docPLU 2015-04-20 - Kallelse (uppd.)
download 
Report Transcription
PLU 2015-04-20 - Kallelse (uppd.)
BURLÖVS KOMMUN Planutskott Plats: Tid: Kallelse 2015-04-13 Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv 2015-04-20 kl. 9:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon 040-625 61 15 eller via e-post till [email protected] Katja Larsson Ordförande Nima Khojasteh Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Bo Lindquist Ärende Beteckning Sida 1. Upprop 2. Val av justerande samt bestämmande av plats och tid för justeringen 3. Samråd om bostadsförsörjning för Höörs kommun KS/2015:273 2 4. Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag KS/2015:185 19 5. Antagande - Detaljplan för Burlöv 3:78 KS/2012:299 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, Burlövs kommun 87 6. Ansökan om planbesked för ändring av del av detaljplanerna 125 T och 206 för Åkarps centrum 111 7. Delgivningsärenden 147 8. Information 215 KS/2015:319 BURLÖVS KOMMUN Planutskott 2 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Samråd om bostadsförsörjning för Höörs kommun Dnr KS/2015:273 Sammanfattning Höörs kommun inbjuder till samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att Burlövs kommun avstår från att yttra sig över bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Johan Birgersson 040-43 91 46 [email protected] 3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-07 1 (2) Diarienummer KS/2015:273-230 Kommunstyrelsen Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Sammanfattning Höörs kommun inbjuder till samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att Burlövs kommun avstår från att yttra sig över bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. BURLÖVS KOMMUN 4 2015-04-07 KS/2015:273 Redogörelse för ärendet Analysen visar att det inte finns någon generell bostadsbrist i Höör. Kommunen har haft en stabil och kontinuerlig befolkningstillväxt samtidigt som det har skett en utbyggnad med nya bostäder. Den stora volymen fritidshus har inneburit att kommunen kunnat växa befolkningsmässigt även under perioder med begränsad nybyggnad. Fortsatt omvandling från fritidshus till permanentbostäder kan bidra till befolkningstillväxten även i framtiden, men det kommer samtidigt att finnas en efterfrågan på nybyggda bostäder. Höörs kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen landar i följande fokusområden: • Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik • Varierat bostadsutbud för äldre • Minskad hemlöshet och utestängning Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick befolkningen i Höör till 15637 invånare. Totalt beräknas befolkningen öka med i medeltal 117 personer per år. Det betyder att befolkningsmängden 2025 kommer ligga runt 17000 invånare. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Gertrud Richter Planchef Remisstid: 2015-04-30 Expedieras: [email protected]. Alt. Höörs kommun, Kommunledningskansliet, Box 53, 24321 HÖÖR Bilaga: Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun 2 (2) 5 MISSIV Datum Diarienummer Sida 2015-03-10 KSF 2012/293 1 (2) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planering- och utvecklingsenheten Enligt sändlista Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Under 2013 beslutade riksdagen att ändra lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar så att innebörden av ansvaret förtydligades. Höörs kommuns arbete med bostadsförsörjningsfrågorna har genomförts enligt de nya regler som började gälla 1 januari 2014. Det innebär bland annat att riktlinjer för bostadsförsörjning har tagits fram mot bakgrund av en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna består av kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program. I bostadsförsörjningsprogrammet redovisas även de analyser som genomförts. Det övergripande målet för bostadsförsörjningen i kommunen är att planera och agera för ett bra boende för alla. Mot bakgrund av analysen har Höör landat i följande fokusområden för bostadsförsörjningen: • • • Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Varierat bostadsutbud för äldre Minskad hemlöshet och utestängning Samrådsförslaget finns på www.hoor.se samt i kommunhusets entré-hall och Höörs bibliotek under tiden 2015-03-10 till 2015-04-30. Synpunkter på förslaget lämnas skriftligt senast 2015-04-30 till [email protected] alternativt Höörs kommun, Kommunledningskansliet, Box 53, 243 21 Höör. Märk ditt kuvert med KSF 2012/293 Frågor om förslaget kan ställas till: Karin Kallioniemi Julia Göransson Samhällsplanerare/ kommunarkitekt 0413-281 66 [email protected] Samhällsplanerare 0709 538 211 [email protected] Höörs kommun: Box 53 • 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 • Höör Tel: 0413-280 00 • Fax: 0413-207 41 [email protected] • www.hoor.se • www.facebook.com/Hoorskommun 6 KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planering- och utvecklingsenheten Sändlista • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Burlövs kommun Kävlinge kommun Lomma kommun Malmö stad Staffanstorp kommun Svedala kommun Trelleborgs kommun Vellinge kommun Hörby kommun Eslövs kommun Hässleholms kommun Region Skåne Länsstyrelsen Skåne Miljö- och byggnadsnämnden, Höörs kommun Socialnämnden, Höörs kommun Teknisk nämnd, Höörs kommun Höörs Fastighets AB Hyresgästföreningen Kommunala handikapprådet, Höörs kommun Kommunala pensionärsrådet, Höörs kommun MISSIV Datum Diarienummer Sida 2015-03-10 KSF 2012/293 2 (2) 7 Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Samrådsförslag, kortversion 8 Inledning Tillgång till goda bostäder är en viktig fråga både för Det finns en förhållandevis liten andel små hyreslägen- enskilda individer och för samhället i stort. Kommunens heter i kommunen, vilket medför tuff konkurrens om de ansvar för bostadsförsörjning är en komplex uppgift och lägenheter som finns. Ungdomar och andra som av olika en utmaning. Det handlar om att planera för och genomfö- skäl söker en liten billig lägenhet har därför svårt att hitta ra projekt för nya bostäder men också om att hitta rimliga det i kommunen. Till viss del har små fritidshus inneburit arbetsformer och verktyg för att hjälpa dem som har svårt ett prisvärt alternativ, men utbudet av små hyresrätter be- att ordna en bostad på egen hand. Som underlag för bo- höver utökas. Nybyggda lägenheter blir dock alltid avse- stadsförsörjningsprogrammet har kommunen analyserat värt dyrare än lite äldre lägenheter, och nyproduktion kan lokala förutsättningar mot bakgrund av nationella och re- därför inte lösa behovet av billiga små lägenheter på kort gionala mål planer och program samt trender i omvärlden. sikt. I stället ska Höörs kommun verka för att det kontinuerligt byggs nya hyreslägenheter – framförallt små men Analysen visar att det inte finns någon generell bostads- även lite större. brist i Höör. Kommunen har haft en stabil och kontinuerlig befolkningstillväxt samtidigt som det har skett en utbygg- Nybyggnad erbjuder alltså inte lösningen för alla som idag nad med nya bostäder. Den stora volymen fritidshus har har svårt att hitta en bostad i Höör, men en viktig effekt inneburit att kommunen kunnat växa befolkningsmässigt av nybyggnad är att det skapar dynamik på bostadsmark- även under perioder med begränsad nybyggnad. Fortsatt naden och bidrar till fler lediga lägenheter i det befintliga omvandling från fritidshus till permanentbostäder kan bostadsbeståndet. Även de som inte vill eller kan betala bidra till befolkningstillväxten även i framtiden, men det för att bo i en nybyggd bostad får därför lättare att hitta kommer samtidigt att finnas en efterfrågan på nybyggda en lämplig bostad. bostäder. Andelen äldre kommer att öka i början av 20-talet precis Höörs kommun har en självklar roll i det flerkärniga som i riket i övrigt. Äldre har olika boendepreferenser och Skåne. Kommunen har en stor andel pendlare till det finns inte någon generell lösning för alla äldre. Det tillväxtmotorerna Malmö och Lund. Höör har också en finns heller inget självklart behov av att flytta på grund omfattande inflyttning både från grannkommunerna och av ålder. En tydlig trend är dock att många äldre söker från de större städerna i sydvästra Skåne. Viktiga faktorer efter ett lättskött boende som är tillgänglighetsanpassat för att denna utveckling ska fortsätta är bra skolor och och med närhet till service. Efterfrågan på denna typ av livsmiljöer som utgår från Höörs unika förutsättningar. bostäder kan därför förväntas öka. Äldres behov och bo- Höör ska även i framtiden erbjuda attraktiva boende- stadsönskemål förväntas därför bli en viktig drivkraft till miljöer i goda pendlingslägen. Det ger kommunen en nybyggnation i Höör på några års sikt. önskvärd befolkningsutveckling samtidigt som det bidrar till utvecklingen i Skåne som helhet. 9 Höör kommer att behöva genomföra särskilda åtgärder för att hjälpa människor som har svårt att själva ordna sitt boende eller som har särskilda bostadsbehov. Det gäller inte minst nyanlända flyktingar enligt avtal med migrationsverket, men även andra människor som behöver hjälp på kort och lång sikt. Inriktningsmål Det övergripande målet för bostadsförsörjningen i kommunen är att planera och agera för ett bra boende för alla. Mot bakgrund av analysen har Höör landat i följande fokusområden för bostadsförsörjningen: • Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik • Varierat bostadsutbud för äldre • Minskad hemlöshet och utestängning Fokusområdena bildar utgångspunkt för mer detaljerade strategier, insatser och uppföljningar. Insatserna planeras på kort sikt (2015-2018) och på längre sikt (efter 2018). 10 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen • Det är attraktivt att bo i Höör och pendla till grannkommunerna eller Malmö och Lund. • Bra kollektivtrafik och skolor av hög kvalitet kan locka barnfamiljer till kommunen. • Äldre kommer att söka efter moderna lägenheter i centrum. • På sikt behövs fler platser på trygghetsboende och särskilt boende för äldre. • Rörlighet på bostadsmarknaden och flexibilitet i boendeformerna är viktigt för alla som behöver byta bostad. • För att kunna ta emot nyanlända enligt avtal med Migrationsverket behöver kommunen ha en beredskap att erbjuda bostäder. • Brist på bostäder riskerar att fördröja nyanländas etablering. • LSS-boende bör integreras med vanliga hyresbostäder. Slutsatser om hemlöshet • Trösklarna in på bostadsmarknaden behöver sänkas. • Vissa hushåll behöver särskilda kontrakt som ger dem möjlighet att visa att de kan sköta hyran. • Akuta behov kräver särskilda lösningar. • Med en bättre beredskap kan kommunens kostnader sänkas. Slutsatser om marknadsförutsättningar • Skärpta lånekrav leder till en förskjutning av bostadsefterfrågan mot hyresrätter. • Hyresmarknaden för dyra större lägenheter är mättad för de närmaste åren. • Efterfrågan på småhus för barnfamiljer förväntas vara ungefär samma framöver. • Äldre villaägare tvekar att sälja på grund av konjunktur och ökande boendekostnader. • På längre sikt kan utvecklingen av sysselsättning och inflyttning i sydvästra Skåne medföra ökad efterfrågan på bostäder i Höör • Tillgång till kollektivtrafik och kommunalt vatten och avlopp kan på sikt höja vissa områdens attraktivitet. 11 Slutsatser om planeringsberedskap och markinnehav • Kommunen har god beredskap när det gäller lagakraftvunna och pågående detaljplaner för stationsnära småhus, flerbostadshus i centrum samt småhus i byarna. • Strategisk planeringsberedskap behövs för centrum, Ringsjöbandet, Tjörnarp och Höör Väster • Det behövs beredskap att effektivt sätta igång och slutföra detaljplaner för nya bostadsbyggnadsprojekt • Det kommunala markinnehavet räcker länge och bör förvaltas strategiskt och långsiktigt En närmare analys av tendenser i kommundelar visar att: • Höörs tätorts funktion som kommunens centralort stärks och bekräftas. Tätorten har potential att utvecklas till en ännu mer integrerad del av Malmö-Lundregionen. • Befolkningen växer stadigt i Sätofta-Nyby. Området lockar barnfamiljer från andra kommuner i Skåne och från andra delar av kommunen. • Omvandling av fritidshus till permanentbostäder ger befolkningsökning i Ormanäs-Stanstorp, Jägersbo, Sjunnerup och Bokeshall. • Intresset för inflyttning till kommunens södra delar påverkas mycket av utvecklingen i sydvästra Skåne. • Tjörnarps utvecklingsförutsättningar förändras med ny järnvägsstation. Förutsättningarna finns för befolkningsutveckling genom att fritidshus omvandlas till permanentbostäder. • Norra Rörum, Munkarp, Hänninge, Nyrup och Hallaröd har haft en stabil befolkningsnivå över lång tid. Om/när äldre lämnar sina bostäder kan det bli generationsväxling och befolkningsökning alternativt omvandling till fritidshus och befolkningsminskning. • Nya satsningar på Skånes djurpark och vinterarena kan komma att öka efterfrågan på fritidshus i Frostavallsområdet. Omvandling av fritidshus till permanentbostäder blir av den anledningen mindre aktuellt. • Ängsbyn fortsätter att vara ett attraktivt livsstilsboende. Området lockar inflyttare från utlandet. 12 Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Höörs kommun har en självklar roll i det flerkärniga Skåne. Kommunen har en stor andel pendlare till tillväxtmotorerna Malmö och Lund. Höör har också en omfattande inflyttning både från grannkommunerna och från de större städerna i sydvästra Skåne. Viktiga faktorer för att denna utveckling ska fortsätta är bra skolor och livsmiljöer som utgår från Höörs unika förutsättningar. Höör ska även i framtiden erbjuda attraktiva boendemiljöer i goda pendlingslägen där det är lätt att resa till och från Höör och inom kommunen. Det ger kommunen en önskvärd befolkningsutveckling samtidigt som det bidrar till utvecklingen i Skåne som helhet. För att dra nytta av möjligheterna i det flerkärniga Skåne är det också viktigt med en tydlig information och marknadsföring av bostadsmöjligheterna i kommunen. Ett led i det arbetet är att utveckla informationen på kommunens egen hemsida. En aktiv medverkan i det gemensamma strategiska arbetet inom MalmöLund-regionen är en mer långsiktig pusselbit. Att gå med i Boplats Syd skulle vara en tydlig markering av att Höör är en del av ett större regionalt sammanhang. Attraktiva bostadsmiljöer handlar både om att utveckla befintliga miljöer och om att bygga nytt. Hittills har nybyggnationen kunnat möta efterfrågan på bostäder i Höör så att det inte finns något uppdämd bostadsbrist, utom när det gäller små hyreslägenheter. För att möta efterfrågan kommer det att behövas beredskap för att möjliggöra privatägda småhus men även mindre marklägenheter och små hyresrätter i flerbostadshus. Utvecklingsplanerna för Västra Stationsområdet förutsätter satsningar i flera led för att åstadkomma miljöer som är attraktiva både under utbyggnadstiden och på längre sikt. Det finns flera fördelar med att åstadkomma en blandad stadsbyggnad snarare än större områden som bara består av en typ av bostad. När upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och bostadstyper blandas i samma område skapas mer attraktiva och levande miljöer samtidigt som segregation motverkas och den som behöver byta bostad får bättre möjlighet att stanna i sin närmiljö. Konkret kan det i Höör innebära att nya flerbostadshus innehåller flera lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer, att marklägenheter med hyresrätt byggs i villaområden och att bostäder för särskilda behov integreras i det ordinarie beståndet. Nya arbetssätt kan behövas för att uppnå önskad blandning både när det gäller markanvisningsförfarande, form för markupplåtelse, byggsamverkan etc. Erfarenheter bör dras från andra kommuner. 13 Strategier för attraktiva bostäder med utgångspunkt i lokala förutsättningar och kollektivtrafik • Planeringsberedskap genom kontinuerlig översiktsplanering och effektiv detaljplanering (KS) • Aktiv medverkan i MalmöLund-regionen (KS) • Långsiktig förvaltning av kommunal mark för att uppnå mål och strategier enligt ÖP (KS) • Professionellt och flexibelt bemötande av intressenter (KS, MBN) • Unika och attraktiva utemiljöer (TN, KFN, KS) • Hög kvalitet i skolor och annan offentlig service (alla nämnder) • Blandade upplåtelseformer och bostadstyper (KS, HFAB) • Kontinuerligt tillskott av hyresrätter för dynamik på bostadsmarknaden (KS, HFAB) • Verka för att behålla och utveckla god kollektivtrafik - både tåg, regionbuss och Ringbuss (KS) Insatser Ansvar När? Kostnad/Kommentar Marklägenheter byggs på Höör Väster HFAB 2015 Samverkan med C4 hus Prisvärda smålägenheter byggs i centrum HFAB 2015 Kvarteret Badhuset Trapphusboende för funktionshindrade (LSS) integreras med nya smålägenheter KS/SN/ HFAB 2015 Kvarteret Badhuset Gå med i Boplats Syd HFAB 2015 Kostnadsfritt Tillfälliga användningar/försköningsåtgärder för grusytor på Västra Stationsområdet som bidrar till stadsmiljön och till att väcka intresse inför utbyggnad KS/TN 2015 JA! Medel behövs Dialog med intressenter för BR + HR på Västra Stationsområdet KS 2015 Ja, visst tillskott behövs utöver ramen Utveckling av stationstorg i Tjörnarp TN 2015 Enligt budget Färdigställa översiktsplanering för Ringsjöbandet KS 2015 Inom ram Bereda frågan om markanvisningspolicy KS 2015 Inom ram Nätverk med fastighetsägarna, möten för ömsesidigt kunskapsutbyte KS 2015 Analysera flyttkedjor för nybyggda lägenheter KS 2015 Fjäriln, Badhuset, Persiljan Tidig etablering av välkomnande torg och eventuell kommunal verksamhet i Västra Stationsområdet KS/TN 2016 JA! Medel behövs Anta ny översiktsplan för kommunen KS 2016 Inom ram Arrangera brett forum för aktörer som kan medverka till nybyggnad – byggherrar, mäklare, bankerna (utlåning). Kanske även specifik kundgrupp, exempelvis äldre. KS 2016,17 När översiktsplanen är antagen! Höör respektive Tjörnarp 14 Varierat bostadsutbud för äldre Äldre har olika boendepreferenser och det finns inte någon generell lösning för alla äldre. Det finns inget självklart behov av att flytta på grund av ålder och bland dem som önskar flytta är det inte alla som har råd. En tydlig trend är att de äldre som väljer att flytta söker ett lättskött boende som är tillgänglighetsanpassat och med närhet till service. Efterfrågan på denna typ av bostäder kan alltså förväntas öka. När äldre blir fler är det också troligt att behovet kommer att öka av både trygghetsbostäder och särskilt boende för äldre. Samtidigt går samhället mot större valfrihet och mer individanpassade lösningar vilket gör det svårt att förutspå i vilken mån äldre kommer att söka sig till kategoriboenden. Merparten av hyresgästerna i trygghetsboendet Kungshällan är nyinflyttade och det är därför troligt att antalet lediga lägenheter där kommer att vara lågt under de närmaste 10 åren. Utbudet av lägenheter behöver därför utökas för att möta det förväntade behovet. När det gäller platser för särskilt boende bör kommunen noga följa utvecklingen för att bedöma om/när det är lämpligt att planera för ytterligare särskilt boende i kommunal regi. Många äldre bor i flerbostadshus utan hiss och med begränsad tillgänglighet. Att gå i trappor kan vara en nyttig vardagsmotion, men behovet av en tillgänglighetsanpassad bostad ökar med stigande ålder. En tillgänglighetsinventering är ett sätt för kommunen att få en samlad bild av tillgänligheten hos flerbostadshusen och på så sätt skapa en bättre beredskap för de frågor om anpassning som kan förväntas framöver. Strategier för ett varierat bostadsutbud för äldre • Aktivt följa forskningen kring äldres bostadssituation och preferenser (KS, SN) • Söka kreativa lösningar där äldre kan finna trygga bostäder utanför kategoriboenden (KS, HFAB) • Samverkan – med andra kommuner, med fastighetsägare , med civilsamhället (KS, SN, HFAB) Insatser Ansvar När? Kostnad/Kommentar Tillgänglighetsinventering av befintliga flerbostadshus MBN 2015 Möjligt att få inventering helt finansierad via statligt stöd nybyggnad av lägenheter i centrum HFAB 2015 och löpnade Badhuset, Västra Stationsområdet Komplettera utbudet av trygghetsbostäder KS Efter 2018 15 Minskad hemlöshet och utestängning Det finns en förhållandevis liten andel små hyreslägenheter i kommunen, vilket medför tuff konkurrens om de lägenheter som finns. Ungdomar och andra som av olika skäl söker en liten billig lägenhet har svårt att hitta det i kommunen. Till viss del har små fritidshus inneburit ett prisvärt alternativ, men utbudet av små hyresrätter behöver utökas. Nybyggda lägenheter blir dock alltid avsevärt dyrare än lite äldre lägenheter, och nyproduktion kan därför inte lösa behovet av billiga små lägenheter på kort sikt. I stället ska Höörs kommun verka för att det kontinuerligt byggs nya hyreslägenheter – framförallt små men även lite större. Nybyggnad erbjuder alltså inte lösningen för alla som idag har svårt att hitta en bostad i Höör, men en viktig effekt av nybyggnad är att det skapar dynamik på bostadsmarknaden och bidrar till fler lediga lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet. Även de som inte vill eller kan betala för att bo i en nybyggd bostad får därför lättare att hitta en lämplig bostad. Genom att införa kommunala hyresgarantier kan kommunen ge bostadssökande bättre möjlighet att godkännas som hyresgäster för egna förstahandskontrakt, samtidigt som hyresvärdarna får en extra säkerhet och på så sätt möjlighet att erbjuda lägenhet till en bredare kundkrets. Varje kommun avgör vilka krav som ska gälla för att den bostadssökande ska kunna utnyttja hyresgarantin. Höör kommer att behöva genomföra särskilda åtgärder för att hjälpa människor som har svårt att själva ordna sitt boende eller som har särskilda bostadsbehov. Det gäller inte minst nyan¬lända flyktingar enligt avtal med migrationsverket, men även andra människor som behöver hjälp på kort och lång sikt. De lösningar som hittills har prövats bör följas upp och utvecklas till mer förankrade och långsiktiga lösningar med målet att människor får ett eget förstahandskontrakt. Höörs kommun har beslutat att inrätta en ny funktion som bostadskoordinator med uppgift att bland annat ansvara för bostäder i samband med flyktingmottagning och bostäder som kommunen hyr ut i andra hand. Beredning av frågor kopplade till hyresgarantin kan också hanteras av samma person. 16 Strategier för minskad hemlöshet och utestägning • Kontinuerligt tillskott av hyresrätter för dynamik på bostadsmarknaden • Ägardirektivet uppdateras återkommande för att spegla och möta kommunens behov • Allmännyttan erbjuder kommunen lägenheter för särskilda behov • Stöd till personer som har svårigheter att sköta sitt boende • Samverkansavtal med privata hyresvärdar Insatser Ansvar När? Kostnad/Kommentar Försörjningsstöd accepteras som inkomst HFAB Pågår Särskilda kontrakt för ungdomar som vill dela Ny funktion som bostadskoordinator inrättas för att proaktivt och i samverkan med fastighetsägare hitta lösningar när det gäller bostäder för nyanlända KS 2015 Statliga medel har beviljats för delvis finansiering 2015-2016 Införa kommunala hyresgarantier KS 2015 Kostnad för handläggning. Statligt bidrag om 5000 kr per hyresgaranti. Nätverk med fastighetsägarna, möten för ömsesidigt kunskapsutbyte KS 2015 Analysera flyttkedjor för nybyggda lägenheter KS 2015 Budgetrådgivning SN Pågår Andrahandslägenheter med särskilda villkor SN Pågår Jourlägenheter SN Pågår Pröva kontraktsmodeller som ger människor möjlighet att visa att de kan betala hyran SN/HFAB/KS 2015 Utvärdering av arbetssätt när lokaler erbjuds som bostäder. KS/HFAB 2015 Inköp av villor om det ger bättre hyresnivå än nybyggda större lägenheter HFAB 2016 Säkerställa tillgång till specialbostäder och socialt boende vid markanvisning KS 2016 Badhuset 2, Fjäriln, Persiljan Bereda i samband med markanvisningspolicy 17 Bostadsförsörjningsprogrammet är Höörs kommuns samlade dokument för bostadsfrågor. I programmet kan du läsa om hur kommunen planerar för bostadsbyggande och utveckling av det befintliga beståndet. Programmet innehåller en analys av befolkningsutveckling, bostadsbyggande och marknadsförutsättningar. Det innehåller också riktlinjer och insatser för att förbättra boendevillkoren i kommunen. Höörs kommun: Box 53 • 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 • 243 21 Höör Tlf: 0413-280 00 • Fax 0413-207 41 [email protected] • www.hoor.se www.facebook.com/Hoorskommun www.hoor.se 18 BURLÖVS KOMMUN Planutskott 19 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag Dnr KS/2015:185 Sammanfattning Malmö stad har tagit fram ett samrådsförslag för Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malmö. Planområdet är cirka 15 ha och innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Planen utgår från att Kontinentalbanan börjar trafikeras med persontrafik och att tågen ska stanna vid Östervärns station som därmed blir en viktig nod och mötesplats. Detta är en del i den planerade Malmöringen, en ringlinje med Pågatåg som ska trafikera Kontinentalbanan och Citytunneln med ett tåg i vardera riktningen en gång i halvtimmen dagtid och med stopp på Malmö C, Östervärn, Rosengård, Persborg, Svågetorp, Hyllie och Triangeln. Malmö-ringen beräknas enligt dokumentet öppnas under 2015/2016. Malmö stad önskar även att på sikt få till stånd persontrafik på Simrishamnsbanan som också skulle stanna vid Östervärns station. Simrishamnsbanan finns dock inte med i Trafikverkets åtgärdsplan för 20142025. På sikt vill Malmö stad utreda möjligheterna med en ny station på Södra stambanan vid Sjölundaviadukten. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst 4 200 nya bostäder och cirka 4 300 arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till fler än 40 000 inom gångsavstånd från Östervärns station. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Malmö stad avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Fanny Jakobsson 040-625 61 49 [email protected] 20 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-31 1 (3) Diarienummer KS/2015:185-214 Kommunstyrelsen Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag Sammanfattning Malmö stad har tagit fram ett samrådsförslag för Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malmö. Planområdet är cirka 15 ha och innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Planen utgår från att Kontinentalbanan börjar trafikeras med persontrafik och att tågen ska stanna vid Östervärns station som därmed blir en viktig nod och mötesplats. Detta är en del i den planerade Malmöringen, en ringlinje med Pågatåg som ska trafikera Kontinentalbanan och Citytunneln med ett tåg i vardera riktningen en gång i halvtimmen dagtid och med stopp på Malmö C, Östervärn, Rosengård, Persborg, Svågetorp, Hyllie och Triangeln. Malmöringen beräknas enligt dokumentet öppnas under 2015/2016. Malmö stad önskar även att på sikt få till stånd persontrafik på Simrishamnsbanan som också skulle stanna vid Östervärns station. Simrishamnsbanan finns dock inte med i Trafikverkets åtgärdsplan för 2014-2025. På sikt vill Malmö stad utreda möjligheterna med en ny station på Södra stambanan vid Sjölundaviadukten. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst 4 200 nya bostäder och cirka 4 300 arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till fler än 40 000 inom gångsavstånd från Östervärns station. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Malmö stad avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag. BURLÖVS KOMMUN 21 2015-03-31 KS/2015:185 Förslag till yttrande Kirseberg ligger nära Burlövs kommun och det finns redan i dag goda kopplingar med cykelväg och busslinjer utmed Lundavägen. Resandeutbytet och pendlingen mellan Kirseberg och Burlöv kan komma att öka i och med närheten, utvecklingen av infrastrukturen och att det planeras för nya bostäder och arbetsplatser i både Malmö och Burlöv. Burlövs kommun ser i översiktsplanen, Framtidsplan för Burlövs kommun, (laga kraft 140522), positivt på att Simrishamnsbanan får persontrafik under förutsättning att buller och över-/undergångar får en tillfredställande lösning i Burlöv. Kommunen verkar dock inte för någon station på Simrishamnsbanan i Burlöv. I och med närheten och de goda kollektivtrafikkopplingarna mellan kommunerna skulle en station vid Östervärn på Simrishamnsbanan och Kontinentalbanan både kunna bli en tillgång för burlövsborna och personer från Malmö och östra Skåne med målpunkter i Burlöv som till exempel Arlövs företagsby och Burlöv Centrum. Burlövs kommun ser positivt på strävan att tekniskt åstadkomma persontågstrafik från Östervärns station norrut på Södra stambanan mot Lund. Det skulle kunna innebära direkta kopplingar mellan Östervärns station och pendlarstationen Burlöv C och eventuellt Åkarps station. Om det ska utredas om spårområdet för Simrishamnsbanan temporärt ska utnyttjas till rekreation och för biologisk mångfald innan en trafikering sker skulle det kunna undersökas om detta stråk även kan leda in i Burlövs kommun. Banvallen för Simrishamnsbanan är med i det pågående arbetet med en naturvårdsplan i Burlövs kommun och har fått naturvärdesklass 2 (klassas mellan 1-4 där klass 1 motsvarar de högsta natur- och rekreationsvärdena). Järnvägen ansluter till för kommunerna gemensamt viktiga områden och stråk som Malmö Burlöv golfbana och Sege å och banvallen skulle kunna bli en länk i Burlövs natur- och kulturstig. Malmö stad vill reducera godstrafiken på Kontinentalbanan och verkar för ett yttre godsspår. Burlövs kommun har inte avsatt mark i översiktsplanen för ett yttre godsspår. Ett yttre godsspår skulle innebära ytterligare barriärer, en till bullerkälla och infrastruktur på odlingsmark i Burlövs kommun vilket kommunen ställer sig negativa till. Även med ett yttre godsspår i enlighet med Malmös översiktsplan skulle en stor del av godset behöva fraktas in och ut från Copenhagen Malmö Port (CMP). Den godstrafik som nu går på Kontinentalbanan till och från CMP behöver då fraktas både in och ut på Södra stambanan och därmed genom Burlövs kommun. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Gertrud Richter Planchef 2 (3) BURLÖVS KOMMUN 22 2015-03-31 KS/2015:185 Remisstid: 29 maj 2015 Expedieras till: Synpunkter på förslaget skickas skriftligen till Malmö stadsbyggnadskontor, 205 80 Malmö. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet. Det går också att skicka synpunkterna i form av epost till [email protected]. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i brevets rubrik. Bilagor: Följebrev – Remiss angående Översiktsplan för del av Kirseberg (samrådsförslag) Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag, januari 2015 3 (3) 23 24 25 26 27 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ SAMRÅDSFÖRSLAG JANUARI 2015 1 28 Innehåll Förord Sammanfattning Stadsbyggnadsvision Planområdets värden och mål Planens huvuddrag Planeringsriktlinjer Bostadsbyggande Arkitektur och stadsmiljö Samhällsservice Plats för näringsliv och handel Grön stad Naturmiljöer Vatten Kultur- och fritidsaktiviteter Trafikkopplingar och prioritering mellan olika trafikslag Lokal och regional kollektivtrafik Hållbar avfallshantering Resurseffektivt byggande och lokalt producerad förnybar energi Risk, säkerhet och markföreningar Buller och luftföroreningar Riksintressen Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont Genomförande Konsekvenser Planförutsättningar Området i ett regionalt perspektiv Historik och kulturhistoriska värden Planprocessen och fortsatt arbete Synpunkter 3 4 7 8 10 16 17 18 20 22 24 26 27 28 30 32 34 35 36 38 39 41 43 47 52 54 55 58 Det finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till Översiktsplan för del av Kirseberg. Synpunkterna ska vara stadsbyggnadskontoret till handa senast 2015-05-29. Hit kan du vända dig för att få dem framförda. • • • hemsida: e-post: www.malmo.se/fopkirseberg [email protected]. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i mejlets rubrik. postadress: Malmö stadsbyggnadskontor 205 80 Malmö Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet. Översiktsplan för del av Kirseberg och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning finns att hämta på stadsbyggnadskontoret, kan laddas ner på hemsidan eller beställas från stadsbyggnadskontoret. Kontaktpersonen är Lotta Hansson. • e-post: [email protected] • telefon: 040-341000 L ÄSAN VISN IN G Rapporten inleds med planens visioner, mål och planområdets värden. Själva planförslaget presenteras på sidorna 10- 51 inklusive riksintressen, genomförandefrågor och konsekvensbeskrivning). Planförutsättningarna har samlats i slutet av rapporten (sidorna 52- 57). Där finns bakgrundsinformation om planområdets historia och nuläge. Vad är en fördjupning av översiktsplan ? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Det innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktplanen ska säkerställa en handlingsberedskap men är inte juridiskt bindande. Fördjupningar av översiktsplanen tas fram när det finns behov av mer ingående utredningar av ett geografiskt eller tematiskt avgränsat område. Denna översiktsplan analyserar, med utgångspunkt i den kommuntäckande översiktsplanen, planeringsförutsättningarna för delar av Kirsebergstaden, Östervärn, Ellstorp och Johanneslust (se planområdets avgränsning på sidan 3). Avsikten är att sätta ramarna för planområdets långsiktiga utveckling och bygga vidare på de ställningstaganden som redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen. 29 Förord Kommunstyrelsen gav den 8 maj 2013 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning, att skapa förutsättningar för en mera nära, tät, grön och funktionsblandad stad innanför Yttre Ringvägen. Planområdet kännetecknas i dag av ett ineffektivt markutnyttjande med oanvänd industrimark, breda trafikleder och järnvägar. När Östervärns station tas i bruk är det möjligt att skapa förutsättningar för en hållbar och attraktiv stadsdel i centralt läge med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har visat att det finns hälsomässiga skillnader mellan befolkningen i stadens västra och östra delar. Utvecklingen av planområdet är ett steg på vägen i att läka samman staden genom att göra det enkelt och tryggt att röra sig mellan områden, skapa nya mötesplatser och en mer funktionsblandad stad med liv och rörelse. Genom att investera i infrastruktur och bebyggelse i ett stationsnära läge i Malmös nordöstra delar, skapas goda förutsättningar för fler verksamhetsetableringar, handel, bostäder, skolor och förskolor längs tillväxtaxeln KöpenhamnMalmö-Lund. Utvecklingen av planområdet är en viktig pusselbit i att göra Malmö till en ännu mer attraktiv, nära och hållbar stad. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Geografisk avgränsning 3 30 S A M M A N FAT T N I N G Sammanfattning S TA D SBYG G NADSV I SI O N PL ANENS HUVUDDR AG I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar till en mer sammanhängande och integrerad stad. Planförlaget innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst 4 200 nya bostäder och lika många arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till mer än 40 000 inom gångsavstånd från Östervärns station. P L A N O M R Å D E TS VÄ R D E N O C H M Å L Områdets värden i dag är, bland annat , dess varierade och funktionsblandade karaktär, kvarterskänslan, småskaligheten, engagemanget och den relativt goda tillgången till servicefunktioner i form av bibliotek, koloniområden och lokaler för förenings- och idrottsutövning. Målen är att integrera planområdet med den övriga staden genom att förbättra gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och lokalisering av servicefunktioner, att utveckla områdets gröna kvalitéer samt att bevara – och utveckla områdets särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen. R IK TLINJER Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. Riktlinjerna går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar. Jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven har integrerats i planeringsriktlinjerna. GENOMFÖR ANDE Genomförandet kräver en intensifierad samverkan med markägare, fastighetsutvecklare, regionen och myndigheter för att prioriteringar och investeringar ska samord- Attraktiv och hållbar stad Fler arbetsplatser Plats för kommunal service Fler bostäder med olika upplåtelseformer Förbättra och förstora innerstaden Samverka med näringslivet ekonomiskt socialt FAK TARUTA ekologiskt Hushålla med jordbruksmarken Främja miljöanpassade transporter Stationnära Överbrygga Nya parker förtätning barriärer och plats för biologisk mångfald Attraktiva mötesplatser 4 Planområdets areal: ca 15 ha Tillkommande bebyggelse (preliminär bedömning). Bostäder 420 000 kvm BTA Kontor 85 000 kvm BTA Handel 35 000 kvm BTA Förskola 10 000 kvm BTA Skola 15 000 kvm BTA Totalt: ca 4 200 nya bostäder ca 4 300 nya arbetsplatser S A M M A N FAT T N I N G nas på ett strategiskt, målinriktat och långsiktigt sätt. Utbyggnadstakt och utbyggnadsordning är svår att bedöma på grund av markägarförhållanden. Kvarteren närmast Östervärns station bör dock prioriteras för att vara i fas med öppnande av Malmöringen, som beräknas ske under 2015/2016. 31 R IKSINTR ESSEN Planområdet sammanfaller geografiskt med riksintresseområden för järnväg, bangård, Östervärns tågstation, kulturmiljö och kustzon. Planförslaget bedöms inte påverka syftet med riksintressena negativt. KONSE K VE NSE R En analys av planförslagets konsekvenser har genomförts för att undersöka hur det bidrar till de övergripande målen om en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Planförslaget, som bygger på funktionsblandad förtätning i stationsnära läge, skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande, en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik, en förbättrad tillgång till stadens utbud för fotgängare, cyklister och kollektivtrafiksresenärer, ett ökat utbud av service och verksamheter vid kollektivtrafiksnoder och samlande stråk, en bättre hälsa, fler arbetstillfällen och bostäder. Förekomst av markföroreningar behöver undersökas och ökad trafik kan påverka luftkvalitén och bullernivåer negativt. Effekterna kan dock minimeras om planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara exempelvis miljökvalitetsnormerna för luft. STR ATEGIER FÖR FORT SAT T AR BETE • Placera mötesplatser så att utbyggnadsområden tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. • Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. • Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. • Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värden i kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. • Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. • Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. ÖVERGRIPANDE STRUK TUR Östervärns station blir en viktig mötesplats. Tillkommande bebyggelse, två nya huvudaxlar och många kopplingar förbi Kontinental- och den kommande Simrishamnsbana läker samman staden. Grön- och fritidsområden ska alltid finnas i närheten. 5 32 6 VISION OCH MÅL VISION OCH MÅL 33 Stadsbyggnadsvision I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Ytterligare många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar som förut präglats av socioekonomiska - och hälsomässiga - skillnader. ÖSTR A MALMÖS NYA HOTSPOT När man kliver av tåget vid Östervärns station i början av 2030-talet möts man av ett myller av människor från olika delar av Malmö och regionen. Vissa ska till kontoren vid stationen, andra ska handla vid någon av de närbelägna butikerna innan de går hem till lägenheten, radhuset eller gatuhuset. Några ska promenera till Järnvägsverkstäderna, som med sina spännande verksamheter, arkitektur och historia blivit en ny målpunkt Malmö. Andra ska byta till spårvagn för att åka till Segevång eller kliva på tåget för att åka till Rosengård. Nu när det blivit enklare att gå, cykla och åka kollektivt väljer fler bort bilen, vilket gjort stadsrummet livligare och tryggare med fler platser där människor möts. Utvecklingen har gett underlag till ett större utbud av butiker och verksamheter kring Östervärns station. Simrishamnsbanan är återigen i bruk och Kirseberg har blivit Malmös port till Österlen. Nya, grönskande stadsgator och broar förbinder områdena längs järnvägen och det är naturligt att ta cykelvägen från Johanneslust till Östervärn genom Järnvägsverkstädernas trivsamma kvarter. Innan Pågatågen började köra igen var området längs Simrishamnsbanan ett temporärt grönt attraktionsstråk som löpte från Östervärns station till Beijers park och knöt ihop Johanneslust med Järnvägsstaden. Ett smalt grönstråk finns fortfarande kvar, kantat av små gröna platser för till exempel odling. SMÅSTADEN I STORSTADEN Öster om Kontinentalbanan finns småstadskänslan kvar trots närheten till centrala Malmö. Den nya bebyggelsen är tät och har inspirerats av Kirsebergsstadens variationsrikedom. För de boende är vardagslivet enklare. Resvägen till jobbet har förkortats och på vägen hem ligger förskolan, mataffären och lekplatsen inom gångavstånd. Grannarna samlas vid odlingslotterna, i den nya grannskapsparken eller vid återbrukscentralerna där föremål kan återanvändas av dem som behöver dem. Många umgås på de nya kaféerna eller på det aktivitetsstråk som går genom området. Det finns möjlighet att leva och trivas här hela livet. Tack vare det centrala läget och det breda utbudet av bostäder, service, stadskaraktärer och kommunikationer är detta ett område för såväl tonåringar som barnfamiljer och pensionärer. Det som förenar hela planområdet är närvaro av grönska. En varm sommardag skuggar trädens kronor, en blåsig vinterdag lindrar de vindbyarna. Gatuträd, klätterväxter på väggar, stadsodling och trädgårdar, allt gör att denna del av Malmö, inklämd mellan vägar och järnvägar, ändå känns behaglig och mänsklig. 7 34 VISION OCH MÅL Planområdets värden och mål Målen för planområdets utveckling utgår från de värden som finns idag och som identifierats under dialog med bland annat boende, verksamma och fastighetsägare. INTEGRER AD OCH SAMMANHÅLLEN STAD Guidningar, som den om det historiska Kirseberg, är mycket populära. Den befintliga bebyggelsen inom planområdet präglas av en kvarterskänsla och av människornas engagemang, vilket skapat förutsättningar för en god sammanhållning och välfungerande mötesplatser. Detta har i sin tur gett området en stark identitet. Kirsebergstadens och Johanneslusts intima skala skapar lugna boendemiljöer som uppmuntrar till möten. I det fortsatta arbetet är målet att bättre integrera alla delar av planområdet med den övriga staden. Det ska bland annat ske genom att minska biltrafikens och järnvägarnas barriäreffekter. Det ska vara enkelt och tryggt att passera Hornsgatan, Sallerupsvägen, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Nya kopplingar ska binda ihop planområdet med den övriga staden och på så sätt skapa förutsättningar för nya möten och rörelsemönster, samtidigt som folkhälsan främjas. Med satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik ska planområdet göras tillgängligt för fler, vilket också är en viktig jämlikhetsfråga. L I VS K VA L I T É G E N O M N Ä R H E T Målet är att Östervärns station blir en trygg och viktig möteplats. Den förhållandevis goda tillgången till servicefunktioner, i form av exempelvis livsmedelsbutiker, bibliotek, motionslokaler och skolor är av stort värde. Målet är att förenkla för människors vardagsrörelser till och från arbetsplatsen, skolan, affären och fritidsaktiviteterna. Det sker genom att lokalisera nya servicefunktioner i närheten av Östervärns station, längs kollektivtrafiks- och andra huvudstråk. Samtidigt som närhetsprincipen vid lokalisering av service förenklar vardagslivet så belastas miljön i mindre utsträckning och folkhälsan främjas. DEN GRÖNA STADSDELEN Beijers park är den mest populära mötesplatsen för Kirsebergsborna. Stadsodling i form av odlingslotter. 8 De gröna värdena består bland annat av närheten till Ellstorpsparken, Beijers park och koloniområdena, gröna platser som alla är viktiga för möjlighet till rekreation, motion, lek och möten. Att göra grönskan mer framträdande – inte bara genom fler gröningar och grannskapsparker – utan även genom att utveckla de gröna kvaliteterna på torg, i gaturum och på fasader är ett mål för utvecklingen av planområdet. Stadsodling är ett populärt inslag i området idag och nya innovativa former av urban odling ska främjas. Ett samnyttjande av grönytorna för flera olika ändamål eftersträvas. Det ger en effektiv markanvändning och livfullare mötesplatser. Grönskan kommer också att bli ett allt viktigare inslag i kombination med hanteringen av dagvatten, dels för att ta hänsyn till klimatförändringarna och dels för att kompensera för en ökad mängd hårdgjorda ytor. VISION OCH MÅL 35 K U LT U R E L L I D E N T I T E T I VA R I E R A D E M I L J Ö Den varierade och funktionsblandade karaktären som finns inom och kring planområdet är värdefull att ta till vara. Här återfinns många olika funktioner, bostadstyper och arkitektoniska stilar. Människor med olika bakgrunder och socioekonomiska förutsättningar har bosatt sig här vilket ger förutsättningar för ett varierat utbud och uttryck. Målet är att bevara och utveckla Järnvägsverkstädernas, Kirsebergsstadens, Johanneslusts, Ellstorps och Östervärns arkitektoniska särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen, möjliggöra ett varierat utbud av service och funktioner och att skapa användbara och trivsamma miljöer som bidrar till ett gott stadsliv. Många befintliga byggnader i planområdet är unika och har högt kulturhistoriskt värde. Dessa värden ska tas tillvara för att öka planområdets attraktivitet och stärka dess kulturella identitet. Ny bebyggelse ska utformas så att det finns en variation i karaktär och funktion. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska göra det enklare att flytta inom området när livssituationen förändras. Mötet mellan byggnad och det offentliga rummet ska utformas varsamt och ske på platsens villkor. Generellt inom planområdet ska fasadlängder vara korta och där förgårdsmarken planeras ska dess bredd och karaktär variera beroende på byggnadernas funktion och typ av gata. ROBUST STRUK TUR SOM TÅL OLIK A FR AMTIDSSCENARIER Ett av planområdets värden består av den variation som uppstått genom dess successiva framväxt under lång tid. Översiktsplanens mål är att skapa en robust struktur för områdets fortsatta framväxt som kan hantera flera scenarier under områdets utbyggnad. Även tillfällig användning av marken ska välkomnas så länge den inte äventyrar översiktplanens intentioner. Oklarheter kring satsningarna på spårburen kollektivtrafik och kommunens begränsade markinnehav förutsätter att funktioner kan utvecklas och förändras över tid. Kulturhistoriska minnen inom området Järnvärksverkstäderna idag. Vagnhallens tegelfasad och storskalighet är identitetsskapande för området. Brokighet i skala och stil är ett kännetecken för Östervärns befintliga bebyggelse. Lummiga gröna gårdar vid Österhagsgatan Funktionalistisk arkitektur vid Ellstorpsparken. 9 36 P L A N E N S H U V U D D R AG Planens huvuddrag Denna översiktplan bygger vidare på de prioriterade inriktningar som lagts fast i den kommuntäckande översiktsplanen. Planen tar fasta på planområdets värden, i form av dess blandade och kontrastrika bebyggelse, Kirsebergsstadens småstadskaraktär, samt det aktiva föreningsliv som präglar delar av området. P L A N O M R Å D E T I E T T R E G I O N A LT P E R S P E K T I V mot Lund Sjölunda Nyhamnen Malmö C Sege Park Planområdet Norra Sorgenfri Triangeln Rosengård mot Hyllie Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen strategiska omvandlingsområden längs tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund. En fortsatt utveckling av den så kallade tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund är av stor betydelse för hela regionen. Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen ett av stadens största omvandlingsområden med potential att ytterligare stärka denna axel. Planområdets centrala läge och närhet till Östervärns station, samt på sikt möjligheten till ytterligare en station vid Sjölundaviadukten, bidrar till att planområdet blir intressant ur ett regionalt perspektiv. Ö STERVÄR NS STATION – EN NYC KEL FÖR UT VEC KLINGEN Utgångpunkt för planområdets omvandling är införandet av tåglinjen Malmöringen, med stationer i Hyllie, Triangeln, Malmö C, Persborg, Svågertorp, Rosengård och Östervärn. Dessutom kan Simrishamnsbanan på sikt stärka Östernvärns ÖVERGRIPANDE STRUK TURK ARTA Läkning av staden sker genom förtätning . Möjliga alternativ se även sida 41. 10 P L A N E N S H U V U D D R AG 37 station ytterligare. När stationen tas i bruk möjliggörs ett ökat utbyte mellan de östra och västra delarna av Malmö och området kring stationen kan, tillsammans med Värnhem, bli nordöstra Malmös nya "hot spot" med handel, kontor och nöjesutbud. En hög exploatering runt stationen, även på höjden, ska vara identitetsskapande för området. Värdet av att utnyttja marken effektivt i det stationsnära läget har mycket hög prioritet. U T BYG G N A D AV P L A N O M R Å D E T Planförslaget medför att Kirsebergsstaden växer ihop med centrala Malmö och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station och norr och söder om Simrishamnsbanan. Utgångspunkten för förtätningen är att på bästa sätt utnyttja de goda kollektivtrafikförbindelserna som finns vid Östervärns station och Värnhemstorget men även framtida spårvagnslinjer på Södra Bulltoftavägen och Sallerupsvägen. I ett framtidsscenario kan även förtätning och nya strukturer i området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan bli möjliga. Utvecklingen av planområde innebär främst ett tillskott av bostäder men även handel och kontor, framför allt kring Östervärns station och längs planområdets huvudstråk. Ny infrastruktur och vistelseytor i form av mötesplatser, torg, parker, gator, gång- och cykelstråk ska också tillkomma. Grönska som signum för området Nästan hela planområdet ligger inom 1 000 meters avstånd från Östervärns station. Två av stadens befintliga/planerade tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att knyta planområdet till övriga regionen. 11 38 S T R ATE GIE R FÖ R FORT SAT T ARB E TE • Placera mötesplatser så att nybyggnadsområdena tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. • Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. • Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. ska uppnås genom träd längs gator, ett nät av stråk och gröningar, plats för stadsodling och en större grannskapspark centralt inom Järnvägsverkstäderna. Planförslaget innebär ett tillskott av minst 4 300 arbetsplatser och 4 200 nya bostäder som genererar ett behov av två nya grundskolor för sammanlagt 1 050 elever och flera förskolor med plats för totalt ca 850 platser och annan samhällsservice. När översiktsplanen är genomförd har ca 40 000 boende och verksamma gångavstånd till Östervärns station. Gång- och cykeltrafik ska vara prioriterad inom boendekvarteren. För att undvika högt belastande biltrafik går genom planområdet ska parkering i huvudsak lösas i parkeringshus, som genom en lokalisering nära järnvägar och längs huvudgator samtidigt kan fungera bullerdämpande. Den befintliga bebyggelsen och stadsstrukturen i och kring planområdet är i högsta grad diversifierad och brokig avseende till exempel skala, typologi, graden av detaljering och material. Karaktären i den tillkommande strukturen och bebyggelsen behöver därför anpassas till respektive närområde. Det är viktigt att de olika delområdenas arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga karaktärer förvaltas och utvecklas vidare så att inte goda kvaliteter går förlorade i processen. Detta gäller särskilt för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna som finns inom planområdet. Samtidigt ska det finnas utrymme för nyskapande arkitektoniska tillägg och nya funktioner, väl anpassande till kontexten. Den nya bebyggelsen i Järnvägsverkstäderna ska ha en likartad skala och utformning som Kirsebergsstaden, med en stigande täthetsgrad mot Östervärns Vy från Södra Bulltoftavägen mot Östergården. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 12 P L A N E N S H U V U D D R AG P L A N E N S H U V U D D R AG 39 station, Södra Bulltoftavägen och runt den befintliga vagnhallen. Längs Sallerupsvägen ska tätheten gradvis öka från Johanneslust i öst till Ellstorp i väst. Det nordvästra planområdet skall i skala och täthet efterlikna bebyggelsen kring Värnhem, Östervärn och Ellstorp. NYA KOPPL ING A R SO M L ÄKER STADEN Planförslaget innebär en utbyggnad som kan förenkla människors vardagsrörelser. Det sker genom att bryta de barriärer som omgärdar området i form av järnvägar, trafikleder, överbliven mark och nedlagda industriområden. Barriärbrytande infrastruktursatsningar skapar förutsättningar för en mer integrerad, hållbar och yteffektiv exploatering i stationsnära läge. En ny huvudgata ska länka ihop Södra Bulltoftavägen i norr med Sallerupsvägen i söder. En gång- och cykelkoppling något längre österut ska främja möjligheten att röra sig mellan Johanneslust och Kirseberg via Järnvägsverkstäderna. En andra gång- och cykelkoppling ska anläggas under Kontinentalbanan söder om Södra Bulltoftavägen för att förenkla möjligheten att röra sig mellan Ellstorp och Järnvägsverkstäderna och bland annat tillgängliggöra Ellstorpsparken för de boende inom Järnvägsverkstäderna. När Simrishamnsbanan öppnar igen förespråkar Malmö stad att den grävs ner i schakt med stödmur för att minska dess barriäreffekter. En nedgrävning av Simrishamnsbanan skulle innebära behov av ett antal broar för att bevara kopplingarna mellan de södra och norra delarna av planområdet. När Simrishamnsbanan tas i bruk ska möjligheten att skapa ännu en ny gång- och cykelkoppling, parallellt med spåret under Kontinentalbanan, som förbinder Ellstorpsparken med Johanneslust, ses över. STR ATEGIER FÖR FORT SAT T AR BETE • Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värdena i kulturhistorisk betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. • Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. • Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. Planförslaget innebär två nya kopplingar under Kontinentalbanan och tre nya kopplingar över Simrishamnsbanan UT BLICK A R B ORTOM ÖV ERSI K TSP L AN EN S TI DSHOR ISONT Området mellan Hornsgatan, Stockholmsvägen och Byggmästaregatan har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö, samtidigt som de miljöoch barriäreffekter som trafiken ger upphov till kan minimeras. Det goda kommunikationsläget nära Malmö Centralstation och Östervärns station samt närheten till Nyhamnen kommer att innebära ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En sådan utveckling skulle betyda stora infrastrukturförändringar och därför behövs djupgående studier i framtiden. Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en stadsmässig struktur på lång sikt. 13 40 P L A N E N S H U V U D D R AG NOR R OM HOR NSGATAN Bortom översiktsplanens tidshorisont har detta delområde potential att bli en del av centrala Malmö med en liknande stadbyggnadsstruktur som den kring Värnhemstorget. Mot bangården ska verksamheter lokaliseras som avskärmar den blandade stadsbebyggelsen från bland annat buller och luftföroreningar. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. STADSK AR AK TÄR OC H ÖSTE RVÄ RNS STATI O N B E BYG G E L S E TÄT H E T Östervärns station ska vara en identitetsskapande och arkitektonisk attraktiv knutpunkt som är lättillgänglig, trygg och välintegrerad i stadsbilden. Ett intensivt markutnyttjande runt det stationsnära läget, även på höjden, ska tydligt signalera förändringen från en baksida till en livfull mötesplats med innerstadskänsla. Den nya bebyggelsen ska utvecklas nära och integreras med stationen. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 14 Ö STERVÄRN OC H ELLSTOR P JOHANNESLUST OCH SALLERUPSVÄGEN Norr om Östervärn och Ellstorp ska den tillkommande bebyggelsen anpassas till den befintliga när det gäller täthet och struktur. I norr innebär det sluten kvartersstad som i Östervärn och i söder kommer bebyggelsen att inspireras av Ellstorps funktionalistiska stil. Dagens verksamhetsområde ska successivt utvecklas till blandad stadsbebyggelse. Mellan Singelgatan och Kontinentalbanan ska karaktär och täthet likna Ellstorp medan de östliga delarna ska anpassas till den intilliggande bebyggelsen mellan Sallerupsvägen och Singelgatan. P L A N E N S H U V U D D R AG 41 J Ä R N VÄG S V E R K S TÄ D E R N A S CENTRUM Järnvägsverkstädernas centrala delar med sina karaktärshistoriska industrilokaler ska kompletteras med ny bebyggelse som struktureras så att de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna lyfts fram och blir tillgängliga. Här möts planområdets nord-sydliga och öst-västliga huvudaxlar vilket innebär en något högre exploateringsgrad än i den närmaste omgivningen. Det ska finnas utrymme för att skapa spännande kontraster mellan den småskaligare bebyggelsen och industrilokalernas storskalighet. Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen. SÖDR A OC H ÖSTR A JÄR NVÄGSVER KSTÄDERNA Järnvägsverkstädernas södra och östra delområden ska i likhet med Kirsebergsstaden präglas av en brokighet i skala och arkitektur och ha en liknande täthetsgrad. Här ska det förekomma olika upplåtelseformer med skalskillnader mellan 1 och 5 våningsplan. Liksom i Kirsebergsstaden är heterogenitet prioriterad med en något högre täthetgrad mot Södra Bulltoftavägen, Singelgatan och Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 15 42 PLANERINGSRIKTLINJER Planeringsriktlinjer Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. De planeringsriktlinjer som redovisas här går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen, utifrån planområdets specifika förutsättningar. A N VÄ N DA N D E T AV P L A N E R I N G S V E R K T YG E N För att kunna uppnå den samlade målbilden måste planeringen inom och mellan olika sektorsområden och dess aktörer samverka. För att tydliggöra hur varje sektorsområde kan bidra till att uppnå målbilden redovisas planeringsriktlinjer för varje område. I vissa fall är riktlinjerna av svepande karaktär medan de i andra är mer pre- cisa. Avsikten är att inte ange riktlinjer som är mer detaljerade än vad som anses nödvändingt för att kunna uppnå planens intentioner. Planeringsriktlinjer inom jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven spänner över flera sektorsområden och har därför integrerats i planeringsriktlinjerna för dessa. Vy från Singelgatan norrut mot Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 16 PLANERINGSRIKTLINJER 43 Bostadsbyggande Planområdets nuvarande bostadsbestånd kännetecknas av en blandning av upplåtelseformer och hustyper, med en relativt jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter. Men det finns ett behov av fler stora hyresrätts- och bostadsrättslägenheter och en större andel markbostäder för att fler ska ha möjlighet att stanna kvar i området även när bostadsbehoven förändras. Ett allsidigt bostadsutbud främjar kontinuitet, trygghet och stabilitet i området och motverkar boendesegregation. Planområdet kan rymma cirka 4 200 nya bostäder när det är fullt utbyggt. Den tätaste och mest funktionsblandade bebyggelsen ska lokaliseras till området kring Östervärns station, väster om Kontinentalbanan och det nord-sydliga stråket som skär igenom Järnvägsverkstäderna. På sikt kan områdena vid Östervärns station erbjuda fler urbana kvalitéer för dem som vill bo i en tätare stadsmiljö med goda kommunikationer, såväl regionalt som inom staden. Utbyggnaden och omvandlingen av Järnvägsverkstäderna kännetecknas av en bostadsbebyggelse med lägre täthetsgrad och med verksamheter i bottenvåningarna längs större stråk. Området kan bli attraktivt för, bland annat, de barnfamiljer som vill bo i centralt placerade markbostäder i lugna kvarter med plats för lek, rekreation och avkoppling. P L A NE RING SRIK TLI N JER • Befintligt bostadsbestånd ska kompletteras med en större andel stora hyresoch bostadsrättslägenheter och med ett större inslag av markbostäder. Markbostäderna kan utföras i form av radhus, parhus och gatuhus, eller genom att skapa trädgårdar för dem som bor i flerfamiljshusens bottenvåningar. • Förtätning ska ske med en blandad stadsbebyggelse avseende funktioner, upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hustyper. Blandningen ska förekomma både på områdes- och kvartersnivå. • Barnvänliga bostadsmiljöer ska skapas genom att ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters rörelsebehov och behov av trygghet. • Olika former av verksamhetsetableringar ska möjliggöras i flerfamiljshusens bottenvåningar längs större stråk och noder. A Läs mer i Förslag till handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande i Malmö (antaget av Kommunstyrelsen i oktober 2009). www.malmo.se 17 44 PLANERINGSRIKTLINJER Arkitektur och stadsmiljö Den industriella historien ska kunna lämna sitt avtryck inom området. A Läs mer om stadens gestaltning i den kommuntäckande översiktsplanen på www.malmo.se/op Östervärns station kommer bli motorn för utvecklingen av planområdet och har potential att vara identitetsskapande för omgivningen. En samlad upprustning och utveckling av såväl stationen som dess närområde, likande den som skett vid Anna Lindhs plats och Hyllie station behövs, med ambitionen att skapa en attraktiv och livfull mötesplats med innerstadskänsla. En trygg och befolkad stationsmiljö är avgörande för attraktiviteten för kollektivtrafiken. Hur det kulturhistoriska värde som finns i Lundavägens koloniområde skall kunna tas tillvara i framtida struktur behöver studeras vidare. Planområdets delområden har potential att utveckla sina identiteter och uttryck genom att ta utgångpunkt i det befintliga och föra det vidare till morgondagens kontext. Tillkommande bebyggelse behöver anpassas till den befintliga i täthet och karaktär. Värnhem med dess variationsrikedom, Östervärn med dess kvartersstruktur och det funktionalistiska Ellstorp kan växa österut mot Kontinentalbanan. Ljus och grönska är vägledande principer för det offentliga rummet norr om Ellstorp medan gestaltningen av området intill Östervärn kan utgå från angränsande kvartersstruktur. Längs Sallerupsvägen möts Ellstorps och Johanneslusts stilar och skalor vid Singelsgatan, som blir den samlande gatan. Kirsebergsstaden kan växa söderut mot järnvägsverkstäderna med dagens tomma ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och industriella prägel. Järnvägsverkstädernas delvis tomma byggnader, som saknar skydd i dag, och utemiljöerna har kulturhistoriska värden som måste bevaras och utvecklas kreativt i en ny arkitektonisk kontext. Att etablera Kirsebergsstadens småstadskänsla här innebär en varierad utformning av byggnaderna från 1 till 5 våningar. Utemiljöernas utformning ska också kunna anknyta till omgivningen. Det kan göras genom att exempelvis lämna kvar spåren i marken eller bevara traverserna i området Järnvägsverkstäderna. Gröna men även stadsmässiga mötesplatser länkas samman med smala gaturum som främst är till fotgängare och cyklister där barn även kan leka tryggt. Vagnhallen, Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen. 18 PLANERINGSRIKTLINJER 45 P L A NE RING SRIK TLI N JER • Med utgångspunkt i befintliga strukturer ska en tät och funktionsblandad stadsdel byggas. • Grundläggande kvaliteter som främjar trygghet och gemenskap såsom funktionsblandning, gångvänlighet, livfulla bottenvåningar, en mänsklig skala och detaljrikedom ska vara vägledande vid planeringen. Att koppla ihop områdets offentliga rum så att de blir tillgängliga för de boende är väsentligt. • Längs viktiga och prioriterade rörelsestråk ska kantande funktioner bidra till ökat folkliv och trygghet. Dessa stråk ska erbjuda den säkra vägen som komplement till andra mindre aktiva stråk. • Med tanke på den långa genomförandetiden ska tillfälliga lösningar kunna utvecklas inom området, till exempel i de befintliga storskaliga lokalerna, i avvaktan på mer permanenta projekt. • Särskild hänsyn ska tas till befintliga kulturhistoriska värden i samband med framtida detaljplanering och bygglovsbeslut. Hänsyn ska tas till såväl helhetsmiljön som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värden. Industriella inslag i form av till exempel traverser, ledningsstolpar, stoppbockar, grönytor och järnvägsspår, ska förvaltas och utvecklas så att området får karaktär. • Ett program för bebyggelsens karaktär i områdets olika delar ska utarbetas. • Olika former för samutnyttjande av ytor och byggnader ska prioriteras och utvecklas. Det finns en stor potential att finna innovativa lösningar och synergieffekter vid samutnyttjande. ”Förståelse för och tolkning av platsens karaktär ska alltid vara utgångspunkten när nya tillägg och förändringar görs i Malmö." En tematisk översiktsplan för Arkitekturstaden Malmö som ska förmedla visioner och ambitioner för Malmös arkitektur tas fram under 2014. Arbetet ska fungera som ett verktyg som kan väcka intresse och engagemang för den arkitektur som vi förvaltar och bygger i Malmö. En möjligt utformning av Södra Bulltoftavägen vid Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 19 46 PLANERINGSRIKTLINJER Samhällsservice Som ett steg på vägen mot en bättre strategisk planering av den offentliga servicen håller ett brett, förvaltningsövergripande samarbete under ledning av stadsbyggnadskontoret på att ta fram Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Beträffande samhällsservice har planen flera syften, däribland att finna en gemensam struktur för planeringsprocesserna, att förtydliga behovet av olika serviceslag, att erbjuda riktlinjer för planering i tät stadsmiljö, samt att upplysa om hanteringen av mark- och avtalsfrågor. Arbetet med Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö har delvis legat till grund för detta avsnitt om offentlig service. Dagens utbud av samhällsservice är en del av planområdets attraktionskraft och det är av stor betydelse att dessa kvalitéer bibehålls när områdets byggs ut. I planområdets östra delar är balansen mellan tillgång och efterfrågan på för- och grundskoleplatser god. I de västra delarna är utbudet av platser dock sämre. Behovet av särskilda boendeformer för äldre bedöms på sikt öka kraftigt vilket planeringen behöver ta höjd för. Staden behöver även kontinuerligt planera för att nya LSS-bostäder ska finnas tillgängliga i alla delar av staden. Det finns två vårdcentraler i området vilka för närvarande ger ett bra utbud. För att kunna möta det ökade behovet av samhällsservice som det planerade befolkningstillskottet ger, och då särskilt behovet av för- och grundskoleplatser, är det viktigt att utbyggnaden av servicen löper parallellt med eller före bostadsbyggandet. Planområdets läge på gränsen till Malmös centrum, där brist av förskoleplatser råder, gör att det finns ett ansvar att ligga i överkant avseende kapaciteten. Förutom barnomsorg, LSS- bostäder och särskilda bostäder för äldre genererar planförslaget även behov av ytterligare en vårdcentral som bör placeras nära annan offentlig- och kommersiell service. Närheten till servicefunktioner är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, funktionsnedsättning och kön, ska kunna ta del av dem på ett enkelt och tryggt sätt. Därför är goda kollektivtrafikförbindelser samt närhet till gång- och cykelstråk viktiga. Yteffektiva lösningar, till exempel samutnyttjande av utemiljö och placering av samhällsservice i bostadskvarter, bör prioriteras i den allt tätare staden. När planområdet är fullt utbyggt bedöms servicebehovet uppgå till cirka 850 förskoleplatser och cirka 1 050 grundskoleplatser. Utöver detta tillkommer ett beräknat samlat behov av cirka 200 LSS-bostäder, samt ytterligare några hundra boendeplatser för äldre och för sociala ändamål samt en vårdcentral. Till dessa behov tillkommer de underskott som finns i Malmös centralare delar, vilka inte inkluderats i beräkningarna ovan. P L AN ERINGSR IK TLINJER • • • • 20 För att inte förlora sin attraktivitet ska planområdet kunna bära sina egna behov av samhällsservice och ha en viss överkapacitet för att avlasta närliggande områden, där bebyggelsestrukturen begränsar möjligheterna till utbyggnad av samhällsservice. Byggs fler bostäder än vad som från början planerats ska platsbehovet i för- och grundskola öka på motsvarande sätt. För att undvika bristsituationer i samband med utbyggnaden av planområdet ska mark i ett tidigt skede reserveras för samhällsservice. I utbyggnadsskedet ska etapper med dessa funktioner prioriteras. Markutnyttjandet ska vara effektivt, exempelvis genom integrerade lösningar och genom att bedriva samhällsservice i planområdets befintliga bebyggelse. Integrerade, innovativa lösningar ska prioriteras vad det gäller placering av förskolor och dess uteytor. För att effektivisera markutnyttjandet ska solitära byggnader och enplanslösningar undvikas så långt det är möjligt. Möjligheterna att skapa spännande utformningar av gårdarna och att i verksamheten nyttja närliggande grönstrukturer ska beaktas, liksom möjligheten för boende i närområdet att använda gårdarna under tider då verksamheten inte pågår. PLANERINGSRIKTLINJER • • • • 47 Grundskolor ska gestaltas så att de lyfts fram som centrala funktioner och smälter samman med övrig bebyggelse. De 1 050 grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Ett samutnyttjande av grundskolornas gårdar och lokaler, när skolverksamhet inte pågår, ska eftersträvas. För- och grundskolor ska lokaliseras till lägen med goda förbindelser för framför allt gång- och cykeltrafik. Om en lokalisering nära biltrafikleder inte kan undvikas ska byggnaden och gården utformas med hänsyn till hälsooch säkerhetsperspektiv. Bostäder, LSS-bostäder och bostäder för äldre ska vara integrerade med den övriga bebyggelsen. Samhällsservice kan även samlokaliseras men då med extra fokus på gestaltning så att de smälter in väl med annan bebyggelse. Kollektivtrafik ska kunna nyttjas för att enkelt nå samhällsservice i området. Ytterligare en vårdcentral ska möjliggöras inom planområdet. Så som övrig service ska vårdcentralen lokaliseras med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och vara välintegrerad i övrig bebyggelse. SAMHÄ L LSSE RVIC E Tänkbara placeringar av grundskolorna, vars ytbehov skalenligt visas i rött. De 1 050 grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Majoriteten av planområdets bostadsbebyggelse finns i den östra delen och därför föreslås också de två grundskolorna förläggas dit. Förskolornas och idrottsplatsens ytbehov visas skalenligt och är placerade på kartan på ett schematiskt sätt. Nya gång- och cykelkopplingar förbi järnvägsspåren är nödvändiga för att göra skolorna tillgängliga på ett säkert sätt. 21 48 PLANERINGSRIKTLINJER Plats för näringsliv och handel A Läs mer i Näring till näringslivet! Näringslivspolitisk strategi för Malmö stad (antagen av Kommunfullmäktige 2009-06-16). www.malmo.se/op 22 Med sin placering i nordöstra Malmö utgör planområdet en del av den starka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund. Det sker en betydande pendling mellan städerna, något som kan inverka positivt på företagsetableringar i området. När Malmöringen invigs får särskilt delarna vid Östervärns station ett bra läge ur handels- och näringslivssynpunkt. Stationens närområde trafikeras i dag av många busslinjer och på sikt kanske även med spårväg. Även närheten till det stora utbudet av busslinjer vid Värnhemstorget är en styrka. Stationsområdet är också enkelt att nå med bil men det är inte bara områdets goda tillgänglighet som är av vikt, även det rika serviceutbudet och dess centrumsnära läge utgör en stor kvalitet. I huvudsak bedöms området vid Östervärns station attrahera kunskapsintensiva tjänsteföretag som går att integrera med andra funktioner i den blandade staden och efterfrågar kontorslägen i en spännande, central, stadsmässig och stationsnära miljö. En ökande befolkning och det ökade antalet sysselsatta, som de nya verksamheterna bidrar till, kommer att stärka såväl ny som befintlig handel. Även utbudet av restauranger, frisersalonger och annan service förväntas öka. Detta sammantaget bidrar till att utvidga den centrala staden och tydligare knyta den samman med Kirseberg. Handel och annan service förväntas kunna sprida sig längs med Södra Bulltoftavägen i Kirseberg, där den kan fånga upp kundunderlag både från närområdet och den genomgående trafiken. I området närmast bangården, vid byggmästaregatan, ligger i dag bland annat Trafikverkets trafikledningscentral, en transformatorstation och Rosendals avloppspumpstation. Området har ett ineffektivt markutnyttjande och kan på sikt utgöra en resurs för framtida förtätning. Mot Sallerupsvägen finns möjlighet för betydligt fler arbetsplatser och där finns redan i dag inslag av handel som kan spela en värdefull roll för de som kommer att bosätta sig söder om Södra Bulltoftavägen. Även i övriga planområdet ska det finnas möjligheter för verksamheter i bottenvåningarna. Järnvägsverkstädernas gamla verkstadslokaler kan i framtiden utgöra en resurs för verksamheter som söker en spännande och kreativ miljö. Det finns en flexibilitet i de stora byggnadsvolymerna som skulle kunna rymma såväl små specialiserade företag som större evenemang, sport och kulturfunktioner. Det är dock viktigt att framtida verksamheter och aktiviteter är förenliga med bostadsbebyggelse. PLANERINGSRIKTLINJER 49 P L A NE RING SRIK TLI N JER • • • • • • • • Den nya bebyggelsen kring Östervärns station ska rymma ett flertal olika funktioner som till exempel kontor, handel och annan utåtriktad service. För att Kirsebergstaden och det centrala Malmö ska kunna växa samman ska bottenvåningar mot Hornsgatan, Lundavägen och Södra Bulltoftavägen rymma handel och service, med fördel med korta avstånd mellan entréerna. Vid Östervärns station ska stads- och gaturummet ges en attraktiv, säker och stadsmässig utformning som uppmanar till ett sansat trafiktempo, så att handeln kan tillgodogöra sig de många trafikrörelserna. Dessutom är det allt fler som vill arbeta ute i stadsrummet, om detta då är varierat och tillåtande utgör det en konkurrensfördel gentemot andra lokaliseringsalternativ. Verksamheter som medför störningar eller som utgör en säkerhetsrisk för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet. Kontor och andra verksamhetslokaler ska med fördel lokaliseras som skydd mot Kontinentalbanan. Området närmast bangården, vid Byggmästaregatan, ska på sikt utvecklas till blandad stad och rymma ett flertal olika sorters arbetstillfällen. Längs Södra Bulltoftavägen i Kirseberg ska bottenvåningarna i den nya bebyggelsen kunna rymma utåtriktade verksamheter. Järnvägsverkstädernas stora vagnsverkstad ska utformas så att den ges flexibilitet och anpassningsförmåga att kunna rymma ett föränderligt antal funktioner. Nya arbetsplatser och ett utbud av handel och servicefunktioner ska ges etableringsmöjligheter vid Singelgatans koppling till Sallerupsvägen. NÄ RING SLIV OCH H AN DEL 23 50 PLANERINGSRIKTLINJER Grön stad Principiell bild av ett nätverk av parker och gröna stråk. Stora parker är ett självklart stadsbyggnadselement i blandad stadsbebyggelse och ska finnas strategiskt placerade i stadsstrukturen. Inom och angränsande till planområdet finns det gröna kvalitéer att bygga vidare på. Stadsdelsparken Beijers park och Östra Sommarstadens koloniområde är attraktiva och nära planområdets östra delar och Ellstorpsparken är en viktig grannskapspark väster om Kontinentalbanan. Det finns även ett litet antal gröningar av olika kvaliteter, koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. Inom Järnvägsverkstäderna är de gröna kvaliteterna dock begränsade. Ett nätverk av parker och gröna stråk är tillsammans med grönska i gaturummen det viktigaste och mest synliga redskapen för att ge planområdet en grön profil. Inom Järnvägsverkstäderna finns det god potential att komplettera den befintliga grönskan med nya gröningar och en grannskapspark så att de boende i området får tillgång till de mindre parkrummen som används till vardags. Eftersom grönområdena inte blir särskilt stora i jämförelse med dem i andra stadsdelar bli det viktigt att åstadkomma nya kopplingar över eller under Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan som underlättar tillgänglighet till större grönområden som Beijers park, Sege Park, Flygfältsparken och Ellstorpsparken. Områdets koloniområden är vackra, varierade, aktiva och hälsofrämjande mötesplatser men är också värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv och som platser för den biologiska mångfalden i staden. Odling på ett sätt som fortsatt ger förutsättningar för biologisk mångfald och möten ges utrymme inom planområdet även i framtiden. Det fortsatta planarbetet kommer studera på vilket sätt befintliga koloniområdens värden kan tas till vara i den framtida stadsstrukturen. MÖTESPL ATSER, GRÖN- OCH FRITIDOMR ÅDEN 24 PLANERINGSRIKTLINJER 51 Gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden. Grönskande förgårdsmarker, gårdar och fickparker är tillsammans med trädplanteringar i befintliga och nya gaturum åtgärder som ger grönska efter principen ”alltid något grönt i sikte” . Inom planområdet finns det stor potential att skapa detta, inte bara av arkitektoniska skäl, det bidrar även till att förbättra människors hälsa och därmed sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. För att ge plats för grönska i gaturummen behövs dock ett nytänkande vid till exempel ledningsdragningar och vid ledningsunderhåll. Marken inom planområdet är begränsad samtidigt som den ska utnyttjas effektivt i det stationsnära läget. Olika gröna miljöer och funktioner kan därför med fördel samlas till större sammanhängande ytor. Det finns goda möjligheter till en utformning av framtida dagvattenlösningar inom planområdet, som också skapar förutsättningar för biologisk mångfald och stora upplevelsevärden. Om öppna dagvattenlösningar och samhällsservice samlokaliseras med grönstruktur ökar även invånarnas möjlighet till möten och rekreation. P L A NE RING SRIK TLI N JER • • • • • • • Den fysiska strukturen med stråk, kopplingar och funktioner ska underlätta för invånarna i området att mötas och vara fysiskt aktiva. Ett brett utbud av exempelvis torg, grannskapsparker och gröningar ska lokaliseras maximalt 300 meter från bostaden, utan att huvudgator eller liknande barriärer behöver korsas. Gröningar ska ligga väl integrerat med bebyggelsen. Planområdet ska innehålla en grannskapspark om cirka 1 hektar. Parken ska placeras centralt inom Järnvägsverkstäderna. Ett grönt ”aktivitetsstråk” i Östergårdsgatans förlängning ska ge plats för rekreation, fritidsaktiviteter och möten. I gator som i plankartan utpekas som gröna, ska utrymme ges för trädplantering. Övriga gator ska planeras enligt principen ”alltid något grönt i sikte”. Öppen dagvattenhantering och samhällsservice ska där det är möjligt samlokaliseras med den rekreativa grönstrukturen. Odling ska fortsatt ges utrymme inom planområdet. A Läs mer i Grönplan för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige 2003-05-15). www.malmo.se/op Längs Spångatan i Malmö finns alltid något grönt i sikte. Principen "alltid något grönt i sikte". 25 52 PLANERINGSRIKTLINJER Naturmiljöer Simrishamnsbanan idag. BALANSERINGSPRINCIPEN innebär att betydande negativ påverkan på ekologiska värden i första hand ska undvikas eller så långt möjligt minimeras. I andra hand ska kompensationsåtgärder genomföras på plats. Kan negativ påverkan inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genomföras i ett annat funktionellt sammanhang. Inom och intill planområdet finns det gröna kvaliteter i form av ett antal gröningar, flera koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. De miljöer som ligger i anslutning till järnvägen i norra Ellstorp och intill järnvägverkstädernas vagnhall, har utvecklat en särskild flora med flera sällsynta arter. Delar av markmiljön och träden hyser naturvärden som blir alltmer sällsynta i det sydskånska landskapet och den täta staden. Befintlig grönska, särskilt de stora träden, utgör en resurs för området. Planering enligt balanseringsprincipen är ett sätt att vid exploatering undvika eller kompensera negativ påverkan på naturvärdena och därmed höja kvaliteten i planområdet. Området närmast och längs Simrishamnsbanan har möjlighet att i ett tidigt skede utvecklas till ett grönstråk, så att rekreativa och biologiska värden kan etableras innan järnvägen trafikeras. Att länka samman Simrishamnsbanans grönstråk med övrig grönstruktur inom planområdet, till exempel gröningar och odlingsområden, Beijers park, parkstråket vid Mölledalsgatan och Flygfältsparken, förstärker stråkets positiva effekt. P L AN ERINGSR IK TLINJER • • • • • A Läs mer i Naturvårdsplan för Malmö stad (antagen av Kommunfullmäktige 2012-09-11). www.malmo.se/op GRÖNYTEFAKTOR är ett arbetsredskap för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås vid byggande. Syftet är att bidra till goda livsbetingelser för människor, djur och växter genom att skapa bra mikroklimat och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en räknemodell där kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel. 26 Ett grönstråk längs Simrishamnsbanan ska bli ett permanent stråk för rekreation, odling och naturmiljö av ruderatmarkstyp. Möjligheten att temporärt utnyttja spårområdet till rekreation och för biologisk mångfald innan järnvägen trafikeras ska utredas. Möjligheten att använda grönytefaktorn, som är en räknemodell för att säkerställa gröna kvaliteter, ska prövas i nya detaljplaner där det är tillämpligt. Underbyggda gårdar ska undvikas så att de kan rymma stora träd och rik grönska. Befintlig vegetation ska så långt som möjligt tillvaratas i den framtida planeringen av planområdet. Vid ingrepp i ekologiskt känsliga miljöer ska balanseringsprincipen användas i planeringsprocessen. Steg 1 Steg 2 Utveckling av grönstråk längs Simrishamnsbanan. Ett grönstråk längs banan avsätts tidigt för att kunna rymma enkel eller dubbelspår i framtiden. Mindre platser längs stråket ger variation, livsutrymme för olika arter men även för olika rekreativa aktiviteter. PLANERINGSRIKTLINJER 53 Vatten Det finns många fördelar med ett medvetet och långsiktigt vattenvårdsarbete. Det finns möjligheter att säkra grundvattnet, skapa ekosystemtjänster, gynna växt- och djurliv, skapa upplevelsevärden, reducera översvämningsrisker och minska läckage av näringsämnen till Öresund. Inom planområdet finns ett kombinerat avloppsystem för spill- och dagvatten, byggt i början av 1900-talet. Det finns risk för skadliga uppdämningar i systemet i samband med kraftiga regn- och källaröversvämningar har redan inträffat på flera håll. Ett duplikatsystem med separerata spill- och dagvattenledningar finns i planområdet väster om Kontinentalbanan men spillvattenledningarna har inte kapacitet att användas för hela den planerade utbyggnaden. Inom planområdet kan det finnas läckande markföroreningar som infiltrerar ner till grundvattnet. Vid sanering av inkapslade markföroreningar finns risk för att läckage uppstår som i sin tur kan påverka grundvattnet. Skulle Simrishamnsbanan grävas ner i schakt kan det påverka både grundvattnets nivå och dess kemiska status. För att klara den ökad dagvattenbelastningen när området bebyggts kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Redan i dagsläge finns det behov av nya systemlösningar som kan klara starka nederbördstillfällen, något som bedöms bli allt vanligare. Förutom förebyggande av kapacitetsproblem så kan öppen dagvattenhantering tillföra såväl estetiska, pedagogiska som ekologiska värden, samtidigt som fördröjning kan medföra att vattnet renas. Öppen dagvattenhantering är ett viktigt, attraktivt och väl beprövat gestaltningselement i stadsbilden och kan lyfta områden som ligger långt ifrån kanalerna och havet. Fördröjning av dagvatten behöver inte bara ske på allmän mark utan kan med fördel även ske på kvartersmark och då samtidigt ge de boende upplevelsemässiga kvaliteter. En tematisk översiktsplan för vatten kommer att tas fram under 2014/2015. Där behandlas miljökvalitetsnormer för vatten, grundvatten, dricksvattenförsörjning, VA- och dagvattenhantering med mera. Med förbättrade kunskapsunderlag och kompletterande undersökningar kommer planen att utgöra ett planeringsunderlag i syfte att uppnå och bibehålla god vattenstatus i kommunens vatten. PL A NE RING SRIK T LI N JER • • • • • • • Avloppssystemen ska dimensioneras så att risken för skadlig uppdämning minimeras. Ytor för lokalt omhändertagande av dagvatten ska säkerställas så att dagvattnet fördröjs, renas och infiltreras. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske på ett markeffektivt sätt, exempelvis genom att ytor för dagvattenhantering även kan fungera för andra ändamål när de inte är vattenfyllda. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska så långt möjligt uppnås genom reglering i detaljplan. Nya lösningar för en resurseffektiv användning av vatten ska eftersträvas, till exempel återanvändning av tvättvatten för toalettspolning eller bevattning av trädgården med regnvatten. Restriktivitet ska gälla för fasad- och byggnadsmaterial som kan medföra att tungmetaller når dagvattnet, exempelvis zink och koppar. Koloniområden ska vara anslutna till det kommunala VA-nätet. 27 54 PLANERINGSRIKTLINJER Kultur- och fritidsaktiviteter Att få utrymme för fysisk aktivitet i det offentliga rummet kräver ibland nytänkande men behöver inte vara så komplicerat. Detta är ett exempel från en gatumiljön i Bejing, Kina. Stadsodling ger möjlighet till möten mellan olika samhällsgrupper. Bilden visar odlingslotter på bostadsgård i Hindby i Malmö. 28 Kultur- och fritidsaktiviteter är en viktig del i ett hållbart samhälle. De utgör kittet mellan människor och kan bidra till att skapa gemenskap, möten och mening i tillvaron. Ett rikt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter bör därmed eftersträvas. Inom planområdet finns det delar med ett rikt och etablerat kulturliv med engagerade invånare. Det finns dock få lokaler och institutioner för kulturella aktiviteter. Befintliga byggnader skulle kunna bidra med billiga lokaler och därmed kunna användas för att stödja det lokala kulturlivet. Utrymme finns också för etablering av ett kulturcenter som riktar sig till hela Malmö och som skulle kunna öka områdets attraktivitet. Det skulle också bidra till att integrera planområdet i övriga staden. Vikten av fysisk aktivitet för hälsa och välbefinnande är väldokumenterad och det har visat sig att benägenheten att röra sig ökar om det finns ett gott utbud av aktiviteter nära hemmet. I den allt hårdare konkurrensen om mark i staden tenderar grönska och plats för fritidsaktiviteter nedpriorieras relativt andra funktioner. För att få till stånd en god tillgång till hälsofrämjande aktiviteter i området blir det därför nödvändigt att vara kreativ, utnyttja ytorna smart och se på möjligheterna till samutnyttjande med andra funktioner. Nytänkande bör eftersträvas vid planering av olika fritidsaktiviteter så att en bredare målgrupp kan nås. Traditionella idrottsanläggningar tenderar på grund av sin tydliga fysiska och funktionella avgränsning att bli relativt exkluderande och domineras av unga män. Unga tjejers och kvinnors möjlighet att utöva fysisk aktivitet bör därför ges särskilt fokus. Genom att i planeringsprocessen arbeta mer målgruppsinriktat kan utformningen och val av aktiviteter anpassas för olika användares behov. Att integrera ytor för fysisk aktivitet med andra mötesplatser gör att gränserna mellan idrott, lek och socialt umgänge blir mindre tydliga och skapar bättre förutsättningar för ett bredare deltagande och oväntade möten. Förutom ett basutbud för spontan aktivitet kan också en målpunkt som riktar sig till hela Malmö ytterligare stärka planområdets attraktivitet. En sådan målpunkt bör vara lättillgänglig från kollektivtrafik och övergripande cykelstråk. Olika slags stadsodling kan bli en gemensam nämnare för stora delar av planområdet. Stadsodling kan skapa förutsättningar för delaktighet och samhörighet samt bidra till bättre hälsa. Planområdet kommer att utvecklas under lång tid och tillfälliga verksamheter och aktiviteter kan bli en viktig del i kultur- och fritidsutövandet. Byggnader och ytor som står tomma i väntan på utveckling har potential att fyllas med aktiviteter, även om användningen inte är permanent. PLANERINGSRIKTLINJER 55 P L A NE RING SRIK TLI N JER • Inom planområdet ska det finnas en målpunkt med inriktning på fysisk aktivitet och kultur som lockar användare från andra delar av Malmö. • Permanenta lokaler för kulturutövning ska finnas inom planområdet och bostäder ska ha tillgång till ett basutbud av ytor för spontan fysisk aktivitet inom 500 meter. • För att uppnå en effektiv markanvändning ska markens och lokalernas möjligheter till samutnyttjande och flexibilitet alltid ses över. Nytänkande kring sådana lösningar ska prövas i området. Då fysiska aktiviteter ska förläggas till en skolgård är det dock viktigt med insyn in i skolgården så den upplevs som trygg. • Ett grönt aktivitetsstråk ska planeras söderut längs Österhagsgatan och dess förlängning. Längs detta stråk ska det ges utrymme för ett antal olika spontana fysiska aktiviteter. Dessa funktioner ska kunna samutnyttjas av närliggande skolor. • I östra delen av planområdet, längs Simrishamnsbanan, ska en fullskalig fotbollsplan förläggas. Planen ska även vara öppen för allmänheten och ge möjlighet till andra idrottsaktiviteter. Möjligheterna att i anslutning till fotbollsplanen även placera ytterligare aktiviteter bör eftersträvas. • Förutsättningarna för att anlägga en längre motionsslinga genom och runt området ska undersökas. • Utrymme för olika former av odling ska finnas, till exempel stadsodling och kolonilotter. Östra Sommarstadens koloniområdet ska bevaras. Nya odlingsmöjligheter ska etableras längs Simrishamnsbanan. Möjlighet till etablering av odlingslotter i nya grönområden eller på tak ska prövas. • I väntan på en omvandling av planområdet ska tillfälliga användningar av såväl mark som lokaler, för till exempel fysisk aktivitet och kultur, välkomnas. Rosens Röda Matta har utvecklats tillsammans med en grupp unga tjejer och utgått från deras behov. Resultatet blev en anläggning med inriktning mot musik och dans. Tagensbo Skole i Köpenhamn är ett bra exempel på samutnyttjande. Skolan rustade upp sin skolgård 2011. Bland annat anlades en delvis nedgrävd multisporthall, med vistelseytor på taket, samt ett antal multisportplaner. Samtliga aktiviteter är öppna för allmänheten utanför skoltid och blir därmed ett tillskott i närmiljön. 29 56 PLANERINGSRIKTLINJER Trafikkopplingar och prioritering mellan olika trafikslag Med Simrishamnsbanan i schakt skapas en yteffektiv lösning som både underlättar passager över banan som bullerskyddsåtgärderna. Källa Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla, 2014-02-21. Utformningen av trafiksystemet, både på övergripande- och detaljnivå, är avgörande för att kunna nå målen avseende attraktiva boende- och näringslivsmiljöer. Det spelar också en roll för möjligheten att nå en jämlik och jämställd, trygg och säker, hälsofrämjande och barnanpassad stadsmiljö. Det råder olika förutsättningar i planområdets olika delar men överlag finns det en stor potential att uppnå en bättre trafikmiljö och en tydligare prioritering mellan trafikslagen. I Malmö stads pågående arbete med att ta fram en trafikoch mobilitetsplan, kommer prioriteringarna mellan trafikslagen att konkretiseras. Planområdets centrala läge i staden ger tillsammans med närheten till Östervärns station och annan kollektivtrafik goda förutsättningar för att prioritera fotgängare och cyklister. Nya bostäder och målpunkter på båda sidor av Simrishamnsbanan och Kontinentalbanan kan tillgängliggöras via nya trafikkopplingar över eller under järnvägarna. Området vid Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan domineras av starka biltrafikströmmar. Dit anländer den större delen av den regionala bil- och regionsbusstrafiken som kommer till Malmö norrifrån, innan den fördelas mellan de anslutande gatorna. Trafiklösningarna har stor betydelse för närmiljön och områdets attraktivitet. Åtgärder som leder till sänkta fordonshastigheter skulle särskilt underlätta för barn och äldre att vistas i gatumiljön. NYA O CH B E FINT LI GA KO P P LI N GAR F Ö RB I JÄRNVÄGEN 30 PLANERINGSRIKTLINJER 57 P L A NE RING SRIK TLI N JER • Vardagsaktiviteter ska vara enkla att nå till fots eller med cykel. Fotgängare och cyklister ska samlas till aktiva stråk och i stadsmiljön ska det tydligt synas att fotgängare och cyklister är prioriterade. Kollektivtrafiken kan dock behöva prioriteras i vissa korsningspunkter. Lokalgatorna ska med fördel kunna utformas och regleras som gång- eller cykelfartsgator. • Det ska vara säkert och tryggt att ta sig till och från skolor och förskolor i gatuplan. Detta gäller även för stråken till Östervärns station och busshållplatserna, som är viktiga mötesplatser. De ska utformas så att det upplevs som trygga miljöer och gärna placeras nära andra utåtriktade funktioner. • Hornsgatan, Lundavägen och Sallerupsvägen, som är hårt trafikerade, ska utformas så att stadsmässighet uppnås. De ska således inte enbart utformas för transporter i längsgående riktningen utan även för tvärgående rörelser. På så sätt minskar gatornas barriärverkan. Även på andra huvudgator och kollektivtrafikstråk ska det vara tätt mellan tydligt angivna och säkra passager för fotgängare och cyklister. • Genom att anlägga broar över den i schakt nedgrävda Simrishamnsbanan och tunnlar under den högt belägna Kontinentalbanan ska stadsbebyggelsen på båda sidor järnvägarna läkas samman. Befintliga korsningsmöjligheter vid Vattenverksvägen, Östra Fäladsgatan och Mölledalsgatan ska bibehållas. En ny huvudgata ska via en bro över Simrishamnsbanan koppla samman Singelgatan med Södra Bulltoftavägen. Huvudgatan ska ha en urban utformning med gatuträd och cykelbana. I och med skapande av denna gata minskar genomfartstrafiken på Johanneslustgatan/Mölledalsgatan. • Nya gång- och cykelkopplingar ska skapas mellan Järnvägsverkstäderna och Ellstorp och mellan Järnvägsverkstäderna och Johanneslust. I samband med anläggning av Simrishamnsbanans planskilda korsning under Kontinentalbanan ska en gång- och cykelkoppling skapas parallellt med Simrishamnsbanan. • Där service, handel och andra publika aktiviteter planeras ska möjligheter till angöring, lastning och lossning vid kantsten studeras. Detta ska dock inte omöjliggöra för gång, cykling eller vistelse längs gatan. Kantstensparkering ska om möjligt kombineras med trädplanteringar. • Återvändsgator med vändplatser ska undvikas. Genom ett öppet lokalt rutnät ska biltrafiken silas istället för att koncentreras till några få genomfarter. • Lågt bilinnehav ska uppmuntras till exempel genom anslutning av bostäderna till bilpooler. • Av kostnads- och stadsutvecklingsskäl ska parkering så långt möjligt lösas i parkeringshus, som med fördel lokaliseras i anslutning till huvudgatorna eller vid Östervärns station. De kan även placeras invid järnvägarna och på så sätt utgöra bullerskydd för bakomliggande bebyggelse. Markparkering ska så långt möjligt undvikas för att utnyttja marken så effektivt som möjligt. A Läs mer i Fotgängarprogram 2012–2018 Malmö – den gångvänliga staden (antaget av Tekniska nämnden 2012-04-24). www.malmo.se/op A Läs mer i Cykelprogram för Malmö stad 2012–2019 (antaget av Tekniska nämnden 2012-10-24). www.malmo.se/op A Läs mer i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm, Pr 3087 (antaget i Kommunfullmäktige september 2010). www.malmo.se/op 31 58 PLANERINGSRIKTLINJER Lokal och regional kollektivtrafik Två av stadens befintliga och planerade tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att sammanlänka planområdet med den övriga regionen. KOLL E K T IV T R A FIK 32 Planområdet genomkorsas av två järnvägar, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. I dag trafikeras ingen av dessa med persontåg. Simrishamnsbanan är i princip igenvuxen och Kontinentalbanan trafikeras bara med godståg. Det pågår dock ett arbete med att få till stånd trafikering med persontåg på Kontinentalbanan, den så kallade Malmöringen. Det är en ringlinje med pågatåg som trafikerar Kontinentalbanan och Citytunneln med fyra avgångar i timmen och som beräknas kunna förverkligas 2015/2016. Östervärns station skulle i så fall åter tas i bruk och de i dagsläget 18 000 boende och 9 000 arbetsplatser som ligger inom 1 000 meter från stationen skulle få direkt tillgång till det regionala tågnätet. Med detta räknesätt har stationen Skånes sjätte största resandeunderlag och vid full utbyggnad av planområdet ökar detta till sammantaget 40 000 boende och sysselsatta. Stationen utgör då en samlande kraft och ger planområdet ett tydligt regionalt sammanhang. Malmö stad arbetar även med att på sikt få till stånd persontågstrafik på Simrishamnsbanan, som binder samman Malmö med Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. Trafikverket håller på att ta fram en järnvägsutredning som avser att beskriva, analysera och utvärdera alternativa järnvägssträckningar och järnvägslösningar längs sträckan samt redovisa dess konsekvenser. Det närbelägna Värnhemstorget är en av stadens viktigaste och tyngsta kollektivtrafikknutpunkter och trafikeras av ett flertal stads- och regionbussar som inkommer från orter norr och öster om staden. Många av regionbussarna når Malmö via Stockholmsvägen medan en del trafikerar Lundavägen och Sallerupsvägen. Av stadsbusslinjerna är det bara linje 4 som går genom de centralare delarna av Kirseberg. PLANERINGSRIKTLINJER 59 Det finns stor potential att utveckla busstrafiken med tätare trafik med bättre komfort och framkomlighet, med fler destinationer och med nya linjer. På sikt kan vissa linjer komma att ersättas med spårvagn. Utvecklingen av gatunätet och områdets övergripande struktur är avgörande för att möjliggöra en sådan utveckling. I och med öppnandet av Östervärns station blir nya kopplingar mellan stads- och regionsbussar och därmed Värnhemstorget intressant att se över. P L A NE RING SRIK TLI N JER • Ett reservat ska säkerställas längs Simrishamnsbanan så att den på sikt kan göras dubbelspårig. Banan ska även kunna trafikeras med duo-spårvagn. Det kan bli aktuellt som alternativ till pågatåg eller användas på delsträckor där turtätheten behöver bli större, till exempel mellan Malmö och Staffanstorp. Duospårvagnen ska då som alternativ kunna kopplas till Södra Bulltoftavägen och trafikera gatan vidare in mot Värnhemstorget. Detta förutsätter emellertid att ett lokalt spårnät först har etablerats i Malmö. • Tåg som kommer från Simrishamnsbanan ska kunna stanna vid Östervärns station, som ligger på den västra sidan av Kontinentalbanan, och sedan fortsätta mot Malmö centralstation. För att detta ska vara möjligt ska Simrishamnsbanan ges möjlighet att planskilt korsa Kontinentalbanan så att den når stationen på den västra sidan. • I händelse av att Citytunneln når sitt kapacitetstak ska det eftersträvas att tekniskt kunna åstadkomma direkta persontågsförbindelser från Östervärns station till Köpenhamn och Lund. • Möjligheten att på sikt anlägga en tågstation längs Stambanan i anslutning till Sjölundaviadukten ska utredas. Ett sådant stationsläge skulle stärka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund och inte bara lyfta Kirseberg utan även Östra Hamnen till ett mer lättillgängligt och attraktivt etableringsläge. • En spårväg ska kunna anläggas mellan Värnhemstorget och Segevång. Området vid Östervärns station ska utformas så att byten mellan spårväg och tåg underlättas. • I enlighet med förslaget till den kommuntäckande översiktplan ska det studeras om det är möjligt att flytta kollektivtrafikens stomlinjestråk till Östervärnsgatan, Södra Bulltoftavägen och sedan vidare norrut genom centrala Kirseberg mot Segevång. Som alternativ till att låta kollektivtrafiken trafikera Östervärnsgatan kan bussarna ledas via Lundavägen och en framtida spårväg gå Nobelvägen-Sallerupsvägen. Södra Bulltoftavägen ska ha en frihöjd under Kontinentalbanan så att den kan passeras med spårvagn. Även på Sallerupsvägen ska en spårvagnsförbindelse från Malmö centrum till Husie, Bara och Klågerup möjliggöras. • Såväl stadsbussarna som regionbussarna som passerar Östervärns station ska erbjudas en stationsnära angöringsmöjlighet för resandeutbyte med regiontågen. • I stomlinjestråken där bussarna riskerar att fastna i bilköer ska kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras med egna körfält och signalprioritering. A Läs mer i Framtidens kollektivtrafik Strategi för genomförande (antaget av Kommunstyrelsen 2010-06-02). www.malmo.se/op 33 60 PLANERINGSRIKTLINJER Hållbar avfallshantering A Läs mer i Avfallsplan för Malmö och Burlöv 2011-2015. • Återvinningscentraler är för återbruk, grovavfall och farligt avfall. • Återvinningsstationer är till för förpackningar och tidningar. • Fastighetsnära insamling är till för förpackningar och tidningar . Energi och resurser sparas genom materialåtervinning av avfallsfraktioner som samlas in genom källsortering. Malmö har i den antagna avfallsplanen satt mål på sorteringsgraden av olika fraktioner och huvudmålet är att reducera den mängd som går till förbränning. Stadens mål är att det år 2015 är 35 procent av matavfallet som samlas in och behandlas biologiskt och att 50 procent av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning. Utsortering av matavfall är på väg att införas i hela Malmö. Av matavfallet produceras biogas som framför allt används inom transportsektorn. Från restavfallet utvinns sedan energi genom förbränning. Detta utgör en viktig del av fjärrvärmeförsörjningen i Malmö. I den hållbara staden är det grundläggande att avfallshanteringen kan ske i och nära bostaden, med utrymme för sortering. Även insamlingsplatser i stadens offentliga rum är avgörande för att alla ska kunna hantera olika typer av avfall på ett tillgängligt, säkert och miljöeffektivt sätt. Genom att införa kvartersnära återvinningscentraler kan Malmö stad förbättra sin service och förbättra tillgängligheten. En sådan återvinningscentral kräver mindre plats än en konventionell och vänder sig i större utsträckning till besökare från närområdet som anländer till fots eller med cykel. Här kan kommuninvånare byta grejor, göra sig av med avfall samtidigt som en ny naturlig mötesplats skapas i området. P L AN ERINGSR IK TLINJER • En plats för en kvartersnära återvinningscentral, med inslag av återbruk och reparationer, ska planeras i samband med att ny bebyggelse tillkommer i södra Kirsebergsstaden. • Plats för ett antal återvinningsstationer för avlämning av papper, glas med mera ska säkerställas tidigt i planprocessen. • Vid planeringen av bostäder och verksamheter ska det finnas utrymme för fastighetsnära insamling och sortering av avfall som uppkommer i vardagen, till exempel matavfall. Exempel på kvartersnära återvinningscentral. En kvartersnära återvinningscentral med återbruk kan bli en naturlig mötesplats i området. 34 PLANERINGSRIKTLINJER 61 Resurseffektivt byggande och lokalt producerad förnybar energi Energisektorn – inklusive transporter – står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaserna och bidrar därmed till miljöproblem och global uppvärmning. Mot bakgrund av det i Energistrategi för Malmö uppsatta målet att fram till år 2030 öka andelen förnybar energi till 100 procent, måste planområdets framtida energibehov leda till en reducering av koldioxidutsläppen. Lokalt producerad förnybar energi bedöms i det sammanhanget få allt större betydelse. Dessutom krävs det en avsevärd effektivisering av energianvändningen för att reducera energibehovet. Framtidens bostäder och verksamhetslokaler behöver därför bli resursmässigt effektivare, byggda med sunda material och ge ett gott inomhusklimat. Som ett naturligt resultat av bebyggelsetillskottet kommer det totala energibehovet i form av värme, kyla, varmvatten och el att öka. Målet är att ökningen avseende det totala energibehovet blir så lågt som möjligt. Detta kan uppnås genom att ny bebyggelse uppförs energieffektivt, att äldre byggnader med sämre energiprestanda energieffektiviseras eller rustas upp och genom lokal förnybar energiproduktion i området, exempelvis i form av solenergi eller aquifer med värmepump. Långsiktig hushållning med resurser innebär byggnader med lång livslängd, hög energiprestanda och därmed låga drifts- och underhållskostnader. En hög och långsiktig energieffektivisering kan förutom miljövinster även ge en värdehöjning i området. En tätare stad ger sannolikt bättre förutsättningar att minimera systemförluster inom energiförsörjningen och ger mer kostnads- och resurseffektiva lösningar, exempelvis genom att nyttja lokalt energiöverskott och spillenergi inom området. Med hög ambitionsnivå kan lösningar som kombinerar god arkitektur och intressant miljöteknik hittas. Antalet boende och arbetande inom området kommer att öka och därmed även persontransporter med bil. Planområdets centrala läge och rika utbud på alternativa färdmedel medför dock att andelen bilresor inte förväntas öka sett i förhållande till övriga resesätt. A Läs mer i Energistrategi för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige 200912-17). A Läs mer i Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 (antaget av Kommunfullmäktige 2009-10-21). PL A NE RING SRIK T LI N JER • För ny bebyggelse ska förutsättningarna för en miljöcertifiering utredas. • En energistrategi för planområdet ska tas fram i ett tidigt skede av planprocessen. • Energieffektivisering av gamla och nya byggnader är ett kostnadseffektivt sätt att minimera koldioxidutsläpp och ska tillämpas så långt som möjligt. Malmö stads eget fastighetsbestånd kan stå som föredöme. • Energisamverkan mellan olika byggnader ska eftersträvas, så att spillenergi från till exempel verksamhetslokaler och handel överförs till bostäder. • Utveckling av hus som är självförsörjande på energi och hus som skapar energiöverskott, så kallade noll- och plusenergilösningar, ska prövas för att höja planområdets attraktionsvärde. • Etablering av lokala förnybara energikällor ska utredas, till exempel i form av solenergipaneler på tak och fasader. • "Grön" fjärrvärmeförsörjning av området ska eftersträvas. • Sunda material som ger ett gott inomhusklimat ska användas för att minska negativ miljöpåverkan och risk för allergier och sjukdomar. A Läs mer i Miljöbyggprogram SYD (antaget av Kommunfullmäktige 2009-1021). Programmet är Malmö stads och Lunds kommuns verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande. Det gäller på kommunal mark, men kan också användas som riktlinjer på privat mark. 35 62 PLANERINGSRIKTLINJER Risk, säkerhet och markföreningar Uppmärksamhetsavstånd för bebyggelse nära järnväg. Då bebyggelse placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger ska en särskild riskanalys genomföras. A Läs mer i Riskanalys för Malmö rangerbangård som har varit på samråd under vintern 2012 (Trafikverket). 36 Riskerna i planområdet består i huvudsak av rangerbangården, de transporter av farligt gods som sker på Kontinentalbanan och eventuellt på Simrishamnsbanan. Inom området finns det inga andra verksamheter som medför betydande risk för omgivningen, inte heller vägar som rekommenderats för farligt gods och till vilka riskhänsyn behöver tas. Vetskapen om att det transporteras farligt gods på till exempel Kontinentalbanan kan väcka oroskänslor hos de närboende samtidigt som samhället är beroende av dessa transporter. För att säkra en balans mellan hög säkerhetsnivå, god stadsmiljö och yteffektiv markanvändning har Malmö stad antagit ett så kallad uppmärksamhetsavstånd till järnvägar med farliga godstransporter. Kontinentalbanan ligger på bank och angivna uppmärksamhetsavstånd räknas därför från släntslutet. Bebyggelse ska kunna placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger men då måste en särskild riskanalys genomföras. Om det behövs ska riskanalysen visa på förslag till riskreducerande åtgärder. En sådan riskanalys genomförs i enlighet med den metodik som anges i länsstyrelsens RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen). Befinner sig bebyggelsen bortom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd behöver inga riskreducerande åtgärder genomföras. I antagna uppmärksamhetsavstånd är hänsyn tagen till urspårningsrisken. I den kommuntäckande översiktsplanen är även Simrishamnsbanan markerad som järnväg för farligt gods. Det ligger i linje med att kommunen av säkerhetsskäl gärna ser godstrafik förflyttas från väg till järnväg. Det är dock inte sannolikt att det blir godstrafik på sträckan och i Trafikverkets järnvägsutredning för Simrishamnsbanan, som är under framtagande, utgår man från att banan inte kommer att trafikeras med gods. I utredningen beaktas dock risken för urspårning av persontåg. Malmös bangård består av två delar, en personbangård och en godsbangård. Godsbangården är lokaliserad i de nordliga delarna av bangården och hanterar stora mängder farligt gods. Trafikverket har under 2012-2013 utarbetat en riskanalys för Malmö godsbangård och anger där ett uppmärksamhetsavstånd på 270 meter för personer utomhus och 200 meter för personer inomhus. Ingen del av planområdet innefattas av uppmärksamhetsavståndet för personer inomhus. Området norr om Stockholmsvägen och Hornsgatan ligger dock inom uppmärksamhetsavståndet för personer som vistas utomhus. Uppförs ny bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet ska riskanalyser genomföras för att visa om, och i så fall hur, bebyggelsen kan skyddas och hur godsbangårdens fortsatta verksamhet kan säkerställas. Stora delar av planområdet har använts för olika typer av förorenande verksamheter, vilket medför att det finns både påträffade och misstänkta markföroreningar. För de områden som består av fyllnadsmassor finns det en generell misstanke om markföroreningar. Någon genomarbetad kartläggning är dock inte gjord. PLANERINGSRIKTLINJER 63 P L A NE RING SRIK TLI N JER • Riskanalyser ska genomföras för bebyggelse som lokaliseras inom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd till järnvägar och Trafikverkets angivna avstånd till godsbangården. • Ett fåtal godstransporter ska kunna trafikera Simrishamnsbanan, kanske 1-2 godståg per dygn, förutsatt att konsekvenserna av de åtgärder som behövs för att bibehålla en god säkerhetsnivå inte blir för omfattande för ekonomin, stadsbilden eller möjligheten att bygga en tät och blandad stad. • Simrishamnsbanan ska ligga i tråg, vilket höjer säkerheten för intilliggande bebyggelse både vid urspårning och vid olycka med farligt gods. • Malmö stad ska, i enlighet med den kommuntäckande översiktsplanen, fortsätta verka för en yttre godsbana utanför stadsbebyggelsen så att mängden farligt gods på Kontinentalbanan på sikt kan reduceras. Åtgärder som avsevärt försvårar denna funktion ska inte planeras så länge inte en ny järnväg för godståg anläggs utanför Malmös stadsbebyggelse. • Området norr om Ellstorp idag. Fortsatt planläggning behöver föregås av markundersökningar för att lokalisera markföroreningar och fastställa behov av åtgärder. U P PM Ä R K S A M H E TS AVS TÅ N D Uppmärksamhetsavstånd för kontor längs järnväg där det transporteras farligt gods (30 meter). Uppmärksamhetsavstånd för bostäder längs järnväg där det transporteras farligt gods (80 meter). Uppmärksamhetsavstånd för risker vid vistelse utomhus vid olycka på godsbangården. Bebyggelse kan placeras närmare järnväg och bangård än vad riktlinjerna anger men då ska en särskild riskanalys genomföras. 37 64 PLANERINGSRIKTLINJER Buller och luftföroreningar A Läs mer i Malmö stads Tillämpningstidskrift för buller (godkänd av Stadsbyggnadsnämnden 2013-03-11). God ljud- och luftkvalitet är viktig för att Malmö ska vara en hälsosam stad att leva i men även för att stärka Malmös attraktivitet. Buller och luftföroreningar måste därför uppmärksammas och beaktas i den fortsatta planeringen. Planområdet exponeras av vägtrafikbuller från framför allt Stockholmsvägen, Lundavägen, Hornsgatan och Sallerupsvägen och tågtrafikbuller från Kontinentalbanan, Stambanan och bangårdsområdet. Beroende på hur Simrishamnsbanan utformas kan även denna ge upphov till bullerstörningar. Om Simrishamnsbanan läggs i ett nedsänkt läge minskar bullerstörningarna och möjliggör bebyggelse närmre spåren utan att ytterligare bullerskydd behöver uppföras. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och finpartiklar. Inom planområdet är det endast vid Hornsgatan där miljökvalitetsnormerna överskrids, det är för kvävedioxid. En ökad befolkning i kombination med nya målpunkter och servicefunktioner kan i sig medföra ökad biltrafik med tillhörande störningar som följd. En tätare bebyggelse i anslutning till gatorna bidrar visserligen till tystare miljöer på den skyddade sidan men kan ytterligare belasta luftkvaliteten lokalt. Med en variation av hushöjder och en medveten utformning av bebyggelsestrukturen kan luftcirkulationen underlättas. Malmö stad arbetar för att minska antalet onödiga transporter med bil till förmån för gång, cykel och resor med kollektivtrafik. Detta ger förutsättningar för en bättre ljud- och luftkvalitet än vad som annars hade varit fallet. P L AN ERI NGSR IK TLINJER Dygnsekvivalenta ljudnivåer på 2 m höjd. Grönt motsvarar ≤ 55 dBA. Färgfält i 5dB-intervall. Sammanlagda ljudnivåer från väg- och tågtrafik. 38 • Verksamheter som medför bullerstörningar för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet. • Den nya bebyggelsens innehåll och utformning behöver ta hänsyn till spridningen av luftföroreningar och buller. I de mest bullerstörda delarna ska verksamhetslokaler och parkeringshus kunna användas för att skydda bakomliggande bostadsbebyggelse. Möjligheten att bygga genomgående lägenheter för att klara kraven på "tyst sida" ska också prövas. • Där bullerskydd är oundvikliga ska de ges en stadsmässig och yteffektiv utformning. • För att minimera buller och utsläpp ska såväl huvudgator som lokalgator utformas så att ett lugnt trafiktempo uppnås. • Vegetation ska finnas längs gatorna för att förbättra luftkvalitén. • Åtgärder som bidrar till ökat användande av kollektivtrafik eller cykel ska uppmuntras. RIKSINTRESSEN 65 Riksintressen P L A NOMR Å D E T B ERÖ RS AV F Ö L JAN DE SJU RIKSINTR ESSEN. • • • • • • • Riksintresse för järnväg, Arlöv-Malmö C-Lockarp/Lernacken (Stambanan) Riksintresse för järnväg Godsstråket genom Skåne (Kontinentalbanan) Riksintresse för järnväg, Östervärn-Brågarp (Simrishamnsbanan) Riksintresse för tågstationer (Östervärns station) Riksintresse för Malmö godsbangård Riksintresse och föreslaget till utökning av riksintresse för kulturmiljö, M:K 114 Malmö Riksintresse för kustzonen R IKS INT RE SSE N FÖ R JÄRN VÄG Planområdet berör riksintresset för järnväg avseende Stambanan, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. Vid genomförande av planförslaget kommer ny bebyggelse att lokaliseras i närheten av dessa riksintressen. Bebyggelsens läge och utformning kommer att behöva anpassas avseende buller, vibrationer, säkerhet och luftkvalitet för att inte inkräkta på riksintressena. Vilka åtgärder som behöver vidtas kommer att studeras vidare i efterföljande detaljplanearbete i samråd med bland annat Trafikverket. Avsikten är att tillkommande bebyggelse inte ska påverka riksintressena på ett sätt som medför nya begränsningar för dagens eller den framtida tågtrafiken. För att stärka kapaciteten för godstransporter på järnväg har Malmö stad i den kommuntäckande översiktsplanen redovisat ett reservat för en yttre godsbana parallellt med Yttre Ringvägen. Riksintresset för Simrishamnsbanan innefattar endast enkelspår. Med tanke på de lokala, regionala och nationella satsningarna på att öka kollektivtrafiken och spårbundna tranporter lämnar planförslaget utrymme för dubbelspår längs Simrishamnsbanans sträckning. På så sätt stärks riksintresset ytterligare. Godstransporter kan bli möjliga och planförslaget tar höjd för detta men sannoliktheten bedöms i Trafikverkets järnvägsutredning som låg. För att minska Simrishamnsbanans konflikter med andra intressen föreslås banan förläggas i tråg på en del av sträckan. Att Simrishamnsbanan passerar under Kontinentalbanan medför ingen påverkan på riksintressena då Kontinentalbanans funktion kommer att kvarstå. En dialog med Trafikverket kommer att föras i tidiga skeden så att störningarna under byggskedet kan begränsas. Den järnvägsutredning som Trafikverket har utarbetat för Simrishamnsbanan visar att åtgärder på spårområdet vid Östervärns station snarare förbättrar för riksintressena än försvårar. A Läs mer om Trafikverkets järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning för Simrishamnsbanan som har varit på samråd under våren 2013 på http://www.trafikverket.se/simrishamnsbanan/ R IKS INT RE SSE FÖR TÅGSTATI O N ER I samband med att Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik kan läget för Östervärns station komma att behöva justeras. Detta påverkar inte riksintressets funktion. Däremot medför det föreslagna bebyggelsetillskottet ett ökat resandeunderlag, vilket stärker riksintresset. A Läs mer om värdebeskrivningen av riksintressen i Malmö stads digitala översiktsplan på http://www.malmo.se/ op/karta. RIKSINTRESSE FÖR MALMÖ GODSBANGÅRD Malmö godsbangård är en strategiskt viktig rangerbangård med internationell trafik. En fortsatt utveckling av spårburen trafik ligger i linje med inriktningen i översiktsplanen för Malmö. Föreslagna åtgärder försvårar inte påtagligt nyttjandet av anläggningen. Förändrad markanvändning i riksintressets närhet kommer att genomföras med hänsyn till anläggningens funktionalitet, buller, vibrationer, säkerhet med mera. Detta är framför allt aktuellt i planområdets nordligaste delar. 39 66 RIKSINTRESSEN RI KSI N TRESSE FÖR KULTUR MIL JÖ Västra delen av planområdet sammanfaller med gällande riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset anger att förändringar som berör den bebyggelse och de miljöer riksintresset är knutet till, ska ske med största möjliga varsamhet och med respekt för dess värden och karaktär. Som stöd för riksintresset har Malmö stad i den kommunövergripande översiktsplanen pekat ut vilka områden som bedömts vara särskilt skyddsvärda ur ett lokalt perspektiv, så kallade kulturhistorisk särskilt värdefulla miljöer. Därutöver har bebyggelsen klassificerats i olika stadskaraktärer för vilka planeringsriktlinjer utarbetats. Planförslaget innebär en utbyggnad med blandad stadsbebyggelse med goda förutsättningar för bevarande av kulturmiljövärden, både avseende byggnader och strukturer. Planförslaget innebär till stor del nybyggnation på ruderatmark, industrimark och lågt exploaterad mark, vilket medför begränsad påverkan på värdefull bebyggelse. Intill Östervärn station ligger idag Malmös äldsta koloniförening Lundavägen. Koloniområdet har höga kulturhistoriska värden som kan påverkas negativt av utvecklingen kring Östervärns station och den därmed förknippade satsningen på kollektivtrafiken. Den framtida strukturen kring stationen behöver därför studeras vidare. Den huvudstruktur som planförslaget anger har tagit fasta på den historiska strukturen i området i form av byggnader, öppna platser och genombrytningar genom Kontinentalbanans banvall. Ytterligare tillvaratagande av områdets kulturmiljövärden blir viktiga frågor i samband med plan- och lovbeslut. Malmö stad har i den kommunövergripande översiktsplanen också utarbetat ett förslag till utvidgning av riksintresseområdet, där hela planområdet inbegrips. RI KSI N TRESSEN FÖR KUSTZONEN Planområdet tangerar riksintresset för kustzonen som omfattar stora delar av västra Malmö. Främsta syftet med riksintresset är att skydda natur- och kulturvärden som är knutna till kustområdena och säkra dem allmänhetens tillgänglighet, för rekreation och turism. Eftersom planområdet avskärmas från kusten av hamn-, spår- och industriområden berörs det inte av syftet med riksintresset. RI KSI N TR ESSEN 40 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G 67 Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont Det nordvästra planområdet har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö. Samtidigt kan de miljö- och barriäreffekter som trafiken ger upphov till minimeras. Det goda kommunikationsläget och entréfunktionen innebär ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En utveckling skulle innebära stora infrastrukturförändringar som bör föregås av fördjupade studier. BAKG RUND Området mellan bangården, Byggmästaregatan, Stockholmvägen och Hornsgatan är avskärmat av trafikleder. Bara 350 meter från Östervärns station och 1 200 meter från Malmö Centralstation är stora delar av marken obebyggd eller utgörs av lågt utnyttjad industrimark. Den täta blandade staden slutar abrupt vid detta mellanrum som sammantaget ger ett intryck av att vistas i en utpräglat trafiktillvänd miljö. I området finns det omistliga byggnader med viktiga samhällhällsfunktioner som Trafikverkets ledningscentral och den fortfarande aktiva och kulturhistorisk värdefulla avloppspumpstationen Rosendal, uppförd i början av 1900-talet. Andra delar av området domineras av en transformatorstation, industrilokaler, trafikleder och dåligt använda parkeringsplatser. Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en stadsmässig struktur på lång sikt. Alternativa vägdragningar behöver studeras vidare. Vy från korsningen Lundavägen/Hornsgatan. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 41 68 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G Stockholmsvägen kommer att vara den trafikled norrifrån som under överskådlig framtid ska ta hand om stora mängder motortrafik till och från en växande innerstad även om det finns ambitiösa mål om att minska mängden biltrafik inom, till och från staden. Den stora mängden trafik (personbilar, godstrafik och bussar) som i dag passerar igenom detta område ska ses både som en tillgång för Malmö som ett regionalt centrum men kan å andra sidan ha en negativ påverkan på stadens utveckling. Målet är att skapa en mer sammanhållen stad, en bättre och mer effektiv markanvändning och ett rikare stadsliv som gynnar gående och cyklister. E T T A LT E R N AT I V T I L L DAG E N S S TA D S S T R U K T U R Schematisk karta som visar hur mer blandad stad kan tillskapas. Om en utbyggnad med blandad stad visar sig vara möjligt även i den nordvästra delen av planområdet finns det potential för upp till 600 bostäder, 1 500 arbetsplatser med ett behov av 150 förskole- och 200 skolplatser. 42 Syftet med att utveckla det nordvästra planområdet är att utnyttja marken effektivare i ett centralt och stationsnära läge. Nya innerstadsliknande strukturer kan förbättra integrationen av hela planområdet i Malmö generellt och i Nyhamnen i synnerhet. Målet är en ny, tätare bebyggelse med nya målpunkter i närheten av Östervärns station, en offentlig miljö som är anpassad till fotgängare och cyklister, ett rikt stadsliv och en mer integrerad stad. Det finns ett flertal olika möjligheter att bryta den barriärskapande trafikstrukturen. Ett alternativ till dagens stadsstruktur är att flytta de stora trafikströmmarna till ett läge närmare Kontinentalbanan och bangården. Detta skulle skapa större utvecklingsmöjligheter för kvarteren runt om det nuvarande köpcentret söder om Hornsgatan. En ny gatustruktur skulle kunna uppnås med samma funktion och kapacitet som i dag men med en större blandning av trafikslag, ett lugnare trafiktempo, fler korsningspunkter för fotgängare och cyklister samt en förbättrad kollektivtrafik med reserverade körfält för bussar och anknytning till Östervärns station. Den mark som frigörs skulle kunna bebyggas och läka den fragmenterade stadsstrukturen. Mellan de trafikerade gatorna kan större sammanhängande och lugnare kvarter skapas. Luftkvalitén och skyddet mot bullret från Kontinentalbanan och trafiklederna kan då förbättras genom varierande byggnadshöjder och en sluten kvartersstruktur. V I DARE UTR EDNINGAR NÖDVÄNDIGA Avsikten är att uppnå en utveckling som ger positiva sociala, miljömässiga och stadsmässiga effekter, men det krävs stora investeringar för att kunna förändra den befintliga infrastrukturen. I dagsläget kan det vara svårt att finna dessa resurser. Bortom genomförandetiden för översiktsplanen, som ligger ungefär 20 år framåt, kan markvärdet ha ökat så pass mycket att en innerstadsliknande exploatering av det nordvästra planområdet blir möjlig. Till dess behövs fortsatt dialog med markägarna, myndigheter och djupgående analyser samt en kostnadskalkyl. Det är viktigt att fastställa att en möjlig utveckling av detta delområde inte påverkar en tidigare utbyggnad av fastigheterna söder om Stockholms- och Lundavägen i anslutning till Östervärns station. GENOMFÖRANDE 69 Genomförande Malmö stad, markägare, fastighetsutvecklare och myndigheter bär gemensamt ansvar för att förverkliga de mål som ställs upp i översiktsplanen. Här beskrivs översiktligt vilka processer som behöver följa efter planens antagande. Under genomförandet behöver samverkan mellan nämnder, förvaltningar och bolag ytterligare intensifieras så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt och med ett långsiktigt perspektiv. Dialogen med medborgarna och andra aktörer, som har skett under översiktsplaneprocessen, behöver vidareutvecklas under genomförandetiden. Det är särskilt viktigt att boende i området upplever att de har möjlighet att ta del av och ge synpunkter på områdets utveckling. Dialogen bör utformas så att mäns, kvinnors, äldres, ungdomars och barns synpunkter blir hörda. S TOR POT E NT IA L M EN O KL AR UTBYGGN ADSOR DNING Planområdet beräknas rymma cirka 4 200 bostäder och 4 300 arbetsplatser. Detta generar i sin tur ett behov av minst 850 förskolplatser och drygt 1 000 skolplatser. Tillsammans utgör den nya bebyggelsen cirka 570 000 kvm BTA. Genomförandet av översiktsplanen kommer till stor del att vara beroende av faktorer som Malmö stad inte själv råder över. Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt kan vara svår att styra eftersom kommunens markinnehav är begränsat. Det är därför angeläget att alla förvaltningar inom Malmö stad anammar en öppen och positiv attityd till goda initiativ från fastighetsägare och byggherrar. Vissa delar av planen kan förverkligas inom fem år medan andra förslag får ses på 10-20 års sikt. När det gäller området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan ligger en möjlig utveckling bortom översiktsplanens tidshorisont. Ett positivt ställningstagande för en långsiktig utveckling av detta område betyder dock inte att en utbyggnad av kvarteren mellan Södra Bulltoftavägen, Lundavägen och Stockholmsvägen inte är möjlig i ett längre perspektiv. ÖS T E RVÄ RNS STATI O N Att Östervärns station åter tas i bruk är av stor betydelse för planområdet. Det kommer finnas goda möjligheter att ta tillvara hela planområdets potential när Malmöringen öppnas, vilket beräknas ske under 2015-2016. I samband med öppnandet kommer det i första fasen ske mindre ombyggnader av Östervärns station. En tidig planering av området närmast stationen, både öster och väster om Kontinentalbanan, behövs för att ge en positiv signal för hela planområdets utveckling och för att skapa ett större resandeunderlag. Malmö stad har därmed ett stort intresse av att samarbeta med Trafikverket, som äger spårområdet, och privata markägare som driver planeringsprocessen för området kring stationen. Vidare utredningar om angöring av lokala och regionala bussar, risk- och konsekvensanalyser i samband med byggnation nära Kontinentalbanan och en möjlig framtida spårvagnsdragning längs Södra Bulltoftavägen behöver göras. Förutom Trafikverket, Malmö stad och de privata markägarna behöver samordning inledas med Länsstyrelsen, Skånetrafiken, Räddningstjänsten Syd och andra berörda aktörer inom Malmö stad. 43 70 GENOMFÖRANDE Det är viktigt att området närmast stationen används så att det kollektivtrafiknära läget utnyttjas på ett bra sätt. Hur området ska utformas för att skapa en levande och trygg stationsmiljö behöver studeras vidare. Malmö stad äger marken intill Östervärns station som arrenderas av koloniföreningen Lundavägen. Om koloniområdet inte ska vara kvar i sitt nuvarande läge eller form behöver ett ersättningsområde inom rimligt avstånd säkras i god tid. Hur platsens kulturhistoriska värde ska tillvaratas behöver utredas, bland annat i samarbete med Malmö Muséer. SIMRISHAMNSBANAN OCH KONTINENTALBANAN När Simrishamnsbanan kommer att realiseras är i dagsläget inte möjligt att svara på. Under 2014 tar Trafikverket fram en järnvägsutredning för banan. Där redovisas järnvägens läge, utformning och konsekvenser. Innan nästa planeringsskede, som är att utarbeta en järnvägsplan, måste finansieringen vara säkrad. Har inte järnvägsbygget påbörjats senast fem år efter järnvägsplanen har vunnit laga kraft så upphör den, enligt dagens lagstiftning, att gälla. Arbetet med att finna en finansiering måste intensifieras och ske gemensamt av kommunerna längs järnvägen, Region Skåne och Trafikverket. Medan arbetet med att lösa finansieringen pågår så ska föreslagen järnvägssträckning bibehållas som reservat. Investeringarna för att starta trafik på Simrishamnsbanan behöver inte vara lösta för att planområdet ska kunna bebyggas. I dagsläget trafikeras det befintliga järnvägsspåret längs Simrishamnsbanan inte. Under planeringstiden skulle det vara fördelaktigt att spårområdet, som ägs av Trafikverket, blir temporär tillgängligt som en del av ett aktivitetsstråk. Samordning mellan Malmö stad och Trafikverket behöver ske i detta fall. Oklarheter om tidplanen kring Simrishamnsbanans tillkomst ska inte fördröja en utveckling av planområdet intill järnvägen. Markägarna längs Simrishamnsbanan och Malmö stad behöver samordna gatusträckningar och bebyggelsegräns längs banan med Trafikverket och Räddningstjänsten Syd. För att byggelsen ska kunna lokaliseras nära Simrishamnsbanan bör riskbedömning ske och säkerhetsscenarier ska prövas i fortsatt planarbete. Planeringsarbetet med att åstadkomma en yttre godsbana parallellt med Yttre Ringvägen har inte utvecklats vidare. En överföring av godstrafik från Kontinentalbanan skulle vara till fördel för planområdet. Reservatet ska därför kvarstå och dialogen för att skapa en samsyn mellan kommunerna i sydvästra Skåne ska fortsätta. KO P P LI NGAR OC H EXPLOATER INGSGR AD Bibehållandet av befintliga och skapandet av nya möjligheter att korsa den nedsänkta Simrishamnsbanan är väsentligt för att läka staden. Källa: Järnvägsutredning Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla 2014-02-21. 44 Områdets centrala läge tillsammans med järnvägarnas barriärverkan gör det särskilt viktigt att vidta åtgärder som bryter barriärer och läker samman staden. Singelgatans förlängning genom Södra Kirsebergsstaden har stor betydelse för områdets tillgänglighet och framtida exploatering. Den kan temporärt anläggas utan att invänta Simrishamnsbanans trafikering och därefter byggas om till bro över den nya nedsänkta järnvägen. Detta gäller även den nya gång- och cykelförbindelse som föreslås sammanbinda Södra Kirsebergsstaden med Johanneslust. Andra kopplingar som behöver tillkomma är gång- och cykelförbindelser (kanske även som lokalgator) under Kontinentalbanan mellan Ellstorp och Södra Kirsebergsstaden och mellan Ellstorp och Johanneslust. Dessa kan eventuellt till- GENOMFÖRANDE 71 komma först i samband med anläggandet av Simrishamnsbanan. Östra Fäladsgatan, Vattenverksvägen och Mölledalsgatan korsar i dag Simrishamnsbanan i plan. Det kan de fortsätta göra men när trafikeringen av banan kommer igång ska de byggas om så att de korsar banan på bro. Kostnader för de tillkommande och bibehållna kopplingarna kan ställas emot områdets förbättrade integration med Malmö och effekter som ger bättre förutsättningar för en högre exploatering, större trygghet, bättre tillgänglighet till kollektivtrafik, handel och grönområden. Det förbättrar också möjligheten att skapa verksamheter och nya målpunkter inom planområdet, framför allt i Södra Kirsebergsstaden. Livskvalitén hos de boende och värdet på området förväntas öka. Kopplingar gynnar både utvecklingen av marken längs järnvägen men även Malmö stad. Markägarna behöver tillsammans med Malmö stad ta ansvar för att tillsammans med Trafikverket reda ut möjligheter att finansiera och genomföra förbindelser förbi Kontinental- och Simrishamnsbanan. Även möjligheter till tillfälliga kopplingar mellan Johanneslust och Järnvägsverkstäderna i väntan på att Simrishamnsbanan åter tas i bruk ska prövas. Vid planering av Simrishamnsbanan behöver Trafikverket samordna planeringen med Malmö stad, markägarna och andra berörda förvaltningar och myndigheter. KOM M U NA L SE RV I CE Att tillhandahålla service, plats för fritid och ytor för rekreation och offentliga möteplatser skapar trygghet, höjer områdets attraktivitet och hjälper människor att ha en arena för delaktighet och dialog. Eftersom Malmö stad inte äger mycket mark inom området är det viktigt att ytorna för skolor, förskolor, olika typer av serviceboenden, fritidsanläggningar, parker, torg, gator och ytor för öppen dagvattenhantering reserveras i ett tidigt skede. Därför behöver markförvärv göras av Malmö stad. Inför detaljplanläggning behöver markägarna koordinera sina planer med Malmö stad som samordnar behovet för hela planområdet i enlighet med översiktsplanens intentioner. Det råder brist på förskolor, skolor, grönområden och andra typer av mötesplatser i planområdets närhet. Tillkommande funktioner behöver därmed även täcka de behov som finns i dag. Förutom att i tidigt skede förvärva mark finns det möjlighet att säkerställa tillkomsten av service genom att prioritera detaljplaner med sådant innehåll. Vissa servicefunktioner kan även tillhandahållas av privata aktörer. Skulle en sådan lösning innebära att nya multifunktionella och yteffektiva lösningar blir möjliga ska detta bejakas. EFFEK TIVARE MARKUTNYT TJANDE Genom samordning av olika funktioners eller intressenters ytanspråk kan marken användas effektivt. Då mark för dagvattenhantering inte är vattenfylld kan de till exempel användas för lek och bollspel. Samutnyttjande av fritidsytor, parker och skolgårdar kan också leda till att markanspråken sänks. Detsamma gäller parkeringsbehovet. Kontorsanställda och boende har behov av parkeringsplatser vid olika tidpunkter på dygnet. Genom samordnade parkeringslösningar sparas både mycket plats och pengar. Denna typ av lösningar ska eftersträvas varför dialog mellan flera olika parter behöver initieras. 45 72 46 KO N S E K V E N S E R 73 Konsekvenser Översiktsplanen för del av Kirseberg bygger på den kommuntäckande översiktsplanens mål att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Konsekvenser av översiktsplanens genomförande redovisas nedan för varje aspekt. Miljökonsekvenser Miljöaspekterna har fått en allt mer betydande roll i planeringen och miljöfrågor genomsyrar därför i hög grad översiktsplanen, som är framtagen för att som helhet minimera påverkan på miljön. Genomförande av översiktsplanen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). En avvägning av miljökonsekvenser görs kontinuerligt i arbetet med översiktplanen från framtagande av samrådsunderlaget till utställningsförslaget och antagandehandlingar. Miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad översiktsplanen anger. Beskrivningen tar upp områden som behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner. OLIK A A LT E RNAT I V Översiktsplanens miljökonsekvenser skall jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös kommuntäckande översiktsplan antogs maj 2014 och den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen, där riktlinjer för utveklingen av området har angetts. Planområdet är i översiktsplanen fastställd som ny blandad stadsbebyggelse och Simrishamnsbanan förordas nedsänkt. Planförslaget skiljer sig inte i väsentlig grad från den kommuntäckande översiktsplanen. I förhållande till nollalternativet finns det mindre justeringar i planförslaget, framför allt har fler gröna kopplingar införts, för att stärka tillgängligheten mellan planområdet och övriga staden och grönområden. Nollalternativet ställs mot två utvecklingsalternativ. I och med att nollalternativet inte innebär stora skillnader med planförslaget kommer miljökonsekvenserna i stort sätt vara de samma. Mera relevant är det att jämföra med alternativet oförändrad markanvändning, Alternativet får benämningen Oförändrad markanvändning. Planförslaget jämförs också med alternativet Simrishamnsbanan förläggs i markplan. Vid Simrishamnsbanan förlagd i markplan förloras möjligheterna till kopplingar mellan områdets olika delar i markplan över spåren. Färre och oattraktiva kopplingar, och minskade rörelser genom området. Konsekvenserna av om den förläggs i markplan eller nedgrävt blir olika framför allt vad det gäller bullerfrågan och möjligheten att bygga nära spåren, och risker i samband med den spårbunden trafiken ökar. A Läs mer: Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan för del av Kirseberg, som redovisas i ett separat dokument och fungerar som ett beslutsunderlag vid antagandet av översiktsplanen. www.malmo.se/fopkirseberg B E T YDA N D E M I L J Ö PÅV E R K A N Området innehåller kända markföroreningar på ett flertal platser kopplat till tidigare verksamheter i området. Om översiktsplanen inte genomförs finns det en risk att markföroreningarna inte kommer att åtgärdas. 47 74 KO N S E K V E N S E R Den ökade trafiken, som en större utbyggnad innebär, kan medföra negativa konsekvenser för luft och öka bullernivåerna. Luftkvalitén ligger redan i dag nära gränsen för det tillåtna intill planområdets större vägar. Delar av området är redan starkt bullerutsatta från infartsvägen till Malmö och från järnvägarna som skär genom området. Nollalternativet skulle kunna ge en mindre risk för försämrad luftkvalitet och buller som förorsakas av transporter, som den nya bebyggelsen i planförslaget ger upphov till. Men dagens utveckling innebär att risken för buller och luftkvalitetsproblemen ändå ökar längs befintliga gator och järnvägsspår på grund av en ökad inpendling med bil. Genom medveten planering och byggande kan problem med buller och luftkvalitet minimeras. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärdar erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft och buller. Förutsättningar för att klara normerna för luft och buller bedöms inledningsvis bra om hänsyn tas i den efterföljande planeringen, till exempel genom lokalisering av verksamheter mot järnvägar, genomgående lägenheter med en ”tyst sida” mot gården eller varierande byggnadshöjder för att öka luftcirkulationen. En utbyggnad nära Malmö centrum och Östervärns station skapar förutsättningar för ett hållbart resande. En tätare stad ger fler människor kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Genom att förbättra gång-cykel och kollektivtrafikförbindelser skapas förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minskas, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten och gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av planen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för ytvatten. P O SI TI V SAML AD BEDÖMNING Sammanfattningsvis är översiktsplanens positiva miljökonsekvenser följande: • Ett effektivare markutnyttjande när tidigare verksamhetsområden tas i anspråk för ny, tät bebyggelse. • Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med god tillgång till lokal och regional kollektivtrafik och en god infrastruktur för gående och cyklister. • Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer genom detaljplanläggning. • Skapande av nya rekreativa stråk, kompletterade med parker, ytor för fritidsaktiviteter, gång- och cykelstråk. • Skapande av nya naturmiljöer och kompensation för negativ påverkade naturvärden. Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av översiktsplanen bidrar till en hållbar utveckling av Malmö och motiveras av denna. Stadsutveckling i ett stationsnära läge är i linje med inriktningen i den kommuntäckande översiktsplanen. Genom förtätning och utnyttjande av de befintliga markresurserna sparas 48 KO N S E K V E N S E R 75 åkermark utanför den täta staden. I takt med att planprocessen fortsätter och frågor och delområden studeras i detalj behöver också förslagens miljökonsekvenser studeras vidare. M I L J Ö K VA L I T E TS M Å L Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö lagt fast höga ambitioner på klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi 2030 vilket innebär behov av särskilda insatser för lokal energiproduktion och energieffektiva byggnader. Totalt finns sexton miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Översiktplanen bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av de relevanta nationella miljömålen och Malmö stads miljömål. Sociala konsekvenser Införandet av sociala konsekvensbeskrivningar under planeringsarbetet är en av de åtgärder som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lett till. Beskrivningen av planförslagets sociala konsekvenser är strukturerad efter planområdets mål (sida 8). INTEGRER AD OCH SAMMANHÅLLEN STAD Tillgänglighet är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning ska kunna ta del av stadens utbud. En ökad tillgänglighet är även en viktig förutsättning för att befintliga och nya mötesplatser ska kunna aktiveras av människor med olika bakgrund och intressen. Nya gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser som binder ihop planområdets delområden med Malmö centrum bidrar till att det blir lättare för fler att röra sig till, från och inom planområdet. Liv och rörelse i planområdet under olika tider på dygnet ökar möjligheterna till möten mellan människor med olika bakgrund. Dessutom kan den upplevda tryggheten i området öka. När Östervärns station tas i bruk kan den bli en viktig mötesplats för boende- och verksamma i området. Stationen kan skapa förutsättningar för en ökad funktionsblandning, med fler verksamheter och ett ökat serviceutbud i närområdet och längs samlande stråk. Genom att erbjuda ett varierat bostadsbyggande vad gäller hustyper, lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer och arkitektur, kan människor med olika förutsättningar och behov ges möjlighet att bosätta sig i planområdet. Om nya kopplingar och ett varierat bostadsutbud uteblir och Östervärns station inte utformas som en samlande och trygg mötesplats blir området mindre attraktivt att bo i och vara verksam i och det finns sämre möjligheter för ett aktivt stadsliv. Inflyttningen riskerar att avta eller stanna av vilket minskar underlaget för service och ytterligare försämrar områdets attraktivitet. Det blir även svårare att aktivera befintliga och nya mötesplatser i området som kan upplevas isolerade från resten av staden. 49 76 KO N S E K V E N S E R L I VS K VA L I T É G E N O M N Ä R H E T Konsekvensen av att lokalisera servicefunktioner och mötesplatser nära kollektivtrafiknoder, huvudstråk samt gång- och cykelstråk är att det blir enklare och närmare för fler att ta sig till, exempelvis, förskola, skola, arbete, livsmedelsbutik och fritidsaktiviteter. Genom att uppmuntra till aktivare rörelser ökar förutsättningarna för en jämlik livskvalité och hälsa. Ett ökat folkliv kring kollektivtrafiknoder och längs samlande stråk kan även förbättra den upplevda tryggheten. Gång- eller cykelavstånd till kvalitativa utemiljöer är särskilt viktiga för barn som är mer beroende av miljön nära hemmet. När servicefunktioner lokalieras nära kollektivtrafiknoder kan fler uppmuntras till att välja kollektivtrafik före bilen vilket förbättrar luftkvalitén, ökar trafiksäkerheten, minskar buller och främjar folkhälsan. Den positiva utvecklingen hotas om servicefunktioner och mötesplatser inte lokaliseras nära kollektivtrafiknoder, huvudstråk samt gång och cykelstråk. Vardagsrörelserna blir längre, biltrafiken ökar och säkerheten för fotgängare och cyklister försämras. Möjligheten att skapa aktiva mötesplatser och förbättra tryggheten i utemiljöer kan även minska. K U LT U R E L L I D E N T I T E T I VA R I E R A N D E M I L J Ö Genom att bevara och utveckla den kulturhistoriska strukturen och bebyggelsen och låta nya byggnader inspireras av den äldre arkitekturens uttryck kan områdets identitet stärkas och dess historia levandegöras. En ökad förståelse för områdets historia kan skapa en gemensam stolthet och öka engagemanget för områdets fortsatta framväxt. Genom att utveckla nya former för stadsodling, som är en populär företeelse i området i dag, tillsammans med de boende kan samhörigheten, identiteten och engagemanget för området stärkas. Det finns en risk att områdets identitet och det engagemang som finns på sikt urholkas om det inte utvecklas i enlighet med planförslagets intentioner. Bevarandet av äldre byggnader av kulturhistoriskt värde kräver investeringar i marksaneringar och att bebyggelsen anpassas till dagens behov och lagkrav. Om inte de utmaningar som detta innebär kan tillgodoses är risken stor att attraktivteten minskar och att det blir svårare att skapa intressanta målpunkter för andra Malmöbor i området. Engagemanget riskerar dessutom att minska om mycket av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen försvinner. Om inte den stadsodlingskultur som finns i området i dag tas om hand och utvecklas i nya former när vissa av de befintliga koloniområdena försvinner kan trivseln, gemenskapen och sammanhållningen i området minska. DEN GRÖNA STADSDELEN Genom att skapa mer grönska och förbättra tillgängligheten till gröningar, parker och rekreationsområden kan förutsättningarna för hälsa, rekreation och trivsel förbättras. Mer grönska bidrar till förbättringar av luftkvalitén. Grönområden och gröna stråk uppmuntrar till motion, lek och rörelse. Om inte de gröna kvalitéerna och gång- och cykelkopplingarna förbättras enligt planens intentioner minskar förutsättningar för trivsel och hälsa i området som i dag präglas av infrastruktur och hårdgjorda ytor. Barn, äldre och funktionshindrade bedöms påverkas särskilt negativt då de är mer beroende av miljön nära hemmet. 50 KO N S E K V E N S E R 77 Ekonomiska konsekvenser Att bedöma översiktsplans ekonomiska konsekvenser är ytterst komplext. Det finns inte några direkta målformuleringar för översiktsplanearbetet som rör kommunens ekonomi. Däremot finns outtalade mål om rimliga investeringar och låga driftskostnader. Att omvandla ett centralt område med goda kollektivtrafikförbindelser har bästa förutsättningar att på sikt ge samhällsekonomiska vinster. Genom att bebygga centralt belägen mark och minska områdets barriärer ökar möjligheterna att uppnå rationella storlekar på enheterna inom förskola, grundskola, omsorg och andra kommunala verksamheter. Ett nytillskott av boende och verksamma ger också möjlighet till bättre användning av redan gjorda investeringar i form av befintliga parker, gator och VA-nät. Planförslaget medför vidare att jordbruksmark inte behöver tas i anspråk eller att busslinjer måste förlängas. Det finns således fördelar med att marken bebyggs trots att det inom planområdet knappt finns någon kommunal mark avsedd för ny bebyggelse. Den föreslagna utvecklingen av ett mer miljöanpassat transportsystem kan initialt medföra stora kostnader för uppbyggnad av infrastruktur och utökad kollektivtrafik. Simrishamnsbanan bedöms i Trafikverkets järnvägsutredning kosta 4–5 miljarder kronor. Att i Malmö kommun gräva ner banan i schakt skulle enligt samma utredning ge en kostnadsökning på ytterligare cirka 500 miljoner kronor. Eftersom Simrishamnsbanan inte finns med i Trafikverkets åtgärdsplan för 2014– 2025 så är kostnaderna inte möjliga att tidsätta. När järnvägen kan komma till stånd är beroende av finansiärernas vilja. I väntan på detta kan planområdet omvandlas med reservat för järnvägen. Stationen kan byggas om till starten av Malmöringen och i väntan på trafikeringen av Simrishamnsbanan kan tillfälliga plankorsningar byggas över spåren. En hög sysselsättningsnivå är bra av många skäl, bland annat för att öka kommunens skattekraft. Ur det perspektivet ger planområdet stora möjligheter. Översiktsplanen visar på goda etableringsmöjligheter för många av näringslivets olika grenar, tät kontorsbebyggelse i stationsnära miljö och spännande uppstartsmiljöer i de gamla järnvägsverkstäderna . Ett dynamiskt näringsliv är viktigt för staden och till förmån för Malmöborna och andra i regionen. En nyöppnad Östervärns station ger också Malmöborna i den nordöstra delen av staden tillgång till den regionala arbetsmarknaden på ett enklare sätt än idag. Stora delar av planområdet har varit under utredning en lång tid och därför blivit eftersatt. Efter hand som staden växt har det blivit allt mer intressant att se till områdets möjligheter. Bedömningen är att det är till godo för kommunen att planområdet bebyggs på så framåtsyftande sätt att uppsatta mål kan nås. Ambitionen att skapa ett attraktivt område med social balans och att nå ett effektivare markutnyttjande i ett centralt läge går i riktning mot en långsiktig kommunekonomiskt fördelaktig stadbyggnadsstruktur. 51 78 P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R Planförutsättningar I den kommuntäckande översiktsplanen anges prioriterade inriktningar för att skapa en attraktiv och socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar stad. Ett hållbart samhälle ger förutsättningar för ett gott liv, både för dagens och för framtidens medborgare. De prioriterade inriktningarna syftar till att generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och fler arbetstillfällen. Den kommuntäckande översiktsplanens inriktningar är vägledande för arbetet med översiktsplan för del av Kirseberg. NÄR A, TÄT, GRÖN OCH FUNK TIONSBL ANDAD STAD Malmö är en stad som ska vara "nära". Den nära staden är flexibel, yteffektiv och sparar värdefull jordbruksmark. Malmö ska också byggas som en funktionsblandad stad så att en enklare vardag och ett intensivt och rikt stadsliv kan uppnås. Parker behöver utvecklas för att ge en växande befolkning möjlighet till rekreation och stillhet men det behöver också ske ett tillskott av gröna platser som är lättillgängliga och integrerade med bostäderna. Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet och bidra till att länka ihop områden som i dag är omgärdade av trafikleder och järnvägar. Målet är att alla Malmöbor ska få en likvärdig och nära tillgång till stadens utbud och samhällsservice. Att förtäta i befintliga miljöer ställer krav på att finna nya lösningar så att stadens samhällsfunktioner blir yteffektiva. Denna fördjupning av översiktsplan för Malmö omfattar ett område som med sitt centrala läge har god potential att tillgodose behovet av en effektivare och grönare markanvändning. Det finns också möjligheter att minska de barriärer som finns i området och tydligare knyta det samman med stadens mer centrala delar. REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄX T OCH SYSSELSÄT TNING Öresundsregionen är en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö-Lund ska vara en sammanhängande metropol som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen. Malmö ska vidareutvecklas som en attraktiv stad för boende, besökande och företagsetableringar. Regional tillväxt utan negativa konsekvenser för klimat och miljö förutsätter att bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen. Malmös alla delar ska vara fysiskt lättillgängligt att nå från omvärlden, nya barriärer ska inte skapas. Östervärns station kan i detta sammanhang utgöra en viktig nod som knyter Malmö bättre till övriga regionen och bidrar till att öka områdets attraktivitetet för såväl verksamheter, företag och boende. 52 P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R 79 S TAD E N SOM K U LTURELL O CH DEM O KR ATI SK AR ENA Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling. Det skapar en gemensam kontaktyta för möten mellan människor och stimulerar demokrati och delaktighet. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner kan staden och stadsdelarna läkas samman socialt. Möjligheten att röra sig till fots eller med cykel främjar folkhälsan som i sin tur är en förutsättning för en positiv utveckling, för välfärd och för tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa inom staden har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos människor som känner sig delaktiga. Staden stärks socialt av medborgares medverkan och det är väsentligt att inom stadsplaneringens ramar verka för ett ökat deltagande i förändringsprocesser. Genom att bryta de barriärer som omgärdar planområdet underlättas rörselser och befintliga och nya lokala målpunkter tillgängliggörs även för övriga Malmöbor. A Läs mer i Översiktsplan för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige 2014-05-22). www.malmo.se/op 53 80 P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R Området i ett regionalt perspektiv Malmö befinner sig i en expansiv region och har potential att tillsammans med Köpenhamn och Lund bli Skandinaviens näringslivscentrum med bästa möjliga förutsättningar för ett internationellt näringsliv. En rad satsningar pågår för att öka regionens attraktivitet för etableringar av verksamheter, besöksmål och bostäder. Bland dessa är utbyggnadsområdena Hyllie, Västra Hamnen, Nyhamnen och etableringen av ESS och Max IV i Lund, nya Öresundstågstationer och infrastruktursatsningar i spårburen kollektivtrafik. På sikt kan det även bli aktuellt med ytterligare en fast förbindelse över Öresund. De regionala visioner som finns i till exempel Öresundsregional utvecklingsstrategi (ÖRUS) och Regionalt utvecklingsprogram i Skåne (RUP) om hållbar tillväxt, klimatanpassning och goda levnadsförhållanden stämmer väl överens med Malmös regionala inriktning. Bland de frågor som berörs i de regionala visionerna är helhetssyn på kollektivtrafik och bebyggelsestruktur särskilt viktiga för Malmö. Ett attraktivt område för bostadsbebyggelse och verksamhetsetableringar som erbjuder stadsliv, kommunikationer och service kring Östervärns station kan stärka Malmös och Malmö centrums roll i den regionala strukturen. Värnhem är redan i dag en viktig knutpunkt för regional busstrafik, med expressbussar till och från bland annat Lund. Vid öppnandet av Östervärns station för persontrafik stärks Östervärn och Värnhems roll som regional kommunikationsnod vid Malmös entré norrifrån ytterligare. När Simrishamnsbanan åter trafikeras med persontåg knyts också östra Skåne till Malmö. Det minskar avståndet mellan orterna längs Simrishamnsbanan och mellan Malmö och Lund samtidigt som det ger ytterligare flöde av människor genom planområdet. I samrådsunderlaget till en gemensam strukturbild för Malmö-Lund föreslås den flerkärniga ryggraden som konkretiserad framtidsbild för Malmö-Lund med sikte på år 2030. Underlaget betonar vikten av att Malmös nordostliga miljöer längs ryggraden utvecklas till täta, urbana noder. En ny regionaltågstation vid Sjölundaviadukten kan förstärka nordöstra Malmös regionala betydelse ytterligare. MALMÖ-LUND L ÄNKEN I NORR A MALMÖ Burlöv Malmö C Sjölunda Triangeln Hyllie I det långa perspektivet kan en ny station vid Sjölundaviadukten koppla Kirseberg närmare Malmö-Lund-länken och Mellersta hamnen. 54 P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R 81 Historik och kulturhistoriska värden Från att ha varit ett område till stor del bestående av odlingar och ängsmark med sporadiska inslag av bebyggelse, blev Kirseberg under slutet av 1800-talet en allt mer befolkad stadsdel. Industrialismen innebar en stor inflyttning till Malmö med ett behov av fler bostäder för den växande arbetarbefolkningen. Den ökande befolkningen och en stor trångboddhet fick till följd att många människor levde under mycket ohälsosamma förhållande och i social misär. För att försöka råda bot på detta byggde Malmö, som en av de första städerna i Sverige, nödbostäder på flera ställen. Kirsebergs vattentorn byggdes 1915 om till bostäder för behövande och ett par år senare stod arbetarbostäderna i kvarteret Östergård klart, vilket befäste Kirseberg som arbetarstadsdel. Delar av planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö (M:K 114) där Kirsebergsstaden är omnämnd i egenskap av arbetarstadsdel. I slutet av 1800-talet byggdes även järnvägen ut. Planområde genomkorsades av tre järnvägsspår; Kontinentalbanan, som 1914–15 fick sin nuvarande dragning, Simrishamnsbanan vars spår inte är i bruk och Malmö-Genarp som lades ner 1948. Järnvägsverkstäderna tillkom när Malmö Centralstation byggdes om i början av 1900-talet och de dåvarande verkstäderna behövde mer plats. I samband med detta fick Simrishamnsbanan sin nuvarande sträckning. Som mest arbetade 1 100 personer vid verkstäderna och det var Malmös näst största arbetsplats. Nu hyrs området ut till andra icke järnvägsanknuta verksamheter. På platsen där den rivna lokverkstaden låg ligger i dag ett bussgarage med tillhörande verkstad. På det hela taget är det dock fortfarande verkstadsbebyggelsen från 1910-talet som dominerar området. Bebyggelsen har en arkitektur som är karaktäristisk för den tidens industribyggnader. Den lilla grönytan som ursprungligen hade en dekorativ plantering är, trots att den idag bara består av en gräsmatta, en centralpunkt i området kring vilken de historiska byggnaderna är placerade. Utemiljön i övrigt präglas av de omfattande spårsystemen samt bevarade traverser och lastkajer. Det lokalhistoriska värdet är därmed stort. I Malmö Museers översiktliga kulturmiljöutredning för Järnvägsverkstäderna och omnejd (2013) beskrivs området och de olika delområdenas kulturhistoriska värden mer ingående. I kölvattnet av industrialiseringen och den stora inflyttningen till städerna startade kolonirörelsen för att ge arbetarbefolkningen möjlighet att ta del av grönska, frisk luft och odlingsmöjligheter. Det har tidigare funnits ett antal koloniområden inom planområdet men efterhand som bebyggelsen brett ut sig har de reducerats till två. Östra Sommarstadens koloniområde har kvar sitt ursprungliga utbredningsområde och en del kolonistugor från anläggandet på 1920-talet, vilket gör området kulturhistoriskt värdefullt. I den norra delen av kvarteret Tyr finns en rest av det äldsta bevarade koloniområdet i Malmö, Lundavägens koloniområde. Koloniområdet anlades 1905 men har sedan dess decimerats av infrastruktur och bebyggelse. Kolonierna i kvarteret Tyr hängde tidigare ihop med ett annat område, Hagstorp, som avvecklades 1990 och som har legat för fäfot sedan dess. Även egnahemsrörelsen, som inom planområdet finns representerat av Johanneslust egnahemsområde, var en reaktion på den ökande trångboddheten i städerna. Johanneslust egnahemsområde är, trots att de individuella husen genomgått stora förändringar, värdefullt tack vare sin karakteristiska stadsplan med enhetligt placerade huskroppar och byggnadsvolymer. Trädgårdarna är relativt stora vilket ger en lummig kvalitet till området. A Läs mer om den översiktliga kulturmiljöutredningen för Järnvägsverkstäderna med omnejd som Malmö Museer har tagit fram under 2013 på www.malmo.se/fopkirseberg. 55 82 P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R På 1930-talet byggdes flerbostadshus i Ellstorp med en tydlig funktionalistisk prägel. Området uppfördes av HSB och var ett av de första storskaliga bostadsområdena i Malmö. Under efterkrigstiden förtätades den östra delen av Kirsebergsvången med flerbostadshus. Bebyggelsen uppfördes efter stadsingenjör Eric Bülow Hübes stadsplan och består till största delen av lamellhus i tre våningar. Ellstorp byggdes efter en stadsplan från 1937. Bild: Malmö Museer. Inom, eller angränsande till, planområdet finns flera parker med kulturhistoriska värden. Beijers park anlades på privat initiativ men öppnades 1905 för allmänheten. Även Gerlachs park och Garnisonsparken har gamla anor och ett miljöskapande värde. I dag är industrimarken dåligt utnyttjad, glest bebyggd och utgör tillsammans med järnvägen och de hårt trafikerade gatorna en tydlig barriär mellan Kirsebergs- SJ-verkstädernas område, vy från Huvudförrådets tak söderut över gården med prydlig plantering, ång- och kraftcentralen i fonden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934. 56 P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R 83 S TA D S K A R A K TÄ R E R I N O M P L A N O M R Å D E T staden och det centrala Malmö. Verksamheterna som ligger inom området har en låg sysselsättningsgrad. Området utgör ingen trivsam miljö att vistas i och de tidigare järnvägsverkstäderna från början av 1900-talet, med sina öppna ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och tydliga industriella prägel, är därutöver inhägnat. Den angränsande bebyggelsen, den som en ny bebyggelse inom planområdet ska förhålla sig till och samspela med, är i högsta grad diversifierad och brokig. Den har vuxit fram efterhand och dess brokighet gör sig gällande på flera nivåer, såsom bebyggelsens skala och typologi som varierar starkt, precis som graden av detaljering och val av material. Vagnverkstaden med travers i förgrunden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934. 57 84 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G Planprocessen och fortsatt arbete PL ANPROCESSEN Det är en förhållandevis lång process att ta fram en översiktsplan. I inledningsskedet inhämtas information från bland annat kommunens olika förvaltningar, institutioner, företag och boende. Detta utgör sedan underlag för det fortsatta planarbetet. När samrådsförslaget godkänts av Kommunstyrelsen inleds samrådsskedet. Då ges allmänhet, intresseföreningar, politiska partier, myndigheter, förvaltningar, grannkommuner med flera möjlighet att framföra sina åsikter på planen. Därefter följer ett arbete med att revidera förslaget. Under utställningsskedet är det möjligt att lämna synpunkter på det reviderade förslaget. Efter justeringar vidtar den politiska beslutsprocessen och översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. TI DP L AN M I L JÖ KONSEKVENSBESKR IVNING Miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömning gäller för en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen är den rapport som tas fram under en miljöbedömning. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen ska löpa parallellt med framtagningen av en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i ett separat dokument. 58 85 Medverkande Denna översiktsplan är resultatet av ett förvaltningsövergripande arbete på uppdrag av kommunstyrelsen. BE STÄ L L A RE Kommunstyrelsen Christer Larsson, beställarens ombud, stadsbyggnadskontoret ST YRGRUPP Johan Emanuelson, ordförande, stadsbyggnadskontoret Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret Håkan Thulin, fastighetskontoret Ola Melin, gatukontoret Magnus Fahl, gatukontoret Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen PROJEK TG RUPP Lars Böhme, projektledare, stadsbyggnadskontoret Jonna Sandin, stadsbyggnadskontoret Kenneth Fryklander, stadsbyggnadskontoret Åse Andreasson, stadsbyggnadskontoret MEDVERK ANDE TJÄNSTEMÄN Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret Malin Backman, stadsbyggnadskontoret Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret Marianne Dock, stadsbyggnadskontoret Philip Tanimura, stadsbyggnadskontoret Kristoffer Arvidsson, stadsbyggnadskontoret Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret Daniel Svanfelt, stadsbyggnadskontoret Tor Fossum, stadsbyggnadskontoret Katarina Garre, stadsbyggnadskontoret Andreas Nordin, gatukontoret Ola Nielsen, gatukontoret Sven Vordank, fastighetskontoret Oskar Berglund, fastighetskontoret Johanna Block, miljöförvaltningen L AYO U T, K A RTOR O CH F OTO Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret Om inget annat anges äger Malmö stad upphovsrätten. I LLUST R AT IONE R Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret Fojab Arkitekter MOD E LLBYG G E Björn Andersson, stadsbyggnadskontoret INFORMATION OM ÖVERSIK TSPL AN FÖR DEL AV KIRSEBERG Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret, [email protected] Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret, [email protected] Telefon vx 040 - 34 10 00 TRYCK Bojana Lukac, stadsbyggadskontoret 59 86 Den kommunövergripande översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska styrdokument för den långsiktiga utvecklingen och förvaltningen av stad och landsbygd. Enligt plan- och bygglagen (PBL) är kommunen skyldig att ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen. En översiktsplan syftar i första hand till att ge vägledning inför kommande beslut gällande, mark, vatten och bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret fick i maj 2013 i uppdrag av kommunstyrelsen att påbörja Översiktplan för del av Kirseberg, en fördjupning av den kommunövergripande översiktsplanen för ett geografiskt avgränsat område. Denna typ av fördjupningar har till uppgift att pröva, konkretisera och på en mer detaljerad nivå tydliggöra de ställningstaganden som redovisas i den kommunövergripande översiktsplanen. Vissa delar av planen kan förverkligas inom fem år medan andra delar kan genomföras på tio till tjugo års sikt, ibland är tidsperspektiven ännu längre. Föreliggande förslag till översiktsplan är ett så kallat samrådsförslag. Under samrådsperioden, som beräknas genomföras under våren 2015, finns det möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter revideras det och ytterligare synpunkter inhämtas under utställningsskedet. Slutlig beredning sker till kommunfullmäktige inför antagande. BURLÖVS KOMMUN Planutskott 87 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Antagande - Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, Burlövs kommun Dnr KS/2012:299 Sammanfattning Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 15 november 2012 § 67 att bevilja planbesked för detaljplan för Burlöv 3:78 och 3:36, samt att en risk-utredning som visar om det är möjligt med bostäder inom planområdet ska tas fram innan arbetet med samrådshandling påbörjas. En sådan riskutredning har nu tagits fram och undertecknat plankostnadsavtal finns. Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 19 juni 2014 § 45 att gå ut på samråd med detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samt att miljöteknisk utredning ska utföras innan detaljplanen kan antas. Yttranden från samrådet har sammanställts i ett särskilt utlåtande. En miljöteknisk utredning, en geoteknisk utredning samt en komplettering av trafikbullerutredningen har genomförts. Planområdet ligger i nordöstra delen av Burlövs egnahem, norr om Astervägen. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att tillåta nya bostäder inom Burlöv 3:78 och att legalisera 3 befintliga bostäder. Förändringarna sker inom områden, som i gällande detaljplan är avsatta för ickestörande industri. Detaljplanens syfte är också att säkra tillfarten till Burlöv 3:160. Detaljplanen har handlagts med enkelt planförfarande. BURLÖVS KOMMUN Planutskott 88 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att godkänna i ärendet redovisat särskilt utlåtande för detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, samt att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunstyrelsens planutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta att anta i ärendet redovisat planförslag för detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Linda Larsson 040-625 61 43 [email protected] 89 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-07 1 (3) Diarienummer KS/2012:299-217 Kommunstyrelsen Antagande - Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, Burlövs kommun Sammanfattning Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 15 november 2012 § 67 att bevilja planbesked för detaljplan för Burlöv 3:78 och 3:36, samt att en riskutredning som visar om det är möjligt med bostäder inom planområdet ska tas fram innan arbetet med samrådshandling påbörjas. En sådan riskutredning har nu tagits fram och undertecknat plankostnadsavtal finns. Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 19 juni 2014 § 45 att gå ut på samråd med detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samt att miljöteknisk utredning ska utföras innan detaljplanen kan antas. Yttranden från samrådet har sammanställts i ett särskilt utlåtande. En miljöteknisk utredning, en geoteknisk utredning samt en komplettering av trafikbullerutredningen har genomförts. Planområdet ligger i nordöstra delen av Burlövs egnahem, norr om Astervägen. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att tillåta nya bostäder inom Burlöv 3:78 och att legalisera 3 befintliga bostäder. Förändringarna sker inom områden, som i gällande detaljplan är avsatta för ickestörande industri. Detaljplanens syfte är också att säkra tillfarten till Burlöv 3:160. Detaljplanen har handlagts med enkelt planförfarande. BURLÖVS KOMMUN 90 2015-04-07 KS/2012:299 Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att godkänna i ärendet redovisat särskilt utlåtande för detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, samt att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunstyrelsens planutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta att anta i ärendet redovisat planförslag för detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem. 2 (3) BURLÖVS KOMMUN 91 2015-04-07 KS/2012:299 Redogörelse för ärendet Ärendet har drivits av markägarens plankonsult. Utredningar och planhandlingar med av utredningarna föranledda ändringar som krävs för att kommunstyrelsen ska kunna fatta ett beslut om att anta planen, kom in till kommunen i slutet av mars 2015. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bilagor: Plankarta Planbeskrivning Särskilt utlåtande Gertrud Richter Planchef 3 (3) 92 93 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Detaljplan för del av Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem i Arlöv Burlövs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 1(12) 94 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 HANDLINGAR Till detaljplanen finns följande handlingar: - Planbeskrivning med genomförandebeskrivning - Plankarta med planbestämmelser - Burlövs egnahem - trafikbullerutredning, 2014-01-16 (Tyréns) bil. - Riskutredning avseende etablering av bostäder inom Burlöv 3:78 och 3:126, 2014-04-15 (P&B) bil. - Miljöteknisk markundersökning, Burlövs egnahem, 2015-02-23 (VA-teknik & vattenvård) bil - Geoteknisk undersökning med radonmätning, Burlövs egnahem, 2015-03-02 (Geosyd) bil - Komplettering till trafikbullerutredning, 2015-03-24 (Tyréns) bil PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att tillåta nya bostäder inom del av Burlöv 3:78 och legalisera 3 befintliga bostäder inom Burlöv 3:78, 3:126 och 3:150. Förändringarna sker inom områden, som i gällande detaljplan är avsatta för icke störande industri. Detaljplanens syfte är också att säkra tillfarten till Burlöv 3:160. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet ligger i nordöstra delen av Burlövs egnahemsområde utmed Astervägen. Planområdets lokalisering Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 2(12) 95 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 Areal Planområdets areal uppgår till drygt 6 300 kvm. Pågående markanvändning Inom planområdet finns tre befintliga bostadshus (ett uppfört i början av 1900-talet och två uppförda på 1970/80-talet) och ett gräsbevuxet område med huvudsakligen trädvegetation. Del av planområdet används som tillfart till ytterligare en bostadsfastighet (också uppförd på 1970/80-talet). Gräsbevuxen yta som föreslås bebyggas Markägoförhållande All mark är i privat ägo. FÖRENLIG MED 3, 4 OCH 5 KAPITLET MILJÖBALKEN Planförslaget bedöms förenligt med 3, 4 och 5 kapitlet miljöbalken (MB) i enlighet med 5 § förordningen (1998:896) om hushållning med mark och vattenområden mm. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Riksintressen Riksintresse kulturmiljö Planområdet ligger inom Alnarp-Burlöv, M:K77, riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kapitlet 6 § miljöbalken. Riksintresset har reviderats i enlighet med yttrande från riksantikvarieämbetet 2014-0128. För Burlövs egnahem motiveras riksintresset med följande beskrivning: "..Burlövs Egnahemsområde med karaktäristiskt läge i landskapet. ..." Översiktsplan Framtidsplan för Burlöv (kommunens översiktsplan) antogs av kommunfullmäktige 2014-04-22 och vann laga kraft 2014-05-22. I Framtidsplanen anges att viss förtätning kan ske inom egnahemsområdet men dess avgränsning mot omgivande landskap bör bibehållas. Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 3(12) 96 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 Detaljplan För området gäller detaljplan 101 för del av Kronetorp 1:1, Burlöv 3:2 m fl, Burlövs egnahem som vann laga kraft den 15 september 1977. Enligt planen får området endast användas för småindustriändamål och hantverk av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenhet med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Bostäder, som erfordras för tillsyn och skötsel av anläggning, får dock uppföras. Gällande detaljplan med planområdet inlagt Bevarandeplan I kommunens bevarandeplan finns ingen bebyggelse inom Burlövs egnahem redovisad. Fastighetsplan/tomtindelning För del av planområdet gäller tomtindelningen "del av kv Trädgårdsmästaren" (nr 1574), fastställd av länsstyrelsen 1979-07-03. I samband med antagandet av denna detaljplan upphävs tomtindelningen i den del som omfattas av detaljplanen. Gällande tomtindelning ska upphävas (planområdet rödmarkerat) Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 4(12) 97 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 Övriga kommunala beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutade 2012-11-15 § 67 att lämna positivt planbesked för Burlöv 3:78 och 3:36, dock med förbehåll att en riskutredning avseende befintlig lackeringsverksamhet tas fram. Utredningen, som ska visa om det är möjligt med bostäder inom planområdet, ska tas fram innan arbetet med samrådshandling påbörjas. Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 19 juni 2014 § 45 att gå ut på samråd med detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samt att miljöteknisk utredning ska utföras innan detaljplanen kan antas. Kulturmiljöprogram Planområdet ligger inom länsstyrelsens kulturmiljöprogram, kulturmiljöstråk - landsvägen MalmöLund, Sveriges första motorväg. FÖRUTSÄTTNING OCH FÖRÄNDRINGAR Bakgrund Planområdet är beläget inom Burlövs egnahem på ett område som fram till 1970-talet användes som fruktodling. Mer än 75 % (5 700 kvm) av fruktodlingen (7 500 kvm) är redan bebyggd. Fyra bostadshus från 1970/80-talet har uppförts. Befintlig bebyggelse inom och i anslutning till planområdet Bebyggelsen i och kring planområdet är 1 - 1½ planshus med trä- eller stenfasader. Taklutningen varierar mellan 30 och 45 grader. Övergripande målsättning Ny bebyggelse bör till skala och form harmoniera med befintliga byggnader i närområdet. Natur och kultur Planområdet utgörs dels av av tre bostadstomter med uppvuxna trädgårdar och dels av en gräsbevuxen yta med en del trädvegetation. Exploateringsområdet är förhållandevis plant. Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning har tagits fram. Den visar att området, ur geoteknisk synvinkel, är lämpat för planerad bebyggelse. Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 5(12) 98 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 Fornlämning Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Öster om planområdet finns ett område registrerat som fornminne. Forminnesområdet finns till största delen inom Yttre ringvägens vägområde. Eventuella under mark dolda fornlämningar ska skyddas enligt Kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Det innebär bl.a. att om det påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Miljö Förorenad mark Inom planområdet har en mindre fruktodling (ca 7 500 kvm) bedrivits fram till 1970-talet. Verksamheten har bedrivits som ett familjeföretag av nuvarande ägares föräldrar. Mer än 75 % av den tidigare fruktodlingens markarealen har bebyggts med bostäder eller förrådsbyggnader. Endast en mindre del av den tidigare fruktodlingen nyexploateras En miljöteknisk markundersökning, för planområdet och ett större område söder om planområdet, har tagits fram av VA-teknik & vattenvård 2015-02-23. Inom planområdet valdes 3 provtagningspunkter, lokaliserade för att på bästa sätt täcka in området. Provpunkter miljöteknisk utredning Då markanvändningen inom området ska ändras till bostäder används naturvårdsverkets generella riktvärden för "känslig markanvändning". Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 6(12) 99 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 Utredningens sammanfattande bedömning anger, beträffande mark, att föroreningshalten i mark är låg med avseende på metaller, petroleumkolväten, BTEX, PAH och PCB. Uppmätta PID-halter var också mycket låga överlag, vilket indikerar att innehållet i marken med avseende på lättflyktiga kolväten är lågt. Eftersom det har bedrivits fruktodling inom undersökningsområdet analyserades även förekomst av bekämpningsmedelsrester i marken. Endast två parametrar kunde detekteras och endast i låga halter. beträffande grundvatten, att ett grundvattenprov har tagits ut och analyserats med avseende på närvaro av bl. a. metaller, petroleumkolväten, PAH, PCB och ett stort antal bekämpningsmedel. Det har inte kunnat påvisas några störande föroreningar i grundvattnet. Föroreningsinnehållet med avseende på metaller och bekämpningsmedelsrester är generellt mycket lågt och grundvattnet bedöms vara tjänligt som dricksvatten. Slutsatsen av undersökningen är att området inte bedöms vara förorenat av tidigare verksamhet och därmed behöver inga åtgärder vidtas inför byggnation och ändrad användning. Radon I samband med den geotekniska undersökningen har markradonförekomst undersökts. Erhållna markradonvärden ligger inom normalradonintervallet. Om hänsyn tas till att marken är lerig kan den klassas som lågradonmark. Eftersom det förekommer lokala sandlinser inom utredningsområdet föreslås ett radonsäkert byggande. Buller Tyréns har 2014-01-16 tagit fram en bullerutredning för planområdet. Bullret beräknades för ett första våningsplan. Enligt utredningen klarar samtliga tomter bullerkraven för ekvivalentnivån med dagens trafik. Med den trafik som förväntas 2035 beräknas riktvärdena för ekvivalentnivån vid nybyggnad överskridas (med 1 dB(A)) för Burlöv 3:126 och för den nordöstligaste hörnan på den nordöstra tomten. För dessa båda tomter ligger det bullerstörda partiet inom område, som enligt planbestämmelserna, inte får bebyggas med bostadshus. Det innebär att bullret vid fasad ligger väl inom gränsvärdena utan att några bullerdämpande åtgärder behöver göras. Beräkningspunkter buller Bullerutredningen kompletterades 2015-03-24 med värden för ett andra våningsplan. Enligt utredningen klarar i princip hela området gränsvärdena med dagens trafik. Med den trafikökning som Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 7(12) 100 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 prognostiseras till 2035 kommer i princip hela den norra delen av Burlövs egnahem vara bullerstört avseende ett andra våningsplan. Riktvärdena för maximalnivå överskrids inte i något fall. I Länsstyrelsens yttrande 2014-09-11 framförs att planområdet inte kan anses utgöra avstegsläge för buller. Detta innebär bl. a. att bullret inte får överstiga 55 dBA vid fasad oavsett våningsplan. Detta får till följd att detaljplanen endast 1-plans kan tillåtas vid nybyggnation. Inom planområdet finns två 1½-plans hus. Dessa kan finnas kvar och utvecklas. Om de i en framtid ska ersättas med ny bebyggelse kan denna endast uppföras, i enlighet med planbestämmelserna, i ett plan. Buller (sammanfattning) Enligt bullerutredningen kan alla tomter inom planområdet klara riktlinjerna för ekvivalentnivån i markplan utan åtgärd, även om man ligger på gränsen i öst/nordöst. Däremot beräknas riktvärdet 55 dBA för ekvivalentnivå överskridas vid plan 2 i hela planområdet om inga bullerdämpande åtgärder vidtas. Då Länsstyrelsen uttalat att planområdet inte kan anses utgöra avstegsläge för buller kommer området att bebyggas i ett plan utan inredda vindar. Risk P&B Brandkonsult AB har 2014-04-15 tagit fram en riskutredning avseende risker för de boende inom planområdet kopplade till: • Hantering av brandfarlig vara på billackeringsverksamhet inom Burlöv 3:116 • Utsläpp av VOC från billackeringsverksamhet inom Burlöv 3:116 • Olycksrisker förknippade med närhet till transportled för farlig gods (E6) Hanteringen av osäkerheter i riskutredningen har utgått från principen att antaganden och bedömningar görs med konservativa metoder som ligger väl på den säkra sidan i de fall detta bedömts nödvändigt. Riskutredningens slutsats är: "Utifrån genomförda analyser avseende riskerna förknippade med närhet till transportled för farligt gods och närhet till billackeringsverksamhet anses inget hinder föreligga för att utnyttja Burlöv 3:78 och Burlöv 3:126 som tomtmark för bostäder (småhus)." Burlöv 3:150 ingick inte i utredningen, men då den är lokaliserad längre från lackeringsfirman än Burlöv 3:126 föreligger inga hinder för Burlöv 3:150 heller. Klimatanpassning Hela området ligger mer än 3 meter över havet. Dagvatten bör fördröjas inom tomterna innan det ansluts till det kommunala dagvattensystemet. Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 8(12) 101 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 Bebyggelse Inom planområdet föreslås tre nya friliggande hus. Byggnaderna bör anpassas i skala och form till kringliggande bebyggelse. Det innebär att de bör utformas som 1-planshus med huvudsakligen sadeltak. Tomternas storlek varierar mellan 750 och 1 000 kvm. Tre nya hus möjliggörs inom planområdet Offentlig service Det finns förskola och skola ca 1,8 km från området. Avståndet till närmsta vårdcentral är ca 1,5 km. Kommersiell service Det finns mataffär och stort köpcenter mindre än 2 km från planområdet. Friytor Lek och rekreation Närmsta lekplats finns för närvarande ca 150 meter från planområdet. Denna håller emellertid på att planläggas för bostadsändamål. Detta innebär att närmsta lekplats kommer att ligga ca 350 meter från planområdet. Omedelbart norr om planområdet finns naturmark som utnyttjas som rekreationsstråk. Park Planläggning pågår för att göra delar av parken vid Kronetorps gård (ca 0,6 km från planområdet) till allmän platsmark. Tillgänglighet Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven i plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 4 § samt plan- och bygglagen (2010:900) kan uppfyllas. Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 9(12) 102 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 Gator och trafik Detaljplanen innehåller ingen gatumark. Tillfart till de fastigheter som inte ligger utmed befintlig gata sker via gemensamhetsanläggning eller servitut. Kollektivtrafik Utmed Dalbyvägen, drygt 0,8 km från planområdet, finns hållplats för linje 172 (Malmö-ArlövStaffanstorp-Genarp). Parkering All parkering sker på de egna fastigheterna. Teknisk försörjning Dagvatten Dagvattnet bör fördröjas på den egna tomten innan det ansluts till det kommunala dagvattensystemet. Vatten och avlopp Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. För att skydda befintliga ledningar har befintlig gata (gemensamhetsanläggning) redovisats som u-område. El Befintliga nätstationer har kapacitet för den planerade utbyggnaden. Elledningar finns inom planområdet. Gas E-ON har en större gasledning, som ligger ca 60 meter från planområdet. I närheten av planområdet finns distributionsledningar för natur- och biogas. Möjlighet att koppla in sig på dessa ledningar är goda. För att underlätta en eventuell framtida anslutning har befintlig gata (gemensamhetsanläggning) redovisats som u-område. Avfall Avfall hämtas från en för ändamålet iordningställd plats vid den gemensamma infartsvägens anslutning till Astervägen. Denna plats bör säkras genom att den får ingå i den gemensamhetsanläggning eller det servitut som behöver bildas för att säkra infartsvägen till tomterna. Hämtningen av avfall sker utmed den rutt sopbilen för närvarande kör. Bredband Planer finns att ansluta hela Burlövs egnahem till bredbandsnätet. Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 10(12) 103 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 KONSEKVENSER Miljökvalitetsnormer Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att påverkas av en utbyggnad enligt planförslaget. Störningar Bullerskydd Enligt bullerutredningen kan alla tomter inom planområdet klara riktlinjerna för ekvivalentnivån i markplan utan åtgärd, även om man ligger på gränsen i öst/nordöst. Däremot beräknas riktvärdet 55 dBA för ekvivalentnivå överskridas vid plan 2 i hela planområdet om inga bullerdämpande åtgärder vidtas. Då Länsstyrelsen uttalat att planområdet inte kan anses utgöra avstegsläge för buller kommer området att bebyggas i ett plan utan inredda vindar. Risk Någon olycksrisk föreligger inte från E6. Det föreligger inte heller någon risk från vare sig hanteringen av brandfarliga varor eller utsläpp av lösningsmedel från intilliggande billackeringsverksamhet. Kulturmiljö Planområdet ligger inom Alnarp-Burlöv, M:K77, riksintresse för kulturmiljövård. Uttrycket för riksintresset, vad gäller Burlövs egnahem, anges vara dess karaktäristiska läge i landskapet. Då egnahemsområdets läge inte påverkas av detaljplanen motverkar detaljplanen inte riksintressets syfte. Trafik Den trafikökning, som detaljplanen medför, bedöms vara försumbar. Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 11(12) 104 Planbeskrivning Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem DP 000 KS/2012:299 GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Detaljplanen handläggs med enkelt planförfarande. Det finns möjlighet att gå över till normalt planförfarande om det anses nödvändigt. Tidplan: Beslut om samråd samråd Särskilt utlåtande Beslut om antagande Laga kraft juni 2014 sommaren/hösten 2014 beräknas tas av PLU i april 2015 beräknas tas av KS i maj 2015 beräknas ske i juni 2015 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum detaljplanen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för att erforderliga tillstånd inhämtas innan exploatering påbörjas. Fastighetsplan/tomtindelning Gällande tomtindelning för del av kv Trädgårdsmästaren (nr 1574), fastställd av länsstyrelsen 1979-07-03 upphävs. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning sker genom lantmäteriet. Tillfarten till fastigheterna och den gemensamma uppställningsplatsen för sopkärlen regleras med gemensamhetsanläggning eller med servitut. Ekonomiska frågor Fastighetsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggning/servitut bekostas av exploatören. Inom planområdet finns VA-ledningar och elledningar. Krävs förändringar i dessa ledningar står den som föranleder förändringarna för samtliga kostnader i samband med detta. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av Robert Werner arkitektkontor. Kontaktperson på Burlövs kommun har varit planhandläggare Linda Larsson. Linda Larsson planhandläggare Gertrud Richter planchef Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24 12(12) 105 Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem KS/2012:299 BURLÖVS KOMMUN FÖRHANDSKOPIA 15-04-20 Kommunledningskontoret Planområdet Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem Burlövs kommun, Skåne län – enkelt planförfarande SÄRSKILT UTLÅTANDE Antagandehandling, upprättad 2014-04-20 1 (6) 106 Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem KS/2012:299 REDOGÖRELSE EFTER SAMRÅD SAMRÅD Planutskottet beslutade den 19 juni 2014 § 45 att gå ut på samråd med detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samt att miljöteknisk utredning ska utföras innan detaljplanen kan antas. Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 15 augusti - 20 september 2014 enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) 5 kap §§ 20-21. Delgivna myndigheter, organisationer och sakägare Kungörelse om samrådet har införts i ortspressen. Detaljplanen har varit utsänd för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Andra intresserade har kunnat ta del av förslaget hos samhällsbyggnadsförvaltningen i Burlövs kommun, biblioteket i Arlöv, samt på kommunens hemsida. Samrådsmöte hölls den 26 augusti, 2014 kl 18 i Stora sessionssalen i medborgarhuset i Arlöv. Följande sammanställning redovisar samrådssynpunkter. Remissinstanser och remissvaren i sin helhet kan fås på begäran av samhällsbyggnadsförvaltningen, planeringsavdelningen. YTTRANDEN SOM INKOMMIT Under samrådstiden har yttranden utan erinringar eller med tillstyrkan kommit från: E.ON Värme Sverige AB Kultur- och fritidsnämnden Malmö museer Räddningstjänsten Syd Swedegas AB Svenska kraftnät Sydvatten AB Yttranden med erinringar, påpekanden, synpunkter och frågor som föranleder kommentarer respektive ska inarbetas i planen har inkommit från: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Länsstyrelsen Skåne Lantmäteriet E.ON Gas Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB Miljö- och byggnämnden VA SYD Antagandehandling, upprättad 2014-04-20 2 (6) 107 Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem KS/2012:299 ERINRINGAR, PÅPEKANDEN, SYNPUNKTER M M SAMT KOMMUNENS KOMMENTARER Kommunens kommentarer och förslag med anledning av vad som framförts redovisas med kursiverad och indragen text. 1. Länsstyrelsen, LS, har gått igenom planförslaget och har följande synpunkter: Hälsa och säkerhet Buller Den föreslagna detaljplanen prövar bostadsändamålet på nytt, varför även frågan om buller aktualiseras för såväl obebyggda som tidigare bebyggda delar av planområdet. Det föreslagna planområdet kan inte anses utgöra avstegsläge för buller. Av planhandlingarna framgår att bullerriktvärdena beräknas överskridas med 1 dB(A) för delar av planområdet vid ett framtidsscenario. Det finns inga utdrag ur bullerutredningen varför det inte går att se exakt var inom planområdet bullret överskrids. Det framgår inte heller vilka bullernivåer som beräknats för ett andra våningsplan, som planen möjliggör. Skyddsåtgärder som krävs för att klara riktvärdena ska säkras genom planbestämmelse. Länsstyrelsen kan inte, utan ytterligare redovisning och eventuella nödvändiga planbestämmelser, bedöma om bullerriktvärdena kan innehållas, varför Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap l 0-11 §§ P BL. Kommentar: En kompletterande bullerutredning avseende våningsplan 2 har tagits fram. Enligt denna kommer ekvivalentnivån överstiga 55 dBA för andra våningsplanet för hela planområdet. Samtliga tomter kommer att ligga under gränsvärdena för våningsplan 1. Planen ändras så att endast 1-plansbebyggelse utan inredda vindar tillåts. Markföroreningar Då planområdet delvis har varit en gammal fruktodling, där besprutning förekommit frekvent, finns det skäl att misstänka att marken kan vara förorenad. Markens lämplighet ska prövas och vara utredd i detaljplanen och det bör därför göras en översiktlig undersökning av planområdet innan planarbetet går vidare. Länsstyrelsen vill även erinra om att en ny detaljplan innebär en ny lämplighetsprövning, även i de delar där marken redan är bebyggd. Om det finns markföroreningar ska marken saneras innan planen förs till antagande, alternativt krävs det att villkor för att säkerställa markens lämplighet finns enligt 4 kap 14 § PBL. Villkoret måste föregås av en utredning som visar på att olika efterbehandlingsåtgärder är tillräckliga för att göra marken lämplig för det föreslagna ändamålet. Redogörelsen i planhandlingen är inte tillräcklig för att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om marken är lämplig för sitt ändamål. Det kan med nuvarande redovisning inte uteslutas att föreslagen bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, varför Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap l 0-11 §§ P BL. Antagandehandling, upprättad 2014-04-20 3 (6) 108 Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem KS/2012:299 Kommentar: En miljöteknisk utredning som redovisar att marken är lämplig för bostadsbebyggelse har tagits fram och planhandlingarna kompletteras med information ur denna utredning. Radon Det noteras att uppgifter om markradonförekomst kommer att kompletteras. Länsstyrelsen anser att frågan om markradon skall vara utredd vid planläggning samt rekommenderar att det ska framgå i handlingarna vilken nivå av skydd som kommer att krävas vid exploatering. Kommentar: En radonmätning har utförts. Planen har kompletterats med en bestämmelse som anger att byggnaderna ska uppföras radonskyddade. Övriga statliga intressen Fornlämningar Det bör av handlingarna framgå att om det påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska arbetet, i enlighet med 2 kap. lagen om kulturminnen m.m. omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med information om detta. Planförfarande Då Länsstyrelsens har synpunkter på planförslaget förutsätts att Länsstyrelsen även underrättas mellan samråd och antagande, för granskning enligt 5 kap. 18§ PBL. Kommentar: Då ändringarna efter plansamrådet är att jämföras med förtydliganden och planärendet bedrivs med enkelt förfarande enligt PBL 2010:900, så kommer länsstyrelsen att informeras mellan godkännande av det särskilda utlåtandet och antagandet av planen. 2. Lantmäteriet påpekar i sitt yttrande att upphäva en tomtindelning måste enligt nya PBL göras genom antingen ändring genom tillägg av detaljplan eller att den gamla planen ersätts med en ny. Förslaget till den nya detaljplanen innefattar inte hela området för vilket den gamla tomtindelningen ska upphävas. Lantmäteriet menar att antingen får endast den del av tomtindelningen som ligger innanför planområdet upphävas eller så får planområdet utökas till att innefatta hela området. För det sistnämnda fallet är det viktigt att ange att gällande bestämmelser ska fortsätta att gälla i den nya detaljplanen för det område där endast tomtindelningen ska upphävas. Kommentar: Den del av tomtindelningen som ligger inom planområdet upphävs i enlighet med lantmäteriets rekommendation och resterande del av tomtindelningen får ligga kvar. 3. E.ON Gas Sverige AB har strax utanför planområdet en 16 bars högtrycksledning. Enligt 4 kap. 2 § ska avståndet mellan en gasledning i mark och en byggnad eller närmaste gräns för Antagandehandling, upprättad 2014-04-20 4 (6) 109 Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem KS/2012:299 ett område med förväntade grävningsaktiviteter vara minst 25 m utanför ett tätbebyggt område. Avståndet mellan en gasledning i mark och en brand- eller explosionsfarlig industri ska vara minst 50 m. Då avståndet till närmast byggnadsdel enligt planhandlingarna blir 60 meter har E.ON Gas inget att erinra. E.ON Gas vill också informera om att i närheten till planområdet har de distributionsledningar för natur- och biogas, och kan därmed erbjuda ett energisnålt alternativ med energigas som uppvärmning. E.ON Gas har ambitionen att i framtiden öka andelen biogas i gassystemet. Mot bakgrund av detta bör det framgå i planhandlingarna att närheten till vårt natur- och biogasnät innebär att gas kan vara ett mycket intressant energialternativ för framtida bebyggelse och verksamheter. Kommentar: Information införs i planbeskrivningen om att det finns distributionsledningar för natur- och biogas i anslutning till planområdet varför gas kan vara ett energialternativ för framtida bebyggelse inom planområdet. Dessutom införs ett u-område för ledningarna i den gemensamma infartsvägen. 4. E.ON Elnät Sverige AB, har befintliga elledningar inom planområdet. Under förutsättning att överenskommelse träffas för de åtgärder som eventuellt behöver vidtas på dessa elledningar och att den part som föranleder åtgärderna står för samtliga kostnader i samband med detta, har E.ON Elnät ingen erinran mot förslaget. Kommentar: Information införs i planbeskrivningen om att det finns elledningar inom planområdet under Teknisk försörjning/el, samt i genomförandedelen om att den part som föranlederförändringar på inom området befintliga elledningarna står för samtliga kostnader i samband med detta. 5. Miljö- och byggnämnden anser det vara av största vikt, att en miljöteknisk utredning utförs för att kunna bedöma om området är lämpligt för bostadsändamål. Vid fruktodlingar är användning av kemiska bekämpningsmedel vanligt förekommande. Även annan kemikaliehantering brukar förekomma. Kommentar: En miljöteknisk utredning som redovisar att marken är lämplig för bostadsbebyggelse har tagits fram och planhandlingarna kompletteras med information ur denna utredning. 6. VA SYD påpekar att de har kommunala VA-ledningar som går in i den prickmarksmarkerade infartsvägen. Dessa behöver skyddas i planen med u-område. Även servitut eller ledningsrätt behöver upprättas om så inte redan är gjort. Kommentar: Information införs i planbeskrivningen om att det finns VAledningar inom planområdet under Teknisk försörjning/VA, samt i genomförandedelen om att den part som föranlederförändringar på inom Antagandehandling, upprättad 2014-04-20 5 (6) 110 Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem KS/2012:299 området befintliga elledningarna står för samtliga kostnader i samband med detta. Dessutom införs ett u-område för ledningarna i den gemensamma infartsvägen. FÖRÄNDRINGAR I PLANHANDLINGARNA Antagandehandlingar Nedan följer en uppräkning, av yttrandena förorsakade förändringar, i planhandlingarna efter samrådet: Plankarta Tillagda planbestämmelser: • u – marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. • b1 – byggnad ska utföras i radonsäkert utförande • v1 – vind får inte inredas Dessutom begränsas upphävande av tomtindelning i omfattning till planområdet, i enlighet med lantmäteriets yttrande. Planbeskrivning Utredningar som genomförts efter samrådet: • Miljöteknisk markundersökning, Burlövs egnahem, 2015-02-23 (VA-teknik & vattenvård) • Geoteknisk undersökning med radonmätning, Burlövs egnahem, 2015-03-02 (Geosyd) • Komplettering till trafikbullerutredning, 2015-03-20 (Tyréns) Förtydliganden: • Upphävande av tomtindelning begränsas i omfattning till planområdet, i enlighet med lantmäteriets yttrande. • Övriga kommunal beslut kompletteras med kommunstyrelsens planutskotts beslut om att en miljöteknisk utredning ska genomföras innan detaljplanen kan antas. • Den geotekniska undersökningens resultat har införts under geoteknik och radon. • Texten om fornlämningar kompletteras enligt länsstyrelsens yttrande. • Den miljötekniska undersökningens resultat har införts under förorenad mark. • Resultatet från kompletteringen av trafikbullerutredningen har införts under buller, samt bullerskydd. • Rubrikerna teknisk försörjning och ekonomiska frågor har kompletterats med information om ledningar, från respektive ledningsägare. Gertrud Richter planchef Linda Larsson planhandläggare Antagandehandling, upprättad 2014-04-20 6 (6) BURLÖVS KOMMUN Planutskott 111 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Ansökan om planbesked för ändring av del av detaljplanerna 125 T och 206 för Åkarps centrum Dnr KS/2015:319 Sammanfattning Ansökan om planändring inkom den 25 mars 2015 från Fastighetspartner Malmö 1 Kommanditbolag. Syftet med detaljplaneändringen är att öka möjligheten till högre och mer ändamålsenlig exploatering av fastigheten Åkarp 3:79. Fastigheten Åkarp 3:79 ligger i Åkarp centrum och gränsar till Dalslundsvägen i väster och norr, samt till Källvägen i söder och en kommunalt ägd parkering i öster. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att ge positivt planbesked till att pröva ärendet genom detaljplanehandläggning, att plankostnadsavtal ska tecknas för detaljplanarbetet samt, att om planarbetet inte resulterat i en samrådshandling inom två år från detta beslut så upphör beslutet om positivt planbesked att gälla. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Linda Larsson 040-625 61 43 [email protected] 112TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-07 1 (2) Diarienummer KS/2015:319-214 Kommunstyrelsen Ansökan om planbesked för ändring av del av detaljplanerna 125 T och 206 för Åkarps centrum Sammanfattning Ansökan om planändring inkom den 25 mars 2015 från Fastighetspartner Malmö 1 Kommanditbolag. Syftet med detaljplaneändringen är att öka möjligheten till högre och mer ändamålsenlig exploatering av fastigheten Åkarp 3:79. Fastigheten Åkarp 3:79 ligger i Åkarp centrum och gränsar till Dalslundsvägen i väster och norr, samt till Källvägen i söder och en kommunalt ägd parkering i öster. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att ge positivt planbesked till att pröva ärendet genom detaljplanehandläggning, att plankostnadsavtal ska tecknas för detaljplanarbetet samt, att om planarbetet inte resulterat i en samrådshandling inom två år från detta beslut så upphör beslutet om positivt planbesked att gälla. BURLÖVS KOMMUN 113 2015-04-07 KS/2015:319 Redogörelse för ärendet Förtätning i Åkarps centrum ligger i linje med Framtidsplanen intentioner. Omfattningen av planändringen är endast kortfattat beskriven i ansökan och det går inte att utläsa hur lång handläggningstid som behövs utifrån denna. Berörs allmän platsmark kommer ärendet att ta längre tid än om endast fastigheten Åkarp 3:79 berörs av ändringen. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bilaga: Ansökan om planbesked Kartbilaga Gällande detaljplan 125 T Gällande detaljplan 206 Gertrud Richter Planchef 2 (2) 114 115 116 Teckenförklaring Sök fastighet med yta (fastighetsytor) o Kommunkartan april 9, 2015 Kommunägt Tomträtt STOLP.ALL GRÄ GRÄS.S KÄRR.S PILSPETS SKOGBA.S SKOGLÖ.S STRÖMPIL ÄNG.S ÅKER.S STOLP.BEL STOLP.EL FLAGGSTÅ GRIND GRIND.S BUSKE.S TRÄD.BARR TRÄD.LÖV POL FIX Höjd TUNNEL.K BRO.K HOJDKURVA BRYGGA.K Byggnadsbetec... BET.SLÄNT EHÖGOM LEDN.TEL Credits not available. HÄCK.K 5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 [m] HÄCK.M LEKPL.K 1:1 000 117 Gäller inom markerat område 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 PLANKARTA Planbestämmelser Följande gäller inom område med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR 24:1 Planområdesgräns, ritad tre meter utanför planområdets gräns Användningsgräns 3:79 Egenskapsgräns C ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän plats PARK Anlagd park Kvartersmark B C H K Bostäder, Centrum, Handel, Kontor C Centrum UTNYTTJANDEGRAD e3 000 s 4:2 fo PARK BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får inte bebyggas 5,0 Marken får endast bebyggas med uthus och garage B C H K II 4:199 600 3:4 Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Marken skall vara tillgänglig för utfart från fastigheten Åkarp 8:5. u y 3:29 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning 8:5 0,0 II GRUNDKARTANS BETECKNINGAR 3:4 Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning Uthus, husliv Uthus, takkontur Annan byggnad Körbana Staket Stödmur Belysningsstolpe Barrskog, respektive lövskog Största byggnadsarea i kvadratmeter PARK Varsamhet k1 Högsta byggnadshöjd i meter Högsta antal våningar Ändring, tillbyggnad eller skyltsättning får inte förändra karaktären på befintlig byggnad. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år räknat från det datum planen vinner laga kraft. Lövträd PLANER OCH BESTÄMMELSER Användningsgräns sammanfallande med fastighetsgräns Egenskapsgräns Fastighetsredovisningen aktuell 2004-05-11. Koordinatsystem: i plan Malmö, i höjd Rikets Tommy Thell, Lantmäteriingenjör Detaljplan för Lindhaga (Åkarp 8:5) m m i Åkarp Burlövs kommun, Skåne län. Antagandehandling upprättad 2005-02-22 Skala 1:500 Mona Svensson Anna Johansson Stadsarkitekt/ Samhällsbyggnadschef Planarkitekt Antagen av Kommunfullmäktige (KF § 53/05) 2005-04-18 Vunnit laga kraft 2005-05-19 Genomförandetidens slut 2015-05-19 Plannummer 206 140 Antagandehandling, upprättad 2005-02-22 206 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN PLANBESKRIVNING Detaljplan för Lindhaga (Åkarp 8:5) mm, Burlövs kommun, Skåne län 1(5) 141 Antagandehandling, upprättad 2005-02-22 206 2(5) 142 Antagandehandling, upprättad 2005-02-22 206 HANDLINGAR Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning och grundkarta. Dessutom finns en samrådsredogörelse och ett utlåtande angående utställning. SYFTE Syftet med planen är att tillåta annan huvudman och verksamhet i befintlig byggnad på Åkarp 8:5 och att medge inredning av en andra våning. Vidare ändras planbestämmelsen för fastigheten Åkarp 3:4 till parkändamål. PLANDATA Läge, avgränsning, areal Markägoförhållanden Planområdet är beläget i Åkarps centrum och är ca 0,5 ha stort. Planområdet omfattar fastigheterna Åkarp 8:5 (med adressen Lindhaga 3) som ägs av Burlövs församling, Åkarp 3:4, Åkarp 3:34 och Åkarp 4:2 som ägs av Burlövs kommun samt del av fastigheten Åkarp 3:79 som ägs av ett privat företag. Planområdets läge i Åkarp. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplan 98 för Burlövs kommun antogs av kommunfullmäktige 1998-10-19 och förklarades aktuell 2002-10-21 (KF § 84/02). Området anges som samlad bebyggelse i översiktsplanen. Detaljplaner Gällande detaljplan är nummer 125, Förslag till ändring av stadsplan för centrala Åkarp (Åkarp 3:7 m m), Burlövs kommun, Malmöhus län som antogs av kommunfullmäktige 1982-06-21. Inom planområdet finns bestämmelserna park eller plantering, allmänt ändamål och centrumbebyggelse. 3(5) 143 Antagandehandling, upprättad 2005-02-22 Kommunala beslut i övrigt 206 Bygg- och anläggningsnämndens arbetsutskott beslutade 2003-10-28 att tillåta att detaljplanarbete påbörjas. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Mark och vegetation Åkarp 8:5 har nivåskillnader som tas upp av en stödmur av natursten. Marken på Åkarp 3:4 utgörs av en sluttande gräsyta, genomkorsad av gångar. På fastigheten finns en lekplats med gungställning, sandlåda och lektorn med rutschbana samt buskage, mindre träd och lökväxtplanteringar. Berörd del av Åkarp 3:79 är en asfalterad parkeringsplats. Fornlämningar Planområdet ligger inom område med fornlämningar. Bebyggelse På fastigheten Åkarp 8:5 finns en byggnad ritad av Barup-Edström Arkitekter genom Mats Edström och Kerstin Barup och uppförd under 1980-talet. Byggnaden har fasader av vitslammat tegel, med hög, svartfärgad, putsad sockel. Taket är av rött tegel och snickerierna är blå. Ändring, tillbyggnad eller skyltsättning får inte förändra karaktären på befintlig byggnad. På fastigheten finns även en mindre förrådsbyggnad samt en klockstapel. Tillgänglighet Entré för rörelsehindrade finns på byggnadens södra sida. Marken på Åkarp 8:5 är inte tillgänglighetsanpassad. Gator och trafik mm Infart till Åkarp 8:5 sker via servitutsområde (markerat y på plankartan) över fastigheten Åkarp 3:79. Vid bygglovsansökan för ändrad användning skall anges hur erforderliga parkeringsplatser anordnas. Kollektivtrafik Närmaste hållplatser för kollektivtrafik är Åkarps station (tåg) och hållplatsen "Alnarpsvägen" (buss) på Lundavägen. Avståndet är cirka 500 meter till båda. Service och fritid Planområdet ligger i Åkarps centrum med närhet till vård, skola, idrottsplats, service och butiker. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten, dag- och spillvatten. El Planområdet är anslutet till elnätet. Gas Planområdet ligger inom verksamhetsområde för gas. Fastigheten Åkarp 8:5 är ansluten till gasnätet. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Den nya detaljplanen möjliggör infart till fastigheten Åkarp 8:5. Planen förväntas inte medföra någon fysisk förändring avseende bebyggelse. 4(5) 144 Antagandehandling, upprättad 2005-02-22 206 AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALK OCH NATIONELLA MILJÖMÅL Planförslaget bedöms inte strida mot Miljöbalkens 3, 4 eller 5 kap, någon miljökvalitetsnorm eller mot de nationella miljömålen. Arlöv 2004-02-22 Mona Svensson Stadsarkitekt/ Samhällsbyggnadschef Anna Johansson Planarkitekt Landskapsarkitekt LAR/MSA 5(5) 145 Antagandehandling, upprättad 2005-02-22 206 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Lindhaga (Åkarp 8:5) mm, Burlövs kommun, Skåne län 1(2) 146 Antagandehandling, upprättad 2005-02-22 206 ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidsplan Planen avses antagas våren 2005 och vinner normalt laga kraft fem veckor efter antagandet. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det datum då planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Infarten skall regleras med servitut. EKONOMISKA FRÅGOR Planbeställaren bekostar detaljplanen enligt avtal. TEKNISKA FRÅGOR Fornlämningar I samband med bygglovsprövning för eventuell tillbyggnad krävs arkeologisk undersökning. Arlöv 2004-02-22 Mona Svensson Stadsarkitekt/ Samhällsbyggnadschef Anna Johansson Planarkitekt Landskapsarkitekt LAR/MSA 2(2) BURLÖVS KOMMUN Planutskott 147 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 Delgivningsärenden • Meddelande om godkännande av planprogram, Planprogram för Sockerstan del av Brågarp 6:1 i Staffanstorp - Staffanstorps kommun 148 Meddelande från framtidens kommun 2013-03-18 För kännedom till samtliga som har inkommit med synpunkter på planprogrammet för Sockerstan Meddelande om godkännande av planprogram Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-16 att godkänna Planprogram för Sockerstan, del av Brågarp 6:1 m fl i Staffanstorp, Staffanstorps kommun. Planprogrammet var föremål för samråd under tiden 2013-11-25 -- 2014-01-13. Synpunkterna som inkom under samrådet har sammanställts i en samrådsredogörelse som också redovisar de ändringar av programmet som gjorts inför godkännandet av programmet. Förändringarna av planprogrammet innebär bland annat att det så kallade ”Buss/spårvägsalternativet” har utgått och att utvecklingen av Sockerstan framöver ska anpassas efter riksintresset för järnväg längs befintlig banvall. Den tidigare föreslagna kopplingen för biltrafik mellan Sockerstan och Vädurens väg har också utgått och angivna byggnadshöjder inom området har reviderats. Mer om dessa och övriga ändringar kan ni läsa om i samrådsredogörelsen och planprogrammet. Det godkända planprogrammet med tillhörande samrådsredogörelse finns på Staffanstorps kommuns hemsida www.staffanstorp.se under rubriken ”Boende - Bo, Bygga o Miljö” (direktadress: http://staffanstorp.se/boende/sockerstan/) Frågor om planprogrammet och den kommande detaljplaneringen kan ställas till stadsarkitekt Thomas Lexén, tel 046-25 13 27, eller till planarkitekt Katarina Jeraeus, tel 046-25 14 24. Kommunstyrelsen 149 PLANPROGRAM FÖR SOCKERSTAN del av Brågarp 6:1 m fl i Staffanstorp, Staffanstorps kommun Godkänt av styrgruppen för Sockerstan 2015-01-29 samt av kommunstyrelsen 2015-03-16 Inledning Detta planprogram utreder förutsättningarna för att omvandla Staffanstorps gamla sockerbruksområde till en ny, funktionsblandad stadsdel med egen identitet och god kollektivtrafikförsörjning. Den nya stadsdelen har getts namnen Sockerstan, en anspelning på områdets historia såväl som på dess framtid. Sockerstan ligger i direkt anslutning till den befintliga banvallen för Simrishamnsbanan. Närheten till spåren är den kanske viktigaste utgångspunkt för områdets utveckling - en spännande möjlighet och samtidigt en stor utmaning. På sikt kan det bli aktuellt med trafikering av pågatåg på banvallen och en station i höjd med Sockerstan. Ett stationsläge ger goda förutsättningar för att skapa den blandstad med hög exploateringsgrad som eftersträvas inom Sockerstan. Det är i dagsläget dock inte klart om och när järnvägen kommer. Oavsett om det fattats beslut kring trafikering av järnvägen eller inte ska bebyggelse och infrastruktur inom Sockerstan utformas med hänsyn till riksintresset för järnväg och en eventuell framtida tågtrafik på Simrishamnbanan. Processen så här långt Markköp och tidigt visionsarbete Kommunen förvärvade våren 2009 området där huvuddelen av sockerbruksverksamheten bedrivits och äger sedan tidigare ytterligare markområden runtomkring. Under hösten 2009 tillsattes en politisk styrgrupp för utvecklingen av Sockerbruksområdet. Styrgruppen tog först fram en vision och 2 150 gick sedan vidare med ett gestaltningsuppdrag för den nya stadsdelen. Resultatet av gestaltningsuppdraget och det efterföljande analys- och utvärderingsarbetet resulterade i ett Inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet med Sockerstan. Dokumentet godkändes av kommunstyrelsen 2012-05-07. I Inriktningsbeslutet presenteras bl.a. ett antal huvudidéer som ska styra den fortsatta utformningen av området. Planprogram - samråd Med Inriktningsbeslutet, tidigare visionsarbete och fortsatta utredningar kring bland annat kulturmiljö och trafik som utgångspunkt arbetades ett samrådsförslag för planprogram för Sockerstan fram under 2013. Samrådsförslaget av planprogrammet redovisade två olika alternativ till utveckling av Sockerstan, där den avgörande skillnaden låg i formen av kollektivtrafikförsörjning av området och konsekvenserna av detta. Anledningen till denna uppdelning var främst den stora osäkerhet som rådde kring Simrishamnsbanans framtid. Järnvägsalternativet Det första alternativet, järnvägsalternativet, utgick från att Simrishamnsbanan kommer att tas i bruk i sin befintliga sträckning och att Sockerstan och Staffanstorps centrala delar därmed framöver kommer att trafikeras med pågåtåg. Denna syn på Simrishamnsbanans framtid sammanföll med det norra alternativ för järnvägens sträckning vid Staffanstorp som samtidigt studerades i Trafikverkets järnvägsplan för Simrishamnsbanan. Järnvägsalternativet skulle bland annat innebära att tillgången till kollektivtrafik blir god för en stor grupp människor, att viktiga regional kollektivtrafikstråk (främst i öst-västlig riktning) stärks, att pendlingstider kortas, att stationsområdet blir en magnet som länkar ihop centrum och Sockerstan och att historiska strukturer lyfts fram. Järnvägsalternativet skulle samtidigt innebära att spårområdet som barriär i samhället stärks och att stora ingrepp i stadsmiljön blir nödvändiga, bland annat en planskild korsning Malmövägen/spåren. Järnväg förbi Sockerstan skulle också innebära ett större ianspråkstagande av mark för infrastruktur och mer störningar i form av buller, risk och vibrationer. Buss/spårvägsalternativet Det andra alternativet, buss/spårvägsalternativet, utgick från att Sockerstan istället kommer att kollektivtrafikförsörjas med spårväg och/eller utvecklad busstrafik. Alternativet var inte beroende av, men uteslöt inte heller, en eventuell framtida trafikering av Simrishamnsbanan. En sådan trafikering förutsattes dock i detta alternativ ske i en sträckning söder om orten och väg 11, i enlighet med det södra alternativ som också studerades i Trafikverkets järnvägsplan. En utveckling enligt buss/spårvägsalternativet skulle bland annat innebära god tillgänglighet med kollektivtrafik inom Malmö - Lundområdet (men sämre i regional, öst-västlig riktning), stärkta kopplingar mellan Sockerstan och centrum (då ett flertal korsningar i plan över buss/spårvägen möjliggörs) och möjlighet till ökad exploatering, bland annat längs spårområdet och Dalbyvägen. 151 Järnvägsplanen för Simrishamnsbanan Under 2014, efter samrådet av planprogrammet för Sockerstan, har även Trafikverkets järnvägsplan varit ute på samråd. För sträckningen förbi Staffanstorp redovisades två olika alternativ, ett genom Staffanstorp och ett söder om Staffanstorp och väg 11. Illustration alternativ från Trafikverkets järnvägsplan Samråd Samråd kring planprogrammet pågick under vintern 2013/2014. Synpunkter inkom från myndigheter, nämnder, intresseföreningar och sakägare och rörde bland annat riksintresset för järnväg, kollektivtrafikförsörjningen av området, gatustruktur och byggnadshöjder. Länsstyrelsen och Trafikverket påtalade bland annat att frågan kring järnvägens framtid ännu inte är löst och att en utveckling av området därför måste ta hänsyn till riksintresset för järnväg där det ligger idag, vid befintlig banvall. Med utredningarna i järnvägsplanen och inkomna synpunkter som grund har Trafikverket under våren 2015 gjort ett formellt ställningstagande kring lokaliseringen av Simrishamnsbanan. För Staffanstorps del är det det norra alternativet genom orten, längs befintlig banvall, som valts. Ställningstagandet innebär att järnvägens sträckning längs befintlig banvall kommer att ligga kvar som riksintresse för järnväg och att utbyggnaden av Sockerstan måste ta hänsyn till och anpassas efter detta riksintresse, oavsett om banan är trafikerad eller inte. Trafikering av Simrishamnsbanan Trots ovanstående ställningstagande för Simrishamnsbanan i befintlig banvallssträckning är det i dagsläget oklart när pågatåg på banan kan bli aktuellt. Eftersom Simrishamnsbaneprojektet inte finns med i den av regeringen beslutade nationella planen för transportinfrastruktur kommer projektet nu att avslutas från Trafikverkets sida. Planprogram - godkännande Mot bakgrund av Trafikverkets ställningstagande kring Simrishamnsbanan samt de synpunkter som inkom under samrådet godkänns planprogrammet för Sockerstan nu med endast ett alternativ för utvecklingen av Sockerstan. Detta bygger på det tidigare benämnda järnvägsalternativet och utgår från att riksintresset för järnväg ligger kvar i befintlig banvallssträckning och att banan på sikt kommer att/kan komma att trafikeras med pågatåg. Bebyggelse och infrastruktur anpassas efter detta. Andra huvudsakliga förändringar av planprogrammet gäller bebyggelsens höjder inom området samt gatunätet, där den tidigare föreslagna kopplingen för biltrafik mot Vädurens väg utgår. Trafikverkets ställningstagande kring Simrishamnsbanan (våren 2015) Inköp av fastigheten (våren 2009) Visionsarbete & marknadsanalys (hösten 2009- våren 2011) Gestaltningsuppdrag (våren & hösten 2011) Inriktningsbeslut (våren 2012) Samråd Planprogram (vintern 2013/2014) Godkännande Planprogram (våren 2015) Traditionellt och trendigt! Modigt och tryggt! Högt och lågt! 2009 2015 Levande och historiskt! Sockerstan Varierat och detaljrikt! 3 152 Innehållsförteckning Staffanstorps kommun i framtidens region Sockerstan i Framtidens kommun 6 Vision för Sockerstan Huvudidéer från Inriktningsbeslutet 6 7 Så ser Sockerstan ut i framtiden! 9 Kollektivtrafikförsörjning Bebyggelse Byggnadskultur/kulturmiljö Grönstruktur och platser Trafik Teknisk försörjning Vilka blir konsekvenserna? Uppföljning Framtidens kommun perspektiv 2038 Bedömning av miljöpåverkan Riksintressen Natur- och kulturvård Hälsa och säkerhet 4 5 9 10 12 15 16 19 Så ser sockerbruksområdet ut i dag! 25 Plandata Bebyggelse och kulturmiljö Befintlig bebyggelse i sockerbruksområdet Natur och grönstruktur Rekreation och lek Mark Trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Tidigare ställningstagande 25 25 26 29 30 30 31 31 31 32 Så genomförs Sockerstan! 34 Organisatoriska frågor Exploateringsekonomi 34 36 Medverkande Utredningar Illustrationer och foton 37 37 37 21 21 21 22 22 22 153 Staffanstorps kommun i framtidens region Den skånska befolkningstillväxten är särskilt koncentrerad till sydväst. Fortsatt konkurrenskraft hos Öresundsregionen innebär en sammantagen befolkningstillväxt i Själland och Skåne på upp till drygt 400 000 människor till år 2025 och ytterligare lika många till år 2045 (Källa: ÖRIB). Hälften av dessa människor bedöms välja att bo och arbeta i västra Skåne. Inom trettio år kommer kanske 3-4 % av den halva miljon nya öresundsbor som då tillkommit att finnas i Staffanstorps kommun. Staffanstorps kommun ser det som ansvarsfullt att på ett hållbart vis planera för de kanske 20 000 nya invånarnas möjlighet att välja miljöer som erbjuds i vår kommun. Förtätning är en förutsättning för att klara befolkningsutvecklingen utan att alltför mycket värdefull åkermark tas i anspråk. Sockerstan är ett förtätningsområde på ortens gamla sockerbruksområde där en attraktiv stads- och boendemiljö med god kollektivtrafikförsörjning planeras. Staffanstorps kommun har ett strategiskt läge mitt i den sydvästra delen av den attraktiva tillväxtregionen Skåne. Malmö och Lund finns inom nära håll, Köpenhamn nås snabbt tack vare Öresundsbron. Två världsledande forskningsanläggningar, ESS (European Spallation Source) och Max Lab IV, kommer att byggas i grannkommunen Lund inom de närmaste tio åren. Sockerstan och Staffanstorp i Öresundsregionen Sockerstan i Staffanstorps kommun 5 154 Sockerstan i Framtidens kommun Framtidens kommun – perspektiv 2038 är ett visionsdokument som också utgör kommunens översiktsplan. I framtidsvisionen har kommunen valt att bygga en identitet som blir tydlig genom framtidsbilder grundade på fem identitetsbärare; hembygd, livsoas, tidskvalitet, stadsliv och inspiration. En ansvarsfull och hållbar tillväxt är medlet för att nå målen. Den viktigaste faktorn som ska styra markanvändningen är enligt Framtidens kommun närheten till spårbunden kollektivtrafik. Det är inom befintliga tätorter med redan existerande eller framtida spårbunden trafik som störst tillväxt ska ske – inom de områden som pekats ut som röda. Närheten till station eller hållplatslägen ska utnyttjas effektivt vid etablering av bostäder, service och verksamheter. Det är framför allt avståndet till station eller hållplats som avgör vilken bebyggelse som föreslås. Närmast stationerna planeras blandade centrummiljöer med bostäder, verksamheter och bostäder med en täthet på 35-50 bostäder/ha. Längre bort planeras blandade bostadsmiljöer med 15-30 bostäder/ha. Ytterligare längre ut föreslås än glesare bebyggelse, med möjligheter till friliggande enbostadshus på egna tomter och en täthet med mindre än 15 bostäder/ha. Med sitt läge i direkt anslutning till viktiga kollektivtrafikstråk och hållplastläge/station är Sockerstan ett exempel på ett av de områden i kommunen som föreslås utvecklas som en blandad centrummiljö. Vision för Sockerstan Sockerbruksområdet ska utvecklas till en levande, inspirerande och inbjudande stadsdel i Staffanstorp med unika kvaliteter och egen identitet. I blandstaden Sockerstan bidrar en hög exploateringsgrad med blandade boendeformer, kontor, service, handel och rekreativa möjligheter till att skapa trygga, kreativa och stimulerande mötesplatser samt varierade och detaljrika miljöer med hög kvalitet för såväl boende som besökare. Sockerstan är en grön stadsdel som uppmuntrar en hållbar livsstil med energilösningar i framkant och genom vatten och grönska som både funktionella och vackra delar i stadsmiljön Både och - inte antingen eller Motto för Sockerstan Traditionellt och trendigt! Modigt och tryggt! Högt och lågt! Illustration ur Framtidens kommun - perspektiv 2038 Röda cirklar - maximalt ca 30 minuters restid med gång och tåg till Malmö C respektive Lund C. Rosa cirklar - maximalt ca 30 minuters restid med cykel och tåg till Malmö C respektive Lund C. 6 Levande och historiskt! Sockerstan Varierat och detaljrikt! 155 I Sockerstan främjas näringslivet och föreningsverksamheter liksom nätverksbyggande mellan stad och landsbygd så att grogrund skapas för kreativt företagande. vecklad buss). Exploateringsgraden ska vara hög och huvudstråk ska utformas så att nyttjandet av kollektivtrafik befrämjas. • Sockerbruket och järnvägen är viktiga grundstenar i Staffanstorps historia som lyfts fram i Sockerstans identitet. Närheten till stationen och vidare mot såväl Staffanstorps centrum som regionen utnyttjas genom utvecklade stråk och kopplingar. Huvudidéer från Inriktningsbeslutet Planeringen av Sockerstan ska verka för: • • att utveckla en hållbar stadsdel genom att utnyttja den potential ett framtida hållplatsläge för kollektivtrafik ger (järnväg, spårväg och/eller ut- att etablera ett huvudstråk i form av en loop som binder samman Sockerstan med Staffanstorps cent-rum. Längs huvudstråket ska viktiga målpunkter, aktiviteter, handel och arbetsplatser placeras, vilket ger tidskvalitet och underlättar vardagslivet. Loopen förutsätter två kopplingar över järnvägsspåret - en i norr och en i söder. Utöver dessa ska lämpligt antal kopplingar tillskapas över/under järnvägen och från Sockerstan mot omgivningarna i övriga väderstreck. att i anslutning till loopen möjliggöra starka publika mötesplatser (t. ex. Stationstorget, Tranchelltorget och Sockertorget) och i övriga delar av Sockerstan tillskapa flera mindre platser med egen identitet. • att skapa förutsättningar för genomsilningstrafik, vilket i förlängningen ger möjlighet till en mer stadslik karaktär för Malmövägen och Dalbyvägen genom förtätningar. Alla trafikslag ska ha god tillgänglighet till och inom området och fotgängare och cyklister ska prioriteras. • att Sockerstan ska byggas upp av en kvartersstruktur som formas med utgångspunkt i de bevarade strukturerna på Sockerbruksområdet. Dessa strukturer ger i mötet med ny arkitektur intressanta rumsbildningar och miljöer. Mötet mellan nytt och gammalt ger även identitet och gör stadsdelen unik och spännande att vistas i och röra sig genom. • att bebyggelsen ska vara högre i delarna närmast järnvägen och Dalbyvägen. Strukturen kan vara mer öppen kring Sockerbruksparken och bebyg- β Bomäs s a ? β n! om m e Välk Principiell illustration av huvudidéerna för strukturen Hållplatsläge Förtätning Loopen Kopplingar till omgivningen Genomsilningstrafik Principiell illustration av huvudidéerna för bebyggelsen 1-3 vån 3-6 vån 4-8 vån 10-14 vån Möjlig förtätning på mark som kommunen i dagsläget inte har rådighuset över Möjliga bevarade befintliga byggnader Principiell illustration av huvudidéerna för innehåll och grön/blåstruktur Platsbildning Parkrum Blå kopplingar Gröna kopplingar 7 156 gelsen blir lägre längre norrut och österut. På några strategiska platser kan man bygga högt. I någon del av den nya stadsdelen ska förutsättningar skapas för speciellt intressant arkitektur, t. ex. en bomässa. 8 • att förtätningar i angränsande områden som förstärker Sockerstan och Staffanstorps centrum kan förverkligas. • att ge möjligheter för omvandling (om-, till- eller kompletteringsbyggnation) av delar av den befintliga Sockerbruksbebyggelsen för bl. a. Campus Beta - t. ex. lärmiljöer, kulturlokaler, idrott, verksamheter med anknytning till odling och mat samt en samlingslokal för 500 personer. • att ge de olika grönytorna inom stadsdelen olika karaktärer, t. ex. Sockerbruksparken och Kullarna, samt att koppla dessa genom gröna stråk till Staffanstorps befintliga grönområden. • att skapa en samverkan mellan de tre logierna; typologi, ekologi och limnologi. • att främja hållbar utveckling och energilösningar i framkant. Så ser Sockerstan ut i framtiden! 157 Visionen för Sockerstan är en levande, inspirerande och inbjudande stadsdel, med unika kvaliteter och egen identitet. Funktionsblandning, täthet, kopplingar till Sockerbrukets historia och närheten till järnvägen är några av de faktorer som bidrar till att göra Sockerstan attraktivt för människor som bor och verkar i stadsdelen, såväl som för de som kommer på besök. Kollektivtrafikförsörjning Sockerstan ska utvecklas som en stadsdel med god tillgång till kollektivtrafik och en byggd struktur som uppmuntrar resande med kollektivtrafik. Utgångspunkten för utvecklingen av området är att Simrishamnsbanan på sikt ska trafikeras med pågåtåg. Ett stationsläge för tåg (Malmö-Simrishamn) samt spårvagn/buss mot Lund ska skapas i anslutning till gamla stationsläget, lättillgängligt från Sockerstans olika delar. Eftersom trafik på Simrishamnsbanan förutsätter nationella beslut kring prioritering och finansiering och järnvägsprojektet tills vidare har lagts ner av Trafikverket måste Staffanstorps kommun arbeta för att kollektivtrafikförsörjningen av området blir god även utan järnväg. Fram tills trafik på järnvägen tas i bruk föreslås kollektivtrafikförsörjningen lösas genom att busslinjerna mellan Lund och Staffanstorp respektive mellan Staffanstorp och Malmö utvecklas och dras via Sockerstan. En ny byteshållplats skapas i anslutning till gamla stationsläget. Korsningar över spåren kan tillskapas i stationsläget samt i förlängningen av Brågarpsvägen. Planprogramsområdet Mot Lund Kollektivtrafikförsörjning av Sockerstan Mot Malmö Buss - ersätts helt/delvis av järnväg när denna tas i bruk Buss/Spårväg Järnväg Hållplats/Station Sockerstan 9 g vä 8 10 väg Järn Brågarpsvägen 158 tan sga r Sto an gat Illustration för del av Sockerstan med Malmö-Dalbyvägen i befintligt läge, innan järnvägen tas i bruk Tranchells väg Brågarpsvägen Bebyggelse Br åg ar S. Val h Lu nd av äg ps v alla äg en väg en en gen Malmövägen Dalbyvä Sockerstan ska utformas med en stadsmässig, varierad kvartersstruktur som tar sin utgångspunkt i äldre strukturer inom området; byggnader, platser, gatusträckningar och siktlinjer. Där bebyggelsen möter områdets parker bör den utformas i samspel med parkernas grönska och topografi och kan med fördel ges en mer upplöst karaktär. Bebyggelsen närmast spårområdet ska placeras och utformas så att den skapar en välkomnande entré in i området. Dess avstånd till spåren måste studeras vidare i kommande detaljplaneläggning för att säkerställa att ingen konflikt uppstår i förhållande till riksintresset för järnväg. Ny bebyggelse Bevarad befintlig bebyggelse - inom området och närmast gränsande till området 10 Illustration för Sockerstan med Malmö-Dalbyvägen nedsänkt under järnvägen då denna tas i bruk 159 I anslutning till Sockerbruksparken ska förutsättningar skapas för speciellt spännande arkitektur som profilerar den hållbara stadsdelen. Detta kan ske i form av en traditionell (den tredje för Staffanstorp) och samtidigt trendig bomässa. Byggnadshöjder Bebyggelsens höjd inom området ska vara varierad för att bidra till en spännande och intressant miljö. Mot grönområdens i norr och öster utnyttjas det fördelaktiga läget mot parkerna genom att en högre kant av bebyggelse skapas - fem till åtta våningar med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon del. Även mot järnvägen föreslås en lite högre kant för att ge stadga till stationsområdet. Här bör bebyggelsens höjd dock begränsas till maximalt sex våningar av hänsyn till den lägre bebyggelsen på andra sidan Järnvägsgatan. I områdets kärna kring fabriken liksom i kvarteret söder om Sockerbruksgården (det eventuella bomässeområdet) föreslås bebyggelsen kunna variera i höjd upp till åtta våningar, även här med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon del. Bebyggelsen ska dock utformas med hänsyn till befintliga, bevarade fabriksbyggnader så att dessa även i framtiden tillåts framtida tydligt i stadsväven. Bebyggelsen längst i norr, i direkt anslutning till befintlig radhusbebyggelse, ska begränsas till maximalt tre våningar. Byggnadshöjder för tillkommande bebyggelse inom Sockerstan < 3 våningar < 6 våningar < 8 våningar, med möjlighet till enstaka, ännu högre uppstickande byggnader 5-8 våningar, med möjlighet till enstaka, ännu högre uppstickande byggnader Bostäder och boendeformer Inom Sockerstan eftersträvas ett varierat bostadsutbud med bostäder av olika upplåtelseformer. Totalt uppskattas upp till 1000 bostäder kunna tillskapas inom Sockerstan. Verksamheter, kontor och handel Lokaler för verksamheter, handel och kontor föreslås koncentreras längs Dalbyvägen och spårområdet/ Järnvägsgatan samt i Sockerstans mest centrala delar. 11 160 Huvuddelen av Campus Beta föreslås finnas i Sockerstans centrala delar där tillgängligheten till kollektivtrafik är särskilt god. De gamla sockerbruksbyggnaderna, bland annat Sockerfabriken och Betladan, har potential att utvecklas till spännande miljöer där en rad olika aktiviteter kan försiggå samtidigt och under olika delar av dygnet. Lokaler ska i mesta möjliga mån samutnyttjas så att verksamheterna kan dra nytta av varandra. Sockerbruksgården bedöms med sin närhet till parker och mindre trafikflöden på angränsande gator Även Sockermagasinet skulle med hänsyn till sin volym och närhet till grönytor kunna lämpa sig som lärmiljö för yngre barn, kanske i form av en förskola. Byggnadskultur/kulturmiljö Inom sockerbruksområdet finns äldre bruksbebyggelse med tillhörande bostäder som tillkommit under olika tidsperioder från mitten av 1800-talet och framåt. Bebyggelsen har i olika grad byggts om och till under årens lopp. Sockerbruksbebyggelsen är en viktig del av Staffanstorps kulturhistoriska arv och delar av det befintliga byggnadsbeståndet, - ( , 12 Huvudstråk för handel ( & $ Större handels/ verksamhetetableringar ' # Illustration bebyggelse vid Sockerbruksparken % ! " % * + ) ! " Funktionskarta Sockerstan vara en lämplig och attraktiv miljö för utveckling av lärmiljöer för framför allt barn och yngre ungdomar. $ Den handel som tillkommer inom området ska inte vara av sådan art att den konkurrerar med handeln i Staffanstorps centrum. Handel kan med fördel vara av mycket lokal karaktär - t ex en litet kvarterslivs, eller vara nischad och högkvalitativ, gärna kopplat till närproducerad mat och verksamhet på den omgivande landsbygden. Som del i arbetet med en inriktning mot det senare föreslås en saluhall kunna etableras i Betladan. Service Inom Sockerstan är ambitionen att Campus Beta ska kunna etableras - lärmiljöer i kombination med verksamheter knutna till bl.a. kultur, odling och mat. Småskaliga handelsetableringar och icke-störande verksamheter placeras med fördel längs viktiga stråk där många människor rör sig - huvudsakligen i stråket mellan stations/hållplatsläget och fabriken. Större, mer ytkrävande verksamheter och handelsetableringar kan lokaliseras i goda skyltlägen mot Dalbyvägen. Service Illustration av Betladan som ny saluhall 161 liksom andra element såsom järnvägsspår, markbeläggning och gamla industridetaljer, ska bevaras för att ge Sockerstan en unik karaktär och identitet. Byggnaderna som bedöms som särskilt bevarandevärda bör vid kommande detaljplaneläggning beläggas med bevarandebestämmelser med, för de olika byggnaderna specificerade särskilda krav på varsamhet. 10 17 18 19 Nedan uppräknade byggnader anses särskilt viktiga för områdets karaktär och bedöms dessutom ha goda förutsättningar att omvandlas och ges en ny användning (gäller ej bostäderna som förutsätts användas som bostäder även fortsättningsvis). Dessa föreslås därför bevaras, under förutsättning att byggnadernas skick medger detta: 2. Betladan 6. Möllan 15. Jordkällaren 16. Sockergården. Stallbyggnaden bevaras som byggnadsobjekt. (Gårdsbildningen återskapas med ny bebyggelse). 17. Norra villan 18. Disponentvillan 19. Kamrersvillan 20. Södra villan Nedan uppräknade byggnader är också viktiga/ intressanta att bevara, men kan tåla att delvis eller helt rivas medan form och volym återskapas: 1. Fabriken. Delar av fabriken kan bevaras. Byggnaden bedöms tåla stora förändringar utan att dess karaktär går förlorad. 15 6 5 9 Byggnadskultur/ kulturmiljö 11 1 20 2 4 12 3 Befintlig bebyggelse som är intressant att bevara 3. Brandstationen. Byggnaden rivs men dess form som länga återskapas i buss/spårvägsalternativet. 4. Kontoret 5. Sågtandshusen 9. Betforssilon. Byggnaden rivs men formen och volymen bör återskapas. 11. Sockermagasinet 12. Våghuset. Kan ingå i kvarter som exempelvis förråd. 16. Sockergården. Gårdsbildningen återskapas med ny bebyggelse. (Stallbyggnaden bevaras som byggnadsobjekt). 13 162 Referensexempel - ombyggnad Sockerfabriken - ombyggt för olika verksamheter, Campus Beta och bostäder? Betforssilon i ny skepnad? Sågtandshusen - möjlighet för småföretagare i flexibla lokaler? 14 Betladan - en ny saluhall i kombination med verksamhet - kanske ett mikrobryggeri? Sockerbruksgården som ny lärmiljö. Kanske byggt som hus i hus - med det ståtliga stallbyggnaden som skal åt et nytt inre? 163 Grönstruktur och platser Grönområden Planeringen för Sockerstan ska verka för att ge de olika grönytorna inom stadsdelen olika karaktärer samt att koppla dessa genom gröna stråk till Staffanstorps befintliga grönområden. Sockerbruksparken Sockerbruksparkens kvaliteter ska bevaras och utvecklas. Stråk vidareutvecklas för att binda ihop parken med Sockerstan och omgivande områden. De höga träden bibehålls. Möllan med omkringliggande ytor kan utvecklas som besöksmål och fyllas med olika aktiviteter såsom café och/eller en isbana på vintern, kanske en boulebana eller mer eller mindre temporära scener. Sockerbrukskullarna Sockerbrukskullarna, den stora och den lilla, kan nyttjas för närrekreation, större allemansrättsligt tillgänglig plats där t.ex. downhill skateboard eller cykling i brant terräng kan utövas. Vintertid ges möjlighet till pulka eller kanske skidor. Den större kullen skulle också kunna användas för terrasser för odling eller stadsnära kolonilotter och/eller utrustas med utkikstorn eller amfiteater som kan användas till en rad olika saker såsom konserter, teaterföreställningar och evenemang. Eventuella saneringsbehov eller andra åtgärder måste klarläggas. Rekreation och lek I den fortsatta planeringen ska behovet och lokaliseringen av nya lekplatser studeras. Mötesplatser - torg Torg och mötesplatser ska i första hand placeras i anslutning till viktiga stråk där många människor rör sig. Sockerbruksparken Stationstorget Stationstorget är den naturliga kommunikationsnoden. Här samlas kommunikationer för smidiga byten mellan tåg och buss och detta är också den främsta kopplingen mellan Sockerstan och centrum för fotgängare och cyklister. Torget ska gestaltas med omsorg för att bli en tilltalande entréplats till Sockerstan och Staffanstorp, men måste samtidigt möta upp mot de funktionkrav som läget innebär - här ska exempelvis finnas plats för pendelparkering för cyklister såväl som biltrafikanter. Sockertorget Omgärdat av bevarade sockerbruksbyggnader och nya tillskott kan Sockertorget utvecklas som en vacker entréplats till Sockerstan vid infarten från Dalbyvägen. Torget ges med fördel en lummig Sockerbrukskullarna Wallins sträde Tranchelltorget Stationstorget Lärmiljön vid Sockerbruksgården skymtar mellan träd och spännande bomässebebyggelse Sockertorget Grönområden och platser - torg i Sockerstan Stationstorget - entréplats till Sockerstan och Staffanstorp. 15 164 karaktär som tillåter att viss parkering på torget skapas utan att den vackra miljön går förlorad. Vid vackert väder kan den föreslagna saluhallen flytta ut sin verksamhet på torget. uteserveringar. Spännande möten mellan trendigt och traditionellt ger stråket dess speciella karaktär. Tranchelltorget Detta torg ligger lite hemlighetsfullt mellan Sockertorget och Wallins sträde. Ett förslag är att här skapa en plats som påminner om Sockerbrukets industrihistoria. I den befintliga silons volym skulle plats kunna skapas för experimentella aktiviteter. Gamla rör och industrirekvisita skulle ge platsen en tydlig identitet och koppling till det som en gång varit. Sockerstan ska utvecklas med ett silande vägnät och ett så stort antal kopplingar till omgivningen som möjligt. Syftet är att göra stadsdelen till en välintegrerad del av orten och skapa en hög grad av tillgänglighet och orienterbarhet för samtliga trafikanter - bilister såväl som gående och cyklister. Wallins sträde Wallins sträde mellan Sockerfabriken och sågtandshusen har en intim karaktär som kan lämpa sig för olika lokaler för handel respektive restauranger och Inspirationsbild för Sockertorget - lummig karaktär 16 Trafik Biltrafik Sockerstan kommer att få sin huvudsakliga tillfart söderifrån, via nya och befintliga anslutningar från Dalbyvägen. Här förväntas större delen av trafiken till och från området gå. Norrifrån kommer Sockerstan att nås via Brågarpsvägen och dess befintliga korsning över spåren. Tranchelltorget - minner om Sockerbrukets industrihistoria Västerifrån, från Staffanstorps centrum, föreslås Sockerstan på sikt komma att nås via en förlängning av Storgatan över spåren, mot Tranchells väg/ Brågarpsvägen. Denna är dock endast lämplig så länge korsning i plan tillåts på lång sikt, eftersom ingreppen i befintlig miljö bedöms bli alltför stora med en planskild korsning i detta läge. Även en plankorsning innebär att inlösen av ett mindre antal fastigheter är nödvändig. En förlängning av vägen måste också ta i beaktande verksamheten på Baldersskolan. Utöver ovanstående föreslås inga andra anslutningar för biltrafik mellan Sockerstan och dess omgivningar. Flera faktorer till detta: I väster och nordväst utgör järnvägen en barriär som försvårar nya anslutningar eftersom nya överfarter inte får hindra en framtida trafikering av Simrishamnsbanan. Mot öster och nordöst hindras nya kopplingar Wallins sträde - intim karaktär och spännande möten mellan nytt och gammalt 165 av grönområden och bostadsområden med säckgatustruktur som talar emot nya anslutningar. Förändring vid trafikering av Simrishamnbanan Om och när järnvägen tas i bruk kommer ombyggnader av korsningspunkterna vid spåren att krävas. Korsningspunkten spåren/Brågarpsvägen kan komma att behöva byggas om till planskild, alternativt ersättas av annan korsningspunkt längre österut. Vid den eventuella förlängningen av Storgatan över spåren kommer endast mindre justeringar gällande körfält och liknande bli aktuellt. Inlösen av fastigheter nödvändig Bråg Brå garp gar arpsv psvä sväge ägen gen Korsningen spår/Malmövägen/Dalbyvägen kommer att byggas om som planskild, i första hand med järnvägen i markplan och vägen som nedsänkt under spåren. En plankorsning i detta läget bedöms inte vara lämplig med hänsyn till gatans roll som genomfartsväg genom samhället. gen Kyrkvä Tranche hell lls vä väg g n ata Centrum torg S Ev skola en en ge väg vä rpssv arrp åga Bråg Hermod Her modsmod svägen väg en Val hal lavä gen Gång- och cykeltrafik Sockerstan nås via befintliga kopplingar från Dalbyvägen i söder och från angränsande bostadsområdet i norr och öster. Västerifrån, från Staffanstorps centrum, nås området via befintliga kopplingar över spåren i höjd med stationshuset respektive korsningen med Kyrkvägen. Befintliga gång- och cykelkopplingar mot norr, söder och öster kompletteras med nya där så bedöms lämpligt. En ny koppling för gång- och cykeltrafik föreslås dessutom anläggas över spåren i förläng- Station/ Hållplats n lbyväge Dalb Malmöv Mal mövä möv ägen Övergripande kopplingar för bil- och gång- och cykeltrafik innan järnvägen tagits i bruk. Gatunät, gång- och cyelstråk och korsningspunkter studeras mer i detalj i kommande detaljplaneläggning. Biltrafik Endast aktuell om plankorsning tillåts Gång- och cykeltrafik Endast aktuell om plankorsning tillåts Målpunkt 17 166 ningen av Hermodsvägen i väster, med syfte att stärka kopplingarna mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum. Även i Storgatans förlängning kan en gång- och cykelkoppling över spåren bli aktuell, men endast om denna kan anläggas i plan med spåren (se även stycket om biltrafik). Inlösen av fastigheter nödvändig Förändring vid trafikering av Simrishamnbanan Om och när järnvägen tas i bruk kommer ombyggnader av korsningspunkterna att krävas. Korsningen över spåren i förlängningen av Hermodsvägens respektive Valhallavägen måste byggas om som planskilda. Gång- och cykeltrafik längs Malmövägen/Dalbyvägen sker via den planskilda korsning som byggs, i första hand som underfart under spåren. Gång- och cykelvägar anläggs dels under spåren, dels parallellt med spåren för direkttillfart till perrongerna. Parkering och varumottagning Respektive fastighetsägare ansvarar för att lösa parkeringsbehovet för sin fastighet. Underjordisk parkering eftersträvas för att uppnå önskad exploateringsgrad. Övergripande kopplingar för bil- och gång- och cykeltrafik när järnvägen tagits i bruk. Gatunät, gång- och cyelstråk och korsningspunkter studeras mer i detalj i kommande detaljplaneläggning. Biltrafik Endast aktuell om plankorsning tillåts Gång- och cykeltrafik Endast aktuell om plankorsning tillåts Målpunkt Ombyggnadsåtgärder 18 Allmän parkering föreslås lösas i parkeringshus och på allmän plats, bland annat i form av gatuparkering. Pendlarparkering ska anordnas i anslutning till stations/hållplatsläget. Parkeringsmängden dimensioneras efter verksamheters och boendes aktuella behov. Efterhand som 167 området byggs ut anpassas mängden parkeringar efter de ändrade förutsättningarna, vilket innebär att etapptänk och flexibilitet ska finnas med i planeringen. Möjligheter för samnyttjande och helhetstänk kring parkeringslösningar kommer att utredas vidare. Teknisk försörjning Vatten Ledningsnätet föreslås byggas ut så att utbyggnadsområdet matas från fyra punkter i det befintliga drickvattensförsörjningssystemet; norr, nordväst, sydväst samt söder om området. Genom en sådan utbyggnad kan god driftsäkerhet och optimala tryckförhållanden erhållas. Trycket bedöms vara tillräckligt högt för större delen av den föreslagna bebyggelsen, men för den högre bebyggelse som föreslås väster om Sockerbruksparken i spårvägsalternativet måste separat tryckstegring anordnas. Brandvattenförsörjning föreslås ske på konventionellt vis, via brandvattenposter. Då delar av bebyggelsen föreslås byggas relativt hög kan kompletterande sprinklersystem komma att krävas. Spillvatten Avledning av spillvatten från området föreslås ske via ett system av självfallsledningar. Spillvatten från huvuddelen av området föreslås avledas i öst-västlig riktning till en ny avskärande huvudspillvattenledning parallellt med järnvägsområdet i den västra delen av området, för fortsatt avledning norrut. Hantering av VA Anslutningspunkt resp ledningsstråk - Spillvatten Anslutningspunkt resp ledningsstråk - Vatten Anslutningspunkt resp ledningsstråk - Dagvatten Större utjämningsmagasin 19 168 Då området kopplas på befintlig spillvattenledning längs Brågarpsvägen måste denna läggas om av nivåskäl. Från den nordöstliga delen av området föreslås spillvattnet avledas direkt norrut mot befintlig ledning i Vädurens väg. Dagvatten Grönska och synligt vatten ska bidra till att göra Sockerstan till en attraktiv stadsdel. Dagvattenhanteringen föreslås därför i så hög grad som möjligt ske i öppna system. Dessa måste utformas med stor omsorg för att smälta in i och berika den omkringliggande byggda miljön. Exempel vått utjämningsmagasin med växter Maximalt utgående dagvattenflöde från området begränsas till ca 10 % (motsvarande naturmarksavrinning) av den bedömda avrinningen vid nederbörd med åtkomst-tiden 20 år. Detta innebär att relativt omfattande volymer måste utjämnas inom området, vilket föreslås ske i olika typer av utjämningsmagasin inom området. Exempel grönt tak på miljöhus 20 Exempel stensatt kanal Höjdförhållandena inom området talar för en huvudsaklig avrinning av dagvatten norrut, mot en större utjämningsdamm väster/nordväst om Sockerbruksparken och därifrån vidare till recipienten Borggårdsdiket. Dammen bör ges en stadsmässig karaktär med tanke på dess läge i nära anslutning till planerade stadskvarter och gatumiljöer. De nordöstligaste delarna av planområdet föreslås avledas mot en befintlig prydnadsdamm inom grönområdet väster om Farinvägen. Avledning av dagvatten från områdets olika delar mot de två dammarna föreslås ske via en blandning av mindre fördröjningsytor, makadamdiken, ledningar, grunda, smala kanaler (öppna eller gallerförsedda) och gröna tak. Gatorna inom området ska höjdsättas så att dagvatten vid katastrofnederbörd (t ex 100-årsregn) kan avledas via gatorna mot de lägre belägna områdena längs med spårområdet, i parkområdet och sänkan väster om Farinvägen, utan att bebyggelsen skadas. Konsekvenserna av att avleda dagvatten hit ska dock utredas vidare. Energiförsörjning Inom sockerbruksområdet finns fyra stycken brunnnar, borrade 1912 med en utvidgning år 1950. Brunnarna kan vara intressanta för grundvattenuttag för energiförsörjning av området. Denna form av energiförsörjning kräver dock att vattenföringen i Alnarpssänkan lokalt är tillräckligt stor, vilket ännu inte är klargjort. Erfarenheter från församlingsgården där brunnar borrades för energiutvinning under 2007 tyder visserligen på att förutsättningar finns för det nödvändiga grundvattenuttaget, men provborrningar och pumptest krävs för att säkerställa att så är fallet. Ett alternativ till energiförsörjning av området är fjärrvärme. E.ons fjärrvärmesystem som idag förser Sockerbruksområdet med fjärrvärme bedöms ha tillräcklig kapacitet och skulle kunna byggas ut för att försörja den tillkommande bebyggelsen. Vilka blir konsekvenserna? Uppföljning Framtidens kommun perspektiv 2038 Identitetsbärarna Förslagets konsekvenser i relation till identitetbärarna: Hembygd - Järnvägsstationen, det röda teglet och den lummiga Sockerbruksparken kommer att vara viktiga byggstenar för den fortsatta utvecklingen av Sockerstan. Återanvändningen av några av Sockerbruksbyggnaderna blir en del av stadsdelens identitet och i berättelsen av Staffanstorps utvecklingshistoria. Livsoas - I Sockerstan ges goda förutsättningar för ett gott liv med variationsrika boendemiljöer, boendeformer och upplåtelseformer såväl som arbetsplatser och service. Mötesplatser och rekreativa miljöer inom området inbjuder till aktiviteter som förstärker gemenskapen mellan människor. Stadsliv - Funktionsblandningen i Sockerstan främjar liv och rörelse i området dygnet runt. Kombinationen av handel, service och kultur skapar mötesplatser i vardagen för såväl boende som besökare; saluhall, restauranger, uteserveringar torghandel och kultur- och fritidsaktiviteter. De gående sätter villkoren, men tillgängligheten till och inom området är god för samtliga trafikanter. Tidskvalitet - Sockerstan ska präglas av god kommunikation för både människor och information - via spår och internet tillgängligt överallt. Detta 169 ger förutsättningar för ett förenklat vardagsliv och tid över för annat. Målpunkter såsom arbetsplatser, handel, lärmiljöer, sport- och fritidsaktiviteter föreslås där människor rör sig och koncentreras till stationsområdet. Inspiration - Inom Sockerstan ska uppmärksammade och upplevelsetäta miljöer som präglas av en grön profil och hållbart tänkande skapas. Dessa miljöer har något att erbjuda såväl boende som besökare och skapar förutsättningar för inspirerande företagare som utnyttjar nätverk mellan stad och landsbygd. Energieffektivitet I den särskilda sammanställning som gjordes som en utvärdering och uppföljning av Framtidens kommuns konsekvensbeskrivning föreslogs ett antal åtgärder som kontinuerligt ska följas upp. Några av dessa åtgärder är kopplade till detaljplaneprocessen och ska därför, när det är relevant, behandlas i samband med upprättandet av detaljplan. Vid planläggningen av Sockerstan bedöms följande åtgärd vara relevant: göras enligt 6 kap 11 § miljöbalken. Denna s.k. behovsbedömning ska göras med hjälp av de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen handlar bl a om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av t ex överskridande av miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller påverkan på skyddad natur. Planområdet utgör ett utbyggnadsområde med huvudsakligen bostäder centralt i Staffanstorps tätort. Området är sedan tidigare delvis bebyggt och föreslås nu förtätas med en för orten hög exploateringsgrad, vilket bland annat motiveras med närheten till god kollektivtrafik och ett centralt läge. Utbyggnadsförslaget innebär att hänsyn tas till de natur- och kulturvärden som finns inom området, se vidare under respektive rubrik. Markföroreningar inom området ska inför exploateringen avhjälpas och hänsyn ska vid utbyggnad av området tas till risk- och bullerstörningar som trafik på järnväg och vägar ger upphov till. Bedömning av miljöpåverkan Goda resmöjligheter med kollektivtrafik samt en väl utbyggd service inom Staffanstorp gör att genomförandet av på planprogrammet följande detaljplaner inte bedöms bidra till att gällande miljökvalitetsnormer avseende luftkvalitet överskrids. För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning därför ska Med ovanstående som bakgrund gör Stadsbyggnadskontoret den preliminära bedömningen att kommande detaljplaners genomförande inte antas ”I samband med detaljplaneläggning för ny bebyggelse ska krav ställas på energieffektiva lösningar.” 21 170 medföra en betydande miljöpåverkan såsom avses i 6 kap 11 § miljöbalken. Inför planläggningen av respektive delområde ska dock behovsbedömningen samrådas med Länsstyrelsen. Riksintressen Utbyggnaden av området ska anpassas efter riksintresset för järnväg och en eventuell framtida trafikering av Simrishamnsbanan i befintlig banvalls sträckning. Natur- och kulturvård Hushållning med naturresurser Förslaget bidrar till en mer koncentrerad stad och innebär inte att någon jordbruksmark tas i anspråk. Förslaget möjliggör en hållbar livsmiljö genom god tillgång till kollektivtrafik och service. Naturmiljö Utbyggnadsförslaget innebär att hänsyn tas till de naturvärden som finns i befintliga parkmiljöer inom och angränsande till området - inte minst i Sockerbruksparken. Dagvattenfördröjningen väster om Sockerbruksparken ska placeras utanför parken och utformas så att den blir en tillgång för Sockerstan och Staffanstorp och inte innebär någon skada på parkens naturvärden. Länsstyrelsen har flaggat för att miljöer såsom den inom sockerbruksområdet ofta är mycket attraktiv för fladdermöss. En översiktlig inventering och en 22 bedömning av eventuell påverkan på dessa inför detaljplaneläggningen av området ska göras. Kulturmiljö Flertalet byggnader inom Sockerbruksområdet som bedömts ha ett kulturhistoriskt värde föreslås bevaras och omvandlas för nya användningsområden. Undantagen utgörs framför allt av några av de byggnader som utgör del av Sockerbruksgården, vilka har bedömts vara i ett sådant skick att de ej är rimliga att rusta upp. Den miljö som Sockerbruksgården utgör föreslås dock bevaras/återskapas genom att rivna byggnader ersätts med nya som placeras i gårdsformation. Miljön kring tjänstebostäderna påverkas i begränsad grad av utbyggnaden av Sockerstan, då de även i framtiden kommer att ligga som solitärer omgivna av grönska. Fabriksmiljön med fabriken i centrum är den del av området som påverkas mest av omvandlingen då det är i denna del av Sockerstan som den huvudsakliga förtätningen föreslås. Viss anpassning av den tillkommande bebyggelsens höjd och placering föreslås för att fabriken och dess kringbyggnader även i framtiden ska upplevas ha en framträdande roll i stadsväven. Den torgbildning mellan fabriken, kontoret och betladan som föreslås innebär också ett hänsynstagande till fabriksområdet som kulturmiljö. Vidare innebär anpassning till riksintresset för järnväg att det av länsstyrelsen utpekade kultur- miljöstråket bevaras. I det fall järnvägen tas i bruk kommer detta dock att få konsekvenser i form av omfattande infrastruktur i korsningspunkter mellan väg och järnväg. Hur omfattande beror på möjligheten att utforma dem i plan eller planskilt. Detta kan påverka upplevelsen av stadsbilden samt innebära inlösen av fastigheter. Fornlämning Inför en eventuell förlängning av Storgatan kan en förunderökning och slutundersökning av del av fornlämningen Brågarp 6:1 komma att krävas. Behovet av undersökning ska samrådas med Länsstyrelsen. Hälsa och säkerhet Buller (Riktvärden antagna av riksdagen (1996/97:53) för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dBA ekvivalentnivå inomhus 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad) En tidig utredning kring buller från järnväg respektive spårväg har gjorts i samband med framtagande av samrådshandlingar för planprogrammet. I utredningen har tre alternativ studerats - järnväg med både gods- och persontåg (mindre troligt), järnväg 171 med endast persontåg respektive spårvagn (detta alternativ är inte längre aktuellt). I utredningen har även buller från biltrafik på Malmö/Dalbyvägen, Järnvägsgatan samt Industrivägen studerats. Eftersom det vid bullerutredningens framtagande saknades specifika uppgifter kring den järnvägstrafik som kan bli aktuell användes uppskattade siffror för bland annat antal tåg och hastigheter, framtagna i samråd med Trafikverket. Utredningen visar att bullerpåverkan är störst vid fasader mot Dalbyvägen. Vid dessa fasader beräknas riktvärdet 55 dBA överskridas med upp till 7 dB. I och med att riktvärdet 55 dBA överskrids behöver byggnaderna utformas så att man kan uppnå en situation motsvarande Boverkets avsteg. Utöver de generella punkterna i förutsättningarna för avsteg skall ”tysta” fasadsidor (högst 45 dBA vid fasad) eftersträvas och åtminstone ljuddämpad sida (45-50 dBA vid fasad) klaras där den ekvivalenta ljudnivån mot bullerstörd sida underskrider 60 dBA. Där den ekvivalenta ljudnivån överskrider 60 dBA ska tyst fasadsida klaras. Mot spårområdet kommer maximalnivåerna för buller vid uteplats att överskridas om och när järnvägen tas i bruk. Bebyggelsen måste placeras så att bostäder får tillgång till bullerskyddad uteplats. Detta kan anordnas på innergård. I samband med detaljplaneläggningen av bebyggelsen närmast järnvägen respektive Malmö-Dalbyvägen kommer uppdaterade bullerberäkningar krävas, som utgår från då tillgängliga uppgifter gällande trafikmängder, typ av trafik med mera. Samråd med Trafikverket kommer att ske gällande hur buller från en eventuellt ännu inte trafikerad järnväg ska hanteras. Risk - Farligt gods I det fall Simrishamnsbanan tas i bruk är avsikten inte att denna ska dimensioneras för godstrafik. Enligt Trafikverket kan lätta och korta godståg teoretiskt sätt dock trafikera banan, varför en riskbedömning måste göras i samband med att kvarteren närmast spårområdet planläggs. Analysen ska visa hur risken påverkar planområdet och vilka åtgärder som behövs för att minska risken. Miljöfarlig verksamhet GE Healthcares verksamhet på sockerbruksområdet kommer att avvecklas inför utbyggnaden av området och kommer därmed inte att stå i konflikt med kommande bostadsbebyggelse. Vad gäller övriga tillståndspliktiga verksamheter inom området ska dessa inventeras inför planläggningen av respektive delområde och en bedömning göras kring huruvida verksamheterna kan leva kvar parallellt med bostadsutbyggnaden eller om de måste avvecklas. Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm är ett styrmedel som syftar till att förebygga eller åtgärda ett miljöproblem. För planen är miljökvalitetsnormerna för luft och vatten relevanta. Miljökvalitetsnormerna för luft ska säkerställa en god luftkvalitet som inte medför risker för människors hälsa. Risk för överskridande av normerna finns framförallt i områden med intensiv fordonstrafik, i anslutning till stora punktkällor eller i täta slutna gaturum med högre bebyggelse och dålig genomluftning. Goda resmöjligheter med spårburen kollektivtrafik samt en väl utbyggd service inom Staffanstorp gör att förslagets genomförande inte bedöms leda till överskridande av föroreningsnivåer i Staffanstorp och inte heller bidra till ökade nivåer i grannkommunerna enligt gällande förordning (Luftkvalitetsförordning (2010:477). Syftet med miljökvalitetsnormerna för vatten är att förbättra kvaliteten i yt- och grundvattenförekomster. Planområdet berörs av grundvattenförekomsten Alnarpsströmmen vilken har en god kvantitativ och kemisk status, enligt den sammanställning av Skånes vattenförekomster som Länsstyrelsen har tagit fram. Utbyggnadsområdet kommer att anslutas till kommunalt vatten och kommer därmed inte att belasta grundvattenförekomsten. Då marken består av lera är risken för spridning av föroreningar till grundvattnet också liten. I det fall vidare utredningar i planarbetet visar att grundvatten kommer att användas i dagvatten- eller geoenergilösningar måste risken att förorena grundvattnet särskilt beaktas. 23 172 Sockerstan ligger vidare inom avrinningsområdet till Höje å vilken bedömts ha god kemiska ytvattenstatus, men dålig ekologisk status. Ån lider bland annat av problem med övergödning och hård flödesbelastning. Då området redan idag till stor del utgörs av hårdgjorda ytor och förslaget innebär att dagvatten ska fördröjas inom Sockerstan bedöms inte utbyggnaden innebära ett ökat flöde till recipienten. Föreslagen dagvattenhantering med fördröjning och rening i framför allt öppna stråk är dock viktig för att inte försämra vattenkvaliteten. Sammantaget bedöms miljökvalitetsnormerna för vatten inte påverkas negativt av planförslaget. Översvämning Höjdsättning av området ska ske så att risken för översvämning vid 100-årsregn/extrema regn minimeras. En tidig utredning av konsekvenserna av extrema regn ska tas fram inför detaljplaneläggningen av området. Denna bör även omfatta en grov höjdsättning av området. Klimatanpassning Klimatförändringarnas konsekvenser kommer att se olika ut i olika tidsperspektiv. På kort sikt kommer små eller inga konsekvenser att märkas, men på längre sikt kommer vi att få se mer långtgående konsekvenser och på lång sikt kan vi förvänta oss stora samhällsförändringar. En viktig del i klimatanpassningsarbetet är att undersöka hur olika utvecklingar av samhället kan påverka samhällets sårbarheter samt förutsättningarna för klimatanpassning. Vintern 2011-2012 genomförde FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) tillsammans med Staffanstorps kommun ett projekt med syfte att identifiera åtgärder inför planeringen av Sockerbruket som minskar sårbarheterna och tar tillvara på möjligheterna med klimatförändringarna. En stor mängd utmaningar och möjligheter, samt åtgärder för att möta dessa identifierades. Resultatet bör ses som något att arbeta vidare med för att identifiera: • Markradon All mark i kommunen betecknas som normalriskområde (10-40 kBq/m3). Exploatören ska vid bygganmälan redovisa radonmätningar för området. Byggnader ska sedan uppföras med erfoderligt skydd. Markföroreningar Markföroreningar inom området ska avhjälpas inför exploateringen. Se även avsnittet om markföreningar under ”Så ser sockerbruksområdet ut idag”. 24 • • No-regret-lösningar, det vill säga lösningar som fungerar bra i alla scenarier. Flexibla lösningar, det vill säga åtgärder som kan anpassas utifrån hur framtiden utvecklas. Tröskelvärden för när åtgärder ska implementeras. 173 Så ser sockerbruksområdet ut i dag! Plandata n ge ivä str Kyrkbyns park Kyrkbyn Br. 6:48 Br. 6:19 Br. 24:2 Br. 24:1 nvä n g or n S. Br. 1:7 Val h Lu nd av alla väg äg Sockerbrukskullarna Sockerbruksparken ata St Sockerbiten Br. 1:38 vägen Brågarps gsg ata Br. 1:39 Br. 1:37 Br. 6:694 Br. 6:6 Br. 6:10 Bebyggelse inom sockerbruksområdet Inom sockerbruksområdet finns bostadshus såväl som industrilokaler, tillkomna under olika tidsperioder från mitten av 1800- talet och framåt. Flertalet byggnader är ännu i bruk; som bland annat privatbostäder, lager, och laboratorielokaler. Bomässeområdet Tranchells väg en en Br. 6:1 Br 1:14 Br. 1:41 Br. 1:7 Br. 1:40 St. 4:1 St. 1:109 Ne. s:1 Bebyggelse och kulturmiljö du Planetbyn Jär Större delen av planprogramområdet utgörs av fastig-heten Brågarp 6:1 som är i kommunal ägo. Övriga fastigheter som berörs är Nevishög 13:1, Stanstorp 4:1 och 1:9 (också i kommunens ägo), Stanstorp 1:109 (ägs av Staffanstorpshus AB), Stanstorp 13:7(ägs av Staffanstorps Energi AB), Nevishög 10:6 och 10:3, Brågarp 1:7, 1:14, 6:6 och 6:10 (samtliga i Trafikverkets ägo), Brågarp 1:37, 1:38, 6:19, 6:48, 24:1 och 24:2 (privat-ägda villafastigheter), Brågarp 1:39 (ägs av bostadsrättsföreningen Norra Villan), Brågarp 6:694 (ägs av bostadsrättsföreningen Solstrålen), Brågarp 1:40 (ägs av Lidl Sverige AB) samt Brågarp 1:41 (ägs av Danisco Sugar AB). Utöver ovan nämnda fastigheter berörs även vägsamfälligheten Nevishög s:1. In Planprogramområdet är beläget centralt i Staffanstorps tätort, intill järnvägen, öster om centrummiljöerna kring Storgatan. Dess areal uppgår till ca 33 ha. Området avgränsas i väster av järnvägen, i söder av Dalbyvägen och i öster och norr av befintlig bostadsbebyggelse. Malmövägen ägen Dalbyv Ne. 13:1 St. 1:6 St. 1:6 St. 4:1 Knutsborg St. 13:7 Ne. 10:3 Ne. 10:6 Jeppsagård Orienteringskarta Förkortningar i fastighetsbeteckingarna: Br. - Brågarp, St. - Stanstorp, Ne. - Nevishög. Karaktäristiskt för området ur ett kulturhistoriskt perspektiv är den tydliga uppdelningen mellan 25 174 Befintlig bebyggelse i sockerbruksområdet 16 17 18 19 Sockerfabriken (1) Ursprungligen uppförd som råsockerfabrik 1885. Modernisering 1895 samt 1918. Elektrifiering 1920-1924. Därefter ett flertal ytterligare om – och tillbyggnader. 1972 genomfördes ombyggnad för Sorigona AB, senare Pharmacia AB, numera GE Healthcare, för tillverkning av dextran i byggnaden. Betladan (2) Uppförd under 1920-talet som lokal för bettvätt och lager för betor. Användes senare även som lager för socker. Fungerar nu som magasin. 26 6 7 8 20 Brandstation (3) Uppförd 1920-tal, tillbyggd på 1930-talet. Garage och brandstation för sockerbruket. 15 5 1 9 2 14 11 10 3 4 13 12 Kontorshuset (4) Uppfört 1885, därefter ombyggt på 1940-, 1960- och 1980-talen. Står för närvarande oanvänt. Sågtandshusen (5) Uppförda under 1940-tal, tillbyggda på 1950-talet samt 1978. Används som lager. 175 Våghus (12) Uppfört 1940-tal. Brågarps mölla (6) Troligen uppförd 1850tal. Har bl a använts som möteslokal. Garage (13) Uppfört 1970-tal. Cistern (7) Uppförd 1940-tal för lagring av olja. Laboratorium och tvätthall (8) Uppförd 1975-1982. Maskinförråd (14) Uppfört 1940-tal som maskinförråd. Jordkällare (15) Uppförd 1940-tal. Betforssilo (9) Uppförd 1940-tal, tillbyggd på 1970-talet. Disponentvillan (18) Uppförd ca 1905. Byggdes som tjänstemannabostad för disponenten vid Sockerbruket. Förändrades 1971 till flerbostadshus och senare till utbildningslokal och därefter kontor. Kamrersvillan (19) Uppförd 1920. Har ursprungligen haft funktion av tjänstemannabostad och används nu som privatbostad. Melassbod (10) Uppförd 1940-tal. Sockermagasinet (11) Äldre del uppförd som sockermagasin 1885. Ombyggt till verkstad 1971, då även tillbyggnaden tillkom. Används numera bl a av Posten. Norra Villan (17) Uppförd 1902. Ett flerbostadshus som ursprungligen har haft funktion av tjänstemannabostader och som numera är en bostadsrättsförening. Sockerbruksgården (16) Uppförd under 1800-talets mitt (ladugården) respektive 1911-1915 (stallet, ekonomibyggnaden, logen och bostadshuset). Stallbyggnaden med sin karaktäristiska gavelfasad även använts som lager och fritidslokal. Södra villan (20) Uppförd 1885, ombyggd 1973. Byggdes ursprungligen som bostadshus för sockerbrukets disponent och används numera som privatbostad. 27 176 Längs Järnvägsgatan väster om området ligger en del av Staffanstorps tätorts äldsta bebyggelse, från sekelskiftet 1900. Längre norrut längs gatan finns friliggande villor från slutet av 1950-talet. Bebyggelsen består delvis av gathus vända mot Järnvägsgatan och spåren. pletterades med flerbostadshus uppförda runt 2006 (”Sockerbiten”). En enklav av ”Jakribyggnader” i historicerande stil uppfördes norr om grönområdet i samband med bomässan. Öster om Sockerbrukskullarna uppfördes ytterligare ett villaområde mellan 1997 och år 2000. Se vidare sammanställning av befintliga byggnader inom sockerbruksområdet på föregående uppslag. Söder om Dalbyvägen ligger bostadsområdena Jeppsagård och Knutsborg med radhus och flerbostäder uppförda i början på 1990-talet. Bebyggelsen skiljs från vägen och Sockerbuksområdet av garagelängor och skyddsplanteringar. Omgivande bostadsbebyggelse Sockerbruksområdet är omgärdat av bostadsbebyggelse av skiftande ålder och karaktär. Öster om sockerbruksområdet ligger Bo-97 eller bomässeområdet, ett utställningsområde med friliggande villor från mitten av 1990-talet som kom- Kyrkbyn norr om planprogramområdet är ett större område med radhus och friliggande villor som uppfördes i början på 1980-talet. Området består av enhetlig bebyggelse. ”Sockertoppen” kallas det området med flerfamiljshus och radhus som ligger norr om Sockerbruksparken, inom planprogramsområdet. Detta området uppfördes under första halvan av 1980-talet. Lantmäterikarta över sockerbruksområdet från 1902. Mitt på kartan syns gårdsetableringen Borggård 1, med vindmöllan snett ner till vänster. Ej i skala. Sockerbruksområdet - karaktäriserat av sitt röda tegel fabriksområde, lantbruk (området kring den gamla Sockerbruksgården) och tjänstemannabostäder. Den gemensamma nämnaren är det röda teglet, som förekommer på såväl fabriksbyggnader som bostäder och lantbrukets ekonomibyggnader. Karaktärsdrag hos byggnaderna som är betydelsefulla för helhetsintrycket är bl. a. fasadmaterial och formspråk. Graden av dekorativa inslag varierar och följer delvis byggnadernas olika status. 28 Omgivande bostadsbebyggelse Ovan t.v. Järnvägsgatan. Nedan t.v. Sockerbiten. T.h. Sockertoppen. 177 Verksamheter Staffanstorps huvudsakliga verksamhetsområden finns öster om Maskinvägen respektive väg 108. om längs Malmövägen ligger Lidl. I ortens östra utkanter finns handelsområdet Rondellen med större butiker som bland annat saluför kläder och växter. Inom sockerbruksområdet finns också ett flertal aktiva verksamheter. Den största är GE Healthcare AB (Pharmacia AB) som tillverkar dextran (polymerisation av strösocker för medicinsk användning) i den gamla fabriksbyggnaden. Service Vårdcentral, bibliotek, rådhus med medborgarkontor mm finns i Staffanstorps centrum, längs Storgatan eller på kort avstånd från denna. Handel Småskalig kommersiell handel och service är koncentrerad till ortens centrum kring Storgatan samt i viss mån även längs Södra Lundavägen. Sydväst om planområdet ligger CityGross och strax öster Förskolor finns i direkt anslutning till programområdets norra delar. Skolor för samtliga årskurser upp till åk 9 finns inom en kilometers avstånd från sockerbruksområdet, varav Baldersskolan direkt väster om järnvägen är den närmast liggande. Natur och grönstruktur Östra och norra delen av programområdet består av ett sammanhängande system av gröna rum Sockerbrukskullarna, parken i anslutning till området Sockerbiten och längst i norr, Kyrkbyns park. Stråket har en visuell koppling till ett grönt rum vid Brågarps industriområde i öster men gc-kopplingar dem emellan, över Industrivägen, saknas. Inom sockerbruksområdet finns också Sockerbruksparken, som anlades i samband med brukets tillkomst 1885. Sockerbruksparken Den östra delen av parken har tidigare varit en del av disponentvillans trädgård och är öppnare med en stor gräsmatta och en del prydnadsträd så som svarttall och körsbär. Den västra delen är lummigare och domineras av stora träd och har ett rikt busk- och fältskikt. Det finns ett stort behov av föryngring av trädbeståndet då flera av de stora träden har drabbats av olika sjukdomar. I direkt anslutning till parken ligger tre inhägnade dammar. Sockerbrukskullarna Sockerbrukskullarna; den lilla och den stora, är belägna direkt öster om Sockerbruksområdet. Den stora kullens topp erbjuder en fin utsikt över Staffanstorp och det omkringliggande landskapet och är därför en stor tillgång för tätorten som en av få höjder. Sockerbruksparken Vy från stora Sockerbrukskullen 29 178 Sockerbiten I parken finns en damm med en trappavsats och en trädbro, samt dungar av träd. Mot Lund Kyrkbyns park Parken består av tre parkrum med öppna gräsytor och slutna höga buskage. Mot Kyrkheddinge/ Dalby Rekreation och lek Närmsta lekplatser finns i parken Balders hage, väster om järnvägen, samt på östra sidan av Sockerbrukskullen. Centrum Mellan sockerbruksområdet och Kyrkbyn finns ett spontanidrottsområde med fotbollsplan och tennisplaner. Mot Kyrkheddinge/ Dalby Mark Geoteknik Inom sockerbruksområdet utgörs de övre jordlagren av fyllnadsmassor, bestående av främst sand, grusig sand, lera och lermorän. Fyllnaden underlagras av lermorän. Det förekommer två grundvattenmagasin inom området. Det övre ligger i de ytliga jordlagren, och det undre i de grövre sedimenten i Alnarpssänkan, vilket kallas Alnarpsströmmen. Uppmätta nivåer (enligt utredningen Brågarp1:33 - Miljöteknisk markundersökning, utförd av Sweco, Malmö 2007-12-21, rev 2008-04-14 och 2009-02-18) i det övre grundvattenmagasinet visar att grundvattenytan återfinns ca 0,4-2,8 m under markytan. 30 Mot Malmö Utdrag ur kommunens cykelkarta Längs bl a Brågarpsvägen och Järnvägsgatan sker cykling i blandtrafik Cykelväg Pendelcykelstråk Pendelcykelstråk i blandtrafik Fornlämningar Området kring Brågarps kyrka berörs av en fast fornlämning - Brågarp 6:1. Lämning utgörs av rester från en bytomt, daterad yngre medeltiden och framåt. Delar av fornlämingen förundersöktes 1987, varpå inga fynd gjordes. Övriga delar har ej undersökts. 179 Trafik Biltrafik Sockerbruksområdet ligger i direkt anslutning till Dalbyvägen-Malmövägen, som idag fungerar som en genomfartsled genom samhället. Områdets centrala delar nås via en infart från Dalbyvägen. Övriga delar av Sockerbruksområdet och bostadsområdena norr om nås via Brågarpsvägen som ansluter till Dalbyvägen i söder och till Järnvägsgatan i norr. Området saknar direkta kopplingar till Staffanstorps centrum. Gång- och cykeltrafik Det finns relativt goda gång- och cykelvägskopplingar till omgivande bostadsområden i norr, söder och öster och till förskolor och skolor i anslutning dessa områden. Centrum kan bland annat nås via en passage över järnvägsspåren i höjd med det gamla stationshuset. Gång- och cykelväg finns även längs delar av Dalbyvägen och Malmövägen. Kollektivtrafik Regionbuss 172 (Malmö-Genarp) samt 174 (Malmö - Dalby) stannar idag på ett flertal platser längs Malmö-Dalbyvägen; bland annat vid Staffanstorps busstation och vid hållplats Lundavägen, knappt 150 meter från Sockerbruksområdet. Regionbuss 166 (Södra Sandby-Lund-Staffanstorp) stannar vid Lundavägen. Järnvägen Idag går ingen trafik på järnvägsspåren genom Staffanstorp. Järnvägen är dock formellt sett i drift, vilket bland annat innebär begränsningar för möjligheten att anlägga passager över spåren. Teknisk försörjning Vatten Drickvattenförsörjning av sockerbruksområdet sker söderifrån, via en befintlig ledning under Dalbyvägen. Spillvatten Allt spillvatten från sockerbruksområdet avleds västerut via ett internt ledningsnät till en kommunal självfallsledning som löper parallellt med Järnvägsgatan, väster om området. Vid Brågarpsvägen ansluter ytterligare en ledning som leder spillvatten från de fyra villorna längs Brågarpsvägen norrut. Dagvatten Avledning från området sker i huvudsak västerut mot lågområdet i anslutning till järnvägsspåren. Längs järnvägsspåren finns en större kommunal dagvattenkulvert, del av en kulvertering av Borggårdsdiket som löper genom hela Staffanstorp i nord-sydlig riktning. Inom sockerbruksområdet finns även ett par dammar som fungerar som fungerar som utjämningsmagasin och recipient för kylvatten från GEs verksamhet. Från den större norra dammen finns en utloppsledning som ansluter till den kulverterade ledningen längs spåren. El, värme, tele Staffanstorps Energi har koncession för elförsörjning i Staffanstorps tätort. Uppvärmning av befintliga byggnader sker via fastighetens panncentral (belägen i nordvästra delen av fabriksbyggnaden), där naturgas idag används som bränsle. Tidigare var anläggningen oljeeldad. Ledning för inkommande gas löper genom Sockerbruksparkens västra kant. Längs Brågarpsvägen löper teleledningar tillhörande Tele2. Även Skanova har ledningar i området. Störningar och risker Buller De allra sydligaste delarna av sockerbruksområdet påverkas av viss bullerstörning från trafiken på Dalbyvägen. Miljöfarliga verksamheter GE Healthcares verksamhet är en så kallad B-verksamhet (gäller för anläggning för att genom biologiska reaktioner i industriell skala tillverka organiska ämnen) och har av länsstyrelsen bedömts kräva ett skyddsavstånd á 400 meter. Bolaget hanterar etanol i stora mängder. Dessutom förekommer transporter och bullrande verksamhet som vid alla större industrier. Lukt kan eventuellt förekomma. Utöver GE Healthcares verksamhet finns i dagsläget två registrerade U-anläggningar på området som kommunen har tillsyn över - Airglass AB som tillverkar glas samt Swede Lift AB som tillverkar mindre hissanordningar. 31 180 Markföroreningar I samband med kommunens förvärv av sockerbruksområdet (området väster och söder om Brågarpsvägen) genomfördes en Miljöteknisk markundersökning. Den utförda undersökningen visar att olje/kolrester och tungmetaller förekommer i jordlagren inom området. Marksanering är således en förutsättning för att området ska kunna omvandlas till bostadsområde. Under arbetet med detaljplaner för Sockerstan ska behovet av saneringsåtgärder utredas vidare och definieras. Översiktsplan/Framtidens kommun I Framtidens kommun - perspektiv 2038, anges att Sockerbruksområdet ska utvecklas till en blandad centrummiljö med bostäder (35-50 bostäder/ ha), verksamheter och arbetsplatser alldeles intill planerat resecentrum. Här ska både nya pågatåg från Malmö mot Simrishamn och spårvagnen från Lunds centrum stanna. Även ortens busstationen föreslås flyttas till resecentret för att möjliggöra smidiga trafikslagsbyten. Kopplingarna mot nuvarande centrum är viktiga. Den stora Sockerbrukskullen är en deponi som i huvudsak tillkommit inom ramen för sockerbruksverksamhet från 1800-talet till 1963. Här har under vissa perioder även bedrivits annan verksamhet relaterad till sockerproduktionen såsom impregnering av sockersäckar samt jordbruksteknisk forskning. Verksamhet på deponin var aktiv fram till 1980. Länsstyrelsen beslutade 2012-03-01 att en miljöteknisk markundersökning enligt en provtagningsplan ska utföras för del av fastigheten Brågarp 6:1 (den stora Sockerbrukskullen). Detta åligger verksamhetsutövaren, dvs Nordic Sugar, efter beslut från mark- och miljödomstolen 2012-1218. Saneringsåtgärder kan komma att bli aktuella och skulle innebära att tillgängligheten till kullen begränsas under saneringstiden. Fördjupade översiktsplaner Sockerbruksområdet omfattas inte av någon fördjupad översiktsplan. Tidigare ställningstagande Riksintressen Simrishamnsbanan utgör ett riksintresse för kommunikation - järnväg. 32 Detaljplaner Sockerbruksområdet berörs inte av gällande detaljplan. Sockerbrukskullarna, grönområdet nordväst om dessa och Sockerbruksgården omfattas av detaljplan S 53 - ”Sockerbiten” Brågarp 1:16, 1:33 m fl. Planen vann laga kraft 1995-05-22 och har en genomförandetid på 15 år. Norra villan, sockerbruksgårdens bostadshus och stallet är i detaljplanen märkta med q - kulturhistoriskt värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny bebyggelse skall utformas med särskild hänsyn till omgivningens karaktär.”Trädgårdarna är märkta med n1 - Träd får inte fällas. Om särskilda skäl föreligger kan träd få avverkas med villkor att nytt träd planteras. S 33 S 64 S 26 S 53 S 24 S 57 S 65 S 38 Gällande detaljplaner Större delen av sockerbruksområdet är sedan tidigare inte planlagt. Lidlbebyggelsen omfattas av detaljplan S 65 - ”Del av Sockerbruksområdet - del av Brågarp 1:33 samt del av 6:1”. Planen vann laga kraft 2005-01-13 och har en genomförandetid på 5 år. Bostadsrättsföreningen Sockerbiten, villorna väster om denna samt Tranchells väg omfattas av detaljplan S 26 - ”Förslag till utvidgning av stadsplan för de centrala delarna av Staffanstorps samhälle över del av fastigheten Brågarp 6:1 m fl”. Denna vann laga kraft 1979-04-24. Grönplan I kommunens Grönplan, godkänd av Tekniska nämnden 2010-12-07, föreslås Sockerbruksparken 181 bland annat kunna utvecklas genom att den östra delen av parken rustas upp för att kunna bli en finpark medan den västra delen föreslås behålla sitt vilda utseende och sin stora biologiska mångfalden. Det påpekas också att Sockerbruksparken skulle kunna utvecklas till ett större sammanhängande grönområde tillsammans med Sockerbrukskullen och Sockertoppen. Vid Sockerbrukskullen bedöms tillgängligheten behöva förbättras. Området behöver också kompletteras med platser för vistelse. Behov av upprensing av sly samt kompletterande plantering med intressanta träd och växter tas också upp. Sockerbiten bedöms vara välfungerande och i gott skick men föreslås kopplas bättre till Sockerbrukskullen och Sockerbruksparken. Kyrkbyns park föreslås utvecklas med större variation i buskagens karaktär samt med fler träd planterade i de öppna ytorna för att skapa fin rumslighet. Regionalt kulturmiljöprogram Sockerbruksområdet gränsar till Malmö-Simrishamns järnväg, ett av Länsstyrelsens utsedda kulturmiljöstråk i Skåne. Motiv för bevarande i stationssamhällena är inte bara stationshusen utan även övriga byggnader och anläggningar – järnvägshotell, godsmagasin, uthus, lastkajer, perronger, lokstall, vattenkastare, skyltar, signaler etcetera, liksom den öppna plats som anger stationsområde. Även orternas struktur, där järnvägsdragningen främst ses i uppdelningen av en fram- och baksida, är viktig. Där tydliga stations- eller järnvägsgator finns har de ett stort värde. Kulturminnesvårdsprogram för Staffanstorps kommun En allmän bedömning av bebyggelsen inom sockerbruksområdet redovisas i kommunens kulturminnesvårdsprogrammet från 1995. I programmet framhålls att ”Flera av sockerbolagets industribyggnader jämte Sockerbruksgårdens stora ekonomibyggnad samt de byggnader som inrymt tjänstebostäder är typiska för sin tillkomsttid och bör bevaras så långt det är möjligt. Även den av bolaget planterade parken måste numera anses som ett kulturminne”. Strategi för hembygden För närvarande pågår arbete i Staffanstorps kommun med att ta fram en ”Strategi för hembygden”. Dokumentet ska fungera som ett kunskapsunderlag som identifierar historiska, kulturhistoriska och estetiska värden i den byggda miljön och ska användas i plan- och bygglovsprocesser och vid rådgivning. Strategin för hembygd kommer därmed att ersätta kulturminnesvårdsprogrammet. Sockerfabriken omfattas av strategin, där området och dess byggnader beskrivs och värderas. 33 182 Så genomförs Sockerstan! Utredning som ska tas fram i samband med planläggningen av områdets första delar: Organisatoriska frågor Fortsatt planarbete och tidplan Arbetet med detaljplaner för Sockerstan kan påbörjas efter att planprogrammet godkänts. Detta beräknas ske våren 2015. Efterhand som efterföljande detaljplaner tas fram kan byggnation påbörjas, dock tidigast under 2017. Vidare utredningar Inför och under det kommande detaljplanearbetet behöver ett flertal utredningar tas fram. Övergripande utredningar som ska tas fram inför kommande detaljplaneläggningen av området: • • • Markmiljöutredning med saneringsstrategi. Gäller ej området norr om Sockerbruksgården. Uppdaterad VA-utredning, med avseende på konsekvenserna och hanteringen av extrema regn. Fladdermusinventering • Gestaltningsprogram med intentionen att skapa intressanta gemensamma miljöer som lever upp till visionen för Sockerstan. Programmet ska definiera den yttre miljön, de olika gaturummens hierarki och ska säkra kvaliteten främst i det offentliga rummet (såväl som gröna miljöer i stadsmiljön). Utredningar som ska tas fram i samband med detaljplaneläggningen av respektive delområde: • • • • • Markmiljöutredning. Gäller området norr om Sockerbruksgården. Genomgång av befintliga verksamheter inom området och deras status. Uppdaterad inventering av befintliga ledningar (genom ledningskollen). Uppdaterad VA-utredning Parkeringsutredning • • • Riskutredning kopplad till farligt gods på Simrishamnsbanan. Gäller för kvarteren närmast spårområdet. Bullerutredning som tar hänsyn till järnvägstrafik och biltrafik inom såväl som gränsande till området. Förundersökning (och eventuell slutundersökning) vid eventuell exploatering inom/i anslutning till befintlig fornlämning. Etappindelning Sockerstan föreslås byggas ut i tre huvudetapper. Huvudetapperna är indelade i deletapper som kan genomföras efter varandra eller parallellt, beroende på vilket utbyggnadstempo som är lämpligt vid tiden för genomförande. Etappindelningen kommer att studeras vidare i samband med detaljplaneläggningen. En etapp kan komma att innehålla flera detaljplaner, men en detaljplan kan även innehålla flera etapper. Priori- GE Healthcare flyttar 2015 34 Godkännande Planprogram Detaljplaner (våren 2015) (2015 - ) (Vintern 2016/2017) Byggnation (2017 - ) 183 teringsordningen mellan etapperna kan komma att ändras om det behövs för områdets utbyggnad. 1a I samband med att Sockerstan börjar byggas ut ska goda kommunikationer med buss och järnväg säkerställas. Eftersom det ännu är oklart om och när tågtrafik på Simrishamnsbanan kan komma till stånd föreslås utbyggnaden av området påbörjas i Sockerstans norra respektive södra/centrala delar. Dessa delar av området är till sin struktur oberoende av utvecklingen kring spårområdet/Järnvägsgatan. 1a 1a 2 2 3b 3a Det bedöms som mycket viktigt att i ett tidigt skede etablera spännande och kreativa verksamheter (tillfälliga eller med utvecklingspotential till bestående) som ger liv och rörelse åt de gamla sockerbruksbyggnaderna och därmed etablerar Sockerstan som område. 3a 1b 3b Etapputbyggnad Etapp 1 Deletapp 1a består av ett bostadsområde i norra delen som främst innehåller enbostadshus i upp till tre våningar och den första delen av Campus Beta (lärmiljö). Parkområden i öster och väster rustas upp. Denna etapp kan nås från väster via Tranchells väg och knyts även ihop med Dalbyvägen via Brågarpsvägen innan områdets övriga gatunät byggs ut. Eventuellt kan området även knytas norrut till Planetbyn via Vädurens väg. Deletapp 1b utgörs av den omvandlade sockerbruksbebyggelsen i Sockerstans hjärta; fabriken, betladan och kontoret, samt de närmast liggande Etappindelad bebyggelse Grönområde som utvecklas etappvis nya kvarteren. Inom etappen föreslås bl.a. en saluhall med inriktning mot närodlade produkter kunna etableras i Betladan som del av Campus Beta. Sockertorget anläggs. Delområdet nås direkt från Dalbyvägen och knyts med en ny gata till delområde 1a. Etapp 2 Denna etapp byggs öster om Sockerbruksparken som en länk mellan bostadsområdet i norr och bebyggelsen i Sockerstans centrala delar. Bebyggelsen utgörs av intressant nydanande arkitektur i en 35 184 öppen struktur mot Sockerbruksparken. Sockerbruksparken utvecklas. Etapp 3 Deletapp 3a består av kvarteren i väster närmast spårområdet/Järnvägsgatan, samt av kvarteren söder om Sockerbruksparken. Wallins sträde och Stationstorget anläggs. Området nås västerifrån via en ny väg öster om spåren som kopplar samman Dalbyvägen och Tranchells väg, samt österifrån från område 1b. Området väster om Sockerbruksparken, med dagvattendamm, utvecklas. Deletapp 3b ligger i Sockerstans östra utkanter och består av blandad kvartersbebyggelse. Området nås österifrån från Brågarpsvägen och västerifrån från området 1b. Rekreationsområdet på och kring Sockerbrukskullarna utvecklas. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmän plats Kommunen avser att vara huvudman för mark som planläggs som allmän platsmark inom planområdet. Kvartersmark Kvartersmarken kommer att utvecklas av kommunen tillsammans med de intressenter som får markanvisning i området. Exploateringsekonomi Förslaget ger möjlighet för positiva ekonomiska konsekvenser genom tillskapandet av nya bostäder 36 och till viss del verksamheter i Staffanstorps tätort. Genom det centrumnära läget samt närhet till framtida kollektivtrafikstråk ges goda förutsättningar för utveckling av Staffanstorp. Exploateringsutgifter kommer att uppstå för Staffanstorps kommun i form av omhändertagande av befintliga byggnader, markanläggningar samt utbyggnad av allmän plats med tillhörande ledningsläggningar. Befintliga byggnader kommer att blandas med ny bebyggelse inom planens kvarter. Slutlig omfattning av nya byggrätter kommer att fastställas i kommande detaljplaner inom planområdet. 185 Medverkande Utredningar Politisk styrgrupp Christian Sonesson, ordförande (M) Michael Sandin, (M) Carina Dilton, (S) Torbjörn Löwendahl, (S) Helene Öhman, (FP) Ralph Friberg, (SP) • • • • Tjänstemän från kommunen Pontus Borgstrand Ralp Hargemyr, teknisk chef (t o m 2014) Sofia Tjernström, planarkitekt Katarina Jeraeus, planarkitekt • • • Situationsplaner, Nyréns VA- och dagvattenutredning till detaljplan för Sockerstan, 2013-07-05, Sweco Analys av kulturhistoriska värden, byggnadsteknisk status samt framtida användningsmöjligheter för Sockerbruket i Staffanstorp, 2013-03-22, Tyréns i samarbete med Blasberg Andreasson Arkitekter Miljöteknisk markundersökning - Brågarp 1:33, 200712-21, rev 2008-04-14 och 2009-02-18, Sweco Environment AB, Södra regionen Brunnar på Sockerbruksområdet, 2012-02-01, rev 2012-03-09, Sweco Environment AB, Södra regionen Scenarier för klimatanpassning i Staffanstorps kommun, 2012-03-29, FOI Utredning av trafikbuller i samband med utvecklingen av Sockerstan i Staffanstorp, 2013-08-27, WSP Illustrationer och foton Nyréns Mumma reklambyrå Team Bystrup arkitekter och designer och Yngve Andrén Team Kanozi och COWI Team Mandaworks, Hosper och Kreera Sweco architects Blasberg Andreasson Arkitekter Ulrika Vendelbo Zoltan Pusztai 186 Sockerstan 187 Redogörelse efter programsamråd Planprogram för Sockerstan del av Brågarp 6:1 m fl i Staffanstorp, Staffanstorps kommun Planprogrammet har varit föremål för samråd under tiden 2013-11-25 -- 2014-01-13. Handlingarna har funnits tillgängliga på Rådhuset i Staffanstorp, på biblioteken i Staffanstorp och Hjärup samt på kommunens hemsida. Handlingarna har enligt sändlista sänts på remiss till länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Kungörelse har varit införd i Spegeln 2013-11-24 samt i Lokaltidningen 2013-11-20. Öppet hus kring planprogrammet har hållits 2013-11-27, 2013-11-29 samt 2013-12-03. Sockerstan Inkomna yttranden utan erinran 188 Lantmäteriet Svenska kraftnät (har inga ledningar inom området) Swedegas AB E.ON Elnät Sverige AB (har inga ledningar inom området) Svedala kommun Inkomna yttranden med synpunkter Länsstyrelsen Region Skåne Regionmuseet Kristianstad l Landsantikvarien i Skåne Tele 2 TeliaSonera Skanova Access AB E.ON Gas Sverige AB Staffanstorps Energi AB Socialdemokraterna Staffanstorpspartiet Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Gemensamt yttrande från Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt Socialnämnden Malmö stad Burlövs kommun Hyresgästföreningen Elisabeth och Conny Lindhe, Vallahallavägen 3 (Stanstorp 1:97 & 1:98) Christoffer Lindbäck, Vädurens väg 4 (Brågarp 6:785) Gull-Britt Hallberg Fernström, Djurkretsens väg 18 (Brågarp 6:860) Lena Sjöholm, Vädurens väg 12 (Brågarp 6:789) Gemensam skrivelse från 54 boende längs Vädurens väg, Lejonets väg, Skorpionens väg, Jungfruns väg och Vattumannens väg Pernilla Lindskog & Jörgen Westerdahl, Vädurens väg 11 (Brågarp 6:796) Malin Hagberg och Stefan Persson, Brågarpsvägen 26 (Brågarp 24:1) Lennart Gotthardson 2 Inger och Bengt Nilsson, Betvägen 1 (Brågarp 6:665) Sune Cederpil, Mångården 27 (Stanstorp 1:642) Jörgen Arfwedson, Järnvägsgatan 23 (Brågarp 13:1) Anonym 1 Anonym 2 Gemensam skrivelse från Lillens Vänner, Staffanstorps Bouleklubb, SPF Club 230 och PRO i Staffanstorp Redovisning av yttranden med synpunkter 189 Inkomna yttranden från berörda myndigheter/organisationer: Länsstyrelsen ”Redogörelse för ärendet Syfte med planläggningen är att utreda förutsättningarna för att omvandla programområdet från gammalt bruks/industriområde till funktionsblandad stadsdel. Planprogrammet har även som ambition att utreda alternativa kollektivtrafik-lösningar inom området och tätorten. Området är beläget strax utanför Staffanstorps centrumdelar, norr om Dalbyvägen och avgränsas i väster av järnvägen, som i dag inte används, och i öster av villabebyggelse öster om Sockerbrukskullarna. Även norr om programområdet finns bostadsbebyggelse i form av villor. Området är i dag till stora delar ianspråktaget av det gamla sockerbruket och präglas av brukets industribyggnader i tegel. Dessa delar omfattas inte av detaljplan. Bostadsområdet i norr är planlagt liksom området med sockerbrukskullarna och den gamla bruksbostaden, som i dag har skyddsbestämmelser i gällande detaljplan. Inom området finns ett par större grönområden, vissa använda som deponier. Programområdet nämns som omvandlingsområde och ny förtätad stadsdel med blandad bostads och verksamhetsbebyggelse i kommunens översiktsplan från 2009. Programmet har stöd i gällande översiktsplan gällande förtätningen. Länsstyrelsen kan samtidigt konstatera att förslaget att flytta/ta bort riksintresse för järnväg, inte har stöd i översiktsplanen. Planprogrammet redovisar en utbyggnad och omvandling med mellan 900 och 1200 bostäder. Verksamheter föreslås först och främst utmed Dalbyvägen i strategiska lägen. Även lärandemiljöer och förskolor föreslås. Bebyggelsen utgörs av kvartersbebyggelse och enstaka radhus/townhouses i huvudsak i fyra-fem våningar med enfamiljshusen lägre och enstaka högre hus upp till sex våningar. Den största frågan i programmet rör kollektivtrafiken, och två alternativ föreslås; järnväg eller buss/spårväg. Programmet redovisar de olika alternativen parallellt och beskriver delvis de konsekvenser som alternativen innebär. Det framgår att programområdet skall delas upp i mindre detaljplaner vid det fortsatta arbetet. Allmänt Sedan plan- och bygglagen arbetades om har lagkravet för planprogram enligt 5 kap 18, 20 §§ ÄPBL (1987:10) tagits bort. Länsstyrelsen betraktar därför planprogrammet främst som en översiktlig förstudie och ett kommunalt dokument. Länsstyrelsen hanterar inkommen handling som ett tidigt samråd för rådgivning och inväntar de kommande detaljplanerna för ett fullständigt yttrande enligt 4 kap 14 § PBL (2010:900). Länsstyrelsen anser att Planprogram för Sockerstan är ett bra och strategiskt dokument som ger tydliga riktlinjer för kommunens visioner med Sockerbruksområdet. Planprogrammet utgör en första studie kring områdets utveckling och som sådant fungerar det väl. Länsstyrelsen ser positivt på de presenterade stadsbyggnadstankarna i planprogrammet för att utveckla sockerbruksområdet till en ny stadsdel med hjälp av förtätning och omvandling av lågutnyttjad centralt belägen mark. Riksintressen Programområdet berörs av riksintresse för kommunikationer (järnväg, Simrishamnsbanan) enligt 3 kap. MB. Vill kommunen ändra ett riksintresse är det en fråga som ska hanteras på översiktsplanenivå. Frågan om järnvägssträckningen och eventuella förändringar i riksintresse-avgränsningen är inte lösta. Det fortsatta arbetet måste därför ta hänsyn till riksintresset och utreda hur en föreslagen bebyggelse kan bli möjlig utan att innebära påtaglig skada på riksintresset. Den föreslagna bebyggelsen bör konsekvensbeskrivas och åtgärder för att undvika påtaglig skada ska redovisas. Länsstyrelsen kan i nuläget inte uttala sig om den föreslagna bebyggelsen i de olika alternativen kan komma att innebära påtaglig skada på riksintresset men utesluter inte att det finns risk för det. Hälsa och säkerhet Buller Det framgår av handlingarna att området är och förväntas bli bullerutsatt från intilliggande vägar och ev. framtida järnväg. Länsstyrelsen erinrar om att Boverkets allmänna råd Buller i planeringen 2008:1 ska följas samt att eventuella avstegslägen ska vara motiverade. 3 190 Markföroreningar I programhandlingarna redovisas att det finns markföroreningar pga. tidigare verksamheter. I det fortsatta planarbetet skall utredning om markföroreningarnas omfattning och innehåll göras. Det skall av planhandlingarna och utredning i frågan framgå att det är sannolikt att en efterbehandling gör att marken blir lämplig för de olika föreslagna ändamålen inom området, detta gäller även för allmän plats och grönområden. Arten av risk som området ska skyddas emot, samt vilken typ av åtgärd som ska vidtas, måste utredas för att villkorat bygglov ska kunna införas som planbestämmelse. Alternativt skall sanering göras innan en framtida detaljplan kan antas. Verksamheter och risker Det framgår inte hur befintliga verksamheter ska förhålla sig till den planerade utbyggnaden av området. Ska dessa avvecklas eller samexistera med den blandade staden? Detta, liksom vilka miljötillstånd verksamheterna har, och riskerna förknippade med verksamheterna och transporter som berör området måste utredas i det fortsatta arbetet. Miljöbedömning Länsstyrelsen anser att den föreslagna bebyggelsen i området behöver miljökonsekvensbeskrivas. Inte minst skulle frågan om olika kollektivtrafiklösningar och dess påverkan på riksintresset behöva utredas genom en MKB. Miljökonsekvensbeskrivningen bör synliggöra de avvägningar som skett och presentera olika förslag där ett förslag med minsta möjliga negativ påverkan väljs. I en MKB ska även resonemang om åtgärder för att hantera de negativa konsekvenserna som förslaget medför föras. Effekterna av en åtgärds påverkan på miljön, tillsammans med andra pågående, tidigare och framtida åtgärder, bör definieras. Övriga statliga intressen Skydd av natur Miljöer som den inom sockerbruksområdet med äldre träd och äldre byggnader är ofta mycket attraktiva för fladdermöss. Alla fladdermöss och deras livsmiljöer har ett starkt skydd genom Artskyddsförordningen (2007:845). En översiktlig inventering av fladdermöss och en bedömning av eventuell påverkan på dessa 4 inom programområdet bör därför göras. Finns det risk att fladdermöss och deras livsmiljöer kan komma att påverkas av planen ska en djupare analys av påverkan göras. Detta följer av den praxis som har uppkommit i och med Regeringsrättens dom 7694 -03, vilken anger att eventuell påverkan på skyddade arter ska vara utredd innan beslut om ny markanvändning enligt plan- och bygglagen fattas. Dagvatten och MKN vatten Planområdet omfattas idag av verksamhetsområde för dagvatten. Inom detta område är det VA huvudmannens ansvar att ta hand om dagvatten. Vid planläggning inom sådana områden är det därför viktigt att kommunen avsätter markområden inom allmän platsmark för de dagvattenfunktioner som behövs så att VA huvudmannens ansvar kan fullföljas. Om det finns ett behov av att rena dagvattnet från planområdet är det lämpligt att kommunens miljönämnd, som är tillsynsmyndighet, deltar i planläggningen så att det tillgodoses att planen medger att de försiktighetsmått som behövs går att genomföra. Området är delvis berört av dikningsföretags båtnadsområdet (sydvästra hörnet). Vattenverksamhet Bortledande av grundvatten kan komma att definieras som en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Tillstånd till vattenverksamhet söks hos Mark- och miljödomstolen efter samråd hos länsstyrelsen (Fiske och vattenvårdsenheten). Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamheten kan undantag från tillståndsplikten vara tillämpligt. Verksamhetsutövaren har då bevisbördan att visa att det är uppenbart att verksamheten inte medför några skador. Fornlämningar Beskrivningen av fornlämningsförhållandena bör förtydligas i det fortsatta arbetet. För alla arbeten inom fornlämning som innebär markingrepp krävs tillstånd enligt 2 kap. Lag om kulturminnen mm. (1988:950). Skulle fornlämning påträffas vid markarbete ska arbetet avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas.” Trafikverket ”I järnvägsutredningen för Simrishamnsbanan som Trafikverket håller på att ta fram, finns två förslag till stationläge i Staffanstorp, ett centrumläge och ett externt läge. Dessa lägen stämmer överens med kommunens beskrivningar i 191 planprogrammet. Trafikverket har dock inte tagit ställning till vilket stationsläge som kommer byggas i Staffanstorp när uppbyggnad av Simrishamnsbanan sker. Mycket återstår att utreda innan beslut tas. Med hänsyn till ovanstående kommer Trafikverket att lämna allmänna synpunkter på planprogrammet för varje alternativa stationsläge. Synpunkter på centralt järnvägsalternativ Alternativet ställer höga krav på placering av bebyggelsen i förhållande till järnvägen. För att säkerställa säkerheten och möjligheten att utveckla järnvägen krävs minst 30-50 meters avstånd mellan spår och bebyggelsen. Det är bättre att placera icke bullerskänsliga verksamheter närmare järnvägen än bostäder, men enligt planen kommer vissa bostäder ligga nära järnvägen. Framtagen bulleranalys visar att bostäder närmast Dalbygatan inte klarar bullerriktvärderna vid fasad, kommunen föreslår ett avsteg enligt Boverkets. I de fall då kommunen motiverat att avsteg från riktvärden kan vara rimligt anser Trafikverket att bebyggelsen ska uppfylla nedanstående ljudnivåer för att det ska finnas förutsättningar för en god boende-, vård- eller skolmiljö. Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 55 dBA och 60 dBA ska byggnaden även ha tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 60 och 65 dBA ska bostaden ha tillgång till en tyst sida. Det ska särskilt utredas och redovisas att den maximala ljudnivån på den tysta sidan inte överstiger 70 dBA (Lmax). Inomhusnivån bör minst uppfylla ljudklass B13 enligt Svensk standard SS 25267:2004 för bostäder samt ljudklass B enligt Svensk standard SS 25268:2007 för undervisningslokaler och vårdlokaler. Trafikverket förutsätter att det finns utrymme för eventuella bullerplank och bullervallar. Kommunen och exploatören ansvarar och bekostar eventuella bullerplank. I järnvägsutredningen tar vi INTE hänsyn till eventuella nya bostäder i Sockerstan (beräkning sker utifrån befintlig bebyggelse i kartmodellen). Vad vi har förstått har kommunen räknat med bullerskydd mot väg 11 men inte mot järnvägen? På sidan 7 föreslår en ny korsning över spåren mellan Tranchells vägen och Storgatans förläggning, här måste kommunen visa på att det går att bygga om korsningen till en planskild korsning innan trafiken kommer igång på Simrishamnsbanan. På sida 17 står att korsningen mellan spåren och Malmövägen/Dalbyvägen byggs om till en planskild korsning i form av en vägbro över spåren. Detta stämmer inte överens med vad som är beskrivet i järnvägsutredningen, i järnvägsutredning blir korsningen en järnvägsbro över Malmövägen/Dalbyvägen. Trafikverket håller med kommunen att en riskanalys för farligt gods* bör göras, analysen ska visa hur risken påverkar planområdet och vilka åtgärder som behövs för att minska risken. *Simrishamnsbanan kommer endast att trafikeras av persontåg. Banan dimensioneras inte för godståg, men rent teoretiskt kan lätta och korta godståg trafikera banan med föreslagen banstandard. Dock endast enstaka uttag i så fall. Synpunkter på buss/spårvägsalternativet (externt stationsläge) Alternativet ställer krav på att det finns en god tillgänglighet till och från framtida stationområde och övriga målpunkter i tätorten. Det är viktigt att planerade korsningar med framtida spår stämmer överens med vad som är planerat i järnvägsutredningen. I plan på sidan 9 står att alternativet innebär att riksintresse järnväg måste flyttas, det är Trafikverket som gör bedömning i samråd med Länsstyrelsen om riksintresset järnväg ska flyttas eller inte. I övrigt tycker Trafikverket att det är bra att planen tar hänsyn till framtida utbyggnad av Simrishamnsbanan. I järnvägsutredningen kommer bulleranalys att tas fram, denna analys kommer ta hänsyn till enbart befintliga bebyggelser. Om det finns plankorsningar som inte ingår i järnvägsutredning krävs att avtal tecknas mellan kommunen och Trafikverket innan planen vinner laga kraft.” Region Skåne ”Den centrala frågeställningen i programmet är hur området skall kollektivtrafikförsörjas. Järnvägsalternativet innebär ett tillskapande av ca 900 bostäder inom planområdet med ett längsta avstånd till stationen med 800 m. Buss-/spårvägsal- 5 192 ternativet innebär tillskapande av ca 1 200 bostäder inom planområdet samt på Dalbyvägens södra sida med ett avstånd om upp till ca 2 km från stationen. I handläggningen av detta ärende har enheten för strategisk fysisk planering och Skånetrafiken deltagit.” Region Skåne anser att det är av stor vikt att kommunen håller fast vid att persontrafiken på Simrishamnsbanan ska återupptas med ett centralt stationsläge vid den gamla stationen. Även om beslut om en upprustning av Simrishamnsbanan drar ut på tiden så ser Region Skåne det som viktigt att säkerställa denna planeringsförutsättning. Tills dess att Simrishamnsbanan genomförs kan buss utgöra ett attraktivt och fullgott alternativ till tåget, t.ex. genom att ”tänka tåg, köra buss”. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne En av strategierna för det flerkärniga Skåne handlar om att utveckla mötesplatser och målpunkter som samlar människor och ger förutsättningar för spontana möten. Förutom ett större underlag för kollektivtrafiken skulle en central placering av pågatågstationen kunna ge fler fördelar för Staffanstorp. Det skulle exempelvis kunna bli lättare att skapa mötesplatser och målpunkter i anslutning till en station, som i sin tur hjälper till att skapa liv, attraktivitet och trygghet. Hänsyn till natur- och kulturmiljö Regionmuseet har haft särskild fokus på hur kommunen avser att bevara, använda och utveckla befintlig sockerbruksmiljö. Här har vår utgångspunkt inte enkom varit byggnadskultur/kulturmiljö utan även grönstruktur och platser, då vi arbetar med bebyggelsen ur ett brett perspektiv. Till industrier, inte minst de större bruken, hör stora kringområden. Där finns ofta strukturer som kan bevaras eller på andra sätt levandegöras, även då ett område blir aktuellt för förtätning. Det kan också finnas informella platser, vilka har haft stor betydelse för Staffanstorps historia. De sex kommuner som berörs av Simrishamnsbanan har tidigare kommit överens med Region Skåne om bl.a. centrala stationslägen och gen linjedragning som en förutsättning för en attraktiv trafik. Region Skåne vill än en gång understryka vikten av att denna överenskommelse följs, för att Simrishamnsbanan ska kunna förverkligas. Vad gäller själva utformningen av området ser Region Skåne positivt på att planprogrammet ligger i linje med flera av strategierna för Det flerkärniga Skåne. En av dessa handlar om att kollektivtrafiken skall vara strukturskapande för att skapa en god och hållbar tillgänglighet. I planprogrammet efterföljs detta då bebyggelse placeras i närheten av befintliga hållplatser och att huvudstråk skapas som främjar kollektivtrafiken. En annan av strategierna handlar om att aktivt arbeta med att förtäta befintliga strukturer. Region Skåne ser positivt på att Staffanstorp planerar att utveckla ett redan ianspråktaget centralt område med bostäder och verksamheter, med en hög exploateringsgrad. Region Skåne ser även positivt på att befintlig bevarandevärd bebyggelse sparas och att området kompletteras med grönstruktur. 6 Planprogrammets omfattning Regionmuseet Kristianstad har granskat Staffanstorps kommuns planprogram för Sockerstaden, del av Brågarp 6:1 m fl i Staffanstorp. Museet anser att programmet belyser en helhet, där de olika delarna kollektivtrafiklösningar, bebyggelse, byggnadskultur/kuturmiljö, grönstruktur och platser, trafik och teknisk försörjning) genomlyses var för sig, samtidigt som de integreras i varandra. Bevarandet av en struktur eller en plats kan i lika hög grad som en byggnad bidra till att områdets tidigare användning förmedlas. Det väcker frågor och bidrar till att historien interagerar med industribyggnaders nya funktioner liksom med en förtätning av bebyggelsen. Det förstärks genom att namn på gator/vägar och platser får vara kvar eller kan hämtas ur historien, för att på så vis berätta om tidigare användning. I planprogrammet nämns exempelvis parker- och grönområden med även vägar med namn såsom Sockerbruksparken, Sockerbrukskullarna, Sockertorget, Stationstorget liksom Tranchelltorget respektive Tranchells väg. Möjligen kan dessa namn kompletteras med ytterligare, för att i ökad utsträckning visa på de sociala aspekterna i bruksmiljön. Carl Tranchell var sockerkung men var finns arbetarna representerade? Samlad bedömning Regionmuseet anser att planprogrammet för Sockerstan har beaktat de kulturhistoriska värdena ur flera aspekter. Beroende på vilken infrastruktur som väljs, järnvägsalternativet eller buss/ spårvägsalternativet, kommer järnvägen antingen 193 vara en aktiv pulsåder eller bli en struktur med ny funktion. I båda fallen kan järnvägen bidra till att levandegöra området. Även detta är tydligt belyst i planprogrammet. Kommunen har i förarbetet till planprogrammet skrivit en del om sockerbrukets historia. Om delar av det materialet blir framlyft och problematiserat på olika sätt runt om i Sockerstan; genom skyltar, QR-koder eller via andra förmedlingssätt, skapas ytterligare möjligheter för människor (boende, verksamma eller på besök) i Sockerstan att använda historien för att skapa ”spännande möten mellan nytt och gammalt”. Regionmuseets erfarenhet är att kunskap om framförallt bostadsortens eller bostadsområdets historia ofta leder till ett ökat engagemang, vilket i sin tur bygger värden och gör bebyggelsen mer attraktiv.” Tele 2 ”Tele2 har kanalisation utmed Brågarpsvägen enligt bifogad fil. Om denna kanalisation på något sätt berörs, måste skyddas eller flyttas förutsätter vi att exploatör eller kommun står för alla kostnader. Vi vill även bli kallade till byggmöte i god tid.” Bilaga till yttrande frånTele 2. Tele2s ledningar inom området TeliaSonera Skanova Access AB ”Skanova är den ledande leverantören av nätkapacitet till teleoperatörer för dagens och framtidens slutkundstjänster i Sverige. Skanovas målbild är en effektiv telekommarknad, präglad av öppenhet, konkurrens och minsta möjliga detaljreglering. Vi vill att så många som möjligt ska få ta del av de möjligheter- i form av tjänster - som en modern infrastruktur ger. En sådan marknad gynnar alla parter- grossister, operatörer och slutkunder. Staffanstorp tillhör en av de kommuner i landet som Skanova ser som intressant att prioritera vid en satsning med fiberinfrastruktur, som möjliggör bredband till medborgare och näringsliv. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess.” E.ON Gas Sverige AB Bilaga till yttrande från E.ON Gas. E.ON Gas ledningar inom området ”Inom etappområdena 4b och 3a har E.ON Gas en distributionsledning för na- 7 tur- och biogas samt servisledningar in till byggnader, se bifogad karta. 194 Distributions- och servisledningar är underkastade Energigasnormens regler (EGN 2011) som bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad inom tätbebyggelse 2 meter samt närmaste gräns för område med förväntade grävningsaktiviteter på 2 meter. Plantering av träd bör ej ske närmare gasledning än 2,5 meter. För att minska risken för skador på träd i samband med eventuella arbeten med ledning, rekommenderas att träd i närheten förses med rotskydd. Och för att tydliggöra gasledningarna rekommenderar E.ON Gas att ledningarna ritas in i grundkartan och under ”Grundkartans beteckningar’’ exempelvis kan benämnas -g- (gasledning) l de fall gasledningen hamnar inom kvartersmark hemställer E.ON Gas att den befintliga ledningen skyddas i kommande detaljplan med ett 4 meter brett uområde med gasledningen i mitten. Och där det i planbestämmelserna står att ”Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Inom området får det inte förekomma plantering av träd, mindre buskar accepteras dock”. Det är viktigt att ett detaljerat samråd med vår områdeshandläggare Rolf Granqvist, tfn 070-230 63 38 äger rum redan i tidigt projekteringsskede, speciellt om arbete sker i närheten av gasledningarna. Närheten till vårt natur- och biogasnät innebär att gas kan vara ett mycket intressant energialternativ för den planerade verksamheten/bebyggelsen. För information om anslutning av gas, kontakta gärna E.ON Gas marknadsenhet, 040-25 50 00. I de fall försiktighetsåtgärder måste vidtas kring ledningarna på grund av planens genomförande förutsätter E. ON Gas att exploatören står för dessa kostnader. E. ON Gas ber att få återkomma med mer uppgifter när en mer detaljerad plankarta över planområdet är upprättad.” Staffanstorps Energi AB Staffanstorps Energi AB vill påtala att det finns högspänningskabel inom området som måste beaktas. Både kabel som försörjer området idag men framförallt kabel som går igenom området och försörjer andra delar av Staffanstorp. Ett antal elnätstationer måste finnas för försörjning av det nya området samt station för Fibernät. Fibernätsstationen behöver placeras på lämplig plats troligen långt före detaljplanering av området är slutförd.” Socialdemokraterna ” Inledningsvis bör nämnas att vi har haft två representanter i den s.k Sockerstangruppen (Carina Dilton och Torbjörn Lövendahl) vilket innebär att en del av våra synpunkter är kommunicerade via gruppens möte. Socialdemokraterna ställer sig positiva till planen och menar att projektet Sockerstan är ett utmärkt sätt att förtäta i tätorten utan att ta i anspråk befintlig jordbruksmark. Mycket positivt är också dess närhet till kollektivtrafiken oavsett om Simrishamnsbanan förverkligas (vilket vi hoppas på och kommer fortsättningsvis att verka för). I vårt yttrande vill vi framhålla behovet av en blandad bebyggelse med samtliga bostadstyper med olika upplåtelseformer inte minst gällande hyresrätter. Det finns idag ett skriande behov av hyresrätter i Staffanstorps kommun. Under den senaste mandatperioden har inga hyresrätter tillkommit i Staffanstorps kommun. Många är de äldre i vår kommun som önskar bosätta sig i en hyresrätt och sälja sina villor, vilket kommunen nu har möjlighet att beakta i planprogrammet. De flyttkedjor som då uppstår kan vitalisera många andra områden i Staffanstorps tätort (generationsväxlingar). Behovet av hyresrätter är också stort för kommunens ungdomar som vill flytta hemifrån och vill bo kvar i kommunen. Detta ställer stora krav på rimliga boendekostnader då våra ungdomar generellt sett inte har de ekonomiska resurserna att vare sig efterfråga bostadsrätter eller dyra hyresrätter. Vi tycker att området med Sockerbrukets olika byggnader är en viktig del av Staffanstorps kulturarv, vilket ger området en unik karaktär. Ambitionen måste vara att tillvarata dessa samtidigt som de befintliga grönstrukturerna och parkmiljöerna bevaras så mycket som möjligt. När det gäller bebyggelsen väster om Järnvägsgatan måste en särskild utredning göras. Dess påverkan på dels den befintliga skolverksamheten (och utemiljön), 8 195 dels trafikmatningen av området måste särskilt belysas. Bebyggelsen tar dessutom i anspråk många centrala befintliga parkeringsplatser som måste ersättas. Hur dessa ersätts framgår inte av planprogrammet. Övrigt Kungörelsen i färg som fanns på kommunens anslagstavla uppfyller inte kravet på tydlighet. Anslutningar till befintliga områden (ex Kyrkbyn) måste också ytterligare belysas. En del gator inom Kyrkbyn är mycket smala och lämpar sig inte för någon större matning av trafiken till Sockerstan. Texten i kungörelsen Samråd kring planprogram för Sockerstan, del av Brågarp 6: l m fl i Staffanstorps kommun, Skåne län, är oläslig på grund av den konstiga och omotiverade färgen. Jag bad personalen att ta fram en svartvit kopia. Då gick den att läsa. Även personalen hade svårt att läsa färgtexten. Vi förbehåller oss rätten att ha ytterligare synpunkter i den fortsatta planprocessen när övriga intressenter lämnat in sina yttranden.” Staffanstorpspartiet ”Vi motsätter oss att öppna Staffanstorpsbanan för trafik med ”pågatåg” och därmed även för trafik med farligt gods. Vi kan endast acceptera att banan trafikeras med den nya generationen spårvagnar. Det går inte att förbjuda trafiken med farligt gods om kommunen säger ja till pågatåg. I programmet finns det även rubriker som är svåra att läsa på grund av den valda färgnyansen. Detta har vid upprepade tillfållen omtalats för styrgruppen. Det finns så vitt vi kan se inte någon datering på planprogrammet. Ej heller någon ansvarig utgivares namnteckning. De övriga kungörelserna på anslagstavlan är lika svårlästa. Förslaget innebär också en stor nackdel för de boende närmast spårområdet. Staffanstorpspartiet yrkar att planprogrammet revideras.” Det är vettlöst att öppna banan med bara en hållplats. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ”... Övergripande I visionen för Sockerstan anges att sockerbruksområdet ska utvecklas till levande, inspirerande och inbjudande stadsdel med unika kvaliteter och egen identitet. Planprogrammets visar på ett tydligt och pedagogiskt vis hur detta kan komma att te sig för de två kollektivtrafiklösningarna. Båda alternativen redovisar en bra och robust kvartersstruktur med ett gatunät som kan ge goda förutsättningar att bygga en varierad och attraktiv stadsdel. Förslagen visar på en skala som medger en bra ”promenad-barhet”. Den omsorg som har lagts på att skapa ett finmaskigt nät av olika kopplingar, torg och platser gör att den framtida Sockerstan bör kunna utvecklas till en precis så inspirerande och attraktiv stadsmiljö som anges i visionen - en blivande livsoas som bygger på det arv och den hembygdkänsla som skapas av de kulturhistoriska spår som sockerbrukets glansdagar lämnat efter sig. En livsoas med mycket fina möjligheter för människor att kunna leva ett gott och inspirerande stadsliv i den lilla skalan, med hög tidskvalitet och närhet till regionens storstäder som möjliggörs av en attraktiv kollektivtrafik. Den redovisade infarten till Gästis är bra för Gästis och kommunen. Någon planskild korsning över järnvägsområdet behövs inte eftersom vi motsätter oss att öppna Staffanstorpsbanan för trafik med ”Pågatåg” och därmed även för trafik med farligt gods. Det går inte att förbjuda att Staffanstorpsbanan trafikeras med transport av farligt gods. Tillåt endast trafik med spårvagn. Den föreslagna spårvägssträckningen bör utgå ur planprogrammet. Den föreslagna exploateringen söder om Malmövägen liksom söder om Dalbyvägen kan inte accepteras. Denna bör utgå ur planprogrammet. Den föreslagna vägbron på Malmö - Dalbyvägen bör utgå ur förslaget. Det räcker enligt vår mening räcker med en plankorsning. Vid en eventuell trafikering med spårvagnar krävs det ingen planskildhet Storgatan bör förlängas för biltrafik och anslutas till Tranchells väg. 9 196 Riksintresse för järnväg och förutsättningar för utbyggnad Trafikverket arbetar för närvarande med att ta fram en järnvägsutredning för Simrishamnsbanan, delen Malmö-Tomelilla. Utredningsarbete beräknas vara klart hösten 2014. Syftet med utredningen är att ett alternativ för järnvägssträckning och riksintresse för järnväg ska kunna läggas fast. Riksintressefrågan och frågan om investeringsbeslut på nationell nivå avseende Simrishamnsbanan skapar som framgår av planprogrammet stora osäkerheter i planeringsförutsättningarna för Sockerstan. Planprogrammet presenterar därför två divergerande alternativ till utveckling av området. Vilket alternativ som är möjligt att förverkliga och i vilken utsträckning är beroende på beslut av andra aktörer än Staffanstorps kommun. Inte heller har kommunen möjlighet att påverka tidpunkten för beslut. Denna osäkerhet gör att det, med stöd av programmet i sin nuvarande form, inte går att påbörja detaljplanering av området eftersom det inte med säkerhet går att säga hur marken som är influerad av spårområdet kan komma att kunna användas. Ett annat skäl att avvakta med fortsatt planering av Sockerstan är konjunkturläget och att Staffanstorp har andra utbyggnads- och förtätningsområden (Vikhem och Stanstad S) som mer än väl räcker för att möta marknadens efterfrågan för ett flertal år framöver. I dessa områden där osäkerheterna är färre, och betydligt mindre, kan det också snabbare skapas nya bostäder vilket snabbare öppnar upp för ytterligare inflyttning till kommunen. Kollektivtrafik Framtidsbilden för kollektivtrafikförsörjningen av Staffanstorp måste bestå av många olika scenarier, precis som planprogrammet speglar. För att kunna fortsätta planläggningen av Sockerstan behöver en samlad bild tas fram för hur kollektivtrafiken ska fungera för hela tätorten; t ex kopplingen till Lund med buss eller spårvagn, bytespunkter och eventuell matning till både ett centralt och ett externt stationsläge för järnvägen. Eftersom Sockerstan planeras med en hög exploateringsgrad som förutsätter bra kollektivtrafik bör arbetet med den fortsätta planläggningen av Sockerstan omfatta en utredning av den framtida kollektivtrafikförsörjningen av hela tätorten. 10 Planprogrammet redogör för två olika scenariers vad gäller framtida kollektivtrafik för Staffanstorp, järnvägsalternativet och buss-/spårvägsalternativet. Järnvägsalternativet innebär att i stort sett all kollektivtrafik till Malmö passerar stationen vid Sockerstan. I buss-/spårvägsalternativet går kollektivtrafiken till Malmö via ett externt stationsläge, eftersom Skånetrafiken troligtvis inte kommer att köra parallell busstrafik. Även om buss-/spårvagnsalternativet innebär att mer mark blir exploaterbar innebär det också att områdets attraktivitet blir mindre och därmed förutsättningarna för en hög och tät exploatering. Detta resonemang behöver vara en del av det fortsatta planarbetet. En aspekt på externt stationsläge som föreslås i buss-/spårvägsalternativet är att detta läge med största sannolikhet kommer att generera färre resande än ett centralt läge. Denna aspekt måste lyftas fram. Finns det inget resandeunderlag finns det inte heller något underlag för vare sig station eller järnväg. Ett externt stationsläge kan för övrigt svårligen ses kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling och riskerar att försvåra en långsiktigt gynnsam utveckling av hela tätorten Staffanstorp. En för Staffanstorp bättre förutsättning vad gäller buss-/spårvägsalternativet skulle kunna vara en Simrishamnsbana i externt läge utan station, eller ingen Simrishamnsbana alls. På så sätt skulle all kollektivtrafik – oavsett om den är spårbunden eller vägburen, kunna mötas vid samma punkt vid Sockerstan. Detta scenario skapar förutsättningar för att kunna generera det flöde av människor som är en förutsättning för att kunna skapa den attraktivitet och de urbana kvaliteter som eftersträvas i Sockerstan. Trafiklösningar Koppling mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum, järnvägsalternativet: Det är viktigt att Sockerstan får bra kopplingar till Staffanstorps centrum framförallt för fotgängare och cyklister ur många olika perspektiv, bl a tillgänglighet och trafiksäkerhet. Saknas ordnade passager med bra tillgänglighet kommer människor troligen att passera järnvägen på ett mindre säkert sätt. Gång- och cykelkopplingarna som redovisas i planprogrammet vid Valhallavägen och Hermodsvägen behöver studeras vidare. Tyréns trafik-tekniska studie av korsningspunkterna med järnvägen bör kompletteras med dessa korsningspunkter för gång- och cykeltrafiken både i plan och som planskilda. Korsningarna bör i första hand vara planskilda med järnvägen med tanke på trafiksäkerheten för 197 framförallt barn och unga. Utformningen av Valhallavägen och Hermodsvägen är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet, så att dessa gator blir attraktiva och säkra kopplingar till Staffanstorps centrum. Koppling mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum, buss-/spårvägs-alternativet: I detta alternativ förslås bil och gång- och cykelkopplingar till Valhallavägen, Hermodsvägen och Storgatans förlängning. Utformningen av Valhallavägen och Hermodsvägen är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet, så att dessa gator blir attraktiva och säkra kopplingar för alla trafikslag till Staffanstorps centrum. Trafiken inom och från området, fotgängare och cyklister: Enligt inriktningsbeslutet ska fotgängare och cyklister prioriteras. Hur denna prioritering ska genomföras är en viktig del i det fortsatta planläggningsarbetet och är en särskild utmaning med tanke på den föreslagna kvartersstaden. Om gång- och cykeltrafiken ska röra sig i blandtrafik bör gatorna vara 30-säkrade alternativt bör separata gång- och cykelvägar anläggas parallellt med gatorna. Trafiken inom och från området, motorfordon: Genomsilningstrafik föreslås för gatunätet. Kopplingar planeras till Vädurens och Vattumannens väg, Brågarpsvägen, Storgatan och Dalbyvägen. Nedan redovisas de förväntade trafikflödena och av kartan framgår att merparten av trafiken troligen kommer att gå via Dalbyvägen. Kopplingen mot centrum via en förlängning av Storgatan tar Balderskolans nuvarande skolgård i anspråk, vilket innebär att om skolan ska finnas kvar i detta läge så behöver gatu- och trafikmiljön gestaltas med mycket stor omsorg och omtanke om skolbarnens säkerhet och behov. Stora ombyggnader/omlokaliseringar av skolbyggnad och skolgård kommer sannolikt att behöva genomföras. Den förslagna genomsilningstrafiken via Vädurens och Vattumannens väg antas bli liten. Dessa gator har i dag ingen genomfartstrafik, varför även ett litet trafikflöde kommer att förändra trafiksituationen på dessa gator. Husen ligger nära gatan och det finns många direktutfarter. I det fortsatta arbetet bör konsekvenserna för framförallt trafiksäkerhet och trygghet studeras närmare. PM TRAFIKTEKNISK STUDIE -av kopplingar mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum, Tyréns feb 2013 Parkering: Den föreslagna strukturen i planprogrammet förutsätter parkeringsgarage under mark. Hur strukturen påverkas om exploateringsförutsättningarna inte medger parkeringsgarage under mark bör studeras. Blir det ett stationsläge vid Sockerstan kommer troligen bilinnehavet att bli lägre än vid ett externt stationsläge eller om kollektivtrafiken kommer att utföras med buss. Parkering vid förskola och skola kommer troligtvis att ske i markplan och redovisning av dessa ytbehov saknas i förslaget. Det är även viktigt att det finns ytor för markparkering av både cyklar och bilar vid stationsläget. Byggnadskultur/kulturmiljö Befintliga byggnader inom området kategoriseras utifrån begreppen ”föreslås bevaras, under förutsättning att byggnadernas skick medger detta” och ”viktiga/ intressanta att bevara, men kan tåla att delvis eller helt rivas medan form och volym återskapas”. Det är lovvärt att programmet redovisar byggnader som anses särskilt viktiga att bevara. Bevarandeambitionen är dock inte helt tydlig och eftersom programmet inte redovisar någon bedömning av varken skick eller kulturhistoriskt värde så är det svårt att veta vilka byggnader som faktiskt kommer att kunna bevaras. 11 198 Osäkerheten som följer av att inte närmare precisera bevarandeambitionerna riskerar att försvåra kommande detaljplaneläggning och möjligheterna att locka exploatörer till området. Det vore bra om planprogrammet inför godkännandet kunde kompletteras med bedömningsunderlag och ett tydligare ställningstagande. Markföroreningar Miljöteknisk markundersökning har utförts inom området och markföroreningar har konstaterats. Vid framtida exploatering till bostadsområden kommer efterbehandlingsåtgärder att behöva genomföras. En urschaktning av förorenade massor torde då vara det alternativ som är mest aktuell. Ytterligare utredningar och en strategi för saneringen avseende avgränsning av föroreningssituationen, eventuellt framtagande av platsspecifika riktvärden och uppskattning av volymen förorenade massor tillika kostnaden för efterbehandlingen bör tas fram innan detaljplanering påbörjas för första etappen för att kunna ringa in eventuella ekonomiska konsekvenser för projektet som helhet, och för att göra eventuella justeringar av kvartersstruktur mm som kan föranledas av s k smart sanering – dvs man kan spara pengar genom att strategiskt välja till vilka nivåer man behöver sanera till beroende på hur känslig markanvändning som man planerar för. En strategi för saneringens genomförande bör också hantera frågor som vilka saneringsmål som ska gälla för olika delar av området, när dessa är tillgängliga för sanering, bedömning av kostnadseffektivitet (sanering av delområden i etapper eller allt på en gång). Slutsats Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden gör bedömningen att detaljplanering av området kan påbörjas först efter att kommunen tagit ställning i frågan om kollektivtrafiklösning, vilket sannolikt förutsätter att järnvägsutredningen färdigställts och frågorna om spåralternativ och riksintresse kunnat avgöras. Vidare bör man inför kommande detaljplaneläggning komplettera besluts-underlaget med ett tydligare ställningstagande avseende bevarandeambitionerna för den befintliga, kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom området, samt en strategi för saneringens genomförande.” 12 Tekniska nämnden ”...Kollektivtrafik Framtidsbilden för kollektivtrafikförsörjningen av Staffanstorp måste bestå av många olika scenariers, precis som planprogrammet speglar. För att kunna fortsätta planläggningen av Sockerstan behöver en samlad bild tas fram för hur kollektivtrafiken ska fungera för hela tätorten; t ex kopplingen till Lund med buss eller spårvagn, bytespunkter och eventuell matning till både ett centralt och ett externt stationsläge för järnvägen. Eftersom Sockerstan planeras med en hög exploateringsgrad som förutsätter bra kollektivtrafik bör arbetet med den fortsätta planläggningen av Sockerstan omfatta en utredning av den framtida kollektivtrafikförsörjningen av hela tätorten. Tidplanen för järnvägsutredningen för Simrishamnsbanan är att utredningsarbetet ska vara klart hösten 2014. Syftet med utredningen är att ett alternativ för järnvägssträckningen ska kunna läggas fast. Resultatet av järnvägsutredningen är också en viktig grund för den fortsatta planläggningen. Planprogrammet redogör för två olika scenariers vad gäller framtida kollektivtrafik för Staffanstorp, järnvägsalternativet och buss-/spårvägsalternativet. Järnvägsalternativet innebär att i stort sett all kollektivtrafik till Malmö passerar stationen vid Sockerstan. I buss-/spårvägsalternativet går kollektivtrafiken till Malmö via ett externt stationsläge, eftersom Skånetrafiken troligtvis inte kommer att köra parallell busstrafik. Även om buss/ spårvagnsalternativet innebär att mer mark blir exploaterbar innebär det också att områdets attraktivitet blir mindre och därmed förutsättningarna för en hög och tät exploatering. Detta resonemang behöver vara en del av det fortsatta planarbetet Koppling mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum, järnvägsalternativet Det är viktigt att Sockerstan får bra kopplingar till Staffanstorps centrum framförallt för fotgängare och cyklister ur många olika perspektiv, bl a tillgänglighet och trafiksäkerhet. Saknas ordnade passager med bra tillgänglighet kommer människor troligen att passera järnvägen på ett mindre säkert sätt. Gång- och cykelkopplingarna som redovisas i planprogrammet vid Valhallavägen och Hermodsvägen behöver studeras vidare. Tyrens trafiktekniska studie av korsningspunkterna med järnvägen bör kompletteras med dessa korsningspunkter för gång- och cykeltrafiken både i plan och som planskilda. Korsningarna bör i första hand vara planskilda med järnvägen med tanke på trafiksäkerheten för framförallt barn och unga. Utformningen av Valhallavägen och Hermodsvägen 199 är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet, så att dessa gator blir attraktiva och säkra kopplingar till Staffanstorps centrum. Koppling mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum,buss/spårvägsalternativet I detta alternativ förslås bil och gång- och cykelkopplingar till Valhallavägen, Hermodsvägen och Storgatans förlängning. Utformningen av Valhallavägen och Hermodsvägen är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet, så att dessa gator blir attraktiva och säkra kopplingar för alla trafikslag till Staffanstorps centrum. Trafiken inom och från området, fotgängare och cyklister Enligt inriktningsbeslutet ska fotgängare och cyklister prioriteras. Hur denna prioritering ska genomföras är en viktig del i det fortsatta planläggningsarbetet och är en särskild utmaning med tanke på den föreslagna kvartersstaden. Om gång- och cykeltrafiken ska röra sig i blandtrafik bör gatorna vara 30-säkrade alternativt bör separata gång- och cykelvägar anläggas parallellt med gatorna. Trafiken inom och från området, motorfordon Genomsilningstrafik föreslås för gatunätet. Kopplingar planeras till Vädurens och Vattumannens väg, Brågarpsvägen, Storgatan och Dalbyvägen. Nedan redovisas de förväntade trafikflödena och av kartan framgår att merparten av trafiken troligen kommer att gå via Dalbyvägen. Kopplingen mot centrum via en förlängning av Storgatan tar Balderskolans skolgård i anspråk, vilket innebär att om skolan ska finnas kvar i detta läge kan denna koppling troligen inte trafikeras med biltrafik. Biltrafik intill ett gång- och cykelstråk kan dock vara viktig för den upplevda tryggheten för fotgängare och cyklister. Den förslagna genomsilningstrafiken via Vädurens och Vattumannens väg antas bli liten. Dessa gator har i dag ingen genomfartstrafik, varför även ett litet trafikflöde kommer att förändra trafiksituationen på dessa gator. Husen ligger nära gatan och det finns många dirketutfarter. I det fortsatta arbetet bör konsekvenserna för framförallt trafiksäkerhet och trygghet studeras närmare, gällande genomsilningstrafiken via Vädurens och Vattumannens väg samt via förlängningen av Storgatan. Parkering Den föreslagna strukturen i planprogrammet förutsätter parkeringsgarage under mark. Hur strukturen påverkas om exploateringsförutsättningarna inte medger parkeringsgarage under mark bör studeras. Blir det ett stationsläge vid Sockerstan kommer troligen bilinnehavet att bli lägre än vid ett externt stationsläge eller om kollektivtrafiken kommer att utföras med buss. Parkering vid förskola och skola kommer troligtvis att ske i markplan och redovisning av dessa ytbehov saknas i förslaget. Det är även viktigt att det finns ytor för markparkering av både cyklar och bilar vid stationsläget. Vatten och spillvatten Vattenledningsnätet föreslås byggas ut så att området matas från fyra punkter, vilket medför god driftsäkerhet och optimala tryckförhållanden. Tryckstegring krävs dock för den föreslagna högsta bebyggelsen vid Sockerbruksparken. Avledning av spillvatten förslås ske via självfallsledningar och med anslutningspunkter i områdets norra delar. Befintlig ledning längs Brågarpsvägen måste läggas om för att klara lutningen som behövs för självfall. Dagvatten Dagvattenhanteringen förslås i så hög grad som möjligt ske i öppna system och ska begränsas till att motsvara avrinningen från naturmark Det innebär att stora volymer måste utjämnas inom området. Avledningen av dagvattnet föreslås ske via en blandning av mindre fördröjningsytor, makadamdiken, ledningar och grunda smala kanaler och gröna tak. De smala kanalerna måste planeras och anläggas med hänsyn till drift- och underhållsaspekter, samt tillgänglighet och säkerhet för både synskadade och rörelsehindrade. Dessa kanaler bör i första hand ligga på kvartersmark. Hur och om dessa kanaler är lämpliga att anlägga på allmän plats behöver särskilt utredas. I kartan nedan redovisas vilka områden som är föreslagna som utjämningsdammar. En del av dessa dammar kan anläggas som torra dammar, dvs det finns bara vatten i dem vid regn. Detta är dock ytor som kräver särskild hänsyn i den fortsatta planläggningen av området. Dagvattnet utjämnas i en större damm i västra delen av Sockerbruksparken och i en befintlig prydnadsdamm nordöst om området. I planförslaget för buss/spårvagnsalternativet är tre 14- våningshus placerade i dagvattendammen i Sockerbruksparken vilket ställer särskilda krav på planering och anläggande av både husen och dagvattendammen. De befintliga träden som i dag finns i den planerade dammen i Sockerbruksparken bör även sparas i så stor 13 200 utsträckning som möjligt. Prydnadsdammen i nordöst kan behöva omprojekteras så att den uppfyller kraven på en utjämningsdamm. Vid 100-års regn föreslås vattnet avledas via gatorna till lägre belägna områden till exempel längs med spårområdet. I det fortsatta utredningsarbetet av konsekvenserna av att avleda dagvattnet till dessa delar är det viktigt att beakta konsekvenserna för framtida spår. Parkerna Om många människor ska bo tätt i flerfamiljhus med begränsad utemiljö så ställer det höga krav på närliggande parkmiljö. Sockerbruksparken är en gammal park som tillhör områdets historia. Detta medför att vid byggnation i närheten av parken måste stor hänsyn tas så att de stora befintliga träden inte tar skada. I det fortsatta planarbetet bör utredas hur de gröna värdena kan bevaras och utvecklas så att Sockerstan blir en attraktiv stadsdel.” Gemensamt yttrande från Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt Socialnämnden Detta planprogram ger stora möjligheter för de verksamheter som omfattas av Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden. I ett allt mer komplext samhälle kan verksamheter inte längre drivas åtskilda från varandra och i detta planprogram för Sockerstan ges nya samverkansmöjligheter. På så sätt blir lokalutnyttjandet effektivare och verksamheters gränser bryts upp och blir en integrerad del av samhället. Planprogrammet utreder förutsättningarna för att omvandla sockerbruksområdet till en funktionsblandad stadsdel, en omvandling som ger stora möjligheter för nämndernas utveckling mot moderna och tidsenliga verksamheter. De tre nämnderna ser positivt på att olika former av rekreation, kultur, inspirerande lärmiljöer och mötesplatser beskrivs i planprogrammet. Vidare förutsätter nämnderna att det ges möjlighet till delaktighet i det fortsatta gestaltnings-/ planeringsarbetet. I övrigt vill nämnderna framföra följande, att planområdet planeras så att det tas hänsyn till trafiksäkerhet för barn och ungdomar som rör sig i området, tillgänglighet för funktionsnedsatta samt att stor vikt läggs vid den konstnärliga utsmyckningen.” 14 Malmö stad ”Malmö stadsbyggnadskontor ser med tillfredsställelse att Staffanstorp bidrar till den regionala utvecklingen, genom att planera en utbyggnad av 900 - 1 200 nya bostäder i centrala delar av tätorten med bra kollektivtrafikförbindelser. Det är också utmärkt att bostäderna kompletteras med lokaler för verksamheter, handel och kontor. Fler arbetsplatser i Staffanstorp är glädjande och bidrar till att förstärka regionens flerkärniga struktur och därmed dess hållbarhet. Det är idag omöjligt att säga om tågtrafiken på linjen Malmö-Staffanstorp-Dalby genom centrala Staffanstorp kommer att återuppstå, eller om det blir buss/ spårvägsalternativet som förverkligas. Man måste därför planera och etappvis bebygga området så att båda alternativen möjliggörs. Stadsbyggnadskontoret har i övrigt inget att anföra i ärendet.” Burlövs kommun ”Det är positivt att Staffanstorps kommun planerar ny bebyggelse med framtida god kollektivtrafikförsörjning. I övrigt inget att erinra mot förslaget.” Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen ställer sig positiva till planen och framförallt att planen redogör för en strävan efter en blandad bebyggelse med samtliga bostadstyper med olika upplåtelseformer. Hyresgästföreningen har ingen annan uppfattning, däremot är det viktigt att våga väga behoven i förhållande till vad som byggs. I dag och många år framåt kommer behovet av hyresrätter vara stort i hela Öresundsregionen inte minst för de unga som vill etablera sig på bostadsmarknaden. Att våga satsa på byggande med rimliga boendekostnader är en stor utmaning för Staffanstorps kommun. Barnfamiljer som inte kan eller vill efterfråga villor och radhus bör i det framtida Staffanstorp få tillgång till denna boendeform upplåten med hyresrätt.” Inkomna yttranden från sakägare Elisabeth och Conny Lindhe, Vallahallavägen 3 (Stanstorp 1:97 & 1:98) Undertecknade vill framhålla vår positiva inställning till planprogrammet. Vi 201 anser att det positiva i hög grad överväger de nackdelar som vi trots allt vill peka på. En allmän reflektion är att området kan komma att uppfattas som ett nytt centrum, det tredje i tätorten, och att det kan komma att missgynna en livlig handel och allmän verksamhet i de centrala delarna av Staffanstorp. Ett livligt centrum är oftast, t o m i betydligt större orter än Staffanstorp, mer koncentrerat. Vi är ägare av fastigheterna på Valhallavägen 3, vårt boende, och på Järnvägsgatan 27, vår verksamhet med advokatbyrån. Att vi valt dessa två fastigheter, att bo och verka i, beror på läget i den historiskt gamla delen av Staffanstorp. Denna del av Staffanstorps tätort är väldigt liten och är i huvudsak belägen kring Gästis, järnvägsstation och väster om sockerbruksområdet. Denna för Staffanstorp unika miljö trivs vi mycket bra i och vill vi värna om dess fortsatta existens som den ”Gamla byn”. I norr och öster kommer nu Sockerstan att sätta sin prägel på denna miljö. Förlängningen av Storgatan har ändrats mot hur tidigare plan var. Då skulle Storgatan förlängas till Hermodsvägen. Vi anser att denna sträckning vore mer naturlig så att en överfart görs med förlängning längs med Sockerbruksparkens norra del. En effekt av detta skulle då även bli att Baldersskolans skolgård skulle kunna vara större. Den starka trafik som idag förs via Valhallavägen skulle naturligare kunna nå nuvarande centrum vid Rådhuset genom infart vid Hermodsvägen. De boende längs Tranchells väg skulle ej belastas i samma utsträckning. För att värna om miljön vill vi även föreslå att trafiken leds öster om järnvägsstation. Järnvägsspåren närmast stationen kan läggas igen. Järnväg, buss, bilar och annan trafik endast på den ena sidan om stationen. Järnvägsgatans sträckning förbi stationen görs om för trafik på villkor för gående och cyklister. Den restaurangverksamhet som sker utomhus under sommaren skulle få en betydligt lugnare och trevligare miljö mot den gamla bebyggelsen. Verksamheten hamnar ej heller mellan två trafikleder. Vi vill värna om att sockerbruksområdet får behålla och utveckla grönområden, inklusive dammar. Vår starkaste invändning och förslag till ändring av planeringen är att placera höghusen i mitten av Sockerstan och inte så tätt i anslutning till den gamla bebyggelsen. Enligt förslaget buss/spårvägsalternativet så är det planerat tre höghus med 14 våningar på nordöstra sidan av Järnvägsgatan, mellan järnvägen och Sockerbruksparken. På vår sida av Järnvägsgatan är det en gammal bebyggelse av låga gatuhus från förra sekelskiftet. Det är en av de äldsta miljöerna i Staffanstorps centralort. Husen ligger tätt samman intill gatan, med trädgårdar innanför. Här finns bland annat huset med tvillinggavel som användes som modell till flera hus i centrum. Vi anser inte att planen tar tillräcklig hänsyn till intresset att bevara denna miljö. Om det kommer 14-våningars hus på andra sidan gatan så kommer helheten i denna miljö att fördärvas. Vi anser att det är bättre att i så fall utöka den befintliga Sockerbruksparken, fram till spårområdet och Järnvägsgatan. Hela Sockerbruksparken öppnar då upp sig och blir mer lättillgänglig för Staffanstorps invånare och en naturlig övergång till den nya moderna bebyggelsen. Möllan kommer att framträda betydligt bättre. Fördröjningsdammar skulle med fördel kunna ligga placerade som en del av parken. Parkeringsfrågan kan med en alternativ placering av de höga bostäderna lösas genom underjordisk placering. Med nuvarande förslag kan vi inte förstå hur bilarna skall parkeras eftersom det knappas med hänsyn till avloppssystemet går att förlägga dem så nära järnvägen. Det får absolut inte bli så att man använder järnvägen längs den gamla sträckningen för bilparkering. Däremot ser vi med glädje och spänd förväntan fram emot ett förverkligande av iden att placera höghus inom området. Det finns redan en mycket stor huvudbyggnad i mitten och det finns en stor cistern. Varför inte lägga höghusen där. Man kan ju även här lägga lite vatten runt om dessa hus (precis som Turning Torso har en damm runt sig). Annars kan man kanske lägga höghusen intill Sockerbrukskullarna. Här kommer höghusen smälta in bättre med redan befintlig bebyggelse och blir miljön inte störd på samma sätt. Vi tycker också att förslaget till formen på höghusen är trevlig, det lite halvrunda och mjuka. Området i övrigt ser väldigt fyrkantigt ut på ritningarna. Måste det vara så rakt allting? Här finns ju nu en rund Mölla och en rund cistern. Det är lite runda former på en av gavlarna till en lada på Sockerbruksgården (sid 27). 15 Varför inte ta upp detta mer. 202 Annars, om det måste vara rakt, så kan man ju ta upp det här med tvillinggavlar, och göra två höghus intill varandra, där vardera toppen/taket blir tvillinggavel till varandra. Vi tror också att siluetten för hela området kommer se bättre ut om man har låg bebyggelse i kanterna och att de stora höga husen tornar upp sig i mitten. Ungefär som siluetten till skylten för Staffanstorps kommun. Då kan man kanske bygga ännu högre hus. Övriga synpunkter Det är alltid trevligt med vatten och dammar, varför inte låta lite vatten rinna igenom hela området. Vi vill gärna att man ger förutsättningar för en större lokal för offentliga och privata arrangemang med betydligt större kapacitet än vad som erbjuds i Staffanstorp idag. Är det omöjligt att flytta verksamheten i Bråhögshallen till en ny sporthall där både idrotts- och kulturarrangemang kan förekomma? Vi är starkt engagerade i olika föreningar i Staffanstorp och saknar bl.a. i vår lionsverksamhet en större lokal. Artister med dignitet kan inte engageras om inte lokalen kan ta en större mängd besökare än vad som idag kan erbjudas. Christoffer Lindbäck,Vädurens väg 4 (Brågarp 6:785) ”Jag är boende på Vädurens väg 4 och har läst igenom ert planprogram för Sockerstan. Detta låter som en bra initiativ och kommer bli jättefint när allt blir färdigt. Men jag såg att ni vill fortsätta med Vädurens väg in på det nya området. Detta motsätter jag mig då det kommer resultera i ökad trafik inom vårt område. Alla som skall ut till Industrivägen kommer säkert att ta vägen Vädurens väg-Skorpionens väg-Djurkretsen väg -Planetvägen för att sedan komma till Industrivägen. Vi är många barnfamiljer och husen ligger nära vägen samt att vägen är ganska smal som den är nu. 16 Då är det bättre att anslutningen av väg in till nya området sker via Tranchells väg. Brågarpsvägen är bättre rustad för ökad trafik.” Gull-Britt Hallberg Fernström, Djurkretsens väg 18 (Brågarp 6:860) ”Brågarpsvägen från Dalbyvägen till stallet på Sockerbruksgården och sedan dess förlängning upp mot lekplatsen borde bevaras som grusväg så att den äldre lantliga karaktären bevaras. Alla grönområden - Sockerbruksparken, Sockerbrukskullarna (stora och lilla), Kyrkbyns park och Sockerbiten (parken) ska bevaras och inte bebyggas. Ingen ny bebyggelse öster om Brågarpsvägen! Ingen ny bebyggelse norr om stallet! Viktigt att bevara den öppna & lantliga karaktären här av kulturhistoriska skäl. Området idag är också en fantastisk miljö för barn att växa upp i - med grusvägar, stigar, buskar och träd. Vore fint om fabrikens skorsten kunde bevaras - den är ett landmärke & ett signum för området att vara stolt över”. Lena Sjöholm, Vädurens väg 12 (Brågarp 6:789) 1. Att öppna upp trafik från Vädurens väg till Sockerstan är enligt min mening helt uteslutet. Jag bor på Vädurens väg som idag är en återvändsgata -> vilket är barnvänligt och lugnt. Om nu en genomgående gata ska gå från Planetområdet till Sockerstan via Vädurens väg blir det mer trafik -> Vad innebär det för intresset att bo där när man skall sälja? Värdet på huset sänks -> Hur skall vi ersättas som bor där? Vidare är vägen smal och parkering svår vilket innebär att många måste ha bilar ståendes framför huset -> Svårframkomligt. Vidare måste du köra in på Planetvägen till Djurkretsens väg till Skorpionens väg till Vädurens väg. Då kan man lika köra ut till Industrivägen Dalbyvägen och in till Sockerstan. 2. Högre än 8-vån hus är också tokigt i ett villasamhälle - De tre 14våningshusen är en trevlig idé men håll nere höjden till 8 våningar max. Någon sa att en idé var att bygga 14 våningarshus i mitten av Sockerstan -> god idé. 203 Sjöholm har inkommit med ytterligare en kompletterande skrivelsen: ”Efter att ha läst igenom planprogram för Sockerstan förstod jag att det eventuellt planeras att öppna Vädurens väg för genomfartstrafik mellan Planetstaden - Sockerstan. Jag bor på Vädurens väg sedan 2002, och en av anledningarna till att jag flyttade hit var just att det är en återvändsgränd, lugnt område och lite biltrafik. Idag är mina barn stora men en dag kommer barnbarnen hit och då vill jag ha en säker omgivning. Dessutom vill jag inte ha trafik utanför mitt fönster eftersom det är en av anledningarna till att jag flyttade till detta området för min egen del också. Ja undrade vad mina grannar tycker om detta och gjorde då denna skrivelse( se bilaga) med möjlighet för namnunderskrifter. Jag fick väldigt stor respons från mina närmsta grannar som just känner som jag. Idag har nya småbarnsfamiljer flyttat hit och de är väldigt oroliga och besvikna över denna tanke. De som bott här länge trivs med lugnet och vill inte ha mer biltrafik än som finns idag Jag beslutade mig för att gå till de grannar det mest berör och det är alla på Vädurens väg, Skorpionens väg. Skiss från Lena Sjöholm 3. På planlösningen visas att man bygger ända in till hus Vädurens väg 14. Här tycker jag att man skall lämna kvar grönytor som finns idag och börja bygga efter cykelvägen istället. Idag känns det inte ok för hus 14 att plötsligt inte vara hörnhus längre. Hur ersätter man dessa fastighetsägare? 4. Järnväg eller buss kvittar för mig. Det viktigaste är att inte ha genomfartstrafik där jag bor på Vädurens väg.” Sjöholm har inkommit med en kompletterande skrivelse med en beskrivning av hon anser att området i gränsen mellan Sockerstan och Vädurens väg ska utformas. Ingen genomfart mellan Sockerstan önskas, ingen bebyggelse närmast Vädurens väg 14. Om möjligt önskas en parkering till husen på stjärnteckensgatorna. Vidare valde jag att fråga ägarna på Vattenmannens väg, Lejonets väg och Jungfruns väg som kommer att drabbas vid utkörsel från sin egen väg via Skorpionens väg. Jungfruns väg kommer även att bli ännu mer störd av mer trafik på Djurkretsens väg. En granne på Vädurens väg som bott här sen begynnelsen berättade , att vägen ner mot Casters väg, Pollux väg Tvillingarnas väg Stenbockens väg fortsatte rakt ut till Industrivägen förr. Detta visade sig inta alls vara bra eftersom det blev väldigt mycket trafik i området. Därför stängde man igen denna väg. Varför då öppna upp en ny genomfartsled. Idag måste vi alla köra ut från området via Planetvägen till Industrivägen och låt det fortsätta så. Alla är vi vana vid detta. De som skall in till Sockerstan kan köra in via Dalbyvägen, Tranchells väg via Järnvägsgatan. Låt bli att öppna upp för genomfartstrafik .... Staffanstorp är inte större än att du kan ta dig runt om eller cykla. 17 204 En sak till. .... Vi är övertygade om att värdet på våra fastigheter kommer att sjunka om det blir mycket trafik via våra vägar. Jag skulle aldrig flytta hit om jag visste det från början. inom detaljplanerat område är i våra ögon en mycket drastisk åtgärd. Vi tycker att man behandlar detta väldigt lättvindigt i dokumenten, och istället enbart fokuserar på abstrakta positiva begrepp som ” livsoaser”. Jag skickar med min skrivelse som mina grannar fått läsa med deras namnunderskrifter.” Kartorna i beskrivningarna är diffusa, vilket de självklart är vid denna tidpunkt i planeringen, men det gör det svårt att få en bild av hur vårt och närliggande hus kommer att påverkas avseende exempelvis avstånd till förlängningen av Tranchells väg och de nya hus som är föreslagna mellan Järnvägsgatans breddning och vårt hus. Tranchells vägs förlängning ser dessutom ut att komma gå längs med en skolgård, såvitt vi kan tolka kartorna, och längs minnelunden som idag är en lugn och idyllisk plats för många. Otydligheten begränsar våra möjligheter att komma med konstruktiva och korrekta kommentarer till planen. Till ovanstående yttrande bifogade gemensamma skrivelse från 54 boende längs Vädurens väg, Lejonets väg, Skorpionens väg, Jungfruns väg och Vattumannens väg ”Enligt Planprogrammet för Sockerstan kan vi utläsa att det planeras en biltrafikförbindelse mellan Planetstaden - Sockerstan, och att man då eventuellt skulle öppna upp Vädurens väg för genomfartstrafik. Detta motsäger vi oss absolut. Vädurens väg är både smal och liten. Parkeringsmöjligheterna är svåra och ibland måsta man parkera framför sitt hus, vilket då gör den svårframåtkomlig. Området är barnvänligt och inte så trafikerat idag och så vill vi fortsätta ha det. Många har valt detta området just av den anledningen. Vid försäljning av våra hus finns en möjlighet att detta försvåras när man vet att det är en genomfartsled. VI VILL INTE ATT VÄDURENS VÄG BLIR EN GENOMFARTSLED TILL SOCKERSTAN.” Malin Hagberg och Stefan Persson, Brågarpsvägen 26 (Brågarp 24:1) ”Vi är nyinflyttade på Brågarpsvägen 26 (Brågarp 24:1}. Vi har därför inte följt tidigare diskussioner kring ”Sockerstan”, men vill nu delge våra åsikter kring planerna (”Planprogram för Sockerstan”). Vi tycker att det ska bli spännande att se Sockerstan växa fram, men är självklart också oroliga över hur vår boendesituation kommer att påverkas. Vi tycker att det är svårt att överblicka konsekvenserna av de olika alternativen, och vi tycker inte att de negativa konsekvenserna över huvud taget tas upp i planen, t.ex. att riva befintlig bebyggelse. Att lösa in och riva befintlig bebyggelse 18 Det vi redan nu är oroliga över är buller/trafik i eventuella nya trafiklösningar, samt hur insynen i vårt hus/trädgård påverkas dels vid eventuellt bygge av 2-4-våningshus mellan vårt hus och Järnvägsgatan, och dels vid bygge av höghus söderut längs samma gata. Vilken typ och omfattning av trafik man beräknar i de olika lösningarna framgår heller inte av planen. Det är viktigt att insyn/störning för oss som redan bor i ”Sockerstan” vägs in i fortsatt planering gällande placering och utformning av de nya husen. Vi vill som berörd part självklart hållas väl uppdaterade kring framtida ändringar och utveckling av dessa planer, då vi har funnit det svårt att framförallt hitta vilka dokument av de som finns på Internet som är de senaste och som gäller.” Pernilla Lindskog & Jörgen Westerdahl, Vädurens väg 11 (Brågarp 6:796) Trevligt med ny bebyggelse i Sockerbruksomr! MEN! Hur kan ni bygga ihop befintligt radhusområde med ett trevåningshus!!!! Alla kommer titta ner i våra trädgårdar! Dessutom kommer ni att kapa cykelstigen som SÅ många barn cyklar på till sina skolor! Ja även andra! Jag vågar påstå att detta är en av de mest trafikerade cykelleder i Staffanstorp! (Har alltid bott i kommunen så jag vet!!!). Alla som ska till Willis, Plantagen etc kommer förbi här. Och hur kan ni dra trafiken genom Vädurens väg. Denna lilla smala gatstump som är SÅ svår att komma fram på IDAG! Med 14 hus i gatan. Hur ska det då 205 bli vid alla dessa nybyggda hus! Och hur kommer värdet bli på våra hus!?! De kommer verkligen sänkas! Har ni tänkt på alla barn i området. En förskola med 6 avd. och flera dagmammor som nyttjar lekplatsen på Vattumannens väg. Detta blir ju livsfarligt för dessa att vistas utanför förskolans staket, som de alltid gör idag och för dagmammorna de kan ju lika gärna säga upp sig för i närområdet kan de inte vistas. Nä denna väg måste dras på ett annat håll detta är inte hållbart för oss som bor och lever där idag.” Inger och Bengt Nilsson, Betvägen 1 (Brågarp 6:665) Det var intressant att ta del av informationen om de olika alternativen om hur vägar och byggnader skulle kunna se ut när Sockerstan och andra områden ska byggas här i Staffanstorp. Om man gör så här behöver inte kommunen köpa in de tre husen som ligger på Brågarpsvägen och inte heller ta markremsan som de boende på Sockertoppen har fått göra om till trädgård. Mellan Sockertoppens garage och Tranchells väg är det en ganska bred markremsa, som man kunde göra till cykel och gångbana. De flesta innevånarna i Staffanstorp är bilburna, därför är det viktigt att tänka på att finns parkeringsplatser så att bilarna inte ska behöva parkera på vägarna inne i bostadsområden.” Sune Cederpil, Mångården 27 (Stanstorp 1:642) ”Föreslår att Brågarp 1:39 Norra villan också får kompletterande ny bebyggelse med bostäder. Är nu alldeles för stor tomt omkring villan, även enligt de boende. Det gäller även nr Brågarp 1:38.” Vi ska vara värna om vår miljö och bilarna är en stor miljöbov. Många kommuner försöker lägga biltrafiken utanför villaområden. I Staffanstorp finns Dalbyvägen, Järnvägsgatan och Industrivägen, använder man dessa vägar kommer man runt utan att köra in genom smågatorna i bostadsområden. Jörgen Arfwedson, Järnvägsgatan 23 (Brågarp 13:1) Undertecknad fastighetsägare bor på Järnvägsgatan 23 Staffanstorp och har bott där sedan januari 1969. Därför tycker vi förslaget att göra Tranchells väg till en ”loop” är högst olämpligt, vägen är rak och många kör alldeles för fort. Att det finns en hastighetsgräns på 30 km är det ett fåtal som respekterar. Miljön är gammal och byggnaderna i området är gamla och trivsamma. Som det är nu är vägen redan starkt trafikerad och det står alltid parkerade bilar, vissa bilar kan stå på samma ställe i flera veckor. Parkeringen på gatan börjar redan i svängen och fortsätter hela gatan upp. Bilarna kör vänstertrafik, vilket gör att det är svårt att komma till och från infarterna till Sockertoppen och Sockerbetan. Det jag mest invänder mot i ert förslag är att placera höghus i anslutning till denna gamla bebyggelse på Järnvägsgatan. Det skulle bli en diskontinuitet, som skulle fördärva det lugna, trivsamma intrycket av denna äldre bebyggelse från sekelskiftet 1800-, 1900talet och trivsamheten för oss boende försvinna på grund av den ökande trafik som skulle bli följden. Kommunen har köpt huset som ligger på Järnvägsgatan 47 och gjort en asfalterad övergång fram till järnvägsspåret. Ett alternativ är att fortsätta med vägen överspåren och rakt fram på Brågarpsvägen, utmed denna finns en markremsa på höger sida så vägen kan breddas. Vid gården fortsätter vägen mot Lidl och man kan komma in till Sockerstan eller komma ut på Dalbyvägen. Jag tillåter mig referera till den nu så tragiskt döda Eva Sjölin, som då jag pratade med henne betr de höghus som byggdes nära stranden i Lomma för ca 15-20 år sedan, att hon tyckte det var förfärligt hur man kunde bygga så. Framhärdar ni med era höghusplaner gör ni om samma misstag. Jag tror inte att Eva hade godkänt detta höghusbygge. I Lomma har senare byggnationer norr om ån dess- Den allt ökande trafiken på Järnvägsgatan är inte bra. 19 206 bättre varit något mer försiktiga på höjden där fanns dessutom ingen bakomvarande bebyggelse att ta hänsyn till. Jag har i princip inget emot höghus men de skall ligga på ett ställe där de kan anpassas till omgivande byggnader på ett naturligt sätt. T ex i Sockerbruksparken bland andra höga byggnader. För att minska trafiken på Järnvägsgatan kunde ett förslag vara att istället leda trafiken öster om järnägsstationen. Övriga Gemensam skrivelse från Lillens Vänner, Staffanstorps Bouleklubb, SPF Club 230 och PRO i Staffanstorp, föreningar som brukar lokal på sockerbruksområdet ”Vad händer med alla som spelar boule inomhus ... ?? Staffanstorps kommun saknar inte framgångsrika idrottare. Det kan gälla simning, ishockey, gymnastik, cykelsport och boule .... Boule är sporten som inte syns så mycket, men utövas av många fler än vad man anar. Flera av bouleföreningarnas medlemmar är faktiskt svenska mästare i någon klass inom boulen. Detta gäller både ungdomar och äldre spelare. Vad vi däremot saknar är bra träningsmöjligheter under vinterhalvåret. Den hall vi i idag har på Sockerbruksområdet, genom Staffanstorpshus AB, och som drivs av Lillens Vänners bouleförening är det gamla grisstallet norr om Sockerbruksgården. Lokalen ligger i en del av Sockerbruksområdet som ska exploateras inom de närmaste 2-3 åren enligt detförslag som presenterats i nov-dec 2013. Vi vill uppmärksamma ansvariga på Staffanstorps kommun att vi blir utan inomhushall när bygget säller igång. I kommunen finns fyra föreningar som driver bouleverksamhet och då också använder den nuvarande hallen under perioden september - april. Varje vecka spelas här boule minst fyra dagar i veckan, måndag- torsdag. Det passerar minst 200 aktiva spelare varje vecka under vinterhalvåret. Betänk att lokalen bara kan 20 ta emot 36 spelare/tillfälle. Helgerna är sparsamt utnyttjade pga. otillräckliga bekvämligheter. Det gäller mindre tävlingar och arrangemang av seriespel inomhus. Vi vill tillsammans med kommunen föra samtal om möjligheterna till ersättningslokal inom Staffanstorps tätort. Om kommunen kan hjälpa oss att skaffa större lokal eller bygga en lokal runt 600-700 kvm stor ”industrihall” med alla faciliteter indragna kommer verksamheten runt främst boulen att öka i kommunen. Till detta behövs ytor runt hallen till utomhusbanor och parkeringsmöjligheter. Det är en förhållandevis billig sport och är ett socialt nätverk for många människor. Vi vet att många drar sig för att spela boule inomhus pga. dåliga faciliteter och trång lokal. En större hall kan generera många andra kringarrangemang. Andra boulehallar i Skåne som Åstorp och Tyringe hyr ut till andra aktiviteter när det inte spelas boule. Detta kan vara loppisar, föredrag, mässor, hundagility, kanin- och hönsutställningar mm. Vill också nämna att det finns föreningar i grannkommunerna som använder vår hall till boulespel under vinterhalvåret. (Korpen Lund, bouleföreningar i Dalby och S Sandby). Att boule är på frammarsch är etableringen av Boulebar i Malmö på Drottningtorget också ett tecken på. Undertecknade föreningar, verksamma i Staffanstorps kommun, är intresserade av att föra en dialog med ansvariga på kommunen i frågan om att lösa lokalfrågan för vår verksamhet.” Lennart Gotthardson ”Mina synpunkter gäller ny biltrafik i Storgatans förlängning till Transhells väg förbi Baldersskolan. Det gäller i första hand ”Buss/Spårvägsalternativet” men kan också komma att gälla järnvägsalternativet med korsning i plan. 207 Att lägga en genomfartsgata direkt utanför skolan med barnens bollplan och lekredskap på andra sidan kan inte vara väl genomtänkt. Idag är skolan ombyggd för ett antal miljoner kronor med nya bollplaner och det hoppas jag inte bara är en temporär åtgärd. Förr var det bara högstadieelever som gick på skolan, men idag finns det även lågstadieelever och uppåt i klasserna. Är det tänkt att barnen skall ta sig över denna gata vid varje rast med de risker detta innebär?” Anonym 1 ”Hur fungerar trafiken från norr? Kan trafiken istället gå norrut i parken väster om Vädurens väg till dagiset och sen kör man till Planetvägen och även västerut?” Anonym 2 (Vi som valt denna boendeform) ”Boende i norra delen av den planerade Sockerstan, kan ej acceptera att det byggs 2-eller 3våningshus i detta villaområde. Endast villor bör byggas i villaområde.” 21 Kommentarer till synpunkterna 208 Nedan kommenteras de synpunkter/frågor som inkommit under samrådet. Kommentarerna har delats upp i teman för att öka läsbarheten. Riksintresset för järnväg - Simrishamnsbanan Under 2014, efter det att planprogrammet för Sockerstan var ute på samråd, har även Trafikverkets järnvägsplan varit ute på samråd. För sträckningen förbi Staffanstorp redovisades i samrådet två olika alternativ, ett nordligt genom Staffanstorp och ett söder om Staffanstorp och väg 11. Med utredningarna i järnvägsplanen och inkomna synpunkter som grund har Trafikverket under våren 2015 gjort ett formellt ställningstagande kring lokaliseringen av Simrishamnsbanan. För Staffanstorps del är det det norra alternativet genom orten, längs befintlig banvall, som valts. Ställningstagandet innebär att den södra sträckningen utgår som riksintresse, medan den norra längs befintlig banvall kommer att ligga kvar som riksintresse för järnväg. Detta innebär också att utbyggnaden av Sockerstan måste ta hänsyn till och anpassas efter detta riksintresse, oavsett om banan är trafikerad eller inte. Eftersom projektet inte finns med i den av regeringen beslutade nationella planen för transportinfrastruktur kommer projektet nu att avslutas. Om och när arbetetet återupptas är oklart. Konsekvenser av järnvägen i befintlig sträckning I arbetet med järnvägsplanen har en omfattande analys av konsekvenserna av de olika alternativa sträckningarna för Simrishamnsbanan gjorts, vad gäller funktion, samhällsutveckling, miljö (bland annat för närboende) och ekonomi. Alternativet med järnvägen på befintlig banvall har bland annat konstaterats innebära lägre teknisk standard med mindre kurvradier, något längre restider (om man bortser från resan till/från ett eventuellt externt stationsläge i Staffanstorp), större barriäreffekt inom tätorten och mer störningar i form av buller och vibrationer som måste åtgärdas. Detta har dock av Trafikverket bedömts vägas upp av den högre graden av tillgänglighet - alternativet har i nuläget 8 900 personer inom gång-och cykelavstånd, medan motsvarande antal för det södra alternativet med ett externt stationsläge är 2 300 personer. Sockerstan kommer att ge en 22 betydande ökning av både boende och arbetande nära det centrala stationsläget. Trafikverket påpekar i sitt yttrande att ”Simrishamnsbanan kommer endast att trafikeras av persontåg. Banan dimensioneras inte för godståg, men rent teoretiskt kan lätta och korta godståg trafikera banan med föreslagen banstandard. Dock endast enstaka uttag i så fall.” Av samrådshandlingen för järnvägsplanen för Simrishamnsbanan framgår också att Simrishamnsbanan inte planeras för godstrafik. Sannolikheten för att farligt godstransporter kommer att framföras på Simrishamnbanan är med andra ord liten. I det fall enstaka farligt god-transporter trots allt skulle förekomma torde dessa vara betydligt färre än de som framförs på väg 108 respektive väg 11, som idag utgör rekommenderade leder för farligt gods. Trots ovanstående bör en riskutredning kopplad till frågan om farligt gods tas fram som underlag för planläggningen av området närmast spåren. Alternativa kollektivtrafikslag Eftersom kommunen inte styr över Simrishamnsbanans framtid kommer kommunen tills vidare att arbeta för att busstrafikeringen av orten och Sockerstan utvecklas. Då Sockerstan byggs ut kommer behovet av att flytta/anlägga nya busshållplatser att uvärderas och diskuteras med Skånetrafiken. Miljöbedömning Kommunen kommer att samråda med Länsstyrelsen gällande behovet av att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning i samband med uppstarten av detaljplanearbetet för Sockerstan. Även innehållet i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning kommer då att diskuteras. Trafik Gatustruktur Kopplingarna över spårområdet ska ta hänsyn till riksintresset för järnväg och en möjlig framtida trafikering av Simrishamnsbanan genom orten. Endast tillfälliga korsningar över spåren kan därmed bli aktuella innan arbetet med järnvägsprojektet har återupptagits. Först i samband med den fortsatta planeringen av Simrishamnsbanan kan valet av de permanenta korsningarnas (för bil- respektive gång- och cykeltrafik) läge och utformning göras, exempelvis huruvida korsningarna ska vara i plan eller planskiljda. Korsningarnas tillfälliga respektive permanenta utformning kommer att samrådas med Trafikverket. 209 I ett tidigt skede av utbyggnaden av Sockerstan anordnas lämpligen en tillfällig koppling mellan Hermodsvägen och Tranchells väg, då denna lösning får små konsekvenser för sin omgivning. När Storgatans förlängning österut mot Tranchells väg/Brågarpsvägen kan komma till stånd är beroende av utvecklingen av Sockerstan och en utbyggnad av en större volym bostäder inom området och/eller längs Storgatans förlängning. Utbyggnaden av Storgatans förlängning måste också ta hänsyn till verksamheten på Baldersskolan; med nuvarande verksamhet skulle en förlängning av gatan troligtvis kräva en ombyggnad av skolans lokaler och utemiljöer. Förslaget i samrådshandlingen att koppla Sockerstans gatunät norrut mot Vädurens väg utgår. I kommande detaljplaneläggning av området ska inga nya bilgator skapas mellan Sockerstan och Planetbyn. Endast nya gång- och cykelvägar ska anläggas mellan Sockerstan och detta område. Var dessa nya gång- och cykelvägar ska anläggas studeras närmre och beslutas i samband med detaljplaneläggningen av området. Enligt den trafiktekniska studie som gjorts (se illustration i yttrandet från miljöoch samhällsbyggnadsnämnden) bedöms huvuddelen av trafiken från området komma att gå söderut mot Malmövägen. Biltrafiken norrut kommer att fördelas på Brågarpsvägen, Tranchells väg och de nya gatorna inom området. Även om Vädurens väg utgår som alternativ koppling norrut bedöms de ökade trafikmängderna på Tranchells väg inte vara så stora att det skulle föranleda en annan trafikstruktur än den föreslagna. Järnvägsgatan påverkas av riksintresset för järnväg. Dess läge och utformning kommer att utredas vidare först i samband med att järnvägsprojektet återupptas. När detta sker är oklart. Trafiksäkerhet Planområdet ska utformas med stor hänsyn till trafiksäkerhet. Hur relationen mellan ytor för gång- och cykeltrafikanter respektive biltrafikanter ska fungera måste studeras noggrant i detaljplaneläggning och projekteringen av området. Parkering Hur parkering inom området ska lösas kommer att studeras i den fortsätta detaljplaneläggningen av området. Olika typer av parkering kommer troligtvis att bli aktuellt - underjordisk parkering, markparkering, parkering i p-hus osv. En lösning som bedöms vara intressant är att i ett tidigt skede av områdets utbyggnad anlägga markparkering, som sedan kan ersättas av parkering i p-hus eller garage och ge utrymme för förtätning av området. Bebyggelsen Utbredning Vid planering och utbyggnaden av Sockerstan ska bebyggelsens utbredning anpassas efter riksintresset för järnväg och möjlig framtida trafikering av Simrishamnsbanan i dess befintliga sträckning. Detta innebär bland annat att bebyggelsen måste hålla ett sådant avstånd till spåren att säkerheten kring spåren kan upprätthållas och framkomligheten till dessa inte hindras. Trafikverket har i sitt samrådsyttrande påtalat att det krävs ett avstånd av ca 35-50 meter mellan spår och bebyggelse. Detta avstånd preciseras ytterligare i samband med att kvarteren närmast spåren detaljplaneläggs och då i samråd med Trafikverket. Anpassningen tills riksintresset innebär också att ny bebyggelse inte får stå i konflikt med de förändringar av gatusträckningar och korsningspunkter som kommer att krävas om järnvägen tas i bruk. Detta innebär bland annat att det troligtvis inte kan bli aktuellt med någon bebyggelse söder om Malmövägen, då dessa ytor berörs av en eventuell nedsänkning av Dalbyvägen - Malmövägen. Planprogrammet omfattar ingen ny bebyggelse inom de områden som nu utgör Sockerbruksparken, Sockerbiten (parken) respektive Sockerbrukskullarna. De östligaste delarna av Kyrkbyns park (huvudsakligen de delar där det idag finns en tennisbana) berörs dock av föreslagen bebyggelse mellan Sockerbruksgården och gruppshusbebyggelsen i Planetbyn. Denna bebyggelse kommer att knyta samman Sockerstan med Planetbyn och fungera som en övergång mellan den tätare och högre flerbostadshusbebyggelsen i Sockerstans centrala delar och den låga grupphusbebyggelsen i norr. Avståndet och förhållandet mellan tillkommande bebyggelse och befintlig bebyggelse vid bland annat Vädurens väg kommer att studeras mer i detalj vid detaljplaneläggningen av området. Då kommer också stukturen för gång- och cykelvägar inom området att ses över. Det ska vara lätt att ta sig mellan olika målpunkter gåendes och på cykel - inga gång- och cykelvägar kommer att tas bort om inga goda alternativ kan tillskapas. 23 210 Bebyggelsen väster om Järnvägsgatan har funnits med som idé i planprogrammet men har inte ingått i själva planprogramsområdet. Konsekvenserna av en sådan exploatering har därför inte utretts särskilt. I det fall det blir aktuellt att framöver detaljplanelägga för bebyggelse i denna del kommer en grundlig analys att göras kring bland annat trafikmatning, parkeringsbehov, påverkan på omgivningen (däribland skolan) osv. Gällande detaljplan möjliggör kompletterande bebyggelse inom fastigheterna Brågarp 1:39 och 1:38, under förutsättning att denna utformas med stor hänsyn till platsens kulturhistoriska värden. Höjd och utformning De byggnadshöjder som föreslogs i samrådshandlingen har till godkännandet reviderats och gjorts något mer flexibla. Mot grönområdens i norr och öster föreslås en högre kant av bebyggelse - fem till åtta våningar med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon del (istället för som tidigare fem-sex respektive sju-åtta våningar). Även mot järnvägen föreslås en lite högre kant, men här bör bebyggelsens höjd begränsas till maximalt sex våningar av hänsyn till den lägre bebyggelsen på andra sidan Järnvägsgatan (jämför med fem-sex våningar tidigare). Den höga bebyggelsen väster om Sockerbruksparken utgår helt. I områdets kärna kring fabriken liksom i kvarteret söder om Sockerbruksgården (det eventuella bomässeområdet) föreslås bebyggelsen kunna variera i höjd upp till åtta våningar, även här med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon del (istället för som tidigare två-sex våningar). Bebyggelsen längst i norr, i direkt anslutning till befintlig radhusbebyggelse, ska liksom tidigare angetts begränsas till maximalt tre våningar. Detta bedöms som fullt rimligt med tanke på att den bebyggelse som Sockerstan gränsar till är av skiftande karaktär, höjd och täthet. Områdets centrala läge i orten talar också för att byggnadshöjderna i detta läge inte ska begränsas ytterligare. När Sockerstan detaljplaneläggs kommer byggnadshöjder inom området att studeras vidare och preciseras, inom de ovan angivna spannen av antal våningar. Särskild vikt ska då läggas vid att tillkommande bebyggelsen ska utformas med 24 hänsyn till befintliga, bevarade fabriksbyggnader så att dessa även i framtiden tillåts framtida tydligt i stadsväven. Vad gäller byggnadernas formspråk är detta främst en fråga för projekteringen av husen, inte för planläggningen av området. Illustrationerna i planprogrammet ska ses som tidiga skisser som visar exempel på hur stadsrum och byggnader skulle kunna se ut. Fler byggnader inom området kan komma att få mer runda och organiska former än vad som visas i hitintills framtaget bildmaterial. Upplåtelseform Kommande detaljplaner kommer inte att styra upplåtelseformerna inom området. Detta kan eventuellt styras i markanvisningen av områdets olika delar. Funktioner Samlingslokal Planer finns på en förändring av offentliga verksamheter och lokaler i de centrala delarna av Staffanstorp. Tanken är att ortens bibliotek ska flytta in i bottenplan på rådhuset och att bibliotekets lokaler framöver bland annat ska hysa en större samlingslokal. En större samlingslokal i Sockerstan kommer därför troligen inte att blir aktuellt. Boulelokal I samband med detaljplaneläggningen av området och ianspråktagandet av nuvarande lokal kommer kommunen att undersöka möjligheterna att ordna en ersättningslokal för bouleföreningarna i någon av de befintliga byggnaderna inom Sockerstan eller på annan lämplig plats. Kulturmiljö Bevarande av äldre byggnadsbestånd Ambitionen är, såsom uttrycks i planprogrammet, att bevara delar av det befintliga byggnadsbeståndet inom området. Slutgiltiga ställningstaganden kring bevarande av specifika byggnader kommer dock att tas först i samband med detaljplaneläggningen. Som grund för bevarandekrav i kommande detaljplaner ligger bland annat de bedömningar av byggnadernas kulturhistoriska värde som gjorts i den utredning som tagits fram till planprogrammet. För närvarande pågår också arbetet med en hembygdsstrategi för Staffanstorp som också kommer 211 Störningar och risker att ge riktlinjer kring bevarandet av kulturhistoriskt intressant bebyggelse, däribland några av byggnaderna inom sockerbruksområdet. Synliggöra sockerbrukets historia inom Sockerstan Kommunen ser positivt på att använda namn hämtade ur historien vid namngiving av exempelvis gator och platser. Detta görs i samband med planläggningen och projektering av området. Arbetet med att lyfta fram och förmedla områdets historia på andra sätt kommer att bedrivas kontinuerligt och av många olika aktörer. Exempelvis torde både fastighetsägare, skola och andra verksamhetsutövare ha ett intresse av att knyta an till platsens historiska identitet. Bevarande av Brågarpsvägens lantliga karaktär När Sockerstan byggs kommer Brågarpsvägen att gränsa till en relativt tät bostadsbebyggelse. Att då bevara vägen som grusväg kommer inte att falla sig naturligt och kommer inte att vara rimligt med tanke på ökad trafikbelastning, högre drift- och framkomlighetskrav osv. Avsikten är dock att bevara vägen i sin nuvarande sträckning. Fornlämningar I nordvästra delen av planområdet, i anslutning till Brågarps kyrka, finns en befintlig fornlämning - Brågarp 6:1 (bytomt). Delar av fornlämningen förundersöktes 1987, varpå inga fynd gjordes. Undersökningen omfattade dock inte de delar av bytomten som berörs av i planprogrammet föreslagen bebyggelse. I samband med eventuell detaljplaneläggningen av det aktuella området kommer därför arkeologiska utgrävningar att krävas. Buller Den bullerutredning som gjordes till planprogrammet och som omfattade buller från Dalbyvägen och järnvägen föreslog inga bullerskyddsåtgärder i form av skärmar/vallar inom Sockerstan. Denna typ av bullerskyddsåtgärder anses inte vara lämplig i den centrala, stadsmässiga miljö som Sockerstan kommer att utgöra. Möjligtvis skulle lägre murar kunna uppföras som bidrar till att skapa en attraktiv stadsmiljö. Som huvudsaklig strategi för att hantera bullerpåverkan bedöms istället avsteg från bullerriktvärdena genom ”Tyst sida-principen” kunna användas, i kombination med ett medvetet val av användningsändamål i de mest bullerutsatta lägena. Avsteg från bullerriktvärdena kommer i så fall att motiveras i det fortsatta planarbete. Vidare kommer hänsyn att tas till de riktlinjer som Trafikverket framfört i sitt yttrande. Inom ramen för den fortsatta detaljplaneläggningen av Sockerstan ska bullersituationen inom området studeras vidare, med utgångspunkt i den trafik som förväntas bli aktuell inom området samt i dess omgivning. Eventuella bullerskyddsåtgärder som krävs med anledning av den nya bebyggelsen ska bekostas av exploateringen. Grönstruktur Sockerbruksområdet ska även fortsättningsvis vara en grön miljö. I samband med att Sockerstan byggs ska därför Sockerbruksparken och sockerbrukskullarna att utvecklas som gröna rekreationsmiljöer. Markmiljö I samband med uppstarten av kommande detaljplanerarbete ska fördjupade markundersökningar utföras och en strategi för saneringen av området tas fram. Dessa ska säkerställa att marken görs lämplig för de användningsområden som kommande detaljplaner anger och ska ligga till grund för bestämmelser gällande villkorat bygglov i detaljplan, alternativt saneringsåtgärder innan detaljplan antas. Naturmiljö Inför detaljplaneläggningen kommer en översiktlig inventering av fladdermöss och en bedömning av eventuell påverkan på dessa inom programområdet att utföras. Verksamheter och risker GE Healthcares verksamhet är en B-verksamhet (gäller för anläggning för att genom biologiska reaktioner i industriell skala tillverka organiska ämnen) som länsstyrelsen idag har tillsyn över kommer att avvecklas inför exploateringen av 25 212 Utbyggnad av området området. Verksamheten kommer därmed inte att hamna i konflikt med kommande bostadsbebyggelse. Utöver denna verksamhet finns idag två registrerade U-anläggningar som kommunen har tillsyn över - Airglass AB som tillverkar glas, samt Swede Lift AB som tillverkar mindre hissanordningar. Huruvida dessa verksamheter kommer att leva vidare inom området när detta exploateras är ännu oklart, men frågan om relationen mellan bostäder och eventuellt störande verksamheter kommer att hanteras i kommande detaljplaneläggning. Vattenverksamhet Vid eventuellt bortledande av grundvatten kommer samråd att ske med länsstyrelsen gällande behov av att söka tillstånd för detta. Teknisk försörjning VA Avsikten är att dagvatten från området ska fördröjas inom området. Hur dagvattenfördröjningen ska utformas kommer att studeras vidare i den fortsatta planläggingen, då en uppdatering av dagvattenutredningen måste tas fram. Denna ska också omfatta en analys av hur större regn påverkar spårområdet. Ledningar Kommunen kommer i samband med uppstarten av detaljplaneläggningen av området att inhämta uppdaterad information om ledningsdragningar inom och anslutning till Sockerstan. Samråd med ledningsägarna kommer också att ske när detaljplaneförslag arbetats fram. I det fall befintliga ledningar ligger inom områden som planeras som kvartersmark ska dessa skyddas med u-områden. I det fall flytt av ledningar eller skyddsåtgärder krävs ska detta bekostas i enlighet med gällande avtal. Ledningar ritas inte in i grundkartan då denna ska vara lättöverskådlig. Deras läge kommer istället att tydliggöras i kommande planbeskrivningar. Elförsörjning Då området detaljplaneläggs kommer hänsyn att tas till befintliga ledningar samt till behovet av nätstationer för el- och fiberförsörjning. Samråd kommer att ske med Staffanstorps Energi gällande bland annat placering av stationerna. 26 Området kommer att detaljplaneläggas och byggas ut etappvis med början i de centrala delarna. Övrigt Samråd med barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt socialnämnden kommer att ske i det fortsatta planarbetet. Kommande detaljplaneläggning omfattar inte frågan om konstnärlig utsmyckning, denna hanteras i samband med projekteringen av området. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden välkomnar kultur- och fritidsnämndens fortsatta engagemang i frågan. Området ska utformas med god framkomlighet för funktionsnedsatta. Frågan kring tillgänglighet till byggnader inom området hanteras också i bygglovsskedet. Planprogrammet har reviderats gällande färgsättning och storlek på rubriker och brödtext för ökad tydlighet. Kommande detaljplanehandlingar för området kommer att utformas så att typsnitt och färgsättning av rubriker etc följer den av kommunen framtagna grafiska profilen. Planprogrammet dateras i samband med att programmet godkänns. Förändringar efter samrådet 213 Planprogrammet och programsamrådsredogörelsen ligger till grund för det fortsatta arbetet med detaljplaner för Sockerstan. För att tillmötesgå inkomna synpunkter och förändrade förutsättningar gällande framför allt Simrishamnsbanan har följande huvudsakliga förändringar/kompletteringar/förtydligande av programmet gjorts, vilket ska beaktas i den fortsatta planläggningen: Ingen ny koppling för biltrafik norrut från Sockerstan. Endast koppling för gång och- cykeltrafik. • Det så kallade buss- och spårvägsalternativet utgår. Utgångspunkten för den fortsatta planläggningen av Sockerstan är att riksintresset för järnväg ligger kvar längs den befintliga banvallen genom Staffanstorp och att järnvägen framöver kan komma att trafikeras medtåg. • Inför detaljplaneläggning ska kommunen samråda med Länsstyrelsen gällande behovet av, och innehållet i, en miljökonsekvensbeskrivning. • Inga nya kopplingar för biltrafik ska anordnas norrut från Sockerstan mot Planetbyn. • Den planskilda korsning Malmövägen/Dalbyvägen/spåren ska om och när tågtrafik blir aktuell i första hand utformas med järnväg i markplan och underfart för väg. • Förlängningen av Storgatan kan bli aktuell även innan järnvägen tas i bruk, men endast under förutsättning att plankorsning tillåts. • Byggnadshöjderna inom området ska vara mer flexibla, för att specificeras i detaljplaneläggningen. Mot norr och öster ska bebyggelsen vara fem till åtta våningar med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon del. Mot järnvägen begränsas bebyggelsens höjd till maximalt sex våningar. I områdets kärna kring fabriken liksom i kvarteret söder om Sockerbruksgården (det eventuella bomässeområdet) ska bebyggelsen variera i höjd upp till åtta våningar, även här med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon del. Bebyggelsen längst i norr, i direkt anslutning till befintlig radhusbebyggelse, ska begränsas till maximalt tre våningar. • Totalt antal bostäder inom området uppskattas till upp till 1000. Det i avsnittet ”Så genomförs Sockerstan” angivna antalet bostäder i respektive kvarter utgår, eftersom detta är beroende av våningsantal och exploateringsgrad. Ingen bebyggelse aktuell väster om Sockerbruksparken Mer flexibel bebyggelsehöjd Avståndet mellan bebyggelse och spår ska studeras vidare Järnväg i markplan, MalmöDalbyvägen nedsänkt Fortsatt detaljplaneläggning av Sockerstan ska utgå från järnvägsalternativ och ska ske med hänsyn till bland annat ovan illustrerade förändringar. Utöver ovanstående har mindre kompletteringar av planprogrammet gjorts gällande bland annat befintliga miljöfarliga verksamheter inom området, befintlig fornlämning och hantering av buller. Se även ”Kommentarer till synpunkterna” i denna samrådsredogörelse. Planprogrammet har också revideras gällande de utredningar som ska tas fram inför/i samband med de fortsatta planläggningen: 27 214 Övergripande utredningar som ska tas fram inför kommande detaljplaneläggningen av området: • Markmiljöutredning med saneringsstrategi. Gäller ej området norr om Sockerbruksgården. • Uppdaterad VA-utredning, med avseende på konsekvenserna och hanteringen av extrema regn. • Fladdermusinventering. Utredning som ska tas fram i samband med planläggningen av områdets första delar: • Gestaltningsprogram med intentionen att skapa intressanta gemensamma miljöer som lever upp till visionen för Sockerstan. Programmet ska definiera den yttre miljön, de olika gaturummens hierarki och ska säkra kvaliteten främst i det offentliga rummet (såväl som gröna miljöer i stadsmiljön). Utredningar som ska tas fram i samband med detaljplaneläggningen av respektive delområde: • Markmiljöutredning. Gäller området norr om Sockerbruksgården. • Genomgång av befintliga verksamheter inom området och deras status. • Uppdaterad inventering av befintliga ledningar (genom ledningskollen). • Uppdaterad VA-utredning. • Parkeringsutredning. • Riskutredning kopplad till farligt gods på Simrishamnsbanan. Gäller för kvarteren närmast spårområdet. • Bullerutredning som tar hänsyn till järnvägstrafik och biltrafik inom såväl som gränsande till området. • Förundersökning (och eventuell slutundersökning) vid eventuell exploatering inom/i anslutning till befintlig fornlämning. 28 BURLÖVS KOMMUN Planutskott Information • PLA:s planeringslista • Övrigt 215 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-20 216 PLAs planeringslista MÅLOMRÅDEN: Senast ändrad: Kommunfullmäktigemål Kommunstyrelsemål KF 1 Trygghet - Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne KS 1 Trygghet - Den totala brottlighetens ska minska KS 6 Arbete och näringsliv - Uppfylla målen i bredbandsstrategin med 90 % anslutna med minst 100Mbit, innan 2020. KF 2 Medborgarinflytande - Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. KS 2 Trygghet - Andel personer som känner sig otrygga ska minska KS 7 Arbete och näringsliv - Företagsklimatet ska rankas högt KF 3 Boende och miljö - År 2017 ska Burlöv vara en av KS 3 de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne KF 4 Arbete och näringsliv - År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för KF 5 Service och kvalitet - År 2017 ska Burlövsbor vara KS 5 bland de mest nöjda i Skåne med kommunens KS 4 Medborgarinflytande - Burlövsborna ska uppleva att de KS 8 har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Boende och miljö - God planberedskap för bostäder (par) - planeringsavdelningens representant Service och kvalitet - Vår information ska vara av hög kvalitet KS 9 Service och kvalitet - De anställdas hälsa ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Aktualitetsdatum: 2014-11-24 EK Boende och miljö - Viljan att rekommendera andra att flytta till Burlöv ska öka ARBETSGRUPPER - utöver projekten som berör planeringsavdelningen (sk) - sammankallande eller ansvarig 2015-04-09 (vsk) - stand-in för sammankallande eller ansvarig ARBETSGRUPP ANSVARIG ARBETSGRUPP ANSVARIG Badgruppen Jane Andersson (sk) Metria Johan Birgersson (sk) Barnens miljöpris Johan Rönnborg (sk), Linda Larsson (vsk) Plangruppen Erik Karlsson (sk), Linda Larsson (vsk) Bullergruppen Johan Rönnborg (sk) RTI Gertrud Richter (par) Dikningsföretag Ingemar Lindeberg (sk), Johan Rönnborg (par) RUS Gertrud Richter (par) Energirådgivarna i Skåne Johan Rönnborg (par) Sege å vattendragsförbund Eva Aquarin (sk), Johan Rönnborg (par) Enkelt avhjälpta hinder Malin Melin (sk) Skånetrafiken Erik Karlsson (sk), Gertrud Richter (vsk) Hållbar Mobilitet Skåne Johan Rönnborg (sk), Erik Karlsson (vsk) Statistik- och befolkningsgruppen Johan Birgersson (sk), Linda Larsson (par) Håll Sverige Rent Johan Rönnborg (sk) Strukturbild MalmöLund Gertrud Richter (par) Lantmäteriet Peter Wencel (sk), Johan Birgersson (par) Strukturbild Skåne Gertrud Richter (par) Ledningsägargruppen Ingemar Lindeberg (sk), Linda Larsson (par) Trafikverket - genomförande Ingemar Lindeberg (sk), Erik Karlsson (par) Lokalgruppen ? Trafikverket - långsiktig planering Gertrud Richter (sk) MalmöLund strukturplan Gertrud Richter (par) Öresundsvattensamarbete Johan Rönnborg (sk), Michael Horn (vsk) 1 av 18 217 ÖVERSIKTLIG PLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT KS 2002: 413 KS 2009:253 Stambanan inklusive Burlöv Centrum och Åkarps stationsområde KS 2008:154 KS 2011:55 Kronetorpsområdet Naturvårdsplan Snabbcykelväg Strukturplan MalmöLundregionen ÅVS MalmöLund pb 20140614 §41, beslut om tävling 20121115, §61 AVTAL på gång PROJEKTORGANISATION Gertrud Richter (pl) Erik Karlsson, Eva Blosfeld, Fanny Jacobsson, Johan Rönnborg (ag) Lars-Åke Ståhl, Tommy Samuelsson, Elisabeth Weber länsstyrelsen, Mats Pettersson Skånetrafiken, Ingela Olofsson Renström TRV, Jens Möller TRV, Marie Minör TRV, Eva Kühl TRV (SG) Eva Blosfeld (pl) Linda Larsson, Johan Rönnborg, Johan Birgersson, Fanny Jacobsson (ag) Johan Rönnborg, Gertrud Richter, Fanny Jacobsson, Eva Aquarin (ag) Gertrud Richter (pl) Fanny Jacobsson, Erik Karlsson, Johan Birgersson, Malin Melin (ag) Gertrud Richter, Fanny Jacobsson 2015-02-12 LL pb [datum] = projektbeskrivning TIDPLAN Stambanan fyra spår färdigbyggd i början av 2020-talet NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Planprogram samt detaljplanehandlingar för etapp 1 har tagits upp i PLU 141016 för beslut om samråd som hållits 23 okt - 23 nov. Samrådskretsen utökades med de som är berörda av buller över riktvärden. Samrådstiden utökades för dem till den 14 december. Även många ansökningar om anstånd har inkommit och givits till remissinstanser. Arkitekttävlingen för skelettplanen är avgjord. Vinnaren offentligjordes den 20140508. Detaljplanearbete för allmänplatsmark påbörjades dec 2014 och färdig samrådshandling beräknas till sommaren 2015. Fastighetsfrågor för Burlövs C och Kronetorpsområdet ärutredda. Strategiska markförvärv och förhandlingar pågår, arkitekttävling för skelettplan är slutförd. Kalkyler och tidplaner tas fram. Utredning om el-ledningarnas placering inom området pågår. Nytt riksintresse från RAÄ. pb 120614 Någon tidplan finns ännu inte. Planeringsavdelningens mål är att planeringen av cykelvägen ska möjliggöra ett genomförande av cykelvägen samtidigt som stambanan. Gertrud Richter (pl), Fanny Jacobsson, Malin Melin, Johan Birgersson (ag) 2 av 18 218 STRATEGISK MILJÖPLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT Energieffektiviseringsstöd Energibesparingar-genomförande BESLUT HANDLÄGGARE Johan Rönnborg Johan Rönnborg TIDPLAN rapportering mars 2015 KS 2013:205 Dagvattenstrategi - remiss ute Beslut i PLU 131017 Miljöprogram Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson 2014-2016 Luftrapport, luftmätningar Avfallsplan Internt avfallsarbete Miljödag Earth hour Miljöpris (Barnens) Skånetrampar Rapportering till vattenmyndigheten om genomförda åtgärder Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Höst 2014 (rapport 2014) 2014-2016 2014-2016 2015-04-24(25) Miljöbokslut 2014 Resepolicy (mobilitetsfrågor) Klimatanpassningsplan, klimatutredning Beslut jan 2014 PLU 2015-02-12 JR pb [datum] = projektbeskrivning NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Rapportering 2014 klar Energibesparande åtgärder genomförs 2013 och 2015. Beteendepåverkande åtgärder (information). Cornelia Wallner (pl) Remissrunda från början av januari till sista Förhandskopia till styrgrupp för behandling i nov 2014. Johan Rönnborg, februari 2015. Färdig Dagvattenstrategi Revideringar av handlingar pågår. Ingen politisk behandling Linda Larsson, Ewa för politisk behandling andra kvartalet nödvändig för att skicka handlingen på remiss. Handlingen har Romberg, Eva 2015. gått ut på remiss till planeringsavdelningen, kommunteknik, Aquarin miljö- och byggavdelningen, fastighetsavdelningen, samt VA SYD ledningsnät. Andra halvan 2015 Johan Rönnborg Redigerat utkast styrgrupp 2014 samt Utkast har presenterat för ledningsgrupp Johan Rönnborg ledningsgrupp 2015 Första delprojekt klart feb 2014. Projektplan för helhet antagen i jan 2014 PLU. Utredningar om Johan Rönnborg Skyfallsberäkning beräkning klar början översvämningar Sege å, Alnarpsån samt fördröjningsbehov klart. mars Markavrinningsmodell prioriteras före havsnivåhöjning. Beslut i MBN efter april. Våren 2015+hösten 2015 Besvarad 11 februari 3 av 18 Nulägesanalys påbörjad Mätningar pågår. Rapport för 2013 klar. Nulägesanalys klar. Arbetet leda av VA Syd. Antagande beräknas upphandlingsunderlag påbörjat (nulägesanalys m.m.) samt Datum, inriktning, ärbestämt. Inbjudan utskickad. 2015-03-28 Beslutsunderlag skrivet och förankrat. Böcker utskickade administrativa och beteendepåverkan Samråd med va syd och mbn 219 KARTA-GIS-STATISTIKPLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT 2015-03-04 JB pb [datum] = projektbeskrivning HANDLÄGGARE TIDPLAN NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Ajourhållning primärkarta Johan Birgersson Fortlöpande Nya byggnader från kontrollmätningar. Markregister syd Bostadsprognos/bostadsförsörjningsprogram/ befolkningsprogram Befolkningsprognos Johan Birgersson Johan Birgersson Fortlöpande Fortlöpande Eva B Bostadsprognosen uppdateras 3 ggr årligen Johan Birgersson Fortlöpande Digitalisering av detaljplaner, arkeologiska och geologiska undersökningar, samt bevarande enligt tilläggsplaner. Cykelkarta Karta på kommunens hemsida Johan Birgersson 2015-12-31 Johan Birgersson Johan Birgersson klart 2014-02-28, Årligen återkommande. Förbereda underlag (bostadsprognos) till konsulten. John digitaliserar detaljplaner till kartdatabas. Klar 2014-08-20. Markera gällande områden på papperskartorna återstår. Licensfråga rörande bakgrundskarta måste lösas. ArcGIS Online. Fortlöpande ajourhållning. NYKO Johan Birgersson Klart 2014-12-31 Digitalisering och utredning av tomtindelning/fastighetsplaner Johan Birgersson 2015-12-31 Statistikområde. Uppdatering av områdesindelningen. Nya fastigheter kopplas till NYKO 1 ggr/år hos SCB. Klar. 2015-02-20 Sammanställning brottsstatistik från polisen Johan Birgersson Klar. 2015-03-04 Brottsstatistik 2011-2014 ABT-avtal Lantmäteriet Johan Birgersson Fortlöpande Leverans av nya adresser och byggnader till Lantmäteriet DRK-avtal Lantmäteriet Johan Birgersson Fortlöpande Leverans av nya detaljplaner och inmätta gränspunkter till Lantmäteriet STRATEGISK EXPLOATERING - som inte ingår i andra projekt Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT Segeområdet BESLUT HANDLÄGGARE Eva Blosfeld TIDPLAN 4 av 18 2014-02-26 LL pb [datum] = projektbeskrivning NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Lokalgatan utbyggd. Markförsäljning pågår 220 DETALJPLANERING Detaljplaner, normalt förfarande Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) Detaljplan för Tågarp 15:5 m fl, Södra stambanan genom Arlöv GR Gertrud Richter LL Linda Larsson EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLU 111020 KS 2011:269 del av Åkarp PLU 111020 1:68 m fl, Södra stambanan genom Åkarp KS 2012:307 Planprogram Åkarp 1:68 m fl anslutning till Södra stambanan PLU 121115 KS 2012:250 Arkitekttävling Kronetorp 1:1 Kronetorp Park AB KS 2010:56 / TKN 2001:709 7:58 i Åkarp, område vid Södervångsskolan KF 010820 JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg JN Jaquelin Nilsson PLANHANDLÄGGARE/ PLANFÖRFATTARE Erik /Sandra Lindahl och Maria Carlsson Wsp (b) PROGRAM Program var på samråd 23 okt - 23 nov SAMRÅD GRANSKNING samråd 23 okt - 23 PLU 150223 nov, utökat för 150216-150426 utökad samrådskrets till den 14 dec Avtal m TRV finns. Tillagsavtal framarbetas. Erik /Sandra Lindahl och Maria Carlsson Wsp (b) Program var på samråd 23 okt - 23 nov samråd 23 okt - 23 nov Erik / Erik Samråd 23 okt - 23 nov Programsamrådsredogörelse PLU 150323 Plankostnads- Linda/ PLU 130919 avtal finns. Johan Celsing Arkitekter 131007-131115 131022 möte PLU 140619 140901-141020 PLU 150223 150316-150420 AVTAL /DATUM Avtal m TRV finns. Tillagsavtal framarbetas. PLU 150223 150216-150426 2015-03-15 LL pb [datum] = projektbeskrivning ANTAGANDE / LAGA KRAFT 2015 2015 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Detaljplanehandlingar för etapp 1 beslut om granskning den 150223 med ändring så att pendlarparkering är möjlig i närhet av stationen. Detaljplanehandlingar för etapp 1 beslut om granskning den 150223 Samla den info som finns om stam-banan, visa kommunens intentioner. Samrådsredogörelse revideras utifrån PLUbeslut. Tredje kvartalet 2015 Linda / Karta 040802 TKN 100208 TKN 101108 TKN 110411 Johan Bergström, Fast 040419 100218 - 100319 101125 - 101223 KF 110620 Tyréns (b) 051223-060202 PLU 131017 131121-131215 PLU 140220 140718-140920 PLU 141120 KS 141201 KF 141215 LK 150113? Överklagad 5 av 18 Ute på en andra granskning efter att länsstyrelsen ansett att det behövdes. Planen ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Riksbyggen, Bonum seniorboende. Antagandebeslut upphävt av Markoch miljööverdomstolen. Utställning 3 efter möte med Lst. Antagen av KF efter votering. Lst överprövar inte planen. Överklagad och ligger hos länsstyrelsen för hantering. Lst har fått yttranden mm till innan 27/2. Gamla PBL. 221 DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) KS 2012:87 Arlöv 17:15 m fl Wennerts väg KS 2012:142 Burlövs bostäder Del av Tågarp 21:102 m fl PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLU 120426 PLU 120614 §37 Kv Hägern m fl KS 2012:121 PLANHANDLÄGGARE/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE PROGRAM Plankostnadsa Erik vtal Plankostnadavtal för programskede finns Au 050125 tidigare TKN 2005:20019/214 Erik/ Robert Werner (b) PLU 140721 beslut om samråd Linda / Robert Werner (b) programsamråd 071119 - 071217 SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE / LAGA KRAFT 2015 2015 2015-2016 2016 PLU 130919 131011-131115 PLU 150420 2015 Burlövs Egnahem Burlöv 3:48 m m KS 2012:243 Del av Burlöv 13:1 Burlövs Egnahem KS 2014:218 21:57 m fl Arlöv KS 2011:204 PLU 120927 Kommunens plan PLU 141016 Utkast till Linda/(Linda) plankostnadsavtal är framtaget men inte underskrivet. Vakant Au 061128 Linda/Linda Slutet av 2015 tidigare TKN 2006:401 Åkarp 21:1, 4:71 KS 2010:51 TKN 2010: 253/214 TKN 100913 Vakant KS 2005:272 TKN 2007:377/214 Åkarp 19:1 mfl Lervägen TKN 071008 Erik/ Erik KS 2011:201 TKN 110509 Linda / Bengt Hellborg (b) 2015 Erik/ ? 2015 tidigare dnr: 2001: 337/214 tidigare TKN 2011:178 Östragård - nya bostäder KS 2014:109 TKN 071008 Arlöv 6:23 och del av 6:2, kv Ugglan 2016 6 av 18 2016 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Bostäder. Inväntar exploatörens val av plankonslut. Komplettering med ny bebyggelse inom området, ev högre hus vid Lommavägen. Samråd 21/7-20/9 2014. Inväntar exploatörens ansökan om planbesked. Programsamrådsredogörelse tas fram. Tidigare dnr. 214.17.05 samrådsredogörelse 080128 Gamla PBL. Konsult ska uppdatera undersökningar, därefter samrådshand. Har fått geoteknik. Kommunal plan, kommunen äger nästan all mark Övergår till normalt förfarande. Upphävande av tomtindelning, men detaljplanen bör ses över då befintligt hus är planstridigt. Markägaren vill att kommunen gör planen. Det finns risk att kommunen inte har resurser att ta fram dp i egen regi. Avvaktar utbyggnad av Östra Dalslund & järnvägen Gamla vattenverket. Gamla PBL? Detaljplan för bostäder vid Östra Dalslund. Avvaktar lösning av utformning av järnvägen. Ändring av detaljplan i form av tilläggsbestämmelser för bevarande. Görs i mån av tid. 2016 Detaljplan för 4-5 nya villor. Arkitekten har visat skisser som vi har gått igenom och han återkommer med rev. Det har inte hänt något sedan 2012. 2015 Nya bostäder, kontor och handel. Startmöte ska hållas och exploatör ska välja konsult. Arkitekttävling har hållits för utbyggnaden 222 Detaljplaner, enkelt förfarande Aktualitetsdatum: 2015-03-15 LL (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) KS 2012:155 Ändring av dpl 72T vid Möllegården LL Linda Larsson EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLU 120614 §38 KS 2012:299 Burlöv 3:78 Burlövs egnahem PLU 121115 KS 2013:98 tidigare dnr: BU§50/99-313 Burlöv 3:13 m fl, Burlövs Egnahem Bu 990628 Grundkarta KS 2014:89 Arlöv 21:58, Kv. Skatan GR Gertrud Richter JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg JN Jaquelin Nilsson PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE Kommunens Linda/ Linda Hösten 2015 plan Plankostnadsav Linda / Robert Werner PLU 140619 tal finns. 140815-140920 samrådsmöte 26/8 Linda / Thor Heijkenskjöld Myresjöhus, Jonas Holmberg Erik/Erik 2014-2015 PLU 141120 ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 2015 Upphävande av infartsförbud i dpl för infartsmöjlighet för buss från Lundav till Möllev. Ingen äganderättsutr. Medel för genomförande borttagna ur budget. Tommy Samuelsson vill att vi fortsätter planarbetet. Tre nya tomter för bostäder. Miljöteknisk PLU 150420 KS 150504 och geoteknisk utredning ska utföras innan antagande. Dessutom har komplettering av bullerutredning genomförts. 24/3-15, Särskilt utlåtande har tagits fram av kommunen. Handlingar finns i pärm med vilande 2014-2015 detaljplaner. Myresjöhus ska kontaktas när projekteringshandlingar ska tas fram för kablering av kraftledning. 2015 7 av 18 Ändring av detaljplan. Samråd från den 18 dec 2014 till och med den 30 jan 2015. Samrådsredogörelse tas fram. pb [datum] = projektbeskrivning 223 Fastighetsplaner, normalt förfarande Aktualitetsdatum: 2012-10-08 LL (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) GR Gertrud Richter LL Linda Larsson EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg JN Jaquelin Nilsson PLANHANDLÄGGARE/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE PROGRAM pb [datum] = projektbeskrivning ANTAGANDE / LAGA KRAFT SAMRÅD GRANSKNING Fastighetsplaner, enkelt förfarande Aktualitetsdatum: 2012-06-13 LL DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE Planbesked DIARIENUMMER/ ÄRENDE KS 2015:319 Åkarp Centrum KS 20124:328 Sunnanå 8:9, Flansbjer Hvilans folkhögskola KS 2012:269 Arlöv 19:65 TKN 2012:337, Hantverkargatan 3 Aktualitetsdatum: 2015-04-09 LL ANSÖKAN INKOM 2015-03-25 HANDLÄGGARE Linda BESLUT PLU 15-04-20 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Utökad exploatering inom fastigheten Åkarp 3:79 2014-12-04 Erik PLU 15-02-23 Kontor och uppställningsplats för logistikverksamhet, Sunnanå 8:9, Fortunavägen 28 Informationsmöte 21/3 om ombyggnad av Hvilans folkhögskola resulterade i att Hvilans rektor skulle ta upp ärendet med styrelsen och därefter inkomma med ansökan om planbesked. PLU 12-11-15 KS 12-12-03 Allmänt ändamål till bostad, kontor el verksamhet utan skyddsområde. Tekniska ska visa kostnadsberäkningar för flytt innan planbesked får ges. Linda Linda 8 av 18 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 224 LOKALISERINGSPRÖVNINGAR DIARIENUMMER/ PROJEKT Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE TIDPLAN PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT DIARIENUMMER/ PROJEKT Parkeringsprogram Policy för allmän platsmark Omvärldsanalys kommunal planering Plank- och murpolicy Exploateringspolicy Skyltprogram NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP Fanny Jacobsson, Erik Karlsson, Malin Melin, Evert Olsson Tommy Samuelsson/ Linda Larsson Erik Karlsson Linda Larsson TIDPLAN Avslutas 2015 Avvaktar ny handläggare 2015 Påbörjas hösten 2014, avslutas 2016 Eva Blosfeld PLU 131216 REMISSER OCH ENKÄTER MED MERA HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Johan Rönnborg Erik Karlsson Bostadsmarknadsenkät. Länssstyrelsen Johan Birgersson Samråd södra östersjöns Johan Rönnborg 2015-02-12 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: PROJEKT Sveriges ekokommuner Motion förbättrade bussförbindelser till nordvästra Arlöv 2013-06-11 EK TIDPLAN osäkert när denna kommer PLU 150323 Park, gata, bullervallar, lekplatser och andra allmänna platser. Projektbeskrivning under framtagande. Avvaktar samråd Skelettdetaljplan för Kronetorpsområdet. 2015-02-09 FJ NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 2015-01-31 Plu april KVALITETSLEDNINGSARBETE Aktualitetsdatum: 2014-02-13 LL PROJEKT Arkivering av öppna avslutade planärenden i LEX 2011-2013 HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP TIDPLAN Annette Åberg/ Linda Larsson, Erik Karlsson Troligtvis undertiden fram tom sommaren 2015 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Avslutande av gamla detaljplaneärenden som inte har avslutats i LEX pågår. Öppna planärenden hos KLK: ärenden från 20002010 har avslutats under sommaren 2013, arkivering av ärenden från 2011 pågår. Kvalitetsledningsarbete Linda Larsson/ Gertrud Richter Kompetensöversikt planeringsavdelningen finns som utkast, PLAs planeringslista har utvecklats, ett utkast till en översiktbild för skelettet till planeringsavdelningens kvalitetsledningsarbete har tagits fram Skelett klart årsskiftet 2014-2015 AVSLUTADE ÄRENDEN ÖVERSIKTLIG PLANERING Aktualitetsdatum: 9 av 18 2014-02-26 LL 225 DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT AVTAL PROJEKTORGANISATION TIDPLAN KS 2011:67 Framtidsplanen Gertrud Richter (pl) PLU 120927 Fanny Jacobsson, 121017-130117 Johan Rönnborg, Johan Birgersson (ag) PLU (sg) PLU 130919 131003-131205 KS 2011:67/ KS 2014:158 Trafikplan Gertrud Richter (pl) Fanny Jacobsson, Johan Rönnborg, Johan Birgersson, Erik Karlsson tillsammans med PLU 140918 , KS 141006, KF 141020 STRATEGISK MILJÖPLANERING 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT Skånetrampar Miljödag PLU 140320 KS 140407 140422 Aktualitetsdatum: BESLUT Miljöpris (Barnens) Earth Hour NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Beslut jan 2014 PLU Luftrapport, luftmätningar Miljöbokslut 2013 HANDLÄGGARE Johan Rönnborg/ Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg Johan Rönnborg Inga inkomna överklaganden. Framtidsplanen vann laga kraft KF 140522. KF antog trafikplanen 141020. 2014-02-13 LL TIDPLAN Våren 2014+hösten 2014 Prelimärt datum 2014-04-25 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN administrativa och beteendepåverkan Samordning pågår. Beslut i MBN efter april. Böcker utskickade inträffar 29 mars Samordning pågår. Höst 2014 (rapport 2014) Tryck i slutet av 2014 Mätningar pågår. Rapport för 2013 klar. Framtagande av artiklar påbörjas. Statistikbearbetning oktober KARTA-GIS-STATISTIK-PLANERING Aktualitetsdatum: 2015-03-06 JB 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT Införande av Geosecma for ArcGIS Kommuntäckande primärkarta Uppdatering Geosecma for ArcGIS BESLUT HANDLÄGGARE Johan Birgersson Johan Birgersson Johan Birgersson TIDPLAN 2014-02-15, utbildning av våren 2014. 2014-12-31 Utbildning och installation 2014-06-11- 10 av 18 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Programmet installerat. Karttjänster upplagda. Utbildning av Flygfotografering klar, 140420, för ortofoto och primärkarta Klar 226 DETALJPLANERING 11 av 18 227 Avslagna och tillbakadragna planbesked/planer 2014 ÄRENDE ANSÖKAN INKOM HANDLÄGGARE Aktualitetsdatum: BESLUT Lagakraftvunna planer 2014-04-24 EK NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: 2014-04-24 EK SAMRÅD 090623 - 090804 GRANSKNING TKN 090914 Aktualitetsdatum: 2012-06-13 LL 2014 DIARIENUMMER/ DETALJPLAN KS 2011:274 Sunnanå 1:2 PLANBESKED AVTAL PLANHANDLÄGGARE/ PLANFÖRFATTARE PROGRAM Erik / Magdalena TKN 090309 Upphävda fastighetsplaner ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN KS 120604 KF Ansöknan om resning har lämnats till 2014 DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN LOKALISERINGSPRÖVNINGAR 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT KS 2013:254 KS2012:163 Placering förskola i Arlöv Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE Eva (pl), Linda, Fanny (ag) Erik (pl), Fanny, Linda (ag) TIDPLAN Färdig inventering 20130220 PLU Redovisad i PLU 20140515 och i BUN PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT Aktualitetsdatum: 2014 12 av 18 2014-06-11 EK NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Boverket har skriftligen godkänt vår rapport. Utredning togs fram till BUN, utredningen delgivs PLU. 2014-02-26 LL 228 DIARIENUMMER/ PROJEKT HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP TIDPLAN REMISSER, ENKÄTER MED MERA NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: 2015-03-19 FJ 2015 PROJEKT Enkät länsstyrelsen - Samverkan som framgångsfaktor för Internyttrande över ansökan om förhandsbesked avseende Förslag till yttrande över FÖP Bjärred, Borgeby Förslag till yttrande över remiss Upphörande av underhåll på 2014 PROJEKT KS 2012:320, Avfallsförbränning samt uppförande av ny biogasanläggning vid Sjölunda i Malmö KS 2014:151, Yttrande till remiss: Remiss - Swedegas AB ansöker om förlängning av befintlig koncession för KS 2014:184, Yttrande till remiss: Förslag till förordning om KS 2014:189, Planprogram för Alnarpsområdet, Lomma kommun Enkät Länsstyrelsen. Inventering av Skånes planberedskap för bostäder Enkät Skl. Kommunernas arbete med NVDB. (Nationell Enkät Skl. Öppna geodata i kommunen Enkät Lantmäteriet. Behov av att utveckla lagstiftningen för Miljöfordonsenkät energieffektiviseringsenkät Klimatanpassning Burlövs kommun rapport - remiss Friluftsenkät Rapportering till vattenmyndigheten om genomförda åtgärder HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Fanny Jacobsson Fanny Jacobsson Fanny Jacobsson Fanny Jacobsson TIDPLAN Besvarad 150319 Avslutat PLU 150223 PLU 150223 HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Jacquelin TIDPLAN PLU 140918 Jacquelin PLU 140918 Jacquelin Linda Larsson PLU 140918 PLU 140918 Johan Birgersson 2014-05-09 Klart Johan Birgersson Johan Birgersson 2014-05-21 Klart 2014-08-11 Klart Johan Birgersson Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg 2014-08-20 Klart Besvarad innan 28 feb Besvarad 27 feb Besvarad 20140212 Besvarad januari/feb Besvarad januari/feb KVALITETSLEDNINGSARBETE 2014 PROJEKT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Yttrande 2 efter kompletteringar i materialet från Trafikverket NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP TIDPLAN 13 av 18 Huvudremiss kommer senare 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 229 POLICIES, REMISSER OCH ENKÄTER MED MERA Aktualitetsdatum: 2015-02-09 FJ 2014 PROJEKT Detaljplanesamråd för Hjärup 21:38 m.fl. Äppelhagen i Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplanesamråd för del av Stanstorp 1:177, och 1:6, Anneroskolan, Staffanstorps kommun Detaljplanegranskning för Hjärup 8:16 m.fl., Åkerslundshusen, Staffanstorps kommun , , g transportsystem i Lunds kommun HANDLÄGGARE Erik Karlsson TIDPLAN Avslutat NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN KS 2013:301 PLU 140123 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:32 PLU 140123 Erik Karlsson Avslutat KS 2013: 224 PLU 140320 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:66 PLU 140320 2014-04-11 Enkät Region Skåne, befolkningsprognos Detaljplanesamråd för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl - Hjärup NO etapp 2 , Åretruntbyn i Hjärup Detaljplanesamråd för del av Flackarp 2:9, omformarstation Tillköpsförfrågan om regional busstrafik Johan Birgersson Erik Karlsson Erik Karlsson Erik Karlsson Avslutat Avslutat Avslutat KS 2014:98 PLU 140417 KS 2014:99 PLU 140417 KS 2014:138 PLU 140619 Programsamråd spårområdet i Sjöbo tätort Erik Karlsson Avslutat KS 2014:103 PLU 140515 Avslutat KS 2014:170 Delgivning PLU 140918 Yttrande - bygglov för nybyggnad av industri- och lagerbyggnad (terminalanläggning - DHL) Erik Karlsson Detaljplanegranskning för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl. Erik Karlsson Hjärup NO etapp 2 , Åretruntbyn Hjärup Detaljplanegranskning för del av iStora Uppåkra 12:2 Skola Avslutat Avslutat KS 2014:98 Delgivning PLU 140918 Hjärup NO i Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan - Omformarstation Flackarp Erik Karlsson Erik Karlsson Avslutat Avslutat KS 2014:213 Delgivning PLU 140918 KS 2014:99 PLU 140918 Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl – VRAGERUPSVÄGEN, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 4:159 m fl – SPÅROMRÅDET, Hjärup, Staffanstorps kommun Erik Karlsson Avslutat KS 2014:163 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:165 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:212 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:162 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS: 2014:288 PLU 141020 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:337 Delgivning PLU 141218 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:81 PLU 140417 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:190 PLU 140918 Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl – STATIONSBRON, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl - LOMMAVÄGEN och BANVALLSVÄGEN, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 18:2 m fl, Åttevägen i Hjärup, Staffanstorps kommun Yttrande över ansökan om rivningslov för Tågarp 16:13 Förslag till yttrande över Översiktsplan för södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsunderlag Förslag till yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 14 av 18 230 Förslag till yttrande över remiss Upphörande av underhåll på järnvägen Malmö-Simrishamn bandel 964 Förslag till yttrande över remiss Funktionellt prioriterat vägnät Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:302, PLU 141218 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:325, PLU 141218 Yttrande angående tidsbegränsat bygglov för lagertält på Fanny Jacobsson Avslutat KS 2015:124, Delgivning PLU 150223 15 av 18
