Avfallsplanen 2016-2019 remissupplaga

Transcription

Avfallsplan
2016-2019
-remissupplaga
1
Avfallsplanen 2016-2019 antas av kommunfullmäktige
Text: Lisbeth Merkert, Johnna Svenneling, Josefin Mattsson
och Monika Ryttman
Foto: Ida Thulin Prins, Josefin Mattsson, Johnna Svennerling
och arkivbilder
Layout: Ida Thulin Prins och Josefin Mattsson
Bilder från Södra Munksjön
2
Förord
I syfte att styra avfallshanteringen i landet mot en ekologiskt hållbar utveckling ska alla kommuner ha en
renhållningsordning. Skyldigheten återfinns i miljöbalkens kapitel 15. En renhållningsordning består av
avfallsplan och lokala avfallsföreskrifter.
Avfallsplanen anger inriktningen för arbetet med att samla in, återvinna, behandla och deponera avfall
inom kommunen. De lokala föreskrifterna utgör den rättsliga grunden för det dagliga arbetet inom avfallsverksamheten.
Avfallsplanen ska
– vara ett strategiskt stöd i den kommunala planeringen
– ge riktlinjer för tekniska kontorets arbete med avfallshantering
– vara ett dokument som visar kommunens mål för avfallsverksamheten
Avfallsverksamhetens huvuduppgift är att samla in det hushållsavfall som uppstår i kommunen. En tillkommande och allt viktigare uppgift är att jobba med avfallsminimering. De kommande åren kommer
verksamheten därför även arbeta med den av Avfall Sverige framtagna visionen ”Det finns inget avfall”.
Återbruk, reparationer, samägande av material och andra aktiviteter som kan minska avfallsmängderna
behöver lyftas fram.
Renhållningsordningen för åren 2016 - 2019 har tagits fram av en arbetsgrupp på avfallsverksamheten i
samarbete med berörda förvaltningar samt en styrgrupp från tekniska nämnden. Tack alla ni som deltagit
och bidragit med idéer och synpunkter!
Eftersom arbetet med att implementera barnkonventionens mål och syften har intensifierats i Jönköpings
kommun så har även barn och unga fått tycka till i framtagandet av denna avfallplan. I den mån det är
möjligt kommer framkomna synpunkter och önskemål att genomföras.
Renhållningsordningen har godkänts av kommunfullmäktige.
Jönköping i 2015-06-11
Tekniska kontoret
Avfallsverksamheten
3
4
Innehåll
sida
1.INLEDNING
6
1.1
1.2
1.3
1.4
Avfallsplanens syfte och mål
Styrande dokument och beslut
Ansvar för åtgärder
Uppföljning av föregående avfallsplan
2.
BESKRIVNING AV KOMMUNEN
2.1
2.2
2.3
2.4
Befolkningsutveckling och boende
Hur påverkas avfallshanteringen?
Kommunens näringsliv
Ekonomiska förutsättningar
3.
NULÄGESBESKRIVNING AV AVFALLSHANTERINGEN
10
14
3.1
Avfallsmängder, hantering och behandling
3.2Nedskräpning
4.
MÅL OCH ÅTGÄRDER 2016 – 2019
20
4.1Vision
4.2
Övergripande mål/Bakgrund till målen
4.3
Mål och åtgärder
4.4
Uppföljning av mål och åtgärder
5.
UTVECKLING OCH FRAMTID
30
5.1
Framtid för avfallsbranschen
5.2Samverkan
5.3
Hur ser avfallshanteringen ut i Jönköping 2025?
6.
BILAGOR TILL AVFALLSPLANEN
Bilaga 1.
Bilaga 2.
Bilaga 3.
Bilaga 4.
Bilaga 5.
Bilaga 6.
Bilaga 7.
34
Barnens avfallsplan
Förpackningar och returpapper
Avfallsanläggningar
Nedlagda deponier
Uppföljning av tidigare plan
Samrådsförfarande (färdig efter samråd i höst)
Sammanställning till Länsstyrelsen
5
Kapitel 1
Inledning
6
1.1 Avfallsplanen syfte och mål
De fem övergripande målen för kommunens avfallshantering under denna planperiod är:
Avfallsplanen är ett instrument för att styra kommunens avfallshantering mot en långsiktigt hållbar
utveckling. Avfallsplan 2016-2019 ska visa de
mål som ligger till grund för kommunens åtgärder
inom avfallsområdet. Med avfallshantering menas
insamling, transport, återvinning, återanvändning
samt bortskaffande av avfall. Med bortskaffande
avses deponering, vilket endast görs av avfall som
inte kan eller får nyttiggöras på annat sätt.
1. Minska avfallets mängd och farlighet
2. Lätt att göra rätt
3. Avfall som en resurs
4. Miljöriktig avfallshantering med god arbetsmiljö
5. Minska nedskräpning
Avfallsplanen ska även ge allmänhet och verksamhetsutövare information om vad som händer inom
kommunens avfallshantering under framför allt de
närmsta fyra åren. Alla kommuninvånare berörs
av avfall och därmed också av avfallsplanen. I
planen kan uppgifter hämtas om mängd och hantering av det hushållsavfall som uppkommer inom
kommunen.
Avfallshierarkin, eller avfallstrappan, är den strategi som gäller inom hela EU och som styr mot
återanvändning och återvinning av material och
energi. Den utgör också grunden för kommunens
avfallsplan.
Mål med detaljerade delmål, samt därtill kopplade
åtgärder, redovisas i kap 4.
1.2 Styrande dokument och beslut
I Miljöbalken kap. 15 stadgas att det ska finnas en
renhållningsordning i varje kommun och den ska
bestå av två delar, lokala föreskrifter om hantering
av avfall och en avfallsplan.
Vilka uppgifter som ska finnas i avfallsplanen
anges i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2006:6. Miljöbalkens och Avfallsförordningens regler om avfall påverkar innehåll och
form för renhållningsordningen.
De lokala föreskrifterna beskriver hur hantering
av avfall ska ske inom kommunen och är den
rättsliga grunden för det dagliga arbetet inom
avfallsverksamheten, medan avfallsplanen är ett
styrande dokument, där strategier för kommunens
avfallshantering beskrivs med målsättningar för
framtiden.
Beslut om att anta ny renhållningsordning tas av
kommunfullmäktige efter att samråd med allmänheten och särskilt berörda har genomförts och
inkomna synpunkter har beaktats. Synpunkter
från nätverksgrupper samt från allmänhet finns
samlade i bilaga 6.
Avfallsplanen ska följas upp och revideras vid
behov. Avfallsverksamheten vid tekniska kontoret
ansvarar för detta. Uppgifterna i avfallsplanen ska
ses över minst vart fjärde år enligt avfallsförordningen.
Avfallstrappan. Från Avfall Sverige.
En strategi för hantering av avfall lades fast i
kommunens inriktningsbeslut om avfallshantering
2002-06-29. Kommunfullmäktige beslutade då att
inriktningen av kommunens avfallshantering ska
vara källsortering i två fraktioner, en till förbränning och en till rötning.
7
2006-06-01 kom ytterligare ett beslut från kommunfullmäktige som innebar att kommunen även
ska hämta in producentansvarsavfall hushållsnära,
s.k. fastighetsnära insamling, FNI. Ett beslut som
på grund av många osäkra faktorer så småningom
ledde till att ett försöksområde skapades i kommunen där förpackningsavfall, dvs. producentansvarsavfall, hämtas hos deltagande hushåll. FNI har
sedan införts succesivt i nästan hela kommunen.
När det gäller förpackningsavfall så har kommunen även ett ansvar för att reservera platser
för återvinningsstationer, sortergårdar och andra
avfallsanläggningar. Avfallsplanen och dess intentioner ska ligga till grund vid kommunens fysiska
planering. Kommunens nämnder, kommunala
bolag, privata företag och kommuninvånare är
alla skyldiga att omhänderta och hantera sitt avfall
enligt de lokala avfallsföreskrifterna och andra
lagkrav som rör avfallshantering och renhållning.
Avfallshanteringen inom industri och företag sköts
till största delen av den fria marknaden genom
privata entreprenörer.
Under 2014 samlades 4 217 ton
returpapper in i kommunen för att
återvinnas .
I kommunprogram 2015 - 2018 anges att:
”Arbetet med att ta fram en ny avfallsplan för
2016-2019 fortsätter. Inriktningen för avfallsverksamheten ska vara att minska avfallsmängderna.
Den fastighetsnära insamlingen som är under införande kommer att leda till att återvinning av material kan öka. Sortergårdarna ska finnas spridda
över kommunen och med en bra tillgänglighet”.
1.3 Ansvar för åtgärder
Jönköpings kommun har via tekniska nämnden,
med tekniska kontoret och avfallsverksamheten
ansvar för hantering av hushållens avfall samt för
därmed jämförligt avfall från verksamheter och företag. Kommunen har därmed möjlighet till direkt
påverkan på denna hantering.
Plockanalyser visar att mycket
plastförpackningar slängs felaktigt
i restavfallet.
1.4 Uppföljning av föregående avfallsplan
Avfallshanteringen har genomgått en stark utveckling under planperioden 2011-2015. Allt i
enlighet med de fyra övergripande mål och det
omfattande åtgärdspaket som finns i denna plan.
Nu kan största delen av avfallet som uppkommer
från hushåll och mindre verksamheter tas om hand
inom kommunen med god resurshushållning av
råvaror och energi.
Möjligheterna att påverka övrig avfallshantering i
kommunen är mer indirekta genom t.ex. samverkan, information och rådgivning. Avsnittet ”Mål
och åtgärder” i kap 4 har därför begränsats till de
mål som kommunen och främst avfallsverksamheten själva råder över. Genom tillsyn har miljöoch hälsoskyddsnämnden möjlighet att påverka
verksamheters avfallshantering.
Under 2014 samlades 7 480 ton matavfall in
för att utvinna biogas och biogödsel.
8
Avfallsplanen 2011-2015 har i hög grad uppfyllts
när det gäller konkreta åtgärder, däremot har alla
mål som ställts upp inte kunnat nås fullt ut. Under
planperioden har förbättringar inom avfallshanteringen genomförts både vad gäller behandling och
insamling av avfall. Arbetet med att införa fastighetsnära insamling för villahushåll har påbörjats och i princip avslutats. Insamlingssystem för
hushållens farliga avfall som underlättar avlämning har utökats med bland annat fler miljöskåp
,så kallade Samlare, och fler turer med farligt
avfall-bilen. Sortergårdarna har utökats med fler
fraktioner och rustats upp för att gynna en bättre
sortering och för att få bättre arbetsmiljö för personalen. Tillgänglighet och information har förbättrats och på fem sortergårdar finns det numer
även möjlighet att lämna saker till återanvändning.
Prylboden finns på 5 sortergårdar.
Under 2014 samlades ca 7000 ton matavfall in för
biogasframställning och därmed har kommunen
med råge uppnått de nationella mål som finns för
matavfallsinsamling. Endast ca 1 % av de totala
avfallsmängderna från hushåll gick till deponi.
En detaljerad utvärdering av mål och åtgärder i
avfallsplanen 2011-2015 redovisas i bilaga 5.
Prylbilen besöker de sortergårdar som saknar prylbod
två gånger per år.
Fastighetsnära insamling är bra service till abonnenterna.
9
Kapitel 2
Beskrivning av kommunen
10
2.1 Befolkningsutveckling och boende
2.2 Hur påverkas avfallshanteringen?
Vid årsskiftet 2014/2015 hade Jönköpings kommun 132 140 invånare. Det innebär att antalet
invånare ökade med 1 342 personer under 2014.
Jönköpings kommun har en något yngre befolkning än riket i övrigt. Medelåldern i Jönköpings
kommun är 40,3 år, vilket är nästan ett år lägre än
medelåldern i riket.
Det ökande invånarantalet påverkar avfallshanteringen i kommunen med ett relativt stort antal nya
abonnemang, nya insamlingsområden och eventuellt också nya insamlingsformer.
I en utblick tio år framåt antas folkmängden i
kommunen uppgå till ca 143 000 invånare. Prognosen för perioden 2014-2017 innebär att folkmängden ökar med drygt 4 800 personer från 130
798 till 135 630. Största ökningen procentuellt
sett utgör barngruppen 6-15 år, och äldre i åldersgrupperna 65-80+.
Cirka 18 000 av Jönköpings invånare är födda
utomlands. Många är födda i övriga Norden, Irak,
forna Jugoslavien eller Syrien.
Boendeformer och utbyggnadsbehov
Störst andel av befolkningen, 64 procent, bor i
Jönköping och Huskvarna. I övriga större tätorter
bor ca 28 procent av invånarna. Antal lägenheter
i flerfamiljshus var vid årsskiftet 2014/2015 ca 38
000 och antal småhus ca 24 500. Totalt fanns det
2 670 fritidshus i kommunen 2012.
När det gäller behandlingsanläggningar så bedöms
nuvarande anläggningar i form av avfallsförbränningen och matavfallsbehandlingen för biogasproduktion på Torsvik, liksom sorterings- och deponianläggningen på Miljöhantering i Jönköping, ha
tillräcklig kapacitet för kommunens hushållsavfall
under planperioden. En stor del av det avfall som
lämnas vid sortergårdar liksom förpackningsavfallet går till återvinningsanläggningar på andra orter.
Ett större antal äldre medborgare innebär att det
kan behövas ökad tillgänglighet och närhet. Ett
större antal utrikes födda invånare ställer krav på
att information ska vara tydlig och lättillgänglig.
Större barngrupper och fler skolor innebär att mer
tid behöver ägnas åt visningar och information
som lämpar sig för de här grupperna.
Avfallshanteringen kan komma att påverkas i
samband med en förtätning av staden. Det kan bli
svårigheter för sopbilar att ta sig fram i stadskärnan. Alternativa system kan behöva utväderas.
Vid exploatering av nya områden måste beaktas
att nödvändiga markutrymmen finns för eventuell
konsumentnära insamling1 av olika avfallsslag.
2.3 Kommunens näringsliv
Södra Munksjön i centrala Jönköping är nästa stora
exploateringsområde.
Jönköping är ett ledande transport- och kommunikationscentrum, en betydande handels- och utbildningsstad och genom Elmia en internationellt
känd mäss- och konferensort. Jönköping är också
residensstad och administrativt centrum i regionen.
Här finns ett flertal statliga verk och rättsvårdande
myndigheter bl.a. Länsstyrelsen, Jordbruksverket,
Skogsstyrelsen och Domstolsverket. Kommunen
präglas också av högskolan vilken är inriktad på
handel, kommunikation, teknik och hälsa.
En växande befolkning innebär att ett stort antal
nya bostäder behövs. Kommunens utbyggnadsstrategi återfinns i den nya översiktsplanen som
ska antas under 2015. Ett av de viktigaste nya
områdena för byggnation är vid södra Munksjön.
I övrigt förväntas byggnation ske i olika stråk ut
från tätorten i områden där bra kollektivtrafik
finns samt kommer en förtätning ske inom de större tätorterna Jönköping och Huskvarna.
1
Insamling som sker i anslutning till där avfallet uppkommer
11
Sysselsatta efter näringsgren 20131
Näringsgren
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Tillverkning och utvinning
Energiförsörjning och miljöverksamhet
Antal
Procent
987
1,4 8 306
12,1
535
0,8 Byggverksamhet
4 005
5,9
Handel
9 668
14,1 Transport
4 707
6,9
Hotell och restauranger
2 307
3,4 Information och kommunikation
1 983
2,9
Kreditinstitut och försäkringsbolag
675
1,0 Fastighetsverksamhet
1 059
1,5
Företagstjänster
6 823
10,0
Civila myndigheter och försvaret
4 914
7,2
Utbildning
6 623
9,7 Vård och omsorg
Personliga och kulturella tjänster
Okänd bransch
Totalt
1
12
Från Kommunfakta Jönköpings kommun
12 573
18,4
2 672
3,9
589
0,9
68 426
100
Sysselsatta efter större arbetsgivare 20131
Arbetsgivare
Kvinnor
Män
Totalt
Jönköpings kommun
8 295
2 105
10 400
Jönköpings läns landsting
4 010
1 110
5 120
Husqvarna AB
355
1 095
1 450 IKEA
325
435
760
Högskolan i Jönköping
420
315
735 Statens Jordbruksverk
460
255
715
80
555
635
Arla Foods
140
405
545
Kooperativet OLJA
360
100
460
Posten
125
335
460
70
380
450
150
270
420
Keolis
35
315
350
Kabe
70
275
345
SAAB koncernen
Fläkt Woods AB
Polisen i Jönköping
Påverkan på avfallsverksamheten
Det saknas tillförlitlig statistik om vilka mängder
av verksamhetsavfall som olika företag och branscher genererar. Relativt stora mängder avfall från
småföretag lämnas på sortergårdarna och ingår
i de insamlade mängderna hushållsavfall. Vid Torsviks avfallsförbränning tas betydande mängder
brännbart avfall emot från företag inom och utom
kommunen.
1
Från Kommunfakta Jönköpings kommun
2.4 Ekonomiska förutsättningar
Avfallsverksamheten är avgiftsfinansierad och avfallstaxorna fastställs årligen av kommunfullmäktige efter förslag från tekniska nämnden. Avgiften
skall bestämmas till högst det belopp som behövs
för att täcka nödvändiga planerings-, kapital- och
driftskostnader för renhållningen.
Flera olika typer av avfallsabonnemang finns som
innebär olika engagemang avseende sorteringen.
Beslut finns om att avfallstaxorna ska vara miljöstyrande, vilket innebär att kunder som inte vill
delta i matavfallsinsamling eller förpackningsinsamling har de högsta taxorna. Lagligheten i detta
taxesystem återfinns i Miljöbalkens kapitel 27.
13
Kapitel 3
Nulägesbeskrivning av kommunen
14
3.1 Avfallsmängder, hantering och behandling
Nedanstående figurer är en översikt på allt hushållsavfall som samlas in i kommunen och vilka avfallsmängder som samlades in under 2014.
Avfall
Insamling
Restavfall
Sopbil
20 808 ton
Matavfall
Sopbil
7 480 ton
Förbehandling/rötning
Biogas och biogödsel
9 663 ton
Materialåtervinning
Nya förpackningar
och nytt material
448 ton
5 754 ton
Kompostering
Jord
Producentansvarsavfall
Sopbil (FNI)
Återvinningsstation
Trädgårdsavfall
Sopbil
Sortergård
Grovavfall
Lastbil
Sortergård
Behandling
Mängder
Förbränning
er.
ktion
270 ton ras i flera fr,aplast, Ma
Sorte ä, metall poni.
Förbränning
e
tr
n T ex och d
23 721 ton
vfall
resta
Deponi
Resultat
Fjärrvärme och el
Fjärrvärme, el och
nytt material.
Deponi.
Samlaren
Sortergård
Farligt avfall bilen
2,1 ton
1 045 ton
5,6 ton
och deponi.
Vissa metaller tas om
hand och används
igen till nytt material.
Lastbil
Sortergård
699 ton
och deponi.
hand och används
Farligt avfall
Samlaren
Sortergård
Farligt avfall bilen
0,1 ton
1 556 ton
6,6 ton
och deponi.
hand och används
Slam/latrin
Slamfordon
17 978 ton
Rötning
Elektronikavfall
Vitvaror
Restavfall
I begreppet restavfall ingår endast det avfall som
samlas in från våra abonnenter via avfallskärl och
djupbehållare. Detta avfall förbränns på kraftvärmeverket i Torsvik. Det restavfall som samlas in på
sortergårdarna finns under kategorin grovavfall.
Matavfall
I matavfallet ingår det avfall som samlas in via
sopbilar från hushåll och via slambilar från storkök med matavfallskvarn ansluten till sluten tank.
Gas
Producentansvarsavfall
Avfall med producentansvar avser tidningar, glas-,
papper-, plast- och metallförpackningar. I kommunen samlas detta avfall in både via fastighetsnära
insamling i flerfamiljshushåll och i villahushåll.
Förpackningsmaterial i flerfamiljshushåll hämtas
för närvarande av entreprenörer medan samma
avfall från villahushåll hämtas av avfallsverksamhetens egna sopbilar. Det finns också ett fyrtiotal
återvinningsstationer runtom i kommunen dit
kommuninvånare kan lämna sitt förpackningsmaterial. Ansvaret för återvinningsstationerna
innehas av Förpacknings- och tidningsinsamlingen,
FTI.
15
Trädgårdsavfall
Avfallsverksamheten erbjuder två alternativ för
att lämna trädgårdsavfall. Antingen har man ett
abonnemang som innebär att vi hämtar avfallet
vid fastigheten eller så kan hushållen lämna trädgårdsavfallet på någon av de nio sortergårdarna.
Grovavfall
Grovavfall kan hämtas av sopbil. Detta sker mot
en avgift och abonnenten måste beställa hämtningen via avfallsverksamhetens kundtjänst.
Sortergårdarna tar emot grovavfall utan avgift.
Tjänsten finansieras av den fasta avgiften som
varje abonnent betalar. Grovavfallet på sortergården sorteras i flera fraktioner; deponirest,
sten och betong, brännbart, trädgård, well,
metallskrot, trä, gips, plast och till prylbodarna. Från de mindre sortergårdarna eftersorteras
restavfallet på avfallsanläggningen Miljöhantering i Jönköping. Stora delar av grovavfallet
återvinns, en liten del återanvänds och en liten
mängd av grovavfallet deponeras på Miljöhantering i Jönköping.
Farligt avfall
Hushållens farliga avfall lämnas huvudsakligen
in till sortergårdarna. En mindre mängd tas om
hand av farligt avfall-bilen som hämtar farligt
16
avfall i ett par orter på landsbygden. Farligt avfall
sorteras upp, mellanlagras och förpackas på
sortergårdarna för leverans till olika företag som
har tillstånd att ta hand om det farliga avfallet för
återvinning eller destruktion.
Elektronikavfall
Elektronikavfall lämnas i huvudsak till sortergårdarna men mindre elektronikavfall som batterier,
ljuskällor och smått elavfall samlas också in via
miljöskåpet Samlaren, som finns i sju butiker med
olika geografiska lägen.
De villahushåll och vissa flerfamiljsfastigheter som
har fastighetsnära insamling har också möjlighet
att lämna ljuskällor och batterier i en särskild
behållare som töms av avfallsverksamheten i samband med ordinarie sophämtning.
Slam och latrin
Slam och latrin från avlopp och torrklosetter från
främst landsbygd och fritidsområden tas om hand
vid kommunens avloppsreningsverk vid Simsholmen. Där rötas det och ingår i kommunens biogasframställning. Efter rötningen tas näringsämnen
omhand för spridning på åkermark. Engångskärlen för latrin förbränns vid kraftvärmeverket i
Torsvik.
Resultat av återvinning
Av hushållens kärlavfall, 20 808 ton, kunde Jönköping energi utvinna 52 070 MWh värme och
14 566 MWh el. Av denna värme och el kan man
värma upp 2 080 villor i ett år.
Under 2014 gick 7 480 ton matavfall till biogasproduktion. Jönköpingsbornas insamlade matavfall genererade nästan 9 GWh biogasenergi. Detta
kan driva en genomsnittlig biogasbuss nästan 40
varv runt jorden.
Förpacknings- och materialåtervinning ger olika
resultat beroende på vad det är för materialslag.
Glas är till exempel mycket lämpligt för återvinning då 1 kg krossglas blir 1 kg nytt glas med
oförändrad kvalitet.
Koldioxidutsläppen minskar med ca 1,4 kg för
varje kilogram tidningar som vi återvinner. I Jönköping samlades det in 4 217 ton tidningar under
2014, detta innebär att invånarna har hjälpt till
att minska utsläppet av koldioxid med 5,9 ton. En
tidning kan återvinnas cirka 7 gånger innan fibrerna blir för dåliga. Till sist blir det toalettpapper.
Det trädgårdsavfall som samlades in under 2014
komposterades och resulterade i 4 776 ton kompostjord.
Nästan 1 300 villahushåll har abonnemang för hämtning
av trädgårdsavfall.
Kjell Sortering förklarar på ett enkelt sätt hur sortering och återvinning fungerar i kommunen.
17
3.2 Nedskräpning
Nedskräpning är när någon slänger eller lämnar
föremål av olika slag på marken eller i vattendrag
som sjöar och hav. Det kan vara allt möjligt – från
fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar,
burkar, flaskor, tuggummi och plastflaskor till
större föremål som vitvaror, möbler, byggavfall,
trädgårdsavfall och skrotbilar.
Skräpmätningar
Skräpmätningar genomförs i Jönköping och
Huskvarna centrum för att mäta hur mycket
skräp man kan förväntas hitta på gångbanor och
trottoarer. Skräpmätningen visar även vilka de
vanligaste skräpfraktionerna är. Jönköping har
genomfört skräpmätningar sedan 2009. Resultatet
från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp per 10 kvadratmeter. I Jönköping
centrum blev resultatet år 2012 4,72 skräp per 10
kvadratmeter och i Huskvarna 5,81 skräp per 10
kvadratmeter.
Resultat ligger till grund för prioritering av åtgärder. Resultatet ska framförallt användas för att
jämföra förändring över tid inom varje tätort.
Ärenden till Jönköpings kommun
Nedskräpning på kommunal mark, kommunala
gator och torg tas omhand av tekniska kontoret. Miljö- och hälsoskyddsnämnden handlägger
nedskräpningsärenden som skett i naturen. Om
enskilda tomter är nedskräpade blir det ett ärende
för stadsbyggnadskontoret. Kommunen har både
ansvar att ställa krav på uppstädning och att själva städa upp allmänna platser och i naturen om
ingen skyldig kan ställas till svars.
Nya behållare för skräp placerades ut på Vätterstranden inför sommaren 2015.
18
En nedskräpad återvinningsstation.
Negativa effekter
Förutom att skräpet förfular vår omgivning är det
också farligt. Ute till havs äter sjöfåglar plastföremål som flyter på ytan och svälter sedan ihjäl eftersom deras magsäckar är fulla med skräp istället
för mat. En av de vanligaste olyckshändelserna en
hund råkar ut för är skärskador. Ett par tusen kor
förblöder varje år för att de fått i sig vasst skräp.
Allt större del av allt skräp är plast. Plast har väldigt långa nedbrytningstider som kan vara upp till
flera hundra år. Även om en plastbit bryts ner så vi
inte ser den så stannar den kvar i kretsloppet som
mikroplastbitar. Det allvarligaste problemet med
mikroplastbitar är att de binder miljögifter och att
de kommer in i näringskedjan genom att till exempel djur misstar dem för mat.
Nedskräpning leder till en negativ spiral. Skräp föder skräp, som leder till klotter och skadegörelse,
som i sin tur leder till otrygghet. Det har ett flertal
studier visat på. Människor uppfattar helt enkelt
det som okej att slänga skräp på en plats som
redan är nedskräpad. Till slut förloras respekten
för platsen och den skräpiga platsen upplevs som
otrygg. Det här brukar kallas ”Broken windows
theory”, en teori som lanserades av två kriminologer redan på 80-talet. I artikeln ”Spreading of
Disorder”, som publicerades i tidskriften Science
2008, beskrivs hur en nedskräpad plats lockade
fler att skräpa ner, än om samma plats var städad.
19
Kapitel 4
Mål och åtgärder
20
4.1 Vision
Branschorganisationen Avfall Sveriges vision ”Det
finns inget avfall” är en nollvision och ska fungera
som en långsiktig ledstjärna som fokuserar bortom
organisationsmodeller och korta planeringshorisonter. Sambandet mellan avfallsmängder och
tillväxt har brutits. Det sker en stark och tydlig
rörelse uppåt i avfallstrappan.
4.2 Övergripande mål/Bakgrund
Övergripande mål utgår från avfallstrappan. Det
är viktigt att hela kommunen arbetar med de övergripande målen, genom flera olika åtgärder samt
att kommunen samarbetar med andra aktörer för
att utveckla avfallshanteringen i rätt riktning.
3. Avfall som en resurs
4. Miljöriktig avfallshantering med god arbetsmiljö
5. Minska nedskräpning
Konsumtion och återanvändning
Kommunen kan inte styra produktion och konsumtion av varor i samhället men däremot arbeta
aktivt för att informera och påverka. Invånare och
verksamheter ska uppmuntras att låna, samäga
och hyra material. Till exempel genom bytardagar, bilpool, bibliotek mm. Återanvändning ska
uppmuntras både internt inom kommunen och
hos invånare och verksamheter i kommunen. På
sortergårdar ska avfallsverksamhetens personal
uppmuntra besökare att lämna avfall till återbruk.
I informationsmaterial ska enkla tips ges på återanvändning som hushållen kan genomföra hemma.
Avgifta kretsloppet
Farligt avfall innehåller ämnen som är farliga för
djur, människor och natur. Kemiska ämnen som
till exempel är cancerframkallande, mutagent eller
reproduktionstoxiska anses vara särskilt farliga
ämnen, enligt det nationella miljömålet Giftfri
miljö. Särskilt farliga ämnen ska fasas ut ur kretsloppet. Det innebär att de inte ska finnas i nyproducerade varor. Befintliga varor som innehåller
ämnen med ovanstående egenskaper måste hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i
miljön.
Mål, nyckeltal och åtgärder är i möjligaste mån
tidsatta samt att
ansvarig förvaltning, bolag eller kommunal verksamhet anges enligt nedanstående förklaringar.
De mätbara målen och nyckeltalen är grunden för
att kunna följa upp vilken riktning kommunens
avfallshantering utvecklas i.
4.3 Mål och åtgärder
Övergripande mål 1: Minska avfallets mängd och
farlighet
• Konsumtionen ska vara hållbar och inte leda till
ökade avfallsmängder
• Återanvändning ska vara en naturlig del i vardagen och det ska vara enkelt att handla begagnat
• Allt farligt avfall ska samlas in och gå till bästa
möjliga behandling
Allt avfall innebär en miljöbelastning. Att förebygga så att inget avfall uppstår är därför det bästa.
Då sparar vi på jordens resurser och energi. Att
konsumera rätt och få ned konsumtionen till en
hållbar nivå är därmed det viktigaste.
Farligt avfall samlas in på flera sätt.
Även små mängder av dessa ämnen kan ha en betydande miljöpåverkan och kan störa behandlingen av avfall och avloppsvatten. Allt farligt avfall
inklusive elavfall ska samlas in och gå till bästa
möjliga behandling. Det är viktigt att styra mot en
mindre användning av farligt avfall, för att avgifta
kretsloppet i ett längre perspektiv.
21
Detaljerade mål:
1.1 År 2016 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka och från år 2020 ska mängden
hushållsavfall ha minskat till samma nivå som
riksgenomsnittet år 2002, dvs. högst 374 kg per
person. Hushållsavfall från verksamheter ingår
inte. (Jönköpings läns mål) (2016; 2020)
Mätning: Följs upp av Länsstyrelsen i rapporten
”Miljömål för Jönköpings län”. Prognos genomförs årligen av avfallsverksamheten. Statistik hämtas från Avfall webb och därefter dras 20 % bort
som anses vara verksamhetsavfall, enligt Länsstyrelsens beräkningsmetod.
1.2 Insamlade mängder småbatterier ska öka till
0,75 kg/inv. (2019)
Mätning: Insamlade mängder småbatterier via sortergårdar, farligt avfall-bilen, FNI och samlaren.
1.3 Andelen felsorterat farligt avfall, inklusive
elavfall, i restavfallet ska från och med 2017 vara
maximalt:
villor: 0,3 %
flerfamiljshus: 0,5 %
sortergårdar: 0,5 %
Mätning: Plockanalys vikts% farligt avfall i restavfallet.
1.4 Minst 2 % av insamlade hushållsavfallsmängder ska gå till återanvändning år 2018.
Mätning: Insamlade mängder vid prylbodarna och
prylbilarna kg/inv. och % av totala mängderna
hushållsavfall.
1.5 Alla begagnade kontorsmöbler från kommunala inrättningar ska lämnas in på kommunens
möbellager. Dokumentation ska ske av inlämning
och utlämning, i syfte att se om återanvändningen
kan ökas. (2016 – 2019)
Mätning: Mätning påbörjad 2015 av möbellagret
på Utbildningsförvaltningens arbetsmarknadsavdelning. Antal interna möbler från kommunens
olika verksamheter som går till återbruk, st/år.
Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
I kommunens återbruksverksamhet och i informationsmaterial uppmuntra genom konkreta tips och idéer visa på
hur avfall kan minimeras och vad det innebär.
Avfall
Årligen Sortergårdar som inte har stationär prylbod ska 4 ggr/år
besökas av mobil prylinsamling.
Avfall
2015-2016
Avfall
Utbildningsförvaltningen
Trämaterial, frigolit och beslag ska kunna lämnas till återanvändning på sortergårdar för att användas inom skola.
Det kommunala möbellagret ska annonsera sina varor på
intranätet Kompassen.
Utbildningsförvaltningen
Kommuninvånare ska informeras om vilka trasiga prylar vi
tar emot för lagning.
Samordna frågor som kan förebygga avfall, påverka konsumtionsmönster och öka återanvändningen.
Fastighetsnära insamling av farligt avfall ska ske i områden
med flerfamiljshus genom besök av farligt avfall-bilen.
Informationskampanj om återbruk och förebyggande av
avfall.
22
Årligen med
start 2016
Avfall
2016
En arbetsgrupp
med olika deltagare ska bildas.
2017
Avfall
Avfall
2016
2015-2016
Åtgärd forts.
Ansvarig
Vid all upphandling, där så är möjligt, ska miljökrav ställas, Upphandlingsavdelningen
som t.ex. tar hänsyn till långsiktig hållbarhet, frånvaro av
farliga kemikalier, möjlighet till reparation och materialåtervinning.
Övergripande mål 2: Lätt att göra rätt
• Insamlingssystemet ska vara enkelt och lättillgängligt samt uppmuntra till återanvändning och
återvinning
• Alla ska ha kunskap och motivation att sortera
rätt
• Barns idéer, synpunkter och kreativitet ska tillvaratas för att utveckla avfallshanteringen
Insamlingssystemen ska vara utformade så att de
är självinstruerande, det vill säga så att alla ska
kunna göra rätt. Symbolspråket ska vara enkelt
och entydigt. Information om sortering ska vara
lättbegriplig och lättillgänglig.
Med fler fraktioner som ska sorteras ut blir systemet mer komplext. Att nå en miljöriktig hantering som är långsiktigt hållbar är därför viktig.
Satsningar på fastighetsnära insamling, FNI, och
tillgång till en god service underlättar detta.
Avfallsverksamhetens personal ska vara serviceinriktad med god kompetens i sortering och avfallshantering. För att kunna möta den ökade andelen
nysvenskar i kommunen ska flerspråkig kompetens
eftersträvas.
Genomförande
Kontinuerligt
arbete
Information och kommunikation
Information/Kommunikation ska anpassas efter
målgrupp. Nyanlända och nyinflyttade ska snabbt
få tillräckligt med information för att kunna
sortera rätt. Genom avfallsverksamheten finns
möjligheten för fastighetsägare, SFI (utbildning i
svenska för invandrare), arrangörer av evenemang,
föreningar och andra kommunala verksamheter
att få en utbildning eller enklare introduktion i
avfallshantering.
Information/Kommunikation ska utformas så att
den ger beteendeförändringar och skapar nya vanor som innebär en mindre miljöbelastning och att
t.ex. attityden till avfallshantering och avfallstrappan blir positiv. Det ska vara fördelaktigt att välja
det som ger bäst miljönytta. Feedback ska ges
tillbaka till kund exempelvis genom att återkoppla
statistik.
I Barnens avfallsplan har barn och unga fått tycka till
om avfallsfrågor.
Sorterguider finns på flera olika språk.
Barnens avfallsplan
Barn och ungdomar i Jönköpings kommun är
viktiga för framtiden men också viktiga i nuet. Att
engagera barn och unga till att vara delaktiga i att
utveckla avfallshanteringen är viktigt. Därför vill
vi ge möjlighet för barnen att visa sina idéer och
visioner i barnens avfallsplan. Barnens avfallsplan
ska visa avfallshantering ur barns perspektiv och
vara inspirerande för avfallsverksamheten och för
andra barn.
23
Detaljerade mål:
2.1 Andel matavfall i restavfallet ska vara högst
10 vikts% i villahushåll med FNI. I flerfamiljsfastigheter, som har tillgång till matavfallssortering,
får matavfallet i restavfallet vara högst 20 vikts%.
(2018)
Mätning: Plockanalys vikts-% felsorterat i restavfallet, villor och flerfamiljshus.
2.4 Antalet klagomål från kunder som kan hänföras till insamlingssystem, kunskapsbrist eller brist
på information ska minska med 1 % per år.
Mätning: Antal inkomna klagomål via telefon,
mail, kontaktcenter och kundtjänst.
2.2 Andelen rättsorterat avfall i restavfallet hos
villahushåll med FNI ska vara minst 75 vikts-%.
(2018)
Andelen rättsorterat avfall i restavfallet på sortergårdar ska vara minst 85 vikts-%. (2018)
Mätning: Plockanalys vikts-% felsorterat i restavfallet hos villor och på sortergårdar.
2.3 Minst 90 % av kommuninvånare ska vara nöjda med: kommunens avfallshantering, insamling
av FNI, insamling av farligt avfall, avlämning av
grovavfall på sortergårdar och avfallsinformation.
(2018)
Mätning: Kundenkät som förutom synpunkter
även mäter motivationen för sortering.
Plockanalys av matavfall.
Ansvarig
Genomförande
Synliggöra uppkomna avfallsmängder och betydelsen av
att sortera och återbruka material så att materialet tas om
hand på bästa möjliga sätt. Detta ska redovisas visuellt.
Avfall
2017 Informationen på olika språk ska utvecklas till att omfatta
fler kommunikationskanaler.
Avfall
2017
Avfallsverksamheten ska delta i Avfall Sveriges kampanjer
och andra passande evenemang och kampanjer.
Avfall
Årligen
Synpunkter från barnens avfallsplan som togs fram under
2015 ska beaktas och synliggöras.
Avfall
Sortergårdarna ska vara tillgängliga för studiebesök från
skolor. Speciellt ska årskurs 4 inbjudas för besök.
Avfall
2018
Gymnasieungdomar ska via ekobussen inbjudas till besök
på avfallsanläggningen Miljöhantering i Jönköping.
MilJön
Årligen
Information ska utvecklas för att sprida kunskap och motivation om sortering.
Avfall
Årligen
Åtgärd
24
Hela planperioden
Övergripande mål 3: Avfall som en resurs
• Avfall samlas in och omhändertas i slutna kretslopp
• Avfall hanteras och behandlas i överenskommelse med bästa tillgängliga kunskap och teknik
• Allt matavfall ska gå till produktion av biogas
och biogödsel
• Inget avfall ska deponeras
Avfall ska tas omhand som en resurs genom att
återvinna det avfall som uppstår på bästa möjliga sätt genom rätt behandling. Detta ger även en
insikt i vilken nytta det innebär att sortera, återanvända och återvinna avfall. Avfall ska hanteras
enligt avfallstrappan. Endast de materialslag som
inte får återvinnas ska deponeras (exempelvis
asbest).
Detaljerade mål:
3.1 Max 0,5 vikts% av hushållsavfallet ska deponeras. (2018)
Mätning: Mängd avfall till deponi.
3.2 Minst 60 % av hushållsavfallet går till materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.
(2019)
Mätning: Vikts-% hushållsavfall till materialåtervinning.
3.3 Verksamhet som innebär ”förberedelse för
återanvändning” ska senast 2017 ha startats upp
på någon av kommunens sortergårdar.
Mätning: Inget nyckeltal finns till målet men
materialet återanvänds och därmed ingår i statistiken enligt detaljerat mål 1.4.
3.5 För att biodrivmedel ska betraktas som hållbart enligt Hållbarhetslagen skall biobränslet generera minst 35 % lägre växthusgas- utsläpp än sin
fossila motsvarighet. År 2017 ska denna minskning vara 50 % och 2018 ska den vara 60 %.
Vårt mål är att minst uppfylla dessa krav enligt
hållbarhetslagen.
Mätning: Utvunnen uppgraderad mängd gas/ton
matavfall.
3.6 100 % årligen av producerad biogödsel ska
återföras till produktiv åkermark som certifierad
biogödsel enligt kretsloppsprincipen. (årligen)
Mätning: Procentuell andel producerad biogödsel
som går till produktiv åkermark.
3.7 400 ton textilier per år ska samlas in för materialåtervinning eller återanvändning senast 2019.
Mätning: Insamlade mängder textilier till materialåtervinning.
3.8 Minst 8 000 ton matavfall ska samlas in årligen från och med 2017 och 8 500 ton från och
med 2019.
Mätning: Insamlade mängder matavfall, ton.
3.9 Andelen förpackningar i restavfallet ska minska med 50 % till 2016 jämfört med 2008.
Mätning: Felsorteringsgrad från resultat av plockanalyser.
3.10 Minska mängderna fett och olja som spolas
ner i avloppet genom ökat omhändertagande och
insamling. (årligen, åtgärder påbörjas 2016)
Mätning: Följs upp utifrån de åtgärder som genomförs.
3.4 Minst 80 % av villahushållen deltar i FNI-insamlingen i slutet av år 2017, och minst 85 % i
slutet av år 2018.
Mätning: Procentuell anslutningsgrad FNI av totala antalet villor i kommunen.
Flygbild över behandlingsytorna och de nya deponiytorna på Miljöhantering i Jönköping.
25
Ansvarig
Genomförande
Insamlingsbehållare för textilavfall ska ställas upp på de
sortergårdar där utrymme finns.
Avfall
2016 En informationsbroschyr om fettavskiljare ska tas fram och
delas ut till verksamheter som har fettavskiljare. Befintliga
broschyrer ska även uppdateras ”Råd och riktvärden för
utsläpp” samt den årliga broschyren ”Avfall, vatten och
avlopp”.
Avfall
VA
2016
Insamling för fettavfall ska påbörjas för hushållen.
Avfall
2016
Se över taxa, abonnenter och tömningsintervall för verksamheter som har eller ska ha fettavskiljare.
Avfall
2017
Genomföra plockanalyser.
Avfall
Årligen
Utföra manuell sortering av den deponifraktion som kommer från sortergårdarna i syfte att minska andelen avfall
till deponi.
Avfall
Årligen
Åtgärd
Övergripande mål 4: Miljöriktig avfallshantering med
god arbetsmiljö
• All hämtning och hantering av avfall ska ske
under goda arbetsmiljöförhållanden och på ett
säkert sätt
• Avfallshanteringen är integrerad i stadsplaneringen
Avfallshantering är en del av samhällets infrastruktur och en allmän tjänst som ska finnas med från
början vid planering och utformning av detaljplaner och vid bygglov. Avfallsfrågorna ska integreras
i stadsbyggnadskontorets planer och program.
Insamlingssystem
Mekaniska system ska eftersträvas för att skapa
en god arbetsmiljö och en säker boendemiljö,
exempelvis genom djupbehållare. Dessa system
ska också uppmuntras för att bidra till kommunens program ”ett samhälle för alla”. Det främsta
insamlingssystemet för villor ska vara två fyrfackskärl, s.k. FNI. Gemensam hämtningsplats är
också ett alternativ som ska prioriteras. Att erbjuda en fullständig sortering nära källan där avfallet
uppstår har visat sig innebära att det är lättare för
människor att göra rätt.
Planering
När stadsdelar förtätas och befolkningen växer lämnas mindre plats till avfallshantering och
det blir svårare att hitta lämpliga ytor. Det är en
utmaning att skapa bra system för avfallshantering
med de förändringar som sker i samhället idag.
Insamlingsplatser ska vara strategiskt placerade,
se rena, fräscha och fina ut. All förvaring av avfall
skall göras brandsäkert för att undvika eventuell
brandspridning. Fastighetsnära insamling ska prioriteras för att underlätta invånarens insats. Områden i kommunen ska reserveras för avfallsrelaterad
verksamhet såsom sortergårdar, återvinningsstationer, återbruksplatser, behandlingsanläggningar,
omlastningsstationer och snötippar.
26
Fastighetsnära insamling förenklar sortering av förpackningar.
Detaljerade mål:
4.1 Antal gemensamma hämtställen ska öka.
(2016)
Mätning: Antal djupbehållare. Antal samfälligheter med gemensam hämtning.
4.2 I alla detaljplaner from 2016 ska avfallshanteringen redovisas. (2016)
Mätning: Uppföljning planavdelningen Stadsbyggnadskontoret.
4.3 Antalet arbetsplatsolyckor ska minskas årligen.
Mätning: Antal olyckor per år.
4.4 Koldioxidutsläppen per hämtat kärl ska minska med 1,5 % per år utifrån 2015 års nivå fram
till och med 2019 (6%).
Mätning: Årlig sammanställning av koldioxidutsläpp i relation till antal hämtade kärl.
4.5 Antal latrinabonnemang ska minska med 50
% fram till 2019 jmf med 2014 års nivå.
Mätning: Antal hämtställen latrin.
Antal latrinabonnemang ska minska under planperioden.
Åtgärd
En processkarta ska tas fram för hur avfallsfrågorna ska
hanteras i planeringskedjan, översiktsplan, detaljplan och
bygglov.
En kartanalys ska genomföras för att det i kommunen
ska finnas utrymme för sortering och återbruk och för att
identifiera områden eller platser där det kan vara lämpligt
att inrätta återvinningsstationer eller annan typ av utrymme.
Ansvarig
Avfall
Stadsbyggnadskontoret
Avfall
Genomförande
2017 2018
Rapportering av tillbud ska förbättras.
Avfall
Kontinuerligt
Miljöbelastningen från avfallsverksamhetens fordon ska
minska genom effektivare rutter, bättre körteknik, fordonsbränsle med minsta möjliga klimatpåverkan.
Avfall
Årligen
Riktlinjer som gäller enligt avfallsföreskrifterna ska kommuniceras med fastighetsägare, arkitekter, byggherrar,
stadsbyggnadskontoret mm.
Avfall
2016
27
Övergripande mål 5: Minska nedskräpning
Detaljerade mål:
• Jönköpings kommun ska bli mindre nedskräpad
• Avfall som uppstår vid evenemang omhändertas
på bästa möjliga sätt
• Ingen skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till
5.1 Senast år 2019 har nedskräpningen i stadsmiljön minskad med minst 25 % jämfört med 2014.
Mätning: Årliga skräpmätningar i Jönköping och
Huskvarna centrum.
En självklar vision är att Jönköpings kommun ska
vara fri från nedskräpning. Kommunen ska arbeta
strategiskt med nedskräpningsfrågorna. Kommunen har inlett ett samarbete med andra intressenter, bland annat Håll Sverige Rent och Jönköping
city, för att genom samverkan minska nedskräpningen.
I Jönköpings kommun anordnas årligen ett flertal
evenemang och mässor. Detta lockar till sig många
besökare men kan också ge problem med nedskräpning. Det är viktigt att evenemangsansvariga
ser till att avfallshanteringen fungerar väl för att
minska kostnaderna som nedskräpningen orsakar.
5.2 Nedskräpnings som utgörs av fimpar ska
minska från 1,7 fimpar per 10 kvadratmeter till
maximalt 1 fimp per 10 kvadratmeter från och
med 2017.
Mätning: Antalet fimpar i Jönköping och Huskvarna centrum/10 kvadratmeter.
5.3 Alla rapporterade nedskräpningar ska sammanställas i ett samarbete mellan miljö- och hälsoskyddskontoret och tekniska kontoret med start
år 2016.
Mätning: Antalet rapporterade nedskräpningar.
Kommunen använder stora resurser för att städa
på nedskräpade platser. Städningen måste fortsätta
så länge som nedskräpningen är ett stort problem.
Jönköpings kommun behöver satsa på informationskampanjer för att på sikt minska behovet av
städning.
Åtgärd
Samla intressenter för samverkan till utarbetande av handlingsplaner och aktiviteter för att minska nedskräpningen i
samhället.
Tekniska
kontoret
Genomförande
Hela planperioden
Årligen Aktivt arbeta med skräpmätningarna och koppla till
placering, tillgänglighet, tömningsfrekvens och design av
behållare.
Park
Undersöka behovet av skräpmätningar i stadsparkerna i
Huskvarna och Jönköping. Påbörja årlig skräpmätning
2017 om behov finns.
Park
Placera ut fler askkoppar på offentliga icke störande platser.
Gata
2016
Den årliga avfallsbroschyren ska innehålla minst en sida
om nedskräpning.
Avfall
2017-2019
Frågor angående nedskräpning ska läggas till SCB:s årliga
enkätundersökning om skötsel av gator och parker.
28
Ansvarig
Stadskontoret
2015 därefter årligen fr.o.m. 2017
Årligen Åtgärd forts.
Aktiviteter och informationsinsatser i bred samverkan med
intressenter i Jönköping city i syfte att väcka debatt och
engagemang. Aktiviteter i syfte att minska nedskräpningen
ska läggas upp på Rena Rama Jönköpings hemsida.
Ansvarig
Genomförande
Gata
Årligen
4.4 Uppföljning av mål och åtgärder
Årlig uppföljning av mål och åtgärder ska ske och
redovisas i tekniska nämnden. Ansvarig för uppföljning är avfallsverksamheten. För de mål som
gäller andra verksamheter än avfallsverksamheten
sker uppföljningen centralt inom Tekniska kontoret men det är avfallsverksamheten som slutligen
sammanställer och redovisar samtliga mål och
åtgärder.
Uppföljningen ska visa trenden för målen, det
vill säga om målet förväntas nås, osäkert om det
kommer nås eller att det sannolikt inte kommer
nås. Detta kan redovisas visuellt med exempelvis
figurer som smileys.
Ska vi följa upp målen med smileys i framtiden?
Varje dag kör ca 25 sopbilar runt i kommunen och hämtar in avfall från abonnenterna.
29
Kapitel 5
Utveckling och framtid
30
5.1 Framtid för avfallsbranschen
Förändringarna i avfallsbranschen sker kontinuerligt och nya trender dyker upp relativt ofta. Avfallsverksamheten styrs till stor del av samhällsutvecklingen. Enligt framtidsforskare finns det fem
övergripande drivkrafter som kommer att beröra
avfallshanteringen:
• ökat hållbarhetsfokus
mindre mängder avfall för att spara resurser, mineraler m.m.
• ökad urbanisering
städerna växer, landsbygden avfolkas, trängre o
trängre i staden
• ökad individualism
krav på individuellt bemötande
• ökad teknikutveckling
ny teknik tas fram snabbare och snabbare
• ökad globalisering
gränslöst, likriktning över världen
Regeringen har beslutat att ansvaret för insamling
av förpackningar och returpapper ska övergå till
kommunerna. I dagsläget sköter FTI AB insamlingen. En nationell avfallsutredning har tidigare
genomförts och har redovisats i rapporten SOU
2012:56. Mot det hållbara samhället- resurseffektiv avfallshantering. En särskild utredning kommer
att tillsättas för att ta fram förslag på hur ett kommunalt insamlingsansvar kan utformas. Uppdraget
ska redovisas till Miljö- och energidepartementet
senast 18 december 2015. Avfallsverksamheten
återkommer med ett tillägg till avfallsplanen
angående förpackningsansvaret. I dagsläget är det
osäkert vilka förändringar detta kommer innebära.
5.2 Samverkan
En utredning om regional samverkan inom avfallshantering pågår sedan 2014 och omfattar
kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo, Habo, Mullsjö och Jönköping. Förslaget
är att bilda en gemensam avfallsorganisation för
de ingående kommunerna. Beslut har inte fattats i
frågan utan förslaget ska bearbetas ytterligare och
läggas fram för nämnder och styrelser i respektive
kommun. Eventuellt kommer ett beslut att kunna
fattas under första kvartalet av 2016. Detta kan
bland annat innebära att en ny gemensam avfallsplan behöver arbetas fram.
5.3 Hur ser avfallshanteringen ut i
Jönköping 2025?
Avfall Sveriges vision ”Det finns inget avfall”, som
även antagits som vision för Jönköpings avfallshantering, har inte uppnåtts, men avfallsmängderna har minskat och utgör nu bara hälften av de
mängder som uppstod 2015. En allt större efterfrågan på råvaror har bidragit till minskningen
och avfallet betingar ett allt högre värde.
Våra invånare har blivit kunniga om sambanden
mellan konsumtion och avfallsproduktion och
sambandet mellan avfallsmängder och tillväxt har
brutits. Sociala mediers roll är betydande för utvecklingen. Andrahandsmarknaden har ökat drastiskt och bidrar också till minskade avfallsmängder. Nya former av återanvändning har tillkommit.
Den ständigt växande staden kräver teknikutveckling när det gäller avfallshanteringen och vi samlar
in avfall på flera olika sätt. Nya insamlingstekniker kräver färre transporter än tidigare. De nya
systemen lever än så länge sida vid sida med äldre
system, det vill säga vi har en mångfald av insamlingssystem. Samma gäller avseende behandlingsmetoder och avfallets användningsområden. Fler
individuella lösningar och ökad service har blivit
verklighet.
Mer grovavfall tas omhand kvartersnära och
alla hushåll behöver inte besöka våra nuvarande
sortergårdar. Antalet traditionella sortergårdar har
därför minskat. Fler fraktioner tas omhand och
resurserna de utgör tas omhand på ett effektivt
och energibesparande sätt. Endast 0,1 % av totala
hushållsavfallsmängderna går till deponi.
Olika samarbetsformer med andra kommuner har
utvecklats och bidragit till att avfallhanteringen
har likriktats i regionen.
Jönköping är en stad med väldigt lite nedskräpning.
31
Bilagor
2016-2019
32
Avfallsplan 2016-2019
Bilagor
sida
BILAGA 1
Barnens avfallsplan
34
BILAGA 2
40
BILAGA 3
44
BILAGA 4
Nedlagda deponier
50
BILAGA 5
62
BILAGA 6
Samrådsförfarande (färdig efter samråd i höst)
72
BILAGA 7
74
33
Bilaga 1
Barnens avfallsplan
34
Bakgrund
Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds
ett antal referensgrupper in för att diskutera hur
de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi
bland annat skolans miljösamordnare och Jönköpings kommuns barnstrateg. Det framkom att det
finns beslut om att implementera FNs barnkonvention på ett bättre sätt i kommunens dagliga arbete.
Vi bestämde oss för att göra en avfallsplan som är
framtagen av barn och unga i kommunen för att
lyfta fram avfallsfrågor ur ett nytt perspektiv.
Syfte
Barnens avfallsplan ska tas fram i syfte att få med
barns och ungas perspektiv när det gäller avfallsfrågor i kommunen.
Tanken är också att vi ska kunna ta del av tankar
från pedagoger och hur de upplever att avfallsverksamheten skulle kunna arbeta för att underlätta deras arbete med att lyfta frågor kring avfall
och sortering i klassrummen och skolan.
Metod
Strax innan jul gjordes ett utskick till alla chefer
inom barn- och ungdomsförvaltningen. I detta utskick erbjöd vi klasser, från förskola till gymnasiet,
att tänka till kring ett antal frågor som rör avfall
och sortering. Pedagogerna fick välja ut vilka frågor som passar den klass som denna ansvarade för.
Vi erbjöd också att representanter från avfallsverksamheten, tillsammans med barnstrategen, kunde
komma ut på ett besök för att prata om arbetet
med barnens avfallsplan.
På besöken hade vi med oss en soptunna och ett
antal paket som barnen fick hjälpa till att öppna. I
paketen fanns olika saker som t ex förpackningar
av olika slag som vi diskuterade kring.
Efter besöken fick klasserna ta del av ett antal
frågor där de bland annat kunde måla, skapa eller
skriva om t ex hur en rolig soptunna kunde se ut,
hur man ska kunna göra det lättare att kasta rätt,
hur en sopbil skulle kunna se ut mm.
Efter en månad togs ytterligare en kontakt med de
medverkande klasserna. Det material som eleverna
gjort har vi nu samlat in.
Resultat - Rosenlundsskolan
Rosenlundsskolan, årskurs 2 och deras lärare, Pia
Bågenholm fokuserade på följande frågor:
- Hur tycker du vi ska göra för att vuxna och barn
ska sortera rätt?
- Hur tycker du vi ska göra för att det ska vara
roligt och spännande att sortera skräp och sopor?
Läraren vill också ge lite tips och idéer om hur
kommunen skulle kunna hjälpa alla pedagoger
som har pressat tidsschema att lätt hitta träning
för dessa fantastiska elever som verkligen VILL
kunna mer.
Ett barn har på förslag att soporna ska vara märkta med streckkod. I soprummet ska det finnas en
avläsare så man kan scanna soporna och på displayen dyker det då upp i vilken tunna det ska ner
i. Teckningen nedan beskriver vad barnet tänker.
Under vecka 10 och 11, 2015 besöktes fem st klasser. Två förskolor, två årskurs 2 och en fritidsverksamhet där åldrarna var från årskurs F-5.
Här visar vi en förskoleklass vad
som finns i soptunnan.
Streckkoder som hjälper till att sortera rätt?
35
Ella har på förslag att kommunen ska kunna
hjälpa till att göra spel som man kan ha i klassrummet. Det ska vara enklare spel för de små
barnen och svårare spel för de äldre barnen (olika
svårighetsnivåer). Hennes första förslag är ett memory där det finns två kort av samma slag. Först
måste man leta reda på paret och när man gjort
det måste man kunna lägga ner det i rätt tunna för
att få behålla korten. Varje barn som spelar ska få
en sopstation av plast med överskrifterna på -Man
stoppar ner i sin sopstation (i springorna) och när
spelet är slut så tömmer man t ex metall och kollar
om det är rätt enligt facit. Man får bara räkna poäng för de kort som ligger rätt. Läraren kan lägga
till tio nya memorybrickor av mer svårsorterade
kort, när man kan spela med de första. Spelet ska
kunna finnas på en hemsida så att pedagogerna
själva kan skriva ut bilderna och plasta in dem.
Barnen tycker att det är viktigt att man enkelt ska
kunna ta reda på hur man ska sortera. De tror att
många inte vågar fråga vad som är rätt. De vill
att det ska sitta en enkel datamaskin där man kan
knappa in det man vill slänga. Då talar datorn om
-ska slängas i miljöfarligt avfall.
Ett barn är väldigt duktig på arabiska. Han har
precis lärt sig att vi sorterar sopor i Sverige och
han undrar varför soptunnorna är lika. Han tycker
att de ska ha olika färg í soprummen. Då behöver
man inte kunna svenska för att slänga rätt.
Informationsmaterial om sortering på olika språk
som pedagogerna kan använda vid till exempel
hemläxor vore bra.
Märk upp soprummen med mer färger för
att lättare se vad som ska slängas var.
Sorteringsspel som lär oss att sortera rätt.
Ett barn åker ofta buss och tåg och han tycker att
det är förskräckligt med alla cigarettfimpar som
ligger på marken vid busshållplatser och på perrongerna. För att lösa problemet tycker barnet att
man ska konstruera cigarrettpapperskorgar som
sitter ganska högt och som eld inte kan starta i.
Rökare är nog inte ovilliga att hjälpa till bara det
är säkert och att de inte behöver gå så långt för att
fimpa sina cigaretter.
Barnen tycker också att det är viktigt hur soprummet ser ut. De vill att man ska göra dem mysigare
med lite mer mysbelysning och lite trevlig musik.
Tunnor ska kunna säga bra eller tack om det
slängs rätt.
Mysbelysning och
musik ska göra
det trevligare att
kliva in i soprummet.
36
Ytterligare förslag från barnen på Rosenlundsskolan var att anordna tävlingar, t ex värmeljusjakt
och matsvinnstävling som alla årskurser kunde
delta i. Att anordna sorteringsövningar på upptech
kan vara ett led i att få alla att lära sig hur man
ska göra.
Resultat - Österängsskolan
Från Österängsskolan årskurs 2 med lärare
Ewa-Maria Eriksson kom det in en hel del bilder
och tankar.
Barnen tycker bland annat att det borde finnas
ett paraply över soptunnorna som fälls ut när det
börjar regna.
Soptunnorna ska också se lite roligare ut och det
borde finnas pilar som visar vart man ska slänga
skräpet.
Ingen vill bli
blöt när man
ska slänga
sopor. Varför
inte ett paraply
som fälls ut vid
behov?
framtiden. Soptunnorna ska kunna signalera när
det kastas fel, bland annat genom att man fotograferar soporna. Tunnorna kommer att tömma sig
själva när de är fulla.
Om soptunnorna ser roligare ut blir det roligare
att sortera, tror eleverna på Österängsskolan.
Sopbilarna kommer att kunna användas till fler
saker än bara soptömning. De kommer exempelvis
kunna fungera som städmaskin och isspolningsmaskin.
Bilarna kommer att låta som fågelkvitter och kunna referera till exempel HV 71:s matcher i högtalare under matchen.
Sopbilarna kommer att kunna mala ner soporna i
små delar och även kunna flyga till Torsvik istället
för att köra.
Resultat - Fagerslätts förskola
Barnen på Fagerslätts förskola har också haft tankar om framtidens soptunna och även här är det
mycket teknik som krävs i framtiden för att vi ska
vilja och kunna slänga rätt.
Det finns soptunnor som ska kunna utformas som
en cykel så när den är full ska man kunna cykla
och tömma den.
Framtidens soptunna?
Så här ska cykelsoptunnan se ut.
Resultat - Vittra Samset
Efter ett besök från oss på avfallsverksamheten
satte fritidsverksamheten på Vittra Samset igång
med att skapa egna soptunnor och rita egna
sopbilar med tema om framtiden.
Det finns tankar om att soptunnorna ska lukta
godare och mycket kommer vara robotliknande i
Framtidens sopbil ska både kunna
hämta sopor och t ex spola isar.
37
Resultat - Pingstliljans förskola
Pingstliljans förskola i Tenhult har också funderat
på hur vi ska bli bättre på sopsortering.
I en grupp pratade barnen om att man skulle
skylta så att man såg var man slänger sopor och
så att man slänger rätt. Ett barn kommenterade
att hennes soptunna luktade mycket illa. Samma
barn tycker också att det ska låta när man slänger
skräp i soptunnan. Då vet man att man slängt rätt.
Pedagogens tolkning (hon kanske tänker sig olika
ljud för olika typer av skräp eller att det blir ett
felmeddelande om man slänger fel).
I en annan grupp säger barnen: -sopor luktar illa,
tänk om det luktade choklad istället. Ett barn säger att man kan ha ett armband på sig som påminner om att slänga soporna. Det skulle vara roligt
att ha en sopgubbe som heter Kalle Anka.
I den sista gruppen är det en som målar en sopbil,
den är grön och svart, den luktar illa och kan röra
sig. Sopbilen bor på sopstationen och jobbar bara
med sopor, den blir full av sopor. Den luktar illa
och små djur kan komma överallt. Ett annat barn
målade en sopstation som heter Volvo. Han har
använt svart och gul färg, det luktar illa på sopstationen. Han hjälper mamma och pappa att kasta
sopor i soptunnan hemma.
Resultat - Backamo förskola
På Backamo förskola i Bankeryd har barnen diskuterat hur de kommer att slänga sopor i framtiden.
Många tror att det kommer att fungera som det
gör idag. Det kommer vara viktigt att varje skräp
slängs på rätt plats med hjälp av bra skyltar. Man
ska ta det lugnt och slänga en sak i taget och inte
vara rädd för att säga till om man ser att någon
annan kastar fel.
Det är viktigt att hålla naturen ren från skräp för
att inte djur och natur ska komma till skada.
Papperskorgar med glitter och färg ska uppmuntra
till att använda dem.
Sopbilarna kan ha spelande signal, som glassbilen,
för att de ska uppmärksammas.
För att återanvända och återbruka till exempel
förpackningar kan barn på förskolor använda sig
av material till olika slags pyssel.
Slutsats
Barn är väldigt kreativa i sitt tankesätt och har ett
oproblematiskt sätt att hitta lösningar istället för
att se problemen. Många idéer som kommit upp
ser vi att vi inte har möjligt att genomföra då det
krävs till exempel mycket kostsam teknik, om de
ens är genomförbara. Dock finns det en hel del
som avfallsverksamheten kan arbeta på och även
idéer som vi kan försöka vidarebefodra till andra
aktörer på marknaden, som de in sin tur kan ha
nytta av när de ska utveckla sina produkter.
Saker som vi kan genomföra inom perioden för
nya avfallsplanen skulle kunna vara att se över
märkningen så att den blir tydligare, olika färger på kärlen för att det ska vara tydligare vad
som ska slängas vad, information på olika språk,
utveckla spel som elever kan använda i sin undervisning, arrangera tävlingar i syfte att uppmuntra
till sortering och skapa gemensam hemsida med
samlade tips för pedagoger.
För att minska nedskräpningen av vår stad kan vi
arbeta för att tekniska kontoret och andra aktörer
ska utöka antalet soptunnor runtom i staden/naturen och sätta upp fler behållare för fimpar.
Glitter och bra skyltat, tycker barnen på
Pingstliljans förskola.
38
Några av alla fina teckningar vi fick in från barnen
i arbetet med barnens avfallsplan.
39
Bilaga 2
40
OBS! Nuvarande regering har lagt ett förslag om
att utreda hur kommunerna ska kunna ta över ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar från Förpacknings- och tidningsinsamlingen,
FTI. Utredningen förväntas vara klar i december
2015 och kan komma att ändra förutsättningarna
för förpackningsinsamling för avfallsverksamheten.
Insamlingssystem
Avfall som består av returpapper samt förpackningar av glas, metall, plast och papper ingår i
producentansvaret. Producentansvaret innebär
att producenterna ansvarar för att samla in och ta
hand om uttjänta produkter. För förpackningar
och returpapper har producenterna för respektive förpackningsmaterial bildat ett gemensamt
insamlingssystem och bolag, Förpacknings- och
tidningsinsamlingen, FTI AB. För insamling av
förpackningar och tidningar i Jönköping har FTI
uppställt 38 stycken återvinningsstationer (år
2015) inom kommunen, dit hushållen själva kan
komma och lämna sina förpackningar.
FTI ansvarar för drift och skötsel av dessa stationer. Tömningen av behållarna sköts av olika
entreprenörer som anlitas av FTI. Materialet körs
till uppsamlingsplatser, där större mängder samlas
in, för vidare transport till materialbolagens sorterings- eller återvinningsanläggningar.
Många större fastighetsägare har infört källsortering av förpackningar och tidningar inom sina
fastigheter, som service till sina boende. Fastighetsägaren betalar då själv för systemet och för
hämtning av förpackningarna och tidningarna.
Olika privata entreprenörer hämtar materialet och
lämnar det till materialbolagens insamlingsställen.
I figur 1 på sidan 43 visas insamlade mängder förpackningar i kommunen.
Behandling
Återvinnings- och materialutnyttjandegraden är
hög för de förpackningar och tidningar som samlas in till FTI:s insamlingssystem.
Plastförpackningar sorteras efter olika kvaliteter,
varefter de tvättas, mals ner och formas till pellets
som kan användas som ny råvara vid tillverkning
av nya plastprodukter. Mjuka plastförpackningar
samlas sedan år 2009 även in till FTI:s insamlingssystem (tidigare slängdes de i den vanliga soppåsen) och kan återvinnas i produktionen av nya
bärkassar eller kabelskydd.
För pappersförpackningar kan fibrerna i pappret
återanvändas upp till sju gånger och användas vid
framställning av ny kartong. Därefter är fibrerna
utslitna och går till förbränning.
För metallförpackningar smälts stålet ner och
används till exempel i järnvägsräls eller armeringsjärn. Aluminium smälts också ner och används
som ny råvara till exempel i motordelar eller till
nya förpackningar.
Glas används till nytt glas eller till byggnadsisolering.
Tidningar återanvänds till pappersmassa och till
nya tidningar.
Återvinningsstationer
Återvinningsstationerna kan komma att flyttas
eller plockas bort under planperioden i samråd
mellan kommunen och FTI. Aktuell placering och
karta över återvinningsstationer finns på kommunens hemsida.
I flera villaområden erbjuds fastighetsnära insamling av förpackningar via ett fyrfackssystem. Det
innebär att villaägaren har två kärl där förpackningar samt matavfall och brännbart samlas in.
Mängder
Totalt insamlade mängder förpackningar och
tidningar i Jönköpings kommun 2014 uppgick till
ca 9 600 ton, vilket motsvarar 73 kg/person. Det
är främst tidningar som varierar i insamlingsgrad
mellan åren (figur 1, sid 43), medan insamlingen
av förpackningar har varit ca 4 500-5 500 ton
årligen sedan 2009. En osäkerhet i inrapporterad
statistik från FTI finns dock, då insamlingen sker
över gränserna mellan olika kommuner och mängderna därefter räknas ut som ett genomsnitt.
Förpackningar samlas in på återvinningsstationerna.
41
Återvinningsstationernas placering april 2015
Jönköping
• Anders Blomstrands väg
• Högabergsgatan
• Mariebo, Klockarpsvägen
• Samsetrondellen
• Banvallen, Lovisagatan
• Älgstigen, Ljungarums skola
• Per Rösiös väg
• ICA-Maxi, Östra Strandgatan
• Oscarshallsgatan, utanför Jönköpings sortergård
• Rosenbergsgatan
• Saturnusplan
• Glansgatan, Rosenlund
• Ekhagsringen, Hydromacken
• Alviksvägen, Vättersnäs
• Österängens centrum
• A6 parkeringen
• Coop Forums kundparkering, Bataljonsgatan
Ölmstad
• Vid affären
Kaxholmen
• Vid ICA
Lekeryd
• Bilisten, bensinmack
Tenhult
• Tegelvägen, vid sortergården
Barnarp
• Gamla idrottsplatsen
* = Här finns endast behållare för glas och papper.
Övriga orter
Norrahammar
• Parkering, Hammarvägen
• P-plats Parca
Taberg
• Parkering, Stationsplan
Ryd
• Vid f.d. affären *
Bottnaryd
• Snickarvägen
42
Örserum
• Tranåsvägen-Volmvägen
Hovslätt
• Grästorpsvägen
Huskvarna
• Järnvägsgatan, Preem
• Kruthusgatan
• Folkets Park, Stationsgatan
• Rogbergavägen
• Stensholmsvägen
Bankeryd
• Sjöåkravägen, vid vårdcentralen
• Torpleden
• Trånghalla
• Ulfbostigen
Gränna
• Lars Hillings gränd
Klädbehållare
på en återvinningsstation.
Figur 1. Insamlade mängder förpackningar och tidningar 2000-2014 i ton per år. Källa: FTI AB.
Behållare för färgat och ofärgat glas på en återvinningsstation.
43
Bilaga 3
44
Avfallsanläggningar i kommunen
Inom Jönköpings kommun finns ett flertal avfallsanläggningar. Två avfallsanläggningar är
prövningspliktiga enligt tillståndsplikt A som är
den högsta prövningsnivån där tillstånd prövas av
mark- och miljödomstol. Dessa är avfallsanläggningen Miljöhantering i Jönköping för behandling,
mellanlagring och deponering av avfall samt kraftvärmeverket i Torsvik för förbränning av avfall
och flis.
Utöver dessa två anläggningar finns det anläggningar med tillståndsplikt B och C. Tillståndsplikt
B prövas utav Länsstyrelsen i Jönköpings län.
I tabell 1 nedan anges anläggningar med tillståndsplikt A och B. I tabell 2 på sidan 47 anges anläggningar med tillståndsplikt C och U-verksamheter.
Tabell 1. Avfallsanläggningar med tillståndsplikt A och B.
Anläggningens namn
Huvudfastighet
Namn
Huvudbrkod Tillståndsplikt
Koder
Tillsyn
Miljöhantering i Jönköping
Rogberga-Hult 5:3
Jönköpings
kommun
90.290
A
90.100
90.160
90.30
90.320
90.50
90.70
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länssjukhuset Ryhov
Skandinaviska Oljecentralen AB
Stena Recycling AB
Vården 1
90.60
B
Lockebo
1:73
Länssjukhuset Ryhov
Stena Recycling AB
90.50
B
24.110
Överlappen
8 och 12
Stena Recycling AB
90.70
B
90.40
Behandlingsanläggning
Källarp
Anläggning
för MFA från
sortergård
SITA Sverige
AB, Jönköping
JRAB
JR-Företagen
AB
Källarp 2:1
Jönköpings
jordhantering AB
Jönköpings
kommun
90.160
B
90.110
90.30
90.50
B
SITA Sverige
AB
90.70
B
Örnnästet 11 JRAB
90.50
JR-Företagen
AB
B
Stena Recycling AB
Örntofsen 12 Stena Recycling AB
90.100
B
90.70
B
Överskottet
1
Ässjan 1
Klämmestorp Klämmestorp Jönköpings
1:27
kommun
90.40
90.60
90.50
90.100
90.40
90.450
90.70
90.40
90.50
90.70
90.90
90.100
90.160
90.30
Jönköpings
kommun
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Jönköpings
kommun
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
45
Kraftvärme- Flahult 21:1
verket Torsvik, KVVT1
(avfall) och
KVVT2 (flis)
Ragn-Sells
Flahult 21:1
AB Torsvik
Jönköping
Energi AB
90.200
A
Ragn-Sells
AB
90.70
B
Skrotfrag i
Jönköping
AB
Flahult 3:245 Skrotfrag AB 90.70
B
Biogasanläggning
Simsholmen
Förbehandlingsanläggning Torsvik
Miljöstation
Backen 1:1
Miljöstation
Landån 5
Miljöstation
Flahult 21:30
Miljöstation
Smörblomman 5
Miljöstation
Mad 1:18
Kaxholmen
Miljöstation
Visingsborg
3:1
Miljöstation
Överskottet
1
Transab
återvinningsanläggning
Recyctec AB
Överskottet
1
46
90.100
90.30
90.50
90.110
90.120
90.40
90.60
40.10
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Jönköping
Energi Biogas AB
Flahult 21:1 Jönköping
Energi Biogas AB
Backen 1:1
Jönköpings
kommun
Landån 5
Jönköpings
kommun
Flahult 21:30 Jönköpings
kommun
SmörblomJönköpings
man 5:1
kommun
90.160
B
90.240
B
90.50
B
90.40
90.50
B
90.40
90.50
B
90.40
90.50
B
90.40
Mad 1:18
Jönköpings
kommun
90.50
B
90.40
Jönköpings
kommun
Visingsborg
3:1
Jönköpings
kommun
90.50
B
90.40
Jönköpings
kommun
Överskottet
1
Jönköpings
kommun
90.50
B
90.40
Jönköpings
kommun.
Flahult 21:1
Transab
90.70
B
90.100
90.30
Flahult 74:3
Recytec AB
90.450
B
90.50
Transab
90.30
B
90.100
Ekmans i
Jönköping
AB
Husqvarna
AB
39.10
B
90.390
34.70
B
27.50
28.20
90.380
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
UppläggSkinnarebo
ningsplats
2:7
Skinnarebo
Ekmans Jön- Flahult 77:3
köping AB
Husqvarna
AB
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Huskvarna
5:2
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Jönköpings
kommun
Jönköpings
kommun
Jönköpings
kommun
Jönköpings
kommun
KraftvärLappen 8
meverket
Munksjön
Ubbarpstäck- Västra Ubten
barp 1:4
Jönköping
Energi AB
40.50
B
NCC Roads
AB, Sverige
Öst
10.11
B
39.70
90.60
39.90
90.30
90.70
40.51
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Länsstyrelsen
i Jönköpings
län
Tabell 2. Avfallsanläggningar med tillståndsplikt C och icke-tillståndspliktiga U-verksamheter.
Namn
Bostads AB Vätterhem
Bostads AB Vätterhem
Dahl Sverige AB
Enthavs schakt och
entreprenad AB
EOS
Erik Klings åkeri AB
Flahults schaktmasseupplag
G Tropp Hiss och el AB
Gasolspecialisten i Jönköping AB
Granath bildelar i Jönköping
Hakarps maskinstation
AB
Holst Entreprenad AB
Huvudfastighet
Öbon 1
Slåttertiden 1
Östanfläkten 3
Stora spånhult 1:5
Koder
90.170
90.170
90.60
90.40
90.80
90.80
90.40
Tillståndsplikt
C
C
C
C
Ädelgasen 20
Ödlan 4
90.60
90.60
C
C
Örnungen 11
90.120
C
Svineryd 1:1
90.40
C
Hedenstorp 1:5
90.40
90.80
90.110
90.90
90.40
90.80
50.20.4
90.40
90.80
90.110
C
IL Recycling Service AB
JEMAB
JGR Holding AB
Hyltena 1:60
Ekeberg 4:1
Valplatsen 8
JRAB, JR-företagen AB
Tahe 1:128
Jönköping Energi Biogas
AB
Jönköping Energinät AB
Jönköping Energinät AB
Jönköpings bildemontering AB
Överskottet 1
90.40
90.60
90.120
C
C
C
Vattenpasset 4
Berget 1:415
Flahult 21:1
Simsholmen 1:1
Södra Jorstorp 4:3
Riddersberg 1:15
C
C
C
C
C
C
47
Jönköping energinät AB
Jönköping energinät AB
Jönköpings last och
mark AB
Klämmestorps återvinningsanläggning
Källs begagnade bil &
delar
Ljungdahl, Johan
NCC Construction Sverige AB
NCC Roads AB
NCC Roads AB
NCC Roads AB
Normans AB
Normans i Jönköping
AB
Retur
SITA i Sverige AB
Skanska betong och
asfalt AB
Skrotfrag i Jönköping
AB
Sortergård - Bottnaryd
Sortergård - Tenhult
Stena Recycling AB
Stena Recycling AB
Järm och metall
Strand Markentreprenad
Tabergs bilskrot AB
Tekniska kontoret
Tekniska kontoret
Tekniska kontoret
Tekniska kontoret
Tekniska kontoret
Tekniska kontoret - VA
och avfall
Tenhults försäljnings AB
Transportaktiebolaget
AB i Jönköping
Återvinningen
48
Barnarps-Kråkebo 1:34
Vågskålen 7
Källarp 2:1
90.60
90.60
90.110
C
C
C
Ölmstad 5:21
90.120
C
Ekeberg 4:1
Äreminnet 5
90.140
90.40
C
C
Råslätt Haga 3:1
Västra Ubbarp 1:4
Bottnaryds prästgård
1:1
Källarp 2:1
Öskäret 9
90.40
C
10.50
C
90.40
90.60
C
C
Hålan 6:5
Ässjan 2
Källarp 2:1
90.90
C
C
Flahult 3:245
90.40
90.110
90.40
90.60
90.110
90.120
Bottnaryds prästgård
1:233
Häljaryd 1:107
Överlappen 12
Örontofsen 12
90.60
C
Källarp 2:1
Flahult 3:236
Östanbro 12
Bråneryd 1:33
90.40
90.120
90.40
90.40
C
C
C
C
Backen 1:1
Visingsborg 3:1
Norra Boarp 1:5
Råslätts Haga 3:1
90.40
90.40
C
C
90.40
C
Häljaryd 1:248
Flahult 21:1
90.40
C
Eleven 4
Ekhagen 1:1
Rosten 2
Mariebo 1:2
90.90
C
U
U
U
Klämmestorp 1:27
C
Gräshagen 2:1
Älgkon 6
Sanna 2:1
Budlaveln 25
Norrahammar 29:2
Norrahammar 29:2
Trånghalla 3:1
Vätterslund 1:1
Bankeryds-Torp 1:1
Attarp 2:704
Berget 1:379
Stensholm 1:88
Barnarp 1:98
Ekorren 1
Kaxholmen 1:5
Rosenlund 3:1
Valutan 14
Rosenlund 3:2
Fogsvansen 9
Lekeryd 1:21
Vanten 1
Ölmstad 10:1
Sanna 3:1
Landån 11
Importen 1
Åsa 1:44
Hovslätt 2:1
Häljaryd 1:107
Madängen 2
Överskottet 1
Samset 4:1
Bottnaryds Prästgård
1:182
Valutan 14
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
49
Bilaga 4
Nedlagda deponier
50
1. Inventering och bedömning av nedlagda
deponier
1.1Ansvar för nedlagda deponier
Kommunen ansvarar för att undersöka och bedöma risker från äldre avslutade kommunala
deponier. Att förvara avfall i deponi räknas som
en pågående passiv miljöfarlig verksamhet även
om inget nytt avfall tillförs deponin. Detta beror
på att eventuella utsläpp av föroreningar fortgår
även om inget nytt avfall tillförs. I och med detta
förhållande blir miljöbalken tillämplig och det är
verksamhetsutövarens ansvar att visa att tillräckliga åtgärder vidtas för att risk för människor och
miljö inte uppstår.
1.2 Inventering
Varje kommun ska i sin avfallsplan redovisa en
inventering av samtliga nedlagda deponier, både
industri och övriga, som förekommer i kommunen. För varje deponi ska även en bedömning av
risken redovisas. Bedömningen bör göras enligt
MIFO – metodiken (Metodik för Inventering av
Förorenade Områden). Metoden används för att
bedöma och riskklassa objekt efter enhetliga nationella kriterier, som har tagits fram av Naturvårdsverket, jämför rapport nr 4918. MIFO – metoden
uttrycks som en siffra mellan 1 och 4 och innebär i
princip följande:
1. Mycket stor:
Undersökningar samt åtgärder är troliga
2. Stor risk:
Undersökningar bör utföras för senare ställningstagande
3. Måttlig risk:
Begränsade åtgärder behövs
4. Låg risk:
Inga åtgärder behövs
av deponierna klassades enligt riskklass 1 (mycket
stor risk).
Tekniska kontoret planerar att under perioden
2015-2017 genomföra ny riskbedömning enligt
MIFO-metodiken. 29 deponier ska inventeras varav 14 deponier har en tidigare MIFO-bedömning
sedan början av 2000-talet men dess riskbedömning ska uppdateras.
1.3 Ansvar för åtgärder
Ansvaret för de nedlagda deponierna är delat, med
utpekat ansvar för kommun respektive andra verksamhetsutövare. Jönköpings kommun som helhet
har ett organisationsnummer och ansvarar därmed
som verksamhetsutövare för tidigare kommunala
deponier.
Tidigare eller nuvarande privata verksamhetsutövare ansvarar enligt huvudprincipen för sina
respektive anläggningar. I de fall där den nedlagda
deponin endast har använts av privata aktörer, är
det i första hand den som deponerade avfallet som
ska vidta åtgärderna. I vissa fall kan det vara svårt
att hitta den huvudansvariga för den nedlagda
privata deponi. I dessa fall kan den aktuella markägaren komma att bli ansvarig för den nedlagda
deponin.
På nästkommande sidor redovisas två tabeller över
deponier i kommunen. I tabell 1på sidan 52 redovisas samtliga deponier i kommunen. I tabell 2 på
sidan 60 redovisas de deponier där kommunen är
ansvarig och där ytterligare bedömningar gjorts.
Under åren 1983-1985 gjordes en inventering av
äldre avfallsupplag i Jönköpings län. Drygt 50
stycken deponier identifierades inom Jönköpings
kommun (jämför tabell 1, sid 52).
En klassning av deponiernas miljörisk gjordes även
i samband med denna inventering. Klassningen
gjordes dock utifrån ett relativt bristfälligt underlag och är inte gjord enligt Naturvårdverkets
MIFO metod. Deponierna delades emellertid in i
riskklasser betecknade 1-4 med liknande betydelse som MIFO- standarden. Enligt bedömningen
klassades 30 deponier i riskklass 4 (låg risk), en
deponi klassades enligt riskklass 3 (måttlig risk),
19 stycken klassades i riskklass 2 (stor risk) och en
En sopbil väger lasset på gamla deponin på Hult år 2003.
51
Diagram 1 Samtliga deponier i kommunen.
Deponi
- + (Lokalisering)
52
Huvudman
(ansvarig)
Riskklass
enligt MIFO
Tidigare
riskklass
Deponerade
avfallsslag
Kontroll
program
Kommentar
1
Norra
Unnarydstippen
(Unnaryds Stom
2:14)
Jönköpings
kommun
-
4
Industriavfall
Verksamheten
påbörjades
1965
Verksamheten är
avslutad.
2
Gamla Nissastigen Jönköpings
(Unnaryds Storgård kommun
5:1)
-
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1965
3
Angerdhestra tipp
(Munkabo 1:3)
Leopold
Isaksson
-
4
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1980
4
Bondstorpsvägen
Månsarp
(Renstorp 1:3)
Jönköpings
kommun
-
4
Affärs- och
trädgårdsavfal
l
Verksamhet
avslutad
1950
5
Kortgölen,
Månsarp
(Renstorp 1:3)
Jönköpings
kommun
-
4
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1964
6
Boerydstippen
(Boeryd 1:20)
Tabergs
Yllefabrik
-
2
Industriavfall
(färgavfall)
Verksamhet
avslutad
1962
7
Tabergstippen
(Boeryd 1:3)
Jönköpings
kommun
3
3 (1997)
(2)
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
ospecificerat
Verksamhet
avslutad
1977
8
Flahultsmossen
(Flathult 13:1)
Fd. Norra
Hammars
bruk
-
4
Industriavfall
(endast
gjuterisand)
Verksamhet
avslutad
1978
9
Ödestugu
(Ödestugu 7:1,2)
Jönköpings
kommun
-
3
Hushållsavfall
Verksamhet
avslutad
1973
10
Spexeryd
(Norrhaga 1:1)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Verksamhet
avslutad ca
1970
11
Moliden Barnarp
(Hyltena 1:11)
Saknas
-
4
Hushållsavfall
Industriavfall
12
Hult
(Rogberga-Hult
5:3)
Jönköpings
kommun
-
2
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall (ospec.)
13
Månsabo, Tenhult
brännugn
(Ubbarp 1:29)
Jönköpings
kommun
3
3 (2000)
(2)
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall (ospec.)
Tippning av
latrin, aska
och icke
brännbart
material.
Förbränning
av hushållsavfall och
industriavfall
Verksamhet
avslutad
1971
14
Deponeringsplats
för gjuterisand
(
13:1,2)
Parca AB
-
4
Industriavfall
(grusgrop som
fyllts med
gjuterisand)
Verksamhet
1979-
15
Läsäng
1:12
Jönköpings
3
kommun
Gatukontore
t
3 (1997)
(2)
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall, (ospec.)
Verksamhet
avslutad
1972
16
Torsvik
(Klockarehemmet)
(Barnarp 1:12)
Esseltewell
AB
2
Hushållsavfall
Miljöfarligt
avfall (latrin)
(olje- och
färgavfall)
Verksamhet
avslutad
1972
-
Verksamhet
avslutad
1965
(sluttäckningsplan
finns)
Ja
Verksamhet
1968.
Avslutad
2007-12-31.
Sluttäckning
påbörjas
under 2015
och kommer
pågå under
lång tid
framöver.
53
54
17
Norrahammar
brännugn (Flahult
21:1)
Jönköpings
kommun
3
2 (1997)
Hushållsavfall
Industriavfall
(Förbränning
av riskavfall,
deponering av
aska och
slagg)
Ja, 2010
18
Tenhult
(Mjälaryd 3:198)
Jönköpings
kommun
-
4
Deponering av
överskottsmas
sor och
byggnadsavfall
Verksamhet
avslutad
19
Rydatippen
(Ryd 6:1)
Jönköpings
kommun
-
4
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1978
20
Bottnarydstippen
(Bottnaryds
prästgård 1:1)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
from 1967.
Avslutad.
21
Bårarp, Hovslätt
(Hovslätt 2:1)
Jönköpings
kommun
3
2 (1984)
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall
Verksamhet
avslutad
1967
22
Pajabgropen
Klämmestorp
(Klämmestorp
1:27)
Jönköpings
kommun
3
2 (1984)
Oljeförorenat
avfall
23
Klämmestorp grop
för kemikalieavfall
(Klämmestorp
1:27)
Jönköpings
3
kommun
fastighetskon
toret
2 (1984)
Miljöfarligt
avfall
Avfall från
ytbehandlingsindustrier
Verksamhet
avslutad
1974
24
Sjövik
Jönköpings
3
kommun
gatukontoret
2 (1984)
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall
(Hydroxislam
Verksamhet
avslutad
1975
Ja enligt
1984
Verksamhet
avslutad
1978
Verksamhet
avslutad
1976
Oljeresterna
bortschaktad
e pga. att
gropen
läckte.
från
ytbehandlingsindustri)
Rötslam från
reningsverk
25
Bankeryd (Backen
Jönköpings
Västergård 1:1 mfl) kommun
3
2 (1984)
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall
(Fenolhaltigt
avfall,
hydroxidslam
från
ytbehandlingsindustrin)
Verksamhet
avslutad
1974
26
Öggestorp
(Öggestorp 1:1)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
avslutad ca
1960
27
Rogberga
(Riddersberg 1:5)
Kyrkoförvalt ningen,
Landstinget
4
Hushållsavfall
Används
numera för
deponering av
trädgårdsavfall från
kyrkogården
Verksamhete
n ej avslutad
(1984)
28
Kniphammaren
(Kniphammaren)
-
1
Miljöfarligt
Ja
avfall
(Syraslam från
oljeraffinering
)
Verksamhet
1956-1972,
sanerad
2000-2001.
29
Hällstorp
(Hällstorp 1:18)
Spånhult 1:5
Jönköpings
kommun
gatukontoret
4
Hushållsavfall Ja
Deponering av
rötslam 1971.
(Slammet är
nu
borttransporte
rat.)
Industriavfall
Byggnadsavfall och
överskottsmassor
Verksamhet
avslutad
1979
Sluttäckning
färdigställdes
2011 och
godkänndes
av
länsstyrelsen
2014.
30
Ljungarum
Västra
Jönköpings
kommun
3
Omklassad
Industriavfall
Miljöfarligt
Verksamhet
avslutad
-
55
(Ljungarum 2:4)
56
-
1999,
tidigare (2)
Ingen
förnyad
MIFO 2002
avfall ospec.
Miljöfarligt
avfall spec.
(Oljehaltigt
slam,
hydroxidslam)
1974
2
Omklassad
1999
tidi¬gare (2)
Ingen
förnyad
MIFO 2002
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall ospec.
Miljöfarligt
avfall spec.
(Oljehaltigt
slam,
hydroxidslam)
Verksamhet
avslutad
1974
31
Ljungarum Östra
Jönköpings
(Ljungarum 2:4, ev. kommun
2:3)
32
Haga
(Haga
Jönköpings
2
kommun
gatukontoret
2 (1997)
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall
ospecificerat.
Verksamhet
avslutad
1973
33
Munksjön
(Munksjön)
Munksjö AB
2
Miljöfarligt
avfall
specificerat
(Kvicksilverhaltigt
fibersediment)
kvicksilverpreparat
använt fram
till 1967.
Verksamhet
ca 1880Ej avslutad
verksamhet
(Utreds av
särskild
grupp inom
länsstyrelsen)
34
Framnäs
(Framnäs, södra
delen av
Kålgårdsområdet)
Jönköpings
2
kommun
gatukontoret
2 (1984)
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall,
ospecificerat
Verksamhet
avslutad
1957
(genomförande,
händelsestyrt
arbete)
9,2 av 12,3
ha har
sanerats
resten sker
etappvis.
(åtgärdsplan
finns)
35
Huskvarna
(Enl. karta)
Jönköpings
kommun
2 (1998)
Hushållsavfall
och dyl.
Verksamhet
avslutad
-
2
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall
(ospecificerat)
1968
36
Hakarp
(Jöransberg 1:1)
Jönköpings
3
kommun
gatukontoret
3 (1999) (2)
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
avfall
(ospecificerat)
Verksamhet
avslutad
1968
37
Hakarp
(Jöransberg 1:3)
Jönköpings
kommun
gatukontoret
4
Hushållsavfall
Verksamhet
avslutad
1950
38
Slamtippen
Carlsfors
(Jöransberg 1:8)
Jönköpings
kommun
gatukontoret
4
Hushållsavfall
Deponeringsavfall för
rötslam från
Huskvarna
reningsverk
Verksamhet
avslutad
1969
39
Carlfors bruk
(Carlfors 3:2)
Carlfors
bruk
-
2
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1984
Mifo fas 1
inventeringar
har
genomförts
2009
40
Fd Ebbes bruk
Ebbes 13
Jönköpings
kommun
-
4
Industriavfall,
uppfyllningar
med
gjuterisand,
ev. deponering
av miljöfarligt
avfall
Verksamhet
avslutad ca
1960
41
Brunnstorp
(Brunnstorp 3:13)
Husqvarna
AB
-
2
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1975
(utreds av
lnst)
42
Lekeryd
(Lekeryd 1:1)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Miljöfarligt
Verksamhet
avslutad
1974
57
avfall
(ospecificerat)
58
43
Svartorp
(Svartorp 5:5,2)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Verksamhet
avslutad
1972
44
Lertaget Ö Vistadal Jönköpings
(Lyckås 2:1)
kommun
gatukontoret
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1978
45
Målskog Bankeryd
(Målskog 10:1)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Verksamhet
avslutad
1967
46
Järsnäs
(Järsnäs 5:1,2)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Verksamhet
avslutad
1971
47
Gränna
(Jorstorp 4:3
Jönköpings
kommun
gatukontoret
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1968
48
Gränna
(Jorstorp 4:2)
Norra Boarp 1:5
Jönköpings
kommun
gatukontoret
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1974
49
Gränna Galgen
(Galgen)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
1974, ej
avslutad.
Används
sedan 1980
endast för
trädgårds och
affärsavfall
50
Visingsö
(Visingsborg 3:1)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
1974- ej
avslutad.
Används
sedan 1980
endast för
trädgårds och
affärsavfall
51
Visingsö
(Visingsö
prästgård)
Jönköpings
kommun
-
4
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1974
52
Örserum
(Örserum 5:17)
Jönköpings
kommun
2
2 (2000)
Hushållsavfall
Industriavfall
Verksamhet
avslutad
1968
53
Klosters fabriker
AB,
Attarpsanläggninge
n
Klosters
fabriker AB
-
4
Miljöfarligt
avfall,
fenolhaltig
sand
Verksamhet
avslutad före
1975
54
Torsvik
(Barnarps-Kråkebo
1:6, Hyltena 1:21)
Jönköpings
kommun
VegetationsJa
och
överskottsmas
sor Deponi för
inert avfall.
Verksamhet
påbörjad
2001 och
avslutad
2005.
Deponin är
sluttäckt
2008 och har
godkänts av
länsstyrelsen.
Deponier i riskklass 1 och 2
De 20 deponierna som placerades i riskklass 1
och 2 enligt det äldre systemet utreddes därefter
grundligare.
Klass 1 deponin var den så kallade Kniphammaren, där bland annat industriavfall från Skandinaviska Oljecentralen dumpades i många år. Deponin åtgärdades under åren 2000-2001 och är nu
slutbehandlad.
De övriga deponier som klassades i riskklass 2 och
som kommunen är verksamhetsansvarig för, valdes
ut av tekniska kontorets VAF-avdelning för vidare
utredning under mitten av 1990-talet och början
av 2000-talet. Dessa deponier har sedan omvärderats enligt MIFO-metoden. För deponierna Haga,
Ljungarum Östra, Örserum och Huskvarna har
tekniska kontoret genomfört översiktliga undersökningar. Resultatet redovisas i tabell 2 på sidan
60. Tabellen redovisar de åtgärder som är gjorda,
men det kan finnas osäkerhet i bedömningarna.
Kompaktor på deponi för icke farligt avfall, dvs större delen av de ca 1% av hushållsavfallet som deponeras idag.
59
Tabell 2. Deponier som kommunen har ansvar för och som har utvärderats enligt MIFO-metodiken.
60
Deponi
Fastighet
Riskklass
Planerad eller utförd åtgärd
Backen, Bankeryd
Backen 1:97, 1:52, 1:1
3
Inga åtgärder är planerade
Bårarp, Hovslätt
Hovslätt 2:1
3
Framnäs, Jönköping
Kålgårdsområdet
2
Merparten av deponin är
täckt med lågpermeabla
massor under mitten av
1990-talet. Uppfyller i stort
funktionskravet för en s.k.
icke- farligt avfall deponi.
Tätning bedöms dock som
otillräcklig i deponins östra
del.
Haga
Råslätt Haga 3:1
2
Hakarp
Jöransberg 1:1
3
Huskvarna
Huskvarna 4:1, 4:12, 4:14,
Gråbo 1:1-3
2
Klämmestorp
Klämmestorp 1:27
3
Ljungarum, västra
Ljungarum 2:4
3 (enl äldre system)
Deponin är delvis övertäckt
av hårdgjorda
parkeringsytor
Ljungarum, östra
Ljungarum 2:4, (ev 3:2)
2 (enl äldre system)
Läsäng
Läsäng 1:12
3
Flahult
Flahult 1:5 (nu Flahult
21:1)
3
Sluttäckningsplan är
godkänd av länsstyrelsen
2010-11-22. Viss
återställning är utförd och
fortsätter successivt under
de närmaste åren.
Sjövik
Sjövik 1:2, Bankeryd
3
Tidigare riskklass: 2 (1984)
Boeryd
Boeryd 1:3
3
Månsabo, Tenhult
Ubbarp 1:29
3
Örserum
Örserum 5:17
2
Flygfoto över Miljöhantering i Jönköping.
61
Bilaga 5
62
I denna bilaga redovisas kommunens uppföljning
av avfallsplanen 2011-2015. Genomförda åtgärder
och uppnådda mål har markerats med grön färg.
Delvis genomförda åtgärder och uppfyllda mål har
markerats med orange färg.
Ej påbörjade åtgärder och mål som ej uppnåtts
har markerats med röd färg.
Åtgärder
Ansvar
Slutdatum Status
1.1 Totala mängden hushållsavfall som uppstår inom kommun ska minska till
år 2015 och mängden hushållsavfall per invånare ska motsvara 2004 års nivåer
till 2015
Anordna insamlingsplats för hela och användbara prylar Avfallsverk(’Kretsloppsbodar’), på de förbättrade sortergårdarna för samheten
att minska mängden avfall och öka återanvändningen.
T.ex. genom samarbete med frivilliga organisationer.
1.1.1
Avfallsverksamheten ska under planperioden delta i EU:s Avfallsverkoch Avfalls Sveriges gemensamma
samheten
informationskampanjer med syfte att minska
1.1.2 avfallsmängderna.
Konsumentpåverkan och information med syfte att
Avfallsverkminska förekomsten av miljöfarliga produkter i hemmen. samheten
1.1.3
Information och tillsyn mot småföretag/verksamheter
med syfte att minska förekomsten av miljöfarliga
produkter och miljöfarligt avfall till sortergårdarna.
Miljökontoret
Ett pilotprojekt ska senast 2011 genomföras med syfte
att kartlägga och vidta åtgärder för att minska mängden
slängd mat från servering respektive matlagning i skolor
och äldreboenden.
JEBIO
SBO
Informationsmaterial till skolor om varför man inte ska
slänga mat som ett andra led i utvärdering av
pilotprojektet om att minska matavfallet.
JEBIO
SBO
1.1.4
2015
2004 468 kg/inv.
2013 494 kg/inv.
2014 487 kg/inv.
2012
Prylbodar finns på
4 st sortergårdar
sedan våren 2013
Årligen
Har deltagit i några
av kampanjerna
årligen.
Sker årligen genom
avfallsbroschyren
och deltagande i
olika kampanjer.
Kontinuerl Två stycken foldrar
igt
finns på
kommunens
Fr.o.m.
hemsida.
2011
2011
1.1.5
Flertalet åtgärder
har genomförts
inom skola och
äldreomsorg.
Arbetet bör
fortsätta.
Ej genomfört.
1.1.6
Undersöka möjligheter till utbildningskoncept med fokus JEBIO
på produktion, konsumtion och avfallskedjan med
SBO
inriktning mot högstadieelever.
2011
Ej genomfört.
Passersystem och grindar ska på försök monteras på
någon sortergård.
2012
Har tittat på det
men fastnat pga
"Mina sidor"
1.1.7
Avfallsverks
amheten
1.1.8
1.2 Allt farligt avfall inklusive elavfall som uppstår i hushållen ska samlas in och
gå till bästa möjliga behandling. Målet ska uppnås varje år. Kan delvis följas
upp via åtgärder i åtgärdsprogrammet.
Avfallsverksamheten
1.2.1
I samarbete med fastighetsägare till flerfamiljshushåll
införa fastighetsnära insamling av hushållens farliga
avfall. Mängden farligt avfall i den brännbara delen av
hushållsavfallet ska vara mindre än 2 %.
Årligen
Målet ej mätbart
Årligen
Plockanalysen som
gjordes 2011 var
det 1% FA
(elektronik och
FA). Samarbete
med Vätterhem,
Bankerydshem och
63
Bygginvest har
startas under 2013.
1.2.2
Kompetensutveckling av sortergårdspersonal inom
farligt avfall.
Se vidare åtgärder under mål 2.3
Avfallsverksamheten
Årligen
Pågår ständigt,
utbildningsplan
finns.
2013
2.1 Erbjuda en god service; minst 90 procent av kommuninvånarna ska vara
nöjda, med hur avfallshanteringen fungerat till 2013
Avfallsverksamheten
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.1.4
2.1.5
2.1.6
Öppettider på sortergårdarna ska ändras för att stödja
hushållens behov.
Förbättra skyltningen på sortergårdarna så att den blir
tydlig och enklare att förstå.
Informationsplan för både intern och extern information
ska tas fram i syfte att få mer och bättre information
både inom verksamheten och ut till våra kunder.
Avfallsverksamheten
2012
Avfallsverksamheten
2011
Sedan 2011 finns
det en
kommunikationsplan
Avfallsverksamheten
2012
Avfallsverksamheten
2013
Stadsbyggnadskontoret i
samråd med
avfallsverksamheten
Fr.o.m.
2011
Information på
olika språk är
framtaget.
Information om
vad som händer
med materialet ska
tas fram.
Visning erbjuds på
Huskvarna
sortergård. Råslätt
har försenats.
Diskussioner med
stadsbyggnadskontoret pågår
löpande
Ta fram information om varför vi källsorterar,
exempelvis om miljönytta och om sorteringskvalitet.
Riktat mot olika kundgrupper och information på olika
språk.
Utreda möjligheten att på de nya sortergårdarna kunna
erbjuda visning, information och utbildning.
Att i samband med att nya detaljplaner tas fram, se till
att avfallshanteingen ges utrymme i form av t. ex. plast
för återvinningsstationer, miljöbodar med
sorteringsmöjligheter, eller andra för platsen lämpliga
systemen för insamling och sortering av avfall.
Avfallsverksamheten
2.1.7
64
2011
All personal ska kompetensutvecklas inom området god
kundservice.
Enligt den
avfallsenkät som
gjordes hösten
2013 är 90 %
nöjda med
avfallhanteringen
Söndagsöppet
infördes på några
sortergårdar under
våren 2013. Längre
lördagsöppet har
införts.
Genomfört på två
sortergårdar
Delar av personal
från sortergårdarna
har varit på Avfall
Sveriges kurs om
kundbemötande.
All personal ska
genomgå kursen.
2.1.8
2.1.9
Relationerna med våra verksamhets- och företagskunder
ska förbättras genom kundbesök och uppsökande
verksamhet.
Avfallsverksamheten
Fr.o.m.
2011
Pågår löpande
Avfallsverksamheten
Fr.o.m.
2011
Större fastighetsägare bjuds årligen
in till informationskväll.
Större fastighetsägare, dvs. ägare till flerfamiljshus ska
inbjudas till informationskvällar minst en gång per år.
2014
2.2 Erbjuda alla hushåll fastighetsnära insamling av förpackningsmaterial senast
2014.
Villahushållen via fyrfackssystem och lägenhetshushåll genom information och
rådgivning för fastighetsägarna.
2.2.1 Utreda förutsättningar för fastighetsnära insamling av
Avfallsverkförpackningsavfall i villahushåll. Konsekvenser ska
samheten
utvärderas och redovisas.
2.2.2
Informera alla större fastighetsägare om fastighetsnära
insamling i flerfamiljshushåll.
Avfallsverksamheten
2011
Årligen
2013
2.3 Förbättra möjligheterna att lämna farligt avfall som uppkommer i hushåll.
95 % av kommuninvånarna ska vara nöjda med hur man kan bli av med sitt
farliga avfall 2013.
2.3.1 Utöka miljöbilsturerna för insamling av farligt avfall.
Avfallsverksamheten
2.3.2
Introducera och utveckla insamling av elektronikavfall på Avfallsverkvaruhus, större livsmedelsbutiker och liknande lokaler
samheten
med hjälp av insamlingssystemet ”Samlaren”.
2011
2011
Alla villahushåll
kommer att ha
erbjudits
fastighetsnära
insamling 2015.
(Förseningen
beroende på
omständigheter
som avfallsverksamheten inte
rådde över)
Hösten 2013
pågick utsättning
av FNI-kärl för
andra området.
En del
flerfamiljshus har
svårt att erbjuda
fastighetsnära
insamling pga
platsbrist.
I SKLs enkät 2013
är 82 % nöjda, det
är 13 %-enheter
bättre än 2010.enl.
avfallsenkät hösten
2013 endast 75 %
nöjda med
inlämningsställen.
81 % med
information.
Två turer vår och
höst till Bottnaryd.
Lekeryd besöks en
gång vår och höst.
Även utökat med
turer till Örserum.,
m. fl. ställen.
3 st samlare
ställdes ut 2010
och
ytterligare 4 st till
under 2011. Totalt
2013 finns det 8 st
samlare.
65
2.3.3
Rusta upp och förbättra mottagningen av farligt avfall på Avfallsverkalla miljöstationer.
samheten
2012
2013
2014
Det finns nya
miljöstationer på 5
sortergårdar och på
de två andra
sortergårdar har
fått
dubbeluppsättning
av gamla
miljöstationer.
2015
2014 har 50 % gått
till materialåtervinning. Målet ska
uppnås efter 2015.
2011
2012
2013
2014
Huskvarna och
Bankeryds
sortergårdar har
utvidgats. Plast och
gips sorteras ut
som ren fraktioner
på dessa gårdar.
Ny sortergård har
öppnats i Tenhult
Pågår. Har gjorts
årligen sedan 2010.
3. Ta tillvara avfall som resurs
3.1 Minst 55 % av hushållsavfallet (ej slam och latrin) går till
materialåtervinning inkl. biologisk behandling 2015.
3.1.1 Utveckling av sortergårdarna. Nya sortergårdar med
större ytor, som ger jämnare belastning och möjlighet till
att sortera ut fler fraktioner (som till exempel plast och
gips.)
Avfallsverksamheten
3.1.2
Genomföra plockanalyser vid sortergårdarna främst av
Avfallsverkbrännbar- och deponifraktionen, för att se hur
samheten
sorteringen sköts och arbeta för att hela tiden få en bättre
sortering samt för att finna avsättning för material som
kan gå till återvinning.
Årligen
3.1.3
Utreda hanteringen kring fettavfallsinsamlingen, så att
verksamheter har abonnemang på detta och att
hämtningen går igenom avfallsverksamheten direkt eller
genom av oss anlitad entreprenör.
Avfallsverksamheten
2012
3.1.4
Påbörja försök med insamling av trädgårdsavfall.
Avfallsverksamheten
2012
2012
3.2 Andelen förpackningar i hushållsavfallet ska minska med 50 % till 2012
jämfört med 2008.
66
Pågår försök på
Huskvarna
sortergård för
privatpersoner.
Alla verksam-heter
som har fettavfall
har kontaktats. Ett
återvinningsföretag hämtar
fettet och lämnar
nya återvinningskärl till våra
kunder.
Försöket
påbörjades 2012 då
anslöt
sig ca 623 kunder
och under 2013 är
det totalt 1141
kunder.
Förpackningarna i
restavfallet har
ökat. Fler plockanalyser behöver
göras för säker
siffra.
3.2.1
3.2.2
Besöka och informera alla kommunala institutioner och
offentliga verksamheter om avfallssortering.
Avfallsverksamheten
2011
2012
2013
Alla som har
abonnemang har
besökts.
Avfallsverksamheten
2012
Pågår. Alla säckar
som kommer till
sortergården måste
tömmas. Mängd till
förbränning
minskat med 30%
sedan 2010.
2011
2012
2013
2011 73,3 % 5632
ton
2012 77,9 % 6583
ton
2013 79 % 6922
ton
2014 - 7 480 ton
Pågår årligen.
Förbättra tillsyn och information om sortering på
sortergårdar, för att undvika felsortering och minska
mängderna till förbränning (som idag innehåller en stor
del förpackningsmaterial)
3.3. Minst 80 % av hushållen ska delta i utsorteringen av matavfall 2011.
Mängden insamlat matavfall ska 2012 vara minst 6 000 ton och 2013 minst 7
000 ton eller så att största möjliga mängd av det matavfall som slängs ska
sorteras ut för biogasproduktion och inte sorteras som brännbart.
Avfallsverksamheten
Plockanalyser ska genomföras årligen av utsorterat
3.3.1 matavfall, för att säkerställa en god kvalitet.
Avfallsverksamheten
Ny förfrågan ska göras till hushåll i områden som redan
är anslutna till matavfallsinsamlingen för att öka
3.3.2 anslutningsgraden.
Avfallsverksamheten
Uppsökande verksamhet riktad mot verksamhetskunder
som har matavfall, baserad på information och
rådgivning, om våra olika abonnemang. Alla kommunens
restauranger, pizzerior och gatukök ska ha haft minst ett
3.3.3 besök av oss.
Avfallsverksamheten
Besöka och informera alla kommunala institutioner och
3.3.4 offentliga verksamheter om matavfallsortering.
Årligen
2012
2011
Att köra ut FNIkärl pågår och i
samband med det
ökar matavfallssorteringen.
Alla har besökts.
2011
Klart
2012
Kärlen är inte
taggade och det
finns inte GPS i
bilarna därför går
det inte att få fram
några nyckeltal. De
kärl som körs ut till
FNI förses med
tagg.
4. Miljöriktig avfallshantering och god arbetsmiljö
4.1 Avfallshanteringen och avfallsverksamhetens logistik ska utföras så effektivt
som möjligt, för att minska koldioxidutsläpp. Nyckeltal för transporter inom
sophämtningen ska användas fr. om. 2012.
67
Avfallsverksamheten
4.1.1
Statistikföra och analysera nyckeltal inom transport och
logistik för hämtverksamheten.
Avfallsverksamheten
4.1.2
Kompetensutveckling inom bilkörningens
miljökonsekvenser för all hämtpersonal.
Avfallsverksamheten
4.1.3
Bilparken ska vara anpassad till aktuell hämtning.
Fordon och arbetsmaskiner som köps in drivs på bästa
möjliga sätt med hänsyn till miljöpåverkan.
Avfallsverksamheten
4.1.4
4.1.5
Inköp av ytterligare komprimatorer till vissa containrar
på sortergårdarna för att minska transportarbetet.
Utreda om det finns behov av omlastningsplatser vid
avfallsinsamling.
Avfallsverksamheten
4.2 Förbättra mätbarhet och kvalitet på sophämtningen senast 2012
4.2.1
Implementera ett identifikationssystem, innebärande
”taggning” av avfallskärl och containrar ev. även på
glascontainrar. Ta fram och analysera statistik med hjälp
av ”taggningen” för att kvalitetssäkra hämtrutiner och
kundservice.
Avfallsverksamheten
2011
Kärlen är inte
taggade och det
finns inte GPS i
bilarna därför går
det inte att få fram
några nyckeltal. De
kärl som körs ut till
FNI förses med
tagg.
2012
Sker kontinuerligt
genom olika kurser
YKB, Arbete på
väg och Eco
Driving.
Kontinuerl Tre nyinköpta bilar
igt
till FNI drivs med
RME, och det finns
Fr.o.m.
9 st biogasbilar.
2011
Totalt finns det 28
bilar.
2013
Inköp utförda
under 2014.
Komprimering
gäller endast för
wellpapp.
2013
Utredning planeras
2012
2012
2012
4.3 Avfallsverksamheten ska arbeta med att minska risken för att olyckor
inträffar. En plan ska tas fram, senast år 2012, som redovisar platser och
områden där hämtningen innebär olycksrisker. Planen ska även innehålla en
tidplan för när åtgärder ska vara gjorda.
Avfallsverksamheten
Gemensamma hämtställen ska prioriteras vid kommunal
fysisk planering och lovgivning i områden med
småhusbebyggelse och där framkomlighet med sopbil
4.3.1 innebär en risk.
68
Upphandling av
taggningssystem
har genomförts
under 2014.
Vid
medarbetarsamtale
n under hösten
kommer frågan att
ställas till varje
renhållningsarbetar
e och därefter
listas.
Kontinuerl Arbete pågår
igt
ständigt och
uppmärksammas
numer vid all
planläggning.
4.3.2
En handbok med riktlinjer och råd för hur
Avfallsverkavfallsutrymme ska utformas med hänsyn till bland annat samheten
arbetsmiljö, ska delges byggherrar, fastighetsägare och
planerare.
4.4 God arbetsmiljö och säkerhet. Antal arbetsskador och arbetsrelaterade
sjukdomar för renhållningsarbetare ska minska med 3 % varje år under
planperioden, 2011-2015.
4.4.1 Aktiv marknadsföring av att samla in hushållsavfall med Avfallsverkny teknik och mer automatiserade system som, slutna
samheten
avfallskvarnar och djupbehållare, speciellt i områden där
utrymmesbrist finns samt där det i dag är otymplig
hantering på grund av stora och tunga kärl.
2012
Arbetet är påbörjat
men inte slutfört.
2015
Ej mätt.
Kontinuerl Pågår
igt
kontinuerligt.
Fr.o.m.
2011
4.4.2
Systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas, med
Avfallsverkinventering, riskbedömning samt åtgärdande av dåliga
samheten
hämtställen, med hänsyn till olika hinder och trafikmiljö.
(se även mål 4.2)
Kontinuerl Pågår
igt
kontinuerligt.
Fr.o.m.
2011
4.4.3
Gå igenom alla trakter vid hämtning, så att en jämn
belastning erhålls för var och en. Ska ske löpande vid
förändringar.
Avfallsverksamheten
Kontinuerl
igt
Fr.o.m.
2011
4.4.4
Inga latrinabonnemang ska finnas efter 2014.
Avfallsverksamheten
Miljökontor
et
2014
4.4.5
Att i samband med nya detaljplaner tas fram, se till att
avfallshanteringen ges nödvändigt utrymme.
4.4.6
Kamerasystem för bevakning ska på försök monteras på
någon sortergård.
Avfallsverksamheten
2011
2013
4.5 Bättre skötsel, underhåll och kontroll av fordonspark. Senast 2012 ska alla
tvåfacks och fyrfacksbilar ha tillgång till garage och tvätthall.
Trakterna kommer
att göras om i
samband med att
FNI införs, vilket
sker fram till 2015.
En årlig minskning
av antalet
abonnenter sker.
Avfallsverksamheten arbetar med
prishöjningar och
information.
Avfallsteknikerna
är numera med i
arbetet med nya
detaljplaner. Inte
alltid gehör för sina
önskemål.
Kameraövervakning finns på
två sortergårdar
efter att gårdarna
har stängt.
Spolplatta för tvätt
av avfallsfacken
finns. Garage hyrs
för tillfället.
69
4.5.1
Utreda utgångsplats för bilparken med verkstad och
tvätthall med avseende på yta och logistik.
Avfallsverksamheten
4.6 Ett regionalt samarbete inom avfallsområdet ska startas senast 2013.
4.6.1 Utreda på vilket sätt vi kan nätverka inom regionen om
resurser och kunskapsutbyte som gynnar utvecklingen av
verksamheten.
4.6.2
2011
Ej aktuellt längre.
2013
Utredning
påbörjats under
2013.
Konsultutredning
pågått under hela
2014. Beslut
förväntas under
2015.
Utredning om ett
närmare samarbete pågår.
2012
Utreda ett system som tillåter gränsöverskridande
lämning av grovavfall mellan kommuner; Jönköping Habo
2026
4.7 Hults gamla avfallsanläggning ska sluttäckas enligt särskild plan och vara
sluttäckt senast år 2026.
MilJön
4.7.1
4.7.2
4.7.3
Omfördelning av fiberslam.
Utreda alternativ användning av deponigasen från gamla
deponin då den ej är kommersiellt användbar.
4.7.4
Koppla bort lakvattnet från Huskvarna
avloppsreningsverk. Lakvattnet ska därefter renas lokalt.
Utfördes år 2011
För närvarande
finns inget intresse
från Jkpgs energi
att ta hand om
gasen. Ingen alt.
användningsutredni
ng pågår.
2013-2014 Ny prövotid finns
tom 2018, dialog
för med VAverksamheten
om detta.
4.8 Avfallsverksamhetens processer och rutiner ska uppdateras och kartläggas
för att föras in i den nya programvaran för kommunens ledningssystem KMA,
senast 2012.
5. Övriga mål och åtgärder
5.1.1 Samverka med andra förvaltningar i fråga om kampanjer
eller projekt som t.ex. rör nedskräpning och estetik kring
avfallsutrymmen i det offentliga rummet.
70
2011
Förbelastning runt deponin.
MilJön
5.1.2
2011
Den tidplanen som
vi arbetar efter har
uppdaterats.
Sluttäckningen
förväntas vara
färdig senast år
2031.
Klart år 2012
Information till kommuninvånare som tydligt
kommunicerar totala mängden hushållsavfall som
uppkommer med koppling till konsumtionsperspektivet
(ex Gröna Nyckeltal)
2012
Fyra processer är
gjorda
Arbete påbörjat i
samband med ny
avfallsplan.
Avfallsverksamheten
5.1.3
Marknadsföring av biogödsel till lantbrukare.
JEBIO
5.1.4
Gemensamma kampanjer med JEBIO om
matavfallsinsamling.
Avfallsverksamheten
JEBIO
5.1.5
Slam från matavfall ska certifieras enligt SPCR120 och
vara ett eftertraktat gödselmedel.
JEBIO
Får hjälp av
Biototal med
marknadsföring.
Produktion av
40 000 ton/år
biogödsel som går
till lantbrukare i
närområdet.
Avfallsverksamhete
n och JEBIO gjort
Kjell-sorterings
filmen som är
avsedd för
mellanstadiet. Samt
gemensam
annonsering på
stortavlor.
Biogödsel är
certifierat sedan
april 2012 enligt
SPCR 120. Prov tar
kontinuerligt.
71
Bilaga 6
Samrådsförfarande
72
Denna bilaga blir färdig efter samråd hösten 2015.
73
Bilaga 7
74
Uppgifter som ska lämnas till Länsstyrelsens sammanställning
1. Administrativa uppgifter
Kommun: Jönköpings kommun
År: 2014
Datum när planen antogs:
Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden
Övriga medverkande nämnder:
2. Kommunens befolkning och struktur
Befolkning, totalt: 132 140
Datum: 2014-12-31
Antal hushåll i småhus: ca 24 500
Antal hushåll i flerbostadshus: ca 38 000
Antal hushåll i fritidshus: ca 2 670 (siffra från 2012)
3. Avfall som kommunen ansvarar för
Totalt insamlad mängd avfall: 89 436 ton
Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 7 480 ton
Insamlad mängd farligt avfall: 3 300 ton
4. Avfall som omfattas av producentansvar
Insamlade mängder avfall:
9 663 ton förpackningar och tidningar
1 744 ton elektriska och elektroniska produkter
96 ton bilbatterier och 68 ton småbatterier
5. Avfallsanläggningar redovisas i bilaga 3.
75
Har du synpunkter på avfallsplanen?
Vi tar gärna emot dem!
Skicka e-post till [email protected] eller
brev till Jönköpings kommun, 551 89 Jönköping
senast 21 augusti 2015.
Jönköpings kommun
A-LOGOTYP + tilläggstext (här skrivs tilläggstexten i svart)
Filnamn: jkp_a-logo+(här skrivs förkortningen i svart)_tryck.eps
Versionsdatum: 2003-11-28 (här skrivs aktuell datum i svart)
1
76
OBS! DENNA MARKERING FÖR SKYDDSZON BESKÄRS BORT
TEKNISKA KONTORET
tfn 036-10 20 60
[email protected]
www.jonkoping.se
Ljuset
vid
Vättern
PLATS
FÖR
TEXT
76
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036 10 50 00 | Postadress 551 89 Jönköping
2

Avfallsplanen 2016-2019 remissupplaga

Transcription

Similar documents

Program för hälsoveckan(pdf

Anna Sandström, sjukgymnast, Landstinget i Jönköpings län Kristin

Ansökan om regionala projektmedel (pdf, nytt fönster)

Sälj din folkdräkt

Strategi och handlingsplan- Äldre

Utförare - Jönköpings kommun

Bänkpress DM 20150926 Grupp 2

FUB-Samverkan 2015-05-07 Närvarande: Mattias Melin FUB, Roger

2011-4