Kvalitetsredovisning 2014

Transcription

Kvalitetsredovisning 2014
1 (21)
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Datum
Vår beteckning
Ert datum
Er beteckning
2015-02-25
Kvalitetsredovisning
Förskola 2014
Guldregnet
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och
lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt
erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov
och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska
barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas (LPFÖ
09/10).
Välkommen till Förskolan Guldregnet!
Förskolans värdeord är Välkommen, Lust, Trygghet och Demokrati. Det är
ord vi vill ska genomsyra verksamheten på Guldregnet.
Förskolan präglas av ett förhållningssätt som är inspirerat av Reggio Emilias
filosofi, verksamheten utgår ifrån barnens intressen och styrkor. Pedagogerna
är medforskande och stödjer barnen i att Våga och Vilja Upptäcka, Utforska
och Erövra omvärlden.
2 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
SAMMAFATTANDE INLEDNING ............................................................ 3
Kvalitetsarbetets upplägg ........................................................................................................................................ 3
1.
GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ......................... 4
Barn .......................................................................................................................................................................... 4
Personal.................................................................................................................................................................... 5
Resultat .................................................................................................................................................................... 6
Analys beträffande organisation och personalresurser ........................................................................................... 6
1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP ..................................................................................................................................... 7
Resultat .................................................................................................................................................................... 7
Kvalitetsarbetets upplägg ........................................................................................................................................ 8
Analys beträffande styrning och ledarskap .............................................................................................................. 8
1.3 KOMMUNIKATION .................................................................................................................................................... 8
Analys beträffande kommunikation......................................................................................................................... 9
1.4 KOMPETENS ............................................................................................................................................................. 9
Resultat .................................................................................................................................................................. 10
Kompetensportalen ................................................................................................................................................ 10
Analys beträffande kompetens .............................................................................................................................. 10
1.5 RESURSUTNYTTJANDE ........................................................................................................................................... 11
Resultat .................................................................................................................................................................. 11
Analys beträffande resursutnyttjande ................................................................................................................... 11
1.6 IMAGE .................................................................................................................................................................... 12
Resultat .................................................................................................................................................................. 12
Analys beträffande image ...................................................................................................................................... 13
2.
HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT ............................... 13
2.1UTVECKLING OCH LÄRANDE ................................................................................................................................... 13
Analys beträffande kunskaper och färdigheter...................................................................................................... 14
2.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL ....................................................................................................................................... 15
Analys beträffande trygghet och trivsel ................................................................................................................. 16
2.3 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN ................................................................................................................. 17
Resultat .................................................................................................................................................................. 17
Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen ............................................................................................. 18
2.4 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL .......................................................................................................................... 18
Resultat .................................................................................................................................................................. 18
Analys beträffande arbetssätt och pedagogroll..................................................................................................... 19
2.5 FÖRÄLDRAINFLYTANDE ......................................................................................................................................... 19
Resultat .................................................................................................................................................................. 20
Analys beträffande föräldrainflytande ................................................................................................................... 20
3.
REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ....................................... 21
DET HÄR GULDREGNETS FÖRSTA KVALITETSREDOVISNING SÅ DET FINNS INGA PRIORITERADE MÅL ATT REDOVISA. .. 21
3.2. PLANERADE PRIORITERADE MÅL 2015 .......................................................................................................................... 21
3 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Sammafattande inledning
Guldregnet bildar tillsammans med förskolorna Gersnäs och Lasstorp samordningsområde Nord.
Området ligger i Katrineholms norra del med gångavstånd till både centrum och natur. Förskolan
har under året byggts ut, i januari fanns det tre avdelningar och utökades sedan i maj och i augusti.
Förskolan har nu fem avdelningar, på Vilja och Våga går de yngsta barnen (1-2år), på Upptäcka
och Utforska mellanbarnen (2-3år) och på Erövra de äldsta barnen (4-5år). Guldregnet är en
Reggio Emilia inspirerad förskola. Tre av förskollärarna går Pedagogutbildningen via Reggio
Emilia Institutet för att fördjupa sig i denna filosofi och kunna sprida detta i arbetslaget. Förskolan
har en stor gård, den är uppdelad i flera mindre gårdar som bjuder på möjlighet till olika aktiviteter.
De inre miljöerna är ljusa och nyrenoverade och är inredda i olika lärmiljöer utifrån barnens ålder
och intressen. Lokalerna inbjuder till möten över avdelningarna i t ex gemensamma ateljéer,
matsalar och rörelserum.
Kvalitetsarbetets upplägg
Kvalitetsarbete i förskolan följer Bildningsnämndens kvalitets och uppföljningsplan. Qualis
processerna finns med i förskolans årshjul vilket har medfört att det blir mer överskådligt när
förskolan ska arbeta med de olika processerna. Efter arbetslagets skattning i de olika processerna
tar förskolan fram förbättringsåtgärder och vid varje kvalitetsredovisning prioriteras några mål.
Dessa mål ska vara synligt för föräldrar barn och pedagoger.
Januari
Utveckling och
lärande.
Kompetens
utvecklingsdag
Arbetsplatsträff
Husmöte
Samverkan
Februari
Trygghet och trivsel
Resursutnyttjande
Kvalitetsredovisningen.
Arbetsplatsträff
Samverkan
Mars
Lönesamtal.
Arbetsmiljörond/
brandrond.
Samverkan
April
Barns delaktighet i
lärprocessen
Organisation
Kompetens
Utvecklingsdag
Arbetsplatsträff
Samverkan
Maj
Styrning och
ledning
Arbetsplatsträff
Samverkan
Juni
Utveckling och lärande
Utvärdering
Juli
Sommarupphåll
Augusti
Arbetsätt och pedagogroll
Image
Kompentensutvecklingsdag
Arbetsplatsträff
Samverkan
September
Arbetsplatsträff
Samverkan
Likabehandlings
Plan
Brandövning
Oktober
Föräldrainflytande
Kommunikation
Medarbetarsamtal
Arbetsplatsträff
Samverkan
November
Styrning och
ledning. Kompetens
Arbetsplatsträff
Samverkan
December
Arbetsplatsträff
Samverkan
4 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Kvalitetsområde
Arbetslag A
Arbetslag B
Arbetslag C
Arbetslag D
Självvärdering
rektor
A. Utveckling och lärande
1
2
2
2
1
B. Trygghet och trivsel
1
1
1
1
C. Barns delaktighet i lärprocessen
1
1
1
1
D. Arbetssätt och pedagogroll
2
3
2
1
1
E. Föräldrainflytande
1
4
1
1
1
F. Organisation
1
1
1
G. Styrning och ledarskap
1
1
1
1
1
H. Kommunikation
3
3
1
1
1 och 3
I. Kompetens
2
3
3
2
J. Resursutnyttjande
1
2
K. Image
1
1
2
2
1
1
1
1. Grundfakta och förutsättningar
Förskolorna Guldregnet, Gersnäs och Lasstorp tillhör samma samordningsområde och har en
gemensam förskolechef. I området finns i dagsläget 250 barn och 40 pedagoger. Guldregnet
har under året utökats från tre till fem avdelningar. Barnen är uppdelade på avdelningarna
efter ålder. Förskolan har en tydlig struktur med inplanerade och återkommande möten såsom
arbetsplatsträffar, samverkan, områdesråd, husmöten, veckomöten, förskollärar- och
barnskötarträffar. Pedagogerna är ett stort arbetslag där alla pedagoger på förskolan ingår.
Gemensamma rutiner och förhållningssätt är viktigt för att underlätta samarbete mellan
avdelningarna och även då pedagoger och barn byter avdelning. Personalrotation ser man
positivt på då det främjar tryggheten för barn och personal och bidrar till utveckling av
verksamheten
Barn
Antal barn innevarande läsår
Avläsningsdatum
15/3
Pojkar
Flickor
Totalt
15/10
20
37
57
5 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Barn med utländsk bakgrund
Alla barn med utländsk bakgrund enligt
nedanstående definition* 15/10
Pojkar
Flickor
Antal barn med
utländsk bakgrund
Totalt antal barn
inskrivna
%
22
57
39%
11
11
20
37
55%
30%
Barb som avläsningsdatum 15/10 varit i
Sverige kortare tid än 3 år
Pojkar
Flickor
*Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands
Modersmål och svenska som andra språk
Antal
Barn som erhåller modersmålsstöd
Totalt antal barn inskrivna
%
Pojkar
Flickor
Personal
Personalresurser
Avläsningsdatum
Antal anställda i
pedagogisk verksamhet
(ej elevassistent)
Varav antal med
förskollärarexamen
Varav antal med
Varav övriga
förskollärarlegitimation
15/3
Redovisas ej 2014
Redovisas ej 2014
Redovisas ej 2014
Redovisas ej 2014
8.25
5
2
4
15/10
Avläsningsdatum
Totalt antal anställda
(ej elevassistent)
omräknat i
helårsarbetare
Antal barn per
helårsarbetare
Antal elevassistenter
Totalt antal
elevassistenter
omräknat i
heltider
15/3
Redovisas ej 2014
Redovisas ej 2014
Redovisas ej 2014
Redovisas ej
2014
8.25%
6.9%
2
1
15/10
6 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Resultat
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
F.
Organisa
tion
Förskolans
organisation
har en tydlig
struktur.
Förskolan är
organiserad i
grupper
utifrån
barnens
behov och
intressen.
Förskolechef
en har
metoder för
att följa upp
sin
organisation.
Förskolan
har ett
välfungerand
e
beslutssyste
m.
Förskolan
har
utformade
och
förankrade
uppdrag på
flera nivåer.
Förskolan
har en
effektiv
mötesstruktu
r som stödjer
dialog.
Förskolan
har en väl
fungerande
organisation i
arbetslag och
ledning som
garanterar en
god daglig
verksamhet.
Förskolan
utvärderar
kontinuerligt
sin
organisation
och
mötesstruktu
r.
Arbetslagen
tar fullt
ansvar för
och följer
upp varje
barns
utveckling
och lärande.
Arbetslagen
prioriterar
och fördelar
arbetsuppgift
er.
Förskolan
har en
organisation
som stödjer
utveckling
och som
utvecklas
med sitt
uppdrag.
Organisation
ens alla delar
samverkar
och ökar
därigenom
successivt
måluppfyllel
sen.
Förskolan
utvärderar
systematiskt
att den egna
organisatione
n stödjer
genomförand
et av det
nationella
uppdraget.
Analys beträffande organisation och personalresurser
Guldregnet startade augusti 2013 med tre grupper. I oktober delades barnen in i åldersgrupper, två
grupper med barn i åldern 1-3 år och en grupp med barn 3-5 år. Barnantalet har succesivt ökat och
from 1 maj hade vi fyra grupper. Vi har under året provat olika sätt att dela grupperna för att
tillgodose alla barns behov. Personalen och förskolechefen utvärderar ständigt organisationen för
att få den så bra som möjligt. Veckomöte med förskolechef sker varje vecka. Arbetsplatsträffar och
husmöten en gång i månaden. Avdelningsplaneringar har man en gång i veckan. Förskolechefens
kontor finns på förskolan för att snabbt kunna stödja, finnas med vid planering och organisation av
förskolan. Personalen har olika ansvarsområden som t.ex. språkombud, natur och teknik mm.
Styrkor
En engagerad personal som vill utveckla en Reggio Emilia inspirerad förskola. Förskolechef finns
nära verksamheten och har daglig dialog med personalen. Nya fina lokaler som ger goda
möjligheter att utveckla en väl fungerande och organiserad förskola.
Förbättringsområden
• Effektivare möten.
• Utvärderingsmetoder för att utveckla organisationen.
Åtgärder för förbättring
• Avdelningsplaneringar med dagordning.
• Utvärdera organisationen kontinuerligt
7 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
1.2 Styrning och ledarskap
All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention.
Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det
övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet.
Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (LPFÖ 98/10)
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett
barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden)
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att
utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas,
dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns
erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också
kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras
kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig och meningsfull.
Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och
genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar
ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka
åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt
i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av
utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster
ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10)
Resultat
Qualis
G.
Styrning och
ledarskap
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Förskolan har
egna
prioriterade
verksamhetsm
ål utifrån de
nationella
målen.
Föräldrarna
känner till
förskolans
egna
prioriterade
verksamhetsm
ål.
Förskolan har
ett ledarskap
på alla nivåer
som skapar
förståelse och
delaktighet.
Det finns
fungerande
mål och
utvärdering på
alla nivåer som
ligger till grund
för fortsatt
utveckling.
Förskolechefe
n stimulerar
till stor
variation i
arbetet med
genomförande
t av förskolans
mål.
Mål och
utvärdering
utgör grund
för
systematiska
förbättringar.
Personalen
känner till
förskolans
egna
prioriterade
verksamhetsm
ål.
Förskolan
dokumenterar
och utvärderar
sina egna
prioriterade
verksamhetsm
ål.
Ledarskapet är
tydligt och
strategiskt på
alla nivåer.
Det finns ett
tydligt
ledarskap för
lärandet i alla
delar av
verksamheten.
Förskolan har
strategier för
att koppla nya
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet till
förskolans mål
och långsiktiga
kvalitetsutveck
ling.
Förskolan har
påbörjat ett
kvalitetsarbete
.
Förskolan har
ett öppet och
tillgängligt
ledarskap på
alla nivåer.
Förskolechefe
n ser till att
förskolan
kontinuerligt
planerar, följer
upp och
utvecklar
utbildningen.
Förskolechefe
n uppmuntrar
pedagogerna
att analysera
och bepröva
sina egna
erfarenheter
och jämföra
dem med
andras.
All personal är
väl insatt i och
känner sig
delaktig i det
systematiska
kvalitetsarbete
t.
Förskolan har
en långsiktig
plan för
kvalitetsutveck
ling, som har
sin grund i
utvärderingar
och påvisade
effekter på
undervisninge
n.
Det
systematiska
kvalitetsarbete
t är ett
förhållningssät
t som omfattas
av all personal.
8 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Kvalitetsarbetets upplägg
Guldregnets förskola startade sina första avdelningar i augusti 2013 den sista avdelningen startade i
augusti 2014. Kvalitetsarbete i förskolan följer Bildningsnämndens kvalitets och uppföljningsplan.
Qualisprocesserna finns med i förskolans årshjul vilket har medfört att det blir mer överskådligt för
arbetslagen. Under året planeras verksamheten och följs upp enligt en bestämd struktur. Till sin
hjälp har arbetslagen och förskolechefen olika forum som arbetsplatsträffar, avdelningsmöten,
samverkan, husmöten, områdesråd, avdelningsplaneringar, förskollärarträffar, barnskötarträffar.
Pedagogerna har struktur i hur olika arbetsuppgifter fördelas under året.
Analys beträffande styrning och ledarskap
Förskolan har utformat egna prioriterade mål utifrån läroplanen. Dessa har tagits fram i
qualisdiskussioner och via svar från föräldrar, barn och personal i qualisenkäter. Genom att
synliggöra och diskutera ledarskapet har personalen blivit medvetna om sitt eget ledarskap
( steg 3)
Styrkor
Pedagogerna beskriver att en styrka är de har en tillgänglig och närvarande chef. Tre pedagoger går
Reggio Emilia utbildning och tillsammans med dem arbetar förskolan för att få ett gemensamt
förhållningssätt. Pedagogerna är engagerade och vill utveckla förskolan.
Regelbundna möten med god kommunikation på alla nivåer som präglas av ett öppet och
tillgängligt klimat.
Förbättringsområden
De prioriterade målen i verksamheten behöver tydligöras mer och diskuteras med föräldrarna.
Pedagogerna behöver tid för diskussioner kring förhållningssätt och analys av verksamheten
Åtgärder för förbättring
• Tydliggöra de prioriterade målen för föräldrar.
• All personal delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet.
1.3 Kommunikation
Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att
stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och
lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för
att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver
särskilt stöd (LPFÖ 98/10).
Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Service- och
teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch.
9 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Resultat
Qualis
H.
Kommunika
tion
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Information
ges vid
inträffade
händelser och
uppkomna
behov.
Förskolan har
metoder för
att sprida
information,
kunskaper och
erfarenheter.
Föräldrarna får
god och
kontinuerlig
information
som berör
deras barn.
Modern teknik
används för
att förbättra
service och
kommunikatio
n internt och
externt.
Förskolan har
metoder för
att samla och
ta tillvara
resultat av
omvärldsbeva
kning.
Förskolan har
strategier för
sitt deltagande
i externa
nätverk.
Förskolan har
skriftliga
rutiner för att
ta emot och
utreda
klagomål mot
utbildningen.
Förskolan har
etablerade
rutiner för att
samarbeta
med berörda
grundskolor.
Det interna
och externa
samtalsklimate
t är öppet och
förtroendefullt
.
Förskolan har
en etablerad
kommunikatio
n med
socialtjänsten,
myndigheter
och
närsamhället i
övrigt.
Förskolan har
en fungerande
pedagogisk
samverkan
med
grundskolan.
Analys beträffande kommunikation
Vid inträffade händelser och uppkomna behov ges information direkt till berörda föräldrar och
pedagoger. Genom kommunens hemsida kan föräldrar lämna klagomål som förskolechef och
pedagoger följer upp. Föräldrar kan även ge synpunkter via enkät (steg 1) Vid arbetsplatsträffar,
husmöten, förskollärarträffar och arbetslagsmöten sprids information, kunskaper och erfarenheter.
Eftersom förskolan är nystartad så finns ännu inga etablerade rutiner för samarbete med
grundskolan. Vid den dagliga kontakten får föräldrar kontinuerlig information som berör deras
barn. Utvecklingssamtal med föräldrar sker en gång per år eller oftare om föräldrar önskar. Genom
att observera pedagogerna kan jag se ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat(steg 3). Till
föräldrar ges information via samtal, lärknuten, föräldramöten, daglig kontakt, veckobrev och
anslagstavlor.
Styrkor
Ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat
Förbättringsområden
Förskolan behöver etablera rutiner för att samarbeta med grundskolan.
Åtgärder för förbättring
• Öka användningen och informera mer om webbplatsen och lärknuten.
• Mer pedagogisk samverkan med grundskolan
1.4 Kompetens
Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen och legitimation.
Av skolagens 2 kap. 34§ framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till
kompetensutveckling.
Katrineholms kommuns skolplan och verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha
minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling
av personalen.
10 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Resultat
Qualis
I.
Kompetens
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Förskolan har
en hög andel
medarbetare
med
utbildning för
arbete med
barn.
Kompetensutvecklingen
är kopplad till
individernas
och
verksamheten
s behov.
Förskolan har
gemensamma
och
individuella
kompetensutvecklingspla
ner.
Uppföljning
och
tillämpning av
genomförd
kompetensutv
eckling görs
regelbundet.
Kompetensutvecklingen
är grundad på
utvärderingar
med koppling
till förskolans
långsiktiga
utveckling.
Förskolan
avsätter
sammantaget
goda resurser
för såväl
gemensam
som individuell
kompetensutv
eckling.
Förskolan har
en hög andel
medarbetare
med
pedagogisk
högskoleutbild
ning.
Det finns en
tydlig koppling
mellan
förskolans
strävan mot
högre
måluppfyllelse
och
arbetslagens
samt
individens
kompetensutveckling.
Planer och
metoder för
kompetensutv
eckling prövas
och
uppdateras
successivt med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Förskolan har
en plan för
introduktion
av nyanställda.
Förskolan har
god
kontinuitet i
bemanningen.
Förskolan
tillämpar
framgångsrika
metoder för
att rekrytera
personal på
kort och lång
sikt.
Förskolan
arbetar aktivt
med
karriärplanerin
g för sina
medarbetare.
Pedagogerna
arbetar
genomgående
utifrån
beprövad
erfarenhet.
Kompetensportalen
Kompetensportalen används inte i området. Programmet är svårt och det ger inte den information
om pedagogernas kompetens som behövs.
Analys beträffande kompetens
I dagsläget är 10 förskollärare och 5 barnskötare som arbetar på förskolan. Alla har utbildning för
att arbeta med barn. Under hösten 2014 har förskolecheferna i kommunen tagit fram en gemensam
plan för introduktion av nyanställda (steg 1).
Bildningsförvaltningen har gemensamma mål och fortbildningsdagar för alla anställda i förskolan.
Vid det årliga medarbetarsamtalet diskuteras utbildningar som pedagogerna behöver för att kunna
utföra sitt uppdrag. Pedagogerna får även förslag på utbildningar av förskolechefen samt möjlighet
att önska sig enskild fortbildning som gagnar den enskilde att utföra sitt uppdrag (steg2). Förskolan
är Reggio Emilia inspirerad och tre pedagoger går förnärvarande Pedagogutbildningen på Reggio
Emilia institutet och dessa har i uppdrag att driva utveckling Reggio Emilias förhållningssätt vidare
på förskolan (steg3). Förskolan tar emot studenter för att kunna rekrytera förskollärare. Från hösten
är förskolan en övningsförskola för Mälardalens högskola så det finns behov av att utbilda
handledare.
Styrkor
En nystartad förskola och som har kunnat rekrytera förskollärare som vill arbeta Reggio Emilia
inspirerat.
Förskolan har enbart personal med utbildning för arbete med barn och den kompetensutveckling
som görs är kopplad till verksamheten och individernas behov. Förskolan är en övningsförskola.
11 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Förbättringsområden
Eftersom behovet av förskollärare kommer att öka när fler förskolor byggs behöver vi hitta
framgångsrika metoder för rekrytering. Utbildning av handledare via Mälardalens högskola
Åtgärder för förbättring
• Hitta framgångsrika metoder för rekrytering på kort och långsikt
• Utbilda handledare.
• Fler få gå pedagogutbildningen på Reggio Emilia institutet.
1.5 Resursutnyttjande
Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och barns olika behov. Barn och barn ska ges
stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och
barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma och stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11)
Resultat
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
J.
Resursutnyttjande
Ekonomisk
uppföljning
görs av
löpande
intäkter och
kostnader.
Budget i
balans.
Prognoser
görs i
relation till
budget och
utfall.
Förskolan
har metoder
för att skapa
delaktighet i
ekonomin.
Förskolans
resursfördeln
ing är
anpassad till
barnens
behov av
utveckling
och stöd.
Förskolechef
en
säkerställer
att stöd och
resurser finns
för det
systematiska
kvalitetsarbet
et.
Metoder för
resurshanteri
ng utvecklas
på flera
nivåer.
Tid avsätts
för
återkomman
de
diskussioner
om
kvalitetssäkri
ng av
utbildningen
dvs. innehåll
och
arbetssätt.
Effektivt
resursutnyttja
nde tillämpas
i alla delar av
verksamhete
n.
Insatta
resurser
utnyttjas väl
och leder till
goda resultat.
Alla
medarbetare
har fokus på
och tillämpar
metoder för
god
resurshanteri
ng.
Analys beträffande resursutnyttjande
Området har en ekonomi i balans och förskolechefen har kontroll på områdets totala ekonomi.
Arbetslagen får vid varje arbetsplatsträff information om budgetläget och där förs också
diskussioner kring behov av resurser. t.ex. på en avdelning där det placerades flera nyanlända barn
12 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
ökades resurser på under en viss tid. Antalet 1 och 2-åringar inskrivna på Guldregnets
småbarnsavdelningar är 39 små barn och de yngre barnen kräver fler pedagoger . Förskolechefen
gör månadsvisa uppföljningar av personalkostnader och barnpeng.
Styrkor
• Ekonomi i balans
• Förskolechef och ekonom gör prognoser efter varje månads utfall.
Förbättringsområden
• Resurshanteringsmetoder utvecklas
• Kvalitetssäkring av utbildning.
Åtgärder för förbättring
• Tid avsätts för diskussioner om kvalitetssäkring
• Metoder för resurshantering utvecklas.
1.6 Image
Guldregnet är en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Till förskolan har pedagoger sökt sig för att få
arbeta utifrån denna filosofi och är en engagerad personalgrupp i detta pågående utvecklingsarbete.
Miljön som den tredje pedagogen, Det kompetenta barnet, Medforskande pedagoger, Projekterande
arbetssätt och Pedagogisk dokumentation är begrepp som vi tar till oss och gör till våra. Miljön på
förskolan tänker vi ska vara utforskningsbar med material som är ett komplement till det vi tror att
barnen möter i sina hem. Vår barnsyn är att barn har stor kompetens, de upptäcker och utforskar sin
omvärld med stöd av närvarande och medforskande pedagoger. Förskolan har ett gemensamt tema
sedan hösten 2014, Tema Vatten. I temat vill vi att barnen ska få utforska vattnets möjligheter,
undersöka hur vatten beter sig och uppleva vatten med alla sina sinnen. I den pedagogiska
dokumentationen ser vi vad barnen är intresserade av och med utgångspunkt i detta skapar vi
möjligheter för barnen att få utforska sina intressen.
Resultat
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
K.
Image
Förskolan
gör försök att
påverka sin
image.
Förskolans
olika
verksamheter
bidrar till
förskolans
image.
Förskolan
följer upp
hur imagen
har påverkats
av de egna
insatserna.
Förskolan
har flera
metoder för
att informera
om sin
verksamhet
och
marknadsför
a sig själv.
Förskolans
image
speglar den
faktiska
verksamhete
n.
Förskolan
har metoder
för att
kontinuerligt
utvärdera och
förbättra sin
image.
Imagen
speglar
förskolans
förmåga att
genomföra
det nationella
uppdraget.
Förskolan
har en god
image.
Förskolan är
känd för att
nå goda
resultat
utifrån sina
förutsättning
ar.
Förskolan
har bibehållit
eller
förbättrat sin
image över
tid.
Förskolan
arbetar
systematiskt
med
utvecklingen
av sin image.
13 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Analys beträffande image
Förskolan som bara är ett år har snabbt fått ett gott rykte. Antal sökande till förskoleplats på
Guldregnet har ökat. Pedagogerna påverkar ryktet genom att prata gott och positivt om
förskolan(1) Förskolan har nya lokaler och fin utemiljö. Pedagogerna är på gång att utveckla
lärknuten och kommunens hemsida.
Styrkor
Förskolan har ett gott rykte och de är just nu många barn i kö till Guldregnet. Det är nya fina
lokaler och fin utemiljö. Pedagogerna är positiva och engagerade i förskolans verksamhet.
Förbättringsområden
Förskolan behöver marknadsföra sig på kommunens hemsida och i lärknuten. Förskolan behöver
profilera sig mer som en Reggio Emilia inspirerad förskola
Åtgärder för förbättring
• Utveckla Guldregnets hemsida
• Lägga ut information om verksamheten på lärknuten.
• Profilera förskolan som en Reggio Emilia inspirerad förskola.
2. Huvudprocesser och resultat
2.1Utveckling och lärande
Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri
grundutbildning.
Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildare en helhet.
Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda
lärandet samt ta till vara och stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet
och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter,
intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet
(LPFÖ 98/10).
Förmågan att upptäcka och använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer
framträdande roll.
I skolplanen för åren 2012-2014 lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett
vardagsarbete som präglas av variation och som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och
lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar och utreder stödbehov
tidigt och att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan
stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare.
14 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Resultat
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
A.
Utveckling
och lärande
Lärandemiljö
n är öppen,
innehållsrik
och
inbjudande
Utforskande,
nyfikenhet
och lust att
lära utgör
grunden för
den
pedagogiska
verksamhete
n.
Handlingspla
ner används
för arbetet
med barn i
behov av
särskilt stöd.
Förskolan
har metoder
för att följa
upp och
dokumentera
varje barns
allsidiga
utveckling
och lärande.
Förskollärarn
a tar ett
särskilt
ansvar för
det
pedagogiska
arbetet i
förskolan.
Förskolan
har tillgång
till
specialpedag
ogisk
kompetens.
Barnen
stimuleras
och utmanas
i sin sociala
utveckling.
Förskolan
arbetar aktivt
med språkoch
kommunikati
onsutveckling,
matematik,
naturvetensk
ap och
teknik.
Förskolan
planerar,
följer upp
och utvecklar
utbildningen
kontinuerligt
för att öka
varje barns
möjligheter
till
utveckling
och lärande.
Pedagogerna
stimulerar
och utmanar
varje barns
utveckling
och lärande.
Olika former
av
dokumentati
on och
utvärdering
används
regelbundet
för att följa
upp barnens
utveckling
och lärande.
Förskolan
har fokus på
språk och
kommunikati
on i alla
situationer.
Förskolan
lägger stor
vikt vid miljö
– och
naturvårdsfrågor.
Förskolan
har skapat ett
klimat där
barnen
stimuleras att
lära av
varandra.
Förskollärarn
a tar ett
särskilt
ansvar för att
resultat av
dokumentati
on,
uppföljningar
och
utvärderingar
används för
att utveckla
förskolans
kvalitet.
Förskolan
följer en
tydlig plan
för varje
barns språk–
och
kommunikati
onsutveckling.
Förskolan
följer en
tydlig plan
för att
utveckla
varje barns
förståelse för
matematik,
naturvetensk
ap och
teknik.
Förskolan
bedriver
systematisk
metodutveckl
ing avseende
utveckling
och lärande
med
utgångspunkt
i
forskningsrö
n och
beprövad
erfarenhet.
Analys beträffande kunskaper och färdigheter
Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande genom att materialet är synligt och
tillgängligt för barnen. Pedagogerna är närvarande och lyhörda för barnens nyfikenhet. Eftersom
det finns många 1 och 2 – åringar inskrivna på Guldregnet så finns pedagogerna på golvet nära
barnen, för att utmana barnen i deras utforskande och lärande. Handlingsplaner för barn i behov av
särskilt stöd upprättas tillsammans med elevhälsans pedagoger. Enligt svaren i qualisenkäten får
barnen ofta visa vad de lärt sig (steg1). När jag observerar barngrupperna och jämför med i höstas
anser jag att barnen har utvecklats i sitt lärande. Guldregnets personal diskuterar kontinuerlig
kunskapssyn och barnsyn utifrån ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt.
Styrkor
Guldregnet är en nystartad förskola med engagerade pedagoger som har en stor vilja att skapa en
bra förskola. Tre pedagoger går Reggio Emilia utbildning nu och började driva ett gemensamt
projekt för hela huset under hösten.
15 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Förbättringsområden
Förskolan behöver utveckla metoder för att dokumentera barnens utveckling och lärande. För att få
gemensamt förhållningsätt på Guldregnet behöver förskolan fortsätta diskutera förhållningsätt och
barnsyn på husmöten och förskollärarträffar.
Åtgärder för förbättring
• Pedagogiska diskussioner kring förhållningssätt.
• Utveckla den pedagogiska dokumentationen.
2.2 Trygghet och trivsel
Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras,
hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung.
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (LPFÖ 98/10)
I Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet
och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och
som främjar god hälsa.
Förskolan och den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen
kapitel 6§8och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och
incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och
åtgärder. Alla medarbetare och brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också
hur föräldrarna informeras om planen.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls vikten av att barn och föräldrar känner sig trygga i de
pedagogiska verksamheterna.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja
jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så
att olikheter möts och integration främjas.
16 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Resultat
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
B.
Trygghet
och trivsel
Förskolans
fysiska miljö
upplevs som
trygg och
säker.
Förskolan
har
förankrade
metoder för
att ge varje
barn
tillsammans
med sina
föräldrar en
god
introduktion i
förskolan.
Förskolan
har
dokumentera
de
säkerhetsruti
ner.
Förskolan
arbetar aktivt
för att skapa
ett klimat
som präglas
av trygghet
och trivsel.
Engagemang
präglar
förskolan.
Förhållandet
inom
personalgrup
pen samt
mellan
personal och
barn
kännetecknas
av förtroende
och
ömsesidig
respekt.
Förskolan
har
förankrade
metoder för
att förhindra
diskriminerin
g och
kränkande
behandling
Förskolan
har en
dokumentera
d gemensam
värdegrund
som
synliggörs i
det dagliga
arbetet.
Förskolan
arbetar aktivt
och medvetet
för att
påverka och
stimulera
barnen att
omfatta vårt
samhälles
grundläggan
de
demokratiska
värderingar.
Förskolan
arbetar
utifrån
förankrade
metoder för
att varje barn
ska utveckla
förståelse för
allas lika
värde.
Varje barn
ges utrymme
att reflektera
över etiska
dilemman
och
livsfrågor i
vardagen.
Förskolan
bedriver ett
systematiskt
förbättringsar
bete när det
gäller
värdegrundsa
rbete med
utgångspunkt
i
forskningsrö
n och
beprövad
erfarenhet.
Förskolan
har ett
förebyggand
e och
dokumentera
t arbete för
att förhindra
diskriminerin
g och
kränkande
behandling
Pedagogerna
har ett
gemensamt
förhållningss
ätt och
bemötande
som
genomsyrar
hela
verksamhete
n.
Förskolan
mäter och
följer
kontinuerligt
upp barnens
trygghet,
trivsel och
säkerhet.
Förskolans
metoder för
att
hantera
konflikter
och förhindra
diskriminerin
g och
kränkande
behandling
utvärderas
kontinuerligt.
Analys beträffande trygghet och trivsel
Guldregnet startade i augusti 2013. Under höstterminen och fram till december 2014 har det
skolats in c:a 60 barn. Förskolechef och pedagoger bestämde att fokusera på målet att alla barn ska
känna sig trygga och trivas på förskolan. Pedagogerna är närvarande pedagoger, som ser lyssnar
bekräftar observerar varje barn. Förskolan använder pedagogisk dokumentation och fokuserar på
trygghet, glädje och lärande. Avdelningarna har i arbetet kommit olika långt, men alla har börjat
dokumentera barnens trygghet. Arbetet med att förebygga och dokumentera arbetet för att
förhindrande kränkande behandling pågår nu, genom att pedagogerna diskuterar och skriver en
likabehandlingsplan. Förskolans pedagoger diskuterar nu också ett gemensamt förhållningssätt som
ska genomsyra hela verksamheten
Styrkor
• Ett stort engagemang hos pedagogerna
• Alla pedagoger enades om att fokusera på trygghet och trivsel.
• Närvarande pedagoger.
17 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Förbättringsområden
• Ett gemensamt förhållningssätt på hela förskolan.
• Bygga upp och förankra en Reggio Emilia inspirerad förskola
Åtgärder för förbättring
• Alla pedagoger på förskolan diskutera ett gemensamt förhållningssätt.
• Utbildning i Reggio Emilias filosofi.
• Färdigställa och förankra likabehandlingsplanen.
2.3 Barns delaktighet i lärprocessen
Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda
egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i
förhållande till barnets ålder och mognad.
I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt
efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen
själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska
verksamheten (Lpfö 98).
Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse och engagemang
samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all
personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov och
önskemål.
Barn ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10)
Resultat
Qualis
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
C.
Barns
delaktighet i
lärprocessen
Barnens
intresse,
förmågor och
behov
präglar den
pedagogiska
verksamhete
ns
utformning
Lärandemiljö
n skapar
goda
förutsättning
ar för
barnens
delaktighet.
Pedagogerna
följer upp
arbetet med
barnens
delaktighet
Barnen
uppmuntras
att göra egna
val i sitt
lärande.
Varje barns
lärprocesser
dokumentera
s
kontinuerligt
och
synliggörs
för barnet
och
föräldrarna
Det finns en
tydlig
koppling
mellan
utvecklings
samtalet och
förskolans
arbete med
barnets
utveckling
och lärande.
Barnen ges
möjlighet att
medverka i
kvalitetsarbet
et.
Varje barn
stimuleras att
reflektera
över sitt
lärande.
Varje barn
görs
medvetet om
olika sätt att
lära.
Varje barn är
delaktigt i
dokumentati
onen av sitt
lärande.
Alla
pedagoger
bedriver
genom
dokumentati
on och
utvärdering
ett
systematiskt
arbete för att
få barnen att
reflektera
över sitt
lärande.
Ett
systematiskt
arbete
bedrivs för
att öka
barnens
delaktighet i
lärprocessen
med
utgångspunkt
i
forskningsrö
n och
beprövad
erfarenhet.
Barnen har
ett reellt
inflytande
över
arbetssätt
och
verksamhete
ns innehåll.
18 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen
Barnens och intresse och behov ligger till grund för verksamheten. Lärandemiljöerna är anpassade
efter barnets ålder, intressen och materialet inspirerar till lek. Förskolan diskuterar ett gemensamt
förhållningssätt där pedagogerna är närvarande och ser till varje barns förmåga, intresse och
nyfikenhet (1) Förskolan planerar för ett gemensamt tema med projekt som utgår ifrån barnens
intressen där man tar tillvara på de 100 språken (100 språk är en metafor för barnens uttryckssätt
och hur vi kommunicerar i samspel med sin omgivning)
Styrkor
Tre pedagoger går pedagogutbildning på Reggioinstitutet och de kommer driva projekt på
förskolan. Alla pedagoger är nyfikna och intresserade av att arbeta Reggio Emelia inspirerat
Förbättringsområden
• Förskolan behöver utveckla metoder för att dokumentera varje enskild barns utveckling och
lärande.
• Synliggöra barns delaktighet genom pedagogisk dokumentation.
Åtgärder för förbättring
• Arbeta vidare med att utveckla pedagogisk dokumentation
•
Ge varje barn möjlighet att reflektera kring det egna lärande
2.4 Arbetssätt och pedagogroll
Av skolagens 1 kap. 5§ framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Resultat
Qualis
D. Arbetssätt
och
pedagogroll
Steg 1
Materialet
finns
tillgängligt för
barnen.
Leken ligger
till grund för
allt lärande.
Arbetssätt och
pedagogroll
präglas av
variation och
flexibilitet.
Steg 2
Kreativitet och
skapande
präglar
arbetssätt och
lärande.
Pedagogerna
stimulerar och
utmanar
barnen i att
utveckla
självständighet
och tillit till sin
egen förmåga.
Pedagogerna
dokumenterar
och omprövar
regelbundet
arbetssätt och
arbetsformer.
Steg 3
Verksamheten
är rolig,
stimulerande
och lärorik för
alla barn.
Barnen
uppmuntras till
många
uttrycksformer
som lek, bild,
rörelse, sång
och musik
samt dans och
drama.
Arbetssätt och
arbetsformer
dokumenteras
och utvärderas
regelbundet i
arbetslagen.
Steg 4
Pedagogerna
utmanar
barnen att
pröva olika
lösningar av
egna och
andras
problem.
Pedagogerna
använder
gemensamma
former för
dokumentation
av den
pedagogiska
verksamheten.
Utvärderingarn
a bidrar till
undervisninge
ns och den
pedagogiska
verksamhetens
utveckling.
Steg 5
Steg 6
En samsyn kring
Det finns en
kunskapsbegrepp tydlig
och kunskaps progression i
utveckling
förskolans
präglar
arbetssätt
pedagogernas
utifrån varje
arbete med
barns
barnens lärande.
förutsättning
ar.
Pedagogerna
reflekterar
Pedagogerna
regelbundet över
stimulerar
sin egen roll i
och utmanar
relation till
varje barns
barnens
utveckling
utveckling och
och lärande.
lärande.
Olika arbetssätt
och arbetsformer
utvärderas och
jämförs med
varandra för att
ta reda på vilka
arbetssätt som
har bäst effekt
för såväl
barngruppen
som varje barn.
Steg 7
Förskolan
bedriver ett
systematiskt
arbete med
utveckling av
arbetssätt och
arbetsformer
utifrån
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet
19 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Analys beträffande arbetssätt och pedagogroll
Det var ett år sedan förskolan Guldregnet öppnade tre avdelningar. I maj öppnande den fjärde
avdelning och nu i augusti öppnade den femte och sista avdelningen. Avdelningarna har skattat sig
på olika steg en del avdelningar anser sig nått steg 3 medan andra som nyligen startat skattar sig på
steg 1. Pedagogerna är närvarande och lyfter det positiva hos varje barn, de låter barnen påverka
ger dem inflytande och delaktighet (2) Genom dokumentation, reflektion i arbetslagen omprövas
arbetsätt och arbetsformer (2)
Styrkor
En ny startad förskola som arbetar Reggio inspirerat, där pedagogerna har ett stort engagemang och
är flexibla. Kreativa pedagoger som vill och har kompetens att arbeta med olika utrycksmedel. Tre
pedagoger går utbildning i Reggio Emilia.
Förbättringsområden
Diskussioner om barnsyn och förhållningssätt på husmöten och förskollärare träffar.
Pedagogerna som går Reggio Emilia utbildning har fått i uppdrag att utveckla ett Reggio Emilia
inspirerat arbetsätt.
Åtgärder för förbättring
• Gemensam barnsyn och förhållningsätt.
• Utveckla Reggio Emilia inspirerad förskola
2.5 Föräldrainflytande
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att
skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete skall
därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de
nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är
därför en förutsättning för barns och föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98).
Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10)
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov och barns
och föräldrars önskemål.
Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012- 2014 slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid
vardagar när behov föreligger.
20 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
Resultat
Qualis
E.
Föräldrainflytande
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Föräldrarna
känner till
förskolans
uppdrag och
hur
verksamheten
bedrivs.
Pedagogerna
uppmuntrar
föräldrarna att
engagera sig i
verksamheten.
Förskolan
samverkar
med
föräldrarna
kring barnets
utveckling och
lärande.
Metoder för
att göra
föräldrarna
delaktiga i
barnens
utveckling
utvärderas och
utvecklas
kontinuerligt.
Förskolan
involverar
föräldrarna i
utvärderingen
och
förbättringen
av
verksamheten.
Föräldrarna
har inflytande
över hur
förskolans
verksamhet
utformas för
att nå målen.
Nya former för
föräldrainflyta
nde utvecklas
systematiskt
och
kontinuerligt
med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Pedagogerna
tar ansvar för
att skapa en
tillitsfull
relation med
föräldrarna.
Pedagogerna
följer upp på
vilket sätt
föräldrarna vill
engagera sig i
verksamheten.
Föräldrarna
ges möjlighet
att delta i
kvalitetsarbete
t.
Förskolan
följer upp
föräldrarnas
inflytande.
Förskolan har
forum för
samråd med
föräldrarna.
Analys beträffande föräldrainflytande
Guldregnets förskolas olika avdelningar varierar i sin skattning vilket beror på att förskolans
senaste avdelning startade i augusti i år. Under inskolningen får föräldrarna information om
förskolans uppdrag och en första inblick i hur verksamheten bedrivs. Pedagogerna är medvetna om
att en god relation till föräldrarna bygger på förtroende som skapas genom ett positivt bemötande
och god kommunikation (1). För att ge föräldrar möjlighet att kunna engagera sig i barnens
förskoletid, ges regelbundet muntlig och skriftlig information hur barnets dagar på förskolan ser ut.
Detta sker exempelvis genom vardagliga samtal, planerade samtal/möten och via lärknuten. Genom
områdesråd ges föräldrarna möjlighet att lyfta frågor kring verksamheters innehåll och utveckling.
Styrkor
Pedagogerna är medvetna om betydelsen av en god relation med föräldrarna. Nyanställda
pedagoger som är engagerade med många nya och goda idéer. Under höstterminen utbildas
förskollärare i utvecklingssamtalets upplägg och innehåll
Förbättringsområden
Följa upp föräldrainflytande och involvera föräldrar i utvärdering, förbättringar av verksamheten.
Åtgärder för förbättring
• Få fler föräldrar att svara på qualisenkäten exempelvis få den översatt till flera språk.
• Ett projekt/ tema arbete pågår som dokumenteras för att göra föräldrar mer delaktiga i
barnens utveckling och lärande.
21 (21)
Datum
Vår beteckning
2014-11-26
3. Redovisning av prioriterade mål
Det här Guldregnets första kvalitetsredovisning så det finns inga prioriterade mål att redovisa.
3.2. Planerade prioriterade mål 2015
Guldregnet är en relativt nyöppnad förskola i Katrineholm. Det är många rutiner och
tillvägagångssätt som ska struktureras och landa i verksamheten. Det vi valt att prioritera utifrån
personalens skattningar i qualis är kopplade till Föräldrainflytande och till att utveckla Reggio
Emilia-inspirationen på förskolan.
Vad?
Metod?
Vilka/Vilket
område?
När? (tidsperiod)
Analys/Utvärdering
Information till
föräldrarna om
förskolans
verksamhet
(prioriterade
mål, temaarbete
mm)
Väggdokumentation, Föräldrainflytande Arbeta fram
Lärknuten, Hembrev
metoder under
våren 2015
Pedagoger
Öka
svarsfrekvensen
på
qualisenkäterna
till föräldrar
Fördjupa,
förtydliga och
utveckla
förskolans
Reggio Emiliainspiration
Bjuda in till Öppet
Hus då vi har tolkar
till hjälp för
föräldrarna för att
svara på enkäten.
Fortsatta
diskussioner kring
verksamhet, barnsyn
och förhållningssätt
Utveckla den
pedagogiska
dokumentationen
Fler får gå
Pedagogutbildningen
via RE Institutet
Föräldrainflytande I mars-april
Förskolechef
och Pedagoger
Image, Arbetssätt
och pedagogroll,
Utveckling och
lärande,
Kompetens
Förskolechef
och Pedagoger
Under 2015
Ansvarig/-a