Årsredovisning 2014 - Sveriges Domstolar

Transcription

2014
Årsredovisning
I samband med att Svea hovrätt fyllde 400 år hölls
i juni 2014 öppet hus på domstolarna på Riddarholmen i Stockholm. Tusentals tog chansen att bevittna
rättegångsspel samt vandra runt i 1600-talsbyggnaderna. Syftet med arrangemangen var bland annat
att öka allmänhetens kunskapen om Sveriges Domstolar. Foto: Carl Johan Erikson
Omslagsbild
De senaste åren har Sveriges Domstolar som helhet successivt arbetat ned
sina balanser till historiskt låga nivåer. Denna positiva trend fortsatte under
2014 vilket gav kortare väntan för dem som ska få sin sak prövad i domstol.
På bilden: Häktningssalen på Rättscentrum i Malmö.
Foto: Lars Brundin/Sydsvenskan/TT
Producerad av Domstolsverket
Tryckt av ARK-Tryckaren AB, Jönköping, februari 2015
Diarienummer 1882-2014
GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET
Resultatredovisning
Innehåll
1
2
3
4
5
Finansiell redovisning
6
7
8
9
Generaldirektören har ordet .............................................. 6
Organisation ................................................................... 8
2.1
2.2
Detta är Sveriges Domstolar ................................................... 8
Pågående och planerade förändringar ..................................... 10
Mål och resultatutveckling i kärnverksamheten .................... 11
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
3.11
Den totala målutvecklingen .................................................
Verksamhetens mål ...........................................................
Tingsrätterna ..................................................................
Hovrätterna ....................................................................
Högsta domstolen .............................................................
Förvaltningsrätterna ..........................................................
Kammarrätterna ..............................................................
Högsta förvaltningsdomstolen ...............................................
Hyres- och arrendenämnderna ..............................................
Rättshjälpsmyndigheten .....................................................
Rättshjälpsnämnden ..........................................................
11
14
28
37
42
46
57
65
69
73
74
Verksamhetsutveckling ................................................... 75
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
Tidsbegränsade utvecklingsinsatser ........................................
Förtroendefrågor..............................................................
Samverkan mellan myndigheter ............................................
Säkerhet ........................................................................
Lokalförsörjning och teknik .................................................
Internationell verksamhet ...................................................
75
82
84
88
89
91
Kompetensförsörjning .................................................... 94
5.1
5.2
5.3
5.4
Attrahera och rekrytera...................................................... 94
Utveckla och behålla ......................................................... 95
Avveckla och omorientera .................................................. 103
Kompetensutveckling........................................................ 104
Ekonomi och produktivitet.............................................. 108
6.1
6.2
6.3
Ekonomisk översikt .......................................................... 108
Ekonomisk uppföljning av RIF-programmet .............................. 111
Produktivitetsutveckling .................................................... 112
Finansiella dokument .................................................... 117
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
7.7
Sammanställning över väsentliga uppgifter .............................. 117
Resultaträkning .............................................................. 118
Balansräkning ................................................................. 119
Finansieringsanalys .......................................................... 120
Anslagsredovisning ........................................................... 121
Tilläggsupplysningar och noter ............................................. 124
Ersättningar till insynsrådet ................................................ 138
Intern styrning och kontroll ............................................ 139
8.1
8.2
8.3
Utveckling och förbättringar ............................................... 139
Riskhantering ................................................................. 139
Årsredovisningens undertecknande........................................ 141
Bilagor till resultatredovisningen ...................................... 142
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
1 Verksamhetsmål – Enskilda domstolars resultat ....................... 142
2 Styckkostnader, verksamhetens kostnader ............................. 146
3 Styckkostnader, transfereringar ......................................... 149
4 Sidhänvisning till återrapporteringskrav ................................ 151
SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
5
1 Generaldirektören har ordet
Under 2014 fortsatte den positiva trenden med
minskade balanser vid Sveriges Domstolar. Det
finns ett starkt samband mellan låga balanser och
omloppstider – därmed skapar domstolarnas effektivitet i handläggningen av mål förutsättningar
för kortare väntetider för dem som ska få sina
saker prövade i domstol. Utvecklingen visar sig
också i att domstolarna under 2014 har kommit
närmare en stor del av de verksamhetsmål rörande omloppstider som regeringen har satt upp
för Sveriges Domstolar. Att domstolarna avgör
mål i tid är mycket viktigt och bidrar även till
allmänhetens förtroende för rättsväsendet.
Samtidigt vill jag betona vikten av att inte enbart
ha fokus på effektivitet, balanser och verksamhetsmål. Det är självklart angeläget att domstolarna levererar bra resultat till följd av ökad effektivitet i handläggningen – samtidigt måste vi vara
medvetna om de senaste årens stora utmaningar i
form av hög måltillströmning och allt fler stora
och komplexa mål. Det är mot denna bakgrund
helt nödvändigt att domstolarna ges goda förutsättningar för att kunna fortsätta leverera bra resultat med bibehållen kvalitet i dömandet.
Vid Domstolsverket planerar vi vår verksamhet utifrån det vi definierar som basuppdrag respektive särskilda utvecklingsinsatser. Basuppdraget är allt det arbete Domstolsverket bedriver
inom en rad områden för att ge domstolarna bra
stöd och service, för att domstolarna ska kunna
bedriva sin verksamhet effektivt och rättssäkert.
Särskilda utvecklingsinsatser handlar om satsningar inom områden där Domstolsverket tillsammans med domstolarna ser att gapet är som
störst mellan var vi befinner oss och var vi vill
vara. Under 2014 prioriterade vi fyra sådana
satsningsområden: utveckla den strategiska styrningen, attrahera och rekrytera, digitalisera målhanteringen samt effektivisera administrationen.
Förra året påbörjades, genomfördes och avslutades en mängd olika insatser inom respektive
satsningsområde, i syfte att förflytta Sveriges
Domstolar närmare sin målbild. Varje enskild
satsning är självklart viktig och utgör en del i en
större helhet, men för att ge några konkreta exempel vill jag kort belysa något av det som har
gjorts. När det gäller den strategiska styrningen
har Domstolsverket och domstolarna tillsammans formerat det så kallade strategiska rådet.
Rådet kommer att bestå av fyra domstolschefer,
6
och har till uppgift att vara rådgivande i Domstolsverkets övergripande verksamhetsplaneringsprocess när det handlar om särskilt strategiskt viktiga frågor. Vi har därmed en grund för
hur Domstolsverket och domstolarna ska utveckla verksamheten i särskilt viktiga framtidsfrågor. Det känns oerhört viktigt och spännande.
Inom området attrahera och rekrytera kom
Sveriges Domstolar under året överens om en
gemensam chefspolicy. Policyn är nu grunden
för det fortsatta arbetet med att utveckla chefsoch ledarskapet inom Sveriges Domstolar. Detta
är prioriterat, eftersom vi ser chefsoch ledarskapet som en nyckelfaktor för såväl nöjda medarbetare och god arbetsmiljö som effektiv styrning mot målen.
Vi hade hoppats att under 2014 komma igång
med extern adjunktion – alltså att låta erfarna jurister som inte har gått den ordinarie domarbanan
få möjlighet att under en tid tjänstgöra som domare – även i underrätt. Efter en dom i Högsta
domstolen, rörande jävsfrågor kopplade till extern
adjunktion, måste dock formerna för adjunktion
ses över. Domstolsverket arbetar nu tillsammans
med domstolarna vidare för att hitta lösningar för
att fortsatt stödja den öppna domarbanan. Även
Domarnämndens roll i rekryteringsarbetet sätts i
fokus. Jag ser det som mycket värdefullt och angeläget att domstolarna även framöver kan erbjuda
lämpliga jurister utan traditionell domarutbildning
en väg in i domaryrket. Denna fråga och frågor i
stort kring domarrekryteringen kräver ytterligare
överväganden framöver.
Digitaliseringen av målhanteringen syftar till att
domstolarna ska ha bra verksamhetsstöd som
gör att de kan arbeta effektivt med att hantera
handlingar digitalt. Kraven och förväntan på
fortsatt utveckling inom området är stort – från
både domstolarna och omvärlden. Domstolsverket arbetar hårt med att anpassa och utveckla de
digitala verksamhetsstöden så att de i betydligt
större utsträckning svarar mot domstolarnas
egna arbetsprocesser. En central fråga handlar
om att bryta ned domstolarnas gemensamma
målhanteringssystem, Vera, i moduler för att
kunna utveckla systemet så att det bättre svarar
mot domstolarnas arbetsprocesser. Samtidigt
kräver detta att domstolarna också arbetar betydligt mer likartat.
Regeringen ställer stora krav på att alla myndigheter ska effektivisera sin administration. Som
ett viktigt nav i det fortsatta arbetet har Domstolsverket och domstolarna under 2014 arbetat
fram grunden för en gemensam strategi för effektiv administration.
Invigningen av den fjärde migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå var en viktig
händelse under året. Det är särskilt glädjande att
verksamheten vid det som nu är Norrlands
största domstol har kommit i gång så bra. Domstolsverket hade föreslagit en annan ort som säte
för migrationsdomstolen, men Luleå har verkligen visat att man axlat utmaningen på ett föredömligt sätt.
Svea hovrätt ordnade under våren ett 400årsjubileum med en mängd intressanta aktiviteter, där man bland annat genom högkvalitativa
seminarier och i en särskild jubileumsskrift satte
ett mycket viktigt fokus på frågor kring domstolarnas ställning och domarnas yrkesroll.
Diskussionen kring dessa frågor fortsatte senare under hösten med stort och genuint engagemang under årets chefsdagar. Temat var Verksamhetsutveckling med domaren i fokus. Under
detta tema visade landets domstolschefer med
stor drivkraft och skärpa sin vilja att såväl enskilt
som i samarbete med andra domstolar samt med
Domstolsverket, arbeta vidare med att fortsatt
utveckla domstolarna som attraktiva arbetsplatser, som arbetsplatser med väl fungerande inre
organisationer och som arbetsplatser med god
arbetsmiljö för alla anställda.
Regeringen ställer stora krav på att alla myndigheter ska effektivisera sin administration. Som
ett viktigt nav i det fortsatta arbetet har Domstolsverket och domstolarna under 2014 arbetat
fram grunden för en gemensam strategi för effektiv administration.
Invigningen av den fjärde migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå var en viktig
händelse under året. Det är särskilt glädjande att
verksamheten vid det som nu är Norrlands
största domstol har kommit i gång så bra. Domstolsverket hade föreslagit en annan ort som säte
för migrationsdomstolen, men Luleå har verkligen visat att man axlat utmaningen på ett föredömligt sätt.
Svea hovrätt ordnade under våren ett 400årsjubileum med en mängd intressanta aktiviteter, där man bland annat genom högkvalitativa
seminarier och i en särskild jubileumsskrift satte
ett mycket viktigt fokus på frågor kring domstolarnas ställning och domarnas yrkesroll.
Diskussionen kring dessa frågor fortsatte senare under hösten med stort och genuint engagemang under årets chefsdagar. Temat var Verksamhetsutveckling med domaren i fokus. Under
detta tema visade landets domstolschefer med
stor drivkraft och skärpa sin vilja att såväl enskilt
som i samarbete med andra domstolar samt med
Domstolsverket, arbeta vidare med att fortsatt
utveckla domstolarna som attraktiva arbetsplatser, som arbetsplatser med väl fungerande inre
organisationer och som arbetsplatser med god
arbetsmiljö för alla anställda.
Martin Holmgren
Martin Holmgren
7
ORGANISATION
2 Organisation
2.1 Detta är Sveriges Domstolar
Sveriges Domstolar utgörs av:
• de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt
och Högsta domstolen),
• de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen),
• hyresoch arrendenämnderna,
• Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden, samt
• Domstolsverket.
Myndighetsförordningen (2007:515) och övriga
förordningar (instruktioner) för ovanstående
myndigheter är de centrala styrande dokumenten
för Sveriges Domstolar. Varje år utfärdar regeringen ett regleringsbrev som är gemensamt för
hela verksamhetsområdet. I det anger regeringen
målen för verksamheten och vilka anslag som
ställs till Sveriges Domstolars förfogande. Domstolsverket ges också särskilda uppdrag i regleringsbrevet.
2.1.1
De allmänna domstolarna
Det finns 48 tingsrätter i Sverige. Dessa varierar i
storlek från ett tiotal medarbetare upp till nästan
300 medarbetare. Tingsrätten är första instans i
brottmål och tvistemål. Hovrätten är andra instans i mål och ärenden som redan har behandlats i tingsrätt, och Högsta domstolen den sista
instans överklagande kan ske till. Det finns sex
hovrätter: Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall
och hovrätten för Övre Norrland i Umeå. Var
och en av de sex hovrätterna har sin geografiskt
bestämda domkrets. Domkretsarna varierar i
storlek och innehåller från 5 tingsrätter till 14 för
Svea Hovrätt, som är den med flest underrätter.
Högsta domstolen är högsta allmänna domstol.
Det finns fem markoch miljödomstolar samt
en Mark- och miljööverdomstol. Mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka,
Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Deras
avgöranden kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, som är en del av Svea hovrätt.
8
2.1.2
De allmänna förvaltningsdomstolarna
Det finns tolv förvaltningsrätter i Sverige. Förvaltningsrätterna finns på följande orter: Falun,
Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala
och Växjö. Förvaltningsrätterna varierar i storlek
från ett tjugotal anställda upp till drygt 500 anställda. Förvaltningsrätten handlägger mål som
främst rör tvister mellan enskilda personer och
myndigheter. Förvaltningsrättens avgöranden kan
överklagas till en kammarrätt. Det finns fyra
kammarrätter; i Stockholm, Göteborg, Sundsvall
och Jönköping. Kammarrätternas domkretsar varierar i storlek och innehåller från två till fyra förvaltningsrätter. Sista instans är Högsta förvaltningsdomstolen, som är landets högsta allmänna
förvaltningsdomstol. Migrationsdomstolar finns
vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Luleå. Kammarrätten i Stockholm är
Migrationsöverdomstol.
2.1.3
Hyres- och arrendenämnderna
Det finns åtta hyresoch arrendenämnder. Hyresnämnden medlar i tvister som rör bostäder
och lokaler. Arrendenämnden handlägger arrendetvister. Hyres- och arrendenämnderna bedriver
också upplysningsverksamhet. Beslut av hyresnämnd kan överklagas till Svea hovrätt och beslut av arrendenämnd till den hovrätt inom vars
domkrets arrendenämnden är belägen.
2.1.4
Rättshjälpsmyndigheten
Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall är en rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor rörande rättshjälp. Myndighetens uppgift är att
verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor
och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som
inte handläggs vid domstol.
2.1.5
Rättshjälpsnämnden
Rättshjälpsmyndighetens beslut kan överklagas
till Rättshjälpsnämnden. Nämndens beslut får
inte överklagas. Hovrätten för Nedre Norrland
utför administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden.
ORGANISATION
2.1.6
Domstolsverket
Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet
med uppgift att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna, de allmänna
förvaltningsdomstolarna, hyresoch arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Inom verksamhetsområdet ska
Domstolsverket, med
iakttagande
av domstolarTingsrätt
(48 st)
nas självständighet enligt regeringsformen, i ad Hovrätt (6 st)
ministrativt hänseende leda och samordna verkHögsta domstolen
samheten för att skapa
förutsättningar för en
rättssäker verksamhet
samt se till(12att
 Förvaltningsrätt
st) den bedrivs
effektivt. Domstolsverket
har
närmare
350 med Kammarrätt (4 st)
arbetare1 och myndigheten är placerad i Jönkö Högsta förvaltningsdomstolen
ping. Domstolsverket
utför även administrativa
 Hyres- och arrendenämnd
(8 st)är en
uppgifter åt Notarienämnden.
Nämnden
egen myndighet  som
handlägger vissa frågor
kring notarietjänstgöringen
i tingsrätt och för Domstolsverket
valtningsrätt.
 Gällivare
 Haparanda
 Luleå
 Skellefteå
 Lycksele
Umeå
1 Medelantalet
anställda 2014, exklusive
domare i förstärkningsstyrkan.
 Östersund
 Härnösand
Sundsvall
 Hudiksvall
 Mora
 Gävle
 Falun
Uppsala 
 Norrtälje
 Västerås
Eksilstuna 
 Örebro Södertälje 
 Gällivare
Karlstad 
 Nyköping
 Norrköping
 Tingsrätt (48 st)
Uddevalla 
 Hovrätt (6 st)

Vänersborg
 Högsta domstolen
 Förvaltningsrätt (12 st)
 Alingsås
Göteborg 
 Borås
Stockholm 
 Skövde
– Sollentuna 
– Solna 
– Nacka 
– Huddinge 
 Linköping

 Jönköping
 Eksjö
 Haparanda
Visby
 
Luleå
 Kammarrätt (4 st)
 Högsta förvaltningsdomstolen
 Hyres- och arrendenämnd (8 st)
Varberg 
 Växjö
Halmstad 
 Kalmar
 Lycksele
 Rättshjälpsmyndigheten
 Domstolsverket
Helsingborg 
Hässleholm
 Karlskrona

 Kristianstad
 Lund
Malmö 
 Ystad
 Skellefteå
Umeå
 Östersund
9
 Härnösand
ORGANISATION
2.2 Pågående och planerade förändringar
I rapporten ”Underrättsorganisationen i Stockholms län – förslag till förändringar” har den framtida yttre tingsrättsorganisationen i länet, på uppdrag av Domstolsverket, utretts av en särskild
utredare och förslag lämnats till hur organisationen
bör utformas. Utredarens förslag skulle bland annat
innebära en förändring av vissa domkretsar och en
utökning av verksamheterna vid Södertälje och
Norrtälje tingsrätter. Rapporten har remissbehandlats. Under hösten 2014 har Domstolsverket fattat
ett inriktningsbeslut gällande tingsrättsorganisationen i Stockholms län. Ingen förändring av tingsrätternas domkretsar kommer att göras. För Norrtälje
tingsrätt och Södertälje tingsrätt innebär detta att
utredarens förslag om en utökning av domkretsar
inte kommer att genomföras. Däremot kommer
Domstolsverket att tillgodose att båda dessa tingsrätter får mer ändamålsenliga och säkra lokaler med
utgångspunkt i dagens verksamhetsbehov. Vad gäller övriga fem tingsrätter i länet kommer Domstolsverket också att, i nära samarbete med berörda
domstolar, konkret arbeta vidare för att vidareutveckla tingsrättsorganisationen. Beträffande Förvaltningsrätten i Stockholm delar Domstolsverket
utredarens bedömning att någon uppdelning av
förvaltningsrätten för närvarande inte bör göras.
Målutredningen har förordat att prövningen av
konkurrensrättsliga, marknadsföringsrättsliga och
immaterialrättsliga mål samlas i en särskild domstol
inom ramen för de allmänna domstolarna och att
Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen avvecklas (SOU 2010:44). Denna fråga bereds i Regeringskansliet och i en departementspromemoria
(Ds 2014:2) föreslås att domstolsprövningen ska
ske samlat i en särskild domstol i första instans (Patent- och marknadsdomstolen) och en särskild
domstol i andra instans (Patent- och marknadsöverdomstolen). Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknadsdomstol och Svea hovrätt ska
vara Patent- och marknadsöverdomstol. Som en
konsekvens av förslaget ska Patentbesvärsrätten
och Marknadsdomstolen upphöra. Enligt regeringen är avsikten att den nya domstolsorganisationen
ska träda i kraft under hösten 2016.
Ett enhetligt patentskydd kommer att skapas i 25
EU-medlemsstater. I samband med det inrättas
också en enhetlig europeisk patentdomstol. Tillsammans med Estland, Lettland och Litauen
kommer Sverige att inrätta en nordisk-baltisk regional avdelning i domstolens första instans. Denna
10
reform kommer indirekt att påverka delar av verksamheten vid Sveriges Domstolar. Avsikten är att
den nya domstolen ska kunna vara operativ i
Stockholm från och med första halvåret 2016.
Vidare bereds i Regeringskansliet frågan om
en förändrad instansordning för va-mål (tvister
om vatten och avlopp) som i dag handläggs av
Statens va-nämnd. Det föreslås att samtliga de
mål Statens va-nämnd i dag handlägger ska föras över till markoch miljödomstol och att målen ska prövas av den markoch miljödomstol
inom vars område den allmänna eller allmänförklarade va-anläggningen i huvudsak är belägen eller är avsedd att vara belägen. Som en
följd av detta ska Statens va-nämnd avvecklas.
När det gäller konkursförfarandet har Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten bedrivit ett
projekt med syftet att rationalisera handläggningen
av konkursärenden. Under hösten 2013 föreslogs i
en rapport till regeringen att domstolens roll renodlas till att fatta beslut om konkurs och utse konkursförvaltare samt till att besluta i tvistiga frågor
och om användning av tvångsmedel. Andra delar
av handläggningen, som domstolen i nuläget ansvarar för, ska Kronofogden och konkursförvaltaren ta
över. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet.
Hovrätts- och kammarrättspresidenterna har diskuterat vilka förhållanden och faktorer som bör
vara vägledande för framtidens hov- och kammarrätter. Diskussionerna resulterade i en promemoria
som överlämnades till Domstolsverket. I avsnittet
”Sammanvägning och slutsatser” i promemorian
konstateras bland annat följande: Frågan om överrätternas antal, lokalisering och upptagningsområden är ytterst av rättspolitisk art. Den genomgång som gjorts talar för att en bredare översyn av
överrättsorganisationen bör göras, där argument
som talar i olika riktning får vägas samman. Samtidigt kan konstateras att förutsättningarna för denna
organisation kan komma att påtagligt förändras.
Generella regler om prövningstillstånd, ändrade
regler om nämndemannamedverkan och andra
ändringar av den centrala processrätten kan få stora
konsekvenser för överrätternas organisation och
dimensionering. Det finns ett antal utredningsförslag som behandlar denna typ av frågor som nu bereds i justitiedepartementet. Ett helt eller delvis genomförande av sådana förslag accentuerar behovet
av en översyn.
MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN
3 Mål och resultatutveckling i kärnverksamheten
I kapitel 3 beskrivs utveckling och förändring på följande sätt:
Med förändring avses skillnaden mellan utfallet för helåret 2014 jämfört med helåret 2013. Förändringen uttrycks i absoluta tal (antal eller andel) och/eller relativa tal (procentuell förändring). I löptext
uttrycks förändringen både i absoluta/relativa tal och i textform enligt följande:
Förändring
Uttrycks som att antalet/andelen …
± 0 % ≤ 0,5 %
är oförändrat/d
± > 0,5 % ≤ 2 %
har ökat/minskat marginellt
±>2%≤4%
har ökat/minskat något
± > 4 % ≤ 10 %
har ökat/minskat (alt. förstärkt med tydligt/betydligt)
± > 10 % ≤ 25 %
har ökat/minskat kraftigt (alt. stor ökning/minskning)
± > 25 %
har ökat/minskat mycket kraftigt (alt. mycket stor ökning/minskning)
Med utveckling avses normalt utfallet under de fem senaste åren (2010–2014). Även den genomsnittliga förändringen de fem senaste åren redovisas i kapitlets berörda diagram i syfte att sätta den
genomsnittliga förändringen i relation till eventuella extremvärden (år där mål- och ärendeutvecklingen
avviker märkbart jämfört med andra år).
3.1 Den totala målutvecklingen
Diagram 1
Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål samtliga domstolsslag
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
Inkomna
Avgjorda
Balanserade
2010
382 219
370 635
154 915
2011
383 344
390 370
147 833
2012
388 540
398 008
138 242
2013
385 078
387 142
136 052
2014
382 221
388 812
129 488
Genomsnitt (5 år)
384 280
386 993
141 306
På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, till exempel har vissa mål som avgjorts 2013 registrerats
först 2014.
11
Under den senaste femårsperioden har det i genomsnitt inkommit drygt 384 000 mål per år.
Det har under jämförelseperioden varit ett stabilt
målinflöde med få variationer mellan åren. Det
totala antalet inkomna mål 2014 minskade med
en procent jämfört med föregående år.
I genomsnitt har knappt 387 000 mål avgjorts
per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål var i princip oförändrat mellan 2013
och 2014 och även i förhållande till genomsnittligt antal avgjorda mål under femårsperioden.
Det totala antalet balanserade mål minskade
under 2014 med drygt 6 500 mål, vilket motsvarar fem procent. Trenden för femårsperioden är
minskade balanser och jämfört med 2010 som
var det första året i jämförelseperioden har balanserna minskat kraftigt med över 25 000 mål,
vilket utgör 16 procent.
Tabell 1 Inkomna mål vid domstolarna
Utveckling per domstolsslag
2012
2013
2014
Inkomna mål
Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
Förändring
Förändring
2012-2014
2013-2014
Antal
Antal
%
-4 % -4 500
%
-2 %
183 510
180 038
175 538
-7 972
25 459
25 827
26 155
696
3%
328
1%
5 709
6 406
6 215
506
9%
-191
-3 %
103 611
105 872
106 001
2 390
2%
129
0%
Migrationsdomstolarna
25 772
26 385
27 023
1 251
5%
638
2%
Kammarrätter exkl. migration
25 442
22 809
24 226
-1 216
-5 %
1 417
6%
Migrationsöverdomstolen
11 717
9 254
10 017
-1 700 -15 %
763
8%
7 324
8 487
7 046
- 278
-4 % -1 441
-17 %
388 544
385 078
382 221
-6 323
-2 % -2 857
-1 %
Förvaltningsrätter exkl. migration
Högsta förvaltningsdomstolen
Summa totalt
Vid tingsrätterna och Högsta domstolen minskade antalet inkomna mål med två respektive tre
procent medan antalet ökade i hovrätterna med
en procent. Vid tingsrätterna var det ett minskat
inflöde av brottmål och då framför allt bötesmål.
Dessa har minskat kraftigt, 55 procent, sedan
måltypen infördes 2010. Under 2014 minskade
även tvistemålen, minskningen avsåg samtliga
målkategorier. Den ökning av PBL-mål som varit
tidigare år, till följd av ökade resurser hos länsstyrelserna för avarbetning av balanser, avstannade och målkategorin visade en minskning om
22 procent under året. Minskningen av PBL-mål
syntes även i Mark- och miljööverdomstolen.
Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna
var oförändrat jämfört med 2013, medan det på
kammarrätterna var en ökning om sex procent.
Om socialförsäkringsmål, som rör ersättning för
kostnader till följd av vård i ett annat land inom
EU, vid Kammarrätten i Stockholm exkluderas visar målutvecklingen på en marginell minskning
12
om en procent jämfört med 2013. Högsta förvaltningsdomstolen hade under året en kraftig
målminskning om sjutton procent. Minskningen
utgjordes av de två stora målkategorierna
skattemål och socialförsäkringsmål. Trenden från
tidigare år, med ett ökat antal skattemål och ett
minskat antal socialförsäkringsmål, bröts under
2014 vid förvaltningsdomstolarna.
Vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ökade antalet mål med två respektive åtta procent under 2014. I migrationsdomstolarna minskade däremot avlägsnandemålen, den största och mest resurskrävande
måltypen, med sex procent. Mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökade med 18 procent efter föregående års
kraftiga minskning. Det motsatta förhållandet
rådde i Migrationsöverdomstolen, där avlägsnandemålen ökade med tolv procent och mål om
uppehållstillstånd utan samband med avvisning
eller utvisning minskade med nio procent.
Tabell 2
Avgjorda mål vid domstolarna
2012
2013
2014
Förändring
Förändring
2012-2014
Avgjorda mål
Tingsrätter
182 712 181 210 178 871
Hovrätter
Högsta domstolen
2013-2014
Antal
%
Antal
%
-3 841
-2 %
-2 339
-1 %
25 162
25 622
26 728
1 566
6%
1 106
4%
5 893
6 090
6 447
554
9%
357
6%
Förvaltningsrätter exkl. migration 108 693 106 784 109 069
376
0%
2 285
2%
28 761
25 539
27 737
-1 024
-4 %
2 198
9%
28 063
23 765
22 233
-5 830
-21 %
-1 532
-6 %
11 825
9 697
9 831
-1 994
-17 %
134
1%
6 900
8 435
7 896
996
14 %
-539
-6 %
398 009 387 142 388 812
-9 197
-2 %
1 670
0%
Summa totalt
Tingsrätterna avgjorde något färre mål än föregående år och framför allt var det avgörandet av
brottmål som minskade. Vid hovrätterna och
Högsta domstolen ökade antalet avgjorda mål
med fyra respektive sex procent.
Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna
ökade marginellt under 2014 med två procent.
Ökningen avsåg framför allt skattemål. Vid
Tabell 3
kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen minskade däremot antalet avgjorda mål med
sex procent vardera. Den stora minskningen kan
tillskrivas avgörandet av skattemål och socialförsäkringsmål.
Antalet avgjorda mål vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ökade med nio
respektive en procent under 2014.
Balanserade mål vid domstolarna
2012
2013
2014
Balanserade mål
Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
Förändring
Förändring
2012-2014
2013-2014
Antal
%
Antal
%
74 988
73 544
70 004
-4 984
-7 %
-3 540
-5 %
5 929
6 128
5 562
-367
-6 %
-566
-9 %
1 430
1 742
1 506
76
5%
-236
-14 %
37 566
36 790
33 931
-3 635
-10 %
-2 859
-8 %
4 884
5 752
5 059
175
4%
-693
-12 %
9 161
8 221
10 230
1 069
12 %
2 009
24 %
1 450
1 004
1 190
-260
-18 %
186
19 %
2 837
2 871
2 006
-831
-29 %
-865
-30 %
138 245 136 052 129 488
-8 757
-6 % -6 564
-5 %
Förvaltningsrätter exkl. migration
Summa totalt
13
Balanssituationen vid tingsrätterna förbättrades
ytterligare under 2014 och minskningen uppgår
till fem procent. Även vid hovrätterna och
Högsta domstolen minskade balanserna jämfört
med föregående år. Minskningen uppgick till 9
respektive 14 procent.
Balanssituationen vid förvaltningsrätterna har
förbättrats avsevärt under treårsperioden, under
2014 minskade balanserna med åtta procent.
Det är skattemålen som står för den största andelen av den totala balansminskningen. Även
vid migrationsdomstolarna minskade balanserna
under året, minskningen uppgår till tolv procent. Det motsatta gäller för kammarrätterna
och migrationsöverdomstolen, där balanserna
ökade med 24 respektive 19 procent. Framför
allt var det socialförsäkringsmål vid kammarrätterna som utgjorde ökningen. Balanssituationen
vid Högsta förvaltningsdomstolen förbättrades
kraftigt under 2014. Minskningen uppgick till
omkring 30 procent.
3.2 Verksamhetens mål
Det övergripande målet för Sveriges Domstolar
är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Både kvalitet och effektivitet kan i viss mån mätas i omloppstider för avgjorda mål. För dessa har verksamhetsmål satts
upp av regeringen. För den dömande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen för 2014 på
följande sätt. Huvuddelen (75 procent) av
brottmålen, exklusive förtursmål, ska inte ta
längre tid än fem månader att avgöra i tingsrätt
respektive hovrätt. För tvistemålen, exklusive
gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska
huvuddelen inte ta längre tid än sju månader att
avgöra i tingsrätt respektive fem månader i hovrätt. För målen i förvaltnings- och kammarrätterna, exklusive förturs- och migrationsmål, ska
huvuddelen inte ta längre tid än sex månader att
avgöra i respektive instans.
14
För migrationsmålen ska merparten (90 procent) inte ta längre tid än fyra månader att avgöra.
För avlägsnandemål avseende ensamkommande
barn är dock inriktningen att merparten inte ska ta
längre tid än två månader och för verkställighetsmål är inriktningen att merparten inte ska ta längre
tid än en månad att avgöra. För migrationsmålen
vid Migrationsöverdomstolen ska merparten inte
ta längre tid att avgöra än två månader.
För den beslutande och rättsvårdande verksamheten ska huvuddelen (75 procent) av ärendena vid hyresoch arrendenämnderna (exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd
för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling) inte ta längre tid än fyra månader att avgöra.
Domstolarna och hyresoch arrendenämnderna
ska även i samråd med Domstolsverket sätta egna
verksamhetsmål för det närmaste året.
3.2.1
Tabell 4
Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål
Omloppstider för regeringens verksamhetsmål
Domstolsslag/målkategori
Omloppstid i månader för avgjorda mål
90:e percentilen för migrationsmål, 75:e percentilen för övriga mål
Mål
Tingsrätter
– Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad
– Brottmål exkl. förtursmål
Hovrätter
– Tvistemål
– Brottmål exkl. förtursmål
Förvaltningsrätter
– Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål
Kammarrätter
– Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål
Hyres- och arrendenämnder
– Samtliga ärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden
Resultat
2012
2013
2014
7,0
5,0
7,3
4,9
7,2
4,9
7,0 
4,8 
5,0
5,0
5,0
7,2
5,6
7,6
6,3 
7,5 
6,0
8,5
7,0
6,4 
6,0
6,8
7,5
7,0 
4,0
5,4
7,4
7,5 
– Avlägsnandemål, ensamkommande barn
2,0
4,4
3,4
3,4 -
– Verkställighetsmål
1,0
1,2
1,1
– Migrationsmål, totalt
4,0
7,7
6,0
1,0 
6,8 
– Migrationsmål, totalt
2,0
2,5
2,6
2,3 
Migrationsdomstolar
I den högra kolumnen används pilar och färgmarkering för att ange om verksamhetsmålet uppnås eller inte, samt riktningen för omloppstidens utveckling. En nedåtgående pil visar på förbättring från föregående år, dvs. omloppstiden minskade. En uppåtgående pil visar på försämring från föregående år, dvs. omloppstiden ökade. Ett streck visar på oförändrad omloppstid. En grön pil indikerar att regeringens verksamhetsmål uppnås, medan en röd pil indikerar att
verksamhetsmålet inte uppnås.
Domstolarnas och nämndernas resultat förbättrades för merparten av regeringens verksamhetsmål 2014. Under året förbättrades resultatet
för sju och försämrades för tre av elva verksamhetsmål. Tre av regeringens verksamhetsmål
uppnåddes och det var tingsrätterna som uppnådde målet för brottmål och tvistemål samt migrationsdomstolarna som uppnådde målet för
verkställighetsmål. Övriga verksamhetsmål uppnåddes inte.
Vid tingsrätterna förbättrades resultatet för
både tvistemål och brottmål under det senaste
året. I hovrätterna försämrades resultatet för tvistemål medan resultatet för brottmål förbättrades
under 2014.
Förvaltningsrätterna har fortsatt att förbättra
omloppstiden för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål och närmar sig regeringens målsätt-
ning på 6,0 månader. Förklaringen till förbättringen är framför allt det allt bättre balansläget och att
arbetet i förvaltningsrätterna har stabiliserats efter
förvaltningsrättsreformen år 2010 och den stora
måltillströmning som då också skedde. Även i
kammarrätterna förbättrades omloppstiden för
verksamhetsmålet exklusive migrationsmål.
Vid hyresoch arrendenämnderna försämrades
omloppstiden marginellt.
Omloppstiderna vid migrationsdomstolarna
förbättrades marginellt under 2014 för verkställighetsmål medan de försämrades för migrationsmål totalt och var oförändrade för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn. Det
skedde en förbättring av omloppstiderna vid Migrationsöverdomstolen.
Det ska framhållas att regeringens verksamhetsmål är definierade utifrån omloppstiden för den
15
75:e percentilen (90:e percentilen för migrationsmålen). Det innebär att 75 procent av de avgjorda målen har en kortare omloppstid än de ovan redovisade resultaten. I regeringens verksamhetsmål är
dessutom förtursmålen, som ska avgöras inom
givna och korta tidsramar, exkluderade vilket innebär att omloppstiderna beräknas på mål som normalt sett tar längre tid att handlägga.
Diagram 2 Antal domstolar och nämnder som uppnår respektive inte uppnår regeringens
verksamhetsmål
Antal domstolar som klarar verksamhetsmålet
Antal domstolar som inte klarar verksamhetsmålet
100%
90%
80%
17
1
19
7
70%
3
60%
6
50%
40%
30%
31
6
0%
4
1
0
0
5
1
0
0
Det finns flera domstolar och nämnder som
uppfyller regeringens verksamhetsmål även om
domstolsslaget som helhet inte uppnår dem. Fem
förvaltningsrätter klarade verksamhetsmålet
2014, vilket kan jämföras med 2013 då fyra förvaltningsrätter klarade målet. En kammarrätt,
Kammarrätten i Jönköping, uppfyllde målet. Tre
migrationsdomstolar klarade målet avseende
verkställighetsmål och två hyresnämnder når vidare regeringens målsättning. Totalt sett uppnår
domstolarna och nämnderna marginellt fler
verksamhetsmål än under föregående år.
Det finns inte några entydiga förklaringar till
spridningen i resultatet mellan olika domstolar
inom samma domstolsslag. Att det skiljer sig åt i
måluppfyllelse mellan olika domstolar kan förklaras av en mängd olika faktorer. Inom varje
domstolsslag finns domstolar av olika storlek
och med skiftande förutsättningar. Domstolarnas
egna förklaringsfaktorer fångades upp i en enkät
16
4
3
29
20%
10%
6
2
0
om måluppfyllelsen, som gick ut till samtliga
domstolar i slutet av 2014. I enkätsvaren angav
domstolarna de starkast bidragande orsakerna till
domstolens utfall i förhållande till regeringens
verksamhetsmål 2014. De angav också om några
särskilda åtgärder har vidtagits som påverkat utfallet och vilka framtida förväntade effekter det
finns av dessa åtgärder.
Ett stort antal domstolar framförde som framgångsfaktorer för måluppfyllelsen en effektivare
ledning och styrning av verksamheten och åtgärder inom ramen för den inre organisationen. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete framhölls av flera domstolar. Sådant arbete sker såväl
med mer intern inriktning och kan då exempelvis
avse arbetsformer, handläggnings- och delgivningsrutiner samt domskrivningsfrågor som med
mer extern orientering i form av till exempel
bemötandeprojekt och samarbete med andra intressenter. Flera domstolar framhöll också att
medarbetarna är kompetenta och lojala vilket
återspeglas i ett effektivt och gott internt samarbete. Några domstolar, framför allt tingsrätter,
pekade också på en minskad måltillströmning
som en underlättande faktor för måluppfyllelsen.
När det gäller försvårande omständigheter
menade ett antal domstolar att personalomsättning och rekryteringssvårigheter minskade möjligheterna att uppnå verksamhetsmålen. Det var
främst domstolar som haft långvariga domarvakanser som pekade på rekryteringssvårigheter
men även domstolar som haft svårt att rekrytera
beredningspersonal framhåller denna faktor.
Även faktorer relaterade till sjukdom, ledigheter
och vakanser fördes fram som försvårande.
En väsentlig faktor när det gäller måluppfyllelsen är balanssituationen. Det finns ett tydligt
samband mellan balansernas storlek, åldersstruktur och omloppstidernas längd. Många domstolar, i första hand sådana som inte uppnår regeringens verksamhetsmål, framhöll att man under
2014 arbetat med balansavarbetningsinsatser,
främst av äldre mål, eller att man gjort andra prioriteringar riktade mot vissa måltyper. De totala
balanserna vid domstolarna minskade under
2014. Satsningarna på balansavarbetning och det
totala balansläget ger bra förutsättningar för att
omloppstiderna kan minska under 2015.
Målens ökande komplexitet och förekomsten
av omfattande mål och mål med lång förhandlingstid angavs i enkätsvaren som försvårande
omständigheter för både tingsrätter och hovrätter. Utvecklingen mot att förhandlingstiderna
ökar har fortsatt under 2014. Beträffande de allmänna förvaltningsdomstolarna och då främst
kammarrätterna framhölls vidare stora grupper
av seriemål som en försvårande faktor.
Verksamhetsmålen utgör en naturlig utgångspunkt i domstolarnas verksamhetsplanering och
måluppfyllelsen följs upp löpande under året. Arbetet med resultatdialoger, som inleddes 2012–
2013, fortsatte under 2014. Sådana dialoger genomfördes med samtliga domstolar och nämnder,
bland annat med syfte att få en fördjupad förståelse av vad som påverkar måluppfyllelsen.
3.2.2
Bedömning av måluppfyllelse
Resultatet för Sveriges Domstolar förbättrades
totalt sett under 2014, även om det finns vissa
negativa förändringar under året. Den målökning som ägt rum under en följd av år avtog
och det totala antalet inkomna mål minskade
under 2013 och 2014. Detta har gett domsto-
larna bättre förutsättningar att minska balanserna av mål. Antalet avgjorda mål var i princip
oförändrat i förhållande till 2013 men genom
att domstolarna avgjorde fler mål än vad som
kommer in minskade balanserna. Omloppstiderna minskade för sju av elva av de måltyper
som regeringen satt verksamhetsmål för och resultatet mätt i antalet domstolar som klarar
verksamhetsmålen var marginellt förbättrat i
förhållande till föregående år.
Domstolarnas resultat i förhållande till regeringens verksamhetsmål 2014 har påverkats av
en mängd olika åtgärder som genomförts under
flera år. I en analys av resultatförändringen mellan 2013 och 2014 kan måluppfyllelsen diskuteras med utgångspunkt i arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser.
Arbetsbelastningen är främst beroende av antalet inkomna mål, men påverkas även av förekomsten av stora mål, komplexiteten i målen och
målbalansens sammansättning. Domstolarnas arbetsbelastning på totalnivå påverkades av den
minskade måltillströmningen mellan 2013 och
2014. Mot detta ska vägas att i mål som avgjorts
efter förhandling ökade den genomsnittliga förhandlingstiden beträffande tvistemål och brottmål vid tingsrätt och avseende brottmål i hovrätt.
Antalet stora mål, definierade som mål med en
huvudförhandlingstid över 100 timmar, ökade i
dessa domstolsslag och likaså blev huvudförhandlingstiden i dessa mål längre. I hovrätt har
förhandlingstiden i dessa mål i det närmaste fördubblats jämfört med 2013. Seriemålen vid allmän förvaltningsrätt påverkar också den totala
arbetsbelastningen. Komplexa och inte minst
omfattande mål framhålls också i flera domstolars enkätsvar som en försvårande faktor för
måluppfyllelsen.
Arbetsproduktiviten, det vill säga produktiviteten definierad som antal avgjorda mål per årsarbetskraft, försämrades under året. Det totala
antalet avgjorda mål per årsarbetskraft minskade
från 73,5 år 2013 till 72,3 år 2014. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft har främst förbättrats vid förvaltningsrätterna och försämrats i
kammarrätterna.
Produktiviteten definierad som kostnader för
avgjorda mål förbättrades svagt på totalnivå under 2014. Den förbättrade produktiviteten kan förklaras av att antalet avgjorda mål ökade, samtidigt
som kostnaderna var oförändrade. Jämfört med
föregående år minskade styckkostnaden för ett
genomsnittligt avgjort mål i flera domstolsslag.
17
Vid tingsrätterna, kammarrätterna och Högsta
förvaltningsdomstolen ökade dock styckkostnaderna något för ett genomsnittligt avgjort mål
under det senaste året.
Insatta personalresurser vid domstolarna
ökade under 2014. Det totala antalet årsarbetskrafter ökade med två procent. Det var framför
allt i tingsrätterna och hovrätterna som ökningen
skedde. Antalet årsarbetskrafter minskade något
vid Högsta förvaltningsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen. Det totala antalet årsarbetskrafter 2014 var 5 378, jämfört med 5 267 föregående år. Den ökning som skedde var framför
allt hänförlig till icke ordinarie domare och medarbetare inom administrationen. Antalet ordinarie domare ökade, jämfört med 2013, med 29
årsarbetskrafter, vilket dock främst kan förklaras
3.2.3
av att pensionerade domare, som tillfälligt tjänstgör i domstolarna, tidigare redovisades i personalgruppen administration.
Det totala antalet avgjorda mål 2014 var i princip oförändrat i förhållande till föregående år.
Under den senaste femårsperioden har dock antalet avgjorda mål ökat med fem procent och balanserna av mål har under motsvarande period
minskat med 16 procent. När balanserna minskar
ökar förutsättningarna på sikt att omloppstiderna
blir kortare och det underlättar möjligheten att
uppfylla regeringens verksamhetsmål.
I de kommande avsnitten om respektive domstolsslag kommer måluppfyllelsen att kommenteras utifrån arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser på motsvarande sätt.
Faktorer som påverkat omloppstider
Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet:
• Domstolsverket ska särskilt redovisa en analys av
vilka faktorer som har påverkat omloppstiderna den
senaste tioårsperioden.
I det följande redogörs för omloppstidernas utveckling 2005–2014 och tänkbara faktorer som
påverkat utvecklingen2. Redogörelsen omfattar
tingsrätt, förvaltningsrätt, hovrätt och kammarrätt
och fokuserar framför allt på utvecklingen för de
totala omloppstiderna per domstolsslag för de av
regeringen sex uppsatta verksamhetsmålen3.
En utförligare redovisning görs i Domstolsverkets rapport ”Omloppstidens utveckling 2005-2014”
3 Regeringens verksamhetsmål som de i dag används kom
2007. Målsättningarna och sättet att mäta dem har i
vissa fall justerats vilket i berörda fall framgår.
2
18
Omloppstidens utveckling 2005–2014
Diagram 3
Omloppstider tingsrätt 2005–2014
Brottmål exkl. förtur
10,0
9,5
9,1
Tvistemål exkl. gem. ansökan
9,3
8,6
8,0
7,0
6,0
6,0
5,6
5,5
5,5
5,3
7,6
7,9
5,1
5,2
7,3
7,2
7,0
4,9
4,9
4,8
4,0
2,0
0,0
2005
2006
2007
2008
I tingsrätterna har omloppstiden för brottmål
exklusive förtursmål de senaste tio åren varierat
relativt lite. Efter en uppgång 2005–2007, åren
dessförinnan låg omloppstiden kring 5 månader,
har omloppstiden minskat och de senaste tre
åren stabiliserats på en nivå strax under regeringens målsättning. Omloppstiderna för tvistemål
exklusive gemensam ansökan låg kring dryga nio
månader i början av mätperioden för att därefter
kraftigt minska till sina lägsta nivåer 20094.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Därefter skedde en uppgång som dock bröts och
omloppstiden har de senaste tre åren legat stabilt
kring regeringens målsättning om sju månader.
Värt att påtala i sammanhanget är att handläggningstiden för familjemål delvis styrs av faktorer
som domstolarna har svårt att påverka, till exempel tid för genomförande av vårdnadsutredningar. Generellt har också familjemålen betydligt längre omloppstider än dispositiva tvistemål.
Från och med 2009 frånräknas betänketiden i mål om
äktenskapsskillnad då tingsrätterna ej kan påverka
handläggningen under denna tid. Resultatet från 2009 är
därmed ej fullt jämförbart med tidigare år.
4
19
Diagram 4
Omloppstider hovrätt 2005-2014
Brottmål exkl. förtur
Tvistemål totalt
12,0
10,0
11,0
10,7
9,3
9,2
10,0
9,7
8,9
9,6
8,2
8,0
7,7
7,4
7,2
7,6
7,2
6,0
5,0
6,3
5,6
5,0
4,7
4,0
7,5
2,0
0,0
2005
2006
2007
2008
2009
Vid hovrätterna har omloppstiderna för brottmål
exklusive förtursmål och för tvistemål utvecklats
relativt lika. Det var en nedåtgående trend fram
Diagram 5
2010
2011
2012
2013
2014
till 2010, därefter har omloppstiderna stabiliserats kring dryga 7 respektive 5–6 månader, dock
med stigande trend för tvistemålen.
Omloppstid förvaltningsrätt 2005–2014
Totalt exkl. förtur o migration
12,0
10,0
10,0
9,7
9,1
8,7
8,1
8,0
8,5
8,1
7,0
6,4
6,0
6,4
4,0
2,0
0,0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Vid förvaltningsrätterna har omloppstiden för
det av regeringen uppsatta verksamhetsmålet varierat upp och ner under mätperioden.
20
Diagram 6
Omloppstider kammarrätt 2005–2014
Totalt exkl. förtur o migration
14,0
12,8
12,0
10,9
10,0
10,8
10,0
9,5
9,0
8,0
7,2
7,5
6,8
6,0
7,0
4,0
2,0
0,0
2005
2006
2007
2008
2009
Kammarrätterna har för mätperioden haft en i
princip konstant minskning av omloppstiden,
dock från en initialt högre nivå jämfört med
förvaltningsrätterna. En inbromsning av minskningen har dock skett de senaste åren. Tilläggas
kan att omloppstiderna var mycket höga under
åren 2000–2004, som högst 18,6 månader 2001.
Nedgången har således varit mycket kraftig.
Faktorer som påverkat omloppstidens utveckling
Vid en jämförelse mellan omloppstidernas förändring vid respektive domstolsslag och utvecklingen för målinflödet respektive målinflödet i förhållande till insatta resurser (årsarbetskrafter5) framkommer en komplex bild. Vid de
allmänna domstolarna steg målinflödet under
en rad år samtidigt som omloppstiderna minskade. Mer resurser i form av årsarbetskrafter
TR/HR: Fastighetsråd, miljöråd, tekniskt råd, pensionerade domare, lagmän utan domstol samt förstärkningsstyrkan ej inkl. Adm. personal vid mark o miljö
inkluderade 2000–2010. Fiskaler räknas som 100 procent på grund av att det inte går särskilja fiskaler från
övriga icke ord domare för åren 2000–2006.
FR/KR: Årsarbetskrafter (Åa) exklusive personal vid
migrationsdomstolarna, pensionärer, lagmän utan domstol
och förstärkningsstyrka. Antal Åa 2006 reducerade med
100 Åa i förhållande till årsredovisningen, hänsyn tagen
till migration. Fiskaler, assessorer och externa adjunkter
räknas 1 Åa domare.
5
2010
2011
2012
2013
2014
sattes in under åren med kraftig målökning, så
även de senaste åren, men då målen steg kraftigt
ökade antalet inkomna mål och ärenden per
årsarbetskraft, inte minst vid tingsrätterna.
Därmed inte sagt att vare sig målinflödet eller
resurstillskotten inte påverkat omloppstiderna.
Resurstillskotten har varit av stor betydelse för
att hålla balanserna nere och har därmed bidragit till lägre omloppstider under perioden. Omloppstiderna har istället snarare minskat även i
perioder när målinflödet stigit avsevärt, vilket
kan förklaras av dels ökade personella resurser,
dels av en produktivitetsförbättring.
Ovanstående resonemang är i stora drag giltigt även för kammarrätterna medan det för
förvaltningsrätterna åtminstone i början av
mätperioden finns en viss samvariation mellan
förändring i målinflöde och omloppstider. Antalet årsarbetskrafter har vid förvaltningsdomstolarna legat relativt stabilt. I detta sammanhang har troligen tillkomsten av migrationsdomstolarna 2006 påverkat utfallet för omloppstiderna. Initialt tog reformen resurser och
kraft från de berörda domstolarna, men då antalet migrationsmål inte nådde upp till kalkylerade nivåer de första åren kunde medarbetare
vid migrationsdomstolarna till viss del avverka
andra mål vid förvaltningsdomstolen. Även
stöd av förstärkningsstyrkor och pensionerade
domare har varit av stor betydelse för domstolarna i arbetet med att minska balanser och
sänka omloppstider, inte minst för förvaltnings-
21
rätterna i samband med förvaltningsrättsreformen och vid de generella balansavarbetningsinsatserna under framför allt åren 2006–2009.
Det bör tilläggas att om målen vid underrätterna viktas6 syns samma mönster. En uppenbart förändrad tyngd i målen som stark påverkansfaktor, det vill säga att målen blivit
generellt lättare eller svårare att handlägga och
därmed kan ha bidragit till omloppstidernas utveckling, finns det därmed inga klara belägg för.
För framför allt kammarrätternas del har en
kraftig måltillströmning av enskild måltyp
(framför allt under åren 2011–2012 och 2014)
potentiellt påverkat utfallet. Att andelen skattemål av totalt inkomna mål minskat har också
sannolikt bidragit till kortare omloppstider.
Skattemål har i regel lång omloppstid.
Sammanfattningsvis korrelerar förändringen,
och i många fall förbättringen av omloppstiderna,
inte till fullo med externa faktorer som förändrad
måltillströmning, att målbalansens sammansättning förändrats (tyngden i målen) eller att de personella resurserna i förhållande till målvolymen
förändrats. Perioder av förändrad måltillströmning
och resursförstärkningar har varit av betydelse,
men kan inte ensamt förklara utvecklingen.
Förklaringen till omloppstidens utveckling
bör därför även sökas bland interna faktorer
som domstolarnas arbetsformer, organisation,
ledning och styrning och förändringar i det
processuella regelverket och externa organisatoriska förutsättningar. Det vill säga faktorer
som ökat domstolarnas produktivitet. Det
finns en rad organisatoriska och processuella
förändringar som i vissa fall uppenbart haft
påverkan på omloppstiderna och i andra fall
potentiellt kan ha haft inverkan. Den första är
tillkomsten av verksamhetsmålen som de idag
är utformade. Detta skedde 2007, och utöver
justeringar av målsättningarna för hovrätterna,
är de detsamma idag. Före 2007 fanns ett
större antal verksamhetsmål som inte enbart
fokuserade uttalat på omloppstider. Hur domstolen styr och arbetar med uppföljning av
dessa varierar och det kan vara en påverkansfaktor för utfallet. En rad organisatoriska förändringar har skett såsom en kraftig minskning
av antalet tingsrätter under framför allt åren
1999–2006, förändringen av organisationen för
Stockholmstingsrätterna 2007, tillkomsten av
migrationsdomstolarna 2006 samt markoch
6
Samma vikter som vid resursfördelningen 2014
22
miljödomstolarna 2011 och slutligen förvaltningsrättsreformen 2010. År 2011 flyttades
dessutom vissa ärendetyper från tingsrätt för
att renodla verksamheten, något som möjligen
påverkat omloppstiderna i mer begränsad utsträckning. Utöver detta har EMR-reformen
som trädde i kraft den 1 november 2008 medfört avsevärt kortare omloppstider, framför allt
för tvistemålen. Detta är naturligt eftersom reformen bland annat innebar att samtliga tvistemål omfattas av prövningstillstånd.
Utöver dessa mer uppenbara förändringar
som potentiellt kan ha haft inverkan finns en
rad faktorer som dels lyfts fram i olika utredningar, dels lyfts fram av Domstolsverket i
olika rapporter och slutligen betonas av domstolarna själva i bland annat den av Domstolsverket årligen återkommande enkäten i samband med årsredovisningen. I Statskontorets
rapport ”Domstolarnas inre arbete – en utvärdering” (2009:20), Ernst & Youngs rapport
”Översyn av ordinarie domares och hyresråds
arbetssituation” och i det av Domstolsverket
genomförda erfarenhetsutbytet (ERFA) lyfts
det faktum att det inte finns en bästa organisationsform. Denna bör anpassas efter lokala förhållanden. En förändrad yttre (exempelvis färre
domstolar) och inre organisation har gett en
bättre grund och förutsättning att sänka omloppstider, något som i många fall också skett.
Detta kräver dock att även arbetssätt och rutiner förändras inom domstolen, det vill säga inte
bara ”ramarna” utan även ”innehållet” ändras.
Man talar om att en ”kulturförändring” är nödvändig för att uppnå önskvärd effekt.
Vidare lyfts, både av externa utredningar7 och
domstolarna själva, problematiken kring rekrytering av domare och den inom en rad yrkeskategorier höga personalomsättningen. Detta kan potentiellt vara en faktor som påverkat omloppstiderna vid vissa domstolar och under begränsad
tid. Bemötandefrågor bedöms som viktiga för att
öka effektiviteten och därmed påverka omloppstiderna8. Att berörda parter förstår förutsättningarna och vad som förväntas av dem, domskrivning, bemötande, skriftväxling, ses som en viktig
del för att öka effektiviteten.
Se ex. ”Att överklaga till förvaltningsrätten – handläggningstider och information till enskilda” (Riksrevisionen 2014:6)
8 Se ex. ”Bemötande i domstol” (BRÅ 2013:11)
7
Något som framkommit vid bland annat genomförda enkätundersökningar är att det är
svårt att rangordna olika faktorers vikt och påverkan på omloppstiderna. Dock bedöms i ett
flertal interna och externa rapporter 9 att ledning och styrning, genom sin påverkan på
många övriga faktorer på domstol, är en nyckelfaktor. Samband mellan bland annat goda
NMI-tal, samt hög grad av delegering och låga
omloppstider har konstaterats. Ledning och
styrningsfrågor ses där som en mycket viktig
faktor. Vikten av detta har potentiellt också
vuxit i betydelse när allt fler domstolar gått
över från rotel- till en mer eller mindre renodlad beredningsorganisation. Det har också gått
att se ett visst samband mellan kortare omloppstider och domstolar där personalen är
nöjd med ledningen. Det har även konstaterats
att korta omloppstider för brottmål tenderar
att ge korta omloppstider för tvistemål, framtagna och efterlevda rutiner för brottmål spiller över på tvistemålshanteringen. Domstolarna är i många fall skiftande i storlek och
geografisk placering, men i grunden är påverkans- och framgångsfaktorerna mer eller
mindre desamma. Sammantaget är det dock
svårt att lyfta fram en enskild faktor som styrt
eller varit viktigare än andra. Att särskilja enstaka faktorer och påvisa hur mycket av omloppstidernas förändring de ligger bakom låter
sig inte göras. Omloppstidernas utveckling har
styrts av ett antal faktorer, både externa och
interna, som i sin tur samverkar och påverkar
varandra. Genom att ha en fungerande intern
organisation kan potentiella förändringar i
omvärlden hanteras på ett bättre sätt.
Se ex. Statskontorets rapport ”Domstolarnas inre arbete – en utvärdering” (2009:20)
9
23
3.2.4
Åtgärder för snabbare hantering av ungdomsmål
• Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade
samt vilka åtgärder som har vidtagits för att korta
handläggningstiderna i dessa.
Domstolsverket genomförde i november 2013
ett erfarenhetsutbyte mellan nio tingsrätter som
bland annat syftade till att stödja domstolarna i
att korta handläggningstiderna. Gemensamt
identifierade deltagande tingsrätter ett antal faktorer som särskilt främjar en effektiv hantering
med hög kvalitet av ungdomsmålen. Under 2014
sammanställde Domstolsverket slutsatser från erfarenhetsutbytet och tillhandahöll dessa för
samtliga domstolar.
Slutsatserna har fokus på vilka faktorer och åtgärder som särskilt påverkar domstolarnas omTabell 5
loppstider i brottmål där den tilltalade är 18–20
år och hur en strukturerad samverkan med externa aktörer bidrar till en effektiv hantering med
hög kvalitet av ungdomsmålen.
Under 2014 fortsatte domstolarna att arbeta
med olika åtgärder för att korta handläggningstiderna. Exempel på sådana åtgärder är att det
har skapats särskilda rutiner för ungdomsmålen,
utsetts särskilda ungdomsdomare och ungdomshandläggare samt bestämts riktlinjer för
när mål med tilltalade mellan 18 och 20 år ska
sättas ut till huvudförhandling eller avgöras på
handlingarna. Det kan förväntas att fler domstolar kommer att sätta egna tidsmål för att tydligare definiera innebörden av skyndsam hantering av ungdomsmål.
Under 2014 togs också fasta statistikrapporter
fram, så att domstolarna kontinuerligt kan följa
omloppstiderna för ungdomsmål.
Omloppstider för ungdomsmål (månader)
2012
2013
2014
Tingsrätter
Antal avgjorda ungdomsmål
11 581
10 339
9 710
Medianomloppstid
1,6
1,6
1,6
Omloppstid för 75:e percentilen
3,0
3,1
3,0
Hovrätter
Antal avgjorda ungdomsmål
1 244
1 071
1 033
Medianomloppstid
1,9
2,0
1,7
Omloppstid för 75:e percentilen
4,3
4,6
4,1
Omloppstiderna i mål där den tilltalade är mellan
15 och 17 år var betydligt kortare än i mål där
den tilltalade är mellan 18 och 20 år. Medianomloppstiden i tingsrätt 2014 för den förstnämnda gruppen var 0,6 månader, vilket kan
jämföras med 2,3 månader för den andra gruppen. Detta är naturligt eftersom det i gruppen
15–17 år finns en andel förtursmål. I de fall där
det aktuella brottet kan ge fängelse i mer än sex
månader ska huvudförhandlingen hållas inom två
veckor från det att åtal väckts. Även i hovrätt var
det stor skillnad på omloppstiderna för de olika
grupperna. Mål där den tilltalade är mellan 15
och 17 år hade en medianomloppstid om 1,3
månader medan mål där den tilltalade är mellan
18 och 20 år avgjordes inom 3,4 månader.
24
Förändringarna av omloppstiden vid tingsrätterna var marginella medan omloppstiderna
minskade i hovrätterna under året.
3.2.5
Balansavarbetningsinsatser
Arbetet med att minska långa handläggningstider
och stora balanser vid Sveriges Domstolar fortsatte under 2014. Dessa åtgärder fick en god effekt. Den totala överbalansen minskade med
knappt 4 000 mål och uppgick vid årets slut till
endast 2 000 mål vilket är den lägsta siffran sen
begreppet överbalans infördes 2007. Balansavarbetningsinsatser leder ofta inledningsvis till längre
omloppstider eftersom äldre mål avgörs, men har
i förlängningen positiva effekter även på omloppstiderna. I det följande redovisas en del av de åt-
gärder som vidtogs vad gäller balansavarbetning
under 2014 samt hur balanserna utvecklades.
Den utökade förstärkningsstyrkan, som varit i
gång sedan juli 2012, bestod under 2014 i snitt av
15 domare inklusive kanslichefen. Målsättningen
är att utöka styrkan till ca 20 domare. Förstärkningsdomarna anlitas på kontrakt som löper över
två år i taget. Under året förnyades ett antal kontrakt samtidigt som ett par domare avgick med
pension. Under hösten gjordes ett par ersättningsrekryteringar och inför 2015 består styrkan
av 16 domare. Tre av dessa är domare från förvaltningsdomstol.
Syftet med förstärkningsstyrkan är att kunna
täcka upp tillfälliga behov av ökad domararbetskraft hos domstolarna. Behoven kan till exempel
uppstå när en domstol har en domare som genomgår utbildning vid Domstolsakademin, vid
långvarig sjukfrånvaro, för att minska stora balanser eller vid handläggningen av större mål.
Planering och prioriteringar av förstärkningsstyrkans insatser görs regelbundet av kanslichefen i
samråd med Domstolsverket.
Förstärkningsstyrkan gjorde insatser i sammanlagt 36 domstolar under året. Det var en stor
spridning i storleken på insatserna, någon domstol fick hjälp av två förstärkningsdomare större
delen av året medan andra fick hjälp någon enstaka dag. Behoven och orsakerna såg också
mycket olika ut. Eftersom förstärkningsdomarna
i många fall täcker upp vid vakanser är det svårt
att i statistiken se att insatserna gett direkta effekter i minskat antal mål i balans. I vissa fall kan
det vara så att balanserna ökat trots insatsen,
men det är troligt att antal mål i balans hade ökat
i än större omfattning om domstolen inte fått
hjälp av förstärkningsstyrkan vid exempelvis en
vakans eller sjukskrivning.
Vid förvaltningsrätterna i Stockholm och
Härnösand var insatserna från förstärkningsstyrkan omfattande. Syftet vid dessa domstolar var
balansavarbetning. I Stockholm bedrevs ett särskilt avarbetningsprojekt för de så kallade lärarlegitimationsmålen. Även tingsrätterna i Södertälje och Malmö fick omfattande hjälp från
förstärkningsstyrkan. Här handlade det om förstärkning vid avgörandet av stora mål.
Det finns även lagmän som inte längre är
myndighetschefer och som tjänstgör i olika domstolar som förstärkning. Dessa har dock blivit
färre genom åren till följd av att de uppnått pensionsålder. Under 2014 fanns endast tre anställda
i denna grupp. Utöver förstärkningsstyrkan och
nämnda lagmän anlitar många domstolar pensionerade domare för att klara sin verksamhet.
Totalt arbetade 61 årsarbetskrafter pensionerade
domare vid domstolarna under 2014, vilket var
en liten minskning sedan 2013 då sammanlagt 64
årsarbetskrafter pensionerade domare anlitades.
Domstolarna tilldelades även under 2014 ekonomiska resurser för att göra tillfälliga insatser
för att minska målbalanserna och korta omloppstiderna. I huvudsak handlade det om att i förtid
generationsväxla medarbetare genom dubblering
av anställningar under en period och genom tillfälligt anställda medarbetare. Särskilda överenskommelser, som bland annat innehåller en plan
och målsättning för balansavarbetningsprojekten,
upprättades mellan Domstolsverket och de domstolar som fick särskilda medel för balansavarbetning. Dessa överenskommelser innefattade
även en tät uppföljning av resultaten. Budgeterade medel för balansavarbetning uppgick under
2014 till cirka 17 mnkr. Medel fördelades till elva
domstolar med relativt stora överbalanser eller
många äldre mål i balans. Drygt hälften av de extra budgetmedlen fördelades till tingsrätter och
resterande till förvaltningsrätter.
Effekten av insatserna kan inte mätas isolerat
från den ordinarie verksamheten, bland annat
beroende på att medel i vissa fall gavs i samband
med organisationsförändringar samt att en del
medel inte kunde utnyttjas för avsett ändamål.
Av de domstolar som fick balansavarbetningsmedel minskade alla sina balanser, med undantag
av Förvaltningsrätten i Falun. Vid några av dessa
domstolar minskade balanserna kraftigt.
Göteborgs tingsrätt är den domstol som fick
mest extra medel för att avarbeta balanser. Domstolen minskade kraftigt sina balanser av både
brottmål och tvistemål men uppnådde inte målsättningen att helt arbeta bort sin överbalans.
Anledningen till detta var att man inte lyckades
sätta ut tillräckligt många mål till förhandling.
Tingsrätten har därför valt att väsentligt omorganisera sitt kansli. Sundsvalls, Södertälje, Umeå
och Västmanlands tingsrätter hade också svårt
att uppnå sina målsättningar men förbättrade
även de sina resultat. Solna och Södertälje tingsrätter sticker ut särskilt med mycket kraftiga
minskningar av sin överbalans.
Förvaltningsrätterna i Falun, Linköping och
Uppsala är de förvaltningsrätter som fick mest
medel för att arbeta ner balanser. Förvaltningsrätterna i Linköping och Uppsala minskade sina
balanser men uppnådde inte sin målsättning.
25
Det beror bland annat på att insatserna kom
igång senare än beräknat samt på grund av
tjänstledigheter. Förvaltningsrätten i Falun försämrade under året sin balanssituation vilket till
viss del kan förklaras av att erfarna medarbetare
slutat. Förvaltningsrätten i Härnösand uppnådde sin målsättning vid halvårsskiftet, men på
grund av personalomsättning ökade balanserna
igen under andra halvåret. Förvaltningsrätten i
Diagram 7
Umeå uppnådde som enda domstol sitt mål
med balansavarbetningen.
De sjunkande balanserna i domstolarna med
extra medel för balansavarbetning, berodde i
vissa fall på en låg måltillströmning. I några fall
fick de extra resurserna inte avsedd effekt på antalet avgjorda mål i domstolen.
Åldersstrukturen för domstolarnas totala balans
per den sista december 2014 redovisas nedan.
Andelen balanserade mål äldre än 6, 12 och 24 månader vid domstolarna 2012-2014
35,0%
30,0%
25,0%
20,0%
15,0%
10,0%
5,0%
0,0%
Äldre än 6 månader
2012
32,4%
10,6%
2,8%
2013
31,3%
10,2%
2,7%
2014
31,9%
10,0%
2,6%
Andelen balanserade mål äldre än 6 månader
uppgick till 32 procent 2014, vilket var en marginell ökning jämfört med föregående år. Andelen
mål äldre än 12 månader och 24 månader var i
princip oförändrad jämfört med föregående år.
Antalsmässigt minskade dock de äldre balanserade målen precis som den totala balansen.
Domstolarnas totala balans kan också, med
hjälp av en beräkningsmodell, delas upp i en så
kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som statistiskt
är förenligt med en normal handläggning av målen. Om balansens storlek inte överstiger denna
26
nivå kan i princip regeringens verksamhetsmål
uppnås. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans och det är den
som bör avarbetas. Vid utgången av 2012 uppgick den totala överbalansen till 6 692 mål. Vid
utgången av 2013 minskade siffran till 5 817 mål
och vid utgången av 2014 var den totala överbalansen 1 982 mål. I diagram 8 visas utvecklingen
av överbalanserna per domstolsslag under de tre
senaste åren.
För Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen har ingen beräkning gjorts av arbetsbalans eller överbalans.
Diagram 8
Sammanställning av överbalanser 2012, 2013 och 2014
8 000
6 692
7 000
5 817
6 000
5 000
Antal
4 000
1 982
3 000
2 000
1 000
0
-1 000
-2 000
20121231
20131231
20141231
Fr migration
-459
41
-547
Fr övrigt
4 410
2 911
11
Kr
765
694
2 235
Tr
1 232
1 332
-207
Hr
744
839
490
Överbalanserna fortsatte att minska under året
och är nu utraderade vid underrätterna. Samtliga
domstolsslag inklusive migrationsdomstolarna
redovisade lägre överbalans per den 31 december
2014 jämfört med ett år tidigare. Kammarrätterna var dock ett undantag då deras överbalanser
ökade med drygt 1 500 mål.
Förvaltningsrätterna, tingsrätterna och migrationsdomstolarna hade ingen överbalans alls eller
en så kallad underbalans. Förvaltningsrätterna är
det domstolsslag som uppvisade antalsmässigt
störst minskning det senaste året. Fem av förvaltningsrätterna minskade sina överbalanser med
mellan 15 och 20 procent.
För Förvaltningsrätten i Stockholms del berodde det bland annat på att de fick in och av-
gjorde ett stort antal mål rörande ersättning för
kostnader till följd av vård i ett annat land inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES). Förvaltningsrätten i Linköping avgjorde
ett stort antal mål rörande ROT och RUT, medan de andra förvaltningsrätterna hade en relativt
hög avgörandetakt samtidigt som antalet inkomna mål var oförändrat.
De lägre överbalanserna innebär goda förutsättningar för att omloppstiderna kan minska ytterligare under 2015. Det finns ett tydligt samband mellan balansernas storlek, åldersstruktur
och omloppstidernas längd. Men detta samband
har ofta en viss tidsförskjutning på så sätt att
minskade balanser först på sikt leder till kortare
omloppstider.
27
3.3 Tingsrätterna
Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut:
• Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål och ärenden.
• Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol.
• Skillnader i resultat mellan olika domstolar.
• Överklagande- och ändringsfrekvenser.
• Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader.
• Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2 och 3.
Tabell 6
Tingsrätterna
Antal tingsrätter
Antal årsarbetskrafter
Avgjorda mål per årsarbetskraft
2012
2013
48
48
2014
48
2 685
2 754
2 830
68
66
63
Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål)
1,2
1,2
1,2
Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling
(timmar per mål)
2,0
2,1
2,2
Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål exkl. gemensam ansökan
(timmar per mål)
0,7
0,8
0,8
Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling
(timmar per mål)
2,2
2,3
2,4
Andelen brottmål som avgjorts genom dom
75 %
73 %
70 %
Andelen tvistemål exkl. gemensam ansökan som avgjorts genom dom
41 %
43 %
43 %
Andelen förtursmål (mål med häktad eller tilltalad under 18 år)
13 %
12 %
13 %
– Brottmål
10 %
11 %
11 %
– Tvistemål
4%
4%
4%
14 %
14 %
15 %
– Brottmål
38 %
37 %
36 %
– Tvistemål
21 %
21 %
23 %
– Totalt
24 %
23 %
23 %
Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till hovrätt)
– Totalt
Ändringsfrekvens (andel mål som ändrats av hovrätt)
28
3.3.1
Målutvecklingen
Diagram 9
Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid tingsrätterna 2010-2014
200 000
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
Inkomna
Avgjorda
Balanserade
2010
181 343
178 631
77 102
2011
178 322
180 679
74 461
2012
183 510
182 712
74 988
2013
180 038
181 210
73 544
2014
175 538
178 871
70 004
Genomsnitt (5 år)
179 750
180 421
74 020
Den 1 juli 2014 höjdes ansökningsavgifterna för
mål och ärenden vid tingsrätterna. Vid samma
tillfälle infördes också en tilläggsavgift för ansökningar om betalningsföreläggande och vanlig
handräckning som har inletts hos Kronofogdemyndigheten och som har överlämnats till
domstolen för vidare handläggning. Det är ännu
alltför tidigt att dra några slutsatser om de nya
ansökningsavgifterna påverkar målinflödet till
tingsrätterna.
Under den senaste femårsperioden har tingsrätterna haft ett genomsnitt på ca 180 000 in-
komna respektive avgjorda mål per år. Under
2014 minskade antalet inkomna mål med två
procent jämfört med året innan och antalet låg
på en nivå som var två procent lägre än genomsnittet för femårsperioden. Även antalet avgjorda
mål minskade i förhållande till föregående år och
låg på en lägre nivå än genomsnittet för femårsperioden. Antalet balanserade mål fortsatte att
minska och jämfört med 2010 som var det första
året i jämförelseperioden har balanserna minskat
med över 7 000 mål, vilket är en minskning med
drygt nio procent.
29
Tabell 7
Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid tingsrätterna 2012-2014
Utveckling per målkategori
2012
2013
2014
Inkomna mål
Förändring
Förändring
2012–2014
2013–2014
Antal
%
Antal
%
FT-mål
22 952
21 790
21 199
-1 753
-8 %
-591
-3 %
Gemensam ansökan
22 953
23 381
22 497
-456
-2 %
-884
-4 %
Övriga familjemål
17 149
18 184
17 779
630
4%
-405
-2 %
Övriga tvistemål
25 160
25 287
24 783
-377
-1 %
-504
-2 %
Summa tvistemål
88 214
88 642
86 258
-1 956
-2 %
-2 384
-3 %
Brottmål
89 823
85 543
83 699
-6 124
-7 %
-1 844
-2 %
Miljömål
2 323
2 276
2 475
152
7%
199
9%
Fastighetsmål
1 071
1 145
1 212
141
13 %
67
6%
PBL-mål
2 079
2 432
1 894
-185
-9 %
-538
-22 %
183 510
180 038
175 538
-7 972
-4 %
-4 500
-2 %
Antal
%
Antal
%
FT-mål
22 472
22 178
21 595
-877
-4 %
-583
-3 %
Gemensam ansökan
21 929
23 412
22 718
789
4%
-694
-3 %
Övriga familjemål
16 840
18 158
18 519
1 679
10 %
361
2%
Övriga tvistemål
25 276
25 743
26 292
1 016
4%
549
2%
Summa tvistemål
86 517
89 491
89 124
2 607
3%
-367
0%
Brottmål
90 732
86 083
83 887
-6 845
-8%
-2 196
-3 %
Miljömål
2 335
2 285
2 502
167
7%
217
9%
Fastighetsmål
1 094
1 072
1 311
217
20 %
239
22 %
Summa totalt
Avgjorda mål
PBL-mål
Summa totalt
2 034
2 279
2 047
13
1%
-232
-10 %
182 712
181 210
178 871
-3 841
-2 %
-2 339
-1 %
Antal
%
Antal
%
6 059
5 569
5 108
-951
-16 %
-461
-8 %
Balanserade mål
FT-mål
Gemensam ansökan
9 543
9 317
8 907
-636
-7 %
-410
-4 %
Övriga familjemål
11 128
11 291
10 716
-412
-4 %
-575
-5 %
Övriga tvistemål
14 406
14 015
12 573
-1 833
-13 %
-1 442
-10 %
Summa tvistemål
41 136
40 192
37 304
-3 832
-9 %
-2 888
-7 %
Brottmål
30 690
29 967
29 582
-1 108
-4 %
-385
-1 %
Miljömål
1 670
1 668
1 649
-21
-1 %
-19
-1 %
Fastighetsmål
754
826
728
-26
-3 %
-98
-12 %
PBL-mål
738
891
741
3
0%
-150
-17 %
74 988
73 544
70 004
-4 984
-7 %
-3 540
-5 %
Summa totalt
30
Under 2014 minskade antalet inkomna mål till
tingsrätterna med två procent i förhållande till
2013, vilket motsvarar 4 500 mål. Minskningen
avsåg samtliga målkategorier, förutom miljömål
och fastighetsmål. Under 2014 hade 30 av totalt
48 tingsrätter en i olika utsträckning minskad
måltillströmning. Övriga 18 tingsrätter hade en
ökad eller, i fyra fall, en oförändrad tillströmning
av mål. De som uppvisade störst procentuell
minskning var Gotlands, Norrtälje och Uddevalla tingsrätter, medan de största ökningarna
återfanns vid Hässleholms, Luleå och Ångermanlands tingsrätter. Det kan vidare framhållas att
tillströmningen av mål vid de sju tingsrätterna i
Stockholms län, totalt sett, minskade med knappt
fem procent medan den vid Göteborgs tingsrätt
ökade med en procent och vid Malmö tingsrätt
minskade med en procent.
Under åren 2000–2010 var det en konstant
ökning av inkomna brottmål. Åren 2011–2014
minskade dock antalet inkomna brottmål och i
förhållande till 2010 minskade brottmålen 2014
med drygt nio procent. Totalt sett under åren
2000–2014 ökade emellertid tillströmningen av
brottmål med 34 procent.
Tingsrätterna registrerar brottmålen uppdelade
på fem kategorier: bötesmål, brott mot person,
förmögenhetsbrott, ekonomisk brottslighet och
övriga brottmål. Mellan 2013 och 2014 minskade
antalet inkomna mål beträffande bötesmål och
förmögenhetsbrott. För bötesmålen, som ofta
avgörs på handlingarna och som normalt sett
inte är så resurskrävande, var minskningen
mycket kraftig eller 28 procent. Störst ökning
skedde beträffande ekonomisk brottslighet med
drygt 13 procent.
Under 2014 minskade inkomna tvistemål något, eller med knappt tre procent. Minskningen
kan hänföras till samtliga kategorier av tvistemål.
Vid markoch miljödomstolarna ökade antalet
inkomna miljömål, medan fastighetsmål och
PBL-mål minskade. Beträffande PBL-målen var
minskningen hela 22 procent, vilket motsvarar
knappt 540 mål.
Antalet avgjorda mål minskade under 2014 med
omkring en procent, motsvarande cirka 2 300 mål.
I jämförelse med 2013 ökade tingsrätterna antalet
avgjorda familjemål och övriga tvistemål. Antalet
avgjorda FT-mål, gemensamma ansökningar och
brottmål minskade däremot. Antalet avgjorda
brottmål minskade med omkring 2 200 mål, eller
knappt tre procent. Antalet avgjorda miljömål och
fastighetsmål ökade med 9,5 respektive 22,3 procent, medan antalet avgjorda PBL-mål minskade
med omkring 10 procent. Sammanfattningsvis återspeglar antalet avgjorda mål, fördelat på de olika
målkategorierna, väl antalet inkomna mål.
Den 1 november 2008 genomfördes reformen
”En modernare rättegång”, EMR. Den medförde
bland annat utökade möjligheter att avgöra brottmål med enbart skriftlig handläggning. I förhållande till 2008 har andelen brottmål som avgjorts
efter förhandling sjunkit från 83 procent till 56
procent under 2014, vilket sannolikt till stor del
kan hänföras till EMR. Även andelen brottmål
som avgjorts genom dom har minskat under senare år. Andelen sådana mål har mellan 2012 och
2014 minskat från 75 procent till 70 procent. De
mål som inte avgörs genom dom avgörs huvudsakligen genom slutligt beslut, där den vanligaste
utgången är avskrivning.
Tingsrätterna avgjorde under 2014 fler mål än
vad som kom in och den totala balansen av mål
minskade med knappt fem procent, vilket motsvarar omkring 3 500 mål. Vad gäller tvistemålen
minskade balanserna för samtliga målkategorier.
Totalt sett minskade balansen av tvistemål med
drygt sju procent. Även balansen av brottmål
minskade jämfört med 2013. Minskningen var
marginell och uppgick till drygt en procent, eller
385 mål. I markoch miljödomstolarna minskade
balansen av miljömål marginellt, medan balansen
av fastighetsmål och PBL-mål minskade kraftigt
med omkring 12 respektive 17 procent.
31
Diagram 10
Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid tingsrätterna 2012-2014
40%
Åldersstrukturen för balanserade mål försämrades marginellt beträffande mål äldre än sex månader jämfört med 2013. För mål äldre än tolv
månader är åldersstrukturen oförändrad. Tingsrätternas samlade målbalans var vid årsskiftet 40
procent av det årliga målinflödet vilket, jämfört
med 2013 då andelen var 41 procent, var en
marginell förbättring.
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andelen
balanserade mål >
6 månader
Andelen
balanserade mål >
12 månader
2012
35%
14%
2013
34%
13%
2014
35%
13%
Tabell 8
Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid tingsrätterna 2012-2014
2012
Ärendekategori
2013
2014
Domstolsärenden
Förändring
Förändring
2012-2014
2013-2014
Antal
%
Antal
%
Inkomna domstolsärenden
41 800
43 885
44 360
2 560
6%
475
1%
Avgjorda domstolsärenden
44 226
43 194
44 513
287
1%
1 319
3%
9 074
9 661
9 455
381
4%
-206
-2 %
Antal
%
Antal
%
Balanserade domstolsärenden
Konkurser
Inkomna konkursansökningar
Avslutade konkurser
Balanserade konkurser
1
11 324
11 217
10 292
-1 032
-9 %
-925
-8 %
7 001
7 923
7 922
921
13 %
-1
0%
9 217
9 368
8 992
-225
-2 %
-376
-4 %
1Balanserade
konkurser avser öppna ärenden där beslut om försättande i konkurs meddelats. Balansen går inte att sätta
i relation till inkomna konkursansökningar eftersom balansen endast avser konkurser som meddelats men ännu inte avslutats.
Genom en reform som genomfördes i oktober
2011 överfördes vissa ärendetyper, bland annat
registrering enligt äktenskapsbalken och dödande
av handling, från allmän domstol till olika förvaltningsmyndigheter. Reformen genomfördes som
ett led i strävandet att renodla domstolarnas verksamhet. Antalet inkomna domstolsärenden minskade fram till och med 2012, i förhållande till tiden
innan reformen genomfördes. Under 2014 ökade
antalet inkomna domstolsärenden, totalt sett,
marginellt. Jämfört med 2013 ökade antalet inkomna utsökningsärenden, skuldsaneringsärenden
och miljöärenden, medan antalet inkomna företagsrekonstruktioner och övriga domstolsärenden
minskade. Även antalet avgjorda domstolsärenden
har ökade något under 2014 och balanserna mins-
32
kade med drygt två procent eller cirka 200 ärenden jämfört med 2013.
Antalet inkomna konkursansökningar minskade i förhållande till 2013. Antalet avslutade
konkurser var oförändrat i förhållande till 2013,
medan antalet balanserade konkurser där beslut
om försättande i konkurs har meddelats minskade med fyra procent, motsvarande knappt
400 ärenden.
3.3.2
Verksamhetsmål och skillnader i
resultat mellan olika domstolar
Regeringens verksamhetsmål för tingsrätterna är
att huvuddelen av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och
tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om
äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju
månader att avgöra. Resultatet 2014 för tingsrätterna totalt var 4,8 månader för brottmål och 7,0
månader för tvistemål. Båda verksamhetsmålen
uppnåddes därmed och beträffande tvistemålen
var 2014 det första år som målet uppnåddes. I
förhållande till 2013 förbättrades resultatet för såväl brottmål som tvistemål. För brottmålen var
förbättringen 0,1 månader och för tvistemålen var
förbättringen 0,2 månader. Om familjemålen exDiagram
kluderas från beräkningen, avseende tvistemål,
kan noteras att omloppstiden 2014 var 5,4 månader. Det var jämfört med 2013 en förbättring med
0,3 månader. Omloppstiden för familjemålen styrs
delvis av faktorer som domstolarna har svårt att
påverka, till exempel tid för genomförande av
vårdnadsutredningar.
De enskilda tingsrätternas resultat redovisas i
bilaga.
Tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014
10,0
9,0
Tvistemål totalt exkl gem ansökan
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
Brottmål exkl förtursmål
Variationen mellan tingsrätterna var beträffande
brottmålen 1,5–7,2 månader och när det gäller
tvistemålen 2,4–9,0 månader. I förhållande till
2013 minskade spridningen mellan längsta och
kortaste omloppstid för brottmålen, 5,7 månader
jämfört med 6,4 månader. Även för tvistemålen
minskade spridningen från 6,8 till 6,6 månader.
En så liten spridning som möjligt i omloppstider
mellan olika domstolar har ett egenvärde. Ur ett
rättssäkerhetsperspektiv bör det inte variera alltför
mycket i tid för att få sin sak prövad i domstol beroende på var i landet man bor.
Att spridningen för brottmålen minskade kan
delvis förklaras av en förbättring av resultatet vid
Sundsvalls tingsrätt, från 8,3 månader till 6,5 månader. Den minskade spridningen för tvistemålen har främst sin grund i att resultatet för ett antal tingsrätter förbättrades något.
33
Tabell 9
Antal tingsrätter som uppfyller regeringens verksamhetsmål
Verksamhetsmål
2012
2013
2014
Brottmål
29
32
31
Tvistemål
25
23
29
Uppfyller båda verksamhetsmålen
22
20
26
Uppfyller inget verksamhetsmål
16
13
14
År 2014 uppnådde 26 av 48 tingsrätter regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som
tvistemål. Bland dessa föreligger en övervikt av
små eller medelstora tingsrätter, medan det bara
var en av de fem största tingsrätterna, nämligen
Södertörns tingsrätt, som uppnådde båda verksamhetsmålen. 14 tingsrätter uppnådde inte något av regeringens verksamhetsmål. Jämfört
med 2013 var det 2014 fler tingsrätter som klarade båda verksamhetsmålen och det var ytterligare en tingsrätt som inte klarade något av
verksamhetsmålen. Att 29 tingsrätter uppnådde
verksamhetsmålet för tvistemål måste bedömas
som en mycket positiv utveckling.
Spridningen av resultatet mellan landets 48
tingsrätter är svår att entydigt förklara. En omständighet som måste framhållas är givetvis de
skiftande förutsättningar som gäller för olika
tingsrätter där antalet inkomna mål varierar
mellan cirka 560 och 14 200 per år. Några av de
tingsrätter som hade de kortaste omloppstiderna hade också mer resurser i förhållande till
målvolymen än övriga tingsrätter. Det beror på
att de är små tingsrätter, som behöver ha en
viss lägsta nivå på bemanningen för att verksamheten ska fungera.
De 26 tingsrätter som 2014 uppnådde regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som
tvistemål framhöll i enkäten om måluppfyllelse
ett antal orsaker som underlättade måluppfyllelsen under året. En majoritet av dessa tingsrätter
pekade på en effektivare ledning och styrning av
verksamheten och åtgärder inom ramen för den
inre organisationen som underlättande faktorer.
Exempel på sådana åtgärder är att tydliga mål
sätts upp, systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete, mer gemensamma handläggningsrutiner
och förbättrade delgivningsrutiner. Omkring en
tredjedel av de tingsrätter som uppnådde båda
verksamhetsmålen betonade vidare ett gott internt samarbete och att medarbetarna är kompetenta och lojala. Vissa tingsrätter menade också
att de varit lyckosamma i de rekryteringar som
skett under året eller att personalomsättningen
34
varit låg. Externt samarbete med till exempel polis, åklagarmyndigheten och socialtjänsten framhölls också. Den minskade tillströmningen av
mål nämndes också av några tingsrätter ha bidragit till måluppfyllelsen. Av de 26 tingsrätter som
uppnådde båda verksamhetsmålen var det endast
två tingsrätter som hade en överbalans.
Försvårande faktorer som framhölls av de 14
tingsrätter som inte uppfyllde något av regeringens verksamhetsmål kan sammanfattas enligt följande. Drygt hälften av dessa tingsrätter pekade
på att man under året arbetade med balansavarbetning, främst av äldre mål vilket leder till
längre omloppstider, eller att det gjordes andra
riktade prioriteringar mot vissa måltyper. Vidare
framhölls målens komplexitet och storlek samt
att förhandlingstiden i de mål som avgjorts efter
förhandling blivit längre. Rekryteringssvårigheter
beträffande såväl domare som beredningspersonal anfördes också av omkring en tredjedel av
dessa tingsrätter. Otillräckliga personella resurser
orsakade genom sjukdom, ledigheter och vakanser poängterades också av ett antal tingsrätter
som en försvårande faktor. Av de 14 tingsrätter
som inte uppnådde något verksamhetsmål var
det hela tio tingsrätter som hade en överbalans.
Övriga åtta tingsrätter som uppfyllde ett av regeringens två verksamhetsmål pekade sammanfattningsvis på i stort sett motsvarande faktorer i positiv eller negativ bemärkelse för måluppfyllelsen.
Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete pågår såväl vid tingsrätter som uppfyllde regeringens
verksamhetsmål som vid tingsrätter som inte uppnådde verksamhetsmålen. Arbetet sker i vissa fall
gemensamt för grupper av domstolar, till exempel
genom systematiskt erfarenhetsutbyte mellan domstolar. Andra åtgärder sker lokalt vid den enskilda
domstolen. Inriktningen av åtgärderna kan se olika
ut beroende på hur problembilden ser ut vid olika
tingsrätter. Till exempel kan det vara fråga om kvalitets- och verksamhetsutveckling genom bemötandeprojekt, processkartläggningar och översyn av rutiner och arbetssätt, balansavarbetnings- och
förstärkningsinsatser samt uppbyggnad av en
ändamålsenlig beredningsorganisation. Av enkäten
framgick också att ett antal tingsrätter har varit inriktade på kvalitets- och utvecklingsåtgärder för att
förbättra tvistemålshanteringen.
• Domstolsverket ska särskilt redovisa vilka åtgärder
som vidtagits för att korta handläggningstiderna vid
Mark- och miljödomstolarna av tillståndsmål enligt
miljöbalken respektive mål enligt planoch bygglagen,
samt hur de ökade resurserna som har tillförts genom
budgetpropositionen för 2013 i övrigt har bidragit till
en effektivare hantering av dessa måltyper.
Mark- och miljödomstolsreformen genomfördes
den 1 maj 2011. Redovisningen av ovanstående
återrapporteringskrav sker här samlat för markoch miljödomstolarna samt Mark- och miljööverdomstolen.
Tabell 10
Omloppstider i markoch
miljödomstolarna samt Mark- och
miljööverdomstolen
Omloppstider (mån)
75:e percentilen
2012
2013
2014
Mark- och miljödomstolarna
Fastighetsmål
11,2
9,3
9,8
Miljömål
8,9
9,1
9,0
PBL-mål
5,7
6,1
7,2
Mark- och miljööverdomstolen
Fastighetsmål
3,1
3,5
3,1
Miljömål
2,8
3,3
3,2
PBL-mål
2,1
2,6
2,4
I markoch miljödomstolarna minskade omloppstiden för miljömål marginellt i förhållande
till 2013 medan omloppstiderna för fastighetsmål
och PBL-mål ökade. I Mark- och miljööverdomstolen minskade samtliga omloppstider något vid
en jämförelse med 2013.
Inom markoch miljödomstolsorganisationen
vidtogs ett antal åtgärder i syfte att förkorta
handläggningstiderna för bland annat tillståndsmål enligt miljöbalken och PBL-mål och
för att få till stånd en effektivare handläggning
av dessa måltyper.
Mark- och miljööverdomstolen har initierat
kontinuerliga möten med de fem markoch miljödomstolarna där olika gemensamma frågor diskuteras. Inom ramen för detta samarbete inleddes ett
arbete med att skapa gemensamma verksamhetsmål avseende handläggningstider samt förslag till
förändringar av nuvarande processbestämmelser
för att förenkla handläggningen av de olika måltyperna. Det finns vidare ett nätverk för markoch
miljödomstolarna som består av mellancheferna
på respektive domstol. Ett motsvarande nätverk
finns för domstolshandläggarna. Inom ramen för
dessa nätverk tas frågor upp om handläggning av
olika måltyper. Under hösten 2014 påbörjades,
med Domstolsverkets hjälp, ett erfarenhetsutbyte
mellan domstolarna. Representanter från respektive domstol kommer att träffas i början av 2015
och ha ett erfarenhetsutbyte när det gäller handläggningen av tillståndsmål och mål enligt planoch bygglagen. I det sammanhanget har också en
brukarundersökning avseende bemötande- och
domskrivningsfrågor genomförts. Undersökningen har lett till ett stort antal synpunkter som tas
om hand i erfarenhetsutbytet.
Mark- och miljööverdomstolen har särskilt fokus på handläggningstider i det utvecklingsarbete
som domstolen bedriver vad gäller organisation
och arbetssätt. Hanteringen av verksamheten vid
Mark- och miljööverdomstolen är mycket resurskrävande. Domstolen bevakar detta förhållande noggrant och gör kontinuerliga överväganden när det gäller bemanning och resurser.
För Mark- och miljödomstolen i Nacka tilldelades särskilda budgetmedel för hantering av mycket
omfattande och komplexa tillståndsmål enligt miljöbalken, till exempel slutförvaret av kärnbränsle
och vägprojektet Förbifart Stockholm. Utöver det
genomför domstolen olika åtgärder inom ramen
för den tilldelade budgeten för att säkerställa och
korta handläggningstiderna för alla måltyper. Antalet inkomna PBL-mål fördubblades under hösten 2013, vilket ledde till kraftiga överbalanser
som domstolen håller på att arbeta ned. Markoch miljödomstolen i Umeå var i stort behov av
att åtgärda många stora tillståndsmål både såvitt
avsåg första tillståndsansökan som prövotidsredovisningar. Domstolen avdelade en beredningsjurist
för att bara handlägga prövotidsredovisningarna
och driva fram dessa till ett deldomsavgörande.
De ökade resurserna användes för att kunna dubblera den tekniska kompetensen i de stora målen.
Detta medförde att domstolen kunde arbeta effektivare med dessa stora mål och korta handläggningstiderna jämfört med vad som hade varit möjligt utan resurstillskott. Därtill kommer att
domstolen ökade kvaliteten i dömandet genom att
ha en bättre och bredare kompetens i de stora må-
35
len. Domstolen har under de två senaste åren deltagit aktivt i Länsstyrelsens i Västerbottens län arbete för att korta hela handläggningstiden för miljömålen. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg
har för PBL-målens del haft möjlighet att anställa,
dels tillfälligt ett ytterligare tekniskt råd med kompetens bland annat inom PBL-lagstiftningen, dels
en extra beredningsjurist. Beredningsorganisationen har därmed fått utrymme för viss specialisering
genom att det finns en specialiserad beredningsjurist per avdelning. Vid Mark-och miljödomstolen i
Växjö har förstärkningar skett av beredningsorganisationen medan man i motsvarande mån minskat antalet tekniker. Åtgärderna ledde, enligt domstolen, till minskade balanser. Mark- och miljödomstolen i Östersund har under 2014 haft
ytterligare två beredningsjurister och har därför
kunnat fördela vissa mål direkt till domare eller
tekniker, mål som annars hade fördelats till beredningsorganisationen.
3.3.3
En bedömning av tingsrätternas
resultat
Tingsrätterna totalt uppnådde regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som tvistemål. I
36
förhållande till 2013 förbättrades resultatet 2014
för både brottmål och tvistemål.
Måltillströmningen till tingsrätterna minskade
något under 2014, jämfört med 2013. Arbetsbelastningen påverkades men mot detta ska vägas
det faktum att förhandlingstiderna i såväl brottmål
som tvistemål som avgjorts efter förhandling
ökade. Under 2014 minskade antalet avgjorda mål
marginellt, eller med drygt en procent.
Arbetsproduktiviteten försämrades under året.
År 2014 avgjordes 63 mål per årsarbetskraft, medan det under 2013 avgjordes 66 mål per årsarbetskraft. Det totala antalet årsarbetskrafter
2014 var 2 830, jämfört med 2 754 föregående år.
Det skedde således en höjning av antalet årsarbetskrafter som var hänförlig till ordinarie domare, icke ordinarie domare, notarier, beredande
personal och administration. Antalet ordinarie
domare ökade, jämfört med 2013, med tolv årsarbetskrafter. Antalet domstolssekreterare var,
jämfört med föregående år, oförändrat 2014.
Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål i tingsrätt var något högre
2014 jämfört med 2013.
3.4 Hovrätterna
• Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål.
• Överklagandefrekvenser.
Tabell 11
Hovrätterna
2012
2013
2014
636
646
668
40
40
40
Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål)
2,5
2,5
2,8
Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål)
4,0
4,1
4,6
Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål (timmar per mål)
0,9
1,0
1,0
Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål)
6,7
7,7
6,8
Andelen brottmål som avgjorts genom dom
68 %
68 %
70 %
Andelen tvistemål som avgjorts genom dom
22 %
22 %
25 %
Andelen förtursmål (mål med häktade eller tilltalad under 18 år)
25 %
23 %
24 %
- Brottmål
18 %
20 %
18 %
- Tvistemål
12 %
12 %
12 %
- Totalt
23 %
25 %
23 %
Antal avgjorda mål per årsarbetskraft
Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till Högsta domstolen)
37
3.4.1
Målutvecklingen
Diagram 11
Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid hovrätterna 2010-2014
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Inkomna
Avgjorda
Balanserade
2010
24 227
24 294
5 615
2011
24 492
24 465
5 631
2012
25 459
25 162
5 929
2013
25 827
25 622
6 128
2014
26 155
26 728
5 562
Genomsnitt (5 år)
25 232
25 254
5 773
Under de senaste fem åren har hovrätterna haft
ett genomsnitt på drygt 25 000 inkomna respektive avgjorda mål. 2014 var det år i den femåriga
jämförelseperioden då det inkom och avgjordes
flest mål. Det var också det år i femårsperioden
då antalet balanserade mål var som lägst.
Antalet inkomna mål 2014 ökade med drygt en
procent i jämförelse med föregående år och var
antalsmässigt på en nivå som var närmare fyra
procent högre än genomsnittet för femårsperioden. För målkategorierna brottmål, tvistemål och PBL-mål minskade antalet inkomna mål
jämfört med föregående år, övriga målkategorier
visade på en ökning.
Måltillströmningen varierade mellan hovrätterna. Svea hovrätt var den enda av hovrätterna som
hade en marginell målminskning medan övriga
hovrätter hade en ökning av inkomna mål under
2014. Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrätten
för Övre Norrland och Hovrätten över Skåne och
Blekinge hade procentuellt sett den största målök-
38
ningen. De resterande två hovrätterna hade endast
en marginell målökning.
Mellan 2013 och 2014 ökade antalet avgjorda
mål med fyra procent, vilket motsvarar 1 106
mål. Under 2014 avgjordes närmare sex procent
fler mål än det årliga genomsnittet för femårsperioden. Antal avgjorda mål ökade för samtliga
målkategorier förutom brottmål och PBL-mål.
Samtliga hovrätter förutom Hovrätten över
Skåne och Blekinge avgjorde fler mål jämfört
med föregående år. Göta hovrätt och Hovrätten
för Västra Sverige avgjorde tolv respektive elva
procent fler mål 2014 än föregående år.
Antalet balanserade mål minskade med 566 mål
eller nio procent. Balanserna minskade för samtliga målkategorier förutom miljömål och fastighetsmål. Dessa målkategorier finns endast på Svea
hovrätt. Hovrätternas totala överbalans minskade
kraftigt och uppgick vid utgången av 2014 till 490
mål, att jämföra med 839 mål vid motsvarande
tidpunkt 2013.
Tabell 12
Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid hovrätterna 2012-2014
2012
2013
2014
Förändring
Förändring
2012-2014
Inkomna mål
Antal
2013-2014
%
Antal
%
Tvistemål
2 824
2 945
2 821
-3
0%
-124
-4 %
Brottmål
9 344
9 204
8 823
-521
-6 %
-381
-4 %
Övriga mål
11 476
11 707
12 491
1 015
9%
784
7%
Miljömål
786
780
834
48
6%
54
7%
Fastighetsmål
279
289
316
85
13 %
27
9%
PBL-mål
750
902
870
120
16 %
-32
-4 %
25 459
25 827
26 155
816
3%
328
1%
Antal
%
Antal
%
Summa totalt
Avgjorda mål
Tvistemål
2 805
2 831
2 996
191
7%
165
6%
Brottmål
9 228
9 209
9 126
-102
-1 %
-83
-1 %
Övriga mål
11 392
11 625
12 589
1 197
10 %
964
8%
Miljömål
772
782
816
44
6%
34
4%
Fastighetsmål
281
287
314
33
12 %
27
9%
PBL-mål
684
888
887
203
30 %
-1
0%
25 162
25 622
26 728
1 566
6%
1 106
4%
Antal
%
Antal
%
Summa totalt
Balanserade mål
Tvistemål
946
1 052
870
-76
-8 %
-182
-17 %
Brottmål
3 318
3 307
2 993
-325
-10 %
-314
-9 %
Övriga mål
1 258
1 348
1 278
20
2%
-70
-5 %
182
180
195
13
7%
15
8%
76
77
78
2
3%
1
1%
Miljömål
Fastighetsmål
PBL-mål
Summa totalt
149
164
148
-1
0%
-16
-10 %
5 929
6 128
5 562
-368
-6 %
-566
-9 %
Sedan den 1 november 2008, då reformen EMR
trädde i kraft, är det krav på prövningstillstånd från
tingsrätt till hovrätt för alla överklagade domar
och beslut i tvistemål och domstolsärenden. Till
hovrätterna inkommer dock, inom målkategorin
tvistemål, vissa mål som inte kräver prövningstillstånd, exempelvis ansökan om resning, klagan
över domvilla samt klander av skiljedomar.
Under 2014 krävdes det prövningstillstånd i 91
procent av tvistemålen och i 43 procent av övriga mål. Prövningstillstånd beviljades i 37 procent av dessa tvistemål, med en variation mellan
de enskilda hovrätterna på 31–42 procent. För
övriga mål beviljades prövningstillstånd i 28 procent av målen, med en variation mellan hovrätterna på 18–33 procent. Som en följd av kravet
på prövningstillstånd minskade den genomsnittliga förhandlingstiden för samtliga avgjorda
tvistemål i förhållande till 2008 med 0,4 timmar
och uppgick under 2014 till 1 timme. Andelen
tvistemål som avgjorts genom dom förändrades
från 52 procent 2008 till 25 procent 2014. Även
överklagandefrekvensen för tvistemål minskade,
från 21 procent 2008 till drygt 12 procent 2014.
39
Diagram 12
Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid hovrätterna 2012-2014
Andelen balanserade mål äldre än sex månader
uppgick till 25 procent 2014, vilket är oförändrat
jämfört med föregående år. Andelen balanserade
mål äldre än tolv månader minskade från fem till
fyra procent.
Den totala balansen i förhållande till det årliga
målinflödet uppgick till drygt 21 procent 2014,
vilket var en minskning med tre procentenheter
jämfört med 2013.
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andelen
balanserade mål >
6 månader
Andelen
balanserade mål >
12 månader
2012
26%
5%
2013
25%
5%
2014
25%
4%
3.4.1
Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar
Regeringens verksamhetsmål för hovrätterna
2014 är att huvuddelen (75 procent) av brottmålen (exklusive förtursmål) och tvistemålen inte
bör ta längre tid än fem månader att avgöra. År
2014 var resultatet för hovrätterna 7,5 månader
för brottmål och 6,3 månader för tvistemål. Resultatet för brottmål förbättrades med 0,1 månader och resultatet för tvistemål försämrades med
0,7 månader under 2014.
Ingen av hovrätterna uppnådde regeringens
verksamhetsmål. Resultatet för hovrätterna varierade mellan 5,3 och 8,5 månader för brottmål och
mellan 5,2 och 10,5 månader för tvistemål. Jämfört med 2013 var spridningen mellan olika hovrätters uppfyllelse av verksamhetsmålen oförändrad för brottmål. Spridningen ökade med 1,5
månader för tvistemål. Den större spridningen för
tvistemål var resultatet av att en hovrätt stack ut
med ett resultat på 10,5 månader. Det kan konstateras att fyra av sex hovrätter hade ett resultat i intervallet 5,2–5,8 månader för tvistemål.
I enkäten som domstolarna besvarade angående måluppfyllelsen ställdes frågor om vilka
som var de starkast bidragande orsakerna till
hovrättens utfall i förhållande till regeringens
verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits som påverkat utfallet i förhållande
till regeringens verksamhetsmål 2014. Svea hovrätts resultat påverkades av måltillströmningen
och målens komplexitet. Fler tvistemål beviljades
prövningstillstånd vilket påverkade omloppstiderna negativt och för brottmål hade hovrätten
40
haft flera extremt stora och komplicerade mål
som tog mycket resurser i anspråk. Hovrätten
har initierat ett brottmålsprojekt för att få till en
ändamålsenlig handläggning av dessa mål. Hovrätten över Skåne och Blekinge hade under året
en tung arbetsbörda gällande brottmål med flera
stora och komplicerade mål, samtidigt hade hovrätten brist på tf. assessorer. Det ledde till att utsättningen av mål påverkades. Vakanser och nyrekryteringar påverkade också verksamheten.
Hovrätten fördelade om resurser från tvistemål
till brottmål vilket ledde till att omloppstiderna
för brottmål sänktes samtidigt som omloppstiderna för tvistemål blev längre. Göta hovrätts
omloppstider påverkades av ökad måltillströmning, att målen var mer komplicerade med ökad
förhandlingstid samt en del vakanser och nyrekryteringar under året. Hovrätten fokuserade på
att arbeta ner målbalansen och att minimera antalet mål äldre än tolv månader. Detta var framgångsrikt och kommer under 2015 generera att
inkommande mål kan sättas ut snabbare till förhandling. Hovrätten för Västra Sverige hade en
fortsatt hög måltillströmning och en del stora
och komplicerade mål med lång förhandlingstid.
Under året hade domstolen även vakanser bland
såväl dömande som administrativ personal. Hovrätten arbetade proaktivt med organisationsförändringar för att möta det ökade målinflödet.
Arbetet med organisation och arbetsformer fortgår. Hovrätten för Nedre Norrland kortade omloppstiden med cirka två månader för tvistemål
och är nu nära regeringens mål. Ändrade rutiner
vid föredragningar av prövningstillstånd ledde till
mycket snabbare handläggning. För brottmålen
ökade omloppstiden marginellt. Detta kan förklaras av att hovrätten totalt sett hade en målökning samt att stora och komplicerade mål belastade hovrätten. Domstolen hade även vakanta
domaranställningar och anlitade de extra domare
som var möjliga att tillgå, för att täcka upp vakanserna. Hovrätten för Övre Norrland fokuserade under 2014 på att avgöra äldre tvistemål
samt att effektivisera brottmålsprocessen. Detta
fick på kort sikt omloppstiderna för tvistemål att
öka, men i ett längre perspektiv kommer omloppstiden för tvistemål att sjunka. För brottmål
blev effekten att hovrätten är mycket nära att
Diagram 13
uppfylla regeringens mål. Hovrätten har en tydlig
målsättning att samtliga verksamhetsmål ska
uppfyllas under 2015.
I regleringsbrevet har regeringen satt upp ett
återrapporteringskrav avseende vilka åtgärder som
vidtagits för att korta handläggningstiderna vid
markoch miljödomstolarna avseende vissa typer
av mål. Redovisningen av återapporteringskravet
sker samlat för markoch miljödomstolsorganisationen under tingsrättsavsnittet (se avsnitt 3.3.2).
Vid Mark- och miljööverdomstolen var omloppstiden 2014 för fastighetsmål, miljömål och
PBL-mål 3,1, 3,2 respektive 2,4 månader. Motsvarande uppgifter för 2013 var 3,5, 3,3 respektive 2,6
månader. Omloppstiderna förbättrades för samtliga målkategorier.
Hovrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014
12,0
HovR för Övre Norrland
10,0
Tvistemål totalt
8,0
Svea HovR
HovR över Skåne
och Blekinge
6,0
HovR för Västra Sverige
HovR för Nedre Norrland
Göta HovR
4,0
2,0
0,0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
Brottmål exkl. förtursmål
3.4.2
En bedömning av hovrätternas resultat
Ingen enskild hovrätt uppfyllde något av regeringens verksamhetsmål för brott- eller tvistemål.
Förra året klarade två hovrätter regeringens mål
för tvistemål. Den totala omloppstiden för brottmål förbättrades dock jämfört med föregående år.
Arbetsbelastningen bedöms vara oförändrad under året eftersom måltillströmningen ökade endast
marginellt. Den genomsnittliga förhandlingstiden
för mål som avgjorts efter förhandling ökade för
brottmål och minskade för tvistemål. Förhandlingstiden för brottmål som avgjorts efter för-
handling ökade med drygt tolv procent och förhandlingstiden för tvistemål som avgjorts efter
förhandling minskade med nästan tolv procent.
Antalet avgjorda mål ökade med drygt fyra procent och antalet årsarbetskrafter ökade med drygt
tre procent sedan 2013. Antalet avgjorda mål per
årsarbetskraft är dock oförändrat mellan åren.
Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt
avgjort mål var 156 kr lägre 2014 jämfört med föregående år. Arbetsproduktiviteten vid hovrätterna har därmed ökat mellan 2014 och 2013.
41
3.5 Högsta domstolen
• Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen.
Tabell 13
Högsta domstolen10
2012
2013
2014
87
84
85
68
72
76
3.5.1
Målutvecklingen
Diagram 14 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta domstolen 2010-2014
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Inkomna
Avgjorda
Balanserade
2010
6 010
6 107
1 318
2011
6 004
5 706
1 614
2012
5 709
5 893
1 430
2013
6 406
6 090
1 742
2014
6 215
6 447
1 506
Genomsnitt (5 år)
6 069
6 049
1 522
Lagrådet har ett eget kostnadsställe och ingår i Högsta domstolens budget. Lagrådet har till uppgift att yttra sig om lagförslag. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådets verksamhet uppgår årligen
till cirka tio mnkr.
10
42
Under den senaste femårsperioden har Högsta
domstolen haft ett genomsnitt på ca 6 000 inkomna respektive avgjorda mål per år. Under
2014 minskade antalet inkomna mål med tre
procent efter en kraftig målökning året dessförinnan. Men även om inkomna mål minskade under 2014 i förhållande till föregående år så var
nivån högre än genomsnittet för femårsperioden.
Tabell 14
Antalet avgjorda mål ökade med sex procent
jämfört med 2013 vilket också var den högsta nivån under femårsperioden.
Antalet balanserade mål har fluktuerat under de
senaste fem åren. Till följd av ökad målavverkning
och minskad måltillströmning minskade målbalanserna kraftigt under 2014. Antalet balanserade mål
minskade med 16 procent jämfört med 2013.
Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta domstolen 2012-2014
2012
2013
2014
Inkomna mål
Tvistemål
Brottmål
340
1 650
345
1 862
358
1 665
Antal
18
15
%
5%
1%
Antal
13
-197
%
4%
-12 %
Övriga mål
3 719
4 199
4 192
473
11 %
-7
0%
Summa
5 709
6 406
6 215
506
8%
-191
-3 %
Antal
%
Antal
%
348
367
353
5
1%
-14
-4 %
Brottmål
1 737
1 807
1 761
24
1%
-46
-3 %
Övriga mål
3 808
3 916
4 333
525
12 %
417
10 %
Summa
5 893
6 090
6 447
554
9%
357
6%
Antal
%
Antal
%
Tvistemål
168
149
154
-14
-9 %
5
3%
Brottmål
307
359
263
-44
-17 %
-96
-37 %
Övriga mål
933
1 234
1 089
156
14 %
-145
-13 %
1 430
1 742
1 506
76
5%
-236
-16 %
Avgjorda mål
Tvistemål
Balanserade mål
Summa
Antalet inkomna brottmål till domstolen minskade kraftigt under 2014. Antalet inkomna tvistemål ökade något medan övriga mål (Ö-mål) i
princip var oförändrade jämfört med 2013. Totalt sett minskade antalet inkomna mål till
Högsta domstolen något under 2014 jämfört
med föregående år.
Under 2008 infördes krav på prövningstillstånd i alla tvistemål i hovrätt. När tillståndsfrågan överklagas till Högsta domstolen blir detta
ett mål inom kategorin Ö-mål. Det skedde en
tydlig ökning av antalet avgjorda Ö-mål under
Förändring
2012-2014
Förändring
2013-2014
2014 medan antalet avgjorda tvistemål och
brottmål minskade något. Totalt sett avgjorde
Högsta domstolen betydligt fler mål under 2014
jämfört med föregående år.
Till följd av minskad måltillströmning minskade antalet balanserade brottmål mycket kraftigt under 2014. Balansen av Ö-mål minskade
kraftigt efter ökad målavverkning medan antalet
balanserade tvistemål var i princip oförändrat.
Totalt sett hade Högsta domstolen en kraftig
balansminskning under 2014 jämfört med föregående år.
43
Tabell 15
Avgjorda mål vid Högsta domstolen 2012-2014
Mål som har beviljats PT
Mål som ej har beviljats PT
Mål som ej omfattas av PT (resningar m.m.)
Summa avgjorda mål
Av de mål som Högsta domstolen avgör är målen
som avgörs efter beviljat prövningstillstånd i de
allra flesta fall de mest arbetskrävande. Dessa mål
är knutna till Högsta domstolens viktiga uppgift
som prejudikatsinstans. Trots att dessa mål utgör
en liten del av det totala antalet mål har de stor betydelse för domstolens arbetsbelastning och för
verksamhetens resultat. Under 2014 avgjordes 120
Diagram 15
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
Andelen
balanserade mål >
6 månader
Andelen
balanserade mål >
12 månader
2012
21%
6%
2013
21%
6%
2014
36%
8%
3.5.2
2014
152
158
120
4 897
4 966
5 344
844
966
983
5 893
6 090
6 447
mål efter beviljat prövningstillstånd, vilket var en
kraftig minskning jämfört med 2013. För antalet
avgjorda mål som omfattas av krav på prövningstillstånd, men inte beviljats prövningstillstånd i
Högsta domstolen, skedde en ökning mellan 2013
och 2014 med 378 mål. Under 2014 ökade antalet
avgjorda mål som inte omfattas av krav på prövningstillstånd marginellt.
Åldersstrukturen för balanserade mål försämrades under 2014. Andelen balanserade mål äldre
än sex månader ökade kraftigt och uppgick till
36 procent av den totala balansen. För andelen
balanserade mål äldre än tolv månader skedde
en ökning med två procentenheter. Det totala
antalet balanserade mål i förhållande till det årliga målinflödet var 24 procent 2014, vilket jämfört med 2013 utgjorde en viss förbättring då
nivån det året var 27 procent.
Högsta domstolen hade som tidigare nämnts
en kraftig balansminskning under 2014 vilket
hade betydelse för åldersstrukturen då andelen
balanserade mål i respektive ålderskategori sätts
i relation till den totala balansen.
Verksamhetsmål
Högsta domstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. Mål sätts för medianomloppstiden,
omloppstiden för 75:e percentilen och för antalet avgjorda mål uppdelat på brottmål, tvistemål
och Ö-mål. Målsättningen 2014 var densamma
som 2013.
Högsta domstolen uppfyllde sex av sina nio
verksamhetsmål för 2014, vilket var samma resultat som 2013. När det gäller verksamhetsmålen som rör omloppstider uppnåddes median
44
2013
Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader i Högsta domstolen 2012-2014
40%
0%
2012
och 75:e percentilen för tvistemål och median
för Ö-mål. Däremot uppnåddes inte verksamhetsmålen som rör omloppstider för brottmål
och inte heller 75:e percentilen för Ö-mål. När
det gäller verksamhetsmålen som avser antalet
avgjorda mål uppfyllde Högsta domstolen samtliga verksamhetsmål.
Resultatet för den 75:e percentilen per målkategori åskådliggörs i diagrammet nedan och övriga verksamhetsmål redovisas i bilaga.
Diagram 16
Högsta domstolens uppfyllelse av verksamhetsmål 2014 (75:e percentilen)
Månader
10,0
9,0
8,0
7,0
6,0
2012
5,0
2013
4,0
2014
3,0
2,0
1,0
0,0
Brottmål exkl förtursmål
Mål 3,5 mån
Tvistemål
Mål 9 mån
Högsta domstolen fortsatte under 2014 att förbättra resultatet för tvistemål medan omloppstiden för brottmål och Ö-mål försämrades. Under
2014 avgjordes brottmål exklusive förtursmål
inom 5,2 månader, tvistemål inom 6,6 månader
och Ö-mål inom 4,8 månader.
Verksamheten påverkades under första halvåret av ett omfattande organisationsförändringsarbete och underbemanning av främst justitiesekreterare, men även domstolssekreterare.
I den enkät som Högsta domstolen besvarade
kring måluppfyllelsen av verksamhetsmål
nämndes god bemanning av justitiesekreterare
som en grundförutsättning för att kunna nå
goda verksamhetsresultat. Högsta domstolen
gjorde under året framgångsrika rekryteringsinsatser och det sista kvartalet var bemanningen
av justitiesekreterare god.
Högsta domstolen har en ny organisation och
nya arbetsformer sedan maj 2014. I enkäten
nämndes också att den nya ordningen ännu inte
var utvärderad men sett till omloppstider och balanser hade perioden efter förändringen varit
framgångsrik.
3.5.3
Övriga mål
Mål 4 mån
En bedömning av Högsta domstolens
resultat
Högsta domstolen uppnådde som tidigare
nämnts sex av sina nio egna uppsatta mål, vilket
var samma antal som under 2013.
Mot bakgrund av att målstillströmningen
minskade med tre procent mellan 2013 och 2014
bedöms arbetsbelastningen ha minskat något i
Högsta domstolen. Antalet mål som avgjorts efter beviljat prövningstillstånd minskade kraftigt
2014 i jämförelse med föregående år. Dessa mål
är en liten andel av det totala antalet mål men är i
de flesta fall de mest arbetskrävande.
Arbetsproduktiviteten definierad som antalet
avgjorda mål per årsarbetskraft förbättrades under 2014. Högsta domstolen ökade antalet avgjorda mål med sex procent samtidigt som antalet årsarbetskrafter var oförändrat. Antalet
avgjorda mål per årsarbetskraft ökade från 72
mål år 2013 till 76 mål år 2014. Styckkostnaden i
fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål i
Högsta domstolen var betydligt lägre 2014 jämfört med föregående år.
45
3.6 Förvaltningsrätterna
• Överklagandefrekvenser och ändringsfrekvenser.
Tabell 16
Förvaltningsrätterna exkl. migrationsmål
2012
2013
2014
12
12
12
1 309
121
1 286
119
1 300
125
Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling
15 %
15 %
16 %
Andelen avgjorda förtursmål
16 %
17 %
18 %
-Skattemål
38 %
38 %
33 %
-Socialförsäkringsmål
34 %
28 %
35 %
-Totalt
23 %
21 %
22 %
25 %
24 %
34 %
Antal förvaltningsrätter
Överklagandefrekvens (andel mål som överklagats till kammarrätt)
Ändringsfrekvens (andel överklagade mål som ändrats av kammarrätt)
-Skattemål
-Socialförsäkringsmål
9%
14 %
13 %
-Totalt
14 %
16 %
17 %
46
3.6.1
Målutvecklingen
Diagram 17
Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid förvaltningsrätterna 2010-2014,
exklusive migrationsmål
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
Inkomna
Avgjorda
Balanserade
2010
107 539
95 173
49 506
2011
103 256
110 222
42 570
2012
103 611
108 693
37 566
2013
105 872
106 784
36 790
2014
106 001
109 069
33 931
Genomsnitt (5 år)
105 256
105 988
40 073
I detta avsnitt redovisas målutvecklingen i förvaltningsrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen i migrationsdomstolarna beskrivs i
ett separat avsnitt, se 3.6.4.
Under den senaste femårsperioden har förvaltningsrätterna haft ett genomsnitt på ca 105 000
inkomna respektive avgjorda mål per år.
Antalet inkomna mål har förändrats marginellt under den senaste femårsperioden. Dock
har det för vissa målkategorier och vid vissa
förvaltningsrätter varit kraftiga förändringar
mellan åren.
Även antalet avgjorda mål har, utöver 2010,
varit relativt stabilt. Under samtliga de fyra sen-
aste åren var avgjorda mål dessutom fler än de
inkomna vilket medförde sjunkande balanser för
vartdera året. Den främsta orsaken till denna utveckling går att knyta till förvaltningsrättsreformen som genomfördes 2010. Under 2009 och
2010 minskade antalet avgjorda mål och balanserna ökade i samband med planeringen och genomförandet av organisationsförändringen. Under åren därefter har de nya organisationerna
succesivt blivit inarbetade och en stor majoritet
av förvaltningsrätterna drog nytta av genomförda
förändrings- och förbättringsarbeten. Antalet balanserade mål 2014 ligger på den lägsta nivån under den femåriga jämförelseperioden.
47
Tabell 17
Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid förvaltningsrätterna 2012–2014
2012
2013
2014
14 841
15 960
14 663
Inkomna mål
Skattemål
Trängselskattmål
Förändring
2012-2014
Antal
%
-178
-1 %
Förändring
2013-2014
Antal
%
-1 297
-8 %
229
357
489
260
114 %
132
37 %
Socialförsäkringsmål
16 593
12 075
13 881
-2 712
-16 %
1 806
15 %
Mål enl. socialtjänstlagen
24 399
26 098
25 086
687
3%
-1 012
-4 %
Psykiatrimål
13 215
12 959
13 790
575
4%
831
6%
LVU-mål
3 605
3 688
4 046
441
12 %
358
10 %
LVM-mål
1 139
1 236
1 421
282
25 %
185
15 %
LOU-mål
3 262
3 200
3 502
240
7%
302
9%
Mängdmål11
9 283
9 550
10 578
1 295
14 %
1 028
11 %
Övriga mål
Summa exkl. migrationsmål
Migrationsmål
Summa inkl. migrationsmål
17 045
20 749
18 545
1 500
9%
-2 204
-11 %
103 611
105 872
106 001
2 390
2%
129
0%
25 771
26 385
27 023
1 252
5%
638
2%
129 382
132 257
133 024
1%
Avgjorda mål
Skattemål
Trängselskattmål
13 537
14 253
17 016
3 642
3%
767
Antal
%
Antal
%
3 479
26 %
2 763
19 %
278
264
616
338
122 %
352
133 %
21 611
14 941
14 029
-7 582
-35 %
-912
-6 %
24 662
25 687
25 975
1 313
5%
288
1%
Psykiatrimål
7%
13 242
12 942
13 836
594
4%
894
LVU-mål
3 544
3 761
4 074
530
15 %
313
8%
LVM-mål
1 126
1 222
1 422
296
26 %
200
16 %
LOU-mål
3 038
3 295
3 565
527
17 %
270
8%
Mängdmål
9 008
9 846
9 298
290
3%
-548
-6 %
Övriga mål
18 647
20 573
19 238
591
3%
-1 335
-6 %
108 693
106 784
109 069
376
0%
2 285
2%
28 760
25 539
27 737
-1 023
-4 %
2 198
9%
137 453
132 323
136 806
-647
0%
4 483
3%
Antal
%
Antal
%
-398
-4 %
-2 193
-20 %
-83 %
Migrationsmål
Balanserade mål
Skattemål
Trängselskattmål
9 424
11 219
9 026
59
152
26
-33
-56 %
-126
9 745
6 878
6 738
-3 007
-31 %
-140
-2 %
6 700
7 108
6 224
-476
-7 %
-884
-12 %
Psykiatrimål
281
293
236
-45
-16 %
-57
-19 %
LVU-mål
571
501
473
-98
-17 %
-28
-6 %
LVM-mål
51
64
62
11
22 %
-2
-3 %
LOU-mål
Mängdmål
Övriga mål
Migrationsmål
739
649
594
-145
-20 %
-55
-8 %
2 354
2 063
3 345
991
42 %
1 282
62 %
7 642
7 863
7 207
-435
-6 %
-656
-8 %
37 566
36 790
33 931
-3 635
-10 %
-2 859
-8 %
4 884
5 752
5 059
175
4%
-693
-12 %
42 450
42 542
38 990
-3 460
-8 %
-3 552
-8 %
Gruppen mängdmål innefattar fastighetstaxerings-, folkbokförings-, kriminalvårds-, körkorts- och studiestödsmål.
Dessa mål anses i regel vara mindre resurskrävande.
11
48
Antalet skattemål minskade efter de två senaste årens målökningar. En majoritet av förvaltningsrätterna uppvisar ett minskat inflöde
av skattemål. Störst är minskningen av mål rörande mervärdesskatt då inflödet av de så kallade tryckerimomsmålen avtog under 2014.
Målen började komma in i stor omfattning
2012 efter att momssatsen för tryckeritjänster
förändrats från 25 procent till 6 procent efter
ett europarättsligt beslut, vilket medfört efterbeskattning som i vissa fall överklagats. Däremot fortsatte mål rörande ROT- och RUTavdrag att öka. Dessa mål avgörs vid Förvaltningsrätten i Linköping. Den enskilt största
måltypen, inkomsttaxering, har haft en nedåtgående trend under flera år. Minskningen fortsatte men avtog 2014 och antalet mål ligger på
historiskt sett låga nivåer.
Antalet inkomna socialförsäkringsmål ökade
kraftigt 2014. Ökningen är dock en följd av en
tillfälligt stor måltillströmning om 3 600 mål vid
Förvaltningsrätten i Stockholm av mål rörande
ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES. Exkluderas dessa mål fortsätter trenden med kraftigt minskat antal inkomna
socialförsäkringsmål, en minskning med 15 procent. Minskningen syns vid samtliga förvaltningsrätter och de två största måltyperna; sjukpenning
respektive sjuk- och aktivitetsersättning fortsätter
minska kraftigt.
Antalet inkomna mål enligt socialtjänstlagen
minskade med fyra procent efter att 2013 ha nått
sin högsta nivå under 2000-talet. Potentiellt har
en något stärkt konjunktur i omvärlden, dess effekt på svensk ekonomi och en något förbättrad
situation på arbetsmarkanden bidragit till det.
Vad avser de mål som betecknas som förtursmål, LVM-, LVU- och psykiatrimål, uppvisar
samtliga ovanligt kraftiga ökningar och når var
för sig de högsta antalen under 2000-talet. Psykiatri- och LVM-målen har de senaste åren legat
relativt stabilt medan LVU-målen har en sedan
flera år stigande trend som tilltog 2014.
LOU-målen, mål enligt lagen om offentlig
upphandling, ökade åter 2014. Ökningen har till
stor del skett vid Förvaltningsrätten i Falun.
Målkategorin mängdmål innehåller en blandning av olika arbetsmässigt enklare måltyper.
Under 2014 steg antalet mängdmål med nio procent. Den starkast bidragande orsaken är en kraftig ökning av antalet mål rörande fastighetstaxering efter 2014 års uppdatering av taxeringsvärden för småhus. Samtidigt har den största
målgruppen, körkortsmålen, åter vänt nedåt något efter de senaste årens uppgång efter flytten
av körkortsåterkallelser till Transportstyrelsen.
Antalet mål inom målkategorin övriga mål
minskade kraftigt 2014. Främsta skälet är att antalet mål rörande behörighet och legitimation för
lärare och förskollärare minskade efter mycket
stor tillströmning under 2013. Den enskilt största
måltypen, bistånd till enskilda, ökade dock. Detta
bland annat på grund av ett ökat antal mål rörande mottagande av asylsökande samt mål rörande färdtjänst.
Antalet avgjorda mål ökade med två procent
trots den oförändrade måltillströmningen. Ökningen kan framför allt härledas till ett kraftigt
ökat antal avgjorda skattemål, 19 procent. Dock
är det endast två förvaltningsrätter, förvaltningsrätterna i Linköping och Stockholm, som
ökat målavgörandet, 18 respektive 13 procent.
För Linköpings del handlar det till stor del om
en kraftig ökning av mål rörande ROT och
RUT. Även i Stockholm ökade antalet avgjorda
skattemål mycket kraftigt, bland annat momsmål. En hög andel av det totala antalet avgjorda
momsmål ändrades sedan i kammarrätt, något
som starkt bidragit till den höga ändringsfrekvensen för skattemål 2014. Framför allt bidrog
dock antalet socialförsäkringsmål av ovan nämnda måltyp till ökningen. Övriga förvaltningsrätter minskade sitt målavgörande med mellan
drygt en till knappt tio procent. I många fall
skedde minskningen från höga nivåer orsakade
av tidigare års balansavarbetning.
Trots att ökningen av antalet avgjorda mål inskränkte sig till ett par förvaltningsrätter översteg
åter antalet avgjorda mål de inkomna vilket medförde minskade balansnivåer. Samtliga måltyper
utöver mängdmålen uppvisade minskat antal mål
i balans och precis som på avgörandesidan stack
skattemålen ut antalsmässigt. Åtta av tolv förvaltningsrätter minskade sina balanserade mål
och mest minskade de vid Förvaltningsrätten i
Stockholm, med drygt 18 procent.
Fyra av förvaltningsrätterna hade fortsatt
överbalanser vid utgången av 2014 att jämföra
med sex stycken vid utgången av 2013. Förvaltningsrätten i Linköping minskade sin överbalans mest, 20 procent, medan förvaltningsrätterna i Stockholm, Umeå, Härnösand och
Uppsala minskade sin överbalans med 15–18
procent. Förvaltningsrätterna ligger nu sammantaget i princip på optimal arbetsbalans då
överbalansen minskade med drygt 3 000 mål.
49
Diagram 18
Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader
vid förvaltningsrätterna 2012-2014
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andelen
balanserade mål >
6 månader
Andelen
balanserade mål >
12 månader
2012
33%
8%
2013
30%
8%
2014
30%
7%
3.6.2
Balansens åldersstruktur förändrades marginellt
under 2014. Andelen balanserade mål äldre än sex
månader uppgår fortsatt till 30 procent av den totala balansen. Andelen mål äldre än ett år minskade
dock något och uppgår numera till sju procent. Antalsmässigt minskade dock de äldre balanserade målen kraftigt precis som den totala balansen.
Den samlade målbalansen uppgick till knappt
32 procent av antalet inkomna mål 2014, att jämföra med 35 procent 2013.
Regeringens verksamhetsmål för förvaltningsrätterna är att huvuddelen av samtliga avgjorda
mål (exklusive förtursmål och migrationsmål)
inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra.
2014 var resultatet för förvaltningsrätterna 6,4
månader, vilket är en förbättring med 0,6 månader. Omloppstiderna har minskat tre år i rad
och med totalt 3,6 månader sedan högsta noteDiagram 19
ringen 2011. Ytterligare en förvaltningsrätt,
Stockholm, klarade det av regeringen satta verksamhetsmålet 2014, utöver Göteborg, Karlstad,
Malmö och Växjö som uppnådde målet redan
2013. Förvaltningsrätterna i Falun och Jönköping hade dessutom omloppstider mycket nära
sex månader. Sju av tolv förvaltningsrätter kortade sina omloppstider 2014.
Förvaltningsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014
12,0
FR Linköping
10,0
FR Härnösand
8,0
Månader
FR Falun
6,0
4,0
FR Umeå
FR Uppsala
FR Luleå
FR Jönköping
FR Stockholm
FR Växjö
FR Malmö
FR Göteborg
FR Karlstad
2,0
0,0
Totalt exkl förtursmål och migrationsmål
50
Resultatet för de enskilda förvaltningsrätterna
varierade mellan 5,1–11,2 månader. Spridningen
mellan förvaltningsrätterna minskade betydligt
jämfört med tidigare år. Skillnaden mellan kortaste och längsta omloppstid minskade även den
markant jämfört med 2013. Främsta orsaken är
att förvaltningsrätten med längst omloppstid
2013, Falun, halverade sin omloppstid till 6,3
månader. Domstolen gick in i 2014 med ett betydligt gynnsammare balansläge än tidigare år
efter att aktivt, bland annat med hjälp av förstärkningsstyrkan, arbetat ned sina balanser. Av
de förvaltningsrätter som ökat sin omloppstid
når Karlstad, Malmö och Växjö fortsatt regeringens målsättning. Förvaltningsrätten i Linköping ökade sin omloppstid 1,4 månader, till 11,2
månader. Arbetskrävande energimål och vakanser under 2013 fick balanserna att öka kraftigt.
Domstolen hade under 2014 stöd av förstärkningsstyrkan och arbetade utifrån ett balansavarbetningskontrakt ned sina balanser och avgjorde en hel del äldre mål vilket påverkat
omloppstiden. Förvaltningsrätten i Luleå ökade
sin omloppstid från 6,4 till 7,3 månader. Ett
stort arbete lades ner efter uppstarten av landets
fjärde migrationsdomstol, något som även påverkade övrig verksamhet. Förvaltningsrätten
avgjorde även en del äldre mål bland annat rörande TV-licens. Domstolen höll under 2014
målavverkandet uppe och hade fortsatt en underbalans vid utgången av året.
Av enkätsvaren om måluppfyllelsen framgår
att i princip samtliga har klarat av de initiala problem som uppstod kring förvaltningsrättsreformen och dess påverkan på organisationerna. De
förvaltningsrätter som har en bit kvar till regeringens målsättning pekar framför allt på problem kring hög personalomsättning men även på
vakanser. Vissa lyfter även en fortsatt balansavarbetning som en viktig påverkansfaktor. De
förvaltningsrätter som når regeringens målsättning hänvisar framför allt till faktorer kring ledning och styrning samt kompetent och duktig
personal. Ett antal domstolar pekar också på ge-
nomförda förändringar vad avser inre organisation och arbetssätt som fallit väl ut, men också
sådana förändringar som bedöms få effekter under 2015. Detta tillsammans med ett gott balansläge borgar för en stabilisering av omloppstiderna kring regeringens målsättning.
3.6.3
En bedömning av förvaltningsrätternas
resultat
Förvaltningsrätterna uppnådde inte regeringens
verksamhetsmål men resultatet förbättrades ytterligare under året. Följderna av förvaltningsrättsreformen, och den stora måltillströmningen
som inträffande samtidigt, har förvaltningsrätterna tagit sig igenom. Många av domstolarna arbetar nu vidare med att ytterligare förfina arbetsformer och organisation samt effektivisera
arbetssätten. Samtidigt har domstolar med sämre
resultat arbetat vidare med stöd av extra balansavarbetningsresurser och i vissa fall med assistans av förstärkningsstyrkan. Detta visade sig i
ytterligare sänkta balansnivåer under året.
Mot bakgrund av måltillströmningen bedöms
arbetsbelastningen totalt vid förvaltningsrätterna
ha varit relativt oförändrad mellan 2013 och
2014. En viss del av måltillströmningen utgjordes
dessutom av enskilda måltyper till enstaka domstolar och av arbetsmässigt relativt enkla
mängdmål. Som motvikt var ökningen av förtursmålen stor. Det bör även betonas att ett flertal förvaltningsrätter startade året med lägre andel balanserade mål, något som underlättat
arbetsbelastningen jämfört med de senaste åren.
Antalet årsarbetskrafter 2014 var i paritet med
2013. Förändringarna för respektive personalkategori var också små, med en viss ökning bland
icke ordinarie domare och en minskning av notarier. Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft förbättrades något, 125 avgjorda mål per årsarbetskraft
2014 jämfört med 122 föregående år. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt
avgjort mål på förvaltningsrätt minskade 2014
jämfört med 2013.
51
3.6.4
Tabell 18
Förvaltningsrätterna migrationsmål
2012
2013
2014
3
424
4
410
4
426
68
62
65
12 %
10 %
8%
Överklagandefrekvens
(andelen mål som överklagats till Migrationsöverdomstolen)
Ändringsfrekvens
(andelen mål som ändrats av Migrationsöverdomstolen)
Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål i månader
41 %
36 %
36 %
0,8 %
0,8 %
0,8 %
4,7
3,4
3,7
48 %
64 %
61 %
Antal förvaltningsrätter
Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft
Andelen avlägsnandemål som avgjorts inom fyra månader
Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Luleå är migrationsdomstolar.
Projektet som bedrivits för att starta den fjärde
migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i
Luleå lämnade sin slutrapport i mars 2014. Under hösten 2014 kunde domstolen lämna sina
tillfälliga lokaler och flytta in i de om- och tillbyggda lokalerna.
Antalet inkomna migrationsmål fortsatte att
öka något under 2014. Avlägsnandemålen, som
är den största och mest resurskrävande måltypen,
minskade dock med sex procent. Antalet mål om
eller utvisning, ökade återigen efter förra årets
kraftiga minskning.
De avgjorda målen ökade med nio procent
under 2014. Avverkningen av avlägsnandemål
ökade kraftigt, med tolv procent, medan antalet
avgjorda mål om uppehållstillstånd utan sam-
52
band med avvisning eller utvisning ökade med
tre procent. Av de avgjorda målen avgjordes
2 176 mål, eller 8 procent, efter muntlig förhandling. Andelen har minskat för varje år under treårsperioden. Av de mål som avgjordes efter muntlig förhandling var den övervägande
delen avlägsnademål, 1 929 st. Det finns en variation mellan migrationsdomstolarna i vilken
utsträckning som muntlig förhandling förekommer i avlägsnandemål, på totalen avgörs
dock nära 17 procent av avlägsnandemålen efter
muntlig förhandling, vilket visar hur arbetskrävande dessa mål är.
Den totala balansen av migrationsmål minskade kraftigt under 2014 efter förra årets ökning.
Balansminskningen uppgår till nära 700 mål eller
12 procent. Samtliga måltyper utom målen om
eller utvisning minskade.
Tabell 19
Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid migrationsdomstolarna 2012-2014
Utveckling för migrationsmål
2012
2013
2014
Inkomna mål
Avlägsnandemål
Förändring
Förändring
2012-2014
2013-2014
Antal
%
Antal
%
10 027
11 206
10 526
499
5%
-680
-6 %
9 082
10 150
9 267
185
2%
-883
-9 %
340
384
434
94
28 %
50
13 %
1 574
1 490
1 634
60
4%
144
10 %
5 768
4 731
5 597
-171
-3 %
866
18 %
1293
1 329
1 044
-249
-19 %
-285
-21 %
Tvångsåtgärder
1 395
1 531
1 506
111
8%
-25
-2 %
Övriga migrationsmål
5 715
6 098
6 716
1 001
18 %
618
10 %
25 772 26 385 27 023
1 251
5%
638
2%
Antal
%
Antal
%
varav asylmål
varav asylmål, ensamkommande barn
Verkställighetsmål
Uppehållstillstånd utan samband
med avvisning eller utvisning
Svenskt medborgarskap
Summa migrationsmål
Avgjorda mål
Avlägsnandemål
12 231
10 229
11 422
-809
-7 %
1 193
12 %
varav asylmål
11 260
9 176
10 140
-1 120
-10 %
964
11 %
357
378
432
75
21 %
54
14 %
1 617
1 480
1 645
28
2%
165
11 %
6 590
5 021
5 147
-1 443
-22 %
126
3%
1 298
1 256
1 220
-78
-6 %
-36
-3 %
1 404
1 528
1 519
115
8%
-9
-1 %
5 621
6 025
6 784
Tvångsåtgärder
1 163
21 %
759
13 %
28 761 25 539 27 737 -1 024
-4 %
2 198
9%
Antal
%
Antal
%
Balanserade mål
Avlägsnandemål
2 594
3 578
2 688
94
4%
-890
-25 %
varav asylmål
2 242
3 222
2 357
115
5%
-865
-27 %
44
49
51
7
16 %
2
4%
40
51
41
1
3%
-10
-20 %
1 642
1 360
1 824
182
11 %
464
34 %
218
291
112
-106
-49 %
-179
-62 %
17
20
7
-10
-59 %
-13
-65 %
373
452
387
14
4%
-65
-14 %
4 884
5 752
5 059
175
4%
-693
-12 %
Tvångsåtgärder
53
Diagram 20
Andelen balanserade migrationsmål äldre än sex och tolv månader vid
migrationsdomstolarna 2012-2014
Av den totala balansen var elva procent äldre än
sex månader, en minskning sedan 2013. Andelen
balanserade mål äldre än tolv månader var i stort
sett obefintlig. Den totala balansen i förhållande
till inkomna mål under året förbättrades något
och var vid årsskiftet strax under 19 procent.
Motsvarande siffra för 2013 var 22 procent.
15%
10%
5%
0%
Andelen
balanserade mål >
6 månader
Andelen
balanserade mål >
12 månader
2012
9%
0%
2013
12%
0%
2014
11%
1%
3.6.5
Regeringens inriktning av verksamhetsmålen
för migrationsdomstolarna var för 2014 densamma som förra året. Merparten (90 procent)
av målen ska inte ta mer än fyra månader att
avgöra. För avlägsnandemål avseende ensamkommande barn är målsättningen att merparten
av dessa inte ska ta längre tid än två månader att
avgöra. Merparten av verkställighetsmålen ska
avgöras inom en månad.
Sammantaget nådde migrationsdomstolarna regeringens verksamhetsmål för verkställighetsmålen, men inte för migrationsmålen totalt eller för
avlägsnandemål avseende ensamkommande barn.
För migrationsmålen totalt försämrades resultatet
under året. Förvaltningsrätten i Stockholm kortade dock sina omloppstider för avlägsnandemål
avseende ensamkommande barn och migrationsmål totalt. Förvaltningsrätten i Göteborg förbättrade sina omloppstider för verkställighetsmålen.
Tabell 20
Förvaltningsrätten i Luleå fick sina första inkomna mål i oktober 2013 och har därför inte haft
samma förutsättningar som de andra domstolarna.
Av förklarliga skäl hade inget inkommit eller avgjort mål nått en ålder av fyra månader vid årsskiftet 2013–2014. Omloppstiderna för avgjorda mål
2013 var därmed mycket korta. Under 2014 arbetade domstolen vidare med rekrytering och utbildning av de nya medarbetarna. Resurser gick
också åt för att genomföra flytten till nya lokaler
under hösten 2014. Viss rekrytering kvarstår ännu
innan verksamheten är fullt bemannad.
De enskilda domstolarnas resultat gentemot regeringens olika verksamhetsmål återfinns i bilaga.
I tabellen nedan redovisas andelen mål som
avgjorts inom regeringens målsättningar. En viss
försämring skedde avseende avlägsnandemål
med ensamkommande barn och för migrationsmålen totalt.
Regeringens verksamhetsmål migrationsmål
Regeringens
Andel mål som avgjorts inom målsättningen
verksamhetsmål
(månader)
2012
2013
2014
Avlägsnandemål, ensamkommande barn
2
45 %
59 %
56 %
1
88 %
89 %
90 %
Migrationsmål, totalt
4
67 %
76 %
74 %
54
I mål med ensamkommande barn krävs det att
en god man förordnas. Ofta saknas ett sådant
förordnande när målet kommer in till domstolen,
vilket innebär att domstolen inte kan kontrollera
ombudets fullmakt. Detta är en förklaring till
varför så stor andel av målen med ensamkommande barn har en handläggningstid som överstiger två månader. Liksom i andra avlägsnandemål är det vanligt i mål med ensamkommande
barn att det kommer in ramöverklaganden och
begäran om anstånd att utveckla grunderna.
Även detta medför fördröjningar i handläggningen. Andelen avlägsnandemål avseende ensamkommande barn som kunnat avgöras inom
målsättningen minskade under 2014.
I den enkät som domstolarna besvarat kring
måluppfyllelsen nämns bland annat att fluktuationen i tillstömningen av migrationsmål begränsar förutsättningarna att klara verksamhetsmålen.
Den politiska och ekonomiska turbulensen i
världen förändrar snabbt tillstömningen av migrationsmål liksom Migrationsverkets omorganisationer, prioriteringar och avverkningsprojekt.
Ett par domstolar menar också att verksamhetsmålen avseende avlägsnandemål är och kommer
att vara mycket svåra att nå, beroende på avlägsnandemålens karaktär och den handläggning som
bedöms nödvändig för rättssäkra avgöranden.
Även arbetet med uppbyggnaden av migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå inverkade till viss del på möjligheterna att nå regeringens verksamhetsmål. I Luleå pågår fortfarande
rekryteringen för att uppnå optimal arbetsstyrka.
Domstolen ökade målavverkningen i takt med
att fler anställda kom på plats under 2014.
Förvaltningsrätten i Stockholm är den migrationsdomstol som har de kortaste omloppstiderna för migrationsmålen totalt. I enkäten rörande
måluppfyllelsen lyfter domstolen fram det förbättrade och utvecklade arbetssättet, med bland
annat strukturerad inkorgsanalys, och det goda
ledarskapet som viktiga framgångsfaktorer för
den ökade måluppfyllelsen. Domstolen har utarbetat mer enhetliga rutiner och har en tydlig ansvarsfördelning inom beredningsorganisationen.
Ett utökat samarbete mellan domstolens avdelningar och enheter där alla haft gemensamma
prioriteringar bidrog också.
Även Förvaltningsrätten i Malmö nämner att
domstolens ständiga utvecklingsarbete påverkat
möjligheten att uppfylla verksamhetsmålen i positiv riktning. Under 2014 var bland annat utveckling av yrkesrollerna, ledarskapsfrågor och
kunskapsöverföring i fokus. En faktor som dock
påverkat resultatuppfyllelsen negativt var den
fortsatt stora personalomsättningen bland framför allt föredragande jurister.
Personalomsättningen tas upp som en försvårande faktor även hos Förvaltningsrätten i Göteborg. Domstolen upplever också problem att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens,
vilket givetvis påverkar måluppfyllelsen. Domstolen är den enda som handlägger viseringsmål.
Dessa mål ökade kraftigt från ca 4 500 under
2013 till nära 5 500 mål under 2014. Målen är av
enklare karaktär men är samtidigt, på grund av
sitt stora antal och då de måste hanteras relativt
skyndsamt och med prioritet, av sådan art att de
påverkar avgörandet av övriga migrationsmål.
Domstolen planerar förändringar i sin organisation som förväntas få positiv effekt på verksamhetsmålen framöver. Ett särskilt fokus kommer
att ligga på att ta fram rutiner för handläggningen
av avlägsnandemål avseende ensamkommande
barn samt mål som avgörs med nämnd men utan
muntlig förhandling.
Utvecklingen för antalet balanserade migrationsmål var positiv under 2014. Balanserna
minskade kraftigt på totalen, med 12 procent,
vilket motsvarar ca 700 mål. Balansminskningarna skedde vid Förvaltningsrätterna i Göteborg
och Stockholm och bestod nästan uteslutande av
avlägsnandemål. I Stockholm halverades balanserna av avlägsnandemål under året och i Göteborg var minskningen 36 procent. I Malmö och
Luleå skedde istället balansökningar. I Malmö
var ökningen liten och avsåg främst mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller
utvisning. Vid Förvaltningsrätten i Luleå ökade
avverkningstakten under året men nådde inte
upp till antalet inkomna mål. Cirka hälften av de
inkomna migrationsmålen till Förvaltningsrätten
i Luleå var avlägsnandemål, den måltyp som anses mest arbetskrävande och där målen i större
omfattning än övriga migrationsmål avgörs efter
muntlig förhandling.
Överklagandefrekvensen, liksom ändringsfrekvensen, redovisas i ledet mellan migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Av migrationsmålen överklagades totalt 36 procent från
migrationsdomstol till Migrationsöverdomstolen.
För avlägsnandemålen var andelen högre, 56 procent. Båda överklagandefrekvenserna var oförändrade sedan 2013. Migrationsöverdomstolen ändrade migrationsdomstolarnas domar i 0,8 procent
av fallen, även det oförändrat sedan förra året.
55
3.6.6
En bedömning av migrationsdomstolarnas resultat
Migrationsdomstolarnas resultat gentemot verksamhetsmålen gick i olika riktningar under 2014.
Domstolarna klarar nu målsättningen för verkställighetsmål medan omloppstiden för migrationsmål totalt blev längre. Omloppstiden för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn
var oförändrad. Ålderstrukturen försämrades något vad gäller mål äldre än tolv månader även om
det antalsmässigt rör sig om få mål.
Ökningarna av antalet inkomna mål fortsatte.
De relativt resurskrävande avlägsnandemålen
uppvisade dock en tydlig minskning. Mot bakgrund av detta bedöms arbetsbelastningen vara
relativt oförändrad mellan åren. Domstolarna
avgjorde betydligt fler mål under 2014 jämfört
med 2013. Detta ledde till kraftigt minskade ba-
56
lanser i så gott som alla måltyper. Det förbättrade balansläget kan underlätta arbetsbelastningen framöver och ge kortare omloppstider.
Antalet avgjorda mål har ökat med nio procent
sedan 2013. Även antalet årsarbetskrafter har
kunnat öka till följd av utökade budgetar för migrationsdomstolarna. Det totala antalet årsarbetskrafter ökade med nära fyra procent mellan
2013 och 2014 i och med uppbyggnaden av migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå.
Antalet avgjorda mål totalt per årsarbetskraft
ökade från 62 mål 2013 till 65 mål 2014. Arbetsproduktiviteten ökade därmed. Styckkostnaden i
fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål
minskade betydligt under 2014.
3.7 Kammarrätterna
• Överklagandefrekvenser.
Tabell 21
Kammarrätterna exkl. migrationsmål
Andelen avgjorda förtursmål
2012
2013
2014
421
419
421
87
74
68
7%
8%
8%
10 %
12 %
15 %
Överklagandefrekvens (andel mål som överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen)
- Skattemål
28 %
49 %
30 %
- Socialförsäkringsmål
20 %
35 %
35 %
- Totalt
26 %
36 %
32 %
3.7.1
Målutvecklingen
Diagram 21
Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid kammarrätterna 2010-2014,
exklusive migrationsmål
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Inkomna
Avgjorda
2010
21 022
23 382
8 473
2011
26 592
23 446
11 740
2012
25 442
28 063
9 161
2013
22 809
23 765
8 221
2014
24 226
22 233
10 230
Genomsnitt (5 år)
24 018
24 178
9 565
Balanserade
57
I detta avsnitt redovisas målutvecklingen vid
kammarrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen vid Migrationsöverdomstolen beskrivs
i ett separat avsnitt, se 3.7.4.
Under den senaste femårsperioden har kammarrätterna haft ett genomsnitt på ca 24 000 inkomna
respektive avgjorda mål per år. Antalet inkomna
mål har under femårsperioden tydligt fluktuerat
och illustrerar effekterna av förvaltningsrättsreformen med de balansavarbetningsinsatser som
genomförts men också de mängdmål av mer tillfällig karaktär som inkommit till kammarrätterna
under femårsperioden. Bland annat inkom drygt
4 000 socialförsäkringsmål som rör sjuklön,
regressersättning till sjömän, till Kammarrätten i
Göteborg under 2011 och 2012 och avgjordes
under 2012. Dessutom inkom drygt 600 skattemål
med snabb handläggningstid till Kammarrätten i
Stockholm under 2012, och drygt 1 700 socialförsäkringsmål som rörde ersättning för kostnader till
följd av vård i ett annat land inom EU inkom till
Kammarrätten i Stockholm i slutet av 2104.
58
Målstatistiken har också påverkats av att ett
stort antal skattemål avseende tryckerimoms inkom till samtliga kammarrätter under 2013.
Kammarrätterna handlade dessa ärenden olika då
vissa mål avgjordes under 2013 och 2014 medan
andra balanserades i avvaktan på avgöranden
från Högsta förvaltningsdomstolen. Mål som avgjorts har under 2014 återförts till kammarrätterna. Vid tre kammarrätter ligger en stor del av
målen balanserade och kommer avgöras under
2015. Vid kammarrätterna i Jönköping och
Sundsvall har målstatistiken också påverkats av
tillfälliga så kallade elmål respektive kupongskattemål.
Jämförs antalet inkomna mål 2014 med ett genomsnitt av inkomna mål de fem senaste åren
har de ökat marginellt. Antalet avgjorda mål
minskade tydligt 2014 från att ha legat på en relativt konstant nivå under femårsperioden bortsett
från 2012. Balansen ökade kraftigt med 2 009
mål 2014 eftersom antalet avgjorda mål understeg antalet inkomna mål.
Tabell 22
Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid kammarrätterna 2012-2014
2012
2013
2014
5 141
5 350
5 662
Inkomna mål
Skattemål
Förändring
2012-2014
Förändring
2013-2014
Antal
%
Antal
%
521
10 %
312
6%
31
57
96
65
210 %
39
68 %
7 371
4 125
4 924
-2 447
-33 %
799
19 %
2 019
2 195
2 116
97
5%
-79
-4 %
Psykiatrimål
1 229
1 282
1 502
273
22 %
220
17 %
LVU-mål
1 196
1 310
1 469
273
23 %
159
12 %
LVM-mål
196
256
295
99
51 %
39
15 %
LOU-mål
771
778
798
27
4%
20
3%
Mängdmål
1 410
1 435
1 544
134
10 %
109
8%
Övriga mål
6 078
6 021
5 820
-258
-4 %
-201
-3 %
25 442
22 809
24 226
-1 216
-5 %
1 417
6%
Migrationsmål
11 714
9 254
10 017
-1 697
-14 %
763
8%
37 156
32 063
34 243
-2 913
-8 %
2 180
7%
Antal
%
Antal
%
4 971
5 448
4 772
-199
-4 %
-676
-12 %
Trängselskattmål
Avgjorda mål
Skattemål
34
47
100
66
194 %
53
113 %
10 099
4 896
3 622
-6 477
-64 %
-1 274
-26 %
2 019
2 195
2 088
69
3%
-107
-5 %
Psykiatrimål
1 241
1 281
1 508
267
22 %
227
18 %
LVU-mål
1 233
1 313
1 421
188
15 %
108
8%
LVM-mål
198
242
303
105
53 %
61
25 %
LOU-mål
716
818
802
86
12 %
-16
-2 %
1 352
1 468
1 567
215
16 %
99
7%
Trängselskattmål
Mängdmål
6 200
6 057
6 050
-150
-2 %
-7
0%
28 063
23 765
22 233
-5 830
-21 %
-1 532
-6 %
Migrationsmål
11 825
9 697
9 831
-1 994
-17 %
134
1%
39 888
33 462
32 064
-7 824
-20 %
-1 398
-4 %
Antal
%
Antal
%
Övriga mål
Balanserade mål
Skattemål
3 737
3 639
4 524
787
21 %
885
24 %
2
12
8
6
300 %
-4
-33 %
2 271
1 503
2 806
535
24 %
1 303
87 %
470
470
499
29
6%
29
6%
Psykiatrimål
112
113
108
-4
-4 %
-5
-4 %
LVU-mål
161
158
206
45
28 %
48
30 %
LVM-mål
23
37
29
6
26 %
-8
-22 %
LOU-mål
182
142
138
-44
-24 %
-4
-3 %
Mängdmål
354
321
297
-57
-16 %
-24
-7 %
Övriga mål
1 849
1 826
1 615
-234
-13 %
-211
-12 %
9 161
8 221
10 230
1 069
12 %
2 009
24 %
Migrationsmål
1 447
1 004
1 190
-257
-18 %
186
19 %
10 608
9 225
11 420
812
8%
2 195
24 %
Trängselskattmål
59
Under det senaste året ökade antalet inkomna mål
till kammarrätterna med sex procent. Om socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader
till följd av vård i ett annat land inom EU vid
Kammarrätten i Stockholm exkluderas är minskningen av inkomna mål marginell, en procent.
Socialförsäkringsmålen har fortsatt att minska
vid samtliga kammarrätter om ovannämnda måltyp exkluderas. Nedgången det senaste året är 23
procent eller drygt 900 mål. Psykiatrimålen och de
resurskrävande LVU- och LVM-målen fortsatte att
öka kraftigt. Ökningen det senaste året låg mellan
12 och 17 procent i denna grupp av mål, eller drygt
400 mål. Skattemålen ökade kraftigt vid Kammarrätten i Stockholm vilket delvis var en effekt av
återförvisade tryckerimomsmål. Samtidigt minskade skattemålen kraftigt vid kammarrätterna i
Göteborg och Sundsvall vilket delvis var en effekt
av ett stort antal inkomna tryckerimomsmål 2013.
LOU-målen ökade kraftigt vid Kammarrätten i
Sundsvall samtidigt som två av fyra kammarrätter
hade en kraftig minskning av dessa mål.
Antalet avgjorda mål har minskat i samtliga
kammarrätter sedan 2013. Totalt var minskningen
Diagram 22
Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid kammarrätterna 2012-2014
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andelen
balanserade mål >
6 månader
Andelen
balanserade mål >
12 månader
2012
34%
10%
2013
35%
7%
2014
36%
10%
3.7.2
Diagrammet visar andelen balanserade mål i
olika ålderskategorier i förhållande till det totala
antalet balanserade mål.
En klar försämring av andelen balanserade mål
äldre än 12 månader märktes under året. Orsaken
till detta är att de skattemål som inte kunnat avgöras, i väntan på avgörande av liknande frågor i
Högsta förvaltningsdomstolen, blivit äldre.
Andelen mål äldre än 6 månader ökade med en
procentandel även detta år. Det finns två orsaker
som skulle kunna förklara ökningen, dels ökade
ett flertal arbetskrävande måltyper i antal och påverkade kammarrätternas utrymme att avarbeta
mål, dels hade en av kammarrätterna vakanta
domaranställningar under året.
Den totala målbalansen i förhållande till antalet
inkomna mål ligger på 42 procent. Åren 2012
och 2013 var andelen lägre, 36 procent.
Regeringens verksamhetsmål för kammarrätterna är
att huvuddelen av samtliga avgjorda mål (exklusive
förtursmål och migrationsmål) inte bör ta längre tid
än sex månader att avgöra. 2014 var omloppstiden
7,0 månader. Omloppstiderna har förbättrats suc-
60
sex procent. Störst minskning, 10 procent eller
808 mål, hade Kammarrätten i Stockholm vilket
bland annat beror på att domstolen avgjorde ett
stort antal skattemål under 2012–2013.
Den totala målbalansen i kammarrätterna
ökade kraftigt under 2014, med 24 procent eller
knappt 2 000 mål. Om socialförsäkringsmål som
rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett
annat land inom EU vid Kammarrätten i Stockholm exkluderas, ökade balansen något eller med
tre procent. Den övervägande delen utgjordes av
skattemål, tryckerimomsmål, som förväntas avgöras under 2015.
Balanserna ökade vid två kammarrätter och
minskade vid två. Kammarrätten i Göteborg stod
för den största minskningen med 27 procent eller
874 mål som en följd av att de flesta tryckerimomsmål kunnat avgöras under 2014. Balansen
av LVU-mål ökade genomgående för samtliga
kammarrätter. Balansen av skattemål och socialförsäkringsmål ökade kraftigt vid kammarrätterna i Stockholm och Jönköping.
cessivt under perioden 2010–2014. Kammarrätternas balanser och även omloppstider har påverkats
av fluktuationen i periodens antal inkomna mål
samt väntan i avvaktan på prejudicerande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen.
Omloppstiden för socialförsäkringsmål minskade på totalen. Vid två kammarrätter ökade dock
omloppstiderna. Omloppstiden för skattemål var
förhållandevis lång på samtliga kammarrätter.
Kammarrätten i Jönköping var den enda kammarrätten som nådde regeringens verksamhetsmål. Resultatet för de enskilda kammarrätterna
varierade mellan 6,0 och 8,2 månader i omloppstid. Spridningen mellan kammarrätterna
minskade under 2014.
I den enkät som skickades ut till domstolarna
om måluppfyllelsen av verksamhetsmålen angav
kammarrätterna att de stora serier med sambandsmål, framför allt de så kallade tryckeri-
momsmålen som varit vilandeförklarade i avvaktan på avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, inverkade negativt på omloppstiderna. En kammarrätt anger att de relativt höga
omloppstiderna gällande skattemål beror på att
man under 2014 prioriterat att avgöra äldre
skattemål för att förbättra åldersstrukturen. Två
kammarrätter angav att årets målökning tillsammans med förändringen i målsammansättningen,
innebärande att antalet mål som är mer tids- och
resurskrävande ökat, påverkade måluppfyllelsen.
En kammarrätt angav att vakanser inneburit en
lägre domarbemanning än normalt.
Diagram 23 Kammarrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014
8,5
8,0
Kr Göteborg
7,5
7,0
Månader
6,5
Kr Stockholm
Kr Sundsvall
6,0
Kr Jönköping
5,5
5,0
4,5
4,0
Totalt exkl förtursmål och migrationsmål
3.7.3
En bedömning av kammarrätternas resultat
Vid bedömning av det totala resultatet för kammarrätterna bör hänsyn tas till socialförsäkringsmålen vid Kammarrätten i Göteborg under 2011
och 2012, skattemålen vid Kammarrätten i
Stockholm 2012 och socialförsäkringsmålen som
inkom till Kammarrätten i Stockholm i slutet av
2014. Det totala resultatet för kammarrätterna
har även påverkats av att ett stort antal skattemål
avseende tryckerimoms inkom till samtliga
kammarrätter under 2013. Några av dessa mål
avgjordes under 2013 och 2014 medan andra vilandeförklarades i avvakten på avgöranden från
Högsta förvaltningsdomstolen.
Antalet inkomna mål 2014 ökade marginellt
jämfört med ett genomsnitt av de fem senaste
åren. Antalet avgjorda mål minskade tydligt
2014 från att ha legat på en konstant nivå under
femårsperioden bortsett från 2012. Balansen
ökade kraftigt under 2014, med 24 procent eller
2 009 mål. Om socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU vid Kammarrätten i Stockholm exkluderas ökade balansen något, tre
procent. Den övervägande delen utgjordes av
skattemål, tryckerimomsmål, som förväntas avgöras under 2015.
Kammarrätterna nådde inte regeringens verksamhetsmål under 2014. Omloppstiderna förbättrades medan åldersstrukturen försämrades.
61
Mot bakgrund av de faktorer som angetts
ovan är det svårt att bedöma hur arbetsbelastningen förändrats. Det kan noteras att de arbetskrävande LVU-målen respektive LVMmålen ökade samt att skattemålen ökade i antal
och bedöms, av kammarrätterna, ha blivit svårare till sin karaktär.
3.7.4
Antalet årsarbetskrafter mellan 2013 och 2014
ökade marginellt. Med ett minskat antal avgjorda
mål försämrades arbetsproduktiviteten. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade med 1 020 kr mellan 2013 och
2014. Även detta kan till stor del förklaras av ett
minskat antal avgjorda mål.
Tabell 23
Kammarrätterna migrationsmål
2012
2013
2014
96
98
95
Avgjorda avlägsnandemål per årsarbetskraft
123
99
103
Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål i månader
1,5
1,4
1,3
Kammarrätten i Stockholm är migrationsöverdomstol.
De inkomna målen till Migrationsöverdomstolen ökade med åtta procent mellan 2013 och 2014.
Den största måltypen, avlägsnandemålen, ökade
med 12 procent, motsvarande knappt 700 mål.
Antalet inkomna asylmål med ensamkommande
barn fortsatte att öka. 2014 ökade måltypen med
14 mål motsvarande fem procent. Mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller
utvisning fortsatte att minska, med nio procent.
Denna måltyp ökade kraftigt under 2011 men har
nu sjunkit tre år i rad. Utvecklingen av inkomna
mål följer avgjorda mål på migrationsdomstolarna.
62
Antalet avgjorda mål i Migrationsöverdomstolen ökade med en procent under året. Av de
olika målkategorierna ökade avgjorda tvångsåtgärder med 14 procent medan mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning fortsatte att minska, med 16 procent.
Antalet mål i balans ökade med 19 procent hos
Migrationsöverdomstolen under 2014.
Vid Migrationsöverdomstolen kräver i princip
alla migrationsmål prövningstillstånd. Under året
beviljades 69 mål, varav 42 avlägsnandemål,
prövningstillstånd.
Tabell 24
Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Migrationsöverdomstolen 2012-2014
Utveckling för migrationsmål
Inkomna mål
Avlägsnandemål
varav asylmål
Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning
Tvångsåtgärder
Avgjorda mål
Avlägsnandemål
varav asylmål
Tvångsåtgärder
Balanserade mål
Avlägsnandemål
varav asylmål
Tvångsåtgärder
2012
2013
2014
Förändring
Förändring
2012-2014
2013-2014
Antal
% Antal
%
7 837
5 764
6 440
-1 397
-18 %
676
12 %
7 387
5 272
5 908
-1 479
-20 %
636
12 %
233
266
280
47
20 %
14
5%
649
591
644
-5
-1 %
53
9%
1 764
1 380
1 250
-514
-29 %
-130
-9 %
223
220
220
-3
-1 %
0
0%
473
446
509
36
8%
63
14 %
954
771
853
11 717
9 254
24 %
101
12 %
-15 %
763
8%
Antal
%
Antal
%
3%
7 694
6 132
6 334
-1 360
-18 %
202
7 303
5 607
5 815
-1 488
-20 %
208
4%
232
275
267
35
15 %
-8
-3 %
661
592
636
-25
-4 %
44
7%
2 002
1 439
1 207
-795
-40 %
-232 -16 %
213
230
207
-6
-3 %
-23 -10 %
482
443
506
24
5%
63
14 %
773
861
941
168
22 %
80
9%
11 825
9 697
9 831 -1 994
-17 %
134
1%
Antal
%
Antal
%
1 127
759
861
-266
-24 %
102
13 %
1 021
684
773
-248
-24 %
89
13 %
42
33
45
3
7%
12
36 %
22
20
28
6
27 %
8
40 %
208
146
192
-16
-8 %
46
32 %
24
13
26
2
8%
2
5
8
6
300 %
3
67
61
75
8
12 %
14
23 %
1 450
1 004
1 190
-260
-18 %
186
19 %
Inriktningen i regeringens verksamhetsmål för
Migrationsöverdomstolen är att merparten (90
procent) av målen inte ska ta mer än två månader
att avgöra. Migrationsöverdomstolens resultat
2014 var 2,3 månader, vilket var en förbättring
med 0,3 månader jämfört med 2013. Andelen
mål som avgjordes inom två månader var 86
procent under året, en förbättring med fem procentenheter sedan 2013.
183
10 017 -1 700
13 100 %
60 %
I den enkät som skickades ut till domstolarna
om faktorer som påverkat omloppstiden påpekade Migrationsöverdomstolen att omloppstiden, som inkluderar även mål som beviljats
prövningstillstånd, inte är relevant eftersom
uppsläppta mål inte kan avgöras inom två månader. Dessa mål motsvarar i dagsläget knappt
en procent av alla inkomna mål, varför de har
en relativt liten påverkan på resultatet för 90:e
63
percentilen. De migrationsmål vari prövningstillstånd beviljats har dock generellt sett längre
omloppstider än andra migrationsmål. Domstolens möjlighet att uppfylla regeringens verksamhetsmål gällande migrationsmålen påverkas
om antalet beviljade prövningstillstånd skulle
öka ytterligare. Domstolen arbetar därför med
en effektivisering av arbetsformerna och rutinerna gällande hanteringen av de mål vari prövningstillstånd beviljats. Om omloppstiderna
istället hade beräknats från att målen kommer
in till dess att frågan om prövningstillstånd är
avgjord ger det en omloppstid om 2,1 månader
vilket ligger nära regeringens verksamhetsmål.
Diagram 24 Andelen balanserade migrationsmål äldre än sex och tolv månader vid
Migrationsöverdomstolen 2012-2014
Både andelen balanserade mål äldre än sex månader och äldre än tolv månader minskade under 2014.
Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna mål uppgick till 12 procent 2014. I jämförelse med 2013 var det en försämring med en
procentenhet.
2,0%
1,0%
0,0%
Andelen
balanserade mål >
6 månader
Andelen
balanserade mål >
12 månader
2012
1,3%
0,6%
2013
2,3%
0,8%
2014
1,5%
0,4%
3.7.5
En bedömning av Migrationsöverdomstolens resultat
Migrationsöverdomstolen uppnådde inte regeringens verksamhetsmål 2014. Omloppstiden
förbättrades med 0,3 månader i förhållande till
2013. Balansen ökade med knappt 200 mål eller
19 procent.
Måltillströmningen ökade med drygt åtta procent på totalen och de mer resurskrävande avlägsnandemålen med 12 procent, vilket medfört
en ökning av arbetsbelastningen vid domstolen.
64
Antalet årsarbetskrafter minskade något mellan
2013 och 2014. Antalet avgjorda mål ökade marginellt med 1 procent eller 134 mål vilket förklarar att antalet avgjorda mål per årsarbetskraft
ökade. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade 2014 jämfört
med föregående år.
3.8 Högsta förvaltningsdomstolen
• Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen.
Tabell 25
2012
2013
2014
77
79
75
Antal avgjorda mål per årsarbetskraft
89
107
105
3.8.1
Målutvecklingen
Diagram 25
Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta förvaltningsdomstolen 2010-2014
9 000
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Inkomna
Avgjorda
Balanserade
2010
7 719
8 313
2 442
2011
8 070
8 058
2 440
2012
7 324
6 900
2 837
2013
8 487
8 435
2 871
2014
7 046
7 896
2 006
Genomsnitt (5 år)
7 729
7 920
2 519
Antalet inkomna mål till Högsta förvaltningsdomstolen minskade med 17 procent jämfört
med 2013. Måltillströmningen har de senaste fem
åren varierat kraftigt och är nu på den lägsta nivån under denna period. I jämförelse med genomsnittet under femårsperioden var antalet inkomna mål 700 mål eller 9 procent lägre under
2014. Det var de två stora målkategorierna
skattemål och socialförsäkringsmål som minskade mycket kraftigt, både i jämförelse med 2013
och i ett längre perspektiv. Antalet inkomna
skattemål minskade med 28 procent under 2014
jämfört med genomsnittet de senaste fem åren
och socialförsäkringsmålen minskade med 22
procent. De övriga målkategorierna ökade eller
var i princip oförändrade. Den allra största målkategorin, övriga mål, har endast uppvisat marginella förändringar de senaste fem åren.
Antalet avgjorda mål minskade med sex procent under året och ligger nu på en nivå nära genomsnittet för femårsperioden. Antalet avgjorda
mål var däremot betydligt fler än antalet in-
65
komna mål under året och balanserna minskade
därför kraftigt. Balanserna uppgår nu till drygt
2 000 mål, en minskning med 30 procent, vilket
Tabell 26
till viss del beror på minskat antal inkomna mål
men också tack vare ett aktivt arbete med att avgöra gamla mål.
Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta
förvaltningsdomstolen 2012-2014
2012
2013
2014
Inkomna mål
Skattemål
Trängselskattmål
Förändring
2012-2014
Antal
%
Förändring
2013-2014
Antal
%
1 412
2 667
1 432
20
1%
-1 235
-46 %
12
20
30
18
150 %
10
50 %
2 050
1 710
1 283
-767
-37 %
-427
-25 %
475
516
483
8
2%
-33
-6 %
Psykiatrimål
192
229
280
88
46 %
51
22 %
LVU-mål
309
328
390
81
26 %
62
19 %
LVM-mål
13
25
29
16
123 %
4
16 %
LOU-mål
218
222
236
18
8%
14
6%
Mängdmål
376
410
498
122
32 %
88
21 %
Övriga mål
2 267
2 360
2 385
118
5%
25
1%
Summa totalt
7 324
8 487
7 046
-278
-4 %
-1 441
-17 %
Antal
%
Antal
%
514
36 %
-438
-18 %
Avgjorda mål
Skattemål
Trängselskattmål
1 443
2 395
1 957
15
23
29
14
93 %
6
26 %
1 715
2 129
1 548
-167
-10 %
-581
-27 %
523
454
522
-1
0%
68
15 %
Psykiatrimål
198
227
282
84
42 %
55
24 %
LVU-mål
323
323
389
66
20 %
66
20 %
LVM-mål
13
19
34
21
162 %
15
79 %
LOU-mål
216
233
229
13
6%
-4
-2 %
Mängdmål
391
376
375
-16
-4 %
-1
0%
Övriga mål
2 063
2 256
2 531
468
23 %
275
12 %
Summa totalt
6 900
8 435
7 896
996
14 %
-539
-6 %
Antal
%
Antal
%
616
883
357
-259
-42 %
-526
-60 %
Balanserade mål
Skattemål
Trängselskattmål
3
0
1
-2
-67 %
1
-
1 045
623
358
-687
-66 %
-265
-43 %
81
144
105
24
30 %
-39
-27 %
Psykiatrimål
16
18
16
0
0%
-2
-11 %
LVU-mål
40
45
46
6
15 %
LVM-mål
0
6
1
1
LOU-mål
35
24
31
-4
-11 %
1
2%
-5
-83 %
7
29 %
Mängdmål
76
106
229
153
201 %
123
116 %
Övriga mål
925
1 022
862
-63
-7 %
-160
-16 %
2 837
2 871
2 006
-831
-29 %
-865
-30 %
Summa totalt
66
Tabell 27
Avgjorda mål vid Högsta förvaltningsdomstolen 2012-2014
Mål som har avgjorts slutligt efter att ha beviljats PT
(Dispenserade mål)
Mål som ej har beviljats PT (Ej beviljade dispenser)
Mål som ej omfattas av PT (Resningar mm)
Summa avgjorda mål
Antalet mål som avgjordes slutligt efter beviljat
prövningstillstånd uppgick till 513 vilket är en
mycket kraftig ökning i jämförelse med tidigare
år. Förklaringen är att ungefär 400 av målen härrör från en serie tryckerimomsmål som beviljats
PT. Antalet avgjorda mål som inte beviljats
prövningstillstånd minskade kraftigt medan avgjorda mål som inte omfattas av prövningstillDiagram 26
2013
2014
125
119
513
6 231
7 756
6 647
544
560
736
6 900
8 435
7 896
stånd ökade mycket kraftigt mellan 2013 och
2014. Av de inkomna målen krävdes prövningstillstånd i 92 procent. I de mål där domstolen har
tagit ställning till om prövningstillstånd ska meddelas eller inte, meddelades prövningstillstånd i
sju procent av målen, vilket är högt historiskt sett
och beror på nämnda tryckerimomsmål.
Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid Högsta
förvaltningsdomstolen 2012-2014
Åldersstrukturen för balanserade mål förbättrades avsevärt under året avseende balanserade mål
äldre än sex månader. Balanserade mål äldre än
tolv månader förbättrades från sex till tre procent under 2013 och denna nivå har domstolen
behållit under 2014. Den totala balansen i förhållande till inkomna mål har förbättrats de senaste
åren och uppgår nu till 28 procent.
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andelen
balanserade mål >
6 månader
Andelen
balanserade mål >
12 månader
2012
30%
6%
2013
29%
3%
2014
21%
3%
3.8.2
2012
Verksamhetsmål
Högsta förvaltningsdomstolen ska årligen sätta
egna verksamhetsmål. För 2014 fastställde domstolen ett nytt mål som grundar sig på omloppstiden för ett måls inkommande fram till beslut
om prövningstillstånd ska medges eller ej. Målet
som domstolen har satt är att 75 procent av målen får ta högst sex månader att avgöra fram till
PT-beslutet. Högsta förvaltningsdomstolen hade
tidigare fyra verksamhetsmål som grundade sig
på ett måls inkommande fram till att det avgjorts,
men i en analys som domstolen gjorde under
2013 avseende verksamhetsmålen för omloppstider, var slutsatsen att dessa målsättningar inte
var fullt ut relevanta. Domstolen anser att kärnverksamheten, att skapa prejudikat, måste ta den
tid som fordras. I de mål där prövningstillstånd
inte beviljas är snabbheten i att komma till detta
avgörande en väsentlig rättssäkerhetsaspekt medan denna aspekt inte har samma tyngd i de mål
som prövas i sak.
67
Diagram 27
Högsta förvaltningsdomstolens uppfyllelse av verksamhetsmål 2014
10,0
I diagrammet visas de tre senaste årens omloppstid för 75:e percentilen avseende målens inkommande fram till beslut om prövningstillstånd. Domstolen uppnådde sitt mål om sex
månader. Måluppfyllelsen redovisas också i tabellform i bilaga 1.
Månader
5,0
3.8.3
0,0
75 percentil omloppstid
(PT inkom -> beslut)
2012
4,6
2013
6,0
2014
6,0
En bedömning av Högsta förvaltningsdomstolens resultat
Arbetsbelastningen minskade under året på
grund av den kraftigt minskade måltillströmningen. Antalet avgjorda mål 2014 minskade också
jämfört med föregående år men inte i samma utsträckning som inkomna mål och balanserna är
på en historiskt mycket låg nivå.
Jämfört med föregående år minskade antalet
årsarbetskrafter vid Högsta förvaltningsdomstolen med fyra. Omsättningen av justitiesekreterare
var fortsatt hög. Tolv stycken rekryterades 2014
till skillnad från 2013 då det var nio rekryteringar.
Antalet årsarbetskrafter justitiesekreterare var 33
68
stycken 2014 och 35 under 2013 vilket innebär
att omsättningen var 36 respektive 26 procent.
Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft var 105
under 2014 vilket i princip var oförändrat jämfört med 2013. Arbetsproduktiviteten kan därför
bedömas vara oförändrad. I likhet med 2013 har
domstolen haft seriemål och arbetat aktivt med
att få ner balanserna som nu är historiskt låga.
Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade marginellt jämfört med
2013.
3.9 Hyres- och arrendenämnderna
• Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden.
• Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per hyresoch arrendenämnd.
• Skillnader i resultat mellan olika nämnder.
• Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda ärenden redovisas i bilaga 2 och 3.
Tabell 28
2012
Antal avgjorda ärenden per årsarbetskraft
Av landets åtta hyresoch arrendenämnder är de
fem minsta nämnderna administrativt knutna till
tingsrätten på samma ort och lagmannen vid
tingsrätten är chef även för hyresoch arrendenämnden. De tre största hyresoch arrendenämnderna ligger i Stockholm, Göteborg och
Malmö. De är administrativt självförsörjande och
har egen chef. Lagmannen vid Göteborgs tings3.9.1
2013
2014
78
80
81
373
387
374
rätt är för närvarande tidsbegränsad chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg och tingsrätten och nämnden har även ett administrativt
samarbete. De åtta nämnderna är sinsemellan
olika och skiljer sig åt vad gäller storlek, geografiskt verksamhetsområde och ärendetyper, bland
annat beroende på hur hyresoch arrendemarknaden ser ut i olika delar av landet.
Ärendeutvecklingen
Diagram 28
Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid hyresoch arrendenämnderna 2010–2014
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Inkomna
Avgjorda
Balanserade
2010
27 191
26 938
6 259
2011
27 117
26 623
6 626
2012
29 778
29 071
7 479
2013
29 775
30 824
6 279
2014
30 827
30 295
6 714
Genomsnitt (5 år)
28 938
28 750
6 671
69
Under den senaste femårsperioden har hyresoch arrendenämnderna haft ett genomsnitt på
knappt 29 000 inkomna respektive avgjorda
ärenden per år.
Under 2014 ökade antalet inkomna ärenden
med fyra procent, drygt 1 050 ärenden och var
på den högsta nivån under femårsperioden. Det
var främst ärenden avseende bostadsavståenden
och bostadsarrenden som utgjorde ökningen.
Förändringarna i antalet inkommande ärenden
mellan de olika hyresoch arrendenämnderna
var relativt små jämfört med föregående år.
Nämnderna i Göteborg och Sundsvall avvek
dock och hade störst ökning av ärenden, medan
Hyres- och arrendenämnden i Umeå minskade
mest. Av det totala antalet inkomna ärenden
2014 kom 73 procent av ärendena till de tre
största nämnderna.
Under 2014 minskade avgjorda ärenden marginellt men var på en högre nivå än genomsnittet
Tabell 29
för femårsperioden. Den största minskningen
avsåg bostadsarrenden som minskade med 43
procent. Under 2013 avgjordes dock extremt
många bostadsarrenden vilket medförde att balanserna avseende dessa ärenden minskade med
knappt 60 procent eller 1 036 ärenden.
Antalet avgjorda ärenden 2014 var färre än antalet inkomna, varpå balanserna i förhållande till
2013 ökade med 435 ärenden, motsvarande närmare sju procent.
Av de balanserade ärendena var 33 procent
äldre än sex månader vilket var en minskning med
åtta procentenheter sedan förra årsskiftet. Förbättringen avsåg främst en kraftig minskning av ärenden äldre än tre år, minskningen uppgick till 90
procent. Huvuddelen av dessa äldre ärenden bestod, likt tidigare år, av ärenden enligt tolfte kapitlet Jordabalken och lokalmedlingsärenden.
Inkomna och avgjorda ärenden vid hyresoch arrendenämnderna 2012–2014
Utveckling per ärendeslag
2012
2013
2014
Inkomna ärenden
Förändring
Förändring
2012–2014
2013–2014
Antal
%
Antal
%
Arrendenämndsärenden
2 767
1 945
2 261
-506
-18 %
316
16 %
Ärenden enl. 12 kap. JB
25 622
26 485
27 240
1 618
6%
755
3%
Ärenden enl. hyresförhandlingslagen
694
552
510
-184
-27 %
-42
-8 %
Övriga hyresnämndsärenden
695
793
816
121
17 %
23
3%
29 778
29 775
30 827
1 049
4%
1 052
4%
Antal
%
Antal
%
2 330
3 013
1 842
-488
-21 %
-1 171
-39 %
25 047
26 344
27 150
2 103
8%
806
3%
968
653
535
-433
-45 %
-118
-18 %
Summa
Avgjorda ärenden
726
814
768
42
6%
-46
-6 %
29 071
30 824
30 295
1 224
4%
-529
-2 %
Antal
%
Antal
%
2 030
938
1 328
-702
-35 %
390
42 %
Summa
Balanserade ärenden
4 898
4 911
4 935
37
1%
24
0%
373
272
245
-128
-34 %
-27
-10 %
178
158
206
28
16 %
48
30 %
7 479
6 279
6 714
-765
-10 %
435
7%
Summa
70
3.9.2
Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika nämnder
Regeringens verksamhetsmål är att huvuddelen,
75 procent, av ärendena vid hyresoch arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående av
besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling, inte bör ta längre tid än
fyra månader att avgöra.
Omloppstiden för samtliga hyresoch arrendenämnder för 75:e percentilen uppgick till 7,5
månader under 2014, vilket var en försämring
med 0,1 månader jämfört med 2013. Ökningen
av avgjorda äldre bostadsarrenden, som har lång
handläggningstid, var en förklaring till försämringen. Detta har dock totalt sett förbättrat åldersstukturen. Resultatet för de enskilda nämnderna varierade mellan 3,2 till 17,8 månader.
Hyres- och arrendenämnderna i Göteborg, Jönköping samt Linköping förbättrade sina resultat
jämfört med föregående år. Endast Hyres- och arrendenämnden i Linköping och Malmö uppfyllde
regeringens mål för 2014.
Nämnden i Umeå hade en omloppstid som var
13,8 månader längre än målsättningen, en försämring med 6,6 månader jämfört med föregående år. Att nämnden hade långa omloppstider
förklaras dels av en kraftig ärendeökning om ca
33 procent från 2011 till 2013, dels underbemanning till följd av personalomsättning av hyresråd
under 2013. Inför 2014 ökades bemanningen för
att kunna möta ärendeökningen och för att arbeta ner balanserna. Satsningen gav ett gott resultat. Balanserna mer än halverades, främst av-
seende äldre mål, vilket förklarar den försämrade
omloppstiden.
Variationen mellan nämndernas resultat kan
till viss del förklaras av olikheter mellan nämnderna beträffande storlek, geografiskt verksamhetsområde och ärendesammansättning. Ytterligare en förklaring är det proaktiva och
omfattande arbete nämnderna lägger på medling, vilket minskar antalet instämda tvister,
men till viss del påverkar omloppstiderna då insatserna är tidskrävande. Ändringen av regeringens verksamhetsmål, som genomfördes
2011, genom att även lokalmedlingsärenden är
exkluderade, i kombination med skärpt tidskrav
har gjort att arrendenämndsärenden får stor påverkan på resultatet. Detta eftersom en stor andel av dessa ärenden har en längre omloppstid.
Antalet inkomna arrendenämndsärenden ökade
dessutom kraftigt mellan 2011 och 2012, medan
de därefter minskat. Ökningen har dock haft
fortsatt effekt på årets omloppstider då balanserna avseende de äldre målen över ett år arbetades ned med 60 procent, 212 ärenden, under
2014. Den genomsnittliga omloppstiden för
dessa ärenden uppgick till 12,1 månader. Av
enkäten om måluppfyllelse framgick att faktorer
som personalomsättning, sjukdom, ökning av
ärendetillströmningen samt ärendenas komplexitet var faktorer som påverkade måluppfyllelsen negativt. Den omfattande medlingsverksamheten var generellt försvårande för måluppfyllelsen men var framgångsrik i sig.
71
Månader
Diagram 29
Hyres- och arrendenämndernas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014
20,0
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
HN Umeå
HN Stockholm
HN Göteborg
HN Jönköping
HN Sundsvall
HN Västerås
HN Malmö
HN Linköping
Totalt exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden
3.9.3
En bedömning av hyresoch arrendenämndernas resultat
Totalt sett uppfyllde inte hyresnämnderna regeringens verksamhetsmål för 2014. Resultatet låg i
nivå med föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till att måluppfyllelsen inte nåddes är
att arbetsbelastningen ökade till följd av de senaste årens betydande ärendeökning samt den balansökning som detta medförde.
Antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft
72
minskade något jämfört med föregående år till
följd av färre avgjorda mål. Antal årsarbetskrafter
var i princip oförändrat och arbetsproduktiviteten minskade därmed. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort ärende återgick
till samma nivå som 2012 efter att ha minskat föregående år med drygt fem procent.
3.10
• Antalet inkomna och balanserade ärenden.
• Under budgetåret behandlade återkravsärenden.
• Andelen ärenden som överklagats till Rättshjälpsnämnden.
Rättshjälpsmyndigheten är samadministrerad
med Sundsvalls tingsrätt och Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall. Rättshjälpsmyndigheten
handlägger ansökningar om rättshjälp. I rättshjälpsärenden som beslutas av domstol eller hyresoch arrendenämnd hanterar Rättshjälpsmyndigheten utbetalningar och avräkningar mot
biträde och sökande. Avräkningen innebär att
myndigheten, till den rättssökande och biträdet,
redovisar kostnaderna för rättshjälpen samt hur
mycket som den enskilde ska betala själv.
Rättshjälpsmyndigheten kräver också in betalning när domstol beslutat om återbetalningsskyldighet i rättshjälpsärenden eller avseende
kostnader i brottmål för exempelvis offentlig
försvarare. Slutligen handlägger Rättshjälpsmyndigheten ärenden i vilka rättsliga biträden yrkar ersättning från staten för lämnad rådgivning.
Sådan ersättning kan utgå när den enskilde av
ekonomiska skäl inte själv behöver betala hela
kostnaden för lämnad rådgivning.
Rättshjälpsmyndighetens överklagbara beslut
prövas av Rättshjälpsnämnden.
Tabell 30
Inkomna och balanserade ärenden
2012
Antal inkomna ärenden
199
53
192
Det totala antalet inkomna ärenden ökade något
under 2014. Till största delen berodde ökningen
på att antalet återkrav i brottmål ökade. Ärendena kan delas upp i följande grupper: inkomna
ärenden om rättshjälp, avräkningsärenden, återkravsärenden och begäran om ersättning för
nedsatt rådgivningsavgift.
Tabell 31
Antalet till Rättshjälpsmyndigheten
inkomna ansökningar om rättshjälp
2012 2013
2014
1 191 1 149
1 154
Tabell 32
Avräknade ärenden i vilka rättshjälp
beviljats av Rättshjälpsmyndigheten
respektive domstol
2012 2013 2014
Avräknade ärenden–RHM
1 024
Avräknade ärenden–domstol
6 945 7 181 7 212
812
740
Avräkning görs när ärendet avslutats. Antalet avräknade ärenden där rättshjälp beviljats av Rättshjälpsmyndigheten har fortsatt att minska.
Minskningen uppgick till nära nio procent mellan
2013 och 2014. Antalet ärenden följer, med viss
eftersläpning, antalet inkomna ansökningar om
rättshjälp till Rättshjälpsmyndigheten.
Antalet avräknade ärenden vari rättshjälp beviljats av domstol var i stort sett oförändrat under
året. Sammanlagt minskade antalet avräkningar
marginellt sedan 2013.
Tabell 33
Återkravsärenden
Antal
ärenden
2013 2014
27 773 29 684 30 597
Antal balanserade ärenden
Antalet ansökningar som inkommit till Rättshjälpsmyndigheten var i stort sett oförändrade
sedan 2013.
Antal
Mnkr betalningar Mnkr
Tvistemål
2012
270
6,3
127
2,7
2013
321
7,6
132
2,6
2014
318
7,4
148
3,4
2012
13 600
53,4
6 658
30,8
2013
14 967
56,1
7 647
36,5
2014
15 509
59,1
7 405
36,1
Brottmål
Under 2014 var antalet framställda återkrav i
tvistemål oförändrade från föregående år vilket
kan förklaras med att antalet avräknade ärenden
också varit oförändrat. Avgörande för i vilken
mån domstolarna beslutar om återkrav är vilken
typ av mål som domstolarna avgör. I familjemål
förekommer sällan återkrav.
73
Återkrav i brottmål fortsatte att öka. Mellan
2013 och 2014 var ökningen nära fyra procent.
En anledning kan vara att domstolarna i allt
större utsträckning beslutar om återbetalningsskyldighet enligt 31 kap 1§ rättegångsbalken.
Återbetalningsskyldigheten har fr.o.m. den 1 juni
2010 utökats till att också omfatta kostnaderna
för urinprovstagning och urinundersökning. Antalet återkrav beror på hur många brottmål som
domstolarna avgör och beslutar om återbetalningsskyldighet.
Tabell 34
Inkomna ärenden angående
ersättning för nedsatt
rådgivningsavgift
Antal nedsatta rådgivningar
Överklaganden till
Rättshjälpsnämnden (procent av
totalt antal ärenden)
2012 2013 2014
Andel överklaganden
6,8
2012
2013
2014
4 743
5 254
5 664
7,6
6,3
Andelen överklaganden minskade sedan förra
året. Totalt inkom 80 överklaganden.
Tabell 36
Omloppstider beträffande
ansökningar om rättshjälp
Antal arbetsdagar
Antalet inkomna ärenden avseende begäran
om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift har
fortsatt att öka, mellan 2013 och 2014 uppgick
ökningen till nära åtta procent.
3.11
Tabell 35
2012
2013
2014
8
10
10
Omloppstiden beräknas i de ärenden där beslut
fattas av Rättshjälpsmyndighetens jurister och är
ett medianvärde. Verksamhetsmålet i fråga om
en rättssäker och effektiv handläggning får anses
uppfyllt. Även det interna verksamhetsmålet om
kortare handläggningstid än tio dagar är uppfyllt.
• Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden.
• Andelen ärenden där nämnden gjort någon ändring.
Rättshjälpsnämnden har till uppgift att pröva överklaganden enligt 44 § andra stycket rättshjälpslagen
(1996:1619). Nämndens beslut får inte överklagas.
Tabell 37
Hovrätten för Nedre Norrland utför administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden och tillhandahåller sammanträdeslokaler för nämnden.
Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden 2012–2014
2012
2013
2014
82
90
74
Antal avgjorda ärenden
78
83
76
8
15
10
Antalet ändrade beslut (inklusive återförvisade ärenden)
14
16
9
Ändringsfrekvens i procent (inklusive återförvisade ärenden)
17
19
11
Antal balanserade ärenden
Antalet inkomna och avgjorda ärenden minskade jämfört med 2013. Av de under året avgjorda ärendena överklagade Justitiekanslern
inte i något fall. Att ärenden som nämnden
återförvisat till Rättshjälpsmyndigheten jämställs med ändrade beslut beror på att nämn-
74
den – när nämnden inte godtagit Rättshjälpsmyndighetens avslagsgrund – oftast återförvisat ärendet
till Rättshjälpsmyndigheten för prövning av om övriga förutsättningar för rättshjälp är uppfyllda.
Rättshjälpsnämnden sammanträdde vid elva tillfällen under året.
VERKSAMHETSUTVECKLING
4 Verksamhetsutveckling
Enligt instruktionen i förordning (2007:1073) ska Domstolsverket:
• i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en
rättssäker verksamhet och se till att den bedrivs effektivt,
• åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning,
• vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbete,
• arbeta för god tillgänglighet och information när det gäller verksamheten,
• arbeta för god samverkan inom Sveriges Domstolar och med andra berörda myndigheter,
• och ansvara för utveckling av rättsinformation.
4.1 Tidsbegränsade utvecklingsinsatser
Domstolsverket har för 2014 fastställt att tidsbegränsade utvecklingsinsatser ska ske inom följande satsningsområden:
•
•
•
•
Utveckla den strategiska styrningen
Attrahera och rekrytera
Fortsätta digitalisera målhanteringen
Fortsätta effektivisera administrationen
Utöver dessa fyra områden sker även vissa övriga
tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Dessa kan
vara regeringsuppdrag eller insatser som måste
genomföras på grund av till exempel lagkrav.
4.1.1
Utveckla den strategiska styrningen
En utveckling av den strategiska styrningen ska
säkerställa att Domstolsverket möter domstolarnas och medborgarnas behov. Detta satsningsområde har varit prioriteterat sedan ett par år
tillbaka och är en fortsättning av den verksamhetsöversyn som Domstolsverket genomförde
under 2011–2012. En viktig del i detta arbete är
att utveckla dialogen med domstolarna i strategiska frågor, men det är också viktigt att utveckla
Domstolsverkets organisation och styrmetoder
så att Domstolsverkets uppdrag kan genomföras
så effektivt som möjligt.
Utvecklad dialog med domstolarna
Ett utvecklat och närmare samarbete mellan
Domstolsverket och domstolarna har både från
domstolarna och från Domstolsverket lyfts upp
som en angelägen fråga att arbeta med. Under
Chefsdagarna 2013 diskuterades frågan om att
bilda ett strategiskt råd bestående av domstolschefer med syfte att åstadkomma en ökad samverkan mellan domstolarna och Domstolsverket
i den övergripande verksamhetsplaneringsproSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
cessen. Efter chefsdagarna bildades en arbetsgrupp med domstolschefer som tillsammans med
Domstolsverket fört diskussioner om hur ett
strategiskt råd skulle kunna utformas. Arbetsgruppen presenterade under våren ett förslag om
ett strategiskt råd bestående av fyra domstolschefer med beskrivningar av roll och mandat för rådet samt regler om hur rådet ska utses. Samtliga
domstolschefer ställde sig bakom förslaget om
ett strategiskt råd. Under hösten utsågs, enligt
den process som lades fast för utseende av ledamöterna i strategiska rådet, fyra domstolschefer
till ledamöter. Domstolverkets generaldirektör
beslutade därefter att ett strategiskt råd ska bildas
per den 1 januari 2015 enligt det av domstolscheferna framtagna förslaget.
Det strategiska rådet kommer att ha en rådgivande funktion till Domstolsverkets generaldirektör i den övergripande verksamhetsplaneringsprocessen. Rådets funktion kan därutöver
komma att utvecklas vidare efter hand.
Implementering av DU-grupp
I enlighet med tidigare fattat beslut bildades i
början av 2014 en Domstolsutvecklingsgrupp på
Domstolsverket. DU-gruppen har som uppgift
att driva och stödja domstolarnas verksamhetsutveckling genom att kartlägga, systematisera och
analysera deras behov samt att utifrån analyserna
ta fram förslag till utvecklingsåtgärder.
DU-gruppen leds, samordnas och administreras av enheten för verksamhetsutveckling. DUgruppens uppgift är att analysera frågeställningen
eller behovet utifrån ett helhetsperspektiv och
föreslå åtgärder för att på bästa sätt möta domstolens behov. Samverkan sker också med befintliga specialistfunktioner på Domstolsverket.
DU-gruppens inrättande innebar dessutom en
kompletterande kontaktväg till Domstolsverket
75
och möjligheter till samordning i och med att
varje domstol nu har en kontaktperson utsedd
vid enheten för verksamhetsutveckling. Till kontaktpersonen kan domstolen vända sig med frågor som rör verksamhetsutvecklingsbehov avseende inre organisation och arbetsformer, andra
verksamhetsutvecklingsbehov eller övriga frågor
där det är otydligt till vem inom Domstolsverket
domstolen ska vända sig.
Ett samarbete har etablerats mellan verksamhetsutvecklingsfrågorna och budgetprocessen
med strävan att utvecklingsperspektivet och frågor om bland annat organisation och arbetssätt
tas med i domstolarnas budgetarbete. Genom att
verksamhetsutvecklingsfrågor tas med i budgetoch resultatdialoger ges även möjlighet för DUgruppen att se tendenser, göra strategiska överväganden, lyfta gemensamma frågeställningar
och få bättre underlag för prioriteringar.
DU-gruppens sammansättning och arbetsformer utvärderades under hösten och organisationen och sammansättningen kommer att utvecklas löpande för att syftena ska kunna
uppfyllas på bästa sätt.
Utveckling av styrmodell för Domstolsverket
I december 2014 fattades beslut om en styrmodell för Domstolsverket. Syftet med arbetet har
varit att bland annat stärka planerings- och uppföljningsprocesserna, utveckla målarbetet och
därigenom få en bättre samlad styrning och en
ökad kvalitet i uppföljningen och därmed också
en ökad effektivitet. Styrmodellen innehåller en
översiktlig beskrivning av Domstolsverkets uppdrag samt en sammanställning av hur verksamheten planeras, leds och följs upp.
Som ett led i arbetet med styrmodellen fattades
också beslut om en ny arbetsordning för Domstolsverket som, i förhållande till tidigare arbetsordning, bland annat har förtydligat mandat och
beslutsfattande för olika roller inom organisationen.
Framtagning av beställar–utförarmodell
Behovet av en tydligare modell för samverkan
mellan verksamhetutveckling och framtagande
av IT-stöd för verksamheten lyftes upp under
den verksamhetsöversyn som Domstolsverket
genomförde för ett par år sedan. Modellen ska
innehålla beskrivningar av processer, roller,
mandat och forum för att Domstolsverket ska
kunna säkerställa en verksamhetsdriven, ända-
76
målsenlig och kostnadseffektiv utveckling av ITstöd till verksamheten inom Sveriges Domstolar.
Arbetet med att utveckla modellen kommer genomföras i projektform och under 2014 genomfördes en planeringsfas inför starten. Projektet
kommer att genomföras under 2015.
Översyn av DUP – metodik för systemutveckling
En översyn och utvärdering av metoden för
systemutveckling inom Domstolsverket är genomförd. Arbetet resulterade i en bättre tillämpning och en fortsatt utveckling av arbetsmetoderna för systemutveckling mot agila metoder.
Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS)
Arbetet med att ta fram den första versionen av
ledningssystem för informationssäkerhet färdigställdes under 2014. Ledningssystemet innefattar
tio huvudområden. Syftet med den första versionen av LIS är att skapa ett grundläggande säkerhetsramverk som kan nyttjas oberoende av
vilket informationssystem (IT-system) som används inom Sveriges Domstolar. Arbetet med att
ta fram ledningssystemet medför att Sveriges
Domstolar följer den föreskrift (2009:10) som
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
reglerar. Därtill åtgärdar Domstolsverket de synpunkter som Riksrevisionen angav i sin revisionsrapport ”Granskning av intern styrning och
kontroll samt Sveriges Domstolars årsredovisning 2011”.
Resursfördelningen mellan domstolarna
Grunden för fördelning av medel till respektive
domstol baseras på resursfördelningsmodeller. Utöver tillämpning av resursfördelningsmodeller
görs analyser i samband med budgetarbetet. För
andra året i följd genomfördes en särskild analys
av resursfördelningen mellan domstolskategorierna. Analysen baseras på en metod som togs fram
2012 av utredningen ”Översyn av resursfördelningen mellan domstolskategorierna”. Inför 2014
tillfördes de allmänna domstolarna medel som ett
led i resursomfördelningen mellan domstolsslagen. Årets budgetarbete medförde att förvaltningsdomstolarnas budgetramar minskades ytterligare inför 2015.
Strategiskt nyhetsarbete
Domstolsverket har inrättat en nyhetsredaktion
som ska identifiera sådant som är strategiskt särskilt viktigt att kommunicera. I uppdraget ligger
också att planera för och producera nyheter i såväl
muntliga som skriftliga kanaler. Det handlar om
omvärldsnyheter, viktiga övergripande budskap
och målbilder, och även ren information som är
av särskild strategisk vikt att olika målgrupper kan
ta till sig och förstå. Redaktionen är bemannad av
press- och internkommunikatörer som arbetar tätt
tillsammans med Domstolsverkets kommunikationschef, utifrån ledningens målsättningar och
prioriteringar.
Under 2014 fokuserades arbetet på att höja
kvaliteten på nyheter som går ut till samtliga
medarbetare inom Sveriges Domstolar respektive
internt på Domstolsverket. Det har också handlat om att skapa förutsättningar för nyhetsredaktionen att arbeta mer strategiskt och långsiktigt,
bland annat genom rutiner för att kommunikationsplanera systematiskt tillsammans med Domstolsverkets avdelningar och därigenom identifiera strategiskt viktiga nyheter.
Utveckla projektkontor
Det under 2013 inrättade projektkontoret inom
Domstolsverket har i år haft fokus på stöd till
chefer och ledning inom området instyrning och
portföljstyrning av Domstolsverkets tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Inom ramen för denna
prioritering gjordes under våren 2014 en pilot på
ett urval av pågående projekt med syfte att finna
lämpliga gemensamma projektindikatorer, arbetssätt, process och verktyg för rapportering.
Denna rapportering låg därmed som underlag
för test av en övergripande månatlig portföljrapport i syfte att utvärdera lämpligt format på innehåll, analys och kommunikation till ledning
och andra beslutsfattare. Slutrapport för denna
pilot lämnades sommaren 2014. Portföljstyrning
kommer succesivt införas i verksamheten för alla
pågående och nya tidsbegränsade utvecklingsinsatser för att under 2015 fullt ut vara infört.
4.1.2
Attrahera och rekrytera
En prioritering av området attrahera och rekrytera ger ökade förutsättningar för Sveriges Domstolar att klara av en långsiktig kompetenförsörjning. Särskilda satsningar har pågått under en tid
och har till mål att ge ökade möjligheter att vara,
och även externt uppfattas, som en attraktiv arbetsgivare samt att stärka chef- och ledarskapet.
Satsningarna bedrivs i en utvecklad dialog mellan
domstolarna och Domstolsverket.
Sveriges Domstolars arbetsgivarerbjudande
Genom att definiera ett arbetsgivarerbjudande är
det möjligt för en organisation att bli tydligare i
sin kommunikation som arbetsgivare. Det bidrar
i sin tur till att det blir lättare att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Arbetsgivarerbjudandet utgör en samlad bild av de arbetsuppgifter, avtal och arbetsvillkor, karriärmöjligheter och
den kultur som organisationen erbjuder sina
medarbetare. Den bild av verkligheten man väljer
att kommunicera i arbetsgivarerbjudandet är därtill den som är attraktiv för nuvarande och potentiella medarbetare samt är särskiljande i förhållande till organisationens konkurrenter.
Sveriges Domstolar har under året bedrivit ett
projekt för att definiera sitt arbetsgivarerbjudande. Denna definition har gjorts utifrån information som har samlats in externt och internt
och som visar vad Sveriges Domstolar erbjuder
samt vad av det som är attraktivt och särskiljande. Under kommande år kommer domstolarna att börja använda sig av arbetsgivarerbjudandet för att tydliggöra sig som arbetsgivare.
Försöksverksamhet, extern adjunktion i
underrätt
I rapporten ”Rekrytering av ordinarie domare”
lämnades ett förslag om inrättande av försöksverksamhet med extern adjunktion i underrätt.
Syftet med en sådan verksamhet är att öka intresset för Sveriges Domstolar hos andra jurister än
de som genomgått den särskilda domarutbildningen, och att få dem att söka ordinarie domaranställningar.
Efter synpunkter från domstolarna lämnades
ett förslag på författningsändringar till Justitiedepartementet om utformning av försöksverksamheten. Förslaget remissbehandlades under hösten
2013. Under 2014 meddelade Högsta domstolen
ett beslut vilket starkt begränsar möjligheter för
främst åklagare att adjungera i domstol. I dagsläget har regeringen inte tagit ställning till de förslag som Domstolsverket har presenterat.
En moderniserad domarutbildning
Under 2012 inledde Domstolsverket en översyn
av den särskilda domarutbildning som bedrivs
vid landets domstolar i dag. Ett antal förslag på
utvecklingsområden presenterades 2013 i rapporten ”Moderniserad domarutbildning” (dnr 7722012). Domarutbildningen är en viktig grund för
framtida rekrytering av ordinarie domare, men
också för att unga jurister ska uppleva Sveriges
Domstolar som en attraktiv arbetsgivare.
Under 2014 inleddes arbetet med att modernisera domarutbildningen enligt rapportens för77
slag. Det handlar bland annat om en översyn av
Domstolsverkets centrala utbildningsplan för fiskaler, att införa regelbundna utvecklingsdialoger mellan Domstolsverket och domstolarna
om fiskalsfrågor, samt att ta fram en gemensam
kravprofil och stödmaterial för domstolarnas
rekrytering av fiskaler. Under 2014 togs det
även fram riktlinjer för handledning av notarier
och fiskaler. Materialet är tänkt att vara ett stöd
för det lokala arbetet med handledning.
Chefspolicy
Projektet ”Chefstrategi inom Sveriges Domstolar
– med fokus på ledarskap” genomfördes med
deltagande av chefer på olika nivåer inom Sveriges Domstolar. Arbetet avslutades under året. I
projektets leveranser ingick förslag till chefspolicy, förslag till handlingsplan och om förutsättningar för chefsrörlighet. Projektets referensgrupp identifierade en rad utvecklingsområden
med tillhörande aktiviteteter. Dessa beskrivs i
förslaget till handlingsplan.
Resultatet av projektet kommer att påverka till
exempel framtagande av olika chefsutvecklingsinsatser, former och metoder för chefsutbildning, medarbetarundersökning och arbetsgivarerbjudande.
Ett omfattande arbete väntar de närmaste åren
för att resultatet av projektet ska uppnå de avsedda effekterna.
Reformerad notarieantagningsprocess
Den nuvarande processen för antagning av notarier bygger i huvudsak på en manuell hantering
av uppgifter som de sökande lämnar till Domstolsverket. Denna process stöds inte av modern
teknik. Under 2014 inledde Domstolsverket ett
arbete för att åstadkomma en mer modern och
effektiv antagningsprocess. Exempel på förbättringar för den sökande är elektronisk ingivning
av ansökningshandlingar och förtydligande av
regelverket för antagning. Arbetet beräknas fortsätta under 2015.
Nämndemannakampanjen
På uppdrag av regeringen genomförde Domstolsverket under hösten informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014. Uppdragets mål
var att åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren genom informationsinsatser till nominerande och väljande organ samt till presumtiva nämndemän. En målsättning var också att
färre nämndemän skulle avsluta sina uppdrag i
förtid på grund av att de inte känt till eller för78
stått förutsättningarna. Slutligen skulle de nominerande organen uppmanas att rekrytera nämndemän utanför den partipolitiska kretsen.
För att nå målen genomfördes ett flertal informationsinsatser. Navet i kommunikationen var
den nya webbplatsen www.blinämndeman.se, med
fakta, film, intervjuer och frågeformulär. Till lokalt
verksamma partier sändes dels ett brev och dels
en mapp med pedagogiskt stöd inför nomineringsarbetet, som till exempel foldrar att dela ut till
presumtiva nämndemän. Också samtliga kommun- och landstingsfullmäktige fick information
om valet och uppdraget, liksom befintliga nämndemän.
För att skapa intresse inför valet marknadsförde Domstolsverket uppdraget, främst genom
annonsering i digitala dagstidningar, i appar samt
via Facebook. Marknadsföringen bidrog till att
över 70 000 personer besökte webbplatsen under
september och oktober 2014, och att över
hundra personer ställde frågor om uppdraget via
webbplatsens frågeformulär.
Resultatet av informationsinsatserna ska återrapporteras till regeringen senast den 15 mars
2015, då statistik över de nytillträdda nämndemännen finns tillgänglig.
4.1.3
Fortsätta digitalisera målhanteringen
En fortsatt digitalisering av målhanteringen handlar om att säkra Sveriges Domstolars behov av effektiva verksamhetsstöd. Utvecklingsinsatserna
inom området ska säkerställa att verksamheten utnyttjar de möjligheter till effektivisering, förenkling och kvalitetsförbättring som ny teknik ger.
Utveckling i Vera
Domstolsverket driftsatte under 2014 två nya
versioner av Vera, som är Sveriges Domstolars
verksamhetsstöd för målhantering. Den första
som genomfördes i maj innebar en driftsättning
av arbetet som bedrivits inom ramen för etapp 1
av RIF-arbetet. Den andra genomfördes i november, och är den första av flera versioner som
har som huvudsyfte att dela upp Vera i moduler.
Detta för att på sikt förenkla och effektivisera
utvecklingen. Denna version innehöll även flera
viktiga delar av verksamhetsfunktionalitet såsom
exempelvis stöd för att enklare kunna lämna ut
allmänna handlingar.
Fjärråtkomst till Vera
Inom ramen för fortsatt digitalisering av målhantering har aktiviteten Fjärråtkomst till Vera påSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
gått under 2014, vars syfte är att göra det möjligt
att använda Vera utanför domstolarnas lokaler.
Fjärråtkomsten bidrar till att effektivisera målhanteringen men också till domstolarnas attraktivitet som arbetsgivare genom att underlätta för
personal i de fall de behöver arbeta från en annan plats. Under våren 2014 genomfördes aktiviteter för att bereda ett genomförande och under
hösten 2014 genomfördes en implementation.
Vid årsskiftet inleddes en lansering av stödet vilket initialt riktar sig till chefer inom domstolarna.
Allmänna handlingar
När det gäller att lämna ut allmänna handlingar
är arbetsbördan för domstolarna alltjämt hög.
Mot denna bakgrund avslutade Domstolsverket nyligen ett arbete vars syfte varit att ta fram
förslag på lösningar när det gäller såväl juridiska
som tekniska stöd för att underlätta utlämnandet.
Arbetet resulterade bland annat i reviderade
avgiftsriktlinjer, en skrivelse som skickats till Regeringskansliet med önskemål om ändringar i avgiftsförordningen, en sammanställning över vanligen förekommande frågor och svar samt ändrad funktionalitet i Vera. Förbättrat stöd realiserades i Vera i november 2014 och ytterligare stöd
kommer vara med i de nästkommande releaserna
under 2015.
Stöd för att hantera digitala handlingar
Domstolsverket påbörjade under året ett omfattande arbete som i förlängningen ska leda till en
övergång från pappersakten till en helt digital akt.
I ett första steg syftar arbetet till att identifiera
och dokumentera domstolarnas behov kring
hantering av elektroniska handlingar. I detta inledande skede inriktar sig arbetet endast på processen i allmän förvaltningsdomstol. Vid sidan av
detta har även ett arbete påbörjats som bland
annat syftar till att skapa en gemensam begreppsapparat som ska användas i samband med all utveckling inom målhanteringsprocessen som rör
övergången från papper till system som primär
informationsbärare.
Arbete med anledning av ny domstolsdatalag
Under 2013 lämnades ett förlag om en domstolsdatalag som ska reglera behandlingen av
personuppgifter inom Sveriges Domstolar (DS
2013:10). Lagen föreslås bli en ramlag som ska
fyllas ut med en domstolsdataförordning och
myndighetsföreskrifter. Av grundlagen följer att
bestämmelser om personuppgiftsbehandling
senast 2016 ska finnas i lag och inte i förordSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
ning. Nuvarande reglering för domstolarna
finns i förordning och Domstolsverket räknar
därför med att domstolsdatalagen kommer
träda i kraft den 1 januari 2016. Under 2014 har
Domstolsverket fortsatt dialogen med Justitiedepartementet om lagens närmare utformning. I
dialogen har stor vikt lagts vid konsekvenserna
för Sveriges Domstolar om vissa delar av förslaget genomförs. Förberedelser och planering
för lagens ikraftträdande i praktiken har också
skett. Arbetet med detta kommer bli förhållandevis omfattande och kräver därför noggrann
planering. Den planering som påbörjats är
bland annat arbeten med att anpassa Vera till
domstolsdatalagen, att ta fram tydligare instruktioner och utbildning till domstolarnas personal
samt att ta fram de föreskrifter som ska ges
med stöd av domstolsdatalagen.
Nämndemannastöd
Nämndemannastöd är en aktivitet inom fortsatt
digitalisering av målhanteringen med syfte att effektivisera hanteringen av nämndemän på domstolarna. Genom ett verksamhetsstöd ska den
idag manuella hanteringen av nämndemän
minska. Aktiviteten pågick under hösten 2014
med inriktningen att ta fram ett beslutsunderlag
för realisering. Utgångspunkten var att om möjligt anskaffa och sprida ett av de system som i
dag används på domstol, alternativt att anskaffa
ett standardsystem. Under 2014 samlade Domstolsverket in domstolarnas behov och kartlade
såväl befintliga system på domstolarna som standardsystem på marknaden för ändamålet. Baserat
på detta underlag kommer Domstolsverkets ledning fatta beslut om hur anskaffningen ska genomföras under 2015. Ett nämndemannastöd
ska förenkla hanteringen av nämndemän genom
funktioner som registrera, planera, schemalägga, i
daglig hantering informera och kalla nämndemän
samt följa upp utnyttjandet av nämndemän. I det
längre perspektivet kommer nämndemannasystem även kunna användas för underlag vid ersättning till nämndemän.
Strategi för bevarande av elektroniska handlingar
I enlighet med föreskrift från Riksarkivet (RA-FS
2009:1) ska myndigheter upprätta en strategi för
bevarande av elektroniska handlingar. Domstolsverket ska upprätta en sådan strategi som ska
omfatta samtliga elektroniska handlingar som
myndigheten ansvarar för. Strategin ska säkerställa att de elektroniska handlingarna bevaras
79
och hålls tillgängliga och läsbara både i dag och i
framtiden. Under 2014 påbörjades arbetet med
att ta fram denna strategi och målsättningen är
att den ska färdigställas under 2015.
Straffprocessutredningen – konsekvensanalys
Under året deltog Domstolsverket tillsammans
med domare och domstolshandläggare från flera
tingsrätter i en konsekvensutredning avseende
Straffprocessutredningens betänkande Brottmålsprocessen (SOU 2013:17). Syftet med uppdraget var att ta fram underlag för de praktiska,
organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna
av att förslaget genomförs.
Domstolsverket deltog i workshops och möten
där det tillsammans med företrädare för utredningen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsmyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Sveriges
advokatsamfund diskuterades vilka åtgärder som
behöver vidtas om förslaget genomförs. Det som
behandlades var bland annat nya arbetssätt och
rutiner samt anpassningar av de tekniska verksamhetsstöden.
4.1.4
Fortsätta effektivisera administrationen
En fortsatt effektivisering av administrationen
syftar till att ge ett starkt och tydligt stöd till
kärnverksamheten i Sveriges Domstolar. Detta
inkluderar även en effektiv ansvarsfördelning
mellan Domstolsverket och domstolarna. Målet
för satsningsområdet är att Sveriges Domstolar
har administrativa processer som är ändamålsenliga, effektiva och som möter omvärldens krav
och att administrativa arbetsuppgifter utförs där
det är mest effektivt.
Strategi för en effektivare administration
Domstolsverket påbörjade i mars 2014 projektet ”Strategi för effektiv administration”. Syftet med projektet är att ta fram en strategi för
en effektivisering av administrationen inom
Sveriges Domstolar. Strategin ska leda till att effektiviteten och kvaliteten i den administrativa
verksamheten inom Sveriges domstolar ökar
och dessutom bidra till en tydligare ansvarsfördelning mellan Domstolsverket och domstolarna beträffande olika administrativa uppgifter.
Projektet bedrevs i nära samarbete med en referensgrupp från domstolarna. Projektets första
del resulterade i en delrapport vilken innehåller
en beskrivning av nuläget, omvärldsanalys, inventering av domstolarnas behov, projektets om80
fattning och avgränsning samt beroenden. Delrapporten utgör underlag och förutsättningar för
det fortsatta arbetet som innebär att utforma
själva strategin. Strategin ska beskriva vad som
ska åstadkommas och hur vägen dit ser ut. Den
innehåller också förslag till vilka prioriteringar
som ska ligga till grund för framtagande av handlingsplaner och fortsatt hantering för att implementera och genomföra strategin.
Strategin kommer att presenteras för domstolschefsgrupperna och för alla chefsadministratörer eller motsvarande under våren 2015. Därefter fattar GD beslut om strategin.
Central fakturahantering
En åtgärd för att uppnå målet om en effektiv
administration är samordningen av fakturahanteringen inom Sveriges Domstolar. Under 2014
överfördes ansvaret för kontering av fakturor
successivt från domstolarna till Domstolsverket.
Arbetet pågick planenligt under 2014 och slutfördes under november månad.
Då kontering av fakturor samordnats har en
effektivisering skett och resurser har frigjorts till
kärnverksamheten. Samordningen har också lett
till ökad kvalitet och enhetlighet genom ökad rutin och säkerhet i utförandet. Därmed kommer
Sveriges Domstolar att än bättre leva upp till
kraven på god intern styrning och kontroll.
Ny redovisningsplan och budgeteringsmodell samt utveckling av ekonomisystemet
I takt med en mer omfattande verksamhet och
större organisatoriska enheter har den redovisningsplan som hittills använts inom Sveriges Domstolar vuxit i omfattning, vilket har medfört att den
blivit svåröverskådlig. Under året togs därför en ny
redovisningsplan fram. Målet med den nya redovisningsplanen är att den ska vara ändamålsenlig,
tydlig och överskådlig samt att den ska ge goda förutsättningar för en rättvisande redovisning. Den ska
också ge tillräcklig ekonomisk information för styrning, uppföljning och kontroll. Den nya redovisningsplanen föranleder också en ny budgeteringsmodell. Budgeteringen kommer i huvudsak att
kopplas till vilken typ av verksamhet som bedrivs,
men det blir även möjligt att budgetera på olika
personalkategorier och övergripande förvaltningskostnader. I samband med arbetet med den nya
budgeteringsmodellen utvecklas ett nytt IT-verktyg
för budgetering.
Under 2015 planeras en ny version av ekonomisystemet Agresso att driftssättas. Sveriges
Domstolar kan på så sätt dra nytta av den vidarutveckling av ekonomisystemet som leverantören
genomfört. Den nya versionen kommer också att
underlätta införandet av den nya redovisningsplanen och budgeteringsmodellen.
Gemensam identitetshantering (IDM)
IDM infördes under maj 2014 och innebär att
domstolarnas administration av användarkonton minskar och förenklas genom att information används från personalsystemet. Utveckling
av nya KIM (kostnader i mål) har förenklats genom att använda behörighetstilldelning i IDM.
Arbetet med IDM forsätter för att ytterligare
automatisera manuella rutiner och ansluta fler
IT-system till IDM.
Verksamhetsstöd för utbetalningar av ersättningar i mål (KIM)
Ett utvecklingsarbete har bedrivits för att ta fram
ett nytt, modernt och ändamålsenligt stöd för betalningar i den dömande verksamheten. Arbetet
bedrevs i olika etapper i nära samarbete med en
referensgrupp från ett antal domstolar.
Resultatet blev ett helt nytt verksamhetsstöd
som driftsattes enligt plan vid årsskiftet 2014–
2015. Det nya KIM har skapats i ett mer användarvänligt gränssnitt och är konstruerat i
syfte att uppnå så gemensamma arbetssätt som
möjligt för samtliga domstolar. Som exempel
kan nämnas färre och mer renodlade roller samt
förbättrade möjligheter att hämta information
från Vera. Systemadministratörsrollen har ersatts av att behörigheten sätts direkt i IDM, vilket ger en säkrare användarhantering. Utbetalning till uppdragstagare sker numera via
lönesystemet, vilket innebär samma rutin för
samtliga uppdragstagare inom Sveriges Domstolar. Bättre stöd i granskning och möjlighet
att betala ut ersättning med kontantkort är
andra exempel på förbättringar.
Ansökningsavgifter på webben
Under året bedrevs ett utvecklingsarbete för att
realisera ett verksamhetsstöd som möjliggör betalning av ansökningsavgifter via externwebben.
Ett syfte med stödet är att tillhandahålla en modernare betalningslösning för medborgarna. Stödet syftar också till att effektivisera den löpande
administrationen av ansökningsavgifter vid domstolarna genom att matchningsproblemen mellan
ansökan och betalning minskar. Även hanteringen vid Domstolsverket effektiviseras och antalet
plusgirokonton reduceras, vilket leder till minsSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
kade kostnader. Enligt plan skulle verksamhetsstödet ha varit klart under 2014 men på grund av
resursbrist har det inte att kunnat färdigställas.
Utveckling av elektroniskt beställningsstöd
Beställningsportalen är ett elektroniskt beställningsstöd för inköp av varor och på sikt även
tjänster. Projektet med e-beställning genomfördes utifrån regeringens beslut att statliga myndigheter ska införa elektroniska beställningar och
övergick under hösten 2013 i förvaltning. Genom att införa elektroniska beställningar har förutsättningar för effektivare inköp, enklare fakturahantering samt bättre uppföljning och bättre
kontroll skapats.
Arbetet med att utveckla det elektroniska beställningsstödet fortsatte under 2014 och främst
handlar det om att utöka sortimentet i Beställningsportalen samt öka användandet. För närvarande finns det tre avtal kopplade till Beställningsportalen men ytterligare tre avtal är på väg in. I
och med införandet av en uppgraderad version av
ekonomisystemet, planerar Domstolsverket att
under våren 2015 även kunna få in tjänstebeställningar i Beställningsportalen. Informationsinsatser för att öka användandet har genomförts
och responsen har i huvudsak varit god.
Rättshjälpsmyndighetens verksamhetsstöd
Under året genomfördes förändringar i Rättshjälpsmyndighetens verksamhetsstöd Räven som
en följd av kommande versionsbyte av ekonomisystemet. I detta arbete har värdefulla erfarenheter dragits och tillsammans med de kunskaper
som plattformsbytet av KIM gett finns förutsättningar att påbörja ett förstudie- och utvecklingsarbete kring Räven under 2015.
Kompetensportalen
I och med implementeringen av Kompetensportalen i Sveriges Domstolar har kompetensfrågorna hamnat i ett mer strategiskt sammanhang. Chefer får i dag en god överblick över
medarbetarnas kompetensutveckling både på
individ- och gruppnivå. Kompetensportalen används för utbildningsadministration men ger
även förutsättningar för medarbetare och chefer
att i högre grad kunna planera och följa upp
olika kompetensutvecklingsinsatser på ett effektivt sätt. Kompetensportalen underlättar även
möjligheten att få fram kvalitetssäkrad statistik.
Under året togs det till exempel fram en ny statistikrapport som förbättrar uppföljning och
möjliggör för bland annat chefen att få fram an81
tal unika deltagare som genomfört utbildning.
Kompetensportalen är även en plattform för elärande. Under året omförhandlades avtalet och
avtalstiden förlängdes.
Löneadministration och löne- och personalsystem
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
2015 att Statens servicecenter ska ta över löneadministrationen för alla myndigheter under regeringen och att anslutningen av myndigheterna
formellt ska regleras i en förordning. För att säkerställa en effektiv anslutningsprocess kommer
enligt regeringen myndigheterna att anslutas
under perioden 2015–2019. Enligt Domstolsverkets instruktion ska Domstolsverket bland
annat ge administrativt stöd och service åt
domstolarna. Stora delar av Domstolsverkets
kärnverksamhet är att utföra administrativa
uppgifter åt domstolarna. Alldeles oavsett vad
som händer i frågan om löneadministrationen
är Domstolsverket redan ett servicecenter för
domstolen i olika administrativa frågor, utbildning, IT etc.
Sveriges Domstolar har utgående avtal av de
system som hanterar löne- och personalredovisningen samt för resor och utlägg. Under året
genomfördes en förstudie i syfte att utreda konsekvenserna av ett systembyte. Med hänsyn till
regeringens avisering om att Statens servicecenter ska ta över all lönehantering och de oklarheter som i dagsläget finns angående vilken roll
Domstolsverket ska ha i en framtid, kommer
Domstolsverket att avvakta frågan om ett nytt
löne- och personalsystem.
4.1.5
Övriga utvecklingsinsatser
av handlingar på förvaltningsdomstolarna. Det
beror bland annat på att den föreskrift som reglerar detta inte kontinuerligt har uppdaterats
men även på att många myndigheter går mot en
mer elektronisk hantering, vilket inte reglerna är
anpassade för. Under 2013 och 2014 genomfördes en omfattande utredning med ett stort antal
deltagare från förvaltningsrätter och kammarrätter som bidragit med att ta fram ett grundmaterial för vidare bearbetning och analys inom Domstolsverket. I oktober 2014 lämnades ett förslag
till ny föreskrift om arkivering, gallring och återlämnande för de allmänna förvaltningsdomstolarna till Riksarkivet. Föreskriften föreslås träda i
kraft den 1 januari 2015.
Inställda förhandlingar
I april 2011 trädde en lagändring i kraft som innebär att anställda vid auktoriserade delgivningsföretag har samma delgivningsbefogenheter som
offentliga stämningsmän. Domstolsverket genomförde efter lagändringen en samordnad
upphandling avseende stämningsmannadelgivningstjänster åt myndigheterna inom Sveriges
Domstolar. Avtalet började löpa under slutet av
2012. Domstolsverket följer sedan 2013 upp hur
avtalet fungerar.
Det finns ett samband mellan arbetet med delgivningar och inställda förhandlingar. Domstolsverket har därför under 2014 inom ramen för
uppföljningsarbetet av avtalet försökt att verka
för att både leverantören och domstolarna arbetar än mer aktivt med delgivningsfrågor och
därmed gemensamt skapar bättre förutsättningar
för fler lyckade delgivningar. I förlängningen
kommer detta att kunna bidra till att färre förhandlingar ställs in.
Ny föreskrift om arkivering, gallring och
återlämnande
Det har under senare år varit svårt att tillämpa
reglerna för arkivering, gallring och återlämnande
4.2 Förtroendefrågor
• Domstolsverket ska särskilt redovisa åtgärder som
vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett
bra bemötande och relevant information.
82
4.2.1
Åtgärder för att öka allmänhetens
förtroende
Allt arbete för att förbättra kvalitet och effektivitet i Sveriges Domstolars verksamhet bidrar
också till ett ökat förtroende för verksamheten
hos allmänheten. För att vinna medborgarnas
förtroende räcker det inte med att verksamheten
bedrivs med en hög professionell kvalitet, det
krävs dessutom att det som faktiskt görs i domstolarna motsvarar allmänhetens förväntningar
på vad domstolarna ska göra. Det finns med
andra ord också en pedagogisk utmaning att göra
domstolarnas roll och uppgift i samhället väl
känd. Därutöver måste den löpande verksamheten kommuniceras på ett effektivt sätt.
Ur förtroendesynpunkt kan kvalitet i domstolsverksamhet definieras som i vilken utsträckning som det utförda arbetet tillgodoser
de förväntningar och krav som domstolens intressenter har på verksamheten. Med detta synsätt följer att domstolens intressenter har en ledande roll när det gäller att utvärdera
domstolens arbete och föreslå förbättringar.
Enligt den enkät som domstolscheferna besvarade i slutet av 2013 arbetar 62 av Sveriges 75
domstolar med bemötande- och domskrivningsfrågor. Inom ramen för detta arbete har domstolarna bland annat genomfört över 2 000 kvalitativa intervjuer med parter och vittnen, haft
möten med professionella aktörer, anordnat
domskrivningsdiskussioner och språkgranskat
domar och beslut. Resultaten från intervjuerna
och mötena har gett domstolarna många exempel på vad som upplevs som ett gott bemötande,
bra information och begripliga domar och beslut.
Mot bakgrund av detta har 50 domstolar tagit
fram egna riktlinjer för bemötande och/eller rekommendationer för domskrivning. Konkret innebär detta exempelvis att domstolarna nu tillhandahåller mer information om domstolsprocessen, förser dem som är kallade till
domstolen med information om praktiska frågor
inför förhandlingen och undviker ord och uttryck som upplevs som svåra.
Det stöd som domstolarna hittills erbjudits i
arbetet med bemötande och domskrivning har
bestått i seminarier om metod för arbetet och
möjligheten att använda sig av moderatorer som
finns inom Sveriges Domstolar. Flera domstolar
har använt sig av dessa vid uppstartsmöten eller
vid möten med professionella aktörer.
Utöver detta har några domstolar tagit hjälp av
interaktiv teater som stöd för uppstartsmöten
och för att presentera resultaten av exempelvis
intervjuundersökningarna. Vidare har ekonomiskt stöd för domskrivningsprojekt beviljats de
domstolar som har ansökt om det. Under 2014
har också två pilotomgångar av metodstöd för
kollegial återkoppling erbjudits några domstolar.
Metoden syftar till att följa upp och utvärdera reSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
spektive domstols arbete med bemötande- och
domskrivningsfrågor.
Förutom åtagandet att stötta domstolarna i
detta arbete åligger det också Domstolsverket att
vart femte år genomföra en nationell enkätundersökning om förtroende och bemötande med
allmänheten. Under 2014 genomfördes därför
”Förtroendeundersökning med allmänheten”.
Resultatet visar att drygt sju av tio har förtroende
för Sveriges Domstolar. Av undersökningen
framgår också att tre områden är särskilt viktiga
när det gäller allmänhetens förtroende för domstolarna: kompetens, rättvisa och bemötande.
4.2.2
Strategier för bemötande
Sedan 2013 ansvarar Domstolsverkets förtroendesamordnare för att driva, utveckla och
samordna arbetet med bemötande- och
domskrivningsfrågor tillsammans med en referensgrupp från domstolarna. Referensgruppen
har sammanträtt tre gånger och synpunkterna
från gruppen har varit vägledande för Domstolsverkets arbete med förtroendefrågor under
2014. Vidare har gruppen tagit fram ett förslag
till en ny gemensam handlingsplan för Sveriges
Domstolars arbete med bemötande- och
domskrivningsfrågor. Handlingsplanen bygger
på de erfarenheter som gjorts i arbetet med frågorna hittills och syftar till att på ett enkelt sätt
beskriva hur domstolarna fortsättningsvis kan
arbeta med frågorna på ett systematiskt sätt och
som en integrerad del av domstolarnas övriga
verksamhetsutveckling. Den nya handlingsplanen börjar gälla 2015.
4.2.3
Mediestrategiskt arbete
Sedan 2011 har Sveriges Domstolar en gemensam mediestrategi som anger hur domstolarna
vill arbeta i mötet med massmedia. För att domstolarna ska kunna bedriva och utveckla sitt arbete gentemot massmedia i linje med mediestrategin finns olika stöd framtagna. Bland stöden
finns checklistor, tips och annat stödmaterial på
intranätet, en mediemanual med konkreta råd för
domstolens mediekontakter, utbildningspaket för
samtliga personalkategorier, ett workshopskoncept för bland annat planering inför uppmärksammade mål och en presstjänst, som bemannas
av Domstolsverkets pressinformatörer. Sedan
lanseringen av Sveriges Domstolars nya intranät i
början av 2014 har varje domstol också tillgång
till ett domstolsspecifikt mediebevakningsflöde.
83
Presstjänsten samordnar gemensamma medieaktiviteter mellan domstolarna och Domstolsverket och erbjuder direkt stöd och råd till domstolarna i deras mediekontakter, exempelvis
planering av mediehantering inför uppmärksammade mål, framtagande av pressmeddelanden och medieträning inför intervjuer. Presstjänsten hjälper också journalister att hitta
information och kontaktpersoner inom Sveriges
Domstolar. Förfrågningarna till presstjänsten har
stadigt blivit fler – både från domstolar och från
journalister. Under 2014 märks inte minst ett
ökat massmedialt intresse för frågor som Domstolsverket ansvarar för. Detsamma gäller den
statistik som verket tillhandahåller. Massmedias
intresse väcks ofta i samband med andra myndigheters rapporter och granskningar.
Domstolarnas mer aktiva arbete gentemot
massmedia märks även i att antalet pressmeddelanden per år har ökat stadigt under de senaste åren. Under 2014 har drygt 320 pressmed-
delanden från Sveriges Domstolar publicerats,
vilket kan jämföras med drygt 60 pressmeddelanden 2009. Domstolarna använder ofta
pressmeddelande som kommunikationsmedel i
samband med att en dom meddelas. I pressmeddelandet ges en nyhetsmässig sammanfattning av domen och genomslaget i massmedia är
påtagligt – domstolarnas pressmeddelanden används och citeras ofta i medierapporteringen.
I linje med mediestrategins intentioner har
domstolarna också börjat använda sina webbplatser och pressmeddelanden i fler situationer
än i samband med dom. Flera domstolar kommunicerar numera genom hela processen när det
gäller uppmärksammade mål och några domstolar använder pressmeddelanden och är aktiva
gentemot massmedia även i frågor som inte rör
enskilda mål – till exempel kring verksamhetsutvecklingsprojekt och andra aktiviteter som domstolen vill att allmänheten ska känna till.
4.3 Samverkan mellan myndigheter
4.3.1
Samverkan inom Sveriges Domstolar
Den sedan ett flertal år tillbaka etablerade samverkansstrukturen för arbetsgivarfrågor och
andra centrala verksamhetsfrågor i domstolschefsgrupperna har fortsatt under året. Grupperna har träffats vid fyra tillfällen och har vid
dessa samverkat med Domstolsverket eller med
varandra i ett antal olika frågor. Under året diskuterades bland annat lönebildningsfrågor, förslag till chefspolicy och arbetsgivarerbjudande
för Sveriges Domstolar. I grupperna diskuterades också det förslag om ett strategiskt råd som
tagits fram av en mindre grupp av domstolschefer. Några av domstolschefsgrupperna utvecklade under året sin samverkan till att även involvera domstolarnas chefsadministratörer och
frågor som rör den kretsen av medarbetare.
Till följd av ett regeringsuppdrag arbetade
Domstolsverket under 2011 och 2012 med projektet ”Erfarenhetsutbyte mellan domstolar i
frågor som rör inre organisation och arbetsformer”. Uppdraget gick bland annat ut på att
skapa förutsättningar för ett regelbundet erfarenhetsutbyte mellan domstolarna i dessa frågor. Efter att projektet slutfördes våren 2013
har Domstolsverket arbetat vidare med erfarenhetsutbyten för att stödja domstolarna i deras
verksamhetsutveckling.
84
Våren 2014 arrangerade Domstolsverket ett erfarenhetsutbyte som vände sig till medarbetare
och chefer som ansvarar för ledning och organisering av målkansliernas verksamhet hos Högsta
domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen
samt hovrätter och kammarrätter. Temat för utbytet var ledning, styrning och organisering av
målkansliernas verksamhet med ett särskilt fokus
på frågan om chefsansvaret för domstolshandläggare. Syftet med utbytet var att domstolarna
sinsemellan skulle utbyta fördjupad information,
lära av varandra, reflektera individuellt och domstolsvis. Deltagande domstolar skulle också få inspiration och idéer till möjliga förbättringar i den
egna domstolen och dra gemensamma slutsatser
kring framgångsfaktorer och goda exempel. Erfarenhetsutbytet avslutades med att varje domstol påbörjade arbetet med att utforma en handlingsplan för det fortsatta arbetet.
Under året följde Domstolsverket upp de erfarenhetsutbyten som arrangerades under hösten
2013 då elva tingsrätter genomförde ett erfarenhetsutbyte kring hanteringen av dispositiva tvistemål och nio tingsrätter kring hanteringen av
ungdomsmål. Deltagande domstolar har fått besvara frågor om genomförda förändringar i verksamheten efter erfarenhetsutbytet. DomstolsverSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
ket konstaterar att flertalet deltagande tingsrätter
gjort justeringar i organiseringen av arbetet eller
tagit fram rutiner alternativt ändrat i befintliga
som en effekt av deltagande i erfarenhetsutbytet.
Domstolsverket har också sammanställt slutsatser från de tre erfarenhetsutbyten som nämns
här ovan och tillhandahållit dessa för samtliga
domstolar i olika former via det gemensamma
intranätet.
I regleringsbrevet för 2014 finns ett krav på
återrapportering där Domstolsverket särskilt
ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att
korta handläggningstiderna vid markoch miljödomstolarna av tillståndsmål enligt miljöbalken respektive mål enligt planoch bygglagen.
Med det som utgångspunkt har Domstolsverket
erbjudit de fem markoch miljödomstolarna
stöd för verksamhetsutveckling i form av ett erfarenhetsutbyte som kommer att äga rum i januari 2015. För att ta fram underlag till utbytet
har respektive domstol genomfört en förberedande analysdag där domstolens processer för
de olika måltyperna beskrivits och analyserats.
Analysen omfattar upplevda problem med tillhörande orsaker och förslag till förbättringar.
Med bidrag från varje enskild domstol kommer
såväl gemensamma utvecklingsområden att
identifieras som utvecklingsområden för varje
enskild domstol. Mark- och miljödomstolarna
kan sedan samarbeta för att lösa gemensamma
problem och utforma gemensamma lösningar.
Det senare främjar också ett mer enhetligt bemötande mot externa parter. Genom att lära
och inspireras av varandra och tillsammans hitta
lösningar på upplevda problem i handläggningsprocesserna kommer nya arbetsformer att
utvecklas. De nya arbetsformerna ska bidra till
kortare handläggningstider.
4.3.2
Samverkan i nätverk
På flera håll i landet genomförs regelbundet nätverksträffar mellan olika grupper av medarbetare
i domstolarna i syfte att utbyta erfarenheter.
Domstolsverket stödjer ekonomiskt ett 60-tal
nätverk inom Sveriges Domstolar som är organiserade utifrån ett professionellt intresse där deltagarna har gemensamma utvecklingsbehov med
verksamhetsanknytning. Vissa av de nätverk som
erhåller stöd samlar en viss yrkeskategori med
likartade arbetsuppgifter, såsom chefsadministratörer, beredningssekreterare eller registratorer,
medan andra samlar specialister inom ett visst
rättsområde. Stödet innebär en möjlighet för
nätverken att träffas två gånger per år.
Under 2014 arbetade Domstolsverket aktivt
med att implementera den så kallade ERFAmodellen i nätverken. Modellen är en metod för
ett mer strukturerat erfarenhetsutbyte där lärandet sker genom jämförelser mellan de deltagande domstolarna, vilket i sin tur ska öka förutsättningarna för att åstadkomma resultat på
den egna domstolen. Modellen ska alltså säkerställa att nätverksträffarna bidrar till ett lärande
som kommer nätverksdeltagarnas hela domstolar till godo.
4.3.3
Samverkan mellan Sveriges Domstolar
och andra myndigheter
Domstolsverket deltar i ett prognossamarbete
med Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården i syfte att bedöma det
framtida ärendeflödet genom hela rättskedjan.
Myndigheterna presenterar prognoserna i en gemensam årlig rapport till regeringen. Ett liknande
prognossamarbete finns mellan Domstolsverket
och Migrationsverket för att bedöma det framtida ärendeflödet inom asylprocessen.
Två gånger per år träffas en samverkansgrupp
med representanter från Sveriges Domstolar och
Åklagarmyndigheten. Gruppen bestod under året
av tre tingsrättslagmän, en överåklagare, två
kammarchefer och en enhetschef från Domstolsverket. Gruppen diskuterar gemensamma
frågeställningar där fokus ligger på praktiska
handläggnings- och förfarandefrågor. Syftet med
diskussionerna är bland annat förbättrade rutiner. Under året har gruppen diskuterat frågor
som elektronisk kommunikation, säkerhetsfrågor
och beredskap. Många av de frågor som diskuteras i gruppen lyfts sedan för vidare diskussion i
domstolschefsgrupperna.
Statskontoret har ett regeringsuppdrag att
överväga och föreslå åtgärder som syftar till att
domstolarna bättre kan utnyttja befintliga tolkoch översättarresurser. Domstolsverket är samrådsmyndighet och eftersom frågorna är mycket
viktiga för domstolarna har Domstolsverket tagit
aktiv del i arbetet med uppdraget. Domstolsverket och Statskontoret har bland annat gemensamt ordnat seminarier för domstolarna där problemen med det nuvarande systemet och möjliga
lösningar diskuterats. Statskontorets uppdrag ska
redovisas till regeringen senast den 1 mars 2015.
85
4.3.4
Rättsinformation
Domstolsverket är samordningsmyndighet för de
cirka 100 informationsansvariga myndigheter som
ska integrera sina rättskällor i Sveriges offentliga
rättsinformationssystem. Systemet regleras av
rättsinformationsförordningen (1999:175) och
omfattar i dag bland annat lagar och förordningar,
olika typer av förarbeten, domstolars vägledande
avgöranden och myndigheters föreskrifter.
Syftet med rättsinformationssystemet är att ge
offentlig förvaltning och enskilda tillgång till
grundläggande rättsinformation via internet. Ingång till systemet är webbplatsen lagrummet.se,
som i dag fungerar som en länkportal. I kommande versioner blir det möjligt att direkt från
webbplatsen söka i rättskällorna i takt med att informationsansvariga myndigheter gör dem tillgängliga för systemet.
Under 2014 har Domstolsverket fortsatt att
stötta Regeringskansliet i arbetet med att integrera Svensk författningssamling i det nya system
som ska göra rättskällan sökbar. Samtidigt har
tekniken bakom byggts upp och säkrats.
4.3.5
Arbete som bedrivits inom Rådet för
rättsväsendets informationsförsörjning
(RIF-rådet)
Återrapporteringskrav enligt särskilt regeringsbeslut:
• Domstolsverket ska redovisa det arbete som bedrivits
inom Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning.
Domstolsverket deltar i det myndighetsgemensamma arbetet som bedrivs inom Rådet för
rättsväsendets informationsförsörjning (RIF), ett
arbete som styrs och hålls samman av Justitiedepartementet. I arbetet deltar utöver Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården,
Brottsförebyggande rådet, Polisen, Skatteverket,
Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen.
Arbetet som bedrivs etappvis syftar till att
utveckla ett elektroniskt informationsutbyte
mellan myndigheterna i brottmålsprocessen till
stöd för den operativa verksamheten. Det digitaliserade utbytet syftar även till ett förbättrat
statistikuttag när det gäller brottsligheten liksom bättre förutsättningar för uppföljning av
verksamheten.
Genom en överenskommelse i RIF-rådet i juni
2013 bestämdes att en ny rapportering av brottmålsavgörande, som möjliggör en utfasning av
Polisens RI-system, skulle skjutas på framtiden. I
86
stället för att som planerat genomföras inom ramen för den första etappen av arbetet, kommer
den nya rapporteringen att vara på plats tidigast i
slutet av den andra etappen av arbetet.
Domstolsverket har dock fortsatt arbetet med
att anpassa tingsrättsfunktionaliteten i brottmål
till RIF-standarden. Domstolsverket driftsatte i
maj 2014 en ny version av Vera med stöd för
att elektroniskt ta emot och bearbeta strukturerad information i åtal från åklagarna. Den nya
versionen innebär att tingsrätterna kan återvinna information om brott till att skapa domslut i brottmål. Den nya versionen var initialt
anpassad för att införa ny nomenklatur i domslut, till exempel skulle ett modernare språk ha
införts i vissa delar och nomenklaturen skulle
även ha anpassats så att den skulle kunna användas även i hovrätt. En förutsättning för att
kunna genomföra denna förändring var att Polisens RI-system kunde anpassas till förändrad
nomenklatur. Det visade sig dock att det inte
var möjligt för Polisen att genomföra en sådan
förändring. Detta medförde i sin tur att Domstolsverket fick backa till gällande nomenklatur
både i system och i regleringen i DVFS.
Domstolsverket har även internt sett över hur
vi på bästa sätt kan ta hand om och säkerställa
att vi kan uppfylla de krav som ställs inom RIFsamarbetet. Detta interna arbete handlar om att
se över helheten i behoven inom brottmålsområdet snarare än att fokusera på enskilda leveranser av funktionalitet. Syftet med arbetet är
att långsiktigt säkerställa en god leveransförmåga. Tidigare leveranser har varit inriktade på
att tillgodose begränsade behov vid givna tidpunkter och det har inte varit möjligt att analysera effekterna i ett längre perspektiv. Det interna arbete som nu bedrivs är tänkt att
resultera i att nya krav på leveranser enklare ska
kunna tas om hand eftersom de behov som leveranskraven bygger på redan ska vara analyserade. Hittills har brottmålsfunktionaliteten i
Vera primärt byggts för att klara av rapportering till RI-systemen. I och med driftsättningen
av den senaste versionen har Vera anpassats för
att ta hand om ett inflöde av strukturerade
elektroniska åtal. Den pågående interna analysen kommer att helt byta fokus från ett utflödesbaserat synsätt till ett inflödesbaserat synsätt.
I detta ligger även att ta hänsyn till flödet i flera
instanser och att beakta eventuella tillkommande krav från Straffprocessutredningen
(SOU 2013:17).
Arbetet fortsätter i en andra etapp
Regeringen beslutade redan hösten 2012 att RIFmyndigheterna skulle fortsätta arbetet med att
samordna informationsförsörjningen i brottmålsprocessen i en andra etapp av arbetet. Sedan
överenskommelsen i RIF-rådet i juni 2013 bedrivs nu det myndighetsgemensamma arbetet enbart inom ramen för etapp 2.
När etapp 2 inleddes var dess huvudsakliga
syfte att ytterligare förbättra kvaliteten i det utbyte som redan utvecklats. Det var framför allt
fråga om att säkerställa spårbarheten av enskilda
brott i hanteringen genom rättskedjan. Denna
möjlighet är av grundläggande betydelse för den
fortsatta utvecklingen av informationsutbytet i
brottmålsprocessen. Syftet kvarstår, men etapp 2
innebär framför allt att hovrätterna, på samma
sätt som tingsrätterna, kommer att ingå i det
strukturerade informationsutbytet. En integrering mellan instanserna kommer att genomföras,
och domstolarna kommer att rapportera sina
brottmålsavgöranden till övriga myndigheter.
Därmed kommer Polisens RI-system att kunna
fasas ut.
Under 2014 har Domstolsverket tillsammans
med övriga RIF-myndigheter fortsatt arbetet med
att identifiera och prioritera vad som ska ingå i
nästa etapp. En planering för arbetet ska därefter
tas fram. Med hänsyn till att Polisen beslutade att
avveckla utredningsstödet Pust/Siebel och återgick till sina tidigare system som inte var RIFanpassade, har arbetet kommit att dra ut på tiden.
Själva genomförandet beräknas därför starta under senare delen av 2015, men den preliminära
planeringen att etappen ska vara genomförd tidigast i mitten av 2018 kvarstår. Utifrån dessa tidramar talar mycket för att etappen kommer att ha en
begränsad omfattning och hållas väl avgränsad.
Men med hänsyn till den omorganisation som Polisen för närvarande genomgår är deras utvecklingsplaner mycket ovissa när det gäller annan utveckling än sådan som är kopplad till just
omorganisationen.
Parallellt med arbetet i etapp 2 har en förstudie
om tvångsmedelshantering bedrivits och Domstolsverket har deltagit i denna förstudie. Det
kommer även att bedrivas ytterligare förstudier
inom ramen för etapp 2 för att utreda kommande utvecklingsområden och därmed innehållet i de etapper som följer. Det rör områden som
digital bevisning och kunskapshöjande återkoppling till brottsutredande myndigheter. Domstolsverket kommer att delta även i dessa förstudier
tillsammans med övriga RIF-myndigheter.
RIF-juridik
Domstolsverket ingår i den rättsliga samrådsgrupp som Justitiedepartementet (SI-enheten)
startade under 2013. Inom ramen för gruppens
arbete görs rättsliga analyser av den informationshantering som myndigheterna har som målsättning att utveckla inom ramen för RIF-arbetet.
Domstolsverkets bidrag i detta arbete har varit omfattande och har förutom hanteringen i
domstolarna även avsett hanteringen inom RIF
i stort. Bland annat har en analys gjorts av de
behov som framställts av alla RIF-myndigheter
inom ramen för etapp 2. En sammanställning
har också gjorts av de lagar och förordningar
som kan påverkas av och eventuellt behöva
ändras med anledning av RIF-samarbetet. Därmed har de rättsliga förutsättningarna för arbetet klarlagts och detta har bidragit till en kvalitetshöjning av arbetet.
De utvecklingsinsatser som genomfördes av
RIF-myndigheterna under den första etappen av
RIF-arbetet har fastslagits i förordningen
(2014:1085) om rättsväsendets informationshantering, som träder i kraft den 1 januari 2015. Förordningen ålägger myndigheterna att använda de
nya förutsättningar som har skapats genom utvecklingsarbetet och innehåller bland annat bestämmelser om åklagarnas överföring av uppgifter
till domstolen när ansökan om stämning ges in.
Domstolsverket har tagit fram nya föreskrifter
som har publicerats i Domstolsverkets författningssamling (DVFS). Föreskrifterna reglerar hur
mål ska registreras och domar utformas i Vera.
Omarbetningen och uppdateringar i föreskrifterna har föranletts bland annat av det förändrade
sättet att registrera domslut i brottmål i tingsrätt
som infördes i Vera i maj.
87
4.4 Säkerhet
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet:
• Domstolsverket ska särskilt redovisa åtgärder som
vidtagits för att öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i
en rättegång samt för övriga personer som besöker
domstolarna.
Domstolsverkets säkerhetsarbete omfattar person-, egendoms- och informationssäkerhet. När
det gäller informationssäkerhet har Domstolsverket föreskriftsrätt, i övriga säkerhetsfrågor har
Domstolsverket en mer rådgivande roll.
Under senare delen av 2014 har nio tingsrätter12 haft så kallad fast säkerhetskontroll, dvs.
daglig säkerhetskontroll som omfattat alla besökare till domstolen. Erfarenheter visar att domstolar som fattat beslut om fast säkerhetskontroll
fortsatt bedömer att det behovet finns vid de
omprövningar av beslutet som görs enligt lag.
Det finns i dag inga skäl att tro att antalet domstolar med fast säkerhetskontroll kommer att
minska, tvärtom kommer antalet att öka. Från
januari 2015 kommer tio tingsrätter att ha fast
säkerhetskontroll.
Säkerhetskontrollerna, som genomförs med
såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter,
är resurskrävande och beroende på hur många
personer som ska passera in på domstolen går
det åt olika antal ordningsvakter. Ett sätt att optimera resurserna kan vara att anställa egna ordningsvakter i stället för att hyra in. Dessa kan då
arbeta med andra arbetsuppgifter då in och utpassering sker i begränsad omfattning.
En grov uppskattning av kostnaden för säkerhetskontroller vid Sveriges Domstolar under
2014 kan göras genom att lägga samman kostnaden för inhyrda ordningsvakter med rapporterad
tid för säkerhetsarbete av domstolsanställda.
Merparten av kostnaderna kommer från de nio
tingsrätter som hade fasta säkerhetskontroller
2014 men utöver dessa genomförde 22 domstolar säkerhetskontroll vid behov. Kostnaden för
inhyrda ordningsvakter uppgår totalt till drygt 20
mnkr och det som kan utläsas av redovisad tid
visar på att säkerhetsarbete sysselsatt omkring 50
årsarbetskrafter anställd domstolspersonal under
2014 till en bedömd kostnad om 23 mnkr.
Lunds, Malmö, Helsingborgs, Göteborgs, Södertälje,
Örebro, Stockholms, Södertörns och Solna tingsrätter.
12
88
Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt och Göteborgs tingsrätt disponerar säkerhetssalar som
utnyttjas av flera domstolar i respektive region.
Kostnaden för att driva dessa säkerhetssalar går
utöver tingsrätternas egen budget och har 2014
tillsammans kostat drygt 5 mnkr, vilket är utöver
ovan nämnda kostnader.
För att snabba på inflödet i säkerhetskontrollerna vid de större domstolarna har röntgenutrustning börjat användas. I dagsläget använder
Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt röntgen
och under nästkommande år kommer det att installeras även på Stockholms tingsrätt och Södertörns tingsrätt.
Domstolsverket har haft i uppdrag att utvärdera säkerheten i domstol för målsägande och
vittnen. I en rapport som lämnades till regeringen i oktober 2014 har säkerheten utvärderats
inom en rad olika områden. Det gäller till exempel domstolarnas lokaler, vilken teknik som finns
på domstolarna, säkerhetskontroller, antalet ordningsvakter och informationen till målsäganden
och vitten. Domstolsverkets slutsats i rapporten
är att säkerheten för målsägande och vittnen allmänt sett är god, men att det på vissa områden
kvarstår en del förbättrings- och utvecklingsarbete. Domstolsverket lämnar även flera förslag,
bland annat att varje tingsrätt på sikt ska utrustas
med säkerhetskontroll.
Det pågår omfattande lokalförändringar inom
Sveriges Domstolar. Vid sidan av organisatoriska skäl ligger krav på högre säkerhet som den
starkaste drivkraften bakom om- och nyproduktion av domstolslokaler. Domstolsverket
har tillfört medel för att möjliggöra dessa investeringar i ökad säkerhet. Vid planering av nya
lokaler utreds alltid olika möjligheter, utifrån ett
systematiskt förbättringsarbete, att åstadkomma
lösningar som innebär att målsäganden och
vittnen inte ska behöva möta tilltalade i anslutning till förhandling. Alla nya domstolslokaler
förses med omfattande säkerhetsteknik såsom
överfallslarm och kameraövervakning. Under
2014 fick flera tingsrätter i Stockholmsområdet
sina entréer anpassade för att kunna genomföra
säkerhetskontroller och där implementerades
även andra säkerhetshöjande åtgärder.
Domstolsverket har i stor omfattning arbetat
med information och utbildning i säkerhetsfrågor.
Under 2014 genomförde cirka 1 000 medarbetare
någon av de säkerhetsutbildningar som Domstolsverket erbjuder. Särskilda utbildningsinsatser
har fortsatt genomförts för anställda med ordningsvaktsförordnande där bemötandefrågor, säkerhetskontroll och akutsjukvård har ingått.
Domstolsverket har under 2014 mottagit 339
incidentrapporter. Rapporterna har innehållit allt
från mindre ordningsstörningar och stölder till
mycket allvarliga incidenter. Exempelvis har två
sprängattentat skett vid Malmö tingsrätts entré
till Rättscentrum i Malmö. Den senare sprängningen medförde stora materiella skador på såväl
Rättscentrum som kringliggande byggnader. Under 2014 rapporterades även 14 bombhot. I två
fall krävdes utrymning av tre domstolar med
stora kostnader för samhället som följd. Under
2014 inrapporterades 36 hot och 19 trakasserier
mot medarbetare. Två incidenter innehållandes
våld mot anställd har också rapporterats. I det
ena fallet krävdes läkarvård.
Antalet medarbetare med ordningsvaktsförordnande fortsätter att öka. Den 1 jan 2015
fanns 154 medarbetare med ordningsvaktsförordnande i Sveriges Domstolar, vilket är 30
fler än vid samma tidpunkt föregående år. Tre
domstolar har ingen egen anställd ordningsvakt men hyr in från externt bevakningsföretag. I samtliga tre fall finns alltid en ordningsvakt i tjänst under domstolens öppethållande.
14 domstolar saknar helt tillgång till en ordningsvakt. Domstolsverkets målsättning är att
alla domstolar ska ha minst en anställd med
ordningsvaktsförordnande.
Efterfrågan och beläggningen av videokonferenssystem var fortsatt hög även under 2014. De
investeringar som genomförts under året på ett
flertal domstolar har gett ökade möjligheter till
en bättre säkerhet för inblandade parter i samband med förhandlingar och förhör när hot eller
säkerhetsrisker har förekommit.
Domstolsverkets generaldirektör fastställde
under 2014 den första versionen avseende ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Att
arbeta enligt LIS är ett krav som Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap (MSB) ställer
på myndigheter.
En ny e-utbildning inom informationssäkerhet
har tagits fram. Utbildningen riktar sig till alla
medarbetare inom Sveriges Domstolar. Syftet
med utbildningen är att skapa en större medvetenhet kring informationssäkerhetsfrågor. Eutbildningen är obligatorisk för alla medarbetare
inom Sveriges Domstolar. Exempel på ämnen är
mobilt arbete, lösenordshantering samt användning av så kallade molntjänster.
Domstolsverket har utfört ett flertal säkerhetsgranskningar under 2014. Detta för att säkerställa
den tekniska informationssäkerheten vilket är
nödvändigt för att upprätthålla en säker och stabil IT-miljö. Säkerhetsgranskningarna utfördes
främst av externa konsulter med spetskompetens
inom de olika granskningsområdena. Säkerhetsgranskningarna har medfört att Sveriges Domstolars IT-miljö ytterligare har förstärkts med säkerhetsåtgärder för att avvärja olika typer av
antagonistiska IT-säkerhetshot.
Informationssäkerhet är väsentlig för Sveriges
Domstolars verksamhet. Mot bakgrund av ökad
digitalisering har ett aktivt arbete bedrivits kring
kravställning och rådgivning av teknisk och
administrativ informationssäkerhet. För att säkerställa mandat och ansvarsområden kring informationssäkerhet har informationssäkerhetschefens roll förtydligats.
4.5 Lokalförsörjning och teknik
4.5.1
Lokalförsörjning
Sveriges Domstolar genomgår stora förändringar med omstruktureringar och alltmer skärpta
krav på effektivisering. Eftersatt underhåll, krav
på tillgänglighet och god arbetsmiljö samt säkerhetsfrågor är faktorer som föranleder lokalförändringar.
Hög måltillströmning samt införande och
uppdatering av säkerhets- och teknikinstallationer bidrar till ett utvidgat behov av ny-, om- och
tillbyggnader. Målen tenderar att bli större, längre
och med allt fler tilltalade. Detta genererar brist
på förhandlingsyta och skapar behov av större
salar, säkerhetssalar samt salar med förhöjd säkerhet. Till detta kan fogas säkerhetshöjande åtgärder i entréer, publika ytor och i salar. Externa
brukares behov bör även tillgodoses så långt det
är möjligt.
Under året har Domstolsverket bedrivit ca 50
lokalprojekt vid drygt 40 domstolar och då i huvudsak om- och tillbyggnader. Det övergripande
målet har varit att tillhandahålla ändamålsenliga
lokaler för Sveriges domstolar. 2014 präglades till
89
stor del av en rad större och mindre projekt avseende eftersatt underhåll på domstolarna rörande
säkerhet, tillgänglighet och ytskiktsförbättringar.
Underhållsbehovet är fortsatt stort, varför detta
arbete kommer att fortgå ett antal år framöver.
Under hösten 2014 flyttade Mark- och miljööverdomstolen in i nya lokaler på Riddarholmen.
Lokalytan på ca 3 000 kvadratmeter totalrenoverades under perioden 2012–2014 med anpassning
till dagens krav och funktioner, bland annat när
det gäller tillgänglighet, teknik och energiförbrukning. Renoveringen föregicks av en antikvarisk utredning säkerställd av Riksantikvarieämbetet. Det
har krävts en omsorgsfull avvägning mellan gammalt och nytt, att bevara byggnadens historia och
ändå skapa den funktion som behövs med moderna lösningar och traditionellt hantverk.
Lokalerna för domstolarna i Luleå har genomgått en omfattande om- och tillbyggnad. Färdigställandet skedde etappvis med den sista inflyttningen och verksamhetsstart under hösten 2014.
Lokalytan inrymmer i dag tingsrätt samt förvaltningsrätt med den nya migrationsdomstolen. Det
totala antalet anställda i Luleå har i det närmaste
dubblerats till att i dag vara ca 120 medarbetare.
Den nybyggda delen inrymmer en tillgänglig entré
till domstolen med god säkerhet samt öppna och
trivsamma allmänna utrymmen. I tillbyggnaden
finns bland annat kontorslokaler samt nya förhandlingssalar, varav en sal med förhöjd säkerhet.
Efter färdigställande har domstolarna fått elva salar mot tidigare sju salar samt en ny del för Kriminalvården med säkra utrymmen och god logistik
till förhandlingssalar. Generellt sett är säkerheten
efter iordningställandet mycket högre än tidigare.
Bland övriga ombyggnader som färdigställts
under 2014 kan noteras Mora tingsrätt som försetts med ändamålsenliga och säkra lokaler. Mora
tingsrätt är den första domstolen som helt fått
digital teknik och tre förhandlingssalar är i dag
utrustade med teknik i framkant.
Domstolsverkets lokalkontor i Stockholm flyttade efter sommaren in nya lokaler inrymda i
samma byggnad som utbildningslokalerna. Medarbetarna sitter nu i en öppen flexibel arbetsyta
med tillgång till tysta rum och mötesrum.
Ändringarna i lagen om säkerhetskontroll i
domstol har inneburit att många domstolars entréer har behövt anpassas för den tekniska utrustning som installerats. Under året har ombyggnader med införande av säkerhetsentréer
iordningställts vid tingsrätterna i Malmö, Solna,
Attunda, Södertörn och Stockholm.
90
Även oförutsedda insatser kom att prägla det
gångna året. Vid två tillfällen inträffade det kraftiga explosioner utanför entrén till Malmö tingsrätts lokaler vid Rättscentrum i Malmö. Explosionerna orsakade stora materiella skador och årets
slutskede dominerades av ett återuppbyggnadsarbete för att skyndsamt få i gång verksamheten.
4.5.2
Teknik i rättssal
Teknik i rättssal har sedan införandet av ”En
modernare rättegång” reformerat och effektiviserat förhandlingsprocessen och ökat rättssäkerheten. Tillförlitlig och väl fungerande teknik är i
dag en viktig del och ett stöd i den dömande
verksamheten. Tekniken är just nu inne i en
strukturomvandling, bland annat vad gäller bildoch ljudhantering. Den befintliga analoga tekniken ersätts successivt med digitalt gränssnitt och
med nya bildformat som har högre bildupplösning. Utredningsmaterial som presenteras i förhandlingar utgörs i en allt ökande grad av HDinspelat material, vilket betyder att utbyte måste
ske för att möta behovet. Den snabba utvecklingen av nya produkter och nya standarder gör
att livslängden på teknik och reservdelar är förhållandevis kort. Uppgraderingar och utbyten
måste därför genomföras allt oftare.
Under 2014 har underhåll och uppgradering
skett fortlöpande. Domstolsverket har även under året fortsatt byta ut och uppgradera den teknik som installerades i samband med införandet
av ”En modernare rättegång”. Införandet av den
nya tekniken har resulterat i högre bildkvalitet,
enhetligare tekniska lösningar och enklare handhavande. För att inte störa förhandlingar i alltför
stor utsträckning skedde utbytet successivt.
Några domstolar uppgraderades under året helt
till den digitala tekniken. Arbetet planeras fortgå
under de närmaste åren.
4.5.3
Trådlösa nätverk
Digital målhantering påverkar arbetssätt och rutiner. Teknikstöden måste vara ändamålsenliga
och ge möjlighet till mobilitet och flexibilitet för
att klara framtida förändringar.
Som ett led i utvecklingen av den digitala målhanteringen påbörjades under året installation av
trådlösa nätverk på domstolarna. Genom dessa
installationer skapas möjligheter till fortsatt effektivisering och reformering av domstolsprocessen. I kombination med bärbara enheter
skapar nätverken även ökade möjligheter till moSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
bilt arbete. Arbetet påbörjades under 2013 och
planeras fortgå under 2015.
4.5.6
Teknisk säkerhet
Den mer och mer digitaliserade målprocessen
har ökat kraven på driftsäkerhet och tillgänglighet till de tekniska stödsystemen. För att minska
risken för störningar och elavbrott, har redundanta lösningar och avbrottsfria kraftförsörjningar införts på vissa centrala tekniknav. Införandet
har skett i begränsad omfattning och endast för
direkt kritiska utrustningar. För dessa system har
risken för störningar vid korta avbrott minskat.
Arbetet med att öka säkerheten och tryggheten
vid domstolarna pågår sedan några år tillbaka.
Domstolsverket har fortsatt installera kameraövervakning, larm och metalldetektorbågar på
domstolarna. Vid vissa domstolar har även bagageröntgensystem installerats.
Under året påbörjades införandet av ett centraliserat larmöverförings- och larmmottagningssystem. Den nya centrala lösningen kommer att
effektivisera och standardisera funktionen samt
avlasta domstolarna från denna hantering. Arbetet beräknas vara klart till halvårskiftet 2015.
4.5.5
4.5.7
4.5.4
Driftsäkerhet
Videokonferens i förhandling
I samband med förhandlingar används videokonferenstekniken frekvent. Användningen fortsatte att öka under året som gått. Även bristen på
kvalificerade tolkar har inneburit att videokonferenstekniken i allt större utstäckning utnyttjas.
Med nuvarande videokonferensteknik är dock
endast konsekutiv tolkning möjlig. Det saknas i
dag teknik för simultantolkning på distans vid
domstolarna. Efterfrågan av och tillgång till fler
utrustningar är fortsatt stor, framför allt från de
allmänna domstolarna.
Domstolsverket har ökat tillgången på videokonferenssystem vilket underlättar planeringen
av förhandlingar. I dagsläget har närmare 300
förhandlingssalar tillgång till tekniken. Utbyggnaden planeras fortgå under de kommande åren.
Telefoni
Domstolsverket har påbörjat införandet av en ny
centraliserad teknisk telefoniplattform som beräknas vara klar under 2015–2016. Syftet med
projektet är att etablera en enhetlig teknisk lösning med förbättrad tillgänglighet, ökad möjlighet till samverkan och effektivisering. Dagens
teknikplattform har så olika lösningar och standard att förvaltning av tekniken inte kan hanteras
på ett tillräckligt effektivt och ekonomiskt sätt.
Tillgängligheten till tekniken är i vissa fall bristfällig vilket kan leda till allvarliga störningar för
verksamheten, allmänheten och företagen. Efter
införandet kommer nya tjänster och funktioner
kunna erbjudas alla domstolar vilket ökar möjligheten till effektivisering, förbättrad och mer behovsanpassad service.
4.6 Internationell verksamhet
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet:
• Domstolsverket ska redovisa omfattningen av och
kostnaden för respektive internationellt biståndsfinansierat uppdrag samt kortfattat analysera resultatet,
också från ett rättskedjeperspektiv, avseende prestationer, effekter och vunna erfarenheter.
• Domstolsverket ska redovisa åtgärder vidtagna för att
genomföra den nationella handlingsplanen för FN:s
säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och
säkerhet 2009–2015.
Redovisningen enligt ovan ska i tillämpliga delar vara
uppdelad utifrån kön.
Sveriges Domstolars internationella verksamhet
initieras och samordnas av Domstolsakademin i
Domstolsverket. Den internationella verksamheten består av utvecklingssamarbete, civil krishantering och samverkan, varav de två förstnämnda är biståndsfinansierade. Verksamhetens
inriktning styrs av Sveriges och EU:s utrikes- och
säkerhetspolitik, som bland annat kommer till uttryck genom regleringsbreven, samt av ett av
Domstolsverket beslutat inriktningsdokument
som omfattar perioden 2011–2016. Inriktningsdokumentet innehåller bland annat övergripande
och interna mål, riktlinjer för val av länder för
verksamheten, arbetsmetod och metoder för utvärdering och erfarenhetsutbyte. För utförande
av aktiviteter i den internationella verksamheten
har en expertbas upprättats med personal som
har kompetens för internationella uppdrag.
Härutöver använder verksamheten resurser från
domstolarna, till exempel när studiebesök anordnas i Sverige. Detta sker alltid efter överenskommelse med berörd domstolschef och Domstolsverket bedömer att samarbetet är gott och
att domstolarna gärna ställer upp och bidrar.
91
Den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred
och säkerhet år 2009–2015 poängterar vikten av
att kvinnor deltar i såväl beslutsfattande som på
operativ nivå för att säkerställa att kvinnors rättigheter uppmärksammas i internationellt arbete i
konfliktområden. I Sveriges Domstolars biståndsfinansierade verksamhet är målsättningen
en jämn fördelning mellan kvinnor och män i
projektens styrgrupper. För närvarande är 33
procent av ledamöterna kvinnor. Härutöver är
just nu 66 procent av projektledarna kvinnor.
Även vid utsändande av experter, för såväl utvecklingssamarbete som fredsfrämjande arbete,
eftersträvas en jämn könsfördelning. En av totalt
tre utsända experter under 2014 var kvinna. I
samtliga samarbetsprojekt är utvecklingen av
kvinnors rättigheter en del av målsättningen.
4.6.1
Utvecklingssamarbete med andra länder
Under 2014 har bilaterala utvecklingssamarbeten bedrivits med Turkiet och Ryssland, båda
huvudsakligen finansierade av Sida. Många experter från Sveriges Domstolar har medverkat i
dessa samarbeten.
Utvecklingssamarbetet med Turkiet har pågått
sedan 2007, med övergripande fokus på mänskliga
rättigheter och genusperspektiv, och har omfattat
fem samarbetsområden; inrättandet av kammarrätter i förvaltningsdomstolskedjan, stärkande av
förtroendet för domstolsväsendet, support av en
reform avseende inrättande av hovrätter, omstrukturering av uppgifter och ledning/förvaltning
av domstolar samt ungdomsbrottslighet och våld i
hemmet, inklusive sexualbrott. Under första halvåret 2014, som präglats av turbulens inom både
den turkiska regeringen och rättsväsendet, har
samarbetet varit mer begränsat än tidigare och fokus har legat på att slutföra projektet. Den senaste
projektperioden löpte nämligen ut den 30 juni
2014. Under första halvåret genomfördes totalt sju
aktiviteter, varav ett styrkommittémöte, en workshop i Turkiet och fem studiebesök i Sverige. I
månadsskiftet juni/juli 2014 kom Domstolsverket
och Sida dessutom överens om att ägna hösten åt
utvärdering av det hittillsvarande projektet och
planering inför en eventuell fortsättning.
För att utvärdera projektet anlitade Sida ett
konsultteam, som i oktober 2014 lämnade in sin
slutrapport. Deras övergripande slutsats var att
projektet överensstämt med Sveriges mål att
stödja Turkiets anslutningsprocedur till EU och
92
att projektet stött rättsstatsprincipen genom att
positivt bidra till Turkiets strategi för att reformera domstolsväsendet.
För att planera inför en fortsättning av projektet kom Domstolsverket och Sida i juni 2014
överens om att fram till utgången av februari
2015 bedriva ett planeringsprojekt som Sida finansierar. Syftet är att få fram ett nytt, flerårigt
och kvalitetssäkrat projekt mellan Domstolsverket och Turkiets justitieministerium, med hänsyn
tagen till den gjorda utvärderingen. Under andra
halvåret genomfördes tre aktiviteter i planeringsprojektet; ett studiebesök och en workshop i
Turkiet samt ett möte för de tänkta svenska styrkommittéledamöterna under nästa projektperiod.
De totala kostnaderna för utvecklingssamarbetet med Turkiet har under 2014 uppgått till ca
1,9 mnkr.
Utvecklingssamarbetet med Ryssland initierades 2004. Den nuvarande projektperioden löper
under 2012–2014. Det huvudsakliga syftet med
projektet är att stärka respekten för mänskliga
rättigheter i ryska domstolar. I huvudsak handlar
samarbetet om att stärka rätten till domstolsprövning och berör förtroendefrågor, domstolarnas relation till massmedia, domskrivning och
målhantering. Under 2014 har fem aktiviteter
genomförts i projektet, varav två styrkommittémöten, två seminarier i Ryssland och ett studiebesök i Sverige. Samarbetet betraktas som betydelsefullt av alla intressenter och därför har
under året förts diskussioner om en fortsättning.
Kostnaderna för utvecklingssamarbetet med
Ryssland har under 2014 uppgått till ca 1,0 mnkr.
4.6.2
Fredsfrämjande verksamhet
Sveriges Domstolar bidrog under det första halvåret 2014 med två utsända i EU:s rättsstödsinsats
EULEX i Kosovo. De utsända, en brottmålsdomare och en legal officer, återvände under året
hem efter slutförd tjänstgöring. Deras erfarenheter vittnar om att svenska domare, både ordinarie och de som är under utbildning, har mycket
att bidra med i missionen. Härutöver har tjänstgöringen lett till en breddad och fördjupad kompetens hos de utsända, inte minst med avseende
på förståelsen för andra europeiska länders rättssystem och för hur vårt eget rättssystem står sig i
en internationell jämförelse. Ytterligare en medarbetare i Sveriges Domstolar påbörjade under
november månad en ettårig tjänst som legal officer i EULEX. Som ett led i strävan att delta även
i andra insatser har Sveriges Domstolar härutöver nominerat en domare till chefsoch kärnfunktionstjänster i EU-insatserna: Crisis Response Team och EU Advisory Mission i
Ukraina. Nomineringarna resulterade dock inte i
att vederbörande fick någon tjänst. Könsfördelningen gällande utsända inom civil krishantering
var under året en kvinna och två män. Kostnaderna för den fredsfrämjande verksamheten
uppgick 2014 till ca 1,8 mnkr, varav ca 25 000 kr
avsåg insatsnära verksamhet och ca 0,4 mnkr avsåg förvaltningskostnader.
I september 2014 beslutade regeringen om en resultatstrategi för internationell civil krishantering
(UF2014/56358/UD/SP) att gälla 2014–2017.
Domstolsverket har påbörjat arbetet med dess genomförande och den kommer att beaktas bland
annat vid slutförande av nyrekryteringen till Domstolsverkets expertbas (se vidare avsnitt 5.2.2). Strategin och dess genomförande har även diskuterats
av myndigheterna i Rådet för myndighetssamverkan om internationell fredsfrämjande verksamhet
och i Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (SSR). Domstolsverket har avslutningsvis
övervägt och funnit tveksamt om vi uppfyller det
strategin föreskriver om att alla experter som sänds
ut ska vara utbildade i och ha kunskap om kvinnors
och mäns behov och roller i konflikt- och postkonfliktsituationer. För att säkerställa att så är fallet har
frågan lyfts in i verksamhetsplanen för 2015.
4.6.3
Samarbete med andra myndigheter
tagit fasta på att det i myndigheternas regleringsbrev anges att vi, utifrån ett rättskedjeperspektiv,
ska samverka kring internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Myndigheterna
har därför tillsammans utarbetat en modell för
gemensamma internationella biståndsfinansierade uppdrag avseende utvecklingssamarbeten.
Modellen, som går ut på att hela eller delar av
rättskedjan deltar, har presenterats för Sida och
väckt stort intresse. Myndigheterna har också
planerat för ett gemensamt pilotprojekt i Albanien och avser att göra en gemensam resa dit tidigt under 2015 för att kontrollera förutsättningarna för ett långsiktigt utvecklingssamarbete.
Domstolsverket har härutöver under året deltagit
i flera olika organ för myndighetssamverkan,
bland annat i rådet för myndighetssamverkan
och i rättsväsendets samarbetsgrupp. Myndigheterna i rådet för myndighetssamverkan har under
året arbetat gemensamt för att skapa bättre förutsättningar för effektiv samverkan avseende internationell fredsfrämjande verksamhet som kan
leda till konkreta mervärden. Myndigheterna har
en gemensam syn på formerna för samverkan.
Rådets roll och en ny samverkansstruktur möjliggör samverkansresultat i enlighet med regeringsbeslutet. Härutöver har Domstolsverket under året, vid flera internationella studiebesök i
Sverige, samarbetat med andra myndigheter, till
exempel Åklagarmyndigheten, Kriminalvården
och Kronofogdemyndigheten, för att ge besökarna insikter i hela rättskedjan.
Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården har under året
Tabell 38
Resursåtgång internationell verksamhet 2014
Annan
domstolspersonal
Domare
Personal
från
Domstolsverket
Totalt
Personer
Åa
Personer
Åa
Personer
Åa
Personer
Åa
Turkiet
11
0,4
15
0,1
8
0,5
34
1,0
Ryssland
3
0,3
0
0
4
0,3
7
0,6
Kosovo
Övergripande tid
/internationella besök
Totalt
1
0,5
1
0,5
4
0,4
6
1,3
0
0
1
0,1
8
1,7
9
1,7
15
1,2
17
0,6
24
2,9
56
4,7
Den totala resursåtgången var 136 personer (7,6 årsarbetskrafter) under 2013 och 91 personer (7,1 årsarbetskrafter)
under 2012.
93
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
5 Kompetensförsörjning
Den strategiska kompetensförsörjningen innefattar att attrahera och rekrytera, att utveckla och behålla
samt att avveckla och omorientera. I fasen att utveckla och behålla är kompetensutvecklingen den
främsta insatsen. Domstolsverket har till uppgift att driva, utveckla och följa upp de strategiska arbetsgivarpolitiska frågorna för Sveriges Domstolar.
5.1 Attrahera och rekrytera
Kompetensförsörjningsmodellens primära steg,
att attrahera och rekrytera, har avgörande betydelse för att säkra en långsiktig försörjning. Med
detta för handen har Sveriges Domstolar valt att
även hantera denna fas som ett satsningsområde.
Utvecklingsinsatserna inom detta område beskrivs i avsnitt 4.1.2.
Den initiala delen av det verksamhetskritiska
arbetet med kompetensförsörjning innebär att ge
stöd och råd i att attrahera och rekrytera rätt
kompetenser där ett inkluderande synsätt tillgodoses. Under 2014 har en enkät riktats till alla
myndigheter i Sveriges Domstolar med syfte att
beskriva nuläge och identifiera framtida behov.
Sammanställningen kommer att ligga till grund
för arbetet 2015.
5.1.1
Enskilda överenskommelser
I september 2014 infördes möjligheten för alla
medarbetare inom Sveriges Domstolar att träffa
enskilda överenskommelser om anställningsvillkor. Syftet med enskilda överenskommelser är
bland annat att kunna anpassa villkoren efter
både medarbetarens önskemål och arbetsgivarens behov, vilket bidrar till att skapa attraktiva
anställningsvillkor.
Vissa medarbetare kan tänka sig att avstå lön
för att få fler semesterdagar, för andra är det mer
attraktivt att byta semester mot lön. En del medarbetare vill satsa mer på den framtida pensionen, antingen genom att avstå lön eller genom
att avstå semesterdagar. Genom enskilda överenskommelser kan anpassningar av de kollektivavtalsreglerade anställningsvillkoren ske, som
gagnar såväl medarbetare som arbetsgivare.
Lön och övriga anställningsvillkor har, vid sidan av medarbetarens arbetsuppgifter, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter, stor betydelse
för att kunna rekrytera, motivera och behålla
kompetenta medarbetare. För Sveriges Domstolar är det viktigt att kunna erbjuda medarbetare
bra och attraktiva anställningsvillkor.
Det är möjligt att träffa enskilda överenskommelser inom områdena: semester, pension, arbets94
tid och uppsägning. Under 2014 träffades 212 enskilda överenskommelser. Den vanligaste överenskommelsen innebär att byta lön mot extra semesterdagar. Därefter följer semester del av dag
samt att byta sparade semesterdagar mot pension.
5.1.2
Tillgänglighet och funktionshinderpolitiken
Staten ska vara ett föredöme vad gäller att se till
att verksamhet, information och lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Detta framgår av Förordning (2001:526) om de
statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken.
Därför har Domstolsverket tagit fram en övergripande handlingsplan som ska fungera som ett
verktyg för planering och uppföljning av tillgänglighetsfrågor inom Sveriges Domstolar.
Målet är att varken besökare eller anställda ska
utestängas från våra verksamheter på grund av
funktionsnedsättning. Genom att göra riskbedömningar och ta fram handlingsplaner identifieras de områden som Sveriges Domstolar behöver arbeta vidare med.
Regeringsuppdraget S2011/8810 FST gav
Domstolsverket i uppdrag att stärka kompetensen bland Sveriges Domstolars personal kring
förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning. Uppdraget har två delmål:
att all personal i Sveriges Domstolar genom eutbildning ska stärka sin kompetens samt att förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i redan befintliga
chefsutbildningar och kurser i bemötande. Domstolsverket ska årligen under perioden 2011–
2016 redovisa sitt arbete med de båda delmålen
till regeringen.
Domstolarna arbetar redan idag med bemötandefrågor, och regeringsuppdraget blir en del
av detta. En specifik insats är e-utbildningen
”Domstolen är till för alla” som lanserades under
2013. För att förstärka genomslaget har Domstolsverket ställt frågor i samband med domstolarnas budgetdialoger under 2014 om hur domSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014
stolarna har arbetat med e-utbildningen. Domstolsverket bedömer att spridningen av e-utbildningen har ökat under året.
Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen och funktionshindersrörelsen har genomfört ett andra
samråd under 2014. Denna strukturerade dialog
har skapat en bättre helhetssyn när det gäller
mänskliga rättigheter för personer med funk-
tionsnedsättning som kommer i kontakt med
rättsväsendet.
Enligt regeringsuppdraget ska tillgänglighetsfrågor ingå i de utbildningar och kurser i bemötande som Domstolsverket erbjuder chefer.
Domstolsverket bedömer att detta mål inte har
uppfyllts under 2014, och för att nå målet måste
arbetet fortsätta under 2015.
5.2 Utveckla och behålla
Domstolsverket ger stöd och råd i att bättre ta
tillvara de anställdas kompetens på ett mer effektivt sätt. Detta innebär att utveckla och behålla
de medarbetare som redan bidrar till verksamheten genom att till exempel skapa en beredskap
för kommande förändringar.
5.2.1
Kompetensinventering
Enligt Sveriges Domstolars strategier för kompetensutveckling ska satsningar på kompetensutveckling styras av domstolarnas behov och
främja de mål som satts upp för domstolarna.
Domstolsverket ansvarar för att tillhandahålla relevant utbildning för Sveriges Domstolar. Planeringen av vilka kompetensutvecklingsinsatser
som ska erbjudas utgår från de behov Sveriges
Domstolar bedöms ha. En viktig del i uppdraget
är att genom omvärldsbevakning, verksamhetskunskap och dialog med Sveriges Domstolar
identifiera de olika myndigheternas behov av
kompetensutveckling. Det ingår också i uppdraget att prioritera bland de identifierade behoven
för att åstadkomma största möjliga verksamhetsnytta inom ramen för tillgängliga medel.
En metod för att identifiera Sveriges Domstolars behov och samtidigt ge utrymme för dialog
är den kompetensinventering som Domstolsverket genomför vartannat år. Inventeringen genomförs i form av en elektronisk enkät där domstolarna rapporterar sina behov av kompetensutveckling utifrån dels behov som framgått vid
medarbetarsamtal, dels andra krav som ställs på
grund av förändringar i personalsammansättningen eller omvärldsförändringar. Behoven som
rapporteras till Domstolsverket ska motsvara
faktiska kompetensutvecklingsbehov och vara
förankrade i domstolarnas egna verksamhetsplaneringar. Syftet med inventeringen är att få en
samlad bild av Sveriges Domstolars kompetensutvecklingsbehov för att kunna använda detta
som underlag för att planera och dimensionera
utbildningstillfällen för befintliga utbildningar.
Ett annat syfte är att fånga upp kompetensutvecklingsbehov som inte redan tillgodoses genom de utbildningar som Domstolsverket erbjuder. Sveriges Domstolar får via en särskild
återkoppling inom ramen för den elektroniska
enkäten preliminära besked om en viss önskad
insats kommer att genomföras som en centralt
anordnad utbildning, om insatsen kan stöttas lokalt genom ekonomiskt stöd eller om Domstolsverket av någon anledning inte alls har möjlighet
att stötta insatsen.
Under 2014 genomförde Domstolsverket en
kompetensinventering för åren 2015–2017, med
särskilt fokus på år 2015. Kompetensinventeringen omfattade följande tio delområden motsvarande det befintliga utbildningsutbudet:
• Ledarskap och medarbetarskap
• Chef- och ledningsgrupp
• Administration
• Media, bemötande och säkerhet
• IT, drift, system och salsteknik
• Domstolssekreterarutbildningar vid allmän
domstol inklusive nämndsekreterare vid hyresoch arrendenämnd, nämndsekreterare
och domstolssekreterare vid mark-och miljödomstol samt byråsekreterare vid Rättshjälpsmyndigheten
• Domstolssekreterare vid förvaltningsdomstol
• Utbildning som avser den dömande verksamheten för jurister i allmän domstol
• Utbildning som avser den dömande verksamheten för jurister i förvaltningsdomstol
• Domstolsverkets interna utbildningar.
Inom respektive delområde har det funnits en
förteckning över de utbildningar som ingår i utbudet med utrymme för domstolarna att ange
hur många personer som beräknas behöva delta i
de olika utbildningarna. Dessutom har det funnits utrymme att på ett strukturerat sätt ange
önskemål om kompetensutveckling som inte re95
dan erbjuds inom ramen för kursutbudet. Som
stöd till Sveriges Domstolar har Domstolsverket
tagit fram en vägledning och ett arbetsunderlag
för att respektive myndighet ska kunna förbereda
sig på ett bra sätt inför besvarandet av enkäten.
Vägledningen har innehållit en beskrivning av
hur kartläggningsarbetet kan organiseras på
domstolen så att svaren blir så verksamhetsförankrade som möjligt. Arbetsunderlaget har
avspeglat frågornas utformning i den elektroniska enkäten. Jämfört med tidigare genomförda
behovsinventeringar har den elektroniska enkäten förenklats och förtydligats i syfte att underlätta för domstolarna vid besvarandet.
5.2.2
Expertbas för internationell
verksamhet
Sveriges Domstolar deltar i internationellt utvecklingssamarbete och internationell civil krishantering, som initieras och samordnas av
Domstolsverket. För att möta behovet av personal i verksamheten inrättades 2010 en särskild
expertbas med kvalitets- och kompetenssäkrade
experter från olika personalkategorier inom
Sveriges Domstolar. När experter rekryteras till
96
särskilda uppdrag matchas uppdraget mot den
kompetens som finns i basen. Efterfrågan på
personal från Sveriges Domstolar i olika internationella insatser fortsätter att öka. Domstolsverkets målsättning är att bredda och fördjupa
kompetensen inom Sveriges Domstolar för att
på sikt ha fler experter som ska kunna engageras. Domstolsverket har därför behov av att nyrekrytera personal till expertbasen, men också
av att se över de rutiner som finns när det gäller
förvaltning av den, till exempel avseende intresseanmälningar till basen samt engagemang av
experter i basen. Under våren 2014 genomförde
Domstolsverket en informationsturné i flera
överrätter för att informera om den internationella verksamheten. Domstolsverket annonserade också efter nya sökande till expertbasen,
vilket resulterade i att 76 personer anmälde intresse. Även därefter har några personer anmält
intresse. Arbetet med nyrekrytering till expertbasen kommer att fortsätta under 2015. Åtgärderna förväntas leda till att det framöver blir
lättare och går snabbare att rekrytera experter
till den internationella verksamheten.
5.2.3
Personalstatistik
Tabell 39
Medeltalet anställda 2012, 2013 och 2014 (Mätdatum 30 april och 31 okt resp. år)
Domstolarna
Högsta domstolen
Hovrätterna
Tingsrätterna
Kammarrätterna
Förvaltningsrätterna
Domstolarna totalt
Övriga myndigheter
Domstolsverket
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
Hyresnämnderna 2012
2013
2014
Rättshjälpsmyndigheten 2012
2013
2014
Sveriges Domstolar totalt 2012
2013
2014
Dömande personal
Ordinarie Icke ord.
domare
domare
Antal
Antal
18
34
18
32
18
33
199
432
203
467
216
463
563
144
565
151
581
180
16
39
16
41
17
40
123
183
125
186
127
205
217
61
205
72
207
72
1 136
891
1 132
948
1 165
991
23
23
22
27
28
29
0
0
0
1 186
1 183
1 215
17
17
21
5
5
4
0
0
0
913
969
1 016
Beredning/Administration
Föredr/
Notarier
Dosek
beredning
Antal
Antal
Antal
0
2
19
0
2
19
0
2
23
0
27
146
0
27
151
0
30
153
677
126
1022
681
137
1040
693
144
1 037
0
1
15
0
2
12
0
1
13
0
141
64
0
140
60
0
138
58
281
610
258
251
607
254
246
619
266
958
906
1 522
932
915
1 536
939
932
1 549
1
0
0
0
0
0
0
0
0
959
932
939
1
1
1
1
2
1
1
1
1
908
918
934
0
0
0
43
48
46
0
0
0
1 566
1 584
1 595
Totalt
Adm
Antal
23
19
21
130
133
132
403
438
458
17
20
17
67
67
65
120
124
118
760
801
810
Antal
95
90
96
932
981
993
2 935
3 012
3 092
88
90
86
577
578
592
1 546
1 513
1 527
6 173
6 263
6 386
276
299
326
8
7
11
9
8
8
1 054
1 116
1 156
318
340
370
84
90
90
10
9
9
6 584
6 702
6 853
Förkortningar: icke ord. domare – icke ordinarie domare, föredr – föredragande, dosek – domstolssekreterare/domstolshandläggare, adm – administratörer. I antal anställda på Domstolsverket räknas även förstärkningsstyrkan och den del av anställning på Domstolsakademin som avser Domstolsverkets kostnadsställe.
Tabellerna 39 och 40 visar personalsammansättningen i Sveriges Domstolar fördelat på de olika
myndigheterna. Det totala antalet anställda per
den 31 december 2014 är 6 853, vilket är en ökning med 151 personer sedan 2013. Ökningen
motsvarar ca 2,3 procent. De största förändring-
arna återfinns inom icke ordinarie domare (47
personer), administration (40 personer), samt ordinarie domare (32 personer). De procentuellt
största ökningarna skedde på Domstolsverket och
på Högsta domstolen. Sett till antalet nyanställda
är ökningen emellertid störst i tingsrätterna.
97
Tabell 40
Årsarbetskrafter 2012-2014
Dömande personal
Domstolarna
Högsta domstolen
Beredning/Administration
Ordinarie Icke ord.
Föredr/
Notarier
Dosek
domare
domare
beredning
Åa
Åa
Åa
Åa
Åa
Totalt
Adm
Åa
Åa
2012
2013
2014
17
18
17
29
28
27
0
0
0
2
2
2
17
17
19
21
19
20
87
84
85
Hovrätterna
2012
2013
2014
197
201
211
173
172
185
0
0
0
22
23
24
127
134
128
117
116
120
636
646
668
Tingsrätterna
2012
2013
2014
555
557
569
135
144
165
629
640
648
103
114
117
895
905
905
367
395
426
2 685
2 754
2 830
2012
2013
2014
16
16
16
32
34
34
0
0
0
1
1
1
12
11
9
16
16
16
77
79
75
Kammarrätterna
2012
2013
2014
118
117
118
86
80
88
0
0
0
97
103
101
56
54
51
64
63
62
421
419
421
varav Migrationsöverdomstolen
2012
2013
2014
26
27
26
19
19
19
0
0
0
28
28
27
11
11
11
13
13
13
96
98
95
Förvaltningsrätterna
2012
2013
2014
214
202
208
52
65
68
247
222
223
451
453
454
238
235
234
107
107
112
1 309
1 286
1 300
varav migrationsdomstolarna
2012
2013
2014
73
65
70
12
17
16
68
60
66
164
157
157
75
76
76
32
36
41
424
410
426
Domstolarna totalt
2012
2013
2014
1 117
1 111
1 140
507
523
567
877
862
871
677
696
699
1 345
1 358
1 346
692
717
756
5 215
5 267
5 378
2012
2013
2014
22
20
20
15
15
19
1
0
0
1
1
0
0
0
0
247
275
304
286
311
344
Hyresnämnderna
2012
2013
2014
25
26
28
4
4
3
0
0
0
1
1
0
39
41
41
8
7
10
78
80
81
2012
2013
2014
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
0
0
0
8
7
7
8
8
8
Sveriges Domstolar totalt
2012
2013
2014
1 165
1 157
1 188
526
542
588
877
862
871
679
699
700
1 385
1 399
1 386
955
1 007
1 077
5 587
5 665
5 811
Övriga myndigheter
Domstolsverket
Ovanstående uppgifter har reviderats för 2013 avseende raden ”varav migrationsdomstolarna”, orsaken är omkontering
av migrationspersonal.
Ordinarie domare som redovisas under Domstolsverket utgörs till stor del av förstärkningsdomare. Kostnader för förstärkningsdomare belastar i de flesta fall den domstol som utnyttjar förstärkningsdomaren och ingår därmed i styckkostnaderna.
Däremot ingår inte förstärkningsdomare i måttet avgjorda mål per årsarbetskraft som redovisas i årsredovisningen.
98
Antalet årsarbetskrafter i domstolarna ökade
med drygt 110 under 2014. Det är framför allt i
gruppen icke-ordinarie domare vid tingsrätt och
hovrätt som ökningen skett. Antalet utbildningsplatser för fiskaler utökades under 2013 vilket nu
gett fler årsarbetskrafter i denna kategori. Förändringen i gruppen ordinarie domare beror till
största delen på en förändring i statistikmaterialet. Tidigare redovisades tillfälligt återanställda
domare som tidigare avgått med ålderspension i
gruppen administration. Nu redovisas de istället i
gruppen ordinarie domare, vilket ger en mer
rättvisande bild av antalet anställda.
Antalet årsarbetskrafter inom administrationen
ökade också. Hos domstolarna är det främst antaTabell 41
let ordningsvakter som blivit fler till följd av arbetet med säkerhetskontroller. Även antalet registratorer och arkivhandläggare har ökat på domstolarna. Detta kan ha sin förklaring i det omfattande
arbete domstolarna utför med att hantera utlämnandet av allmänna handlingar. På Domstolsverket har antalet årsarbetskrafter blivit fler sedan
2013. Delvis hänger detta samman med den konsultväxling som pågår inom IT. Även centraliseringen av fakturahanteringen resulterade i ett
utökat antal anställda på Domstolsverket.
Medelantalet anställda överstiger antal årsarbetskrafter med drygt 1 000 vilket bland annat kan
förklaras av tjänstledigheter och annan frånvaro.
Personalomsättning
Ord domare
Icke ord domare
Föredr/Beredn
Dosek
Administration
2012
7,5 %
5,7 %
16,0 %
7,6 %
8,3 %
2013
4,7 %
5,7 %
14,7 %
9,2 %
5,9 %
2014
5,3 %
6,5 %
14,5 %
8,3 %
7,4 %
Extern personalomsättning–tillsvidareanställda som lämnat Sveriges Domstolar
Personalomsättningen inom Sveriges Domstolar
ökade i alla grupper utom för domstolssekreterare, samt för föredragande och beredningsjurister. Den största ökningen återfinns i gruppen
administration, där omsättningen ökat från 5,9
procent 2013 till 7,4 procent 2014. Störst personalomsättning har föredragande och beredningsjurister. En förklarande faktor, bland flera,
är att det i den gruppen återfinns många notarier
som väljer att stanna kvar i Sveriges Domstolar
en tid efter avslutad notariemeritering innan de
söker sig vidare på arbetsmarknaden.
Personalomsättningen inom Sveriges Domstolar innebär att det finns ett kontinuerligt stort
behov av utbildningar på grundläggande nivå,
men även möjlighet till fördjupningsutbildningar.
Tabell 42
När det gäller att förmå jurister att söka anställning som domare är läget i princip oförändrat mot 2013. Det genomsnittliga antalet sökande
till varje anställning minskade något, men samtidigt var det färre anställningar som avbröts för
att det inte fanns tillräckligt kompetenta sökande.
Antalet sökande till notarieanställningar är
fortsatt stort och har ökat från 1 427 personer år
2011 till 2 129 personer år 2014. Antagningen
sker strikt på meritpoäng. Närmare två av tre sökande är kvinnor och cirka 15 procent av de sökande har utländsk bakgrund. När det gäller övriga kategorier medarbetare som domstolsekreterare, chefsadministratörer med flera, är rekryteringsläget relativt gott.
Antal och andel chefer fördelat på kön
2012
Kvinnor
Män
2013
Totalt
Kvinnor
Män
2014
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Antal anställda
4 715
1 872
6 587
4 817
1 954
6 771
4 899
1 986
6 885
andel anställda
72 %
28 %
100 %
71 %
29 %
100 %
71 %
29 %
100 %
varav chefer
175
187
362
214
194
408
218
188
406
andel chefer
48 %
52 %
100 %
52 %
48 %
100 %
54 %
46 %
100 %
I tabellerna som visar könsfördelningen mellan män och kvinnor kan mättidpunkten skilja sig åt jämfört med tabell 40,
vilket innebär att antalet anställda kan skilja sig något åt mellan tabellerna.
99
I tabell 42 redovisas antalet och andelen män och
kvinnor av det totala antalet anställda, samt antalet och andelen kvinnor respektive män på
chefsnivå. Av Sveriges Domstolars anställda är
4 899 kvinnor, vilket är 71 procent. Andelen är
oförändrad sedan 2013.
Antalet chefer är 406, vilket i genomsnitt ger en
chef per 17 anställda, också det oförändrat sedan
2013. Av cheferna är andelen kvinnor 54 procent,
vilket är en ökning med två procentenheter sedan
2013 och sex procentenheter sedan 2012.
I de anställningsärenden som behandlades i Domarnämnden under året och som avser chefsanTabell 43
ställningar i Sveriges Domstolar utnämndes 12
kvinnor och 14 män. Andelen kvinnor som utnämndes i dessa anställningsärenden var således
ca 46 procent. Motsvarande siffra 2013 var 50 procent. Totalt behandlade Domarnämnden 95 tillsättningsärenden för Sveriges Domstolars räkning
under året. Av dessa lämnades förslag till regeringen i 93 ärenden. Utnämningar har hittills skett i 84
av dessa ärenden. Nio ärenden är ännu inte avgjorda, medan två avskrevs av regeringen då de sökande valt att dra tillbaka sina ansökningar.
Antal och andel myndighetschefer fördelat på kön
2012
2013
2014
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Antal myndighetschefer
Andel myndighetschefer
21
49
70
30 % 70 %
100 %
25
48
73
34 % 66 %
100 %
28
48
76
37 % 63 %
100 %
Mättidpunkten är den 31 december respektive år. Vakanser innebär att antalet myndighetschefer inte helt överensstämmer med antalet myndigheter.
I tabellen ovan redovisas antalet och andelen
myndighetschefer fördelat på kön. Andelen
kvinnliga myndighetschefer är 37 procent, vilket
Tabell 44
är en ökning mot 2013 då motsvarande siffra var
34 procent.
Fördelningen mellan män och kvinnor anställda som notarie, fiskal och ordinarie domare
2010
2011
2012
2013
2014
Kvinna
671
670
642
628
647
Man
276
294
293
299
315
Totalt
947
964
935
927
962
70,9 %
69,5 %
68,7 %
67,7 %
67,3 %
Kvinna
255
267
273
313
319
Man
103
105
114
133
136
Totalt
358
372
387
446
455
71,2 %
71,8 %
70,5 %
70,2 %
70,1 %
490
527
541
571
593
Antal notarier
Andel kvinnor
Antal fiskaler
Andel kvinnor
Antal ordinarie domare
Kvinna
Man
648
665
631
620
622
Totalt
1 138
1 192
1 172
1 191
1 215
Andel kvinnor
43,1 %
44,2 %
46,2 %
47,9 %
48,8 %
100
Av tabellen framgår att andelen kvinnor i gruppen ordinarie domare fortsätter att öka. Från
2010 har andelen ökat från 43,1 procent till 48,8
procent 2014. Andelen kvinnor i grupperna notarier och fiskaler varierar däremot mellan åren
och är för närvarande på den lägsta nivå som
uppmätts under en sjuårsperiod.
5.2.4
Arbetsmiljö
Varje myndighet inom Sveriges Domstolar ansvarar självständigt för sin arbetsmiljö och sitt
arbetsmiljöarbete. Domstolsverkets stödjer domstolarna i detta arbete. Stödet består bland annat
av utbildningsinsatser för chefer med arbetsmiljöansvar och genom allmän information och
verktyg i form av förslag till policys, riktlinjer och
mallar för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Sedan 2011 har varje domstol en särskilt utsedd
kontaktperson vid Domstolsverkets avdelning för
HR och kommunikation. Syftet med detta är att
skapa en fördjupad kunskap om domstolens verksamhet och därigenom ytterligare höja kvaliteten
på stöd och service i arbetsmiljöfrågor och andra
HR-relaterade frågor.
Tabell 45
Sveriges Domstolar har sedan flera år samverkat med de lokala fackliga motparterna Jusek, ST
och SEKO, i ett arbetsmiljö- och kompetensforum. Förutom att arbeta med arbetsmiljöfrågor
på övergripande nivå har de strategiska kompetensfrågorna inkluderats i detta forum från och
med 2011.
Inom Sveriges Domstolar är den fysiska arbetsmiljön generellt mycket bra. Utmaningarna
finns liksom tidigare inom den psykosociala arbetsmiljön.
Sjukfrånvaro och hälsonyckeltal
Sjukfrånvaron inom Sveriges Domstolar ligger
på i princip samma nivå som föregående år. Den
totala sjukfrånvaron är 3,4 procent av arbetad
tid. Den långa frånvaron (över 60 dagar) står för
44,9 procent av den totala frånvaron, vilket är
något lägre jämfört med föregående år. Kvinnorna är frånvarande 4,0 procent av arbetad tid,
männen 1,9 procent. Det innebär att kvinnornas
sjukfrånvaro ligger på samma nivå som 2013,
medan männens sjukfrånvaro ökade något.
Nyckeltal sjukfrånvaro
2012 2013 2014
Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid
3,3
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro
47,0
3,4
3,4
45,6 44,9
Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid
3,9
4,0
4,0
Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid
2,1
1,8
1,9
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid
1,9
2,0
1,9
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30–49 år i procent av tillgänglig arbetstid
3,3
3,4
3,5
Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre i förhållande till tillgänglig arbetstid
4,2
3,9
4,1
Nedan redovisas de hälsorelaterade nyckeltal för Sveriges Domstolar som gemensamt tagits fram av
Centromyndigheterna13.
Tabell 46
Hälsorelaterade nyckeltal
Nyckeltal
2012
Totalt
2013
Män Kvinnor Totalt
2014
Män Kvinnor Totalt
Män Kvinnor
Frisktal (frisktid)
72,6 82,2
68,6
71,2
82,4
66,6
70,8 81,6
66,3
Sjukfall
68,5 46,0
74,5 48,1
85,5
77,9
71,1
44,8
82,0
Rehabilitering inflöde
2,4
1,6
2,8
2,4
0,9
2,9
2,6
1,6
3,0
Rehab p.g.a. sex påbörjade sjukfall
1,9
1,1
2,2
2,0
1,1
2,4
2,2
1,0
2,7
Rehabilitering återgångar
1,0
0,9
1,0
1,0
1,0
1,0
0,9
0,8
1,0
13
Arbetsgivarverkets medlemmar har bildat tio sektorer där Domstolsverket ingår i sektorn Centromyndigheterna.
101
Frisktal – Frisktal visar total tillgänglig arbetstid
för friska anställda med maximalt 40 timmars
sjukfrånvaro och maximalt tre sjuktillfällen under
en löpande 12-månadersperiod. Frisktalet bör
vara så högt som möjligt, maxtal är lika med 100.
Frisktalet för 2014 sjönk något jämfört med
2013. Frisktalet minskat både för män och kvinnor. I likhet med tidigare år redovisar männen
betydligt högre frisktal än kvinnorna.
Sjukfall – Sjukfall beräknas utifrån antal påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig tid. Detta
nyckeltal bör vara så lågt som möjligt. Detta tal
fortsätter att öka både för män och för kvinnor.
2014 är nyckeltalet totalt 74,5.
Rehabiliteringsinflöde – Rehabiliteringsinflöde visar antal påbörjade sjukfall den 29:e kalenderdagen under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Nyckeltalet
beskriver andelen medarbetare som riskerar att
gå in i långtidssjukfrånvaro och talet bör vara så
lågt som möjligt. Detta nyckeltal ökade något i
jämförelse med föregående år.
Rehabiliteringsinflöde på grund av sex påbörjade sjukfall (Rehabrisk) – Detta nyckeltal visar antal anställda med minst sex påbörjade sjukfall under en
löpande 12-månadersperiod i relation till total
tillgänglig arbetstid. Talet ska vara så lågt som
möjligt. Nyckeltalen visar en ökning jämfört med
förra året och det är kvinnornas rehabiliteringsinflöde som ökat, medan nyckeltalet för männen
ligger något lägre jämfört med förra året.
Återgångar – Nyckeltalet visar andelen avslutade
sjukfall efter minst 29 kalenderdagar under en
löpande 12-månadersperiod i relation till andelen
102
sjukfall. Nyckeltalet beskriver andelen medarbetare som avslutar en lång sjukfrånvaro, över 28
dagar. Vid återgångar ser man först på inflödet i
Rehabinflöde och räknar därefter bort antalet
Återgångar. Om summan är större än ett, har fler
kommit tillbaka från en lång sjukfrånvaro än de
som påbörjat en sjukfrånvaro. Nyckeltalet återgångar sjönk något jämfört med 2013, vilket innebär att fler insjuknade i en lång sjukfrånvaro
än kom tillbaka från en sådan.
Sammanfattningsvis är det främst de korta
sjukskrivningarna som fortsätter att öka även
under 2014. Antalet korta sjukfall ökade jämfört
med 2013. Även sjukfallen som är längre än fyra
veckor ökade något jämfört med 2013.
5.2.5
Vägledning för handledare
Domstolsverket har tagit fram riktlinjer för
handledning av notarier och fiskaler, utifrån dialoger om domstolarnas identifierade behov.
Många domstolar har genom åren skaffat sig
erfarenhet av och kunskap om hur de ska handleda notarier och fiskaler medan andra domstolar
inte har kommit lika långt. Riktlinjerna är därför
tänkta att tjäna som ett stödmaterial och kan
med sin generella hållning bli föremål för lokal
anpassning och mer ha formen av en checklista.
I materialet har en tydlighet betonats kring förväntningarna på notariernas arbetsinsatser under
notarietjänstgöringen.
Notarier och fiskaler bör också kunna få ta del
av dokumenten och/eller domstolens egna riktlinjer för att få en bild av vad han eller hon kan
förvänta sig av handledningen.
5.3 Avveckla och omorientera
Domstolsverket har till uppgift att stödja domstolarna i arbetet med avveckling och omorintering. Vi samverkar för att uppnå en effektiv
omställning och en ökad rörlighet.
5.3.1
Omställning
Domstolsverket och de lokala arbetstagarorganisationerna har i ”Avtal om lokalt aktivt
omställningsarbete” för 2014 kommit överens
om hur medel som avsatts under året samt
medel som inte använts inom ramen för föregående avtal, ska användas.
Medel som avsatts enligt tidigare avtal och
som inte har förbrukats har använts till generationsväxling eller delpension samt till livsoch karriärplanering eller jobbrotation. Av de
medel som avsatts under 2014 i Sveriges
Domstolar har 70 procent fördelats för aktiviteter vid enskilda myndigheter inom Sveriges
Domstolar. Medlen fördelades till domstolarna
med hänsyn tagen till antalet anställda.
30 procent har fördelats för livsoch karriärplanering eller jobbrotation.
Tabell 47
5.3.2
Åldersstruktur
Antal personer i åldern 60 år eller äldre uppgår till 695 eller ca 10 procent, vilket är en
minskning sedan den 31 december 2013. Av
dem som är 60 år eller äldre är 261 ordinarie
domare (varav 75 är 65 år eller äldre), 248
domstolshandläggare (varav 24 är 65 år eller
äldre), 142 administrativ personal (varav 16 är
65 år eller äldre). Antalet domare som är 65 år
eller äldre har ökat sedan 2013. Detta beror
till viss del på att domstolarna i större utsträckning tillfälligt återanställer domare som
avgått med ålderspension. Framför allt för
medelstora domstolar är sådan bemanning
nödvändig för att hantera de arbetstoppar
som stora mål medför och täcka upp för vakanser i avvaktan på rekrytering.
Antalet anställda per personalkategori 60 år eller äldre
Personalkategori
2012
2013
2014
214
203
186
60-64 år
Ordinarie domare
Icke ordinarie domare
10
8
7
Föredragare/Beredningspersonal
27
31
27
Domstolssekreterare
267
248
224
Administration
138
132
126
Summa
656
622
570
53
47
75
Icke ordinarie domare
4
2
2
Föredragare/Beredningspersonal
5
5
8
34
22
24
65 år eller äldre
Ordinarie domare
Domstolssekreterare
Administration
27
33
16
Summa
123
109
125
Totalt
779
731
695
103
Diagram 30
Åldersstruktur per personalkategori 2014
Antal månadsanställda
800
700
600
20-29 år
500
400
30-39 år
300
40-49 år
200
50-59 år
100
60-64 år
0
65-69 år
över 69 år
Mättidpunkten är den 31 december 2014.
5.4 Kompetensutveckling
Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 3 §:
• Myndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits
för att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra
de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna
åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet
av dessa uppgifter.
Med ovan nämnda uppgifter avses enligt 1 § första stycket de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion
och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i
regleringsbrev eller i något annat beslut.
Ett av målen i Domstolsverkets strategiska inriktning för åren 2010–2020 är att Sveriges
Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Personalens kompetens utvecklas kontinuerligt och kunskaper tas till vara. Enligt Sveriges Domstolars strategier för kompetensutveckling ska satsningarna på kompetensutveckling styras av domstolarnas behov
och främja de mål som har satts upp för domstolarna. Domstolarnas behov identifieras bland annat genom den kompetensinventering som
Domstolsverket gör vartannat år. Vid inventeringen rapporterar domstolarna sina behov av
kompetensutveckling utifrån dels behov som
identifierats vid utvecklingssamtal med medarbe-
104
tare, dels andra krav som ställs på grund av förändringar i personalsammansättningen eller omvärldsförändringar.
Personal inom Sveriges Domstolar erbjuds genom Domstolsverkets försorg olika former av
kompetensutvecklingsinsatser, såsom kurser, seminarier och nätverk. Utbildningsinsatser sker
både i Sverige och utomlands.
Sedan 2011 används Kompetensportalen som
verksamhetsstöd för utbildningsadministration.
Under 2014 bedrevs ett fortsatt arbete för att utveckla och förbättra möjligheterna till uppföljning via Kompetensportalen.
Domstolsverket fortsatte den påbörjade satsningen på e-utbildning som utbildningsform och
pedagogisk metod. Ytterligare personella resurser
tillkom vilket möjliggjorde ökad produktionstakt
och fler interna produktioner. För detta ändamål
har en studio för produktion av e-utbildning
byggts upp. Studion är utrustad med professionell utrustning och programvara. En av dessa programvaror möjliggör undervisning via webben.
Intresset för att producera e-utbildningar i olika
ämnen är stort.
5.4.1
Central utbildning för jurister
Sedan den 1 januari 2013 ansvarar Domstolsakademin för all kompetensutveckling som har betydelse för den dömande verksamheten för alla
jurister och tekniska råd i Sveriges Domstolar.
Under 2014 anordnade Domstolsakademin
ca 110 kurser för domare, 53 kurser för fiskaler,
87 kurser för notarier och 20 kurser för föredragande och beredningsjurister. De kurser för föredragande och beredningsjurister som avses är
särskilt utformade grundutbildningar. Vissa av
dessa utbildningar har under året arbetats om
och utbildningarna har delvis fått en större omfattning än tidigare. För de föredragande och beredningsjurister som är något mer erfarna har det
varit möjligt att delta i Domstolsakademins övriga kursutbud. Dessa kurser har också, precis
som tidigare år, varit öppna för fiskaler och
andra domare under utbildning i den mån motsvarande moment inte ingår i fiskalsutbildningen.
behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter under olika skeden av notarietjänstgöringen. Översynen har också syftat till att genom ökad samordning mellan lärarlagen eftersträva att
notarierna får samma utbildning oavsett vilket lärarlag som undervisar vid ett visst kurstillfälle.
Som lärare används även fortsättningsvis domare
som är verksamma på landets domstolar. Räknat
i antal kursdagar är den reviderade notarieutbildningen, som börjar användas den 1 januari 2015,
oförändrad i omfattning. Utbildningspaketet för
notarier i allmän domstol omfattar tre kurser,
medan utbildningspaketet för notarier i allmän
förvaltningsdomstol omfattar fem kurser.
5.4.2
Domstolssekreterarutbildningen ska tillgodose
domstolssekreterarnas behov av utbildning. Under 2014 anordnadess utbildningar på flera nivåer rörande olika måltyper som förekommer
inom de olika domstolsslagen. Kurserna syftar
till att ge stöd för en fortsatt utveckling av målkansliarbetet inom ramen för delegationen. Det
har bland annat tagits fram en tvådagarskurs i
handläggning och beredning av familjemål inklusive protokollföring. Under kommande verksamhetsår ska en översyn av domstolssekreterarutbildningen genomföras och arbetet med
översynen påbörjades i slutet av året.
Fiskalsutbildningen
Den obligatoriska fiskalsutbildningen förbättrades ytterligare under året genom att en genomlysing av samtliga tio kurser gjordes utifrån programmen och kursutvärderingarna. Strävan har
varit att justera innehållet i förhållande till tidsåtgången och det pedagogiska förhållningssättet.
Arbetet fokuserade på att deltagarna ska medverka aktivt under kurserna så långt det är möjligt. Det har möjliggjorts genom korta lärarledda
presentationer av sakinnehållet som varvats med
gruppövningar. Uppföljning och kvalitetssäkring
skedde i samband med kursbesök och efterföljande diskussioner och lärarmöten.
Vad gäller innehållet har några moment tagits
bort till förmån för andra moment som fått ytterligare tid. Ambitionen har varit att i större utsträckning än tidigare uppmärksamma frågor
som gäller ordförande- och domarrollen på
samtliga kurser. Studiebesök på Högsta domstolen alternativt Högsta förvaltningsdomstolen lades återigen in på en av de första kurserna. Vidare reviderades upplägget för grupp- och
studieresan till Europa avseende antalet inslag
och besök på de olika institutionerna.
5.4.3
Notarieutbildningen
Domstolsakademin ansvarar sedan den 1 januari
2013 för den centralt anordnade notarieutbildningen. Den centrala utbildningen är obligatorisk
för notarierna och kompletteras med lokala utbildningsinsatser på domstolarna. Under 2014
avslutades den översyn av notarieutbildningen
som inleddes under 2013. Syftet med översynen
har varit att säkerställa att notarieutbildningen
har ett innehåll som motsvarar vad notarierna
5.4.4
5.4.5
Domstolssekreterarutbildningen
Chefs-, ledarskaps- och handledarsatsningar
Chefer på samtliga nivåer och domstolarnas ledningsgrupper är viktiga för verksamheten inom
Sveriges Domstolar. Domstolsverket stöttar enskilda chefer och ledningsgrupper genom kompetensutveckling som tillgodoser verksamhetens
behov. Centrala utbildningar erbjuds chefer inom
en rad olika områden och chefer har även möjlighet till personligt stöd i sitt chefskap i form av
en coach eller mentor. Utgångspunkten är att all
kompetensutveckling och stöd till chefer ska bidra till verksamhetsnyttan. Under året beslutades
Sveriges Domstolars chefspolicy och som en
följd av detta påbörjades en översyn av de utbildningar som erbjuds till chefer. Syftet med
översynen är att ta fram ett nytt chef- och ledarskapsutvecklingsprogram med målsättningen att
möjliggöra det chef- och ledarskap som beskrivs
i chefspolicyn.
105
5.4.6
Media och bemötande
Domstolsverket anordnar utbildningar i mediefrågor och bemötande. Domstolsverket stöttar
också insatser och utbildningar i bemötande som
domstolarna själva anordnar. Domstolsakademin
har i denna del fokuserat särskilt på domskrivningsfrågor. Ett antal domstolar anordnade under året seminarier om domskrivning med ekonomiskt stöd från Domstolsakademin. Under
2014 genomförde ett stort antal domstolar olika
former av aktiviteter inom området bemötande
med anledning av den särskilda verksamhet som
pågår att implementera strategier för Sveriges
Domstolars arbete med vissa förtroendefrågor.
Ett 15-tal domstolar fick ekonomiskt stöd för att
genomföra sådana insatser. För att stötta domstolarna att utvärdera sitt arbete med bemötandeoch domskrivningsfrågor har två nya koncept
testats med goda resultat; Kollegial återkoppling
på bemötande och information samt Kollegial
återkoppling på domar och beslut. Förutom särskilda insatser, ingår också frågor om bemötande
integrerat i många av de utbildningar som anordnas av Domstolsverket.
5.4.7
Säkerhet
Under 2014 gjordes en stor satsning på bemötande och säkerhet. En halvdagsutbildning erbjöds alla anställda och utbildningen genomfördes lokalt på domstol. Flertalet av domstolarnas
ordningsvakter har deltagit i säkerhetsutbildning
för medarbetare med ordningsvaktsförordnande.
Planeringsarbete har gjorts för att genomföra en
fördjupningsutbildning för denna målgrupp under 2015. Domstolsverket har under året även
erbjudit möjlighet för domstolar att öva i krishantering med syfte att öka domstolarnas förmåga att hantera krissituationer.
Under 2014 anordnade Domstolsverket på
nytt en säkerhetskonferens. Årets konferens
hade två huvudteman, näthat och informationssäkerhet. Fler säkerhetsansvariga än tidigare deltog i konferensen. I samband med konferensen
lanserades en ny e-utbildning i informationssäkerhet som är obligatorisk för alla medarbetare
att genomföra.
5.4.8
Administration
För att ge förutsättningar för en effektiv administration erbjuder Domstolsverket ett antal utbildningar inom området. Stora förändringar har
dock påbörjats inom ekonomiområdet vilket
106
medförde att planerade utbildningar inom ekonomiadministration samt budgetering och uppföljning fick ställas in under året. Vissa delar, till
exempel utbildning i den nya versionen av KIM,
erbjöds istället som e-utbildning. Under året genomförde Domstolsverket även utbildningar i
Sveriges Domstolars systemstöd för rekrytering,
Aditro Recruit.
Domstolsverket har arbetat med att rekrytera
lärare till registratorutbildningarna för allmän
domstol respektive allmän förvaltningsdomstol.
Grundutbildning för medarbetare med registratorsfunktion vid allmän domstol hölls för första
gången hösten 2014 och kommer att erbjudas
några gånger per år. Behovet av utbildning för
målgruppen är stort och arbetet med utbildningssatsningarna fortsätter.
5.4.9
IT, teknik och Vera
IT-stöd har en central roll för verksamheten
inom Sveriges Domstolar. Modern teknik gör
det enklare för parterna att tydliggöra sina
ståndpunkter, illustrera det som sägs och presentera bevisning så att den blir lättare att uppfatta. Den digitala utvecklingen går fort fram
och medarbetare behöver kontinuerligt uppdatera sig med kunskap om den teknik de kommer
i kontakt med. För att ge förutsättningar för
detta erbjuder Domstolsverket ett antal utbildningar inom området. Under året genomfördes
grund- och fördjupningsutbildningar för driftansvariga, grund- och fördjupningsutbildningar
i salsteknik samt grund-, fördjupnings- och temautbildningar i Vera.
5.4.10 Internationell samverkan
Domstolsakademin representerar Domstolsverket i internationellt samarbete som rör utbildningsfrågor bland annat inom nätverken European Judicial Training Networks (EJTN) och
Lissabonnätverket. Detta gav under året fyra
svenska domare möjligheten att delta i utbytesprogrammet organiserat av EJTN. De besökte
domstolar i andra EU-länder och fyra svenska
domstolar tog emot domare från andra medlemsstater. Ett trettiotal domare deltog under
2014 i internationella seminarier och utbildningar
anordnade av Europäische Rechtsakademie
(ERA), European Institute of Public Administration (EIPA), EJTN och Europarådet. Under
2014 hade även några svenska jurister längre
praktiker i EU-domstolen, hos den svenska generaladvokaten och i Europadomstolen.
5.4.11 Övrig kompetensutveckling
Domstolar, grupper av medarbetare eller enskilda medarbetare i Sveriges Domstolar kan ha
behov av kompetensutveckling som inte tillgodoses genom de utbildningar som erbjuds via
Domstolsakademin och Enheten för lärande. En
ansökan om ekonomiskt stöd för att tillgodose
det behovet kan då göras. Denna typ av insats
kallas för en domstolsspecifik utbildningsinsats
och kan exempelvis handla om att en eller flera
domstolar söker ekonomiskt stöd för att arrangera en utbildning eller att en domstol söker
ekonomiskt stöd för att låta en eller flera medarbetare delta i en externt anordnad utbildning.
Under 2014 beviljade Domstolsakademin
främst stöd till domstolar som anordnat seminarier om domskrivning men även för domares
deltagande i externa utbildningar. Enheten för
lärande beviljade främst stöd till domstolar som
arbetat med aktiviteter kopplade till den strategi
och handlingsplan som finns avseende bemötande och domskrivning. Vidare bekostade
Domstolsakademin domares deltagande i seminarier som arrangeras av domarakademierna.
Nätverk är en särskild form av kompetensutveckling som ska tillgodose behovet av erfarenhetsutbyte mellan dem som ingår i nätverket.
Det finns ett flertal aktiva nätverk inom Sveriges
Domstolar och under 2014 finansierade Domstolsverket nätverksträffar för såväl nätverk inom
olika juridiska områden som inom andra områden, bland annat chef- och ledarskap.
107
EKONOMI OCH PRODUKTIVITET
6 Ekonomi och produktivitet
6.1 Ekonomisk översikt
Tabell 48
Verksamhetens omfattning 2012–2014 (tkr)
Verksamhetens kostnader1
Transfereringar2
Sveriges Domstolar totalt
2012
2013
2014
5 777 262
6 010 789
6 094 885
1 981 141
2 052 610
2 197 028
7 758 403
8 063 399
8 291 913
103 684
114 728
147 450
Uppbörd3
Sveriges Domstolars kostnader samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen.
2 Transfereringar avseende rättsliga biträden, offentligt försvar, målsägandebiträde, m.m.
3 Ansöknings-, tillsyns- och kungörandeavgifter samt reglering av rättshjälp.
1
Sveriges Domstolars verksamhet kostade 8 292
mnkr under 2014, att jämföra med 8 063 mnkr
2013. Ökningen mellan åren uppgick till 2,8
procent att jämföra med 3,9 procent året innan.
Perioden 2010–2012 ökade transfereringarna
med cirka nio procent årligen. Under 2013
ökade dessa med 3,6 procent och 2014 med 7
procent. Transfereringarna påverkas av flera faktorer, bland annat antalet avgjorda mål, antal
förordnanden och debiterad tid per förordnande
Tabell 49
Kostnader per domstolsslag inklusive övergripande administration (tkr)
2012
Högsta domstolen
Hovrätter
Tingsrätter
Hyresnämnder
Kammarrätter
Trängselskatt
Summa
108 421
692 906
3 061 405
80 023
5 484
103 297
354 087
836 443
105 095
429 474
626
2013
2014
110 943
711 103
3 239 260
81 760
5 417
104 000
360 381
858 433
111 296
427 533
664
113 499
746 426
3 297 129
85 525
5 650
99 187
362 855
851 796
106 032
425 271
1 514
5 777 262 6 010 789 6 094 885
Kostnaderna för den verksamhet som bedrevs av
domstolarna inklusive övergripande administration uppgick till 6 095 mnkr år 2014, vilket var en
ökning med en procent jämfört med 2013. Kostnader för personal ökade med 142 mnkr motsvarande 3,4 procent. Ökningen beror dels på löneökningar (40 mnkr), dels på att årsarbetskrafterna
vid Sveriges Domstolar ökade med 146 totalt
108
samt timkostnadsnormens utveckling. Minskningen av antalet avgjorda brottmål de senaste
åren har gjort att ökningstakten mellan åren avtagit. Ökningen av debiterad tid per förordnande
påverkar transfereringarna i ökande riktning.
Av ovanstående verksamhet finansierades
26,4 mnkr (27,5 mnkr år 2013) genom annat än
anslag (intäkter, avgifter och bidrag). Fördelning
framgår vidare av resultaträkningen och not 1,
2, och 3.
Andel
2
12
54
1
0
2
6
14
2
7
0
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
100 %
Förändr
Förändr
2013–2014 2013–2014
2 556
2%
35 323
5%
57 869
2%
3 765
5%
233
4%
-4 813
-5 %
2 474
1%
-6 637
-1 %
-5 264
-5 %
-2 262
-1 %
850
128 %
84 096
1%
(90 mnkr). Den största förändringen fanns inom
administrativ personal som ökade med 70 årsarbetskrafter (7 procent), varav en stor del utgjordes av ordningsvakter. Icke ordinarie domare
ökade med 46 (9 procent) och ordinarie domare
med 31 (3 procent) årsarbetskrafter, medan
domstolssekreterare minskade med 13 årsarbetskrafter (1 procent). Vid tingsrätterna ökade års-
arbetskrafterna för samtliga personalkategorier
förutom domstolssekreterare, totalt var ökningen
76 årsarbetskrafter (4 procent). Vid hovrätterna
var ökningen 21 årsarbetskrafter (3 procent) och
var främst hänförlig till ordinarie och icke ordinarie domare. Årsarbetskrafterna ökade med 15
(4 procent) vid migrationsdomstolarna. Årsarbetskrafter på Domstolsverket ökade med 33 (11
procent), vilket främst förklaras av den konsultväxling som skett på IT-sidan.
Hyreskostnaderna ökade med 12 mnkr, vilket
motsvarar ca 1,5 procent och beror i huvudsak
på indexökningar.
Övriga driftskostnader minskade med 41 mnkr
mellan 2013 och 2014. Minskningen beror främst
på minskade konsultkostnader med 44 mnkr (42
Tabell 50
procent) samt att andra IT-kostnader för underhåll av hård- och mjukvara minskat med 27 mnkr
(34 procent). Sammantaget ökade kostnaderna
för bevakning under 2014. Antalet anställda ordningsvakter på domstolarna ökade med cirka 30
personer under 2014. Kostnaderna för köpta bevakningstjänster minskade istället med ca
3 mnkr. Kostnader för tolk, sakkunnig och vittne
ökade med 13 mnkr (13 procent) och förklaras
delvis av att fler med F-skatt anlitades och färre
arvodister användes än föregående år. Kostnader
för konkursförvaltare ökade med cirka 26 mnkr
(21 procent) och förklaras av att ett förskott
återbetalades under 2013 i Prosolviamålet varvid
kostnaden 2013 blev lägre.
Transfereringar (tkr)
20121
2013
2014
Förändring
2013–2014
Förändring
2013–2014
Offentligt försvar
1 208 887
1 251 722
1 351 406
99 683
8%
Offentligt biträde
266 839
253 929
270 714
16 785
7%
Målsägandebiträde
244 722
258 679
274 597
15 918
6%
Rättshjälp enligt rättshjälpslagen
218 464
236 863
248 535
11 673
5%
Särskild företrädare för barn
32 162
40 922
42 155
1 233
3%
Övrigt
10 067
10 495
9 621
-874
-8 %
1 981 141 2 052 610 2 197 028
144 418
7%
Summa
1
För att matcha indelning i resultaträkning och anslagsredovisning har ovanstående uppgifter reviderats för 2012.
Utgifterna för transfereringar uppgick till 2 197
mnkr under 2014, en ökning med sju procent
jämfört med föregående år. Utgifter för offentligt försvar ökade med 100 mnkr (8 procent) och
förklaras av höjningen av timkostnadsnormen
samt att debiterade timmar per förordnande
ökade med nästan sex procent jämfört med föregående år. Antalet förordnande minskade
marginellt mellan 2013 och 2014 (0,6 procent).
Utgifter för offentligt biträde ökade med
17 mnkr (7 procent) och förklaras av höjningen
av timkostnadsnormen och att antal förordnanden ökat med knappt 11 procent. Debiterad tid
per förordnande minskade med 6,5 procent 2014.
Utgifter för målsägandebiträde ökade med 16
mnkr och förklaras, utöver höjningen av timkostnadsnormen, av att debiterad tid per förordnande ökat. Debiterad tid per förordnande
ökade med 3,5 procent 2014. Antalet förordnanden var i princip oförändrat.
109
Tabell 51
Transfereringar per domstolsslag (tkr)
2012
2013
2014
Andel
Förändr
2013–2014
Förändr
2013–2014
7 676
8 306
7 953
0%
-353
-4 %
219 318
239 882
278 719
13 %
38 838
16 %
1 485 189 1 549 132
1 638 727
75 %
89 595
6%
1 207
0%
223
23 %
Högsta domstolen
Hovrätter
Tingsrätter
Hyresnämnder
1 780
998
1 061
1 362
0%
302
29 %
28 974
31 770
34 052
2%
2 282
7%
112 412
124 289
137 819
6%
13 530
11 %
19 361
15 279
15 823
1%
544
4%
105 433
81 907
81 365
4%
-542
-1 %
144 418
7%
Kammarrätter
Summa
984
1 981 141 2 052 610 2 197 028
Transfereringar avseende hovrätterna ökade med
39 mnkr (16 procent) 2014. Ökningarna är framförallt hänförliga till kostnader för offentligt försvar och kostnader för målsägandebiträde i
brottmål. För tingsrätterna var ökningen av
transfereringar 90 mnkr (6 procent) och beror på
Tabell 52
ökningar av kostnaden för offentligt biträde i
brottmål och rättshjälp enligt rättshjälpslagen.
Transfereringar i förvaltningsrätter ökade med 14
mnkr (11 procent). Ökningarna är främst hänförliga till LVU- och LVM-mål samt psykiatrimål.
Uppbördsverksamhet fördelat per avgiftstyp (tkr)
Förändring Förändring
2013–2014 2013–2014
20121
2013
2014
Ansökningsavgifter övriga domstolar
28 998
30 363
66 317
35 954
118 %
Ansökningsavgifter markoch miljödomstolarna
10 823
10 459
9 291
-1 168
-11 %
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
17 763
21 347 20 817
-571
-3 %
8 330
9 380
9 698
302
3%
37 770
43 179
41 327
-1 796
32 722
29 %
Kungörandeavgifter
Övriga inkomster av statens verksamhet
Summa
1
103 684 114 728 147 450
-4 %
För att matcha indelning i resultaträkning och anslagsredovisning har ovanstående uppgifter reviderats för 2012.
Ansökningsavgifterna ökade med 36 mnkr under
2014 (118 procent) och beror på att ansökningsTabell 53
avgifterna höjdes per den 1 juli 2014. Hela ökningen är hänförlig till tingsrätterna.
Uppbördsverksamhet fördelat per domstolsslag (tkr)
Förändr
Förändr
2013–2014 2013–2014
2012
2013
2014
Andel
7 176
6 425
5 934
4%
-491
-8 %
Hovrätter
13 409
9 893
10 367
7%
474
5%
Tingsrätter
84 800
97 707
131 528
89 %
33 821
35 %
-1 700
703
-379
0%
1 082
154 %
103 684
114 728
147 450
32 722
29 %
Högsta domstolen
Summa
110
6.2 Ekonomisk uppföljning av RIF-programmet
Tabell 54
RIF utgifter och finansiering (tkr)
2012
2013
2014
2009–2014
Andel
Egen personal
24 184
24 617
15 298
99 851
40 %
Konsulter
36 878
44 860
10 938
140 327
57 %
2 047
1 882
1 102
8 569
3%
63 109
71 358
27 338
248 747
100 %
Riktade bidrag
22 400
0
0
52 400
21 %
Lånefinansiering (aktivering)
19 218
3 669
1 498
68 709
28 %
Anslagsfinansiering
21 491
67 689
25 840
127 638
51 %
63 109
71 358
27 338
248 747
100 %
Utgifter
Övrigt
Summa
Finansiering
Summa
Domstolsverket deltar i det myndighetsgemensamma arbete som bedrivs inom Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Arbetet
som sedan starten 2009 bedrivs etappvis syftar
till att utveckla ett elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheterna i brottmålsprocessen
till stöd för den operativa verksamheten.
Sedan starten av programmet 2009 har utgifterna totalt uppgått till 249 mnkr. För åren 2010
till 2012 erhöll Domstolsverket särskild bidragsfinansiering för att täcka delar av utvecklingskostnaderna. Från år 2013 har inget riktat bidrag
erhållits. Under 2014 avslutades etapp 1 av RIF-
programmet på såväl nationell nivå som för
Domstolsverket.
Arbetet med etapp 2 påbörjades under hösten
2014. Enligt den preliminära planen för etapp 2
kommer etappen att avslutas sista december
2018.
Efter avslutet av etapp 1 har Domstolsverket
fokuserat på modularisering av Vera och modernisering av arkitekturen, något som kommer att
ha fortsatt fokus även kommande år. Utöver i
tabellen redovisade utgifter för RIF-programmet
har omkring 16 mnkr lagts ned i utvecklingen av
Vera under 2014.
111
6.3 Produktivitetsutveckling
I det följande avsnittet redogörs för utvecklingen
av domstolarnas kostnadsproduktivitet under
den senaste tioårsperioden. Produktiviteten har
då definierats som antalet avgjorda mål och
ärenden i förhållande till de totala kostnaderna
på anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Kostnaderna
har också fastprisberäknats med Statistiska
centralbyråns (SCB:s) implicitindex för statliga
konsumtionsutgifter. SCB:s implicitindex för
Tabell 55
statliga konsumtionsutgifter är det index för
fastprisberäkningar som SCB rekommenderar till
statliga myndigheter. Indexet speglar den genomsnittliga kostnadsstrukturen för statliga myndigheter. Detta index är således lämpligare att använda i detta sammanhang än till exempel KPI,
som mäter inflationen för den privata konsumtionen. Indexet framgår av nedanstående tabell.
År 2014 utgör basår.
Implicitprisindex 2005–2014
Implicitprisindex, statliga konsumtionsutgifter, basår 2014
År
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Index
81,30
84,61
87,03
89,79
91,63
91,96
95,30
97,09
98,83
100,00
Vid beräkning av kostnadsproduktivitet har målen viktats för tingsrätterna och förvaltningsrätterna. Olika målkategoirer har fått olika vikt beroende på hur resurskrävande målkategorin är.
Diagram 31
Vikterna är desamma som används vid resursfördelningen mellan domstolarna.
I detta avsnitt exkluderas migrationsdomstolarna och mål om trängselskatt genomgående.
Indexutveckling av antalet avgjorda mål, kostnader och produktivitet vid domstolarna.
År 2005 basår
130
120
110
100
90
80
70
2005
2006
2007
Produktivitet
2008
2009
2010
Avgjorda viktade mål
Mellan åren 2005 och 2007 ökade antalet avgjorda viktade mål och ärenden. Kostnaderna
ökade dock än mer vilket ledde till en minskad
kostnadsproduktivitet. Orsakerna till kostnadsökningen och den svagare produktivitetsutvecklingen var framför allt att antalet årsarbetskrafter
ökade samtidigt som utgifter för räntor och
amorteringar samt kostnader för nämndemän, till
följd av bland annat arvodesökning, steg kraftigt.
112
2011
2012
2013
2014
Kostnad (fasta priser)
Under 2008 steg produktiviteten till den högsta
nivån under perioden till följd av en kraftig ökning
av antalet avgjorda mål. En förklaring till produktivitetsförbättringen är att de tidigare omfattande
nyrekryteringarna och fokuseringen på balansavarbetning gav resultat. År 2009 minskade produktiviteten då kostnaderna steg samtidigt som antalet
avgjorda mål var relativt oförändrade. En förklaring till produktivitetsförsämringen var att antalet
avgjorda mål minskade rejält till följd av planering
och genomförande av förvaltningsrättsreformen
samtidigt som lokalkostnaderna ökade på grund
av dubbelhyror i samband med ombyggnation respektive nybyggnation.
År 2010 ökade både avgjorda mål och kostnaderna vilket gav en oförändrad produktivitet
jämfört med året innan. År 2011 fortsatte kostnaderna att öka men avgjorda mål ökade i än
högre utsträckning, till den högsta under perioden, och produktiviteten steg återigen. Den
främsta orsaken var avarbetande av balanser vid
förvaltningsrätterna som byggts upp i samband
med förvaltningsrättsreformen.
Även 2012 avgjordes ett fortsatt högt antal viktade mål och ärenden och kostnaderna steg något jämfört med året innan. År 2013 vände produktiviteten nedåt som en följd av att antalet
viktade avgjorda mål för första gången minskade
under perioden, samtidigt som kostnaderna fortsatte öka. Minskningen i målavgörande hänger
till stor del samman med att ökningen av inkomna mål avstannat samt att balanserna minskat de senaste åren. Kostnadsökningen kan härledas till en ökning av antalet årsarbetskrafter
samt kostnader för RIF-utveckling.
Under 2014 ökade åter produktiviteten, om än
svagt. Antal avgjorda viktade mål och ärenden
Diagram 32
steg trots ett fortsatt minskat målinflöde. De balanserade målen fortsatte därmed minska under
året ner till historiskt låga nivåer. Kostnadsläget i
fasta priser var oförändrat jämfört med föregående år, vilket inte inträffat tidigare under perioden. Mellan 2005 och 2014 har produktiviteten
minskat med knappt fyra procent.
Kostnadsläget under 2014, och de under tioårsperioden stigande kostnaderna, kan främst
förklaras av högre kostnader för personal bland
annat beroende på en ökning av det totala antalet årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter
fortsatte att öka något 2014. Personalökningen
hänger samman med att antalet inkomna mål
ökat kontinuerligt under en följd av år innan de
senaste två årens marginella nedgång. Samtidigt
har ambitionen varit att minska balanserna och
därmed sänka omloppstiderna, vilket lyckats.
Under 2014 ökade också antalet årsarbetskrafter
av fiskaler till följd av ett beslut under 2013 att
utöka antalet med 60 utbildningsplatser. Samtidigt som personalkostnaderna ökade 2014
minskade kostnaderna för IT-konsulter kraftigt,
drygt 40 mnkr, eftersom etapp 1 i RIF-arbetet
nu avslutats. Även andra IT-kostnader, exempelvis mjuk- och hårdvara, var betydligt lägre
under 2014 än föregående år.
Tingsrätters och hovrätters produktivitetsindex. År 2005 basår.
110
105
100
95
90
2005
2006
2007
2008
2009
Tingsrätt
Efter att ha minskat marginellt tre år i rad är
produktiviteten oförändrad 2014 sammantaget
för de allmänna domstolarna. Antalet avgjorda
viktade mål och ärenden steg för andra året i
rad men antalet har förändrats marginellt de
senaste fyra åren i takt med att målökningen av-
2010
2011
2012
2013
2014
Hovrätt
stannat. Även kostnaderna i fasta priser ökade
under året. Förändringen var i paritet med ökningen av de avgjorda målen, en knapp procent.
I ett längre perspektiv har de allmänna domstolarnas produktivitet sammantaget förändrats marginellt. Produktiviteten 2014 är i pari-
113
tet med åren i början av perioden. Tingsrätterna uppvisar en minskad produktivitet om
knappt tre procent jämfört med 2005, medan
Högsta domstolen ökat produktiviteten med
knappt 13 procent. Vid hovrätterna ökade
produktiviteten under 2014 och domstolsslaget
har haft en oförändrad produktivitetsutveckling på tio års sikt.
Vid tingsrätterna har både kostnaderna i fasta
priser och antalet avgjorda viktade mål och
ärenden ökat årligen under perioden 2005–
2011, bortsett från 2008 då kostnaderna minskade marginellt. Under 2012 minskade antalet
viktade avgjorda mål och ärenden svagt och låg
kvar på samma nivå 2013. Detta medförde en
minskad produktivitet då kostnaderna, framför
allt under 2013, steg. Under 2014 skedde marginella ökningar både för viktade avgjorda mål
och ärenden, samt för kostnaderna. Produktiviteten var i princip oförändrad. De stigande
kostnaderna de senaste åren kan främst härledas
till en ökning av antalet årsarbetskrafter. Ökningen fortsatte 2014 för en majoritet av personalkategorierna vid tingsrätt.
Produktiviteten vid hovrätterna har legat relativt stabilt sedan 2008. Efter en nedgång
2013 ökade åter produktiviteten 2014 och
nådde de högsta nivåerna sedan 2006. Kostnaderna har förvisso stigit men avgjorda mål
ökade än mer och nådde sina högsta nivåer
under 2000-talet. Även vid hovrätterna ökade
antalet årsarbetskrafter 2014.
Personalökningarna vid tingsrätterna och
hovrätterna är i linje med den bedömning av re-
114
sursbehovet för de allmänna domstolarna som
gjorts i budgetarbetet de senaste tre åren. I de
analyser av domstolskategoriernas relativa resursbehov som gjorts under de senaste åren, har
bedömningen gjorts att arbetsläget för de allmänna domstolarna varit ansträngt och att ytterligare resurser borde tillföras för att minska
arbetsbelastningen. Analyserna baseras på en
metod som tagits fram i en utredning 2012 och
presenterats i rapporten ”En översyn av resursfördelningen mellan domstolskategorier”.
En orsak till att arbetsläget bedömts som ansträngt på de allmänna domstolarna är att förhandlingstiden för de mål som går till förhandling har ökat under de senaste åren. På
tingsrätterna har förhandlingstiden per brottmål som avgjorts genom förhandling ökat
varje år sedan 2008. Även på hovrätterna har
den genomsnittliga förhandlingstiden per
brottmål som avgjorts genom förhandling ökat
under de tre senaste åren. På hovrätterna var
dessutom den totala förhandlingstiden för
brottmål som avgjorts genom förhandling den
högsta på fem år 2014. Även antalet riktigt
stora brottmål med en huvudförhandlingstid
över 100 timmar har ökat både vid tings- och
hovrätt under de senaste åren. Förhandlingstiden i dessa mål har nästan tredubblats under
den senaste femårsperioden. Det är inte enbart
den längre förhandlingstiden i sig som medför
ett ökat resursbehov. När förhandlingstiden
blir längre, ökar också tiden för förberedelser
och domskrivning m.m. i målen.
Diagram 33
Förvaltningsrätter och kammarrätters produktivitetsindex. År 2005 basår.
130
120
110
100
90
80
70
2005
2006
2007
2008
2009
Förvaltningsrätt
Sammantaget för förvaltningsdomstolarna stegproduktiviteten med två procent 2014 efter
nedgången föregående år. Antalet avgjorda viktade mål ökade svagt medan kostnaderna i fasta
priser minskat med två procent. I ett tioårsperspektiv har produktiviteten minskat knappt 6
procent vid förvaltningsrätterna, minskat 20
procent vid kammarrätterna och ökat med
knappt 33 procent vid Högsta förvaltningsdomstolen. Tilläggas kan att produktiviteten var som
högst respektive näst högst under hela 2000talet vid förvaltningsrätterna respektive kammarrätterna just 2005.
Produktivitetsutvecklingen vid förvaltningsoch kammarrätterna har varierat relativt mycket
under perioden. Under 2008–2010 minskade
produktiviteten. År 2011 vände dock produktiviteten kraftigt uppåt vid förvaltningsrätterna, något som även inträffade vid kammarrätterna ett
år senare. Genomförandet av förvaltningsrättsreformen har haft en stor påverkan på förvaltningsrätterna de senaste åren vilket resulterat i
minskad målavverkning 2009–2010. Det har gett
följdeffekter vid överrätterna som uppvisat ett
minskat målinflöde och även ett minskat antal
avgjorda mål. Under 2011 vände trenden och antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna ökade
kraftigt. Under 2012 var antalet avgjorda viktade
mål vid förvaltningsrätterna på fortsatt höga nivåer medan kostnaderna sjönk något. Under
2013 vände produktiviteten vid förvaltningsrätterna nedåt igen då antalet avgjorda viktade
2010
2011
2012
2013
2014
Kammarrätt
mål minskade något medan kostnaderna ökade
svagt. Under 2014 uppvisas ett omvänt scenario
jämfört med 2013 vilket resulterade i en produktivitetsförbättring om knappt fem procent. Antalet årsarbetskrafter var i paritet med 2013, det vill
säga något under 2012 års nivåer.
Under 2012 ökade antalet avgjorda mål kraftigt
vid kammarrätterna beroende på en ökad målavverkning vid förvaltningsrätterna de senaste åren
och på att ett stort antal mål rörande sjuklön avgjordes vid Kammarrätten i Göteborg. Under
2013–2014 var antalet avgjorda mål nere på mer
normala nivåer samtidigt som kostnaderna i fasta
priser fortsatt ligger relativt stilla, något de gjort
de senaste sex åren. Produktiviteten minskade
sammantaget ytterligare drygt fem procent 2014.
Värt att notera är att kammarrätterna vid utgången av 2014 hade relativt höga balansnivåer.
Detta rör bland annat skattemål som väntar på
avgörande i högre instans och ett stort antal mål
rörande kostnader till följd av vård i annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
som avgjordes vid Förvaltningsrätten i Stockholm i slutet av 2014. Detta kommer med stor
sannolikhet innebära att produktiviteten åter stiger 2015.
Vid Högsta förvaltningsdomstolen har antalet
avgjorda mål minskat 2014, från höga nivåer
2013, samtidigt som kostnaderna i fasta priser är
de lägsta under perioden. Det har medfört att
produktiviteten i princip är oförändrad, på för
mätperioden, höga nivåer.
115
Avslutningsvis bör det nämnas något om produktivitetsmåttets begränsningar, så som det har
definierats här. Antalet avgjorda mål är inget perfekt mått på domstolarnas prestationer eftersom
alla mål inom en målkategori värderas lika. Detta
oavsett om det är ett mycket enkelt mål som
hanteras snabbt eller om det är ett omfattande
mål som det kan ta månader att avgöra. Om det
genomsnittliga målets komplexitet och resursbehov förändras över tid, så fångas det inte upp i
produktivitetsberäkningen.
Vidare säger inte produktivitetsmåttet något
om hur kvaliteten i verksamheten har utvecklats.
116
I utvecklingen av domstolarnas verksamhet bör
det finnas en balans mellan åtgärder som förbättrar produktiviteten respektive kvaliteten i verksamheten. En del utvecklingsinsatser kan visserligen leda till både förbättrad produktivitet och
ökad kvalitet, men andra åtgärder kan leda till en
kvalitetshöjning på bekostnad av produktiviteten.
Mot bakgrund av det ansträngda arbetsläget på
många domstolar är det rimligt att kvalitetsperspektivet får ett ökat fokus vid analyser av domstolarnas verksamhet och vid resurstilldelning till
domstolarna.
FINANSIELLA DOKUMENT
7 Finansiella dokument
7.1 Sammanställning över väsentliga uppgifter
Tabell 56
Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)
2010
Låneram i Riksgälden
Beviljad låneram
Utnyttjad låneram
Kontokredit i Riksgälden
Beviljad kredit på räntekonto
Maximalt utnyttjad kredit
Räntekonto – intäkter
Räntekonto – kostnader
1 070 000
801 516
2012
2013
2014
989 800 1 040 000 1 200 000 1 200 000
819 349
874 317
843 614
824 724
475 000
1 142
3 857
0
539 500
28 257
2 434
629
579 000
90 414
3 310
25
579 000
56 723
1 787
105
Intäkter av avgifter och andra ersättningar som disponeras
Utfall
14 330
13 921
12 673
12 614
13 720
Intäkter av avgiftsintäkter med mera som inte disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
110 000
116 000
Utfall
110 933
114 581
108 000
103 684
112 000
114 728
148 000
147 450
Anslagskrediter och anslagssparande
Beviljad anslagskredit
Utnyttjad anslagskredit
Summa anslagssparande
Personal
Medelantalet anställda
Driftkostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring
461 255
109 393
906
19
2011
244 835
35 020
143 105
353 684
157 014
117 701
370 474
117 052
27 595
404 477
63 793
89 494
412 673
184 388
218 426
5 376
6 314
934
5 515
6 498
963
5 587
6 584
980
5 665
6 702
1 012
5 811
6 853
1 006
-125
-3 466
-195
-3 592
0
0
0
0
0
0
117
7.2 Resultaträkning
Tabell 57
Resultaträkning (tkr)
2014
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
Not 1
Not 2
Not 3
Not
Not
Not
Not
Not
4
5
6
7
8
Verksamhetsutfall
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet
Saldo
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag
Lämnade bidrag
Saldo
Årets kapitalförändring
118
Not 9
Not 10
2013
6 068 454
13 720
10 644
2 067
6 094 885
5 983 341
12 614
11 373
3 461
6 010 789
-4 255 930
-815 147
-773 089
-8 138
-242 581
-6 094 885
-4 114 336
-803 054
-814 143
-12 479
-266 777
-6 010 789
0
0
147 450
-147 450
0
114 728
-114 728
0
2 197 028
-2 197 028
0
2 052 610
-2 052 610
0
0
0
7.3 Balansräkning
Tabell 58
Balansräkning (tkr)
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Summa
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Pågående nyanläggningar
Summa
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
Avräkning med statsverket
Summa
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgälden
Kassa och bank
Summa
SUMMA TILLGÅNGAR
Kapital och skulder
Myndighetskapital
2014-12-31
2013-12-31
41 213
20 804
62 017
55 676
26 446
82 122
134 045
547 703
137 769
819 517
104 028
629 596
71 756
805 380
478
137 762
14 149
152 389
667
140 363
14 473
155 503
225 922
1 574
759
228 255
212 261
1 354
871
214 486
Not 16
-188 380
-188 380
-8 096
-8 096
Not 17
404 951
928
405 879
1 479 677
414 768
450
415 218
1 664 613
2014-12-31
2013-12-31
5 131
5 131
4 473
4 473
4 210
15 078
19 288
6 290
27 143
33 433
824 724
115 535
167 025
73 264
1 180 548
843 614
116 265
304 018
70 450
1 334 347
274 710
0
292 260
100
274 710
1 479 677
292 360
1 664 613
2014-12-31
72 915
2013-12-31
72 915
Not 11
Not 12
Not 13
Not 14
Not 15
Not 18
Statskapital
Summa
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa
Not 19
Not 20
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Summa
Not
Not
Not
Not
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
21
22
23
24
Not 25
Summa
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser
Övriga ansvarsförbindelser
Not 26
119
7.4 Finansieringsanalys
Tabell 59 Finansieringsanalys (tkr)
2014
Drift
Kostnader
Finansiering av drift:
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Övriga intäkter
Summa medel som tillförts för finansiering av drift
Minskning (-) av kortfristiga fordringar
Minskning (-) av kortfristiga skulder
KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT
Investeringar
Investeringar i materiella tillgångar
Investeringar i immateriella tillgångar
Summa investeringsutgifter
Finansiering av investeringar:
Lån från Riksgälden
- amorteringar
Ökning (+) av statskapital med medel som erhållits från statens budget
Försäljning av anläggningstillgångar
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar
Ökning (+) av kortfristiga skulder
KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten
Ökning/Minskning (-/+) av kortfristiga fordringar
Inbetalningar i uppbördsverksamhet
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet
KASSAFLÖDE FRÅN UPPBÖRDSVERKSAMHET
Transfereringsverksamhet
Lämnade bidrag
Utbetalningar i transfereringsverksamhet
Finansiering av transfereringsverksamhet:
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag
Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringar
KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET
-5 866 446
Not 27
Not 28
2013
6 068 454
12 903
10 644
2 067
-5 760 013
5 983 341
12 126
11 373
3 461
6 094 068
-11 103
-155 641
60 878
Not 29
Not 30
-236 261
-3 549
6 010 301
-21 795
130 418
358 911
-169 929
-26 957
-239 810
Not 21
200 000
-218 890
658
4 011
161 931
-192 634
238
2 575
-14 220
3 081
-250 950
Not 30
Not 29
-196 886
147 450
448
-27 890
42 292
-182 484
114 728
78
147 898
-147 450
448
-2 197 028
114 806
-114 728
78
-2 052 610
-2 197 028
2 197 028
-2 052 610
2 052 610
2 197 028
0
2 052 610
0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
-189 624
176 505
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
Likvida medel vid årets början
Ökning (+) av kassa och bank
Minskning (-) av tillgodohavande hos Riksgälden
Minskning (-) avräkning med statsverket
Summa förändring av likvida medel
Likvida medel vid årets slut
407 122
478
-9 818
-180 284
-189 624
217 498
230 617
120
264 014
-87 509
176 505
407 122
7.5 Anslagsredovisning
Tabell 60
Redovisning mot anslag (tkr)
Anslag/anslagspost
Ingående
överföringsbelopp
Årets tilldelning
enl regleringsbrev
Not 31
Omdisponerade
anslagsbelopp
Not 32
Indragning
Totalt
disponibelt
belopp
Not 33
Utgifter
Utgående
överföringsbelopp
Not 34
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:5 ap.1 Sveriges Domstolar
1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m.
-6 178 5 345 989
5 339 811 5 226 455
-57 615 2 305 657
113 356
2 248 042 2 432 430 -184 388
Utgiftsområde 7 Internationellt Bistånd
1:1 ap.43 Internationell civil krishantering
908
4 000
1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden
45 564
1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde
m.m.
-2 100
-830
1 978
1 659
319
562 548
-29 127
578 985
513 652
65 333
41 886
159 800
-41 886
159 800
121 068
38 732
593
1 100
-593
1 100
603
497
543
1 100
-543
1 100
911
189
25 701 8 380 194
-3 236
-71 843 8 330 816 8 296 778
34 038
Utgiftsområde 8 Migration
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm
1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg
Summa totalt
121
Tabell 61
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
Inkomsttitel
2511 Expeditionsavgifter
Ansökningsavgifter
Not 9
Kungörandeavgifter
Not 9
Summa inkomsttitel 2511
2537 Miljöskyddsavgifter
Domstolarna m.m.
Not 9
2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
Domstolarna m.m.
Not 9
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet
Nettoåterbetalning av rättshjälpskostNot 9 och
nad
35
Domstolarna m.m.
Not 9
Summa inkomsttitlar
7.5.1
Beräknat belopp
2014
enligt regleringsbrev
Inkomster
2014
Inkomster 2013
73 000
8 000
81 000
66 317
9 670
75 987
30 363
9 380
39 743
12 000
12 000
9 291
9 291
10 459
10 459
18 000
18 000
20 852
20 852
21 347
21 347
37 000
37 000
41 295
25
41 320
43 152
27
43 179
148 000
147 450
114 728
Andra finansiella villkor
Tabell 62
Redovisning av anslagskredit (tkr)
Anslagskredit enligt regleringsbrev
Beslutad kredit
Utnyttjad kredit
160 380
0
230 566
184 388
16 876
0
1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m.
4 794
0
33
0
24
0
122
Tabell 63
Redovisning av övriga finansiella villkor (tkr)
Övriga finansiella villkor
Räntekonto
Kredit på räntekonto enligt regleringsbrev
579 000
Lägsta saldo på räntekonto under året
-56 723
Anslaget 1.1 Biståndsverksamhet ap. 43 – Internationell civil krishantering
Av medlen får högst 250 tkr användas för insatsnära verksamhet
Sveriges Domstolars användning av medel för insatsnära verksamhet under
2014
Av medlen får högst 450 tkr användas till förvaltningskostnader
Sveriges Domstolars användning av medel till förvaltningskostnader under 2014
25
399
Finansiering av anläggningstillgångar
Låneram för anläggningstillgångar enligt regleringsbrev 2013
1 200 000
Utnyttjad låneram, upptagna lån per balansdagen
824 724
Summa anläggningstillgångar per balansdagen, vilka kommer finansieras med
lån
876 403
123
7.6 Tilläggsupplysningar och noter
7.6.1
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Redovisningen följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 § FÅB
respektive allmänna råd till 6 § i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Avrundningsdifferenser kan förekomma eftersom redovisning av belopp huvudsakligen görs i hela tusental kronor.
Värdering av fordringar och skulder
Fordringar och skulder har upptagits till de belopp som efter prövning beräknas bli betalt respektive
betalas.
För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 50 tkr.
Ansvarsförbindelser
Från och med årsredovisning 2013 redovisas hyresavtal där avflyttningshyra ska erläggas som en ansvarsförbindelse.
Värdering av anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd överstigande 3 år och med ett anskaffningsvärde på
minst 30 tkr redovisas som anläggningstillgång.
Egen ny- och vidareutveckling av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 1 000 tkr, under förutsättning att villkoren enligt 5 kap. 2 § FÅB är uppfyllda. Licensavgift och motsvarande för anskaffande av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 100 tkr per licens. När det gäller aktivering av
reparations- och underhållskostnader är gränsen 100 tkr. Kulturtillgångar, såsom invärderad konst från
Statens Konstråd, bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd och skrivs därför inte av.
Avskrivningsprinciper och avskrivningstider för anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar skrivs av proportionellt över bedömd ekonomisk livslängd.
Avskrivningstider:
IT-utrustning samt multifunktionsskrivare
4 år
Egen ny- och vidareutveckling av IT-system
5 år
Licensavgift och motsvarande för anskaffning av IT-system
5 år
Förmånsbilar
5 år
Maskiner, videokonferensutrustningar, övriga kontorsmaskiner och övrig teknisk utrustning
5 år
Telefonväxlar, larm och påropsanläggningar
5 år
5 år
Inredningsinventarier
10 år
124
Not. 1
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr)
År 2014
År 2013
Försäljning av publikationer m.m. (enligt 4 § AvgF)
1 062
699
Uthyrning av lokaler (enligt 4 § AvgF)
5 329
5 397
842
471
Uthyrning av personal m.m. (enligt 4 § AvgF)
Reavinster vid försäljning av maskiner och inventarier
Avgifter för kopior m.m.
Övriga intäkter
Summa
Not. 2
817
488
4 224
4 312
1 446
1 247
13 720
12 614
År 2014
År 2013
10 644
9 460
Intäkter av bidrag (tkr)
Bidrag från statliga myndigheter
Bidrag från övriga
Summa
1 913
10 644
11 373
Bidrag från statliga myndigheter avser i huvudsak erhållna bidrag från SIDA för att finansiera internationella projekt samt lönerelaterade bidrag från Arbetsförmedlingen.
Not. 3
Finansiella intäkter (tkr)
Finansiella intäkter från Riksgälden avseende räntekonto
Finansiella intäkter från övriga
Summa
Not. 4
År 2014
År 2013
1 787
3 310
280
151
2 067
3 461
Kostnader för personal (tkr)
År 2014
År 2013
-2 776 522
-2 677 870
-19 210
-18 591
Arbetsgivaravgifter och andra avgifter enligt lag och avtal
-861 943
-831 352
Pensionskostnader
-491 045
-473 540
Löner och arvoden
Andra ersättningar och naturaförmåner
Sjuk- och hälsovård
Utbildning och kursavgifter
Övriga personalkostnader
Summa
-7 982
-8 264
-56 674
-60 262
-42 554
-44 457
-4 255 930
-4 114 336
Personalkostnaderna har ökat med ca 142 000 tkr, vilket i huvudsak förklaras av att antalet årsarbetskrafter vid Sveriges Domstolar har ökat (2 procent) och av årets lönerevision. Se även avsnitt
6.1Ekonomisk översikt.
125
Not. 5
Kostnader för lokaler (tkr)
År 2014
År 2013
-780 973
-771 949
-36 874
-34 405
2 700
3 300
-815 147
-803 054
År 2014
År 2013
Bevakningskostnader
-24 160
-26 918
IT-konsulter
-62 284
-106 753
Korttidsinvesteringar
-29 877
-29 181
Kungörelser och annonsering
-25 567
-25 872
Post- och teletjänster inklusive datakommunikation
-56 074
-59 104
Reparation, service och underhåll
-53 668
-81 157
Resekostnader
-46 074
-47 926
Stämningsmannadelgivning
-27 262
-25 538
Trycksaker, publikationer och pappersvaror
-37 541
-28 845
Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet
-62 293
-75 038
-424 800
-506 332
-4 454
-4 325
-26 363
-23 935
Lokalhyror inklusive el
Reparation och underhåll av lokaler
Årets förändring avsättningar för lokalkostnader
Summa
Not. 6
Övriga driftkostnader (tkr)
Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet
Summa
Övriga driftkostnader i mål/ärenden
Kostnader för garantiersättning till försvarare/biträde
Kostnader för god man
Kostnader för konkursförvaltare
-149 039
-123 115
Kostnader för sakkunnig
-18 442
-14 638
Kostnader för tolk
-67 667
-62 772
Kostnader för vittne
-24 348
-20 226
Övriga driftkostnader i dömande verksamhet
-57 976
-58 800
Summa
-348 289
-307 811
Summa övriga driftkostnader
-773 089
-814 143
Kostnaden för IT-konsulter har minskat jämfört med föregående år. Orsaken till detta är främst att en
konsultväxling genomförts, det vill säga att egen personal anställts i större utsträckning i stället för att
anlita konsulter. Se även avsnitt 6.1Ekonomisk översikt.
Driftkostnaderna i mål har ökat med ca 40 000 tkr. En stor del av denna ökning, ca 26 000 tkr, berör
kostnader för konkursförvaltare. Under 2013 återbetalades ca 55 000 tkr avseende förskott som betalats ut i Prosolvia-målet beroende på att medel fanns i boet varvid kostnaden föregående år blev lägre.
Se även avsnitt 6.1Ekonomisk översikt.
126
Not. 7
Finansiella kostnader (tkr)
Finansiella kostnader, statliga
Finansiella kostnader, övriga
Summa
År 2014
År 2013
-8 041
-12 437
-97
-42
-8 138
-12 479
Under året har ett lån i Riksgälden med bunden ränta löpt ut. Detta har ersatts av ett lån med lägre
räntesats. Räntenivån har under året i övrigt varit mycket låg.
Not. 8
Avskrivningar och nedskrivningar (tkr)
Avskrivningar
Utrangeringar och nedskrivningar
Summa
År 2014
År 2013
-239 863
-248 051
-2 718
-18 726
-242 581
-266 777
Avskrivningarna och nedskrivningarna är ca 24 000 tkr lägre 2014. Detta förklaras till stor del av att
16 400 tkr skrevs ned avseende RIF föregående år. Detta som en följd av att en ny bedömning gjordes
av framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential som den immateriella anläggningstillgången väntas ge Sveriges Domstolar.
Not. 9
Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras (tkr)
År 2014
År 2013
Intäkter av ansökningsavgifter, inkomsttitel 2511:1
66 317
30 363
Intäkter av kungörandeavgifter, inkomsttitel 2511:2
9 670
9 380
Intäkter av miljöavgifter, inkomstitel 2537
9 291
10 459
Intäkter av efterbevaknings- och tillsynsavgifter, inkomsttitel 2561
20 852
21 347
Intäkter av avgifter för rättshjälp, inkomsttitel 2811:1
41 295
43 152
Intäkter av avgifter, domstolarna m.m., inkomsttitel 2811:2
Summa
25
27
147 450
114 728
Ökningen på inkomsttitel 2511 beror delvis på höjda taxor från den 1 juli 2014. Det beror också på att
vid samma tidpunkt trädde nya regler i kraft som innebar att tingsrätterna ska ta ut en ny tilläggsavgift.
Den utgår för ansökningar om betalningsföreläggande och vanlig handräckning som har inletts hos
Kronofogden och som har överlämnats till tingsrätten för vidare handläggning.
127
Not. 10
Lämnade bidrag (tkr)
År 2014
År 2013
Lämnad rättshjälp, transfereringar till hushåll avseende
Målsägandebiträde
Offentligt försvar/biträde
Särskild företrädare för barn
Övriga
Summa
-274 597
-258 679
-1 874 606
-1 748 008
-42 155
-40 922
-3 396
-2 559
-2 194 754
-2 050 168
Övriga lämnade bidrag
Bidrag till Nämndemännens riksförbund m.fl.
-722
-774
Bidrag till Kriminalvården
-1 552
-1 668
Summa
-2 274
-2 442
-2 197 028
-2 052 610
Summa lämnade bidrag
De lämnade bidragen avseende rättshjälp och transfereringar till hushåll har ökat med ca 145 000 tkr.
Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antalet förordnanden och av debiterade
timmar per förordnande förklaring till ökningen. Se även avsnitt 6.1 Ekonomisk översikt.
128
Not. 11
Immateriella anläggningstillgångar (tkr)
2014-12-31
2013-12-31
278 397
289 977
1 497
4 806
279 894
278 397
-222 721
-206 764
-15 960
-15 957
-238 681
-222 721
41 213
55 676
2 484
8 744
109 924
87 773
2 051
22 151
Balanserade utgifter för utveckling
IB anskaffningsvärde
Årets anskaffning
Nedskrivning
UB anskaffningsvärde
IB ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
UB ackumulerade avskrivningar
Summa bokfört värde
varav pågående utveckling av Balanserade utgifter för utveckling
-16 386
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Årets anskaffning, köpta rättigheter
Årets anskaffning, egenutveckling, driftsatta
Utrangerat
-164
111 811
109 924
-83 478
-77 414
-7 693
-6 064
Årets avskrivningar
Avskrivning utrangering
164
-91 007
-83 478
20 804
26 446
Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar
62 017
82 122
129
Not. 12
Materiella anläggningstillgångar (tkr)
2014-12-31
2013-12-31
159 119
186 751
Årets anskaffning
10 322
8 270
Aktivering av tidigare års anskaffning
16 952
11 559
Utrangering
-30 940
-47 461
155 453
159 119
-83 052
-97 481
Årets avskrivning
-31 388
-33 032
30 940
47 461
-83 500
-83 052
71 953
76 067
27 961
13 503
Förbättringsutgifter på annans fastighet under uppförande
-16 952
-11 559
Årets anskaffning
51 083
26 017
UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde förbättringsutgifter
62 092
27 961
134 045
104 028
2 036 454
2 015 963
Årets anskaffning
67 979
77 526
40 684
58 220
Försäljning
-9 664
-6 353
Utrangering
-61 030
-108 902
2 074 423
2 036 454
-1 406 859
-1 324 634
-184 821
-192 998
Avskrivning försäljning
6 649
4
58 311
106 562
-1 526 720
-1 406 859
Summa bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m.
547 703
629 595
130
Summa bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Årets avskrivning
2014-12-31
2013-12-31
Pågående nyanläggningar
71 757
71 872
Årets anskaffning
106 876
58 117
Utrangerat/nedskrivet tidigare år
-40 683
-58 232
UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde pågående nyanläggn.
137 769
71 757
Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar
819 517
805 380
2014-12-31
137 428
334
137 762
2013-12-31
137 529
2 834
140 363
2014-12-31
14 149
2013-12-31
14 473
Not. 13
Fordringar hos andra myndigheter (tkr)
Momsfordran
Övriga fordringar på statliga myndigheter
Summa
Not. 14
-181
Övriga kortfristiga fordringar (tkr)
Övriga kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar avser i huvudsak fordringar på konkursförvaltare samt fordringar i mål.
Not. 15
Periodavgränsningsposter, fordringar (tkr)
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyror för lokaler
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
Upplupna bidragsintäkter
Upplupna bidragsintäkter från Arbetsförmedlingen
Upplupna bidragsintäkter från SIDA
Summa
Övriga upplupna intäkter
Avser ej fakturerade avgifter i rättshjälpsverksamheten
Summa
2014-12-31
2013-12-31
192 950
32 972
225 922
194 095
18 166
212 261
678
896
1 574
466
888
1 354
759
759
871
871
131
Not. 16
Avräkning med statsverket (tkr)
2014-12-31
Uppbörd
Ingående balans
Redovisat mot inkomsttitel (-)
Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+)
Skulder avseende uppbörd
2013-12-31
-14 036
-147 450
148 479
-13 007
-13 287
-114 727
113 978
-14 036
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag (+)
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke
räntebärande flöde (-)
Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde
55 648
2 555 157
43 106
2 378 691
-2 561 741
49 064
-2 366 149
55 648
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag (+)
Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-)
Återbetalning av anslagsmedel (+)
Återbetalning av anslagsmedel (+), inbetalt i januari 2014
Fordran/Skuld avseende anslag i räntebärande flöde
-40 523
5 741 621
-5 910 737
30 263
-179 376
27 598
5 689 345
-5 768 579
1 739
9 3741
-40 523
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
31 296
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
-31 296
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot
anslag
0
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 2
Ingående balans
Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+)
Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-)
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/-)
Saldo
63 382
-32 086
31 296
-40 481
750 085
-3 167 928
2 413 262
-45 062
-41 386
725 636
-2 976 902
2 252 171
-40 481
-188 380
- 8 096
Beloppet (2013) avser ett omdisponerat anslag 1:11 ap. 1 Trängselskatt i Stockholm om 9 374 tkr där inbetalning
till Riksgälden skedde i januari 2014.
1
2 Jämförelsetalen
132
har räknats om då belopp under utredning som tidigare särredovisats i denna not numer inte ska redovisas.
Not. 17
Behållning räntekonto i Riksgälden (tkr)
Behållning räntekonto i Riksgälden
2014-12-31
404 951
2013-12-31
414 768
Hög behållning på räntekontot beror i huvudsak på utgående anslagssparande på totalnivå på de räntebärande anslagen.
Not. 18
Förändring av myndighetskapitalet (tkr)
Statskapital
4 473
658
5 131
Utgående balans 2013
Förändring redovisad direkt i balansräkningen
Utgående balans 2014
Statskapital består av konst som inköpts av Statens Konstråd efter 2003-01-01 och som initialt invärderades år 2006 i enlighet med direktiv från Statens Konstråd. Årets förändring hänförs till konst som
invärderats under året.
Not. 19
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr)
Ingående avsättning
Årets pensionskostnad
Årets pensionsutbetalningar
Utgående avsättning
2014-12-31
6 290
1 251
- 3 331
4 210
2013-12-31
11 561
900
-6 171
6 290
2014-12-31
4 900
10 178
15 078
2013-12-31
7 600
19 543
27 143
Pensionsavsättningarna avser beviljade delpensioner.
Not. 20
Övriga avsättningar (tkr)
Avsättning avseende lokalkostnader
Avsättningar avseende kompetensutvecklingsåtgärder
Utgående avsättning
Bokförda avsättningar avseende lokalkostnader har minskat med ca 2 700 tkr. De avsättningar som
kvarstår avser lokaler i Gävle och omfattar framtida utgifter för ingångna hyresavtal, som är en följd av
omstruktureringen av förvaltningsrättsorganisationen. Av dessa avsättningar förväntas ca 700 tkr
(2 700 tkr 2013) regleras under nästa räkenskapsår.
Bokförda avsättningar avseende kompetensutvecklingsåtgärder har minskat med ca 9 400 tkr. Under
året har 0,3 procent av utbetalda löner avsatts för kompetensutvecklingsåtgärder. Dessa medel samt
del av tidigare års avsättningar har under året använts till att bekosta generationsväxlingar samt till
kompetenshöjande aktiviteter. Större delen av avsättningen förväntas regleras under nästa räkenskapsår (9 400 tkr 2013).
133
Not. 21
Lån i Riksgälden (tkr)
Ingående skuld
Lån upptagna under året
Årets amortering
Utgående balans
2014-12-31
843 614
200 000
-218 890
824 724
2013-12-31
874 317
161 931
-192 634
843 614
2014-12-31
2013-12-31
115 535
116 265
Beviljad låneram för år 2014 uppgår till 1 200 000 tkr.
Not. 22
Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr)
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Skulderna avser leverantörsskulder till andra myndigheter och skuld arbetsgivaravgifter.
Not. 23
Leverantörsskulder (tkr)
Leverantörsskulder
2014-12-31
2013-12-31
167 025
304 018
Skuldbeloppet har minskat med ca 137 000 tkr. Anledningen till detta är främst att leverantörsfakturor
med förfallodatum 2013-12-31 betalades första bankdagen 2014 varvid skuldbeloppet per 2013-12-31
var högt.
Not. 24
Övriga kortfristiga skulder (tkr)
2014-12-31
2013-12-31
73 264
70 450
2014-12-31
2013-12-31
Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter
5 984
12 467
Upplupna arvoden nämndemän inklusive sociala avgifter
9 103
8 719
Upplupna kostnadsersättningar
1 730
1 180
Övriga kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak preliminärskatt.
Not. 25
Periodavgränsningsposter, skulder (tkr)
Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter
256 664
257 535
Upplupna räntekostnader
427
740
Övriga upplupna kostnader
802
11 619
274 710
292 260
Summa
Upplupna löner och arvoden har minskat främst beroende på att det föregående år fanns retroaktiva
löner, vilket inte är fallet detta år. Övriga upplupna kostnader har minskat. I januari 2014 ankom en del
leverantörsfakturor på större belopp som avsåg 2013 och som därmed periodiserades. Dessutom
ingick i posten föregående år ett antal periodiserade kreditfakturor avseende hyror.
134
Not. 26
Ansvarsförbindelser (tkr)
2014-12-31
2013-12-31
Hyresavtal, Hovrätten över Skåne och Blekinge
29 847
29 847
Hyresavtal, Attunda tingsrätt
17 756
17 756
Hyresavtal, Södertörns tingsrätt
25 312
25 312
Övriga ansvarsförbindelser
72 915
72 915
Samtliga ansvarsförbindelser avser hyresavtal där avflyttningshyra ska erläggas, med ett belopp som
motsvarar den sammanlagda kapitalhyran för de sista fyra kvartalen av den avtalade hyrestiden, om avtalet sägs upp vid den första 20-åriga hyrestidens utgång.
Not. 27
Drift; kostnader (tkr)
Kostnader enligt resultaträkningen
Avskrivningar och nedskrivningar
Realisationsförlust
Avsättningar
Kostnader enligt finansieringsanalysen
Not. 28
Drift; intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr)
Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen
Realisationsvinst
Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen
Not. 29
2014-12-31 2013-12-31
13 720
12 614
-817
-488
12 903
12 126
Förändring av kortfristiga fordringar (tkr)
Förändring – fordringar hos andra myndigheter
Förändring – kundfordringar
Förändring – övriga fordringar (exkl. uppbörd)
Förändring – periodavgränsningsposter
Delsumma drift
Förändring – kortfristiga fordringar (uppbörd)
Summa
Not. 30
2014-12-31 2013-12-31
-6 094 885
-6 010 789
242 581
266 777
2
66
-14 145
-16 067
-5 866 446
-5 760 013
2014-12-31
2 600
189
-123
-13 769
-11 103
448
-10 655
2013-12-31
-14 281
-241
-236
-7 036
-21 795
78
-21 717
2014-12-31
-731
-140 074
2 814
---17 650
-155 641
3 081
-152 560
2013-12-31
14 741
89 428
3 531
-2
22 721
130 418
42 292
172 710
Förändring av kortfristiga skulder (tkr)
Förändring – skuld till andra myndigheter
Förändring – leverantörsskulder avseende drift
Förändring – övriga kortfristiga skulder
Förändring – förskott från kunder
Förändring – periodavgränsningsposter
Delsumma drift
Förändring – leverantörsskulder avseende investeringar
Summa
135
Not. 31
Årets tilldelning enligt regleringsbrev (tkr)
2013-12-19 2014-09-11 2014-12-18
5 345 989
2 305 657
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 ap.43 Internationell civil krishantering
1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m.
1 900
562 548
159 800
Not. 32
5 345 989
2 305 657
4 000
1 900
562 548
159 800
1 100
800
Summa
1 100
1 100
1 100
Omdisponerade anslagsbelopp (tkr)
Enligt regleringsbrev 2014-12-18 har 2 100 tkr avseende anslag 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, omdisponerats.
Enligt regleringsbrev 2013-12-19 har 593 tkr avseende 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm, och 543
tkr avseende 1.14 ap 4 Trängselskatt i Göteborg, utgiftsområde 22 Kommunikationer, omdisponerats.
Not. 33
Indragning (tkr)
Enligt regleringsbrev 2013-12-19 har 830 tkr avseende anslag 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, dragits in.
Enligt regleringsbrev 2013-12-19 har 29 127 tkr avseende 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden samt 41 886 tkr avseende 1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m. dragits in.
Not. 34
Utgifter 2014 enligt anslagsredovisningen (tkr)
Utgifterna enligt anslagsredovisningen (8 296 778 tkr) överensstämmer inte med utfallet avseende anslag enligt resultaträkningen d v s intäkt av anslag (6 068 454 tkr) samt medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag (2 197 028 tkr). Skillnaden förklaras av minskningen av semesterlöneskulden från tid före 2009 om 31 296 tkr. Belastningen redovisas mot avräkning med statsverket.
För anslagen 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, 1:5 ap1 Utgifter för offentligt biträde m.m.
samt 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg avviker årets utgifter,
vilket även var fallet föregående år för dessa anslag, gentemot de tilldelade medlen med mer än 10 procent. Vad gäller anslaget 1.5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m. var avvikelsen föregående år
större och berodde då i huvudsak på att antalet avgjorda asylmål under 2013 hade minskat. Under
2014 har antalet avgjorda mål åter ökat och avvikelsen mellan tilldelade medel och utgifterna har således också minskat. För de övriga tre anslagen är avvikelsen beloppsmässigt mycket liten.
Not. 35
Nettoåterbetalning av rättshjälpskostnad (tkr)
Medel som flyter in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga
inkomster av statens verksamhet. Netto har återbetalningar gjorts till Rättshjälpsmyndigheten med
41 295 tkr (43 152 tkr, 2013). Återbetalning har även gjorts till Skatteverket med 10 352 tkr (12 496
tkr, 2013), dvs. sammanlagt 51 647 tkr (55 648 tkr, 2013).
136
Till Skatteverket har under 2014 restförts:
Faktureringsår
2010
2011
2012
2013
2014
Summa
Belopp (tkr)
7
324
719
7 477
15 930
24 457
Skatteverkets återvunna fordringar under
2014, fördelat på restföringsår:
Restföringsår
Belopp (tkr)
2010 eller tidigare
3 548
2011
636
2012
1 050
2013
2 130
2014
2 988
Summa
10 352
137
7.7 Ersättningar till insynsrådet
Tabell 64
Ersättningar och förmåner (skattepliktiga) räkenskapsåret 2014 samt
styrelse/rådsuppdrag m.m. för Domstolsverkets chef och ledamöter i DV:s insynsråd
Namn
Befattning/uppdrag
Barbro Thorblad
Generaldirektör och
ordförande i DV:s insynsråd t.o.m. 201408-17
Ersättning/förmån kr Styrelse/rådsuppdrag m.m.
Martin Holmgren
Generaldirektör och
ordförande i DV:s insynsråd fr.o.m. 201408-18
Vilhelm Andersson
Rådsledamot
5 950 Revisorsnämnden
Försvarsmaktens nämnd för kvalificerade skyddsidentiteter
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, skyddsregistreringsdelegationen
Kerstin Skarp
Rådsledamot
2 950 Domarnämnden
Maria Billing
Rådsledamot
4 450 Domarnämnden
Eva Nordqvist
Rådsledamot
3 000 Kronofogdens insynsråd
Kungafonden
Jan R Andersson
Rådsledamot
4 450 ISP:s exportkontrollråd
Mattias Jonsson
Rådsledamot
5 950 Ekobrottsmyndighetens insynsråd
Polisens personalansvarsnämnd
1 021 546 Arbetsgivarverket
Domarnämnden
1 243 36714 Domarnämnden
Matz Hammarström Rådsledamot
3 000
Caroline Szyber
5 950 Exportkontrollrådet
Rådsledamot
14 I beloppet ingår även ersättningen för tiden som lagman i Nacka tingsrätt (2014-01-01 – 2014-08-17)
138
INTERN STYRNING OCH KONTROLL
8 Intern styrning och kontroll
Generaldirektören ansvarar för den interna styrningen och kontrollen inom Sveriges Domstolar.
Vid de 82 myndigheterna inom Sveriges Domstolar är myndighetscheferna skyldiga att genomföra den interna styrning och kontroll som
Domstolsverket ansvarar för. Samtliga chefer på
Domstolsverket har ansvar för den interna styrningen och kontrollen inom sitt sakområde enligt
arbetsordningen. Utvecklingen avseende den interna styrningen och kontrollen fortsatte under
2014. Många av årets utvecklings- och förbättringsarbeten som ny redovisningsplan och budgetmodell, centraliserad fakturahantering samt
fastställande av ledningssystem för informationssäkerhet, har direkt bäring på den interna styrningen och kontrollen och finns beskrivna i avsnitt 4.1.
8.1 Utveckling och förbättringar
Efter att de sista delarna av Domstolsverkets organisationsförändring genomfördes under 2013
har det funnits förutsättningar att vidareutveckla
den interna miljön när det gäller lednings- och
styrningsfrågor. Ett viktigt arbete har varit att
fastställa olika styrdokument som tydliggör hur
verksamheten ska bedrivas. Generaldirektören
fattade under 2014 beslut om en ny arbetsordning och en dokumenterad styrmodell. Dessa
båda styrande dokument är viktiga delar i den interna miljön och ger ökad tydlighet i uppdrag,
roller och mandat.
Generaldirektören fattade under slutet av året
även beslut om en första version av instyrningsprocess för att tydliggöra hur olika utvecklingsbehov ska beskrivas och prioriteras.
Processen ska skapa klarhet i beslutsgången och
vilka underlag som krävs samt ge förutsättningar
för att på sikt få till en bättre portföljstyrning på
Domstolsverket.
Grupper som ska bidra till att utveckla dialogen mellan domstolarna och Domstolsverket har
etablerats. I början av året bildades en Domstolsutvecklingsgrupp (DU-grupp) på Domstolsverket. DU-gruppen har i uppgift att driva och
stödja domstolarnas verksamhetsutveckling och
ta fram förslag till utvecklingsåtgärder utifrån ett
helhetsperspektiv för att på bästa sätt möta domstolarnas behov.
I syfte att utveckla dialogen mellan domstolarna och Domstolsverket i de strategiska styrningsoch ledningsfrågorna har ett strategiskt råd inrät-
tats. Det strategiska rådet kommer att vara rådgivande till Domstolsverkets generaldirektör i den
övergripande verksamhetsplaneringsprocessen.
Den IT-strategiska styrningen har fortsatt att
utvecklas genom en revidering av den ITtekniska målarkitekturen för att skapa förutsättningar för minskade beroenden och ökad effektivitet inför kommande utveckling av IT-stöd till
den dömande verksamheten. Andra viktiga delar
är uppstarten av arbetet med att etablera en beställar-utförarmodell för verksamhetsstödjande
IT och en arkitekturledning för de båda områdena IT- och verksamhetsarkitektur.
För att underlätta och effektivisera riskanalysarbetet samt för att få en enhetlig hantering och
metod har Domstolsverket tagit fram ett generellt metodstöd för riskhantering inom Sveriges
Domstolar. Materialet har tidigare tillhandahållits
domstolarna men justerades under 2014 för att
även passa Domstolsverket. Under året har
Domstolsverket utifrån förordningen (2007:603)
om intern styrning och kontroll även utarbetat
ett förslag till föreskrift om intern styrning och
kontroll för myndigheter inom Sveriges Domstolar. Som komplement till föreskriften har det
även tagits fram förslag till handledning och rekommendationer samt stödmaterial. Stödmaterialet omfattar tidigare framtaget metodstöd för
riskanalys samt kombinerad checklista och
självutvärderingsmall för bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid den enskilda
myndigheten. Den främsta avsikten med att ta
fram materialet har varit att ge myndighetscheferna bättre stöd i deras genomförandeansvar
och generaldirektören bättre förutsättningar att
bedöma om den interna styrningen och kontrollen är betryggande.
8.2 Riskhantering
Domstolsverkets riskhantering syftar till att identifiera omständigheter som utgör risk för att kraven på verksamheten inte fullgörs enligt vad som
angivits i myndighetsförordningen. Riskhantering
är processen för att identifiera, analysera och
värdera riskerna samt ta fram och genomföra åtgärder för att reducera riskerna.
8.2.1
Riskanalyser
Risker hanteras på olika nivåer i organisationen
och riskanalyser görs för olika delar av verksam-
139
heten. Domstolsverkets övergripande riskanalys
upprättas utifrån målen i den strategiska inriktningen avseende åren 2010–2020. Den gällande
versionen fastställdes i januari 2014 och innehåller de 30 risker som hade högst riskvärde eller
konsekvensen bedömd som mycket allvarlig. För
de fyra olika satsningsområdena finns separata
riskanalyser genomförda. Risker hanteras också i
den löpande verksamheten och i aktuella projekt.
Riskanalyserna på de olika nivåerna har under
2014 varit utgångspunkten för genomförande av
åtgärder i syfte att hantera riskerna.
Respektive domstol har en aktuell och dokumenterad riskanalys som utgångspunkt för kontrollåtgärder med tillhörande uppföljning. Domstolarna har även haft möjlighet att meddela
Domstolsverket de risker man identifierat men
inte själva kan åtgärda utan behöver Domstolsverkets hjälp med att hantera.
8.2.2
Kontrollåtgärder
Kontrollåtgärder tas fram för att hantera risker
på olika nivåer. För Domstolsverkets övergripande riskanalys utifrån målen i den strategiska
inriktningen finns kontrollåtgärder beslutade. Till
satsningsområdenas riskanalyser finns pågående
åtgärder och förslag till nya. Ansvarig för respektive satsningsområde prioriterar och beslutar om
nya åtgärder. Vidare finns kontrollåtgärder beslutade för enskilda processer, bland annat för de 19
fördjupade riskområden som generaldirektören
tidigare har beslutat om, till exempel lönehanteringsprocessen och stickprovskontroll av leverantörsfakturor. Samtliga domstolar har med något enstaka undantag uppgett att de tagit fram
kontrollåtgärder.
Kontrollåtgärderna för de 19 fördjupade riskområdena kommer från riskanalyser gjorda före
2014. Några nya riskområden beslutades inte under 2014 eftersom hanteringen av risker med tillhörande kontrollåtgärder framöver görs inom
ramen för den övergripande riskanalysen.
8.2.3
Uppföljning
Resultatdialoger genomfördes med samtliga
domstolar vid tre tillfällen under 2014, budgetdialogen inräknad. Inför resultatdialogerna sker en
uppföljning och analys av domstolarnas verksamhet och ekonomi. Även vissa delar inom intern styrning och kontroll följs upp. Under dia-
140
logen får domstolen kommentera resultatet och
det blir även en framåtsyftande diskussion om
hur verksamheten kan utvecklas. Några särskilda
fokusområden under 2014 har varit handläggningstider för ungdomsmål, hur domstolarna
jobbar med löpande uppföljning och en återkoppling av statistik rörande inställda förhandlingar inklusive en diskussion kring domstolarnas
strategier för att minska sådana.
Ett viktigt underlag i bedömningen av den interna styrningen och kontrollen är den självutvärdering bestående av 22 olika påståenden
kopplade till god intern styrning och kontroll
som varje chef gör av sin myndighets verksamhet. Sammantaget visar svaren ett positivt resultat. Antalet påståenden för vilka samtliga domstolar svarat ja ökade från 8 till 13. Den positiva
trenden är också tydlig om man summerar nejsvaren för alla påståenden, där antalet minskade
från 44 år 2013 till att nu vara 30. Som tidigare är
det området om dokumenterad uppföljning av
intern styrning och kontroll som är i störst behov av fortsatt förbättring och utveckling. Sammantaget ger domstolarnas svar inga indikationer
på att den interna styrningen och kontrollen inte
är betryggande.
Uppföljning har skett av den interna styrningen och kontrollen utifrån det ansvar som respektive chef på Domstolsverket har för sitt sakområde. I samband med det har åtgärder kopplade
till den övergripande riskanalysen och kontrollåtgärder för av generaldirektören tidigare beslutade
riskområden gåtts igenom. Samtidigt har uppföljning gjorts av Internrevisionens rekommendationer och åtgärdsförslag samt Riksrevisionens
granskningar.
Vid genomgång av de 30 risker som är upptagna i Domstolsverkets övergripande riskanalys
bedömdes några som hanterade. Andra har fått
ett sänkt riskvärde medan flera risker har riskvärden som trots åtgärder är oförändrade. För
två av riskerna ökade riskvärdet och i båda fallen
har det att göra med det försämrade ekonomiska
läget. Genomgången av de 19 fördjupade riskområdena som sedan tidigare beslutats av generaldirektören resulterade i att 5 riskområden
kvarstår för fortsatt hantering.
Den övergripande bedömningen är att förståelsen och kunskapen om intern styrning och
kontroll fortsätter att utvecklas i positiv riktning.
8.3 Årsredovisningens undertecknande
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader,
intäkter och myndighetens15 ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Jönköping den 18 februari 2015
Martin Holmgren
15
Med myndigheten avses myndigheterna inom Sveriges Domstolar.
141
BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN
9 Bilagor till resultatredovisningen
Bilaga 1
Tabell 65
Verksamhetsmål – Enskilda domstolars resultat
Tingsrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål
Domstol
Alingsås
Attunda
Blekinge
Borås
Eksjö
Eskilstuna
Falun
Gotland
Gällivare
Gävle
Göteborg
Halmstad
Haparanda
Helsingborg
Hudiksvall
Hässleholm
Jönköping
Kalmar
Kristianstad
Linköping
Luleå
Lund
Lycksele
Malmö
Mora
Nacka
Norrköping
Norrtälje
Nyköping
Skaraborgs
Skellefteå
Solna
Stockholm
Sundsvall
Södertälje
Södertörn
Uddevalla
Umeå
142
75:e percentilen
Tvistemål totalt exkl. gemensam
ansökan om äktenskapsskillnad
75:e percentilen
Regeringens mål 5 månader
2012
5,2
5,3
4,4
4,5
3,4
3,7
5,2
5,3
3,2
3,7
6,3
6,8
4,2
5,0
4,4
3,2
4,2
5,4
3,9
3,6
3,5
3,8
2,1
5,5
9,3
4,3
5,2
2,1
2,7
4,4
4,1
5,5
4,9
6,2
6,4
4,0
4,6
5,9
Resultat
2013
5,0
5,0
4,9
4,6
3,2
4,2
4,1
6,5
3,6
3,8
6,5
6,5
5,0
3,9
3,9
3,1
3,7
4,6
4,6
3,4
4,0
4,2
1,9
5,9
7,8
4,6
4,7
1,9
3,3
4,7
3,2
5,8
5,3
8,3
7,3
3,8
5,1
5,4
2014
5,0
5,1
4,4
4,8
3,1
3,9
5,8
6,6
3,8
4,0
5,8
5,0
5,9
3,7
4,5
3,2
3,7
3,9
4,0
3,5
4,7
4,7
1,5
5,1
3,5
4,9
4,8
2,3
3,2
5,4
3,3
5,3
5,3
6,5
7,2
3,3
6,3
5,9
2012
7,0
8,6
7,2
7,3
2,8
6,2
8,0
8,2
5,1
6,0
9,1
8,2
6,4
7,4
5,4
5,8
6,3
7,3
7,7
5,8
5,3
5,3
2,0
7,3
8,3
6,4
6,2
4,7
3,9
6,9
8,1
8,7
7,8
7,6
7,6
5,7
6,6
7,5
Resultat
2013
6,1
8,1
8,3
7,4
2,8
7,0
7,9
8,5
7,6
7,4
8,6
7,6
6,7
6,5
5,6
6,5
6,8
7,4
5,6
5,9
6,7
6,6
2,1
7,9
8,2
5,4
6,3
5,9
4,6
7,2
7,5
8,1
7,4
7,8
8,6
5,5
6,7
7,6
2014
5,6
7,7
7,4
7,9
3,3
5,4
7,5
7,7
5,7
6,3
7,5
5,8
9,0
6,0
6,9
4,9
5,8
6,8
5,5
5,0
7,6
6,5
2,4
7,4
7,0
6,3
6,6
5,6
4,4
7,7
6,5
7,4
8,5
8,0
8,7
5,1
7,0
8,0
Uppsala
Varberg
Vänersborg
Värmland
Västmanland
Växjö
Ystad
Ångermanland
Örebro
Östersund
4,8
6,9
4,8
4,4
5,5
5,2
4,8
5,4
7,0
4,9
5,6
4,0
4,9
4,7
5,1
5,1
5,0
4,5
6,8
5,2
4,9
4,0
4,6
5,2
5,5
4,9
5,2
4,5
5,8
5,0
6,4
7,0
7,7
6,8
8,3
9,0
6,4
7,5
7,2
5,8
7,2
6,1
8,1
7,6
8,0
7,6
6,6
8,9
6,3
7,0
5,8
6,8
6,7
7,9
7,3
7,5
6,8
8,1
6,6
6,6
Summa
4,9
4,9
4,8
7,3
7,2
7,0
Tabell 66
Förvaltningsrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål
Domstol
Falun
Göteborg
Härnösand
Jönköping
Karlstad
Linköping
Luleå
Malmö
Stockholm
Umeå
Uppsala
Växjö
Summa
2012
16,4
6,0
10,6
7,4
6,5
7,3
6,7
8,0
9,1
9,4
11,5
5,0
8,5
Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål
75:e percentilen
Resultat
2013
12,6
5,8
9,5
6,7
4,9
9,8
6,4
5,5
6,4
9,0
10,4
5,5
7,0
2014
6,3
5,1
7,3
6,1
5,4
11,2
7,3
5,9
6,0
8,4
7,8
5,8
6,4
143
Tabell 67
Domstol
Göteborg
Luleå
Malmö
Stockholm
Summa
Tabell 68
Förvaltningsrätter (migration) – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål
Avlägsnandemål,
ensamkommande barn
90:e percentilen
90:e percentilen
Totalt migrationsmål
90:e percentilen
Regeringens mål 1 månad
2014
4,3
5,1
3,5
2012
1,6
0,7
Resultat
2013
1,7
0,6
0,5
2014
1,5
0,6
0,7
2012
5,8
3,9
Resultat
2013
4,3
1,9
3,1
3,7
4,4
2,8
3,4
2,7
3,4
1,1
1,2
0,9
1,1
1,0
1,0
2012
5,4
2014
7,8
7,4
7,1
9,8
7,7
6,2
6,0
5,1
6,8
Hovrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål
75:e percentilen
Tvistemål totalt
75:e percentilen
Domstol
Göta HovR
HovR Nedre Norrland
HovR Västra Sverige
HovR Övre Norrland
HovR Skåne o Blekinge
Svea HovR
2012
5,6
6,5
7,4
7,2
7,4
7,7
Resultat
2013
6,8
6,0
9,0
9,2
7,1
7,7
Summa
7,2
7,6
Tabell 69
6,3
Resultat
2013
6,5
1,9
5,4
2014
6,9
6,7
8,0
5,3
6,9
8,5
2012
4,2
4,8
5,7
5,2
3,7
5,8
Resultat
2013
5,5
7,2
4,4
7,9
4,1
6,6
2014
5,2
5,3
5,8
10,5
5,8
7,1
7,5
5,0
5,6
6,3
Kammarrätter - måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål
Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål
75:e percentilen
Domstol
Kr Göteborg
Kr Jönköping
Kr Stockholm
Kr Sundsvall
Summa
144
2012
7,1
5,6
5,6
8,3
6,8
Resultat
2013
9,5
5,1
6,3
8,2
7,5
2014
8,2
6,0
6,7
6,3
7,0
Tabell 70
Kammarrätten i Stockholm (migration) – måluppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål
Kammarrätten i Stockholm (Migrationsmål)
90:e percentilen
Domstol
Totalt migrationsmål
Tabell 71
2012
2,5
2014
2,3
Högsta domstolen – måluppfyllelse av domstolens egna satta mål
Mål
Brottmål exkl. förtursmål 2,0
Tvistemål
4,7
Övriga mål
2,0
Tabell 72
Resultat
2013
2,6
Högsta domstolen
Median
Resultat
2012 2013 2014
2,5 2,6
2,1
5,6 4,7
3,1
2,3 1,9
1,6
Avgjorda mål
Resultat
Mål
Resultat
2012 2013 2014
2012 2013 2014
5,2 4,7 5,2 1 200 1 240 1 280 1 283
9,3 7,0 6,6
350 348 367
353
5,0 4,4 4,8 3 800 3 808 3 916 4 333
75:e percentilen
Mål
3,5
9,0
4,0
Högsta förvaltningsdomstolen – måluppfyllelse av domstolens eget satta mål
75:e percentilen
Mål
PT beslut
Tabell 73
2012
4,6
6,0
Resultat
2013
6,0
2014
6,0
Hyres- och arrendenämnderna – måluppfyllelse av verksamhetsmålen
Arrendenämndsärenden och hyresnämndsärenden
exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden
75:e percentilen
Domstol
Göteborg
Linköping
Stockholm
Sundsvall
Jönköping
Malmö
Umeå
Västerås
Totalt
2012
5,6
4,8
6,5
5,1
3,8
3,3
11,0
4,0
5,4
Resultat
2013
7,7
4,6
8,4
5,1
7,0
3,1
11,2
3,8
7,4
2014
6,8
3,2
9,0
6,3
6,8
3,4
17,8
4,4
7,5
145
Bilaga 2 Styckkostnader, verksamhetens kostnader16
2012
2013
2014
Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser
14 593
14 864
15 355
Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser
14 168
14 690
15 355
Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), fasta priser
16 721
17 491
17 856
Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), löpande priser
16 234
17 286
17 856
Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser
14 857
14 677
15 115
Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser
14 425
14 505
15 115
Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser
46 220
52 614
51 786
Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser
44 857
51 999
51 786
Styckkostnad fastighetsmål (kr), fasta priser
36 407
40 605
41 898
Styckkostnad fastighetsmål (kr), löpande priser
35 348
40 130
41 898
Styckkostnad PBL-mål (kr), fasta priser
23 210
26 849
29 889
Styckkostnad PBL-mål (kr), löpande priser
22 535
26 535
29 889
Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), fasta priser
25 816
30 275
27 445
Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), löpande priser
25 065
29 921
27 445
Styckkostnad utsökningsärenden (kr), fasta priser
6 863
5 689
6 059
Styckkostnad utsökningsärenden (kr), löpande priser
6 663
5 622
6 059
Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), fasta priser
4 504
5 490
5 934
Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), löpande priser
4 373
5 426
5 934
28 363
28 083
27 927
27 538
27 754
27 927
43 739
41 807
42 380
42 466
41 318
42 380
Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser
35 377
35 613
38 400
Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser
34 348
35 196
38 400
Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) fasta priser
10 688
11 309
10 899
Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) löpande priser
10 377
11 177
10 899
Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser
57 652
60 809
61 194
Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser
55 974
60 098
61 194
Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), fasta priser
46 164
46 540
47 858
Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), löpande priser
44 821
45 995
47 858
17 445
16 890
15 914
16 937
16 693
15 914
17 245
17 033
15 748
16 743
16 833
15 748
17 487
16 001
16 014
16 978
15 814
16 014
Styckkostnad övriga mål (kr), fasta priser
17 533
16 908
15 974
Styckkostnad övriga mål (kr), löpande priser
17 023
16 710
15 974
Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
Med styckkostnader för verksamhetens kostnader avses domstolarnas löne- och förvaltningskostnader, övergripande
administration, utvecklings- och kvalitetsarbete samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter har använts vid samtliga fastprisberäkningar.
16
146
7 946
8 154
7 854
7 715
10 034
8 059
10 625
7 854
Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser
Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser
9 742
8 872
10 501
10 599
8 786
Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser
Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser
8 614
5 345
10 475
4 530
9 466
Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser
Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser
5 189
7 603
4 477
6 708
4 949
Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser
7 382
6 630
7 013
15 381
16 939
15 332
14 933
16 740
15 332
Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser
24 596
27 322
23 895
Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser
23 880
27 002
23 895
Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser
19 125
22 653
20 285
Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser
18 568
22 388
20 285
Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser
7 416
8 648
8 110
Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), löpande priser
7 200
8 546
8 110
13 012
15 374
16 394
12 633
15 194
16 394
Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser
20 490
17 879
20 363
19 894
17 670
20 363
8 504
15 530
20 618
8 257
15 348
20 618
5 945
7 392
7 905
5 772
7 305
7 905
14 467
14 786
15 857
14 046
14 613
15 857
9 154
11 613
10 786
8 888
10 113
11 477
12 901
10 786
Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser
Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser
9 819
7 476
12 750
9 536
11 937
Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser
Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål
och verkställighetsmål (kr), fasta priser
7 258
9 425
8 824
7 346
9 371
8 671
7 132
9 261
8 671
8 786
9 466
4 949
7 013
Kammarrätter
Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser
Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål
och verkställighetsmål (kr), priser
11 937
8 824
147
15 453
12 510
12 608
15 003
12 363
12 608
16 172
10 394
11 172
15 701
10 272
11 172
15 102
11 879
11 413
14 663
11 740
11 413
15 123
15 944
14 305
14 683
15 757
14 305
15 533
13 683
13 632
15 081
13 523
13 632
Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), fasta priser
2 836
2 681
2 823
Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), löpande priser
2 753
2 650
2 823
148
Bilaga 3 Styckkostnader, transfereringar17
2012
2013
2014
6 539
6 747
7 085
6 349
6 668
7 085
2 596
2 666
2 897
Tingsrätter
2 520
2 635
2 897
14 201
15 190
16 007
13 788
15 012
16 007
Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), fasta priser
376
493
568
Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), löpande priser
365
487
568
8 977
9 473
10 428
8 716
9 362
10 428
2 621
2 508
2 667
Hovrätter
2 545
2 479
2 667
22 920
24 813
28 633
22 253
24 523
28 633
Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) fasta priser
618
612
748
Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) löpande priser
600
605
748
1 342
1 380
1 234
1 303
1 364
1 234
973
1 484
1 007
945
1 467
1 007
3 724
3 504
3 656
3 616
3 463
3 656
Styckkostnad övriga mål (kr), fasta priser
288
391
267
Styckkostnad övriga mål (kr), löpande priser
280
386
267
1 065
1 178
1 264
1 034
1 164
1 264
3 776
3 245
2 933
3 666
3 207
2 933
Högsta domstolen
Transfereringar avseende offentliga biträden, offentligt försvar, målsägandebiträde m.m. SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter har använts vid samtliga fastprisberäkningar.
17
149
Kammarrätter
1 063
1 353
1 532
1 032
1 337
1 532
1 686
1 595
1 610
1 637
1 576
1 610
149
127
173
145
126
173
Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), fasta priser
63
32
40
Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), löpande priser
61
32
40
150
Bilaga 4 Sidhänvisning till återrapporteringskrav
Förteckning över återrapporteringskrav
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet
Sidhänvisning
Dömande verksamhet
Domstolsverket ska särskilt redovisa:
• vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna vid Markoch miljödomstolarna av tillståndsmål enligt miljöbalken respektive mål enligt planoch bygglagen, samt hur de ökade resurserna som har tillförts ge- Sid 35 f.
nom budgetpropositionen för 2013 i övrigt har bidragit till en effektivare
hantering av dessa måltyper,
• handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade samt vilka åt- Sid 24
gärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa, och
• en analys av vilka faktorer som har påverkat omloppstiderna den senaste tio- Sid 18 ff.
årsperioden.
Internationella uppdrag
Domstolsverket ska redovisa:
• omfattningen av och kostnaden för respektive internationellt
biståndsfinansierat uppdrag samt kortfattat analysera resultatet, också från ett
rättskedjeperspektiv, avseende prestationer, effekter och vunna erfarenheter,
Sid 91 ff.
och
• åtgärder vidtagna för att genomföra den nationella handlingsplanen för FN:s
säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet 2009–2015.
Redovisningen enligt ovan ska i tillämpliga delar vara uppdelad utifrån kön.
Övriga återrapporteringskrav i regleringsbrevet
•
•
Domstolsverket ska särskilt redovisa:
åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, Sid 82 f.
inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och
vittnen får ett bra bemötande och relevant information, samt
åtgärder som vidtagits för att öka skyddet och säkerheten för de anställda i
domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt
Sid 88 f.
för övriga personer som besöker domstolarna.
Återrapporteringskrav enligt särskilda regeringsbeslut
•
Domstolsverket ska:
enligt särskilt uppdrag redovisa det arbete som bedrivits inom Rådet för
rättsväsendets informationsförsörjning.
Sid 86 f.
Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag 3 Kap. 3§
• Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa
att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna Sid 104 ff.
sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter.
151
Under 2014 satsades mycket resurser på att fortsätta digitalisera
målhanteringen för att ge domstolarna effektiva stöd i vardagen.
Domstolsverket arbetar hårt med
att anpassa och utveckla de digitala verksamhetsstöden så att de i
betydligt större utsträckning svarar
mot domstolarnas egna arbetsprocesser.
Foto: Fishy Minds
Domstolsverket
Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00
E-post: [email protected] • www.domstol.se

Årsredovisning 2014 - Sveriges Domstolar

Transcription

Similar documents

Anställningsförmåner domare

Juridisk Assistent – pArAlegAl

Informationssida i Framtidsvalet

Regeringsformen – en av fyra grundlagar

1:2013 - Föreningen

Notarie - På väg in i juridikens finrum

Rätt och religion, Hedersbrott, Familjerätt, Sharialagar

Det svenska rättsväsendet (pdf 5 MB)