Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016

TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Jonas Agerhed
50102
2015-11-18
Ärendebeteckning
KS 2015/0191
Kommunfullmäktige
Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016
och ekonomisk planering 2017-2018
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige gör följande ändringar och tillägg till sitt tidigare beslut den 15 juni 2015 § 147 om Verksamhetsplan med budget för 2016
och ekonomisk planering 2017-2018:
1.
Kommunfullmäktige beslutar att justera nämndernas driftbudgetramar
med de åtgärder som redovisas under avsnittet ”Nämndernas driftbudgetramar”.
Den samlade förändringen för respektive nämnd specificeras i belopp under avsnittet ”Förändringar per nämnd”.
2.
Kommunfullmäktige beslutar att justera de samlade budgeterade intäkterna från kommunalskatt, mellankommunal utjämning och generella statsbidrag, baserat på ny skatteunderlagsprognos samt nya demografiska förutsättningar. De ändringar som påverkar resultatet jämfört med tidigare beslutad budget redovisas i tabell under avsnittet ”Resultaträkning”.
Dessa justeringar, tillsammans med ändringar i nämndernas driftbudgetramar enligt punkt 1 ovan, ger följande budgeterade årets resultat (årets
resultat enligt tidigare beslut inom parentes); 2016 29,5 (39,9) mnkr, 2017
26,6 (35,0) mnkr, 2018 -7,5 (1,7) mnkr. Den samlade effekten av det justerade resultatet redovisas i avsnittet ”Resultaträkning.”
3.
Kommunfullmäktige beslutar att göra de ändringar och tillägg till respektive fokusområden och mål som redovisas under avsnittet ”Ändringar och
tillägg till fokusområden och mål”.
Kommunledningskontoret Ekonomienheten
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected]
KS 2015/0191
2 (2)
Bakgrund
Den politiska majoriteten presenterar förslag till ändringar i Verksamhetsplan
med budget för 2016 och ekonomisk planering för 2017-2018.
Ändringarna syftar till att uppdatera den beslutade budgeten med de senast
kända omvärldsfaktorerna såsom skatteunderlagets utveckling, regeringens
höstbudgetproposition och de demografiska förändringarna. Nämnderas ramar
kan anpassas till nya förutsättningar som kan ha uppstått efter det att budgeten
i juni beslutades. Även ombudgetering mellan nämnder till följd av omorganisationer eller andra verksamhetsförändringar förekommer.
Jonas Agerhed
Budgetchef
Urban Sparre
Ekonomichef
Bilagor
Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering
2017-2018.
Ändringar i Verksamhetsplan med
budget 2016 och ekonomisk
planering 2017-2018
Innehåll
Inledning
3
Ändringar och tillägg till fokusområden och mål
3
Ekonomiska förutsättningar
3
-
Omvärldsläget
3
-
Demografin
3
-
Skatteintäkterna
4
-
Höstbudgetpropositionen
5
-
Proposition om extra ändringsbudget 2015
5
-
Kommunsektorns kostnader
6
Resultaträkning
6
Nämndernas driftbudgetramar
6
-
Justeringar enligt finansieringsprincipen
7
-
Resursfördelningssystem
8
-
Övriga justeringar
8
-
Ombudgetering mellan nämnder
8
-
Förändringar per nämnd
9
2
Inledning
I juni 2015 antog kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk
planering 2017-2018. Nämnderna arbetar under hösten 2015 med detaljerade internbudgetar
för 2016 där kommunfullmäktiges ekonomiska ramar samt fokusområden med
inriktningstexter, mål och uppdrag ligger till grund för planeringen av verksamheten.
Ändringarna i detta dokument (”budgetavstämning”) syftar till att uppdatera den beslutade
budgeten med de senast kända omvärldsfaktorerna såsom skatteunderlagets utveckling,
regeringens höstbudgetproposition och de demografiska förändringarna. Nämnderas ramar
kan anpassas till nya förutsättningar som kan ha uppstått efter det att budgeten i juni
beslutades. Ombudgetering mellan nämnder till följd av omorganisationer eller andra
verksamhetsförändringar kan också förekomma.
Ändringar och tillägg till fokusområden och mål
Under fokusområdet ”Ett växande attraktivt Kalmar” görs följande tillägg till inriktningstexten:
”Bredband via fiber
Målet att 90 % av kommunens företag och hushåll ska ha tillgång till fiber på minst 100Mbit/s
senast år 2020 kommer att nås, bland annat genom samverkansavtal med Telia Sonera.
För att nå resterande 10 % intar kommunen en aktiv roll för att påskynda och underlätta
utbyggnaden på landsbygden. Kommunen kommer tillsammans med andra ledningsägare och
aktiva byalag att identifiera och föreslå utbyggnadsområden. Kommunen kommer också vidta
olika åtgärder såsom samförläggningar, råd vid ansökningar om stöd från landsbygdsprogrammet, borgensåtaganden när stöd beviljats, lån samt bidrag till felande länkar för att
minimera de vita fläckarna. Utgångspunkten är att möjliggöra en tillgång till fiber för hushåll
och företag till en marknadsmässig jämförbar kostnad.
Under fokusområdet ”Ett växande attraktivt Kalmar” ändras målet 2016 om planering för
bostadsbyggande till följande lydelse:

Till och med 2018 ska Kalmar planera för 2 500 bostäder, varav 300 småhus.
Målet förutsätter en planering för minst 833 bostäder, varav 100 småhus för år
2016.”
Under fokusområdet ”Hög kvalitet i välfärden” görs följande uttalande:
Under utredningstiden om att ta fram ett verktyg för att beräkna ”säkra skolvägar” som
samhällsbyggnadskontoret håller på att ta fram, får eleverna busskort i Södermöre. Kostnaden
för dessa ska täckas i bokslut för 2016.
Ekonomiska förutsättningar
Omvärldsläget
Ekonomin i Sverige befinner sig i en återhämtningsfas. Den inhemska efterfrågan växer och
den årliga BNP-tillväxten ligger över 3 procent i år och nästa år för att sedan mattas av.
Efterfrågan drivs i hög grad av investeringar som gynnas av det låga ränteläget. Inte minst
bostadsinvesteringar som krävs för att möta efterfrågan från den ökande befolkningen. Den
svenska exporten ökar i relativt måttlig takt eftersom konjunkturutvecklingen är blandad på de
viktiga exportmarknaderna. Riksbanken arbetar fortsatt för en svag kronkurs för att stödja
exporten och försöka få upp inflationen.
3
Demografin
I somras presenterade SCB (Statistiska Centralbyrån) den nya prognosen för Sveriges
befolkning. Prognosen innebär en kraftig uppskrivning av invandringen, och då främst
flyktingmottagandet. Mellan 2014-2019 väntas antalet invånare i Sverige öka med i genomsnitt
1,3 procent årligen. Det är tre gånger så mycket som det årliga genomsnittet de senaste 30 åren.
Kalmar kommuns högre takt i befolkningsökningen som inleddes 2014, då invånarantalet
ökade med 789 personer, fortsätter. Till och med vecka 42 har befolkningen ökat med cirka
840 personer under 2015. Det är väsentligt högre än gällande befolkningsprognos med en
ökning för helåret på cirka 500 personer eller 0,8 procent. Ingångsvärdena för 2016 har
justerats till att motsvara gällande läge vecka 42 2015, avseende såväl total befolkning som
åldersstruktur, vilket beräknas ge ökade intäkter på 16,0 mnkr respektive 0,9 mnkr för, totalt
16,9 mnkr för 2016.
Skatteintäkterna
Under 2015 och 2016 växer rikets skatteunderlag kraftigt för att därefter öka betydligt
långsammare. Antalet arbetade timmar i samhället, vilket utgör basen för skatteintäkterna, ökar
dock inte i samma takt som invånarantalet. Medelskattekraften blir därmed lägre.
Nedanstående tabell visar en sammanställning av väsentliga nyckeltal som påverkar
utvecklingen för kommunsektorns ekonomi uppdaterade enligt de senaste bedömningarna från
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) hösten 2015.
Årlig procentuell förändring,
väsentliga nyckeltal, SKL
Ekonomirapporten oktober 2015,
MakroNytt 1/2015
2015
2016
2017
2018
Skatteunderlagsprognos
4,7
5,4
4,4
4,6
Befolkningsökning, riket
1,4
1,7
1,8
1,6
Prisindex kommunal verksamhet (PKV)
2,6
3,1
3,0
3,1
Bruttonationalprodukt (BNP)
3,4
3,6
2,4
2,2
Arbetade timmar i samhället
0,9
1,6
1,0
0,9
Timlöneökning i samhället
3,0
3,2
3,4
3,5
Konsumentprisindex (KPI)
0,1
1,4
2,9
3,1
Realt skatteunderlag
1,9
2,7
1,2
0,7
Arbetslöshet
7,5
6,9
6,7
6,7
-0,4
0,0
1,0
1,8
Reporänta vid årets slut
De samlade intäkterna från skatt, mellankommunal utjämning och generella statsbidrag
minskar jämfört med prognosen som låg till grund för budgetbeslutet i juni med -14,6 mnkr
för 2016, 29,4 mnkr för 2017 och 34,7 mnkr för 2018. Nedanstående tabell visar förändringen
per post i de samlade intäkterna.
4
Höstbudgetpropositionen
Kommunsektorns planeringsförutsättningar påverkas i hög grad av riksdagens beslut om
statens finanser. Kommunerna har att förhålla sig till förändringar dels i det generella
statsbidraget och dels de specialdestinerade, ”riktade” statsbidragen.
Regeringen har, i samarbete med Vänsterpartiet, i sin höstbudgetproposition tillfört medel
2016 till Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner i storleksordningen 1,1 mdkr. Det
innebär att nivån på det generella statsbidraget i utjämningssystemet bibehålls och att man i
stort sett bejakar systemets beräknade utfall. Det hanteras genom att regleringsavgiften minskar
från -238 kr/invånare i prognosen vid tiden för budgetbeslutet i juni till -29 kr/invånare i den
senaste prognosen. Omräknat för Kalmar kommun +13,6 mnkr 2016. Samtidigt försvinner
dock det så kallade strukturbidraget på 104 kr/invånare ur den samlade intäkten, vilket för
Kalmar motsvarar -6,8 mnkr 2016.
De riktade statsbidragen till kommunsektorn ökar kraftigt. Redan i vårändringsbudgeten
tillfördes medel som, givet att Kalmar tilldelas sin proportionella andel baserat på befolkning,
uppgick till i storleksordningen 48 mnkr 2016. I höstbudgeten tillförs ytterligare cirka 27 mnkr
2016 vilket gör att tillskottet totalt blir cirka 75 mnkr. Fördelningen mellan verksamheterna i
stort är; äldreomsorg 13 mnkr, skola och barnomsorg 51 mnkr och övrigt 11 mnkr. Dessa
medel hanteras inte genom kommunfullmäktiges centrala budget utan respektive nämnd
ansvarar för ansökningsförfarandet inom sitt verksamhetsområde. Tillskottet 2016 motsvarar
en ökning med 2,2 procent av nämndernas samlade nettobudgetramar vilket väsentligt
överstiger den generella effektivisering på 1,0 procent som tidigare beslutats.
I budgetpropositionen tillförs även 1,8 mdkr till kommunsektorn för att stimulera ett ökat
bostadsbyggande. Kommunerna kan i rollerna som planmyndighet, bygglovshandläggare och
fastighetsägare underlätta och påskynda bostadsbyggandet. Medlen ska under 2016 fördelas
baserat på faktiskt bostadsbyggande. Kalmars proportionella andel baserat på befolkningsandel
är cirka 12 mnkr. I budgetavstämningen har inga intäkter upptagits från detta statsbidrag.
Proposition om extra ändringsbudget för 2015
I den extra ändringsbudget som regeringen presenterade i november tillförs 8,3 mdkr till
kommunerna som ett stöd för att hantera den rådande flyktingsituationen. Åtgärden bygger på
höstens överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna. Kalmars andel av
statsbidraget uppgår till 27,4 mnkr. Medlen betalas ut under 2015 men får användas både 2015
och 2016. I budgetavstämningen finns medlen inte upptagna som en resultatpåverkande post.
Inriktningen är att huvuddelen av det extra statsbidraget intäktsförs 2016. För 2015 görs dock
bedömningen att medel i storleksordningen 5 mnkr destineras till socialnämnden för årets
arbete med ensamkommande flyktingbarn.
5
Kommunsektorns kostnader
Den höga befolkningsökningen i riket medför också ökade volymer och krav på de
kommunala verksamheterna. Den senaste tioårsperioden har den genomsnittliga årliga
volymbaserade kostnadsökningen för kommunsektorn varit 0,5 procent. Prognoserna för
framtiden har nu skrivits upp kraftigt. I juni var bedömningen för perioden 2015-2019 en årlig
ökning på 1,3 procent och i den senaste prognosen är bedömningen en årlig ökning på 1,6
procent. Det årliga kostnadsökningen bedöms alltså bli tre gånger högre än vad den hittills
varit. Det högsta trycket kommer bli inom skolverksamheten, vilket vi också ser lokalt i
Kalmar. De kostnadsökningar som beror på ett ökat flyktingmottagande kompenseras av
ökade statsbidrag.
Under ett flertal år har volymen, och därmed kostnaden, för LSS-verksamheten ökat i Kalmar.
Av erfarenhet ger LSS-utjämningen tillbaka i storleksordningen 30-35 procent av de ökade
kostnaderna i form av ett högre utfall i utjämningen. Med det som grund ökas det budgeterade
utfallet i LSS-utjämningen med motsvarande 30 procent av kostnadsökningen som sedan
tidigare finns anslaget i budget för 2016-18. Beloppet utgör 3,3 mnkr för 2016, 7,8 mnkr för
2017 och 12,1 mnkr för 2018.
Resultaträkning
I juni 2015 beslutade kommunfullmäktige om Verksamhetsplan med budget för 2016 och
ekonomisk planering för 2017-2018. Resultatnivån för 2016 budgeterades till 39,9 mnkr, för
2017 till 35,0 mnkr och för 2018 till 1,7 mnkr.
En uppdatering med hänsyn tagen till de samlade förändringarna som budgetavstämningen
innehåller ger följande resultaträkning.
RESULTATRÄKNING
Budget
2015
-3 349,3
Prognos
2015
-3 322,8
Budget
2016
-3 465,0
2 755,7
591,8
22,7
-18,8
2 739,6
590,8
22,7
-9,8
2 886,0
614,7
15,7
-21,9
3 012,9
624,0
15,7
-32,7
3 151,5
622,7
15,7
-44,2
Resultat före extraordinära poster
2,1
20,5
29,5
26,6
-7,5
Extraordinära poster
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets resultat
Nettokostnadsandel
2,1
99,9%
20,5
99,4%
29,5
99,2%
26,6
99,3%
-7,5
100,2%
39,9
35,0
1,7
84,1
84,0
Mnkr
Verksamhetens nettokostnader
Kommunalskatteintäkter
Kommunal utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat i Budget 2016
Extra statsbidrag för
flyktingmottagande
Proportionell andel av riktade
statsbidrag
5,0
Planering
2017
2018
-3 593,4
-3 753,3
22,4
74,7
I nedanstående tabell sammanfattas alla de ändringar som utgör skillnaden i årets resultat för
åren 2016-2018 mellan budgetbeslutet i juni 2015 och det nu aktuella beslutet om avstämning
av budgeten.
6
Förslaget i höstbudgetpropositionen om att bibehålla nivån i det generella statsbidraget gäller
för det enskilda året 2016. För kommande år i planeringsperioden finns inte motsvarande
uppräkningar vilket gör att statsbidraget då kan urholkas. Erfarenheten talar dock för att staten
ändå tillför medel för att kompensera för urholkningen i systemet, men att man nu endast
beslutar för ett år i taget. Ett antagande om detta ger för Kalmars del ökade intäkter 2017 med
12,9 mnkr och för 2018 med 30,6 mnkr. Resultaträkningen skulle då se ut enligt följande, allt
annat lika.
RESULTATRÄKNING INKLUSIVE ANTAGANDE OM KOMPENSERADE STATSBIDRAG
Budget Prognos
Budget
Planering
Mnkr
2015
2015
2016
2017
2018
Verksamhetens nettokostnader
-3 349,3
-3 322,8
-3 465,0
-3 593,4
-3 753,3
Kommunalskatteintäkter
Kommunal utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära poster
2 755,7
591,8
22,7
-18,8
2,1
0,0
2 739,6
590,8
22,7
-9,8
20,5
0,0
2 886,0
614,7
15,7
-21,9
29,5
0,0
3 012,9
636,9
15,7
-32,7
39,5
0,0
3 151,5
653,3
15,7
-44,2
23,1
0,0
2,1
20,5
29,5
39,5
23,1
99,9%
99,4%
99,2%
98,9%
99,4%
12,9
30,6
Årets resultat
Nettokostnadsandel
Bibehållen nivå i det generella statsbidraget (regleringsposten hålls +/- 0)
Utöver ovanstående resonemang kan konstateras att den försiktiga budgeteringen avseende
räntans utveckling och påverkan på de finansiella intäkterna och kostnaderna kvarstår.
Budgeterad räntesats är 1,75 % för 2016, 2,25 % för 2017 och 2,75 % för 2018. De senaste
prognoserna indikerar ett fortsatt lågt ränteläge under lång tid framöver, vilket gör att de
budgeterade räntesatserna väsentligt kan väntas överstiga de faktiska marknadsräntorna. Med
samma antagna räntesats 2018 som 2016 skulle resultatet förbättras med cirka 16 mnkr 2018,
allt annat lika.
Nämndernas driftbudgetramar
Med anledning av förändrade förutsättningar görs tillägg och avdrag i nämndernas
driftbudgetramar, utöver det som beslutades i Verksamhetsplan med budget 2016 och
ekonomisk planering 2017-2018.
Justeringar enligt finansieringsprincipen
Ramjusteringar kan dels grundas i förändringar av öronmärkta medel i den generella
statsbidraget, som uttrycks i kronor per invånare enligt den så kallade finansieringsprincipen,
7
dels som egna omprioriteringar. Följande justeringar enligt finansieringsprincipen finns
upptagna i denna budgetavstämning:





Nationella prov i SO- och NO-ämnen blir frivilliga
Obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1 samt kartläggning av nyanlända
Höjt takbelopp i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen.
Stödboendreform
Höjd barndel i riksnormen för ekonomiskt bistånd
Resursfördelningssystem
Inom barnomsorg och skolverksamhet ökar antalet barn och elever kraftigt redan 2015. En
orsak finns inom flyttnettot där andelen inom åldrarna 0-15 år har ökat kraftigt första halvåret
2015 jämfört med föregående år. Prognosen för antalet barn och elever inom barn- och
ungdomsnämndens, Södermöre kommundelsnämnd respektive servicenämnden
(kostverksamheten) har justerats upp till nedanstående nivåer.
Barn och elevantal
BUN
SKDN
Summa
2016
12 058
1 748
13 806
2017
12 275
1 774
14 049
2018
12 500
1 781
14 281
Barn och elevantal kost
BUN
SKDN
Summa
2016
10 685
1 676
12 361
2017
10 874
1 701
12 575
2018
11 071
1 707
12 778
Det innebär att nämndernas ramar får tillskott i enlighet med gällande resursfördelningssystem
för att täcka kostnaden för dessa volymökningar. Beloppen uppgår till 15,1 mnkr 2016, 17,3
mnkr 2017 och 18,5 mnkr 2018.
Övriga justeringar
Följande övriga förändringar i nämndernas ramar, till följd av egna prioriteringar, finns
upptagna i denna budgetavstämning:


Kompensation för ökade kostnader inom skolskjutstrafiken då terminskortens pris höjts
kraftigt.
Ny beräkning av intäktsbortfallet från tomträttsavgälder till följd av friköpta tomträtter.
Ombudgetering mellan nämnder
Med anledning av omorganisationer eller andra verksamhetsförändringar görs
ombudgeteringar mellan nämnderna så att driftbudgetramen för respektive nämnd justeras.
Summan av ombudgeteringar är noll, och det får därmed ingen nettopåverkan på kommunens
resultat. Följande ombudgeteringar mellan nämndernas driftbudgetramar finns upptagna i
denna budgetavstämning:



Kontaktcenter som finansierats genom interfakturering till nämndera får en rambudget då
motsvarande belopp samlas under kommunstyrelsens ram.
Del av anslaget för LEADER omfördelas för landsbygdsutveckling till Södermöre
kommundelsnämnd från kommunstyrelsen.
Finansiering av del av tjänst som verksamhetsutvecklare överförs från kultur- och
fritidsnämnden till kommunstyrelsen.
8



Anslaget för BRÅ, brottsförebyggande verksamhet, överförs från socialnämnden till
kommunstyrelsen.
Del av personalutvecklartjänst överförs från omsorgsnämnden till Södermöre
kommundelsnämnd.
Hab-teamet överförs från omsorgsnämnden till socialnämnden.
Förändringar per nämnd
Nedanstående tabell sammanfattar förändringarna i nämndernas driftbudgetramar som görs
utöver de ändringar som beslutades i Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk
planering 2017-2018. För en samlad bild bör dessa dokument läsas tillsammans.
I anslutning till förändringarna i nämnderas ramar framgår även en beräkning Kalmars
proportionella andel av de riktade statsbidragen för respektive verksamhetsområde, såväl de
som beslutats i vårändringsbudgeten som de nya förslag som finns i höstbudgetpropositionen.
Kommunstyrelsen - kommunledningskontoret
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Minskat intäktsbortfall för tomträttsavgälder
BRÅ, ombudgetering från socialnämnden
Landsbygdsutveckling, ombudgetering till Södermöre kommundelsnämnd
Kontaktcenter, rambudget ersätter internfakturering
Verksamhetsutvecklare, ombudgetering från kultur- och fritidsnämnden
Summa
Förändring mot föregående år
2016
2017
2018
-840
139
-120
5 411
446
5 036
0
0
Samhällsbyggnadsnämnden
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Kontaktcenter, rambudget ersätter internfakturering
Summa
Förändring mot föregående år
2016
2017
2018
-237
-237
0
0
Servicenämnden
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Kontaktcenter, rambudget ersätter internfakturering
Kostenheten, resursfördelning antal barn och elever
Summa
Förändring mot föregående år
2016
2017
2018
-910
65
26
-250
-845
26
-250
Kultur- och fritidsnämnden
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Kontaktcenter, rambudget ersätter internfakturering
Verksamhetsutvecklare, ombudgetering till kommunstyrelsen
Summa
Förändring mot föregående år
2016
2017
2018
-140
-446
-586
0
0
Barn- och ungdomsnämnden
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Kontaktcenter, rambudget ersätter internfakturering
Skolskjutsar, kompensation för ökade terminskortkostnader
Frivilliga nationella prov i SO och NO
Obligatoriskt bedömningsstöd samt kartläggning nyanlända
Resursfördelning, antal barn och elever
Summa
Förändring mot föregående år
2016
2017
2018
-1 323
538
-172
172
15 390
1 267
793
14 605
1 267
793
Kalmars proportionella andel av riktade statsbidrag
44 700
9
8 200
-200
Omsorgsnämnden
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Kontaktcenter, rambudget ersätter internfakturering
Del av personaltjänst, till Södermöre kommundelsnämnd
Höjt takbelopp i högkostnadsskydd äldreomsorg
Hab-teamet till socialnämnden
Summa
Kalmars proportionella andel av riktade statsbidrag
Förändring mot föregående år
2016
2017
2018
-1 169
-393
-468
-2 071
-3 633
-468
0
11 700
Socialnämnden
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Kontaktcenter, rambudget ersätter internfakturering
BRÅ, ombudgetering till kommunstyrelsen
Stödboendereform
Höjd barndel i riksnormen för ekonomiskt bistånd
HAB-teamet från omsorgsnämnden
Summa
Förändring mot föregående år
2016
2017
2018
Södermöre kommundelsnämnd
Förändringar i driftbudgetram (tkr)
Kontaktcenter, rambudget ersätter internfakturering
Landsbygdsutveckling, ombudgetering från kommunstyrelsen
Del av personaltjänst, från omsorgsnämnden
Skolskjutsar, kompensation för ökade terminskortkostnader
Höjt takbelopp i högkostnadsskydd äldreomsorg
Frivilliga nationella prov i SO och NO
Obligatoriskt bedömningsstöd samt kartläggning nyanlända
Resursfördelning, antal barn och elever
Summa
Förändring mot föregående år
2016
2017
2018
-1 375
-139
-65
1 170
2 071
1 662
Kalmars proportionella andel av riktade statsbidrag
10
-130
-130
0
-257
120
393
199
-52
-23
23
-345
110
1 332
1 280
7 700
1 100
173
173