Uppföljningsrapport

Transcription

Uppföljningsrapport

Yttrande (M), (FP), KD)
KS 14 januari 2015
Ärende 2.1.2
Angående Uppföljningsrapport 3/2014
Skola, förskola, utbildning
Inom utbildningsområdet uppvisar uppföljningsrapport 3 en hel del oroväckande tendenser.
Arbetet med att utveckla ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete går trögt i stadsdelarna. Detta
trots att det varit en del av den nya skollagen sedan mitten av 2011 och känt i förarbeten och
remisser långt innan dess. Stadsdelarna har dessutom kommit olika långt i processen. Ett
fungerande systematiskt kvalitetsarbete är helt centralt i en lärande organisation som utvecklas
mot fungerande lösningar.
En annan del som måste fungera för att lyfta skolornas resultat är det pedagogiska ledarskapet.
Uppföljningsrapporten vittnar om att rektorer fortfarande åläggs mycket som inte kan anses vara
en del av att vara pedagogiska ledare. Krav från stadsdelar och skollag blandas av krav av mer
administrativ och praktisk karaktär. Samverkan med stödjande förvaltningar fungerar inte vilket
gör att rektorer inte avlastas tillräckligt.
Betygsresultaten för årskurs 9 är bättre jämfört med tidigare år, vilket är positivt. Även om
resultaten varierar kraftigt över staden. Samtidigt krävs ett tydligt kunskapsfokus genom hela
stadens skolväsende om den positiva utvecklingen ska hålla i sig. Det innebär att det behövs
tidigare insatser, utmaningar, uppföljningar och utvärderingar. Det gäller både elever med
fallenhet som elever i behov av extra stöd och hjälp. Skolans arbete med särskilt stöd måste få
ökat fokus och det kräver att nuvarande resursfördelningsmodeller ses över. Även närvaron i
skolan behöver förbättras inte minst i de skolor som har sämre resultat.
IKT-utvecklingen är ojämn i staden vilket troligen har sin bakgrund i att IKT-strategin som
initierades av Alliansen inte alls blev den stadsövergripande strategi som vi föreslog utan
mynnade ut i flera olika strategier. För att nå fram krävs ett hela-staden-perspektiv på frågan och
det kräver ett centralt ansvar för utvecklingen.
Skolan präglas allt för mycket av tillfälliga insatser som bärs upp av eldsjälar snarare än av
långsiktiga, övergripande satsningar som ger resultat. Det är allmänt ryckigt inom området och
utbildningsområdet skulle vara betjänt av långsiktiga spelregler, tydliga riktlinjer och en central
styrning.
En oro framöver som väcks av uppföljningsrapporten är lärarlegitimationskraven som träder i
kraft halvårsskiftet i år. Kompetensförsörjningsplaner anges vara "på gång". Särskilt allvarligt är
det i grundoch gymnasiesärskolan. Även här förvånas vi över att processen startats för sent och
att problemet underskattats, trots att frågan uppmärksammats vid ett flertal tillfällen.
När det gäller förskolan är det samma situation som förut med stora (om än något minskade)
barngrupper samt stora skillnader mellan stadsdelarna. Om en kvalitetshöjning ska kunna ske kan
inte grupperna vara för stora. Därför måste ett maxtak på barngrupperna utredas. Nuvarande
gruppstorlekar är varken bra för barnen eller personalen och slår hårt mot den pedagogiska
verksamheten som får stå tillbaka. Förskolechefernas arbetsbelastning behöver genomlysas
vidare.
Stora och ökande grupper finner vi dessutom inom fritidshemmen. Där minskar dessutom
elevernas nöjdhet vilket får ses som allvarligt. Framförallt som det anges att verksamheten
kommer att öka i omfattning framöver. Det är en utveckling som pågått under längre tid och som
nu på allvar måste hanteras.
Situationen för Stadens äldreboenden
Antalet personer som har beslut om äldreboende och inte har fått det verkställt har ökat. Även
antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter har ökat.
Generellt sett är de äldre som bor i särskilt boende ganska nöjda med sitt äldreboende. Göteborg
ligger som stad något lägre än riket totalt och även jämfört med Malmö och Stockholm.
Variationerna inom staden är dock stora. Det finns några mått i brukarundersökningen där de
äldre är mindre nöjda. Dessa mått handlar om möjligheten att påverka och få tillräcklig tid,
vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål, aktiviteter, utevistelse och måltider.
De äldre ges förhållandevis små möjligheter till aktiviteter och utevistelse trots att det
framkommer att stadsdelsförvaltningarna tydligt har arbetat med att öka möjligheten till dagliga
vardagsaktiviteter. För att Göteborg ska nå upp till övriga rikets nivå av helgaktiviteter behövs
förbättringsinsatser i majoriteten av stadsdelarna.
Göteborg har låg bemanning på äldreboenden, vilket återspeglar sig i kostnaden per
äldreboendeplats. Det som kan antas utifrån resultaten från självskattning och brukarenkät är att
de äldres omsorg generellt är av god kvalitet, men att delar som handlar om aktiviteter,
meningsfull sysselsättning, information, påverkan samt tid avseende omsorgsinsatser får lägre
prioritet.
Tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum har ökat i staden. Den genomsnittliga tiden
från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är 68 dagar jämfört med 48 dagar 2013.
Verksamheten uppger i sin självskattning att brukarna generellt sett har möjlighet att påverka tid
för insats. Dock framkommer i den nationella brukarundersökningen att 51 procent av de
svarande har uppgett att de ”alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider personalen kommer”,
vilket är 10 procent lägre än riket. Storstäderna i övrigt varierar mellan Stockholm 64 procent och
Malmö 49 procent. I Göteborg har 29 procent svarat att de aldrig kan påverka tid.
Brukarna informeras om att verksamheten vill att han/hon berättar om man inte får det som
utlovas i värdighetsgarantierna, så att bristerna kan åtgärdas. Detta förutsätter en fungerande
synpunktshantering. För att åtgärda detta, har alliansen tidigare yrkat om att utreda för att införa
"kompensation när det brister".
När det gäller antalet personer som väntar på att få verkställighet av sitt beslut om särskilt boende
så har antalet ökat rejält sedan förra året. 84 personer har inte fått sina beslut om särskilt boende
verkställda inom tre månader från beslutsdatumet.
Anhörigstöd
Stadsledningskontoret har utvärderat de riktlinjer som antogs 2011. Sammantaget visar
utvärderingen att stödet till anhöriga i staden har utvecklats och att riktlinjerna till viss del
bidragit till ett mer lika anhörigstöd i staden. För att skapa förutsättningar för ett likvärdigt stöd
till samtliga anhöriga som vårdar och stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har
funktionshinder, kommer riktlinjen att ses över och utformas utifrån ett anhörig- och
befolkningsperspektiv under 2015. De förbättringar som skett på området gläder alliansen som
föreslog KS att utvärdera riktlinjerna för anhörigstöd.
Personal
Sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat för äldreomsorgens största yrkesgrupper, med två
procentenheter sedan 2011 för undersköterskor och uppgår t o m oktober 2014 till 10,6 procent.
Under samma period har den ökat något mindre för vårdbiträden, men uppgår ändå till 11,7
procent. Dessa är två av de yrkesgrupper som har högst sjukfrånvaro bland förvaltningarna
(stadsdelsförvaltningarna totalt har 8,3 procent). Under det senaste året är det sjukfrånvaron som
är längre än två veckor som har ökat, medan den kortare har minskat något. Även om
sjukfrånvaron stiger även bland andra yrkesgrupper och generellt i samhället är det inte
osannolikt att arbetsmiljö och arbetets organisering har betydelse för sjukfrånvaron. Resultat i
medarbetarenkät styrker också att det finns arbetsmiljöfrågor att hantera.
Det har under flera år varit stor omsättning bland enhetschefer både inom hemtjänst och särskilt
boende. Under 2014 ses också en ökad rörlighet bland sektors- och områdeschefer. De senaste tre
åren har det varit högre omsättning bland enhetschefer inom hemtjänsten än inom äldreboenden.
Inom hemtjänsten är var femte chef ny på sin tjänst.
Resultaten i medarbetarundersökningen visa att sjuksköterskorna upplever känslor av stress och
otillräcklighet i arbetet. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor är alldeles för låg med tanke
på de utmaningar hälso- och sjukvården står inför. Att rekrytera och framför allt behålla
sjuksköterskor är en av den kommunala hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Staden behöver
ta ett samlat grepp för hållbar rekrytering.
Kvalitet o rättssäkerhet IFO
Nämnderna anger att personalomsättningen och svårigheten med att rekrytera socialsekreterare
med rätt kompetens är orsaken till att 1400 utredningar barn och unga inte avslutas i tid. Staden
har ett högt antal utredningar som inte avslutats enligt lagstadgad tid vilket även påpekats vid
IVO:s tillsyn. Antal barn i familjehem har ökat med 12 procent.
Myndighetsutövning vuxna
Kostnaden för institutionsvård har ökat med 17 procent under 2014 jämfört med samma period
2013, varav 21 procent är tvångsvård (LVM). Kostnaden för boende har ökat med 15 procent
jämfört med 2013.
Bostadsbyggande
Uppföljningsrapporten slår fast att utbyggnadstakten måste öka för att nå bostadsmålen. Antalet
färdigställda bostäder förväntas uppgå till ca 8 220, istället för målet om 10 000 bostäder under
mandatperioden. Det är ett stort problem för Göteborg där bostadsbristen är ett stort och
genomgripande problem och där den rödgröna ledningen tidigare slagit sig för bröstet om att
produktionstakten av nya bostäder inte bara ska hålla uppsatta mål utan ökas ytterligare.
Uppföljningsrapporten konstaterar att hög produktionstakt också kräver hög planeringsnivå. Det
finns samtidigt en överhängande risk att planeringsnivån utifrån nuvarande förutsättningar inte
kommer kunna nås - tvärtom lyfts risken med kompetensbortfall och svårigheter att rekrytera
personal. Göteborgs Stad borde här därför pröva nya grepp för att öka plankapaciteten, till
exempel genom att lägga ut på exploatören att göra stor del av planarbetet.
Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2014-12-18
Diarienummer 0019/14
Repronummer 365/14
Ledningsstaben
Stadsledningsstaben
Helen Torstensson
Telefon 031-368 04 64
E-post: [email protected]
Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet (del 2)
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
Uppföljningsrapport 3 2014 del 2 antecknas
Sammanfattning
Uppföljningsarbetet syftar till att tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att
kunna följa utvecklingen av måluppfyllelsen av mål och uppdrag i kommunfullmäktiges
budget samt verksamheten i nämnder och bolag.
Uppföljningsrapport 3 2014 består av två delar som behandlas av kommunstyrelsen vid
två olika tillfällen. Del 1 behandlades 2014-12-17. I detta ärende redovisas del 2 ;
Uppföljning och analys av kärnverksamheten utifrån nämnders och bolags
grunduppdrag samt övriga frågor utifrån uppsiktsplikt. Till rapporten bifogas
kvalitetsrapporter för utbildning och äldreomsorg.
Ekonomiska konsekvenser
Rapportens olika avsnitt beskriver till viss del den ekonomiska utvecklingen inom
respektive område.
Barnperspektivet
Är belyst inom de avsnitt där det bedöms relevant.
Jämställdhetsperspektivet
Könsuppdelad mått/statistik har använts i analysen där det bedöms relevant och där det
är möjligt.
Mångfaldsperspektivet
Är belyst inom de avsnitt där det bedöms relevant.
1 (2)
Miljöperspektivet
Perspektivet beskrivs i de avsnitt där det bedöms relevant.
Omvärldsperspektivet
Omvärldsperspektivet har tillförts i rapportens olika delar.
Stadsledningskontoret
Helen Torstensson
Sven Höper
Christina Börjesson
Processledare
Direktör Välfärd/utbildning Direktör Stadsutveckling
Bilaga 1
Uppföljning och analys av kärnverksamheten utifrån nämnders och bolags
grunduppdrag (del 2)
Bilaga 2
Kvalitetsrapport Utbildning
Bilaga 3
Kvalitetsrapport Äldreboende
Bilaga 4
Kvalitetsrapport Hemtjänst
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
2 (2)
Bilaga 1
Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på
kärnverksamhet (del 2)
• Uppföljning och analys av kärnverksamheten utifrån
nämnders och bolags grunduppdrag
• Kvalitetsrapporter för utbildning och äldreomsorg
(bilaga 2- 4)
• Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt
Uppföljningsprocessens syfte är att säkerställa en uppföljning av såväl det organisatoriska
perspektivet utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt som det tvärsgående ”hela stadenperspektivet” dvs. hur nämnder och styrelser bidrar till helheten och den önskvärda utveckling
som kommer till uttryck i kommunfullmäktiges budget.
Uppföljningsrapporterna är en del av flödet i budget- och uppföljningsprocessen som är
planerad enligt följande under 2013.
Uppföljningsrapport 3/2014
Del 2: Uppföljning av kärnverksamheten
Uppföljningsrapporteringen sker vid fyra tillfällen per år. Fördjupad uppföljningen av
kärnverksamheten sker vid ett tillfälle per år. Uppföljning av det organisatoriska perspektivet
sker vid samtliga tillfällen liksom uppföljningen av särskilda uppdrag från kommunstyrelsen till
nämnder och bolag. Uppföljningen av fullmäktiges budget sker vid två av
uppföljningstillfällena. Nämnders och styrelsers möjlighet till direktkommunikation med KS/KF
sker vid två tillfällen Sammantaget kan innehållet vid de olika uppföljningstillfällena beskrivas
enligt följande:
Innehåll vid respektive uppföljningstillfälle 2014 i KS/KF
Uppföljningstillfälle 1
Uppföljningsrapport 1 (UR 1)
Uppföljning av KF:s budget
utifrån prioriterade mål och
uppdrag
Uppföljning av nämnders
och bolag kärnverksamhet –
utifrån grunduppdraget
Årsredovisning samt
Uppföljning av KF:s budget
utifrån prioriterade mål och
uppdrag
Uppföljning av nämnders
och bolag kärnverksamhet –
utifrån grunduppdraget
Uppföljning och analys
- övergripande
ekonomi och personal
Uppföljning och analys övergripande ekonomi och
personal
personal
personal
Uppföljning och analys
av stadens nämnder
och bolag utifrån
uppsiktsplikten
Uppföljning och analys av
stadens nämnder och bolag
utifrån uppsiktsplikten
Politisk analys från
nämnd/styrelse till KS/KF
Politisk analys från
nämnd/styrelse till KS/KF
Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet
2(64)
Innehållsförteckning
1 Inledning...................................................................................................................... 4
2 Utbildning.................................................................................................................... 5
2.1
Resultat och slutsatser ................................................................................................... 5
3 Äldreomsorg.............................................................................................................. 14
3.1
Resultat och slutsatser ................................................................................................. 14
4 Hälso- och sjukvård.................................................................................................. 20
4.1
5 Individ- och familjeomsorg...................................................................................... 22
5.1
6 Funktionshinderverksamhet ................................................................................... 27
6.1
7 Kultur och fritid ....................................................................................................... 32
7.1
8 Bebyggelse och bostad .............................................................................................. 37
8.1
9 Trafik ......................................................................................................................... 44
9.1
10 Klimat och miljö ....................................................................................................... 47
10.1 Resultat och slutsatser ................................................................................................. 47
11 Näringsliv och turism ............................................................................................... 52
12 Övrig verksamhet ..................................................................................................... 55
13 Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt........................................................................ 56
13.1 Medel ur utvecklingsfonden till de mest utsatta skolorna ........................................... 56
13.2 Mottagning av nyanlända ............................................................................................ 57
13.3 Skolfam/Skolprev ........................................................................................................ 61
13.4 Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med anledning
av detta......................................................................................................................... 62
13.5 Anmälningar enligt Lex Maria eller Lex Sara ............................................................. 64
3(64)
1 Inledning
Denna rapport bygger på nämnder och styrelsers rapportering av hur man arbetar med
sitt grunduppdrag utifrån reglemente och ägardirektiv samt annan styrning som
exempelvis aktuell lagstiftning.
För att göra rapporten mer överskådligt har stadsledningskontoret valt att dela in
verksamheterna i 11 områden. Kärnverksamheterna som utbildning, äldreomsorg,
individoch familjeomsorg, funktionshinderverksamhet och hälso- och sjukvård är
redan etablerade verksamheter med nationella mått och jämförelser. När det gäller
verksamheterna som bedrivs av stadens facknämnder och styrelser är det betydligt
svårare att hitta naturliga kluster. En nämnd och styrelse kan ha uppdrag som ingår i
olika kluster. Den indelning som nu har valts får successivt prövas och vid behov
justeras.
När det gäller de ovan nämnda verksamheterna som bedrivs av stadsdelsnämnderna och
utbildningsnämnden har stadsledningskontoret i dialog med de olika verksamheterna
tagit fram gemensamma mått. Måtten syftar till att mäta: vilka resurser som sätts in,
vilka prestationer som utförs och vilka effekter/resultat man uppnår. Måtten har varit ett
underlag i förvaltningarnas analys av sin verksamhet. Måtten skall också bidra till att
mäta verksamhetens kvalitet och effekter för brukare.
När det gäller övriga klusterområden har respektive nämnd/styrelse själva valt vilka
mått som är adekvata i uppföljningen. Inom dessa områden saknas i många fall
nationella mått och jämförelse. Kommunerna väljer olika sätt att organisera sin
verksamhet vilket försvårar jämförelse.
Under respektive områden beskrivs vilka nämnder och styrelser som har uppdrag och därmed
rapporterat. I de områden som det varit möjligt finns också uppgifter om t ex omslutning och
antal brukare i syfte att ge en indikation på områdets omfattning.
4(64)
2 Utbildning
Denna rapport avser verksamhetsformerna förskola, grundsärskola, grundskola,
fritidshem, gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Berörda nämnder är
de tio stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden och vuxenutbildningsnämnden.
116 000 barn, ungdomar och vuxna är brukare inom utbildningsområdet.
Rapporten innehåller resultat och slutsatser. En mer utförlig beskrivning av
utbildningsområdet och underlaget till resultat och slutsatser finns i utbildningsområdets
kvalitetsrapport (se bilaga 2).
2.1 Resultat och slutsatser
För att de olika skolformerna skall kunna koncentrera sig på sina huvuduppdrag har
sektor utbildning från förskola till gymnasiet arbetat med tre strategiska områden. Dessa
kan man också se i budget 2014 vilket förstärker utbildningsområdets förutsättningar i
det långsiktiga strategiska arbetet.
Systematiskt kvalitetsarbete
Det finns tydliga tecken på att verksamheten har tagit sig an ett mer systematiskt
angreppssätt för att följa upp, analysera och ta fram utvecklingsområden utifrån
nationella styrdokument. Det finns nu arbetsformer där man från enhetsnivå till nämnd
synliggör resultat över tid och i olika åldrar så respektive nämnd kan prioritera resurser
vid behov. För att hålla samman och utveckla kvalitetsarbete finns arbetsgrupper på
sektors- och områdeschefsnivå som tillsammans med stadsledningskontoret och Center
för Skolutveckling fortsätter dialogen om hur utvärdering av resultat och analyser skall
spridas inom organisationen. Målsättningen att varje enhet skall ha ett tydligt underlag
av resultat som man kan analysera kring är i stort uppnått. Det kan användas när varje
enhetschef tillsammans med sina medarbetare tar fram de utvecklingsområden
respektive enhet behöver fokusera kring. För stadsledningskontoret innebär det att
nämnderna kan redovisa en mer kvalitetssäkrad bild av sektor utbildning.
•
•
•
•
•
•
Samtliga förvaltningar har ett pågående systematiskt kvalitetsarbete, men arbetar
på olika sätt och har kommit olika långt: skillnader finns mellan stadsdelar, inom
stadsdelar, mellan organisationsnivåer och mellan olika verksamhetsformer.
Arbetet har under 2014 tagit ett kliv framåt.
Stadsdelarnas analys av grundskolan och kunskapsresultaten fortsätter att
förbättras. Utvecklingsområden i analysen är bland annat att utveckla analysen
för att utjämna könsskillnaderna samt att öka kunskapen om
undervisningsmetoderna och pedagogens roll för elevens resultat. Även
kopplingen uppföljning, analys och planering är ett fortsatt utvecklingsområde.
Roller, metoder, material och aktiviteter har börjat tydliggöras allt mer i
organisationen. Fler dialoger eller andra mötesformer sker mer systematiskt.
Stadsdelarna har börjat ta steg mot att bli en utvecklingsorganisation, med
kollegialt lärande och dialoger mellan olika nivåer.
Kvalitetsmodeller har börjat utvecklas där uppföljning av nationella och
kommunala mål kopplas ihop för att underlätta förskolechefs/rektors arbete.
Förvaltningarna har börjat samordna stadens planeringsverktyg som
nulägesanalys och verksamhetsplanering samt den interna kontrollen med det
systematiska kvalitetsarbetet inom skolan.
Förskolan och grundskolan har kommit längre i det systematiska kvalitetsarbetet
jämfört med grundsärskola och fritidshem.
Upplägget med uppföljning genom en årlig rapport (bilaga) ger goda möjligheter
för förvaltningarna att utforma process och produkt på ett självständigt sätt,
5(64)
•
vilket i sin tur ökar förståelse, engagemang och upplevd nytta.
Medvetna satsningar på informations- och kommunikationsteknologi (IKT), i
linje med Göteborgs stads IKT-program för utbildningsområdet, har effekt på
måluppfyllelse. Fler förvaltningar behöver göra sådana satsningar.
Ledarskapet
Den pedagogiska ledarens förutsättningar för sitt ledarskap har också lyfts fram.
Samtliga nämnder har sett över vilket stöd ledarna har och åtgärder har vidtagits. Det är
främst kopplat till administrativt stöd så mer finns att göra. För att säkra ett gott
ledarskap behöver insatser inom bl.a. områdena lokaler, IT och HR frågor prioriteras.
Stadsledningskontoret ser också att de skolor där rektor tillsammans med sin personal
sett över den inre organisationen skapat fler forum för kollegiala samtal vilket tydligt
gynnar ett systematiskt kvalitetsarbete. I en hektisk vardag behöver många förskolor
och skolor stöd i att arbeta fram den organisation som på bästa sätt arbetar mot en högre
måluppfyllelse. Här finns kompetens inom staden som kan nyttjas mer. Staden har
under året fortsatt en strategisk rekrytering av främst förstelärare. Här finns en gedigen
kompetens som rätt prioriterad kan lyfta skolans kvalitetsarbete. Läraren som ledare är
en central fråga att uppmärksamma. Det är mötet mellan barn/elever - lärare i lärandet
som skall göras så bra som möjligt. Nedanstående punkter bygger bl a på utvärdering av
uppdragsdialogen och intervjuer med enhetschefer utbildning 2014
•
•
•
•
•
•
En stor majoritet av de intervjuade har inte kännedom om rapporten och den
framtagna modellen med Uppdragsdialog, men samtliga intervjuade
förskolechefer och rektorer har samtal med sin områdeschef i varierande
omfattning. I flera stadsdelar finns väl utvecklade modeller för samtal.
De intervjuade lyfter fram tillgången till ett kvalificerat administrativt stöd på
enhetsnivå. De utbildningsinsatser för lokala administratörer som genomförts
inom ramen för stadens kompetensförsörjningsanslag, svarar därmed upp mot ett
av verksamheten uttalat stort behov.
Ett annat exempel är stadens IT-system som inte upplevs som användarvänliga.
Förskolechef/rektor har och förväntas använda många olika system som har
olika inloggningsuppgifter och gränssnitt. Detta har tidigare uppmärksammats i
samband med en inspektion kring rektorers arbetsmiljö.
Mängden av utvecklingsinsatser som initieras av andra nivåer, så som den
nationella och den kommunala huvudmannanivån, minimerar utrymmet för de
lokala utvecklingsbehoven på enheten. Generella insatser kanske inte alltid
stämmer överens med förskolechefens/rektorns prioritering.
Den lokala utvecklingsorganisationen finns till största del på förvaltningsnivå
och många förskolechefer/rektorer saknar möjlighet att avropa resurser från
denna. Utvecklingsavdelningen upplevs i många fall därför inte som
verksamhetsstödjande.
Flera förskolechefer/rektorer beskriver brist på samverkan/stöd från andra
sektorer, ett exempel som lyfts fram ofta är Intern service som skall ge stöd i
bland annat lokalfrågor, städ mm. Den stödfunktion som ofta omnämns som
välfungerande är stadsdelarnas Ekonomiavdelningar.
Det kompensatoriska uppdraget
Riktade insatser utifrån analyserade resultat är något som kan utvecklas. I nämndernas
uppföljningsrapporter skriver flera om språkutvecklande arbetssätt som metod. Skolans
kompensatoriska uppdrag kräver att framgångsrika metoder tas tillvara och utvecklas
utifrån respektive skolas behov. Metoder som kräver kompetensutvecklingsinsatser
6(64)
behöver synliggöras då det inte får hänga på eldsjälar att metoden används. Här kan
utbildningsinsatser samordnas i staden och prioriteringar kan göras på alla nivåer.
Förskola och skola står inför stora utmaningar framöver. Det stora antalet nyanlända
sätter stor press på några av stadens områden. Gemensamma riktlinjer för mottagande
av nyanlända kommer under kommande år att implementeras. De ställer krav på
samordning och utveckling av stadens organisation. Skolan står inte ensam med denna
utmaning utan här måste stadens alla verksamheter kraftsamla tillsammans. Barn i
behov av stöd i alla dess olika former behöver synliggöras och det arbete som sektor
utbildning tagit fram inom detta strategiska område kan hjälpa förskolechef/rektor till
nämnd att rätt prioritera resurser
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling
•
•
•
•
•
•
•
Inom alla verksamhetsformer finns variation i förmågan att skapa en utbildning
där var och en får den ledning och stimulans denna behöver givet sina egna
förutsättningar. I förskolorna är uppdraget i allmänhet väl förankrat även om inte
alla når upp till detsamma. Fritidshemmens roll är mer oklar. Elevernas intressen
och egna val väger tungt i planeringen av fritidshemsverksamheten. I
grundskolan är uppföljningen framförallt inriktad på elevernas kunskapsresultat.
Utbildningens roll att utjämna skillnader i barns och elevers livsvillkor ger störst
resultat i förskoleåldern och i de yngre skolåren. Från och med åk fyra till sex
ökar skillnaderna i kunskapsutveckling som samvarierar med socioekonomiska
faktorer.
Trots åtgärder för att anpassa utbildningen och utforma stödinsatser så kvarstår
skillnader i resultat.
Ett gemensamt utvecklingsarbete för att skapa en organisation för att stödja ett
inkluderande arbetssätt i alla led inom sektor utbildning har påbörjats.
Språkutvecklande arbetssätt är framgångsrikt och sprids över staden
Nyanlända barn och elever uppmärksammas och flera åtgärder har vidtagits.
Punktinsatser med tät uppföljning och riktade medel och tät av verksamheter har
gett positiva resultat.
Särskilt stöd
•
•
Processen kring att utreda elevers behov av särskilt stöd samt genomföra
relevanta åtgärder fungerar i allmänhet bra. De brister i verksamheten som
framkommer rör väntetider till psykologutredningar, svårigheter i samverkan
med landstingets hälso- och sjukvård, framförallt barnoch ungdomspsykiatrin,
rektorernas bedömning av resurstillgången samt att flera rektorer har låg
kännedom om stadsdelsnämndens uppföljning av arbetet med särskilt stöd.
Skolinspektionens tillsyn har föranlett en översyn av förekomsten och
tillämpningen av särskilda undervisningsgrupper i grundskolorna. De flesta
grupper fungerar i enlighet med bestämmelserna. Men det finns grupper där
elevernas placering inte hanteras på ett rättsäkert sätt och placeringarna är mer
permanenta än vad det är tänkt att de ska vara. Åtgärder pågår men är ännu inte
helt genomförda.
Betygsättning
•
Betygssättningsprocessen är kontinuerligt föremål för kvalitetssäkring.
Personal och lokaler
Antalet barn och elever kommer över tid att fortsätta öka. Detta kräver en bra
samordning vad gäller lokaler då behovet är stort och många lokaler idag upplevs som
7(64)
mer eller mindra undermåliga. En tydlighet och transparens i prioritering samt en bra
dialog med brukare är viktigt till då frågan alltid är ”het”. Lokalsekretariatet möter
kontinuerligt stadsdelarna i frågan. En stadsdelsövergripande dialog behöver utvecklas
för att möta framtida krav.
Fler barn och elever ger också ett ökat behov av goda medarbetare. Det behörighetskrav
som gäller från halvårsskiftet 2015 ställer stora krav på främst rektorer. Förskolor och
skolor behöver alltså rekrytera samtidigt som man måste kvalitetssäkra den personal
som redan finns. Behovet av kompetensutveckling kommer att finnas och det är av vikt
hur en sådan tas fram. Lärarbehörighet är inte samma som ämnesbehörighet vilket
komplicerar för rektorer när de skall bygga organisationer inför varje läsår. För
förskolan handlar det om att tillgodose behovet av förskollärare som ansvarar för den
pedagogiska planeringen och väl utbildade barnskötare som har god kunskap i
förskolans uppdrag. De kompetensförsörjningsplaner som är på gång kommer att visa
vilka insatser som respektive verksamhet behöver prioritera.
Trendbrott 2014?
Betygsresultaten för åk 9 är bättre jämfört med 2013. De senaste årens negativa
utveckling har detta år vänt uppåt med drygt 3 procentenheter. Stadsledningskontoret
menar att utbildningsområdet under 2014 haft fortsatt fokus på de strategiska områden
man bestämt sig för utifrån tidigare kvalitetsredovisningar, uppföljningsrapporter samt
den kritik Skolinspektionen redovisade i samband med tillsynen av stadens förskolor
och skolor. Ett mer utvecklat kvalitetsarbete, en genomlysning av det pedagogiska
ledarskapet samt ett tydligt arbete med skolan kompensatoriska uppdrag tros ha
förbättrat skolans måluppfyllelse.
Demografisk utveckling
Tabellen nedan visar prognostiserad förändring av det totala antalet barn/ungdomar 1-18
år folkbokförda i Göteborg jämfört med föregående år 2014-2020.
Källa: Stadsledningskontoret
De senaste årens betydande ökning av antalet barn i förskoleåldern 1-5 år prognostiseras
att mattas av och öka med drygt 1 600 fram till 2020 jämfört med 2013.
Antalet barn/ungdomar i gymnasieåldern 16-18 år kommer från och med 2016 att börja
öka något efter ett antal års minskning.
8(64)
Det är i förskoleklass och grundskola som det prognostiseras en betydande ökning av
antalet barn/elever, totalt över 9 500 fram till 2020 jämfört med 2013, fördelat på ca
5 500 (F-5) samt 4 100 (åk 6-9). Den prognostiserade ökningen av antalet barn/elever i
de yngre åldrarna kommer att medföra att antalet barn som efterfrågar fritidshem
kommer att öka i motsvarande grad.
De kommande årens ökning av antalet barn/elever i framförallt förskoleklass och
grundskola kommer öka verksamhetens behov av anpassade lokaler och fler personal.
Förskola
Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn från ett års ålder till dess de
börjar förskoleklass/skola. Antalet barn i förskoleverksamhet boende i Göteborg är
drygt 29 500 st. Antal barn i den kommunala förskoleverksamheten är över 24 600 i
fristående förskola finns ca 4 900 barn inskrivna. (mars/oktober).
Barns utveckling och lärande
•
•
•
Det finns ett långsiktigt och stort behov av att rekrytera förskollärare till
förskolan.
Det råder stor variation mellan stadsdelarna vad gäller antalet medarbetare per
förskolechef. En jämförelse av genomsnittet i respektive stadsdel visar att det
varierar mellan 29 och 38 medarbetare.
Framtagandet av en stadenövergripande kompetensförsörjningsplan har
identifierat gemensamma utvecklingsbehov för förskolan i Göteborg, till
exempel har utbildningsinsatser initierats för samtliga förskolechefer.
Kontakter och social gemenskap
•
Tidig förskola kan jämna ut en stor del av de skillnader som finns mellan barn
till låg- respektive högutbildade föräldrar samt mellan barn till utrikes respektive
inrikes födda föräldrar. Detta uppmärksammas i flera stadsdelar där man
upprättat projekt som skall stimulera till större efterfrågan och högre närvaro.
Barngruppernas sammansättning och storlek, samt miljö
•
•
•
Måttet som anger barngruppernas storlek behöver kvalitetssäkras och
vidareutvecklas. En första kvalitetssäkring av stadsdelarnas inrapporterade
material visar att medelvärdet för staden per okt 2014 är lägre (17,1) än
föregående år (17,5).
Sjukfrånvaron bland förskollärare och barnskötare fortsätter att öka. Denna
utveckling måste tas på allvar, där bland annat den fysiska arbetsmiljön i
förskolan behöver uppmärksammas.
I 2014 års enkät som genomfördes i nio av tio stadsdelar kan konstateras att
flickornas föräldrar är något nöjdare än pojkarnas, detta resultat är genomgående
på de flesta frågorna. Föräldrar som deltagit i utvecklingssamtal är mer nöjda på
samtliga kvalitetsfaktorer.
Fritidshem
Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det
möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska
stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja
allsidiga kontakter och social gemenskap. Antal barn boende i Göteborg i fritidshem (6Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 med fokus på kärnverksamhet
9(64)
12 år) är över 20 200 st. Antal barn i de kommunala fritidshemmen är ca 17 200 i
fristående fritidshem finns ca 3 100 barn (mars/oktober).
Elevernas utveckling och lärande
•
•
Det är stora svårigheter att rekrytera utbildade fritidspedagoger. På sikt kommer
det att bli ännu svårare på grund av att få söker till utbildningen i kombination
med kommande pensionsavgångar.
Fritidshemsverksamheten riskerar fokusera mer på görandet än lärandet. Det
krävs större fokus på verksamhetens kvalitetsarbete och det finns behov av
utvärderingsbara mål.
•
•
Med det ökande antalet elever inom åldersgruppen 6-13 år riskerar
fritidshemsgrupperna att växa.
Elevernas nöjdhet med sitt fritidshem har en nedåtgående trend i såväl GR som
för staden totalt, samma trend kan även konstateras i ett flertal stadsdelar. När
det gäller Lugn och ro och elevens möjlighet till att kunna dra sig tillbaka, så har
elevernas nöjdhet minskat med två procentenheter jämfört med föregående års
resultat.
Ovanstående slutsatser ger stora avtryck vad gäller kvaliteten på fritidshemmen. Den
stora variationen både inom och mellan stadsdelarnas fritidshemsverksamhet är en starkt
bidragande orsak till att likvärdigheten i staden blir begränsad. Avgörande är rektors roll
som pedagogisk ledare. Att rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag och
pedagogik så att rektor kan leda verksamheten.
Grundskola
Från sex års ålder erbjuds förskoleklass. Grundskolan är obligatorisk från 7 års ålder
och omfattar nio årskurser. Antal elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola
boende i Göteborg är nästan 52 000, varav ca 5 800 i förskoleklass. Antal elever i
kommunal verksamhet är över 40 500. I fristående verksamhet går drygt 11 000 elever
(mars/oktober).
Ge eleverna kunskaper och värden:
- Andel godkänt i alla ämnen
•
•
•
•
•
•
Samtliga storstäders resultat är högre 2014 jämfört med 2013
De kommunala skolorna i Göteborg, ökar sitt resultat i åk 9 för första gången
sedan 2010
I kommunala skolor har flickor fortfarande högre resultat än pojkar i åk 9, men
pojkar i kommunala skolor ökar sina resultat mest och skillnaderna mellan
pojkar och flickor är mindre 2014 jämfört med 2013
Kommunala skolor i Göteborg ökar sitt resultat i åk 6 2014 jämfört med 2013.
Ökningen är inte lika stor som för åk 9. Flickorna ökar mest och skillnaderna
mellan pojkar och flickor ökar
Det är stora skillnader mellan stadsdelars och kommunala skolors betygsresultat
i Göteborg i både åk 6 och åk 9. Gruppen fristående skolor har mindre skillnader
i betygsresultat. Skillnader mellan skolor är små i åk 3
Antalet kommunala skolor som har mindre än 60 procent med Godkänt i alla
ämnen i åk 9 har minskat sedan 2012 och antalet kommunala skolor som har 80
procent av eleverna med Godkänt i alla ämnen har ökat jämfört med 2013
10(64)
- Elevomsättning – Elever som börjat på skolan efter årskurs 7
•
•
•
Det finns ett tydligt samband mellan betygsresultat och elevomsättning, de
skolor som har högst elevomsättning har lägst betygsresultat
En stor andel av de som börjat på skolan efter årskurs 7 kan antas vara
nyanlända elever
De skolor som har hög eller mycket hög elevomsättning är uteslutande
kommunala grundskolor
- Otillåten frånvaro
•
Skolorna med lägst betygsresultat har högst otillåten frånvaro
Förbereda eleverna för aktiva livsval och fortsatt utbildning
•
•
Behörigheten till gymnasiets yrkesprogram ökar från år 2013 till år 2014 i
Göteborg men minskar i övriga storstäder
Det är stor spridning i behörighet till gymnasiet mellan stadsdelarna men inte
lika stor spridning som för andel godkända i alla ämnen
Grundsärskola
Grundsärskolan är till för elever med utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan finns en
särskild inriktning som benämns träningssärskola, denna är avsedd för elever som inte
kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. En elev som efter
utredning uppfyller kraven för mottagande, kan få kan få sin utbildning inom ramen för
grundsärskolan. I Göteborg går ca 500 elever i grundsärskola, inklusive
individintegrerade elever.
Ge eleverna kunskaper och värden
•
•
•
•
Uppföljning och dokumentation av grundsärskolans kvalitetsarbete har
förbättrats men det finns delar som behöver utvecklas ytterligare.
Vid bedömningar av måluppfyllelsen är kunskapsuppdraget i fokus men
kunskapsresultat redovisas inte aggregerat.
Det är stor brist på lärare med behörighet att undervisa i grundsärskolan.
I princip alla elever som avslutar grundsärskolan går vidare till
gymnasiesärskolan
Personlig utveckling
•
•
Utbildningen är till stor del individanpassad. Elevens förutsättningar, behov och
möjligheter ingår i underlaget för undervisningsplaneringen.
Underlagen som ligger till grund för mottagande till särskolan håller god
kvalitet, men utredningstiden inför ett mottagande kan vara lång.
Gymnasieskola och gymnasiesärskola
I Göteborgs Stad ansvarar utbildningsnämnden för all kommunal gymnasie- och
gymnasiesärskoleutbildning samt för insyn i fristående skolor inom de båda
skolformerna. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen
nedan.
•
Totalt uppgick andelen elever som når en gymnasieexamen till 69,7 procent.
Majoriteten av eleverna med gymnasieexamen når även kraven för en
grundläggande behörighet till högskolan.
11(64)
•
•
•
•
•
•
Totalt uppgick andelen elever som har grundläggande behörighet till högskolan
till 55 procent. Om detta resultat, med en allt lägre andel elever som når allmän
högskolebehörighet vid ungdomsgymnasiet, blir varaktigt kan efterfrågan på den
gymnasiala vuxenutbildningen att öka.
En allt större andel elever återfinns vid något introduktionsprogram. Det innebär
att fler elever behöver mer än tre år för att ta sig igenom gymnasieskolan.
Fortsatt minskning av andelen elever på yrkesprogram.
Gymnasieskolans år 2, Trivsel och trygghet är fortfarande det område där
gymnasieeleverna är mest nöjda, medan området Delaktighet och inflytande är
det som får lägst betyg.
Elevernas frånvaro är relativt konstant över tid men varierar mellan olika skolor
och program. Den oanmälda frånvaron har dock minskat i omfattning under de
senaste åren.
Stadens arbete inom det kommunala informationsansvaret har utvecklats
positivt. Utbildningsförvaltningen har utvecklat sina metoder och fångar upp fler
ungdomar inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret. Allt fler
ungdomar blir också kontaktade och kartlagda och höstens resultat uppgår till 94
procent vilket är en markant förbättring jämfört med resultaten före plug-in
projekt och stadens gemensamma utvecklingsarbete inom området.
Vuxenutbildning
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ansvarar för all utbildning inom
skolformerna komvux (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning), sfi (svensk
undervisning för invandrare) och särvux (särskild utbildning för vuxna). Nämnden
arbetar med information, vägledning, antagning, upphandling av utbildning, uppföljning
mm. Under 2014 har utbildning upphandlats hos ett drygt 10-tal anordnare, varav
Göteborgs Utbildningsförvaltning genom Studium är en. Övriga anordnare är externa.
Generell slutsats för området:
•
Tillgången till utbildning är god och antalet elever har ökat i samtliga
skolformer.
Komvux
•
•
•
•
Inom grundläggande vuxenutbildning är Svenska som andraspråk det vanligaste
ämnet. Andelen godkända betyg av totalt satta betyg i ämnet under våren 2014
är 92 procent, avbrotten utgör 13 procent, måluppfyllelsen kan bedömas som
god.
Inom den gymnasiala vuxenutbildningen sker inga större förändringar vad avser
andelen godkända betyg. Ämnet matematik utmärker sig dock med en lägre
andel godkända betyg och en högre andel avbrott. Förvaltningen inleder därför
ett förbättringsarbete inom ämnet inom såväl grundläggande som gymnasial
utbildning.
Inom den gymnasiala vuxenutbildningen är det drygt en tredjedel av eleverna
som inte slutför sin kurs och hälften som får ett godkänt betyg.
Vuxenutbildningen i Göteborg bör mot bakgrund av dessa resultat fortsätta
arbetet med att utveckla en än mer individanpassad utbildning både vad gäller
tillgänglighet och flexibilitet som individanpassad pedagogik.
Av de elever som studerat på gymnasial nivå och som minst har fått betyget E på
en kurs under sina studier uppger drygt 50 procent att de är i arbete efter
avslutade studier. 10 procent är arbetssökande medan resterande studerar vid
högskola eller andra eftergymnasiala former. Av de 11 procent som angav att de
12(64)
•
var arbetssökande före studier är 45 procent i arbete efter studierna. 20 procent
befinner sig i studier och 32 procent uppger att de fortsätter att vara
arbetssökande.
Vad gäller betydelsen av komvux studier anger 60 procent att de fått stärkt
motivation för vidare studier och 58 procent uppger att deras självkänsla har
stärkts.
SFI
•
•
Vid en jämförelse av studieresultaten inom SFI mellan storstadskommunerna
framgår att i tre av de sex SFI-kurserna blir fler elever godkända i Göteborg än i
Stockholm och Malmö. I resterande tre kurser placerar sig Göteborg mellan
Malmö och Stockholm. Göteborg visar också goda resultat vad gäller andel
avbrott och kostnad per heltidsstuderande
Av de elever som avslutat SFI med betyg lägst godkänd i de högre kurserna
anger 33 procent att de är i arbete. Andelen är något lägre än föregående år men
sett över de senaste tio åren är det ett relativt gott resultat. Andelen SFI-elever
som uppnår sitt studiemål är 63 procent medan andelen elever som haft en
studieplan är 28 procent vilket är en minskning med 12 procentenheter jämfört
med föregående år.
Särvux
•
Inom särvux studerar allt fler elever vid en yrkesinriktad utbildning. Antalet
satta betyg har ökat inom skolformen och ökningen sker till största delen inom
den yrkesinriktade utbildningen.
Insatser för att nå målgruppen för studier på den grundläggande särvux-nivån behöver fortsatt
vara ett prioriterat område.
13(64)
3 Äldreomsorg
Äldreomsorg omfattar i huvudsak verksamhetsområdena hemtjänst, särskilt boende,
korttidsvistelse, förebyggande arbete samt anhörigstöd. För stadsdelsnämnderna som
ansvarar för denna verksamhet är nettokostnaden inklusive hälso- och sjukvård 4
miljarder kronor per helår. Cirka 8 700 personer har hemtjänst och knappt 4 100
personer bor i särskilt boende.
Viktigaste slutsatserna
•
•
•
Från och med i år upprättas kvalitetsrapporter för hemtjänst respektive
äldreboende. Av kvalitetsrapporternas analyser framgår att verksamheterna har
god kvalitet samt att det finns flera förbättringsområden.
Stadsdelsnämnderna har något bättre ekonomiska förutsättningar för
äldreomsorgen.
Antalet personer som har beslut om äldreboende och inte har fått det verkställt
har ökat. Även antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter har ökat.
Kvalitetsuppföljning
Våren 2013 gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en modell
för kvalitetsuppföljning, som skulle vara en del av ordinarie budget- och
uppföljningsprocessen. Resultatet har blivit två kvalitetsrapporter, en för äldreboende
och en för hemtjänst, per stadsdelsnämnd. Måtten som använts för analys av
verksamhetens kvalitet är mått som redan rapporteras eller hämtas i äldreguide,
nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister, Kommun och landstingsdatabasen
(Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens medarbetarenkät. Uppgifterna har
redovisats uppdelade per kön då det varit möjligt. Verksamhetens mått och resultat har
samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte att underlätta analys och jämförelser
och därmed ge ett bättre underlag för enhetens förbättringsarbete, internkontroll och
verksamhetsplanering.
Stadsledningskontoret har sammanställt och analyserat en stadenövergripande
kvalitetsrapport för hemtjänst respektive äldreboende, vilka bifogas denna uppföljning.
Under respektive rubrik nedan sammanfattas resultaten.
Äldreboende
Generellt sett är de äldre som bor i särskilt boende ganska nöjda med sitt äldreboende.
Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt och även jämfört med Malmö och
Stockholm. Variationerna inom staden är dock stora. Mest nöjda är de äldre som bor i
SDF Västra Hisingen och minst nöjda är de i SDF Angered. Sammantaget är kvinnor
mer nöjda i med ett markant undantag av SDF Östra Göteborg där männen är mycket
nöjdare.
Det finns några mått i brukarundersökningen där de äldre är mindre nöjda. Dessa mått
handlar om möjligheten att påverka och få tillräcklig tid, vetskapen om var man lämnar
synpunkter och klagomål, aktiviteter, utevistelse och måltider.
Mått som handlar om trygghet, bemötande och förtroende för personal får höga värden.
Stadsdelsnämnden Angered avviker dock negativt jämfört med de övriga
stadsdelsnämnderna.
Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är låg, men Göteborg avviker
inte något nämnvärt från riket. Med tanke på värdighetsgarantierna som är beslutade
och kommer att följas upp bland annat genom synpunkter och klagomål är det viktigt att
14(64)
arbeta med denna fråga. Synpunkter från de äldre är något som är viktigt att omhänderta
och systematisera för att få till stånd en kvalitetsutveckling.
De äldre ges förhållandevis små möjligheter till aktiviteter och utevistelse trots att det
framkommer att stadsdelsförvaltningarna tydligt har arbetat med att öka möjligheten till
dagliga vardagsaktiviteter. För att Göteborg ska nå upp till övriga rikets nivå av
helgaktiviteter behövs förbättringsinsatser i majoriteten av stadsdelarna. Eftersom
många hänvisar till vad som står i genomförandeplanen, är det viktigt att frågor om
aktiviteter (såväl individuella som allmänna) och utevistelser säkras i planen.
Enligt brukarundersökningen, och i ett par stadsdelsförvaltningar i självskattningen som
rapporteras (Kolada), är maten och måltiderna fortfarande ett förbättringsområde i
staden. En så hög andel som 73 procent av de boende i särskilt boende som bedömts ha
risk för undernäring har också en planerad åtgärd för detta, vilket innebär att maten och
måltiden bör vara ett prioriterat förbättringsarbete och servering av kvälls/nattmål borde
vara en självklarhet på alla äldreboenden.
Göteborg har låg bemanning på äldreboende vilket återspeglar sig i kostnaden per
äldreboendeplats. Det som kan antas utifrån resultaten från självskattning och
brukarenkät är att de äldres omsorg generellt är av god kvalitet, men att delar som
handlar om aktiviteter, meningsfull sysselsättning, information, påverkan samt tid
avseende omsorgsinsatser får lägre prioritet. Rent generellt så har Göteborg resultat nära
rikets på värden som bemötande, trygghet samt flexibel uppstigning och nattvila.
Att arbeta individuellt utifrån den enskildes behov och intressen är en utmaning och
med en låg bemanning kan den utmaningen vara svår att anta. Detta kan vara en
anledning till att värden som aktiviteter, utevistelse och måltidsstunden avviker i
nöjdhet.
Tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum har ökat i staden. Den genomsnittliga
tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är 68 dagar jämfört med 48 dagar
2013. Angered är den stadsdelsnämnd som ökat mest, en stor förändring eftersom de
föregående år hade en väldigt kort tid för inflyttning. Ett beslut om särskilt boende får
konsekvenser för både brukarna och staden. Själva utredningstiden kan i de flesta fall
därför inte vara allt för kort. Underlag behöver inväntas och värderas i utredningen inför
beslut. Antalet dagar skiljer sig åt stort mellan stadsdelsnämnderna. Resultatet om
ökningen harmonierar med det faktum att även antalet väntande på verkställighet av
särskilt boendebeslut ökat i staden.
Hemtjänst
Generellt sett är de äldre nöjda med sin hemtjänst. 82 procent har, i
brukarundersökningen, svarat att de som helhet är nöjda eller ganska nöjda med sin
hemtjänst. Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt men jämfört med Malmö
och Stockholm ganska lika. Variationerna inom staden är dock stora. Mest nöjda är de
äldre som bor i SDF Västra Göteborg och minst nöjda är de i SDF Angered.
Skillnaderna mellan kvinnor och män är större i Göteborg än i riket, där skillnaden
mellan könen är ganska marginell. Männen är generellt mer nöjda med hemtjänsten. I
vissa stadsdelar är skillnaderna särskilt stora i enskilda frågor, vilket ytterligare behöver
analyseras i berörda stadsdelar.
En fråga som får högt resultat är ”brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?” På den
frågan svarar 95 procent i staden alltid eller oftast. Göteborgs resultat når nästan rikets
sammantagna resultat. Då bemötande är en förutsättning för brukarens upplevelse av
kvalitet i verksamheten är det av stort värde att stadens resultat är bra.
Personkontinuiteten inom hemtjänsten är mätt för andra året i rad, utifrån definitionen
15(64)
”antalet personal en brukare möter under en fjortondagarsperiod” (gäller brukare med
minst två besök per dag). Staden har en högre personalkontinuitet än föregående år (13
personal i genomsnitt). Riket totalt har försämrats från 14 till 15 personal.
Verksamheten uppger i sin självskattning att brukarna generellt sett har möjlighet att
påverka tid för insats. Dock framkommer i den nationella brukarundersökningen att 51
procent av de svarande har uppgett att de ”alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider
personalen kommer”, vilket är 10 procent lägre än riket. Storstäderna i övrigt varierar
mellan Stockholm 64 procent och Malmö 49 procent. I Göteborg har 29 procent svarat
att de aldrig kan påverka tid.
Vetskapen om var man lämnar synpunkter och klagomål är lågt, men Göteborg avviker
inte något nämnvärt från riket. Beslutade värdighetsgarantier kommer bland annat att
följas upp genom inkomna synpunkter och klagomål. Det medför ett ökat krav på att
den enskilde får kännedom om hur och var man kan lämna synpunkter. Att
systematisera och analysera synpunkter är en viktig del i verksamheternas
kvalitetsutveckling.
Göteborg, tillsammans med Malmö och Stockholm, avviker från rikets resultat när det
gäller frågan i brukarenkäten ” hur tryggt är det att bo hemma med stöd från
hemtjänsten”. Variationerna inom staden är stora även på denna fråga. Mest trygga är de
äldre i SDF Västra Göteborg och minst trygga är de i SDF Majorna-Linné.
Utifrån de nationella brukarundersökningarna är de äldre med hemtjänst som bor i SDF
Västra Göteborg nöjdast och även tryggast med att bo hemma. De vet också bäst i
Göteborg (och bättre än i riket), vart man vänder sig med synpunkter/klagomål. I Västra
Göteborg kan man också tillsammans med SDF Askim-Frölunda-Högsbo, erbjuda bäst
möjlighet att påverka vilken tid man vill ha hjälpen utförd.
Stadsdelsnämnderna Angered och Majorna-Linné har en stor förbättringspotential inom
områdena nöjdhet, trygghet, information till brukarna om hur och vart de framför
synpunkter och klagomål samt möjlighet för brukarna att påverka tid för insats.
Personalkontinuitet lyfts ofta fram i kvalitetshänseende. Att ha få personal runt en
individ som har många hemtjänstinsatser är å ena sidan ett gott kvalitetsmått och å
andra sidan har det en effekt på kostnaderna. Detta tillsammans med att olika former av
kontinuitet är olika viktiga för olika individer, innebär att det är viktigt att arbeta med
samtliga kontinuitetsfaktorer (omsorgs- och uppgiftskontinuitet, tidskontinuitet och
personalkontinuitet). Analysen av stadsdelsnämndernas svar på olika mått styrker detta
resonemang.
Inom hemtjänsten pågår ett stort utvecklingsarbete inom programmet för "Attraktiv
hemtjänst". Många av de mått och frågeställningar som kvalitetsrapporten relaterar till
är omhändertagna inom detta utvecklingsarbete, med syfte att hemtjänstens kvalitet för
stadens brukare av hemtjänst ska förbättras.
Värdighetsgarantier
Kommunfullmäktige har under året beslutat om värdighetsgarantier. De fem
värdighetsgarantier som är antagna är:
•
•
•
Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs
tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara
klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än
svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar.
Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin
tjänstelegitimation när de presenterar sig.
Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma
16(64)
•
•
inom överenskommen tid.
Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge
dig stöd och hjälp.
Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter
biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det
senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.)
Brukarna informeras om att verksamheten vill att han/hon berättar om man inte får det
som utlovas i värdighetsgarantierna, så att bristerna kan åtgärdas. Detta förutsätter en
fungerande synpunktshantering.
Välfärdens processer
Välfärdens processer syftar till ett gemensamt arbetssätt i hela staden för att säkra
kvalitet och den enskildes delaktighet och inflytande. Välfärdens processer utgår från
brukarperspektivet.
Inom utförarverksamheterna i stadsdelarna och social resursförvaltning har en
gemensam process för vård och omsorg (individ och familjeomsorg,
funktionshinderområdet och äldreomsorgen) införts under 2014. Samtidigt införs
verksamhetssystemet Treserva för utförardokumentation. En gemensam
myndighetsprocess testas i pilotprojekt under hösten 2014 och kommer att införas i hela
staden under 2015. Välfärdens processer förväntas leda till ökad kvalitet i
dokumentationen och därmed ökad likabehandling, rättssäkerhet och effektivitet.
Förebyggande arbete
Stadsdelsförvaltningarna följer sedan flera år upp det förebyggande arbetet utifrån vissa
givna indikatorer. Öppethållande och besök på dagcentraler och träffpunkter följs
genom mätningar en vecka på våren. Antalet träffpunkter och öppethållande varierar
mellan stadsdelsnämnderna. Tiden för öppethållande har ökat med 113 timmar i staden
aktuell mätvecka. Jämfört med föregående år har totalt sett antalet besökare minskat
något. Färre kvinnor har besökt dagcentralerna aktuell vecka medan männens besök
däremot har ökat.
Anhörigstöd
Stadsledningskontoret har utvärderat de riktlinjer som antogs 2011. Sammantaget visar
utvärderingen att stödet till anhöriga i staden har utvecklats och att riktlinjerna till viss
del bidragit till ett mer lika anhörigstöd i staden.
För att skapa förutsättningar för ett likvärdigt stöd till samtliga anhöriga som vårdar och
stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionshinder, kommer
riktlinjen att ses över och utformas utifrån ett anhörig- och befolkningsperspektiv under
2015.
Personal
Andelen tillsvidareanställda som har en anställning på heltid inom äldreomsorgen är 87
procent. Detta är en avsevärd ökning, 17 procentenheter sedan 2011, men ökningen har
avtagit det senaste året. Andelen heltidsanställda inom ordinärt boende är 92 procent
och inom särskilt boende 84 procent. De som fortfarande är anställda på deltid är i första
hand nattpersonal, där schemalösningar för heltid är under diskussion. Av drygt 6 000
tillsvidareanställda på heltid har ca 600 valt partiell tjänstledighet enligt den lokala
överenskommelsen i bemanningsarbetet, och ca 300 har valt detta på andra grunder.
Andel av den arbetade tiden som utförs av timavlönade, har inte förändrats nämnvärt
under det senaste året, och ligger för äldreomsorgen på 11 procent (2011: 17 procent).
Förklaringar till den numera lägre takten i minskningen kan bland annat vara den höga
17(64)
chefsrörligheten inom verksamheterna, som gör att nya arbetssättet i bemanningsarbetet
delvis behöver "börja om" när verksamheten får ny chef, då arbetssättet ännu inte fullt
ut är implementerat på alla nivåer. Andra anledningar kan vara, att vissa svårigheter att
rekrytera utbildade undersköterskor skapar luckor i bemanningen där timavlönade
används som ersättare under längre perioder än avsett, och utan att bli månadsavlönade.
Under 2014 har också många medarbetare utbildats i att använda nya IT-stöd i
verksamheten, då timavlönade ofta har vikarierat.
Det centralt finansierade projektet för det förändrade bemanningsarbetet avslutas 201412-31. Ansvaret för arbete med kontinuerligt stöd till chefer i det fortsatta
utvecklingsarbetet ligger därefter hos varje förvaltning. Bemanningsprocessen går in i
förvaltarfas med processledare och utbildare på Intraservice samt lokala processledare
på respektive förvaltning. Kommunfullmäktiges budget för 2015 innehåller fortsatt
uppdrag om heltidsanställningar och minskat andel tid utförd av timavlönade.
Sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat för äldreomsorgens största yrkesgrupper,
med två procentenheter sedan 2011 för undersköterskor och uppgår t o m oktober 2014
till 10,6 procent. Under samma period har den ökat något mindre för vårdbiträden, men
uppgår ändå till 11,7 procent. Dessa är två av de yrkesgrupper som har högst
sjukfrånvaro bland förvaltningarna (stadsdelsförvaltningarna totalt har 8,3 procent)
Under senaste året är det sjukfrånvaron som är längre än två veckor som har ökat,
medan den kortare har minskat något. Även om sjukfrånvaron stiger även bland andra
yrkesgrupper och generellt i samhället är det inte osannolikt att arbetsmiljö och arbetets
organisering har betydelse för sjukfrånvaron. Resultat i medarbetarenkät styrker också
att det finns arbetsmiljöfrågor att hantera.
Med anledning av bland annat förändrad demografi och stora pensionsavgångar
kommer det inom några år att behöva rekryteras en stor omfattning av nya
undersköterskor. I uppföljningsrapporterna anger några av stadsdelsnämnderna att de
har svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor redan idag. Antalet sökande till
gymnasiala vård- och omsorgsutbildningarna är lågt och vuxenutbildningen kommer
med nuvarande dimensionering inte att klara att utbilda enligt de ökande behoven. För
att möta denna utveckling kommer det att behövas diskussioner om differentiering av
arbetsuppgifter.
Chefers förutsättningar
Äldreomsorgen är en personalintensiv och vikarieberoende dygnetruntverksamhet.
Chefer inom både hemtjänst och särskilt boende har i genomsnitt fler medarbetare per
chef jämfört med andra verksamheter i kommunen, undantaget förskolan. Antal
medarbetare per chef har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Det finns ett
säkerställt samband mellan sjukfrånvaro och antal anställda per chef, ju större
arbetsgrupper desto högre sjukfrånvaro. Administrationen kring varje sjukledig
medarbetare innebär en inte obetydlig arbetsinsats i en personalintensiv verksamhet där
en chef kan ha upp till 40 medarbetare. På en övergripande nivå har antal
administratörer knutna till hemtjänst respektive äldreboende ökat, men det har även
antalet chefer, så med de uppgifter som finns att tillgå ser närstödet per chef inte ut att
ha ökat. Det är dock svårt att dra entydiga slutsatser, eftersom stadsdelarna organiserar
sin verksamhet olika, några har skapat gemensamma administrativa enheter.
Det har under flera år varit stor omsättning bland enhetschefer både inom hemtjänst och
särskilt boende. Under 2014 ses också en ökad rörlighet bland sektors- och
områdeschefer. De senaste tre åren har det varit högre omsättning bland enhetschefer
inom hemtjänsten än inom äldreboende. Inom hemtjänsten är var femte chef ny på sin
tjänst. Man beräknar att det tar minst ett år innan en ny chef är i full produktion och byte
av chef påverkar hela verksamheten, inte minst det systematiska arbetsmiljöarbetet och
18(64)
kontinuiteten i utvecklings- och förändringsarbete.
Det finns ingen samlad bild av varför chefer väljer att lämna kommunen men av de
erfarenhetssamtal som genomförts med chefer som slutat framkommer bl a upplevelse
av stress och bristande stöd, önskan att finna nya utmaningar och lära nytt samt
upplevelse av otydlighet i uppdraget.
Utfall jan-okt 2014, faktiska tal
Förändring i procent jämfört
med samma period 2014
3 375 Mkr
2,9
8 686
0,4
2 351 790
1,7
Personalvolym ordinärt boende
2 256
1,2
Personer i äldreboende
permanent (genomsnitt
perioden)
4 091
-0,5
330
0,3
Personalvolym, äldreboende
3 176
- 1,1
Betaldygn utskrivningsklara
5 627
279
Utveckling
Nettokostnad (inkl hemsjukvård
65+)
Personer med hemtjänst
(genomsnitt perioden)
Hemtjänsttimmar
Nyttjade platser, korttidsboende
(genomsnitt perioden)
Antalet brukare med hemtjänst och antalet hemtjänsttimmar har ökat marginellt.
Avseende omfattningen av lägenheter i särskilt boende har det skett en marginell
minskning. När det gäller antalet personer som väntar på att få verkställighet av sitt
beslut om särskilt boende så har antalet ökat rejält sedan förra året. 84 personer har inte
fått sina beslut om särskilt boende verkställda inom tre månader från beslutsdatumet. Av
de 84 personerna har 54 personer tackat nej till erbjudande och sju personer har tackat ja
till boende men efter längre tid än tre månader. I en analys kan stadsledningskontoret
konstatera att antalet som blivit beviljade särskilt boende inte är fler i år än åren 2012
och 2013. Omsättningen på de särskilda boendena har varit lägre än tidigare år. Detta
tillsammans med att det är något färre lägenheter i särskilt boende i år förklarar den
ökade väntelistan.
Antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter har en omfattande ökning mot senaste
åren. Januari till och med oktober hade staden drygt 5 600 betaldagar, detta jämfört med
1924 dagar år 2012 och 1 485 dagar år 2013. Betaldagarna motsvarar drygt 21 500 mkr
och förutom att det är höga kostnader för kommunen så är det en angelägenhet för både
VGR och kommunen att personer som inte behöver slutenvård återfinns på sjukhusen.
Det är framförallt de tre stadsdelsnämnderna Centrum, Askim-Frölunda-Högsbo och
Västra Göteborg som står för den stora delen av ökningen.
19(64)
4 Hälso- och sjukvård
Denna rapport avser den hälso- och sjukvård som bedrivs på särskilt boende (säbo),
bostad med särskild service (BmSS), vid korttidsvistelse, viss dagverksamhet och
sjukvård i eget boende till personer i alla åldrar. I underlaget ingår rapporter från de tio
stadsdelsnämnderna och social resursnämnd.
Uppgifterna är hämtade ur nämndernas uppföljningsrapporter samt i de
patientsäkerhetsberättelser som varje vårdgivare har ett lagstadgat uppdrag att upprätta.
I snitt är det ca 8 600 personer som får hälso- och sjukvård i stadens verksamheter varje
månad, av dessa vårdas knappt 200 inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).
Fler kan vårdas hemma trots svåra sjukdomstillstånd. Eftersom patienterna har fler
sammansatta behov blir den sjukvård som utförs mer komplex. Utvecklingen går mot
”den nära vården” där den kommunala hälso- och sjukvården tillsammans med
primärvården kommer ha ett ökat ansvar gentemot en större grupp invånare. Det ställs
krav på ökade resurser för kommunen och ökade krav på annan, specialiserad
kompetens hos legitimerad personal och även hos undersköterskor. I de stadsdelar där
ohälsotalen är högre ser gruppen äldre annorlunda ut och man insjuknar tidigare men
lever också längre då sjukvårdsinsatserna förbättrats. Det innebär att denna grupp äldre
kommer att behöva insatser under en längre tid. Inom den kommunala hälso- och
sjukvården i stadsdelarna och i social resursförvaltning har en gemensam process för
hälso- och sjukvård införts under 2014. Välfärdens processer förväntas leda till ökad
kvalitet i dokumentationen, likabehandling och effektivitet.
Antalet personer med hälso- och sjukvård har minskat något (- ca 330/månad) totalt sett.
Det kan vara ett resultat av arbetet med välfärdens processer där det sker en prövning av
vårdnivå innan patienten "skrivs in" i hälso- och sjukvården. Besöken av legitimerad
personal hos den enskilde är fler och tar längre tid i anspråk vilket tyder på ett större
behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, särskilt hos de som bor på särskilt boende (säbo)
och boende med särskild service (BmSS). Vikten av välfungerande samverkan mellan
vårdgivare blir allt större. Det upplevs som svårare att träffa sjuksköterskan på särskilt
boende enligt brukarundersökningen i Göteborg. För 2013 angav 72 procent respektive
71 procent 2014 att det finns en problematik. Det framgår inte om det kan handla om
svårigheter att få kontakt med kommunens sjukvård eller om det är kontakt med
primärvården. SDF Majorna-Linné och Angered har infört dagansvariga sjuksköterskor
vilket har ökat tryggheten, kontinuiteten och tillgängligheten för patienterna i
stadsdelen. I SDF Centrum finns idag 12 utförare av primärvård vilket innebär många
samarbetspartners. Några SDN beskriver att det är fortsatt svårt att få primärvården att
genomföra hembesök.
Nationella kvalitetsregister
Arbetet med kvalitetsregistren pågår i samtliga stadsdelsförvaltningar, särskilt i stödet
av de mest sjuka äldre för att säkra att rätt insatser ges. Palliativregistrets huvudsyfte är
att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i
livets slutskede. Kvalitén på vård i livets slut visar på goda resultat och särskilt inom
ASIH är värdena i Palliativregistret mycket höga. Göteborgs Stad nådde tillsammans
med SU (Sahlgrenska universitetssjukhuset) som första storstad det nationella målvärdet
70 procent (idag 71,9) av antalet avlidna som är registrerade i Palliativregistret med en
förbättrings på mer än 5 procentenheter under året. Det behövs mer satsningar inom
området palliativ vård (vård i livets slutskede) särskilt i stadens äldreboenden. SDF
Centrum gör en satsning genom att en sjuksköterska med specialistkompetens inom
20(64)
palliativ vård har ett fördjupningsuppdrag för att införa ett arbetssätt där de Nationella
riktlinjerna för palliativ vård är vägledande. SDF Majorna-Linné har inrättat en palliativ
grupp som ska arbeta med resultaten i Palliativregistret.
Fortsatt utvecklingsområde
Vid en mätning i samtliga stadsdelsförvaltningar använde 63 procent av patienterna
inkontinenshjälpmedel men av dessa var endast 26 procent (1 035) utredda för sina
besvär. Motsvarande siffra för 2013 var 28 procent. Det är angeläget att utreda
orsakerna till inkontinens inte minst för att öka kvalitén för patienten och för en ökad
kostnadskontroll. De flesta förvaltningar uppger att det är ett förbättringsområde och
några har gjort upp handlingsplaner. En åtgärd är till att börja med att förvaltningarna
följer den beslutade hälso- och sjukvårdsprocessen.
Fortsatta svårigheter att rekrytera och behålla sjuksköterskor
Stadsdelsförvaltningarna rapporterar ökade svårigheter att rekrytera och behålla
sjuksköterskor. Antal sjuksköterskor i tjänst är ca 645. I år har hitintills rekryterats totalt
81 sjuksköterskor. 47 har lämnat sin anställning i kommunen, varav 6 med pension. En
anledning till den uppkomna situationen är att arbetsmarknaden för sjuksköterskor är
god och det råder en bristsituation på sjuksköterskor även nationellt. I förhållande till
antal sjuksköterskor har SDF Angered, Centrum och Östra Göteborg rekryterat flest.
SDF Angered rapporterar ca 50 procent omsättning under senaste året. Resultaten i
medarbetarundersökningen visa att sjuksköterskorna upplever känslor av stress och
otillräcklighet i arbetet. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor är alldeles för låg
med tanke på de utmaningar hälso- och sjukvården står inför. Att rekrytera och framför
allt behålla sjuksköterskor är en av den kommunala hälso- och sjukvårdens stora
utmaningar. Staden behöver ta ett samlat grepp för hållbar rekrytering.
Kompetens
Andelen specialistutbildade sjuksköterskor varierar i stadsdelsförvaltningarna mellan 10
procent i SDF Angered och 51 procent i SDF Askim-Frölunda-Högsbo. Totalt sett har
antalet minskat från 26 procent 2013 till 24 procent 2014. Det är inte en önskad
utveckling eftersom antalet personer på äldreboende som behöver hälso- och
sjukvårdsinsatser är fler och det ställer krav på ökad kompetens hos all vård- och
omsorgspersonal.
Förändringar i omvärlden
En ny patientlag med syfte att stärka patientens roll i hälso- och sjukvården träder i kraft
den 1 januari 2015. Inom Västra Götaland pågår ett arbete med att träffa ett
samverkansavtal gällande en gemensam hjälpmedelsförsörjning. Förberedelser för att
träffa ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal har inletts och kommer att pågå under hela
2015. Västra Götalandsregionen har träffat avtal med en ny leverantör av DOSförpackade läkemedel med start den 1 september 2015. Det kommer att innebära ett
relativt omfattande arbete för stadsdelsförvaltningarna att ställa om till den nya
leverantören.
21(64)
5 Individ- och familjeomsorg
Individ- och familjeomsorgen (IFO) omfattar myndighetsutövning och öppna insatser.
Samtliga stadsdelsnämnder och socialresursnämnd arbetar enligt socialtjänstlagen med
frivilliga insatser (SoL) riktat mot individer och grupper och med tvångsvård (LVU,
LVM). Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområden är ekonomiskt bistånd,
vuxna med missbruksproblem, barn och familj (0-20 år) samt de stödinsatser som
erbjuds i stadsdelarnas öppna verksamheter och i socialresursnämnds verksamheter.
Utöver stadens egna verksamheter köper staden av externa utförare exempelvis
familjehem, hem för vård eller boende eller programverksamhet. Antalet personer som
var registrerade under perioden 1/1-31/10 2014 var 26 000. Fler omfattas av IFO: s
verksamheter men är inte registrerade då de använder sig av öppna insatser, exempelvis
barngrupper för barn till missbrukande föräldrar, föräldrautbildning eller
familjecentralens sociala del.
Nettokostnadsutvecklingen för IFO, exklusive försörjningsstöd har ökat 9,1 procent
jämfört med samma period föregående år. Främst är det boendekostnaderna för vuxna
och kostnaderna för institutionsplaceringar barn och unga som ökat, se vidare under
avsnitt 13 Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt.
Kvalitet och rättssäkerhet IFO
Mått
2 014
2 013
2 012
HME
77
u.s.
73
NMI
57
u.s.
53
Antal medarbetare per chef
20
20
u.s.
Sjukfrånvaro IFO (%)
7
7
5
Sjukfrånvaro IFO Barn och familj (%)
6
5
6
Föräldraledigheter IFO (%)
9
9
8
Föräldraledigheter IFO Barn och familj
(%)
8
9
8
Andel korrekt överklagade beslut (%)
91
91
94
Antal beslut som gått nämnden emot
158
126
126
Antal pågående utredning barn och
familj mer än 120 dgr.
1 404
1 675
1 769
Andel ej återaktualiserade barn och
unga 0-12 år (%) *
73
u.s.
u.s.
Andel ej återaktualiserade barn och
unga 13-20 år (%) *
74
u.s.
u.s.
Andel familjehemsplacerade pojkar
som uppnår kunskapsmålen i grundoch gymnasieskola (%)
44
47
41
Andel familjehemsplacerade flickor som
uppnår kunskapsmålen i grundoch
gymnasieskola (%)
53
61
43
* Nytt mått 2014
22(64)
Arbetsmiljö
Arbetsmiljön för socialsekreterare och chefer fortsätter att vara i fokus. Nämnderna
rapporterar att det är svårt att rekrytera socialsekreterare och arbetsledare med rätt
kompetens, främst inom barn och familj. Nämnderna menar att den ständiga
rekryteringssituationen gör det svårare att arbeta långsiktigt vilket ger negativa effekter
på arbetsmiljön, sjukskrivningstal och personalomkostnader. Stadsledningskontoret har
tillsammans med personalrepresentanter och chefer från stadsdelarna tagit fram
rekommendationer för att skapa förutsättningar för en stabil personalsituation.
Arbetsmiljön för chefer och socialsekreterare ska följas långsiktigt, se tabell ovan.
Andel korrekt överklagade beslut
Andelen beslut som överklagas ligger på samma nivå som tidigare år men antalet beslut
som går nämnden emot ökar jämfört med tidigare år. Stadsledningskontoret bedömer att
detta är en signal om att besluten inte håller en kvalitativt jämn nivå.
Antal pågående utredning barn och familj mer än 120 dagar
Långa utredningstider som avser barn och unga visar på en minskning med 270
utredningar för staden som helhet. Nämnderna anger att personalomsättningen och
svårigheten med att rekrytera socialsekreterare med rätt kompetens är orsaker till att
1400 utredningar barn och unga inte avslutas i tid. Staden har ett högt antal utredningar
som inte avslutats enligt lagstadgad tid vilket även påpekats vid IVO:s tillsyn.
Andel ej återaktualiserade barn och unga 0-12 år och 13-20 år
Andelen barn och unga som inte återaktualiseras hos socialtjänsten, efter att insatserna
är avslutade, är 73 procent för den yngre gruppen och 74 procent för den äldre.
Resultaten mellan nämnderna varierar från 64 till 84 procent och ett önskvärt målvärde
för staden som helhet bör tas fram. Måttet är ett kvalitetsmått som visar om utsatta barn
och unga får rätt insatser av socialtjänsten. Måttet är därmed en indikator för att öka
förutsättningarna till goda livschanser och behöver följas långsiktigt.
Andel familjehemsplacerade pojkar och flickor som uppnår kunskapsmålen i
grundoch gymnasieskola
Andelen familjehemsplacerade barn som uppnår kunskapsmålen sjunker 2014, främst
när det gäller flickorna. Pojkarnas resultat minskar något men inte så markant. En
förklaring är att ensamkommande är en ökande andel av de placerade barnen och
därmed ökar antalet barn som inte klarar kunskapsmålen i skolan. Detta mått bör följas
långsiktigt då placerade barn är en särskilt utsatt grupp.
Myndighetsutövning Barn och familj
Det finns en tydlig ambitionshöjning från statens sida när det gäller den sociala
barnavården. Den statliga styrningen ökar, vilket bland annat märks genom den
detaljstyrning som de sista åren genomsyrat tillämpningen av socialtjänstlagen.
Skillnader mellan könen i antal barn och unga som är registrerade 0-20 år är inte stor.
Flickor 48 procent och pojkar 52 procent.
Familjehemsvård
Nettokostnadsökningen är 6,4 procent jämfört med samma period 2013. Antal barn i
familjehem har ökat med 12 procent. Totalt är 1 185 barn placerade (jan-okt 2014).
Ensamkommande flyktingbarn utgör 24 procent av de placerade.
Göteborgs behov av familjehem ligger kvar på en hög nivå. Unga som idag placeras i
familjehem har omfattande behov vilket ökar kraven på familjehemmen. Nämnderna
rapporterar att det råder brist på egna familjehem vilket gör att förvaltningarna köper
23(64)
platser från konsulentstödda familjehemsföretag, vilka är kostsamma. Det är svårigheter
att rekrytera och stödja familjehem till äldre ungdomar med missbruk och psykisk
ohälsa samt till barn med komplex problematik och psykisk ohälsa.
Stadsledningskontoret bedömer att ökningen av placerade barn och unga i familjehem
kommer att fortsätta. Det är kostnadsdrivande för staden då förvaltningarna i dagsläget
konkurrerar med varandra vid rekrytering av familjehem och därmed måste köpa
familjehem istället för att använda den egna familjehemsvården.
Institutionsplaceringar (HVB)
Nettokostnaden har ökat med 20,2 procent jämfört med samma period 2013. Antalet
vårddagar på institution har ökat med 35 procent och 34 procent av de placerade är
ensamkommande barn. Totalt är 602 barn placerade (jan- okt 2014).
I motsats till tidigare år ökar antalet vårddagar och kostnaderna för institutionsvård för
nio av tio nämnder. Det är främst frivilliga (SOL) placeringar som ökar. Tvångsvården
(LVU) ligger på samma nivå som 2013. Östra Göteborg är den stadsdel där antalet
vårddygn och kostnader minskar. Angered har ökat sina kostnader men minskat antalet
vårddygn. I övriga stadsdelsförvaltningar ökar både kostnader och dygn. Ökningen kan
till viss del förklaras av att ensamkommande flyktingbarn placeras på institution då
boendena är fullbelagda och familjehem inte är aktuellt men placeringarna är även en
konsekvens av de oroligheter bland unga som präglat 2014. Stadsledningskontorets
bedömning är att utvecklingen går åt fel hål i relation till budgetens intentioner.
Öppenvård
Nettokostnaden för öppenvård barn och unga har ökat något, 2,3 procent, jämfört med
samma period 2013.
Fem av tio nämnder har ökat sina kostnader (Centrum, Majorna- Linné, Västra
Göteborg, Västra Hisingen, Norra Hisingen). Nämnderna anger att det ökade antalet
institutionsplaceringar och placeringar i familjehem har medfört att den externt köpta
öppenvården ökat.
Kostnaderna för öppenvård har minskat för fyra av nämnderna. Nämnderna som
minskat kostnaderna (Angered, Östra Göteborg, Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby)
anger att det är andelen köpt extern öppenvård som minskat till förmån för den interna
öppenvården. Det har varit en medveten satsning att bredda utbudet av öppenvård
genom ökad samverkan.
Stadsledningskontorets bedömning är att samverkan mellan verksamheter och olika
huvudmän generellt har ökat. En möjlig konsekvens av detta arbete kan vara att det
skett en viss övervältring till socialtjänstens myndighetsutövning. Med det menas att de
öppna verksamheterna gör en orosanmälan till socialtjänsten istället för att stärka
kompetensen i den egna verksamheten; alternativt samverka med socialtjänsten i ett
tidigare skede innan oron för barnets livssituation blir för stor. Öppenvården behöver
följas upp ytterligare i syfte att förebygga ohälsa.
Ensamkommande barn och unga
Antalet ensamkommande barn och unga har ökat jämfört med samma period 2013.
Antalet flickor under 18 år har ökat med 64 procent och antalet pojkar med 43 procent.
Sammantaget har Göteborgs stad tagit emot 488 ensamkommande barn och unga under
perioden januari till oktober, 327 pojkar och 161 flickor. Av dessa har 283 barn
placerats i familjehem och 205 unga på institution (HVB). Samtliga nämnder
rapporterar att volymen ensamkommande flyktingbarn, i kombination med den hastiga
ökningen, skapar stress hos personalen och oro för brister i handläggning. Nämnderna
rapporterar att handläggningen är omfattande med mycket praktisk hantering och
24(64)
kontakter med många aktörer. Stadens boenden räcker inte till och de stadsdelar som har
stor ökning ensamkommande direktupphandlar boendeplatser från externa aktörer.
Initiativ har tagits för stadens räkning om att upphandla boende för ensamkommande.
Likadant ser stadsdelarna över möjligheterna att starta egna boenden. Anhöriga till
ensamkommande flyktingbarn har uppmärksammats under året av samtliga nämnder.
Ekonomiskt bistånd
Antalet hushåll som sökt försörjningsstöd någon gång under året ökar marginellt men de
totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd sjunker med en dryg procentenhet under
2014. De förbättrade konjunkturerna bidrar i viss mån till förändringen.
Långtidsberoende
Antalet långtidsberoende bidragsmottagare ligger på samma nivå som förra året. Fram
till tredje kvartalet i år är 10 880 personer långtidsberoende. Antalet unga vuxna och
medelålders med långvarigt försörjningsstöd minskar, men denna förändring
neutraliseras genom en fortsatt ökning av antalet i åldern 45-65 år. Utvecklingen är
dessutom olika ut i stadsdelarna. I Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Norra
Hisingen sker de största totala minskningarna medan Angered, Östra Göteborg och
Örgryte-Härlanda redovisar de största ökningarna.
Insatser
Stadsdelsnämnderna redovisar ett ökat antal arbetsfrämjande och rehabiliterande
insatser som beviljats försörjningsstödsmottagare men statistiken uppvisar trots detta
fortsatta brister. I grunden vilar osäkerheten på att insatsernas syfte inte är tydliggjorda.
Eftersom inte alla stadsdelar fattar beslut om insatser i Treserva går det inte att förlita
sig på de redovisade uppgifterna. Det är dessutom osäkert om nämnderna har inkluderat
sina uppdragsbeställningar till de fyra samordningsförbunden. Det är mycket angeläget
att kvaliteten i denna uppföljning förbättras, särskilt som nämnden för arbetsmarknad
och vuxenutbildning successivt kommer att ta över stora delar av de arbetsfrämjande
insatserna.
Vräkningsförebyggande arbete
Nämnderna har identifierat sex barn som drabbats av avhysning/vräkning under 2014,
vilket är en avsevärd minskning jämfört med redovisade 36 barnen under 2013. Årets
uppföljning är den andra i raden av egenproducerad statistik och får fortfarande
användas med viss försiktighet. Som jämförelse kan nämnas att Kronofogden, under
första halvåret 2014, har uppmärksammat 8 barn som genomlevt vräkning i Göteborg.
Endast tre av dessa vräktes från sitt permanenta boende.
2013
Stadsdel
Antal avhysta
hushåll med
barn
2014
Antal barn
Antal avhysta
hushåll med
barn
Antal barn
Angered
4
10
2
3
Östra Göteborg
3
8
0
0
Örgryte-Härlanda
4
4
0
0
Centrum
2
3
1
2
Majorna-Linné
2
8
0
0
Askim-FrölundaHögsbo
0
0
0
0
Västra Göteborg
1
3
0
0
Västra Hisingen
0
0
0
0
25(64)
2013
2014
Lundby
0
0
0
0
Norra Hisingen
0
0
1
1
SDF
16
36
4
6
Fattiga mobila EU-medborgare
Social resursnämnd (SR) har under året erhållit ett samordnande ansvar för de fattiga
mobila EU-medborgarna som uppehåller sig i Göteborg. Gruppen har ökat i antal, utan
att dess numerär går att fastställa exakt. Arbetet med en handlingsplan har inletts av SR
vilket sker i nära samverkan med Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR).
Rutiner är framtagna för att hantera uppkomsten av illegala bosättningar. Olika insatser
till målgruppen görs i samverkan med den idéburna sektorn. Bland annat har nattplatser,
tillfälliga boendelösningar, öppen förskola, dagcentral samt råd- och stödverksamhet
byggts upp.
EU-medel har beviljats för att tillsammans med andra större städer och universitet se
över mottagande av målgruppen.
Myndighetsutövning Vuxna
Kostnaden för institutionsvård har ökat med 17 procent under 2014 jämfört med samma
period 2013, varav 21 procent är tvångsvård (LVM). Kostnaden för boende har ökat
med 15 procent jämfört med 2013.
I april 2015 kommer nya nationella riktlinjer för missbruksvården i Sverige.
I projektet ”Rätt boende” genomförs ett antal åtgärder som syftar till att minska
hemlösheten samt skapa förutsättningar för likabehandling och effektivitet. Trots detta
ökar stadens boendekostnader för vuxna. Jämfört med motsvarande period förra året har
kostnaderna för köpta boendelösningar ökat med 15 procent. Tre stadsdelsnämnder
(Angered, Östra Göteborg, och Västra Hisingen) redovisar kostnadsökningar över 20
procent. Dessa stadsdelar har också nominellt stora kostnader. Övriga stadsdelsnämnder
redovisar en något mer splittrad bild över utvecklingen. En stadsdelsnämnd redovisar
minskade kostnader och tre redovisar en mindre ökning (under 5 procent). Det är
främst kostnaderna per dygn som ökat, även om antalet boendedygn också ökat. En
förklaring till att kostnaderna för köpt boende ökar mer än antalet boendedygn beror på
en ökning av öppenvården för personer med missbruk. Dessa personer har ofta behov av
boende med stöd vilket medför högre kostnad per dygn. Ytterligare faktorer som
stadsdelsnämnderna påtalar är att boendekostnader till följd av personer som har behov
av skydd och stöd utifrån våld i nära relationer och hedersrelaterat våld har ökat. Vidare
påtalar stadsdelarna att svårigheterna på bostadsmarknaden medför att antalet personer
som beviljas "tak över huvudet" fortsätter öka. Detta är ofta barnfamiljer som på grund
av olika ohållbara boendeförhållanden står utan tak över huvudet. Stadsdelsnämnden
Askim-Frölunda-Högsbo redovisar som enda stadsdelsnämnd både minskade kostnader
och minskat antal köpta boendedygn.
Öppenvård
Nettokostnaden för öppenvård har minskat med 9,6 procent för staden som helhet.
Andelen öppenvård ligger på samma nivå som tidigare. För att mäta kvaliteten inom
socialtjänsten finns flera sätt att följa upp insatsernas effektivitet. Göteborgs stad har
tillgång till systematisk uppföljning av vuxna genom Uppföljning av Insatser (UIV).
Användandet av uppföljningssystemet har fortfarande inte kommit igång i sådan
utsträckning att några resultat kan användas för att mäta effekter av arbetet.
26(64)
6 Funktionshinderverksamhet
Funktionshinderområdet är indelat i myndighetsutövning och utförarverksamheter. Det
finns också öppna insatser som inte kräver biståndsbeslut, till exempel aktivitetshus för
personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatser för personer med
funktionsnedsättning ges enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade
(LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Utöver stadens egna verksamheter köper staden av
externa utförare, t.ex. boende, korttidsvistelse, daglig verksamhet.
8 000 personer har insatser enligt LSS och/eller SoL. Nettokostnaden uppgår till
3,4 mdkr och antalet anställda är 4 200.
Antal personer med insatser
Under perioden jan-okt 2014 hade 3 884 personer insatser enligt LSS och 4 202
personer insatser enligt SoL (snitt/månad), jämfört med 3 933 LSS och 4 140 SoL
motsvarande period 2013. En del personer har samtidigt insatser enligt LSS och SoL,
men en uppskattning är att ca 8 000 personer har insatser på grund av
funktionsnedsättning. Göteborg ligger sedan 2002 på samma nivå som riket när det
gäller antal personer med insats enlig LSS per 10 000 invånare. Malmö och Stockholm
ligger under rikets nivå.
Nettokostnadsutveckling
Nettokostnadsökningen är 2,8 procent för staden som helhet. Angered och Centrum har
minskade kostnader (- 6,7 % resp. - 4,0 %) medan Lundby har den största ökningen
(12,6 %). Lundby anger som orsak till den stora ökningen att stadsdelen är expansiv och
att tre nya Bostäder med särskild service (BmSS) har startats under perioden.
Ej verkställda beslut ökar
Totalt redovisas för kvartal tre 183 ej verkställda beslut inom funktionshinderområdet
(153 LSS och 30 SoL). Av dessa har 135 personer (74 %) beslut om bostad med
särskild service, en ökning med 15 personer jämfört med kvartalet innan. 26 personer
har fått erbjudande om bostad men tackat nej.
Fortsatt behov av fler bostäder
Under 2014 färdigställs 72 lägenheter i BmSS i 12 olika objekt. Detta är en minskning
jämfört med 2013 men i nivå med genomsnittet under senare år.
27(64)
Antal boende i BmSS per 10 000 invånare
30
25
20
Göteborg
Malmö
15
Stockholm
10
Riket
5
0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Utbyggnaden av BmSS ökar stadigt, men trots det minskar inte behoven. I planen för
funktionshinderområdet 2015-2017 bedöms att 320 nya lägenheter behövs för att uppnå
balans mellan behov och utbud 2017. För perioden planeras ca 300 lägenheter. Det är
problem med att planerade objekt kan utgå eller bli försenade av olika orsaker. För att
säkra att utbyggnaden får en tillräcklig volym behöver en buffert av objekt skapas.
Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper, har initierat ett arbete för
att åstadkomma en ökad utbyggnadstakt.
Många personer kan och vill bo i det ordinarie bostadsbeståndet, med tillgång till stöd
och service ex personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd. Bristen på bostäder
medför att en del personer som skulle klara ett ordinärt boende ansöker om bostad med
särskild service. Under perioden januari till oktober har 32 personer fått lägenhet genom
F1001 (för helåret bedöms det bli ca 38 personer). Den 31oktober hade ca 1 500
personer beslut om boendestöd, en ökning med 9 procent jämfört med samma period
2013. Stadsdelarna rapporterar om en fortsatt satsning på boendestöd och har beslutat
införa en gemensam lägsta nivå på basutbudet.
Antalet personer i korttidsboende har minskat med drygt 10 procent. I oktober bodde
374 personer i olika korttidsboenden i och utanför Göteborgs kommungräns, Av dess
har 253 bott längre än sex månader, en minskning jämfört med 2013. En undersökning
visar att drygt hälften av de som bor i korttidsboende väntar på erbjudande om lägenhet
i ordinarie bostadsbestånd med tillgång till stöd (28 %) eller i BmSS (26 %).
Sammantaget kan man konstatera att boendefrågorna uppvisar en komplex och
svåranalyserad bild. Det är å ena sidan en positiv utveckling; utbyggnad av BmSS enligt
plan, fler personer har fått vanliga lägenheter med tillgång till stöd och antalet
”bostadslösa” som bor i korttidsboende minskar. Å andra sidan har vi en negativ
utveckling; antalet personer som bedöms ha behov av BmSS minskar inte (enligt
kartläggningsinstrumentet BoInvent2) och antalet personer med beslut om BmSS som
inte verkställts inom tre månader ökar. Därutöver visar en kartläggning att ca en
tredjedel av de som erbjuds lägenhet i BmSS tackar nej. Stadsledningskontoret bedömer
att en fördjupad analys behöver göras för att få en bild av bakomliggande orsaker till
1
F100 är ett åtagande från fastighetsägare att via fastighetskontoret erbjuda lägenheter till personer med
funktionsnedsättning som behöver stöd för att klara sitt boende och som på grund av sin funktionsnedsättning saknar
förmåga att ordna bostad på egen hand. Kvalificerat boendestöd ingår i konceptet..
28(64)
den negativa utvecklingen.
Daglig verksamhet enligt LSS
Totalt hade 1 716 personer beslut om daglig verksamhet jan-aug 2014 jämfört med 1699
personer samma period 2013. Andelen personer som har sin dagliga verksamhet i
externa verksamheter har minskat något, 17 procent 2014 jämfört med 18 procent 2013
(UR 2 2014).
Daglig verksamhet utvecklas mot fler samhällsintegrerade verksamheter och att man
skapar större enheter för att uppnå större effektivitet och ge förutsättningar för brukare
att utvecklas och ”göra karriär” inom verksamheterna. Det sker ett samarbete över
staden för att uppnå så positiva förutsättningar som möjligt. Den här utvecklingen inom
och mellan stadsdelarnas verksamheter motverkar i viss mån den politiska ambitionen
att man ska rätt att välja var i staden man vill ha sin dagliga verksamhet. Det är viktigt
att man säkerställer uppföljning av kvalitet och nöjdhet ur ett brukarperspektiv.
Ändrad rättspraxis innebär att man inte längre har rätt till daglig verksamhet efter 67 års
ålder. Under året har därför många personer över 67 år slutat. Dessa erbjuds istället
aktiviteter som är anpassade till ålder och behov, ex lokala träffpunkter eller stöd i
boendet.
Under perioden jan-okt 2014 har 13 personer avslutat daglig verksamhet och gått till
skyddad anställning eller annat arbete (2012 0 personer, 2013 6 personer).
Kvalitetsmätning i BmSS och DV
Kvalitetsmätningen i Kolada visar att skillnaderna mellan stadsdelarna har utjämnats
sedan 2013. Resultatet i Göteborg är bra och ligger i genomsnitt på en hög nivå.
Mätningen görs inom två områden; BmSS enligt LSS och Daglig verksamhet enligt
LSS. Mätningen gäller index ”leva som andra” och ”delta i samhällets gemenskap”.
Förra året hade några stadsdelar låga värden när det gällde brukares möjligheter till
aktiviteter utanför bostaden med personalstöd. Av dessa rapporterar alla utom MajornaLinné att man har arbetat med att åtgärda bristerna och därför kan erbjuda brukare att
delta i aktiviteter med personalstöd i den omfattning som eftersträvas. Majorna-Linné
har påbörjat en genomlysning av alla BmSS och funnit att resultatet i Kolada inte kan
förklaras av resurstilldelning, utan mer av fysiska förutsättningar och arbetssätt.
Inom daglig verksamhet har en fråga kring hot och våld formulerats om 2014, man
frågar om brukare har bevittnat hot och våld riktat mot personal, inte enbart riktat till
brukare. Det finns också en fråga om möjlighet att vara kvar i DV efter 67 vilket inte
längre erbjuds i Göteborg. Dessa faktorer innebär ett lägre kvalitetstal inom DV 2014.
Hot och våld ur flera perspektiv
Två stadsdelar, Askim-Frölunda-Högsbo och Centrum kommenterar att
Koladamätningen visar att hot och våld är ett problem inom både BmSS och DV i hela
staden, och att det krävs ett utvecklingsarbete för att förbättra situationen. Paralleller
dras till våld i nära relationer i de fall brukare tvingas bevittna hot och våld i sin bostad
eller på sin arbetsplats. Hot och våld riktat mot personal utgör ett allvarligt problem för
berörda brukare, det är inte enbart en arbetsmiljöfråga.
Föräldrastöd
Det är angeläget att förbättra samordning och samverkan kring familjer som har barn
med funktionsnedsättning. Föräldrarna, fr.a. mödrarna, utsätts för riskfaktorer på grund
av att de tvingas fungera som koordinatörer för alla de professionella kontakter som
barnen har.
RiFS-projektet ingår i Folkhälsoinstitutets regeringsuppdrag 2009 att utveckla en
29(64)
nationell strategi för föräldrastöd. 2010 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag att fördela 10
miljoner kronor till två lärosäten som bedriver relevant forskning kring riktat stöd till
föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Göteborgs universitet beviljades
medel för ett treårigt projekt i samarbete med bl a Göteborgs stad och
brukarorganisationer. En kartläggning genomfördes med telefonintervjuer och
webbenkät riktad till föräldrar i Göteborg, Kungälv och Tjörn. Yrkesverksamma
svarade på en webbenkät och deltog i fokusgrupper. Resultat bekräftar tidigare kunskap,
men man fick också ny kunskap.
•
•
•
•
•
•
•
Oklarheter kring ansvarsfrågorna för samordning o samverkan
Rutiner för arbete med utvecklingsövergångar (skolstart, vuxenblivande m m)
saknas eller har brister.
Traditionella könsroller är starkare i dessa familjer
Överrepresentation av föräldrar med låg utbildningsnivå
Föräldrar födda utanför Sverige kände till betydligt färre insatser än föräldrar
födda i Sverige,
Föräldrar med ett mindre formellt nätverk behöver extra stöd från det formella
nätverket.
Föräldrarelaterade riskfaktorer: sämre hälsa, hög stressnivå, sämre ekonomi,
minskat förvärvsarbete
Rättspraxis och rättssäkerhet inom myndighetsutövningen
Stadens riktlinjer inom funktionshinderområdet har reviderats och anpassats till
gällande rättspraxis. Riktlinjerna beslutades av Kommunfullmäktige 2014-12-11.
Anpassning av myndighetsutövningen till rättspraxis har skett inom ramen för den
gemensamma plattformen för myndighetsutövning. Plattformen syftar till
likabehandling, rättsäkerhet och ett professionellt bemötande. I myndighetsutövningen
ska den enskildes behov sättas i centrum och delaktighet och inflytande säkerställas. I
viss mån har rättspraxis skärpts t ex. när det gäller personkretsbedömning och rätten till
personlig assistans. För några personer har det inneburit att beslut om insatser har
omprövats och antingen upphört eller minskat i omfattning.
Välfärdens processer
Välfärdens processer med gemensamma arbetssätt i hela staden för att säkra kvalitet och
den enskildes delaktighet och inflytande gäller även för funktionshinderverksamheten.
(se fylligare beskrivning under äldreomsorg)
Jämställdhet
Fler män än kvinnor får insatser enligt LSS. Könskillnader kan i viss mån förklaras med
att antalet män och pojkar med vissa diagnoser är fler än antalet kvinnor och flickor. Det
går emellertid inte att utesluta att handläggare bedömer behoven hos män och kvinnor
olika. (Socialstyrelsens lägesrapport 2014).
Ny forskning visar att flickor i förhållande till pojkar kan vara underdiagnosticerade,
vilket kan påverka deras möjlighet att få LSS-insatser eftersom
personkretsbedömningen grundas på läkare/expertutlåtande. I en rapport från Malmö
konstateras att det behöver göras ytterligare granskningar ur flera perspektiv för att
fastställa eventuella skillnader i bedömningar utifrån jämställdhet (Rapport
"Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS", Malmö stad 2013).
I Göteborg har fler män än kvinnor beslut om BmSS enligt LSS eller SoL, medan fler
kvinnor än män har beslut om boendestöd enligt SoL i ordinärt boende.
30(64)
Personal
Andelen av tillsvidareanställda inom verksamhetsområdet (myndighetsutövning och
utförarverksamheter) som har anställning på heltid är 89 procent, en ökning med nästan
20 procentenheter sedan 2011. Endast en mindre del av ökningen, 3 procentenheter, har
skett under 2014.
Andel av den arbetade tiden utförd av timavlönade har sedan 2011 minskat från 16,9 till
11,4 procent (exkl. anställda enligt PAN-avtalet, där arbetsgivaren inte förfogar över
anställningsform). Minskningen sedan 2013 är 1,6 procentenheter.
Sjukfrånvaron är hög inom verksamhetsområdet. För oktober var denna 9,3 procent
(+0,9 procentenheter jämfört med samma period förra året). En kontinuerlig ökning av
sjukfrånvaron har skett under de senaste åren. Ökningen sker med drygt en halv
procentenhet per år.
Personer med psykiska funktionsnedsättningar
I Göteborg har ca 2 100 personer över 18 år insatser enligt SoL på grund av psykisk
funktionsnedsättning. Det tillkommer ett antal som har insatser enligt LSS fr.a. BmSS.
Stadsledningskontoret bedömer att totalt ca 2 500-3 000 personer har insatser på grund
av psykisk funktionsnedsättning. De vanligaste insatserna för denna grupp är
boendestöd och BmSS. Personer med psykisk funktionsnedsättning har som regel inte
rätt till daglig verksamhet enligt SoL. I Göteborg finns öppna aktivitetshus som erbjuder
sysselsättning, social samvaro och i vissa fall arbetsinriktad rehabilitering. Social
resursförvaltning är en stor utförare av boenden för personer med omfattande psykiska
funktionsnedsättningar, ofta i kombination med samsjuklighet och hemlöshet.
Prestationsbaserade statsbidrag PRIO
PRIO grundas på årliga överenskommelser mellan staten och SKL och avser två
områden, barn och unga med psykisk ohälsa samt (vuxna) med psykisk
sjukdom/funktionsnedsättning med omfattande behov och komplicerad problematik.
Personer med samsjuklighet t.ex. missbruk är särskilt prioriterade. Viktiga frågor när
det gäller vuxna är arbete/sysselsättning, somatisk hälsa och att utveckla
brukarmedverkan/inflytande på alla nivåer.
Inom ramen för PRIO i Göteborg finns en handlingsplan för aktiviteter så som
utbildningar i evidensbaserade metoder och arbetssätt, inspirationsseminarier riktade till
personal och chefer i staden och andra intressenter med olika teman som
evidensbaserade metoder, barnperspektiv, anhörigperspektiv, folkhälsoinsatser.
En inventering genomfördes i alla stadsdelar 2013, 4 690 individer kartlades. Analysen
visar bl.a. att majoriteten saknar meningsfull sysselsättning och har dålig somatisk
hälsa. En gemensam analys tillsammans med AF och FK och brukarorganisationer
kring arbete och sysselsättning har gjorts och ska följas av en gemensam handlingsplan.
Evidensbaserade metoder införs inom boende och boendestöd, och
arbete/sysselsättning. De metoder som införs följer de rekommendationer som rankas
högst i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd.
31(64)
7 Kultur och fritid
Kulturnämnden ansvarar för stadens fyra museer, stadsbiblioteket, stödet till fria
kulturlivet samt ansvarar för utvecklingen av stadens kulturpolitik. Park- och
naturnämnden ansvarar bland annat för skötseln av stadens parker och grönområden,
friluftsbaden och lekplatserna samt medverkar i strategisk stadsutveckling. Idrotts- och
föreningsnämnden ansvarar för stödet till föreningslivet i form av bidrag och
anläggningar samt förvaltar motionsanläggningar för allmänhetens besök. Liseberg
AB:s är stadens största aktör inom turismen men också en park och anläggning för
göteborgarna. Grefab förvaltar elva fritidsbåtshamnar för Göteborgs-, Partilles-, Alesoch Mölndals invånare. Valhallabadet tillhör Got Event AB men är en anläggning för
motionssim och simträning. Nedanstående tabell visar verksamheternas totala intäkter
och ger ett grepp om storleken på verksamheterna.
Omsättning, jan-okt 2014, mnkr
Idrotts- och föreningsnämnden
109,9
Kulturnämnden
113,1
Park- och naturnämnden
496,4
Liseberg
970,1
Grefab
47,4
Sammantaget bedöms nämnder och bolag klara sitt uppdrag enligt reglementen och
ägardirektiv. Nedanstående tabell visar några prestationstal från området.
Nyckeltal kultur-fritid
jan-okt 2014
jan-okt 2013
jan-okt 2012
Antal medielån på bibliotek totalt, not 1
2 591 800
2 207 700
2 207 700
Antal besökare bibliotek, not 2
3 450 200
2 727 100
2 928 000
Museibesökare
496 800
619 100
651 600
därav barn/unga i procent
28,7
27,9
26,3
Elever i kulturskolan, totalt
7 300
7 200
7 600
därav pojkar
2 600
2 700
2 900
flickor
4 700
4 500
4 800
Anläggningsuthyrning för idrott/tim
230 600
220 400
228 500
Antal besökare bad, is, gym
1 275 200
1 116 500
999 600
Antal övernattningar i skolor
204 200
214 400
213 100
Antal lekplatser
288
286
283
Antal besök Trädgårdsföreningen
1 152 600
1 026 700
778 000
Antal gäster Liseberg, sommarsäsong
2 360 000
2 125 000
2 200 000
Antal fritidsbåtplatser i vatten
7 300
7 200
7 200
Antal besök Stadsteatern
87 300
84 000
89 700
därav barn och unga i procent
15,6
15,7
8,4
not 1 Bibliotek, bokbuss, e-media. Stadsbiblioteket stängt mars 2012-apr 2014. Fyra nischbibliotek
tillkom under stängningstiden. Ett är kvar, 300m2, hela 2014 och 2015.
not 2 Bibliotek och bokbussarna
32(64)
Ekonomin är i huvudsak stabil inom området. Stadsdelsnämndernas nettokostnad för
enbart kultur blev under perioden + 0,8 procent (4,2 procent 2013). Siffran påverkas
negativt av att kulturhuset Kåken flyttats över från befolkningsram till resursnämndsram
inom Örgryte Härlanda. För fritid blev nettokostnaden 0 procent (-0,1 procent 2013).
SDN Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo har över tid minskat ramarna för kultur och
fritid för att få nämndernas totala ekonomi i balans. Högst nettokostnadsutveckling för
området hade SDN Angered och Västra Hisingen. För att effektivisera och erbjuda ett
bredare utbud har Hisingens stadsdelsnämnder samordnat kulturskolan och
resursnämndsuppdraget Ungdomssatsningen till Lundby. Röhsska museet som drivs av
kulturnämnden har en liten rörlig budget och är beroende av intäkterna. Museet har
delvis haft stängt vilket påverkat periodens resultat negativt, se vidare nedan.
Sammantaget redovisar dock kulturnämnden ett positivt resultat för perioden.
Göteborgs Stadsteater AB dras med underskott på grund av en för hög kostnadsvolym
samtidigt som biljettpriserna hållits på en låg nivå i förhållande till andra större teatrar i
landet. Statsbidraget som VG-regionen förfogar över har haft en låg uppräkning över
flera år. Översyn har startat för att minska kostnadsmassan och öka intäkterna för att om
ett till två år nå en ekonomi i balans. Underskotten finansieras av obeskattade reserver.
På kort sikt bedöms områdets aktörer kunna klara sina uppdrag även om oro finns
framför allt inom stadsdelssektorn över att inte i tillräcklig omfattning kunna arbeta
förebyggande exempelvis med fältarbete för att förebygga eller tidigt upptäcka
drogmissbruk, kriminalitet m.m.
Kvalitetsarbete
För att belysa tillgängligheten vid stadens folkbibliotek och stadsbiblioteket har en
undersökning genomförts som belyser användares och icke-användares tankar om vad
som påverkar nyttjandet av biblioteken. En effekt av undersökningen blev att
Stadsbiblioteket har ökat sitt öppethållande med 14 timmar per vecka samt att några
stadsdelsbibliotek har ökat sitt öppethållande några timmar. Biblioteken undersöker
även utformning av koncept "meröppet bibliotek", dvs. obemannat bibliotek, för att
svara på besökarnas behov.
Park- och naturförvaltningen är certifierad enligt ISO 9001 och 1401 och fick gott betyg
vid årets revision. Förvaltningen har påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete för
lekplatser i form av servicegaranti och tätare säkerhetskontroller. Trädgårdsföreningen
har fått utmärkelsen Nordic Green Space Award, en kvalitetsstandard för parker och
grönområden samt utmärkelsen Tripadvisers Certificate of Excellence som är
besökarnas bedömning av parken.
Liseberg genomför kontinuerligt gästenkäter samt mäter varumärkets betydelse. Nöjd
gästindex är fortsatt högt. Säkerhetskontrollerna för åkattraktionerna är omfattande
internationellt sett. På båda områdena sker kontinuerlig uppföljning med åtgärder.
Inom fritidsverksamheten i stadsdelsnämnderna används KEKS-modellen, en regional
metod för uppföljning av vilken effekt fritids- och kulturverksamhet fått för ungdomar
som deltar i kultur och fritidsaktiviteter. Det handlar bl a om ungas upplevelse av
identitet, ansvarstagande, trygghet, inflytande m.m. Resultat och effekter av KEKSundersökningarna har inte redovisats i nämndernas rapporter.
Idrotts- och föreningsnämnden har uppdragit åt SISU idrottsutbildarna att arrangera
utbildningen Säker förening under åtskilliga år. Ett 30-tal föreningar är i år intresserade
av certifiering. Nämnden har återkommande kundenkäter som i år bland annat resulterat
i ny städstandard för omklädningsrum.
33(64)
Väsentliga händelser i verksamheterna
Totala antalet elever i Kulturskolan har ökat jämfört med motsvarande period förra året,
däremot har andelen pojkar minskat. El Sistema, som är en del av kulturskolan, ökar i
omfattning. Kön till den frivilliga kulturskolan är drygt tusen barn/unga. Arbetet med
uppdraget i budget 2015 att kön till kulturskolans ska byggas bort har börjat analyseras i
stadsdelsdirektörsgrupp och sektorschefsgrupp tillsammans med kulturförvaltningen,
Stadsteatern och stadsledningskontoret. För kulturskolan har regional samverkan
påbörjats på Hisingen med målet att använda alla resurser effektivt och för att kunna
erbjuda utökat utbud.
Antal museibesök minskar men andelen barn/unga ökar. Röhsska har haft två publika
avdelningar samt auditoriet stängt en period på grund av vattenläckage och bristande
skal- och brandskydd. Göteborgs stadsmuseum har haft färre besökare medan övriga
museer redovisar en viss ökning. Analysen visar att museerna har svårt att nå besökarna
sommartid.
Biblioteksbesökarna ökar eftersom stadsbiblioteket öppnades igen under april.
Ökningen noterades särskilt under oktober. Antalet lån av böcker och media har ökat
rejält mellan 2013 och 2014 fördelat relativt jämt mellan stadsdelsbiblioteken och
stadsbiblioteket. Merparten av stadsdelsbiblioteken fortsätter att vara attraktiva
mötesplatser. Sammantaget bedöms stängningen av stadsbiblioteket ha inneburit en
injektion till stadens biblioteksverksamhet. Invånarna hittade till sitt lokala bibliotek och
nischbiblioteket 300m2 med sitt strategiska läge har blivit stadens näst största vad gäller
besök. Den utlokaliserade personalen fick också byta erfarenheter med
stadsdelsbibliotekens personal. Göteborgarna lånar mer per innevånare (6,8 lån/inv)
jämfört med Malmö (5,9) och Stockholm (4,6) trots att Stadsbiblioteket hölls stängt
under mätningen (källa: Kolada 2013).
Arbetet med filmutveckling och stöd till aktörer inom området är ett arbete som
kulturnämnden påbörjat. En filmutvecklare samordnar stadens insatser. Branschen
stärks med 2 mnkr i sökbart stöd till film och rörlig bild, 2 mnkr har avsatts till
innovativa aktörer och bereds av Lindholmen Science Park.
Kulturnämndens enhet för Ung kultur har lett två av förstudierna inom ramen för 2021arbetet på temat "Av och med unga". Frilagret för unga har etablerat sig inom sin
målgrupp och antalet besökare har fördubblats till 37 100. Unga ambassadörer, som
söker upp unga i stadsdelarna för att efterhöra deras önskemål på verksamhet, ingår i
styrgruppen för Frilagret.
Stora Teatern, som enligt kulturnämnden ska utvecklas till stadens gästspelsscen, har
fördubblat sina besökare sedan 2012 till 64 300, varav nästan 10 procent är barn och
unga.
Lindås sporthall har färdigställts för 54,5 mkr plus leasing 3,3 mkr att jämföras med
planerade 72,0 mkr. Konstgräsetableringar har genomförts enligt plan. Uthyrningen av
idrottsanläggningarna har totalt ökat med 4,6 procent jämfört med samma period 2013
främst beroende på nya anläggningar. Antalet besökare till motions-, bad- och
isanläggningar har ökat med 29 procent trots att Ruddalens isbana blockerats för träning
och matcher flyttade från Heden, då den varma hösten inte möjliggjort isläggning där.
Antalet gästnätter vid idrottscuper har minskat trots fler arrangemang. Möjligen beror
detta på att flera arrangörer efterfrågar högre standard vid övernattning.
Idrotts- och föreningsnämnden har gett sin förvaltning i uppdrag att arbeta för ökad simkunnighet. Tider reserveras i hallarna för simundervisning. Förvaltningen har startat
34(64)
dialog med sektor utbildning på strategisk nivå för att undanröja hinder och öka
måluppfyllelsen.
Verksamheten på Angereds Arena utvecklas positivt. Aktiviteter med olika träningspass
har därför ökats. Läkare kan skriva ut Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som behandling.
Upplevelsen av den egna hälsan inför och efter genomfört FaR-program i tre månader
följs upp. Drygt 85 procent av alla som genomfört programmet upplever en bättre hälsa,
20 procent upplever en stor förändring.
Den nya badpiren i Askim är färdigställd och upprustning av byggnader har genomförts
av bland annat OSA-lag hos parkoch naturnämnden. Upprustning och byggnation av
lekplatser har följt plan. Under hösten har stormskadade badbryggor reparerats.
Förberedelserna har gått planenligt för överföring av arbetsmarknadsenheten till
nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning.
Liseberg har i tio år haft vikande besökstrend. I år har den brutits och andelen unga har
ökat. Åkattraktionen Helix, artistutbudet och marknadsföringen har bidragit. Under året
har verksamhetsövergångar från dotterbolagen till moderbolaget genomförts. Vid
kommande årsskifte fusioneras Liseberg Restaurang AB med Liseberg AB.
Insatser för stadens strategiska utveckling
Liseberg har under året haft intensiva kontakter med Trafikverket och fastighetskontoret
för att så noga som möjligt minimera effekten av byggandet av Västlänken genom
nöjesparken. Bolaget har också påbörjat planeringen för södra området genom att ta
fram visioner och bearbeta dem. Park- och naturnämnden medverkar i den strategiska
stadsplaneringen för att säkerställa parkoch grönområden. Även idrotts- och
föreningsnämnden har engagerats i exempelvis Frihamnen.
Personal
Det råder viss svårighet att rekrytera rätt kompetens framför allt inom ingenjörsyrken.
Detta medför svårigheter för idrotts- och föreningsnämnden och parkoch
naturnämnden att konkurrera med lönerna på privata marknaden.
Regeringen har aviserat att nuvarande statliga pensionsförordningen inom scenkonsten
för pension och omställning för de yrken som inte kan arbeta till pensionsåldern upphör
1 januari 2015 och ska ersättas av kollektivavtal. Enligt regeringsbeslutet ska
kostnaderna för systemet på sikt minskas med 40 procent men ändå vara ett
nollsummespel. Eventuella effekter för Stadsteatern är oklara.
Exempel på pågående utredningar/planering
•
•
•
•
•
•
•
Kulturförvaltningen utreder i samverkan med stadsdelsnämnderna ett byte av
system för bibliotekslån samt för inpassering när biblioteket är obemannat.
Som en del av kulturprogrammet planeras kulturhus i Bergsjön och Backaplan.
Arbete pågår med e-tjänst för ansökan och antagning till kulturskoleplats.
Revidering av riktlinjer för kulturskolan närmar sig slutfasen.
Fyra konstgräsplaner planeras för 2015.
Idrotts- och föreningsnämnden har påbörjat planeringen av sporthall i Lunden
och i fd Fixfabriken i Majorna. Torslandaskolans gymnastikhall har rivits och
den nya sporthallen projekteras.
Idrotts- och föreningsnämnden har startat en utredning om möjligheten att
differentiera föreningsbidragen utifrån socioekonomiska faktorer. Även
möjligheten att anpassa bidragen utifrån kvalitativa mått utreds.
Bokningsdatabasen BIDA är under utveckling. Intresse finns hos
35(64)
•
•
stadsdelsnämnderna att använda BIDA för bl.a lokalbokning och
bidragsansökningar.
Idrotts- och föreningsnämnden har kommunstyrelsens uppdrag att utreda
inomhusbaden i de norra stadsdelarna. Utredningens resultat presenteras i
nämndens budget för 2015. Redan nu rapporterar nämnden att Rannebergsbadet
och Hammarkullebadet är i dåligt skick. Besöken har minskat med 54 procent på
Rannebergsbadet och 30 procent på Hammarkullebadet, troligen genom att
Angereds Arena attraherar de boende. Idrotts- och föreningsnämnden bedömer
att det inte går att driva anläggningarna vidare utan ökat kommunbidrag.
Stadsledningskontoret har kommunstyrelsens uppdrag att utvärdera
finansieringsmodellen för Göteborgs Stadsteater AB och stadens museer.
Motsvarande uppdrag finns hos VGR:s kulturförvaltning. Stadshus AB har
engagerats eftersom Stadsteatern ingår i turism- och kulturklustret.
Utredningsarbetet har nyligen påbörjats men beräknas vara slutfört före
sommaren.
Överväganden om resursnämndsuppdrag
Frölunda simhall är resursnämndsuppdrag inom SDN Askim-Frölunda-Högsbo.
Simhallen ligger integrerad i Frölunda kulturhus som drivs av lokalnämnden. Stadens
övriga simhallar drivs i dagsläget av idrotts- och föreningsnämnden. Beslutet om
bolagsöversynen innebar utredningsuppdrag om överföring av Valhallabadet till
idrotts- och föreningsnämnden. Eftersom Frölunda simhall börjar bli gammal har
lokalnämnden påbörjat en förstudie inför upprustning. Överväganden behöver göras
över hur driften av Frölunda simhall ska utformas långsiktigt.
Ungdomssatsningen för 16-20 -åringar tillkom efter Backabranden. Fem stadsdelar
delar på 23,8 mkr under 2014 för verksamheten som är av skiftande slag. Mycket har
förändrats i samhället sedan start och såväl resursnämndsuppdraget som verksamhetens
målgrupp och innehåll behöver övervägas.
36(64)
8 Bebyggelse och bostad
Vid detta rapporteringstillfälle uppmärksammas särskilt; strategisk planering,
detaljplanering, bygglov, lantmäteri, mark- och bostadsförsörjning samt fastighets- och
lokalförsörjning. Kärnuppdraget omfattar dock fler av stadens verksamheter.
Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden men också Lokalnämnden, Förvaltnings AB
Framtiden, Älvstranden Utveckling AB, Boplats AB och Higab AB har utifrån
lagstiftning, sina reglementen och ägardirektiv samt andra policydokument utpekade
roller för bostads- och bebyggelseutveckling. Byggnadsnämnden och
Fastighetsnämnden har inom kärnverksamheten ansvaret för utvecklingen av bostäder
och bebyggelse i hela staden. Förvaltnings AB Framtiden och Älvstranden Utveckling
AB har att utveckla bebyggelse i avgränsade geografiska områden. Fastighetsnämnden,
Higab AB, Förvaltnings AB Framtiden och Lokalnämnden ska även förvalta
bebyggelse. Samtliga nämnder och bolag har till uppgift att stödja och förstärka stadens
arbete med bostadsförsörjning och bebyggelseutveckling.
Färdriktningen för stadsutveckling och bostadsförsörjning går fortsatt åt rätt håll enligt
beslutade målsättningar. Berörda nämnders och styrelsers verksamhet är i enlighet med
reglementen och ägardirektiv. Följsamhet gäller även mål och inriktningar i
översiktsplan och andra styrdokument som t ex GR:s strategidokument ”Hållbar
tillväxt”. Här finns också förbättringsområden beträffande planering och uppföljning
särskilt beträffande social hållbarhet i stadsutveckling. Det pågår även utvecklingsarbete
av såväl enskilda nämnder och styrelser som stadengemensamt i processen för social
hållbarhet med namnet ”Gör Göteborg mer jämlikt”.
Planerings- och bostadsförsörjningsverksamheten har ökat genom höjda politiska
målsättningar i bl a byggnadsnämnden och fastighetsnämnden samt ökade leveranser.
Framöver är det viktigt att hålla jämn takt för att ge kontinuitet. Hög produktionstakt
förutsätter även hög planeringsnivå.
Under 2011-2014 förväntas 11 550 bostäder i planer antas och ca 8 220 bostäder
färdigställas, istället för målet om 10 000. Den planerade bostadsproduktionen väntas
dock öka på sikt till en nivå om ca 3 800 bostäder per år.
Bostadsförsörjning har skett i alla stadsdelar även om bostadsbyggande i Angered har
varit på en mycket låg nivå. Merparten av bostäderna har byggts i mellanstaden i linje
med översiktsplanen och utbyggnadsstrategin. Ett omfattande bostadsbyggande har
även skett i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo.
37(64)
Under perioden 2009–2014 kv 3 har totalt ca 10 700 bostäder färdigställts. Prognosen
för 2014 är ca 2 000 färdigställda bostäder vilket är enligt fastighetsnämndens prognos i
början av året.
3 000
2 500
Prognos 2014
2 000
1 500
1 000
500
0
2009
Nybyggnad
Ombyggnad
2010
2011
Prognos nybyggnad
2012
2013
2014
Prognos ombyggnad
Mellan 2006 och 2013 har stadskärnan ökat med 17 435 invånare, vilket är i enlighet
med de reviderade mål som antagits i förbundsfullmäktige för Göteborgsregionen i juni
2013 om en ökning i regionkärnan med 45 000 boende och 60 000 arbetsplatser fram till
2030. Även målet för antalet arbetsplatser har nåtts, då det ökat med drygt 22 000. Om
de långsiktiga målen ska kunna nås behövs dock en snabbare tillväxt av bostäder och
arbetsplatser än de senaste åren. Genom att byggande kommer igång i t ex
Centralenområdet, Gullbergsvass och Frihamnen bedömer stadsledningskontoret det
möjligt att nå de långsiktiga målen, men utbyggnadstakten behöver öka.
Staden står inför stora och komplexa utmaningar i skarpt genomförandeskede i t ex
Älvstaden samtidigt som annan stadsutveckling pågår och behöver utvecklas. För att
strategier och färdplaner ska vara uppdaterade krävs bevakning av takt och
genomförande samt fortlöpande dialog och avstämning mellan politiska nivån och
förvaltnings- och koncernledningar. En viktig del utifrån uppsiktsplikt är det arbete som
pågår med att kvalitetssäkra investeringsbudgetar och exploateringsekonomin. Pågående
arbete berör även frågor om kompetens och bemanning vid genomförande.
En nyckelfråga för att klara stadens utmaningar är säkerställande av kompetens och
resurser. Både nämnder och styrelser framhåller i rapporteringen kompetensbortfall och
svårigheter med att rekrytera personal, trots att aktiva åtgärder vidtagits inom flera
verksamhetsområden.
Närmare 40 procent av fastighetsbeståndet inom Förvaltnings AB Framtiden är
miljonprogrambebyggelse. Upprustningen inom Allmännyttan pågår enligt plan. Enligt
Förvaltnings AB Framtiden finns inte något akut eftersatt underhåll, men vissa
fastigheter har ett stort planlagt underhållsbehov de närmaste åren. Underhållsåtgärder
har hittills skett i mer än 50 procent av miljonprogrammet. För att underlätta
kvarboende efter renovering ges bl a kvarboenderabatter. Hyresgäster som inte
kan/önskar bo kvar i sin lägenhet erbjuds annat boende i det aktuella bostadsområdet
alternativt på annat håll inom allmännyttan. Vid detta rapporteringstillfälle kan inte
anges hur stor andel av hyresgästerna som flyttat i samband med renovering.
Förvaltnings AB Framtiden avser att ta fram sådana uppgifter. Dialog med
hyresgästerna om renovering sker i första hand beträffande inre kvalitetsförbättringar.
Boverket har nyligen genomfört en studie om flyttmönster till följd av omfattande
38(64)
renoveringar i hyresfastigheter och som visar att flyttningar i samband med renovering
ligger runt 25 procent. Ofta börjar flyttningarna innan renovering är avslutad och
fortsätter även efter. De som flyttar från en renoverad fastighet har en högre sannolikhet
att flytta igen. Flyttningarna har ett klart samband med inkomst och de individer som
har låga inkomster flyttar i högre grad än de med högre. Även barnfamiljer har en ökad
sannolikhet att flytta året för renovering men inte före, vilket kan tyda på att de kan ha
svårare att hitta alternativa boenden och att den sociala kostnaden för flytten är större.
Sannolikheten att flytta är lägre i storstäderna vilket kan bero på bostadsmarknaden, där
ett lägre utbud kan dämpa flyttningarna. Sannolikheten att flytta är också lägre i
allmännyttan jämfört med privata ägare. Resultaten i rapporten bekräftar vad som
framkommit i några tidigare undersökningar att det finns ett missnöje med renoveringar
och hyresgästernas möjligheter att påverka processen är ofta små. Detta leder också till
ökade flyttningar. Dock är det även många hyresgäster som vill ha renoveringar och det
finns även en stor variation i hur fastighetsägare hanterar renoveringar.
Färdigställande av platser i förskolor och skolor under året är i linje med den långsiktiga
planeringen. Men under 2014 har bland annat mottagande av nyanlända ökat och
kommer att kvarstå på en hög nivå de kommande åren, vilket ökar behovet av platser
framförallt inom grundskola men kan bli aktuellt även för gymnasieskolan. Det innebär
att takten för att färdigställa platser för förskolor och skolor behöver öka. Inom
verksamhetsområdet finns behov av ökad dialog mellan berörda nämnder för ökad
samsyn kring den långsiktiga planeringen.
Strategisk planering och detaljplanering
Den strategiska planeringen är en förutsättning för att mål och utveckling av bostäder,
verksamheter, service, infrastruktur och rekreation ska nås enligt översiktsplan och
kommunfullmäktiges budget. Den strategiska planeringen ger förutsättningar för
detaljplanering och genomförande. Stadsledningskontoret bedömer att de planerande
nämnderna behöver stärka den strategiska planeringen med avseende på sociala aspekter
och även uppföljningen av översiktsplanen med avseende på de sociala målen.
Planering för bostäder är en dominerande fråga och tendensen är allt större detaljplaner
med stort bostadsinnehåll. Men även planeringen för infrastruktur och näringslivets
behov är omfattande.
Målet att producera 3 500 bostäder i antagna/godkända planer i slutet av året.
T o m oktober har ca 1 200 bostäder i detaljplaner antagits/godkänts. Målet är höjt för
de kommande åren till 4 000 bostäder i antagna/godkända planer. Under 2011–2014
förväntas 11 550 bostäder i planer antas av byggnadsnämnden. Planerna har haft en
relativt god spridning över mellanstaden, de centrala förnyelseområdena och centrala
Göteborg. Planerna bedöms ha god måluppfyllelse i förhållande till översiktsplanen,
även de som ligger i kustnära områden, trots att tillgången till kollektivtrafiken inte är så
god som översiktsplanen rekommenderar.
Det strategiska arbete som genomförs med klimatanpassningsåtgärder är avgörande för
genomförande av planerad stadsutveckling. Åtgärderna omfattar bl a skydd mot höjda
vattennivåer och effekter av ökat regn. Staden är väl förberedd, men Länsstyrelsen
ställer stora krav på kommunen att klara att genomföra klimatanpassningsåtgärder och
har överprövat två detaljplaner. Staden för dialog med Länsstyrelsen för att nå ökad
samsyn och har även lämnat kompletterade underlag som nu har bedömts vara godkänt
av Länsstyrelsen. Det innebär att detaljplan för Götaverksgatan har vunnit laga kraft och
att detaljplan för Skeppsbron är godkänd men kan inte vinna laga kraft i detta läge på
grund av att planen är överklagad. Staden och Länsstyrelsen behöver även gemensamt
hantera andra målkonflikter som t ex berör buller, luftkvalitetsfrågor och strandskydd.
39(64)
Målet är att alla detaljplaner ska konsekvensbedömas enligt sociala konsekvensanalyser
(SKA) och barnkonsekvensanalyser (BKA). Formerna och kunskap om hur det kan ske
utvecklas kontinuerligt. Bland annat undersöks hur en rutin kan se ut så att resultatet
från SKA och BKA kan utläsa av detaljplanernas konsekvensbeskrivningar.
Stadsdelarnas och andra facknämnders medverkan och lokalkännedom är en viktig del
i utvecklingsarbetet.
Flera åtgärder har vidtagits av byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och
trafiknämnden för att kvalitetssäkra de gemensamma stadsutvecklingsuppdragen
(GEM). Till exempel sker samordning av produktionsplanering med prioritering av
planer, markanvisningar, fastställande av bostadsinnehåll samt trafiklösningar. Det
innefattar tidig bedömning i förhållande till översiktsplanen och sociala/ekologiska
konsekvenser enligt budgetmål samt numera även tidig värdering av ekonomisk
genomförbarhet.
Bygglov, lantmäteri och geodata
Varje år tas beslut i 3 600-4 000 bygglovsärenden. 2013 beviljades 260 bygglov för
nybyggnation av bostadshus i olika former. Omkring 50 rör flerbostadshus, 10 är
tvåbostadshus och resterande avser enbostadshus. Byggloven för flerbostadshus är
främst lokaliserade i centrala Göteborg, mellanstaden och de centrala
förnyelseområdena, medan enbostadshusen är lokaliserade utanför dessa områden
främst mot de kustnära områdena.
Under 2013 beviljades bygglov för ca 260 000 m² nya lokaler eller verksamheter.
Någon minskning av bygglov till kontor, men ökning för industri och lager. Även
bygglov till förskolor, skolor, BmSS har ökat från 2013. Tillkommande verksamhetsyta
innebär att ca 5 000 nya arbetsplatser möjliggörs.
Lantmäteri är en viktig verksamhet för att skapa genomförbarhet i planerna.
Årligen genomförs ca 400 förrättningar och andra lantmäteriuppgifter samt stöd för
framtagande av detaljplaner, särskilt nybyggnadskartor. Resultatvolymen avseende
förrättningar bedöms svara mot behovet.
Geodataprodukter såsom uppdaterade och korrekta kartor är en förutsättning för all
stadsplanering. Löpande utvecklingsarbete pågår t ex har större detaljplaneprojekt
visualiserats med 3D-modeller i olika planskeden och ökad tillgång till mobila enheter.
Visualisering av planer är också ett led i att förbättra kommunikation och dialog med
medborgarna.
Mark- och bostadsförsörjning
Det kommunala planmonopolet och markägandet är strategiska verktyg för att
åstadkomma önskad stadsutveckling. Översiktsplanens inriktningar är utgångspunkt för
bedömning av såväl lokalisering av markinnehavet som markens utnyttjande. Uppgiften
är att utifrån bland annat planeringsmässiga förutsättningar möta behovet av mark för
såväl bostäder och verksamheter som infrastruktur och kommunal service. Det
förutsätter planering av markförsörjning, exploatering, upplåtelse och förvärv av mark
samt förvaltning av mark och byggnader.
Markanvisning som strategiskt verktyg fortsätter att utvecklas: en revidering av
markanvisningspolicyn har skett. Älvstranden Utveckling AB och fastighetsnämnden
har utvecklat en gemensam markanvisningsprocess som innebär att fastighetsnämnden
är ingången för aktörer som vill bygga på kommunal mark oavsett om marken ägs av
kommunen eller Älvstranden Utveckling AB.
40(64)
Nyligen har markanvisning lämnats till två exploatörer där Förvaltnings AB Framtiden
är en av dem som ska bygga bostäder i Frihamnen till lägre hyra. Modellen prövas nu
med målsättningen att på sikt användas vid fler marktilldelningar. Ett annat exempel är
ett pilotprojekt där markanvisning getts med sociala kvalitetskrav till en exploatör som
ska bygga miljö- och klimatanpassade kontorslokaler i Gårda. De sociala
kvalitetskraven omfattar bl a insatser som kan vara stöd för ungdomar och unga vuxna i
utbildning och för deras förankring i arbetslivet.
För att bättre möta näringslivets önskemål om planlagd mark pågår utveckling av nya
verksamhetsområden längs norrleden för industri, blandade verksamheter och logistik.
Även en ny modell prövas där försäljning av planlagd mark sker till projektutvecklare
som ställer i ordning marken, bygger och hyr ut färdiga lokaler till mindre och
medelstora företag.
I Göteborg fanns det knappt 269 000 bostäder vid slutet av 2013. Drygt hälften av alla
bostäder var hyresrätter, varav allmännyttan utgör strax under hälften, 26 procent
bostadsrätter och 19 procent äganderätter (småhus). Av hyresrätterna är 9 700
studentbostäder och 6 000 äldreboenden eller bostäder för personer med
funktionsnedsättning. Bostäder byggda sedan 2001 utgör sex procent av alla bostäder.
Tillskottet från nyproduktionen innebär därmed en långsam men kontinuerlig förändring
av det totala bostadsbeståndet.
Antalet färdigställda bostäder förväntas uppgå till ca 8 220, istället för målet om 10 000
bostäder under mandatperioden. Det främsta skälet till att målet inte nås är en effekt av
finanskrisen och lågkonjunkturen 2008/2009 som innebar att färre bostäder påbörjades
under år 2009, något som direkt påverkat antalet färdigställda bostäder under såväl 2010
och 2011. Därutöver kan stadsledningskontoret konstatera att de bedömningar som
gjordes i början av 2000-talet av det långsiktiga bostadsbehovet varit för lågt, vilket
också påverkat måluppfyllelsen. Vid den tidpunkten fanns ca 2 000 lediga lägenheter
vilket kan ha påverkat bedömningarna.
Förvaltnings AB Framtiden har uppdraget enligt ägardirektivet att bidra till stadens
bostadsförsörjning. Under 2014 kommer 306 bostäder, varav 290 hyresrätter och 16
bostadsrätter vara inflyttningsklara. Under 2015 är prognosen 535 hyresrätter och 63
bostadsrätter och egna hem, vilket ger goda förutsättningar för att på sikt nå målet om
1 200 bostäder per år. Koncernens målbild är att 2019 uppnå en nivå om 1 000
hyresrätter per år.
De åtgärder som görs idag för att möta bostadsbehovet ger resultat men först på längre
sikt. Prognosen för kommande år visar en successiv ökning till en nivå om 3 800
bostäder per år för perioden 2019 och framåt. Därutöver har beslut om ytterligare
åtgärdspaket skett för att bättre möta bostadsbehovet. Målet är att få fram 7 000
bostäder fram till 2021, utöver planerad bostadsvolym. Sammantaget innebär planerade
och tillkommande uppdrag att inom relativt kort tid skapa förutsättningar för ett
bostadsbyggande om ca 4-5 000 bostäder per år, vilket innebär stora utmaningar för
stadens verksamheter. För att målsättningarna ska klaras måste också de
marknadsmässiga förutsättningarna finnas.
Det är komplext att bedöma hur stort bostadsbehovet och efterfrågan på bostäder är.
Utgångspunkter för beräkningarna, befolkningsmässiga eller marknadsmässiga skiljer
sig åt och ger olika resultat. I förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning i Göteborg,
som tagits fram av fastighetsnämnden, görs en djupgående analys om behovet på
bostadsmarknaden. Grovt anges behovet till 3–4 000 bostäder per år, vilket är det högsta
i Göteborg sedan miljonprogrammet. Vidare har nämnden utrett förutsättningar för ökad
41(64)
bostadsproduktion till 5 000 bostäder per år samt som alternativ 3 000 respektive 10 000
bostäder per år. I utredningen har även ingått att belysa vad som krävs för att behålla
produktionstakten vid en lågkonjunktur. De båda underlagen ger förutsättningar för
initiativ och långsiktig planering beträffande bostadsförsörjning i Göteborg.
Enligt plan- och bygglagen har kommunen ansvar för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder
i stadens publika lokaler och offentliga miljöer. Kommunstyrelsen har även gett
uppdrag under 2011 att samtliga enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas. I uppdraget ingår
att information om tillgänglighet ska finnas på stadens webbplats. Ansvar för att
inventering sker och åtgärder vidtas ligger hos respektive nämnd och styrelse.
Fastighetsnämnden har uppdrag att vara processledare för det angivna målet.
Idag är 80 procent av stadens totalt 3 100 verksamhetslokaler och offentliga platser
inventerade när det gäller tillgänglighet och knappt 40 procent av
tillgänglighetsinformationen har publicerats på webbplatsen. Inventeringen väntas vara
klar i slutet av 2015. Vid motsvarande mätning 2013 var ca 50 procent av lokalerna
inventerade. Merparten av fackförvaltningarna som deltar är klara med inventeringen.
Hos social resursförvaltning kvarstår inventering av hälften av lokalerna. Av
stadsdelarna är fyra SDN klara, fyra har 30 procent kvar att inventera och två SDN har
60 procent kvar att inventera. Frågan behöver prioriteras högre hos de nämnder som har
inventering kvar att genomföra.
Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning
I stort hålls stadens unika kulturmiljöer och byggnader i gott skick genom planerat
underhåll och särskilda vård och underhållsplaner. Kulturnämnden har i rapporteringen
angett att ett upprustningsbehov av bl a Rhösska museet är särskilt angeläget. Higab AB
har inlett en förstudie. Bolaget har även särskilda uppdrag såsom att uppföra en
ersättningsarena för Rambergsvallen. Projektet följer enligt plan och beräknas vara klart
fram till sommaren 2015.
Som en följd av kommunfullmäktiges beslut med anledning av bolagsöversynen har
Higab AB med tillhörande dotterbolag uppdrag att ta fram förslag som syftar till
renodling och effektivare utnyttjande av fastighetsbeståndet. I uppdraget ingår att se
över ägardirektiven och ta fram förslag som avser förutsättningar för effektivare
samarbete och gemensamma funktioner. För närvarande pågår arbete med att planera
och tidssätta uppdragen vilket förväntas vara klart i slutet av 2014.
För stadens långsiktiga planering av verksamhetslokaler beträffande förskola och skola,
äldreomsorg och boende med särskild service (BmSS) har lokalsekretariatet tagit fram
en lokalförsörjningsplan fram till 2025. För förbättrad planering av behovet införs ett
nytt IT-stöd gällande lokalförsörjningsplanering gemensamt med stadsdelarna som
bygger på befolkningsprognoser, mätning beträffande utfall av elever och barn samt
verksamhetsplaner. Systemet tas i drift under 2015.
Färdigställande av platser i förskolor och skolor under året är i linje med den långsiktiga
planeringen. Men under 2014 har mottagande av nyanlända ökat och kommer att
kvarstå på en hög nivå de kommande åren, vilket ökar behovet av platser framförallt
inom grundskola men kan bli aktuellt även för gymnasieskolan. Det innebär att takten
för att färdigställa platser för förskolor och skolor behöver öka. På kort sikt kan
förskolors och skolors behov av platser ordnas genom inhyrning och tillfälliga
paviljonger. Det finns även viss beredskap att hantera akuta behov enligt
lokalsekretariatet.
42(64)
Under året har 696 platser färdigställts för förskolor. Återstående platser för
innevarande år färdigställs under 2015 tillsammans med tidigare planerade platser för
nästa år. När det gäller skollokaler har fem inhyrningar skett för grundskola och en för
gymnasieskolan under 2014. Inga större skolprojekt kommer att bli klara under året men
det pågår ett antal stora om-, till- och nybyggnationsprojekt som beräknas färdigställas
under perioden 2015-2018. Projekten på Annedalsskolan (Majorna-Linné) och
Bergsgårdsskolan (Angered) ligger närmast i tiden och förväntas färdigställas under
2015. När det gäller gymnasieskolan har en inhyrning skett under året och en förstudie
pågår görs kring hur lokalerna kan användas mer effektivt vid Hvitfeldtska gymnasiet.
Nybyggnation av gymnasieskolor är inte aktuellt för närvarande.
Beträffande boende med särskild service (BmSS) är behovet fortsatt stort. Under 2014
färdigställs 72 bostäder (BmSS) i 12 olika objekt. För att balans mellan efterfrågan och
tillgång ska nås de kommande åren behöver planeringsnivån höjas. Se vidare under
reslutat och slutsatser för funktionshinder i avsnitt 6.1.
Stadsledningskontoret ser behov av ökad samsyn och helhetssyn mellan berörda
nämnder i den långsiktiga planeringen för verksamhetslokaler. Det behövs även mer
samordning för ökad kostnadseffektivitet och bättre resursutnyttjande. Bland annat
lokalsekretariatet arbetar vidare med att stärka samarbetet mellan berörda förvaltningar
och stadsdelsförvaltningar.
43(64)
9 Trafik
Kommunens kärnverksamhet vad det gäller trafik har definierats som att kommunen ska
skapa förutsättningar för medborgarna och näringslivet att transportera sig inom ramen
för god trafiksäkerhet och minskade miljöstörningar.
Det är många aktörer, utöver kommunen, som har ansvar inom trafikområdet. Olika
delar av transportsystemet i Göteborg finansieras, planeras, förvaltas och byggs av de
olika aktörerna - kommunen, regionen och staten. Behovet av mobilitet har ett starkt
samband med stadens och regionens strukturer och utveckling. Transportinfrastrukturen
är en förutsättning för att kunna bygga den attraktiva staden och för att kunna hantera
centrala frågor som miljö, klimat, tillväxt och bostadsförsörjning.
Denna uppföljning omfattar trafiknämnden och färdtjänstnämnden.
Ökad genomförandetakt inom stadsutvecklingsområdet
Inom stadsutvecklingsområdet står staden inför en ökad genomförandetakt av planer i
samverkan med bland annat Trafikverket som en kraftfull aktör. Detta ställer krav på
stadens organisation, bemanning och kompetens samt interna och externa samordning.
Trafikkontoret visar i sin rapportering svårigheterna med att hitta kompetens inom
tidiga planeringsskeden, detaljplaneverksamheten samt kvalificerade projektledare inom
området projektera och bygga. Detta riskerar att få konsekvenser för att staden ska klara
av de många gånger komplexa projekten som ska genomföras. Genomförbarhet och
ekonomiska bedömningar behöver klargöras i ett tidigare skede. Trafiknämnden framför
också den viktiga slutsatsen att det är det spännande uppdraget inom
samhällsbyggnadsområdet, att medverka i stadsutvecklingen, som gör staden till en
attraktiv arbetsgivare.
Ett samordnat arbete, KomFram Göteborg, tillsammans med Trafikverket och
Västtrafik, startas för att säkra en hög tillgänglighet för människor och gods i samband
med den byggaktivitet som kommer att ske med start 2016 och som har stark påverkan
på trafik och framkomlighet.
Regeringen beslutade den 1 juli 2014 att en särskild utredare, som ska fungera som
förhandlingsperson, ska ta fram förslag till principer för finansiering samt förslag till en
utbyggnadsstrategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och
Göteborg/Malmö m m, den så kallade Sverigeförhandlingen. Utöver stambanorna ska
också ökat bostadsbyggande och cykelfrågor behandlas. Detta har stor betydelse för
Göteborgs behov av ett ökat bostadsbyggande och en utvecklad infrastruktur.
Sverigeförhandlingen har en tydlig regional dimension för förbättrad och resurseffektiv
arbetspendling.
En angelägen fråga för staden, med en regional dimension, är behovet av bussdepåer.
Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret behöver i samverkan
med regionala aktörer verka för depåer på kort och lång sikt. Befintliga depåer i
Gullbergsvass och Frihamnen ligger i områden som ingår i planerna för Centrala
Älvstaden och som inom snar framtid kommer att tas i anspråk för utveckling av
blandad stadsbebyggelse.
Den nya kollektivtrafikmyndigheten har kommit igång. Förslag finns på ny organisering
av delregionalt kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen där strategiska
kollektivtrafikfrågor lyfts för att stärka sambandet regional planering och infrastruktur.
Förslaget innebär att Förbundsstyrelsen utser representanter till VGR:s regionala
kollektivtrafikråd. GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att vara
44(64)
beredande till det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen. Strategiska
kollektivtrafikfrågeställningar lyfts även till förbundsstyrelsen. Förslaget är för
närvande på remiss hos berörda myndigheter och kommuner.
Förändrad färdmedelsfördelning
Under årets första nio månader pekar stämplingsstatistiken på ett minskat resande i
Göteborgs stadstrafik med 4 procent jämfört med samma tidsperiod förra året.
Spårvagnsresandet har minskat med 8 procent medan bussresandet har varit oförändrat.
Resandet med båt har ökat med 12 procent under samma tidsperiod. Västtrafik påpekar
att beräkningen av antalet delresor med spårvagn är osäker eftersom
stämplingsbenägenheten är väldigt låg. Undersökningar visar på en
stämplingsbenägenhet på 17 procent. Stämplingsbenägenheten avser hur stor andel av
resenärerna som registrerar sitt färdbevis vid påbörjad resa (oavsett om de har giltigt
färdbevis eller inte). Det ska alltså inte förväxlas med så kallad "fuskåkning”, som är en
betydligt lägre andel.
Under de först nio månaderna har biltrafiken i Göteborg ökat med 3-4 procent jämfört
med samma tidsperiod förra året. Ökning av trafiken ses även nationellt och är för den
senaste 12-månadsperioden 2,5 procent. Vad ökningen beror på är svårt att säga men det
finns en rad tänkbara faktorer som en förbättrad konjunktur och lägre bränslepriser.
Tidigare rapportering av cykeltrafikutvecklingen för kvartal 2/2014 innehöll ett
beräkningsfel, tidigare rapporterad ökning på 29 procent ska vara en ökning med 9
procent. Beräkningsfelet berodde på att två veckor i juni dubbelräknades vid
cykelräknestationerna. Två veckors dubbelräknade passager ger så stora skillnader
eftersom det är få mätpunkter och dubbelräkningen har skett under en period med höga
cykelflöden.
Cykelolyckorna har ökat. Antalet skadade cyklister varierar något över åren. När det
gäller skadade i singelolyckor tycks det vara ett större antal skadade under första
halvåret 2014 jämfört med föregående år och störst är förändringen i gruppen måttligt
skadade. Även om det är ovanligt att personer omkommer i singelolyckor har en cyklist
omkommit under första halvåret 2014.
Gröna transporter
Miljöanpassningen av fordonsflottan har tagit stora steg framåt. Från januari till
september 2014 registrerades 2 411 nysålda miljöbilar, en fördubbling jämfört med
samma period 2013. Miljöbilar utgör 20 procent av nyregistrerade personbilar i
Göteborgs kommun jan-sept.
Trafikkontoret arbetar tillsammans med Göteborgs godsnätverk med att utveckla
samordnad varudistribution i tätort med elfordon. Detta är en optimeringsåtgärd för att
minska antalet fordonsrörelser till butiker och kontor som då resulterar i ökad
samhällsnytta men också ökad service till näringsidkarna.
Drift och underhåll
Ökade volymer i samband med utvidgningar och nyexploateringar samt ökade krav vid
utformning av gator och torg leder till ökade kostnader för drift och underhåll av det
offentliga rummet. Samtidigt har kostnadsutvecklingen inom branschen varit betydligt
högre än för samhället i övrigt.
Trafiknämnden lägger över en halv miljard per år på drift och underhåll. Av
budgeterade medel är 50 procent tillsyn och skötsel. 20 procent går till reparationer och
30 procent till planerat underhåll.
45(64)
Oförutsedda händelser
Trafikkontoret lyfter fram att det finns risker, framför allt kopplat till att det inte finns
något utrymme för att hantera oförutsedda händelser, främst inom drift- och
underhållsverksamheten och oförutsedda händelser beroende på väderförhållandena.
Försäkringsfrågor är en angelägen fråga med tanke på de komplexa
stadsbyggnadsprojekt som staden står inför. Stadsledningskontoret menar att staden
behöver arbeta mer med försäkringsfrågor med tanke på bland annat risk för
intäktsförluster och ökade kostnader för kollektivtrafik.
Färdtjänsten
Resandet med färdtjänsten ökar, som en följd av den politiska inriktningen att öka
möjligheten att få fler resor i sitt grundtillstånd och att kunna ansöka om extra resor.
Efter 10 månader har antalet färdtjänstresor till och med oktober har ökat med 8,2
procent jämfört med samma period 2013. Det betyder 39 000 fler utförda färdtjänstresor
än budgeterat och 36 000 fler resor än föregående år. Prognosen visar totalt 575 000 vid
årets slut. 2013 utfördes 536 000 resor.
För 2015 bedömer färdtjänsten att ekonomin kommer att klara detta men kommer på
sikt 2016-2017 att bli en svår utmaning. Hur ekonomin och verksamheten kommer att
utvecklas är en stor fråga för färdtjänsten framöver. Resenärer är överlag nöjda med
verksamheten men det finns områden där det brister, t ex att bilarna inte kommer i tid
och förarnas bemötande.
Färdtjänstförvaltningen har sedan flera år en strategi att färdtjänstresor i möjligaste skall
flyttas över till flexlinjen. Målet för 2014 är att 31,7 procent av färdtjänstresenärernas
resor ska ske i flexlinjen. Antalet resor med flexlinjen har ökat med nästan 2 000 eller
1 procent. En desto större ökning av resande har dock skett i den ordinarie
färdtjänsttrafiken. Andel resor färdtjänstresenärerna gjort med flexlinjen har därför
minskat från 30,7 procent under 2013 till 29,6 hittills i år. 2012 var siffran 30,4 procent
och 2011 var den 27,5 procent.
Färdtjänstförvaltningen samarbetar med trafikkontoret angående att minska
förbrukningen av fossila bränslen.
46(64)
10 Klimat och miljö
Miljö- och klimatnämnden, Kretslopp och vattennämnden men också bolag som Gryaab
AB, Renova AB och Göteborg Energi AB, har utifrån olika perspektiv och genom sina
reglementen och ägardirektiv utpekade roller för stadens hållbara utveckling inom
miljö- och klimat området. För t.ex. miljö- och klimatnämnden ligger det helt inom
kärnverksamheten medan andra nämnder och bolag har till huvuduppgift att producera
tjänster och produkter inom bl.a. avfallshantering, vatten och avlopp samt energi.
Miljöaspekten i den delen av kärnverksamheterna har olika tydlighet i uppdragen.
Exempel på andra nämnder med koppling till stadens miljö- och klimatarbete är Parkoch naturförvaltningen och konsument- och medborgarservice.
Tillsyn är en viktig del i miljöarbetet
En primär uppgift för miljö- och klimatnämnden är myndighetsutövning med stöd av
framför allt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsavdelningen har
förändrat sina kontrollbesök till en mer reviderande metodik vilket innebär att i större
utsträckning se om företagen har ett systematiskt sätt att arbeta för att minimera de
risker som finns i verksamheten. Inom miljö- och klimatnämndens miljöbalkstillsyn
pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att tillsynen ska vara effektiv och
rättssäker. Exempel på detta är arbetet med riktad/förebyggande fastighetsägartillsyn
som ett försök att förhindra att problem uppstår i inomhusmiljön, vilket i förlängningen
leder till färre klagomål på bostadsmiljö. Specifika tillsynsveckor är ett annat exempel
på effektivisering av tillsyn och inom avfallshantering har miljöförvaltningen
samarbetat med Polisen, Länsstyrelsen och Tullen. Genom tillsynsprojektet
Energieffektiva företag i väst har miljöförvaltningen haft ett bra samarbete med energioch klimatrådgivarna på konsument- och medborgarservice. Tre nya e-tjänster blivit
klara, t ex anmälan om värmepump och bergvärme, och man beräknar att ytterligare
fem kommer att bli klara under året.
Vatten, avlopp och avfall
Klimatförändringar kan medföra flera olika effekter på VA-nätet, t ex. försämrad
dricksvattenkvalitet, källaröversvämningar, nödavledning och energiförbrukning
påverkas av mängden nederbörd och vattnets temperatur. Kvaliteten på dricksvattnet i
Göteborg är god och omfattande långsiktiga åtgärder pågår och planeras för att öka
säkerheten. Klagomålen på lukt och smak har dock varit mycket fler än vanligt, 178
jämfört med 86 år 2013, på grund av den höga vattentemperaturen i somras. Göteborgs
utläckage av dricksvatten är högt i jämförelse med Sverigesnittet och åtgärder vidtas för
att minska läckaget men ännu syns inga varaktiga trendbrott.
Den hittills låga nederbördsmängden i år har varit positivt för källaröversvämningar och
energiförbrukning. Däremot har oktober varit mycket regning vilket t ex har lett till en
del nödavledning av spillvatten. Långsiktigt bedöms förnyelsetakten på
avloppsledningsnätet behöva öka till 0,25–0,3 procent från dagens nivå om
0,17 procent. En del av det planerade underhållet har fått anpassas till stadens
exploatering och inte till de ledningar som har sämst kondition.
Mål på
lång sikt
Prognos
2014
Utfall
2013
Utfall
2012
Utfall
2011
Läckage (m3 per km ledning och
år)
14
21,6
21,6
19,8
19,7
Antal källaröversvämningar (st.)
40
-
207
53
196
Mängden tillskottsvatten som behandlas på Ryaverket är ökande, andelen är också hög
47(64)
jämfört med Sverigesnittet. En bred dialog inom staden pågår liksom flera projekt som
syftar till att få till en minskning av tillskottsvattnet. Om inte mängden minskar kan
kompletterande reningsanläggningar behövas, Gryaab har under året lämnat in en
begäran om markanvisning till fastighetskontoret.
Driftresultaten för avloppsreningen har varit goda. En ny anläggning för kväverening
kommer att tas i drift under 2016 för att klara framtida krav. Det finns starka kopplingar
mellan reningsresultat och tillskottsvatten enligt ovan.
Dagvatten i bebyggd miljö hanteras i stadens planering och förvaltning med
utgångspunkt bland annat från den egna handboken ”Dagvatten så här gör vi”.
Ansvarsfrågor bl.a. kring anläggningar och drift är däremot inte helt lösta.
Ansvarsgränser och samverkansmöjligheter med ansvariga för såväl privat mark som
allmänna platser och väghållning behöver klarläggas. Under året har det fattats beslut
om att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för vatten och klimatanpassning,
arbete kommer att ske i samverkan mellan de planerande förvaltningarna.
Avfallsmängderna (säck- och kärlavfall) fortsätter att minska, dock i en långsammare
takt än tidigare år, och beräknas bli lägre än budget. Insamlingsarbetet, för kretslopp och
vatten, mätt som utställd behållarvolym ökade med 1,4 procent mellan oktober 2013
och oktober 2014. Renova rapporterar dock att avfall till sortering ökar vilket de anger
är en konjunkturmätare. Dessutom ökar grovavfallet från både hushåll och
verksamhetskunder och där är det främst tryckimpregnerat trä.
Klimat och energi
Göteborg Energis volym levererad fjärrvärme understeg periodens budget, främst
beroende på varmt väder under årets första kvartal. El producerad vid Rya
kraftvärmeverk understeg periodens budget, vilket även årsprognosen indikerar,
beroende på dels den varma inledningen på året och dels fortsatt förväntade låga elpriser
som inte gör det lönsamt att utnyttja produktionskapaciteten där. Renova producerar
mer el och värme än budgeterat och effektivitetsmåttet energi per transporterat ton
avfall visar också på en positiv trend. Av Göteborg Energi producerad volym vindkraft
beräknas för helåret bli i nivå med budget.
Flera av stadens verksamheter arbetar för att öka produktionen av biogas. För Göteborg
Energi har dock biogasproduktionen underskridit budget samt att helårsprognosen har
sänkts. Den främsta förklaringen är GoBiGas då någon leverans av biogas inte beräknas
ske under år 2014.
(GWh)
Biogas från
Göteborg Energi,
inklusive
Ryaverket
Biogas från
Ryaverket
Utfall
oktober
2014
Budget
oktober
2014
Prognos
2014
Budget
2014
Utfall
2013
Utfall
2012
120
214
149
258
141
118
70
70
67,7
67,3
Som jämförelse till biogasproduktionen i tabellen ovan förväntas GoBiGas producera
160 GWh när anläggningen tas i drift. 1 700 GWh biogas producerades i Sverige år
2013 varav ca 278 GWh kom från Västra Götalandsregionen. Produktionen ökar i
regionen men tyvärr går inte den regionala efterfrågan upp i samma takt.
Under perioden har insamlingen av matavfall ökat med 9 procent jämfört med
48(64)
motsvarande period 2013. Det förädlas till biogas på anläggningar i regionen efter att ha
passerat Renovas förbehandlingsanläggning. Matavfallet genererar knappt 12 GWh
biogas per år. För att öka uttaget av biogas per insamlad mängd avfall har kretslopp och
vatten i samarbete med Renova gjort en förstudie på en torrötningsanläggning.
Förstudien visar att den skulle kunna ge 70 procent mer biogas per insamlad mängd
avfall.
Utländsk biogas som erhåller produktionsstöd i hemlandet, kan importeras via
naturgasnätet och säljas i Sverige. Ett beslut från Energimyndigheten att biogas
importerad via naturgasnätet inte ska erhålla skattebefrielse i Sverige är överklagat.
Utöver det så kan ev den skattebefrielse som utlovats gälla till 2020 stoppas redan vid
utgången av 2015 då EU inte vill godkänna den. Detta skulle ge mycket stora effekter
på branschen då stora investeringar är gjorda och det riskerar att få påverkan på stadens
målsättningar. Staden bör verka för ett undantag från EU:s bestämmelser till dess att ett
lämpligt alternativt stöd för biogasen finns på plats.
Rötresten från matavfallet är av sådan kvalitet att den kan återföras till jordbruket som
gödselmedel. Gryaabs produktion av REVAQ-certifierat slam har de senaste åren ökat
och uppgår hittills under 2014 till 11 000 ton vilket är något bättre än det egna målet
samt en ökning med föregående år om 3 300 ton.
I september beslutade kommunfullmäktige om ett klimatstrategiskt program som även
innehåller stadens energiplan. För framgång i stadens klimatarbete är det viktigt att
stadens verksamheter inkluderar strategierna i ordinarie verksamhet. Miljö- och
klimatnämnden följer årligen upp stadens energieffektiviseringsstrategi. Enligt
nämndens analys är energieffektiviseringstakten inom fastigheterna inte tillräcklig. Som
en miljöprogramsåtgärd pågår en utredning om kalkylförutsättningar för stora
energirenoveringar som visar att frågan är komplex och att den hanteras olika bland
stadens aktörer. Miljöförvaltningens slutsats är att det inte finns en lösning utan staden
behöver arbeta på flera områden för att driva arbetet framåt. Förvaltnings AB Framtiden
konstaterar att genom effektiviseringar och omställningar till fjärrvärme har
koldioxidbelastningen från Framtidens verksamhet minskat. Sedan 1990 har Framtiden
effektiviserat sina fastigheter med en minskning av energianvändningen per
kvadratmeter med 35 procent. Som ett led i att uppfylla stadens mål att öka
energieffektiviteten till 2020 driftoptimeras lokalförvaltningens fastigheter. Ett första
resultat visar att de sparar 6 procent el och 8 procent värme.
Klimatprogrammets strategier bör föras in i ett tidigt skede i stadsutvecklingsarbetet.
Step up är ett pågående Smart Citiesprojekt som handlar om hur energifrågan kan
länkas samman med stadsutvecklingsfrågan, framför allt i den fysiska planeringen. En
tanke i projektet är att försöka implementera klimatprogrammets intentioner i arbetet
med Älvstaden.
Kundnöjdhet och kvalitet
Avfallsinsamlingen hos göteborgarna fungerar väl. Entreprenörerna utför sitt
insamlingsarbete med rekordfå klagomål (452 jämfört med 1 341 under samma period
2013). Renova samlar in avfall hos flera andra delägarkommuner också, med ökande
kvalitet.
Kunder och brukares nöjdhet med servicen inom vatten, avfall och energi är generellt
relativt hög. Flerbostadshusägare är dock något mindre nöjda med avfallshanteringen än
andra kundgrupper. 65 procent anser att de är nöjda eller mycket nöjda, vilket är i nivå
med förra året, och bara 2 procent säger att de är missnöjda. Kretslopp och vatten
uppmärksammar detta och har fokus på flerbostadshusägare där man t ex i ett projekt i
49(64)
samverkan med Förpacknings- och tidningsinsamlingen arbetar för att få ökad
fastighetsnära insamling för att få ökad återvinning. Ökad tillgänglighet är också viktig
då det ger en ökad nöjdhet.
Prognos
2014
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
Utfall 2010
675
1 507
2 750
2 047
1 521
Klagomål på
avfallshämtning i
Göteborg (st)
Nio av tio boende i flerbostadshus har högt förtroende för hur vattenförsörjningen sköts
och drygt åtta av tio är nöjda med avfallshanteringen. De som har fastighetsnära
hämtning är nöjdare. För boende i småhus visas resultaten i tabell nedan.
Mål
2014
2013
2012
Andel villaboende som är
nöjda avfallshantering (%) 2)
90
82
87
81
Andel villaboende som är
nöjda med vatten och avlopp
(%) 2)
90
89
87
87
Nöjd kund index privatkunder
elnät, elhandel, fjärrvärme
1)
e/t
e/t
71
73
2011
66
1) Senaste mätningen från slutet av år 2013.
2) Kunder som är nöjda eller mycket nöjda
Nils Holgerssonundersökningen som visar den sammanlagda kostnadsutvecklingen för
energi, avfall och va (flerbostadshus) visar att Göteborg har haft en lägre ökningstakt än
andra större städer i Sverige de senaste tio åren.
Bilden, från Nils Holgerssonrapporten 2014, visar sammanställningen av totala
kostnader (va, avfall, el och fjärrvärme) för landets tio största kommuner avseende
flerbostadshus.
Pris är inte ett heltäckande mått på kommunens tjänster och inom va-branschen har man
50(64)
nu tagit fram att Hållbarhetsindex. Göteborgs resultat är relativt gott på flera parametrar.
Mer heltäckande jämförelser görs även på avfallssidan för att mäta verksamhetens
effektivitet och då är bedömningen att Göteborg ligger väl till i förhållande till andra
större kommuner.
Buller, luftkvalitet och grönt
I februari fastställde kommunfullmäktiga åtgärdsprogrammet mot buller och arbetet
med åtgärder har nu kommit igång. Miljöförvaltningen har under året uppmärksammat
ett flertal planerade bostäder ligger i områden med bullernivåer som överskrider
riktvärdena i stadens bullerpolicy och/eller där luftkvaliteten är sådan att någon av
miljökvalitetsnormerna överskrids. Förvaltningen pekar på att det saknas strategier för
hur dessa frågor ska hanteras och att det är därför viktigt att arbetet med ny bullerpolicy
blir klart men även att det är angeläget att arbeta med hur staden ska hantera luftfrågan i
samband med en förtätning i centrala lägen. Park och natur konstaterar att på den parkoch naturmark som förvaltningen redan ansvarar för ökar markanvändningen när staden
förtätas och fler göteborgare ska använda ytorna. En ökad användning ställer krav på en
högre skötsel och fler underhållsåtgärder.
Övriga frågor värda att uppmärksamma
Staden har sedan i våras en kemikalieplan som är en konkretisering av åtgärderna i
miljöprogrammet. Ett kemikalieråd ska vara navet i det strategiska kemikaliearbetet.
Arbetet har påbörjats genom att planen kommunicerats internt i staden och externt och
miljöförvaltningen arbetar tillsammans med upphandlingsbolaget om innehållet i
upphandlingar och avtal så att de följer kemikalieplanen.
Det finns stort fokus på minskat läckage från nedlagda deponier. Mest komplicerad är
frågan om bortkoppling av lakvatten från spillvattennätet. Detta kräver lokala
reningsanläggningar som innebär betydande investeringar för staden. På Brudaremossen
kommer det under det kommande halvåret finnas en mindre pilotanläggning på plats för
att testa reningstekniker. Utredning om lämpliga utsläppspunkter för det renade vattnet
pågår. Dessutom har ett arbete med en hållbarhetsanalys i samverkan med Gryaab,
Renova (Tagene) och Ale kommun (Sörmossen) påbörjats för att ta fram
beslutsunderlag som belyser hygieniska, ekonomiska, sociokulturella och miljömässiga
aspekter.
Det finns utsläpp i Välenviken och mätningar av sediment och fauna visar på mycket
höga halter av metaller och flera organiska ämnen. Några fiskarter överskrider
gränsvärden för vissa ämnen och bör inte konsumeras för ofta. Dialog pågår nu med
tillsynsmyndighet. Det behöver göras ytterligare undersökningar av Näsets
mudderdeponi och på dagvatten som mynnar i viken då dessa är troliga utsläppskällor.
Kontrollprogrammet för deponin behöver ses över eftersom det inte visat på
föroreningsspridning tidigare.
Staden växer och det skapar behov av rätt kompetens, det finns en fortsatt svårighet att
rekrytera inom vissa marknadsutsatta yrken. Kretslopp och vatten har ett fortsatt behov
av kompetens och resurser, främst ingenjörer, för att klara framtida utmaningar med
stora investeringsprojekt samt deltagande i stadens utvecklingsarbete kring
klimatanpassning, resurshushållning och hållbarhet.
51(64)
11 Näringsliv och turism
Göteborgs stad har en rad olika verksamheter som sorterar under rubriken näringsliv.
Den gemensamma nämnare som finns mellan alla verksamheterna är att de bidrar till att
skapa arbetstillfällen och utvecklar Göteborg som attraktiv stad. Stadens
näringslivsinriktade bolag har stort fokus på turism, evenemang och logistik. Göteborg
& Co, Got Event AB, Liseberg AB och Göteborgs hamn har viktiga uppgifter för att
utveckla dessa branscher. Genom BRG skapas förutsättningar för hela näringslivet att
utvecklas i regionen.
Företagande och arbetstillfällen
Göteborgs stad har under de senaste åren jobbat intensivt med olika aktiviteter som
syftar till att göra det enkelt och attraktivt att driva företag i Göteborg. Ett viktigt led i
detta är att samtliga tillståndsgivande förvaltningar nu mäter kundnöjdheten löpande
istället för vart annat år som gjorts tidigare. Det är i dagsläget oklart om de insatser som
hittills genomförts är tillräckliga för att nå målet att Göteborgs företagsklimat ska
rankas högst i bland landets storstadsregioner
Under 2013 startades det totalt i Göteborgsregionen 7 528 nya företag. Nya företag är
en förutsättning för att regionen ska kunna utvecklas. För Göteborgs kommun har
utvecklingen sett ut enligt följande:
År
2007
2008
2009
2010
2010
2011
2012
2013
Göteborg
3 928
3 727
3 865
4 428
4 588
4 865
4350
4588
Totalt antal startade företag i Göteborg årligen(Källa: tillväxtanalys):
Ett högt nyföretagande skapar goda förutsättningar för nya arbetstillfällen. Under 2013
startades det 12,2 nya företag per 1 000 invånare inom Göteborgsregionen (GR) vilket
är en liten förbättring jämfört med året innan (11,8). Göteborgs kommun ligger i topp
bland regionens kommuner avseende antal nystartade företag per 1 000 invånare.
Däremot så ligger Göteborg en bit efter såväl Stockholm som Malmö, vilket framgår av
tabellen nedan:
År
2007
2008
2009
2010
2010
2011
2012
2013
Göteborg
11,6
10,9
11,1
12,6
13,1
13,8
12,3
12,9
Stockholm
16,2
16,4
16
18
19
20,3
18,4
17,6
Malmö
11,8
11,3
13
13,9
14,5
15,3
13,9
14,2
Totalt antal startade företag per 1 000 invånare och år (Källa: tillväxtanalys)
Bristen på kontorslokaler och övriga verksamhetslokaler är stor i Göteborg. Det är
framför allt mindre lokaler i storleksklassen 25-150 kvm som efterfrågas. BRG har
utvecklat en lokaldatabas över lediga lokaler som möjliggör en överblick över
fastighets- och lokalmarknaden i regionen. Databasen har ca 20 000 besökare/år.
Logistiknäringen
Göteborgs hamn har en särställning som hamn i Sverige och skapar därigenom
förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Hamnens verksamhet genererar direkt och
indirekt ca 22 000 arbetstillfällen inom regionen så hur verksamheten utvecklas har stor
betydelse. Dessutom har närlokaliserad industri såsom Volvo Car Corporation och
52(64)
Volvo Trucks stor fördel av att vara lokaliserade i hamnens närhet.
Containervolymerna har i år minskat med 5 procent under årets första nio månader.
Hamnen reviderar därför ner sin helårsprognos till 840 000 TEU (tjugo fots container)
jämfört med utfall 2013, 858 000 TEU. De minskade volymerna innebär att Göteborgs
Hamn tappar marknadsandelar relativt övriga Svenska hamnar. Ro/ro volymerna
utvecklas positivt och ökar med 3 procent. Prognosen för helåret är 540 000 enheter
vilket innebär en oförändrad volym jämfört med föregående år. Hanterade nya bilar har
ökat med 9 procent. Prognosen är 160 000 bilar vilket är i nivå med utfall 2013.
Besöksnäringen och stadens nöjesindustri
Rese- och turismindustrin är en viktig näring för regionen. Den inresande turismen
genererade under 2013 en turistekonomisk omsättning på 14,3 miljarder och sysselsatte
knappt 13 000 årsarbetare inom Västra Götaland. (Källa: Västsvenska turistrådet).
Omsättningen fördelas enligt följande (miljarder kronor): logi 3,8 restaurang, 3,7
shopping 2,6 transporter 1,6 livsmedel 1,4 aktiviteter 1,2.
Antal gästnätter på hotell och vandrarhem är ett bra övergripande nyckeltal för
näringen. Göteborg & Co uppger att destinationen har 22 år av obruten tillväxt och
sedan år 2000 har antalet gästnätter fördubblats. Göteborg & Co bedömer att det finns
en möjlighet att nå 4 miljoner gästnätter under 2014 vilket ska jämföras med 3.7
miljoner för föregående år.
För att locka besökare till regionen måste det samlade utbudet av nöjen och rekreation
vara tillräckligt intressant för att konkurrera på marknaden. En ”masterplan” har tagits
fram tillsammans med Västsvenska turistrådet och Visit Sweden för att utveckla
marknadsföringen av Göteborg och Västsverige med målet att locka hit fler
internationella besökare. Tillgänglighet via flyg är avgörande för att attrahera dessa
besökare. Landvetter flygplats fortsätter att öka sina trafikvolymer (+4% under perioden
januari-oktober). Om trenden håller i sig innebär det omkring 5,2 miljoner resenärer för
2014. Under 2014 har 15 nya linjer öppnats och under 2015 tillkommer ytterligare
minst fyra linjer (Källa Swedavia). Göteborg City Airport prognostiserar 865 000
resenärer under 2014 vilket innebär en svag ökning jämfört med föregående år.
I december i år öppnar Gothia Towers tredje torn vilket kommer att innebära ett rejält
tillskott av hotellrum för staden och nya möjligheter för Svenska Mässan att utveckla
sina integrerade koncept avseende möten, mässor och övernattning.
Kryssningsresenärer är ett litet men intressant turistsegment som växer. Ett samarbete
mellan Göteborg & Co och Göteborgs Hamn innebär för 2014 drygt 70 anlöp och
110 000 besökare.
Evenemang av internationell karaktär utvecklas och arrangeras i stadens regi eller
genom externa intressenter. Dessa är viktiga inslag för att locka hit privatresenärer samt
att stärka destinationens varumärke. Årets största idrottsevenemang är VM i innebandy
som kommer att arrangeras i Göteborg i december. Årets största konsert (Håkan
Hellström) ägde rum på Ullevi inför knappt 70 000 åskådare. Besökarantalet för Ullevi
når i år inte upp till budget då den så kallade "supermatchen" i fotboll samt
bilevenemanget "monsterjam" inte genomfördes. Denna typ av evenemang skapar stora
turistekonomiska flöden.
De stora årliga återkommande evenemangen såsom Gothia Cup och Way out West är
fortsatt framgångsrika och skapar stora turistekonomiska flöden till regionen.
Liseberg har en viktig roll när det gäller att skapa turistekonomiska flöden.
Verksamheten har i år ökat antalet besökare på sommarsäsongen med 11 procent till
totalt 2.4 miljoner besökare. Den största delen av ökningen står Göteborgarna för.
53(64)
Liseberg har i år lyckats attrahera en stor mängd ungdomar till följd av de senaste årens
investeringar i nya attraktioner. Liseberg har som mål att nå 500 000 besökare under
vintersäsongen vilket i så fall skulle innebära 2.9 miljoner besökare under året.
Lisebergs attraktivitet på nationell och internationell nivå är viktigt för hotellnäringen
då affärsresandet har en relativt låg beläggning under Lisebergs högsäsong.
Nöjesindustrin för regional konkurrenskraft
Göteborgs nöjesindustri har flera syften. Den har stor betydelse för att attrahera
inresande besökare till staden. Men den har också ett viktigt syfte i att stärka regionens
konkurrenskraft. För detta behövs dock ett gediget och högfrekvent utbud av nöjen för
regionens invånare. Got Events verksamhet har en stor betydelse för detta ändamål.
Under 2014 genomförs omkring 170 evenemang på Ullevi, Gamla Ullevi och
Scandinavium med sammanlagt 1.2 miljoner besökare. Absoluta majoriteten av dessa
evenemang riktar sig mot ett lokalt och regionalt publikt upptagningsområde. Allsvensk
fotboll och elitseriehockey utgör grunden i utbudet. Det är viktigt att det hela tiden
händer någonting i staden. Då uppfattas staden som spännande att bo i och lockar folk
till att vilja bosätta sig här. Lisebergs utbud har i detta sammanhang stor betydelse för
att attrahera barnfamiljer och skapa meningsfull sysselsättning för ungdomar.
Bolagsspecifika nyckeltal
Got Event
2014
Förändring i procent
Antal årsarbetare – (prognos
helår)
175
-7
Antal besökare arenor (prognos
helår)
1 226 000
-4
Antal besökare Valhallabadet
(prognos helår)
470 000
1
helår)
141
0
Antal gästnätter (GR)- (prognos
helår)
4 miljoner
8
Antal årsarbetare
79
-4
Nystartade företag/1000 inv
(prognos helår)
12,2
3
helår)
127
2
Containervolym TEU (prognos
helår)
840 000
-2
Roro (prognos helår)
557 000
0
Hanterade bilar (prognos helår)
160 000
-2
helår)
937
0
Antal besökare sommarsäsong
2 360 000
11
Göteborg o Company
BRG
Göteborgs Hamn
Liseberg
54(64)
12 Övrig verksamhet
De kluster som ovan utgjort strukturen för rapportering av stadens kärnverksamheter
samlar inte stadens alla bolag och förvaltningar. Flera av dessa verksamheter har, helt
eller till del, ett uppdrag som innebär att bistå stadens övriga nämnder och bolag med
service inom olika områden. Nämnden för konsument- och medborgarservice har ett
uppdrag att stödja förvaltningar och bolag i staden, men huvudfokus är att ge service till
medborgarna. Eftersom nämnden bildades så sent som år 2013 är det av särskilt intresse
att följa utvecklingen av hur verksamheten utvecklats enligt mål och uppdrag.
Nämnden ansvarar för samordnad service till medborgarna genom kontaktcenter
(telefon och webb), samordnad utveckling av e-tjänster, bedriva konsumentpolitisk
verksamhet inom kommunen, samordna kommunens konsumentverksamhet, erbjuda
energirådgivning samt ansvara för kommunens skyldigheter enligt skuldsaneringslagen.
Genom avtal svarar konsument- och medborgarservice även för konsumentrådgivning
till vissa kranskommuner.
Nedan redogörs kortfattat kring två delar av nämndens verksamhet - samordnad service
till medborgarna genom kontaktcenter (telefon och webb) och utvecklingen av etjänster.
Kontaktcenter
Kontaktcenter ger svar direkt till medborgarna antingen i en särskild svarsgrupp med
specialistkunskaper eller av servicevägledare. Även webbenheten ingår i kontaktcenter.
Kontaktcenter mäter kundnöjdheten varje månad. Uppmätt kundnöjdhet var efter två
mätmånader under hösten i snitt 4,14 på en femgradig skala men kötiden har tyvärr ökat
och andel samtal som besvarats inom 60 sekunder är 63 procent vilket är under
målvärdet 80 procent. Andel besvarade samtal (av alla) ligger strax under målvärdet 90
procent. Under året har kontaktcenter börjat kvalitetssäkra rutiner och processer för de
särskilda svarsgrupperna. För att kunna ge god service till medborgarna läggs mycket
tid på olika former av kunskapsinhämtning och informationsspridning till förvaltningar
och bolag.
Service och e-tjänster
Under året har 15 nya e-tjänster lanserats, tolv är under utveckling och sju är i tidig
utvecklingsfas. Dessutom har ändringar och förbättringar gjorts på befintliga tjänster.
Fokus ligger på att få igång stadsdelsområdets e-tjänster. Detta sker bland annat genom
att samverka med tjänsteansvariga inom välfärdssystem i kravställning mot
leverantörerna för att de ska öppna upp sina system. Nämnden bereder också underlag
för enklare tjänster i syfte att öka utvecklingstakten, men av nämndens rapportering
framgår att det är svårt att få stadsdelarna att lägga resurser på dessa enklare etjänstprojekt. Därför genomför nämnden presentationer för verksamhetsutvecklare och
utvecklingsledare för att öka förståelsen för nytta med e-tjänster och vilket stöd man kan
få.
Inför 2015 planerar nämnden att förstärka verksamheten för att kunna möta en högre
takt i e-tjänstutvecklingen, en ökad samverkan med tjänsteansvariga på intraservice och
samverkan i utveckling av e-samhället.
55(64)
13 Övriga frågor utifrån uppsiktsplikt
13.1 Medel ur utvecklingsfonden till de mest utsatta skolorna
Kommunstyrelsen beslutade i mars 2013 att avsätta 29,2 miljoner av de 70 miljoner
kronor som fullmäktige beslutat ska användas för de mest utsatta skolorna. Under 2014
fortsatte satsningen med samma tilldelning av medel till elva skolor, som under 2013.
Kännetecknande för de utvalda elva skolorna var låga kunskapsresultat, hög andel med
utländsk bakgrund samt i de flesta fall hög andel nyanlända elever. Ledande princip i
tilldelningen av medel var att rektor skulle ha full kontroll över hur medlen skulle
disponeras för att få så väl lokalt anpassad och effektiv användning som möjligt.
Skolans självständiga användning av medel skedde i kombination med mycket tät
uppföljning och utförlig utvärdering från skolorna till Stadsdelsnämnd och
Kommunstyrelse. Förutom att höja skolornas kunskapsresultat var syftet också att skapa
arbetsformer med de involverade skolorna som främjar erfarenhetsutbyte och
kunskapsspridning av metoder och arbetssätt i staden. Under perioden som satsningarna
pågått, har Stadsledningskontoret och Center för skolutveckling sammankallat till
månadsvisa träffar med skolornas rektorer och områdeschefer för att föra dialog och
utbyta erfarenheter.
Mellan år 2013 och 2014 har sju skolor ökat fem procentenheter eller mer för andelen
elever med Godkänt i alla ämnen, tre skolor har oförändrad andel och en skola har
minskat andelen elever med Godkänt i alla ämnen. Andelen pojkar med Godkänt i alla
ämnen har ökat på samtliga skolor utom en där andelen är oförändrad. Andelen flickor
med Godkänt i alla ämnen ökade på fem skolor, minskade på två och var oförändrad på
fyra skolor.
Det är gott om goda exempel från de elva skolorna som lämpar sig väl för
kunskapsspridning till hela Göteborg. Stadsledningskontoret vill särskilt lyfta fram
framgångarna med språkutvecklande arbetssätt och det fokus på närvaroarbete de elva
skolorna har haft under perioden. Närvaroarbetet genomförs och kan genomföras på
olika sätt men det viktigaste budskapet är vikten av skolans förhållningssätt; vi tolererar
inte frånvaro.
56(64)
Sambandet mellan omsättning av elever och betygsresultat är mycket tydligt på de elva
skolorna. De två skolor som har lägre elevomsättning, Tynneredskolan och
Jättestenskolan, har också högre betygsresultat medan övriga nio skolor har hög
elevomsättning och låga betygsresultat (se även avsnittet om elevomsättning under
Grundskolan). I hanteringen av stor elevomsättning är det viktigt med en effektiv
skolorganisation som klarar de extra påfrestningar som exempelvis nyanlända elever
innebär . Det har under en längre tid pågått ett samarbete och dialog mellan de elva
skolorna tillsammans med Center för Skolutveckling om byggandet av en lärande
organisation. En tänkbar framtida inspirationskälla är SKL:s PRIO-projekt (Planering,
Resultat, Initiativ och Organisation). PRIO-projektet har som övergripande mål att
varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla
skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det
handlar framförallt om två saker:
• Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare
• Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.
Projektet har under vårterminen 2012 genomförts på två pilotskolor i Stockholms stad.
Störst fokus låg på att hitta former för möteseffektivitet, gemensam
undervisningsplanering och coachning mellan lärare. SKL:s långsiktiga mål är att sprida
erfarenheterna från projektet till alla kommuner.
13.2 Mottagning av nyanlända
Lägesbild och prognos för flyktingmottagandet 2014 och framåt
Antalet människor som är på flykt har inte varit så högt sedan andra världskriget. De
främsta orsakerna är det pågående kriget i Syrien och den upptrappade
konfliksituationen i Irak. Många söker därför skydd i Europa och i Sverige. Den
aktuella situationen ställer krav på beredskap, planering och ansvarstagande för att ge
dem som flyr ett bra mottagande i Sverige. Som många andra kommuner har Göteborg
att vänta ett omfattande flyktingmottagande i år och de kommande åren.
Till och med september har 2 100 nyanlända mottagits, varav 845 barn och unga i
åldern 0-20 år. Merparten av barnen är i grundskoleåldern. Prognosen för 2014 är ca
3 000 nyanlända jämfört med 2 000 mottagna under 2013. För 2015 förväntas ca 3 400
bli mottagna i Göteborg, baserat på länstalet för Västra Götalands län. För perioden
2016 till 2018 finns inga länstal framtagna men Migrationsverkets preliminära prognos
är ett kommunmottagande mellan 60 – 85 000 per år i landet de aktuella åren. Den
nationella prognosen 2016 och framåt indikerar ett mottagande på minst samma nivå
som 2014/2015.
För närvarande är det långa ledtider från att nyanlända som beviljats uppehållstillstånd
och bor i Migrationsverkets anläggningsboende till att de blir mottagna i en kommun.
Fördröjningar i mottagandesystemet innebär att ett ökat antal nyanlända ordnar boende
på egen hand.
Under januari-september har ca 330 personer från annan kommun alternativt
anläggningsboende bosatt sig i Göteborg, jämfört med 127 samma period 2013. Att öka
mottagningskapaciteten hos kommuner och samtidigt utjämna mottagandet mellan
kommuner är centralt för mottagningssystemet i landet.
Av totala antalet mottagna t o m september är 340 ensamkommande barn. Prognosen
57(64)
beträffande ensamkommande barn 2014 är ca 400 och 2015 mellan 400 – 500
ensamkommande barn. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2012/2013.
Arbetsförmedlingen nämner i sin uppföljning av etableringsuppdraget till regeringen a
att prognosen för arbetsmarknaden visar att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka,
men att utrymmet för att höja deltagandet i arbetskraften bland inrikes födda är
begränsat. Utrikes födda utgör ett nödvändigt tillskott på arbetsmarknaden för att
Sverige ska klara sin framtida försörjning. Det ökade antalet deltagare i
etableringsuppdraget är en bidragande anledning till att arbetskraftsutbudet ökat under
de senaste åren. I september 2014 omfattades totalt 38 873 personer av
etableringsuppdraget.
Mottagande av nyanlända
SDN Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen har över lång tid varit de stadsdelar
som svarat för största delen av stadens mottagande av nyanlända. En jämförelse mellan
januari – september 2013 och 2014 visar fortsatt dominans i de tre angivna stadsdelarna,
samtidigt som en liten ökning skett till centrum och västerstadsdelar. Ökningen är en
effekt av att fler nyanlända ordnar eget boende hos närstående eller annan bekant i dessa
stadsdelar, samt att centrum/västerstadsdelarna mottagit fler ensamkommande barn än
tidigare. Det senare är resultat av att staden har en rutin som innebär ansvaret följer en
särskild turordning med undantag av SDF Angered, Östra Göteborg och Västra
Hisingen. De tre sistnämnda SDN har till största delen mottagande av ensamkommande
barn med anknytning i Göteborg. Det behövs ett gemensamt angreppssätt i staden för att
åstadkomma jämnare balans mellan stadens olika delar i mottagande av nyanlända.
Mottagande av nyanlända i procent per stadsdel jan-sept 2014 och 2013
Stadsdelar
2014 jan-sept
2013 jan-sept
Angered
31
28
Ö Göteborg
23
27
Centrum
2
1
Majorna-Linné
3
2
Örgryte-Härlanda
5
2
A-F-H
5
5
V Göteborg
7
5
V Hisingen
13
17
N Hisingen
5
7
Lundby
4
4
Uppgift om SDF saknas
2
1
100
100
Totalt
En stor andel av de nyanlända har osäkra boendeförhållanden, vilket ökat under året.
Majoriteten är inneboende vilket i de allra flesta fall innebär trångboddhet.
Barnfamiljernas behov av stadigvarande boendelösningar är större än ensamhushållens,
enligt social resursnämnds bedömning. När möjligheten till inneboende brister har ofta
den tidsgräns om sex månader passerat och som är den tidsgräns för att den nyanlände
ska kunna få hjälp med bosättning i annan kommun av arbetsförmedlingen. Det medför
58(64)
ofta akuta boendeplaceringar som tenderar att bli långvariga. Social resursnämnd
rapporterar även att i några enstaka fall har enskilda personer och familjer kunnat flytta
till annan ort genom arbetsförmedlingen eller till annan kommun inom ramen för
kommunsamarbetet inom Göteborgsregionen.
Boendesituation för nyanlända inskrivna vid etableringsenheten
september 2014
Boendeform
Antal ärenden*
Hyreslägenhet 1:a handskontrakt
49
Hyreslägenhet 2:a handskontrakt
65
Hyreslägenhet icke godkänt 2:a
handskontrakt
72
Inneboende
378
Kommunalt kontrakt
7
Hotell, vandrarhem, ej upphandlat
boende
5
Jourboende genom social
resursförvaltning
3
Totalt
579
Omfattar både ensamhushåll som flerfamiljshushåll
Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för att tillsammans med kommunen
och den nyanlände upprätta en etableringsplan som innehåller svenskundervisning,
samhällsorientering, praktik och andra arbetsförberedande åtgärder och individuellt
anpassade aktiviteter som syftar till att stödja personernas etablering och möjlighet att
bli självförsörjande.
Arbetsförmedlingen redovisar i sin uppföljning av etableringsuppdraget att andelen
personer som deltar i arbetsförberedande aktiviteter och arbetsmarknadspolitiska
program, samhällsorientering och svenska för invandrare har minskat marginellt.
Arbetsförmedlingen ser stora utmaningar i att fortsatt kunna erbjuda kvalitativa
etableringsinsatser till personer i etableringsuppdraget om inte förvaltningsanslagen till
myndigheten ökar.
Trots att Arbetsförmedlingens förutsättningar att matcha personer mot arbete har
försämrats har andelen som arbetar under tiden med etableringsplan ökat till 14 procent
jämfört med tolv procent 2013. Ökningen kan vara en effekt av att
arbetsmarknadsutsikterna förbättrats för utomeuropeiskt födda. Färre kvinnor än män
deltar i en arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning och arbetspraktik.
Kvinnor arbetar också i mindre utsträckning efter avslutad etableringsplan. Att
säkerställa att både kvinnor och män får tillgång till kvalitativa insatser är mot denna
bakgrund ett arbete som måste prioriteras av såväl arbetsförmedlingen som kommunen
inom etableringsuppdraget.
Det är 4 495 personer som har lämnat etableringsuppdraget under 2014 och passerat 90
dagar efter att etableringsplanen avslutades. Av dessa arbetade eller studerade 26
procent dag 90. Andelen är oförändrad jämfört med de som lämnade
59(64)
etableringsuppdraget under 2013. Vid detta rapporteringstillfälle finns inte uppgifter för
att göra jämförelser av utvecklingen på nationell nivå och utvecklingen i Göteborg.
Omkring 1 400 nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget studerar SFI i
Göteborg för närvarande. Det utgör ca 18 procent av totala antalet sfi-studerande. Med
syftet att bättre anpassa studierna till individens behov och stärka personernas
möjligheter till arbete driver arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (NAV)
olika utvecklingsinsatser. I samverkan med Förvaltnings AB Framtiden och
Storhotellen i Göteborg har en 12 veckor utbildning för personer med erfarenhet från
hotell- och restaurangnäring i kombination med SFI genomförts. Utbildningens resultat
är att 90 procent av deltagarna fått arbete och 70 procent fick betyg i svenska. Nu
utvecklas motsvarande utbildningskoncept inom handel. Riktade utbildningsinsatser
genomförs till personer med kort eller ingen utbildningsbakgrund med syftet att
förtydliga personernas utbildnings- och yrkesmål och främja personernas
anställningsbarhet. Hittills har kurser med inriktning mot städ, truck, vård, barn/fritid
samt café genomförts och 20 procent har fått arbete under hösten.
Samhällsorientering är en del av etableringsinsatserna för nyanlända vuxna och
verksamheten ser ett ökat deltagande under året. Det finns också stort intresse hos
nyanlända att genom social resursnämnds verksamhet få kontakt med en flyktingguide.
Samhällsorienteringen har uppmärksammat ser ett ökat behov av individuellt stöd som
komplement till den generella information som ges av samhällsorienteringen. Social
resursnämnd har därför utvecklat en funktion som erbjuder nyanlända praktiskt
introduktionsstöd i olika frågor och hjälp i myndighetskontakter.
I samverkan med föreningar som möter nyanlända erbjuder samhällsorienteringen
utbildning till föreningaktiva för att utveckla medlemmarna kompetens och kunskaper
när det gäller samhällsinformation till dem som är nyanlända i Sverige. Insatserna är
mycket uppskattade av föreningar som deltagit i kursaktiviteter.
Beträffande förskola/skola har 665 barn i åldern 0-16 år mottagits t o m september,
varav 156 barn är i åldern 0-5 år. Jämfört med samma period 2013 har inte någon
markant ökning skett, däremot har ökning av mottagandet skett under senare delen av
hösten, men där uppgifter saknas vid rapporteringstillfället. Därutöver tillkommer
asylsökande barn. Hur stort antalet är per SDN kan inte anges. Allmänt är att ca 2 000
asylsökande bor i Göteborgsområdet, främst i Göteborg. Flest bor i nordöstra Göteborg
och Västra Hisingen, men även i andra stadsdelar. Uppskattningsvis uppgår antalet
asylsökande barn/unga i åldern 0-20 år till ca 350 av totala antalet asylsökande i
Göteborg.
SDN Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen anger att behovet av skollokaler har
ökat.
För närvarande är det många nyanlända gymnasieungdomar som kommit vilket betyder
flera veckors väntan för att börja i språkintroduktion
Alla SDN har en mottagningsfunktion för nyanlända barn/unga, men organiseringen ser
olika ut i stadsdelarna. Av rapporteringen framgår att det inom sektor utbildning pågår
ett omfattande utvecklingsarbete för förbättrat mottagande av nyanlända barn/unga i
förskola/skola. Bland annat har sektorsövergripande samarbete mellan skola, individoch familjeomsorg och kultur/fritid stärkts i flera stadsdelar och metodutveckling pågår
för att utveckla kontakt och dialog med vårdnadshavare.
SDN och utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete stöds av Centrum för skolutveckling i
form av riktade utbildningsinsatser och handledning t ex när det gäller kartläggning,
språkstödjande undervisning och studiehandledning på modersmålet. Metodutveckling
60(64)
pågår för utveckling av mottagande av nyanlända inom förskolan. De nyligen antagna
riktlinjerna är utgör ett stöd och ger förutsättningarna för verksamheterna i att öka
likvärdigheten i mottagandet av nyanlända barn och unga i förskola/skola.
Under 2015 förväntas 400–500 ensamkommande barn mottas i Göteborg. Behovet av
ytterligare platser i stadens särskilda boende och som social resursnämnd svarar för
uppgår till drygt 100 asylplatser och 230 platser för ensamkommande barn med
uppehållstillstånd. Därutöver tillkommer behov av boende/platser i SDN för omkring
200 ensamkommande barn med anknytning i Göteborg.
Stadens förvaltningar arbetar gemensamt med framtagande av fler platser för att möta
behovet. Arbetet samordnas av fastighetskontoret. Strategin är platser/boenden i såväl
kommunal regi som genom upphandling av boendeplatser och samverkan med
frivilligsektorn.
Utöver ensamkommande barn som mottas i Göteborg har t o m oktober ca 160
ensamkommande barn tillfälligt placerats i Göteborg i väntan på anvisning till annan
kommun. Under hösten har staden tecknat en överenskommelse med Migrationsverket
om ett tillfälligt boende för ensamkommande barn vilket är under planering och som
social resursnämnd svarar för. Statlig ersättning täcker kommunens kostnader.
Strategiska frågor
Stadens strategiska utmaningar i mottagandet av nyanlända och där samordning och
nära samverkan är viktiga förutsättningar är särskilt:





Spridning av mottagandet i staden.
Boendefrågor, utifrån stadens strategi för bostadsförsörjning beträffande
nyanlända
Utveckling och bättre individanpassning av etableringsinsatser för nyanlända
vuxna.
Planering för nyanlända barns skolgång. – stort tryck i några stadsdelar.
Boende och myndighetsutövning beträffande ensamkommande barn
Med anledning av ovanstående har stadsdirektören tillsatt en central ledningsgrupp med
direktörer/förvaltningschefer för förvaltningar och bolag. Gruppen som leds av
stadsledningskontoret har uppdraget att vidta åtgärder som leder till att mottagandet av
nyanlända i Göteborg kvalitetssäkras och effektiviseras. Det innebär bl a att ta fram en
gemensam målbild, skapa samsyn och handlingsberedskap hos berörda förvaltningar
och bolag, samt ta fram en långsiktig strategi för stadens mottagande av nyanlända.
13.3 Skolfam/Skolprev
SkolFam och SkolPrev är två metoder för att stärka barn och ungas möjlighet till att nå
kunskapsmålen i skolan och därmed få möjlighet att nå bättre framtidsutsikter Båda
metoderna syftar till att utjämna livsvillkoren för barn från utsatta miljöer genom att
rikta sektorsövergripande specialinsatser till att utveckla skolresultaten för det enskilda
barnet. Det innebär att dessa barn får sina rättigheter tillgodosedda och att de inte bli
diskriminerade på grund av att de kommer från familjer med svåra situationer
(Barnkonventionen, art. 2). Arbetssättet innefattar även dessa barns rätt till utveckling
och utbildning (Barnkonventionen, art 6, 28) och bekräftas av forskning som visar att
utbildning är en av de mest kraftfulla skyddsfaktorerna för barn och unga som lever i
61(64)
social utsatthet. Skolprestationen är också, till skillnad från många andra
omständigheter, en faktor som går att påverka.
Det som skiljer metoderna åt är att SkolPrev är utvecklat i Göteborg och vänder sig till
barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd. SkolFam är evidensbaserad och vänder
sig till familjehemsplacerade barn. SkolFam har ett starkt nationellt stöd genom
Allmänna Barnhuset.
SkolPrev riktar skolstödjande insatser för barn i familjer medlångvarigt
försörjningsstöd. Stadsdelsförvaltningarna Centrum, Norra Hisingen och Västra
Hisingen arbetar med SkolPrev. 27 barn omfattas av insatsen.
SkolFam startar när barnet är mellan 7-12 år och avslutas när barnet går ur grundskolan.
Den teoretiska basen för SkolFam har ett tydligt barnperspektiv där arbetssättet leder till
ökade möjligheter för familjehemsplacerade barn att lyckas med sin utbildning.
I Göteborgs stad finns nio SkolFamteam och 228 barn omfattas av teamens arbete.
Genom de kartläggningar som hittills gjorts rapporterar förvaltningarna att personalen
uppmärksammat behov hos barnen som annars inte skulle uppmärksammas och som har
kunnat tillgodoses för att skapa en positiv utveckling både i skolan och i
familjehemmet. Antalet familjehemsplacerade barn som kan ingå i målgruppen är fler
än vad antalet team hinner arbeta med.
De svårigheter som stadsdelsförvaltningarna anger i sin rapportering är att få personalen
i teamen att tolka och definiera metoden på samma sätt och att få alla professionella
samlade till gemensamma möten. Det finns ingen samordnare anställd för att stötta
teamen utan det görs på eget initiativ av en tjänsteperson i Angered. Här föreligger en
risk för brister i uppföljning och resultat av modellen.
Göteborg är en viktig part i det nationella utvecklingsarbetet för SkolFam som drivs av
Allmänna Barnhuset då antalet barn som deltar i Göteborg utgör en tredjedel av
samtliga barn. Det är en fördel för Göteborgs stad att få del av det nationella
utvecklingsstödet och kontakter med andra kommuner genom SkolFam. SkolFam
beräknas visa resultat 2015/2016.
13.4 Ej verkställda beslut enligt SoL eller LSS och särskilda avgifter med
anledning av detta
Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap §1 och lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) § 9 är staden skyldig att anmäla alla gynnande beslut som inte
verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Samtliga
stadsdelsnämnder ska en gång i kvartalet även lämna rapport till kommunfullmäktige.
Tabellen nedan avser kvartal 3 2014.
Lag
LSS FH
SoL FH
SoL IFO
SoL ÄO
Summa
Kvinnor
Män
Angered
20
1
0
7
28
17
11
Östra
Göteborg
30
3
5
0
38
15
23
ÖrgryteHärlanda
15
6
0
14
35
20
15
Centrum
8
3
5
8
24
13
11
MajornaLinné
29
3
0
9
41
17
24
Askim-
12
7
0
28
47
29
18
62(64)
Lag
LSS FH
SoL FH
SoL IFO
SoL ÄO
Summa
Kvinnor
Män
Västra
Göteborg
16
4
1
5
26 *
8
18
Västra
Hisingen
13
1
5
3
22
12
10
Lundby
6
0
0
5
11
5
6
Norra
Hisingen
4
2
1
5
12
8
4
Summa
153
30
17
84
284
144
140
FrölundaHögsbo
* 7 beslut avser s k förhandsbesked för personer från annan kommun
Det totala antalet ej verkställda beslut för tredje kvartalet 2014 har ökat sedan
föregående kvartal, från 254 till 284 gynnande ej verkställda beslut. Typ av insatsbeslut
som inte verkställts enligt nedanstående:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
236 beslut om bostäder med särskilt stöd eller särskild boendeform
24 beslut om kontaktperson/kontaktfamilj
11 beslut om daglig verksamhet
5 beslut om övrigt bistånd
3 beslut om korttidsvistelse
2 beslut om avlösning
1 beslut om boendestöd
1 beslut om familjehem
1 beslut om ledsagarservice
Drygt 80 procent av de beslut som ej är verkställda avser bostäder med särskilt stöd
eller särskild boendeform. Inom äldreomsorgen fanns 84 personer som inte fått sina
beslut gällande särskilt boende verkställda inom tre månader från beslutsdatum.
Ökningen har framför allt skett i SDN Askim-Frölunda-Högsbo och SDN ÖrgryteHärlanda. 54 personer har tackat nej till erbjudanden och 7 personer har fått boende men
efter längre tid än tre månader.
Inom funktionshinderområdet fanns 135 personer med beslut om bostad med särskild
service. Detta är en ökning med 15 personer jämfört med kvartalet innan. 26 personer
har fått erbjudande om bostad men tackat nej och 22 personer har fått lägenhet men
efter längre tid än tre månader. Flertalet nämnder påtalar bristen på bostäder med
särskild service som ett problem och stadsdelarna får istället stora kostnader för
korttidsplatser i avvaktan på lämpliga bostäder.
Fördelning över staden
Fördelningen när det gäller ej verkställda beslut är ojämn över staden. SDN AskimFrölunda-Högsbo är den stadsdel som har störst antal ej verkställda beslut och antalet
har öka kraftigt sedan föregående rapporteringstillfälle, främst avseende beslut om
äldreboende. SDN Majorna-Linné har näst flest gynnande ej verkställda beslut men här
har antalet minskat något sedan föregående kvartal och minskningen har skett inom
äldreomsorgen. SDN Östra Göteborg har också ett stort antal ej verkställda gynnande
beslut huvudsakligen inom funktionshinderverksamheten. SDN Västra Göteborg är
resursnämnd för personer som vill flytta till Göteborg, s k förhandsbesked.
Könsfördelningen är mycket jämn, knappt 50 procent män och drygt 50 procent
kvinnor.
Särskilda avgifter
63(64)
Om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bedömer att insatsen inte verkställts inom
skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av
särskild avgift. SDN Centrum rapporterar att fyra beslut anmälts till förvaltningsrätten
av IVO, SDN Majorna-Linné rapporterar att de tilldömts särskilda avgifter i två
ärenden, SDN Örgryte-Härlanda i ett fall och SDN Norra Hisingen rapporterar om ett
ärende där särskild avgift utdömts och att IVO begärt utdömande av särskild avgift i
ytterligare tre ärenden.
13.5 Anmälningar enligt Lex Maria eller Lex Sara
Stadsledningskontoret har i uppdrag att sammanställa uppgifter om anmälningar enligt
Lex Maria och Lex Sarah från stadsdelsnämnderna, social resursnämnd samt även
anmälningar från enskilda och externa utförare av socialtjänst och hälso- och sjukvård
på stadens uppdrag.
Lex Maria avser rapportering av händelser där patient drabbats av allvarlig skada eller
utsatts för risker i hälso- och sjukvården och ska anmälas till Inspektionen för vård och
omsorg (IVO).
Lex Sarah omfattar all verksamhet inom socialtjänsten, inklusive LSS-verksamhet, och
är en del av det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 kap. 3§ SoL och 6§ i LSS och ska
anmälas till IVO.
Rapporteringen sker kvartalsvis och avser i denna rapportering tredje kvartalet 2014.
Äldreomsorg
IFO/Funktionshinder
Annan
verksamhet
Totalt
Lex Maria
1
0
0
1
Lex Sarah
3
3
0
6
Totalt
4
3
0
7
Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Mariaanmälningar
•
•
Revidering av gemensam utbildning inför läkemedelshantering
Tydliggjort enhetschefens ansvar för patientsäkerhet
Lex Mariaanmälan avser egen verksamhet. Antalet har minskat jämfört med kvartalet
innan.
Vidtagna åtgärder efter händelser som lett till Lex Sarahanmälningar
•
•
•
•
•
•
•
Genomgång av hur alla sängar på äldreboendena i stadsdelen är placerade
Arbete för att ta fram ett enhetligt förhållningssätt och en rutin för hur
nattpersonal besvarar larm
Avslutande av anställning för vikarie
Förändrad introduktion av timavlönade
Arbetsrättsliga åtgärder och byte av tjänst
Ser över rutiner och ansvar kopplat till kommunikation med
färdtjänst/taxirörelse
Se över metoder för att följa upp och granska dokumentation och formalia för en
rättssäker ärendehantering
Alla Lex Sarah-anmälningar avser kommunens egen verksamhet. Antalet har ökat
jämfört med kvartalet innan.
64(64)
Bilaga 2
Kvalitetsrapport Utbildning 2014
Innehåll
1 Inledning...................................................................................................................... 3
1.1
Sammanfattande bedömning ......................................................................................... 3
1.2
Så här har rapporten kommit till .................................................................................... 4
1.3
Demografisk utveckling................................................................................................. 5
2 Systematiskt kvalitetsarbete ...................................................................................... 6
3 Redovisning per verksamhetsform ......................................................................... 12
3.1
Förskola ....................................................................................................................... 12
3.2
Fritidshem .................................................................................................................... 17
3.3
Förskoleklass och grundskola ...................................................................................... 21
3.4
Grundsärskola .............................................................................................................. 27
3.5
Gymnasieskola och gymnasiesärskola ........................................................................ 29
3.6
Vuxenutbildning .......................................................................................................... 36
4 Fördjupning: barns och elevers utveckling mot målen ........................................ 39
Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning
2(50)
1 Inledning
1.1 Sammanfattande bedömning
För att de olika skolformerna ska kunna koncentrera sig på sina huvuduppdrag har
sektor utbildning från förskola till gymnasiet arbetat med tre strategiska områden. Dessa
kan man också se i budget 2014 vilket förstärker utbildningsområdets förutsättningar i
det långsiktiga strategiska arbetet.
Det finns tydliga tecken på att verksamheten har tagit sig an ett mer systematiskt
angreppssätt för att följa upp, analysera och ta fram utvecklingsområden utifrån
nationella styrdokument. Det finns nu arbetsformer där man från enhetsnivå till nämnd
synliggör resultat över tid och i olika åldrar så respektive nämnd kan prioritera resurser
vid behov. För att hålla samman och utveckla kvalitetsarbetet finns arbetsgrupper på
sektors- och områdeschefsnivå som tillsammans med stadsledningskontoret och Center
för Skolutveckling fortsätter dialogen om hur utvärdering av resultat och analyser ska
spridas inom organisationen. Målsättningen att varje enhet ska ha ett tydligt underlag av
resultat som man kan analysera kring är i stort uppnått. Underlaget kan användas när
varje enhetschef tillsammans med sina medarbetare tar fram de utvecklingsområden
respektive enhet behöver fokusera kring. För stadsledningskontoret innebär det att
nämnderna kan redovisa en mer kvalitetssäkrad bild av sektor utbildning.
Ledarskapet
Den pedagogiska ledarens förutsättningar för sitt ledarskap har också lyfts fram.
Samtliga nämnder har sett över vilket stöd ledarna har och åtgärder har vidtagits. Det är
främst kopplat till administrativt stöd så mer finns att göra. För att säkra ett gott
ledarskap behöver insatser inom bl.a. områdena lokaler, IT och HR-frågor prioriteras.
Stadsledningskontoret ser också att de skolor där rektor tillsammans med sin personal
sett över den inre organisationen skapat fler forum för kollegiala samtal vilket tydligt
gynnar ett systematiskt kvalitetsarbete. I en hektisk vardag behöver många förskolor
och skolor stöd i att arbeta fram den organisation som på bästa sätt arbetar mot en högre
måluppfyllelse. Här finns kompetens inom staden som kan nyttjas mer. Staden har
under året fortsatt en strategisk rekrytering av främst förstelärare. Här finns en gedigen
kompetens som rätt prioriterad kan lyfta skolans kvalitetsarbete. Läraren som ledare är
en central fråga att uppmärksamma. Det är mötet mellan barn/elever - lärare i lärandet
som ska göras så bra som möjligt.
Det kompensatoriska uppdraget
Riktade insatser utifrån analyserade resultat är något som kan utvecklas. I nämndernas
uppföljningsrapporter skriver flera om språkutvecklande arbetssätt som metod. Skolans
kompensatoriska uppdrag kräver att framgångsrika metoder tas tillvara och utvecklas
utifrån respektive skolas behov. Metoder som kräver kompetensutvecklingsinsatser
behöver synliggöras då det inte får hänga på eldsjälar att metoden används. Här kan
utbildningsinsatser samordnas i staden och prioriteringar kan göras på alla nivåer.
Förskola och skola står inför stora utmaningar framöver. Det stora antalet nyanlända sätt
stor press på några av stadens områden. Gemensamma riktlinjer för nyanlända kommer
under kommande år att implementeras. De ställer stora krav på samordning och
utveckling av stadens organisation. Skolan står inte ensam med denna utmaning utan
här måste staden kraftsamla tillsammans. Barn i behov av stöd i alla dess olika former
behöver synliggöras och det arbete som sektor utbildning tagit fram inom detta
strategiska område kan hjälpa till att rätt prioritera resurser och kompetens från enhet –
stadsdel – stad.
3(50)
Personal och lokaler
Antalet barn och elever kommer över tid att fortsätta öka. Detta kräver en bra
samordning vad gäller lokaler då behovet är stort och många lokaler idag upplevs som
mer eller mindra undermåliga. En tydlighet i prioritering och en bra dialog med brukare
måste till då frågan alltid är ”het”
Fler barn och elever ger också ett ökat behov av goda medarbetare. Det behörighetskrav
som gäller från halvårsskiftet 2015 ställer stora krav på främst rektorer. Förskolor och
skolor behöver alltså rekrytera samtidigt som man måste kvalitetssäkra den personal
som redan finns. Behovet av kompetensutveckling kommer att finnas och det är av vikt
hur en sådan tas fram. Lärarbehörighet är inte samma som ämnesbehörighet vilket
komplicerar för rektorer när de ska bygga organisationer inför varje läsår. För förskolan
handlar det om att tillgodose behovet av förskollärare som ansvarar för den pedagogiska
planeringen och väl utbildade barnskötare som har god kunskap i förskolans uppdrag.
De kompetensförsörjningsplaner som är på gång kommer att visa vilka insatser som
respektive verksamhet behöver prioritera.
Trendbrott 2014
Resultaten för skolan i form av betyg i årskurs 9 visar 2014 på ett trendbrott. De senaste
årens negativa utveckling har detta år vänt uppåt med drygt 3 procentenheter.
Stadsledningskontoret menar att utbildningsområdet under 2014 haft fortsatt fokus på
de strategiska områden man bestämt sig för utifrån tidigare kvalitetsredovisningar,
uppföljningsrapporter samt den kritik Skolinspektionen redovisade i samband med
tillsynen av stadens förskolor och skolor. Ett mer utvecklat kvalitetsarbete, en
genomlysning av det pedagogiska ledarskapet samt ett tydligt arbete med skolan
kompensatoriska uppdrag har förbättrat skolans måluppfyllelse.
1.2 Så här har rapporten kommit till
Uppföljningsrapport 3 2014 - kärnverksamhet - bilaga utbildning, utgår från nationella
mål ur skollagen. Under arbetet har centrala och aktuella områden lyfts fram, därefter
har relevanta rapporter och studier studerats med syfte att göra en bedömning av
måluppfyllelse. Stadsdels-, utbildnings- och vuxenutbildningsnämnderna, har tagit fram
var sin egen bilaga till UR3. I dessa beskrivs respektive nämnds systematiska
kvalitetsarbete till form och innehåll, samt respektive verksamhetsforms uppnådda
resultat och utvecklingsbehov. Underlagen för denna rapport har i huvudsak bestått av
sådan intern uppföljning (stadens uppföljningsrapporter), men även av andra studier,
aktuell statistik, enkäter och rapporter från till exempel skolverket och skolinspektionen.
Varje skol- och verksamhetsform redovisas separat. Dels för att de nationella målen är
riktade till respektive form, dels för att det är lätt hänt att någon enskild
verksamhetsform annars inte blir synlig, vilket till exempel ofta är fallet för fritidshem
och särskola. För gymnasieskolans och vuxenutbildningens del är texten en
sammanfattning av respektive nämnds resultat och slutsatser, inte en sammanvägning av
flera olika rapporter och studier.
Denna rapport (bilaga) består av tre delar: systematiskt kvalitetsarbete, redovisning per
verksamhetsform och ett fördjupningsområde. Rapportens delar har en gemensam
struktur. Först finns ett avsnitt med rubriken mål, här finns angivet de avsnitt i skollagen
som varit i fokus för bedömning av måluppfyllelsen. Ett urval har gjorts utifrån
frågeställningen "vad har betydelse för måluppfyllelse?". I nästa avsnitt redovisas
resultat och slutsatser i punktform. Det tredje avsnittet redogör för de underlag och
resonemang som lett fram till de redovisade resultaten och slutsatserna, det som kan
4(50)
anses visa på i vilken grad måluppfyllelse har uppnåtts. Varje del av rapporten kan läsas
fristående och det finns en röd tråd i strukturen som är lätt att följa. I årets rapport
(2014) har fördjupningsområdet rubriken Barn och elevers utveckling mot målen och
omfattar delar av kapitel 3 i skollagen. Under detta avsnitt behandlas hur staden arbetar
med särskilt stöd, barn och elevers lärande och personliga utveckling, inkluderande och
språkutvecklande arbetssätt, nyanlända, särskilda undervisningsgrupper och
betygssättning. Det finns även en redovisning av arbetet med de elva skolor i staden
som haft lägst måluppfyllelse.
I denna rapport redovisas en uppföljning av stadens utbildningsverksamhet samt
analyser av resultaten i förhållande till de nationella målen. Nästa steg i det
stadenövergripande kvalitetsarbetet är att förvissa sig om behov av förbättringar och ta
fram åtgärder för vidare utveckling. Dels kommer rapporten att ingå i underlaget för den
politiska beredningen, dels utgöra underlag för stadenövergripande samverkan inom
sektor utbildning.
1.3
Demografisk utveckling
Tabellen nedan visar prognostiserad förändring av det totala antalet barn/ungdomar 1-18
år folkbokförda i Göteborg jämfört med föregående år 2014-2020.
De senaste årens betydande ökning av antalet barn i förskoleåldern 1-5 år prognostiseras
att mattas av och öka med 1 615 fram till 2020 jämfört med 2013 (i genomsnitt 230 fler
barn per år).
Antalet barn/ungdomar i gymnasieåldern 16-18 år kommer från och med 2016 att börja
öka något efter ett antal års minskning.
Det är i förskoleklass och grundskola som det prognostiseras en betydande ökning av
antalet barn/elever, totalt 9 556 fram till 2020 jämfört med 2013, fördelat på 5 461 (F-5)
samt 4 095 (åk 6-9). Den prognostiserade ökningen av antalet barn/elever i de yngre
åldrarna kommer att medföra att antalet barn som efterfrågar fritidshem kommer att öka
i motsvarande grad.
De kommande årens ökning av antalet barn/elever i framförallt förskoleklass och
grundskola kommer ytterligare förstärka verksamhetens behov av lokaler och personal.
5(50)
2 Systematiskt kvalitetsarbete
2.1 Mål
Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och
kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska
genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,
förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och
elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs
enligt första och andra styckena.
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål
som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
(Skollagen 4 kap. 3-5§)
"Central förvaltning och samtliga förskole- och skolenheter följer upp verksamheten,
dokumenterar, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen på ett
systematiskt och kontinuerligt sätt och utifrån det planeras och utvecklas utbildningen.
Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare bidrar alla med
synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten."
(Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete)
•
•
•
•
•
•
Samtliga förvaltningar har ett pågående systematiskt kvalitetsarbete, men arbetar
på olika sätt och har kommit olika långt: skillnader finns mellan stadsdelar, inom
Arbetet har under 2014 tagit ett kliv framåt.
Stadsdelarnas analys av grundskolan och kunskapsresultaten fortsätter att
förbättras. Utvecklingsområden i analysen är bland annat att utveckla analysen
för att utjämna könsskillnaderna samt att öka kunskapen om
undervisningsmetoderna och pedagogens roll för elevens resultat. Även
kopplingen uppföljning, analys och planering är ett fortsatt utvecklingsområde.
Roller, metoder, material och aktiviteter har börjat tydliggöras allt mer i
organisationen. Fler dialoger eller andra mötesformer sker mer systematiskt.
Stadsdelarna har börjat ta steg mot att bli en utvecklingsorganisation, med
kollegialt lärande och dialoger mellan olika nivåer.
Kvalitetsmodeller har börjat utvecklas där uppföljning av nationella och
kommunala mål kopplas ihop för att underlätta förskolechefs/rektors arbete.
Förvaltningarna har börjat samordna stadens planeringsverktyg som
nulägesanalys och verksamhetsplanering samt den interna kontrollen med det
systematiska kvalitetsarbetet inom skolan.
Upplägget med uppföljning genom en årlig rapport (bilaga) ger goda möjligheter
för förvaltningarna att utforma process och produkt på ett självständigt sätt,
vilket i sin tur ökar förståelse, engagemang och upplevd nytta.
6(50)
•
Medvetna satsningar på informations- och kommunikationsteknologi (IKT), i
linje med Göteborgs stads IKT-program för utbildningsområdet, har effekt på
måluppfyllelse. Fler förvaltningar behöver göra sådana satsningar.
2.3 Underlag till resultat och slutsatser
Systematiskt kvalitetsarbete Sektor Utbildning SDF
Stadsledningskontorets sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013
innehöll reflektioner och slutsatser som i 2014 års sammanställning utgör
jämförelsepunkter.
Helhetsbedömning
•
2013: Samtliga förvaltningar har ett pågående systematiskt kvalitetsarbete, men
arbetar på olika sätt och har kommit olika långt: mellan stadsdelar, inom
Detta stämmer med hur det ser ut 2014, men det har också skett ett betydande
utvecklingsarbete och generellt sett har det systematiska kvalitetsarbetet tagit ett kliv
framåt.
Organisationsnivåer
•
2013: Utgångspunkten för samtliga stadsdelar är skolverkets allmänna råd om
systematiskt kvalitetsarbete, men vissa stadsdelar, inom ramen för de allmänna
råden, arbetar mer tydligt enligt den av Göteborgs Stad framtagna struktur för
planerings- och uppföljningsprocess.
Grundtankarna i genomförandet och det material som stadsdelarna utgår ifrån är
detsamma, allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbetet, men utformningen skiljer sig
åt mellan stadsdelarna. Stadsledningskontorets bedömning från 2013 gäller fortfarande;
att arbetet under en period kommer att se olika ut, men att det på sikt kommer att
utkristalliseras gemensamma behov som också gynnas av stadsgemensamma lösningar.
Göteborg har idag en ”elvagrupp” med representanter från stadsdelarna och
utbildningsförvaltningen vars uppdrag är att bidra till utvecklandet av det systematiska
kvalitetsarbetet i Staden genom att, bland annat, dela erfarenheter och goda exempel
samt att diskutera gemensamma metoder och förhållningssätt.
Kvalitetsmodeller har börjat utvecklas där man kopplar ihop uppföljning av nationella
och kommunala mål för att underlätta förskolechefs/rektors arbete. Förvaltningarna har
börjat samordna stadens planeringsverktyg som nulägesanalys och
verksamhetsplanering samt den interna kontrollen med det systematiska kvalitetsarbetet
inom skolan.
I utvärderingen med stadsdelarna av upplägget av UR 3 bilaga, är den överväldigande
majoriteten överens om att upplägget med de allmänna frågorna och hänvisningen till de
allmänna råden, ger goda möjligheter för förvaltningarna att utforma process och
produkt på ett självständigt sätt. När stadsdelarna känner att de i högre utsträckning äger
process och produkt ökar känslan av förståelse, engagemang och upplevd nytta.
•
2013: Sektor Utbildnings rapportering till och dialog med utbildningsutskotten
har kommit igång under hösten 2013.
Det är få stadsdelar som beskriver arbetet tillsammans med utbildningsutskotten. De
stadsdelar som har kommenterat utbildningsutskotten, rapporterar att det har fungerat
bra och att utbildningsutskotten har möjliggjort dialoger, fördjupade diskussioner och
7(50)
analyser.
•
2013: Brister i rutiner för kvalitetsarbetet hänförs till en organisation som
försöker hitta sin form efter stadsdelsammanslagningen och där rutiner på
enhetsnivån till viss del lever kvar, eller där nya gemensamma rutiner ännu inte
har satt sig eller saknas. Ibland är rollfördelningen mellan olika aktörer otydlig,
vad som ska skötas av stödfunktioner eller på enheterna.
Roller, metoder, material och aktiviteter har börjat tydliggöras allt mer i organisationen.
Fler muntliga dialoger eller andra mötesformer sker mer systematiskt. Stadsdelarna har
börjat ta steg mot att bli en utvecklingsorganisation med inslag av kollegialt lärande och
dialoger mellan olika nivåer. Det är mycket kvar, men riktningen går åt det hållet.
Verksamhetsformer
•
2013: Generellt har Stadsdelarnas analys av grundskolan och
kunskapsresultaten förbättrats. Tidigare år har statistik studerats och beskrivits,
men årets analys är mer grundlig i vad som påverkat resultaten och vilka
åtgärder man vill genomföra.
Stadsdelarnas analys av grundskolan och kunskapsresultaten fortsätter att förbättras.
Utvecklingsområden är bland annat att utveckla analysen för att utjämna
könsskillnaderna samt att öka kunskapen om undervisningsmetoderna och pedagogens
roll för elevens resultat. Kopplingen uppföljning, analys och planering är ett fortsatt
utvecklingsområde.
•
2013: Pedagoger i förskolan tycker att det är svårt att veta i vilken omfattning
förutsättningar har påverkat måluppfyllelsen och hur man överhuvudtaget vet
vad som utgör en hög måluppfyllelse.
Reflektionen från 2013 för förskolan gäller även 2014. Hur resultaten av den
pedagogiska dokumentationen ska användas för att utveckla verksamheten upplevs som
en stor utmaning och i praktiken fungerar det olika. Det finns behov av att tydliggöra
bedömningar av måluppfyllelse. Därför är ett självskattningsverktyg under utformning i
form av den nya förskoleenkäten (genomfördes som pilotundersökning i Askim –
Frölunda – Högsbo våren 2014). Att fånga uppföljning och analys av läroplanens mål
genom att följa barnens utveckling och förändrade kunnande genom pedagogisk
dokumentation utan att bedöma själva barnet är en stor utmaning för förskolan.
•
2013: Baserat på innehållet i stadsdelarnas beskrivningar får det systematiska
kvalitetsarbetet inom fritidshem och grundsärskola bedömas som summariskt.
•
2013: Omfattningen och komplexiteten att genomföra ett systematiskt
kvalitetsarbete fullt ut, gör att arbetet för att systematiskt förbättra
måluppfyllelsen kommer att ta lång tid och kräver tålamod och kontinuitet.
Stämmer även 2014.
2014 uppmärksammar Stadsledningskontoret särskilt:
Rutiner för registrering i hjärntorget rapporteras ha en positiv betydelse
De stadsdelar som rapporterar att de har rutiner för rapportering av närvaro i hjärntorget
upplever att det har positiv betydelse för elevernas kunskaper. Närvarostatistiken har
blivit ett viktigt redskap för att upptäcka mönster och sammanhang, exempelvis kopplat
8(50)
till specifika klasser och ämnen. Närvarorapporteringen i Hjärntorget bedöms fungera
bra.
Kvalitetsutvecklare som stödjer rektor
Västra Göteborg har genomfört en organisation som innebär att en kvalitetsutvecklare
stödjer rektorn i skolans systematiska kvalitetsarbete och utvecklar former för
uppföljning och analys av skolans resultat. Alla kvalitetsutvecklare ingår i ett nätverks
som leds av kvalitetsutvecklaren på områdesnivå. Nätverket har fokus på att utveckla
skolornas systematiska kvalitetsarbete och skapa likvärdighet i stadsdelen.
Kvalitetsutvecklaren stöttar rektorerna på ett konkret sätt samtidigt som områdeschefen,
genom nätverket, får regelbundet insyn i hur arbetet ser ut på skolorna. Områdeschefen
kan på så sätt följa upp och vidta åtgärder i de fall någon skolas kvalitetsarbete behöver
höjas.
Tjänsten som kvalitetsutvecklare inrättades för ca tre år sedan för att avlasta rektor inom
kvalificerad administration samt lyfta och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.
Insatsen bedöms som lyckad men varierar över stadsdelen. Arbete med analys och
uppföljning samt uthållighet inom utvecklingsfrågor är ett av de områden som bedöms
ha förstärkts.
IKT (informations- och kommunikationsteknologi)
Satsningar görs för att stärka förskolornas och skolornas arbete inom de områden
Göteborgs stads IKT-program för utbildningsområdet lyfter fram: modern lärmiljö,
omformade processer och strukturer, sammankopplade och nätverkande lärare,
möjliggörande infrastruktur, utvecklande digitala lärresurser, utvecklat kvalitetsarbete,
samt offensivt ledarskap. Systematiskt arbete med IKT och nedbrytning av stadens IKTprogram efter förskolornas, skolornas eller förvaltningarnas behov och förutsättningar,
ger positiv effekt på måluppfyllelsen. IKT används som kompensatoriskt verktyg för
alla elever, i synnerhet för elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. IKT
är ett viktigt inslag i lärandet och en naturlig del i vardagen för barn och elever i
förskolor och skolor. Fler förvaltningar behöver bryta ner Göteborgs stads målsättningar
på IKT-området till lokal nivå, samt göra medvetna och riktade satsningar för att
utveckla pedagogernas kompetens.
Systematiskt kvalitetsarbete Gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete har starkt utvecklingsfokus och en tydlig
forskningsanknytning. Kvalitetsutvecklingsprogrammet lanserades under våren 2012
och omfattar gymnasie- och gymnasiesärskolan.
Programmets bas består av sex gemensamma ståndpunkter kopplade till varsin kritisk
framgångsfaktor. Ståndpunkterna anknyter väl till Göteborgs Stads verksamhetsidé och
utgår från vad som enligt svensk och internationell forskning kännetecknar
framgångsrika utbildningsorganisationer och framgångsrikt förändringsarbete i skolan.
En av utgångspunkterna är resultaten från skolreformen i Ontario, Kanada.
Målsättningen är att programmet ska vara fullt genomfört 2021. Det förväntade
resultatet är, högre måluppfyllelse för alla elever genom förbättrade nyckeltal för betyg,
elevtal, elevnärvaro m.m. Delar av den ordinarie uppföljningen bidrar också, som
resultat från medarbetar- och elevenkäter, eller enheternas rapportering om genomförda
och planerade insatser för kvalitetsutveckling. Till programmet finns två särskilda
verktyg för systematisk förbättring kopplade: självvärdering i verksamheterna och
speglingsbesök.
9(50)
Källa: Utbildningsförvaltningen
Programmet har fått ett brett genomslag i verksamheten men utbildningsförvaltningen
konstaterar att arbetet kommit olika långt vid de olika gymnasieområdena och skolorna.
Det medför dock ingen egentlig motsättning eftersom förutsättningar och utgångsläge
varierade mellan områden och enheter vid starten av arbetet. Förvaltningen konstaterar
vidare att det skett en generell förflyttning och att skillnaderna minskat.
Utbildningsförvaltningen har i sin rapportering redogjort för en rad insatser som
genomförts och som planeras att genomföras inom respektive område och kritisk
framgångsfaktor.
Systematiskt kvalitetsarbete Vuxenutbildningen
Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning har under en lång rad av år
utvecklat formerna för det systematiska kvalitetsarbetet. Under 2012 och 2013 har en ny
struktur och metodik prövats och utvecklats. Förvaltningen är nu inne i en
implementeringsfas och målsättningen är att det vid årsskiftet 2014/2015 ska finnas en
väl etablerad infrastruktur för kvalitetsarbetet i hela förvaltningen vilken säkerställer
delaktighet och hög grad av systematik. Ett fokus i utvecklingsarbetet är att utveckla
integrerade samverkansformer mellan arbetsmarknad och utbildning i olika insatser för
nämndens målgrupper. Förvaltningen använder en rad verktyg för att följa upp och
utvärdera verksamheten mot de nationella målen. Dessutom följs verksamheten upp mot
egna avtal, riktlinjer och rutiner. Den kunskap som genereras utgör en grund för det
fortsatta planeringsarbetet och som en del i utarbetandet av nya förfrågningsunderlag.
Utbildningsanordnarna lämnar exempelvis uppföljningsrapporter fyra gånger per år
vilka sedan kompletteras med olika former av dialog mellan rektorsteam från
förvaltningen och utbildningsanordnarna. Att utveckla en systematisk utvecklingsdialog
är ett identifierat utvecklingsområde för 2015.
Stadsledningskontoret har i tidigare uppföljningar konstaterat att förvaltningen i mycket
liten omfattning berört det förvaltningsinterna arbetet. Det är därför positivt att det i
årets rapportering identifierats utvecklingsinsatser som exempelvis berör studie- och
yrkesvägledning och utbildningsplaneringen.
Stadens egen regi av vuxenutbildning, dvs. den vuxenutbildning som anordnas av
Studium inom utbildningsförvaltningen, utvecklade under 2013 formerna för det
systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsplanen utgör grunden för arbetet och man har
kopplat samman Skollagen och läroplanerna inom vuxenutbildningen med de
10(50)
kommunala målen och utbildningsnämndens inriktningsdokument. Studium arbetar
tydligt efter PDSA-hjulet (plan-do-study-act). Egenregin deltar också i förvaltningen för
arbetsmarknad och vuxenutbildnings utvärdering och uppföljning. Utifrån årets samlade
kvalitetsarbete har Studium identifierat 2015-års förbättringsområde till att ta fram ett
gemensamt arbetssätt med den individuella fördjupade studieplanen.
Yrkeshögskolan har valt att ISO 9001 certifiera sin verksamhet. Årligen genomförs en
extern revision och när denna genomfördes under våren 2014 konstaterades att
kvalitetsarbetet fungerar väl och har utvecklats kontinuerligt.
Ledarskapets förutsättningar inom SDF
Rapporten Att leda pedagogisk verksamhet togs fram på uppdrag av sektorscheferna
inom utbildningsområdet i juni 2013, rapporten hade som mål att stödja
ledarskapsarbetet. Rapporten beskriver vilka åtgärder respektive huvudman behöver
göra för att säkra ledarskapet i förskolan och skolan. Stadsledningskontoret har under
hösten 2014 följt upp de insatser som beskrivs i dokumentet. Uppföljningen kommer att
beskrivas i en särskild rapport och återrapporteras till sektorscheferna inom
utbildningsområdet, varför endast en handfull slutsatser presenteras nedan.
Stadsledningskontorets uppföljning bygger på intervjuer med fackliga representanter,
rektorer och förskolechefer i åtta av tio stadsdelar, chefen för avdelningen Utbildning på
stadsledningskontoret, Center för Skolutveckling, områdeschefer samt författaren till
dokumentet Att leda pedagogisk verksamhet. Den övergripande handlingsplanen som
presenteras i rapporten samt del 2 som innehåller en modell för Uppdragsdialog har
varit huvudfokus för stadsledningskontorets uppföljning.
Utvalda slutsatser från stadsledningskontorets uppföljning
•
•
•
•
•
•
En stor majoritet av de intervjuade har inte kännedom om rapporten och
modellen med Uppdragsdialog, men samtliga intervjuade förskolechefer och
rektorer har samtal med sin områdeschef i varierande omfattning. I flera
stadsdelar finns väl utvecklade modeller för samtal.
De intervjuade lyfter fram andra åtgärder än de som finns framtagna i rapporten,
exempelvis betonas tillgången till ett kvalificerat administrativt stöd på
enhetsnivå. De utbildningsinsatser för lokala administratörer som genomförts
inom ramen för stadens kompetensförsörjningsanslag, svarar därmed upp mot ett
av verksamheten uttalat stort behov.
Ett annat exempel är stadens IT-system som inte upplevs som användarvänliga.
Förskolechef/rektor har och förväntas använda upp till 21 olika system som har
olika inloggningsuppgifter och gränssnitt. Detta har tidigare uppmärksammats i
samband med en inspektion kring rektorers arbetsmiljö.
Mängden av utvecklingsinsatser som initieras av andra nivåer, så som den
nationella och den kommunala huvudmannanivån, minimerar utrymmet för de
lokala utvecklingsbehoven på enheten. Generella insatser kanske inte alltid
stämmer överens med förskolechefens/rektorns prioritering.
Den lokala utvecklingsorganisationen finns till största del på förvaltningsnivå
och många förskolechefer/rektorer saknar möjlighet att avropa resurser från
denna. Utvecklingsavdelningen upplevs i många fall som kravställare istället för
verksamhetsstödjande.
Flera förskolechefer/rektorer beskriver brist på samverkan/stöd från andra
sektorer, ett exempel som lyfts fram ofta är Intern service inom sektor Kultur &
Fritid. Den stödfunktion som ofta omnämns som välfungerande är stadsdelarnas
Ekonomiavdelningar.
11(50)
3 Redovisning per verksamhetsform
3.1 Förskola
Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn från ett års ålder till dess de
börjar förskoleklass/skola. Antalet barn i förskoleverksamhet boende i Göteborg är
29 549 st. Antal barn i den kommunala förskoleverksamheten är 24 644. I fristående
förskola finns 4 905 barn inskrivna. (genomsnitt mars/oktober).
3.1.1
Mål
Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg
omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och
utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen
för fortsatt utbildning.
Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek
och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.
(Skollagen 8 kap 2 och 8§)
3.1.2
Resultat och slutsatser
Barns utveckling och lärande
•
•
•
Det finns ett långsiktigt och stort behov av att rekrytera förskollärare till
förskolan.
Det råder stor variation mellan stadsdelarna vad gäller antalet medarbetare per
förskolechef. En jämförelse av genomsnittet i respektive stadsdel visar att det
varierar mellan 29 och 38 medarbetare.
Framtagandet av en stadenövergripande kompetensförsörjningsplan har
identifierat gemensamma utvecklingsbehov för förskolan i Göteborg,
exempelvis har utbildningsinsatser initierats för samtliga förskolechefer.
Kontakter och social gemenskap
•
Tidig förskola kan jämna ut en stor del av de skillnader som finns mellan barn
till låg- respektive högutbildade föräldrar samt mellan barn till utrikes respektive
inrikes födda föräldrar. Detta uppmärksammas i flera stadsdelar där man
upprättat projekt som ska stimulera till större efterfrågan och högre närvaro.
•
•
•
Måttet som anger barngruppernas storlek behöver kvalitetssäkras och
vidareutvecklas. En första kvalitetssäkring av stadsdelarnas inrapporterade
material visar att medelvärdet för staden per okt 2014 är lägre (17,1) än
föregående år (17,5).
Sjukfrånvaron bland förskollärare och barnskötare fortsätter att öka. Denna
utveckling måste tas på största allvar. Det är inte uteslutet att en del av
förklaringen går att finna i den fysiska arbetsmiljön inom förskolan.
I 2014 års enkät som genomfördes i nio av tio stadsdelar kan konstateras att
flickornas föräldrar är något nöjdare än pojkarnas, detta resultat är genomgående
på de flesta frågorna. Föräldrar som deltagit i utvecklingssamtal är mer nöjda på
12(50)
samtliga kvalitetsfaktorer.
3.1.3
Underlag till resultat och slutsatser
Demografisk utveckling fram till 2018 samt efterfrågan av plats
Förskolan har expanderat kraftigt under de senaste åren med ca 1000 platser per år. I
november 2014 var drygt 29 000 barn i åldern 1-5 år inskrivna i kommunal och
fristående verksamhet.
I befolkningsprognosen från 2014 till 2025 ökar antalet 1-5 åringar i genomsnitt med
250 barn per år, stadsdelen Lundby står för en mycket stor del av denna ökning.
Efterfrågan av förskoleplats har inte ökat nämnvärt från 2013 till 2014 (0,2 %) totalt sett
i staden. Den största ökningen har skett i Angered, Östra Göteborg och Västra Göteborg
med 1,1 % i respektive stadsdel. Västra Göteborg har störst efterfrågan med 90 %.
Barngruppernas storlek och antal barn per årsarbetare
Enligt inrapporteringen i Procapita (2014-10-15) hade Göteborg 1 363 avdelningar med
varierande antal barn i grupperna. Definitionen av vad en avdelning är blir allt svårare i
takt med att flexiblare lösningar blir mer vanligt i verksamheten. Att organisera
verksamhet i stora grupper är inget nytt pedagogiskt grepp, barnen delas under dagen in
i mindre grupper och genom en flexiblare organisation minskar den sårbarhet som
exempelvis små förskolor är utsatta för när det gäller vikarier m.m.
Stadsledningskontoret lät kvalitetsgranska de förskolor med avdelningar som var
registrerade med fler än 25 barn och färre än åtta barn. Efter avstämning med respektive
stadsdel kan konstateras att det finns behov av att kvalitetssäkra inrapporteringen av
olika statistikuppgifter ur ett verksamhetsperspektiv.
Dessa brister i rapporteringen har sannolikt påverkat mätningen av barngruppernas
storlek även tidigare, det finns skäl att anta att stadens omoderna systemstöd är en av
orsakerna till varför dessa felkällor uppstår. Stadsdelarnas inrapportering till SCB
riskerar därför avvika från den som presenteras nedan.
I diagrammet nedan visas spridningen mellan storleken på stadens barngrupper, 25+
indikerar att det är fler än 25 barn och -8 är grupper med färre än åtta barn.
13(50)
Spridning i staden avseende gruppstorlekar
Förskolestatistiken är trots detta inte 100 % tillförlitlig, utan det finns fler insatser som
stadsledningskontoret behöver initiera tillsammans med samtliga stadsdelar inför
avläsningen i mars 2015. Resultatet av höstens mätning visar att genomsnittet för antal
barn per avdelning är lägre än föregående år, 17,1 respektive 17,5.
Den största förändringen av antal barn per avdelning återfinns framförallt i Norra
Hisingen (-1,0), Majorna-Linné (-0,8) och Askim-Frölunda-Högsbo (+0,8).
Ett annat mätetal som rapporteras in årligen till SCB är antal barn per årsarbetare. På en
kommunövergripande nivå är resultatet oförändrat i jämförelse med föregående år (5,3).
Tidig förskola ger positiva effekter
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) publicerade i
oktober 2014 forskning från Tyskland som visar att tidig förskola kan jämna ut en stor
del av de skillnader som finns mellan barn till låg- respektive högutbildade föräldrar
samt mellan barn till utrikes respektive inrikes födda föräldrar. På så sätt kan barnen få
mer likvärdiga förutsättningar. Forskningen visar dessutom att barn som deltagit i
verksamheten med små barngrupper (max 10 barn), där personalen var äldre, hade
relevant utbildning och i högre grad var heltidsanställd hade bättre utfall. Effekterna
bedöms som relativt stora.
Västra Göteborg har uppmärksammat en lägre måluppfyllelse i skolan i ett av
stadsdelens primärområden. Stadsdelen har bland annat därför startat ett projekt på nio
förskolor där 80 familjer erbjudits att utöka tiden från 15 timmar till 25 timmar per
vecka. Av dessa har 67 tacka ja, vilket motsvarar 78 %. Denna insats överensstämmer
väl med den forskning som beskrivs ovan. De familjer som har tackat nej anger som
skäl att de vill vara hemma med sitt barn och/eller att kostnaden blir för hög.
Förvaltningen har dessutom minskat barngruppernas storlek på de förskolor som ingår i
projektet, dessa avdelningar har nu 15 barn i snitt. Barns språk och språkutveckling är
ett viktigt utvecklingsområde där projektet förväntas ha effekt.
Brukarenkäter
Sedan 1998 har staden genomfört samma brukarenkät inom förskola och
14(50)
familjedaghem. Resultaten på en kommunövergripande nivå har haft en liten variation
de senaste åren. Det högsta NKI (Nöjd Kund Index) genomsnittet över tid ligger på 75
och lägsta genomsnittet är 72. Resultatet för 2014 visar ett NKI på 73. I 2014 års enkät
visar särskilt stadsdelarna Majorna- Linné och Centrum på en positiv utveckling.
Under 2014 genomfördes ett pilottest av en nyframtagen brukarenkät i stadsdelen
Askim-Frölunda-Högsbo. Enkäten ingår på ett tydligare sätt som en del i verksamhetens
systematiska kvalitetsarbete och har fått en tydligare koppling till förskolans reviderade
läroplan samt speglar föräldrarnas upplevelse av verksamhetens kvalitet.
De frågor/påståenden som behandlar förutsättningar till en god förskolemiljö och
förutsättningar till lärande rankades högst, exempelvis trygghet och trivsel och socialt
samspel. Lägst rankades frågan/påståendet om föräldrars möjlighet att påverka
verksamheten, liksom frågan om barnens möjlighet att påverka, ta ansvar och ta egna
beslut samt barngruppens sammansättning och storlek.
De två utvalda frågorna/påståendena ovan visar att en majoritet (85 %) av de
vårdnadshavarna som svarat på frågan/påståendet om Du som förälder ska kunna känna
att personalen tar väl hand om ditt barn känner sig trygga med att deras barn blir väl
omhändertaget.
15(50)
Den andra frågan/påståendet handlar om barngruppernas sammansättning och storlek,
denna fråga/påståendet rankades, inte helt oväntat, bland de lägsta. Sammanlagt anser
24 % av de svarande att deras barn inte i tillräcklig stor omfattning ges möjlighet att
under delar av dagen ingå i mindre grupper.
Den nya enkäten kommer att ersätta den gamla enkäten och genomförs med stor
sannolikhet i samtliga stadsdelar under hösten 2015. I samband med att den nya enkäten
lanseras kommer även ett självskattningsmaterial för pedagogerna att sjösättas.
Självskattningsunderlaget bygger på samma frågor som vårdnadshavarna svarar på. På
så sätt speglas de utvalda kvalitetsfaktorerna i flera perspektiv som verksamheten kan
arbeta vidare med.
Prognos rekryteringsbehov förskollärare och barnskötare
Stadens expansion av förskoleplatser i kombination med stadens målsättning att öka
andelen förskollärare gör att rekryteringsbehovet av förskollärare kommer att vara
mycket stort under hela prognosperioden 2014-2023. Rekryteringsbehovet av
barnskötare beror dels på expansion och på ersättningsrekrytering. Enligt prognos har
staden ett årligt behov av 350 förskollärare och dessutom ett prognostiserat årligt behov
av 200 barnskötare fram till 2023.
Frånvaro förskolepersonal
Bland förskollärare och barnskötare fortsätter sjukfrånvaron att öka. Det är inte uteslutet
att en del av förklaringen går att finna i den fysiska arbetsmiljön inom förskolan. De
frågor i medarbetarenkäten som rör arbetsmiljön styrker detta.
Lärares sjukfrånvaro är låg och har visserligen ökar något de senaste åren, men ligger
fortfarande långt under både genomsnittet för kommunen och förskolan. Det är givetvis
positivt att sjukfrånvaron är låg, men det betyder inte per automatik att arbetsmiljön i
skolan är problemfri. Det skulle vara intressant att göra en fördjupad uppföljning av
detta för att identifiera orsakerna till den stora skillnaden mellan skolformerna.
Förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet
En viktig faktor för det pedagogiska ledarskapet är antalet medarbetare. En jämförelse
mellan 2013 och 2014 visar att stadens förskolechefer ligger stabilt på genomsnittet 35
16(50)
medarbetare. Det råder dock stor variation mellan stadsdelarna. Majorna-Linné, AskimFrölunda-Högsbo och Norra Hisingen har flest medarbetare per förskolechef, 38
medarbetare i genomsnitt. Betydligt färre medarbetare har förskolecheferna i Västra
Hisingen med 29 medarbetare i genomsnitt.
En jämförelse mellan åren 2011 och 2014 vad avser det administrativa stödet visar en
positiv utveckling. Antalet administratörer har under perioden ökat med nära 14
årsarbetare. I statistiken kan också utläsas att förskolan det senaste året fått ett tillskott
med tio verksamhetsutvecklare. I verksamhetsutvecklare ingår befattningsnämningarna
verksamhetsutvecklare, metodutvecklare, kvalitetsutvecklare och utvecklingsledare.
Kompetensförsörjningsplan
En kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktivtetsplan har tagits fram för
förskolan. Områdescheferna har beslutat att under 2014 arbeta med tre
utvecklingsområden som har sitt ursprung i aktivetsplanen.
•
•
•
Dokumentation
Synliggöra förskolans uppdrag
Med utgångspunkt från dessa tre utvecklingsområden har alla förskolechefer,
områdeschefer samt utvecklingsledare för förskolan genomgått en utbildning under
hösten 2014.
Som ett led i att stärka förskollärarrollen har 50 förskollärare (fem från respektive
stadsdel) påbörjat en universitetsutbildning om 7,5 högskolepoäng i Systematiskt
kvalitetsarbete.
Dessutom har fyra klasser (ca 100 barnskötare) under 2014 påbörjat eller genomfört
utbildning genom Studiums fördjupade barnskötarutbildning. Denna utbildning ger
deltagarna en djupare kompetens om innehållet i den reviderade läroplanen för
förskolan.
3.2 Fritidshem
Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det
möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska
stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja
allsidiga kontakter och social gemenskap. Antal barn boende i Göteborg i fritidshem (612 år) är 20 239 st. Antal barn i de kommunala fritidshemmen är 17 168 i fristående
fritidshem finns 3 071 barn (genomsnitt mars/oktober).
3.2.1
Mål
Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en
meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven
och elevens behov.
Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek
och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.
(Skollagen 14 kap. 2 och 9§)
17(50)
3.2.2
Elevernas utveckling och lärande
•
•
Det är stora svårigheter att rekrytera utbildade fritidspedagoger. På sikt kommer
det att bli ännu svårare på grund av att få söker till utbildningen i kombination
med kommande pensionsavgångar.
Fritidshemsverksamheten riskerar fokusera mer på görandet än lärandet. Det
krävs större fokus på verksamhetens kvalitetsarbete och det finns behov av
utvärderingsbara mål.
•
•
Trenden med stora fritidshemsgrupper håller i sig över tid och med det ökande
antalet elever inom åldersgruppen 6-13 år riskerar fritidshemsgrupperna att växa
ytterligare.
Elevernas nöjdhet med sitt fritidshem har en nedåtgående trend i såväl GR som
för staden totalt, samma trend kan även konstateras i ett flertal stadsdelar. När
det gäller Lugn och ro och elevens möjlighet till att kunna dra sig tillbaka, så har
elevernas nöjdhet minskat med två procentenheter jämfört med föregående års
resultat.
Ovanstående slutsatser ger stora avtryck vad gäller kvaliteten på fritidshemmen. Den
stora variationen både inom och mellan stadsdelarnas fritidshemsverksamhet är en starkt
bidragande orsak till att likvärdigheten i staden blir begränsad. Avgörande är rektors roll
som pedagogisk ledare. Att rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag och
pedagogik så att rektor kan leda verksamheten.
3.2.3
Som en konsekvens av det kraftigt ökande elevantalet inom grundskolan i Göteborg
kommer efterfrågan av plats på fritidshem att öka de närmaste åren. Den senaste
befolkningsprognosen tyder på att antalet elever i åldersgruppen (6-10 år) kommer att
öka med ca 3 200 elever fram till 2019 vilket motsvarar en volymökning på cirka 11,5
%.
Källa: Skolverket
Det ökande elevantalet de kommande åren i kombination med att var tredje
fritidspedagog kommer att uppnå pensionsåldern inom tio år, innebär att staden står
inför en svårlöst situation. Dessutom kan konstateras att bara hälften av de som har en
18(50)
anställning som fritidspedagog har rätt utbildning. Av de nyrekryterade
fritidspedagogerna är det enbart 10 % som har fritidspedagogutbildning.
Prognos rekryteringsbehov fritidspedagog
Behov på grund av ökat elevtal har beräknats utifrån efterfrågan på fritidshemsplatser
som de senaste åren legat på ca 80 % av eleverna i kommunala skolor. I prognosen
ingår inte beräkning av hur många fler fritidspedagoger som kommer att behövas för
ökad kvalitet och minskad gruppstorlek. Det antal som anges i prognosen får därför
anses ligga i underkant.
Med anledning av den förväntade bristen på fritidspedagoger har universiteten fått ett
utökat antal utbildningsplatser, till dessa platser är det dock få sökande. Verksamheten
har dessutom svårigheter att få fram handledare till den verksamhetsförlagda delen av
utbildningen (VFU) för studenterna, vilket innebär ett moment 22. I många stadsdelar
finns små grundskoleenheter med få elever. För dessa enheter kan konstateras stora
bekymmer vad gäller att kunna erbjuda heltidstjänster inom fritidshemsverksamheten. I
några stadsdelar kombineras fritidspedagogtjänsten med timmar som elevassistent för
att kunna behålla utbildad personal.
Elevernas skattning av fritidshemsverksamheten
I den kommungemensamma enkätundersökningen som genomförs årligen, får elever i
grundskolans årskurs 2 och 5 möjlighet att i fyra frågor tycka till om
fritidshemsverksamheten. Svarsfrekvensen för 2014 års undersökning var 90 % i
årskurs 2.
En närmare granskning och jämförelse av indexvärdet för frågor om Fritidshem, visar
att resultaten på en kommunövergripande nivå har sjunkit marginellt över tid.
19(50)
Västra Göteborg sticker ut som den stadsdelen som över tid har ett jämförelsevis högt
resultat. Noteras bör att stadsdelen Centrum under två år pendlat mellan index 95 till 74,
vilket är en betydande minskning.
Inom frågeområdet Fritidshem ställs fyra frågor (påståenden). En fråga/påstående
handlar om elevens möjlighet till att kunna dra sig tillbaka om eleven vill ha lugn och
ro. Av de svarande eleverna upplever 75 % att det stämmer helt och hållet (48 %) eller
stämmer ganska bra (27 %).
I enkäten efterfrågas dessutom hur eleverna trivs på fritidshemmet. Frågan ställs som ett
påstående Jag trivs på fritids. Av de elever som svarat på enkäten uppger 94 % att
påståendet stämmer överens helt och hållet (74 %) eller stämmer ganska bra (20 %).
Totalt sex % svarar att det stämmer ganska dåligt (5 %) eller stämmer inte alls (1 %).
Skolinspektionens kritikområden
Vid Skolinspektionens senaste tillsyn av stadens fritidshem konstaterades stora
kvalitetsmässiga skillnader, såväl mellan som inom stadsdelarna. Skolinspektionens
största kritikområden där flest stadsdelar fått kritik återfinns inom Trygghet och studiero
samt Utvecklingen av utbildningen. Ett annat område som kritiserats är rektors roll som
pedagogisk ledare, där Skolinspektionen anser att rektor inte är väl förtrogen med
fritidshemmens uppdrag och därmed inte ser möjligheterna för elevernas utveckling och
lärande under hela skoldagen. Samtliga stadsdelar har redovisat till Skolinspektionen
vilka insatser de vidtagit för att åtgärda brister i verksamheten.
Stadsledningskontoret har i särskild ordning följt upp de planerade insatser som
stadsdelarna redovisat för Skolinspektionen. Uppföljningen och stadsdelarnas
inrapportering i UR 3 visar att kvaliteten på fritidshemmen inom den egna stadsdelen
fortfarande har stora variationer. De faktorer som stadsdelarna anser påverka kvaliteten
mest är brist på utbildad personal och lokalernas ändamålsenlighet. Ett
utvecklingsområde för fritidshemsverksamheten överlag är det systematiska
kvalitetsarbetet med tydligare fokus på styrdokumenten. Detta var ett av
Skolinspektionens främsta kritikområden, flera stadsdelar har påbörjat ett arbete men
mycket arbete tycks kvarstå.
Allmänna råd för fritidshemmen
Under 2014 gav Skolverket ut Allmänna råd för Fritidshem. Dessa är
rekommendationer om hur huvudmän, rektorer samt personalen i fritidshemmen kan
eller bör handla för att uppfylla kraven i skollagen och läroplanerna. De allmänna råden
är framtagna av flera skäl dels har lagstiftningen inom området ändrats, dels har
läroplanen för de obligatoriska skolformerna reviderats. Fritidshemmen har fått ett
tydligare uppdrag med inriktning på att stimulera elevernas utveckling och lärande. Mot
denna bakgrund är det viktigt att klargöra innehållet i uppdraget samt ansvaret för de
olika nivåerna.
Kompetensförsörjningsplan
Under hösten initierades ett arbete med att säkerställa kompetensen i stadens fritidshem.
En stadenövergripande kompetensförsörjningsplan för F-3 samt fritidshem innehållande
en aktivitetsplan beräknas vara klar vid årsskiftet 2014/15. Syftet med arbetet är att
stödja verksamheten vad gäller framtida försörjning av rätt kompetens. Detta för att
verksamhetens uppdrag ska kunna fullgöras, nå uppsatta mål och framtida utmaningar.
20(50)
3.3 Förskoleklass och grundskola
Från sex års ålder erbjuds förskoleklass. Grundskolan är obligatorisk från 7 års ålder
och omfattar nio årskurser. Antal elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola
boende i Göteborg är 51 782, varav 5 786 i förskoleklass. Antal elever i kommunal
verksamhet är 40 624. I fristående verksamhet går 11 158 elever (genomsnitt
mars/oktober).
3.3.1
Mål
Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att
tillägna sig dessa.
Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder
eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.
Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund
för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
(Skollagen 10 kapitlet 2 §)
3.3.2
Andel godkänt i alla ämnen
•
•
•
•
•
•
Samtliga storstäders resultat är högre 2014 jämfört med 2013.
De kommunala skolorna i Göteborg, ökar sitt resultat i åk 9 för första gången
sedan 2010.
I kommunala skolor har flickor fortfarande högre resultat än pojkar i åk 9, men
pojkar i kommunala skolor ökar sina resultat mest och skillnaderna mellan
pojkar och flickor är mindre 2014 jämfört med 2013.
Kommunala skolor i Göteborg ökar sitt resultat i åk 6 2014 jämfört med 2013.
Ökningen är inte lika stor som för åk 9. Flickorna ökar mest och skillnaderna
mellan pojkar och flickor ökar.
Det är stora skillnader mellan stadsdelars och kommunala skolors betygsresultat
i Göteborg i både åk 6 och åk 9. Gruppen fristående skolor har mindre skillnader
i betygsresultat. Skillnader mellan skolor är små i åk 3.
Antalet kommunala skolor som har mindre än 60 % med Godkänt i alla ämnen i
åk 9 har minskat sedan 2012 och antalet kommunala skolor som har 80 % av
eleverna med Godkänt i alla ämnen har ökat jämfört med 2013.
Elevomsättning – Elever som börjat på skolan efter årskurs 7
•
•
•
Det finns ett tydligt samband mellan betygsresultat och elevomsättning, de
skolor som har högst elevomsättning har lägst betygsresultat.
En stor andel av de som börjat på skolan efter årskurs 7 kan antas vara
nyanlända elever.
De skolor som har hög eller mycket hög elevomsättning är uteslutande
kommunala grundskolor.
Otillåten frånvaro
•
Skolorna med lägst betygsresultat har högst otillåten frånvaro.
21(50)
Förbereda eleverna för aktiva livsval och fortsatt utbildning
•
•
3.3.3
Behörigheten till gymnasiets yrkesprogram ökar från år 2013 till år 2014 i
Göteborg men minskar i övriga storstäder.
Det är stor spridning i behörighet till gymnasiet mellan stadsdelarna men inte
lika stor spridning som för andel godkända i alla ämnen.
Betygsresultat - Godkänt i alla ämnen
Under flera år har Stadsledningskontoret valt att fokusera på måttet andel elever med
godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de
elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade
betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).
Tabell - Godkänt i alla ämnen i åk 9 Storstadsjämförelse kommunala skolor
Källa: Siris, Skolverket
Tabell - Godkänt i alla ämnen i åk 9 Stadsdelsjämförelse i Göteborg
Andel godkända i alla ämnen - Spridning
I diagrammet över spridningen av resultat per skola är varje liggande stapel en
kommunal skola. De mörkgråa skolorna är skolor med mindre än 60 % elever med
godkänt i alla ämnen, de ljusgråa ligger mellan 60 - 80 % och de vita staplarna är skolor
22(50)
med 80 % elever som har godkänt i alla ämnen. Som jämförelse har gruppen fristående
skolor en skola som ligger under 60 % (58,3 %), åtta fristående skolor befinner sig i
mittenskiktet och tjugo skolor ligger över 80 %.
Diagram - Spridning kommunala skolor över tid för andel godkänt i alla ämnen åk 9
Andel godkända i alla ämnen åk 6
I årskurs 6 sattes betyg första gången år 2013 och statistiken byggs på med fler år i
framtiden. Idag finns statistik för årskullar per enhet som ett underlag till
förvaltningarnas analysarbete. Stadsledningskontoret avser att följa årets årskurs 6 som
en årskull under kommande mandatperiod genom statistik för årskullen i årskurs 7 år
2015, årskurs 8 år 2016 och årskurs 9 år 2017. Syftet med att följa årskullen är att
skarpare kunna bedöma utvecklingsinsatsers effekt i Göteborg under de kommande
åren.
Tabell - Godkänt i alla ämnen i åk 6 Stadsdelsjämförelse i Göteborg
23(50)
Behörighet till gymnasiets yrkesprogram
Den lägsta behörighetsnivån till gymnasiet är behörighet till yrkesprogram vilket kräver
godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i
minst fem andra ämnen från grundskolan. För gymnasiebehörighet till de olika
högskoleförberedande programmen krävs godkända betyg i svenska eller svenska som
andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen från grundskolan, vilka
varierar något mellan de olika högskoleförberedande programmen.
Tabell - Behörighet till gymnasiets yrkesprogram Stadsdelar
Stadsdelarnas förklaringar till betygsresultat och exempel på utvecklingsinsatser
Elevers förbättrade resultat förklaras bland annat med kompetenta lärare, en god
lärmiljö, utökat studiestöd, framgångsrikt närvaroarbete, utmanande och alternativa
undervisningsformer. Förklaringar till försämrat resultat beskrivs oftare som yttre
faktorer, bland andra; hög frånvaro bland eleverna, brist i föräldrastöd och samverkan
med föräldrar kring elevernas skolgång, lägre generell kunskapsnivå hos en enskild
elevgrupp, social problematik och vistelsetid i Sverige. Inre faktorer beskrivs också som
förklaringar till försämrat resultat; avsaknad av likvärdig betygssättning samt att skolan
inte har lyckats motivera eleverna utifrån förutsättningarna.
En stadsdel konstaterar att skillnaderna mellan skolorna är små i årskurs tre men att de
är betydligt större i årskurs 9 (ser likadant ut i alla stadsdelar). Stadsdelen skriver också
att textmassan ökar i åk 4 och att det fortsätter öka i åk 7 samtidigt som skolorna blir
mer socioekonomiskt segregerade med bland annat kamrateffekter som följd, att elevers
skolresultat påverkar klasskamraternas skolresultat. I årskurs ett till tre har skolorna
blivit bättre på att uppmärksamma enskilda elevers svårigheter, men i årskurs fyra
behöver stödet intensifieras och anpassas till förändrade behov. Stadsdelen menar att
detta sammantaget, gör att fler och fler elever halkar efter i kunskapsutvecklingen
mellan årskurs 4 och årskurs 9.
Gemensamt för stadsdelarnas utvecklingsinsatser, som ett resultat av deras analys, är att
de ryms inom ramen för de strategiska uppdragen; det systematiska kvalitetsarbetet,
ledarskapet och det kompensatoriska uppdraget. Några av de mer konkreta
utvecklingsinsatserna är: språkutvecklande arbetssätt, kollegialt lärande, formativ
bedömning, matematiklyftet, bedömning för lärande (BFL), IKT satsningar, Skolfam
och utveckling av formerna för ett inkluderande förhållningssätt.
24(50)
Elevomsättning - Elever som börjat efter åk 7
I diagrammet nedan betyder elevomsättning andel elever som börjat på skolan efter
årskurs 7. Mätningen avser andel elever som gick ut årskurs 9 år 2014 som inte gick på
skolan i åk 7 mars år 2012. Diagrammet innehåller samtliga skolor i Göteborg,
kommunala och fristående. Diagrammet utgår från de skolor med lägst andel godkänt i
alla ämnen (under 50 %) vilka är de mörkgråa strecken. Övriga skolor är ljusgråa. Den
genomsnittliga andelen elever i Göteborg som börjat på skolan efter årskurs 7 är 7,6 %.
Det är 19 skolor som har högre procentandel och 55 skolor som har lägre. Skolan med
den högsta elevomsättningen har cirka 33 % elever som börjat efter åk 7.
Diagram - Elevomsättning och Andel G i alla ämnen
Otillåten frånvaro
Diagrammet för otillåten frånvaro och andel godkänd i alla ämnen innehåller bara
kommunala skolor. Ogiltig frånvaro är andel timmar av timmarna som eleverna skulle
varit närvarande. Den skola som har högst otillåten frånvaro har 11,5 procentandel
timmar otillåten frånvaro.
Elevenkät
Den kommungemensamma elevenkäten inom grundoch gymnasieskolan hade 2014
den högsta svarsfrekvensen sedan enkäten initierades 2011. Andelen svarande har ökat
från 58 % (2011) till 77 % (2014). Noteras bör dock att de elva skolorna som erhållit
medel ur utvecklingsfonden inte genomfört den kommungemensamma enkäten under
25(50)
2014. Detta bedöms ha viss påverkan på både svarsfrekvens och enkätens resultat på en
övergripande nivå. Göteborgs Stads skolors svarsfrekvens är trots detta något lägre än
genomsnittet för GR kommunerna (80 %).
Elevernas upplevelse av Skolmiljön, Trygghet och trivsel och Delaktighet och
inflytande är några av de frågområden som utgör viktiga kvalitetsindikatorer för
verksamheten. Resultatet för de deltagande årskurserna på en kommunövergripande
nivå, grundskolans år 2, 5 och 8 samt gymnasieskolans årskurs 2, är stabila inom de
olika frågeområdena.
För årskurs 2 kan en nedåtgående trend över tid konstateras inom samtliga
frågeområden. Indexvärdet för samtliga frågeområden ligger under genomsnittet för GR
totalt. Resultatet för årskurs 5 är stabilt över tid. Indexvärdet för flesta frågeområdena
ligger i paritet eller över genomsnittet för GR totalt. Årskurs 8 har den mest positiva
resultatutvecklingen, där indexvärdet inom samtliga områden har ökat eller ligger på
samma nivå som föregående år, exempelvis har frågeområdet som rör skolmiljön stigit
och upplevelsen av delaktighet och inflytande har stärkts de senaste åren.
Inom frågeområdet Delaktighet och inflytande har stadsdelen Centrum mest positiv
utveckling, där har indexvärdet ökat från 39 till 74 mellan 2011 och 2014. Noteras bör
dock att antalet elever som svarat på enkäten 2011 respektive 2014 kraftigt skiljer sig,
varför ökningen kan uppfattas större än vad den egentligen är. En annan stadsdel med
en positiv resultatutveckling inom samma frågeområde är Askim-Frölunda-Högsbo där
indexvärdet från 2013 ökat från 58 till 77. Även i detta fall kan noteras att det är
betydligt fler elever som svarade på enkäten 2013.
I skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 anges att det ska vara tydligt för eleverna och
deras föräldrar samt för personalen vem som har ledningsansvaret för de verksamheter
som regleras i skollagen, läroplanerna och andra författningar. En elev aldrig kan ha
mer än en rektor. I elevenkäten 2014 ställdes en särskild fråga/påstående angående
elevernas möjlighet att få kontakt med sin rektor.
I diagrammet ingår inte andelen som svarat Vet ej. Noteras bör att i årskurs 2 var det
hela 20 % som svarade Vet ej. Motsvarade siffra för årskurs 5 och 8 var 12 %.
Ledarskapets förutsättningar
En viktig faktor för det pedagogiska ledarskapet är antalet medarbetare. En jämförelse
mellan 2013 och 2014 visar att stadens genomsnitt för antal medarbetare per rektor ökat
från 29 till 31 medarbetare. Det råder dock stor variation mellan stadsdelarna. ÖrgryteGöteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport Utbildning
26(50)
Härlanda och Lundby har flest medarbetare per rektor, 52 respektive 49 i genomsnitt. I
dessa stadsdelar har man anställt biträdande rektorer, Örgryte-Härlanda i synnerhet.
Betydligt färre medarbetare har rektorerna i Askim-Frölunda-Högsbo med 23
medarbetare i genomsnitt.
Utvecklingen beträffande det administrativa stödet uppvisar en stabil ökning både när
det gäller rektor i grundskola och i förskolan. Detta bekräftas också i den uppföljning
som stadsledningskontoret gjort av de insatser kopplat till ledarskapet som
utbildningssektorn gemensamt beslutat om. I uppföljningen ges också en positiv bild av
det stöd som ekonomiavdelningarna i stadsdelen tillhandahåller, medan HR
avdelningarna inte lyckas fullfölja sitt stödjande uppdrag lika väl.
Även ökningen av verksamhetsutvecklare är stabil över tid inom grundskolan. Det ska
dock noteras att det rent generellt har varit en ökning av verksamhets-/metodutvecklare
efter införandet av den nya SDN-organisationen, sannolikt beroende på att storleken på
sektorerna ökade så kraftigt. I den särskilda uppföljningen av ledarskapet som omnämns
ovan, kan konstateras att en stor del av dessa resurser arbetar förvaltningscentralt och
inte på uppdrag från rektor. Tjänsterna som verksamhetsutvecklare uppfattas i många
fall som kravställare och inte som stödjande. För vidare resonemang om ledarskapets
förutsättningar se under kapitel 2.
3.4 Grundsärskola
Grundsärskolan är till för elever med utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan finns en
särskild inriktning som benämns träningssärskola, denna är avsedd för elever som inte
kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. En elev som efter
utredning uppfyller kraven för mottagande, kan få kan få sin utbildning inom ramen för
grundsärskolan. I Göteborg går 499 elever i grundsärskola, inklusive individintegrerade
elever.
3.4.1
Mål
Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning
som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.
Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder
eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.
Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund
för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
(Skollagen 11 kapitlet 2 §)
3.4.2
•
•
•
•
Uppföljning och dokumentation av grundsärskolans kvalitetsarbete har
förbättrats men det finns delar som behöver utvecklas ytterligare.
Vid bedömningar av måluppfyllelsen är kunskapsuppdraget i fokus men
kunskapsresultat redovisas inte aggregerat.
Det är stor brist på lärare med behörighet att undervisa i grundsärskolan.
I princip alla elever som avslutar grundsärskolan går vidare till
gymnasiesärskolan.
27(50)
Personlig utveckling
•
•
3.4.3
Utbildningen är till stor del individanpassad. Elevens förutsättningar, behov och
möjligheter ingår i underlaget för undervisningsplaneringen.
Underlagen som ligger till grund för mottagande till särskolan håller god
kvalitet, men utredningstiden inför ett mottagande kan vara lång.
Kvalitetsarbetet
Det har tidigare lyfts fram, såväl i kommunens egen uppföljning som i
skolinspektionens tillsyn, att kvalitetsuppföljningen av grundsärskolan varit bristfällig.
Särskolan har inte varit synlig i stadsdelarnas dokumentation och det har funnits få
resultat att ta ställning till. I årets dokumentation syns en klar förbättring. Så gott som
samtliga stadsdelar redovisar dock att det behövs ytterligare förbättringar inom det
systematiska kvalitetsarbetet för grundsärskolan. Information från de skolor som har
särskoleklasser samlas in och analyseras, men på lite olika sätt.
Anpassad utbildning
Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en anpassad utbildning.
Eftersom variationen i de individuella förutsättningarna för elever kan vara mycket stor,
ställs särskilda krav på att undervisningen anpassas efter varje elev. Det förutsätter i sin
tur att skolorna har väl fungerande system för att kontinuerligt ta reda på elevernas
förutsättningar, behov och möjligheter. Stadsledningskontoret erfar att undervisningen i
huvudsak planeras individuellt och att elevernas förutsättningar är en av
utgångspunkterna. Det bör dock framhållas att en individanpassad undervisning inte per
automatik ska leda till enskild undervisning, tvärtom är det viktigt att också skapa
möjligheter till att även bygga upp den sociala gemenskapen och personlig utveckling
genom att arbeta tillsammans med andra. Det framgår inte av stadsdelarnas
dokumentation huruvida man följer upp om undervisningen är enskild eller i grupp.
Uppföljning av kunskapsresultat
Det finns forskning som visar att undervisning i särskolan inte i tillräcklig utsträckning
är kopplad till kunskapsmålen. Till exempel Skolinspektionen hänvisar till studier som
bland annat tyder på att det läggs större tonvikt på trygghet och omvårdnad i särskolan
än på kunskap, stimulans och utmaning (Skolinspektionens rapport 2010:9). Men detta
förhållande verkar ha vänt. Jämte redovisningar om arbetet för att motverka kränkande
behandling är det skolornas kunskapsuppdrag som fokuseras i stadsdelsnämndernas
redovisningar av måluppfyllelsen.
Bedömningen av måluppfyllelsen i särskolan är komplex. Kunskapskraven i
styrdokumenten har å ena sida blivit tydligare å andra sidan otydligare. Tydligare på så
sätt att kunskapskraven numera utgörs av en fast nivå att uppnå, vilket gör att betyg
eller omdömen säger hur långt eleven nått i sin kunskapsutveckling. Otydligare på så
sätt att tidigare lades även elevens förutsättningar in i bedömningen och därmed gav
betygsresultaten även en bild av skolans förmåga att bedriva undervisning. Numera är
det svårt att särskilja vad som beror på elevens utvecklingsstörning respektive skolans
förmåga att bedriva undervisning. Betygsresultat och omdömen om elevernas
kunskapsutveckling säger alltså nödvändigtvis inte så mycket om skolans kvalitet.
Kunskapsresultaten används i kvalitetsarbetet på skolnivå, där kan elevens resultat
sättas i relation dennes förutsättningar och hur undervisningen bedrivits och kan därmed
ge information i skolans kvalitetsarbete. På huvudmannanivå däremot sammanställs inte
28(50)
elevernas kunskapsresultat.
Några stadsdelar redovisar andel elever som nått kunskapskraven, andra betygsresultat
och andra ger ingen sammanvägd bedömning av elevernas kunskapsresultat. Några
stadsdelar uppger att det finns goda rutiner för att följa upp elevernas kunskapskrav och
elevernas utveckling mot målen. Det är mest skolor som har särskoleklasser som har
kvalitetsarbete om/för särskolan, det är mer oklart hur kvalitetsarbetet ser ut för elever
som är integrerade i klasser med grundskoleelever.
På huvudmannanivå handlar det om att försäkra sig om att det finns system på rektorsoch lärarnivå för att följa upp och säkerställa att eleverna får rätt utmaningar för sin
kunskapsutveckling, och inte så mycket om hur långt eleverna totalt sett nått.
Mottagande i särskolan
Att kunna fatta beslut om att en elev har rätt till grundsärskola förutsätter ett noggrant
förarbete med en utredning som resulterar i ett tydligt resultat. För den enskilde eleven
är rättssäkerheten av största vikt. I Göteborgs stad finns fem mottagningsteam som har
till uppgift att granska utredningsunderlag och ge rekommendationer till aktuell
beslutsfattare. Modellen med mottagningsteam fungerar bra.
Beslutsunderlaget som ligger till grund för mottagande till grundsärskolan håller god
kvalitet, utredningstiden inför ett mottagande kan dock vara onödigt lång till följd av
oklarheter i hur hanteringen ska gå till.
För att säkerställa likställigheten och ta fram stadengemensamma rutiner pågår en
översyn av arbetet med mottagande i särskolan. Skolverkets allmänna råd för
mottagande i grundoch gymnasiesärskolan utgör underlag för översynen.
Personal
Det finns ytterst få lärare som kommer att vara behöriga att undervisa i grundsärskolan
när kraven på lärarlegitimation träder i kraft 2018. Detta är ett problem som Göteborg
delar med resten av landets kommuner. Frågan behöver tas upp på nationell nivå.
3.5 Gymnasieskola och gymnasiesärskola
I Göteborgs Stad ansvarar utbildningsnämnden för all kommunal gymnasie- och
gymnasiesärskoleutbildning samt för insyn i fristående skolor inom de båda
skolformerna. Antal elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen
nedan.
3.5.1
Mål
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för
en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas
förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa
kunskaper.
Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna fått
i grundskolan eller motsvarande utbildning. Den vidareutbildning som ges i form av ett
fjärde tekniskt år ska därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått på
teknikprogrammet eller motsvarande utbildning.
29(50)
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad
utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för
en personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas
förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa
kunskaper.
Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna
fått i grundsärskolan eller motsvarande utbildning. Den vidareutbildning som ges i
form av ett fjärde tekniskt år ska därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått på
teknikprogrammet eller motsvarande utbildning.
Gymnasieskola och gymnasiesärskola med offentlig huvudman, kommunens ansvar
Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar och ungdomar som tillhör
gymnasiesärskolans målgrupp i kommunen, erbjuds gymnasieutbildning och
gymnasiesärskoleutbildning av god kvalitet.
Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som
anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med
kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett
samverkansområde för utbildningen.
Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt
anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.
(Skollagen kap 15 och 18)
3.5.2
•
•
•
•
•
•
•
Sammanfattning resultat och slutsatser
Totalt uppgick andelen elever som når en gymnasieexamen till 69,7 %.
Majoriteten av eleverna med gymnasieexamen når även kraven för en
grundläggande behörighet till högskolan.
Totalt uppgick andelen elever som har grundläggande behörighet till högskolan
till 55 %. Om detta resultat, med en allt lägre andel elever som når allmän
högskolebehörighet vid ungdomsgymnasiet, blir varaktigt kan efterfrågan på den
gymnasiala vuxenutbildningen att öka.
En allt större andel elever återfinns vid något introduktionsprogram. Det innebär
att fler elever behöver mer än tre år för att ta sig igenom gymnasieskolan.
Fortsatt minskning av andelen elever på yrkesprogram.
Gymnasieskolans år 2, Trivsel och trygghet är fortfarande det område där
gymnasieeleverna är mest nöjda, medan området Delaktighet och inflytande är
det som får lägst betyg.
Elevernas frånvaro är relativt konstant över tid men varierar mellan olika skolor
och program. Den oanmälda frånvaron har dock minskat i omfattning under de
senaste åren.
Stadens arbete inom det kommunala informationsansvaret har utvecklats
positivt. Utbildningsförvaltningen har utvecklat sina metoder och fångar upp fler
ungdomar inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret. Allt fler
ungdomar blir också kontaktade och kartlagda och höstens resultat uppgår till 94
% vilket är en markant förbättring jämfört med resultaten före plug-in projekt
och stadens gemensamma utvecklingsarbete inom området.
30(50)
3.5.3
Sammanfattning underlag till resultat och slutsatser
Totalt beräknas drygt 16 000 Göteborgselever studera i gymnasieskolan, vilket är en
minskning med ett 100-tal elever jämfört med föregående år. Efter flera år med ett
minskat elevantal planar nu minskningen ut och antalet elever börjar åter öka. 2025
beräknas det finnas 3 700 fler ungdomar i aktuella åldrar än idag. Det är de stora
födelsekullarna under 2000-talets senare del som passerar grundskolan och som då
kommer till gymnasieskolan.
Av dagens gymnasieelever studerar 49 % vid någon av stadens gymnasieskolor. Under
2014 beräknas drygt 42 % av Göteborgs gymnasieelever studera vid en fristående
gymnasieskola, andelen har ökat konstant under den senaste tioårsperioden men har
dock planat ut under de senaste åren.
Om elevutvecklingen analyseras baserat på programstrukturen framkommer det att en
allt större andel elever återfinns vid något introduktionsprogram. År 2011 var andelen
elever vid introduktionsprogrammen 10,7 % för att under 2014 uppgå till 13,5.
Då endast ett fåtal fristående skolor erbjuder introduktionsprogram blir utvecklingen
särskilt tydligt vid de kommunala gymnasieskolorna och i nuläget är nästan var fjärde
elev inskriven vid ett introduktionsprogram. Orsakerna till utvecklingen är troligen
flera.
•
•
Språkintroduktionen har successivt ökat då allt fler nyanlända och asylsökande
elever kommit till staden. Under höstterminen 2014 studerar drygt 1 000 elever
vid utbildningen och fler elever väntas under årets sista månader, föregående
höst var elevtalet 790 elever.
Behörighetskraven till de nationella programmen i gymnasieskolan skärptes i
samband med införandet av Gy2011. Denna förändring kopplad till den vikande
betygsutvecklingen inom grundskolan på senare år innebär att allt fler elever har
en längre väg till behörighet för ett nationellt program.
Utvecklingen innebär att en allt större andel elever behöver fler än tre år på sig för att ta
sig igenom gymnasieskolan. Ur ett organisatoriskt perspektiv innebär det ökade
kostnader för stadens gymnasieorganisation, att skolorna måste organiseras på ett annat
sätt och att personalen i högre utsträckning undervisar på grundskolenivå. Ur ett
individperspektiv innebär det en längre väg till arbete och egen försörjning.
31(50)
Källa: Utbildningsförvaltningen och Stadsledningskontoret
Intresset för olika program varierar både över tid och geografiskt över landet. En tydlig
utveckling under en lång rad av år är dock det vikande intresset för yrkesprogram. I
Göteborg var det 33 % som valde yrkesprogram 2013 och 2014 har andelen minskat till
29 %. Minskningen är särskilt tydlig vid Bygg- och anläggningsprogrammet samt Barnoch fritidsprogrammet. Den största procentuella ökningen på de studieförberedande
programmen har skett inom Teknikprogrammet och den största minskningen har skett
inom Samhällsvetenskapligt program.
En målsättning vid dimensionering och planering av gymnasieskolans organisation är
att så långt som möjligt tillgodose elevernas första handsval. Det ökar sannolikheten för
att eleverna fullföljer sin utbildning utan studieavbrott eller studievägsbyte. Vid
slutantagningen till gymnasieskolan 2014 var det 82 % av eleverna i GR som fick sitt
första handsval tillgodosett. 92 % blev antagna till sökt utbildning men inte alltid till
sökt skola. För Göteborgseleverna är resultatet något lägre och 75 % eleverna blev
antagna på sitt första handsval. En förklaring till det lägre resultatet för eleverna i
Göteborg är att fler elever söker sig till populära skolor med höga antagningspoäng.
Andelen antagna elever på sitt första handsval har också minskat jämfört med 2012 och
2013 (79,2 respektive 80,2 %). En analys av ovanstående resultat är att grundskolans
uppdrag att ge eleverna goda möjligheter att nå så goda studieresultat som möjligt, för
att kunna bli antagna till den utbildning och gymnasieskola som bäst stämmer överens
men elevens önskemål, kan behöva synliggöras på ett bättre sätt, dvs. att fokus inte
endast kan vara andel elever med godkända betyg.
Betyg Gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen har tagit fram en betygsrapport där betygen för läsåret
2013/2014 för första gången avser betygsresultat för de elever som gått enligt den nya
förändrade gymnasieskolan som infördes höstterminen 2011. Den förändrade
gymnasieskolans mål är att en utbildning på ett nationellt program ska leda till en
gymnasieexamen. Tidigare var ett slutbetyg målet för utbildningar på nationella
program. Samtidigt är gymnasieexamen ett övergripande begrepp för två olika examina
med olika krav. Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och
utbildningen på ett högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande
examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. Den nya gymnasieexamen
innehåller ett antal kvalitetskrav vilka varierar beroende på de olika programmålen etc.
Gymnasieskolan har också fått nya ämnes- och kursplaner, där exempelvis kursen i
matematik som tidigare var densamma för samtliga program nu har delats upp i tre olika
kurser beroende på vilket program eleven går. Sammantaget innebär detta att resultaten
32(50)
för 2013/14 inte kan jämföras med tidigare års resultat.
Med hänsyn tagen till ovanstående konstaterar utbildningsförvaltningen att av årets
elever som avslutade sin gymnasieutbildning hade 55 % uppnått kraven för
grundläggande högskolebehörighet. Av förra årets elever var det 67 % av eleverna som
uppnådde kraven för grundläggande högskolebehörighet. En starkt bidragande
förklaring till minskningen av högskolebehörighet, är att elever på yrkesprogrammen
inte automatiskt får grundläggande behörighet trots att de ha en gymnasieexamen, dvs.
en naturlig följd av Gy-11.
Stadsledningskontoret avser i fortsättningen att särskilt följa upp gymnasieskolans
kunskapsresultat genom andel elever som klarat gymnasieexamen på både
högskoleförberedande program och yrkesprogram som ett komplement till statistiken
om grundläggande högskolebehörighet för samtliga elever. Årets resultat för den första
kullen elever som tagit examen i den nya gymnasieskolan presenteras i tabellen.
Tabell. Antal och andel elever som fått gymnasieexamen
Resultat 2014 års regiongemensam elevenkät
I 2014 års elevenkät hade gymnasieskolorna i Göteborg en svarsfrekvens på 62 %,
vilken är lågt jämfört med totalsnittet för GR på 80 %. Det kan konstateras att
skillnaden i det sammantagna resultatet för Utbildningsförvaltningens skolor mellan
åren är marginell och att förändringarna från föregående år är små, men positiva.
Svarsskillnaderna mellan könen är små, även om pojkarna totalt sett är nöjdare. Pojkar
uppger i något högre grad än flickor att de utsatts för mobbning och diskriminering och
att de inte känner sig trygga i skolan.
Elevnärvaro
Utbildningsförvaltningen redovisade under hösten en 2014 en fördjupad analys av
närvaron vid stadens gymnasieskolor. Elevernas totala frånvaro är ca 16 % och har legat
33(50)
på ungefär samma nivå under de senaste åren. Den anmälda frånvaron uppgick till 8,7
procent medan den oanmälda frånvaron var 7,3 procent. Den oanmälda frånvaron, eller
skolket, minskar i samma takt som den anmälda frånvaron ökar.
Utbildningsförvaltningen bedömer att bättre information till vårdnadshavare om
anmälningsskyldigheten vid frånvaro samt striktare regler för studiehjälp medfört att
anmälningsbenägenheten ökat över tid. Den högsta närvaron hade eleverna vid
Polhemsgymnasiet och Bernadottegymnasiet där närvaron var ca 90 % medan den
lägsta närvaron fanns hos eleverna på Angeredsgymnasiet på 75,8 %. Närvaron på
Angeredsgymnasiet ökade dock med 6 procentenheter jämfört med föregående mätning.
Flickor anmäler sin frånvaro i högre utsträckning än pojkarna men den totala frånvaron
mellan flickor och pojkar skiljer sig inte nämnvärt.
Ser man till närvaron vid de olika programmen kan det konstateras att eleverna vid de
högskoleförberedande programmen har den högsta närvaron medan eleverna vid
introduktionsprogrammen har lägst närvaro och också den högsta andelen oanmäld
frånvaro.
Det kommunala informationsansvaret
En första signal om ett studieavbrott är ofta upprepad eller långvarig frånvaro hos en
elev. För de ungdomar som avbrutit eller på annat sätt inte fullföljt sin
gymnasieutbildning och är under 20 år ska kommunen hålla sig informerad om vad de
är sysselsatta med, dvs. det kommunala informationsansvaret.
Det kommunala informationsansvaret har under läsåret 2013/2014 omfattat mer än
2 300 ungdomar som någon gång under året har varit föremål för uppföljning av
Uppföljningsenheten vid utbildningsförvaltningen eller sin stadsdelsförvaltning.
Samarbete har också skett med arbetsförmedlingens projekt "Unga in" för att
ungdomarna ska kunna få en kortare arbetslivserfarenhet.
Resultatet för läsåret 2013/2014 visar att Uppföljningsenheten och
stadsdelsförvaltningarna tillsammans nått och kartlagt 94 % av de ungdomar som
omfattats av det kommunala informationsansvaret, KIA. Ungefär 760 av ungdomarna
inom KIA fyllde 20 år under året och av dem kartlades 43 % innan ansvaret upphörde.
Detta är en avsevärd förbättring jämfört med den andel elever som nåddes och kartlades
för några år sedan.
Framgångsfaktor bakom resultatet ovan är att stadsdelarna och utbildningsförvaltningen
gemensamt har kraftsamlat i detta arbete. Samarbetet mellan SDF och UBF har
utvecklats och fungerat utmärkt och med god struktur, på olika nivåer. Det uppsökande
fältarbetet är en annan väsentligt bidragande framgångsfaktor.
Gymnasiesärskolan
Elevutvecklingen i gymnasiesärskolan följer gymnasiet vilket inneburit ett lägre
elevantal under de senaste åren. Allt fler elever genomför sin utbildning i
hemkommunen vilket innebär både färre köpta platser men också färre sålda platser. För
2014 beräknas 88 % av eleverna i gymnasiesärskolan genomföra sin utbildning inom
stadens gymnasiesärskola.
34(50)
Källa: Utbildningsförvaltningen och Stadsledningskontoret
Hösten 2013 infördes den nya reformerade gymnasiesärskolan. Det finns numera nio
yrkesinriktade nationella program. Det finns också individuella program för elever som
behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna.
Under 2014 har implementeringen av de förändringar som GYS13 inneburit för
skolformen fortsatt med ökad tydlighet genom poäng och tidsbestämda kurser för
nationella programmen och klarare mål också för individuella programmets
ämnesområden. Arbetet har skett parallellt med programmet för kvalitetsutveckling
inom utbildningsförvaltningen. Programmet för kvalitetsutveckling stödjer
förändringsarbetet med GYS13.
För att stödja ett formativt arbetsätt ska en bedömningsmatris utifrån elevens
individuella studieplan tas fram. Detta för att bättre kunna följa elevens
kunskapsutveckling utifrån styrdokumenten i GYS13. Målsättningen är att ha höga
förväntningar på eleverna.
Under året har också en uppföljning för första gången gjorts av hur många elever som
klarat att få betyg efter genomförda kurser på nationella programmen. Första året i den
nya gymnasiesärskolan har 75 % av eleverna klarat betyg efter avslutade kurser i år 1
(tidigare sattes betyg först efter 4 år).
35(50)
Av tabellen ovan kan konstateras att andelen elever som fullföljer ett nationellt program
(eller motsvarande) inom gymnasiesärskolan uppgår till ca 80 %. Avbrottsorsakerna är
flera men ett antal elever avslutar efter tre år precis som sina kamrater i
gymnasieskolan, några byter till ett IM-program medan andra väljer att börja vid en
daglig verksamhet.
Gymnasiesärskolan följer upp eleverna direkt efter avslutad utbildning samt efter drygt
ett år. Statistiken ovan visar läget direkt efter avslutad utbildning. De könsmönster som
finns inom övriga utbildningsväsendet återfinns även för dessa ungdomar. Det innebär
exempelvis att flickor i större utsträckning går vidare till studier, i det här fallet är det
särvux och folkhögskola som är vanligast förekommande. Pojkar går i högre
utsträckning vidare till arbete eller daglig verksamhet. Vilken typ av arbete eller
anställningsform framgår inte av mätningarna men det kan vara olika former av praktik
eller bidragsanställningar. Motsvarande statistik eller nyckeltal för exempelvis övriga
storstäder finns inte tillgängliga varför det uppstår en svårighet i att värdera resultaten.
Det är dock positivt att gymnasiesärskolan utvecklat sin uppföljning och då inte minst
vad eleverna gör efter avslutad utbildning.
3.6 Vuxenutbildning
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ansvarar för all utbildning inom
skolformerna komvux (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning), sfi (svensk
undervisning för invandrare) och särvux (särskild utbildning för vuxna). Nämnden
arbetar med information, vägledning, antagning, upphandling av utbildning, uppföljning
mm. Under 2014 har utbildning upphandlats hos ett drygt 10-tal anordnare, varav
utbildningsförvaltningen genom Studium är en. Övriga anordnare är externa. Antal
elever i respektive verksamhetsform framgår i redovisningen nedan.
3.6.1
Mål
Målet för den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna med
utvecklingsstörning samt utbildning i svenska för invandrare är att vuxna ska stödjas
och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin
kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin
personliga utveckling.
Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.
De som fått minst utbildning ska prioriteras.
(Skollagen kap 20, 21 och 22)
3.6.2
•
Sammanfattning resultat och slutsatser
Tillgången till utbildning är god och antalet elever har ökat i samtliga
skolformer.
Komvux
•
Inom grundläggande vuxenutbildning är Svenska som andraspråk det vanligaste
ämnet. Andelen godkända betyg av totalt satta betyg i ämnet under våren 2014
är 92 %, avbrotten utgör 13 %, måluppfyllelsen kan bedömas som god.
36(50)
•
•
•
•
Inom den gymnasiala vuxenutbildningen sker inga större förändringar vad avser
andelen godkända betyg. Ämnet matematik utmärker sig dock med en lägre
andel godkända betyg och en högre andel avbrott. Förvaltningen inleder därför
ett förbättringsarbete inom ämnet inom såväl grundläggande som gymnasial
utbildning.
Inom den gymnasiala vuxenutbildningen är det drygt en tredjedel av eleverna
som inte slutför sin kurs och hälften som får ett godkänt betyg.
Vuxenutbildningen i Göteborg bör mot bakgrund av dessa resultat fortsätta
arbetet med att utveckla en än mer individanpassad utbildning både vad gäller
tillgänglighet och flexibilitet som individanpassad pedagogik.
Av de elever som studerat på gymnasial nivå och som minst har fått betyget E på
en kurs under sina studier uppger drygt 50 % att de är i arbete efter avslutade
studier. 10 % är arbetssökande medan resterande studerar vid högskola eller
andra eftergymnasiala former. Av de 11 % som angav att de var arbetssökande
före studier är 45 % i arbete efter studierna. 20 % befinner sig i studier och 32 %
uppger att de fortsätter att vara arbetssökande.
Vad gäller betydelsen av komvux studier anger 60 % att de fått stärkt motivation
för vidare studier och 58 % uppger att deras självkänsla har stärkts.
SFI
•
•
Vid en jämförelse av studieresultaten inom SFI mellan storstadskommunerna
framgår att i tre av de sex SFI-kurserna blir fler elever godkända i Göteborg än i
Stockholm och Malmö. I resterande tre kurser placerar sig Göteborg mellan
Malmö och Stockholm. Göteborg visar också goda resultat vad gäller andel
avbrott och kostnad per heltidsstuderande
Av de elever som avslutat SFI med betyg lägst godkänd i de högre kurserna
anger 33 % att de är i arbete. Andelen är något lägre än föregående år men sett
över de senaste tio åren är det ett relativt gott resultat. Andelen SFI-elever som
uppnår sitt studiemål är 63 % medan andelen elever som haft en studieplan är 28
% vilket är en minskning med 12 procentenheter jämfört med föregående år.
Särvux
•
•
3.6.3
Inom särvux studerar allt fler elever vid en yrkesinriktad utbildning. Antalet
satta betyg har ökat inom skolformen och ökningen sker till största delen inom
den yrkesinriktade utbildningen.
Insatser för att nå målgruppen för studier på den grundläggande särvux-nivån
behöver fortsatt vara ett prioriterat område.
Sammanfattning underlag till resultat och slutsatser
Källa: Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning
37(50)
Antalet studerande har ökat vid jämförelse av första halvåret 2014 och motsvarande
period föregående år. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen har i stort sett alla
godkända sökande kunnat tas emot i studier. Endast inom ett fåtal branschområden har
yrkesutbildningarna fler sökande än det finns platser. Förvaltningen rapporterar också
om ett stort sökande tryck inför oktoberantagningen vilket medför stora elevvolymer vid
ingången av 2015.
Förvaltningen har analyserat kunskapsresultaten i utvalda kurser i de ämnen som är
vanligast förekommande inom den gymnasiala vuxenutbildningen, dvs. Svenska,
Svenska som andraspråk, Engelska och Matematik. Analysen utgår från elever som
påbörjat utvald kurs under januari 2014. Analysen visar att de elever som studerar
matematik i högre omfattning gör avbrott och en lägre andel når godkända betyg.
Förvaltningen har även försökt göra en jämförelse med motsvarande resultat på
nationell nivå. Analysen antyder att måluppfyllelsen i Göteborg är något lägre än i riket.
Det är värt att notera att det är stora skillnader i resultat mellan olika ämnen och kurser.
Det är drygt en tredjedel som avbryter kurserna 1b och 2 b i matematik medan mindre
än 10 % avbryter sin utbildning i specialpedagogik och psykiatri. Förvaltningen inleder
därför ett förbättringsarbete inom ämnet matematik inom såväl grundläggande som
gymnasial utbildning.
Att skapa bättre förutsättningar för elever inom vuxenutbildningen att slutföra sina
studier tydliggörs i skollagens och läroplanens skrivningar om en individanpassad
utbildning. En faktor, på systemnivå, som kan motverka individanpassningen är att
studiestödssystemet inte är individanpassat, kraven på studietakt är de samma för alla
elever oavsett personliga förutsättningar.
En annan faktor som kan påverka är svårigheten att individuellt kunna bedöma
förutsättningar för studier. En förfinad antagning inklusive dialog med sökande vore
önskvärd, men är mycket resurskrävande och svår att hantera ekonomiskt för alla
målgrupper. Stadens ProVux-modell med noggrann kartläggning inför studier, lägre
studietakt och högre lärartäthet visar väsentligt högre måluppfyllelse, vilket talar för att
ovan redovisade faktorer är av betydelse.
38(50)
4 Fördjupning: barns och elevers utveckling mot målen
4.1 Mål
3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska
kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av
funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd
som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt
prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare
eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra
anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av
8 §. Lag (2014:456).
7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i
eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som
eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.
14 § Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar.
(Skollagen kap 3)
•
•
•
•
•
•
•
Inom alla verksamhetsformer finns variation i förmågan att skapa en utbildning
där var och en får den ledning och stimulans denna behöver givet sina egna
förutsättningar. I förskolorna är uppdraget i allmänhet väl förankrat även om inte
alla når upp till detsamma. Fritidshemmens roll är mer oklar. Elevernas intressen
och egna val väger tungt i planeringen av fritidshemsverksamheten. I
grundskolan är uppföljningen framförallt inriktad på elevernas kunskapsresultat.
resultat i förskoleåldern och i de yngre skolåren. Från och med årskurs fyra till
sex ökar skillnaderna i kunskapsutveckling som samvarierar med
socioekonomiska faktorer.
Trots åtgärder för att anpassa utbildningen och utforma stödinsatser så kvarstår
skillnader i resultat.
Ett gemensamt utvecklingsarbete för att skapa en organisation för att stödja ett
inkluderande arbetssätt i alla led inom sektor utbildning har påbörjats.
Språkutvecklande arbetssätt är framgångsrikt och sprids över staden.
Nyanlända barn och elever uppmärksammas och flera åtgärder har vidtagits.
Punktinsatser med riktade medel och tät uppföljning av verksamheter har gett
positiva resultat.
Särskilt stöd
•
Processen kring att utreda elevers behov av särskilt stöd samt genomföra
relevanta åtgärder fungerar i allmänhet bra. De brister i verksamheten som
framkommer rör väntetider till psykologutredningar, svårigheter i samverkan
med landstingets hälso- och sjukvård, framförallt barnoch ungdomspsykiatrin,
39(50)
•
rektorernas bedömning av resurstillgången samt att flera rektorer har låg
kännedom om stadsdelsnämndens uppföljning av arbetet med särskilt stöd.
Skolinspektionens tillsyn har föranlett en översyn av förekomsten och
tillämpningen av särskilda undervisningsgrupper i grundskolorna. De flesta
grupper fungerar i enlighet med bestämmelserna. Men det finns grupper där
elevernas placering inte hanteras på ett rättsäkert sätt och placeringarna är mer
permanenta än vad det är tänkt att de ska vara. Åtgärder pågår men är ännu inte
helt genomförda.
Betygsättning
•
Betygssättningsprocessen är kontinuerligt föremål för kvalitetssäkring.
4.3 Underlag resultat och slutsatser
Stadsdelarna har gjort en självärdering av i vilken mån deras förskolor, fritidshem respektive
skolor uppfyller kraven om att erbjuda alla barn och elever den ledning och stimulans som de
behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Inom alla verksamhetsformer finns
variation i förmågan att skapa en utbildning där var och en får den ledning och stimulans denna
behöver. Alla verksamheterna bedöms uppfylla målet för de allra flesta men det kan inte
garanteras att det gäller alla barn och elever. I förskolorna är uppdraget i allmänhet väl förankrat
även om inte alla når upp till detsamma. Fritidshemmens roll är mer oklar. Elevernas intressen
och egna val väger tungt i planeringen av fritidshemsverksamheten. Inom grundskolan utgår
självvärderingen framförallt utifrån elevernas kunskapsutveckling, insatser för att stödja
elevernas utveckling prövas och omprövas. Elevernas personliga utveckling har mindre fokus. I
alla verksamheter uppges personalens behörighet vara av stor vikt för måluppfyllelsen. Elever
som lätt når kunskapskraven ska få särskild stimulans för att nå ännu längre. Detta ansvar läggs
framförallt på de enskilda lärarna. Formativ bedömning uppges vara ett bra verktyg för att ge
varje elev utmaningar på sin nivå. Arbetet med att anpassa undervisningen för elever som har
svårigheter att nå kunskapskraven verkar dock vara mer i fokus än elever som lätt når desamma.
resultat i förskoleåldern och i de yngre skolåren. Från och med årskurs fyra till sex ökar
skillnaderna i kunskapsutveckling som samvarierar med socioekonomiska faktorer.
Även om det vidtas åtgärder för att utforma utbildningen efter barnens och elevernas
egna förutsättningar och att arbetet med särskilt stöd till stora delar fungerar i enlighet
med författningarna så finns det fortfarande skillnader i kunskapsresultat som
samvarierar med socioekonomiska faktorer. Även skillnaderna mellan skolornas
sammantagna resultat är stor. Vid en närmare titt på kunskapsresultaten kan vi
konstatera att andelen elever som når kunskapskraven minskar med stigande ålder.
Måluppfyllelsen är högst i årskurs tre, den sjunker i årskurs sex och sjunker ytterligare i
årskurs nio. En tänkbar förklaring är att kraven på att kunna tillgodogöra sig en allt
större textmassa ökar markant från årskurs fyra och fortsätter därefter att öka för varje
årskurs. Även skillnader mellan skolors resultat följer samma mönster. Skillnaderna
mellan skolorna är små i årskurs tre jämfört med skillnaderna i årskurs nio. Vilket kan
höra samman med den så kallade kamrateffekten, det vill säga att de enskilda eleverna
påverkas av den miljö elevgruppen som helhet skapar avseende till exempel
studiemotivation. Kamrateffekten får större genomslag ju äldre eleverna är. Dessutom
har skolorna blivit alltmer socioekonomiskt segregerade. Oavsett orsak ingår det dock i
utbildningen uppdrag att kompensera för elevens egna förutsättningar. Elevernas
kunskapsresultat tyder på att arbete med att anpassa undervisningen och utforma
40(50)
stödinsatserna från och med årskurs fyra behöver intensifieras och förändras.
Inkluderande arbetssätt
Forskning inom utbildningsområdet stödjer ett inkluderande arbetssätt framför
särskiljande lösningar och nivågrupperingar (Vad påverka resultaten i svensk
grundskola, kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Skolverket 2009). Detta
konstaterande har sektors- och områdeschefer inom sektor utbildning tagit fasta på och
påbörjat ett utvecklingsarbete för att skapa goda förutsättningar för att ett inkluderande
arbetssätt ska råda i alla verksamheter.
Man talar ofta om stödinsatser riktat till några barn och elever men man kan flytta fokus
och istället prata om att det i gruppen eller klassen finns barn och elever som är i behov
av särskilt bra verksamhet. Det handlar om att den vanliga förskolan och skolan ska
anpassa sig till alla barns varierande förutsättningar. Grundtanken med inkludering är att
göra undervisningen tillgänglig för flera– oavsett förutsättningar och förmågor. Att
arbeta inkluderande är att främja varje barns och elevs utveckling, lärande och känsla av
samhörighet men också att stärka gemenskapen och toleransen för olikhet. Förskolan
respektive skolan ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap, där alla är delaktiga,
en miljö där barn och elever har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter
ses som en tillgång. Sverige har dessutom skrivit på internationella styrdokument där vi
förbinder oss att verka för utvecklingen av en inkluderande förskola och skola.
I det stadenövergripande utvecklingsprojektet för att införa inkluderande arbetsätt har
följande mål för vad som uppnås formulerats:
•
•
•
•
gemenskap på olika nivåer
ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i
behov av stöd)
en demokratisk gemenskap
delaktighet från eleverna
att olikhet ses som en tillgång
En långsiktig förändring kräver kunskap på alla nivåer inom utbildningssektorn. Detta
ska uppnås genom att först klargöra vad som menas med inkludering. Därefter beskriva
och analysera nuläget. Ge exempel på arbete i klasser eller grupper och särskilt lyfta
fram goda exempel på inkluderande arbetssätt. Nästa steg är att identifiera
utvecklingsområden och utarbeta utvecklingsinsatser.
För att hålla ihop utvecklingsarbetet planeras också organisatoriska förutsättningar. Det
ska skapas - En utvecklingsorganisation för en inkluderande förskola och skola. Denna
utvecklingsorganisation bygger på att utse nyckelpersoner som ska leda lokala och
stadengemensamma nätverk och utvecklingsinsatser. Det kommer bl.a. röra sig om att
sprida och ta lärdom av goda exempel, metodutveckling, värdegrundsfrågor,
förutsättningar för utvecklingsarbetet, kompetensutvecklingsinsatser, nationellt och
internationellt utbyte mm. Kopplat till detta kommer det även att finnas en
referensgrupp med föräldrar och representanter från brukarorganisationer som företräder
barn och elever med funktionsnedsättningar.
Språkutvecklande arbetssätt
Forskning visar att undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är
gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever. Språkutvecklande
arbetsätt innebär att i alla ämnen är undervisningen upplagd så att elevernas
kunskapsutveckling i såväl svenska språket som i ämnet gynnas. Att kunna språket är
nyckeln till kunskapsutveckling i de flesta ämnen. Elevernas språkkunskaper är därför
en viktig fråga för alla lärare. Det innefattar att i både tal och skrift uttrycka och tolka
41(50)
begrepp, fakta och centrala tankegångar men också de känslor och åsikter som ämnet
väcker. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs.
Det finns metoder och modeller för hur man kan arbeta rent konkret i klassrummet men
en undervisningsmetod i sig är aldrig tillräcklig. Skolverket ger i kunskapsöversikten
Greppa språket (Skolverket, 2012) en sammanfattning på åtta punkter av insatser som
läraren kan göra för att gynna elevers lärande i olika skolämnen:
•
•
•
•
•
•
•
•
läraren betonar läsning och skrivande
läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika
lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas
prestationer
läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö
Det språkutvecklande arbetet stödjer alltså barns och elevers lärande och har
förutsättningar att utjämna socioekonomiska skillnader och ge ett bättre stöd för barn
och elever i behov av särskilt stöd. Center för skolutveckling erbjuder stöd och
utbildningar inom detta område och efterfrågan är mer omfattande än vad Center för
skolutveckling i dagsläget kan erbjuda. Under våren 2014 har 100 lärare genomgått en
utbildning i Reading to learn. I augusti 2014 påbörjade ytterligare 60 lärare en
utbildning inom området som pågår fram till våren 2015. Dessutom påbörjades en
fortsättningsutbildning för 60 lärare.
En utvärdering genomfördes efter att eleverna och lärarna hade arbetat med Reading to
learn i sju månader. En av förmågorna som utvärderades var läsförståelsen.
Läsförståelseresultaten som samlades in av lärarna i Göteborg följer samma tendens
som data insamlad i tidigare Reading to learn-projekt, såväl i Sverige som utomlands;
de lågpresterande eleverna höjde sina resultat mest (med 88,8 %) och krympte klyftan
mellan dem och den högpresterande gruppen (höjde sig 4 %).
42(50)
Resultaten för andra förmågor såsom skrivutveckling är också positiva och visar att
Reading to learn kan vara mycket effektivt. Flera utbildningsinsatser i språkstödjande
arbete har genomförts alt. påbörjats på bland annat Västra Hisingen, inom Språkcentrum
samt på Burgårdens Utbildningscentrum. De skolor som har utbildat lärare i
språkutvecklande arbete och samtidigt har organiserat lärarnas kollegiala samtal visar
ökad måluppfyllelse. Under höstlovet genomfördes flera utbildningar i
språkutvecklande undervisning av stadens språkutvecklare. Utbildningsplatserna fylldes
redan efter ett par dagar och många lärare fick inte plats på utbildningarna. Det var
första utbildningsomgången där Göteborg inte anlitade lärare från New York utan
använde sig av Göteborgslärare. Samtliga av utvecklingsfondens skolor med ett
undantag har ökat sin måluppfyllelse.
Nyanlända barn och elever
Arbetet med mottagande och introduktion av nyanlända elever har uppmärksammats
särskilt de senaste åren. Uppmärksamheten har sin bakgrund dels i att studieresultaten är
betydligt lägre för de elever som anländer under sin skoltid jämfört med elever som går
hela sin skolgång i Sverige, dels att antalet nyanlända elever ökat senaste åren, dels med
anledning av skolinspektionens tillsyn.
Skolinspektionen har flera gånger påpekat att nyanlända barn inte får den utbildning de
har rätt till. Vanlig kritik är bristande kunskaper om nyanlända elevers bakgrund,
situation och kunskapsnivå, samt att skolintegrationen inte fungerar tillfredsställande.
Ofta kritiseras skolor för svagt flerspråkigt och interkulturellt perspektiv och bristande
studiehandledning på elevens modersmål.
Mottagandet i Göteborg börjar med en kartläggning av elevens tidigare skolbakgrund,
kunskaper och erfarenheter samt att få en uppfattning om barnets/elevens sociala
bakgrund och nuvarande situation. I Angered, Lundby och Norra Hisingen sker
mottagandet i elevens hemskola. I övriga stadsdelar finns även en central Välkomst eller
Introduktionsenhet. I mottagandet ingår också att ge information om skolsystemet och
annan relevant samhällsinformation. Till viss del omfattas även förskolebarn av denna
mottagningsprocess.
De flesta nyanlända eleverna har till en början anpassad studiegång, det vill säga
undervisningen är koncentrerad till några av skolämnena. Det sker antingen i så kallad
förberedelseklass eller i elevens ordinarie klass. Under introduktionen ges eleverna
studiehandledning på sitt modersmål, om det fanns lärare som kan språket att tillgå.
Studiehandledning kan ges av inhyrd personal från språkcentrum vid enstaka tillfällen,
kontinuerligt några timmar varje vecka eller vara en del av den ordinarie undervisningen
och ges av flerspråkig personal i hemskolan. Studiehandledning sker också via digitala
hjälpmedel. Ämnesundervisning på elevens modersmål förekommer företrädesvis på
skolor där en stor andel av eleverna har utländsk bakgrund.
Skolverket samlar in statistik om särskilt stöd i grundskolan. Uppgifterna ingår i den
officiella statistiken och avser bland annat antal elever med studiehandledning på
modersmålet. Statistiken är insamlad direkt från skolorna. Skolverkets statistik från
2013 visar att 2,3 % av eleverna i de kommunala grundskolorna har studiehandledning
på modersmålet. I Göteborg är motsvarande siffra högre, 3,0 %. Även om
Göteborgseleverna får studiehandledning på sitt modersmål i högre utsträckning än
riksgenomsnittet borde sannolikt fler elever få detta. Cirka 40 % av eleverna i
grundskolan har annat modersmål än svenska och är därmed berättigade till
modersmålsundervisning. Alla dessa behöver visserligen inte studiehandledning, men
av uppföljning som visar att 3 % får studiehandledning drar vi slutsatsen att det är för
få. De exempel där stadsdelarna påtalar att elever inte får berättigad studiehandledning
uppges dels att det saknas lärare med både språk- och ämneskompetens, dels
43(50)
kostnadsskäl men det kan också bero på bristande kunskap om elevernas rättigheter.
I Östra Göteborg, Angered och delar av Västra Hisingen finns flest nyanlända barn och
elever. I dessa stadsdelar pågår också särskilda satsningar. Östra Göteborg har en
styrgrupp med representanter från förskola, skola, elevhälsa och center för
skolutveckling vars syfte är att strategiskt utveckla utbildningen för nyanlända. I
Angered har verksamhetsutvecklare uppdraget att identifiera utvecklingsområden och
vara processledare för utvecklingsinsatser för att främja nyanländas
kunskapsutveckling.
Frågan om att utarbeta stadengemensamma riktlinjer för nyanländas utbildning har
aktualiserats flera gånger. En arbetsgrupp bestående av representanter för
stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen, center för skolutveckling och
stadsledningskontoret började hösten 2013 att gå igenom nyanlända elevers rättigheter
och ta fram förslag för förbättringar. Detta arbete resulterade i förslag på
kommungemensamma riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning. Riktlinjerna
bygger på gällande bestämmelser samt Skolverkets allmänna råd för utbildning av
nyanlända elever. Förslaget är lämnat till kommunfullmäktige för beslut.
Särskilt stöd i grundskolan
Utöver den ledning och stimulans som alla elever ska få kan vissa elever behöva stöd
eller särskilt stöd för att nå målen för utbildningen. När det kommer fram att en elev
riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven ges först stöd i form av extra anpassningar
inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om det visar sig att sådana extra
anpassningar inte är tillräckliga aktualiseras frågan om särskilt stöd. Processen kring
särskilt stöd kan åskådliggöras med nedanstående figur.
I figuren beskrivs en vanlig arbetsgång för arbetet med särskilt stöd. Delarna sker dock
inte alltid i denna ordning, till exempel kan utvärderingen av åtgärderna efterföljas av
vilken som helst av de andra delarna och ibland leder bedömningen av elevens behov
till ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram. Faktum är dock att frågan om en
44(50)
elev behöver särskilt stöd eller inte alltid ska utredas innan rektorn kan fatta ett beslut.
Utredningen utgör underlag för rektorns beslut om eleven behöver särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Grunden i en utredning är en pedagogisk kartläggning, vilken kan
efterföljas av en kompletterande utredning av någon av kompetenserna inom elevhälsan
eller av extern kompetens.
Skolinspektionen påtalade i rapporterna från den regelbundna tillsynens som påbörjades
2011 att det i några stadsdelar fanns brister i utarbetandet av åtgärdsprogram samt att
det särskilda stödet inte alltid var tillräckligt. Skolinspektionen påtalade också att
analysen av de stora variationerna i resultat skolorna emellan var bristfällig. Likaså att
uppföljning av utvecklingsinsatser för att uppväga skillnader inte var tillräckliga. De
åtgärder som angavs i svaren till skolinspektionen har i stort blivit genomförda men
effekterna på elevernas resultat har inte fått fullt genomslag.
En av åtgärderna för att öka likvärdigheten är att en kartläggning av elevhälsans
processer har gjort under året. Det hör samman med att stadsdelsdirektörerna och
utbildningsdirektören har beslutat att införa processorienterad verksamhetsutveckling i
stadens välfärdsprocesser. Syftet är att kvalitetssäkra verksamheterna och öka
likvärdighet inom staden. Kartläggningen av elevhälsans processer har tydliggjort
rektorernas ansvar, verksamhetens struktur och innehåll samt utvecklingsbehov. Det har
också visat sig att det finns variationer i hur elevhälsan är organiserad och bedrivs.
Implementering av den framtagna gemensamma processen pågår.
Under 2014 har även en studie av arbetet med särskilt stöd inom elevhälsan genomförts.
Underlaget till studien utgörs av intervjuer med områdeschefer och en enkät till
rektorerna.
I rektorsenkäten uppmanades rektorerna att ge en helhetsbedömning av processen
särskilt stöd vid den egna skolenheten. I tabellen nedan redovisas resultatet. Av svaren
framgår att en övervägande del av rektorerna är positiva i sin bedömning. Av de 122
svaranden anger 107 (88 %) ett positivt svar, 5 (4 %) ett negativt svar medan 10 (8 %)
väljer svarsalternativet varken bra eller bristfälligt.
Rektorerna fick också uppge vilken länk i processen de ser som den starkaste. Den länk
som kom i topp var Uppmärksamma. Hälften (51 %) av de svarande valde den länken
som den starkaste. På den omvända frågan, dvs. svaga länkar i processen, kunde
rektorerna välja mer än ett alternativ. Den länk som valdes av flest (42 %) var Följa upp
och utvärdera, Svarsalternativet Genomföra åtgärder kom som nummer två i
storleksordning både som stark och som svag länk. 25 % av de svarande uppgav att det
var den starkaste länken och 27 % av de svarande uppgav att det hörde till de svaga
länkarna.
När det kommer fram att en elev har svårigheter i skolan ska rektorn se till att elevens
behov av särskilt stöd utreds. I enkäten fick rektorerna frågan om det finns utredningar
som dröjer längre än lämpligt på grund av väntetider. Nästan alla svarade ja på den
frågan och drygt hälften av dessa uppger att det är psykologutredningar som har
väntetider. Väntetiden uppges vara från en till sex månader, men det är även några få
45(50)
som uppger att det kan röra sig om väntetider på 1 år eller mer. Många påpekar också att
det är för långa väntetider till utredningar som är remitterade till hälso- och sjukvårdens
specialistnivå, såsom barnoch ungdomspsykiatrin och barnneuropsykiatrin. Här
uppges väntetiderna vara ännu längre, från flera månader upp till 1 år eller mer. Några
nämner också utredningar inför mottagande i särskolan och basutredningar enligt
västbus.
Skolverket har tagit fram allmänna råd som handlar om arbetet med åtgärdsprogram för
elever i behov av särskilt stöd. Råden är riktade till rektorer och till huvudmän. I
enkäten presenterades dessa råd omarbetade till påståenden. De svarande ombads ta
ställning till påståendena, med utgångspunkt från arbetet på den skolenhet de ansvarar
för.
Resultaten visar en positiv bild av skolornas arbete att med ge eleverna särskilt stöd.
Rektorerna som svarat på enkäten bedömer att de har fungerande rutiner på den egna
skolenheten för alla delar av processen kring att ge särskilt stöd. Det är dock tre
områden som sticker ut negativt. För det första är det 59 % av de svarande rektorerna
som säger att de inte har tillräckligt med resurser för att tillgodose elevernas behov av
särskilt stöd. För det andra håller 15 % av de svarande rektorerna inte med om
påståendet att de vid behov anlitar extern utredningskompetens. För det tredje är det
mellan 45-66 % av de svarande som menar att huvudmannen vare sig har resurser, har
rutiner eller vid behov vidtar åtgärder, när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Det
är också anmärkningsvärt många som svarat ”vet ej” på frågorna om huvudmannens
arbete, i synnerhet det sista påstående som rör huruvida åtgärder vidtas efter
uppföljningen.
Sammanfattningsvis visar undersökningarna att ansvarsfördelning är tydlig för såväl
rektorerna som för förvaltningsledningarna. Processen kring särskilt stöd som helhet
fungerar i allmänhet bra. Det finns fungerande rutiner för att hantera i stort sett alla
delar i helheten på såväl skol- som huvudmannanivå. Brister förefaller vara ovanliga
men förekommer. De brister i verksamheten som framkommit rör väntetider till
psykologutredningar, svårigheter i samverkan med landstingets hälso- och sjukvård,
framförallt barnoch ungdomspsykiatrin, rektorernas bedömning av resurstillgången
samt att flera rektorer har låg kännedom om stadsdelsnämndens uppföljning av arbetet
med särskilt stöd.
Stadsdelnämnderna har också var och en analyserat enkätresultaten dels för hela staden,
dels svaren från den egna stadsdelen. I allmänhet konstaterar stadsdelarna samma
resultat som de redovisade för staden som helhet. Flera drar liksom
stadsledningskontoret också slutsatsen att stadsdelsnämnderna behövde förbättra
uppföljningen dels av att skolenheterna har rätt resurser för att leva upp till
författningarnas krav, dels av att det särskilda stödet till elever fungerar, samt förbättra
kommunikationen med rektorerna kring uppföljningsresultaten.
Men även om arbetet med särskilt stöd till stora delar fungerar i enlighet med
författningarna så finns det fortfarande många elever som inte når kunskapskraven. Vid
en närmare titt på kunskapsresultaten kan vi konstatera att andelen elever som når
kunskapskraven minskar med stigande ålder. Måluppfyllelsen är högst i årskurs tre, den
sjunker i årskurs sex och sjunker ytterligare i årskurs nio. En tänkbar förklaring är att
kraven på att kunna tillgodogöra sig en allt större textmassa ökar markant från årskurs
fyra och därefter fortsätter att öka för varje årskurs. Även skillnader mellan skolors
resultat följer samma mönster. Skillnaderna mellan skolorna är små i årskurs tre jämfört
med skillnaderna i årskurs nio. Vilket kan höra samman med den så kallade
kamrateffekten, det vill säga att de enskilda eleverna påverkas av den miljö elevgruppen
som helhet skapar avseende t.ex. studiemotivation. Kamrateffekten får större genomslag
46(50)
ju äldre eleverna är. Dessutom blir skolorna alltmer socioekonomiskt segregerade.
Oavsett orsak ingår det dock i utbildningen uppdrag att kompensera för elevens egna
förutsättningar. Elevernas kunskapsresultat tyder på att arbete med stödinsatserna från
och med årskurs fyra behöver intensifieras och förändras.
Särskilda undervisningsgrupper
I Göteborg fanns flera stadengemensamma så kallade resurskolor och särskilda
undervisningsgrupper vilka riktade sig till elever med vissa funktionsnedsättningar eller
andra omfattande svårigheter i skolarbetet. Det har visat sig att behovet av sådana
gemensamma grupper har ändrats i och med den nya stadsdelsorganisationen. Dessutom
har skolinspektionens tillsyn visat att dessa skolor och grupper inte hanteras i enlighet
med skollagen. En arbetsgrupp med representanter för stadsdelarna och
stadsledningskontoret har gått igenom såväl nuläge som hur de nuvarande grupperna
växt fram samt vilka behov av samordning av stödresurser som är eftersträvansvärt.
Denna process har mynnat ut i gemensamma budskap om hur frågan om insatser till
barn och elever i behov av särskilt stöd ska hanteras.
Ett av huvudbudskapen rör att arbetet på alla nivåer inom utbildningen ska inriktas mot
att stödja inkluderande arbetsätt (se även avsnitt inkluderande arbetssätt). En förenklad
diskussion om inkluderande arbetssätt stannar lätt i om barn i behov av särskilt stöd ska
få undervisning i klassrummet eller utanför, att alla barn alltid ska undervisas i samma
lokal. Det finns ibland goda skäl att arbeta med barn enskilt eller i små grupper, det står
inte i konflikt med inkludering.
Grunden för arbetet med barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd, läggs
alltid på den enskilda förskolan och skolan. Här sker det första mötet mellan pedagoger
och barn, här skapas i bästa fall tillit mellan hem och förskola eller skola. Vid varje
tillfälle bör utgångspunkten vara att den enskilda enheten ska kunna tillgodose de behov
som finns och erbjuda ett inkluderande arbetssätt. Många barn kräver mer vuxenstöd
och en del behöver vistas i en mindre grupp. Verksamheten på enheten måste därför
organiseras på ett sådant sätt att detta blir möjligt. I förskolan kan det innebära en
resursavdelning (flera enheter samverkar ibland kring resursavdelningar), i skolan en
särskild undervisningsgrupp.
Ett annat huvudbudskap är att alla typer av behov alltid ska hanteras på lägsta nivån, det
vill säga på respektive förskola eller skola och av förskolechef eller rektor. Det är
stadsdelens ansvar att se till att förskolechefer och rektorer har rätt förutsättningar för att
fatta beslut, men också förfogar över de resurser som krävs för att kunna genomföra
besluten. Inom varje stadsdel finns när behoven så kräver anledning att samverka med
andra sektorer. Stadsdelarna samverkar redan idag i vissa utbildningsfrågor regionvis.
För den geografiska närheten är det mer gynnsamt med ett sådant regionalt samarbete,
än samverkan över hela staden. Detta berör i första hand skolan och dess särskilda
undervisningsgrupper och i mindre omfattning förskolan.
Särskilda undervisningsgrupper kan finnas kan finnas på skol- och stadsdelsnivå utifrån
de behov som finns i respektive verksamhet. De särskilda undervisningsgrupper som är
tänkta att finnas på regionnivå rör elever med omfattande och komplexa svårigheter i
skolarbetet till följd av autism eller andra neuropsykiatriska funktionshinder. Det har
även tydliggjorts att om en elev placeras på vid en särskild undervisningsgrupp utanför
den egna skolan så är alltjämt ansvaret för eleven kvar hos rektorn på den ursprungliga
skolan. I rutinerna för placering i särskild undervisningsgrupp ingår att:
•
•
Eleverna ska vara inskrivna på sin hemskola med placering i klass.
Rektor beslutar om åtgärdsprogram med placering i särskild undervisningsgrupp
som åtgärd.
47(50)
•
•
•
•
•
Rektor beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp.
Rektor följer upp utvecklingen för sin elev kontinuerligt utifrån elevens behov, i
möte tillsammans med mentor, föräldrar samt eventuellt elev.
Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp omprövas kontinuerligt.
Undervisande lärare sätter betyg som förmedlas till hemskolan.
Hemskolan skriver och distribuerar elevens betyg.
Dessa förändringar i hanteringen av särskilda undervisningsgrupper har påbörjats men
är inte helt genomförda ännu.
En del samarbete kommer även fortsättningsvis ske på stadennivå. Detta gäller
Frölundaskolan Bräcke som erbjuder utbildning med särskild kompetens inom
områdena kommunikation och rörelsehinder och Kannebäcksskolans inriktningar för
döva och hörselskadade elever samt för elever med tal och språkstörning.
Punktinsatser på enheter med låga resultat
Göteborg deltar i en nationell satsning på att utveckla vetenskapligt grundade och
verkningsfulla metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och höja
kunskapsresultaten. Regeringen gav 2013 Skolverket i uppdrag att stödja skolor med
låga resultat och utbrett utanförskap. Bakgrunden är att trots stora ansträngningar är
kunskapsresultaten ofta mycket bristfälliga i skolor som ligger i stadsdelar med utbrett
utanförskap. Tyngdpunkten uppdraget är handledning i undervisningssituationer. Vidare
omfattar stödet utveckling av studiehandledning på modersmål, skolans kontakter med
vårdnadshavarna samt utveckling av verksamheten utöver den ordinarie skoldagen. Tre
av de tio skolor som ingår i satsningen ligger i Göteborg. Satsningen följs upp och
utvärderas av forskare med specialitet inom skolområdet. De första resultaten kommer
att redovisas 2015.
Kommunstyrelsen beslutade också i mars 2013 att avsätta 29,2 miljoner ur
utvecklingsfonden för att användas i de mest utsatta skolorna. Under 2014 fortsatte
satsningen med samma tilldelning av medel till elva skolor, som under 2013.
Kommunstyrelsen menar att dessa skolor behöver ett särskilt riktat stöd för att möta de
utmaningar som skolorna själva identifierat. Elva skolor har valts ut att delta. Syftet är
att underlätta skolornas arbete med att öka måluppfyllelsen på lång och kort sikt.
Genomförda satsningar ska följas upp och dokumenteras, och erfarenheter ska tas
tillvara så att de kan komma andra skolor och stadsdelar till del. Detta ingår i ett
kvalitativt utvecklingsarbete för att se vilka insatser som ger vilka resultat och på så sätt
kan organisationen lära sig att hitta verktyg för ökad måluppfyllelse.
Stadsledningskontoret har också fått i uppdrag att kontinuerligt följa upp denna
satsning, utöver den ordinarie uppföljningsprocess, genom månatliga rapporter till
kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret ska också, tillsammans med de involverade
skolorna skapa arbetsformer som främjar erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning av
metoder och arbetssätt i staden.
Kännetecknande för de utvalda elva skolorna var låga kunskapsresultat, hög andel med
utländsk bakgrund samt i de flesta fall hög andel nyanlända elever. Ledande princip i
tilldelningen av medel var att rektor skulle ha full kontroll över hur medlen skulle
disponeras för att få så väl lokalt anpassad och effektiv användning som möjligt.
Skolans självständiga användning av medel skedde i kombination med mycket tät
uppföljning och utförlig utvärdering från skolorna till Stadsdelsnämnd och
Kommunstyrelse. Förutom att höja skolornas kunskapsresultat var syftet också att skapa
arbetsformer med de involverade skolorna som främjar erfarenhetsutbyte och
kunskapsspridning av metoder och arbetssätt i staden. Under perioden som satsningarna
pågått, har Stadsledningskontoret och Center för skolutveckling sammankallat till
48(50)
månadsvisa träffar med skolornas rektorer och områdeschefer för att föra dialog och
utbyta erfarenheter.
Mellan år 2013 och 2014 har sju skolor ökat fem procentenheter eller mer när det gäller
andelen elever med Godkänt i alla ämnen. Tre skolor har oförändrad andel och en skola
har minskat andelen elever med Godkänt i alla ämnen. Andelen pojkar med Godkänt i
alla ämnen har ökat på samtliga skolor utom en där andelen är oförändrad. Andelen
flickor med Godkänt i alla ämnen ökade på fem skolor, minskade på två och var
oförändrad på fyra skolor.
Det är gott om goda exempel från de elva skolorna som lämpar sig väl för
kunskapsspridning till hela Göteborg. Stadsledningskontoret vill särskilt lyfta fram
framgångarna med språkutvecklande arbetssätt och det fokus på närvaroarbete de elva
skolorna har haft under perioden. Närvaroarbetet genomförs och kan genomföras på
olika sätt men det viktigaste budskapet är vikten av skolans förhållningssätt; vi tolererar
inte frånvaro.
Sambandet mellan omsättning av elever och betygsresultat är mycket tydligt på de elva
skolorna. De två skolor som har lägre elevomsättning, Tynneredskolan och
Jättestenskolan, har också högre betygsresultat medan övriga nio skolor har hög
elevomsättning och låga betygsresultat (se även avsnittet om elevomsättning under
Grundskolan). I hanteringen av stor elevomsättning är det viktigt med en effektiv
skolorganisation som klarar de extra påfrestningar som exempelvis nyanlända elever
innebär. Det har under en längre tid pågått ett samarbete och dialog mellan de elva
skolorna tillsammans med Center för Skolutveckling om byggandet av en lärande
organisation. En tänkbar framtida inspirationskälla är SKL s PRIO - projekt (Planering,
Resultat, Initiativ och Organisation). PRIO-projektet har som övergripande mål att
varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla
skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det
handlar framförallt om två saker:
•
att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare
•
att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst
nytta
Projektet har under vårterminen 2012 genomförts på två pilotskolor i Stockholms stad.
Störst fokus låg på att hitta former för möteseffektivitet, gemensam
49(50)
undervisningsplanering och coachning mellan lärare. SKL:s långsiktiga mål är att sprida
erfarenheterna från projektet till alla kommuner.
Betygssättning
Elevernas kunskaper bedöms utifrån nationella kunskapskrav. Det finns kunskapskrav
för alla skolans ämnen och kurser. Kunskapskraven beskriver vad som krävs för
godtagbara kunskaper och för olika betyg. Det är naturligtvis viktigt att betygsättningen
är likvärdig och rättvis. Ett kollegialt arbete inom och utanför den egna skolan är ett
vanligt sätt att arbeta med kvalitetssäkerheten. Vid alla skolor i Göteborg pågår någon
typ av sådant samarbete. Flera skolor samrättar till exempel nationella prov och andra
samarbetar kring bedömningar av elevernas prestationer. Men även om lärarna får stöd i
tydliga nationella bestämmelser och goda lokala rutiner för hur betygsättningen ska gå
till, så ingår det också ett visst mått av subjektiv bedömning i lärarprofessionen. Därför
är frågan ständigt aktuell. Betyg och bedömning är också vanliga ämnen för
kompetensutveckling. Det är också betydelsefullt att vidga det kollegiala samarbetet och
ordna utbyte mellan lärare på olika skolor.
50(50)
Bilaga 3
Kvalitetsrapport Äldreboende 2014
Innehåll
1 Inledning...................................................................................................................... 3
1.1
Beskrivning.................................................................................................................... 3
1.2
Personal ......................................................................................................................... 3
1.3
Ekonomi......................................................................................................................... 4
2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet .......................... 5
3 Brukarnöjdhet ............................................................................................................ 8
4 Väntetid från ansökan till erbjudande om lägenhet ............................................. 10
5 Könsperspektivet ...................................................................................................... 11
6 Analys och resultat ................................................................................................... 12
Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport äldreboende
2(13)
1 Inledning
Enligt uppdrag från kommunstyrelsen har en för staden gemensam struktur för
uppföljning av verksamhetens resultat med fokus på kvalitet, tagits fram för
äldreomsorgen. De har lämnat en rapport per verksamhet äldreboende respektive
hemtjänst.
Måtten som använts för analys av verksamhetens kvalitet är mått som redan rapporteras
eller kan hämtas i äldreguide, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister,
Kommun och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens
medarbetarenkät. Uppgifterna har lämnats i antal män och kvinnor där sådana uppgifter
finns.
Verksamhetens mått och resultat har samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte
att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens
förbättringsarbete, internkontroll och verksamhetsplanering.
Denna kvalitetsrapport är en sammanställning och analys av samtliga
stadsdelsnämnders kvalitet på äldreboende.
1.1 Beskrivning
Totalt finns cirka 70 äldreboenden inom staden. 2014-10-31 bodde totalt 4036 personer
i lägenhet på äldreboende. Av dessa var ca 69 procent kvinnor och ca 31 procent män
1.2 Personal
Totalt arbetar ca 3650 tillsvidareanställda undersköterskor/vårdbiträden inom stadens
egen produktion av äldreboende.
Andelen medarbetare per chef inom särskilda boenden varierar både inom och mellan
stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelarna är från 31-49 med ett genomsnitt på 38
medarbetare per chef. I princip ingen förändring från föregående år. SDN ÖrgryteHärlanda och Östra Göteborg har flest medarbetare per chef.
Stadens mål är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara fem procent.
Stadsdelsnämnderna varierar inom äldreboendet mellan åtta och 14 procent. Den
genomsnittliga andelen arbetad tid utförd av timavlönade är 11,5 procent. Andelen har
sänkts marginellt från föregående år. Trenden är dock under senaste åren att andelen
successivt sjunker. Genomsnittet i staden på andelen arbetad tid utförd av timavlönade
var 16,5 procent 2010.
SDN Lundby, Norra Hisingen och Majorna-Linné är de stadsdelsnämnder med lägst
andel arbetad tid av timavlönade och SDN Västra Göteborg ligger högst.
Engagerade och utbildade medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens
kvalitet. Medarbetarna på särskilt boende svarar på en medarbetarenkät. HME (hållbart
medarbetarengagemang) är ett nationellt jämförelseindex. Det beräknas utifrån nio
frågor som handlar om arbetssätt och uppdrag, engagemang, kompetensutveckling och
ledarskap. Resultatet varierar mellan stadsdelsnämnderna. Högsta värdet är 81 och
3(13)
lägsta 70, genomsnittliga värdet är 75 i Göteborg och riket totalt (de kommuner som
använder) är 79.
Andelen med grundutbildning är från det senast uppdaterade nationella
utbildningsregistret (UREG) kompletterad med uppgifter från nämnden för
arbetsmarknad och vuxenutbildning av uppdragsutbildningar inom ramen för
omvårdnadslyftet. I grundutbildade ingår alla som har betyg från utbildning med
omvårdnadsinriktning på lägst motsvarande gymnasienivå, inkl. Komvux. Uppgiften
anger den lägsta kvalitetssäkrade andelen med grundutbildning (samma definitioner har
använts i urvalet). Stadens andel varierar mellan 65 och 86 procent och genomsnittet är
74 procent.
1.3
Ekonomi
KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom verksamhet för äldreoch individer med funktionsnedsättning. KPB bygger på avidentifierade individdata,
vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och
utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Hittills medverkar cirka 90
kommuner i KPB och Göteborg medverkar som enda storstad.
Summan avser kostnad per brukare och dygn. Kostnader varierar inom staden mellan
1408 kr och 1746 med ett genomsnitt på 1666 kr per dygn. Genomsnittet bland de
kommuner som gjort KPB, med uppgifter från 2013, är 1704 kr. Generellt sett ligger
kostnaderna för särskilt boende lågt i Göteborg i förhållande till andra kommuner som
ingår i mätningen. Endast två av stadsdelsnämnderna( Östra Göteborg och Lundby) har
högre kostnader än genomsnittet. Fyra av stadsdelsnämnderna (Askim-FrölundaHögsbo, Centrum, Västra Göteborg och Norra Hisingen) ligger bland de 25 procent av
kommunerna som har lägst kostnader. Ingen av nämnderna återfinns bland de 25
procent som har högst kostnader.
4(13)
2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för
kvalitet
Staden genomför för andra året i rad, mätningar som bygger på de kvalitetsnyckeltal
som finns i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Varje enhet gör en
bedömning/självskattning av sin verksamhets förmåga att leva upp till de för brukaren
viktigaste kvalitetsfaktorerna. Skattningen görs utifrån den stadengemensamma
tolkningen att verksamheten har ett arbetssätt rörande frågan, som i normala
vardagssituationer ska fungera till 75 procent. Skattningen är inte könsuppdelad.
Bedömningarna sammanställs per stadsdelsnämnd och även för Göteborg som helhet.
Göteborgsresultatet rapporteras in till Kolada vilket möjliggör jämförelser med övriga
riket över tid. Definitionerna av frågeställningarna är framtagna av RKA (Rådet för
främjande av kommunala analyser). Tolkningarna är ett diskuterat område, men
stadsledningskontoret har tillsammans med verksamheten arbetat med att säkra dem så
långt som möjligt.
Nedanstående graf är en sammanställning av bedömda kvalitetsfaktorer 2014 jämfört
med riket. Den visar också förändring i staden sedan 2013.
Måttet anger andel av det totala antalet boende i särskilt boende i staden, som har
möjlighet till exempelvis ”daglig utevistelse”.
Andel boende som kan erbjudas daglig utevistelse
5(13)
81 procent av de boende i riket har möjlighet till daglig utevistelse jämfört med 75
procent i Göteborg som helhet. SDF Centrum och SDF Östra Göteborg kan inte erbjuda
daglig utevistelse. SDF Örgryte-Härlanda och SDF Lundby har ökat sina möjligheter
markant sedan 2013 medan SDF Angered och SDF Centrum minskat motsvarande.
Andel boende som erbjuds daglig tid utifrån eget önskemål
53 procent av de boende har möjlighet till daglig tid jämfört med 64 procent för riket.
Fyra stadsdelsförvaltningar kan inte erbjuda daglig individuell aktivitet, varav några
hänvisar till att de strikt följer genomförandeplanen (det innebär att de inte har som
generellt arbetssätt att ställa frågan till den boende men förvisso kan man i
genomförandeplanen ha säkrat frågan om daglig aktivitet). Tre stadsdelsförvaltningar
redovisar att de har detta som arbetssätt och erbjudande.
Andel boende som erbjuds minst två organiserade gemensamma aktiviteter under
vardagar samt andel boende som erbjuds minst en organiserad gemensam
aktivitet per dag under helgen
Utifrån de redovisade resultaten har Göteborg generellt avsevärt förbättrat möjligheten
till vardagsaktiviteter på sina äldreboenden, möjligen lite på bekostnad av
helgaktiviteter. Vardagsaktiviteterna har ökat från 45procent till 66 procent, och ligger
en bra bit över riket (50 procent). Sju stadsdelsförvaltningar har avsevärt förbättrat sina
resultat. Endast SDF Lundby kan inte erbjuda minst två organiserade, gemensamma
vardagsaktiviteter.
Helgaktiviteter är fortfarande ett stort förbättringsområde i hela Sverige. Endast 36
procent av de boende kan erbjudas dagliga helgaktiviteter i riket. Göteborg har minskat
från 29 procent till 26 procent. SDF Norra Hisingen utgör dock ett undantag då man
kraftigt förbättrat detta område och har bäst resultat bland stadsdelsförvaltningarna. Fem
stadsdelsförvaltningar kan inte erbjuda helgaktiviteter och mest har helgaktiviteterna
försämrats i SDF Örgryte- Härlanda och SDF Lundby.
Andel boende som serveras kvälls/nattmål
Göteborg har försämrat sitt resultat med tre procentenheter sedan 2013 och redovisar 87
procent jämfört med riket (94 procent). De flesta stadsdelsförvaltningarna (åtta av tio)
uppger att de har som arbetssätt att servera en kvällsmåltid. SDF Östra Göteborg har
markant förbättrat denna möjlighet sedan 2013. Däremot har SDF Västra Göteborg och
SDF Lundby motsvarande försämrat sitt resultat.
Andel boende som kan välja tid för nattvila och uppstigning
Möjlighet till flexibel tidpunkt för nattvila finns på 94 procent av alla
äldreboendeplatser i Göteborg. En ökning med fyra procentenheter sedan 2013.
Motsvarande flexibilitet för uppstigning är 96 procent för Göteborg och 97 procent för
riket. SDF Lundby har inom detta område sammantaget en mycket stor
förbättringspotential i relation till de övriga stadsdelsnämnderna.
6(13)
.
7(13)
3 Brukarnöjdhet
Socialstyrelsens brukarenkät visar hur de äldre, anhöriga eller god man upplever
kvaliteten i verksamheterna. Enkäten går ut till samtliga äldre som bor på särskilt
boende. Svaren som redovisas i tabellen nedan bygger på svarsalternativen
”mycket/ganska” samt ”ja”.
Tabellen innehåller endast ett urval av de frågor som
besvarats i brukarenkäten.
Svars-
Upplever
trygghet i
boendet
Nöjd med de
aktiviteter
som erbjuds
i%
Nöjd med
sitt
äldreboende
som helhet
Vet vart man
vänder sig
med
synpunkter
55
83
89
63
46
Stockholm
82
88
63
46
Malmö
81
86
61
50
frekvens
Riket
Göteborg
57
79
87
58
45
Angered
55
70
78
37
44
Östra Göteborg
60
75
86
56
43
Örgryte-Härlanda
54
83
90
65
41
Centrum
60
81
88
72
56
Majorna-Linné
53
79
83
45
39
Askim Frölunda
Högsbo
60
75
85
53
46
Västra Göteborg
60
87
95
65
45
Västra Hisingen
61
90
93
61
52
Lundby
62
72
84
48
36
Norra Hisingen
53
79
85
55
38
I den nationella brukarundersökningen ingår en helhetsfråga om nöjdhet/missnöjdhet
med äldreboendet i sin helhet. Stadsdelsförvaltningarnas resultat varierar här mellan 70
och 90 procent med ett genomsnitt på 79 procent. Stadens värde har förbättrats med en
procent sedan 2013 men är fortfarande något lägre än motsvarande i Stockholm (82)
och Malmö (81).
Andelen som vet vart man ska vända sig för att lämna synpunkter och klagomål är
förhållandevis lågt. Göteborgs värde skiljer sig inte från rikets värde i detta avseende.
Det innebär att över hälften av de som bor i landets äldreboenden inte vet vart de ska
vända sig med sina ev. synpunkter och klagomål.
I den nationella brukarundersökningens ställs även frågor om hur maten smakar samt
om måltiden upplevs som en trevlig stund. Göteborg ligger här en bit under riket och
även de andra storstäderna har bättre resultat. Göteborg har dock förbättrat sitt resultat
sedan förra mätningen. Liksom i undersökningen 2013 får SDF Västra Hisingen bäst
8(13)
resultat (81 procent- 2014) och SDF Majorna Linné sämst (67 procent - 2014). Båda
stadsdelsförvaltningarna har förbättrat sina resultat sedan förra mätningen. Måttet
återfinns inte i tabellen ovan.
Ytterligare en fråga som i brukarundersökningen får låga värden för Göteborg är frågan
om information om tillfälliga förändringar, där 41 procent svarar att man alltid/oftast får
information. Staden avviker här från såväl riket (50 procent) som Malmö (49 procent)
och Stockholm (50 procent)
I brukarundersökningen är endast 50 procent av de boende, mycket/ganska nöjda med
sina möjligheter att komma utomhus. Nöjdast är man i SDF Centrum. Jämfört med riket
är 58 procent mycket/ganska nöjda. För Stockholm är siffran 55 procent och för Malmö
59 procent.
Såväl i riket som i Göteborg är skillnaden mellan verksamhetens skattning av
möjligheter till utevistelse och brukarnas upplevelse, ganska stor.
9(13)
4 Väntetid från ansökan till erbjudande om lägenhet
Väntetid från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är också ett kvalitetsnyckeltal i
KOLADA som staden nu mäter för andra året. Enligt framtagna uppgifter ur Treserva,
har väntetiden till särskilt boende ökat med 20 dagar sedan 2013 i Göteborg. Kortast
väntetid har SDF Askim-Frölunda-Högsbo och längst har SDF Östra Göteborg.
SDF Angered vilka hade väldigt får dagar 2013 har ökat mest medan SDF Majorna
Linné har minskat sin väntetid med 42 dagar sedan förra mätningen. Nationellt ligger
väntetiden på 52 dagar.
10(13)
5 Könsperspektivet
I de frågeställningar som redovisats i denna rapport råder endast marginella skillnader
mellan mäns och kvinnors nöjdhet i riket totalt. Om man tittar på Göteborg i sin helhet
finns inte heller några stora differenser. De stora och även mindre skillnader som kan
utläsas i Göteborg, är i de allra flesta fallen till kvinnors fördel. Med utgångspunkt från
valda frågor är kvinnor generellt mest nöjda på äldreboendena i Göteborg.
SDF Östra Göteborg avviker från övriga SDF genom att männen är mest nöjda i
samtliga frågor utom två där det råder samstämmighet.
Sett till en enskild fråga ”förtroende” är kvinnorna i samtliga SDF utom en mer nöjda än
männen.
11(13)
6 Analys och resultat
Generellt sett är de äldre som bor i särskilt boende ganska nöjda med sitt äldreboende .
Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt och även jämfört med Malmö och
Stockholm. Variationerna inom staden är dock stora. Mest nöjda är de äldre som bor i
SDF Västra Hisingen och minst nöjda är de i SDF Angered. Sammantaget är kvinnor
mest nöjda i samtliga stadsdelsnämnder med markant undantag av östra Göteborg där
männen är mycket nöjdare.
Det finns några mått i brukarundersökningen där de äldre är mindre nöjda. Det handlar
om möjligheten att påverka och få tillräcklig tid, vetskapen om var man lämnar
synpunkter och klagomål, aktiviteter, utevistelse och måltiderna.
Mått som handlar om trygghet, bemötande och förtroende för personal får höga värden
men Angered avviker negativt jämfört med de övriga stadsdelsnämnderna.
De förutsättningar som verksamheten ger till aktiviteter och utevistelse är också
förhållandevis låga. Stadsdelsförvaltningarna har tydligt arbetat med att öka möjligheten
till dagliga vardagsaktiviteter. Helgaktiviteter är fortfarande ett eftersatt område som
behöver förbättringsinsatser i majoriteten av stadsdelarna om Göteborg ska nå upp till
övriga rikets nivå. Eftersom många hänvisar till vad som står i genomförandeplanen, är
det viktigt att frågor om aktiviteter (såväl individuella som allmänna) och utevistelser
säkras i planen.
Enligt brukarundersökningen och i ett par stadsdelsförvaltningar i självskattningen
(KOLADA) är maten och måltiderna fortfarande ett förbättringsområde i staden. En så
hög andel som 73 % av de boende i särskilt boende som bedömts ha risk för
undernäring har också en planerad åtgärd för detta, vilket innebär att maten och
måltiden bör vara ett prioriterat förbättringsarbete och servering av kvälls/nattmål borde
vara en självklarhet på alla äldreboenden.
Sammanfattningsvis med utgångspunkt från självskattning (Kolada) och
brukarundersökningar kan noteras att SDF Angered, SDF Majorna-Linné och SDF
Lundby har störst förbättringspotential på sina äldreboenden.
Göteborg har låg bemanning på äldreboende vilket återspeglar sig i kostnaden per
äldreboendeplats.
Det som kan antas utifrån resultaten från självskattning och brukarenkät är att de äldres
omsorg är generellt av god kvalitet men att delar som handlar om aktiviteter och
meningsfull sysselsättning samt frågor som handlar om information, påverkan och tid
avseende omsorgsinsatser får lägre prioritet. Rent generellt så har Göteborg resultat nära
rikets på värden som bemötande och trygghet samt flexibel uppstigning och nattvila.
Att arbeta individuellt utifrån den enskildes identitet och intressen är en utmaning och
med en låg bemanning kan den utmaningen vara svår att anta. Detta kan vara en
anledning till att värden som aktiviteter, utevistelse och måltidsstunden avviker i
nöjdhet.
12(13)
Tiden från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum har ökat i staden. Angered är den
stadsdelsnämnd som ökat mest, dock hade de väldigt kort tid föregående år. Ett beslut
om särskilt boende får stora konsekvenser för både brukarna och staden. Själva
utredningstiden kan i de flesta fall därför inte vara allt för kort. Många underlag behöver
inväntas och värderas i utredningen inför beslut. Antalet dagar skiljer sig åt stort mellan
stadsdelsnämnderna. Resultatet om ökningen harmonierar med det faktum att även
antalet väntande på verkställighet av särskilt boendebeslut ökat.
13(13)
Bilaga 4
Kvalitetsrapport Hemtjänst 2014
Innehåll
1 Inledning...................................................................................................................... 3
1.1
Beskrivning.................................................................................................................... 3
1.2
Personal ......................................................................................................................... 3
1.3
Ekonomi......................................................................................................................... 4
2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för kvalitet .......................... 5
3 Brukarnöjdhet ............................................................................................................ 6
4 Könsperspektivet ........................................................................................................ 8
5 Analys och resultat ..................................................................................................... 9
Göteborgs stad, Uppföljningsrapport 3 2014 Kvalitetsrapport hemtjänst
2(10)
1 Inledning
Enligt uppdrag från kommunstyrelsen har en för staden gemensam struktur för
uppföljning av verksamhetens resultat med fokus på kvalitet, tagits fram för
äldreomsorgen. Denna kvalitetsrapport är en sammanställning av stadsdelsnämndernas
kvalitetsrapporter. De har lämnat en rapport per verksamhet äldreboende respektive
hemtjänst.
De mått som använts för analys av verksamhetens kvalitet är sådana mått som redan
rapporteras eller hämtas i äldreguide, nationella brukarundersökningen, kvalitetsregister,
Kommun och landstingsdatabasen (Kolada), kostnad per brukare (KPB) och stadens
medarbetarenkät. Uppgifterna har lämnats i antal män och kvinnor där sådana uppgifter
finns.
Verksamhetens mått och resultat har samlats uppdelat på olika kvalitetsområden i syfte
att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens
förbättringsarbete, internkontroll och verksamhetsplanering.
1.1 Beskrivning
Under perioden januari – oktober 2014 hade i snitt 8 686 personer insatser från
hemtjänsten varje månad. Uppdelat per kön var det ca 68 procent kvinnor och ca 32
procent män.
1.2 Personal
Totalt arbetar ca 2300 tillsvidareanställda undersköterskor/vårdbiträden inom stadens
hemtjänst.
Andelen medarbetare per chef inom hemtjänsten varierar både inom och mellan
stadsdelarna. Variationerna mellan stadsdelarna är från 23 till 43 medarbetare per chef.
Genomsnittet för staden är 33 vilket inte förändrats från föregående år.
Målet för staden är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara fem procent.
Stadsdelsnämnderna varierar mellan ca 8 procent och ca 18 procent Den genomsnittliga
andelen arbetad tid utförd av timavlönade är 13 % vilket är samma resultat som
föregående år. Under de senaste åren är trenden att andelen successivt sjunker.
Genomsnittet i staden på andelen arbetad tid utförd av timavlönade var 20 procent 2010.
SDF Västra Hisingen är den stadsdelsnämnd som avviker positivt och SDF Centrum har
klart högst andel timavlönade i förhållande till arbetad tid.
Engagerade och kompetenta medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens
kvalitet. Medarbetarna på särskilt boende svarar på en medarbetarenkät som bl.a. mäter
hållbart medarbetarengagemang (HME), vilket också är ett nationellt jämförelseindex.
HME beräknas utifrån nio frågor som handlar om arbetssätt och uppdrag, engagemang,
kompetensutveckling och ledarskap. Resultatet varierar mellan stadsdelsnämnderna.
Högsta värdet är 81, lägsta 67 och genomsnittet är 75 procent Genomsnittet för de
kommuner i landet som använder sig av HME är 78 procent
Uppgifter om andelen grundutbildade är hämtade från det senast uppdaterade nationella
utbildningsregistret (UREG) kompletterad med uppgifter från nämnden för
arbetsmarknad och vuxenutbildning av uppdragsutbildningar inom ramen för
omvårdnadslyftet. I grundutbildade ingår alla som har betyg från utbildning med
omvårdnadsinriktning på lägst motsvarande gymnasienivå, inkl. Komvux. Uppgiften
3(10)
anger den lägsta kvalitetssäkrade andelen med grundutbildning (samma definitioner har
använts i urvalet). Stadens genomsnittliga värde är 70 procent.
1.3
Ekonomi
KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och
funktionsnedsättning. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård
och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för
uppföljning ur olika perspektiv. Hittills medverkar cirka 90 kommuner i KPB och
Göteborg är den enda storstaden som medverkar.
Summan avser kostnad per beviljad hemtjänsttimma. Kostnader varierar inom staden
mellan 334 och 518 kronor per hemtjänsttimma. Stadens genomsnitt var 410 kronor.
Genomsnittet bland de kommuner som gjort KPB, med uppgifter från 2013, är 435 kr.
Göteborgs timkostnader är inte fullt ut jämförbara eftersom man använder olika
ersättningsmodeller.
4(10)
2 Verksamhetens egen bedömning av förutsättningar för
kvalitet
Samtliga enheter inom stadsdelsnämnderna gör en årlig självskattning av utvalda
kvalitetsfaktorer. Dessa kvalitetsfaktorer kan också på kommunnivå jämföras nationellt
i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).
Personalkontinuitet
Nedanstående graf anger personalkontinuitet, mätt i antal personal en hemtjänsttagare
möter under en 14-dagars period (dag- och kvällstid). Personerna som ingår ska ha
minst två besök per dag.
Göteborg har förbättrat sitt medelvärde rörande personalkontinuitet sedan 2013, från 14
till 13 personal. Medel för Sverige är 15 personal vilket har ökat sedan 2013.
Liksom 2013 har SDF Angered bäst resultat med nio personal, en förbättring med två.
SDF Centrum har även 2014 högst antal med 16, vilket är lika med 2013.
Personalen talar hemtjänsttagarens språk
Alla stadsdelsnämnder med undantag för Askim-Frölunda-Högsbo uppger att de kan
erbjuda personal som talar hemtjänsttagarens språk.
Kan välja man/kvinna vid hjälp mer personlig hygien
Alla stadsdelsnämnder med undantag för Askim-Frölunda-Högsbo uppger att de kan
erbjuda valmöjlighet vid hjälp med personlig hygien.
Flexibel tid för insats
Samtliga stadsdelsnämnder uppger att man kan erbjuda flexibla tider för insats.
5(10)
3 Brukarnöjdhet
Socialstyrelsens brukarenkät visar hur de äldre, anhöriga eller god man upplever
kvaliteten i verksamheterna. Enkäten går ut till samtliga hemtjänsttagare. Svaren som
redovisas i tabellen nedan bygger på svarsalternativen ”mycket/ganska” samt ”ja”.
Tabellen innehåller endast ett urval av de frågor som besvarats i brukarenkäten.
Svars-
Nöjd med
frekvens hemtjänsten
som helhet
i %
Tryggt att bo
hemma med
stöd av
hemtjänsten
Vet vart
man vänder
sig med
synpunkter
Brukar
kunna
påverka tid
för insats
Riket
67
89
86
62
61
Stockholm
64
84
80
63
64
Malmö
67
82
79
57
49
Göteborg
69
82
79
59
51
Angered
68
73
77
49
36
Östra Göteborg
71
80
77
52
53
ÖrgryteHärlanda
68
81
78
58
49
Centrum
69
80
80
65
48
Majorna-Linné
63
78
74
54
47
Askim Frölunda
Högsbo
73
87
81
62
59
Västra Göteborg
72
88
84
66
58
Västra Hisingen
69
80
82
62
47
Lundby
68
80
81
60
52
Norra Hisingen
73
80
78
54
49
Göteborg har högre svarsfrekvens än riket (69 procent) och de övriga storstäderna.
Lägst svarsfrekvens i Göteborg har SDF Majorna-Linné (63 procent)
På frågan om hur nöjd den äldre är med sin hemtjänst i sin helhet varierar
stadsdelsnämnderna svar mellan 73 procent (SDF Angered) och 88 procent (SDF Västra
Göteborg).
När det gäller måttet trygghet ligger alla tre storstäderna sex till sju procent lägre än
riket. Av stadsdelsnämnderna är man minst trygg i SDF Majorna-Linné (74 procent),
och mest i SDF Västra Göteborg (84procent).
Generellt i landet uppfattar inte de äldre att hemtjänsten i landet är bra på att informera
sina brukare om vart man vänder sig med synpunkter/klagomål. Snittet för riket är 62
procent. Göteborgs genomsnitt är 59 procent. SDF Västra Göteborg har högst resultat
(66 procent) och lägst resultat återfinns i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg.
6(10)
Brukarnas upplevelse av att kunna påverka tid för insats är ett stort förbättringsområde
och där avviker Göteborg stort från riket och Stockholm. Malmö har något sämre värde
än Göteborg.
Måttet bemötande får mycket höga värden i brukarundersökningen. Denna redovisning
finns inte i tabellen ovan. Värdet på frågan om ”personalen brukar bemöta dig på ett bra
sätt” får i staden ett genomsnitt på 95 procent. Variationerna inom staden är mellan 89
procent (Angered) och 98 procent (SDF Västra Göteborg). Göteborg når nästan rikets
(97 procent) genomsnitt på frågan.
7(10)
4 Könsperspektivet
Resultatet har granskats utifrån ett urval av 12 frågor i den nationella
brukarundersökningen. Det visar att inom hemtjänsten, till skillnad från äldreboende, så
är männen generellt mycket nöjdare än kvinnor. Skillnaderna mellan könen är ganska
små i riket. I Göteborg är däremot skillnaderna större och männen är generellt nöjdast i
samtliga utvalda frågor. I frågorna om ”förtroende” och ”lätt att få kontakt med
hemtjänsten” är män i samtliga stadsdelar mest nöjda.
I jämförelse mellan stadsdelarna är skillnaderna mellan könen minst i Västra Göteborg,
Västra Hisingen, Lundby och Norra Hisingen. Bland de övriga stadsdelsnämnderna
finns större avvikelser i enskilda frågor. I en enda fråga (tillräcklig tid för att utföra
insats) är kvinnor mycket mer (16 %) nöjda än män i Majorna-Linné.
8(10)
5 Analys och resultat
Generellt sett är de äldre nöjda med sin hemtjänst. 82 procent har svarat i
brukarundersökningen att de som helhet är nöjda eller ganska nöjda med sin hemtjänst.
Göteborg ligger som stad något lägre än riket totalt men jämfört med Malmö och
Stockholm ganska lika. Variationerna inom staden är dock stora. Mest nöjda är de äldre
som bor i SDF Västra Göteborg och minst nöjda är de i SDF Angered.
Skillnaderna mellan kvinnor och män är större i Göteborg än i riket, där skillnaden
mellan könen är ganska marginell. Männen är generellt mer nöjda med hemtjänsten än
kvinnor i Göteborg och i vissa stadsdelar är skillnaderna särskilt stora i enskilda frågor
vilket behöver ytterligare analyseras i berörda stadsdelar.
En fråga som får högt resultat är ”brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?” På den
frågan svarar 95 procent i staden alltid eller oftast. Göteborgs resultat når nästan rikets
sammantagna resultat. Då bemötande är en förutsättning för brukarens upplevelse av
kvalitet i verksamheten är det av stort värde att stadens resultat är bra.
Personkontinuiteten inom hemtjänsten är mätt för andra året i rad, utifrån definitionen
”antalet personal en brukare möter under en fjortondagarsperiod” (gäller brukare med
minst två besök per dag). Staden har en högre (13 personal i genomsnitt)
personalkontinuitet än föregående år. Riket totalt har försämrats från 14 till 15 personal.
Verksamheten uppger i sin självskattning att brukarna generellt sett har möjlighet att
påverka tid för insats. Dock framkommer i den nationella brukarundersökningen att 51
procent av de svarande har uppgett att de ”alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider
personalen kommer”, vilket är 10 procent lägre än riket. Storstäderna i övrigt varierar
mellan Stockholm 64 procent och Malmö 49 procent. 29 procent i Göteborg har svarat
att de aldrig kan påverka tid.
Göteborg, tillsammans med de två andra storstäderna avviker från rikets resultat när det
gäller brukarenkätsfrågan ” hur tryggt är det att bo hemma med stöd från hemtjänsten”.
Variationerna inom staden är stora även på denna fråga. Mest trygga är de äldre i SDF
Västra Göteborg och minst trygga är de i SDF Majorna-Linné.
Sammantaget är utifrån de nationella brukarundersökningarna de äldre personer med
hemtjänst som bor i Västra Göteborg nöjdast och tryggast med att bo hemma. De vet
också bäst i Göteborg (och bättre än i riket), vart man vänder sig med
synpunkter/klagomål. I Västra Göteborg kan man också tillsammans med SDF AskimFrölunda-Högsbo, erbjuda bäst möjlighet att påverka vilken tid man vill ha hjälpen
utförd.
Stadsdelsnämnderna Angered och Majorna-Linné har en stor förbättringspotential inom
områdena nöjdhet, trygghet, information till brukarna om hur och vart de framför
synpunkter och klagomål samt möjlighet för brukarna att påverka tid för insats.
Personalkontinuitet lyfts ofta fram i kvalitetshänseende. Att ha få personal runt en
individ som har många hemtjänstinsatser är å ena sidan ett gott kvalitetsmått och å
andra sidan har det en effekt på kostnaderna. Detta tillsammans med olika former av
kontinuitet är olika viktiga för olika individer, innebär att det är viktigt att arbeta med
samtliga kontinuitetsfaktorer (omsorgs- och uppgiftskontinuitet, tidskontinuitet och
9(10)
personalkontinuitet). Analysen av stadsdelsnämndernas svar på olika mått styrker detta
resonemang.
Inom hemtjänsten pågår ett stort utvecklingsarbete inom "Attraktiv hemtjänst". Många
av de mått och frågeställningar som denna kvalitetsrapport relaterar till är
omhändertagna inom detta utvecklingsarbete, med syfte att hemtjänstens kvalitet för
stadens brukare av hemtjänst ska förbättras.
10(10)

Uppföljningsrapport

Transcription

Similar documents

Nyhetsbrev nummer 9

Systematiskt kvalitetsarbete TE 2014 (pdf, nytt fönster)

Systematiskt kvalitetsarbete VOC 2014 (pdf, nytt fönster)

Läs mer - Autism

Uppföljningsrapport April 2015

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Vi är en del av Malmö Fairtrade City Att byta till rättvis fika på sin

2015-09-28 Minnesanteckningar NOSAM Östra Göteborg

Det globala klassrummet