docKvalitetsredovisning 2014
download 
Report Transcription
Kvalitetsredovisning 2014
1 (21) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning Ert datum Er beteckning 2015-02-25 Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Guldregnet Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas (LPFÖ 09/10). Välkommen till Förskolan Guldregnet! Förskolans värdeord är Välkommen, Lust, Trygghet och Demokrati. Det är ord vi vill ska genomsyra verksamheten på Guldregnet. Förskolan präglas av ett förhållningssätt som är inspirerat av Reggio Emilias filosofi, verksamheten utgår ifrån barnens intressen och styrkor. Pedagogerna är medforskande och stödjer barnen i att Våga och Vilja Upptäcka, Utforska och Erövra omvärlden. 2 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 SAMMAFATTANDE INLEDNING ............................................................ 3 Kvalitetsarbetets upplägg ........................................................................................................................................ 3 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ......................... 4 Barn .......................................................................................................................................................................... 4 Personal.................................................................................................................................................................... 5 Resultat .................................................................................................................................................................... 6 Analys beträffande organisation och personalresurser ........................................................................................... 6 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP ..................................................................................................................................... 7 Resultat .................................................................................................................................................................... 7 Kvalitetsarbetets upplägg ........................................................................................................................................ 8 Analys beträffande styrning och ledarskap .............................................................................................................. 8 1.3 KOMMUNIKATION .................................................................................................................................................... 8 Analys beträffande kommunikation......................................................................................................................... 9 1.4 KOMPETENS ............................................................................................................................................................. 9 Resultat .................................................................................................................................................................. 10 Kompetensportalen ................................................................................................................................................ 10 Analys beträffande kompetens .............................................................................................................................. 10 1.5 RESURSUTNYTTJANDE ........................................................................................................................................... 11 Resultat .................................................................................................................................................................. 11 Analys beträffande resursutnyttjande ................................................................................................................... 11 1.6 IMAGE .................................................................................................................................................................... 12 Resultat .................................................................................................................................................................. 12 Analys beträffande image ...................................................................................................................................... 13 2. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT ............................... 13 2.1UTVECKLING OCH LÄRANDE ................................................................................................................................... 13 Analys beträffande kunskaper och färdigheter...................................................................................................... 14 2.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL ....................................................................................................................................... 15 Analys beträffande trygghet och trivsel ................................................................................................................. 16 2.3 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN ................................................................................................................. 17 Resultat .................................................................................................................................................................. 17 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen ............................................................................................. 18 2.4 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL .......................................................................................................................... 18 Resultat .................................................................................................................................................................. 18 Analys beträffande arbetssätt och pedagogroll..................................................................................................... 19 2.5 FÖRÄLDRAINFLYTANDE ......................................................................................................................................... 19 Resultat .................................................................................................................................................................. 20 Analys beträffande föräldrainflytande ................................................................................................................... 20 3. REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ....................................... 21 DET HÄR GULDREGNETS FÖRSTA KVALITETSREDOVISNING SÅ DET FINNS INGA PRIORITERADE MÅL ATT REDOVISA. .. 21 3.2. PLANERADE PRIORITERADE MÅL 2015 .......................................................................................................................... 21 3 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Sammafattande inledning Guldregnet bildar tillsammans med förskolorna Gersnäs och Lasstorp samordningsområde Nord. Området ligger i Katrineholms norra del med gångavstånd till både centrum och natur. Förskolan har under året byggts ut, i januari fanns det tre avdelningar och utökades sedan i maj och i augusti. Förskolan har nu fem avdelningar, på Vilja och Våga går de yngsta barnen (1-2år), på Upptäcka och Utforska mellanbarnen (2-3år) och på Erövra de äldsta barnen (4-5år). Guldregnet är en Reggio Emilia inspirerad förskola. Tre av förskollärarna går Pedagogutbildningen via Reggio Emilia Institutet för att fördjupa sig i denna filosofi och kunna sprida detta i arbetslaget. Förskolan har en stor gård, den är uppdelad i flera mindre gårdar som bjuder på möjlighet till olika aktiviteter. De inre miljöerna är ljusa och nyrenoverade och är inredda i olika lärmiljöer utifrån barnens ålder och intressen. Lokalerna inbjuder till möten över avdelningarna i t ex gemensamma ateljéer, matsalar och rörelserum. Kvalitetsarbetets upplägg Kvalitetsarbete i förskolan följer Bildningsnämndens kvalitets och uppföljningsplan. Qualis processerna finns med i förskolans årshjul vilket har medfört att det blir mer överskådligt när förskolan ska arbeta med de olika processerna. Efter arbetslagets skattning i de olika processerna tar förskolan fram förbättringsåtgärder och vid varje kvalitetsredovisning prioriteras några mål. Dessa mål ska vara synligt för föräldrar barn och pedagoger. Januari Utveckling och lärande. Kompetens utvecklingsdag Arbetsplatsträff Husmöte Samverkan Februari Trygghet och trivsel Resursutnyttjande Kvalitetsredovisningen. Arbetsplatsträff Samverkan Mars Lönesamtal. Arbetsmiljörond/ brandrond. Samverkan April Barns delaktighet i lärprocessen Organisation Kompetens Utvecklingsdag Arbetsplatsträff Samverkan Maj Styrning och ledning Arbetsplatsträff Samverkan Juni Utveckling och lärande Utvärdering Juli Sommarupphåll Augusti Arbetsätt och pedagogroll Image Kompentensutvecklingsdag Arbetsplatsträff Samverkan September Arbetsplatsträff Samverkan Likabehandlings Plan Brandövning Oktober Föräldrainflytande Kommunikation Medarbetarsamtal Arbetsplatsträff Samverkan November Styrning och ledning. Kompetens Arbetsplatsträff Samverkan December Arbetsplatsträff Samverkan 4 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Kvalitetsområde Arbetslag A Arbetslag B Arbetslag C Arbetslag D Självvärdering rektor A. Utveckling och lärande 1 2 2 2 1 B. Trygghet och trivsel 1 1 1 1 C. Barns delaktighet i lärprocessen 1 1 1 1 D. Arbetssätt och pedagogroll 2 3 2 1 1 E. Föräldrainflytande 1 4 1 1 1 F. Organisation 1 1 1 G. Styrning och ledarskap 1 1 1 1 1 H. Kommunikation 3 3 1 1 1 och 3 I. Kompetens 2 3 3 2 J. Resursutnyttjande 1 2 K. Image 1 1 2 2 1 1 1 1. Grundfakta och förutsättningar Förskolorna Guldregnet, Gersnäs och Lasstorp tillhör samma samordningsområde och har en gemensam förskolechef. I området finns i dagsläget 250 barn och 40 pedagoger. Guldregnet har under året utökats från tre till fem avdelningar. Barnen är uppdelade på avdelningarna efter ålder. Förskolan har en tydlig struktur med inplanerade och återkommande möten såsom arbetsplatsträffar, samverkan, områdesråd, husmöten, veckomöten, förskollärar- och barnskötarträffar. Pedagogerna är ett stort arbetslag där alla pedagoger på förskolan ingår. Gemensamma rutiner och förhållningssätt är viktigt för att underlätta samarbete mellan avdelningarna och även då pedagoger och barn byter avdelning. Personalrotation ser man positivt på då det främjar tryggheten för barn och personal och bidrar till utveckling av verksamheten Barn Antal barn innevarande läsår Avläsningsdatum 15/3 Pojkar Flickor Totalt 15/10 20 37 57 5 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Barn med utländsk bakgrund Alla barn med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 Pojkar Flickor Antal barn med utländsk bakgrund Totalt antal barn inskrivna % 22 57 39% 11 11 20 37 55% 30% Barb som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Pojkar Flickor *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Barn som erhåller modersmålsstöd Totalt antal barn inskrivna % Pojkar Flickor Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med förskollärarexamen Varav antal med Varav övriga förskollärarlegitimation 15/3 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 8.25 5 2 4 15/10 Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/3 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 8.25% 6.9% 2 1 15/10 6 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisa tion Förskolans organisation har en tydlig struktur. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen. Förskolechef en har metoder för att följa upp sin organisation. Förskolan har ett välfungerand e beslutssyste m. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. Förskolan har en effektiv mötesstruktu r som stödjer dialog. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktu r. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgift er. Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisation ens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllel sen. Förskolan utvärderar systematiskt att den egna organisatione n stödjer genomförand et av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation och personalresurser Guldregnet startade augusti 2013 med tre grupper. I oktober delades barnen in i åldersgrupper, två grupper med barn i åldern 1-3 år och en grupp med barn 3-5 år. Barnantalet har succesivt ökat och from 1 maj hade vi fyra grupper. Vi har under året provat olika sätt att dela grupperna för att tillgodose alla barns behov. Personalen och förskolechefen utvärderar ständigt organisationen för att få den så bra som möjligt. Veckomöte med förskolechef sker varje vecka. Arbetsplatsträffar och husmöten en gång i månaden. Avdelningsplaneringar har man en gång i veckan. Förskolechefens kontor finns på förskolan för att snabbt kunna stödja, finnas med vid planering och organisation av förskolan. Personalen har olika ansvarsområden som t.ex. språkombud, natur och teknik mm. Styrkor En engagerad personal som vill utveckla en Reggio Emilia inspirerad förskola. Förskolechef finns nära verksamheten och har daglig dialog med personalen. Nya fina lokaler som ger goda möjligheter att utveckla en väl fungerande och organiserad förskola. Förbättringsområden • Effektivare möten. • Utvärderingsmetoder för att utveckla organisationen. Åtgärder för förbättring • Avdelningsplaneringar med dagordning. • Utvärdera organisationen kontinuerligt 7 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 1.2 Styrning och ledarskap All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) Resultat Qualis G. Styrning och ledarskap Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Förskolan har egna prioriterade verksamhetsm ål utifrån de nationella målen. Föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Förskolechefe n stimulerar till stor variation i arbetet med genomförande t av förskolans mål. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsm ål. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. Förskolan har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolans mål och långsiktiga kvalitetsutveck ling. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete . Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Förskolechefe n ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Förskolechefe n uppmuntrar pedagogerna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbete t. Förskolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisninge n. Det systematiska kvalitetsarbete t är ett förhållningssät t som omfattas av all personal. 8 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Kvalitetsarbetets upplägg Guldregnets förskola startade sina första avdelningar i augusti 2013 den sista avdelningen startade i augusti 2014. Kvalitetsarbete i förskolan följer Bildningsnämndens kvalitets och uppföljningsplan. Qualisprocesserna finns med i förskolans årshjul vilket har medfört att det blir mer överskådligt för arbetslagen. Under året planeras verksamheten och följs upp enligt en bestämd struktur. Till sin hjälp har arbetslagen och förskolechefen olika forum som arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, samverkan, husmöten, områdesråd, avdelningsplaneringar, förskollärarträffar, barnskötarträffar. Pedagogerna har struktur i hur olika arbetsuppgifter fördelas under året. Analys beträffande styrning och ledarskap Förskolan har utformat egna prioriterade mål utifrån läroplanen. Dessa har tagits fram i qualisdiskussioner och via svar från föräldrar, barn och personal i qualisenkäter. Genom att synliggöra och diskutera ledarskapet har personalen blivit medvetna om sitt eget ledarskap ( steg 3) Styrkor Pedagogerna beskriver att en styrka är de har en tillgänglig och närvarande chef. Tre pedagoger går Reggio Emilia utbildning och tillsammans med dem arbetar förskolan för att få ett gemensamt förhållningssätt. Pedagogerna är engagerade och vill utveckla förskolan. Regelbundna möten med god kommunikation på alla nivåer som präglas av ett öppet och tillgängligt klimat. Förbättringsområden De prioriterade målen i verksamheten behöver tydligöras mer och diskuteras med föräldrarna. Pedagogerna behöver tid för diskussioner kring förhållningssätt och analys av verksamheten Åtgärder för förbättring • Tydliggöra de prioriterade målen för föräldrar. • All personal delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. 1.3 Kommunikation Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (LPFÖ 98/10). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. 9 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Resultat Qualis H. Kommunika tion Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. Förskolan har metoder för att samla och ta tillvara resultat av omvärldsbeva kning. Förskolan har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt . Förskolan har en etablerad kommunikatio n med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. Analys beträffande kommunikation Vid inträffade händelser och uppkomna behov ges information direkt till berörda föräldrar och pedagoger. Genom kommunens hemsida kan föräldrar lämna klagomål som förskolechef och pedagoger följer upp. Föräldrar kan även ge synpunkter via enkät (steg 1) Vid arbetsplatsträffar, husmöten, förskollärarträffar och arbetslagsmöten sprids information, kunskaper och erfarenheter. Eftersom förskolan är nystartad så finns ännu inga etablerade rutiner för samarbete med grundskolan. Vid den dagliga kontakten får föräldrar kontinuerlig information som berör deras barn. Utvecklingssamtal med föräldrar sker en gång per år eller oftare om föräldrar önskar. Genom att observera pedagogerna kan jag se ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat(steg 3). Till föräldrar ges information via samtal, lärknuten, föräldramöten, daglig kontakt, veckobrev och anslagstavlor. Styrkor Ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat Förbättringsområden Förskolan behöver etablera rutiner för att samarbeta med grundskolan. Åtgärder för förbättring • Öka användningen och informera mer om webbplatsen och lärknuten. • Mer pedagogisk samverkan med grundskolan 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34§ framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Katrineholms kommuns skolplan och verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. 10 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Resultat Qualis I. Kompetens Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamheten s behov. Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutv eckling görs regelbundet. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. Förskolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutv eckling. Förskolan har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbild ning. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutv eckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda. Förskolan har god kontinuitet i bemanningen. Förskolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Förskolan arbetar aktivt med karriärplanerin g för sina medarbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Kompetensportalen används inte i området. Programmet är svårt och det ger inte den information om pedagogernas kompetens som behövs. Analys beträffande kompetens I dagsläget är 10 förskollärare och 5 barnskötare som arbetar på förskolan. Alla har utbildning för att arbeta med barn. Under hösten 2014 har förskolecheferna i kommunen tagit fram en gemensam plan för introduktion av nyanställda (steg 1). Bildningsförvaltningen har gemensamma mål och fortbildningsdagar för alla anställda i förskolan. Vid det årliga medarbetarsamtalet diskuteras utbildningar som pedagogerna behöver för att kunna utföra sitt uppdrag. Pedagogerna får även förslag på utbildningar av förskolechefen samt möjlighet att önska sig enskild fortbildning som gagnar den enskilde att utföra sitt uppdrag (steg2). Förskolan är Reggio Emilia inspirerad och tre pedagoger går förnärvarande Pedagogutbildningen på Reggio Emilia institutet och dessa har i uppdrag att driva utveckling Reggio Emilias förhållningssätt vidare på förskolan (steg3). Förskolan tar emot studenter för att kunna rekrytera förskollärare. Från hösten är förskolan en övningsförskola för Mälardalens högskola så det finns behov av att utbilda handledare. Styrkor En nystartad förskola och som har kunnat rekrytera förskollärare som vill arbeta Reggio Emilia inspirerat. Förskolan har enbart personal med utbildning för arbete med barn och den kompetensutveckling som görs är kopplad till verksamheten och individernas behov. Förskolan är en övningsförskola. 11 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Förbättringsområden Eftersom behovet av förskollärare kommer att öka när fler förskolor byggs behöver vi hitta framgångsrika metoder för rekrytering. Utbildning av handledare via Mälardalens högskola Åtgärder för förbättring • Hitta framgångsrika metoder för rekrytering på kort och långsikt • Utbilda handledare. • Fler få gå pedagogutbildningen på Reggio Emilia institutet. 1.5 Resursutnyttjande Av skolagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och barns olika behov. Barn och barn ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma och stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Förskolans resursfördeln ing är anpassad till barnens behov av utveckling och stöd. Förskolechef en säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbet et. Metoder för resurshanteri ng utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkomman de diskussioner om kvalitetssäkri ng av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttja nde tillämpas i alla delar av verksamhete n. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshanteri ng. Analys beträffande resursutnyttjande Området har en ekonomi i balans och förskolechefen har kontroll på områdets totala ekonomi. Arbetslagen får vid varje arbetsplatsträff information om budgetläget och där förs också diskussioner kring behov av resurser. t.ex. på en avdelning där det placerades flera nyanlända barn 12 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 ökades resurser på under en viss tid. Antalet 1 och 2-åringar inskrivna på Guldregnets småbarnsavdelningar är 39 små barn och de yngre barnen kräver fler pedagoger . Förskolechefen gör månadsvisa uppföljningar av personalkostnader och barnpeng. Styrkor • Ekonomi i balans • Förskolechef och ekonom gör prognoser efter varje månads utfall. Förbättringsområden • Resurshanteringsmetoder utvecklas • Kvalitetssäkring av utbildning. Åtgärder för förbättring • Tid avsätts för diskussioner om kvalitetssäkring • Metoder för resurshantering utvecklas. 1.6 Image Guldregnet är en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Till förskolan har pedagoger sökt sig för att få arbeta utifrån denna filosofi och är en engagerad personalgrupp i detta pågående utvecklingsarbete. Miljön som den tredje pedagogen, Det kompetenta barnet, Medforskande pedagoger, Projekterande arbetssätt och Pedagogisk dokumentation är begrepp som vi tar till oss och gör till våra. Miljön på förskolan tänker vi ska vara utforskningsbar med material som är ett komplement till det vi tror att barnen möter i sina hem. Vår barnsyn är att barn har stor kompetens, de upptäcker och utforskar sin omvärld med stöd av närvarande och medforskande pedagoger. Förskolan har ett gemensamt tema sedan hösten 2014, Tema Vatten. I temat vill vi att barnen ska få utforska vattnets möjligheter, undersöka hur vatten beter sig och uppleva vatten med alla sina sinnen. I den pedagogiska dokumentationen ser vi vad barnen är intresserade av och med utgångspunkt i detta skapar vi möjligheter för barnen att få utforska sina intressen. Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Förskolan gör försök att påverka sin image. Förskolans olika verksamheter bidrar till förskolans image. Förskolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. Förskolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsför a sig själv. Förskolans image speglar den faktiska verksamhete n. Förskolan har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. Förskolan har en god image. Förskolan är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättning ar. Förskolan har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Förskolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. 13 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Analys beträffande image Förskolan som bara är ett år har snabbt fått ett gott rykte. Antal sökande till förskoleplats på Guldregnet har ökat. Pedagogerna påverkar ryktet genom att prata gott och positivt om förskolan(1) Förskolan har nya lokaler och fin utemiljö. Pedagogerna är på gång att utveckla lärknuten och kommunens hemsida. Styrkor Förskolan har ett gott rykte och de är just nu många barn i kö till Guldregnet. Det är nya fina lokaler och fin utemiljö. Pedagogerna är positiva och engagerade i förskolans verksamhet. Förbättringsområden Förskolan behöver marknadsföra sig på kommunens hemsida och i lärknuten. Förskolan behöver profilera sig mer som en Reggio Emilia inspirerad förskola Åtgärder för förbättring • Utveckla Guldregnets hemsida • Lägga ut information om verksamheten på lärknuten. • Profilera förskolan som en Reggio Emilia inspirerad förskola. 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Utveckling och lärande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (LPFÖ 98/10). Förmågan att upptäcka och använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren 2012-2014 lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation och som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar och utreder stödbehov tidigt och att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. 14 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling och lärande Lärandemiljö n är öppen, innehållsrik och inbjudande Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamhete n. Handlingspla ner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande. Förskollärarn a tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Förskolan har tillgång till specialpedag ogisk kompetens. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling. Förskolan arbetar aktivt med språkoch kommunikati onsutveckling, matematik, naturvetensk ap och teknik. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Olika former av dokumentati on och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande. Förskolan har fokus på språk och kommunikati on i alla situationer. Förskolan lägger stor vikt vid miljö – och naturvårdsfrågor. Förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarn a tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentati on, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Förskolan följer en tydlig plan för varje barns språk– och kommunikati onsutveckling. Förskolan följer en tydlig plan för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetensk ap och teknik. Förskolan bedriver systematisk metodutveckl ing avseende utveckling och lärande med utgångspunkt i forskningsrö n och beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper och färdigheter Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande genom att materialet är synligt och tillgängligt för barnen. Pedagogerna är närvarande och lyhörda för barnens nyfikenhet. Eftersom det finns många 1 och 2 – åringar inskrivna på Guldregnet så finns pedagogerna på golvet nära barnen, för att utmana barnen i deras utforskande och lärande. Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd upprättas tillsammans med elevhälsans pedagoger. Enligt svaren i qualisenkäten får barnen ofta visa vad de lärt sig (steg1). När jag observerar barngrupperna och jämför med i höstas anser jag att barnen har utvecklats i sitt lärande. Guldregnets personal diskuterar kontinuerlig kunskapssyn och barnsyn utifrån ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Styrkor Guldregnet är en nystartad förskola med engagerade pedagoger som har en stor vilja att skapa en bra förskola. Tre pedagoger går Reggio Emilia utbildning nu och började driva ett gemensamt projekt för hela huset under hösten. 15 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Förbättringsområden Förskolan behöver utveckla metoder för att dokumentera barnens utveckling och lärande. För att få gemensamt förhållningsätt på Guldregnet behöver förskolan fortsätta diskutera förhållningsätt och barnsyn på husmöten och förskollärarträffar. Åtgärder för förbättring • Pedagogiska diskussioner kring förhållningssätt. • Utveckla den pedagogiska dokumentationen. 2.2 Trygghet och trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och som främjar god hälsa. Förskolan och den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6§8och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls vikten av att barn och föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna. I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. 16 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. Förskolan har dokumentera de säkerhetsruti ner. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel. Engagemang präglar förskolan. Förhållandet inom personalgrup pen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminerin g och kränkande behandling Förskolan har en dokumentera d gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggan de demokratiska värderingar. Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förskolan bedriver ett systematiskt förbättringsar bete när det gäller värdegrundsa rbete med utgångspunkt i forskningsrö n och beprövad erfarenhet. Förskolan har ett förebyggand e och dokumentera t arbete för att förhindra diskriminerin g och kränkande behandling Pedagogerna har ett gemensamt förhållningss ätt och bemötande som genomsyrar hela verksamhete n. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet. Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminerin g och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Analys beträffande trygghet och trivsel Guldregnet startade i augusti 2013. Under höstterminen och fram till december 2014 har det skolats in c:a 60 barn. Förskolechef och pedagoger bestämde att fokusera på målet att alla barn ska känna sig trygga och trivas på förskolan. Pedagogerna är närvarande pedagoger, som ser lyssnar bekräftar observerar varje barn. Förskolan använder pedagogisk dokumentation och fokuserar på trygghet, glädje och lärande. Avdelningarna har i arbetet kommit olika långt, men alla har börjat dokumentera barnens trygghet. Arbetet med att förebygga och dokumentera arbetet för att förhindrande kränkande behandling pågår nu, genom att pedagogerna diskuterar och skriver en likabehandlingsplan. Förskolans pedagoger diskuterar nu också ett gemensamt förhållningssätt som ska genomsyra hela verksamheten Styrkor • Ett stort engagemang hos pedagogerna • Alla pedagoger enades om att fokusera på trygghet och trivsel. • Närvarande pedagoger. 17 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Förbättringsområden • Ett gemensamt förhållningssätt på hela förskolan. • Bygga upp och förankra en Reggio Emilia inspirerad förskola Åtgärder för förbättring • Alla pedagoger på förskolan diskutera ett gemensamt förhållningssätt. • Utbildning i Reggio Emilias filosofi. • Färdigställa och förankra likabehandlingsplanen. 2.3 Barns delaktighet i lärprocessen Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse och engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande. I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov och önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhete ns utformning Lärandemiljö n skapar goda förutsättning ar för barnens delaktighet. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Varje barns lärprocesser dokumentera s kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna Det finns en tydlig koppling mellan utvecklings samtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbet et. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära. Varje barn är delaktigt i dokumentati onen av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentati on och utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrö n och beprövad erfarenhet. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhete ns innehåll. 18 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen Barnens och intresse och behov ligger till grund för verksamheten. Lärandemiljöerna är anpassade efter barnets ålder, intressen och materialet inspirerar till lek. Förskolan diskuterar ett gemensamt förhållningssätt där pedagogerna är närvarande och ser till varje barns förmåga, intresse och nyfikenhet (1) Förskolan planerar för ett gemensamt tema med projekt som utgår ifrån barnens intressen där man tar tillvara på de 100 språken (100 språk är en metafor för barnens uttryckssätt och hur vi kommunicerar i samspel med sin omgivning) Styrkor Tre pedagoger går pedagogutbildning på Reggioinstitutet och de kommer driva projekt på förskolan. Alla pedagoger är nyfikna och intresserade av att arbeta Reggio Emelia inspirerat Förbättringsområden • Förskolan behöver utveckla metoder för att dokumentera varje enskild barns utveckling och lärande. • Synliggöra barns delaktighet genom pedagogisk dokumentation. Åtgärder för förbättring • Arbeta vidare med att utveckla pedagogisk dokumentation • Ge varje barn möjlighet att reflektera kring det egna lärande 2.4 Arbetssätt och pedagogroll Av skolagens 1 kap. 5§ framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Resultat Qualis D. Arbetssätt och pedagogroll Steg 1 Materialet finns tillgängligt för barnen. Leken ligger till grund för allt lärande. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet. Steg 2 Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer. Steg 3 Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen. Steg 4 Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Utvärderingarn a bidrar till undervisninge ns och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Steg 5 Steg 6 En samsyn kring Det finns en kunskapsbegrepp tydlig och kunskaps progression i utveckling förskolans präglar arbetssätt pedagogernas utifrån varje arbete med barns barnens lärande. förutsättning ar. Pedagogerna reflekterar Pedagogerna regelbundet över stimulerar sin egen roll i och utmanar relation till varje barns barnens utveckling utveckling och och lärande. lärande. Olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. Steg 7 Förskolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet 19 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Analys beträffande arbetssätt och pedagogroll Det var ett år sedan förskolan Guldregnet öppnade tre avdelningar. I maj öppnande den fjärde avdelning och nu i augusti öppnade den femte och sista avdelningen. Avdelningarna har skattat sig på olika steg en del avdelningar anser sig nått steg 3 medan andra som nyligen startat skattar sig på steg 1. Pedagogerna är närvarande och lyfter det positiva hos varje barn, de låter barnen påverka ger dem inflytande och delaktighet (2) Genom dokumentation, reflektion i arbetslagen omprövas arbetsätt och arbetsformer (2) Styrkor En ny startad förskola som arbetar Reggio inspirerat, där pedagogerna har ett stort engagemang och är flexibla. Kreativa pedagoger som vill och har kompetens att arbeta med olika utrycksmedel. Tre pedagoger går utbildning i Reggio Emilia. Förbättringsområden Diskussioner om barnsyn och förhållningssätt på husmöten och förskollärare träffar. Pedagogerna som går Reggio Emilia utbildning har fått i uppdrag att utveckla ett Reggio Emilia inspirerat arbetsätt. Åtgärder för förbättring • Gemensam barnsyn och förhållningsätt. • Utveckla Reggio Emilia inspirerad förskola 2.5 Föräldrainflytande Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barns och föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98). Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012- 2014 slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid vardagar när behov föreligger. 20 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 Resultat Qualis E. Föräldrainflytande Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Förskolan involverar föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten. Föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. Nya former för föräldrainflyta nde utvecklas systematiskt och kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna. Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbete t. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna. Analys beträffande föräldrainflytande Guldregnets förskolas olika avdelningar varierar i sin skattning vilket beror på att förskolans senaste avdelning startade i augusti i år. Under inskolningen får föräldrarna information om förskolans uppdrag och en första inblick i hur verksamheten bedrivs. Pedagogerna är medvetna om att en god relation till föräldrarna bygger på förtroende som skapas genom ett positivt bemötande och god kommunikation (1). För att ge föräldrar möjlighet att kunna engagera sig i barnens förskoletid, ges regelbundet muntlig och skriftlig information hur barnets dagar på förskolan ser ut. Detta sker exempelvis genom vardagliga samtal, planerade samtal/möten och via lärknuten. Genom områdesråd ges föräldrarna möjlighet att lyfta frågor kring verksamheters innehåll och utveckling. Styrkor Pedagogerna är medvetna om betydelsen av en god relation med föräldrarna. Nyanställda pedagoger som är engagerade med många nya och goda idéer. Under höstterminen utbildas förskollärare i utvecklingssamtalets upplägg och innehåll Förbättringsområden Följa upp föräldrainflytande och involvera föräldrar i utvärdering, förbättringar av verksamheten. Åtgärder för förbättring • Få fler föräldrar att svara på qualisenkäten exempelvis få den översatt till flera språk. • Ett projekt/ tema arbete pågår som dokumenteras för att göra föräldrar mer delaktiga i barnens utveckling och lärande. 21 (21) Datum Vår beteckning 2014-11-26 3. Redovisning av prioriterade mål Det här Guldregnets första kvalitetsredovisning så det finns inga prioriterade mål att redovisa. 3.2. Planerade prioriterade mål 2015 Guldregnet är en relativt nyöppnad förskola i Katrineholm. Det är många rutiner och tillvägagångssätt som ska struktureras och landa i verksamheten. Det vi valt att prioritera utifrån personalens skattningar i qualis är kopplade till Föräldrainflytande och till att utveckla Reggio Emilia-inspirationen på förskolan. Vad? Metod? Vilka/Vilket område? När? (tidsperiod) Analys/Utvärdering Information till föräldrarna om förskolans verksamhet (prioriterade mål, temaarbete mm) Väggdokumentation, Föräldrainflytande Arbeta fram Lärknuten, Hembrev metoder under våren 2015 Pedagoger Öka svarsfrekvensen på qualisenkäterna till föräldrar Fördjupa, förtydliga och utveckla förskolans Reggio Emiliainspiration Bjuda in till Öppet Hus då vi har tolkar till hjälp för föräldrarna för att svara på enkäten. Fortsatta diskussioner kring verksamhet, barnsyn och förhållningssätt Utveckla den pedagogiska dokumentationen Fler får gå Pedagogutbildningen via RE Institutet Föräldrainflytande I mars-april Förskolechef och Pedagoger Image, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Kompetens Förskolechef och Pedagoger Under 2015 Ansvarig/-a
