docHämta - Kungsbacka kommun
download 
Report Transcription
Hämta - Kungsbacka kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-15 Diarienummer TE/2015:672 Delårsrapport 2015 Teknik Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner delårsrapport 2015. Sammanfattning Enligt kommunallagen ska minst en delårsrapport upprättas varje år. Syftet är att ge övergripande information om ekonomi och verksamhet med utgångspunkt från faktiskt uppnått resultat. Lagen fokuserar på uppföljning och utvärdering utifrån god ekonomisk hushållning. I Kungsbacka kommun görs två rapporter, en per 30 april och en per 31 augusti. Rapporterna omfattar uppföljning och utvärdering av utfall och prognos avseende resultat, måluppfyllelse och synpunktshantering. Analys och jämförelse ska göras av resultatet mot samma period föregående år, analys och redovisning av investeringar och driftredovisning samt upplysningar om budgetavvikelse mot prognos. En god budgetföljsamhet och prognossäkerhet avseende ekonomi och måluppfyllelse ger en bättre beredskap för att klara påfrestningar och oväntade händelser. Förvaltningen har enligt uppdrag upprättat och lämnat sin delårsrapport 2015-09-11. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-09-15 Delårsrapport 2015 Teknik Beslutet skickas till TE Stab, TE enhetschefer och verksamhetschefer, SE ekonomi, Kommunstyrelsen Maria Samuelsson Utvecklingsledare Teknik Maria Samuelsson 0300-835288 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Delårsrapport 2015 Kungsbacka kommun Delårsrapport 2015 Nämnden för Teknik www.kungsbacka.se Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Uppföljning mål ............................................................................................................... 3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 2.12 2.13 Ökat inflytande ..................................................................................................................................... 3 Bemötande och tillgänglighet ............................................................................................................... 4 Hälsosamt liv........................................................................................................................................ 5 Trygg kommun ..................................................................................................................................... 7 Företagsvänlig kommun ....................................................................................................................... 9 Fler ska åka kollektivt ........................................................................................................................... 9 Minskad energianvändning .................................................................................................................. 9 Minskade koldioxidutsläpp ................................................................................................................. 11 En attraktiv arbetsgivare .................................................................................................................... 11 Avloppsvattnet ska minst vara 10 % bättre renat än gränsvärdena, på de fyra större reningsverken 12 Utsorterat matavfall ska öka från 2013 års nivå ................................................................................. 12 Den totala avfallsmängden ska minska från 2013 års nivå ................................................................ 13 Andel abonnenter som väljer abonnemanget "Matavfall blir biogas" ska öka .................................... 13 3 Uppföljning direktiv ....................................................................................................... 14 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 Ta fram riktlinjer för hur Teknik ska beakta barnkonventionen i framtida projekt ............................... 14 Väl frekventerade gång- och cykelvägar ska vara belysta år 2016 i syfte att öka tryggheten för kommuninvånarna ............................................................................................................................. 14 Förvaltningen ska öka standarden vid 3 hållplatser per år i glesbygd fram till 2016 för att öka tryggheten för kommuninvånarna ...................................................................................................... 14 Direktiv invånardialog ......................................................................................................................... 14 Direktiv tillgänglighet av handlingar .................................................................................................... 15 Förvaltningen ska under 2015 redovisa statusen på VA-verksamheten i en övergripande rapport, genom att sammanställa befintliga VA-rapporter ............................................................................... 15 Implementera ett sammanhållet och strukturerat introduktionsprogram. Under 2015 ska alla nyanställda ha genomgått en enhetlig introduktion. ........................................................................... 16 Under 2015 ska en förstudie till en Kretsloppspark vara genomförd .................................................. 16 4 Synpunktshantering ...................................................................................................... 17 5 Personalmått ................................................................................................................. 18 5.1 Analys personalmått .......................................................................................................................... 18 6 Ekonomi med kommentarer ......................................................................................... 19 6.1 6.2 6.3 Uppföljning drift delår ......................................................................................................................... 19 Uppföljning investeringsbudget .......................................................................................................... 25 Viten och rättstvister .......................................................................................................................... 29 Delårsrapport 2015 2 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 2 UPPFÖLJNING MÅL Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 2.1 ÖKAT INFLYTANDE Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka För att öka inflytandet har nämnden för Teknik gett ett direktiv till förvaltningen att under 2015 ta fram riktlinjer för hur Teknik ska beakta barnkonventionen i framtida projekt. Arbete pågår och riktlinjer bedöms klara under 2015. Teknik arbetar också med dialog och information vid till exempel röjningsarbeten, lekplatser och större ombyggnationer. Delårsrapport 2015 3 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 45 45 Kommer ej uppnås 48 2.2 BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 60 57 Prognos ej möjligt 61 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande 71 71 Kommer att uppnås 70 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet 69 69 Kommer ej uppnås 72 Mätning Kommunfullmäktiges mål "Bemötande och tillgänglighet" har på Teknik brutits ner i två nämndmål där NMI hos renhållningskunder och VA-kunder mäts. 2.2.1 Andelen nöjda Renhållningskunder ska öka från 2013 års nivå Beslutats av nämnden för Teknik Renhållningsavdelningen har regelbundna, protokollförda möten med alla entreprenörer och relationerna är goda. Kungsbacka Direkt är med på entreprenadmöten med Ragnsells. Renhållningsfrågor utgör en stor andel av belastningen på kundcentret och det är viktigt att Kungsbacka Direkt och Ragnsells har regelbundna direktmöten. Under helger har Teknik informerat om ändrade sophämtningsdagar i lokalpress och på hemsidan, men informationen har inte nått fram till alla. Till nästa år kommer hämtschemat att skickas ut i november, hänsyn tas till röda dagar och informationen ska vara tydligare. Teknik har också gått ut med en kungörelse om de nya renhållningsföreskrifterna. Byggnader på återvinningscentraler är besiktigade. Ambitionen är att byta och reparera byggnader under 2015. På Barnamossen har skyltningen förbättrats och trafiksäkerheten ökats med nya linjer på vägen. Taggning av kärl är påbörjat i innerstaden. Delårsrapport 2015 4 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Mätning Nöjd medborgarindex för Renhållning i SCB:s undersökning 2.2.2 Utfall 2013 Utfall 2014 74 73 Prognos 2015 Målvärde 2015 80 Nöjd medborgarindex för VA i SCB:s undersökning ska vara minst 87 Beslutats av nämnden för Teknik För att bibehålla den höga andelen nöjda VA-kunder arbetar Teknik under 2015 bland annat med: en förnyelseplan för ledningsnätet, både avlopp och dricksvatten. Planen ska vara färdig senast i september. att förbättra rutinerna mellan Planering och Drift för att minska väntetiderna när nya kunder ska kopplas på VA-nätet. att bjuda in alla mellanstadieelever till studiebesök på våra reningsverk. Hittills har ca 30 klasser varit på besök. att se över information och rutiner i kontakter med VA-föreningar att utveckla arbetet i VA-banken för att snabbare kunna stänga av rätt område vid läckor och arbeten, och få bättre precision i SMS-utskicken. Mätning Nöjd medborgarindex för VA i SCB:s undersökning 2015 Utfall 2013 Utfall 2014 86 85 Prognos 2015 Målvärde 2015 87 2.3 HÄLSOSAMT LIV Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 8,1 8,1 Kommer att uppnås 8,1 Kommunfullmäktiges mål "Hälsosamt liv" har på Teknik brutits ner i två nämndmål. Det första syftar till att minska antalet bostäder som utsätts för buller över gränsvärden från kommunens vägar och det andra målet handlar om att öka antalet cyklister. Delårsrapport 2015 5 Nämnden för Teknik 2.3.1 Kungsbacka kommun Minska antal bostäder inom Kungsbacka väghållningsområde över 60 dBA eller 75 dBA max med 13 per år Beslutats av nämnden för Teknik Åtgärdsplan beräknas bli klar i september. Det är inte säkert att åtgärder hinner utföras i tillräcklig omfattning för att uppnå målsättningen under 2015. Utfall 2013 Mätning Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 Antal bostäder inom Kungsbacka väghållningsområde över 60 dBA eller 75 dBA max ska minska med 13 per år 2.3.2 13 Antal cyklar som passerar mätpunkterna Hanhals, Varlavägen och Lidens torg ska öka med 5%. Beslutats av nämnden för Teknik Utfallet under årets första månader visar att antalet cyklande är något lägre än föregående år. En förklaring kan vara vädret som varit relativt dåligt. För att öka antalet cyklister har Teknik anordnat en invigning av Kläppavägen samt deltagit i invigningen av Kattegattleden och Minitrampet. Till hösten planeras deltagande i "På egna ben", en utmaning för elever i årskurs 4–6 som handlar om att ta sig till skolan genom att cykla, gå eller åka kollektivt och skippa de ofta korta bilresorna. Teknik planerar också att vara med i den Europeiska trafikantveckan, en upplysningskampanj som ska motivera till att cykla, gå och använda kollektivtrafik. Det finns också planer på en kampanj för att uppmuntra vintercyklister. Utfall 2013 Mätning Antal cyklar som passerar mätpunkterna Varbergsvägen, Lindens torg och Varlavägen Delårsrapport 2015 Utfall 2014 320 729 6 Prognos 2015 Målvärde 2015 336 800 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 2.4 TRYGG KOMMUN Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 66 67 Kommer att uppnås 66 Kommunfullmäktiges mål "Trygg kommun" har på Teknik brutits ner i fem olika nämndmål och två direktiv. 2.4.1 Förse abonnenter med dricksvatten, minst i enlighet med Livsmedelverkets krav på kvalitet, dvs inga otjänliga prov Beslutats av nämnden för Teknik Under 2015 finns hittills inga otjänliga prov rapporterade. Mätning Tekniks egen mätning, antal otjänliga prov 2.4.2 Utfall 2013 Utfall 2014 0 0 Prognos 2015 Målvärde 2015 0 Öka mängden sålt vatten i förhållande till producerat vatten med 2 % varje år Beslutats av nämnden för Teknik Teknik arbetar kontinuerligt med att öka kontrollen av mängden vatten som tas ut. Brandposter stängs och uttag av vatten hänvisas till fasta stationer där uttaget mäts och debiteras. Läckvatten mäts och övervakningen av dygnsproduktionen ska automatiseras. Planering pågår för att bygga en ny vattenkiosk under 2015, men det är inte säkert att det blir klart under året. Mätning Utfall 2013 Utfall 2014 Mängden vatten som säljs, i förhållande till det som produceras. Sålt vatten/producerat vatten (%) 75,8% 76% 2.4.3 Prognos 2015 Målvärde 2015 78% Bjud in till 4 trygghetsvandringar och 2 trygghetscyklingar per år. Beslutats av nämnden för Teknik Intresse för deltagande från allmänhet har varit relativt lågt. Det har inte heller funnits tillräckliga resurser att åtgärda anmärkningar från tidigare trygghetsvandringar. Ett arbete pågår för att ta fram nya metoder för trygghetsdialoger. Delårsrapport 2015 7 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun För att skapa tryggare utomhusmiljöer pågår bland annat värdering av gång- och cykeltunnlar för att identifiera otrygga miljöer. Utfall 2013 Mätning Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 Antal trygghetsvandringar och trygghetscyklingar som Teknik bjudit in till 2.4.4 6 Minska mängden källaröversvämningar Beslutats av nämnden för Teknik Systematiskt arbete för att hitta felkopplingar är uppstartat. Teknik har bland annat infört ett ITstöd, "Modul Invent" som används vid fältinventeringar. Strumpinfodringar som är en snabb, säker och energibesparande metod för renovering av ledningar, beställs löpande på spillvattenledningar i dåligt skick. Sedan 2014 har Teknik lagt ut ca 100 täta brunnslock på spillvattenledningar. En utredning är påbörjad för besluta vilka ytterligare pumpstationer som är i behov av reservkraft. Arbete pågår för att upprätta spolplaner. Områden bedöms och i VA-banken skapas ett schema för hur ofta ledningarna ska underhållsspolas. Teknik arbetar också med att utveckla samarbetet mellan Planering och Drift i detta arbete. Mätning Utfall 2013 Antal källaröversvämningar totalt, st/1000 serviser. Målet är nedåtgående trend på rullande 5-årsperiod. 1,04 2.4.5 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 0,35 Minska leveransavbrott på ledningsnät Beslutats av nämnden för Teknik Förnyelseplanen för VA-nätet är en viktig aktivitet i detta arbete. På vattenledningsnätet pågår fortlöpande egenkontroll på stationer för att hålla anläggningarna i gott skick. Sedan juni 2015 finns ett nytt portabelt reservkraftaggregat stationerat i Öjersbo. Fram till 1 juli hade 13 vattenläckor inträffat. Mätning Utfall 2013 Leveransavbrott på huvudledning för vatten (min/brukare och år). Målet är en nedåtgående trend på rullande 5-årsperiod. 4,06 Delårsrapport 2015 8 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 4 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 2.5 FÖRETAGSVÄNLIG KOMMUN Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 63 63 Kommer ej uppnås 67 Nämnden för Teknik har inom detta målområde satt ett mål att Kungsbacka Bredbandsnät ska möjliggöra anslutning med fiber i alla utvecklingsområden till företag. 2.5.1 Kungsbacka Bredbandsnät ska möjliggöra anslutning med fiber i alla utvecklingsområden till företag Beslutats av nämnden för Teknik Kungsbacka Bredbandsnät är tidigt inne i planeringsprocesser och får löpande information om nya utvecklingsområden. Samförläggningar med VA-projekt fungerar bra. Är även med på möten som berör kommunala projekt utanför förvaltningen, såsom förskolor mm. Mätning Utfall 2013 Utfall 2014 Andel utvecklingsområden till företag där Kungsbacka Bredbandsnät möjliggjort anslutning med fiber 100% 100% Prognos 2015 Målvärde 2015 100% 2.6 FLER SKA ÅKA KOLLEKTIVT Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Teknik rustar upp busshållplatser enligt gällande investeringsplan. Mätning Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 Antalet resor med kollektivtrafiken 7 100 7 068 Prognos ej möjligt 7 500 2.7 MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Beslutats av kommunfullmäktige Delårsrapport 2015 9 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 171 168 Kommer ej uppnås 160 Nämnden för Teknik har satt två mål inom "Minskad energianvändning". Ytterligare åtgärder som genomförs på Teknik är exempelvis vid förnyelse av pumpstationer, då gamla pumpar ersätts med mer moderna som har mindre energiåtgång. 2.7.1 Minska mängden tillskottsvatten med 2 % varje år Beslutats av nämnden för Teknik Arbete med att identifiera och åtgärda källor till tillskottsvatten i spillvattensystemen är mycket viktigt för att minska problem med källaröversvämningar, bräddningar och den s.k. utspädningsgraden till reningsverken. Kostnaden för pumpning och rening av tillskottsvattnet är också betydande, särskilt om man räknar över en längre period. Arbete med förnyelseplan är påbörjat och en första avrapportering till nämnd är planerad till hösten 2015. Arbete med att förbättra ledningsnätet utifrån ett driftperspektiv pågår kontinuerligt. Mätning Utfall 2013 Utfall 2014 Tillskottsvatten till de fyra största reningsverken (%) 48% 48% 2.7.2 Prognos 2015 Målvärde 2015 40,8% Minska energianvändningen i förhållande till producerad drickvattenmängd vid vattenverket i Fjärås Bräcka med 1 % årligen Beslutats av nämnden för Teknik Energianvändningen är liknande som förra året och har inte minskat i förhållande till 2014 vid denna tidpunkt. Mätning Energianvändning per producerad dricksvattenmängd (kWh/m3) Delårsrapport 2015 10 Utfall 2013 Utfall 2014 0,2 0,2 Prognos 2015 Målvärde 2015 0,2 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 2.8 MINSKADE KOLDIOXIDUTSLÄPP Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 7,5% Mätning Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar -6,5% 0,9% Kommer ej uppnås -7,5% På Teknik pågår planering för att fjärrstyra väg-och belysningscentralerna, och därmed minska koldioxidutsläpp från bilen som i dagsläget kör till centralerna. Investeringsmedel finns 2016. Teknik ser också över vissa fasta rutter som körs, för att hitta den kortaste vägen och på så sätt minska körsträckan. 2.9 EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Andel heltid Timavlönade omräknat till heltid 2.9.1 Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 - 7 Prognos ej möjligt 8,6 96% 96% 4 4 Teknik ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Beslutats av nämnden för Teknik Förvaltningen för Teknik arbetar med arbetsmiljön, ledarskap och medarbetarskap efter de handlingsplaner som tagits fram under 2014 och är en del i arbetet att vara en attraktiv arbetsgivare. Målbilden ”Vi är ett Teknik” innebär att vi strävar mot: Styrning och uppföljning enligt styrmodellen Gemensam värdegrund Tydliga och ansvarsfulla ledare Förtroende och tillit Enhetliga rutiner och processer Delårsrapport 2015 11 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun God samverkan Dialog och delaktighet Strategi och långsiktighet Konkret under våren 2015 har detta inneburit att Förvaltningen för Teknik arbetat med: Gemensamt introduktionsprogram, så alla nya får en bra start på förvaltningen. Samtliga chefer samt staben går en utbildning om grupputveckling och utvecklande ledarskap. Ett projekt som ska ge tydliga rutiner för tex beredskap, bilar, arbete hemma med mera pågår Alla chefer, administratörer samt fackliga har gått en grundläggande utbildning om arbetsmiljö Deltagit på Chalmers arbetsmarknadsdagar för att marknadsföra verksamheten. Mätning MMI, Motiverad Medarbetar Index. Mäts vartannat år. Utfall 2013 Utfall 2014 - 66 Prognos 2015 Målvärde 2015 - 2.10 AVLOPPSVATTNET SKA MINST VARA 10 % BÄTTRE RENAT ÄN GRÄNSVÄRDENA, PÅ DE FYRA STÖRRE RENINGSVERKEN Beslutats av nämnden för Teknik I dagsläget är prognosen att vi ska nå målet om att rena 10 % bättre än gränsvärdena på de fyra större reningsverken. Ett nytt styrsystem har införts på reningsverket i Ölmanäs. Det finns planerade åtgärder för att förbättra driften på den största pumpstationen till Hammargårds reningsverk, och det finns också planerade försök för att rena bräddvatten från Hammargård. Mätning Tekniks egen mätning, Ja=1 Nej=2 Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2015 Målvärde 2015 2 1 1 1 2.11 UTSORTERAT MATAVFALL SKA ÖKA FRÅN 2013 ÅRS NIVÅ Beslutats av nämnden för Teknik En plockanalys, alltså en kontroll av vad som verkligen slängs i soporna, var beställd i maj månad, men fick ställas in på grund av sjukdom hos entreprenören. Delårsrapport 2015 12 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Mätning Utfall 2013 Utfall 2014 Andel matavfall som återvinns genom biologisk behandling inklusive hemkompostering enligt Avfall Sveriges beräkningsmodell 54% 65% Prognos 2015 Målvärde 2015 65% 2.12 DEN TOTALA AVFALLSMÄNGDEN SKA MINSKA FRÅN 2013 ÅRS NIVÅ Beslutats av nämnden för Teknik En informationskampanj för att uppmuntra sortering i hemmet är påbörjad. Avfallsplanen kommer att uppdateras under hösten 2015. Mätning Hushållsavfall kg/pers för kärl och säckavfall (både matavfall samt restavfall) Utfall 2013 Utfall 2014 200 198 Prognos 2015 Målvärde 2015 190 2.13 ANDEL ABONNENTER SOM VÄLJER ABONNEMANGET "MATAVFALL BLIR BIOGAS" SKA ÖKA Beslutats av nämnden för Teknik En matavfallskampanj är planerad men har inte genomförts ännu. Mätning Utfall 2013 Utfall 2014 Andel abonnenter som väljer "Matavfall blir biogas" 77,4 77 Delårsrapport 2015 13 Prognos 2015 Målvärde 2015 80% Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 3 UPPFÖLJNING DIREKTIV Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 3.1 TA FRAM RIKTLINJER FÖR HUR TEKNIK SKA BEAKTA BARNKONVENTIONEN I FRAMTIDA PROJEKT Beslutats av nämnden för Teknik Arbete pågår och riktlinjer bedöms klara under 2015. Mätning Prognos 2015 Status direktiv Kommer att uppnås 3.2 VÄL FREKVENTERADE GÅNG- OCH CYKELVÄGAR SKA VARA BELYSTA ÅR 2016 I SYFTE ATT ÖKA TRYGGHETEN FÖR KOMMUNINVÅNARNA Beslutats av nämnden för Teknik Arbete med belysning av cykelvägar pågår enligt plan. Mätning Prognos 2015 Status direktiv Kommer att uppnås 3.3 FÖRVALTNINGEN SKA ÖKA STANDARDEN VID 3 HÅLLPLATSER PER ÅR I GLESBYGD FRAM TILL 2016 FÖR ATT ÖKA TRYGGHETEN FÖR KOMMUNINVÅNARNA Beslutats av nämnden för Teknik Fyra hållplatser norr om Kungsbacka och en i Vallda görs om under hösten. Mätning Prognos 2015 Status direktiv Kommer att uppnås 3.4 DIREKTIV INVÅNARDIALOG Beslutats av kommunfullmäktige Delårsrapport 2015 14 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2015 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Inför renoveringen av Badhusparken har Teknik samlat in förslag om hur parken skulle kunna bli bättre, och fått information om hur man använder den idag. För att uppmärksamma att synpunkter efterfrågades, ställdes 30 färgglada stolar ut i parken. Synpunkterna och förslag till renovering kommer att redovisas på kommunens hemsida. Mätning Prognos 2015 Status direktiv 3.5 DIREKTIV TILLGÄNGLIGHET AV HANDLINGAR Beslutats av kommunfullmäktige KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Teknik har inte påbörjat arbetet. Ledningsgruppen har fått information från kommunarkivarien om hur arbetet med dokumenthanteringsplaner ska ske centralt och vilket stöd förvaltningarna kommer att få i arbetet. Mätning Prognos 2015 Status direktiv 3.6 FÖRVALTNINGEN SKA UNDER 2015 REDOVISA STATUSEN PÅ VA-VERKSAMHETEN I EN ÖVERGRIPANDE RAPPORT, GENOM ATT SAMMANSTÄLLA BEFINTLIGA VA-RAPPORTER Beslutats av nämnden för Teknik En sammanställd rapport kommer redovisas för nämnd under hösten 2015. Mätning Prognos 2015 Status direktiv Kommer att uppnås Delårsrapport 2015 15 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 3.7 IMPLEMENTERA ETT SAMMANHÅLLET OCH STRUKTURERAT INTRODUKTIONSPROGRAM. UNDER 2015 SKA ALLA NYANSTÄLLDA HA GENOMGÅTT EN ENHETLIG INTRODUKTION. Beslutats av nämnden för Teknik Introduktionsprogrammet är framtaget och ska användas för alla som kommer nya till Teknik. Programmet kommer att utvärderas när det har använts ett år. Mätning Prognos 2015 Status direktiv Kommer att uppnås 3.8 UNDER 2015 SKA EN FÖRSTUDIE TILL EN KRETSLOPPSPARK VARA GENOMFÖRD Beslutats av nämnden för Teknik En förstudie finns framtagen och den ska nu uppdateras. Förstudien kommer att redovisas för nämnden under hösten 2015. Mätning Prognos 2015 Status direktiv Kommer att uppnås Delårsrapport 2015 16 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 4 SYNPUNKTSHANTERING Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna synpunkter 2015-01-01 - 2015-08-31 Fördelning av inkomna synpunkter 2015-01-01 -- 2015-08-31 Klagomål 92 Beröm 22 Förslag till förbättring 114 Felanmälan Totalt antal inkomna synpunkter 228 Varav anonyma 14 Varav politiska Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 98 En förklaring till Tekniks många obesvarade kommentarer inom 10 dagar, är att de inte ska besvaras av Teknik. De har skickats vidare till förvaltning kommentaren tillhör, vilket påverkar svarstiden. Statistiken innefattar även ett par kommentarer som inkommit före 31/8 men där svarstiden på 10 dagar inträffar efter att statistiken har tagits ut ur systemet. Analys Totalt antal kommentarer för perioden är 228 st. De flesta berör frågor om trafik och park. En stor andel av Tekniks kommentarer är "Förslag till förbättring", vilket visar på stort engagemang i Tekniks verksamheter. En översyn görs av de kommentarer där Teknik kan förbättra svarstiden. Felanmälningar kommer in till Kungsbacka Direkt och slussas vidare till förvaltningen via Nilex, sällan via "Kommentaren". De flesta felanmälningar gäller belysning och driftfrågor kring gator och offentliga platser. Frågor till Kungsbacka Direkt som berör förvaltningen för Teknik, gäller till en övervägande majoritet renhållning. Delårsrapport 2015 17 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 5 PERSONALMÅTT 5.1 ANALYS PERSONALMÅTT På förvaltningen för Teknik är andelen medarbetare som har en sysselsättningsgrad på 100 % (heltid) hög. Det är 98 % som har heltid, vilket är en ökning från 2014 då det var 96 %. De som inte har heltid har den sysselsättningsgrad som de önskar. Teknik har en total sjukfrånvaro på 4,5 %, vilket ligger lägre än den totala sjukfrånvaron för samtliga förvaltningar i Kungsbacka kommun (6,95 %). Sjukfrånvaron på Teknik har ökat något jämfört med 2014 och det är främst korttidsjukfrånvaron som ökat. Den totala sjukfrånvaron för män ligger något högre på Teknik (4,6 %) jämfört med den totala sjukfrånvaron för män i samtliga förvaltningar i Kungsbacka kommun (4,26 %). Det gäller både korttids- och långtidssjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ökar med stigande ålder för både män och kvinnor. Detta gäller inte enbart på Teknik utan för samtliga förvaltningar i Kungsbacka Kommun. För att följa upp sjukfrånvaron tillämpar Teknik Kungsbacka kommuns rehabiliteringspolicy, Delårsrapport 2015 18 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 6 EKONOMI MED KOMMENTARER 6.1 UPPFÖLJNING DRIFT DELÅR Resultaträkning nämnd Sammanfattning Teknik visar vid delår två en prognos på ett överskott inom skattefinansierad verksamhet med knappt 3 mnkr vilket i huvudsak beror på försenade projekt och därigenom lägre kapitalkostnader. VA-verksamheten prognostiserar ett överskott på knappt 1 mnkr av samma orsak. Övriga verksamheter följer i stort budget. Analys och kommentar Inom skattefinansierad verksamhet är både kostnader och intäkter större än budget vilket beror på mer utförda tjänster för andra förvaltningar. VA-verksamheten visar på högre intäkter än föregående år då taxan höjdes med 4 %. Bredbandsverksamheten har högre intäkter och kostnader då utbyggnadstakten är högre än föregående år. Analys och kommentar budgetavvikelse Driftbudget följer i stort budget inom alla verksamheter. Avvikelser beror i första hand på investeringsprojekt som försenats och därigenom lägre kapitalkostnader än budgeterat. Delårsrapport 2015 19 Nämnden för Teknik 6.1.1 Kungsbacka kommun Uppföljning Drift Skatt Avvikel se 2015/20 14 Helårsprogno s 2015 Årsbud get 2015 Budget avvikel se 2015 Boksl ut 2014 10 504 3 198 15 898 15 898 0 17 358 5 769 7 041 -1 272 8 067 8 067 0 10 905 Verksamhetens intäkter 19 470 17 545 1 926 23 965 23 965 0 28 263 Underh. mtr. entrepr. kons. mm -8 616 -7 614 -1 002 -12 363 -12 363 0 -15 579 -18 222 -18 292 70 -29 626 -29 626 0 -26 523 Personalomkostnader (intern) -6 520 -6 609 89 -11 304 -11 304 0 -9 628 Övriga Verksamhetskostnader -18 635 -15 696 -2 939 -22 242 -22 242 0 -29 374 Avskrivningar -19 592 -17 501 -2 092 -29 159 -30 759 1 600 -26 805 Internränta -10 936 -9 744 -1 192 -16 685 -18 060 1 375 -14 892 -6 307 -6 015 -293 -8 705 -8 705 0 -9 427 Verksamhetens Kostnader -88 493 -81 470 -7 023 -130 083 -133 058 2 975 -132 228 Verksamhetens nettokostnader -69 023 -63 926 -5 097 -106 118 -109 093 2 975 -103 965 0 -1 1 0 0 0 -2 Resultat efter skatter och finansnetto -69 023 -63 927 -5 096 -106 118 -109 093 2 975 -103 967 Årets resultat -69 023 -63 927 -5 096 -106 118 -109 093 2 975 -103 967 Konto (52) JanAug 2015 JanAug 2014 Intäkter 13 701 Interna intäkter Kostnader för arbetskraft Interna kostnader (exkl. internränta) Finansiella kostnader Analys och kommentar Intäkterna ökar mellan åren på grund av ökade interna intäkter som Trafik och Park har internfakturerat andra förvaltningar för jobb som utförts. Personalkostnaderna har minskat mellan åren på grund av den omorganisation som Teknik gjort under våren 2014. Att utfallet mellan åren gällande verksamhetskostnader har ökat beror bland annat på att vägbidragen ökat, att Trafik och Park gjort ombygggnad/renovering på Lantmannagatan av omklädningsrum, besöksrum, kontor och fikarum. Även kapitalkostnaderna Delårsrapport 2015 20 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun har ökat på grund av de investeringar som gjorts och görs. Analys och kommentar budgetavvikelse En budgetavvikelse prognostiseras med ett överskott på 2 975 tkr. Detta beror på minskade kapitalkostnader för investeringar som inte kommer bli färdiga i år utan fortsätter nästa år. Se punkt 5.2 Uppföljning investeringar för att se vilka projekt det gäller. 6.1.2 Uppföljning Drift VA Avvikel se 2015/20 14 Årsbud get 2015 Budget avvikel se 2015 129 79 5 132 127 -3 000 116 41 2 -761 3 668 668 3 000 5 275 81 846 10 792 132 79 5 132 795 0 121 68 7 -2 358 -6 439 4 081 -10 415 -10 415 0 -10 504 -17 724 -16 208 -1 516 -27 598 -27 598 0 -24 344 Personalomkostnader (intern) -6 583 -5 999 -584 -10 565 -10 565 0 -9 040 Övriga Verksamhetskostnader -25 255 -25 043 -212 -40 477 -40 477 0 -38 135 Avskrivningar -17 296 -13 417 -3 879 -22 588 -23 088 500 -23 705 Internränta -9 193 -7 162 -2 030 -14 084 -14 484 400 -11 077 Interna kostnader (exkl. internränta) -6 463 -6 968 504 -8 297 -8 297 0 -10 982 -84 872 -81 236 -3 636 -134 024 -134 924 900 -127 786 7 766 610 7 156 -1 229 -2 129 900 -6 098 -2 0 -2 0 0 0 49 7 764 610 7 154 -1 229 -2 129 900 -6 049 0 1 467 -1 467 2 129 2 129 0 6 049 7 764 2 077 5 687 900 0 900 0 Konto (52) JanAug 2015 JanAug 2014 Intäkter 89 937 78 384 11 553 2 701 3 462 Verksamhetens intäkter 92 638 Underh. mtr. entrepr. kons. mm Interna intäkter Kostnader för arbetskraft Verksamhetens Kostnader Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto Förändring av skuld till abonneneter Årets resultat Delårsrapport 2015 21 Helårsprogno s 2015 Boksl ut 2014 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Analys och kommentar Intäkterna är högre jämfört med samma period föregående år, vilket beror på att förbrukningsavgifterna är höjda med 4 % inför 2015. Personalkostnaderna är högre vilket beror på att det funnits sju tillfälliga vakanser på personalsidan under 2014 som nu under 2015 börjat bli tillsatta. Kapitalkostnaderna är också högre jämfört med föregående år. Detta beror på de ökade investeringar som görs, bla VAsaneringar och reningsverken i Kullavik och Lerkil. Analys och kommentar budgetavvikelse Budgetavvikelsen prognostiseras till ett överskott med 900 tkr på grund av lägre kapitalkostnader såsom avskrivningar och internränta. Detta beroende på investeringar som inte kommer bli färdig i år utan som går över på nästa år. Se punkt 5.2 Uppföljning av investeringar för att se vilka projekt som det gäller. Skuld till VA-abonnenterna är vid ingången av 2015 -7 300 tkr och blir vid utgången av 2015 -5 171 tkr Sammanfattning För att få noll i budget och prognos kommer 2 129 tkr att användas av fonden "Skuld till VAabonnenter". Delårsrapport 2015 22 Nämnden för Teknik 6.1.3 Kungsbacka kommun Uppföljning Drift Renhållning Avvikel se 2015/20 14 Helårsprogno s 2015 Årsbud get 2015 Budget avvikel se 2015 Boksl ut 2014 25 542 16 943 54 055 56 055 -2 000 45 132 1 783 653 1 130 2 000 0 2 000 1 378 Verksamhetens intäkter 44 268 26 195 18 073 56 055 56 055 0 46 510 Underh. mtr. entrepr. kons. mm -5 519 -6 696 1 178 -15 517 -15 517 0 -9 426 Kostnader för arbetskraft -861 -752 -109 -1 362 -1 362 0 -1 067 Personalomkostnader (intern) -331 -287 -44 -524 -524 0 -408 Övriga Verksamhetskostnader -33 250 -21 770 -11 480 -35 516 -35 516 0 -36 944 Avskrivningar -734 -662 -72 -1 096 -1 096 0 -994 Internränta -140 -140 0 -219 -219 0 -206 -2 006 -2 006 0 -1 722 -1 722 0 -2 978 -42 840 -32 314 -10 526 -55 954 -55 954 0 -52 022 1 428 -6 119 7 547 100 100 0 -5 512 0 -1 1 0 0 0 319 1 428 -6 120 7 548 100 100 0 -5 193 0 0 0 -100 -100 0 5 193 1 428 -6 120 7 548 0 0 0 0 Konto (52) JanAug 2015 JanAug 2014 Intäkter 42 484 Interna intäkter Interna kostnader (exkl. internränta) Verksamhetens Kostnader Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto Förändring av skuld abonnent Årets resultat Analys och kommentar Intäkterna är högre jämfört med samma period föregående år vilket beror på att en kraftig taxehöjning gjordes 2015 för att kompensera att fler successivt gått över till matavfallsabonnemang. Även intäkter gällande återvinning och slam ökar mellan åren. Övriga verksamhetskostnader har en avvikelse på -11 480 tkr vilket beror på det nya entreprenadavtalet gällande Renhållning plus övertagandet av omlastningscentral. När det gäller personalkostnader och kapitalkostnader ligger de i fas mellan åren. Analys och kommentar budgetavvikelse Ingen avvikelse prognostiseras gentemot budget. Skuld till renhållningsabonnenterna är vid ingången av 2015 -6 000 tkr och vid utgången av 2015 -6 100 tkr. Delårsrapport 2015 23 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Sammanfattning För att få noll i budget och prognos kommer 100 tkr att läggas på fonden "Skuld till Renhållningsabonnenter". 6.1.4 Uppföljning Drift Kungsbacka Bredband Konto (52) JanAug 2015 JanAug 2014 Avvikel se 2014/20 14 Helårsprogno s 2015 Årsbud get 2015 Budget avvikel se 2015 Boksl ut 2014 Intäkter 5 826 4 394 1 434 9 064 14 064 -5 000 6 621 Interna intäkter 3 446 3 254 193 5 000 0 5 000 4 891 Verksamhetens intäkter 9 275 7 648 1 627 14 064 14 064 0 11 512 -25 -5 -19 0 0 0 -29 Kostnader för arbetskraft -961 -472 -489 -1 482 -1 482 0 -740 Personalomkostnader (intern) -369 -181 -188 -570 -570 0 -284 Övriga Verksamhetskostnader -1 963 -2 393 430 -3 214 -3 214 0 -3 693 Avskrivningar -3 363 -2 548 -815 -5 159 -5 159 0 -3 960 Internränta -1 194 -848 -347 -1 854 -1 854 0 -1 321 -418 -326 -92 -499 -499 0 -1 059 -8 293 -6 773 -1 520 -12 777 -12 777 0 -11 087 982 875 107 1 287 1 287 0 426 -3 0 -3 0 0 0 0 979 875 104 1 287 1 287 0 426 0 0 0 -1 287 -1 287 0 -426 979 875 104 0 0 0 0 Underh. mtr. entrepr. kons. mm Interna kostnader (exkl. internränta) Verksamhetens Kostnader Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto Förändring av skuld till abonnenter Årets resultat Analys och kommentar Avvikelsen mellan åren gällande intäkterna är relativt hög, 1 627 tkr. Detta beror på att arbeten som blev försenade förra året kommit igång nu under början av året. Personalkostnaderna är något högre på grund av att man anställt en till bredbandstekniker. När det gäller Övriga verksamhetskostnader så är skillnaden mellan åren 430 tkr. Detta beror på att en del arbeten kommit igång nu på våren bland annat i Vallda. Kapitalkostnaderna är också högre Delårsrapport 2015 24 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun jämfört mellan åren beroende på de investeringar som gjorts och görs. Analys och kommentar budgetavvikelse Ingen avvikelse prognostiseras på helår. Fordran till bredbandsabonnenterna är vid ingången av 2015 -351 tkr och vid utgången av 2015 en skuld till bredbandsabonnenterna på 936 tkr. Sammanfattning För att få noll i budget och prognos kommer 1 287 tkr att läggas på fonden "Fordran till Bredbands-abonnenter". 6.2 UPPFÖLJNING INVESTERINGSBUDGET 6.2.1 Investeringsbudget Skatt Bokslut 2014 Utfall JanAug 2015 Helårsprog -nos 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse 2015 Löpande årliga investeringar Inkomster 260 26 0 0 0 -8 874 -6 243 -17 556 -17 556 0 17 395 400 0 0 0 Utgifter -93 933 -22 733 -50 598 -114 098 63 500 Netto -85 152 -28 550 -68 154 -131 654 63 500 Utgifter Övriga investeringar Inkomster Specifikation projekt >5 mnkr (belopp i tkr) Helårs prognos 2015 Årsbudg et 2015 Avvikels e 2015 0 -4 000 -5 600 1 600 -1 390 -631 -1 500 -5 500 4 000 G -894 -6 212 -12 100 -12 100 0 GC väg östra Särövägnorra F 0 0 -100 -5 000 4 900 3 57 0 Övergång KBA station F 0 0 0 -25 000 25 000 3 57 1 Ny bro söderån östra långgatan F 0 0 -500 -10 000 9 500 3 57 2 Hållplatser G -1 455 -3 380 -6 500 -6 500 0 3 58 4 Väster om ån G 0 0 -500 -10 000 9 500 Proj nr Text 3 52 7 Cirkl StormgVarlavägen G -458 3 56 1 GC väg utmed Guntoftav 954 G 3 56 7 GC väg 970,BjörkrisAnneberg 3 56 9 Delårsrapport 2015 Process läge Utfall tom 2014 25 Utfall Jan-Aug 2015 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Proj nr Text Process läge 5 51 6 Upprustning av KBA å P Summa projekt >5 Mkr Processläge: Utfall tom 2014 Utfall Jan-Aug 2015 Helårs prognos 2015 Årsbudg et 2015 Avvikels e 2015 -18 989 -79 -1 000 -10 000 9 000 -23 186 -10 302 -26 200 -89 700 63 500 B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie U= uppföljning/projektavsl ut P = projektering Kommentarer till investeringsutfallet Investeringar gällande Skatt prognostiseras med en budgetavvikelse på helår med ca 63,5 mkr. Detta beroende på bland annat projekten: Projekt 3569 ”GC-väg Östra Särövägen norra”. Dess formella handläggning pågår och beräknas klart till årsskiftet och byggstart höst 2016. Projekt 3570 ”Övergång KBA station” som har en försenad projektering och problem med avtal med Trafikverket. Byggstart planeras 2017. Projekt 3571 ”Ny bro Söderån - Östra långgatan”, utredning pågår och byggstart blir 2016. Projekt 5516 ”Upprustning KBA-ån” Projektet avser både gestaltning av Å-rummet och uppförande av översvämningsskydd. Förstudie har genomförts och projektering inleds 2015. Projektet kräver omfattande projektering och tillstånd vilket gör att byggstart beräknas till 2018. Projekt 3561 "GC väg utmed Guntoftav 954", handläggning pågår, byggstart vår 2016. Projekt 3584 "Väster om ån", ombyggnation Kungsgatan, byggstart november 2015. GC- Göteborgsvägen, slutbesiktning oktober 2015. Delårsrapport 2015 26 Nämnden för Teknik 6.2.2 Kungsbacka kommun Investeringsbudget VA Bokslut 2014 Helårs prognos 2015 Utfall JanAug 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse 2015 Avgiftsfinansierad verksamhet Inkomster 29 068 32 341 46 000 46 000 0 Utgifter -87 528 -45 963 -104 269 -120 269 16 000 Netto -58 460 -13 622 -58 269 -74 269 16 000 Specifikation projekt Proj nr Text Process läge Utfall tom 2014 Utfall Jan-Aug 2015 Helårs prognos 2015 Årsbudg et 2015 Avvikels e 2015 3 51 5 Reinvestering VAledingar G -7 282 -1 200 -9 000 -9 000 0 3 52 8 Nya serviser bef anl UT G -3 831 -4 372 -6 500 -6 500 0 3 53 9 Nya serviser bef anl IN G 17 782 10 495 8 000 8 000 0 3 59 9 Budget VA-sanering G 0 0 -6 000 -6 000 0 4 58 5 Överföringsledning Gällinge G -261 -6 106 -8 600 -8 600 0 4 58 7 Kullaviks Reningsverk G -15 333 -1 255 -7 100 -7 100 0 5 50 8 Bräddv pc ren våtm Hammargård F 0 0 0 -10 000 10 000 5 52 5 Vikens pumstation-övf Lerkil P 0 0 -2 000 -6 000 4 000 5 53 0 Reservvatten Mölndal G -813 -450 -9 600 -11 600 2 000 -9 738 -2 888 -40 800 -56 800 16 000 Summa projekt >5 Mkr Processläge: B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie U= uppföljning/projektavsl ut P = projektering Delårsrapport 2015 27 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Kommentarer till investeringsutfallet En budgetavvikelse på ca 16 mkr prognostiseras på helår för investeringar på VA. Flera projekt har fördröjts och försenats, bland annat på grund av att förfrågan om tekniska undersökningar och remissvar inväntas. Dessa projekt är Bräddvattenrening/våtmark Hammargård, Vikens pumpstation och Reservvatten Mölndal. 6.2.3 Reservvatten Mölndal: Byggstart försenad då det krävts mer granskning av handlingar än förväntat. Även lite oklarheter runt ansvarsfördelningen mellan Kungsbacka och Mölndal som nu är uppklarade. Vikens pumpstation: Försenat då Lantmäteriets handläggningstid har varit mycket lång. Investeringsbudget Renhållning Bokslut 2014 Utfall JanAug 2015 Helårs prognos 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse 2015 Avgiftsfinansierad verksamhet Inkomster Utgifter -1 038 -148 -1 770 -1 770 0 Netto -1 038 -148 -1 770 -1 770 0 Utfall Jan-Aug 2015 Helårspr og-nos 2015 Specifikation projekt > 5 mnkr (belopp i tkr) Proj nr Processl äge Text Utfall tom 2014 Summa projekt >5 Mkr Processläge: B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie U= uppföljning/projektavsl ut P = projektering Kommentarer till investeringsutfallet Prognos enligt budget. Delårsrapport 2015 28 Årsbudg et 2015 Avvikels e 2015 Nämnden för Teknik 6.2.4 Kungsbacka kommun Investeringsbudget Kungsbacka Bredband Bokslut 2014 Utfall JanAug 2015 Helårsprog -nos 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse 2015 Avgiftsfinansierad verksamhet Inkomster 3 283 10 993 14 000 5 000 9 000 Utgifter -22 676 -18 927 -32 875 -23 875 -9 000 Netto -19 393 -7 934 -18 875 -18 875 0 Specifikation projekt Proj nr Text Processl äge 4 52 0 Kungsbacka Bredband G Summa projekt >5 Mkr Processläge: Utfall tom 2014 Utfall Jan-Aug 2015 Helårspr og-nos 2015 Årsbudg et 2015 Avvikels e 2015 -19 393 -7 934 -18 875 -18 875 0 -19 393 -7 934 -18 875 -18 875 0 B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie U= uppföljning/projektavsl ut P = projektering Kommentarer till investeringsutfallet Prognos enligt budget. 6.3 VITEN OCH RÄTTSTVISTER Tvisten avser: Rättsläge På Teknik finns inga pågående rättstvister av den storlek att de ska redovisas. Delårsrapport 2015 29 Tvistigt belopp TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-28 Diarienummer TE/2015:673 Nämndbudget 2016 Förslag till beslut Nämnden beslutar att Godkänna nämndbudget 2016 med ramfördelning Uppdra åt förvaltningschefen att upprätta förvaltningsbudget för 2016 Uppdra åt förvaltningschefen att göra nödvändiga omfördelningar i förvaltningsbudgeten under året samt att informera nämnden om dessa i samband med delårsrapport och bokslut Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 om prioriterade mål, resultat- och finansieringsbudget, ekonomiska ramar för nämnderna, taxor och avgifter, investeringsplan, direktiv och skattesats. Kommunfullmäktige utgår från kommunens vision och den sammanfattande omvärldsanalysen, förbättringsområden och strategiska frågor. Nämndbudgeten är en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Nämnden för Teknik har översatt kommunfullmäktiges prioriterade mål till Tekniks verksamhet. Nämnden för Teknik har även formulerat egna mål, en inriktning för nämnden och direktiv som beskriver konkreta uppgifter till förvaltningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-08-28 Nämndbudget 2016 Maria Samuelsson Utvecklingsledare Teknik Maria Samuelsson 0300-835288 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Nämndbudget 2016 Kungsbacka kommun Nämndbudget 2016 Nämnden för Teknik www.kungsbacka.se Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden ...................................................................................... 4 1.1 1.2 1.3 1.4 Nämndens uppdrag ........................................................................................................................................ 4 Verksamhetens omfattning ............................................................................................................................. 4 Nämnd/styrelse ............................................................................................................................................... 4 Förvaltningens organisation ............................................................................................................................ 5 2 Så här styrs kommunen ........................................................................................................... 7 2.1 Så här styr nämnden ....................................................................................................................................... 8 3 Visionen visar vart vi vill .......................................................................................................... 9 4 Kommunens omvärldsanalys ................................................................................................ 11 5 Nämndens omvärldsanalys ................................................................................................... 13 6 Kommunfullmäktiges inriktningar......................................................................................... 16 6.1 Vår värdegrund, Bitt ...................................................................................................................................... 16 7 Nämndens inriktning .............................................................................................................. 17 8 Mål ........................................................................................................................................... 18 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9 8.10 8.11 8.12 8.13 8.14 8.15 8.16 8.17 8.18 8.19 8.20 Ökat inflytande .............................................................................................................................................. 19 Bemötande och tillgänglighet ........................................................................................................................ 19 God livskvalitet .............................................................................................................................................. 20 Trygg kommun .............................................................................................................................................. 21 Företagsvänlig kommun ................................................................................................................................ 21 Fler ska åka kollektivt .................................................................................................................................... 22 Minskad energianvändning ........................................................................................................................... 22 Minskade koldioxidutsläpp ............................................................................................................................ 23 Attraktiv arbetsplats ...................................................................................................................................... 23 Avloppsvattnet ska renas bättre än vad myndigheten kräver ........................................................................ 25 Utsorterat matavfall ska öka.......................................................................................................................... 25 Den totala avfallsmängden ska minska ......................................................................................................... 25 Andel abonnenter som väljer abonnemanget "Matavfall blir biogas" ska öka ............................................... 25 Nöjda renhållningskunder ............................................................................................................................. 26 Nöjda VA-kunder........................................................................................................................................... 26 Nöjda användare av gator och vägar ............................................................................................................ 26 Nöjda användare av gång- och cykelvägar ................................................................................................... 26 Nöjda färdtjänstkunder .................................................................................................................................. 26 Anslutningstakten för nya enheter till Kungsbacka bredbandsnät ska vara hög ........................................... 27 Producerat vatten ska levereras till kund ...................................................................................................... 27 9 Direktiv .................................................................................................................................... 28 9.1 9.2 Direktiv från kommunfullmäktige ................................................................................................................... 28 Direktiv från nämnden ................................................................................................................................... 29 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer.......................................................................................... 30 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått ................................................................................................... 31 11.1 11.2 11.3 Resursmått.................................................................................................................................................... 31 Prestationsmått ............................................................................................................................................. 31 Effektmått ...................................................................................................................................................... 32 12 Personalfrågor med kommentarer ........................................................................................ 33 12.1 12.2 12.3 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke .................................................................................... 33 Medarbetarenkät ........................................................................................................................................... 33 Personalmått ................................................................................................................................................. 33 13 Ekonomi med kommentarer .................................................................................................. 35 13.1 13.2 Driftbudget .................................................................................................................................................... 35 Investeringsbudget........................................................................................................................................ 37 14 Intern kontroll ......................................................................................................................... 39 Nämndbudget 2016 2 Nämnden för Teknik 14.1 Kungsbacka kommun Intern kontroll ................................................................................................................................................ 39 15 Policys, planer och program ................................................................................................. 42 15.1 15.2 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige ........................................................................................... 42 Styrdokument beslutade av nämnden för Teknik .......................................................................................... 44 16 Avgifter och taxor ................................................................................................................... 45 Nämndbudget 2016 3 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 1 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV NÄMNDEN 1.1 NÄMNDENS UPPDRAG Nämnden för Teknik ansvarar för planering, utbyggnad, drift och förnyelse av gator, gatubelysningsnät, kollektivtrafikanläggningar, parker, planteringar, lekplatser, trafik- och parkeringsanläggningar, Kungsbacka Bredbandsnät, vatten- och avloppsanläggningar, renhållning, återvinning och deponier. Nämnden ansvarar också för lokala trafikföreskrifter, trafiksäkerhetsarbete och färdtjänsthandläggning inom kommunen. Den skattefinansierade verksamheten omfattar i första hand Kungsbacka stad där kommunen är huvudman för allmän platsmark. I övriga kommundelar bistår nämnden med råd och information samt bidrag till enskild väghållning. VA-verksamheten bedrivs inom ett fastställt verksamhetsområde som omfattar den mesta samlade bebyggelsen och som successivt byggs ut efter ett va-saneringsprogram. Renhållningsverksamheten sker över hela kommunen. Kungsbacka bredbandsnät ska skapa förutsättningar för ett väl fungerande bredband till alla hushåll och företag i Kungsbacka kommun. 1.2 VERKSAMHETENS OMFATTNING Nämndens verksamhet sköts av förvaltningen för Teknik och leds av förvaltningschefen. På Teknik arbetar både visstidsanställa och tillsvidareanställda. Utöver dessa köps tjänster avseende personal-, ekonomi- och kommunikationstjänster av Service. Personalen är lokaliserade på flera platser. Administrativa och planerande funktioner finns i Stadshuset. Vatten- och avloppsverksamheterna finns i lokaler på Syrengatan, vattenverket vid Fjärås Bräcka och vid kommunens fyra större avloppsreningsverk. Driftverksamheten för trafik och park finns till stora delar på Lantmannagatan. 1.3 NÄMND/STYRELSE Nämnden för Teknik har nio ledamöter och sju ersättare. Ärenden till nämnden bereds av ett arbetsutskott som består av fyra ordinarie ledamöter samt fyra personliga ersättare. Nämnd och arbetsutskott sammanträder normalt 11 gånger per år, en gång per månad med undantag för juli. Presidiet (Ordförande och Vice Ordförande) sammanträder minst en gång per månad med undantag för juli. Nämndbudget 2016 4 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 1.4 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION Planeringsverksamheten Planeringsverksamhetens uppdrag är att planera, projektera och byggleda ny- och återinvesteringar i kommunens VA-anläggning, trafiknät, belysning, parker och grönytor. Utöver det har verksamheten ansvar för drift av belysning, viss skogsskötsel samt myndighetsutövning i form av lokala trafikföreskrifter. Verksamheten är uppdelad i tre enheter; Planering VA, Planering Trafik & Park samt Byggledning. Förutom byggledning av anläggningsentreprenader med Teknik som huvudman, arbetar Byggledning även för andra huvudmän i kommunal regi. Bredband, Renhållning & Tillstånd Kungsbacka Bredbandsnät är helt avgiftsfinansierad. Intäkterna från den kommersiella och kommunala verksamheten täcker idag kostnaderna för drift och utbyggnad inom Kungsbacka Kommuns geografiska område. Den interna verksamheten på Kungsbacka Bredbandsnät sysselsätter idag 3 årsarbetare, samt verksamhetschef. Utöver detta används externa projektörer och projektledare för de delar som hanteras inom förvaltningen för Teknik. Renhållningsverksamheten ansvarar för insamling av hushållsavfall från ca 30 000 hushåll. Inom ramen för hushållsavfall inkluderas även tömning av slam fram enskilda avlopp, latrin samt ansvar för återvinningscentralerna. För elektronikavfall och kyl/frys ansvarar kommunen för mottagning vid återvinningscentralerna. Verksamheten är även entreprenör för glasinsamling från återvinningsstationer. Tillståndsverksamheten ansvarar för färdtjänsthandläggningen inom Kungsbacka kommun. Nämndbudget 2016 5 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Driftverksamheten Driftverksamheten inom förvaltningen består av följande enheter: Vattenproduktion, Ledningsnät, Avloppsrening samt Trafik & Parkdrift. Direkt under verksamhetschefen finns dessutom ett laboratorium. Vattenproduktionen förser varje år Kungsbackas invånare med över fyra miljoner kubikmeter dricksvatten. Dricksvattnet kommer huvudsakligen från Fjärås bräcka. Ledningsnät ansvarar för drift, skötsel, underhåll och ombyggnader av cirka 70 mil vattenledningar, 70 mil spillvattenledningar och 40 mil dagvattenledningar. Avloppsrening ansvarar för fem kommunala avloppsreningsverk: Hammargård, Kullavik, Lerkil, Ölmanäs och Öjersbo. Idag är cirka 55 000 personer anslutna till det kommunala avloppssystemet. Trafik & Parkdrift ansvarar för drift- och underhåll av gator, vägar, cykel- gångbanor samt torgytor inom kommunens allmänna platsmark, i huvudsak i centralorten. Parkverksamheten omfattar anläggning och skötsel av kommunens parker och gräsytor. Stab På Teknik finns ledningsstöd i form av jurist, ekonomer, kommunikatör, HR-konsult, utvecklingsledare, nämndsekreterare samt registratur. Nämndbudget 2016 6 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 2 SÅ HÄR STYRS KOMMUNEN I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 2016 7 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 2.1 SÅ HÄR STYR NÄMNDEN Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelser i reglementet. Nämnden kan bryta ner fullmäktiges mål så att de blir tydliga för den egna verksamheten. Nämnden kan också ta egna initiativ och formulera egna mål och direktiv, utöver de som kommunfullmäktige har angett. Nämndens mål ska alltid kunna mätas och följas upp. Det åligger nämnden att kontinuerligt uppfölja lagstiftning inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden skall inom de riktlinjer som kommunfullmäktige bestämmer avseende resurser, mål, inriktning, omfattning och kvalitet ansvara för att hålla sig inom den ekonomiska ramen som kommunfullmäktige bestämt. Nämndbudget 2016 8 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 3 VISIONEN VISAR VART VI VILL Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter ... Nämndbudget 2016 9 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök ... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 2016 10 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 4 KOMMUNENS OMVÄRLDSANALYS I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar Nämndbudget 2016 11 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 2016 12 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 5 NÄMNDENS OMVÄRLDSANALYS Trender i Tekniks branscher Påverkan av klimatförändringar för avlopp och vattenproduktion. Varmare klimat kan innebära nya mikroorganismer i dricksvattnet och högre flöden i dagvattenledningar. Hantering, rening och ansvar för dagvatten blir viktigare. Förfinade mätmetoder inom dricksvattenområdet kan leda till nya krav. Läkemedelsrester i avloppsvatten, nya mätmetoder och ökade krav. Rening av mikroplaster och mikropartiklar. Återföring av näringsämnen från avlopp diskuteras. Högre krav på säkra leveranser och snabb information vid leveransavbrott. Ökade krav på enkla digitala tjänster, till exempel att felanmälningar ska kunna göras i mobiltelefonen. Regional arbetsmarknad leder till ökat resande och höga krav på kommunikationer. Höga krav på flexibilitet vid val av transportmedel. Bilflöden ökar, vilket ökar underhållsbehov och gör det svårare att arbeta i trafikerade miljöer dagtid. Invånare ställer höga krav på underhåll av gång- och cykelvägar. Fler klagomål på störningar från verksamheten. Fler sökande till tjänster, men färre kvalificerade. Utsortering av fler avfallsfraktioner. Återvinning av textiler, framför allt bomull. Kretsloppsparker för återbruk. Utbyggnad av fiber till villor ökar markant under en viss tid. Andelen äldre i kommunen ökar, vilket påverkar färdtjänstenheten. Omvärldsanalys Teknik står inför en rad utmaningar som påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livsstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Nedan följer fem trender som Nämnden för Teknik anser vara av stor vikt för Tekniks verksamheter. 1. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur när fler åker mellan bostad och arbete Kraven på en kollektivtrafik som fungerar, har ett bra utbud och är säker blir allt högre. Kraven på att kunna nyttja cykelvägar och promenadstråk blir också allt viktigare för medborgarna. Möjlighet att arbeta hemifrån i allt högre grad inom vissa yrkeskategorier på grund av förändrade arbetssätt samt kanske eventuellt högre bensinpris. Det kommer att krävas större miljötänk, hållbara transporter som gynnar pendling till och från kommunen på grund av att det blir mer vanligt. Högre standard på gång- och cykelvägar och kollektivtrafik kommer att krävas. Det kommer dessutom att bli allt högre krav på snabbhet och tillgänglighet via bredband, inte bara i fastigheter utan av dem som nyttjar kollektivtrafik och andra färdmedel. Hot och möjligheter: Ökade krav på kollektivtrafik medför krav på fler och tätare linjer. Det medför ett förändrat Nämndbudget 2016 13 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun bilresande och andra slags krav på pendelparkeringar för cykel och bil etc. En ökad cykelanvändning medför en annan slags belysning av cykelvägar, fler cykelvägar med bättre standard och snöröjning av cykelvägar. Det kommer behövas tänkas nytt när det gäller stråkutbyggnad, det vill säga när det gäller gångvägar och promenadstråk. Fler arbetar hemma vilket medför ännu högre krav på utbyggt bredband. Men om allt fler nyttjar kollektiva färdmedel förändras kraven på att nära service istället behöver finnas allt närmre (mataffär, vård, skola, idrott etc.) 2. Medvetenheten om energi- och miljöfrågor ökar Ökat fokus på energi-, miljö- och hållbarhetsfrågorna har skapat flera olika krav från nationella myndigheter och allmänhet. Detta kan vara ökade krav på att skapa ett grönare samhälle, ökade krav på hållbara gröna transporter som t ex eldrivna fordon, liksom att kraven på att minska avfallsmängderna ökar. Att agera ekonomiskt hållbart, ekologiskt hållbart men också socialt hållbart blir allt viktigare. Den regionala avfallsplanen "A2020" driver också på utvecklingen inom områden som rör kommunens verksamhetsområden kopplande till denna. Hot och möjligheter: Ökade krav på resurshushållning, biogasproduktion och fosforåtervinning blir allt viktigare, med inom verksamheterna synliga utmaningar idag. Slamåterföringen till jordbruksmark blir också allt viktigare för att möta framtidens utmaningar. Det kommer finnas ett ökat behov av information till medborgare kring dessa utmaningar då en del av dem är viktiga att skapa större medvetenhet kring. Internt kommer detta leda till försvårade upphandlingar – med ett behov av större kunskap kring upphandlingsgången. Detta medför krav på ökad kompetens hos personalen kring dessa utmaningar. Hållbarhetsfokuset skulle kunna leda till en taxehöjning för medborgarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till missnöje. Det skulle också kunna medföra en form av hållbarhetsredovisning, medföra nyrekrytering då det skulle kunna finnas ett större behov av ny kompetens. Därutöver skulle ett annat behov vara utbildning av befintlig personal kring vad ett fokus på hållbarhet skulle kunna innebära för verksamheterna. 3. Tillväxt- och arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommuner och kommunal service Det blir allt viktigare att vara en attraktiv arbetsplats och attraktiv arbetsgivare. Kraven på kompetensförsörjning blir allt mer aktuell i och med generationsväxlingen framöver. Det finns också ökade krav på att rekrytera och behålla yngre medarbetare samtidigt som kompetens hos äldre medarbetare bör tas om hand innan de lämnar förvaltningen. Samtidigt finns en press ifrån det ekonomiska hållet och kraven på effektivisering av kommunala verksamheter blir större. Många myndigheter har omstrukturerats de senaste åren mot att skilja de verksamheter som har en utförande eller utvecklande roll och de som har en tillsynsutövande roll. Ledarskapet blir också allt viktigare i takt med att kraven på effektivitet ökar. Hot och möjligheter Det blir allt viktigare med modiga ledare och fokus förflyttas från periferi till uppdrag ifrån själva organisationen. Man skulle kunna få en mer reflekterande organisation som blir av större dignitet om man möter dessa förändringar. En ökad användning av sociala medier skulle kunna generera bättre kommunikation med medborgare och att erkänna sina misstag och vara mer prestigelösa i kommunikationen skulle kunna inge ett större förtroende hos medborgarna och medarbetarna. Nämndbudget 2016 14 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Men detta skulle också kunna medföra ökade krav på personalen – mer stress och en större upplevd otydlighet i uppdraget. Det skulle också kunna leda till ökade krav på ökad flexibilitet när det gäller arbetstider, krav på mer effektivare möten etc. Att möta dessa förändringar skulle i bästa fall kunna leda till ökad trovärdighet, bättre image, gott medarbetarskap för och inom kommunens verksamheter. 4. Klimatförändringar ökar och ändrar förutsättningarna för kommunens arbete Kraftig nederbörd och stigande nivåer på senare tid kräver anpassning av avloppshanteringen för att skydda infrastrukturen. Risker för mikrobiell förorening har ökat i och med detta. Det blir allt viktigare att veta hur man ska skydda vattnet och barriärerna. Kraven från medborgare på förberedelse och åtgärdsplaner blir allt högre. Det finns mindre tolerans för störningar. Hot och möjligheter: Något som i hög grad skulle påverka nämndens alla verksamhetsområden skulle kunna vara strömavbrott, höga nivåer (hav och åar), torka, vattenbrist, kraftiga skyfall, utsläpp av föroreningar, fastigheter översvämmas, missnöje hos kunder etc. Det kommer krävas större investeringar i ledningsnät, flera barriärer vid vattenverk, vilket leder till ökade kostnader och höjd VA-taxa. Ansvar för avledning och rening av dagvatten blir viktigare. Fokus på regional samverkan blir en nödvändighet i framtiden. Det kommer medföra att ökade krav på krisplanering. Kunskap om provtagning och analys blir än mer nödvändigt vilket i sin tur kommer medföra ökade krav på personalresurser. 5. Samarbete mellan instanser ökar Samarbeten mellan kommuner samt mellan kommun och stat/näringsliv ökar. Så gör även samarbeten över sektorsgränser. Detta kräver nya arbetssätt och nya organisatoriska lösningar. Hot och möjligheter: Att bli en attraktiv samarbetspartner, öppna upp för samarbete för att få nya kompetenser samt att dela med sig av intern kompetens ger fler möjligheter till samarbete. Detta kan dock försvåra den lokala förankringen och det finns risk att det mest blir diskussion kring samarbeten istället för riktiga åtgärder. Nämndbudget 2016 15 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 6 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGAR Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 VÅR VÄRDEGRUND, BITT Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget 2016 16 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 7 NÄMNDENS INRIKTNING Trygghet Teknik arbetar för att skapa en trafiksäker kommun, förutsättningar för att vara en cykelstad och för att göra det attraktivt, tryggt och enkelt att välja kollektivtrafik. Bemötande Samhällsbyggaren Teknik samverkar med andra förvaltningar, arbetar strategiskt och verkar i hela kommunen. Teknik ska underlätta för enskilda och företag. Teknik ska aktivt arbeta med gott bemötande och god service till företag, för att bidra till ett bättre företagsklimat i Kungsbacka. Det ska finnas en aktiv tvåvägskommunikation mellan medborgare och nämnd och alla som kontaktar Teknik ska få ett gott bemötande. Miljö Teknik ska ligga i framkant i miljöarbetet. I en kretsloppspark skapar Teknik förutsättningar för återanvändning. Teknik ska arbeta strategiskt med att bygga ut vatten- och avlopp för att säkra en god miljö i kommunens vattendrag. Arbetsmiljö Arbetsplatsen Teknik värnar om hög kompetens som säkerställer en fortsatt stark utveckling i framkant. Teknik ska vara en attraktiv arbetsplats med tydliga uppdrag och god beredskap för förändringar. Förvaltningens arbetsplatser ska vara utformade för att passa alla medarbetare utifrån likabehandling. Bitt används som ett instrument i all verksamhet. Förvaltningen ska kännetecknas av en god anda, ett sammanhållet Teknik och ett bra ledarskap. Ett gott samarbete mellan nämnd och förvaltning ger ett bra resultat och god service. Nämndbudget 2016 17 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 8 MÅL Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget 2016 18 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 8.1 ÖKAT INFLYTANDE Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Beslutats av kommunfullmäktige Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 45 49 50 50 8.2 BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Beslutats av kommunfullmäktige Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 57 62 63 64 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande 71 73 75 76 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet 69 72 75 76 Mätning Nämndbudget 2016 19 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 8.3 GOD LIVSKVALITET Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Beslutas av kommunfullmäktige Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% Mätning 8.3.1 Inga bostäder ska utsättas för buller över gränsvärden från kommunens vägar Beslutats av nämnden för Teknik Utfall 2014 Mätning Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 13 13 13 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 320729 354000 371000 390000 Minska antal bostäder inom Kungsbacka väghållningsområde över 55 dBA eller 70 dBA max med 13 per år 8.3.2 Antalet cykelresor ska öka Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Antal cyklar som passerar mätpunkterna Varbergsvägen, Lindens torg och Varlavägen Nämndbudget 2016 20 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 8.4 TRYGG KOMMUN Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Beslutats av kommunfullmäktige Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 67 67 68 68 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 4 4 4 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 63 65 68 70 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat 3,3 3,6 3,7 3,8 Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 8.4.1 De områden Teknik ansvarar för ska vara trygga för alla Beslutats av nämnden för Teknik Utfall 2014 Mätning Antal trygghetsdialoger som genomförs varje år 8.5 FÖRETAGSVÄNLIG KOMMUN Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Beslutats av kommunfullmäktige Mätning 8.5.1 I utvecklingsområden för företag ska alla ha möjlighet till anslutning med fiber Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel utvecklingsområden till företag där Kungsbacka Bredbandsnät möjliggjort anslutning med fiber 100% 100% 100% 100% Nämndbudget 2016 21 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 8.6 FLER SKA ÅKA KOLLEKTIVT Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Beslutats av kommunfullmäktige Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 168 155 150 145 Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Tillskottsvatten till Hammargårds reningsverk 48% 43% 39% 35% Tillskottsvatten till Kullaviks reningsverk 65% 59% 54% 49% Tillskottsvatten till Lerkils reningsverk 23% 30% 30% 30% Tillskottsvatten till Ölmanäs reningsverk 34% 34% 34% 34% Mätning Antal resor per trafikslag, pendeltåg Antal resor per trafikslag, Blå Express Antal resor per trafikslag, Lokal busstrafik Antal resor per trafikslag, Stadstrafik Antal resor per trafikslag, Öresundståg Totalt antal resor 8.7 MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Beslutats av kommunfullmäktige Mätning Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad 8.7.1 Mängden tillskottsvatten ska minska Beslutats av nämnden för Teknik I budgetperioden prioriteras insatser till Kullavik och Kungsbacka stad då behovet är störst i dessa områden. Målet är att den sammanlagda mängden för alla reningsverk ska vara max 30% år 2026. Nämndbudget 2016 22 Nämnden för Teknik 8.7.2 Kungsbacka kommun Energiförbrukningen för driften av Tekniks VA-anläggningar ska minska Beslutats av nämnden för Teknik Utfall 2014 Mätning Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 kWh per producerad m3 dricksvatten ska minska med 1% per år i fem år från 2016 kWh per renad m3 avloppsvatten ska minska med 2% per år i fem år från 2016 Utfall 2015 utgör grunden för målvärden i perioden varför dessa ej kan anges när budget beslutas. 8.8 MINSKADE KOLDIOXIDUTSLÄPP Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Beslutats av kommunfullmäktige Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 0,9% -2,5% -2,5% -2,5% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 87 89 91 8.9 ATTRAKTIV ARBETSPLATS Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Beslutats av kommunfullmäktige Utfall 2014 Mätning MMI, Motiverad medarbetare 7 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 Andel heltidsanställda 96 Andel arbetstid som utförs av timavlönade 4 Nämndbudget 2016 23 Nämnden för Teknik 8.9.1 Kungsbacka kommun Teknik ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Beslutats av nämnden för Teknik Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 66 80 - 80 Frisknärvaro (andel som har färre än 5 antal sjukfrånvarodagar) - totalt 59% 69% 70% 70% Frisknärvaro (andel som har färre än 5 antal sjukfrånvarodagar) - kvinnor 41% 66% 70% 70% Frisknärvaro (andel som har färre än 5 antal sjukfrånvarodagar) - män 66% 70% 70% 70% Mätning MMI, Motiverad Medarbetar Index. Mäts vartannat år. Frisknärvaro: Andel arbetstagare under mätperioden med 0-4 sjukfrånvarodagar. Det handlar inte om antal tillfällen utan antal dagar under mätperioden. Detta mått kallar man frisknärvaro för att denna grupp har en sjukfrånvaro som anses låg och är med andra ord oftast friska och närvarande på arbetsplatsen. Teknik arbetar med en handlingsplan som kallas "Vi är ett Teknik". I handlingsplanen finns aktiviteter kopplade till åtta delmål: Gemensam värdegrund Styrning och uppföljning enligt styrmodellen Strategi och långsiktighet Dialog och delaktighet God samverkan Enhetliga rutiner och processer Förtroende och tillit Tydliga och ansvarsfulla ledare Prioriterade områden inom säkerhet är under 2016 arbete i trafik samt arbete med verktyg och maskiner. Nämndbudget 2016 24 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 8.10 AVLOPPSVATTNET SKA RENAS BÄTTRE ÄN VAD MYNDIGHETEN KRÄVER Beslutats av nämnden för Teknik Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Ja Ja Ja Ja Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel matavfall som återvinns genom biologisk behandling inklusive hemkompostering enligt Avfall Sveriges beräkningsmodell 65% 70% 70% 70% Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 198 194 192 190 Mätning Avloppsvattnet är 10% bättre renat än gränsvärdena, på de fyra större reningsverken 8.11 UTSORTERAT MATAVFALL SKA ÖKA Beslutats av nämnden för Teknik 8.12 DEN TOTALA AVFALLSMÄNGDEN SKA MINSKA Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Hushållsavfall kg/pers för kärl och säckavfall (både matavfall samt restavfall) 8.13 ANDEL ABONNENTER SOM VÄLJER ABONNEMANGET "MATAVFALL BLIR BIOGAS" SKA ÖKA Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel abonnenter som väljer "Matavfall blir biogas" 77% 80% 82% 84% Nämndbudget 2016 25 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 8.14 NÖJDA RENHÅLLNINGSKUNDER Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Nöjd medborgarindex för Renhållning i SCB:s undersökning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 73 73 73 73 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 85 87 87 87 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 61 61 61 61 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 59 63 63 63 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 - 94% 94% 94% 8.15 NÖJDA VA-KUNDER Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Nöjd medborgarindex för VA i SCB:s undersökning 8.16 NÖJDA ANVÄNDARE AV GATOR OCH VÄGAR Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Nöjd medborgarindex för Gator & Vägar i SCB:s undersökning 8.17 NÖJDA ANVÄNDARE AV GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Nöjd medborgarindex för Gång- och cykelvägar i SCB:s undersökning 8.18 NÖJDA FÄRDTJÄNSTKUNDER Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Andel nöjda kunder Nämndbudget 2016 26 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 8.19 ANSLUTNINGSTAKTEN FÖR NYA ENHETER TILL KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT SKA VARA HÖG Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Nya kunder anslutna till Kungsbacka Bredbandsnät Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 700 800 800 800 8.20 PRODUCERAT VATTEN SKA LEVERERAS TILL KUND Beslutats av nämnden för Teknik Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Mängden vatten som säljs, i förhållande till det som produceras. Sålt vatten/producerat vatten (%). Mål 85% år 2020. 76% 80% 82% 83% Nämndbudget 2016 27 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 9 DIREKTIV 9.1 DIREKTIV FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE 9.1.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd - Kommunstyrelsen 9.1.2 Värdskap i toppklass KF:s formulering Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt – kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att ”värdskap i toppklass” uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. ”Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl!” Samordningsansvarig nämnd - Kommunstyrelsen 9.1.3 Direktiv praktikplatser KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Nämndbudget 2016 28 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 9.2 DIREKTIV FRÅN NÄMNDEN 9.2.1 Under 2016 ska förvaltningen utarbeta en ny gång- och cykelledsplan. I denna ska framgå hur Teknik ska förbättra möjligheterna till cykelpendling i Kungsbacka på kort och lång sikt. Förklaring av direktivet Detta skapas bland annat genom en cykelinfrastruktur som har sammankopplade cykelleder, som erbjuder goda parkeringsmöjligheter, har en tydlig vägvisning, driftas och underhålls med hög frekvens, är trafiksäker och trygg. Planer för information och kampanjer samt utökad dialog och samverkan ska tas med i planen. 9.2.2 Väl frekventerade gång- och cykelvägar ska vara belysta år 2016 i syfte att öka tryggheten för kommuninvånarna 9.2.3 Förvaltningen ska öka standarden vid tre busshållplatser utanför centralorten per år, enligt prioriteringslista. 9.2.4 Förvaltningen ska under 2016 hitta nya vägar för dialog om trygghet och redovisa för nämnden hur synpunkter från dialogerna har hanterats och återkopplats. 9.2.5 Förvaltningen ska under 2016 genomföra en förstudie om rötning av avloppsslammet. 9.2.6 Andelen förnybart drivmedel till Tekniks fordon och maskiner ska under 2016 vara minst 25%. 9.2.7 Förvaltningen ska under 2016 påbörja en utredning om utsortering av fler avfallsfraktioner hos hushåll Nämndbudget 2016 29 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 10NÄMNDENS KVALITETSDEKLARATIONER Område Beskrivning Trafik och Park Vi lovar att så fort som möjligt varningsmarkera och åtgärda beläggningsskador Vi lovar att åtgärda belysningsstolpar som är ur funktion inom tre veckor och så fort som möjligt varningsmarkera skador som kan vara farliga Vi lovar att kalla ut insatsstyrkan senast när det fallit en decimeter snö. Huvudgator åtgärdas inom två och en halv timme efter snöfallet och andra gator, gång- och cykelvägar samt busshållplatser åtgärdas inom åtta timmar. Snövallar som är till hinder forslar vi bort inom två dagar. Vatten och Avlopp Vi lovar att ge information om större vattenläckor på kommunens hemsida inom tre timmar. Vi lovar att snarast reparera vattenläckor och se till att det finns vattentankar eller tappställe vid det drabbade området inom fyra timmar Vi lovar att leverera rent dricksvatten Renhållning Vi lovar att hämta avfallet senast dagen efter att anmälan kommit in till entreprenören vid utebliven hämtning av hushållsavfall enligt hämtningsschema Vi lovar att det ska finnas personal tillgänglig som kan informera besökare om sortering Kungsbacka Bredbandsnät Nämndbudget 2016 Vi lovar en snabb felavhjälpning för teleoperatörer och storkunder 30 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 11NYCKELTAL/VERKSAMHETSMÅTT 11.1 RESURSMÅTT Delområde Nyckeltal Driftbidrag vägföreningar, totalbelopp (mnkr) Gator och trafik Avfall kr/år (villa) VA kr/år Typhus A (villa) Vatten och Avlopp Utfall 2014 Riket 2014 - 5 - - - - 914 914 5 320 5 640 Nyckeltal skötselytor (under framtagande) Gång- och cykelvägar med eget driftansvar (km) Renhållning Utfall 2013 Antal abonnemang VA 5 304 - Anslutningsavgift för villa 262 634 270 026 115 000 Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 13 260 13 926 - 11.2 PRESTATIONSMÅTT Delområde Gator och trafik Renhållning Vatten och Avlopp Nyckeltal Antal belysningspunkter i drift Andel som väljer ”Matavfall blir biogas” 77% Hushållsavfall kg/pers 200 198 Sålt vatten % av producerad mängd 76% 76% - Slam från reningsverk till kretsloppet (ton) 7 745,2 5 331,7 - Tillskottsvatten vatten till reningsverk 48% 48% Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-LAN 17,62% 25,95% 54,21% Andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-LAN 17,19% 27,36% 49,45% - Antal vattenläckor per km ledning Kungsbacka bredbandsnät Nämndbudget 2016 31 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Andel invånare med faktisk tillgång till bredband med minst 50 Mbits/s 21,96% 29,76% 57,48% Andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband med minst 50 Mbits/s 18,76% 28,81% 51,23% Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Nöjd Medborgar Index (NMI): Gator Vägar 59 61 54 Nöjd Medborgar Index (NMI): Gång- och cykelvägar 58 59 54 Renhållning Nöjd Medborgar Index (NMI): Renhållning 74 73 66 Vatten och Avlopp Nöjd Medborgar Index (NMI): Vatten och avlopp 86 85 78 11.3 EFFEKTMÅTT Delområde Gator och trafik Nämndbudget 2016 Nyckeltal 32 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 12PERSONALFRÅGOR MED KOMMENTARER 12.1 BESKRIVNING AV FÖRVALTNINGENS ARBETSGIVARVARUMÄRKE På Förvaltningen för Teknik är vi 130 medarbetare som planerar, underhåller och bygger ut infrastruktur i hela kommunen. Vi ansvarar för bland annat gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricksvatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Kort sagt: vi gör vardagen lite enklare för kommunens invånare. På Förvaltningen för Teknik erbjuds omväxlande, självständigt och utvecklande arbete. Här får medarbetarna vara med och driva samhällets utveckling och expansion framåt och se helheten, från ax till limpa. Det skapar meningsfullhet och förståelse för det egna bidraget. Det vi gör på Teknik berör människorna i deras vardag varje dag! 12.2 MEDARBETARENKÄT Nyckeltal Utfall 2014 Mål 2016 Arbetsmiljö 7,6 8,2 Ledarskap 7,3 8,2 Medarbetarskap 7,3 8,2 MMI, motiverad medarbetarindex 66 77 HME, hållbart medarbetar engagemang 78 83 Framgångsfaktorer/lojalitet 7 8 -17 40 Rekommendationsvilja Nästan samtliga mätvärden i resultatet av medarbetarenkäten 2014 är lägre än 2012, och motiverad medarbetarindex (MMI) har sjunkit kraftigt. De enheter som varit extra berörda av turbulensen i Teknik uppvisar ett lägre resultat jämfört med övriga enheter, och detta påverkar förvaltningens resultat i stort. Utmärkande är den låga viljan att rekommendera arbetsplatsen för någon annan (rekommendationsvilja). Tekniks övergripande resultat för 2014 går dock i linje med medelvärdet för Kungsbacka kommun i sin helhet, vilket får ses som ett bra resultat med tanke på omständigheterna Förutom medarbetarenkäten genomfördes under 2014 andra utredningar, av bland annat Ernst & Young, PE3 och HRM. Utredningarna ledde till en organisationsförändring, som bland annat medfört att nya chefsled införts. Den bild som utredningarna och medarbetarenkäten ger är samstämmig och mål med handlingsplan finns under rubriken "Attraktiv arbetsplats". 12.3 PERSONALMÅTT Antal anställda fördelat på män och kvinnor, andelen heltid och deltid, samt åldersstrukturen, ger oss en bra indikator för behoven inom kompetensförsörjningen. Trots att förvaltningen för Teknik ingår i en tydligt mansdominerad bransch, så är fördelningen mellan män och kvinnor positiv, 34 % Nämndbudget 2016 33 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun kvinnor och 66 % män. När det gäller åldersstrukturen är det värt att notera att 50 % av de anställda 2015 är 50 år eller äldre. Vi behöver därmed arbeta aktivt med att attrahera medarbetare i de lägre åldersgrupperna för att säkerställa att vi har rätt kompetens vid kommande pensionsavgångar. Sjukfrånvarotalen på förvaltningen för Teknik ligger lägre än Kungsbacka i stort och frisknärvaron är högre, dock har sjukfrånvarotalen ökat något de senaste åren. Även i samhället i stort kan man se en ökning av sjukfrånvarotalen. Nycketal Utfall 2014 Utfall 2015 100% 100% Andel deltid 4% 2% Andel kvinnor som har deltid 11% 7% Andel män som har deltid 0% 0% Sjukfrånvaro Totalt 4% 4,5% Sjukfrånvaro Kvinnor 4,5% 4,3% Sjukfrånvaro Män 3,8% 4,6% Totalt antal anställda 125 134 Andel anställda kvinnor 31% 34% Andel anställda män 69% 66% Korttidssjukfrånvaro Kvinnor 2,2% 2,4% Korttidssjukfrånvaro Män 2,1% 2,5% Långtidssjukfrånvaro 2,2% 2% Långtidssjukfrånvaro Kvinnor 3,2% 1,9% Långtidssjukfrånvaro Män 1,8% 2,1% Korttidssjukfrånvaro 1,8% 2,5% Medarbetare yngre än 30 år 9% 9% Medarbetare 30 - 39 år 17% 19% Medarbetare 40 - 49 år 19% 22% Antal medarbetare per chef 11 11 Medarbetare 60 år och äldre 15% 16% Medarbetare 50 - 59 år 40% 34% Arbetsbelsatning 2,3% 2,7% Arbetsbelastning Kvinnor 1,2% 1,7% Arbetsbelastning Män 2,7% 3,2% Frisknärvaro 69% 67% Frisknärvaro Kvinnor 66% 67% Frisknärvaro Män 71% 67% 12 10 Andel män som har heltid Sjukfrånvarodagar i snitt per anställd Nämndbudget 2016 34 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 13EKONOMI MED KOMMENTARER Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 om Kommunbudgeten 2016 och plan 2017-2018. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget 2016-2020. 13.1 DRIFTBUDGET 13.1.1 Skattefinansierad verksamhet Ramfördelning skattefinansierad verksamhet Ramfördelning Bokslut 2014 Nämnden för Teknik Administration, Trafik & Park samt byggledning Budget 2015 Budget 2016 866 1000 1000 103 101 108 093 121 511 103967 109093 122511 Analys Den skattefinansierade verksamheten inom Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur, såsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker. Den ansvarar också för trafik- och parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Den skattefinansierade verksamheten är tilldelad 122 511 tkr i totalram. Av dessa utgör 55 224 tkr kapitalkostnader för återkommande/löpande investeringar vilket är en ökning med 13 259 tkr jämfört 2015. Av budget utgör 10 467 tkr interna köp som i förvaltningsbudgeten skall fördelas mellan trafik och park, vatten och avlopp, renhållningen samt Kungsbacka bredbandsnät. 13.1.2 Bredband Driftram Bredband Intäkter Kostnader Resultat Bokslutsdisposition Resultat Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 11 512 14 064 14 401 -11 087 -12 777 -14 032 426 1 287 369 -426 -1 287 -369 0 0 0 Analys Kungsbacka Bredband kommer även i fortsättningen att fortsätta ansluta mer kommunala verksamheter, företag och villor till fibernätet och utbyggnation av stamnätet. Och även fortsättningsvis att samförlägga där det är möjligt, för att minska utbygnadskostnader. Nämndbudget 2016 35 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Detta för att hjälpa till att nå Kungsbackas mål om att bli en del av E-samhället. Och även att hjälpa till med att nå Regeringens bredbandsstrategi för att Sverige, som innebär att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 13.1.3 Vatten och avlopp Driftram Vatten & Avlopp Intäkter Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 121 687 132 795 143 300 -127 786 -134 924 -147 300 Resultat -6099 -2129 -4000 Bokslutsdisposition 6 099 2 129 4 000 0 0 0 Kostnader Resultat Analys Va-verksamheten har genomfört stora investeringar de senaste åren. De större investeringarna är ett nytt reningsverk i Lerkil, om- och nybyggnad av reningsverket Kullavik och utbyggnad av kommunalt VA i flera VA-saneringsområden. Dessutom genomförs reinvesteringar i ledningsnät och anläggningar för att behålla och förbättra verksamheten. Mot bakgrund av detta så höjs brukningsavgiften med 4 %. Då index inte påvisat kostnadsökningar för entreprenader är anläggningsavgiften oförändrad under 2016. 13.1.4 Renhållning Renhållning Intäkter Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 46 510 56 055 58 456 -51 703 -55 955 -58 215 Resultat -5193 100 241 Bokslutsdisposition 5 193 -100 -241 0 0 0 Kostnader Resultat Analys För att kunna hålla en jämn taxekostnad över tid och för att klara de investeringar som verksamheten har stort behov av höjs taxan med 4 % 2016. En osäkerhet som finns efter den senaste taxehöjningen är att om flera än idag väljer utsortering av matavfall stiger kostnaderna och intäkterna minskar, och det omvända om fler väljer osorterat. Nämndbudget 2016 36 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 13.2 INVESTERINGSBUDGET 13.2.1 Skattefinansierad verksamhet Investeringar Investeringar Bokslut 2014 Budget 2016 17 556 23 580 23 580 78 400 1 000 1 000 1 000 4 000 Gator, vägar, och parkeringar 34 199 7 500 12 500 62 000 Väster om ån 10 000 Parker, grönytor och lekplatser -1 362 5 000 Belysning 11 042 2 500 Gång- och cykelvägar 26 607 Kungsbackaån-Söderån Löpande investeringar Övriga investeringar 8 614 Plan 2017 Plan 201820 Budget 2015 76 538 Inventarier, system, fordon med mera 2 500 7 000 13 000 17 000 15 500 55 500 23 274 10 000 10 000 10 000 Upprustning av stadsentréer enligt FÖP 2 793 3 000 4 000 3 000 Hållplatser 6 545 4 000 131 654 73 580 73 580 228 400 Summa 85 152 Analys Under 2016 startar byggnation av flera gång- och cykelvägar i Säröområdet. Arbetet med gestaltning och översvämningsskydd längs Kungsbackaån fortsätter och dessutom genomförs löpande investeringar i bland annat vägunderhåll. Planering och samordning för att bygga gångpassager över järnväg fortsätter men bedöms inte kunna byggas förrän under 2017. 13.2.2 Bredband Investeringar Investeringar Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 201820 Kungsbacka Bredbandsnät 19 393 18 875 23 250 21 275 59 500 Summa 19 393 18 875 23 250 21 275 59 500 Analys Samförläggning kommer att ske med de byggnationer som sker i kommunen av kommersiella aktörer och den kommunala verksamheten. Byggnationen av områdesnät för villor kommer att öka under året. Fortsätta ersätta radio länkar och på de ställen vi hyr fiber med egen fiberförbindelse. Nämndbudget 2016 37 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 13.2.3 Vatten och Avlopp Investeringar Investeringar Bokslut 2014 Plan 201820 Budget 2015 Budget 2016 5 200 3 600 1 400 6 000 Vattenproduktion 15 031 1 100 1 100 3 300 VA-distribution 25 137 13 750 9 250 27 750 Avloppsproduktion 28 401 20 850 5 500 17 700 Nya serviser -5 500 -5 500 -5 500 -16 500 Va-sanering 6 000 6 000 6 000 18 000 74 269 39 800 17 750 56 250 Investeringar 58 460 Fordon och Inventarier Summa Plan 2017 58 460 Analys Reinvesteringar i ledningsnät och pumpstationer omfattar ca 13 mnkr. Renovering av delar av Hammargårds reningsverk kommer att genomföras. Vattenledningar Fjärås - Klev och ombyggnation av pumpstation i Hanhals är två större projekt som genomförs under året. Några projekt från 2015 bedöms inte bli slutförda varvid investeringsbudgeten troligen kommer öka något genom ombudgeteringar. Detta gäller bland annat vattenledningar till Gällinge och reservvattenledning till Mölndal. 13.2.4 Renhållning Investeringar Investeringar Bokslut 2014 Plan 201820 Budget 2015 Budget 2016 0 2 600 300 525 150 150 150 450 0 1 000 1 000 3 000 74 1 521 23 396 0 Klovsten omlastningsstation 1 000 500 500 1 500 Klovsten container 546 0 0 0 0 500 500 1 500 1 770 6 271 25 846 6 975 Investeringar 1 038 Återvinningscentral Glascontainer Kärl Kretsloppspark Övrigt Summa Plan 2017 1 038 Analys Renhållningsverksamheten kräver under de närmaste åren en ökad investeringstakt för att kunna nå en acceptabel nivå. Merparten av detta kommer att ske på våra tre återvinningscentraler på Barnamossen, Åsa och Klovsten. Denna ökade investering är för att förbättra arbetsmiljön på våra tre ÅVC anläggningar. Nämndbudget 2016 38 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 14INTERN KONTROLL 14.1 INTERN KONTROLL Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Översvämningar Upplevelsen av en klimatförändring har blivit påtaglig med mycket blåst och regn som ställer ökade krav på infrastruktur och beredskap. Kännbar/Sannolik = 3 Hitta översvämningskänsliga områden, prioritera och åtgärda. VA-plan, övervakning av nivåer i ån, undersökning av ledningsnät Verksamhetschef Bemanning För att kunna möta de utmaningar som väntar behövs ett proaktivt arbetssätt med fokus på långsiktiga lösningar. Det är stor konkurrens på arbetsmarknaden kring viss kompetens som Teknik är beroende av, såsom ingenjörer. Detta medför att Teknik måste arbeta strategiskt med att vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta aktivt med att hitta rätt kompetens. Ett ökat hållbarhetsfokus medför behov av utbildning av befintlig personal inom miljöfrågor och eventuell nyrekrytering. Kungsbacka kommun växer och organisationen förändras. Tydlighet i uppdraget och rätt bemanning för uppgiften är kritisk. Kännbar/Sannolik = 3 Praktikanter, deltagande på arbetsmarknadsmässor, annonsering, studiebesök Insatser utvärderas Förvaltningschef Nämndbudget 2016 39 Nämnden för Teknik Förtroende Teknik vill och ska bedriva verksamheter med hög kvalitet och trygghet för kunder och miljön. Risker är exempelvis nya entreprenörer, ny organisation för kundtjänst, växande kommun med fler medborgare, ökade krav på kvalitet och tillgänglighet samt bevakning av media. Allvarlig/Möjlig = 3 Kungsbacka kommun Löpande uppföljning med entreprenörer och kundcenter. Ökad bemanning och utökad intern kompetens, exempelvis juridik, miljö, projektledning och arbetsmiljö. Kommunikationsplan. Internt arbete med BITT. Teknik följer årligen upp "Nöjd Medborgar Index". Bevakning av media. Förvaltningschef Att Tekniks verksamheter fungerar är viktigt för miljön och människors trygghet. Teknik hanterar risker genom att arbeta med rutiner, riskbedömningar och genom att granskas av tredje part. Teknik, eller anlitade entreprenörer, har beredskap för att kunna hantera akuta situationer. Miljö- och hälsoskydd har tillsyn på reningsverk, vattenverk, deponier, återvinningscentraler, omlastningsstationen och upplaget och på dessa anläggningar krävs egenkontrollprogram och skriftliga rutiner. Laboratoriet är ackrediterat (ISO/IEC 17025:2005) och Hammargårds reningsverk är certifierat (Revaq), vilket innebär att kvalitetsmanualer är upprättade och att verksamheterna granskas årligen av besiktningsorgan. Egenkontroll av lekplatser utförs varje månad och vartannat år besiktigas lekplatserna av en extern firma. Även elanläggningar, köldmedier och utrustningar såsom lyftanläggningar, tryckkärl, fordon och fallskydd besiktigas. Teknik har också regelbundna uppföljningsmöten med entreprenörer. Nämndbudget 2016 40 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Intern kontroll ekonomiområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/kons ekvens Granskning av leverantörsfakturor i e-handel Merparten av handel för kommunens verksamheter sker i dag i e-handel. Eftersom beställningar görs av ett stort antal användare finns en risk för att lagar och regler inte efterföljs. Orsaken kan bero på okunskap eller medvetet eller omedvetet slarv Granskning av rutiner i e-handel sker avseende RekvisitionerDelegeringar - En person hantera hela kedjan Strukturerade stickprovskontroller av ehandelstransaktion er. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltningar Förvaltningschef Granskning av inköp - följsamhet mot kommunens ramavtal Ramavtal medför lägre kostnader för kommunens inköp av varor och tjänster. Handel utanför ramavtal medför avtalsbrott vilket leder till högre totalkostnader. En decentraliserad verksamhet med många beställarekan öka risken för avtalsbrott Genom fortlöpande ekonomiutbildning ar till beställare och budgetansvariga ökar kunskapen om gällande lagar och regler. Granskning sker årligen angående ramavtalsotrohet. Strukturerade stickprovskontroller av ehandelstransaktion er. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtligaförvaltning ar. Förvaltningschef Nämndbudget 2016 Åtgärd 41 Uppföljning Ansvarig tjänsteman Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 15POLICYS, PLANER OCH PROGRAM 15.1 STYRDOKUMENT BESLUTADE AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Styrdokument Beslutande paragraf/År Allmän stadga för nämnder och styrelser KF § 90/99 Allmänna lokala ordningsföreskrifter KF § 31/05 Policy för arbetsmiljö KF § 32/05 Policy för arbetsmiljö - bilaga med anvisningar i frågor om hälsorisker i samband med elektromagnetisk strålning KF § 129/08 Attestreglemente KF § 30/15 Energipolitiskt program KF § 36/99 Fördjupad översiktsplan för Anneberg/Älvsåker KF § 7/95 Fördjupad översiktsplan för Särö KF § 171/99 Fördjupad översiktsplan för Tjolöholm KF § 171/08 Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad KF § 113/09 Policy för IT-säkerhet KF § 161/99 Policy för kvalitet KF § 101/13 Policy för lön KF § 256/10 Miljömål 2008-2015 KF § 21/08 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning KF § 254/10 Policy för Barnkonventionen 2014-2018 KF § 154/14 Policy för en drogfri arbetsplats KF § 191/08 Policy för jämställdhet KF § 88/08 Policy för konkurrensprövning KF § 8/11 Policy för ledarskap och medarbetarskap KF § 77/05 Policy för rekrytering KF § 39/08 Arkivreglemente KF § 122/08 Regler för minnesgåvor till medarbetare och förtroendevalda KF § 169/05 Vision för Kungsbacka KF § 141/05 Översiktsplan för Kungsbacka kommun KF § 35/06 Policy för kommunikation KF § 11/12 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 KF § 60/14 Fördjupad översiktsplan för Åsa KF § 156/13 Policy för fordon KF § 122/13, uppdaterad KF § 114/14 Regler för arbete mot klotter och skadegörelse KF § 58/13 Nämndbudget 2016 42 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Styrdokument Beslutande paragraf/År Ordningsregler för torghandel KF § 94/97 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön KF § 157/02 Policy och riktlinjer för dagvatten KF § 88/12 Kulturpolitiskt program för Kungsbacka kommun KF § 167/12 Reglemente nämnden för Teknik KF § 181/10 Allmänna bestämmelser för användande av Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning KF § 44/09 Regler för bidrag till enskild väghållning KF § 17/94 Regler för vägbelysning KF § 61/90 Renhållningsordning med avfallsplan KF § 16/10 Taxa för allmän VA-anläggning KF § 107/10 Taxa för begagnande av offentlig plats KF § 95/97 Renhållningstaxa KF § 214/14 Taxa för färdtjänst KF § 164/08 Taxor och avgifter Kungsbacka bredband KF § 191/11 Tillämpningsregler för färdtjänst KF § 130/11 VA-saneringsprogram KF § 105/08 VA-verksamhetsområde (Förslag till Kommunfullm.) KF § 142/11 Gång- och cykelplan 2013-2016 KF § Policy för upphandling KF § 164/09 Policy för upphandling- tillämpningsanvisningar KF § 164/09 Regler för boendeparkering KF § 207/14 Policy för lokaler KF § 233/14 Regler för skolskjutsar KF § 32/15 Policy för konkurrensprövning - tillämpningsanvisningar KF § 8/11 Policy för rehabilitering KF § 110/09 Policy för Barnkonventionen 2014-2018-Handlingsplan KF § 154/14 Nämndbudget 2016 43 /12 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 15.2 STYRDOKUMENT BESLUTADE AV NÄMNDEN FÖR TEKNIK Styrdokument Beslutande paragraf/År Attestlista Teknik TEN § 57/11 Delegationsordning för Tekniska nämnden TEN § 57/11 Regler för fettavskiljare vid livsmedelsverksamheten i Kungsbacka TEN § 91/06 Riktlinjer för fordon (riktlinjer för miljö och trafiksäkerhet) Utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet - Råd och regler för anslutning till Kungsbackas reningsverk Vattenförsörjningsplan TEN Kvalitetsmanual för slamhantering TE 2004 Tillgänglighetsplan Kungsbacka Centrum Nämndbudget 2016 TEN § 6/05 TE § 65/06 44 Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun 16AVGIFTER OCH TAXOR Tabell taxor och avgifter Taxa, Avgift Giltig fr o m Beslutad av, datum Anmärkning RENHÅLLNING Renhållningstaxan KF § 212/2014 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT Avgifter kapacitetspriser KF § 137/2013 VA Förbrukningsavgifter KF § 9/2015 Övriga taxor och avgifter KF § 9/2015 Oförändrad Avgifter allmänplatsmark KF § 95/1997 Oförändrad Parkeringsavgifter KF § 162/2004 Oförändrad Felparkeringsavgifter KF § 162/2004 Oförändrad Torghandel KF § 95/1997 Oförändrad SKATTEFIANISERAD VERKSAMHET Nämndbudget 2016 45 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-04 Diarienummer TE/2014:58 Svar på motion om husen på Kungsbacka torg Förslag till beslut Nämnden för Teknik besvarar motionen med de två utredningar som gjorts av förvaltningen för Teknik sammanträdesprotokoll Nämnden för Teknik, § 27, 2014-03-20, Utvärdering av Kungsbacka torg, TE/2014:58, inkl tillägg samt sammanträdesprotokoll Nämnden för Teknik, § 65, 2015-08-19, Exteriör bearbetning torghusen. Sammanfattning Ledamoten Roger Larsson (KB) väcker i skrivelse den 11 mars 2013 motion om husen på Kungsbacka torg. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade remittera motionen till Teknik för yttrande. Motionen togs upp i Teknik arbetsutskott 2013-08-13, § 65 Motion om husen på Kungsbacka torg, från Roger Larsson (KB), TE13-00116/21. Ärendet beslutades att utgå i avvaktan på redan påbörjad utredning av Kungsbacka torg. Sammanfattningsvis har följande beslut fattats efter redovisning av de två utredningarna i Nämnden för Teknik: Låta torghusen stå kvar. Parkeringens in- och utfarter förtydligas. Tillsammans med kommunens samordningsgrupp för tillgänglighetsfrågor se över vilka justeringar av torgets möblering och beläggning som bör göras. Förvaltningen ska fullfölja arkitektens idéer, så ledes ska de två byggnaderna byggas om i enlighet med arkitektens gestaltningsprogram. Att uppdra åt förvaltningen att utreda en lekyta med exempelvis form av studsmatta på en del av torget med förslagsvis placering vid körsbärsträden. Det får dock inte störa eller inkräkta på evenemangsytan för scener etc. Skyltskåp på torghusens fasader; placeras på långsidor mot Kyrkogatan. Teknik Charlotta Ljungkull 0300-835031 [email protected] 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Belysning underifrån på torghusens fasader; ljuskällor placeras längsmed fasadernas underkanter. Plantering ersätter grusytor; perenner, fleråriga blommor och lökväxter, planteras under träden i anslutning till husen och i hela trädkransen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-09-04 Sammanträdesprotokoll Teknik arbetsutskott 2013-08-13, § 65 Motion om husen på Kungsbacka torg, från Roger Larsson (KB), TE13-00116/21 Sammanträdesprotokoll Nämnden för Teknik, 2014-03-20, § 27, Utvärdering av Kungsbacka torg, TE/2014:58, inkl tillägg Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget (numera Kungsbacka torg) dat 2013-12-19 Sammanträdesprotokoll Nämnden för Teknik, 2015-08-19, NTE § 65, Exteriör bearbetning torghusen Presentation; 150819 Exteriör bearbetning Torghusen Kostnadsbedömning; 150819 Exteriör bearbetning Torghusen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Stab Teknik, Beskrivning av ärendet Ledamoten Roger Larsson (KB) väcker i skrivelse den 11 mars 2013 motion om husen på Kungsbacka torg och anför bland annat följande. Det finns ett stort och växande missnöje med ombyggnaden av torget, särskilt kring de två husens utseende och serveringskioskens placering. Det finns ytterligare frågor kring torgets utformning såsom svårigheter för funktionshindrade att ta sig fram, fasta kyrkbänkar som ger minskad flexibilitet, vansinnig parkeringslösning etcetera. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade remittera motionen till Teknik för yttrande. Förvaltningen för Teknik fick i oktober 2012 i uppdrag av nämnden att utreda förutsättningar, redovisa alternativa placeringar och användningsområden med kostnadsuppskattningar samt konsekvenser i övrigt för flyttning av torgkiosken på Kungsbacka torg. Motionen från Roger Larsson (KB) och uppdraget från Nämnden för Teknik har stora likheter varför förvaltningen för Teknik hade för avsikt att låta utredningen som blir svar på nämndens uppdrag även blir svar på motionen enligt beslut i Teknik arbetsutskott 2013-08-13, § 65 Motion om husen på Kungsbacka torg, från Roger Larsson (KB), TE13-00116/21. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Utvärdering av Kungsbacka torg redovisas för nämnden för Teknik i december 2013 utan förslag till beslut. Nämnden remitterade ärendet till de olika partigrupperna för insamling av synpunkter. Utvärdering av Kungsbacka torg, svar på remissen återrapporterades i mars 2014. Bland annat fattades beslut att byggnaderna ska stå kvar. Redovisning av exteriör bearbetning av torghusen redovisades i nämnden för Teknik i augusti 2015. Beslut fattades ang kompletterande åtgärder på torgbyggnaderna för att i möjligaste mån återskapa de ursprungliga arkitektoniska ambitionerna för byggnaderna. Sammanfattningsvis har följande beslut fattats efter redovisning av de två utredningarna: Låta torghusen stå kvar. Parkeringens in‐ och utfarter förtydligas. Tillsammans med kommunens samordningsgrupp för tillgänglighetsfrågor se över vilka justeringar av torgets möblering och beläggning som bör göras. Förvaltningen ska fullfölja arkitektens idéer, så ledes ska de två byggnaderna byggas om i enlighet med arkitektens gestaltningsprogram. Att uppdra åt förvaltningen att utreda en lekyta med exempelvis form av studsmatta på en del av torget med förslagsvis placering vid körsbärsträden. Det får dock inte störa eller inkräkta på evenemangsytan för scener etc. Skyltskåp på torghusens fasader; placeras på långsidor mot Kyrkogatan. Belysning underifrån på torghusens fasader; ljuskällor placeras längsmed fasadernas underkanter. Plantering ersätter grusytor; perenner, fleråriga blommor och lökväxter, planteras under träden i anslutning till husen och i hela trädkransen. Charlotta Ljungkull Gatuprojektör #s.- %h Hdngrbäctahrna Motion till Kommunfullmäktige i Kungsbacka Kungsbacka 2013-03-1L Betr. Husen på Kungsbacka torg Är Kungsbacka torg bra eller dåligt? Alltsedan ombyggnaden av Kungsbaka torg har missnöjet varit stort och vuxit med tiden. Aldrig har en enskild fråga upprört och engagerat så många människor. Sannolikt den största och hetaste frågan sedan branden LB4G.l augusti 2012 skrev jag en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Per Ödman, i egenskap av beställare, men av någon anledning så hamnade den hos ordföranden för Teknik Harald Pleijel som utförare av ombyggnaden. Jag skrev bland annat I lokalpressen har der varit en miingd av artiklar och insiindare om torgets utformning torget alltsedan ombyggnaden påbörjades. Miingden och tonarten på dessa har höjts rydan måste utformas blev fiirdigt. Dotta visar tyatigt på hur mycket vi älskar vårt torg och att det alla. För att fiir medelpunkt och vårdas på ett sätt som g«iidet till en naturlig och sjiilvklar ftirsöka minska den allmiinna debatten och missnöjet så blir min fråga till dig av Har Ni tagit till Er allmiinhetens missnöje och kommer det att leda till en översyn Kungsbackä torg. Kanske med rubriken "Blev det som vi hade tånkt" - politiker Det har nu gått ett halvår och jag vet fortfarande inte om ansvariga på har uppmärksammat frågan. Visserligen informerade Harald Pleijel kommunfullmäktige i december att kommunen till sin invånarpanel, ca 300 personer, ställt frågan " vad tycker du om Kungsbacka torg", men det är inget panelen svar på min fråga . Att Harald sedan lyckats tolka resultat som att minsann tycker torget är bra är en tolkning som är i linje med honom som läste bibeln vid tillfälle. Skulle detta vara svaret på min fråga så innebär det att man helt nonchalerar det missnöje som redovisats i olika sammanhang. När jag ställde frågan till Kso per ödman "Blev det som vi hade tänkt" så var det mot den bakgrunden att man i programinnehållet för torgets ombyggnad bland annat kunde läsa möjliggörs -Torget skall utformas så att många olika användningsområden användning, men viss bebyggelse kan innebära ett arkitektoniskt Iyft och en dragningskraft. - ytan skall hållas så fri som möjligt från permanent Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget (numera Kungsbacka torg) Kerstin Lönnhag, Landskapsarkitekt LAR/MSA Förvaltningen för Teknik, Kungsbacka kommun 2013-12-09 © Utges av Kungsbacka kommun December 2013 Förord Nämnden för Teknik har gett i uppdrag till förvaltningen för Teknik att göra en utredning angående flyttning av torgkiosken, Kungsbacka torg. Uppdraget omfattar att utreda förutsättningar, redovisa alternativa placeringar och användningsområden med kostnadsuppskattningar samt konsekvenser i övrigt för flyttning av torgkiosken på Kungsbacka torg. Utredningen skall redovisas för nämnden under fjärde kvartalet 2013. För att få en helhetsbild har torgets ombyggnad som helhet utvärderats på en övergripande nivå, medan byggnadernas tillkomst, placering och användning granskats mer i detalj. Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun Innehåll 1. Sammanfattning s.7 2. Bakgrund s.9 3. Programmet s.11 4. Kritiken s.15 5. Användande av torget s.18 6. Processen – Hur gick det till? s.19 7. Utvecklingen – Hur går vi vidare? s.22 8. Lärdomar s.27 9. Källor s.28 5 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 1 Kungsbacka kommun Sammanfattning Nämnden för Teknik har gett i uppdrag till förvaltningen för Teknik att utvärdera upprustningen av Kungsbacka torg. Utvärderingen visar att de direktiv som gavs inför upprustningen till stor del har uppfyllts. Bland annat är torget utformat för många olika användningsområden, beläggningen sträcker sig från fasad till fasad, Norra Torggatan är avstängd för biltrafik, Södra Torggatan är dubbelriktad och parkering finns på södra delen. Livets träd står kvar och har i samråd med konstnären anpassats till den nya omgivningen. Att det upprustade torget var nominerat till det så kallade Sienapriset för god utemiljö, dock utan att vinna, är ett gott betyg för utformningen av platsen. Även om den invånardialog som genomfördes hösten 2012 visar att en majoritet av de tillfrågade är nöjda med det nya torget, så visar den också att nästan en tredjedel av de tillfrågade inte är nöjda. Självklart kommer förändringar av en stads centrala plats alltid att mötas av många åsikter, för och emot. I detta fall har kritiken varit stor, och det som skapat mest debatt är resultatet av direktivet att det skulle finnas offentliga toaletter samt en permanent byggnad för försäljning. Debatten om dessa två byggnader har handlat både om utseende och om placering, främst av serveringsbyggnaden. Utvärderingen visar att när det gäller utseendet så har arkitektens intentioner gällande byggnaderna inte uppfyllts fullt ut. Detta har berott både på kostnads- och materialskäl samt på en anpassning till den upphandlade verksamheten i kiosken. Att åtgärda utseendet är möjligt men kostsamt och kräver att nuvarande verksamhet stänger igen under den tid som arbetet pågår. Placeringsmässigt har kritiken främst handlat om läget framför en befintlig uteservering. Utvärderingen listar för- och nackdelar samt ungefärliga kostnader för olika alternativ för torgkiosken: att låta den bli kvar, att flytta den eller att riva den. 7 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun En lärdom kring torgbyggnaderna är att förvaltningen, om man i framtiden ska bygga byggnader, behöver vara tydligare i sin beställarroll och sin kommunikation med invånarna. Ett förslag är att nästa gång man har ett lika centralt projekt som berör många invånare och näringsidkare, ta fram en modell eller tredimensionell animering som på ett tydligare sätt visar för allmänheten hur det färdiga resultatet kommer att se ut. 8 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 2 Kungsbacka kommun Bakgrund Stortorgets upprustning har varit uppe på agendan vid ett flertal tillfällen. Under 90talet drev Teknik ett upprustningsprojekt där man efter parallella uppdrag arbetade vidare med ett förslag från Räntfors arkitektur och landskap. Av olika orsaker lades projektet då ner. Under 2006 fick frågan liv igen och den 21 november 2006 fick förvaltningen för Teknik i uppdrag av nämnden för Teknik att utreda Stortorgets framtida utformning och funktion. Förvaltningen tog då fram ett program för upprustning av Stortorget i samarbete med förvaltningen för Plan & Bygg. Övriga förvaltningar samt Innerstadsbolaget deltog i framtagande som referensgrupp. Den 22 maj 2008 godkände nämnden för Teknik programmet som sedan skickades vidare till kommunstyrelsen. Den 18 november 2008 godkände kommunstyrelsen programmet som ett inriktningsbeslut. I maj 2009 gjordes justeringar i Tekniks budget på grund av rådande konjunkturläge och pengar för upprustning av Stortorget flyttades från 2010 fram till 2011. Våren 2010 hölls samråd med samtliga fastighetsägare runt torget om att fästa belysningsarmaturer på fasaderna samt om tillgänglighet till offentliga lokaler i fastigheterna. I september 2010 påbörjades projekteringen av torget, där man gick in i detalj hur saker skulle utformas och byggas. Projekteringen utfördes av Ramböll utifrån förslagshandling från White arkitekter. Under arbetets gång förändrades en del förutsättningar, bl.a. flyttade en stor del av torghandeln (fisk- och ostvagnarna) från Stortorget permanent, varför behovet av fasta byggnader för handel inte längre är aktuellt. Byggnaderna som efter det fanns kvar i ritningarna var de för toaletter samt en säsongsbyggnad för restaurang/café-försäljning. En säsongsbyggnad visade sig senare inte vara praktiskt lösbart, istället valdes en permanent lösning. I mars 2011 var projekteringen av själva torget klart och i juni lämnades bygglovet för 9 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun torgbyggnaderna in. Under våren 2011 hade informationsmöten med handlare och fastighetsägare hållits och arkeologiska undersökningar och ledningsarbeten påbörjats. Själva torgombyggnaden drog igång först i september 2011. I byggprocessen rådde tidspress för att hinna klart till invigningen som var utsatt till maj 2012. Invigningsceremonin utfördes 6/6 2012. Byggnaderna var dock klara med alla ytskikt och inredning först under hösten och kiosken öppnade under november månad. METOD Information till denna utredning har inhämtats genom samtal med så många som möjligt av dem som varit involverade i projektet. Både kommunens anställda, inkopplade konsulter och berörda krögare har fått komma till tals. Även det under året nyinrättade torgrådet (där innerstadsbolaget, kyrkan samt förvaltningarna för teknik, kultur & turism och fritid & folkhälsa är representerade) Detta för att få så många synvinklar som möjligt på ärendet. Även inkomna synpunkter via hemsidan, invånardialogen och kommunens facebooksida har gåtts igenom och mötesanteckningar, skisser och ritningar från olika skeden har studerats. Källor redovisas i slutet av dokumentet. 10 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 3 Kungsbacka kommun Programmet Sammanfattning av de programdirektiv som ombyggnaden av torget tog avstamp i: Torget ska utformas så att många olika användningsområden möjliggörs. Ytan ska hållas så fri som möjligt från permanent användning men en viss bebyggelse kan innebära ett arkitektoniskt lyft och en dragningskraft. Beläggningen ska sträcka sig som ett golv i samma nivå hela vägen från fasad till fasad. Biltrafiken runt och på torget ska ske på fotgängarnas villkor. I torgets norra del stängs Norra Torggatan helt av för biltrafik. Södra Torggatan blir dubbelriktad mellan Storgatan och Kyrkogatan. Parkering på torget ska tills vidare möjliggöras, främst på den södra delen. Målet är att ta bort parkeringen på torget på sikt. Det ska utredas om skulpturen ”Livets Träd” kan ges en mer framträdande och attraktiv placering utanför Stortorget. På torget ska finnas offentliga toaletter. Det ska även finnas sophantering och toalett avsedd för torghandeln. Det ska utredas om detta kan samordnas i 1-2 permanenta byggnader, där det även skulle kunna finnas plats för försäljning. Torghandelns utseende, placering och samordningsansvar ska utredas. Hur väl uppfyller det ombyggda torget dessa direktiv? Torget ska utformas så att många olika användningsområden möjliggörs. Torget används för stora och små musikevenemang, torgmarknad, utomhusgudstjänst, veteranbilsträffar mm. Till vardags finns här uteserveringar i bästa solläge men även möjlighet att sitta och njuta av solen och folklivet utan att betala. 11 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun Ytan ska hållas så fri som möjligt från permanent användning men en viss bebyggelse kan innebära ett arkitektoniskt lyft och en dragningskraft. Stora fria ytor finns. Maximalt besökarantal är beräknat till 4000 personer. Vilket har uppmätts ett antal gånger sedan invigningen. Om den tillkommande bebyggelsen innebär ett arkitektoniskt lyft eller motsatsen har varit föremål för livlig debatt. Men att torget var nominerat till Sienapriset - Sveriges arkitekters pris för god utemiljö, är ändå ett gott betyg för torgets arkitektoniska utformning. Serveringen som finns i byggnaden på torget har onekligen en dragningskraft och är ett mycket positivt inslag på torget. Beläggningen ska sträcka sig som ett golv i samma nivå hela vägen från fasad till fasad. Den nya beläggningen är sammanhängande för hela torget och de omgivande gatorna. Något som dock diskuterats är kvaliteten på beläggningen och hur bra den fungerar ur tillgänglighetssynpunkt. Tillgänglighet nämns inte i målen för ombyggnaden av torget, men ska alltid beaktas vid om- och nybyggnation av offentliga platser. Då trottoarkanter och trappor har byggts bort runt torget måste projektet ändå ses som lyckat ut tillgänglighetssynpunkt. Ytan av smågatsten är godtagbar men inte optimal tillgänglighetsmässigt, men ett helt asfalterat torg, vilket skulle vara det allra bästa för tillgängligheten, var aldrig ett alternativ. Biltrafiken runt och på torget ska ske på fotgängarnas villkor. De gator runt torget som är öppna för biltrafik är klassade som så kallade gångfartsområden, dvs att biltrafik tillåts på de gåendes villkor. I verkligheten är det snarare gående på bilarnas villkor. Går du mitt i gatan så förväntas du flytta på dig om det kommer en bil. Det är för lite folk och för mycket utrymme vid sidan om ”körbanan” för att det ska kännas rimligt att bilarna ska behöva köra i gångfart. 12 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun I torgets norra del stängs Norra Torggatan helt av för biltrafik. Avstängning av Norra Torggatan har utförts, dock behöver blomsterurnor blockera vägen för att hindra bilarna. Den bit av gatan som är avstängd har samma beläggning som de andra runt om torget där biltrafik tillåts. Uteserveringen som tar upp stor del av ytan fungerar bra. Södra Torggatan blir dubbelriktad mellan Storgatan och Kyrkogatan. Dubbelriktningen är genomförd utan några större problem, förutom att den stenpollare som står i hörnet vid Hemköp blivit nedkörd av lastbilar ett antal gånger. Efter en mindre justering av läge hoppas detta problem vara löst. Parkering på torget ska tills vidare möjliggöras, främst på den södra delen. Målet är att ta bort parkeringen på torget på sikt. Parkeringen på torget har fungerat dåligt. De ej kontrastmarkerade rutorna och de många träden har gjort att folk inte vetat var det är parkeringsrutor eller ej. Parkering i in och utfart har förekommit och även inne på torgytan där ingen parkering alls ska förekomma. Folk har fortsatt att använda den ytan som brukade vara infarten till parkeringen, trots att det här nu är en trädgrop. Trädskydden har inte fyllt sin funktion som skydd mot påkörningar utan har vid påkörning gått sönder och dessutom skadat trädstammarna. Det ska utredas om skulpturen ”Livets Träd” kan ges en mer framträdande och attraktiv placering utanför Stortorget. Konstverket finns kvar på torget på sin ursprungliga plats. Det har i samråd med konstnären anpassats till sin ombyggda omgivning. Vissa delar har tagits bort, även detta i samråd med konstnären. På torget ska finnas offentliga toaletter. Det ska även finnas sophantering och toalett avsedd för torghandeln. Det ska utredas om detta kan samordnas i 1-2 permanenta byggnader, där det även skulle kunna finnas plats för försäljning. En permanent byggnad med offentliga toaletter finns. Visst missbruk av toaletterna har förekommit. 13 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun En permanent byggnad med servering av mat och dryck finns. Sophantering för torghandeln var för utrymmeskrävande för att få plats i en mindre byggnad på torget. Separat container för torghandelns sopor ställs upp vid månadsmarknaden. Torghandelns utseende, placering och samordningsansvar ska utredas. Utredning om detta har gjorts. Ny tjänst som samordnare för torghandel har inrättats och tillträds i januari. 14 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 4 Kungsbacka kommun Kritiken Det har varit många artiklar och insändare i lokaltidningarna. Den största kritiken kring det ombyggda torget har rört sig kring byggnaderna, parkeringen, ojämn markbeläggning, livets träd, samt behov av mer grönska. Artiklar Ett 70-tal artiklar i Kungsbacka-Posten/Kungsbacka-Nytt, Norra Halland och GP sedan ombyggnaden startade. 2011 handlade det om tidplanen, arkelogiska utgrävningar och hur ombyggnaden störde handeln. I maj 2012 kommer frågan om torgkiosken upp när sex krögare i innerstaden i ett brev till kommunstyrelsen kräver att de ska rivas. Från juni tillkommer artiklar om ojämn beläggning, missnöjda knallar, budget och kostnad, öde torg, krångliga parkeringar, gångfartsområde, Sienapriset. Av alla artiklar handlar ungefär hälften (32) på något sätt om kioskfrågan. 15 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun Insändare Ett 90-tal insändare/krönikor, fördelade på ungefär 75 procent negativa och 25 procent positiva (en del av de positiva har vi själva stått för när vi svarat på insändare). Här handlar det nästan uteslutande om kiosken, med lite inslag av tillgänglighet och parkering. Invånardialogen För att få en vidare uppfattning om vad kommuninvånarna verkligen tyckte, utöver de åsikter som framkommit i insändare och artiklar, utfördes hösten 2012 en invånardialog via den webbpanel med frivilliga respondenter som finns sedan våren 2012. Det som framkom ur invånardialogen var att många (57%) faktiskt var nöjda eller mycket nöjda med torget. Dock var 31%, nästan en tredjedel, missnöjda. Det de tillfrågade hade som förslag till förbättringar av torget var bland annat: mer evenemang, mer grönska, tydligare parkering, vägvisning och diverse förändringar av torgbyggnaderna. Det framkom även synpunkter om att ta bort, minska höjden eller flytta husen till en annan plats på torget. Återkoppling till deltagarna i denna invånardialog kommer att ske under våren 2014. 16 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun Sommaren 2013 Även om de kritiska insändarna om kiosken fortsätter, så har det under 2013 förekommit ett antal positiva insändare/krönikor, och det har i kontrast mot skriverierna om det öde torget 2012 rapporterats om olika arrangemang på torget under sommaren. 17 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 5 Kungsbacka kommun Användande av torget Före och efter ombyggnaden (se även bilaga B - Foton över torget före och efter ombyggnad) Innan torget byggdes om användes det främst som parkeringsplats, men den månatliga marknaden och enstaka evenemang ägde rum här. Efter ombyggnaden har användningsområdet för torget vidgats och antalet evenemang ökat. Det handlar främst om fler mindre evenemang så som Sommarkväll i Innerstaden och utomhusgudstjänst. De evenemang som även innan ombyggnaden ägde rum på torget har nu kunnat utvecklas och har växt både i utbud och i besökarantal. Under 2013 har det varit upp emot ett hundratal evenemang på torget och redan innan det nya året har börjat finns ett 80-tal små och stora aktiviteter är inplanerade på torget. Antal evenemang på torget innan ombyggnaden har uppskattats till ett tjugotal, inklusive månadsmarknaderna. Den självklara evenemangsplatsen Torget är i sin nya form på god väg att bli den självklara platsen för offentliga evenemang i Kungsbacka. Det har blivit lättare, finare och roligare att arrangera evenemang på torget. Dock finns det de som tycker att torget är så fint att de inte tror att de inte får vara där, eller att det är svårt att få tillåtelse att använda det. För att förändra denna inställning har innerstadsbolaget gått ut med en uppmuntran till fler att använda torget, i en pressrelease i början av december. Alla som vill arrangera något som är öppet för allmänheten erbjuds via innerstadsbolaget och torgrådet hjälp med kontakter, professionella arrangemangstips, finansieringstips och mycket annat. Torget till vardags Torget så som det såg ut innan ombyggnaden, var inte en plats man vistades på. Här fanns visserligen några bänkar att slå sig ned på och en liten glasskiosk, men utsikten över en stor parkeringsplats var inte speciellt inbjudande. Efter ombyggnationen finns nu massor av sittplatser, både med och utan ryggstöd, i sol och i skugga. Dessutom finns det i dagsläget två stycken uteserveringar på torgytan, samt ytterligare tre stycken längs de omgivande gatorna. 18 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 6 Kungsbacka kommun Processen – Hur gick det till? En fråga som berör Centralt beläget i Kungsbacka innerstad, och med en historia som stadens genom tiderna främsta mötes- och marknadsplats, betecknas torget ofta som stadens hjärta. All förändring av en stads centrala torg berör invånarna. Åtgärder och förändringar kommer alltid mötas av många åsikter, för och emot. När det gäller upprustningen av Kungsbacka torg har debatten mest handlat om de två byggnaderna, både om deras utseende och även om placeringen, främst av serveringsbyggnaden. Kulturmiljö Kungsbacka torg är en historisk plats och torget och dess omgivande bebyggelse är av Länsstyrelsen klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Torgets nya form har tagits fram med stor hänsyn till platsens historia och den kulturmiljö som torget och byggnaderna runt om är en del av. Till exempel valdes smågatsten som markbeläggning eftersom det är ett klassiskt, stadsmässigt och långsiktigt hållbart material. Ost- och fiskvagnar, saluhall och kiosk I början fanns tankar om att flytta in de befintliga ost- och fiskvagnarnas verksamhet i nya byggnader på torget. I debatten förekom även flera olika förslag om någon slags saluhall på torget. Ost- och fiskhandlarna visade sig dock vara tveksamma till att flytta in i någon byggnad och därmed behöva betala hyra. Som ett komplement till ost- och fiskbyggnaden tänktes en tillfällig kioskbyggnad för sommarbruk, men den visade sig bli orimligt dyr och komplicerad att konstruera. Detta gjorde att man istället fastnade för en lösning med en permanent kiosk samt en byggnad för toaletter. 19 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun Placering När arkitekten som ritade husen kopplades in var de båda byggnadernas placering redan klar. De skulle placeras i den möbleringszon som finns som en ram runt torget. Själva torgytan skulle hållas så fri som möjligt från permanent användning. Den mer exakta placeringen inom denna möbleringszon gjordes utifrån en analys av rörelsemönster över torget, utblickar när man närmar sig torget och förhållande till de byggnader som ligger runt torget. T ex ville man inte placera någon byggnad framför kyrkan eller framför den byggnad som nu inrymmer turistbyrån. Utseende Tanken var att byggnaderna både skulle bli en utsmycknad och skapa liv och rörelse på torget (läs mer om tankarna kring byggnaderna i bilaga A – Gestaltningsbeskrivning, Ulla Antonsson). Utifrån detta togs kioskens utseende fram av upphandlad arkitekt, i samråd med projektledaren för upprustningen och representant för Plan & Bygg. Under framtagandet av bygglovshandlingar byttes projektledare (på grund av föräldraledighet). I slutet av sommaren 2011 godkändes bygglovet av byggnadsnämnden. Grannarna behövde enligt lagen inte höras eftersom bygglovet stämde överens med gällande detaljplan (som reglerar vad, var, hur stort och högt man får bygga). Byggnationen av kioskerna upphandlades sedan utifrån bygglovshandlingarna. Helt färdiga ritningar på alla detaljer togs aldrig fram, vilket gjorde att detaljer som inte var lösta i ritningar ställde till problem när de behövde lösas på plats. Även detaljer som var uppritade utfördes, av olika orsaker, annorlunda. Till exempel skulle delar av kioskens ytskikt enligt arkitektritningen vara perforerat och belyst inifrån. Detta ändrades i byggskedet både av kostnadsskäl och på grund av osäkerhet om garantin för det föreslagna materialets hållfasthet. Att byggnaderna uppfattas högre i verkligheten än de ser ut att vara på ritningarna kan ha två förklaringar: Dels så skulle dörrarna ha varit 20 cm högre (och gångjärnen skulle vara infällda i väggen) och dels så är träden i bygglovsritningen ritade 9 meter höga, medan de som står där idag snarare är hälften så höga, även om de kommer att bli högre på sikt. 20 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun Från kaffe till korv Den verksamhet man tänkte sig i kioskbyggnaden när den ritades var av karaktären café eller kaffebar. När verksamheten sedan hade upphandlats och det vinnande förslaget innehöll tillagning av mat och inte bara uppvärmning krävdes mer ventilation, vilket gav ett större ventilationsaggregat som går ut genom taket. Även det fönster som var tänkt ut mot Kyrkogatan försvann då det inte fungerade ihop med de stekbord som verksamheten krävde. Det är alltså en mängd faktorer som bidragit till att byggnaderna ser ut som de gör och ligger där de ligger, och även med de bästa intentionerna så blir det inte alltid som man tänkt sig. 21 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 7 Kungsbacka kommun Utvecklingen – Hur går vi vidare? En stad är i ständig utveckling och dess torg bör hänga med i detta. Vårt nya torg är byggt för att vara flexibelt och fungera över tid. Dess yta kan användas till olika saker som passar stadens skeden just för tillfället. Det ska fungera lika bra oavsett om det används för marknadsförsäljning, större evenemang eller vardagens möten. Vissa delar av torget behöver dock justeras för att fungera riktigt bra. Framförallt är det torgbyggnaderna som behöver studeras närmare vad det gäller justeringar. UTVECKLING AV TORGBYGGNADERNA Det som ska utredas angående torgbyggnaderna är alternativ användning och placering av torgkiosken, med kostnadsuppskattningar samt konsekvenser i övrigt för flyttning. Önskan om att flytta kiosken grundar sig i att många tycker att den hamnat framför och skymmer verksamheterna i Facklan-huset. Alternativ användning Alternativ användning skulle innebära kostsamma och omfattande åtgärder då den idag är fullt utrustad och specialanpassad för att fungera för matförsäljning. Funktionsanpassningen är så omfattande att den har fått påverka byggnadens yttre utseende. Det kritiken rört sig kring är inte innehållet i byggnaden utan placeringen så att ändra användning skulle vara aktuellt endast vid en flytt. Dock hade det varit positivt om byggnaden vid eventuella åtgärder anpassades för mer flexibel användning då verksamheten i den upphandlas på två år i taget och kan variera i behov. Alternativ placering Det är framförallt torgkiosken som det har framförts önskemål om flytt av. Den enda andra placering som skulle vara aktuellt av denna kiosk är en annan placering på torget. Att flytta kiosken någon annanstans vore inte lämpligt då den hör ihop med 22 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun toalettbyggnaden. Om man önskar få bort kiosken helt från torget får den antingen rivas eller så flyttar man även toalettbyggnaden. Angående flytt av kiosken så har en stor del av byggnadskostnaden varit kostnader för grundläggning och anslutning till vatten och avlopp. Därför skulle en flytt innebära uppemot hälften av kostnaden för nybyggnad (invändig renovering skulle vara nödvändig efter flytt pga sprickor mm). Förändringar i utförandet Då mycket att byggnaderna inte blivit så som det var tänkt från början finns mycket att rätta till om man så önskar. Dock är det mesta av detta kostsamma och tidskrävande åtgärder som dessutom kräver att nuvarande verksamhet stänger igen under den tid som arbetet pågår. Skulle det beslutas att åtgärder ska vidtas så bör det ske efter september 2014 då nuvarande upphandlingsperiod går ut. Delar som enligt arkitekten Ulla Antonsson bör ändras/åtgärdas på torgbyggnaderna för att komma närmare ursprungstanken (se bilaga A – Gestaltningsprinciper Ulla Antonsson): Luftintag/utblås kläs in med skivmaterial lika fasad. Görs så smala som möjligt. Dörrarnas storlek och gångjärn korrigeras till att stämma överens med ritningarna. Komplettera båda byggnaderna med ett antal skyltskåp/montrar/ljusvitriner. Komplettera med belysning mot sockel. För dessa tillägg måste funktionerna utredas och detaljerna projekteras för att visa hur det ska utföras och att det är möjligt att utföra! 23 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun Kostnader Kiosken har kostat ca 1 miljon att bygga. Korrigeringar av tidigare nämnda detaljer för att byggnaden bättre ska motsvara ursprungstanken bör utföras om kioskbyggnaden på något sätt behålls. Uppskattad kostnad för dessa korrigeringar är tre- till fyrahundratusen. En flytt skulle kosta runt en halvmiljon (oerhört komplicerat arbete, och invändig renovering skulle vara nödvändig efter flytten). Rivning och återställning av ytan skulle kosta ca tvåhundrafemtiotusen. ALTERNATIV A – Låta torgkiosken stå kvar Fördelar och möjligheter med att låta kiosken stå kvar: Folk har börjat ta torgbyggnaderna till sig. De gillar korven och har vant sig vid husens utseende. Torget kan tidigare upplevas som helt klart och få börja leva sitt liv. Risker och nackdelar med att låta kiosken stå kvar: Restaurangen i Facklan-huset kan gå dåligt och slå igen och vi får en tom lokal som kan bli svår att fylla. Biografen flyttar till nya lokaler i Kungsmässan och stadskärnan utarmas ytterligare på verksamheter. Även kioskverksamheten kan gå dåligt och slå igen. Möjlig argumentation mot detta alternativ är att man inte lyssnar på folkopinionen. Uppskattad kostnad för detta alternativ är tre- till fyrahundratusen. ALTERNATIV B – Flytta torgkiosken Fördelar och möjligheter med att flytta kiosken: Vi visar att folket har möjlighet att påverka sin stad. En placering som stör andra verksamheter mindre kan kanske uppnås, men till ett högt pris. Restaurangen i Facklan-huset och biografen kan vara kvar och utvecklas i sina befintliga lokaler. Risker och nackdelar med att flytta kiosken: Detta är ett dyrt och framförallt svårt alternativ. Det finns även en risk att något går fel och byggnaden skadas allvarligt under själva flytten. Det finns risk för att missnöje uppstår även med ny placering. Det kan vara svårt att få kioskverksamheten att fungera på en ny plats som kanske inte har ett lika bra solläge Restaurangen i 24 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun Facklan-huset och biografen kanske flyttar eller lägger ner i alla fall. Träden som är placerade som en ram runt torget kommer med tiden att skugga Facklan-husets uteservering ändå. Det kommer att dröja ytterligare tid innan torget kan upplevas som klart. I och med den nya grundläggningen och rivningen av den gamla, kommer torget att åter igen förvandlas till en byggarbetsplats för åtminstone några månader. Möjlig argumentation mot detta alternativ är att man slösar med skattepengar och att man ger efter för en högljudd opinion som kanske inte representerar en majoritet av kommuninvånarna. Det reser också frågan vad man gör om det kommer klagomål även på kioskens nya placering. Uppskattad kostnad för detta alternativ är tre- till fyrahundratusen för anpassningar och ca femhundratusen för flytt av kioskbyggnad och återställning av ytan. Kostnaden för flytten är dock svår att uppskatta då framtida placering ej är beslutad. ALTERNATIV C – Riva torgkiosken Fördelar och möjligheter med att riva kiosken: Vi visar att folket har möjlighet att påverka sin stad. Verksamheterna i Facklan-huset kan vara kvar och utvecklas i sina befintliga lokaler. Risker och nackdelar med att riva kiosken: Det finns risk för att missnöje uppstår även över att kiosken är riven. Vi får ett dött torg och Restaurangen i Facklan-huset och biografen flyttar eller lägger ner i alla fall. Träden som är placerade som en ram runt torget kommer med tiden att skugga Facklan-huset uteservering ändå. Möjlig argumentationen mot detta alternativ är att man slösar med skattepengar och att man ger efter för en högljudd opinion som kanske inte representerar en majoritet av kommuninvånarna. Det kan komma en opinion för att bevara kiosken från dem som uppskattar den men tidigare inte sett någon anledning att delta i debatten. Uppskattad kostnad för detta alternativ är ca tvåhundrafemtiotusen för rivning och återställning av ytan. 25 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun UTVECKLING AV PARKERINGEN Tanken var redan i programmet att parkeringen på sikt skulle tas bort från torget helt. Ytan har därför utformats så att den ska fungera även för annan användning, varför inga parkeringsrutor markerats upp på klassiskt vis. Detta har dock lett till svårigheter att förstå hur man ska parkera. Ytan föreslås få annan användning när del 2 av Ejderns parkering öppnar. Ytan kan istället användas för lek, blomsterarrangemang eller uteserveringar. Mer exakt vad ytan ska användas till bör vara helt klart innan parkeringen stänger. Kostnaden beror mycket på vad man väljer att fylla ytan med, vilket bör utredas vidare. UTVECKLING AV TRÄDGROPARNA Trädgroparna som ramar in torget är i ytan fyllda med grus. Gruset rymmer ut på omgivande stenytor, det fimpas cigaretter i gruset och folk går och kör in på torgytan över trädgroparna, vilket orsakar kompaktering av trädens växtbädd. Grusytorna är svåra och tidskrävande att sköta och därmed dyra att sköta. I den invånardialog som genomförts angående det ombyggda torget framkom en mängd synpunkter och förslag till förbättringarna, däribland ”mer grönska på torget!” Med utgångspunkt i de synpunkterna föreslås att gruset i trädgroparna byts ut mot perennplanteringar vilket ger oss mer grönska på torget och förhoppningsvis kommer ingen på tanken att fimpa bland vackra blommor. Uppskattad kostnad för denna åtgärd uppgår till femtio- till sjuttiotusen. 26 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 8 Kungsbacka kommun Lärdomar Otydlighet kring vem som egentligen var beställare av byggnaderna har försvårat den interna processen på förvaltningen. Vi behöver i framtiden vara tydligare i vår beställarroll. Det kan vara svårt för enda projektledare att kunna allt, varför det kan vara idé att introducera delprojektledare med olika kompetenser. Det behöver vara tydligt var projektledarens ansvar slutar och byggledarens ansvar börjar. Byte av projektledare under ett projekts gång är inte optimalt men sker ibland, ofta så som i detta fall på grund av föräldraledighet. I sådana fall är dokumentation extra viktigt och det finns alltid utrymme för förbättring. Den kommunikationsplan som togs fram inför upprustningen av Stortorget fokuserade mycket på kommunikationen kring framkomligheten under själva byggskedet. Det gällde främst att informera näringsidkare och kunder om att alla butiker skulle vara öppna och tillgängliga samt var man kunde parkera, vilket var de frågor som dominerande i media under denna tid. En översiktsvy med de båda kioskbyggnaderna inritade publicerades på hemsidan redan i september 2011, men det var inte förrän byggnaderna stod på plats våren 2012 som kioskfrågan seglade upp som den dominerande i debatten. En tydligare och tidigare kommunikation kring byggnadernas utseende och placering hade kanske kunnat påverka processen redan i planeringsskedet. Samtidigt påverkas naturligtvis möjligheten till kommunikation av otydligheten i själva beslutsprocessen. En idé skulle kunna vara att nästa gång man har ett lika centralt projekt som berör många invånare och näringsidkare så tar man fram en modell eller tredimensionell animering som på ett tydligare sätt visar även för lekmän hur det kommer att se ut. Det är då också viktigt att göra detta i ett skede när invånarna fortfarande har möjlighet att påverka processen. 27 Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget 9 Kungsbacka kommun Källor Muntliga källor: Anna-Karin Ljungman (fd landskapsarkitekt på Kungsbacka kommun, projektledare 2008-2010) Camilla Graad (trafikingenjör på Kungsbacka kommun, projektledare 2010-2012) Olle Andersson (byggledare Kungsbacka kommun, ansvarig byggledare för torget och byggnaderna) Katarina Hylén (ansvarig för torgmarknaden, Kungsbacka kommun) Karin Hiller (medansvarig för torgmarknaden, Kungsbacka kommun) Lis Hellström (trygghetssamordnare, Kungsbacka kommun, höll i upphandlingen av kioskverksamheten) Adam Folcker (informatör, Kungsbacka kommun, informatör för Teknik i projektet) Eva Örneblad (bygglovsarkitekt, Kungsbacka kommun, höll i bygglovärendet) Michael Herrman (fritidsassisten, Kungsbacka kommun, representant för Fritid och folkhälsa i torgprojektet) Ulla Antonsson, (arkitekt White arkitekter, ansvarig arkitekt för torgbyggnaderna) Sam Keshavarz & Paula Mackenzie (landskapsarkitekter White arkitekter, ansvariga arkitekter för torget) Henrik Olsson (centrumledare Innerstadsbolaget) Petra Chu (nuvarande ägare av Naam) och Thanh Nguyen (ägare av Naam under ombyggnaden av torget) Anställd Biografen Facklan Leo Gullin och Mikael Enander (ägare Tullen och Mustard) Skriftliga källor: Anteckningar, ritningar och övriga handlingar i den interna projektmappen på G: Invånardialogen Nyhetsarkivet på kommunens hemsida Kommunens facebook-sida Mail mellan arkitekten och materialtillverkare Bilagor: Bilaga A – Gestaltningsbeskrivning, Bilaga B – Foton över torget före och efter ombyggnad 28 TJÄNSTESKRIVELSE Utvärdering av ombyggnaden av Kungsbacka torg Förslag till beslut - Att gå vidare med alternativ A för byggnaderna. - Att parkeringens in- och utfarter förtydligas. - Att tillsammans med kommunens samordningsgrupp för tillgänglighetsfrågor se över vilka justeringar av torgets möblering och beläggning som bör göras. 1 (3) Datum 2014-03-14 Sammanfattning Den utvärdering av Kungsbacka torg som togs fram under hösten 2013 har varit på remiss hos partigrupperna under januari och februari 2014. Samtliga partier har inkommit med yttranden. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av vad som framkommit i dessa yttranden: Gällande parkering på torget – Tre partigrupper vill behålla parkeringen på torget men i förändrad form. Två partigrupper vill endast behålla handikapparkeringen. En partigrupp vill ha ett bilfritt torg. Gällande byggnaderna på torget – Fyra av åtta partigrupper förespråkar att byggnaderna står kvar. Tre partigrupper vi flytta kioskbyggnaden och en grupp vill flytta toaletten. Gällande tillgängligheten – De flesta partigrupper är överens om att torgets beläggning och möblering behöver ses över. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Beskrivning av ärendet Nämnden för Teknik gav förvaltningen för Teknik i uppdrag att utvärdera ombyggnationen av Kungsbacka torg. I utvärderingen ingick en utredning angående flyttning av torgkiosken, Kungsbacka torg. Uppdraget omfattade att utreda förutsättningar, redovisa alternativa placeringar och användningsområden med Förvaltningen för Teknik Trafik & Park Kerstin Lönnhag Direkt 0300-83 89 27 [email protected] Kungsbacka kommun Teknik 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 71 00 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) kostnadsuppskattningar samt konsekvenser i övrigt för flyttning av torgkiosken på Kungsbacka torg. Utvärderingen redovisades för nämnden i december 2013. Efter detta skickades utvärderingen på remiss till de olika partigrupperna och svar har nu inkommit från samtliga. Utvärderingen och de yttranden som inkommit kretsar främst kring tre områden: parkeringen, byggnaderna och tillgänglighet. Det är inom de områden det finns förbättringspotential. Parkeringen Många olika tankar kring parkeringen på torget har inkommit i yttrandena över utvärderingen. Då parkeringen redan från början varit planerad att försvinna från torget på sikt är det svårt att motivera några större ingrepp för att förbättra dagens utformning. Dock bör in- och utfart kunna förtydligas med ganska enkla medel. Byggnaderna Förvaltningen anser, bland annat utifrån vad som framkommit i de inkomna yttrandena, att alternativ A bör vara det alternativ som vi går vidare med. Detta alternativ innebär att båda byggnaderna står kvar på sina befintliga platser men deras detaljutformning förfinas och fasaderna mot Kyrkogatan utvecklas. De delar som enligt arkitekten Ulla Antonsson bör ändras/åtgärdas på torgbyggnaderna för att komma närmare ursprungstanken är: Luftintag/utblås kläs in med skivmaterial lika fasad. Görs så smala som möjligt. Dörrarnas storlek och gångjärn korrigeras till att stämma överens med ritningarna. Komplettera båda byggnaderna med ett antal skyltskåp/montrar/ljusvitriner. Komplettera med belysning mot sockel. Exakt vad som ska genomföras och hur måste utredas vidare i samråd med arkitekt och byggledare. Ritningar måste tas fram och följas för de detaljer som ska genomföras. Genomförande av åtgärder på byggnaderna bör påbörjas tidigast efter augusti 2014 då garantibesiktning genomförts. De som driver verksamheten i kioskbyggnaden ska hållas informerade genom hela processen. Tillgänglighet I princip alla de inkomna yttrandena tar upp problemen med torgets markbeläggning och anser att tillgängligheten bör förbättras. I maj i år kommer torgets markbeläggning att genomgå garantibesiktning och genom denna kommer KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) entreprenören att bli ålagd att åtgärda de ojämnheter som kvarstår mellan smågatsten och hällar. Eventuellt ska även anslutningen kring några brunnslock justeras. Tillsammans med kommunens samordningsgrupp för tillgänglighetsfrågor bör dock en översyn göras av torgets helhet med möblering och beläggning, för att komma fram till vilka ytterligare åtgärder som bör genomföras. Organisation för fortsatt arbete I det fortsatta arbetet med torgets och byggnadernas utveckling bör projektledare med vana av husbyggen kopplas in. Staffan Hallström Förvaltningschef Kerstin Lönnhag Landskapsarkitekt LAR/MSA Bilagor: Sammanställning över remissvar samt remissvaren i sin helhet Beslutet skickas till Mustard, Naam, Innerstadsbolaget Kerstin Lönnhag LAR/MSA 2014-03-03 Sammanställning remissvar angående torgutredningen Centerpartiet Parkering – Tydliggöra in- och utfart. Ta bort träden i mitten av parkeringen. Bättre trädskydd. Byggnaderna – Alternativ A Tillgänglighet – Se över beläggning och stråk. Biltrafik – minskad biltrafik i innerstaden. Övrigt – ta ett rejält grepp om innerstaden, långsiktig process. Kostnad: Uppskattad kostnad för Alternativ A för byggnaderna är tre- till fyrahundratusen. Nya trädskydd till kvarvarande träd på parkeringen ca hundrafemtiotusen. Återställa yta där träd stått kostar uppskattningsvis ca hundratusen. Tydligare in- och utfart ca femtiotusen. Översyn av beläggningen är svår att kostnadsuppskatta. Totalt uppskattningsbara kostnader: 600 000 – 700 000 kr Folkpartiet Parkering – Behåll endast handikapp. Byggnaderna – Alternativ D (eget alternativ) Flytta toaletten och sänk takhöjden på båda byggnaderna. Tillgänglighet – Se över placering av urnor och uteserveringar. Kostnad: Uppskattad kostnad för detta alternativ är tre-fyrahundratusen för anpassningar av byggnaderna och ca femhundratusen för flytt av toalettbyggnad och återställning av ytan. Totalt uppskattningsbara kostnader: 800 000 – 900 000 kr Kristdemokraterna Byggnaderna – Alternativ A Tillgänglighet – beakta handikapprörelsens synpunkter. Biltrafik – bilfritt torg. Övrigt – lek/grönyta på torget. Konstgräs och studsmattor. Kostnad: Uppskattad kostnad för alternativ A gällande byggnaderna är tre- till fyrahundratusen. Lekyta på torget med konstgräs och studsmattor uppskattas kosta ca tvåhundratusen. Översyn av beläggningen är svår att kostnadsuppskatta. Totalt uppskattningsbara kostnader: 500 000 – 600 000 kr 1 Kerstin Lönnhag LAR/MSA 2014-03-03 Kungsbackaborna Parkering – bygg om parkeringen, infart från Storgatan, utfart till Kyrkogatan. Byggnaderna – Alternativ B Tillgänglighet – Justera beläggning runt brunnar, skapa stråk med plattor över torget, översyn över hela beläggningens jämnhet. Övrigt – Ersätt singeln i trädgroparna med gatsten. Flytta tillbaka marknaden. Ta bort de fasta bänkarna och ersätt med flyttbara. Återställ livets träd och ytan runt om. Kostnad: Uppskattad kostnad för detta alternativ är tre- till fyrahundratusen för anpassningar av byggnaderna och ca femhundratusen för flytt av kioskbyggnad och återställning av ytan. Ombyggnad av parkeringen enligt Kungsbackabornas förslag är mer komplicerat än vad det låter då alla cykelställ (som är grundlagda med stora betongfundament) skulle behöva flyttas och grävas ner på en ny plats. Dessutom blir inte siktförhållandena optimala med utfart precis intill toalettbyggnaden. Uppskattad kostnad för denna ombyggnation är ca tvåhundrafemtiotusen. Ersättning av de fasta kyrkbänkarna med mobila bänkar uppskattas kosta ca trehundrafemtiotusen. Att lägga gatsten istället för singel i alla trädgropar uppskattas kosta ca hundrafemtiotusen. Översyn av beläggningen är svår att kostnadsuppskatta. Totalt uppskattningsbara kostnader: 1 650 000 – 1 750 000 kr Miljöpartiet Parkering – behåll endast handikapp. Ersätt med park/planteringar/lek/kultur. Byggnaderna – Eget alternativ, likt alternativ B. Byt fasadmaterial, måla om i ljus färg som passar bättre med stadens färgskala. Flytta korvkiosken in under träden. Övrigt – bygg ett tak över delar av torget för att skydda mot väder och vind. Isbana. Museum eller aktivitetshus i kyrkskolan. Film-/kulturfestival för att ge innerstaden liv. Kostnad: Uppskattad kostnad för detta alternativ för byggnaderna är tre- till fyrahundratusen för anpassningar av byggnaderna och ca femhundratusen för flytt av kioskbyggnad och återställning av ytan. Lekyta/park/plantering på torget uppskattas kosta ca tvåhundratusen. Övriga förslag svåra att kostnadsuppskatta. Totalt uppskattningsbara kostnader: 1 000 000 – 1 100 000 kr 2 Kerstin Lönnhag LAR/MSA 2014-03-03 Moderaterna Parkering – förtydliga in- och utfart Byggnaderna – Alternativ A Kostnad: Uppskattad kostnad för detta alternativ är tre- till fyrahundratusen. Tydligare in- och utfart ca femtiotusen. Totalt uppskattningsbara kostnader: 350 000 – 450 000 kr Socialdemokraterna Parkering – behåll endast handikapp. Byggnaderna – Alternativ A Tillgänglighet – Förbättra befintlig beläggning, se över placering av urnor och uteserveringar. Biltrafik – enkelrikta Nygatan, enkelrikta Södra torggatan, gör Storgatan till gångfartsgata redan från Cassels. Övrigt – planteringar under träden. Kostnad: Uppskattad kostnad för alternativ A för byggnaderna är tre- till fyrahundratusen. Uppskattad kostnad för planteringar under träden är ca sjuttiotusen. Totalt uppskattningsbara kostnader: 370 000 – 470 000 kr Vänsterpartiet Byggnaderna – Alternativ B – flytta kiosken, till hörnet Storgatan – Södra torggatan. Samt sänk takhöjden på båda byggnaderna. Om inte så riv kiosken. Kostnad: Uppskattad kostnad för detta alternativ är tre-fyrahundratusen för sänkning av byggnadernas tak och ca femhundratusen för flytt av kioskbyggnad och återställning av ytan. Eller tvåhundrafemtio tusen för rivning av kiosken och återställning av ytan. Totalt uppskattningsbara kostander: 800 000 – 900 000 kr eller 250 000 kr 3 Kerstin Lönnhag LAR/MSA 2014-03-03 Sammanfattning Parkering – Tre partigrupper vill behålla parkeringen på torget men i förändrad form. Två partigrupper vill endast behålla handikapparkeringen. En partigrupp vill ha ett bilfritt torg. Byggnaderna – Fyra av åtta partigrupper förespråkar att byggnaderna står kvar. Tre partigrupper vi flytta kioskbyggnaden och en grupp vill flytta toaletten. Tillgänglighet – De flesta partigrupper är överens om att torgets beläggning och möblering behöver ses över. 4 Datum: 2015-08-19 Översiktlig kostnadsbedömning Torghusen exteriör bearbetning Torghusen Arbete, material Mängd Enhet à-pris Skyltskåp på torghusens fasader långsidor mot Kyrkogatan Anläggningskostnad Driftskostnad Produktionskostnad år 1 Summa 230 000 kr 41 600 kr S:a Belysning underifrån på torghusens fasader längsmed fasadernas underkanter Anläggningskostnad Årlig driftskostnad Produktionskostnad år 1 60 000 kr S:a Plantering ersätter grusytor under träden 22st grön inramning vid torghusens kortsidor Anläggningskostnad Årlig driftskostnad Produktionskostnad år 1 S:a 80 000 kr 359 400 kr 131 600 kr 569 400 kr 0,3 S:a Sida 1 10 000 kr 70 000 kr 279 400 kr Årlig driftskostnad Anläggningskostnad Tillkommer; 30 % för projektering, granskning, byggledning, diverse och oförutsett. SUMMA PRODUKTIONSKOSTNAD ÅR 1 271 600 kr 170 820 kr 871 820 kr Teknik Planering Trafik och Park Datum: 2015-08-19 llogga ogg gga Översiktlig kostnadsbedömning Torghusen exteriör bearbetning Torghusen Arbete, material Mängd Enhet à-pris Summa Skyltskåp på torghusens fasader långsidor mot Kyrkogatan ANLÄGGNINGSKOSTNAD: Skyltskåp inklusive montering Justering av befintlig fasad Monitor, bildskärm utomhus 55" inklusive Belysning led inklusive montering/anslutning 4 st 25 000 100 000 kr 1 st 50 000 50 000 kr 1 st 50 000 50 000 kr 1 000 30 000 kr 30 lpm 230 000 kr DRIFTSKOSTNAD PER ÅR: Skötsel/underhåll Motiv/reklambyte 52 h 400 20 800 kr 52 h 400 20 800 kr 41 600 kr PRODUKTIONSKOSTNAD: Belysning underifrån på torghusens fasader längsmed fasadernas underkanter ANLÄGGNINGSKOSTNAD: Belysning kioskbyggnad inklusive montering/anslutning Belysning toalettbyggnad inklusive montering/anslutning S:a 271 600 kr 40 lpm 1 000 40 000 kr 20 lpm 1 000 20 000 kr 60 000 kr DRIFTSKOSTNAD: Skötsel/underhåll per år 25 h 400 10 000 kr 10 000 kr PRODUKTIONSKOSTNAD: S:a Årlig driftskostnad Anläggningskostnad Anläggning 30 % för diverse och oförutsett, projektering, granskning byggledning SUMMA produktion år 1 70 000 kr 51 600 kr 290 000 kr 0,3 87 000 kr 428 600 kr Datum: 2015-08-19 llogga ogg gga Översiktlig kostnadsbedömning Torghusen Plantering ersätter grusytor Arbete, material Mängd Enhet à-pris Summa Perennplantering under träden som ansluter till torghusens kortsida 1st ANLÄGGNINGSKOSTNAD: Byte av grus till planteringsjord Perenner 11st/m2 stoch blomsterlökar 15st/m2 Rabattstöd 1,5 m3 400 600 kr 8 m2 950 7 600 kr 15 lpm 300 4 500 kr 12 700 kr DRIFTSKOSTNAD: Skötsel/underhåll per år 9 h 400 3 600 kr 3 600 kr PRODUKTIONSKOSTNAD: S:a 16 300 kr Perennplantering under träden som ansluter till torghusens kortsida 22st ANLÄGGNINGSKOSTNAD: Byte av grus till planteringsjord Perenner 11st/m2 stoch blomsterlökar 15st/m2 Rabattstöd 33 m3 400 13 200 kr 176 m2 950 167 200 kr 330 lpm 300 99 000 kr 279 400 kr DRIFTSKOSTNAD: Skötsel/underhåll per år 200 h 400 80 000 kr 80 000 kr PRODUKTIONSKOSTNAD: S:a Driftskostnad år 1 Anläggningskostnad Anläggning 30 % för diverse och oförutsett, projektering, granskning byggledning SUMMA produktion år 1 359 400 kr 80 000 kr 279 400 kr 0,3 83 820 kr 443 220 kr KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för Teknik 8 (20) Datum 2015-08-19 NTE § 65 TE/2014:58 Exteriör bearbetning torghusen Beslut Nämnden för teknik beslutar om följande kompletterande åtgärder på byggnaderna: - Skyltskåp på torghusens fasader; placeras på långsidor mot Kyrkogatan. - Belysning underifrån på torghusens fasader; ljuskällor placeras längsmed fasadernas underkanter. - Plantering ersätter grusytor; perenner, fleråriga blommor och lökväxter, planteras under träden i anslutning till husen och i hela trädkransen. Motivering till beslut Materialleverantören avböjde att lämna några garantier om perforering av fasadskivor utfördes. Fasaderna riskerade att snabbt påverkas av väder och vind och bli alltför kortlivade. - Förvaltning och arkitekt har varit samstämmiga vad gäller att frångå ursprunglig design med perforerade skivor i fasader. Kioskbyggnadens verksamhet har vuxit i omfattning under projektets gång vilket påverkat byggnadens exteriör. Kioskbyggnadens fönster mot Kyrkogatan fick utgå för att ge plats åt beredning av varm mat. - Avsaknaden av fönster mot Kyrkogatan kompenseras genom skyltskåp som skapar visuella öppningar in i byggnaderna. - Med hjälp av skyltskåpen förändras proportionerna för byggnaderna, som ser lägre ut, fasaderna får en mer öppen karaktär med framsida åt alla håll. - Planteringar i markplan med en höjd på 30-40 cm ger hela torget en grön inramning och bidrar till att husen ser lägre ut. Sammanfattning Nämnden för teknik beslutade 2014-11-20 att, med anledning av kvarstående fråga om exteriör bearbetning av byggnadernas fasader, ge förvaltningen för teknik i uppdrag att ta fram ett förslag tillsammans med arkitekten, samt en kostnadsbedömning. paragrafen fortsätter Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (20) Datum 2015-08-19 NTE § 65 Beskrivning av ärendet Ombyggnaden av Kungsbacka Torg stod klar 2012. Torghusen skapade upprörda känslor och besvikelse bland kommunens invånare, då många hade sett för sig något annat. Arkitekten fick i uppdrag att komma med kompletteringsförslag som vidare utvärderades av förvaltningen för teknik. Utvärderingen låg till grund för det beslut som nämnden fattade 2014, att torghusen skulle vara kvar, att man skulle behålla nuvarande ytskikt men arbeta vidare med att förbättra utseendet med hjälp av exteriör bearbetning. Förvaltningen för teknik har under 2015 utvärderat arkitektens exempel på exteriör bearbetning och kommit fram till att skyltskåp, belysning och planteringsytor ger torghusen en bättre visuell balans. Skyltskåpens innehåll öppnar för en eller flera publika funktioner. Utrymme skapas för programtablå, konst eller reklamskyltning. Åtgärderna kan genomföras utan att pågående verksamhet behöver störas i någon större omfattning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse; 150819 Exteriör bearbetning Torghusen Presentation; 150819 Exteriör bearbetning Torghusen Kostnadsbedömning; 150819 Exteriör bearbetning Torghusen Anteckning Christer Jorland (KB) väntar på Kommunfullmäktiges beslut om inlämnad motion av Kungsbackaborna (KB) 2013-03-11 Reservation Vid tiden för justering har undertecknad inkommit med en skriftlig reservation enligt bilaga A som bifogas till § 65 Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Teknik Arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (21) Datum 2013-08-13 § 65 TE13-00116/21 Motion om husen på Kungsbacka torg, från Roger Larsson (KB) Beslut Ärendet utgår. Sammanfattning Ledamoten Roger Larsson (KB) väcker i skrivelse den 11 mars 2013 motion om husen på Kungsbacka torg och anför bland annat följande. Det finns ett stort och växande missnöje med ombyggnaden av torget, särskilt kring de två husens utseende och serveringskioskens placering. Det finns ytterligare frågor kring torgets utformning såsom svårigheter för funktionshindrade att ta sig fram, fasta kyrkbänkar som ger minskad flexibilitet, vansinnig parkeringslösning etcetera. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade remittera motionen till Teknik för yttrande. Förvaltningen för Teknik fick i oktober 2012 i uppdrag av nämnden att utreda förutsättningar, redovisa alternativa placeringar och användningsområden med kostnadsuppskattningar samt konsekvenser i övrigt för flyttning av torgkiosken på Kungsbacka torg. Utredningen ska redovisas för nämnden under fjärde kvartalet 2013. Motionen från Roger Larsson (KB) och uppdraget från Nämnden för Teknik har stora likheter varför förvaltningen för Teknik har för avsikt att låta utredningen som blir svar på nämndens uppdrag även bli svar på motionen. Då har vi dragit erfarenhet från torgets funktioner under mer än ett år och verksamheten i kiosken har pågått under ett helt kalenderår. Utredningen kommer att belysa samtliga frågeställningar som tagits upp i nämnduppdraget och motionen. Målet är att utredningen redovisas i nämnden för Tekniks novembermöte. Beslutsunderlag TE skrivelse 2013-07-08 Förvaltningschef Håkan Ström föredrar ärendet. Förslag Ingemar Lundin (S) med stöd av övriga föreslår att ärendet utgår i avvaktan på att förvaltningens utredning blir klar. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner det avslaget. Ordförande ställer proposition på Ingemar Lundins (S) med fleras förslag och finner det bifallet. Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Teknik Arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-08-13 Beslutsexpediering TE Trafik & Park, TE Administration Justerare Expedierat/bestyrkt 6 (21) Inkomna skrivelser Beskrivning Tillhör ärende Ärendemening Buera 13:4 - anslutningsavgift vatten- 2015-08-27 och spillvatten Inkom TE/2015:728 Buera 13:4 - anslutningsavgift vatten och spillvatten (Länsstyrelsen) (Remiss) avseende 2015-09-03 prövotidsredovisning rörande utsläpp av kolmonoxid från den äldre biobränslepannan H1 Hammargårds Värmeverk (Hammargård 1:7 m fl ) TE/2015:757 (Länsstyrelsen) (Remiss) avseende prövotidsredovisning rörande utsläpp av kolmonoxid från den äldre biobränslepannan H1 Hammargårds Värmeverk (Hammargård 1:7 m fl ) (Trafikverket) Yttrande TRV 2015-09-07 2015/74012 angående dispens från motorvägsbestämmelser väg E6 TE/2015:731 Ansökan om dispens från bestämmelser för trafik på motorväg och motortrafik 1 § andra stycket § 18 NTE 2015 - nämndens 2015-08-26 årsredovisning 2014 och underlag till kommunbudget 2016 TE/2015:715 Nya skötselytor utanför centralorten 2015-08-27 Ärende dagvatten 2015-08-28 TE/2015:734 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 15:36 Begäran om yttrande på dispens från 2015-08-27 bestämmelser om trafik på motorväg TE/2015:731 Ansökan om dispens från bestämmelser för trafik på motorväg och motortrafik 1 § andra stycket Beslut 2015-08-28 Statens Va-nämnd 2015-08-31 mål 104/15 TE/2008:313 Bestridande anslutningsavgift Onsala Kullen 1:59 - dagvatten Fråga om hinder på Klippebergsvägen 2015-08-27 TE/2015:729 Fråga om hinder på Klippebergsvägen förlängt intervall slamtömning 2015-08-26 upphävs för Snogge 1:24 - 1:28 TE/2015:723 Dispens om förlängt intervall fö slamtömning upphör för Snogge 1:24 - 1:28 Kallelse Lantmäteriet ärende N14543 2015-08-26 Anläggningsförrättning berörande Ölmevalla-Berg 1:6 mfl , Freadal 1:2 och Åsa 3:172 TE/2015:716 Kallelse Lantmäteriet ärende N14543 Anläggningsförrättning berörande Ölmevalla-Berg 1:6 mfl , Freadal 1:2 och Åsa 3:172 Kallelse Nämnden arbetsutskott TEAU/2015-09-01 Kallelse Lantmäteriet ärende N14543 Anläggningsförrättning berörande Ölmevalla-Berg 1:6 mfl , Freadal 1:2 och Åsa 3:172 nr 2015-08-20 TE/2015:698 Lantmäteriet Kallelse berörande ledningsrättsåtgärd Håkulla 1:9 Mossen 1:5, Lunnaberg Lunna 9:6 mfl Walter 2015-08-18 TE/2015:688 LS beslut 562-3919-2015 fö kännedom - Tillstånd till transport av farligt avfall - Walter Hansson Elab Lantmäteriet N14761 Kallelse för Tekniks 2015-09-03 ärende LS beslut 562-3919-15 Hansson Elab.pdf NTE § 64/2015 Vattenförsörjningsplan Kungsbacka kommun - 2015-08-26 för TE/2014:243 Vattenförsörjningsplan Kungsbacka kommun NTE § 65 2015 - Exteriör bearbetning 2015-08-26 Torghusen TE/2014:58 Kungsbacka torg NTE § 66 Tilldelningsbeslut spolbil 2015-08-20 TE/2015:674 Beställning av ny spolbil Remiss - Kungsbacka Kommun. 2015-08-21 Forvaltningen for Teknik, Trafik & Park TE/2015:703 Begäran om yttrande - Trafikverke gällande transportdispens [TRV 2015/69328] Remiss flerbostadshus, 2015-08-25 verksamhetslokal - Kolla 5:7 TE/2015:709 Remiss nybyggnad flerbostadshus verksamhetslokal - Kolla 5:7, Kolla parkstad kv 18 Remiss Kolla 5:24 Kolla 5:25 2015-08-28 TE/2015:736 Remiss Kolla 5:24 , Kolla 5:25 , Kolla parkstad Remiss LS ärende 258-5489-15 2015-08-26 angående ansökan om LTF om hastighetsbegränsning på Valldavägen - väg 942 TE/2015:719 Remiss LS ärende 258-5489-15 angående ansökan om LTF om hastighetsbegränsning på Valldavägen - väg 942 Remiss polismyndigheten påskriven TE/2015:752 LTF, parkering Skogsallen 2015-09-03 fö rörelsehindrade Samrådsutskick detaljplan för Vallda 2015-09-01 938 i Kungsbacka kommun TE/2015:748 Samrådsutskick Detaljplan för Vallda 9:38 i Kungsbacka kommun Skrivelse angående anmodan 2015-08-31 bortkoppling dagvatten Vallda 15:23 TE/2015:741 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 15:23 Skrivelse angående anmodan 2015-08-31 bortkoppling dagvatten Vallda 15:24 TE/2015:742 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 15:24 Skrivelse angående anmodan 2015-08-31 bortkoppling dagvatten Vallda 15:30 TE/2015:743 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 15:30 Skrivelse angående anmodan 2015-08-31 bortkoppling dagvatten Vallda 15:32 TE/2015:744 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 15:32 Skrivelse angående anmodan 2015-08-31 bortkoppling dagvatten Vallda 15:38 TE/2015:745 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 15:38 Skrivelse angående anmodan 2015-08-31 bortkoppling dagvatten Vallda 40:10 TE/2015:746 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 40:10 Skrivelse angående anmodan 2015-09-03 bortkoppling dagvatten Vallda 40:15 TE/2015:758 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 40:15 Skrivelse till villaägarna.docx kommunen från 2015-08-28 TE/2015:735 Skrivelse angående anmodan bortkoppling dagvatten Vallda 15:25 Nya skötselytor 2015-08-26 TE/2015:715 Nya skötselytor utanför centralorten TE_2015_731-(Trafikverket) Yttrande 2015-09-07 TRV 2015_74012 angående dispens från motorvägsbestämmelser väg E6 TE/2015:731 Ansökan om dispens från bestämmelser för trafik på motorväg och motortrafik 1 § andra stycket TEAU 2015-09-01 2015-09-03 TEAU/2015-09-01 Ansökan om dispens från bestämmelser för trafik på motorväg och motortrafik 1 § andra stycket Tilldelningsbeslut Lerkil etapp 7 2015-08-26 TE/2015:689 Lerkil etapp 7 Yttrande bygglov Kolla 5.24 , 5:25 V2 2015-09-07 TE/2015:736 Remiss Kolla 5:24 , Kolla 5:25 , Kolla parkstad Yttrande från polisen angående LTF 2015-09-07 pendelparkering Frillesås 1384 2015-00165 TE/2015:739 LTF pendelparkering Frillesås 1384 2015-00165 Yttrande på bred transport TE/2015:703 Begäran om yttrande - Trafikverke gällande transportdispens [TRV 2015/69328] TAU § 27 2015 utanför centralorten 2015-08-24 Yttrande signerat 2015-09-01 2015-09-03 TE/2015:709 Remiss nybyggnad flerbostadshus verksamhetslokal - Kolla 5:7, Kolla parkstad kv 18 Ändrat bygglov Arendalsvägen N 2015-08-12 TE/2015:192 Varla 2:198 busshållplats Väderskydd vid Anmälan av delegationsbeslut 2015 Augusti 2015 Verksamhetschef Staffan Hallström Tillstånd – Augusti /ackumulerat under året Trafiktekn Offentlig plats/ Beslut 5/49 Nyttoparkering 5/26 Nyttoparkering/avslag Dispens trafikföreskrift 3/65 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad 16 / Totalt antal giltiga Parkeringstillstånd 830 Parkeringstillstånd för boendeparkering 35 Transporttillstånd 2 st Färdtjänst Inkomna nya ansökningar 28 . Inkomna förnyade ansökningar 19 . Avslag 1 . Antal överklagande till förvaltningsrätt -/- . Riksfärdtjänst Inkomna nya ansökningar 12 Inkomna förnyade ansökningar 1 Avslag -/- 1 . Arbetsresor/daglig verksamhet Inkomna nya ansökningar 0/11 Inkomna förnyade ansökningar 0 Avslag § 9 färdtjänstlagen -/-0 Särskilda behov Inkomna nya ansökningar 0 Totalt antal gilitiga färdtjänsttillstånd 2 Avslag § 9 färdtjänstlagen -/- Anslutningsärende Anslutning till kommunalt Vatten och spillvatten Ek. förening i Torpa Dala för vatten och avlopp 2 Anmälan av delegationsbeslut 2015 September 2015 Verksamhetschef Karl Lundgren Tillstånd – juni /ackumulerat under året Trafiktekn Offentlig plats/ Beslut 10/54 Nyttoparkering 3/24 Nyttoparkering/avslag 17 Dispens trafikföreskrift 1/66 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad -/201 Parkeringstillstånd för boendeparkering 52 Transporttillstånd 1 st Färdtjänst Inkomna nya ansökningar 29 . Inkomna förnyade ansökningar 26 . Avslag 0 . Antal överklagande till förvaltningsrätt -/- . Riksfärdtjänst Inkomna nya ansökningar 11 Inkomna förnyade ansökningar 5 Avslag -/- 1 . Arbetsresor/daglig verksamhet Inkomna nya ansökningar 0/12 Inkomna förnyade ansökningar 0 Avslag § 9 färdtjänstlagen -/-0 Särskilda behov Inkomna nya ansökningar 0 Avslag § 9 färdtjänstlagen -/- Anslutningsärende 2
