Grundläggande civilprocess T2

15-­‐02-­‐23 Grundläggande civilprocessrä8 Joel Eriksson Doktorand civilprocessrä8 Allmän förmögenhetsrä8 (LAGB01), VT 15 Utgångspunkter •  Aktörer i e8 tvistemål – 
– 
– 
– 
– 
– 
Domare (rä8ens ordförande) Den part som stämmer är käranden. Den part som blir stämd är svaranden. Ombud (oNa en advokat, företräder käranden och svaranden) Vi8nen Expertvi8nen •  Rä8egångsbalken (RB) –  Är en ”blandad” lagtext. –  Vissa avdelningar gäller både tvistemål och bro8mål (exvis kap 35-­‐41 kap RB, om bevis), andra avdelningar är specifika för tvistemål (exvis kap 42-­‐44 RB, om rä8egången i tvistemål). •  1 15-­‐02-­‐23 Tvistemålsprocessens delar •  Inledande skede –  Stämningsansökan lämnas in, kontrolleras/
komple8eras, stämning uYärdas. •  Förberedelse –  Svaromål inkommer, skriNlig/muntlig förberedelse. •  Huvudförhandling •  ENer huvudförhandling –  Överläggning, dom. Stämningsansökan •  Två huvudtyper av talan –  Fullgörelsetalan, 13:1 RB. Käranden vill a8 svaranden förplik`gas a8 uYöra viss presta`on. •  Betalning (vanligast) eller naturapresta`on. –  (Fastställelsetalan, 13:2 RB. Käranden vill a8 domstolen fastställer a8 e8 visst rä,sförhållande består/inte består. •  Gäller rä8sförhållanden men inte sakförhållanden.) 2 15-­‐02-­‐23 Stämningsansökan •  42:2 1p RB, yrkande. –  Bestämt yrkande. Vilket domslut vill käranden a8 domstolen meddelar? –  Bestämt yrkande är vik`gt! Ska vara e8 detaljerat yrkande med individualiseringar. •  EX: Vill ha lösöre – detaljer som särskiljer. •  EX: Vill ha pengar – bestämt belopp, ränta osv. –  Eventuella alterna`va yrkanden ska uppges. Ordningen är bindande för rä8en. Stämningsansökan •  42:2 2p RB, grunden för yrkandet. –  En u3örlig redogörelse av de omständigheter som åberopas som grund för yrkandet. –  Varför har man rä8 `ll det man yrkar? 3 15-­‐02-­‐23 Stämningsansökan •  42:2 3p RB, bevisuppgiNer. –  Käranden ska lämna uppgiN om bevismedel samt vad som ska styrkas med varje bevis (bevistema). –  Gäller alla typer av bevis (bevismedel), vanligast är vi8nen samt skriNlig bevisning. Svaromål •  42:7 2p RB, svarandens inställning `ll yrkande –  Svaranden medger eller bestrider yrkandet. •  Vid medgivande kan dom ges i enlighet med yrkandet direkt på handlingarna, 42:18 3p RB. •  Medgivande är enligt 17:3 RB bindande för rä8en i disposi`va TM. –  E8 bestridande är en anvisning `ll rä8en a8 ogilla käromålet. 4 15-­‐02-­‐23 Svaromål •  42:7 3p RB, svarandens inställning `ll grunden –  Svaranden erkänner eller invänder mot grunden. –  Om käromålet bestrids, ska grunden för de8a anges. De8a görs genom olika typer av invändningar (rä8sinvändning, förnekande eller moYaktum). •  Vad gör man när man vitsordar? Svaromål •  42:7 4p RB, bevisning –  Svaranden ska på samma sä8 som käranden uppge vilka bevis (bevismedel) man vill åberopa och vad dessa är tänkta a8 bevisa (bevistema). 5 15-­‐02-­‐23 Översiktlig sammanfa8ning stämning/svaromål •  Kärande: –  Yrkande, grund och bevisning. •  Svarande: –  Inställning •  Medger/bestrider yrkande •  Erkänner/invänder mot grunden •  Bevisning. Hur formulerar man stämning/svaromål? •  Hur vet man vad som är yrkande respek`ve grunder? •  Hur iden`fierar man grunderna för bestridandet? –  Får gå `ll den bakomliggande civilrä8liga regleringen och analysera denna. 6 15-­‐02-­‐23 Bakomliggande civilrä8 ger yrkande och grund •  Ex, 30 § KöpL: –  ”Är varan felak`g […] får köparen begära prisavdrag.” •  Felak`g vara = rekvisit •  Prisavdrag = rä8sföljd •  Ex, yrkande och grund: –  Vad vill man ha (yrkande)? –  Varför har man rä8 `ll det man vill ha (grund)? •  Yrkande = rä8sföljden i lagrummet •  Grund = rekvisiten i lagrummet Bakomliggande civilrä8 ger grund för bestridande •  Ex 32 § KöpL: –  ”Köparen får inte åberopa fel om han inte reklamerat felet inom skälig `d.” •  Yrkandet bestrids •  Grund: köparen har inte reklamerat (invändning). •  Dvs, eNersom reklama`on inte ske8 finns ingen rä8 a8 åberopa fel i vara (rä8sföljden av felak`g reklama`on innebär a8 käranden inte har rä8 `ll prisavdrag = det man har yrkat). 7 15-­‐02-­‐23 Något mer om grund/omständigheter •  42:2 2p RB/42:7 3p RB, ska ”uYörligt redogöra för de omständigheter som ligger `ll grund” samt ”redogöra för de omständigheter som ligger `ll grund för bestridande”. –  Tanken är a8 käranden ska beskriva de fak`ska omständigheter som passar in på varje rekvisit i en rä8sregel och som därmed gör det möjligt för domaren a8 punkt för punkt pröva om bifallsvillkoren i samma rä8sregel är `llämplig –  På samma sä8 ska svaranden åberopa de fak`ska omständigheter som passar in på de invändningar man vill göra gällande. –  Fak`ska omständigheter korresponderar alltså med rekvisit i e8 lagrum. Något mer om grund/omständigheter •  Vad menas med ”uYörlig redogörelse” i RB? –  Det finns en specificerande och en kontextuell sida av grunden. •  Specificerande: Käranden ska lyNa fram (särskilt tydligt peka ut) de fak`ska omständigheter i e8 större händelseförlopp som direkt korresponderar med rekvisiten i e8 visst lagrum. •  Kontextuell: Käranden bör vidare sä8a in de specificerade omständigheterna i det större händelseförloppet och genom de8a beskriva tvistens bakgrund, upprinnelse och utveckling. 8 15-­‐02-­‐23 Bevisning •  Alla omständigheter som åberopas måste styrkas genom bevis. •  Det räcker inte a8 bara påstå något! –  Fel i vara enligt 17 § KöpL? Hur styrker man de8a med bevis? –  Ingen eller felak`g reklama`on av köparen enligt 32 § KöpL? Hur styrker man de8a med bevis? •  Vanligast är skriNlig bevisning (intyg, kvi8on, utlåtanden osv) samt muntlig bevisning (partsförhör eller vi8nesförhör). Förfarandeprinciper •  Förfarandeprinciper –  Principer som reglerar tvistlösningsförfarandet på e8 mer generellt och övergripande plan. –  Tydliggör och fördelar de olika aktörernas befogenheter och skyldigheter. Vad ankommer på parterna och vad ankommer på rä8en? –  Grundläggande rä8ssäkerhet för parterna, EKMR art 6.1, rä8vis rä8egång. –  Reglerar vilka möjligheter parterna har a8 påverka processen genom si8 agerande. 9 15-­‐02-­‐23 Förfarandeprinciper (huvudförhandling) •  Muntlighetsprincipen –  Parter samt andra aktörer ska som HR framträda inför rä8en. Numera större inslag av skriNlighet. •  Koncentra`onsprincipen, 43:11 RB –  HF ska ske i en följd utan avbro8. •  Omedelbarhetsprincipen, 17:2 RB –  Endast det som förekommit vid HF får ligga `ll grund för dom. Numera viss uppluckring. Förfarandeprinciper (huvudförhandling) •  Disposi`onsprincipen, 17:3 RB –  Är en central princip i disposi`va tvistemål, u8rycker partsautonomin, dvs parternas egen ”makt” vid en process. –  Innebär a8 parterna i tvistemål binder rä8en med sina yrkanden och grunder. –  Också bevisningen ankommer på parterna i disposi`va tvistemål, rä8en kan ej ta upp egen bevisning. 10 15-­‐02-­‐23 Förfarandeprinciper (huvudförhandling) •  Officialprincipen –  Domstolen ska/får vara självständigt verksam under processen. –  Vissa områden kan parterna inte påverka. –  Rä8en bestämmer t ex över rä8s`llämpning, bevisvärdering och processledning. •  Rä8s`llämpning –  Jura Novit Curia •  ”Domstolen känner rä8en” •  Innebär a8 domstolen fri8 `llämpar de rä8sregler som anses vara korrekta. •  Även om part uppenbart utgå8 från viss rä8sregel i sin talan står det domstolen fri8 a8 `llämpa andra så länge de passar in på de grunder som åberopats. Caset ”Bilen” – utredning •  För a8 kunna hi8a relevanta rä8sregler a8 formulera stämningsansökan samt svaromål får man först knäcka på det beskrivna händelseförloppet. Det gäller a8 omvandla e8 händelseförlopp `ll juridik. –  Köp av lös egendom mellan privatpersoner = KöpL `llämplig. –  Fel på bilen? Ostridigt överlåten i befintligt skick (19 § KöpL) men kan ändå vara behäNad med fel (t ex om skicket väsentligt avviker från vad man med hänsyn `ll pris och övriga omständigheter med fog kunnat förutsä8a). –  Om fel, fanns det vid riskens övergång (21, 13, 6 §§ KöpL)? –  Om fel vid riskens övergång, har man rä8 a8 åberopa enligt 20 § KöpL? –  Om fel, har reklama`on ske8 (32 § KöpL)? 11 15-­‐02-­‐23 ”Bilen” -­‐ stämningsansökan •  Tänk på alterna`va och kumula`va rä8sföljder (yrkanden)! •  Vik`gt med ordningen på alterna`va yrkanden (rä8en är bunden av den ordning som yrkanden åberopas i och kommer a8 pröva dessa yrkanden i tur och ordning). •  Fundera noga igenom vilken rä8sföljd man verkligen vill ha. ”Bilen” – exempel på tänkbart yrkande/grund •  Vilka rä8sföljder är aktuella? Vad vill jag ha? •  T ex omleverans, prisavdrag, hävning, skadestånd. •  Läs lagtext och fundera på vad som går a8 yrka på – kan t ex inte både få hävning och prisavdrag. De8a är alterna`va rä8sföljder, dvs man kan få an`ngen eller. •  Vik`gt i vilken ordning man ställer upp sina yrkanden. 12 15-­‐02-­‐23 ”Bilen” – exempel på tänkbart svaromål •  Vilka rä8sföljder är aktuella? Vad vill jag ha? •  Vill svaranden invända mot a8 det föreligger fel, a8 det inte ske8 reklama`on, a8 man inte få8 `llfälle a8 avhjälpa? •  Grunden för bestridandet (invändningarna) relaterar direkt `ll vad som åberopats i kärandens yrkande och grund. ”Bilen” – exempel på tänkbart yrkande/grund Yrkande A yrkar i första hand (alt) a8 köpet av personbilen BMW x6 med registreringsnummer ABC 123 ska hävas. A yrkar vidare (kum) a8 B ska förplik`gas a8 utge e8 kapitalbelopp om 47 651 kr avseende skadestånd jämte ränta enligt räntelagen. A yrkar i andra hand (alt) a8 B ska förplik`gas a8 `ll A utge e8 kapitalbelopp om 244 242 kr avseende prisavdrag jämte ränta enligt räntelagen. Grund B har sålt personbilen BMW x6 med registreringsnummer ABC 123 `ll A. Bilen har vid försäljnings`llfället varit behäNad med omfa8ande fel. Dessa fel ger A rä8 `ll hävning av köpet samt skadestånd, alterna`vt prisavdrag. A har avge8 hävningsförklaring samt reklamerat skadan. (De8a är den specificerande delen av grunden.) DäreNer den kontextualiserande delen av grunden, dvs här ”fyller man ut” med hela bakgrunden `ll tvisten och sä8er in tvisten i det större händelseförloppet. 13 15-­‐02-­‐23 ”Bilen” – exempel på tänkbart svaromål Inställning Käromålet bestrids i sin helhet. Grund för bestridande B gör i första hand gällande a8 personbilen BMW x6 med registreringsnummer ABC 123 inte har varit befa8ad med fel vid köp`llfället (vid riskens övergång). B gör i andra hand gällande a8 A inte har rä8 a8 åberopa fel som hon borde ha upptäckt vid undersökningen av personbilen innan köpet. För det fall `ngsrä8en finner a8 personbilen BMW x6 med registreringsnummer ABC 123 har varit befa8ad med fel vid riskens övergång samt a8 A har fullgjort sin undersökningsplikt, gör B i tredje hand gällande a8 hävningsförklaring inte avge8s av A samt a8 A inte har reklamerat felet i `d. (Sen kommer en kontextualisering av händelseförloppet som svaranden ser på det.) Domar och beslut •  Begreppen kan delas upp enligt följande: –  Dom – övergripande benämning för olika typer av domar. –  Beslut – olika beslut som domstolen fa8ar. •  En dom består av: –  Domslut – vad har domstolen beslutat? –  Domskäl – utveckling av domslutet. Hur mo`verar domstolen si8 domslut? 14 15-­‐02-­‐23 Domar och beslut •  Deldom – Vanligast i bro8mål, där t ex e8 mål kan ha tre `lltalade men där kanske en av dessa åtalas för sig och döms med deldom. •  Mellandom – När domstolen dömer en viss fråga ”för sig”, alltså avgör en delfråga som oNast har bäring på resten av målet i sin helhet. I li8eraturen, vid rä8sfallsreferat osv, talar man oNa om a8 en viss fråga lyNs ut som mellandomstema. –  EX: Arvstvist. Fråga om testamentes gil`ghet avgörs innan arvsskiNe. Testamentets eventuella gil`ghet har bäring på hur arvet kommer a8 skiNas. Domar och beslut •  Beslut – löpande beslut som domstolen fa8ar. –  EX: Interimis`ska beslut av olika slag, dvs beslut som gäller ”`lls vidare”, exvis i vårdnadstvister, inhibi`on osv. Kan oNast inte överklagas eNersom det kommer en dom senare. •  Slutligt beslut – när domstolen tar beslut i olika formella frågor. Avvisning av stämningsansökan på grund av brister t ex. Kan överklagas precis som en dom (tre veckor). 15 15-­‐02-­‐23 ”Bilen” – vad ska man tänka på vid domskrivningen? •  Vad ska en dom innehålla? –  17 kap RB, regler för domar och beslut. –  17:7 RB, vad ska en dom innehålla. –  17:7 5 p RB, domskälet ska innehålla ”uppgiN om vad som är bevisat i målet”. •  Upplägg dom (kort ex): –  Domar rubriceras oNa: •  Domslut •  Yrkanden m.m. •  Domskäl ”Bilen” – vad ska man tänka på vid domskrivningen? •  Vad skriver man under rubrikerna ”Domslut”, ”Yrkanden m.m.” samt ”Domskäl”? –  Domslut, här sä8er man det korta domslutet i sig. –  Yrkanden m.m., en rubrik där man oNa samlar och sammanfa8ar parternas yrkanden och inställningar. –  Domskäl, här utvecklar rä8en grunden för si8 domskäl. Här tar rä8en upp de rä8sfrågor som aktualiseras i tvisten samt förklarar hur man har bevisvärderat de av parterna åberopade omständigheterna. 16