Årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning 2014

Årsredovisning
2014
Linköpings kommun
linkoping.se
Innehåll
Kommunstyrelsens ordförande har ordet .............................................................................3
Linköping 2014 i korthet...................................................................................................5
Linköpings kommuns organisation....................................................................................8
Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ..............................................................................12
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E .............................................................................15
Omvärld ........................................................................................................................15
Årets verksamhet...........................................................................................................19
Kommunens personal 2014 ............................................................................................29
Finansiell analys .............................................................................................................32
Utvärdering av ekonomisk ställning ................................................................................48
Koncernen Linköpings kommun - sammanställd redovisning ........................................... 52
Finansiell analys - koncernen ..........................................................................................53
Kommunägda bolag .......................................................................................................58
FINANSIELLA RAPPORTER...................................................................................................67
Resultaträkning..............................................................................................................67
Balansräkning ................................................................................................................68
Kassaflödesanalys ..........................................................................................................69
Driftredovisning ............................................................................................................70
Investeringsredovisning .................................................................................................71
Exploateringsredovisning ...............................................................................................71
Kommentarer till avvikelser i driftredovisningen............................................................. 72
Noter till resultaträkning ................................................................................................74
Noter till balansräkning ..................................................................................................77
Noter till kassaflödesanalysen ........................................................................................90
Redovisningsprinciper och upplysningar .........................................................................93
Fem år i sammandrag .....................................................................................................97
Revisorernas berättelse..................................................................................................98
2
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
2014 - Ett händelserikt år!
Året som gått har varit händelserikt. Det har varit ett år där vi återigen fått flera kvitton på vilket starkt näringsliv vi har i Linköping. Flygindustrin med SAAB i spetsen har stora framgångar. Mjärdevi-företagen är fler och har fler medarbetare än någonsin tidigare. Ericsson investerar stort i Linköping för att möjliggöra ett Globalt ICT-center. I Vreta Kloster får det ”gröna
klustret” alltfler hyresgäster. Här samsas entreprenörskap och innovationer med modern undervisning. Det går bra för många företag och det finns många drivande företagare som alla bidrar
till att nya jobb kommer och att arbetslösheten sjunkit snabbt. Den allra viktigaste åtgärden för
hög sysselsättning och låg arbetslöshet är ett starkt näringsliv. I Linköping satsar vi på att ge
företag och företagare de allra bästa förutsättningarna. Det har gett resultat. Vi har därutöver
också genomfört en rad framgångsrika arbetsmarknadssatsningar riktade mot bland annat unga,
långtidsarbetslösa och andra som har svårt att hitta vägar in på arbetsmarknaden.
Linköping City Airport utvecklas starkt. Flygplatsen är det självklara valet för alltfler affärsoch universitetsresenärer. LCA väljs också av allt fler privatresenärer. Satsningarna som gjorts
ger framgång. Året som gått har också varit ett år då vi ytterligare flyttat fram positionerna när
det gäller besöksnäring och event. Bra ska bli ännu bättre. En starkt växande lokal marknad har
bidragit till att ge förstärkta förutsättningar att lyckas genom den nya eventstrategi som antagits
under året. Linköpings ställning som en idrottsstad i det absoluta toppskiktet i Sverige har bekräftats under året. Linköping är en idrottsstad. Viktiga utvecklings- och översiktsplaner har arbetats fram eller antagits för bland annat landsbygden och olika delar i kommunen. Härigenom
ges förutsättningar för byggande och utveckling i hela Linköping. Särskilda satsningar har genomförts för att säkerställa en god IT-standard också utanför den centrala staden.
Ett spännande och långsiktigt utvecklingsarbete pågår inom ramen för C Linköping. Innerstaden växer över ån och den nya stadsdelen Stångebro ska förverkligas. Linköpings attraktiva
stadskärna ska växa och förädlas för att i framtiden ge plats för tusentals nya boenden och ett
attraktivt utbud av handel och mötesplatser. Hållbarhetsfrågorna har en central roll i stads- och
samhällsplaneringen. Här planeras och förverkligas ett byggande inte bara för de närmaste åren
utan för framtiden. I alla sammanhang har vi lyft fram att den nya Ostlänken ska förverkligas
genom tunnellösningar med stationslägen centralt. En helt ny stadsdel – Vallastaden har börjat
byggas där universitet (LiU) och staden kommer växa samman. Vid Gärstad färdigställs en helt
ny miljövänlig panna.
Det har skett stora satsningar på fortbildning och kompetensutveckling. Särskild uppmärksamhet har riktats mot bland annat lärare, förskolelärare och socialsekreterare. Det saknas dock inte
utmaningar inom personalområdet. I takt med att Linköping växer behövs det bland annat fler
förskolelärare och olika former av specialistkompetenser inom olika områden (exempelvis samhällsbyggnadssidan). Självfallet har också mångfalds-, jämställdhets- och trygghetsfrågorna
haft en framskjuten roll inom olika verksamheter i kommunen.
Linköping har en mycket stark miljöprofil. Ett bland flera exempel på detta är att vi som enda
stad i Skandinavien blev utvald som en av 15 finalister i ”Urban Innovation Award i Guangzhou”. Många av de andra deltagande städerna visade ett stort intresse för hur vi långsiktigt och i
3
bred enighet arbetat med att bygga upp ett unikt system där avfall blir till biogas och fjärrvärme. Arbetet med ett CO2 neutralt Linköping bedrivs inom många olika områden (stadsplanering, nya bostadsområden, satsningar på Gärstad, framtidens station, etcetera).
En stor utmaning som saknar enkla lösningar är de kriminella gäng som dessvärre har ett fortsatt fotfäste i främst Skäggetorp, Berga och Ryd. Utöver de stora extraresurser som redan ges
till skolorna i Skäggetorp, Berga och Ryd så har vi genomfört rekordstora satsningar under
sommaren som varit. Vi har också inlett ett brett rådslag med medborgarna i Skäggetorp om
hur de vill se framtidens stadsdel. Beslut har tagits om att återuppbygga det nedbrunna Allaktivitetshuset. Den grova kriminaliteten måste hanteras av polisen. Tillsammans med alla goda
krafter har arbetet intensifierats med att skapa trygga stadsdelar där man kan känna framtidstro.
Linköping är inne i en mycket stark tillväxt. Det ger fantastiska framtidsmöjligheter som måste
tillvaratas. Även i år redovisar vi ett mycket starkt bokslut som ger goda förutsättningar för att
fortsätta att utveckla Linköping. Kommunens överskott är närmare 300 mnkr varav kommunstyrelsen svarar för 55 mnkr. Vi har under året som gått finansierat samhällsbyggnadsinvesteringar utan att behöva uppta lån. Vi har en mycket stark likviditet och stora reserver. Vi är väl
förberedda för att investera för framtidens Linköping. Det är en mycket stark och välskött ekonomi som vi nu överlämnar till den nya majoriteten ta ansvar för att fortsätta att förvalta. En
stark och välskött ekonomi är en förutsättning för bra välfärdstjänster och fortsatta framgångar
för Linköping.
Paul Lindvall
Kommunstyrelsens ordförande (t o m 2014-12-31)
4
Linköping 2014 i korthet
Natthärbärge för EU-migranter
I samarbete med Stadsmissionen öppnar Linköpings kommun natthärbärge för EU-migranter,
något som gjorde Linköping känt i Sverige.
C Linköping – samordnar järnväg, ny stadsdel och centrum
Innerstaden växer över ån, nya stadsdelen Stångebro utvecklas och höghastighetsbanan Ostlänken byggs. Detta är enorma samhällsbyggnadsprojekt, som kommer att pågå under många år
framöver. För att samordna arbetet började projektet C Linköping på allvar sitt arbete under
förra året.
Ågatan mer en del av centrum
Varuhuset Åhléns byggdes ut under förra året och fick en entré även mot Ågatan. Ombyggnaden innebar bland annat att en ”bortglömd” del av Ågatan blir en mer integrerad del av centrala
Linköping. En del av sammanlänkningen mellan centrum och Stångån är Farbror Mellins torg
som också byggdes under 2014.
Första spadtaget till Smedstad Ridsportcenter
Under året inledde Lejonfastigheter byggandet av Smedstad Ridsportcenter. Ridsportcentrets
ambassadör Malin Baryard-Johnsson samt representanter från Linköpings kommun, Lejonfastigheter och Linköpings Fältrittklubb tog det första spadtaget.
Linköping agerar med andra kommuner för Götalandsbanan
Göteborgs stad, Borås stad, Jönköpings kommun och Linköpings kommun bildar en gemensam
projektorganisation för arbetet med Götalandsbanan. Götalandsbanan kommer att öka kapaciteten i järnvägsnätet och skapa nya arbetsmarknadsregioner.
Mer mat lagad från grunden med ”köttbullemaskiner” i Linköpings skolrestauranger
Att laga mat från grunden med råvaror och livsmedel utan onödiga tillsatser ligger i tiden. Det
tog Kost & Restaurang fasta på under 2014 genom att köpa in så kallade ”köttbullemaskiner”
till fem av skolrestaurangerna.
Linköpings kommun byter ut alla trygghetslarm
Som första kommun bytte Linköpings kommun under 2014 ut alla analoga trygghetslarm till
digitala. För brukaren är det ingen skillnad på hur man använder larmet.
Historiskt SM-guld
Linköpings första SM-guld i damhockeyn blev ett faktum förra året. Efter stor finaldramatik
besegrade LHC Modo.
Hitta och jämför verksamhet på linkoping.se
Under 2014 införde kommunen webbtjänsten Hitta och jämför verksamhet. Med den kan Linköpingsborna få överblick över informationen på webben och jämföra innehållet i de tjänster
som kommunen tillhandahåller inom välfärdsområdet.
Digital årsredovisning
Förra året var första gången som Linköpings kommun gav ut en digital årsredovisning.
5
Bästa företagsklimatet
Linköping har regionens bästa företagsklimat. Linköping klättrade fjorton placeringar uppåt i
Svensk näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner och ligger i täten bland de
större kommunerna. Och enligt den årliga ranking tidskriften Fokus gör i samarbete med byggföretaget JM var Linköping en av de bästa städerna i landet att bo i. 2014 kom Linköping på
tolfte plats.
Nya broar i Hjulsbro
Förra året blev det lättare för fotgängare och cyklister att ta sig från ena sidan av Stångån Kinda kanal till den andra i Hjulsbro. Då blev en gång- och cykelförbindelse över Stångån vid
Hjulsbro sluss klar.
Kolla matstället i mobilen
Under förra året lanserade miljökontoret appen ”Kolla matstället” för Iphone och android. Med
hjälp av appen kan man enkelt se resultatet av miljökontorets inspektioner av dem som på olika
sätt arbetar med mat.
Ny politisk majoritet i Linköping
2014 års val ledde till ny majoritet i Linköping. Det blev ett nytt blocköverskridande styre med
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet.
Kostchef fick hedrande utmärkelse
Åsa Kullberg, affärsområdeschef för Kost & Restaurang, utnämndes till årets Werner av föreningen Werners vänner. Hon fick utmärkelsen för sin ”… profession, affärsmässighet samt äkthet i all sin utövning och kommunikation med sina uppdragsgivare, kunder, gäster och anställda.”
Ny portal samlar all föreningsinformation
Linköpings kommun och föreningslivet samarbetade för att ta fram en ny föreningsportal som
lanserades förra året. Där kan man söka information om föreningarna, men också om hur man
söker föreningsbidrag med mera.
Bäst i Skandinavien på bredband
Linköping var 2014 års bästa kommun på bredband bland Skandinaviens 43 största kommuner.
En sammanvägning av att erbjuda fasta fibernät, mobila nät och digitala tjänster gav Linköping
förstaplatsen.
Linköpingsborna är stolta över sin stad
Linköpingsbornas attityder till sin egen stad är mycket positiva. En majoritet anser att sloganen
”Linköping – där idéer blir verklighet” ger en bra bild av staden. Det visar årets attitydundersökning, som gjorts av marknadsundersökningsföretaget CMA på uppdrag av Linköping kommun.
Tunnel bäst för Ostlänken
I bred politisk enighet tog Linköpings kommun under förra året ställning för att förorda att
Ostlänken inklusive nuvarande stambana förläggs i en tunnel.
6
Koncernens och kommunens resultat efter finansiella poster 2005–2014, mnkr
1 200
1 000
800
600
Koncernen
Kommunen
400
200
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Så här användes 100 kronor 2011–2014
Kronor
Utbildning
20,00
Omsorg
Övrig verksamhet
15,00
10,00
2011
2012
2013
2014
5,00
0,00
Förskola och skolbarnsomsorg
Grundskola och särskola
Gymnasieutbildning inkl särskola
Vuxenutbildning
Individ- och familjeomsorg
Omsorg för funktionshindrade
Omsorg för äldre
Försörjningsstöd
15,98
21,41
7,64
1,44
6,30
10,54
15,71
3,83
Arbetsmarknad och integration
Kollektivtrafik
Räddningstjänst
Parker, gator och stadsbyggnad
Kultur- och fritidsverksamhet
Politisk verksamhet
Övrig verksamhet
7
0,92
0,68
1,30
3,24
4,81
1,11
5,14
Linköpings kommuns organisation
Kommunfullmäktige är Linköpings kommuns högsta beslutande församling. De 79 ledamöterna utses genom allmänna val som genomförs samtidigt som riksdags- och landstingsvalen. Vid det senaste valet, i september 2014, var det 85,2 % som röstade i valet till kommunfullmäktige. Det är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med valet 2010. Det är också högre än riksgenomsnittet, som var 82,8 %. Socialdemokraterna, miljöpartiet och folkpartiet bildar efter valet en ny majoritet med 40 mandat mot övriga partiers 39.
Kommunfullmäktige
Revision
Revisionskontor
Valnämnd
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunstyrelse
Överförmyndarnämnd
Barn- och ungdomsnämnd
Bildningsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Samhällsbyggnadsnämnd
Bygg- och miljönämnd
Utbildningsförvaltning
Kultur- och fritidsförvaltning
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning
Omsorgs- och äldreförvaltning
Omsorgsnämnd
Äldrenämnd
Socialförvaltning
Socialnämnd
Utförarstyrelsens
förvaltning
Leanlink
Utförarstyrelse
8
Mandatfördelning 1 i kommunfullmäktige
Socialdemokraterna (S)
Moderaterna (M)
Folkpartiet (FP)
Centerpartiet (C)
Kristdemokraterna (KD)
Miljöpartiet (MP)
Vänsterpartiet (V)
Sverigedemokraterna (SD)
Totalt
2014
2010
2006
2002
1998
27
20
6
6
4
7
3
6
79
24
25
7
6
3
8
3
3
79
29
21
7
6
6
6
4
79
31
14
10
6
8
4
6
79
28
19
5
4
11
5
7
79
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt och i frågor av principiellt intresse. Kommunfullmäktiges möten är öppna för allmänheten. Till fullmäktiges uppgifter hör att fastställa mål, anvisa medel och utvärdera den kommunala verksamheten.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen leder och samordnar den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen en särskild uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet men också över de kommunala bolagen. Styrelsen har därigenom ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen
bereder ärenden till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen arbetar till största delen med övergripande planering och förutsättningar för kommunens verksamheter.
Övriga nämnder och styrelser
Politiskt tillsatta nämnder och styrelser ansvarar för den löpande verksamheten och fattar beslut om den.
Varje nämnd formulerar och beslutar om mål för sina verksamheter. Nämnderna har också ett ekonomiskt
ansvar för sin verksamhet.
Verksamhet som bedrivs av andra anordnare
Kommunen har enligt lag skyldighet att tillhandahålla viss verksamhet och service till kommunmedborgarna. Men det innebär inte att kommunen själv är skyldig att utföra verksamheten. Verksamhet kan utföras
av kommunen, av kommunala bolag, av stiftelser eller av olika privata utförare. I diagrammet nedan redovisas hur stor andel av ett antal olika verksamheter som bedrivs av någon annan än en kommunal utförare.
Andel verksamhet som utförs av andra utförare
80,0%
2009
2010
70,0%
2011
2012
60,0%
2013
2014
50,0%
40,0%
30,0%
20,0%
10,0%
0,0%
1
Skuggade fält = styrande majoritet
9
Linköpings styrmodell
Det pågår för närvarande ett arbete med att se över Linköpings styrmodell.
Inför varje ny mandatperiod formulerar tillträdande majoritet ett program för den politik och verksamhet
som man avser att bedriva under mandatperioden. Kommunfullmäktige fastställer styrdokument och staten
ställer vissa krav på den kommunala verksamheten.
I budgeten beslutas om de mål och riktlinjer för verksamheten som ska leda till en god ekonomisk hushållning. Budgeten är kommunens viktigaste styrdokument och innebär att de olika nämnderna och
styrelserna får i uppdrag att genomföra verksamheten enligt givna ekonomiska ramar.
Varje nämnd/styrelse fastställer internbudgetar och verksamhetsplaner för det kommande året, samt
formulerar och beslutar om mål för sin verksamhet.
Särskilda planer och program utformas för vissa områden. Planer och program förklarar, fördjupar och
beskriver åtgärder för att förverkliga kommungemensamma mål.
Kommunstyrelsen har en särskild uppsiktsplikt över den kommunala verksamheten och kommunens
revisorer granskar på uppdrag av kommunfullmäktige den kommunala verksamheten.
I delårsrapporter och uppföljningar återrapporteras verksamhetens ekonomi och utveckling till
kommunfullmäktige.
Den övergripande styrprocessen
Majoritetens
Statliga krav
program
Kommunfullmäktige kommunala styrdokument
Revisionen
Uppdraget
Återrapportering
Nämndernas mål för verksamheten
Kommunstyrelsen uppsiktsplikt
Kvalitetssäkring
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal
verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i.
Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska
ställning.
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt fullgörs bland annat genom att begära in uppföljningar och prognoser från
kommunens olika nämnder och styrelser. De kommunala bolagen får redogöra för hur de har uppfyllt det
kommunala uppdraget. I uppsiktsplikten ingår också att säkerställa att kommunen har en väl fungerande
intern kontroll.
10
Löpande uppföljning
Samtliga nämnder och bolag har ett ansvar för att löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt
att vidta åtgärder för att korrigera befarade avvikelser.
Delårsrapporter
I kommunens delårsrapporter sammanfattas nämndernas uppföljningar och delges kommunstyrelsen. Av
delårsrapporten ska framgå prestationer, resultat och effekter av den bedrivna verksamheten samt prognoser, analyser och kommentarer. Vid behov ska åtgärdsplaner redovisas för att rätta till eventuella avvikelser.
Kommunen upprättar tre delårsrapporter, per sista april, sista augusti samt sista oktober. Delårsrapporten
per sista augusti utgör den lagstadgade delårsrapporten.
Novemberavstämning
Per sista november görs en särskild avstämning för att underlätta bokslutsarbetet. I avstämningen ska alla
mellanhavanden mellan olika nämnder klaras ut, investeringar aktiveras och balanskonton stämmas av.
Uppdragsredovisning
Efter varje årsskifte ska kommunens bolag komma in med en uppdragsredovisning där de redovisar hur de
har utfört det kommunala ändamålet och kommunens uppdrag.
Bokslut och årsredovisning
Efter årets slut upprättas ett bokslut med resultat- och balansräkning med bilagor och specifikationer.
I årsredovisningen görs en sammanfattande uppföljning av årets verksamhet. Dessutom beskriver varje
nämnd årets verksamhet i en verksamhetsberättelse som redovisas för kommunfullmäktige.
Intern kontroll
Intern kontroll ingår som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt och ska säkerställa
- att kommunen bedriver en ändamålsenlig och effektiv verksamhet
- att kommunen har en tillförlitlig ekonomisk rapportering, samt
- att kommunen efterlever gällande lagar och förordningar
Genom en god intern kontroll skapas förtroende för verksamheten. Intern kontroll påverkar alla delar av
organisationen och är inte begränsad till uppföljning av ekonomi, utan ingår som en del av systemet för
styrning och ledning.
Intern kontroll kan till exempel omfatta riskbedömningar för organisationens verksamhet, uppföljning av
mål, framtagning av lämpliga arbetsrutiner och hjälpmedel samt kontroll i efterhand av att rutiner följs. En
del av intern kontroll handlar om att säkerställa att kommunens redovisning är rättvisande samt att förhindra förluster eller extra kostnader på grund av avsiktliga eller oavsiktliga fel.
Varje nämnd ska årligen ta fram en särskild internkontrollplan som också ska följas upp i en internkontrollrapport. Därefter tar kommunledningen tillsammans med kommunrevisionen fram en kommungemensam
internkontrollrapport som avrapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ger därefter vid behov
uppdrag till nämnderna att vidta erforderliga åtgärder.
11
Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)
Sveriges kommuner och landsting har sedan ett antal år initierat ett projekt som kallas ”kommunens kvalitet i korthet”. Syftet är att ta fram ett antal nyckeltal som är gemensamma för Sveriges kommuner och som
kan användas för att jämföra den egna kommunens kvalitet inom ett antal områden mot de andra kommuner som deltar i projektet. År 2015 är drygt 230 av Sveriges 290 kommuner med i KKiK. Linköping gick
med i projektet under 2014. Nedan finns en jämförelse med de större kommuner Linköping brukar jämföra
sig med, och som också är med i KKiK.
De områden som mäts är:
• Tillgänglighet
• Trygghet
• Delaktighet/information
• Effektivitet
• Samhällsutveckling
Andel som får svar på e-post inom 2 arbetsdagar
Andel som via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga
Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga
Antal timmar som huvudbibliotek, simhall och återvinningsstationer har öppet utöver 8-17, vardagar
Andel av de som erbjudits förskoleplats som har fått en plats på
önskat placeringsdatum
Väntetid i dagar för de som inte erbjudits förskoleplats på önskat
placeringsdatum
Väntetid för att få plats på ett äldreboende
Väntetid för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök
Trygghet
Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen?
Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst
under en 14-dagarsperiod?
Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor?
12
Örebro
Västerås
Uppsala
Jönköping
Tillgänglighet
Eskilstuna
Linköping
Nedan redovisas Linköpings resultat jämfört med kommunsnittet för samtliga kommuner: En grön cirkel
innebär att Linköping tillhör de 25 % av kommunerna med bäst värden. En röd cirkel innebär att Linköping
tillhör de 25 % av kommunerna med sämst värden. En gul cirkel innebär att Linköping tillhör ”övriga
50 %” (inom intervallet kommunsnittet plus minus 25 %). Grå cirkel betyder att utfall saknas år 2014.
Hur stor andel röstade i senaste kommunvalet?
Hur bra är kommunens webbinformation till medborgarna?
Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?
Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande
över kommunens verksamhet?
Effektivitet
Kostnad per inskrivet barn i förskolan
Vilket resultat når eleverna i årskurs 6 i de nationella proven?
(svenska-engelska-matematik)
Vilket resultat når eleverna i årskurs 3 i de nationella proven?
(svenska-engelska-matematik)
Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet
Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8
Kostnad per betygspoäng (grundskola årskurs 9)
Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen
Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram
Kvalitetsaspekter inom särskilt boende (äldreomsorg)
Kostnad per plats i särskilt boende (äldreomsorg)
Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda
boende (äldreomsorg)
Omsorgs- och serviceutbud för hemtjänst finansierad av
kommunen (äldreomsorg)
Kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten (äldreomsorg)
Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med hemtjänsten
(äldreomsorg)
Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende
Andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter
avslutad insats/utredning
13
Örebro
Västerås
Jönköping
Jönköping
Eskilstuna
Linköping
Delaktighet/information
Andel förvärvsarbetare i % av arbetsför befolkning
Andel av befolkningen som får försörjningsstöd
Antal nystartade företag per 1 000 invånare
Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare?
Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall?
Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala
antal bilar?
Andel inköpta ekologiska livsmedel
Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och
leva på?
14
Örebro
Västerås
Uppsala
Jönköping
Eskilstuna
Linköping
Samhällsutveckling
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Förvaltningsberättelsen omfattar kommunens samlade verksamhet. I årsredovisningen ingår en sammanställd redovisning som omfattar Linköpings kommun och koncernen Linköpings Stadshus AB.
Interna poster mellan kommunen och ingående företag i Linköpings Stadshus AB elimineras. En mer
utförlig beskrivning av kommunens verksamheter redovisas i ”Nämndernas verksamhetsberättelser”
som kan laddas ner från kommunens hemsida. Dessutom finns årsredovisningar för bolagen att ladda
ner från respektive bolags hemsida.
Omvärld
Befolkning
Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning till 9 747 355 personer. Det är en ökning med
102 491 personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två
enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med 126 966 personer.
Födelseöverskottet uppgick till 25 931 personer 2 och invandringsöverskottet uppgick till 75 729 personer 3.
Födelseöverskottet har under de senaste fem åren varierat mellan 21 000–26 000 personer per år medan invandringsöverskottet varierat något mer, mellan 45 000–76 000 per år.
Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien, drygt 26 000 eller var femte
invandrare var syrienfödd.
Östergötland
Befolkningsutvecklingen i länet blev den största sedan 1994 och Östergötlands län placerade sig som fyra
bland landets län när det gäller befolkningstillväxten. Länet ökade med 4 257 personer, varav Linköping stod
för 1 679 och Norrköping för 1 534 personer. Motala ökade sin befolkning med 369 personer och Finspång
ökade med 247. Störst procentuell befolkningstillväxt i länet hade Ödeshög. Kinda kommun var den enda
som minskade sin befolkning under 2014 (-7).
Linköping
Linköpings kommun ökade sin befolkning med 1 679 personer till 151 881 invånare under 2014 och hade
den åttonde största befolkningstillväxten i landet. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Helsingborg, Örebro och Nacka hade en större ökning i reella tal. Helsingborg passerade genom sin stora ökning Norrköpings
folkmängd med 61 personer. När det gäller relativ befolkningstillväxt blev utfallet för Linköping 1,1 % vilket placerade kommunen på 74:e plats bland Sveriges kommuner.
Födelsenettot i Linköping var 640 personer och flyttnettot 1 035 personer. Flyttnettot mot utlandet var
875 personer och bidrog mest till befolkningsutvecklingen i Linköping 2014.
Flyktingmottagandet i länets kommuner blev under 2014 det mest omfattande under perioden 2005–2014
med 2 249 mottagna flyktingar. Det motsvarar drygt halva befolkningstillväxten i länet. Av flyktingarna utgjordes 932 av barn och ungdomar i åldern 0–19 år eller 41 % av den totala flyktingmottagningen. Av dessa
var 123 personer ensamkommande barn.
2
3
10 215 kvinnor och 15 716 män
33 946 kvinnor och 41 783 män
15
Antal födda
Antalet födda i Linköpings kommun har tangerat babyboomens nivåer de tre senaste åren. Befolkningen
idag är dock cirka 30 000 fler än den var kring åren runt 1990 då babyboomen kulminerade.
Antal födda i Linköpings kommun 1968-2014
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
Flyttnetto
Av det totala flyttnettot på 1 001 personer svarade personer från Syrien och Somalia för 381 personer, vilket
motsvarar 38 %. Flyttnettot från övriga världen svarade för 405 personer eller 40 %. Flyttnettot från Sverige
svarade för 14 %, vilket får anses som en låg siffra.
Nettoflyttning till Linköpings kommun 2014
140
120
100
80
60
40
20
0
-20
-40
-60
IRAK
IRAN
Netto, annan kommun i länet
SOMALIA
annat län
SYRIEN
annat land
Kommunen har haft en omfattande flyttning av personer födda i Syrien som kommer från annat län och
eget län. För irakier och iranier ser vi ett förändrat flyttmönster där vi 2014 får ett mindre minus för flyttnettot totalt. Dessa båda länder har tidigare lämnat stora överskott för flyttnettot i Linköpings kommun.
Arbetsmarknad
Arbetslösheten i Linköping visar inga tecken på ett trendbrott till ökande arbetslöshet. I december 2014 var
5 036 personer öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i Linköpings kommun vilket innebär en
minskning med nästan 600 personer jämfört med december 2013. Arbetslösheten för ungdomar 18-24 år
har sjunkit med nästan 200 personer vilket är en kombination av ökad sysselsättning och färre personer i
åldersklassen. För utrikes födda var nedgången cirka 100 personer.
16
Antal arbetslösa i Linköpings kommun
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
jan-06
jan-07
jan-08
Därav män
jan-09
jan-11
jan-10
Därav kvinnor
Utrikes födda
jan-12
jan-13
jan-14
Ungdomar 18 - 24 år
Linköpings kommun är utan tvekan länets motor. Att antalet arbetslösa i Linköping har sjunkit med 1 200
personer samtidigt som arbetskraften ökat är ett tydligt styrkebesked. Ungefär hälften av den totala arbetslöshetsnedgången i Linköpings kommun har ungdomar i åldern 18-24 år svarat för. Ett förbättrat sysselsättningsläge och krympande årskullar är sannolika förklaringarna.
Som framgår nedan hävdar sig Linköpings kommun väl när det gäller den relativa arbetslösheten bland ett
urval större kommuner i landet.
Kommun
16-64 år
18-24 år
Uppsala
4,0
3,9
Jönköping
5,0
6,9
Linköping
5,2
5,4
Örebro
6,8
9,3
Västerås
7,1
10
Gävle
9,7
14,1
Norrköping
9,9
14
Eskilstuna
10,9
15,2
6,3
9,1
Riket
Förvärvsarbetande
Statistik för förvärvsarbetande finns endast till och med 2013. Då ökade antalet förvärvsarbetande i Linköping med drygt 1 400 personer. Detta är historiskt sett en mycket hög siffra. Att arbetslösheten sjunker
samtidigt som antalet förvärvsarbetande ökar är ett rejält styrkebesked för arbetsmarknaden i Linköpings
kommun.
Det blir också allt vanligare att man arbetar längre än till 65 år. Antalet har mer än fördubblats sedan 2004.
Antal förvärvsarbetande 65-74 år i Linköpings kommun
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
17
Bostäder
Bostadsbyggandet ökade i riket under 2014. Preliminärt färdigställdes ungefär 30 000 bostäder, men detta
ska ställas mot en befolkningstillväxt på 102 500 personer.
I Östergötlands län har Linköpings kommun svarat för cirka 60 % av färdigställandet av lägenheter under
perioden 2000-2013. Men för varje nyproducerad lägenhet i Linköpings kommun har befolkningen växt
med i genomsnitt 2,49 personer.
Antalet färdigställda lägenheter har haft svårt att nå de nivåer som politiken önskar och har pendlat mellan 350 och 550 lägenheter åren efter 2007. Under 2014 har det preliminärt färdigställts 161 småhus/villor, 338 lägenheter i flerbostadshus och 6 lägenheter för särskilt boende.
Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus 2013 och småhus under 2014 indikerar dock en nivåhöjning
för färdigställandet 2015 och 2016.
Antal påbörjade och färdigställda lägenheter i Linköpings kommun 2001-2014
1200
1000
Påbörjade lägenheter
Färdigställda lägenheter
800
600
400
200
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Antalet påbörjade lägenheter är en ganska god indikator på vad som faktiskt färdigställs. Under perioden
2008-2014 påbörjades 3 540 lägenheter i flerbostadshus och i småhus. Under samma period har det färdigställts 3 260 lägenheter och befolkningen har ökat med 11 490 personer. I genomsnitt innebär detta 3,52
personers folkökning per nyproducerad lägenhet.
18
Årets verksamhet
Omsorg
Äldrenämnden
Äldre i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när behov
uppstår.
Målet bedöms vara delvis uppfyllt. En äldreombudsman har tillsatts vilket har ökat de äldres möjlighet till
information och synpunkter. Informationsträffar har anordnats för äldre. I huvudsak har alla som beviljats
särskilt boende erbjudits det inom tre månader. I november hade bara tre personer väntat längre. Hemtjänst kan erbjudas omgående vid akut behov.
Alla ska vara nöjda med den äldreomsorgsinsats de får.
Målet bedöms vara uppfyllt. I Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar för 2014 är 90 procent
mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Motsvarande siffra för vårdboende är 80 procent. Äldrenämnden har antagit lokala värdighetsgarantier för hemtjänst och särskilt boende. Ungefär 1 200 medarbetare har utbildats i den nationella värdegrunden och värdighetsgarantierna.
Kvalitetsuppföljning
Äldrenämndens kvalitetsuppföljningsplan har fullföljts, vilket innebär ett ökat antal uppföljningar jämfört
med tidigare år. Kvalitetsuppföljningen visar att verksamheterna till största del är välfungerande men att
det finns förbättringsområden. Uppföljningsarbetet har visat att det är viktigt att avtal och förfrågningsunderlag är tydliga för att det ska vara möjligt att följa upp det som förväntas och är avtalat. Äldreombudsmannen har tagit emot och hanterat 265 ärenden under året, varav 156 är synpunkter och klagomål.
Händelser av väsentlig betydelse
Länets kommuner har tagit över ansvaret för hemsjukvården från och med 2014. Av den hemsjukvård
som ges i ordinärt boende riktas 90 procent till personer över 65 år.
Under året har fyra nya hemtjänstutförare godkänts. I Sandrinoparken har 50 nya vårdplatser börjat bygggas.
Inflyttning är beräknad till december 2015. Upphandlingar har under året lett till att några vårdbostäder
och servicehus har bytt utförare.
Utbildningsinsatsen ”Vård och omsorg för de mest sjuka äldre” har genomförts. Utbildningen omfattade
två veckors heltidsstudier och 165 personer deltog i utbildningen.
Äldrenämnden har beslutat att införa digitala trygghetslarm. Arbetet pågår och beräknas vara klart i september 2015.
För tredje året i rad genomfördes en trädgårdstävling för servicehus och vårdbostäder. Nykils servicehus/Ekero vann, Kvarnbacken kom tvåa och Solstickans demensboende kom trea.
Uppdragsföretag
Verksamheten inom vårdbostäder är upphandlad i konkurrens. Där drivs 80 procent av privata utförare.
Verksamheten inom hemtjänsten avgörs genom att den enskilde väljer vem som ska utföra insatserna. Där
drivs 60,6 procent av privata utförare.
Jämförelser med andra kommuner
80 procent är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende, vilket är en minskning med sex procentenheter från tidigare år. 90 procent är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, vilket är en minskning
med en procentenhet från tidigare år.
19
Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Andel i procent
(Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2014)
100
90
83
80
80
70
Eskilstuna
60
Jönköping
Linköping
50
Norrköping
Västerås
40
Örebro
Riket
30
20
15
12
10
5
5
0
Mycket eller ganska nöjd
Varken nöjd eller missnöjd
Ganska eller mycket missnöjd
Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Andel i procent
(Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2014)
100
90
90
89
80
70
Eskilstuna
60
Jönköping
Linköping
50
Norrköping
Västerås
40
Örebro
Riket
30
20
8
10
8
2
3
0
Mycket eller ganska nöjd
Varken nöjd eller missnöjd
Ganska eller mycket missnöjd
Omsorgsnämnden
Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig trygga med att stöd och hjälp finns att få när
behov uppstår.
Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Linköpingsborna ska kunna få rådgivning och stöd inom tio dagar, vilket är uppnått med undantag för familjerådgivningen. Den som har beviljats bostad med särskild service
ska kunna få det inom sex månader, vilket inte är uppnått. Kommunstyrelsen har godkänt en utökad utbyggnad under 2015-2016 för att kunna erbjuda fler bostäder med särskild service.
Medborgare i Linköpings kommun ska känna sig nöjda med den hjälp och de insatser som de
erhållit.
Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Av de senast genomförda brukarenkäterna 2012 framgår att både
kvinnor och män är mycket nöjda med insatserna. Nöjdhetsindex överstiger 80 i de allra flesta verksamheter.
Omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan har genomförts vilket innebär en ökning av antal uppföljningar jämfört med tidigare år. Uppföljningsarbetet har visat att det är viktigt att avtal och förfrågningsunderlag är tydliga för att det ska vara möjligt att följa upp det som förväntas och är avtalat.
Under 2014 har antalet vårddygn på behandlingshem för ungdomar ökat ytterligare. En omfattande åtgärdsplan är framtagen för att på sikt minska kostnaderna och kunna erbjuda alternativa insatser.
Länets kommuner har tagit över ansvaret för hemsjukvården från och med 2014.
20
MiniMaria öppnade under 2014. Det är en öppenvårdsmottagning för unga i risk- eller missbruk.
Familjelotsen är ett treårigt metodutvecklingsprojekt som finansieras genom sociala investeringsfonden.
Projektet ska skapa ett bättre och mer samordnat stöd för familjer med sammansatta behov. Projektet startade 2014.
Antalet ensamkommande barn har ökat betydligt. Det innebär att Linköping måste öka sitt mottagande.
Två nya boenden för ensamkommande barn öppnade under 2014.
Uppdragsföretag
Inom individ- och familjeomsorgen står privata utförare för 40 procent av öppenvården. När det gäller
behandlingshem står privata utförare för 95 procent. Inom socialpsykiatrin driver privata utförare 30 procent av daglig verksamhet och 54 procent av boendena. Inom LSS-verksamheten ansvarar privata utförare
för hälften av bostäderna och tre procent av daglig verksamhet. En ny utförare av daglig verksamhet har
tillkommit under året.
Diagrammet visar skillnad i standardkostnad inom individ- och familjeomsorg. Diagrammet inkluderar
både omsorgsnämndens och socialnämndens del inom individ- och familjeomsorgen.
Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, individ- och familjeomsorg 2005-2013.
(Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, KOLADA)
30
25
20
Avvikelse %
15
Linköping
Jönköping
Eskilstuna
10
Västerås
Örebro
Norrköping
5
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
-5
-10
Socialnämnden
Professionellt bemötande och god tillgänglighet
Målet bedöms vara delvis uppnått. Inom individ- och familjeomsorgen ska vuxengrupperna ge brukare
information om handläggare och besökstid inom sju dagar efter ansökan. På grund av ett högt tryck har
det inte uppnåtts. Inom avdelningen för försörjningsinsatser visar brukarenkäten att det finns ett gott förtroende för handläggare och brukare upplever ett gott bemötande. Inom avdelningen för äldre- och funktionsnedsatta visar brukarenkäten att 69 procent är nöjda med tillgängligheten.
Rättssäker effektiv handläggning
Målet bedöms vara delvis uppnått. Lagen säger att ärenden som rör barn som far illa inte ska handläggas
mer än 120 dagar, vilket inte är uppfyllt. Avdelningen för äldre- och funktionsnedsatta har som mål att
handlägga ärenden inom 120 dagar. Under året har LSS-gruppen handlagt 86 procent av ärendena inom
det tidsintervallet och gruppen för funktionsnedsättning och äldregruppen har klarat 95 procent.
För utredningar som rör barn och ungdomar används BBIC-mallar, vilket står för barns behov i centrum.
Det ska säkerställa att barnets vilja och inställning framgår i utredningen. Utbildningssatsningar har
gjorts, till exempel inom samtalsmetoden MI (motiverande intervjuer).
Socialförvaltningen har arbetat fram en digital processhandbok. Den utgör ledningssystem för kvalitet och
beskriver förvaltningens huvudprocesser. Sedan några år tillbaka arbetar förvaltningen enligt leankonceptet för att utveckla verksamhetens processer.
21
Internkontrollrapporten för 2014 visar att det finns både fungerande delar och förbättringsområden. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört en större tillsyn under 2014 av förvaltningens arbete
utifrån förstärkt barnperspektiv.
Det har skett en kraftig ökning av antalet orosanmälningar om barn som far illa. Utredningstiderna på fyra
månader har inte gått att hålla och det har varit en pressad arbetssituation för socialsekreterarna.
Familjelotsen är ett treårigt metodutvecklingsprojekt som finansieras genom sociala investeringsfonden.
Projektet ska skapa ett bättre och mer samordnat stöd för familjer med sammansatta behov. Projektet startade 2014.
Färre Linköpingsbor behöver söka ekonomiskt bistånd. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd har sjunkit
med i snitt 145 stycken per månad. Antal ungdomsärenden har minskat, likaså antal hushåll med bistånd
och hemmavarande barn.
Ekonomiskt bistånd
2014
2013
Förändring %
Totalt antal hushåll/månad
3 218
3 363
–4%
– varav med utbetalning
2 346
2 381
–1%
Utbetalning kr/hushåll/månad
7 746
7 479
4%
Utbildning
Barn- och ungdomsnämnden
Varje barn i förskolan ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt
Sammanställning av 2014 års resultat av kartläggningsmaterialet ”Vad sa du fröken?” visar på en förbättring jämfört med tidigare år. Pojkarnas resultat har förbättrats och flickornas resultat är relativt oförändrade. Personaltätheten i förskolan har sjunkit något mot föregående år och ligger något under snittet i förhållande till jämförbara kommuner. Genom insynsbesök får utbildningskontoret en uppfattning om verksamhetens innehåll och kvalitet. Speciellt har noterats att matematik och naturvetenskap synliggörs alltmer i förskolans arbete.
Nämndens bedömning är att målet delvis är uppnått.
I grundskolan ska genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, över tid, öka på varje skola.
Meritvärdet för Linköpings kommunala skolor ökar till
212,3. Resultatet är det bästa någonsin för Linköpings
Meritvärde 2009-2014
kommunala skolor (mätningarna startade nationellt år
Flickor
Pojkar
2001).
Både pojkar och flickor ökar sitt meritvärde. Av de 13
kommunala högstadieskolorna höjer 11 sina meritvärden
relativt kraftigt medan två minskar sina värden något.
Meritvärdet skiljer sig åt mellan skolorna, men minst lika
intressant är att konstatera spridningen av meritvärden
inom respektive skola.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
217,7
214,4
220,7
219,1
221,2
222,7
194,0
198,1
196,9
196,4
203,6
202,9
Båda
könen
205,1
206,1
208,7
207,4
211,9
212,3
Nämndens bedömning är att målet är uppnått.
Alla elever ska uppnå minst nivå för godtagbara kunskapskrav i årskurs 6 och 9 i grundsärskolan och i årskurs 9 för elever som går inriktning träningsskola
Uppföljning sker bland annat genom barn- och ungdoms ledningsgrupp, rektorsnätverk, kvalitetskoordinatorer, metodstöd, internkontroll samt attitydundersökning. Betyg ges bara på begäran av vårdnadshavare. Någon relevant betygsstatistik kan därför inte ges.
Hösten 2013 genomfördes insynsbesök i grundsärskolorna. Under 2015 planeras en uppföljning av insynsbesöken genom fokusintervjuer med särskolans rektorer.
22
Fritidshemmet ska främja elevernas allsidiga utveckling och lärande samt erbjuda en varierad
verksamhet
Attitydundersökningen 2014 visar på ett gott resultat. Insynsbesöken på fritidshem ger stöd för bedömningen att måluppfyllelsen är god avseende alla elevers upplevelse av trygghet och trivsel på fritidshemmet. Under 2014 har en uppföljning av insynsbesöken skett genom fokusintervjuer med en grupp rektorer. Fokusintervjuerna har synliggjort och förtydligat det omfattande utvecklingsarbete som skett och sker
i verksamheten för ökad och förbättrad samverkan mellan de lägre årskurserna och fritidsverksamheten.
Utifrån de nya allmänna råden som trädde ikraft 2014 och nu införs på olika sätt i verksamheten planeras
insynsbesök under 2016.
Ungdomarna ska vara nöjda med fritidsverksamheten 10-16 år. Verksamheten ska stödja barnen och ungdomarna i att själva utveckla en meningsfull fritid
Den största delen av ungdomarna är nöjda med det utbud som finns och drygt 80 % svarar positivt på frågan i attitydundersökningen. När det gäller satsning på ungdomar över 16 år har resurser tillförts inför
sommaren 2014 och en ny mötesplats har öppnat i Ryd i samverkan med Stångåstaden och en lokal ungdomsförening. Under sommaren 2014 har en mängd olika aktiviteter genomförts av både kommunen och
föreningslivet i flera stadsdelar. Omfattningen har varit större än tidigare år.
Lokaler
Antalet barn i åldrarna 1-5 år har ökat, och ökar stadigt. Enligt kommunens befolkningsprognos uppgår
ökningen till cirka 700 barn under kommande 4-årsperiod och med cirka 1 300 barn under perioden 20142022.
För att möta behovet och för att växla över från små förskoleenheter till större enheter behöver cirka 350
nya förskoleplatser tillkomma per år. Sex nya förskolor samt två utbyggda förskolor har öppnats under
året. Totalt har verksamheten utökats med 365 förskoleplatser.
Grundskolan ökar med cirka 2 000 elever fram till
år 2017 och med ytterligare cirka 2 000 elever fram
till år 2022. Därför behöver 500 nya skolplatser
skapas per år under den kommande 8-års perioden.
Elevers önskemål om skola innebär att nya, och
mer centralt belägna 7-9 skolor behöver skapas.
Nya skolplatser skapas genom modernisering och
utbyggnad av befintliga skolor samt byggnation av
nya skolor.
Personal, rekrytering och kompetensutveckling
Det fanns drygt 4000 månadsavlönade medarbetare inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter i
slutet av 2014. Skolan som helhet har ett stort rekryteringsbehov både utifrån pensionsavgångar, övriga
avgångar och ökande barnkullar. Pensionsavgångarna gällande förskollärare, speciallärare och specialpedagoger bör särskilt noteras, då dessa yrkeskategorier redan är mycket svårrekryterade.
Den kompetensutveckling som skett syftar till att höja grundutbildningen. Bland annat har lärarlyftet,
förskolelyftet och rektorsprogrammet varit prioriterade.
23
Rekryteringen av personal, i synnerhet lärare, behöver prioriteras de kommande åren. Fram till 2022 beräknas elevantalet öka med 4000 elever. Det gör att det behövs 320 fler lärare för att personaltätheten ska
bibehållas enligt nuvarande nivå i grundskolan, pensionsavgångar ej inräknade.
Vidare kommer bristen på lärare inom vissa ämnen, till exempel matematik och naturvetenskap att vara
stor.
Bildningsnämnden
Andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra
år ska öka för både flickor och pojkar.
Andel elever (%) i Linköping som fullföljt
gymnasieskolan inom 4 år
Kommunala gymnasieskolor
2014
79
-
Totalt
Flickor
Pojkar
2013
80
84
76
2012
78
82
74
Andelen elever som gått från introduktionsprogram till nationellt program har ökat. Dessutom har de
kommunala skolorna nu en gemensam rutin för att följa upp frånvaron.
Trots en positiv utveckling är målet inte uppnått för elever i kommunala gymnasieskolor. Om det är
uppnått för något av könen under 2014 går inte att bedöma eftersom denna statistik ännu inte finns
tillgänglig.
Fullföljd utbildning inom fyra år i kommunala gymnasieskolor
90
2012
2013
2014
85
80
75
70
65
60
Jämfört med liknande kommuner har Linköping en relativt hög andel elever som fullföljt gymnasieskolan
inom fyra år. År 2014 var det bara två av de jämförda kommunerna som hade högre resultat än
Linköping. Nyckeltalet för 2014 innehåller både elever från GY11 (de som fullföljt inom tre år) och
elever från den tidigare gymnasieskolan (de som fullföljt inom fyra år). Jämförelse med tidigare år är
därför inte helt relevant men visar ändå att andelen som fullföljt i de flesta kommuner har stagnerat eller
sjunkit efter införandet av GY11.
Den genomsnittliga betygspoängen i gymnasieskolan ska öka för både flickor och pojkar.
Genomsnittlig betygspoäng i Linköping
Totalt
Flickor
Pojkar
Kommunala gymnasieskolor
2014
2013
2012
14,7
-
24
14,5
15,1
13,7
14,5
15,1
13,8
Samtliga gymnasieskolor
2014
2013
2012
14,5
-
14,3
15,0
13,5
14,1
14,9
13,2
Den genomsnittliga betygspoängen har ökat. Dock har målet (14,3) inte uppnåtts för elever på
yrkesprogram. Könsuppdelad statistik för 2014 finns ännu inte tillgänglig.
Total kostnad/elev i gymnasieskolan 2011-2013
(Källa: SIRIS Skolverket)
2011
120 000
2012
2013
110 000
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
Diagrammet visar att den totala kostnaden per elev i gymnasieskolan i Linköping under 2013 var relativt
låg. Den totala kostnaden/elev i Linköping har varit relativt konstant under perioden 2011 – 2013 i
motsats till jämförbara kommuner där kostnaden per elev har ökat mer än i Linköping under samma
period. Jämförbara siffror för 2014 finns ännu inte tillgängliga.
Arbetsmarknad
Öka andelen kvinnor och män som genom bildningsnämndens insatser går till egenförsörjning
Andelen som gått till egenförsörjning efter insats på Jobb- och kunskapstorget har inte ökat jämfört med
förra året. Antalet avslutade ärenden har fortsatt minska. Till en del kan detta förklaras med att färre
personer som står nära arbetsmarknaden återfinns bland försörjningsstödstagare jämfört med tidigare år.
Gymnasiesärskola
Antalet elever inom gymnasiesärskolan har minskat i Linköpings kommun. Det beror både på den
demografiska utvecklingen och på en skärpt lagstiftning vad gäller utredningar, som bara ger elever med
utvecklingsstörning rätt att gå i gymnasiesärskolan. Under år 2013 påbörjades införandet av gymnasiesärskolereformen, Gysär 13, med en ökad valfrihet för eleven och ett förändrat programutbud. Till och
med 2017 kommer gymnasiesärskolan att ha dubbla system. Färre elever, ökade valmöjligheter och
dubbla system ökar kostnaden.
Vuxenutbildning
Alla som ansökt om utbildning i allmänna ämnen i Linköping har antagits. Linköpingsbor kan även söka
utbildningar i andra kommuner. Bristen på utbildningar runt om i landet har gjort att alla inte fått den
utbildning de sökt. Detta gäller framförallt de som sökt yrkesutbildning i annan kommun.
Fristående och upphandlad verksamhet
Under år 2014 fanns 12 fristående gymnasieskolor i Linköping. Andelen folkbokförda elever som valt
fristående gymnasieskola är lägre och har stagnerat kring cirka 26 % från 2011.
Inom vuxenutbildningen svarar tre kommunala anordnare för 35 % av den gymnasiala vuxenutbildningen
och 65 % utförs av åtta externa anordnare. Verksamheten bedrivs med bildningsnämnden som huvudman.
Genom fördelningen mellan upphandlad och kommunal verksamhet skapas flexibilitet och minskad ekonomisk risk. Genom de kommunala rektorerna ges möjlighet till samordning och utveckling av den totala
vuxenutbildningen i Linköpings kommun.
25
Hälften av de kommunala arbetsmarknadsinsatserna har varit upphandlade med leverantörer från den
idéburna sektorn. Användningen av externa leverantörer är en förutsättning för flexibilitet och individanpassning.
Kultur- och fritidsnämnden
Årets idrottskommun 2015.
Linköpings kommun erhöll under 2014 en andraplats på rankinglistan, vilket innebär en förbättring med
tre placeringar i jämförelse med 2013. Förutsättningarna för måluppfyllelse 2015 bedöms därför som
goda.
Ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud.
Nämnden har mot bakgrund av resultatet från kulturvaneundersökningen satsat på innovativ och experimentell kultur. Bland annat har nämnden anordnat konstutställningar och dansföreställningar med innovativt och experimentellt inslag. Vidare har bidrag beviljats till produktioner och arrangemang som bidrar
till variation och bredd i kulturutbudet. Nämndens resultatenheter har under året tilldelats extra medel för
att arbeta med ett mer innovativt och experimentellt kulturutbud.
Alla som bor och verkar i Linköping ska erbjudas lättillgänglig information om kultur och fritid på
kommunens hemsida.
Trots utökad kommunikatörstjänst och flera pågående aktiviteter uppnår inte nämnden en procentandel
om minst 90 % utifrån Sveriges Kommuners och Landstings kriterier i rapporten ”Information till alla?”.
Pågående utvecklingsarbete med webben kommer dock på sikt medföra förbättrad struktur och innehåll
samt ökad service på webben.
Kvalitetsuppföljning och måluppfyllelse
Nämnden arbetar systematiskt med kvalitetsuppföljning. En verksamhetsuppföljningsplan finns som revideras inför varje kommande verksamhetsår. Nämnden har dessutom ett väl fungerade internkontrollarbete
som ständigt utvecklas.
Nämndens måluppfyllelse för dess verksamhetsområden är relativt god oavsett om verksamheten bedrivs
inom nämndens regi eller om den bedrivs av uppdragsföretag. Samtliga verksamhetsområden med undantag av kulturmiljövård, föreningsstöd och biblioteket bedöms ha uppnått målen. För nämnda verksamheter bedöms målet delvis vara uppnått.
Uppdragsföretag, ekonomi och händelser av väsentlig betydelse
Cirka 45 % av nämndens budget avser externa utförare/uppdragsföretag (inklusive hyreskostnad). Nämndens resultatenheter avser cirka 31 % av nämndens budget. Resterande avser nämndens egen verksamhet.
Föreningsstöd
Under 2014 bestod andelen aktiva föreningsmedlemmar av 43 % flickor och 57 % pojkar.
Bokslut
Bokslut
Bokslut
Bokslut
Föreningsstöd
2014
2013
2012
2011
Antal bidragsberättigade medlemmar 7-20 år
- varav andel flickor/år
- varav andel pojkar/år
Antal deltagartillfällen för medlemmar 7-20 år
- varav andel flickor/år
- varav andel pojkar/år
19 611
43 %
57 %
751 076
38 %
62 %
26
22 850
45 %
55 %
763 150
40 %
60 %
22 350
45 %
55 %
790 200
41 %
59 %
24 700
43 %
57 %
763 200
40 %
60 %
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnadsnämnden
För 2014 bedöms 11 (52 %) av nämndens 21 mål vara helt uppnådda, 5 (24 %) delvis uppnådda,
3 (14 %) inte uppnådda. För två av målen (10 %) saknas mätningar och andra underlag för att bedöma graden av måluppfyllelse.
Graden av måluppfyllelse har för många av målen mätts genom en medborgarenkät hösten 2014.
Enkäten gick ut till 1 000 kommuninvånare i åldern 16 -79 år. Svarsfrekvensen var 45 %, att
jämföra med 47 % år 2013, och 43 % år 2012.
Nämnden och dess verksamheter ska stärka demokratin och inflytandet genom god information,
dialog och samverkan med medborgarna, den idéburna sektorn och andra intressenter.
Av medborgarna som svarade på nämndens enkät var 78 % nöjda med nämndens information
och 76 % med tillfällena till dialog och samverkan med nämnden. Detta överstiger klart de 65 %
som målindikatorn angav för att målet skulle vara helt uppfyllt.
Målet är uppnått.
I kommunen ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd mark för bostäder, verksamheter
och handel.
Under 2014 har detaljplaner antagits för cirka 730 bostäder. Sammanlagt uppgår planreserven till
över 4 000 bostäder. Planberedskapen på två års normalproduktion överstiger således det behov
på 1 000-1 400 bostäder som gällde 2014.
Kommunen har en markreserv för verksamheter (industri, kontor och handel) på cirka 132,5 hektar, varav 116 hektar för industri och kontor och 16,5 hektar för handel. Därutöver finns över 5
hektar, troligen närmare 10 hektar planlagd mark enbart för handel som är i privat ägo. Därutöver kan det finnas ytterligare byggrätter för handel i de handelsfastigheter som inte fullt ut utnyttjat sin byggrätt enligt detaljplanerna. Kommunen uppfyller målets krav på minst 50 hektar i markreserv för industri och kontor, och minst 20 hektar för handel.
Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum.
Av de som svarat på nämndens medborgarenkät uppger 90 % att de är nöjda med innerstadens
attraktivitet och 85 % är nöjda med dess tillgänglighet. Målet var att minst 65 % skulle vara
nöjda.
Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön är trygg och säker.
För att målet ska vara uppfyllt ska minst 65 % av medborgarna uppleva den offentliga miljön
som trygg kvällstid. I nämndens målenkät svarade 83 % att de var trygga i sitt bostadsområde
kvällstid, 70 % att de var trygga på innerstadens gator och torg, och 53 % i de centrala parkerna.
Målet är delvis uppnått.
27
Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar har bra skötsel
och underhåll.
Cirka 88 % är nöjda med renhållningen, 71 % med snöröjning och halkbekämpning, och 67 %
med standarden. Målet var att minst 87 % skulle vara nöjda.
Målet är delvis uppnått.
Medborgarna ska uppleva att kommunens parker och grönområden har bra skötsel och underhåll, samt utvecklas för att ge bättre möjligheter till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser.
Minst 75 % av medborgarna ska vara nöjda med kommunens skötsel och underhåll. I medborgarenkäten 2014 uppgav över 85 % av de svarande att de var nöjda med parkskötseln och över
90 % att de var nöjda med parkernas attraktivitet.
Kommunens ska utveckla ett trafiksystem som bidrar till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö
med goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivtrafik.
Den resvaneundersökning som genomfördes 2014 visar att såväl cykel- som kollektivtrafikens
andelar har minskat av det totala resandet, medan bilresornas andel har ökat.
Målet är inte uppnått.
Den allmänna kollektivtrafiken ska upplevas snabb och attraktiv.
Cirka 80 % av de som svarat på nämnden medborgarenkät anser att kollektivtrafiken är snabb,
och 85 % att den är attraktiv. Målet var att 65 % skulle vara nöjda.
28
Kommunens personal 2014
Antal anställda och årsarbetare
En årsarbetare är som regel en heltidstjänst på fyrtio timmar per vecka och måttet för ett årsarbete är
1 700 timmar 4. Antal årsarbeten visar hur mycket arbetstid som finns till förfogande. Under mätperioden har antalet årsarbetare ökat med 296 till 7 356 årsarbeten. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 94 %. Sysselsättningsgraden är 96 % för män och 94 % för kvinnor.
Antal tillsvidare- och visstidsanställningar
Kategori
Tillsvidareanställda
5
Därav heltid
deltid
Visstidsanställda
2013
2014 Förändring
7 017
7 152
135
5 364
5 552
188
1 653
1 600
-53
430
593
163
253
364
111
177
229
52
7 477
7 745
298
6
Därav heltid
deltid
Totalt antal medarbetare
Årets personalökning förklaras bland annat med volymökningar inom grund- och förskola. Behörighetsreglerna i skollagen har lett till att det framförallt är antalet visstidsanställningar som har ökat.
Inom kommunens utförarverksamhet, Leanlink, ökar antalet medarbetare främst på grund av övertagande av hemsjukvården men även verksamhetsövergångar från alternativa utförare och uppstart av nya
boenden inom Råd och stöd.
Kommunen har 780 medarbetare med en utomnordisk bakgrund 7, vilket motsvarar 10,1 % av samtliga
anställda 8.
Personalrörlighet
Under året har 332 personer externrekryterats till en tillsvidareanställning i kommunen. Samtidigt har
512 personer avslutat sin tillsvidareanställning och lämnat kommunen. Det ger en personalomsättning
på 4,6 % (2,7 %). Av de personer som lämnat kommunen har 149 personer (166) gjort det med pension.
Andel per avgångsorsak av totala antalet avgångar från tillsvidare anställning.
Annan orsak
7%
Avgång med ålderspension
34%
Avgång till annan arbetsgivare
58%
Avgång med sjukersättning
1%
0%
10%
20%
30%
40%
4
50%
60%
70%
Sveriges kommuner och Landstings definition av årsarbete.
Tillsvidareanställning innebär att anställningen inte har något slutdatum.
6 Visstidsanställning innebär att anställningen är tidsbegränsad.
7 Uppgifter från SCB. Definition personen född utom norden eller att båda föräldrarna är födda utom norden.
8 Tillsvidare- eller visstidsanställda.
5
29
Semesterdagar
Personalens innestående semester uppgick i december till 70 214 dagar, eller 9 dagar per anställd. Jämfört med 2013 har antalet semesterdagar ökat med 304 dagar.
Timanställd personal, övertid och fyllnadstid
Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som
under året vid ett eller flera tillfällen arbetat i kommunen. Deras sammanlagda arbetade tid uppgår till
drygt 1,25 miljoner timmar, vilket motsvarar cirka 739 årsarbeten. Det är en ökning med 73 årsarbeten
jämfört med 2013.
Under 2014 har 170 mkr i utbetalats i timlön, vilket är en ökning med 13 mkr jämfört med 2013. Under
perioden har arbete med fyllnadstid ökat med 1 985 timmar. Övertidsuttaget har totalt sett ökat med
5 240 timmar.
Förändring av utförda timmar i form av övertid eller fyllnadstid.
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Fyllnadstid
Åldersstruktur
Enkel övertid
Kval. övertid
Medelåldern för kommunanställda är 46 år. Åldersstrukturen för tillsvidareanställd är jämförbar med
tidigare år vilket innebär att 59 % av den tillsvidareanställda personalen återfinns i intervallet 40-59 år.
Utbetalda löner och arvoden
De totala personalkostnaderna uppgår till 3 785 mnkr, vilket är en ökning med 5,4 % från 2013. Det är
främst kostnader för sociala avgifter och direkta personalkostnader som påverkar den totala kostnadsbilden.
Sjukfrånvaro
För att beskriva hur sjukfrånvaron förändras i organisationen används huvudsakligen två nycklar; sjukfrånvaro i timmar och den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron, det vill säga sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga medarbetare.
Nettoförändring av sjukfrånvarotimmar i olika intervall
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Dag 1-14
Dag 15 - 59
Dag 60 -
Sjukfrånvaron har ökat med drygt 83 000 timmar under 2014. Samtliga intervall redovisar en ökning
men med varierat innehåll. Korttidssjukfrånvaron visar en nettoökning där sjukfrånvaron dag 1 (karensdag) ökar medan sjukfrånvaron i sjuklöneperioden (dag 2-14) minskar med cirka 800 timmar. Det är i
huvudsak långtidssjukfrånvaron (dag 60-) och särskilt frånvaron längre än 90 dagar som har ökat. De
bakomliggande orsakerna till förändringen inom intervall dag 60- behöver analyseras ytterligare.
30
Tabellen nedan visar den obligatoriska sjukredovisningen i procent av de anställdas sammanlagda planerade arbetstid fördelat på ålder och kön. Även långtidsfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron
redovisas.
Obligatorisk sjukredovisning, %
2014
2013
2012
2011
9
5,3
4,8
4,8
4,4
4,4
5,0
5,3
Total sjukfrånvaro
- varav långtidssjukfrånvaro
10
2010 2009
2008
48,0
44,2
43,5
44,5
47,6
51,0
58,2
Sjukfrånvaro för kvinnor
5,7
5,1
5,2
4,7
4,7
5,5
5,8
Sjukfrånvaro för män
3,9
3,5
3,4
3,5
3,4
3,4
3,7
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre
4,0
3,5
3,4
3,2
2,7
4,3
3,1
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år
4,6
4,4
4,4
4,2
4,1
4,5
5,0
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre
6,0
5,5
5,6
5,1
5,2
5,7
6,2
Sedan införandet av den lagreglerade redovisningen av sjukfrånvaron har Linköpings kommun redovisat
förbättringar varje år fram till 2012. Den totala sjukfrånvaron är 5,3 %, vilket är en försämring med 0,5
procentenheter jämfört med 2013.
En ökad sjukfrånvaro återfinns bland flera jämförbara kommuner. Tabellen nedan redovisar total sjukfrånvaro för några kommuner åren 2011-2014. Variationen av värdet för total sjukfrånvaro mellan kommunerna är 1,4 procentenheter.
Total sjukfrånvaro i några jämförbara kommuner
8,0
7,0
6,0
5,0
5,6
6,4
6,7
6,1
5,3
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
9
Örebro
Jönköping
2011
Linköping
2012
2013
Västerås
2014
Borås
Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga medarbetare.
Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
10
31
Finansiell analys
Den finansiella analysen utgår från den så kallade RK-modellen 11. Modellen bygger på fyra aspekter,
resultat, kontroll, kapacitet och risk, som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens ekonomi
ska bedömas. Genom att analysera dessa olika aspekter identifieras kommunens finansiella styrkor och
svagheter.
Resultat
Kommunens omsättning uppgick till 8,3 miljarder kronor för år 2014. Resultatet blev plus 296 mnkr,
vilket motsvarar 3,5 % av omsättningen. Resultatet är 462 mnkr bättre än budget, vilket beror på att det i
budgeten fanns ett beräknat underskott på 166 mnkr.
I kommunens resultat redovisas samtliga pensionsåtaganden enligt den så kallade fullkostnadsmodellen.
För att resultatet ska bli jämförbart med andra kommuner måste det justeras för pensionsredovisningen.
Eftersom den del av pensionsskulden som är intjänad före 1998 nu sjunker innebär det att kommunens
resultat kommer att försämras vid en sådan justering. Linköpings resultat blir efter justeringen plus 194
mnkr.
Ett antal olika poster av engångskaraktär, så kallade jämförelsestörande poster, har förbättrat årets resultat med 75 mnkr. Därutöver har rabatter och vinster vid försäljning av finansiella omsättningstillgångar
påverkat årets resultat med 205 mnkr.
Balanskravsutredning
Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter
ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa
resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast
följande tre åren. Vid avstämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade
förluster med i resultatet.
Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet av ett negativt balanskravsresultat ska ske.
Kommunen har ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 281 mnkr och inget balanskravsresultat som behöver återställas. Sedan lagen infördes år 2000 har kommunen inte behövt återställa något negativt balanskravsresultat.
Balanskravsutredning, mnkr
Årets resultat
Samtliga realisationsvinster
Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet
Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet
Orealiserade förluster i värdepapper
Återföring av orealiserade förluster i värdepapper
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
Medel till resultatutjämningsreserv
Medel från resultatutjämningsreserv
Årets balanskravsresultat
Synnerliga skäl:
Medel till övriga markeringar
Medel från övriga markeringar
Sänkt diskonteringsränta för pensionsskuldsberäkning
Årets balanskravsresultat efter synnerliga skäl
Balanskravsresultat att återställa
2014
2013
296
-15
0
0
0
0
281
0
0
281
611
-17
0
0
0
0
594
0
0
594
-155
196
322
-317
51
44
372
0
0
11 RK-modellen är en modell för finansiell bedömning som har utvecklats inom Kommunforskning i Västsverige (KFI) och som
bygger på fyra olika aspekter vid finansiell bedömning; Resultat-Kapacitet, Risk-Kontroll.
32
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster är större poster av engångskaraktär som särskilt bör beaktas vid jämförelser
av resultatet mellan olika år. Som jämförelsestörande poster räknas också återkommande poster som varierar stort mellan åren, till exempel kostnader och intäkter för exploatering och realisationsvinster vid
försäljning av anläggningstillgångar. Jämförelsestörande poster redovisas på särskilda rader i resultaträkningen, både bland verksamhetens nettokostnader och som finansiella poster. Av noterna 3 och 9 till
resultaträkningen framgår vilka poster som redovisas som jämförelsestörande.
Vinster och förluster vid försäljningar av finansiella placeringar betraktas inte av Linköpings kommun
som jämförelsestörande poster.
Verksamhetens kostnader och intäkter
Diagrammet nedan visar kommunens kostnader respektive intäkter fördelat på olika kostnads-/intäktsslag.
Årets kostnader 2014
Övriga bidrag och
transfereringar 2%
Övriga kostnader 2% Avskrivningar
2%
Finansiella kostnader
0%
Ekonomiskt bistånd 3%
Hyror och övriga
fastighetskostnader
11%
Personalkostnader
inkl soc avgifter
43%
Främmande tjänster
8%
Köp av verksamheter
och entreprenader
26%
Material
3%
Årets Intäkter 2014
Finansiella intäkter 4 %
Övriga intäkter 3 %
Försäljning av verksamhet, 2 %
Riktade Statsbidrag
mm 6%
Hyror och arrenden 3 %
Taxor och avgifter 3%
Försäljningsintäkter 1%
Fastighetsavgift 2%
Skatteintäkter
66%
Gen statsbidrag o
utjämning
10%
För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen
i form av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag under en tidsperiod. För att inte tillfälliga kostnader
eller intäkter ska påverka jämförelserna har jämförelsestörande poster rensats i nedanstående diagram.
Skatte- och nettokostnadsutvecklingen
Förändring i procent
Nettokostnadsutveckling 12
Skatteintäktsutveckling 13
12
13
2014
2013
2012
5,6
4,5
2,8
4,7
0,1
0,0
Verksamhetens nettokostnad, exklusive jämförelsestörande poster
Skatteintäkter inklusive skatteutjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgift
33
Verksamhetens nettokostnader uppgick till 6 932 mnkr vilket är en ökning med 604 mnkr (9,5 %) jämfört med bokslut 2013, exklusive jämförelsestörande poster är ökningen istället 369 mnkr (5,6 %). Ökningen förklaras bland annat av stora ianspråktaganden av markeringar (196 mnkr) samt skatteväxling
för hemsjukvården.
Finansieringen i form av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag ökade med 299 mnkr (4,5 %). Finansnettot var 11 mnkr (3,2 %) lägre än förra året.
Trots att nettokostnaderna ökat mer än finansieringen blev årets resultat ändå positivt (+296 mnkr). Det
beror på att förra årets resultat (+611 mnkr) var så stort att resultatet i år blir positivt trots att verksamhetens kostnader ökar mer än finansieringen i form av bland annat skatteintäkter. Om nettokostnaderna
under en längre period ökar snabbare än finansieringen kommer detta däremot att leda till framtida underskott.
Avskrivningarnas andel av verksamhetens nettokostnader uppgick till 1,9 % för 2014 vilket är oförändrat jämfört med 2013.
Driftkostnadsandel
För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt att det finns en balans mellan intäkter och kostnader. Ett mått på en sådan balans är driftkostnadsandelen. Den innebär att samtliga
löpande kostnader relateras till skatteintäkterna. Om en driftkostnadsandel under 100 % redovisas, så
har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Generellt brukar en driftkostnadsandel på 97-98 % betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom de flesta kommuner då klarar att över en längre tidsperiod finansiera sina investeringar.
I Linköping brukar vi relatera verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster till
skatteintäkter och finansnetto, eftersom kommunens finansnetto är positivt. Intäkterna från de finansiella placeringarna bidrar därigenom till att finansiera kommunens verksamhet.
Driftkostnadsandel, %
2014
2013
2012
95,1
1,9
96,9
93,3
1,8
95,0
95,8
1,7
97,5
Verksamhetens nettokostnader
Avskrivningar
Driftkostnadsandel
Exploateringsverksamhet
Med exploatering avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa mark för att kunna bygga
bostäder, affärer, kontor eller industrier.
Kommunens exploateringsverksamhet är uppdelad i bostadsexploatering och verksamhetsexploatering.
Under 2013 infördes en ny redovisningsprincip som innebär att inkomster bokförs löpande i takt med att
tomterna säljs. Samtidigt bokförs matchande kostnader. Under 2014 bokfördes exploateringsinkomster
på sammanlagt 218 mnkr och kostnader på 146 mnkr, vilket gav ett överskott för exploateringsverksamheten på 72 mnkr.
Investeringar
Nettoinvesteringarna uppgår till 253 mnkr jämfört med budgeterade 320 mnkr. Investeringsbidragen
uppgår till 120 mnkr. Föregående år uppgick nettoinvesteringarna till 181 mnkr. Av investeringarna svarar investeringar i infrastruktur för 166 mnkr, resterande investeringar avser i huvudsak inventarier.
Planenliga avskrivningar uppgick till 129 mnkr vilket innebär att investeringarna överstiger årets avskrivningar med 195 mnkr.
34
Nettoinvesteringar och avskrivningar, (mnkr)
Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Som framgår av diagrammet ökar avskrivningskostnaderna successivt, vilket innebär att de kommer att ianspråkta en allt
större del av budgetutrymmet framöver.
mnkr
350
300
250
200
Investeringar
Avskrivningar
150
100
50
0
2010
2011
2012
2013
2014
Nedan redovisas de planenliga avskrivningarnas andel av nettokostnaderna, exklusive jämförelsestörande poster för de senaste fem åren.
Avskrivningarnas andel av nettokostnaderna i %
2014
2013
2012
2011
2010
1,9
1,9
1,7
1,4
1,3
Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag samt självfinansieringsgrad
När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå ett tillräckligt överskott för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel, årets resultat och avskrivningar. Detta kallas för självfinansieringsgraden. Om självfinansieringsgraden understiger 100 % innebär det att kommunen antingen
måste minska sin likviditet eller låna till investeringarna.
År
Nettoinvestering, mnkr
Andel av skatteintäkter 14, %
Självfinansieringsgrad
2014
2013
2012
2011
2010
253
181
220
299
199
3,7
2,7
3,5
4,7
3,3
168,0
405,5
229,5
37,5
162,8
Den försämrade självfinansieringsgraden under 2011 berodde på ett sämre resultat och en ökad investeringsvolym under det året. Under perioden 2012-2014 har nettoinvesteringarna minskat och resultaten
förbättrats vilket ökat självfinansieringsgraden och förbättrat likviditeten.
Självfinansieringsgraden uppgick till 168 % för 2014. Det innebar att investeringarna kunde finansieras
med årets resultat och avskrivningar vilket stärker kommunens finansiella handlingsberedskap inför
framtiden.
Pågående projekt
Pågående projekt är sådana investeringar som inte har blivit slutförda och aktiverade. Det innebär att
avskrivningar och intern ränta inte beräknas för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgår per sista december till 298 mnkr, jämfört med 222 mnkr föregående år.
14
Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift
35
Nedan redovisas de tio största investeringsprojekten under 2014.
Projekt, belopp mnkr
Utgifter Inkomster
Bo 2017, Etapp 1, inkl parkstråk Östra Valla
Ullstämma Harvestad, Fotbollsplaner
Djurgården, Kanalgatan
Torgyta vid Näringslivets hus
Bo 2017, Etapp 2, Östra Valla
Stångån, GC-väg Motorbåtshamn-segelbåtshamn
Hamngatan, delen Tullbron-Drottningbron
Ombyggnad Repslagaregatan
Östra Länken
Garnisonen, Infanterivägen-Artillerigatan
38
14
11
10
9
9
8
7
7
6
Netto
-1
-14
-11
-5
0
0
0
-2
-10
-6
37
0
0
5
9
9
8
5
-3
0
Kontroll
Budgetavvikelser
En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet.
Samtliga nämnder utom omsorgsnämnden redovisar överskott jämfört med budget och flera nämnder
redovisar förhållandevis stora överskott. Den samlade budgetavvikelsen för nämnderna uppgick till
175 mnkr vilket motsvarar 2,4 % av deras samlade budget. Delar av överskottet avser engångsposter.
Att budgetavvikelsen och resultatet inte är lika beror på att det budgeterade resultatet var minus
166 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar.
Fördelning av 2014 års budgetavvikelse
Belopp mnkr
Bokslut
2014
Prognos
oktober
Prognos
augusti
Prognos
april
175
72
130
11
-3
76
462
296
60
82
130
61
19
68
421
263
34
94
98
61
30
57
374
214
14
92
71
49
25
98
348
231
Nämndernas budgetavvikelse exkl. exploatering
Exploateringsverksamheten
Resurs- och reservmedel, intern ränta
Pensionsenheten inklusive finans
Skatteintäkter
Finansnetto exkl. pensionsenheten och nämnder
Summa budgetavvikelse 15
Årets resultat
Prognoser
Linköpings kommun upprättar tre delårsrapporter per år, per den 30 april, per den 31 augusti och per
den 31 oktober. Delårsrapporterna innehåller också prognoser av utfallet för innevarande år. Det är viktigt att dessa hamnar så nära det verkliga utfallet som möjligt, eftersom det kan komma att vidtas ekonomiska åtgärder beroende på hur utfallet förväntas bli. Som framgår ovan har prognoserna förändrats under året. Det samlade resultatet har inte förändrats så mycket under året men nämndernas överskott har
ökat kraftigt, främst mellan oktoberuppföljningen och bokslutet.
Prognoserna för resurs- och reservmedel har också förändrats under året. Cirka 100 mnkr av överskottet
avser reserv för pris, lön och demografi och beror till stor del på att nämnderna återlämnat 30 mnkr vid
årets slut på grund av färre barn, elever och hemtjänsttimmar än budgeterat. Den centrala reserven för
demografi om 50 mnkr behövde därmed inte användas. Dessutom fanns det reservmedel för nytillkommen verksamhet som inte behövde tas i anspråk på grund av förseningar.
Budgeten för skatteintäkter fastställdes av kommunstyrelsen den 11 februari och grundade sig på SKL:s
då aktuella prognos. Avvikelsen mot budget är marginell, minus 3 mnkr.
15
Budgeterat resultat = minus 166 mnkr
36
Finansnetto
Finansnettot uppgick för 2014 till plus 318 mnkr vilket är 109 mnkr bättre än budgeterat. Om pensionsenheten och nämndernas del av finansnettot räknas bort uppgick överskottet jämfört med budget istället
till 76 mnkr.
Budgetavvikelse
Belopp mnkr
Utdelning från Linköpings Stadshus
De långsiktiga placeringarna, främst vinster
Pensionsmedelsplaceringar
Räntor kommunens övriga placeringar
Pensionsenheten (ränteuppräkning)
Nämndernas vinster vid försäljningar
Summa
-64
78
58
4
24
8
109
Utdelningen från Linköpings Stadshus är budgeterad till 64 mnkr men beräknas i prognosen till noll för
2014. Det beror dels på att modellen för avtalsersättning till Linköping City Airport (LCA) förändrats
och dels på att den resterande utdelningen om 32 mnkr skjuts till kommande år. Den totala kostnaden
för Linköpings kommun för ersättningen till LCA kommer att vara oförändrad och de lägre finansiella
intäkterna motsvaras av ett överskott under kommunstyrelsen för ersättning till LCA.
Den största avvikelsen avser de långsiktiga placeringarna, plus 78 mnkr, och beror främst på vinster vid
försäljning av globala aktier enligt beslutad omstrukturering.
Även pensionsmedelsplaceringarna visar överskott med 58 mnkr som till största delen beror på vinster
vid försäljning av aktier.
Enligt pensionsskuldsprognosen från kommunens pensionsadministratör i augusti 2014 beräknas kostnaden för ränteuppräkningen av pensionsskulden bli 24 mnkr lägre än budgeterat vilket innebär ett överskott jämfört med budget.
Budgetavvikelse för nämnderna
Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige
har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att
uppnå god ekonomisk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budgeten. Nämndernas budgetavvikelse uppgick till 175 mnkr vilket motsvarar
2,4 % av deras samlade budget.
I kommunstyrelsens överskott ingår 32 mnkr som motsvaras av lägre finansiella intäkter.
I tabellen nedan redovisas de olika nämndernas prognostiserade budgetavvikelser.
Budgetavvikelser 2014
Belopp mnkr
Omsorgsnämnden
Utförarstyrelsen
Socialnämnden
Äldrenämnden
Bildningsnämnden
Kommunstyrelsen
Övriga nämnder och styrelser
Summa nämndernas verksamheter
Bokslut
2014
Prognos
oktober
Prognos
augusti
Prognos
april
-19
1
2
17
23
39
41
55
16
175
-33
-6
-3
13
11
18
32
19
9
60
-30
-8
-4
13
10
18
16
15
4
34
-27
-11
-1
5
3
0
4
41
1
15
37
Kapacitet
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av
tillgångarna som finansierats med egna medel. Om soliditeten är hög har tillgångarna till stor del finansierats med egna medel och lånefinansieringen är låg. De faktorer som påverkar soliditeten är dels årets
resultat och dels hur tillgångar och skulder förändrats under året.
Jämfört med de flesta andra kommuner har Linköpings kommun en hög soliditet. Det är ofta svårt att
jämföra soliditeten mellan olika organisationer. Däremot kan det vara intressant att följa soliditeten
inom en organisation över tid. Linköpings soliditet har under 2014 ökat från 59 % till 62 %.
Linköpings soliditet påverkas också negativt av att kommunen bokför pensionsskulden enligt fullkostnadsmodellen. Om balansräkningen rensas för den del av pensionsskulden som är intjänad före 1998
blir soliditeten istället 79 %.
Soliditet, %
Soliditet
exkl. pensionsskuld intjänad före 1998
2014
2013
2012
2011
2010
62
79
59
77
56
80
56
81
52
80
Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag
Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgift uppgick till
6 910 mnkr för 2014 och innebär ett underskott jämfört med budgeten på 3 mnkr.
Kommunens skattesats var 20,23 för 2014 och höjdes med 25 öre jämfört med 2013 på grund av skatteväxling med landstinget för övertagande av hemsjukvården. Landstingsskatten sänktes med motsvarande belopp och uppgick till 10,67 för 2014.
Nedan redovisas skattesatser och andelen av rikets medelskattekraft för några jämförbara kommuner.
Skattesats 2014, kr
Andel av rikets
medelskattekraft, % Kommun
Eskilstuna
Gävle
Jönköping
Linköping
Norrköping
Uppsala
Västerås
Örebro
88,3
97,7
96,8
98,3
91,9
102,1
101,9
93,8
Skattesats 2015, kr
Landsting Total
22,13
22,26
21,34
20,23
21,28
20,84
20,36
20,88
10,77
11,51
11,21
10,67
10,67
11,16
10,88
11,52
32,90
33,77
32,55
30,90
31,95
32,00
31,24
32,40
Kommun
22,08
22,26
21,34
20,20
21,25
20,84
20,36
20,85
Landsting
Total
10,77
11,51
11,26
10,70
10,70
11,16
10,88
11,55
32,85
33,77
32,60
30,90
31,95
32,00
31,24
32,40
Andelen av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per
invånare som andel av rikets medelskattekraft. Linköpings skatteunderlag påverkas av att vi har många
studenter.
Inkomstutjämningen gör att skatteintäkterna endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft.
Under 2015 sänks Linköpings skattesats med 3 öre till 20,20 på grund av ett samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som innebär att region Östergötland höjer skattesatsen med 3 öre
och respektive kommun i Östergötland sänker sin skattesats i motsvarande omfattning.
Förändringar i utjämningssystemet
Från och med 2014 har systemet för kommunalekonomisk utjämning förändrats. Sammantaget slår förändringarna ganska mycket och åt olika håll för landets kommuner. Ett införandebidrag har införts under 2014 och 2015 för att begränsa de omedelbara effekterna. För Linköping innebär förändringarna ett
försämrat utfall i kostnadsutjämningen.
38
Risk
Kommunens likviditet uppgick till 429 mnkr den 31 december. Vid årets början var likviditeten 465 mnkr.
Likvida medel den 31 december 2010–2014, belopp mnkr
600
516
500
465
429
386
400
300
200
160
100
0
2010
2011
2012
2013
2014
Kommunens likviditet har under de senaste fem åren legat på en hög nivå, dock med en tillfälligt något
lägre nivå under 2011. Det innebär att kommunen har en god förmåga att möta utbetalningstoppar.
Förklaringar till likviditetens utveckling under 2014
• Slutavräkningar för skatt enligt skatteverket har påverkat likviditeten positivt med netto cirka
120 mnkr.
• Nettoinvesteringarna uppgår för 2014 till 253 mnkr jämfört med budgeterade 320 mnkr vilket
förbättrar likviditeten jämfört med planerad påverkan.
• Resultatet för 2014 är positivt och uppgår till 296 mnkr. En del av resultatet beror dock på bokföringsmässiga poster som inte påverkar kommunens likviditet. Dit hör till exempel vinster som
uppstått vid omplacering av kommunens placeringar. De påverkar inte kommunens likviditet
eftersom de omedelbart återinvesterats i andra tillgångsslag.
• Exploateringsverksamhetens har påverkat likviditeten positivt med 77 mnkr.
Pensioner
Pensionsåtagande för anställda
Linköpings kommun redovisar sina pensionsåtaganden enligt fullkostnadsmodellen, vilket innebär att
samtliga pensionsförpliktelser redovisas som en avsättning i kommunens balansräkning. Den 31 december uppgick pensionsskulden till 3 282 mnkr, varav 2 757 mnkr är intjänade före år 1998 och 525 mnkr
från och med 1998.
Pensionsskulden har totalt sett minskat med 86 mnkr jämfört med föregående år. Den del av skulden
som avser pensioner som är intjänade före 1998 har minskat med 102 mnkr medan skulden för pensioner som är intjänade från och med 1998 har ökat med 16 mnkr.
Av pensionsskulden redovisas den del som förväntas bli utbetald under 2015 som en kortfristig skuld.
Det beloppet uppgår sammanlagt till 156 mnkr.
Pensionskostnader inkl löneskatt, mnkr
Förändrad avsättning till pensioner
Pensionsutbetalningar
Avgiftsbestämd ålderspension
Politikerpensioner
Pensioner RTÖG
Övriga kostnader
Summa exkl finansiella poster
Förändrad RIPS-ränta
Summa pensionskostnader
39
2014
2013
-110
161
149
36
19
2
257
22
0
279
-54
155
140
0
0
2
243
35
44
322
Pensionsåtaganden
Nedan redovisas kommunens pensionsåtaganden gentemot anställd eller tidigare anställd personal.
Upplysningar om pensionsåtaganden, mnkr
Pensionsåtaganden
Pensioner intjänade före 1998
Pensioner intjänade fr o m 1998
Summa
Avgår bokfört värde finansiella placeringar
Återlån i verksamheten
2014
2013
2 757
525
3 282
-1 357
1 925
2 859
509
3 368
-1 340
2 028
Nedan redovisas utvecklingen av kommunens pensionsåtagandens de senaste fem åren. Som framgår av
diagrammet har kommunens totala pensionsåtagande nu sjunkit för första gången. Det beror på att pensionsutbetalningarna för pensioner som är intjänade före 1998 nu ökar mer än den årliga uppräkning som
görs av skulden.
Pensionsåtaganden 2010-2014, mnkr
4500
4000
3 105
3 128
2011
2012
3 369
3 282
2013
2014
2 981
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2010
Intjänat före 1998
Intjänat fr om 1998
Kommunen har årligen från år 1997 satt av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningar som tjänades in före 1998. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns
hela beloppet avsatt.
Bokfört värde på placeringarna uppgick per 31 december till 1 356 mnkr. Marknadsvärdet uppgick till
1 624 mnkr inklusive upplupna räntor och rabatter, vilket innebär en ökning med 94 mnkr sedan årsskiftet och en orealiserad vinst på 268 mnkr. Under 2014 har två uttag om totalt 61 mnkr gjorts. För 2015
planeras ett nettouttag om 31 mnkr.
Marknadsvärdet motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 %
av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Återlånade medel uppgår till 1 926 mnkr.
Tidsviktad avkastning 2014
Totalportföljen
Placering, %
Benchmark, %
Avvikelse, %
10,18
10,94
- 0,76
40
I grafen nedan visas utvecklingen av såväl det bokförda värdet som marknadsvärdet för pensionsmedelsplaceringarna.
Utvecklingen för pensionsmedelsplaceringarna 1997–2014
1 800
Bokfört värde
Marknadsvärde
1 600
1 400
Mnkr
1 200
1 000
800
600
400
200
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Inbetalda belopp m.m.
Belopp mnkr
Kommunens inbetalade belopp till förvaltare
Återinvesterade belopp i form av räntor, utdelningar och realiserat nettoresultat
Bokfört anskaffningsvärde 31 december, 2014
Marknadsvärde 31 december, 2014
Orealiserad vinst 31 december, 2014
848
508
1 356
1 624
268
Avkastning från årsskiftet jämfört med kommunens jämförelseindex för pensionsmedelsplaceringarna16
I tabellen nedan redovisas den strategiska tillgångsfördelningen enligt riskinstruktionen för placeringarna och tillgångsfördelningen den 31 december 2013.
Revidering av placeringsriktlinjer för Linköpings kommuns pensionsmedel beslutades av kommunstyrelsen
i februari 2011. Andelen svenska och utländska aktier får inte tillsammans överstiga 50 %.
Placeringsportföljens marknadsvärden och tillgångsfördelning 2014-12-31
Tillgångsslag
Marknadsvärde
Procent av totala
2014-12-31 placeringsportföljen
Räntebärande placeringar och
kassa inklusive obligationsfond
Svensk aktiefond
Globala aktiefonder
Hedgefonder
Totalt
Placeringsriktlinjerna, %
Min Normal
Max
953
59
50
60
80
422
183
66
1 624
26
11
4
100
15
0
0
25
10
5
100
35
15
8
Fördelning av pensionsmedlens placeringar 2014 (marknadsvärden)
Räntebärande placeringar
Svensk aktiefond
Globala aktiefonder
Hedgefonder
16 Kommunen har valt andra jämförelseindex än de som fonderna själva jämför sig mot. Vid jämförelse mellan avkastning och
jämförelseindex utgår beräkningarna från marknadsvärdet för respektive placeringsalternativ.
41
Långsiktiga placeringar
Genom ändrad lagstiftning under 2009 fick kommunens bolag inte längre göra avdrag för räntor på lån
som erhållits inom koncernen. När lagstiftningen trädde i kraft hade Linköpings kommun lånat ut
5 450 mnkr till kommunens bolag. För att undvika ökad beskattning har Linköpings Stadshus AB istället lånat upp motsvarande belopp på den externa kreditmarknaden och amorterat lånen till Linköpings
kommun.
Kommunfullmäktige har beslutat att det återbetalda beloppet ska placeras på finansmarknaden och har
beslutat om särskilda placeringsriktlinjer för denna långsiktiga placeringsportfölj.
Den långsiktigt placerade portföljen levererade 2014 ett resultat på cirka 228 mnkr jämfört med budgeterade 150 mnkr. Den positiva avvikelsen mot budget förklaras främst av de vinster som portföljjusteringar i räntebärande värdepapper och globala aktiefonder har resulterat i.
Avkastningen har varit god, 5,19 %, men avviker negativt relaterat till kommunens jämförelseindex så
kallad benchmark som avkastade 8,67 %. Avvikelse mot benchmark förklaras av att kommunen, i syfte
att hålla låg ränterisk, har haft en relativt kort duration, räntebindningstid, i obligationsportföljen under
året. Placeringsportföljens marknadsvärde har inte gynnats av fallande marknadsräntor på samma sätt
som för den fiktiva obligationsportföljen som kommunen jämför resultatet mot. Nuvarande jämförelseindex för räntebärande placeringar OMRX Total Bond är inte ett relevant index för den faktiska valda
portföljen som har betydligt lägre risk än index.
Aktiefonderna har sammantaget också levererat en god avkastning under året även om placeringarna har
underpresterat något mot respektive benchmark index. Tillgångsslaget hedgefonder har levererat en avkastning som är jämförbar med valt index.
Utmaningarna för 2015 består främst av att klara avkastningskravet om 150 mnkr i en miljö där kortare
statsobligationsräntor är negativa och femåriga bostadsobligationer ger en avkastning som klart understiger 1 % på årsbasis. Det betyder att aktiefonder och hedgefonder måste leverera positiv avkastning
och det råder för närvarande stor osäkerhet om hur börsen kommer att gå på helåret 2015.
Samtidigt har portföljen stora övervärden det vill säga skillnad mellan bokfört värde och marknadsvärde. Den räntebärande delen av portföljen har dessutom en kort räntebindningstid, det vill säga låg
risk, och tål betydande uppgångar i räntenivån utan att nedskrivningar behöver göras.
Kommunledningskontoret kommer under 2015 att fortsätta arbeta med att strukturera placeringarna så
att portföljen långsiktigt ska nå budgeterad avkastning.
Sammanfattning 2014
Portföljens totala marknadsvärde, inklusive upplupna räntor och övriga interimsfordringar, uppgick till
6 550,0 mnkr den 31 dec (6 226,7 mnkr). Totalt bokfört anskaffningsvärde, inklusive värdereglering,
obligationer och upplupna interimsfordringar, 6 130,7 mnkr (5 902,3 mnkr).
Portföljens totala marknadsvärde har ökat med 323,3 mnkr under 2014, eller med 5,19 % jämfört med
normalportföljens avkastning på 8,67 %.
Under 2014 har kommunen haft god bankkontolikviditet och därför har inga uttag gjorts ur portföljen.
Samtliga kupongräntor, fondutdelningar och nettovinster (vinster reducerat med förluster) har återinvesterats i portföljen. Totalt har kassaflöden om 228 mnkr återinvesterats.
Samtliga tillgångar är klassificerade som omsättningstillgångar och kommunen bokför det lägsta värdet
av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Inga nedskrivningar eller återföringar har gjorts under 2014.
42
Portföljjusteringar
Under 2014 har kommunen gjort ett antal portföljjusteringar. Globala aktiefonder har avyttrats och ersatts med kostnadseffektiva globala indexfonder. Dessutom har långa obligationer sålts och ersatts med
obligationer med kort räntebindningstid. Syftet med portföljjusteringarna har varit att säkra orealiserade
vinster, minska ränterisken i portföljen samt öka kostnadseffektiviteten i förvaltningen. Aktiviteterna
har sammantaget genererat nettovinster på cirka 124 mnkr.
Nettovinster vid försäljning 2014, belopp mnkr
Tillgångsslag
Vinst
Obligationer
Räntefonder
Indexobligationer
Svenska aktier
Globala aktier
Hedgefonder
Totalt
19
0
0
0
105
0
124
Kommunens policy för hantering av finansiella risker
Kommunens exponering mot finansiella risker regleras och begränsas av kommunens finansregler och
kommunens riskinstruktion. Under 2014 har kommunstyrelsen antagit nya finansregler och en ny riskinstruktion. De nya finansreglerna ersätter också de placeringsriktlinjer som tidigare kompletterade finansreglerna och riskinstruktionen.
Syftet med de nya reglerna har varit att förenkla regelverket, underlätta användandet av reglerna i den
operativa verksamheten samt att förenkla kontroll och övervakning av efterlevnaden av reglerna.
Som ett komplement till de nya finansreglerna fastställer kommunstyrelsen en jämförelseportfölj,
benchmark, för respektive placeringsportfölj. Jämförelseportföljen utgör ett underlag för analys av risk
och avkastningspotential samt ett verktyg för utvärdering av förvaltningens effektivitet.
Följande dokument ska finnas:
•
•
•
•
•
•
•
Beskrivning av finansverksamheten i Linköpings kommun och kommunens bolag
Gemensamma finansregler för Linköpings kommun och kommunens bolag
Gemensam riskinstruktion för Linköpings kommun och kommunens bolag
Finansregler för Linköpings kommun
Riskinstruktion för Linköpings kommun
Borgenspolicy för Linköpings kommun
Placeringsriktlinjer för Linköpings kommuns donationsstiftelser, externa medel
Av reglerna framgår vilka finansiella instrument som är tillåtna i förvaltningen, vilka motparter som är
tillåtna samt hur olika risker ska hanteras, till exempel:
•
•
•
•
•
Likviditetsrisk
Finansieringsrisk
Ränterisk
Valutarisk
Kredit- och motpartsrisk
Av reglerna framgår också att kommunstyrelsen också ska besluta om en jämförelseportfölj för respektive placeringsportfölj.
Normalportfölj
I december 2012 fastställde kommunstyrelsen senast en ny ”normalportfölj” för kommunens långsiktiga
placeringar. En ny revidering av placeringsinriktning kommer att genomföras under 2015.
43
Nedanstående tabell visar den fastställda normalportfölj som gällde vid årsskiftet 2014/2015 och minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag.
Tillgångsslag
Benchmark
Räntebärande
Svenska aktier
Utländska aktier
Hedgefonder
Totalt
OMRX Bond
SIXPRX
MSCI World
OMRX T-bill+2%
Minimum
(%)
60
0
0
0
Normalportfölj (%)
Maximum
(%)
80
10
5
5
100
100
20
10
10
Om nivåerna för maximum och minimum överskrids ska åtgärder omedelbart vidtas för att återställa
portföljen inom ovan angivna gränser.
Avkastning
Avkastning uttryckt i procent har varit god under 2014 men lägre än jämförelseindex. Nedan redovisas
den totala avkastningen för hela den långsiktiga portföljen:
Tidsviktad avkastning
Placering, %
Benchmark, %
Avvikelse, %
5,19
8,67
-3,48
Totalportföljen
Den största förklaringsposten är att den räntebärande portföljen har levererat en klart lägre avkastning
jämfört med jämförelseindex. Anledningen är att placeringsportföljen haft en betydligt kortare räntebindningstid, och betydligt lägre risk, än jämförelseindex och placeringsportföljen har inte gynnats av
den stora räntenedgången under året på det sätt som jämförelseportföljen har gjort.
Tidsviktad avkastning per tillgångsslag, i procent
Tillgångsslag
Avkastning 17
Benchmarkindex
2,37
7,07
Avvikelse
18
4,70
Svenska aktier
16,45
15,90
0,55
Globala aktier
24,86
25,96
-1,1
Hedgefonder
2,47
2,47
0,0
Orealiserade värdeökningar räknas inte in i resultatet men återspeglas i avkastningen. Det är först vid en
försäljning som eventuell vinst ingår. Orealiserade förluster ska däremot ingå i resultatet, men detta är
dock inte aktuellt för 2014.
Portföljens fördelning per tillgångsslag
Nedanstående tabell visar portföljens marknadsvärde per 2014-12-31 och den procentuella
fördelningen jämfört med normalportföljen. Aktuell tillgångsfördelning speglar kommunens konservativa
syn på risktagande.
Tillgångsslag
Kassa
Räntebärande placeringar 19
Svenska aktier
Globala aktier
Hedgefonder
Totalt
Marknadsvärde
Fördelning
mnkr
procent, %
15,3
5 119,9
773,4
398,3
249,3
6 556,2
0,2
78,1
11,8
6,1
3,8
100
17
Tidsviktad avkastning
OMRX Total bond, obligationer med lång räntebindning
19 Inklusive upplupna räntor
18
44
Placeringsriktlinjerna, %
NorMinimum
mal Maximum
60
0
0
0
80
10
5
5
100
100
20
10
10
Fördelning av de långsiktiga placeringarna 2014 (marknadsvärden).
Svensk aktiefond
Globala aktiefonder
Hedgefonder
Balansräkning
Nedanstående tabell visar portföljens bokförda värden under perioden 2010–2014.
Tillgångsslag
Bokfört värde mnkr
2013
2012
2011
2014
Upplupna ränteintäkter
2010
44
66
67
78
65
2
1
11
7
0
15
7
222
0
0
Svenska aktier
499
495
662
738
446
Globala aktier
319
257
486
559
224
Hedgefonder
245
246
225
222
165
Obligationer
4 941
4 735
2 647
3 034
2 971
Övriga interimsfordringar
Bankkonto
Certifikat
128
186
0
0
0
Räntefonder
0
0
1 098
714
1 395
Strukturerade produkter
0
0
300
300
300
-62
-91
-86
-186
-31
6 131
5 902
5 632
5 466
5 535
Värdereglering och nedskrivning
Totalt
Utveckling av övervärden 2011 – 2014
Portföljens övervärde, det vill säga skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde uppgick till
425 mnkr (324) vid årsskiftet. Övervärdet motsvarar den vinst som skulle uppstå om portföljen avvecklades till gällande marknadspriser. Diagrammet nedan visar hur skillnaden mellan bokfört värde och
marknadsvärde har utvecklats under perioden 2011-2014.
500
450
400
350
Mnkr
300
250
200
150
100
50
0
Genomsnittlig räntebindningstid, förfallostruktur och ränterisk
Ränteportföljen hade vid årsskiftet en duration, en genomsnittlig räntebindningstid på cirka 0,65 år och
en kursrisk vid 1 % ränteförändring på 30,6 mnkr vilket betyder att om samtliga marknadsräntor samtidigt skulle stiga med 1 % så sjunker portföljens marknadsvärde med cirka 30 mnkr men portföljens
marknadsvärde kommer att ha återhämtat sig efter cirka 8 månader. Den korta durationen innebär att
45
kommunens portfölj kommer att gynnas, jämfört en portfölj med längre räntebindningstid, om marknadsräntorna stiger då kupongräntor och kapital kan återplaceras till successivt högre räntor. Skulle dagens räntenivå bestå under lång tid så kommer nuvarande portfölj att succesivt leverera lägre och lägre
avkastning i takt med att kuponger och kapital skulle återinvesteras till räntor strax över 0 %.
Kapitalförfall
Som framgår av diagrammet strävar kommunen efter att sprida kapitalförfallen över olika år.
40,00%
Andel
30,00%
20,00%
10,00%
0,00%
< 1 år
1 - 2 år
2 - 3 år
3 - 4 år
4 - 5 år
5 - 7 år
7 - 10 år
> 10 år
5 - 7 år
7 - 10 år
> 10 år
Löptid
Ränteförfall
100,00%
80,00%
Andel
60,00%
40,00%
20,00%
0,00%
< 1 år
1 - 2 år
2 - 3 år
3 - 4 år
4 - 5 år
Löptid
Den stora procentuella andelen ränteförfall under 2015 beror på att portföljen har några större poster obligationsförfall under 2015 samt att övervägande delen övriga obligationsplaceringar är så kallat FRNlån vilka har tre månaders räntebindning.
Notera att graferna ovan inte tar hänsyn till förfallostrukturen på de återinvesteringar som är möjligt att
göra i samband med kapitalförfallen och ränteförfallen.
Placering av övrig överskottslikviditet
Utöver pensionsmedelsportföljen och den långsiktiga placeringsportföljen förvaltar kommunen ytterligare en portfölj med egna medel. Placeringarna är avsedda att utgöra en buffertlikviditet utöver likviditet på bankkonto.
Värdepapper + tillfällig kassa
Marknadsvärde,
mnkr
Bokfört värde,
mnkr
Avkastning, %
214,1
213,3
1,27
Koncernfinansiering
Linköpings kommun har handlat upp en koncernvalutatjänst hos Nordea. Inom ramen för koncernvalutaramen kan koncernen placera likviditet på respektive konto. Syftet med koncernkontot är att möjliggöra
samverkan kring betalning, likviditet och kortfristig finansiering för att åstadkomma kvittningseffekter
och bättre räntevillkor. Kommunen har inga förmedlade lån till bolagen per 2014-12-31.
46
Nedan visas de poster som ingår i kommunens balansräkning och som avser förmedlade poster till kommunens bolag (koncernfinansiering), belopp mnkr.
Balansräkning, koncernfinansiering
2014
Tillgångar
Förmedlade långfristiga lån
Förmedlade kortfristiga lån
Övriga kortfristiga fordringar
Koncernkontot
Kortfristiga placeringar, centralkontot
Summa tillgångar
Skulder
Förmedlade långa lån
Förmedlade korta lån
Övriga kortfristiga skulder
Skulder, centralkontot
Summa skulder
2013
2012
2011
2010
0
0
1
-172
976
805
0
426
1
123
741
1 291
118
550
2
-187
1 007
1 490
617
82
3
170
387
1 259
530
197
0
-104
869
1 492
0
0
0
805
805
0
426
1
864
1 291
118
550
2
820
1 490
617
82
3
557
1 259
530
197
1
764
1 492
Borgen
Den 31 december 2014 uppgick kommunens totala borgensåtagande till 7 028 mnkr. Borgensåtagandet
gentemot de kommunala bolagen uppgick till 7 014 mnkr vilket innebär en ökning med 697 mnkr jämfört med föregående år. Borgen till bostadsrättsföreningar med mera uppgick till 14 mnkr, vilket innebär
en minskning med 14 mnkr jämfört med föregående år.
Borgen, belopp mnkr
9 000
8 000
7 000
6 000
5 000
Förmedlade lån
Övrig borgen
4 000
Borgen kom bolag
3 000
2 000
1 000
0
2010
2011
2012
2013
2014
47
Utvärdering av ekonomisk ställning
Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och
Linköping är en av få kommuner som kunnat göra stora likvida avsättningar för att säkerställa utbetalningarna av framtida pensioner. Pensionsmedelsplaceringarna uppgår per den sista december 2014 till
ett bokfört värde av 1 356 mnkr. I resultaten nedan ingår samtliga pensionsåtaganden för kommunens
anställda enligt den så kallade fullkostnadsmodellen.
Bokslutsresultat 2005-2014
Såväl kommunen som koncernen har redovisat positiva resultat varje år sedan 2005.
1200
1000
800
600
Koncernen
Kommunen
400
200
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Låg skattesats
För 2014 var Linköpings skattesats 20,23. Det var lägst i Östergötland som hade 21,52 i genomsnitt. Medelskattesatsen i riket var 20,65. Linköpings kommun hade även lägst skattesats i jämförelse med några
andra större kommuner (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro). Skattesatsen för invånarna i Linköping var lägre än i de övriga kommunerna även när landstingets utdebitering
räknades med.
Soliditet
Kommunens soliditet för 2014 uppgick till 62 % (inklusive samtliga pensionsåtaganden), vilket är en
ökning jämfört med 2013. I bokslut 2013 hade Linköping högst soliditet i jämförelse med de andra
större kommunerna ovan. Inräknat hela kommunkoncernen hade Linköping den lägsta soliditeten under
2012 (23,8 %) men hamnade precis på snittet under 2013 (35,5 %). Högst soliditet hade Västerås både
för 2012 (47,8 %) och 2013 (42,9 %). Jämförelsetal för 2014 saknas ännu.
Finansiering av investeringar
Nettoinvesteringarna i bokslutet uppgick till 253 mnkr och översteg därmed avskrivningarna med 117
mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Linköping har
inga lån och hittills har investeringarna kunnat finansieras med egen likviditet. Linköping står dock inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Framtagandet av en långsiktig ekonomisk plan pågår och kommer att presenteras under 2015.
Placeringar för framtida pensioner och likviditet
Kommunen har från år 1997 gjort externa placeringar för att minska pensionsutbetalningarnas påverkan
på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 december till 1 623 mnkr. Det motsvarar 100 % av
pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 % av pensionsskulden som är intjänad före
1998.
48
Den 31 december 2014 uppgick likviditeten till 429 mnkr. Det är dubbelt så mycket som minimivärdet
enligt indikatorn till det finansiella målet för god ekonomisk hushållning. Vid årets början uppgick likviditeten till 464 mnkr.
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Nedan redovisas en del utmaningar som är viktiga för kommunstyrelsen att följa:
• Omsorgsnämndens och socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och
kostnader för HvB 20 och familjehem.
• Omsorgsnämndens övriga verksamhet.
• Socialnämndens kostnader för ekonomiskt bistånd samt den bosociala verksamheten.
• Personal- och kompetensförsörjning på grund av vakanser.
• Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar samt exploateringsverksamheten.
• Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar.
• Höga investeringsnivåer.
Den finansiella profilen
Linköpings kommun har tillsammans med fem andra jämnstora kommuner 21 beslutat att gå med i ett system för kommunala jämförelser, där de ingående kommunerna utifrån ett antal finansiella nyckeltal
jämförs med varandra i form av ett spindeldiagram för att få fram en finansiell profil för respektive
kommun.
Diagrammet innehåller åtta nyckeltal som speglar respektive kommuns finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att kunna jämföras mellan olika kommuner.
Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra
nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. De fyra nyckeltalen är Lång sikt - kapacitet, Risk, Kort sikt –
beredskap och Kontroll.
Nedan redovisas Linköpings diagram för åren 2012–2014.
Samtliga värden är redovisade i relation till de andra kommunernas värden. En förändring kan alltså antingen bero på att den egna kommunen har förändrat sina värden eller att de övriga kommunerna har
ändrat sina värden.
Den heldragna linjen visar de poäng som Linköpings kommun fått för de olika perspektiven. Den
streckade ringen i mitten av diagrammen visar genomsnittet för kommungruppen. Ligger kommunen
utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt.
Under 2012 förbättrade Linköping sina relativa positioner för tre av de fyra perspektiven, nämligen lång
sikt och kapacitet, kontroll, respektive kort sikt och beredskap. Under 2013 förbättrade Linköping sin
relativa position ytterligare och låg i topp för samtliga nyckeltal utom nyckeltalet budgetföljsamhet. Under 2014 ligger Linköping i topp i fem av åtta kategorier. Ett något lägre ekonomiskt resultat jämfört
med 2013 gör att Linköping tappar positioner såväl när det gäller nyckeltalet resultat 2014, som nyckeltalet skattefinansiering av investeringar. Budgetföljsamheten ligger liksom tidigare på en genomsnittlig
nivå.
20
Hem för vård och boende
21
Övriga ingående kommuner är: Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Västerås och Örebro
49
Linköping 2012
Lång sikt, kapacitet
5
Skattesats
Skattefinansier av investeringar
4
3
Genomsnittligt resultat - 3 år
Soliditet
2
1
0
Kontroll
Risk
Finansiella nettotillgångar
Årets resultat
Kassalikviditet
Budgetföljsamhet
Kort sikt, beredskap
Linköping 2013
Skattefinansiering av
investeringar
5
Skattesats
4
3
Soliditet
2
1
0
Kontroll
Risk
Årets resultat
Budgetföljsamhet
Kassalikviditet
Linköping 2014
Skattefinansiering av
investeringar
5
Skattesats
4
3
Soliditet
2
1
Kontroll
0
Årets resultat
Risk
Budgetföljsamhet
Kassalikviditet
50
Avstämning av mål för god ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är
att balans ska råda mellan intäkter och kostnader (balanskravet). Men för att kommunen ska uppnå en sund
och hållbar ekonomi som ger ett handlingsutrymme för framtiden behövs också ett positivt resultat. Det behövs också ett positivt resultat för att kunna finansiera investeringar utan att ta upp lån. En sund ekonomi är
en fundamental förutsättning för att garantera en över tiden jämn servicenivå för verksamheten och för att
kunna utveckla kommunens verksamhet.
Enligt ”strategisk plan med övergripande mål” som innehåller mål för kommunens ekonomi ska Linköpings kommuns ekonomi präglas av ansvarstagande i såväl goda tider som stunder av finansiell oro.
God ordning på ekonomin skapar handlingsutrymme på både kort och lång sikt. Linköping ska ha
regionens lägsta kommunalskatt.
Mål
Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida
kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar.
Indikatorer:
1. Kommunkoncernens soliditet ska inte vara lägre än 18 % och inte minska fler än två
år i rad.
Kommunkoncernens soliditet uppgår till 27,2 %, vilket är en ökning jämfört med 2013.
2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 % och inte minska fler än två år i rad.
Kommunens soliditet uppgår till 61,6 %, vilket är en ökning jämfört med 2013.
3. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller
utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader och utdelning.
Bolagen inom Stadshuskoncernen har lämnat koncernbidrag till moderbolaget med 272
mnkr och utdelningar med 121 mnkr. Moderbolaget Stadshus AB redovisar för året ett
resultat på 133 mnkr (253 mnkr).
4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott.
Bolagens investeringar uppgår till 2 035 mnkr. Inget bolag har erhållit aktieägartillskott
från kommunen.
5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar 22, det vill säga där
det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer.
Kommunen har inga lån.
6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt
fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som
inte är stora och långsiktiga kan egenfinansieras.
Resultatet för 2014 uppgår till plus 296 mnkr. I bokslutet uppgår nettoinvesteringarna till
253 mnkr. Eftersom de planenliga avskrivningarna uppgår till 129 mnkr har resterande investeringar, 124 mnkr, finansierats med kommunens likviditet.
7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet
som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter, för 2014 cirka
200 mnkr.
Kommunen har inte vid något månadsskifte haft en likviditet som understigit 200 mnkr.
22 Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år.
51
Koncernen Linköpings kommun
- sammanställd redovisning
I kommunkoncernen ingår kommunen och de kommunala bolag som finns samlade inom koncernen
Linköpings Stadshus AB. För en mer utförlig beskrivning av bolagen hänvisas till årsredovisningen för
Linköpings Stadshus AB och dotterbolagens årsredovisningar.
Om kommunkoncernen
Kommunkoncernen omfattar förutom den juridiska personen Linköpings kommun även de bolag i vilka
kommunen har ett betydande inflytande. Med betydande inflytande avses normalt en röstandel om minst
20 %.
För att spegla kommunkoncernens samlade verksamhet görs en sammanställd redovisning. I den redovisningen ingår Linköpings kommun samt den verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform inom Linköpings Stadshus AB. Med denna definition omfattas år 2014 totalt tio företag 23 med en underkoncernbildning. Samtliga tio företag är aktiebolag. Övriga juridiska personer som Linköpings kommun kan anses
ha ett betydande inflytande i, anses för små för att konsolideras i den sammanställda redovisningen.
Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av den samlade kommunkoncernens ekonomi och åtaganden. Interna transaktioner mellan de organisationer som ingår i koncernen ska
därför elimineras.
De kommunala bolagens utveckling har stor betydelse för kommunkoncernens ekonomi, eftersom de
svarar för mer än hälften av omsättningen och balansomslutningen. Den 31 december 2014 fanns det
totalt 8 984 (8 681) anställda inom kommunkoncernen.
Styrning av kommunens helägda bolag inom Linköpings Stadshus AB
Kommunallagen ger utrymme att organisera kommunal verksamhet i bolag, stiftelser, kommunalförbund med mera men lagen ställer också krav på inflytande och kontroll även om verksamheten bedrivs
i bolagsform.
För kommunens bolag inom Stadshuskoncernen finns fastställda bolagsordningar samt gemensamma
och särskilda ägardirektiv för att reglera och styra verksamheten inom bolagen. Utöver detta finns planer, program och policyer som kommunfullmäktige fastställer och som också gäller för bolagens verksamhet.
Bolagen ska årligen redovisa sina planer för verksamhet och investeringar för de närmaste tre åren till
kommunfullmäktige som då har möjlighet att lämna synpunkter som ska ligga till grund för bolagens
fortsatta budgetarbete och planering under den aktuella perioden. Bolagens treårsplaner ska upprättas
med beaktande av gällande ägardirektiv. Den beslutade treårsplanen ligger sedan till grund för bolagens
budget.
Under året görs ekonomiska uppföljningar vid två tillfällen, per 30 april och 31 augusti, då respektive
bolags ekonomi redovisas och stäms av mot de ekonomiska målen. Uppföljningen i april redovisas till
kommunstyrelsen och rapporten per augusti rapporteras till kommunfullmäktige.
Vid årets slut sker en redovisning av både verksamhet och ekonomisk måluppfyllelse för respektive bolag till kommunfullmäktige. I kommunens årsredovisning ingår Stadshuskoncernen i den sammanställda
redovisningen.
Förutom de ovan nämnda formella dokumenten för styrning och uppföljning förekommer även ägardialoger med alla bolag och ägaröverläggningar. Styrelsen för Linköpings Stadshus AB har beslutat att
kommundirektören ska vara ständigt adjungerad till Stadshus AB styrelsemöten.
Bedömningen är att ovan nämnda insatser ger en tillräcklig insyn i bolagens verksamhet för att ha kontroll och inflytande på den verksamhet som bedrivs i bolagen.
23 Moderbolaget Linköpings Stadshus AB, Tekniska verken, Stångåstaden, Lejonfastigheter, Nulink, Arenabolaget, Sankt kors,
Resmex, Flygmex samt Linköpingsexpo
52
Finansiell analys - koncernen
Resultat
Efter att koncerninterna mellanhavanden har eliminerats uppkommer ett resultat efter finansnetto för
kommunkoncernen på 948 mnkr (1 095). Årets resultat efter skatter för kommunkoncernen uppgår till
889 mnkr (1 011).
För kommunens del blev resultatet 315 mnkr sämre än 2013, vilket till stor del kan förklaras med att
vissa intäkter 2013 var av engångskaraktär. En ändrad redovisningsprincip för kommunens exploateringsverksamhet medförde till exempel att resultatet förbättrades med 213 mnkr det året.
För koncernen Linköpings stadshus AB blev resultatet efter finansiella poster 84 mnkr bättre än föregående år. Skillnaderna inom koncernen är betydande då fastighetsbolagen uppvisar förbättring mot tidigare år medan energibolaget Tekniska verken i Linköping AB visar ett sämre resultat.
För kommunkoncernen minskade verksamhetens intäkter med 65 mnkr, från 7 592 mnkr till
7 527 mnkr. Verksamhetens kostnader ökade med 213 mnkr från 12 196 mnkr till 12 409 mnkr.
Årets resultat för kommunkoncernen 2010-2014, (mnkr)
1 200
1 105
1 011
1 000
889
800
754
600
443
400
200
0
2010
2011
2012
2013
2014
Finansiella intäkter och kostnader
Kommunkoncernens finansnetto är negativt och uppgick till -116 mnkr (-240). Kommunkoncernen har
en nettolåneskuld och högre finansiella kostnader än intäkter.
Investeringar
Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgick till 2 408 mnkr (1 818). Den största delen av investeringarna har gjorts inom Stadshuskoncernen med 2 035 mnkr (1 405). Resterande del, 373 mnkr, står
Linköpings kommun för, varav 120 mnkr finansierats med investeringsbidrag. Avskrivningar på anläggningstillgångar ökade med 53 mnkr till 1 030 mnkr (977).
Kapacitet
Soliditet
Kommunkoncernens balansomslutning uppgick till 32 711 mnkr (31 525), en ökning med 3,8 procent.
Det egna kapitalet har ökat med 887 mnkr och uppgick till 8 908 mnkr (8 021), en ökning med 11,1 procent. Kommunkoncernens soliditet uppgick till 27,2 procent (25,4). En stabil soliditet är viktig för att ge
en god betalningsförmåga på lång sikt och därmed en stark finansiell handlingsberedskap i framtiden.
Kommunkoncernens soliditet har successivt ökat under de senaste åren.
53
Risk
Likvida medel
1 400
1 208
1 206
2012
2013
1 200
1 000
1 178
940
800
679
600
400
200
0
2010
2011
2014
Koncernens likviditet är fortsatt god och uppgick per den 31 december till 1 178 mnkr. Kommunen placerar löpande koncernens likviditetsöverskott på den korta penningmarknaden. Placeringar görs främst i
kreditsäkra certifikat med högsta kreditrating (K1), i certifikat utgivna av svenska kommuner och landsting eller certifikat utgivna av till 100 % statligt ägda företag. Löptiden på certifikaten är till största delen tre månader eller kortare.
Av koncernens likvida medel på 1 178 mnkr var 977 mnkr placerat i den korta penningmarknaden. Räntan på bankkontot uppgick till cirka 0,126 %.
Placerat belopp bestäms av en likviditetsprognos som görs löpande. Prognosen baseras på de likviditetsrapporter bolagen i koncernen löpande rapporterar till kommunens finansfunktion. Även nämnderna
rapporterar större utbetalningar. Då likviditeten på koncernvalutakontot, bankkontot, kan förändras med
10-tals miljoner över en dag syftar förvaltningen dels till att ge en överavkastning jämfört med bankkontoräntan och dels till att hålla en buffert som motsvarar möjlig förändring av koncernens likviditet. Därtill finns en möjlighet att utnyttja krediten på bankkontot som uppgår till 500 mnkr. Sammantaget har
koncernen god beredskap att möta snabba förändringar i koncernlikviditeten.
En relativt stor andel av koncernens likviditet är upparbetad av Tekniska verken. Även kommunen står
för en betydande del av koncernens likviditet.
Kommunkoncernens finansiella ställning
Uppställningen nedan visar en bild av kommunkoncernens finansiella ställning per den 31 december för
åren 2010–2014. Nettolåneskulden är beräknad enligt följande; räntebärande skulder minskat med räntebärande fordringar, likvida medel och placerade medel i likvida finansiella instrument. Finansiellt sett är
kommunkoncernen en nettolåntagare med en nettoskuld på 5 531 mnkr. Nettolåneskulden har minskat
med 266 mnkr från föregående år.
Nettolåneskuld koncernen, belopp mnkr
Räntebärande skulder
Långfristiga skulder
Korta skulder till kreditinstitut
Skulder
Räntebärande tillgångar/Placerade medel
Placerade medel och långfristiga fordringar
Likvida medel
Tillgångar
Nettolåneskuld
2014
2013
2012
2011
9 485
5 994
15 479
6 630
8 611
15 241
7 865
7 378
15 243
9 661
5 231
14 892
-8 770
-1 178
-9 948
5 531
-8 238
-1 206
-9 444
5 797
-8 152
-1 208
-9 360
5 883
-7 372
-679
-8 051
6 841
54
Linköpings Stadshus AB:s upplåning
Vid årsskiftet var Linköping Stadshus AB:s, exklusive dotterbolagen, upplåning 6 950 mnkr, fördelade
på kortfristiga lån med 3 000 mnkr och på långfristiga med 3 950 mnkr.
Den genomsnittliga räntan på Stadshus AB:s upplåning var vid årets början 2,46 % och per den 31 december 1,70 % och återstående genomsnittlig räntebindningstid var 2,87 år. Nedan framgår Linköpings
Stadshus AB:s skuldportfölj per den sista december:
Räntebindningen och normalportföljens räntebindning i % per 2014-12-31:
Tidsperiod
0–1 år
1-3 år
3-5 år
5-7 år
>7 år
Total
Räntebindning
40,7
12,9
26,2
12,9
7,2
100
Normalportfölj
40
20
20
20
0
100
Kommunkoncernens upplåning och placeringar
Nedan redovisas kommunens resultat av de långsiktiga placeringarna som jämförs med Stadshus AB:s
kostnader för sin upplåning.
Uppföljning av de långsiktiga placeringarna 2014 och 2013
Belopp mnkr
Intäkter
Utdelningar och rabatter
Ränteintäkter
Reavinster
Borgensavgift Linköpings Stadshus AB
Utdelning Linköpings Stadshus AB
Summa intäkter
Kostnader
Räntekostnader och avgifter för certifikatsprogram
Borgensavgift
Utdelning
Reaförluster
Förvaltningsavgifter, konsulttjänster m m
Summa kostnader
Resultat
Linköpings
kommun
2014
Stadshus
AB
Totalt
Linköpings
kommun
18
86
126
20
18
86
126
20
250
250
14
114
150
17
84
379
-161
-20
-161
-20
2013
Stadshus
AB
Totalt
14
114
150
17
84
379
-195
-17
-84
-195
-17
-84
-1
-1
-1
-182
-3
-3
-296
-3
-299
68
376
-296
80
249
-181
Koncernens lån
Koncernens lån uppgick den 31 december till 15 322 mnkr vilket är en ökning med 261 mnkr jämfört
med föregående årsskifte. Kommunen hade vid årsskiftet inga egna lån. Koncernens sammanlagda långsiktiga lån 2014 får inte överskrida 16 492 mnkr enligt gällande beslut i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade om en ny lån- och borgensram under januari månad 2015, låneramen höjdes då till
17 740 mnkr för 2015.
Koncernbolagen hanterar själva sina ränterisker och refinansieringsrisker. Den genomsnittliga räntebindningstiden beror på hur bolagen hanterar upplåningen i kombination med räntesäkringsinstrument
(ränteswap). Bolagen har egna certifikatsprogram och därför sker största delen av bolagens omsättning
av lån via certifikat. Upplåning på certifikatsprogram är maximerat till högst ett år. Omsättning av lånen
sker i de flesta fall var 3:e månad.
Som beskrivits ovan har respektive bolag möjlighet att räntesäkra sin upplåning med ränteswappar, det
vill säga med ett avtal om byte av ränteflöden, rörlig ränta mot fast ränta. En sådan aktivitet innebär att
en given räntenivå kan säkras framåt i tiden och att låntagaren inte är exponerad mot kortsiktiga ränterörelser. Vid stigande marknadsräntor är fasta räntor ekonomiskt fördelaktiga för en låntagare på samma
55
sätt som rörliga räntor är ekonomiskt fördelaktiga vid fallande marknadsräntor. För en långsiktig låntagare är ofta förutsägbarhet om framtida räntekostnader viktig och då kan fast ränta vara att föredra även
om det visar sig att rörlig ränta gav en lägre räntekostnad en viss period.
För koncernbolagen innebär detta i praktiken att viss upplåning sker på certifikatmarknaden, med kort
räntebindning, och att bolagen aktivt väljer att kombinera upplåning med en ränteswap. Lånekonstruktionen kan därmed jämföras med ett traditionellt lån med fast ränta.
Koncernens lån, belopp mnkr
18 000
16 000
14 443
14 667
2010
2011
15 000
15 061
15 322
2012
2013
2014
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Finansiella instrument
All finansiell verksamhet är förknippad med risker. Kommunkoncernens finanspolicy anger mål och
riktlinjer för finansverksamheten. Finanspolicyn identifierar även de finansiella risker kommunkoncernen är utsatt för och hur de ska hanteras. Riskerna följs upp löpande och rapporteras till kommunstyrelsen.
Ränterisk
Ränterisk avser risken för negativ påverkan på resultat- och balansräkningen till följd av förändringar i
ränteläget.
För lån/skulder gäller att då marknadsräntan stiger är korta räntebindningar en risk då refinansiering
kommer att ske till högre räntor och detta kan få ett direkt genomslag i resultatet. Det motsatta gäller för
placeringar, det vill säga omplaceringar kan ske till högre ränta vilket gynnar placeringsverksamheten.
Då marknadsräntan går ner är långa räntebindningar en risk i skuldförvaltningen eftersom det inte går
att utnyttja denna nedgång vilket kan ge en negativ inverkan på resultatet. För placeringar gäller återigen
det omvända. Lång räntebindning innebär att omplaceringar inte behöver ske till den lägre marknadsräntan vilket kan få positiv påverkan på resultatet.
Genomsnittlig räntebindningstid definieras som ett vägt genomsnitt av räntebindningen i förhållande till
skuldvolymen. Måttet ger en grov indikation på var på avkastningskurvan placeringarna är gjorda och
hur exponeringen mot ränteuppgångar eller räntenedgångar ser ut. Genomsnittsräntan bör beräknas för
att ge en indikation på vilken räntekostnad portföljen i genomsnitt har. Den säger dock ingenting om hur
ränterisken hanterats.
Kommunen hanterar själv förvaltningen gällande den räntebärande delen av kommunens långsiktiga
placeringar. Portföljen har vid årsskiftet en duration på drygt 0,7 år samt en ränta på 1,5 %.
Kommunstyrelsen tog beslut om nya finansregler under hösten 2014. Beslutet innebär inga väsentliga
förändringar i det tillåtna risktagandet. De nya reglerna syftar till att tydliggöra regelverket och ansvarsfördelningen samt förenkla uppföljning, kontroll och efterlevnad av regelverket.
56
Genomsnittsräntan för Stadshus upplåning var vid årsskiftet 1,70 % och återstående genomsnittlig räntebindningstid var 2,87 år.
Valutarisk
Valutarisk är ett uttryck för att värdet av flöden, lån och placeringar i främmande valutor förändras vid
en förändring av valutakursen. Exempel på valutarisk är risken att till exempel ett köp i utländsk valuta
fördyras vid en valutakursförändring av den svenska kronan.
Valutarisk kan därför medföra en negativ påverkan på resultat- och balansräkning till följd av förändrade valutakurser. Om till exempel kommunen eller ett av dess bolag har skulder i utländsk valuta och
svenska kronan försvagas gentemot denna valuta, har skulden uttryckt i svenska kronor ökat, allt annat
lika. På samma sätt påverkas placeringar i värdepapper vars pris uttrycks i annan valuta än svenska kronor. Försvagas den svenska kronan kommer värdet på placeringar att öka, allt annat lika.
Inom kommunkoncernen fanns det vid årsskiftet inga lån i utländsk valuta, däremot fanns det placeringar i globala aktier och hedgefonder. Valutarisken i placeringarna begränsas genom placeringsriktlinjer som definierar hur stor andel av placeringsportföljen som får placeras i utländska värdepapper.
Kredit- och motpartsrisk
Kredit- och motpartsrisk definieras inom placeringsverksamheten som risken att motparten inte fullgör
sina åtaganden, det vill säga att kommunen respektive kommunens bolag inte erhåller likvid, på rätt dag,
för en placering.
Motpartsrisk vid finansiering (upplåning) är risken att låntagaren lider förlust på grund av att en motpart
inte kan fullgöra sina åtaganden till fullo och i tid.
Motpartsrisk hanteras genom att fastställa vilka motparter som är tillåtna och i vilken omfattning exponering mot fastställda motparter tillåts. Motpartsrisk begränsas genom riktlinjer i riskinstruktionen.
Likviditetsrisk/Refinansieringsrisk
Likviditetsrisk är risken att man inte i önskad omfattning och vid önskat tillfälle kan sälja sin placering
till så kallad ”fair value” det vill säga till ett teoretiskt rätt pris. Motsvarande risk vid skuldhantering är
den så kallade refinansieringsrisken, det vill säga risken för att inte kunna refinansiera förfallna lån till
teoretiskt rätt pris. För placeringar hanteras likviditetsrisken genom begränsningar i tillåtna instrumenttyper och volymbegränsningar. Refinansieringsrisken i en skuldportfölj hanteras genom en spridning av
låneförfallen över tid.
Borgensåtaganden inom kommunkoncernen
Inom kommunkoncernen förekommer borgensåtaganden både från kommunen till kommunala bolag
och från Stadshuskoncernen till dotterbolagen. Per den 31 december 2014 är borgensåtagandena fördelade enligt följande:
Borgen från
kommunen
Pensioner kommunala bolag
Stångåstaden
Stadshus AB
Summa
Belopp
mnkr
16
100
6 900
7 016
Borgen från
Stadshus AB
Borgen från
Tekniska verken
Belopp
mnkr
Bixia ProWin
190
74
264
Sankt Kors
57
Kommunägda bolag
Linköpings Stadshus AB
Projektbolag
VA, energi,
renhållning
Fastigheter
Resecentrum
Mark o Exploatering
i Linköping AB
Tekniska verken
i Linköping AB
AB Stångåstaden
Näringslivsutveckling
i Linköping AB
Studentbostäder
i Linköping AB
Mjärdevi Science
Park AB
Flygplatsområdets
Mark o Exploatering
i Linköping AB
Linköping City
Airport AB
Linköpingsexpo AB
Tekniska verken
Linköping Nät AB
Tekniska verken
Driftum AB
Näringslivs-utveckling
Upplevelser/
event
Arenabolaget
i Linköping AB
Bryggaregården AB
Svensk Biogas
i Linköping AB
FÖRKLARINGAR
Lejonfastigheter AB
Moderbolag
Sankt Kors
Fastighets AB
Dotterbolag
Usitall AB
Tekniska verken
Linköping Vind AB
Dotterdotterbolag
Bixia AB
Ljusfors Kraft AB
Delägda bolag
Kinda kanal AB
38 %
Östsvenska
yrkeshögskolan AB
8,3 %
Nyköping –
Östgötalänken AB
18 %
Kommunal- och samordningsförbund,
Räddningstjänsten Östra
Götaland
50%
Fjärde storstadsregionen
50 %
Industrikompetens AB
2%
Marknadsbolaget
East Sweden
20 %
Stiftelser
Linköpings
Samordningsförbund
22 %
Östergötlands
Länsmuseum
Östgötateatern
Linköpings
Trädgårdsförening Park
Linköpings kommun har valt att bedriva viss verksamhet i företagsform och har därför ägarintressen i ett
antal olika aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Kommunfullmäktige har fastställt kommunens
motiv för ägande och ägardirektiv. Kommunfullmäktige har också fastställt verksamhets- och ekonomiska
krav för bolagen. Enligt kommunens ägardirektiv ska kommunfullmäktige ges tillfälle att ta ställning innan
beslut fattas i bolagens verksamhet som är av principiell karaktär eller annars av större vikt. Frågor som
bildande/köp av nya bolag, försäljningar av bolag, taxor och avgifter som bolagen tar ut för sin verksamhet,
till exempel för vatten och parkering är exempel på frågor som ska behandlas av kommunfullmäktige.
58
Koncernen Linköpings Stadshus AB
Koncernens verksamheter omfattar såväl bostäder, el, fjärrvärme, vatten- och avloppshantering, förvaltning av skol- och omsorgsfastigheter som parkering, turism och kultur med mera. I sammanställningen
nedan avseende verksamheten i koncernens bolag redovisas endast de tre största helägda bolagen, Tekniska verken, Stångåstaden och Lejonfastigheter. För en mer utförlig beskrivning av dessa bolag och övriga bolag inom Stadshuskoncernen hänvisas till årsredovisningen för Linköpings Stadshus AB och dotterbolagens egna årsredovisningar.
Linköpings Stadshus AB svarar för koncernens övergripande utveckling och strategiska planering, samt
styrning och uppföljning av de ekonomiska och finansiella resurserna. Den strategiska utvecklingen och
de operativa besluten i moder- och dotterbolag ska ha kommunmedborgarnas långsiktiga intressen som
utgångspunkt. Dotterbolagens styrelser och verkställande ledningar har det operativa ansvaret för att
kommunfullmäktiges beslut verkställs. Flera av aktiebolagen som ingår i koncernen är i sin tur egna
koncerner. Stadshuskoncernen leds av en koncernstyrelse, vars representanter utses av kommunfullmäktige. Verkställande direktören Hans Lander är sedan den 1 april 2013 anställd i moderbolaget.
Verksamhet och resultat i koncernen Linköpings Stadshus AB 2014
Resultatet efter finansnetto uppgår till 395 mnkr (311). Nettoomsättningen minskade med 272 mnkr
jämfört med 2013. Avkastning på eget kapital var 8,4 procent (6,8) och soliditeten 19,9 procent (18,9).
Investeringar och låneskuld
Koncernens bruttoinvesteringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till
2 035 mnkr (1 405). Investeringarna består främst av nyproduktion av bostäder i det allmännyttiga
bostadsbolaget, investeringar i verksamhetslokaler, exploateringsinvesteringar och förnyelsebar energiproduktion.
Koncernen Linköpings Stadshus AB
Nyckeltal
Omsättning mnkr
Balansomslutning, mnkr
Årets resultat efter finansiella poster, mnkr
Årets resultat i % av eget kapital
Soliditet %
Antal anställda
2014
6 701
24 466
395
8%
20 %
1 239
2013
6 973
23 931
311
7%
19 %
1 234
2012 24
7 151
23 717
254
6%
18 %
1 275
Bokslutsdispositioner inom Stadshuskoncernen
Moderbolaget erhöll utdelningsbetingade koncernbidrag från dotterbolagen Tekniska verken i Linköping AB med 187 mnkr, från Lejonfastigheter AB med 39 mnkr, från Sankt Kors Fastighet AB med
4,5 mnkr och från Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB (Resmex) med 1 mnkr. Dessutom erhölls utdelning från AB Stångåstaden med 20 mnkr, Lejonfastigheter AB med 37 mnkr, Sankt
Kors Fastighet AB med 60 mnkr, Näringslivsutveckling i Linköping AB med 1 mnkr, Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB (Flygmex) med 1 mnkr och Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB med 1 mnkr. Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB erhöll
51 mnkr i koncernbidrag.
Dessutom erhöll moderbolaget skattebetingade koncernbidrag med 41 mnkr och lämnade 31 mnkr för
skatteoptimering inom Stadshuskoncernen.
24
Flerårsjämförelsen är inte omräknad till K3 vad gäller år 2012.
59
Sammanställning av koncernbidrag, ägartillskott och utdelning inom koncernen framgår av tabellen nedan:
Linköpings kommun
Belopp i mnkr
Linköpings kommun
Moderbolaget
Dotterbolag
Tekniska verken i Linköping AB
AB Stångåstaden
Lejonfastigheter AB
Sankt Kors Fastighets AB
Arenabolaget i Linköping AB
Näringslivsutveckling i Linköping AB
Resecentrum Mark och Exploatering i
Linköping AB
Marknadsbolaget – Framtid Linköping AB
Flygplatsområdets Mark och Exploatering
i Linköping AB
Summa
Koncernbidrag
Lämnade Erhållna
83
Ägartillskott
Lämnade Erhållna
272
194
20
39
18
Utdelning
Lämnade Erhållna
94
121
6
16
31
71
20
37
60
1
1
1
51
355
355
94
1
2
94
1
121
121
I sammanställningen nedan redovisas en samlad bild av dotterbolagen inom Stadshuskoncernen. För de
största bolagen, Tekniska verken, Stångåstaden och Lejonfastigheter finns en utförligare redovisning
nedan. För övriga bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.
Omsättning
mnkr
Bolag
AB Stångåstaden
Lejonfastigheter AB
Sankt Kors Fastighets AB
Arenabolaget i Linköping AB
Näringslivsutveckling i Linköping AB
Resecentrum Mark och Exploatering i
Linköping AB
Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB
Linköpingsexpo AB
Nettoinvesteringar
mnkr
1 171
557
366
70
1
0
Soliditet %
Antal
anställda
4 903
1 346
660
138
94
37
Resultat efter
fin. poster
mnkr
358
318
118
83
-1
0
45 %
44 %
19 %
29 %
60 %
60 %
913
146
38
33
82
19
10
1
0
61 %
0
21
6
-51
0
11
0
65 %
5%
3
2
60
Årets verksamhet i kommunens företag inom Stadshuskoncernen
Majoritetsägda dotterbolag
Tekniska verken Linköping Nät AB (k)
Tekniska verken Katrineholm Nät AB
Svensk Biogas i Linköping AB
Svensk Biogas Handel AB
Usitall AB
Tekniska verken i Linköping Vind AB (k)
Tekniska verken Driftum AB
Delägda dotterbolag
Bixia AB (54,34 %)
Ljusfors kraft AB (99 %)
Utsikt Bredband AB (89,9 %)
Dotterbolag till delägda Bixia
Bixia Energy Management AB
Intressebolag till Tekniska verken
Mjölby Svartådalen Energi AB (35,2 %)
Västerviks Biogas AB (40 %)
Intressebolag till Tekniska verken i Linköping Vind AB
Bixia ProWin (45 %)
Vävinge Vind (25,2 %)
Bobergs Vind AB (33 %)
Ovan anges ägarandelen i de fall den är mindre än 100 procent. För en fullständig bild över bolagsstrukturen hänvisas till Tekniska
verken AB
Tekniska verken i Linköping AB är ett regionalt företag som verkar för ett väl fungerande och långsiktigt hållbart samhälle genom att erbjuda el, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, avfallshantering, bredband och
biogas. Genom internationellt engagemang ska koncernen också kunna bidra till globalt miljökunnande.
Koncernen bildar ett av regionens största företag. Bolaget ska erbjuda produkter och tjänster till attraktiva priser, med god leveranssäkerhet och med beaktande av miljö- och klimataspekter.
Väsentliga händelser under året
Året har mycket påtagligt påverkats av onormala väderförhållanden. Första kvartalet var ovanligt milt.
Sommaren var ovanligt varm och höst/vinter har varit onormalt mild. Detta påverkar mycket påtagligt
koncernens resultat negativt.
Oljepriset har rasat på världsmarknaden vilket medför lageromvärderingar för bolaget. Även elpriset
befinner sig på rekordlåga nivåer. Båda dessa omständigheter påverkar bolagets resultat negativt.
Nedskrivningsprövning i enlighet med gällande regelverk (K3) har genomförts på koncernens småskaliga vattenverk. Nedskrivningsprövning sker även för vindkraften inom koncernen. Under året stoppade
Agroetanol produktionslinjer vars restprodukter utgjort substrat till biogasproduktionen i Händelö. Till
följd av stoppad produktion skrivs anläggningen ner till bedömt tekniskt återvinningsvärde. Samtliga
nedskrivningar påverkar resultatet negativt.
Under året har investeringarna varit rekordhöga, främst drivet av det nya kraftvärmeverket.
Under sommaren genomfördes nyemission om 350 mnkr som en del i den konstruktiva lösningen kring
finansiering och utdelningsbetingade koncernbidrag som träffats mellan kommunen, Linköpings Stadshus AB samt Tekniska verken.
Växjö Energi AB har tidigare deklarerat att man avser lämna ägandet i Bixia AB och Bixia ProWin AB.
Diskussioner är ännu pågående och oberoende värderingsman är i enlighet med aktieägaravtalets regler
utsedd.
61
Under året har bredbandsutbyggnaden accelererat mycket kraftigt i Linköping. Utsikt Bredband har ökat
investeringstakten för att på bästa sätt kunna möta den ökade efterfrågan. Under året utsågs Linköping
till Nordens bästa kommun vad gäller bredband.
Framtiden
Koncernens kärnverksamheter inom energiproduktion, avfallshantering, vatten och avlopp samt elnät
ges alltid stort fokus ur ett kundperspektiv. Företagets ansvar för tillgänglighet, kvalitet, miljö och pris
är stort.
Bolaget utgår i sina strategiska planer från ett fortsatt brett politiskt stöd för fortsatt kommunalt ägande
och en fortsatt god samverkan mellan ledning, styrelse och Linköpings kommunfullmäktige.
För 2014 och framåt är koncernens leveransåtagande som alltid av största vikt. Leveransåtagandet ställer krav på effektiv och stabil produktion med hög tillgänglighet och få driftsstörningar. Det ställer i sin
tur krav på den tekniska utrustningen som bolaget använder för produktion och distribution, men också
betydande krav på medarbetarna.
Energibranschen står inför betydande utmaningar till följd av ökad reglering och ökad energieffektivisering. Politiska ambitioner, miljömässiga motiv och affärsmässiga motiv harmonierar inte alltid. Med
skärpta krav på marknads- och kassaflödesvärderingar kan detta leda till att beslut om investeringar följs
av tvingande redovisningsmässiga nedskrivningar som belastar resultat och minskar möjlighet till utdelning.
Inom elhandelsområdet pågår ett flertal regulatoriska förändringar. Tekniska verken och Bixia följer
nogsamt utvecklingen och deltar i vissa fall aktivt som referens- och/eller remissinstanser. Osäkerheten
kring vad förändringarna långsiktigt kommer att leda till är relativt stor.
Regionen står inför betydande infrastruktursatsningar som direkt eller indirekt kommer att involvera
Tekniska verken.
Ekonomi
Nyckeltal
Omsättning, mnkr
Justerat eget kapital, mnkr
Årets resultat i % av justerat eget kapital
Soliditet %
Investeringar brutto, mnkr
Antal anställda
2014
4 903
8 967
3 998
358
9
45
1 171
913
2013
5 223
8 365
3 518
510
15
42
786
915
2012
5 432
8 340
3 285
465
15
39
465
969
Koncernresultatet uppgår till 358 mnkr, en försämring mot föregående år med 152 mnkr. Omsättningen
under året var 4 903 mnkr, en minskning med 320 mnkr i jämförelse med föregående år. Investeringarna
uppgår till 1 171 mnkr, en ökning från föregående år med 385 mnkr.
AB Stångåstaden
Studentbostäder i Linköpings AB
Bryggaregården AB
TGS Fastigheter nr 3 AB
Eddan i Linköping AB
Stångåstaden Rystadstuna AB
Linköping Luftspanaren 1 Holding AB
Agraffmuren Holding AB
Intressebolag
Byggutveckling Svenska AB
Bixia Gryningsvind AB
Linköping Industri 2 AB
62
Bolaget är den största aktören på Linköpings bostadsmarknad. Stångåstaden äger och förvaltar 18 455 lägenheter, varav 4 222 är studentbostäder, som förvaltas av dotterbolaget Studentbostäder i Linköping
AB. Därutöver finns 35 bostäder av speciell kulturhistorisk karaktär i dotterbolaget Bryggaregården AB.
Linköping har stort behov av nya bostäder och AB Stångåstaden satsar på att öka investeringstakten.
Under året har bolaget invigt två nyproduktionsprojekt, 64 bostäder i Lambohov och 25 studentbostäder
i Ryd. Stångåstaden har även haft slutlig inflyttning av nyproduktion i Linghem (30 bostäder) och i
Södra Ekkällan (115 bostäder). Det har varit spadtag för 33 rad-parhus och 48 lägenheter i Harvestad,
38 bostäder i Vallastaden och 18 bostäder i Vasastaden. Totalt vill bolaget börja bygga 2 000 lägenheter
de kommande 4-5 åren.
Framtiden
Stångåstaden har redan initierat en ökning av nyproduktionen och bolaget står inför en period som kommer att präglas av expansion. Efterfrågan har ökat väsentligt på bolagets lägenheter det senaste året.
Med tanke på ägarkraven/direktiven (”medverka till bostadsförsörjningen”) blir det därför nödvändigt
att utöka nyproduktionen för att möta den efterfrågan.
Under 2015 planerar Stångåstaden för 700 bostäder. Bolaget står inför stora utmaningar då en stor andel
av fastighetsbeståndet kräver omfattande renoveringar och ombyggnader för att hålla dagens standard.
Mellan 7 000–7 500 bostäder behöver genomgå omfattande renovering under de kommande 15–20 åren.
I den fortlöpande omstruktureringen av fastighetsportföljen ingår såväl förvärv av fastigheter, fastighetsbyte som försäljningar. En minskad andel eftersträvas i områden där Stångåstaden är allt för dominerande.
På kostnadssidan ökar driftkostnaderna främst till följd av prishöjningar. Kostnadsökningarna begränsas
delvis genom effektiviseringar. Underhållskostnaderna stiger då bolaget planerar att öka volymen av
energibesparingsåtgärder ytterligare.
Stångåstaden har en skuldvolym på 3 100 mnkr där den genomsnittliga räntan per sista december var
2,38 % (2,82 %). Minskningen av genomsnittsräntan förklaras av sjunkande marknadsräntor och omstruktureringar i låneportföljen i slutet av 2014. Under 2015 beräknas skuldvolymen öka med 100-200
mnkr till följd av ökad nyproduktion och ombyggnation.
Ekonomi
Nyckeltal
Omsättning mnkr
Soliditet %
Antal anställda
2014
1 346
6 349
2 473
318
12
44
557
146
2013
1 297
5 887
2 473
127
7
43
524
144
2012
1 259
5 632
2 382
276
12
42
320
136
Årets nettoomsättning uppgick till 1 346 mnkr, en ökning med 49 mnkr jämfört med 2013. Koncernens
resultat efter finansiella poster uppgick till 318 mnkr jämfört med 127 mnkr föregående år. I resultatet
ingår reavinster vid fastighetsförsäljning med 101 mnkr. Investeringarna har ökat från tidigare år och
uppgår till 557 mnkr jämfört med 524 mnkr för 2013.
63
Lejonfastigheter AB
Castoris AB
Squatina AB
Lejonfastigheter AB erbjuder kommunen och andra offentliga verksamheter lokaler genom Lejonfastigheter med dotterbolag som äger och förvaltar 600 528 kvm bruksarea fördelat på 276 fastigheter.
Ny VD för bolaget tillträdde 15 mars. I samband med bolagsstämman i april sänktes avkastningskravet
från 10 % till 7 %.
Större om- till och nybyggnader som färdigställts under året är renoveringen av Rydsskolan, nya förskolor i Lambohov och vid Folkets Park, en ny gruppbostad i Vidingsjö, nya lokaler i Konsert & kongress
för musikskolan samt om- och tillbyggnader av Vikingstad skola och Blästadskolan.
Bolaget har aktivt arbetat med arbetsmiljö och hälsofrågor i flera fastigheter. Ansvaret för frågorna har
lyfts till den nyinrättade funktionen underhåll där allt arbete och utveckling kring fastigheternas planerade underhåll och inomhusmiljö samlas.
Första spadtaget för nya stallet i Smedstad hölls i maj. Byggnaden ska vara färdigställd sommaren 2016.
Byggnationen av Vallastaden har kommit igång. Bolaget uppför här en förskola med utomhuspedagogisk inriktning för 80 barn.
I början av juli brann Skäggetorpsgården ned till grunden. Tillsammans med försäkringsbolaget utreds
ersättningen samtidigt som arbetet tillsammans med hyresgästen påbörjats för att ta hänsyn till förändrade behov i samband med återuppbyggnaden.
Framtiden
2015 kommer att präglas av en ökad investeringsvolym både belopps- och antalsmässigt. Total volym
bedöms till cirka 600 mnkr. Underhållet höjs med 20 % i förhållande till 2014 års utfall.
Ekonomi
Nyckeltal
Omsättning mnkr
Soliditet %
Antal anställda
2014
660
3 831
736
118
17
19
429
38
2013
637
3 692
650
97
15
18
298
40
2012
611
3 477
629
64
10 %
18
397
37
Årets resultat efter finansnetto uppgick till 118 (97) mnkr. Försäkringsersättning och realisationsvinst
vid försäljning av dotterbolag påverkar resultatet med 43 mnkr. Investeringarna uppgick till 429 (298)
mnkr.
64
Kommunens övriga bolag, stiftelser och förbund – som inte ingår i koncernen
Nedan beskrivs kommunens övriga bolag, stiftelser och förbund i korthet. För mer utförlig information
hänvisas till respektive bolag, förbund och stiftelses årsredovisning.
Kommunalförbund och samordningsförbund
Styrning av kommunalförbund och samordningsförbund
Kommunallagen ger utrymme att organisera kommunal verksamhet i bolag, stiftelse, kommunalförbund
med mera men lagen ställer också krav på inflytande och kontroll över kommunal verksamhet, även om
den bedrivs i annan form.
För kommunens kommunalförbund och samordningsförbund finns fastställda förbundsordningar. Utöver detta finns planer, program och policyer som kommunfullmäktige fastställt som också avser kommunalförbund och samordningsförbund.
Kommunalförbunden och samordningsförbundet ska årligen redovisa planer för verksamhet och investeringar för de närmaste tre åren. Under året görs ekonomisk uppföljning vid två tillfällen, per 30 april
och 31 augusti, då respektive förbunds ekonomi redovisas och stäms av mot budget. Uppföljningen i
april redovisas till kommunstyrelsen och rapporten per augusti rapporteras till kommunfullmäktige.
Förutom de ovan nämnda formella dokumenten för styrning och uppföljning förekommer även möten
mellan kommunens och kommunalförbundens tjänstemän.
Bedömningen är att ovan nämnda insatser ger en tillräcklig insyn i kommunalförbundens verksamhet
för att ha kontroll och inflytande på den verksamhet som bedrivs i bolagen.
Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland
Kommunalförbundet bildades 2010-01-01 av Norrköpings och Linköpings kommuner och består av tidigare brandförsvaret i Norrköping och räddningstjänsten i Linköping.
Under 2014 har ett planeringsarbete fortskridit för att förbereda mottagandet av Söderköpings, Åtvidabergs och Valdemarsviks räddningstjänster till förbundet. I september påbörjades inrangeringsförhandlingar som avslutades i december.
Förbundet redovisar ett överskott för 2014 på 0,2 mnkr (1,9). Bruttoomsättningen var cirka 9 mnkr
högre än budget. Orsaken var till stor del ökade pensionsavsättningar och utbetalningar, dessa balanseras med ökade fordringar på medlemskommunerna. Soliditeten är den samma som föregående år 8 %
(8 %).
Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen
Kommunalförbundet ansvarar för Linköpings och Norrköpings kommuns löne- och upphandlingsverksamhet. Förbundet startade 2008 med löneverksamheten, 2009 överfördes den kommungemensamma
upphandlingsverksamheten till kommunalförbundet. Upphandlingscenter har ny förbundschef från mitten av augusti 2014, Malin Moen. Förbundet redovisar ett överskott med 2,1 mnkr för 2014 (0,4), det
förklaras med att de fått högre intäkter än budgeterat samt att de haft lägre personalkostnader. Soliditeten har ökat till 71 % (64).
Linköpings samordningsförbund
Samordningsförbundet bildades i slutet av 2007 av Försäkringskassan, Linköpings kommun, Landstinget i Östergötland och Arbetsförmedlingen. Sedan 2010 ingår även Kinda och Åtvidabergs kommuner.
65
Syftet med Samordningsförbundet är att medborgare som står utanför arbetsmarknaden ska uppnå eller
förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Samordningsförbundet redovisar ett positivt resultat med 0,7
mnkr (-1,9). Soliditeten har ökat till 54,1 % (47,4).
Övriga delägda aktiebolag
Industrikompetens AB är verksamma inom rekrytering, bemanning, utbildning och verksamhetsutveckling. Bolaget ägs tillsammans mellan näringsliv och kommuner, Linköpings kommuns ägarandel är
2 %.
AB Kinda Kanal ägs av Linköpings kommun (38 %), Landstinget i Östergötland samt Kinda kommun.
Kanalen är idag en ren upplevelseattraktion. Det utförs inga transporter som det ursprungliga syftet med
kanalen var. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom att de tre ägarna ger årliga aktieägartillskott till bolaget. Bolaget har fyra anställda.
Marknadsbolaget East Sweden ägs av näringslivet i regionen, representerat av ett antal stora bolag,
och av Linköpings (20 %) och Norrköpings kommuner, Linköpings universitet samt Region Östergötland. Marknadsbolagets mål är att skapa tillväxt genom att berätta om regionens spetskompetens, strategiska läge och hur attraktivt det är att arbeta, bo och studera i regionen.
Nyköping-Östgötalänken AB ska skapa förutsättningar för fortsatt regionförstoring mellan landets
största respektive fjärde arbetsmarknadsområde. Bolaget bildades 2001. Linköpings kommuns ägarandel är 18 %.
Östvenska yrkeshögskolan 8,3 %
Stiftelser
Östergötlands länsmuseum har som ändamål att inom Östergötlands län bedriva och befrämja kulturminnesvård och övrig museal verksamhet liksom annan därmed förenlig kulturell verksamhet, att förvalta och vårda stiftelsens fastigheter, markområden, byggnader och samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Verksamheten bedrivs i museibyggnaden i Linköping, på Löfstad slott i Norrköpings kommun och i viss omfattning i länets övriga kommuner.
Stiftelsen Östergötlands Länsteater – Östgötateatern – driver teaterverksamhet i Östergötlands län
på uppdrag av och med ekonomiskt stöd från Landstinget i Östergötland, Regionförbundet Östsam25
samt Linköpings kommun.
Stiftelsen Linköpings Trädgårdsförening har inte längre någon affärsdrivande rörelse då styrelsen
beslutat att avveckla rörelsen under ordnade former.
25 25
Från och med 2015-01-01 bildar Landstinget och Östsam tillsammans Region Östergötland
66
FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkning
Belopp, mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Not
1
2
3
4, 11
Kommunen
2014
2013
1 270
1 232
-8 132
-7 738
66
302
-136
-124
-6 932
-6 328
Koncernen
2014
2013
7 527
7 592
-12 409 -12 196
66
302
-1 030
-974
-5 846
-5 276
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Kommunal fastighetsavgift
Summa skatteintäkter och bidrag
5
6
5 835
854
221
6 910
5 632
761
218
6 611
5 835
854
221
6 910
5 632
761
218
6 611
Finansiella intäkter
Summa finansnetto
7
8
9
336
-26
8
318
422
-58
-36
328
333
-457
8
-116
340
-544
-36
-240
Bolagsskatt
Minoritetens andel i årets resultat
Resultat före extraordinära poster
12
296
611
-56
-3
889
-56
-28
1 011
296
611
889
1 011
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
ÅRETS RESULTAT
10
67
Balansräkning
Belopp, mnkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Lager och förråd
Pågående exploatering/omsättningsfastigheter
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital
Direktbokning mot eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Minoritetsintressen
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Investeringsbidrag
Kortfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Panter och ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser inkl kommunala bolag
Förmögenhet i stiftelser förvaltade av kommunen
Soliditet %
Soliditet, exkl pensioner intjänade före 1998, %
Not
13
14
15
16
Kommunen
2014
2013
Koncernen
2014
2013
3
2 241
204
3 381
5 829
4
2 050
202
3 378
5 634
37
13 616
7 299
311
21 263
46
12 347
7 456
359
20 208
1
192
487
8 629
429
9 738
15 567
1
215
1 300
8 062
465
10 043
15 677
131
379
1 131
8 629
1 178
11 448
32 711
131
396
1 522
8 062
1 206
11 317
31 525
9 292
8 019
296
9 588
-
8 897
-216
611
9 292
-
889
8 908
235
7 226
-216
1 011
8 021
232
21
22
3 156
28
3 184
3 213
38
3 251
3 180
1 153
4 333
3 244
1 088
4 332
23
24
25
0
559
2 236
2 795
0
456
2 678
3 134
9 485
559
9 191
19 235
6 630
456
11 854
18 940
15 567
7 028
15 677
6 345
32 711
438
88
31 525
426
28
670
61,6
78,5
629
59,3
76,7
670
27,2
35,3
629
25,4
34,1
17
18
19
34
20
26
27
28
68
Kassaflödesanalys
Belopp, mnkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Periodens resultat
Justering för avskrivningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Kassaflöde från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Not
Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar
Ökning (-) minskning (+) förråd och varulager
Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder
Minskning (+) ökning (-) exploateringsverksamhet
Kassaflöde från den löpande verksamheten
18, 19
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Nettoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av dotterbolag
Avyttring av dotterbolag
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Förändring av lån till intressebolag
Kassaflöde från investeringsverksamheten
29
25
17
30
31
32
33
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån (+)
Utbetald utdelning
Ökning (-) av långfristiga fordringar
Minskning (+) av långfristiga fordringar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Övertagna likvida medel
Likvida medel vid periodens slut
34
69
Kommunen
2014
2013
Koncernen
2014
2013
296
136
-53
611
124
-8
889
1 287
-407
939
1 243
-144
379
727
1 769
2 038
246
0
-442
23
-173
-104
0
-798
414
239
220
-6
-430
23
-193
1
-43
-791
414
1 619
-1
-252
5
0
10
0
-181
10
0
10
-6
-1 655
167
-13
14
-58
10
-238
-161
-1
-2 514
232
-29
67
-34
10
29
-2 240
0
-4
0
-4
-117
0
118
1
638
-194
-4
0
118
-80
-36
465
79
386
429
465
-30
1 206
2
1 178
-4
634
-1 541
-2
1 208
1 206
Driftredovisning
26
Belopp, mnkr
Nämnd/styrelse
Kommunfullmäktige
Kommunens revisorer
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet
Överförmyndarnämnden
Valnämnden
Äldrenämnden
Omsorgsnämnden
Bildningsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden exploatering
Socialnämnden
Bygg- och miljönämnden
Utförarstyrelsen
Delsumma verksamheten
Pensionsenheten, exkl. finansiella poster
Intern finansiering
Resursmedel, reserv för pris och lön
Avgår
Externa finansiella intäkter
Övriga interna intäkter/kostnader 27
27
8
-1 698
8 451
8
0
6 932
-1 698
1 519
Avstämning
Jämförelsestörande intäkter
Jämförelsestörande kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens intäkter och kostnader i resultaträkningen
26
Intäkter Kostnader
0
11
0
4
70
413
101
484
7
14
5
8
294
1 313
121
1 135
336
2 926
185
869
77
346
115
445
218
146
211
518
69
63
1 184
1 180
2 993
9 875
173
257
51
9
Nettokostnad
11
4
343
383
7
3
1 019
1 014
2 590
684
269
330
-72
307
-6
-4
6 882
84
-42
Budget
12
4
398
389
8
4
1 036
995
2 631
707
273
369
0
309
-3
-3
7 129
71
-46
134
Budgetavvikelse
1
0
55
6
1
1
17
-19
41
23
4
39
72
2
3
1
247
-13
-4
134
7 288
-8
0
356
-249
-182
-136
1 270
8 132
Intäkter och kostnader per nämnd är rensade för interna intäkter och kostnader som bokförs inom respektive nämnd
Avser interna intäkter och kostnader som bokförs mellan olika nämnder
70
Investeringsredovisning
Belopp mnkr
Kommunstyrelsen
Äldrenämnden
Summa
Utgifter Inkomster
Nettoinvestering
2014
Budget
2014
Budgetavvikelse
Nettoinvestering
2013
1
1
2
0
0
0
1
1
2
0
0
0
-1
-1
-2
0
0
0
Materiella anläggningstillgångar
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet
Äldrenämnden
Bildningsnämnden
Bygg- och miljönämnden
Utförarstyrelsen
Summa
17
0
17
16
-1
17
0
0
16
5
1
286
0
46
371
0
0
0
0
0
120
0
0
120
0
0
16
5
1
166
0
46
251
1
0
17
8
1
231
1
45
320
1
0
1
3
0
65
1
-1
69
1
0
13
9
2
115
0
24
181
SUMMA NETTOINVESTERINGR
373
120
253
320
67
181
Exploateringsredovisning
Belopp, mnkr
Balansräkning
2014
Omsättningstillgångar
Ingående balans
215
Årets exploateringsutgifter
Avslut exploateringskostnader
Utgående balans
7
-30
192
Kortfristiga skulder
Ingående balans
Årets exploateringsinkomster
Avslut exploateringsintäkter
Utgående balans
-146
-42
62
-126
2013 Resultaträkning
Resultatavräkning
628 Avräknade intäkter
Kalkylerade exploaterings88 kostnader
-501 Netto
215
Avslutade exploateringsområden
Vinst avslutad exploatering
-811 Förlust avslutad exploatering
-8 Netto
673
-146 Övriga kostnader
Årets resultat
71
2014
2013
203
751
-118
85
-545
206
14
-27
-13
22
-16
6
0
0
72
212
Kommentarer till avvikelser i driftredovisningen
Nedan redovisas förklaringar till några större avvikelser i driftredovisningen.
Kommunstyrelsen (överskott 55 mnkr)
I resultatet ingår flera engångsposter. De största positiva avvikelserna avser flygplatsen med cirka 35
mnkr och en återförd avsättning för Ostlänken med 24 mnkr. Försäkringsersättningar för Vidingsjö motionscentrum har bokats upp med 7 mnkr.
En negativ post är den nedskrivning som gjordes med 37 mnkr av biogasanläggningen som föranleddes
av en tidigare försäljning.
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (överskott 6 mnkr)
Överskotten beror framförallt på vakanser och svårigheter att rekrytera personal, exempelvis socialsekreterare. Kostnaderna har också hållits nere genom allmän återhållsamhet och lägre lokalkostnader.
Äldrenämnden (överskott 18 mnkr)
Nämndens resursmedel på 4,3 mnkr har inte förbrukats.
Inom särskilda boendeformer för äldre (vårdbostäder) är överskottet 12,8 mnkr. Det beror på högre statsbidrag för moms och högre intäkter från enskilda brukare.
Hemtjänst för personer över 65 år inklusive hemsjukvården i ordinärt boende redovisar ett överskott på
1,7 mnkr.
Omsorgsnämnden (underskott 19 mnkr)
Jämfört med nämndens internbudget är det framför allt inom nämndens LSS-verksamheter som det har
skett förbättringar med lägre kostnader och ökade intäkter.
Kostnaderna för placeringar av unga på HvB 28 är 12,5 mnkr högre än budgeterat. Detta beror på en kraftig ökning av speciallösningar för ungdomar där alternativa insatser bedömts bäst tillgodose den enskildes behov.
Barn- och ungdomsnämnden inklusive kommunala verksamheter (överskott 41 mnkr)
Överskottet för nämndens anslagsdel på 5,2 mnkr beror på ett flertal poster såsom barnomsorgsavgifter,
momskompensation och kapitalkostnader.
De kommunala enheternas överskott på 35,6 mnkr finns inom samtliga verksamhetsområden och beror
främst på brist på vikarier och svårigheter att rekrytera rätt kompetenser.
Bildningsnämnden inklusive kommunala verksamheter (överskott 23 mnkr)
Överskottet består av 10,5 mnkr för nämndens anslagsmedel, varav 5,1 mnkr är ofördelad pris- och lönejustering. Resterande del av överskottet, 12,2 mnkr avser de kommunala enheterna.
Kultur- och fritidsnämnden (överskott 4 mnkr)
Nämndens överskott fördelas på kulturverksamheter med 1,7 mnkr och fritidsverksamheter med 1,4
mnkr. Nämndens verksamheter visar ett positivt resultat med 0,7 mnkr.
28
HvB = Hem för vård eller boende
72
Samhällsbyggnadsnämnden (överskott 39 mnkr)
Samhällsbyggnadsnämnden visar en positiv avvikelse mot budget med 39,3 mnkr.
De största avvikelserna är:
• Beläggningsprogrammet för asfalt är budgeterat som driftskostnad men redovisas som investering,
överskott 17 mnkr.
• Förvaltningen av fastigheter och mark visar ett överskott på 7 mnkr till följd av högre intäkter än
budget.
• Från 2013 års resultat överfördes 7 mnkr som inte har förbrukats.
• Det milda vädret har lett till att snöröjningskostnaderna blivit 4 mnkr lägre än budget.
Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (överskott 72 mnkr)
Tidigare har exploateringsprojekt resultatförts först när hela projektet avslutats. Övergången till successiv resultatavräkning medför att försäljningarna bokförs successivt med matchande kostnader vid varje
affär. På så sätt fås ett årligt resultat för exploateringsverksamheten. När exploateringsområdet är avslutat och alla tomter sålda sker en slutavräkning gentemot faktiska kostnader.
Socialnämnden (överskott 2 mnkr)
Kostnaden för ekonomiskt bistånd har stabiliserats något det senaste året. Antalet utbetalningshushåll
minskar, men utbetalningen i kronor räknat per hushåll och månad ökar något. Jämfört med år 2013 har
kostnaden för ekonomiskt bistånd ökat med 1,3 %.
För den bosociala verksamheten har antalet andrahandskontrakt fortsatt öka. Orsaken är att bostadsföretagen har brist på lediga lägenheter. Vissa personer som i vanliga fall skulle kunna erhålla ett förstahandskontrakt nekas detta.
Bygg- och miljönämnden (överskott 3 mnkr)
Avvikelsen beror på högre intäkter från bygglov med 2,4 mnkr och lägre kostnader för nämndens egen
verksamhet med 1,5 mnkr. Bostadsanpassningen har blivit 1,9 mnkr dyrare än budgeterat.
Utförarstyrelsen (resultat 1 mnkr)
Inom äldreomsorgen har ett stort befarat underskott i viss mån minskats tack vare olika åtgärder och en
stor arbetsinsats inom verksamheterna. Dock kvarstår ett stort underskott inom hemtjänst i Linköpings
tätort.
Fyra av fem affärsområden uppnår årets budgeterade resultat. Under året har särskilda satsningar på
kompetensutveckling genomförts.
Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 130
mnkr)
Av överskottet avser 16 mnkr ränta och avskrivning som inte förbrukats på grund av försenade investeringar. Överskottet för reserv för pris, lön och demografi blev knappt 100 mnkr.
Av de 100 mnkr som fanns budgeterade som resursmedel för olika ändamål, återstår cirka 20 mnkr som
inte har fördelats.
Pensionsenheten (överskott 11 mnkr inklusive finansiella kostnader och underskott
13,0 mnkr exklusive finansnetto)
KPA har för första gången gjort en beräkning av kommunens politikerpensioner. Dessa har bokats upp
som en avsättning i bokslutet. Uppbokningen har försämrat resultatet för pensionsenheten med 36 mnkr.
Kommunen och Räddningstjänstförbundet östra Götaland (RTÖG) har under 2014 kommit överens om
hur dess pensionsskuld ska finansieras. Därför har Linköping för första gången kunnat bokföra sin del
av RTÖG:s pensionsskuld som en avsättning.
73
Noter till resultaträkning
Kommunen
Belopp i mnkr om inget annat anges
Not 1 Verksamhetens intäkter
Försäljningsintäkter
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag
Försäljning av verksamheter och entreprenader
Summa
2014
2013
91
224
254
514
187
1 270
91
220
248
492
181
1 232
Not 2 Verksamhetens kostnader
Löner
Sociala avgifter
Pensionskostnader
Material
Köp av verksamheter och entreprenader
Främmande tjänster
Hyror och övriga fastighetskostnader
Ekonomiskt bistånd
Övriga bidrag och transfereringar
Reaförlust vid försäljning av anläggningstillgångar
Övriga kostnader
Summa
2 580
776
256
222
2 182
675
968
239
163
1
70
8 132
2 450
742
240
186
2 107
547
955
246
197
0
68
7 738
217
-145
774
-561
1
6
-37
24
66
0
9
80
0
302
2
77
50
4
70
50
7
136
0
124
Not 3 Jämförelsestörande poster
Exploateringsverksamhet
Exploateringsinkomster avslutade projekt
Exploateringskostnader avslutade projekt
Övriga jämförelsestörande poster
Vinst vid försäljning av maskiner och inventarier
Vinst vid försäljning av mark och byggnader
Återbetalning från AFA
Nedskrivning biogasanläggning
Återförd avsättning för Ostlänken
Summa
Not 4 Planenliga avskrivningar
Immateriella tillgångar
Byggnader och tekniska anläggningar
Nedskrivningar
Summa avskrivningar
74
Kommunen
Not 5 Skatteintäkter
Preliminär kommunalskatt
Slutavräkningsdifferens föregående år
Preliminär slutavräkning innevarande år
Mellankommunal kostnadsutjämning
Summa
Not 6 Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Införandebidrag
Regleringsavgift
Kostnadsutjämningsavgift
Avgift till LSS-utjämning
Summa
Not 7 Finansiella intäkter
Utdelningar från koncernföretag
Utdelningar från andra företag
Ränteintäkter från övriga
Ränteintäkter, förmedlade lån, kommunala bolag
Ers borgenstäckning, kommunala bolag
Ränta på kundfordringar
Rabatter
Vinst vid försäljn av finansiella omsättningstillgångar
Summa
Not 8 Finansiella kostnader
Bankkostnader
Räntekostnader förmedlade lån, kommunala bolag
Räntekostnad pension intjänad efter 1998
Räntekostnad pension intjänad före 1998
Förlust vid försäljning av finansiella omsättningstillgångar
Summa
Not 9 Jämförelsestörande poster
Reavinst vid försäljning av bostadsrätter
Reavinst vid försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar
Ändrad RIPS-ränta, KAP-KL
Summa
75
2014
2013
5 856
-16
1
-6
5 835
5 668
4
-36
-4
5 632
946
15
80
42
-235
6
854
877
0
0
61
-178
1
761
0
13
95
1
20
1
13
193
336
84
11
120
21
17
1
14
154
422
1
1
6
17
1
21
8
27
1
26
1
58
8
7
0
0
8
1
-44
-36
Not 10 Resultaträkningens avvikelse
mot budget
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Bokslut
2014
1 270
-8 132
66
-136
-6 932
Budget
2014
1 260
-8 420
0
-128
-7 288
Avvikelse
10
288
66
-8
356
5 835
854
221
6 910
5 843
848
222
6 913
-8
6
-1
-3
Finansiella intäkter
Summa finansnetto
336
-26
8
318
260
-51
0
209
76
25
8
109
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
ÅRETS RESULTAT
296
296
-166
-166
462
462
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Kommunal fastighetsavgift
Summa skatteintäkter och bidrag
Noter Koncernen
Not 11 Avskrivningar
Immateriella tillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Nedskrivningar
Summa
Not 12 Bolagsskatt
Periodens skattekostnad
Aktuell skatt, hänförlig till tidigare år
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Summa
2014
18
180
825
7
1 030
2013
17
184
773
0
974
-70
-66
0
10
0
-56
14
-56
76
Noter till balansräkning
Kommunen
2014
Koncernen
2013
2014
2013
3-7 år
3-7 år
3-7 år
15-25 år
8-10 år
5-7 år
5-25 år
8-20 år
18
1
0
0
19
18
0
0
0
18
322
3
0
-2
323
328
0
0
-6
322
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivningar
Årets försäljningar
Utrangeringar/omklassificeringar
Summa
-14
-2
0
0
-16
-10
-4
0
0
-14
-276
-12
0
2
-286
-264
-15
0
3
-276
Bokfört restvärde vid årets slut
3
4
37
46
Tillgångar per användningsområde
Utgifter för dataprogram, programlicenser
Nyttjanderätt, mark och kraftledning
Goodwill
Summa immateriella tillgångar
3
3
4
4
7
1
29
37
6
2
38
46
Not 13 Immateriella anläggningstillgångar
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga immateriella anläggningstillgångar
Tillämpade avskrivningstider:
-Koncessioner, patent, licenser, varumärken mm
-Ledningsrätter och andra nyttjanderätter
-Goodwill
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Årets investeringar
Summa
Not 14 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Linjär avskrivning tillämpas för byggnader och tekniska anläggningar. På mark görs inga avskrivningar.
Tillämpade avskrivningstider
Markanläggningar
Byggnader och tekniska anläggningar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Vid årets början
Avskrivning övervärde stadshuskoncernen
Summa
77
5-50 år
5-50 år
5-50 år
5-50 år
5-50 år
5-50 år
20 år
20-100 år
20 år
20 år
20-67 år
20-67 år
2 608
313
0
-44
0
2 877
2 348
260
0
0
0
2 608
17 980
1 257
0
-44
-774
18 419
16 973
1 036
-29
0
0
17 980
Kommunen
Vid årets början
Utrangeringar/Omklassificeringar
Summa
Koncernen
2014
2013
2014
2013
-549
-78
0
0
-627
-479
-70
0
0
-549
-6 401
-444
0
524
-6 321
-5 967
-449
15
0
-6 401
-9
0
0
-9
-9
0
0
-9
-171
32
-40
-179
-179
8
0
-171
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Vid årets början
Årets nedlagda utgifter
Färdigställda projekt
Summa
2 241
2 050
954
1 476
-732
-1
0
1 697
13 616
761
1 070
-877
-1
-14
939
12 347
Byggnader och mark
Markreserv
Investeringar i annans fastighet
Verksamhetsfastigheter
Gator, vägar, parker mm
Fastigheter för annan verksamhet
Pågående byggnadsprojekt
Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar
11 360
248
15
49
1 644
4
296
13 616
10 280
242
17
75
1 519
5
209
12 347
Not 15 Maskiner och inventarier
Linjär avskrivning tillämpas för maskiner och inventarier. På konst görs inga avskrivningar
Tillämpade avskrivningstider
Maskiner och andra tekniska anläggningar
3-30 år 3-30 år
10-33 år
Inventarier, verktyg och installationer
3-30 år 3-30 år
3-20 år
7-33 år
3-20 år
Vid årets början
Övriga förändringar
Summa
14 306
575
-140
205
3
14 949
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Återförda nedskrivningar
Årets nedskrivningar
Summa
0
248
0
49
1 644
4
296
2 241
648
59
-2
-5
0
700
78
0
242
0
75
1 519
5
209
2 050
610
60
-2
-23
3
648
14 949
549
-181
142
0
15 459
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Vid årets början
Summa
-444
-50
0
0
-494
-415
-50
1
20
-444
-7 325
-737
158
0
-7 904
-6 750
-703
128
0
-7 325
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Summa
-2
0
0
0
-2
-2
0
0
0
-2
-168
-88
-256
-122
-35
0
-11
-168
204
202
7 299
7 456
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier
Byggnadsinventarier
Bilar och andra transportmedel
Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen
Konstverk och samlingar
Pågående inköpsprojekt
Summa maskiner och inventarier
5
173
5
15
1
3
2
204
4
159
5
17
1
3
13
202
6 977
296
5
15
1
3
2
7 299
7 118
299
5
17
1
3
1
7 456
1 634
1 728
3 362
0
3 362
1 634
1 728
3 362
0
3 362
0
0
0
167
167
0
0
0
179
179
3
4
3
4
0
16
16
3 381
0
12
12
3 378
141
141
311
0
176
176
359
Not 16 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Aktieägartillskott Linköpings Stadshus AB
Summa Linköpings Stadshus AB
Övriga aktier och andelar
Summa aktier
Bostadsrätter
Långfristiga fordringar
Förmedlade lån till kommunala bolag
Övriga långfristiga fordringar
Summa
Summa finansiella anläggningstillgångar
79
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Exploatering bostäder
Ingående balans
Utgående balans
164
10
-47
127
372
61
-269
164
164
10
-47
127
372
61
-269
164
Exploatering arbetsområden
Ingående balans
Utgående balans
51
-3
17
65
257
26
-232
51
51
-3
17
65
257
26
-232
51
0
192
0
215
187
379
181
396
Not 17 Pågående exploatering/omsättningsfastigheter
Omsättningsfastigheter
Summa pågående exploatering/omsättningsfastigheter
Specifikation exploateringsverksamhet
Pågående exploateringsutgifter redovisas i not 17 ovan. Pågående exploateringsinkomster redovisas bland kortfristiga skulder i not 25 nedan.
Exploateringsinkomster
Exploatering bostäder
Ingående balans
Utgående balans
-112
-21
36
-97
-510
-49
447
-112
-112
-21
36
-97
-510
-49
447
-112
Exploatering arbetsområden
Ingående balans
Utgående balans
-33
-22
26
-29
-300
41
226
-33
-33
-22
26
-29
-300
41
226
-33
30
36
66
52
18
70
30
36
66
52
18
70
975
1
0
-1 147
1 165
1
1
-615
-1 147
0
0
0
-615
Exploateringsnetto
Bostäder
Arbetsområden
Summa
Not 18 Kortfristiga fordringar
Räntebärande
Kortfristiga fordringar, kommunala bolag
Kortfristiga reversfordringar, övriga
Förmedlade lån, kommunala bolag
Finans- och koncernkonto
80
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
69
61
0
26
112
8
382
487
94
130
0
19
96
9
400
1 300
439
83
273
26
112
375
970
1 131
475
210
232
19
96
146
959
1 522
61
1
Obligationer, certifikat mm
Ingående balans
Årets köp och försäljningar
Nedskrivning
Värdereglering (del av 1899)
Bokfört värde
Fordran, upplupen ränta (del av 1710)
Summa
Marknadsvärde
148
1
0
3
152
1
153
154
151
0
0
-3
148
0
148
149
148
1
0
3
152
1
153
154
151
0
0
-3
148
-3
148
149
Bokfört värde kommunfinans
Marknadsvärde
Orealiserad vinst/förlust
213
214
1
149
150
1
213
214
1
149
150
1
0
976
0
0
976
1
977
978
0
0
0
0
0
0
0
0
0
976
0
0
976
1
977
978
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
741
741
0
0
741
741
977
978
1
741
741
0
977
978
1
741
741
0
Ej räntebärande
Kundfordringar
Skattefordringar
Elcertifikat
Fordran hos staten
Momsfordran
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa kortfristiga fordringar
Not 19 Kortfristiga placeringar
Kommunfinans
Depåkonto, kommunen
1
Koncernfinans
Ingående balans
Årets köp och försäljningar
Nedskrivning
Värdereglering (del av 1899)
Bokfört värde
Fordran, upplupen ränta (del av 1710)
Summa
Marknadsvärde
Korta placeringar, koncernkontot
Marknadsvärde
Bokfört värde koncernfinans
Marknadsvärde
81
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
15
7
15
7
Aktiefonder, svenska
Ingående balans
Årets förändring
Bokfört värde
Fordran, upplupen rabatt
Summa
Marknadsvärde
495
4
499
1
500
773
662
-167
495
0
495
643
495
4
499
1
500
773
662
-167
495
0
495
643
Aktiefonder, globala
Ingående balans
Årets förändring
Bokfört värde
Summa
Marknadsvärde
257
62
319
0
319
398
486
-229
257
0
257
364
257
62
319
0
319
398
486
-229
257
0
257
364
Hedgefonder
Ingående balans
Årets förändring
Bokfört värde
Marknadsvärde
246
-1
245
249
225
21
246
251
246
-1
245
249
225
21
246
251
0
0
0
0
300
-300
0
0
0
0
0
0
300
-300
0
0
4 830
147
30
5 007
44
5 051
5 114
3 745
1 176
-91
4 830
0
4 830
4 894
4 830
147
30
5 007
44
5 051
5 114
3 745
1 176
-91
4 830
0
4 830
4 894
Placeringsportfölj
Placeringskonto
Strukturerade produkter
Ingående balans
Årets förändring
Bokfört värde
Marknadsvärde
Ingående balans
Årets förändring
Värdereglering
Bokfört värde
Summa
Marknadsvärde
Fordran upplupen ränta och rabatter
67
Bokfört värde långsiktiga placeringar
Värde inkl upplupen ränta, rabatter och innehållen kupongskatt
Marknadsvärde långsiktiga placeringar
67
6 085
6 131
6 550
419
5 835
5 902
6 226
324
6 085
6 131
6 550
419
5 835
5 902
6 226
324
10
0
10
0
Depåkonto
82
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
346
-92
253
1
254
422
344
2
346
0
346
505
346
-92
253
1
254
422
344
2
346
0
346
505
115
1
116
0
116
184
114
1
115
0
115
142
115
1
116
0
116
184
114
1
115
0
115
142
64
1
65
66
61
3
64
67
64
1
65
66
61
3
64
67
0
477
0
477
1
478
478
-
0
477
0
477
1
478
478
-
813
-379
434
0
434
465
808
5
813
1
814
816
813
-379
434
0
434
465
808
5
813
1
814
816
Bokfört värde pensionsmedelsplaceringar
Värde inkl upplupen ränta, rabatter och innehållen kupongskatt
Marknadsvärde
1 355
1 357
1 625
268
1 338
1 340
1 530
190
1 355
1 357
1 625
268
1 338
1 340
1 530
190
Summa kortfristiga placeringar
Värde inkl upplupna rabatter, räntor, returprovision och kupongskatt
Marknadsvärde kortfristiga placeringar
8 629
8 062
8 629
8 062
8 679
9 368
689
8 132
8 647
585
8 679
9 368
689
8 132
8 647
585
Aktiefonder, svenska
Ingående balans
Årets förändring
Bokfört värde
Summa
Marknadsvärde
Aktieplaceringar, svenska
Aktiefonder, globala
Ingående balans
Årets förändring
Bokfört värde
Summa
Marknadsvärde
Hedgefonder
Ingående balans
Årets förändring
Bokfört värde
Marknadsvärde
Ingående balans
Årets förändring
Värdereglering
Bokfört värde
Fordran, upplupen ränta
Summa
Marknadsvärde
Obligationsfonder
Ingående balans
Årets förändring
Bokfört värde
Summa
Marknadsvärde
83
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Not 20 Eget Kapital
Ingående eget kapital
Markeringar för särskilda ändamål
Summa ingående eget kapital
8 092
1 200
9 292
7 964
933
8 897
6 819
1 200
8 019
6 293
933
7 226
Direktbokning mot eget kapital, (RIPS-ränta ansv.förb)
Årets resultat
Summa eget kapital
0
296
9 588
-216
611
9 292
0
889
8 908
-216
1 011
8 021
-
-
2 187
2 144
-
-
1 634
3 821
1 634
45
3 823
-
-
4 198
889
5 087
8 908
3 259
939
4 198
8 021
4
88
150
489
23
45
5
3
150
470
61
22
4
88
150
489
23
45
5
3
150
470
61
22
35
14
35
14
35
14
35
14
42
126
30
24
60
30
98
30
15
-
42
126
30
24
60
30
98
30
15
-
40
30
1 200
933
40
30
1 200
933
Specifikation eget kapital koncernen:
Eget kapital kommunen
Bundet eget kapital
Aktiekapital (154 010 aktier)
Bundna reserver
Summa
Fritt eget kapital
Fria reserver
Årets resultat
Summa
Summa eget kapital
Specifikation markeringar:
Utvecklingsfond
Markering för ombudgetering
Resultatutjämningsreserv
Markering för infrastruktur
Markering för borgen till bostadsrättsföreningar
Markering för näringslivsutveckling
Markering för jobb, arbetsmarknad, ungdoms- och trygghetssatsningar
Markering för IT-infrastruktur
Markering för inkubatorverksamhet, miljöteknikcentrum och
hälsans nya verktyg
Markering för kompetensutveckling och omställning
Markering för sociala investeringar
Markering för events, jubileum, marknadsföring m m
Markering för utveckling av skolan, IT och läromedel
Markering för teknisk utrustning inom äldreomsorgs- och omsorgsområdet
Markering för stadsmiljöåtgärder, fritidsanläggningar, asfalt mm
Summa markeringar
84
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
3 213
-57
3 156
2 975
238
3 213
3 238
-58
3 180
3 007
237
3 244
Pensioner intjänade efter 1998
Ingående balans
Värdesäkring
Ränteuppräkning
Årets nyintjänande
Pensionsbromsen
Ändrad diskonteringsränta
Övrig förändring
Årets pensionsutbetalningar
Utgående balans
Avgår: Nästa års utbetalningar redovisas som kortfristig skuld
Summa
509
-1
5
33
-1
0
2
-22
525
-28
497
442
3
8
19
0
44
22
-29
509
-27
482
Ingående balans
Värdesäkring
Ränteuppräkning
Årets nyintjänande
Pensionsbromsen
Ändrad diskonteringsränta
Övrig förändring
Årets pensionsutbetalningar
Utgående balans
Summa
2 859
3
17
0
-17
0
33
-138
2 757
-127
2 630
2 687
58
27
0
0
216
-2
-127
2 859
-129
2 730
Särskild avtalspension
Ingående balans
Årets förändring
Utgående balans
1
-1
0
0
1
1
Politikerpensioner
Ingående balans
Avsättning pensioner enligt PBF
Avsättning pensioner enligt OPF
Utgående balans
0
28
2
30
-
6
5
0
7
0
0
3 312
-156
3 156
3 369
-156
3 213
Not 21 Avsättningar inkl löneskatt för pensioner
Totalt avsatt till pensioner:
Ingående balans
Årets förändring
Utgående balans
Antal politiker med rätt till visstidspension enligt PBF:
Antal politiker med rätt till visstidspension enligt OPF:
Antal tjänstemän med rätt till visstidspension
Summa utgående balans
Summa avsättningar för pensioner
85
Kommunen
2014
2013
95
94
Avsatt till pensioner intjänade efter 1998
Förmånsbestämd ålderspension
Livränta, förmånsbestämd ålderspension
Kompletterande ålderspension
Ålderspension
Familjepension
Visstidspension
Räddningstjänstpersonal SAP-R
Summa
Löneskatt
Ändrad RIPS-ränta
SUMMA
162
25
4
8
200
11
0
12
422
103
0
525
127
19
5
9
188
13
0
13
374
91
44
509
Avsatt till pensioner intjänade före 1998
Intjänad pensionsrätt
Ålderspension
Familjepension
Räddningstjänstpersonal SAP-R
Summa
Löneskatt
Ändrad RIPS-ränta
SUMMA
971
0
1 226
13
9
2 219
538
0
2 757
908
0
1 195
14
10
2 127
516
216
2 859
509
11
67
-1
-61
525
442
10
4
53
0
509
831
0
1
0
832
1 925
2 757
1 357
886
0
-53
-2
831
2 028
2 859
1 340
Aktualiseringsgrad, %
Extern placering för pensionsförpliktelser:
Pensioner intjänade efter 1998
Ingående balans
Återinvesterade finansiella nettointäkter
Återinvesterad vinst vid försäljning
Omfördelning av befintligt innehav
Uttag från pensionsfonden
Utgående balans externa placeringar
Ingående balans
Återinvesterade finansiella nettointäkter
Omfördelning av befintligt innehav
Uttag från pensionsfonden
Utgående balans externa placeringar
Återlån genom avräkning med kommunen
Summa placeringar och återlån
Summa placerade medel
86
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Fördelning externa placeringar
Depåkonto
Aktier Sverige
Globala aktiefonder
Hedgefonder
Obligationsfonder
Bokfört värde
Räntefordran rabatter kv 4, (del av konto 1750)
Summa
Beräknat marknadsvärde
Orealiserad vinst inkl räntefordran
10
253
116
65
911
1 355
2
1 357
1 625
268
346
115
64
813
1 338
2
1 340
1 530
190
Avsättning för deponi
Ingående balans
Periodens avsättningar
Ianspråktaget/återfört under året
Utgående balans
-
-
85
3
0
88
85
0
0
85
Avsättningar för skatter
Ingående balans
Årets avsättningar
Utgående balans
-
-
993
0
-1
992
883
0
53
936
0
18
18
-
0
18
18
-
17
14
17
0
-3
14
0
-4
10
0
-3
14
24
0
0
24
24
0
-24
0
24
0
0
24
Not 22 Övriga avsättningar
Avsättning för pensioner RTÖG
Ingående balans
Årets avsättning
Utgående balans
Avsättning för Citybanan
(Uppräkning sker enligt entreprenadindex E84, utbetalningen påbörjades 2013)
Ingående balans
14
Periodens avsättningar (indexuppräkning enligt entreprenadindex E84, nov 2010)
0
-4
Utgående balans
10
Avsättning för Ostlänken
(Arbetet ska vara klart 2014)
Ingående balans
Årets avsättning
Utgående balans
24
0
-24
0
87
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
-
-
29
16
45
23
6
29
28
38
1 153
1 088
-
-
8 068
1 417
0
9 485
6 475
0
155
6 630
98
6
104
182
-84
98
98
6
104
182
-84
98
1
0
1
31
0
0
0
1
0
1
31
0
0
0
Gatukostnadsersättningar
Ack upplösning av gatukostnadsersättning
Summa
Återstående antal år (vägt snitt)
476
-22
454
29
371
-13
358
476
-22
454
29
371
-13
358
Summa investeringsbidrag
559
456
559
456
Not 25 Kortfristiga skulder
Räntebärande
Övriga korta skulder, kommunala bolag
Förmedlade kortfristiga lån till kommunala bolag
Ränteskuld på förmedlade lån
Skulder till kreditinstitut
805
0
0
0
864
426
1
0
180
0
0
5 994
0
0
0
8 611
Ej räntebärande
Leverantörsskulder
Personalens källskatt och införsel
Skulder till staten
Övertidsskuld inkl sociala avgifter
Semester- och ferielöneskulder inkl sociala avgifter
449
52
30
16
199
437
49
43
15
193
923
52
30
16
199
837
50
43
15
193
Övriga avsättningar
Ingående balans
Periodens avsättningar
Utgående balans
Summa övriga avsättningar
Not 23 Långfristiga skulder
Lån med förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen
Lån med senare förfallotidpunkt
Övriga lån
Summa långfristiga skulder
Not 24 Investeringsbidrag
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
Pågående investeringsbidrag
Vid årets början
Årets bidrag
Summa
Skuld för investeringsbidrag
Ack upplösning av investeringsbidrag
Summa
Återstående antal år (vägt snitt)
88
Kommunen
Upplupna sociala avgifter
Upplupen pension individuell del
Kommande års pensionsutbetalningar
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Exploateringsinkomster bostäder
Exploateringsinkomster arbetsområden
Avslutade exploateringsinkomster bostäder
Avslutade exploateringsinkomster arbetsområden
Summa kortfristiga skulder
Koncernen
2014
66
148
155
24
166
581
281
-484
-252
2 236
2013
62
140
156
16
130
560
259
-447
-226
2 678
2014
66
148
155
286
1 376
581
281
-484
-252
9 191
2013
62
140
156
118
1 483
560
259
-447
-226
11 854
-
-
402
25
11
0
438
400
24
0
2
426
Kommunala bolag
Stångåstadenkoncernen
Summa
6 900
100
7 000
6 200
100
6 300
0
0
0
0
0
0
Borgen för pensionsåtaganden i kommunala bolag
Parkerings AB Dukaten
Summa
Summa kommunala bolag
13
1
14
7 014
16
1
17
6 317
0
0
0
0
0
0
0
0
Övriga
Linköpings Trädgårdsförenings Park
HSB
Kommunalt ansvarstagande egnahem
Bixia prowin
Summa
Summa
2
10
2
0
14
7 028
2
23
3
0
28
6 345
2
10
2
74
88
88
2
23
3
0
28
28
Not 28 Förmögenhet i stiftelser förvaltade av kommunen
Gemensamt förvaltade stiftelser
Carlstedtska stiftelsen
Pihlströms stiftelse
Summa
223
115
29
367
208
106
26
340
223
115
28
367
208
106
26
340
Westman-Wernerska stiftelsen, inkl forskningsmedel
Summa
303
670
289
629
303
670
289
629
Not 26 Panter och ansvarsförbindelser
Fastighetsinteckningar
Bankmedel för finansiell handel
Andra säkerställda säkerheter
Garantiförbindelser
Summa
Not 27 Borgensförbindelser inkl kommunala bolag
89
Noter till kassaflödesanalysen
Kommunen
2014
2013
Not 29 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Förändring pensionsskuld
Pensionsbokning mot eget kapital
Avsättning pensionsskuld RTÖG
Återförd avsättning Ostlänken
Ianspråktagande avsättning Citybanan
Realisationsvinster försäljn anläggningstillgångar
Realisationsvinst försäljn finansiella anläggningstillgångar
Utrangeringar
Omklassificering anl.tillgång till omsättningstillgång
Investeringsbidrag, periodiserade över nyttjandetiden
Summa
-56
0
18
-24
0
-7
-8
38
-1
-13
-53
237
-216
0
0
-3
-9
-8
0
0
-9
-8
Not 30 Nettoinvesteringar i immateriella anläggn tillgångar
Programvarulicenser
Summa
1
1
0
0
7
59
14
6
156
29
43
22
0
36
372
0
67
0
0
200
0
50
0
3
0
320
0
-77
-29
-5
0
-9
-120
252
-1
-109
-28
0
-1
0
-139
181
Not 31 Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar
Bruttoinvesteringar
Markinköp, del av Kallerstad
Verksamhetsfastigheter
Skeda Udde-Hulta, Vårdsberg-Örtomta
Gator, vägar och parkeringar
Beläggning
Parker
Trafikåtgärder
Buss, bil och spårbunden trafik
Stadsmiljöåtgärder
Summa bruttoinvesteringar
Investeringsbidrag
Inventarier
Gator, vägar och parkering
Parker
Trafikåtgärder
Buss, bil och spårbunden trafik
Stadsmiljöåtgärder
Summa investeringsbidrag
Summa nettoinvesteringar
90
Kommunen
2014
2013
Not 32 Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av tomter och mark
Försäljning Marginalen 1
Försäljning av inventarier vid verksamhetsövergångar
Övrig försäljning av maskiner och inventarier
Summa
2
0
2
1
5
6
3
1
0
10
Not 33 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Försäljning aktier Industrikompetens
Försäljning av bostadsrätter
Summa
0
10
10
2
8
10
421
0
5
3
429
463
-2
1
3
465
Not 34 Likvida medel
Huvudplusgiro
Agresso leverantör
Inkasso
Kommunens nämnder och förvaltningar
Summa
91
Övriga tilläggsupplysningar
Kassaflödesanalysens avvikelse mot budget
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
296
136
-53
-166
128
-5
462
8
-48
379
-43
422
Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar
Ökning (-) minskning (+) förråd och varulager
Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder
Minskning (+) ökning (-) exploateringsverksamhet
Kassaflöde från den löpande verksamheten
246
0
-442
23
-173
-49
0
176
93
220
295
0
-618
-70
-393
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Nettoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-1
-252
5
0
10
-238
0
-320
0
0
0
-320
-1
68
5
0
10
82
0
-4
0
-4
0
0
0
0
0
-4
0
-4
Årets kassaflöde
-36
-143
107
Likvida medel vid årets början
Årets kassaflöde
Likvida medel vid periodens slut
465
-36
429
465
-143
322
0
107
107
Belopp, mnkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Periodens resultat
Justering för avskrivningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Kassaflöde från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån (+)
Ökning (-) av långfristiga fordringar
Minskning (+) av långfristiga fordringar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal
Tillgångsslag
Hyra fastigheter
Summa
Avgifter med
förfall inom 1 år
Avgifter med
förfall senare än 1
men innan 5 år
Avgifter med förfall senare än 5 år
0
82
82
0
1 507
1 507
0
3 098
3 098
Linköpings kommun har inga finansiella leasingavtal med löptid längre än tre år. Samtliga hyresåtaganden redovisas oavsett avtalens löptid.
92
Redovisningsprinciper och upplysningar
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning med undantag för pensionsredovisningen, där kommunen i enlighet med beslut i kommunfullmäktige 1998 redovisar samtliga
pensionsåtaganden på balansräkningens skuldsida enligt den så kallade fullkostnadsmodellen.
I övrigt följer kommunen god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet
för kommunal redovisning (RKR).
Sammanställd redovisning
I de sammanställda räkenskaperna ingår Linköpings kommun och koncernen Linköpings Stadshus AB.
Övriga företag där kommunen har ett väsentligt inflytande bedöms vara för små för att det ska vara meningsfullt att konsolidera dem i räkenskaperna.
Klassificering av skulder och tillgångar styrs av kommunens redovisningsprinciper. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden redovisas under avsättningar.
Företagen följer skattelagstiftningens krav på aktivering.
Jämförelsestörande poster redovisas på separata rader i resultaträkningen, dels under verksamhetens nettokostnader, dels under finansnetto och specificeras i not till respektive post.
Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 5 mnkr. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar samt kostnader och intäkter till följd av exploateringsverksamheten redovisas alltid som jämförelsestörande.
Intäkter
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med
rekommendation RKR 4.2.
Övriga intäkter
Investeringsbidrag redovisas som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras linjärt över anläggningens nyttjandeperiod.
Statsbidrag
Generella statsbidrag redovisas enligt kontantmetoden, det vill säga de intäktsförs i samband med utbetalning.
Specialdestinerade statsbidrag som är prestationsbaserade periodiseras till den period där prestationerna
har bokförts.
Icke prestationsbaserade statsbidrag intäktsförs i den period som bidraget avser.
Kostnader
Hyra/Leasing
Kommunen har inga finansiella leasingavtal. Kommunens åtaganden i form av hyresavtal för fastigheter
redovisas som icke-uppsägningsbara operativa leasingavtal i en tilläggsupplysning.
Avskrivningar
Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar görs med linjär avskrivning utifrån
historiska anskaffningsvärden och påbörjas normalt månaden efter inköp/färdigställande.
På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.
93
Avskrivningstider
Avskrivningstiderna bestäms individuellt för varje investering utifrån bedömd nyttjandeperiod.
De vanligast förekommande avskrivningstiderna är:
• 4 år för investeringar i IT-arbetsplatser
• 5 år för mindre inventarier och maskiner
• 10 år för möbler och övriga inventarier
• 20 år för mindre nyanläggningar avseende gator, vägar, parker och lekplatser
• 33 år för större nyanläggningar avseende gator, vägar och parker
Men även andra avskrivningstider förekommer.
Samtliga investeringar påförs en internränta när utgifterna aktiveras. Internräntesatsen var 2,5 % under
2014.
Komponentavskrivning
Enligt rekommendation RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, ska en tillgång delas upp på olika
komponenter och skrivas av separat om den förväntade skillnaden i förbrukning mellan de olika komponenterna är väsentlig.
Kommunen har påbörjat arbetet med komponentavskrivningar genom att tillämpa komponentavskrivning på de anläggningar som har aktiverats under 2014.
Under 2015 kommer en inventering av befintliga anläggningstillgångar att genomföras. Tillgångar med
högt redovisat värde och lång kvarvarande nyttjandetid kommer i första hand att bli föremål för uppdelning i olika komponenter.
Nedskrivningar
Under 2014 har nedskrivningar skett med sammanlagt 44 mnkr. Den enskilt största nedskrivningen,
37 mnkr, redovisas som en jämförelsestörande post. Nedskrivningen berör kommunens biogasanläggning som är inte längre finns i kommunens ägo.
En mindre del av nedskrivningarna berör inventarier och bygginventarier. Övriga nedskrivningar berör i
huvudsak infrastrukturinvesteringar.
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en bedömd nyttjandeperiod om minst 3 år
klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för
mindre värde har satts till ett prisbasbelopp (44 400kr för 2014) och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar.
Finansiella tillgångar
Linköpings kommun har fyra olika portföljer för finansiella placeringar.
1. Kassa/bankkontolikviditet eller likvida penningmarknadsplaceringar som ska täcka löner, hyror och
fakturabetalningar de närmaste 90 dagarna.
2. Likviditetsportfölj. Överskottslikviditet utöver ovan placeras i räntebärande tillgångar med låg ränteoch kreditrisk, avkastningsmål fastställs av kommunstyrelsen en gång per budgetperiod.
3. Långsiktig placeringsportfölj. Upparbetade medel som bedöms vara stadigvarande. Placeringar i aktier och räntepapper med mera. Avkastningsmål fastställs av kommunstyrelsen en gång per budgetperiod.
4. Pensionsmedelsplaceringar. Avkastningsmål fastställs av kommunstyrelsen en gång per budgetperiod.
Samtliga placeringsportföljer är klassificerade som omsättningstillgångar och värderade till det lägsta av
anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet.
Sammansatta finansiella instrument redovisas utan uppdelning på ingående komponenter.
94
Redovisning av derivat och säkringsredovisning
Kommunen har inga lån. Därför används inga säkringsinstrument för att säkra kommunens lånekostnader.
Däremot har kommunen under 2014 köpt två ränteswapkontrakt om nominellt 75 mnkr respektive
61 mnkr för att kurssäkra två obligationsinvesteringar som gjorts till fast ränta och därmed motverka
nedskrivningsbehov av obligationsvärdena ifall marknadsräntan skulle stiga och kursen på obligationerna skulle falla. Kommunen betalar en fast ränta årsvis och erhåller 3M 29 STIBOR 30 kvartalsvis.
Swapparna har samma förfallodatum som obligationsplaceringarna. Sammantaget ger placeringarna en
avkastning motsvarande 3M-STIBOR + marginal.
Marknadsvärdet på swapparna är vid årsskiftet -6,3 mnkr.
Resultatpåverkan av swapparna 2014:
+0,3 mnkr i kapitaliserad, resultatbokförd ränta
-0,9 mnkr i upplupen, resultatbokförd ränta
= Netto resultatpåverkan -0,5 mnkr.
Samtliga immateriella tillgångar är externt förvärvade och avser licensavgifter för IT-program.
Materiella anläggningstillgångar
Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar bokförs från och med 2011som en förutbetald intäkt
och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Före 2011 redovisades dessa så att de reducerade
anskaffningsvärdet. Någon omräkning av jämförelsetalen för dessa tidigare anläggningar har inte skett
med hänvisning till att arbetsinsatsen överstiger värdet av informationen.
I anskaffningsvärdena ingår inga lånekostnader.
Linköpings kommun bedömer att de inte äger anläggningar som kräver omfattande återställningsarbeten, varför någon särskild redovisningsprincip inte finns framtagen för sådant återställande.
Avsättningar
Avsättning för medfinansiering av Ostlänken
Enligt beslut i kommunfullmäktige 2010-06-08 § 104 har kommunerna i Östergötland och Sörmland i
avtal om medfinansiering av Citybanan åtagit sig att fortsätta planarbetet för Ostlänken. En avsättning
gjordes under 2010 med 24 mnkr. Planarbetet skulle vara klart senast 2014. Avsättningen för medfinansiering av ostlänken på 24 mnkr har återförts under 2014.
Avsättning för medfinansiering av Citybanan.
Under 2007 bokfördes hela kommunens andel av kostnaden (16,2 mnkr). Därefter sker årliga indexuppräkningar med entreprenadindex E84 i enlighet med avtalet. Kommunen har valt november månad som
avräkningsmånad för att snabbt få med kostnadsuppräkningen i bokslutet. För 2014 uppgick indexuppräkningen till sammanlagt 0,3 mnkr. Utbetalning sker med 4,9 mnkr i januari 2015. Kvarvarande avsättning uppgår till 9,7 mnkr.
29
3M = 3 månader
STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som visar ett genomsnitt av de räntesatser som ett antal
banker - Stiborbanker - verksamma på den svenska penningmarknaden är villiga att låna ut till varandra på utan säkerhet under olika löptider.
30
95
Pensioner
Pension till anställda
Linköpings kommun redovisar, enligt beslut i kommunfullmäktige 1998-02-24, samtliga pensionsåtaganden enligt den så kallade fullkostnadsmodellen. Det innebär att samtliga pensionsåtaganden för kommunens anställda redovisas som en avsättning. Kommunen följer därmed inte lagen om kommunal redovisning. Enligt lagen ska endast den del av de kommunanställdas pensioner som är intjänade från och
med 1998 redovisas som en avsättning.
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07.
Pension till politiker
Från och med 2014 har kommunens pensionsförvaltare även beräknat pensionsåtagandena för kommunens politiker. Även dessa åtaganden redovisas därför som en avsättning från och med 2014.
Linköpings kommun har 6 förtroendevalda med rätt till pension enligt pensionsavtalet PBF och 7 förtroendevalda med rätt till pension enligt det nya pensionsavtalet OPF.
Enligt pensionsavtalet PBF finns rätt till visstidspension om den förtroendevalde har fyllt 50 år och innehaft sitt uppdrag i minst 36 kalendermånader eller innehaft uppdrag under två på varandra följande
mandatperioder. För att vara kvalificerad till pension enligt PBF krävs att den förtroendevalde fullgör
sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid.
Pensionsavtalet OPF är ett avgiftsbestämt pensionsavtal där 4,5 % av den pensionsgrundande inkomsten
sätts av till en pensionsbehållning som förvaltas av kommunen. För inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 %. Pensionsavgiften beräknas på årsarvode och sammanträdesersättning
oavsett uppdragets omfattning och räknas årligen upp med förändringen av inkomstbasbeloppet.
Upplåning
Kommunen har inga långfristiga lån och har aldrig aktiverat några räntekostnader.
96
Fem år i sammandrag
2014
2013
2012
2011
2010
151 881
150 202
148 521
147 334
146 416
20,23
10,67
30,90
19,98
10,92
30,90
98,3
19,98
10,27
30,25
98,3
20,40
9,85
30,25
98,5
20,40
9,85
30,25
98,4
2 580
7 745
5,3
2 450
7 447
4,8
2 390
7 583
4,8
2 342
7 735
4,4
2 279
7 828
4,4
296
889
611
1 011
398
1 105
23
383
246
706
Investeringar
Nettoinvesteringar Kommunen
Nettoinvesteringar Koncernen
253
2 288
181
1 586
220
1 522
299
1 751
199
1 553
Avskrivningar
Avskrivningar, Kommunen
Avskrivningar, Koncernen
129
1 030
124
977
107
912
88
904
77
857
15 567
32 711
15 677
31 525
15 833
30 961
14 894
29 605
14 976
28 656
Likvida medel 31/12
Kommunen
Koncernen
429
1 178
465
1 206
386
1 208
160
679
516
940
Borgensåtaganden
Externa borgensåtaganden
Interna borgensåtaganden
88
7 014
28
6 316
67
5 818
82
6 119
97
6 925
62
79
59
77
56
67
56
72
52
68
97
0
168,0
95
0
405,5
98
0
229,5
100
0
37,1
96
0
162,8
Folkmängd 31/12
Skattesats
Kommunen
Landstinget
Total skattesats
Andel av medelskattekraften i riket, %
1
Personal
Lönekostnader, mnkr
Antal anställda
Sjukfrånvaro i %
Årets resultat
Kommunen
Koncernen
Balansomslutning
Kommunen
Koncernen
Finansiella nyckeltal (kommunen)
Soliditet inkl. pensioner före 1998 %
Soliditet exkl. pensioner före 1998 %
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter,
statsbidrag och finansnetto %
Låneskuld (exkl. förmedl. lån) kr per invånare
Självfinansiering av investeringar, %
1
Uppgifterna avser respektive inkomstår. Uppgifterna för 2014 är därför inte färdiga.
97
Revisorernas berättelse
Revisionsberättelser och ansvarsfrihet
Kommunens revisorer har lämnat separata revisionsberättelser för kommunens olika politiska organ.
Revisorerna har tillstyrkt att kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktiges utskott samt de enskilda
förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Kommunfullmäktige behandlar respektive organs
verksamhetsberättelse och revisionsberättelse samt fattar beslut i ansvarsfrihetsfrågan den 28 april 2015.
Kommunen och de kommunala bolagen
Kommunens revisorer har i uppdrag att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas
verksamhetsområden samt att som lekmannarevisorer granska de kommunala bolagen främst ur ett
kommunalrättsligt perspektiv. Det innebär att verksamheten i samtliga kommunala styrelser, nämnder
och bolag granskas på ett likartat sätt. Revisorerna har även i uppdrag att samordna den totala revisionen
i kommunkoncernen.
Den styrning och kontroll som de politiskt tillsatta organen utövar över verksamheten för att uppfylla det av kommunfullmäktige erhållna uppdraget utgör utgångspunkten för revisionen.
För vart och ett av de kommunala bolagen har lekmannarevisorerna avgivit granskningsrapport till respektive bolags årsstämma. Granskningsrapporterna inklusive missivskrivelser från kommunens revisorer, har tillställts kommunfullmäktige. Den 24 mars 2015 behandlade kommunfullmäktige respektive
bolags redovisning av hur bolaget uppfyllt det kommunala ändamålet och uppdraget under 2014.
Granskningens inriktning
Vi har utfört vår granskning enligt kommunallagen, god revisionssed inom kommunal verksamhet och
kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som
behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.
Vi har under året haft överläggningar med nämndspresidier och tjänstemannaledningar i samband med
tertialrapporterna samt vid genomgång av genomförda granskningar. Vi har även tagit del av nämndernas handlingar, protokoll, tertialrapporter, verksamhetsberättelser och annan relevant dokumentation
samt följt upp arbetet med intern kontroll. Kommunens årsredovisning inklusive den sammanställda redovisningen för hela kommunkoncernen liksom kommunens delårsrapport har granskats översiktligt.
Lekmannarevisorsuppdragen, vilka regleras i aktiebolagslagen kap 10, har liksom tidigare år till största
delen inriktats på inläsning av basdokumentation, uppföljning av affärsplaner, överläggningar med bolagsledningar och uppföljning av bolagens efterlevnad av ägardirektiven. Avseende den interna kontrollen har överläggningar med respektive bolags auktoriserade revisor ägt rum.
I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från kommunens revisionskontor och från PwC.
Slutsatser och iakttagelser
Revisorerna har lagstadgad skyldighet att årligen bedöma kommunens uppföljning av måluppfyllelsen
avseende god ekonomisk hushållning. Vi har genomfört detta främst genom att bedöma kommunstyrelsens avstämning av mål för god ekonomisk hushållning i årsredovisningen. Vår övriga bedömning av
måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning utgår från nämndernas egen uppföljning och bedömning av sin måluppfyllelse så som det beskrivs i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Vår bedömning av nämndernas måluppfyllelse har redovisats i nämndernas revisionsberättelser. Vi kan konstatera att i de flesta fall är mål och uppföljning tydliga men att bedömningen av måluppfyllelsen alltjämt
kan utvecklas.
Av vår granskning kan vi konstatera att de flesta nämnders verksamhetsberättelser fortsatt sin positiva
utveckling och ger omfattande redovisning av vilka åtgärder som vidtagits och vilka prestationer som
utförts. Vi har tidigare påtalat att detta kan utvecklas ytterligare främst genom att än mer belysa kvalitetsaspekter. Denna bedömning står vi fortsatt fast vid.
98
En del av revisionens arbete ägnas åt att granska kommunens interna kontroll. Generellt bedömer vi att
den interna kontrollen fungerar tillfredsställande och stadigt utvecklas.
Förutom löpande granskning av rättvisande räkenskaper, nämndernas ansvarsutövande och intern kontroll genomför revisionen även fördjupade granskningar.
Under 2014 har fördjupade granskningar genomförts av exploateringsredovisningen, bidragsgivning till
studieförbund och föreningar med avseende på intern kontroll samt en pågående granskning av kvalitets- och utvärderingskontoret. Revisionen har även följt upp tidigare genomförda granskningar avseende barn och unga som riskerar att fara illa, intern kontroll i utbetalningsprocessen och en bestyrkanderapport av lönesystemet. En granskning av upphandlingsverksamhet och Upphandlingscenter har genomförts i samverkan med revisorerna i Kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen och revisorerna i
Norrköpings kommun. Fördjupade granskningar rapporteras till berörd nämnd samt till fullmäktige för
kännedom.
Den omfattande finansiella verksamheten inom kommunkoncernen som avser både placering och upplåning har sedan några år utgjort ett väsentligt granskningsområde. Under året har vi fortlöpande hållit oss
informerade om verksamheten.
Kommunens årsredovisning ger som vanligt en utförlig och bra bild över resultat och ställning och vi
bedömer att förvaltningsberättelsen utvecklats positivt och beskriver den genomförda verksamheten och
den finansiella analysen på ett informativt och pedagogiskt sätt. Revisorerna vill framhålla några uppgifter som framgår av årsredovisningen avseende kommunens ekonomi. Årets redovisade resultat är
296 mnkr vilket är 462 mnkr bättre än budget. Budgeten för 2014 var underbalanserad med 166 mnkr.
Resultatet förklaras till stor del av poster av engångskaraktär. Efter rensning av jämförelsestörande poster redovisar kommunen att nettokostnaderna ökat med 5,6 % medan skatteintäkter och finansnetto ökat
med 4,5 %. Verksamhetens andel av skatter och finansnetto uppgår till 96,9 % för 2014, vilket är en försämring sedan föregående år då detta nyckeltal var 95,0 %. ”En god ekonomisk hushållning” förutsätter
att andelen är lägre än 100 %.
Årsredovisningen har granskats med utgångspunkt från kommunallagen, kommunal redovisningslag
samt kommunens tillämpning av god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar även
granskning av den sammanställda redovisningen som inkluderar de kommunala bolagen.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att resultatet enligt årsredovisningen är
förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2014 godkänns.
Linköping 2015-03-30
Harry Nylund
Göran Eriksson
Birgitta Johansson
Ann-Marie Andersson
99
Eva Sallnäs
Linköpings kommun
linkoping.se

Årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Fördelningen mellan kommunerna har ändrats jämfört med den som

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Läs mer - Västerås stad

Ekonomirapport 2015 – efter juli månad

Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2016

Cykeln har ett planeringshjul… Planeringsunderlag inför 2016

Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016