fulltext - DiVA Portal

LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för kultur och kommunikation (IKK)
Konstvetenskap och visuell kommunikation
C-uppsats
Romantikens sköna och sublima konst konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson The beautiful and sublime art in the romanticism the Artists Caspar David Friedrich and Marcus Larson VT 2015
Författare: Frida Hemmingson
Handledare: Anna Ingemark Milos
Linköpings Universitet
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten
Faculty of Art and Sience
Institutionen för kultur och
Kommunikation
Department of Culture and
communication
Konstvetenskap och visuell kommunikation
History of Art and Visual Communication
Projekt:
C- uppsats i ämnet konstvetenskap och visuell
kommunikation
Bachelor Thesis in History of Art and Visual
communication
Romantikens sköna och sublima konst,
konstnärerna Caspar David Friedrich och
Marcus Larson
The beautiful and sublime art in the romanticism, the
Artists Caspar David Friedrich and Marcus Larson
Projekt:
Titel:
Title:
Författare/
Author:
Frida Hemmingson
Handledare/
Supervisor:
Anna Ingemark Milos
Språk:
Language:
Svenska
Swedish
Sammanfattning:
Uppsatsen undersöker om konstnärerna Caspar
David Friedrich och Marcus Larsons konst
influerats av epoken romantiken samt om det i
deras bildkonst kan finnas kopplingar till den
gotiska litteraturens tematik.
This thesis explore how the artists Caspar David
Friedrich and Marcus Larson can have been influed
by the romanticism and if it is possible that the gotic
novel have inspiered their art.
Caspar David Friedrich, Marcus Larson,
landskap,konst, litteratur, natur, sublim, gotik
Caspar David Friedrich, Marcus Larson, landscape,
art, litterature, nature, sublime, gothic
Abstract:
Nyckelord:
Keywords:
2
Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................................ 4 Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 5 Avgränsningar .................................................................................................................................. 5 Metod och teori ................................................................................................................................ 6 Gotiska inslag .............................................................................................................................................. 7 Tidigare forskning och litteratur ............................................................................................... 8 Disposition ........................................................................................................................................ 10 Bakgrund ......................................................................................................................................... 10 Romantikens konst, arkitektur och landskap .............................................................................. 14 Romantikens litteratur ......................................................................................................................... 16 Schellings filosofiska tankar .............................................................................................................................. 18 Konstnärerna ................................................................................................................................. 19 Caspar David Friedrich ......................................................................................................................... 19 Biografi ....................................................................................................................................................................... 19 Konstnären Friedrich ........................................................................................................................................... 21 Marcus Larson ............................................................................................................................... 22 Biografi ....................................................................................................................................................................... 22 Marcus Larson- hans psykiska tillstånd .............................................................................................. 23 Larsons konstnärskap ......................................................................................................................................... 24 Den gotiska litteraturen ............................................................................................................. 27 Uppkomst .................................................................................................................................................. 27 Syftet med den gotiska berättelsen .................................................................................................. 28 Gotiken i Europa ..................................................................................................................................... 29 Bildanalys ....................................................................................................................................... 30 Jämförelse mellan Friedrich och Larsons konstverk ....................................................... 32 Sammanfattande diskussion .................................................................................................... 32 Käll-­‐ och litteraturförteckning ................................................................................................ 35 Otryckta källor ........................................................................................................................................ 35 Tryckta källor .......................................................................................................................................... 36 Bildförteckning ....................................................................................................................................... 38 3
Inledning Konsthistoriskt har romantiken (1700- 1800- talet) haft stor betydelse. Människans drömmar
kunde gestaltas genom den storslagna, orörda naturen. Konstnärerna skildrade inte några
samhällsproblem i sina bilder, utan den kom att innebära en flykt från den verklighet som ofta
rådde. Epoken karakteriseras av stora himlastormande känslor i kontrast till upplysningstidens
tilltro till förnuftet.
Konstnären Caspar David Friedrich (1774- 1840) landskapsmålningar fångade tidigt mitt
intresse med den sublima tonen i hans konst som väcker vemod och leder till eftertanke om
livet och döden. Lika vackert som den otämjda naturen skildras, lika fasansfullt kan det verka
med sina kusliga miljöer, mörka skyar, karga landskap och ruiner.
Konstnären Marcus Larsons (1823- 1864) landskapskonst kan som Friedrich konst upplevas
återhållsam och väcka eftertanke i naturens rum. Flera av Larsons marinmålningar innehåller
däremot mycket dramatik, skepp som förliser i stormiga hav skildrar naturkrafterna med
eftertryck.
De valda konstnärerna levde nästan 20 år samtidigt under romantiken, med naturen som
modell för sin konst. Funderingarna över hur konstnärerna tagit intryck från sin samtid och
om de arbetat på liknande sätt är intressanta.
I och med det ökade intresset för människan och det psykologiska under denna tid får
romangenren en framträdande roll. Även här är det intressant att se om Fredrich och Larsons
bildkonst tagit intryck ifrån skönlitteraturen.
4
Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidsandan under romantiken kan ha påverkat
konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons bildkonst. Med hänsyn taget till de
västerländska kulturströmningarna samt vilken status konstnärerna hade vid denna tid.
En bildanalys kommer att genomföras för att se om konstnärerna kan ha tagit intryck från
den gotiska litteraturen i sin konst.
Formulerade frågeställningar till uppsatsen
-
Hur kommer romantikens tidsanda till uttryck i konstnärerna Caspar David Friedrich
och Marcus Larsons bildkonst?
-
På vilket sätt kan den samtida litteraturen gjort avtryck i deras bildkonst?
- Hur skiljer sig Caspar David Friedrich konstverk Abbey in the Oak Forest (18091810) från Marcus Larsons Skeppsbrott (u.å.)? Avgränsningar Romantiken sträcker sig över en tid på ca 100 år mellan ca 1700- 1800- talet.
Beskrivningen av romantiken sker utifrån ett socialhistoriskt och europeiskt perspektiv. För
att se hur romantiken kan ha påverkat konstnärers bildkonst, genom litteratur och andra
sociala faktorer har vikten lagts vid två europeiska konstnärer som levde samtidigt under två
decennier i denna epok.
Den tyske konstnären Caspar David Friedrich och den svenske konstnären Marcus Larson
med sina landskapsmålningar jämförs med hjälp av en bildanalys. När gotiken (som uppkom
redan under 1100- talet) gjorde sitt återtåg till romantiken ses detta som ett förtydligande att
det gotiska gjort avtryck i den samtida konsten.
I uppsatsen är några kända personligheter nämnda som bidragit och format det som
kännetecknar romantiken. Filosofiska och litterära verk från Jean- Jaques Rousseau, Friedrich
Schelling och Johann Wolfgang Goethe är några av de personer som satt sin prägel på
epoken. Uppsatsens frågeställningar begränsar uppsatsens spännvidd.
5
Metod och teori Studiens metod grundar sig på hur konsthistorikern Arnold Hauser (1892- 1978) såg på
konsten och litteraturen utifrån ett socialhistoriskt perspektiv. Politiska förändringar i
samhället påverkade också synen på konsten och litteraturen.1 Hauser beskriver i The Social
history of Art från 1951 för att kunna förstå vår samtid är det nödvändigt att förstå vår
historia.2
Hauser såg marxismen som ett tillvägagångssätt för att se hur samhällets förändringar inom
det socioekonomiska området påverkat historien.3 Genom marxismens principer försöker
Hauser få en socialhistorisk förståelse genom att analytiskt undersöka och beskriva historiens
klassamhällen och vad det sociala och kulturella arvets ideologier kan ha haft för avgörande
influenser på den ekonomiska produktionen av konst och litteratur. Denna identifikation är
basen för hans marxistiska ”sociala” konsthistoria. 4
Att tillämpa Hausers marxistiska synsätt för att tolka ett konstverk kan naturligtvis vara
svårt med tanke på det mångfacetterade sättet att se på konsten. Det kan finnas en risk att
övertolka och lägga in aspekter i konsten som inte var konstnärens intention. Däremot kan det
vara det enda sättet att kunna tolka exempelvis ett konstverk från romantiken ur ett historiskt
perspektiv då inget annat ursprungsmaterial finns att tillgå.
Bildanalysen genomförs med hjälp av litteraturvetaren och semiotikern Roland Barthes
(1915- 1980) artikel om semiotik i Rhétorique de límage, ”Bildens retorik” från 1964.
Att valet föll på Barthes teori beror på att han utgår ifrån ikonologin.5 En tolkningsmetod
som kan vara lämplig för att eventuellt se ett symbolspråk i dessa konstverk. Barthes
utvecklar bildanalysen ytterligare genom ett kommunikationssystem (de tre meddelanden)
som kan passa in i min kommande bildanalys.6
Semiotiken är vetenskapen om tecken. Den behandlar tecknens specifika natur, dess
bildande av teckensystem och vad de kan ha för betydelser. Teckensystemets betydelse kan
variera beroende på vilka grundläggande symboliska kultur- och samhällsmönster det råder
där teckensystemet finns.
1
Arnold Hauser, The social history of art. Vol. 3, Rococo, Classicism and Romanticism, 3. ed., Routledge,
Hauser s. xxv ”General Introduction”
3
Hauser s. xix ”General Introduction”
4
Ibid, s. xi, xix, xxv-xxx ”Introduktion”
5
Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Ikonologi är vetenskapen om
bildmotivens innebörd och utveckling t.ex. religiöst, mytologiskt, symboliskt Sökord: Ikonologi
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ikonografi (Hämtad: 2015- 01- 07)
6
Lars Olof Larsson, Metoder i konstvetenskap, 4., [uppdaterade och reviderade] uppl., Norstedt, (Stockholm,
2010) s. 103
2
6
Semiotikerna skiljer mellan två meningsnivåer i bilden, den uppenbara och det
underliggande i bilden. Den första nivån kallas för denotation det uppenbara, vad bilden
föreställer. Den andra nivån är konnotation är det underliggande i bilden, det vi läser in i
bilden.
Barthes har utvecklat en egen teori inom semiotiken som innefattar tre meddelanden för att
kunna tolka in denotationen och konnotationen i bilden.
Det första är det språkliga meddelandet som undersöker om det finns ett lingvistiskt
meddelande i form av exempelvis en titel till bilden. Lingvistiken är vetenskapen om
mänskligt språk.7 Andra meddelandet, det symboliska meddelandet undersöker om det finns
ett kodat, ikoniskt meddelande, om det finns något symboliskt i bilden. Det symboliska
meddelandet vägleds av det språkliga meddelandet som hindrar att konnoterade innebörder
mångfaldigas så att tolkningen av bilden inte blir alltför inviduell. Tredje meddelandet, det
bokstavliga meddelandet är det icke- kodade ikoniska meddelandet. Bilden tolkas bokstavligt,
det vi ser och förstår vad bilden står för. Detta betyder att bilden blir denoterad. Det
bokstavliga meddelandet naturaliserar alltså det symboliska meddelandet och är förbindelsen
mellan det språkliga och symboliska meddelandet. Då hjälper det språkliga meddelandet det
bokstavliga meddelandet att ge en denoterad beskrivning av det bilden föreställer.8
Dock är det symboliska och det bokstavliga meddelandet svårt att skilja åt, menar Barthes
eftersom de båda meddelandena äger samma ikoniska substans. Barthes menar att för att
kunna göra en strukturell beskrivning istället för en naiv analys som nöjer sig med att räkna
upp elementen i en bildanalys, byter han plats på det symboliska och bokstavliga
meddelandet. Detta görs för att få en solidaritet mellan termerna i en struktur. Det bokstavliga
meddelandet blir då underlaget för det symboliska meddelandet.9
Gotiska inslag För att finna förståelse för vad som räknas till det gotiska och vad som uppfyller kraven för att
få kalla sig gotiskt ligger två doktorsavhandlingar i litteraturvetenskap till grund.
Yvonne Leffler (f. 1959) professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har i sin
doktorsavhandling I Skräckens lustgård, 1991 haft som syfte att undersöka skräcklitteraturen i
7
Kurt Aspelin & Bengt A. Lundberg, (red.), Tecken och tydning: till konsternas semiotik, PAN/Norstedt,
(Stockholm, 1976) s. 7
8
Ibid s. 118- 126
9
Ibid s. 277, 119
7
svenska 1800- tals romaner och hur den kommer till uttryck och vad den utländska
skräcklitteraturen haft för influenser på den svenska.10
Mattias Fyhr (f. 1970) Fil dr. i litteraturvetenskap skriver i sin doktorsavhandling De mörka
labyrinterna, Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, 2003 om gotiken som begrepp och
hur den tar sig i uttryck bl.a. i litteraturen. Fyhr ser gotiken i litteraturen som ett semiotiskt
system. Hans syfte är att definiera gotik så att dess olika nivåer inbegrips.11 Lefflers metod
inleds med en bakgrundsteckning av den utländska skräckromanen (gotiska) därefter en
beskrivning av genren som avslutas med en diskussion av definitionen med vad hon kallar
skräcklitteratur, dvs den gotiska litteraturen.12
Tidigare forskning och litteratur Universitetslektorn Jonathan Harris, verksam vid Universitetet vid Keele skriver om
konstvetaren Arnold Hauser. I introduktionen till The social history of art. Vol. 3, Rococo,
Classicism and Romanticism, 1999 presenterar Harris Arnold Hausers forskning om det
socialhistoriska under historien. Hauser utgick ifrån ett socialhistoriskt perspektiv i sin
forskning från stenåldern till filmåldern. Fördelen med Hausers forskning är att han ser på
konsten i ett brett perspektiv genom att han tar hänsyn till samhällets rådande normer rörande
det politiska, sociala och ekonomiska. Dock menar Harris att Hausers forskning kan leda till
ett abstrakt sätt att analysera konst och andra artefakter. Det kan innebära en risk att
tolkningen inte blir tillräckligt konkret.13
Teorin som ligger till grund för undersökningens bildanalyser är baserad på semiotikern
Roland Barthes semiotiska teori som den presenteras i artikeln Rhétorique de límage, Bildens
retorik från 1964. Artikeln är en av flera i boken Tecken och tydning, till konsternas semiotik
texter valda av Kurt Aspelin och Bengt A. Lundberg, 1976. Jan- Gunnar Sjölin är professor i
konstvetenskap vid Lunds universitet. Han har skrivit boken Att tolka bilder: bildtolkningens
teori och praktik med exempel på tolkningar av bilder från 1850 till i dag, 1998. Han tar upp
en annan text Den tredje betydelsen av Roland Barthes, publicerad 1970 som även den
10
Yvonne Leffler, I skräckens lustgård: skräckromantik i svenska 1800talsromaner = In the delightful garden of horror : the Gothic tradition in the Swedish
nineteenth century novel. Diss.(Göteborg : Univ. ,1991). s. 14
11
Mattias Fyhr, De mörka labyrinterna: gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, Ellerström, Diss.
Stockholm : Univ, (Lund, 2003) s. 63
12
Leffler s. 14
13
Hauser ”General introduction”
8
behandlar semiotiken med ett kommunikationssystem som den presenteras i artikeln ”bildens
retorik”.14
Barthes La chambre claire (Det ljusa rummet) från 1980 anses vara ett av hans viktigaste
arbete som analyserat fotografiets grundläggande egenskaper.15
Mattias Fyhr har grundat sin forskning kring gotiken i sin doktorsavhandling på klassiska
engelska litterära texter från 1764- 1820, exempelvis Walpoles The Castle of Otranto, 1764.16
Yvonne Leffler har använt sig av litteraturhistoriska studier av svensk 1800- tals litteratur i
samband med Carl Jonas Love Almqvist. Även litteraturforskaren Elisabeth Tykessons (19061962)17 avhandling som är en bred upplagd litteraturhistorisk studie av rövarromanenens
karakteristiska drag, dess spridning och mottagande i Sverige. En stor teoretiker framför andra
Eduard Burke (1729- 1797) har Leffler refererat till i A Philosophical Enquiry into the Origin
of Our Ideas of the Sublime and Beautiful (1757).
Han anammade uppfattningen om det sublima som en estetik, som svarade emot naturens
oändlighet och själens storhet.18 Leffler redogör för flera utländska gotiska romaner så som
Horace Walpoles The Castle of Otranto, 1764 och Mary Shellys (1797- 1851) roman
Frankenstein, 1818.19
Litteraturen som har varit bärande för min uppsats är Janson F. J. Billeskov Litteraturens
världshistoria, Förromantiken, 1972 och Litteraturens världshistoria, Romantiken, 1973 som
skrivit om kända filosofer och skalder, om deras tankar och litterära verk. Här beskrivs det
känslofulla själslivet som bejakades under denna tid som ledde in i romantiken.
Ragnar Josephson och Bo Lindwall (red.), Levande konst genom tiderna, Från rokoko till
impressionism, 1975 och utställningskatalogen Folke Lalander, Klassicism och romantik:
Norrköpings museum 1.7-30.9 1973 Här beskrivs hur naturen tog en central plats i epoken.
Trädgårdarnas utformning skulle inspirera och erbjuda överraskande vyer.
I boken Caspar David Friedrich: den besjälade naturen, 2009 med Synnöve Clason och
andra framstående författare, tar de upp flera viktiga händelser under hans levnad.
14
Jan- Gunnar Sjölin (red.), Att tolka bilder: bildtolkningens teori och praktik med exempel på tolkningar av
bilder från 1850 till i dag, 2. uppl., Studentlitteratur, (Lund, 1998) s. 30- 31
15
Nationalencyklopedin www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Roland Barthes
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/roland-barthes (Hämtad 2015- 01- 04)
16
Fyhr s. 12- 13
17
Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida)Sökord: Elisabeth Tykesson
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elisabeth-tykesson (Hämtad 2015- 01- 04)
18
Leffler s. 11- 15
19
Leffler s. 17
9
Utställningskatalogen Romantiken i Dresden: Caspar David Friedrich och hans samtida
1800-1850, 1980, beskriver hans konstnärsgärning i Dresden.
Författaren Axel Gauffin har skrivit biografi om Simon Marcus Larsson: 1825-1864 : ett
svenskt konstnärsöde, 1907-1908 Denna bok ligger till grund för att beskriva Marcus Larsons
livsöden.
Disposition
Uppsatsen börjar med ”Bakgrund” som i stora drag förklarar uppkomsten till romantiken.
Nästa avsnitt behandlar ”Romantikens Konst, och arkitektur” och ”Romantikens litteratur” för
att utifrån ett socialhistoriskt perspektiv se hur dessa artefakter format epoken. De valda
konstnärernas ”Biografi” presenteras för att få en inblick i deras liv och konstnärskap.
Avsnittet om den ”Gotiska litteraturen” tar upp det som är igenkännande för genren. Den
utgör också ett kompletterade avsnitt till bildanalysen. Därefter kommer ”Bildanalys” baserat
på Barthes kommunikationssystem, som med bildens denotation och konnotation ska fungera
som ett stöd, när Leffler och Fyhrs avhandlingar vägs in i analysen för att eventuellt kunna se
kopplingar mellan den gotiska litteraturens stämningsmiljöer och konventioner i Friedrich och
Larsons bildkonst.
Uppsatsen avslutas med en ”Sammanfattande diskussion” där eventuella slutsatser dras.
Bakgrund Uppkomsten av epoken romantiken beror på flera olika socialhistoriska händelser.
Den industriella revolutionen 1760- 1850, den amerikanska revolutionen 1775- 1789 och den
franska revolutionen 1789- 1799 är exempel på händelser som satte sin prägel på omvärlden.
Den industriella revolutionen tog sin början i England där det skedde en förskjutning av
människans arbetskraft till det maskinella. Den amerikanska revolutionens stridande för
självständighet från det brittiska styret, blev en inspiration till den franska revolutionen och
störtandet av den hierarkiska makten över folket.20
Upplysningstiden under 1700- talet i Frankrike bidrog också till den franska revolutionen.
Upplysningsfilosofen Francois- Marie de Voltaire (1694- 1778) var en bland många som
kritiserade kyrkan och religionen för dess vidskepelse, maktmissbruk och åsiktsförtryck.21
20
Per Dahlström (red.), Skräckromantikens landskap: från Marcus Larson till goth, Göteborgs konstmuseum,
(Göteborg, 2014) s. 30- 32
21
Svante Nordin, Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales
till postmodernismen, 2., [utök.] uppl., Studentlitteratur, (Lund, 2003) s. 376
10
Landskapsmotiv började efterfrågas redan under tidigt 1800- tal. Befolkningen lämnade
landsbygden och det vardagliga förhållandet till naturen genom urbaniseringen till städerna på
grund av industrialiseringen och den starkt ökande handeln. Den borgerliga stadsbon fick ett
nytt perspektiv på naturen eftersom man levde längre ifrån naturen. Naturen idealiserades
eftersom man längtade tillbaka till lantlivet och det bidrog till att landskapsmåleriet fick högre
status än tidigare. Däremot så såg man annorlunda på landskapet ur bondesamhällets
perspektiv. Där sågs den bördiga åkern som en symbol för rikedom och blev idealbilden för
det vackra i konsten. Intresset för den orörda vildmarkens konst väcktes vartefter
bondekulturen avtog. Det kunde man tydligt se i det svenska landskapsmåleriet från och med
år 1850.22
Begreppet romantiken härstammar från det franska ordet Romantique samt det engelska
Romantic. I Frankrike såg upplysningsmännen sin samtida litteratur som romantique, det vill
säga överdriven, fantastisk och hysterisk. Ordet fick dock ett positivt anseende då franske
filosofen Jean- Jacques Rousseau (1712- 1778) i sin Rêveries du promeneur (Den ensamme
vandrarens drömmerier), 1782 använde ordet romantique för att beskriva vad han ansåg vara
romantiskt. Redan under 1600- talet hade engelsmännen använt ordet romantic som beskrev
en tilltalande och behaglig natur. Romantic hade förknippats både positivt och negativt av
engelsmännen. För fransmännens romantique som engelsmännens romantic ansågs begreppet
vara ”onaturlig så som i romanerna”. Det är först under 1700- talets sista decennier ”en
romantisk plats” inte endast är en stilla, rofylld och vacker plats, utan även förknippas med att
platsen är romantisk för att den uppfyller en viss stämning i själen för den människa som
vistas där.23
Romantiken delas in i två perioder, förromantiken och romantiken. Förromantiken inleder
romantiken och kännetecknas av att man predikar människans återgång till naturen. För att
lära sig moral, ska man söka sig till naturen och dess krafter, som ses moraliserande och
likställs med människans egna känslor och moralvärden. I naturen finner man det religiösa.
Naturen ses som ett uttryck för den gudomliga idén.24 Rousseaus texter om att människan är
lyckligast när hon befinner sig i ett naturtillstånd, det vill säga, en fri ensam vandrare i naturen
som vandrar i det fria utan att äga något. Rousseau säger: ”akta er för denne bedragare: ni är
förlorade om ni glömmer att jordens frukter tillhör alla och att jorden själv tillhör ingen!”.
22
Eva- Lena Bengtsson, (red.), Signums svenska konsthistoria. [Bd 10], Konsten 1845-1890, Signum, (Lund,
2000) s. 403- 404
23
Ragnar Josephson & Bo Lindwall (red.), Levande konst genom tiderna. [D. 5], Från rokoko till
impressionism, Natur o. kultur, (Stockholm, 1975) s. 190- 191
24
Hauser s. 60
11
Denna ”fria människan” med sin längtan till naturen, väcks och blir förebilden för hur den
romantiska människan vill leva sitt liv.
Den tyska filosofen Friedrich Schelling (1775- 1854) hade även han uppfattningen om att
det gudomliga fanns i naturen. Schelling återgick till äldre uppfattningarna som den
nederländska filosofen Baruch Spinoza (1632- 1677) hade om att anden är en del av
naturen.25
Utvecklingen från förromantiken till romantiken kanske tar sitt starkaste uttryck i den
förändrade synen på människan och konstnärens ”frihet”. Under 1700- talet hade liberalismen
lagt grunden för idén om individens frihet och jämlikhet. Under förromantiken såg man
endast till konstnärsgeniets frihet. Under romantiken talar man om att varje begåvad individ
har rätt till sin frihet och rätt att få uttrycka sig fritt, inte endast konstnären som geni är
förbehållen den rätten.26 Känslan och det emotionella blir det centrala för uttryckandet av det
man vill säga från hjärtat och själen.
Upplevelsen av den franska revolutionen hade skakat om världen och människorna med sitt
ifrågasättande om den tid de levde i, både rörande det rådande styrelseskicket, religionen och
kyrkan. Romantikens rädsla för sin samtid resulterade i att man sökte finna förståelse från den
tidigare historien för att förstå sin samtid bättre. Under romantiken rannsakar man sig för att
komma underfund med sig själv, som människa och för att komma i närmare kontakt med sin
själ. Man vänder sig bort från verkligheten och det rationella tänkandet för att söka sitt inre.27
Under romantiken växte även medelklassen fram i Europa. Genom uttryck som invidualism
och emotionalism fick medelklassen ett intellektuellt övertag gentemot aristokratin, då dessa
uttryckte sitt missnöje över aristokratins klassicistiska världssyn. Klassicismen stod i kontrast
till det emotionella som medelklassens författare ville föra fram. Författarna vände sig emot
aristokratins konservatism och dess konventioner. 28 Konsten under romantiken fick då sin
prägel av det politiska som tog intryck från bl.a. litteraturen, filosofin och det sociala.29
I Tyskland påverkades de konservativa av den franska revolutionen och invasionen av den
franske kejsaren Napoleon Bonaparte (1769- 1821) i Tyskland. De konservativa var rädda att
de tyska demokratiska liberalerna skulle göra uppror som kunde leda till ännu en revolution.
De konservativa såg Napoleon som en av förgrundsgestalterna till revolutionen, medan de
25
Nordin s. 378- 379, 412- 414
Hauser s. 143, 147
27
Ibid s. 157- 159, 169- 170
28
Ibid s. 50- 53, 57
29
Ibid s. 143
26
12
liberala poeterna i Tyskland såg revolutionen som en grund till en filosofisk diskussion om
hur den påverkat framgångar respektive motgångar.30
I staden Jena i Tyskland blev universitetet ett centrum för den tyska romantiken.31 Här
samlades bl.a. den litterära skalden Johann Wolfgang Goethe (1749- 1832) och deltog i det
naturforskande sällskapets sammanträden.32
Goethe hade i sina ungdomsår varit med i Sturm und drang rörelsen,33 som formade den
romantiska epoken i sitt sätt att uttrycka känslor i sina texter. Goethes verk ger en föraning
om hur känslokulten utvecklades, som är typiskt för romantiken. I det litterära får genren
romanen ett uppsving. Goethes brevroman Die Leiden des jungen Werthers, (Den unge
Werthers lidanden) från 1774 är ett exempel.34
Under romantiken får man en ny litteratur genre ”The Gothic novel” eller ”Den gotiska
romanen”. Genren innehåller starka effekter av känslor och det sublima, som står för vällust
och fasa.35 Den ställde sig mot de rationella och de realistiska elementen och sökte sig istället
till en medeltida miljö innehållande mystisk och skräck36.
Fascinationen för det sublima fanns även i konsten. Den engelske tänkaren och statsmannen
Edmund Burke (1729- 1797) gjorde en psykologisk konststudie där han skrev om den sköna
respektive sublima konsten. Motiv som skeppsbrott, höga berg och eldsvådor är exempel på
det som beskrivs sublimt och som drog publiken till sig.37
Det sköna, sublima och människans vilja att kunna få uttrycka sina känslor är några centrala
delar som formar den epok som vi valt att kalla romantiken.
30
Hauser s. 172- 173
Dahlström, s.38
32
F.J. Jansen Billeskov & Sven Rinman (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 6], Förromantiken, Norstedt,
(Stockholm, 1972) s. 329
33
Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Sturm und Drang
En rörelse som gick emot upplysningens förnuftstro.
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sturm-und-drang (Hämtad 2015- 01- 08)
34
Billeskov s. 296, 304- 307
35
Folke Lalander, Klassicism och romantik: Norrköpings museum 1.7-30.9 1973, (Norrköping, 1973) s. 6- 7
36
Billeskov Jansen, F. J. (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 7], Romantiken, Norstedt, (Stockholm, 1973)
s. 59- 60
37
Lalander s. 7
31
13
Romantikens konst, arkitektur och landskap Under romantiken fann man naturen fascinerande och den likställdes med människans humör
och känsloliv. Förklaringen var naturens oförutsägbarhet och dess ständiga förändring.38
Romantikens landskapsmålare som Caspar David Friedrich och Marcus Larson gör oss
påminda om naturens starka, dramatiska krafter men också om den stillsamma,
eftertänksamma stämningen i naturen som kan väcka starka men också sentimentala känslor
hos betraktaren. Emancipationen för konstnären sker under romantiken då man inte ser
konstnären tillhöra en speciell grupp utan att konstnären verkar för sig själv, som en individ.39
Romantiken menade att en plats var romantisk när den uppfyllde en stämning i själen hos
människan. Upplevelsen av det oändliga blev i romantiken en längtan efter naturen och en
önskan att kunna identifiera sig med den. För konstnärerna blev deras uppgift att måla det
oändliga. På så sätt blev det oändliga som de såg i naturen, indicier för Guds existens.40
Friedrich var tysk och protestant och den tyska protestantiska religiositeten tog intryck av
naturforskningen. Den tyske filosofen Friedrich Schelling menade att naturen inte var en
anhopning död materia. Naturen hade ett kraftspel där Gud uppenbarade sig. Schelling
menade att världssjälen verkar i alltet som människosjälen i kroppen. Friedrich hade som
Schelling samma uppfattning att: ” Gud är överallt, även i minsta sandkorn”.
Friedrich menade att den som ägnar sig åt konst måste lyssna till sitt inre. Det inre hos oss
människor är konsten och den är i förbindelse med naturen, som är förmedlaren mellan
människan och Gud.41 Konsten sågs som ett verktyg för att nå en högre religiös förståelse för
den gudomliga uppenbarelsen.42
Romantikens konst skulle vara skön och sublim. Konsten skulle väcka starka känslor hos
betraktaren. Det sköna i konsten stod för vällusten och det sublima för fasa och vällust.
Konstnärerna hämtade sin inspiration för gestaltandet av det sublima hos det litterära bl.a.
Bibeln, Ossians sånger, Dantes Gudomliga komedi och Goethes litterära verk Faust.43
Inspiration hämtades även från historiska och samtida händelser och från konstnärernas egna
fantasier med målet att stimulera betraktarens sentimentala känslor.44
38
Marilyn Stokstad, Michael Cothren, Watt & Asher, Frederick M., Art history, 4. ed., Prentice Hall/Pearson,
(Upper Saddle River, N.J., 2011) s. 953
39
Hauser s. 60, 143- 144
40
Josephson s. 190- 193
41
Josephson s. 193
42
Hauser s. 168
43
Lalander s. 7
44
Stokstad s. 920, 944
14
Motiv föreställande månsken, skymning och nattmörker var några av konstnärernas teman
för att komma åt känslan av det oändliga som man ville fånga och som sågs kunna förmedlas
starkare under de mörka timmarna.45
Under romantiken blir Paris ett konstcentra, så som Italien var under renässansen ca.13001600- talet. Den franska revolutionen gjorde det möjligt för konstnärerna att ställa ut i
salongerna, även de som inte var medlemmar i den franska akademin. Den konservativa
akademin blev mindre framträdande när de demokratiska liberalerna år 1792 såg till att
museet i Louvren öppnades för alla konstnärer. Tidigare var det bara öppet för kungligheter
och de stora konstsamlarna. Detta medförde att unga, icke etablerade konstnärer kunde
komma och studera konst av de stora mästarna utan att behöva resa utomlands. Alla hade inte
privilegiet att få göra en så kallad Grand Tour.46 Konstintresset ökade i och med att fler
museer öppnades för allmänheten under romantiken. Det blir en trend att se konst utan att
behöva köpa den. 47
Gotiken återföds i romantiken. Gotiken är en stilriktning som speciellt var förankrad inom
arkitekturen under medeltiden vid 1100- talet. Katedralen Notre Dame i Paris, grundad år
1163 är ett exempel på en gotisk byggnad med sina spetsbågar och strävbågar. Författaren
Horace Walpoles (ses vara grundaren till den gotiska romanen) ”lilla gotiska slott”
Strawberry Hill från 1747 är uppfört i gotisk stil.48 Från att tidigare avfärdat den medeltida
konsten då man ansåg att den förkvävt den klassiska antika konsten får man nu upp ögonen
för denna stil. Aristokratin och hovet började finna intresse för renässanstraditionens
tornerspel och carrouseller som man förknippade med medeltidens riddarväsen. Under 1700talet benämnde man gotik som en term i motsats till klassiskt inom arkitekturen. Med
perioden klassisk menar man perioden efter Roms fall till renässansen där ibland även
renässansen är innefattad under epitetet klassiskt.49 Efter att det gotiska gjort sitt inträde i
romantiken blev det i konsten och litteraturen en utveckling av känslan, att konstnärsindividen
förlitade sig till sina känslor i skapandet.50
45
Josephson s.191
Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Grand tour
Bildningsresa i Europa som främst adliga ynglingar gjorde under 1500- 1700- talen för att bli internationellt
bildade i sitt valda ämne. http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grand-tour (Hämtad
2015-01- 08)
47
Hauser s. 149-152
48
Hauser s. 61
49
Josephson s. 176- 177
50
Hauser s. 155
46
15
Romantikens ideal för hur landskapet och trädgårdarna skulle anläggas var också influerad av
det sköna och sublima. Den franska trädgårdsstilen hade under det tidiga 1700- talet varit
dominerande. Trädgårdarna var hårt tuktade och geometriskt planerade. I Slottets eller
herrgårdens centrala rum skulle man få en överblick av sin trädgård. Anläggningar av
skulpturer och dammar var av intresse. Slottet Versailles i Frankrike är ett exempel på en
sådan trädgård som med sin stil specifikt kallas för barockträdgård.51 Motreaktionen av den
franska trädgårdsstilen blev den engelska trädgården. Den engelska trädgårdsstilen skulle
främst vara naturlig och inte hårt tuktad utan få växa fritt.52 Inspirationen kom ifrån den
franske konstnären Claude Lorrains (1600- 1682) landskapsmålningar, som hyllades under
romantiken. I trädgården skulle vandraren bli överraskad av de visserligen anlagda men
vildvuxna trädgårdspartierna. I sin vandring skulle hon mötas av emotionella hållplatser så
som minnesstenar av bortgångna anhöriga eller av litterära gestalter. Fascinationen för
antiken, framförallt för arkitekturen av palladianismens53 rundtempel försåg trädgårdarna med
dessa vackra tempel. De kinesiska paviljongerna väckte det exotiska intresset som man också
hade under denna tid. Herresätet Adelsnäs i Östergötland är ett exempel på en engelsk
trädgård. 54
Romantikens litteratur Romantiken indelas i litteraturvetenskapen i två grenar förromantik och romantik. När den
franska revolutionen inleddes 1789 hade litteraturen genomgått en förändring. Författaren var
inte längre beroende av varken kungen eller den adliga mecenaten för att kunna försörja sig
på sina verk. Författaren stod inte heller under kyrkans beskydd och var heller inte lika hårt
styrd för vad litteraturen skulle handla om. Författarna gick från att vara officiellt anställda till
rörelseidkare.55 Ett uppvaknande skedde då man upptäckte vilken makt litteraturen ägde.
I början av 1790- talet i revolutionens andra fas- kallat skräckväldet, bidrar det till ett starkt
avtryck i litteraturens historia. Poeter och frihetskämpar som fått oanad makt genom vad deras
idéer åstadkommit, drog sig tillbaka- bort från politik och samhällsfrågor. Rädda om sitt eget
skinn vände de tillbaka till naturen och det inre livet. Reaktionen fick namnet romantiken.
51
Lalander, s. 8-9
Hauser s. 61
53
Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Palladianism en
arkitekturstämning som utgår ifrån Andrea Palladios idéer och byggnader.
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/palladianism (Hämtad 2015- 01-03)
54
Lalander s. 9
55
Staffan Bergsten & Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur,
(Lund, 2004) s. 65
52
16
Ur ett idéhistoriskt perspektiv är romantiken en reaktion mot 1700- talets rationalism som
istället väljer att fullfölja förromantikens känslokult.56
Filosofiska tankar och litterära rörelser under förromantiken ca 1750- 1800 kan ses som en
förförståelse till romantiken. Filosofer som Rousseau och litterära texter av Goethe leder fram
till romantiken. Litteraturen var känslofylld och sentimental. Den skulle fördjupa sig i
själsrörelser, känslolivet och den enskilda människans relation till naturen.57
I Du Contrat social ou Principes du droit publique (Om samhällsfördraget eller Statsrättens
grundsatser) 1762 talar Rousseau om att makten skall utgå ifrån folket och dess allmänvilja.
Rousseau ville minska klyftorna i samhället mellan fattiga och rika. Han ville skapa en ny
stat. Han talade om den goda naturen, naturtillståndet när människan inte hade privat
egendom och kunde röra sig fritt.58
Sturm und drang rörelsen i Tyskland dit Goethe tillhörde var en rörelse som inriktade sig på
att ge utrymme åt skrivandet av individens känslor. Romanen fick en framträdande roll i och
med dess möjlighet att beskriva människans olika psykologiska avvikelser. Goethes
brevroman Die Leiden des jungen Werthers, (Den unge Werthers lidanden) 1774 är lidelsefull
i sin berättelse om den unge Werthers passion till kvinnan han älskar men inte får, som slutar i
ett självmord. Genom Goethes användning av brevromanen eller brevformen, blir den för
läsaren väldigt personlig eftersom romanen är upplagd som en dagbok. Brevromanen
tillämpades för att ge uttryck åt känslostormar.59
Brytpunkten kommer med den franska revolutionen 1789- 1799 som leder in i romantiken.
Då blir författaren företrädare för moralen i sina berättelser om livet. Författaren vägleder
läsaren i berättelsen med sitt konsulterande av vad som är den rätta vägen att gå för att handla
etiskt och moraliskt. Medelklassens författare hade ett intresse för det psykologiska, vilket gör
att författaren försöker binda en viss intimitet med läsaren. Detta leder till att läsningen blir
mer känslofylld i sitt närmande för att nå en subjektiv förståelse för människan och hennes
bekymmer. 60
56
Bergsten s. 66, 68
Billeskov, Förromantiken, s. 11- 12
58
Nordin, s. 378- 381
59
Billeskov, Förromantiken, s. 11, 14, 16, 307
60
Hauser s. 63- 65
57
17
Schellings filosofiska tankar Tyska filosofen Schelling hade samma filosofiska grundåskådning som Baruch Spinozas
panteism61. Spinoza och Rousseau hade liknande synsätt på hur de ville att en stat skulle
styras. De betonade den enskildes frihet och förespråkade en republik mer än monarkin.62
Schelling blir 1798 kallad till en filosofiprofessur i universitetsstaden Jena stödd av bl.a.
Goethe.
Naturfilosofin hos Schelling blir en reaktion mot den mekaniska och materiella grundsyn
som dominerat under 1600- talet och det tidiga 1700- talet. Fascinationen för den samtida
vetenskapen Schelling hade, uttrycks i hans sätt att tala om att naturens fundament är krafter
och motkrafter. Naturen är inte död materia utan ett levande spel av krafter som Schelling
förklarar med ord som magnetism och elektricitet. Varje del av naturen är ett mikrokosmos
där universum ses som helheten. Slutsatsen menar Schelling, är att världssjälen verkar i alltet
som människosjälen i kroppen. Schelling var influerad av romantikerna i Jena och hur de såg
på konsten.
Schelling förklarade i sin konstfilosofi att konstnären eller skalden var en siare som skapade
på ett medvetet sätt, men hämtade sin inspiration från dennes undermedvetna. Konsten ses
som det ändliga som fångar det oändliga i sitt skapande. För att fånga det oändliga, det
andliga i konsten, använder sig konstnären av symbolspråket.63 Den gränslösa naturen kan
tolkas som ett symbolspråk för den självförglömmande identifikationen med världssjälen.
Nyckelord som romantiken väljer att använda för att kunna bilda en förståelse och insikt för
livet och moralen blir ord som livet, meningen, natur, kultur, historia, evighet, ensamhet,
samhälle, revolution och tradition.64
61
Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Panteism En
teologisk doktrin att gud och världen är ett och detsamma.
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/panteism (Hämtad 2015- 01- 08)
62
Nordin s. 318- 319
63
Ibid s. 412- 414
64
Hauser s. 168- 169
18
Konstnärerna Caspar David Friedrich Biografi Caspar David Friedrich föddes i hamnstaden Greifswald den 5 september år 1774. Greifswald
låg i den del av Pommern som tillhörde Sverige under åren 1630- 1815. Grundandet av staden
berodde delvis på uppförandet av cistercienserklostret Eldena under 1200- talet. Eldena
klosterruin är ett återkommande motiv i Friedrich målningar. Friedrich far var djupt troende
protestant. 65 När Friedrich var tretton år gammal gick hans bror tragiskt bort i en
drunkningsolycka när de skulle åka skridskor. Denna traumatiska händelse resulterade i att
Friedrich försökte ta sitt liv. Detta berättades först efter Friedrich död år 1840 då hans vän
Carl Gustav Carus (1789- 1869) i sina memoarer skrev:
Friedrich upplevde som en ung pojke under skridskoåkning det förfärliga att hans särskilda
älskade bror, med vilken han befann sig på isen vid Greifswald, gick ned sig framför hans ögon
och uppslukades av djupet. Detta tillsammans med en mycket hög föreställning om konsten, en
från början dyster läggning och ett djup missnöje med egna prestationerna gör det förståeligt hur
han en gång verkligen kunde känna sig frestad till att begå självmord. Han bevarade alltid detta i
djup hemlighet, men det är förståeligt hur just en sådan i rättan tid förhindrad gärning måste
kastat en mörk skugga på en sådan personlighet.66
Friedrich hyste tidigt en nationell fosterkärlek till Sverige. Napoleon besatte Pommern år
1807. Friedrich använde då politiskt förtäckta symboler i sin konst, samtidigt som han bar den
förbjudna gammeltyska dräkten för att på så sätt visa sitt missnöje över Frankrikes
övertagande av Pommern.67 När den svenske skalden Per Daniel Amadeus Atterbom (17901855) var på genomresa genom Tyskland 1817- 1818 skall han ha träffat Friedrich som gjorde
ett uttalande om att han såg sig som ” half Svensk”. Friedrich som var protestant såg den
svenske kungen Gustav II Adolf (1594- 1632) som protestantismens beskyddare. Friedrich
döpte sin son till Gustav Adolf och för att ytterligare visa sin sympati för Sverige använde han
den svenska flaggan i sin konst.68
Under åren 1790- 1794 studerade Friedrich vid konstakademin i Köpenhamn.
Undervisningen var gratis och det var många nordtyskar som studerade här bl.a. konstnären
65
Synnöve Clason, Caspar David Friedrich: den besjälade naturen, Nationalmuseum, Stockholm, 2009 s. 27
Ibid s. 105
67
Ibid s. 29
68
Pontus Grate(red.), Romantiken i Dresden: Caspar David Friedrich och hans samtida 1800-1850 :
Nationalmuseum 26.12.1980-22.3.1981, Nationalmuseum, (Stockholm, 1980) s. 26
66
19
Philip Otto Runge (1777- 1810). Konstinriktningen var klassicistisk enligt den franska
akademikonsten. Dock stod landskapsmåleriet i Köpenhamn högt. I Friedrich teckningar och
akvareller från den här tiden i Köpenhamn finns många danska landskapsmotiv.
År 1798 reser Friedrich till Dresden där han bodde resten av sitt liv. I Dresden blev
Friedrich granne med den norske konstnären Johan Christian Dahl (1788- 1857). De blev
goda vänner och 1823 bosatte de sig i samma hus. Där fanns elever som de undervisade.
Om Friedrich konst säger Dahl att: ”Han har samma mening som jag, nämligen att ett
konstverk främst skall påverka alla människor, kännare eller inte”.69
Under 1801- 1802 börjar Friedrich bli allmänt känd efter sin resa till Rügen med sina
landskapsteckningar i brun sepialavering.
År 1805 får Friedrich dela pris för sina två landskapsteckningar i en konsttävling som Goethe
och Weimarer Kunstfreundes föreslog honom att delta i.
På akademiutställningen i Berlin 1810 får han ett erkännande med sin målning Munk vid
havet och Klostret i ekskogen, båda målade år 1809. Han blir då invald i den preussiska
konstakademin.
Friedrich sålde konstverk till den danske kronprinsen Christian Frederik (1786- 1848) samt
den blivande ryska tsaren Nikolaus I (1796- 1855). En del av Friedrich verk finns att beskåda
i Eremitaget i Petersburg.70
År 1824 blev Friedrich invald i Dresdenakademin men får ej den lediga ordinarie
professuren i landskapsmåleri, till sin stora besvikelse. Hans konst kan ha ansetts för ensidig
och dyster. Man var motvillig till Friedrich konst, man förstod inte att Friedrich ville att hans
konst skulle bidra till betraktarens egen tolkning. Friedrich själv var väldigt öppen i sin
tolkning till sina verk. Det väcktes också en politisk motvilja till hans demokratiska
inställning.71
69
Grate s. 12, 15-16
Clason, s. 28-29, 32
71
Ibid s. 32, 37
70
20
Konstnären Friedrich Friedrich levde större delen av sitt liv under förromantiken och delade dess syn på genidyrkan
hos konstnärerna, att det var ett kall man tog emot. Det är allmänt känt att ungromantikerna i
det protestantiska Nordeuropa sökte sin gudsupplevelse i naturen, påverkade av bl.a. Shellings
transcendentala filosofi och identitetslära.72
Friedrich använde symboler i sin konst som i bildvärlden ses som kristna. Kors, ankare,
klippor, kala eller grönskande träd, krucifix, katedraler, ruiner och fartyg är objekt som man
kan se i hans landskapskonst. Uttrycket att ”Gud finns i allt, även i minsta sandkorn” sagt av
Friedrich kan tolkas panteistiskt. Friedrich uttrycker sin religiositet i naturen med de kristna
symbolerna i sin bildkonst.73 Man brukar tala om att Friedrich hade ett hieroglyfiskt
bildspråk.
Friedrich tillhörde Konstakademin i Dresden. Där hade man fokus på den andliga naturen i
sitt bildskapande. Konstakademin i Düsseldorf representerade den andra generationens
romantiker med sitt mer naturalistiska måleri.74
Friedrich föredrog att skissa direkt efter naturen, där detaljrikedomen av naturen blev
realistisk i hans konst. Han använde linjal, passare och utgick ifrån det gyllene snittets
proportioner. Förklaringar av Friedrich verk har man inte funnit. De flesta titlarna till
konstverken är heller inte Friedrich egna. Friedrich menar att: ”Målaren skall inte endast måla
vad han ser framför sig, utan även vad han ser inom sig. Ser han dock inget inom sig bör han
även avstå från att måla vad han ser framför sig”.75
I Friedrich konst kan man se kyrkogårdar, ruiner och döda skelett. Friedrich kan ha hämtat
sin inspiration från prästen Gotthard Ludwig Kosegarten (1758- 1818) som höll frilufts
predikningar på Rügen. I sina predikningar var han påverkad av den engelska naturpoesin.
Kosegarten använder ett bildspråk innehållande nordisk forntid med stendösar, månbelysta
landskap och gamla ekar. Verket Promenad i Skymningen från 1830- 1835 innehåller detta
bildspråk som Kosegarten predikade om. 76
72
Grate, s. 17-18
Ibid, s. 8- 9, 18
74
Ibid, s. 7,10
75
Clason, s. 43- 47
76
Ibid, s. 54- 56, 59
73
21
Marcus Larson Biografi Marcus Larson föddes på släktgården Örsätter den 5 januari 1825 i Östergötlands län. Hans
far var rusthållaren Arvid Larson. Han försåg sina barn med informator i hemmet. När Marcus
hade åldern inne fick han börja i Katedralskolan i Linköping. 77 Familjen Larson hade kontakt
med den adliga familjen Adelswärd i herresätet Adelsnäs i Åtvidaberg. Det framgår då att
baronen J.C. Adelswärd hade velat skänka en fänriksfullmakt i faddergåva till Marcus
storebror Ludvig.
Marcus Larsons estetiska intresse tros ha väckts när familjen tog hjälp av en sadelmakare
för att han skulle göra vagnsreparationer på gården. Larson blev så inspirerad av
sadelmakarens yrke att han själv lät sig tillverka en vagn. Vagnen som Larson lät bygga blev
baron J.C. Adelswärd mycket förtjust i, vilket resulterade till att han köpte den för
50 riksdaler. 78
När Larsons far dör, år 1841 säljs gården och Larson tar steget ut för att resa till Stockholm
och försörja sig som lärling hos en sadelmakare. Den 21 juli 1843 skrivs Larson in för fyra
arbetsamma år hos sadelmakaren N.P. Hultgren i hans verkstad på Norrlandsgatan 24. Mycket
snart upptäckte Hultgren att Larson hade talang för yrket och lät honom senare teckna förslag
till nya vagnsmodeller. Det ledde till att Hultgren satte Larson i akademins principskola där
det var känt att unga hantverkare kunde utveckla sina färdigheter i teckning.79
Den 19 mars 1846 erhåller Larson en medalj ”av femte klassen eller jettonen”. Det skall ha
varit en teckning i svartkrita med titeln Romulus (huvud ur alexanderslaget) från 1846. Enligt
Larson själv fick han pris för en vagnsmodell han skickat in till teknologiska institutet som
skall ha nått ända fram till den kungliga borgen. Nämnas kan att den svenske kung Oscar I
(1799- 1859) beställde ett ridbetseltyg hos Hultgren som Larson utförde. 80
Hos Hultgrens kunder fanns grosshandlaren Ekström. Hos Ekström hade Larson gjort arbete
i dennes stall. En dag fick Ekström syn på teckningar som Larson gjort och förstod hans
skicklighet. Tack vare välgöraren Ekströms engagemang kunde den unge sadelmakaren
fortsätta sina studier vid akademins antikskola.
77
Axel Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Norstedt, Diss Lund :
Univ.,(Stockholm, 1907) Kap. På Lilla Örsätter och i Linköping s. 6- 8
78
Axel Gauffin, Marcus Larsson: ett svenskt geni, Wahlström & Widstrand, (Stockholm, 1943) s. 20- 21
79
Ibid, s. 23- 25
80
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Norstedt, Diss Lund :
Univ.,(Stockholm, 1907) Kap. Sadelmakarelärling och akademielev s. 14
22
År 1847 får Larson tillåtelse att ställa ut en marinmålning vid den kungliga akademin i
Stockholm. Motivet i tavlan är endast det ödsliga öppna havet med månen som stänkt silver
på vågtopparna. Larson blev en av de elever som uppmärksammades för sina prestationer i
den lägre antiqueskolan under året som gått.81 Direktören Sandberg uppmanade dock Larson
till att ”måla efter naturen”.82
Samma år 1847 utlovade prins Gustaf (1827- 1852) premium av fem dukater (guldpengar)
nästföljande år till den som vann den kungliga akademiens bifall. Tävlingen riktade sig till
unga landskapsmålare eller ritare som kunde måla ett träd naturtroget, helst nära huvudstaden.
Trädet skulle målas i vintertid då trädets struktur lättare kunde granskas.83 Professorn Carl
Johan Fahlcrantz (1774- 1861) vid akademin hade för övrigt hand om inlämnandet av
bidragen. Fahlcrantz själv var en svensk landskapsmålare som i sina nationalromantiska verk
skildrade stämningsfyllda landskap.84 Larson skall ha blivit påverkad av Fahlcrantz vilket
ledde till att han ämnade utföra landskaps- och marinmotiv.85
Larson väljer att delta i tävlingen. Han finner en ek på Djurgården i Stockholm som han
målade och ritade av enligt föreskrifterna sommar- som vintertid. 86 Den 18 mars år 1848 får
Larson den ribbingska medaljen vid akademin samt prins Gustaf pris med orden ”priset blef
af Akademien tillerkändt M. Larsson”.87 Det här ses som erkännandet av Larson som en
blivande konstnär.
Marcus Larson- hans psykiska tillstånd
Intressant är att se till Marcus Larsons själsliga liv, hur han beskrivs utifrån möten han gjort
med människor. Han beskrivs som ett stackars sjukt snille. Hans växande psykos sätter prägel
på hans alster under de sista åren. Larson beskrivs som oerhört lättretlig, häftig och svartsjuk.
Han var sjukligt egenkär. Den kunde i vissa situationer göra att han likställde sig själv med en
gudomlighet. Ett citat av Larson själv är när han utbrister till sin hustru ”Fall ned och tillbed
mig! Jag har skapat en natur lika skön som Gud!”
81
Sigurd Jungstedt, Marcus Larsson, Minnesruna och katalog med anledning av 100-årsdagen., (Linköping,
1925) s. 10
82
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Kap. Sadelmakarelärling och
akademielev s. 16
83
Ibid, s. 17
84
Ibid, Inledning s. 3-4
85
Dahlström, s. 59
86
Jungstedt, s. 11
87
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852 Kap. Sadelmakarelärling och
akademielev s.18
23
Fru Runeberg, hustru åt den finländska nationalskalden Johan Ludvig Runeberg (18041877) skriver: ” Han saknade de enklaste och vanligaste begrepp, såväl moraliska som eljest i
allmänna lifvet gällande”.
Den finske ingenjören Edwin Bergroth hade träffat författaren Axel Gauffin (upphovsmannen
till Simon Marcus Larsson 1825- 1864, ett svenskt konstnärs öde) då han berättade både
muntligt och i ett brev hur han haft en märklig upplevelse med Larson. Han följde Larson till
hotellet för att Larson inte ville vara ensam om natten.
Där bevittnar Bergroth ett svårt krampanfall som väcker frågan om Marcus Larson var
epileptiker. När man har fallandesjukan är man ofta utsatt för synsensationer i rött och vanligt
är att man i sina drömmar ser eldslågor, bilder som förföljer även i vaket tillstånd. 88
Larsons konstnärskap Larsons första studieresa gick till Småland år 1848. Här vandrar han och gör sina naturstudier
som skildras i hans landskapsmåleri. För att försörja sig gjorde Larson besök hos herresäten
och prästgårdar där han målade familjeporträtt.89 År 1849 gör Larson en resa till Köpenhamn.
Där uppsöker han danske marinmålaren Wilhelm Melbye (1824-1882). Larson lär ha sagt ”lär
mig måla en bölja!”. Melbye blev överrumplad, men visade Larson sin konstformel ”de tre
vågorna” som Larson anammade med sin assimilationsförmåga.
Det framgår att Larson hade medhjälpare, framförallt när han behövde levande figurer i sina
landskap- och marinmålningar.90 Konstnärsvännen Kilian Zoll (1818- 1860) var en av hans
medhjälpare som han lärde känna vid akademin.91 Målningarna Färden till Julottan och
Ljustring vid månsken från 1854 har Zoll och Larson gemensamt målat.92
År 1850 slog Larson igenom som marinmålare på konstakademins utställning. Med den
utställningen ställdes 93 nummer av norsk och dansk konst ut. Norge tog priset genom sina
skildringar av naturens skönhet. Det framgick att det var från staden Düsseldorf norrmännen
lärt sig måla dessa fantastiska naturskildringar. Larson studieresa 1850 tog riktningen till
Norge.
Bekantskapen med den norska konstnären Morten Müller (1828- 1911) skulle leda till ett
samarbete med landskapsskildringar där Müller ansvarade för målandet av stenar och träd och
88
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. Simon Marcus Larsson.
Människan och konstnären, s. 71- 73
89
Ibid, Kap. Vandringsår och Bohémeliv s. 20
90
Jungstedt, s. 13- 15, 17
91
Dahlström, s. 59
92
Jungstedt, s. 25
24
Larson för vattenskildringarna. Larson hade funnit norrmännens landskap och
marinmålningar mycket vackra. Vännen Müller som studerat vid Düsseldorf lärde Larson hur
man gestaltar en vacker natur realistiskt.
Den 18 mars 1851 fick Larson den kungliga medaljen vid akademien för sina marin- och
landskapsmålningar. 93
Hösten år 1852 fortsätter Larson94 färden till konstnärsstaden Düsseldorf.95 Här bedrev han
sina studier till 1855.96 I Konstakademin fanns den ledande tyske konstnären Andreas
Achenbach (1815- 1910). Achenbach var en realistisk naturskildrare med sina romantiska
motivval. Konstnären var noggrann med sina detaljstudier av naturen. Achenbach hade ett
världsrykte för sitt sätt att måla vatten.97 När Larson skrev hem efter att besökt Achenbach
ateljé lät det så här:
Achenbach är en målare som för närvarande är den största i sin genre i Europa. Han målar
marin och landskap lika märkvärdigt, har nu på staffliet en ståtlig tavla: storm med granskog
och en björk, som ryktes loss med rötterna, som hängde över vattenfallet.98
För att kunna måla naturalistiskt börjar Larson år 1843 använda kameran som hjälpmedel för
att få ett troget och förnyat verklighetsstadium i sina målningar.99 Larson blir känd för sin
kvickhet att måla under sina år i Düsseldorf.100
Larson får ett nytt stipendium 1855 och väljer då att resa till Paris. Han hämtar sin
inspiration från den holländske målaren Jakob van Ruisdael. Vid världsutställningen i Paris år
1855 når inte Larson den aktning han trodde sig haft, men en upprättelse får han av
fransmännen med tavlan Svenskt Landskap med vattenfall, uppgående storm med regn
1856.101
93
Gauffin, Marcus Larsson: ett svenskt geni s. 52- 64
Sedan år 1852 i slutet av maj eller i början av juni skriver Larson sitt efternamn med ett s istället för att skriva
sitt efternamn med två s. Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Kap. Simon
Marcus Larsson. Människan och konstnären s. 74- 75
95
Jungstedt, s. 21
96
Dahlström, s. 60
97
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. I konstlivets brännpunkter s. 35
98
Jungstedt, s. 21- 22
99
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. I konstlivets brännpunkter s. 67
100
Gauffin, Marcus Larsson: ett svenskt geni, s. 86
101
Ibid, s. 113, 116,120, 123
94
25
I och med lovorden från Paris får han internationell berömmelse som når fosterlandet. Han
väcker beundran med sitt realistiska måleri, sin natursanning som ger en djup förståelse för
hans studier i naturväsendet.102 Vid hemkomsten togs Larson emot med öppna armar.
Hans alster ställdes ut i konstakademins lokal som H.M. Konungen och H.K.H. Kronprinsen
inspekterade.103 År 1857 blir Larson invald till konstakademin.
När Larson återvänder till Düsseldorf 1857 hyr han en ölstuga. Där påbörjar han sitt
monumentalverk Skeppsbrott vid den bohuslänska skärgården. Dock finns inte denna tavla
kvar, utan den försvann i och med Larsons död i London 1864.104 Målningen är 18 fot lång
och 10 fot hög. Verket med sin utförliga och detaljrika naturstudie och med den
välorganiserade kompositionen vittnar om Larsons tekniska utförlighet. Tavlan beskrivs vara
dramatisk med två skepp som försöker undgå sin undergång i havets slukande vågor. Röda
granitklippor visas i förgrunden. På tavlans högra sida är landets kust inhöljt i mörka åskmoln
och belysta av enstaka solstrålar.105
I och med moderns död och upplösningen av äktenskapet med Adelaide Larson reste Larson
till Helsingfors år 1860 för att hämta inspiration till sitt måleri. Moderns död tog Larson hårt
och till sin vän skriver han kort efter dödsbeskedet ”Detta slag som drabbat mig, det enda kära
som jag levfat för- är nu borta- för alltid- nu vilar Penseln gud vet när den kommer att brukas
mera.”106
Efter en tid i Finland kommer Larson till St: Petersburg. Där blir han hedersledamot av
kejserliga målarakademin.107 Larson trivs utmärkt. Här får han utlopp för sin andra stora
passion i livet- musiken. Man finner honom ofta vid den italienska operan där han kultiverar
sig.108
År 1862 reser Larson till England. Han är svårt lungsjuk men väljer att ställa ut på
världsutställningen med bl.a. målningen Skeppsbrottet och senare den permanenta
utställningen ”The Scandinavian Gallery of Fine Arts”. Han blir uppmärksammad och
uppskattad för sina alster.109 Trots sina framgångar som konstnär slösar Larson bort sina
102
103
Jungstedt, s. 30
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. I konstlivets brännpunkter s.
26
104
Dahlström, s. 60- 61
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852]Kap. I konstlivets brännpunkter s. 28
106
Ibid, Kap. Vind för våg s. 61- 62
107
Jungstedt, s. 36
108
Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. Simon Marcus Larsson.
Människan och konstnären s. 69- 73
109
Ibid, Kap. Vind för våg s. 64- 65
105
26
pengar. Under sina sista två levnadsår är han utblottad och sjuk, i ett ständigt alkoholrus och
tvingas sälja tavlor på gatan för att få ihop pengar till nattlogi.
År 1864 den 26 januari dör Marcus Larson i tuberkulos, blott 39 år gammal.110
Den gotiska litteraturen Uppkomst Litteraturen under romantiken kännetecknas av att vara sentimental och känslofylld.
I England föddes The Gothic novel eller den gotiska romanen under slutet av 1700- talet.111
Begreppet ”Gothic”, (gotik) var under klassicismen i slutet av 1600- talet fram till 1700-talet
ett skällsord som användes för att kritisera författare som inte följde klassicismens regler. I
mitten av 1700- talet blev den gotiska litteraturen accepterad, då anknytningen till medeltiden
blev positiv.112 Det berodde bl.a. på adelns och hovets fascination för medeltidens
riddarväsen.113 Ordet gotik inom den litterära texten symboliserar det kusliga och i de gotiska
litterära texterna är ordet gotik kärnordet som indikerar att texten tillhör den gotiska genren.114
I den gotiska litteraturen behöver inte kärnordet gotik finnas med. Det räcker med att texten
indikerar på det som anses typiskt gotiskt i arkitekturen som exempelvis spetsvalv,
spetsbågar, strävpelare och illuminerade fönster. Man kan säga att den beskrivande gotiska
arkitekturen i litteraturen blir semiotisk eftersom den följer ett eget system (signifikans) vad
den vill symbolisera.
Inom arkitekturen förhåller sig den gotiska stilen vara bunden till det gudomliga, där en
gotisk katedral syftar till att skapa en närhet till Gud, medan den gotiska litteraturen syftar på
förfall, undergång och Guds frånvaro.115 Gotiska byggnader byggs på höjden för att förstärka
känslan av att himlen är onåbar. Gotiska ornament kan uttrycka smärta och skuld så som
Kristus törnekrona och vånda på korset.116
110
Dahlström, s. 62- 63
Fyhr, s. 11,33
112
Fred Botting, Gothic, Routledge, London, 1996 s. 32- 33
113
Josephson, s. 176- 177
114
Fyhr s. 54- 55
115
Ibid, s. 52, 56- 57
116
Brian Dillon, (red.), Ruins, Whitechapel Gallery, London, 2011 s. 104
111
27
Syftet med den gotiska berättelsen Kännetecknande av den gotiska romanen är att den skall väcka skräckupplevelser alternativt
en melankolisk upplevelse hos läsaren.117 Gemensamt för alla skräckromaner är att intrigen är
baserad på mysteriet och gestaltandet av människans rädsla inför ödet, det okända och
maktlösheten inför inre- eller yttre hot som hon inte kan besegra eller fly ifrån. Det inre hotet
beskriver människans kamp mellan hennes onda respektive goda sida. Det yttre hotet skapas
när personen blir ett offer för en ond makt, oftast personifierad i en demonisk skepnad.118
Yvonne Leffler nämner författaren Robert Louis Stevensons Dr Jekyll and Mr. Hyde (1886)
som ett exempel på människans inre hot i form av personlighetsklyvning.
Den gotiska berättelsen har syftet att skildra huvudpersonen eller den fiktiva berättaren om
dennes upplevelser, känslomässiga syn på händelserna och miljöerna som sker i berättelsen,
alltså den subjektiva upplevelsen. Huvudpersonens objektiva iakttagelser emotionaliseras
eftersom de skildras subjektivt beroende på vilka känslor som väcks. Det subjektiva är
förknippat med romantiken och även i den gotiska litteraturgenren.119
Miljöskildringarna i en gotisk roman förknippas med kusliga miljöer som gotiska
byggnader, mytomspunna platser, underjordiska kryptor, ödsliga landskap eller vilda
dramatiska, berglandskap. Miljöerna har till uppgift att förmedla stämningen i romanen. Med
oroväckande moln eller plötsliga oväder ger det en föraning om kommande hot och ondska.
Ruinerna är en kvarleva, en symbolisk portal till det förgångna. Förfallet är en konkret
påminnelse till tiden som gått.120 Inslag av idylliska trädgårdar blir till det goda och vackra.
Personerna i romanen karakteriseras i vilken miljö de lever i, exempelvis blir spökborgen ett
attribut för att personen har någonting att dölja.
Intrigen i berättelsen skall vara baserad på mysteriet, berättartekniken skall vara suggestiv
och skapa spänning och känsloengagemang. Berättelsen ska stimulera läsarens inlevelse och
fantasi.121
Goethe beskriver romantikens litteratur som hospital- poetry (sjukhus- poesi) som innebär
att människans psyke ställs i fokus. Goethe talar om disease (sjukdom) som människan lider
av. Denna sjukdom finns inneboende i människans inre tankevärld. Tankarna rör det bisarra,
mystiska och det perversa. Den gotiska romanen behandlar ofta det psykologiska och tar upp
förbjudna passioner bl.a. incest i sina berättelser. Dessa tankar är de som skiljer människan
117
Ibid, s. 12, 18, 22
Leffler, s. 25, 39
119
Fyhr s. 64,66, 67
120
Dillon s. 11
121
Leffler s.24- 28, 36- 39
118
28
från växter och djur, menar Goethe. Människans existentiella frågor om livet och döden gör
att människan lider av en så kallad disease (sjukdomstillstånd).122
Intresset för psykiatrin under 1800- talet gjorde att den gotiska romanen fick möjlighet att
på djupet behandla det psykologiska hos människan.123
Filosofen och författaren Edmund Burke (1729- 1797) skrev om det sköna och sublima i
A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful (1757)
varför människor kan känna sig dragna till objekt eller beteenden som kan uppfattas hotande
eller väcka skräck och fasa. Burke talar även om den mentala påverkan som den gotiska
arkitekturen väcker.124Han framhåller att det är det sublima som väcker den starkaste känslan
som vi människor är kapabla till att uppfatta. I sitt citat här nedan förklarar Burke hur han
uppfattar det sublima:
I say the strongest emotion because I am satisfied the ideas of pain are much more powerful
than those wich enter on the part of pleasure. Without all doubt, the tornments wich we may be
made to suffer, are much greater in their effect on the body and mind, than any pleasures wich
the most learned voluptuary could suggest, or than the liveliest imagination, and the most sound
and exquisitely sensible body, could enjoy.125
Gotiken i Europa Den engelska författaren Horace Walpole (1717- 1797) skrev romanen The Castle of Otranto
år 1764. Den anses vara den första romanen inom denna genre. Walpole var med och
utvecklade den nya genren som han kallade för ”Gothic” som senare även tog sig i uttryck
som fragment, dramer, poesi eller noveller.126 I Walpoles spår följde Tyskland med
Schauerromanen och Frankrike med romans noirs eller den svarta romanen.127 Den gotiska
romanen kallas även för skräcklitteratur, eftersom romanens syfte är att skapa skräck och
spänning för läsaren. För de engelska och tyska skräckromantiska författarna var deras
starkaste inspirationskälla den engelska dramatikern William Shakespeare (1564- 1616)
gästabudsscen i dramat Macbeth.128
122
Hauser 170- 171
Leffler s.169- 172
124
Dillon s. 57
125
e- bok, https://archive.org/stream/philosophicalinq00burk#page/46/mode/2up (Hämtad 2015-01-03)
Burke, Eduard, A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful s. 45
126
Fyhr S. 11, 33
127
Leffler, s. 18- 19
128
Ibid, s. 49
123
29
Skräckromantiken inträdde i Sverige under tidigt 1800- tal och konkurrerade med
världslitteraturen i slutet av 1830- talet.129 I Sverige var man influerad av den engelska, tyska
och franska skräcklitteraturen. För de svenska författarna som Erik Johan Stagnelius (17931823) och Carl Jonas Almqvist (1793- 1866) tog de intryck från historiens hemskheter och det
okända inom människan som utmärker skräcklitteraturen.130
Bildanalys För att försöka utröna om konstverken har några kopplingar till den gotiska romanen har
Mattias Fyhrs doktorsavhandling De mörka labyrinterna, Gotiken i litteratur, film, musik och
rollspel, 2003 och Yvonne Lefflers doktorsavhandling i Skräckens lustgård, 1991 legat till
grund för analysen.
Utifrån Barthes teori tar man först reda på om konstverken har ett språkligt meddelande. Båda
konstverken har ett språkligt meddelande eftersom de har varsin titel. Caspar David Friedrich
konstverk har titeln Abbey in the Oak Forest (Klostret i ekskogen) 1809- 1810 och Marcus
Larsons konstverk har titeln Skeppsbrott (Shipwreck) u.å.
Eftersom konstverken har varsin titel så blir det mer tydliggjort vad konstverken föreställer.
Tolkningen tydliggörs med hjälp av titeln för att förhindra konnoterade innebörder i bilden.
För att fortsätta den strukturella beskrivningen enligt Barthes ska därefter det bokstavliga
meddelandet tolkas- det vill säga- det vi ser och uppfattar i bilden utan att läsa in något övrigt.
Bilden blir denoterad.
I Caspar David Friedrich konstverk ”Abbey in the Oak Forest” är som titeln lyder ett landskap
föreställande en klosterruin med avlövade ekar. Människor iklädda kåpor, bär på en kista
påväg mot ruinen. På den snötäckta marken syns gravstenar och ett kors. Himlen är målad i
grågula toner och man anar månen på himlavalvet. Ljuset är centrerat i tavlan och faller på
den övre delen av klosterruinens fönster och ekarnas trädtoppar.
I Marcus Larsons marinmålning ”Skeppsbrott” gestaltas ett skepp i ett stormande upproriskt
rödfärgat hav. En eldsvåda har brutit ut i fören. Seglen som syns är sönderslitna. Skeppet lutar
129
130
Ibid, s. 41- 167
Ibid, s. 49
30
så kölen blir synlig. Vassa klippblock och bergsmassiv tornar upp ur havet och på
vågkammarna syns vitt skum. En fyr lyser med rött sken till vänster i bakgrunden. Ljuset från
himmelen bryter igenom mellan de mörkgrå molnen. Där anar man en himlakropp och fåglar
syns i ljusskenet.
För vidare tolkning i bildanalysen återstår nu det symboliska meddelandet. Här ligger det
bokstavliga meddelandet till grund för det symboliska meddelandet i bildkonsten.
I Friedrich konstverk ”Abbey in the Oak Forest” ser man tecken på religiösa inslag som
korset i förgrunden, klosterruinen och de kala träden. Månljuset i konstverket kan symbolisera
oändligheten. Oändligheten kan föras till en ren religiös upplevelse.131
För att ytterligare fortsätta symboltolkningen kommer Mattias Fyhr och Yvonne Lefflers
doktorsavhandlingar om gotik till hjälp. Symbolerna kan då tolkas utifrån ett gotiskt
perspektiv.
I konstverket ser man tecken på att den gotiska litteraturen kan ha gjort avtryck i bilden.
Genom att den skildrar en klosterruin i förfall, härjad av tidens tand som en rest av en era som
gått under. Ruinens bågfönster kan vittna om att arkitekturen är gotisk. Det subjektiva är
viktig inom gotiken.132 Här ser man människor iklädda kåpor, som kan symboliseras till
munkar som bär en kista och tillsammans med miljön symboliskt för tankarna till döden.
Bilden kan väcka känslan av ett inre hot då ingen undkommer sitt öde. Miljön fångar det
sublima genom gravstenarna, munkarna som bär på kistan och den ödesmättade naturen kan
väcka känslor om yttre hot för kommande oväder.
I Larsons konstverk ”Skeppsbrott” verkar det inte finnas ett tydligt symbolspråk. Larson var
mer teatral i sin tolkning.133Det sublima är mer uppenbart. Vår bräcklighet jämfört med
naturens krafter. Månljuset i konstverket kan möjligtvis härledas till det andliga.
Utifrån Fyhrs gotiska perspektiv blir symboltolkningen även här sublim. Det yttre hotet i
form av naturens krafter och maktlösheten att ej kunna ingripa när skeppet går mot sin
undergång. Skeppet vänder sig bort från den lysande fyren som kan symbolisera Guds
frånvaro. Den omgivande miljön och ovädersnatten som kan väcka fascination över havets
oövervinnlighet men även skapa en känsla av fasa och inre rädsla för det okända och för de
onda makter som väntar.134
131
Josephson, s. 191- 192
Fyhr s. 56- 71, 83- 85
133
Seminarium Göteborgs konstmuseum den 19/11- 2014 föreläsare fil.dr. Kristoffer Arvidsson om
”Skräckromantikens Landskap”
134
Fyhr s.70, 83, 89- 90
132
31
Jämförelse mellan Friedrich och Larsons konstverk Båda konstverken kan anses ha gotiska inslag. Målningarna inger en känsla av otrygghet.
I Larsons målning ”Skeppsbrott” gestaltas ett stormigt hav med ett skepp som kanske går mot
sin undergång. Friedrich målning ”Klostret i ekskogen” ger en känsla av närheten till döden
med kistan och gravstenarna. Ruinen är också en historisk påminnelse om en förlorad helhet
och perfektion.135 I Friedrich målning kan ruinen stå för ett katolskt monument som förstörts
under reformationen (protestantismen).136 Detta kan vara intressant att notera då det går att
läsa i olika texter att Friedrich var protestant. Något han kanske ville visa i sin konst.
Larson däremot, har en fyr som lyser i bakgrunden, skeppet är vänt från fyren som kan
symbolisera ett avståndstagande från kristendomen.
För att förstärka dramatiken i sin målning har Larson använt sig av färger såsom svart och
rött som står i stark kontrast till varandra. Friedrich har använt en mer nedtonad färgskala i
grått för den suggestiva känslan i motivet.
Båda konstnärerna har använt ljuset för att förstärka det centrala i målningarna, skeppet
respektive ruinen.
Sammanfattande diskussion Människorna hade genom industrialiseringen kommit ifrån naturen och det bidrog till en
längtan tillbaka till naturen och dess själsliv. Den sociala strukturen i samhället påverkade
konsten i stort. Landskapsmotiv efterfrågades under tidigt 1800- tal och fick därmed högre
status. Här kan man se att både Larson och Friedrich tagit intryck av romantikens ideologi i
sin konst.
Friedrich mer återhållsamma stil medan Larson är mer dramatisk och explosiv i sin konst.
Det stämningsfulla respektive dramatiska landskapet är något båda svarar mot då dessa motiv
var populära under denna tid. Båda konstnärerna var verksamma i de tyska akademierna, det
vill säga Dresden och Düsseldorf. Friedrich var verksam i Dresden där man satte fokus på den
andliga naturen i konsten. I de motiv han väljer står hans hieroglyfiska bildspråk för det
religiösa. Filosofen Schelling tar upp i sin natur- och konstfilosofi att anden ständigt är
närvarande i naturen och att konstnärens uppgift är att gestalta det oändliga i konsten, och här
höll Friedrich med.
135
136
Dillon s. 11
Botting s. 31, 128- 129
32
Larson som hörde till akademin i Düsseldorf riktade in sig mer på det rent naturalistiska i
konsten. Båda såg sig som konstnärsgenier. En uppfattning som redan fanns under
förromantiken och som såg konstnärsyrket som ett kall.
Konstnärerna hämtade sin inspiration från de nordiska och tyska landskapen. Larsons konst
kännetecknas av den typiskt svenska romantiken i valet av vildmarksmotiv med den otämjda
naturen.
Båda konstnärerna var noga med sina detaljstudier när de tecknade naturen. Friedrich satt
gärna i naturen och tecknade. Larson kunde utnyttja kameran som hjälpmedel för ytterligare
precision i sitt skapande. Larson beskrivs vara en snabb målare. Han började alltid måla i det
vänstra hörnet. Han skissade inte alltid utan målade direkt på duken. Anmärkningsvärt är att
notera att Larsons psykiska hälsa (psykoser) säkerligen bidrog till uppkomsten av vissa verk.
Även om Friedrich konst inte ska ses som en bärare av ett bestämt litterärt innehåll är det
svårt att bortse ifrån att det litterära inte haft någon påverkan på hans konst. Efter att ha
studerat den gotiska litteraturen som blev positivt mottagen under tiden för Friedrich levnad,
kan man se samband med genren. Kanske hade predikningarna av prästen Kosegarten gjort ett
omedvetet intryck i Friedrich konst. Hos Friedrich vilar ofta en sublim känsla i landskapet
som ofta indikerar liv och död. Även det arkitektoniska i hans konst kan uppfattas som gotisk
på grund av förekomsten av ruiner innehållande gotiska arkitekturinslag som
spetsbågsfönster, spetsvalv. Konsten speglar stämningar av vädrets skeenden i form av
mörker, dimma, kyla, dysterhet, månen och den ödslighet som leder till en melankolisk
känsla.
Noteras kan att Friedrich traumatiska upplevelse då han maktlöst bevittnade när brodern
drunknade, kan ha skapat ett trauma som visat sig omedvetet i hans konst som väl stämmer
överens med den gotiska litteraturens känsla av olösbarhet.
Litteraturens känsloyttringar ses i båda konstnärernas konst eftersom den subjektiva
föreställningen är svår att bortse ifrån då konsten berör ämnen som liv, död, förfall och
undergång.
De starka och yttre makterna i form av naturens krafter i jämförelse med människan, syns i
Larsons konst. Den subjektiva känslan i hans konst står nära den gotiska litteraturens
yttringar. Känslan av undergång, maktlöshet och avsaknad av Guds närvaro känns i hans
konstverk.
Med fokus på romantikens konst och litteratur är det svårt att inte antyda att det i Friedrich och Larsons konst finns en gotisk prägel. Skräckromanen förknippas med
miljöskildringarna av ett stämnings- eller uttryckslandskap. I båda konstnärernas arbeten kan
33
man se en sublim ton som ger utrymme för en öppen tolkning om att det gotiska inslagen kan
tolkas in i deras konst. Båda konstnärerna har typiska motiv som var utmärkande för
romantiken, med stillsamma naturskildringar samt med dramatiska motiv som skepp som
förliser. Den svårmodiga skymningen, det skrämmande nattmörkret, det svärmiska månskenet
är starkt förankrat i romantikens konst.
Eftersom konstnärerna är döda och man endast har litterära texter och konstverk att utgå
ifrån, hoppas man att denna tolkning inte skulle ha förargat dem. Som Friedrich uttryckte, att
om bilden är sann och äkta i känslan, kan andra tolkningar bara göra liten skada.
34
Käll-­‐ och litteraturförteckning Otryckta källor Burke, Eduard A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and
Beautiful s. 45
https://archive.org/stream/philosophicalinq00burk#page/46/mode/2up
Tillgänglig som e- bok hos archive.org. (Hämtad 2015- 01- 03)
Sökord: Ikonologi
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ikonografi (Hämtad: 2015- 0107)
Sökord: Roland Barthes
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/roland-barthes (Hämtad 201501- 04)
Sökord: Elisabeth Tykesson
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elisabeth-tykesson (Hämtad
2015- 01- 04)
Sökord: Sturm und Drang
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sturm-und-drang (Hämtad 201501- 08)
Sökord: Grand tour
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grand-tour (Hämtad 2015-0108)
Sökord: Palladianism
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/palladianism (Hämtad 2015- 0103)
35
Sökord: Panteism
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/panteism (Hämtad 2015- 0108)
Seminarium Göteborgs konstmuseum den 19/11- 2014 föreläsare fil.dr. Kristoffer Arvidsson
om ”Skräckromantikens Landskap”
Tryckta källor Aspelin, Kurt & Lundberg, Bengt A. (red.), Tecken och tydning: till konsternas semiotik,
PAN/Norstedt, Stockholm, (1976)
Bengtsson, Eva-Lena (red.), Signums svenska konsthistoria. [Bd 10], Konsten 1845-1890,
Signum, (Lund, 2000)
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2., [rev.] uppl.,
Studentlitteratur, (Lund, 2004)
Billeskov Jansen, F. J. & Rinman, Sven (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 6],
Förromantiken, Norstedt, (Stockholm, 1972)
Billeskov Jansen, F. J. (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 7], Romantiken,
Norstedt, (Stockholm, 1973 )
Botting, Fred, Gothic, Routledge, (London, 1996)
Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D. (red.), Texter: från Sapfo till Strindberg,
Studentlitteratur, (Lund, 2006)
Dahlström, Per (red.), Skräckromantikens landskap: från Marcus Larson till goth,
Göteborgs konstmuseum, (Göteborg, 2014)
36
Dillon, Brian (red.), Ruins, Whitechapel Gallery, (London, 2011)
Friedrich, Caspar David & Clason, Synnöve, Caspar David Friedrich: den besjälade naturen,
Nationalmuseum, (Stockholm, 2009)
Fyhr, Mattias, De mörka labyrinterna: gotiken i litteratur, film, musik och rollspel,
Ellerström, Diss. Stockholm : Univ., 2003, (Lund, 2003)
Gauffin, Axel, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Norstedt,
Diss Lund : Univ., (Stockholm, 1907)
Gauffin, Axel, Marcus Larsson: ett svenskt geni, Wahlström & Widstrand, (Stockholm, 1943)
Grate, Pontus (red.), Romantiken i Dresden: Caspar David Friedrich och hans samtida 18001850 : Nationalmuseum 26.12.1980-22.3.1981, Nationalmuseum, (Stockholm, 1980)
Hauser, Arnold, The social history of art. Vol. 3, Rococo, Classicism and
Romanticism, 3. ed., Routledge, (London, 1999)
Josephson, Ragnar & Lindwall, Bo (red.), Levande konst genom tiderna. [D. 5], Från
rokoko till impressionism, Natur o. kultur, (Stockholm, 1975)
Jungstedt, Sigurd, Marcus Larsson, Minnesruna och katalog med anledning av 100årsdagen., (Linköping, 1925)
Lalander, Folke, Klassicism och romantik: Norrköpings museum 1.7-30.9 1973, (Norrköping
1973)
Leffler, Yvonne I skräckens lustgård: skräckromantik i svenska 1800talsromaner = In the delightful garden of horror : the Gothic tradition in the Swedish
nineteenth century novel. Diss. Göteborg : Univ. (Göteborg 1991)
Nordin, Svante, Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales till
postmodernismen, 2., [utök.] uppl., Studentlitteratur, (Lund, 2003)
37
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar, Litteraturens historia i världen, 4., [utök.] uppl.,
Norstedt, (Stockholm, 1995)
Sjölin, Jan-Gunnar (red.), Att tolka bilder: bildtolkningens teori och praktik med exempel på
tolkningar av bilder från 1850 till i dag, 2. uppl., Studentlitteratur, (Lund, 1998)
Stokstad, Marilyn, Cothren, Michael Watt & Asher, Frederick M., Art history, 4. ed., Prentice
Hall/Pearson, (Upper Saddle River, New Jersey 2011)
Bildförteckning Konstnär: Caspar David Friedrich Abbey in the Oak Forest, 1809- 1810
Hämtat ifrån: Schmied, Wieland, Caspar David Friedrich, H. N. Abrams, (New York, 1995)
s. 64- 65
Konstnär: Marcus Larson Skeppsbrott, u.å
Hämtat ifrån: Dahlström, Per (red.), Skräckromantikens landskap: från Marcus Larson till
goth, Göteborgs konstmuseum, (Göteborg, 2014) s. 68- 69
38