Budget 2016-2018 - Socialdemokraterna

Transcription

www.molndal.se
Budget/plan
Mölndals stad
2016–2018
Mölndals stad ligger söder om Göteborg och hade vid halvårsskiftet 2015 en
befolkning på 63 089 personer. Under 2016 planerar staden att producera kommunala tjänster för ungefär 4,1 miljarder kronor och det ekonomiska resultatet
beräknas till 25,9 miljoner kronor. År 2016 betalar Mölndalsborna, enligt beslut
i kommun- och regionfullmäktige, 31,74 kronor per intjänad hundralapp i skatt,
varav 20,26 kronor till Mölndals stad och 11,48 kronor till Västra Götalandsregionen.
Av 100 kronor i kommunalskatt planeras 83 kronor till skola, vård och omsorg, 4
kronor till gator, parker och kollektivtrafik, 4 kronor till kulturoch fritidsverksamhet och 9 kronor till räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd, planverksamhet
samt övrigt.
Omslagsbild: Mölndals stadshus
Foto: Sonja Skäär
INNEHÅLL
INLEDNING
Mölndals stads organisation
Kommunstyrelsens ordförande
Programförklaring Majoritet Mölndal
Hållbar utveckling
Budgetprocessen
2
3
4
7
10
VISION OCH KF-MÅL
11
EKONOMISK ÖVERSIKT
15
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
24
VERKSAMHET PER NÄMND
Byggnadsnämnden
26
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och
övriga nämnder
27
Kultur- och fritidsnämnden
29
Miljönämnden
31
Skolnämnden
32
Social- och arbetsmarknadsnämnden
34
Tekniska nämnden
36
Utbildningsnämnden
38
Vård- och omsorgsnämnden
40
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
Resultatbudget/plan 2016–2018
42
Kassaflödesbudget/plan 2016–2018
42
Balansbudget/plan 2016–2018
43
Noter
44
INDIKATORER TILL KF-MÅLEN
46
INVESTERINGAR
Investerings- och exploateringsbudget/plan, objektsvisa
anslag samt nämndanslag för inventarier med mera
Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan
52
60
ÖVRIGT
Styrprinciper för Mölndals stad
69
INLEDNING
Mölndals stads organisation
Kommunfullmäktige
Kommunrevisorerna
Valberedningen
Stadsledningsförvaltningen
Kommunstyrelsen
Serviceförvaltningen
Arbetsutskottet
Arbetsgivar- o. organisationsutskottet
Näringslivsutskottet
Planeringsutskottet
Serviceutskottet
Stadsbyggnadsförvaltning,
plan och exploatering
Kultur- och fritidsförvaltningen
Miljöförvaltningen
Miljönämnden
Skolförvaltningen
Skolnämnden
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen
Stadsbyggnadsförvaltningen
Byggnadsnämnden
Tekniska förvaltningen
Tekniska nämnden
Utbildningsförvaltningen
Utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsförvaltningen
Förbo AB
27,6%
Kvarnfallet
Mölndal AB
100%
Mölndal
Energi AB
100%
Mölndal Energi
Nät AB
100%
Mölndalsbostäder AB
100%
Faren Fastighets AB
100%
Gunnebo Slott och
Trädgårdar AB
100%
Mölndals
Parkerings AB
100%
MölnDala
Fastighets AB
100%
Mölndals Centrum
Koljan 1 Fastighets AB
100%
Valnämnden
Överförmyndarnämnden
Mölndals Centrum
Karpen 12 Fastighets AB
100%
Mandatfördelning
2014–2018
Mölndals Centrum
Byggnads Fastighets AB
100%
S 18
M 14
MP 7
FP 6
SD 6
V 4
KD 3
C 3
Affärsfastigheter
i Mölndal AB
100%
Mölndals Centrum
Fiskarna KB
100%
2
INLEDNING
Foto: Hans Wretling
Tillsammans gör vi mycket möjligt!
Stadens budgetprocess innebär att kommunfullmäktige i juni
tar ställning till verksamhetens ekonomiska utrymme för det
närmast kommande året. Det sker i form av beslut om de så
kallade ”utgiftstaken”. Utgångspunkten är att dessa därefter
endast ska påverkas genom justeringar av mer teknisk natur.
Sedan det beslutet togs har det skett stora försämringar av
kommunernas ekonomiska läge, främst under planperioden,
men även avseende 2016. Prognosen över rikets skatteunderlag har försämrats men även Mölndals utfall i skatteutjämningen samt prognosen över den egna befolkningsutvecklingen under 2015. Vid utgiftstaket bedömdes resultatet till
34 mnkr 2016, med då kända förutsättningar, vilket därefter
alltså försämrats till 26 mnkr.
De största försämringarna av prognoserna har dock skett
på planåren med anledning av en betydligt lägre medelskattekraft i riket. Budgetförslaget för planperioden innehåller
ekonomiska justeringar kopplat till verksamhetsförändringar
i form av till exempel volymförändringar, effekter av investeringar, ökade kapitalkostnader och andra tillskott. Under
2017 har det, som tidigare aviserats i plan, lagts in en neddragning motsvarande en procent av respektive kommunbidrag som ska uppnås genom metodutveckling och smarta lösningar. Senast en sådan faktor lades in var 2014 med planen
att återkomma efter tre år. Nu väljer vi att i likhet med många
andra kommuner, övergå till en årlig faktor. Från och med
2018 läggs det därför in en förändringsfaktor motsvarande
0,5 procent av kommunbidraget. Intäktsfinansierade verksamheter som lokalförsörjning, serviceförvaltning och IT ska
genomföra motsvarande förändring inom sin verksamhet och
därmed hålla nere sina prisjusteringar motsvarande samma
procentsatser.
När det gäller investeringarna står sig beslutet från i våras
och bara ett par objekt har tillförts. Det gäller ett utrymme för
lokalanpassningar och inventarier för etablering av nya boenden inom social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde. Det gäller redovisningen av Mölndals innerstad,
senareläggning av Stallbackens förskola och tidigareläggning
av byte konstgräs vid Lindevi. Därutöver är det korrigeringar
i form av förändringar mellan åren.
Det är viktigt att framhålla att Majoritet Mölndal följer
den programförklaring som antagits av kommunfullmäktige.
Vi har redan fattat ett antal beslut för att förverkliga den, fria resor för 65+ inom kollektivtrafiken, förändrad resursfördelningsmodell i skolan, investeringsbeslut om sporthall i Lindome är
några sådana. Vi jobbar just nu med en metodutveckling
inom vård och omsorg där vi vill införa hemlagad mat inom
hemtjänsten.
För oss är det viktigt att få kontroll över verksamheten och
lyfta på alla stenar innan vi gör större förändringar. Jag kan
idag se flera orsaker till att verksamheten inte är så effektiv
som vi önskar. Anledningen till dessa är den förda politiken
där man valt att styra enbart med budget och inte tagit tillräckligt stor hänsyn till verksamhetens utmaningar. Självklart
vill vi också göra politiska prioriteringar i framtidens verksamhet. Men det är inget hastverk utan ska noga utredas och ske
i dialog med verksamheten.
Slutligen så vill jag kommentera en av vår tids största utmaningar. Jag har varit och besökt övernattningsplatser för
de ensamkommande flyktingbarn som kommer till Mölndal.
Det jag sett är ett enastående bevis på att människan är hjälpsam och solidarisk. När nöden är som störst är människan
som bäst! Både i stadens egen regi och inom kyrkan och frivilligorganisationer har vi människor som ställer upp och hjälper till när trycket är som hårdast. Snabbt löser man 10–12
sängplatser på en eftermiddag. Fixar fram madrasser, kuddar,
hygienartiklar. En inköpsrunda så är frukosten fixad; mjölk,
bröd, ost och lite annat.
En stor eloge till alla som ställer upp och hjälper till att
göra barnens flykt lite mänskligare, lite varmare. Mjölken är
egentligen ingenting, inte frukosten heller. Tandborsten betyder nog inte så mycket den heller. Det är medmänskligheten
som räknas. Våra varma hjärtan och våra leenden, vårt sätt att
ta emot dessa barn. En kram, en tröstande klapp på kinden.
Att bara finnas där, kunna berätta att de ljud som finns utanför är ljud från tåg, bilar, lyftkranar. Det är inga bomber, inga
kulsprutor som låter. Människorna som ropar är inga människor som jagar barn på flykt, det är människor som spelar
fotboll och leker tillsammans. Att finnas där och förklara det
för dessa barn som flytt till oss betyder mycket. Tillsammans
gör vi Mölndal till en bra plats att leva och bo på.
För er som tror att detta innebär undanträngningseffekter
i vår budget kan jag säga att vi hittills har klarat oss utan det!
Frågan är hur dessa människor klarar sig utan oss?
Tillsammans gör vi så mycket möjligt och är varandras förutsättningar!
Marie Östh Karlsson (S),
Kommunstyrelsens ordförande
3
INLEDNING
Ett sätt att stödja en rättsäker och hållbar samhällsutveckling är att förtydliga sociala krav i upphandlingar. Kloka
upphandlingar är bra för sund konkurrens, stärker det lokala
företagandet och inkluderar människor som idag står utanför arbetsmarknaden. Det är också möjligt att ställa krav på
leverantörer att exempelvis erbjuda praktikplatser. Välfärden
vinner på att de som levererar tjänster och varor är seriösa och
tar ett samhällsansvar.
Bemötandeplanen beaktas särskilt och under mandatperioden ska i dialog med verksamheterna:
Förord
Mölndal ska styras med tydliga mål. Socialdemokraterna,
Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är tillsammans den styrande majoriteten i Mölndal mandatperioden 2014-2018. Vi, Majoritet Mölndal, menar att en god
ekonomi i samspel med ekologiska och sociala ramar är förutsättningar för ett gott samhälle. Med vår programförklaring
vill vi visa vår gemensamma politiska inriktning och på vilket
sätt vi strävar mot ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart Mölndal.
Vi bär på en framtidstro. Det finns mycket positivt att bygga vidare på och stora möjligheter till ett gott liv för stadens
invånare. I Mölndal finns stad och land, en rik historia och
mångfald bland invånare och näringsliv. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling och förstärks med
attraktiva stadsdelar. Genom att förtydliga och utveckla stadens bidrag till Göteborgsregionens kommunalförbund och
Västra Götalandsregionen stärks vi och vår omvärld. Vi ska ta
tillvara på de goda förutsättningarna och utveckla ett jämlikt
och jämställt samhälle där ekonomin blomstrar.
Utgångspunkten för programförklaringen är Mölndal Vision 2022 med de tre fokusområdena. Här beskrivs hur vi
kommer att utveckla verksamheten de kommande åren. Programförklaringen är utgångspunkten för det årliga budgetarbetet och för styrningen av stadens förvaltningar och bolag.
Med programförklaringen styr vi mot visionen som sammanfattas: ”Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.”
ü
Medborgardialog och lokal närdemokrati utvecklas
genom fysiska och digitala former.
ü Stadens beslutsprocesser bli mer transparenta.
ü De Mölndalsbor som kommer i kontakt med staden ha
möjlighet att påverka och erbjudas tjänster av bästa möjliga kvalitet givet de medel som står till buds.
ü Staden ställa högre krav på goda arbetsvillkor och miljö
hänsyn i upphandlingar av varor och tjänster.
Miljö och hållbar utveckling
Nästa generation ska ärva ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att ökade miljö- och hälsoproblem orsakats utanför Sveriges gränser. Detta är förpliktigande och
utmanande.
Människors hälsa påverkas positivt av tillgång till buller- och
giftfria miljöer samt till natur- och grönområden. Minskade
utsläpp av växthusgaser kräver energieffektiviseringar, satsningar på förnyelsebara bränslen och energiformer. Trenden
med ökade utsläpp från trafiken måste brytas och verksamheter lokaliseras så att hållbara transporter är möjliga.
I arbetet med den kommande Översiktsplanen kommer vi
särskilt att beakta att det utvecklas en bra balans mellan stadsmiljö och gröna, naturnära livsmiljöer. Stadsutvecklingen sker
i enlighet med Mölndal Vision 2022. Vi bevakar särskilt att
bostadsbeståndet utvecklas mot en bra balans mellan olika
upplåtelseformer, vilket innebär en tredjedel hyresrätter, en
tredjedel äganderätter och en tredjedel bostadsrätter. Ungdomars möjlighet till insteg på bostadsmarknaden ska förbättras.
Vi har redan beslutat om en satsning som ger äldre Mölndalsbor fria resor med kollektivtrafiken. Vår strävan är att
uppmuntra allt fler till goda och hållbara resvanor.
Vi kommer att öka fokus på stadens arbete med miljömålen
genom att utveckla uppföljningen. Under mandatperioden
ska vi särskilt fokusera på att i dialog med verksamheterna:
Demokrati
Vi människor har lika värde, rättigheter och skyldigheter.
Samhället och dess verksamheter ska därför kännetecknas av
jämlikhet och jämställdhet. Människor ska bemötas på ett
värdigt sätt. För att detta ska kunna bli verklighet krävs bland
annat att de ges möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Verksamheter som är gemensamma behöver medvetet
sträva efter rättssäker och kostnadseffektiv service och myndighetsutövning. Arbetet måste bidra till inkludering. Det
krävs kort sagt en levande demokrati!
De yngsta har små möjligheter att påverka. Barn är också
medborgare, men saknar rösträtt och blir sällan tillfrågade.
Att utgå från ett barnperspektiv syftar till att tillgodose barnens behov och se till att deras rättigheter tas till vara. Begreppet kan både gälla barnets egna perspektiv och ett perspektiv
med barn i fokus.
4
INLEDNING
ü
Förbättra arbetet med införandet av förnyelsebara energi
Lärande
former och ett energieffektivt byggande.
Vi har tillsammans ansvar för att barn och unga är delaktiga
och mår bra. En nyckel till framgång är att utveckla skolor
där trygga elever når goda resultat. Elever behöver få stöd och
stimulans utifrån sina individuella behov. Detta kräver fler
vuxna i skolan och förbättrat stöd till elever med och utan
svenska som modersmål.
Det finns ett samband mellan utbildning och sysselsättningsgrad. Många som inte klarat skolan hamnar i arbetslöshet. Ett sätt att stärka människors möjligheter att få jobb är att
utveckla vuxenutbildningen. Utbildning är ett av flera områden som delvis samordnas på regional nivå, vilket ställer krav
på samverkan.
I Mölndal får skolorna medel enligt en intern modell för
resursfördelning som inte tar tillräcklig hänsyn till elevernas
olika förutsättningar. Ett utredningsuppdrag har lämnats med
syftet att införa en viktad modell.
Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna:
ü
Minimera förekomsten av farliga ämnen i barns vardag.
ü
Öka andelen ekologisk och närproducerad mat i stadens
verksamheter.
ü
Öka tillgängligheten till grönområden i alla våra kommundelar.
ü
Främja stadsnära odlingar i tätbebyggda områden.
ü
Uppmuntra hållbara transportmöjligheter vilket inklu
derar gång- och cykeltrafik samt närhet till kollektivtrafik.
För att lyckas krävs bland annat ett aktivt arbete i de
regionala organ som hanterar infrastrukturfrågor.
Näringsliv, kultur och fritid
En hållbar samhällsutveckling kräver partnerskap mellan offentliga verksamheter, civilsamhället och näringslivet. Kommuner kan bidra till utvecklingen genom lättillgänglig service
och stöd till samverkan. En väg in!
Vi människor behöver meningsfull sysselsättning och ett
arbetsliv som ger oss möjlighet att växa. Vi behöver ges möjligheter att pröva nya tankesätt, idéer och lösningar. Ett starkt
näringsliv och ett livaktigt kulturoch fritidsliv är förutsättningar för att dessa behov ska kunna tillgodoses. Vi har redan
lämnat ett uppdrag om att se över hela Mölndals stads behov
av sporthallar.
Under mandatperioden ska vi särskilt fokusera på att i dialog med verksamheterna:
ü
Öka antalet vuxna i skolan och se över fritidshemsverksamheten.
ü
Minska gruppernas storlek i förskolan.
ü
Se över modersmålsundervisningen och arbetet med att
ü
Fatta ett inriktningsbeslut om att utveckla gymnasie
kan mellan olika aktörer som vill medverka till att utveckla och förbättra vår stad.
När vi har behov av stöd ska samhället finnas där. Omsorgen
får då stor betydelse för livskvaliteten. Välbefinnandet påverkas av många olika saker såsom hur och var vi bor, tillgången
till djur och natur samt inflytande och trygghet. Tillgängliga
kulturoch fritidsaktiviteter är också av vikt.
Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna:
medverka i och bidra till stadens folkhälsoarbete och
utveckling.
ü
Samarbeta med näringslivet och GR för att säkra den
långsiktiga kompetensförsörjningen och inkludera fler
på arbetsmarknaden genom att exempelvis främja sociala
företag.
ü
Utveckla och erbjuda möjligheter till omsorg under
ü
Ge fler Mölndalsbor möjlighet att vara delaktiga i stadens
kulturoch fritidsliv. Barns och ungdomars egna initiativ
ska särskilt främjas.
beslut om fortsatt inriktning och ambition.
ü
Sträva efter ett utbud som tillgodoser olika bostadsbehov.
ü
Fortsätta utvecklingen av familjecentraler som är en
gänglighet.
ü
Utveckla tillgängligheten till kulturskolan.
ü
För allas delaktighet uppmuntra utvecklingen av och öka
viktig förebyggande verksamhet.
ü
Fokusera på att det serveras god och näringsriktig mat i
tillgängligheten till fritidsområden och idrottsplatser.
ü
Öka samutnyttjandet av stadens lokaler för att därigenom
dygnets alla timmar för de grupper som efterfrågar en
sådan tjänst.
ü
Utvärdera verksamheternas kvalitet inför kommande
ü
Utveckla en modern biblioteksverksamhet med hög till-
exempelvis fördjupad samverkan med andra aktörer.
Omsorg
ü
Ge föreningsliv och studieförbund bättre möjligheter att
verksamheten i Mölndal.
ü
Uppmuntra en utveckling av vuxenutbildningen genom
ü
Utveckla inbjudande mötesplatser och förenkla samver
stödja berörda elever.
bredda utbudet av kulturoch fritidslokaler.
5
stadens verksamheter.
INLEDNING
Staden som arbetsgivare
Arbetsvillkor påverkar förutsättningarna för att kunna erbjuda
god service. Kvaliteten förbättras när medarbetare får chansen
att bidra till verksamhetsutveckling. Fler människor söker sig
till organisationer med utvecklingspotential. Kompetenta och
skickliga chefer, ledare och medarbetare är en framgångsfaktor. Satsningar på exempelvis jämställdhet och hälsofrämjande åtgärder ökar organisationers attraktivitet.
En långsiktigt hållbar personalförsörjning kräver också att
unga attraheras. Genom att erbjuda feriejobb får unga en inblick i verksamheten och samtidigt ökad arbetslivserfarenhet.
Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna
särskilt fokusera på att:
ü
Fler medarbetare ska få rätt till heltid med möjlighet till
deltid. På lång sikt är ambitionen att alla ska erbjudas
denna möjlighet.
ü
Uppmuntra till hälsofrämjande åtgärder och långsiktigt
jobba för att minska sjukfrånvaron. Särskilt fokus på
vård- och omsorgsförvaltningen.
ü
Pröva nya arbetsoch verksamhetsmodeller som stärker
arbetsmiljö och inflytande för medarbetare.
ü
Utveckla en plattform för ledarskap med fokus på chefer
nas kompetens och förmåga att utöva ett gott ledarskap.
ü
Öka andelen unga som får möjlighet till feriejobb inom
stadens verksamheter.
ü
Stödja stadens medarbetare i deras arbete utifrån bemötandeplanen.
Tillsammans för ett bättre Mölndal
Det ni nu har läst är Majoritet Mölndals programförklaring,
en bas för den kommande mandatperioden. En del har vi redan gjort, andra saker är på gång. Några saker kommer att
genomföras under senare delen av mandatperioden.
Vi kommer att återkomma till programförklaringen, konkretisera den och aktivt följa upp den. Den kommer att kräva
hårt arbete av oss politiker och av stadens verksamheter, men
samtidigt ge Mölndalsborna nya möjligheter. Nu vill vi tillsammans med er alla arbeta för ett bättre Mölndal!
Mölndal den 8 december 2014
Marie Östh Karlsson (S)
Ulrika Frick (MP)
Marie Lindqvist (V)
Peter Berg Johnson (KD)
6
INLEDNING
Hållbar utveckling
År 1987 presenterades FN:s så kallade Brundtlandkommission rapporten Vår gemensamma framtid. Rapporten framhöll
att ”en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Många av de resonemang som fördes påverkar samhällsplanering i och utanför
Sverige. Utveckling i hållbar riktning kräver uthålligt arbete
grundat på en helhetssyn där olika perspektiv beaktas och vävs
samman. Den goda ekonomiska hushållning som ska eftersträvas enligt svensk kommunallag kan ses som en förutsättning för hållbarhet.
Nuvarande och kommande generationer ska uppleva
Mölndal som en bra plats att leva på. Mölndal Vision 2022
pekar ut riktningen. Den är ett resultat av omvärldsanalyser,
politiska viljeinriktningar och dialoger med människor som
bor och verkar i Mölndal. Visionen lyfter fram sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner av hållbarhet, perspektiv
som sinsemellan är beroende och förstärkande av varandra. En
försvårande omständighet är att potentiella kostnader och intäkter inte nödvändigtvis synliggörs hos en och samma aktör.
Exempelvis kan hälsoeffekter till följd av miljöförbättrande
åtgärder som kommuner genomför resultera i lägre kostnader
för landstingen, allt annat lika. Tidiga insatser inom förskola
och skola kan visserligen leda till resursbesparingar i kommunen, men i huvudsak påverkas ekonomin i andra sektorer, till
exempel hälso- och sjukvården och kriminalvården.
I denna budget fastställs mål för verksamhet och ekonomi.
De utgår från visionen och bygger på analyser av målgruppernas behov under de närmaste åren. Kopplat till verksamhetsmålen ges i vissa fall uppdrag rörande utveckling av metoder och modeller. Syftet är att åskådliggöra prioriteringar
och främja effektivisering av processer utifrån behov snarare
än organisation. Målstyrningen bidrar till utvecklingen av ett
hållbart Mölndal där alla får chansen.
I en aktuell studie från Umeå universitet kartlades alla insatser som gjorts för en grupp av individer som brottats med
omfattande social problematik under uppväxten. Samhällskostnaderna för ett genomsnittsbarn fram till gymnasieskolan beräknades till 3,5 mnkr, varav den största andelen kunde
hänföras till kommunen. Studien kan visserligen inte generaliseras, men den utgör ett illustrativt exempel och motiverar
tidiga insatser. Den bild som ges överensstämmer med resultat
från liknande studier, bland annat forskning genomförd av
nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog.
I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med
länet och riket. Arbetslösheten och ohälsotalen är samtidigt
lägre. Den övergripande bilden är positiv, men det förekommer undantag. Exempelvis finns väsentliga skillnader mellan
olika geografiska områden samt mellan kvinnors och mäns
villkor. Förhållandena har fått genomslag i denna budget
genom verksamhetsmål och ekonomiska prioriteringar. Sektorns utmaningar ställer krav på metodutveckling och budgeten innehåller därför bland annat uppdraget att undersöka
sociala investeringar som modell för att utveckla arbetet med
förebyggande insatser. En SKL-rapport från 2015 ger vid
hand att många kommuner för närvarande bedriver ett sådant
utvecklingsarbete.
Forskningen visar att en lyckad skolgång är en viktig förutsättning för att en person ska kunna fungera i samhällslivet
och försörja sig själv. Utbildning är följaktligen en faktor som
starkt påverkar hälsan. Omkring en fjärdedel av Mölndalseleverna uppnår inte målen i alla ämnen i årskurs 9 och resultaten varierar mellan skolor. Fler flickor än pojkar uppnår målen samtidigt som fler pojkar känner sig förväntansfulla inför
framtiden. En allt större utmaning är att ge nyanlända elever
de verktyg som krävs för att de ska få nödvändiga kunskaper
så att de kan etablera sig i samhället.
Försäkringskassan och sjukvården rapporterar om en stor
ökning av antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa
bland unga kvinnor i åldrarna 20–39 år. I gruppen ingår såväl
personer med stark etablering på arbetsmarknaden och betydande eget inflytande över sin arbetssituation, som personer
utanför arbetsmarknaden. Kvinnor i omsorgsyrken är överrepresenterade.
Nästan en fjärdedel av Mölndals befolkning har svårt att
lita på andra. Detta gäller framför allt grupperna unga och
äldre kvinnor. Var åttonde person i gruppen över 65 år uppger
att de har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger
närmare fyra av tio ett lågt socialt deltagande och många har
avstått från att gå ut på grund av rädsla. Ett sätt att motverka
otrygghet är att främja tillit och förtroende mellan människor,
vilket kan främjas genom exempelvis samverkan med civilsamhället.
Det finns samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Att
röra sig regelbundet under dagen är angeläget i alla åldrar för
att minska vällevnadssjukdomar. En majoritet av Mölndalsborna är fysiskt aktiva, men många tonåringar når inte upp
till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Mer än
varannan man är överviktig.
Socialt perspektiv
Social hållbarhet kan sägas handla om människors möjligheter
till utveckling i samklang med omgivningen. God folkhälsa är
en grund för och ett kvitto på social hållbarhet. Befolkningens
sammanvägda hälsa är intressant, men också hälsoläget inom
olika grupper. Kopplat till ekonomisk utveckling konstaterar
Folkhälsomyndigheten att hälsa är en förutsättning för tillväxt
och att tillväxten påverkar hälsoutvecklingen i befolkningen.
Hälsa ökar möjligheten att kunna arbeta, vilket i sin tur innebär inkomsttrygghet, ökad konsumtion och ökat sparande.
Omvänt medför ohälsa, utöver lidande, betydande kostnader.
Förutsättningar för en jämlik hälsa är i fokus såväl internationellt som nationellt. Mindre skillnader gagnar alla, eftersom resurser inte behöver läggas på efterhjälpande insatser.
Bland grupper som omfattas av de så kallade diskrimineringsgrunderna är ohälsan större än i andra grupper. Ibland talas
om ”onödig ohälsa”, ett begrepp för ohälsa som inte beror på
individens situation, till exempel funktionsnedsättning, ålder,
kön, etnisk bakgrund, religion, sexuell identitet eller könsuttryck, utan på bemötande eller miljö.
7
INLEDNING
Hållbar utveckling
Var tionde svensk har besvär som är kopplade till kemiska
ämnen i inomhusmiljön. Ökad kunskap krävs för att farliga
ämnen i varor och kemiska produkter ska kunna ersättas.
Miljögifter kan även finnas i marken på platser där exempelvis
industrier och bensinstationer har legat.
För att åstadkomma ekologisk hållbarhet i sjöar och vattendrag krävs bland annat att försurning och övergödning begränsas och att eventuella fysiska ingrepp sker med gott omdöme. I Mölndal finns omkring etthundra sjöar och vattendrag. Vad gäller övergödning saknas heltäckande kunskap,
men där det finns data märks höga halter av näringsämnen.
Ungefär en tredjedel av de sjöar och vattendrag som klassificerats når inte god status med avseende på försurning.
Grundvatten tjänar inte bara som dricksvatten, det påverkar
också miljön för växter och djur i ytvattnet. Alla Mölndals
fyra grundvattenförekomster har god kvantitativ status, men
förekomsten i Sinntorp uppnår endast måttlig kemisk status.
Det finns många enskilda brunnar i Mölndal, varav flera är i
dåligt skick och exempelvis nitrat- eller försurningspåverkade.
Våtmarker förser oss med ovärderliga ekosystemtjänster.
Bland annat renar de vattnet från näringsämnen och minskar
därmed övergödningen. I Mölndal utgör våtmarkerna den
mest orörda naturen. Nya våtmarker har på senare år bildats
vid Sisjöns skjutfält och på Hills golfbana. Även skogen fyller många viktiga funktioner. De tätortsnära skogarna är för
många Mölndalsbor den främsta kontakten med naturen.
Flera områden används aktivt som strövområden, exempelvis
Sandsjöbacka, Hassungared och Änggårdsbergen.
Ett av våra största problem sett ur ett globalt perspektiv är
den ökade förlusten av arter, naturtyper och ekosystem. I Sverige bedöms att nära tio procent av alla arter är i fara. Ett av de
stora hoten mot den biologiska mångfalden är exploateringen
av mark och de metoder som används för skogs- och jordbruk.
Ett mycket stort antal växt- och djurarter finns i ogödslade
ängs- och hagmarker. De hotas av den ökade specialiseringen
och nedläggningen av jordbruk. I Mölndal har den brukade
marken stadigt minskat. De kvarvarande jordbruksmarkerna
är koncentrerade till Lindomeåns dalgång. Det finns också på
flera håll kulturhistoriskt intressanta gårdsmiljöer med höga
naturvärden.
I Mölndal kommer många nya bostäder att byggas fram
till 2022. Det handlar främst om förtätning av befintlig bebyggelse, vilket om det sker i godtagbara luft- och bullersituationer ger förutsättningar för hållbarhet med avseende på
transporter och infrastruktur. Närhet till natur, grönområden
och lokal odling är hälsofrämjande, vilket behöver beaktas i
utbyggnaden av staden. Ett hållbart samhälle innebär även
att avfallsmängderna måste minska. Mölndal samarbetar med
övriga kommuner i Göteborgsregionen utifrån en gemensam
avfallsplan. Det handlar om att arbeta förebyggande för att
undvika att avfall uppkommer, minska avfallets farlighet, avgifta kretslopp, använda avfall som den resurs det faktiskt är
och att ta hand om det avfall som inte går att återanvända eller
återvinna på ett säkert sätt.
Ekologiskt perspektiv
Miljöfrågor är samhällsfrågor. Följaktligen finns inga heltäckande eller enkla modeller för att värdera hållbar utveckling utifrån ett specifikt miljöperspektiv. Det är dock ställt
bortom rimligt tvivel att samhället vinner på att möta utmaningar genom att agera proaktivt idag istället för reaktivt i
morgon. Ohållbara påfrestningar på planeten i form av resursanvändning, spridning av avfall och gifter med mera ger
sämre förutsättningar för framtida välfärd. Professor Johan
Rockström tillhör dem som framhåller att vi redan har en global krissituation, men han menar samtidigt att en omställning
till en hållbar välfärd fortfarande är möjlig.
Vad gäller det kanske mest allvarliga miljöproblemet, klimatförändringen, är bedömningen att den nödvändiga omställningen endast kräver små försämringar av dagens levnadsstandard och då för människor i rikare länder. Den FN-studie
som populärt brukar benämnas Sternrapporten beskriver ekonomiska konsekvenser av vägval med avseende på den globala
uppvärmningen. Klimatförändringarna kommer att påverka
grundläggande levnadsförhållanden som tillgång till vatten,
matproduktion och miljö. Hundratals miljoner människor
kan komma att utsättas för hungersnöd, vattenbrist och översvämningar. Bedömningen är att ett passivt förhållningssätt
medför en risk som minst motsvarar en femprocentig förlust
av världens BNP per år, för all framtid. Kostnaderna för att
minska utsläppen av växthusgaser och därmed undvika klimatförändringarnas värsta följder, kan däremot begränsas till
cirka en procent av världens BNP per år. Dessa kostnader kan
dessutom på lite längre sikt ses som investeringar som kan
vara lönsamma i sig.
Riksdagen har beslutat att Sverige ska lösa miljöproblemen
nu och inte lämna över dem till kommande generationer.
Detta ska ske utan att ökade miljö- och hälsoproblem orsakas utanför landets gränser. Det ekologiskt hållbara samhället beskrivs genom 16 nationella miljömål. Mölndals lokala
miljömål utgår från de nationella och tar sikte på år 2022
för att stödja förverkligandet av visionen. Budgethandlingen
inkluderar inte explicit dessa mål. KF-mål nr 9 länkar dock
samman budget- och miljömålsdokumenten genom att uppföljningen av miljömålen utgör en aggregerad indikator. En
sammanfattning av Mölndals lokala förutsättningar ges nedan. Mer utförlig information återfinns i nämnda miljömålsdokument samt i stadens energi- och klimatplan och naturvårdsplan.
De totala växthusgasutsläppen i Mölndal har minskat
med över 40 procent sedan 1990. Samtidigt är oljeberoendet
fortsatt betydande, något som bland mycket annat adresseras i stadens energi- och klimatplan. Även luftkvaliteten har
förbättrats avsevärt, men det finns fortfarande höga halter av
luftföroreningar i vissa delar av staden. Problemen domineras
av utsläpp från vägtrafiken, främst i form av kvävedioxid, partiklar och ozon.
8
INLEDNING
Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling medan verksamhetsperspektivet
tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten
på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså ihop för att en god
ekonomisk hushållning ska kunna uppnås. Genom särskilda
riktlinjer anger kommunfullmäktige den övergripande och
mer långsiktiga styrningen av god ekonomisk hushållning för
Mölndals stad.
Ekonomiskt perspektiv
En grund för ekonomisk hållbarhet är att skapa en balanserad
ekonomisk tillväxt, utan att slita på naturresurser eller människa. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom en effektivare omsättning av material. Varor kan ersättas med tjänster
och återanvändningen kan öka.
Mölndal vill växa genom att bygga bra och attraktiva bostäder samt motivera kunskapsintensiva och kreativa verksamheter att etablera sig i staden. Det kräver att vi ger nya invånare och företagare goda förutsättningar, till exempel genom
att det finns kvalificerad arbetskraft, god infrastruktur och bra
skolor. För en långsiktig ekonomisk hållbarhet är det då betydelsefullt att staden behåller en stabil ekonomisk ställning,
god kontroll och framsynt planering.
Göteborgsregionen präglas av en positiv konjunkturutveckling. Ett näringsliv med investeringsvilja, höga nivåer på
antalet lediga jobb, fortsatt sjunkande arbetslöshet, där framförallt yngre får jobb, och en stark befolkningsutveckling är
faktorer som också påverkar näringslivsutvecklingen i Mölndal. Mölndal har ett mycket väl differentierat näringsliv som
präglas av framförallt Life science, IT/mikrovågsteknologi,
papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Sammanlagt finns cirka 500 branscher representerade i Mölndals
stad. Flera stora företag är etablerade, vilket bidrar till att
många mindre företag inom samma eller närliggande branscher också söker sig hit. Mölndal har en förhållandevis låg arbetslöshet. Andelen öppet arbetslösa låg i september 2015 på
2,5 procent att jämföra med 3,9 procent inom regionen och
4,1 procent i riket. Jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år har antalet öppet arbetslösa blivit färre och andelen
har sjunkit med 0,2 procentenheter. Även antalet nyanmälda
lediga platser har utvecklats positivt och ligger på 478 jämfört
med 337 i september 2014.
Kommunerna står inför ett antal utmaningar under de
kommande åren. Sveriges kommuner och landsting, SKL,
pekar på anpassningsbehoven till följd av demografiska förändringar, stora investeringsbehov, svårigheter att leva upp till
krav som följer av statliga reformer samt korta planeringsperspektiv avseende statliga förutsättningar. Kommunerna har
under en lång period haft ett relativt lågt demografiskt tryck,
men nu förändras situationen. Landets kommuner väntas behöva genomföra stora anpassningar av verksamheterna för att
möta förändringen i form av en allt större andel personer som
inte är i arbetsför ålder. Det innebär både ett fortsatt ökat
tryck på vissa verksamheter och behov av omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande
som leder till ett ökat tryck på såväl skolan som integrationsarbetet.
Den goda ekonomiska hushållning som ska eftersträvas
enligt svensk kommunallag kan ses som en förutsättning för
hållbarhet. Där uttrycks att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och att begreppet ska
ha både ett verksamhetsmässigt och finansiellt perspektiv.
9
INLEDNING
Budgetprocessen
Budgeten är mer än ekonomiska mått
Anpassningsmöjligheter med
ettårsbudget i juni
Budgethandlingen är utformad för att, utöver den ettåriga
resursfördelningen, även fokusera på den långsiktiga planeringen och på den verksamhet som beskrivs i formuleringar
kring mål, prestationer och kvalitet som ska utföras inom tilldelat utgiftstak.
Stadens styrprinciper anger att resultatansvaret så långt
som möjligt ska kopplas till utförandet av verksamheten så att
budgeterade prestations- och servicenivåer uppnås. Samtidigt
framgår att det tilldelade kommunbidraget utgör den yttersta
gränsen för resursförbrukningen och är överordnat beslut om
servicenivå och kvalitetsutfästelser.
Den budgetprocess som staden tillämpar innebär att beslut
om KF-mål med indikatorer och värden, ett så kallat utgiftstak per nämnd, investeringsbudget/plan samt beslut om skattesats, fattas av kommunfullmäktige redan i juni.
Inför beslutet om utgiftstak genomför budgetberedningen
en budgetupptakt där nämndernas presidier och förvaltningsledning deltar. Syftet är att skapa en gemensam helhetssyn
och kunskap om organisationens förutsättningar samt aktuella möjligheter och utmaningar inom verksamheten. Under
våren genomförs också en bokslutsanalys vilken ingår som
underlag i budgetprocessen och där en tjänstemannaberedning lämnar förslag till beslut om nämndernas eget kapital
enligt stadens styrprinciper.
Efter fullmäktiges beslut i juni har nämnderna i uppdrag
att fram till slutet av september planera verksamheten inom
tilldelat utgiftstak och lämna förslag på fördelning per så kallat kommunbidragsområde, det vill säga kommunfullmäktiges anslagsnivå till nämnderna. Parallellt påbörjas arbetet med
verksamhetsplaner för att länka samman visionen, KF-målen
och verksamheterna.
Mål för ekonomi och verksamhet
Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning föreskriver att
fullmäktige ska fastställa finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska följas upp och
utvärderas i årsredovisning och delårsrapport. Revisionen ska
i skriftliga utlåtanden bedöma om resultaten i årsbokslut och
delårsrapport är förenliga med de mål och riktlinjer som fastställts i budget. Fullmäktige ska också besluta om riktlinjer för
god ekonomisk hushållning. Dessa riktlinjer samt finansiella
mål återfinns i handlingen under rubriken God ekonomisk
hushållning medan verksamhetsmålen finns under Vision och
KF-mål.
För att med stöd av verksamhetsmål åstadkomma kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet krävs en utvecklad
planering, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och
tillförlitlig redovisning om avvikelser. Det ska finnas ett klart
samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I detta sammanhang är jämförelser med andra kommuner
en viktig beståndsdel. SKL menar att verksamhetsmål och finansiella mål hänger ihop om man ska leva upp till god ekonomisk hushållning, men framhåller att varje kommun måste
hitta en lämplig modell utifrån lokala förutsättningar.
Stadens modell för mål och uppföljning förbättrar förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att den
lyfter fram verksamhetsmål med mätbara indikatorer. Jämförelsevärden anges där så är möjligt för att stimulera lärande
och underlätta värdering av resultat. Verksamhetsmålen benämns KF-mål och utgår från Mölndal Vision 2022. De uttrycker väsentliga delar av det som på kort sikt behöver uppnås för att visionen ska kunna bli verklighet. Liksom visionen
utgår KF-målen inte från organisatoriska ramar utan från ett
invånarperspektiv. Mot denna bakgrund har en nämndövergripande målsamordning initierats som syftar till att med
Mölndalsborna i fokus öka graden av måluppfyllelse.
God ekonomisk hushållning inom verksamheten innebär
att uppdragen enligt de politiska målen ska uppfyllas inom
den ekonomiska ramen i form av kommunbidrag, vars storlek
grundar sig på disponibelt utrymme enligt en bedömning i
förhållande till de finansiella målen.
Långsiktighet i fokus under hösten
Huvudprincipen är att höstprocessen koncentreras kring
nämndernas presentation av vilken verksamhet som kommer
att bedrivas inom utgiftstaket för det kommande budgetåret
samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande
åren. I budgetanvisningarna betonas nämndernas uppdrag
att fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med ett ökat antal äldre och stigande pensionskostnader innebär att ettåriga
perspektiv i budgetarbetet ständigt kommer att medföra en
risk för att det framkommer akuta åtgärdsbehov. Åtgärder,
som visserligen kan leda till att intäkterna kortsiktigt täcker
kostnaderna, men som på lång sikt kan skapa problem såväl
verksamhetsmässigt som ekonomiskt.
Budgetprocessen innehåller uppdrag till nämnderna att
bedöma nödvändiga volymförändringar och planåren bör
därför vara väl genomarbetade. Avsikten är att organisationen
ska få större möjlighet att anpassa verksamheten till förändringar och att resultatproblem, exempelvis på grund av nödvändiga volymökningar, ska kunna hanteras genom en mer
långsiktig prioritering.
10
VISION OCH KF-MÅL
Tillsammans förverkligar vi vår vision!
Vi behöver en gemensam framtidsbild för att Mölndal ska bli en ännu bättre stad för alla
som bor och verkar här. Med visionen har vi bestämt en inriktning för hur Mölndal ska
utvecklas fram till 2022.
Vi har utformat visionen tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och våra
grannkommuner. Visionen ska kraftsamla hela staden med siktet inställt på ett Mölndal i
toppklass. Tillsammans förverkligar vi vår vision.
Mölndals stads ansvar och roll
Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad. Med
visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska
förverkligas. Mölndals stad följer årligen upp och återrapporterar hur arbetet med att uppnå Mölndal Vision 2022 fortskrider.
Kommunfullmäktige Mölndals stad, 18 september 2013
Texten ovan beskriver syftet med och bakgrunden till visionen, som sammanfattas:
Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen.
Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.
Vi närmar oss Mölndal Vision 2022 när:
än två av tre invånare starkt rekommenderar
üFler
Mölndal som bostadsort.
üMölndal är en av Sveriges främsta näringslivskommuner.
än nio av tio unga tjejer och killar i Mölndal mår
üFler
bra och har framtidstro.
har ett positivt varumärke som har
üMölndal
stärkts över tid.
än hälften av Mölndalsbornas resor görs med
üFler
hållbara färdsätt.
üVi är fler än 70 000 Mölndalsbor.
11
VISION OCH KF-MÅL
Tillsammans
Vision och KF-målförverkligar vi vår vision!
…
Stycken t.o.m. ”Struktur för
Mölndals målstyrning
stads ansvar
och roll
precis
som i fjol!”
…
Vi närmar oss Vision Mölndal 2022 när:
…
Struktur för målstyrning
En viktig del av visionen är dess tre fokusområden med tillhörande visionsstrategier. Till
fokusområdena knyts i denna budget/plan tio KF-mål som på kortare sikt ska styra den
kommunala organisationen. Utöver dessa finns även ett internt mål.
Majoritet Mölndals gemensamma politiska inriktning för mandatperioden beskrivs i en
programförklaring. Delar av denna har omvandlats till specifika direktiv som uttrycks i anslutning
till vart och ett av KF-målen. Målen uttrycker väsentliga delar av det som behöver uppnås för att
Strukturska
för målstyrning
visionen
kunna bli verklighet. De berör samtliga hela organisationen, om än i varierande grad.
En viktig del av visionen är dess tre fokusområden med tillKF-målen
och indikatorerna
utgör en grund
för nämnderKopplat
till målen antas indikatorer med värden för
att bland
annat möjliggöra
jämförelser
och
hörande visionsstrategier. Till fokusområdena knyts i denna
nas verksamhetsplaner och speglas där i mer specifika mål
värderingar
avKF-mål
uppnådda
budget/plan tio
som påresultat.
kortare sikt ska styra den
som visar hur nämnderna kommer att bidra till måluppfyl-
kommunala organisationen. Utöver dessa finns även ett inlelsen. Efter att verksamhetsplanerna antagits politiskt sker en
ternt mål.
omfattande planering
av det konkreta arbete
ska utföKF-målen
och indikatorerna utgör en grund för nämndernas
verksamhetsplaner
och som
speglas
där i
Majoritet Mölndals gemensamma politiska inriktning för
ras på avdelningar och enheter. På detta vis skapas en kedja
mer
specifika beskrivs
mål som
hur nämnderna
attsamman
bidra vision,
till måluppfyllelsen.
Efter att
mandatperioden
i en visar
programförklaring.
Delar av kommer
som länkar
KF-mål och verksamhetsplaner.
denna
har
omvandlats
till
specifika
direktiv
som
uttrycks
i
Resultaten följs
årligen upp
stadens
årsredovisning
i
verksamhetsplanerna antagits politiskt sker en omfattande
planering
av idet
konkreta
arbeteochsom
anslutning till vart och ett av KF-målen. Målen uttrycker vänämndernas verksamhetsberättelser. Även andra övergripande
ska
utföras på avdelningar och enheter. På detta vis skapas en kedja som länkar samman vision,
sentliga delar av det som behöver uppnås för att visionen ska
uppföljningar genomförs med utgångspunkt från kommunKF-mål
verksamhetsplaner.
årligenlagstadgade
upp i uppsiktsplikt.
stadens årsredovisning och i
kunna bli och
verklighet.
De berör samtliga helaResultaten
organisationen,följs styrelsens
om
än
i
varierande
grad.
Kopplat
till
målen
antas
indikatorer
nämndernas verksamhetsberättelser. Även andra övergripande uppföljningar genomförs med
med värden för att bland annat möjliggöra jämförelser och
utgångspunkt
från kommunstyrelsens
lagstadgade uppsiktsplikt.
värderingar av uppnådda
resultat.
Nedan följer KF-målen indelade efter fokusområde med tillhörande visionsstrategier. En
förteckning över indikatorer med värden finns i xx.
12
VISION OCH KF-MÅL
Nedan följer KF-målen indelade efter fokusområde med tillhörande visionsstrategier.
En förteckning över indikatorer med värden börjar på sidan 46.
Fokusområde
Fokusområde
En modig stad med
tydlig historia
Mölndal förstärker
Västsverige
Mölndal har en sammanhållen och unik stadskänsla där vi
använder våra historiska miljöer på nya spännande sätt. Vi
har en tillgänglig, levande stad där människor möts och
upplever tillit och mångfald. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling. Mod och framåtanda präglar
hur vi tillsammans formar vår stad för framtiden.
Vår kunskap och kreativitet förstärker Västsverige. I Mölndal
föds och utvecklas de bästa idéerna. Vi är ledande i arbetet
med att utveckla smarta lösningar som stärker vår storstadsregion. Närheten till Göteborg är en tillgång för Mölndal
– vi är en attraktiv del av storstaden med en egen kreativ
profil.
Visionsstrategier
Visionsstrategier
• Vi utvecklar en tät, vacker och sammanhållen stadskärna
som består av Mölndals centrum, Forsåker och Kvarnbyn.
Med en modern känsla i gestaltning och uttryck som knyter an till vår historia skapar vi ett Mölndal som speglar vår
identitet.
• Vi utvecklar ett företagsvänligt klimat som gör att kunskapsintensiva och kreativa verksamheter väljer att etablera
sig i Mölndal.
• Vi driver samverkan mellan näringsliv, kommunen, skolor
och lärosäten som skapar nya mötesplatser för ett starkare
regionalt näringsliv. Vi skapar kreativa miljöer där människor från olika bakgrunder möts och nya tankar föds.
• Vi utvecklar gemensamma mötesplatser där alla är välkomna och kan uppleva ett livaktigt kulturoch fritidsliv.
I våra stadskvarter skapar vi ett blandat utbud av bostäder,
handel och nöjen som gör det trivsamt att vistas i Mölndal.
• Vi utvecklar ett livskraftigt samarbete med Göteborg och
kringliggande kommuner som stärker vår gemensamma
storstadsregion för framtiden.
• I dialog med Mölndalsborna skapar vi en livskraftig utveckling av Mölndal som stärker vår gemensamma identitet
och stolthet
KF-mål 2016
KF-mål 2016
1) De som besöker stadskärnan ska i ökad grad uppleva den som
sammanhållen, karaktäristisk och modern.
Stadskärnan ska innehålla flera olika upplåtelseformer, ha
inslag av stadsodling och grönområden liksom inbjudande
mötesplatser. I planeringen ska barnperspektivet särskilt beaktas och vi anser det viktigt att arbeta vidare med sociala
konsekvensanalyser.
3) Företagare ska uppfatta Mölndal som en alltmer attraktiv
näringslivskommun.
Vi vill fortsätta att utveckla dialogen och samverkan med näringslivet enligt förslagen i näringslivsprogrammet. Vi behöver
en handlingsplan för hur vi kan få in fler lokala företag i våra
upphandlingar, främja sociala företag och bli en Fairtrade City.
4) Mölndal ska ta en alltmer betydelsefull roll i utvecklingen av
regionen.
Mölndal behöver hitta sina spetsområden för Västsveriges utveckling. Två exempel vi vill titta närmare på är Forsåker där vi
har möjlighet att skapa en unik, framtidsvisionär och klimatsmart stadsdel. Det andra är utbildningsnämndens uppdrag
att se hur man kan skapa en attraktiv gymnasieverksamhet.
2) De som vistas i Mölndal ska uppleva ökad trivsel och trygghet
i det offentliga rummet.
Vi är många aktörer som kan bidra till ökad trivsel och trygghet. Vi vill se en ökad samverkan mellan staden, civilsamhälle
och näringsliv för att nå målet. Folkhälsorådets välfärdsbokslut är en viktig utgångspunkt i det arbetet. Vi vill framhålla
vår historia som trädgårdsstaden och se hur vi kan utveckla
våra olika kommundelscentra.
13
VISION OCH KF-MÅL
Vision och KF-mål
Fokusområde
8) Andelen Mölndalsbor som upplever god hälsa ska öka.
Ett livaktigt kulturoch fritidsliv ökar förutsättningarna för en
god hälsa. Vi vill att Mölndal strategiskt arbetar för hur vi ökar
tillgängligheten för våra invånare att kunna delta i aktiviteter.
Ett nära samarbete mellan staden, civilsamhälle och näringsliv
kan också bidra till att hitta nya lösningar. Folkhälsorådet bör
vara rådgivande i att utveckla dessa samarbetsformer.
En hållbar stad där vi växer
och mår bra
Mölndal växer och vi blir fler. Unga människor söker sig till
Mölndal för att leva och bo. Här kan du styra dina livsval
och nå din fulla potential. Alla får chansen. Här finns attraktiva bostäder och en grön livsmiljö. Smidiga kommunikationer gör det enkelt att besöka Mölndal och att leva här.
I Mölndal blomstrar både stad och land.
9) Mölndals miljö- och klimatarbete ska stärkas för att tillförsäkra
Mölndalsborna en hälsosam och god miljö.
Vi tror att en mer återkommande uppföljning av Miljömålen
kommer leda till en högre måluppfyllelse. Ett särskilt observandum bör göras hur vi bevarar vår jordbruksmark i kombination med att mer av staden bebyggs. Vi vill också öka andelen ekologisk mat i staden till minst 25 % och hitta nya sätt i
upphandlingarna för att öka andelen närproducerad mat.
Visionsstrategier
• Vi bygger attraktiva bostäder som främjar en blandning av
människor och som möter bostadsbehoven hos olika
generationer.
10) I Mölndal ska graden av socialt deltagande, integration och
egen försörjning öka.
Vi har grupper i vårt samhälle som idag som har svårare att ta
sig in på arbetsmarknaden. Vi vill göra särskilda insatser mot
dem och det kan med fördel göras i samverkan med näringsoch föreningsliv. Vi vill se en större samverkan med sociala företag och hitta en bra modell för att skapa fler feriejobb ihop
med näringslivet.
• Mölndal utvecklar bra och attraktiva skolor där trygga
elever når höga och jämna skolresultat. Tillsammans tar vi
ett gemensamt ansvar för att barn och unga är delaktiga och
mår bra.
• Vi verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt,
ekologiskt och ekonomiskt hållbar.
KF-mål 2016
5) Bostadsbyggandet i Mölndal ska öka och möta kravet på en
hållbar tillväxt.
Vi måste se potentialen i hela vår kommun när vår befolkning
växer och att skapa attraktiva kommundelar. När man bygger
skapar man möjligheter för ett jämlikt och jämställt samhälle
med en mångfald av människor. Miljömål liksom energi och
klimatplan är självklara verktyg att luta sig mot i planering och
upphandling.
Internt fokus
11) Mölndals stads attraktivitet och tydlighet som arbetsgivare ska
stärkas.
Rätt till heltid och möjlighet till deltid är en inriktning som
Mölndal ska arbeta efter liksom jämställda och jämlika arbetsvillkor. Vi behöver ta ett krafttag för särskilda ålders- och yrkesgrupper för att komma till rätta med den ökade sjukfrånvaron.
Vi vill sätta ett särskilt fokus på ett hälsofrämjande arbetssätt
och hitta bra modeller för att förstärka friskfaktorer på våra
arbetsplaster. En grundsten för detta arbete är att stärka ledarskap och chefskompetensen i staden. Vi ser positivt på innovativa lösningar när det gäller att utveckla nya arbetstids- och
verksamhetsmodeller.
6) Varje barns potential ska tidigt tas tillvara så att de samlade
skolresultaten förbättras samtidigt som fler får godkänt i alla
ämnen.
Att fånga barns behov tidigt ökar förutsättningarna att de fullföljer skolgång och senare tar en plats på arbetsmarknaden.
Därför vill vi öka antalet vuxna i skolan och minska gruppernas storlek i förskolan. Mölndal behöver också en modell för
hur vi ska arbeta med sociala investeringar som ett verktyg för
ytterligare kunna arbeta med förebyggande insatser.
7) Mölndalsbornas möjligheter att påverka frågor som rör deras
vardag och att ta ansvar för stadens utveckling ska öka.
Vi vill utveckla metoder för att öka dialogen med våra medborgare. Ett särskilt fokus ska läggas på barns och ungdomars
inflytande. I arbetet med att ta fram en ny översiktsplan blir
dialogerna ett viktigt inslag. Att stadens tjänster mot medborgare och näringsliv också fungerar på ett enkelt sätt är en viktig
förutsättning.
14
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Ekonomisk översikt
turåterhämtning. Den inhemska efterfrågan växer snabbt och
BNP beräknas öka med cirka tre procent både under 2015
och 2016. Den här tillväxten innebär att sysselsättningen
växer snabbt och att arbetslösheten efter hand pressas tillbaka.
Det redovisas höga tillväxttal både avseende investeringar och
offentlig konsumtion. I slutet av nästa år bedömer SKL att
den svenska ekonomin befinner sig i så kallad konjunkturell
balans, det vill säga ett tillstånd då det varken råder låg- eller
högkonjunktur. Arbetslösheten beräknas då uppgå till strax
över sex procent medan inflationen, exklusive hushållens räntekostnader stabiliseras på strax under två procent. Det läget
bedöms kvarstå under hela perioden 2017–2019.
Det råder en måttlig tillväxt i omvärlden. Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög.
I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen
väldigt svag och för Kina går det mycket trögt. Ryssland
och Brasilien drabbas hårt av prisfallet på råvaror medan det
i Kina väntas en fortsatt försvagning med anledning av att
byggnadsinvesteringarna påverkas negativt från osäkerheten
på bostadsmarknaden samt att oron har varit stor på Kinas
finansmarknad. Ett undantag är dock USA där ekonomin
växer bra och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit
stark. Även i Tyskland och Storbritannien sker nu en stark
utveckling på arbetsmarknaden, medan det på andra håll i
Europa har gått betydligt trögare. Ungefär tre fjärdedelar av
den svenska exporten sker till Europa, medan den viktigaste
marknaden utanför Europa är USA där cirka sju procent av
exporten landar. Men övriga nämnda tillväxtländer har ändå
stor betydelse eftersom de har en stark påverkan på Sveriges
exportmarknader i Europa. Här är därmed läget mera dystert.
För våra tre grannländer, som tillsammans tar emot ungefär
en fjärdedel av svensk export, bedöms den sammanlagda utvecklingen bli mycket svag under 2015. Norge påverkas negativt av låga priser på olja och gas, vilket drar ner investeringarna på det området och även Finland påverkas indirekt
av det prisfallet genom att exporten till Ryssland väger tungt.
Även om det sker en viss förbättring av tillväxten i Danmark
så innebär detta att utvecklingen i våra grannländer dit vi har
en betydande export kommer att bli mycket svag under 2015.
Totalt sett väntas inte några högre tal utan den sammanräknade tillväxten av BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader
beräknas till 1,8 procent under 2015. Tillväxten väntas på de
flesta håll bli starkare nästa år och motsvarande tal bedöms då
öka till 2,2 procent.
Då konjunkturen befinner sig i en återhämtningsfas är det
normalt sett exporten som drar. För Sverige var det så både
efter krisen på 1990-talet och efter IT-kraschen. Genom den
svaga utvecklingen i vår omvärld är förutsättningarna nu annorlunda. Exporten har ökat långsamt trots att kronan har
försvagats med cirka 10 procent. Svensk ekonomi drivs istället
av investeringar, som gynnas av det extremt låga ränteläget.
Vid konjunkturåterhämtning bidrar vanligen inte den offentliga konsumtionen till efterfrågan, men här syns nu en annorlunda trend. Den kraftigt växande befolkningen väntas leda
till att den offentliga konsumtionen växer betydligt snabbare
än vad som är vanligt.
Sammanfattning
För 2016 budgeteras ett resultat på 25,9 mnkr och för planperioden budgeteras resultatet till 48,6 mnkr 2017 samt 46,6
mnkr 2018. Det är, totalt sett, i nivå med det genomsnittliga
resultat som finns inlagt i föregående budget och plan för perioden 2015–2017.
Resultatnivåerna i Budget/plan 2016–2018 motsvarar ett
genomsnitt på 1,2 procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag, vilket är något lägre än den resultatnivå på 1,5
procent som gäller enligt stadens finansiella mål. Det uppvägs samtidigt av att resultaten under senare år har legat på
nivåer som varit betydligt starkare än det finansiella målet.
Bakgrunden till det är främst en effekt av tillfälliga faktorer
som återbetalning av premier från AFA Försäkring och konjunkturstöd från staten. Det överensstämmer också med den
strategi som har tillämpats vid de senaste årens budgetbeslut.
Budget/plan 2016–2018 innebär att kommunfullmäktige beslutar om ett avsteg där resultatnivån enligt Budget/plan ska
bedömas tillsammans med resultatnivåerna under en sexårsperiod, det vill säga inte begränsas till rullande treårsperioder,
som normalt gäller enligt stadens finansiella mål.
En viktig anledning till den valda strategin är förändringar
i skatteutjämningssystemet. Mölndal har fått ett sämre utfall
i kostnadsutjämningssystemet. Effekten på intäkterna har beräknats till cirka 14 mnkr 2014, 30 mnkr 2015 och 2016, då
det nya systemet nu får fullt genomslag, ökar den negativa
effekten till cirka 40 mnkr. Under 2016 har också det generella
statsbidraget till kommunsektorn minskat med hänvisning
till förväntade positiva effekter av gymnasiereformen samt
finansiering av införandebidrag avseende nya förändringar i
inkomstutjämningen för de kommuner som betalar avgift i
systemet.
På sikt är 1,2 procent en för låg genomsnittlig resultatnivå
för att kunna behålla stadens finansiella styrka över tid, men
genom en i grunden god ekonomi och starka resultat under
senare år, kan den strategin tillämpas för att överbrygga effekterna av stadens försämrade utfall inom utjämningssystemet.
God ekonomisk hushållning kräver samtidigt att resultatnivån återställs och den aktuella bedömningen är därför att
kostnadsutvecklingen kommer att behöva bli mer återhållsam
under kommande år, vilket också markeras genom de starkare
resultaten som lagts in för planåren.
Oförändrad skattesats
Budget och plan har upprättats med en oförändrad skattesats
på 20,26 kronor. Beslut om skattesats har tagits av kommunfullmäktige den 18 november 2015.
Med jämna mellanrum under året presenterar SKL, Sveriges kommuner och landsting, prognoser över skatteunderlagets utveckling. Den prognos som tillämpats i budgetförslaget
presenterades den 8 oktober 2015.
Svensk ekonomi
I de makroekonomiska bedömningar, som ligger till grund för
skatteunderlagsprognosen, konstaterar SKL att den svenska
ekonomin sedan ett par år tillbaka befinner sig i en konjunk15
Ekonomisk översikt
Hushållens konsumtion har utvecklats betydligt långsammare än inkomsterna och sparandet har därmed ökat. Aktuella signaler tyder på en pessimistisk syn på svensk ekonomi
från hushållens sida. SKL bedömer att den försiktigheten
kommer att bestå under 2015, men i takt med att arbetsmarknaden förbättras räknar man med en vändning under nästkommande år. Hushållens ökning av konsumtionsutgifterna
beräknas då till tre procent, vilket dock är lågt i förhållande
till den snabba befolkningsökningen.
För åren 2017–2018 bedöms en helt annan utveckling än
för 2015–2016. Efter återhämtning med relativt hög tillväxt
i den svenska ekonomin, vikande arbetslöshet och stigande
inflation väntas ett konjunkturellt normaltillstånd. Sveriges
BNP beräknas under åren 2017–2019 växa med drygt två
procent per år. Den tillväxten är något starkare än normalt,
men inte stark i relation till väntad befolkningstillväxt. Eftersom den offentliga konsumtionen väntas växa snabbare än
skatteunderlaget, bedömer SKL att hushållens disponibla inkomster kommer att växa långsammare beroende på behov av
skattehöjningar. Det grundläggande problemet identifieras i
att BNP och sysselsättning inte utvecklas bättre i förhållande
till befolkningens storlek, vilket skapar markant sämre möjligheter att finansiera skola, vård och omsorg inom ramen för ett
oförändrat skatteuttag.
skillnaden beror också på ändrade avdragsregler. För 2014
höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget, medan det
under 2015 ökar till följd av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ned. Den underliggande ökningstakten stiger därmed inte lika brant eftersom förändringar beroende på
regeländringar neutraliseras inom ramen för det kommunala
utjämningssystemet. Grunden för det är den så kallade finansieringsprincipen, som innebär att effekter av statliga beslut
som direkt påverkar kommunerna ska regleras åt båda håll.
Skatteunderlagstillväxt o. bidrag från vissa komponenter. Ökning i procent, bidrag i procentenheter, 8/10 2015
Skatteunderlagsprognos
6
5
4
3
2
1
0
Jämförelse mellan olika skatteunderlagsprognoser,
årlig procentuell förändring
SKL
2014 2015 2016 2017 2018 2014
–2018
4,7
5,0
5,2
5,4
5,4
4,7
4,4
4,3
4,4
4,6
4,2
4,1
2016
Timlön
2017
Övrigt
Exkl. regeleffekter
2018
2019
Realt
Summa
I ovanstående diagram illustreras SKL:s aktuella bedömningar
av skatteunderlagsutvecklingen och dess beståndsdelar. Efter
att konjunkturen uppnått ett väntat normaltillstånd under
2016 bedöms därefter antalet arbetade timmar öka långsammare och den reala tillväxten i skatteunderlaget stanna på en
lägre nivå från och med 2017. Inflationen påverkar skatteunderlaget och för kommunernas ekonomi är det väsentligt att
studera tillväxten i skatteunderlaget justerat för pris- och löneökningar. Av diagrammet framgår tydligt hur stark tillväxten
i det reala skatteunderlaget blir under 2016. Det innebär att
kommunerna relativt väl bedöms klara de ökade kostnader
som kommer av befolkningsutvecklingen. Men därefter blir
inte det lika lätt och SKL bedömer att det kommer att krävas
betydande skattehöjningar när den reala ökningen av skatteunderlaget stannar upp tillsammans med en långsammare ökning av medelskattekraften.
Utöver förbättrade skatteintäkter pekar aktuella prognoser
över kostnadsutjämningen samt den så kallade LSS-utjämningen på att Mölndal får ett utfall som totalt sett är i nivå
med bedömning i föregående års budget. Däremot har beståndsdelarna förändrats. Därutöver tillkommer effekten av
de förändringar i skatteutjämningssystemet som trädde i kraft
från och med 2014. För Mölndal innebär den nya skatteutjämningen en negativ effekt på nära 40 mnkr. Genom övergångsregler har effekterna begränsats under 2014 och 2015,
men får nu fullt genomslag 2016.
Skatteintäkterna är den helt dominerande intäktskällan för
kommunen. Genom gällande skatteutjämningssystem är det
utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket, inte skattekraften för invånarna i respektive kommun, som styr storleken
på skatteintäkter och inkomstutjämning. Budgeterade skatteintäkter bedöms utifrån en prognos över både sysselsätt-
Skatteprognos och effekt av utjämning
Med jämna mellanrum under året presenterar SKL prognoser över skatteunderlagets utveckling. Den prognos som til�lämpats i budgeten presenterades i början av oktober. Utöver
det har effekten av stadens egen befolkningsprognos samt
bedömningar till följd av befolkningsutvecklingen hittills under 2015 beaktats vid beräkning av skatteintäkter. För 2017–
2018 har det skett en viss uppräkning av stadens egen befolkningsprognos med anledning av de kraftiga uppskrivningar av
riksprognosen som skett under sommaren.
3,2
3,2
3,5
2015
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Kommunernas ekonomi
okt 2015*
apr 2015
dec 2014*
2014
Sysselsättning , timmar
24,4
24,1
23,9
*) Dec 2014 bedömning med effekter enligt antagen budgetmotion
som styrt intäkterna för 2015. Okt 2015 med regeländringar i regeringens budgetproposition. Regeländringar kompenseras/regleras i
utjämningssystemet.
Jämfört med de skatteprognoser som var aktuella i samband
med beslutet om Budget/plan 2015–2017, hösten 2014,
sker en uppräkning i slutet av perioden medan prognosen
för 2014 och 2015 har räknats ned, dock från en förhållandevis hög nivå. Ökningen 2015 jämfört med 2014 beror på
att både löner och pensioner stiger mer än under 2014, men
16
ningsnivå och löneökningstakt både det aktuella budgetåret
och året före budgetåret samt dessutom med utgångspunkt
från preliminär taxering avseende året dessförinnan. Skatteintäkterna för 2016 bygger därmed på antaganden om skatteunderlagets storlek i hela riket 2014, 2015 och 2016.
vill säga den del av skulden som inte ingår i balansräkningen.
Beräkningen för Mölndal innebar att skulden räknades upp
med 97,4 mnkr 2011 och ytterligare 114 mnkr 2013. För den
del av pensionsskulden som ingår i balansräkningen, det vill
säga den skuld som uppkommit från och med 1998, beräknades effekten till 17,3 respektive 19,2 mnkr vilket har beaktats
som en kostnad i bokslutet för respektive år.
Bortsett från den skuldökning som uppstår genom att diskonteringsräntan sänks, sker under perioden 2013–2016 en
minskning av den del av pensionsskulden som redovisas genom ansvarsförbindelsen. Bakgrunden är främst att den årliga
ränte- och basbeloppsuppräkningen är så låg att utbetalningarna överstiger värdeförändringen.
Pensionsåtagande
Hela pensionsskulden är inte redovisad
Stadens förpliktelser för pensionsåtaganden som intjänats före
1998 ligger enligt den kommunala redovisningslagens regler
utanför redovisningen, vilket är viktig att beakta eftersom
stora kostnader kommer att genereras i samband med pensionsutbetalningar under lång tid framöver.
För att uppfylla lagens krav sker den officiella redovisningen
enligt den så kallade blandmodellen där effekterna av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998, utöver årets utbetalningar, endast ingår som en ansvarsförbindelse och därmed
inte beaktas i vare sig resultat eller ekonomisk ställning. Årsredovisningen innehåller dock kompletterande sammanställningar enligt fullfondsmodellen. I budgethandlingen beaktas
hela pensionsskulden vid analys av ett antal nyckeltal.
Förändring av ansvarsförbindelsens storlek
mnkr
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Värdeförändr. 48,9 70,4 43,4
4,7 21,7 25,1 47,7 74,4
”Bromsen”
53,3 –7,9
Ny diskonteringsränta
97,4 114,5
Utbetalningar–57,0 –61,8 –62,9 –64,2 –64,8 –62,8 –64,1 –68,3
Årlig skuldförändring 142,6 8,6 95,0 –67,4 –43,1 –37,7 –16,4 6,1
Konjunkturutvecklingen får betydande effekter
på värderingen av pensionsskulden
Sedan 2010 råder en del speciella förhållanden avseende pensionsskulden. Det innebär att skulden har utvecklats mycket
ryckigt. Bakgrunden är bland annat en negativ basbeloppsutveckling 2010 samt samordningen med det allmänna pensionssystemet. Kommunerna garanterar en viss ökningstakt
för pensionerna och effekten av balanseringen i det allmänna
pensionssystemet, den så kallade ”bromsen”, har därför tidvis
inneburit ökade kostnader.
Ovanstående innebär att den del av pensionsskulden som
inte ingår i balansräkningen minskade med 46 mnkr under
2010 och det är samtidigt en av anledningarna till att skulden steg 2011. Under 2011 och 2013 har det dessutom skett
förändringar i pensionsskuldsberäkningarna som fått ett ännu
större genomslag. Turbulensen på de finansiella marknaderna
och i världsekonomin har lett till att den långa marknadsräntan befinner sig på en rekordlåg nivå. Kommunernas pensionsförpliktelser ska värderas med tillämpning av en beräkningsmodell som benämns ”RIPS 07”. I modellen definieras
skulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Det innebär i sin tur att skulden nuvärdesberäknas
med en diskonteringsränta, ju lägre ränta desto högre skuld.
Modellen innebär att räntan är kopplad till en marknadsränta
via en indikator som är konstruerad för att vara trögrörlig så
att inte räntan ändras för ofta. Regelverket bygger på ett toleransintervall i form av ett rullande femårsmedelvärde för de
långa marknadsräntorna. Under 2011 respektive 2013 resulterade det allmänna ränteläget i att denna indikator bröt det
toleransintervall som utlöser en översyn av diskonteringsräntans nivå. Räntan sänktes med 0,75 procentenheter 2011 och
med ytterligare lika mycket under 2013. För kommunerna
har det inneburit att den genomsnittliga skulden i form av ansvarsförbindelsen har ökat med 7–8 procent respektive år. Det
Beräkning 2015–2018 enligt prognos från KPA i juni 2015
Accelererande värdeökning under planåren ökar
pensionskostnaden
Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till de
som redan gått i pension och för de som nu arbetar. För de
som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner som ska utbetalas i
framtiden. Här utgör den skuld som ingår i ansvarsförbindelsen
och inte redovisas i balansräkningen den största delen. I budgeten beaktas därför, som tidigare nämnts endast utbetalningarna.
Själva ansvarsförbindelsen räknas upp med basbeloppsförändringar och ränteantaganden.
För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift på 4,5
procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Varje
nämnd belastas för detta med ett internt personalomkostnadspålägg. Även kostnaden för den nya skulden samt garanti- och
visstidspensioner ingår i det pålägget.
För de som idag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet bildas
en ny skuld för den förmånsbestämda ålderspensionen. Under
kommande år väntas en kraftig kostnadsökning för kommunerna. Det beror dels på prognoserna över pris- och inkomstbasbelopp, dels på att löneökningar leder till att fler yrkesgrupper
får rätt till den förmånsbestämda tjänstepensionen. I budgeten
märks det genom att pensionskostnadernas ökning accelererar
från cirka 7 mnkr 2016 till 10 mnkr 2017 och 23 mnkr 2018.
Nämndförslag inom utgiftstaket
Nämndernas förslag till budget 2016 och plan för 2017–2018
har huvudsakligen följt intentionerna i både budgetprocess
och anvisningar. Nämnderna har lämnat förslag inom det så
17
Ekonomisk översikt
kallade utgiftstak som kommunfullmäktige fattade beslut om
i juni, det vill säga motsvarande totalram, och redovisat vilka
verksamhetsförändringar och eventuella väsentliga omprioriteringar som kommer att genomföras. Nämndernas förslag på
utökad verksamhet eller kvalitetshöjningar har övervägts och
en del sådana ingår i förslaget till plan 2017–2018.
tionen för löneökningar har beräknats med hänsyn till helårsutfallet av lönerörelsen 2015, det så kallade överhänget, samt
i form av ett utrymme för löneökningar avseende 2016. För
2016 har nämnderna kompenserats med medel som motsvarar en nivåhöjning på 2,0 procent från den 1 april. Dessutom
finns ett centralt anslag att vid behov fördela efter prioritering
av kommunstyrelsen genom arbetsgivar- och organisationsutskottet.
Kompensation för övriga prisökningar i utgiftstaken har
skett med 2,2 procent på nettokostnaderna exklusive löne- och
kapitalkostnader, vilket överensstämmer med aktuell bedömning från SKL i april.
Som tidigare nämnts har nämndernas totala kommunbidrag justerats med poster av teknisk karaktär som motsvaras av
kostnadsförändringar, till exempel i form av sänkt intern ränta,
vilket inte påverkar nämndernas reella ekonomiska utrymme.
I tabellen på nästa sida redovisas den procentuella förändringen mellan nämndernas kommunbidrag 2015 och budget
2016. Vid beräkningen har effekten av de tekniska justeringar
som inte påverkar nettokostnaden eliminerats. Den sammanlagda ökningen av nämndernas kommunbidrag är 3,6
procent. De två största nämndernas verksamhetsområden,
vård- och omsorgsnämnden och skolnämnden får 4,1 respektive 4,8 procent i tillskott. Vård- och omsorgsnämnden får
tillskott för nya boendeplatser både inom funktionshinder
och äldreomsorg. Dessutom tillförs medel för utökad nattbemanning på äldreboende samt volymökning inom hemtjänst och hälso- och sjukvård. För skolnämnden domineras
uppräkningen av fler elever inom grundskola, förskoleklass,
fritidshem och särskola samt drifteffekter på grund av pågående ny-, om-, och tillbyggnader av lokaler. Däremot minskar
anslaget till förskolan på grund av färre elever. Även riktade
tillskott avseende förstärkt elevhälsa, stöd för barn med särskilda behov samt en satsning på nyanlända elever tillkommer.
Dessutom erhålls anslag avseende Fässbergsskolan och Aktiviteten i samband med uppstart av ny verksamhet. Även kulturoch fritidsnämndens kompenseras för Aktiviteten, dock
beroende på minskade möjligheter till uthyrning på grund
av Fässbergsgymnasiets avveckling. Nämndens anslag utökas
också för högre driftskostnader på grund av investeringar i diverse idrottsanläggningar, dock avgår medel då driftstarten för
sporthall i Lindome är framskjuten. Inom tekniska nämnden
utökas avkastningskravet på den affärsdrivande verksamheten
avseende återvinning och avfalls affärsdrivande del. Samtidigt
tillkommer kompensation för kapitalkostnader och utökat underhållsbehov av bland annat gator och parker. För social- och
arbetsmarknadsnämnden sker en utökning av budgetutrymmet destinerat till köpta boenden, familjehem samt barnavården. Utbildningsnämnden kompenseras för att antalet elever
i gymnasieåldern ökar samt för utredning av förutsättningarna
för ny gymnasieverksamhet i Mölndal. Den största delen av
den kompensation för övergångseffekter och anpassningar
som tilldelades i 2015 års budget, i samband med omställning av verksamheten främst beroende på nedläggningen av
Fässbergsgymnasiet, avgår. Dessutom minskas utrymmet för
kostnad per elev som en anpassning till GR:s prislista och färre
Vårens utgiftstak i princip oförändrade
Budgetprocessen bygger på att utgiftstaken till nämnderna
ska ligga fast oavsett hur budgetförutsättningarna förändras
mellan vår- och höstprocess. Syftet är att ge nämnderna tydliga planeringsförutsättningar i god tid före budgetåret.
Sedan beslutet om utgiftstak har det ekonomiska utrymmet, totalt sett, minskat med drygt 20 mnkr. Förändringen
består främst av nya prognoser över skatt och utjämning,
bland annat beroende på en långsammare befolkningsutveckling än beräknat under 2015 men även på grund av ett
försämrat utfall inom utjämningssystemet samt en ny prognos över skatteunderlagets utveckling. Därutöver ingår några
mindre förändringar av de finansiella posterna och pensionskostnadsprognosen. Jämfört med utgiftstaket har vård- och
omsorgsnämndens ram sänkts med 0,5 mnkr på grund av
höjd maxtaxa inom äldreomsorgen. Dessutom har avkastningskravet för tekniska nämndens affärsdrivande verksamhet inom återvinning och avfall utökats med 5,0 mnkr som
en anpassning till verkligt läge beroende på tippmassor vid
avslutningen av Kikås deponi. Förändringarna sedan vårprocessen har inneburit en försämring av den budgeterade resultatnivån. Den har sjunkit från 34,0 mnkr vid beslut om
utgiftstak till 25,9 mnkr i förslaget till slutlig budget för 2016.
Beloppsmässigt har utgiftstaket även förändrats med anledning av vissa tekniska justeringar som är kostnadsneutrala för
nämnderna. I ett par fall beroende på att verksamhetsansvar
har flyttats mellan nämnder exempelvis utdelning av bidrag
till vissa föreningar. Övriga justeringar som skett motsvaras
av förändringar på kostnadssidan. Här ingår till exempel en
förändring av utgiftstaken med anledning av avskaffande av
kommunalt lönebidrag, justering av fördelningar inom stadens interna hyresmodell samt sänkt intern ränta.
Nämndernas utrymme ökar med 113 mnkr
Jämfört med nämndernas kommunbidrag 2015 innebär
budgeten att det ekonomiska utrymmet ökar med 113 mnkr
2016. Den förändringen består av flera komponenter. Här
ingår budgetmässiga volymökningar på 78 mnkr. Samtidigt sker nedjusteringar av nämndernas utrymme med 34
mnkr. De huvudsakliga anledningarna till nedjusteringarna
är anpassningsåtgärder inom gymnasieverksamheten, ett ökat
avkastningskrav på den affärsdrivande verksamheten avseende återvinning och avfall, minskad intern ränta på markinnehav till följd av försäljningen av Forsåkersmarken till
MölnDala Fastighets AB och avgående engångssatsningar.
I nämndernas tillskott ingår kompensation för pris- och löneökningar med 65 mnkr samt 3 mnkr för helårseffekten från
höjningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Kompensa18
antal elever inom gymnasiesärskolan. Kommunstyrelsen får
bland annat tillskott för centralt anslag avseende personalåtgärder samt vakanta lokaler inom Fässbergsskolan och utveckling
av ledarskapsplattform. Utgiftstaket påverkas dock negativt tillföljd av minskad intern ränta på mark på grund av försäljning
av Forsåkersmarken till MölnDala Fastighets AB. Bland övriga
förändringar märks tillskott för bostadsanpassningsbidrag samt
förstärkning av bygglovsverksamheten inom byggnadsnämnden, minskade kostnader till följd av införande av flexlinje
inom tekniska nämnden och krav på ökade intäkter inom
vård- och omsorgsnämnden på grund av höjd maxtaxa inom
äldreomsorgen. En närmare specifikation av siffrorna i form av
de verksamhetsförändringar som sker mellan åren, återfinns i
den del av budgethandlingen som innehåller en beskrivning av
budget och plan per nämnd.
Totalt kommunbidrag/nämnd
2016
%
Byggnadsnämnden
12,6
14,2
Kommunfullmäktige o. kommunstyrelsen 170,4
173,5
136,3
141,0
Miljönämnden
10,1
10,4
Skolnämnden
1 182,6 1 239,7
241,4
255,6
Tekniska nämnden, skattefinanserade
141,5
145,7
Tekniska nämnden, affärsdrivande
–4,0
–9,0
Utbildningsnämnden
289,2
284,3
918,1
955,6
12,7
1,8
3,5
3,0
4,8
5,9
3,0
Summa
2015
3 098,2 3 211,01
Byte konstgräs Rävekärr
0,1
Byte konstgräs Lindevi
0,2
0,2
Nytt stadsbibl. Mölndal, inventarier och drift
6,7
Förändrat antal elever; skola,
förskoleklass och fritidshem
14,4
5,0
3,8
Förändrat antal barn, förskola
–0,8
3,0
2,0
Förändrat antal elever, särskola
1,0
1,0
1,0
Ny-, om- och tillbyggnad av förskola
1,3
1,4
4,1
Ny-, om- och tillbyggnad av skolor
1,1
1,7
2,8
Ombyggnad, miljöförbättr., ventilation lokal
2,5
4,1
4,1
Elevhälsa, förstärkning
0,5
0,5
Stöd för barn med särskilda behov, förstärkning 1,0
3,0
Ökning nyanlända inom skolan
4,0
1,0
1,0
Köpta boenden inom social- och arbetsmarknadsnämnden, volymökning
2,0
3,0
1,0
Familjehem/vårdnadshavarhem, volymökning 1,5
3,0
Familjeåterföringar, volymökning
1,0
Förordnad vårdnadshavare, volymökning
0,8
1,0
Förstärkning för utökat fältarbete
0,5
Förstärkning inom barnavården
4,0
Vårdnadsbidraget upphör –0,9
Ökade kapitalkostn. inom tekniska nämnden 1,0
1,5
1,5
Införandet av fria resor i kollektivtrafiken
under lågtrafik för personer 65 år eller
folkbokförda i Mölndal
–0,3
Hållbart resande, införande av flexlinje
–0,5
Ökat underhållsbehov gator och parker
0,9
1,3
0,5
Belysning, utbyte av stolpar
0,5
0,5
Ökat avkastningskrav Kikås, 2016
–5,0
5,0
Förändrat antal elever i gymnasieskolan
9,1
1,9
1,7
Förändrat antal elever i gymnasiesärskolan
–1,6 –1,4
Nedtrappning av komp. omställning gymnasiet–9,0 –1,0
Anpassning till GR-kostnad per elev gymnasiet –9,9
Utreda förutsättningarna för ny gymnasieverksamhet i Mölndal
0,5
0,5 –1,0
Kommunala aktivitetsansvaret
1,3
Bostäder funktionshinder, volymökning
5,8
5,0
4,0
Äldreboendeplatser, volymökning
3,5
5,0
4,0
Utökad nattbemanning äldreboende
4,0
Hemtjänst, volymökning o striktare bedömning 1,0
Boende funktionshinder, nya lokaler
0,6
Hälso- och sjukvård, volymökning
1,0
Införande nytt verksamhetssystem, avgår –10,0
Möjlighet till hemlagad mat i hemtjänst,
försöksverksamhet
0,1
Höjd maxtaxa inom äldreomsorgen
–0,5 –0,5
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre
3,1
4,4
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet –32,1 –16,1
–1,7
4,1
3,6
1) OBS! Ovan redovisas beloppen före de tekniska justeringar som inte påverkar
nämndernas egentliga ekonomiska utrymme och därför inte bör ingå vid analys
av förändringen.
Volymförändring per år, mnkr
Åtgärd
2016
2017
Bostadsanpassningsbidrag, förstärkning
0,5
Bygglovsverksamhet, förstärkning
0,5
Krisberedskap, driftskostnader
0,4
Justering utrymme bidrag/medlemsavgifter –0,2
IT-strategi
–0,3 –0,5
Ledarplattform
0,5
Lokal rådgivare för företag
0,1
Tjänsteman i beredskap
0,3
Intern ränta på markinnehav
–4,1
Centralt e-arkiv
0,2
Allmänna val
Skatepark i Kållered, ökade kapitalkostnader
0,2
Sporthall, Lindome
–1,4
1,4
Teknisk uppgradering av idrottsanläggningar 0,3
Gamla stadshuset, driftskostnad vid uthyrning 0,2
Åby simhall, ökad hyra till följd av investering 1,6
Fässbergsskolan vakanta lokaler
3,0 –3,0
Fässbergsskolan, H-huset, hyra och lokalvård
0,5
0,1
Fässberg Aktiviteten, förändrad uthyrning
1,5
Fässbergsskolan, ökad hyra, lokalvård,
vaktmästare, kapitalkostnader
5,7
3,9
Näridrottsplats Bifrost
0,1
Näridrottsplats Eklanda
2018
–0,5
1,1
1,8
0,3
Totalsumma
47,5
Tekniska justeringar
–7,9
Totalsumma efter tekniska justeringar
39,6
13,3
22,8
13,3
22,8
I plan för 2017–2018 ingår volymförändringar på grund av demografi, investeringar, förändrat behov hos vissa brukargrupper
men även vissa tillskott i form av utökad verksamhet och kvalitet. Även avgående belopp uppstår bland annat av förändringar
0,4
0,1
19
Ekonomisk översikt
i demografiska behov men också på grund av omdisponeringar
eller genom att en engångsinsats under budgetåret utgår i plan.
Under 2017 finns inlagt en neddragning motsvarande en procent och för 2018 en neddragning på ytterligare 0,5 procent
av nämndernas kommunbidrag 2016. Avsikten är att genom
verksamhetsutveckling i form av till exempel metodutveckling,
smarta lösningar och förbättringar åstadkomma effektiviseringar
i den befintliga verksamheten som kan ge utrymme för ny verksamhet. Arbetet ska genomsyra hela organisationen och nämnderna uppmanas att särskilt se över sina administrations- och
overheadkostnader för att frigöra resurser till kärnverksamheten.
Intäktsfinansierade verksamheter som lokalförsörjning, serviceförvaltning och IT ska genomföra motsvarande förändring
inom sin verksamhet och därmed hålla nere sina prisjusteringar
motsvarande samma procentsatser.
Den upprättade planen innehåller, utöver volymförändringar, en schablonmässig uppräkning av nettokostnaderna
exklusive kapitalkostnader med 86,6 mnkr år 2017 och ytterligare 89,9 mnkr 2018, vilket motsvarar 2,9 procent årligen.
Hur det utrymmet kommer att disponeras avgörs i samband
med fördelningen av utgiftstak för respektive år.
Förändring av verksamhetsutrymme per år i plan
mnkr 2017 2018
Volymtillskott
Avgående; demografi, särskilda satsningar
Verksamhetsutv. för effektivisering befintlig verks.
Kompensation pris och löneökningar
Kompensation avisering höjda arbetsgivaravg.
Summa inlagd nettoökning 49
–16
–32
87
4
43
–4
–16
89
92
112
Det slutliga ställningstagandet till förändringarna som har beaktats i plan sker i samband med fördelningen av utgiftstak
för respektive budgetår. Avsikten är dock att planen ska vara
styrande för utgiftstaken för att därmed skapa goda planeringsförutsättningar för nämnderna.
Investeringar
Stadens investeringsvolym har de senaste åren ökat kraftigt.
Efter att flera år legat kring 100–200 mnkr, har den nu ökat
till nivåer på 400–550 mnkr.
Investeringsbudget/plan 2016–2018
Belopp i mnkr
Totalt
anslag
Prognos
t o m 2015
Datorer, inventarier och dylikt
Förskolor, utbyggnad
Hallenskolan
26,0
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
63,1
65,6
46,0
12,4
58,2
77,9
0,5
12,0
13,5
Plan
2019–
Västra/centrala Mölndal, skolutbyggnad
302,3
57,0
43,1
14,0
48,2
140,0
Östra Mölndal, skolutbyggnad
139,8
0,3
10,5
19,0
10,0
100,0
12,0
8,0
37,1
41,0
Lindome, skolutbyggnad
20,0
Övriga skolor och förskolor
Sporthall, Lindome
36,0
14,1
20,0
Övriga idrottsanläggningar
10,1
10,6
12,0
Anpassningar och ombyggnader i befintliga lokaler
26,0
29,0
29,5
Boenden, etablering av samt renoveringar
10,0
Gunnebo
0,9
50,0
2,2
7,0
Kollektivtrafik
10,1
10,1
5,9
Kommunala gator och vägar
27,0
36,7
39,8
7,5
20,9
19,7
Återvinning och avfall
20,0
14,2
22,1
Vatten- och avloppsanläggningar exkl.
exploateringsområden
57,0
53,6
55,5
Vatten- och avloppsanläggningar i
exploateringsområden
–8,4
–6,9
–31,7
Egna anläggningar i exploateringsområden
73,6
66,3
135,6
427,9
472,3
541,0
27,3
107,1
120,0
Park- och naturområden
SUMMA NETTOINVESTERINGAR
Försäljningar av fastigheter och mark
En detaljerad uppställning över investeringsanslag per objekt samt planerade investeringar under planperioden finns i avsnittet Investeringar på sidan 52.
20
8,0
Det bör samtidigt noteras att flera investeringar avser stadens egna anläggningar i bostadsområden samt Mölndals innerstad och att planeringen förutsätter en finansiering från
försäljningsintäkter på 390 mnkr under perioden 2015–2018.
Planeringen innebär en genomsnittlig investeringsnivå på
cirka 14,3 procent av verksamhetens nettokostnader. Exkluderas försäljningsinkomsterna från investeringarna hamnar snittet på 11,8 procent. Det är relevant att även analysera nyckeltalet med den justeringen eftersom de närmaste årens stora
investeringar i egna anläggningar inom exploateringsområden
i hög grad kommer att finansieras med markförsäljning.
Under senare år har den genomsnittliga investeringsnivån
för kommunerna legat på 8 procent i riket och någon procentenhet högre i Västra Götaland. Trenden är dock att större
kommuner kring storstäderna redovisar högre investeringsvolymer. I Stockholmsregionen ligger snittet till exempel på 12
procent.
Fördelningen av investeringar mellan åren kan naturligtvis
komma att påverkas av förskjutningar i tid. Det gäller även
sådana investeringar som i budgetsammanställningarna bedömts bli genomförda under 2015.
Under perioden 2016–2018 finns det inlagt 467 mnkr för
förskolor och skolor, både nyproduktion samt ombyggnation
och anpassningar av befintliga skolor till mer ändamålsenliga
lokaler.
Investeringsbudget 2016 och planen 2017–2018 innehåller utöver tidigare nämnda byggnadsinvesteringar även cirka
94 mnkr för anpassningar och ombyggnader av övriga befintliga lokaler inklusive investeringar vid Gunnebo slott, samt
nära 67 mnkr i investeringsanslag till idrottsanläggningar. Till
etablering av nya boenden och renovering av befintliga lokaler
för flyktingar/nyanlända finns 10 mnkr i budget 2016.
Inköp av inventarier och IT-investeringar ingår i investeringsbudget 2016 med 63 mnkr och för planåren 2017–2018
med 66 respektive 46 mnkr per år.
Under åren 2016–2018 planeras investeringar till Va-verksamheten på cirka 119 mnkr och för renhållningsverksamheten
omfattar perioden investeringar på 56 mnkr. Övriga investeringar under tekniska nämnden såsom gator, vägar, parker och
kollektivtrafik finns för 2016–2018 upptaget med cirka 178
mnkr.
Den andel av investeringarna som kan finansieras med skattemedel eller försäljning av anläggningstillgångar prognostiseras
till nära 117 procent för 2015. Självfinansieringsgraden beräknas därefter till ett fortsatt genomsnitt på cirka 60 procent för
hela planperioden. Det är en betydligt lägre självfinansieringsgrad än vad som har varit vanligt i Mölndal. Bakgrunden är nuvarande period av förhållandevis höga investeringsnivåer.
Kassaflödesbudget
Det budgeterade kassaflödet för 2016–2018 innebär att likviditetsbehovet inte kan tillgodoses utan upplåning. Ett upplåningsbehov på drygt 130 mnkr beräknas uppstå under 2016
och därefter bedöms behovet till ytterligare cirka 300 mnkr
under planperioden. Det beräknade kassaflödet bygger på nu
aktuella prognoser över slutavräkningar för skatteintäkterna
samt en oförändrad nivå på kortfristiga fordringar och skulder.
Utöver investeringar sker under 2015–2016 en likviditetspåfrestning med drygt 20 mnkr i form av utbetalningar avseende
Kikåstippens återställning. Som alternativ till egen upplåning
kan det istället bli aktuellt med ett ianspråktagande av nuvarande utlåning till kommunens bolag.
Avsättning/värdehöjning av pensionsförpliktelsen återlånas
till verksamheten och begränsar upplåningsbehovet utöver den
självfinansiering som kan ske genom skatteintäkter, avskrivningar och försäljning. Då utbetalningen av pensionerna ska
ske behövs ett nytt likviditetsutrymme eftersom det inte avsatts särskilda tillgångar som matchar respektive års avsättning/värdesäkring.
Tidigare har den kortsiktiga strategin under perioder med
svagare resultat och hög investeringsnivå, varit att lösa behovet
av likviditet genom, dels positivt kassaflöde hos koncernens
övriga enheter, dels ingånget avtal om checkräkningskredit.
Enligt ovan beräknas stadens kreditbehov under åren 2016–
2018 vara cirka 430 mnkr. Erfarenhetsmässigt påverkas likviditetsbehovet genom förskjutningar i genomförandet, men
några sådana antaganden har inte skett.
Staten skärpte den 1 januari 2013 reglerna vad avser ”begränsning av avdragsrätt för räntor inom intressegemenskap”.
Med hänsyn till lagändringen gjordes vissa ändringar i de lån
och placeringar som sker inom ”koncernen Mölndals stad”.
Utlåning som staden tidigare gjort till dotterbolag i koncernen
Kvarnfallet Mölndal AB ändrades så att staden istället lånade
ut till koncernens moderbolag. Avsikten var att detta upplägg
därefter skulle ersättas med externt lån och extern placering. I
februari 2013 kom emellertid ett utlåtande från Skatteverket,
som tillsammans med SKL:s kommentarer, bedömdes ge möjlighet till fortsatt avdragsrätt för koncernens interna räntor så
länge dessa lån lämnats på marknadsmässiga grunder. Staden
gjorde då ställningstagandet att istället för det tänkta överfö-
Självfinansieringsgrad inkl hela pensionsskuldens
förändring
2014
2015
2016 2017 2018
mnkr prognos budget plan plan
Avskrivningar/
investeringsbidrag
139,7
Försäljning av anläggningstillgångar
52,6
Resultat exklusive
resultat vid försäljning
31,3
148,0
154,0 160,0 167,0
135,7
27,3 107,1 120,0
70,5
25,9
48,6
46,6
Utrymme för självfinansiering
223,6
354,2
207,2 315,7 333,6
Nettoinvestering
271,1
302,4
427,9 472,3 541,0
Självfinansieringsgrad i %
82,5
117,1
48,4
66,8
61,7
Investeringsvolym/
Skatteintäkter och generella statsbidrag i %
10,3
11,0
13,2
14,1
15,6
21
Ekonomisk översikt
randet av lån och placering till extern part fortsätta med den
interna placeringen av stadens medel.
Den 10 mars 2014 har Skatteverket i ett utlåtande reviderat
sin syn på avdragsrätten i en riktning som försvårar möjligheten att få avdrag för ränta. Moderbolaget Kvarnfallet Mölndal
AB har efter detta datum nekats avdrag för räntor betalda till
Mölndals stad. Med beaktande av detta kommer man att se
över hur lånesituationen ska hanteras. Flera osäkerhetsfaktorer spelar dock in bland annat har Skatteverkets ställningstagande överklagats, dessutom presenterade Företagsskattekommittén i juni 2014 ett förslag som innebär att avdragsrätten
för räntekostnader överlag slopas mot att bolagsskatten sänks.
Stadens utlåning till moderbolaget Kvarnfallet AB uppgår
till 676 mnkr. Kvarnfallet Mölndal AB vidareutlånar dessa
medel till tre dotterbolag. Ytterligare ett lån finns där utlåning sker direkt från staden till ett av dotterbolagen, MölnDala Fastighets AB. Lånet om 160 mnkr uppkom i samband
med överföringen av den av staden ägda marken i anslutning
till Forsåkersområdet, vilket genomfördes hösten 2014. Samtliga transaktioner har skett på marknadsmässiga villkor.
förelsestörande poster, skulle bli 99,0 procent. Budget/plan
för 2016–2018 har upprättats med en nettokostnadsandel på
i genomsnitt 98,8 procent under treårsperioden. För de tre
föregående åren 2013–2015 är motsvarande tal 98,4 procent,
om prognosen för 2015 beaktas.
Nettokostnadsandelen är ett viktigt nyckeltal för att beskriva en kommuns ekonomi. Före 2005 uppgick kostnaderna för den löpande verksamheten till mer än 100 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag under en lång följd av
år. Därefter skedde ett trendbrott och stadens ekonomi har
sedan dess varit i god balans. Under perioden 2009–2012
har staden redovisat sådana marginaler att den ekonomiska
ställningen har förbättrats. Den aktuella prognosen för 2015
innebär en förbättring av soliditeten inklusive hela pensionsskulden och att nivån enligt redovisad balansräkning förstärks
och närmar sig 2012 års nivå efter en tillbakagång under åren
2013 och 2014. Däremot upprättas Budget/plan 2016–2018
med en högre nettokostnadsandel vilket inverkar negativt på
den ekonomiska ställningen.
Soliditet
Nettokostnadsandel
Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Det är därmed ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme.
Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting bedriva
sin verksamhet inom ramen för en god ekonomisk hushållning. En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en
god ekonomisk hushållning är en god balans mellan verksamhetens löpande ordinarie intäkter och kostnader. Ett mått på
detta är nettokostnaderna inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkterna.
En starkare nivå kan användas för att möta svängningar i
samhällsekonomiska förutsättningar utan akuta åtgärder eller
för att finansiera investeringstoppar och framtida påfrestningar i form av till exempel pensionskostnader.
Soliditetsutveckling exkl effekt av koncernkontot
2014 2015 2016
%prognos budget
Nettokostnadernasandel av skatteintäkter
och generella statsbidrag
2014 2015 2016
%prognos budget
Verksamhetens
nettokostnader Avskrivningar
Nettokostnadsandel Finansnetto Nettokostnadernas
andel inkl. finansnetto Nettokostnadsandel för
löpande verksamhet 1
Nettokostnadsandel
inkl. förändring hela
pensionsskulden 1
2017
plan
2018
plan
93,4
4,9
98,3
–1,0
89,7
5,0
94,7
–0,7
94,9
5,0
99,9
–0,7
94,2
5,0
99,2
–0,6
94,2
5,0
99,2
–0,5
97,3
94,0
99,2
98,6
98,7
99,0
99,0
99,2
98,6
98,7
96,5
97,6
98,0
98,1
98,8
2017
plan
2018
plan
Soliditet enligt redovisad
balans, blandmodellen exkl
effekt av koncernkontot
71,6
72,6
70,7
69,2
66,6
Soliditet inkl. total pensionsskuld, fullfondsmodellen,
exkl effekt av koncernkontot
36,0
39,7
39,8
39,8
38,6
Kommunens anläggningstillgångar redovisas till sitt anskaffningsvärde. För att behålla den långsiktiga finansiella styrkan
bör soliditeten hållas på en jämn nivå. Då soliditeten ökar
stärks den långsiktiga betalningsberedskapen. Mölndal har en
förhållandevis stark soliditetsnivå.
I uppställningen ovan redovisas stadens soliditet både med
och utan det totala pensionsåtagandet samt eliminerat från
koncernkontots effekter. Under åren 2016–2018 sker en försvagning av soliditeten. Tillgångarna ökar därmed mer än det
budgeterade resultatet ger utrymme för om andelen eget kapital ska kunna behållas. Beaktas hela pensionsskulden i soliditetsmåttet blir däremot resultaten tillräckliga för att, med
inlagda investeringsvolymer, hålla den soliditetsnivån högre
än nivån i bokslut 2014. Anledningen är att resultaten enligt
den så kallade fullfondsmodellen påverkas positivt eftersom
utbetalningarna nu överstiger värdeökningen och skulden
sjunker.
Bakgrunden till att tabellen redovisar stadens soliditet både
med och utan det totala pensionsåtagandet är den lagstadgade
förändringen av redovisningsprincipen för hanteringen av
1) D.v.s. exkl resultat vid försäljning och större jämförelsestörande poster.
Nuvarande prognoser tyder på att staden, för det enskilda året
2015, kommer att uppnå ett resultat där nettokostnaderna
för den löpande verksamheten, det vill säga exklusive jäm22
pensionsskulden, som började gälla från och med 1998. Den
innebar att skulden för intjänade pensioner till och med 1997
omvandlades till en ansvarsförbindelse ”inom linjen” och därmed utanför stadens redovisade balansräkning. Eftersom eget
kapital då ökade i balansräkningen uppstod en dramatiskt
positiv effekt på soliditetsmåttet, trots att pensionsåtagandet
givetvis kvarstår i oförändrad omfattning.
Resultat och tillgångar
2014 2015 2016
mnkrprognos budget
Förändring av eget
kapital, blandmodellen
Förändring av tillgångarnas värde
80,3 185,8
25,9
2017
plan
2018
plan
48,6
46,6
228,1 200,5 152,6 160,5 247,0
Soliditeten är beroende av två faktorer. Det ena beror på hur
det egna kapitalet utvecklas, det vill säga resultatutvecklingen,
medan den andra avgörs av hur tillgångarna utvecklas. De
faktorerna skapar tillsammans soliditetsförändringen. Negativa eller svaga resultat i kombination med höga investeringsnivåer påverkar den långsiktiga betalningsförmågan negativt.
Ovanstående tabell illustrerar den beloppsmässiga utvecklingen av eget kapital och tillgångar. Utvecklingen enligt
Budget/plan 2016–2018 innebär, som tidigare redovisats, att
soliditeten kommer att försämras. Det är den större investeringsvolymen i kombination med att resultatnivån då inte är
tillräcklig för att behålla soliditetsnivån enligt redovisad balans. För att hålla soliditeten inklusive pensionsskulden på en
stabil nivå, krävs inte ett lika starkt resultat, vilket betyder att
soliditetsutvecklingen blir jämnare. Den kraftiga tillgångsökningen på det sista planåret får dock tydligt genomslag på
båda måtten.
Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgrad
2014 2015 2016
%prognos budget
2017
plan
2018
plan
Kortfristiga skulder
Långfristiga skulder
Avsättningar
14,7
5,1
3,1
13,8
6,3
2,0
13,4
8,9
1,7
13,0
10,9
1,5
12,5
14,0
1,3
Pensionsskuld (total)
41,1
38,2
36,2
34,8
33,6
Total skuldsättningsgrad
exkl. koncernkonto
64,0
60,3
60,2
60,2
61,4
Med skuldsättningsgrad avses andelen tillgångar som finansierats med skulder. Summan av det måttet utgör tillsammans
med soliditeten summan av totala tillgångar.
23
G O D E KO N O M I S K H U S H Å L L N I N G
God ekonomisk hushållning
• De affärsdrivande verksamheterna i förvaltningsform ska
bedrivas med full kostnadstäckning.
Bakgrund
I kommunallagen (8 kap, 1§) uttrycks att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet
och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska
personer. I samma paragraf regleras att fullmäktige ska besluta
om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen.
I förekommande fall ska riktlinjerna även omfatta regleringen
av en så kallad resultatutjämningsreserv.
Kommunallagen (8 kap, 4–5§) föreskriver att kommunen
varje år ska upprätta en budget och att det ska ske så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kallade balanskravet1.
Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av
betydelse för god ekonomisk hushållning och för ekonomin
ska anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
Kommunallagens krav klargör därmed att begreppet god
ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och
ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling medan
verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att
bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså
ihop för att en god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås.
• Kommunens bolag ska på ett affärsmässigt sätt bedriva
verksamhet som samlat ger en marknadsmässig avkastning
och möjliggör utdelning till ägaren.
God ekonomisk hushållning i praktiken
Mölndals stad strävar efter att säkerställa en god ekonomisk
hushållning genom att, med utgångspunkt från lagstiftningen, låta olika lokala strategier, processer och regelverk komplettera varandra. Nedan tydliggörs den konkreta styrningen
mot god ekonomisk hushållning för Mölndals stad.
• Utgångspunkten för stadens styrning är en tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter inom nämndernas
verksamhet kopplat till en enhetlig styrning i gemensamma
övergripande frågor. Genom ”Styrprinciper för Mölndals stad”
konkretiserar fullmäktige rollfördelning och spelregler i syfte
att säkerställa att den kommunala verksamheten bedrivs i linje med god ekonomisk hushållning avseende både verksamhet
och ekonomi.
• God ekonomisk hushållning i Mölndals stad ska bedrivas
med hänsyn till två dimensioner; att hushålla i tiden och över
tiden. Det innebär att väga ekonomi mot verksamhet idag
och att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens
behov på längre sikt. I ”Vision Mölndal 2022” uttrycks att
staden verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt,
ekologiskt och ekonomiskt hållbar.
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Genom nedanstående riktlinjer anger fullmäktige den övergripande och mer långsiktiga styrningen av god ekonomisk
hushållning för Mölndals stad.
• Stadens modell för mål och uppföljning av verksamhetsmål, ska bidra till att tillgodose kommuninvånarnas behov på
bästa möjliga vis givet anslagna resurser. Avsikten är att förbättra förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att i modellen sammankoppla mätbara indikatorer samt
lyfta fram jämförelser där så är möjligt.
• Grunden för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad är ”Vision Mölndal 2022” samt vad som uttrycks i
stadens Budget/plan.
• Verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Med utgångspunkt från lagstiftningen samt stadens
egen målstyrning ska strävas efter hög måluppfyllelse och
ständiga förbättringar som leder till ett optimalt resursutnyttjande.
• Verksamhetsmål, av betydelse för god ekonomisk hushållning, uttrycks genom fullmäktiges mål och formuleras med
utgångspunkt från stadens vision. KF-målen fastställs i samband med det årliga budgetbeslutet. Målen specificeras i särskilt avsnitt i budgethandlingen.
• Staden ska värna en stabil och balanserad ekonomi med
fortsatt stark ekonomisk ställning för att därigenom kunna
möta konjunkturnedgångar och förändrade omvärldsförutsättningar.
• Finansiella mål, av betydelse för god ekonomisk hushållning, fastställs i samband med fullmäktiges budgetbeslut. De
utvärderas över rullande treårsperioder och syftar till att säkerställa den ekonomiska utvecklingen över tid.
• Samhällsplanering och exploateringsverksamhet ska genomföras med utgångspunkt från en kontinuerlig och hållbar
tillväxttakt.
Finansiella mål
• Intäkter från försäljningar av tillgångar ska i första hand
användas till investeringar eller amortering av skulder.
• Resultatet ska inrymma värdesäkring av hela pensionsförpliktelsen2.
• Den ekonomiska ställningen skyddas genom finansiella
mål som över tid säkerställer en hållbar relation mellan resultat- och investeringsnivåer. Det innebär att de finansiella
målen för resultatet behöver vara högre under perioder med
höga investeringsnivåer.
• Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag ska inte
överstiga 98,5 procent i genomsnitt över rullande treårsperioder3.
2) Om synnerliga skäl föreligger kan jämförelsestörande poster elimineras.
3) Vid avstämning tillämpas balanskravsresultatet, d.v.s. resultat enligt blandmodellen exklusive resultat vid försäljning av anläggningstillgångar. Om synnerliga skäl föreligger kan andra poster beaktas.
1) Undantag kan ske om det finns synnerliga skäl eller, vid konjunkturnedgång, genom att disponera medel från resultatutjämningsreserv (RUR).
24
G O D E KO N O M I S K H U S H Å L L N I N G
Utgångspunkten för den finansiella planeringen av investeringarna är att de, sett över en längre tidsperiod, ska inrymmas i det utrymme som skapas genom resultat, avskrivningar
och försäljning av anläggningstillgångar. Genom analys av
nyckeltal som självfinansieringsgrad och soliditet sker en bedömning av om resultatmålen är tillräckliga för att över tid
behålla stadens ekonomiska ställning.
Av den finansiella analys som görs i budgethandlingens
ekonomiska översikt framgår att Budget/plan 2016–2018 inte
uppnår en resultatnivå i överensstämmelse med det finansiella
målet. Det motiveras med de senaste årens goda resultat i
kombination med en god ekonomisk ställning. Anpassningen
till en intäktsutveckling som är långsammare än den kostnadsutveckling som tagits upp kan därför ske över en längre
period. Det överensstämmer också med den strategi som har
tillämpats vid de två senaste årens budgetbeslut. Budget/
plan 2016–2018 innebär därmed att kommunfullmäktige
beslutar om ett avsteg där resultatnivån under 2016–2018
ska bedömas tillsammans med resultatnivåerna närmast föregående treårsperiod 2013–2015 och inte begränsas till rul�lande treårsperioder. I realiteten innebär det att till exempel
återbetalningar av premier från AFA-försäkring gör att det
budgeterade resultatet under den kommande treårsperioden
kan accepteras. Över sexårsperioden stannar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag på 98,3
procent.
Avstämning mot finansiella mål
Resultat, blandmodell
Nettokostnadsandel
Genomsnitt 6 år 2013–2018
2013 2014 2015 2016 2017 2018
98
31
71
26
49
96,7 99,0 97,7 99,2 98,6
46
98,7
98,3%
25
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Byggnadsnämnden
Nämndens huvuduppgift enligt reglementet, Kf 20 februari, 2013, § 16, är att ansvara för stadens uppgifter
inom byggnadsväsendet. Nämnden svarar för lovgivning, byggnadstillsyn, detaljplaner med enkelt förfarande, bostadsanpassning, mätnings- och kartverksamhet. Inom stadsbyggnadsförvaltningen återfinns den
kommunala lantmäterimyndigheten.
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2017–2018 årlig förändring (netto)
2017 2018
mnkr
effektivitet
–0,1
Summa
–0,1 –0,1
–0,1
Resultaträkning
mnkr
Bokslut Budget Budget Plan Plan
2014
2015 2016 2017 2018
Intäkter
Kostnader
Summa
nettokostnader
16,1
15,8
17,0
–28,8
–28,4
–31,5
12,7
–12,6
–14,5 –14,4 –14,3
Volymmått
Utfall Budget Budget
2014
2015
2016
BYGGNADSNÄMNDEN
Antal beslut och ärenden, bygg
Kommunbidrag
Beslut i byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden
11,0
12,6
14,5
14,4
Summa
kommunbidrag
11,0
12,6
14,5 14,4 14,3
Resultat
–1,7
0
0
0
Delegeringsbeslut
14,3
Överklagade ärenden
119
150
140
1 235
1 500
1600
24
50
30
33
60
70
Antal inkomna bygglov/anmälan
En-/tvåbostadshus, nya
0
Flerbostadshus, nya
Beloppen för planåren är angivna i 2016 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
8
10
15
193
250
270
Kontor/industri/handel, nya
10
15
15
Dito, om-/tillbyggnad
30
50
60
Om-/tillbyggnad bostäder
Förändringar 2016 jämfört med 2015
Daghem/sjukhus/skola, nya
1
5
4
Dito, om-/tillbyggnad
7
10
10
–
150
120
616
600
600
Attefallsåtgärder
• 0,5 mnkr tillförs för bostadsanpassningsbidrag
• 0,5 mnkr tillförs för bygglovsverksamhet
• 0,6 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning
• 0,3 mnkr tillkommer som teknisk justering, varav 0,1 mnkr
avgår till följd av omfördelning av interna hyror och 0,1 mnkr
avgår till följd av avskaffat kommunalt lönebidrag. Dessutom
tillkommer 0,5 mnkr för ändrad fördelning av planavgifter
från planeringsutskottet.
Övriga lov/tillstånd/anmälan
Genomförda åtgärder
Ärenden olovligt byggande m.m.
Bostadsanpassningsärenden
60
50
550
550
1
5
2
50
75
75
Fastighetsbildningar, berörda
608
350
350
Nybyggnadskartor
122
125
130
9
10
10
219
175
300
och fysisk planering
168
175
180
För grundkarta och stomnät
252
300
300
Lägeskontroller
214
275
250
Husutsättningar
85
80
80
Antagna enkla planer
Fastighetsbildningar, nya fastigheter
1,9 mnkr
60
474
Grundkartor
Mätningsuppdrag
Externa
Andra indikatorer av särskilt intresse
Utfall
2012
Utfall
2013
För fastighetsbildning, bygglov
Utfall
2014
BYGGNADSNÄMNDEN
Säkerhet i överklagade beslut för byggnadsverksamhet, %
Mölndal
80
69
73
183
274
297
Antal färdigställda bostäder
Mölndal
26
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen
och övriga nämnder
Samordningsförbundet Finsam 0,9 mnkr, Göteborg & co 0,6
mnkr och Europakorridoren 45 tkr. Dessutom finns 0,3 mnkr
reserverade för att medfinansiera ett samarbete som ska ersätta
West Sweden.
Kommunbidraget omfattar även budgeterade bidrag till
föreningar och liknande, totalt 0,4 mnkr under 2016. I ungefärliga belopp har följande föreningar tidigare erhållit bidrag;
Göteborgs universitet för förstärkt förvaltningsforskning 0,2
mnkr, Västra Götalandsregionen avseende patientnämndsverksamhet 0,1 mnkr, Kommunforskning i Väst 40 tkr och
Reväst 25 tkr.
Kommunfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Kf beslutar i ärenden av mera grundläggande natur
eller av mera generell räckvidd bland annat avseende
mål och riktlinjer för verksamheten, budget och skatt
samt nämndernas organisation och verksamhetsformer.
Kommunstyrelsens övergripande uppdrag enligt Kf
20 februari 2013, § 15, är att leda och samordna förvaltningen av stadens angelägenheter och ha uppsikt över
övriga nämnders verksamhet samt kommunala bolag
och kommunalförbund som kommunen är medlem i.
Fullmäktige omfattar även överförmyndarnämnden,
samt valnämnden, och har tillsammans med kommunstyrelsen stadsledningsförvaltningen som förvaltningsorganisation.
• 0,3 mnkr avgår för IT-strategi
• 0,3 mnkr tillförs för tjänsteman i beredskap
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
• 0,2 mnkr tillförs för centralt e-arkiv
Bokslut Budget Budget
2014
2015
2016
617,3
735,0
Plan
2017
Plan
2018
• 0,5 mnkr tillförs för ledarplattform
• 0,4 mnkr tillförs för krisberedskap, driftskostnader
755,4
• 0,2 mnkr avgår genom justering av utrymme för bidrag och
medlemsavgifter
Kostnader
–766,2 –905,4 –928,3
Summa
nettokostnader
–148,9 –170,4 –172,9 –170,8 –170,5
• 3,0 mnkr tillförs för vakanta lokaler Fässbergsskolan
Kommunbidrag
Kommun–
fullmäktige
3,7
3,4
3,6
Kommunrevision
2,4
2,4
2,5
Valnämnd
1,9
0,1
0,1
Överförmyndarnämnd
4,7
5,3
5,4
Stadsledningsförvaltning
73,8
78,6
86,5
0
0
0
Serviceförvaltning
• 4,1 mnkr avgår på grund av lägre intern ränta på
markinnehav
• 0,1 mnkr avgår för förändrad arbetsgivaravgift för yngre och
äldre
8,1
9,5
9,1
Räddningstjänst
39,2
40,4
40,8
Ks och dess utskott
11,5
8,3
8,5
3,5
2,9
3,0
19,4
19,5
13,4
168,2
170,4
172,9
170,8
170,5
19,3
0
0
0
0
Plan o. exploatering
Ks förfogande
Ks övrigt
Summa
kommunbidrag
Resultat
• 0,6 mnkr avgår som teknisk justering, varav 1,9 mnkr avgår
för flytt av föreningsbidrag, 1,8 av dessa överförs till social och arbetsmarknadsnämnden, i ungefärliga belopp, avseende
Kvinnojouren Frideborg 0,8 tkr, Brottsofferjouren 0,3 tkr
och Hela människan RIA Mölndal 0,6 tkr resterande 0,1 tkr
överförs till kulturoch fritidsnämnden avseende Förenings arkivet, 0,8 mnkr avgår för kapitalkostnader för säkerhetsåt gärder, 0,2 mnkr för omfördelning av interna lokalhyror och
0,2 mnkr på grund av avskaffat kommunalt lönebidrag. För ändrad fördelning av planavgifter medför att 0,5 mnkr över förs till byggnadsnämnden från planeringsutskottet och 0,3
mnkr omfördelas mellan kommunfullmäktige och kommun styrelsen avseende tolk- och kapitalkostnader för röstnings system. Dessutom tillkommer 3,0 mnkr för personalåtgärder.
2,5 mnkr
Kommunövergripande medlemsavgifter och bidrag
Staden är medlem i och stödjer diverse olika organisationer.
De budgeterade kommunövergripande medlemsavgifterna
under kommunstyrelsen uppgår 2016 till totalt 6,8 mnkr. I
ungefärliga belopp avser detta; GR 3,3 mnkr, SKL 1,6 mnkr,
27
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder
Volymmått
2017
mnkr
Allmänna val
Utfall
2014
2018
–0,5
Fässbergsgymnasiet avgår kompensation
vakans Lokalförsörjning
Förvaltning 1
–0,5
varav stadens egna lokaler
varav inhyrda lokaler
–3,0
Centralt utvecklingsanslag inklusive
utvecklingsledare
366 892 367 337
368 656
274 334 275 101
275 970
Fastigheter antal m2
0,1
Utfasning IT-strategi
Budget
2016
STADSLEDNINGSFÖRVALTNING
1,1
Budget
2015
92 558
92 236
92 686
1) Konvertering av fastighetsdatabasen. Uppgifterna för utfall
2014 och 2015 har korrigerats mot tidigare handlingar.
3,0
SERVICEFÖRVALTNING
Omfördelning centralt utvecklingsanslag
inklusive utvecklingsledare
–0,2
Förändrad arbetsgivaravgift yngre
Fastigheter antal m2
0,2
Lokalvård 2
Effektiviseringskrav
–1,7
–0,9
Summa
–2,1
–0,3
281 752 228 400
240 600
Måltider, antal ätande per dag
Förskola
2 760
3 070
3 065
Grundskola samt
7 875
6 815
6 760
545
590
590
varav helpensioner
461
490
490
varav utomstående
101
100
100
Gymnasium
Verksamhetsförändringar 2017–2018
Äldreboende
I enlighet med stadens mål, att företagare ska uppfatta Mölndal som en alltmer attraktiv näringslivskommun, samt i linje
med det antagna näringslivsprogrammet för mandatperioden så
medverkar staden till att inrätta en lokalt baserad resurs för rådgivning och hjälp till dem som planerar att starta eget företag.
2) Ytan 2014 avser fastigheternas totala yta.
Från och med 2015 anges den faktiskt städade ytan.
Centralt utvecklingsanslag inklusive kvalificerad
utvecklingsledare
Anslaget ska underlätta drivandet av utvecklingsfrågor och förändringsprocesser över förvaltningsgränserna. För detta behövs
en kvalificerad utvecklingsledare som ansvarar för att utveckla,
hålla ihop, genomföra professionella analyser, process- eller
projektleda över tid. Tjänsten ska även omfatta arbete med
strategiska planeringsförutsättningar, trender, omvärldsanalyser, kvalitetsutveckling, jämförelser, planera och genomföra
utredningar samt kartläggningar med utgångspunkt i de mål
och satsningar som är beslutade av kommunfullmäktige.
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
183
274
297
PLAN OCH EXPLOATERING
Antal färdigställda bostäder
Mölndal
28
Nämndens huvuduppgift är enligt reglementet Kf 20
februari 2013, §18, att främja kulturlivet enligt stadens
kulturpolitiska mål och skapa förutsättningar för en
differentierad idrotts- och fritidsverksamhet. Barn och
ungdomar ska prioriteras.
• 0,3 mnkr tillförs för teknisk uppgradering i idrottsanläggningar
• 1,6 mnkr tillförs för renovering Åbybadet
• 0,2 mnkr tillförs för kapitalkostnader, skatepark Kållered
• 0,2 mnkr tillförs för driftskostnader vid uthyrning av
Gamla stadshuset
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
2014
2015
2016
41,3
40,2
Plan
2017
Plan
2018
• 0,3 mnkr tillförs för ökad hyra inklusive lokalvård för
H-huset, Fässberg
39,7
Kostnader
–168,7 –176,5 –180,2
Summa
nettokostnader
–127,4 –136,3 –140,5 –140,2 –149,1
• 0,9 mnkr tillförs för minskad uthyrning av idrotts anläggningar och Aktiviteten, Fässberg
• 0,1 mnkr tillförs för förändrad arbetsgivaravgift yngre
och äldre
Kommunbidrag
Bibliotek, museum
o kulturspecialister
38,8
40,2
40,7
Ungdoms- och
samhällsarbete
18,8
19,3
20,1
Föreningsbidrag
10,4
10,4
10,8
Förening och idrott
55,9
60,2
62,4
Nämnd, adm, m.m.
5,6
6,2
6,5
129,8
136,3
140,5
140,2
149,1
4,2
0
0
0
0
Summa
kommunbidrag
Resultat
• 1,4 mnkr avgår för senarelagd sporthall i Lindome
• 0,5 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,2 mnkr till kommer på grund av kapitalkostnader säkerhetsåtgärder
och 0,1 mnkr överförs från kommunstyrelsen för förenings bidrag avseende Föreningsarkivet. Dessutom avgår 0,6 mnkr
till följd av omfördelning av interna hyror och 0,2 mnkr på
grund av avskaffande av lönebidrag.
4,2 mnkr
Verksamhetsförändrigar 2017–2018
Statsbiblioteket i Mölndal flyttar
Det nya stadsbiblioteket i Mölndals innerstad beräknas stå
klart under 2018. Inför start av verksamheten förutsätts en
översyn av hela den befintliga biblioteksverksamheten.
mnkr
2017
Nytt stadsbibl. Mölndal – inventarier/drift
Ökad Hyra H-huset, Fässberg
Ökad uthyrning Aktiviteten, Fässberg
Näridrottsplats – Bifrost
0,3
1,4
0,1
0,1
0,4
0,1
0,2
Byte av konstgräs – Rävekärr
Omfördelning centralt utvecklingsanslag
1,8
–0,6
Näridrottsplats – Eklanda
Byte av konstgräs – Lindevi
Ny- och ombyggnader av idrottsanläggningar
Flera av stadens idrottsanläggningar är i behov av upprustning. Under planperioden finns 6 mnkr avsatta i investeringsmedel per år till detta. Byte av konstgräs har tidigarelagts till
år 2016 på Lindevi, kompensation för driftskostnader utgår
dock från 2017. Under planperioden kommer även konstgräsbyte att ske i Rävekärr.
Sporthall i Lindome med planerad byggstart 2016 beräknas stå färdig efter sommaren 2017. Driftskostnaden bedöms
till 1,4 mnkr för 2017. Helårsdrift från 2018 bedöms till 3,2
mnkr.
6,7
Tekniska uppgraderingar idrottsanläggningar
Sporthall Lindome
2018
0,2
0,1
–0,1
effektivitet
–1,4
–0,7
Summa
–0,3
8,9
Byggnation av näridrottsplatser
Två näridrottsplatser kommer att anläggas. En i Bifrost under
2017 och en i Eklanda under 2018.
29
Volymmått
Utfall
2014
Budget
2015
Budget
2016
Utfall
2012
BIBLIOTEK, MUSEUM OCH
KULTURSPECIALISTER
Utfall
2014
BIBLIOTEK, MUSEUM OCH KULTURSPECIALISTER
Antal besök/invånare
Antal besök
Bibliotek
466 900 440 000
Museum
36 100
445 000
42 000
40 000
126 900 116 000
125 000
Antal webbesök
Bibliotek
Museum
53 700
46 000
Bibliotek, fysiska
7,0
7,0
7,4
Bibliotek, fysiska och virtuella
8,8
8,8
9,4
Museum, fysiska
0,7
0,5
0,6
Museum, fysiska och virtuella
1,3
1,2
1,4
4,3
4,5
4,4
5,5
5,3
5,4
UNGDOMS- OCH SAMHÄLLSARBETE
60 000
Besökarupplevd kvalitet, brukarenkät skala 1–5
FÖRENINGSBIDRAG
Fritidsgårdar
Antal med bidrag
Föreningar
87
90
90
Studieorganisationer
10
9
10
24 000
18 000
28 000
Simhall
337 200 325 000
325 000
Isanläggningar 1
185 000 215 000
210 000
Fotbollsplaner 1
320 000 350 000
330 000
855 000 770 000
855 000
FÖRENING OCH IDROTT
Åbybadet
UNGDOMS- OCH SAMHÄLLSARBETE
Antal besök
Fritidsgårdar
FÖRENING OCH IDROTT
Antal besök
Aktiviteten och idrottshallar
Utfall
2013
1
1) Antal besök baseras på schablonberäkningar – inför 2015
har beräkningsmetoden förändrats
30
Miljönämnden
Riksdagen har beslutat att kommunerna ska ansvara för
tillsyn och prövning inom hälsoskydd, livsmedelskontroll,
miljöskydd och strålskydd. Miljönämnden är till för alla
som bor, vistas och verkar i Mölndals stad. Nämnden ansvarar enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 19, för
kommunens uppgifter inom hälso- och miljöskyddsområdet (miljöbalken med tillhörande lagstiftning), livsmedelsområdet (livsmedelslagarna med tillhörande lagstiftning)
och ska också utöva den tillsyn som kommunen ansvarar
för enligt tobakslagen avseende rökfria miljöer. Nämnden
ska skydda människors hälsa och miljön samt bidra till en
hållbar samhällsutveckling. Nämnden är självständig i sin
myndighetsroll och är högsta beslutande lokala myndighet inom sitt ansvarsområde.
2017
2018
effektivitet
–0,1
–0,1
Summa
–0,1
–0,1
mnkr
Volymmått
Utfall
2014
Budget
2015
Budget
2016
-
-
1 209
Livsmedel
Kontrolltid, timmar
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Kostnader
Summa
nettokostnader
2014
2015
2016
3,4
3,6
3,0
–12,2
–13,7
–13,4
–8,8
–10,1
–10,4
Plan
2017
Plan
2018
Kontroller (planerade)
359
347
403
Ärenden
550
700
700
Miljöbalkstillsyn
–10,3
–10,2
Inventerade avlopp (planerade)
33
100
55
Klagomål
87
100
100
147
474
400
1 900
1 600
1 600
1 122
1 197
1 209
Inspektioner (planerade)
Ärenden
Kommunbidrag
Miljönämnden
9,6
10,1
10,4
Summa
kommunbidrag
9,6
10,1
10,4
Övergripande inom nämnden,
totala antal ovan
10,3
Kontrolltid, timmar
10,2
Kontroller/inspektioner (planerade)
Ärenden
Resultat
0,8
0
0
0
0
566
921
858
2 450
2 300
2 300
79
85
80
Tillsynsplan, procent
Utförd planerad tillsyn
• 0,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning.
0,3 mnkr
31
Skolnämnden
Skolnämndens uppdrag framgår av reglementet, Kf 20 februari 2013, §20. Nämndens uppgifter omfattar ansvaret för
förskola, annan pedagogisk verksamhet såsom familjedaghem och öppen förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola samt den kommunala kulturskolan.
till följd av omfördelning av interna lokalhyror och 2,2
mnkr på grund av avskaffat kommunalt lönebidrag. Dess utom tillförs 0,4 mnkr för kapitalkostnader för säkerhetsåtgärder.
50,9 mnkr
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Kostnader
Bokslut
2014
139,7
Budget Budget
2015
2016
144,0
Plan
2017
Plan
2018
148,0
–1 275,1 –1 326,6 –1381,5
2017
2018
Förändrat elevtal, skola, förskoleklass, fritidshem
5,0
3,8
Förändrat elevantal, särskolan
1,0
1,0
Förändrat barnantal, förskola
3,0
2,0
Ny-, om- och tillbyggnad skollokaler
1,7
2,8
Utbyggd förskola, lokaler
1,4
4,1
4,1
4,1
mnkr
Summa
nettokostnader –1 135,4 –1 182,6 –1 233,5 –1 246,5 –1 259,1
Kommunbidrag
Förskola, pedagogisk omsorg
371,7
384,6
394,1
Grundskola,
fritidshem
688,9
718,9
757,3
Särskola
27,3
28,0
29,6
Ombyggnad, miljöförbättringar,
ventilation i lokaler
Kulturskola
14,4
14,9
15,6
Elevhälsa
0,5
Nämnd, adm.
35,8
36,2
36,9
Särskilt stöd
3,0
Nyanlända
1,0
Fässberg, Aktiviteten helårseffekt
0,6
Fässbergsskolan, ökad hyra, lokalvård,
vaktmästeri, kapitalkostnader
3,9
1,4
Summa
kommunbidrag
Resultat
1 138,1 1 182,6 1 233,5 1 246,5 1 259,1
2,7
0
0
0
0
• 14,4 mnkr tillförs för förändrat elevtal, skola, förskole klass och fritidshem
Omdisponering centralt utvecklingsanslag
inkl utvecklingsledare
–1,2
Utveckling befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
–12,4
–6,2
13,0
12,6
Summa
• 0,8 mnkr avgår för förändrat barnantal, förskola
• 1,0 mnkr tillförs för förändrat elevtal, särskola
• 1,3 mnkr tillförs för ny-, om- och tillbyggnad av förskolelokaler
1,0
Volymförändringar
Antal barn inom förskolan förväntas 2017 öka med 80 stycken efter att under några år legat i stort sett still volymmässigt.
Fram till 2018 beräknas ytterligare 50 barn tillkomma i verksamheten. Även inom grundskolan ökar antalet elever i takt
med att staden växer. Till 2017 väntas volymerna öka med
cirka 140 elever och inför 2018 med ytterligare 90 stycken. I
takt med allt fler elever inom grundskolan beräknas volymen
inom fritidshemmen att öka med 50 elever till 2017. Även
antalet elever inom särskolan väntas öka något. Inför kommande budgetprocesser identifieras ett behov av att se över
särskolans organisation. Volymkompensationen kommer att
omprövas i samband med fastställande av utgiftstak för 2017.
• 1,1 mnkr tillförs för ny-, om- och tillbyggnad av skollokaler
• 2,5 mnkr tillförs för lokaler – ombyggnad, miljöförbätt-
ringar och ventilation
• 1,0 mnkr tillförs för barn i behov av särskilt stöd
• 0,5 mnkr tillförs för förstärkning av elevhälsa
• 4,0 mnkr tillförs för ökning av nyanlända
• 0,6 mnkr tillförs för ökad hyra Aktiviteten Fässberg
• 8,4 mnkr tillförs för Fässbergsskolan, ökad hyra, lokalvård,
vaktmästeri och kapitalkostnad
Ny-, om- och tillbyggnader
Allt fler elever kräver mer lokaler, den ombyggda Fässbergskolan beräknas stå klar som grundskola till höstterminen 2016.
Därutöver sker en utbyggnad av Kvarnbyskolan samt av övriga skolor i östra Mölndal och i Lindome. Dock kommer
• 2,7 mnkr avgår för reducerad hyra Katrinebergsskolan
• 0,2 mnkr tillkommer för justering fördelning H-huset
• 0,9 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgift yngre och
äldre
32
lokalytorna i Katrinebergsskolan att minska i samband med
renovering samt att skolans högstadium flyttar till Fässbergsskolan. Medel tillförs även för diverse miljöförbättringar på
skolor samt förskolor och en särskild satsning görs på byte och
uppgradering av ventilationssystem.
Toleransprojektet
Projektet ska fortsätta att bedrivas inom nämndens befintliga
ram. Utvärderingar visar att såväl elever som lärare är mycket
nöjda med det arbete som hittills bedrivits.
Riktade statsbidrag
Inom skolnämndens område aviseras ytterligare tillskott till verksamheten i form av ett stort antal nya riktade statsbidrag. De
satsningarna väntas bland annat bidra till att öka antalet vuxna
i skolan.
Förstärkt stöd till elever med särskilda behov
Behovet av stöd för de barn och elever som har ett omfattande
stödbehov ökar trots en restriktiv hållning. Detta innebär en
belastning på den ordinarie barn- och elevpengen. Därför sker
en ökning med 3,0 mnkr som enbart avser barn och elever
med omfattande behov av stöd, varav 1,0 mnkr avser förskolan och 2,0 mnkr grundskolan.
Elevhälsa
Skolornas behov av att förbättra elevhälsoarbetet är stort. För
att gjorda satsningar ska ge bättre förutsättningar för elevernas
hälsa och lärande, krävs dock ytterligare satsningar på grund
av ökat elevtal. Därför sker en ytterligare förstärkning av verksamheten på 0,5 mnkr 2017.
Mölndal
GR
Riket
Mölndal
GR
Riket
Mölndal
GR
Riket
388
385
Mölndal
GR
Förortskommuner
Riket
360
34
35
35
3 535
3 545
3 560
461
470
520
4
4
4
varav köpta platser
Fritidshem
Mölndal
GR
Förortskommuner
Riket
853
865
914
6 789
6 940
7 154
808
860
970
3 655
3 800
3 850
259
350
270
Mölndal
98,3
103,1
106,5
100,8
113,1
110,9
81
81
76
77
82
81
80
77
79
79
80
77
13,5
12,8
12,5
12,1
13,5
13,0
12,6
12,1
13,3
13,0
13,1
12,0
52
31
46
2,6
2,3
2,9
2,7
2,3
3,0
2,6
2,3
2,0
472
390
425
425
476
435
435
488
432
Kostnad/invånare 7–15 år, tkr
Mölndal
GR
Riket
66
67
72
8
8
6
SÄRSKOLA
Kostnad/elev exkl skolskjuts, tkr
KULTURSKOLA
Mölndal
GR
Riket
Antal elever
Betalande elever
98,4
103,7
106,7
Tillgänglighet, andel av de sökande som
får plats på kurser valda i första hand, %
Antal elever
7
4
2
KULTURSKOLA
SÄRSKOLA
Särskola
7
4
3
Antal elever per lärare (heltidstjänst)
Antal elever folkbokförda i Mölndals stad
Grundskola
7
4
3
Andel elever som når målen i årskurs 9
samtliga ämnen, kommunal regi, %
GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM
Förskoleklass
6,1
5,6
5,3
GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM
Antal barn folkbokförda i Mölndals stad
Antal öppna förskolor
5,7
5,6
5,4
Kostnad/inskrivet barn i pedagogisk
omsorg all regi, tkr
FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG
5,8
5,5
5,4
Andel inskrivna barn i familjedaghem av
samtliga barn i åldrarna 1–5 år, %
2014
2015
2016
Utfall
2014
Antal barn/årsarbetare inom förskolan,
kommunal regi
Volymmått
Förskola
Utfall
2013
FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG
Nyanlända
Antalet nyanlända ökar kraftigt och i nuläget visar prognoserna att
utvecklingen kommer fortsätta. De nyanlända eleverna kräver generellt mer resurser i form av till exempel svenska 2 undervisning
och studiehandledning, 1,0 mnkr tillförs årligen för ändamålet.
Familjedaghem
Utfall
2012
2 275
2 300
2 300
33
• 1,9 mnkr tillkommer som teknisk justering, varav 1,8 mnkr
överförs från kommunstyrelsen för föreningsbidrag, i
ungefärliga belopp, avseende Kvinnojouren Frideborg
0,8 tkr, Brottsofferjouren 0,3 tkr och Hela människan RIA
Mölndal 0,6 tkr. Utöver detta tillkommer 0,3 mnkr på
grund av omfördelning av interna lokalhyror och 0,1 mnkr
tillkommer för kapitalkostnader säkerhetsåtgärder. Dess utom avgår 0,3 mnkr för avskaffat kommunalt lönebidrag.
Social- och arbetsmarknadsnämndens huvuduppdrag enligt reglementet, Kf 20 februari 2013, § 21, är att fullgöra
stadens uppgift vad gäller insatser enligt socialtjänstlagen
inom individ- och familjeomsorg, minska verkningarna av
arbetslöshet genom samverkan med andra berörda myndigheter och genom drift av egna verksamheter och projekt, samt insatser inom det integrationspolitiska området
och integration av nyanlända skyddsbehövande invandrare. Övriga uppgifter har koppling till/utgörs av alkohollagstiftningen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och yttrande för automatsspelsverksamhet.
Social- och arbetsmarknadsnämnden ska tillsammans
och i samverkan med vård- och omsorgsnämnden ta sitt
ansvar enligt socialtjänstlagen för personer som behöver
insatser från båda nämndernas ansvarsområde.
16,1 mnkr
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
2014
2015 2016
238,3
30,3
Plan
2017
2017
2018
Köpt boende, ökad volym
3,0
1,0
Förordnad vårdnadshavare, volymökning
1,0
Arbete med familjeåterföreningar
1,0
Familjehem volymökning, marknadsläget
3,0
mnkr
Plan
2018
Vårdnadsbidrag avgår
30,5
Kostnader
–467,6 –271,7 –288,0
Summa
nettokostnader
–229,3 –241,4 –257,5 –262,8 –261,7
effektivitet
Kommunbidrag
Arbetsmarknad,
integration
25,7
27,3
27,8
Nämnd, adm. m m
19,8
20,2
22,7
131,2
144,1
156,1
Försörjningsstöd
49,8
49,8
50,9
Summa
kommunbidrag
226,5
241,4
257,5
262,8
261,7
–2,8
0
0
0
0
Individ- och
familjeomsorg
Resultat
–0,9
–0,2
0,1
–2,6
–1,2
5,3
–1,1
Summa
Köpt boende för flera målgrupper fortsätter att öka
Behovet av köpt boende kommer de närmsta åren vara stort
till följd av ensamkommande barn, vuxna missbrukare samt
övriga vuxna inom nämndens område. Fler vuxna än tidigare
är även i behov av tvångsvård.
Social- och arbetsmarknadsnämnden bedriver en starkt
omvärldsberoende verksamhet. Volymkompensationen kommer att omprövas i samband med fastställande av utgiftstak
för 2017. Nämnden tillförs medel under planperioden för att
möta volymökningarna med 3,0 mnkr för 2017 och 1,0 mnkr
för 2018.
• 2,0 mnkr tillförs för volymökning köpta boenden
• 1,5 mnkr tillförs för volymökning familjehem/vårdnadshavarhem
Behov av särskild förordnad vårdnadshavare ökar
Asylsökande barn och ungdomar ska efter att de fått permanent uppehållstillstånd erhålla en särskild förordnad vårdnadshavare. Tillskott ges med 1,0 mnkr för att möta volymökning.
• 0,8 mnkr tillförs för volymökning förordnad vårdnadshavare
• 4,0 mnkr tillförs för förstärkning inom barnavården
Förebyggande arbete med familjeåterföreningar
Socialtjänsten behöver arbeta mer förebyggande med familjeåterföreningar. Nämnden kompenseras med 1,0 mnkr för
detta.
• 0,5 mnkr tillförs för utökat fältarbete
• 0,1 mnkr tillförs för förändrad arbetsgivaravgift för yngre
och äldre
34
Ökade volymer och arvoden inom familjehemsvården
Det finns ett ökat behov av familjehem och Mölndal har idag
barn i kö. Den rådande bristen på familjehem skapar ett marknadsläge som även driver upp kostnadsnivån. Tillskott ges
med 3,0 mnkr för volymökning och ökade kostnader.
Volymmått
2014
2015
2016
FÖRSÖRJNINGSSTÖD
Hushåll med försörjningsstöd, antal
Försörjningsstöd
Vårdnadsbidraget avskaffas
Lagen om kommunalt vårdnadbidrag upphör att gälla 31 januari 2016. Ingångna avtal löper beslutsperioden ut. Från 2018
avgår 0,9 mnkr vilket motsvarar nämndens kostnader för vårdnadsbidraget.
Utfall
2013
50
50
57
25
25
varav barn
79
25
25
1 609
1 000
3 500
varav som erhållit PUT, permanent
Utfall
2014
uppehållstillstånd1
Försörjningsstöd totalt, bruttokostnad,
mnkr
50,3
49,3
62,5
58,9
58,5
24
16
70
1
varav anvisade
-
52
120
Vuxna, nyanlända
-
40
50
1) Uppgifterna för budget 2016 är preliminära då avtal med
Migrationsverket kommer att skrivas om gällande antalet ensamkommande barn/ungdomar som anvisats och/eller erhållit
uppehållstillstånd (PUT). Även anvisningssteg 4 (tvångsanvisning)
kan innebära en förändrad siffra i antalet anvisade samt PUT
barn/ungdomar.
Hushåll med försörjningsstöd, genomsnittlig bruttokostnad, tkr
Mölndal
136
varav vuxna
Mottagna flyktingar
Ensamkommande barn/ungdomar
53,8
830
Flyktingverksamhet, antal
FÖRSÖRJNINGSSTÖD
Mölndal
830
ARBETSMARKNAD, INTEGRATION
Utfall
2012
843
Aktuella på arbetsmarknadsenheten, antal
Ungdomar upp till 25 år, totalt
151
140
63
80
65
314
305
340
varav remitterade från arbetsförmedlingen
175
144
190
varav remitterade från arbetsoch familjestödsförvaltningen
139
161
150
21
22
25
9
13
10
varav vuxna
12
9
15
Köpta boenden
84
53
60
varav aktuella på ekonomienheten
Vuxna över 25 år, totalt
150
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
Antal årsplatser
Institutionsplaceringar
varav barn och ungdom
varav barn och ungdom
13
5
5
varav vuxna
71
48
55
därav vuxna med missbruk
20
23
20
därav övriga vuxna
51
25
35
84
80
68
111
140
140
26
25
25
Familjehem
Kontaktpersoner/-familjer
NÄMND, ADMINISTRATION MED MERA
Hushåll, antal helårsbidrag
Vårdnadsbidrag
35
Tekniska nämnden
Nämndens uppdrag enligt reglementet Kf 20 februari 2013,
§ 22, är att fullgöra stadens uppgifter inom verksamhetsområdena gator och vägar, parker, hållbart resande, vatten
och avlopp samt avfallshantering. Nämnden svarar även
för stadens egna resurser för anläggningsarbeten, grönyteoch idrottsplatsunderhåll. Tekniska nämnden är tillika
trafiknämnd.
Affärsdrivande verksamhet, specifikation
mnkr
Intäkter
Kostnader
Summa
nettokostnader
2014
2015
2016
261,5
240,0
Plan
2017
Försäljning VA
Drift vatten
Plan
2018
250,0
–378,5 –377,5 –385,7
Hållbart resande
Vatten och avlopp
Återvinning och
avfall
Summa
kommunbidrag
Resultat
108,1
33,4
32,6
0
0
0
–4,0
–4,0
–9,0
100,0
–28,5
–41,2
–42,0
–42,5
–12,2
–13,0
–17,5
Kapitalkostnader
–11,6
–12,7
–11,5
–6,8
0,0
0
Avräkning: VA-kollektivet
6,8
0,0
0
Resultat
0,0
0,0
0,0
112,1
28,9
97,3
–29,6
Drift avlopp
Kommunala uppdraget, intäkter
–117,0 –137,5 –135,7 –142,3 –144,1
106,7
92,9
–34,7
Övrigt
Delsumma
Kommunbidrag
Stadsmiljö
Budget
2016
VA-verksamhet
Resultaträkning
mnkr
Utfall Budget
2014
2015
73,2
54,0
54,2
Kostnader
–74,6
–54,0
–56,5
Delsumma
–2,3
–1,4
0,0
Avräkning: abonnenterna
0,0
0,0
2,3
Resultat
0,0
0,0
0,0
42,7
31,5
37,3
–28,3
Affärsverksamheten, intäkter
Kostnader
131,6
137,5
135,7
142,3
144,1
14,6
0
0
0
0
–25,8
–25,5
Resultat
16,9
6,0
9,0
Avkastningskrav affärsverksamhet
–4,0
–4,0
–9,0
Totalt resultat Återvinning och avfall
12,9
2,0
0
Fördelning kostnads-/intäktsslag är en bedömning
och ej anslagsnivå.
mnkr
• 0,9 mnkr tillförs för ökat underhållsbehov gator och parker
Ökat underhållsbehov gator och parker
• 0,5 mnkr tillförs för belysning, utbyte av stolpar
2017
2018
1,3
0,5
Belysning, utbyte av stolpar
• 0,5 mnkr avgår för hållbart resande, införande av flexlinje
Ökade kapitalkostnader
• 0,3 mnkr avgår för fri kollektivtrafik under lågtrafik inom
kommunen för personer folkbokförda i Mölndal som är
65 år och äldre
effektivitet
• 1,0 mnkr tillkommer för ökade kapitalkostnader
och äldre
till följd av sänkt intern ränta, 0,3 mnkr på grund av omför delning av interna lokalhyror och 0,1 avseende avskaffande
av kommunalt lönebidrag på den skattefinansierade verksamheten.
–1,8 mnkr
36
1,5
–1,4
–0,7
5,0
0,3
Summa
1,5
Minskat avkastningskrav på den affärsdrivande verksamheten inom återvinning
och avfall
inkl utvecklingsledare
• 5,0 mnkr avgår avseende ökat avkastningskrav på den
affärsdrivande verksamheten inom återvinning och avfall
0,5
–0,1
6,6
1,8
Volymmått
Ökat underhållsbehov i stadsmiljön
I samband med att stadens ytor växer och förtätas så ökar också underhållsbehovet av allmänna platser så som gator, vägar
och parker. Under planperioden tillförs sammanlagt 1,8 mnkr
för detta ändamål samt för löpande underhåll av broar, konstbyggnader och beläggningsarbeten. Dessutom utökas anslaget
för byte av belysningsstolpar med 0,5 mnkr från 2018 bland
annat som en följd av den inventering av stadens stolpar som
genomförts.
Utfall Budget
2014
2015
GATOR OCH VÄGAR
Tusental m2
Kommunal körbaneyta
Belysningspunkter
Nettokostnad, kr per enhet
Ljuspunkter
–
–
542
542
549
Intensivskött parkyta
207
207
209
10 524 10 575
10 600
Antal
Tusental m 3
Dricksvatten till distributionsanläggning inkl inköpt
5 074
5 200
5 100
Uppmätta uttag och debiterad
volym dricksvatten
3 839
4 000
4 200
Överförd volym avloppsvatten
till GRYAAB
9 956
9 500
9 500
94
120
150
Registrerad bräddad volym
i pumpstationer och mätpunkter
på nätet
1) Förändrad beräkningsmetod. Uppgifterna för utfall 2014 och
budget 2015 har korrigerats mot tidigare handlingar.
ÅTERVINNING OCH AVFALL
Utfall
2014
Mängd insamlat hushållsavfall
totalt, kilo per person
Andel hushållsavfall till materialåtervinning, inklusive biologisk
behandling och återanvändning
Antal villaabonnenter, totalt som
erbjudits FNI flerfack
35
5,6
3,6
Andel villaabonnenter, av ovanstående, som valt FNI flerfack, %
830
Mängd insamlat fint brännbart
avfall, kilo per person
219
211
209
Andel farligt avfall i fint brännbart avfall, %
–
0,25
0,39
Kundnöjdhet avseende avfallshanteringen, %
12 203
Naturmark
Abonnenter 1
Gator och vägar
–
–
–
12 350 12 350
VATTEN OCH AVLOPP
STADSMILJÖ
–
–
–
2 183
Hektar yta
Nettokostnad, kr per m2
Kommunal körbaneyta
varav beläggningsunderhåll
varav vinterväghållning
2 170
PARK
Förändrad nivå på avkastningskravet inom återvinning
och avfalls affärsdrivande verksamhet
I takt med att Kikås avfallsanläggning sluttäcks så minskar
möjligheten att ta emot schaktmassor och annat material för
deponering. Detta medför att verksamhetens möjlighet till att
lämna ett avkastningskrav minskar med 5,0 mnkr 2017 jämfört med 2016. Avkastningskravet budgeteras till 4,0 mnkr
för respektive år under planperioden.
Utfall
2013
2 170
Antal
Ökad investeringsvolym ger mer kapitalkostnader
Nämndens investeringsvolym planeras under de kommande
åren öka bland annat beroende på stadens pågående utbyggnad men även beroende på tillkommande gång- och cykelbanor, parker samt satsning på tillgängliga hållplatser inom
kollektivtrafiken. Tekniska nämnden kompenseras med 1,5
mnkr årligen för detta ändamål under planperioden.
Utfall
2012
Budget
2016
–
572
<558
37
42
42
–
2 263
4 663
–
92
85
2 265
2 250
2 250
99 926 96 200
94 600
HÅLLBART RESANDE
Färdtjänst, antal
74
86 1
Tillstånd
Resor
varav arbetsresor
83
1) Sweco-enkät med fokus på avfallshanteringen och djupare
undersökning från 2013 istället för SCB Medborgarundersökning
8 700
8 600
varav LSS
31 394 29 500
8 073
27 000
varav övriga
60 459 58 000
59 000
Övrigt, antal
Flexresor per utförd trafiktimme
3,8
4,5
4,5
Cykelvägnätets längd i kilometer
114,4
119,3
119,7
8,5
6,0
8,0
Cykelresor, ökad andel jämfört med
föregående år, procent
37
Utbildningsnämnden
Nämndens uppdrag är enligt reglementet Kf 20 februari
2013, §23, att fullgöra stadens uppgifter inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning,
särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för
invandrare.
mnkr
Anpassning till fler elever i gymnasieskola
2017
2018
1,9
1,7
Anpassning till färre elever i gymnasiesärskola
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
2014
2015
2016
61,7
43,0
Plan
2017
Utredning av förutsättningarna för ny
gymnasieverksamhet i Mölndal
Plan
2018
50,0
–1,4
1,3
0,5
Avgående omställningskostnad Fässberg
–1,0
–1,0
Kostnader
–359,0 –332,2 –334,1
Omdisponering av centralt utvecklingsanslag
–0,3
Summa
nettokostnader
–297,3 –289,2 –284,1 –283,7 –281,5
effektivitet
–2,8
–1,5
Summa
–0,4
–2,2
Kommunbidrag
227,0
240,0
234,9
Gymnasiesärskola
16,5
14,8
13,5
Vuxenutbildning
23,9
25,3
25,7
Nämnd, admin.
7,7
9,1
10,0
Summa
kommunbidrag
275,1
289,2
284,1
283,7
281,5
Resultat
–22,2
0
0
0
0
Fler gymnasieelever
Antalet gymnasieungdomar som är folkbokförda i Mölndals
stad ökar och bedöms uppgå till 22 elever år 2017 och ytterligare 20 elever år 2018.
Gymnasieskola
Färre gymnasiesärelever
Antalet gymnasiesärungdomar som är folkbokförda i Mölndals
stad minskar. Jämfört med 2016 bedöms fyra elever färre finnas
i verksamheten år 2018.
Det kommunala aktivitetsansvaret medför ökade krav på kommunen att erbjuda lämpliga individuella åtgärder för invånare
under 20 år. Nämnden kompenseras med 1,3 mnkr.
• 9,1 mnkr tillförs för fler elever i gymnasieskola
• 1,6 mnkr avgår för färre elever i gymnasiesärskola
• 9,9 mnkr avgår som en anpassning till GR-kostnad
• 9,0 mnkr avgår för övergångseffekter, anpassning m.m.
inom gymnasieskolan
Utredning av förutsättningarna för ny gymnasieverksamhet
En utredning om möjligheter att etablera en ny form av gymnasieverksamhet kräver analys av omvärlden och hur den förändras. Nämnden bedömer att ytterligare resurser kommer att
krävas för att genomföra utredningen och tillförs 0,5 mnkr för
2017. Inför 2018 bedöms utredningen kunna vara klar och tillskottet på totalt 1,0 mnkr avgår.
• 0,5 mnkr tillförs för att utreda förutsättningarna för ny
gymnasieverksamhet i Mölndal
• 0,1 mnkr avgår för förändrad arbetsgivaravgift för yngre
och äldre
• 0,2 mnkr avgår i teknisk justering, till följd av avskaffat
kommunalt lönebidrag.
Nedtrappning av övergångseffekter, anpassning
Nämnden tillfördes 10,0 mnkr för omställningen av Fässbergsgymnasiet under 2015. 9,0 mnkr avgår under 2016 och resterade 1,0 mnkr avgår under 2017.
–5,1 mnkr
38
Vt
2014
Vt
2015
Gymnasieskola, studieförberedande
69
68
Gymnasieskola, yrkesförberedande
26
25
Gymnasieskola, introduktionsprogram
4
6
Gymnasiesärskola
1
1
Utfall Budget
2014
2015
Budget
2016
GYMNASIESKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA
Elever enligt programtyp i egen regi, %
Volymmått
GYMNASIESKOLA
Antal elever folkbokförda i Mölndal
Totalt
2 251
2 232
296
156
129
1 955
2 076
2 245
39
-
40
601
331
273
266
175
104
39
-
40
42
39
37
varav i stadens egen regi
32
32
30
varav i andra huvudmäns regi
10
7
7
56
46
41
24
14
9
Gymnasial utbildning, egen regi
309
270
370
varav från andra kommuner
27
10
35
71
75
90
7
5
10
Gymnasial utbildning, andra kom.
5
40
40
Grundläggande utbildning, andra
kommuner
10
10
10
varav i stadens egen regi
varav i andra huvudmäns regi
asylsökande elever
2 374
Antal elever i stadens egen regi
Totalt
varav asylsökande
GYMNASIESÄRSKOLA
Antal elever folkbokförda i Mölndal
Totalt
Antal elever i stadens egen regi
Totalt
VUXENUTBILDNING
Antal helårsplatser 1
Grundläggande utbildning, egen regi
Gymnasial utbildning med yrkesinriktning inom GR-samverkan,
delfinansieras genom statsbidrag
32
40
40
427
435
550
Totalt svenska för invandrare, sfi
448
500
520
32
20
35
Summa helårsplatser
Antal studerande i stadens egen regi
1) Motsvarande 800 gymnasieplatser, ej Särvux.
39
på grund av avskaffat kommunalt lönebidrag. Dessutom till kommer 0,1 mnkr på grund av omfördelning av interna lokal hyror och 0,1 mnkr för kapitalkostnader säkerhetsåtgärder.
Nämndens huvuduppdrag enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 25, är att fullgöra stadens uppgift vad gäller kommunal hälso- och sjukvård enligt lag (HSL) och
avtal med Västra Götalandsregionen, lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om assistansersättning (SFB) samt insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Det är vård- och omsorgsnämndens uppgift
att, tillsammans och i samverkan med social- och arbetsmarknadsnämnden ta sitt ansvar enligt socialtjänstlagen
för personer som behöver insatser från båda nämndernas
ansvarsområde.
35,9 mnkr
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Kostnader
Summa
nettokostnader
Bokslut
2014
169,0
Budget Budget
2015
2016
165,0
Plan
2017
Plan
2018
163,5
mnkr
2017
2018
Fler boendeplatser, äldreboende
Fler boendeplatser, funktionshinder
Införande av verksamhetssystem avgår
Höjd maxtaxa äldreomsorg, helårseffekt
5,0
5,0
–10,0
–0,5
4,0
4,0
–1 061,6 –1 083,1 –1 117,5
–892,6
–918,1
–954,0 –945,4 –948,7
Nämnd,
förvaltningsledning och stab
48,7
50,3
66,0
Funktionshinder
345,5
360,0
377,7
Äldreomsorg
485,8
507,8
510,3
Summa
kommunbidrag
880,0
918,1
954,0
945,4
948,7
Resultat
–12,6
0
0
0
0
–0,9
2,4
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
–9,6
–4,7
Summa
–8,6
3,3
Kommunbidrag
Fler boendeplatser, äldreboende
I vård- och omsorgsnämndens boendeplan beskrivs att behovet av fler platser i stadens äldreboende kommer fortsätta att
öka i takt med den åldrade befolkningen.
Något nytt äldreboende kommer inte att bli klart inom
planperioden, vilket innebär ökade kostnader inom andra delar av nämndens verksamhet.
Fler boendeplatser, funktionshinder
I boendeplanen nämns även ett fortsatt behov av fler platser
för bostad med särskild service inom funktionshinder. För
2017 behövs medlen främst till att köpa platser för personer
med psykiska funktionshinder. En ny gruppbostad med sex
platser behövs till år 2018.
• 5,8 mnkr tillförs för volymökning boenden funktionshinder
• 0,6 mnkr tillförs för nya lokaler boenden funktionshinder
Införande av nytt verksamhetssystem
Under 2016 disponerar nämnden 10,0 mnkr för införande
av nytt verksamhetssystem genom omfördelning av de resurser som uppstått efter översyn av ersättningsmodell och lokal
vägledning inom äldreomsorgen under 2015. För 2017 avgår
dessa medel då införandet beräknas vara klart.
• 3,5 mnkr tillförs för volymökning boenden äldreomsorg
• 4,0 mnkr tillförs för utökad nattbemanning äldreboende
• 1,0 mnkr tillförs för volymökning hemtjänst
• 1,0 mnkr tillförs för volymökning hälso- och sjukvård
• 0,1 mnkr tillförs för försöksverksamhet- möjlighet till hem lagad mat i hemtjänst som en del av fortsatt utredning 2016.
Höjd maxtaxa inom äldreomsorgen
Från den 1 juli 2016 höjs maxtaxan i äldreomsorgen. Samtidigt sänks det generella statsbidraget till Mölndals stad med
motsvarande.
och äldre
• 0,5 mnkr avgår för höjd maxtaxa äldreomsorg, halvårseffekt
40
Metodutveckling frigör resurser
Inom nämnden pågår ett arbete med översyn och metodutveckling av befintlig verksamhet. Genom detta kan resurser,
i form av pengar och personal, frigöras som kan användas på
annat håll i verksamheten. Exempel på detta kan dels vara
volymökningar, dels fortsättningen på den projektverksamhet
med möjlighet till matlagning i hemmet som påbörjats samt
beställning av matkassar till brukarna via nätet istället för inköp i butik.
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
81
38
32
18
17
18
FUNKTIONSHINDER och ÄLDREOMSORG
Antal biståndsbeslut ej verkställda inom
3 mån1
Mölndal
1) Av totalt ca 4 000 biståndsbeslut per år
FUNKTIONSHINDER
Andel arbetstagare i daglig verksamhet
med plats på ordinär arbetsplats, %
Volymmått
Utfall
2014
Budget
2015
Budget
2016
Bostäder med särskild service 1
241
250
255
Korttidsboende SoL
12,4
10
10
Daglig verksamhet
211
224
224
75
75
80
15
–
12
Personlig assistans enligt SFB,
egen organisation
6 995
7 000
6 000
Personlig ass enligt LSS
6 002
5 800
6 400
Äldreboende, intern drift
386
330
393
Äldreboende, extern drift
130
200
137
Korttidsvård, intern drift
27
7
7
Korttidsvård, extern drift
–
20
20
Mölndal
FUNKTIONSHINDER
Antal årsplatser
Antal personer, snitt per månad
Personlig assistans enligt SFB
varav i egen organisation
Antal timmar per månad
1) Inklusive köpt boende LSS
ÄLDREOMSORG
Antal årsplatser
Utskrivningsklara
Köpt vård äldreomsorg 2
3,3
2,8
5,5
11,8
10,4
14,2
28
–
–
1 155
1 350
1 350
888
925
905
56
50
50
30 837
32 300
26 900
Omsättning som andel av årsplatser, %
Samtliga platser
Antal personer som mottagit insatser, snitt per månad
Hälso- och sjukvård
Antal personer i snitt per månad
Hemtjänst
Korttidsvård
Antal utförda timmar/månad
Hemtjänst
2) Äldreboende och korttidsvård i extern regi samt hospicevård.
41
E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G
Resultatbudget/plan 2016–2018
not
Bokslut
2014
Prognos1
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
1
–2 788,8
–2 794,6
–3 079,4
–3 173,5
–3 289,2
–145,8
–155,0
–161,0
–167,0
–174,0
–2 934,6
–2 949,6
–3 240,4
–3 340,5
–3 463,2
2
2 750,5
2 871,8
3 006,6
3 135,7
3 270,3
Generella statsbidrag och utjämning
3
236,3
242,9
237,4
231,8
220,3
Finansiella intäkter
4
31,5
24,6
25,6
30,9
36,3
Finansiella kostnader
5
–3,4
–3,9
–3,3
–9,3
–17,1
80,3
185,8
25,9
48,6
46,6
mnkr
Verksamhetens nettokostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Årets resultat (förändring av eget kapital)
Kassaflödesbudget/plan 2016–2018
not
mnkr
Bokslut
2014
Prognos1
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
80,3
185,8
25,9
48,6
46,6
145,8
155,4
161,0
167,0
174,0
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justeringar för:
av- och nedskrivningar
gjorda avsättningar
15,5
13,8
15,5
20,0
34,0
–14,1
–49,5
–19,6
–15,5
–17,0
resultat vid försäjning av anläggningstillgångar
–49,0
–115,3
förutbetalda intäkter som regleras över flera år
–7,0
ianspråktagna avsättningar
– varav Kikås avfallsanläggning
6
–6,1
–7,0
–7,0
–7,0
Förändring av kortfristiga fordringar
97,3
–4,3
–2,5
2,5
Förändring förråd och varulager
–0,2
Förändring kortfristiga skulder
–6,0
–11,3
5,0
5,0
5,0
263,5
167,6
178,3
220,6
235,6
Likvida medel från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
–346,1
–302,4
–427,9
–472,3
–541,0
Försäljning av anläggningstillgångar
Investering i anläggningstillgångar
287,1
135,7
27,3
107,1
120,0
LIKVIDA MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
–59,0
–166,7
–400,6
–365,2
–421,0
132,8
109,4
185,4
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Förändring av långfristiga fordringar
–156,4
–45,5
17,6
35,2
–156,4
–45,5
150,4
144,6
185,4
48,1
–44,6
–71,9
0,0
0,0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN
118,4
166,5
121,9
50,0
50,0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
166,5
121,9
50,0
50,0
50,0
Förändring av bolagens koncernkontobehållning
Likvida medel från finansieringsverksamheten
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
42
42
Balansbudget/plan 2016–2018
Bokslut
2014
Prognos 1
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
2 470,3
2 669,5
2 909,1
3 107,3
3 354,3
Aktier och andelar
169,2
169,2
169,2
169,2
169,2
Långfristig utlåning
862,9
908,4
890,8
855,6
855,6
3 747,1
3 969,1
4 132,1
4 379,1
mnkr
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Övriga anläggningstillgångar
Bidrag till infrastruktur
Summa
4,6
3 507,0
Omsättningstillgångar
Förråd m m
11,9
12,6
12,6
12,6
12,6
Övriga kortfristiga fordringar
363,1
367,4
369,9
367,4
367,4
Likvida medel
166,5
121,9
50,0
50,0
50,0
Summa
541,5
501,9
432,5
430,0
430,0
4 048,5
4 249,0
4 401,6
4 562,1
4 809,1
2 817,9
2 898,2
3 084,0
3 109,9
3 158,5
80,3
185,8
25,9
48,6
46,6
2 898,2
3 084,0
3 109,9
3 158,5
3 205,1
Avsättningar för pensioner
223,7
228,9
235,2
245,1
267,6
Övr avsättningar
125,8
84,9
74,5
69,1
63,6
Summa
349,5
313,8
309,7
314,2
331,2
132,8
242,2
427,6
Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Eget kapital
Årets resultat
Summa
Avsättningar
Långfristiga skulder
Reverslån
Övriga långfristiga skulder
205,1
266,8
259,8
252,8
245,8
Summa
205,1
266,8
392,6
495,0
673,4
Övriga kortfristiga skulder
595,7
584,4
589,4
594,4
599,4
Summa
595,7
584,4
589,4
594,4
599,4
4 048,5
4 249,0
4 401,6
4 562,1
4 809,1
Kortfristiga skulder
Summa skulder och eget kapital
1) Siffrorna utgår ifrån delårsrapporten per 2015-06-30.
I ovanstående sammanställning har effekterna av bolagens behållning på koncernkontot eliminerats.
43
43
Noter
Not 1 Verksamhetens nettokostnader
mnkr
Byggnadsnämnden
Bokslut
2014
Prognos1
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
–12,7
–7,3
–14,5
–14,4
–14,3
Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen
–148,9
–160,2
–172,9
–170,8
–170,5
–127,4
–138,3
–140,5
–140,2
–149,1
Miljönämnden
–8,8
–10,1
–10,4
–10,3
–10,2
–1 135,4
–1 190,4
–1 233,5
–1 246,5
–1 259,1
–229,3
–246,9
–257,5
–262,8
–261,7
Tekniska nämnden
–117,0
–129,8
–135,7
–142,3
–144,1
Utbildningsnämnden
–297,3
–289,1
–284,1
–283,7
–281,5
–892,6
–910,3
–954,0
–945,4
–948,7
–86,6
–176,5
Skolnämnden
Tillägg för prisförändringar
Summa nämndverksamhet
–2 969,4
–3 082,4
–3 203,1
–3 303,0
–3 415,7
100,3
99,0
102,0
105,0
109,0
Årets pensionskostnad
–168,9
–170,6
–178,9
–185,1
–202,1
Avgår kapitalkostnader
202,1
212,0
220,2
229,2
239,2
Förändring semester- och övertidslöneskuld
–2,4
–5,0
–5,0
–5,0
–5,0
Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar
49,0
115,3
–2,0
–2,0
–2,0
–12,6
–12,6
–12,6
Avgår kalkylerad personalomkostnad
Återbetalning, AFA försäkringar
22,5
Omvärdering avsättning avslut Kikås deponi
16,6
Utrymme för utnyttjande av eget kapital
–2,0
Övrigt
0,5
Delsumma
Summa
Not 2 Skatteintäkter
180,6
287,8
123,7
129,5
126,5
–2 788,8
–2 794,6
–3 079,4
–3 173,5
–3 289,2
Prognos1
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
3 011,9
3 135,7
3 270,3
mnkr
Bokslut
2014
Kommunalskatt
2 756,8
2 871,8
Justering föregående års redovisade skatteintäkt
0,4
–2,5
–6,7
2,5
–5,3
Summa
2 750,5
2 871,8
3 006,6
3 135,7
3 270,3
Not 3 Generella statsbidrag och utjämning
Bokslut
2014
Prognos1
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
120,1
125,6
Prognos slutavräkning
mnkr
Inkomstutjämning
78,8
106,5
115,2
Kostnadsutjämning
–24,5
–18,2
–5,0
–5,0
–5,1
14,4
–2,4
–1,8
–12,6
–29,9
26,0
26,3
26,7
Regleringsavgift
Strukturbidrag
6,4
6,5
Införandebidrag
37,6
11,6
Bidrag för LSS-utjämning
27,5
34,5
Kompensation höjda sociala avgifter för yngre
4,7
Kommunal fastighetsavgift
Summa
96,1
99,7
103,0
103,0
103,0
236,3
242,9
237,4
231,8
220,3
44
44
Not 4 Finansiella intäkter
Bokslut
2014
mnkr
Prognos1
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Utlåning till stadens bolag
12,3
9,0
8,4
12,5
16,7
Ersättning, borgensåtagande
14,2
14,5
16,0
17,0
18,0
Räntor, medelplacering
0,8
0,3
0,3
0,4
0,5
Övriga ränteintäkter
4,0
0,7
0,7
0,8
0,9
Aktieutdelning
0,2
0,1
0,2
0,2
0,2
31,5
24,6
25,6
30,9
36,3
Prognos1
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
–0,7
–2,8
–5,0
Summa
Not 5 Finansiella kostnader
Bokslut
2014
mnkr
Räntor på långfristig upplåning
Räntor, nya lån/inlösta lån
Ränta nyintjänade pensioner
–2,9
Övriga finansiella kostnader
–0,5
Summa
–3,4
Not 6 Kikås avfallsanläggning
–3,9
–2,5
–6,4
–12,0
–0,1
–0,1
–0,1
–3,9
–3,3
–9,3
–17,1
mnkr
Totalt
Tom
2014
Prognos1
2015
Prognos
2016
Prognos
2017
Prognos
2018
Beräknad återställningsplan med utgångspunkt från total avsättning på 163 mnkr
163,0
107,2
28,62
10,4
3,4
5,5
1) Siffrorna utgår från delårsrapporten per 2015-06-30.
2) Varav omvärdering av återställandeplan första halvåret 2015: 16,6 mnkr.
45
45
I N D I K ATO R E R T I L L K F - M Å L E N
Indikatorer till KF-målen
Indikatorer KF-mål nr 1
Utfall 2013
Antal byggrätter för bostäder i
stadskärnan.
Jämförbara uppgifter
saknas.
>200 i genomsnitt per år.
Uppgiften avser takten
i planeringen. Mätning
kan ske årligen men
bör värderas över en
flerårsperiod. Planer för
Mölndals innerstad har
antagits av KF 2015.
Norra delen omfattar (netto) ca 140 nya
byggrätter för bostäder
medan den södra (som
ännu inte vunnit laga
kraft) omfattar ca 300.
Andel hyresrätter av det som
nyproduceras i stadskärnan.
Jämförbara uppgifter saknas, se även kommentar.
Över tid 30 %.
Blandning av upplåtelseformer. Innerstaden och
närliggande områden
har idag 37 % hyresrätter.
Andelen av bottenvåningarna
i stadskärnan som innehåller
publik verksamhet.
Jämförbara uppgifter
saknas.
Över tid 50 %.
Hälften av den uthyrbara
ytan i bottenvåningarna
som vetter mot allmän
plats i stadskärnan ska
utformas så att det
är möjligt med publik
verksamhet, offentlig
eller privat.
Täthet/exploateringsgrad i
stadskärnan, kvm byggyta per
kvm tomtmark.
På sikt en täthet
på >= 1,5 m²
BTA/m²
tomtmark.
Går att mäta allteftersom stadskärnan byggs
ut.
Enkät gällande varumärket
Mölndals innerstad, frågan
”Hur attraktiva upplever du
att följande shoppingområden
är?” Skala 0–7.
Undersökning ej
genomförd.
2,7
>= 2,8
Mångfald i kommersiellt
utbud. På kort sikt är
även måttlig höjning en
utmaning då rivningar
och nybyggen pågår i
stadskärnan.
Indikator KF-mål nr 2
Utfall 2013
Utfall 2014
SCB:s medborgarundersökning, Trygghet. Skala 0–100.
Utfall 2014
Undersökning ej genomförd i Mölndal. 2012: 59
Budget 2015
>= 2,8
Budget 2015
>= 60
46
Budget 2016
Budget 2016
>= 60
Möjligt 2017
Möjligt 2017
Kommentar
Kommentar
Indikatorn handlar till
viss del om trygghet i
det offentliga rummet.
Gränsvärden:
40 = Godkänt,
55 = Nöjd,
75 = Mkt nöjd
Utfall 2013
Utfall 2014
SKL Insikt-enkät till företag
som fått myndighetsbeslut.
NKI skala 0–100.
66
63
Budget 2015
>= 68
Budget 2016
>= 68
Möjligt 2017
Kommentar
70
Snitt GR 2013 = 65,
snitt riket 2013 = 67
Gränsvärden:
62–69 = Godkänt,
70–80 = Högt,
>80 = Mkt högt
Rankingplacering i Svenskt
Näringslivs årliga kommunranking.
31
35
<= 25
<= 25
Antal nystartade företag per
1 000 invånare 16–64 år.
10,3
11,4
11,3
>= 12,5
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
Fråga i varumärkesundersökningen ”I vilken grad instämmer du i att Mölndal är en stad
som har en betydande roll i
utvecklingen av regionen?”
Jämförbar
uppgift
saknas.
26 % instämmer/
instämmer helt.
Se 2016–
Andelen
som instämmer/
instämmer helt
ska öka.
Ca 30 % uppgav 2014 att
de inte hade någon uppfattning. Uppgifterna
avser Mölndalsbor.
Upprättad handlingsplan för
staden.
Se kommentar.
Upprättas
Utgår (när
handlingsplanen
upprättats.)
Kartläggning måste ske
först, vi behöver bl.a.
identifiera de nätverk
som vi alla deltar i och
eventuella regionala
handlingsplaner och
mål.
Utfall 2013
Utfall 2014
Befolkningstillväxt
0,5 %
1,5 %
0,8 %
Avstånd till kollektivtrafikhållplats vid planering av
nyproducerade bostäder, andel
inom 400 meter (800 meter
från pendeltågsstation).
76 %
Uppgift
saknas.
>=77 %
Andel av varje upplåtelseform
(hyresrätt, bostadsrätt och
äganderätt i småhus respektive
flerbostadshus) inom respektive prognosområde.
Budget 2015
Se kommentar.
47
Budget 2016
Budget 2016
1,5 %
Möjligt 2017
Kommentar
Möjligt 2017
Kommentar
1,5 %
T.o.m. 2013 hade Mölndal under de senaste tio
åren haft en befolkningstillväxt på i snitt
0,7 %. Det är lägre än angränsande kommuner.
Över tid ska Mölndals
tillväxt motsvara 1,5 %
per år.
>=77 %
Mäts successivt som
staden tar fram nya
planer och i dialog med
kollektivtrafikhuvudmannen.
Över tid >=20 %
av respektive
upplåtelseform
inom alla
kommundelar
Uppnås idag i kommundelen Mölndal. I Kållered
är andelen bostadsrätter
11 %. I Lindome är andelen hyresrätter 15 % och
bostadsrätter 9 %.
Utfall 2013
Utfall 2014
Meritvärden åk 9, totalt
214
218
>=218
>=219
varav flickor/pojkar
231/ 199
235/ 204
>235/>204
>235/>204
varav samtliga exklusive nyinvandrade elever/nyinvandrade
elever
220/62
223/94
>223/>94
>223/>94
Nyinvandrad här =
kommit till Sverige de
senaste 4 åren och inte
bott i Sverige eller gått i
svensk skola tidigare.
Andel godkända i alla ämnen
åk 9
81 %
79 %
>79 %
>79 %
Snittet de senaste tio
åren är 81,6 %. I hela
landet är motsvarande
genomsnittsvärde
76,5 %.
Andel som klarat alla delprov
för ämnesproven i åk 3: matematik/svenska/svenska som
andraspråk
80 %
82 %
–
>= 82 %
Utfallen avser kommunala skolor i Mölndal.
Andel med gymnasieexamen
inom fyra år efter påbörjat
nationellt program (gäller
Mölndalsungdomar oavsett
skolhuvudman)
>= 80 %
>=80 %
Gymnasieexamen är ett
nytt begrepp kopplat till
utbildningar påbörjade
efter juli 2011. Ett första
referensvärde finns i dec
2015.
Andel vuxenstuderande som
uppnått det utbildningsmål
som angetts i den individuella
studieplanen.
72 %
Uppgift
saknas
>72 %
>72 %
Indikatorn mäter andel
vuxenstuderande som
uppnått det utbildningsmål som angetts i den
individuella studieplanen.
Utfall 2013
Utfall 2014
Kommunkompassen SKL,
område offentlighet och
demokrati. Skala 0–100.
Undersökning ej genomförd i Mölndal.
Se 2016–
>= 51
Utvärderingsverktyg
som belyser kommunen
utifrån ett medborgaroch brukarperspektiv.
Snitt mätningar riket
2010–2014 = 50
SCB:s medborgarundersökning, Bemötande och tillgänglighet. Skala 0–100.
>= 57
>= 57
Snitt riket 2012 = 57
Gränsvärden:
40 = Godkänt,
55 = Nöjd,
75 = Mkt nöjd
SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-inflytande-index,
NII. Skala 0–100.
>= 40
>= 40
Snitt riket = 39.
Gränsvärden:
40 = Godkänt
55 = Nöjd,
75 = Mkt nöjd
Budget 2015
Budget 2015
48
Budget 2016
Budget 2016
Möjligt 2017
>=220
Möjligt 2017
Kommentar
Utfallen avser genomsnitt för kommunala
skolor i Mölndal.
Kommentar
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
Lupp åk 8 + gy år 2. Andel som
bedömer sin egen hälsa som
god eller mycket god.
Tjejer 71 %
/ killar 87 %
Undersökning ej
genomförd.
Se 2016–
åk 8:
tjejer
>= 87 %
Lokal uppföljning av
ungdomspolitiken. En
första ambition är att
jämna ut skillnaden
mellan könen. Kopplat
till visionen så bör nivån
2022 vara minst 95 % för
både tjejer och killar.
Tjejer 73 %
/ killar 76 %
Undersökning ej
genomförd.
Se 2016–
åk 2 gy:
tjejer
>=76 %
-”-
Tjejer 82 %
/ killar 87 %
Undersökning ej
genomförd.
Se 2016–
åk 8:
tjejer
>= 87 %
-”-
Tjejer 80 %
/ killar 82 %
Undersökning ej
genomförd.
Se 2016–
åk 2 gy:
tjejer
>= 82 %
-”-
Kvinnor
>= 75%,
män
>= 78 %
–
Lupp åk 8 + gy år 2. Andel som
uppger att man är nöjd med
livet.
Folkhälsoenkäten. Andel som
bedömer sitt hälsotillstånd
som bra eller mycket bra.
Undersökning ej genomförd.
2011: Kvinnor 74 %,
män 77 %
49
Budget 2016
Möjligt 2017
Kommentar
Årets resultat publiceras
hösten 2015. De kan
brytas ner på åldersgrupper. Ambition för
mätning därefter (2019)
kan vara minst 80 % för
både kvinnor och män.
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
Totala utsläpp av växthusgaser i Mölndal i ton CO2ekvivalenter /invånare och år.
2010: 4,12
2011: 3,52
2013: 3,4
a) varav från energiförsörjning
2010: 1,39
2011: 0,88
b) varav från industriprocesser
2010: 0,09
2011: 0,07
c) varav från transporter
2010: 2,26
2011: 2,19
d) varav från arbetsmaskiner
2010: 0,24
2011: 0,25
e) varav från lösningsmedel
2010: 0,03
2011: 0,03
f) varav från jordbruk
2010: 0,04
2011: 0,03
g) varav från avfall och avlopp
2010: 0,07
2011: 0,07
Sammanvägd uppföljning av
stadens miljömål, antal miljömål som i uppföljningen ges
riktning ”bättre”.
–
7
–
>= 15
>= 15
Mölndal har 20 lokala
miljömål som preciserar
de nationella miljömålen. Målen bedöms
med både uppfyllnad
och riktning, där det
som bäst relaterar till
att stärka miljö- och
klimatarbetet är riktningen. I uppföljningen
2014 är det sex mål där
riktningen inte kunnat
bedömas.
Rankingplacering bland
Sveriges 290 kommuner enligt
tidningen Miljöaktuellt.
150
94
–
<= 80
<= 70
Baseras på enkät och
officiell statistik från
Vattenmyndigheten,
Boverket, Avfall Sverige,
SKL, Håll Sverige rent,
Ekomatcentrum, Energimyndigheten och
Kolada.
Budget 2016
2014:3,3
Möjligt 2017
2015:3,2
Kommentar
Begränsad klimatpåverkan ingår i Mölndals miljömål och
Energi- och klimatplanen och indikatorn
är den samma som i
målformuleringarna i
dessa dokument. Det
är dock viktigt att
komma ihåg att utsläpp
per invånare inte gör
indikatorn jämförbar
med andra kommuners
statistik. Klimatpåverkande utsläpp är officiell
statistik som redovisas
av SCB och RUS.
Område Klimat, miljömål nr 1. Vid utgången
av varje år redovisas en
siffra som gäller för två
år tidigare. Uppföljning
av delområdena a–g.
Senast kända utfall avser 2012 och motsvarar
totalt 3,61 ton CO2-ekvivalenter/invånare.
50
Utfall 2013
Andel unga vuxna med
ekonomiskt bistånd
5,6 %
Försörjningsstöd
per invånare, kr
843
Folkhälsoenkäten
Hälsa på lika villkor,
” Lågt socialt deltagande”.
Utfall 2014
850 (delår)
Undersökning ej genomförd. 2011: 16 %
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
Budget 2016
Möjligt 2017
Kommentar
–
<= 5 %
Indikatorn motsvarar
andelen unga vuxna 1824 år som någon gång
under året mottagit
ekonomiskt bistånd i
relation till unga vuxna i
kommunen.
Snitt GR 2013 = 6,6 %,
riket 2013 = 8,0 %
<= 765
<= 765
Snittet i riket (vägt) =
1 128 kr,
GR (vägt) = 1 514 kr,
GR (ovägt) = 843 kr.
<= 13 %
–
Budget 2015
Budget 2016
Medarbetarenkät, ”Rekommenderar Mölndals stad som
arbetsgivare”.
>= 55 %
–
Medarbetarenkät, ”Att vara
chef i Mölndals stad”.
>= 75 %
–
Hållbart medarbetarengagemang, HME. Skalan 0–100.
Undersökning ej genomförd.
–
>=73
51
Utfallet 2011 var bättre
än snittet i VGR. Lågt
socialt deltagande, här
= andel som deltagit i
endast en eller ingen av
ett antal listade typer av
aktiviteter de senaste
12 månaderna.
Möjligt 2017
Kommentar
Måttet speglar motivation, ledarskap samt
styrning och är framtaget av SKL och Rådet för
främjande av kommunala analyser, RKA.
I N V E ST E R I N G A R
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Belopp i miljoner kronor
För fleråriga projekt
Totalt anslag
2014
t.o.m.
2015
förbr.
2016
2017
2018
0,4
0,3
0,3
0,1
8,6
0,15
0,2
11,9
0,05
0,2
6,9
0,05
0,1
0,1
3,7
5,1
5,0
0,5
1,1
12,0
0,3
1,1
1,1
0,05
0,05
0,05
3,0
3,0
2,0
2,5
1,0
3,0
3,0
3,5
1,0
3,5
0,5
4,0
3,0
3,5
1,0
2,5
3,5
2,0
0,5
0,5
5,4
14,4
1,4
10,5
2,5
5,5
0,8
0,8
0,8
0,4
10,5
0,4
2,9
6,1
2,9
Inventarieanslag
1
Byggnadsnämnden
Övriga inventarier, mätutrustning m.m.
4
Kommunstyrelsen
Arbetsutskottet, inventarier
IT-infrastruktur
Planeringsutskottet, inventarier
5
Lokalförsörjning SLF, inventarier och maskiner
6
Serviceutskottet, inventarier och maskiner
2
3
9
Bibliotek i Mölndals centrum 2)
Inventarier sporthall, Lindome
Övriga inventarier
10
Miljönämnden
Övriga inventarier
7
8
17
Skolnämnden
Förskolor
Skolutbyggnad västra och östra Mölndal
Utemiljö, förskolor/skolor och upprustning
Inventarier för ombyggnad
Elevökning
Hallenskolan
Övriga inventarier
18
Övriga inventarier
11
12
13
14
15
16
20
Tekniska nämnden
Skattefinaniserad verksamhet
Taxefinansierad verksamhet
21
Utbildningsnämnden
Övriga inventarier
19
22
23
Inventarier, nya grupp-/servicebostäder
Övriga inventarier
Summa inventarier
3,5
63,1
65,6
46,0
2,0
3,5
2,6
10,3
7,6
4,1
-2,2
-1,0
-0,8
Övriga investeringsanslag
Tekniska nämnden
24
25
25
Hållbart resande
Kollektivtrafik framkomlighet
Kollektivtrafik attraktiva bytespunkter och
hållplatser
Kollektivtrafik attraktiva bytespunkter och
hållplatser, statsbidrag
Delsumma hållbart resande
10,1
52
10,1
5,9
20193-
26
26
27
28
29
29
30
31
Kommunala gator och vägar
Trafikssäkerhet o miljöförbättrande åtgärder
Trafikssäkerhet o miljöförbättrande åtgärder,
investeringsbidrag
Utveckling befintligt bilvägnät
Ny stadsgata Bifrostgatan, FrölundagatanGöteborgsvägen
Utveckling av befintligt GC-nät
Utveckling av befintligt GC-nät, statsbidrag
GC-förbindelse Gbg-vägen-Flöjelberg
Utveckling av nytt bilvägnät
Totalt anslag
2014
t.o.m.
2015
förbr.
55,0
43,0
Delsumma kommunala gator och vägar
32
33
34
34
35
36
37
38
39
Park- och naturområden
Parker & lekplatser
Stadspark
Mölndalsån; åtgärder mot översvämningar inkl.
erosionsskydd
Mölndalsån; statligt bidrag
Stora ån
Kålleredsbäcken
Motionsanläggningar
Nya park- och naturområden
Grönstråk vid ekodukt över söderleden
25,5
0,5
40,0
-18,0
25,7
34,5
13,5
1,5
22,0
Delsumma park- och naturområden
Summa Tekniska nämnden, skattefinansierat
40
41
42
43
44
45
Återvinningsstationer, å-centraler, Kikås
avfallsanläggning
Återvinningscentral, Lindome 2)
Framtidens Kikås
Hushållsnära insamling, omlastning 2)
Massmottagning Mölndals stad
Flerfackskärl till FNI villor
25,8
21,5
11,1
25,2
25,3
1,5
0,3
0,5
7,6
1,5
6,0
Delsumma avfallshantering
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
Vatten och avlopp
Nya VA-ledningar
VA-anläggningsavgifter för icke specifika
områden inkl bostäder, inv.bidrag
Rent dricksvatten
Kapacitetssäkring dricksvatten
Ledningsnät dricksvatten inkl anläggningar
Ledning Lackarebäck-Brännås, diverse och
ledning Hassungared
Förstärkning reservvatten Härryda
Ledningsnät spillvatten inkl anläggningar och
VAIO
Ledningsnät spillvatten inkl anläggningar och
VAIO, anslutningsavgifter
Ågatans avloppspumpstation inkl. ledningar i
samband med pumpstationen
Ledningsnät dagvatten
Ledningsnät vatten-, spill- och dagvatten
19,0
23,0
55,5
Delsumma Vatten och avlopp
53
14,0
2016
2017
2018
13,3
13,3
15,8
-0,4
1,2
-0,4
7,8
-0,4
2,4
1,0
12,0
-2,6
1,0
12,0
-3,0
2,5
27,0
6,0
36,7
15,0
-3,0
1,0
9,0
1,0
4,1
2,0
5,8
3,0
9,4
-9,0
1,7
2,0
0,9
1,5
6,5
7,7
-9,0
2,0
5,0
1,4
3,8
2,0
2,0
1,4
0,9
2,0
20193-
53,0
42,0
39,8
7,5
20,9
19,7
44,6
67,7
65,4
1,5
0,3
8,6
2,0
0,2
7,4
2,0
0,5
4,2
2,0
5,0
0,5
0,2
7,3
10,0
4,6
20,0
14,2
22,1
5,0
5,0
5,0
-5,0
1,5
1,0
5,0
-5,0
0,6
5,0
9,0
-5,0
1,5
8,0
2,0
1,0
2,0
2,0
6,0
13,0
10,0
7,0
-8,0
-9,0
-4,0
16,5
2,0
23,0
6,0
3,0
27,0
5,0
3,0
27,0
57,0
53,6
55,5
20,0
2,9
20,0
24,0
20,0
20,0
7,7
13,0
10,0
21,0
14,0
58
Totalt anslag
2014
t.o.m.
2015
förbr.
2016
2017
2018
20193-
17,7
17,7
2,0
2,0
-9,3
18,7
-28,0
13,0
13,0
-59,2
50,8
-110,0
-17,0
25,0
-42,0
6,3
9,3
-3,0
-1,1
-7,5
2,9
-10,4
-4,0
-1,1
0,2
0,2
-4,0
-3,3
Vatten och avlopp i exploateringsområden
VA, Esbjörn Schillersgatan 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Forsåker
varav utgifter
varav inkomster
VA, Gårda/Barnsjön 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Heljered, etapp II 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Kvarnbyterassen 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA Lindome centrum
varav utgifter
varav inkomster
VA, Ingemantorp 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Kvarnbyvallen 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA,Kållered C
varav utgifter
varav inkomster
VA, Kållered köpstad 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Kängurun 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Lilla Fässbergsdalen 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Lunnagården I 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Mölndals innerstad 1)
varav utgifter
varav intäkter
VA, Pedagogen, Ekhaga
varav utgifter
varav inkomster
-2,5
1,0
-2,5
-48,8
89,2
-138,0
-2,0
40,0
-42,0
2,7
16,1
-13,4
-6,2
3,6
-9,8
-3,1
0,2
-3,3
8,0
-8,0
-1,1
6,9
-8,0
-2,0
3,0
-5,0
-4,0
1,0
-5,0
-6,2
1,8
-8,0
-2,8
12,0
-14,8
7,0
25,0
-18,0
10,1
42,5
-32,4
1,0
1,8
1,8
6,0
6,9
-0,9
-0,6
1,8
-2,4
-3,4
-1,3
-2,4
-3,4
0,5
0,5
-2,0
0,5
-2,5
-2,2
1,8
-4,0
6,0
6,0
-1,3
0,5
1,5
-1,0
-2,5
8,0
8,0
-4,6
1,0
-5,6
-0,9
10,2
-10,2
-0,1
0,8
0,8
-0,9
0,8
4,0
-4,0
-1,6
1,8
-3,4
2,0
-2,0
54
-1,0
-1,0
-2,3
-1,0
7,0
-8,0
-2,5
1,5
-4,0
-2,5
-4,0
-7,4
4,5
22,0
-17,5
-3,1
1,0
-4,1
0,2
0,2
0,9
5,6
-4,7
2,0
5,0
-3,0
-12,4
5,6
-18,0
-2,2
5,0
-7,2
-1,0
-1,4
-1,0
-1,4
-0,9
2,0
-2,0
1,8
1,8
-2,3
-4,0
-1,9
5,5
-7,4
1,0
1,5
-0,5
1,5
1,5
21,3
21,3
-3,3
1,0
1,0
-2,4
0,5
0,5
varav utgifter
varav inkomster
VA, Stensjön Lackarebäck 1:7 m.fl.1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Stretered 1:191 1)
varav utgifter
varav inkomster
-2,5
2,0
2,0
3,9
3,9
1)
VA, Sjukhuset
-2,5
-7,4
VA, Svartmossevägen
varav utgifter
varav inkomster
Totalt anslag
2014
t.o.m.
2015
förbr.
2016
2017
2018
-0,7
4,7
-5,4
4,3
4,3
-3,4
0,2
-3,6
-0,8
0,2
-1,0
-0,5
-0,3
-0,5
0,5
0,5
-0,3
-1,5
-0,7
-0,7
-3,4
-0,7
-0,7
1,0
1,0
1)
VA, Syltlöken
varav utgifter
varav inkomster
VA, Taljegården I 1)
varav inkomster
VA, Taljegården II 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Toltorp 1:323 (trygghetsboende)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Ulla Lyckas väg 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Västra Balltorp, Blixås 1)
varav utgifter
-1,0
0,5
-1,5
1)
varav inkomster (övertagande av anläggning)
varav inkomster (reducerad avgift)
VA, Åby mässhall/multihall 1)
varav utgifter
varav intäkter
VA, Åby Stallbacke 1)
varav utgifter
varav inkomster
-1,4
-1,4
-10,2
5,0
-15,2
-1,0
0,2
-1,2
-4,3
2,2
-6,5
-5,4
24,0
-24,0
-5,4
-2,0
1,0
-3,0
-15,0
20,0
-35,0
-3,2
4,0
-7,2
0,2
0,2
0,7
0,7
6,0
6,0
-3,4
-1,2
-1,2
-5,0
1,5
-6,5
6,0
6,0
1,0
1,0
16,5
19,0
-2,5
-1,5
-4,6
-4,6
-13,8
6,0
-3,6
6,0
-18,0
-1,8
-3,0
-6,0
-3,6
-2,0
-3,0
-11,5
-2,0
-11,5
-6,9
-31,7
113,2
128,6
111,3
30,0
7,0
30,0
7,0
30,0
7,0
6,0
6,0
6,0
2,0
5,0
2,0
5,0
10,0
6,0
6,0
2,0
5,0
10,0
6,0
6,0
2,0
5,0
6,0
6,0
1,3
12,4
0,5
15,0
0,3
43,1
10,5
12,0
0,1
14,1
1,0
0,1
3,0
58,2
12,0
1,0
14,0
19,0
8
3,0
20,0
77,9
13,5
8,0
48,2
10,0
4,6
4,5
1,5
0,5
-3,0
1,0
-4,0
Delsumma Vatten och avlopp, exploateringsomr.
Summa tekniska nämnden (exkl. inventarier)
-8,4
20193-
-8,5
-6,5
-8,5
-6,5
Kommunstyrelsen
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
Årliga investeringsanslag
Förskolor och skolor, tekniska investeringar
Förskolor/skolor, verksamhetsanpassningar
Kök, tekniska investeringar och
verksamhetsanpassningar
Idrottsanläggningar, tekniska investeringar
Energieffektivisering
Åtgärder förnyelsebar energi
Tekniska investeringar i övrigt fastighetsbestånd
Tvätthall Skedebro FNI
Mindre verksamhetsanpassningar
Fleråriga investeringsanslag
Förskolor 2)
Hallenskolan
Balltorpsskolan/Pepparedsskolan 2)
Västra/centrala Mölndal, skolutbyggnad 2)
Östra Mölndal, skolutbyggnad
Lindome, skolutbyggnad
Östra Kållered, skolutbyggnad 2)
Sporthall, Lindome 2)
Förstudie ny simhall
Näridrottsplatser
Byte av konstgräs
Kommunarkiv
Gunnebo slott och trädgård, orangeri 2)
26,0
15,0
302,3
139,8
20,0
12,1
36,0
1,0
6,0
5,0
55
42,0
0,7
4,0
1,2
1,5
2,0
2,0
1,0
6,0
140,0
100,0
5,0
3,0
5,5
81
82
83
Gunnebo, reinvesteringar
Gunnebo, åtgärder inför utställningen
Göteborgs Lustgårdar
Etablering av objekt samt ytrenoveringar av
boenden
Summa KS lokalförsörjning (exkl. inventarier)
84
85
86
87
88
89
90
91
92
Exploateringsbudget
Esbjörn Schillersgatan
anläggningsarbeten * )
gatukostnadsersättning
mark
fastighetsbildning
Forsåker
anläggningsarbeten
mark
Forsåkersbron
Forsåkersbron, exploateringsbidrag från
MölnDala AB
Gårda/Barnsjön, Lindome
anläggningsarbeten
utredningar
fastighetsbildning
försäljning
Heljered etapp I
anläggningsarbeten
Heljered etapp II
anläggningsarbeten
Ingemantorp
arkeologi
anläggningsarbeten
utredningar
befintlig anläggning Fågelsten
fastighetsbildning
försäljning
Jolenområdet, totalt
fastighetsbildning
anläggningskostnad
marksanering
mark
försäljning
Kvarnbyterassen (fd Hexion)
anläggningskostnad
täckningsbidrag
Kvarnbyvallen
anläggningskostnad
mark
försäljning och täckningsbidrag
Totalt anslag
2014
t.o.m.
2015
förbr.
2016
2017
15,0
7,0
1,2
10,0
0,6
0,2
0,3
0,1
56
178,0
211,8
3,6
-3,6
1,0
-1,0
9,0
96,0
5,1
-188,1
-502,0
-17,0
24,0
1,5
-23,0
0,5
-20,0
3,5
3,5
17,9
-17,9
-22,1
2,0
20,2
0,5
-18,2
2,9
0,5
-30,0
-70,0
0,4
0,6
2,0
-3,2
5,7
-75,5
-4,5
6,2
-6,7
-4,0
-38,0
23,3
-16,7
0,8
-45,4
201938,0
1,2
10,0
0,6
4,8
-4,6
0,3
0,1
20,0
502,0
20,0
188,1
2018
-5,1
-9,0
1,0
1,0
-96,0
1,5
1,0
0,5
248,1
20,0
97,0
20,0
53,0
130,0
-53,0
-97,0
12,0
11,5
-130,0
-300,0
-31,5
11,5
0,5
3,5
3,5
2,0
-2,0
1,6
-1,6
3,0
-3,0
0,5
0,5
11,3
-11,3
6,9
2,0
2,0
2,9
-19,7
0,1
5,7
-25,5
-32,6
22,7
-10,7
0,8
-45,4
-9,9
0,1
300,0
-23,0
-20,0
-29,5
18,2
-18,2
0,5
-30,0
-10,3
-9,7
0,1
0,5
0,5
-0,8
-10,2
0,1
-10,2
0,1
0,5
-0,8
0,5
-0,8
0,5
-0,8
-10,0
-0,5
0,5
-1,0
-10,0
-10,0
-4,0
-10,0
-10,0
-6,0
0,1
0,1
-6,0
4,5
-4,5
-4,0
0,1
0,1
1,2
-1,2
0,4
0,4
93
94
95
96
97
98
99
100
101
Kållereds centrum
anläggningskostnad
försäljning
Kållered köpstad
anläggningskostnad
Kängurun 21
anläggningskostnad
övrigt (vattenledning)
Lilla Fässbergsdalen
fastighetsbildning
anläggningskostnad
övrigt, arkeologi
mark
försäljning
Lindome centrum
anläggningskostnad
fastighetsbildning
försäljning
Lunnagården I
fastighetsbildning
utredningar
anläggningskostnad
mark (Åby stallar)
ny huvudgata "Lunnagårdsgatan" (Stora
Åvägen-Lunnagårdsgatan + tillfällig bussgata)
övrigt
försäljning
Mölndals innerstad
projektorganisation
mark
planarbeten
fastighetsbildning
anläggningsarbeten
övrigt, ledningsflytt
övrigt, 130 p-platser i nytt p-däck
övrigt, parkeringsavlösen
övrigt, rivning Åbybergsgatan
markförsäljning
planavgift
Pedagogen
anläggningskostnad
utredningar
flytt bollplan, ledningar mm
försäljning
sanering
Stensjön Lackarebäck 1:7 m fl
anläggningskostnad*
Totalt anslag
2014
t.o.m.
-2,0
8,5
-7,5
-3,0
2015
förbr.
65,0
6,0
-95,0
9,6
23,0
2,6
6,2
0,7
217,5
3,5
26,0
20,0
5,0
-204,8
-80,5
-9,6
-31,5
49,3
-26,5
0,5
15,0
-70,0
0,2
4,0
-4,0
57
2017
2018
20193-
0,5
-0,5
-2,5
3,0
-2,5
-3,0
3,0
-3,0
4,0
-4,0
15,0
-15,0
15,0
-15,0
1,3
-1,3
8,5
-8,7
0,2
-11,3
0,7
15,0
-11,0
5,0
3,0
-24,0
-7,4
1,5
0,1
-2,0
-7,0
5,1
0,1
2,0
2,0
1,0
-1,0
0,5
2,0
-1,5
34,0
-34,0
12,4
-12,6
0,2
-29,3
0,7
31,0
-35,0
5,0
47,0
-78,0
-6,9
2,0
0,1
-2,0
-7,0
19,9
0,4
6,0
66,0
-50,0
21,5
2016
0,4
-0,4
1,2
-1,2
42,0
3,0
1,0
42,0
2,0
0,5
0,5
7,5
6,5
17,0
2,0
2,0
2,0
3,2
0,1
2,5
1,0
-28,0
-0,8
0,3
3,6
-3,5
-43,0
15,0
-11,0
-13,0
-24,0
-30,0
7,1
0,1
-18,8
0,2
64,0
-50,0
15,0
1,0
-15,0
7,0
-20,0
1,0
-84,1
2,0
0,5
0,5
0,2
5,0
3,5
26,0
46,9
3,5
1,0
1,0
0,2
40,0
1,0
-83,8
-35,5
-3,5
3,0
-1,8
0,7
0,2
0,5
34,4
3,5
1,1
1,0
0,1
60,0
-30,0
-1,3
5,5
0,5
5,0
0,2
1,0
-1,0
2,0
-2,0
1,0
-1,0
5,0
2,0
18,9
3,5
60,0
2,0
-95,0
8,5
3,5
0,5
0,1
60,0
50,0
10,0
10,0
-38,0
-15,0
-2,2
-16,0
15,0
-11,0
-55,0
10,0
-30,0
-22,0
30,0
-12,0
-40,0
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
Sjukhuset 2
anläggningskostnad, allmän platsmark
anläggningskostnad, sjukhusets del av
erosionsskydd
ersättning erosionsskydd
övrigt, erosionsskydd, stadens del
Stretered 1:191
fastighetsbildning
anläggningskostnad
mark
övrigt, flytt VA
försäljning
Syltlöken 1
anläggningskostnad
Taljegården I
anläggningskostnad
försäljning
Taljegården II
anläggningskostnad
arkeologi
sanering
exploateringsbidrag, VA
mark
försäljning
Toltorp 1:323 (trygghetsboende)
anläggningskostnad
planarbete
försäljning
mark
Tulebo
anläggningskostnad
utredning
Ulla Lyckas väg
anläggningskostnad
Västra Balltorp, Blixås
anläggningskostnad*
sanering
övrigt, grönytor
täckningsbidrag grönytor
försäljning
Åby fritidsområde
anläggningskostnad
övrig markanläggning
Åby mässhall/multihall
anläggningskostnad
övrigt, infrastruktur
täckningsbidrag
övrigt, anläggningsutgift
Totalt anslag
2014
t.o.m.
2015
förbr.
1,9
2,5
-2,5
1,9
2,0
-2,0
1,9
-10,2
0,2
2,5
-2,5
0,1
0,5
-11,0
2,0
-2,0
1,9
1,0
-1,0
-7,6
2,4
-2,3
-7,7
-44,2
22,3
5,5
0,2
-12,8
-5,4
3,5
-57,5
-7,7
0,6
0,2
-0,3
-8,5
0,3
0,7
0,5
0,2
1,9
-1,9
-35,5
28,0
3,0
-28,0
5,0
-3,5
-40,0
5,2
3,2
2,0
1,0
6,0
-6,0
2,0
-2,0
1,0
58
0,1
0,1
2,2
2,2
-4,5
14,0
5,5
-4,5
-1,1
-3,4
-5,5
-8,3
0,2
1,5
-2,5
-5,3
0,2
-1,2
-4,3
0,2
0,2
-3,0
-0,3
-3,0
0,3
0,5
0,5
0,2
0,2
1,7
1,7
-10,0
7,0
1,5
-7,0
5,0
-3,5
-13,0
1,5
1,5
2017
2018
20193-
2,5
-2,5
0,5
-8,0
-4,5
3,5
-23,0
-5,2
0,1
0,2
2016
1,9
-1,9
1,5
7,0
1,5
-7,0
2,0
2,0
1,0
3,0
-3,0
1,0
-2,0
1,0
-3,0
0,5
-0,5
0,5
-0,5
-39,9
8,3
-8,3
-5,4
-34,5
0,5
0,5
-12,6
7,0
-14,4
7,0
-7,0
-7,0
-12,6
-14,4
3,0
-3,0
2,0
-2,0
113
114
115
Åby Stallbacke
anläggningskostnad
försäljning
Vision 2022 (bostäder ej områdesbestämt)
anläggningskostnad
försäljning
Markreserv inkl. styckebyggda
mark (inkl fastigheter till sociala ändamål)
anläggningskostnad
förprojektering, exploateringsomr
försäljning
Summa exploateringsverksamhet
Totalt anslag
2014
t.o.m.
2015
förbr.
-3,4
46,5
-40,5
-9,4
-20,0
15,0
-15,0
-20,0
33,0
30,0
15,0
-6,0
3,0
-9,0
3,3
30,5
-26,5
-0,7
10,0
-10,0
Totalsumma
2016
2017
2018
20193-
-1,0
2,0
-1,0
-2,0
-2,0
2,0
-2,0
-2,0
-10,0
5,0
-5,0
-10,0
11,0
10,0
5,0
-2,0
1,0
-3,0
15,6
-1,7
11,0
10,0
5,0
-2,0
1,0
-3,0
46,3
-2,0
2,0
-1,0
-3,0
-10,0
5,0
-5,0
-10,0
11,0
10,0
5,0
-2,0
1,0
-3,0
-40,8
400,6
365,2
421,0
5,0
-5,0
427,9
-27,3
varav nettoinvesteringar
varav försäljning av anläggningstillgångar
472,3
-107,1
1) Exploateringsverksamhet, stadsbyggnadsförvaltningens prövning erfordras före igångsättning.
2) Kommunstyrelsens tillstånd ska inhämtas före igångsättning.
*) Exploatör bygger ut och överlåter till staden.
I exploateringsverksamhet ingår åtgärder som kommer att omklassificeras till omsättningstillgång vid redovisningen, för att avräknas mot intäkter
vid försäljning av tomtmark.
3) Kolumnerna "t.o.m. 2014" , "förbr. 2015" och "2019-" innehåller endast de fleråriga investeringsprojekt som även har utgifter 2016 eller senare.
59
541,0
-120,0
-1,7
Kommentarer till investerings- och
exploateringsbudget/plan
INVENTARIEANSLAG
13 Utemiljö, förskolor/skolor och upprustning
För upprustning av utemiljön kring förskole- och skolgårdar.
Byggnadsnämnden
14 Inventarier för ombyggnad
Komplettering av inventarier i samband med verksamhetsanpassningar och ombyggnad av äldre förskolor/skolor samt upprustning av matsalar.
1 Övriga inventarier, mätutrustning m m
Byggnadsnämnden har ett anslag för inventarier, mätutrustning, programvaror samt till byte av mätbilar.
Kommunstyrelsen
15 Elevökning
Ökat elevantal innebär inventarieanskaffning i samband med
viss lokalutbyggnad.
2 Arbetsutskottet, inventarier
Ett generellt anslag finns årligen för kommunstyrelsens arbetsutskott.
16 Hallenskolan
Inventarier till utbyggnad av Hallenskolans andra etapp.
3 IT-strategi
Investeringsmedel för central IT-infrastruktur.
17 Övriga inventarier, generellt anslag
Skolnämnden har, utöver ovanstående anslag, ett generellt årligt anslag att fördela inom sin verksamhet på 3,5 mnkr för
varje år.
4 Planeringsutskottet, inventarier
Ett årligt anslag för inventarieanskaffning inklusive planprogramvara, skrivare och skannrar.
5 Lokalförsörjning SLF, inventarier och maskiner
6 Serviceutskottet, inventarier och maskiner
Investeringsmedlen avser utbyte av utrustning enligt genomförda inventeringar samt kompletterande investeringar.
18 Övriga inventarier
Social- och arbetsmarknadsnämnden har ett anslag för inventarier på 0,5 mnkr årligen. För 2016 finns därutöver 1,5 mnkr
till inköp av möbler för nyöppnade boenden.
Tekniska nämnden
7 Bibliotek i Mölndals innerstad – inventarier
Det nya stadsbiblioteket i Mölndals innerstad planeras stå klart
under kvartal 1 år 2018. Investering i inventarier görs framförallt under 2017.
19 Inventarier, skattefinansierad verksamhet
Den skattefinansierade verksamheten inom tekniska nämnden förfogar över ett generellt anslag till investeringar i fordon, maskiner, inventarier, mätinstrument med mera.
8 Inventarier sporthall
Inventarier till ny sporthall i Lindome.
20 Inventarier, taxefinansierad verksamhet
I anslaget ingår kostnader för inköp av bilar till den taxefinansierade verksamheten. Stora förändringar planeras inom
avfallsområdet som påverkar kravet på fordonsparken. Införandet av miljözon ställer krav på kontinuerligt utbyte i fordonsparken samt införande av fastighetsnära källsortering och
insamling med flerfackskärl som avfallssystem för villahushåll
med flerfacksfordon.
Generellt anslag för anskaffning av inventarier inom kulturoch fritidsnämndens verksamhetsområde.
Miljönämnden
Miljönämnden har ett årligt investeringsanslag för inventarier.
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden har ett årligt anslag för inventarier.
Skolnämnden
11 Förskolor, inventarier
Investeringsmedel till inventarier för utbyggd förskola under
planeringsperioden. Av 3 mnkr år 2016 avser 2,5 mnkr inventarier till Stallbacken.
22 Inventarier, nya grupp-/servicebostäder
Medel för anskaffning av inventarier till nya service- och
gruppbostäder.
12 Skolutbyggnad västra och östra Mölndal
Inventarier från ht 2016 till planerad skolutbyggnad.
60
om antalet påstigande är något lägre än 100. Det kommer
därmed finnas ett kontinuerligt behov av fortsatt anpassning
av hållplatser.
Vård och omsorgsnämnden har ett årligt generellt anslag att
fördela inom sina verksamheter. Anslaget används till största
delen för anskaffning av vårdanpassade sängar och inventarier.
År 2016 ingår anslag till nytt verksamhetssystem.
Cykelparkeringar
Successiv utbyggnad av cykelparkeringar vid större hållplatser
och andra målpunkter. Potten för cykelparkeringar används
också för behov som successivt framkommer efter önskemål.
ÖVRIGA INVESTERINGSANSLAG
Tekniska nämnden
Lindome station – anslutningar
KOLLEKTIVTRAFIK
24 Kollektiv framkomlighet
Inom Västsvenska paketet förlängdes perrongerna på Lindome
station och pendelparkering för bil och cykel byggdes ut.
Dessa förändringar har gett möjligheter att skapa bättre, genare och mer tillgänglighetsanpassade kopplingar för resenärerna från anslutande bussar och de nya pendelparkeringarna
till de nya plattformarna. Det finns även behov av att skapa
reservhållplatslägen för bussar.
Förstudie kollektivtrafikförbindelse Mölndal-Frölunda
I budget 2016 ingår medel till förstudie kollektivtrafikförbindelse Mölndal-Frölunda. I målbild för kollektivtrafikens
stomnät GMP 2035 finns förslag på att skapa en attraktiv och
kapacitetsstark kollektivtrafikförbindelse mellan Mölndal och
Frölunda. Målbilden tyder på att BRT (Bus Rapid Transit),
kan lösa uppgiften fram till horisontåret 2035, men på längre
sikt kan det bli aktuellt med något annat system, t. ex. spårväg
eller högbana. Stråket behöver utredas avseende val av kollektivtrafiklösning, val av sträckning, utrymmesbehov, placering
av hållplatser, koppling till befintliga och framtida utveckling
av bostäder och verksamheter m.m.
Hållplats Fässbergs by
När Lilla Fässbergsdalen byggs ut behöver hållplats Fässberg
byggas om till normal standard. Idag består hållplatsen enbart
av hållplatsstolpar i vägkanten.
Knutpunkt Mölndalsbro – den ideala bytespunkten
Knutpunkt Mölndalsbro har successivt förbättrats de senaste
åren med ny vänthall på övre plan, förbättrade bullerskydd,
ny passage över spårvagnshållplatsen och realtidsinformation.
Dock har väderskydden på spårvagns/busshållplatserna på
nedre plan fortfarande för låg standard och för dålig funktion.
Möjliga lösningar för att bygga tak över hela spårvagnshållplatsen utreds under 2015 i samband med att Knutpunktens
funktion som station för en framtida Götalandsbana studeras.
Förbättrade väderskydd på nedre plan kan dock vara möjligt
att utföra i ett tidigare skede än en större ombyggnad av stationen.
Trimning Lackarebäcksmotet öst/Flöjelbergsgatan
Utfarten från Flöjelbergsgatan mot rampen från E6 och vidare söderut har höga belastningar på eftermiddagarna med
köbildning som följd vilket drabbar busslinje 758 med förseningar. Avsikten är att med trimningsåtgärder bygga ut anslutningen från ett körfält söderut till två, samt signalreglera
korsningen. Särskild bussprioritet läggs in i signalen, så att
den kan släppa igenom bussar när de anländer mot korsningarna.
Övriga framkomlighetsbehov
Tekniska förvaltningen gör årliga framkomlighetsrundor med
kollektivtrafikbolagen som trafikerar i Mölndal för att identifiera behov av framkomlighetsåtgärder. För 2016 har identifierats behov av signalreglering i backen uppför Rygatan, den
s. k. ”polisbacken”, samt breddning av utfart från bussterminalen vid Lindome C.
25 Kollektivtrafik, attraktiva bytespunkter
och hållplatser
Inom regional infrastrukturplan finns möjlighet att söka statsbidrag för medfinansiering av tillgänglighetsanpassning av
busshållplatser. Staden söker årligen medfinansiering för de
hållplatser som planeras att byggas om.
25 Kollektivtrafik, attraktiva bytespunkter
och hållplatser, statsbidrag
KOMMUNALA GATOR OCH VÄGAR
26 Trafiksäkerhets- och miljöförbättrande åtgärder
Ombyggnad av busshållplatser
Tekniska nämndens prioritetslista
I Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken i VGR finns
målet att hållplatser med mer än 100 påstigande ska vara anpassade senast under år 2016. 5 av totalt 39 hållplatser återstår
att anpassa från 2016 och framåt. Antalet påstigande per hållplats är dock taget från resvaneundersökningen 2006. Med
anledning av ökat resande sedan dess har sannolikt ytterligare
hållplatser fler än 100 påstigande per dag, och fler tillkommer framöver med ökat resande. Stadens ambition är också
att samtliga hållplatser med stombusstrafik ska anpassas, även
Årsanslaget används till att arbeta med mindre trafiksäkerhetsåtgärder i Mölndal, t. ex. göra barns skolvägar säkrare, arbeta
med gatumiljön i bostadsområden, förbättra trafiksäkerheten
för gång- och cykeltrafikanter samt trafikregleringsarbete.
Hastighetsöversyn
Arbetet med att göra en hastighetsutredning för Mölndal,
Kållered, Lindome och Hällesåker enligt ”Rätt fart i staden”
61
har påbörjats och analysen beräknas vara färdigställd under
2015. Hastighetsutredningen kommer sannolikt att medföra
förslag på förändrade hastigheter på flera vägar. En del vägar
kommer att få lägre hastighet och en del vägar kommer att få
högre. För att kunna genomföra dessa hastighetsförändringar
kommer åtgärder att krävas i t. ex. nya skyltar och fysiska åtgärder. De fysiska åtgärderna kommer behöva byggas under
ett antal år efter analysen är färdigställd.
26 Trafiksäkerhets- och miljöförbättrande åtgärder,
statsbidrag
Bidrag från regional infrastrukturplan via Trafikverket kommer att sökas för åtgärder mot miljöstörningar.
27 Utveckling av befintligt bilvägnät
Slätthultsliden
Slätthultslidens stödmurar och räcken håller på att rasa och är
en är en säkerhetsrisk. Slätthultsliden är i behov av renovering
och upprustning av gata och stödmurar.
Åtgärder mot miljöstörningar
Kommunfullmäktige antog den 27 februari 2002 en åtgärdsplan för att begränsa biltrafikens miljöstörningar. Åtgärdsplanen omfattar åtgärder på bostadshus där den ekvivalenta
ljudnivån uppgår till minst 60 dBA eller med luftföroreningshalter som överskrider gällande miljökvalitetsnormer eller
riktvärden. Genomförandet anpassas till budgetutrymme
samt den takt berörda fastighetsägare gör framställning om
skyddsåtgärder.
Åbyvägen/Idrottsvägen
I korsningen Åbyvägen/Idrottsvägen är sikten idag begränsad
vilket är en trafiksäkerhetsrisk. Större fordon har också svårt
med utrymmet och har problem att svänga in på Idrottsvägen. Korsningen bör därmed ses över och åtgärdas.
Fredåsgatan
Upprustning av gata. Utforma en trevligare och säkrare trafikmiljö på Fredåsgatan som ansluter till Krokslätts torg och
Krokslätts fabriker.
Belysning GC-vägar, ny belysning samt utbyte
Idag har vi många gator där belysningen lyser på gatorna
samtidigt som belysning på GC-banorna saknas. Det behöver
kompletteras med belysning på GC-banorna för att det ska bli
attraktivare och kännas tryggare att cykla.
Cirkulation Bifrostgatan-Lantbruksgatan-Frejagatan
För att förbättra framkomligheten på Bifrostgatan och anslutande gator byggs en ny cirkulationsplats.
Byte av belysningsstolpar på gator och lekplatser
Kommunen äger ca 12 000 belysningsstolpar med en beräknad livslängd på ca 60 år. De närmaste åren måste ca 200
belysningsstolpar bytas årligen, framförallt gamla trästolpar
som är en säkerhetsrisk.
Åbyvägen delen Åbytravet-Idrottsvägen
Upprustning del av Åbyvägen mellan Åbytravet-Idrottsvägen
för att förbättra GC-bana och skapa en trevligare miljö och
förbindelse mellan Mölndals innerstad och planerade verksamheter i Åbyområdet.
Trafiksignaler
Behov finns av att byta ut och investera i nya trafiksignaler
i LED-utförande, nya styrapparater och med tryckknappslådor. Det blir också en energieffektivisering.
Idrottsvägen delen Åbyvägen-Bifrostgatan
Upprustning av gatumiljön och gestaltningen eftersom det är
en gata med många besökare till idrottsanläggningarna i området som dessutom planeras att utvecklas ytterligare.
Utbyte belysningsarmeratur
Arbetet med att byta ut kvicksilverarmaturer måste fortsätta
åren framöver för att vara klart inom en treårsperiod då det
blir förbjudet att köpa nya kvicksilverlampor.
Frölundagatan mellan Åbyvägen-Storgatan
Del av Frölundagatan mellan Åbyvägen och Storgatan behöver rustas upp i linje med kommande upprustning av
Åbyvägen och del av Frölundagatan som redan är upprustad.
Detta för att skapa en enhetligare gestaltning och miljö mellan Stallbacken-Åbyområdet och Mölndals innerstad.
Styrsystem för belysning, reglering av effekt belysning
Med ett styrsystem kan man reglera effekten på belysningen
för att optimera driftskostnaderna. Styrning av belysningen är
främst användbar under tider som belysningen används minst
för då kan man sänka effekten och på det sättet kan man
spara energi. Vissa områden behöver inte vara belysta med
max effekt exempelvis mellan 23:00 till 04:00 och under den
perioden kan man sänka effekten från 150 Wh till 110 Wh.
Med styrsystemet kan man styra varenda ljuspunkt i staden.
Det kan nyttjas till exempel om man vill förstärka styrkan på
belysningen vid ett övergångsställe.
28 Ny stadsgata Bifrostgatan, FrölundagatanGöteborgsvägen
Att göra en miljöupprustning av Bifrostgatan till en stadsgata
för att skapa en trevligare miljö för gående och cyklister samt
boende i området. Anslaget de första åren i planperioden används till utredningar för att kartlägga möjligheterna till en
upprustning av området, att t. ex. utreda hur BifrostgatanLantbruksgatan-Lammevallsgatan kan utnyttjas effektivare
för att skapa mer möjligheter till förtätningar i området.
62
• Upprustning av GC-förbindelsen mellan Ekenleden
och Kållered station
29 Utveckling av befintligt GC-nät
Utbyggnad GC-vägar, priolista
Behovet av nya gång- och cykelvägar finns upptagna i tekniska nämndens cykelhandlingsplan. De utbyggnader som
föreslås i cykelhandlingsplanen är nödvändiga för att bidra till
att nå stadens vision om att öka andelen hållbara resor till
minst 50% till 2020. Budgetförslaget ger förutsättningar för
att alla prioriterade länkar som saknas i huvudcykelnätet kan
byggas klart till 2020. I prioriterade listan ligger bland annat
Östra Lindomevägen, Streteredsvägen, Jolengatan och Krokslätts parkgatan.
• Trafiksäkerhetsåtgärder på den dubbelriktade påfarten
söderut vid Kålleredsmotet
Cykel – Framkomlighet
Förprojektering, utredning, kalkylering av stora trafikåtgärder
Barnsjövägen, gångbana Industrivägen – Lindome kyrka
Kommunen har väghållarskapet ner till kyrkan. Målpunkter längs vägen är Sinntorpsskolan, kyrkogården och kyrkan.
Det finns idag ingen säker gångbana längs Barnsjövägen. Då
många äldre och rörelsehindrade ofta besöker kyrkan finns
ett behov av detta. Väganslutning mot Industrivägen ses över.
Ny lagstiftning om cykelöverfarter kom hösten 2014. Det
kommer under 2015 att tas fram en plan för hur de nya cykelöverfarterna ska införas i huvudcykelnätet. Lagstiftningen gör
det möjligt att öka framkomligheten för cykeltrafiken, men
förutsätter nya skyltar, vägmarkeringar och i flera fall hastighetssäkring av cykelöverfarterna. Potten kan även inrymma
breddning av cykelvägar samt åtgärder för bättre separering
mellan gående och cyklister.
Förprojektering, utredning och kalkylering av stora trafikåtgärder för att få reda på kostnaderna och kunna göra en rimlig investeringsbudget och en plan för utbyggnadsordning.
Aktuella projekt som avses för denna budgetpost är Lackarebäcksmotet- cirkulationsplats, Baazgatelänken, Travbanemotet, Fässbergsmotet, ny huvudgata Lunnagårdsgatan, ny
huvudgata Sisjövägen-Stora Åvägen, ny huvudgata SisjömotetJolengatan och Sisjömotet etapp 2.
Cykel – Trygghet & säkerhet
Ny gata och GC, Flöjelbergsgatan-Kallebäck
till kommungränsen
Potten avser övriga åtgärder för att öka cyklisters (och gåendes) trygghet och säkerhet till exempel genom hastighetsdämpande åtgärder för biltrafik i korsningar, belysning i
korsningspunkter samt i gång och cykeltunnlar. Även gestaltningsåtgärder i gång- och cykeltunnlar likande det som gjorts
vid Kållered och Lindome station inryms i potten.
En ny gata och GC som förbinder Mölndal med Göteborg för
att man ska kunna gå och cykla samt köra bil och kollektivtrafik mellan Mölndal och Göteborg öster om E6.
PARK- OCH NATUROMRÅDEN
32 Parker och lekplatser
29 Utveckling av befintligt GC-nät, statsbidrag
Bidrag från regional infrastrukturplan via Trafikverket kommer att sökas för utveckling av befintligt GC-nät
Nyanläggning, parker, lekplatser
Anslaget används till nyanläggning, nyplantering och renovering av parkanläggningar i enlighet med av gatunämnden
beslutat åtgärdsplan. Anslaget har utökats för att kunna förverkliga ambitionerna i Grönplanen och för att göra tillgänglighetsanpassningar.
30 GC-förbindelse Göteborgsvägen-Flöjelberg
En ny gång- eller GC-förbindelse från Krokslätts fabriker till
Flöjelbergsgatan med ny bro över E6 och Mölndalsån finns
med som åtgärd i fördjupad översiktsplan för Mölndalsån.
Utveckling av Hundrastplatser
Bygga fler hundrasplatser för att möta de många önskemål
som kommer in om platser att släppa sina hundar fritt.
31 Utveckling av nytt bilvägnät
John Halls väg
Kommunen har tagit över ansvaret för John Halls väg och
iståndsättningsåtgärder som ny asfalt är utfört. Förslag finns
på att bygga gångväg längs med vägen och gångbana längs
med parkeringsplatsen Rundesten på ca 100 meter.
Komplettering av parkbänkar och papperskorgar
För att göra staden attraktiv för gående genom att öka antalet sittplatser och ge bättre förutsättningar att bli av med
sitt skräp kommer staden komplettera med parkbänkar och
papperskorgar.
Framkomlighetsåtgärder i Västra Kållered
Som en konsekvens av genomförda byggnationer av bostäder och
verksamheter i Västra Kållered behövs åtgärder för att förbättra
framkomligheten på vägnätet och GC-nätet. Aktuella projekt:
Åbybergsparken
Åtgärder för att synliggöra och göra Åbybergsparken mer attraktiv i samband med att Mölndals innerstad byggs. Ta tillvara och belysa parkens historia. Parken är ett centralt beläget
grönområde som ökar attraktiviteten av förtätningen i Mölndals stadskärna. Den kan i grönstrukturen via kyrkan kopplas
ihop med stadsparken.
• Ombyggnad till dubbla körfält på delar av Ekenleden
• Trimningsåtgärder Kålleredsmotet
• GC-bana utmed Ekenleden mellan Eken center och
Kålleredsmotet med ny GC-bro över E6 och järnväg
63
första etapperna krävs för att säkra korsningen LabackavägenEkenleden från översvämning vid höga flöden. För att kunna
genomföra åtgärderna krävs miljödom. Då tillstånd erhållits
måste de ansökta åtgärderna utföras inom en viss tid, denna
tid kan regleras i ansökan.
Rådasjöns Badplats, tillgänglighetsanpassning
En tillgänglig gångväg mellan badplatsen och scenen vid Rådasjön. Även vägen från parkeringen till badplatsen tillgänglighetsanpassas.
Badplatsen är klassad som tillgänglig men det är idag svårt
att ta sig till stranden från parkering för den som är rullstolsburen. Det är också omöjligt att som rullstolsburen ta sig till
scenen.
37 Motionsanläggningar
Ridvägar
En inventering av hästbeståndet i Mölndal har kommit fram
till att antalet hästar uppgår till ca 1000 stycken. Anslaget används till nyanläggning av ridvägar. Förslag finns att se över
och rusta upp ridvägarna i Eklanda och Änggårdsbergen.
Miljöupprustning cykelstråk
Göra långa, monotona cykelstråk mer attraktiva genom t.ex.
trädplanteringar, läskydd och blomsterprakt. Förslag på stråk
är GC-vägen mellan Kållered och Tennishallen och GC-vägen
vid Jolengatan.
Aktivitetsplatser
Anslaget ska användas till att bygga aktivitetsplaster för i huvudsak äldre, med motionsredskap för utomhusträning. Ett
förslag är att lägga flera platser längs Hälsans stig i Mölndal
och en plats i Lindome eller Kållered.
33 Stadspark
Åtgärder för att göra stadsparken mer attraktiv och tillgänglig
såsom utflyktslekplats, blomsteranläggningar, gångvägar, ny
dammanläggning, lokalt omhändertagande av dagvatten och
plats för uteservering. Den nya stadsparken utförs i samband
med färdigställandet av Mölndals innerstad.
Utbyte av belysning elljusspår
På stadens elljuspår; Safjället, Herkules, Gunnebo, Peppared,
Torekulla, Isaks mosse och Bunketorp, är armaturerna gamla
och behöver bytas ut. Genom att byta till LED armaturer sparas energi.
34 Mölndalsån, åtgärder mot översvämningar
För att prognos-, styr- och övervakningssystemet skall kunna
utnyttja magasinen maximalt i Mölndalsåns sjösystem ökas
tappningen vid Stensjö dämme och kanalen mellan Rådasjön
och Stensjön muddras. För dessa åtgärder har staden sökt
bidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
MSB. För den ansökan Mölndals stad har lämnat in finns
medel till beslut tidigast 2015–2016. Statsbidragsnivån kan
vara upp till 60 procent.
Det samverkansprojekt som pågår mellan Härryda kommun, Göteborgs stad och Mölndals stad med samordnad
reglering är avhängigt av att åtgärderna i Stensjö dämme och
Ståloppet genomförs.
Huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen förväntas
kunna ske hösten 2015 varefter projektering och utbyggnad
bör kunna påbörjas.
38 Nya park- och naturområden
Rådasjön, gångbrygga
Planer på en bryggförbindelse från Nötåsberget till segelsällskapets anläggning vid Rådasjön, detta enligt gällande detaljplan. Kräver markinlösen.
Strandpromenad Stensjön
Åtgärder för att göra strandpromenaden från Grevedämmet
till Rådavägen mer attraktiv genom fler sittplatser, ev. odlingslotter och lekplats.
Upprustning gångstigar m m öster om Livereds kapell
Upprusta gångvägar och värna om den kulturhistoriska miljön i och med att det nya kapellet och kyrkogården i Livered
byggts.
35 Stora ån, Stora Å-stråket Fässbergsdalen
Rensning och kantröjning för att få åtkomst till ån och möjliggöra det slåtterarbete som måste ske för att bibehålla vattenföringen. I anslaget ingår även fiskevårdsåtgärder. Ett första steg är att tillsammans med Göteborgs stad utreda behov
av åtgärder för att öka vattenföringen i Stora ån. I samband
med utredningen över Fässbergsdalen finns ambitioner av ett
”Stora å stråk” med ett rekreationsstråk.
Mountainbikestigar
Anläggande av stigar för cykling med mountainbike.
Parkyta enligt detaljplan Västra Balltorp
Inom detaljplan för Västra Balltorp ska en ny park anläggas.
Exploatören bidrar enligt exploateringsavtalet med 3,5 mkr.
Beroende på ambitionsnivå ska staden bidra med överskjutande kostnader.
36 Kålleredsbäcken
Kålleredsbäcken har vid flera tillfällen varit översvämmad med
stora trafikproblem som följd. Under 2012 togs ett åtgärdsförslag med prioriteringar för Kålleredsbäcken fram. Förslaget baserades på att ett antal åtgärder kan genomföras över tid
och är indelat i 4 etapper. En bedömning har gjorts att de tre
39 Grönstråk vid ekodukt över Söderleden
Anpassning av grönstråk mellan Änggårdsbergen och Lunnagården och Balltorp för möjliggörande av fria vandringsvägar
för vilt. Kompletteras lämpligen med naturstig eller eventuellt
64
GC-bana beroende på fortsatt arbete tillsammans med trafikverket angående ekodukt över Söderleden.
47 VA-anläggningsavgifter för icke specifika områden
Intäkter från styckebyggda fastigheter samt objekt som inte
specificerats i investeringsbudget/plan.
40 Återvinningsstationer, återvinningscentralen och
avfallsanläggning Kikås
Hårdgöra ytor för återvinningsstationer, inköp av containrar
och behållare och annan anläggningsutrustning. Nät till sorteringsplatta, grind, tak och annan utrustning till Kikås avfallsanläggning.
48 Rent dricksvatten
Övervakningssystem
Övervakning av flödesmätare i pumpstationer.
Upprustning vattenverk, nytt tak med mera
I posten ingår utbyggnad av nytt omklädningsrum, byte av
råvattenpumpar och spolpump och renovering av kolfilterbassänger.
41 Återvinningscentral, Lindome
Återvinningscentralen räcker inte till ytmässigt och en ny
återvinningscentral behövs på sikt för att uppnå målen i
A2020. Initialt görs en lokaliseringsstudie för att identifiera
en lämplig plats. Därefter genomförs projektering och byggnation och dimensioneras så att den klarar fler fraktioner än
vad som finns idag.
49 Kapacitetssäkring dricksvatten
Vattenverket är idag dimensionerat för en kapacitet av 700m³/h.
Från oktober till mars har det en kapacitet på endast 530m³/h,
beroende på att det har blivit högre färgtal i Rådasjön. För att
kunna köra verket med den kapacitet det var tänkt för år 1990
och att även kunna öka kapaciteten till 830m³/h för kommande utbyggnader i staden behövs en dynasandhall samt 12
stycken dynasandfilter.
42 Framtidens Kikås
Sorteringsanläggningen och återvinningscentralen finns kvar
men behöver utvecklas med ökad mottagningskapacitet för
återanvändningsbart material samt fler fraktioner till återvinning. Området kan också utveckla utbildningsverksamhet
och verksamhet som främjar avfallsminimering.
50 Ledningsnät dricksvatten inklusive
anläggningar
Heljered-Labackavägen
En ny vattenledning mellan Labackavägen och Heljered vars
syfte är att förbättra kapaciteten hos Färåsreservoaren, genom
att möjligheten till påfyllning och tömning av reservoaren förbättras.
43 Hushållsnära insamling, omlastning
För att erbjuda villahushållen i Mölndals stad en bättre service och ökad återvinningsgrad införs fastighetsnära insamling
med flerfackskärl. Renhållningsfordonen behöver en omlastningsstation för att lasta av de olika fraktionerna för effektivare transport till destruktions- och återvinningsanläggningar.
Omlastningsstationen anläggs på Kikås. Lokaler till kärlservice och hantering för flerfackskärl.
Ledning från Mölndals vattenverk
Med syfte att ytterligare säkra vattenförsörjningen behövs ny
ledning från vattenverket till Gunnebogatan.
Säkerhetsåtgärder dricksvattenanläggning
44 Massmottagning Mölndals stad
En utredning under 2013 och 2014 visade behov av en massmottganing för lätt förorenade massor både för stadens projekt, projekt inom kommunen och regionen. Under 2015 och
2016 utreds och söks tillstånd för en ny massmottagning i
Mölndals stad som kan ersätta Kikås avfallsanläggning. Kikås
kan ta emot rena massor till och med år 2018 och lätt förorenade massor till och med år 2017.
För att säkra upp verksamheten kommer skyddet mot obehörigas tillträde till de större dricksvattenanläggningarna att
ses över. Arbetet kommer sedan under följande år att fortsätta
med de mindre anläggningarna.
Spårhagavägen i Fågelsten
Vattenledning mellan gamla och nya Fågelsten som är nödvändig för nyttja kapaciteten i ledningen till Kungsbacka.
45 Flerfackskärl för fastighetsnära insamling till villor
För att erbjuda villahushållen i Mölndals stad en bättre service
och ökad återvinningsgrad erbjuds fastighetsnära insamling,
förkortat FNI, med flerfackskärl.
Ledning Bifrostrondellen –Frölundagatan
VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING
46 Nya VA-ledningar
Anslaget används till utbyggnad av servisledningar och utvidgning av ledningsnätet.
Åtgärden syftar till att sammankoppla befintligt nät i Kikåsområdet. Samordnas med dagvattenledning på sträckan.
Huvudledning för att förstärka vattennätet samt möjliggöra
vattendistribution till bland annat lilla Fässbergsdalen.
Vattenledning förbi Kikås
65
51 Ledning Lackarebäck-Brännås och ledning
Hassungared
Ny huvudledning vars syfte är att ge säkrare leverans av
dricksvatten till Kållered och Lindome, samt ge möjlighet till
nyttjande av reservvatten från Kungsbacka i hela Mölndal.
Kapacitetsökningen till följd av utbyggnaden minskar även
behovet att köpa vatten från Göteborg.
57 Ledningsnät vatten, spill- och dagvatten
Övrig ledningsförnyelse
Tillgodose dricksvatten och säkert få bort avloppsvatten och
dagvatten. Rena åar och sjöar. Förvalta kapital under mark
varav mycket är 50 år gammalt.
Åtgärder på vatten-, spillvatten-, dagvatten- och kombinerade ledningar. Åtgärderna handlar om att byta ledningar
m. fl. åtgärder.
52 Förstärkning reservvatten Härryda
Reservvattenledning med utökad kapacitet sammankopplat
till Härryda för att uppfylla avtal med Härryda samt att samlat göra detta i samma fas som Härryda.
Pumpstationer och elskåp
Avlopps- och tryckstegringsstationer är i behov av upprustning och renovering. Där ingår byte av pumpar och elskåp
samt ny kommunikation.
53 Ledningsnät spillvatten inkl. anläggningar
58 Övriga VA-objekt avser utbyggnader i detaljplaneområden som ingår i bostadsförsörjningsprogrammet.
Vatten och avlopp i omvandlingsområden, VAIO
Här ingår åtgärder med syfte att ansluta s.k. omvandlingsområden till kommunal vattenförsörjning. Det område som berörs
inom planperioden är Tuleboområdet. VAIO-dokument med
beskrivning av aktuella områden samt prioritering färdigställdes
2014.
Kommunstyrelsen
59 Förskolor och skolor, tekniska investeringar
Tekniska investeringar i befintliga skol- och förskolefastigheter, exempelvis nya ventilationsaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, tak, fasader och dränering.
54 Vatten och avlopp i omvandlingsområden, VAIO
varav intäkter
Anslutningsavgifter för de fastigheter som kopplas in på kommunalt VA-nät i VAIO-områden.
60 Förskolor och skolor, verksamhetsanpassningar
Investeringsmedel för mindre lokalanpassningar i befintliga
skol- och förskolelokaler. Behov av anpassningar föranleds
dels av möjligheter till lokaleffektivisering, dels av att verksamheterna förändras vilket leder till behov av förändrade
lokaler.
55 Ågatans avloppspumpstation inkl. omledning i
samband med Ågatans pumpstation
Ågatans avloppspumpstation
En ny pumpstation som ersätter befintlig.
61 Kök, tekniska investeringar och verksamhetsanpassningar
Ombyggnader och anpassning av befintliga kök med kapacitets- och arbetsmiljöbrister.
Omledning i samband med Ågatans pumpstation
En översyn av avloppsvattennätet som har samband med
Ågatans avloppspumpstation.
62 Idrottsanläggningar, tekniska investeringar
Tekniska investeringar i befintliga idrottsanläggningar, exempelvis nya ventilationsaggregat, kylaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, fasader och dränering.
56 Ledningsnät dagvatten
Fässbergsdalen, fördröjning av dagvatten
Dammar för rening och fördröjning av dagvatten för att minska
belastningen på Stora ån.
63 Energieffektivisering
Anslaget avser de investeringar som genomförs för att stadens
prioriterade mål att minska energianvändningen ska uppnås.
Lindome, Kållered, fördröjning
Dammar och öppna dagvattenlösningar för rening och fördröjning av dagvatten.
64 Åtgärder förnyelsebar energi
Anslaget avser åtgärder för att främja användningen av förnybar energi i kommunala lokaler.
Mölndals tätort, fördröjning av dagvatten
Dammar och öppna dagvattenlösningar för rening och fördröjning av dagvatten.
65 Tekniska åtgärder i övrigt fastighetsbestånd
Tekniska investeringar i befintliga fastigheter, exempelvis nya
ventilationsaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem,
yttertak, fasader och dränering.
Dagvattenledning förbi Kikås
Dagvatten från Kikås kyrkogård leds in på deponiområdet. I
samband med sluttäckningen behöver dagvattnet ledas om.
66
66 Tvätthall Skedebro FNI
Tvätthall relaterat till verksamhet för fastighetsnära insamling av återvinning och avfall.
79 Kommunarkiv
Ersättning av befintligt kommunarkiv för framtida säker hantering av arkivmaterial.
67 Mindre verksamhetsanpassningar i övriga lokaler
Investeringsmedel för mindre lokalanpassningar i stadens lokaler. Anpassningar föranleds av att verksamheterna förändras
vilket leder till förändrat lokalbehov.
80 Gunnebo Slott och Trädgårdar, orangeri
Avser Mölndals stads nettoutgift för anläggning av orangeri.
81 Gunnebo Slott och Trädgårdar, reinvesteringar
Investeringsåtgärder på befintliga byggnader vid Gunnebo slott.
68 Förskolor
Utbyggnad av förskoleplatser i takt med befolkningsutvecklingen främst i centrala Mölndal samt ersättning av externt
inhyrda paviljonger och små förskoleenheter.
82 Gunnebo Slott och Trädgårdar, åtgärder inför
utställningen Göteborgs Lustgårdar
Investeringsmedel för utveckling av den formella stilparken.
69 Hallenskolan
Omfattar etapp 2 av Hallenskolan för att möta ökande elevtal.
83 Etablering av objekt samt ytrenoveringar av
boenden
Etablering av paviljonger samt renovering av befintliga objekt
för att skapa boendelösningar för ökningen av ensamkommande barn samt även nyanlända.
70 Balltorpsskolan/Pepparedsskolan
Anpassning för fler elever i samband med utbyggnad av nytt
bostadsområde samt ersättning av paviljong.
EXPLOATERINGSBUDGET
71 Västra/centrala Mölndal, skolutbyggnad
Kapacitetsökning för skolor samt ersättning av lokaler som
inte är ändamålsenliga i skolområdet.
Varje område ska bära sina egna kostnader.
84 Esbjörn Schillersgatan
Förtätningsprojekt som omfattar ca 12 villatomter. LK
72 Östra Mölndal, skolutbyggnad
Kapacitetsökning för skolor i skolområdet.
85 Forsåker
Omvandling av ett före detta industriområde. Området bedöms kunna innehålla ca 3 000 bostäder, verksamheter samt
närservice. Planarbete pågår.
73 Lindome, skolutbyggnad
Lokalanpassningar Almåsskolan för ersättning av externa lokaler/annan verksamhet. Fritidsgården som finns i externa
lokaler i Lindome centrum flyttar in i Almåsskolans lokaler.
86 Gårda/Barnsjön, Lindome
Omvandling av ett före detta fritidshusområde. Området omfattar ca 150 nya bostäder och 200 befintliga. Det finns flera
privata exploatörer. Planarbete avses att återstarta under 2015.
74 Östra Kållered skolutbyggnad
Kapacitetsökning, elevökning som innebär behov av fler skollokaler i skolområdet.
87 Heljered etapp I
Utbyggt, men GC-bana återstår. LK
75 Sporthall, Lindome
Ny sporthall i Lindome anpassad för fritidslivets behov av
ytor och utrustning för motion, träning och matchspel samt
för skolidrottens behov.
88 Heljered etapp II
Nyexploatering i västra Kållered. Totalt ca 200 bostäder. Planarbete pågår.
76 Förstudie ny simhall
Förstudie för framtida alternativ.
89 Ingemantorp
Nyexploatering av ca 200 bostäder.
77 Näridrottsplatser
Det planeras för nya näridrottsplatser i Bifrost 2017 och Eklanda 2018, för att stimulera barn och ungdomar till rörelse
och fysisk aktivitet.
90 Jolenområdet, totalt
Verksamhetsområde. Staden äger den obebyggda marken inom
området. Försäljningar pågår. LK
78 Byte av konstgräs
Inom planperioden ingår byte av konstgräs på Lindevi idrottsplats 2016 och Rävekärrsplan 2018.
91 Kvarnbyterassen (fd Hexion)
Omvandling av industriområde till främst bostäder. Ca 450
lägenheter. Planarbetet är klart. LK
67
92 Kvarnbyvallen
Nyexploatering. Området innehåller ca 200 nya bostäder. Utbyggnad är påbörjad. LK
107 Toltorp 1:323 (trygghetsboende)
Ca 70 lägenheter. LK
108 Tulebo
Nytt projekt. Bostäder inom VAIO-område.
93 Kållereds Centrum
Exploateringen avser utveckling av centrumområdet med tillskott av nya bostäder. Planarbete påbörjat.
109 Ulla Lyckas väg
Nyexploatering med ca 50 lägenheter. Planarbete pågår.
94 Kållered köpstad
Översyn och utveckling av handelsområdet inklusive trafiklösningar. Planarbete pågår.
110 Västra Balltorp, Blixås
Utbyggnad påbörjad. Totalt omfattar området ca 200 bostäder. LK
95 Kängurun 21
Nyexploateringsområde för ca 200 bostäder samt verksamheter och kontor. LK
111 Åby fritidsområde
Utveckling av marken inom Åby fritidsområde.
96 Lilla Fässbergsdalen
Nyexploatering med bostäder och förskola. Planarbete pågår.
112 Åby mässhall/multihall
Ingår i utveckling av området kring travbanan. Planarbete
pågår.
97 Lindome centrum
Förtätning av bostäder i centrum. Planarbete påbörjas under
2015.
113 Åby Stallbacke
Förtätningsprojekt som innehåller ca 950 nya bostäder.
Utbyggnad pågår, inflyttning pågår. LK
98 Lunnagården
Verksamhetsområde. Etappvis utbyggnad av infrastruktur.
Förstudier inför detaljplanearbete påbörjat.
114 Vision 2022
Kommande bostäder som ännu inte är bestämda till område.
99 Mölndals innerstad
Stor förnyelse av stadskärnan. Utbyggnad påbörjas 2015. LK.
115 Markreserv inkl. styckebyggda
Kompletteringsförvärv som blir aktuella under perioden. Här
redovisas också köp och försäljningar utanför exploateringsområden.
100 Pedagogen
Nyexploatering av bostäder, ca 800 st. Planarbete pågår.
101 Stensjön Lackarebäck 1:7 m.fl.
Nyexploatering ca 250 bostäder. Utbyggnad pågår. LK
LK = Detaljplan har vunnit laga kraft.
102 Sjukhuset 2
Utökning av sjukhusbyggnader samt parkeringslösning. Utbyggnad pågår. LK
103 Stretered 1:191
Nybyggnad av ca 50 bostäder på stadens mark. Planarbete
pågår.
104 Syltlöken 1
Nytt projekt. Bostäder på f.d. bensinstationstomt i Toltorpsdalen.
105 Taljegården I
Verksamhetsområde. Mark till försäljning. LK
106 Taljegården II
Verksamhetsområde. Mark till försäljning. LK
68
ÖVR IGT
Antaget av kommunfullmäktige
den 18 december 2013, § 193
2.2 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av
stadens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders
verksamhet. Stadsdirektören ansvarar för verkställigheten av
kommunstyrelsens uppdrag och leder stadens arbete i förvaltningsövergripande frågor. Kommunstyrelsens uppgifter i
övrigt framgår av reglemente.
Innehållsförteckning
1Ledningsfilosofi
2Ansvarsprinciper
2.1Fullmäktige
2.2Kommunstyrelsen
2.3Nämnd
2.4Förvaltningschef
2.5Chef
3Verksamhet
4Ekonomi
4.1 Befogenheter och ansvar
4.2 Åtgärd vid budgetavvikelse
4.3Resultatreglering
4.4Investeringsverksamhet
5Personal
6
Intern service
7Övrigt
7.1 Intern kontroll
7.2Redovisning
7.3 Köp och försäljning av vissa tillgångar
7.4 Köp av externa varor och tjänster
7.5 Förhyrning av externa lokaler
7.6Externförsäljning
8Tvist
2.3 Nämnd
Nämnd ska genomföra sin verksamhet enligt reglemente, gällande lagstiftning, de av fullmäktige uppsatta målen och inom
tilldelad ekonomisk ram. I sitt arbetssätt ska nämnd följa de
styrdokument och övriga direktiv som beslutats av fullmäktige eller kommunstyrelsen. Nämnd ska i sin planering beakta
att kommunstyrelsens uppdrag kan innebära begränsningar
för nämnds befogenheter inom sina reglementsenliga områden. Nämnd får inte fatta beslut i frågor som fullmäktige
exklusivt överlämnat till kommunstyrelsen. Därutöver ska
nämnd följa dessa styrprinciper med angivna begränsningar
i nämnds befogenheter.
2.4 Förvaltningschef
Förvaltningschef har nämnd som uppdragsgivare i verksamheten men svarar också gentemot kommunstyrelsen för hela
stadens utveckling och samordning i gemensamma frågor.
Förvaltningschef ansvarar för att nämnds löpande förvaltning
sker enligt gällande lagstiftning samt de mål och styrdokument som staden antagit. Förvaltningschef ska kontinuerligt
informera nämnd om väsentligheter i förvaltningens verksamhet.
1 Ledningsfilosofi
Stadens ambition är att den kommunala verksamheten ska
utvecklas och präglas av framsynt planering och god hushållning samt att den ska resultera i en samhällsservice som stämmer väl med kommuninvånarnas behov.
Kommunfullmäktige beslutar om övergripande strategier eller förhållningssätt för att skapa helhetssyn och stödja
nämnderna i deras uppgift att inom givna ekonomiska ramar
driva en effektiv verksamhet. Utgångspunkten är en tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter inom nämndernas
verksamhet kopplat till en enhetlig styrning i gemensamma
övergripande frågor.
Med nämnd avses i dessa styrprinciper alla politiskt tillsatta organ med budgetansvar. Kommunstyrelsens befogenheter
kan ha delegerats eller överlämnats åt annan att verkställa.
2.5 Chef
Chef inom staden har under förvaltningschef ansvar för att
politiska beslut blir verkställda. Chef förutsätts känna till de
begränsningar i befogenheter som framgår av dessa styrprinciper. Med chefskap följer ett delegerat ansvar för verksamhet,
ekonomi och personal.
3 Verksamhet
Stadens verksamheter ska utgå från de krav som ställs på staden
enligt gällande lagstiftning och från de direktiv som fullmäktige beslutat om i budget. Strävan ska vara att utifrån givna
resurser skapa största möjliga nytta för medborgare och brukare, samt skapa god kvalitet på de tjänster som tillhandahålls.
Med ledning av Vision Mölndal 2022 antar fullmäktige
prioriterade mål för vissa verksamheter i budget och plan. I
samband med målen antar fullmäktige indikatorer för kvalitet
och kostnad enligt stadens särskilda modell. Varje nämnd ska
därutöver anta egna mål enligt samma modell och upprätta
verksamhetsplan för det egna ansvarsområdet. Staden och
nämndernas resultat följs årligen upp i stadens årsredovisning
och i nämndernas verksamhetsberättelse. Prognostiserade avvikelser rapporteras enligt 4.2.
2 Ansvarsprinciper
2.1 Fullmäktige
Frågor av principiell beskaffenhet eller stor ekonomisk vikt
prövas av fullmäktige. Fullmäktige prövar också förändringar
i den politiska organisationen. Förslag till ny verksamhet av
större omfattning prövas i budget eller särskilt av fullmäktige.
Detsamma gäller nedläggning av väsentlig verksamhetsgren. I
tveksamma fall ska nämnd samråda med kommunstyrelsens
arbetsutskott om behovet av fullmäktiges ställningstagande.
69
ÖVR IGT
Respektive förvaltningschef ska löpande rapportera till sin
nämnd om ekonomin och indikatorer kopplade till av fullmäktige prioriterade mål. Nämnd har motsvarande rapporteringsskyldighet till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen
bestämmer hur och när rapporter ska lämnas.
Chefer och andra verksamhetsansvariga på förvaltningarna ska planera, budgetera och följa upp kostnader, intäkter,
mål och prestationer. Med verksamhetsansvaret följer rätten
att fatta inköpsbeslut enligt gällande upphandlingsregler och
delegeringsordning. Med verksamhetsansvarig avses beslutsattestant om inget annat beslutats.
4 Ekonomi
4.1 Befogenheter och ansvar
• Fullmäktige fastställer den budget inom vilken verksam heten ska bedrivas och alla kostnader täckas.
• Stadens budget läggs på nivån verksamhetsområde och
anslagen benämns kommunbidrag. Omfördelning av
medel mellan kommunbidragsområden inom samma
nämnd prövas av kommunstyrelsen.
• Kommunbidrag lämnas i löpande priser. Nämnd bär så ledes det fulla ansvaret för att inom givet kommunbidrag
täcka faktisk inflation och förändrade lönekostnader.
4.2 Åtgärd vid budgetavvikelse
Förvaltningschef ska i samband med presentation av ekonomiska rapporter förklara prognostiserad budgetavvikelse.
Visar rapporten ett befarat och väsentligt underskott mot
budget eller negativa avvikelser från av fullmäktige beslutade
indikatorvärden ska förvaltningschefen, senast inför nämndens nästkommande möte, lämna förslag till åtgärder så att
balans uppnås senast inom pågående budgetår. Med väsentligt underskott menas en avvikelse som uppgår till minst 2
mnkr eller 0,5% av nämndens kommunbidrag.
Nämnden ska vid sitt påföljande sammanträde besluta
om de förslag som lagts fram av förvaltningschefen. Beslutet
ska leda till att nämndens verksamhet hålls inom budgeterat
ekonomiskt utrymme och att indikatorvärden uppnås snarast
möjligt. Om nämnden har ett eget kapital kan det övergångsvis få utnyttjas. Nämndens beslut om åtgärder ska anmälas
till kommunstyrelsen för kännedom. Då det finns gällande
restriktioner för att använda eget kapital, ska nämnden begära
kommunstyrelsens tillstånd.
Förvaltningschefen är skyldig att i protokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som bedöms leda till underskott jämfört med budget. Detta protokoll ska anmälas till
kommunstyrelsen för kännedom.
• Anslag för investeringsprojekt lämnas som regel i budgeten,
men kan villkoras med ytterligare prövning i kommunfull mäktige eller kommunstyrelsen.
• Kommunstyrelsen svarar för kommunens finansförvalt ning. Leasing får användas enligt ramavtal eller efter särskilt
godkännande enligt kommunstyrelsens riktlinjer för
medelsförvaltning.
• Taxor och avgifter fastställs av fullmäktige, såvida inte full mäktige beslutat annorlunda. Rätten att besluta om avgifter
för tjänster och nyttigheter som inte avser myndighetsutöv ning eller är av principiell beskaffenhet eller annars av större
vikt, har fullmäktige delegerat till nämnd. Avgiftsnivån ska
sättas enligt självkostnadsprincipen. Sådana avgifter får
uppräknas en gång årligen med stöd av den procentuella
förändring som är lägst av konsumentprisindex och prisbas belopp för den aktuella perioden.
• Kommunstyrelsen har befogenhet att besluta om budget justeringar mellan nämnder som är av teknisk karaktär eller
initieras efter överenskommelse mellan berörda nämnder.
Vid behov av omdisponering av medel mellan kommun bidragsområden prövas det av kommunstyrelsen efter fram ställan från berörd nämnd.
4.3 Resultatreglering
Resultatet för ett kommunbidragsområde ska som princip
helt överföras till nästa år. I praktiken sker detta genom att
nämndernas ackumulerade avvikelser mot budget registreras i
en sidoordnad förteckning och benämns internt eget kapital.
Resultatet granskas i samband med bokslutsarbetet (bokslutsberedning) och kan jämkas med hänsyn till utförd prestation,
särskilt beslut eller motsvarande. Inriktningen är att verksamhet ska bedrivas så att resultatminus inte uppkommer. Har ett
resultatminus ändå uppstått täcks underskottet från nämndens eget kapital. Saknas eget kapital uppstår en skuld som
ska täckas under kommande år. Bokslutsberedningen föreslår
efter prövning vilket resultat som ska föras över till kommande år. Kommunstyrelsen beslutar om resultatöverföringen och
eventuella begränsningar för nyttjande av eget kapital.
Nämnd kan omdisponera eget kapital mellan kommunbidragsområdena.
Nämnd har resultatansvar per kommunbidragsområde. Resultatansvaret ska så långt möjligt kopplas till utförandet av
verksamheten så att budgeterade mål, prestationsmått och
servicenivåer uppfylls. Tilldelat kommunbidrag utgör den yttersta gränsen för resursförbrukningen inom respektive verksamhetsområde och är alltså överordnat beslut om servicenivå
och kvalitetsutfästelser. Avvikelser från indikatorvärden för av
fullmäktige beslutade prioriterade mål ska följa rutinen enligt
4.2. Begäran om tilläggsanslag för driftsändamål ska inte förekomma.
Utöver resultatansvaret har nämnd även ansvar för tillgångar och skulder. Detta ansvar omfattar bland annat faktureringsrutiner, leverantörsbetalningar och vård av inventarier.
Ansvaret synliggörs också genom interna kapitalkostnader i
form av avskrivning och intern ränta. Särskild kompensation
i budget med hänsyn till förändringar i kapitalkostnaderna
lämnas som regel inte.
Nämnd ansvarar för att internbudgetar upprättas för varje
kommunbidragsområde.
70
ÖVR IGT
Kommunstyrelsen fastställer årligen utrymme för lönerevision och avgör inom vilka områden staden ska ha enhetlig
arbetsgivarpolitik och tillämpning.
På uppdrag från nämnd svarar förvaltningschef för det
konkreta arbetsmiljöarbetet. Förvaltningschef säkerställer att
arbetsmiljökraven uppfylls inom förvaltning, att riskbedömningar görs kontinuerligt, inför föreslagna förändringar och
att lag, föreskrifter, avtal och styrdokument följs. Även om arbetsmiljöuppgifter delegeras av förvaltningschef till chef inom
linjeorganisationen kvarstår det egna ansvaret. Nämnd svarar
för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
4.4 Investeringsverksamhet
Anslag beviljas per investeringsprojekt. Smärre projekt kan
få samlingsanslag per nämnd. Det totala anslaget för projekt
som löper över flera år fastställs då projektet ingår med någon
del i årsbudgeten.
För investering i inventarier får varje nämnd ett årligt ramanslag. Detta belopp utgör gränsen för nämnds satsning på
inventarier. Vill nämnd investera utöver den fastställda inventarieramen ska det prövas av fullmäktige. Kommunstyrelsen
får omprioritera mellan olika investeringsanslag. Redovisning
av investering ska ske enligt god redovisningssed.
Anskaffningsbeslut ska alltid utgå från vad som är ekonomiskt
mest fördelaktigt för staden och oberoende av uppdelningen
mellan drift- och investeringsbudget. Vid leasing ska kalkyler
visa ekonomiska fördelar jämfört med egen finansiering.
Nämnd måste inom ordinarie kommunbidrag täcka de interna kapitalkostnader som uppstår till följd av en investering.
Efter genomfört investeringsprojekt ska projektet slutredovisas till kommunstyrelsen om den totala investeringen
överstiger 5 mnkr eller projektets avvikelse mot budgeterat
belopp är större än 15 procent. Kommunstyrelsen avgör om
respektive slutredovisning ska överlämnas till fullmäktige.
Kommunstyrelsen har befogenhet att under löpande budgetår omprioritera mellan olika investeringsobjekt. Då fullmäktige har beviljat totalanslag för ett flerårigt projekt kan
kommunstyrelsen, om den likvida situationen så medger,
besluta om tidigareläggning av de delar som finns upptagna
under planåren.
6 Intern service
Fullmäktige har beslutat att viss del av resursinsatserna i
nämnderna ska fullgöras genom serviceförvaltningen och
stadsledningsförvaltningens lokalförsörjnings- och IT-avdelningar. Detta gäller verksamheternas behov av lokaler, lokalvård, måltider, IT, telefoni och transporttjänster. Följande
styrprinciper är också tillämpliga på liknande relationer inom
andra områden i staden.
Anlitande av extern utförare kräver överenskommelse på
lägst förvaltningschefsnivå eller politiskt beslut i kommunstyrelsen. Om inget annat beslutas är det kommunstyrelsen som
upphandlar extern utförare.
Uppsägning av intern tjänst ska ske enligt överenskommelse eller senast vid utgången av maj före budgetåret. I relationerna mellan intern leverantör och nämnd ska stadens bästa
sättas före utfallet hos resultatenhet eller nämnd.
Nämnd tilldelas resurser av fullmäktige för att kunna avropa interna tjänster. Grunden för detta är att kostnaderna ska
redovisas på rätt ställe och avsikten är också att det ska skapa
kostnadsmedvetenhet och incitament för att inte avropa mer
än nödvändigt.
Intern leverantör får maximalt höja priser, utöver överenskomna kvalitetsförbättringar, enligt den grundkompensation för priser och löner som tillämpas i budgeten. Behov
utöver detta ska redovisas i god tid i budgetarbetet och ingå i
prioriteringarna vid tilldelning av utgiftstak. Vid byte av fördelningsprinciper sker i regel motsvarande justering av kommunbidragen.
Relationen mellan leverantör och beställare ska i grunden
bygga på samarbete för gemensamma mål. Samarbetet ska ha
ett tydligt medborgaroch brukarfokus där det är relevant.
Parterna förutsätts sinsemellan uppföra sig affärsmässigt och
professionellt. Löpande och mera omfattande leveranser kräver skriftliga överenskommelser. Prissättningen ska vara transparent och kunna jämföras med marknaden i övrigt. Den
interna leverantören fastställer vid behov en standard eller ett
standardsortiment efter samråd med beställaren. Interna prissättningar ska utgå från att verksamheternas kostnadsredovisning måste kunna motiveras vid avgiftssättning enligt självkostnadsprincipen och beräkning av ersättning till fristående
aktörer.
5 Personal
Kommunstyrelsen ska i egenskap av personalorgan ta hand
om frågor som rör förhållandet mellan staden som arbetsgivare och dess arbetstagare. Kommunstyrelsen kan därför
teckna kollektivavtal som rör förhållandet mellan arbetstagarorganisationer och staden som arbetsgivare. Detta sker med
bindande verkan för staden. Kommunstyrelsen kan lämna i
uppdrag till Sveriges Kommuner och Landsting att ingå centrala kollektivavtal.
Kommunstyrelsen förhandlar enligt gällande lagstiftning
om förhandlingsrätt inom andra nämnders verksamhetsområden, utom vad som gäller 11-14 och 38 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet. Kommunstyrelsen beslutar om
stridsåtgärd.
Vid osäkerhet i tolkning och tillämpning av lag, avtal och
andra bestämmelser som rör förhållandet mellan staden som
arbetsgivare och dess arbetstagare är det kommunstyrelsen
som ytterst avgör frågan. Det gäller även i frågor om omplacering av personal mellan stadens nämnder.
Nämnd anställer sin personal och har det fulla arbetsgivaransvaret med tillämpning av gällande lagar, avtal och centrala
riktlinjer. Kommunstyrelsen anställer dock förvaltningschefer. Tillsättningen av förvaltningschef sker efter samråd med
nämnds presidium. Förändringar inom en förvaltnings organisationsstruktur beslutas av nämnd.
71
ÖVR IGT
Debitering av internt köp ska ske om värdet av varan eller tjänsten står i rimligt förhållande till kostnaden för själva
debiteringsarbetet. Intern fakturering av låga belopp ska undvikas.
Fakturering av intern vara eller tjänst görs av den levererande parten. Köpande part godkänner och attesterar fakturan. Intern vara eller tjänst som tillhandahålles regelbundet
faktureras och redovisas per månad. Detta för att ge korrekt
månadsrapportering. Bokföring av interna mellanhavanden
avslutas helt per årsbokslut. Intern fakturering eller kostnadsfördelning får endast avse innevarande år.
De interndebiteringar som fastställs årsvis ska av administrativa effektivitetsskäl debiteras genom automatisk belastning i bokföringen.
att göra inköp inom sin ekonomiska ram. Upphandlingslagstiftningen samt stadens upphandlingspolicy med riktlinjer
ska följas.
7.5 Förhyrning av externa lokaler
Stadsledningsförvaltningens lokalförsörjningsavdelning tecknar alltid avtal vid inhyrning av externa lokaler.
Om förhyrningen innebär att staden ökar sitt totala hyresåtagande med mer än 25 prisbasbelopp krävs dessutom
godkännande av kommunstyrelsens arbetsutskott. Denna begränsning gäller också ett enskilt avtal, även om det samlade
hyresåtagandet understiger 25 prisbasbelopp. Ökar det totala
hyresåtagandet med mer än 150 prisbasbelopp ska ärendet
efter beredning i arbetsutskottet även prövas av kommunstyrelsen. Som kostnader räknas i båda fallen förutom hyra, även
media, underhåll samt ersättningar för gjorda investeringar,
lokalanpassningar och liknande.
Inför förlängning av hyresavtal som inte tidigare prövats i
kommunstyrelsen, och som genom förlängning innebär totala
kostnader under hyresförhållandet som överstiger 25 prisbasbelopp enligt föregående stycke, ska godkännande inhämtas
från kommunstyrelsen. Denna regel ska tillämpas även vid
förlängning av avtal som ingåtts innan dessa regler antogs.
7 Övrigt
7.1 Intern kontroll
Nämnd har ansvar för den interna kontrollen.
Den övergripande definitionen på intern kontroll är en
process, där såväl den politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar. Processen utformas för
att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål:
• ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
7.6 Externförsäljning
Externförsäljning får endast ske om det ligger inom den kommunala kompetensen och då det finns ett naturligt samband
till förvaltningens reguljära verksamhet. Prissättning och uppträdande vid externförsäljning ska alltid ske på ett affärsmässigt sätt. Prissättning ska ske enligt självkostnadsprincipen.
• tillförlitlig finansiell rapportering och information om
verksamheten
• efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.
I syfte att undvika onödigt höga kostnader för den interna
kontrollen, bör nämnderna eftersträva att de interna kontrollsystemen integreras med den ordinarie organisationen och
dess processer. Rollfördelning och innehåll definieras i särskilt
reglemente.
8 Tvist
Uppstår oenighet mellan nämnder eller förvaltningar ska parterna i första hand föra en konstruktiv dialog med syfte att
lösa frågan utifrån vad som är bäst för staden som helhet. Om
det inte lyckas avgörs frågan av kommunstyrelsen.
7.2 Redovisning
Redovisning sker enligt Kommunal redovisningslag och övrig
tillämplig lagstiftning, god redovisningssed och normering
för kommunal sektor. Stadsledningsförvaltningen tolkar och
fastställer tillämpningen för Mölndals stad samt utfärdar interna regler och anvisningar.
Den interna redovisningen ska följa stadens ekonomimodell. Förvaltningarna ansvarar t. ex. för att den flerdimensionella kodplanen används konsekvent och genomtänkt inom
stadens alla verksamheter.
7.3 Köp och försäljning av vissa tillgångar
Köp och försäljning av fastigheter, bostadsrätter, byggnader
och större anläggningar beslutas av fullmäktige eller kommunstyrelsen enligt gällande beloppsgränser.
7.4 Köp av externa varor och tjänster
Kommunstyrelsen tecknar förvaltningsövergripande ramavtal
för varor och tjänster av större omfattning. Nämnd ska avropa
varor och tjänster enligt dessa avtal. I övrigt har nämnd frihet
72
Mölndals stads budget/plan 2016–2018 är producerad av stadsledningsförvaltningen.
Layout och original: Adekvat Form AB, Tollered. Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2015.
Upplaga: 470 ex.
Mölndals stad, 431 82 Mölndal
031-315 10 00
www.molndal.se

Budget 2016-2018 - Socialdemokraterna

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Fördelningen mellan kommunerna har ändrats jämfört med den som

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Läs mer - Västerås stad

Ekonomirapport 2015 – efter juli månad

Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016

Resmålsenkät 2014 - Vinnare av biobiljetter (två per person)

Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016

Bilaga 5 Fastighetsinvesteringar Budget 2016-17 och Plan