Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Transcription

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2)
2015-02-04
Tid:
Torsdagen den 12 februari 2015, kl. 13.30
Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping
Förhindrad ledamot inkallar själv ersättare.
Ersättare har rätt att närvara oavsett sådan kallelse.
Ärenden
1. Upprop
2. Protokollets justering
3. Fastställande av dagordning
4. Informationsärenden:
-
Jäv
Miljöfika
Tekniskt utskott 2015-02-11
Utbildningsdagar
Information om regler för märkning av livsmedel
5. Meddelanden – avslutade ärenden
6. Meddelanden – handlingar för kännedom
7. Anmälan om delegationsbeslut
8. Anmälningsärenden
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET
Besöksadress Juneporten
Västra Storgatan 16, Jönköping
[email protected]
Fax diariet 036-10 77 86
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036-10 50 00 | Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping | www.jonkoping.se
2 (2)
9. Yttrande till kommunstyrelsen och länsstyrelsen över ansökan om
bearbetningskoncession för torvtäkt på fastigheten Bryna 1:2
Mn 2009:2797
10. Yttrande till kommunstyrelsen och miljöprövningsdelegationen över
ansökan om tillstånd för torvtäkt inom fastigheten Norra Hökhult 1:3
Mn 2013:4384
11. Yttrande till kommunstyrelsen över Naturvårdsverkets redovisning av
regeringsuppdrag om översyn av tillsynsansvaret över förorenade
områden
Mhn 2014:4661
12. Jämställdhetsrapport miljökontoret 2014
Mhn 2014:4442
13. Yttrande till kommunstyrelsen över förslag till Program för barn, unga
och barnkonventionen
Mhn 2015:320
14. Integrationsrapport 2014 för miljökontoret
Mhn 2015:319
15. Bokslut samt årsredovisning för miljönämndens verksamhet 2014
Mhn 2015:317
16. Delegationsordning inom miljö- och hälsoskyddsnämnden
Mhn 2015:318
Susanne Wismén
Anders Hansson
Ordförande
Sekreterare
JÖNKÖPINGS KOMMUN
Miljö- och hälsoskyddskontoret
MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN
Anita Nilsson
2015-02-02
Ärende - Status: 'Avslutat'; Händelsekategorikod: '!FK;ANMLI;MED'; Statusdatum: '2015Urval:
01-01...2015-01-28'
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2001-2633
ÄNGASKOG 3:1
ÄNGASKOG 3:1
AVLOPP - BRISTFÄLLIGA
BRODDNÄS, ALLAN O AGNETA
MHN-2005-1196
MASSBREV
INFO - RESTAURANG RAPPORT
MHN-2008-4092
FLAHULT 21:1
TEKNISKA KONTORET
FLAHULT 21:1
SKR FR LST F K - ANM ENL 34 § TRANSPORT AV AVFALL
MHN-2009-1007
SKINNARP 1:13
SKINNARP 1:13
ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL
MHN-2011-1300
ÄLGHUDEN 2
ÄLGHUDEN 2
BIDRAG T BULLERSKYDDSÅTGÄRDEN
DÓRTO, ILONA
KALLIN, MARIA
MHN-2011-1728
INVENTERING AV SMÅ AVLOPPSANL
MASSBREV
INVENTERING AV SMÅ AVLOPPSANL I OMRÅDET LÄNGS RÖTTLEÅN M DESS TILLFLÖDEN
MHN-2011-2363
HOVASKOG 1:10
HOVASKOG 1:10
MHN-2011-3423
ÄLGHUDEN 4
ÄLGHUDEN 4
CARDELL, STELLAN
DINKEL, HENRIK O MARIA
1 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2012-80
ÖVERTRYCKET 3
ÖVERTRYCKET 3
ANALYSRESULTAT - 2012
MHN-2012-649
HOVASKOG 1:7
HOVASKOG 1:7
JACOBSSONS BILAFFÄR AB
BOESTAD, INGRID
MHN-2012-1510
FLAHULT 21:1
JÖNKÖPINGS ENERGI BIOGAS AB
FLAHULT 21:1
SKR FR NV F K - ANM AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRANSPORT AV AVFALL
MHN-2013-521
FLAHULT 2:321
FLAHULT 2:321
KLAGOMÅL - FÖRORSAKADE HÄLSOBESVÄR
VARADJAN, VASILIJE
MHN-2013-1372
BARNARPS-KRÅKEBO 1:61
OK Q8 AB
TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES AV OLJEAVSKILJARE
MHN-2013-1378
ÖRINGEN 14
ST1 SWEDEN AB
ÖRINGEN 14
MHN-2013-2029
ÖVERKASTET 6
ATTEVIKS PERSONVAGNAR AB
ÖVERKASTET 6
MHN-2013-2520
DREVSERYD 2:6
DREVSERYD 2:6
MHN-2013-4809
VÄSTANÅ 1:1
VÄSTANÅ 1:1
ANM - SPRIDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL
MHN-2014-190
SJÖÅKRA 1:33
SJÖÅKRA 1:33
INSPEKTION
SKÄRSTADS-ÖLMSTADS FÖRSAMLING
GRÄNNA GOLFKLUBB
KUVERTTEAMET SVERIGE AB
2 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-210
LIVSMEDELSVERKET
LIVSMEDELSVERKET
BEG FR SLV OM YTTR - FÖRSL T EUROPAPARLAMENTETS O RÅDETS FÖRORDNING OM NYA LIVSMEDEL
MHN-2014-259
BANKERYDS-NYARP 1:267
INSPEKTION
MHN-2014-383
LILLA ÅSA 3:95
LILLA ÅSA 3:95
TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN
KUVERTTEAMET I SVERIGE AB
EVERTSSSON, DANIEL
MHN-2014-510
ROSENGÅRD 14
HUSKVARNAS FRUKT HALL
ROSENGÅRD 14
SKR FR SLV - RASFF-NOTIFIERING, AFLATOXIN I PAPRIKAPULVER
MHN-2014-706
BARNARPS-MÅLEN 1:11
BARNARPS-MÅLEN 1:11
MHN-2014-750
BACKEN 9:23
BACKEN 9:23
TILLSYNSÄRENDE ENL MB - MIFO FAS 2
MHN-2014-809
TORNARYD 1:1
TORNARYD 1:1
ANM - SPRIDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL
MHN-2014-1064
LÄKAREN 5
LÄKAREN 5
TILLSYNSKAMPANJ FARLIGA METALLER I SMYCKEN
MHN-2014-1144
PLANETEN 21
PLANETEN 21
MALESEVIL, SRDAN
JG METALL AB
SAND GOLF CLUB AB
DESIGN MANI
BERGGREN, GERD O SVEN-ERIK
3 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-1235
STENSHOLM 1:334
HETVATTENCENTRALEN STENSHOLMSSKOLAN NYA
(HCST)
STENSHOLM 1:334
INSPEKTION
MHN-2014-1514
BACKEN 2:52
BACKEN 2:52
ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL
MHN-2014-1518
BACKEN 9:36
BACKEN 9:36
TILLSYNSÄRENDE ENL MB -SAMRÅD UTBYGGNAD
MHN-2014-1664
HARVEN 3
HARVEN 3
INSPEKTION
MHN-2014-1712
HACKSPETTEN 4
HACKSPETTEN 4
INSPEKTION
EXPECT I SVERIGE AB
CORROVENTA AVFUKTNING AB
MURPHY´S
FAMILJECENTRAL VÄSTER/ÖPPEN FÖRSKOLA
MHN-2014-1793
LIVSMEDELSVERKET
LIVSMEDELSVERKET
BEG FR SLV - RAPPORTERINGSSKYLDIGHET F KONTRMYNDIGHETER ENL LIVSMEDELSLAGSTIFTNINGEN 2015
MHN-2014-2050
HORSTORP 1:207
HORSTORP 1:207
MHN-2014-2092
TOVRIDA 3:2
TOVRIDA 3:2
SVENSSON, KJELL/FALCK, ANN ELISABETH
MOSSFELDT, ERIK
MHN-2014-2198
ÅKERRENEN 1
MOON THAI MAT
ÅKERRENEN 1
ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÖVERTAGANDE
4 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-2231
TUNNERSTAD 6:15
TUNNERSTAD 6:15
MHN-2014-2273
ÅKERRENEN 1
ÅKERRENEN 1
FÖRFR - ÅTERBETALNING AV AVGIFT
MHN-2014-2497
ÅKERFÄLTET 2
EDLUND, MARGARETA
TANTAWAN THAI TAKE AWAY
DREAMHACK SUMMER 2014
INSPEKTION
MHN-2014-2739
RUD 1:13
RUD 1:13
MHN-2014-2765
ÖDESTUGU-ULVSTORP 4:17
ÖDESTUGU-ULVSTORP 4:17
ANALYSRESULTAT - DRICKSVATTEN
MHN-2014-2862
GLASHEMMET 1:2
GLASHEMMET 1:2
INSPEKTION
LEVINSSON, INGEMAR
AL-AKABI RASOUL
FRAMNÄS
MHN-2014-3009
ARENAN 1
RESTAURANG N.E.O.
ARENAN 1
SKR FR SLV - RASFF-NOTIFIERING, OST TILLVERKAD AV RÅ MJÖLK
MHN-2014-3039
SIGNESBO 6:1
SIGNESBO 6:1
MHN-2014-3045
NORRAHAMMAR 33:1
NORRAHAMMAR 33:1
KLAGOMÅL - TILLVERKNING AV SOCKERVADD
THELIN, HANS
MUNKBAGARN YOUSEF
MHN-2014-3334
ROSENGÅRD 14
HUSKVARNA FRUKTHALL
ROSENGÅRD 14
ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - NY VERKSAMHET
5 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-3384
VALPLATSEN 2
VALPLATSEN 2
KLAGOMÅL - BILTVÄTT
MHN-2014-3428
STICKELÖSA 3:4
STICKELÖSA 3:4
MHN-2014-3498
INSPEKTION
MHN-2014-3613
MULLBÄRET 3
MULLBÄRET 3
ANM - INST VÄRMEPUMP - BERG
MHN-2014-3634
PLANETEN 14
PLANETEN 14
ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL
MHN-2014-3645
NORRAHAMMAR 28:100
NORRAHAMMAR 28:100
INSPEKTION
MHN-2014-3808
NYMFEN 4
NYMFEN 4
ANM - INST VÄRMEPUMP - JORD
MHN-2014-3837
VINKELN 22
VINKELN 22
INSPEKTION
MHN-2014-3860
PARTIET 20
PARTIET 20
FORDONSTEKNIK I SMÅLAND
LILLIESKÖLD, HENRIK
ATTEVIKS LASTVAGNAR
VEITH, ANNIKA
JOHAN JUNELIND
NORRAHAMMARS FÖRSKOLA
MAGDA, JOVAN
HOLMGRENS BIL AB
PETERSSON, RUNE
6 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-3884
HÄSSLARP 4:2
HÄSSLARP 4:2
MHN-2014-3889
ÄNGSKAVLEN 4
ÄNGSKAVLEN 4
INSPEKTION
MHN-2014-3914
ÖSTRA HÖREDA 3:4
ÖSTRA HÖREDA 3:4
MHN-2014-3934
NORRAHAMMARS-HÖKHULT 2:150
MHN-2014-4053
ÖSTERMALM 8
ÖSTERMALM 8
BEG FR LST OM YTTR - RADONBIDRAG
MHN-2014-4054
INDIANEN 15
INDIANEN 15
BEG FR LST OM YTTR - RADONBIDRAG
MHN-2014-4064
ÖVERSIKTEN 7
ÖVERSIKTEN 7
INSPEKTION
MHN-2014-4085
NORRA BOARP 1:18
NORRA BOARP 1:18
MHN-2014-4095
HEDENSTORP 2:9
HEDENSTORP 2:9
MHN-2014-4102
SVANSÖ 1:19
SVANSÖ 1:19
YLENSTRAND, UNO
GRUPPBOENDE STRÖMSBERGSVÄGEN 2
WISTINGSGÅRD, STURE
ANDERSSON, BERT
JOHANSSON, KENNETH O KARIN
KASTANIUS, MARIA O DANIEL
BILTEMA BISTRO
ADOLFSSON, PETER
BILMÄSTER I JÖNKÖPING AB
Kent Nero
7 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-4104
PRÄSTKRAGEN 9
PRÄSTKRAGEN 9
MHN-2014-4122
KLOSTERS FABRIKSOMRÅDE 1
KLOSTERS FABRIKSOMRÅDE 1
INSPEKTION
MHN-2014-4153
ÖGGESTORP 4:20
ÖGGESTORP 4:20
MHN-2014-4177
VIKTORIA 7
VIKTORIA 7
INSPEKTION
MHN-2014-4190
FABRIKEN 3
FABRIKEN 3
INSPEKTION
MHN-2014-4193
KORNET 3
KORNET 3
MHN-2014-4197
VATTENTORNET 22
VATTENTORNET 22
INSPEKTION
MHN-2014-4221
ROMMELSJÖ 6:1
ROMMELSJÖ 6:1
MHN-2014-4230
JUPITER 5
JUPITER 5
INSPEKTION
STAAF, ULLA
OLGAS HUS
EDBERG, GUSTAF
FALAFEL EXPRESS
MOORSANS
ANDERSSON, ULLA
BLOMSTRANDE LIV I SMÅLAND AB
Jan Gustavsson
JUNEDALSSKOLAN
8 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-4269
DIRIGENTEN 1
DIRIGENTEN 1
INSPEKTION
MHN-2014-4282
TRÅNGHALLA 3:360
TRÅNGHALLA 3:360
SPIRA RESTAURANG
LINDHOLM, CARINA O INGEMAR
MHN-2014-4286
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED
MHN-2014-4304
MJÄLARYD 3:126
MJÄLARYD 3:126
EKLÖF, MAGNUS
MHN-2014-4317
DALA 3:1
DALA 3:1
MHN-2014-4327
HÄLJARYD 1:61
Souzan Ariana
ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING
MHN-2014-4330
CATENA LOG. JÖNKÖPING AB (CATENA LOG.
JÖNKÖPING AB)
MHN-2014-4341
Trånghalla 3:467
CHRISTER HJALMARSSON
MHN-2014-4346
STIGAMO 1:20
9 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-4351
NORRAHAMMARS-ULVSTORP 1:7
ANONYM
KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING
MHN-2014-4364
Flahult 79:67
FLAHULT 79:67
MHN-2014-4365
Bankeryds-Nyarp 1:30
BANKERYDS NYARP 1:30
MHN-2014-4373
DROSKAN 12
PETER WILBERTSSON
PER-ÅKE NORDENHÖG
NEO NGO AB
INSPEKTION
MHN-2014-4374
STENSHOLM 1:636
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2014-4377
ÅMINNE 1
SCANDIC HOTELL AB
INSPEKTION
MHN-2014-4380
MICHAEL KINNANDER
STOPET 8
ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL
MHN-2014-4383
VÄSTER 1:1
JÖNKÖPING CITY AB (JÖNKÖPING CITY AB)
BEG FR POLISEN OM YTTR - KOMPL T UPPSÄTTNING AV LJUDSYSTEM
MHN-2014-4403
BROLYCKAN 1
OK DETALJHANDEL AB
ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL
MHN-2014-4405
Unnaryd 1:39
Torbjörn Pettersson
10 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-4407
Unnaryd 1:40
UNNARYD 1:40
MHN-2014-4408
SANDSERYD 5:4
PER GUNNAR JOSEFSSON
FREDRIK THELANDER
MHN-2014-4410
ATTARP 2:652
ATTARP 2:652
ARNE GARNHEIM
MHN-2014-4413
ANONYM
PRINSERYD 1:25
MHN-2014-4417
CIGARREN 19
MHN-2014-4423
ÄNGSBERG 1:27
ÄNGSBERG 1:27
MHN-2014-4428
HENRIK AXELSSON
MARTIN KILAND
MHN-2014-4430
KOMMUNSTYRELSEN
BESL FR KS - FÖRDJUPAD MÅNADSRAPPORT F UPPFÖLJNING AV EKONOMI O VERKSAMHET TOM. OKT 2014
MHN-2014-4436
ODENSJÖ 7:47
ODENSJÖ 7:47
AMANDUS LIDSTRÖM O MARIA TORSTENSSON
11 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-4444
LANDÅN 4
SVEDO AB
INSPEKTION
MHN-2014-4446
KÖPMANNEN 2
FIKET I GRÄNNA
MHN-2014-4459
NAVET 5
GRÄSHAGSKIOSKEN
MHN-2014-4461
UTKASTET 3
HOLMGRENS BIL AB
INSPEKTION
MHN-2014-4501
JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFABRIK 1
PESCADORES
BEG FR SOC OM YTTR - ALKOHOLSERVERING
MHN-2014-4517
GRANATEN 2
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2014-4526
RUDU 11:1
SJÖBERG, STIG ROLAND
SPRUTJOURNAL
MHN-2014-4529
VISINGSÖ-TORP 5:11
GRÄNNA PLANTSKOLA AB
SPRUTJOURNAL
MHN-2014-4537
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN
LÄNSSTYRELSEN
SKR FR LST F K - MILJÖGIFTSUNDERSÖKNING I JKPG´S LÄN 2010-2013
MHN-2014-4552
RÄVSVANSEN 3
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
12 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-4578
KARL- EVERT LARSSON
ODENSJÖ 6:14
TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN
MHN-2014-4583
SVARTTORPS-BJÖRNARYD 1:1
PETTER CARLSTRÖM
INSPEKTION
MHN-2014-4589
ÖGGESTORPS-ÄLGARYD 1:1
FIXOLIN
INSPEKTION
MHN-2014-4590
VANDRINGSMANNEN 4
ADEL CHUKRO
ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING
MHN-2014-4593
Nyckeln 8
NYCKELN 8
MHN-2014-4595
NORRAHAMMAR 31:1
NORRAHAMMAR 31:1
MHN-2014-4596
HOVEN 1
AMEEL YOUSIF
INSPEKTION
MHN-2014-4603
ÖVERGÅNGEN 9
INSPEKTION
MHN-2014-4604
FLASKEBO 4:1
13 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-4606
BERGET 1:107
MHN-2014-4607
BRUNSTORP 2:3
ARNE TRUEDSSON
TILLSYNSAVG ENL MB - OLJECISTERN
MHN-2014-4608
HARVEN 3
BAR & GRILL JÖNKÖPINGS AB
MHN-2014-4610
HACKSPETTEN 8
JENSENS BÖFHUS AB
MHN-2014-4611
*
*
*
MHN-2014-4619
VÅRSTA 3
*
4061394
MHN-2014-4621
MILJÖSAMVERKAN
AVTAL - PARTNERSKAPET MILJÖSAMVERKAN F
MHN-2014-4642
BERGET 1:340
Emil Axfors
MHN-2014-4644
MULSERYDS-RYD 3:4
Robert Isaksson
MHN-2014-4645
Tenhult 27:28
JAN-OLOF ANDERSSON
14 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2014-4646
LÄRKAN 4
Jonas Berndtsson
MHN-2014-4647
TAMBURINEN 7
Johnny Tekin
MHN-2014-4648
BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:118
Tobias Melin
MHN-2014-4649
MÅNSERYD 2:2
Anneli Laurinen
MHN-2015-1
VALUTAN 15
SOYA EXPRESS AB
ANM - KLAGOMÅL
MHN-2015-3
VAKAN 1
BILBOLAGET AUTOSERVICE KARLSSON & FINGAL AB
TILLSYNSAVG ENL MB
MHN-2015-4
KÄRNAN 7
ENG, KARL-MIKAEL
INSPEKTION
MHN-2015-5
ÄRINGEN 1
JÖNKÖPING ENERGI AB
TILLSYNSAVG ENL MB
MHN-2015-7
STIGAMO 1:32
TILLSYNSAVG ENL MB
15 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-9
TUGGARP 2:3
TILLSYNSAVG ENL MB
MHN-2015-10
STORA BJÖRKUDDEN 1:8
Björn Johansson
MHN-2015-18
GREVEN 4
GRÄNNA DELIKATESSER AB
INSPEKTION
MHN-2015-19
ÄMBARET 8
Carglass Sweden AB
TILLSYNSAVG ENL MB
MHN-2015-21
KOMMUNFULLMÄKTIGE
BESL FR KF - BEREDNINGSPROCESSEN I NÄMNDERNA
MHN-2015-25
LÄKAREN 10
PIZZERIA VALENTINO
MHN-2015-26
FLASKEBO 5:1
FLASKEBO 5:1
MHN-2015-29
ADELIN 2
Mikael Kotz
MHN-2015-31
ÄLGHORNET 3
WETTERSTADENS THAI STORE HB
MHN-2015-33
ÄDELGASEN 1
SCHENKER LOGISTICS AB
INSPEKTION
16 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-36
MALMEN 1
MHN-2015-37
ÄLVRINGEN 4
SKYDDA NU I JÖNKÖPING AB
MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING
MHN-2015-41
VISINGSBORG 3:1
AKTIEBOLAGET OEB
MHN-2015-43
ARKADIEN 2
WOK PÅ BORGMÄSTARGRÄND I JÖNKÖPING AB
MHN-2015-45
Miljö- och Hälsoskyddskontoret
VIKARIAT - TILLSÄTTANDE AV ADMINISTRATÖR
MHN-2015-47
ÅKERFÄLTET 2
DreamHack Winter 2014
INSPEKTION
MHN-2015-48
TILLSVIDAREANSTÄLLNING - TILLSÄTTANDE AV MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖR
MHN-2015-49
LÄKAREN 10
CHUKRO, MARKUS
MHN-2015-50
HÖGABERG 1:14
FRÄLSNINGSARMÉN
17 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-51
HÖGABERG 1:14
FRÄLSNINGSARMÉN
MHN-2015-64
KORTEBO 2:169
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2015-70
LÄKAREN 10
Ammar Yagop
INSPEKTION
MHN-2015-72
KORTEBO 2:169
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2015-74
ÖVERBLICKEN 6
CONIC SOUTHWEST AB
MHN-2015-75
ATTARP 2:473
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2015-76
INDUSTRIEN 1
MC-PROFFSEN I JÖNKÖPING
INSPEKTION
MHN-2015-77
APOTEKET 6
VOX HOTEL AB
INSPEKTION
MHN-2015-80
MÄLLBY 13:31
MELLIN, JOEL
INSPEKTION
MHN-2015-86
NÄCKROSEN 6
18 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-88
BRUNSTORP 2:1
TEKNISKA NÄMNDEN
ANM - ORDINARIE PROV, TJÄNLIGT M ANMÄRKNING
MHN-2015-89
BANKERYD 2:75
DANNY AL YOUSIFS PIZZERIA OCH GATUKÖK HB
INSPEKTION
MHN-2015-91
RÖRET 1:29
OLOF JOHANSSONS MEKANISKA VERKSTAD AB
INSPEKTION
MHN-2015-92
ÖVERBLICKEN 6
SUB JÖNKÖPING AB
MHN-2015-93
FLÄTAN 12
MUNBURGERCHIES AB
INSPEKTION
MHN-2015-95
SUND 1:15
HENMIK AB
INSPEKTION
MHN-2015-96
BACKEN 11:28
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2015-98
BOGLA 1:35
SILDUKSFABRIKEN I JÖNKÖPING AB
INSPEKTION
MHN-2015-99
ISKANTEN 10
RIAD YOUSEF
INSPEKTION
19 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-100
INSPEKTION
MHN-2015-104
ATTARP 2:230
INSPEKTION
MHN-2015-105
KORTEBO 2:169
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2015-107
HÅLAN 10:15
INSPEKTION
MHN-2015-110
BACKEN 9:28
NYLANDER SÄLJSERVICE AB
INSPEKTION
MHN-2015-116
ATTARP 2:18
LILLGÅRDEN I BANKERYD RESTAURANG AB
INSPEKTION
MHN-2015-120
Vretaholm 6:7
TEKNISKA KONTORET, VATTEN O AVLOPP
BEG FR TK OM YTTR - Behovet av vatten o spillavlopp f fastigheten
MHN-2015-121
ALHAMBRA 1
WIENERKONDITORIET GJ AB
INSPEKTION
MHN-2015-122
ÄTTEHÖGEN 3
COMPASS GROUP AB
INSPEKTION
MHN-2015-125
ÅNGAN 1
HV71 FASTIGHETS AB
INSPEKTION
20 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-127
INSPEKTION
MHN-2015-129
ÅMINNE 1
SCANDIC HOTELL AB
INSPEKTION
MHN-2015-138
LUDVIG 4
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2015-144
DRUVAN 19
KF GÖTA
INSPEKTION
MHN-2015-150
SÖMNADEN 6
Östgöta Vending AB
MHN-2015-161
ÄLDRENÄMNDEN
INSPEKTION
MHN-2015-162
INSPEKTION
MHN-2015-165
FIRAS NAMROUD (PIZZERIA)
INSPEKTION
MHN-2015-170
CISTERNEN 3
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN
INSPEKTION
21 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-171
BÄGAREN 5
SAMBOOSAK AB
INSPEKTION
MHN-2015-177
KÅLGÅRDEN 1:1
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-178
GRANATEN 1
EN ITALIENARE & EN GREK AB
INSPEKTION
MHN-2015-179
VÅRDEN 1
SODEXO AB
KLAGOMÅL - KALL PAJ
MHN-2015-180
VANDRINGSMANNEN 3
INSPEKTION
MHN-2015-182
RASTSTÄLLET 2
INSPEKTION
MHN-2015-184
ÄLGSKYTTEN 4
AXFOOD SVERIGE AB
INSPEKTION
MHN-2015-186
FLAHULT 77:4
GB GROSSISTEN SYDVÄST AB
INSPEKTION
MHN-2015-187
GÖTALAND 5
FÖRETAGSCATERING HÅKAN AXELSSON AB
INSPEKTION
MHN-2015-188
SNICKAREN 2
NETTBUSS AB
INSPEKTION
22 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-189
BARNARP 4:1
ENKELT RESTAURANG OCH CATERING AB
INSPEKTION
MHN-2015-191
FLAHULT 21:1
RULLSYLTAN JÖNKÖPING AB
INSPEKTION
MHN-2015-198
RASTSTÄLLET 1
KF GÖTA
INSPEKTION
MHN-2015-203
ÄDELGASEN 1
SCHENKER AB
INSPEKTION
MHN-2015-206
NAVET 5
MUHAMMAD ISMAIL (GRÄSHAGSKIOSKEN)
INSPEKTION
MHN-2015-207
GAMEN 6
CALISIR & SON AB
INSPEKTION
MHN-2015-210
PILTEN 13
INSPEKTION
MHN-2015-213
CIGARREN 19
Asia Grossisten i Jönköping AB
MHN-2015-214
PILTEN 13
INSPEKTION
23 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-217
VALPLATSEN 3
VÄSTGÖTAGLASS AB
INSPEKTION
MHN-2015-218
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-219
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-221
VÄTTERSMÅLEN 2:2
MOTELL VÄTTERLEDEN AB
MHN-2015-222
RAMMBRON 1:2
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-223
RAMMBRON 1:2
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-226
MULSERYDS-RYD 1:23
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-229
MULSERYDS-RYD 1:23
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-235
FLAHULT 21:2
ELEKTROLUX DISTRIPARTS AB
INSPEKTION
MHN-2015-236
SVARTTORP 5:14
TEKNISKA KONTORET
24 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-237
SVARTTORP 5:14
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-238
LAGMANNEN 1
THIEN MY HUYNH
INSPEKTION
MHN-2015-239
SUND 1:1
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-240
SUND 1:1
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-242
MULSERYDS-RYD 1:23
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-244
TUNNERSTAD 6:20
TEKNISKA KONTORET
MHN-2015-246
ANGERDSHESTRA 1:1
ANGERDSHESTRA AVLOPPSRENINGSV
MHN-2015-247
ANGERDSHESTRA 1:1
ANGERDSHESTRA AVLOPPSRENINGSV
MHN-2015-248
YÅS 1:15
YÅS FRITIDSSTUGEFÖRENING
25 (26)
Ärende
Diarienummer
Fastighet
Namn
Sökbegrepp
Ärendemening
MHN-2015-249
HILLINGE 1:10
HILLINGE AVLOPPSANLÄGGNING
MHN-2015-250
HACKSPETTEN 8
JENSENS BÖFHUS AB
INSPEKTION
MHN-2015-251
ALHAMBRA 1
SUB JÖNKÖPING AB
MHN-2015-252
VINKELN 22
HOLMGRENS BIL I SMÅLAND AB
INSPEKTION
MHN-2015-255
Göteborgs fiskerivagn
VÄSTRA TORGET
MHN-2015-256
BARNARP 1:78
Lind Ingemar
INSPEKTION
MHN-2015-267
FLAHULT 21:34
ADITRO LOGISTICS AB
INSPEKTION
MHN-2015-271
FLAHULT 21:34
ADITRO LOGISTICS AB
MHN-2015-274
MULSERYDS-RYD 2:31
Carina Gunnarsson
INSPEKTION
MHN-2015-277
Stopet 8
Michael Kinnander
INSPEKTION
26 (26)
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K
2015-02-02
Urval:
Anita Nilsson
Händelse - Händelsekategorikod: 'FK'; Händelsedatum: '2015-01-01...2015-01-28'
Händelse
Diarienummer
Fastighet
Namn
Handling
Ärende
Sökbegrepp
MHN-2011-1389:47
VINDKRAFTSPROJEKT, NORRA VEDBO
SKR FR LST F K - ÖVERLÄMNANDE AV
ÖVERKLAGAT BESLUT
HAURIDA VÄSTRA
VINDKRAFTSPROJEKT VEDBO, M.FL. FASTIGHETER
MHN-2011-1389:48
VINDKRAFTSPROJEKT, NORRA VEDBO
SKR FR LST F K - ÖVERLÄMNANDE AV
ÖVERKLAGADE BESLUT
HAURIDA VÄSTRA
VINDKRAFTSPROJEKT VEDBO, M.FL. FASTIGHETER
MHN-2013-1378:8
ÖRINGEN 14
ST1 SWEDEN AB
KONTR RAPPORT F K - OLJEAVSKILJARE
ÖRINGEN 14
MHN-2013-2970:7
JORDSHULT 1:10
BESL FR LST F K - FÖREL OM KOMPL AV ANS
SÖDRA SKOGSENERGI AB
BEG FR LST OM YTTR - ANS OM
BEARBETNINGSKONCESSION OM VISSA
TORVFYNDIGHETER
JORDSHULT 1:10
MHN-2014-2395:4
YÅS 1:15
YÅS FRITIDSSTUGEFÖRENING - AVLOPPSREN
ANALYSRESULTAT F K - 140520-140917
YÅS 1:15
MHN-2014-3377:3
HISINGSTORP 1:2
KUNGÖRELSE F K - DETALJPLAN
BEG FR STBN OM YTTR - DETALJPLAN, FÖRSKOLA PÅ
DEL AV HISINGSTORP
HISINGSTORP 1:2
MHN-2014-4265:2
FLAHULT 74:3
BESL FR LST F K - ÅTERKALLELSE AV ANS OM
ÄNDRING
FLAHULT 74:3
RECYCTEC AB
SKR FR LST F K - ANS INKOMMIT RÖRANDE
VILLKORSÄNDRING
Händelse
Diarienummer
Fastighet
Namn
Handling
Ärende
Sökbegrepp
MHN-2014-4595:3
NORRAHAMMAR 31:1
BESL FR STBN F K - UTVÄNDIG ÄNDRING O
OMBYGGNAD AV INDUSTRIBYGGNAD
NORRAHAMMAR 31:1
MHN-2014-85:2
VÅRDEN 1
HETVATTENCENTRALEN RYHOV
KONTR RAPPORT F K - OLJEAVSKILJARE
VÅRDEN 1
MHN-2015-102:1
ÄRINGEN 1
ARLA FÄRSKVAROR, JÖNKÖPING
SKR FR LST F K - ANMÄLAN OM NY BRÄNSLETANK SKR FR LST F K - ANMÄLAN OM NY BRÄNSLETANK FÖR
FÖR BIOBRÄNSLE
BIOBRÄNSLE
MHN-2015-119:1
FLAHULT 74:3
RECYCTEC AB
VILKORSÄNDRING
VILKORSÄNDRING
MHN-2015-119:2
FLAHULT 74:3
RECYCTEC AB
SKR FR LST F K - BEG OM KOMPL T ANS OM TILLST
MHN-2015-128:1
ÖRSERUM 5:2
VILKORSÄNDRING
ÖRSERUMS ÅKERI AB
TILLSYNSÄRENDE ENL MB F K - AVFALLSSTATISTIK TILLSYNSÄRENDE ENL MB F K - AVFALLSSTATISTIK
MHN-2015-130:1
BRÅNERYD 1:135
ALEX AUTOSERVICE PLÅT & LACK AB
MHN-2015-132:1
ÄTTEN 3
TUDOR
MHN-2015-133:1
ÖRTEN 7
BILTEKNIK I JÖNKÖPING AB
Händelse
Diarienummer
Fastighet
Namn
Handling
Ärende
Sökbegrepp
MHN-2015-134:1
ÖVERDRAGET 2
ELEKTRISKA LADDNINGSSTATIONEN AB
MHN-2015-135:1
ÄDELGASEN 2
TOYOTA MATERIAL HANDLING SWEDEN AB
MHN-2015-136:1
SÖMNADEN 6
MEKONOMEN
MHN-2015-137:1
ÖGGESTORP SERVICE AB
MHN-2015-139:1
BIET 3
SVENSKA BATTERILAGRET AB
MHN-2015-140:1
SÄKERHETSPARTNER I JÖNKÖPING AB
MHN-2015-141:1
ÖVERKANTEN 1
Verkstadsfabriken i Jönköping AB
MHN-2015-142:1
FLAHULT 80:1
MOBIS PARTS
MHN-2015-154:1
VÅRDEN 1
LEDNINGSSTABEN JÖNKÖPINGS SJUKVÅRDSOMRÅDE
Händelse
Diarienummer
Fastighet
Namn
Handling
Ärende
Sökbegrepp
MHN-2015-166:1
HUSKVARNA 5:2
HUSQVARNA AB
SKR FR LST F K - REDOVISNING AV MÄTRESULTAT, SKR FR LST F K - REDOVISNING AV MÄTRESULTAT,
GJUTERIET
GJUTERIET
MHN-2015-175:1
ÖVERSKOTTET 1
TEKNISKA KONTORET
ANM F K - PLANERAT ÖVERUTSLÄPP
ANM F K - DRIFTSTÖRNING
MHN-2015-181:1
HÄLJARYD 1:327
Alvarssons Transport AB
BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL
MHN-2015-196:1
HUSKVARNA 5:2
HUSQVARNA AB
SKR FR LST F K - ANM OM DRIFTSTÖRNING,
RÖKUTVECKLING
SKR FR LST F K - ANM OM DRIFTSTÖRNING,
RÖKUTVECKLING
MHN-2015-197:1
TIDANS VATTENFÖRBUND (Håkan Magnusson)
SKR FR MARIESTAD F K - INVENTERING AV
VATTENVÄXTER INOM TIDANS
AVRINNINGSOMRÅDE
TIDAN
MHN-2015-205:1
ÖLMSTAD 5:21
SKR FR MARIESTAD F K - INVENTERING AV
VATTENVÄXTER INOM TIDANS AVRINNINGSOMRÅDE
KÄLLS BEGAGNADE BIL & DELAR
MHN-2015-208:1
GRÄNNA 5:1
TEKNISKA KONTORET
SKR FR LST F K - ANM OM RIVNING AV KEMSTEG O SKR FR LST F K - ANM OM RIVNING AV KEMSTEG O ARV
-SILO
ARV-SILO
MHN-2015-209:1
INGELYCKE 1:3
Kennel Vip Win´s (Ann-Charlotte Berglund)
BESL FR LST F K - TILLS ENL DL, HUND
BESL FR LST F K - TILLS ENL DL, HUND
MHN-2015-293:1
LAPPEN 11
MUNKSJÖ PAPER AB
SKR FR LST F K - INFORMATION OM NYA
SLUTSATSER
SKR FR LST F K - INFO OM NYA SLUTSATSER
Händelse
Diarienummer
Fastighet
Namn
Handling
Ärende
Sökbegrepp
MHN-2015-40:1
Överlappen 6
Trafikia AB
Överlappen 6
MHN-2015-46:1
FLAHULT 74:3
RECYCTEC AB
SKR FR LST F K - KONTRPGM F VERKSAMHET
SKR FR LST F K - KONTRPGM F VERKSAMHET
MHN-2015-58:2
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN
SKR FR LST F K - DIOXINHALTER I SIK FÅNGAD I
VÄTTERN O VÄNERN
SKR FR LST F K - DIOXINHALTER I SIK FÅNGAD I
VÄTTERN O VÄNERN
MHN-2015-60:1
MÅNSARP 1:187
BESL FR STBN F K - TILLBYGGNAD AV
INDUSTRIBYGGNAD/VERKSTAD
BESL FR STBN F K - TILLBYGGNAD AV
INDUSTRIBYGGNAD/VERKSTAD
MHN-2015-73:1
FLAHULT 21:1
JÖNKÖPINGS ENERGI BIOGAS AB
SKR FR LST F K - TILLSYNSRAPPORT EFTER BESÖK I SKR FR LST F K - TILLSYNSRAPPORT EFTER BESÖK I
SAMBAND M PERIODISK UNDERSÖKNING
SAMBAND M PERIODISK UNDERSÖKNING
MHN-2015-97:1
Balladen 2
POLSKA DELIKATESSER, P. RYCHTER
SKR FR SJV F K - BESL OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT Skr fr SJV f k - besl om mijösanktionsavgift
JÖNKÖPINGS KOMMUN
DELEGATIONSBESLUT
Administrativa ärenden
2015-02-02
Urval:
Anita Nilsson
Händelse - Händelsekategorikod: 'DELB'; Beslutsnummer: 'DAD*'; Händelsedatum: '201501-01...2015-01-28'
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
Fastighet
Sökbegrepp
MHN-2015-45:1
RE
DAD § 001 VISSTIDSANSTÄLLD - ADMINISTRATÖR
2015-01-13
MHN-2015-48:1
DAD § 002 TILLSVIDAREANSTÄLLNING - MILJÖ- OCH
HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖR
2015-01-13
RE
Namn
Datum
JÖNKÖPINGS KOMMUN
DELEGATIONSBESLUT
Hälsoskyddsärenden
2015-02-02
Urval:
Anita Nilsson
Händelse - Händelsekategorikod: 'DELB'; Beslutsnummer: 'DAH*'; Händelsedatum: '201501-01...2015-01-28'
Händelse
Diarienr
Rubrik
Namn
Handl
MHN-2014-4317:2
Fastighet
Sökbegrepp
DAH § 001 YTTR T STBN - FÖRHANDSBESKED
MR
DALA 3:1
Datum
2015-01-05
DALA 3:1
MHN-2014-4320:2
DAH § 002 YTTR T KS
EE
MHN-2014-4321:2
2014-12-10
KOMMUNSTYRELSEN
DAH § 003 YTTR T KS
EE
2014-12-10
KOMMUNSTYRELSEN
MHN-2014-4417:2
DAH § 004 YTTR T STBN - BYGGLOV
MR
CIGARREN 19
MHN-2014-4054:1
DAH § 005 YTTR T LST
GE
INDIANEN 15
2015-01-09
2015-01-13
KASTANIUS, MARIA O DANIEL
INDIANEN 15
MHN-2014-4053:2
DAH § 006 YTTR T LST
GE
ÖSTERMALM 8
2015-01-13
JOHANSSON, KENNETH O KARIN
ÖSTERMALM 8
MHN-2013-521:28
DAH § 007 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG
MAW
FLAHULT 2:321
2015-01-15
VARADJAN, VASILIJE
FLAHULT 2:321
MHN-2014-4364:2
DAH § 008 FÖREL ENL 26 KAP 9 § MB
MAW
Flahult 79:67
2015-01-15
PETER WILBERTSSON
FLAHULT 79:67
MHN-2014-4365:3
MAW
Bankeryds-Nyarp 1:30
PER-ÅKE NORDENHÖG
2015-01-16
BANKERYDS NYARP 1:30
MHN-2014-4648:2
MAW
MHN-2014-4501:2
EE
BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:118 Tobias Melin
* DAH § 011 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF
DAH § 012 YTTR T SOC - ALKOHOlSERVERING
JÖNKÖPINGS
PESCADORES
TÄNDSTICKSFABRIK 1
2015-01-16
2015-01-20
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
Namn
MHN-2014-4585:2
Fastighet
Sökbegrepp
DAH § 013 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING
EE
BÄRET 3
MHN-2014-4138:4
DAH § 014 AVG ENL STRÅLSKYDDSLAGEN - SOLARIE
PE
ARKADIEN 3
Datum
2015-01-20
FRIMURARSAMFÄLLIGHETEN JÖNKÖPING
2015-02-02
SOLKLART
ARKADIEN 3
MHN-2014-4604:2
MR
DAH § 015 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED
FLASKEBO 4:1
2015-01-20
MHN-2015-120:2
DAH § 016 YTTR T TK - VATTEN O AVLOPP
2015-01-20
GE
Vretaholm 6:7
TEKNISKA KONTORET, VATTEN O AVLOPP
MHN-2014-4646:2
MAW
LÄRKAN 4
MHN-2014-4102:3
MAW
SVANSÖ 1:19
2015-01-19
Jonas Berndtsson
2015-01-20
NERO, KENT
SVANSÖ 1:19
MHN-2014-4221:2
MR
ROMMELSJÖ 6:1
GUSTAFSSON, JAN
2015-01-21
ROMMELSJÖ 6:1
MHN-2014-4423:2
MR
ÄNGSBERG 1:27
2015-01-21
HENRIK AXELSSON
ÄNGSBERG 1:27
MHN-2014-4649:2
MR
MÅNSERYD 2:2
2015-01-21
Anneli Laurinen
MHN-2014-4645:2
MR
Tenhult 27:28
2015-01-21
MHN-2014-4642:2
MR
BERGET 1:340
Emil Axfors
2015-01-21
2015-01-21
JAN-OLOF ANDERSSON
MHN-2014-4644:2
MR
MULSERYDS-RYD 3:4
MHN-2014-4647:2
MAW
TAMBURINEN 7
Robert Isaksson
Johnny Tekin
2015-01-21
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
Namn
MHN-2014-4408:3
Fastighet
Sökbegrepp
MAW
SANDSERYD 5:4
MHN-2014-4330:3
MAW
MHN-2014-3808:4
MAW
NYMFEN 4
Datum
2015-01-22
FREDRIK THELANDER
2015-01-23
CATENA LOG. JÖNKÖPING AB (CATENA LOG.
JÖNKÖPING AB)
2015-01-23
MAGDA, JOVAN
NYMFEN 4
MHN-2014-3914:4
MAW
ÖSTRA HÖREDA 3:4
2015-01-23
WISTINGSGÅRD, STURE
ÖSTRA HÖREDA 3:4
MHN-2014-3613:4
MAW
MULLBÄRET 3
2015-01-23
VEITH, ANNIKA
MULLBÄRET 3
MHN-2014-4153:2
MAW
ÖGGESTORP 4:20
2015-01-23
EDBERG, GUSTAF
ÖGGESTORP 4:20
MHN-2014-4095:3
MAW
HEDENSTORP 2:9
2015-01-23
HEDENSTORP 2:9
MHN-2014-4428:3
2015-01-26
MAW
MARTIN KILANDER
NORRAHAMMARS-HÖKHULT
2:142
MHN-2015-117:3
KH
DAH § 034 YTTR T STBN - NYBYGGNAD AV INDUSTRIBYGGNAD
Stigamo 1:31
2015-01-27
MHN-2014-4282:2
2015-01-27
MAW
TRÅNGHALLA 3:360
LINDHOLM, CARINA O INGEMAR
TRÅNGHALLA 3:360
MHN-2014-4593:2
DAH § 036 YTTR T STBN - BYGGLOV
MR
Nyckeln 8
2015-01-27
NYCKELN 8
MHN-2014-4304:3
MAW
MJÄLARYD 3:126
2015-01-28
EKLÖF, MAGNUS
MJÄLARYD 3:126
MHN-2014-4436:2
MR
2015-01-28
ODENSJÖ 7:47
AMANDUS LIDSTRÖM O MARIA TORSTENSSON
ODENSJÖ 7:47
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
Namn
MHN-2014-4605:2
Fastighet
Sökbegrepp
DAH § 039 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED
MAW
FLAHULT 3:160
MHN-2014-4161:2
MAW
HÄLJARYD 2:32
Datum
2015-01-28
2015-01-28
LIDSTRÖM, MATS
HÄLJARYD 2:32
MHN-2014-4092:2
MR
PRINSERYD 1:30
2015-01-28
FHAGER, MARCUS
PRINSERYD 1:30
MHN-2014-3991:2
MR
HYLTENA 1:15
2015-01-28
STARK, SVEN O BACHTROG, ANDREA
HYLTENA 1:15
MHN-2014-4179:2
MAW
ATTARP 2:266
ATTARP 2:266
GARD, MORGAN
2015-01-28
JÖNKÖPINGS KOMMUN
DELEGATIONSBESLUT
Avloppsärenden
2015-02-03
Urval:
Anita Nilsson
Händelse - Händelsekategorikod: 'DELB'; Beslutsnummer: 'DAL*'; Händelsedatum: '201501-01...2015-01-28'
Händelse
Diarienr
Rubrik
Namn
Handl
MHN-2015-8:2
Fastighet
Sökbegrepp
DAL § 001 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL
PE
Ölmstads-Ånaryd 4:1
Datum
2015-01-07
Ingvar Nilsson
MHN-2014-4580:4
PE
HÖGABERG 1:8
MHN-2014-3302:3
JK
GRANSHULT 1:17
2015-01-29
ÅKERBERG
2015-01-08
JONEGÅRD, CAROLINE O SIMON
GRANSHULT 1:17
MHN-2014-4281:2
GE
ÖLMSTADS-ÅNARYD 8:4
2015-01-15
JALDEMARK, BERNHARD
MHN-2014-3428:2
GE
STICKELÖSA 3:4
2015-01-19
LILLIESKÖLD, HENRIK
STICKELÖSA 3:4
MHN-2014-4338:2
GE
RIDDERSBERG 1:14
MARIANNE JOHANSSON
2015-01-19
Riddersberg 1:14
MHN-2015-26:4
GE
FLASKEBO 5:1
Mikael Kotz
2015-01-15
FLASKEBO 5:1
MHN-2014-4114:3
PE
ÖLMSTAD 6:15
2015-01-26
FISCHER, ANDERS
ÖLMSTAD 6:15
MHN-2015-84:2
GE
Svenstorp 3:2
MHN-2015-85:2
GE
Västra Romnarp 4:1
MHN-2014-3061:2
GE
MÅRTENSDRÄTT 1:47
ROSÉN, TOBIAS
MÅRTENSDRÄTT 1:47
2015-01-28
Ulf Reimblad
2015-01-28
Rolf Gard
2015-01-28
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
MHN-2014-4402:2
Fastighet
Sökbegrepp
GE
Namn
Datum
2015-01-28
ALLIANSKYRKAN I ÖLMSTAD
MHN-2014-4363
GE
Järsnäs-Håknarp 1:1
2015-01-28
JOHAN GUSTAFSSON
JÄRSNÄS-HÅKNARP 1:1
MHN-2015-28:2
GE
KLACKARP 3:3
2015-02-02
MHN-2015-158:2
LH
Horstorp 1:67
Stig Knutsson
2015-01-29
MHN-2014-4638:3
2015-01-29
LH
NACKEBO 2:8
Magnus Klackensjö
Claes Uhlén
JÖNKÖPINGS KOMMUN
DELEGATIONSBESLUT
Livsmedelsärenden
2015-02-02
Urval:
Anita Nilsson
Händelse - Händelsekategorikod: 'DELB'; Beslutsnummer: 'DL*'; Händelsedatum: '2015-01
-01...2015-01-28'
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
Fastighet
Namn
Datum
Sökbegrepp
MHN-2014-4403:2
DLI § 001 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
HDH
BROLYCKAN 1
MHN-2014-4327:2
HDH
HÄLJARYD 1:61
2015-01-08
OK DETALJHANDEL AB
2015-01-08
Souzan Ariana
MHN-2015-25:3
JS
LÄKAREN 10
2015-01-13
PIZZERIA VALENTINO
MHN-2015-74:3
JS
ÖVERBLICKEN 6
2015-01-15
MHN-2014-4446:3
JS
KÖPMANNEN 2
MHN-2014-3889:3
JS
DLI § 006 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR
2015-01-19
ÄNGSKAVLEN 4
GRUPPBOENDE STRÖMSBERGSVÄGEN 2
CONIC SOUTHWEST AB
2015-01-15
FIKET I GRÄNNA
ÄNGSKAVLEN 4
MHN-2015-150:2
JJN
SÖMNADEN 6
Östgöta Vending AB
2015-01-21
MHN-2014-4064:2
2015-01-20
JS
ÖVERSIKTEN 7
BILTEMA BISTRO
ÖVERSIKTEN 7
MHN-2015-172:1
JJN
STENSHOLM 1:443
MHN-2014-3334:3
JS
ROSENGÅRD 14
2015-01-28
SAAB AB
2015-01-22
HUSKVARNA FRUKTHALL
ROSENGÅRD 14
MHN-2014-4459:3
JS
NAVET 5
GRÄSHAGSKIOSKEN
2015-01-23
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
Fastighet
Namn
Datum
Sökbegrepp
MHN-2015-213:2
JS
CIGARREN 19
MHN-2014-4380:3
JJN
2015-01-26
Asia Grossisten i Jönköping AB
2015-01-27
MICHAEL KINNANDER
STOPET 8
MHN-2014-4517:2
MK
GRANATEN 2
MHN-2014-4190:2
JSL
FABRIKEN 3
MOORSANS
FABRIKEN 3
2015-01-27
ÄLDRENÄMNDEN
2015-01-28
JÖNKÖPINGS KOMMUN
DELEGATIONSBESLUT
Miljöskyddsärenden
2015-02-02
Urval:
Anita Nilsson
Händelse - Händelsekategorikod: 'DELB'; Beslutsnummer: 'DM*'; Händelsedatum: '201501-01...2015-01-28'
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
Fastighet
Namn
Datum
Sökbegrepp
MHN-2014-4150:10
DMI § 001 FÖREL ENL 26 KAP 9 § MB
HL
SÖDRA HUSKVARNA 1:4
2015-01-15
TEKNISKA KONTORET
SÖDRA HUSKVARNA 1:4
MHN-2015-3:1
MJ
DMI § 002 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG
2015-01-07
BILBOLAGET AUTOSERVICE KARLSSON & FINGAL
VAKAN 1
AB
MHN-2015-5:1
DMI § 003 BESL - ÅRLIG TILLSYNSAVG
AR
ÄRINGEN 1
MHN-2015-7:1
AR
STIGAMO 1:32
2015-01-09
MHN-2015-9:1
AR
TUGGARP 2:3
MHN-2015-19:1
PPA
ÄMBARET 8
MHN-2014-4595:2
DMI § 007 YTTR T STBN
AW
2015-01-09
2015-01-13
2015-01-09
Carglass Sweden AB
2015-01-09
NORRAHAMMAR 31:1
MHN-2014-750:11
MJ
BACKEN 9:23
JG METALL AB
2015-01-12
BACKEN 9:23
MHN-2014-4341:2
MAW
Trånghalla 3:467
2015-01-13
CHRISTER HJALMARSSON
MHN-2014-4353:2
MAW
Skogsklövern 3
2015-01-13
MAGNUS THORLANDER
SKOGSKLÖVERN 3
MHN-2014-2380:5
KH
BET 2:4
BET 2:4
KARLA TRÄ AB
2015-01-14
Händelse
Diarienr
Rubrik
Handl
Fastighet
Namn
Datum
Sökbegrepp
MHN-2014-2385:5
KH
BET 2:8
2015-01-14
KARLATRÄ AB
BET 2:8
MHN-2014-4583:2
MN
SVARTTORPS-BJÖRNARYD 1:1
2015-01-14
MHN-2015-109
DMI § 013 YTTR T STBN - BYGGLOV
PPA
JÄRA 1:17
MHN-2014-4612:2
KH
TORNARYD 1:1
SAND GOLF CLUB AB
2015-01-20
MHN-2014-4612:3
2015-01-21
KH
TORNARYD 1:1
PETTER CARLSTRÖM
2015-01-23
SAND GOLF CLUB AB
MHN-2014-4426:2
KH
VÄSTANÅ 1:1
2015-01-21
GRÄNNA GOLFKLUBB
MHN-2014-4426:3
KH
VÄSTANÅ 1:1
MHN-2014-1676:10
HL
VULCANUS 13
2015-01-21
GRÄNNA GOLFKLUBB
2015-01-16
AB V FONGS GELBGJUTERI
VULCANUS 13
MHN-2015-215:1
MJ
2015-01-26
BOGLA 1:35
SILDUKSFABRIKEN I JÖNKÖPING AB
MHN-2014-1871:2
DMI § 020 BESL - BULLERBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER
LO
NORRAHAMMARS-ULVSTORP 1:7 HJELM, MARGARETA
2015-01-26
NORRAHAMMARS-ULVSTORP 1:7
MHN-2014-4406:2
KH
SKINNAREBO 2:7
MHN-2014-4406:3
KH
SKINNAREBO 2:7
TABERGSDALENS GOLF AB
2015-01-27
TABERGSDALENS GOLF AB
2015-01-27
ANMÄLNINGSÄRENDEN
JÖNKÖPINGS KOMMUN
2015-02-02
Urval:
Anita Nilsson
Händelse - Händelsekategorikod: 'ANMLI'; Händelsedatum: '2015-01-01...2015-01-28'
Händelse
Diarienummer
Fastighet
Namn
Rubrik
Sökbegrepp
MHN-2014-1965:3
KOMMUNSTYRELSEN
BESL FR KF - HÅLLBAR UTV ETT STORT ANSV
BARNARPASJÖN
MHN-2014-3990:4
KOMMUNSTYRELSEN
BESL FR KS - YTTR ÖVER FARTBEGRÄNSNING PÅ SJÖN BUNN
BUNN
MHN-2014-4014:4
MILJÖNÄMNDEN
BESL FR KF - REGLEMENTE F MHN
MHN-2015-21:1
KOMMUNFULLMÄKTIGE
BESL FR KF - BEREDNINGSPROCESSEN I NÄMNDERNA
Miljöskyddsenheten
Magnus Nilsson
Tfn 036-1 O 80 44
1 (2)
T JÄNSTESKRIVELSE
2015-01-28
551 89 JÖNKÖPING
Yttrande till kommunstyrelsen och länsstyrelsen över ansökan om
bearbetningskoncession för torvtäkt på fastigheten Bryna 1:2
Mn 2009-2797, stadskontorets beteckning 2015:92, länsstyrelsens beteckning
543-5101-14
Sammanfattning
Södra Skogsägarna ekonomisk förening ansöker om bearbetningskoncession av
länsstyrelsen att bedriva torvtäkt inom fastigheten Bryna l :2 i lönköpings
kornmun och Ekornahult 2: l O i V aggeryds kommun. stadskontoret och
länsstyrelsen har givit nämnden möjlighet att yttra sig i ärendet.
Beslutsunderlag
Ansökan om bearbetningskoncession för torvtäkt daterad 20 l 0-1 O-O l
Komplettering av ansökan daterad 2014-11-05
Bolagets överklagan till regeringen från 2012
Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad 2011-10-28
Miljönämndens yttrande från november 2011
Miljö- och hälsoskyddskontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-01-28
Förslag till miljönämnden
Nämnden anser som i tidigare yttrande att täkt enligt ansökan inte är lämplig
med hänvisning till miljöbalkens hushållningsregler. Grunderna för
yttrandet har däremot ändrats något. Bolaget har vid sin överklagan till
regeringen bemött yttrandet från SGU om att bränslevärdet i torven som
avses brytas är för dåligt. Bolaget menar i sitt bemötande att torvkvaliteten
ihop med andra aspekter såsom transportavstånd gör mossen lämplig att
exploatera ur allmän synpunkt. Nämnden anser att ytterligare värdering
behöver göras innan ställning kan tas i frågan om torvkvalitet och eventuella
andra aspekter gör mossen lämplig för brytning. Däremot har
naturvärdesinventering som gjorts inom ramen för kornmunens
naturvårdsprogram hösten 2014 gett att mossen har naturvärden
motsvarande klass 2. Nämnden anser att detta material bör kommuniceras
med sökande bolag och därefter ingå i prövningsunderlaget För att
koncession ska kunna ges krävs att naturvärdena är låga, motsvarande klass
3 eller 4, och att torvkvalitet med flera aspekter ger tillräcklig
samhällsekonomisk nytta.
Besöksadress J uneporten
[email protected]
~ JÖNKÖPINGS
~KOMMUN
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN l Tfn 036-10 50 00 1 Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping 1 www.jonkoping.se/mk
2 (2)
Ärende
Ansökan gäller en ny torvtäkt på Östre mosse cirka 8 km sydväst om Taberg.
Mossen har en del i Vaggeryds kommun och en del i lönköpings kommun.
Nämnden har yttrat sig i ärendet vid novembersammanträdet 2011. Eftersom
ärendet överklagats till regeringen och återremitterats tilllänsstyrelsen för
förnyad prövning har nämnden getts tillfälle att yttra sig en gång till. Sedan
fön·a yttrandet har bolaget kompletterat med några mindre ändringar i
bearbetningsplanen.
I överklagan till regeringen radar bolaget upp skäl till att torvbrytning på Östre
mosse skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt bl. a. korta transportavstånd
och lägre elpriser för slutkonsument Vidare uppvisas dokumentation som ska
visa på att torven har tillräckligt högt förbränningsvärde . Dock saknas
kommentar av synpunkten från SGU om att värmevärdet per volymenhet är det
viktiga och att det är lågt i låghumifierad torv. Konsekvensen av detta är att
man får bryta en större yta mosse för att få samma samlade energivärde som i
torv med högre humifierings grad. Regeringen har inte berört några sakfrågor i
sitt upphävande av länsstyrelsens beslut. Regeringen konstaterade bara att
länsstyrelsen gjort formellt fel som har avvisat ansökan eftersom torvlagen inte
är tillämplig. Enligt regeringen borde länsstyrelsen antingen ha gett tillstånd
eller avslagit ansökan.
lönköpings kommun har under 2014 inventerat våtmarker för att uppdatera det
kommunala naturvårdsprogrammet som gällde 2009-2013. Tidigare har
våtmarkerna i klass 4 (lägsta naturvärdesklassen) ofta varit otillräckligt
inventerade för någon säker klassning. Östre mosse var tidigare i
naturvärdesklass 4 och har vid den nya inventeringen getts klass 2 (näst högsta
naturvärdesklassen) till följd av dess botaniska värden samt häckande
våtmarksfåglar. I den nationella våtmarksinventeringen (VMI) har mossen på
en motsvarande skala fått klass 3. Den nationella våtmarksinventeringen är
betydligt mer översiktlig än den mer ingående naturvärdesinventeringen som
gjorts inom naturvårdsprogrammet Nationella och regionala miljömål anger att
endast våtmarker i klass 3 eller 4 får användas för torvbrytning. Ärendet
bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter.
~"'---~
Rolf Erlandsson
Magnus Nilsson
Miljö- och hälsoskyddschef
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Beslutet expedieras till:
stadskontorets kanslienhet
Länsstyrelsen i J önköpings län
Miljöskyddsenheten
Magnus Nilsson
Tfn 036-10 80 44
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-01-29
1 (2)
551 89 JÖNKÖPING
Yttrande till kommunstyrelsen och miljöprövningsdelegationen över
ansökan om tillstånd för torvtäkt inom fastigheten Norra Hökhult
1:3
Mn 2013-4384, stadskontorets beteckning 2015/94,
miljöprövningsdelegationens beteckning 551-841-14
Sammanfattning
BMR produkter AB ansöker om fortsatt tillstånd enligt miljöbalken att bedriva
torvtäkt inom fastigheten Norra Hökhult 1:3. Stadskontoret och länsstyrelsen
har givit nämnden möjlighet att yttra sig i ärendet.
Beslutsunderlag
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken daterad 2014-01-24
Komplettering av ansökan daterad 2014-11-10
Förslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden
– Nämnden tillstyrker fortsatt täktverksamhet på platsen. Eventuellt tillstånd
bör dock vara tidsbegränsat.
Ärende
Ansökan gäller fortsatt täkt av odlingstorv på Källerödjemossen cirka 7 km
nordväst om Taberg. Tillstånd söks för ett uttag av 850 000 m3 , eller högst
24 500 m3 per år, i första hand utan tidsbegränsning och i andra hand under en
35 års-period. Bolaget har sedan tidigare bedrivit torvtäkt i den södra delen av
mossen på fastigheten Norra Hökhult 1:3. Tillståndet för denna del gäller till
och med år 2037. Angränsande till denna har täkt bedrivits i mossens norra del
av annan verksamhetsutövare på fastigheten Norra Hökhult 1:2. På båda
delarna av mossen har täktverksamhet bedrivits sedan 1980-talet. Nu har
bolaget förvärvat även den norra delen av mossen och genom
fastighetsreglering har de båda fastigheterna slagits samman till en som fått
beteckningen Norra Hökhult 1:3. Bolagets önskan är täktverksamheterna som
nu är uppdelade på två olika tillstånd fortsättningsvis ska ligga under samma
tillstånd.
Täktverksamhet kommer att bedrivas i stort sett som tidigare.
Blocktorvsbrytning för odlingsändamål innebär betydligt mindre problem med
[email protected]
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036-10 50 00 | Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping | www.jonkoping.se/mk
2 (2)
damning och buller än täkt energitorv. Närmsta bostadshus ligger ca 150 m
från bostadsområdet. Fastighetsägaren har yttrat sig med önskemål om att den
skogsridå som idag finns mellan huset och täkten ska bevaras. Ytvatten
bortleds dels söderut mot Nissan och dels norrut via Stöttevadsbäcken mot
Tabergsån. Sedimentationsdammar dimensioneras med 5 m2 per hektar
avvattnad mosse. Transporter med ca 300 lastbilstransporter per år sker med
utfart till väg 662 väster om mossen. Hela området är redan kraftigt påverkat av
täktverksamhet och har tilldelats klass 4 (där klass 1 motsvarar de högsta
naturvärdena på en fyrgradig skala) i den nationella våtmarksinventeringen. I
den nordvästra kanten av verksamhetsområdet finns ett litet överlapp med
avgränsningen av riksintresset Gagnarydsmossen. Riksintressets syften bedöms
dock inte påverkas vid fortsatt täktverksamhet. Ingen lagring av drivmedel
kommer ske på platsen. Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s
konvention om barnets rättigheter.
Rolf Erlandsson
Magnus Nilsson
Stadskontorets kanslienhet
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Miljöskyddsenheten
Anna-Lena Wullf
036-102134
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-01-21
1 (3)
[email protected]
Yttrande till kommunstyrelsen över Naturvårdsverkets redovisning
av regeringsuppdrag om översyn av tillsynsansvaret över förorenade
områden
Mn 2014-4661, Ks/2014:471
Sammanfattning
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå nya eller kompletterande regler
gällande tillsynsansvar över förorenade områden. Syftet med att förtydliga
lagstiftningen är att effektivisera tillsynsarbetet och undanröja oklarheter vad
gäller tillsynsansvaret mellan kommunen, länsstyrelsen och Generalläkaren.
Tydliggörandet föreslås i stor utsträckning harmonisera med tillsynsansvaret i
övrigt enligt miljöbalken. Generellt tillfaller tillsynsansvaret till stor del
kommunen. Länsstyrelsen har enligt miljöbalken tillsynsansvaret för större
miljöfarliga verksamheter. Länsstyreslen föreslås därför tilldelas tillsynsansvaret för komplexa förorenade områden och områden med större miljöpåverkan.
Konsekvensanalys av föreslagen komplettering och förtydligande av befintlig
lagstiftning visar på att inga större negativa konsekvenser förväntas uppstå.
Beslutsunderlag
Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om översyn av
tillsynsansvaret över förorenade områden.
Miljö- och hälsoskyddskontorets tjänsteskrivelse med bilaga 2015-01-20.
– Miljö-och hälsoskyddsnämnden tillstyrker förslaget enligt remissen
”Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om översyn av
tillsynsansvar för förorenade områden”.
Ärende
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå nya eller kompletterande regler
gällande tillsynsansvar över förorenade områden. Verkets förslag har
remitterats till ett flertal instanser, däribland Jönköpings kommun.
Enligt nuvarande lagstiftning finns oklarheter om vilken tillsynsmyndighet som
ansvarar för tillsynen över förorenade områden. Detta försvårar och fördröjer
[email protected]
Ljuset vid Vättern
2 (3)
tillsynsarbetet. Syftet med att förtydliga lagstiftningen är att effektivisera
tillsynsarbetet. Naturvårdsverket anser att tydliggörandet i så stor utsträckning
som möjligt bör harmonisera med tillsynsansvaret i övrigt enl. miljöbalken.
Generellt tillfaller tillsynsansvaret till stor del kommunen. Länsstyrelsen har
enl. miljöbalken tillsynsansvaret för större miljöfarliga verksamheter.
Länsstyrelsen föreslås därför tilldelas tillsynsansvaret för komplexa förorenade
områden och områden med större miljöpåverkan.
Naturvårdsverket föreslår i korthet följande ändringar och förtydligande av
miljötillsynsförordningen:
1 kap. 3 § En definition av ”blandförorenade områden” införs.
1 kap. 7 § Paragrafen kompletteras med bestämmelse om att de operativa
tillsynsmyndigheterna ska före register över de tillsynsobjekt de ansvarar för
och uppgifter om vilka tillsynsobjekt där tillsynen har överlåtits.
2 kap. 4 § Nuvarande bestämmelser om Generalläkarens tillsynsansvar, där
befogenheter att utöva tillsyn över civila verksamheter saknas. Bestämmelserna
förtydligar tillsynsansvaret för kommunen.
2 kap. 29 § Paragrafen förtydligas med bestämmelser som omfattar
tillsynsansvaret vid blandförorenade områden, allvarlig miljöskador,
miljöriskområden, exploateringar, anmälningspliktiga avhjälpandeåtgärder och
kommunens ansvar efter överlåtelse av ev. ansvar från länsstyrelsen.
2 kap. 31 § Paragrafen förtydligas med bestämmelser som omfattar
tillsynsansvaret vid föroreningsskador som orsakats av en icke tillståndspliktig
verksamhet, föroreningsskador där länsstyrelsen överlåtit tillsynsansvaret,
allvarlig miljöskador, exploateringar, anmälningspliktiga avhjälpningsåtgärder,
andra föroreningsskador som inte omfattas av länsstyrelsens ansvar samt tillsyn
över civila aktörer vid anmälningspliktiga åtgärder i förorenade områden där
Generalläkaren har tillsynsansvar över det förorenade området.
Avgörande för att bestämma fördelningen av tillsynsansvaret ska i första hand
vara den verksamhet som orsakat föroreningen och dess ev. tillsyns- eller
anmälningsplikt. Detta innebär att länsstyrelsen svarar för förorenade områden
som orsakats av en tillståndspliktig verksamhet och att kommunen ansvarar för
förorenade områden som orsakats av icke tillståndspliktiga verksamheter.
Konsekvensanalys av föreslagen komplettering och förtydligande av bef.
lagstiftning visar på att inga större negativa konsekvenser förväntas uppstå.
Tydlig fördelning av tillsynsansvaret bidrar bl.a. till effektivare och
sammanhållen tillsyn, underlättar tillsynsmyndighetens arbete och på sikt
uppnå delmål under miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” som rör förorenade
områden.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Jönköping kommer att kvarstå som
tillsynsmyndighet över det flesta förorenade områdena i kommunen. Arbetet
med fastställandet av tillsynsansvaret för det enskilda förorenade området
kommer att gå snabbare genom att lagstiftningen förtydligas. Registerhållning
av förorenade områden finns i det administrativa systemet ”Vision”. Förslaget
innebär att kommunen ger tydligare information till verksamhetsutövarna som
ansvarar för ett förorenat område.
3 (3)
Barnkonventionen
Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s konvention om barnets
rättigheter eftersom ärendet rör klargörande av tillsynsansvar och lagtext.
Rolf Erlandsson
Anna-Lena Wullf
Kommunstyrelsen
Kansli
Eva Göransson
036-10 56 57
[email protected]
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-01-29
1 (1)
Jämställdhetsrapport miljökontoret 2014
Mn 2014-4442
Sammanfattning
Kommunens övergripande jämställdhetsplan följs upp genom att
förvaltningarna svarar på en rad förutbestämda frågor. Förvaltningens svar
redovisas i Jämställdhetsrapport miljökontoret 2014.
Beslutsunderlag
Jämställdhetsrapport miljökontoret 2014
Förvaltningens förslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden
– Jämställdhetsrapport miljökontoret 2014 godkänns och läggs till
handlingarna
Ärende
Kommunens övergripande jämställdhetsplan,
http://www.jonkoping.se/download/18.2077ae3813cabc0e322ed/13612767637
99/J%C3%A4mst%C3%A4lldhetsplan+2012%E2%80%932014+f%C3%B6r+
J%C3%B6nk%C3%B6pings+kommun.pdf
följs upp genom att förvaltningarna svarar på en rad förutbestämda frågor.
Förvaltningens svar redovisas i Jämställdhetsrapport miljökontoret 2014.
Barnkonventionen
Ärendet berör barn indirekt i enlighet med FN:s konvention om barnets
rättigheter, då alla handläggare kan träffa på barn i sina uppdrag. Artikel 2:
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen ska diskrimineras på
grund av kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk
tillhörighet eller sexuell läggning.
Rolf Erlandsson
Eva Göransson
Agenda 21 samordnare
Stadskontoret, Åsa Thörne Adrianzon
[email protected]
Ljuset vid Vättern
Jämställdhetsrapport Miljökontoret 2014, bilaga till tjänsteskrivelse
2015-01-29
(Svaren är något modifierade i förhällande till de som lämnats via
esmaker)
Förvaltning
Finns det en organisation för att utveckla
"ämställda verksamheter?
Finns det en organisation för att utveckla
"ämställda verksamheter? - Om ja - beskriv
organisationen!
Finns det nyckelpersoner utsedda inom
organisationen? (dessa bildar en
"ämställdhetsgrupp som stödjer samordnaren
och är länkar ut i orqanisationen)
Hur stor andel av jämställdhetssamordnarens
tjänst (räknat på en heltidstjänst) ägnas åt
iiämställdhetsfrågor?
Har jämställdhetssamordnaren regelbunden
kontakt med ledningsgruppen?
Hur har organisationsstrukturen av
~ämställdhetsarbetet fungerat under 2014 ?
Hur många gånger under året har
~ämställdhetsfrågor varit uppe på
ledningsgruppens dagordning?
Har det under 2014 genomförts
utbildningsinsatser för att utveckla jämställda
verksamheter på ledningsnivå?
Har det under 2014 genomförts
utbildningsinsatser för att utveckla jämställda
verksamheter på ledningsnivå? - Om nej - varför
inte?
Har förvaltningen satt upp mätbara mål för sitt
!jämställdhetsarbete i verksamheterna?
Ange vilka mål som har satts upp och om de är
kopplade till CEMR
Ja
Förutom ordinarie ledningsfunktion (ledningsråd) så finns
en jämställdhetssamordnare.
Ja, men eftersom förvaltningen är liten, utnyttjas
befintliga arbetsgrupper även för jämställhetsfrågor.
Exempel är samverkansgrupp, kvalitetsgrupp och
ledningsråd.
0-5%
Ja
Om man får tolka resultatet av medarbetarundersökningen
så är svaret bra.
Förvaltningen har jämställdhet på dagordningen vid
arbetsplatsträffarna, eftersom det är tillfället då alla är
samlade
Ja
Äsa har hållit en utbildning för hela förvaltningen för att
vägleda och skapa incitament, där ingick ansvariga
personer för verksamheter och sakområden.
Ja, i verksamhetsplanen finns några
Vi har systematiskt arbetat med bemötandefrågor genom
utbildningar i kommunikation. Vi har hemsidor för
upplysning till medborgare om hygientillstånden i
restauranger och luftkvaliteten i staden. Vi har även haft
kontakt med kollegor i Eskilstuna för att få råd om
målskrivningar.
Får ingå i ett utvecklingsarbete på förvaltningen.
Har målen och dess ev.
indikatorer/ kvalitetskriterier integrerats i
befintliga styrdokument såsom t.ex. riktlinjer och
verksamhetsplaner?
Ja
Har det gjorts kartläggningar eller
undersökningar över hur förvaltningens tjänster,
verksamhet eller service mottagits eller
anpassats efter kvinnor/män, flickor/ooikar?
Brukarundersökning 2010 och 2012.
Har det gjorts kartläggningar eller
undersökningar över hur förvaltningens tjänster,
verksamhet eller service mottagits eller
anpassats efter kvinnor/män, flickor/pojkar?Om ja eller delvis- qe exemoel!
' Hur många konsekvensbeskrivningar eller
Löneanalyser årligen och sjukfrånvaron genusuppdelad
kontinuerligt (Avser det inre arbetet)
"ämställdhetsanalvser har gjorts?
Ingår i det reguljära arbetet på förvaltningen.
Har förslag till åtgärder utarbetats?
Utbildning med Äsa för hela ,förvaltningen.
På vilket sätt har förvaltningen ökat
medvetenheten om valda CEMR-artiklar hos
medarbetarna?
Vi arbetar med lagstiftningsfrågor på det sätt som riksdag
Kommentarer till jämställdhetsintegrering av
kommunens tjänster eller beskriv andra insatser och regering förväntar sig.
som gjorts under året.
Inget i kommunens årsredovisning, men I förvaltningens
Antal och andel tabeller, diagram eller text i
årsredovisningen, där man använt könsuppdelad eget verksamhetsbokslut ingår 4 nyckeltaL
statistik
Kommentarer
Hur mänga och hur stor andel av förvaltningens
verksamhetsmäl är uppdelade på kön eller där
utfallet är könsuppdelat?
Redovisa om förvaltningen har utarbetat
särskilda jämställdhetsmäl
Kommentarer
På vilket sätt har förvaltningens förslag till
resursfördelning utgått frän
l:iämställdhetsanalvser?
Antal utbildningar där jämställdhetsfrågor ingår
helt eller delvis - Utbildningsinsatser i
~ämställdhet - 1
Verksamhetsmålen avser i huvudsak tillsyn och kontroller
för myndighetsutövningen som I sin tur bygger på
nationella miljökvalitetsmåL
Inte utöver att lön, bemanning i arbetsgrupper etc skall
vara jämställda
1
Dessutom har flera miljönämndsledamöter inklusive dess
presidium deltagit i workshops och seminarier i
kommunens regi.
alla kvinnor på arbetsplatsen, med undantag för de som
var frånvarande vid utbildningstillfället
Antal personer som har deltagit i utbildning där
ingår helt eller delvis
(inklusive analysseminariet) - Medarbetare Kvinnor
Antal personer som har deltagit i utbildning där samma svar som ovan
~ämställdhetsfrägor ingår helt eller delvis
inklusive analvsseminariet) - Medarbetare - Män
Äsa höll en utbildning för hela förvaltningen.
Beskriv kort de utbildningar som genomförts
Vilket eller vilka områden har förvaltningen valt Bemötande via utbildning och träning i kommunikation
att arbeta med under 2014?
~ämställdhetsfrägor
Anders Hansson
ankn 2724
Tjänsteskrivelse
2015-02-02
1 (1)
Yttrande till kommunstyrelsen över förslag till Program för barn,
unga och barnkonventionen
Mhn 2015:320
Sammanfattning
Stadskontoret har remitterat förslag till Program för barn, unga och barnkonventionen.
Yttrande över förslaget ska lämnas till kommunstyrelsen senast den 15 februari 2015.
Miljö- och hälsoskyddskontoret föreslår att förslaget till program tillstyrks.
Beslutsunderlag
Förslag till Program för barn, unga och barnkonventionen, bilaga
Miljö- och hälsoskyddskontorets tjänsteskrivelse 2015-02-02
– Som yttrande till kommunstyrelsen tillstyrker miljö- och hälsoskyddsnämnden förslaget till Program för barn, unga och barnkonventionen.
Ärendet
Stadskontoret har remitterat förslag till Program för barn, unga och barnkonventionen.
Förslaget har utretts och behandlats under perioden 2012 – 2014. Med hjälp av kommunens barnstrateg – som tillsammans med sakkunniga, barnföreträdare samt efter
dialog med barn och ungdomar – har ett konkret och utmanande förslag till program
för barn, unga och barnkonventionen tagits fram för Jönköpings kommun.
Med programförslaget ges miljö- och hälsoskyddsnämnden ett särskilt ansvar. I syfte
att främja barns och ungas hälsa föreslås att miljö- och hälsoskyddsnämnden samt tekniska nämnden får ansvaret att arbeta och utveckla giftfria förskolemiljöer i projektet
Giftfri förskola.
Yttrande över förslaget ska lämnas till kommunstyrelsen senast den 15 februari 2015.
Miljö- och hälsoskyddskontoret har inget att invända mot remissen.
Barnkonventionen
Ärendet berör barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention (jfr art. 3.1 m.fl.).
Rolf Erlandsson
Anders Hansson
Administrativ chef
[email protected]
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036-10 50 00 (vxl) | Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping | www.jonkoping.se/mk
Asa Ekman
T JÄNSTESKRIVELSE
036-10 61 09
2014-11-25
1 (10)
[email protected]
~ornrnlUls~relsen
Förslag till reviderat barn och ungdomspolitiskt handlingsprogram
Ks 2013:56 600
Sammanfattning
Kommunstyrelsen fick 2012 i uppdrag att upprätta förslag tillreviderat barn-.
och ungdomspolitiskt handlingsprogram under 2013, ärende Ks/2012:148 600.
I bö1jan av 2014 deltog ett urval av barn och unga från 4 år till och med 18 år i
arbetet med att prioritera arbetsområden för det nya prograrnrnet. Totalt deltog
cirka 200 barn och unga i prioriteringsarbetet Likaså genomfördes i början av
året en utvärdering av nuvarande barn- och ungdomspolitiskt
handlingsprogram i form av en enkätundersökning. Sammanlagt besvarade 133
anställda och förtroendevalda enkäten.
I april gjordes Ungdomens frågestund om till en workshop där syftet var att
unga och förtroendevalda tillsarnrnans skulle arbeta fram fårslag till nytt
program utifrån de redan prioriterade artiklarna ur barnkonventionen. Därefter
planerades en remissprocess starta. W orkshopen ställdes emelletiid in och en
arbetsgrupp arbetade fram förslag till nytt program. Arbetsgruppen bestod av
representanter från Fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen,
Utbildningsförvaltningen samt stadskontoret. Det nya programmet utgick från
barn och ungas prioriteringar samt resultatet av utvärderingsenkäten. Vidare
användes Jönlcöpings kommuns hamboleslut 2012 och 2013 som underlag till
nytt program.
Ett utkast till program för barn och unga och barnkonventionen skickades
innan sommaren till samtliga nä1m1der, Vätterhem, Jönköpings Ungdomsråd
samt RäddaBamens lokalförening i Jönköping-Huslevarna för yttranden.
Revidering i programmet gjordes och sändes till kommunstyrelsen för beslut.
Förslaget återremitterades till stadskontoret för komplettering med ett antal
aktiviteter som bidrar till att imiktningama nås.
Förslaget har utarbetars av beredningsgruppen för bam- och ungdom, BBU och
inför ärendets fortsatta beredning önskas nämndernas synpunkter på
programmet.
Beslutsunderlag
Resultat enkät Utvärdering barn och ungdomspolitiskt handlingsprogram
Miljönfum1dens beslut 2014-06-04 § 71 med tillhörande tjänsteskrivelse
STADSKONTORET
Besöksadress Rådhuset
Rådhusparken 1, Jönköping
[email protected]
Fax diariet 036-1 o 57 04
!!i JÖNKÖPING$
~KOMMUN
Ljuset vid Vättern
2 (10)
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut 2014-06-09 § 77 med
tillhörande tjänsteskrivelse
Tekniska nämndens beslut 2014-06-1 O § l 06 med tillhörande tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2014-06-1 O § 87 med tillhörande
tjänsteskrivelse
Kulturnämndens beslut 2014-06-11 § 96 med tillhörande tjänsteskrivelse
Socialnämndens beslut 2014-06-17 § 130 med tillhörande tjänsteskrivelse
Äldrenämndens beslut 2014-06-18 § 89 med tillhörande tjänsteskrivelse
Fritidsnämndens beslut 2014-06-19 § 80 med tillhörande tjänsteskrivelse
stadsbyggnadsdirektörens tjänsteskrivelse 2014-06-25
Skrivelse 2014-06-27 från Rädda Barnens lokalförening Jönköping-Huskvarna
Förslag till kommunstyrelsen
Förslag till kommunfullmäktige
- Program för barn, unga och barnkonventionen antas
- Program för barn, unga och barnkonventionen översänds till samtliga
nämnder för genomförande
- Program för barn, unga och barnkonventionen översänds till de kommunala
bolagen för beaktande
- Uppdrag ges till kotmnunstyrelsen att samordna kommunens arbete med
program för barn, unga och barnkonventionen
- Uppdrag ges till kotmnunstyrelsen att i september 2015 redovisa förslag på
hur fotmer och fomm för inflytande för bam och unga kan genomföras i
enlighet med barnkonventionen
Ärende
Kommunstyrelsen fick 2012 i uppdrag att upprätta förslag till reviderat barn-.
och ungdomspolitiskt handlingsprogram under 2013, ärende Ks/2012:148 600.
Det ansågs viktigt att avvakta tillsättandet av funlctionen barnstrateg, varför
arbetet med revideringen kunde starta först vid årsskiftet 2013-2014. En
arbetsgrupp med representanter från Fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen,
Utbildningsförvaltningen samt stadskontoret bildades och samordnade arbetet
med revideringen. Arbetsgruppen ansåg det vara mycket viktigt att nytt
program baseras på dels barn och ungas prioriteringar och dels utvärdering av
det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet.
Omvärlden påverkar omfattning och tid av nytt program
Omvärlden påverkar ständigt arbetet med barnets rättigheter, såsom en mängd
andra otmåden. Emellertid befinner sig barnlconventionen för tillfället i fokus
på fler än ett orm·åde. Dessa kommer samtliga att påverka arbetet lokalt.
I mitten av januari 2015 granskas Sverige av FN:s kommitte för barnets
rättigheter gällande implementeringen av barnlconventionen, utredningen
gällande tillämpningen samt inicorporeringen av barnkonventionen förväntas
vara Idar under 2015, regeringsuppdraget gällande lokala och regionala
stödstrukturer för bamets rättigheter ska presenteras under 2015 samt
3 (10)
ändringarna i regeringens proposition gällande ungas levnadsvillkor. Dessa
kornmer sannolikt att påverka implementeringen av barnkonventionen lokalt,
därför föreslås programmet för bam, unga och barnkonventionen att revideras
2016.
Insamling av barn och ungas tankar, eTfarenheter samt prioriteringar
I januari 2014 gjordes ett urval där 4 grupper/klasser per årskurs i förskola,
årskurs 2, årskurs 5, årskurs 7, årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet valdes ut.
Utbildningsförvaltningen gjorde urvalet baserat på ett antal olika faktorer,
exempelvis för att få en geografisk spridning samt fördelning kommunala och
fHstående skolor. Arbetsgruppen planerade för att träffa 24 ldasser, totalt cirka
500 bam och unga.
Under februari och mars månad genomfördes besök vid de skolor och förskolor
som arbetsgruppen fått kontalet med efter utskicket. Vid vmje besök
genomfördes en övning där ett antal av bamkonventionens artildar valdes ut
som de viktigaste för Jönköpings kornmun att bli bättre på. Vid besöken hos de
yngsta barnen samtalades det kring ett antal artiklar istället for att genomföra
prioriteringsövningen. Samtliga besök inleddes med information om syftet med
besöket, i vilket satinnarrhang bamens och ungdommnas kunskaper skulle
användas, när återkopplings skulle ske samt information om det bam- och
ungdomspolitiska handlingsprogrammet. Det var tydligt att det vid vmje besök
fanns ett stort engagemang hos bamen och ungdomama att medverka både i
samtal kring barn och ungas situation och i övningen. Vid 2 skolor kände ett
fåtal ungdomar till att det finns ett bam- och ungdomspolitiskt program och
hade medverkat vid något möte med förtroendevalda. I övrigt var progrmet
och dess innehåll okänt. Emellertid fam1s vid vmje Idasshesök åsikter, kunskap,
ideer och intresse för att göra Jönköpings kommun till en bättre kommun for
unga.
Totalt genomfördes 12 förskole-och skolbesök av de 24 urvalsskolorna. 2
skolor meddelade att de inte ville delta, 8 skolor gick inte att få kontalet med
och 2 skolor meddelade att de kunde medverka några veckor efter sista datum
var utsatt. Totalt deltog cirka 200 bam och unga, från 4 år till och med 18 i
arbetet med att prioritera de vilctigaste atiildama för Jönköpings kommun att
bli bättre på.
De artildar som valdes ut som de vilctigaste för Jönköpings kornmun var:
•
•
•
•
•
•
•
.Aliikel 2. Alla barn har sma rättigheter och lika värde.
.Aliikel 3 . Barnets bästa prioriteras i alla åtgärder som rör barnet.
.Aliikel 9. Bamet har rätt att träffa sina föräldrar regelbundet
.Altikel12. Barnet har rätt att uttrycka sin åsilct i alla frågor som rör
barnet
.Altikel 19. Barnet har rätt att skyddas mot alla former av fysislct och
psykiskt våld
.Altikel 22 . Barnet som kornmer till Sverige har rätt till skydd och stöd.
Artikel 23. Barnet med funktionsnedsättningar har rätt till särskilt stöd
4 (10)
•
•
•
•
•
Aliikel 24. Bamet har rätt till hälso~ och sjukvård, akut vård och
förebyggande stöd
Aliikel26. Bamet har rätt till skälig levnadsstandard och sociala
trygghetssystem.
Aliikel 31. Barnet har rätt till lek, vila och fi:itid.
Aliikel 33. Barnet har rätt att skyddas från narkotika och andra skadliga
ämnen.
Aliikel34. Barnet har rätt att skyddas mot al!a former av sexuella
övergrepp, pornografi
Utvärdering barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram
Al·betsgruppen för revideringen ansåg det viktigt att ta tillvara de positiva
effektema samt lärdornar från genomförandet av det batn-och
ungdornspolitiska handlingsprogrammet. Därför genomfördes en kmiare
enkätundersökning under februari månad 1. Enkäten sidekades till
fötiroendevalda, anställda i Jönköpings kommun samt övriga aktörer som varit
involverade i genomförandet av programmet.
Enkäten bestod av 9 frågor, med flera öppna frågor for att i så stor utsträclming
som möjligt använda resultatet i revideringen av programmet. Frågoma i
enkäten berörde om de svarande kände till innehållet i det barn~ och
ungdomspolitiska handlingsprogrammet, hur de svm·anden upplever att
programmet bidragit till att uppnå programmets mål, om de svaranden deltagit i
möten med barn och unga och hur de upplevt träffarna. Vidare ställdes frågor
kring vad som borde fungerat bättre i genomförandet, om det fanns områden de
svarande ansåg bör fim1as med i nya programmet satnt om det fanns övriga
synpunkter eller kommentarer.
Totalt besvarades enkäten av 133 personer, varav 57 fötiroendevalda, 67
anställda samt 9 atmat. Nätmat·e 90% av de svarande känner till innehållet i det
batn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet. På frågan om hur det bm·n~
och ungdomspolitiska programmet uppnått de mål som angetts i programmet
anges svar på en skala mellan O~ l O där Omotsvarade väldigt dåligt och l O
motsvarade väldigt bra och 5 motsvarade neutralt. De som angett siffra 0-4
utgör cirka 20% och de som angett siffra 5 utgör cirka 20% och de som angett
siffra 6-10 utgör strax under 60%. Majoriteten av de svarande anser att det
barn~ och ungdomspolitiska handlingsprogrammet uppnått målen bra eller
väldigt bra. Här fanns även möjlighet att lämna kornn1entar till frågan. Av de
133 svaranden valde 27 att shiva kommentarer. Exempel på kommentarer från
den öppna frivilliga frågan var:
Det är ett bra program men inte tillräckligt känt bland varken lärare
föräldrar eller elever
Det är på gång en förändring att göra elever mer delaktiga. Viktigt att
elevers åsikter tas till vara även i viktiga beslut
1
Se bilaga för fullständig enkät samt resultat.
5 (10)
Känns ibland vara dålig tillbakakoppling (feedback) till de unga efter
de nämndsträffar som genomförs. Deras liv går betydligt snabbare än
den "kommunala lunken".
"Låtsasdemola·ati"
Jag upplever att många ungdomar som bor i de mer segregerade
områdena som t. ex Öxnehaga l Österängen känner att de har sämre
villkor och mindre inflytande än många andra
Av de 133 svaranden har 30 deltagit i ett bamforum,-ungdomsforum eller
barnens/ungdomens frågestund någon gång, 62 har deltagit flera gånger, 40 har
inte deltagit och l vet ej. Det innebär att närmare 70% deltagit en eller flera
gånger. Därefter följ de frågan Vad tycker du har varit bra med den/de träffar du
deltagit i? 77 personer av de 133 valde att besvara frågan. Exempel på
kommentarer var:
Väldigt bra, men det behöver utvecklas så att fler kan deltaga. Det är
otillräckligt när bara ett hundratal av alla kommunens elever kommer
till tals. Demola·atisamtal i klassrummet behöver uppgraderas
Bra att träffa ungdomar
Det personliga mötet
Bra att Ungdomarnafår lyftafi·am och diskutera sina frågor. Det
verkar som att politiker och tjänstemän/kvinnor tar diskussionerna på
allvar.
Att ungdomarna var nyfikna
Trevligt att mötas men tyvärr uppfattarjag mer det som ett spelför
gallerian
Bra för dem som varit med De elever som deltar får en känsla av hur
samhället styrs. Tyvärr så märker de inte alltid effekterna av de åsikter
de framför .....
Följande fråga i enkäten var Vad tycker har varit dåligt med den/de träffar du
deltagit i? T otalt svarade 73 av de 13 3 på frågan. Exempel på de kommentarer
som inkom.
Det har blivit en väldigt stor "apparat 11 la·ing det hela. Bättre medflera
mindre möten än en enda ungdomens frågestund där alla frågor ska
avhandlas
Det är ett dåligt tecken på alla barns inflytande och medverkan när
man träffar samma barn först vid ett skolbesök bland de barn som valts
ut att prata med politikerna, och sedan på en ungdomens frågestund.
Alla måste få en chans att medverka (mina barn har aldrigfått det och
de är 17+19 år nu).
Uppföljningen av de ideer och den diskussion som förekommer
För mycket spel för galle rian och inte så mycket som gett effekt
Vuxnas sätt att hantera situationen
Frågestunderna har inte varit på ungdomarnas villkor
För få ungdomar hade deltagit
Barnen/ungdomarna vill prata om fi·ågor som inte är kommunens
ansvar (tex priset på bussresorj.
De gånger jag deltagit har eleverna ofta varit dåligt förberedda.
-----------~-----------------------------,
6 (10)
V ad tycker du borde ha fungerat bättre i genomförandet av det barn- och
ungdomspolitiska programmet var vidare en öppen fråga att besvara. Totalt
svarade 64 personer på frågan. Exempel på kommentarer var:
Hur vet vi om vi gör rätt? Vad har det fått för effekter?
Ha andra kontaktpersoner på förvaltningarna som mer kan arbeta
operativt med skolans representanter, så att ett bättre forum för
eleverna kan byggas upp inför mötet med förtroendevalda. Det kanske
inte ens är nämnderna man ska besöka? Vmförfår de inte träffa
kommunstyrelsen som ju är den "nämnd" som är bredast i kommunen?
Att få med dom som har lite svårare att uttala sig i denna form av
träffar.
Att ha det "levande i vardagen". Lätt att slå sig till ro med att "vi
lyssnade ju på dem i höstas"
Aterkoppling till eleverna
Ta ungdomarna på större allvar
Professionella processledare el liknande som hållt i dialogmötena
mellan unga och politiker. För mycket fokus på möten istället för att
verkligenförsöka nå ambitionerna i programmet
Frågestunderna har inte varit på ungdomarnas villkor.
Skolan "belastas" av många ttppdrag. Hur sprids kännedom om
programmet och hur avsätts tidför att arbeta med tillämpningen? Hur
skulle det vara om man valde fåtal konkteta .fi·ågor som är påverkbara
att arbeta med för att kunna få bättre resultat och större intresse.
Vidare fanns möjlighet att ge förslag på områden eller frågor som bör finnas
med i nytt program. Totalt skrevs 50 kommentarer, nedan följer några av
kommentarerna.
Barns- och ungdomars inflytande
Utemiljö. Säkerhet. Handlingsplan för jämlikhet mellan könen
Mer konkret. Ibland är det lite för övergripande och luddigt
Tydligare koppling till Barnkonventionen Många barn/ungdomar är
inte så medvetna om att den även gäller dem.
Hantering av mobbing på nät o mobilt, även att mobbing tas på alvar
att vi vuxna ser och lyssnar.
Få ungdomarna att var med och skriva det ungdomspolitiska
programmet.
Handlingsprogrammet kunde vara lite mer detaljerat (eller tydligt)
Bra att det är både allmänpolitiskt och nämndsfokuserat. Det gör att
medveteheten om att det finns många områden i samhället som styrs
genom politiska beslut
Som avslutning i enkäten fanns möjlighet för de svarande att ge övriga
kommentarer eller synpunkter. Av de 133 valde 24 att ge övriga synpunkter,
exempelvis:
Ser gärna ett annorlunda ttpplägg på det här i.fi·mntiden. Vmför inte
träffa ett urval av politiker.fi·ån olika håll med tjänstemän vid ett
tillfälle, iställetför att "fel".fi•ågor ska ältas år efter år med ''fel"
7 (10)
nämnd. Idag sitter vi XX" i månader efter varje träff och skickarji·ågor
mellan varandra (till vilken nytta?). Det tar evigheterför eleverna att få
några vettiga svar på sinaji-ågor. Dessutom tycker jag att det ärfel att
XX" ska hantera detta, det borde vara mer naturligt att
kommunikatörer/iriformatörer hade hand om sådant här
Hur gör man i andra kommuner?
Ett mycket bra och trevligt initiativ från kommunen.
Utbildning, utbildning, utbildning av politiker och
tjänstemän/handläggare så att man i alla ärenden som bereds tänker
utiji·ån barnkonventionens artiklar.
Barn - och ungdomspolitiska programmet visar på en god
viljeinriktning att få barn och unga att aktivt delta i den ständigt
pågående demokratiska processen.
Ungdomens frågstund gjordes om
I det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet beskrivs ett årshjul där
det i december månad genomfö1is ett centralt ungdomsforum för att fånga in
centrala frågor för unga att diskutera under kommande år. Dessa frågor har
bland annat följts upp under barnens och ungdomens frågestund i april samt på
nämndsträffar under oktober månad. I september månad 2013 slåekades
infonnation ut om att inga överläggningar mellan nämnder och barn och unga
skulle göras efter beslut av Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU).
Då inget förberedelsearbete gentemot skolorna gjordes under sommaren/hösten
2013 genomfördes heller inget centralt ungdomsforum. Konsekvensen av detta
var att ordinarie Barnens/Ungdomens frågestund inte kunde genomföras.
Emellertid planerades en workshop med fokus att revidera det barn- och
ungdomspolitiska handlingsprogrammet utifrån de prioriterade miildarna.
Syftet med workshopen var att unga och fö1iroendevalda tillsamn1ans skulle
arbeta fram förslag tillnytt program utifrån barn och ungas prioriterade
artiklar. Samtliga kommunala och fristående skolor årskurs 7-9 samt gymnasiet
bjöds in att delta, vmje skola erbjöds 3 platser. Vid sista anmälningsdagen hade
endast 4 skolor och 2 ensldlda ungdamm anmält intresse. Därför beslutade
Kommunfullmäktiges presidium att ställa in Ungdomens frågestund. Efter sista
a111nälningsdag visade ytterligare 2 skolor intresse att delta.
Då workshopen ställdes in skickades istället frågorna för workshopen ut till
samtliga skolor. Det ansågs viktigt att ungdommna via skolornas rektorer gavs
möjlighet att uttrycka åsikter, ideer och förslag till innehåll på nytt program
trots att workshopen ställdes in. Inga svar inkom efter utskicket.
Arbetsgruppen för revideringen arbetade då fram ett utkast till program.
Programmet utgick från barn och ungas prioriterade milldar i
barnkonventionen samt resultatet från enkätundersökningen kring det barn- och
ungdomspolitiska handlingsprogrammet. Vidare användes Jönköpings
kommuns barnbokslut 2012 och 2013 som underlag tillnytt program.
Underlagfrån Jönköpings kommuns barnbokslut 2012 och 2013
Jönköpings kommuns barnbokslut syftar till att besla'iva och följa utvecklingen
kring barns levnadsvillkor och därigenom få en helhetsbild bing barn och
ungas situation i kommunen. Vidme ska hamboleslutet ge ett samlat underlag
8 (10)
för prioriteringar och ligga till grund för nämndernas arbete med att ta fram
mål och åtgärder i verksamhets- och investeringsplan och budget.
Uppföljningen av det nya programmet fareslås ske i barnbokslutet
De två barnboksluten har presenterat ett antal olika utvecklingsmmåden att
arbeta vidare med. Det är dessa utvecklingsområden som, förutom barn och
ungas prioriteringar och enkätundersölmingen, legat till grund får nytt program
för barn, unga och bamkonventionen.
Utvecklingsområdena är:
Arbeta med att utveclda kommande bambaleslut för lönköpings
kommun där fler indikatorer används samt möjliggör mer utrymme för
bams och ungas egna kunskaper och analyser.
Arbeta med att möjliggöra mätningar gällande yngre barns
levnadsvillkor.
Arbeta med att möjliggöra mätningar gällande barn med
funktionsnedsättningars levnadsvillkor.
Arbeta med tematiska områden för fördjupning gällande specifika
mtiklar i konventionen baserat på bams egna upplevelser som ett
komplement till bambokslutet. Förslagsvis rutilcell9 och/eller 14 då
rutilelama lyfts som särskilt vilctiga av de bam som deltagit i arbetet
med bambaleslutet
Arbeta särskilt med rutikel 2 om icke-diskriminering i all verksamhet
med särsldlt fokus på flickor och bam med utländsk bakgrund
Arbeta med styrdokument gällande bamkonventionen med tydliga mål
för kommunens arbete. Inldusive plan för utbildning, tillämpning av
konventionen samt stöd i arbetet för anställda och förtroendevalda i
Jönköpings kmmnun.
Att tillsammans med bam och unga utreda möjligheter, former och
forum för inflytande i Jönlcöpings kommun i enlighet med artikell2 i
konventioen.
Att utvärdera tillämpningsmodellen för bamkonventionen, utifrån
konventionens krav, med särskilt fokus på modellens effelct för beslut
samt eventuella effelcter för bam
Remissrunda
Ett utkast till program för bru·n och unga och bamkonventionen skickades till
samtliga nämnder, Vätterhem, Jönlcöpings Ungdomsråd samt RäddaBamens
lokalförening i Jönköping-Huskvama för yttranden. Trots extremt kort
remisstid har svar inlcommit från merpmten av alctörerna.
Jönköpings ungdomsråd samt Vätterhem har inte inlcommit med synpunlcter.
Utbildnings- och arbetsmru·lmadsnämnden har valt att inte yttra sig i ärendet,
Äldrenämnden beslutade om åtenemittering till berörda nämnder och övriga
nätnnder tillstyrker förslag tillnytt program för barn, unga och
brunkonventionen i några fall med kommentarer. Några nänmder har på grund
av den mycket korta remisstiden inte haft möjlighet att utforma fördjupade
analyser eller välgrundade underlag och har därför formulerat generella
kommentarer.
9 (10)
De kommentarer som inkommit är följande
Innehållet är konkret, tydligt och möjligt att arbeta utefter.
Målen är svepande, svåra att hantera och förverkliga
Vilket ansvar läggs på respektive nämnd att genomföra?
Hur ska satsningar/ambitionshöjningar fmansieras?
Klargör vilket metodstöd som kan förväntas från stadskontoret
Utfommingen av organisationen för barn och ungdomsfrågor klargörs i
något form av dokument.
Välkomnar tanken att låta bam och unga själva påverka valet av mötesoch påverkansmodeller med för att det bam- och ungdomspolitiska
handlingsprogrammet ska bli ett levande dokument krävs det att många
känner en delaktighet i frågorna och att det finns en plan för hur
synpunkter tas tillvara och följs upp
Positivt att ha revidering 2016
Programmet im1ehåller inte någon konkret modell för att skapa möten
eller aktiviteter som ska förverkliga de fyra målen
Tydlig och enkelt att ta till sig
Bra att det bygger på barns och ungs prioriteringar
Vill betona dialog för egen del, ungdomens frågestund har varit
uppskattad.
Klokt med revidering 2016
Bra ramprogram som fångar in relevanta frågor
Tydligt vad kommunen ska satsa på. Hur är lika viktigt.
Utkastet som skickades ut har konigerats efter remisstiden. Då några nämnder
och aktörer ansett programmet och fokusområdena som tydliga, konlaeta och
möjliga att arbeta efter och några nämnder ansett att fokusområdena är
svepande, svåra att hantera och förverkliga har fokusområdena inte förändrats.
De delar som rört ansvar, finansiering samt stöd har efter remisstiden
utvecklats i pro grammet.
Två områden som kommenterats under remisstiden har inte programmet tagit
hänsyn till. Kommentarema rör dels de dialogfomm som tidigare genomfötts
och dels utformningen av organisationen för barn- och ungdomsfrågor.
Organisationen för samverkan kring barn och ungdomsfrågor finns reglerat i
dokumentet "Samverkansavtal med organisatorisk sammansättning och
uppdrag för samverkansorganet för bam och ungdom (Sbu)". De dialogträffar
som i enlighet med det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet
genomfötts föreslås inte fmtsätta på liknande sätt i det nya programmet. Det
nya programmet föreslår istället att bam och unga arbetar fram förslag på
former och fomm för inflytande.
Aterremitterat medfokus på aktiviteter
Kommunstyrelsen behandlade förslag till program för barn, unga och
barnlmnventionen i augusti 2014 och önskade att progrannuet konkretiseras
med ett antal aktiviteter som bidrar till att inriktningarna i programmet kan nås.
En arbetsgrupp i beredningsgruppen för bam och ungdom, BBU har efter
samtal i respektive förvaltning arbetat fram ett antal aktiviteter som på kort
1 O (1 O)
samt lång silet förväntas bidra till att programmet genomförs. I arbetsgruppen
har representanter från Fritid Jönköping, Kultur Jönköping,
Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt stadskontoret deltagit.
Vidare fick de förvaltningar som inte deltog i arbetsgruppen möjlighet att
inkomma med sina aktiviteter och utvecklingsområden genom utskick till
förvaltningscheferna. Samtliga förvaltningar har således haft möjlighet att
genom ombud föreslå alctiviteter att genomföra.
Barnstrateg
Mottagarens/mottagarnas namn
~ JÖNKÖPINGS
~KOMMUN
Program för barn, unga och
barnkonventionen
Ks 2013:56
kommunfullmäktige
kommunstyrelsen
övriga nämnder
förvaltning
Program för barn, unga och
barnkonventionen
Fastställt av kommunfullmäktige 2015-XX-XX §
D
D
D
D
Program barn, unga och barnkonventionen
I Jönköpings kommun vill vi bli bättre på att tillgodose barnets rättigheter.
I vårt program för barn, unga och barnkonventionen tar vi ett steg framåt,
vi satsar än mer på vårt barnrättsarbete.
I lönköpings kommun ska
barn och unga skyddas mot alla former av våld och kränkande
behandling
barn och unga växa upp under likvärdiga villkor
barn och unga ges fårutsättningar att utöva ratten till inflytande
barn och unga leva i en god fysisk, psykisk och social miljö
Barn och unga i Jönköpings kommun har prioriterat de artiklar i
barnkonventionen som de tycker vi behöver bli bättre på. Därför fokuserar
vi på dessa områden åren 2015-2016.
Långsiktiga effekter
Barn och unga ska skyddas mot alla former av våld och kränkande
behandling
Kortsiktiga effekter
Vi ska särskilt fokusera på att
Tillsammans med barn och unga utveckla och synliggöra stöd för de
barn och unga som lever i utsatta livssituationer
Informera och vidareutbilda kommunens personal om anmälningsplikt
vid oro om ett barn eller en ungdom far illa
Informera och vidareutbilda kommunens personal om
likabehandlingsarbete och rutiner kring hantering av kränkningar
Lära oss mer om barns och ungas egna erfarenheter, kunskaper och
tankar kring mobbning och kränkande behandling.
Barn och unga ska växa upp under likvärdiga villkor
Lära oss mer om barns och ungas livsvillkor utifrån barns och ungas
egna erfarenheter, kunskaper och tankar
Informera och vidareutbilda kommunens personal om normer,
maktstrukturer och diskriminerande behandling.
Sprida goda exempel där verksamheter utvecklar sitt arbete kring ickediskriminering i enlighet med barnkonventionen.
Barn och unga ska ges förutsättningar att utöva rätten till inflytande
Kmisiktiga effekter
Tillsammans med barn och unga utreda och skapa former och forum för
inflytande i enlighet med barnkonvention
Informera och vidareutbilda kommunens personal om inflytande i
enlighet med barnkonventionen
Barn och unga ska leva i en god fysisk, psykisk och social miljö
Tillsammans med barn och unga möjliggöra miljöer och aktiviteter som
främjar barns och ungas hälsa.
Tillsammans med barn och unga finna former för barn och unga att
skapa hälsosamma och håiibara levnadsvanor
Möjliggöra för barn och unga att tillsammans med oss forma och
utforma stadens och kommunens miljöer
Uppföljning, finansiering och samordning
Alla anställda och förtroendevalda i Jönköpings kommun har ett ansvar för att
säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses. Genom att samarbeta och
samverka kan vi göra bättre och mer verksamhet för och tillsammans med barn
och unga.
Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för programmet för barn,
unga och barnkonventionen. Alla nämnder har ansvar för att kontinuerligt föra
barnrättsarbetet framåt i Jönköpings kommun. Några nämnder har särskilt
ansvar för vissa fokusområden utifrån respektive nämnds huvuduppdrag.
S'lfriitliga nämnder ansvarar för att programmet för barn, unga och
barnkonventionen får genomslag i den egna verksamheten.
Kommunstyrelsen erbjuder stöd för genomförande av delar av programmet,
främst genom utbildningar.
Programmet för barn, unga och barnkonventionen följs upp i Jönköpings
kommuns barnbokslut Samtliga nämnder och förvaltningar ska inför
behandlingen av barnbokslutet i kommunfullmäktige beskriva de insatser,
prioriteringar och beslut som gjotis för att säkerställa att barns och ungas
rättigheter tillgodosetts i enlighet med programmet.
Barnbokslutet är kopplat till kommunens budgetprocess, vilket innebär att
programmets fokusområden och aktiviteter inarbetas i verksamhets- och
investeringsplan. Kommunstyrelsen samordnar arbetet med barnbokslutet
Programmet för barn, unga och barnkonventionen ska utvärderas och revideras
tidigast 2016. Kommunfullmäktige ansvarar för utvärdering och revidering.
2
Barns och ungas prioriteringar baseras på särskilda artiklar
De atiiklar i barnkonventionen som barn och unga anser vara viktigast för
lönköpings kommun att satsa extra på är
Artikel2
Artikel3
Artikel 9
Artikel12
Artikel19
At1ikel22
Artikel23
At1ikel24
At1ikel26
At1ikel31
At1ikel33
Artikel34
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingenfår diskrimineras.
Barnets bästa ska vara vägledande i alla åtgärder som rör barnet.
Barnet har rätt att träffa sinaföräldrar regelbundet
Barnet har rätt att göra sin röst hörd i alla .fi·ågor som berör barnet
Barnet har rätt att skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt våld
Barnet som kommer till Sverige har rätt till skydd och hjälp.
Barnet med funktionsnedsättningar har rätt till särskilt stöd
Barnet har rätt till hälso- och sjukvård, akut vård och förebyggande stöd
Barnet har rätt till skälig levnadsstandard och sociala trygghetssystem.
Barnet har rätt till lek, vila och fritid.
Barnet har rätt att skyddas .fi·ån narkotika och andra skadliga ämnen.
Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp, pornografi
För att läsa artiklarna i sin helhet, se www.manskligarattigheter.se
3
BILAGA
1(6)
Långsiktig effekt
Barn och unga ska skyddas mot alla former av våld och kränkande
behandling
Kortsiktig effekt
Tillsammans med barn och unga utveckla och synliggöra stöd för de barn och
unga som lever i utsatta livssituationer
- Kommunstyrelsen erbjuder stöd att genomföra inriktningen.
Aktiviteter
- Starta en mötesplats för barn och ungdomar som har någon förälder som
är frihetsberövad.
Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden
-
Kunskapsspridning om "Stöd till barn som anhöriga"
Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden
-
Mäta de händelser av hot och våld som rapporteras.
Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden och Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-
Erbjuda stöd genom verksamheten Musslan för barn och ungdomar som
lever i familjer med missbruk och/eller våld i nära relationer.
Ansvar: Socialnämnden
-
Stödja och hjälpa barn och ungdomar med olika former av psykisk ohälsa
genom Barn- och ungdomshälsan.
-
Familjecentret Vårsol erbjuder stöd till barn och ungdomar som lever i
familjer där det finns psykisk ohälsa, stora konflikter mellan de vuxna i
familjen, våld, missbruk och där någon i familjen avlidit. Socialnämnden
stöder verksamheten.
Kortsiktig effekt
Informera och vidareutbilda kommunens personal om anmälningsplikt vid oro
om ett barn eller en ungdom far illa
Aktiviteter
- Informera regelbundet personal vid skolor och forskolor om skyldigheten
att anmäla enligt 14 kap l §Socialtjänstlagen vid misstanke att ett barn
far illa.
-
Varje år erbjuda utbildning för kommunens personal kring barnets rätt
till skydd enligt artikel 19 i FN :s konvention om barnets rättigheter med
fokus på anmälningsplikt.
Ansvar: Kommunstyrelsen
Kortsiktig effekt
Informera och vidareutbilda kommunens personal om likabehandlingsarbete och
rutiner kring hantering av kränkningar
Aktiviteter
- Fortbilda samtliga chefer inom grundskolan kring hantering av
kränkande behandling.
Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden
-
Arbeta med en ny handlingsplan omkring våld i nära relationer. l
handlingsplanen utarbetas rutiner kring hantering av våld och
kränkningar.
Anmälningar: Socialnämnden
Kortsiktig effekt
Lära oss mer om barns och ungas egna erfarenheter, kunskaper och tankar kring
mobbning och kränkande behandling.
Aktiviteter
- Mäta andelen flickor och pojkar som är nöjda med sin skola när det
gäller hur utvecklingssamtalen fungerar.
Genomföra en tematisk fördjupning kring området som bilaga i
barnbokslutet 2015.
Långsiktig effekt
Barn och unga ska växa upp under likvärdi~a villkor
Kortsiktig effekt
Lära oss mer om barns och ungas livsvillkor utifrån barns och ungas egna
erfarenheter, kunskaper och tankar
Aktiviteter
Utveckla arbetet med att sprida kunskap om resultatet från Ung Livsstil
Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden
Sprida resultatet från ANDT-enkäten samt följa upp resultatet.
Ansvar: SBU
-
Mäta andelen flickor och pojkar som är nöjda med sin skola när det gäller
att ge dem samma möjligheter oavsett om de är flicka eller pojke.
-
Samtala med barn i alla utredningar enligt 11 kap l § Socialtjänstlagen
som görs omkring barn.
-
Utveckla arbetet med barnbokslutet gällande barns egna röster samt
sprida kunskap om barnbokslutet och dess innehåll
Kortsiktig effekt
Informera och vidareutbilda kommunens personal om normer, maktstrukturer och
diskriminerande behandling.
Aktiviteter
- Erbjuda utbildningar inom området normer, maktstrukturer och
diskriminerande behandling
-
Informera personalen inom området normer, maktstrukturer och
diskriminerade behandling
Ansvar: Samtliga nämnder
-
Genom projektet Normstorm ifrågasätta rådande normer såväl internt som
externt
Kortsiktig effekt
Sprida goda exempel där verksamheter utvecklar sitt arbete kring ickediskriminering i enlighet med barnkonventionen.
Aktiviteter
- Årligen erbjuda erfarenhetsutbyte för lokala samverkansgrupper och
samverkansgruppen för gymnasiet
Ansvar: SBU
-
Erbjuda gratis eller arrangemang med låga avgifter for barn och unga.
-
Riktade insatser på Öxnehaga samt konstprojekt på Österängen
-
Inom ramen for DIALOGEN lyfta fram arbetet med icke-diskriminering
mot barn och unga inom socialtjänsten.
Erbjuda stöd att genomföra inriktningen genom att tillhandahålla
kunskapsbank gällande barnkonventionsarbetet på intranätetKompassen
Långsiktig effekt
Barn och unga ska ges förutsättningar att utöva rätten till inflytande
Kortsiktig effekt
Tillsammans med barn och unga utreda och skapa former och forum för
inflytande i enlighet med barnkonventionen
Kommunstyrelsen erbjuder stöd att genomföra inriktningen.
Aktiviteter
I kommande detaljplanearbete som särskilt berör barn och unga ska
tidig dialog ske. Syftet ska vara att de barn och unga som är berörda ska
kunna påverka den kommande planen i något konkret avseende.
Ansvar: stadsbyggnadsnämnden
Erbjuda aktivt stöd till barn och unga att på egen hand genomföra och
arrangera aktiviteter.
Utveckla arbetet med att stärka barns och ungas roll och position i civila
samhället i dialog med föreningar och andra sammanslutningar
Mäta andelen flickor och pojkar som är nöjda med sin skola när det
gäller att låta dem få vara med och bestämma över hur de ska arbeta i
skolan.
Mäta andelen föräldrar till barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och
årskurs 2 som är nöjda med hur deras barn efter sin förmåga ges
inflytande i verksamheten.
Utveckla arbetet med att tillvarata barns synpunkter i anslutning till
framtagande av Lekplatsprogram och platsspecifika lekmiljöer
Ansvar: Tekniska nämnden
Att granska utredningar med fokus på barns och ungdomars inflytande
på sin egen livssituation.
Anställda inom socialförvaltningen/individ- och familjeomsorgen (IFO)
och funktionshinderomsorgen (FO) går utbildningen Föra barnen på tal.
I september 2015 presentera rapport gällande former och forum för
inflytande i enlighet med barnkonventionen.
Kortsiktig effekt
Informera och vidareutbilda kommunens personal om inflytande i enlighet med
barnkonventionen
Årligen erbjuda utbildning kring miikel 12 i FN:s konvention om
barnets rättigheter för samtliga anställda.
Långsiktig effekt
Barn och unga ska leva i en god fysisk, psykisk och social miljö
Kortsiktig effekt
Tillsammans med barn och unga möjliggöra miljöer och aktiviteter som främjar
barns och ungas hälsa.
Aktiviteter
I projektet Giftfri förskola arbeta och utveckla giftfria forskolemiljöer.
Ansvar: Miljönämnden och Tekniska nämnden
Erbjuda drogfria arrangemang och mötesplatser som är öppna för alla
Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden.
Utveckla arbetet med energieffektivisering ihop med brukarna där barn
och unga synliggörs.
Mäta andelen flickor och pojkar som är nöjda med sin skola när det
gäller att känna trygghet.
Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden och Utbildning- och
arbetsmarlmadsnämnden
Mäta andelen föräldrar till barn i forsko la, forskoleklass, fritidshem och
årskurs 2 som är nöjda när det gäller att deras barn känner trygghet bland
personal och kamrater i dessa verksamheter
Personal inom IFO/försörjningsstöd ska aktivt informera om att det finns
möjlighet att få extra försörjningsstöd till fritidsaktiviteter.
Kortsiktig effekt
Tillsammans med barn och unga finna former för barn och unga att skapa
hälsosamma och hållbara levnadsvanor
Aktiviteter
- I samband med regionbildningen hitta struk_turer för hälsofrämjande
verksamheter.
-
Mäta andelen flickor och pojkar som regelbundet dricker alkohol någon
gång per månad eller oftare, som någon gång använt narkotika och som
röker eller använder snus.
Ansvar: SBU
-
På familjecentraler och genom fältsekreterare arbeta förebyggande att
stärka barns, ungas och föräldrars möjligheter att skapa goda
levnadsvanor.
Kortsiktig effekt
Möjliggöra for barn och unga att tillsammans med oss forma och utforma
stadens och kommunens miljöer
- Kommunstyrelsen erbjuder stöd att genomföra inriktningen.
Aktiviteter
- Utarbeta modell for hur barn och unga kan vara delaktiga i arbetet med
att skapa en säkrare trafikmiljö.
-
I samråd och på uppdrag utveckla byggnationen av inom- och
utomhusmiljöer för skiftande målgrupper.
-
Ge kommunens skolelever möjlighet till information om agerande vid
bränder och olyckor, förebyggande insatser samt konsekvenser av
agerande.
Rolf Erlandsson
036-10 54 36
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-01-23
1 (2)
Integrationsrapport 2014 för miljökontoret
Mhn 2015-319
Sammanfattning
Miljö- och hälsoskyddsnämndens målsättning för 2014, att finna ytterligare en
medarbetare med utländsk bakgrund till myndighetsutövningen, har ej
uppnåtts. Förvaltningen föreslår att den får fortsatt uppdrag att finna ytterligare
en medarbetare med utländsk bakgrund.
Beslutsunderlag
Kommunalrådsskrivelse 2014-12-11 avseende integrationsrapport 2014
Stadskontorets sammanställning över anställda med utländsk bakgrund 2014,
december 2014
– Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner förvaltningens integrationsrapport för 2014 med konstaterandet att måluppfyllelse ej föreligger, dvs. att
en person med invandrarbakgrund har anställts som miljö- och hälsoskyddsinspektör på någon av enheterna miljö- respektive hälsoskydd.
– Miljö- och hälsoskyddsnämnden ger förvaltningen i fortsatt uppdrag att
finna ytterligare en medarbetare med utländsk bakgrund till miljö- eller
hälsoskyddsenheten. Det kan initialt röra sig om en praktikplats.
Ärendet
Av stadskontorets rapport ”Anställda med utländsk bakgrund 2014” framgår att
tio procent av samtliga anställda på miljöförvaltningen har utländsk bakgrund.
I rapporten nämns vidare att andelen anställda med utländsk bakgrund har på
ett år ökat (s.11).
Miljönämndens ambition för 2014 var att anställa ytterligare en person med
utländsk bakgrund på någon av enheterna miljö- eller hälsoskydd, vilket inte
lyckats.
Tre rekryteringar har gjorts på dessa enheter under 2014, två till nya tjänster
inom bristfälliga enskilda avlopp och en återbesättning av tjänst som
inspektör/vattenhandläggare. Ingen sökande av utländsk härkomst hade
efterfrågad kompetens.
År 2013 anställdes en livsmedelsinspektör med bakgrund från annat land, en
mycket lyckad rekrytering.
MILJÖKONTORET
[email protected]
Ljuset vid Vättern
2 (2)
Vid all annonsering upplyses om kommunens ambition att anställa personer
med invandrarbakgrund.
Beträffande kravet på nämnder och förvaltningar att redovisa övrigt
integrationsarbete i form av stöd till flyktingar, trygghetsfrågor och samverkan
med övriga förvaltningar angående aktiviteter i prioriterade bostadsområden,
finns inget särskilt att framhålla.
Barnkonventionen
Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s barnkonvention om
barnets rättigheter. Ärendet handlar om uppföljning av anställning av personal
med utländsk bakgrund.
Rolf Erlandsson
Stadskontoret, Siv Hederos
1 (4)
2014-12-11
Kommunalråd
Anna Mårtensson
036-10 55 23
[email protected]
Samtliga nämnder
Destination Jönköping AB
ElmiaAB
Jönköping Energi AB
Jönköping Energi Nät AB
Jönköping Energi Biogas AB
Grennaskolan .Riksinternat AB
Bostads AB Vätterhem
AB Bankerydshem
AB Norrahammars Kommunala Bostäder
AB Grätrnahus
Jönköping Airport AB
Finanschefen
Integrationsrapport 2014
Målet med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de pro-,
jekt som fått kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till arbete,
utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa (majoritetens kommunalrådsyttrande i ärende Ks/2011 :66 §132).
Kommunen ska bedriva ett aktivt, målinriktat, jämställt och varierat integrationsarbete (kommunprogrammet 2011- 2014).
Kommunfullmäktige har beslutat att nämnder och bolag årligen ska utforma
konkreta
och mätbara mål for sitt integrationsarbete samt skriva en årlig rap,
port. Denna rapport sammanställs av stadskontoret och behandlas sedan i fullmäktige.
Kommunfullmäktige 2011-05-26/27 § 164
Kommunens nämnder och bolag ska i sina rapporter framöver särskilt redovisa hur man uppmärksammat flyktingars och anhöriginvandrares behov
av stöd samt om man inforlivat eller tänkt infårliva fi·amgångsrika integrationsprojekt i sina ordinarie verksamheter.
~
Kommunfullmäktige 2012-04-26 § 118
Alla nämnder och bolag åläggs att senast 2012-12-31 ta fi·am.konkreta och
mätbara mål for sitt integrationsarbete, såväl avseende andelen anställda
med utländsk bakgrund som andra mål.
Nämnder och bolag bör i sin ordinära verksamhet arbeta får att öka tryggheten på Österängen, Öxnehaga, Råslätt och Ruskvarna söder.
STADSKONTORET
Besöksadress Rådhuset
Rådhusparken 1
[email protected]
~ JÖNKÖPINGS
~KOMMUN
Ljuset vid Vättern
2 (4)
Nämnder och bolag ska intensifiera arbetet med att anställa fler chefer med
utländsk bakgrund. De kommunala bolagen ska även intensifiera arbetet
med att anställa fler medarbetare med utländsk bakgrund.
AB Bankerydshem, AB Grännahus, Bostads AB Vätterhem och Norrahammars kommunala Bostäder AB ska i sina rapporter framöver beskriva
hur man samarbetar med socialförvaltningen avseende bostäder till flyktingar och anhöriginvandrare.
Nämnder och bolag med undantag som framgår av Am1a Mårtenssons (FP)
kommunalrådsyttrande uppmanas att ytt~cintensi~arhe~mo8€l~att
a~~~~s~~~h~f!~~~-~h~fuL~~iL~t
l~~akJ,[~,;_
·
De nämnder och bolag som i april2014 inte behövde intensifiera sitt
arbete for att anställa fler medarbetare och chefer med utländsk bakgrund
var äldrenämnden, Fritid Jönköping, Kultur lönköpings kommun, Bostads
AB Vätterhem och Jönköping Energi Biogas AB.
Uppdrag ges till Jönköpings Rådhus AB att anordna regelbundna erfarenhetsutbyten mellan de kommunala bostadsbolagen avseende integrationsarbete.
~!!l~~l!ti2~E!J!P~rL~~~tll[~,,t~11,:,*~'"?~·,
Följande kommunala bolag ska skriva integrationsrapport avseende 2014.
(kommunfullmäktige 2012-11-29 och 2013-04-25).
Elmia AB, Jönköping Energi AB ( inkl. Jönköping Energi Nät AB och Jönköping Energi Biogas AB), Grennaskolan Riksinternat AB, Bostads AB Vätterhem, AB Bankerydshem, AB Norrahammars Kommunala Bostäder, AB Grännahus, Jönköping Airport AB. Destination Jönköping AB, som har bildats under 2014, uppmanas också att skriva integrationsrapport.
Bolagens rapporter ska redovisas till respektive bolagsstyrelse innan de skickas
in till kommunstyrelsen. Protokollsutdrag ska bifogas integrationsrappmien.
Nämndernas och bolagens rapporter ska lämnas till stadskontoret senast
den 20 februari 2015.
mailadress: [email protected] Skriv rapporten så konkret och
kortfattad som möjligt. Integrationsrapporten kommer att behandlas av kommunfullmäktige i april2014. Kontakta gärna integrationssamordnare Siv Hederos tel: l O 53 55 for ev. frågor.
Nämndernas och bolagens rapporter utgör en del av underlaget till den övergripande integrationsrapporten som integrationssamordnaren sammanställer till
kommunfullmäktige.
3 (4)
Ökat flyktingmottagande
Enligt FN befinner sig 51 miljoner människor på flykt, vilket är det största antalet sedan andra världskriget. Migrationsverket har höjt sin prognos får antalet
asylsökande under 2014 til180 000 personer. Jönköpings kommun har sedan
många år kommuninvånare med bakgrund från Syrien, Irak, Libanon och Turkiet. Det är då naturligt att många väljer att söka stöd hos släktingar boende i
kommunen. Kommunen har också avtal med migrationsverket om att ta emot
ensamkommande barn och vuxna från anläggningsboende. Jönköpings kommuns flyktingmottagande har utökats. Under 2013 tog Jönköping emot 413
personer, varav 265 vuxna och 135 barn. Flertalet av flyktingarna kom från
Syrien. Underjanuari-oktober 2014 har Jönköpings kommun tagit emot 450
flyktingar, varav 324 vuxna och 126 barn. Flertalet av flyktingarna kom även
2014 från Syrien.
Arbetsfårmedlingen har sedan december 2010 samordningsansvar får mottagande av nyanlända vuxna flyktingar. Detta arbete benämns etableringsuppdraget Kommunen har ett fortsatt ansvar får svenska får invandrare, samhällsolienteting, bostad och vid behov fårsörjningsstöd. Förskola och skola ansvarar
får undervisning i svenska, modersmålsundervisning och studiehandledning.
För de ensamkommande bamen har kommunen ansvar får särskilt boende och
att tillsätta god man.
Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen är de kommunala verksamheter som direkt arbetar med mottagande av nyanlända flyktingar. Alla kommunala verksamheter har ett stort ansvar får att nyanlända flyktingar så snabbt
som möjligt kan skaffa bostad och arbete och på sikt bidra till tillväxt i lönköpings kommun.
Frågor till samtliga nämnder och bolag att besvara
•
Redovisa måluppfyllelse av de mål får integrationsarbetet som respektive nämnd/bolag beslutat om avseende 2014.
( se integrationsrapport 2013)
•
Redovisa konkreta och mätbara mål får integrationsarbetet 2015.
•
Redovisa övrigt integrationsarbete som sker inom respektive
nämnd/bolag.
----,
•
I rapportema ska bl. a följande ämnen belysas.
- Hur arbetar nämnder och bolag får att tillgodose flyktingars och
anhötig-invandrares behov av stöd?
- Hur arbetar respektive nämnd/bolag får att öka tryggheten på Råslätt,
Österängen, Öxnehaga och Huskvama söder?
n. ~
Hur sker samverkan mellan kommunala förvaltningar, bolag och ideella
föreningar i de ptioriterade bostadsområdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Ruskvarna söder?
4 (4)
Hur arbetar respektive nämnd/bolag för att öka andelen anställda/chefer
med utländsk bakgmnd?
Utgå ifrån stadskontorets rapport "Anställda med utländsk bakgmnd
2014" som bifogas detta utskick.
e,· ~~
Särskilda frågor till u\ ildnings- och arbetsmarlrnadsnä: .nden'
•
•
Utgå från UA!'{:s integrationspolitiska måL / /
Redovisa vuxeti-utbildningens och arbetsmarknadsavdelningens
gration.
//
arbete för ökad irls
,/
/
/'
Särskild fråga till barn- och u
•
•
~ildn,s.fii'mnden
integt\~nspolitiska måL
Utgå från BUN:s
Redovisa kultursko/
s,-;;t ete för ökad integration.
Särskilda frågor till social ·ämnden
•
Vilka faktor r har varit de viktl aste för att påskynda nyanländas
etablering ,l'> ch integration i Jönk~ings kommun under 2014?
• Hur ske?samverkan mellan invandtar- och flyktingenheten och arbetsf(' ~;dlingens etableringsuppdr~?
• Vilket stöd behöver socialförvaltnin~~fijt·ån andra nämnder och bo/g för att nyanlända flyktingar snabbt sl~ etablera sig i Jönköpings
kommun och bidra till kommunens utveckfi.~g?
/ ;Hur samverkar socialförvaltningen med frivmigorganisationer och
lokalt verksamma föreningar för att förstärka flyktingtnottagandet?
Särskild fråga till de kommunala bostadsföretagen
(kommunfullmäktige 2013-04-25)
•
Redovisa hur samverkan sker med socialförvaltningen avseende
bostäder till flyktingar och anhötiginvandrare.
~ JÖN
.... KÖPINGS
~KOMMUN
e
e
Anställda med
utländsk bakgrund
2014
•
e
e
e
STADSKONTORET• DECEMBER 2014
e
STADSKONTORET
Utredningsenheten
Utredare
Karin Berntsson
Bearbetning
Karin Lundbrant
Omslag/Layout
Lena Holmberg
Kontakt
karin. berntsson@jonkoping .se
036-10 57 40
www.jonkoping.se/statistik
Sammanfattning
Totalt har lönköpings kommun Il 760 anställda. Antalet anställda med
utländsk bakgrund är l 796, vilket motsvarar 15,3 procent. Mellan åren 2013
och 2014 ökade andelen anställda med utländsk bakgrund med 1,2 procentenheter, vilket är den starkaste ökningen sedan mätningen startade 2006. Trots
den starka ökningen lyckades inte målnivån för 2014 att uppfyllas. Målsättningen var att 16 procent av samtliga anställda skulle ha utländsk bakgrund.
Jämfört med föregående år har andelen chefer med utländsk bakgrund ökat från
7,7 procent till 8,9 procent. Andelen handläggare med utländsk bakgrund kvarstår på samma nivå som föregående år (9,4 procent).
Äldrenämnden har högst andel anställda med utländsk bakgrund (20 procent).
Därefter kommer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (19 procent).
Kultur lönköpings kommun är den förvaltning som har högst andel chefer med
utländsk bakgrund i förhållande till samtliga anställda med utländsk bakgrund.
Fritid Jönköping och Kultur lönköpings kommun är de enda förvaltningarna
som har en högre andel anställda män med utländsk bakgrund än kvinnor med
utländsk bakgrund.
Personalstatistiken för de 14 kommunala bolag som redovisas i denna rapport
visar att det är Jönköping Energi Biogas som har den högsta andelen anställda
med utländsk bakgrund (23 procent). Därefter kommer Destination Jönköping
(17 procent) och VätterHem (17 procent). Tillsammans har de 14 kommunala
bolagen 687 anställda. En av tio anställda har utländsk bakgrund. Under 2014
har andelen anställda med utländsk bakgrund i bolagen ökat med en
procentenhet.
3
4
INNEHALLSFÖRTECKN~NG
sid
SAMMANFATTNING
3
ANSTÄLLDA l JÖNKÖPINGS KOMMUN
7
Fritid Jönköping
Kultur Jönköpings kommun
9
1O
Miljökontoret
Räddningstjänsten
Socialtjänsten
11
12
13
stadsbyggnadskontoret
stadskontoret
Tekniska kontoret
Utbildningsförvaltningen
Sammanställning för samtliga förvaltningar i Jönköpings kommun
15
16
17
18
20
ANSTÄLLDA l KOMMUNALA BOLAG
21
Sammanställning av alla bolag
Destination Jönköping
21
21
E~~
n
Grennaskolan
Jönköping Airport
22
23
Jönköping Energi
Jönköping Energi Biogas
Jönköping Energi Nät
VätterHem
Andra bostads- och fastighetsbolag
23
23
24
24
24
5
6
Anställda med utländsk bakgrund 2014
Syftet med denna rapport är att redogöra för hur stor andel av de anställda i
Jönköpings kommun och i de kommunala bolagen som har utländsk bakgrund.
Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands samt personer
som är födda i Sverige men som har båda föräldrarna födda utomlan~s. Uppgifterna redovisas fördelat på kön och ålder for hela kommunen, de olika förvaltningarna samt de kommunala bolagen. Dessutom redovisas andelen chefer
med utländsk bakgrund.
Uppgifterna avser samtliga anställda i Jönköpings kommun och i de kommunala bolagen som i september 2014 hade månadslön, d.v.s. personer som var
tillsvidareanställda eller hade långa vikariat på minst tre månader. Av sekretesskäl redovisas inte uppgifter om antalet understiger 3 personer. I vissa fall är
antalet med utländsk bakgrund så litet att vissa åldersgrupper lagts samman av
sekretesskäL
ANSTÄLLDA l JÖNKÖPINGS KOMMUN
1
Totalt har Jönköpings kommun 11 760 anställda • Andelen anställda med utländsk bakgrund är 15,3 procent, vilket motsvarar l 796 personer. Mellan åren
2013 och 2014 har andelen anställda med utländsk bakgrund ökat med 155 personer, motsvarande l ,2 procentenheter. Detta är den starkaste ökningen sedan
mätningen startade år 2006. På åtta år har andelen anställda med utländsk bakgrund ökat med 4,2 procentenheter.
Diagram A
Andel anställda med
utländsk bakgrund,
totalt i kommunen
Procent
18r-------------------------~
16~----------------------~~
14
12
H-1-o'!---;;;;==------"'--,.,.._
10 lllltc11!1-llif1111--lliP4111-IIIIt0B8
6
4
2
o
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Andelen anställda med utländsk bakgrund kanjärnforas med kommunens
befolkning i arbetsfor ålder 16-64 år,
där andelen var 22,1 procent (18 163
personer) vid utgången av 2013 enligt statistiska centralbyrån (SCB).
Andelen med utländsk bakgrund i
befolkningen har ökat med O, 7 procentenheter (656 personer) järnfort
med motsvarande tidpunkt 2012.
Kommunens verksamhets- och investeringsplan för 2015-2017 har som målsättning att andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka och vid utgången
av perioden uppgå till minst 17 procent. På längre sikt ska andelen återspegla
den faktiska befolkningssammansättningen (21,4 procent). År 2014 var målsättningen att andelen anställda med utländsk bakgrund skulle uppgå till minst
16 procent. Med facit i hand (15,3 procent) kan det konstateras att målet inte
har uppnåtts.
1
A v dessa är det fem personer som det inte finns uppgift i befolkningsregistret om de har
utländsk bakgrund eller ej.
7
Statistik från SCB visar att vid utgången av 2013 var det något fler kvinnor än
män som bodde i lönköpings kommun (50,4 procent var kvinnor och 49,6 procent var män). Könsmönstret var i princip densamma vad gäller kvinnor och
män med utländsk bakgrund (50,1 procent var kvinnor och 49,9 procent var
män).
En klar majoritet, 80 procent, av samtliga anställda hos arbetsgivaren lönköpings kommun är kvinnor medan 20 procent är män. Fördelningen är oförändrad jämfört med föregående år. Bland anställda med utländsk bakgrund är
82 procent kvinnor och 18 procent är män. På ett år har andelen anställda män
med utländsk bakgrund ökat med 1,0 procentenheter.
I forhållande till samtliga kommunanställda är andelen anställda med utländsk
bakgrund högre i åldersgrupperna 26-35, 36-45 och 46-55 år och lägre i åldersgrupperna 16-25 och 56 år och äldre. Av de anställda med utländsk bakgrund
återfinns den högsta andelen i åldersgrupperna 36-45 och 46-55 år. Den lägsta
andelen anställda med utländsk bakgrund återfinns i åldersgruppen 16-25 år.
Tabell1
Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk
respektive utländsk bakgrund år 2014 (procent)
Totalt finns det 596 chefer i lönköpings kommun. Andelen chefer har ökat med
1,9 procent, motsvarande 11 personer, på ett år 2 . Andelen chefer är lägre bland
anställda med utländsk bakgrund än bland samtliga kommunanställ da. Av de
med utländsk bakgrund är 3 procent chefer, vilket kan järnforas med samtliga
kommunanställda där andelen chefer är 5 procent.
I lönköpings kommun är 65 procent av cheferna kvinnor och 35 procent är
män. Andelen kvinnliga chefer har på ett år ökat med 2,0 procentenheter. Då
män utgör 20 procent av samtliga kommunanställda är chefsandelen bland
männen oproportionerligt hög. A v chefer med utländsk bakgrund är 77 procent
kvinnor och 23 procent män. Jämfört med foregående år har andelen chefer
med utländsk bakgrund ökat från 7, 7 procent till 8,9 procent.
Andelen handläggare med utländsk bakgrund kvarstår på samma nivå som
föregående år (9,4 procent).
2
8
I rapporten definieras chefer enligt koderna A, B, B l, C och L där A = chef direkt underställd
politisk nämnd, t.ex. förvaltningschef, B+ Bl= chef på mellanchefsnivå, C= första linjens
chef och L = arbetstagare med lednings- och samordningsansvar med begränsat ansvar avseende verksamhet, ekonomi och personal, t. ex. biträdande rektorer och skolmåltidsföreståndare.
Fritid Jönköping
Antalet anställda inom Fritid Jönköping är 150 personer, vilket motsvarar
l ,3 procent av samtliga anställda i kommunen. På ett år har antalet anställda
minskat med 8 personer.
Andelen anställda med utländsk
Diagram B
bakgrund är 15 procent, vilket är
Procent
något lägre än genomsnittet för
hela kommunen. Andelen anställda
25
med utländsk bakgrund har minska
med l ,2 procentenheterjämfört med 20
föregående år. Nästan varannan an15
ställd är kvinna och bland anställda
med utländsk bakgrund är 23 procent
10 ~
kvinnor.
utländsk bakgrund åren
200B- 2014
Fritid Jönköping
~
~
Kommunen totalt
5
o
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tabell 2
Sammanlagt är 13 procent av de anställda inom Fritid Jönköping chefer.
Andelen chefer är högre än kommungenomsnittet A v sekretesskäl redovisas
inte andelen chefer med utländsk bakgrund.
9
Kultur Jönköpings kommun
Kultur lönköpings kommun har 81 anställda, vilket motsvarar 0,7 procent av
samtliga kommunanställda. Antalet anställda har minskat med 2 personer på
ett år.
Nästan 6 av l O anställda på förvaltningen är 46 år eller äldre. Av
samtliga anställda har 15 procent
utländsk bakgrund. Andelen har
minskat med 0,9 procentenheter på
ett år. En klar majoritet, 3 av 4 anställda, är kvinnor. Bland anställda
med utländsk bakgrund är förhållandet det omvända, då 58 procent av
de anställda är män.
Diagram C
utländsk bakgrund
åren 2006 - 2014
Procent
25
20
15
Kommunen totalt-
r-10
-;/
-
~uttur :nköpings kommun
5
o
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tabell3
Andelen chefer inom Kultur lönköpings kommun är 17 procent, vilket är högre
än kommungenomsnittet På ett år har antalet chefer ökat från l Otill 14 chefer
och förvaltningen är nu den förvaltning som har den högsta andelen chefer.
Bland samtliga anställda med utländsk bakgrund är 33 procent chefer järnfort
med 14 procent av de med svensk bakgrund. Totalt innehas 29 procent av
samtliga chefsposter av personer som har utländsk bakgrund.
10
Miljökontoret
På miljökontoret arbetar 41 personer vilket motsvarar 0,3 procent av samtliga
kommunanställda. Antalet anställda har ökat med 4 personer sedan föregående
år.
A v samtliga anställda har l Oprocent
utländsk bakgrund. Andelen anställda
med utländsk bakgrund har på ett åf
ökat med 1,7 procentenheter. Under
perioden 2009- 2012 har andelen
anställda med utländsk bakgrund inte
kunnat redovisas p.g.a. att antalet
understeg 3 personer under denna
period. Det är fler män som arbetar
på miljökontoret i jämförelse med
kommungenomsnittet
Diagram D
utländsk bakgrund
åren 2006-2014
Procent
25
~------------------------~
20+-------------------------~
l<ommunen totaH
15
10
Miljökontoret
5
o
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tabell4
Alders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk
Andelen chefer inom miljökontoret är 7 procent, vilket är högre än kommungenomsnittet. Av sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk
bakgrund på kön, ålder eller chefskap.
11
Räddningstjänsten
Räddningstjänsten har 84 anställda, vilket motsvarar 0,7 procent av samtliga
kommunanställda. Antalet anställda har ökat med 4 personer jämfört med
föregående år.
Andelen anställda med utländsk bakgrund på räddningstjänsten går inte att
redovisa eftersom antalet understiger
3 personer och därmed skyddas av
sekretess. Andelen har inte kunnat
redovisas sedan lönköpings kommun
började mäta detta år 2006. På förvaltningen är andelen anställda kvinnor
8 procent och i förhållande till kommungenomsnittet har räddningstjänsten
en mycket låg andel anställda som är
kvinnor. Mer än hälften av de anställda
är 46 år eller äldre.
Tabell 5
Diagram E
utländsk bakgrund
åren 2006- 2014
Procent
25
20
15
10
Kommunen totalt
~
-
5
Räddningsfjänsten
o
2006 2007 2008 2009 201 o 2011 2012 2013 2014
Andelen chefer inom räddningstjänsten är 11 procent, vilket är högre än kommungenomsnittet. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund.
12
Socialtjänsten
Socialtjänsten är den personalmässigt största förvaltningen inom
lönköpings kommun. Totalt arbetar
44 procent av kommunens anställda
på förvaltningen, vilket motsvarar
5 197 personer. På ett år har antalet
anställda ökat med 68 personer. Sammanlagt har l 7 procent av de anställda
utländsk bakgrund och andelen har ökat
med 0,8 procentenheter sedan föregående år. Socialtjänsten har sedan
2006 haft en högre andel anställda med
utländsk bakgrund jämfört med kommungenomsnittet
Diagram F
utländsk bakgrund
åren 2006 - 2014
Procent
25
20
Sociaförvaftningen
15
10
--
- --
Kommunen totalt
5
o
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Socialnämndens ansvarsområde
Inom socialnämndens ansvarsområde arbetar 18 procent av samtliga kommunanställda när man exkluderar äldreomsorgen. Antalet anställda uppgår till
2 071 personer. På ett år har antalet anställda minskat med 6 personer. Av de
anställda har 12 procent utländsk bakgrund och på ett år har andelen ökat med
O, 7 procentenheter.
Tabell6
4
Totalt
6
26
24
30
25
15
100
25
25
20
100
81
82
19
18
Andelen chefer inom socialtjänsten är 6 procent. Bland anställda med utländsk
bakgrund är 4 procent chefer jämfört med 6 procent av de med svensk bakgrund. Totalt har 9 procent av samtliga chefer utländsk bakgrund och andelen
har ökat med 3,0 procentenheter jämfört med föregående år.
Äldrenämndens ansvarsområde
De som arbetar inom äldrenämndens ansvarsområde tillhör socialtjänsten men
särredovisas i denna rapport. Totalt arbetar 27 procent av samtliga kommunanställda inom äldrenämndens ansvarsområde. Antalet anställda uppgår till
3 126 personer och personalstyrkan har ökat med 74 personer på ett år. Äldrenämnden har den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, motsvarande 20 procent. På ett år har andelen ökat med 0,8 procentenheter. Äldrenämnden har även den högsta andelen anställda kvinnor, då 94 procent av de anställda är kvinnor.
13
Tabell?
Andelen chefer är 3 procent vilket innebär att äldreomsorgen har den lägsta andelen chefer i kommunen. Bland anställda med utländsk bakgrund är 2 procent
chefer jämfört med 4 procent av de med svensk bakgrund. Totalt har 13 procent av samtliga chefer utländsk bakgrund.
14
Inom stadsbyggnadskontoret arbetar 91 personer eller 0,8 procent av samtliga
kommunanställda. På ett år har antalet anställda minskat med 3 personer.
Av de anställda har 8 procent utländsk
bakgrund och andelen ligger under
kommungenomsnittet Andelen anställda med utländsk bakgrund har
ökat marginellt på ett år (0,2 procentenheter). Nästan hälften av de
anställda på förvaltningen är män,
vilket är betydligt högre än kommungenomsnittet A v de anställda
med utländsk bakgrund är 43 procent män.
Diagram G
utländsk bakgrund
åren 2006-2014
Procent
25 .------------------------.
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tabell8
Andelen chefer på stadsbyggnadskontoret är 9 procent, vilket är högre än kommungenomsnittet På ett år har antalet chefer minskat från 11 till 8 chefer. Av
sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på ålder
och chefskap.
15
stads kontoret
På ett år har antalet anställda på stadskontoret minskat med 6 personer och
uppgår nu till 287 personer, vilket motsvarar 2,4 procent av samtliga kommunanställda.
Diagram H
Andelen anställda med utländsk
utländsk bakgrund
bakgrund uppgår till 9 procent av
åren 2006- 2014
de anställda på förvaltningen och
Procent
25
andelen har minskat marginellt
stadskontoret
(-0,2 procentenheter) jämfört med
.A
20
föregående år. År 2007 var andelen
v
över 20 procent. Mellan åren 2006
15
och 2008 anställdes drygt 200 personer
~
inom arbetsmarknadsåtgärden plus10 Kommunen lotatt
......__
jobb. Arbetsmarknadsavdelningen
ansvarade for anställningarna men
5
personerna arbetade inom olika komo
munala verksamheter. Många av de
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
anställda inom plusjobben hade utländsk bakgrund. Arbetsmarknadsavdelningen tillhörde organisatoriskt vid denna period stadskontoret
\
"'
--
Oavsett bakgrund är det något fler kvinnor än män som arbetar på stadskontoret Andelen anställda män på forvaltningen är ändå dubbelt så hög jämfört
med kommungenomsnittet
Tabell 9
26
Totalt
13
30
23
30
33
15
100
59
41
31
100
59
41
Andelen chefer inom stadskontoret är 9 procent, vilket är högre än kommungenomsnittet. Av sekretesskäl redovisas inte andelen chefer med utländsk bakgrund.
16
Tekniska kontoret
Inom tekniska kontoret arbetar 789 personer, vilket motsvarar 6,7 procent av
samtliga kommunanställda. På ett år har antalet anställda ökat med 27 personer.
Andelen anställda med utländsk bakgrund motsvarar l 7 procent och har
det senaste året ökat marginellt
(0,3 procentenheter). Andelen ligger
på en högre nivå jämfort med kommungenomsnittet Lite mer än hälften
av de anställda är män. Bland de
anställda med utländsk bakgrund är
80 procent kvinnor, vilket är en
dubbelt så hög andel jämfört med
kvinnliga anställda som har svensk
bakgrund. Könsfördelningen är alltså
den motsatta mellan anställda med
svensk bakgrund och anställda med
utländsk bakgrund.
Tabell 10
Totalt
Diagram l
utländsk bakgrund
åren 2006 - 2014
Procent
25
20
Tekniska kontoret
15
10
5
-
.,.,..-~
-
Kommunen totalt
o
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
3
16
33
30
19
100
80
20
7
16
19
31
27
100
44
56
Andelen chefer inom tekniska kontoret är 8 procent, vilket är högre än kommungenomsnittet Av sekretesskäl redovisas inte andelen chefer som har
utländsk bakgrund.
17
Utbildningsförvaltningen
På utbildningsforvaltningen arbetar
5 040 personer, vilket motsvarar
43 procent av samtliga kommunanställda. På ett år har antalet anställda ökat med 44 personer. Andelen
anställda med utländsk bakgrund
uppgår till 14 procent. På ett år har
andelen ökat med l ,9 procentenheter.
Ända sedan den första mätningen år
2006 har andelen anställda med
utländsk bakgrund legat under kommungenomsnittet
Diagram J
utländsk bakgrund
åren 2006 - 2014
Procent
25
20
15
Kommunen totalt
10
!'-"'
!"'-"
---
/
utbildnngsförva~ningen
5
o
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde
Totalt arbetar 35 procent av samtliga kommunanställda inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. På ett år har antalet anställda minskat med 18
personer och uppgår nu till 4 141 personer. Av samtliga anställda är 15 procent
män. Andelen anställda med utländsk bakgrund uppgår till 13 procent, vilket
motsvarar 518 personer. Andelen har ökat med 1,0 procentenheter järnfort med
föregående år. Könsfördelningen bland anställda som har utländsk bakgrund
motsvarar kommungenomsnittet
Tabell11
2
Totalt
2
17
31
29
20
100
82
18
29
28
24
100
85
15
Andelen chefer inom utbildningsförvaltningen är 4 procent. Totalt innehas
l O procent av samtliga chefsposter av personer som har utländsk bakgrund.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde
De som arbetar inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde tillhör utbildningsförvaltningen men redovisas separat i denna rapport. Sammanlagt har gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen 899 anställda,
vilket motsvarar 8 procent av samtliga anställda i lönköpings kommun. Antalet
anställda har ökat med 62 personer på ett år.
Antalet anställda med utländsk bakgrund är 174 personer, vilket motsvarar
19 procent av samtliga anställda. Andelen anställda med utländsk bakgrund har
ökat med 5,6 procentenheter på ett år, en ökning som motsvarar 59 personer. I
denna grupp finns bland annat personer som har någon form av
arbetsmarknadsanställning via Arbetsmarknadsavdelningen.
18
Av de med utländsk bakgrund är 61 procent kvinnor. Nästan hälften (47 procent) av de anställda är män. Andelen anställda män är mer än dubbelt så hög
jämfört med kommungenomsnittet Detta gäller för både anställda med
utländsk och svensk bakgrund.
Tabell 12
Andelen chefer är 8 procent och andelen är högre än kommungenomsnittet
Totalt har 6 procent av samtliga chefer utländsk bakgrund.
19
Sammanställning för samtliga förvaltningar i Jönköpings kommun
I tabellen nedan redovisas andelen kommunanställda på respektive förvaltning 3
fördelat på kön, bakgrund och chefer. Tabellen är sorterad efter total andel med
utländsk bakgrund och visar även en sammanställning för lönköpings kommun
totalt, ett kommungenomsnitt.
Tabell13
Sammanställning av personalstatistik för samtliga förvaltningar
år 2014 (procent)
Utbildnings- och
Tekniska kontoret
Fritid Jönköping
Kultur Jönköpings
kommun
Barn- och
utbildningsnämnden
Socialnämnden
Miljökontoret
stadskontoret
Räddningstjänsten
Samtliga
* Chefer oavsett svensk eller utländsk bakgrund i förhållande till samtliga anställda
** Chefer med utländsk bakgrund i förhållande till samtliga anställda med utländsk bakgrund
Högst andel anställda med utländsk bakgrund har äldrenämnden följt av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Det är enbart på Fritid Jönköping och
Kultur lönköpings kommun som det finns fler män än kvinnor bland de med
utländsk bakgrund. Kultur lönköpings kommun utmärker sig då förvaltningen
har den i särklass högsta andelen anställda chefer med utländsk bakgrund i förhållande till samtliga anställda med utländsk bakgrund. Överlag är förändringarna småjämfört med 2013.
3
De två stora förvaltningarna, utbildnings- och socialförvaltningen, särredovisas på respektive
nämnders ansvarsområden.
20
ANSTÄLLDA l KOMMUNALA BOLAG
lönköpings kommuns hel- och majoritetsägda bolag är samlade i en koncern
med lönköpings Rådhus AB som moderbolag. Koncernen omfattar 21 dotterbolag, varav 19 helägda och två delägda4 . Kommunala bolag som har fårre än
två anställda redovisas inte i denna rapport.
Sammanställning av alla bolag
Tabellen nedan visar en sammanställning för samtliga 14 bolag som redovisats
i denna rapport. Tillsammans har dessa bolag 687 anställda och antalet anställda har ökat med 38 personer på ett år 5 .
Sammanlagt har l Oprocent av samtliga anställda utländsk bakgrund. På ett år
har andelen anställda med utländsk bakgrund ökat med 1,0 procentenheter.
Majoriteten av de anställda är män. Fördelningen är i princip densamma får
anställda med utländsk bakgrund.
Tabell23
Totalt
Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk
respektive utländsk bakgrund 2014 (procent)
6
17
33
29
3
16
27
30
23
100
36
64
100
34
66
Totalt är 13 procent av samtliga anställda chefer inom dessa bolag. Totalt har
5 procent av samtliga chefer utländsk bakgrund.
Destination Jönköping
Destination Jönköping är ett nytt kommunalt bolag som bildades 2014-01-01.
Antalet anställda på Destination Jönköping är 23 personer. Andelen anställda
med utländsk bakgrund motsvarar 17 procent procentenheter. Det är fler kvinnor än män som är anställda hos Destination Jönköping.
4
I rapporten redovisas uppgifter om följande bolag; AB Bankerydshem, AB Grännahus,
AB Norrahammars Kommunala Bostäder (NKBo), Bostads AB VätterHem, Destination
Jönköping AB, Birnia AB, Grennaskolans Riksinternat AB, Högskolefastigheter i Jönköping
AB, Jönköping Airport AB, Jönköping Airport Fastighets AB, Jönköping Energi AB,
Jönköpings Energi Biogas AB, Jönköping Energi Nät AB samt Rosenlunds Fastighets AB.
5
År 2014 ingår det nya bolaget Destination Jönköping, vilket till stor del fårklarar ökningen av
antalet anställda mellan åren 2013 och 2014.
21
Tabell 14
Sammanlagt är 22 procent av samtliga anställda chefer. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på ålder eller chefskap.
Elmia
Antalet anställda på Elmia är 91 personer. På ett år har personalstyrkan ökat
med 8 personer, vilket till stor del beror på en flytt av anställda från Destination Jönköping till Elmia. Andelen anställda med utländsk bakgrund motsvarar
11 procent och har på ett år ökat marginellt (0,1 procentenheter). Det är något
fler kvinnor än män som är anställda hos Elmia.
Tabell 15
Sammanlagt är 11 procent av samtliga anställda chefer. Av sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på ålder eller chefskap.
Grennaskolan
Grennaskolan har 59 anställda och antalet anställda har på ett år minskat med
en person. Det är något fler kvinnor än män som är anställda hos Grennaskolan. A v samtliga anställda har 8 procent utländsk bakgrund och andelen har
ökat med l ,8 procentenheter på ett år.
Tabell 16
Andelen chefer på Grennaskolan är 8 procent. Av sekretesskäl redovisas inte
andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder eller chefskap.
22
Jönköping Airport
Jönköping Airport har 45 anställda och personalstyrkan har på ett år minskat
med en person. Majoriteten, 82 procent, är män. Totalt har 7 procent av samtliga anställda utländsk bakgrund och andelen har ökat marginellt (0,2 procentenheter) på ett år.
Tabell 17
Andelen chefer utgör 4 procent av samtliga anställda. A v sekretesskäl redovisas
inte andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder eller chefskap.
Jönköping Energi
Antalet anställda vid Jönköping Energi har på ett år ökat med 7 personer och
uppgår nu till 164 personer. Majoriteten av de anställda är män. Närmare 5 procent av samtliga anställda har utländsk bakgrund. På ett år har andelen anställda med utländsk bakgrund minskat marginellt (-0,2 procentenheter).
Tabell18
Sammanlagt är 17 procent av samtliga anställda chefer. Av sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder eller chefskap.
Jönköping Energi Biogas
Vid Jönköping Energi Biogas arbetar 13 personer. På ett år har personalstyrkan
minskat med två personer. Andelen anställda med utländsk bakgrund motsvarar
23 procent av samtliga anställda och har på ett år ökat med 3,1 procentenheter.
Jönköping Energi Biogas är det bolag som har högst andel anställda med
utländsk bakgrund.
Tabell19
23
Sammanlagt är 23 procent av samtliga anställda chefer. Av sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder eller chefskap.
Jönköping Energi Nät
Jönköping Energi Nät har 93 anställda och det senaste året har antalet anställda
minskat med en person. Majoriteten av de anställda är män. Totalt har 5 procent av samtliga anställda utländsk bakgrund och andelen har ökat marginellt
(0,1 procentenheter) jämfört med föregående år.
Tabell20
Andelen chefer i förhållande till samtliga anställda är 13 procent. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder
eller chefskap.
VätterHem
Antalet anställda på VätterHem har ökat med 13 personer på ett år och personalstyrkan uppgår nu ti11156 personer. Det är fler män än kvinnor som arbetar
vid VätterHem. Av anställda med utländsk bakgrund är 69 procent män. Totalt
har 17 procent av de anställda utländsk bakgrund och på ett år har andelen ökat
med 0,6 procentenheter.
Tabell 21
Totalt
23
17
31
31
15
100
31
69
21
33
28
100
38
62
Andelen chefer inom VätterHem utgör 12 procent av samtliga anställda. Av
sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på chefskap.
Andra bostads- och fastighetsbolag
Gruppen andra bostads- och fastighetsbolag består av Bankerydshem, Grännahus, Högskolefastigheter i Jönköping, Jönköping Airport Fastighet, NKBo och
Rosenlunds Fastighet. Sammanlagt har dessa bolag 43 anställda och antalet
anställda har på ett år minskat med 4 personer. Majoriteten av de anställda är
män (79 procent).
24
Tabell22
Totalt är 16 procent av samtliga anställda i dessa bolag chefer. Av sekretesskäl
redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund for dessa bolag.
25
STADSKONTORET
Utredningsenheten
JÖNKÖPING$
KOMMUN
Anders Hansson
ankn 2724
Tjänsteskrivelse
2015-02-02
1 (1)
Bokslut samt årsredovisning för miljönämndens verksamhet 2014
Mhn 2015:317
Sammanfattning
Miljö- och hälsoskyddskontoret har upprättat förslag till verksamhetsbokslut samt årsredovisning för miljönämnden för 2014.
Beslutsunderlag
Verksamhetsbokslut 2014 för miljökontoret i Jönköpings kommun, bilaga 1
Årsredovisning för miljönämnden 2014, bilaga 2
– Verksamhetsbokslut 2014 samt Årsredovisning för miljönämnden 2014
godkänns.
Ärendet
Miljö- och hälsoskyddskontoret har upprättat förslag till verksamhetsbokslut samt årsredovisning för miljönämnden för 2014. Förslagen framgår av bilagorna 1-2.
Rolf Erlandsson
Anders Hansson
Administrativ chef
[email protected]
Ljuset vid Vättern
Bilaga 1
Verksamhetsbokslut 2014
för miljökontoret i Jönköpings
kommun
Antaget av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-02-12, § x.
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Bilaga
Inledning……………………………………………………………………………
God kontorsservice och effektiv handläggning…………………………………….
Lokal Agenda 21……………………………………………………………………
Begränsad klimatpåverkan …………………………………………………………
Frisk luft…………………………………………………………………………….
Bara naturlig försurning ……………………………………………………………
Giftfri miljö ………………………………………………………………………..
Skyddande ozonskikt ………………………………………………………………
Säker strålmiljö …………………………………………………………………….
Ingen övergödning …………………………………………………………………
Levande sjöar och vattendrag/Myllrande våtmarker ………………………………
Grundvatten av god kvalitet ……………………………………………………….
God bebyggd miljö …………………………………………………………………
Säkra livsmedel inkl. dricksvatten …………………………………………………
Signaturlista…………………………………………………………………………
3
4
8
9
9
10
10
12
13
13
14
14
15
19
22
2
1. Inledning
Detta verksamhetssbokslut bygger på dokumentet
Verksamhetsplan 2014 och beskriver perioden 1 januari –
31 december 2014. Utgångspunkten är att varje inspektör
som arbetar heltid förfogar över 1 000 timmar till
myndighetsutövning. I tabellerna finns ansvarig
handläggare inskriven med signatur.
ett treårigt avtal för mätsamverkan med Jönköpings läns
luftvårdsförbund (lägre kostnader har enligt avtalet gällt
för 2013 och kommer att gälla för 2015). Fiskevårdsåtgärder visar ett överskott om ca 835 tkr då verksamheten
inte kunnat genomföras enligt budget. Överskott finns även
beträffande projektet Giftfri miljö om ca 196 tkr
Medarbetare
Verksamhetsbokslutet innehåller bilagor. I bilaga 1
redovisas de operativa förvaltningsenheternas arbete under
den gångna mandatperioden. I bilaga 2 redogörs för
nämndens uppföljning av kommunprogrammet 2011 –
2014. Bilaga 3 innehåller en signaturförteckning.
Under 2014 har förstärkning skett med två nya tjänster för
arbetet med bristfälliga enskilda avlopp. Vidare har ledaren
för projektet Giftfri miljö anställts. Även Jönköpings
kommuns vattensamordnare har anställts under 2014.
Denne tillträdde sin tjänst i januari 2015. I övrigt har
bemanningen varit stabil.
Verksamhetsbokslutet har godkänts av miljö- och
hälsoskyddsnämnden genom beslut 2015-02-12, § x.
Kansli
Verksamhetsområde
Miljönämnden (fr.o.m. 2015 miljö- och hälsoskyddsnämnden) fullgör kommunfullmäktiges uppdrag att se till
och kontrollera miljö- och hälsoskyddsförhållandena inom
industri och offentlig verksamhet hos de objekt som
nämnden svarar för. Samma sak gäller livsmedelshantering
och lantbruk. I nämndens uppdrag ligger också att svara för
att det bedrivs ett lokalt Agenda 21-arbete samt ett förebyggande arbete med vattenkvaliteten i kommunens sjöar
och vattendrag.
Miljönämndens/miljökontorets uppdrag
Miljönämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att
övervaka efterlevnaden av miljöbalken, livsmedelslagstiftningarna m.fl. lagar. Miljökontoret (fr.o.m. 2015 miljöoch hälsoskyddskontoret) är nämndens förvaltning.
Nämnden och dess förvaltning är en stödjande och
rådgivande resurs till kommunledningen och kommunens
förvaltningar i frågor som rör lokal Agenda 21, sjöar och
vattendrag, samhällsplanering samt förorenad mark.
Nämnden svarar också administrativt för kalkningsverksamhet och luftkvalitetsmätningar.
Ekonomi
Miljönämndens nettobudget för 2014 är 14,5 mkr, där det
största kostnadsslaget utgörs av kostnad för arbetskraft och
den största intäkten är tillsynsavgifter. För år 2014 redovisar miljönämnden en negativ budgetavvikelse om totalt
ca 1 197 tkr. Såväl positiva som negativa budgetavvikelser
finns för olika verksamheter. Personalkostnaderna visar ett
överskott mot budget om ca 318 tkr. Avgiftsintäkter enligt
miljöbalken visar ett underskott mot budget om ca 1,2 mkr
då eftersläpning i intäkter råder för verksamhet avseende
enskilda avlopp. Avgiftsintäkter för livsmedelstillsyn visar
ett underskott om ca 44 tkr. Medel för muddring av
Barnarpasjön har förbrukats. Kostnaden uppgår till ca
1 629 tkr mot ett budgeterat belopp om 1 500 tkr. Underskott finns också beträffande luftföroreningar, ca 479 tkr,
med anledning av det kostnadsutfall för 2014 som följer av
Till följd av sjukskrivningar och frånvaro under 2014 har
kansliet inte haft förutsättningar att arbeta fullt ut enligt
plan. Detta till trots har väsentliga arbetsuppgifter utförts.
Medborgare- och nämndärenden har prioriterats. Kraven
på nämndadministration, intern kontroll och ekonomi samt
posthantering, diarieföring och löpande arkivering har
tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt.
Miljöskydd
Planerad tillsyn har påverkats något p.g.a. sjukskrivning
under hösten 2014. Under 2014 har vattenhandläggaren
slutat sin tjänst som dock varit återbesatt sedan augusti.
Detta till trots konstateras en god måluppfyllelse. Fokusområdena har varit förorenade områden, vattenfrågor,
vindkraft och gruvfrågan i Norra Kärr. Viktiga aktiviteter
har varit framtagandet av en strategi för arbete med
förorenade områden, tillsynsinsatser inriktade på utsläpp
till vatten och ”Kretsloppsprojektet Barnarpasjön” .
Hälsoskydd
Hälsoskyddsenheten har under 2014 arbetat med ett
nationellt projekt gällande ventilation och rengöring i
kommunens skolor. Projektet innebär att samtliga skolor
och förskolor kommer att arbeta med egenkontrollprogram
som skrivs centralt av barn- och utbildningsnämnden.
Arbetet beräknas att vara klart och implementerat bland
förskolor och skolor under 2015. Under 2014 genomfördes
även ett smyckesprojekt för att kontrollera halter av nickel,
bly och kadmium i smycken samt ett s.k. hårkollsprojekt
för att kontrollera att hårfärger inte innehåller förbjudna
ämnen. Vidare har inventeringen av radon för samtliga
flerbostadshus och bostadsrättsföreningar pågått under året.
Livsmedelssäkerhet
Ett modifierat arbetssätt som infördes 2012 har gett ett
effektivare kontrollarbete. Ytterligare effektiviseringar har
gjorts under 2014. Livsmedelsenheten har planerat för fler
kontroller under 2014 än tidigare år och dessa kontroller
har genomförts. Andelen inkommande ärenden har legat i
samma storleksordning som tidigare år. Ny EU-lagstiftning
har införts inom området information om livsmedel och tid
har lagts på att informera livsmedelsverksamheter om detta
3
Agenda 21
Här kan nämnas en lyckad kemikaliekonferens, Med maten
i fokus, den 1 oktober 2014 och uppskattade miljöfika. Det
miljöfika som drog flest deltagare var miljövalsdebatten
den 2 september med 115 anmälda deltagare.
Projekt Giftfri miljö
Projekt Giftfri miljö har under 2014 inriktats på att
informera, utbilda, kartlägga och genomföra en del
åtgärder i själva förskoleverksamheterna samt i stödfunktioner som t.ex. kost, upphandling och fastighet.
4
2. God kontorsservice och effektiv handläggning
Miljönämndens myndighetsroll ställer höga krav på en god, säker och effektiv ärende- och
dokumenthantering. Metoden för att åstadkomma det är ett internt ledningssystem med
kvalitetshandbok och ett bra IT-stöd.
Medarbetarna vid miljökontoret har ett ansvar för mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Det handlar
om att respektera och se värdet av olikheter och tillvarata den kunskap som uppstår i mötet mellan
människor.
2.1. Ekonomi och administration
Miljökontorets mål
• Nämndadministration sker i enlighet med kommunens riktlinjer.
• Den interna kontrollen över ekonomi och verksamhet är god.
• Posthantering, diarieföring och arkivering är effektiv.
Aktivitet 2014
Nämndadministration
Intern kontroll och ekonomi
Posthantering, diarieföring
Projekt Radon
Arkivering
Klassificeringsstruktur - arkiv
Personal
Nyckeltal
Antal inspektioner
Antal registrerade nya ärenden/år
Antal avslutade ärenden
Antal ärenden på balanslistan
Antal Ansvar
Antal använda
tim.
timmar
budget
helår
695 CGG (SW, AHA),
473
AG, AMS, AMG
1175 CGG (SW, AHA),
1173
AJ, AMS
1825 AG, AJ, AMS, CGG
1358
(SW, AHA)
200 AJ, AG
15
555 AG, AJ, AMS, CGG
370
(SW, AHA)
220 CGG (SW, AHA),
AJ
250 CGG (SW, AHA),
AJ, AMS
Bokslut helår 2013
2414
4937
3529
2168
17
257
Utfall 2014
2587
4662
4390
2609
Kommentar: Klassificeringsstruktur – arkiv utfört marginellt p.g.a. personalsituation på kansliet.
Det gäller även kansliets medverkan i projekt Radon.
2.2. Kvalitet
• Regelbunden tillsyn/kontroll genomförs i nivå med lagstiftning, tillsynsbehov och avgifter.
• Kvalitetshandboken har aktuella rutiner för styrning, handläggning och uppföljning.
• Inga pågående ärenden är äldre än 3 år.
• Handläggningen av klagomål påbörjas inom tre veckor.
5
Aktivitet 2014
Revidera kvalitetshandboken inklusive
krisberedskapshandläggning
Bevakning av balanslistan
Internrevisionsgrupp
Kvalitetsgrupp
Brukarundersökning genomförs tillsammans
med jämförbara kommuner
Nyckeltal
Antal genomförda internrevisioner
Antal ärenden som är äldre än 3 år vid årets slut
Antal klagomålsärenden
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
360 LV, KH, CGG
(SW, AHA)
RE, kansli, alla
70 EG, MS, HL, AMS,
MR
60 MAW, AG, JS, LV,
KH, TM
RE
Bokslut helår
2013
-
Antal använda
timmar
198
57
126
Utfall 2014
10
250
196
Kommentar: Kvalitetsgruppen har under året haft elva möten för erfarenhetsutbyte rörande rutiner
och arbetssätt. Den planerade tiden för kvalitetsarbete har främst handlat om revidering av
krisberedskapshandläggningen samt kontorsgemensamma rutiner som föreläggande och förbud,
viten och delgivning. Arbetet med att förenkla Kvalitetshandboken har påbörjats. Planerat
kvalitetsarbete har prioriterats ned p.g.a. införande av Vision, införande av nytt tidsredovisningsystem och övrig ärendebelastning. Därför har bl.a. arbetet med datorbaserat ritprogram skjutits upp.
2.3. IS/IT
• Förvaltningens behov av IS/IT är tillgodosedda.
• Genom EDP MiljöReda/Vision är tillsynen effektiv och likvärdig.
• Miljökontorets ärendehantering är effektiv och lätt att följa upp.
Aktivitet 2014
Ansvarig för EDP MiljöReda/Vision
Styrgrupp för IT-samordning
Registervård inför övergången till EDP Vision
Övrigt, projekt m.m.
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
300 LH
50 CGG (SW, AHA)
LH, EE, LV, AJ,
HDH
80 LH
Antal använda
timmar
266
29
0
98
2.4. Jämställdhet
• Könsfördelning bland personalen är jämn.
• Könsfördelningen i lednings-, projekt- och arbetsgrupper är jämn.
6
• Det förekommer inte löneskillnader på grund av kön.
• Kvinnor och män har lika möjligheter att utveckla sin kompetens.
• Det förekommer inga sexuella trakasserier.
Ansvar: förvaltningschefen
Aktivitet 2014
Jämställdhetssamordnare
Löneöversyn med fokus på jämställdhet
Kompetensplanen börjar tillämpas
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
30 EG
RE
RE
Nyckeltal
Antal fortbildningstimmar per anställd kvinna och
man
Antal kvinnor och män i ledningsrådet
Antal kvinnor och män i grupperna för samverkan,
kvalitet, internrevision, MiljöReda och intern miljö
(redovisa varje grupp för sig*)
Bokslut helår
2013
Per kvinna 43
Per man 35
2 kvinnor
3 män
-
Antal använda
timmar
35
Utfall 2014
Per kvinna: 60
Per man: 41
2 kvinnor, 3 män
Samverkansgrupp:
2 kvinnor, 2 män
Kvalitetsgrupp:
5 kvinnor, 0 män
Internrevisionsgrupp:
4 kvinnor, 1 man
MiljöRedagrupp:
3 kvinnor, 2 män
Intern miljögrupp:
2 kvinnor, 1 man
2.5. Internt miljöarbete
Mål och aktiviteter 2014
Miljökontorets interna miljödiplomering
Riktlinjer*: … minsta möjliga miljöpåverkan
…vid inköp...
Mål: Alla inköp ska ske med ett miljökrav
eller en fråga om produktens
miljöpåverkan/företagets miljöarbete
Aktivitet: Undersöka möjligheten att endast
beställa lakto-vegetarisk kost till möten, t.ex.
arbetsplatsmöten och offentliga möten
Se även de två aktiviteterna längst ned
Riktlinjer*: …minsta möjliga miljöpåverkan
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
30 EG
AMS
AMS + alla som
köper fika till
möten
Uppföljning
41 tim.
Beställare på
förvaltningen är
utsedd och kommer
att utbildas
Klart juni 2014
7
när vi …reser i tjänsten…
Mål: Sänka vår klimatpåverkan per kilometer
från våra bilar till 70 g CO2/km
Aktivitet: Sparsam körning. Välj gasbil framför
dieselbil.
Aktivitet: Miljökontorets bilar ingår under en
testperiod i Miljöbilspoolen
Se även de två aktiviteterna längst ned
Riktlinjer*: …minsta möjliga miljöpåverkan
när vi …använder energi…
Mål: Undersöka möjligheten att kartlägga våra
lokalers elanvändning för att utvärdera
förbättringsmöjligheter
Aktivitet: Prova månadens miljöutmaning både
på kontoret och i nämnden
Aktivitet: Bilda en miljögrupp för att arbeta
med det interna miljöarbetet
Alla som
använder bil i
tjänsten
Alla som
använder bil i
tjänsten
RE
Ständigt arbete
Förvaltningen har
begärt en
kostnadsredovisning
för att kunna
motivera och skapa
incitament. Teknisk
service har inte
återkommit i frågan.
EG
EG + tjänstemän
och
nämndsledam.
EG
Klart november
2014. Statistik om
elanvändning ej
tillgänglig.
Har provats i sep
och nov 2014
Grupp bildad i maj
2014
*Utdrag ur Riktlinjer för miljöarbetet inom miljökontoret
Nyckeltal
Bokslut helår
2013
Pappersförbrukning
125000
Antal kvinnor och män som har deltagit i månadens
miljöutmaning
Biogasanvändning (%)
Totala koldioxidutsläpp (kg CO2)
Koldioxidutsläpp (g CO2/km)
Utfall 2014
130000
Miljönämnd:
1 kvinna, 2 män
Miljökontor:
11 kvinnor, 1 man
-
Kommentar: För biogasanvändning och koldioxidutsläpp saknas uppföljningsverktyg. Tekniska
kontoret har fått i uppdrag att digitalt följa upp kördata.
2.6. Information och kommunikation
• Information och kommunikation bidrar till att miljökontorets medarbetare känner sig
delaktiga samt ges möjlighet att påverka och ta del av andras erfarenheter.
• Miljökontoret informerar verksamheter och allmänheten för att förebygga miljöpåverkan och
inspirera till ett miljövänligare handlande. Resultat från mätningar och projekt ska finnas på
ett lättillgängligt sätt för den som önskar ta del av det.
8
Aktivitet 2014
Interna möten
– ledningsråd
– arbetsplatsträff
– samverkansgrupp
– enhetsmöten
Webbplatsen och Kompassen
Internt info-arbete
Samarbete med informationsavdelningen
Wätterstänk/Vårt Jönköping
Trycksaker o.dyl.
Kommunikationsrådgivning
Aktivitetsdagar
Press
Övrigt informationsarbete
Antal
tim.
budget
helår
Ansvar
-
200
150
50
50
100
100
50
50
100
RE
RE
RE
resp. enhet
AMG, CL
AMG, CL
AMG, CL
AMG, CL
AMG, CL
AMG, CL
AMG, CL
AMG, CL
AMG, CL
Antal använda
timmar
7077
365
144
10
2
50
70
3
35
236
3. Lokal Agenda 21
Genom information och utbildning ska människor i Jönköpings kommun motiveras till handlande för
en bättre miljö och ett uthålligt samhälle.
• Aktiviteter genomförs så att kommunens invånare, organisationer och företag har kännedom
om kommunens miljöarbete.
• Aktiviteterna beskriver bland annat kommunens roll i miljöarbetet samt vad enskilda
personer, organisationer och företag kan göra för att minska sin miljöpåverkan.
Aktiviteter 2014
Antal
Ansvar
Antal använda
tim.
timmar
budget
helår
Förvaltningarnas miljöarbete, samordning,
140 EG
101
stöd
Föreläsningar om kommunens miljöarbete
20 EG
16
Miljöfika
100 EG
122
Klimatkonferensen
40 EG
8
Länstidningen +E
30 EG
5
Kemikaliekonferensen, projektledare
100 EG
125
Tvätta bilen, informationsprojekt
40 EG
13
Engagera flera-enkät
100 EG
0
Övrigt informationsarbete (nya projekt,
foldrar, rapporter, utställningar, frågor från
120 EG
173
allmänheten)
Program för hållbar utveckling – miljö,
50 EG
45
gruppledare produktion & konsumtion
Miljödiplomering, projektledning
160 EG
153
Miljöpris, projektledning
40 EG
17
9
30 + EG, GB
1000
Nyckeltal
Bokslut helår
2013
Tre grupper:
5+1,3+3,1+1
Antal kvinnliga och manliga deltagare i projekt
Antal inventerade/rensade förskolor inom projektet
Giftfri miljö
27+653
Utfall 2014
Två grupper: 6+2, 1+1
20
-
Kommentar: Här kan nämnas en lyckad kemikaliekonferens den 1 oktober och uppskattade miljöfika. Det miljöfika som drog flest deltagare var miljövalsdebatten den 2 september med 115 anmälda
deltagare. Beträffande miljö-diplomeringen har en ny metod för Jönköping utvecklats. Den blev i
slutet av året godkänd av föreningen Svensk Miljöbas. I maj började projektledaren för Giftfri miljö.
Projekt Giftfri miljö har under året inriktats på att informera, utbilda, kartlägga och genomföra en del
åtgärder i själva förskoleverksamheterna samt i stödfunktioner som t.ex. kost, upphandling och
fastighet. Engagera flera-enkäten lades i ett tidigt skede på is då den tiden istället fick läggas på
anställning av projektledare för Giftfri miljö (tiden registrerad på ”övrigt administrativt arbete” och
syns inte i denna sammanställning).
4. Begränsad klimatpåverkan
Nationellt miljömål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar
stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt.
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,
livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har
tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Aktivitet 2014
Antal
tim.
budget
helår
Klimatkonferensen, se 3. Agenda 21
Energitillsyn miljöfarlig verksamhet ingår i
tillsyn A,B,C,U, se 7. Giftfri miljö
Ansvar
Antal använda
timmar
miljöenheten
5. Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
• Luftkvaliteten i hela kommunen är känd.
• Företag/miljöfarliga verksamheter med utsläpp till luft minskar sina utsläpp genom t.ex.
bättre rening.
• Rök och lukt från småskalig fastbränsleeldning utsätter inte boende i kommunen för
olägenhet.
• Användningen av dubbdäck i tätort minskar.
Aktivitet 2014
Antal
Ansvar
Antal använda
10
Uppföljning av luftkvalitetsmätningarnas
resultat samt jämförelse med
miljökvalitetsnormer och miljömål. Indikativa
mätningar av partiklar i en punkt
Tillsyn av verksamheter med utsläpp till luft
ingår i tillsyn A, B, C, U, se 7. Giftfri miljö
Utreda klagomål vedeldning
tim.
budget
helår
120 LO
timmar
113
miljöenheten
50 MAW
0
Kommentar: Länsgemensamma mätningar av luftföroreningar sker enligt kontrollprogram.
Samverkan har fungerat bra. Inga överskridande av miljökvalitetsnormerna för luft har skett under
året. PM10- halterna har varit de lägsta sedan mätningarna startades.
6. Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och
vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska
material eller kulturföremål och byggnader.
• Försurningens negativa effekter minskar genom kalkning och biologisk återställning.
• Ammoniakavgång vid gödsellagring minskar.
Aktivitet 2014
Antal
Ansvar
Antal använda
tim.
timmar
budget
helår
Kalkning inklusive provtagning
100 JKE
60
Tillsyn av verksamheter med utsläpp till luft
Miljöenheten
ingår i tillsyn A, B, C, U, se 7. Giftfri miljö
Kommentar: Under året har 140 ton kalk spridits med båt och 1 119 ton med helikopter enligt
kalkningsplan. Uppföljning och fältprovtagning har skett med hjälp av extern konsult varför mindre
tid har gått åt.
7. Giftfri miljö
Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits i samhället och som kan
hota människors hälsa och miljön eller den biologiska mångfalden.
• Alla miljöfarliga verksamheter har en god egenkontroll.
• Alla fordonstvättar uppfyller riktvärdena i Riktlinjer för tvätt av fordon.
• Alla oljeavskiljare är tekniskt funktionsdugliga.
• Utfasningsämnen och särskilt farliga ämnen enligt vattendirektivet används inte.
• Bekämpningsmedel används på ett korrekt sätt.
• Miljökontoret har god kännedom om samtliga miljöfarliga U-verksamheter.
• Vid minst ett förorenat område tillhörande riskklass 1 har efterbehandlingen påbörjats.
11
•
•
Vid minst tre nedlagda kommunala avfallsupplag har åtgärder för att minska miljöpåverkan
påbörjats.
Samtliga fastigheter där PCB-sanering krävs enligt lagstiftningen är sanerade senast 2016.
Aktivitet 2014
Antal
tim.
budget
helår
OBJEKTSBUNDEN TILLSYN
Planerad och händelsestyrd tillsyn på
miljöfarlig verksamhet A, B, C, U
EJ OBJEKTSBUNDEN TILLSYN
Händelsestyrd tillsyn
Handlägga ej övertagna objekt – täkter
Handlägga ej övertagna objekt – vindkraft
Handlägga ej övertagna objekt
Rivningsplaner/rivningslov
PCB-ärenden
Anmälan om sanering av kvicksilverförorenade
avloppsrör
Anmälan om användning av avfall för
anläggningsändamål
Kemikalieolyckor vid larm från
räddningstjänst/SOS
Ej objektsbunden cisterntillsyn
Genomföra ansvarsutredning för
oljedepåområdet
Markföroreningar anmälningsärenden,
underrättelser m.m.
PROJEKT
Besiktning av oljeavskiljare
Biltvätt på gatan
MIFO fas 1
Länsgemensam informationskampanj avseende
bekämpningsmedel inom detaljplanerat område
Kemikaliekonferens, se Agenda 21
Projekt Giftfri miljö, se Agenda 21
Nyckeltal (för antalet inspektioner avser hela
miljöenhetens verksamhetsområde,
d.v.s. operativ tillsyn, vattenvård och
luftövervakning)
Inspektioner fördelade på:
Ansökan/anmälan händelsestyrt
Ej i verksamhetsplan
Incident händelsestyrt
Planerad Inspektion
Klagomål händelsestyrt
Återbesök planerade
Ansvar
Antal använda
timmar
3081 miljöenheten
200
410
200
200
80
100
10
miljöenheten
MN
AR, HL
miljöenheten
LV
KH, LV
LV
100 LV, AR
3085
295
468
202
41
20
43
7
32
20 LO, GE, RE
25
65 AW, MJ, HL
80 LO, (AW)
41
18
1190 LO, AW, HL
1618
646 miljöenheten
150 PPA
390 miljöenheten
KH
373
66
343
Bokslut helår
2013
25
35
26
174
39
28
Utfall 2014
26
29
22
152
32
6
12
Antal ärenden enl. nedan angivna rubriker i
Miljöreda:
Dmi § föreläggande enl 26 kap 9 § MB
Startade ärenden under året Tillsynsärende enl MB
- bes av oljeavskiljare
Inkomna kontrollrapporter för besiktigade
oljeavskiljare
Startade markföroreningsärenden under året Anm sanering mark
Pågående ärenden avseende markföroreningar vid
årets slut
571
403
167
19
75
14
20
26
43
Kommentar: Av planerad tillsyn av miljöfarliga verksamheter har extra tid lagts på tillsyn inom
bilvårdsbranschen, vilket delvis inkluderar tid för projekten besiktning av oljeavskiljare och
”fultvätt”. Under året har en strategi för tillsyn över förorenade områden tagits fram. Enstaka ärenden
som rör markföroreningar och tillsynsärenden enligt miljöbalken har tagit extra tid. Arbetet med
projektet ”MIFO* fas 1” har inte fullföljts i den takt som planerats p.g.a. avsaknad av resurser.
Ett länsgemensamt informationsprojekt om bekämpningsmedelsanvändning inom detaljplanerat
område resulterade i foldern ”Släpp in naturen”. Under våren har utbildningsinsatser som rör
gruvbrytning skett för personal och politiker. Planering av utbildningsinsatser och handläggning av
remissärende som rör täkter har tagit extra tid.
* Naturvårdsverkets framtagna Metod för Inventering av Förorenade Områden
8. Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
• Miljökontoret har kännedom om alla anmälnings- och rapporteringspliktiga kyl- och
värmepumpsanläggningar i kommunen.
Aktivitet 2014
Värmepumpar, handläggning av anmälan,
rådgivning och information
Anmälningar och årsrapporter om
köldmedium
Nyckeltal
Antal anmälningar installation av värmepump
Antal handlagda köldmedierapporter
Antal
Ansvar
tim.
budget
Helår
300 MR, MAW
Antal använda
timmar
251
400 LH
Bokslut helår
2013
255
338
307
Utfall 2014
193
370
9. Säker strålmiljö
13
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i
den yttre miljön.
Aktivitet 2014
Mätning av bakgrundsstrålning
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
20
MAW
Antal använda
timmar
16
(Mätning sker tillsammans med räddningstjänsten var 7:e
månad på 5 platser i kommunen.)
10. Ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors
hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark
och vatten.
• Belastningen av näringsämnen till övergödda sjöar och vattendrag minskar.
• Arealen lek- och uppväxtområden för fisk tillgängliggörs och förbättras.
Aktivitet 2014
Delta i arbetet kring att minska belastningen av
fosfor till Landsjön, Lilla Nätaren, Röttleån
m.fl. vattendrag, ingår i tillsyn A, B, C, U, se
7. Giftfri miljö.
Förebyggande arbete lantbruk för att minska
belastningen av näringsämnen till övergödda
sjöar och vattendrag, ingår i tillsyn A, B, C, U,
se 7. Giftfri miljö.
Nya ansökningar för enskilda avlopp
Inventering av avlopp längs Röttleån med
tillflöden, pågående 2011-2014
Handläggning av bristfälliga avlopp
Antal
tim.
budget
helår
Ansvar
Antal använda
timmar
MAN, JKE, MN,
AR, PE
MN, AR, MAN,
JKE
600 GE, LH
250 PE
693
115
1400* PE*
1447
* Under 2014 har två inspektörer anställts som till stor del kommer att arbeta med bristfälliga avlopp.
Nyckeltal
Antal inventerade avlopp
Antal slutbesiktigade ”bristfälliga avlopp”
Antal slutbesiktigade övriga avloppstillstånd
Bokslut helår
2013
101
29
70
Utfall 2014
38
32
88
Kommentar: Planerad provtagningsuppföljning av näringsämnen i vissa sjöar har reducerats till en
gång under sommarperioden p.g.a. vakant tjänst och arbetsanhopning under året. Inventering av små
avloppsanläggningar längs Röttleån med tillflöden mellan Ölmstad och Röttle avslutades under
senare delen av 2014.
14
11. Levande sjöar och vattendrag/Myllrande våtmarker
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.
Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska
och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska behållas och värdefulla
våtmarker bevaras för framtiden.
• Kännedomen om ekologisk samt kemisk status i sjöar och vattendrag är god.
• Dagvatten från vägar och hårdgjorda ytor renas.
• Stadsnära vattenmiljöer ökar i omfattning och görs tillgängliga för främjande av folkhälsa.
• Kunskapen om värdet och skötsel av sjöar, vattendrag och småvatten ökar.
• Vandringshinder för fisk åtgärdas där miljönytta, hänsyn till kulturminnesvård och
ekonomisk rimlighet motiverar åtgärden.
• Miljögifter, t.ex. kvicksilver, dioxiner och PCB, i sjöar och vattendrag minskar.
• Kommunens friluftsbad/strandbad har en god badvattenkvalitet.
• Våtmarker och småvatten skapas för att främja biologisk mångfald samt minska
näringstillförseln i vattendragen.
• Biologiska värden i sjöar och vattendrag bibehålls.
• Utläckage av närsalter till sjöar och vattendrag minskar.
• Tio småvatten restaureras under 2013-2020.
Aktivitet 2014
Vattengruppen, samordning av
förvaltningsövergripande vattenfrågor
Övervaka att förebyggande åtgärder tas upp i
översiktsplan, detaljplan och bygglov för att
uppnå miljökvalitetsnormen för vatten, se 13.4
Samhällsplanering
Handlägga anmälningar, yttrande och remisser
om dagvatten och annat som rör vattenmiljön
ÅTGÄRDER MED MEDEL FÖR BIOLOGISK
ÅTERSTÄLLNING (BÅ)
Förbättra uppväxtmiljön för öring i Nissans
avrinningsområden (projekt i samverkan med
lst)
ARBETE INOM PROGRAM FÖR HÅLLBAR
UTVECKLING – MILJÖ (PHU)
Förbättra uppväxtmiljön för öring i Lillån
Bankeryd (projekt 1750)
Underlätta fiskvandring i Lillån Huskvarna
(projekt 1751)
Underlätta fiskvandring i Tabergsån (projekt
1754)
Samordning restaurering av våtmarker och
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
20 MAN, JKE
Antal använda
timmar
11
MAN, JKE
200 MAN, JKE
90
120 MAN, JKE
13
20 MAN, JKE
5
60 MAN, JKE
7
60 MAN, JKE
22
60 MAN, JKE
4
15
småvatten, förvaltningsövergripande (projekt
1753)
Restaurering av Barnarpasjön (projekt 171160)
Restaurering av sjöar och vattendrag enligt
kommunens åtgärdslista
PROVTAGNING
Kontrollprogram (vatten, elfiske och provfiske)
Kontroll av friluftsbad/strandbad
Nyckeltal
Antal strandbadsprov totalt
Antal strandbadsprov med resultatet tjänligt med
anmärkning
Antal strandbadsprov med resultatet otjänligt
80 MAN, JKE
10 MAN, JKE
33
35
10 MAN, JKE
200 EE, LH, GE
77
200
Bokslut helår
2013
59
1
Utfall 2014
1
66
7
2
Kommentar: Åtgärder i vattendrag inkl. miljömålsarbete enligt PHU har skett med hjälp av extern
konsult. I september genomfördes ett välbesökt seminarium om ”Kretsloppsprojektet Barnarpasjön” .
12. Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till
en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Aktivitet 2014
Uppföljning och kontroll av
vattenskyddsområden
Tillsyn och rådgivning enskilt dricksvatten
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
150 HL
Antal använda
timmar
125
75 LE, EE, GE
83
13. God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka
till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en
långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Nationellt folkhälsomål
Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och ska utgöra
ett särskilt målområde.
13.1. Offentliga lokaler och fritidsanläggningar
• Verksamheter där hög musik spelas utsätter inte besökare för buller som överskrider
Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer
16
•
•
•
•
•
Dåliga hygieniska förhållanden vid vistelse i en offentlig lokal eller på en fritidsanläggning
orsakar inte ohälsa.
Alla kommunens bassängbadsanläggningar har goda förutsättningar för en god
badvattenkvalitet.
Skolor och förskolor bedrivs så att människors hälsa och miljön inte påverkas negativt.
Tillståndspliktig djurhållning i detaljplanelagt område utsätter ingen för olägenhet.
Besökare på solarium solar tryggt och säkert.
Aktivitet 2014
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
20 EE
50 PE, EE
Antal använda
timmar
Klagomål höga ljudnivåer
Tillsyn vid dans och annan
musikverksamhet med höga ljudnivåer
Klagomål och anmälan om nyanläggningar
50 EE, LH
av idrottsanläggningar, hotell, camping och
bassängbad
Remisser gällande tillstånd för offentliga
150 EE, LH
arrangemang
Klagomål och anmälan nyanläggning
100 EE
hygienlokaler
Tillsyn solarier
80 PE
Tillstånd djurhållning i detaljplanelagt
30 LH
område
Tillsyn skolor och förskolor och handlägga
550 GE, MAW, TM
inkommande anmälningar
Övrig händelsestyrd hälsoskyddstillsyn*
200 hälsoskyddsenheten
*Övrig händelsestyrd hälsoskyddstillsyn avser alla former av hälsoskyddsfrågor.
Nyckeltal
Antal inspektioner i skolor och förskolor
Antal inspektioner på solarier
Bokslut helår
2013
30
4
3
4
34
131
70
144
36
976
277
Utfall 2014
33
14
Kommentar: Hälsoskyddsenheten har fått förstärkning 2014 med två tjänster, varav den ena
används för bl.a. tillsyn av solarieverksamheter. På grund av omprioriteringar under 2014 har
planerad tillsyn av ”höga ljud” blivit färre.
13.2. Folkhälsofrågor
Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg
som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade.
Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Målet för
samhällets insatser inom tobaksområdet ska vara att minska tobaksbruket.
17
•
Varor på marknaden uppfyller kraven om begränsad frisättning av nickel, så att andelen barn
och ungdomar med nickelallergi minskar.
Aktivitet 2014
Tillsyn allergi/tobak
Smittskyddsfrågor, t.ex. legionella
Projekt Smycken i detaljhandeln
Antal
tim.
budget
helår
100
100
50
Ansvar
Antal använda
timmar
EE
RE, EE, LH, GE
EE, KH
44
62
158
13.3. Inomhusmiljö
• Radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.
• Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid har en dokumenterat
fungerande ventilation.
Aktivitet 2014
Tillsyn äldreboenden
Klagomål bostäder
Inventering av radon i flerbostadshus och
bostadsrättsföreningar
Rådgivning och handläggning radonärenden
Omarbeta hundföreskrifterna och lokala
hälsoskyddsföreskrifter
Nyckeltal
Antal inspektioner på äldreboenden
Antal klagomål om bostäder
Antal
Ansvar
Antal använda
tim.
timmar
budget
helår
40 PE
26
400 EE, LH, GE, MAW,
677
TM
900 TM
875
200 GE, LH
10 EE, LH
Bokslut helår
2013
5
43
165
45
Utfall 2014
1
63
Kommentar: Då omprioriteringar av arbetsuppgifter gjorts under 2014 har den planerade tillsynen
av äldreboende gällande inomhusmiljön blivit färre.
13.4. Samhällsplanering
• Samhällsplaneringen medverkar till att negativ påverkan på människors hälsa och miljön
minimeras.
Under 2014 kommer Jönköpings kommun fortsätta arbetet med att ta fram en ny översiktsplan.
Miljökontoret kommer vid behov att medverka i olika arbetsgrupper i det arbetet.
Aktivitet 2013
Antal
tim.
Ansvar
Antal använda
timmar
18
Planprogram och detaljplaner
Översiktsplanering, medverkan i olika
arbetsgrupper och yttranden
Bygglov, förhandsbesked, samråd enligt PBL
Vindkraftsetablering
Nyckeltal
Antal remisser detaljplan och planprogram
Antal remisser, bygglov och förhandsbesked
budget
helår
360 MR, MAW, AW,
LO, MAN, JKE
270 Hälsoskydd,
MAN, JKE, AW,
LO
410 MR, MAW, LH,
GE, EE, AW,
MAN, JKE
250 HL, AR
Bokslut helår
2013
16
53
185
97
296
140
Utfall 2014
8
79
Kommentar: Tidredovisning för handläggning av ärenden som rör vindkraftsetablering återfinns
delvis under Giftfri miljö – Planerad tillsyn miljöfarlig verksamhet A, B, C, U.
13.5. Buller
• Exponeringen för buller minskar i inom- och utomhusmiljöer.
Aktivitet 2014
Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller,
framförallt fönsteråtgärder
Klagomål på trafikbuller
Tillsyn vid skjutbanor och motorbanor
Nyckeltal
Antal klagomål trafikbuller
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
250 EE
Antal använda
timmar
161
100 EE
100 MAW
Bokslut 2013
4
89
34
Utfall 2014
9
13.6 Avfall
• Nedskräpning eller bristfällig avfallshantering utsätter inte boende i kommunen för
olägenhet.
• Avfallshanteringen underlättar återvinning och främjar god resurshushållning.
Aktivitet 2014
Klagomål avfall och nedskräpning
Handläggning undantag från sophämtning
och slamtömning, rådgivning och övriga
Antal
Ansvar
tim.
budget
helår
200 MR
150 MR, MAW
Antal använda
timmar
112
92
19
tillsynsåtgärder gällande hushållsavfall
Bevaka materialbolagens åtgärder vad gäller
producentansvar för förpackningar främst
gällande återvinningsstationer
Nyckeltal
Antal klagomål avfall och nedskräpning
Antal ansökningar undantag från
renhållningsordningens bestämmelser
Antal inspektioner klagomål avfall och
nedskräpning
20 MR
4
Bokslut helår
2013
31
Utfall 2014
39
45
60
-
48
14. Säkra livsmedel inkl. dricksvatten
Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen.
Nationella mål 2013-2016
De övergripande målen för den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan framgår av förordningarna
(EG) nr 178/2002, 882/2004 och, beträffande kontroll av växtskadegörare, av artikel 27a i direktiv
2000/20/EG.
De gemensamma målen i planen är inriktade på tre olika målgrupper: konsumenter, intressenter och
kontrollmyndigheterna och har utarbetats av myndigheterna gemensamt. De gemensamma målen är:
• Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för
val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir
lurade.
• Intressenterna (företagen) har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull.
• De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras
sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverk-samheten är riskbaserad,
rättssäker, effektiv och ändamålsenlig.
Dessa mål är av övergripande, visionär karaktär. Syftet med målen är att den offentliga kontrollen
inom foder, livsmedel, djurhälsa, djurskydd och fytosanitär verksamhet ska utföras i samverkan, så
att:
• Konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade. Konsumenterna känner trygghet i att
livsmedlen producerats på ett för dem acceptabelt sätt och de upplever att informationen om
livsmedlen är tillräcklig och enkel att förstå.
• Intressenterna (företagen) får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med
helhetssyn. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter.
• De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för kontrollen i hela livsmedelskedjan,
utnyttjar kompetenser och resurser på ett optimalt sätt och därmed kan effektiviteten öka.
Samverkan betyder att det finns en samsyn på väsentliga aspekter i kontrollen, men att
kontrollmyndigheterna tar ansvar inom sina respektive ansvarsområden.
Målen är i linje med vad som framgår av förordningen (EG) nr 882/2004, dvs. att övervaka och kontrollera att företagarna uppfyller de relevanta kraven i lagstiftningen i alla stadier av produktions-,
bearbetnings- och distributionskedjan.
20
De gemensamma målen för livsmedelskedjan kompletteras av vision och övergripande mål för varje
kontrollområde. Dessa har utarbetats av de centrala myndigheterna eller i samarbete mellan de
centrala myndigheterna, regionala och lokala kontrollmyndigheter. Målen för varje kontrollområde,
livsmedel, foder, djurskydd osv., bryts ner och anges i strategiska mål, specifika mål och indikatorer
eller nyckeltal. Hur långt målen bryts ner varierar mellan kontrollområdena. Större kontrollprojekt,
utbildningssatsningar etc. som genomförs inom ett kontrollområde beskrivs i respektive avsnitt.
• Kontroll utförs enligt den kontrollplan och verksamhetsplan som miljönämnden fastställer
inför varje verksamhetsår.
• Alla anläggningar får regelbunden kontroll baserad på risk och erfarenhet.
• Livsmedelskontrollen är kvalitetssäkrad.
Aktivitet 2014
Planerad kontroll
Registrering
Planerad kontroll efter registrering
Extra offentlig kontroll (återbesök, klagomål,
matförgiftningar)
Obefogade klagomål, matförgiftningar
RASFF
Resor för planerad kontroll
Avgifter
Registervård, inventering
Övriga ärenden, remisser, åtal, information,
rapportering livsmedelsverket m.m.
Summa
Nyckeltal
Antal planerade inspektioner
Antal händelsestyrda inspektioner.
Antal återbesök.
Antal inkommande klagomål.
Antal anmälningar om misstänkt matförgiftning.
Antal anmälningar om registrering (helt nya och
nya ägare)
Andel anläggningar med avvikelse vid planerad
kontroll
Antal tim.
budget
helår
4647
400
550
600
Antal
använda
timmar
3898
751
337
502
200
10
750
300
200
1300
221
15
745
303
202
1414
8956
8388
Bokslut helår
2013
1184
151
436
58
44
179
32 %
Utfall 2014
1306
170
341
41
68
151
25 %
Kommentar: Antalet planerade kontroller har ökat och livsmedelsenheten har gjort alla kontroller
som planerades. Detta trots att de beräknade 9,6 tjänsterna för kontrollen blev 9,0 tjänster på grund
av föräldraledigheter samt att en inspektör slutat. Andelen anläggningar som fått avvikelse vid
planerad kontroll har minskat något. Det har i sin tur lett till ett minskat antal återbesök och beror
delvis på att kontrollerna är mer riskbaserade. Det tros också bero på att en högre kontrollfrekvens
lett till att verksamheterna i större utsträckning följer lagstiftningen. Små variationer i antalet
inkommande ärenden, så som klagomål, matförgiftningar och registreringar, tros bero på årliga
variationer. Under året var tre provtagningsprojekt planerade. På grund av ny information från
21
Livsmedelsverket gällande provtagning samt på grund av arbetsprioriteringar i samband med ett
större matförgiftningsutbrott så valde livsmedelsenheten att inte göra några provtagningar i två av
dessa projekt.
22
Bilaga 1
Arbete inom miljökontoret under 2011-2014
Miljöskydd
Miljöskyddsenhetens arbete under 2011-2014
Miljöskyddsenheten har under mandatperioden deltagit i arbetet med stadsbyggnadsvisionen och
utbyggnadsstrategi för Jönköpings kommun. Tillsammans med stadsbyggnadskontoret har enheten arbetat
gemensamt med frågor och ärenden som rör vindkraftsetablering. Under 2013 och 2014 har arbetet med ny
översiktsplan påbörjats. Handläggarna har bidragit med bl a kunskaper och uppgifter som rör kommunens
sjöar och vattendrag, miljöfarlig verksamhet, bullrande verksamheter och förorenade områden. Under 2011
gjordes en kartläggning med beräkningar av luftföroreningar på gator och vägar i kommunen med hjälp av
två studenter från Ingenjörshögskolan. Länsgemensam administration och mätningar av luftföroreningar har
upphandlats och pågår sedan 2013.
Fokusområdena under mandatperioden har varit förorenad mark, vindkraft, vattenskyddsområden för
Vättern, undersökning och riskbedömning av Munksjön och gruvfrågan i Norra Kärr. Genom tillsyn har
kommunen gjort åtgärder vid Visingsö avloppsreningsverket för att minska ”kletet” och åtgärdat läckande
avloppledning i Landsjön. Flygverksamheten på Axamo med dess miljöfrågor har krävt många
resurstimmar inom både miljö- och hälsoskyddsenheten. Vindkraftsärenden och presenterade planer för
gruvdrift har varit arbetskrävande handläggningsärenden med stor komplexitet opinions- och
bedömningsmässigt. Under mandatperioden har vattenskyddsområden för kommunens grundvattentäkter
trätt ikraft och ärenden enligt föreskrifterna har handlagts. Vidare har även gemensamma länsöverskridande
vattenskyddsföreskrifter för Vättern fastställts. Enheten har haft ett huvudansvar att samordna det
förebyggande åtgärdsarbetet i kommmunerna runt Vättern.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har uppdraget att vara huvudman för kommunens kalknings- och
återställningsarbeten i kommunens våtmarker, sjöar och vattendrag, vilket innebär nära kontakter med
markägare, fiskevårdsföreningar och allmänheten. Under mandat perioden har enheten tillsammans med
länsstyrelsen förbättrat uppväxtmiljön för öringen i Nissans avrinningsområde och Lillån, Bankeryd.
Fiskevandring har underlättats i Lillån, Huskvarna och i Tabergsån. Här har ett omfattande arbete utförts
med bl a ekonomiskt stöd från Naturskyddsföreningen genom utrivning av Massadammen. Atteviksdammen
i Knektarparken har restaurerats för att möjliggöra fisklek men även för att gynna groddjur i Rocksjön. Ett
omfattande kretsloppsprojekt, ett forsknings- och utvecklingsprojekt som stöds av Vinnova och KTH, har
inletts för att minska övergödningen i Barnarpasjön. För att förbättra sjöns status har kommunen beslutat att
recenta/färska bottensediment ska bärgas och användas som växtnäring på åkermark/skogsmark. Därigenom
minskar sjöns interna läckage av fosfor samtidigt som näringsämnen i sedimentet återförs till kretsloppet.
Tillsynsprojekt under perioden, så väl egeninitierade som länsgemensamma tillsammans med länsstyrelsen
och miljösamverkan F, redovisas nedan:
- Inventering Målön (2011)
- Information golvskurvatten, städfirmor (2011)
- Växtskyddsmedel i lantbruk (2011)
- Kontroll av förvaring av tändvätskor ( 2011)
- Nationellt mätprojekt rörande luftföroreningar (ozon och kvävedioxid) i tätorters vindriktning (2011)
- Fordonstvätt, tillsyn och utsläppskontroll (avslut 2012)
- Fastighetsägare, bostadsbolag m.fl., information och tillsyn rörande bekämpningsmedel (2012)
- Biltvätt på gatan ( 2012)
- Kemikalietillsyn, (Reach) (2012)
- Informationsinsats till fastighetsägare och bostadsbolag om bekämpningsmedelsansökan och
uppmaning att
undvika glyfosater (Round Up) på hårdgjorda ytor (2013)
- Mifo fas 1 (2013)
- Oljeavskiljare, egenkontroll och täthetskontroll (2013 – 2014 med fortsättning)
Summa objektsbunden tillsyn:
Summa ej objektsbunden tillsyn:
Summa tillsyn inom projekt:
Total summa operativ tillsyn: (exl.
vattenvård):
Inspektioner
Utfall 2011
559
Årligt
tillsynsbehov (h)
3742
3995
7737
Utfall 2012
337
Utfall
2011
(h)
4062
3191
483
7736
Utfall
2012
(h)
3604
2187
75
5866
Utfall 2013
327
Utfall
2013
(h)
3557
1275
482
5314
Utfall
2014
(h)
3085
2950
782
6817
Utfall 2014
282
Hälsoskydd
Hälsoskyddsenhetens arbete under 2011-2014
Kontorets och nämndens samlade yttranden om stadsbyggnadsvisionens ramprogram och
utbyggnadsstrategi har samordnats av medarbetare på hälsoskyddsenheten.
Med stöd från hälsoskyddsenheten har Jönköpings kommun utfört en kartläggning av omgivningsbuller från
trafik i hela kommunen. Det är den första i sitt slag och åtföljs av ett långsiktigt systematiskt åtgärdsprogram
mot störande buller i enlighet med EU-direktivet.
Riksdagens miljökvalitetsmål för God bebyggd miljö anger att alla bostäder ska ha lägst 200 Bq inomhus år
2020. I Jönköpings kommun har ca 1 400 flerbostadshus förelagts att utföra mätning av radonhalten
inomhus. Rapporter strömmar in kontinuerligt. Åtgärder diskuteras med ansvarig miljö- och
hälsoskyddsinspektör.
Hälsoskyddsenheten har medverkat i Socialstyrelsens projekt om piercing och tatuering under våren 2012.
Resultatet redovisades i rapporten Piercing och tatuering 2012. Brister som framkom hos verksamheterna
följdes upp på hösten därefter. Därvid konstaterades att flertalet av påtalade brister var åtgärdade.
Inventering och åtgärdande av dåliga enskilda avlopp har med hjälp av nya personalresurser kommit i gång
på ett bra sätt. Det handlar om riktade insatser som spänner över flera år. Handläggarna av avloppsärenden
har aktivt medverkat i kommunens planering för anslutning till kommunalt vatten och avlopp i
omvandlingsområden.
Hälsoskyddsenheten har under 2014 arbetat med ett nationellt projekt gällande ventilation och rengöring i
kommunens skolor. Projektet innebär att samtliga skolor och förskolor kommer att arbeta med
egenkontrollprogram som skrivs centralt av barn- och utbildningsnämnden. Arbetet beräknas att vara klart
och implementerat bland förskolor och skolor under 2015.
Livsmedelssäkerhet
Livsmedelsenhetens arbete under 2011-2014
Mycket har hänt på livsmedelsenheten under åren 2011-2014. För att illustrera det så jämförs här några av
2011 års nyckeltal med några av 2014 års nyckeltal:
Aktivitet
2011
2014
Antal genomförda planerade kontroller
669
1306
Antal händelsestyrda kontroller
105
170
Antal återbesök
235
341
Andel verksamheter med avvikelse vid första kontrollen
48 %
24 %
Antal årsarbetskrafter
7,6
9,0
Antalet genomförda planerade kontroller har under denna 4-årsperiod ökat med 95 %, även antalet
händelsestyrda kontroller och antalet återbesök har ökat. Ökningen beror på en rad faktorer, så som ett
effektiviserat arbetssätt och större personalresurser. Personalresurserna har under perioden ökat med 18 %
och kan därmed bara stå för en del av ökningen i antalet genomförda kontroller. Effektiviseringen av arbetet
står för den största delen och har bestått av flera ändringar i arbetssättet på enheten:
- En mindre andel av personalresurserna har lagts på inkommande ärenden och en större andel på den
planerade kontrollen.
- En minskning av tid på administrativt arbete har uppnåtts bland annat genom införandet av ett så
kallat kontrollkvitto, som ersatt kontrollrapporter utan avvikelse.
- Ett arbetssätt med intensiva kontrollperioder, så kallade REJS (Riskbaserad Effektfull Jönköpings
Strategi), med kortare upphämtningsperioder med tid för annat arbete mellan REJS:en, har
utarbetats och införts.
- Mycket fokus har legat på teamarbete och vikten av att känna att gruppen tillsammans ska klara
uppsatta delmål och mål.
Samtidigt som antalet planerade kontroller har ökat så har andelen verksamheter som får avvikelse vid
första kontrollen minskat. Det beror delvis på att kontrollerna i större utsträckning är riskbaserade och på en
mer kritisk hållning till vad som verkligen är en avvikelse. Det tros också kunna bero på att den ökade
kontrollfrekvensen gett effekt så att verksamheterna i större utsträckning följer lagstiftningen.
Livsmedelsenheten har under perioden arbetat med information gentemot livsmedelsverksamheterna i
kommunen. Det har bland annat skett i form av uppdaterad information på hemsidan och i broschyrer. Det
har också skett genom informationsutskick till verksamheterna och inbjudan till informationsmöten vid flera
tillfällen. Detta har bemötts med positiv respons från verksamhetsutövarna.
Sammanfattningsvis har livsmedelsenheten genom ett ändrat arbetssätt under perioden uppnått stora
effektiviseringar i arbetet med livsmedelskontrollen.
Bilaga 2
Kommunprogrammet 2011 – 2014, uppföljning
Miljönämndens bidrag till målområdena
God hushållning
Miljökontoret har årligen avsatt arbetstimmar för samordning av förvaltningens kvalitetsarbete,
utöver det reguljära arbete med rutiner som görs av enskilda medarbetare på respektive enhet. För
planering och uppföljning finns en kvalitets- och revisionsgrupp. Dokumentation i form av
styrande dokument och rutinbeskrivningar återfinns i förvaltningens gemensamma kvalitetshandbok.
Hållbar utveckling
Miljökontoret har varit djupt involverat i den kartläggning av omgivningsbuller som utförts i
Jönköpings kommun i enlighet med gällande EU-förordning. Kartläggningen har resulterat i ett
åtgärdsprogram som redovisats till Naturvårdsverket.
Kommunerna i Jönköpings län har gått samman och bildat ett samverkansområde som via
Jönköpings läns luftvårdsförbund ombesörjer luftmätningar i gatumiljö i enlighet med gällande
miljökvalitetsnormer för luft. Miljökontorets roll har tydliggjorts till att vara behjälplig med
tjänsteupphandling och att utöva tillsyn. På kontorets hemsida kan mätresultaten från mätpunkterna
i stadsmiljön följas i realtid. För utarbetande och rapportering av åtgärdsprogrammet, som krävs på
grund av tidigare överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar, svarar stadsbyggnadsnämnden.
En fördjupad utredning av miljötillståndet i Munksjön, såväl ur risksynpunkt som bedömning av
sjöns användbarhet, har utförts under mandatperioden i samarbete mellan länsstyrelsen, Munksjö
AB och Jönköpings kommun. Bedömningar och slutsatser har redovisats för berörda förvaltningar
och ansvariga politiker. Miljökontoret har medverkat i arbetet.
Miljödiplomeringen enligt Göteborgsmodellen, numera en Jönköpingsmodell som lever upp till
Svensk Miljöbas´ krav, utvecklas positivt. Nya företag och organisationer ansluter sig för
miljödiplomering och förnyar sitt diplom vid omdiplomering. Kontoret administrerar arbetet.
I framtagande och revidering av Jönköpings kommuns miljöprogram, Program för Hållbar
Utveckling- Miljö, har såväl nämnd som förvaltning medverkat aktivt.
Bilaga 3
Signaturlista
Ledning, kansli, information
RE
Rolf Erlandsson
CGG Caroline Gillberg
SW
Staffan Welander
AJ
Anne Johansson
AO
Amira Oruc
AG
Anita Nilsson
AMS Anne-Marie Sjögren
LAN Liselott Arvidsson
AMG Ann-Mari Gudmundsson
AHA Anders Hansson
Hälsoskydd
EE
Erik Engwall
GE
Gösta Emilsson
LH
Lasse Ekdahl
MAW Maria Westlund
MR
Monica Ryttman
PE
Pernilla Eriksson
TM
Therese Mattisson
JK
Jenny Karlsson
HI
Helene Isaksson
Livsmedel
ANJ
Anneli Jyrkin
Agenda 21
EG
Eva Göransson
GB
Gudrun Bremle
Miljöskydd
AW
Anna-Lena Wullf
AR
Annette Rosén
HL
Henrik Larsson
KH
Karin Hellström
LO
Lennart Oldén
LV
Linda Vikström
MN
Magnus Nilsson
MJ
Maria Thorell
MAN Marie Andersson
PPA
Peter Prima
JKE
Jenny Kanerva Ericsson
HDH
JS
JSE
Harald Holmström
Jessica Svensson
Johan Schütte
JSL
JJN
KB
KS
KHT
MK
MS
VA
Johanna Hänninen
Jonatan Jacobsson
Karin Berg
Karin Stennek
Katarina Holmstedt
Maria Kjellander
Maria Sandquist
Vetca Attanius
1
Bilaga 2
Årsredovisning för miljönämnden 2014
Verksamhetsområde
Miljö- och hälsoskyddsnämnden (före år 2015 benämnd miljönämnden) fullgör kommunfullmäktiges uppdrag att se till och kontrollera miljö- och hälsoskyddsförhållandena inom industri och offentlig verksamhet
hos de objekt som nämnden svarar för. Samma sak gäller livsmedelshantering och lantbruk. I nämndens
uppdrag ligger också att svara för att det bedrivs lokalt Agenda 21-arbete samt ett förebyggande arbete med
vattenkvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag.
Ekonomiskt utfall
För år 2014 redovisar miljönämnden en negativ budgetavvikelse om totalt ca 1 197 tkr. Såväl positiva som
negativa budgetavvikelser finns för olika verksamheter. Personalkostnaderna visar ett överskott mot budget
om ca 318 tkr. Avgiftsintäkter enligt miljöbalken visar ett underskott mot budget om ca 1,2 mkr då eftersläpning i intäkter råder för verksamhet avseende enskilda avlopp. Avgiftsintäkter för livsmedelstillsyn visar
ett underskott om ca 44 tkr. Medel för muddring av Barnarpasjön har förbrukats. Kostnaden uppgår till ca
1 629 tkr mot ett budgeterat belopp om 1 500 tkr. Underskott finns också beträffande luftföroreningar, ca
479 tkr, med anledning av det kostnadsutfall för 2014 som följer av ett treårigt avtal för mätsamverkan med
Jönköpings läns luftvårdsförbund (lägre kostnader har enligt avtalet gällt för 2013 och kommer att gälla för
2015). Fiskevårdsåtgärder visar ett överskott om ca 835 tkr då verksamheten inte kunnat genomföras enligt
budget. Överskott finns även beträffande projektet Giftfri miljö om ca 196 tkr.
Viktiga händelser
Förvaltningsövergripande
För Miljösamverkan f har avtal upprättats avseende partnerskapet för samverkan. Avtalet ligger till grund
för att låta Miljösamverkan f bli en del av Region Jönköpings län fr.o.m. 2015. Vidare har under 2014 projektet Giftfri miljö påbörjats.
Miljöskydd
Planerad tillsyn har påverkats något p.g.a. sjukskrivning under hösten. Under året har vattenhandläggaren
slutat sin tjänst som dock varit återbesatt sedan augusti. Detta till trots konstateras en god måluppfyllelse.
Fokusområdena har varit förorenade områden, vattenfrågor, vindkraft och gruvfrågan i Norra Kärr. Viktiga
aktiviteter har varit framtagandet av en strategi för arbete med förorenade områden, tillsynsinsatser inriktade
på utsläpp till vatten och ”Kretsloppsprojektet Barnarpasjön” .
Hälsoskydd
Hälsoskyddsenheten har arbetat med ett nationellt projekt gällande ventilation och rengöring i kommunens
skolor. Projektet innebär att samtliga skolor och förskolor kommer att arbeta med egenkontrollprogram som
skrivs centralt av barn- och utbildningsnämnden. Arbetet beräknas att vara klart och implementerat bland
förskolor och skolor under 2015. Under 2014 genomfördes även ett smyckesprojekt för att kontrollera halter
av nickel, bly och kadmium i smycken samt ett s.k. hårkollsprojekt för att kontrollera att hårfärger inte innehåller förbjudna ämnen. Vidare har inventeringen av radon för samtliga flerbostadshus och bostadsrättsföreningar pågått under året.
Livsmedelssäkerhet
Ett modifierat arbetssätt som infördes 2012 har gett ett effektivare kontrollarbete. Ytterligare effektiviseringar har gjorts under 2014. Livsmedelsenheten har planerat för fler kontroller under 2014 än tidigare år
och dessa kontroller har genomförts. Andelen inkommande ärenden har legat i samma storleksordning som
tidigare år. Ny EU-gemensam lagstiftning har införts inom området information om livsmedel och tid har
lagts på att informera livsmedelsverksamheter om den nya lagstiftningen.
2
Agenda 21
Här kan nämnas en lyckad kemikaliekonferens den 1 oktober 2014, Med maten i fokus, och uppskattade
miljöfika. Det miljöfika som drog flest deltagare var miljövalsdebatten den 2 september med 115 anmälda
deltagare.
Projekt Giftfri miljö har under 2014 inriktats på att informera, utbilda, kartlägga och genomföra en del åtgärder i själva förskoleverksamheterna samt i stödfunktioner som t.ex. kost, upphandling och fastighet.
Miljödiplomering
För miljödiplomering har en ny metod utvecklats för Jönköpings kommun. Den blev i slutet av 2014 godkänd av föreningen Svensk Miljöbas.
Medarbetare
På hälsoskyddsenheten har förstärkning skett med två nya tjänster för arbetet med bristfälliga enskilda avlopp. Vidare har ledaren för projektet Giftfri miljö anställts. Även Jönköpings kommuns vattensamordnare
har anställts under 2014. Denne tillträdde sin tjänst i januari 2015. I övrigt har bemanningen varit stabil.
Vad gäller föräldraledighet har 14 medarbetare varit helt eller partiellt föräldralediga.
I fråga om sjukfrånvaro har denna varit hög på förvaltningen: 25,01 dagar per anställd, varav 34,78 dagar
för kvinnor och 4,07 dagar för män. Sjukfrånvaron har i stor utsträckning påverkats av långtidssjukskrivningar (kvinnor). Antal dagar för korttidsfrånvaro per anställd har uppgått till totalt 4,76, varav 5,08 dagar
för kvinnor och 4,06 dagar för män.
Verksamhetsmått
Antal tillsynsbesök
Miljöbalken
Livsmedelslagen
2012
697
1 589
2013
638
1 776
2014
588
1 817
Nya ärenden
Avslutade ärenden
4 986
3 729
4 937
3 529
4 651
3 752
Anders Hansson
ankn 2724
Tjänsteskrivelse
2015-02-02
1 (1)
Delegationsordning inom miljö- och hälsoskyddsnämnden
Mhn 2015:318
Sammanfattning
Nuvarande delegationsordning inom miljönämnden antogs av nämnden genom beslut
2013-06-05, § 82. Miljö- och hälsoskyddskontoret föreslår en uppdaterad delegationsordning för miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Beslutsunderlag
Förslag till delegationsordning inom miljö- och hälsoskyddsnämnden, bilaga
– Förslag till delegationsordning inom miljö- och hälsoskyddsnämnden antas.
Ärendet
Nuvarande delegationsordning inom miljönämnden antogs av nämnden genom
beslut 2013-06-05, § 82. Med anledning av att miljönämnden bytt namn till
miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår miljö- och hälsoskyddskontoret en
uppdaterad delegationsordning enligt bilaga.
Rolf Erlandsson
Anders Hansson
Administrativ chef
[email protected]
Ljuset vid Vättern
Bilaga
Förslag
Delegationsordning inom miljö- och
hälsoskyddsnämnden i Jönköpings kommun
Antagen genom miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut 2015-02-12, § x
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR DELEGATIONSBESLUT
Delegationsbeslut fattas på miljö- och hälsoskyddsnämndens vägnar.
Det åligger nämnden att fortlöpande övervaka hur delegerad beslutanderätt utövas.
Beslut ska anmälas till nämnden vid nästkommande sammanträde.
När anmälan görs till nämnden om fattat beslut ska uppgifter lämnas som ger nämnden
möjlighet att fullgöra sin kontroll av beslutanderättens användning, samt uppgifter om vem
som fattat beslutet. Anmälan kan ske genom att delegationsbesluten finns tillgängliga vid
sammanträdet.
Delegerad beslutanderätt får inte utnyttjas i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt.
Delegat ska förvissa sig om att erforderliga medel finns tillgängliga för de kostnader som
kan föranledas av ett beslut.
Delegat svarar för att gällande bestämmelser för beredning av ärende före beslutsfattandet
följs.
Om delegat anser att det finns särskilda skäl, kan ärendet överlämnas till miljö- och
hälsoskyddsnämnden för avgörande, eller vid vidaredelegation till miljö- och
hälsoskyddschefen (förvaltningschefen).
Miljö- och hälsoskyddschefen och administrativa chefen har rätt, om särskilda skäl
föreligger, att besluta i alla ärenden där handläggare har tilldelats delegation.
Vidaredelegation:
I de fall där nämnden delegerat beslutanderätten till miljö- och hälsoskyddschefen får
denne i sin tur uppdra åt handläggare att besluta i dennes ställe.
Delegatens rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att:
–
Fatta beslut i fråga om överklagande av beslut och domar som innefattar ändring av
delegatens beslut.
−
Ompröva beslut som delegaten tidigare fattat samt rättidsprövning och avge yttrande
till högre instans med anledning av överklagande av delegatens beslut.
−
Besluta att lämna klagomål utan åtgärd (handlingar som meddelar hur man kan
överklaga ska då medsändas).
−
Besluta att ärende ska avskrivas (t.ex. då sökanden/klaganden har avlidit, flyttat, på
egen begäran drar tillbaka ärendet eller då störning har upphört).
−
Besluta om föreläggande och förbud med eller utan vite eller förordna om rättelse på
den ansvariges bekostnad att gälla omedelbart även om beslutet överklagas. Gäller
under förutsättning att detta kan göras enligt tillämpad lag.
−
Ansöka om verkställighet eller särskild handräckning.
Förkortningar:
De i delegationsförteckningen använda förkortningar har följande innebörd:
MhN-ordf
MhN-vice ordf
Handläggare
Mh-Chef
Adm chef
Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande
Nämndens 1:e eller 2:e vice ordförande
Miljö- och hälsoskyddsinspektör, livsmedelsinspektör eller i
förekommande fall förvaltningschef eller administrativ chef
Miljö- och hälsoskyddschef/förvaltningschef
Administrativ chef
MILJÖBALKEN
Allmänna tillsynsbestämmelser
Besluta att meddela föreläggande och förbud enligt 26 kap. 9 §
miljöbalken.
Handläggare
Besluta om att föreläggande eller förbud får förenas med vite upp till
och med 50 000 kr (26 kap. 14 § miljöbalken).
Handläggare
Besluta att ålägga tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att lämna
uppgift om ny ägares eller nyttjanderättshavarens namn och adress
(26 kap. 13 § miljöbalken).
Handläggare
Besluta att sända föreläggande eller förbud som meddelats mot någon
i egenskap av ägare till fastighet m.m. till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i inskrivningsregistret (26 kap. 15 § miljöbalken).
Handläggare
Besluta att begära att den som bedriver verksamhet, som kan befaras
medföra olägenhet för människors hälsa eller påverka miljön, ska
lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder (26 kap.
19 § miljöbalken).
Handläggare
Besluta att förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärd,
att lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen
Handläggare
Besluta att förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärd Handläggare
eller som upplåter byggnad för bostäder eller allmänt ändamål, att
utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar
som behövs för tillsynen (26 kap. 22 §, första stycket, första och andra
meningen miljöbalken).
Beslut att meddela förbud vid vite att rubba eller skada mätutrustning
eller liknande utrustning som behövs sättas ut vid undersökningar
Handläggare
Beslut att begära polishandräckning för att få tillträde till fastigheter,
byggnader, anläggningar och transportmedel för att bedriva tillsyn
Handläggare
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGAR OCH ANNAT BESLUTSUNDERLAG
Yttranden
Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelsen inför beslut
om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra betydande
miljöpåverkan (6 kap. 4 § miljöbalken).
Handläggare
Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelsen beträffande
kontrollprogram.
Handläggare
Avge yttrande till verksamhetsutövare med anledning av utökat
samråd med miljökonsekvensbedömning (6 kap. 5 § miljöbalken).
Handläggare
MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD
Tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet
Besluta i tillsynsärenden som rör miljöfarlig verksamhet enligt 2-31
Handläggare
kap. miljöprövningsförordningen samt miljöfarlig verksamhet i övrigt.
Särskilda bestämmelser om inrättande av avloppsanläggningar och värmepumpar
Besluta i ärenden om tillstånd att inrätta avloppsanordning med
vattentoalett ansluten eller att ansluta vattentoalett till befintlig
avloppsanordning (13 § första och andra styckena förordningen om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).
Handläggare
Besluta i ärenden om värmepumpar (17 § förordningen om miljöfarlig Handläggare
verksamhet och hälsoskydd).
Särskilda bestämmelser för mellanlagring, återvinning och bortskaffande av
farligt avfall
Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelse över ansökan
om tillstånd till mellanlagring, återvinning eller bortskaffande av
farligt avfall (20 b § förordningen om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd).
Handläggare
Särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för människors hälsa
Besluta om åtgärder för bekämpning av ohyra och andra skadedjur
Handläggare
Besluta i tillsynsärende angående hälsoskyddet (33, 34, 35, 36, 37, 38
§§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).
Handläggare
Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Jönköpings kommun
Besluta i ärende om tillstånd att inrätta annan toalett än WC (2 §
lokala hälsoskyddsföreskrifter).
Handläggare
Besluta i ärende om tillstånd (3 § lokala hälsoskyddsföreskrifter) att
inom område med detaljplan hålla:
– nötkreatur, häst, get, får eller svin,
Handläggare
–
–
pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur,
giftorm.
Besluta i ärenden om spridning av gödsel (5 § lokala hälsoskyddsföreskrifter).
Handläggare
Besluta i ärenden om tillstånd för installation av energianläggning
(6 § lokala hälsoskyddsföreskrifter).
Handläggare
Besluta i ärenden om skötsel och tillsyn av eldningsanordning (7 §
lokala hälsoskyddsföreskrifter).
Handläggare
Besluta i ärenden om eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall Handläggare
(8 § lokala hälsoskyddsföreskrifter).
Medge dispens från bestämmelserna (11 § lokala hälsoskyddsföreskrifter).
Handläggare
Vattenskyddsområden
Besluta om tillstånd § 14 eller dispens § 15 utifrån vattenskyddsföreskrifter för vattenskyddsområden som beslutades av kommunfullmäktige 2012-03-25, § 77, med stöd av 7 kap. 21-22 §§ miljöbalken.
Handläggare
Yttranden
Avge yttrande till miljödomstol eller länsstyrelse, vid förfrågan om
behov av komplettering, inför prövning av ansökan om tillstånd till
miljöfarlig verksamhet.
Handläggare
Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelse i anmälnings- Handläggare
ärende som avser en mindre ändring av tillståndspliktig miljöfarlig
verksamhet (förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).
Avge yttrande till stadsbyggnadsnämnd i ärende angående bygglov,
rivningslov, marklov och bygganmälan.
Handläggare
Avge yttrande till stadsbyggnadsnämnden i ärenden där enkelt
planförfarande tillämpas.
Handläggare
Avge yttrande till stadsbyggnadsnämnd över detaljplaner och
områdesbestämmelser i samband med utställning, när nämnden
tidigare avgett yttrande i samrådsskedet.
Handläggare
Avge yttrande till socialnämnd avseende risk för olägenheter i
samband med alkoholservering.
Handläggare
VATTENVERKSAMHET
Avge yttrande till mark- och miljödomstol/länsstyrelse i ärenden som
avser 11 kap. 9 a § miljöbalken, vattenverksamhet som inte bedöms
medföra någon betydande miljöpåverkan.
Handläggare
VINDKRAFT
Yttranden
Avge yttrande till länsstyrelsen vid prövning av ansökan om tillstånd
att upprätta vindkraftverk.
MhN
Föreläggande om förbud
Besluta att meddela föreläggande med försiktighetsmått och förbud
enligt 26 kap. 9 § miljöbalken vad avser vindkraft.
MhN
FÖRORENADE OMRÅDEN
Besluta i ärende, angående vidtagande av åtgärder inom förorenade
områden, som avses i 10 kap. miljöbalken och där kommunalt
tillsynsansvar gäller (28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet
och hälsoskydd).
Handläggare
Besluta i ärende, om ansvar för verksamhetsutövare eller den som
annars är ansvarig för efterbehandling, att svara för kostnader för att
utreda föroreningar (10 kap. 9 § miljöbalken).
Handläggare
JORDBRUKSMARK
Tillsynsärenden
Besluta i tillsynsärende angående lagring av stallgödsel (förordningen
om miljöhänsyn i jordbruket).
Handläggare
Yttranden
Avge yttrande till länsstyrelsen i ärende om dispens för djurhållning
och gödselhantering (9 § förordningen om miljöhänsyn jordbruket).
Handläggare
Dispenser
Medge undantag från kravet på nedbrukning av gödsel samma dag
som spridning skett under tiden 1 december - 28 februari.
Handläggare
KEMISKA PRODUKTER
Tillstånds/dispensbeslut
Besluta i ärende om tillstånd till spridning av kemiska
bekämpningsmedel (2 kap. 40 § förordning (2014:425) om
bekämpningsmedel).
Handläggare
Besluta i ärende som rör informationsplikt avseende spridning av
kemiska bekämpningsmedel (16 § Naturvårdsverkets föreskrifter
(1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel).
Tillsynsärenden
Besluta i ärende om spridning av kemiska bekämpningsmedel (2 kap.
Handläggare
41 § förordning (2014:425) om bekämpningsmedel).
Besluta i ärende om skydd mot vattenförorening vid hantering av
brandfarliga vätskor (Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot
mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor, NFS
2003:24).
Handläggare
Besluta i ärende om anläggningar som innehåller CFC, HCFC,
halogener och HFC (förordning om fluorerade växthusgaser och
ozonnedbrytande ämnen).
Handläggare
Yttranden
Avge yttranden till kemikalieinspektionen/länsstyrelse i tillståndsärenden och övriga ärenden där yttrande begärs avseende kemiska
produkter eller biotekniska organismer (7 § förordningen (2008:245)
om kemiska produkter och biotekniska organismer).
Handläggare
AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR
Beslut om tillstånd/dispens
Besluta i ärende om tillstånd/dispens att själv återvinna och bortskaffa Handläggare
avfall (15 kap. 18 § tredje och fjärde styckena miljöbalken).
Besluta om dispens eller undantag från bestämmelserna i lokal
renhållningsordning.
Handläggare
Tillsynsärenden
Besluta i ärende om kompostering, nedgrävning eller annat
återvinnande eller bortskaffande på fastigheten, av annat avfall än
trädgårdsavfall (45 § avfallsförordningen).
Handläggare
Besluta om, att den som bedriver verksamhet där farligt avfall
uppkommer eller transporterar farligt avfall, att lämna över
anteckningar som ska föras (54 - 59 §§ avfallsförordningen).
Handläggare
AVGIFTER FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN
Besluta att debitera avgift enligt kommunens taxa för prövning och
tillsyn enligt miljöbalken (27 kap. 1 § miljöbalken).
Handläggare
Besluta att sätta ned eller efterskänka avgift enligt kommunens taxa
för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Mh-Chef, Adm chef
eller Handläggare
SANKTIONER
Besluta om miljösanktionsavgifter upp till och med 50 000 kr. (30
kap. 3 § miljöbalken och förordning om miljösanktionsavgifter).
Mh-Chef, Adm chef
eller Handläggare
LIVSMEDELSLAGSTIFTNINGEN
FRÅGOR OM GODKÄNNANDE OCH REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING M.M.
Lagrum
Besluta om fastställande av provtagningspunkter samt frekvensen av
normal respektive utvidgad kontroll
av dricksvatten.
11 §
dricksvattenföreskrifterna
(SLVFS 2001:30)
Handläggare
Besluta om inskränkningar av
omfattningen av den utvidgade
kontrollen respektive av
provtagnings- och analysfrekvensen
för den normala kontrollen av
dricksvatten, jämfört med vad som
anges i bilaga 3.
11 §
dricksvattenföreskrifterna
(SLVFS 2001:30)
Handläggare
Besluta i ärende om registrering av
livsmedelsanläggning.
Art. 31.1 a) och b) i EG-förordning 882/2004 samt 23 §
livsmedelsförordningen
Handläggare
Besluta i ärende om godkännande av
livsmedelsanläggning.
Art. 31.2 a) och c) EGförordning 882/2004,
23 § livsmedelsförordningen
Handläggare
Besluta i ärende om villkorat godkännande av livsmedelsanläggning
Art. 31.2 d) EG-förordning
882/2004,
Handläggare
ÅTGÄRDER VID BRISTANDE EFTERLEVNAD M.M.
Lagrum
Besluta att meddela de förelägganden
och förbud som behövs för att lagen,
de föreskrifter och beslut som har
meddelats med stöd av lagen, de EUbestämmelser som kompletteras av
lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EU-bestämmelserna ska följas.
22 § livsmedelslagen
Handläggare
Besluta att förelägganden och förbud
enligt 22 § eller enligt de EU-bestämmelser som kompletteras av lagen får
Handläggare
förenas med vite.
Besluta om skyldighet att genomgå
läkarundersökning om det behövs av
livsmedelshygieniska skäl.
Handläggare
Besluta att ta hand om en vara som
1. har släppts ut på marknaden, eller
uppenbart är avsedd att släppas ut på
marknaden i strid med 10 § livsmedelslagen eller de EU-bestämmelser
som kompletteras av lagen, eller
2. avses med ett föreläggande eller ett
förbud enligt 22 §, om föreläggande
eller förbudet inte följs.
Handläggare
Besluta om att på ägarens bekostnad
låta förstöra omhändertagen vara,
eller varor som omfattas av ett förbud
enligt föreskrifter meddelade med
stöd av 6 § 6 livsmedelslagen.
Handläggare
Besluta om sanering eller andra
åtgärder som anses vara nödvändiga
för att se till att livsmedel är säkra
eller att lagstiftningen följs.
Art. 54.2 a) EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om att begränsa eller
förbjuda utsläppande av livsmedel på
marknaden och import eller export av
livsmedel.
Art. 54.2 b) EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om att beordra att livsmedel
återkallas, dras tillbaka från
marknaden och/eller destrueras.
Art. 54.2 c) EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om tillstånd till att livsmedel
används för andra ändamål än dem
som de ursprungligen var avsedda
för.
Art. 54.2 d) EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om att tillfälligt avbryta
driften av eller stänga hela eller delar
av det berörda företaget under en
lämplig tidsperiod.
Art. 54.2 e) EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om åtgärder som avses i
artikel 19 i EG -förordning 882/2004
för sändningar från tredjeländer.
Art. 54.2 g) EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om andra åtgärder som den
behöriga myndigheten anser vara
motiverade.
Art. 54.2 h) EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om rättelse på den felandes
bekostnad
Handläggare
Besluta om åtgärder som behövs för
att spåra smitta och undanröja risk
för smittspridning efter underrättelse
från smittskyddsläkaren om att smitta
sprids eller misstänks spridas genom
livsmedel.
Handläggare
KONTROLL AV INFÖRSEL AV LIVSMEDEL FRÅN TREDJELÄNDER
Lagrum
Besluta om omhändertagande av
livsmedel från tredjeländer som inte
överensstämmer med
bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen samt besluta om att
a) Förordna om att livsmedlet
destrueras, blir föremål för särskild
behandling i enlighet med art. 20
eller återsänds utanför gemenskapen i
enlighet med art. 21 eller vidtagande
av andra lämpliga åtgärder
b) Beträffande livsmedel som redan
släppts ut på marknaden, övervaka
det eller förordna om att livsmedlet
återkallas eller dras tillbaka från
marknaden innan någon av de åtgärder som anges i punkt a) vidtas.
Art. 19.1 EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om att omhänderta sändning i
avvaktan på destruktion eller vidta
andra lämpliga åtgärder som är
nödvändiga för att skydda
människors hälsa.
Beträffande livsmedel av
ickeanimaliskt ursprung som är
föremål för strängare kontroller i
enlighet med art. 15.5 och som inte
kontrollerats eller hanterats i enlighet
med art. 17, se till att det återkallas
och omhändertas och att det därefter
antingen destrueras eller återsänds i
enlighet med art 21.
Art. 19.2 EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om att omhänderta en
sändning till dess kontrollmyndigheten erhållit resultat av offentlig
kontroll vid misstanke om bristande
efterlevnad m.m.
Art. 18 EG-förordning
882/2004
Handläggare
AVGIFT
Lagrum
Besluta om inklassning av
livsmedelsföretag vilken ligger till
grund för årlig kontrollavgift
3-6 §§ förordning
(2006:1166) om avgifter för
offentlig kontroll av
livsmedel samt art. 27 EGförordning 882/2004
Handläggare
Besluta om att sätta ned eller
efterskänka avgiften
10 § förordning (2006:1166)
om avgifter för offentlig
kontroll av livsmedel
Handläggare
Besluta om avgift för extra offentlig
kontroll som föranleds av bristande
efterlevnad av regelverket.
11 § förordning (2006:1166)
om avgifter för offentlig
kontroll av livsmedel samt
art. 28 EG-förordning
882/2004
Handläggare
Besluta om avgift för godkännande
och registrering.
13-14 §§ förordning
(2006:1166) om avgifter för
offentlig kontroll av
livsmedel samt art. 27 EGförordning 882/2004
Handläggare
Besluta om ersättning för
kontrollmyndighetens kostnader som
uppkommer till följd av åtgärder i
samband med omhändertagande av
vara enligt 24 § livsmedelslagen.
Handläggare
LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM GATURENHÅLLNING
OCH SKYLTNING
Besluta om att förelägga om uppstädning på plats utomhus där
allmänheten får färdas fritt (4 § lag med särskilda bestämmelser om
gaturenhållning och skyltning).
Handläggare
TOBAKSLAGEN
För den del av lagen där miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha
tillsyn, meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att
lagen ska följas (20 § tobakslagen).
STRÅLSKYDDSLAGEN
Handläggare
Kräva in upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen, samt
begära tillträde till den anläggning eller plats där solarieverksamhet
bedrivs för undersökningar och provtagning i den omfattning som
behövs. (Avser den del av strålskyddslagen där tillsynen övertagits av
miljö- och hälsoskyddsnämnden, 31 § strålskyddslagen).
Handläggare
Meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för
att denna lag eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med
stöd av lagen ska efterlevas (32 § strålskyddslagen).
Handläggare
AVGIFTER FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN
Besluta att debitera avgift enligt kommunens taxa för prövning och
tillsyn enligt strålskyddslagen (16 a § strålskyddsförordningen).
Handläggare
Besluta att sätta ned eller efterskänka avgift enligt kommunens taxa
för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen.
Mh-Chef eller
handläggare
FÖRVALTNINGSLAGEN
Avvisa för sent inkommet överklagande (24 § förvaltningslagen).
Mh-Chef, Adm chef
eller Handläggare
TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN,
OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN
Beslut att inte lämna ut handling eller ställa upp villkor för
handlingens utlämnande.
Mh-Chef, Adm chef
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER
Avge yttrande till polismyndigheten (lokala ordningsföreskrifter).
Handläggare
VITESLAGEN
Ansöka om utdömande av vite (6 § lagen om viten).
Handläggare
ÖVRIGT
Allmän administration
Utse ombud att föra nämndens talan vid domstolar och andra
myndigheter, stämmor, sammanträden och förrättningar av olika slag.
MhN-ordf eller
MhN – vice ordf
Gallring av allmänna handlingar av tillfällig eller ringa betydelse.
Mh-Chef
Adm chef
Beslut om att polisanmäla brott begångna av personal inom nämndens Mh-Chef
verksamhetsområde.
Adm chef
Ekonomiadministration
Beslut om ombudgetering inom verksamhet (två positioner i kontoplanen) under förutsättning av att verksamheten inte påverkas.
Mh-Chef
Adm chef
Beslut om ombudgetering mellan verksamheter (två positioner i
kontoplanen) under förutsättning av att verksamhetens inriktning inte
påverkas.
Mh-Chef
Adm chef
Reglering av skadestånd.
Mh-Chef
Adm chef
Utse besluts- och behörighetsattestanter (kompletterande beslut).
Mh-Chef
Adm chef
Personaladministration
Beslut om återbesättande av tjänst (exkl. förvaltningschefstjänst).
Mh-Chef
Adm chef
Ökning av sysselsättningsgrad inom tillgänglig personalbudget.
Mh-Chef
Adm chef
Tillsvidareanställning samt visstidsanställning av personal (exkl.
ledningsgrupptjänster) över en period om minst sex månader.
(Kortare tid räknas som verkställighetsbeslut).
Mh-Chef
Adm chef
Beslut om uppsägning av person som är tillsvidareanställd.
Mh-Chef
Adm chef
Beslut om avskedande av person som är tillsvidareanställd.
Mh-Chef
Adm chef
Försätta arbetstagare ur tjänstgöring eller avstänga från tjänstföring,
utfärda varning.
Mh-Chef
Adm chef
Upprätta yttrande till stadskontoret i frågor om garantipension.
Mh-Chef
Adm chef
Tjänsteköpsavtal.
Mh-Chef
Adm chef
BRÅDSKANDE ÄRENDEN
Besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte
kan avvaktas.
MhN-ordf

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Transcription

Similar documents

Lisa Cajander (ersatte Petra Sundström), Husqvarna

Program för hälsoveckan(pdf

Anna Sandström, sjukgymnast, Landstinget i Jönköpings län Kristin

Nätverk inom Avfall Sverige

Ansökan om regionala projektmedel (pdf, nytt fönster)

Sälj din folkdräkt

Strategi och handlingsplan- Äldre

Utförare - Jönköpings kommun

Bänkpress DM 20150926 Grupp 2