Samrådsredogörelse 1

SVENSKA
-S. KRAFTNÄT
Koncessioner och kommunikation
2015-10-15
2014/2133
S A M R Å D S R E D O GÖ R E L S E
Redogörelse för genomfört samråd enligt 6 kap. miljöbalken angående ny
400 kV-ledning från Långbjörn till Storfinnforsen, Sollefteå kommun
Affärsverket svenska kraftnät planerar att förstärka stamnätet för el med en ny 400 kV
kraftledning från Långbjörn till Storfinnforsen i Västernorrlands län. Ledningen be­
hövs eftersom elproduktionen ökar i norra Sverige. Med den nya ledningen minskar
risken för att ledningsnätet i Västernorrland ska överbelastas och orsaka strömavbrott
i regionen.
För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt 6 kap. 4 § miljöbalken ska alla
som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd enligt mil­
jöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner, fastig­
hetsägare och övriga som kan anses vara berörda av verksamheten. Denna samrådsre­
dogörelse syftar till att beskriva samrådets genomförande, sammanfatta inkomna syn­
punkter samt bemöta dessa.
Beslut om denna redogörelse har fattats av enhetschef Ulrika Sigerud efter föredrag­
ning av Maria Karlsson. Avdelningschef Malin Werner, projektledare Kari Vaiho, an­
svarig mark- och ersättningsfrågor Ann-Charlotte Stålhandske samt kommunikatörer
Henrik Hägglund och Jenny Särnholm har deltagit i ärendets slutliga handläggning.
Sundbyberg, dag som ovan
Maria Karlsson
SVENSKA K RAFTNÄT
BOX 1200
172 24 SUNDBYBERG
STUREGATAN 1
WWW.SVK.SE
REGISTRATOR0SVK.SE
TEL 010 475 80 00
FAX 010 475 89 50
1/41
i
Samrådets genomförande
Samråd har genomförts med berörda länsstyrelser, kommuner, statliga myndigheter,
intresseföreningar, företag och fastighetsägare.
I mars och april 2015 genomförde Svenska kraftnät ett tidigt informationsmöte med
länsstyrelsen och berörda kommuner. Mötena syftade till att på ett tidigt stadium in­
formera om varför ledningen behövs och varför den behöver utföras som luftledning.
1.1
Samråd om flera utredningskorridorer
Samråd, enligt 6 kapitlet miljöbalken, inleddes med ett utskick den 20 april 2015 av ett
underlag (bilaga 1) tillsammans med en inbjudan till samråd (bilaga 2 och 3). Sam­
rådsunderlag och inbjudan skickades till berörda fastighetsägare och remissinstenser
enligt sändlista (bilaga 4), ca 200 fastighetsägare. Svenska kraftnät önskade syn­
punkter senast den 31 maj 2015.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län bad om anstånd med sitt yttrande med två veckor.
Samrådet kompletterades med informationsmöte i form av öppet hus där Svenska
kraftnät gav en presentation av projektet (bilaga 5). Inför informationsmötet som hölls
den 5 maj 2015, i lokalen Faxen i Ramsele, skedde annonsering (bilaga 6) i följande
tidningar: Sollefteåbladet den 29 april, Nordsverige den 16 april och Tidningen Ång­
ermanland den 16 och 18 april.
1.2
Efter samrådet
Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden påbörjades efter samrådstidens
utgång den 31 maj. Den här samrådsredogörelsen beskriver hur samrådet har genom­
förts. Här kommenteras även de yttranden vi fått från fastighetsägare, företag och
myndigheter. Synpunkterna i de inkomna yttrandena sammanfattas och bifogas till
samrådsredogörelsen (se bilaga 7).
Efter samrådet undersöker vi vilken utredningskorridor som är bäst lämpad för den
nya ledningen. Vi undersöker då vilket alternativ som ger minsta sammantagna påver­
3/41
kan på omgivning och miljö. I valet av utredningskorridor är de inkomna synpunkter­
na från fastighetsägare av stor vikt för att vi ska kunna skapa oss en god uppfattning
om vilket alternativ som kommer att innebära minst påverkan på boende-, natur- och
kulturmiljö. Samrådsredogörelsen ligger till grund för framtagande av ett nytt sam­
rådsunderlag inför ett andra samråd 2 med ett ytterligare informationsmöte och nya
möjligheter till att komma med synpunkter.
Den 15 april 2015 skickade Svenska kraftnät ut nyhetsbladet Nytt om LångbjörnStorfinnforsen till berörda fastighetsägare med information om samrådsprocessen.
Fortsatt information om projektet kommer även framöver att kommuniceras via
Svenska kraftnäts webbplats samt via postutskick till berörda - Nytt om LångbjörnStorfinnforsen och brev.
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
2
Inkomna synpunkter
2.1
Länsstyrelse och kommun
#56 2014/2133 Länsstyrelsen i Västernorrlands län
De två utredningskorridorerna går genom områden i Ramsele där det finns ett flertal
värdefulla våtmarker och vattendrag samt genom partier som är kalkpåverkade och
har förutsättningar för artrik flora och fauna. De båda alternativen berör skyddade
områden som naturreservat och Natura 2000. Åtgärder i naturreservat kan kräva dis­
pens från reservatföreskrifterna.
Länsstyrelsen anser att det i detta skede inte går att säga vilket av alternativen som
orsakar minst påverkan ur naturvärdessynpunkt. Det är beroende på vilken dragning
som väljs inom respektive korridor och vilka naturvärden som påträffas i de delar som
hittills inte har inventerats.
Länsstyrelsen anser att alternativ 4 orsakar minst påverkan ur kulturmiljösynpunkt.
Länsstyrelsen anser att kommande inventering hör fokusera på äldre skog, sumpskog
och våtmarker som inte inventerats i Internationella våtmarksinventeringen (VMI),
4/41
d.v.s. mindre än 50 hektar. Inför inventeringen av sträckorna bör underlag även in­
hämtas från Artdataportalen.
Länsstyrelsens naturvårdsobjekt finns inte medtagna i underlaget. Inte heller nation­
ella våtmarksinventeringen VMI.
Alternativ 4a och 4b korsar Röån (naturvårdsobjekt (83516, Röån). Vattendraget har
högt naturvärde och förekomst av flodpärlmussla och utter. En naturreservatbildning
är på gång för Röåns nedre delar, strax norr om station Långbjörn och söderut. Inom
korridoren ligger även en granskog och bergsbrant, klass 1, med mycket död ved och
förekomst av rödlistade arter (naturvårdsobjekt 83432, Skog vid Storflöje).
Längre västerut korsar alternativ 4, (naturvårdsobjekt 83520, Tarän), ett vattendrag
med högt naturvärde och förekomst av utter samt en stor opåverkad våtmark, klass 1
(naturvärdsobjekt 83056, Arksjöflon). Även ornitologiska värden finns i det området.
Alternativ 4 korsar även VMI-objekten Stormyran, vissa naturvärden och Käflon (na­
turvårdsobjekt 83215) som är ett stort och variationsrikt myrkomplex med ett stort
antal fastmarksholmar och flera tjärnar. Alternativ 4 passerar även Lill-Mårdsjöns
naturreservat som delvis är skyddat som Natura 2000-område. Ingrepp inom eller i
närheten, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område,
kräver tillstånd från länsstyrelsen, se vidare områdets bevarandeplan. Om det skulle
bli nödvändigt att passera genom området så hör samlokalisering med befintlig kraft­
ledningsgata göras. Vid Storfinnforsen berörs Guckuskoförekomster (naturvårdsobjekt
83609) som uppmärksammats i inventeringen som gjordes 2014 inför byte av luftledning söder om Storfinnforsen.
Även alternativ 5 korsar Röån och Ångermansälvsåsen (naturvårdsobjekt 83109) som
kan komma att beröras. Ett område i bevarandeplanen för odlingslandskapet (8323,
Tara) ligger delvis inom korridoren. Väster om Strömnäsbodarna passeras två våtmar­
ker i VMI, Tväråslåttarna och Svanalolcarna. Vid passagen av Fjällsjöälven berörs Fjällsjöälvsåsen och Nördomån (geologiska naturvårdsobjekt 83262, 83139). Sedan passe­
ras ytterligare några våtmarksobjekt som ingår i VMI, Bäcksmyran, Rödmossaflon. Det
är ett stort och variationsrikt myrkomplex med rikare vegetation i de södra delarna
med bl.a. brudsporre och ängsnycklar. Västerut berörs våtmarken Tuvamyran, ett
opåverkat myrkompex med öppna strandkärr. Vidare berörs två våtmarker, Älgmyran,
som är med i VMI. Den västra omfattades också av naturvårdsobjekt 83082. Rik
högstarrmyr med stor förekomst av ängsnycklar, myggblomster samt enstaka sumpnycklar och brudsporre. Väster om dessa går korridoren in i Riksintresset för natur­
vård, Ramsele terrass och niplandskap. Alternativ 5 passerar rakt över Nässjö by, (be­
5/41
varandeområde 8313) som ingår i bevarandeplanen för odlingslandskapet och natur­
reservatet samt Natura 2000-området Nipsippan i Nässjö. Det är enligt föreskrifterna
förbjudet att uppföra byggnad eller annan anläggning och att bedriva täkt, anordna
upplag, borra, spränga, schakta, gräva, muddra, utfylla eller tippa massor. Alternativ 5
berör även Gammoflon, en våtmark i VMI som anges ha vissa naturvärden. Inom före­
slagen korridor 5, vid Högberget/Nässjö, finns ett stort antal registrerade fornlämningar samt att länsstyrelsen har fått många tips om sannolika fornlämningar. Här bör
även finnas ett antal okända fornlämningar, sammansättning av fångstgropar, hällmålningar och boplatser inom ett och samma begränsade område. En expolatering
med negativ påverkan på dessa fornlämningsmiljöer eller upplevelsen av dem är
olämplig utifrån kulturmiljölagen.
Vid val av ledningsstråk bör man, förutom utpekade riksintressen, även beakta vissa
generella principer. För att minska ingreppen i miljön bör man sträva efter att minimera behovet av att placera ledningsstolpar i våtmarker eller i strandkant vid vatten­
drag eller sjöar. Innan ingrepp i form av stolpplaceringar etc. i våtmarker kan godtas
krävs en inventering för att säkerställa att höga naturvärden inte berörs.
Vid framtagande av den tänkta sträckningen är det viktigt att hänsyn tas till den na­
turmiljö som finns i respektive alternativ. Detta för att minimera miljöpåverkan på det
slutligt utpekade sträckningsalternativet.
Sammantaget bedömer länsstyrelsen att båda de föreslagna ledningsstråken bör vara
möjliga alternativ för den nya kraftledningens tänkta sträckning.
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät har tagit del av länsstyrelsens yttrande samt skickat yttrandet vidare
till de biologer som utför naturvärdesinventeringen.
Länsstyrelsens naturvårdsobjekt och nationella våtmarksinventeringen (VMI) och den
naturreservatbildning som är på gång för Röåns nedre delar, strax norr om station
Långbjörn och söderut, kommer att beskrivas i samrådsunderlag 2 och finnas med i
miljökonsekvensbedömningen samt kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Om passage genom Natura 2000- området Lill-Mårdsjöbäcken och naturreservatet
Lill-Mårdsjön ska ske parallellt med ledningen som kommer in norrifrån över bäcken
anser Svenska kraftnät att påverkan blir större än att gå i ny mark. Svenska kraftnät
kommer att ansöka om tillstånd att få bygga ledningen i Natura 2000-området LillMårdsjöbäcken. I samrådsunderlag 2 kommer påverkan på Natura 2000-området att
beskrivas ytterligare tillsammans med en bedömning av miljöpåverkan och förslag på
6/41
åtgärder för att minska påverkan. Det har även gjorts en naturvärdesinventering i
utredningskorridoren och den rapporten beskriver Natura 2000-området ytterligare.
Rapporten om naturvärdesinventeringen kommer att bifogas samrådsunderlaget som
kommer att tas fram till samråd 2 och skickas ut på remiss till länsstyrelsen.
Se även svar om parallellbyggnation avsnitt 3.1.
De natur- och kulturvärden som finns i alternativ 5 kommer inte att heröras då
Svenska kraftnät valt att gå vidare med utredningskorridor 4a till samråd 2.
Vid passage genom berörda naturreservat och Natura 2000-område kommer de dis­
penser som krävs att sökas. Övrig hänsyn kommer att tas till natur- och kultur-värden
så att dessa i så liten utsträckning som möjligt påverkas.
För att naturmiljön ska påverkas så lite som möjligt kommer Svenska kraftnät i så stor
utsträckning som möjligt undvika att placera ledningsstolpar i strandkanter vid vat­
tendrag och sjöar. Om stolpplaceringar behöver göras i våtmarker och strandkanter
kommer det att säkerställas att höga naturvärden inte berörs. En åtgärdsplan för mark
och vatten kommer att tas fram inför byggnation där alla hänsyn och krav för att
skydda natur- och kulturvärden finns samlat i ett dokument som överlämnas till ent­
reprenören.
Projektet har tagit del av den rapport och information om Guckosförekomsterna, som
framkom vid inventeringen av ledning Storfinnforsen — Midskog. Projektet använder
sig av detta material i det fortsatta arbetet om det blir aktuellt. Just den förekomsten
av Guckosko (naturvårdsobjekt 83609) ligger utanför utredningsområdet för den nya
ledningen.
#49 2014/2133 Sollefteå kommun
Sammanfattningsvis vill kommunen avråda från att bygga ledningen enligt utred­
ningskorridor 4b. Bedömningen är att den sträckningen kommer att medföra störst
negativ påverkan på berörda intressen. Utredningskorridor 4-4b innebär att både
Mårdsjöbäckens naturreservat och Röåforsens planerade naturreservat måste passe­
ras. Båda utredningskorridorerna påverkar flera naturvärdesobjekt och reservat, där
alternativ 5 korsar färre antal naturreservat och naturobjekt med högsta naturvärde.
Däremot har alternativ 5 en större påverkan på den bebyggelse som faktiskt återfinns
inom utredningskorridorerna. Det är svårt att förorda en korridor framför den andra
utan djupare inventeringar.
7/41
Den största negativa påverkan på naturmiljön är den ytterligare fragmenteringen av
naturen som en ny ledning innebär. Redan idag är sönderstyckningen av naturmiljön
ett problem för många arter. Både för att arealen lämplig livsmiljö minskar och för att
ledningsgatan fungerar som en spridningsbarriär för vissa arter. Ur natursynpunkt
anses att en nyetablering av kraftledning bör ske så nära redan anspråkstagna mark­
områden för andra kraftledningar och infrastruktur som möjligt.
Både alternativ 4b och 5 korsar Röån vid den s.k. forssträckan. Det finns idag redan en
kraftledning som korsar ån och ytterligare en kraftledning skulle öka påverkan på
området markant. Röån har högsta naturvärde och för just den delen av Röåforsarna
planeras ett nytt naturreservat. Även alternativ 4 korsar Röåns vattensystem men
längre upp i systemet genom Tarån som också har mycket höga naturvärden. Rekom­
mendationerna är att både järnvägen och Röån korsas parallellt med befintlig ledning.
Alternativ 4 passerar genom naturreservatet Lill-Mårdsjön, som även är ett Natura
2000-område. Naturreservatet är ett ostört och fungerande vattensystem med ett rikt
musselliv. För passage av Mårsjöbäclcen krävs försiktighet - bäcken är liten och myck­
et känslig för t.ex. grumling. I anslutning till bäcken kan inte kreosotslipers accepteras.
För passage av denna bäcksträcka ska lämpligaste passage väljas för att minska påver­
kan på den skog som angränsar till bäcken. Det finns idag luckområden i skogsridån
längs bäcken. Vi den övergång förordas att passera vid en sådan lucka. Mårdsjöbäcken
och Röån har liknande naturvärden men eftersom Mårdsjöbäcken är betydligt mindre
är den också känsligare för störningar vid en övergång än Röån.
Båda alternativen korsar flertalet naturvärdesobjekt. De största objekten till ytan är
även de med högsta naturvärdesldassning. Inom utredningskorridor 4 återfinns både
Kälflon och Arksjöflon. Båda objekten är stora myrkomplex med högsta naturvärde
genom Bäcksmyran, som ligger i anslutning till Östergatusjön och Bäcksjön. Även
detta myrkomplex är hydrauliskt opåverkat, varför grundläggande av stolpar kommer
att påverka den naturliga hydrologin.
Nässjö och Kvarnbacken har samlad bebyggelse med ett stort kulturminnesvärde i
form av Nässjökvarn, som finns kvar sedan böljan av 1900-talet. Kvarnen är idag ett
kvarn- och kraftverksmuseum som även idag producerar el till nätet. I detta område
återfinns även Ramseles terrass- och niplandskap. Området är idag fragmenterat av
ledningsgator och ytterligare en ledningsgata skulle påverka områdets landskapsbild
negativt. Området är inte kulturminnesmärkt men är med museet en plats värd att
bevara. Om alternativ 5 blir aktuellt så anser kommunen att ledningen ska dras paral­
lellt med befintliga ledningar i området.
8/41
Samtliga utredningskorridorer kommer att påverka rennäringen i större eller mindre
utsträckning. Utifrån samrådshandlingarna ser skillnadera ut att vara marginella,
medan samebyarna får antas ha en mer differentierad syn utifrån sin detaljkunskap
och sin användning av områdena. Fördelaktigast ur rennäringens synpunkt torde vara
att undvika exploatering inom riksintresseområden och framförallt inom flyttlederna i
så stor utsträckning som möjligt.
Kommunen uppmuntrar till samråd med lokala skoterklubbar för att uppnå synergieffekter för skoterleder vid etablering av ny ledningsgata.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Se svar om etablering av den nya ledningen nära andra kraftledningar, parallellbygg­
nation, avsnitt 3.1.
Ledningen kommer att korsa Röåns vattensystem, Tarån, och järnvägen parallellt med
befintlig ledning.
Vid passage över naturreservatet Lill-Mårdsjön kommer ledningen att gå över området
på en sträcka om ca 70 meter, delar av den sträckan passerar även Natura 2000området. Inga stolpar kommer att placeras i naturreservatet eller Natura 2000området. De tillstånd och dispenser som krävs kommer Svenska kraftnät att ansöka
om.
Se svar om kreosot, avsnitt 3.2.
Vid byggnation i våtmark beror val av stolptyp på de grundläggningsförutsättningar
som finns på vaije enskild stolpplats. Innan markundersökning genomförts finns erfarenhetsmässig kunskap om vilken stolptyp som blir nödvändig på den aktuella platsen
och markundersökningar ger svar på vilken stolptyp som krävs. Oavsett val av stolptyp
kommer de hydrologiska förutsättningarna att förändras lokalt i stolpens läge. Dessa
förändringar är dock temporära om stolpen står mitt på en myr/våtmark och den hyd­
rologiska situationen återgår till det tidigare normaltillståndet efter färdigställandet. I
projekteringsfasen, som startar under år, kommer alla geotekniska förutsättningar att
utredas av geotekniker/hydrologer eller andra fackkunniga där dessa frågor belyses i
alla avseenden. Här innefattas hydrologi, stabilitetet, sättningar, erosion, val av stolp­
typ, val av grundläggningsmetod etc. för varje enskild stolpplats.
9/41
Samråd har skett med berörda samebyar och en dialog kommer att föras under hela
projektets gång.
Samråd har skett med Ramsele skoterklubb. Inga synpunkter har inkommit under
samrådet.
2.2
Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektors­
intressenter
Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har meddelat att de avstår från att yttra
sig.
Följande myndigheter och organisationer har inte haft några synpunkter eller något att
erinra: Fortifikationsverket, Förssvarsmakten högkvarteret, Bergsstaten, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Polismyndigheten Region Nord.
#14 2014/2133 Riksantikvarieämbetet
För samråd inför en tillståndsansökan enligt miljöbalken hänvisar Riksantikvarieäm­
betet till länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena.
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät har samrått med kulturenheten på länsstyrelsen.
#19 2014/2133 Röåns Byalag
Styrelsen har förståelse för ändamålet med kraftledningen men känner stor oro för att
kraftledningen kan komma att byggas nära befintliga bostadshus. Styrelsen har inga
synpunkter på vilket alternativ Svenska kraftnät väljer, dock finns önskemål att kraft­
ledningen byggs så långt från befintlig bebyggelse som möjligt.
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät försöker hitta bästa lokalisering, utifrån kriterier som boendemiljö,
natur- och kulturvärden etc. I största möjliga mån undviks att placera en ny kraftled­
ning nära bostadshus. Svenska kraftnät tar oro på allvar och uppmuntrar boende i
området att ta kontakt med oss vid funderingar om den nya ledningen.
#20 2014/2133 Trafikverket
Trafikverket Region Mitt har följande synpunkter. Ledningen skulle komma att gå
längs med och passera flera statliga vägar och järnvägen Forsmo-Hoting.
10/41
Närmast vägen hävdas en s.k. säkerhetszon där oeftergivliga föremål normalt inte ska
förekomma om inte räcke skyddar mot påkörning. Vid tillåten hastighet o km/timme
är denna zon >3meter, vid 70 km/timme >7 meter, vid 90 km/timme >9 meter och vid
110 km/timme >11 meter. Säkerhetszonen beror på sidoområdets utformning och
beräknas vanligen från den höjd i slänten som ligger i nivå med omgivande mark. Vid
skärning beräknas avståndet från vägkant (medföljande finns en skiss för säkerhetszon
vid vägbank). För att ytterligare minska riskerna för eventuella olyckor anger väglagen
att tillstånd från länsstyrelsen krävs för att utföra anläggningar inom det s.k. byggnadsfria avståndet. Det hyggnadsfria avståndet är minst tolv meter från vägområdet.
Tillstånd krävs också enligt § 43 väglagen för att få tillgång till vägområdet som kraft­
ledningen ska gå över. Tillståndet söks hos Trafikverket Region Mitt.
För ledningsstolpar gäller särskilda regler, se Vägverkets publikation 2005:14, "Före­
skriften för ledningsarhete inom väg- och gatuområde". För starkströmsledning över
600 V ska avståndet till närmaste vägbanas ytterkant vara åtminstone stolphöjden.
Höjd över körbana förutsätts följa gällande riktlinjer. Korsning med väg bör om möj­
ligt ske vinkelrätt mot vägens längdriktning.
Om det är nödvändigt att ledningen korsar en bro ska kontakt tas med ansvarig bro­
förvaltare. Godkända ritningar ska bifogas ansökan om ledningsärende. Lednings­
dragningen får inte på något vis inverka negativt på broarnas funktion och bärighet.
Vid anläggande av master eller ledningar är det viktigt att hänsyn tas till hur anlägg­
ningen påverkar landskapsbilden och trafikanternas uppmärksamhet.
Trafikverket förutsätter att samråd sker genom kontakt med Trafikverket, framförallt
med projektledare för underhåll i frågor som kan påverka vägkonstruktion eller trafi­
ken på vägen samt järnväg.
För att ansluta eller ändra en enskild körväg/utfart mot allmän väg krävs tillstånd
enligt 39 § väglagen. Tillståndet söks hos Trafikverkets Region Mitt.
Trafikverket förutsätter att gällande riktlinjer för starkströmsanläggningar följs.
Om en ledning ska korsa järnvägen eller passera Trafikverkets mark, eller båda, krävs
att Svenska kraftnät tecknar ett avtal med Trafikverket.
Svenska kraftnäts kommentarer
Där ledningen kommer att korsa järnväg och passera Trafikverkets mark kommer
Svenska kraftnät att teckna de avtal som krävs.
11/41
Svenska kraftnät kommer att ansöka Tillstånd enligt 43 § väglagen, om så krävs.
De särkskilda reglerna som finns i Vägverkets publikation 2005:14, "Föreskriften för
ledningsarbete inom väg- och gatuområde", kommer att följas vid byggnationen av
ledningen.
Svenska kraftnät kommer att arbeta vidare med utredningskorridor 4a, vilken inte
korsar någon bro.
Tillstånd enligt 39 § väglagen kommer att sökas där körväg/utfart mot allmän väg
kommer att byggas.
Svenska kraftnät följer gällande riktlinjer för starkströmsanläggningar.
Fortsatt samråd med Trafikverket kommer att ske.
#22 2104/2133 Röåns Fiskevårdsområdesförening (FVOF)
I samrådsunderlaget saknades uppgifter om att Röåforsarnas Naturreservat håller på
att bildas. Röån-Betarsjön är utpekat som ett Riksintresse friluftsliv av Sollefteå kom­
muns samhällsbyggnadsnämnd. Området har således betydande naturvärden, som
rätt nyttjade kan främja turismutveckling av denna kommundel. Röåforsarna i sig
hyser ett imponerande, livskraftigt bestånd av flodpärlmusslor och det fiskas öring och
harr. Utter har observerats. Röån är en uppskattad kanotled, som awattnar Ånger­
manlands största insjö, Betarsjön. Denna sjö är unik då den är oreglerad, har utmärkt
vattenkvalitet och där finns bl.a. ishavsrelikten Mysis relikta.
Det är ett beklagligt faletum att Sollefteå kommun har en inaktuell, aldrig uppdaterad,
översiktsplan från 1990.1 samrådsunderlaget skriver Svenska kraftnät "Sollefteå
kommun har ingen kommunomfattande översiktsplan i dagsläget." Det är anmärk­
ningsvärt. Det saknas helt en uppdaterad översikt av kommunens mark och vatten. Att
man då kan planera en ledning av denna storlek känns osäkert.
Röån berörs redan av tre större kraftledningar, varav en 400 kV-ledning korsar Röå­
forsarnas Naturreservat. Röåns FVOF finner det uteslutet att den nya ledningen tillåts
korsa Röåforsarnas Naturreservat och ett sådant beslut kommer Röåns FVOF inte att
acceptera. Av de tre alternativen framstår 4a, ur FVOF:s perspektiv, som det alternativ
med minst miljöpåverkan. Men det bästa vore att hitta en alternativ lösning, som inte
alls involverar Röån.
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät tar tacksamt emot information att ett naturreservat ska bildas. Det är
12/41
en mycket viktig del i samrådsprocessen att ha en dialog med berörda organisationer
som har lokalkännedom om området som ledningen ska byggas inom. Svenska kraft­
nät hade i april och maj möten med Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Sollefteå
kommun angående den nya ledningen. Svenska kraftnät heldagar att vi inte fått någon
information om det nya naturreservatet, men är tacksamma att få det i samrådet.
Vi utgår ifrån den information som kommunen tillhandahåller. Information till sam­
rådsunderlaget har hämtats från den översiktsplan som FVOF hänvisar till. Sollefteå
kommun är delaktig i samrådet och Svenska kraftnät har både träffat kommunen och
skickat det material som även FVOF fått.
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt utfört förprojektering är 4a den ut­
redningskorridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Ledningen
ska byggas mellan stationerna Långbjörn och Storfinnforsen, vilket innebär att led­
ningen måste passera Röån eller Tarån någonstans på vägen ut från station Långbjörn
mot station Storfinnforsen. Ledningen kommer att byggas så att passage över Röån
sker parallellt med befintlig ledning för att minska påverkan i området.
#23 2014/2133 Lasele Fiskevårdsområdesförening (FVOF)
Tarån mynnar ut i Röån i det planerade naturreservatet, Röåforsarnas naturreservat.
Röåns FVOF:s yttrande är tillämpliga även för Tarån och Lasele FVOF åberopar därför
Röåns FVOF:s yttrande. Lasele FVOF instämmer helt i Röåns FVOF:s avvisning av en
ledningsdragning enligt alternativ 5 och 4b.
Svenska kraftnäts kommentarer
Se kommentarer till Röåns FVOF #22
#29 2014/2133 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Huvudsakligen löper samtliga alternativ över terräng med morän och berg utan några
speciellt skyddsvärda objekt. Samtliga alternativ passerar dock på kortare sträckor
grundvattenförekomster som ur SGU:s perspektiv alltid har ett stort skyddsvärde.
Alternativ 4 berör i sin västra del en grundvattenförekomst mellan sjöarna Axingen
och Nässjön. Här finns inga brunnar och utredningskorridoren är bred och ger goda
möjligheter att undvika förekomsten.
Alternativ 5 löper söder om Nässjön över en grundvattenförekomst och detta samman­
faller med riksintresset för naturvården. Området är redan påverkat av ledningar och
13/41
vägar men det kan ifrågasättas om ytterligare belastning med ledning i ny korridor är
acceptabelt. Här finns dessutom några brunnar inom korridoren.
Vid passagen av Fjällsjöälven finns det siltiga sediment med en viss ravinbildning och
sannolikt även en del aktiv erosion. Detta gäller även alternativ 4a där det passerar
Tarån och Röån och den östra änden av alternativ 4b.
Alternativen har olika för- och nackdelar men sett ur geologisk synvinkel och grund­
vattenskydd är alternativ 4a eller 4b att föredra och 4b ger sannolikt säkrare grund­
läggning då 4a löper över mer erosionsbenägna områden.
Korridorerna berörs inte av något undersökningstillstånd enligt minerallagen.
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät har i förprojekteringen utvärderat bland annat magnetfältsnivåer för
fastigheter, visuellt intryck, miljöpåverkan, korsningar med andra ledningar, kors­
ningar av vägar, markförhållanden och parallellgång med andra kraftledningar för att
undersöka vilket sträckningsalternativ som lämpar sig bäst. Utifrån denna förprojekte­
ring som underlag och inkomna yttranden har Svenska valt att gå vidare med utred­
ningskorridor 4a till samråd 2.
Vid hygge i våtmark beror val av stolptyp på de grundläggningsförutsättningar som
finns på vaije enskild stolpplats. Innan de planerade markundersökningarna genom­
förts finns erfarenhetsmässig kunskap om vilken stolptyp som blir nödvändig på den
aktuella platsen och markundersökningar ger svar på vilken stolptyp som krävs. Oav­
sett val av stolptyp kommer de hydrologiska förutsättningarna att förändras lokalt i
stolpens läge. Dessa förändringar är dock temporära om stolpen står mitt på en
myr/våtmark och den hydrologiska situationen återgår till det tidigare normaltillstån­
det efter färdigställandet. I projekteringsfasen, som påbörjas under 2016, kommer alla
geotekniska förutsättningar att utredas av geotekniker/hydrologer eller andra fack­
kunniga där dessa frågor belyses i alla avseenden. Här innefattas hydrologi, stabilitetet, sättningar, erosion, val av stolptyp, val av grundläggningsmetod etc. för varje en­
skild stolpplats.
#36 2014/2133 Skanova
Skanova har inga synpunkter på samrådet angående ny 400 kV-ledning Långbjörn Storfinnforsen. Stråken 4 och 5 är mest intressanta för ytterligare studier, eftersom
områdena är mer glest befolkade och därför mindre teletäta, varför Skanovas nät inte
riskerar att påverkas i så stor omfattning.
14/41
Skanova vill också påpeka att ökade jordfelsströmmar, som kan uppkomma i de bägge
stationerna samt utefter berörd ledning, kan komma att kräva ytterligare skydd i tele­
nätet.
Svenska la'af tnäts kommentarer
Svenska kraftnät utför lågspänningsmätningar på närliggande nät och beställer åtgär­
der där det visar sig behövas. När Svenska kraftnät ansöker om drifttillstånd måste
detta finnas redovisat.
#37 2014/2133 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
Den elektromagnetiska strålmiljön kan påverkas kring kraftledningar och
transformatorstationer. Det är viktigt att detta beaktas och att "Myndigheternas
försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält" tillämpas vid
planering av höstäder, skolor, förskolor och andra miljöer där människor vistas
stadigvarande. SSM noterar att ett resonemanang kring försiktighetsstrategi avseende
magnetfältsexponering finns med i samrådsunderlaget.
På sidan 17 i samrådsunderlaget bedömer Svenska kraftnät att 4 mikrotesla ska
överstigas innan magnetfältsnivån kan anses avvika väsentligt från vad som är
normalt. Om detta menas "avvika väsentligt från vad som är normalt för bostäder intill
kraftledningar" så bör det tydligt framgå. SSM:s bedömning utifrån mätningar i
bostäder (SSM-rapport 2012:69) är annars att 2 mikrotesla är att bedöma som kraftigt
förhöjda årsmedelvärden för svenska bostäder.
Det bör framgå i samrådsunderlaget hur årsmedelströnmien har beräknats för den
aktuella ledningen.
På sidan 16 i samrådsunderlaget utpekas Socialstyrelsen som en av fem ansvariga
myndigheter på området magnetfält och hälsa. SSM påpekar att den nybildade
myndigheten Folkhälsomyndigteten har övertagit Socialstyrelsens ansvar i frågan.
Svenska kraftnäts kommentarer
SSM har anmärkt på att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy medger att 4 mikrotesla
ska öververstigas innan magnetfältsnivån kan anses avvika väsentligt från vad som är
normalt. Vi vill förtydliga att det gäller vid bostäder samt att vår policy tar utgångs­
punkt utifrån försiktighetsprincipen som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar
tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. Vid planering av nya ledningar intill bostäder eller platser för varaktigt vis­
tande används riktlinjer enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy där gränsen 0,4
mikrotesla enligt försiktighetsprincipen anses som maximal nivå. Detta är betydligt
15/41
under den nivå om 4 mikrotesla vilket enligt Svenska kraftnäts bedömning är den nivå
som anses avvika väsentligt från vad som är normalt att det bedöms påverka hälsomiljön i bostäder eller annan plats där människor vistas varaktigt. I övrigt hänvisas till
avsnitt 3.6.
Texten om magnetfält har uppdaterats i våra textmallar. Samrådsunderlaget som
kommer att tas fram inför samråd 2 kommer att ha den uppdaterade texten. I den
versionen är texten "... avvika väsentligt från vad som är normalt" borttagen samt att
Folkhälsomyndigheten numera är en av de ansvariga myndigheterna och inte Social­
styrelsen.
Svenska kraftnät kommer i samrådsunderlag 2 att presentera en utförligare beskriv­
ning av hur årsmedelströmmen har beräknats.
#39 2014/2133 Jägareförbundet
Under förutsättning att inga jaktliga inskränkningar införs finner förbundet övervä­
gande skäl till att tillstyrka projektet.
Kraftledningar är både negativa och positiva för viltet. För skogshöns (tjäder och orre)
kan de vara negativa då de utgör en reell dödsfara, medan de för klövviltet kan vara
positiva. Nya miljöer skapas och Jägareförbundet menar att dessa kan användas till
alternativ markanvändning, till exempel viltfoderproduktion.
Förbundet föreslår att berörda markägare/jakträttshavare erbjuds skötsel och röjning
av kraftledningsgatan.
Svenska kraftnäts kommentarer
Det kommer inte att göras några jaktliga inskränkningar.
Upphandling av skötsel i ledningsgata kommer att göras i enlighet med Svenska kraft­
näts policy för upphandling.
#45 2014/2133 Skogsstyrelsen
Av samrådsunderlaget framgår det att den sökande har kännedom om de nyckelbioto­
per och naturvärdesobjekt som finns registrerade hos Skogsstyrelsen inom utred­
ningskorridorerna. Av underlaget framgår inte om dessa områden kommer att påver­
kas av kraftledningen, utan det hänvisas till att det fortsätta planeringsarbetet får visa
om de kan undvikas. I bilaga 2 bifogas beskrivningar av naturvärdena i nyckelbioto­
perna och naturvärdesobjekten som berörs av utredningskorridorerna. Dessa områden
utgör viktiga miljöer för sällsynta och hänsy nskrävande arter och Skogsstyrelsen anser
16/41
att man bör undvika att dessa miljöer påverkas negativt av den planerade kraftled­
ningen. Likaså för de nyckelbiotoper som storskogsbruket har registrerat. Inom utred­
ningskorridorerna kan det även finnas nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt som
Skogsstyrelsen inte har kännedom om och Skogsstyrelsen anser att en naturvärdesin­
ventering hör utföras för att identifiera eventuella oregistrerade områden med höga
naturvärden så att negativ påverkan på värdefulla naturmiljöer kan minimeras. Av
samrådsunderlaget framgår att förekomsten av naturvärden kommer att studeras i
detalj när en utredningskorridor valts och ett förslag till sträckning har tagits fram.
Inom utredningskorridorerna finns också flera våtmarksområden med höga naturvär­
den. Skogsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att dragningen av kraftledningen
planeras så att den negativa påverkan på dessa våtmarksområden och myrholmar
minimeras.
Utredningskorridorerna herör också riksintressen för naturvård och naturreservatet
Liss-Mårdsjön som även är Natura 2000-område. Skogsstyrelsen anser att det är
mycket viktigt att negativ påverkan på dessa miljöer minimeras och av samrådsun­
derlaget framgår det att så kommer att ske genom anpassning av stolpplaceringen och
lokaliseringen av ledningen.
I samrådsunderlaget redovisas att utredningskorridorerna berör riksintressen för ren­
näringen, flyttled och trivselland. Det framgår inte vilken påverkan ledningen kommer
att ha på rennäringen eller vilken hänsyn som planeras, eftersom det i nuläget inte är
avgjort vilka delar inom riksintresseområdena som är kärnområden, eller var inom
utredningskorridorerna ledningen kommer att anläggas. Skogsstyrelsen utgår från att
en sådan analys kommer att göras och att samråd sker med berörda samebyar.
Av samrådsunderlaget framgår var det finns kända forn- och kulturlämningar och
även var oregistrerade lämningar finns eller kan förväntas finnas. Utöver detta finns i
Skogsstyrelsens register uppgifter om två fäbodlämningar. (Karta över dessa finns i
bilaga i och beskrivningar av lämningarna i bilaga 3 till yttrandet.) Skogsstyrelsen
anser att det är viktigt att inga forn- eller kulturlämningar kommer till skada i sam­
band med uppförandet av ledningen. Av samrådsunderlaget framgår att hänsyn ska tas
vid utplaceringen av stolpar så att inte fornlämningar direkt berörs och att utförligare
analyser av kulturmiljöer kommer att ske senare i tillståndsprövningen när förslag till
sträckning har tagits fram. Utredningskorridorerna bedöms ha liten påverkan på kul­
turmiljöer och båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på kulturmiljön.
17/41
Markanspråken bedöms i samrådsunderlaget bli likvärdiga oavsett vilken utrednings­
korridor som blir aktuell. Av samrådsunderlaget framgår också att kraftledningen
bedöms ha liten påverkan på friluftsliv och rekreation inom de utredningskorridorerna
som analyseras (kartor och beskrivningar över kända nyckelbiotoper m.m. bifogas
yttrandet).
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät har tagit del av bifogade kartor och beskrivningar och kommer att
använda sig av dessa i det fortsatta arbetet med ledningen.
Natur- och kulturvärdesinventering har utförts. Förprojekteringen av ledningen har
utgått ifrån att den negativa påverkan på våtmarksområden och myrholmar, Natura
2000-områden, naturreservat, övriga naturvärden samt fornlämningar ska minimeras.
Det gäller även i detaljprojekteringen av ledningen, genom till exempel stolpplacering.
Samråd och dialog sker med berörda samebyar. En utförligare redovisning av vilka
kärnområden, flyttleder och riksintressen gällande rennäringen som berörs kommer
att göras i samrådsunderlag 2, som kommer att visa ett utbyggnadsförslag, samt även i
den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
#48 2014/2133 Skogsstyrelsen Västernorrlands distrikt
I samrådshandlingarna framförs det att ett antal nyckelbiotoper berörs. Vid avverk­
ning inom nyckelbiotoper anser Skogsstyrelsen att åtgärder som skadar nyckelbiotoper
ska begränsas i största möjligaste mån.
I samrådshandlingarna framgår att ett antal uppräknade forn- och kulturlämningar.
Vid avverkning ska ett beslut inhämtas från länsstyrelsen.
Då det gäller åtgärder inom naturvårdsavtal och biotopsskyddsområden är det Skogs­
styrelsen som är tillsynsmyndighet. För att kunna göra en riktig bedömning om
huruvida den nya ledningen, inom ett skyddat område, strider mot naturvårdsavtalets
syfte eller kan komma att skada naturmiljön, krävs en precisering av hur åtgärden
kommer att utföras och exakt vilka buskar och träd som berörs. Respektive skyddat
område handläggs separat och erfarenheter visar att verksamhetsutövaren bör kon­
takta Skogsstyrelsen så tidigt som möjligt.
De arbeten som berör områden med natur- och kulturmiljöer bör ske på ett sådant sätt
att dessa inte skadas. Hänsyn bör även tas vid planering av tillfarts- och drivningsvä­
gar.
18/41
Skogsstyrelsen är den myndighet som bedömer om en åtgärd bedöms skada naturvär­
dena i ett biotopskydd eller inte. Det meddelas verksamhetsutövaren. Inom ett biotop­
skyddsområde får man inte bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada
naturmiljön. Om det finns särskildas skäl kan dispens ges
Svenska kraftnäts kommentarer
De tillstånd och dispenser som krävs enligt lag kommer att sökas.
I största möjliga mån kommer de natur- och kulturvärden som riskerar att skadas vid
bygget av ledningen att undvikas. Inför att ledningen samt tillfartsvägar byggs kommer
en åtgärdsplan för mark och vatten att tas fram. Åtgärdsplanen visar de hänsyn och
krav som kommer att vidtas för att skydda natur- och kulturmiljöer.
#52 2014/2133 Sveriges Geologiska Institut (SGI)
De geologiska förutsättningarna har inte närmare beskrivits, men däremot har land­
skapets karaktär beskrivits relativt väl för båda alternativen. Med ledning av detta,
samt tillgängliga jordartskartor, bedömer SGI att det inte finns några betydande geotekniska svårigheter som särskilt talar emot något av de olika alternativen.
SGI förutsätter att projektering avfundament, anläggningsarbeten, tillfartsvägar, led­
ningsgravar och övriga anläggningar i mark görs i samråd med geotekniker. Borttagning av vegetationen i ledningsgata i eller ovanför sluttande terräng kan påverka om­
rådets stabilitet och åtgärden bör därför också riskbedömas av en geotekniker. I an­
slutning till vattendrag och ravin- och niplandskap bör planerade åtgärder också riskbedömas av en geotekniker. För fundament i anslutning till vattendrag bör även tomt­
sättningar för erosion och eventuella skyddsåtgärder för detta utredas och SGI påmin­
ner om att dessa kan vara tillståndspliktiga.
SGI noterar att kreosotslipers kommer att användas som fundament i normalfallet,
men att stål- eller betongslipers kommer att användas i närheten av vattenskyddsom­
råden eller brunnar. Underlaget uppger också att stolparna i första hand ska placeras
utanför vattenområden för att undvika spridning i vatten. SGI anser att beskrivningar­
na avseende användning av kreosotslipers är tillräckliga i detta skede. SGI anser att
användning av kreosotbehandlade stolpar/fundament bör göras med omdöme och
försiktighet i närheten av yt- och grundvattenrecipienter.
Svenska kraftnäts kommentarer
Detaljprojektering för stolpplacering, anläggningsarbeten, vägar och övriga anlägg­
ningar kommer att genomföras. Områdets stabilitet kommer att riskbedömas av geo­
tekniker. Oavsett om stolpar placeras vid vattendrag eller inte kommer det att göras
19/41
utredningar för fundamental. Om det krävs en riskbedömning för att avverka skog så
kommer det att göras men det är inget som vanligtvis görs.
Vid bygge i våtmark beror val av stolptyp på de grundläggningsförutsättningar som
finns på vaije enskild stolpplats. Innan de planerade markundersökningarna genom­
förts finns erfarenhetsmässig kunskap om vilken stolptyp som blir nödvändig på den
aktuella platsen och markundersökningar ger svar på vilken stolptyp som behövs.
Oavsett val av stolptyp kommer de hydrologisa förutsättningarna att förändras lokalt i
stolpens läge. Dessa förändringar är dock temporära om stolpen står mitt på en
myr/våtmark och den hydrologiska situationen återgår till det tidigare normaltillstån­
det efter färdigställandet. I projekteringsfasen, som påbörjas under 2016, kommer alla
geotelcniska förutsättningar att utredas av geotekniker/hydrologer eller andra fack­
kunniga där dessa frågor belyses i alla avseenden. Här innefattas hydrologi, stabilitetet, sättningar, erosion, val av stolptyp, val av grundläggningsmetod etc. för varje en­
skild stolpplats.
De geologiska förutsättningarna kommer att beskrivas utförligare i samrådsunderlag 2
utifrån bland annat den förprojektering som då har utförts.
#53 2014/2133 SCA Skog AB
Nyckelbiotoper samt skogliga försök kan förekomma inom föreslaget ledningsområde.
För att förhindra att ledningsdragningen sker i känsliga områden bör kontroll ske i
karttjänsterna:
>
Nyckelbiotoper - skogsvårdsstyrelsens karttjänst "skogens pärlor" redovisar värde­
fulla skogsmiljöer.
>
Skogliga försök finns i "Silvaboreal" databas över Sveriges skogliga försök.
Eftersom karttjänsterna inte innehåller täckande information bör kontroll också ske på
marken. SCA motsätter sig att ingrepp sker i nyckelbiotoper samt i skogliga försök.
Svenska kraftnäts kommentarer
Skogliga försök samt nyckelbiotoper kommer att kontrolleras och vid behov beskrivas
samt påverkan bedömas i samrådsunderlag 2.
#65 2014/2133 Luftfartsverket (LFV)
LFV avstyrker dragningsalternativet "korridor 5" på grund av att LFV är sakägare för
en utrustning för avståndsmätning till flygplan, en så kallad DME. Utrustningen finns
idag på en plats som enligt dragningsalternativet är i mitten av korridoren.
20/41
LFV har inget att erinra mot övriga dragningsalternativ.
LFV har i sitt remissvar inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flyg­
platser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda
flygplatser ska därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter
ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påver­
kade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flyg­
platsens MSA-yta (ca 60 km ut från flygplatsen). MSA är den hinderyta som är störst
och står för "Minimum Sector Altitude".
LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där de utför kontroll av flygvägar, luftrum
och all tänkbar radioutrustning för luftfarten.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utredningskorridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Berörd flygplats, inom 60 kilometer, har remitterats och getts möjlighet att komma
med synpunkter angående den nya ledningen. Dock har inga yttrande inkommit.
En flyghinderanalys kommer att genomföras.
#66 2014/2133 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
MSB har utifrån samrådsunderlaget utrett konsekvenserna av planerad kraftledning
Långbjörn - Storfinnforsen, för påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel.
Om Svenska kraftnät väljer att gå vidare med alternativ 4 har MSB inget att invända
mot etablering av kraftledningen. Då det gäller alternativ 5 har MSB en erinran ef­
tersom det påverkar flera tekniska installationer för Rakelnätet.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
2,3
Berörda fastighetsägare och allmänhet
#9 2014/2131 Carita Talso/ Meåfors 1:50
Fastighetsägaren har ägt huset, en skola, sedan 1981. Ägaren planerar att flytta dit vid
pensionering om två år och rusta för kommande verksamhet. Blir det en kraftledning
nära skolan så går planerna inte i lås.
21/41
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
#24 2014/2133 Tara
2:g>2
och l/Bo Wallander
Eftersom en av utredningskorridorerna går genom fastigheten och den södra gränsen
är dragen i princip mitt i Röån är fastighetsägaren (och övriga byhor) intresserad av att
höra hur dragningen i norra benet ska göras och om detta blir huvudalternativet. En
dragning som följer befintliga ledningar norr om Långbjöm och över Röån skapar
troligtvis inga större problem (syns ej från hyn) men ju längre söderut i utredningskor­
ridoren man kommer ju mer problematiskt blir det med befintlig bebyggelse och med
en förfulning av landskapet. Fastighetsägaren vill veta hur Svenska kraftnät ser på
norra alternativet runt Röån och om i princip ledningen kan dras var som helst i ut­
redningskorridoren, trots en ganska omfattande bebyggelse norr i byn och bybornas
synpunkter.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a, det norra alter­
nativet, den utredningskorridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till sam­
råd 2.
Utredningskorridor 4a innebär att ledningen går längs med befintliga ledningar ut från
station Långbjörn för att sedan avvika västerut mot station Storfinnforsen.
Bybornas synpunkter är mycket viktiga för Svenska kraftnät. Synpunkterna är en vär­
defull del i samrådsprocessen och för Svenska kraftnät är det viktigt att få en bra dialog
med berörda fastighetsägare som har lokalkännedom om området som ledningen ska
byggas i. Berörda fastighetägares synpunkter har vägts in i valet om vilket alternativ
som Svenska kraftnät ska vidare med till samråd 2.
#25 2014/2133 Krången 6:4/Karin Nilsson
Om Svenska kraftnät väljer att bygga den planerade kraftledningen utifrån alternativ
5, kommer fastigheten att beröras, vilket ses som olyckligt.
Fastigheten utgörs av två skiften varav det södra redan besväras av en stamnätsled­
ning och om ytterligare en ska byggas på det norra skiftet tycker fastighetsägaren att
det är onödigt och orättvist.
22/41
Fastigheten har ett högt rekreationsvärde. Den är lättillgänglig via en gammal väg som
slingrar sig genom hela det norra skiftet och frekventeras ofta av Ramselebor. Vägen
förekommer redan på historiska kartor, den är obetydligt bredare än en promenadväg
och fastighetägaren vill inte att den ska förstöras. Fastighetsägaren förvaltar släktgår­
den så att den ska glädja både nu och i framtiden.
Det förekommer även fornlämningar i form av fångstgropar på fastigheten.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
#26 2014/2133 Nordankäl 2:28/Ann-Sofie Strömberg
Underlaget som fastighetsägaren fått skickat till sig visar att korridor 5 passerar rakt
över fastigheten samt även över grannars hus, vilket gör fastighetsägaren bekymrad
över hur Svenska kraftnät kan komma fram till en sådan lösning. Enligt tabellen i sam­
rådsunderlaget finns det sex hus inom 0-100 meter och 14 hus 100-200 meter. Dessu­
tom finns på fastigheten en bäckdal med biotopkaraktär som bör lämnas orörd enligt
Skogsvårdsstyrelsen. Fastighetsägaren menar att hänsyn ska tas till boende och
att alternativ 5 därför bör skrotas. De andra alternativen har färre hus inom 0-100
meter och dessa alternativ bör prioriteras. Fastighetsägaren undrar varför det inte går
att använda den kraftledningsgata som redan finns.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät har valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetsäga­
ren berörs inte av utredningskorridor 4a.
Se svar om parallellbyggnation avsnitt 3.1.
#31 2014/2133 Krången 6:i4/Hans Tjernberg
Fastighetsägaren berörs av korridor 5 genom ägande av två stycken skogsskiften, varav
det ena är nyinköpt och ingen lagfart finns för den än. Fastighetsägaren ser helst
att ledningen dras enligt 4a/b, då skiftena inte kommer att beröras av den korridoren.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
#32 2014/2133 Nässjö 2:io/Ingrid Carlsson
Efter att ha deltagit i informationsmötet den 5 maj 2015 på Faxen i Ramsele, där
mycket god information om planerad kraftledning Långbjörn - Storfinnforsen presen­
terades, samt därefter ha erhållit handlingar angående medgivande om tillträde för
markundersökning för nämnda fastighet, lämnas följande synpunkter:
Korridor 4 motsätts inte trots att den eventuellt kan komma att beröra den del av fas­
tigheten Nässjö 2:10, som benämns skifte nr 2.
Korridor 5 motsätter fastighetsägaren bestämt. Ledningen får inte vidröra Högberget
som är ett heligt berg. Samma ska gälla för hela Nässjö by (bifogat tidningsartikel från
1950-talet).
Fastighetsägaren härstammar från fastighet Nässjö 1:6 och är nu ägare till Nässjö 2:10
där markundersökning inte tillåts. Inom denna fastighet ligger Nipsippans naturre­
servat.
Vid tidigare geologiska undersökningar har det framkommit att Nässjö hy har varit
bebott sedan 3000 år tillbaka. Fynd av bl.a. pilspets och klubba visar prov på detta
samt tidigare gjorda borrningar i liten tjärn på fastigheten Nässjö 1:6.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
#33 2014/2133 Nässjö 5:5/LiIIemor Hansson
Fastighetsägaren är en av fyra fritidshusfastighetssägare på fastigheten Nässjö 5:5 som
har sjötomt med badplats och en allmän badplats. Perfekt läge, förutom en störande
400 kV-ledning som går över sjön vid strandkanten. Den låter högt och känns ibland
olustig med eventuell strålning. Tanken på en ny ledning i närheten och eventuellt
bredvid fritidshusen känns främmande. Det skulle förstöra allt. Den här platsen går
inte att ersätta.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Fastighetshetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
24/41
#35 2014/2133 Rö l:l5/Inger Selin
Hemmanet Rö 1:15 är en gård som gått i arv i minst fyra generationer. Den betyder
mycket för familjen. I området finns rekreation i skogen, fiske i Röån, bärplockning
och andra fritidsaktiviteter
Att dra en 400 kV-ledning där förstör den fina miljön. I framtiden tror fastighetsäga­
ren att det kommer att finnas ett ökat intresse för turism p.g.a. den gamla skogen och
naturen och Röån. En ny ledning kommer därmed att minska dessa intäkter för byg­
den med anslutning till turism och övriga aktiviteter.
I området finns större rovfåglar, som har iakttagits på plats.
Ni vill inte dra två 400 kV-ledningar intill varandra p.g.a. brand. Drar ni i korridor 4b
och 5 så korsar den ledningen en befintlig 400 kV-ledning. Det måste vara ett stort fel
med sådan dragning!
Det bästa alternativet för både vi och Er är därför en ledning i korridor 4a.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetshetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
#38 2014/2133 Karin Nilsson
På Högberget finns fyra hällmålningslokaler. Det finns inte många dateringar av hällmålningar överhuvudtaget, men en har gjorts just vid en av dessa lokaler med datering
till ca 4 000 - 2 000 före Kristi födelse.
Målningarna ingår i en koncentration av hällmålningar i gränsområdet mellan Ånger­
manland, Västerbotten och Jämtland. Den ena lokalen ligger i direkt anslutning till ett
fångstgropssystem och fångstgropar tangerar målningarna på alla fornlämningslokalerna. Koncentrationen av målningar på Högberget tyder på att berget haft en särställ­
ning, kanske till och med varit ett "heligt berg". Det vore ett allvarligt ingrepp i miljön
om kraftledningen byggs inom korridor 5. Undertecknad förordar därför korridor 4b.
Ångermanälvens älvdal inventerades i detta område i samband med utbyggnaden av
vattenkraften. Någon ytterligare fornminnesinventering är inte gjord i området. Med
tanke på de många stenåldersboplatser och fångstgropar som ligger vid och i anslut­
ning till den planerade kraftledningen, borde området inventeras på fornlämningar.
25/41
Fastighetsägaren bifogar rapporter från de arkeologiska undersökningar som Umeå
universitet har gjort vid de berörda hällmålningarna.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät har valt att gå vidare med.
Svenska kraftnät har tagit del av informationen om arkeologin i området samt bifogad
rapport.
#41 2014/2133 Meåfors i:67/Anders Markemo
Fastighetsägaren bor permanent på fastigheten som ligger inom utredningskorridor 5.
Fastighetsägaren vill inte att kraftledningen dras på fastigheten eller inom 500 meter
från fastighetsgräns, då detta kommer medföra eventuell hälsorisk men även en vär­
deminskning.
I korridor 5 finns även många andra fastigheter som drabbas, fler än i korridor 4a och
4b. Även fornlämningar i Högberget drabbas. Därför förordar fastighetsägaren att
alternativ 4a eller 4b blir det slutgiltiga valet.
Fastighetsägaren har för avsikt att i alla instanser överklaga alternativ 5 om det blir
aktuellt.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetshetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
#42 2014/2133 Nordankäl 2:2l/Lars Hägg
Fastighetsägaren har i dag två stycken högspänningsledningar som går över fastighet­
en. Dessutom passerar E.ON: s ledning bara några meter från huset. Fastigheten ingår
i utredningskorridor 5. Att dra ytterligare en högspänningsledning igenom fastigheten
blir för mycket. Fler fastigheter ska dela på den belastning som ledningarna innebär.
De vindkraftverk som håller på att byggas strax utanför Ramsele och som är den egent­
liga orsaken till att denna nya ledning behövs, byggs i huvudsak på mark ägd av SCA.
Fastighetsägaren har av en initierad källa fått reda på att SCA kommer att få ca 100
000 kr/år för varje vindkraftverk som byggs på deras mark. Då det är planerat att
bygga ca 500 stycken vindkraftverk kommer detta att ge SCA ca 50 miljoner/år. Då
den ersättning för marken som erbjuds av Svenska leraftn ät inte ens kommer att täcka
26/41
bortfallet av inkomsten för gallringen av den första genenerationen av träd på marken,
anser fastighetsägaren därför att det vore stötande och upprörande att inte försöka
placera ledningen så mycket som möjligt på mark ägd av SCA. Fastighetsägaren före­
slår på grund av detta alternativ 4, då ledningen i huvudsak kan byggas på fastigheter
ägda av SCA.
Svenska kraftnäts kommentarer
Alla fastighetsägare behandlas enligt "Lika behandlingsprincipen". Efter att ha utvär­
derat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utredningskorridor som
Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
#44 2014/2133 Nässjö 4:i/Kjell Martinsson
Fastighetsägaren tillstyrker en dragning norr om Nässjön, alternativ 4, och motsätter
med bestämdhet en dragning söder om Nässjön, alternativ 5.
I dag finns redan fyra olika kraftledningar mellan sjön Nässjön och byn Nässjö. Fastig­
hetsägaren anser att ytterligare en stor kraftledning genom denna begränsade passage
kommer att få orimligt negativa effekter på boendemiljö, landskapsbild samt naturoch kulturmiljö.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Fastighetshetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
#46 2014/2133 Meåfors i:63/Bengt Isaksson
Fastighetsägaren berörs av ledningen i alternativ 5. De är tredje generationen ägare
och har barn som eventuellt kommer att bosätta sig på gården och leva på skogsbruket.
Önskan och förslag är att kraftledningen byggs enligt alternativ 4.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a det alternativ
som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetshetsägaren berörs
inte av utredningskorridor 4a.
#51 2014/2133 Meåfors i:23/Inga-Britt Strömkvist
Fastighetsägaren kommer inte godkänna något som helst intrång på marken.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
27/41
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.1 samrådsunderlag
2 kommer Svenska kraftnät att presentera ett sträckningsförslag som kommer att vara
inom utredningskorridor 4a.
#54 2014/2133 Meåfors i:66/Katarina Nygren
Sommaren 2013 förvärvade fastighetsägaren, genom arv, fastigheten.
Förra året påbörjades renoveringsarbeten på befintligt bostadshus samt tomtbered­
ning i form trädfällning och nytt täckdike. Renoveringsarbetet fortsätter detta samt
kommande år. I dagsläget fungerar fastigheten som fritidshus men fastighetsägarens­
planer framåt är att renovera till ett möjligt åretruntboende.
Med anledning av den planerade stamnätsledningen och pågående renovering vill
fastighetsägaren, så snart det är möjligt, få besked om var kraftledningen ska byggas
för att kunna fortsätta renoveringsarbetet.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Berörda fastighetsägare meddelades postledes samt via webben om det alternativ som
Svenska kraftnät valt att gå vidare till samråd 2.
#63 2014/2133/ Staffan Magnusson
Fastighetsägaren vill ha fiber i topplina mellan byarna och uppmanar Svenska kraftnät
att kontakta Sollefteå stadsnät.
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät kan sälja överbliven fiberkapacitet till operatörer för telekommuni­
kation. Dock måste de boende i området själva kontakta operatören. Förfrågan om att
köpa överbliven fiberkapacitet måste därför komma från operatören.
#70 2014/2133 Meåfors l:23/Inga-Britt Strömqvist
Fastighetsägaren anser att det finns överskott på elkraft där ledningen ska byggas.
Därför är det onödigt att dra en ledning över deras mark. Fastighetsägaren tillåter
inget intrång på sin skog.
Svenska kraftnäts kommentarer
Det stämmer att det finns ett överskott av elproduktion i området men den måstetransporteras till delar av landet där det finns ett underskott. Den nya ledningen be­
hövs eftersom elproduktionen ökar i norra Sverige. Med den nya ledningen minskar
28/41
risken för att ledningsnätet i Västernorrland ska överbelastas och orsaka strömavbrott
1 regionen.
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
#71 2014/2133 Gunborg Jacobsson, Artur Jacobsson, Nordankäl 3:23
Fastighetsägaren motsätter sig allt intrång på fastigheten och anser att det finns en
överetablering av elproduktion i området. Vidare undrar fastighetsägaren varför led­
ningen inte kan gå i överkant på utredningskorridoren i alternativ 4. Med den lösning­
en blir det mest SCA:s marker som drabbas och få privata markägare.
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät försöker hitta bästa lokalisering, utifrån de kriterier som boende­
miljö, natur- och kulturvärden etc. Vem, privat eller bolag, som äger marken är ovik­
tigt, fastighetsägare behandlas enligt "Lika behandlingsprincipen".
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.1 samrådsunderlag
2 kommer svenska kraftnät att presentera ett sträckningsförslag som kommer att vara
inom utredningskorridor 4a.
Det stämmer att det finns ett överskott av elproduktion i området men den måste
transporteras till delar av landet där det finns ett underskott. Den nya ledningen be­
hövs eftersom elproduktionen ökar i norra Sverige. Med den nya ledningen minskar
risken för att ledningsnätet i Västernorrland ska överbelastas och orsaka strömavbrott
i regionen.
#72 2014/2133 Nässjö 1:20/ Ulla Danielson
Fastighetsägaren framför i sitt yttrande att marken ska återställas till ursprungligt
skick efter utförda arkeologiska och tekniska undersökningar samt att fällda träd­
stammar inte ska lämnas kvar. Vidare ska maskiner och andra tyngre fordon inte köras
över mark i närheten av bostadshus och intilliggande byggnader.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
29/41
Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a, vilket innebär att det i nuläget
inte är aktuellt med någon arkeologisk utgrävning på fastigheten. Om det visar sig bli
aktuellt med en annan utredningskorridor kommer kontakt att tas med fastighetsäga­
ren.
#74 2014/2133 Nordankäl 3:33/Karl Gustav Jacobsson
Efter att ha tagit del av de föreslagna alternativen har fastighetsägaren följande syn­
punkter: att dra en så bred ledningsgata genom ett Natura 2000-område anses vara
helt otänkbart då hela idén med ett Natura 2000-område spolieras. Vidare finns två
områden av riksintresse för naturområden inom korridor 4.
Eftersom alternativ 5 går parallellt med befintlig kraftledningsgata på en längre
sträcka än alternativ 4 bör den väljas. Då får man en sammanhållen gata på längre
sträcka vilket skadar mindre eftersom naturen omkring redan är påverkad. Svenska
kraftnät bör sträva efter att få ledningar mer samlade och inte ha ledningsgator kors
och tvärs i naturen, dels för landskapsbilden dels för de som vistas i naturen.
Vidare anser fastighetsägaren att Svenska kraftnät rent ekonomiskt bör välja den kort­
aste vägen för ledningen. Att värna om natur och miljö är viktigt och Svenska kraftnät
hör därför välja det alternativ som förstör området minst, även om det är dyrare.
Svenska kraftnäts kommentarer
Se svar om parallellgång, 3.1.
Röån-Betarsjön är det riksintresseområde för naturvård som blir berört av ledningen.
Vid analys av vilket alternativ som ger minsta sammantagna påverkan på omgivning
och miljö är de inkomna synpunkterna från markägare av stor vikt för att Svenska
kraftnät ska kunna skapa en god uppfattning om vilket alternativ som kommer att
innebära minst påverkan på natur-, kultur- och boendemiljö. Att välja den kortaste
vägen är sällan den bästa för någon då det är många hänsyn som ska tas när en ledning
ska byggas. Svenska kraftnät försöker hitta bästa lokalisering utifrån kriterier som
boendemiljö, natur- och kulturvärden samt geologiska och tekniska förutsättningar.
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utredningskorridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
#75 2014/2133 Nordankäl 3:33, Nordankäl 3:22/Artur Jacobsson
Fastighetsägaren motsätter sig allt intrång på fastigheten och anser att det finns en
överetablering av elproduktion i området. Angående ledningsdragningen föreslås led-
30/41
ningen gå i överkant på utredningskorridor 4. Där finns mest SCA:s marker och få
privata markägare drabbas.
Svenska kraftnäts kommentarer
Se svar #71 2014/2133.
#76 2014/2133 Krången s:7/Jan Peter Wettermark och Owe Wettermark
Fastighetsägaren vill inte ha något intrång på fastigheten.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.
Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a.
#77 2014/2133 Nordankäl 2:20 och3:7, Tommy Vikner
Fastighetsägaren motsätter sig allt intrång på fastigheterna. På Nordankäl 2:20 finns
redan en kraftledning idag och det räcker. Fastighetsägaren hedriver mjölkproduktion
på 2:20 och har erfarenheter om att kor som befinner sig nära kraftledningar brukar
vara svåra att få dräktiga. Därutöver är nuvarande fastighetägare sjunde generationen
på platsen. Vidare finns det i området kulturbyggnader, bland annat en fungerande
skvaltkvarn.
Svenska kraftnäts kommentarer
Det har gjorts ett flertal fysiologiska studier, beteendestudier och litteraturgenom­
gångar gällande påverkan på betesdjur från elektromagnetiska fält och kraftledningar1.
De flesta studier gäller nötboskap, men det finns också studier som gäller vilt som
älgar och rådjur och halvdomesticerade djur som renar2. Den generella slutsatsen är
den att påverkan på såväl fysiologi som beteende på tamboskap och vilda djur från
elektromagnetiska fält är låg. Kor som under experimentella förhållanden utsätts för
elektromagnetiska fält påvisar vissa fysiologiska symptom hl a minskad mjölkprodukt­
ion och minskad fostervikt, men effekterna är generellt låga och det finns inget som
tyder på någon betydande effekt på djurens hälsa. Kor som har kraftledningar på 500
kV inom sin betesmark visar inga beteenden som tyder på att de undviker att beta eller
vistas under kraftledningens. Man har dock sett effekt av en 1100 kV- ledning, där
1 Thommesen,
G., Tynes, T., 1994. Statiske og lavfrekvente elktriske og magnetiske felt: biologiske effecter og yrkeshygienisk
betydning. Statens strålevern. StrålevernRapport, 0804-4940; 1994:1. Burchard, J.F., Nguyen, D.H., Monardes, H.G., 2007.
Exposure of Pregnant Dairy Heifer to Magnetic Fields at 60 Hz and 30 mT. Bioelectromagnetics 28,471-476.
2 Reimers, E., Flydal, K., Stenseth, R., 2000. High voltage transmission lines and their effect on reindeer: a research programme in progress. Polar Research 19,75-82.
3 ibid
31/41
djuren vistades i mindre utsträckning under ledningen när strömmen var på jämfört
när den var avstängda Effekter på att älgar eller renar skulle undvika att vistas under
kraftledningar har inte kunnat påvisas överhuvudtaget5.
Det finns relativt få studier gällande hur vandrande fisk påverkas av elektromagnetiska
fält som orsakas av mänskliga konstruktioner som högspänningsledningar eller havsbaserad vindkraft. Det är känt att t ex ål, lax och havsvandrande öring till viss del an­
vänder jordens magnetfält för sin navigering på öppet hav. De få studier som finns har
visat att elektromagnetiska fält som orsakas av t ex kraftledningar på havsbotten kan
ha viss effekt på ålars rörelseriktning. Det handlar dock om mindre avvikelser som inte
tros påverka fiskarnas förmåga att hitta sitt mål6. Det finns inga kända studier av effek­
ter av korsande luftledningar på fisk som vandrar uppför ett vattendrag. Det faktum
att inga studier har gjorts på detta antyder att luftledningar inte är av någon signifi­
kant betydelse för vandrande fisk i strömmande vattendrag. I jämförelse med den
stora påverkan som uppkommer av mekaniska vandringshinder från t ex vattenkraftsutbyggnad torde effekten av en korsande luftledning vara försumbar.
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetsägaren
berörs av inte av utredningskorridor 4a.
#78 2014/2133 Nils Berggren Ramsele-Nordsjö 1:25
Fastighetsägaren har en önskan om att den nya ledningen dras öster om befintlig led­
ning.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utredningskorridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.1 samrådsunderlag
2 kommer Svenska kraftnät att presentera ett sträckningsförslag som kommer att vara
inom utredningskorridor 4a.
#80 2014/2133 Karl-Alvar Kristoffersson Nordankäl 4:10 > 5 och 4:10 >2
Fastighetsägaren beskriver i sitt yttrande hur skogsbeståndet ser ut på marken.
4 Lee, J.M., Reiner, G.L., 1983. Transmission line electric fields and the possible effects on livestock and honey bees. Transaction of the ASEA 26, 279-286.
s Reimers, E., Flydal, K., Stenseth, R., 2000. High voltage transmission lines and their effect on reindeer: a research programme in progress. Polar Research 19, 75-82.
6 Gill, A.B., Bartlett, M. 2010. Literature review on the potential effects of electromagnetic fields and subsea noise from marine
renewable energy developments on Atlantic salmon, seatrout and European eel. Scottish Natural Heritage. Comissioned
Report No. 401
32/41
Fastighet Nordanlcäl 4:10 >5 består av 75 — 80-årigt skogsbestånd av tall- och gran­
skog på f.d. åkermark.
Fastighet Nordanlcäl 4:10 > 2 består av ett ca 37-årigt ungskogsbestånd. Området mel­
lan Gatusjöflons södra strandinje och Gatusjöns västra strandlinje omfattar ungskogs­
bestånd. Norra delen av området består av 100-150-årigt skogsbestånd av blandskog.
Fastighetsägaren vill ha ersättning för förundersökningstillstånd för varje undersök­
ningsplats.
Svenska kraftnäts kommentarer
Svenska kraftnät tackar för fastighetsägarens information om skogsbeståndet på fas­
tigheterna och har noterat informationen.
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetsägaren
berörs av utredningskorridorer 4 och 5.
Ersättning ges endast per fastighet.
#81 2014/2133 Nordankäl 1:14 Kurt Jacobsson
Fastighetsägaren anser att det bör finnas andra alternativ än att dra en ny ledning på
fastigheten, som omfattar 14 000 m2- Det finns flera hektar mark på båda sidor om
fastigheten.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastigheten ligger
inom utredningsområde 4a.
#82 2014/2133 Pia Lagergren Nässjön 5:8
Fastighetsägaren är negativt inställd till en kraftledningssträckning vid tomt och stuga,
då där finns en badplats som nyttjas av både bybor, turister och av skolelever. Männi­
skor kommer till platsen för att titta efter hällristningar, nipsippor och fångstgropar.
Det är en sjötomt som inte kan ersättas för pengar och stugan betyder mycket för fa­
miljen. Det finns redan en ledning i området och fastighetsägaren vill inte ha en till då
det skulle förstöra hela den sidan av sjön.
Svenska kraftnäts kommentarer
Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a den utrednings­
33/41
korridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetsägaren
berörs inte av alternativ 4a.
3
Svenska kraftnäts kommentarer till ofta
förekommande frågor och synpunkter
3.1
Parallellbyggnad och sambyggnad
Parallellbyggda ledningar utgörs av två eller flera ledningar som byggts parallellt med
varandra. När en och samma stolpe används för två eller flera ledningar kallas utform­
ningen för sambyggnad. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minska markan­
vändningen. För sambyggnad i så kallade julgransstolpar blir visserligen ledningsgatan
mindre, ca 35 meter jämfört med ca 50 meter för traditionella portalstolpar för en
enskild ledning. En kraftledningsstolpe för sambyggnad av två 400 kV-ledningar är
dock ca 65 meter hög, vilket kan jämföras med en normal 400 kV-portalstolpe som är
ca 25 meter hög. Julgransstolpen blir så pass mycket högre då faslinorna placeras lod­
rätt i stället för vågrätt. För parallellgående ledningar krävs en separat ledningsgata för
respektive ledning men om ledningarna kan förläggas precis bredvid varandra minskar
den sammanlagda bredden på ledningsgatan med ca tio meter.
På grund av driftsäkerheten måste beroenden mellan olika komponenter reduceras så
att risken vid störningar blir rimligt låg sett i ett nationellt perspektiv. Exempel på
beroenden som kan ge en oacceptabel nationell risk är parallellbyggnad eller sam­
byggnad av stamnätsledningar. Det beror på att målen för driftsäkerhet anger att
stamnätet ska vara byggt så att det Idarar frånkoppling av en ledning i taget utan att
detta resulterar i strömavbrott. När två stamnätsledningar står nära varandra, alterna­
tivt i samma stolpar, är det stor risk att det blir avbrott på båda samtidigt vid till ex­
empel extrema väderförhållanden, skogsbränder eller stolpbrott.
En stamnätsledning får parallellbyggas, alternativt sambyggas, med regionnätsledningar under förutsättning att det endast medför lokala eller regionala konsekvenser
om en händelse skulle leda till att ledningarna faller bort samtidigt. Det måste alltså
utredas från fall till fall om en parallellbyggnad eller sambyggnad med en regionled­
ning kan accepteras.
34/41
3-1.1
Riskanalys för parallellbyggnad och sambyggnad
Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det mycket allvarligt om två ledningar i stamnätet
skulle slås ut samtidigt eftersom konsekvenserna av en sådan störning inte beaktas i
driftskedet då den inte anses kunna inträffa. De krav på driftsäkerhet som stamnätet
måste uppfylla tar inte heller hänsyn till om en störning bedöms kunna inträffa ofta
eller mer sällan. Det är de samhälleliga konsekvenserna av en störning på stamnätet
som ligger till grund för kraven på driftssäkerhet. Om en störning kan inträffa måste
den beaktas. Sannolikhet är alltså inte en parameter som bedöms relevant eftersom
konsekvenserna vid ett stamnätsavbrott som drabbar elanvändare kan bli så stora att
de anses oacceptabla. Exempelvis inträffade ett stamnätsavbrott 2003 vilket medförde
att ca 1,5 miljoner abonnenter i Sverige och Danmark blev utan ström. De samhällse­
konomiska kostnaderna för detta beräknades till en halv miljard kronor.
Det är av detta skäl som sambyggnad av stamnätsledningar inte accepteras och att
parallellbyggnad av stamnätsledningar bör undvikas och endast accepteras efter
systemutredningar som måste visa att överföringssystemet är stabilt även om båda
ledningarna kopplas bort samtidigt. Den koncessionsprövning som kommer att göras
av Energimarknadsinspektionen kommer att ta ställning till den samhällsnytta som
ledningen förväntas medföra och ställa den mot de intrång och den påverkan som
ledningen orsakar. I de fall där det inte finns andra framkomliga alternativ kan undan­
tag behöva göras. En bedömning görs då i varje enskilt fall.
3.1.2
Parallell- och sambyggnad i Långbjörn - Storfinnforsen
Om den nya ledningen byggs invid en annan kraftledning innebär detta en mindre
robust lösning då samma händelse (exempelvis en skogsbrand) kan leda till att båda
ledningarna kopplas bort samtidigt. Genom att välja en ny linjedragning minskar san­
nolikheten avsevärt för att samma händelse ska koppla bort båda ledningarna och
därmed erhålls ett mer robust och driftsäkert elnät.
3.1.3 Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur
Parallellbyggnad med väg eller järnväg kan teoretiskt ske längs delsträckor där vägar
eller järnvägsspår stämmer överens med ledningens sträckning. Ledningens sträck­
ning kommer endast delvis att kunna följa vägen eller järnvägen på grund av olika krav
på kurvlängder, byggsätt m.m. Detta, tillsammans med krav på säkerhetsavstånd mel­
lan vägar och ledningar, kommer att innebära breda ledningsgator. För parallellbygg­
nad med allmän väg krävs en minst 100 meter bred ledningsgata. Boendemiljön på­
verkas då istället i hög grad, eftersom bostäder förekommer frekvent i närheten av
vägar och järnväg.
35/41
3.2
Användning av kreosotimpregnerade träsliprar
Stamnätets kraftledningar för 400 kV består av stålstolpar, vanligen tvåbenta så kal­
lade portalstolpar. Stolparnas fundament och stagförankringar utgörs ofta av ett antal
nedgrävda träplattor. Dessa består av sliprar av kreosotimpregnerat trä som hålls ihop
med hjälp av stålbalkar.
Betong och stål är tänkbara alternativ till de kreosotbehandlade sliprar som används
idag. Gjorda analyser visa att dessa produkter är sämre ur både miljösynpunkt och
ekonomisk synpunkt, sett i ett livscykel perspektiv. Stål- och betongfundament kräver
mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera. De livscykelanalyser
som gjorts visar att dessa alternativ med stor sannolikhet leder till större klimatpåver­
kan, totalt sett större utsläpp av hälsoskadliga ämnen samt medför praktiska nackde­
lar.
Utifrån de alternativ som idag finns tillgängliga för Svenska kraftnät när det gäller val
av fundament är fundament med kreosotimpregnerade sliprar den bästa möjliga tek­
nik att använda. Det är den lösning som enligt livscykelanalyser och spridningsstudier
har visat sig ge lägst total miljöpåverkan.
Kreosot används för att motverka röta och skadedjur. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan
över så lång tid som krävs för stamnätsfundament. Ämnet kreosot är klassificerat som
cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper.
Antracen, fluorenten, pyren och fenantren i kreosot, har så kallade PBT-egenskaper.
De är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är
giftiga (toxislca). Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr
1907/2006, den så kallade Reach-förordningen. Denna EU-förordning ingår i den
svenska lagstiftningen sedan juni 2009. Kreosot är klassat som bekämpningsmedel
och omfattas därför även av det så kallade biociddirektivet (direktiv 98/8/EG om ut­
släppande av biocidprodukter på marknaden).
Kemikalieinspektionen (Kemi) har bedömt att viss användning av kreosot är accepta­
bel, bl.a. eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa
tillämpningar. Kemi konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga al­
ternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I Reach-förordningen anges
kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåtet. Använd­
ningen omfattar hela kraftledningsbygget och därmed både stolpar och fundament.
Svenska kraftnäts användning av kreosotbehandlade sliprar i fundament är således en
tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning.
36/41
Precis som alla verksamheter i Sverige måste Svenska kraftnät följa miljöbalkens hän­
synsregler och tillämpa bästa möjliga teknik. I miljöbalken ingår dock att man alltid
ska göra en skälighetsawägning. Bästa möjliga teknik blir därmed den bästa teknik
som idag finns tillgänglig att använda till en skälig kostnad och arbetsinsats.
3.2.1 Konsekvenser
Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har
gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerade träsliprar till
omgivningen. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfar­
liga ämnen från kreosotimpregneringen är låg även i jord, dvs. föroreningarna stannar
vid fundamenten. I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014)
kunde ingen spridning påvisas till grundvatten eller ytvatten i närheten av stolpfundament.
Svenska kraftnäts användning av kreosot bedöms inte vara något problem för växter,
eftersom fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med
ovanliggande ytvatten eller växtrötter.
Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller betongfundament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella
risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten kunnat
påvisas i våra studier.
3.3
Elektriska och magnetiska fält
Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och för­
brukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt
fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det
elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det
elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen.
Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftled­
ningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtorktill exempel,
ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla (pT) och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 pT.
3.3.1 Elektriska fält
Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i marknivå är starkast där li­
norna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledning­
37/41
en. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att
endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning.
3.3.2 M agnetiska fält
Magnetiska fält mäts i mikrotesla (pT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och
varierar med storleken på strömmen. Även hur ledningarna hänger i förhållande till
varandra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar nor­
malt med kvadraten på avståndet från ledningen, se figur 1. Magnetfält avskärmas inte
av väggar eller tak.
Figur 1: Magnetfältet avtar snabbt med avståndet
Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå ca 1-1,5 meter ovanför
markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden
av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används
överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 % -percentilen?). För
helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där
man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen.
i En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall
innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på.
38/41
De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn.
Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast
(stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under
kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan ström­
men vara betydligt högre än årsmedelvärdet.
3.3.3 Hälsoaspekter och rekommendationer
EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgil­
tigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, in­
klusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elekt­
riska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från
2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevi­
sade medicinska samhand mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem.8
I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem
myndigheter - Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten
och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och
rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekom­
menderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan
genomföras till rimliga kostnader:
•
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska
anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas
a
Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanlägg­
ningar som ger förhöjda magnetfält
•
Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses nor­
malt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer
I myndigheternas gemensamma broschyr "Magnetfält och hälsorisker" som kan häm­
tas på www.stralsakerhetsmvndigheten.se finns mer information.
3.3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elekt­
riska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler
8
http://ec.europa.eu/dgs/heaIth food-safetv/dvna/enews/enews.cfm?aI id=if;8i
39/41
om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt
som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekom­
mendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en
magnetfältspolicy:
"Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt
inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av kon­
cessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som
minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varakt­
igt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning
är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga."
Denna policy tillämpas i alla ledningsprojekt. I samhand med att tillstånd omprövas
för stamnätsledningar kan Svenska kraftnät vidta åtgärder för byggnader där männi­
skor varaktigt vistas och magnetfältet överstiger 4,0 pT.
Notera dock att den forskning som gjorts inte har påvisat några medicinska orsaks­
samband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan an­
nat än vid direkt påverkans. För direkt påverkan för exponering av magnetfält gäller
rekommendationen 100 pT i såväl EU som i Sverige.10
9 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter vid påverkan av höga magnetfält
10 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger
på Rådets rekommendation från EG, "1990/519/EG". Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns
ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 pT.
40/41
Bilageförteckning
1
Samrådsunderlag
2
Samrådsinbjudan fastighetsägare
3
Samrådsinbjudan remissinstanser
4
Sändlista remissinstanser
5
Projektpresentation öppet hus
6
Annonsering dagstidningar