Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
vård vid astma och KOL
Remissversion publicerad i november 2014
Bakgrund
• Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar
• Idag lever 800 000 personer i Sverige med astma som
främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och
dålig inomhusmiljö
• Mellan 400 000 och 700 000 personer lider av KOL där
rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och
förekomsten ökar
• Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och
stora vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid KOL.
Nationella riktlinjer för vård vid astma
och KOL – remissversion
• Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
• Ersätter de indragna riktlinjerna som publicerades 2004
• Berör barn och vuxna med astma samt
personer med KOL
• Områden i riktlinjen: diagnostik och utredning,
läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och
rehabilitering, uppföljning och symtombedömning.
Vad är nationella riktlinjer?
• Stöd vid fördelning av resurser
• Underlag för beslut om organisation
• Stöd vid beslut om behandling
• Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och
rutiner
Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Mottagare
Produkt
Beslutsfattare på olika nivåer
Stöd för styrning och ledning
Urval av frågeställningar som utgör
centrala rekommendationer. Följs upp
med indikatorer och målnivåer
Personal inom vård och
omsorg
Patienter, brukare och
anhöriga
Vetenskapligt underlag
Alla frågeställningar,
evidensbaserade kunskapsunderlag
Information tas fram i samarbete
med 1177 Vårdguiden
Riktlinjeprocessen - det här är
en remissversion
FÖRBEREDELSER
& AVGRÄNSNING
KUNSKAPS-UNDERLAG
sökning, granskning &
gradering
PRIORITERINGSARBETE
rekommendationer
REMISSVERSION
regionala
seminarier
& synpunkter
Gällande
SLUTLIG
VERSION
MÄTA &
FÖLJA
UPP
UPPDATERING
Typer av rekommendationer
Rekommendation
Beskrivning
Rangordning
1–10
Åtgärder som hälso- och sjukvården bör eller kan erbjuda. De rangordnade
åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1–10, där åtgärder med
prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst.
FoU
Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, och
endast inom ramen för forskning och utveckling. Socialstyrelsen vill med
rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att noggrant utvärdera
nya åtgärder innan de börjar användas.
Icke-göra
Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls. Socialstyrelsen vill
med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att sluta använda
ineffektiva metoder.
Hur vet vi att nationella riktlinjer gör
skillnad?
• I arbetet med de nationella riktlinjerna tar
Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer
• Indikatorerna används i Socialstyrelsen nationella
utvärderingar av vården och omsorgen
• Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och
effektivitet i vården och omsorgen samt utvärdera
följsamheten till riktlinjerna.
Remissversion 2015
Totalt omfattar remissversionen 138 rekommendationer
varav 53 är centrala rekommendationer.
Inom följande o råde ………..
• diagnostik och utredning
• läkemedelsrelaterad behandling
• omvårdnad och rehabilitering
• uppföljning och symtombedömning
Centrala rekommendationer
Centrala rekommendationer
Centrala rekommendationer är de rekommendationer som
Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och
sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv.
Översikt centrala rekommendationer
•
•
•
•
•
Diagnostik
Interprofessionell samverkan
Rökstopp
Läkemedelsrelaterad behandling vid astma
Mätning av fysisk kapacitet samt träning och
nutritionsbehandling vid KOL
• Utbildning och egenvård
• Symtombedömning
• Återbesök
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska konsekvensersammanfattning
•
•
Kortsiktiga kostnadsökningar
– ökad frekvens återbesök
– utökad interprofessionell samverkan
– ökad frekvens av astmautredningar av barn
– mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL.
På längre sikt stora kostnadsbesparingar
– fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en
tidigare fas av sjukdomen
– ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre
akutbesök och sjukhusinläggningar.
• rökstopp
• interprofessionell samverkan
• bättre uppföljning genom återbesök
• minskning av onödig kombinationsbehandling vid astma.
Ekonomiska konsekvenser på kort och lång
sikt för centrala rekommendationer
Åtgärd
Diagnostik
Diagnostik vid misstänkt astma
Diagnostik vid misstänkt KOL
Interprofessionell samverkan
Interprofessionell samverkan vid astma och KOL
Rökstopp
Rökstopp vid astma och KOL
Läkemedelsrelaterad behandling vid astma
Gravida
Inhalationssteroider, barn
Inhalationssteroider och kombinationsbehandling
Central
rekommendation
Kort
sikt
Lång
sikt
Rad D00.03–04, D00.16–18
Rad D00.19–21




Rad A03.01, K03.01


Rad A03.08, K03.05


Rad A01.17
Rad A02.04
Rad A01.02–03


























Läkemedelsadministration
Rad A01.20–21
Mätning av fysisk kapacitet samt träning och nutritionsbehandling vid KOL
Mätning av fysisk kapacitet
Rad K04.09
Träning
Rad K03.12, K03.15
Näringsdryck
Rad K03.06
Patientutbildning och egenvård
Utbildning och egenvård vid astma
Rad A03.02–07, A03.12
Patientutbildning och egenvård vid KOL
Rad K03.02–04
Symtombedömning
Bedömning med ACT vid astma
Rad A04.01–02
Bedömning med CAT vid KOL
Rad K04.05
Återbesök
Återbesök vid astma
Rad A04.07–08,
A04.10–11, A04.13–17
Återbesök vid KOL
Rad K04.11–16
Tillstånds och åtgärdslista
• Misstänkt astma, vuxna och barn
≥ år Dynamisk spirometri med
reversibilitetstest i dia-gnostiskt
syfte
• Astma, läkemedels-behandling,
graviditet Fortsatt läkemedelsbehandling under graviditet
• Avgörande för
rekommendationen är åtgärdens
stora patientnytta, den leder med
stor sannolikhet till rätt diagnos.
Prio 1
• Avgörande för
rekommendationen är åtgärdens
goda effekt på astmakontroll och
ingen ökad risk för negativ
påverkan på fostret. Kommentar:
Behandling hos gravida kvinnor
ger en ökad syretillförsel till
fostret. Prio 1
•
Indikatorer för uppföljning
Indikatorer för vård vid astma och KOL
• Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella
riktlinjerna används och påverkar praxis
• Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för
arbetet med nationella riktlinjer
• Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och
omsorg
• Indikatorerna ska kunna användas som underlag för
verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för
öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer,
resultat och kostnader.
Indikatorer för vård vid astma och KOL
• För framtida utvärdering av följsamheten till riktlinjerna har
Socialstyrelse tagit fra följa de i dikatorer………..
– 8 övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL
– 15 indikatorer för vård vid astma hos vuxna
– 19 indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar
– 18 indikatorer för vård vid KOL
• De flesta är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga
datakällor
• Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de
viktigaste aspekterna av en god vård samt av
rekommendationerna i riktlinjerna
Övergripande indikatorer för vård vid
astma och KOL
Nummer
Namn
Indikator 1.1
Dödlighet i astma
Indikator 1.2
Dödlighet i KOL
Indikator 1.3
30-dagars dödlighet efter inskrivning i sluten vård med diagnosen KOL
Indikator 1.4
Inskrivning i sluten vård vid astma
Indikator 1.5
Inskrivning i sluten vård vid KOL
Indikator 1.6
Återinskrivning i sluten vård vid KOL
Indikator 1.7
Rapportering av astma till Luftvägsregistret
Indikator 1.8
Rapportering av KOL till Luftvägsregistret
Indikatorer för vård vid astma
hos vuxna
Nummer
Namn
Indikator 2.1
Spirometri vid astma
Indikator 2.2
Allergiutredning vid astma
Indikator 2.3
Symtombedömning med ACT vid astma
Indikator 2.4
Rökavvänjning vid astma
Indikator 2.5
Personer med astma som inte längre röker
Indikator 2.6
Uppföljning med spirometri en gång per år vid okontrollerad astma
Indikator 2.7
Återbesök minst två gånger per år vid okontrollerad astma
Indikator 2.8
Patientutbildning vid astma
Indikator 2.9
Skriftlig behandlingsplan vid astma
Indikator 2.10
Patientrapporterat resultat vid astma
Indikator 2.11*
Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma
Indikator 2.12*
Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma
Indikator 2.13*
Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma
Indikator 2.14*
Återbesök en gång per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling
Indikator 2.15*
Interprofessionell samverkan vid astma
*Utvecklingsindikator
Indikatorer för vård vid astma
hos barn och ungdomar
Nummer
Namn
Indikator 3.1
Indikator 3.2
Indikator 3.3
Indikator 3.4
Indikator 3.5
Indikator 3.6
Spirometri vid astma
Allergiutredning vid astma
Symtombedömning med ACT vid astma
Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning
Längdmätning vid astmabehandling
Återbesök två gånger per år vid okontrollerad astma
Prio 2
Indikator 3.7
Återbesök en till två gånger per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling
Prio 3
Indikator 3.8
Indikator 3.9
Indikator 3.10
Indikator 3.11*
Indikator 3.12*
Indikator 3.13*
Patientutbildning vid astma
Skriftlig behandlingsplan vid astma
Patientrapporterat resultat vid astma
Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma
Astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär
Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär
Prio 3
Prio 3
Indikator 3.14*
Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär mer än 2 gånger
Indikator 3.15*
Indikator 3.16*
Indikator 3.17 *
Indikator 3.18*
Indikator 3.19*
Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma
Inhalationssteroid vid astma symtom minst två gånger per vecka
Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma
Föräldrautbildning vid astma
Interprofessionell samverkan vid astma
*Utvecklingsindikator
Prio 1
Prio 2
Prio 2
Prio 1
Indikatorer för vård vid KOL
Nummer
Namn
Indikator 4.1
Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland rökare och före detta rökare med KOL
Prio 1
Indikator 4.2
Indikator 4.3
Indikator 4.4
Indikator 4.5
Indikator 4.6
Indikator 4.7
Indikator 4.8
Indikator 4.9
Indikator 4.10
Indikator 4.11
Indikator 4.12
Indikator 4.13*
Indikator 4.14*
Symtombedömning med CAT vid KOL
Symtombedömning med mMRC vid KOL
Rökavvänjning vid KOL
Personer med KOL som inte längre röker
Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL
Uppföljning med spirometri bland personer med KOL som röker
Återbesök minst två gånger per år vid exacerbation av KOL
Återbesök en gång per år vid KOL med underhållsbehandling
Patientutbildning vid KOL
Skriftlig behandlingsplan vid KOL
Patientrapporterat resultat vid KOL
Mätning av fysisk kapacitet vid stabil KOL
Konditions- och styrketräning vid stabil KOL
Prio 2
Prio 4
Prio 1
Indikator 4.15*
Nutritionsbehandling med näringsdryck till personer med KOL som har BMI < 22
Indikator 4.16*
Indikator 4.17*
Indikator 4.18*
Energibesparande tekniker samt hjälpmedel till personer med KOL som har ADL-problematik
Återbesök inom 6 veckor vid akut exacerbation av KOL
Interprofessionell samverkan vid KOL
*Utvecklingsindikator
Prio 2
Prio 2
Prio 3
Prio 4
Prio 4
Vad är en målnivå?
• En målnivå kan beskrivas som en angivelse av hur stor andel
av en viss patientgrupp som bör få en viss behandling eller
åtgärd
• Målnivåer gäller övergripande för en hel patientgrupp och
skall inte förväxlas med behandlingsmål
• Målnivåerna utgår alltid från en indikator, som i sin tur
baseras på en rekommendation i de nationella riktlinjerna
Målnivåmodellen
2015-10-14
Målnivåer - astma hos vuxna
•
•
•
•
•
2.1 Spirometri vid astma
2.2 Allergiutredning vid astma
2.3 Symtombedömning med ACT vid astma
2.4 Rökavvänjning vid astma
2.8 Patientutbildning vid astma
2015-10-14
Målfas - Astma hos vuxna
• Spirometri vid ast a ≥
proce t
• Symtombedömning med strukturerat frågeformulär - ACT vid astma
≥ proce t
• Rökavvänjning vid ast a ≥
proce t
• Patientutbildning vid ast a ≥ 80 procent)
Målnivåer - astma hos barn och ungdomar
•
•
•
•
•
•
3.1 Spirometri vid astma
3.2 Allergiutredning vid astma
3.3 Symtombedömning med ACT vid astma
3.4 Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning
3.5 Längdmätning vid astma
3.8 Patientutbildning vid astma
2015-10-14
Målfas – Astma hos barn och ungdomar
• Spirometri vid ast a ≥
proce t)
• Symtombedömning med strukturerat frågeformulär ACT
vid ast a ≥ proce t
• Ungdomar
procent)
ed ast a so
• Längdmätning vid ast a ≥
fått fråga o
proce t
• Patientutbildning vid ast a ≥ 80 procent)
rök i g ≥
Målnivåer - KOL
• 4.1 Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland personer
med KOL som röker
• 4.2 Symtombedömning med CAT vid KOL
• 4.3 Symtombedömning med mMRC vid KOL
• 4.4 Rökavvänjning vid KOL
• 4.6 Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid
exacerbation av KOL
• 4.10 Patientutbildning vid KOL
2015-10-14
Målfas - KOL
• Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation vid diagnostik av
KOL ≥ proce t
• Symtombedömning med strukturerat frågeformulär
CAT vid KOL ≥ proce t
• Rökavvänjning vid KOL ≥ proce t
• Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av
KOL ≥ 0 proce t
• Patientutbildning vid KOL ≥ 80 procent)
Läs mer
På Socialstyrelsens webbsida kan du läsa mer samt beställa
och ladda ner samtliga dokument som hör till riktlinjerna:
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer