TR15-02 - Svenska kraftnät

- SVENSKA
l KRAFTNÄT
ENHET, VE R K SA M H E T S O M R Å D E
NT, Transmissionsteknik
DATUM
2015-02-25
VAR B E T E C KN I N G
TR15-02
..SAM
TOL,
UTG AVA
T E K N I S K R I KT L I N J E
FASTSTÄLLD
TD
Projektering av luftledningar
Inledning
Detta dokument ska fungera som ett styrande dokument för den uppdragstagare som
ska utföra projektering av Svenska kraftnäts luftledningar.
Dokumentet är framtaget för att tydliggöra projektörens och Svenska kraftnäts olika
åtaganden och leveranser. Detta dokument behandlar enbart själva projekteringen,
och inte projektörens eventuella tilläggsuppdrag under entreprenadfasen.
T E K N I S K R I KT L I N J E
2015-02-25
TR15-02 utg 1
1/30
Uppdateringar
Utgåva
Ändringsnot
Datum
1
Första utgåvan
2015-02-25
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
2/30
Innehåll
1
Referenser .................................................................................................................. 5
2
Omfattning ................................................................................................................ 5
3
Definitioner och begrepp .......................................................................................... 7
4
Underlag från Svenska kraftnät ............................................................................... 8
4.1
4.2
5
Projektspecifikt underlag ............................................................................9
4.1.1
Teknisk specifikation .....................................................................9
4.1.2
Ledningsstråk ................................................................................9
4.1.3
Projekteringskarta ...................................................................... 10
4.1.4
Tillstånd - stakningskarta .......................................................... 10
4.1.5
Organisation/kontaktlista.......................................................... 11
4.1.6
Tidsplan ....................................................................................... 11
Allmänt underlag ....................................................................................... 11
4.2.1
Kartmaterial ................................................................................ 11
4.2.2
Standardstolpar och övriga tillbehör ........................................ 12
4.2.3
Mallar .......................................................................................... 12
4.2.4
Befintlig dokumentation ............................................................. 13
4.2.5
Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer ........................................ 13
Projekteringens genomförande .............................................................................. 13
5.1
5.2
Organisation .............................................................................................. 15
5.1.1
Projektmedarbetare .................................................................... 15
5.1.2
Uppstartsmöte ............................................................................. 16
5.1.3
Bas-P ............................................................................................ 17
5.1.4
Underkonsult ............................................................................... 17
5.1.5
Tidsplan ....................................................................................... 17
5.1.6
Projektmöten ............................................................................... 17
5.1.7
Rapportering ............................................................................... 18
Projekteringen ............................................................................................ 18
5.2.1
Förberedelse ................................................................................ 18
5.2.2
Utredning av vinkelpunkter och speciella platser .................... 18
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
3/30
6
7
5.2.3
Magnetfält ................................................................................... 19
5.2.4
Inmätning .................................................................................... 19
5.2.5
Stolpplacering .............................................................................22
5.2.6
Tillfartsvägar ..............................................................................23
5.2.7
Utsättning av stolpplatser ..........................................................23
5.2.8
Markundersökningar ................................................................ 26
5.2.9
Val av fundament ....................................................................... 26
5.2.10
Genomgående markledare (jordledare) ................................... 26
5.2.11
Skyltar och flyghindermarkeringar ......................................... 26
5.2.12
Linskarvar .................................................................................. 26
5.2.13
Stolptabell ................................................................................... 26
5.2.14
Förfrågningsunderlag ............................................................... 26
5.2.15
Övrigt ........................................................................................... 27
5.3
Sammanfattning av genomförande ......................................................... 27
5.4
Referenssystem .......................................................................................... 27
Leverans .................................................................................................................. 29
6.1
Dokument i leveransen ............................................................................. 29
6.2
Övriga leveranser till Svenska kraftnät .................................................. 29
6.3
Övrigt om leveransen ............................................................................... 30
Bilagor ..................................................................................................................... 30
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
4/30
1
Referenser
SvK TR05
Tekniska riktlinjer - Ledningar. Hela serien.
SvK TR08-02
Teknisk riktlinje – Detaljkrav på ritningar.
SvK TR08-04
Teknisk riktlinje - Dokumentationsinnehåll och teknisk data
för ledningar.
SvK TR08-06
Teknisk riktlinje - Inmätning av anläggningar och leverans
av geografisk verksamhetsinformation.
SvK TR13-01
Teknisk riktlinje - Miljökrav vid bygg-, anläggnings-, och
underhållsarbeten.
SvK TR15
Tekniska riktlinjer – Projektering. Hela serien.
Styr.dok/32/2
Riktlinjer för luftledningar.
Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer finns att hämta på www.svk.se.
2
Omfattning
Projektering är den process som innefattar arbetsmoment för framtagande av
handlingar som ingår i bygghandlingar. Däribland innefattas bl.a. bestämning
vinkelpunkter, inmätning, stakning, stolpplacering, markundersökningar, utsättning
och sammanställning av delar till förfrågningsunderlag (FFU).
I Figur 2-1 visas projekteringsfasens placering i ett ledningsprojekt. Svenska kraftnät
kan i vissa fall upphandla projektören för tekniskt stöd under entreprenadfasen och för
framtagande av relationshandlingar.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
5/30
Figur 2-1. Schematisk översikt över alla faserna i ett projekt, med projekteringens placering
i projektet. Uppdragstagaren kan även vara involverad i flera andra moment, t.ex. som
teknisk stöd i upphandlings- och entreprenadfasen samt i framtagandet av relationshandlingar. Funktionen BAS-P ligger normalt också hos projektören.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
6/30
3
Definitioner och begrepp
I detta dokument benämns konsultbolaget som utför projekteringen som projektören.
I Tabell 3-1 listas de definitioner och begrepp som används i detta sammanhang.
Tabell 3-1. Definitioner och begrepp.
BAS-P
BAS-P är den person som under projekteringen har det
övergripande ansvaret att se till arbetsmiljösynpunkter
beaktas inför kommande byggnation samt ledningens
brukande. BAS-P upprättar grunden till en arbetsmiljöplan.
ENIA
Tillbuds- och skaderapporteringssystem för energibranschen.
ENIA är en webbaserad plattform för hantering av arbetsolyckor, färdolyckor, arbetssjukdomar, tillbud och riskobservationer.
Förprojektering
Förprojektering är en översiktlig projektering av ett eller flera
sträckningsalternativ som ibland genomförs innan koncession
och innan undersökningstillstånd beviljats. Detta är möjligt då
en förprojektering baseras till största delen på befintligt data
som kan fås fram utan att beträda marken. Förprojektering
handlar om att sammanställa och utvärdera befintlig data och
erfarenheter från olika kompetensområden för att komma
fram till den optimala ledningssträckningen. Det är en iterativ
process som fortgår tills önskad sträckning har hittats. Genom
att genomföra en förprojektering kan man identifiera och
minimera projektrisker tidigt i processen då kostnaden för
justeringar är mindre och möjligheten till justeringar är
större. Vid en förprojektering krävs kompetenser inom skog,
markåtkomst, natur och kulturmiljö och kraftledningsteknik.
Koncessionsansökan
För att bygga en ledning krävs tillstånd. Den huvudsakliga
prövningen av projektet sker genom en ansökan om
nätkoncession för linje till Energimarknadsinspektionen.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
7/30
MFÖ
Medgivande om förundersökning. Denna förfrågan skickas till
berörda fastighetsägare innan förundersökningarna för
frivillig överenskommelse om beträdande av mark.
MKB
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram för att utreda
och beskriva den påverkan som utbyggnadsförslagen kan
medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med
naturresurser. Samråd med direkt berörda parter kommer
även att ske under utarbetandet av MKB-dokumentet.
Resolution
Ansökan hos Länsstyrelsen för tillträde till mark där markägaren inte skrivit på MFÖ.
Teknisk förstudie
Ansökan om koncession föregås ofta av en teknisk förstudie
vars främsta syfte är att utreda förutsättningarna och
alternativa sträckningar. I förstudiearbetet ingår även samråd
med berörd allmänhet, kommuner, myndigheter samt andra
intressen enligt bestämmelserna i miljöbalken. Länsstyrelsen
bedömer om ledningen kan antas medföra betydande
miljöpåverkan.
4
Underlag från Svenska kraftnät
I Tabell 4-1 listas handlingar som i normalfallet levereras av Svenska kraftnät till projektören.
Tabell 4-1. Leveranser till projektören.
4.1.1
4.1.2
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.4
4.1.5
4.1.6
4.2.1
4.2.2
4.2.2
4.2.2
4.2.2
4.2.2
4.2.2
Teknisk specifikation
Ledningsstråk
Utredningsområde
Projekteringskarta
Tillstånd – stakningskarta
Fastighetsägarförteckning
Organisation/kontaktlista
Översiktlig tidsplan
Kartmaterial
Fundamentritningar
Underlag för val av fundamenttyp
Belastningsförutsättningar för stolpar
Tillåtet isolatorutslag
Tillåtet vind/viktspann
Mallritningar för stolpsammanställningsritning och isolatorkedjeritning
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
8/30
4.2.2
4.2.3
4.2.3
4.2.3
4.2.3
4.2.3
4.2.3
4.2.3
4.2.3
4.2.3
4.2.3
4.2.4
4.1
Ritningar med OPGW infästningar
Mall för projektbeskrivning och teknisk beskrivning
Upphandlingsunderlag för OPGW
Mall mappstruktur FFU, bygghandling och relationshandling
Mall Framdriftsplan
ÄTA Mall
Ritningsmallar
Nummerserie för ritningsnummer
Mall för stolptabeller
Mall för à-prislistor
Standardiserat mall med utkast till AMA-AF
Befintlig dokumentation
Projektspecifikt underlag
All dokumentation som Svenska kraftnät tillhandahåller och som projektören levererar
skall lagras på en gemensam internetbaserad arbetsyta som Svenska kraftnät
tillhandahåller.
4.1.1
Teknisk specifikation
Tekniska data sammanställs under den tekniska förstudien. Tillsammans med
information som framkommer under en eventuell förprojektering skapas en teknisk
specifikation som tillhandahålls av Svenska kraftnät innan projekteringen. Den
tekniska specifikationen ingår normalt som bilaga i den tekniska förstudien. Detta
dokument är delvist ett levande dokument och kan uppdateras löpande under
projekteringen om nya tekniska data blir kända eller om förutsättningarna förändras.
4.1.2 Ledningsstråk
Svenska kraftnät tillhandahåller ett ledningsstråk som underlag för projekteringen,
och ledningens slutgiltiga centrumlinje ska hamna inom detta stråk. Ibland benämns
ledningsstråk också som utredningskorridor. Vid val av centrumlinje skall alla
underlag och intressen beaktas. Innan inmätning får ske skall centrumlinjen
godkännas av Svenska kraftnät.
Skulle detta ledningsstråk inte medge någon tillfredsställande lösning och/eller
upptäcks brister i tillhandahållet stråk skall eventuell justering göras i samråd med
Svenska kraftnät.
Ledningsstråket och dess centrumlinje levereras av Svenska kraftnät som ESRI
Shapefiler i SWEREF99 TM.
Har Svenska kraftnät inte låtit göra någon förprojektering kan ledningsstråket ersättas
av ett utredningsområde inom vilket projektören får större ansvar att hitta det
optimala stråket och sträckningen.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
9/30
4.1.3 Projekteringskarta
Ledningsstråkets placering har utretts med förutsättningen att minimera den
sammanlagda miljöpåverkan. Ledningens läge bör inte hamna närmare bostadshus
eller annan plats där människor varaktigt vistas än vad som inryms i Svenska kraftnäts
magnetfältspraxis. Ledningen får inte hamna närmare skyddade områden (Natura
2000, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal, nationalpark) än att skogsavverkning i dessa inte blir nödvändig.
Projekteringskartan kan typiskt redovisa följande (i förekommande fall):
>
Befintliga stam- och regionnät (littera och stolpnummer).
>
Befintliga stationer (namn).
>
Natur- och kulturvärden.
>
Skyddade områden. I förekommande fall återges även de skyddade områden där
Svenska kraftnät erhållit dispens från gällande föreskrifter.
>
Objekt från natur- och arkeologi-inventering (ID nummer kopplat till excellista).
>
Väginventering (ID nr, för Trafikverkets vägar även vägnummer).
>
Vindkraft (byggnadslovshöjd).
>
Master (höjd).
>
Planerade vägar, vindkraft mm som framkommit i samråd (redovisas med lämplig
data).
>
Specifika önskamål från fastighetsägare, kommuner mm (kommentar direkt i
karta alt ID till kommentar i excellista). Denna information tillhandahålls av
Svenska kraftnät.
Projekteringskartan levereras av Svenska kraftnät som PDF och georefererad JPEG
med en upplösning på minst 300 dpi, samt eventuellt som shapefiler.
4.1.4 Tillstånd - stakningskarta
I fältarbetet får endast de fastigheter beträdas där Svenska kraftnät erhållit medgivanden om förundersökning. För vissa fastigheter kan tillstånd ha givits efter
ansökan om resolution hos Länsstyrelsen. Svenska kraftnät tillhandahåller en
stakningskarta med information om vilka fastigheter som får beträdas, och vilka som
får beträdas först efter kontakt med ägaren. Svenska kraftnät tillhandahåller även en
fastighetsägarförteckning med tillhörande kontaktuppgifter. Oftast sker kontakt med
markägare via markförhandlare som Svk tillhandahåller, för att minimera antalet
personer som markägaren ska ha kontakt med.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
10/30
Stakningskartans uppdatering är viktig för att säkerställa att man inte beträder mark
utan nödvändiga tillstånd.
Stakningskartan kan innehålla följande:
>
Preliminär stakningslinje med vinkelpunkter.
>
Identifierade parallella eller korsande ledningar.
>
MFÖ status.
>
Resolution med datum för utgång.
>
Områden med begränsning att ta stakningsträd och röjning av siktgata.
>
Områden med begränsning av terrängkörning med fyrhjuling.
>
Områden med begränsning att använda borrbandvagn.
>
Kommentarer gällande spridning av jordsmittor, mjältbrand mm.
>
Begränsning av användning av vägar.
>
Bommar markerade med kontakt till markägare med nycklar.
>
Kontaktuppgifter markförhandlare.
>
Kommentar om kontakt med markägare för beträdande av fastighet för eventuell
flytt av boskap mm.
4.1.5
Organisation/kontaktlista
Projektören och Svenska kraftnät ska gemensamt upprätta och underhålla en
kontaktlista.
4.1.6 Tidsplan
Svenska kraftnät tar fram en översiktlig tidsplan som omfattar projektering,
upphandling, utförande och drifttagning. Även avbrottsplaner kan ingå i denna
tidsplan.
4.2
Allmänt underlag
4.2.1 Kartmaterial
Följande kartmaterial ingår normalt i projekteringen:
>
Fastighetskartor.
>
Geodata (t.ex. NNH-data, jorddjupskarta, jordartskarta, berggrundskarta).
>
Ortofoton.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
11/30
>
Kartunderlag från Länsstyrelsen, Skogstyrelsen, Riksantikvarieämbetet,
Vindbrukskollen, militära stoppområden, Ledningskollen, nationella
vägdatabasen (NVDB).
Projektör som utför uppdrag åt Svenska kraftnät får tillgång till geodata via Svenska
kraftnäts geodatasamverkansavtal genom att Svenska kraftnät upplåter data till dem,
se Bilaga 2 ”Rutiner för geodatahantering”.
4.2.2 Standardstolpar och övriga tillbehör
Svenska kraftnät har tagit fram en standardstolpfamilj som i möjligaste mån skall
användas vid projektering. Till standardstolpfamiljen finns bl.a. nedanstående
uppgifter framtagna:
>
Fundamentritningar för normala grundläggningsförhållanden.
>
Underlag för val av fundamenttyp.
>
Belastningsförutsättningar för stolpar.
>
Tillåtet isolatorutslag.
>
Tillåtet vind/viktspann.
>
Mallritningar för stolpsammanställningsritning och isolatorkedjeritning.
>
Ritningar med OPGW infästningar.
Eventuella nya konstruktioner och alternativ till normalstolpar och normalstolpsfundament skall godkännas av Svenska kraftnät.
4.2.3 Mallar
Svenska kraftnät tillhandahåller följande:
>
Mall för projektbeskrivning och teknisk beskrivning.
>
Upphandlingsunderlag för OPGW.
>
Mall mappstruktur FFU, bygghandling och relationshandling. Mappstrukturen
ansluter till KL-strukturen enligt TR08-04.
>
Mall Framdriftsplan.
>
ÄTA-mall.
>
Ritningsmallar.
>
Nummerserie för ritningsnummer.
>
Mall för stolptabeller.
>
Mall för à-prislistor.
>
Standardiserat mall med utkast till AMA-AF.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
12/30
4.2.4 Befintlig dokumentation
Om projektet byggs i eller intill Svenska kraftnäts befintliga anläggningar tillhandahåller Svenska kraftnät sådan dokumentation som är relevant för projektören.
Exempel på sådana anläggningar är stamnät och stamnätsstationer.
Information om andra anläggningar (t.ex. vägar, järnvägar, vindkraft, militära
anläggningar, master, parkeringsplatser, upplag, grus/sandtag) som framkommit i
samrådsprocessen skall också tillhandahållas av Svenska kraftnät. Denna information
kan samlas i projekteringskartan.
4.2.5 Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer
Projektören ska säkerställa att resultatet av projekteringen i alla avseenden överensstämmer med vad som föreskrivs i Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer. Svenska
kraftnäts samtliga tekniska riktlinjer finns tillgängliga på www.svk.se.
Projektören skall säkerställa att kraven i Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer
införlivas i projekteringen och därmed i bygghandlingarna. Under entreprenadfasen
skall inte entreprenören annat än i vissa specialfall behöva fördjupa sig i de tekniska
riktlinjerna.
5
Projekteringens genomförande
Projekteringen ska utföras så att övergripande krav på kvalitetssäkring säkerställs, dvs.
så att totalkostnaden för projektering, materiel, entreprenad inkl. ändringar och tillägg
minimeras.
Projekteringens viktigasta steg illustreras av Figur 5-1 och Tabell 5-1. Av Tabell 5-1
framgår att projektören som en option kan utföra en kompletterande projektering,
vilket innebär att bistå vid upphandling och anbudsutvärdering, samt vara delaktig
under hela entreprenaden och hantera rödändringar. Projektören ändrar slutligen
status på alla platsbundna ritningar till relationshandling.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
13/30
Figur 5-1. Schematisk översikt över projekterings viktigasta faser.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
14/30
5.1
Organisation
Uppdragsledaren skall ha ett övergripande "helikopterperspektiv" på uppdraget och
kunna se helheten, dvs. ha förmågan att baka in krav från andra tekniska riktlinjer och
krav i arbetet. Uppdragsledaren ansvarar för att samtliga projektmedlemmar har läst
igenom och är införstådda i samtliga delar av detta dokument, samt de för uppdraget
relevanta tekniska riktlinjer, standarder och dokument.
5.1.1
Projektmedarbetare
Normallt skall följande kategorier, som ansluter till ramavtal för ledningsprojektering,
finnas i ett projekteringsuppdrag:
AMA-specialist
Säkerställa kvalitén på förfrågningsunderlaget enligt AMA
samt vara behjälplig med AMA-frågor under genomförandet
av entreprenaden. Säkerställa kvalitén på mängdförteckningen enligt MER Anläggning.
EMF
Ansvarar för beräkning av magnetfält från olika
faskonfigurationer.
Geotekniker /
Geoteknikern ska ansvara för markundersökningar, ta fram
Markutredare
borrprogram, bistå vid upphandling/utförande av geotekniska
undersökningar samt bistå i projekteringen med specifik
kompetens gällande geotekniska aspekter på stolpplaceringen
(t ex arbetsvägars bärighet). Ansvara för fältanteckningar vid
markundersökning.
Jordning
Utredning, granskning och verifiering. Ska kunna
dimensionera skyddsjordning och funktionsjordning.
Konstruktör fundament
Ansvarer för att välja rätt fundament beroende på markförhållanden och laster. Utför beräkningar och dimensionering av fundament.
Konstruktör stolpar
Konstruktören ansvarar för framtagandet av rätt stolptyp. Ska
kunna beräkna laster till fundamenten.
Ledningsprojektör
Ska kunna utföra linberäkningar och sammanslagningsberäkningar enl. normer samt stolpplacering.
Mätningstekniker
Mätningsteknikern ansvarar för inmätning av ledningsprofil
och utsättning av stolpplatser. Samarbetar tätt med röjare,
markundersökare, markförhandlare och ledningsprojektören.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
15/30
Projekteringsledare
Ansvarar för det tekniska stödet till uppdragsledaren.
Ansvarar för att projekteringen uppfyller Svenska kraftnäts
specifika tekniska krav. Ansvarar för den övergripande
tekniska kvalitén i leveranserna till Svenska kraftnät.
Ritare
Uppritning i CAD. Tar fram ritningar baserade på
konstruktörernas beräkningar. Ritaren skall vara förtrogen
med Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer.
Uppdragsledare
Leder uppdraget. Ansvarar för resurshantering i projektörens
organisation. Ansvarar för eventuella underkonsulter i
uppdraget. Ansvarar för tidsplan, avstämning med Svenska
kraftnät, månadsrapportering och fakturering. Denna person
ska normalt inte ha ytterligare uppdrag i projektet (om inte
annat överenskommits), utan ha det övergripande ansvaret
och dagligen stämma av med de övriga i projektet.
5.1.2
Uppstartsmöte
Syftet med uppstartsmötet är att gå igenom kartmaterialet, bestämma vad som
ytterligare behöver införskaffas samt att gå igenom projektets övriga förutsättningar.
Tonvikt läggs vid sådana aspekter som särskild skall beaktas vid utsättning av stolpar
och vid markundersökningar.
Agendaförslag:
>
Principer för protokollföring och möten.
>
Kontraktsgenomgång inklusive ekonomi.
>
Tidsplan och framdriftsplan.
>
Genomgång säkerhet/informationssäkerhet. Signering av tystnadspliktsförbindelse.
>
Genomgång av HMS krav och risker samt ENIA.
>
Kommunikation (rutiner för att tillhandahålla information till Svenska kraftnäts
kommunikatör).
>
Rutiner för ÄTA-hantering.
>
Rutiner för åtgärdslista.
>
Genomgång av underlag (teknisk specifikation, ledningsstråk, underlag till
projekteringskarta, underlag till stakningskarta, kontaktlista, organisationsschema).
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
16/30
5.1.3
Bas-P
Projektören skall ha en certifierad BAS-P handläggare i sin organisation. I det aktuella
projekteringsuppdraget ska det finnas en BAS-P ansvarig. I BAS-P ingår även att
sammanställa slutdokument, dvs. samla ihop projektets arbetsmiljöfrågor.
5.1.4
Underkonsult
Det åligger projektören att styra och leda samt kvalitetssäkra eventuella underkonsulters arbete. Underkonsulter får inte anlitas utan att detta är överenskommit
med Svenska kraftnät.
5.1.5
Tidsplan
Projektören skall upprätta en detaljerat tidsplan för projekteringen och månatligen vid
behov uppdatera denna. Tidsplan, budget och ÄTA lista ska uppdateras och skickas till
Svenska kraftnät minst två dagar före varje projektmöte om inte något annat avtalats.
Tidsplanen ska minst ha en detaljeringsgrad som innefattar momenten ID 2-13
i Tabell 5-1.
Projektören skall i tidsplanen lämna tillräckligt med utrymme (minst 14 dagar) för
granskning hos Svenska kraftnät och utskick till berörda markägare inför stakning och
markundersökningar.
5.1.6
Projektmöten
Svenska kraftnät och projektören bör regelbundet träffas i projektmöte. Deltagare är
Svenska kraftnäts projektledare och projektörens uppdragsledare samt vid behov en
eller flera föredragande handläggare från respektive organisation. Deltagandet i
projektmöten ska begränsas till personal som är nödvändig för mötets genomförande,
och personal utöver kallade ska godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät
ansvarar för att protokoll upprättas.
Delleveranser bör synkroniseras med inplanerade möten och levereras några dagar
innan mötet. Ett möte bör alltid hållas innan fältarbeten påbörjas. På det mötet
presenterar Svenska kraftnät de senaste stakningskartorna och projektören
presenterar sin delleverans, arbetsbeskrivning och tidsplans för fältarbeten.
Agendan ska normalt minst innehålla följande punkter:
1
Inledning.
2
Godkännande av dagordning.
3
Föregående protokoll.
4
Organisation.
5
Tidsplan/framdrift.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
17/30
6
Ekonomi.
7
Tillstånd.
8
Teknik.
9
Risker och osäkerheter.
10 Kommunikation.
11
Arbetsmiljö, miljö och kvalitet.
12 Uppdatera åtgärds- och beslutslista.
13 Övrigt.
14 Nästa möte.
5.1.7
Rapportering
Projektören skall i samband med varje månadsfakturering skriftligen rapportera
projektets tekniska framdrift och status, inklusive en beskrivning av upparbetad tid
och budget. För rapportering skall användas Svenska kraftnäts mall i Excel-format
”Framdriftsplan”.
5.2
Projekteringen
Projekteringens faser framgår i huvudsak av följande rubriker. Projekteringen är delvis
en iterativ process med löpande justeringar. Huvuddokumentet i projekteringen är
stolptabellen som är ett levande dokument under hela processen.
5.2.1
Förberedelse
I förberedelsefasen läggs stråket in i projektörens GIS-miljö och relevanta bakgrundskartor enligt 4.2.1 tas fram.
5.2.2 Utredning av vinkelpunkter och speciella platser
Här ingår fältbesök där stråkets vinkelpunkter utreds. När det gäller att välja ett läge
för en vinkelplats så skall man se till att platsen är gynnsam ur schaktnings och
grundläggningssynpunkt, att det finns plats för stolpben och stag och att stolpen utan
hinder kan resas. Ibland kan man med fördel ersätta en stor stagad vinkel med två
mindre vinklar. Stora spännvinklar kan vara svåra att genomföra lindragning igenom.
Av detta skäl kan vinkelstolpplatsen behöva fungera som drag eller bromsplats vid
lindragning och behöver ha förutsättningar för att kunna fungera som en sådan.
Istället för att använda stora vinklar med spännkedjor är det ofta en fördel om det går
att dela upp vinkeln till flera mindre intrångskrävande stolpar med hängkedjor.
Dessutom minskas då antal stag, vilket är kostnadsbesparande i lösa jordar.
Efter fastställning av lämpligt läge på vinkelpunkter befästs dessa och mäts in.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
18/30
Om inte samtliga påverkande parametrar för val av vinkelplats vägs in kan det ge
upphov till stora kostnader och svårigheter i entreprenaden.
Även andra kritiska aspekter utreds, exempelvis:
>
trånga passager
>
bebyggelse
>
lämpliga drag- och bromsplatser
>
entreprenadgränser
>
komplicerad topografi
>
tillfartsvägar, transportvägar till upplag och stolpplatser m.m.
>
stora sidolut mellan vinkelplatser som kan omöjliggöra placering av raklinjestolpe.
I denna fas av projekteringen ska även jordledarens projektering beaktas, se även
5.2.10.
Projektören skall presentera underlag för valda lösningar i en shapefil.
5.2.3 Magnetfält
Magnetfältsberäkningar ska utföras vid platser där ledningen passerar så nära
bostadshus att magnetfältet kan förväntas ligga nära eller över 0,4 µT. Om magnetfältsberäkningar har utförts i förprojekteringsfasen ska dessa kontrolleras mot
eventuella ändrade förutsättningar. I annat fall ska de utföras efter första stolpplaceringen och ska kontinuerligt revideras vid ändrade stolpplaceringar och
användandet av nya stolptyper. Resultaten av magnetfältsberäkningarna redovisas i
form av en rapport. Projektören ska även lämna över använda data för magnetfältsberäkningarna (geometriska data, strömmar, om man räknar med linbågar eller raka
horisontella ledare) samt ange vilket program som använts. Detta för att det ska vara
möjligt att upprepa beräkningarna i ett senare skede om eventuella diskussioner
uppstår.
5.2.4 Inmätning
Inmätningen resulterar i profil, plankarta, korsningsskisser och korsningsförteckning.
Stakningslinjen bör befästas i lämpliga punkter och avstånd, exempelvis vid åkerkant,
dikeskant och vägkant. Fluktkäppar skall finnas i stakningslinjen mellan de befästa
punkterna. Dessa används till utstämpling av skog för att hitta centrumlinje.
Avvägning
Förslagsvis kan terrängen längs stakningslinjen avvägas i grupper om fyra punkter
med ett avstånd mellan grupperna som gör att avvägningen representerar terrängen.
De fyra punkterna i varje grupp utgörs av:
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
19/30
1.
En punkt på stakningslinjen.
2.
En punkt på vänster sidoprofil, under ytterfasen.
3.
En punkt på höger sidoprofil, under ytterfasen.
4.
En punkt på maximal terränghöjd inom ledningsområdet, d.v.s. ett område inom
tre meter om båda sidor om ytterfaserna.
Alla mellanpunkter och brytpunkter skall avvägas så att den markprofil som erhålls
när punkterna sammanbinds överensstämmer med den verkliga marklinjen med en
noggrannhet av ±0,1 m. Mindre ojämnheter i terrängen kan förbises även om det ger
ett större fel än 0,1 m, förutsatt att ojämnheter är betydelselösa ur grundläggningssynpunkt och med hänsyn till linornas fria avstånd till mark.
Botten av raviner, där inga stolpar kan placeras, behöver heller inte inmätas med
samma noggrannhet som övriga terrängavsnitt. Terrängdetaljer, t.ex. stenar, block,
o.s.v. i ravinbottnar behöver inte inmätas om de inte kan inverka på det fria avståndet
till linorna.
Avvägningen skall avse den fasta markytans höjd. Stenar och block skall behandlas
som objekt.
Vid sjöar, tjärnar och vattendrag skall strandkanten vid högvatten mätas in. Samtidigt
skall högvattenytans nivå avvägas och i de flesta fall framgår denna nivå av strandkantens utseende. Om det är svårt att bestämma högvattenytans nivå, bör den kunna
bestämmas i samråd med t.ex. någon av ortsbefolkningen. Om det gäller reglerat
vattendrag skall dammägare tillfrågas om högsta dämningshöjd.
Om sidolutande terräng stiger kraftigare än 1:2 (höjd:längd) skall punkter på 5, 10 och
15 m utanför ytterfaserna inmätas och avvägas. Även andra objekt såsom t.ex. byggnader, källare, stora stenar och block, bergväggar etc. som ligger inom ett avstånd av
15 meter utanför ytterfaserna skall inmätas.
Plankarta
Plankartan skall utformas i enlighet med TR08-04. Utöver vad som anges i TR08-04
ska platser och byggnader där människor vistas stadigvarande inmätas upp till 150 m
från stakningslinjen av hänsyn till gällande magnetfältspraxis. Noggrannheten på
inmätningar ska vara bättre än ±0,5 m på avstånd upp till 40 m utanför stakningslinjen och ±4 % i övrigt.
Byggnader som ligger närmare än 10 m från ytterfas skall redovisas på en särskild
skiss på motsvarande sätt som korsningsskisser i skala 1:200. Detta för att kunna
bestämma om byggnaden kan stå kvar.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
20/30
Vid framtagande av plankartan skall beaktas intilliggande anläggningar och krav på
avstånd enligt TR10-05.
Vindkraftverk och master ska mätas in (läge och totalhöjd) om de ligger närmare
stakningslinjen än den totala höjden inklusive vinge +25 m.
Övrigt att ta hänsyn till vid framtagande av plankartan:
>
Höjdhinder inom 100 m från lednings mitt skall anges (eftersom
sidohindersmarkering då behöver monteras i stolpar).
>
Vid korsning med åar, större bäckar och dyl. ska det markeras på plankartan åt
vilket håll som närmaste bro eller annan övergång finns.
>
För framkomliga bilvägar ska det anges mellan vilka orter den går, alternativt
vägnummer och vägägare, vägsamfällighet eller dylikt.
Korsningsskisser
En korsningsskiss ska upprättas vid alla korsningar, dvs även t.ex. korsning med
traktorväg, korsning med farled och korsning med alla typer av nedgrävda ledningar
(av hänsyn till projektering av markjordledaren). Korsningar av luftledningar regleras i
Styr.dok/32/2.
Vid inmätning ska hänsyn tas till nödvändiga data för upprättande av korsningsskisser. Dessa upprättas i enlighet med TR08-04.
Följande ska beaktas:
>
På ledningsprofilen för en korsande ledning skall stolparna samt
lininfästningarnas höjd ovan marken inritas.
>
Linornas höjdläge i korsningspunkten skall vara inmätt och framgå.
>
Temperatur för tillfället då linhöjd är mätt skall anges.
>
Förekommer flera linor över varandra skall översta och understa lina visas. Om
någon lina är jordlina skall det anges.
>
För korsande ledningar som kräver ombyggnad skall korsningsstolparna avbildas
på korsningsskissen.
>
Där luftavstånd behöver kontrolleras noteras uppgifter om lintyp, uppspänning
och normalspann så att rätt linbåge kan läggas in.
>
Stolpnummer på ömse sidor om korsningen ska framgå.
>
I många fall kan det bli nödvändigt att sänka den korsande ledningen och för att
kunna bedöma om sänkningen är möjlig, måste minst två spann av den korsande
ledningen på ömse sidor om korsningen framgå. Om korsningen är mycket sned
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
21/30
kan ytterligare spann behövas. Vid korsning med 400kV ledning höjs oftast den
befintliga ledningen, för att kunna gå under med den nya och slippa avbrott vid
lindragning. Även här kontrolleras intilliggande spann.
>
Stolpar, stag och andra detaljer, som ligger inom 40 m på ömse sidor om
stakningslinjens mitt, skall dock alltid inmätas för att vara med på korsningsskissen. Minst två stolpar för den korsande ledningen på vardera sida om
stakningslinjen ska inmätas.
>
För varje korsning med järnväg, väg, farled, jordkablar, vattenledningar och
stamledningar i dräneringssystem, skall skisser upprättas på motsvarande sätt
som vid luftledningar.
>
Markhöjden i skärningspunkten med den projekterade ledningens mittlinje och
vägkant/centrum/vägkant i den korsande trafikleden skall framgå. Dessutom skall
trafikledens markhöjd på ett avstånd av 2 m utanför den vänstra resp. högra fasen
anges.
5.2.5 Stolpplacering
Valet av stolpplats avgör möjligheterna att genomföra entreprenaden på ett framgångsrikt sätt. Stolpplatsers lämplighet skall beaktas med avseende på enskilda
intressen, tillgänglighet, grundläggning, utrymme för montage och framkomlighet
med maskiner.
Normalt är det lämpligt att använda stagade stolpar i skogsmark och ostagade stolpar i
åkermark, dock måste valet av stolptyp alltid övervägas från stolpplats till stolpplats.
Faktorer som kan påverkar valet är t.ex. enskilda intressen, utrymme, stolpplatsens
tillgänglighet, terräng mm.
I vissa fall kan det i slutändan ge ett bättre resultat ifall en ostagad stolpe väljs trots att
en stagad stolpe normalt är betydligt lättare och billigare materialmässigt. Ostagade
stolpar har den fördelen att det går att bygga dem ”bit för bit” med mindre maskiner
vilket gör att stolpens ökade kostnader ibland kan kompenseras med t.ex. mindre
vägbyggnation.
Innan utsättning sker i fält ska markägare informeras om den preliminära stolpplaceringen. I informationen inkluderas fastighetskartan, där centrumlinjen för
ledningen och stolpplatsen är utmärkta. Även stolptyp ska framgå.
I stolpplaceringen ingår bl.a.:
>
Val av stolptyp.
>
Sammanslagningskontroll mellan linor.
>
Kontroll av isolatorutslag/tillsatsvikter.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
22/30
>
Kontroll av stolpars belastningsförutsättningar.
>
Hänsyn till enskilda intressen, natur och kultur.
Projektören skall för varje stolpplats föra en logg där det dokumenteras hur fundament
och stolptyp har tagits ut, samt i förekommande fall hur och varför stolpen och
fundament har ändrats och flyttats under projektering och byggnation.
Alla vägar, även enskilda, skall behandlas som allmän väg. Avstånd till väg och
vägområde skall beaktas för schakter, stolpe och stag.
Kontroll av stolpplaceringar
Kontroll skall ske i fält längs med hela ledningen. Profil skall inspekteras med
avseende på exempelvis:
>
Profil och sidoavvägning. Extra viktig att sidolut kontrolleras i spann där reglar
längre än normalt förekommer.
>
Hinder, stenar.
>
Korsningar.
Stolpplatser skall inspekteras med avseende på exempelvis:
>
Placering av stolpplats.
>
Placering av stagförankringar.
>
Behov av banketter vid sidolut.
>
Markerosion och lerlager som kan ge upphov till ras.
>
Begränsningar av tillgänglighet.
5.2.6 Tillfartsvägar
Tillfartsvägar till sträckningen ska projekteras. Tillfartsvägarna ska projekteras så de
är lämpliga även för borttransport av eventuell avverkad skog. Detta görs lämpligen
tillsammans med projektets markförhandlare. Ibland blir tillfartsvägar i ett senare
skede till lokala bruksvägar och det är därför viktigt att beakta topografin där vägen
ansluter till ledningen och eventuellt låta tillfartsvägen ansluta direkt till närområdet
kring en stolpe. Olämpliga platser för tillfartsvägar är t.ex. området kring ledningsspannets mitt. Observera att om väg behöver anläggas till olämplig plats ska det i
profilen/plankartan anges att vägen ska tas bort före drifttagning av ledningen.
5.2.7 Utsättning av stolpplatser
Baserat på stolpplaceringen görs en utsättning av mittdubb, två sidodubbar och
bisektris genom användning av markeringskäppar. I samband med utsättningen görs
en kontroll av stolplatsens lämplighet med avseende på kostnad, byggbarhet och
arbetsmiljö. Kontrollen ska resultera i fotografier från fyra håll (längs och tvärs
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
23/30
ledningen) på utsättning och anteckningar. Ett tätt samarbete mellan utsättaren och
ledningsprojektören är en förutsättning för att kunna justera stolpar direkt i samband
med denna kontroll. Utsättningen sker lämpligast i samband med markundersökningen.
Under utsättningen ska stolpplatsernas lämplighet säkerhetsställas och kontrolleras
okulärt med avseende på:
>
Markens bärighet och framkomlighet med erforderliga maskiner och fordon.
>
Skarvplatser för OPGW.
>
Att ”rätt” stolptyp har valts till stolpplatsen.
>
Dräneringsledningar i åkermark. Kolla eventuellt med markägare.
>
Avstånd till vägar och vägområden samt till diken som kan försvåra kravet på
återfyllnad mot fundament.
Detaljerad beskrivning av utsättning
Dubbarna skall vara utsatta med en noggrannhet av ±20 mm i förhållande till
angränsade stolpplatser.
Stakningslinjen vid stolpen markeras med en rödmärkt mittdubb. Den skall bestå av
en spik eller skruv i en påle, minimum 45x45 mm (2 tum 2), nedslagen till markytan.
Invid mittdubben skall en rödmarkerad markeringskäpp med stolpnummer och
sektion tydligt skrivet placeras.
Sidodubbarna skall placeras på två olika punkter i stolpens bisektris utanför
avverkningsområdet, eller åkermark där det föreligger liten risk för påkörning. Invid
varje sidodubb skall en blåmarkerad markeringskäpp med stolpnummer och avstånd
till mittdubben tydligt skrivit placeras. Även sidodubbarna skall bestå av en spik eller
skruv i en påle på samma sätt som för mittdubb.
Markeringskäppar skall sticka upp minst 1,2 m över markytan.
I åkermark utelämnas markeringskäpp för centrumdubb. Sidodubbar med tillhörande
markeringskäppar placeras i närmsta dike eller impediment.
På berg markeras stakningslinjen vid stolpen med borrat hål och röd färgmarkering.
Sidodubbar markeras med borrat hål och blå färgmarkering. Markeringskäppar fästs i
hål.
Fotografering
Fotografering ska alltid utföras, och syftet är att dokumentera varje stolpplats egenskaper med avseende på topografi, terräng, hinder, vegetation och övriga karakteristika. Fotografering utförs bäst när marken inte är snötäckt.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
24/30
Bilder skall namnges som SSS_Y_n där SSS anger stolpnummer och Y anger
kamerariktningen enligt:
F för framåt mot högre stolpnummer
B för bakåt
H mot höger
V mot vänster
och n är ett löpnummer (om flera foton tagits på samma plats och i samma riktning).
Stakkäppen ska vara synlig på alla foton, och texten på stakkäppen ska vara läsbar på
bilden.
I många fall kan det vara en hjälp att använda geotaggade foton, dvs. att koordinater
och kamerariktning är sparade som metadata i bildfilen.
Dokumentation
Utsättningen skall dokumenteras. Med hjälp av dokumentationen ska det vara enkelt
att återfinna utsättningen och komplettera denna om den har försvunnit. I
dokumentering av utsättning skall minst stolpnummer, information om vilket objekt
som satts ut samt koordinater i lokalt SWEREF99 Zon framgå.
Sidoavvägning
Sidolut skall mätas in för samtliga fundament och stagförankringar på stolpplatsen.
Höjdskillnaden mellan sidopunkter och mittdubb kan anges med förtecken, plus (+)
eller minus (-) beroende på om avvägda punkten ligger högre respektive lägre än
mittdubben. Alternativt kan sidopunkter mätas in koordinatsatta med höjder enligt
höjdsystemet RH2000.
Vid kraftigt sidolut, starkt bruten terräng eller där man kan misstänka att fundamentets bärighet kan påverkas på grund av stolpplatsens lutningsförhållanden skall en
profil upprättas, se Figur 5-2.
Figur 5-2. Exempel på en tvärprofil (sektion) av stolpplats för A-stolpe.
Även för stagförankringar med ett kraftigt sidolut kan en profil behöva upprättas.
Profilen skall sträcka sig tillräckligt långt ut från fundament för att banketter,
nedgrävningsdjup och eventuella svårigheter med att få massor att ligga kvar skall
kunna bedömmas.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
25/30
5.2.8 Markundersökningar
Markundersökningarna ska utföras i enlighet med dokumentet TR15-04,
Markundersökningar för luftledningar. Ibland kan det vara lämpligt att utsätta
borrpunkter i samband med utsättning av stolpplatser.
5.2.9 Val av fundament
Baserat på resultatet av markundersökningarna, lastberäkningar och eventuella
områdeskrav görs val av fundament. I första hand skall fundament väljas från Svenska
kraftnäts standardfundament. Platsgjutna fundament bör undvikas.
Det kan finnas speciella krav på typ av fundament inom vissa områden, t.ex. att
syllfundament inte får användas i närheten av vattendrag, brunnar eller diken. Detta
redovisas lämpligen i projekteringskartorna alternativt i den tekniska specifikationen.
Dokumentation skall föras över vilka parametrar som ligger till grund för vald
fundamenttyp.
5.2.10 Genomgående markledare (jordledare)
Projekteringen av jordledaren görs i enlighet med TR05-13. Det innebär att
projektören i rapportform ska beskriva sådana hinder längs sträckningen som
förväntas kunna utgöra problem i förhållande till kraven på förläggning i TR05-13.
Exempel på hinder är vägar, järnvägar, vattendrag och arkeologi. Projektören ska
föreslå lösningar för hanterandet av sådana hinder. Alla projekterade avsteg från
TR05-13 ska i förväg förankras med Svenska kraftnät, och beslut om avsteg ska
godkännas.
5.2.11 Skyltar och flyghindermarkeringar
Projektering av samtliga skyltar och infästningar skall ingå. Även flyghindermarkeringar (klot och belysning) ska ingå i projekteringen.
5.2.12 Linskarvar
Projektering av linskarvar ska ingå, se TR05-07 kap 7.9. Om det uppkommer för långa
sträckor där skarv inte är tillåtet ska spännstolpe alternativt stolpe med hängspänn
projekteras.
5.2.13 Stolptabell
Stolptabellen färdigställs.
5.2.14 Förfrågningsunderlag
Om framtagande av förfrågningsunderlaget ingår i projekteringsuppdraget skall
underlaget inklusive alla dess bilagor tas fram enligt Svenska kraftnäts leverenskrav.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
26/30
5.2.15 Övrigt
Det åligger projektören att säkerställa att projekteringens resultat uppfyller gällande
föreskrifter och krav från andra myndigheter. Projektören ska vara behjälplig att ta
fram och identifiera underlag för anmälan till myndigheter och andra intressenter,
t.ex.:
>
Ledningshöjder under 20 m vid farled respektive stolphöjder över 45 m.
>
Korsningar (vägar, järnvägar, andra ledningar).
>
Väganslutningar till allmänna vägar.
>
Korsningar vattendrag (stolparnas placering nära vatten och vattendrag) som
underlag för strandskyddsdispens.
>
Förslag till passage av skyddade områden.
>
Ej tidigare identifierade fornlämningar eller exempelvis tidigare ej identifierade
stenmurar eller kolbottnar.
>
Försvarets anläggningar med respektive krav.
>
I samband med stolpresning ska en flyghinderanmälan göras i god tid (minst fyra
veckor) innan stolpresning. Flyghinderanmälan ska göras för alla stolpar högre än
20 m och rapporteras till Försvarsmakten, se www.forsvarsmakten.se. Anmälan
görs normalt av entreprenören.
>
Kontakt med andra ledningsägare för uppsättning av flygvarningsskyltar på korsande ledningar.
5.3
Sammanfattning av genomförande
Tabell 5-1 sammanfattar arbetsmomenten som ingår i projekteringen.
5.4
Referenssystem
Under projekteringen skall projektören använda den skala och den projektion som för
tillfället är mest lämplig och som arbetsmaterialet tillåter. Det innebär att bygghandlingar får levereras i antingen SWEREF 99 TM eller den lokala SWEREF 99 zon, och i
höjdsystemet RH2000.
Projektören skall vara uppmärksam på att leveranser av relationshandlingar till
Svenska kraftnät ska ske i enlighet med Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer, vilket
innebär att koordinater ska anges i systemet SWEREF 99 TM och höjdsystemet
RH2000.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
27/30
Tabell 5-1. De viktigasta stegen i projekteteringen. Endast ID 1-12 vidrör själva
projekteringen. Som en option kan projektören involveras i ID 13-18.
ID
Aktivitet
Indata
1
Uppstartsmöte.
Underlag enligt 5.1.2.
2
Förberedelse enligt 5.2.1.
3
4
Utredning av
vinkelpunkter och
speciella platser enligt
5.2.2.
Inmätning enligt 5.2.4.
Teknisk specifikation.
Ledningsstråk.
Projekteringskarta.
Tillstånd –
stakningskarta.
Kartmaterial enligt
4.2.1.
MKB.
Koncessionsansökan.
Utdata från ID 2.
5
Styrande
dokument
Beställning.
Kontrakt.
Beställning.
TR05-03.
TR08-06.
Stakning och fältkontroll.
Utdata från ID 3, 4.
TR08-06.
TR13-01.
6
Stolpplacering enligt
5.2.5.
Utdata från ID 4, 5.
TR05.
7
Fältkontroll av stolpplatser, vid behov.
Utdata från ID 6.
TR05-02.
Planering av
Utdata från ID 2-7.
markundersökningar.
9
Utsättning och
Utdata från ID 8.
markundersökningar.
Eventuella mindre
justeringar av
stolpplacering.
10
Val av fundament enligt
Utdata från ID 8, 9.
5.2.9.
11
Färdigställa handlingar
Utdata från ID 4-10.
som ingår i FFU enligt
5.2.14.
12
Färdigställa
Utdata från 4-11.
bygghandlingar.
Eventuell medverkan som tekniskt stöd i ID 13-17 (option).
13
Upphandling entreprenad
Utdata från ID12.
(Svk)
14
Entreprenad
15
Eventuell kompletterande
Synpunkter från
projektering under
entreprenören.
entreprenaden.
Utdata från ID 14.
16
Justeringar under
Utdata från ID 14, 15.
entreprenaden.
17
Framtagande av
Utdata från ID 10 och
flyghinderanmälan
16.
18
Färdigställa
Utdata från ID 16.
relationshandlingar.
TEKNISK RIKTLINJE
Protokoll.
GIS- och/eller kartunderlag
för fortsatt arbete.
Ansats till stolptabell.
Preliminära placeringar av
vinkelstolpar.
Uppdaterad stolptabell.
Utdata från ID 2, 3.
8
Resultat/Leveranser
TR05-02.
TR15-03.
TR15-03.
TR13-01.
TR05-02.
TR08-04.
Markprofil, plankarta,
korsningsskisser och
korsningsförteckning.
Fastställande/justering av
vinkelstolpars placering.
Dokumentation av svåra
passager och korsningar.
Stakningslinje.
Jordningsförutsättningar.
Uppdaterad stolptabell.
Profil med stolpar och
plankarta.
Utsättningsdata.
Uppdaterad stolptabell.
Justerade stolpplaceringar
där såväl byggbarhet som
begränsningar är beaktade.
Uppdaterad stolptabell.
Borrprogram.
Rapport markundersökning.
Uppdaterad stolptabell.
Slutgiltig stolptabell.
Komplett FFU.
Bygghandlingar
Rödändringar
Luftfartsförordning
(2010:770)
TR08-01, TR0802, TR08-04,
TR08-06.
2015-02-25
Flyghinderanmälan
Relationshandlingar
TR15-02 utg 1
28/30
6
Leverans
6.1
Dokument i leveransen
Dokument som ska ingå i leveranserna framgår av Tabell 6-1. Mappstrukturen för leveranserna tillhandahålls av Svenska kraftnät. Dokumenten i Tabell 6-1 kommer att ingå
i förfrågningsunderlaget för upphandling av entreprenaden.
Projektbeskrivningen ska ge entreprenören en övergripande förståelse för projektets
omfattning, och vilka särskilda förutsättningar som kan finnas. Ett exempel på utformning av projektbeskrivningen framgår av Bilaga 1.
Tabell 6-1. Dokument som ingår i förfrågningsunderlaget (FFU). Formaten
listas i kolumn 3.
Dokument
Beskrivning
Projektbeskrivning
Vissa stycken tas fram i samarbete med Svenska kraftnät enligt
Svenska kraftnäts mall.
Enligt TR08-04
Stolpöversiktsritning, stolpsammanställningsritning, isolatorkedjeritning, topplineanslutningsritning och fasföljdsschema enligt
TR08-04.
Enligt TR08-04
Enligt TR08-04
Enligt TR08-04
Enligt TR08-04
Enligt TR08-04
Enligt TR08-04
Projektering av marklina och skyddsjordning.
Enligt TR08-04
Listan ska redovisa samtliga skyltar som skall monteras stolpplats
för stolpplats. Även sjövarningstavlor och varningsskyltar på
korsande ledningar skall ingå.
Ritningsförteckning
Ritningar
Byggnads-PM
Stolptabell
Profil, plankarta
Regleringstabeller
Korsningsförteckning
Korsningsskisser
Jordningsbeskrivning
Markundersökningsprotokoll
Skyltlista
Utsättningsunderlag
Mängdförteckning / à-prislista
OPGW
Raseringsanvisning
6.2
Enligt mall som tillhandahålls av Svenska kraftnät.
Mängdförteckning och satsläggningslista. Mallar för inköp av
topplina tillhandahålls av Svenska kraftnät.
Ingår vid behov. Anvisningar för rasering av befintlig ledning
inklusive befintliga ritningar och dokument.
Format i
FFU
PDF
PDF
PDF
PDF
PDF/XLSX
PDF
PDF
PDF
PDF
PDF
PDF
PDF
PDF
PDF/XLSX
PDF
PDF
Övriga leveranser till Svenska kraftnät
Samtliga leveranser enligt Tabell 6-1 skall även levereras till Svenska kraftnät i format
som framgår av TR08-04.
Utöver vad som listas i Tabell 6-1 kan särskilda förutsättningar innebära att vissa av
följande moment skall ingå i leveransen:
>
Specifikation av vilka stolpar som är i behov av skyddsjordning och vilken typ.
>
Specifikation av vilka stolpar som är i behov av klätterhinder. Klätterhinder ska
finnas där barn och ungdomar vanligen vistas, t.ex. nära skolor, sportanläggningar, busshållplatser och lekytor.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
29/30
>
Utformning av patrullstig, spänger, broar. Underhållskraven ska beaktas.
>
Ledningskarta, entreprenadgränser, kontrakterade vägar.
>
Trumplan (erforderlig linlängd för genomförandet).
>
Mängdförteckning för upphängningsmaterial och dämpare mm.
>
Satsläggning per stolpplats.
>
Underlag till nya konstruktioner.
>
Ev. lastträd och layout för nya stolptyper.
>
Underlag till nya fundamenttyper.
>
Specifikation av vilka stolpar som kräver byggväg.
>
FFU för förberedande entreprenader.
>
Underlag för ombyggnad av underliggande nät.
Utöver de dokument som ingår i förfrågningsunderlaget enligt Tabell 6-1 skall följande
levereras till Svenska kraftnät:
>
Linberäkningar och sammanslagningsberäkningar.
>
Mekaniska beräkningar.
Dessa dokument skall levereras i PDF-format.
6.3
Övrigt om leveransen
För all dokumentation, både den som Svenska kraftnät tillhandahåller och den som
projektören skall leverera kommer en gemensam arbetsyta att finnas tillgänglig. Arbetsytan kommer att vara internetbaserad och behörighetsstyrd.
7
Bilaga 1
Bilagor
Exempel på innehållsförteckning/rubriksättning i projektbeskrivningen.
Bilaga 2
Rutiner för geodatahantering SvK.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-02-25
TR15-02 utg 1
30/30