På Astma- KOL-fronten något nytt?
Transcription
På Astma- KOL-fronten något nytt?
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 • S E P T E M B E R 2 0 1 4 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 198 • JUNI 2015 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Text: Ulf Rothelius och Birgitta Lernhage, Enheten för läkemedelsfrågor På AstmaKOL-fronten något nytt? Gröna häftet är uppdaterat Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor (LIVV) 2015-04-28 – släng de tidigare versionerna som har nedsatt fysisk kapacitet. Åtgärden kan identifiera personer med en ökad risk för för dödlighet sjukhusinläggning. Mall lokalaoch instruktioner Astma hos vuxna och KOL var temat för LIVV-dagen, som bland togläns upp landstings Socialstyrelsens nationella riktlinNu harannat Örebro instruktioner för läkejer som utkommit i en preliminär version. Den slutgiltiga medelshantering, Gröna häftet, uppdaterats. Det versionen kommer under hösten 2015. Läkemedelsverkets innebär att alla gamla Gröna häften är inaktuella och riktlinjer kring läkemedelsbehandling vid astma och KOL ska kastas. Som ett komplement till Gröna häftet behöver lokala instruktioner för Farmakologisk behandling läkemedelshantering upprättas, det gäller på såväl kliniknivå som på av- Tidigare behandlingsriktlinjer Läkemedelsverket (2009) delnings-/enhetsnivå. För attfrån underlätta detta arbete finns har mallen ”Lokal huvudsakligen utgått från patientens gradpåavLäkemedelskommitténs lungfunktionsnedsättning. instruktion för läkemedelshantering” webbsida. Vid uppdatering av lokala instruktionen på avdelningen/enheten Internationella riktlinjer enligt GOLD (Global initiative for chronic obska denlung nyadisease) mallen användas de lokala instruktionerna ska sedan finstructive väger ävenoch in exacerbationsfrekvens och symtomens nas tillgängliga på intranätet. svårighetsgrad. håller på att uppdateras. De planeras vara klara under hösten 2015. De nya instruktionerna kommer inte att tryckas, utan enbart finnas i elektronisk form på Läkemedelskommitténs webbsida, www.orebroll.se/lakemedel. Den elektroniska formen gör att uppdateringar Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan göras snabbare och enklare. Den gör det också enkelt att söka i texKOL definieras som en långsamt progredierande inflammatorisk lung/luftterna och navigera vidare via länkar. Vid behov kan den som önskar rörssjukdom som karaktäriseras av kronisk luftvägsobstruktion. Reversibiliskriva ut häftet. tet kan finnas men lungfunktionen normaliseras aldrig helt. En signifikant reversibilitet föreligger ca hälften av föreskrifter patienterna.och Behandling Gröna häftet bygger på hos Socialstyrelsens allmännavid rådKOL om bygger på tre hörnstenar; rökstopp, rehabilitering och läkemedel. läkemedelshantering i hälsooch sjukvården och utgör grunden i all läkemedelshantering. Instruktionerna gäller för alla enheter som hanterar läRökstopp kemedel i öppenvård, slutenvård och tandvård. Ta hänsyn inte bara till lungfunktion utan även till hälsostatus/symtom, Temperaturkontroll och skötsel av exacerbationsfrekvens, inhalationsteknik och patientpreferenser vid val av läkemedelsförråd behandling. För att förbättra dokumentationen av temperaturkontroll och skötsel av För värdering av patientens symtom rekommenderas användning av frågeläkemedelsförråd finns även stöddokumenten ”Protokoll för temperaturformuläret CAT (Chronic obstructive pulmonary disease assessment test). mätning” och ”Protokoll för skötsel av läkemedelsförråd” på LäkemedelsDet är viktigt att värdera och följa upp patientens inhalationsteknik! kommitténs webbsida. Patienter med uttalad KOL kan ha nedsatt inhalationskraft och då kan behandling med spray och vara bra alternativ. Genomförd uppgift ska spacer signeras på ett protokollen. För temperaturmätning i Även efter mångårig rökning har rökstopp positiva effekter. Det är viktigt Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läkeatt dessa patienter erbjuds rökslutarstöd. Rådgivning och stöd, nikotinermedelskommittén, innan de gick på remiss och slutligen fastställdes av sättningsmedel samt vareniklin (Champix) eller bupropion (Zyban) är landstingsdirektören. alla dokumenterat effektiva. Nikotinersättningsmedlen finns i ett flertal beredningsformer och kan vid behov kombineras. läkemedelsrum och i kylskåp rekommenderas en termometer med max/ min-funktion (finns att beställa från varuförsörjningen).forts sid 16 » Rehabilitering I Socialstyrelsens nationella riktlinjer får interprofessionell samverkan en hög prioritet. I den multidisciplinära rehabiliteringen samverkar olika professioner såsom läkare, astma/KOL-sjuksköterska, fysioterapeut, dietist, arbetsterapeut och kurator. Konditions- och styrketräning förbättrar livskvalitet, ökar fysisk kapacitet, minskar dyspné, ångest och depression. Vid akut exacerbation ger träning i grupp under ledning dessutom minskad mortalitet. Många KOL-patienter är underviktiga och nutritionsbehandling har hög prioritet hos patienter med BMI < 22. Patienter kan rekommenderas energitätare kost och att födointaget delas upp på flera små måltider. Kontakt med dietist och förskrivning av näringsdryck kan också vara befogat. För att bedöma patientens fysiska kapacitet bör hälso- och sjukvården erbjuda 6 minuters gångtest till personer med stabil KOL i stadium 2-4 RAPPORT OM LÄKEMEDEL RAPPORT OM LÄKEMEDEL Foto: Lars-Göran Jansson 13 15 SEPTEMBER 2014 JUNI 2015 « från sid 15 Sammanfattning av nyheter/uppdatering på KOL-fronten Farmakologisk behandling Målet med astmabehandling är symtomfrihet, ingen begränsning av dagliga aktiviteter och inga störande biverkningar. • Tiotropium (Spiriva) är fortfarande det långverkande antikolinergi• kum (LAMA) som har bäst dokumentation. • Tillgängliga data talar för att nya moderna LABA (LABA = långver• kande beta-2-receptoragonist) har bättre effekt på dyspné än formote• rol (Formatris, Oxis) och salmeterol (Serevent). • Tillgängliga data talar för att de nya LABA har något bättre symtom• lindrande effekt än tiotropium, varför LABA kan övervägas som alter• nativ till antikolinergikum vid övervägande dyspnéproblematik. • Vid otillräcklig effekt av antikolinergikum och FEV1 > 50 % bör dub• bel bronkdilatation provas (LAMA + LABA). • Roflumilast (Daxas) kan provas som tilläggsbehandling till selekterade • patienter med kronisk bronkit, exacerbationer och dålig lungfunktion. • Detta är ett ställningstagande som bör göras av lungmedicinare. • Syrgasbehandling är indicerad vid verifierad hypoxi hos en i övrigt op• timalt behandlad KOL-patient. Syrgasbehandlingen ges då kontinuer• ligt under minst 16 timmar/dygn. Rökning är kontraindicerad på • grund av brandrisk. Man har visat att syrgasbehandling ger mindre • perifera ödem, bättre intellektuell kapacitet och förlängd överlevnad. En studie i Uppsala-Örebroregionen (Praxis) visar att 6 av 10 astmatiker inte är väl kontrollerade. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från 2007 är fortfarande aktuella, då inga stora förändringar har skett, se figur 1. Utöver farmakologisk behandling är rökstopp givetvis viktigt. Enligt behandlingstrappan rekommenderas insättande av kontinuerlig inhalationsbehandling med steroider om kortverkande beta-2-stimulerare behöver användas mer än 2 gånger per vecka. Man kan med fördel inleda med en medelhög steroiddos i avsikt att snabbt påverka inflammationen och uppnå symtomfrihet. Nedtrappning till låg underhållsdos kan sedan i många fall ske. Inhalationssteroider har en relativt flack dos-responskurva och man bör eftersträva så låg effektiv dos som möjligt. Montelukast (Singulair) är ett andrahandsalterntiv som tilläggsbehandling. Positiv behandlingseffekt bör ses inom en månad, men vissa patienter svarar ej på behandlingen. Omalizumab (Xolair) är ett preparat som ges som subkutan injektion vid svår allergisk astma. För gravida med astma gäller samma behandlingsprinciper vad gäller inhalationssteroider och perorala steroider som för icke gravida. Astma Astma definieras som en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna, vilken hos känsliga individer leder till återkommande episoder av andnöd, pipande andning och hosta. Symtomen är vanligen associerade med en begränsning av luftflödet (obstruktion) som är reversibel, antingen spontant eller efter behandling. Inflammationen ger också upphov till en hyperreaktivitet. Vid tecken på exacerbation kan patienter som står på låg dos inhalationssteroid fyrdubbla dosen. Frågeformuläret ACT (Asthma Control Test) är ett rekommenderat och kvalitetssäkrat frågeformulär för att följa upp patientens symtom. Det är även viktigt att värdera och följa upp patientens inhalationsteknik! Diagnostik Lokalt Astma- KOL-råd Dynamisk spirometri med reversibilitetstest är tillsammans med noggrann anamnes grundläggande vid en utredning av misstänkt astma. Vid lindrig och måttlig astma kan dock lungfunktionen vara normal i vila och i lugnare sjukdomsperioder. Normalt resultat från en spirometri kan därför inte utesluta astma i de fall anamnesen tyder på astma. Åsa Athlin är utsedd till ordförande i ett Astma- KOL-råd i Region Örebro län. Rådet håller på att tillsättas med en bred representation från hälso- och sjukvården. Medverkande på LIVV-dagen var Christina Holmdahl, Josefin Sundh, Lennart Nilholm, Åsa Athlin och moderator Maria Palmetun Ekbäck. Föreläsarnas powerpointbilder finns utlagda på Läkemedelskommitténs hemsida: www.regionorebrolan.se/lakemedel Riktad allergiutredning med RAST eller pricktest mot misstänkt utlösande allergen ges hög prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. 5 4 3 2 1 Orala steroider och/eller omalizumab som tillägg Inhalationssteroider i medelhög – hög dos + tilläggsbehandling Inhalationssteroider i låg – medelhög dos + tilläggsbehandling Tilläggsbehandling: I första hand långverkande bronkdilaterare, i andra hand antileukotrien Inhalationssteroider i låg dos + snabbverkande bronkdilaterare v b Snabbverkande bronkdilaterare v b Figur 1. Behandlingsrekommendationer för vuxna med astma. Behandlingstrappan för vuxna modifierad efter Läkemedelsverket 2007. Figur 1 är hämtad från Bakgrundsmaterial Skånelistan 2013. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 16 JUNI 2015 Text: Maria Palmetun Ekbäck, verksamhetschef, Enheten för läkemedelsfrågor Apotek Hjärtat – ny leverantör av sjukhusapoteksverksamheten Däremot blir det ett nytt webbaserat system för beställning av läkemedel efter den 1 oktober, liknande det som används idag. För att bytet ska gå så smidigt som möjligt kommer läkemedelsansvariga sjuksköterskor och huvudansvariga för beställning av läkemedel att utbildas under maj och juni. I september kommer alla behöriga beställare att erbjudas visning av beställningssystemet. Utöver det kommer manualer och lathundar att produceras. En plan för genomförandet av leverantörsbytet har tagits fram av en organisation som Region Örebro län och Apotek Hjärtat bildat gemensamt. Apotek Hjärtat har tecknat avtal med Region Örebro län om att bedriva sjukhusapoteksverksamheten från och med den 1 oktober 2015. Värt att notera är att upphandlingen endast gäller sjukhusapoteket som riktar sig till hälso- och sjukvården. Den omfattar bland annat leverans av läkemedel, beredning av specialtillverkade läkemedel och farmaceutiska tjänster. Öppenvårdsapoteken på sjukhusen som riktar sig till invånarna kommer även i fortsättningen att drivas av Apoteket AB. Det avtal som nu tecknats med Apotek Hjärtat är mycket likt det nuvarande avtal som Region Örebro län har med Apoteket AB. Avtalet är på tre år, med möjlighet till förlängning med ytterligare två år. Den personal som i dag arbetar på sjukhusapoteket kommer att fortsätta arbeta där även efter bytet av leverantör. Apotek Hjärtat har sedan tidigare avtal med åtta landsting och regioner. Bland dessa finns Landstinget Västmanland, och från och med den 1 juni också Landstinget Sörmland. Revidering av ”Rekommenderade läkemedel” Det är dags för revidering av ”Rekommenderade läkemedel”. Det är ett omfattande arbete som engagerar drygt ett hundratal personer. Största delen av arbetet sker under hösten i de 26 expertgrupperna inom kommittén. Samordning och fastställande av rekommendationerna görs av Läkemedelskommittén. Den nya upplagan av boken kommer ut i mars-april nästa år. Trevlig sommar och semester önskar Läkemedelskommittén Innan revideringsarbetet startar i slutet av augusti tar Läkemedelskommittén tacksamt emot synpunkter och förslag kring rekommendationerna samt tips och idéer som kan bidra till en mer rationell läkemedelsanvändning. rgan och äm nesomsättnin g Läkemede lskommitté dande org an pp n n vid Öreb ro läns lan shormoner Läkemedelsko 2014 – 2015 mmittén vid Örebro läns landsting Lindesberg ds Grafiska, Tryck: Stran ullt komple 2014 – 2015 2014 dsting ets slut ment till läk emedel www.orebroll.s e/lak emedel RAPPORT OM LÄKEMEDEL 17 JUNI 2015 Text: Magnus Olsson, Enheten för läkemedelsfrågor Region Örebro län – Uppföljningsportal Tidigare har statistiktillgången över olika klinikers kostnader och volymer för läkemedel varit förbehållen ett fåtal personer. kvalitetsperspektiv har ökat i takt med nyintroduktion av allt fler läkemedel. Under våren har vi därför tagit fram fyra fasta rapporter för att möjliggöra för verksamheterna att själva enkelt och snabbt ta fram siffror på de läkemedel som används inom slutenvården eller förskrivs på recept. Behovet att på ett snabbt och enkelt sätt kunna följa sin enhets läkemedelsanvändning både ur kostnads- och – Uppföljningsportal Innehåll Landstingsledningens mätetal Folktandvård Hälso & sjukvård Avvikelse Hälso och sjukvård Habilitering Lab & serviceavdelningar Primärvård Rapporterna går att hitta i Uppföljningsportalen på Region Örebro läns intranät: Specialistvård & psykiatri Sjukskrivning https://datalager.orebroll.se Läkemedel Välj huvudrubrik ”Hälso & sjukvård” och därefter ”Läkemedel” i vänstermarginalen. Recept Ökning och Minskning Förstagångsanvändare måste registrera sig på denna adress på intranätet: Förändring över tiden http://intra.orebroll.se/uppfoljningsportalen Rekvisitioner Ökning och Minskning Förändring över tiden Rapporterna är uppdelade i: • Förändring över tiden som visar en vald tidsserie. Det går att välja ett • antal mätetal i menyn ”Summakolumn”. • Läkemedel förskrivna på recept • Läkemedel beställda på rekvisition I rapporterna förklaras de olika mätetalen och eventuella förkortningar. För dessa båda finns två olika rapporttyper: Rapporterna kommer att utvecklas efter hand som vi får in återkoppling. • Ökning och Minskning där man bl a kan jämföra kostnader och defi• nierade dygnsdoser (DDD) för läkemedel mellan två valda perioder. • Förvalt är innevarande år fram till och med den sista månad som finns • inrapporterad i systemet, denna period jämförs med motsvarande period • året innan. Ett antal mätetal är förvalda. RAPPORT OM LÄKEMEDEL Vi tar tacksamt emot synpunkter som mailas till [email protected] 18 JUNI 2015 Text: Mia Koskiranta, Enheten för läkemedelsfrågor Klinisk apotekare inom Psykiatri Projekt klinisk apotekare inom Psykiatri Omfattning och arbetsuppgifter Sedan mitten av oktober 2014 har Psykiatrisk Akut- och Heldygnsvård i samarbete med Enheten för läkemedelsfrågor drivit ett projekt med en klinisk apotekare på avdelning 2. Syftet med projektet är att utveckla ett arbetssätt med klinisk apotekare i vårdteamet, för att öka säkerheten kring läkemedelsbehandling och förbättra läkemedelshantering i vårdkedjan. Apotekaren bidrar med läkemedelskunskaper och är ett stöd i arbetet med fördjupade läkemedelsgenomgångar. Patienter med polyfarmaci, både psykiatriska och somatiska diagnoser eller med många vårdkontakter prioriteras. Prioriteringen görs av apotekare tillsammans med ansvarig läkare. Projektet startade på Psykiatrisk Akut- och Heldygnsvård avdelning 2. Apotekaren arbetar 20 timmar per vecka på avdelningen och huvuduppgifterna är förberedande arbete inför fördjupade läkemedelsgenomgångar, interaktionskontroller och läkemedelsutredningar. Apotekaren är delaktig vid rond i diskussioner kring läkemedelsrelaterade frågeställningar och kan även vara ett bollplank i diskussioner kring läkemedelsbehandlingar. I det vardagliga arbetet är apotekaren också ett stöd till sjuksköterskor vid frågeställningar som t ex läkemedelshantering, potentiella biverkningar, synonympreparat och delbarhet. Läkemedelsutredning Klinisk farmaci – definition En läkemedelsutredning innebär att apotekaren går igenom patientens journal och sammanställer en historik över tidigare läkemedelsbehandlingar, dess effekter, eventuella biverkningar och compliance. En kartläggning av tidigare läkemedelsbehandlingar kan underlätta val av farmakologisk profil vid nyförskrivning, både för att hitta ett läkemedel med önskad effekt samt för att undvika av patienten icke tolererbara biverkningar. På så vis kan man lättare uppnå en concordance till läkemedelsbehandlingen. Vid arbetet med kartläggningen utgör patienten en viktig del och kan via läkemedelssamtal med apotekare få möjlighet att beskriva sina upplevelser av olika läkemedelsbehandlingar. Under apotekarens patientsamtal diskuteras även compliance, patientens kunskap och attityd till läkemedelsbehandling, läkemedelshantering i hemmet och eventuella övriga läkemedel som t ex naturläkemedel och receptfria läkemedel. De aktiviteter och den service som farmaceuten i vårdteamet bidrar med för att utveckla och främja rationell och ändamålsenlig användning av läkemedel. Skillnad mellan begreppen Concordance, Compliance och Adherence? I den vetenskapliga litteraturen finns några centrala begrepp för att värdera följsamhet till läkemedelsbehandling. De mest förekommande engelska begreppen är: • Compliance – Tillmötesgående, samtycke, uppfyllelse • Adherence – Fasthållande, trohet • Concordance – Samstämmighet Det vanligaste begreppet har länge varit ”compliance” som dock kommit att kritiseras för att det ger utryck för en underordnad roll för patienten i förhållande till förskrivaren. Av detta skäl har man under senare tid alltmer kommit att använda ”adherence” eller ”concordance”, som båda är neutrala i förhållande till förskrivare och patient. Källa SBU. Apotekare tillsammans med sjuksköterska på avdelning 2. forts sid 20 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 19 JUNI 2015 » « från sid 19 Utvärdering Projektet kommer även att utvärderas utifrån andra parametrar t ex antalet patienter som har fått förberedande läkemedelsgenomgång. Under projektets gång har arbetet med att förebygga metabolt syndrom och oral ohälsa relaterat till läkemedelsbehandlingar lyfts fram. Utvärdering av projektet kommer att genomföras under sommaren 2015. Som en del i den har avdelningens läkare, sjuksköterskor samt skötare fått svara på en enkät om samarbetet med klinisk apotekare på avdelningen. Alla yrkeskategorier har fått samma frågor. Svarsfrekvensen var 100 % bland läkarna, 87,5 % bland sjuksköterskorna och 92 % bland skötarna. Allmänpsykiatrisk öppenvård Efter årsskiftet utökades projektet till att även omfatta patienter inom Allmänpsykiatrisk Öppenvård. Läkarna skickar remisser till apotekaren med specifika läkemedelsrelaterade frågeställningar eller med önskan om en förberedande läkemedelsgenomgång/läkemedelsutredning. Denne får därefter ett skriftligt svar som scannas in i journalen. Arbetsformen är under implementering. Resultatet visar att 90 % vill ha ett fortsatt samarbete, 80 % upplever att de haft nytta eller stor nytta av en klinisk apotekare och 85 % anger att deras generella uppfattning är att patienterna har haft nytta eller stor nytta av att det finns en klinisk apotekare på avdelningen. Stöd kring läkemedelsinteraktioner och biverkningar har uppgetts vara av stort värde. Största patientnyttan anges vara apotekarens läkemedelssamtal vilket uppfattas ge en ökad trygghet i läkemedelsbehandlingen. ”Förebygga polyfarmaci i psykiatrin, öka patientens compliance till läkemedel och förebygga biverkningar.” E N K ÄT S VA R F R Å N L Ä K A R E ”Tillför mycket till diskussionen vid val av medicinsk behandling. Apotekaren kan lägga märke till saker i den medicinska behandlingen som varken läkare eller sjuksköterska observerat.” E N K ÄT S VA R F R Å N S J U K S KÖT E R S K A I NNE HÅLL På Astma- KOL-fronten något nytt? Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor 2015-04-28 15–16 Apotek Hjärtat – ny leverantör av sjukhusapoteksverksamheten 17 Revidering av ”Rekommenderade läkemedel” 17 Region Örebro län – Uppföljningsportal 18 Klinisk apotekare inom Psykiatri Redaktionsråd: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Informationsläkare Ulf Rothelius Apotekare Birgitta Lernhage Redaktör: Apotekare Birgitta Lernhage E-post: [email protected] 19–20 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 20 JUNI 2015 Adress: Läkemedelskommittén Enheten för läkemedelsfrågor Universitetssjukhuset 701 85 Örebro Tel. 019-602 23 10 Läkemedelskommitténs hemsida: www.regionorebrolan.se/lakemedel Tryck och distribution: Trio Tryck Layout: Factum