Individuellt skyddsbehov 2015-02-23 - Juridiska fakulteten

Transcription

Svensk migrationsrätt JUFN21
Behov av internationellt skydd
– individuella grunder
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23
Internationella kopplingar
•
Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov
•
•
•
•
•
Genèvekonventionen
Skyddsgrundsdirektivet – ECJ-praxis
EKMR, Europadomstolens avgöranden
UN CAT
UNHCR handbok, riktlinjer mm.
Centrala MR-aspekter
- non-refoulement
- tortyrförbud
- icke-diskriminering
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/02/23
Prövningsordning 4 kap. UtlL
4 kap. 1 § - flykting

4 kap. 2 § - alternativt skyddsbehövande

4 kap. 2a § - övrig skyddsbehövande
- Uteslutandegrunder? 4 kap. 2b-c §
- Statusförklaring – 4 kap. 3-3a §
2015/02/23
Flykting 4 kap 1 § UtlL
Med flykting avses i denna lag en utlänning som
– befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han
eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet,
religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller
annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
– inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga
för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att
utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt
skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas
endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som
kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.
Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför
det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.
Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten
från att anses som flykting. Lag (2014:1400).
2015/02/23
Utgångspunkter vid prövning
Förhållandena vid prövningstillfället
Framåtsyftande bedömning
Individuell riskbedömning: risk vid ett återvändande, utifrån
individens omständigheter?
Utsatthet – indicium på risk. Inverkan på bedömning.
Vad har hänt/vad riskerar att hända?
2015/02/23
Olika element i 4 kap. 1 § UtlL
2015/02/23
Var?
Utanför sitt hemland/vistelseland – söka asyl i Sverige
Asylskäl kan uppkomma när en person befinner sig utanför sitt hem/hemvistland – s.k. flyktingskap sur place. (UNHCR handbok p 94ff.)
2015/02/23
“Välgrundad fruktan”
•
Objektivt element – välgrundad.
•
Subjektivt element – fruktan. Fruktan asylsökanden känner?
•
Båda rekvisit ska vara uppfyllda för att någon ska anses vara flykting.
•
Exempel: MIG 2007:16
•
Personliga förhållanden + förhållanden i hemland -> risk för förföljelse vid ett
återvändande?
•
”Vid prövningen av om fruktan är välgrundad ska göras en bedömning av risken för att sökanden kan
komma att utsättas för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Förhållandena i hemlandet
och den enskildes personliga förhållanden ska vägas in i denna bedömning.”
(prop. 2005/06:6)
2015/02/23
“Förföljelse”
•
Ingen definition i UtlL
•
“Tillräckligt allvarlig karaktär”
•
Intensitet
•
Varaktighet/tid
•
Diskriminering av viss intensitet mot enskilda/grupper.
•
UNHCR handbok
2015/02/23
Förföljelsegrunder
• “Ras” – i ordets vidaste bemärkelse
• Nationalitet
• Religiös uppfattning
• Politisk uppfattning
• Kön
• Sexuell läggning
• Annan tillhörighet till viss samhällsgrupp
• Tillskriven uppfattning? Betydelse? Omgivningens uppfattning av person/grupp?
2015/02/23
Vem förföljer?
Statlig/icke-statlig aktör bakom förföljelse?
Ex. staten: statsrepresentanter, myndigheter?
Ex. enskilda aktörer – våld, trakasserier, diskriminering av privata aktörer, även i privat
sfär.
”Förföljelse = allvarlig skada + otillräckligt skydd från staten”.
Från Segenstedt och Sterns rapport “Vad krävs för att få skydd”, s. 17,…
vilka i sin tur hänvisar till: “Formulerat av Lord Hoffman i Islam v Secretary for the Home Department; R v Immigration
Appeal Tribunal and Another; Ex parte Shah [1999] 2 WLR 1015, punkt 565.”
2015/02/23
Kan någon ge skydd från förföljelsen?
Vem?
Kan staten skydda den enskilde?
Jfr UNHCR handbok
Det ska vara fråga om ”effektivt skydd som inte är av tillfällig natur”.
Vem kan skydda? - Staten eller parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en
betydande del av statens territorium (4:1 UtlL)
Om inte uppfyller ansvar att skydda – pga. ovilja eller oförmåga?
Staten vill inte skydda?
Staten kan inte skydda?
2015/02/23
Alternativt skyddsbehövande 4 kap. 2 § 1 p 1 ledet
2 § Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än
som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att
det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till
hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff,
tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, … och
utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av
hemlandets skydd.
Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att
utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom
handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av
tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av
staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av
statens territorium.
Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det
land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.
Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från
att anses som alternativt skyddsbehövande. Lag (2014:1400).
2015/02/23
Alternativt skyddsbehövande forts.
Länkar internationell rätt: art 3 EKMR, CAT.
Tortyrförbud, non-refoulement art. 33 Genèvekonventionen – absolut hinder mot
utvisning.
• risk att straffas med döden
• risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr
• risk att utsättas för annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Grundad anledning att anta X vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att…
Vem ligger bakom behandlingen? - myndigheter eller enskilda
Vem – om någon – kan skydda?
2015/02/23
Internflyktsalternativ?
Vad innebär detta?
____________________
Möjligt?
Relevant? (se t.ex. MIG 2009:4)
Rimligt? (se t.ex. MIG 2008:20)
MIV har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger. Det ankommer på
Migrationsverket att identifiera område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt
flyktalternativ i det enskilda fallet (MIG 2009:4)
Domstols utredningsskyldighet MIG 2013:2
UNHCR guidelines no. 4.
2015/02/23
Statusförklaringar 4 kap. 3-3a § UtlL
3 § En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd,
ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av
definitionen i 1 § och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b §.
En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon
genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig
fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller
har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning
att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här.
• Vid ansökan om uppehållstillstånd/under vistelse i Sverige. Kan begäras av enskild
(4 kap. 3c § UtlL)
• Prövningen av såväl status som uppehållstillstånd bör ske i ett sammanhang (prop.
2009/10:31 s. 98.)
• Beslut meddelas av Migrationsverket.
• Beslut att avslå en ansökan om flyktingstatusförklaring får överklagas till
migrationsdomstol (14 kap. 6 §).
2015/02/23
Uteslutandegrunder
4 kap. 2 b § UtlL
En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta
att han eller hon har gjort sig skyldig till (1) brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot
mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för
att beivra sådana brott, (2) ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon
kom hit, eller (3) gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt
inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga.
Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt
deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns.
4 kap. 2 c § UtlL
En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig
skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon
har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3,
har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller utgör en fara för rikets säkerhet.
Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt
deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som avses i första stycket 1 och 2.
2015/02/23
Processuella, bedömnings- och bevisfrågor
– en introduktion
2015/02/23
Beviskrav, bevisbörda
Beviskrav: sannolikt.
Inte ställa för höga krav när det gäller asyl – svårigheter avseende bevisning.
Bevisbörda?
Det ankommer på den sökande att göra sannolikt omständigheterna som ligger till
grund för behov av internationellt skydd.
Den enskildes asylberättelse + myndighets utredningsansvar
Se UNHCR handbok p. 196f., 203ff.
2015/02/23
Utredningsskyldighet
Utredande myndighet har en långtgående utredningsskyldighet.
8 § FPL
Exempel på domstols utredningsskyldighet
MIG 2012:2 – ”En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när
den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller
hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.”
jfr R.C. v. Sweden.
2015/02/23
Asylberättelse och bevisning
Skriftlig bevisning / muntliga uppgifter / dokument till stöd för muntligt lämnade
uppgifter?
Asylberättelsen är central.
Bedömningar av åberopade skyddsskäl innehar ofta två element:
- Tillräcklighet?
- Trovärdighet?
Trovärdig berättelse? – enligt praxis om sammanhängande, inte motstridiga uppgifter,
oförändrad mellan olika instanser (MIG 2007:12)
2015/02/23
Exempel MIG 2011:6
”Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska
göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Därav följer att sökanden också
måste göra sin identitet sannolik (MIG 2007:9). Beviskraven kan emellertid inte ställas
alltför högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon fullständig
bevisning som klart styrker att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Sökandens
berättelse får därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (prop.
1996/97:25 s. 98 och 294). Inom asylrätten finns därför en bevislättnadsregel till förmån
för den asylsökande, tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt). En förutsättning för att
den asylsökande ska kunna få förmånen av denna bevislättnadsregel är att han eller hon
gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att hans eller hennes allmänna
trovärdighet inte ifrågasätts. Vid bedömningen av trovärdigheten i sökandes utsaga bör
fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga
uppgifter och att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under
asylprövningens gång i olika instanser (jfr MIG 2007:12).”
2015/02/23
Exempel MIG 2011:8
”Det ligger i sakens natur att många av de förhållanden som åberopas av en
asylsökande angående skyddsbehov inte kan göras sannolika med skriftlig eller annan
bevisning. I förarbetena till utlänningslagen framhålls därför att beviskraven inte kan
ställas allt för högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon
fullständig bevisning som klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas
fram. Sökandens berättelse får därför godtas om den framstår som trovärdig och
sannolik (se prop. 1996/97:25 s. 98).
…
”Migrationsöverdomstolen finner att A:s berättelse i allt väsentligt varit
sammanhängande och oförändrad genom handläggningens gång. Hennes berättelse
vid den muntliga förhandlingen hos Migrationsöverdomstolen ger också stöd för att hon
verkligen upplevt det hon berättat om. A har därmed gjort sin berättelse trovärdig och
sannolik och Migrationsöverdomstolen lägger den därför till grund för bedömningen av
om hon är i behov av skydd.”
2015/02/23
Återkoppling ”fall”
• Fråga om förföljelse?
• Välgrundad fruktan?
• Koppling till skyddsgrund? Vilken? Annars möjligen 4:2 UtlL?
• Vem ligger bakom åberopad förföljelse?
• Framtida risk / tidigare utsatthet?
• Finns någon möjlighet till effektivt skydd från staten? Annan aktör?
• Internflykt? Relevant och rimligt?
-> uppehållstillstånd som flykting?
2015/02/23

Individuellt skyddsbehov 2015-02-23 - Juridiska fakulteten

Transcription

Similar documents

Anhörigmigration 2015-03-09 uppdaterad 150316

Uteslutandegrunder 2015-03-05 - Juridiska fakulteten

Synnerligen ömmande omständigheter

Migrationsprocess - Juridiska fakulteten

Medlemsmöte 20150226 - Läkaresällskapet i Lund

Praktisk användning av kulturformuleringsintervjun (KFI) i DSM-5

Protokoll fört vid medlemsmöte i Läkaresällskapet i Lund

FORSKNING - Mälardalens högskola

Endast svenska medborgare har en absolut rä+ a+ vistas i Sverige.

medelsrådgivning för att minska förekomsten av upprepade

Program FORSA symposium 14