Behovsbedömning
Transcription
Behovsbedömning
SAMRÅDSHANDLING BILAGA 1 1 (6) Behovsbedömning- Checklista för detaljplaner Beskrivning Planens namn/Dnr: Beskriv planområdets befintliga förhållanden: Beskriv planförslaget: Medverkande tjänstemän: Behovsbedömning Måluppfyllelse: Strider planen mot …? - Gällande planer och program - Riksintressen (se översiktsplanen) - Nationella miljömål Detaljplan för Jakobsbergs centrala delar: Del av fastigheten Jakobsberg 11:15 m fl Dnr: Kst 2013/ 423 Planområdet består av flerbostadshus och kontorhus i 3-11 våningar, Riddarparken som är Jakobsbergs stadspark, Tornerparkeringen (ca 435 p-platser som tillhör centrum) samt några kommunala gator. Merparten av byggnaderna inom planområdet uppfördes under 1960-talet och saknar uttalade kulturhistoriska värden. Planförslaget innebär att ca 600 bostäder kan byggas inom planområdet och att lokaler för verksamheter får uppföras i bostadshusens bottenplan. Den nya bebyggelsen uppförs dels på befintliga centrum- och bostadsparkeringar, dels på kvartersmark som idag används som uteplats för de boende. Den nya bebyggelsen kommer huvudsakligen att vara 6-8 våningar. Nikara Movafaghi och Jenny Ångman Ja/Nej Ja Nej Nej Beskrivning Det finns inga antagna program eller FÖP för planområdet i dagsläget. Däremot pågår ett programarbete för Jakobsberg centrum och planförslaget är samordnat med det pågående programmet. Planområdet är idag planlagt som parkering, bostäder, park och natur. Enligt planen ska markanvändningen ”parkering” ändras till ” bostäder och handel” och i övrigt ersätts en del av prickmark med byggrätt för bostäder och handel. Det finns inga Riksintressen inom planområdet. Miljömålet Begränsad klimatpåverkan kan påverkas både Plan- och exploateringsavdelningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Telefon växel: 08-580 285 00 E-post: [email protected] Webbplats: www.jarfalla.se Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082 2015-03-30 2 (6) positivt och negativt. Det kan innebära minskade utsläpp genom att bygga en tät struktur med bostäder i närheten av spårtrafik. Dessutom ska gång- och cykeltrafik prioriteras, vilket också kan bidra till minskade koldioxidutsläpp. Dock kan nya bostäder och nya verksamheter generera ytterligare biltrafik. Beroende av hur biltrafiken gynnas inom planområdet, kan det ge en positiv eller negativ påverkan på klimatet. Om nybyggnationen sker på ett energieffektivt sätt bidrar det till minskad klimatpåverkan på lång sikt. Miljömålet Frisk luft kan påverkas både negativ och positivt lokalt. En tätare bebyggelsestruktur med fler bilvägar kan innebära förhöjda föroreningshalter eftersom luftgenomströmningen minskar och trafikmängden riskerar att öka. Samtidigt bidrar en tätare struktur till möjlighet att använda fjärrvärme, sopsug, fjärrkyla, mm, vilket leder till en positiv påverkan på målet. Det finns risk för att andelen hårgjorda ytor ökar, vilket medför en ökad mängd dagvatten. Det är viktigt att hanteringen av dagvatten sker på rätt sätt, så att inte följande miljömål påverkas negativt: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Ett rikt växt- och djurliv kan påverkas negativt om befintliga grönytor tas i anspråk. En god bebyggd miljö kan påverkas positivt av planen om rekreativa värden höjs, om bullerpåverkan minskar, om gröna oaser skapas, om dagvatten hanteras i dagen. Målet kan påverkas negativt om grönytor försvinner och om bullernivåerna blir alltför höga. Mer hårdgjorda ytor och mindre grönt, kan medföra större 2015-03-30 3 (6) risker vid värmeböljor. Bidrar planen till att nå lokala miljömål? - Minskade utsläpp av koldioxid. - Gynna kollektivtrafik och cyklande. - Tillgänglighet till bostadsnära natur. - Minskad andel bullerutsatta bostäder. - Ökad areal skött biologisk värdefull mark. - God vattenstatus i sjöar och vattendrag. Påverkas omgivande miljö? - Mark - Luft - Vatten - Klimat Ja Ja Nej Nej, kanske Ja Nej Ja, om vi renar dagvatten mer än idag. Nej Ja Nej Nej Minskade koldioxidutsläpp, se ovan. Spårtrafik finns i närområdet. Gång- och cykeltrafik ska prioriteras. Det finns risk för att fler personer blir bullerstörda om gångvägar förändras till bilvägar. Planen kommer inte att innebära ökad andel areal biologiskt värdefull mark. Planen ligger inom Bällstaåns avrinningsområde. Bällstaån är en vattenförekomst enligt Ramdirektivet för vatten och den ska uppnå god kemisk och ekologisk status innan 2020. Rening och fördröjning av dagvatten behöver ske så att god vattenstatus kan nås. Marken som kommer att tas i anspråk är till stor del exploaterad redan idag. Det finns inga kända markföroreningar inom planområdet. Vid exploatering kommer detta att undersökas och vid behov kommer förorenad mark att saneras. Vid tätare struktur med fler bilvägar, mer transporter och med högre byggnader finns risker för försämrad luftkvalitet, läs mer ovan. Planen ska bidra till att Bällstaåns kemiska och biologiska status höjs enligt Ramdirektivet för vatten. Genom att bygga en tät struktur med bostäder nära pendeltågstationen, finns goda förutsättningar för att minska klimatpåverkan per son, läs mer ovan. 2015-03-30 Påverkas landskapsbild eller stadsbild? - In- och utblickar, vyer, siktlinjer - Horisonten, stadssiluetten - Landskapsrum, stadsrum, gaturum Påverkas naturmiljö/naturvård (inkl. biologisk mångfald)? - Riksintresse för naturvård - Natura 2000-område - Naturreservat/Naturskydd - Strandskydd - ESKO - Rödlistade arter - Annan värdefull natur eller samband Påverkas rekreation och friluftsliv? - Riksintresse för turism- och friluftsliv - Människan - Gröna stråk Påverkas kulturmiljö/kulturarv? - Riksintresse för kulturmiljö - Kulturreservat - Fornminne - Byggnadsminne - Kulturminnesvård - Historiska samband, möjligheten att avläsa historien i den fysiska miljön - Annan värdefull kulturmiljö Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 4 (6) Stadsbilden kommer att förändras vid planens genomförande och ett mer attraktivt område kan skapas med både bostäder och lokaler. Området kommer att förtätas med slutna kvarter och byggnaderna kommer att vara varierade i storlek och höjd. Bällstaån är ett ESKO (ekologiskt särskilt känsligt område). Bällstaån ska inte påverkas negativt av planen. Planen ska istället bidra till att Bällstaåns kemiska och biologiska status höjs enligt Ramdirektivet för vatten. Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej ja Nej Marken inom planområdet har till största del bestått av åker- och ängsmark under Jakobsbergs gård. Från 1920-talet och framåt togs marken i anspråk för villabebyggelse. Villakvarteren lades ut i ett rutnätsmönster och skiljdes åt av alléer. Den redan befintliga allén mellan gårdarna Jakobsberg och Säby (nuvarande Viksjöleden) kompletterades med två nya poppelalléer, dels den från stationen och upp mot Aspnässkolan, dels den som idag skiljer de båda centrumparkeringarna åt vid Folkungavägen. Villabebyggelsen revs helt i början av 1960-talet för att ge plats åt flerfamiljshus, centrumparkeringar och en grönyta med fotbollsplan/skridskobana och pulkabacke. De historiska samband som återstår från villaepoken är de båda alléernas sträckning öster om centrum samt enstaka träd. Däremot finns hela 1960-talets struktur bevarad, med undantaget att grönytan/fotbollsplanen omvandlades till Riddarparken i samband med förnyelsen av centrum i början av 1990-talet. 2015-03-30 Motverkar planen hushållning av naturresurser och andra resurser? - Mark, vatten, materiella resurser m.m. - Transporter, kommunikationer, energi m.m. - Tillgänglighet till grönområden - Effektiv infrastruktur inkl. fjärrvärme - Ekosystemtjänster Finns risker för hälsa och säkerhet, uppstår störningar från omgivningen eller ger planen upphov till störningar? - Buller, vibrationer - Föroreningar (mark, luft, vatten) - Överskrids miljökvalitetsnormer? - Uppstår risker (Farligt gods, hälsopåverkande verksamheter, strålning) - Uppstår övriga störningar (t.ex. djurhållning, lukt, allergier) -Påverkas inre/yttre vattenskyddsområdet - Riksintresse för dricksvatten Nej Nej Nej Ja Nej 5 (6) Regionen är i behov av fler bostäder. Att förtäta redan ianspråktagen mark är ett sätt att hushålla med resurser. En del av marken som kommer att exploateras är grönytor idag, det medför att tillgängligheten till grönytor minskar lokalt. Vid exploatering används naturresurser. Därför är det viktigt att genomföra exploateringen med minsta möjliga påverkan. Dock bidrar förtätningen till möjlighet för resurshushållning, energieffektivitet, fjärrvärmeanvändning och transporteffektivitet. Det finns risker för ökade bullernivåer om gångvägar förändras till bilvägar. Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej För att skapa god ljudmiljö för de nya och befintliga bostäderna är det viktigt att placera byggnaderna på rätt plats utifrån vad som framkommer av bullerutredningen. Störningar från vibrationer kan ske under byggtiden. Under byggtiden är det viktigt att Järfällas riktlinjer för länshållningsvatten följs, så att inte Bällstaån förorenas. Vid dimensioneringen av dagvattenreningen ska Järfällas riktlinjer för dagvatten följas. Planområdet gränsar till en sekundär transportväg för farligt gods. Om befintliga gångvägar ombildas till bilvägar, behöver säkerhetsaspekterna analyseras. Finns det risker för…? - Översvämning - Erosion, ras, skred Nej Nej 2015-03-30 6 (6) Slutsats om fortsatt utredningsbehov Kommer planen att leda till betydande miljöpåverkan? Ja eller nej. Samlad bedömning och motivering till ställningstagandet: Nej Det är framförallt redan ianspråktagen mark som kommer att exploateras. Blandad bebyggelse med arbetsplatser och bostäder i ett pendeltågsnära läge är positivt med avseende på klimatpåverkan. Det som måste beaktas i planen är EUs ramdirektiv för vatten, som säger att god ekologisk och god kemisk status ska uppnås i sjöar och vattendrag. För att skapa god ljudmiljö för de nya och befintliga bostäderna är det viktigt att placera byggnaderna på rätt plats utifrån vad som framkommer av bullerutredningen. Behov av utredningar: Dagvattenutredning Bullerutredning Markundersökningar Riskanalys, om byggnation av bostäder i närhet till Viksjöleden (sekundär transportled för farligt gods) planeras Nästa steg Om ja: Utför en miljöbedömning och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning under den fortsatta planprocessen. Om nej: Redovisa resultat och bedömningar från gjorda utredningar under avsnittet ”Inverkan på miljön” i planbeskrivningen.