docKvalitetsredovisning förskola och grundskola 2014
download 
Report Transcription
Kvalitetsredovisning förskola och grundskola 2014
Kvalitetsredovisning 2014 Barn- och grundskolenämnden 1 2030 i våra tankar Skellefteås vision är att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Den medborgardialog som genomfördes som en del av 2030-arbetet under 2014 visade tydligt att utbildning ligger våra medborgare varmt om hjärtat. Barn- och grundskolenämnden har utifrån 2030-arbetet och den pågående urbaniseringen initierat och påbörjat en massiv investeringsplan för att möta de behov som finns och beräknas finnas de kommande åren. Med de planerade investeringarna skapas också samordningsvinster och möjligheter till fortsatt hög kvalitet för både barn, elever och personal. Pedagogen är viktigast för barnets och elevens kunskapsutveckling samtidigt som förskolechefen och rektorn är nyckelperson för att enheten ska utvecklas i rätt riktning. Deras mående är därför viktigt för en ökad måluppfyllelse hos våra barn och elever. Medarbetarenkäten 2014 visar fortsatta utmaningar gällande arbetsmiljö, vilken är fortsatt problematisk för personalen inom barn- och grundskolenämndens verksamheter. Den nya organisationen, som sjösattes under 2014, gjordes i syfte att förbättra situationen för varje chef att vara en pedagogisk ledare. Det är ambitionen att det tillsammans med det fortsatta åtgärdsarbetet ska vända trenden. IT har varit i fokus för våra verksamheter det gångna året. I förskolan är ett digitalt närvarosystem på väg att införas efter en pilotperiod på ett antal enheter. Införande av trådlöst nätverk i förskolan är genomfört på alla enheter samt att alla förskoleavdelningar har utrustats med en lärplatta var. Utbildningar har kompletterat detta, så att pedagogerna ska kunna utveckla lärande med stöd av IT. I grundskolan har utdelningen av personliga bärbara datorer fortsatt för elever i årskurs 6. Antalet utbildningar för att stärka en digitaliserad undervisning har genomförts av ett flertal interna och externa aktörer. Sveriges kommuners och landstings LIKAutvärdering har genomförts av samtliga rektorer i syfte att skapa en bild av de utvecklingsbehov som finns för en stärkt digital lärandemiljö. Inkludering är ett annat fokus som pågått ett antal år inom alla verksamheter. Under 2015 kommer all personal inom skol- och kulturkontoret att ha gått igenom en utbildning i interkulturell kompetens. Det nya resurscentrat, central helpdesk, Skolplus och satsningen på att minska antalet hemmasittare (elever som är långvarigt hemma) är andra exempel på större insatser som genomförs under inkluderingens fana. Likvärdighet är det tredje större fokuset för våra verksamheter. Den nya organisationen är en del av att skapa bättre förutsättningar för att vara en pedagogisk ledare. De 78 förstelärare som utsett i grundskolan ska arbeta där behov finns inom hela kommunen. En ny resursfördelningsmodell har också tagits fram i delaktighet med förskolechefer och rektorer i syfte att ytterligare stärka förutsättningarna för ökad likvärdighet. År 2015 fortsätter vi satsningen i riktning mot 2030visionen. Satsningen kommer som alla förändringsarbeten att innebära utmaningar, men det är utmaningar som vi kommer att klara av med hjälp av våra fantastiska medarbetare. Maria Marklund Anders Bergström Ordförande i Barn- och Förvaltningschef grundskolenämnden 3 Barn- och grundskolenämndens pedagogiska verksamheter 2014 Urbaniseringen fortsätter att öka antalet invånare i centralorterna och då främst Skellefteå stad. Därför har ett inriktningsbeslut för investeringar av nya förskolor och grundskolor tagits och en särskild förvaltningsövergripande grupp arbetar nu för att planeringen och byggandet av de nya enheterna ska ske i rätt tid, på rätt plats och till rätt pris. Först ut av de nya enheterna är den ombyggda gymnasieskolan Kaplanskolan som under 2017 med ett nytt namn öppnar som grundskola, grundsärskola och förskola. Årets tre fokusområden Tre övergripande fokus har varit centralt under det år som gått. IT, inkludering och likvärdighet. Gällande IT så förändras organisationen inom skol- och kulturkontoret av hur IT planeras, samordnas och styrs. Syftet är att skapa större samsyn och kontakt med verksamheten inom detta område som förändras så snabbt. Det konkreta arbete som gjorts under året är att lärplattor och trådlösa nätverk nu finns tillgängliga på alla förskolor samt att datorer delats ut till elever i årskurs 6, lärplattor till eleverna i grundsärskolans årskurs 6 samt LIKA-utvärdering i grundskola och grundsärskola. Inkludering är samlingsnamnet på ett stort antal insatser där fokus är att skapa förutsättningar för att alla elever, utifrån skollagens intentioner, ska undervisas i sin normala klass. • Central helpdesk är arbetsnamnet på ett sätt att snabbt kunna sätta in adekvata insatser för elever som riskerar att få en hög frånvaro. Idén med central helpdesk är tagen från Antwerpen där verksamheten har varit väldigt lyckosam. I Skellefteå innebär det att skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin i nära samarbete arbetar för att minska antalet elever med en ökande frånvaro. • Att minska antalet hemmasittare, dvs elever i grundskolan med väldigt hög frånvaro, har varit en prioritering då trenden varit ökande gällande den här elevgruppen. Ett hemma-sittarteam har skapats i syfte att arbeta med de elever som i dag är hemmavarande, men även att arbeta förebyggande för att möjliggöra att antalet nya hemmasittare minskar. • Skolplus är ett annat förebyggande inkluderingsprojekt där socialtjänsten och skolan i form av ett förvaltnings övergripande team samarbetar i syfte att skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn. • Resurscentrat är ytterligare en ny verksamhet i syfte att skapa förutsättningar för att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska ges en större möjlighet att gå i sin vanliga klass. Verksamheten bygger på att eleven går på resurscentrat under en period för att 4 ges stöd och verktyg för att återgången till hemskolan. Under samma tid förbereds också hemskolans lärare och klasskamrater för att eleven på resurscentrat ska komma tillbaka. • I samarbetet med Umeå universitet kommer även skoloch kulturkontoret, gymnasiekontoret och socialkontoret att anställa två doktorander under 2015 i syfte att stärka kunskapen och möjligheten att arbeta förebyggande gällande elever med NPF. • Under året avslutades det framgångsrika samarbetet med belgiska Antwerpen kring nyanländas lärande. Sam arbetsprojektet har gett många nya idéer till Skellefteå samt en oerhört uppskattad kompetensutveckling för lärare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. En ny ansökan med Antwerpen förbereds i syfte att kunna arbeta med inkludering. Likvärdighet är det tredje fokus som präglat året. Regeringens satsning på förstelärare har för barn- och grundskolenämnden inneburit att 78 förstelärare verkar inom något av de 18 områden som har definierats av rektorer och förvaltning. Förstelärarna har ett uppdrag att arbeta med hela kommunen som arbetsområde, där syftet är att sätta in insatser där behoven är störst. En ny resursfördelningsmodell har börjat användas i samband med budget 2015. Än större vikt, i form av en större andel av budgeten, har lagts vid att stärka möjligheterna att skapa förutsättningar för alla elever att bli sitt bästa jag. Ny organisation En av de större förändringar som genomfördes under året var att en ny organisation inom skol- och kulturkontoret började gälla. Organisation innebär att det nu finns 4 geografiska områden och ett av syftena med förändringen var att ge bättre förutsättningar för förskolechefer och rektorer att agera i sina roller som pedagogiska ledare. Medarbetarenkäten hösten 2014 visade dock att trenden gällande arbetsmiljö är negativ. Fortsatt arbete för att vända den trenden är prioriterat. Serviceförklaring ger ökad delaktighet och ökat inflytande för elever ”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras till att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerad i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad”. (Skollagen 4 kap 9§ och Läroplanen 2.3) Matråd i alla skolor Under året infördes matråd som en del av elevråden i alla Skellefteå kommuns skolor. Skellefteå kommun ligger i framkant när det gäller elevers möjlighet att påverka måltidssituationen i skolan. Barn- och grundskolenämnden har som en del av ett demokratiskt arbete fattat ett politiskt beslut att tillsammans med måltidsavdelningen införa matråd i Skellefteå kommuns skolor i form av en serviceförklaring. Serviceförklaringar är en del av kommunens arbete med kvalitetsutveckling. Det är konkreta löften som förklarar vad medborgaren, i det här fallet eleven, kan förvänta sig av kommunens tjänster. Det kan röra allt från om det finns tillräckligt med tid att äta, till om miljön i restaurangen är trivsam eller vad som finns på salladsbordet. Genom att rektor, pedagogisk personal och skolmåltidspersonal arbetar tillsammans med elever i matråd har elevernas egna förslag på förbättringar möjlighet att genomföras på varje skola. Skolmatsedeln gäller för kommunens samtliga skolor och kan påverkas via skolmatsappen , inte i matrådet. Skolmatsappen hämtas på: http://www.smartstad.se/skaffa/ skolmatsapp Påverkan Skolmåltiden är en viktig del av skoldagen och har stor påverkan på elevers lärande och utveckling. I våra skolor ser det väldigt olika ut vad elever tycker kring tid att äta, miljö i restaurangen eller möjligheter att påverka. Genom att arbeta med inflytande, delaktighet och påverkan tillsammans med eleverna kan fortsatta förbättringar genomföras lokalt på varje skola. När skolor med matråd har genomfört möten och förändringar får de ett diplom och har även chans att prisas för sitt förbättringsarbete. Vad är det vi lovar? Skellefteå kommuns ansvar • Vi lovar att du ska kunna vara med och påverka skolmåltiden på just din skola via matråd. • Om du inte känner dig delaktig, prata med din lärare så får du hjälp och svar på dina frågor. • Elevens ansvar • Du är aktiv och engagerad i det du tycker är viktigt kring skolmåltiden. 5 Övningsförskolor och skolor – för ökad kvalitet i lärarutbildningen Skellefteå kommun deltar i Umeå universitets övningsskoleprojekt som pågår från hösten 2014 till 31 december 2019. Under försommaren inbjöds alla förskolechefer och rektorer till en informationsträff som syftade till att de skulle få chans att anmäla intresse för att delta i projektet. Av de som anmälde intresse utsågs Morö Backe förskolor, Morö Backeskolan F–5 och fritidshem samt Kanalskolan 6–9 av förvaltningen att delta. I korthet går projektet ut på att: • Övningsförskolorna och skolorna tar emot och handleder en högre koncentration av lärarstudenter. • Universitetet tillskjuter medel, 40 miljoner kronor för hela Sverige, som avsattes i budgetpropositionen för 2014 och det planeras för samma belopp varje år fram till 2019. • Handledare i övningsskolorna kommer att prioriteras vid intagning till handledarutbildning och en högre koncentration av utbildade handledare förväntas finnas vid övningsförskolorna och skolorna. • Universitetet står för uppföljning och utvärdering av projektet. • Fler verksamheter förväntas att utses i framtiden. • Ett särskilt avtal som utgår från avtalet om verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter (vfu) kommer att utformas. Läs mer i förordningen om övningskolor SFS 2014:2 Jämställda utemiljöer i förskola och skola Att utemiljön på förskolan och skolan är viktig anser både barn, elever, pedagoger och vårdnadshavare. Verksam heten och undervisningen ska med lätthet kunna flyttas och bedrivas utomhus så att barnens och elevernas lärande och utveckling kan vara ständigt pågående. dagsläget presenterats för barn- och grundskolenämnden, ledningsgrupp samt förskolechefer och tanken är att den ska ligga till grund för framtida samarbete och beslut kring utemiljöernas utformning. Förvaltningsövergripande projekt Kartläggning Under 2014 har kartläggningar av utemiljön genomförts dels på alla fleravdelningsförskolor i Skellefteå kommun, dels på enavdelningsförskolor. Kartläggningen har haft utgångspunkt i ett material där man ser över utemiljön utifrån lekvärdefaktorer och utemiljön har fått ett betyg. Syftet har varit att göra en översyn av hur utemiljöerna ser ut, är uppbyggda, vilka framgångsfaktorerna är samt vad som behöver utvecklas. Lekvärdefaktorerna i materialet utgår ifrån dels hur miljön är uppbyggd, dels tillgång till växtlighet, topografi och lekbar vegetation. Barnen har även fått vara med i denna kartläggning genom att rita, berätta och leka i sin utemiljö med en utvecklingspedagog. Åtgärder som är planerade framöver är bland annat trygghetsvandringar i verksamheterna för att göra riskanalyser för en tryggare miljö för både flickor och pojkar. Denna kartläggning har i 6 Skol- och kulturkontoret blev hösten 2014 beviljade medel från Boverket till att arbeta med ett projekt kallat Jämställda utemiljöer i förskola och skola. Detta projekt förenar förvaltningarna SKK, BMK, TEK och SLK och ska pågå fram till hösten 2016. Projektet innebär att skapa metoder, arbetssätt och en samsyn kring utemiljöer på förskola och skola i ett jämställdhetsperspektiv i Skellefteå kommun. Nyckelpersoner i kommunen och medarbetare i verksamheter ska få kompetensutveckling och inspiration för att skapa förståelse och insikt om jämställdhet. En förvaltningsövergripande styrgrupp samt en arbetsgrupp har tillsats och de beviljade medlen från Boverket gör att detta arbete kommer att resultera i arbetsmaterial, checklistor och en samsyn för hur utemiljöerna på förskolan och skolan utformas. Systematiskt kvalitetsarbete I Skellefteå kommun bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete både på enhetsnivå, chefsnivå och på huvudmannanivå. Som stöd för verksamheternas kvalitetsarbete finns för kommunen gemensamma mallar och anvisningar som används av alla verksamheter från förskola upp till årskurs nio. Syftet är att stödja dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet, värna om likvärdighet, tydligt arbeta utifrån styrdokument samt synliggöra den goda kvaliteten i våra verksamheter. Detta följs sedan upp mer detaljerat i förvaltningens årsbokslut. Elevhälsateamets LAP Arbetslagens LAP Förskolechef/Rektor Lokal arbetsplan Under 2014 har arbetet med att förenkla och förbättra dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet fortsatt. Både genom implementering av nya dokument samt förändringar i befintliga, kommer vi ännu närmare verksamheternas resultat och måluppfyllelse. Förändringarna har kommunicerats och utbildningsinsatser har genomförts med nya chefer samt via uppdrag på enheter. Lokal arbetsplan är benämningen på det interna dokumentet för verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Det dokumenterade systematiska kvalitetsarbetet och den pedagogiska vardagen ska spegla varandra. Att utgå ifrån barnets/elevens behov så att verksamheten utformas och att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet samt verka för utveckling av utbildningen. Dokumentationen ses som ett stöd för arbetet med resultatuppföljning i verksamheterna där måluppfyll else av läroplanens intentioner redovisas. I detta dokument får respektive profession en större möjlighet att utveckla sitt yrkesspråk. Lokal arbetsplan skrivs av pedagoger samt övrig personal i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola samt elevhälsateam. Utifrån den lokala arbetsplanen skrivs en för enheten gemensam kvalitetsberättelse. Den riktar sig till vårdnadshavare och andra intressenter och är en beskrivning av grundverksamheten, vilka mål som sätts och varför. Detta dokument är externt och ska därför finnas tillgängligt på kommunens hemsida. Förskolechefs/rektors kvalitetsrapport är dokumentet som analyserar och sammanfattar och prioriterar utvecklingsbehov utifrån läroplaner och verksamheternas lokala arbetsplaner. I rektors kvalitetsrapport finns även möjlighet att tydligt göra prioriteringar för förskoleklass, fritidshem, skola och elevhälsateam. Förskolechef och rektor har även dokumentet barnkonsekvensanalys som stöd i arbetet. Inför beslut startas en kartläggning och beskrivning på verksamhetens organisationsnivå genom att använda barncheckens frågeställningar. En prövning görs och blir en sammantagen helhetsbedömning av alla relevanta faktorer utifrån kartläggning, beskrivning och analys. Alla dessa dokument fungerar sedan som ett av många underlag för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Utvecklingspedagoger Hållpunkter under året Augusti–september • Lokal arbetsplan skrivs. • Överlämning av lokal arbetsplan till förskolechef/rektor för återkoppling och sammanställning. September–oktober • Kvalitetsberättelse ska ligga ute på hemsidan. Maj–juni • Lokala arbetsplanen utvärderas och analyseras. Maj–oktober • Förskolechefs/rektors kvalitetsrapport skrivs. Under året • Lokal arbetsplan följs upp kontinuerligt. • Kvalitetssamtal samt kvalitetsdagar genomförs. • Återkoppling till nämnden. Under året 2014 genomfördes kvalitetssamtal på områdeschefsnivå för att presentera en bild över området. Detta sågs som en del i arbetet med att komma närmare varje enskild förskolechefs och rektors behov av utvecklingsinsatser baserat på områdets resultat. Analysen som sammanställs ska spegla hela upptagningsområdet och därför läggs stor vikt vid att det som lyfts fram är generellt för hela området samt att det är något som är tydligt över flera års tid. Kvalitetssamtalen genomfördes med områdeschef, utvecklingschef samt utvecklingspedagoger. Syftet med kvalitetssam talen är att stödet i form av insatser blir riktade till respektive förskolechefs och rektors verksamhet. Till grund för analysen ligger förskolan och fritidshemmens lokala arbetsplaner, förskolechefs/rektors kvalitetsrapport, Skolinspektionens rapporter från 2012, kvalitetsenkät samt betygsstatistik. 7 Utbildningsinsatser Utifrån de generella utvecklingsbehoven som gäller för alla verksamheter som förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola anordnas utbildningsinsatser för pedagoger, övrig personal, förskolechefer och rektorer. Utbildningsinsatserna som erbjuds utgår alltid från aktuell forskning och aktuella styrdokument. Ibland finns utrymme att förstärka insatserna genom att bjuda in forskare eller andra experter för att spetsa till utbildningen ytterligare. Se respektive verksamhet för att ta del av gjorda insatser, föreläsningar och utbildningar som riktats specifikt. Här nedan presenteras exempel på utbildningsinsatser som involverat alla eller många verksamheter i ett helhets- perspektiv. En av utbildningsinsatserna som genomförts och som riktats till alla verksamheter är arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet med likabehandling handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen och eleverna ska lära och utvecklas. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. En ny mall för planen mot diskriminering och kränkande behandling presenterades och utbildningen bestod av dels föreläsning av utvecklingspedagoger och dels eget arbete i teamen från de olika verksamheterna. Uppstart av läsåret Vid uppstarten av läsåret presenteras och erbjuds årligen ett ”smörgåsbord” av kompetensfortbildning för personal i våra verksamheter. För rektorer, klasslärare och ämneslärare i årskurs F–9 erbjöds en dag som gick under temat Dyslexi. Dagen innehöll bland annat föreläsning kring, Vad är dyslexi? Hur visar det sig? Hur hjälper jag eleven i skolan? Föräldrar medverkade och berättade om hur 8 det är att ha barn med dyslexi. För pedagoger i förskola, förskoleklass, fritidshem och åk 1–3 erbjöds ”Röris” och ”Mini-Röris” som är ett rörelseprogram för barn och elever till musik. Under sommaren kom Skolverket med ett nytt allmänt råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram som är tänkt att fungera som ett praktiskt redskap i arbetet med att stödja en elev i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. En insats under uppstarten av läsåret utgjorde en föreläsning för att förstärka informations- och implementeringsarbetet. Den fokuserade på ändringar i skollag gällande stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram och målgruppen var rektorer och pedagoger i årskurs F–9. Även en uppstart för matematiklyftet ägde rum för rektorer och lärare som är anmälda till matematiklyftet 14/15. Forskare från Umeå universitet föreläste om formativ bedömning. Slutligen erbjöds lärare i matematik fortbildningen ”Dansmatte” och ”Dans i skolan för alla” Det är en metod att med hjälp av dansundervisning arbeta med elevers lärande i matematik Vecka 44 Under vecka 44 erbjöds förstelärare i idrott och hälsa, bild, musik och slöjd fortbildningsinsatser för lärare i praktiskt estetiska ämnen i alla årskurser. Biblioteken Skellefteå presenterade i samarbete med ”Bibliotekarie i skolan” en halvdagsutbildning under namnet ”Att väcka läslust”. Det innebar bokpresentationer för alla lärare som undervisar och arbetar läsfrämjande tillsammans med elever i årskurs 6–9. Slutligen erbjöds också en utbildningsdag i form av workshops kring digital kompetens. Den riktade sig till alla pedagoger som undervisar i årskurs 1–9 samt rektorer. Exempel på valbara pass var virtuella resor i Google Earth, programmering med Scratch, filmskapande i Photostory, samarbete med E-twinning, Claro Read, dokumentkamera och scannermus samt starta en klassblogg i WordPress. Utredningsuppdrag Behovet av insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd har identifierats i alla verksamheter. Det behovet har funnits alltsedan den nya skollagen, där begreppen särskilt stöd och allmänt stöd uppmärksammades. Det allmänna stödet som innebär variation i undervisningen måste skiljas från särskilt stöd, som ges till barn och elever i behov av särskilt stöd. Arbete med särskilt stöd som tydliggör ett gemensamt förhållningssätt för detta arbete har varit inne i en intensiv fas under 2013, för att anpassas till verksamhetens behov och styrdokumentens krav. De 12 utredningsuppdragen De som var med i grupperna var representanter för förvaltning och verksamhet. Syftet med utredningarna var att få en ordentlig genomlysning av varje område med en tyngd av forskning samt förankring i styrdokument kopplat till skoloch kulturkontorets övergripande vision att alla ska bli sitt bästa jag samt minskade skillnader mellan pojkar och flickors betyg. Utifrån verksamheternas systematiska kvalitetsarbete och resultat formulerades dessa 12 utvecklingsområden och gemensamt för dessa var att det i stor mån saknades tydlig struktur kring dessa områden. Under våren 2014 så påbörjades ett omfattande uppdrag med utredningsgrupper med olika fokus: • • • • • • • • • • • • Resultatet av utredningsgruppernas arbete blev de tre övergripande fokusområdena: IT, Inkludering och Likvärdighet och utmynnade i politiska beslut. Dessa beslut innefattar arbetsgångar, rutiner eller riktlinjer, projekt, kompetensutveckling och nya verksamheter. Arbetssättet som utredningsgrupperna arbetade utifrån var hämtat från Skolverkets utvecklingspaket: UTVECKLINGSPAKET STARTA TA DEL AV DISKUTERA • Utse roller • Paketens mål/syfte • Vad säger forskningen? • Vad säger styrdokumenten? • Ta del av text, kortfilmer etc. Enskilt eller i grupp. • Var är vi? Kartlägg • Vart ska vi? Analysera GÖRA/PRÖVA REFLEKTERA PLANERA • I lärandet • Hur gör vi? • Dokumentera • Hur blev det? • Lärdomar • Anlys • Fördjupning • Nya mål • Fortsatt arbete • Långsiktighet Särskilt stöd Specialverksamheter Elevhälsans utformning Mottagande av nyanlända IT som pedagogiskt lärverktyg i klassrummet Särskilda skolskjutsar Förstelärare inför hösten 2014 Hemmasittare SKOLPLUS blir SKOLFAM Samarbete med landstinget Kulturell allemansrätt Inkludering 9 Förskola Förskolan är en pedagogisk verksamhet för barn vars vårdnadshavare arbetar, studerar eller är arbetssökande eller föräldralediga. De som arbetar i förskolan har som uppdrag att främja barn lärande och utveckling utifrån de mål och riktlinjer som anges i förskolans läroplan. Ansvaret för förskolan i Skellefteå kommun ligger under barn- och grundskolenämnden. Flertalet förskolor leds av förskolechefer som enbart ansvarar för förskolor. Det finns även förskolechefer som tillika är rektorer och ansvarar för grundskola, fritidshem samt förskoleklass. I Skellefteå kommun finns cirka 190 förskoleavdelningar varav flertalet består av enavdelningsförskolor. I kommunen finns även annan pedagogisk omsorg samt fristående förskolor som kommunen ansvarar för tillsynen av. 10 Strukturomvandlingar Riktlinjer för förskola Strukturomvandlingar har vi under lång tid sett som ett av våra största utvecklingsområden för förskolan. Denna process har för avsikt att omvandla enavdelningsförskolor till fleravdelningsförskolor för att säkra en hög kvalitet samt att bygga för framtiden. Att vi bygger förskolor där förhållningssätt och organisation går hand i hand. Detta kommer att innebära i förlängningen en större möjlighet för flexibilitet och hänsynstagande vad gäller sammansättningen av barngrupper. Under 2014 har två nya förskolor börjat byggas. I Byske byggs nu en ny förskola i två plan med plats för cirka 120 barn. Det blir också ett nytt tillagningskök som ska leverera mat till förskola, skola och äldreomsorg. På Alhem byggs för fullt en förskola i två plan med plats för cirka 200 barn. Förskolan blir uppdelad i två delar med varsin utemiljö, men med stor möjlighet till samarbete, samordning och utbyte mellan varandra. På Kaplanskolan blir det också en förskola med fyra avdelningar och hörselverksamhet för förskolan. Delar av skolorna på Mobacken och Sjungande dalen byggs samtidigt om till en förskola med fyra avdelningar på Mobacken och sex avdelningar på Sjungande dalen. Orkesterns förskola och Prästbordets förskola blir kvar. Förskolor som är planerade under 2015 påbörjas att byggas är i första hand i Bureå och Burträsk. Arbetet med förtydligandet av riktlinjer för förskolan har fått en samarbetspartner i form av en process kallad Ansöka plats förskola. Denna process startades upp under hösten och i workshopgruppen deltog områdeschefer, förskole chefer, områdesadministratörer, utvecklingspedagog, systemförvaltare och kundtjänst. Syftet med processen var att kartlägga hur ansökningsförfarandet från att som vårdnadshavare hitta information om hur man ansöker om plats på förskola till dess att barnet börjar på förskolan. Under 2015 kommer insatser från handlingsplanen att genomföras med bland annat revidering av riktlinjer för förskolan på skelleftea.se, utbildning för förskolechefer och områdes administratörer samt att e-tjänst förskola fritidshem ses över. Genomförd fokusgrupp med vårdnadshavare kommer även att resultera i en serviceförklaring kring detta. Verksamhet på obekväm arbetstid Under flertal år har verksamhet på obekväm arbetstid för barn 1–13 år setts över och under 2014 togs bestämmelserna för denna verksamhet i barn- och grundskolenämnden. Ett annat beslut som togs var att tillsätta en projektchef/ förskolechef enbart för denna verksamhet som får i uppdrag under 2015 att utreda behov, se över samt ta fram ett förslag på organisation, få ett samordnande uppdrag av befintlig personal och vikarier. Utemiljö Kulturskolans allemansrätt Att utemiljön på förskolan är viktig anser både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Verksamheten ska med lätthet kunna flyttas och bedrivas utomhus och barnens lärande och utveckling ska vara ständigt pågående. Under 2014 har kartläggningar av utemiljön genomförts dels på alla fleravdelningsförskolor i Skellefteå kommun men även på enavdelningsförskolor. Kartläggningen har haft utgångspunkt i ett material där man ser över utemiljön utifrån lekvärdefaktorer och utemiljön har fått ett betyg. Lekvärdefaktorerna utgår ifrån dels hur miljön är uppbyggd, men också tillgång till växtlighet, topografi och lekbar vegetation. Barnen har även fått vara med i kartläggningen genom att rita, berätta och leka i sin utemiljö med utvecklingspedagog. Denna kartläggning har presenterats för barn- och grundskolenämnden, ledningsgrupp samt förskolechefer. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har tillsats och de beviljade medlen från Boverket gör att detta arbete kommer att pågå och resultera i arbetsmaterial, checklistor och en samsyn för hur utemiljöerna på förskolan utformas. Efter ett beslut i barn- och grundskolenämnden har pedagoger i förskolan blivit utbildade av pedagoger från kulturpedagogiskt center i tre olika uttryck. De tre uttrycken är bild, drama, media och satsningen, som kallas allemansrätt, ska fortsätta under 2015 med utbildningstillfällen för all personal i förskolan. Under 2014 har pedagogerna från kulturpeda gogisk center arbetat både med pedagoger och barn på förskolorna där övningar, lekar och prova på aktiviteter har genomförts. 11 Förskoleklass Vid sex års ålder har barn möjlighet att börja i förskoleklass. Förskoleklass är en frivillig skolform och erbjuds från och med höstterminen det år barnet fyller sex år. Verksamheten är en del av den offentliga skolan och följer skolans läsårstider. Verksamheten styrs av del 1 och 2 i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Förskolans läroplan gäller inte för förskoleklassen. Ansvaret för förskoleklass i Skellefteå kommun ligger under barn- och grundskolenämnden. Förskoleklassen ska fungera som en övergång mellan förskolan och den obligatoriska skolan. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar per år eller cirka 20 timmar per vecka. Resten av dagen är de flesta eleverna i fritidshem eller i pedagogisk omsorg. En kulturkonferens för förskoleklass genomfördes i början av 2014. Inbjudna var pedagoger i förskoleklass samt rektorer. Dagen började med föreställningen Apan och krokodilen och sedan fick deltagarna delta i skapande workshops med pedagoger från kulturpedagogiskt center. Föreläsaren Elisabeth Frank blev en stor succé med sin föreläsning Nycklar till skriftspråket – Läsförberedd och skrivförberedd. Dagen avslutades med workshops med frågeställningar utifrån Elisabeth Franks föreläsning. Stödmaterial från Skolverket Ett stödmaterial från Skolverket, Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet, kom ut i slutet av 2014 och beskriver det komplexa uppdrag som förskoleklassen har och hur verksamheten ska vara en bro mellan förskolan och skolan samt stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Materialet utgår från skollag, läroplan, forskning och beprövad erfarenhet. Detta stödmaterial kommer nätverket för förskoleklassen att arbeta med under 2015. Nätverk för förskoleklass I stödmaterialet betonas vikten av att möta andra pedagoger och styrkan i att känna samhörighet genom till exempel ett nätverk. Nätverket för förskoleklassen startades upp 2013 och har varit uppskattat av pedagoger, men också av rektorer. Under åren har nätverket arbetat med matematik i form av föreläsning, äventyrspedagogik i form av praktiskt arbete och prova-på-aktiviteter, föreläsning om boksamtal och vikten av att aktivt arbeta med språket i förskoleklassen samt anknytning och hur barn kan och måste bemötas på olika sätt beroende på tidigare erfarenheter. Alla dessa områden har arbetats med utifrån en kartläggning av pedagogernas egna uppfattning om vad verksamheten i förskoleklassen 12 bör fokusera på, nämligen, socialt samspel, lek och trygghet, språk, matematik och skapande samt motorik. Under 2015 blir stödmaterial från Skolverket ett av arbetena, men även information om screeningen med syfte och användning samt Mini-Röris står på programmet. Skolverkets lyft Skolverkets båda lyft, läslyftet och matematiklyftet, är aktuella i Skellefteå. Matematiklyftet har kommit halvvägs och nära 300 lärare i Skellefteås grundskolor har hittills deltagit. Matematiklyftet ger förutsättningar att utveckla undervisningen och riktar sig till alla lärare som undervisar i matematik. Läslyftet planeras det för och det kommer att påbörjas under 2015. Upplägget är samma som för matematiklyftet, dvs att lärare arbetar med kollegialt lärande för att utveckla undervisningen. Läslyftet kommer att rikta sig till alla kategorier av lärare utifrån att språket är centralt för elevernas utveckling oavsett vilket ämne det gäller. Fritidshem I Skellefteå finns 38 fritidshem i kommunal regi. Dessa leds av rektorer. Fritidshem erbjuds till elever från och med förskoleklass till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år. Fritidshemmens verksamhet styrs av del 1 och 2 i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid som byggs på pedagogisk omsorg. Fritidshemmet är i dag integrerat och en del av skolan. Fritidshemmets huvudman är densamma som övriga skolväsendet. För elever i åldrarna 9–12 år finns storbarnsfritids och för elever över 12 år finns fritidsklubb som är en öppen verksamhet. Fritidshemmet ska komplettera skolan. Tidsmässigt genom att verksamheten pågår under den skolfria delen av dagen och året. Innehållsmässigt genom att skolan och fritidshemmet bidrar med olika kunskaper, erfarenheter och aktiviteter och att de har olika tyngdpunkt på innehållet i verksamheten. Tillsammans skapar de mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Kompetensutveckling Allmänt råd från Skolverket Under sommaren kom Skolverket med nya Allmänna råd Fritidshem som också ytterligare förstärkte och stöttade det arbete som inletts kring profession, grundverksamhet och skolsamverkan. Informationsinsatser till samtliga rektorer genomfördes och även på fritidshemmen. Skolverket erbjöd en konferens för rektorer och personal som dessutom sändes via webb i samarbete med Region Västerbotten. Kompetensutveckling som riktats och erbjudits specifikt för rektorer och personal i fritidshem har baserats på nätverket för fritidshems långsiktiga plan eller varit efterfrågade direkt från verksamheterna. Exempel på detta var när forskare från Umeå universitet besökte Skellefteå och föreläste om sin senaste forskning – Nya fritidspedagoger – i spännings fältet mellan tradition och nya styrformer. Den syftade till att behandla fritidshemmens och fritidspedagogernas uppdrag och roll. Profession, grundverksamhet såväl som skolsam verkan var delar som belystes. Skolsamverkan En annan kompetensutvecklingsinsats gick under rubriken Äventyrspedagogik. Två fritidspedagoger och två lärare i våra verksamheter stod tillsammans som kursledare inför sina kollegor i kommunen. Dessa fyra har gedigen högskoleutbildning i ämnet samt praktisk erfarenhet. Ett centralt moment i detta var också att ta tillvara den kunskap som finns i kommunen och nyttja den goda effekten av kollegialt lärande. Syftet var att inspirera – att lära mera om Äventyrspedagogik och att prova på tillsammans. Slutligen erbjöds en föreläsning från kommunens IT-utvecklare till rektorer och personal i fritidshem under rubriken ”Ungas digitala verklig het”. Syftet var att öka kunskap bland rektorer och personal genom senaste forskning kopplat till förhållningssätt fritidshemmens uppdrag och skollagens uppdrag – meningsfull fritid. Under läsåret 2013–14 vilade nätverket för fritidshem i syfte att kartlägga möjligheter att utveckla nätverksarbetet och dess syfte. Särskilt följdes arbetet i nätverken för förskoleklass och grundsärskolan för att ta del av deras goda exempel. Som ett resultat av detta fattade områdeschefer och rektorer beslut om att ett kommunövergripande nätverk för fritidshem ska startas upp med ett tydligt syfte att arbeta med pedagogisk utveckling i fritidshem. Nätverket leds och planeras av rektorer som representerar var sitt geografiskt område samt utvecklingspedagoger. Förstelärare i syfte att utveckla skolsamverkan utsågs under året. Deras uppdrag är att utveckla skolsamverkan mellan fritids och skola. De ska även ta fram stödmaterial för samverkansmodeller baserade på aktuell forskning och beprövad erfarenhet, erbjuda kompetensutveckling på uppdrag, utveckla och visa upp goda exempel samt ingå i arbetslag med övriga förstelärare som har detta uppdrag. Nätverk för fritidshem Personal i fritidshem har även erbjudits att delta i grundsärskolans kommunövergripande nätverk med temat – Att möta och undervisa elever i grundskolan som läser helt eller delvis enligt grundsärskolans läroplan och anpassning av lärmiljöer. 13 Grundsärskola Grundskolan är en obligatorisk skolform som styrs av skollag och läroplan för grundsärskolan 2011. Grundsärskolan varar i nio år från det år barnet fyller sju år. Undervisningstiden är för grundsärskolan 6 785 timmar, vilka fördelas mellan olika ämnen av den nationella timplanen. I inriktningen, träningsskolan, är timplanen indelad i ämnesområden. Det politiska ansvaret för grundsärskolan i Skellefteå kommun har kommunfullmäktige som delegerat det till barnoch grundskolenämnden. Vid studier enligt grundsärskolans kursplan är utgångspunkten att det ska ske på elevens hemskola, men skolgång kan också erbjudas i områdessärskola. Hemskolans rektor ansvarar för stöd och information till föräldrarna. Ett inskrivningsteam, som består av skolsköterska, psykolog och specialpedagog, har huvudansvaret för in- och utskrivning av grundsärskolans elever i hela kommunen, vilket garanterar en likartad bedömning. Beslut om inskrivning tas av för- och grundskolechef. Kommunen erbjuder undervisning i områdessärskolor för årskurs 1–5 på Sjungande dalens skola och för årskurs 6–9 på Brännanskolan. Enligt skollagen finns inom grundsärskolan även träningsskolan som inriktning, för de elever som inte kan tillgodogöra sig grundsärskolans utbildning. Skola och EMV (eftermiddagsverksamhet) samverkar för att varje dag ska vara stimulerande och utvecklande för eleverna. Samtliga elever till och med 12 års ålder har rätt att söka fritidshemsplats vid något av kommunens fritidshem. Om eleven från 13 års ålder har behov av tillsyn under eftermiddagar och lov, ansöker vårdnadshavarna om tillsynsbeslut hos resurs avdelningen. EMV Troja finns i Brännanskolans lokaler. Nätverk för grundsärskolan Sedan två år tillbaks finns ett kommunövergripande nätverk som leds och planeras av rektorer, förstelärare samt utvecklingspedagoger. Nätverkets syfte är att skapa kontakter och relationer mellan personal som arbetar med elever i grundsärskolan samt att utveckla undervisningen inom grundsärskolan. Under året har teman varit: Kartläggning av kompetensutvecklingsbehov, kollegialt lärande om undervisning kopplat till förmågor i läroplanen, erfarenhetsutbyte kring metoder och arbetssätt i matematik/verklighetsuppfattning och anpassning av lärmiljöer. 14 Förstelärare Förstelärare i syfte att utveckla inkluderande lärmiljöer för grundsärskolans elever utsågs under året. Förstelärarna ska handleda och erbjuda kompetensutveckling på uppdrag. De ska också utveckla och visa goda strategier för undervisning, lärande, bedömning samt sprida kunskap för formativt lärande. De ska även ta fram stödmaterial baserad på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och ingå i arbetslag med övriga förstelärare som har detta uppdrag. Tillsammans med berörda rektorer leder och planerar förstelärarna nätverket för grundsärskolan. Skolverkets lyft Skolverkets båda lyft, läslyftet och matematiklyftet, är aktuella i Skellefteå. Matematiklyftet har kommit halvvägs och nära 300 lärare i Skellefteås grundskolor har hittills deltagit. Matematiklyftet ger förutsättningar att utveckla undervisningen och riktar sig till alla lärare som undervisar i matematik. Läslyftet planeras det för och det kommer att påbörjas under 2015. Upplägget är samma som för matematiklyftet, dvs att lärare arbetar med kollegialt lärande för att utveckla undervisningen. Läslyftet kommer att rikta sig till alla kategorier av lärare utifrån att språket är centralt för elevernas utveckling oavsett vilket ämne det gäller. Grundskola Grundskolan är en obligatorisk skolform som styrs av skollag och läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Grundskolan varar i nio år från det år barnet fyller sju år. Undervisningstiden är för grundskolan 6 785 timmar, vilka fördelas mellan olika ämnen av den nationella timplanen. Det politiska ansvaret för grundskolan i Skellefteå kommun har kommunfullmäktige som delegerat det till barn- och grundskolenämnden. Grundskoleverksamheten är organiserad i fyra geografiska områden som leds av var sin för- och grundskolechef. I Skellefteå kommun finns 41 grundskoleenheter fördelade på 32 skolor (en skola kan enligt skol lagen innehålla flera skolenheter) huvudsakligen organiserade enligt en F–5 och 6–9 modell. I kommunen finns också fyra fristående grundskolor. Digital lärmiljö LIKA-utvärderingen är Sveriges kommuners och landstings (SKLs) självvärderingsverktyg som en skola eller kommun kan använda som stöd för att analysera hur man arbetar med digitaliseringen av skolan. I Skellefteå har alla rektorer i kommunen genomfört självvärderingen. Med hjälp av den får såväl den enskilda skolan som kommunen en bild av de styrkor och svagheter som den digitala lärmiljön har/står inför. Under 2015 kommer LIKA-utvärderingen att analyseras för att därefter finnas som utgångspunkt för de framtida utvecklingsinsatser som ska ske för att skapa en digital lärmiljö i toppklass. kommer att påbörjas under 2015. Upplägget är samma som för matematiklyftet, dvs att lärare arbetar med kollegialt lärande för att utveckla undervisningen. Läslyftet kommer att rikta sig till alla kategorier av lärare utifrån att språket är centralt för elevernas utveckling oavsett vilket ämne det gäller. Interkulturell kompetens Som en del av det samarbete med Antwerpen som avslutades 2014, genomfördes under läsåret 2013–14 en kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med 55 lärare i kommunen. Samarbetet med Antwerpen hade fokus på nyanländas lärande och kompetensutveck lingen var en del i arbetet. Utbildningen var oerhört uppskattad, vilket lett till att med start den 7 januari 2015 inleddes en andra omgång av kompetensutvecklingen för ytterligare 60 lärare. Detta är också en del av arbetet med att utbilda all personal inom barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde i interkulturell kompetens. Skolverkets lyft Skolverkets båda lyft, läslyftet och matematiklyftet, är aktuella i Skellefteå. Matematiklyftet har kommit halvvägs och nära 300 lärare i Skellefteås grundskolor har hittills deltagit. Matematiklyftet ger förutsättningar att utveckla undervisningen och riktar sig till alla lärare som undervisar i matematik. Läslyftet planeras det för och det 15 Förutsättningar måluppfyllelse Barn- och elevutveckling, ekonomiska och personella resurser liksom lokaler och utrustning är förutsättningar som påverkar verksamhetens arbete. I tabellerna till höger visas antalet barn i förskola, elevutveckling, ekonomiska förutsättningar, personaltäthet och andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. TABELL 1. BARN I FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEM Totalt antal barn Antal barn 1–5 år i kommunal förskola 2012 2013 2014 3 235 3 314 3 363 Antal barn 1–5 år i pedagogisk omsorg 61 44 37 Antal barn 1–5 år i fristående förskola 116 126 126 Antal barn 6–12 år i fritidshem 3 220 3 254 3 347 Totalt 6 632 6 738 6 873 Siffrorna avser 15/9 Barn- och elevutveckling TABELL 1–2. Antalet barn i förskola och fritidshem har ökat de senaste åren medan elevantalet inom grundskolan är i stort sett oförändrat. TABELL 2. ELEVUTVECKLING, TOTALT ANTAL ELEVER/SKOLFORM Totalt antal elever Skolform Förskoleklass Ekonomi TABELL 3. Driftbudgeten för 2014 uppgick till 1 264 miljoner kronor och investeringsbudgeten till 11 miljoner kronor. En ökning med 74 miljoner kronor jämfört med 2013. I tabellen redovisas en jämförelse av kostnader per barn/elev i respektive verksamhet mellan Skellefteå kommun, större städer och riket. Samtliga verksamheter kostar mindre per barn/ elev jämfört med gruppen större städer samt riket. Störst är skillnaden procentuellt i förskoleklass. Personaltäthet TABELL 4. Skellefteå kommun hade 2013 en högre personaltäthet för alla verksamheter jämfört med större städer. I förskolan är personaltätheten oförändrad sedan föregående år och i förskoleklass har personaltätheten ökat något. I grundskolan, fritidshem och i den obligatoriska särskolan minskar den något. Kommunal grundskola Fristående skola Grundsärskola Totalt 2012 2013 774 751 2014 798 6 675 6 762 6 757 192 182 175 93 88 85 7 734 7 783 7 815 Siffrorna avser 15/9 TABELL 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 2014 Kostnad (kr) per inskrivet barn/elev Skellefteå kommun Större städer Riket Förskola 128 100 129 000 129 700 Pedagogisk omsorg 108 300 113 500 110 300 Fritidshem 30 900 33 200 34 100 Förskoleklass 35 100 49 900 50 400 Grundskola 88 500 89 400 92 600 371 300 406 400 434 900 Grundsärskola TABELL 4. PERSONALTÄTHET 2013 Kompetens hos personalen TABELL 5. I fritidshem, förskoleklass och i grundskola har Skellefteå en större andel personal med pedagogisk högskoleexamen än jämförbara kommuner och riket. Inom förskoleverksamheten har Skellefteå en lägre andel med pedagogisk högskoleexamen än i jämförbara kommuner men högre andel i jämförelse med riket. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli 2015. Skellefteå kommun Verksamhet Större städer Riket 5,1 5,4 5,3 19,9 20,7 22,7 21,3 17,8 16,8 17,2 16,5 10,9 11,3 12,1 12,1 3,1 3,3 3,7 3,2 2012 2013 Förskola Antal barn/årsarbetare 5,1 Fritidshem Antal barn/årsarbetare Förskoleklass Antal elever per årsarbetande lärare Grundskola Antal elever per årsarbetande lärare Obligatorisk särskola Antal elever per årsarbetande lärare TABELL 5. PERSONAL MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEKOMPETENS 2013 (%) 16 Skellefteå kommun Större städer Riket Förskola 57 60 53 Fritidshem 81 66 53 Förskoleklass 89 87 85 Grundskola 96 90 88 Resultatsammanställning Betygsresultat i kommunen och per skola TABELL 1–2. Kommunens genomsnittliga meritvärde har sedan 2010 varit stigande. 2014 sjönk medelmeritvärdet 5 poäng. Pojkarnas medelmeritvärde har sjunkit mest. Fem av kommunens 6–9-skolor har höjt sitt meritvärde medan meritvärdet är lägre för åtta av skolorna. De två skolor som ökat sitt medelmeritvärde mest är Bureskolan och Furuskolan. Skellefteås jämförelsegrupp större städer ökar medelmeritvärdet något jämfört med 2013. Analysen för varje skolas uppnådda studieresultat görs i respektive skolas dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. TABELL 1. GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE – SKELLEFTEÅ JÄMFÖRT MED STÖRRE STÄDER 230 220 210 200 190 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Från 2013 är det ny betygskala Urval, totalt Jmf, totalt TABELL 2. BETYGSRESULTAT PER SKOLA Meritvärde Godkänt i alla ämnen i årskurs 6 och 9 TABELL 3. Andel elever som fick godkända slutbetyg i alla ämnen sjönk något i Skellefteå kommun från 2013. I jämförelsegruppen större städer och riket höjdes motsvarande värde något. Andelen godkända är dock högre än i riket samt jämförelsegruppen större städer. 79 % av alla kommunens elever i årskurs 6 fick godkända betyg i alla betygssatta ämnen vilket är något högre än motsvarande siffra ifjol. Andel behöriga till gymnasiet TABELL 4–5. Andel behöriga till gymnasieskolan har under de senaste fyra senaste åren sjunkit. Även jämförelsegruppen riket totalt har 2014 en liknande sänkning av andelen behöriga till gymnasieskolan. 2014 var 86,3 % av grundskolans avgångselever i Skellefteå behöriga till något nationellt program på gymnasieskolan vilket är cirka 1 procentenhet lägre än föregående år. Det kompensatoriska uppdraget TABELL 6. Skillnaden mellan pojkar och flickors betygsresultat mellan vårterminen 2014 var 24 meritpoäng. I jämförelsegruppen större städer och riket var skillnaden 23 poäng mellan pojkar och flickor. Det kompensatoriska uppdraget TABELL 7. Medelmeritvärdet för elever med utländsk bakgrund har sjunkit jämfört med 2013. I jämförelse med riket så har Skellefteå kommun betydligt lägre medelmeritvärde. Skola 2012 2013 2014 Björnåkerskolan 214 215 219 Bolidenskolan 194 182 169 Brännanskolan 227 232 229 Bureskolan 209 194 206 Byskeskolan 198 204 208 Furuskolan 201 192 205 Kanalskolan 217 220 199 Kågeskolan 205 212 207 Lövångersskolan 174 212 181 Norrhammarskolan 205 215 220 Sörböleskolan 192 187 178 Ursviksskolan 198 211 200 Örjansskolan 216 220 213 Totalt kommunen 207 209 205 Större städer 211 212 214 Riket 211 213 215 TABELL 3. ANDEL GODKÄNT I % I ALLA ÄMNEN Skellefteå kommun Större städer Riket 2012 Årskurs 9 81,1 76,5 77,4 2013 79,9 75,7 77,0 2014 79,5 76,4 77,4 TABELL 4. ANDEL ELEVER BEHÖRIGA TILL NÅGOT GYMNASIEPROGRAM 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 2011 2012 2013 2014 Skellefteå kommun Riket 17 TABELL 5. ANDEL BEHÖRIGA I % TILL GYMNASIETS OLIKA PROGRAM 2013 Skellefteå kommun Flickor Pojkar Program Större städer Pojkar Flickor Riket Pojkar Yrkesprogram 88,8 84,1 88,7 86,2 87,2 84,2 Estetiskt program 88,2 84,1 88,1 85,2 86,4 83,0 Ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram 88,0 81,9 86,8 83,0 85,1 80,9 Naturvetenskapligt och tekniskt program 86,3 81,2 85,5 82,1 83,7 79,2 TABELL 6. MERITVÄRDEN POJKAR RESPEKTIVE FLICKOR År 2012 2013 2014 Skellefteå kommun Större städer Riket Pojkar 197 199 199 Flickor 215 223 224 Differens 18 24 25 Pojkar 199 198 199 Flickor 220 219 221 Differens 21 21 22 Pojkar 194 199 200 Flickor 218 222 223 Differens 24 23 23 TABELL 7. MERITVÄRDE ELEVER MED UTLÄNDSK BAKGRUND År 18 Flickor Skellefteå kommun Riket 2011 152 192 2012 164 192 2013 156 194 2014 150 194 Organisation 2015 Område Nord Skellefteå kommuns för- och grundskoleverksamhet är organiserad i fyra geografiska för- och grundskoleområden, Nord, Öst, Väst och Syd. Dessa leds av fyra områdeschefer. Verksamhetens administrativa stöd utgörs centralt av en förvaltningsstab och lokalt av områdesadministratörer. Dessutom finns en resursavdelning, utvecklingsavdelning, kulturskola, barn- och elevhälsa samt kultur- och biblioteksverksamhet. Område Syd Förskolechefer, rektorer och administratörer Område Väst För- och grundskolechef Två nämnder, barn- och grundskolenämnden och kulturnämnden, har det politiska ansvaret för verksamheterna. Område Öst Barn- och elevhälsa Utveckling Barn- och grundskolenämnd Kulturskola Förvaltningschef Kulturnämnd Stabschef Förvaltningsstab Chef resursavdelning Resursavdelning Kulturchef Kultur- och biblioteksavdelning Korta fakta – förskola och skola 2014 • 2 102 årsarbetare • Årsbudget 1 265 000 kronor • Barn i kommunal förskola 1–5 år 3 400 • Barn i fristående förskolor 126 • Barn i fritidshem 3 347 • Barn/elever i förskoleklass – grundskola åk 9 inklusive friskolor 7 815 • Elever i kulturskolan 1 952 • Barn/ungdomar i korttidshem 87 • Öppna förskolor antal 5 19 www.krux.se Mars 2015 931 85 Skellefteå, tel 0910-73 50 00 www.skelleftea.se
