Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken 6 kap. och

Transcription

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
2015-04-10
NNC
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken 6
kap. och Ellagen 2 kap. för ansökan av nätkoncession för
linje avseende ett 130 kV kabelförband mellan Blixtås och
Orrekulla i Göteborgs Stad
1. Sammanfattning
Göteborg Energi Nät AB (nedan kallat GENAB) ansvarar för eldistributionen i ett
område som omfattar större delen av Göteborgs kommun och behöver nu
genomföra en förstärkning för en bra och säker elförsörjning. För detta avses en
utökning av 130 kV-nätet för del av Göteborg och nu ansöks om nätkoncession
för linje avseende ett 130 kV kabelförband mellan Blixtås i Hjällbo och Orrekulla
Industriområde, på Hisingen i Göteborgs kommun.
För att beakta miljöhänsyn och Miljöbalkens allmänna hänsynsregler i området
väljs material, konstruktion och byggnation som medför låg risk för negativ
påverkan och därför avser GENAB att bygga en kabelförbindelse med styrd
borrning. Detta innebär att ett antal gropar grävs upp längs den tänkta
linjesträckningen och mellan dessa utförs borrning för rörkanalisation och sedan
läggs kablarna i rören. Detta medför mindre påverkan i området, speciellt viktigt
vid Göta älv som är ett område som skyddas av flera olika anledningar, som
vattenskyddsområde, Natura 2000-område, strandskydd och som fiskevatten.
Den kanske viktigaste frågan är att verksamheten kommer att bedrivas inom
vattenskyddsområdet för Göta älv och det ställer speciella krav på verksamheten
att minska risker att förorena Göta älv och bästa möjliga teknik väljs med låg risk
för miljöpåverkan.
För denna typ av arbeten, inom vattenskyddsområdet för Göta älv, krävs tillstånd
och GENAB har erhållit detta av Miljöförvaltningen i Göteborg som godkänt
utförd riskanalys och de försiktighetsåtgärder som vidtas.
Med styrd borrning kan ett profilläge väljas, d v s ett läge i höjd i förhållande till
befintlig markyta, för att erhålla tillfredställande säkerhet mot skred i området och
detta medför också låg exponeringsrisk av elektromagnetiska fält.
Risken för skred kommer att bevakas under genomförandet i enlighet med
rekommendation från SGI, Statens Geotekniska Institut.
Passagen av Göta älv sker på sådant djup, ca 10 m, under befintlig älvbotten att
risken för påverkan är liten.
I MKB identifieras och beskrivs de direkta och indirekta effekter planerad
verksamhet kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat,
n:\proj\elnät\projekt 2014\bygga\i1254316 k13-k20 pctsps\koncession\ansökan 2\flik 3 mkb orrekulla blixtås.docx
Ver 1.0 2000-03-16
1 (25)
2015-04-10
NNC
landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska
miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi.
Sammanfattningsvis bedömer GENAB påverkan som liten och riskerna som små.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har beslutat att projektet inte medför betydande
miljöpåverkan. Se bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen, MKB Bilaga 2.
2. Bakgrund
Elektrisk effekt behöver ofta överföras över långa avstånd och för att göra detta
tekniskt möjligt, utan för stora förluster och spänningsfall, transformeras
spänningen till höga nivåer, ofta i storleksordningen hundra kiloVolt (kV).
I mottagningsstationer i Göteborg sker sedan transformering från 130 till 10 kV
för vidare distribution till mindre stationer där ytterligare en transformering sker
till 400/230 V.
Nordöstra Hisingen är ett expansivt område av Göteborg avseende utbyggnad av
bostäder och verksamheter. Detta har medfört ett ökat elektriskt effektbehov som
förväntas öka de närmaste åren.
Kraven på leveranssäkerhet är höga för eldistribution och därför byggs det in
reserver i elnätet för att kunna hantera fel utan avbrott. Det som nu behöver
byggas medför möjlighet till önskad leveranssäkerhet i området.
Ver 1.0 2000-03-16
2 (25)
2015-04-10
NNC
Innehållsförteckning
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken 6 kap. och Ellagen 2 kap.
för ansökan av nätkoncession för linje avseende ett 130 kV kabelförband mellan
Blixtås och Orrekulla i Göteborgs Stad................................................................... 1
2. Bakgrund .................................................................................................... 2
Innehållsförteckning ........................................................................................ 3
2.1 Syfte med projektet samt omfattning ....................................................... 4
2.2 Gällande tillstånd...................................................................................... 4
2.3 Gällande lagstiftning ................................................................................ 4
2.4 Företagets miljöarbete .............................................................................. 5
3. Nollalternativ .............................................................................................. 6
4 Översiktlig beskrivning av område och ledningsstråk ................................. 6
4.1 Landskap och områdesbeskrivning .......................................................... 6
4.2 Beskrivning av alternativa stråk ............................................................... 8
Samrådsredogörelse ........................................................................................ 8
Sammanfattning .............................................................................................. 9
6 Beskrivning av huvudalternativet.............................................................. 10
6.1 Ledningens utförande ............................................................................. 10
6.2 Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning ....................................... 11
6.3 Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård............................................ 12
Kultur- och fornminnen ......................................................................................... 14
6.4 Bebyggelse ............................................................................................. 15
6.5 Mark- och vattenanvändning ................................................................... 15
6.6 Planförhållanden...................................................................................... 17
Detaljplaner och områdesbestämmelser ................................................................ 17
Konsekvensbedömning ................................................................................. 18
7.1 Landskap ................................................................................................. 18
7.2 Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård........................................... 18
Kulturminnesvård .................................................................................................. 18
7.3 Bebyggelse ............................................................................................. 18
7.4 Mark- och vattenanvändning .................................................................. 18
8 Omgivningseffekter .................................................................................... 18
8.1 Elektromagnetiska fält............................................................................. 18
Elektriska fält ................................................................................................ 19
Magnetiska fält .............................................................................................. 19
Risk för magnetfältsexponering .................................................................... 20
Gränsvärden och rekommendationer ............................................................ 22
8.2 Material .................................................................................................. 23
8.3 Ljudeffekter ............................................................................................ 25
9. Påverkan under byggtiden ........................................................................ 25
10. Bilagor .................................................................................................... 25
Ver 1.0 2000-03-16
3 (25)
2015-04-10
NNC
2.1 Syfte med projektet samt omfattning
Syftet med projektet är att bygga ett nytt 130kV kabelförband parallellt med ett
idag befintligt kabelförband för 130 kV samt installera en ny transformator med
transformering från 130 kV till 10 kV.
Detta görs för att upprätthålla nödvändiga reserver för samtliga abonnenter som
ansluts till transformatorstation K13 Orrekulla på Hisingen.
I MKB Bilaga 1 och karta 1 nedan framgår utbredningen av kabelförbandet.
2.2 Gällande tillstånd
GENAB innehar nätkoncession för område, med anl.nr. 446 ER, för 20 kV
luftledningar och 50 kV jordkabel. Området omfattar Göteborgs kommun förutom
södra skärgården samt delar av kommunen i söder som Askim, Billdal och Hovås.
GENAB innehar även ca.15 stycken nätkoncessioner för linjer och de flesta är
anläggningar för 130 kV. Dessa linjer ingår inte i regionnätet utan är en del av
distributionsnätet i Göteborg.
2.3 Gällande lagstiftning
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt Miljöbalkens 6 kap.
och Ellagen (1997:857) 2 kap 8a §.
Bland Miljöbalkens allmänna hänsynsregler är nedanstående relevanta att beakta:
Kunskapskrav
Ansvarig verksamhetsutövare (GENAB) beskriver miljöpåverkan som orsakas av
verksamheten som omfattas av ansökan i denna MKB.
Skyddskravet
Bästa möjliga och ekonomiskt rimliga teknik används för att minska
miljöpåverkan i området och här kan nämnas materialval, förläggningsteknik samt
åtgärder för att minska risker för magnetfältexponering.
Lokaliseringskravet
I detta fall finns det i praktiken inga alternativa linjesträckningar där annat läge
kan väljas utan mycket stora merkostnader. Detta beror på topografin i området,
befintligt vägnät samt andra verksamheter.
Det nya kabelförbandet är en ny förbindelse mellan två befintliga anläggningar,
K13 Orrekulla på Hisingen och K20 Blixtås i Hjällbo.
Ver 1.0 2000-03-16
4 (25)
2015-04-10
NNC
Detaljfrågorna är viktiga för att finna ett långsiktigt och säkert läge för
kabelförbandet utan att hindra annan verksamhet, som övrig infrastruktur, samt att
reducera risk avseende påverkan för människors hälsa och miljö.
I det alternativ som väljs är risken liten för magnetfältsexponering då det inte
finns byggnader, där människor vistas stadigvarande, i närhet av kabelförbandet,
dessutom förläggs kabelförbandet till största delen på ett stort djup då styrd
borrning används.
Hushållnings- och kretsloppskravet
För att klara överföra önskad mängd elektrisk energi sker överföringen på en hög
spänningsnivå. Detta medför mindre överföringsförluster.
Detta innebär också att större effekter kan överföras med bättre hushållning av
resurser då t ex färre antal kablar erfordras.
Det material som används är återvinningsbart och för detta redogörs mer utförligt
under kapitel 8.2 Material.
Produktvalskravet
Två viktiga frågor är val av ledarmaterial och ledarisolering. Som ledarmaterial
finns två alternativ, koppar eller aluminium. För grövre ledare, som i detta fall,
väljs aluminium. Aluminium är ingen knapp resurs likt koppar.
För kabelisolering och mantel används polyetenplast istället för PVC-plast.
Dessa två frågor beskrivs mer detaljerat under kapitel 6.1 och 8.2.
Luftledning är inte ett alternativ i ett tätbebyggt område.
Skälighetsregeln
Med det som nämns ovan, och som mer utförligt beskrivs nedan, anser ansvarig
verksamhetsutövare, GENAB, att skälig miljöhänsyn beaktas.
2.4 Företagets miljöarbete
Göteborg Energi AB, och dotterbolaget Göteborg Energi Nät AB, är sedan år
2001 certifierade enligt ISO 14001. Som en grund för miljöarbetet är följande
verksamhetsanvisning antagen:
"Nöjda kunder, ägare och medarbetare är en förutsättning för vårt företag. God kvalitet är
en självklarhet för att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och att stärka vår
konkurrenskraft. Vårt arbete sker med fokus på ett hållbart Göteborgssamhälle.
Med engagerade och kompetenta medarbetare utvecklar vi ständigt vår verksamhet för att
öka kundtillfredställelsen samt säkerställa god lönsamhet. Vi arbetar systematiskt för att
förebygga och minska miljöpåverkan och för en säker och utvecklande arbetsmiljö. Vi följer
gällande lagstiftning och andra krav."
Ver 1.0 2000-03-16
5 (25)
2015-04-10
NNC
3. Nollalternativ
För att säkra elförsörjningen i området erfordras en upprustning i elnätet på
spänningsnivån 130 kV för att möjliggöra överföring av önskade mängder
elektrisk energi. Ett nollalternativ är inte möjligt då detta medför en oacceptabel
elförsörjningssituation i området.
4 Översiktlig beskrivning av område och ledningsstråk
4.1 Landskap och områdesbeskrivning
Blixtås och Orrekulla ligger i den nordöstra delen i Göteborgs kommun.
Berört område är i översiktsplan anvisade som blandade verksamhetsområden
med industri och friluftsområden med Göta älv som ytvattentäkt i vattenskyddsområdet.
Nedan visas utsnitt av nu gällande översiktsplan avseende användning av markoch vattenområden där läge för kabelförbandet markerats med svart heldragen
linje.
Ver 1.0 2000-03-16
6 (25)
2015-04-10
NNC
Projektet bedöms inte medföra betydande naturpåverkan i området.
Efter avslutat schaktarbete återställs mark i befintligt skick.
Skred har inträffat i området och därför beaktas säkerhet för detta i val av läge för
kabelförbandet och med den teknik som väljs för byggnationen, styrd borrning.
Längs sträckningen för kabelförbandet finns följande detaljplaner/stadsplaner:
F3506, DP/4780, DP4963, E3560 och F3271
I huvudsak anvisar ovanstående planer möjlighet till industriområde, elstationen i
Orrekulla, järnväg och trafikleder och GENAB anser att kabelförbandet inte
strider mot dessa.
I området finns skyddade naturområden och naturliga vattenområden samt
kulturvärden.
Se även kapitel 6 och 7 nedan.
4.2 Beskrivning av alternativa stråk
Alternativa sträckningar har beaktats men de anses inte som möjliga. Detta beror
till största delen på att området är starkt kuperat med omgivande berg som inte
medger annat läge än det som nu redovisas med samtidigt beaktande av
skredrisker. Det hade dock varit en fördel att kunna välja ett annat läge för detta
nya kabelförband då det innebär en viss risk med två viktiga anläggningar i närhet
av varandra men merkostnaden för detta är orimlig.
Anläggningen K20 Blixtås ligger högt belägen i Hjällbo. Det finns enbart en
ledningsgata norrut, ner mot Ramnebacken, och sedan följs Ramnebacken ner mot
Bäcksins väg där Göta älv korsas för anslutning till stationen K13 Orrekulla.
Samrådsredogörelse
Inkomna yttranden avseende planerade 130 kV kabelförband mellan Blixtås och
Orrekulla presenteras nedan och samtliga inkomna skriftliga yttranden återfinns
som MKB bilaga 3 till miljökonsekvensbeskrivningen.
Samrådsunderlag sändes till berörda i april år 2013 med en månads svarstid t o m
2013-05-31. Samrådsmöte har hållits, se MKB Bilaga 5, och samrådsunderlag har
kompletterats och svarstiden förlängts.
Då utfört samråd inte har beaktat 3 stycken fastigheter längs Bäcksins väg har en
komplettering gjorts. Nytt beslut om betydande miljöpåverkan har fattas av
Länsstyrelsen, se MKB bilaga 2.
Ver 1.0 2000-03-16
8 (25)
2015-04-10
NNC
Intrång görs på nämnda fastigheter och GENAB skall vid utförande inte begränsa
tillgänglighet för transporter, beakta risk för sättningar i mark samt exponering av
elektromagnetiska fält. Skriftligt svar från berörda återfinns i MKB bilaga 3.
Sammanfattning
Planerat kabelförband motverkar inte gällande detaljplaner för området och en
ledningsrätt för kablarna medför inga eller acceptabla inskränkningar i anvisad
markanvändning. I området blir det möjligt att göra anpassningar för annan
infrastruktur, t ex ändringar i trafikområden.
Stadsmuseet påpekar i ett första yttrande att kulturmiljön Stora Steken finns som
eventuellt skall ändras till fornlämning men i ett andra yttrande sägs att
kabelförbandet inte berör kulturmiljön, Stora Steken.
Miljöförvaltningen har inga särskilda synpunkter då GENAB avser att följa de
regler som finns för arbeten i området, t ex ansökan om tillstånd för schaktarbete
inom vattenskyddsområdet.
Statens geotekniska institut, SGI, meddelar att det kan finnas risk för skred i
området och en utredning måste utföras och beaktas vid genomförandet. Denna
utredning har genomförts. SGI har tagit del av den och bedömer nu att det inte
finns något hinder att genomföra arbetet, så som det redovisats, under
förutsättning att fastställda markbelastningsrestriktioner i området inte överskrids.
SGI rekommenderar att det skall finnas ett kontrollprogram vid genomförandet
och att en geoteknisk sakkunnig kontrollerar arbetet.
Risk för exponering av magnetfält nämns i inkomna svar men läget för planerat
kabelförband är sådant att risk för betydande exponering inte kan antas.
Vid fastigheten
Bäcksins väg, skall magnetfält mätas före och efter
byggnation. Dessutom skall mätning utföras för kontroll av eventuella sättningar i
mark och byggnader för denna fastighet.
Trafikverket har svarat och tillstånd skall sökas hos Trafikverket för att korsa E45,
järnvägen Norge/Vänerbanan (E6.20) samt Göta älv då dessa är riksintressen och
skyddade enligt Miljöbalken 3 kap 8§. Utrymme för kabelförband är tidigare
beaktat och finns avsatt mellan kalkcementpelare för banvallen.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har beslutat att kabelförbandet inte medför
betydande miljöpåverkan. Beslut bifogas Miljökonsekvensbeskrivning, MKB
Bilaga 2.
Ver 1.0 2000-03-16
9 (25)
2015-04-10
NNC
Förutom metaller, aluminium och koppar, används plasten polyeten i olika former
för kabelns konstruktion. Dels polyeten (PE) som består av, som namnet antyder,
polymerer (långa kedjor) av eten och en variant där det finns tvärbindningar
mellan polymererna som då kallas tvärbunden polyeten (PEX). Ren PE och PEX
har en vaxliknande färg.
I ovanstående skiss av kabelns uppbyggnad nämns detaljer och några av dem
förklaras mer detaljerat enligt följande:
-
-
Inre och yttre ledande skikt består av ledande PEX. Normalt är plast en
isolator men kan bli ledande genom ”manipulering” av polymererna så att
elektroner kan frigöras och därmed blir plasten ledande. Skikten färgas svarta
med sot. Syftet med de ledande skikten är att få ett homogent elektriskt fält
mellan ledaren, 130 kV, och yttre delar av kabeln med potentialen 0 V. Detta
är av stor betydelse för att undvika påverkan på isolering.
Isolering består enbart av ren PEX.
Längsvattentätningen förhindrar vatteninträngning längs kabeln och består av
svällband eller svällgarn som expanderar vid eventuell vatteninträngning.
Tvärvattentätning består ofta av ett laminat av aluminium och PE.
Mantel består av PE som färgats svart med sot för att det är den önskade
färgen samtidigt som kabeln blir beständig mot UV-strålning.
Den sot som används är mycket starkt kemiskt bundet i plasten och risken för
utlakning är försumbar. I övrigt finns inga tillsatser.
Allt material i kablarna är återvinningsbart, antingen som material- eller för
energiåtervinning.
6.2 Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning
Ledningen utförs med en ca. 2 km lång kabelförbindelse med spänningen 130kV.
Den utformas med tre stycken enfaskablar med aluminium som ledarmaterial och
förläggs med styrd borrning, 5-8 meter under markytan, förutom under Göta älv
där djupet blir ca.10 meter under älvens botten. I borrgropar längs sträckningen
blir förläggningsdjupet 1-2 meter, och läget för dessa framgår av bilagan MKB
Bilaga 1.
Bilder finns i MKB Bilaga 4 som beskriver området på några utvalda platser.
Varje bild är numrerad och läge anges i MKB bilaga 1.
Befintlig mottagningsstation, där den nya anslutningen utgår ifrån, är belägen i
stadsdelen Hjällbo som ligger i nordöstra Göteborg.
Från denna station går ledningssträckningen norrut och korsar efter ca. 200 meter
Angeredsleden. Efter denna vägkorsning viker sträckningen västerut, till viss del
genom ett naturområde. Detta naturområde är till stor del formad som en ravin
Ver 1.0 2000-03-16
11 (25)
2015-04-10
NNC
mellan Angeredsleden och Ramnebacken som är en lokal körbana, ca. 100 meter
norr om Angeredsleden. Där sträckningen viker västerut finns i dag ett
bostadsområde som passeras. Det är ca 10 m mellan bostadsområdet och
kabelförbandet.
Möjligheter att lägga kabel invid Angeredsleden, på andra sidan ravinen, har
undersökts men detta är svårt p.g.a. topografi och markförhållanden. För detta
finns ytterligare uppgifter under ”markoch vattenanvändning” nedan.
Så här långt är topografin starkt kuperad men övergår nu till ett mer flackt område
och efter naturområdet korsas riksväg 45, en järnväg och ett industriområde öster
om Göta älv.
Väster om Göta älv ligger Orrekulla industriområde med stationen K13 Orrekulla.
Det är bara sträckan mellan K20 i Hjällbo och Angeredsleden samt vid K13
Orrekulla som utförs med schakt. Resterande del utförs med styrd borrning.
6.3 Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård
Göta älv är ett skyddat fiskevatten, det ingår i Natura 2000 (fågeldirektivet), samt
är av riksintresse för naturvärde och möjlighet till friluftsliv.
Göta älv är även strandskyddad.
Göta älvs dalgång har en rik flora och fauna och där finns arter som är rödlistade.
I föreslagen sträckning ligger industriområden nära Göta älv. Risken att störa flora
eller fauna är mindre i detta område och då kablarna läggs i rör som ligger djupt
ner i mark är risken liten för eventuell påverkan.
Möjligheter till friluftsliv påverkas inte med den föreslagna sträckningen.
De borrgropar som behövs ligger inte i skyddade områden avseende naturvård,
friluftsliv och kulturminnesvård.
Nedanstående karta är ett utsnitt från Göteborgs Stads Stadsbyggnadskontors
karta avseende natur miljöer och där nu planerade 130 kV kabelförband markerats
med röd heldragen linje.
Läget kan vara osäkert för vissa miljöer men läget för kabelförbandet bedöms inte
påverka naturmiljöerna.
Ver 1.0 2000-03-16
12 (25)
2015-04-10
NNC
Kultur- och fornminnen
Nedanstående karta är ett utsnitt från Göteborgs Stads Stadsbyggnadskontors
karta avseende kulturmiljöer och där nu planerade 130 kV kabelförband tangerar
gulmarkerat område som avser fastighet,
Steken, som är av
betydelsefullt kulturvärde, men då sträckningen går söder om denna fastighet
berörs den inte. Stadsmuseet bedömer att projektet inte berör kulturvärden.
Se vidare infogad detaljkarta Steken.
Ver 1.0 2000-03-16
14 (25)
2015-04-10
NNC
Göteborg tar sitt råvatten från Göta älv, ca. 2000 liter per sekund. Hälften av detta
leds direkt till vattenverket i Alelyckan, som ligger inom vattenskyddsområdet för
Göta älv och den andra hälften pumpas till Delsjöarna som fungerar som
råvattenmagasin för det andra vattenverket i Lackarebäck. Delsjöarna samt
Rådasjön fungerar också som reserv om vattenkvalitén i Göta älv blir för dålig
och denna reserv räcker i mer än en månad.
Vattenkvalitén i Göta älv är idag mycket bra.
För att bevara denna höga vattenkvalité så finns det särskilda föreskrifter
fastställda av Länsstyrelsen i Västra Götaland och för ett projekt av denna typ
ställs speciella krav.
Ett krav berör själva arbetet under byggtiden och markarbete av denna omfattning
kräver tillstånd från tillsynsmyndighet (Miljöförvaltningen i Göteborg) och den
entreprenör som utför arbetet skall tillse att arbetet i sig inte orsakar
markföroreningar i området.
Stadsbyggnadskontoret i Göteborg redovisar i en plan att markföroreningar
misstänks förekomma vid Göta älv och därför tas markprover för att försäkra sig
om att återfyllnad sker med rena massor, som också är ett krav enligt gällande
föreskrifter. Saneringsarbete är anmälningspliktigt om det kan medföra risk för
spridning och exponering av föroreningar. Något saneringsarbete på plats, in situ,
kommer inte att göras p.g.a. läget inom vattenskyddsområdet. Förorenade massor
fraktas därför bort för omhändetagande av godkänd mottagare.
Under drifttiden är föroreningsrisken mycket låg då bästa möjliga teknik väljs
avseende material som kabelisolering, kabelmantel och kabelskyddsrör.
Miljöförvaltningen har lämnat tillstånd för verksamheten i vattenskyddsområdet
och godkänt de åtgärder som planeras för att minska risken för miljöpåverkan.
Markanvändningen har även beskrivits i ovanstående stycke, ”Översiktlig
beskrivning av område och ledningsstråk”.
I kapitlet 4.1 Landskap och områdesbeskrivning finns ett utsnitt från kommunens
översiktskarta och i detaljplaner för området finns inget som medför konflikt med
nu planerat kabelförband.
Ver 1.0 2000-03-16
16 (25)
2015-04-10
NNC
6.6 Planförhållanden
Följande detaljplaner berörs
Detaljplaner och områdesbestämmelser
Områdesbestämmelser finns inte i området och i övrigt finns följande detaljplaner
längs planerad sträckning för kabelförbandet:
F3506, DP/4780, DP4963, E3560 och F3271
Samtliga planer anvisar i huvudsak industriändamål och trafikområde med
järnväg. I detaljplanerna DP/4780 och E3560 finns stöd för
transformatorstationerna i Orrekulla Industriområde och Hjällbo.
Syftet med nämnda detaljplaner motverkas inte av ansökan.
Det är dock viktigt att förläggning av kabelförbanden sker på sådant sätt att
mindre ändringar i trafikytor och disposition av gaturum kan ske utan konflikt
med läget för kabelförbanden.
Därför kommer tekniken styrd borrning att användas där det är möjligt för att
undvika konflikter med dessa intressen. På det sättet erhålls också ett bra skydd
för kablarna.
Ledningsrätt
GENAB avser att ansöka om ledningsrätt för kabelförbanden längs hela sträckan.
Avsikten med ledningsrätten är att erhålla ett skyddat läge för kabelförbanden och
därmed säkra anläggningar som är mycket viktiga för elförsörjningen. Det är
också av stor vikt att så långt som möjligt undvika behov flyttning av
kabelförbanden eftersom detta kan medföra en betydande försämring av
anläggningens kvalitet. Detta beror på att kablarna då måste skarvas och detta är
en betydande potentiell felkälla vid höga spänningsnivåer som 130 kV.
Det medför också mycket stora kostnader att flytta denna typ av kabelförband och
det är svårt att hitta nya och lämpliga lägen.
Ledningsrätten medför inte inskränkningar i nuvarande markanvändning och
kablarna läggs normalt i rör och därmed kan mindre anläggningar t ex
handikappanpassningar och uppförande av mindre byggnader som väderskydd vid
hållplats för kollektivtrafik uppföras.
Ver 1.0 2000-03-16
17 (25)
2015-04-10
NNC
Konsekvensbedömning
7.1 Landskap
För landskapet medför markförlagda kablar, i detta projekt, inga betydande
konsekvenser mer än i byggnadsskedet.
7.2 Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård
Projektet medför inga betydande konsekvenser avseende naturvård, friluftsliv
eller kulturminnevård.
Kulturminnesvård
Som framgår av kapitel 6.3 ovan finns ingen risk för påverkan på fornminnen eller
kulturminnen.
7.3 Bebyggelse
Projektet medför ingen betydande påverkan för befintlig bebyggelse.
7.4 Mark- och vattenanvändning
Projektet medför, förutom under byggnation, ingen betydande påverkan avseende
markoch vattenanvändning.
8 Omgivningseffekter
8.1 Elektromagnetiska fält
Så länge som människan har existerat så har vi varit utsatta för elektromagnetiska
fält. Men det var inte förrän i början av 1900-talet som man började utnyttja
elektriciteten och sedan dess har vi sett en kontinuerlig ökning av användningen;
kraftledningar, elektrisk uppvärmning, elektriska verktyg, motorer,
radiokommunikation, TV, radar, mikrovågsugnar etc. Det elektromagnetiska
spektrumet innefattar ett stort frekvensomfång.
Elektriska och magnetiska fält kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens.
Frekvensen anges i hertz (Hz), som anger hur många fältstyrkemaxima fältet har
per sekund. Det elektromagnetiska spektrumet som sträcker sig från statiska fält
via låga frekvenser, som nätfrekvensen 50 Hz i det allmänna elnätet, vidare via
radiofrekvens, mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upptill
röntgen och gammastrålning.
Synligt ljus intar en särställning då vi kan se elektromagnetiska fält av dessa
frekvenser. Övriga delar av spektrumet är osynligt för det mänskliga ögat. Det
finns dock mätinstrument för samtliga delar av spektret. Merparten av
De fält som finns i vår närmiljö är av relativt låg intensitet och låg frekvens.
Ver 1.0 2000-03-16
18 (25)
2015-04-10
NNC
Elektriska fält
Elektriska fält beror på spänningar; fältet går från en spänning till en annan.
Styrkan på det elektriska fältet anges i volt per meter (V/m). Om man har två
plåtar som i figur 2.1 och den ena har spänningen 0 V och den andra 1 kV
(kilovolt = 1000 V) så blir den elektriska fältstyrkan, E, lika med
spänningsskillnaden,
U (= 1 kV) dividerat med avståndet, d (= 1 m), dvs. 1 kV/m. Detta innebär att alla
spänningssatta föremål alstrar elektriska fält.
Figur 2.1 Ett elektriskt fält uppstår
mellan föremål som har olika
spänning. Den elektriska fältstyrkan
(E) är lika med spänningsskillnaden
delat med avståndet mellan föremålen.
De kablar som kommer att användas för 130 kV-ledningarna har en innerledare
som är spänningssatt och utanför denna ledare finns isolering och sedan en
skärmledare, vilken är ansluten till jordpotential (= 0 V). Detta innebär att det
uppstår ett elektriskt fält inne i kabeln, men inget elektriskt fält utanför kabeln.
Magnetiska fält
Elektriska fält alstras av spänningar, de magnetiska fälten alstras däremot av
strömmar. Vi tar ett enkelt exempel, en rak ledning som det går en ström i, se
figur 2.2. Runt ledningen skapas ett magnetiskt fält. De elektriska fältlinjerna går
från en spänning till en annan, de magnetiska fältlinjerna bildar däremot
alltid slutna banor runt om de strömmar som alstrar dem. Styrkan på de
magnetiska fälten, den magnetiska flödestätheten, mäts i tesla (T). 1 tesla är en
mycket stor enhet. När det gäller normal miljö används mikrotesla (µT),
miljondels tesla och nanotesla (nT), miljarddels tesla
Figur 2.2 Magnetiska fält bildar slutna
fältlinjer kring strömförande ledare. Den
magnetiska flödestätheten (B)
uppgår till 0,2 µT en meter från en
ledare som för strömmen (I) 1 A.
Ver 1.0 2000-03-16
19 (25)
2015-04-10
NNC
Om det går en ström på 1 A i figurens ledare får vi en magnetisk flödestäthet på
0,2 µT en meter ut från ledaren. Detta gäller för en enkelledare. De aktuella 130
kV-ledningarna är trefasledningar, dvs. de består av tre enkelledare där det i
vardera ledaren går lika stora strömmar, men med olika fasläge. Om de tre ledarna
i en trefasledning hade kunnat ligga i samma punkt så hade de tre ledarnas
magnetfält tagit ut varandra. I en verklig ledning ligger ledarna något separerade
och då uppstår ett resulterande magnetfält.
När det gäller fälten inne i hus som ligger nära ledningen så skärmas elektriska
fält väl av byggnadsmaterialen i husets tak och väggar, medan det magnetiska
fältet inte dämpas av normala byggnadsmaterial.
Risk för magnetfältsexponering
Som framgår av ovanstående uppstår ett resulterande magnetfält runt kabelförbanden och då flera större industrier finns i området kan en årsmedelström på
100 A antas, som motsvarar ett effektbehov något större än dagens, för beräkning
av ett årsmedelvärde för magnetfält som redovisas i nedanstående diagram.
Ett kabelförband byggs och med en årsmedelström på 100 A genereras magnetfält
runt kabelförbanden, 1 m ovan befintlig markyta, enligt nedanstående diagram.
Observera att diagrammet visar magnetfält 1 m över markytan och när kablarna
ligger 1 m under markyta.
Ca 5 m från kablarnas centrum är magnetfälten ca 0,2 µT. Oftast ligger kablarna
minst ca 5 m under markytan då tekniken styrd borrning används. Därför är risken
låg för exponering av magnetfält längs kabelförbandet.
Vid fastigheten
skall magnetfältsnivåer mätas före och efter
byggnation för att kontrollera eventuell förhöjning av fälten. Vid fastigheten
ligger kablarna ca 7 m under mark och därför bedömer GENAB att
kabelförbandet inte kommer att medföra risk för människors hälsa.
Ver 1.0 2000-03-16
20 (25)
2015-04-10
Detta kan jämföras med luftledningar där det är betydligt större avstånd mellan
ledarna och då blir utbredning och flödestäthet av magnetfält betydligt större.
Kabelförläggning är alltså en mycket bättre teknik för att minska risk för
magnetfältsexponering.
För att reducera magnetfälten läggs varje förband, med tre enkelledare, i
triangelformering. Detta medför en reducering av fälten då de tre ledarna ligger på
samma avstånd i förhållande till varandra.
De magnetfält som genereras från kablarna är inte extremt höga. Som jämförelse
kan några vanliga hushållsapparater nämnas och de magnetfält som genereras i
direkt närhet (0,1 m), vid drift av dessa.
•
•
•
•
Elspis
Dammsugare
Mikrovågsugn
Borrmaskin
0,8 µT
6 µT
14 µT
20 µT
(källa: Strålsäkerhetsmyndigheten)
Magnetfälten från dessa apparater klingar av snabbt och ca 0,5 m från dessa har
det mesta klingat av, men som förstås måste man ofta vistas alldeles intill dem vid
användning men exponeringen kan anses som tillfällig.
Ver 1.0 2000-03-16
21 (25)
2015-04-10
NNC
Gränsvärden och rekommendationer
Det finns inte några svenska gränsvärden som begränsar lågfrekventa magnetfält
men det finns klara bevis för att starka fält kan ge hälsoeffekter. Statens
strålskyddsinstitut, numera Strålsäkerhetsmyndigheten, har givit ut ”allmänna
råd” för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält med frekvenser
mellan 0 och 300 GHz och vid 50 Hz anges ett referensvärde för allmänhetens
exponering på 100 µT. De grundläggande begränsningarna är, enligt
internationella rekommendationer, satta vid ungefär två procent av de nivåer vid
vilka akuta biologiska effekter är vetenskapligt säkerställda.
För långvarig exponering finns en kombinerad analys av data från ett antal väl
utförda studier som visar ett ganska konsistent statistiskt samband mellan
barnleukemi och exponering i bostäder för kraftfrekventa magnetiska fält med
fältstyrkor över ca 0,4 µT, med en ungefär fördubblad risk. Det är osannolikt att
detta beror på slumpen, men resultatet kan ha påverkats av urvalsfel.
I sammanhanget skall sägas att risken är fortfarande väldigt låg, även om den
fördubblas, vid ca 0,4 µT.
År 1996 beslutade Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut,
Elsäkerhetsverket och Boverket att en försiktighetsprincip ska gälla för
lågfrekventa elektriska och magnetiska fält.
I försiktighetsprincipen nämns ingen explicit magnetfältsnivå men gemensamt
rekommenderar de följande:
Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen kan vidtas till rimliga
kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera
fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön.
När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid
planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen
begränsas.
Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera
exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor
eventuellt kan skadas.
Då det inte finns några explicita nivåer angivna i försiktighetsprincipen, har detta
lett till en osäkerhet och en rad, ibland divergerande, tolkningar på kommunaloch länsnivå.
Senare har Socialstyrelsen i samverkan med Strålsäkerhetsmyndigheten,
Elsäkerhetsverket och Boverket publicerat en uppdatering till
försiktighetsprincipen. I denna sägs:
Ver 1.0 2000-03-16
22 (25)
2015-04-10
NNC
”Sambandet mellan exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar och
vissa andra elinstallationer och ökad risk för leukemi hos barn har diskuterats
under många år.
Resultaten från genomgången tyder på att man kan se en viss ökning av
leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetiska fält på ca
0,4 µT eller mer (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder).
Däremot ser man ingen riskökning under ca 0,4 µT. Det finns inte någon känd
mekanism som skulle kunna förklara hur exponering för så svaga och
lågfrekventa fält skulle kunna påverka risken för sjukdom.
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man
ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bland annat på att det saknas en
biologisk förklaringsmodell för påverkan på cancerrisken.
Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer utifrån en studie (rapport 2012:69 Magnetfält
i bostäder) att magnetfält upp 0,2 µT i årsmedelvärde är att betrakta som normala
för boendemiljö och att årsmedelvärden över 2 µT kan anses vara kraftigt
förhöjda. Dessa slutsatser har dock ingen koppling till eventuella hälsorisker utan
är ett rent konstaterande utifrån de uppmätta magnetfältsnivåerna.
Ellagstiftningen liksom miljöbalkens regler om försiktighet är tillämpliga på den
här typen av exponeringar. De innebär att risker för människors hälsa ska
undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt”.
8.2 Material
Som ledarmaterial används aluminium. Koppar är ett alternativ som idag mest
används för klenare lågspänningskablar.
En nackdel med användning av aluminium är att det kräver relativt mycket energi
för framställning, men det finns också ett antal fördelar:
-
Aluminium är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan och utvinns ur bauxit
som innehåller 20-30% aluminium.
Aluminiumframställning orsakar, i motsats till kopparproduktion, ingen
spridning av tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium samt arsenik.
Mindre utsläpp av svaveldioxider då koppar ofta bryts ur sulfidmalm.
Koppar betraktas som en knapp resurs och har idag ett högt pris och detta gör att
man väljer aluminium allt mer.
Ur återvinningssynpunkt är materialen likvärdiga.
Ver 1.0 2000-03-16
23 (25)
2015-04-10
NNC
Produktion av ett kg aluminium, om produktionen sker i norden, medför ett
koldioxidutsläpp på ca 5 kg. För kabelförbanden krävs ca 3 ton aluminium och
detta medför då ett utsläpp av CO2 på ca 15 ton.
Som nämnts ovan finns en skärm i kabeln som består av koppar och för denna
åtgår ca 1,5 ton koppar. Detta medför ett koldioxidutsläpp på ca 3 ton.
I ovanstående aluminium- och kopparframställning har svensk el, vid produktion,
antagits.
För kabelisolering och mantel används polyetenplast i olika former som beskrivs
ovan under kapitel 6 och de kabelskyddsrör som används består också av
polyetenplast. Rören väger 2,7 kg/m och totalt åtgår ca 6 km rör, d v s ca 15 ton
PE-plast.
Produktionen sker sannolikt i Västeuropa och produktion av 1 kg polyetenplast
medför oftast större utsläpp av koldioxid än vid tillverkning av ett kg PVC-plast,
ca 25 % mer, men då det är betydligt enklare att återvinna polyeten och då plasten
endast innehåller små och mindre farliga tillsatser kan polyeten ses som ett bättre
alternativ än PVC-plast.
CO2-utsläpp för tillverkning av polyeten är ca 1,5 kg per kg plast.
Det sker ingen betydande utlakning av kemikalier från den polyetenplast som
används.
För isolering och mantel åtgår ca 3,7 kg plast per meter kabel, totalt ca 25 ton.
Totalt erfordras ca 40 ton polyetenplast vilket medför ett koldioxidutsläpp på ca
60 ton.
Tillverkningen av kabel och skyddsrör medför då ett totalt koldioxidutsläpp på ca
80 ton. Till detta skall läggas byggnationen med schaktarbete och transporter. Att
gräva en kabelschakt, i detta fall, medför ett koldioxidutsläpp på ca 8 kg/m, d v s
totalt 2000 m x 8 kg/m = 16 ton.
Nu används inte den tekniken. Istället sker byggnation med styrd borrning vilket
antas reducera utsläppen med 75 %.
Den totala miljöbelastningen, avseende koldioxidutsläpp, kan då antas bli ca 80
ton. Den totala livslängden för förbanden antas till 40 år och då blir det årliga
bidraget ca 2 ton. Denna miljöbelastning kan anses som liten.
Ovanstående gör inte anspråk på att vara en noggrann beräkning utan skall ses
som en rimlig uppskattning.
Ver 1.0 2000-03-16
24 (25)
2015-04-10
NNC
8.3 Ljudeffekter
Ljudeffekter, buller, uppstår endast under byggtiden.
9. Påverkan under byggtiden
Den totala schaktsträckan blir ca 2 km. Nästan hela sträckan utförs med styrd
borrning vilket reducerar påverkan betydligt med mindre buller och färre
transporter.
När tekniken långhålsborrning/styrd borrning används minskar behovet av
schaktarbete påtagligt, men tekniken medför störningar vid användning av
borraggregat. Varje borrning tar ca 1 – 2 dagar. I MKB Bilaga 1 framgår läge och
antal för borrgropar.
Efter genomförd borrning fästs rör på borren som sedan dras tillbaka genom
borrhålet. För att detta skall bli möjligt monteras en så kallad rymmare framför
rören som vidgar borrhålet och man tillsätter en blandning av bentonit och vatten
för att minska friktionen och forsla bort överskottsmassor för att bereda plats i
mark för kabelskyddsrören.
Bentonitslammet med överskottsmassor mynnar sedan i en av borrgroparna där
det sugs upp för omhändertagande som i detta fall är deponering. Bentonit är en
vulkanisk bergart som adsorberar vatten mycket bra och är därför ett bra
smörjmedel som inte innehåller några skadliga kemikalier.
Det är dock mycket viktigt att inte spridning sker till vattendrag då det kan skada
fisk. Detta beror på att bentonit är mycket finkornigt och kan fastna i fiskarnas
gälar.
Längs Bäcksins väg kommer särskilt samråd att genomföras vid byggnation för att
inte störa verksamheterna avseende tillgänglighet för trafik.
För fastigheten
kommer även eventuella sättningar kontrolleras
enligt önskemål i samråd.
Trafikanordningsplaner upprättas för anvisningar av alternativa vägar och skydd
för passerande samt personal som utför arbete.
10. Bilagor
Till MKB finns följande bilagor:
•
•
•
•
•
MKB Bilaga 1, Karta med ledningssträckning och borrgropar
MKB Bilaga 2, Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
MKB Bilaga 3, Samtliga yttranden från samråd
MKB Bilaga 4, Bilder längs ledningssträckning
MKB Bilaga 5, Samrådsmöte
Ver 1.0 2000-03-16
25 (25)

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken 6 kap. och

Transcription

Similar documents

Plansamråd Äspet i Åhus (område A), Dnr PLAN 10

Miljökonsekvensbeskrivning MKB

Informationsblad Holma torg

Bilaga 4 2015 102358

Att söka tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken