JUDN09 Karlsson Rebecca - Juridiska fakulteten

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Rebecca Karlsson Generationsskifte i fåmansföretag JUDN09 Uppgift nummer 6 Handledare: Mats Tjernberg Termin: HT 2015 Innehåll
FÖRKORTNINGAR
1 1 INLEDNING
2 1.1 Problembakgrund
2 1.2 Syfte
3 1.3 Metod och material
3 1.4 Avgränsningar
3 2 FÅMANSFÖRETAGSREGLERNA
4 2.1 Bakgrund och utveckling
4 2.2 Reglernas innebörd
5 3 GENERATIONSSKIFTE
9 3.1 Underprisöverlåtelse
10 3.2 Näringsbetingade andelar
11 4 SAMMA ELLER LIKARTAD VERKSAMHET
4.1 Gränsen till skatteflykt
5 SAMMANFATTANDE SLUTSATS
13 17 20 5.1 Samma eller likartad verksamhet
20 5.2 Generationsskifte
22 5.3 Förslag till ändring
22 5.4 Slutsats
23 Förkortningar
Dir.
HFD
IBB
IL
mom.
not.
Prop.
Ref.
RF
RR
RÅ
SFS
Skatteflyktslagen
SOU
SRN
SvJT
Kommittédirektiv
Högsta förvaltningsdomstolen
Inkomstbasbelopp
Inkomstskattelag (1999:1229)
Momentet
Notis
Proposition
Referat
Regeringsformen (1974:152)
Regeringsrätten
Regeringsrättens årsbok
Svensk författningssamling
Lagen (1995:575) mot skatteflykt
Statens offentliga utredningar
Skatterättsnämnden
Svensk Juristtidning
1
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
För att motverka inkomstomvandling i småföretag där ägaren och företaget
är självständiga rättssubjekt har fåmansföretagsregler införts i 56-57 kap IL.
Reglerna är av kringgåendekaraktär och ska stoppa att arbetsinkomster
beskattas som inkomst av kapital till en lägre skatt än vad de gjort om de
beskattats i inkomstslaget tjänst. Målet är att beskattningen i längsta möjliga
utsträckning ska vara lika för alla. För att göra skillnad mellan kapital- och
tjänstbeskattad inkomst i företag har ett system inrättats där kvalificerade
andelar beskattas enligt en klyvningsmodell där en del beskattas som kapital
och en del som tjänst.
Att med säkerhet veta när en delägare innehar kvalificerade andelar eller
inte har sedan reglernas tillkomst varit ett problem. Reglerna har varit
föremål för bedömning hos skatterättsnämnden och högsta
förvaltningsdomstolen gång på gång. Till detta kommer att reglernas
tillämpning ofta innebär väldigt stor skillnad i beskattningen för delägarna.
De så kallade 3:12-reglerna har varit under debatt i många år. Reglerna har
gjort att rådgivningsföretag kunnat dra in stora summor pengar eftersom
reglerna är komplicerade och svåra att förstå sig på. Hur detta förhåller sig
till den rättsäkerhet och förutsebarhet som skatterättsområdet ska sträva
efter kan man fråga sig. Legalitetspirncipen har trots allt fäste i vår
grundlag.
Problemet har delvis berott på att reglerna innehåller vaga, svårtolkade
begrepp. Var det lagstiftarens avsikt med regleringen? Domstolarna har i
praxis försäkt fastställa dess räckvidd men i vissa fall ger denna tillämpning
ett oönskat resultat. Försäljningen av kvalificerade andelar sker inte på
likformigt sätt då andelarna avyttras till utomstående jämfört med
närstående. Förra året tillsatte regeringen en utredning av reglerna.
Utredningen som leds av Christer Silfverberg, som är justitieråd vid högsta
förvaltningsdomstolen, ska lämna svar i september 2016. Förhoppningsvis
kommer då ett svar på hur reglerna bör utformas så att vår grundlags
skyddade rättssäkerhet, och skatterättens neutralitetsprincip, kan
upprätthållas.
2
1.2 Syfte
Uppsatsens syfte är att ge en förståelse för fåmansföretagsreglernas
uppbyggnad och syfte samt klargöra innebörden av begreppet "samma eller
likartad verksamhet" som återfinns i 57 kap 4§ 1 st 1p IL och hur det
förhåller sig till legalitetsprincipen.
Syftet med uppsatsen är också att utreda beskattningskonsekvenserna vid ett
generationsskifte där ett företag, som ägs till 100% av två föräldrar, ska
övertas av deras gemensamma barn. Barnet ska fortsätta driva företaget
vidare, likt föräldrarna gjort innan skiftet. Föräldrarna avser i samband med
skiftet att tillgodogöra sig kapitalinkomster som de sedan kan ta ut genom
utdelning från avkvalificerade andelar efter utgången av en karensperiod.
Typfallet ska jämföras med en avyttring till utomstående och därefter ska
skillnaderna redovisas. Uppsatsen ska också analysera hurvida reglerna är
beskattningsmässigt neutrala.
Uppsatsen syftar till att utreda om ett behov av förändringar finns på
området och då också föreslå lämpliga sådana.
1.3 Metod och material
För att få en helhetsbild och inblick i fåmansföretagsproblematiken och
regleringens syfte har boken Inkomstskatterätt av Lodin m.fl främst använts.
Framställningen är problemorienterad och rikligt illustrerad med rättspraxis.
Boken ger även bra insyn i skattesystemets struktur och principiella drag.
Som ett komplement till denna bok har Fåmansföretag av Sandström m.fl.
använts. Boken ger information utifrån en praktiers synsätt och den har
därför lästs med beaktande av detta. För att komplettera informationen har
Karnovs djupkommentar skriven av Leif Eriksson använts.
För att undersöka innebörden av 57:4 1st 1p har lagtext, förarbeten och
relevant praxis använts. Dessutom har skatterättsliga artiklar studerats från
Skattenytt samt Svensk skattetidning för att jämföra dragna slutsatser med
andras och för att få fler infallsvinklar på problemen.
1.4 Avgränsningar
Uppsatsen kommer inte behandla handelsbolag eller ekonomiska föreningar.
Inte heller de fall där fåmansföretag ägs av utomstående i betydande
omfattning.
3
2 Fåmansföretagsreglerna
2.1 Bakgrund och utveckling
Sverige har ett så kallat dualistiskt inkomstskattesystem. Detta innebär att
inkomster hos en fysisk person delas upp mellan förvärvsinkomster, som
beskattas progressivt upp till 57 % skatt, och kapitalinkomster, som
beskattas proportionellt med 30% skatt. Förvärvsinkomsten utgör inkomst
av verksamhet eller arbete och kapitalinkomsten utgör utdelning och
försäljning av kapitaltillgångar såsom fastigheter eller aktier. Vid sidan om
fysiska personer finns juridiska personer vilka utgör egna skattesubjekt.
1975 tillsattes en utredning för att undersöka beskattningen av ägare till
mindre och medelstora företag. Det som framkom under utredningen var att
den inkomst som egentligen var förvärvsinkomst för ägaren omvandlades
till kapitalinkomst. I de företag där ett fåtal ägare hade stort inflytande,
kunde ägarna själva styra sin inkomst från företaget och därmed ta beslut
om den skulle ske genom löneuttag eller utdelning.1
För att uppnå en rättvis och neutral beskattning, där fåmansföretagares
inkomst från arbete inte omvandlades till kapitalinkomst, infördes
fåmansbolagsreglerna. Reglerna, som också finns idag, innebär att
inkomsten schablonmässigt delas upp mellan förvärvs- och kapitalinkomst.
Med reglerna vill man skapa en rimlig balans där inkomstbeskattningen är
likartad för anställda och företagare.2 Problemet är att deras situationer, ur
beskattningssynpunkt, är svåra att jämföra. Företagaren inte bara är anställd
i företaget, utan även är delägare. Företagaren äger aktier genom eget
investerat kapital och det krävs därför en avvägning mellan vad som utgör
avkastning av kapital samt vad som utgör inkomst av arbete.3
Eftersom skatt är en form av tvångsbidrag och inskränkning i den enskilda
individens fria rätt att bestämma över sin inkomst förutsätts att
skattesystemet har bestämda ramar. I regeringsformen4 anges att skatt måste
ha stöd i lag, vilket är ett uttryck för legalitetsprincipen. Denna princip
uttrycker även Ljungman i sin bok med orden "nullum tributum sine lege",
1
Sandström m.fl, s. 13-14
Edin m.fl, s. 20
3
SOU 2002:52 del 1, s. 111
4
Regeringsformen 8 kap 2§.
2
4
dvs. ingen skatt utan lag.5 Rättssäkerhet och förutsägbarhet är ytterst viktigt
på det skatterättsliga området. Därför tolkas skattelag främst genom att
bestämma innehållet genom dess ordalydelse.6
För att göra beskattningen så rättvis som möjligt finns ett antal principer
som ska genomsyra beskattningsrätten. Till exempel ska lika fall ska
behandlas lika. En viktig aspekt är neutralitetsprincipen. Den innebär att
individer beskattningsmässigt inte ska styras av olika handlingsalternativ.
Detta hänger nära ihop med den lagstiftning som kommit till på
fåmansföretagsområdet. En företagares arbetsinkomst ska inte beskattas mer
gynnsamt än den anställdes. Alla skatterättsliga regler ska i största
utsträckning vara neutrala och målet är att alternativa tillvägagångssätt inte
ska innebära skattemässig skillnad för individen.7
Vid utformningen av skattereglerna ska hänsyn även tas till den ekonomiska
tillväxten. I förarbetet till skattereformen 1991 framhölls att målet med
reformen var en samhällsekonomiskt effektiv beskattning där de
fördelningspolitiska målen beaktades.8 Skatterna ska alltså inte tynga ner
samhällsekonomin mer än nödvändigt. Det är därför viktigt att man har
enkla och, till en rimlig grad, förmånliga skatteregler som gör det så enkelt
som möjligt för företag och investerare att existera.
2.2 Reglernas innebörd
De regler som finns idag för fåmansföretag innebär att utdelning och
kapitalvinst beskattas som kapital till 20% inom ett visst gränsbelopp.
Utdelning eller kapitalvinst utöver detta belopp beskattas upp till 90
respektive 100 IBB i inkomstslaget tjänst, därutöver beskattas utdelning och
vinst återigen såsom kapital men då istället till 30%. Reglerna är
klyvningsregler och tillämpas enbart till den del utdelning eller vinst,
kommer ifrån så kallade kvalificerade andelar.
Ett fåmansföretag är ett företag som, enligt 56:2 IL, har fyra eller färre
delägare som äger andelar som motsvarar mer än 50% av rösterna för
samtliga andelar i företaget. Denna definition utvecklas i 56:5-6 IL och
säger att en delägare är en fysisk person som direkt eller indirekt äger, eller
på liknande sätt, innehar andelar i företaget. Ett indirekt ägande genom en
5
Lodin m.fl. s. 17
RÅ 2001 ref 5 och HFD 2012 ref 39
7
Lodin m.fl. s. 43-47
8
Prop. 1989/90:110, s. 294
6
5
andel i ett företag som inte ett fåmansföretag ska beaktas.9 Delägarens
närstående som på samma sätt äger andelar, ska tillsammans med honom,
räknas som en delägare.
Med närstående avses de personer som anges i 2:20 samt 2:22 IL. Enligt
praxis räknas också sambos styvbarn hit, vilket tyder på att reglerna tolkas
extensivt.10 Syftet med detta vida tillämpningsområde är att motverka
kringgåenden genom att inkomsterna annars skulle kunna fördelas mellan
närstående. Vidare räknas alla delägare som är verksamma i betydande
omfattning, som en delägare enligt 57:3 IL.
Som huvudregel är ett fåmansföretag inte marknadsnoterat och andelarna är
därför att räkna som onoterade andelar till den del de inte klassificeras som
kvalificerade.11 Utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar beskattas
alltid i inkomstslaget kapital till fem sjättedelar, vilket innebär en skatt på
25%.12
I 57 kap IL finns de bestämmelser som avgör om fåmansföretaget ska
omfattas av de särskilda reglerna för utdelning och vinstbeskattning.
Reglerna gäller för de andelar som är kvalificerade. En andel är kvalificerad,
enligt 57:4 IL, om delägaren eller dennes närstående varit verksam i
betydande omfattning inom en fem års period. Eventuell sådan verksamhet13
i andra fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet
beaktas också. Lika så beaktas verksamhet i företag som ägs direkt eller
indirekt av det företag som delägaren äger andelar i. Upphör personens
verksamhet är andelarna kvalificerade fem år framåt för delägaren.
Vad som avses med uttrycket "verksam i betydande omfattning" går inte att
utläsa direkt ur lagtexten. Ledning måste därför sökas i förarbeten och
praxis. Av förarbetena framgår att det ska vara en arbetsinsats som har haft
påtaglig betydelse för vinstgenereringen.14 Vidare kan man läsa i
skatteverkets ställningstagande att det är den ekonomiska betydelsen
arbetsinsatsen i företaget som ska beaktas och vid bedömningen bör hänsyn
9
HFD 2015 ref. 13
HFD 2014 ref. 26
11
56 kap 3§ IL
12
42 kap 15a IL
13
Med "verksamhet" och "verksam" avser jag verksam i betydande
omfattning enligt 57 kap 4 § IL.
14
Prop. 1989/90:110, s. 468 och 703.
10
6
till företagets storlek, verksamhet, organisation och övriga omständigheter
tas.15 Bedömningen är således kvalitativ.16
Normalt styrelsearbete ska inte i sig omfattas av reglerna vilket också
domstolen resonerade om i RÅ 1999 not. 87. Delägaren var i det fallet
styrelseledamot och utförde inga löpande arbetsuppgifter i företaget. Som
huvudregel omfattas inte heller ren kapital- och fastighetsförvaltning av
rekvisitet. En bedömning ska dock göras i varje enskilt fall med hänsyn till
arbetsinsatsens omfattning i företaget.17 I HFD 2013 ref 11 I var rekvisitet
uppfyllt då ägarna av ett fastighetsförvaltande företag arbetat 8-12 timmar i
veckan med uthyrning av lägenheter.
Klyvningsreglerna syftar till att förhindra kringgående och fördela
kapitalinkomst och arbetsinkomst på ett rättvist sätt. De behöver därför bara
tillämpas om den skatteskyldige eller närstående till honom varit verksam i
ett företag, eftersom arbetsinkomster inte annars kan uppstå.18
Gränsbeloppet anger vilket maxbelopp delägaren får ta upp per år i
inkomstslaget kapital till 20 %. Tar delägaren inte ut utdelning till
maxbeloppet sparas utrymmet till kommande år och räknas upp med
föregående års statslåneränta plus tre procentenheter.19
Företagets årliga gränsbelopp kan räknas ut på två olika sätt. Det ena sättet
ger ägarna 2,75 IBB att dela på i förhållande till de andelar delägaren äger.
De delägare som äger andelar i flera fåmansföretag kan bara tillgodoräkna
sig ett gränsbelopp. Det andra sättet kan bara användas för de delägare som
äger 4% av företaget och själva tar ut en lön som uppgår till 9,6 IBB per år
eller 6 IBB plus 5% av bolagets totala kontanta lönekostnad. Gränsbeloppet
räknas då ut genom att man multiplicerar aktiernas anskaffningskostnad,
inklusive eventuella ovillkorliga aktieägartillskott, med föregående års
statslåneränta plus nio procentenheter. Till detta lägger man delägarens del, i
förhållande till hans andelar, av ett lönebaserat utrymme. Det lönebaserade
utrymmet utgör 50% av företagets kontanta lönekostnader exklusive sociala
avgifter och förmåner.
På grund av dessa alternativa beräkningsgrunder kan gränsbeloppets storlek
kan variera stort mellan företag. Kan företaget använda lönekostnaderna vid
15
RSV 2001:19, s. 6-8
Lodin m.fl. s. 450
17
Se t.ex. RÅ 2007 ref. 15, RÅ 2009 not. 68 och HFD 2013 ref. 11 I och II.
18
SOU 2002:52 del 1, s. 267-268
19
57 kap 10-13 §§ IL
16
7
uträkningen så är det en klar fördel med många anställda. Att anställa
personal beaktas som ett risktagande och därför ska det också kunna
generera ett större gränsbelopp till ägarna.20 Gränsbeloppet får inte överstiga
mer än femtio gånger av delägarens alternativt dennes närståendes kontanta
lön. Fåmansföretag har som lägst ett gränsbelopp på 2,75 IBB per år.
Inkomst från kvalificerade andelar utöver gränsbeloppet beskattas till 3257%. 20% statlig inkomstskatt läggs på den kommunala skatten för
inkomster som överstiger 430 200 kr och ytterligare 5% skatt efter 616 100
kr för beskattningsåret 2015.21 Beskattningen i tjänst begränsas till att avse
90 IBB vid utdelning och 100 IBB vid kapitalvinst. Överskjutande belopp
beskattas i inkomstslaget kapital till 30%. Värt att observera är att reglerna
tillämpas på delägaren och inte på företaget. Företaget har inte rätt till
avdrag för utdelning22 och till den del delägaren beskattas i tjänst enligt
reglerna i 57 kap föreligger ingen rätt att dra av kostnader för lön eller
sociala avgifter.
Då det företaget där delägaren eller dennes närstående är verksam i har en
utomstående ägare, enligt 57:5 IL, kommer reglerna om kvalificerade
andelar i 57 kap inte att tillämpas. I typfallet om generationsskiftet kommer
en utomstående ägare inte äga andel i något av företagen.
20
Lodin m.fl. s. 457
65 kap 5§ IL
22
SOU 2002:52 del 1, s. 119
21
8
3 Generationsskifte
En företagsöverlåtelse av ett aktiebolag kan generellt sätt ske på två olika
sätt. Antingen genom att avyttra aktierna i företaget eller genom att sälja
inkråmet. En företagsöverlåtelse kan vidare ske oneröst, benefikt eller
genom blandat fång. Normalt avyttras aktierna eftersom en försäljning av
inkråm är mindre förmånligt skattemässigt.23 När man talar om
generationsskiften pratar man främst om benefika företagsöverlåtelser
genom arv, testamente eller gåva. Dessa överlåtelser beskattas inte vid
överlåtelsetillfället utan kontinuitetsprinciper tillämpas.24 Inte ovanligt är att
generationsskiftet sker då föräldrarna är i liv. 25 Den äldre generationen vill
då säkerställa att det finns tillräckligt pensionskapital att tillgå efter skiftet,
varför en benefik överlåtelse inte är möjlig.26 Föräldrarna kommer då att
beskattas för ersättningen de erhåller för företaget enligt reglerna i 57 kap.
Avsikten har länge varit att underlätta generationsskiften och sedan gåvooch arvsskattens avskaffande 2005 har dessa skiften underlättats avsevärt.27
Det tas även hänsyn till generationsskiften bland annat i de så kallade
skalbolagsreglerna, för periodiserings- och expansionsfonder har
kontinuitetsprinciper införts och lika så för gränsbeloppet på kvalificerade
andelar mm. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att
generationsskiften underlättas.28 Barnen har under sin uppväxt fått bra
inblick i företaget, kanske har anställning där och på så vis känner till
verksamheten bra. En överlåtelse av företaget till dem är därför att föredra,
inte minst för att trygga företagets framtid.
Av Sveriges alla aktiebolag är en stor andel fåmansföretag. Detta på grund
av den vida definition fåmansföretag givits i 56 kap IL. En överlåtelse av en
kvalificerad andel i ett fåmansföretag innebär att kapitalvinst uppkommer
som beskattas enligt klyvningsreglerna. Metoden är förmodligen inte att
föredra för överlåtaren eftersom det belopp som överstiger gränsbeloppet
kommer beskattas i inkomstslaget tjänst. För att undvika hög beskattning
kan företagaren välja att bilda ett nytt aktiebolag som förvärvar
fåmansföretagets andelar till underpris enligt 23 kap IL. Företaget säljer
sedan andelarna till förvärvaren och vinsten hamnar i företaget istället för
23
Lodin m.fl. s. 522
Lodin m.fl. s. 553
25
SOU 2002:52 del 2, s. 20
26
Rydin och Nilsson, s. 491-492
27
Lodin m.fl. s. 553
28
SOU 2002:52 del 2, s. 14
24
9
hos överlåtaren i egenskap av fysisk person. Andelarna är näringsbetingade
enligt 24:14-15 samt 25a kap IL vilket innebär att vinsten i företaget är
skattefri.29 Aktiebolaget kan då användas som en sparbössa varifrån ägaren
kan betinga sig utdelning som beskattas i inkomstslaget kapital.
Andelar hos en delägare som upphör att vara verksam, fortsätter att vara
kvalificerade i fem år. Därefter tillämpas vanliga regler för utdelning och
kapitalvinst och andelarna som då klassificeras som onoterade, kan avyttras
och beskattas med 25% i inkomstslaget kapital. Problemet med detta
tillvägagångssätt vid ett generationsskifte är att det nybildade företagets
andelar "smittas" vid skiftet i det fall barnen fortsätter bedriva
verksamheten. Föräldrarnas andelar kommer vara kvalificerade och den
utdelning de kan ta ut, till beskattning i inkomstslaget kapital, är deras
gränsbelopp. I avsnitt 4 följer en redogörelse vad som gäller då närstående
bedriver samma eller likartad verksamhet.
3.1 Underprisöverlåtelse
Då aktier avyttras görs en kapitalvinstberäkning. Försäljningspriset minskas
med omkostnadsbeloppet enligt 44:13 IL och resultatet är den vinst som ska
beskattas. Då andelarna är kvalificerade beskattas vinsten enligt reglerna i
57 kap och skatten kan då uppgå till 57% i det fall vinsten överstiger
gränsbeloppet. Om andelarna istället hade varit onoterade hade vinstskatten
varit 25%. För att undgå, vid avyttring av kvalificerade andelar i
fåmansföretag, att träffas av den högre skatten kan ett sätt vara att bilda ett
nytt företag. Hit görs en intern aktieöverlåtelse genom tillämpning av
underprisöverlåtelsereglerna i 23 kap IL. Reglernas syfte är att undanröja
kedjebeskattning inom bolagssfären vilket underlättar omstruktureringar i
företag som gynnar samhällsekonomin. Reglerna ställer upp ett visst antal
kriterier som måste uppfyllas för att underprisöverlåtelsen ska kunna göras.
Underprisöverlåtelsen innebär att kapitalvinstbeskattning inte sker.
Kraven är att överlåtelsen måste ske till underpris dvs. under
marknadsvärde. Priset ska alltid anses vara satt till minst det skattemässiga
restvärdet enligt 23:10 IL. Både förvärvaren och överlåtaren ska efter
överlåtelsen beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 23:16 IL.
Vidare ska, enligt 23:17 IL, koncernbidragsreglerna vara tillämpliga mellan
företagen alternativt ska hela verksamheten, en verksamhetsgren eller en
ideell andel överföras. I fallet äger föräldrarna två bolag parallellt vilka inte
ännu äger andelar hos varandra. Hela verksamheten i det rörelsedrivande
företaget överlåts i nästa steg till det nya företaget så att de två företagen
29
Lodin m.fl. s. 523
10
bildar en koncern. Rekvisitet i 23:17 är uppfyllt eftersom förvärvaren efter
förvärvet äger näringsbetingade andelar i det överlåtande företaget.30
Vid överlåtelsen blir samma andel kvalificerade andelar i det överlåtande
företaget, kvalificerade i det förvärvande företaget.31 För att reglerna ska
kunna tillämpas får det förvärvande företaget inte ha underskott. Det
överlåtande företaget tar upp det skattemässiga restvärdet till beskattning
vilket innebär ett nollresultat. För det förvärvande bolaget utgör den utgivna
ersättningen skattemässigt anskaffningsvärde.32
3.2 Näringsbetingade andelar
Då näringsbetingade andelar överlåts mellan företag sker detta skattefritt
enligt 23:13-14 samt 25a kap IL. Reglerna är utformade till att träffa de
andelar som inte innehas i kapitalplaceringssyfte. Skattefri utdelning och
vinst från kapitalplaceringsaktier skulle sätta företags innehav av aktier i en
gynnsammare ställning än fysiska personers.33 Därför undantas bara
överlåtelser av vissa aktier från beskattning.
Näringsbetingade andelar ska vara onoterade men kan vara
marknadsnoterade i det fall företagets andel är minst 10% av röstetalet
alternativt om andelarna betingas av den rörelsen som bedrivs av
ägarföretaget eller närstående företag. För att en andel ska anses betingad av
rörelsen krävs att innehavet utgör en del i verksamhetens pågående ruljangs,
detta rekvisit har specificerats genom praxis.34 I dessa tre fall anses
andelarna ha ett starkt samband med rörelsen och utgör därför inte
kapitalplaceringsaktier utan så kallade näringsbetingade andelar.
Då en underprisöverlåtelse enligt 23 kap IL sker av näringsbetingade
andelar så gäller ett undantag till utdelningsbeskattning för ägaren i det
förvärvande bolaget enligt 23:2 och 11§§. Överföringen innebär inte heller
något kapitaltillskott i det förvärvande bolaget enligt 23:12.
Detta innebär att de delägarna som vill undgå beskattning enligt reglerna i
57 kap kan välja att bilda ett nytt företag som de överlåter deras företag till
underpris enligt 23 kap IL. Det nya företaget kan därefter överlåta andelarna
30
23 kap 7§ IL
Lodin m.fl. s. 538
32
Lodin m.fl. s. 533
33
Lodin m.fl s. 416-417
34
T.ex. RÅ 1970 ref. 52 och RÅ 2008 ref. 67.
31
11
i det förra företaget som är näringsbetingade. Vinsten som hamnar i det nya
företaget är då skattefri.
12
4 Samma eller likartad
verksamhet
I 57:4 IL anges i vilka fall en andel ska anses vara kvalificerad. Andelen
omfattas därmed av de speciella klyvningsreglerna som tillämpas vid
beskattning hos ägaren vid en utdelning eller kapitalvinst. Enligt första
stycket, första punken samma paragraf, så är en andel kvalificerad då
"andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av
de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i
företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad
verksamhet."
Enligt andra punkten är andelen också kvalificerad då företaget där
delägaren äger andelar, direkt eller indirekt, ägt andelar i annat
fåmansföretag under beskattningsåret eller fem föregående åren och
delägaren, eller närstående till denne, varit verksam där under
beskattningsåret eller fem föregående åren.
Klyvningsreglerna har ett vidsträckt tillämpningsområde och en delägares
andelar kan vara kvalificerade trots att inte han själv är aktiv och arbetar i
företaget. Ett vidsträckt tillämpningsområde förhindrar kringgåenden av
syftet med regleringen, intjänad arbetsinkomst ska inte beskattas som
kapital. Reglerna ska samtidigt verka uttömmande.35 Med detta menas att
alla situationer som lagstiftaren avsett träffa med bestämmelsen ska
inrymmas under den. Hänsyn till legalitetsprincipen ska tas.36
Vad lagstiftaren avsett med fåmansföretag som bedriver "samma eller
likartad verksamhet" har flera gånger varit föremål för bedömning hos SRN
och HFD. Uttrycket är vagt och vilka situationer som det tar sikte på kan
inte utläsas ordagrant varken i lagtexten eller förarbetena. Domstolarna har
därför i flera domar hänvisat till vad som anses vara syftet med
bestämmelsen i lagen. Rekvisitets innebörd har därigenom utvecklats.
Bestämmelsen i nuvarande 57:4 IL har samtidigt ändrats tre gånger sedan de
infördes i samband med skattereformen 1990.
År 1990 infördes reglerna i 3§12 mom. 5 st. SIL. Denna bestämmelse
återfinns i nuvarande 57:4 1 st. 1p. Karenstiden för hur länge andelar skulle
vara kvalificerade efter verksamhet upphört, var då tio år istället för fem. I
35
36
Silfverberg, s. 440
Lodin m.fl. s. 45
13
reglerna stod också uttryckligen att verksamhet i fåmansföretag med samma
eller likartad verksamhet som påbörjades senare än under det tionde
beskattningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget
upphörde skulle inte medföra att andelarna var kvalificerade.37 Denna
förklaring togs bort vid ändringen 1995. Reglerna flyttades då till 3§ 12a
mom. 1st SIL. En andel skulle enligt reglerna vara kvalificerad om
delägaren eller dennes närstående varit verksam i betydande omfattning i ett
annat fåmansföretag som bedrev samma eller likartad verksamhet.38 Den
närmre preciseringen om tidsperspektivet mellan verksamheten i
fåmansföretagen togs alltså bort. Villkoret "verksam" ändrades samtidigt till
"verksam i betydande omfattning". Verksamheten i det företag som bedrev
"samma eller likartad verksamhet" skulle alltså vara i betydande omfattning.
2005 infördes IL och reglerna flyttades då till 57 kap 4§ IL. Karenstiden
ändrades då till fem år.
I lagrådets förslag i förarbetena till 3§12 mom. 5 st SIL stod det att avsikten
med bestämmelsen skulle vara att träffa utdelning eller reavinst som bestod
av sparade arbetsinkomster. Enligt lagrådet borde inskränkningar i form av
tillämpningskrav ställas upp som klargör vilken del av inkomsten som är att
anse som renodlad kapitalinkomst. Lagrådet ansåg att reglerna bara skulle
tillämpas då delägaren eller dennes närstående varit verksam i betydande
omfattning. Utdelnings- eller försäljningstillfället samt en viss tidsfrist bakåt
i tid borde då beaktas. Tidsfristen skulle, enligt deras mening, förlängas då
den skattskyldige eller närstående fortsatte med likartad verksamhet i ett
annat fåmansföretag.39
Tidsfristen fastställdes efter förslaget till tio år. Då arbetsinsats upphört i ett
fåmansföretag men istället pågår i annat fåmansföretag som bedriver samma
eller likartad verksamhet, skulle tidsfristen förlängas. Syftet var att hindra
sparande av arbetsinkomster i ett vilande företag som man efter tio år istället
kunde ta ut i inkomstslaget kapital. Enligt förarbetena skulle den som varit
verksam i det senare företaget också varit verksam i den skatteskyldiges
egna företag.40
Anledningen till varför man år 1995 tog bort det angivna tidsförhållandet till
företag som bedriver samma eller likartad verksamhet, var att det ansågs
obehövligt. I förarbetet förtydligades att aktier i ett företag kan anses
kvalificerade beroende på att verksamhet tidigare har bedrivits i ett annat
37
SFS 1991:1833.
SFS 1995:1626.
39
Prop. 1989/90:110, s. 468-469
40
Prop. 1989/90:110, s. 703-704
38
14
företag och att regeln till exempel kan ha betydelse i ett inledningsskede när
verksamhet påbörjas i ett nytt bolag41
Under åren har tolkning av begreppet om samma eller likartad verksamhet
gjorts både hos SRN och Högsta Förvaltningsdomstolen, f.d. regeringsrätten.
I RÅ 1997 ref 48 1 och II fastställde Regeringsrätten rekvisitets närmre
innebörd efter ett överklagat förhandsbesked hos SRN. Förutsättningarna
var likartade i båda målen. Ett holdingbolag ägde ett rörelsedrivande
företag. Aktierna i det rörelsedrivande företaget var kvalificerade. I mål I
skulle innehav av värdepapper överföras till ett nytt fristående bolag som
ägdes av samma personer som koncernen och frågan var om detta nya bolag
bedrev samma eller likartad verksamhet. Domstolen kom fram till att
aktieinnehavet var betingat av verksamheten i det rörelsedrivande företaget
varför aktierna smittades och blev kvalificerade även i detta. I mål II var det
istället en fastighet som skulle överföras till det nya bolaget. Domstolen
kom då fram till att det nya företagets andelar var kvalificerade eftersom
företaget bedrev samma eller likartad verksamhet på grund av att fastigheten
användes i det rörelsedrivande företaget.
Trots de stora skillnader som fanns mellan företagens faktiska verksamhet
så bedrev dem enligt domstolen samma eller likartad verksamhet. Genom
överföringen av aktierna respektive fastigheten fanns det en form av
verksamhetssamand mellan företagen.42 Det ena företaget var på sätt och vis
beroende av det andra.
I RÅ 1999 ref 28 kom ytterligare ett avgörande om vad som utgör samma
eller likartad verksamhet. Det rörde sig då om två fristående företag som
ägdes av sex delägare. Tre av delägarna var inte verksamma i ena företaget
och två av ägarna var inte verksamma i det andra. Utomståenderegeln kunde
bli tillämplig och frågan var om fåmansföretagen ansågs bedriva samma
eller likartad verksamhet, eftersom detta i så fall utgjorde ett undantag till
utomståenderegelns tillämpning. Företagen bedrev båda verksamhet inom
den finansiella sektorn och var på så sätt likartade men rekvisitet skulle
enligt domstolen tillämpas vid överföring av verksamhet mellan bolag där
verksamheten i det senare företaget låg inom ramen för den tidigare
bedrivna verksamheten eller då likartat samband förelåg mellan bolagen.
Rekvisitet kunde därför inte tillämpas i detta fall. Förklaringen domstolen
använde sig av här har efter detta avgörande använts i flera rättsfall. Till
exempel i RÅ 2007 not 66 där både verksamheterna var franchiseföretag
41
42
Prop. 1995/96:109, s. 88
Silfverberg, s. 446 och Rydin och Nilsson, s. 484-485
15
och hade ägarsamband men eftersom någon överföring av verksamhet inte
skett kunde företagen inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet.
I RÅ 2005 ref. 3 gick domstolen också på samma linje som i RÅ 1999 ref.
28. R.E. ägde XAB, som han var verksam i betydande omfattning i, och ett
annat företag YAB. XAB skulle avyttra fastigheter externt och som ett led i
denna överlåtelse bildades ett helägt dotterbolag till YAB. Fastigheterna
skulle överlåtas dit till underpris och sedan skulle YAB sälja aktierna i det
nya dotterbolaget till en extern part. Frågan var om andelarna i YAB då var
kvalificerade. Domstolen kom fram till att det inte förelåg något samband
mellan punkterna ett och två i 57:4 1 st. IL. Bestämmelsen om samma eller
likartad verksamhet inte kunde tillämpas eftersom fastigheterna överläts till
YAB:s dotterbolag. R.E hade inte varit verksam i YAB eller i dess
dotterbolag. Hade fastigheterna däremot överlåtits direkt till YAB hade
andelarna varit kvalificerade.43
I RÅ 2010 ref 11 (I-V) utvecklades begreppet ytterligare. Förutom att
domstolen gick på samma bedömning som i RÅ 1999 ref 28 så ansågs
samma eller likartad verksamhet nu föreligga både då den aktiva
verksamheten fortsatte att bedrivas i det överlåtande företaget och i den
omvända situationen. Av rättsfallet framgår alltså att jämförelsen kan ske
med utgångpunkt i det överlåtande företaget eller i det förvärvande
företaget. Så länge som verksamhet i betydande omfattning pågår i det ena
företaget är andelarna kvalificerade i det företag som bedriver samma eller
likartad verksamhet.
I mål III var rekvisitet om samma eller likartad uppfyllt då det enbart var
tillgång i form av "know-how" som överfördes mellan bolagen, i detta fall
ägarens konsultverksamhet. Det verkar därmed, enligt min mening, som att
det inte spelar någon roll av vilken beskaffning överförd tillgång har för att
rekvisitet ska äga tillämpning.
I mål II hänvisade man till RÅ 2005 ref. 3 och menade att ett direkt
ägarsamband mellan ägarens verksamhet och företaget som anses bedriva
samma eller likartad verksamhet, måste föreligga för att 57:4 1st 1 p ska
tillämpas. Omständigheterna var sådana att A och B ägde XAB1 och dess
rörelsedrivande dotterbolag XAB vari de var verksamma i betydande
omfattning. Efter en avyttring av XAB till YAB och ZAB, som också ägdes
av A och B, delades den aktiva verksamheten upp mellan de förvärvande
bolagen. YAB överläts till A:s två barn och ZAB överläts till B:s två barn.
Frågan var om A och B:s andelar i XAB1 ansågs som kvalificerade på
43
Eriksson, inkomstskattelagen (1999:1229) 57 kap. 4§, s. 4
16
grund av den verksamhet som bedrevs av respektives barn i YAB och ZAB.
SRN kom fram till att andelarna var kvalificerade med hänvisning till 57:4 1
st 2p. A och B bildade då NYAB och detta bolag förvärvade aktierna i
XAB1. Deras aktier i NYAB var då inte kvalificerade eftersom indirekt
ägande inte omfattas av första punkten i samma paragraf.
I HFD 2011 ref. 75, utvecklades linjen som domstolen gått på i RÅ 1999
ref. 28 och i RÅ 2010 ref 11 (I-V), i fråga om rekvisitets tillämpning vid
överflyttning av tillgångar mellan företagen. Det faktum att vinstmedlen
flyttas mellan bolag i form av köpeskilling eller genom utdelning föranleder
ingen annan bedömning än att verksamhet anses överförd. Det bolag som
förvaltar det kapital som flyttats från verksamhet där delägaren varit
verksam, driver enligt domstolen samma eller likartad verksamhet.44
Det finns enligt domstolen också ett krav på ägarsamband mellan det företag
där delägaren eller dennes närstående är verksam och företaget som kan
anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Detta framkom tydligt i
HFD 2012 ref. 67 II. Kravet regleras inte uttryckligen i paragrafen men
domstolen ansåg med hänvisning till syftet att det var en förutsättning.
Syftet med lagen är att motverka att personer med höga arbetsinkomster tar
ut dessa som lägre beskattad utdelning eller som kapitalvinst i samband med
försäljning av andelar. De arbetsinsatser i ett företag som bedriver samma
eller likartad verksamhet men där varken delägaren eller närstående äger
andelar i omfattas därför inte av bestämmelsen eftersom någon omvandling
till kapitalbeskattad inkomst i detta företag inte kan ske.
I HFD 2013 not. 71 kom domstolen också fram till att beskattning som
gjorts i linje med klyvningsreglerna vid försäljning av ett företag inte
påverkar att av detta företag smittade andelar i ett annat företag som alltså
bedriver samma eller likartad verksamhet beskattas enligt samma regler vid
en försäljning. I princip kan samma verksamhet således bli beskattad enligt
klyvningsreglerna två gånger.45
4.1 Gränsen till skatteflykt
På skatterättens område finns det en sorts generalklausul som behövs för att
upprätthålla den viktiga legalitetsprincipen. Vid införandet såg man att
domstolens tolkning och tillämpning av skattelag inte träffade oönskade
kringgåenden av denna, varför en skatteflyktslag ansågs behövlig för att
täcka upp dessa "hål". Generalklausulen placerades i lagen om skatteflykt.
44
45
Eriksson, inkomstskattelagen (1999:1229) 57 kap. 4§, s. 4
Rydin och Nilsson, s. 488-489
17
Lagen ska tillämpas då en person direkt eller indirekt företagit en
rättshandling där det övervägande skälet med förfarandet var att uppnå en
väsentlig skatteförmån samt att detta förfarande strider mot lagstiftningens
syfte.46
Lagen om skatteflykt tillämpades i RÅ 2009 ref. 31 på upprepade interna
aktieöverlåtelser. T.O och hans fru ägde ZAB var de också var verksamma i
betydande omfattning. ZAB överläts genom en underprisöverlåtelse till
deras andra bolag XAB. XAB avyttrade sedan aktierna i ZAB externt och
kapitalvinst uppkom. Paret bildade där efter YAB som till underpris
förvärvade XAB. Kort därefter bildade paret också X&Co som förvärvade
deras aktier YAB. T.O tog upp inkomsterna i inkomstslaget kapital.
Eftersom paret inte varit verksamma i varken YAB eller XAB kunde deras
andelar inte räknas som kvalificerade enligt 57:4 1 st. IL.
Det föreligger samband mellan detta rättsfall, RÅ 2005 ref 31 samt RÅ 2010
ref. 11 II.47 Eftersom 57:4 1 st 1p inte innehåller något krav på direkt eller
indirekt innehav, likt andra punkten, kan denna inte tillämpas då samma
eller likartad verksamhet finns i ett indirekt ägt bolag.48 Det som framkom
här var att första punkten bör äga tillämpning vid avyttring av aktierna i det
indirekta bolaget då tillgångarna istället kommer hamna i det direkt ägda
moderbolaget. I RÅ 2009 ref. 31 avyttrades YAB tillsammans med XAB
direkt och därför smittades aldrig andelarna i YAB eftersom XAB
innehållande kvalificerade andelar enbart ägdes indirekt av T.O.
Inkomstskattelagen kunde inte tillämpas på denna situation varför, efter en
gjord bedömning, skatteflyktslagen tillämpades.
Utgången var densamma i HFD 2015 ref. 17 I och II. I mål I var ägarna A
och B verksamma i betydande omfattning i företaget "gamla
Nordprojektering". Detta företag överläts för underpris till det nybildade
företaget "nya Nordprojektering" och ägarna fortsatte att vara verksamma
där istället. Några år senare bildade A och B företaget W & H. Dit överläts
gamla Nordprojektering till underpris. I gamla Nordprojektering fanns då
samlade vinstmedel från ägarnas tidigare verksamhet i företaget. A och B
var fortsatt verksamma i nya Nordprojektering men de var aldrig
verksamma i den nya W & H-koncernen. Efter fem år var aktierna i W & H
avkvalificerade enligt 57:4 1 st 2p IL. Gamla Nordprojektering kunde inte
anses bedriva samma eller likartad verksamhet som nya Nordprojektering,
enligt 1p, ägarna A och B som var verksamma i nya Nordprojektering inte
46
Lodin m.fl, s. 737-740
Asklöf och Zinders, s. 65-68.
48
Sandström mfl. s. 39-40
47
18
ägde andelar i båda bolagen direkt. Andelarna i W&H-koncernen
avkvalificerades därför på den grunden. Skillnaden mellan detta mål och RÅ
2009 ref. 31 var att en femårig karenstid hade förflutit innan avyttringen.
Domstolen gjorde dock samma bedömning som i förevarande mål, eftersom
det inte finns någon tidsgräns för när skatteförmånen ska uppnås enligt
lagen om skatteflykt.
I både mål I och II fanns två skiljaktiga ledamöter som ansåg att de
schabloniserade reglerna i 57 kap IL kommer genom dess utformning
innebära att det uppstår fall då reglerna inte äger tillämpning. Syftet med
lagen framkommer genom valet att använda schabloner. Användning av
schabloner medför ingen korrekt avgränsning mellan arbets- och
kapitalinkomster. Genom att tillämpa skatteflyktslagen innebär det
egentligen att en analogisk tillämpning görs av 57:4 1st 2p vid
tillämpningen av 57:4 1 st 1p. Punkterna ska lagtekniskt hanteras var för sig.
19
5 SAMMANFATTANDE
SLUTSATS
5.1 Samma eller likartad verksamhet
Rekvisitet om samma eller likartad verksamhet infördes för att undvika att
verksamhet i ett företag flyttades till ett annat fåmansföretag och på så sätt
medföra att klyvningsreglerna inte behövdes tillämpas. Sparade
vinstutrymmen skulle annars kunna sparas i ett vilande företag när
verksamheten fortsatte i ett annat. Så länge detta pågick skulle andelarna i
båda företagen vara kvalificerade. För att avkvalificera andelarna skulle
krävas att verksamheten upphörde och att karenstiden gått ut.
Det är tydligt att reglerna är uppbyggda för att motverka kringgåenden. Men
i vilken utsträckning ska detta ske? Som jag inledningsvis skrev så är det
ytterst viktigt att upprätthålla legalitetsprincipen på skatterättens område
eftersom skatt utgör en sorts tvångsbetalning till det allmänna. Först och
främst är det vid tolkningen av skattelag ordalydelsen som ska följas av
domstolen och i steg två ska förtydliganden sökas i förarbeten.
Efter genomgång av den praxis som finns gällande "samma eller likartad
verksamhet" i 57:4 1st 1p IL, kan det konstateras att det skett en utveckling
av dess ordalydelse. Vad som i vardagsspråk kan tyckas vara likartade
verksamheter har inte alltid återspeglats i praxis. För att bedöma vilka aktier
som "smittas" av kvalificeringen kan utgångspunkten i jämförelsen både
vara det företag där personen eller närstående är verksam i eller det företag
som bedriver samma eller likartad verksamhet. För att smitta ska uppstå
krävs också ägarsamband mellan företaget som delägaren tänkt betinga sig
utdelning ifrån och det företag som anses vara företaget som bedriver
samma eller likartad verksamhet, vilket framkom av HFD 2012 ref. 67 II.
En andel kan inte bli smittad av ett fåmansföretag som bedriver samma eller
likartad verksamhet, som berörd ägare eller närstående till denne inte äger
andel i. Inget av detta anges uttryckligen i lagtexten men är en efter
övervägning hos SRN och HFD i linje med dess syfte och ska därför följa
av tolkningen lagen.
Vidare kan man enligt min mening säga, att det inte spelar någon roll om
företagen bedriver likartad verksamhet utan det är en överföring av
verksamhet mellan två företag som är det som är avgörande. Vad som avses
med överföring av verksamhet är, förenklat sagt, då vinstmedel förflyttas.
20
Dessa vinstmedel behöver inte vara konstaterade eftersom uppdelningar av
verksamheter, överföringar av fastigheter eller "know-how" räknas in i
begreppet. Överföringen kan vidare ske genom utdelning, aktieägartillskott,
försäljning eller fusion. Det mäter heller ingen betydelse när överföringen
tidsmässigt skett mellan företagen så länge ägarsamband, enligt HFD 2012
ref. 67, finns i förhållande till de smittade andelarna vid utdelnings- eller
försäljningstillfället av dessa.
Hur begreppets ordalydelse och dess förarbeten förhåller sig till
utvecklingen av det i praxis är i vissa fall oklart. Enligt förarbetena tog
bestämmelsen avstamp på om verksamhet tidigare hade bedrivits i ett annat
företag. Enligt lagrådets förslag till lagen 1990 skulle den person som varit
verksam i det senare företaget också varit verksam i den skatteskyldiges
egna företag. Detta har praxis inte förhållit sig till. Verksamhet som begrepp
kan å andra sidan tolkas på olika sätt. För mig är verksamhet ett ord för den
aktivitet som sker i företaget för att detta ska generera inkomst. Verksamhet
är enligt min mening ett verb. Enligt praxis verkar verksamhet vara ett ord
för vad företaget genererat, om så genom aktivitet. Verksamhet är alltså,
enligt domstolens uppfattning, resultatet av verksamheten eller en del av
verksamheten. Verksamhet är då något man kan ta på, ett subjektiv.
I RÅ 1999 ref. 28 där regeringsrätten fastställde begreppets syfte till att avse
överföring av verksamhet mellan bolag skrev de också att verksamheten i
det senare företaget ska ligga inom ramen för den tidigare bedrivna
verksamheten eller så ska likartat samband föreligga mellan bolagen.
Domstolen hänvisade då till förarbetet från 1995 som skrev att regeln till
exempel kunde ha betydelse i ett inledningsskede när verksamhet påbörjas i
ett nytt bolag. Omständigheterna i målet var att ingen verksamhet överförts
mellan bolagen och därför var rekvisitet inte uppfyllt. Hur domstolarna
sedan resonerat i senare domar kring att verksamheten ska ligga inom ramen
för den tidigare verksamheten eller att likartat samband föreligger
framkommer inte vad jag kan utläsa. Domstolarna har alltså inte varit helt
konsekventa sedan reglernas tillkomst. Lagstiftningen hade behövt göras om
på ett eller annat vis för att göra det hela tydligare och mer rättsäkert.
Av praxis framgår vidare att punkt ett och två i 57:4 1st ska tolkas var för
sig. I punkt ett anges inte den situation då samma eller likartad verksamhet
bedrivs i ett indirekt ägt bolag av delägare eller dennes närstående som är
verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag. I dessa fall
tillämpas nu istället lagen om skatteflykt eftersom domstolen ansett att ett
sådant förfarande innebär att reglernas syfte kringgås. Arbetsinkomst ska
inte beskattas som kapital.
21
5.2 Generationsskifte
Skattelag ska genomsyras av neutralitetsprincipen, lika fall ska behandlas
lika och skatten ska inte styra individers handlingsalternativ. Hur
bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet påverkar
generationsskiften är tydlig i typfallet. Då verksamheten överlåts till barnen
samtidigt som vinstmedel sparas i ett av föräldrarna nytt bildat bolag
kommer karenstiden inte börja löpa. Det finns ingen genväg för föräldrarna
att komma ut ur systemet i 57 kap vid generationsskiftet. Hur de än gör
kommer de att bli beskattade enligt klyvningsreglerna vid utdelning eller
avyttring av deras nybildade företag. Kommer inte 57 kap IL tillämpas så
kommer med största sannolikhet lagen om skatteflykt göra de. Detta innebär
ur fåmansföretagssynpunkt att det är mer förmånligt för föräldrarna att
överlåta företaget till en utomstående person eftersom karenstiden börjar
löpa. Efter fem år kan föräldrarna ta ut alla vinstmedel till 25% skatt
eftersom andelarna då räknas som onoterade och är avkvalificerade.
Generationsskifte måste kunna sägas vara en speciell överlåtelseform som
ofta nödvändig. I skalbolagsreglerna har en sorts presumtion införts i
förarbetena som undantag vid generationsskifte av dess tillämpning. Genom
en skalbolagsdeklaration kan beskattning enligt reglerna undvikas i
generationsskiftesfall vilket utgör ett så kallat särskilt skäl i lagtexten.
Lagstiftaren har haft avsikt att i största möjliga utsträckning underlätta
generationsskiften.
Ett företag som måste överlåtas inom familjen ska inte särbehandlas i
förhållande till företag som kan säljas till utomstående. Neutralitetsprincipen
gör sig påmind. Kanske är det så att neutralitetsprincipen måste sättas åt
sidan för att hindra kringgående i detta fall? Väger syftet att inte omvandla
arbetsinkomsterna till kapitalinkomster tyngre än att underlätta
generationsskiften? Kan reglerna i 57 kap IL utformas på ett sätt så att
generationsskiften inte hamnar i kläm?
5.3 Förslag till ändring
Ett första steg i ändringen är att reglerna måste neutraliseras. Ett
handlingsalternativ ska inte vara mer förmånligt än ett annat. Samtidigt bör
företagsomstruktureringar och ägarskifte överlag underlättas skattemässigt
eftersom det annars skapar onödiga hinder för samhällsekonomin. Ett sätt att
komma till bukt med problemen kanske kunde vara att slopa den dualistiska
beskattningen och införa en och samma skattesats för alla inkomster. Det
hade inneburit att reglerna i 57 kap IL inte hade behövts. Å andra sidan hade
22
man då behövt hitta andra lösningar för att främja beteenden hos invånarna
som behövs för att nå de resultat man vill ha i landet. Till exempel gynna
företag som anställer personal eller stötta småföretagare och främja
nyföretagande. Detta hade orsakat omfattande förändringar i systemet och
det är osäkert om det hade gått att genomföra utan för stora konsekvenser.
För att istället fokusera på fåmansföretagsreglerna som sådana hade man
kunnat höja beskattningen för utdelning och kapitalvinst för att uppnå en
mer jämn beskattning mellan utdelning eller kapitalvinst från kvalificerade
andelar respektive onoterade å andra sidan beskattningen på arbetsinkomst.
Samtidigt kan en sänkning av bolagsskatten ske för att främja företagande
som sysselsättningsform. Ett annat sätt kunde vara att införa en sorts
undantagsregel från klyvningsreglerna, som kan tillämpas då företaget ska
överlåtas till ägarens barn. Risken är då att regleringen blir ännu mer
detaljreglerad utan att skapa mer förutsägbarhet i lagen.
Kan skattelag vara i enlighet med neutralitetsprincipen på alla dess
områden? Kanske föreligger någon form av reciprocitet även för
neutralitetsprincipen. Då neutralitetsprincipen uppfylls på ett område blir ett
annat område lidande. Det är lagstiftarens uppgift är att bedöma vilken
situation som ska få företräde framför en annan.
5.4 Slutsats
Lagstiftningen om fåmansaktiebolag ger upphov till både rättviseproblem
och tolkningsproblem. Den starkt schabloniserade strukturen i lagen ger
upphov till orättvisor. Reglerna ska tillämpas på en bred målgrupp av
fåmansföretag inom olika branscher, storlekar etc. med en bred
närståendekrets som inte tar hänsyn till de faktiska förhållandena mellan
personerna eller deras verksamheter. Samtidigt ska reglerna en gång för alla
avgöra vad som anses vara normal eller skälig lön respektive
kapitalavkastning.
Legalitetsprincipen är starkt förankrad inom det skatterättsliga området och
har fått sin plats i grundlagen. Det är av största vikt att rättssäkerheten och
förutsägbarheten upprätthålls när det offentliga utövar sin maktposition över
enskilda genom skatteuttag eller s.k. tvångsbidrag. Lagen ska därför i största
utsträckning tolkas enligt sin ordalydelse och analog tolkning ska undvikas.
Det som 1990 fick benämningen "samma eller likartad verksamhet" kan
idag sägas handla om "follow the money". Att två företag bedriver samma
typ av verksamhet eller att ägaridentitet föreligger mellan företagen räcker
inte för att bestämmelsen ska tillämpas.
23
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1989/90:110 Om reformerad inkomst- och företagsbeskattning
Prop 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.
Statens offentliga utredningar
SOU 2002:52 del 1 och 2 Beskattning av småföretag
Skatteverkets allmänna råd
RSV 2001:19 Riksskatteverkets allmänna råd om beskattning av
fåmansföretag, av delägare m.fl. i sådana företag och av delägare m.fl. i
fåmanshandelsbolag.
Litteratur
Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Meltz, Peter, Silfverberg, Christer,
Simon-Almendal, Teresa: Inkomstskatt, Lund 2013.
[Cit. Lodin m.fl]
Sandström, Kjell, Bokelund Svensson, Ulf: Fåmansföretag, skatteregler och
skatteplanering, Näsviken 2012.
[Cit. Sandström m.fl]
Artiklar
Rydin, Urban, Nilsson, Peter:" Samma och likartad verksamhet" - en
uppdatering, Svensk Skattetidning, 2014:6-7.
Silfverberg, Christier: Samma eller likartad verksamhet, Skattenytt, 2009.
Asklöf, Stefan, Zinders, Roger: Trädadomarna - konsekvenser och
fallgropar, Svensk Skattetidning, 2011:1.
24
Elektroniska källor
Edin, Per-Olof, Hansson, Ingemar, Lodin, Sven-Olof: ”Reformerad
ägarbeskattning - effektivitet, prevention, legitimitet”, 2005. Hämtad: 201510-13.
[Cit. Edin m.fl]
Eriksson, Leif, Inkomstskattelag (1999:1229) 57 kap. 4 §, Lexino 2014-0101. Hämtad: 2015-10-12
25
Rättsfallsförteckning
Högsta förvaltningsdomstolen
HFD 2015 ref. 17 I och II
HFD 2015 ref. 13
HFD 2014 ref. 26
HFD 2013 ref. 11 I och II
HFD 2013 ref. 71
HFD 2012 ref 39
HFD 2012 ref. 67 II
HFD 2011 ref. 75
RÅ 2010 ref. 11 (I-V)
RÅ 2009 ref. 31
RÅ 2009 not. 68
RÅ 2008 ref. 67
RÅ 2007 ref. 15
RÅ 2007 not. 66
RÅ 2005 ref. 3
RÅ 2001 ref. 5
RÅ 1999 ref. 28
RÅ 1999 not. 87
RÅ 1997 ref. 48 I och II
RÅ 1970 ref. 52
26