docBehov av boende för personer med psykisk
download 
Report Transcription
Behov av boende för personer med psykisk
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015- 03- 12 DNR SN 2014.189 SUSSI THAYSEN SID 1/1 SUSSI.THAYSEN@VALLEN TUNA.SE SOCIALNÄM NDEN Tjänsteskrivelse Behov av boende för personer med psykisk ohälsa Förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen. Ärendet i korthet Socialnämndens arbetsutskott (SNAU) gav vid sitt sammanträde den 4 mars 2014 socialförvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag gällande behov av bostäder för personer med psykisk ohälsa. Utredning skrevs och lades upp i SNAU i oktober 2014. Dock återremitterades utredningen på grund av att den inte inkluderade personer i alla åldersgrupper. Hur behovet av boende ser ut för personer i medelåldern med psykisk ohälsa redovisades men underlag gällande hur behovet ser ut i den yngre generationen saknades. Syftet med denna utredning har varit både att utreda hur behovet ser ut i den yngre generationen men även att utreda huruvida de uppgifter som lämnats i tidigare utredning fortfarande är aktuella. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse - Behov av boende för personer med psykisk ohälsa 2. Utredning - Behov av boende för personer med psykisk ohälsa Gunilla Åhlander Socialchef ______________________ Ska expedieras till: Akten SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN 11, 1 TR. · 186 86 VALLENTU NA TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE Vildana Zorlak Avdelningschef VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015- 03- 12 DNR SN 2014.189 SUSSI THAYSEN SID 1/1 SUSSI.THAYSEN@VALLEN TUNA.SE SOCIALNÄM NDEN Tjänsteskrivelse Behov av boende för personer med psykisk ohälsa Förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen. Ärendet i korthet Socialnämndens arbetsutskott (SNAU) gav vid sitt sammanträde den 4 mars 2014 socialförvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag gällande behov av bostäder för personer med psykisk ohälsa. Utredning skrevs och lades upp i SNAU i oktober 2014. Dock återremitterades utredningen på grund av att den inte inkluderade personer i alla åldersgrupper. Hur behovet av boende ser ut för personer i medelåldern med psykisk ohälsa redovisades men underlag gällande hur behovet ser ut i den yngre generationen saknades. Syftet med denna utredning har varit både att utreda hur behovet ser ut i den yngre generationen men även att utreda huruvida de uppgifter som lämnats i tidigare utredning fortfarande är aktuella. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse - Behov av boende för personer med psykisk ohälsa 2. Utredning - Behov av boende för personer med psykisk ohälsa Gunilla Åhlander Socialchef ______________________ Ska expedieras till: Akten SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN 11, 1 TR. · 186 86 VALLENTU NA TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE Vildana Zorlak Avdelningschef DIARIENUMMER SN 2014.189 2015- 01- 27 SID 1/25 SUSSI THAYSEN UTREDARE Behov av boende för personer med psykisk ohälsa Sammanfattning Syftet med utredningen är att beskriva behovet av boende i kommunen för personer med psykisk ohälsa. Utredningen har gjorts genom intervjuer med personer som kommer i kontakt med målgruppen i sin yrkesroll. Två gruppmöten har även hållits då behovet av boende för målgruppen har diskuterats. Utredningen baseras utöver detta på uppgifter från tidigare utredning i ämnet som lades upp i socialnämnden i oktober 2014. Utredningen visar att det i dagsläget finns åtta personer i Vallentuna med psykiska funktionsnedsättningar som man ser är i behov av ett psykiatriboende. Med psykiatriboende avses ett boende med gemensamhetslokal och personal som finns tillgänglig på boendet dygnet runt. Fem av de personer som har behovet bor på Alléns stödboende idag och tre bor i egna lägenheter varav de flesta av dem har insatsen boendestöd. Flertalet av dessa personer har även stödkontakter och insatser från landstingets psykiatriska öppenvård samt från andra verksamheter inom kommunen. Trots dessa insatser vårdas personerna återkommande i den psykiatriska slutenvården. Majoriteten av personerna har psykossjukdom och är i åldrar omkring 40 år och uppåt med en medelålder på omkring 50 år. Under intervjun med Prima vuxenpsykiatri framfördes att det utöver de som bor på Alléns stödboende finns omkring 15 personer i kommunen med psykiska funktionsnedsättningar som bor i egna lägenheter som har en för ”låg omhändertagandenivå”. Även dessa personer är i åldrar på 40 år och uppåt. Alla 15 är dock inte i behov av ett psykiatriboende men har behov av en mycket högre omvårdnad än vad de idag får. Vissa av dem skulle klara sig med ett mer intensivt stöd i hemmet. När det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar i den yngre generationen, mellan 18 till omkring 35 år, har utredningen visat att behovet är lägenheter med boendestöd i varierande form och omfattning samt i vissa fall även öppenvårdsinsatser. Unga människor med psykiska funktionsnedsättningar har behov som på flera sätt skiljer sig från den äldre målgruppen. Idag finns annan behandling och mediciner än förr i tiden och man har inte blivit institutionaliserad som många i den äldre generationen blivit. Med intensiva stödinsatser i tid kan man AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 2/25 också förebygga att personerna i den yngre gruppen behöver bli det. Under intervjun med Prima framkom att det inte är många som nyinsjuknar i psykossjukdom idag. I den yngre generationen är det istället neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personlighetsstörningar som är vanligast. Man ser att många i den yngre målgruppen kommer att kunna leva ganska självständiga liv i framtiden om de har en trygg bostadssituation och får intensivt stöd i hemmet. Ett stöd som man i de flesta fall ser kommer kunna fasas ut med tiden till stöd i mindre omfattning eller till inget stöd alls. Det kommer naturligtvis finnas undantagsfall i den yngre målgruppen med personer som kommer behöva ett intensivt stöd hela livet, och kanske till och med kommer att behöva bo på ett psykiatriboende, men för majoriteten i den yngre målgruppen ser man att behovet kan tillgodoses i eget boende med stödinsatser i hemmet. Detta betyder inte att alla unga med psykiska funktionsnedsättningar har behov av hjälp med att få boende via kommunen eller att man per automatik ska få en lägenhet bara för att man har en psykisk funktionsnedsättning. Man ser dock att behovet av lägenheter öronmärkta för denna målgrupp finns för de personer där man ser att deras hemförhållanden eller hemlöshet försämrar den psykiska hälsan och förhindrar personens möjligheter att utvecklas och bli en självständig individ. Det har varit svårt för de intervjuade att ange exakt hur många personer i den yngre målgruppen som har behov av hjälp med boende utifrån psykisk ohälsa men att det finns flera som har behovet råder ingen tvekan om. Det rör sig bland annat om personer med psykiska funktionsnedsättningar som har insatsen Projekt 25:an, som får bo på vandrarhem för att de saknar boende, vilket försvårar behandlingen, tillsynen och tillfrisknandet. Det är inte ovanligt att dessa personer i kombination med den psykiska ohälsan har en missbruksproblematik. Idag har socialförvaltningen två behandlingslägenheter men under intervjun med Öppenvården framkom att man ser ett behov av mellan sex till åtta behandlingslägenheter för att täcka upp behovet som finns i kommunen för denna målgrupp. Utöver det behövs även vanliga lägenheter att kunna slussas ut till så att det blir en ruljangs. Även vuxenenheten ser att det finns behov av en handfull lägenheter för de personer som är aktuella för insatsen Projekt 25:an och saknar boende. Utöver lägenheterna som behövs till denna målgrupp behövs även lägenheter för andra personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det finns bland annat fem för socialförvaltningen kända personer med neuropsykiatriska diagnoser i kombination med psykiatrisk problematik som bor hemma med sina föräldrar, där hemsituationen försämrar det psykiska måendet och förhindrar dem från att utvecklas och bli självständiga. Sedan tidigare utredning har intervjupersonerna tänkt om och ändrat uppfattning vad gäller att bygga ett helt nytt psykiatriboende. Detta eftersom man ser att majoriteten i den yngre målgruppen inte har behov av ett psykiatriboende med gemensamhetslokal och bemanning dygnet runt. Unga personer i målgruppen ska så långt som det är möjligt integreras i samhället och inte institutionaliseras. Med ett tryggt boende och intensiva stödinsatser finns stora chanser att deras mående kan förbättras, att deras självständighet kan ökas och att insatserna med tiden kan minskas istället för att ökas. Eftersom behoven ser så olika ut i de olika åldersgrupperna ser AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 3/25 intervjupersonerna att en förändring av Alléns stödboende skulle vara ett mer rimligt, mindre kostsamt och mer resurseffektivt alternativ för att tillgodose den äldre gruppens behov än att bygga ett helt nytt psykiatriboende. För att tillgodose behoven i den äldre gruppen skulle Allén behöva kompletteras med en gemensamhetslokal men även en utökning av personalresurserna behövs. Detta då personalen behöver vara tillgänglig på boendet dygnet runt och ha möjlighet att möta de boende på ett mer flexibelt sätt än vad man kan göra på Allén idag. Man ser också att det är önskvärt att boendet har tillgång till en sjuksköterska med inriktning mot psykiatri då det är mycket pussel med medicineringen, vilket ofta ställer till besvär. I den gemensamhetslokalen behöver det finnas möjlighet till gemensamma måltider, social samvaro och lättsamma aktiviteter såsom matlagning, tv och pyssel. En sådan förändring av Allén skulle kunna leda till en bättre fungerande tillvaro för personerna, en förbättrad livskvalité, bättre fysisk och psykisk hälsa och mindre inläggningar. Det skulle också innebära en möjlighet att minska stödinsatserna både från andra verksamheter i kommunen och från landstinget. Alléns stödboende består av en radhuslänga med tio lägenheter. Skulle de tre personer som i dagsläget bor i egna lägenheter, som man ser har behovet av ett psykiatriboende, tacka ja till att flytta till ett förändrat Allén, innebär det att kommunen behöver ordna lägenhet åt tre personer som idag bor på Allén som inte har behov av ett psykiatriboende. För de personer i den yngre målgruppen som har behov av hjälp med lägenhet via kommunen skulle hjälp till en trygg bostadssituation med stödinsatser i hemmet ge större förutsättningar för personlig utveckling, ökad självständighet och förbättrat psykiskt måendet. Situationen skulle bli lugnare och stabilare för dessa personer om de slipper oro och stress på grund av destruktiva hemförhållanden eller hemlöshet. En trygg bostadssituation skulle i många fall göra att behandlingen fungerar bättre och att symtom som depression och ångest minskas. Man skulle med tillgång till fler lägenheter i kommunen för målgruppen kunna förebygga att dessa personers mående försämras och att de istället uppnår en förbättrad psykisk hälsa och ökad självständighet. Kan man fånga upp dessa personer i ett tidigt skede så finns det en större chans att de så småningom kan klara sig helt och hållet utan insatser eller att de kanske bara kommer behöva ett vanligt boendestöd. I förlängningen skulle det innebära en minskad kostnad för kommunen. Utifrån de uppgifter som framkommit i utredningen görs bedömningen att det i dagsläget finns behov av att få tillgång till 12 lägenheter öronmärkta för målgruppen. Syfte och bakgrund Syftet med utredningen är att undersöka om det finns behov av boende i kommunen för personer med psykisk ohälsa. Från tidigare utredning framkommer att det vid det Kommunala funktionshinderrådets (KFR) samverkansmöten framförts att det finns personer i kommunen med psykisk ohälsa vars livskvalitet skulle kunna förbättras genom ett utökat eller förändrat stöd från kommunen. Sådana förändringar av kommunens insatser skulle innebära ett minskat behov av psykiatrisk vård. AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 4/25 Socialnämndens arbetsutskott (SNAU) gav vid sitt sammanträde den 4 mars 2014 socialförvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag för behov av bostäder för personer med psykisk ohälsa. Utredning skrevs och lades upp i SNAU i oktober 2014. Utredningen återremitterades dock eftersom den inte inkluderade personer i alla åldersgrupper. Från utredningen framkom hur behovet av boende ser ut för personer med psykisk ohälsa i medelåldern men man saknade underlag gällande hur behovet ser ut i den yngre generationen. Syftet med denna utredning har varit både att utreda hur behovet ser ut i den yngre generationen men även att utreda huruvida de uppgifter som lämnats i tidigare utredning fortfarande är aktuella. Genomförande Utredningen baseras på uppgifter som samlats in via intervjuer samt två gruppmöten. Personerna som har medverkat i utredningen kommer i kontakt med målgruppen i sitt arbete. Utredningen baseras även på uppgifter från tidigare utredning som delvis har korrigerats med nya uppgifter. Detta då flera av de som intervjuades inför tidigare utredning har hunnit fundera och omvärdera hur man ser att behovet av ett psykiatriboende ska kunna tillgodoses på bästa sätt. Uppföljningsintervjuer har gjorts med: Verksamhetschef på PRIMA vuxenpsykiatri. Enhetschef och samordnare på vuxenenheten. Verksamhetschef och enhetsledare på utföraravdelningen för socialpsykiatri. Intervjuer har gjorts med: Enhetsledare på Öppenvården. Enhetsledare på Åbyvillan, Träningsboendet och boendestödet neuropsykiatri. Samordnare på LSS. Kommunens MAS. Koordinatorer på ”Min Framtid” i Upplands Väsby. Utöver detta har två gruppmöten hållits med följande personer: Enhetschef och samordnare på Barn- och familjeenheten. Verksamhetschef på PRIMA vuxenpsykiatri. Klargörande handläggare på Arbetsförmedlingen. Utredaren har även haft kontakt med PRIMA LOTSA i Danderyd som är psykossektions enhet för nyinsjuknade i psykos samt med PRIMA Unga Vuxna i Danderyd. Detta med en förfrågan om att få intervjua någon på dessa verksamheter. I kontakt med PRIMA framkom dock att det är få personer från Vallentuna som är inskrivna i dessa verksamheter och att de som är det är kända för PRIMA öppenpsykiatri i Vallentuna. Bedömning gjordes därför i samråd med verksamhetschefen på PRIMA i Vallentuna att det räckte med att intervjua henne. Diskussionerna under utredningen har förts utan att nämna klienters/kunders/patienters namn eller andra personliga uppgifter. AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 5/25 Inför tidigare utredning intervjuades följande personer: Verksamhetschef och personal på Prima vuxenpsykiatri. Enhetschef och samordnare på vuxenenheten. Handläggare på myndighetsavdelningen - socialpsykiatri. Verksamhetschef och enhetsledare på utföraravdelningen för socialpsykiatri. Personal på socialpsykiatrins boendestöd. Personligt ombud (PO). Företrädare för Intresseförbundet för schizofreni och liknande psykoser (IFS). Utöver intervjuerna gjordes ett studiebesök på ett psykiatriboende på Mariagatan i Sundbyberg. Frågeställningar i utredningen: Hur ser målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar ut och vad är behovet? Har synen på behovet av boende förändrats något sedan tidigare utredning? Hur behöver boende för den äldre gruppen vara utformat för att svara mot behoven? Hur behöver boende för den yngre gruppen vara utformat för att svara mot behoven? Det som har framkommit redovisas under respektive frågeställning under Resultat. Personer med psykiska funktionsnedsättningar -definition Det som har sagts under intervjuerna när det gäller begrepp och definitioner har visat sig vara i linje med den definition som bland annat finns i Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning – Vad är psykiskt funktionshinder: ”En person har ett psykiskt funktionshinder om hon eller han har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och om dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.” (SOU 2006:100 s. 325) I intervjuerna har det också visat sig att det finns en samsyn på vilka diagnoser eller funktionsnedsättningar som ingår i begreppet ”psykiska funktionsnedsättningar”. Dessa kan sammanfattas i följande grupper: Personer med psykossjukdom. Personer med personlighetsstörningar såsom emotionell instabilitet. Personer med ADHD och ADD. Personer med ångestsyndrom. AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 6/25 Personer med autismspektrumtillstånd såsom Aspergers syndrom i de fall personen är högfungerande och således inte lider av påtaglig utvecklingsstörning. Det kan finnas flera olika samverkande orsaker till att en person mår psykiskt dåligt även yttre händelser och fysiska tillstånd. En psykisk funktionsnedsättning påverkar de ”exekutiva funktionerna”, det vill säga förmågan att planera, komma igång med samt fullfölja aktiviteter. Olika symtom som fobier, tvång, vanföreställningar eller en överkänslighet för olika intryck kan leda till passivitet och svårigheter att upprätthålla bra vardagsrutiner. När rutiner för mat, sömn, motion och medicin brister påverkar det även den fysiska hälsan. Ekonomin kan också påverkas negativt. I målgruppen finns bland annat personer som har haft ett ordnat boende men som i samband med att de har drabbats av psykisk ohälsa har blivit av med sin bostad och därefter hamnat i sämre boendeförhållanden. Det finns de som långt upp i vuxen ålder bor kvar hemma hos föräldrar eller annan anhörig på grund av att de inte har förmågan att söka, skaffa eller bo i eget boende utan stöd. Det finns de som hamnar i missbruk på grund av psykisk ohälsa vilket ofta leder till destruktiva relationer, skuldsättning, betalningsanmärkningar och hemlöshet, vilket försvårar situationen ytterligare. Avgränsning: Utredningen avgränsas på så sätt att den inte omfattar personer som enbart tillhör någon av personkretsarna enligt LSS. Det går dock inte att helt och hållet utesluta personer som har LSS-tillhörighet eftersom det är vanligt att personer med autismspektrumtillstånd såsom Aspergers syndrom även får psykiska följdsymtom som ångest och depression. Det är också vanligt att flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar överlappar varandra, man kan till exempel ha både Aspergers syndrom och ADHD samtidigt (1177 Vårdguiden). En grupp som man på socialförvaltningens LSS-enhet ser är den grupp som ökar mest. Avgränsningen som har gjorts i denna utredning stämmer väl överens med Nationell psykiatrisamordnings bedömning av vilka psykiska sjukdomar som kan ge konsekvensen psykiska funktionshinder enligt definitionen. Enligt denna bedömning består målgruppen av personer med psykossjukdom, personlighetsstörning eller allvarligare affektivt syndrom men även av högfungerande personer utan utvecklingsstörning med ett neuropsykiatriskt tillstånd. Personer med samsjuklighet mellan missbruk eller beroende och annan psykisk sjukdom ingår också i målgruppen. (Socialstyrelsen - Att inventera behov, s. 28) Resultat av utredningen 1. Hur ser målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar ut och vad är behovet? Under intervjuerna har det framkommit att behoven i målgruppen ser väldigt olika ut beroende på ålder och att man grovt skulle kunna dela in målgruppen i en yngre AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 7/25 grupp med personer i åldrarna 18-35 år och en grupp med de som är äldre där medelåldern ligger runt 50 år. Den äldre gruppen består till stor del av personer med psykossjukdom som har en lång historia av vård inom psykiatrins sluten- och öppenvård. Dessa personer har omfattande behov av omsorg och kommer behöva ett ganska jämt stöd hela livet. I den äldre gruppen är den psykiska ohälsan mer cementerad, de har lärt in beteendena och beteendestörningarna. Den yngre gruppen domineras istället av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och emotionella personlighetsstörningar, ibland även i kombination med missbruksproblematik. Personer i den yngre gruppen har varierande behov men man ser att majoriteten har potential att kunna leva mer eller mindre självständiga liv så småningom. Om man satsar på dem under deras kritiska år kommer stödet i de flesta fall att kunna fasas ut. Indelningen överensstämmer väl med uppgifter från Socialstyrelsens rapport - Att inventera behov. I denna rapport framkommer att den äldre gruppen, som övergick från landstingspsykiatrin till kommunen i och med psykiatrireformen, har ersatts av en heterogen grupp med varierande social situation och med olika relationer till stödfunktioner och samhället. Personerna har olika problem och skiftande behov och behoven och funktionsförmågorna varierar över tid. Det är vanligt att personerna har kontakt med flera myndigheter samtidigt. Man beskriver även att en helt ny grupp, med unga personer i åldern 18-35 år, har växt fram som delvis har en annan problematik än de äldre. I denna målgrupp är diagnoser som ångestsyndrom, personlighetsstörningar och neuropsykiatrisk problematik vanligast. Gruppen består av komplicerade fall med missbruk och problematiska sociala nätverk och ibland även kriminalitet och självskadebeteende. Vissa av dem har ingen kontakt med psykiatrin utan söker kanske boendestöd i kommunen. (Socialstyrelsen – Att inventera behov, s. 31-33) Det finns naturligtvis alltid undantagsfall men då majoriteten passar in i indelningen används dessa åldersgrupper för att underlätta presentationen av de uppgifter som framkommit under utredningen. Många stödinsatser Personerna i målgruppen totalt sett har ofta kontakt med många olika stödfunktioner i samhället som de träffar mer eller mindre regelbundet, det kan handla om: Boendestödet. Case Manager. Daglig sysselsättning. Förvaltare/God man. Handläggare på Försäkringskassan. Handläggare på socialförvaltningen. Kontaktperson. Ledsagare. MÖT Mobilt öppenvårdsteam, PRIMA. AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 8/25 Personal inom hemtjänsten. Personal inom vuxenpsykiatrins öppenvård. Personligt ombud (PO). PRIMA akutenhet, NoA. Psykiatriska slutenvården. Öppenvårdsbehandlare. När så många olika stödfunktioner ska samverka kring en och samma person som dessutom har begränsad möjlighet att själv samordna stödet, uppstår lätt svårigheter. Slutsatsen av det är att personerna i målgruppen generellt sett skulle behöva minska antalet stödkontakter. Äldre gruppen Merparten av de personer som bedöms vara i målgruppen för ett psykiatriboende är i medelåldern. De bor idag på Alléns stödboende eller i en egen lägenhet med insatsen boendestöd. Målgruppen består generellt av personer som har varit i kontakt med den psykiatriska sluten- och öppenvården under lång tid. Personerna beskrivs ha en omfattande psykisk ohälsa. Den vanligaste diagnosen är psykossjukdom såsom schizofreni men även bipolär sjukdom, autismspektrumtillstånd och ångestsyndrom förekommer i denna grupp. Personerna i den äldre gruppen har inte så mycket krav mer än att de vill känna sig trygga, må bra och att de kan vända sig till personal. De är i behov av omvårdnad och omsorg. Personerna beskrivs vara lite osociala och kanske inte ens kommunicerar med andra när de är på sin dagliga sysselsättning eller på kommunens träfflokal. Intervjupersonernas bedömning är att personerna i den äldre målgruppen skulle behöva mer stöd eller ett annat stöd än vad som ges idag. Detta för att de ska få sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt. När stödinsatserna inte fungerar, vilket kan visa sig i att personen isolerar sig, tackar nej till stöd och att måendet försämras, så påverkar det de grundläggande sakerna i vardagen såsom mathållning, sömn, hygien och socialt umgänge. Svårigheterna med oro och ångest brukar i allmänhet bli svårast under kvällar och nätter, vilket många gånger leder till att personerna åker ”in och ut” i den psykiatriska slutenvården. Detta medför problem för personen själv samtidigt som det är resurskrävande för samhället i stort. Ingen av personerna i målgruppen arbetar ute på den öppna arbetsmarknaden. Flera av dem har daglig sysselsättning på Svedjans arbetscenter. Omfattningen kan växla, från en gång till flera gånger i veckan. Det är dock inte vanligt att personerna har en sysselsättning på heltid. Socialpsykiatrin har en träfflokal på ”Träffpunkten” som är öppen olika tider i veckan, även vissa kvällar. Personerna i målgruppen kommer till träfflokalen men inte så ofta som personalen anser att de skulle behöva. Anledningen kan vara att de inte orkar, att de tycker att det är för långt att gå dit eller att personen mår för dåligt för att möta andra människor i ett sådant sammanhang. Det kan också bero på att personen saknar pengar till att betala för fikat. Under tidigare utredning resonerade man under intervjuerna kring hur personerna i målgruppen själva skulle ställa sig till ett erbjudande om plats på ett psykiatriboende. Bedömningen var då att några av dem genast skulle tacka ja till en plats medan andra AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 9/25 skulle tveka inför att lämna sin nuvarande bostad trots de problem som finns i vardagen. Det är inte alltid som personen själv anser att den behöver stöd i den omfattning eller på det sätt som omgivningen tycker. Förväntat framtida behov Det finns idag omkring åtta personer som är kända för socialförvaltningen och som med säkerhet har behov av ett psykiatriboende. Av dessa bor fem på Alléns stödboende och tre bor i egna lägenheter varav två har boendestöd och den tredje har sagt upp sina insatser fast att han har ett mycket stort behov av stöd. Från Prima vuxenpsykiatri har det framförts att det utöver de som bor på Alléns stödboende finns omkring 15 personer i åldrar från 40 år och uppåt som bor i egna lägenheter men som har en för ”låg omhändertagandenivå”. Några av dessa skulle kunna vara aktuella för ett psykiatriboende. På Prima tror man att de flesta av dessa personer redan är kända för socialförvaltningen och att de då har insatsen boendestöd. Funktionsnedsättningarna hos personerna varierar, det handlar om psykossjukdomar, tvångsproblematik, vanföreställningssyndrom, personlighetsstörningar såsom emotionell instabilitet, ADHD samt kombinationer av de två sistnämnda. Depression och ångest är ofta följdsymtom på huvuddiagnosen. Prima har dock inte hunnit inventera hur många av dessa personer som har behov av boende och hur många som enbart är i behov av mer stöd i hemmet. Från Primas håll ser man att det är önskvärt med ett mycket närmare samarbete mellan behandlare på Prima och handläggare på socialförvaltningen. Detta för att undvika att dessa personer som ofta är emotionellt instabila ska säga upp insatser eller tacka nej till insatser som de egentligen har behov av. Emotionellt instabila personer kan ändra sig flera gånger om dagen och då kommunens insatser är frivilliga, ser man på Prima att det blir väldigt besvärligt när insatser avslutas så fort en person avsäger sig insatsen. Utöver de som redan är kända hos socialförvaltningen gör man på Prima bedömningen att det bör finnas ytterligare personer i medelåldern med psykiska funktionsnedsättningar som idag inte har insatser från kommunen. Det kan handla om personer som har bott hemma hos sina föräldrar hela livet och när föräldrarna blir sjuka eller dör så har personen inte förmåga att ta hand om sig själv. Dessa personer är inte många men de dyker upp någon enstaka på Prima då och då. Även på Arbetsförmedlingen har sådana personer dykt upp. Externa placeringar Utöver de personer som skulle vara aktuella för ett psykiatriboende, med gemensamhetslokal och tillgänglig personal dygnet runt, finns två personer med psykiska funktionsnedsättningar tillhörande kommunen som nu är placerade på HVB-hem. Personerna är födda 1949 och 1960. Båda har omfattande psykossjukdomar och omfattande vårdbehov både fysiskt och psykiskt. Under intervjun med myndighetsavdelningen framkommer att dessa personer skulle behöva alternativ i hemkommunen. De har dock så stora fysiska omvårdnadsbehov att de inte skulle kunna bo på samma typ av boende som övriga personer i den äldre AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 10/25 målgruppen. För dessa två personer krävs det snarare ett boende som Korallen eller Väsbygården där de kan få både den fysiska och psykiska omvårdnaden. Yngre gruppen Behovet av boende ser väldigt annorlunda ut i den yngre målgruppen än för den äldre. I den yngre gruppen är det de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna som är vanligast såsom ADHD, ADD och autismspektrumtillstånd såsom Aspergers syndrom, men även emotionell personlighetsstörning är vanligt. Även i de fall där personen har en psykossjukdom såsom schizofreni uppger intervjupersonerna att det inte går att jämföra behovet hos en ung person med diagnosen med behovet hos en person i medelåldern med samma diagnos. Idag får man en helt annan behandling och andra mediciner än förr och man har inte blivit institutionaliserad. De flesta personer i den yngre målgruppen har enligt intervjupersonerna inte behov av att bo i ett psykiatriboende med gemensamhetslokal och personal dygnet runt utan ska så långt det är möjligt integreras i samhället. För den yngre målgruppen ser man istället att det finns ett stort behov av öronmärkta lägenheter i kombination med de stödinsatser som kommunen har i form av boendestöd, förstärkt boendestöd, Projekt 25:an, öppenvård samt kommunens nya projekt insatsen ”Stöd och coachning”. Detta för att personer i målgruppen, vars mående försämras på grund av sin hemsituation eller hemlöshet, ska ha större möjlighet att uppnå ett bättre mående, ökad livskvalitet och ökad självständighet. Den yngre generationen med psykiska funktionsnedsättningar har andra förutsättningar att kunna leva mer eller mindre självständiga liv om de får stöd och hjälp än personerna i den äldre gruppen. Intervjupersonerna är överens om att de flesta personer i den yngre målgruppen behöver intensivt stöd en viss kritisk tid i sina liv för att kunna komma vidare men i takt med att självständigheten utvecklas kommer stödet för de flesta att successivt kunna fasas ut. Problemet man ser är att bristen på bostäder i vissa fall försvårar möjligheten att ge det stöd som dessa personer behöver för att de ska kunna uppnå ett bättre psykiskt mående och förhoppningsvis kunna bli självständiga och aktiva medborgare i samhället. Kommunen har många bra insatser att sätta in men när en person med psykisk funktionsnedsättning, ibland även kombinerat med missbruk, är hemlös och bor på vandrarhem eller bor runt hos olika vänner och bekanta, så är det svårt att få en kontinuitet i behandlingen och att arbeta effektivt. Det finns även flera, för socialförvaltningen kända, personer i den yngre gruppen som bor hemma hos sina föräldrar och vars psykiska mående försämras av sin hemsituation. Det är inte helt ovanligt att även föräldrar till personerna i målgruppen har svårigheter av olika slag. I de fall då man har kunnat slussa personer från öppenvårdens behandlingslägenheter till ett socialt kontrakt med boendestöd, eller i de få fall då föräldrar har kunnat hjälpa sina barn att ordna en lägenhet efter Träningsboendet, så har man sett lyckade exempel. I dagsläget finns dock inget naturligt steg efter, detta beroende av att det inte finns tillräckligt med lägenheter för alla som har behovet. AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 11/25 Förväntat framtida behov Socialförvaltningen har idag två behandlingslägenheter men på Öppenvården ser man att det finns behov av mellan fyra till sex behandlingslägenheter till för att täcka upp behovet som finns i kommunen. Därutöver ser man att det även finns behov av vanliga lägenheter som är öronmärkta för den yngre målgruppen så att man efter behandlingsfasen också kan slussas ut till nästa steg i form av lägenhet med boendestöd eller förstärkt boendestöd. Tanken med behandlingslägenheterna är att placeringen ska vara under en begränsad tid då personen får intensivt stöd och behandling för att därefter komma vidare. Vissa av personerna i målgruppen har dock behov av stöd och behandling i varierande omfattning under några års tid och då är det viktigt att det finns ett tryggt steg efter behandlingslägenheten. Detta för att personen ska kunna fortsätta utvecklas och att de resurser som man satsat på personen inte går förlorade. Samma sak gäller för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som bott i Träningsboendet. Tanken är att personerna bor på Träningsboendet i mellan ett till tre år för att träna upp förmågor, med syfte att de så småningom ska kunna klara av att bo i ett eget boende med boendestöd. Idag ser man dock att det naturliga steget efter saknas. Har personen inte föräldrar som kan köpa en lägenhet så finns det väldigt små möjligheter för dessa personer, som har tränat upp sina färdigheter, att komma vidare. Det vanliga är att de får flytta hem till sina föräldrar igen, vilket inte alltid är en bra lösning för personer som bott borta i ett par år, kommit in i rutiner och tränat upp förmågor. Istället för att komma framåt i utvecklingen får de ta kliv bakåt. Under 2014 var det flera unga hemlösa personer med psykisk ohälsa och missbruk som beviljats insatserna öppenvård och Projekt 25:an som fick placeras på vandrarhem för att de skulle kunna få stödet. Detta är både kostsamt för kommunen och är inte ett optimalt boende för personerna om de ska klara av en behandling. Det gör det svårare för personerna att sköta behandlingen än det redan kan vara, på grund av deras problematik. Det gör det också svårt för behandlarna att arbeta effektivt med personerna. Det är också många gånger så att landstinget inte tar emot dessa personer förrän det finns en långsiktig plan. Detta eftersom man ser att det i annat fall bara blir akutlösningar med avgiftningar på beroendeakuten, BAS, för att därefter komma tillbaka till otryggheten och ensamheten och ta återfall. Bor personen i en behandlingslägenhet så skrivs kontrakt, behandlarna har nyckel och personalen kan ha bättre kontroll och kontinuitet i stödet. Man kan jobba med strukturen och behandlingen på ett bättre och mer effektivt sätt. Även vuxenenheten ser behov av en handfull lägenheter för denna målgrupp, detta då det är personer med komplexa vårdbehov och där ofta bostadssituationen försvårar behandlingen och kanske i vissa fall även förlänger problematiken. Det är viktigt att se helheten och att det inte blir kortsiktiga lösningar för dessa personer. En trygg bas att utgå från är viktig för att behandlingen ska kunna vara konsekvent och effektiv, för att förebygga återfall och för att de stödinsatser som sätts in, både från kommunen och från landstinget, ska kunna leda till långsiktiga resultat. AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 12/25 Utöver de personer som har behov av öppenvårdsinsatser i kombination med psykiatrisk vård behövs även fler lägenheter för övriga personer med psykiska funktionsnedsättningar i den yngre gruppen. Det finns bland annat fyra för socialförvaltningen kända unga personer i åldern 20-30 år med neuropsykiatriska diagnoser i kombination med annan psykisk problematik som bor med sina föräldrar, där hemsituationen försämrar deras psykiska ohälsa och förhindrar dem från att utvecklas och bli självständiga. Det finns även en medelålders man i samma situation. Dessa personer skulle behöva ett eget boende med förstärkt boendestöd som för majoriteten av dem kan minskas till vanligt boendestöd efter ett halvår till ett år. I Barn- och familjeenhetens ungdomsgrupp (13-20 år) känner man till två ungdomar med autismspektrumtillstånd och destruktiva familjeförhållanden som man är säker på kommer ha behov av boende med gemensamhetsutrymme och tillgång till personal dygnet runt när de blir vuxna. Utöver dessa två finns 14 ungdomar som man bedömer kommer ha behov av någon form av vuxeninsats i framtiden. Alla kommer inte behöva hjälp med boende men för de som kommer att ha behovet så ser man att egna lägenheter med boendestöd i någon form kommer kunna tillgodose behovet bäst. Man kan dock i dagsläget inte veta om det är insatser via LSS eller socialpsykiatri som dessa ungdomar kommer ha behov av och inte heller vilka insatser de kommer behöva. I Barn- och familjeenhetens inventering ingår inte ensamkommande flyktingbarn, detta då man i dagsläget inte ser något framtida behov av boende utifrån psykiska funktionsnedsättningar i denna grupp. På Prima gör man bedömningen att det utöver de som redan är kända för socialförvaltningen kan finnas behov av boende för personer i den yngre gruppen som idag inte har stöd från kommunen. Det kan handla om unga vuxna med ADD som blivit hemmasittare, detta då det är en grupp som man ser ökar och det kan vara unga vuxna med ADHD och ibland även emotionell personlighetsstörning som hamnat i missbruk, skuldsättning och hemlöshet. På Prima anser man att en kartläggning av dessa personer behöver göras men man behöver mer tid på sig för att kunna göra en ordentlig sådan. Hur många i den yngre målgruppen som man på Prima ser har behov av hjälp med boende utifrån sina psykiska funktionsnedsättningar kan man därför i dagsläget inte svara på men att behovet finns det ser man. Även Arbetsförmedlingen har svårt att säga hur många de träffar med psykiska funktionsnedsättningar som är i behov av boende. Att de träffar personer där de ser att det finns en psykisk problematik, som de har svårt att få ut i jobb på grund av att de saknar bostad och en fast punkt i tillvaron är dock vanligt. Det är svårt att sätta in insatser för hjälp till arbete åt personer när dessa inte själva vet vart de ska sova för natten; ska de sova hos en kompis inne i Stockholm, i en bil, i tält eller i husvagn? På Arbetsförmedlingen vet man inte heller om dessa personer kan tvätta kläder, duscha och hålla sig fräscha och då blir det svårt att hjälpa till med arbete. Detta är ofta personer i 30 års åldern och uppåt som inte har kontakt med någon annan stödfunktion i samhället. Eftersom Arbetsförmedlingen har kontakt med personer från flera kommuner har de svårt att säga exakt hur många det rör sig om från Vallentuna men man har gjort en skattning och landade i att det säkert handlar om en 10-15 personer om året som passerar revy. Många dyker upp, förvinner på en annan AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 13/25 vistelse ett tag och dyker upp igen. Man dras till hemkommunen, det kan man se på Arbetsförmedlingen. 2. Har synen på behovet av ett boende förändrats något sedan tidigare utredning? Sedan tidigare utredning har intervjupersonerna omvärderat sin tidigare bedömning gällande psykiatriboende. Man ser fortfarande att behovet av ett boende med gemensamhetslokal och tillgänglig personal på boendet dygnet runt finns. Dock anser man att det varken känns berättigat eller långsiktigt att bygga upp ett helt nytt psykiatriboende för en liten grupp kroniskt sjuka personer som man ser med åren successivt kommer att ersättas av en yngre grupp, som på flera sätt har andra behov. Intervjupersonerna anser istället att en förändring av Alléns stödboende i form av att boendet kompletteras med en gemensamhetslokal är en mer rimlig lösning. En gemensamhetslokal tillsammans med en utökning av boendets personalresurser skulle kunna tillgodose behovet som finns hos personerna som är aktuella för ett psykiatriboende. I tidigare utredning framkom att det finns svagheter med en ombyggnation av Alléns stödboende. Detta eftersom Allén är en radhuslänga och att det med tanke på hur byggnaden är konstruerad skulle vara komplicerat att bygga om boendet så att man får en gemensamhetslokal i direkt anslutning till lägenheterna. I dagsläget ser man dock att en förändring av Allén är det bästa alternativet och att det inte behöver innebära att hela boendet byggs om utan att det kompletteras med en gemensamhetslokal nära radhuslängan. Nackdelen med att bara lägga till en gemensamhetslokal till Allén är att de boende fortfarande behöver gå ut ur sina lägenheter för att komma in i den gemensamma lokalen. Med tillgänglig och flexibel personal dygnet runt borde man dock kunna förhindra att detta blir ett stort problem. Det intervjupersonerna ser vikten av är att lokalen ligger väldigt nära lägenheterna och att det alltid finns vaken personal där. Det faktum att Allén består av en radhuslänga ser intervjupersonerna är positivt på så sätt att de boende har sin egen ingång och att de lätt kan gå ut både på framsidan och på baksidan. Detta gör att de boende slipper känna sig instängda eller känna oro över att gå i trappor, vilket skulle kunna vara fallet om de bodde i ett trapphus. En fördel med Allén är också att boendet ligger centralt men ändå avsides. Detta är bra på så sätt att de boende inte blir isolerade från samhället, samtidigt som det inte bor fullt med andra människor runtomkring vilket kan vara skrämmande för personerna i målgruppen. I tidigare utredning framfördes att det skulle krävas mycket arbete att ändra på den befintliga verksamheten på Alléns stödboende. Detta eftersom både personalens arbetssätt och de boendes samt omgivningens förväntningar och förhållningssätt är inarbetade sedan länge. Detta var ett argument för att inte bygga om boendet. Att flytta de fem personer som i dagsläget bor på Allén till ett helt nytt boende skulle dock inte bara innebära en omställning för de boende vad gäller förväntningar och AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 14/25 förhållningssätt utan det skulle också innebära att riva upp dem från sitt nuvarande boende och tryggheten som de känner i det. 3. Hur behöver boende för den äldre gruppen vara utformat för att svara mot behoven? Lokaler Det har framkommit att ett psykiatriboende bör bestå av fullvärdiga lägenheter och att det inte bör synas utanför att det är ett psykiatriboende. Boendet bör ligga centralt för att förebygga isolering och det ska inte vara så stort att det får karaktären av en institution. Så långt uppfyller Alléns stödboende dessa kriterier. Det man ser saknas idag som målgruppen för ett psykiatriboende har behov av är ett gemensamhetsutrymme där personal finns tillgänglig och vaken dygnet runt. Trots att socialpsykiatrins nuvarande träfflokal finns på några minuters gångavstånd från Allén bedöms den ligga för långt bort för vissa personer, som av olika anledningar har svårt för att ta sig till de inrättningar som finns i form av Träffpunkten och Svedjans arbetscenter. Personerna har dock behov av socialt umgänge och skulle således behöva en gemensamhetslokal som de spontant kan gå till och från när de känner för det. En ökad närhet skulle minska risken att den som mår psykiskt dåligt blir kvar ensam och isolerad i sitt hem. Social gemenskap och tillgänglig personal Psykiatriboendet ska ge möjlighet till social samvaro så att de boende slipper vara ensamma. Personerna i den äldre målgruppen har ett stort behov av att kunna få spontant stöd i stunden. Det behöver finnas möjlighet att kunna äta och fika i en gemensam lokal tillsammans med andra i nära anslutning till boendet. De boende ska ges möjlighet att delta i att förbereda måltiderna men för de som inte kan det ska det finnas möjlighet att bara komma dit och äta. Det ska finnas utrymme för samvaro i enkla och spontana aktiviteter såsom att spela spel, se på tv eller pyssla. I boendet ska de som vill kunna fira högtidsdagar och helger tillsammans. Boendet ska också ge stöd till fritidssysselsättningar och motion såsom att ta en promenad. Genom den sociala gemenskapen på boendet kan brukarna också vara ett stöd för varandra. Personalens tillgänglighet och arbetssätt är viktigt. I nuvarande verksamheter, både på Alléns stödboende och i boendestödet, bokar personalen in tider med kunderna då stödet ska ges. Stödet ges sedan i en enskild kontakt mellan kunden och boendestödet, oftast i hemmet. Stödet är främst inriktat på konkreta saker som personen ska utföra i hemmet tillsammans med personalen. Kunderna har möjlighet att kontakta personal alla tider, även på nätter då det finns sovande jour, men syftet med det är enbart att personal ska finnas till hands om något behöver åtgärdas akut. I ett psykiatriboende ska personalen vara tillgänglig dygnet runt. Att ha möjlighet till en spontan pratstund då och då utan att det är något särskilt som behöver åtgärdas kan göra stor skillnad. Särskilt under kvällar och nätter då det kan vara svårt att vara ensam och oro och ångest smyger sig på. Med ett gemensamhetsutrymme och tillgänglig vaken personal dygnet runt blir det enklare för de boende att söka kontakt med personalen, detta eftersom målgruppen består av personer som har väldigt svårt AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 15/25 för att be om hjälp. Om personalen ligger och sover så vill de inte störa. Vetskapen om att personalen finns i närheten om man behöver sällskap och en pratstund skulle kunna ge en ökad känsla av trygghet för personerna. Med tillgänglig personal dygnet runt blir det också enklare för personalen att ta kontakt med de boende och att se och agera när någon mår dåligt och drar sig undan. I stället för att arbeta strikt efter inbokade tider för hembesök, som i vissa fall bara leder till att personerna avvisar hjälpen, skulle personalen kunna ha ett mer flexibelt arbetssätt. Om en person inte vill ha kontakt i stunden kan personalen komma tillbaka lite senare. Ett sådant arbetssätt skulle också innebära att personalen lättare kan gå mellan flera olika kunder för att göra mindre insatser, vilket skulle bidra till att personalresurserna kan utnyttjas bättre. Under intervjun med utföraravdelningen framkommer att många av personerna som tillhör målgruppen för ett psykiatriboende behöver veta vad som står på schemat för dagen. De mår inte bra av att vakna på morgonen och inte riktigt veta vad som ska hända. Intervjupersonerna påpekar vikten av att fylla personernas vardag. Med ett gemensamhetsutrymme och en utökning av personalresurserna på Allén så skulle man kunna ha en fyrkantigare struktur på boendet, där de boende vet vilka tider som det exempelvis serveras frukost, lunch och middag. Samtidigt så skulle personalen kunna ge stöd med större flexibilitet när behovet uppstår. Genom att fylla personernas vardag och genom ökad personaltillgänglighet kan man öka personernas trygghet i hemmet och förebygga den frustration och ångest som annars orsakar att personen åker in till psykiatrisk avdelning för att få tryggheten. Förhållningssätt och kompetens För att få bra kvalitet i ett psykiatriboende behövs det personal med kunskap och förståelse och med ett genuint intresse för målgruppen. Förhållningssättet ska vara lugnt och utan att vara skam- och skuldbeläggande. Personalen ska jobba med utgångspunkt från det friska i personen och med en positiv och stödjande inställning som hjälper personen att våga utmana sina rädslor. ”Lirka” och ”avleda” är två begrepp som använts i tidigare intervjuer för att beskriva arbetssättet. Detta kräver att det finns en trygg och förtroendefull relation mellan kund och personal och att man upplever att det finns tid. För personerna i den äldre gruppen framhåller intervjupersonerna att det handlar mycket om att arbeta med att bibehålla personernas förmågor och om att ge dem ett värdigt liv, att de har en bra vardag och mår bra utifrån sina förutsättningar. Personalen ska även hjälpa personerna att bygga upp sitt självförtroende och mod så att de kan utvecklas efter sina förutsättningar. Personalens personliga egenskaper och inställning är således viktiga. Vad gäller utbildning ser intervjupersonerna att man minst behöver ha mentalskötarutbildning med erfarenhet av att ha mött denna målgrupp, något som boendestödjarna i kommunen har. Trygghet Synen på placeringens varaktighet diskuterades inför tidigare utredning. Det framfördes att det är viktigt att den som placeras i ett psykiatriboende upplever att det AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 16/25 är långsiktigt. Att ha en känsla av att placeringen ständigt ifrågasätts och att inte veta om man får bo kvar kan skapa stress som bidrar till psykisk ohälsa. Medicin På utföraravdelningen ser man att det är önskvärt att det finns en sjuksköterska med inriktning mot psykiatri knuten till boendet som ansvarar för medicineringen. Sjuksköterskan behöver finnas nära tillhands och tillsammans med personalen ge stöd kring medicinering. Man ser att det finns behov av en sjuksköterska som är tillgänglig på 25 %. Intervjupersonernas erfarenhet är att sjuksköterskorna på Prima öppenpsykiatri inte har möjlighet att komma när personalen ringer efter dem och de får ingen hjälp från slutenvården heller. Man har upplevt mycket bekymmer på grund av detta eftersom det är mycket ”meckande” med medicineringen. Vissa av personerna med kronisk psykisk sjukdom har också lärt sig att manipulera med medicineringen, vilket boendestödet inte har kompetens att hantera. Sysselsättning I tidigare intervjuer fördes diskussioner kring personernas dagliga sysselsättning. Det framkom att vardagsaktiviteter såsom att städa, laga mat och handla tar både tid och kraft från personerna i målgruppen. I perioder är det kanske inte alls möjligt för personerna att ta sig iväg till sin dagliga sysselsättning beroende på hur de mår. Det framkom att verksamheten på Svedjan kan vara för krävande för dessa personer och att vissa skulle behöva sysselsättning i lite mindre och lugnare form, samtidigt som det också framkom att det är viktigt för personerna att komma hemifrån och att stöd i form av arbetsliknande sysselsättning inte ska ges på boendet. Risker Risken med ett psykiatriboende med gemensamhetslokal och gemensamma måltider och aktiviteter, där allt ordnas och tillhandahålls i boendet, är att det kan orsaka en ohälsosam instängningseffekt som motverkar personens egen utveckling. I tidigare intervju påpekades att gemensamhetslokalen inte får bli som en ”ungdomsgård” där man hela tiden vistas och har sitt sociala liv. Strävan ska vara att hjälpa personerna att så långt det är möjligt delta i ett socialt liv utanför boendet. 4. Hur behöver boende för den yngre gruppen vara utformat för att svara mot behoven? Typ av boende Intervjupersonerna är överens om att de flesta personerna i den yngre målgruppen inte har behov av ett psykiatriboende utan att de ska leva så självständigt som möjligt och att det då handlar mer om att stötta upp i deras hem. I intervjuerna har man diskuterat genomfartsboende exempelvis i ett trapphus. Syftet med ett genomfartsboende är dock att det ska vara tidsbegränsat och att man efter en sådan placering ska kunna slussas ut till nästa steg, vilket då är egen lägenhet. För att ett genomfartsboende ska fungera måste man veta vart personen ska ta vägen efteråt och i dagsläget finns för få lägenheter för att kunna få en naturlig ruljangs. Som det är AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 17/25 idag måste många av de som bott på genomfartsboenden som Träningsboendet eller i behandlingslägenheter lösa sin bostadssituation själva när det är dags för nästa steg. Många gånger klarar personerna inte det. De har sällan en egen inkomst, de klarar inte av att föra sin talan och ringa på bostadsannonser och man kanske har skulder och betalningsanmärkningar. De flesta har inte heller föräldrar som kan hjälpa till. Många föräldrar är låginkomsttagare, lågutbildade och kan ha egna svårigheter. Detta betyder att vissa personer som skulle behöva komma vidare för att fortsätta utvecklas åt rätt håll får flytta hem, bo runt hos vänner och bekanta eller bo på vandrarhem och i värsta fall gå tillbaka i utvecklingen. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har ett stort behov av trygghet. Man kan därför inte kräva att de ska söka bostad på andra sidan Stockholm när de kanske har byggt upp ett fungerande nätverk i kommunen och känner sig trygga här för då ”knäcker” man dem. På Prima anser man också att genomfartsboenden ofta känns väldigt osäkert och otryggt för de här personerna. Att inte veta vad som ska hända efter skapar oro och stress. Öronmärkta lägenheter för målgruppen där de stödinsatser som finns i kommunen kan sättas in i varierande form och omfattning ser man därför är det alternativ som bäst kan tillgodose behovet som finns i den yngre gruppen när det gäller boende. Sådana lägenheter skulle vara aktuella för personer med psykiska funktionsnedsättningar där men ser att deras hemförhållanden eller hemlöshet försämrar den psykiska hälsan och förhindrar personens möjligheter att utvecklas och bli en självständig individ. På träningsboendet ser man att det har gått bra för de som varit på Åbyvillan, Träningsboendet och som därefter kunnat gå vidare till en lägenhet, där det har funnits ett flyt i stödkedjan. Även på Öppenvården har man lyckade exempel med personer som bott i behandlingslägenhet och därefter kunnat få hjälp till ett så kallat socialt kontrakt via kommunen, där man ser att personen hade mått lika dåligt än om den hade behövt bo kvar i föräldrahemmet. Placering Intervjupersonerna är överens om att lägenheter för denna målgrupp behöver vara placerade centralt så att de inte blir isolerade. Eftersom den yngre gruppen inte har behov av ett gemensamhetsutrymme som den äldre gruppen så ser man ingen anledning att lägenheterna ska vara ihopsamlade i en och samma trappuppgång. Dessa personer ska integreras i samhället så lång det är möjligt och bo utspritt. Några av intervjupersonerna har tagit upp att det finns en risk att det kan uppstå en ensamhetsproblematik när dessa personer bor i lägenheter som är insprängda i vanliga bostadsområden. Det är således väldigt viktigt att man får stödinsatser i hemmet. Det är också viktigt att de som arbetar med målgruppen arbetar aktivt för att integrera personerna i samhället, både vad gäller det sociala nätverket och i att komma ut i sysselsättning såsom praktik, arbete eller studier. Sysselsättning För personer i den yngre målgruppen som klarar av att bo i eget boende med stödinsatser så anser intervjupersonerna att man inte i första hand ska tänka daglig sysselsättning åt dem utan att det är ett annat typ av stöd som de behöver. Den yngre AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 18/25 målgruppen behöver stöd för att komma ut i praktik, arbete eller studier och har alla förutsättningar att klara det med rätt stöd. Idag finns SIUS-handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetar mot denna målgrupp. Det man upptäckt inom socialförvaltningen är dock att det ofta händer att personen skriver in sig på Arbetsförmedlingen men att det därefter inte händer någonting. Ofta beror det på att personen har svårt för att själv ta initiativet till att ta sig till Arbetsförmedlingen. Man behöver stöd i form av någon som kan motivera, någon som följer med till Arbetsförmedlingen, som hjälper till att starta upp något och som därefter också följer upp hur det fungerar. I kommunens nya projekt ”Stöd och coachning” är tanken att man ska arbeta som ett sådant stöd för de personer i målgruppen som har motivationen att komma ut på arbetsplatser och som har styrkor att klara av det men som behöver stöd för att ta sig dit. Många av personerna i målgruppen är väldigt duktiga och har förmågor men måste hamna på rätt ställe för att det ska fungera. För de personer i målgruppen som mår för dåligt för att klara av en vanlig praktik, arbete eller studier så kan en daglig sysselsättning som den på MIVA eller på Svedjans arbetscenter dock fylla en funktion. Intervjupersonerna anser dock att man med den yngre målgruppen ska arbeta i så stor utsträckning som möjligt med att få in dem i det ”vanliga” samhället där de ska nyttja det som alla andra nyttjar såsom föreningar och gym. Risken som man ser, om man samlar ihop personer med psykiska funktionsnedsättningar och gör allt gemensamt, är att det blir tryggt att umgås i den lilla gruppen och att de på så sätt blir institutionaliserade. I den yngre gruppen ska strävan alltid vara utveckling och att de ska få förutsättningar att bli så självständiga individer som möjligt. Har man exempelvis förstärkt boendestöd så ska personalen arbeta mot utåtriktade aktiviteter, följa med och stötta upp i fritidsintressen. Syftet med det intensiva stödet är att det ska vara under en begränsad tid. Under denna tid ska man få hjälp att komma ut i det ”vanliga” samhällets utbud och få verktyg att klara sig självständigt så långt det är möjligt och att stödet efter hand kan fasas ut. För vissa personer i den yngre målgruppen, och då framförallt de som har insatsen Projekt 25:an, så ser man på Öppenvården att det dock kan finnas en poäng med att samla ihop en grupp och göra saker tillsammans på helgerna. Det är dock viktigt att det görs på ett sätt som gör att det blir normaliserat. En behandlingscoach skulle exempelvis kunna ta med sig några ut en lördagskväll för att äta och gå på bio för att förebygga att de ägnar sig åt andra destruktiva aktiviteter. Personalresurser Skulle socialförvaltningen få tillgång till fler lägenheter för målgruppen så ser intervjupersonerna ett behov av utökade personalresurser för att täcka de varierande behov som finns i målgruppen. I dagsläget är det två personer som arbetar som förstärkta boendestödjare och de delar på en heltidstjänst. Det är idag fyra personer som har insatsen. Skulle fler personer i målgruppen få hjälp till eget boende och kunna få insatsen är det möjligt att det förstärkta boendestödet skulle behöva utökas med en heltidstjänst. Detta så att de två som arbetar som förstärkta boendestödjare idag kan göra det på heltid. Idag arbetar det förstärkta boendestödet mellan 08:00– AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 19/25 16:30 och man ser att det redan nu finns personer som har insatsen som skulle behöva stödet även på kvällar, förslagsvis fram till 20:00. Även på Öppenvården ser man ett behov av utökade resurser på kvällar och helger eftersom det är dessa tider man ser att det brister. Det är då personerna blir ensamma, festar och tar återfall på grund av ensamhet och i brist på annat att sysselsätta sig med. För att kunna bryta detta mönster behöver personerna hjälp att byta ut det destruktiva mot något annat. Man ser därför ett behov av att utöka personalen på Projekt 25:an så att det finns någon som jobbar även på helger, exempelvis på lördagar mellan kl. 16-24, och hittar på någonting med personerna i målgruppen. Idag har man bara en behandlingssamordnare och en behandlingscoach knuten till Projekt 25:an. Dessa arbetar dagtid, därutöver har man jourtelefon för telefonstöd vid behov. Arbetssätt och kompetens Eftersom den yngre gruppen med psykiska funktionsnedsättningar är en väldigt heterogen grupp ser intervjupersonerna att det är viktigt att det finns en flexibilitet i stödet så att det inte blir en standardmall för hur man ska arbeta med dessa personer. Vissa kan klara sig med boendestöd på dagtid medan andra behöver mer stöd och tillgång till personal även på kvällar och helger. Det handlar om personer med både neuropsykiatriska diagnoser, psykiatriska diagnoser, kombinationer av dessa och ibland även missbruk. Pålagringarna kan se väldigt olika ut och det behöver man som personal ha kompetens att kunna hantera. Det är därför viktigt att man inte är så låst vid en diagnos utan att man ser helheten, vad behöver den här personen för typ av hjälp? Att inte utgå från att alla med samma diagnos behöver samma typ av stöd. För att kunna bemöta de här personerna på ett bra sätt ser man att personalen behöver ha kunskap i alla tre områden; neuropsykiatri, psykiatri och missbruk. Man behöver arbeta väldigt mycket med strukturen i den yngre målgruppen. Man behöver ha kunskap i tydliggörande pedagogik och gränssättande för att hjälpa personerna att inte gå igång på sin diagnos och fastna i destruktiva beteenden. Man behöver kunna förstärka positivt beteende samt kunna möta personer i kris. De som kommer i kontakt med målgruppen i sitt arbete måste också ha ett visst mod och våga ställa motkrav, detta eftersom flera av personerna i målgruppen inte alltid har förmågan att ta emot hjälp trots att dom vill ha den egentligen. Det är ingen som vill vara fast i dåligt mående och/eller missbruk men det kan vara svårt att ta sig ur det. Intervjupersonerna ser att de flesta yngre med psykiska funktionsnedsättningar kan leva ganska vanliga liv, de har praktik och kompisar men utöver det är det fullständig kaos, de får inte till det med hemmet. Den yngre målgruppen är på så sätt väldigt skiftande i sina förmågor. Man ser samtidigt att de yngre personerna har bättre förutsättningar att med rätt stöd komma ifrån sin problematik, de har lättare att ta till sig verktyg, de är mottagliga för medicinering och har lättare att lära sig hantera sina funktionsnedsättningar. Det är viktigt att personalen som jobbar med den yngre målgruppen har som inriktning att hjälpa personerna att utvecklas och bygga upp sitt självförtroende och sin självständighet så långt det är möjligt så att de kan komma AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 20/25 vidare. Personalen ska ge stöd och vägledning utan att ta ifrån individen dennes eget ansvar. Vad gäller kompetens för att arbeta med den yngre målgruppen så anser intervjupersonerna att den kompetens som finns i kommunen är tillräcklig. På boendestödet socialpsykiatri så har man minst mentalskötarutbildning med erfarenhet, på det förstärkta boendestödet är personalen beteendevetare eller likvärdigt. På boendestödet neuropsykiatri har man specialkunskap i just neuropsykiatri och när man nyanställer är det beteendevetare eller socionom som är kravet. På Öppenvården har alla missbruksutbildning och är beteendevetare eller socionomer. Utöver det är personalen nischad på olika områden såsom beroende, neuropsykiatri och psykiatri. Som behandlingscoach så ser man att det är väldigt viktigt att man är en drivande person som tycker att det är roligt att arbeta utåtriktat. I denna roll arbetar man mer likt en fritidspedagog. Det viktigaste i alla verksamheter är dock att det är rätt personer på rätt plats och att man får hjälp och stöd från sin arbetsledning. Stödbehov Den yngre målgruppen är en väldigt heterogen grupp. Man kan ha samma diagnos men ha väldigt olika förmågor och ha skiftande behov. Även fast de flesta i den yngre målgruppen inte behöver bo i ett psykiatriboende så är det vissa som behöver tillgång till stöd även på kvällar och helger. För vissa unga personer som bott hemma kan steget att bo i eget boende med vanligt boendestöd bli för stort, de kan därför behöva personalstöd även på kvällar och helger. Vissa kan behöva kvälls- och helgstöd för att man blir orolig och får ångest på kvällen eller natten och behöver veta att det finns någon att ringa till. Intervjupersonerna är eniga om att vissa i den yngre målgruppen skulle klara sig med eget boende och boendestöd medan andra skulle behöva förstärkt boendestöd under en period. Vissa kommer att kunna bli helt självständiga medan andra aldrig kommer att bli det. Den yngre målgruppen har med andra ord ett mycket mer varierat behov av stöd än den äldre gruppen och deras behov kan ändra sig mycket över tid. Reservationer Det är viktigt att framhålla att intervjupersonerna inte anser att man per automatik ska få en lägenhet via kommunen för att man har en psykisk funktionsnedsättning. Bara för att man är berättigad till stöd så betyder inte det att man per automatik är berättigad att få hjälp med en bostad. De personer som tagits med i inventeringen gällande behov av hjälp med en bostad är de fall där man ser att personernas familjeoch bostadsförhållanden gör att deras psykiska hälsa försämras. Där hemsituationen hindrar personerna från att utvecklas till att bli självständiga personer och förhoppningsvis aktiva medborgare i samhället. Målet ska alltid vara att stötta personerna mot egen försörjning och eget boende i de fall det är möjligt. 5. Alternativ boendeform Utredaren har inför utredningen träffat och intervjuat två koordinatorer på socialförvaltningen i Upplands Väsby som arbetar med projektet ”Min Framtid”. Min AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 21/25 Framtid är en insats i form av ett kollektivboende som unga hemlösa kvinnor och män i åldern 18-25 år kan beviljas via socialsekreterare inom alla enheter på socialförvaltningen. Projektet har två möblerade lägenheter om fyra rum och kök, en för kvinnor och en för män. I varje lägenhet bor tre personer. Kravet för att beviljas insatsen är hemlöshet. I de flesta fall har insatsen beviljats via ungdomsenheten till unga vuxna som varit placerade och som ska flytta hem. Det handlar oftast om personer som har haft svåra hemförhållanden. Det kan även vara fall där personen själv haft ett missbruk och varit i behandling och inte har någonstans att ta vägen efteråt. För att beviljas insatsen krävs att man är en relativt självgående person och att man klarar frihet under ansvar. Boendet måste vara alkohol- och drogfritt. Målet med insatsen är att personerna ska bli självständiga och aktiva medborgare och få en egen försörjning så att de så småningom ska kunna flytta till en egen bostad. Min Framtid startade för unga kvinnor 2006 och boendet för unga män startade 2013. Koordinatorerna arbetar inte på kvällar och helger utan ett stödboende i kommunen har beredskap dessa tider och tillhandahåller tillsyn. Eftersom det är tre personer som ska bo tillsammans i en lägenhet arbetar man mycket med matchning. När en socialsekreterare vill placera en person kräver koordinatorerna en noggrann beskrivning av personens historia och egenskaper. Gör koordinatorn bedömningen att personen har behov av mer stöd än den kan få på Min Framtid, exempelvis på grund av psykiatrisk problematik, försöker man avråda från placering. Det är ständiga diskussioner kring detta och koordinatorerna får ofta stå emot placeringar som man tror kan vara skadliga för den unge. Fast att man är noga med matchningen är det mycket arbete med relationerna på boendet för att få det att fungera. Denna process ser man dock är utvecklande i sig för de boende, då det är så livet ser ut. Ofta visar det sig efter en tids placering på boendet att personen har någon form av psykiatrisk problematik som den unge själv inte har haft insikt om. Koordinatorerna arbetar då med att försöka motivera personen till kontakt med psykiatrin. Koordinatorerna arbetar inte med vård och behandling utan fungerar som vuxenstöd åt de boende och samordnar deras kontakter. Fördelarna som koordinatorerna ser med att ha ett kollektivboende är att det krävs mindre personal, det blir en mindre hyreskostnad när tre personer delar och det är billigare än externa placeringar. Vissa personer har svårt för att vara själva på kvällen och i ett kollektivboende slipper de ensamheten. Eftersom det är förbjudet att ta hem folk till boendet blir boendet en frizon för de som kanske har missbrukande föräldrar eller vänner. De flesta vill inte bo i ett kollektiv hur länge som helst, vilket blir en drivkraft att ta sig vidare. Koordinatorerna tror inte att det skulle vara gångbart att bara ha personer med psykiatrisk problematik tillsammans utan att det är mixen av personer med olika problem, och som är relativt självgående, som gör att de klarar av att hantera vissa med mer psykiatrisk problematik i boendet. Det är inte heller bra om någon på boendet mår för dåligt eftersom ”smittorisken” är hög bland unga personer. Ett kollektivboende skulle exempelvis inte vara lämpligt för en person med självskadebeteende. På ett av gruppmötena diskuterades hur ett kollektivboende som beskrivits ovan skulle kunna fungera för målgruppen i denna utredning. Intervjupersonerna kom AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 22/25 fram till att det skulle vara väldigt svårt att matcha personer med psykiska funktionsnedsättningar så att det blir bra för personerna. Däremot ser man att det skulle kunna vara en bra lösning för unga vuxna som går på gymnasiet och som av familjeskäl inte kan bo hemma eller för ensamkommande flyktingbarn. Bedömning Utredningen visar att det finns behov av ett psykiatriboende med gemensamt utrymme och tillgänglig personal dygnet runt för den äldre målgruppen. Det alternativ som intervjupersonerna ser bäst och resurseffektivast skulle kunna tillgodose detta behov är en förändring av Alléns stödboende. Detta på så sätt att Allén kompletteras med en gemensamhetslokal för social samvaro, gemensamma måltider och lättsamma gemensamma aktiviteter samt en utökning av personaltillgängligheten. Genom en sådan förändring av befintligt boende skulle personernas livssituation kunna förbättras på flera avgörande sätt. Det skulle innebära att resurserna koncentreras till en verksamhet, vilket troligtvis skulle leda till att flera olika stödfunktioner inom och utanför kommunens verksamheter kan minska sina insatser. De resurser som samhället idag lägger på målgruppen är i vissa fall omfattande och kostsamma, trots det lyckas man inte alltid hjälpa personerna till ett gott liv. Ett psykiatriboende med gemensamhetslokal och dygnet runt bemanning skulle kunna leda till mindre inläggningar och en höjd livskvalitet för personerna. Med mer stöd och trygghet i vardagen får personerna bättre möjligheter till återhämtning och därmed mindre behov av sjukvård. Bättre fungerande vardagsrutiner kring mat, sömn, motion och medicinering skulle innebära mindre av de olika somatiska besvär som personerna i målgruppen idag riskerar att drabbas av. Det skulle också innebära ett mer värdigt liv till skillnad från en tillvaro där man på grund av akuta psykiatriska besvär, ofta ångest, åker in och ut från sjukhuset för att få hjälp att stävja den, eller för att få känna gemenskap. En utmaning för verksamheten skulle dock vara att erbjuda en hög grad av omhändertagande och trygghet och samtidigt sträva efter normalisering och förebygga isolering på boendet. Målgruppen för ett psykiatriboende, såsom den är definierad i utredningen, består av ett relativt litet antal personer, omkring åtta stycken, och är en grupp som man tror kommer minska med tiden. Det kan vara kostsamt att bygga om ett boende för denna grupp som till stor del kommer att ersättas av personer i den yngre målgruppen som har andra behov. Om Allén förändras i enlighet med vad som framkommit i utredningen och behovet av ett sådant boende, utifrån psykiska funktionsnedsättningar, skulle minska i framtiden, kan boendet lätt användas till någon annan målgrupp, exempelvis LSS. En annan faktor som är viktig att ta i beaktande är att det finns en osäkerhet kring hur de tre personer som bor i egna lägenheter, och som man inom socialförvaltningen ser har behov av ett psykiatriboende, skulle reagera om de erbjuds ett sådant boende. Enligt tidigare utredning framgår att flera förmodligen skulle tveka inför att lämna sin nuvarande bostad trots de problem som finns i vardagen. Detta då personen själv inte alltid anser att den har behov av stöd i den omfattning eller på det sätt som AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 23/25 omgivningen tycker. Utöver detta har man på Prima inte hunnit kartlägga hur många patienter som de bedömer har behov av ett psykiatriboende. I dagsläget ser intervjupersonerna dock att det är åtta personer som har behovet och det är dessa uppgifter som bedömningen i utredningen baseras på. För att tillgodose de varierande behov som finns i den yngre målgruppen visar utredningen att behovet är lägenheter med boendestöd i varierande form och omfattning. Utöver det kommer även insatser som öppenvård, Projekt 25:an och kommunens nya projekt ”Stöd och coachning” vara aktuella i många fall. Personerna i den yngre målgruppen har inte blivit institutionaliserade och med den behandling och de mediciner som finns idag behöver de flesta unga med psykisk ohälsa inte heller hamna där. Med en trygg bostadssituation och intensiva stödinsatser kommer de flesta unga med psykiska funktionsnedsättningar kunna uppnå ett bättre mående, ha bättre möjligheter att utvecklas, bli mer självständiga och mindre beroende av insatser från kommunen. De flesta yngre kommer inte fastna i den psykiska ohälsan på samma sätt som de äldre. I de fall unga personer har behov av särskilt boende handlar det oftast om personer som uppfyller kriterierna för boende enligt LSS. Skulle det i den yngre målgruppen uppkomma fall där personen utifrån svår psykiatrisk sjukdom skulle vara i behov av ett psykiatriboende skulle ett förändrat Allén, i enlighet med vad som beskrivits i utredningen, kunna tillgodose behovet. Intervjupersonerna ser att öronmärkta lägenheter, för personerna i målgruppen som har behov av hjälp med bostad, bland annat skulle minska social isolering och minska risken för att personer med neuropsykiatriska diagnoser får så mycket psykisk ohälsa och hamnar utanför samhället. Ju längre tid människor är isolerade desto längre blir vägen tillbaka. Egen lägenhet med stöd skulle också leda till att situationen blir lugnare och stabilare för personerna om de slipper oroa sig för destruktiva hemförhållanden eller hemlöshet. En trygg bostadssituation skulle i många fall också göra att behandlingen fungerar bättre och att symtom som depression och ångest minskas. En förbättrad psykisk hälsa skulle ge större förutsättningar för personlig utveckling, ökad självständighet och förmåga att klara av det vanliga livet. Om dessa positiva effekter uppnås för individerna finns motsvarande vinster för samhället. Om Allén förändras i enlighet med vad som framkommit i utredningen skulle det exempelvis kunna leda till att den psykiatriska vården kan minska antalet kontakter direkt med patienterna, både räknat i antal vårddygn inom slutenvården och i antal besök och hembesök i den öppna psykiatriska vården. Öppenpsykiatrin skulle i stället kunna arbeta mer renodlat kring medicinska frågor och med ett konsultativt förhållningssätt gentemot boendepersonalen. Därmed skulle det totala antalet stödkontakter som varje person har kunna minska, vilket också vore bra för individerna. Gällande den yngre målgruppen vars psykiska ohälsa försämras på grund av svåra hemförhållanden eller hemlöshet skulle hjälp till eget boende med stödinsatser på sikt vara en vinst för samhället. Genom att fånga upp dessa personer i ett tidigt skede och stötta dem i att utveckla sin självständighet ökar chanserna för att de så småningom AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 24/25 ska kunna klara sig utan eller med färre stödinsatser. Detta istället för att vänta tills de mår ännu sämre och samhället behöver gå in med större och kostsammare insatser senare. De lyckade exempel man sett i kommunen är de fall där det har funnits ett flyt i stödkedjan, där man har lyckats hjälpa dem som har minst möjligheter i samhället att kunna ta nästa steg. Det finns exempel med personer som gått på Åbyvillan för att därefter flytta till Träningsboendet och slutligen till eget boende där dessa personer har arbete idag och inget stöd alls från socialförvaltningen. De lyckade exempel man ser på Öppenvården är också de fall där en person bott i behandlingslägenhet för att därefter kunna flytta till ett så kallat socialt kontrakt. I de fall där stödkedjan lyckas gå hela vägen så blir det en bra start i livet för dessa personer, de får förutsättningar att utvecklas i positiv riktning och kunna leva självständiga liv istället för att falla tillbaka i gamla mönster och få ett försämrat psykiskt mående. Utifrån de uppgifter som samlats in under intervjuer och gruppmöten görs bedömningen att det i dagsläget behövs 12 lägenheter för målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar totalt sett. Detta baseras på följande; det finns åtta personer i den äldre målgruppen som man i dagsläget bedömer har behov av ett psykiatriboende. Fem av dem bor på Alléns stödboende och tre bor idag i egna lägenheter. Alléns stödboende består av 10 lägenheter. Om Alléns stödboende förändras i enlighet med behovet som framkommer i utredningen, skulle de tre som idag bor i egna lägenheter och har behov av ett psykiatriboende kunna erbjudas det. Tackar dessa tre personer ja till detta betyder det att tre av de personer som idag bor på Allén, och som inte har behov av ett psykiatriboende, behöver få lägenheter med boendestöd i någon form. Utöver dessa finns fem personer; fyra i den yngre gruppen och en i den äldre gruppen vars mående försämras av att de bor hemma hos sina föräldrar. Slutligen ser man även att det finns behov av fler lägenheter för personer i den yngre gruppen, som på grund av psykiska funktionsnedsättningar, ibland i kombination med missbruk, är aktuella för öppenvårdsinsatser såsom Projekt 25:an. Idag finns två behandlingslägenheter men man ser att det finns behov av minst sex. Fyra lägenheter öronmärkta för denna målgrupp skulle motsvara det behovet. Man ser således i dagsläget behov av att få tillgång till 12 lägenheter för målgruppen. Om kommunens boendeinsatser förändras i linje med behovet som framkommer i utredningen skulle det generellt kunna leda till att personerna i målgruppen totalt sett får en bättre hälsa, både fysiskt och psykiskt, och att stödinsatserna på sikt kan minskas. Vinsterna, om man kan tillgodose behoven, är således både humanistiska och ekonomiska. Referenser Att inventera behov – Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psykiskt funktionshinder. Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Aspergers-syndrom AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected] SID 25/25 Förändringsförslag Socialförvaltningen planerar att arbeta vidare med följande förslag: Att komplettera Alléns stödboende med gemensamhetslokal och att utöka personalresurserna med vaken personal dygnet runt samt med hälso- och sjukvårdspersonal med psykiatrikompetens. Att socialförvaltningen utökar sitt lägenhetsbestånd med tolv lägenheter som öronmärks för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning och att personalresurserna anpassas efter de varierande behov som finns i målgruppen. AVDELDNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA TFN: 08-587 850 00 [email protected]
