PLU 2015-04-20 - Kallelse (uppd.)

Transcription

PLU 2015-04-20 - Kallelse (uppd.)
BURLÖVS KOMMUN
Planutskott
Plats:
Tid:
Kallelse
2015-04-13
Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv
2015-04-20 kl. 9:00
Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för
ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon 040-625 61
15 eller via e-post till [email protected]
Katja Larsson
Ordförande
Nima Khojasteh
Sekreterare
Föredragningslista
Val av justerande: Bo Lindquist
Ärende
Beteckning
Sida
1.
Upprop
2.
Val av justerande samt bestämmande
av plats och tid för justeringen
3.
Samråd om bostadsförsörjning för
Höörs kommun
KS/2015:273
2
4.
Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning
av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag
KS/2015:185
19
5.
Antagande - Detaljplan för Burlöv 3:78 KS/2012:299
m fl, Astervägen, Burlövs egnahem,
Burlövs kommun
87
6.
Ansökan om planbesked för ändring
av del av detaljplanerna 125 T och 206
för Åkarps centrum
111
7.
Delgivningsärenden
147
8.
Information
215
KS/2015:319
BURLÖVS KOMMUN
Planutskott
2
Kallelse
Sammanträdesdatum 2015-04-20
Samråd om bostadsförsörjning för Höörs kommun
Dnr KS/2015:273
Sammanfattning
Höörs kommun inbjuder till samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs
kommun.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutar
att Burlövs kommun avstår från att yttra sig över bostadsförsörjningsprogram för
Höörs kommun.
Burlövs kommun
Kommunledningskontoret
Handläggare:
Johan Birgersson
040-43 91 46
[email protected]
3 TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-04-07
1 (2)
Diarienummer
KS/2015:273-230
Kommunstyrelsen
Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun
Sammanfattning
Höörs kommun inbjuder till samråd om bostadsförsörjningsprogram för
Höörs kommun.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutar
att Burlövs kommun avstår från att yttra sig över bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun.
BURLÖVS KOMMUN
4
2015-04-07
KS/2015:273
Redogörelse för ärendet
Analysen visar att det inte finns någon generell bostadsbrist i Höör. Kommunen har haft en stabil och kontinuerlig befolkningstillväxt samtidigt
som det har skett en utbyggnad med nya bostäder. Den stora volymen fritidshus har inneburit att kommunen kunnat växa befolkningsmässigt även
under perioder med begränsad nybyggnad. Fortsatt omvandling från fritidshus till permanentbostäder kan bidra till befolkningstillväxten även i
framtiden, men det kommer samtidigt att finnas en efterfrågan på nybyggda bostäder.
Höörs kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen landar i följande fokusområden:
• Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik
• Varierat bostadsutbud för äldre
• Minskad hemlöshet och utestängning
Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick befolkningen i Höör till 15637 invånare.
Totalt beräknas befolkningen öka med i medeltal 117 personer per år. Det
betyder att befolkningsmängden 2025 kommer ligga runt 17000 invånare.
Julia Branting
Samhällsbyggnadschef
Gertrud Richter
Planchef
Remisstid: 2015-04-30
Expedieras: [email protected]. Alt. Höörs kommun, Kommunledningskansliet, Box 53, 24321 HÖÖR
Bilaga: Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun
2 (2)
5
MISSIV
Datum
Diarienummer
Sida
2015-03-10
KSF 2012/293
1 (2)
KOMMUNLEDNINGSKANSLIET
Planering- och utvecklingsenheten
Enligt sändlista
Samråd om bostadsförsörjningsprogram för
Höörs kommun
Under 2013 beslutade riksdagen att ändra lagen om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar så att innebörden av ansvaret förtydligades. Höörs kommuns
arbete med bostadsförsörjningsfrågorna har genomförts enligt de nya regler som började
gälla 1 januari 2014. Det innebär bland annat att riktlinjer för bostadsförsörjning har tagits
fram mot bakgrund av en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på
bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
Riktlinjerna består av kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av
bostadsbeståndet, kommunens insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har
tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program. I
bostadsförsörjningsprogrammet redovisas även de analyser som genomförts.
Det övergripande målet för bostadsförsörjningen i kommunen är att planera och agera för
ett bra boende för alla. Mot bakgrund av analysen har Höör landat i följande fokusområden
för bostadsförsörjningen:
•
•
•
Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god
kollektivtrafik
Varierat bostadsutbud för äldre
Minskad hemlöshet och utestängning
Samrådsförslaget finns på www.hoor.se samt i kommunhusets entré-hall och Höörs bibliotek
under tiden 2015-03-10 till 2015-04-30. Synpunkter på förslaget lämnas skriftligt senast
2015-04-30 till [email protected] alternativt Höörs kommun, Kommunledningskansliet, Box
53, 243 21 Höör. Märk ditt kuvert med KSF 2012/293
Frågor om förslaget kan ställas till:
Karin Kallioniemi
Julia Göransson
Samhällsplanerare/ kommunarkitekt
0413-281 66
[email protected]
Samhällsplanerare
0709 538 211
[email protected]
Höörs kommun: Box 53 • 243 21 Höör
Besöksadress: Södergatan 28 • Höör
Tel: 0413-280 00 • Fax: 0413-207 41
[email protected] • www.hoor.se • www.facebook.com/Hoorskommun
6
KOMMUNLEDNINGSKANSLIET
Planering- och utvecklingsenheten
Sändlista
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Burlövs kommun
Kävlinge kommun
Lomma kommun
Malmö stad
Staffanstorp kommun
Svedala kommun
Trelleborgs kommun
Vellinge kommun
Hörby kommun
Eslövs kommun
Hässleholms kommun
Region Skåne
Länsstyrelsen Skåne
Miljö- och byggnadsnämnden, Höörs kommun
Socialnämnden, Höörs kommun
Teknisk nämnd, Höörs kommun
Höörs Fastighets AB
Hyresgästföreningen
Kommunala handikapprådet, Höörs kommun
Kommunala pensionärsrådet, Höörs kommun
MISSIV
Datum
Diarienummer
Sida
2015-03-10
KSF 2012/293
2 (2)
7
Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009
Bostadsförsörjningsprogram
för Höörs kommun
Samrådsförslag, kortversion
8
Inledning
Tillgång till goda bostäder är en viktig fråga både för
Det finns en förhållandevis liten andel små hyreslägen-
enskilda individer och för samhället i stort. Kommunens
heter i kommunen, vilket medför tuff konkurrens om de
ansvar för bostadsförsörjning är en komplex uppgift och
lägenheter som finns. Ungdomar och andra som av olika
en utmaning. Det handlar om att planera för och genomfö-
skäl söker en liten billig lägenhet har därför svårt att hitta
ra projekt för nya bostäder men också om att hitta rimliga
det i kommunen. Till viss del har små fritidshus inneburit
arbetsformer och verktyg för att hjälpa dem som har svårt
ett prisvärt alternativ, men utbudet av små hyresrätter be-
att ordna en bostad på egen hand. Som underlag för bo-
höver utökas. Nybyggda lägenheter blir dock alltid avse-
stadsförsörjningsprogrammet har kommunen analyserat
värt dyrare än lite äldre lägenheter, och nyproduktion kan
lokala förutsättningar mot bakgrund av nationella och re-
därför inte lösa behovet av billiga små lägenheter på kort
gionala mål planer och program samt trender i omvärlden.
sikt. I stället ska Höörs kommun verka för att det kontinuerligt byggs nya hyreslägenheter – framförallt små men
Analysen visar att det inte finns någon generell bostads-
även lite större.
brist i Höör. Kommunen har haft en stabil och kontinuerlig
befolkningstillväxt samtidigt som det har skett en utbygg-
Nybyggnad erbjuder alltså inte lösningen för alla som idag
nad med nya bostäder. Den stora volymen fritidshus har
har svårt att hitta en bostad i Höör, men en viktig effekt
inneburit att kommunen kunnat växa befolkningsmässigt
av nybyggnad är att det skapar dynamik på bostadsmark-
även under perioder med begränsad nybyggnad. Fortsatt
naden och bidrar till fler lediga lägenheter i det befintliga
omvandling från fritidshus till permanentbostäder kan
bostadsbeståndet. Även de som inte vill eller kan betala
bidra till befolkningstillväxten även i framtiden, men det
för att bo i en nybyggd bostad får därför lättare att hitta
kommer samtidigt att finnas en efterfrågan på nybyggda
en lämplig bostad.
bostäder.
Andelen äldre kommer att öka i början av 20-talet precis
Höörs kommun har en självklar roll i det flerkärniga
som i riket i övrigt. Äldre har olika boendepreferenser och
Skåne. Kommunen har en stor andel pendlare till
det finns inte någon generell lösning för alla äldre. Det
tillväxtmotorerna Malmö och Lund. Höör har också en
finns heller inget självklart behov av att flytta på grund
omfattande inflyttning både från grannkommunerna och
av ålder. En tydlig trend är dock att många äldre söker
från de större städerna i sydvästra Skåne. Viktiga faktorer
efter ett lättskött boende som är tillgänglighetsanpassat
för att denna utveckling ska fortsätta är bra skolor och
och med närhet till service. Efterfrågan på denna typ av
livsmiljöer som utgår från Höörs unika förutsättningar.
bostäder kan därför förväntas öka. Äldres behov och bo-
Höör ska även i framtiden erbjuda attraktiva boende-
stadsönskemål förväntas därför bli en viktig drivkraft till
miljöer i goda pendlingslägen. Det ger kommunen en
nybyggnation i Höör på några års sikt.
önskvärd befolkningsutveckling samtidigt som det bidrar
till utvecklingen i Skåne som helhet.
9
Höör kommer att behöva genomföra särskilda åtgärder för att hjälpa människor
som har svårt att själva ordna sitt boende eller som har särskilda bostadsbehov.
Det gäller inte minst nyanlända flyktingar enligt avtal med migrationsverket,
men även andra människor som behöver hjälp på kort och lång sikt.
Inriktningsmål
Det övergripande målet för bostadsförsörjningen i kommunen är att planera
och agera för ett bra boende för alla. Mot bakgrund av analysen har Höör landat
i följande fokusområden för bostadsförsörjningen:
• Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och
god kollektivtrafik
• Varierat bostadsutbud för äldre
• Minskad hemlöshet och utestängning
Fokusområdena bildar utgångspunkt för mer detaljerade strategier, insatser
och uppföljningar. Insatserna planeras på kort sikt (2015-2018) och på längre
sikt (efter 2018).
10
Analys av bostadsbehoven i Höör
Slutsatser om befolkningen
• Det är attraktivt att bo i Höör och pendla till grannkommunerna eller Malmö och Lund.
• Bra kollektivtrafik och skolor av hög kvalitet kan locka barnfamiljer till kommunen.
• Äldre kommer att söka efter moderna lägenheter i centrum.
• På sikt behövs fler platser på trygghetsboende och särskilt boende för äldre.
• Rörlighet på bostadsmarknaden och flexibilitet i boendeformerna är viktigt för alla som behöver byta bostad.
• För att kunna ta emot nyanlända enligt avtal med Migrationsverket behöver kommunen ha en beredskap att
erbjuda bostäder.
• Brist på bostäder riskerar att fördröja nyanländas etablering.
• LSS-boende bör integreras med vanliga hyresbostäder.
Slutsatser om hemlöshet
• Trösklarna in på bostadsmarknaden behöver sänkas.
• Vissa hushåll behöver särskilda kontrakt som ger dem möjlighet att visa att de kan sköta hyran.
• Akuta behov kräver särskilda lösningar.
• Med en bättre beredskap kan kommunens kostnader sänkas.
Slutsatser om marknadsförutsättningar
• Skärpta lånekrav leder till en förskjutning av bostadsefterfrågan mot hyresrätter.
• Hyresmarknaden för dyra större lägenheter är mättad för de närmaste åren.
• Efterfrågan på småhus för barnfamiljer förväntas vara ungefär samma framöver.
• Äldre villaägare tvekar att sälja på grund av konjunktur och ökande boendekostnader.
• På längre sikt kan utvecklingen av sysselsättning och inflyttning i sydvästra Skåne medföra ökad efterfrågan
på bostäder i Höör
• Tillgång till kollektivtrafik och kommunalt vatten och avlopp kan på sikt höja vissa områdens attraktivitet.
11
Slutsatser om planeringsberedskap och markinnehav
• Kommunen har god beredskap när det gäller lagakraftvunna och pågående detaljplaner för stationsnära
småhus, flerbostadshus i centrum samt småhus i byarna.
• Strategisk planeringsberedskap behövs för centrum, Ringsjöbandet, Tjörnarp och Höör Väster
• Det behövs beredskap att effektivt sätta igång och slutföra detaljplaner för nya bostadsbyggnadsprojekt
• Det kommunala markinnehavet räcker länge och bör förvaltas strategiskt och långsiktigt
En närmare analys av tendenser i kommundelar visar att:
• Höörs tätorts funktion som kommunens centralort stärks och bekräftas. Tätorten har potential att utvecklas
till en ännu mer integrerad del av Malmö-Lundregionen.
• Befolkningen växer stadigt i Sätofta-Nyby. Området lockar barnfamiljer från andra kommuner i Skåne och från
andra delar av kommunen.
• Omvandling av fritidshus till permanentbostäder ger befolkningsökning i Ormanäs-Stanstorp, Jägersbo,
Sjunnerup och Bokeshall.
• Intresset för inflyttning till kommunens södra delar påverkas mycket av utvecklingen i sydvästra Skåne.
• Tjörnarps utvecklingsförutsättningar förändras med ny järnvägsstation. Förutsättningarna finns för befolkningsutveckling genom att fritidshus omvandlas till permanentbostäder.
• Norra Rörum, Munkarp, Hänninge, Nyrup och Hallaröd har haft en stabil befolkningsnivå över lång tid. Om/när
äldre lämnar sina bostäder kan det bli generationsväxling och befolkningsökning alternativt omvandling till
fritidshus och befolkningsminskning.
• Nya satsningar på Skånes djurpark och vinterarena kan komma att öka efterfrågan på fritidshus i Frostavallsområdet. Omvandling av fritidshus till permanentbostäder blir av den anledningen mindre aktuellt.
• Ängsbyn fortsätter att vara ett attraktivt livsstilsboende. Området lockar inflyttare från utlandet.
12
Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar
och god kollektivtrafik
Höörs kommun har en självklar roll i det flerkärniga Skåne. Kommunen har en
stor andel pendlare till tillväxtmotorerna Malmö och Lund. Höör har också en
omfattande inflyttning både från grannkommunerna och från de större städerna i sydvästra Skåne. Viktiga faktorer för att denna utveckling ska fortsätta är
bra skolor och livsmiljöer som utgår från Höörs unika förutsättningar. Höör ska
även i framtiden erbjuda attraktiva boendemiljöer i goda pendlingslägen där
det är lätt att resa till och från Höör och inom kommunen. Det ger kommunen
en önskvärd befolkningsutveckling samtidigt som det bidrar till utvecklingen i
Skåne som helhet. För att dra nytta av möjligheterna i det flerkärniga Skåne är
det också viktigt med en tydlig information och marknadsföring av bostadsmöjligheterna i kommunen. Ett led i det arbetet är att utveckla informationen på
kommunens egen hemsida. En aktiv medverkan i det gemensamma strategiska
arbetet inom MalmöLund-regionen är en mer långsiktig pusselbit. Att gå med
i Boplats Syd skulle vara en tydlig markering av att Höör är en del av ett större
regionalt sammanhang.
Attraktiva bostadsmiljöer handlar både om att utveckla befintliga miljöer och
om att bygga nytt. Hittills har nybyggnationen kunnat möta efterfrågan på bostäder i Höör så att det inte finns något uppdämd bostadsbrist, utom när det
gäller små hyreslägenheter. För att möta efterfrågan kommer det att behövas
beredskap för att möjliggöra privatägda småhus men även mindre marklägenheter och små hyresrätter i flerbostadshus. Utvecklingsplanerna för Västra
Stationsområdet förutsätter satsningar i flera led för att åstadkomma miljöer
som är attraktiva både under utbyggnadstiden och på längre sikt.
Det finns flera fördelar med att åstadkomma en blandad stadsbyggnad snarare
än större områden som bara består av en typ av bostad. När upplåtelseformer,
lägenhetsstorlekar och bostadstyper blandas i samma område skapas mer attraktiva och levande miljöer samtidigt som segregation motverkas och den som
behöver byta bostad får bättre möjlighet att stanna i sin närmiljö. Konkret kan
det i Höör innebära att nya flerbostadshus innehåller flera lägenhetsstorlekar
och upplåtelseformer, att marklägenheter med hyresrätt byggs i villaområden
och att bostäder för särskilda behov integreras i det ordinarie beståndet. Nya
arbetssätt kan behövas för att uppnå önskad blandning både när det gäller
markanvisningsförfarande, form för markupplåtelse, byggsamverkan etc. Erfarenheter bör dras från andra kommuner.
13
Strategier för attraktiva bostäder med utgångspunkt i lokala förutsättningar och
kollektivtrafik
• Planeringsberedskap genom kontinuerlig översiktsplanering och effektiv detaljplanering (KS)
• Aktiv medverkan i MalmöLund-regionen (KS)
• Långsiktig förvaltning av kommunal mark för att uppnå mål och strategier enligt ÖP (KS)
• Professionellt och flexibelt bemötande av intressenter (KS, MBN)
• Unika och attraktiva utemiljöer (TN, KFN, KS)
• Hög kvalitet i skolor och annan offentlig service (alla nämnder)
• Blandade upplåtelseformer och bostadstyper (KS, HFAB)
• Kontinuerligt tillskott av hyresrätter för dynamik på bostadsmarknaden (KS, HFAB)
• Verka för att behålla och utveckla god kollektivtrafik - både tåg, regionbuss och Ringbuss (KS)
Insatser
Ansvar
När?
Kostnad/Kommentar
Marklägenheter byggs på Höör Väster
HFAB
2015
Samverkan med C4 hus
Prisvärda smålägenheter byggs i centrum
HFAB
2015
Kvarteret Badhuset
Trapphusboende för funktionshindrade
(LSS) integreras med nya smålägenheter
KS/SN/ HFAB
2015
Kvarteret Badhuset
Gå med i Boplats Syd
HFAB
2015
Kostnadsfritt
Tillfälliga användningar/försköningsåtgärder för grusytor på Västra Stationsområdet som bidrar till stadsmiljön och till att
väcka intresse inför utbyggnad
KS/TN
2015
JA! Medel behövs
Dialog med intressenter för BR + HR på
Västra Stationsområdet
KS
2015
Ja, visst tillskott
behövs utöver ramen
Utveckling av stationstorg i Tjörnarp
TN
2015
Enligt budget
Färdigställa översiktsplanering för Ringsjöbandet
KS
2015
Inom ram
Bereda frågan om markanvisningspolicy
KS
2015
Inom ram
Nätverk med fastighetsägarna, möten för
ömsesidigt kunskapsutbyte
KS
2015
Analysera flyttkedjor för nybyggda
lägenheter
KS
2015
Fjäriln, Badhuset,
Persiljan
Tidig etablering av välkomnande torg och
eventuell kommunal verksamhet i Västra
Stationsområdet
KS/TN
2016
JA! Medel behövs
Anta ny översiktsplan för kommunen
KS
2016
Inom ram
Arrangera brett forum för aktörer som
kan medverka till nybyggnad – byggherrar, mäklare, bankerna (utlåning). Kanske
även specifik kundgrupp, exempelvis
äldre.
KS
2016,17
När översiktsplanen är antagen!
Höör respektive
Tjörnarp
14
Varierat bostadsutbud
för äldre
Äldre har olika boendepreferenser och det finns inte någon generell lösning för
alla äldre. Det finns inget självklart behov av att flytta på grund av ålder och
bland dem som önskar flytta är det inte alla som har råd. En tydlig trend är att
de äldre som väljer att flytta söker ett lättskött boende som är tillgänglighetsanpassat och med närhet till service. Efterfrågan på denna typ av bostäder kan
alltså förväntas öka. När äldre blir fler är det också troligt att behovet kommer
att öka av både trygghetsbostäder och särskilt boende för äldre. Samtidigt går
samhället mot större valfrihet och mer individanpassade lösningar vilket gör
det svårt att förutspå i vilken mån äldre kommer att söka sig till kategoriboenden.
Merparten av hyresgästerna i trygghetsboendet Kungshällan är nyinflyttade
och det är därför troligt att antalet lediga lägenheter där kommer att vara lågt
under de närmaste 10 åren. Utbudet av lägenheter behöver därför utökas för
att möta det förväntade behovet. När det gäller platser för särskilt boende bör
kommunen noga följa utvecklingen för att bedöma om/när det är lämpligt att
planera för ytterligare särskilt boende i kommunal regi.
Många äldre bor i flerbostadshus utan hiss och med begränsad tillgänglighet.
Att gå i trappor kan vara en nyttig vardagsmotion, men behovet av en tillgänglighetsanpassad bostad ökar med stigande ålder. En tillgänglighetsinventering
är ett sätt för kommunen att få en samlad bild av tillgänligheten hos flerbostadshusen och på så sätt skapa en bättre beredskap för de frågor om anpassning som kan förväntas framöver.
Strategier för ett varierat bostadsutbud för äldre
• Aktivt följa forskningen kring äldres bostadssituation och preferenser (KS, SN)
• Söka kreativa lösningar där äldre kan finna trygga bostäder utanför kategoriboenden (KS, HFAB)
• Samverkan – med andra kommuner, med fastighetsägare , med civilsamhället (KS, SN, HFAB)
Insatser
Ansvar
När?
Kostnad/Kommentar
Tillgänglighetsinventering av befintliga
flerbostadshus
MBN
2015
Möjligt att få inventering
helt finansierad via
statligt stöd
nybyggnad av lägenheter i centrum
HFAB
2015 och
löpnade
Badhuset, Västra
Stationsområdet
Komplettera utbudet av trygghetsbostäder
KS
Efter 2018
15
Minskad hemlöshet och
utestängning
Det finns en förhållandevis liten andel små hyreslägenheter i kommunen, vilket
medför tuff konkurrens om de lägenheter som finns. Ungdomar och andra som
av olika skäl söker en liten billig lägenhet har svårt att hitta det i kommunen.
Till viss del har små fritidshus inneburit ett prisvärt alternativ, men utbudet av
små hyresrätter behöver utökas. Nybyggda lägenheter blir dock alltid avsevärt
dyrare än lite äldre lägenheter, och nyproduktion kan därför inte lösa behovet
av billiga små lägenheter på kort sikt. I stället ska Höörs kommun verka för att
det kontinuerligt byggs nya hyreslägenheter – framförallt små men även lite
större.
Nybyggnad erbjuder alltså inte lösningen för alla som idag har svårt att hitta
en bostad i Höör, men en viktig effekt av nybyggnad är att det skapar dynamik
på bostadsmarknaden och bidrar till fler lediga lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet. Även de som inte vill eller kan betala för att bo i en nybyggd
bostad får därför lättare att hitta en lämplig bostad.
Genom att införa kommunala hyresgarantier kan kommunen ge bostadssökande
bättre möjlighet att godkännas som hyresgäster för egna förstahandskontrakt,
samtidigt som hyresvärdarna får en extra säkerhet och på så sätt möjlighet att
erbjuda lägenhet till en bredare kundkrets. Varje kommun avgör vilka krav som
ska gälla för att den bostadssökande ska kunna utnyttja hyresgarantin.
Höör kommer att behöva genomföra särskilda åtgärder för att hjälpa människor
som har svårt att själva ordna sitt boende eller som har särskilda bostadsbehov.
Det gäller inte minst nyan¬lända flyktingar enligt avtal med migrationsverket,
men även andra människor som behöver hjälp på kort och lång sikt. De lösningar som hittills har prövats bör följas upp och utvecklas till mer förankrade och
långsiktiga lösningar med målet att människor får ett eget förstahandskontrakt.
Höörs kommun har beslutat att inrätta en ny funktion som bostadskoordinator
med uppgift att bland annat ansvara för bostäder i samband med flyktingmottagning och bostäder som kommunen hyr ut i andra hand. Beredning av frågor
kopplade till hyresgarantin kan också hanteras av samma person.
16
Strategier för minskad hemlöshet och utestägning
• Kontinuerligt tillskott av hyresrätter för dynamik på bostadsmarknaden
• Ägardirektivet uppdateras återkommande för att spegla och möta kommunens behov
• Allmännyttan erbjuder kommunen lägenheter för särskilda behov
• Stöd till personer som har svårigheter att sköta sitt boende
• Samverkansavtal med privata hyresvärdar
Insatser
Ansvar
När?
Kostnad/Kommentar
Försörjningsstöd accepteras som
inkomst
HFAB
Pågår
Särskilda kontrakt för
ungdomar som vill dela
Ny funktion som bostadskoordinator inrättas för att proaktivt och i samverkan
med fastighetsägare hitta lösningar när
det gäller bostäder för nyanlända
KS
2015
Statliga medel har
beviljats för delvis finansiering 2015-2016
Införa kommunala hyresgarantier
KS
2015
Kostnad för handläggning. Statligt bidrag om
5000 kr per hyresgaranti.
Nätverk med fastighetsägarna, möten
för ömsesidigt kunskapsutbyte
KS
2015
Analysera flyttkedjor för nybyggda
lägenheter
KS
2015
Budgetrådgivning
SN
Pågår
Andrahandslägenheter med särskilda
villkor
SN
Pågår
Jourlägenheter
SN
Pågår
Pröva kontraktsmodeller som ger
människor möjlighet att visa att de kan
betala hyran
SN/HFAB/KS
2015
Utvärdering av arbetssätt när lokaler
erbjuds som bostäder.
KS/HFAB
2015
Inköp av villor om det ger bättre hyresnivå än nybyggda större lägenheter
HFAB
2016
Säkerställa tillgång till specialbostäder
och socialt boende vid markanvisning
KS
2016
Badhuset 2, Fjäriln,
Persiljan
Bereda i samband med
markanvisningspolicy
17
Bostadsförsörjningsprogrammet är Höörs kommuns samlade dokument för bostadsfrågor. I
programmet kan du läsa om hur kommunen planerar för bostadsbyggande och utveckling av det
befintliga beståndet. Programmet innehåller en analys av befolkningsutveckling, bostadsbyggande och marknadsförutsättningar. Det innehåller också riktlinjer och insatser för att förbättra
boendevillkoren i kommunen.
Höörs kommun: Box 53 • 243 21 Höör
Besöksadress: Södergatan 28 • 243 21 Höör
Tlf: 0413-280 00 • Fax 0413-207 41
[email protected] • www.hoor.se
www.facebook.com/Hoorskommun
www.hoor.se
18
BURLÖVS KOMMUN
Planutskott
19
Kallelse
Sammanträdesdatum 2015-04-20
Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag
Dnr KS/2015:185
Sammanfattning
Malmö stad har tagit fram ett samrådsförslag för Översiktsplan för del av Kirseberg.
Planen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malmö.
Planområdet är cirka 15 ha och innebär att Kirsebergsstaden växer ihop
med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av
Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området
norr om Hornsgatan. Planen utgår från att Kontinentalbanan börjar trafikeras med
persontrafik och att tågen ska stanna vid Östervärns station som därmed blir en viktig nod och mötesplats. Detta är en del i den planerade Malmöringen, en ringlinje
med Pågatåg som ska trafikera Kontinentalbanan och Citytunneln med ett tåg i vardera riktningen en gång i halvtimmen dagtid och med stopp på Malmö C, Östervärn,
Rosengård, Persborg, Svågetorp, Hyllie och Triangeln. Malmö-ringen beräknas enligt
dokumentet öppnas under 2015/2016. Malmö stad önskar även att på sikt få till
stånd persontrafik på Simrishamnsbanan som också skulle stanna vid Östervärns
station. Simrishamnsbanan finns dock inte med i Trafikverkets åtgärdsplan för 20142025. På sikt vill Malmö stad utreda möjligheterna med en ny station på Södra stambanan vid Sjölundaviadukten.
Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor,
med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst 4 200 nya bostäder och cirka 4 300 arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till fler än
40 000 inom gångsavstånd från Östervärns station.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutar
att till Malmö stad avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag.
Burlövs kommun
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Handläggare:
Fanny Jakobsson
040-625 61 49
[email protected]
20 TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-03-31
1 (3)
Diarienummer
KS/2015:185-214
Kommunstyrelsen
Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag
Sammanfattning
Malmö stad har tagit fram ett samrådsförslag för Översiktsplan för del av
Kirseberg. Planen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malmö.
Planområdet är cirka 15 ha och innebär att Kirsebergsstaden växer ihop
med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns
station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite
längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Planen utgår från att Kontinentalbanan börjar trafikeras med persontrafik och att tågen ska stanna
vid Östervärns station som därmed blir en viktig nod och mötesplats.
Detta är en del i den planerade Malmöringen, en ringlinje med Pågatåg
som ska trafikera Kontinentalbanan och Citytunneln med ett tåg i vardera
riktningen en gång i halvtimmen dagtid och med stopp på Malmö C, Östervärn, Rosengård, Persborg, Svågetorp, Hyllie och Triangeln. Malmöringen beräknas enligt dokumentet öppnas under 2015/2016. Malmö stad
önskar även att på sikt få till stånd persontrafik på Simrishamnsbanan
som också skulle stanna vid Östervärns station. Simrishamnsbanan finns
dock inte med i Trafikverkets åtgärdsplan för 2014-2025. På sikt vill
Malmö stad utreda möjligheterna med en ny station på Södra stambanan
vid Sjölundaviadukten.
Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel
och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst 4 200 nya bostäder och
cirka 4 300 arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att
antalet boende och arbetande ökar till fler än 40 000 inom gångsavstånd
från Östervärns station.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutar
att till Malmö stad avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag.
BURLÖVS KOMMUN
21
2015-03-31
KS/2015:185
Förslag till yttrande
Kirseberg ligger nära Burlövs kommun och det finns redan i dag goda
kopplingar med cykelväg och busslinjer utmed Lundavägen. Resandeutbytet och pendlingen mellan Kirseberg och Burlöv kan komma att öka i och
med närheten, utvecklingen av infrastrukturen och att det planeras för nya
bostäder och arbetsplatser i både Malmö och Burlöv.
Burlövs kommun ser i översiktsplanen, Framtidsplan för Burlövs kommun, (laga kraft 140522), positivt på att Simrishamnsbanan får persontrafik under förutsättning att buller och över-/undergångar får en tillfredställande lösning i Burlöv. Kommunen verkar dock inte för någon station på
Simrishamnsbanan i Burlöv.
I och med närheten och de goda kollektivtrafikkopplingarna mellan kommunerna skulle en station vid Östervärn på Simrishamnsbanan och Kontinentalbanan både kunna bli en tillgång för burlövsborna och personer från
Malmö och östra Skåne med målpunkter i Burlöv som till exempel Arlövs
företagsby och Burlöv Centrum.
Burlövs kommun ser positivt på strävan att tekniskt åstadkomma persontågstrafik från Östervärns station norrut på Södra stambanan mot Lund.
Det skulle kunna innebära direkta kopplingar mellan Östervärns station
och pendlarstationen Burlöv C och eventuellt Åkarps station.
Om det ska utredas om spårområdet för Simrishamnsbanan temporärt ska
utnyttjas till rekreation och för biologisk mångfald innan en trafikering
sker skulle det kunna undersökas om detta stråk även kan leda in i Burlövs
kommun. Banvallen för Simrishamnsbanan är med i det pågående arbetet
med en naturvårdsplan i Burlövs kommun och har fått naturvärdesklass 2
(klassas mellan 1-4 där klass 1 motsvarar de högsta natur- och rekreationsvärdena). Järnvägen ansluter till för kommunerna gemensamt viktiga områden och stråk som Malmö Burlöv golfbana och Sege å och banvallen
skulle kunna bli en länk i Burlövs natur- och kulturstig.
Malmö stad vill reducera godstrafiken på Kontinentalbanan och verkar för
ett yttre godsspår. Burlövs kommun har inte avsatt mark i översiktsplanen
för ett yttre godsspår. Ett yttre godsspår skulle innebära ytterligare barriärer, en till bullerkälla och infrastruktur på odlingsmark i Burlövs kommun
vilket kommunen ställer sig negativa till. Även med ett yttre godsspår i enlighet med Malmös översiktsplan skulle en stor del av godset behöva fraktas in och ut från Copenhagen Malmö Port (CMP). Den godstrafik som nu
går på Kontinentalbanan till och från CMP behöver då fraktas både in och
ut på Södra stambanan och därmed genom Burlövs kommun.
Julia Branting
Samhällsbyggnadschef
Gertrud Richter
Planchef
2 (3)
BURLÖVS KOMMUN
22
2015-03-31
KS/2015:185
Remisstid:
29 maj 2015
Expedieras till:
Synpunkter på förslaget skickas skriftligen till Malmö stadsbyggnadskontor, 205 80 Malmö. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet
eller synligt i brevet. Det går också att skicka synpunkterna i form av epost till [email protected]. Skriv "samrådssvar FÖP del
av Kirseberg" i brevets rubrik.
Bilagor:
Följebrev – Remiss angående Översiktsplan för del av Kirseberg (samrådsförslag)
Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för
Malmö, samrådsförslag, januari 2015
3 (3)
23
24
25
26
27
Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G
FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ
SAMRÅDSFÖRSLAG
JANUARI 2015
1
28
Innehåll
Förord
Sammanfattning
Stadsbyggnadsvision
Planområdets värden och mål
Planens huvuddrag
Planeringsriktlinjer
Bostadsbyggande
Arkitektur och stadsmiljö
Samhällsservice
Plats för näringsliv och handel
Grön stad
Naturmiljöer
Vatten
Kultur- och fritidsaktiviteter
Trafikkopplingar och prioritering
mellan olika trafikslag
Lokal och regional kollektivtrafik
Hållbar avfallshantering
Resurseffektivt byggande och lokalt
producerad förnybar energi
Risk, säkerhet och markföreningar
Buller och luftföroreningar
Riksintressen
Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont
Genomförande
Konsekvenser
Planförutsättningar
Området i ett regionalt perspektiv
Historik och kulturhistoriska värden
Planprocessen och fortsatt arbete
Synpunkter
3
4
7
8
10
16
17
18
20
22
24
26
27
28
30
32
34
35
36
38
39
41
43
47
52
54
55
58
Det finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till
Översiktsplan för del av Kirseberg. Synpunkterna ska vara
stadsbyggnadskontoret till handa senast 2015-05-29. Hit
kan du vända dig för att få dem framförda.
•
•
•
hemsida:
e-post:
www.malmo.se/fopkirseberg
[email protected].
Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i mejlets rubrik.
postadress: Malmö stadsbyggnadskontor
205 80 Malmö
Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet.
Översiktsplan för del av Kirseberg och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning finns att hämta på stadsbyggnadskontoret, kan laddas ner på hemsidan eller beställas
från stadsbyggnadskontoret. Kontaktpersonen är Lotta
Hansson.
• e-post:
[email protected]
• telefon:
040-341000
L ÄSAN VISN IN G
Rapporten inleds med planens visioner, mål och planområdets
värden. Själva planförslaget presenteras på sidorna 10- 51 inklusive riksintressen, genomförandefrågor och konsekvensbeskrivning). Planförutsättningarna har samlats i slutet av rapporten
(sidorna 52- 57). Där finns bakgrundsinformation om planområdets historia och nuläge.
Vad är en fördjupning av översiktsplan ?
Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut
om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas.
Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Det innebär att delar av det som redovisas i
översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktplanen ska säkerställa en handlingsberedskap
men är inte juridiskt bindande.
Fördjupningar av översiktsplanen tas fram när det finns behov av mer ingående utredningar av ett geografiskt eller
tematiskt avgränsat område. Denna översiktsplan analyserar, med utgångspunkt i den kommuntäckande översiktsplanen,
planeringsförutsättningarna för delar av Kirsebergstaden, Östervärn, Ellstorp och Johanneslust (se planområdets avgränsning på sidan 3). Avsikten är att sätta ramarna för planområdets långsiktiga utveckling och bygga vidare på de ställningstaganden som redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen.
29
Förord
Kommunstyrelsen gav den 8 maj 2013 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att
påbörja arbetet med Översiktsplan för del av Kirseberg.
Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning,
att skapa förutsättningar för en mera nära, tät, grön och funktionsblandad stad
innanför Yttre Ringvägen. Planområdet kännetecknas i dag av ett ineffektivt
markutnyttjande med oanvänd industrimark, breda trafikleder och järnvägar. När
Östervärns station tas i bruk är det möjligt att skapa förutsättningar för en hållbar
och attraktiv stadsdel i centralt läge med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser.
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har visat att det finns hälsomässiga skillnader mellan befolkningen i stadens västra och östra delar. Utvecklingen
av planområdet är ett steg på vägen i att läka samman staden genom att göra
det enkelt och tryggt att röra sig mellan områden, skapa nya mötesplatser och
en mer funktionsblandad stad med liv och rörelse.
Genom att investera i infrastruktur och bebyggelse i ett stationsnära läge i
Malmös nordöstra delar, skapas goda förutsättningar för fler verksamhetsetableringar, handel, bostäder, skolor och förskolor längs tillväxtaxeln KöpenhamnMalmö-Lund. Utvecklingen av planområdet är en viktig pusselbit i att göra
Malmö till en ännu mer attraktiv, nära och hållbar stad.
Christer Larsson
Stadsbyggnadsdirektör
Geografisk avgränsning
3
30
S A M M A N FAT T N I N G
Sammanfattning
S TA D SBYG G NADSV I SI O N
PL ANENS HUVUDDR AG
I början av 2030-talet är området runt Östervärns station
en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler
boende, besökare och verksamma. Många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte
minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen
har bidragit till att läka samman stadens östra och västra
delar till en mer sammanhängande och integrerad stad.
Planförlaget innebär att Kirsebergsstaden växer ihop
med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna,
längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av
området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och
kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs
områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma
minst 4 200 nya bostäder och lika många arbetsplatser.
När planen är genomförd skulle det betyda att antalet
boende och arbetande ökar till mer än 40 000 inom
gångsavstånd från Östervärns station.
P L A N O M R Å D E TS VÄ R D E N O C H M Å L
Områdets värden i dag är, bland annat , dess varierade
och funktionsblandade karaktär, kvarterskänslan, småskaligheten, engagemanget och den relativt goda tillgången till servicefunktioner i form av bibliotek, koloniområden och lokaler för förenings- och idrottsutövning.
Målen är att integrera planområdet med den övriga
staden genom att förbättra gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och lokalisering av servicefunktioner,
att utveckla områdets gröna kvalitéer samt att bevara –
och utveckla områdets särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen.
R IK TLINJER
Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer.
Riktlinjerna går ett steg vidare i att sätta ramarna för den
fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika
förutsättningar. Jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven
har integrerats i planeringsriktlinjerna.
GENOMFÖR ANDE
Genomförandet kräver en intensifierad samverkan med
markägare, fastighetsutvecklare, regionen och myndigheter för att prioriteringar och investeringar ska samord-
Attraktiv och hållbar stad
Fler
arbetsplatser
Plats för
kommunal service
Fler bostäder
med olika
upplåtelseformer
Förbättra
och förstora
innerstaden
Samverka med
näringslivet
ekonomiskt
socialt
FAK TARUTA
ekologiskt
Hushålla med
jordbruksmarken
Främja
miljöanpassade
transporter
Stationnära
Överbrygga Nya parker förtätning
barriärer
och plats för
biologisk mångfald
Attraktiva
mötesplatser
4
Planområdets areal: ca 15 ha
Tillkommande bebyggelse
(preliminär bedömning).
Bostäder 420 000 kvm BTA
Kontor 85 000 kvm BTA
Handel 35 000 kvm BTA
Förskola 10 000 kvm BTA
Skola 15 000 kvm BTA
Totalt:
ca 4 200 nya bostäder
ca 4 300 nya arbetsplatser
S A M M A N FAT T N I N G
nas på ett strategiskt, målinriktat och långsiktigt sätt.
Utbyggnadstakt och utbyggnadsordning är svår att
bedöma på grund av markägarförhållanden. Kvarteren
närmast Östervärns station bör dock prioriteras för att
vara i fas med öppnande av Malmöringen, som beräknas
ske under 2015/2016.
31
R IKSINTR ESSEN
Planområdet sammanfaller geografiskt med riksintresseområden för järnväg, bangård, Östervärns tågstation,
kulturmiljö och kustzon. Planförslaget bedöms inte
påverka syftet med riksintressena negativt.
KONSE K VE NSE R
En analys av planförslagets konsekvenser har genomförts för att undersöka hur det bidrar till de övergripande målen om en attraktiv och hållbar stad socialt,
miljömässigt och ekonomiskt. Planförslaget, som bygger
på funktionsblandad förtätning i stationsnära läge, skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande, en mer
konkurrenskraftig kollektivtrafik, en förbättrad tillgång
till stadens utbud för fotgängare, cyklister och kollektivtrafiksresenärer, ett ökat utbud av service och verksamheter vid kollektivtrafiksnoder och samlande stråk, en
bättre hälsa, fler arbetstillfällen och bostäder.
Förekomst av markföroreningar behöver undersökas
och ökad trafik kan påverka luftkvalitén och bullernivåer
negativt. Effekterna kan dock minimeras om planering,
byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande
åtgärder erfordras för att klara exempelvis miljökvalitetsnormerna för luft.
STR ATEGIER FÖR FORT SAT T AR BETE
• Placera mötesplatser så att utbyggnadsområden tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas.
• Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns
station för att underlätta resande med kollektivtrafik.
• Skapa nya kopplingar för att integrera området med den
övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen.
• Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara
värden i kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna.
• Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott.
• Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för
att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt
höja kollektivtrafikens status.
ÖVERGRIPANDE STRUK TUR
Östervärns station blir en viktig mötesplats. Tillkommande bebyggelse, två nya huvudaxlar och många kopplingar förbi Kontinental- och den kommande Simrishamnsbana läker samman staden. Grön- och fritidsområden ska alltid finnas i närheten.
5
32
6
VISION OCH MÅL
VISION OCH MÅL
33
Stadsbyggnadsvision
I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra
Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Ytterligare många fler
har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar som förut präglats av socioekonomiska - och hälsomässiga - skillnader.
ÖSTR A MALMÖS NYA HOTSPOT
När man kliver av tåget vid Östervärns station i början av 2030-talet möts man av
ett myller av människor från olika delar av Malmö och regionen. Vissa ska till kontoren vid stationen, andra ska handla vid någon av de närbelägna butikerna innan de
går hem till lägenheten, radhuset eller gatuhuset. Några ska promenera till Järnvägsverkstäderna, som med sina spännande verksamheter, arkitektur och historia
blivit en ny målpunkt Malmö. Andra ska byta till spårvagn för att åka till Segevång
eller kliva på tåget för att åka till Rosengård.
Nu när det blivit enklare att gå, cykla och åka kollektivt väljer fler bort bilen,
vilket gjort stadsrummet livligare och tryggare med fler platser där människor
möts. Utvecklingen har gett underlag till ett större utbud av butiker och verksamheter kring Östervärns station.
Simrishamnsbanan är återigen i bruk och Kirseberg har blivit Malmös port till
Österlen. Nya, grönskande stadsgator och broar förbinder områdena längs järnvägen och det är naturligt att ta cykelvägen från Johanneslust till Östervärn
genom Järnvägsverkstädernas trivsamma kvarter. Innan Pågatågen började köra
igen var området längs Simrishamnsbanan ett temporärt grönt attraktionsstråk
som löpte från Östervärns station till Beijers park och knöt ihop Johanneslust
med Järnvägsstaden. Ett smalt grönstråk finns fortfarande kvar, kantat av små
gröna platser för till exempel odling.
SMÅSTADEN I STORSTADEN
Öster om Kontinentalbanan finns småstadskänslan kvar trots närheten till centrala Malmö. Den nya bebyggelsen är tät och har inspirerats av Kirsebergsstadens
variationsrikedom. För de boende är vardagslivet enklare. Resvägen till jobbet
har förkortats och på vägen hem ligger förskolan, mataffären och lekplatsen
inom gångavstånd. Grannarna samlas vid odlingslotterna, i den nya grannskapsparken eller vid återbrukscentralerna där föremål kan återanvändas av dem
som behöver dem.
Många umgås på de nya kaféerna eller på det aktivitetsstråk som går genom
området. Det finns möjlighet att leva och trivas här hela livet. Tack vare det centrala
läget och det breda utbudet av bostäder, service, stadskaraktärer och kommunikationer är detta ett område för såväl tonåringar som barnfamiljer och pensionärer.
Det som förenar hela planområdet är närvaro av grönska. En varm sommardag skuggar trädens kronor, en blåsig vinterdag lindrar de vindbyarna. Gatuträd,
klätterväxter på väggar, stadsodling och trädgårdar, allt gör att denna del av
Malmö, inklämd mellan vägar och järnvägar, ändå känns behaglig och mänsklig.
7
34
VISION OCH MÅL
Planområdets värden
och mål
Målen för planområdets utveckling utgår från de värden som finns idag och som
identifierats under dialog med bland annat boende, verksamma och fastighetsägare.
INTEGRER AD OCH SAMMANHÅLLEN STAD
Guidningar, som den om det historiska
Kirseberg, är mycket populära.
Den befintliga bebyggelsen inom planområdet präglas av en kvarterskänsla och
av människornas engagemang, vilket skapat förutsättningar för en god sammanhållning och välfungerande mötesplatser. Detta har i sin tur gett området en
stark identitet. Kirsebergstadens och Johanneslusts intima skala skapar lugna
boendemiljöer som uppmuntrar till möten.
I det fortsatta arbetet är målet att bättre integrera alla delar av planområdet
med den övriga staden. Det ska bland annat ske genom att minska biltrafikens
och järnvägarnas barriäreffekter. Det ska vara enkelt och tryggt att passera
Hornsgatan, Sallerupsvägen, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan till fots,
med cykel och med kollektivtrafik. Nya kopplingar ska binda ihop planområdet
med den övriga staden och på så sätt skapa förutsättningar för nya möten och
rörelsemönster, samtidigt som folkhälsan främjas. Med satsningar på gång-,
cykel- och kollektivtrafik ska planområdet göras tillgängligt för fler, vilket också
är en viktig jämlikhetsfråga.
L I VS K VA L I T É G E N O M N Ä R H E T
Målet är att Östervärns station blir en
trygg och viktig möteplats.
Den förhållandevis goda tillgången till servicefunktioner, i form av exempelvis
livsmedelsbutiker, bibliotek, motionslokaler och skolor är av stort värde.
Målet är att förenkla för människors vardagsrörelser till och från arbetsplatsen,
skolan, affären och fritidsaktiviteterna. Det sker genom att lokalisera nya servicefunktioner i närheten av Östervärns station, längs kollektivtrafiks- och andra
huvudstråk. Samtidigt som närhetsprincipen vid lokalisering av service förenklar
vardagslivet så belastas miljön i mindre utsträckning och folkhälsan främjas.
DEN GRÖNA STADSDELEN
Beijers park är den mest populära mötesplatsen för Kirsebergsborna.
Stadsodling i form av odlingslotter.
8
De gröna värdena består bland annat av närheten till Ellstorpsparken, Beijers
park och koloniområdena, gröna platser som alla är viktiga för möjlighet till
rekreation, motion, lek och möten.
Att göra grönskan mer framträdande – inte bara genom fler gröningar och
grannskapsparker – utan även genom att utveckla de gröna kvaliteterna på torg,
i gaturum och på fasader är ett mål för utvecklingen av planområdet. Stadsodling är ett populärt inslag i området idag och nya innovativa former av urban
odling ska främjas. Ett samnyttjande av grönytorna för flera olika ändamål eftersträvas. Det ger en effektiv markanvändning och livfullare mötesplatser. Grönskan kommer också att bli ett allt viktigare inslag i kombination med hanteringen av dagvatten, dels för att ta hänsyn till klimatförändringarna och dels för
att kompensera för en ökad mängd hårdgjorda ytor.
VISION OCH MÅL
35
K U LT U R E L L I D E N T I T E T I VA R I E R A D E M I L J Ö
Den varierade och funktionsblandade karaktären som finns inom och kring planområdet är värdefull att ta till vara. Här återfinns många olika funktioner, bostadstyper och arkitektoniska stilar. Människor med olika bakgrunder och socioekonomiska förutsättningar har bosatt sig här vilket ger förutsättningar för ett varierat
utbud och uttryck.
Målet är att bevara och utveckla Järnvägsverkstädernas, Kirsebergsstadens,
Johanneslusts, Ellstorps och Östervärns arkitektoniska särdrag och identiteter i
den tillkommande bebyggelsen, möjliggöra ett varierat utbud av service och
funktioner och att skapa användbara och trivsamma miljöer som bidrar till ett
gott stadsliv.
Många befintliga byggnader i planområdet är unika och har högt kulturhistoriskt värde. Dessa värden ska tas tillvara för att öka planområdets attraktivitet och
stärka dess kulturella identitet. Ny bebyggelse ska utformas så att det finns en
variation i karaktär och funktion. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska göra det enklare att flytta inom området när livssituationen förändras.
Mötet mellan byggnad och det offentliga rummet ska utformas varsamt och ske
på platsens villkor. Generellt inom planområdet ska fasadlängder vara korta och
där förgårdsmarken planeras ska dess bredd och karaktär variera beroende på
byggnadernas funktion och typ av gata.
ROBUST STRUK TUR SOM TÅL OLIK A FR AMTIDSSCENARIER
Ett av planområdets värden består av den variation som uppstått genom dess
successiva framväxt under lång tid. Översiktsplanens mål är att skapa en robust
struktur för områdets fortsatta framväxt som kan hantera flera scenarier under
områdets utbyggnad. Även tillfällig användning av marken ska välkomnas så
länge den inte äventyrar översiktplanens intentioner. Oklarheter kring satsningarna på spårburen kollektivtrafik och kommunens begränsade markinnehav förutsätter att funktioner kan utvecklas och förändras över tid.
Kulturhistoriska minnen inom området
Järnvärksverkstäderna idag.
Vagnhallens tegelfasad och storskalighet är identitetsskapande för området.
Brokighet i skala och stil är ett kännetecken för Östervärns befintliga bebyggelse.
Lummiga gröna gårdar vid Österhagsgatan
Funktionalistisk arkitektur vid
Ellstorpsparken.
9
36
P L A N E N S H U V U D D R AG
Planens huvuddrag
Denna översiktplan bygger vidare på de prioriterade inriktningar som lagts fast i den kommuntäckande översiktsplanen. Planen tar fasta på planområdets värden, i form av dess
blandade och kontrastrika bebyggelse, Kirsebergsstadens småstadskaraktär, samt det aktiva föreningsliv som präglar delar av området.
P L A N O M R Å D E T I E T T R E G I O N A LT P E R S P E K T I V
mot Lund
Sjölunda
Nyhamnen
Malmö C
Sege Park
Planområdet
Norra Sorgenfri
Triangeln
Rosengård
mot Hyllie
Planområdet utgör tillsammans med
Nyhamnen strategiska omvandlingsområden längs tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund.
En fortsatt utveckling av den så kallade tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund är
av stor betydelse för hela regionen. Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen ett av stadens största omvandlingsområden med potential att ytterligare
stärka denna axel. Planområdets centrala läge och närhet till Östervärns station,
samt på sikt möjligheten till ytterligare en station vid Sjölundaviadukten, bidrar
till att planområdet blir intressant ur ett regionalt perspektiv.
Ö STERVÄR NS STATION – EN NYC KEL FÖR UT VEC KLINGEN
Utgångpunkt för planområdets omvandling är införandet av tåglinjen Malmöringen, med stationer i Hyllie, Triangeln, Malmö C, Persborg, Svågertorp, Rosengård och Östervärn. Dessutom kan Simrishamnsbanan på sikt stärka Östernvärns
ÖVERGRIPANDE STRUK TURK ARTA
Läkning av staden sker genom förtätning .
Möjliga alternativ se även sida 41.
10
P L A N E N S H U V U D D R AG
37
station ytterligare. När stationen tas i bruk möjliggörs ett ökat utbyte mellan de
östra och västra delarna av Malmö och området kring stationen kan, tillsammans
med Värnhem, bli nordöstra Malmös nya "hot spot" med handel, kontor och nöjesutbud. En hög exploatering runt stationen, även på höjden, ska vara identitetsskapande för området. Värdet av att utnyttja marken effektivt i det stationsnära läget
har mycket hög prioritet.
U T BYG G N A D AV P L A N O M R Å D E T
Planförslaget medför att Kirsebergsstaden växer ihop med centrala Malmö och
Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station och norr och söder om Simrishamnsbanan. Utgångspunkten för förtätningen är att på bästa sätt utnyttja de
goda kollektivtrafikförbindelserna som finns vid Östervärns station och Värnhemstorget men även framtida spårvagnslinjer på Södra Bulltoftavägen och Sallerupsvägen. I
ett framtidsscenario kan även förtätning och nya strukturer i området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan bli möjliga.
Utvecklingen av planområde innebär främst ett tillskott av bostäder men även
handel och kontor, framför allt kring Östervärns station och längs planområdets
huvudstråk. Ny infrastruktur och vistelseytor i form av mötesplatser, torg, parker,
gator, gång- och cykelstråk ska också tillkomma. Grönska som signum för området
Nästan hela planområdet ligger inom
1 000 meters avstånd från Östervärns
station.
Två av stadens befintliga/planerade
tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att knyta planområdet till övriga regionen.
11
38
S T R ATE GIE R FÖ R
FORT SAT T ARB E TE
• Placera mötesplatser så att
nybyggnadsområdena tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas.
• Öka utbudet av servicefunktioner i
närheten av Östervärns station för
att underlätta resande med kollektivtrafik.
• Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga
staden och utnyttja service och
infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen.
ska uppnås genom träd längs gator, ett nät av stråk och gröningar, plats för stadsodling och en större grannskapspark centralt inom Järnvägsverkstäderna.
Planförslaget innebär ett tillskott av minst 4 300 arbetsplatser och 4 200 nya
bostäder som genererar ett behov av två nya grundskolor för sammanlagt 1 050
elever och flera förskolor med plats för totalt ca 850 platser och annan samhällsservice. När översiktsplanen är genomförd har ca 40 000 boende och verksamma
gångavstånd till Östervärns station.
Gång- och cykeltrafik ska vara prioriterad inom boendekvarteren. För att undvika högt belastande biltrafik går genom planområdet ska parkering i huvudsak
lösas i parkeringshus, som genom en lokalisering nära järnvägar och längs
huvudgator samtidigt kan fungera bullerdämpande.
Den befintliga bebyggelsen och stadsstrukturen i och kring planområdet är i
högsta grad diversifierad och brokig avseende till exempel skala, typologi, graden av detaljering och material. Karaktären i den tillkommande strukturen och
bebyggelsen behöver därför anpassas till respektive närområde. Det är viktigt att
de olika delområdenas arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga karaktärer förvaltas och utvecklas vidare så att inte goda kvaliteter går förlorade i processen.
Detta gäller särskilt för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna
som finns inom planområdet. Samtidigt ska det finnas utrymme för nyskapande
arkitektoniska tillägg och nya funktioner, väl anpassande till kontexten.
Den nya bebyggelsen i Järnvägsverkstäderna ska ha en likartad skala och
utformning som Kirsebergsstaden, med en stigande täthetsgrad mot Östervärns
Vy från Södra Bulltoftavägen mot Östergården. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
12
P L A N E N S H U V U D D R AG
P L A N E N S H U V U D D R AG
39
station, Södra Bulltoftavägen och runt den befintliga vagnhallen. Längs Sallerupsvägen ska tätheten gradvis öka från Johanneslust i öst till Ellstorp i väst. Det
nordvästra planområdet skall i skala och täthet efterlikna bebyggelsen kring
Värnhem, Östervärn och Ellstorp.
NYA KOPPL ING A R SO M L ÄKER STADEN
Planförslaget innebär en utbyggnad som kan förenkla människors vardagsrörelser. Det sker genom att bryta de barriärer som omgärdar området i form av järnvägar, trafikleder, överbliven mark och nedlagda industriområden. Barriärbrytande infrastruktursatsningar skapar förutsättningar för en mer integrerad, hållbar och yteffektiv exploatering i stationsnära läge.
En ny huvudgata ska länka ihop Södra Bulltoftavägen i norr med Sallerupsvägen i söder. En gång- och cykelkoppling något längre österut ska främja möjligheten att röra sig mellan Johanneslust och Kirseberg via Järnvägsverkstäderna.
En andra gång- och cykelkoppling ska anläggas under Kontinentalbanan söder
om Södra Bulltoftavägen för att förenkla möjligheten att röra sig mellan Ellstorp
och Järnvägsverkstäderna och bland annat tillgängliggöra Ellstorpsparken för de
boende inom Järnvägsverkstäderna.
När Simrishamnsbanan öppnar igen förespråkar Malmö stad att den grävs
ner i schakt med stödmur för att minska dess barriäreffekter. En nedgrävning av
Simrishamnsbanan skulle innebära behov av ett antal broar för att bevara kopplingarna mellan de södra och norra delarna av planområdet. När Simrishamnsbanan tas i bruk ska möjligheten att skapa ännu en ny gång- och cykelkoppling,
parallellt med spåret under Kontinentalbanan, som förbinder Ellstorpsparken
med Johanneslust, ses över.
STR ATEGIER FÖR
FORT SAT T AR BETE
• Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värdena i kulturhistorisk betydelsefulla byggnader och utemiljöer i
Järnvägsverkstäderna.
• Skapa innovativa lösningar för
samutnyttjande av byggnader och
ytor för service, rekreation och
idrott.
• Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att
skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status.
Planförslaget innebär två nya kopplingar under Kontinentalbanan och tre nya kopplingar
över Simrishamnsbanan
UT BLICK A R B ORTOM ÖV ERSI K TSP L AN EN S TI DSHOR ISONT
Området mellan Hornsgatan, Stockholmsvägen och Byggmästaregatan har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö, samtidigt som de miljöoch barriäreffekter som trafiken ger upphov till kan minimeras. Det goda kommunikationsläget nära Malmö Centralstation och Östervärns station samt närheten till
Nyhamnen kommer att innebära ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En sådan utveckling skulle betyda stora infrastrukturförändringar och därför behövs djupgående studier i framtiden.
Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en
stadsmässig struktur på lång sikt.
13
40
P L A N E N S H U V U D D R AG
NOR R OM HOR NSGATAN
Bortom översiktsplanens tidshorisont har detta delområde potential att bli en del av centrala Malmö med en liknande stadbyggnadsstruktur som den kring Värnhemstorget. Mot bangården ska verksamheter lokaliseras
som avskärmar den blandade stadsbebyggelsen från
bland annat buller och luftföroreningar.
Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
STADSK AR AK TÄR OC H
ÖSTE RVÄ RNS STATI O N
B E BYG G E L S E TÄT H E T
Östervärns station ska vara en identitetsskapande och arkitektonisk attraktiv knutpunkt som är lättillgänglig, trygg och
välintegrerad i stadsbilden. Ett intensivt markutnyttjande
runt det stationsnära läget, även på höjden, ska tydligt signalera förändringen från en baksida till en livfull mötesplats
med innerstadskänsla. Den nya bebyggelsen ska utvecklas
nära och integreras med stationen.
Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
14
Ö STERVÄRN OC H ELLSTOR P
JOHANNESLUST OCH SALLERUPSVÄGEN
Norr om Östervärn och Ellstorp ska den
tillkommande bebyggelsen anpassas
till den befintliga när det gäller täthet
och struktur. I norr innebär det sluten
kvartersstad som i Östervärn och i
söder kommer bebyggelsen att inspireras av Ellstorps funktionalistiska stil.
Dagens verksamhetsområde ska successivt utvecklas till blandad stadsbebyggelse. Mellan Singelgatan och Kontinentalbanan ska karaktär och täthet likna Ellstorp medan de östliga delarna ska anpassas till den intilliggande bebyggelsen
mellan Sallerupsvägen och Singelgatan.
P L A N E N S H U V U D D R AG
41
J Ä R N VÄG S V E R K S TÄ D E R N A S CENTRUM
Järnvägsverkstädernas centrala delar med sina karaktärshistoriska industrilokaler ska kompletteras med ny bebyggelse som
struktureras så att de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna lyfts
fram och blir tillgängliga. Här möts planområdets nord-sydliga
och öst-västliga huvudaxlar vilket innebär en något högre
exploateringsgrad än i den närmaste omgivningen.
Det ska finnas utrymme för att skapa spännande kontraster
mellan den småskaligare bebyggelsen och industrilokalernas
storskalighet.
Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen.
SÖDR A OC H ÖSTR A JÄR NVÄGSVER KSTÄDERNA
Järnvägsverkstädernas södra och östra delområden ska i likhet
med Kirsebergsstaden präglas av en brokighet i skala och arkitektur och ha en liknande täthetsgrad. Här ska det förekomma
olika upplåtelseformer med skalskillnader mellan 1 och 5
våningsplan. Liksom i Kirsebergsstaden är heterogenitet prioriterad med en något högre täthetgrad mot Södra Bulltoftavägen, Singelgatan och Östervärns station.
Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
15
42
PLANERINGSRIKTLINJER
Planeringsriktlinjer
Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. De planeringsriktlinjer som redovisas här går ett steg
vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen, utifrån planområdets specifika förutsättningar.
A N VÄ N DA N D E T AV P L A N E R I N G S V E R K T YG E N
För att kunna uppnå den samlade målbilden måste planeringen inom och mellan olika sektorsområden och
dess aktörer samverka. För att tydliggöra hur varje sektorsområde kan bidra till att uppnå målbilden redovisas
planeringsriktlinjer för varje område. I vissa fall är riktlinjerna av svepande karaktär medan de i andra är mer pre-
cisa. Avsikten är att inte ange riktlinjer som är mer detaljerade än vad som anses nödvändingt för att kunna
uppnå planens intentioner. Planeringsriktlinjer inom jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven spänner över flera
sektorsområden och har därför integrerats i planeringsriktlinjerna för dessa.
Vy från Singelgatan norrut mot Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
16
PLANERINGSRIKTLINJER
43
Bostadsbyggande
Planområdets nuvarande bostadsbestånd kännetecknas av en blandning av upplåtelseformer och hustyper, med en relativt jämn fördelning mellan hyresrätter
och bostadsrätter. Men det finns ett behov av fler stora hyresrätts- och bostadsrättslägenheter och en större andel markbostäder för att fler ska ha möjlighet att
stanna kvar i området även när bostadsbehoven förändras. Ett allsidigt bostadsutbud främjar kontinuitet, trygghet och stabilitet i området och motverkar boendesegregation.
Planområdet kan rymma cirka 4 200 nya bostäder när det är fullt utbyggt.
Den tätaste och mest funktionsblandade bebyggelsen ska lokaliseras till området kring Östervärns station, väster om Kontinentalbanan och det nord-sydliga
stråket som skär igenom Järnvägsverkstäderna.
På sikt kan områdena vid Östervärns station erbjuda fler urbana kvalitéer för
dem som vill bo i en tätare stadsmiljö med goda kommunikationer, såväl regionalt som inom staden.
Utbyggnaden och omvandlingen av Järnvägsverkstäderna kännetecknas av
en bostadsbebyggelse med lägre täthetsgrad och med verksamheter i bottenvåningarna längs större stråk. Området kan bli attraktivt för, bland annat, de barnfamiljer som vill bo i centralt placerade markbostäder i lugna kvarter med plats
för lek, rekreation och avkoppling.
P L A NE RING SRIK TLI N JER
•
Befintligt bostadsbestånd ska kompletteras med en större andel stora hyresoch bostadsrättslägenheter och med ett större inslag av markbostäder.
Markbostäderna kan utföras i form av radhus, parhus och gatuhus, eller
genom att skapa trädgårdar för dem som bor i flerfamiljshusens bottenvåningar.
•
Förtätning ska ske med en blandad stadsbebyggelse avseende funktioner,
upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hustyper. Blandningen ska förekomma både på områdes- och kvartersnivå.
•
Barnvänliga bostadsmiljöer ska skapas genom att ta hänsyn till barns och
andra oskyddade trafikanters rörelsebehov och behov av trygghet.
•
Olika former av verksamhetsetableringar ska möjliggöras i flerfamiljshusens
bottenvåningar längs större stråk och noder.
A Läs mer i Förslag till handlingsplan för
väsentligt ökat bostadsbyggande i Malmö
(antaget av Kommunstyrelsen i oktober
2009). www.malmo.se
17
44
PLANERINGSRIKTLINJER
Arkitektur och stadsmiljö
Den industriella historien ska kunna
lämna sitt avtryck inom området.
A Läs mer om stadens gestaltning i
den kommuntäckande översiktsplanen
på www.malmo.se/op
Östervärns station kommer bli motorn för utvecklingen av planområdet och har potential att vara identitetsskapande för omgivningen. En samlad upprustning och utveckling av såväl stationen som dess närområde, likande den som skett vid Anna Lindhs
plats och Hyllie station behövs, med ambitionen att skapa en attraktiv och livfull mötesplats med innerstadskänsla. En trygg och befolkad stationsmiljö är avgörande för attraktiviteten för kollektivtrafiken. Hur det kulturhistoriska värde som finns i Lundavägens
koloniområde skall kunna tas tillvara i framtida struktur behöver studeras vidare.
Planområdets delområden har potential att utveckla sina identiteter och
uttryck genom att ta utgångpunkt i det befintliga och föra det vidare till morgondagens kontext. Tillkommande bebyggelse behöver anpassas till den befintliga i
täthet och karaktär. Värnhem med dess variationsrikedom, Östervärn med dess
kvartersstruktur och det funktionalistiska Ellstorp kan växa österut mot Kontinentalbanan. Ljus och grönska är vägledande principer för det offentliga rummet
norr om Ellstorp medan gestaltningen av området intill Östervärn kan utgå från
angränsande kvartersstruktur. Längs Sallerupsvägen möts Ellstorps och Johanneslusts stilar och skalor vid Singelsgatan, som blir den samlande gatan.
Kirsebergsstaden kan växa söderut mot järnvägsverkstäderna med dagens
tomma ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och industriella prägel. Järnvägsverkstädernas delvis tomma byggnader, som saknar skydd i dag, och utemiljöerna
har kulturhistoriska värden som måste bevaras och utvecklas kreativt i en ny arkitektonisk kontext. Att etablera Kirsebergsstadens småstadskänsla här innebär en
varierad utformning av byggnaderna från 1 till 5 våningar.
Utemiljöernas utformning ska också kunna anknyta till omgivningen. Det kan
göras genom att exempelvis lämna kvar spåren i marken eller bevara traverserna
i området Järnvägsverkstäderna. Gröna men även stadsmässiga mötesplatser
länkas samman med smala gaturum som främst är till fotgängare och cyklister
där barn även kan leka tryggt.
Vagnhallen, Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen.
18
PLANERINGSRIKTLINJER
45
P L A NE RING SRIK TLI N JER
•
Med utgångspunkt i befintliga strukturer ska en tät och funktionsblandad
stadsdel byggas.
•
Grundläggande kvaliteter som främjar trygghet och gemenskap såsom funktionsblandning, gångvänlighet, livfulla bottenvåningar, en mänsklig skala och
detaljrikedom ska vara vägledande vid planeringen. Att koppla ihop områdets
offentliga rum så att de blir tillgängliga för de boende är väsentligt.
•
Längs viktiga och prioriterade rörelsestråk ska kantande funktioner bidra till
ökat folkliv och trygghet. Dessa stråk ska erbjuda den säkra vägen som komplement till andra mindre aktiva stråk.
•
Med tanke på den långa genomförandetiden ska tillfälliga lösningar kunna
utvecklas inom området, till exempel i de befintliga storskaliga lokalerna, i
avvaktan på mer permanenta projekt.
•
Särskild hänsyn ska tas till befintliga kulturhistoriska värden i samband med
framtida detaljplanering och bygglovsbeslut. Hänsyn ska tas till såväl helhetsmiljön som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värden. Industriella
inslag i form av till exempel traverser, ledningsstolpar, stoppbockar, grönytor
och järnvägsspår, ska förvaltas och utvecklas så att området får karaktär.
•
Ett program för bebyggelsens karaktär i områdets olika delar ska utarbetas.
•
Olika former för samutnyttjande av ytor och byggnader ska prioriteras och
utvecklas. Det finns en stor potential att finna innovativa lösningar och
synergieffekter vid samutnyttjande.
”Förståelse för och tolkning av platsens
karaktär ska alltid vara utgångspunkten när nya tillägg och förändringar
görs i Malmö."
En tematisk översiktsplan för Arkitekturstaden Malmö som ska förmedla
visioner och ambitioner för Malmös
arkitektur tas fram under 2014. Arbetet
ska fungera som ett verktyg som kan
väcka intresse och engagemang för
den arkitektur som vi förvaltar och
bygger i Malmö.
En möjligt utformning av Södra Bulltoftavägen vid Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
19
46
PLANERINGSRIKTLINJER
Samhällsservice
Som ett steg på vägen mot en bättre
strategisk planering av den offentliga
servicen håller ett brett, förvaltningsövergripande samarbete under ledning
av stadsbyggnadskontoret på att ta
fram Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö.
Beträffande samhällsservice har planen
flera syften, däribland att finna en
gemensam struktur för planeringsprocesserna, att förtydliga behovet av
olika serviceslag, att erbjuda riktlinjer
för planering i tät stadsmiljö, samt att
upplysa om hanteringen av mark- och
avtalsfrågor.
Arbetet med Plan för samhällsservicens
markbehov i Malmö har delvis legat till
grund för detta avsnitt om offentlig
service.
Dagens utbud av samhällsservice är en del av planområdets attraktionskraft och
det är av stor betydelse att dessa kvalitéer bibehålls när områdets byggs ut. I planområdets östra delar är balansen mellan tillgång och efterfrågan på för- och
grundskoleplatser god. I de västra delarna är utbudet av platser dock sämre.
Behovet av särskilda boendeformer för äldre bedöms på sikt öka kraftigt vilket
planeringen behöver ta höjd för. Staden behöver även kontinuerligt planera för
att nya LSS-bostäder ska finnas tillgängliga i alla delar av staden. Det finns två
vårdcentraler i området vilka för närvarande ger ett bra utbud.
För att kunna möta det ökade behovet av samhällsservice som det planerade
befolkningstillskottet ger, och då särskilt behovet av för- och grundskoleplatser,
är det viktigt att utbyggnaden av servicen löper parallellt med eller före bostadsbyggandet. Planområdets läge på gränsen till Malmös centrum, där brist av förskoleplatser råder, gör att det finns ett ansvar att ligga i överkant avseende kapaciteten. Förutom barnomsorg, LSS- bostäder och särskilda bostäder för äldre
genererar planförslaget även behov av ytterligare en vårdcentral som bör placeras nära annan offentlig- och kommersiell service.
Närheten till servicefunktioner är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett
ålder, funktionsnedsättning och kön, ska kunna ta del av dem på ett enkelt och
tryggt sätt. Därför är goda kollektivtrafikförbindelser samt närhet till gång- och
cykelstråk viktiga. Yteffektiva lösningar, till exempel samutnyttjande av utemiljö
och placering av samhällsservice i bostadskvarter, bör prioriteras i den allt tätare
staden.
När planområdet är fullt utbyggt bedöms servicebehovet uppgå till cirka 850
förskoleplatser och cirka 1 050 grundskoleplatser. Utöver detta tillkommer ett
beräknat samlat behov av cirka 200 LSS-bostäder, samt ytterligare några hundra
boendeplatser för äldre och för sociala ändamål samt en vårdcentral. Till dessa
behov tillkommer de underskott som finns i Malmös centralare delar, vilka inte
inkluderats i beräkningarna ovan.
P L AN ERINGSR IK TLINJER
•
•
•
•
20
För att inte förlora sin attraktivitet ska planområdet kunna bära sina egna
behov av samhällsservice och ha en viss överkapacitet för att avlasta närliggande områden, där bebyggelsestrukturen begränsar möjligheterna till
utbyggnad av samhällsservice. Byggs fler bostäder än vad som från början
planerats ska platsbehovet i för- och grundskola öka på motsvarande sätt.
För att undvika bristsituationer i samband med utbyggnaden av planområdet ska mark i ett tidigt skede reserveras för samhällsservice. I utbyggnadsskedet ska etapper med dessa funktioner prioriteras.
Markutnyttjandet ska vara effektivt, exempelvis genom integrerade lösningar och genom att bedriva samhällsservice i planområdets befintliga
bebyggelse.
Integrerade, innovativa lösningar ska prioriteras vad det gäller placering av
förskolor och dess uteytor. För att effektivisera markutnyttjandet ska solitära
byggnader och enplanslösningar undvikas så långt det är möjligt. Möjligheterna att skapa spännande utformningar av gårdarna och att i verksamheten
nyttja närliggande grönstrukturer ska beaktas, liksom möjligheten för boende
i närområdet att använda gårdarna under tider då verksamheten inte pågår.
PLANERINGSRIKTLINJER
•
•
•
•
47
Grundskolor ska gestaltas så att de lyfts fram som centrala funktioner och
smälter samman med övrig bebyggelse. De 1 050 grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Ett samutnyttjande av grundskolornas gårdar och lokaler, när skolverksamhet inte pågår, ska eftersträvas.
För- och grundskolor ska lokaliseras till lägen med goda förbindelser för
framför allt gång- och cykeltrafik. Om en lokalisering nära biltrafikleder inte
kan undvikas ska byggnaden och gården utformas med hänsyn till hälsooch säkerhetsperspektiv.
Bostäder, LSS-bostäder och bostäder för äldre ska vara integrerade med den
övriga bebyggelsen. Samhällsservice kan även samlokaliseras men då med
extra fokus på gestaltning så att de smälter in väl med annan bebyggelse.
Kollektivtrafik ska kunna nyttjas för att enkelt nå samhällsservice i området.
Ytterligare en vårdcentral ska möjliggöras inom planområdet. Så som övrig
service ska vårdcentralen lokaliseras med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och vara välintegrerad i övrig bebyggelse.
SAMHÄ L LSSE RVIC E
Tänkbara placeringar av grundskolorna, vars ytbehov skalenligt visas i rött.
De 1 050 grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Majoriteten av planområdets bostadsbebyggelse finns i den
östra delen och därför föreslås också de två grundskolorna förläggas dit.
Förskolornas och idrottsplatsens ytbehov visas skalenligt och är placerade på kartan på ett schematiskt sätt. Nya gång- och cykelkopplingar
förbi järnvägsspåren är nödvändiga för att göra skolorna tillgängliga på ett säkert sätt.
21
48
PLANERINGSRIKTLINJER
Plats för näringsliv och handel
A Läs mer i Näring till näringslivet!
Näringslivspolitisk strategi för
Malmö stad (antagen av
Kommunfullmäktige 2009-06-16).
www.malmo.se/op
22
Med sin placering i nordöstra Malmö utgör planområdet en del av den starka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund. Det sker en betydande pendling mellan städerna, något som kan inverka positivt på företagsetableringar i området. När
Malmöringen invigs får särskilt delarna vid Östervärns station ett bra läge ur handels- och näringslivssynpunkt. Stationens närområde trafikeras i dag av många
busslinjer och på sikt kanske även med spårväg. Även närheten till det stora
utbudet av busslinjer vid Värnhemstorget är en styrka. Stationsområdet är också
enkelt att nå med bil men det är inte bara områdets goda tillgänglighet som är
av vikt, även det rika serviceutbudet och dess centrumsnära läge utgör en stor
kvalitet.
I huvudsak bedöms området vid Östervärns station attrahera kunskapsintensiva tjänsteföretag som går att integrera med andra funktioner i den blandade
staden och efterfrågar kontorslägen i en spännande, central, stadsmässig och
stationsnära miljö.
En ökande befolkning och det ökade antalet sysselsatta, som de nya verksamheterna bidrar till, kommer att stärka såväl ny som befintlig handel. Även
utbudet av restauranger, frisersalonger och annan service förväntas öka. Detta
sammantaget bidrar till att utvidga den centrala staden och tydligare knyta den
samman med Kirseberg. Handel och annan service förväntas kunna sprida sig
längs med Södra Bulltoftavägen i Kirseberg, där den kan fånga upp kundunderlag både från närområdet och den genomgående trafiken.
I området närmast bangården, vid byggmästaregatan, ligger i dag bland
annat Trafikverkets trafikledningscentral, en transformatorstation och Rosendals
avloppspumpstation. Området har ett ineffektivt markutnyttjande och kan på
sikt utgöra en resurs för framtida förtätning.
Mot Sallerupsvägen finns möjlighet för betydligt fler arbetsplatser och där
finns redan i dag inslag av handel som kan spela en värdefull roll för de som
kommer att bosätta sig söder om Södra Bulltoftavägen. Även i övriga planområdet ska det finnas möjligheter för verksamheter i bottenvåningarna.
Järnvägsverkstädernas gamla verkstadslokaler kan i framtiden utgöra en
resurs för verksamheter som söker en spännande och kreativ miljö. Det finns en
flexibilitet i de stora byggnadsvolymerna som skulle kunna rymma såväl små
specialiserade företag som större evenemang, sport och kulturfunktioner. Det är
dock viktigt att framtida verksamheter och aktiviteter är förenliga med bostadsbebyggelse.
PLANERINGSRIKTLINJER
49
P L A NE RING SRIK TLI N JER
•
•
•
•
•
•
•
•
Den nya bebyggelsen kring Östervärns station ska rymma ett flertal olika
funktioner som till exempel kontor, handel och annan utåtriktad service. För
att Kirsebergstaden och det centrala Malmö ska kunna växa samman ska
bottenvåningar mot Hornsgatan, Lundavägen och Södra Bulltoftavägen
rymma handel och service, med fördel med korta avstånd mellan entréerna.
Vid Östervärns station ska stads- och gaturummet ges en attraktiv, säker och
stadsmässig utformning som uppmanar till ett sansat trafiktempo, så att
handeln kan tillgodogöra sig de många trafikrörelserna. Dessutom är det allt
fler som vill arbeta ute i stadsrummet, om detta då är varierat och tillåtande
utgör det en konkurrensfördel gentemot andra lokaliseringsalternativ.
Verksamheter som medför störningar eller som utgör en säkerhetsrisk för
omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet.
Kontor och andra verksamhetslokaler ska med fördel lokaliseras som skydd
mot Kontinentalbanan.
Området närmast bangården, vid Byggmästaregatan, ska på sikt utvecklas
till blandad stad och rymma ett flertal olika sorters arbetstillfällen.
Längs Södra Bulltoftavägen i Kirseberg ska bottenvåningarna i den nya
bebyggelsen kunna rymma utåtriktade verksamheter.
Järnvägsverkstädernas stora vagnsverkstad ska utformas så att den ges flexibilitet och anpassningsförmåga att kunna rymma ett föränderligt antal funktioner.
Nya arbetsplatser och ett utbud av handel och servicefunktioner ska ges
etableringsmöjligheter vid Singelgatans koppling till Sallerupsvägen.
NÄ RING SLIV OCH H AN DEL
23
50
PLANERINGSRIKTLINJER
Grön stad
Principiell bild av ett nätverk av parker
och gröna stråk. Stora parker är ett
självklart stadsbyggnadselement i blandad stadsbebyggelse och ska finnas
strategiskt placerade i stadsstrukturen.
Inom och angränsande till planområdet finns det gröna kvalitéer att bygga
vidare på. Stadsdelsparken Beijers park och Östra Sommarstadens koloniområde
är attraktiva och nära planområdets östra delar och Ellstorpsparken är en viktig
grannskapspark väster om Kontinentalbanan. Det finns även ett litet antal gröningar av olika kvaliteter, koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. Inom Järnvägsverkstäderna är de gröna kvaliteterna dock begränsade.
Ett nätverk av parker och gröna stråk är tillsammans med grönska i gaturummen det viktigaste och mest synliga redskapen för att ge planområdet en grön
profil. Inom Järnvägsverkstäderna finns det god potential att komplettera den
befintliga grönskan med nya gröningar och en grannskapspark så att de boende
i området får tillgång till de mindre parkrummen som används till vardags. Eftersom grönområdena inte blir särskilt stora i jämförelse med dem i andra stadsdelar bli det viktigt att åstadkomma nya kopplingar över eller under Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan som underlättar tillgänglighet till större grönområden som Beijers park, Sege Park, Flygfältsparken och Ellstorpsparken.
Områdets koloniområden är vackra, varierade, aktiva och hälsofrämjande
mötesplatser men är också värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv och som
platser för den biologiska mångfalden i staden. Odling på ett sätt som fortsatt
ger förutsättningar för biologisk mångfald och möten ges utrymme inom planområdet även i framtiden. Det fortsatta planarbetet kommer studera på vilket
sätt befintliga koloniområdens värden kan tas till vara i den framtida stadsstrukturen.
MÖTESPL ATSER, GRÖN- OCH FRITIDOMR ÅDEN
24
PLANERINGSRIKTLINJER
51
Gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden. Grönskande förgårdsmarker, gårdar och fickparker är tillsammans med trädplanteringar i befintliga och nya gaturum åtgärder som ger grönska efter principen ”alltid något
grönt i sikte” . Inom planområdet finns det stor potential att skapa detta, inte
bara av arkitektoniska skäl, det bidrar även till att förbättra människors hälsa och
därmed sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. För att ge plats för grönska i
gaturummen behövs dock ett nytänkande vid till exempel ledningsdragningar
och vid ledningsunderhåll.
Marken inom planområdet är begränsad samtidigt som den ska utnyttjas
effektivt i det stationsnära läget. Olika gröna miljöer och funktioner kan därför
med fördel samlas till större sammanhängande ytor. Det finns goda möjligheter
till en utformning av framtida dagvattenlösningar inom planområdet, som också
skapar förutsättningar för biologisk mångfald och stora upplevelsevärden. Om
öppna dagvattenlösningar och samhällsservice samlokaliseras med grönstruktur
ökar även invånarnas möjlighet till möten och rekreation.
P L A NE RING SRIK TLI N JER
•
•
•
•
•
•
•
Den fysiska strukturen med stråk, kopplingar och funktioner ska underlätta
för invånarna i området att mötas och vara fysiskt aktiva.
Ett brett utbud av exempelvis torg, grannskapsparker och gröningar ska
lokaliseras maximalt 300 meter från bostaden, utan att huvudgator eller liknande barriärer behöver korsas. Gröningar ska ligga väl integrerat med
bebyggelsen.
Planområdet ska innehålla en grannskapspark om cirka 1 hektar. Parken ska
placeras centralt inom Järnvägsverkstäderna.
Ett grönt ”aktivitetsstråk” i Östergårdsgatans förlängning ska ge plats för
rekreation, fritidsaktiviteter och möten.
I gator som i plankartan utpekas som gröna, ska utrymme ges för trädplantering. Övriga gator ska planeras enligt principen ”alltid något grönt i sikte”.
Öppen dagvattenhantering och samhällsservice ska där det är möjligt samlokaliseras med den rekreativa grönstrukturen.
Odling ska fortsatt ges utrymme inom planområdet.
A Läs mer i Grönplan för Malmö
(antagen av Kommunfullmäktige 2003-05-15).
www.malmo.se/op
Längs Spångatan i Malmö finns alltid
något grönt i sikte.
Principen "alltid något grönt i sikte".
25
52
PLANERINGSRIKTLINJER
Naturmiljöer
Simrishamnsbanan idag.
BALANSERINGSPRINCIPEN innebär att
betydande negativ påverkan på ekologiska värden i första hand ska undvikas
eller så långt möjligt minimeras. I andra
hand ska kompensationsåtgärder
genomföras på plats. Kan negativ
påverkan inte undvikas, minimeras eller
kompenseras ska ersättningsåtgärder
genomföras i ett annat funktionellt
sammanhang.
Inom och intill planområdet finns det gröna kvaliteter i form av ett antal gröningar, flera koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. De miljöer som ligger i anslutning till järnvägen i norra Ellstorp och intill järnvägverkstädernas vagnhall, har utvecklat en särskild flora med
flera sällsynta arter. Delar av markmiljön och träden hyser naturvärden som blir
alltmer sällsynta i det sydskånska landskapet och den täta staden. Befintlig grönska, särskilt de stora träden, utgör en resurs för området.
Planering enligt balanseringsprincipen är ett sätt att vid exploatering undvika
eller kompensera negativ påverkan på naturvärdena och därmed höja kvaliteten
i planområdet. Området närmast och längs Simrishamnsbanan har möjlighet att
i ett tidigt skede utvecklas till ett grönstråk, så att rekreativa och biologiska värden kan etableras innan järnvägen trafikeras. Att länka samman Simrishamnsbanans grönstråk med övrig grönstruktur inom planområdet, till exempel gröningar och odlingsområden, Beijers park, parkstråket vid Mölledalsgatan och
Flygfältsparken, förstärker stråkets positiva effekt.
P L AN ERINGSR IK TLINJER
•
•
•
•
•
A Läs mer i Naturvårdsplan för Malmö
stad (antagen av Kommunfullmäktige
2012-09-11).
www.malmo.se/op
GRÖNYTEFAKTOR är ett arbetsredskap
för att säkerställa att gröna kvaliteter
uppnås vid byggande. Syftet är att bidra
till goda livsbetingelser för människor,
djur och växter genom att skapa bra
mikroklimat och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en räknemodell där kvalitativa
värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel.
26
Ett grönstråk längs Simrishamnsbanan ska bli ett permanent stråk för
rekreation, odling och naturmiljö av ruderatmarkstyp. Möjligheten att
temporärt utnyttja spårområdet till rekreation och för biologisk mångfald
innan järnvägen trafikeras ska utredas.
Möjligheten att använda grönytefaktorn, som är en räknemodell för att
säkerställa gröna kvaliteter, ska prövas i nya detaljplaner där det är tillämpligt.
Underbyggda gårdar ska undvikas så att de kan rymma stora träd och rik
grönska.
Befintlig vegetation ska så långt som möjligt tillvaratas i den framtida planeringen av planområdet.
Vid ingrepp i ekologiskt känsliga miljöer ska balanseringsprincipen användas i planeringsprocessen.
Steg 1
Steg 2
Utveckling av grönstråk längs Simrishamnsbanan. Ett grönstråk längs banan avsätts tidigt för
att kunna rymma enkel eller dubbelspår i framtiden. Mindre platser längs stråket ger variation, livsutrymme för olika arter men även för olika rekreativa aktiviteter.
PLANERINGSRIKTLINJER
53
Vatten
Det finns många fördelar med ett medvetet och långsiktigt vattenvårdsarbete. Det
finns möjligheter att säkra grundvattnet, skapa ekosystemtjänster, gynna växt- och
djurliv, skapa upplevelsevärden, reducera översvämningsrisker och minska läckage
av näringsämnen till Öresund.
Inom planområdet finns ett kombinerat avloppsystem för spill- och dagvatten,
byggt i början av 1900-talet. Det finns risk för skadliga uppdämningar i systemet i
samband med kraftiga regn- och källaröversvämningar har redan inträffat på flera
håll. Ett duplikatsystem med separerata spill- och dagvattenledningar finns i planområdet väster om Kontinentalbanan men spillvattenledningarna har inte kapacitet att användas för hela den planerade utbyggnaden.
Inom planområdet kan det finnas läckande markföroreningar som infiltrerar
ner till grundvattnet. Vid sanering av inkapslade markföroreningar finns risk för att
läckage uppstår som i sin tur kan påverka grundvattnet. Skulle Simrishamnsbanan grävas ner i schakt kan det påverka både grundvattnets nivå och dess kemiska
status.
För att klara den ökad dagvattenbelastningen när området bebyggts kommer
det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Redan i
dagsläge finns det behov av nya systemlösningar som kan klara starka nederbördstillfällen, något som bedöms bli allt vanligare. Förutom förebyggande av kapacitetsproblem så kan öppen dagvattenhantering tillföra såväl estetiska, pedagogiska
som ekologiska värden, samtidigt som fördröjning kan medföra att vattnet renas.
Öppen dagvattenhantering är ett viktigt, attraktivt och väl beprövat gestaltningselement i stadsbilden och kan lyfta områden som ligger långt ifrån kanalerna och
havet. Fördröjning av dagvatten behöver inte bara ske på allmän mark utan kan
med fördel även ske på kvartersmark och då samtidigt ge de boende upplevelsemässiga kvaliteter.
En tematisk översiktsplan för vatten
kommer att tas fram under 2014/2015.
Där behandlas miljökvalitetsnormer för
vatten, grundvatten, dricksvattenförsörjning, VA- och dagvattenhantering
med mera. Med förbättrade kunskapsunderlag och kompletterande undersökningar kommer planen att utgöra
ett planeringsunderlag i syfte att
uppnå och bibehålla god vattenstatus i
kommunens vatten.
PL A NE RING SRIK T LI N JER
•
•
•
•
•
•
•
Avloppssystemen ska dimensioneras så att risken för skadlig uppdämning
minimeras.
Ytor för lokalt omhändertagande av dagvatten ska säkerställas så att dagvattnet fördröjs, renas och infiltreras.
Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske på ett markeffektivt sätt,
exempelvis genom att ytor för dagvattenhantering även kan fungera för
andra ändamål när de inte är vattenfyllda.
Lokalt omhändertagande av dagvatten ska så långt möjligt uppnås genom
reglering i detaljplan.
Nya lösningar för en resurseffektiv användning av vatten ska eftersträvas, till
exempel återanvändning av tvättvatten för toalettspolning eller bevattning
av trädgården med regnvatten.
Restriktivitet ska gälla för fasad- och byggnadsmaterial som kan medföra att
tungmetaller når dagvattnet, exempelvis zink och koppar.
Koloniområden ska vara anslutna till det kommunala VA-nätet.
27
54
PLANERINGSRIKTLINJER
Kultur- och fritidsaktiviteter
Att få utrymme för fysisk aktivitet i det
offentliga rummet kräver ibland nytänkande men behöver inte vara så komplicerat. Detta är ett exempel från en
gatumiljön i Bejing, Kina.
Stadsodling ger möjlighet till möten
mellan olika samhällsgrupper. Bilden visar odlingslotter på bostadsgård i Hindby i Malmö.
28
Kultur- och fritidsaktiviteter är en viktig del i ett hållbart samhälle. De utgör kittet
mellan människor och kan bidra till att skapa gemenskap, möten och mening i
tillvaron. Ett rikt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter bör därmed
eftersträvas.
Inom planområdet finns det delar med ett rikt och etablerat kulturliv med
engagerade invånare. Det finns dock få lokaler och institutioner för kulturella
aktiviteter. Befintliga byggnader skulle kunna bidra med billiga lokaler och därmed kunna användas för att stödja det lokala kulturlivet. Utrymme finns också
för etablering av ett kulturcenter som riktar sig till hela Malmö och som skulle
kunna öka områdets attraktivitet. Det skulle också bidra till att integrera planområdet i övriga staden.
Vikten av fysisk aktivitet för hälsa och välbefinnande är väldokumenterad och
det har visat sig att benägenheten att röra sig ökar om det finns ett gott utbud
av aktiviteter nära hemmet. I den allt hårdare konkurrensen om mark i staden
tenderar grönska och plats för fritidsaktiviteter nedpriorieras relativt andra funktioner. För att få till stånd en god tillgång till hälsofrämjande aktiviteter i området
blir det därför nödvändigt att vara kreativ, utnyttja ytorna smart och se på möjligheterna till samutnyttjande med andra funktioner.
Nytänkande bör eftersträvas vid planering av olika fritidsaktiviteter så att en
bredare målgrupp kan nås. Traditionella idrottsanläggningar tenderar på grund
av sin tydliga fysiska och funktionella avgränsning att bli relativt exkluderande
och domineras av unga män. Unga tjejers och kvinnors möjlighet att utöva fysisk
aktivitet bör därför ges särskilt fokus. Genom att i planeringsprocessen arbeta
mer målgruppsinriktat kan utformningen och val av aktiviteter anpassas för olika
användares behov.
Att integrera ytor för fysisk aktivitet med andra mötesplatser gör att gränserna mellan idrott, lek och socialt umgänge blir mindre tydliga och skapar
bättre förutsättningar för ett bredare deltagande och oväntade möten. Förutom
ett basutbud för spontan aktivitet kan också en målpunkt som riktar sig till hela
Malmö ytterligare stärka planområdets attraktivitet. En sådan målpunkt bör vara
lättillgänglig från kollektivtrafik och övergripande cykelstråk.
Olika slags stadsodling kan bli en gemensam nämnare för stora delar av planområdet. Stadsodling kan skapa förutsättningar för delaktighet och samhörighet
samt bidra till bättre hälsa.
Planområdet kommer att utvecklas under lång tid och tillfälliga verksamheter
och aktiviteter kan bli en viktig del i kultur- och fritidsutövandet. Byggnader och
ytor som står tomma i väntan på utveckling har potential att fyllas med aktiviteter, även om användningen inte är permanent.
PLANERINGSRIKTLINJER
55
P L A NE RING SRIK TLI N JER
•
Inom planområdet ska det finnas en målpunkt med inriktning på fysisk aktivitet och kultur som lockar användare från andra delar av Malmö.
•
Permanenta lokaler för kulturutövning ska finnas inom planområdet och
bostäder ska ha tillgång till ett basutbud av ytor för spontan fysisk aktivitet
inom 500 meter.
•
För att uppnå en effektiv markanvändning ska markens och lokalernas möjligheter till samutnyttjande och flexibilitet alltid ses över. Nytänkande kring
sådana lösningar ska prövas i området. Då fysiska aktiviteter ska förläggas
till en skolgård är det dock viktigt med insyn in i skolgården så den upplevs
som trygg.
•
Ett grönt aktivitetsstråk ska planeras söderut längs Österhagsgatan och dess
förlängning. Längs detta stråk ska det ges utrymme för ett antal olika spontana fysiska aktiviteter. Dessa funktioner ska kunna samutnyttjas av närliggande skolor.
•
I östra delen av planområdet, längs Simrishamnsbanan, ska en fullskalig fotbollsplan förläggas. Planen ska även vara öppen för allmänheten och ge
möjlighet till andra idrottsaktiviteter. Möjligheterna att i anslutning till fotbollsplanen även placera ytterligare aktiviteter bör eftersträvas.
•
Förutsättningarna för att anlägga en längre motionsslinga genom och runt
området ska undersökas.
•
Utrymme för olika former av odling ska finnas, till exempel stadsodling och
kolonilotter. Östra Sommarstadens koloniområdet ska bevaras. Nya odlingsmöjligheter ska etableras längs Simrishamnsbanan. Möjlighet till etablering
av odlingslotter i nya grönområden eller på tak ska prövas.
•
I väntan på en omvandling av planområdet ska tillfälliga användningar av
såväl mark som lokaler, för till exempel fysisk aktivitet och kultur, välkomnas.
Rosens Röda Matta har utvecklats tillsammans med en grupp unga tjejer
och utgått från deras behov. Resultatet
blev en anläggning med inriktning mot
musik och dans.
Tagensbo Skole i Köpenhamn är ett
bra exempel på samutnyttjande. Skolan rustade upp sin skolgård 2011.
Bland annat anlades en delvis nedgrävd multisporthall, med vistelseytor
på taket, samt ett antal multisportplaner. Samtliga aktiviteter är öppna för
allmänheten utanför skoltid och blir
därmed ett tillskott i närmiljön.
29
56
PLANERINGSRIKTLINJER
Trafikkopplingar och prioritering
mellan olika trafikslag
Med Simrishamnsbanan i schakt skapas
en yteffektiv lösning som både underlättar passager över banan som bullerskyddsåtgärderna. Källa Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla, 2014-02-21.
Utformningen av trafiksystemet, både på övergripande- och detaljnivå, är avgörande för att kunna nå målen avseende attraktiva boende- och näringslivsmiljöer. Det spelar också en roll för möjligheten att nå en jämlik och jämställd, trygg
och säker, hälsofrämjande och barnanpassad stadsmiljö.
Det råder olika förutsättningar i planområdets olika delar men överlag finns
det en stor potential att uppnå en bättre trafikmiljö och en tydligare prioritering
mellan trafikslagen. I Malmö stads pågående arbete med att ta fram en trafikoch mobilitetsplan, kommer prioriteringarna mellan trafikslagen att konkretiseras.
Planområdets centrala läge i staden ger tillsammans med närheten till Östervärns station och annan kollektivtrafik goda förutsättningar för att prioritera fotgängare och cyklister. Nya bostäder och målpunkter på båda sidor av Simrishamnsbanan och Kontinentalbanan kan tillgängliggöras via nya trafikkopplingar
över eller under järnvägarna.
Området vid Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan domineras av
starka biltrafikströmmar. Dit anländer den större delen av den regionala bil- och
regionsbusstrafiken som kommer till Malmö norrifrån, innan den fördelas mellan
de anslutande gatorna.
Trafiklösningarna har stor betydelse för närmiljön och områdets attraktivitet.
Åtgärder som leder till sänkta fordonshastigheter skulle särskilt underlätta för
barn och äldre att vistas i gatumiljön.
NYA O CH B E FINT LI GA KO P P LI N GAR F Ö RB I JÄRNVÄGEN
30
PLANERINGSRIKTLINJER
57
P L A NE RING SRIK TLI N JER
•
Vardagsaktiviteter ska vara enkla att nå till fots eller med cykel. Fotgängare
och cyklister ska samlas till aktiva stråk och i stadsmiljön ska det tydligt
synas att fotgängare och cyklister är prioriterade. Kollektivtrafiken kan dock
behöva prioriteras i vissa korsningspunkter. Lokalgatorna ska med fördel
kunna utformas och regleras som gång- eller cykelfartsgator.
•
Det ska vara säkert och tryggt att ta sig till och från skolor och förskolor i gatuplan. Detta gäller även för stråken till Östervärns station och busshållplatserna, som är viktiga mötesplatser. De ska utformas så att det upplevs som
trygga miljöer och gärna placeras nära andra utåtriktade funktioner.
•
Hornsgatan, Lundavägen och Sallerupsvägen, som är hårt trafikerade, ska
utformas så att stadsmässighet uppnås. De ska således inte enbart utformas
för transporter i längsgående riktningen utan även för tvärgående rörelser.
På så sätt minskar gatornas barriärverkan. Även på andra huvudgator och
kollektivtrafikstråk ska det vara tätt mellan tydligt angivna och säkra passager
för fotgängare och cyklister.
•
Genom att anlägga broar över den i schakt nedgrävda Simrishamnsbanan och
tunnlar under den högt belägna Kontinentalbanan ska stadsbebyggelsen på
båda sidor järnvägarna läkas samman. Befintliga korsningsmöjligheter vid
Vattenverksvägen, Östra Fäladsgatan och Mölledalsgatan ska bibehållas. En
ny huvudgata ska via en bro över Simrishamnsbanan koppla samman Singelgatan med Södra Bulltoftavägen. Huvudgatan ska ha en urban utformning
med gatuträd och cykelbana. I och med skapande av denna gata minskar
genomfartstrafiken på Johanneslustgatan/Mölledalsgatan.
•
Nya gång- och cykelkopplingar ska skapas mellan Järnvägsverkstäderna och
Ellstorp och mellan Järnvägsverkstäderna och Johanneslust. I samband med
anläggning av Simrishamnsbanans planskilda korsning under Kontinentalbanan ska en gång- och cykelkoppling skapas parallellt med Simrishamnsbanan.
•
Där service, handel och andra publika aktiviteter planeras ska möjligheter till
angöring, lastning och lossning vid kantsten studeras. Detta ska dock inte
omöjliggöra för gång, cykling eller vistelse längs gatan. Kantstensparkering
ska om möjligt kombineras med trädplanteringar.
•
Återvändsgator med vändplatser ska undvikas. Genom ett öppet lokalt rutnät ska biltrafiken silas istället för att koncentreras till några få genomfarter.
•
Lågt bilinnehav ska uppmuntras till exempel genom anslutning av bostäderna till bilpooler.
•
Av kostnads- och stadsutvecklingsskäl ska parkering så långt möjligt lösas i
parkeringshus, som med fördel lokaliseras i anslutning till huvudgatorna
eller vid Östervärns station. De kan även placeras invid järnvägarna och på
så sätt utgöra bullerskydd för bakomliggande bebyggelse. Markparkering
ska så långt möjligt undvikas för att utnyttja marken så effektivt som möjligt.
A Läs mer i Fotgängarprogram
2012–2018 Malmö – den gångvänliga staden (antaget av Tekniska
nämnden 2012-04-24).
www.malmo.se/op
A Läs mer i Cykelprogram för Malmö stad 2012–2019 (antaget av
Tekniska nämnden 2012-10-24).
www.malmo.se/op
A Läs mer i Parkeringspolicy och
Parkeringsnorm, Pr 3087 (antaget i Kommunfullmäktige september 2010).
www.malmo.se/op
31
58
PLANERINGSRIKTLINJER
Lokal och regional kollektivtrafik
Två av stadens befintliga och planerade
tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att sammanlänka planområdet med den övriga regionen.
KOLL E K T IV T R A FIK
32
Planområdet genomkorsas av två järnvägar, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. I dag trafikeras ingen av dessa med persontåg. Simrishamnsbanan är i
princip igenvuxen och Kontinentalbanan trafikeras bara med godståg.
Det pågår dock ett arbete med att få till stånd trafikering med persontåg på
Kontinentalbanan, den så kallade Malmöringen. Det är en ringlinje med pågatåg
som trafikerar Kontinentalbanan och Citytunneln med fyra avgångar i timmen
och som beräknas kunna förverkligas 2015/2016.
Östervärns station skulle i så fall åter tas i bruk och de i dagsläget 18 000
boende och 9 000 arbetsplatser som ligger inom 1 000 meter från stationen
skulle få direkt tillgång till det regionala tågnätet. Med detta räknesätt har stationen Skånes sjätte största resandeunderlag och vid full utbyggnad av planområdet ökar detta till sammantaget 40 000 boende och sysselsatta. Stationen utgör
då en samlande kraft och ger planområdet ett tydligt regionalt sammanhang.
Malmö stad arbetar även med att på sikt få till stånd persontågstrafik på Simrishamnsbanan, som binder samman Malmö med Staffanstorp, Dalby, Veberöd,
Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. Trafikverket håller på att ta fram en järnvägsutredning som avser att beskriva, analysera och utvärdera alternativa järnvägssträckningar och järnvägslösningar längs sträckan samt redovisa dess konsekvenser.
Det närbelägna Värnhemstorget är en av stadens viktigaste och tyngsta kollektivtrafikknutpunkter och trafikeras av ett flertal stads- och regionbussar som
inkommer från orter norr och öster om staden. Många av regionbussarna når
Malmö via Stockholmsvägen medan en del trafikerar Lundavägen och Sallerupsvägen. Av stadsbusslinjerna är det bara linje 4 som går genom de centralare
delarna av Kirseberg.
PLANERINGSRIKTLINJER
59
Det finns stor potential att utveckla busstrafiken med tätare trafik med bättre
komfort och framkomlighet, med fler destinationer och med nya linjer. På sikt
kan vissa linjer komma att ersättas med spårvagn. Utvecklingen av gatunätet och
områdets övergripande struktur är avgörande för att möjliggöra en sådan
utveckling. I och med öppnandet av Östervärns station blir nya kopplingar mellan stads- och regionsbussar och därmed Värnhemstorget intressant att se över.
P L A NE RING SRIK TLI N JER
•
Ett reservat ska säkerställas längs Simrishamnsbanan så att den på sikt kan
göras dubbelspårig. Banan ska även kunna trafikeras med duo-spårvagn. Det
kan bli aktuellt som alternativ till pågatåg eller användas på delsträckor där
turtätheten behöver bli större, till exempel mellan Malmö och Staffanstorp.
Duospårvagnen ska då som alternativ kunna kopplas till Södra Bulltoftavägen
och trafikera gatan vidare in mot Värnhemstorget. Detta förutsätter emellertid
att ett lokalt spårnät först har etablerats i Malmö.
•
Tåg som kommer från Simrishamnsbanan ska kunna stanna vid Östervärns
station, som ligger på den västra sidan av Kontinentalbanan, och sedan fortsätta mot Malmö centralstation. För att detta ska vara möjligt ska Simrishamnsbanan ges möjlighet att planskilt korsa Kontinentalbanan så att den
når stationen på den västra sidan.
•
I händelse av att Citytunneln når sitt kapacitetstak ska det eftersträvas att
tekniskt kunna åstadkomma direkta persontågsförbindelser från Östervärns
station till Köpenhamn och Lund.
•
Möjligheten att på sikt anlägga en tågstation längs Stambanan i anslutning
till Sjölundaviadukten ska utredas. Ett sådant stationsläge skulle stärka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund och inte bara lyfta Kirseberg utan även
Östra Hamnen till ett mer lättillgängligt och attraktivt etableringsläge.
•
En spårväg ska kunna anläggas mellan Värnhemstorget och Segevång.
Området vid Östervärns station ska utformas så att byten mellan spårväg
och tåg underlättas.
•
I enlighet med förslaget till den kommuntäckande översiktplan ska det studeras om det är möjligt att flytta kollektivtrafikens stomlinjestråk till Östervärnsgatan, Södra Bulltoftavägen och sedan vidare norrut genom centrala
Kirseberg mot Segevång. Som alternativ till att låta kollektivtrafiken trafikera
Östervärnsgatan kan bussarna ledas via Lundavägen och en framtida spårväg gå Nobelvägen-Sallerupsvägen. Södra Bulltoftavägen ska ha en frihöjd
under Kontinentalbanan så att den kan passeras med spårvagn. Även på Sallerupsvägen ska en spårvagnsförbindelse från Malmö centrum till Husie,
Bara och Klågerup möjliggöras.
•
Såväl stadsbussarna som regionbussarna som passerar Östervärns station
ska erbjudas en stationsnära angöringsmöjlighet för resandeutbyte med
regiontågen.
•
I stomlinjestråken där bussarna riskerar att fastna i bilköer ska kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras med egna körfält och signalprioritering.
A Läs mer i Framtidens kollektivtrafik Strategi för genomförande (antaget av
Kommunstyrelsen 2010-06-02).
www.malmo.se/op
33
60
PLANERINGSRIKTLINJER
Hållbar avfallshantering
A Läs mer i Avfallsplan för Malmö och
Burlöv 2011-2015.
• Återvinningscentraler är för återbruk, grovavfall och farligt avfall.
• Återvinningsstationer är till för förpackningar och tidningar.
• Fastighetsnära insamling är till för
förpackningar och tidningar .
Energi och resurser sparas genom materialåtervinning av avfallsfraktioner som
samlas in genom källsortering. Malmö har i den antagna avfallsplanen satt mål
på sorteringsgraden av olika fraktioner och huvudmålet är att reducera den
mängd som går till förbränning. Stadens mål är att det år 2015 är 35 procent av
matavfallet som samlas in och behandlas biologiskt och att 50 procent av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning.
Utsortering av matavfall är på väg att införas i hela Malmö. Av matavfallet
produceras biogas som framför allt används inom transportsektorn. Från restavfallet utvinns sedan energi genom förbränning. Detta utgör en viktig del av fjärrvärmeförsörjningen i Malmö.
I den hållbara staden är det grundläggande att avfallshanteringen kan ske i
och nära bostaden, med utrymme för sortering. Även insamlingsplatser i stadens
offentliga rum är avgörande för att alla ska kunna hantera olika typer av avfall på
ett tillgängligt, säkert och miljöeffektivt sätt.
Genom att införa kvartersnära återvinningscentraler kan Malmö stad förbättra sin service och förbättra tillgängligheten. En sådan återvinningscentral
kräver mindre plats än en konventionell och vänder sig i större utsträckning till
besökare från närområdet som anländer till fots eller med cykel. Här kan kommuninvånare byta grejor, göra sig av med avfall samtidigt som en ny naturlig
mötesplats skapas i området.
P L AN ERINGSR IK TLINJER
•
En plats för en kvartersnära återvinningscentral, med inslag av återbruk och
reparationer, ska planeras i samband med att ny bebyggelse tillkommer i
södra Kirsebergsstaden.
•
Plats för ett antal återvinningsstationer för avlämning av papper, glas med
mera ska säkerställas tidigt i planprocessen.
•
Vid planeringen av bostäder och verksamheter ska det finnas utrymme för
fastighetsnära insamling och sortering av avfall som uppkommer i vardagen, till exempel matavfall.
Exempel på kvartersnära återvinningscentral.
En kvartersnära återvinningscentral med återbruk kan bli en naturlig mötesplats i området.
34
PLANERINGSRIKTLINJER
61
Resurseffektivt byggande
och lokalt producerad förnybar energi
Energisektorn – inklusive transporter – står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaserna och bidrar därmed till miljöproblem och global uppvärmning. Mot
bakgrund av det i Energistrategi för Malmö uppsatta målet att fram till år 2030 öka
andelen förnybar energi till 100 procent, måste planområdets framtida energibehov leda till en reducering av koldioxidutsläppen. Lokalt producerad förnybar
energi bedöms i det sammanhanget få allt större betydelse. Dessutom krävs det
en avsevärd effektivisering av energianvändningen för att reducera energibehovet. Framtidens bostäder och verksamhetslokaler behöver därför bli resursmässigt effektivare, byggda med sunda material och ge ett gott inomhusklimat.
Som ett naturligt resultat av bebyggelsetillskottet kommer det totala energibehovet i form av värme, kyla, varmvatten och el att öka. Målet är att ökningen
avseende det totala energibehovet blir så lågt som möjligt. Detta kan uppnås
genom att ny bebyggelse uppförs energieffektivt, att äldre byggnader med
sämre energiprestanda energieffektiviseras eller rustas upp och genom lokal förnybar energiproduktion i området, exempelvis i form av solenergi eller aquifer
med värmepump. Långsiktig hushållning med resurser innebär byggnader med
lång livslängd, hög energiprestanda och därmed låga drifts- och underhållskostnader. En hög och långsiktig energieffektivisering kan förutom miljövinster även
ge en värdehöjning i området.
En tätare stad ger sannolikt bättre förutsättningar att minimera systemförluster inom energiförsörjningen och ger mer kostnads- och resurseffektiva lösningar, exempelvis genom att nyttja lokalt energiöverskott och spillenergi inom
området. Med hög ambitionsnivå kan lösningar som kombinerar god arkitektur
och intressant miljöteknik hittas. Antalet boende och arbetande inom området
kommer att öka och därmed även persontransporter med bil. Planområdets centrala läge och rika utbud på alternativa färdmedel medför dock att andelen bilresor inte förväntas öka sett i förhållande till övriga resesätt.
A Läs mer i Energistrategi för Malmö
(antagen av Kommunfullmäktige 200912-17).
A Läs mer i Miljöprogram för Malmö
stad 2009–2020 (antaget av Kommunfullmäktige 2009-10-21).
PL A NE RING SRIK T LI N JER
•
För ny bebyggelse ska förutsättningarna för en miljöcertifiering utredas.
•
En energistrategi för planområdet ska tas fram i ett tidigt skede av planprocessen.
•
Energieffektivisering av gamla och nya byggnader är ett kostnadseffektivt
sätt att minimera koldioxidutsläpp och ska tillämpas så långt som möjligt.
Malmö stads eget fastighetsbestånd kan stå som föredöme.
•
Energisamverkan mellan olika byggnader ska eftersträvas, så att spillenergi
från till exempel verksamhetslokaler och handel överförs till bostäder.
•
Utveckling av hus som är självförsörjande på energi och hus som skapar
energiöverskott, så kallade noll- och plusenergilösningar, ska prövas för att
höja planområdets attraktionsvärde.
•
Etablering av lokala förnybara energikällor ska utredas, till exempel i form av
solenergipaneler på tak och fasader.
•
"Grön" fjärrvärmeförsörjning av området ska eftersträvas.
•
Sunda material som ger ett gott inomhusklimat ska användas för att minska
negativ miljöpåverkan och risk för allergier och sjukdomar.
A Läs mer i Miljöbyggprogram SYD (antaget av Kommunfullmäktige 2009-1021). Programmet är Malmö stads och
Lunds kommuns verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande. Det gäller på kommunal mark, men
kan också användas som riktlinjer på
privat mark.
35
62
PLANERINGSRIKTLINJER
Risk, säkerhet och markföreningar
Uppmärksamhetsavstånd för bebyggelse nära järnväg.
Då bebyggelse placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger ska en särskild riskanalys genomföras.
A Läs mer i Riskanalys för Malmö rangerbangård som har varit på samråd under vintern 2012 (Trafikverket).
36
Riskerna i planområdet består i huvudsak av rangerbangården, de transporter av
farligt gods som sker på Kontinentalbanan och eventuellt på Simrishamnsbanan.
Inom området finns det inga andra verksamheter som medför betydande risk för
omgivningen, inte heller vägar som rekommenderats för farligt gods och till vilka
riskhänsyn behöver tas.
Vetskapen om att det transporteras farligt gods på till exempel Kontinentalbanan kan väcka oroskänslor hos de närboende samtidigt som samhället är
beroende av dessa transporter. För att säkra en balans mellan hög säkerhetsnivå, god stadsmiljö och yteffektiv markanvändning har Malmö stad antagit ett
så kallad uppmärksamhetsavstånd till järnvägar med farliga godstransporter.
Kontinentalbanan ligger på bank och angivna uppmärksamhetsavstånd räknas
därför från släntslutet. Bebyggelse ska kunna placeras närmare järnvägen än
vad uppmärksamhetsavståndet anger men då måste en särskild riskanalys
genomföras. Om det behövs ska riskanalysen visa på förslag till riskreducerande åtgärder. En sådan riskanalys genomförs i enlighet med den metodik
som anges i länsstyrelsens RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen). Befinner sig bebyggelsen bortom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd behöver inga riskreducerande åtgärder genomföras. I antagna
uppmärksamhetsavstånd är hänsyn tagen till urspårningsrisken.
I den kommuntäckande översiktsplanen är även Simrishamnsbanan markerad som järnväg för farligt gods. Det ligger i linje med att kommunen av säkerhetsskäl gärna ser godstrafik förflyttas från väg till järnväg. Det är dock inte
sannolikt att det blir godstrafik på sträckan och i Trafikverkets järnvägsutredning för Simrishamnsbanan, som är under framtagande, utgår man från att
banan inte kommer att trafikeras med gods. I utredningen beaktas dock risken
för urspårning av persontåg.
Malmös bangård består av två delar, en personbangård och en godsbangård. Godsbangården är lokaliserad i de nordliga delarna av bangården och
hanterar stora mängder farligt gods. Trafikverket har under 2012-2013 utarbetat
en riskanalys för Malmö godsbangård och anger där ett uppmärksamhetsavstånd på 270 meter för personer utomhus och 200 meter för personer inomhus.
Ingen del av planområdet innefattas av uppmärksamhetsavståndet för personer inomhus. Området norr om Stockholmsvägen och Hornsgatan ligger dock
inom uppmärksamhetsavståndet för personer som vistas utomhus. Uppförs ny
bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet ska riskanalyser genomföras för
att visa om, och i så fall hur, bebyggelsen kan skyddas och hur godsbangårdens fortsatta verksamhet kan säkerställas.
Stora delar av planområdet har använts för olika typer av förorenande verksamheter, vilket medför att det finns både påträffade och misstänkta markföroreningar. För de områden som består av fyllnadsmassor finns det en generell misstanke om markföroreningar. Någon genomarbetad kartläggning är dock inte
gjord.
PLANERINGSRIKTLINJER
63
P L A NE RING SRIK TLI N JER
•
Riskanalyser ska genomföras för bebyggelse som lokaliseras inom Malmö
stads angivna uppmärksamhetsavstånd till järnvägar och Trafikverkets
angivna avstånd till godsbangården.
•
Ett fåtal godstransporter ska kunna trafikera Simrishamnsbanan, kanske 1-2
godståg per dygn, förutsatt att konsekvenserna av de åtgärder som behövs
för att bibehålla en god säkerhetsnivå inte blir för omfattande för ekonomin,
stadsbilden eller möjligheten att bygga en tät och blandad stad.
•
Simrishamnsbanan ska ligga i tråg, vilket höjer säkerheten för intilliggande
bebyggelse både vid urspårning och vid olycka med farligt gods.
•
Malmö stad ska, i enlighet med den kommuntäckande översiktsplanen, fortsätta verka för en yttre godsbana utanför stadsbebyggelsen så att mängden
farligt gods på Kontinentalbanan på sikt kan reduceras. Åtgärder som avsevärt försvårar denna funktion ska inte planeras så länge inte en ny järnväg
för godståg anläggs utanför Malmös stadsbebyggelse.
•
Området norr om Ellstorp idag.
Fortsatt planläggning behöver föregås av markundersökningar för att lokalisera markföroreningar och fastställa behov av åtgärder.
U P PM Ä R K S A M H E TS AVS TÅ N D
Uppmärksamhetsavstånd för kontor längs järnväg där det transporteras farligt gods (30 meter).
Uppmärksamhetsavstånd för bostäder längs järnväg där det transporteras farligt gods (80 meter).
Uppmärksamhetsavstånd för risker vid vistelse utomhus vid olycka på godsbangården.
Bebyggelse kan placeras närmare järnväg och bangård än vad riktlinjerna anger men då ska en särskild
riskanalys genomföras.
37
64
PLANERINGSRIKTLINJER
Buller och luftföroreningar
A Läs mer i Malmö stads Tillämpningstidskrift för buller (godkänd av Stadsbyggnadsnämnden 2013-03-11).
God ljud- och luftkvalitet är viktig för att Malmö ska vara en hälsosam stad att
leva i men även för att stärka Malmös attraktivitet. Buller och luftföroreningar
måste därför uppmärksammas och beaktas i den fortsatta planeringen.
Planområdet exponeras av vägtrafikbuller från framför allt Stockholmsvägen,
Lundavägen, Hornsgatan och Sallerupsvägen och tågtrafikbuller från Kontinentalbanan, Stambanan och bangårdsområdet. Beroende på hur Simrishamnsbanan utformas kan även denna ge upphov till bullerstörningar. Om Simrishamnsbanan läggs i ett nedsänkt läge minskar bullerstörningarna och möjliggör
bebyggelse närmre spåren utan att ytterligare bullerskydd behöver uppföras.
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och finpartiklar. Inom planområdet är det
endast vid Hornsgatan där miljökvalitetsnormerna överskrids, det är för kvävedioxid.
En ökad befolkning i kombination med nya målpunkter och servicefunktioner kan i sig medföra ökad biltrafik med tillhörande störningar som följd. En
tätare bebyggelse i anslutning till gatorna bidrar visserligen till tystare miljöer på
den skyddade sidan men kan ytterligare belasta luftkvaliteten lokalt. Med en
variation av hushöjder och en medveten utformning av bebyggelsestrukturen
kan luftcirkulationen underlättas.
Malmö stad arbetar för att minska antalet onödiga transporter med bil till
förmån för gång, cykel och resor med kollektivtrafik. Detta ger förutsättningar för
en bättre ljud- och luftkvalitet än vad som annars hade varit fallet.
P L AN ERI NGSR IK TLINJER
Dygnsekvivalenta ljudnivåer på 2 m
höjd. Grönt motsvarar ≤ 55 dBA. Färgfält i 5dB-intervall. Sammanlagda ljudnivåer från väg- och tågtrafik.
38
•
Verksamheter som medför bullerstörningar för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet.
•
Den nya bebyggelsens innehåll och utformning behöver ta hänsyn till spridningen av luftföroreningar och buller. I de mest bullerstörda delarna ska
verksamhetslokaler och parkeringshus kunna användas för att skydda bakomliggande bostadsbebyggelse. Möjligheten att bygga genomgående
lägenheter för att klara kraven på "tyst sida" ska också prövas.
•
Där bullerskydd är oundvikliga ska de ges en stadsmässig och yteffektiv
utformning.
•
För att minimera buller och utsläpp ska såväl huvudgator som lokalgator
utformas så att ett lugnt trafiktempo uppnås.
•
Vegetation ska finnas längs gatorna för att förbättra luftkvalitén.
•
Åtgärder som bidrar till ökat användande av kollektivtrafik eller cykel ska
uppmuntras.
RIKSINTRESSEN
65
Riksintressen
P L A NOMR Å D E T B ERÖ RS AV F Ö L JAN DE SJU RIKSINTR ESSEN.
•
•
•
•
•
•
•
Riksintresse för järnväg, Arlöv-Malmö C-Lockarp/Lernacken (Stambanan)
Riksintresse för järnväg Godsstråket genom Skåne (Kontinentalbanan)
Riksintresse för järnväg, Östervärn-Brågarp (Simrishamnsbanan)
Riksintresse för tågstationer (Östervärns station)
Riksintresse för Malmö godsbangård
Riksintresse och föreslaget till utökning av riksintresse för kulturmiljö, M:K 114 Malmö
Riksintresse för kustzonen
R IKS INT RE SSE N FÖ R JÄRN VÄG
Planområdet berör riksintresset för järnväg avseende Stambanan, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. Vid genomförande av planförslaget kommer ny
bebyggelse att lokaliseras i närheten av dessa riksintressen. Bebyggelsens läge
och utformning kommer att behöva anpassas avseende buller, vibrationer, säkerhet och luftkvalitet för att inte inkräkta på riksintressena. Vilka åtgärder som
behöver vidtas kommer att studeras vidare i efterföljande detaljplanearbete i
samråd med bland annat Trafikverket. Avsikten är att tillkommande bebyggelse
inte ska påverka riksintressena på ett sätt som medför nya begränsningar för
dagens eller den framtida tågtrafiken. För att stärka kapaciteten för godstransporter på järnväg har Malmö stad i den kommuntäckande översiktsplanen redovisat ett reservat för en yttre godsbana parallellt med Yttre Ringvägen.
Riksintresset för Simrishamnsbanan innefattar endast enkelspår. Med tanke på
de lokala, regionala och nationella satsningarna på att öka kollektivtrafiken och
spårbundna tranporter lämnar planförslaget utrymme för dubbelspår längs Simrishamnsbanans sträckning. På så sätt stärks riksintresset ytterligare. Godstransporter
kan bli möjliga och planförslaget tar höjd för detta men sannoliktheten bedöms i
Trafikverkets järnvägsutredning som låg. För att minska Simrishamnsbanans konflikter med andra intressen föreslås banan förläggas i tråg på en del av sträckan.
Att Simrishamnsbanan passerar under Kontinentalbanan medför ingen påverkan på riksintressena då Kontinentalbanans funktion kommer att kvarstå. En dialog
med Trafikverket kommer att föras i tidiga skeden så att störningarna under
byggskedet kan begränsas. Den järnvägsutredning som Trafikverket har utarbetat
för Simrishamnsbanan visar att åtgärder på spårområdet vid Östervärns station
snarare förbättrar för riksintressena än försvårar.
A Läs mer om Trafikverkets järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning för Simrishamnsbanan som
har varit på samråd under våren 2013
på http://www.trafikverket.se/simrishamnsbanan/
R IKS INT RE SSE FÖR TÅGSTATI O N ER
I samband med att Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik kan läget för
Östervärns station komma att behöva justeras. Detta påverkar inte riksintressets
funktion. Däremot medför det föreslagna bebyggelsetillskottet ett ökat resandeunderlag, vilket stärker riksintresset.
A Läs mer om värdebeskrivningen av
riksintressen i Malmö stads digitala
översiktsplan på http://www.malmo.se/
op/karta.
RIKSINTRESSE FÖR MALMÖ GODSBANGÅRD
Malmö godsbangård är en strategiskt viktig rangerbangård med internationell trafik. En fortsatt utveckling av spårburen trafik ligger i linje med inriktningen i översiktsplanen för Malmö. Föreslagna åtgärder försvårar inte påtagligt nyttjandet av
anläggningen. Förändrad markanvändning i riksintressets närhet kommer att
genomföras med hänsyn till anläggningens funktionalitet, buller, vibrationer,
säkerhet med mera. Detta är framför allt aktuellt i planområdets nordligaste delar.
39
66
RIKSINTRESSEN
RI KSI N TRESSE FÖR KULTUR MIL JÖ
Västra delen av planområdet sammanfaller med gällande riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset anger att förändringar som berör den bebyggelse och de miljöer riksintresset är knutet till, ska ske med största möjliga varsamhet och med
respekt för dess värden och karaktär. Som stöd för riksintresset har Malmö stad i
den kommunövergripande översiktsplanen pekat ut vilka områden som bedömts
vara särskilt skyddsvärda ur ett lokalt perspektiv, så kallade kulturhistorisk särskilt
värdefulla miljöer. Därutöver har bebyggelsen klassificerats i olika stadskaraktärer
för vilka planeringsriktlinjer utarbetats.
Planförslaget innebär en utbyggnad med blandad stadsbebyggelse med
goda förutsättningar för bevarande av kulturmiljövärden, både avseende byggnader och strukturer. Planförslaget innebär till stor del nybyggnation på ruderatmark, industrimark och lågt exploaterad mark, vilket medför begränsad påverkan
på värdefull bebyggelse.
Intill Östervärn station ligger idag Malmös äldsta koloniförening Lundavägen.
Koloniområdet har höga kulturhistoriska värden som kan påverkas negativt av
utvecklingen kring Östervärns station och den därmed förknippade satsningen
på kollektivtrafiken. Den framtida strukturen kring stationen behöver därför studeras vidare.
Den huvudstruktur som planförslaget anger har tagit fasta på den historiska
strukturen i området i form av byggnader, öppna platser och genombrytningar
genom Kontinentalbanans banvall. Ytterligare tillvaratagande av områdets kulturmiljövärden blir viktiga frågor i samband med plan- och lovbeslut. Malmö stad
har i den kommunövergripande översiktsplanen också utarbetat ett förslag till
utvidgning av riksintresseområdet, där hela planområdet inbegrips.
RI KSI N TRESSEN FÖR KUSTZONEN
Planområdet tangerar riksintresset för kustzonen som omfattar stora delar av
västra Malmö. Främsta syftet med riksintresset är att skydda natur- och kulturvärden som är knutna till kustområdena och säkra dem allmänhetens tillgänglighet,
för rekreation och turism. Eftersom planområdet avskärmas från kusten av
hamn-, spår- och industriområden berörs det inte av syftet med riksintresset.
RI KSI N TR ESSEN
40
Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G
67
Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont
Det nordvästra planområdet har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö. Samtidigt kan de miljö- och barriäreffekter som trafiken ger upphov till
minimeras. Det goda kommunikationsläget och entréfunktionen innebär ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En utveckling skulle innebära stora infrastrukturförändringar som bör föregås av fördjupade studier.
BAKG RUND
Området mellan bangården, Byggmästaregatan, Stockholmvägen och Hornsgatan är
avskärmat av trafikleder. Bara 350 meter från Östervärns station och 1 200 meter från
Malmö Centralstation är stora delar av marken obebyggd eller utgörs av lågt utnyttjad industrimark. Den täta blandade staden slutar abrupt vid detta mellanrum som
sammantaget ger ett intryck av att vistas i en utpräglat trafiktillvänd miljö.
I området finns det omistliga byggnader med viktiga samhällhällsfunktioner
som Trafikverkets ledningscentral och den fortfarande aktiva och kulturhistorisk
värdefulla avloppspumpstationen Rosendal, uppförd i början av 1900-talet.
Andra delar av området domineras av en transformatorstation, industrilokaler,
trafikleder och dåligt använda parkeringsplatser.
Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en
stadsmässig struktur på lång sikt.
Alternativa vägdragningar behöver studeras vidare.
Vy från korsningen Lundavägen/Hornsgatan. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
41
68
Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G
Stockholmsvägen kommer att vara den trafikled norrifrån som under överskådlig
framtid ska ta hand om stora mängder motortrafik till och från en växande innerstad
även om det finns ambitiösa mål om att minska mängden biltrafik inom, till och från
staden. Den stora mängden trafik (personbilar, godstrafik och bussar) som i dag passerar igenom detta område ska ses både som en tillgång för Malmö som ett regionalt
centrum men kan å andra sidan ha en negativ påverkan på stadens utveckling. Målet
är att skapa en mer sammanhållen stad, en bättre och mer effektiv markanvändning
och ett rikare stadsliv som gynnar gående och cyklister.
E T T A LT E R N AT I V T I L L DAG E N S S TA D S S T R U K T U R
Schematisk karta som visar hur mer
blandad stad kan tillskapas.
Om en utbyggnad med blandad stad
visar sig vara möjligt även i den nordvästra delen av planområdet finns det
potential för upp till 600 bostäder,
1 500 arbetsplatser med ett behov av
150 förskole- och 200 skolplatser.
42
Syftet med att utveckla det nordvästra planområdet är att utnyttja marken effektivare i ett centralt och stationsnära läge. Nya innerstadsliknande strukturer kan
förbättra integrationen av hela planområdet i Malmö generellt och i Nyhamnen i
synnerhet.
Målet är en ny, tätare bebyggelse med nya målpunkter i närheten av Östervärns station, en offentlig miljö som är anpassad till fotgängare och cyklister, ett
rikt stadsliv och en mer integrerad stad.
Det finns ett flertal olika möjligheter att bryta den barriärskapande trafikstrukturen. Ett alternativ till dagens stadsstruktur är att flytta de stora trafikströmmarna till ett läge närmare Kontinentalbanan och bangården. Detta skulle
skapa större utvecklingsmöjligheter för kvarteren runt om det nuvarande köpcentret söder om Hornsgatan.
En ny gatustruktur skulle kunna uppnås med samma funktion och kapacitet
som i dag men med en större blandning av trafikslag, ett lugnare trafiktempo,
fler korsningspunkter för fotgängare och cyklister samt en förbättrad kollektivtrafik med reserverade körfält för bussar och anknytning till Östervärns station. Den
mark som frigörs skulle kunna bebyggas och läka den fragmenterade stadsstrukturen. Mellan de trafikerade gatorna kan större sammanhängande och lugnare
kvarter skapas. Luftkvalitén och skyddet mot bullret från Kontinentalbanan och
trafiklederna kan då förbättras genom varierande byggnadshöjder och en sluten
kvartersstruktur.
V I DARE UTR EDNINGAR NÖDVÄNDIGA
Avsikten är att uppnå en utveckling som ger positiva sociala, miljömässiga och
stadsmässiga effekter, men det krävs stora investeringar för att kunna förändra
den befintliga infrastrukturen. I dagsläget kan det vara svårt att finna dessa
resurser. Bortom genomförandetiden för översiktsplanen, som ligger ungefär 20
år framåt, kan markvärdet ha ökat så pass mycket att en innerstadsliknande
exploatering av det nordvästra planområdet blir möjlig.
Till dess behövs fortsatt dialog med markägarna, myndigheter och djupgående
analyser samt en kostnadskalkyl. Det är viktigt att fastställa att en möjlig utveckling
av detta delområde inte påverkar en tidigare utbyggnad av fastigheterna söder om
Stockholms- och Lundavägen i anslutning till Östervärns station.
GENOMFÖRANDE
69
Genomförande
Malmö stad, markägare, fastighetsutvecklare och myndigheter bär gemensamt ansvar
för att förverkliga de mål som ställs upp i översiktsplanen. Här beskrivs översiktligt
vilka processer som behöver följa efter planens antagande.
Under genomförandet behöver samverkan mellan nämnder, förvaltningar och
bolag ytterligare intensifieras så att prioriteringar och investeringar sker på ett
samordnat, strategiskt och målinriktat sätt och med ett långsiktigt perspektiv.
Dialogen med medborgarna och andra aktörer, som har skett under översiktsplaneprocessen, behöver vidareutvecklas under genomförandetiden. Det är särskilt
viktigt att boende i området upplever att de har möjlighet att ta del av och ge
synpunkter på områdets utveckling. Dialogen bör utformas så att mäns, kvinnors, äldres, ungdomars och barns synpunkter blir hörda.
S TOR POT E NT IA L M EN O KL AR UTBYGGN ADSOR DNING
Planområdet beräknas rymma cirka 4 200 bostäder och 4 300 arbetsplatser. Detta
generar i sin tur ett behov av minst 850 förskolplatser och drygt 1 000 skolplatser.
Tillsammans utgör den nya bebyggelsen cirka 570 000 kvm BTA.
Genomförandet av översiktsplanen kommer till stor del att vara beroende av
faktorer som Malmö stad inte själv råder över. Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt kan vara svår att styra eftersom kommunens markinnehav är begränsat.
Det är därför angeläget att alla förvaltningar inom Malmö stad anammar en
öppen och positiv attityd till goda initiativ från fastighetsägare och byggherrar.
Vissa delar av planen kan förverkligas inom fem år medan andra förslag får ses på
10-20 års sikt.
När det gäller området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan ligger en
möjlig utveckling bortom översiktsplanens tidshorisont. Ett positivt ställningstagande för en långsiktig utveckling av detta område betyder dock inte att en
utbyggnad av kvarteren mellan Södra Bulltoftavägen, Lundavägen och Stockholmsvägen inte är möjlig i ett längre perspektiv.
ÖS T E RVÄ RNS STATI O N
Att Östervärns station åter tas i bruk är av stor betydelse för planområdet. Det
kommer finnas goda möjligheter att ta tillvara hela planområdets potential när
Malmöringen öppnas, vilket beräknas ske under 2015-2016. I samband med öppnandet kommer det i första fasen ske mindre ombyggnader av Östervärns station. En tidig planering av området närmast stationen, både öster och väster om
Kontinentalbanan, behövs för att ge en positiv signal för hela planområdets
utveckling och för att skapa ett större resandeunderlag.
Malmö stad har därmed ett stort intresse av att samarbeta med Trafikverket,
som äger spårområdet, och privata markägare som driver planeringsprocessen
för området kring stationen. Vidare utredningar om angöring av lokala och regionala bussar, risk- och konsekvensanalyser i samband med byggnation nära Kontinentalbanan och en möjlig framtida spårvagnsdragning längs Södra Bulltoftavägen behöver göras. Förutom Trafikverket, Malmö stad och de privata markägarna
behöver samordning inledas med Länsstyrelsen, Skånetrafiken, Räddningstjänsten Syd och andra berörda aktörer inom Malmö stad.
43
70
GENOMFÖRANDE
Det är viktigt att området närmast stationen används så att det kollektivtrafiknära läget utnyttjas på ett bra sätt. Hur området ska utformas för att skapa en
levande och trygg stationsmiljö behöver studeras vidare. Malmö stad äger marken intill Östervärns station som arrenderas av koloniföreningen Lundavägen.
Om koloniområdet inte ska vara kvar i sitt nuvarande läge eller form behöver ett
ersättningsområde inom rimligt avstånd säkras i god tid. Hur platsens kulturhistoriska värde ska tillvaratas behöver utredas, bland annat i samarbete med
Malmö Muséer.
SIMRISHAMNSBANAN OCH KONTINENTALBANAN
När Simrishamnsbanan kommer att realiseras är i dagsläget inte möjligt att svara
på. Under 2014 tar Trafikverket fram en järnvägsutredning för banan. Där redovisas järnvägens läge, utformning och konsekvenser.
Innan nästa planeringsskede, som är att utarbeta en järnvägsplan, måste
finansieringen vara säkrad. Har inte järnvägsbygget påbörjats senast fem år efter
järnvägsplanen har vunnit laga kraft så upphör den, enligt dagens lagstiftning,
att gälla. Arbetet med att finna en finansiering måste intensifieras och ske
gemensamt av kommunerna längs järnvägen, Region Skåne och Trafikverket.
Medan arbetet med att lösa finansieringen pågår så ska föreslagen järnvägssträckning bibehållas som reservat. Investeringarna för att starta trafik på Simrishamnsbanan behöver inte vara lösta för att planområdet ska kunna bebyggas.
I dagsläget trafikeras det befintliga järnvägsspåret längs Simrishamnsbanan
inte. Under planeringstiden skulle det vara fördelaktigt att spårområdet, som ägs
av Trafikverket, blir temporär tillgängligt som en del av ett aktivitetsstråk. Samordning mellan Malmö stad och Trafikverket behöver ske i detta fall. Oklarheter
om tidplanen kring Simrishamnsbanans tillkomst ska inte fördröja en utveckling
av planområdet intill järnvägen. Markägarna längs Simrishamnsbanan och
Malmö stad behöver samordna gatusträckningar och bebyggelsegräns längs
banan med Trafikverket och Räddningstjänsten Syd. För att byggelsen ska kunna
lokaliseras nära Simrishamnsbanan bör riskbedömning ske och säkerhetsscenarier ska prövas i fortsatt planarbete.
Planeringsarbetet med att åstadkomma en yttre godsbana parallellt med
Yttre Ringvägen har inte utvecklats vidare. En överföring av godstrafik från Kontinentalbanan skulle vara till fördel för planområdet. Reservatet ska därför kvarstå
och dialogen för att skapa en samsyn mellan kommunerna i sydvästra Skåne ska
fortsätta.
KO P P LI NGAR OC H EXPLOATER INGSGR AD
Bibehållandet av befintliga och skapandet av nya möjligheter att korsa den
nedsänkta Simrishamnsbanan är väsentligt för att läka staden. Källa: Järnvägsutredning Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla 2014-02-21.
44
Områdets centrala läge tillsammans med järnvägarnas barriärverkan gör det särskilt viktigt att vidta åtgärder som bryter barriärer och läker samman staden.
Singelgatans förlängning genom Södra Kirsebergsstaden har stor betydelse för
områdets tillgänglighet och framtida exploatering. Den kan temporärt anläggas
utan att invänta Simrishamnsbanans trafikering och därefter byggas om till bro
över den nya nedsänkta järnvägen. Detta gäller även den nya gång- och cykelförbindelse som föreslås sammanbinda Södra Kirsebergsstaden med Johanneslust.
Andra kopplingar som behöver tillkomma är gång- och cykelförbindelser
(kanske även som lokalgator) under Kontinentalbanan mellan Ellstorp och Södra
Kirsebergsstaden och mellan Ellstorp och Johanneslust. Dessa kan eventuellt till-
GENOMFÖRANDE
71
komma först i samband med anläggandet av Simrishamnsbanan. Östra Fäladsgatan, Vattenverksvägen och Mölledalsgatan korsar i dag Simrishamnsbanan i plan.
Det kan de fortsätta göra men när trafikeringen av banan kommer igång ska de
byggas om så att de korsar banan på bro.
Kostnader för de tillkommande och bibehållna kopplingarna kan ställas emot
områdets förbättrade integration med Malmö och effekter som ger bättre förutsättningar för en högre exploatering, större trygghet, bättre tillgänglighet till kollektivtrafik, handel och grönområden. Det förbättrar också möjligheten att skapa
verksamheter och nya målpunkter inom planområdet, framför allt i Södra Kirsebergsstaden. Livskvalitén hos de boende och värdet på området förväntas öka.
Kopplingar gynnar både utvecklingen av marken längs järnvägen men även
Malmö stad. Markägarna behöver tillsammans med Malmö stad ta ansvar för att
tillsammans med Trafikverket reda ut möjligheter att finansiera och genomföra
förbindelser förbi Kontinental- och Simrishamnsbanan. Även möjligheter till tillfälliga kopplingar mellan Johanneslust och Järnvägsverkstäderna i väntan på att
Simrishamnsbanan åter tas i bruk ska prövas. Vid planering av Simrishamnsbanan behöver Trafikverket samordna planeringen med Malmö stad, markägarna
och andra berörda förvaltningar och myndigheter.
KOM M U NA L SE RV I CE
Att tillhandahålla service, plats för fritid och ytor för rekreation och offentliga
möteplatser skapar trygghet, höjer områdets attraktivitet och hjälper människor
att ha en arena för delaktighet och dialog. Eftersom Malmö stad inte äger mycket
mark inom området är det viktigt att ytorna för skolor, förskolor, olika typer av
serviceboenden, fritidsanläggningar, parker, torg, gator och ytor för öppen dagvattenhantering reserveras i ett tidigt skede. Därför behöver markförvärv göras
av Malmö stad. Inför detaljplanläggning behöver markägarna koordinera sina
planer med Malmö stad som samordnar behovet för hela planområdet i enlighet
med översiktsplanens intentioner.
Det råder brist på förskolor, skolor, grönområden och andra typer av mötesplatser i planområdets närhet. Tillkommande funktioner behöver därmed även
täcka de behov som finns i dag. Förutom att i tidigt skede förvärva mark finns det
möjlighet att säkerställa tillkomsten av service genom att prioritera detaljplaner
med sådant innehåll.
Vissa servicefunktioner kan även tillhandahållas av privata aktörer. Skulle en
sådan lösning innebära att nya multifunktionella och yteffektiva lösningar blir
möjliga ska detta bejakas.
EFFEK TIVARE MARKUTNYT TJANDE
Genom samordning av olika funktioners eller intressenters ytanspråk kan marken
användas effektivt. Då mark för dagvattenhantering inte är vattenfylld kan de till
exempel användas för lek och bollspel. Samutnyttjande av fritidsytor, parker och
skolgårdar kan också leda till att markanspråken sänks. Detsamma gäller parkeringsbehovet. Kontorsanställda och boende har behov av parkeringsplatser vid
olika tidpunkter på dygnet. Genom samordnade parkeringslösningar sparas
både mycket plats och pengar. Denna typ av lösningar ska eftersträvas varför dialog mellan flera olika parter behöver initieras.
45
72
46
KO N S E K V E N S E R
73
Konsekvenser
Översiktsplanen för del av Kirseberg bygger på den kommuntäckande översiktsplanens mål att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och
en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är
ömsesidigt beroende av varandra. Konsekvenser av översiktsplanens genomförande
redovisas nedan för varje aspekt.
Miljökonsekvenser
Miljöaspekterna har fått en allt mer betydande roll i planeringen och miljöfrågor
genomsyrar därför i hög grad översiktsplanen, som är framtagen för att som helhet minimera påverkan på miljön. Genomförande av översiktsplanen kan ge
både positiva och negativa miljöeffekter som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
En avvägning av miljökonsekvenser görs kontinuerligt i arbetet med översiktplanen från framtagande av samrådsunderlaget till utställningsförslaget och
antagandehandlingar. Miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad översiktsplanen anger. Beskrivningen tar upp områden som behöver utredas ytterligare som en vägledning
kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner.
OLIK A A LT E RNAT I V
Översiktsplanens miljökonsekvenser skall jämföras med ett så kallat nollalternativ,
vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös
kommuntäckande översiktsplan antogs maj 2014 och den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen, där riktlinjer för utveklingen av området har angetts. Planområdet är i översiktsplanen fastställd som ny blandad stadsbebyggelse och Simrishamnsbanan förordas nedsänkt. Planförslaget skiljer sig inte i väsentlig grad från den kommuntäckande översiktsplanen. I förhållande till nollalternativet finns det mindre justeringar
i planförslaget, framför allt har fler gröna kopplingar införts, för att stärka tillgängligheten mellan planområdet och övriga staden och grönområden.
Nollalternativet ställs mot två utvecklingsalternativ. I och med att nollalternativet
inte innebär stora skillnader med planförslaget kommer miljökonsekvenserna i stort
sätt vara de samma. Mera relevant är det att jämföra med alternativet oförändrad
markanvändning, Alternativet får benämningen Oförändrad markanvändning.
Planförslaget jämförs också med alternativet Simrishamnsbanan förläggs i
markplan. Vid Simrishamnsbanan förlagd i markplan förloras möjligheterna till
kopplingar mellan områdets olika delar i markplan över spåren. Färre och oattraktiva kopplingar, och minskade rörelser genom området. Konsekvenserna av
om den förläggs i markplan eller nedgrävt blir olika framför allt vad det gäller
bullerfrågan och möjligheten att bygga nära spåren, och risker i samband med
den spårbunden trafiken ökar.
A Läs mer: Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan för del av Kirseberg, som redovisas i ett separat dokument och fungerar som ett beslutsunderlag vid antagandet av
översiktsplanen.
www.malmo.se/fopkirseberg
B E T YDA N D E M I L J Ö PÅV E R K A N
Området innehåller kända markföroreningar på ett flertal platser kopplat till tidigare verksamheter i området. Om översiktsplanen inte genomförs finns det en
risk att markföroreningarna inte kommer att åtgärdas.
47
74
KO N S E K V E N S E R
Den ökade trafiken, som en större utbyggnad innebär, kan medföra negativa
konsekvenser för luft och öka bullernivåerna. Luftkvalitén ligger redan i dag nära
gränsen för det tillåtna intill planområdets större vägar. Delar av området är
redan starkt bullerutsatta från infartsvägen till Malmö och från järnvägarna som
skär genom området. Nollalternativet skulle kunna ge en mindre risk för försämrad luftkvalitet och buller som förorsakas av transporter, som den nya bebyggelsen i planförslaget ger upphov till. Men dagens utveckling innebär att risken för
buller och luftkvalitetsproblemen ändå ökar längs befintliga gator och järnvägsspår på grund av en ökad inpendling med bil.
Genom medveten planering och byggande kan problem med buller och luftkvalitet minimeras. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärdar erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna (MKN)
för luft och buller. Förutsättningar för att klara normerna för luft och buller
bedöms inledningsvis bra om hänsyn tas i den efterföljande planeringen, till
exempel genom lokalisering av verksamheter mot järnvägar, genomgående
lägenheter med en ”tyst sida” mot gården eller varierande byggnadshöjder för
att öka luftcirkulationen.
En utbyggnad nära Malmö centrum och Östervärns station skapar förutsättningar för ett hållbart resande. En tätare stad ger fler människor kortare avstånd till
arbete, service, kultur och annat. Genom att förbättra gång-cykel och kollektivtrafikförbindelser skapas förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet
kan minskas, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal
miljö begränsas.
När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen öka. Likaså
kommer utsläppen från reningsverket öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten och gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts.
Genomförandet av planen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för ytvatten.
P O SI TI V SAML AD BEDÖMNING
Sammanfattningsvis är översiktsplanens positiva miljökonsekvenser följande:
•
Ett effektivare markutnyttjande när tidigare verksamhetsområden tas i
anspråk för ny, tät bebyggelse.
•
Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med god tillgång till lokal och
regional kollektivtrafik och en god infrastruktur för gående och cyklister.
•
Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer genom detaljplanläggning.
•
Skapande av nya rekreativa stråk, kompletterade med parker, ytor för fritidsaktiviteter, gång- och cykelstråk.
•
Skapande av nya naturmiljöer och kompensation för negativ påverkade
naturvärden.
Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av översiktsplanen bidrar
till en hållbar utveckling av Malmö och motiveras av denna. Stadsutveckling i ett
stationsnära läge är i linje med inriktningen i den kommuntäckande översiktsplanen. Genom förtätning och utnyttjande av de befintliga markresurserna sparas
48
KO N S E K V E N S E R
75
åkermark utanför den täta staden. I takt med att planprocessen fortsätter och frågor och delområden studeras i detalj behöver också förslagens miljökonsekvenser studeras vidare.
M I L J Ö K VA L I T E TS M Å L
Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö
lagt fast höga ambitioner på klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi 2030 vilket innebär behov av särskilda insatser för lokal
energiproduktion och energieffektiva byggnader.
Totalt finns sexton miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Översiktplanen bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av de relevanta nationella
miljömålen och Malmö stads miljömål.
Sociala konsekvenser
Införandet av sociala konsekvensbeskrivningar under planeringsarbetet är en av
de åtgärder som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lett till. Beskrivningen av planförslagets sociala konsekvenser är strukturerad efter planområdets mål (sida 8).
INTEGRER AD OCH SAMMANHÅLLEN STAD
Tillgänglighet är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning ska kunna ta del av stadens utbud. En ökad tillgänglighet är
även en viktig förutsättning för att befintliga och nya mötesplatser ska kunna
aktiveras av människor med olika bakgrund och intressen. Nya gång-, cykel- och
kollektivtrafikförbindelser som binder ihop planområdets delområden med
Malmö centrum bidrar till att det blir lättare för fler att röra sig till, från och inom
planområdet.
Liv och rörelse i planområdet under olika tider på dygnet ökar möjligheterna
till möten mellan människor med olika bakgrund. Dessutom kan den upplevda
tryggheten i området öka. När Östervärns station tas i bruk kan den bli en viktig
mötesplats för boende- och verksamma i området. Stationen kan skapa förutsättningar för en ökad funktionsblandning, med fler verksamheter och ett ökat
serviceutbud i närområdet och längs samlande stråk.
Genom att erbjuda ett varierat bostadsbyggande vad gäller hustyper, lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer och arkitektur, kan människor med olika förutsättningar och behov ges möjlighet att bosätta sig i planområdet.
Om nya kopplingar och ett varierat bostadsutbud uteblir och Östervärns station inte utformas som en samlande och trygg mötesplats blir området mindre
attraktivt att bo i och vara verksam i och det finns sämre möjligheter för ett aktivt
stadsliv. Inflyttningen riskerar att avta eller stanna av vilket minskar underlaget
för service och ytterligare försämrar områdets attraktivitet. Det blir även svårare
att aktivera befintliga och nya mötesplatser i området som kan upplevas isolerade från resten av staden.
49
76
KO N S E K V E N S E R
L I VS K VA L I T É G E N O M N Ä R H E T
Konsekvensen av att lokalisera servicefunktioner och mötesplatser nära kollektivtrafiknoder, huvudstråk samt gång- och cykelstråk är att det blir enklare och närmare för fler att ta sig till, exempelvis, förskola, skola, arbete, livsmedelsbutik och
fritidsaktiviteter. Genom att uppmuntra till aktivare rörelser ökar förutsättningarna
för en jämlik livskvalité och hälsa. Ett ökat folkliv kring kollektivtrafiknoder och
längs samlande stråk kan även förbättra den upplevda tryggheten. Gång- eller
cykelavstånd till kvalitativa utemiljöer är särskilt viktiga för barn som är mer beroende av miljön nära hemmet. När servicefunktioner lokalieras nära kollektivtrafiknoder kan fler uppmuntras till att välja kollektivtrafik före bilen vilket förbättrar
luftkvalitén, ökar trafiksäkerheten, minskar buller och främjar folkhälsan.
Den positiva utvecklingen hotas om servicefunktioner och mötesplatser inte
lokaliseras nära kollektivtrafiknoder, huvudstråk samt gång och cykelstråk. Vardagsrörelserna blir längre, biltrafiken ökar och säkerheten för fotgängare och
cyklister försämras. Möjligheten att skapa aktiva mötesplatser och förbättra
tryggheten i utemiljöer kan även minska.
K U LT U R E L L I D E N T I T E T I VA R I E R A N D E M I L J Ö
Genom att bevara och utveckla den kulturhistoriska strukturen och bebyggelsen
och låta nya byggnader inspireras av den äldre arkitekturens uttryck kan områdets identitet stärkas och dess historia levandegöras. En ökad förståelse för
områdets historia kan skapa en gemensam stolthet och öka engagemanget för
områdets fortsatta framväxt.
Genom att utveckla nya former för stadsodling, som är en populär företeelse i
området i dag, tillsammans med de boende kan samhörigheten, identiteten och
engagemanget för området stärkas.
Det finns en risk att områdets identitet och det engagemang som finns på
sikt urholkas om det inte utvecklas i enlighet med planförslagets intentioner.
Bevarandet av äldre byggnader av kulturhistoriskt värde kräver investeringar i
marksaneringar och att bebyggelsen anpassas till dagens behov och lagkrav.
Om inte de utmaningar som detta innebär kan tillgodoses är risken stor att attraktivteten minskar och att det blir svårare att skapa intressanta målpunkter för
andra Malmöbor i området. Engagemanget riskerar dessutom att minska om
mycket av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen försvinner. Om inte den
stadsodlingskultur som finns i området i dag tas om hand och utvecklas i nya former när vissa av de befintliga koloniområdena försvinner kan trivseln, gemenskapen och sammanhållningen i området minska.
DEN GRÖNA STADSDELEN
Genom att skapa mer grönska och förbättra tillgängligheten till gröningar, parker
och rekreationsområden kan förutsättningarna för hälsa, rekreation och trivsel
förbättras. Mer grönska bidrar till förbättringar av luftkvalitén. Grönområden och
gröna stråk uppmuntrar till motion, lek och rörelse.
Om inte de gröna kvalitéerna och gång- och cykelkopplingarna förbättras
enligt planens intentioner minskar förutsättningar för trivsel och hälsa i området
som i dag präglas av infrastruktur och hårdgjorda ytor. Barn, äldre och funktionshindrade bedöms påverkas särskilt negativt då de är mer beroende av miljön
nära hemmet.
50
KO N S E K V E N S E R
77
Ekonomiska konsekvenser
Att bedöma översiktsplans ekonomiska konsekvenser är ytterst komplext. Det
finns inte några direkta målformuleringar för översiktsplanearbetet som rör kommunens ekonomi. Däremot finns outtalade mål om rimliga investeringar och
låga driftskostnader. Att omvandla ett centralt område med goda kollektivtrafikförbindelser har bästa förutsättningar att på sikt ge samhällsekonomiska vinster.
Genom att bebygga centralt belägen mark och minska områdets barriärer
ökar möjligheterna att uppnå rationella storlekar på enheterna inom förskola,
grundskola, omsorg och andra kommunala verksamheter. Ett nytillskott av
boende och verksamma ger också möjlighet till bättre användning av redan
gjorda investeringar i form av befintliga parker, gator och VA-nät. Planförslaget
medför vidare att jordbruksmark inte behöver tas i anspråk eller att busslinjer
måste förlängas. Det finns således fördelar med att marken bebyggs trots att det
inom planområdet knappt finns någon kommunal mark avsedd för ny bebyggelse.
Den föreslagna utvecklingen av ett mer miljöanpassat transportsystem kan
initialt medföra stora kostnader för uppbyggnad av infrastruktur och utökad kollektivtrafik. Simrishamnsbanan bedöms i Trafikverkets järnvägsutredning kosta
4–5 miljarder kronor. Att i Malmö kommun gräva ner banan i schakt skulle enligt
samma utredning ge en kostnadsökning på ytterligare cirka 500 miljoner kronor.
Eftersom Simrishamnsbanan inte finns med i Trafikverkets åtgärdsplan för 2014–
2025 så är kostnaderna inte möjliga att tidsätta. När järnvägen kan komma till
stånd är beroende av finansiärernas vilja. I väntan på detta kan planområdet
omvandlas med reservat för järnvägen. Stationen kan byggas om till starten av
Malmöringen och i väntan på trafikeringen av Simrishamnsbanan kan tillfälliga
plankorsningar byggas över spåren.
En hög sysselsättningsnivå är bra av många skäl, bland annat för att öka kommunens skattekraft. Ur det perspektivet ger planområdet stora möjligheter.
Översiktsplanen visar på goda etableringsmöjligheter för många av näringslivets
olika grenar, tät kontorsbebyggelse i stationsnära miljö och spännande uppstartsmiljöer i de gamla järnvägsverkstäderna . Ett dynamiskt näringsliv är viktigt
för staden och till förmån för Malmöborna och andra i regionen. En nyöppnad
Östervärns station ger också Malmöborna i den nordöstra delen av staden tillgång till den regionala arbetsmarknaden på ett enklare sätt än idag.
Stora delar av planområdet har varit under utredning en lång tid och därför
blivit eftersatt. Efter hand som staden växt har det blivit allt mer intressant att se
till områdets möjligheter. Bedömningen är att det är till godo för kommunen att
planområdet bebyggs på så framåtsyftande sätt att uppsatta mål kan nås. Ambitionen att skapa ett attraktivt område med social balans och att nå ett effektivare
markutnyttjande i ett centralt läge går i riktning mot en långsiktig kommunekonomiskt fördelaktig stadbyggnadsstruktur.
51
78
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Planförutsättningar
I den kommuntäckande översiktsplanen anges prioriterade inriktningar för att skapa en attraktiv och
socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar stad. Ett hållbart samhälle ger förutsättningar för ett
gott liv, både för dagens och för framtidens medborgare. De prioriterade inriktningarna syftar till att
generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och fler arbetstillfällen. Den kommuntäckande översiktsplanens inriktningar är vägledande för arbetet med översiktsplan för del av Kirseberg.
NÄR A, TÄT, GRÖN OCH FUNK TIONSBL ANDAD STAD
Malmö är en stad som ska vara "nära". Den nära staden är flexibel, yteffektiv och
sparar värdefull jordbruksmark. Malmö ska också byggas som en funktionsblandad stad så att en enklare vardag och ett intensivt och rikt stadsliv kan uppnås.
Parker behöver utvecklas för att ge en växande befolkning möjlighet till rekreation och stillhet men det behöver också ske ett tillskott av gröna platser som är
lättillgängliga och integrerade med bostäderna. Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet och bidra till att länka ihop områden
som i dag är omgärdade av trafikleder och järnvägar. Målet är att alla Malmöbor
ska få en likvärdig och nära tillgång till stadens utbud och samhällsservice. Att
förtäta i befintliga miljöer ställer krav på att finna nya lösningar så att stadens
samhällsfunktioner blir yteffektiva. Denna fördjupning av översiktsplan för
Malmö omfattar ett område som med sitt centrala läge har god potential att tillgodose behovet av en effektivare och grönare markanvändning. Det finns också
möjligheter att minska de barriärer som finns i området och tydligare knyta det
samman med stadens mer centrala delar.
REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄX T OCH SYSSELSÄT TNING
Öresundsregionen är en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög
livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö-Lund ska vara en sammanhängande metropol som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen. Malmö ska
vidareutvecklas som en attraktiv stad för boende, besökande och företagsetableringar. Regional tillväxt utan negativa konsekvenser för klimat och miljö förutsätter att bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen. Malmös alla delar ska vara fysiskt lättillgängligt att nå från omvärlden,
nya barriärer ska inte skapas. Östervärns station kan i detta sammanhang utgöra
en viktig nod som knyter Malmö bättre till övriga regionen och bidrar till att öka
områdets attraktivitetet för såväl verksamheter, företag och boende.
52
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
79
S TAD E N SOM K U LTURELL O CH DEM O KR ATI SK AR ENA
Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling. Det skapar en gemensam
kontaktyta för möten mellan människor och stimulerar demokrati och delaktighet. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner kan staden och stadsdelarna läkas samman socialt. Möjligheten att röra
sig till fots eller med cykel främjar folkhälsan som i sin tur är en förutsättning för
en positiv utveckling, för välfärd och för tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa
inom staden har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos människor
som känner sig delaktiga. Staden stärks socialt av medborgares medverkan och
det är väsentligt att inom stadsplaneringens ramar verka för ett ökat deltagande
i förändringsprocesser. Genom att bryta de barriärer som omgärdar planområdet underlättas rörselser och befintliga och nya lokala målpunkter tillgängliggörs
även för övriga Malmöbor.
A Läs mer i Översiktsplan för
Malmö (antagen av Kommunfullmäktige 2014-05-22).
www.malmo.se/op
53
80
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Området i ett regionalt perspektiv
Malmö befinner sig i en expansiv region och har potential att tillsammans med
Köpenhamn och Lund bli Skandinaviens näringslivscentrum med bästa möjliga
förutsättningar för ett internationellt näringsliv. En rad satsningar pågår för att
öka regionens attraktivitet för etableringar av verksamheter, besöksmål och
bostäder. Bland dessa är utbyggnadsområdena Hyllie, Västra Hamnen, Nyhamnen och etableringen av ESS och Max IV i Lund, nya Öresundstågstationer och
infrastruktursatsningar i spårburen kollektivtrafik. På sikt kan det även bli aktuellt
med ytterligare en fast förbindelse över Öresund.
De regionala visioner som finns i till exempel Öresundsregional utvecklingsstrategi (ÖRUS) och Regionalt utvecklingsprogram i Skåne (RUP) om hållbar tillväxt, klimatanpassning och goda levnadsförhållanden stämmer väl överens med Malmös
regionala inriktning. Bland de frågor som berörs i de regionala visionerna är helhetssyn på kollektivtrafik och bebyggelsestruktur särskilt viktiga för Malmö.
Ett attraktivt område för bostadsbebyggelse och verksamhetsetableringar
som erbjuder stadsliv, kommunikationer och service kring Östervärns station kan
stärka Malmös och Malmö centrums roll i den regionala strukturen. Värnhem är
redan i dag en viktig knutpunkt för regional busstrafik, med expressbussar till
och från bland annat Lund. Vid öppnandet av Östervärns station för persontrafik
stärks Östervärn och Värnhems roll som regional kommunikationsnod vid Malmös entré norrifrån ytterligare. När Simrishamnsbanan åter trafikeras med persontåg knyts också östra Skåne till Malmö. Det minskar avståndet mellan orterna
längs Simrishamnsbanan och mellan Malmö och Lund samtidigt som det ger
ytterligare flöde av människor genom planområdet.
I samrådsunderlaget till en gemensam strukturbild för Malmö-Lund föreslås
den flerkärniga ryggraden som konkretiserad framtidsbild för Malmö-Lund med
sikte på år 2030. Underlaget betonar vikten av att Malmös nordostliga miljöer längs
ryggraden utvecklas till täta, urbana noder. En ny regionaltågstation vid Sjölundaviadukten kan förstärka nordöstra Malmös regionala betydelse ytterligare.
MALMÖ-LUND L ÄNKEN I NORR A MALMÖ
Burlöv
Malmö C
Sjölunda
Triangeln
Hyllie
I det långa perspektivet kan en ny station vid Sjölundaviadukten koppla Kirseberg närmare Malmö-Lund-länken och Mellersta hamnen.
54
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
81
Historik och kulturhistoriska
värden
Från att ha varit ett område till stor del bestående av odlingar och ängsmark med
sporadiska inslag av bebyggelse, blev Kirseberg under slutet av 1800-talet en allt
mer befolkad stadsdel. Industrialismen innebar en stor inflyttning till Malmö
med ett behov av fler bostäder för den växande arbetarbefolkningen. Den
ökande befolkningen och en stor trångboddhet fick till följd att många människor levde under mycket ohälsosamma förhållande och i social misär. För att försöka råda bot på detta byggde Malmö, som en av de första städerna i Sverige,
nödbostäder på flera ställen. Kirsebergs vattentorn byggdes 1915 om till bostäder
för behövande och ett par år senare stod arbetarbostäderna i kvarteret Östergård
klart, vilket befäste Kirseberg som arbetarstadsdel. Delar av planområdet ingår i
riksintresse för kulturmiljö (M:K 114) där Kirsebergsstaden är omnämnd i egenskap av arbetarstadsdel.
I slutet av 1800-talet byggdes även järnvägen ut. Planområde genomkorsades
av tre järnvägsspår; Kontinentalbanan, som 1914–15 fick sin nuvarande dragning,
Simrishamnsbanan vars spår inte är i bruk och Malmö-Genarp som lades ner
1948. Järnvägsverkstäderna tillkom när Malmö Centralstation byggdes om i början av 1900-talet och de dåvarande verkstäderna behövde mer plats. I samband
med detta fick Simrishamnsbanan sin nuvarande sträckning. Som mest arbetade
1 100 personer vid verkstäderna och det var Malmös näst största arbetsplats. Nu
hyrs området ut till andra icke järnvägsanknuta verksamheter. På platsen där den
rivna lokverkstaden låg ligger i dag ett bussgarage med tillhörande verkstad. På
det hela taget är det dock fortfarande verkstadsbebyggelsen från 1910-talet som
dominerar området. Bebyggelsen har en arkitektur som är karaktäristisk för den
tidens industribyggnader. Den lilla grönytan som ursprungligen hade en dekorativ plantering är, trots att den idag bara består av en gräsmatta, en centralpunkt i
området kring vilken de historiska byggnaderna är placerade. Utemiljön i övrigt
präglas av de omfattande spårsystemen samt bevarade traverser och lastkajer.
Det lokalhistoriska värdet är därmed stort. I Malmö Museers översiktliga kulturmiljöutredning för Järnvägsverkstäderna och omnejd (2013) beskrivs området
och de olika delområdenas kulturhistoriska värden mer ingående.
I kölvattnet av industrialiseringen och den stora inflyttningen till städerna
startade kolonirörelsen för att ge arbetarbefolkningen möjlighet att ta del av
grönska, frisk luft och odlingsmöjligheter. Det har tidigare funnits ett antal koloniområden inom planområdet men efterhand som bebyggelsen brett ut sig har
de reducerats till två. Östra Sommarstadens koloniområde har kvar sitt ursprungliga utbredningsområde och en del kolonistugor från anläggandet på 1920-talet,
vilket gör området kulturhistoriskt värdefullt. I den norra delen av kvarteret Tyr
finns en rest av det äldsta bevarade koloniområdet i Malmö, Lundavägens koloniområde. Koloniområdet anlades 1905 men har sedan dess decimerats av infrastruktur och bebyggelse. Kolonierna i kvarteret Tyr hängde tidigare ihop med ett
annat område, Hagstorp, som avvecklades 1990 och som har legat för fäfot sedan
dess.
Även egnahemsrörelsen, som inom planområdet finns representerat av
Johanneslust egnahemsområde, var en reaktion på den ökande trångboddheten
i städerna. Johanneslust egnahemsområde är, trots att de individuella husen
genomgått stora förändringar, värdefullt tack vare sin karakteristiska stadsplan
med enhetligt placerade huskroppar och byggnadsvolymer. Trädgårdarna är
relativt stora vilket ger en lummig kvalitet till området.
A Läs mer om den översiktliga kulturmiljöutredningen för Järnvägsverkstäderna med omnejd som Malmö Museer
har tagit fram under 2013 på
www.malmo.se/fopkirseberg.
55
82
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
På 1930-talet byggdes flerbostadshus i Ellstorp med en tydlig funktionalistisk
prägel. Området uppfördes av HSB och var ett av de första storskaliga bostadsområdena i Malmö.
Under efterkrigstiden förtätades den östra delen av Kirsebergsvången med
flerbostadshus. Bebyggelsen uppfördes efter stadsingenjör Eric Bülow Hübes
stadsplan och består till största delen av lamellhus i tre våningar.
Ellstorp byggdes efter en stadsplan från 1937. Bild: Malmö Museer.
Inom, eller angränsande till, planområdet finns flera parker med kulturhistoriska värden. Beijers park anlades på privat initiativ men öppnades 1905 för allmänheten. Även Gerlachs park och Garnisonsparken har gamla anor och ett miljöskapande värde.
I dag är industrimarken dåligt utnyttjad, glest bebyggd och utgör tillsammans
med järnvägen och de hårt trafikerade gatorna en tydlig barriär mellan Kirsebergs-
SJ-verkstädernas område, vy från Huvudförrådets tak söderut över gården med prydlig plantering, ång- och kraftcentralen i fonden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934.
56
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
83
S TA D S K A R A K TÄ R E R I N O M P L A N O M R Å D E T
staden och det centrala Malmö. Verksamheterna som ligger inom området har en
låg sysselsättningsgrad. Området utgör ingen trivsam miljö att vistas i och de tidigare järnvägsverkstäderna från början av 1900-talet, med sina öppna ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och tydliga industriella prägel, är därutöver inhägnat.
Den angränsande bebyggelsen, den som en ny bebyggelse inom planområdet ska förhålla sig till och samspela med, är i högsta grad diversifierad och brokig. Den har vuxit fram efterhand och dess brokighet gör sig gällande på flera
nivåer, såsom bebyggelsens skala och typologi som varierar starkt, precis som
graden av detaljering och val av material.
Vagnverkstaden med travers i förgrunden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934.
57
84
Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G
Planprocessen och fortsatt arbete
PL ANPROCESSEN
Det är en förhållandevis lång process att ta fram en översiktsplan. I inledningsskedet inhämtas information från bland annat kommunens olika förvaltningar,
institutioner, företag och boende. Detta utgör sedan underlag för det fortsatta
planarbetet.
När samrådsförslaget godkänts av Kommunstyrelsen inleds samrådsskedet.
Då ges allmänhet, intresseföreningar, politiska partier, myndigheter, förvaltningar, grannkommuner med flera möjlighet att framföra sina åsikter på planen.
Därefter följer ett arbete med att revidera förslaget.
Under utställningsskedet är det möjligt att lämna synpunkter på det reviderade förslaget. Efter justeringar vidtar den politiska beslutsprocessen och översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige.
TI DP L AN
M I L JÖ KONSEKVENSBESKR IVNING
Miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömning gäller för en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen är den rapport som tas fram under en miljöbedömning.
Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen ska löpa parallellt med framtagningen av en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i ett separat
dokument.
58
85
Medverkande
Denna översiktsplan är resultatet av ett förvaltningsövergripande arbete på uppdrag av kommunstyrelsen.
BE STÄ L L A RE
Kommunstyrelsen
Christer Larsson, beställarens ombud, stadsbyggnadskontoret
ST YRGRUPP
Johan Emanuelson, ordförande, stadsbyggnadskontoret
Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret
Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret
Håkan Thulin, fastighetskontoret
Ola Melin, gatukontoret
Magnus Fahl, gatukontoret
Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen
PROJEK TG RUPP
Lars Böhme, projektledare, stadsbyggnadskontoret
Jonna Sandin, stadsbyggnadskontoret
Kenneth Fryklander, stadsbyggnadskontoret
Åse Andreasson, stadsbyggnadskontoret
MEDVERK ANDE TJÄNSTEMÄN
Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret
Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret
Malin Backman, stadsbyggnadskontoret
Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret
Marianne Dock, stadsbyggnadskontoret
Philip Tanimura, stadsbyggnadskontoret
Kristoffer Arvidsson, stadsbyggnadskontoret
Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret
Daniel Svanfelt, stadsbyggnadskontoret
Tor Fossum, stadsbyggnadskontoret
Katarina Garre, stadsbyggnadskontoret
Andreas Nordin, gatukontoret
Ola Nielsen, gatukontoret
Sven Vordank, fastighetskontoret
Oskar Berglund, fastighetskontoret
Johanna Block, miljöförvaltningen
L AYO U T, K A RTOR O CH F OTO
Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret
Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret
Om inget annat anges äger Malmö stad upphovsrätten.
I LLUST R AT IONE R
Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret
Fojab Arkitekter
MOD E LLBYG G E
Björn Andersson, stadsbyggnadskontoret
INFORMATION OM ÖVERSIK TSPL AN FÖR DEL AV KIRSEBERG
Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret, [email protected]
Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret, [email protected]
Telefon vx 040 - 34 10 00
TRYCK
Bojana Lukac, stadsbyggadskontoret
59
86
Den kommunövergripande översiktsplanen är kommunens viktigaste
strategiska styrdokument för den långsiktiga utvecklingen och förvaltningen av stad och landsbygd. Enligt plan- och bygglagen (PBL) är
kommunen skyldig att ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen.
En översiktsplan syftar i första hand till att ge vägledning inför kommande beslut gällande, mark, vatten och bebyggelse.
Stadsbyggnadskontoret fick i maj 2013 i uppdrag av kommunstyrelsen
att påbörja Översiktplan för del av Kirseberg, en fördjupning av den
kommunövergripande översiktsplanen för ett geografiskt avgränsat
område. Denna typ av fördjupningar har till uppgift att pröva, konkretisera och på en mer detaljerad nivå tydliggöra de ställningstaganden
som redovisas i den kommunövergripande översiktsplanen. Vissa delar
av planen kan förverkligas inom fem år medan andra delar kan genomföras på tio till tjugo års sikt, ibland är tidsperspektiven ännu längre.
Föreliggande förslag till översiktsplan är ett så kallat samrådsförslag.
Under samrådsperioden, som beräknas genomföras under våren 2015,
finns det möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter revideras det och ytterligare synpunkter inhämtas under utställningsskedet.
Slutlig beredning sker till kommunfullmäktige inför antagande.
BURLÖVS KOMMUN
Planutskott
87
Kallelse
Sammanträdesdatum 2015-04-20
Antagande - Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs
egnahem, Burlövs kommun
Dnr KS/2012:299
Sammanfattning
Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 15 november 2012 § 67 att bevilja
planbesked för detaljplan för Burlöv 3:78 och 3:36, samt att en risk-utredning som
visar om det är möjligt med bostäder inom planområdet ska tas fram innan arbetet
med samrådshandling påbörjas. En sådan riskutredning har nu tagits fram och undertecknat plankostnadsavtal finns.
Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 19 juni 2014 § 45 att gå ut på samråd
med detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, att detaljplanen
inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samt att miljöteknisk utredning
ska utföras innan detaljplanen kan antas. Yttranden från samrådet har sammanställts
i ett särskilt utlåtande. En miljöteknisk utredning, en geoteknisk utredning samt en
komplettering av trafikbullerutredningen har genomförts.
Planområdet ligger i nordöstra delen av Burlövs egnahem, norr om Astervägen. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att tillåta nya bostäder inom Burlöv 3:78
och att legalisera 3 befintliga bostäder. Förändringarna sker inom områden, som i
gällande detaljplan är avsatta för ickestörande industri. Detaljplanens syfte är också
att säkra tillfarten till Burlöv 3:160.
Detaljplanen har handlagts med enkelt planförfarande.
BURLÖVS KOMMUN
Planutskott
88
Kallelse
Sammanträdesdatum 2015-04-20
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutar
att godkänna i ärendet redovisat särskilt utlåtande för detaljplan för Burlöv 3:78 m fl,
Astervägen, Burlövs egnahem, samt
att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Kommunstyrelsens planutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta
att anta i ärendet redovisat planförslag för detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem.
Burlövs kommun
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Handläggare:
Linda Larsson
040-625 61 43
[email protected]
89 TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-04-07
1 (3)
Diarienummer
KS/2012:299-217
Kommunstyrelsen
Antagande - Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen,
Burlövs egnahem, Burlövs kommun
Sammanfattning
Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 15 november 2012 § 67 att
bevilja planbesked för detaljplan för Burlöv 3:78 och 3:36, samt att en riskutredning som visar om det är möjligt med bostäder inom planområdet
ska tas fram innan arbetet med samrådshandling påbörjas. En sådan riskutredning har nu tagits fram och undertecknat plankostnadsavtal finns.
Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 19 juni 2014 § 45 att gå ut
på samråd med detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan,
samt att miljöteknisk utredning ska utföras innan detaljplanen kan antas.
Yttranden från samrådet har sammanställts i ett särskilt utlåtande. En miljöteknisk utredning, en geoteknisk utredning samt en komplettering av
trafikbullerutredningen har genomförts.
Planområdet ligger i nordöstra delen av Burlövs egnahem, norr om Astervägen. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att tillåta nya bostäder inom Burlöv 3:78 och att legalisera 3 befintliga bostäder. Förändringarna sker inom områden, som i gällande detaljplan är avsatta för
ickestörande industri. Detaljplanens syfte är också att säkra tillfarten till
Burlöv 3:160.
Detaljplanen har handlagts med enkelt planförfarande.
BURLÖVS KOMMUN
90
2015-04-07
KS/2012:299
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutar
att godkänna i ärendet redovisat särskilt utlåtande för detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, samt
att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Kommunstyrelsens planutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta
att anta i ärendet redovisat planförslag för detaljplan för Burlöv 3:78 m fl,
Astervägen, Burlövs egnahem.
2 (3)
BURLÖVS KOMMUN
91
2015-04-07
KS/2012:299
Redogörelse för ärendet
Ärendet har drivits av markägarens plankonsult. Utredningar och planhandlingar med av utredningarna föranledda ändringar som krävs för att
kommunstyrelsen ska kunna fatta ett beslut om att anta planen, kom in till
kommunen i slutet av mars 2015.
Julia Branting
Samhällsbyggnadschef
Bilagor:
Plankarta
Planbeskrivning
Särskilt utlåtande
Gertrud Richter
Planchef
3 (3)
92
93
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
BURLÖVS KOMMUN
Kommunledningskontoret
Detaljplan för del av Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem i Arlöv
Burlövs kommun, Skåne län
PLANBESKRIVNING
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
1(12)
94
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
HANDLINGAR
Till detaljplanen finns följande handlingar:
- Planbeskrivning med genomförandebeskrivning
- Plankarta med planbestämmelser
- Burlövs egnahem - trafikbullerutredning, 2014-01-16 (Tyréns) bil.
- Riskutredning avseende etablering av bostäder inom Burlöv 3:78 och 3:126, 2014-04-15 (P&B) bil.
- Miljöteknisk markundersökning, Burlövs egnahem, 2015-02-23 (VA-teknik & vattenvård) bil
- Geoteknisk undersökning med radonmätning, Burlövs egnahem, 2015-03-02 (Geosyd) bil
- Komplettering till trafikbullerutredning, 2015-03-24 (Tyréns) bil
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att tillåta nya bostäder inom del av Burlöv 3:78 och
legalisera 3 befintliga bostäder inom Burlöv 3:78, 3:126 och 3:150. Förändringarna sker inom områden,
som i gällande detaljplan är avsatta för icke störande industri. Detaljplanens syfte är också att säkra
tillfarten till Burlöv 3:160.
PLANDATA
Lägesbestämning
Planområdet ligger i nordöstra delen av Burlövs egnahemsområde utmed Astervägen.
Planområdets lokalisering
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
2(12)
95
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
Areal
Planområdets areal uppgår till drygt 6 300 kvm.
Pågående markanvändning
Inom planområdet finns tre befintliga bostadshus (ett uppfört i början av 1900-talet och två uppförda
på 1970/80-talet) och ett gräsbevuxet område med huvudsakligen trädvegetation. Del av planområdet
används som tillfart till ytterligare en bostadsfastighet (också uppförd på 1970/80-talet).
Gräsbevuxen yta som föreslås bebyggas
Markägoförhållande
All mark är i privat ägo.
FÖRENLIG MED 3, 4 OCH 5 KAPITLET MILJÖBALKEN
Planförslaget bedöms förenligt med 3, 4 och 5 kapitlet miljöbalken (MB) i enlighet med 5 §
förordningen (1998:896) om hushållning med mark och vattenområden mm.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE
Riksintressen
Riksintresse kulturmiljö
Planområdet ligger inom Alnarp-Burlöv, M:K77, riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kapitlet 6 §
miljöbalken. Riksintresset har reviderats i enlighet med yttrande från riksantikvarieämbetet 2014-0128. För Burlövs egnahem motiveras riksintresset med följande beskrivning: "..Burlövs
Egnahemsområde med karaktäristiskt läge i landskapet. ..."
Översiktsplan
Framtidsplan för Burlöv (kommunens översiktsplan) antogs av kommunfullmäktige 2014-04-22 och
vann laga kraft 2014-05-22. I Framtidsplanen anges att viss förtätning kan ske inom egnahemsområdet
men dess avgränsning mot omgivande landskap bör bibehållas.
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
3(12)
96
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
Detaljplan
För området gäller detaljplan 101 för del av Kronetorp 1:1, Burlöv 3:2 m fl, Burlövs egnahem som vann
laga kraft den 15 september 1977. Enligt planen får området endast användas för småindustriändamål
och hantverk av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenhet med hänsyn till sundhet,
brandsäkerhet och trevnad. Bostäder, som erfordras för tillsyn och skötsel av anläggning, får dock
uppföras.
Gällande detaljplan med planområdet inlagt
Bevarandeplan
I kommunens bevarandeplan finns ingen bebyggelse inom Burlövs egnahem redovisad.
Fastighetsplan/tomtindelning
För del av planområdet gäller tomtindelningen "del av kv Trädgårdsmästaren" (nr 1574), fastställd av
länsstyrelsen 1979-07-03. I samband med antagandet av denna detaljplan upphävs tomtindelningen i
den del som omfattas av detaljplanen.
Gällande tomtindelning ska upphävas (planområdet rödmarkerat)
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
4(12)
97
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
Övriga kommunala beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutade 2012-11-15 § 67 att lämna positivt planbesked för Burlöv
3:78 och 3:36, dock med förbehåll att en riskutredning avseende befintlig lackeringsverksamhet tas
fram. Utredningen, som ska visa om det är möjligt med bostäder inom planområdet, ska tas fram
innan arbetet med samrådshandling påbörjas.
Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 19 juni 2014 § 45 att gå ut på samråd med detaljplan för
Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, att detaljplanen inte kan antas medföra betydande
miljöpåverkan, samt att miljöteknisk utredning ska utföras innan detaljplanen kan antas.
Kulturmiljöprogram
Planområdet ligger inom länsstyrelsens kulturmiljöprogram, kulturmiljöstråk - landsvägen MalmöLund, Sveriges första motorväg.
FÖRUTSÄTTNING OCH FÖRÄNDRINGAR
Bakgrund
Planområdet är beläget inom Burlövs egnahem på ett område som fram till 1970-talet användes som
fruktodling. Mer än 75 % (5 700 kvm) av fruktodlingen (7 500 kvm) är redan bebyggd. Fyra
bostadshus från 1970/80-talet har uppförts.
Befintlig bebyggelse inom och i anslutning till planområdet
Bebyggelsen i och kring planområdet är 1 - 1½ planshus med trä- eller stenfasader. Taklutningen
varierar mellan 30 och 45 grader.
Övergripande målsättning
Ny bebyggelse bör till skala och form harmoniera med befintliga byggnader i närområdet.
Natur och kultur
Planområdet utgörs dels av av tre bostadstomter med uppvuxna trädgårdar och dels av en gräsbevuxen
yta med en del trädvegetation. Exploateringsområdet är förhållandevis plant.
Geotekniska förhållanden
En geoteknisk undersökning har tagits fram. Den visar att området, ur geoteknisk synvinkel, är lämpat
för planerad bebyggelse.
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
5(12)
98
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
Fornlämning
Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Öster om planområdet finns ett område
registrerat som fornminne. Forminnesområdet finns till största delen inom Yttre ringvägens
vägområde. Eventuella under mark dolda fornlämningar ska skyddas enligt Kulturmiljölagen (SFS
1988:950). Det innebär bl.a. att om det påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska
arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas.
Miljö
Förorenad mark
Inom planområdet har en mindre fruktodling (ca 7 500 kvm) bedrivits fram till 1970-talet.
Verksamheten har bedrivits som ett familjeföretag av nuvarande ägares föräldrar. Mer än 75 % av den
tidigare fruktodlingens markarealen har bebyggts med bostäder eller förrådsbyggnader.
Endast en mindre del av den tidigare fruktodlingen nyexploateras
En miljöteknisk markundersökning, för planområdet och ett större område söder om planområdet,
har tagits fram av VA-teknik & vattenvård 2015-02-23.
Inom planområdet valdes 3 provtagningspunkter, lokaliserade för att på bästa sätt täcka in området.
Provpunkter miljöteknisk utredning
Då markanvändningen inom området ska ändras till bostäder används naturvårdsverkets generella
riktvärden för "känslig markanvändning".
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
6(12)
99
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
Utredningens sammanfattande bedömning anger,
beträffande mark, att
föroreningshalten i mark är låg med avseende på metaller, petroleumkolväten, BTEX, PAH och
PCB. Uppmätta PID-halter var också mycket låga överlag, vilket indikerar att innehållet i
marken med avseende på lättflyktiga kolväten är lågt.
Eftersom det har bedrivits fruktodling inom undersökningsområdet analyserades även
förekomst av bekämpningsmedelsrester i marken. Endast två parametrar kunde detekteras och
endast i låga halter.
beträffande grundvatten, att
ett grundvattenprov har tagits ut och analyserats med avseende på närvaro av bl. a. metaller,
petroleumkolväten, PAH, PCB och ett stort antal bekämpningsmedel. Det har inte kunnat
påvisas några störande föroreningar i grundvattnet. Föroreningsinnehållet med avseende på
metaller och bekämpningsmedelsrester är generellt mycket lågt och grundvattnet bedöms vara
tjänligt som dricksvatten.
Slutsatsen av undersökningen är att området inte bedöms vara förorenat av tidigare verksamhet och
därmed behöver inga åtgärder vidtas inför byggnation och ändrad användning.
Radon
I samband med den geotekniska undersökningen har markradonförekomst undersökts. Erhållna
markradonvärden ligger inom normalradonintervallet. Om hänsyn tas till att marken är lerig kan den
klassas som lågradonmark. Eftersom det förekommer lokala sandlinser inom utredningsområdet
föreslås ett radonsäkert byggande.
Buller
Tyréns har 2014-01-16 tagit fram en bullerutredning för planområdet. Bullret beräknades för ett första
våningsplan. Enligt utredningen klarar samtliga tomter bullerkraven för ekvivalentnivån med dagens
trafik. Med den trafik som förväntas 2035 beräknas riktvärdena för ekvivalentnivån vid nybyggnad
överskridas (med 1 dB(A)) för Burlöv 3:126 och för den nordöstligaste hörnan på den nordöstra
tomten. För dessa båda tomter ligger det bullerstörda partiet inom område, som enligt
planbestämmelserna, inte får bebyggas med bostadshus. Det innebär att bullret vid fasad ligger väl
inom gränsvärdena utan att några bullerdämpande åtgärder behöver göras.
Beräkningspunkter buller
Bullerutredningen kompletterades 2015-03-24 med värden för ett andra våningsplan. Enligt
utredningen klarar i princip hela området gränsvärdena med dagens trafik. Med den trafikökning som
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
7(12)
100
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
prognostiseras till 2035 kommer i princip hela den norra delen av Burlövs egnahem vara bullerstört
avseende ett andra våningsplan.
Riktvärdena för maximalnivå överskrids inte i något fall.
I Länsstyrelsens yttrande 2014-09-11 framförs att planområdet inte kan anses utgöra avstegsläge för
buller. Detta innebär bl. a. att bullret inte får överstiga 55 dBA vid fasad oavsett våningsplan. Detta får
till följd att detaljplanen endast 1-plans kan tillåtas vid nybyggnation.
Inom planområdet finns två 1½-plans hus. Dessa kan finnas kvar och utvecklas. Om de i en framtid
ska ersättas med ny bebyggelse kan denna endast uppföras, i enlighet med planbestämmelserna, i ett
plan.
Buller (sammanfattning)
Enligt bullerutredningen kan alla tomter inom planområdet klara riktlinjerna för ekvivalentnivån i
markplan utan åtgärd, även om man ligger på gränsen i öst/nordöst. Däremot beräknas riktvärdet 55
dBA för ekvivalentnivå överskridas vid plan 2 i hela planområdet om inga bullerdämpande åtgärder
vidtas. Då Länsstyrelsen uttalat att planområdet inte kan anses utgöra avstegsläge för buller kommer
området att bebyggas i ett plan utan inredda vindar.
Risk
P&B Brandkonsult AB har 2014-04-15 tagit fram en riskutredning avseende risker för de boende inom
planområdet kopplade till:
• Hantering av brandfarlig vara på billackeringsverksamhet inom Burlöv 3:116
• Utsläpp av VOC från billackeringsverksamhet inom Burlöv 3:116
• Olycksrisker förknippade med närhet till transportled för farlig gods (E6)
Hanteringen av osäkerheter i riskutredningen har utgått från principen att antaganden och
bedömningar görs med konservativa metoder som ligger väl på den säkra sidan i de fall detta bedömts
nödvändigt.
Riskutredningens slutsats är:
"Utifrån genomförda analyser avseende riskerna förknippade med närhet till transportled för farligt
gods och närhet till billackeringsverksamhet anses inget hinder föreligga för att utnyttja Burlöv 3:78
och Burlöv 3:126 som tomtmark för bostäder (småhus)." Burlöv 3:150 ingick inte i utredningen, men
då den är lokaliserad längre från lackeringsfirman än Burlöv 3:126 föreligger inga hinder för Burlöv
3:150 heller.
Klimatanpassning
Hela området ligger mer än 3 meter över havet.
Dagvatten bör fördröjas inom tomterna innan det ansluts till det kommunala dagvattensystemet.
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
8(12)
101
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
Bebyggelse
Inom planområdet föreslås tre nya friliggande hus. Byggnaderna bör anpassas i skala och form till
kringliggande bebyggelse. Det innebär att de bör utformas som 1-planshus med huvudsakligen
sadeltak. Tomternas storlek varierar mellan 750 och 1 000 kvm.
Tre nya hus möjliggörs inom planområdet
Offentlig service
Det finns förskola och skola ca 1,8 km från området. Avståndet till närmsta vårdcentral är ca 1,5 km.
Kommersiell service
Det finns mataffär och stort köpcenter mindre än 2 km från planområdet.
Friytor
Lek och rekreation
Närmsta lekplats finns för närvarande ca 150 meter från planområdet. Denna håller emellertid på att
planläggas för bostadsändamål. Detta innebär att närmsta lekplats kommer att ligga ca 350 meter från
planområdet.
Omedelbart norr om planområdet finns naturmark som utnyttjas som rekreationsstråk.
Park
Planläggning pågår för att göra delar av parken vid Kronetorps gård (ca 0,6 km från planområdet) till
allmän platsmark.
Tillgänglighet
Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven i plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 4 § samt
plan- och bygglagen (2010:900) kan uppfyllas.
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
9(12)
102
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
Gator och trafik
Detaljplanen innehåller ingen gatumark. Tillfart till de fastigheter som inte ligger utmed befintlig gata
sker via gemensamhetsanläggning eller servitut.
Kollektivtrafik
Utmed Dalbyvägen, drygt 0,8 km från planområdet, finns hållplats för linje 172 (Malmö-ArlövStaffanstorp-Genarp).
Parkering
All parkering sker på de egna fastigheterna.
Teknisk försörjning
Dagvatten
Dagvattnet bör fördröjas på den egna tomten innan det ansluts till det kommunala dagvattensystemet.
Vatten och avlopp
Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. För att skydda befintliga
ledningar har befintlig gata (gemensamhetsanläggning) redovisats som u-område.
El
Befintliga nätstationer har kapacitet för den planerade utbyggnaden. Elledningar finns inom
planområdet.
Gas
E-ON har en större gasledning, som ligger ca 60 meter från planområdet. I närheten av planområdet
finns distributionsledningar för natur- och biogas. Möjlighet att koppla in sig på dessa ledningar är
goda. För att underlätta en eventuell framtida anslutning har befintlig gata (gemensamhetsanläggning)
redovisats som u-område.
Avfall
Avfall hämtas från en för ändamålet iordningställd plats vid den gemensamma infartsvägens
anslutning till Astervägen. Denna plats bör säkras genom att den får ingå i den
gemensamhetsanläggning eller det servitut som behöver bildas för att säkra infartsvägen till
tomterna. Hämtningen av avfall sker utmed den rutt sopbilen för närvarande kör.
Bredband
Planer finns att ansluta hela Burlövs egnahem till bredbandsnätet.
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
10(12)
103
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
KONSEKVENSER
Miljökvalitetsnormer
Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att påverkas av en utbyggnad enligt planförslaget.
Störningar
Bullerskydd
Enligt bullerutredningen kan alla tomter inom planområdet klara riktlinjerna för ekvivalentnivån i
markplan utan åtgärd, även om man ligger på gränsen i öst/nordöst. Däremot beräknas riktvärdet 55
dBA för ekvivalentnivå överskridas vid plan 2 i hela planområdet om inga bullerdämpande åtgärder
vidtas. Då Länsstyrelsen uttalat att planområdet inte kan anses utgöra avstegsläge för buller kommer
området att bebyggas i ett plan utan inredda vindar.
Risk
Någon olycksrisk föreligger inte från E6.
Det föreligger inte heller någon risk från vare sig hanteringen av brandfarliga varor eller utsläpp av
lösningsmedel från intilliggande billackeringsverksamhet.
Kulturmiljö
Planområdet ligger inom Alnarp-Burlöv, M:K77, riksintresse för kulturmiljövård.
Uttrycket för riksintresset, vad gäller Burlövs egnahem, anges vara dess karaktäristiska läge i
landskapet. Då egnahemsområdets läge inte påverkas av detaljplanen motverkar detaljplanen inte
riksintressets syfte.
Trafik
Den trafikökning, som detaljplanen medför, bedöms vara försumbar.
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
11(12)
104
Planbeskrivning
Detaljplan för Burlöv 3:78 m.fl. Astervägen, Burlövs egnahem
DP 000
KS/2012:299
GENOMFÖRANDE
Organisatoriska frågor
Detaljplanen handläggs med enkelt planförfarande. Det finns möjlighet att gå över till normalt
planförfarande om det anses nödvändigt.
Tidplan:
Beslut om samråd
samråd
Särskilt utlåtande
Beslut om antagande
Laga kraft
juni 2014
sommaren/hösten 2014
beräknas tas av PLU i april 2015
beräknas tas av KS i maj 2015
beräknas ske i juni 2015
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från det datum detaljplanen vunnit laga kraft.
Ansvarsfördelning
Exploatören ansvarar för att erforderliga tillstånd inhämtas innan exploatering påbörjas.
Fastighetsplan/tomtindelning
Gällande tomtindelning för del av kv Trädgårdsmästaren (nr 1574), fastställd av länsstyrelsen
1979-07-03 upphävs.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsbildning sker genom lantmäteriet.
Tillfarten till fastigheterna och den gemensamma uppställningsplatsen för sopkärlen regleras med
gemensamhetsanläggning eller med servitut.
Ekonomiska frågor
Fastighetsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggning/servitut bekostas av exploatören.
Inom planområdet finns VA-ledningar och elledningar. Krävs förändringar i dessa ledningar står den
som föranleder förändringarna för samtliga kostnader i samband med detta.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Detaljplanen har upprättats av Robert Werner arkitektkontor. Kontaktperson på Burlövs kommun har
varit planhandläggare Linda Larsson.
Linda Larsson
planhandläggare
Gertrud Richter
planchef
Förhandskopia antagandehandling upprättad 2015-03-24
12(12)
105
Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs
egnahem
KS/2012:299
BURLÖVS KOMMUN
FÖRHANDSKOPIA 15-04-20
Kommunledningskontoret
Planområdet
Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem
Burlövs kommun, Skåne län
– enkelt planförfarande
SÄRSKILT UTLÅTANDE
Antagandehandling, upprättad 2014-04-20
1 (6)
106
Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs
egnahem
KS/2012:299
REDOGÖRELSE EFTER SAMRÅD
SAMRÅD
Planutskottet beslutade den 19 juni 2014 § 45 att gå ut på samråd med detaljplan för Burlöv
3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, att detaljplanen inte kan antas medföra betydande
miljöpåverkan, samt att miljöteknisk utredning ska utföras innan detaljplanen kan antas.
Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 15 augusti - 20 september
2014 enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) 5 kap §§ 20-21.
Delgivna myndigheter, organisationer och sakägare
Kungörelse om samrådet har införts i ortspressen. Detaljplanen har varit utsänd för samråd
med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som
kan ha ett väsentligt intresse av förslaget.
Andra intresserade har kunnat ta del av förslaget hos samhällsbyggnadsförvaltningen i
Burlövs kommun, biblioteket i Arlöv, samt på kommunens hemsida.
Samrådsmöte hölls den 26 augusti, 2014 kl 18 i Stora sessionssalen i medborgarhuset i Arlöv.
Följande sammanställning redovisar samrådssynpunkter. Remissinstanser och remissvaren i
sin helhet kan fås på begäran av samhällsbyggnadsförvaltningen, planeringsavdelningen.
YTTRANDEN SOM INKOMMIT
Under samrådstiden har yttranden utan erinringar eller med tillstyrkan kommit från:
E.ON Värme Sverige AB
Kultur- och fritidsnämnden
Malmö museer
Räddningstjänsten Syd
Swedegas AB
Svenska kraftnät
Sydvatten AB
Yttranden med erinringar, påpekanden, synpunkter och frågor som föranleder kommentarer
respektive ska inarbetas i planen har inkommit från:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Länsstyrelsen Skåne
Lantmäteriet
E.ON Gas Sverige AB
E.ON Elnät Sverige AB
Miljö- och byggnämnden
VA SYD
Antagandehandling, upprättad 2014-04-20
2 (6)
107
Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs
egnahem
KS/2012:299
ERINRINGAR, PÅPEKANDEN, SYNPUNKTER M M SAMT KOMMUNENS
KOMMENTARER
Kommunens kommentarer och förslag med anledning av vad som framförts redovisas med
kursiverad och indragen text.
1. Länsstyrelsen, LS, har gått igenom planförslaget och har följande synpunkter:
Hälsa och säkerhet
Buller
Den föreslagna detaljplanen prövar bostadsändamålet på nytt, varför även frågan om buller
aktualiseras för såväl obebyggda som tidigare bebyggda delar av planområdet. Det föreslagna
planområdet kan inte anses utgöra avstegsläge för buller. Av planhandlingarna framgår att
bullerriktvärdena beräknas överskridas med 1 dB(A) för delar av planområdet vid ett
framtidsscenario. Det finns inga utdrag ur bullerutredningen varför det inte går att se exakt
var inom planområdet bullret överskrids. Det framgår inte heller vilka bullernivåer som
beräknats för ett andra våningsplan, som planen möjliggör. Skyddsåtgärder som krävs för att
klara riktvärdena ska säkras genom planbestämmelse. Länsstyrelsen kan inte, utan ytterligare
redovisning och eventuella nödvändiga planbestämmelser, bedöma om bullerriktvärdena
kan innehållas, varför Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap l 0-11
§§ P BL.
Kommentar: En kompletterande bullerutredning avseende våningsplan 2 har
tagits fram. Enligt denna kommer ekvivalentnivån överstiga 55 dBA för andra
våningsplanet för hela planområdet. Samtliga tomter kommer att ligga under
gränsvärdena för våningsplan 1.
Planen ändras så att endast 1-plansbebyggelse utan inredda vindar tillåts.
Markföroreningar
Då planområdet delvis har varit en gammal fruktodling, där besprutning förekommit
frekvent, finns det skäl att misstänka att marken kan vara förorenad. Markens lämplighet ska
prövas och vara utredd i detaljplanen och det bör därför göras en översiktlig undersökning
av planområdet innan planarbetet går vidare. Länsstyrelsen vill även erinra om att en ny
detaljplan innebär en ny lämplighetsprövning, även i de delar där marken redan är bebyggd.
Om det finns markföroreningar ska marken saneras innan planen förs till antagande,
alternativt krävs det att villkor för att säkerställa markens lämplighet finns enligt 4 kap 14 §
PBL. Villkoret måste föregås av en utredning som visar på att olika efterbehandlingsåtgärder
är tillräckliga för att göra marken lämplig för det föreslagna ändamålet. Redogörelsen i
planhandlingen är inte tillräcklig för att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om marken
är lämplig för sitt ändamål. Det kan med nuvarande redovisning inte uteslutas att föreslagen
bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, varför Länsstyrelsen
kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap l 0-11 §§ P BL.
Antagandehandling, upprättad 2014-04-20
3 (6)
108
Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs
egnahem
KS/2012:299
Kommentar: En miljöteknisk utredning som redovisar att marken är lämplig
för bostadsbebyggelse har tagits fram och planhandlingarna kompletteras med
information ur denna utredning.
Radon
Det noteras att uppgifter om markradonförekomst kommer att kompletteras. Länsstyrelsen
anser att frågan om markradon skall vara utredd vid planläggning samt rekommenderar att
det ska framgå i handlingarna vilken nivå av skydd som kommer att krävas vid exploatering.
Kommentar: En radonmätning har utförts. Planen har kompletterats med en
bestämmelse som anger att byggnaderna ska uppföras radonskyddade.
Övriga statliga intressen
Fornlämningar
Det bör av handlingarna framgå att om det påträffas fornlämningar i samband med
markarbetena ska arbetet, i enlighet med 2 kap. lagen om kulturminnen m.m. omedelbart
avbrytas och Länsstyrelsen underrättas.
Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med information om detta.
Planförfarande
Då Länsstyrelsens har synpunkter på planförslaget förutsätts att Länsstyrelsen även
underrättas mellan samråd och antagande, för granskning enligt 5 kap. 18§ PBL.
Kommentar: Då ändringarna efter plansamrådet är att jämföras med
förtydliganden och planärendet bedrivs med enkelt förfarande enligt PBL
2010:900, så kommer länsstyrelsen att informeras mellan godkännande av det
särskilda utlåtandet och antagandet av planen.
2. Lantmäteriet påpekar i sitt yttrande att upphäva en tomtindelning måste enligt nya PBL
göras genom antingen ändring genom tillägg av detaljplan eller att den gamla planen ersätts
med en ny. Förslaget till den nya detaljplanen innefattar inte hela området för vilket den
gamla tomtindelningen ska upphävas. Lantmäteriet menar att antingen får endast den del av
tomtindelningen som ligger innanför planområdet upphävas eller så får planområdet utökas
till att innefatta hela området. För det sistnämnda fallet är det viktigt att ange att gällande
bestämmelser ska fortsätta att gälla i den nya detaljplanen för det område där endast
tomtindelningen ska upphävas.
Kommentar: Den del av tomtindelningen som ligger inom planområdet
upphävs i enlighet med lantmäteriets rekommendation och resterande del av
tomtindelningen får ligga kvar.
3. E.ON Gas Sverige AB har strax utanför planområdet en 16 bars högtrycksledning. Enligt 4
kap. 2 § ska avståndet mellan en gasledning i mark och en byggnad eller närmaste gräns för
Antagandehandling, upprättad 2014-04-20
4 (6)
109
Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs
egnahem
KS/2012:299
ett område med förväntade grävningsaktiviteter vara minst 25 m utanför ett tätbebyggt
område. Avståndet mellan en gasledning i mark och en brand- eller explosionsfarlig industri
ska vara minst 50 m. Då avståndet till närmast byggnadsdel enligt planhandlingarna blir 60
meter har E.ON Gas inget att erinra.
E.ON Gas vill också informera om att i närheten till planområdet har de
distributionsledningar för natur- och biogas, och kan därmed erbjuda ett energisnålt
alternativ med energigas som uppvärmning. E.ON Gas har ambitionen att i framtiden öka
andelen biogas i gassystemet. Mot bakgrund av detta bör det framgå i planhandlingarna att
närheten till vårt natur- och biogasnät innebär att gas kan vara ett mycket intressant
energialternativ för framtida bebyggelse och verksamheter.
Kommentar: Information införs i planbeskrivningen om att det finns
distributionsledningar för natur- och biogas i anslutning till planområdet varför
gas kan vara ett energialternativ för framtida bebyggelse inom planområdet.
Dessutom införs ett u-område för ledningarna i den gemensamma infartsvägen.
4. E.ON Elnät Sverige AB, har befintliga elledningar inom planområdet. Under
förutsättning att överenskommelse träffas för de åtgärder som eventuellt behöver vidtas på
dessa elledningar och att den part som föranleder åtgärderna står för samtliga kostnader i
samband med detta, har E.ON Elnät ingen erinran mot förslaget.
Kommentar: Information införs i planbeskrivningen om att det finns
elledningar inom planområdet under Teknisk försörjning/el, samt i
genomförandedelen om att den part som föranlederförändringar på inom
området befintliga elledningarna står för samtliga kostnader i samband med
detta.
5. Miljö- och byggnämnden anser det vara av största vikt, att en miljöteknisk utredning
utförs för att kunna bedöma om området är lämpligt för bostadsändamål. Vid fruktodlingar
är användning av kemiska bekämpningsmedel vanligt förekommande. Även annan
kemikaliehantering brukar förekomma.
Kommentar: En miljöteknisk utredning som redovisar att marken är lämplig
för bostadsbebyggelse har tagits fram och planhandlingarna kompletteras med
information ur denna utredning.
6. VA SYD påpekar att de har kommunala VA-ledningar som går in i den
prickmarksmarkerade infartsvägen. Dessa behöver skyddas i planen med u-område. Även
servitut eller ledningsrätt behöver upprättas om så inte redan är gjort.
Kommentar: Information införs i planbeskrivningen om att det finns VAledningar inom planområdet under Teknisk försörjning/VA, samt i
genomförandedelen om att den part som föranlederförändringar på inom
Antagandehandling, upprättad 2014-04-20
5 (6)
110
Särskilt utlåtande – Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs
egnahem
KS/2012:299
området befintliga elledningarna står för samtliga kostnader i samband med
detta. Dessutom införs ett u-område för ledningarna i den gemensamma
infartsvägen.
FÖRÄNDRINGAR I PLANHANDLINGARNA
Antagandehandlingar
Nedan följer en uppräkning, av yttrandena förorsakade förändringar, i planhandlingarna
efter samrådet:
Plankarta
Tillagda planbestämmelser:
• u – marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar.
• b1 – byggnad ska utföras i radonsäkert utförande
• v1 – vind får inte inredas
Dessutom begränsas upphävande av tomtindelning i omfattning till planområdet, i enlighet
med lantmäteriets yttrande.
Planbeskrivning
Utredningar som genomförts efter samrådet:
• Miljöteknisk markundersökning, Burlövs egnahem, 2015-02-23 (VA-teknik &
vattenvård)
• Geoteknisk undersökning med radonmätning, Burlövs egnahem, 2015-03-02
(Geosyd)
• Komplettering till trafikbullerutredning, 2015-03-20 (Tyréns)
Förtydliganden:
• Upphävande av tomtindelning begränsas i omfattning till planområdet, i enlighet
med lantmäteriets yttrande.
• Övriga kommunal beslut kompletteras med kommunstyrelsens planutskotts beslut
om att en miljöteknisk utredning ska genomföras innan detaljplanen kan antas.
• Den geotekniska undersökningens resultat har införts under geoteknik och radon.
• Texten om fornlämningar kompletteras enligt länsstyrelsens yttrande.
• Den miljötekniska undersökningens resultat har införts under förorenad mark.
• Resultatet från kompletteringen av trafikbullerutredningen har införts under buller,
samt bullerskydd.
• Rubrikerna teknisk försörjning och ekonomiska frågor har kompletterats med
information om ledningar, från respektive ledningsägare.
Gertrud Richter
planchef
Linda Larsson
planhandläggare
Antagandehandling, upprättad 2014-04-20
6 (6)
BURLÖVS KOMMUN
Planutskott
111
Kallelse
Sammanträdesdatum 2015-04-20
Ansökan om planbesked för ändring av del av detaljplanerna 125 T
och 206 för Åkarps centrum
Dnr KS/2015:319
Sammanfattning
Ansökan om planändring inkom den 25 mars 2015 från Fastighetspartner Malmö 1
Kommanditbolag.
Syftet med detaljplaneändringen är att öka möjligheten till högre och mer ändamålsenlig exploatering av fastigheten Åkarp 3:79.
Fastigheten Åkarp 3:79 ligger i Åkarp centrum och gränsar till Dalslundsvägen i väster och norr, samt till Källvägen i söder och en kommunalt ägd parkering i öster.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutar
att ge positivt planbesked till att pröva ärendet genom detaljplanehandläggning,
att plankostnadsavtal ska tecknas för detaljplanarbetet samt,
att om planarbetet inte resulterat i en samrådshandling inom två år från detta beslut
så upphör beslutet om positivt planbesked att gälla.
Burlövs kommun
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Handläggare:
Linda Larsson
040-625 61 43
[email protected]
112TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-04-07
1 (2)
Diarienummer
KS/2015:319-214
Kommunstyrelsen
Ansökan om planbesked för ändring av del av detaljplanerna 125 T och 206 för Åkarps centrum
Sammanfattning
Ansökan om planändring inkom den 25 mars 2015 från Fastighetspartner
Malmö 1 Kommanditbolag.
Syftet med detaljplaneändringen är att öka möjligheten till högre och mer
ändamålsenlig exploatering av fastigheten Åkarp 3:79.
Fastigheten Åkarp 3:79 ligger i Åkarp centrum och gränsar till Dalslundsvägen i väster och norr, samt till Källvägen i söder och en kommunalt ägd
parkering i öster.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens planutskott beslutar
att ge positivt planbesked till att pröva ärendet genom detaljplanehandläggning,
att plankostnadsavtal ska tecknas för detaljplanarbetet samt,
att om planarbetet inte resulterat i en samrådshandling inom två år från
detta beslut så upphör beslutet om positivt planbesked att gälla.
BURLÖVS KOMMUN
113
2015-04-07
KS/2015:319
Redogörelse för ärendet
Förtätning i Åkarps centrum ligger i linje med Framtidsplanen intentioner.
Omfattningen av planändringen är endast kortfattat beskriven i ansökan
och det går inte att utläsa hur lång handläggningstid som behövs utifrån
denna. Berörs allmän platsmark kommer ärendet att ta längre tid än om
endast fastigheten Åkarp 3:79 berörs av ändringen.
Julia Branting
Samhällsbyggnadschef
Bilaga:
Ansökan om planbesked
Kartbilaga
Gällande detaljplan 125 T
Gällande detaljplan 206
Gertrud Richter
Planchef
2 (2)
114
115
116
Teckenförklaring
Sök fastighet med
yta (fastighetsytor)
o
Kommunkartan
april 9, 2015
Kommunägt
Tomträtt
STOLP.ALL
GRÄ
GRÄS.S
KÄRR.S
PILSPETS
SKOGBA.S
SKOGLÖ.S
STRÖMPIL
ÄNG.S
ÅKER.S
STOLP.BEL
STOLP.EL
FLAGGSTÅ
GRIND
GRIND.S
BUSKE.S
TRÄD.BARR
TRÄD.LÖV
POL
FIX
Höjd
TUNNEL.K
BRO.K
HOJDKURVA
BRYGGA.K
Byggnadsbetec...
BET.SLÄNT
EHÖGOM
LEDN.TEL
Credits not available.
HÄCK.K
5
0
5
10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 [m]
HÄCK.M
LEKPL.K
1:1 000
117
Gäller inom markerat område
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
PLANKARTA
Planbestämmelser
Följande gäller inom område med nedanstående beteckningar.
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet.
GRÄNSBETECKNINGAR
24:1
Planområdesgräns, ritad tre meter
utanför planområdets gräns
Användningsgräns
3:79
Egenskapsgräns
C
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmän plats
PARK
Anlagd park
Kvartersmark
B C H K
Bostäder, Centrum, Handel, Kontor
C
Centrum
UTNYTTJANDEGRAD
e3 000
s
4:2 fo
PARK
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
Marken får inte bebyggas
5,0
Marken får endast bebyggas med uthus
och garage
B C H K II
4:199
600
3:4
Marken skall vara tillgänglig för allmänna
underjordiska ledningar.
Marken skall vara tillgänglig för utfart
från fastigheten Åkarp 8:5.
u
y
3:29
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Utformning
8:5
0,0
II
GRUNDKARTANS BETECKNINGAR
3:4
Fastighetsgräns
Fastighetsbeteckning
Uthus, husliv
Uthus, takkontur
Annan byggnad
Körbana
Staket
Stödmur
Belysningsstolpe
Barrskog, respektive lövskog
Största byggnadsarea i kvadratmeter
PARK
Varsamhet
k1
Högsta byggnadshöjd i meter
Högsta antal våningar
Ändring, tillbyggnad eller skyltsättning
får inte förändra karaktären på
befintlig byggnad.
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
Genomförandetiden är 10 år räknat från det datum planen vinner laga kraft.
Lövträd
PLANER OCH BESTÄMMELSER
Användningsgräns sammanfallande med fastighetsgräns
Egenskapsgräns
Fastighetsredovisningen aktuell 2004-05-11.
Koordinatsystem: i plan Malmö, i höjd Rikets
Tommy Thell, Lantmäteriingenjör
Detaljplan för
Lindhaga (Åkarp 8:5) m m
i Åkarp
Burlövs kommun, Skåne län.
Antagandehandling upprättad 2005-02-22
Skala 1:500
Mona Svensson
Anna Johansson
Stadsarkitekt/
Samhällsbyggnadschef
Planarkitekt
Antagen av
Kommunfullmäktige
(KF § 53/05)
2005-04-18
Vunnit laga kraft
2005-05-19
Genomförandetidens slut
2015-05-19
Plannummer
206
140
Antagandehandling, upprättad 2005-02-22
206
BURLÖVS KOMMUN
BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för Lindhaga (Åkarp 8:5) mm,
Burlövs kommun, Skåne län
1(5)
141
Antagandehandling, upprättad 2005-02-22
206
2(5)
142
Antagandehandling, upprättad 2005-02-22
206
HANDLINGAR
Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser,
planbeskrivning, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning
och grundkarta. Dessutom finns en samrådsredogörelse och ett
utlåtande angående utställning.
SYFTE
Syftet med planen är att tillåta annan huvudman och
verksamhet i befintlig byggnad på Åkarp 8:5 och att medge
inredning av en andra våning. Vidare ändras planbestämmelsen för
fastigheten Åkarp 3:4 till parkändamål.
PLANDATA
Läge, avgränsning,
areal
Markägoförhållanden
Planområdet är beläget i Åkarps centrum och är ca 0,5 ha stort.
Planområdet omfattar fastigheterna Åkarp 8:5 (med adressen
Lindhaga 3) som ägs av Burlövs församling, Åkarp 3:4, Åkarp
3:34 och Åkarp 4:2 som ägs av Burlövs kommun samt del av
fastigheten Åkarp 3:79 som ägs av ett privat företag.
Planområdets läge i Åkarp.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
Översiktsplan 98 för Burlövs kommun antogs av kommunfullmäktige 1998-10-19 och förklarades aktuell 2002-10-21
(KF § 84/02). Området anges som samlad bebyggelse i
översiktsplanen.
Detaljplaner
Gällande detaljplan är nummer 125, Förslag till ändring av
stadsplan för centrala Åkarp (Åkarp 3:7 m m), Burlövs kommun,
Malmöhus län som antogs av kommunfullmäktige 1982-06-21.
Inom planområdet finns bestämmelserna park eller plantering,
allmänt ändamål och centrumbebyggelse.
3(5)
143
Antagandehandling, upprättad 2005-02-22
Kommunala beslut i
övrigt
206
Bygg- och anläggningsnämndens arbetsutskott beslutade
2003-10-28 att tillåta att detaljplanarbete påbörjas.
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
Mark och vegetation
Åkarp 8:5 har nivåskillnader som tas upp av en stödmur av
natursten. Marken på Åkarp 3:4 utgörs av en sluttande gräsyta,
genomkorsad av gångar. På fastigheten finns en lekplats med
gungställning, sandlåda och lektorn med rutschbana samt buskage,
mindre träd och lökväxtplanteringar. Berörd del av Åkarp 3:79 är
en asfalterad parkeringsplats.
Fornlämningar
Planområdet ligger inom område med fornlämningar.
Bebyggelse
På fastigheten Åkarp 8:5 finns en byggnad ritad av Barup-Edström
Arkitekter genom Mats Edström och Kerstin Barup och uppförd
under 1980-talet. Byggnaden har fasader av vitslammat tegel, med
hög, svartfärgad, putsad sockel. Taket är av rött tegel och
snickerierna är blå. Ändring, tillbyggnad eller skyltsättning får inte
förändra karaktären på befintlig byggnad. På fastigheten finns även
en mindre förrådsbyggnad samt en klockstapel.
Tillgänglighet
Entré för rörelsehindrade finns på byggnadens södra sida. Marken
på Åkarp 8:5 är inte tillgänglighetsanpassad.
Gator och trafik mm
Infart till Åkarp 8:5 sker via servitutsområde (markerat y på
plankartan) över fastigheten Åkarp 3:79. Vid bygglovsansökan för
ändrad användning skall anges hur erforderliga parkeringsplatser
anordnas.
Kollektivtrafik
Närmaste hållplatser för kollektivtrafik är Åkarps station (tåg) och
hållplatsen "Alnarpsvägen" (buss) på Lundavägen. Avståndet är
cirka 500 meter till båda.
Service och fritid
Planområdet ligger i Åkarps centrum med närhet till vård, skola,
idrottsplats, service och butiker.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för
vatten, dag- och spillvatten.
El
Planområdet är anslutet till elnätet.
Gas
Planområdet ligger inom verksamhetsområde för gas. Fastigheten
Åkarp 8:5 är ansluten till gasnätet.
FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER
Den nya detaljplanen möjliggör infart till fastigheten Åkarp 8:5.
Planen förväntas inte medföra någon fysisk förändring avseende
bebyggelse.
4(5)
144
Antagandehandling, upprättad 2005-02-22
206
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALK OCH NATIONELLA MILJÖMÅL
Planförslaget bedöms inte strida mot Miljöbalkens 3, 4 eller 5 kap,
någon miljökvalitetsnorm eller mot de nationella miljömålen.
Arlöv 2004-02-22
Mona Svensson
Stadsarkitekt/
Samhällsbyggnadschef
Anna Johansson
Planarkitekt
Landskapsarkitekt LAR/MSA
5(5)
145
Antagandehandling, upprättad 2005-02-22
206
BURLÖVS KOMMUN
BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Detaljplan för Lindhaga (Åkarp 8:5) mm,
Burlövs kommun, Skåne län
1(2)
146
Antagandehandling, upprättad 2005-02-22
206
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Tidsplan
Planen avses antagas våren 2005 och vinner normalt laga kraft fem
veckor efter antagandet.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 10 år från det datum då planen vinner laga
kraft.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmänna platser.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Infarten skall regleras med servitut.
EKONOMISKA FRÅGOR
Planbeställaren bekostar detaljplanen enligt avtal.
TEKNISKA FRÅGOR
Fornlämningar
I samband med bygglovsprövning för eventuell tillbyggnad krävs
arkeologisk undersökning.
Arlöv 2004-02-22
Mona Svensson
Stadsarkitekt/
Samhällsbyggnadschef
Anna Johansson
Planarkitekt
Landskapsarkitekt LAR/MSA
2(2)
BURLÖVS KOMMUN
Planutskott
147
Kallelse
Sammanträdesdatum 2015-04-20
Delgivningsärenden
•
Meddelande om godkännande av planprogram, Planprogram för Sockerstan
del av Brågarp 6:1 i Staffanstorp - Staffanstorps kommun
148
Meddelande
från framtidens kommun
2013-03-18
För kännedom till samtliga som
har inkommit med synpunkter på
planprogrammet för Sockerstan
Meddelande om godkännande av planprogram
Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-16 att godkänna Planprogram för Sockerstan, del
av Brågarp 6:1 m fl i Staffanstorp, Staffanstorps kommun.
Planprogrammet var föremål för samråd under tiden 2013-11-25 -- 2014-01-13. Synpunkterna som inkom under samrådet har sammanställts i en samrådsredogörelse som
också redovisar de ändringar av programmet som gjorts inför godkännandet av programmet.
Förändringarna av planprogrammet innebär bland annat att det så kallade ”Buss/spårvägsalternativet” har utgått och att utvecklingen av Sockerstan framöver ska anpassas
efter riksintresset för järnväg längs befintlig banvall. Den tidigare föreslagna kopplingen
för biltrafik mellan Sockerstan och Vädurens väg har också utgått och angivna byggnadshöjder inom området har reviderats. Mer om dessa och övriga ändringar kan ni
läsa om i samrådsredogörelsen och planprogrammet.
Det godkända planprogrammet med tillhörande samrådsredogörelse finns på Staffanstorps kommuns hemsida www.staffanstorp.se under rubriken ”Boende - Bo, Bygga o
Miljö” (direktadress: http://staffanstorp.se/boende/sockerstan/)
Frågor om planprogrammet och den kommande detaljplaneringen kan ställas till stadsarkitekt Thomas Lexén, tel 046-25 13 27, eller till planarkitekt Katarina Jeraeus, tel
046-25 14 24.
Kommunstyrelsen
149
PLANPROGRAM FÖR SOCKERSTAN
del av Brågarp 6:1 m fl i Staffanstorp,
Staffanstorps kommun
Godkänt av styrgruppen för Sockerstan 2015-01-29 samt av kommunstyrelsen 2015-03-16
Inledning
Detta planprogram utreder förutsättningarna för
att omvandla Staffanstorps gamla sockerbruksområde till en ny, funktionsblandad stadsdel med egen
identitet och god kollektivtrafikförsörjning. Den nya
stadsdelen har getts namnen Sockerstan, en anspelning på områdets historia såväl som på dess framtid.
Sockerstan ligger i direkt anslutning till den befintliga banvallen för Simrishamnsbanan. Närheten till
spåren är den kanske viktigaste utgångspunkt för
områdets utveckling - en spännande möjlighet och
samtidigt en stor utmaning.
På sikt kan det bli aktuellt med trafikering av pågatåg på banvallen och en station i höjd med Sockerstan. Ett stationsläge ger goda förutsättningar för
att skapa den blandstad med hög exploateringsgrad
som eftersträvas inom Sockerstan.
Det är i dagsläget dock inte klart om och när järnvägen kommer. Oavsett om det fattats beslut kring
trafikering av järnvägen eller inte ska bebyggelse
och infrastruktur inom Sockerstan utformas med
hänsyn till riksintresset för järnväg och en eventuell
framtida tågtrafik på Simrishamnbanan.
Processen så här långt
Markköp och tidigt visionsarbete
Kommunen förvärvade våren 2009 området där
huvuddelen av sockerbruksverksamheten bedrivits
och äger sedan tidigare ytterligare markområden
runtomkring. Under hösten 2009 tillsattes en
politisk styrgrupp för utvecklingen av Sockerbruksområdet. Styrgruppen tog först fram en vision och
2
150
gick sedan vidare med ett gestaltningsuppdrag för
den nya stadsdelen.
Resultatet av gestaltningsuppdraget och det efterföljande analys- och utvärderingsarbetet resulterade i ett Inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet
med Sockerstan. Dokumentet godkändes av kommunstyrelsen 2012-05-07. I Inriktningsbeslutet
presenteras bl.a. ett antal huvudidéer som ska styra
den fortsatta utformningen av området.
Planprogram - samråd
Med Inriktningsbeslutet, tidigare visionsarbete och
fortsatta utredningar kring bland annat kulturmiljö
och trafik som utgångspunkt arbetades ett samrådsförslag för planprogram för Sockerstan fram under 2013.
Samrådsförslaget av planprogrammet redovisade
två olika alternativ till utveckling av Sockerstan,
där den avgörande skillnaden låg i formen av kollektivtrafikförsörjning av området och konsekvenserna av detta. Anledningen till denna uppdelning
var främst den stora osäkerhet som rådde kring
Simrishamnsbanans framtid.
Järnvägsalternativet
Det första alternativet, järnvägsalternativet, utgick från att Simrishamnsbanan kommer att tas i
bruk i sin befintliga sträckning och att Sockerstan
och Staffanstorps centrala delar därmed framöver
kommer att trafikeras med pågåtåg. Denna syn på
Simrishamnsbanans framtid sammanföll med det
norra alternativ för järnvägens sträckning vid Staffanstorp som samtidigt studerades i Trafikverkets
järnvägsplan för Simrishamnsbanan.
Järnvägsalternativet skulle bland annat innebära
att tillgången till kollektivtrafik blir god för en stor
grupp människor, att viktiga regional kollektivtrafikstråk (främst i öst-västlig riktning) stärks, att
pendlingstider kortas, att stationsområdet blir en
magnet som länkar ihop centrum och Sockerstan
och att historiska strukturer lyfts fram. Järnvägsalternativet skulle samtidigt innebära att spårområdet som barriär i samhället stärks och att stora
ingrepp i stadsmiljön blir nödvändiga, bland annat
en planskild korsning Malmövägen/spåren. Järnväg
förbi Sockerstan skulle också innebära ett större
ianspråkstagande av mark för infrastruktur och mer
störningar i form av buller, risk och vibrationer.
Buss/spårvägsalternativet
Det andra alternativet, buss/spårvägsalternativet,
utgick från att Sockerstan istället kommer att kollektivtrafikförsörjas med spårväg och/eller utvecklad busstrafik.
Alternativet var inte beroende av, men uteslöt inte
heller, en eventuell framtida trafikering av Simrishamnsbanan. En sådan trafikering förutsattes dock
i detta alternativ ske i en sträckning söder om orten
och väg 11, i enlighet med det södra alternativ som
också studerades i Trafikverkets järnvägsplan.
En utveckling enligt buss/spårvägsalternativet
skulle bland annat innebära god tillgänglighet med
kollektivtrafik inom Malmö - Lundområdet (men
sämre i regional, öst-västlig riktning), stärkta kopplingar mellan Sockerstan och centrum (då ett flertal
korsningar i plan över buss/spårvägen möjliggörs)
och möjlighet till ökad exploatering, bland annat
längs spårområdet och Dalbyvägen.
151
Järnvägsplanen för Simrishamnsbanan
Under 2014, efter samrådet av planprogrammet
för Sockerstan, har även Trafikverkets järnvägsplan
varit ute på samråd. För sträckningen förbi Staffanstorp redovisades två olika alternativ, ett genom Staffanstorp och ett söder om Staffanstorp och väg 11.
Illustration alternativ från Trafikverkets järnvägsplan
Samråd
Samråd kring planprogrammet pågick under vintern 2013/2014. Synpunkter inkom från myndigheter, nämnder, intresseföreningar och sakägare och
rörde bland annat riksintresset för järnväg, kollektivtrafikförsörjningen av området, gatustruktur
och byggnadshöjder. Länsstyrelsen och Trafikverket
påtalade bland annat att frågan kring järnvägens
framtid ännu inte är löst och att en utveckling av
området därför måste ta hänsyn till riksintresset för
järnväg där det ligger idag, vid befintlig banvall.
Med utredningarna i järnvägsplanen och inkomna
synpunkter som grund har Trafikverket under våren 2015 gjort ett formellt ställningstagande kring
lokaliseringen av Simrishamnsbanan. För Staffanstorps del är det det norra alternativet genom orten,
längs befintlig banvall, som valts.
Ställningstagandet innebär att järnvägens sträckning
längs befintlig banvall kommer att ligga kvar som
riksintresse för järnväg och att utbyggnaden av Sockerstan måste ta hänsyn till och anpassas efter detta
riksintresse, oavsett om banan är trafikerad eller inte.
Trafikering av Simrishamnsbanan
Trots ovanstående ställningstagande för Simrishamnsbanan i befintlig banvallssträckning är det
i dagsläget oklart när pågatåg på banan kan bli
aktuellt. Eftersom Simrishamnsbaneprojektet inte
finns med i den av regeringen beslutade nationella
planen för transportinfrastruktur kommer projektet nu att avslutas från Trafikverkets sida.
Planprogram - godkännande
Mot bakgrund av Trafikverkets ställningstagande
kring Simrishamnsbanan samt de synpunkter som
inkom under samrådet godkänns planprogrammet
för Sockerstan nu med endast ett alternativ för utvecklingen av Sockerstan. Detta bygger på det tidigare benämnda järnvägsalternativet och utgår från
att riksintresset för järnväg ligger kvar i befintlig
banvallssträckning och att banan på sikt kommer
att/kan komma att trafikeras med pågatåg. Bebyggelse och infrastruktur anpassas efter detta.
Andra huvudsakliga förändringar av planprogrammet gäller bebyggelsens höjder inom området samt
gatunätet, där den tidigare föreslagna kopplingen
för biltrafik mot Vädurens väg utgår.
Trafikverkets ställningstagande kring
Simrishamnsbanan (våren 2015)
Inköp av fastigheten
(våren 2009)
Visionsarbete & marknadsanalys
(hösten 2009- våren 2011)
Gestaltningsuppdrag
(våren & hösten 2011)
Inriktningsbeslut
(våren 2012)
Samråd Planprogram
(vintern 2013/2014)
Godkännande Planprogram
(våren 2015)
Traditionellt och trendigt!
Modigt och tryggt!
Högt och lågt!
2009
2015
Levande och historiskt!
Sockerstan
Varierat och detaljrikt!
3
152
Innehållsförteckning
Staffanstorps kommun i framtidens region
Sockerstan i Framtidens kommun
6
Vision för Sockerstan
Huvudidéer från Inriktningsbeslutet
6
7
Så ser Sockerstan ut i framtiden!
9
Kollektivtrafikförsörjning
Bebyggelse
Byggnadskultur/kulturmiljö
Grönstruktur och platser
Trafik
Teknisk försörjning
Vilka blir konsekvenserna?
Uppföljning Framtidens kommun perspektiv 2038
Bedömning av miljöpåverkan
Riksintressen
Natur- och kulturvård
Hälsa och säkerhet
4
5
9
10
12
15
16
19
Så ser sockerbruksområdet ut i dag!
25
Plandata
Bebyggelse och kulturmiljö
Befintlig bebyggelse i sockerbruksområdet
Natur och grönstruktur
Rekreation och lek
Mark
Trafik
Teknisk försörjning
Störningar och risker
Tidigare ställningstagande
25
25
26
29
30
30
31
31
31
32
Så genomförs Sockerstan!
34
Organisatoriska frågor
Exploateringsekonomi
34
36
Medverkande
Utredningar
Illustrationer och foton
37
37
37
21
21
21
22
22
22
153
Staffanstorps kommun i framtidens region
Den skånska befolkningstillväxten är särskilt
koncentrerad till sydväst. Fortsatt konkurrenskraft
hos Öresundsregionen innebär en sammantagen
befolkningstillväxt i Själland och Skåne på upp till
drygt 400 000 människor till år 2025 och ytterligare lika många till år 2045 (Källa: ÖRIB). Hälften
av dessa människor bedöms välja att bo och arbeta
i västra Skåne. Inom trettio år kommer kanske 3-4
% av den halva miljon nya öresundsbor som då
tillkommit att finnas i Staffanstorps kommun. Staffanstorps kommun ser det som ansvarsfullt att på
ett hållbart vis planera för de kanske 20 000 nya
invånarnas möjlighet att välja miljöer som erbjuds
i vår kommun. Förtätning är en förutsättning för
att klara befolkningsutvecklingen utan att alltför
mycket värdefull åkermark tas i anspråk. Sockerstan är ett förtätningsområde på ortens gamla
sockerbruksområde där en attraktiv stads- och
boendemiljö med god kollektivtrafikförsörjning
planeras.
Staffanstorps kommun har ett strategiskt läge mitt
i den sydvästra delen av den attraktiva tillväxtregionen Skåne. Malmö och Lund finns inom nära
håll, Köpenhamn nås snabbt tack vare Öresundsbron. Två världsledande forskningsanläggningar,
ESS (European Spallation Source) och Max Lab IV,
kommer att byggas i grannkommunen Lund inom
de närmaste tio åren.
Sockerstan och Staffanstorp i Öresundsregionen
Sockerstan i Staffanstorps kommun
5
154
Sockerstan i Framtidens kommun
Framtidens kommun – perspektiv 2038 är ett
visionsdokument som också utgör kommunens
översiktsplan. I framtidsvisionen har kommunen
valt att bygga en identitet som blir tydlig genom
framtidsbilder grundade på fem identitetsbärare;
hembygd, livsoas, tidskvalitet, stadsliv och inspiration. En ansvarsfull och hållbar tillväxt är medlet
för att nå målen.
Den viktigaste faktorn som ska styra markanvändningen är enligt Framtidens kommun närheten till
spårbunden kollektivtrafik. Det är inom befintliga
tätorter med redan existerande eller framtida spårbunden trafik som störst tillväxt ska ske – inom
de områden som pekats ut som röda. Närheten till
station eller hållplatslägen ska utnyttjas effektivt
vid etablering av bostäder, service och verksamheter.
Det är framför allt avståndet till station eller hållplats som avgör vilken bebyggelse som föreslås.
Närmast stationerna planeras blandade centrummiljöer med bostäder, verksamheter och bostäder
med en täthet på 35-50 bostäder/ha. Längre bort
planeras blandade bostadsmiljöer med 15-30 bostäder/ha. Ytterligare längre ut föreslås än glesare
bebyggelse, med möjligheter till friliggande enbostadshus på egna tomter och en täthet med mindre
än 15 bostäder/ha.
Med sitt läge i direkt anslutning till viktiga kollektivtrafikstråk och hållplastläge/station är Sockerstan ett exempel på ett av de områden i kommunen
som föreslås utvecklas som en blandad centrummiljö.
Vision för Sockerstan
Sockerbruksområdet ska utvecklas till en levande,
inspirerande och inbjudande stadsdel i Staffanstorp med unika kvaliteter och egen identitet.
I blandstaden Sockerstan bidrar en hög exploateringsgrad med blandade boendeformer, kontor,
service, handel och rekreativa möjligheter till att
skapa trygga, kreativa och stimulerande mötesplatser samt varierade och detaljrika miljöer med hög
kvalitet för såväl boende som besökare.
Sockerstan är en grön stadsdel som uppmuntrar en
hållbar livsstil med energilösningar i framkant och
genom vatten och grönska som både funktionella
och vackra delar i stadsmiljön
Både och - inte antingen eller
Motto för Sockerstan
Traditionellt och trendigt!
Modigt och tryggt!
Högt och lågt!
Illustration ur Framtidens kommun - perspektiv 2038
Röda cirklar - maximalt ca 30 minuters restid med gång och tåg till
Malmö C respektive Lund C. Rosa cirklar - maximalt ca 30 minuters
restid med cykel och tåg till Malmö C respektive Lund C.
6
Levande och historiskt!
Sockerstan
Varierat och detaljrikt!
155
I Sockerstan främjas näringslivet och föreningsverksamheter liksom nätverksbyggande mellan stad
och landsbygd så att grogrund skapas för kreativt
företagande.
vecklad buss). Exploateringsgraden ska vara hög
och huvudstråk ska utformas så att nyttjandet av
kollektivtrafik befrämjas.
•
Sockerbruket och järnvägen är viktiga grundstenar
i Staffanstorps historia som lyfts fram i Sockerstans
identitet. Närheten till stationen och vidare mot
såväl Staffanstorps centrum som regionen utnyttjas
genom utvecklade stråk och kopplingar.
Huvudidéer från Inriktningsbeslutet
Planeringen av Sockerstan ska verka för:
•
•
att utveckla en hållbar stadsdel genom att utnyttja den potential ett framtida hållplatsläge för
kollektivtrafik ger (järnväg, spårväg och/eller ut-
att etablera ett huvudstråk i form av en loop
som binder samman Sockerstan med Staffanstorps cent-rum. Längs huvudstråket ska viktiga
målpunkter, aktiviteter, handel och arbetsplatser
placeras, vilket ger tidskvalitet och underlättar
vardagslivet. Loopen förutsätter två kopplingar
över järnvägsspåret - en i norr och en i söder. Utöver dessa ska lämpligt antal kopplingar tillskapas
över/under järnvägen och från Sockerstan mot
omgivningarna i övriga väderstreck.
att i anslutning till loopen möjliggöra starka publika
mötesplatser (t. ex. Stationstorget, Tranchelltorget
och Sockertorget) och i övriga delar av Sockerstan
tillskapa flera mindre platser med egen identitet.
•
att skapa förutsättningar för genomsilningstrafik,
vilket i förlängningen ger möjlighet till en mer
stadslik karaktär för Malmövägen och Dalbyvägen genom förtätningar. Alla trafikslag ska ha god
tillgänglighet till och inom området och fotgängare och cyklister ska prioriteras.
•
att Sockerstan ska byggas upp av en kvartersstruktur som formas med utgångspunkt i de
bevarade strukturerna på Sockerbruksområdet.
Dessa strukturer ger i mötet med ny arkitektur
intressanta rumsbildningar och miljöer. Mötet
mellan nytt och gammalt ger även identitet och
gör stadsdelen unik och spännande att vistas i och
röra sig genom.
•
att bebyggelsen ska vara högre i delarna närmast
järnvägen och Dalbyvägen. Strukturen kan vara
mer öppen kring Sockerbruksparken och bebyg-
β
Bomäs s a
?
β
n!
om m e
Välk
Principiell illustration av huvudidéerna för strukturen
Hållplatsläge
Förtätning
Loopen
Kopplingar till omgivningen
Genomsilningstrafik
Principiell illustration av huvudidéerna för bebyggelsen
1-3 vån
3-6 vån
4-8 vån
10-14 vån
Möjlig förtätning på mark som kommunen i dagsläget inte har rådighuset över
Möjliga bevarade befintliga byggnader
Principiell illustration av huvudidéerna för innehåll och grön/blåstruktur
Platsbildning
Parkrum
Blå kopplingar
Gröna kopplingar
7
156
gelsen blir lägre längre norrut och österut. På
några strategiska platser kan man bygga högt. I
någon del av den nya stadsdelen ska förutsättningar skapas för speciellt intressant arkitektur, t.
ex. en bomässa.
8
•
att förtätningar i angränsande områden som förstärker Sockerstan och Staffanstorps centrum kan
förverkligas.
•
att ge möjligheter för omvandling (om-, till- eller
kompletteringsbyggnation) av delar av den befintliga Sockerbruksbebyggelsen för bl. a. Campus Beta - t. ex. lärmiljöer, kulturlokaler, idrott,
verksamheter med anknytning till odling och mat
samt en samlingslokal för 500 personer.
•
att ge de olika grönytorna inom stadsdelen olika
karaktärer, t. ex. Sockerbruksparken och Kullarna, samt att koppla dessa genom gröna stråk
till Staffanstorps befintliga grönområden.
•
att skapa en samverkan mellan de tre logierna;
typologi, ekologi och limnologi.
•
att främja hållbar utveckling och energilösningar
i framkant.
Så ser Sockerstan ut i framtiden!
157
Visionen för Sockerstan är en levande, inspirerande
och inbjudande stadsdel, med unika kvaliteter och
egen identitet. Funktionsblandning, täthet, kopplingar till Sockerbrukets historia och närheten till
järnvägen är några av de faktorer som bidrar till
att göra Sockerstan attraktivt för människor som
bor och verkar i stadsdelen, såväl som för de som
kommer på besök.
Kollektivtrafikförsörjning
Sockerstan ska utvecklas som en stadsdel med god
tillgång till kollektivtrafik och en byggd struktur
som uppmuntrar resande med kollektivtrafik.
Utgångspunkten för utvecklingen av området är att
Simrishamnsbanan på sikt ska trafikeras med pågåtåg. Ett stationsläge för tåg (Malmö-Simrishamn)
samt spårvagn/buss mot Lund ska skapas i anslutning till gamla stationsläget, lättillgängligt från
Sockerstans olika delar.
Eftersom trafik på Simrishamnsbanan förutsätter
nationella beslut kring prioritering och finansiering
och järnvägsprojektet tills vidare har lagts ner av
Trafikverket måste Staffanstorps kommun arbeta
för att kollektivtrafikförsörjningen av området blir
god även utan järnväg. Fram tills trafik på järnvägen tas i bruk föreslås kollektivtrafikförsörjningen
lösas genom att busslinjerna mellan Lund och Staffanstorp respektive mellan Staffanstorp och Malmö
utvecklas och dras via Sockerstan. En ny byteshållplats skapas i anslutning till gamla stationsläget.
Korsningar över spåren kan tillskapas i stationsläget samt i förlängningen av Brågarpsvägen.
Planprogramsområdet
Mot Lund
Kollektivtrafikförsörjning av Sockerstan
Mot
Malmö
Buss - ersätts helt/delvis av järnväg när denna tas i bruk
Buss/Spårväg
Järnväg
Hållplats/Station Sockerstan
9
g
vä
8
10
väg
Järn
Brågarpsvägen
158
tan
sga
r
Sto
an
gat
Illustration för del av Sockerstan med Malmö-Dalbyvägen i befintligt
läge, innan järnvägen tas i bruk
Tranchells väg
Brågarpsvägen
Bebyggelse
Br
åg
ar
S.
Val
h
Lu
nd
av
äg
ps
v
alla
äg
en
väg
en
en
gen
Malmövägen
Dalbyvä
Sockerstan ska utformas med en stadsmässig, varierad kvartersstruktur som tar sin utgångspunkt i
äldre strukturer inom området; byggnader, platser,
gatusträckningar och siktlinjer. Där bebyggelsen
möter områdets parker bör den utformas i samspel
med parkernas grönska och topografi och kan med
fördel ges en mer upplöst karaktär.
Bebyggelsen närmast spårområdet ska placeras och
utformas så att den skapar en välkomnande entré
in i området. Dess avstånd till spåren måste studeras vidare i kommande detaljplaneläggning för att
säkerställa att ingen konflikt uppstår i förhållande
till riksintresset för järnväg.
Ny bebyggelse
Bevarad befintlig bebyggelse - inom området
och närmast gränsande till området
10
Illustration för Sockerstan med Malmö-Dalbyvägen nedsänkt under järnvägen då
denna tas i bruk
159
I anslutning till Sockerbruksparken ska förutsättningar skapas för speciellt spännande arkitektur
som profilerar den hållbara stadsdelen. Detta kan
ske i form av en traditionell (den tredje för Staffanstorp) och samtidigt trendig bomässa.
Byggnadshöjder
Bebyggelsens höjd inom området ska vara varierad
för att bidra till en spännande och intressant miljö.
Mot grönområdens i norr och öster utnyttjas det
fördelaktiga läget mot parkerna genom att en högre
kant av bebyggelse skapas - fem till åtta våningar
med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i
någon del. Även mot järnvägen föreslås en lite högre kant för att ge stadga till stationsområdet. Här
bör bebyggelsens höjd dock begränsas till maximalt
sex våningar av hänsyn till den lägre bebyggelsen
på andra sidan Järnvägsgatan.
I områdets kärna kring fabriken liksom i kvarteret
söder om Sockerbruksgården (det eventuella bomässeområdet) föreslås bebyggelsen kunna variera i höjd
upp till åtta våningar, även här med möjlighet till
någon ännu högre uppstickare i någon del. Bebyggelsen ska dock utformas med hänsyn till befintliga, bevarade fabriksbyggnader så att dessa även i
framtiden tillåts framtida tydligt i stadsväven.
Bebyggelsen längst i norr, i direkt anslutning till
befintlig radhusbebyggelse, ska begränsas till maximalt tre våningar.
Byggnadshöjder för tillkommande bebyggelse inom
Sockerstan
< 3 våningar
< 6 våningar
< 8 våningar, med
möjlighet till enstaka,
ännu högre uppstickande byggnader
5-8 våningar,
med möjlighet
till enstaka,
ännu högre
uppstickande
byggnader
Bostäder och boendeformer
Inom Sockerstan eftersträvas ett varierat bostadsutbud med bostäder av olika upplåtelseformer. Totalt
uppskattas upp till 1000 bostäder kunna tillskapas inom Sockerstan.
Verksamheter, kontor och handel
Lokaler för verksamheter, handel och kontor föreslås koncentreras längs Dalbyvägen och spårområdet/
Järnvägsgatan samt i Sockerstans mest centrala delar.
11
160
Huvuddelen av Campus Beta föreslås finnas i Sockerstans centrala delar där tillgängligheten till kollektivtrafik är särskilt god. De gamla sockerbruksbyggnaderna, bland annat Sockerfabriken och
Betladan, har potential att utvecklas till spännande
miljöer där en rad olika aktiviteter kan försiggå
samtidigt och under olika delar av dygnet. Lokaler
ska i mesta möjliga mån samutnyttjas så att verksamheterna kan dra nytta av varandra.
Sockerbruksgården bedöms med sin närhet till parker och mindre trafikflöden på angränsande gator
Även Sockermagasinet skulle med hänsyn till sin
volym och närhet till grönytor kunna lämpa sig
som lärmiljö för yngre barn, kanske i form av en
förskola.
Byggnadskultur/kulturmiljö
Inom sockerbruksområdet finns äldre bruksbebyggelse med tillhörande bostäder som tillkommit
under olika tidsperioder från mitten av 1800-talet
och framåt. Bebyggelsen har i olika grad byggts om
och till under årens lopp. Sockerbruksbebyggelsen
är en viktig del av Staffanstorps kulturhistoriska
arv och delar av det befintliga byggnadsbeståndet,
-
(
,
12
Huvudstråk för
handel
(
&
$
Större handels/
verksamhetetableringar
'
#
Illustration bebyggelse vid Sockerbruksparken
%
!
"
%
*
+
)
!
"
Funktionskarta
Sockerstan
vara en lämplig och attraktiv miljö för utveckling
av lärmiljöer för framför allt barn och yngre ungdomar.
$
Den handel som tillkommer inom området ska inte
vara av sådan art att den konkurrerar med handeln
i Staffanstorps centrum. Handel kan med fördel
vara av mycket lokal karaktär - t ex en litet kvarterslivs, eller vara nischad och högkvalitativ, gärna
kopplat till närproducerad mat och verksamhet på
den omgivande landsbygden. Som del i arbetet med
en inriktning mot det senare föreslås en saluhall
kunna etableras i Betladan.
Service
Inom Sockerstan är ambitionen att Campus Beta
ska kunna etableras - lärmiljöer i kombination
med verksamheter knutna till bl.a. kultur, odling
och mat.
Småskaliga handelsetableringar och icke-störande
verksamheter placeras med fördel längs viktiga
stråk där många människor rör sig - huvudsakligen
i stråket mellan stations/hållplatsläget och fabriken.
Större, mer ytkrävande verksamheter och handelsetableringar kan lokaliseras i goda skyltlägen mot
Dalbyvägen.
Service
Illustration av Betladan som ny saluhall
161
liksom andra element såsom järnvägsspår, markbeläggning och gamla industridetaljer, ska bevaras för
att ge Sockerstan en unik karaktär och identitet.
Byggnaderna som bedöms som särskilt bevarandevärda bör vid kommande detaljplaneläggning
beläggas med bevarandebestämmelser med, för de
olika byggnaderna specificerade särskilda krav på
varsamhet.
10
17
18
19
Nedan uppräknade byggnader anses särskilt viktiga
för områdets karaktär och bedöms dessutom ha
goda förutsättningar att omvandlas och ges en ny
användning (gäller ej bostäderna som förutsätts
användas som bostäder även fortsättningsvis).
Dessa föreslås därför bevaras, under förutsättning
att byggnadernas skick medger detta:
2. Betladan
6. Möllan
15. Jordkällaren
16. Sockergården. Stallbyggnaden bevaras som
byggnadsobjekt. (Gårdsbildningen återskapas med
ny bebyggelse).
17. Norra villan
18. Disponentvillan
19. Kamrersvillan
20. Södra villan
Nedan uppräknade byggnader är också viktiga/
intressanta att bevara, men kan tåla att delvis eller
helt rivas medan form och volym återskapas:
1. Fabriken. Delar av fabriken kan bevaras. Byggnaden bedöms tåla stora förändringar utan att dess
karaktär går förlorad.
15
6
5
9
Byggnadskultur/
kulturmiljö
11
1
20
2
4
12
3
Befintlig bebyggelse
som är intressant
att bevara
3. Brandstationen. Byggnaden rivs men dess form som länga återskapas i buss/spårvägsalternativet.
4. Kontoret
5. Sågtandshusen
9. Betforssilon. Byggnaden rivs men formen och volymen bör återskapas.
11. Sockermagasinet
12. Våghuset. Kan ingå i kvarter som exempelvis förråd.
16. Sockergården. Gårdsbildningen återskapas med ny bebyggelse. (Stallbyggnaden bevaras som byggnadsobjekt).
13
162
Referensexempel - ombyggnad
Sockerfabriken - ombyggt för olika verksamheter, Campus
Beta och bostäder?
Betforssilon i ny skepnad?
Sågtandshusen - möjlighet för småföretagare i flexibla
lokaler?
14
Betladan - en ny saluhall i kombination med
verksamhet - kanske ett mikrobryggeri?
Sockerbruksgården som ny lärmiljö. Kanske byggt som hus i hus - med det ståtliga stallbyggnaden som
skal åt et nytt inre?
163
Grönstruktur och platser
Grönområden
Planeringen för Sockerstan ska verka för att ge de
olika grönytorna inom stadsdelen olika karaktärer
samt att koppla dessa genom gröna stråk till Staffanstorps befintliga grönområden.
Sockerbruksparken
Sockerbruksparkens kvaliteter ska bevaras och
utvecklas. Stråk vidareutvecklas för att binda ihop
parken med Sockerstan och omgivande områden.
De höga träden bibehålls. Möllan med omkringliggande ytor kan utvecklas som besöksmål och fyllas
med olika aktiviteter såsom café och/eller en isbana
på vintern, kanske en boulebana eller mer eller
mindre temporära scener.
Sockerbrukskullarna
Sockerbrukskullarna, den stora och den lilla, kan
nyttjas för närrekreation, större allemansrättsligt
tillgänglig plats där t.ex. downhill skateboard eller
cykling i brant terräng kan utövas. Vintertid ges
möjlighet till pulka eller kanske skidor. Den större
kullen skulle också kunna användas för terrasser
för odling eller stadsnära kolonilotter och/eller
utrustas med utkikstorn eller amfiteater som kan
användas till en rad olika saker såsom konserter,
teaterföreställningar och evenemang. Eventuella saneringsbehov eller andra åtgärder måste klarläggas.
Rekreation och lek
I den fortsatta planeringen ska behovet och lokaliseringen av nya lekplatser studeras.
Mötesplatser - torg
Torg och mötesplatser ska i första hand placeras i
anslutning till viktiga stråk där många människor
rör sig.
Sockerbruksparken
Stationstorget
Stationstorget är den naturliga kommunikationsnoden. Här samlas kommunikationer för smidiga
byten mellan tåg och buss och detta är också den
främsta kopplingen mellan Sockerstan och centrum
för fotgängare och cyklister.
Torget ska gestaltas med omsorg för att bli en tilltalande entréplats till Sockerstan och Staffanstorp,
men måste samtidigt möta upp mot de funktionkrav som läget innebär - här ska exempelvis finnas
plats för pendelparkering för cyklister såväl som
biltrafikanter.
Sockertorget
Omgärdat av bevarade sockerbruksbyggnader och
nya tillskott kan Sockertorget utvecklas som en
vacker entréplats till Sockerstan vid infarten från
Dalbyvägen. Torget ges med fördel en lummig
Sockerbrukskullarna
Wallins sträde
Tranchelltorget
Stationstorget
Lärmiljön vid Sockerbruksgården skymtar mellan träd och spännande
bomässebebyggelse
Sockertorget
Grönområden och platser - torg i Sockerstan
Stationstorget - entréplats till Sockerstan och Staffanstorp.
15
164
karaktär som tillåter att viss parkering på torget
skapas utan att den vackra miljön går förlorad. Vid
vackert väder kan den föreslagna saluhallen flytta
ut sin verksamhet på torget.
uteserveringar. Spännande möten mellan trendigt
och traditionellt ger stråket dess speciella karaktär.
Tranchelltorget
Detta torg ligger lite hemlighetsfullt mellan Sockertorget och Wallins sträde. Ett förslag är att här
skapa en plats som påminner om Sockerbrukets
industrihistoria. I den befintliga silons volym skulle
plats kunna skapas för experimentella aktiviteter.
Gamla rör och industrirekvisita skulle ge platsen en
tydlig identitet och koppling till det som en gång
varit.
Sockerstan ska utvecklas med ett silande vägnät
och ett så stort antal kopplingar till omgivningen
som möjligt. Syftet är att göra stadsdelen till en
välintegrerad del av orten och skapa en hög grad
av tillgänglighet och orienterbarhet för samtliga
trafikanter - bilister såväl som gående och cyklister.
Wallins sträde
Wallins sträde mellan Sockerfabriken och sågtandshusen har en intim karaktär som kan lämpa sig för
olika lokaler för handel respektive restauranger och
Inspirationsbild för Sockertorget - lummig karaktär
16
Trafik
Biltrafik
Sockerstan kommer att få sin huvudsakliga tillfart
söderifrån, via nya och befintliga anslutningar från
Dalbyvägen. Här förväntas större delen av trafiken
till och från området gå.
Norrifrån kommer Sockerstan att nås via Brågarpsvägen och dess befintliga korsning över spåren.
Tranchelltorget - minner om Sockerbrukets industrihistoria
Västerifrån, från Staffanstorps centrum, föreslås
Sockerstan på sikt komma att nås via en förlängning av Storgatan över spåren, mot Tranchells väg/
Brågarpsvägen. Denna är dock endast lämplig så
länge korsning i plan tillåts på lång sikt, eftersom
ingreppen i befintlig miljö bedöms bli alltför stora
med en planskild korsning i detta läge. Även en
plankorsning innebär att inlösen av ett mindre
antal fastigheter är nödvändig. En förlängning av
vägen måste också ta i beaktande verksamheten på
Baldersskolan.
Utöver ovanstående föreslås inga andra anslutningar för biltrafik mellan Sockerstan och dess
omgivningar. Flera faktorer till detta: I väster och
nordväst utgör järnvägen en barriär som försvårar
nya anslutningar eftersom nya överfarter inte får
hindra en framtida trafikering av Simrishamnsbanan. Mot öster och nordöst hindras nya kopplingar
Wallins sträde - intim karaktär och spännande möten mellan nytt och
gammalt
165
av grönområden och bostadsområden med säckgatustruktur som talar emot nya anslutningar.
Förändring vid trafikering av Simrishamnbanan
Om och när järnvägen tas i bruk kommer ombyggnader av korsningspunkterna vid spåren att krävas.
Korsningspunkten spåren/Brågarpsvägen kan komma att behöva byggas om till planskild, alternativt
ersättas av annan korsningspunkt längre österut.
Vid den eventuella förlängningen av Storgatan över
spåren kommer endast mindre justeringar gällande
körfält och liknande bli aktuellt.
Inlösen av
fastigheter
nödvändig
Bråg
Brå
garp
gar
arpsv
psvä
sväge
ägen
gen
Korsningen spår/Malmövägen/Dalbyvägen kommer att byggas om som planskild, i första hand
med järnvägen i markplan och vägen som nedsänkt
under spåren. En plankorsning i detta läget bedöms
inte vara lämplig med hänsyn till gatans roll som
genomfartsväg genom samhället.
gen
Kyrkvä
Tranche
hell
lls vä
väg
g
n
ata
Centrum torg
S
Ev skola
en
en
ge
väg
vä
rpssv
arrp
åga
Bråg
Hermod
Her
modsmod
svägen
väg
en
Val
hal
lavä
gen
Gång- och cykeltrafik
Sockerstan nås via befintliga kopplingar från
Dalbyvägen i söder och från angränsande bostadsområdet i norr och öster. Västerifrån, från Staffanstorps centrum, nås området via befintliga kopplingar
över spåren i höjd med stationshuset respektive
korsningen med Kyrkvägen.
Befintliga gång- och cykelkopplingar mot norr, söder och öster kompletteras med nya där så bedöms
lämpligt. En ny koppling för gång- och cykeltrafik
föreslås dessutom anläggas över spåren i förläng-
Station/
Hållplats
n
lbyväge
Dalb
Malmöv
Mal
mövä
möv
ägen
Övergripande kopplingar för bil- och gång- och cykeltrafik
innan järnvägen tagits i bruk. Gatunät, gång- och cyelstråk
och korsningspunkter studeras mer i detalj i kommande
detaljplaneläggning.
Biltrafik
Endast aktuell om plankorsning tillåts
Gång- och cykeltrafik
Endast aktuell om plankorsning tillåts
Målpunkt
17
166
ningen av Hermodsvägen i väster, med syfte att
stärka kopplingarna mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum. Även i Storgatans förlängning
kan en gång- och cykelkoppling över spåren bli
aktuell, men endast om denna kan anläggas i plan
med spåren (se även stycket om biltrafik).
Inlösen av
fastigheter
nödvändig
Förändring vid trafikering av Simrishamnbanan
Om och när järnvägen tas i bruk kommer ombyggnader av korsningspunkterna att krävas.
Korsningen över spåren i förlängningen av Hermodsvägens respektive Valhallavägen måste byggas
om som planskilda.
Gång- och cykeltrafik längs Malmövägen/Dalbyvägen sker via den planskilda korsning som byggs, i
första hand som underfart under spåren. Gång- och
cykelvägar anläggs dels under spåren, dels parallellt
med spåren för direkttillfart till perrongerna.
Parkering och varumottagning
Respektive fastighetsägare ansvarar för att lösa
parkeringsbehovet för sin fastighet. Underjordisk
parkering eftersträvas för att uppnå önskad exploateringsgrad.
Övergripande kopplingar för bil- och gång- och cykeltrafik
när järnvägen tagits i bruk. Gatunät, gång- och cyelstråk
och korsningspunkter studeras mer i detalj i kommande
detaljplaneläggning.
Biltrafik
Endast aktuell om plankorsning tillåts
Gång- och cykeltrafik
Endast aktuell om plankorsning tillåts
Målpunkt
Ombyggnadsåtgärder
18
Allmän parkering föreslås lösas i parkeringshus och
på allmän plats, bland annat i form av gatuparkering. Pendlarparkering ska anordnas i anslutning
till stations/hållplatsläget.
Parkeringsmängden dimensioneras efter verksamheters och boendes aktuella behov. Efterhand som
167
området byggs ut anpassas mängden parkeringar
efter de ändrade förutsättningarna, vilket innebär att etapptänk och flexibilitet ska finnas med
i planeringen. Möjligheter för samnyttjande och
helhetstänk kring parkeringslösningar kommer att
utredas vidare.
Teknisk försörjning
Vatten
Ledningsnätet föreslås byggas ut så att utbyggnadsområdet matas från fyra punkter i det befintliga
drickvattensförsörjningssystemet; norr, nordväst,
sydväst samt söder om området. Genom en sådan
utbyggnad kan god driftsäkerhet och optimala
tryckförhållanden erhållas. Trycket bedöms vara
tillräckligt högt för större delen av den föreslagna
bebyggelsen, men för den högre bebyggelse som
föreslås väster om Sockerbruksparken i spårvägsalternativet måste separat tryckstegring anordnas.
Brandvattenförsörjning föreslås ske på konventionellt vis, via brandvattenposter. Då delar av bebyggelsen föreslås byggas relativt hög kan kompletterande sprinklersystem komma att krävas.
Spillvatten
Avledning av spillvatten från området föreslås ske
via ett system av självfallsledningar. Spillvatten från
huvuddelen av området föreslås avledas i öst-västlig riktning till en ny avskärande huvudspillvattenledning parallellt med järnvägsområdet i den västra
delen av området, för fortsatt avledning norrut.
Hantering av VA
Anslutningspunkt resp ledningsstråk - Spillvatten
Anslutningspunkt resp ledningsstråk - Vatten
Anslutningspunkt resp ledningsstråk - Dagvatten
Större utjämningsmagasin
19
168
Då området kopplas på befintlig spillvattenledning
längs Brågarpsvägen måste denna läggas om av
nivåskäl.
Från den nordöstliga delen av området föreslås
spillvattnet avledas direkt norrut mot befintlig ledning i Vädurens väg.
Dagvatten
Grönska och synligt vatten ska bidra till att göra
Sockerstan till en attraktiv stadsdel. Dagvattenhanteringen föreslås därför i så hög grad som möjligt
ske i öppna system. Dessa måste utformas med stor
omsorg för att smälta in i och berika den omkringliggande byggda miljön.
Exempel vått utjämningsmagasin med växter
Maximalt utgående dagvattenflöde från området
begränsas till ca 10 % (motsvarande naturmarksavrinning) av den bedömda avrinningen vid nederbörd med åtkomst-tiden 20 år. Detta innebär att
relativt omfattande volymer måste utjämnas inom
området, vilket föreslås ske i olika typer av utjämningsmagasin inom området.
Exempel grönt tak på miljöhus
20
Exempel stensatt kanal
Höjdförhållandena inom området talar för en
huvudsaklig avrinning av dagvatten norrut, mot en
större utjämningsdamm väster/nordväst om Sockerbruksparken och därifrån vidare till recipienten
Borggårdsdiket. Dammen bör ges en stadsmässig
karaktär med tanke på dess läge i nära anslutning
till planerade stadskvarter och gatumiljöer. De
nordöstligaste delarna av planområdet föreslås avledas mot en befintlig prydnadsdamm inom grönområdet väster om Farinvägen.
Avledning av dagvatten från områdets olika delar
mot de två dammarna föreslås ske via en blandning av mindre fördröjningsytor, makadamdiken,
ledningar, grunda, smala kanaler (öppna eller gallerförsedda) och gröna tak.
Gatorna inom området ska höjdsättas så att dagvatten vid katastrofnederbörd (t ex 100-årsregn)
kan avledas via gatorna mot de lägre belägna områdena längs med spårområdet, i parkområdet och
sänkan väster om Farinvägen, utan att bebyggelsen
skadas. Konsekvenserna av att avleda dagvatten hit
ska dock utredas vidare.
Energiförsörjning
Inom sockerbruksområdet finns fyra stycken brunnnar, borrade 1912 med en utvidgning år 1950.
Brunnarna kan vara intressanta för grundvattenuttag för energiförsörjning av området. Denna
form av energiförsörjning kräver dock att vattenföringen i Alnarpssänkan lokalt är tillräckligt
stor, vilket ännu inte är klargjort. Erfarenheter
från församlingsgården där brunnar borrades för
energiutvinning under 2007 tyder visserligen på
att förutsättningar finns för det nödvändiga grundvattenuttaget, men provborrningar och pumptest
krävs för att säkerställa att så är fallet.
Ett alternativ till energiförsörjning av området är
fjärrvärme. E.ons fjärrvärmesystem som idag förser
Sockerbruksområdet med fjärrvärme bedöms ha
tillräcklig kapacitet och skulle kunna byggas ut för
att försörja den tillkommande bebyggelsen.
Vilka blir konsekvenserna?
Uppföljning Framtidens kommun perspektiv 2038
Identitetsbärarna
Förslagets konsekvenser i relation till identitetbärarna:
Hembygd - Järnvägsstationen, det röda teglet och
den lummiga Sockerbruksparken kommer att vara
viktiga byggstenar för den fortsatta utvecklingen
av Sockerstan. Återanvändningen av några av
Sockerbruksbyggnaderna blir en del av stadsdelens
identitet och i berättelsen av Staffanstorps utvecklingshistoria.
Livsoas - I Sockerstan ges goda förutsättningar
för ett gott liv med variationsrika boendemiljöer,
boendeformer och upplåtelseformer såväl som arbetsplatser och service. Mötesplatser och rekreativa
miljöer inom området inbjuder till aktiviteter som
förstärker gemenskapen mellan människor.
Stadsliv - Funktionsblandningen i Sockerstan främjar liv och rörelse i området dygnet runt. Kombinationen av handel, service och kultur skapar mötesplatser i vardagen för såväl boende som besökare;
saluhall, restauranger, uteserveringar torghandel
och kultur- och fritidsaktiviteter. De gående sätter
villkoren, men tillgängligheten till och inom området är god för samtliga trafikanter.
Tidskvalitet - Sockerstan ska präglas av god kommunikation för både människor och information
- via spår och internet tillgängligt överallt. Detta
169
ger förutsättningar för ett förenklat vardagsliv och
tid över för annat. Målpunkter såsom arbetsplatser, handel, lärmiljöer, sport- och fritidsaktiviteter
föreslås där människor rör sig och koncentreras till
stationsområdet.
Inspiration - Inom Sockerstan ska uppmärksammade och upplevelsetäta miljöer som präglas av en
grön profil och hållbart tänkande skapas. Dessa
miljöer har något att erbjuda såväl boende som besökare och skapar förutsättningar för inspirerande
företagare som utnyttjar nätverk mellan stad och
landsbygd.
Energieffektivitet
I den särskilda sammanställning som gjordes som
en utvärdering och uppföljning av Framtidens
kommuns konsekvensbeskrivning föreslogs ett
antal åtgärder som kontinuerligt ska följas upp.
Några av dessa åtgärder är kopplade till detaljplaneprocessen och ska därför, när det är relevant, behandlas i samband med upprättandet av detaljplan.
Vid planläggningen av Sockerstan bedöms följande
åtgärd vara relevant:
göras enligt 6 kap 11 § miljöbalken. Denna s.k. behovsbedömning ska göras med hjälp av de kriterier
som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen handlar bl
a om riskerna för människors hälsa eller för miljön,
det berörda områdets sårbarhet på grund av t ex
överskridande av miljökvalitetsnormer, kulturarvet
eller påverkan på skyddad natur.
Planområdet utgör ett utbyggnadsområde med
huvudsakligen bostäder centralt i Staffanstorps tätort. Området är sedan tidigare delvis bebyggt och
föreslås nu förtätas med en för orten hög exploateringsgrad, vilket bland annat motiveras med närheten till god kollektivtrafik och ett centralt läge.
Utbyggnadsförslaget innebär att hänsyn tas till de
natur- och kulturvärden som finns inom området,
se vidare under respektive rubrik.
Markföroreningar inom området ska inför exploateringen avhjälpas och hänsyn ska vid utbyggnad
av området tas till risk- och bullerstörningar som
trafik på järnväg och vägar ger upphov till.
Bedömning av miljöpåverkan
Goda resmöjligheter med kollektivtrafik samt
en väl utbyggd service inom Staffanstorp gör att
genomförandet av på planprogrammet följande detaljplaner inte bedöms bidra till att gällande miljökvalitetsnormer avseende luftkvalitet överskrids.
För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens genomförande kan antas innebära betydande
miljöpåverkan och en miljöbedömning därför ska
Med ovanstående som bakgrund gör Stadsbyggnadskontoret den preliminära bedömningen att
kommande detaljplaners genomförande inte antas
”I samband med detaljplaneläggning för ny bebyggelse ska krav ställas på energieffektiva lösningar.”
21
170
medföra en betydande miljöpåverkan såsom avses
i 6 kap 11 § miljöbalken. Inför planläggningen av
respektive delområde ska dock behovsbedömningen samrådas med Länsstyrelsen.
Riksintressen
Utbyggnaden av området ska anpassas efter riksintresset för järnväg och en eventuell framtida trafikering av Simrishamnsbanan i befintlig banvalls
sträckning.
Natur- och kulturvård
Hushållning med naturresurser
Förslaget bidrar till en mer koncentrerad stad
och innebär inte att någon jordbruksmark tas i
anspråk. Förslaget möjliggör en hållbar livsmiljö
genom god tillgång till kollektivtrafik och service.
Naturmiljö
Utbyggnadsförslaget innebär att hänsyn tas till
de naturvärden som finns i befintliga parkmiljöer
inom och angränsande till området - inte minst i
Sockerbruksparken.
Dagvattenfördröjningen väster om Sockerbruksparken ska placeras utanför parken och utformas så
att den blir en tillgång för Sockerstan och Staffanstorp och inte innebär någon skada på parkens
naturvärden.
Länsstyrelsen har flaggat för att miljöer såsom den
inom sockerbruksområdet ofta är mycket attraktiv
för fladdermöss. En översiktlig inventering och en
22
bedömning av eventuell påverkan på dessa inför
detaljplaneläggningen av området ska göras.
Kulturmiljö
Flertalet byggnader inom Sockerbruksområdet
som bedömts ha ett kulturhistoriskt värde föreslås
bevaras och omvandlas för nya användningsområden. Undantagen utgörs framför allt av några av
de byggnader som utgör del av Sockerbruksgården,
vilka har bedömts vara i ett sådant skick att de ej
är rimliga att rusta upp. Den miljö som Sockerbruksgården utgör föreslås dock bevaras/återskapas genom att rivna byggnader ersätts med nya
som placeras i gårdsformation.
Miljön kring tjänstebostäderna påverkas i begränsad grad av utbyggnaden av Sockerstan, då de även
i framtiden kommer att ligga som solitärer omgivna av grönska.
Fabriksmiljön med fabriken i centrum är den del av
området som påverkas mest av omvandlingen då
det är i denna del av Sockerstan som den huvudsakliga förtätningen föreslås. Viss anpassning av
den tillkommande bebyggelsens höjd och placering
föreslås för att fabriken och dess kringbyggnader
även i framtiden ska upplevas ha en framträdande
roll i stadsväven. Den torgbildning mellan fabriken,
kontoret och betladan som föreslås innebär också
ett hänsynstagande till fabriksområdet som kulturmiljö.
Vidare innebär anpassning till riksintresset för
järnväg att det av länsstyrelsen utpekade kultur-
miljöstråket bevaras. I det fall järnvägen tas i bruk
kommer detta dock att få konsekvenser i form
av omfattande infrastruktur i korsningspunkter
mellan väg och järnväg. Hur omfattande beror på
möjligheten att utforma dem i plan eller planskilt.
Detta kan påverka upplevelsen av stadsbilden samt
innebära inlösen av fastigheter.
Fornlämning
Inför en eventuell förlängning av Storgatan kan
en förunderökning och slutundersökning av del
av fornlämningen Brågarp 6:1 komma att krävas.
Behovet av undersökning ska samrådas med Länsstyrelsen.
Hälsa och säkerhet
Buller
(Riktvärden antagna av riksdagen (1996/97:53)
för trafikbuller som normalt inte bör överskridas
vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid
nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till
bostad)
En tidig utredning kring buller från järnväg respektive spårväg har gjorts i samband med framtagande
av samrådshandlingar för planprogrammet. I utredningen har tre alternativ studerats - järnväg med
både gods- och persontåg (mindre troligt), järnväg
171
med endast persontåg respektive spårvagn (detta
alternativ är inte längre aktuellt). I utredningen har
även buller från biltrafik på Malmö/Dalbyvägen,
Järnvägsgatan samt Industrivägen studerats.
Eftersom det vid bullerutredningens framtagande
saknades specifika uppgifter kring den järnvägstrafik som kan bli aktuell användes uppskattade
siffror för bland annat antal tåg och hastigheter,
framtagna i samråd med Trafikverket.
Utredningen visar att bullerpåverkan är störst vid
fasader mot Dalbyvägen. Vid dessa fasader beräknas riktvärdet 55 dBA överskridas med upp till
7 dB. I och med att riktvärdet 55 dBA överskrids
behöver byggnaderna utformas så att man kan
uppnå en situation motsvarande Boverkets avsteg.
Utöver de generella punkterna i förutsättningarna
för avsteg skall ”tysta” fasadsidor (högst 45 dBA
vid fasad) eftersträvas och åtminstone ljuddämpad
sida (45-50 dBA vid fasad) klaras där den ekvivalenta ljudnivån mot bullerstörd sida underskrider
60 dBA. Där den ekvivalenta ljudnivån överskrider
60 dBA ska tyst fasadsida klaras.
Mot spårområdet kommer maximalnivåerna för
buller vid uteplats att överskridas om och när
järnvägen tas i bruk. Bebyggelsen måste placeras så
att bostäder får tillgång till bullerskyddad uteplats.
Detta kan anordnas på innergård.
I samband med detaljplaneläggningen av bebyggelsen närmast järnvägen respektive Malmö-Dalbyvägen kommer uppdaterade bullerberäkningar
krävas, som utgår från då tillgängliga uppgifter
gällande trafikmängder, typ av trafik med mera.
Samråd med Trafikverket kommer att ske gällande
hur buller från en eventuellt ännu inte trafikerad
järnväg ska hanteras.
Risk - Farligt gods
I det fall Simrishamnsbanan tas i bruk är avsikten
inte att denna ska dimensioneras för godstrafik.
Enligt Trafikverket kan lätta och korta godståg teoretiskt sätt dock trafikera banan, varför en riskbedömning måste göras i samband med att kvarteren
närmast spårområdet planläggs. Analysen ska visa
hur risken påverkar planområdet och vilka åtgärder som behövs för att minska risken.
Miljöfarlig verksamhet
GE Healthcares verksamhet på sockerbruksområdet kommer att avvecklas inför utbyggnaden av
området och kommer därmed inte att stå i konflikt
med kommande bostadsbebyggelse. Vad gäller
övriga tillståndspliktiga verksamheter inom området ska dessa inventeras inför planläggningen
av respektive delområde och en bedömning göras
kring huruvida verksamheterna kan leva kvar parallellt med bostadsutbyggnaden eller om de måste
avvecklas.
Miljökvalitetsnormer
En miljökvalitetsnorm är ett styrmedel som syftar
till att förebygga eller åtgärda ett miljöproblem.
För planen är miljökvalitetsnormerna för luft och
vatten relevanta.
Miljökvalitetsnormerna för luft ska säkerställa en
god luftkvalitet som inte medför risker för människors hälsa. Risk för överskridande av normerna
finns framförallt i områden med intensiv fordonstrafik, i anslutning till stora punktkällor eller i täta
slutna gaturum med högre bebyggelse och dålig
genomluftning.
Goda resmöjligheter med spårburen kollektivtrafik
samt en väl utbyggd service inom Staffanstorp gör
att förslagets genomförande inte bedöms leda till
överskridande av föroreningsnivåer i Staffanstorp
och inte heller bidra till ökade nivåer i grannkommunerna enligt gällande förordning (Luftkvalitetsförordning (2010:477).
Syftet med miljökvalitetsnormerna för vatten är att
förbättra kvaliteten i yt- och grundvattenförekomster.
Planområdet berörs av grundvattenförekomsten
Alnarpsströmmen vilken har en god kvantitativ och
kemisk status, enligt den sammanställning av Skånes
vattenförekomster som Länsstyrelsen har tagit
fram. Utbyggnadsområdet kommer att anslutas till
kommunalt vatten och kommer därmed inte att
belasta grundvattenförekomsten. Då marken består
av lera är risken för spridning av föroreningar till
grundvattnet också liten. I det fall vidare utredningar i planarbetet visar att grundvatten kommer
att användas i dagvatten- eller geoenergilösningar
måste risken att förorena grundvattnet särskilt
beaktas.
23
172
Sockerstan ligger vidare inom avrinningsområdet
till Höje å vilken bedömts ha god kemiska ytvattenstatus, men dålig ekologisk status. Ån lider bland
annat av problem med övergödning och hård
flödesbelastning. Då området redan idag till stor
del utgörs av hårdgjorda ytor och förslaget innebär att dagvatten ska fördröjas inom Sockerstan
bedöms inte utbyggnaden innebära ett ökat flöde
till recipienten. Föreslagen dagvattenhantering med
fördröjning och rening i framför allt öppna stråk är
dock viktig för att inte försämra vattenkvaliteten.
Sammantaget bedöms miljökvalitetsnormerna för
vatten inte påverkas negativt av planförslaget.
Översvämning
Höjdsättning av området ska ske så att risken för
översvämning vid 100-årsregn/extrema regn minimeras. En tidig utredning av konsekvenserna av
extrema regn ska tas fram inför detaljplaneläggningen av området. Denna bör även omfatta en
grov höjdsättning av området.
Klimatanpassning
Klimatförändringarnas konsekvenser kommer att
se olika ut i olika tidsperspektiv. På kort sikt kommer små eller inga konsekvenser att märkas, men
på längre sikt kommer vi att få se mer långtgående
konsekvenser och på lång sikt kan vi förvänta oss
stora samhällsförändringar.
En viktig del i klimatanpassningsarbetet är att
undersöka hur olika utvecklingar av samhället kan
påverka samhällets sårbarheter samt förutsättningarna för klimatanpassning. Vintern 2011-2012 genomförde FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut)
tillsammans med Staffanstorps kommun ett projekt
med syfte att identifiera åtgärder inför planeringen
av Sockerbruket som minskar sårbarheterna och
tar tillvara på möjligheterna med klimatförändringarna. En stor mängd utmaningar och möjligheter,
samt åtgärder för att möta dessa identifierades.
Resultatet bör ses som något att arbeta vidare med
för att identifiera:
•
Markradon
All mark i kommunen betecknas som normalriskområde (10-40 kBq/m3). Exploatören ska vid
bygganmälan redovisa radonmätningar för området. Byggnader ska sedan uppföras med erfoderligt
skydd.
Markföroreningar
Markföroreningar inom området ska avhjälpas
inför exploateringen. Se även avsnittet om markföreningar under ”Så ser sockerbruksområdet ut
idag”.
24
•
•
No-regret-lösningar, det vill säga lösningar som
fungerar bra i alla scenarier.
Flexibla lösningar, det vill säga åtgärder som
kan anpassas utifrån hur framtiden utvecklas.
Tröskelvärden för när åtgärder ska implementeras.
173
Så ser sockerbruksområdet ut i dag!
Plandata
n
ge
ivä
str
Kyrkbyns
park
Kyrkbyn
Br. 6:48
Br. 6:19
Br. 24:2
Br. 24:1
nvä
n
g
or
n
S.
Br. 1:7
Val
h
Lu
nd
av
alla
väg
äg
Sockerbrukskullarna
Sockerbruksparken
ata
St
Sockerbiten
Br. 1:38
vägen
Brågarps
gsg
ata
Br. 1:39
Br. 1:37 Br. 6:694
Br. 6:6
Br. 6:10
Bebyggelse inom sockerbruksområdet
Inom sockerbruksområdet finns bostadshus såväl
som industrilokaler, tillkomna under olika tidsperioder från mitten av 1800- talet och framåt. Flertalet
byggnader är ännu i bruk; som bland annat privatbostäder, lager, och laboratorielokaler.
Bomässeområdet
Tranchells väg
en
en
Br. 6:1
Br 1:14
Br. 1:41
Br. 1:7
Br. 1:40
St. 4:1
St. 1:109
Ne. s:1
Bebyggelse och kulturmiljö
du
Planetbyn
Jär
Större delen av planprogramområdet utgörs av
fastig-heten Brågarp 6:1 som är i kommunal ägo.
Övriga fastigheter som berörs är Nevishög 13:1,
Stanstorp 4:1 och 1:9 (också i kommunens ägo),
Stanstorp 1:109 (ägs av Staffanstorpshus AB),
Stanstorp 13:7(ägs av Staffanstorps Energi AB),
Nevishög 10:6 och 10:3, Brågarp 1:7, 1:14, 6:6
och 6:10 (samtliga i Trafikverkets ägo), Brågarp
1:37, 1:38, 6:19, 6:48, 24:1 och 24:2 (privat-ägda
villafastigheter), Brågarp 1:39 (ägs av bostadsrättsföreningen Norra Villan), Brågarp 6:694 (ägs av
bostadsrättsföreningen Solstrålen), Brågarp 1:40
(ägs av Lidl Sverige AB) samt Brågarp 1:41 (ägs av
Danisco Sugar AB). Utöver ovan nämnda fastigheter berörs även vägsamfälligheten Nevishög s:1.
In
Planprogramområdet är beläget centralt i Staffanstorps tätort, intill järnvägen, öster om centrummiljöerna kring Storgatan. Dess areal uppgår till ca
33 ha. Området avgränsas i väster av järnvägen, i
söder av Dalbyvägen och i öster och norr av befintlig bostadsbebyggelse.
Malmövägen
ägen
Dalbyv
Ne. 13:1
St. 1:6
St. 1:6
St. 4:1
Knutsborg
St. 13:7
Ne. 10:3
Ne. 10:6
Jeppsagård
Orienteringskarta
Förkortningar i fastighetsbeteckingarna: Br. - Brågarp,
St. - Stanstorp, Ne. - Nevishög.
Karaktäristiskt för området ur ett kulturhistoriskt
perspektiv är den tydliga uppdelningen mellan
25
174
Befintlig bebyggelse i sockerbruksområdet
16
17
18
19
Sockerfabriken (1)
Ursprungligen uppförd som råsockerfabrik 1885.
Modernisering 1895 samt 1918. Elektrifiering
1920-1924. Därefter ett flertal ytterligare om – och
tillbyggnader. 1972 genomfördes ombyggnad för
Sorigona AB, senare Pharmacia AB, numera GE
Healthcare, för tillverkning av dextran i byggnaden.
Betladan (2)
Uppförd under 1920-talet som lokal för bettvätt
och lager för betor. Användes senare även som
lager för socker. Fungerar nu som magasin.
26
6
7
8
20
Brandstation (3)
Uppförd 1920-tal, tillbyggd på
1930-talet. Garage och brandstation
för sockerbruket.
15
5
1
9
2
14
11
10
3
4 13
12
Kontorshuset (4)
Uppfört 1885, därefter ombyggt
på 1940-, 1960- och 1980-talen.
Står för närvarande oanvänt.
Sågtandshusen (5)
Uppförda under 1940-tal,
tillbyggda på 1950-talet samt
1978. Används som lager.
175
Våghus (12)
Uppfört 1940-tal.
Brågarps mölla (6)
Troligen uppförd 1850tal. Har bl a använts
som möteslokal.
Garage (13)
Uppfört 1970-tal.
Cistern (7)
Uppförd 1940-tal för
lagring av olja.
Laboratorium och tvätthall (8)
Uppförd 1975-1982.
Maskinförråd (14)
Uppfört 1940-tal som maskinförråd.
Jordkällare (15)
Uppförd 1940-tal.
Betforssilo (9)
Uppförd 1940-tal, tillbyggd på 1970-talet.
Disponentvillan (18)
Uppförd ca 1905.
Byggdes som tjänstemannabostad för disponenten vid Sockerbruket. Förändrades
1971 till flerbostadshus och senare till
utbildningslokal och
därefter kontor.
Kamrersvillan (19)
Uppförd 1920. Har
ursprungligen haft
funktion av tjänstemannabostad och
används nu som
privatbostad.
Melassbod (10)
Uppförd 1940-tal.
Sockermagasinet (11)
Äldre del uppförd som sockermagasin 1885. Ombyggt till verkstad 1971, då även tillbyggnaden
tillkom. Används numera bl a av Posten.
Norra Villan (17)
Uppförd 1902. Ett
flerbostadshus som
ursprungligen har haft
funktion av tjänstemannabostader och
som numera är en
bostadsrättsförening.
Sockerbruksgården (16)
Uppförd under 1800-talets mitt (ladugården)
respektive 1911-1915 (stallet, ekonomibyggnaden,
logen och bostadshuset). Stallbyggnaden med sin
karaktäristiska gavelfasad även använts som lager
och fritidslokal.
Södra villan (20)
Uppförd 1885, ombyggd 1973. Byggdes
ursprungligen som
bostadshus för sockerbrukets disponent och
används numera som
privatbostad.
27
176
Längs Järnvägsgatan väster om området ligger en
del av Staffanstorps tätorts äldsta bebyggelse, från
sekelskiftet 1900. Längre norrut längs gatan finns
friliggande villor från slutet av 1950-talet. Bebyggelsen består delvis av gathus vända mot Järnvägsgatan och spåren.
pletterades med flerbostadshus uppförda runt 2006
(”Sockerbiten”). En enklav av ”Jakribyggnader” i
historicerande stil uppfördes norr om grönområdet
i samband med bomässan. Öster om Sockerbrukskullarna uppfördes ytterligare ett villaområde mellan 1997 och år 2000.
Se vidare sammanställning av befintliga byggnader
inom sockerbruksområdet på föregående uppslag.
Söder om Dalbyvägen ligger bostadsområdena
Jeppsagård och Knutsborg med radhus och flerbostäder uppförda i början på 1990-talet. Bebyggelsen skiljs från vägen och Sockerbuksområdet av
garagelängor och skyddsplanteringar.
Omgivande bostadsbebyggelse
Sockerbruksområdet är omgärdat av bostadsbebyggelse av skiftande ålder och karaktär.
Öster om sockerbruksområdet ligger Bo-97 eller
bomässeområdet, ett utställningsområde med friliggande villor från mitten av 1990-talet som kom-
Kyrkbyn norr om planprogramområdet är ett större område med radhus och friliggande villor som
uppfördes i början på 1980-talet. Området består
av enhetlig bebyggelse. ”Sockertoppen” kallas det
området med flerfamiljshus och radhus som ligger
norr om Sockerbruksparken, inom planprogramsområdet. Detta området uppfördes under första
halvan av 1980-talet.
Lantmäterikarta över sockerbruksområdet från 1902.
Mitt på kartan syns gårdsetableringen Borggård 1, med vindmöllan
snett ner till vänster. Ej i skala.
Sockerbruksområdet - karaktäriserat av sitt röda tegel
fabriksområde, lantbruk (området kring den gamla
Sockerbruksgården) och tjänstemannabostäder.
Den gemensamma nämnaren är det röda teglet,
som förekommer på såväl fabriksbyggnader som
bostäder och lantbrukets ekonomibyggnader.
Karaktärsdrag hos byggnaderna som är betydelsefulla för helhetsintrycket är bl. a. fasadmaterial och
formspråk. Graden av dekorativa inslag varierar
och följer delvis byggnadernas olika status.
28
Omgivande bostadsbebyggelse
Ovan t.v. Järnvägsgatan. Nedan t.v. Sockerbiten. T.h. Sockertoppen.
177
Verksamheter
Staffanstorps huvudsakliga verksamhetsområden
finns öster om Maskinvägen respektive väg 108.
om längs Malmövägen ligger Lidl. I ortens östra utkanter finns handelsområdet Rondellen med större
butiker som bland annat saluför kläder och växter.
Inom sockerbruksområdet finns också ett flertal
aktiva verksamheter. Den största är GE Healthcare
AB (Pharmacia AB) som tillverkar dextran (polymerisation av strösocker för medicinsk användning) i den gamla fabriksbyggnaden.
Service
Vårdcentral, bibliotek, rådhus med medborgarkontor mm finns i Staffanstorps centrum, längs Storgatan eller på kort avstånd från denna.
Handel
Småskalig kommersiell handel och service är koncentrerad till ortens centrum kring Storgatan samt
i viss mån även längs Södra Lundavägen. Sydväst
om planområdet ligger CityGross och strax öster
Förskolor finns i direkt anslutning till programområdets norra delar. Skolor för samtliga årskurser
upp till åk 9 finns inom en kilometers avstånd från
sockerbruksområdet, varav Baldersskolan direkt
väster om järnvägen är den närmast liggande.
Natur och grönstruktur
Östra och norra delen av programområdet består
av ett sammanhängande system av gröna rum Sockerbrukskullarna, parken i anslutning till området Sockerbiten och längst i norr, Kyrkbyns park.
Stråket har en visuell koppling till ett grönt rum vid
Brågarps industriområde i öster men gc-kopplingar
dem emellan, över Industrivägen, saknas.
Inom sockerbruksområdet finns också Sockerbruksparken, som anlades i samband med brukets
tillkomst 1885.
Sockerbruksparken
Den östra delen av parken har tidigare varit en del
av disponentvillans trädgård och är öppnare med
en stor gräsmatta och en del prydnadsträd så som
svarttall och körsbär. Den västra delen är lummigare och domineras av stora träd och har ett rikt
busk- och fältskikt. Det finns ett stort behov av föryngring av trädbeståndet då flera av de stora träden
har drabbats av olika sjukdomar. I direkt anslutning
till parken ligger tre inhägnade dammar.
Sockerbrukskullarna
Sockerbrukskullarna; den lilla och den stora, är
belägna direkt öster om Sockerbruksområdet. Den
stora kullens topp erbjuder en fin utsikt över Staffanstorp och det omkringliggande landskapet och
är därför en stor tillgång för tätorten som en av få
höjder.
Sockerbruksparken
Vy från stora Sockerbrukskullen
29
178
Sockerbiten
I parken finns en damm med en trappavsats och en
trädbro, samt dungar av träd.
Mot Lund
Kyrkbyns park
Parken består av tre parkrum med öppna gräsytor
och slutna höga buskage.
Mot Kyrkheddinge/
Dalby
Rekreation och lek
Närmsta lekplatser finns i parken Balders hage, väster om järnvägen, samt på östra sidan av Sockerbrukskullen.
Centrum
Mellan sockerbruksområdet och Kyrkbyn finns ett
spontanidrottsområde med fotbollsplan och tennisplaner.
Mot Kyrkheddinge/
Dalby
Mark
Geoteknik
Inom sockerbruksområdet utgörs de övre jordlagren
av fyllnadsmassor, bestående av främst sand, grusig
sand, lera och lermorän. Fyllnaden underlagras av
lermorän.
Det förekommer två grundvattenmagasin inom området. Det övre ligger i de ytliga jordlagren, och det
undre i de grövre sedimenten i Alnarpssänkan, vilket
kallas Alnarpsströmmen. Uppmätta nivåer (enligt
utredningen Brågarp1:33 - Miljöteknisk markundersökning, utförd av Sweco, Malmö 2007-12-21,
rev 2008-04-14 och 2009-02-18) i det övre grundvattenmagasinet visar att grundvattenytan återfinns
ca 0,4-2,8 m under markytan.
30
Mot Malmö
Utdrag ur kommunens cykelkarta
Längs bl a Brågarpsvägen och Järnvägsgatan sker cykling i blandtrafik
Cykelväg
Pendelcykelstråk
Pendelcykelstråk i
blandtrafik
Fornlämningar
Området kring Brågarps kyrka berörs av en fast fornlämning - Brågarp 6:1. Lämning utgörs av rester
från en bytomt, daterad yngre medeltiden och framåt. Delar av fornlämingen förundersöktes 1987,
varpå inga fynd gjordes. Övriga delar har ej undersökts.
179
Trafik
Biltrafik
Sockerbruksområdet ligger i direkt anslutning till
Dalbyvägen-Malmövägen, som idag fungerar som
en genomfartsled genom samhället.
Områdets centrala delar nås via en infart från Dalbyvägen. Övriga delar av Sockerbruksområdet och
bostadsområdena norr om nås via Brågarpsvägen
som ansluter till Dalbyvägen i söder och till Järnvägsgatan i norr. Området saknar direkta kopplingar till Staffanstorps centrum.
Gång- och cykeltrafik
Det finns relativt goda gång- och cykelvägskopplingar till omgivande bostadsområden i norr, söder
och öster och till förskolor och skolor i anslutning
dessa områden. Centrum kan bland annat nås via
en passage över järnvägsspåren i höjd med det
gamla stationshuset.
Gång- och cykelväg finns även längs delar av Dalbyvägen och Malmövägen.
Kollektivtrafik
Regionbuss 172 (Malmö-Genarp) samt 174 (Malmö - Dalby) stannar idag på ett flertal platser längs
Malmö-Dalbyvägen; bland annat vid Staffanstorps
busstation och vid hållplats Lundavägen, knappt
150 meter från Sockerbruksområdet. Regionbuss
166 (Södra Sandby-Lund-Staffanstorp) stannar vid
Lundavägen.
Järnvägen
Idag går ingen trafik på järnvägsspåren genom
Staffanstorp. Järnvägen är dock formellt sett i drift,
vilket bland annat innebär begränsningar för möjligheten att anlägga passager över spåren.
Teknisk försörjning
Vatten
Drickvattenförsörjning av sockerbruksområdet
sker söderifrån, via en befintlig ledning under Dalbyvägen.
Spillvatten
Allt spillvatten från sockerbruksområdet avleds
västerut via ett internt ledningsnät till en kommunal självfallsledning som löper parallellt med Järnvägsgatan, väster om området. Vid Brågarpsvägen
ansluter ytterligare en ledning som leder spillvatten
från de fyra villorna längs Brågarpsvägen norrut.
Dagvatten
Avledning från området sker i huvudsak västerut
mot lågområdet i anslutning till järnvägsspåren.
Längs järnvägsspåren finns en större kommunal
dagvattenkulvert, del av en kulvertering av Borggårdsdiket som löper genom hela Staffanstorp i
nord-sydlig riktning.
Inom sockerbruksområdet finns även ett par
dammar som fungerar som fungerar som utjämningsmagasin och recipient för kylvatten från GEs
verksamhet. Från den större norra dammen finns
en utloppsledning som ansluter till den kulverterade
ledningen längs spåren.
El, värme, tele
Staffanstorps Energi har koncession för elförsörjning i Staffanstorps tätort.
Uppvärmning av befintliga byggnader sker via fastighetens panncentral (belägen i nordvästra delen
av fabriksbyggnaden), där naturgas idag används
som bränsle. Tidigare var anläggningen oljeeldad.
Ledning för inkommande gas löper genom Sockerbruksparkens västra kant.
Längs Brågarpsvägen löper teleledningar tillhörande Tele2. Även Skanova har ledningar i området.
Störningar och risker
Buller
De allra sydligaste delarna av sockerbruksområdet
påverkas av viss bullerstörning från trafiken på
Dalbyvägen.
Miljöfarliga verksamheter
GE Healthcares verksamhet är en så kallad B-verksamhet (gäller för anläggning för att genom biologiska reaktioner i industriell skala tillverka organiska ämnen) och har av länsstyrelsen bedömts kräva
ett skyddsavstånd á 400 meter. Bolaget hanterar
etanol i stora mängder. Dessutom förekommer
transporter och bullrande verksamhet som vid alla
större industrier. Lukt kan eventuellt förekomma.
Utöver GE Healthcares verksamhet finns i dagsläget två registrerade U-anläggningar på området
som kommunen har tillsyn över - Airglass AB som
tillverkar glas samt Swede Lift AB som tillverkar
mindre hissanordningar.
31
180
Markföroreningar
I samband med kommunens förvärv av sockerbruksområdet (området väster och söder om
Brågarpsvägen) genomfördes en Miljöteknisk
markundersökning. Den utförda undersökningen
visar att olje/kolrester och tungmetaller förekommer i jordlagren inom området. Marksanering är
således en förutsättning för att området ska kunna
omvandlas till bostadsområde. Under arbetet med
detaljplaner för Sockerstan ska behovet av saneringsåtgärder utredas vidare och definieras.
Översiktsplan/Framtidens kommun
I Framtidens kommun - perspektiv 2038, anges att
Sockerbruksområdet ska utvecklas till en blandad centrummiljö med bostäder (35-50 bostäder/
ha), verksamheter och arbetsplatser alldeles intill
planerat resecentrum. Här ska både nya pågatåg
från Malmö mot Simrishamn och spårvagnen från
Lunds centrum stanna. Även ortens busstationen
föreslås flyttas till resecentret för att möjliggöra
smidiga trafikslagsbyten. Kopplingarna mot nuvarande centrum är viktiga.
Den stora Sockerbrukskullen är en deponi som i
huvudsak tillkommit inom ramen för sockerbruksverksamhet från 1800-talet till 1963. Här har
under vissa perioder även bedrivits annan verksamhet relaterad till sockerproduktionen såsom
impregnering av sockersäckar samt jordbruksteknisk forskning. Verksamhet på deponin var aktiv
fram till 1980. Länsstyrelsen beslutade 2012-03-01
att en miljöteknisk markundersökning enligt en
provtagningsplan ska utföras för del av fastigheten
Brågarp 6:1 (den stora Sockerbrukskullen). Detta
åligger verksamhetsutövaren, dvs Nordic Sugar, efter beslut från mark- och miljödomstolen 2012-1218. Saneringsåtgärder kan komma att bli aktuella
och skulle innebära att tillgängligheten till kullen
begränsas under saneringstiden.
Fördjupade översiktsplaner
Sockerbruksområdet omfattas inte av någon fördjupad översiktsplan.
Tidigare ställningstagande
Riksintressen
Simrishamnsbanan utgör ett riksintresse för kommunikation - järnväg.
32
Detaljplaner
Sockerbruksområdet berörs inte av gällande detaljplan.
Sockerbrukskullarna, grönområdet nordväst om
dessa och Sockerbruksgården omfattas av detaljplan S 53 - ”Sockerbiten” Brågarp 1:16, 1:33 m
fl. Planen vann laga kraft 1995-05-22 och har en
genomförandetid på 15 år. Norra villan, sockerbruksgårdens bostadshus och stallet är i detaljplanen märkta med q - kulturhistoriskt värdefull
miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess
karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny
bebyggelse skall utformas med särskild hänsyn till
omgivningens karaktär.”Trädgårdarna är märkta
med n1 - Träd får inte fällas. Om särskilda skäl
föreligger kan träd få avverkas med villkor att nytt
träd planteras.
S 33
S 64
S 26
S 53
S 24
S 57
S 65
S 38
Gällande detaljplaner
Större delen av sockerbruksområdet är sedan tidigare inte planlagt.
Lidlbebyggelsen omfattas av detaljplan S 65 - ”Del
av Sockerbruksområdet - del av Brågarp 1:33 samt
del av 6:1”. Planen vann laga kraft 2005-01-13 och
har en genomförandetid på 5 år.
Bostadsrättsföreningen Sockerbiten, villorna väster
om denna samt Tranchells väg omfattas av detaljplan S 26 - ”Förslag till utvidgning av stadsplan för
de centrala delarna av Staffanstorps samhälle över
del av fastigheten Brågarp 6:1 m fl”. Denna vann
laga kraft 1979-04-24.
Grönplan
I kommunens Grönplan, godkänd av Tekniska
nämnden 2010-12-07, föreslås Sockerbruksparken
181
bland annat kunna utvecklas genom att den östra
delen av parken rustas upp för att kunna bli en
finpark medan den västra delen föreslås behålla sitt
vilda utseende och sin stora biologiska mångfalden.
Det påpekas också att Sockerbruksparken skulle
kunna utvecklas till ett större sammanhängande
grönområde tillsammans med Sockerbrukskullen
och Sockertoppen.
Vid Sockerbrukskullen bedöms tillgängligheten behöva förbättras. Området behöver också kompletteras med platser för vistelse. Behov av upprensing
av sly samt kompletterande plantering med intressanta träd och växter tas också upp.
Sockerbiten bedöms vara välfungerande och i gott
skick men föreslås kopplas bättre till Sockerbrukskullen och Sockerbruksparken.
Kyrkbyns park föreslås utvecklas med större
variation i buskagens karaktär samt med fler träd
planterade i de öppna ytorna för att skapa fin
rumslighet.
Regionalt kulturmiljöprogram
Sockerbruksområdet gränsar till Malmö-Simrishamns järnväg, ett av Länsstyrelsens utsedda
kulturmiljöstråk i Skåne. Motiv för bevarande i
stationssamhällena är inte bara stationshusen utan
även övriga byggnader och anläggningar – järnvägshotell, godsmagasin, uthus, lastkajer, perronger, lokstall, vattenkastare, skyltar, signaler etcetera,
liksom den öppna plats som anger stationsområde.
Även orternas struktur, där järnvägsdragningen
främst ses i uppdelningen av en fram- och baksida,
är viktig. Där tydliga stations- eller järnvägsgator
finns har de ett stort värde.
Kulturminnesvårdsprogram för Staffanstorps
kommun
En allmän bedömning av bebyggelsen inom
sockerbruksområdet redovisas i kommunens
kulturminnesvårdsprogrammet från 1995. I programmet framhålls att ”Flera av sockerbolagets
industribyggnader jämte Sockerbruksgårdens stora
ekonomibyggnad samt de byggnader som inrymt
tjänstebostäder är typiska för sin tillkomsttid och
bör bevaras så långt det är möjligt. Även den av
bolaget planterade parken måste numera anses som
ett kulturminne”.
Strategi för hembygden
För närvarande pågår arbete i Staffanstorps kommun med att ta fram en ”Strategi för hembygden”.
Dokumentet ska fungera som ett kunskapsunderlag som identifierar historiska, kulturhistoriska
och estetiska värden i den byggda miljön och ska
användas i plan- och bygglovsprocesser och vid
rådgivning. Strategin för hembygd kommer därmed
att ersätta kulturminnesvårdsprogrammet.
Sockerfabriken omfattas av strategin, där området
och dess byggnader beskrivs och värderas.
33
182
Så genomförs Sockerstan!
Utredning som ska tas fram i samband med planläggningen av områdets första delar:
Organisatoriska frågor
Fortsatt planarbete och tidplan
Arbetet med detaljplaner för Sockerstan kan påbörjas efter att planprogrammet godkänts. Detta
beräknas ske våren 2015. Efterhand som efterföljande detaljplaner tas fram kan byggnation påbörjas, dock tidigast under 2017.
Vidare utredningar
Inför och under det kommande detaljplanearbetet
behöver ett flertal utredningar tas fram.
Övergripande utredningar som ska tas fram inför
kommande detaljplaneläggningen av området:
•
•
•
Markmiljöutredning med saneringsstrategi.
Gäller ej området norr om Sockerbruksgården.
Uppdaterad VA-utredning, med avseende på
konsekvenserna och hanteringen av extrema
regn.
Fladdermusinventering
•
Gestaltningsprogram med intentionen att skapa
intressanta gemensamma miljöer som lever upp
till visionen för Sockerstan. Programmet ska
definiera den yttre miljön, de olika gaturummens hierarki och ska säkra kvaliteten främst i
det offentliga rummet (såväl som gröna miljöer
i stadsmiljön).
Utredningar som ska tas fram i samband med detaljplaneläggningen av respektive delområde:
•
•
•
•
•
Markmiljöutredning. Gäller området norr om
Sockerbruksgården.
Genomgång av befintliga verksamheter inom
området och deras status.
Uppdaterad inventering av befintliga ledningar
(genom ledningskollen).
Uppdaterad VA-utredning
Parkeringsutredning
•
•
•
Riskutredning kopplad till farligt gods på Simrishamnsbanan. Gäller för kvarteren närmast
spårområdet.
Bullerutredning som tar hänsyn till järnvägstrafik och biltrafik inom såväl som gränsande till
området.
Förundersökning (och eventuell slutundersökning) vid eventuell exploatering inom/i anslutning till befintlig fornlämning.
Etappindelning
Sockerstan föreslås byggas ut i tre huvudetapper.
Huvudetapperna är indelade i deletapper som kan
genomföras efter varandra eller parallellt, beroende
på vilket utbyggnadstempo som är lämpligt vid
tiden för genomförande.
Etappindelningen kommer att studeras vidare i
samband med detaljplaneläggningen. En etapp
kan komma att innehålla flera detaljplaner, men en
detaljplan kan även innehålla flera etapper. Priori-
GE Healthcare flyttar
2015
34
Godkännande Planprogram
Detaljplaner
(våren 2015)
(2015 - )
(Vintern 2016/2017)
Byggnation
(2017 - )
183
teringsordningen mellan etapperna kan komma att
ändras om det behövs för områdets utbyggnad.
1a
I samband med att Sockerstan börjar byggas ut
ska goda kommunikationer med buss och järnväg
säkerställas. Eftersom det ännu är oklart om och
när tågtrafik på Simrishamnsbanan kan komma till
stånd föreslås utbyggnaden av området påbörjas i
Sockerstans norra respektive södra/centrala delar.
Dessa delar av området är till sin struktur oberoende av utvecklingen kring spårområdet/Järnvägsgatan.
1a
1a
2
2
3b
3a
Det bedöms som mycket viktigt att i ett tidigt skede
etablera spännande och kreativa verksamheter (tillfälliga eller med utvecklingspotential till bestående)
som ger liv och rörelse åt de gamla sockerbruksbyggnaderna och därmed etablerar Sockerstan som
område.
3a
1b
3b
Etapputbyggnad
Etapp 1
Deletapp 1a består av ett bostadsområde i norra
delen som främst innehåller enbostadshus i upp till
tre våningar och den första delen av Campus Beta
(lärmiljö). Parkområden i öster och väster rustas
upp. Denna etapp kan nås från väster via Tranchells väg och knyts även ihop med Dalbyvägen
via Brågarpsvägen innan områdets övriga gatunät
byggs ut. Eventuellt kan området även knytas
norrut till Planetbyn via Vädurens väg.
Deletapp 1b utgörs av den omvandlade sockerbruksbebyggelsen i Sockerstans hjärta; fabriken,
betladan och kontoret, samt de närmast liggande
Etappindelad bebyggelse
Grönområde som
utvecklas etappvis
nya kvarteren. Inom etappen föreslås bl.a. en saluhall med inriktning mot närodlade produkter kunna
etableras i Betladan som del av Campus Beta. Sockertorget anläggs. Delområdet nås direkt från Dalbyvägen och knyts med en ny gata till delområde 1a.
Etapp 2
Denna etapp byggs öster om Sockerbruksparken som en länk mellan bostadsområdet i norr och
bebyggelsen i Sockerstans centrala delar. Bebyggelsen utgörs av intressant nydanande arkitektur i en
35
184
öppen struktur mot Sockerbruksparken. Sockerbruksparken utvecklas.
Etapp 3
Deletapp 3a består av kvarteren i väster närmast
spårområdet/Järnvägsgatan, samt av kvarteren
söder om Sockerbruksparken. Wallins sträde och
Stationstorget anläggs. Området nås västerifrån via
en ny väg öster om spåren som kopplar samman
Dalbyvägen och Tranchells väg, samt österifrån
från område 1b. Området väster om Sockerbruksparken, med dagvattendamm, utvecklas.
Deletapp 3b ligger i Sockerstans östra utkanter och
består av blandad kvartersbebyggelse. Området nås
österifrån från Brågarpsvägen och västerifrån från
området 1b. Rekreationsområdet på och kring Sockerbrukskullarna utvecklas.
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap
Allmän plats
Kommunen avser att vara huvudman för mark som
planläggs som allmän platsmark inom planområdet.
Kvartersmark
Kvartersmarken kommer att utvecklas av kommunen tillsammans med de intressenter som får
markanvisning i området.
Exploateringsekonomi
Förslaget ger möjlighet för positiva ekonomiska
konsekvenser genom tillskapandet av nya bostäder
36
och till viss del verksamheter i Staffanstorps tätort.
Genom det centrumnära läget samt närhet till
framtida kollektivtrafikstråk ges goda förutsättningar för utveckling av Staffanstorp.
Exploateringsutgifter kommer att uppstå för Staffanstorps kommun i form av omhändertagande
av befintliga byggnader, markanläggningar samt
utbyggnad av allmän plats med tillhörande ledningsläggningar.
Befintliga byggnader kommer att blandas med ny
bebyggelse inom planens kvarter. Slutlig omfattning
av nya byggrätter kommer att fastställas i kommande detaljplaner inom planområdet.
185
Medverkande
Utredningar
Politisk styrgrupp
Christian Sonesson, ordförande (M)
Michael Sandin, (M)
Carina Dilton, (S)
Torbjörn Löwendahl, (S)
Helene Öhman, (FP)
Ralph Friberg, (SP)
•
•
•
•
Tjänstemän från kommunen
Pontus Borgstrand
Ralp Hargemyr, teknisk chef (t o m 2014)
Sofia Tjernström, planarkitekt
Katarina Jeraeus, planarkitekt
•
•
•
Situationsplaner, Nyréns
VA- och dagvattenutredning till detaljplan för Sockerstan, 2013-07-05, Sweco
Analys av kulturhistoriska värden, byggnadsteknisk
status samt framtida användningsmöjligheter för Sockerbruket i Staffanstorp, 2013-03-22, Tyréns i samarbete
med Blasberg Andreasson Arkitekter
Miljöteknisk markundersökning - Brågarp 1:33, 200712-21, rev 2008-04-14 och 2009-02-18, Sweco Environment AB, Södra regionen
Brunnar på Sockerbruksområdet, 2012-02-01, rev
2012-03-09, Sweco Environment AB, Södra regionen
Scenarier för klimatanpassning i Staffanstorps kommun, 2012-03-29, FOI
Utredning av trafikbuller i samband med utvecklingen
av Sockerstan i Staffanstorp, 2013-08-27, WSP
Illustrationer och foton
Nyréns
Mumma reklambyrå
Team Bystrup arkitekter och designer och Yngve
Andrén
Team Kanozi och COWI
Team Mandaworks, Hosper och Kreera
Sweco architects
Blasberg Andreasson Arkitekter
Ulrika Vendelbo
Zoltan Pusztai
186
Sockerstan
187
Redogörelse efter programsamråd
Planprogram för Sockerstan
del av Brågarp 6:1 m fl i Staffanstorp, Staffanstorps kommun
Planprogrammet har varit föremål för samråd under tiden 2013-11-25 -- 2014-01-13. Handlingarna har funnits tillgängliga på Rådhuset i Staffanstorp, på biblioteken i Staffanstorp och Hjärup samt på kommunens
hemsida.
Handlingarna har enligt sändlista sänts på remiss till länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala
organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget.
Kungörelse har varit införd i Spegeln 2013-11-24 samt i Lokaltidningen 2013-11-20.
Öppet hus kring planprogrammet har hållits 2013-11-27, 2013-11-29 samt 2013-12-03.
Sockerstan
Inkomna yttranden utan erinran
188
Lantmäteriet
Svenska kraftnät (har inga ledningar inom området)
Swedegas AB
E.ON Elnät Sverige AB (har inga ledningar inom området)
Svedala kommun
Inkomna yttranden med synpunkter
Länsstyrelsen
Region Skåne
Regionmuseet Kristianstad l Landsantikvarien i Skåne
Tele 2
TeliaSonera Skanova Access AB
E.ON Gas Sverige AB
Staffanstorps Energi AB
Socialdemokraterna
Staffanstorpspartiet
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Tekniska nämnden
Gemensamt yttrande från Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt Socialnämnden
Malmö stad
Burlövs kommun
Hyresgästföreningen
Elisabeth och Conny Lindhe, Vallahallavägen 3 (Stanstorp 1:97 & 1:98)
Christoffer Lindbäck, Vädurens väg 4 (Brågarp 6:785)
Gull-Britt Hallberg Fernström, Djurkretsens väg 18 (Brågarp 6:860)
Lena Sjöholm, Vädurens väg 12 (Brågarp 6:789)
Gemensam skrivelse från 54 boende längs Vädurens väg, Lejonets väg, Skorpionens väg, Jungfruns väg och Vattumannens väg
Pernilla Lindskog & Jörgen Westerdahl, Vädurens väg 11 (Brågarp 6:796)
Malin Hagberg och Stefan Persson, Brågarpsvägen 26 (Brågarp 24:1)
Lennart Gotthardson
2
Inger och Bengt Nilsson, Betvägen 1 (Brågarp 6:665)
Sune Cederpil, Mångården 27 (Stanstorp 1:642)
Jörgen Arfwedson, Järnvägsgatan 23 (Brågarp 13:1)
Anonym 1
Anonym 2
Gemensam skrivelse från Lillens Vänner, Staffanstorps Bouleklubb, SPF Club
230 och PRO i Staffanstorp
Redovisning av yttranden med synpunkter
189
Inkomna yttranden från berörda myndigheter/organisationer:
Länsstyrelsen
”Redogörelse för ärendet
Syfte med planläggningen är att utreda förutsättningarna för att omvandla programområdet från gammalt bruks/industriområde till funktionsblandad stadsdel. Planprogrammet har även som ambition att utreda alternativa kollektivtrafik-lösningar inom området och tätorten.
Området är beläget strax utanför Staffanstorps centrumdelar, norr om Dalbyvägen och avgränsas i väster av järnvägen, som i dag inte används, och i öster av
villabebyggelse öster om Sockerbrukskullarna. Även norr om programområdet
finns bostadsbebyggelse i form av villor. Området är i dag till stora delar ianspråktaget av det gamla sockerbruket och präglas av brukets industribyggnader i
tegel. Dessa delar omfattas inte av detaljplan. Bostadsområdet i norr är planlagt
liksom området med sockerbrukskullarna och den gamla bruksbostaden, som i
dag har skyddsbestämmelser i gällande detaljplan. Inom området finns ett par
större grönområden, vissa använda som deponier.
Programområdet nämns som omvandlingsområde och ny förtätad stadsdel med
blandad bostads och verksamhetsbebyggelse i kommunens översiktsplan från
2009. Programmet har stöd i gällande översiktsplan gällande förtätningen. Länsstyrelsen kan samtidigt konstatera att förslaget att flytta/ta bort riksintresse för
järnväg, inte har stöd i översiktsplanen.
Planprogrammet redovisar en utbyggnad och omvandling med mellan 900 och
1200 bostäder. Verksamheter föreslås först och främst utmed Dalbyvägen i strategiska lägen. Även lärandemiljöer och förskolor föreslås. Bebyggelsen utgörs
av kvartersbebyggelse och enstaka radhus/townhouses i huvudsak i fyra-fem våningar med enfamiljshusen lägre och enstaka högre hus upp till sex våningar.
Den största frågan i programmet rör kollektivtrafiken, och två alternativ föreslås;
järnväg eller buss/spårväg. Programmet redovisar de olika alternativen parallellt
och beskriver delvis de konsekvenser som alternativen innebär. Det framgår att
programområdet skall delas upp i mindre detaljplaner vid det fortsatta arbetet.
Allmänt
Sedan plan- och bygglagen arbetades om har lagkravet för planprogram enligt 5
kap 18, 20 §§ ÄPBL (1987:10) tagits bort. Länsstyrelsen betraktar därför planprogrammet främst som en översiktlig förstudie och ett kommunalt dokument.
Länsstyrelsen hanterar inkommen handling som ett tidigt samråd för rådgivning
och inväntar de kommande detaljplanerna för ett fullständigt yttrande enligt 4
kap 14 § PBL (2010:900).
Länsstyrelsen anser att Planprogram för Sockerstan är ett bra och strategiskt
dokument som ger tydliga riktlinjer för kommunens visioner med Sockerbruksområdet. Planprogrammet utgör en första studie kring områdets utveckling och
som sådant fungerar det väl. Länsstyrelsen ser positivt på de presenterade stadsbyggnadstankarna i planprogrammet för att utveckla sockerbruksområdet till
en ny stadsdel med hjälp av förtätning och omvandling av lågutnyttjad centralt
belägen mark.
Riksintressen
Programområdet berörs av riksintresse för kommunikationer (järnväg, Simrishamnsbanan) enligt 3 kap. MB. Vill kommunen ändra ett riksintresse är det en
fråga som ska hanteras på översiktsplanenivå.
Frågan om järnvägssträckningen och eventuella förändringar i riksintresse-avgränsningen är inte lösta. Det fortsatta arbetet måste därför ta hänsyn till riksintresset och utreda hur en föreslagen bebyggelse kan bli möjlig utan att innebära
påtaglig skada på riksintresset. Den föreslagna bebyggelsen bör konsekvensbeskrivas och åtgärder för att undvika påtaglig skada ska redovisas. Länsstyrelsen
kan i nuläget inte uttala sig om den föreslagna bebyggelsen i de olika alternativen
kan komma att innebära påtaglig skada på riksintresset men utesluter inte att det
finns risk för det.
Hälsa och säkerhet
Buller
Det framgår av handlingarna att området är och förväntas bli bullerutsatt från
intilliggande vägar och ev. framtida järnväg. Länsstyrelsen erinrar om att Boverkets allmänna råd Buller i planeringen 2008:1 ska följas samt att eventuella
avstegslägen ska vara motiverade.
3
190
Markföroreningar
I programhandlingarna redovisas att det finns markföroreningar pga. tidigare
verksamheter. I det fortsatta planarbetet skall utredning om markföroreningarnas omfattning och innehåll göras. Det skall av planhandlingarna och utredning
i frågan framgå att det är sannolikt att en efterbehandling gör att marken blir
lämplig för de olika föreslagna ändamålen inom området, detta gäller även för
allmän plats och grönområden. Arten av risk som området ska skyddas emot,
samt vilken typ av åtgärd som ska vidtas, måste utredas för att villkorat bygglov
ska kunna införas som planbestämmelse. Alternativt skall sanering göras innan
en framtida detaljplan kan antas.
Verksamheter och risker
Det framgår inte hur befintliga verksamheter ska förhålla sig till den planerade
utbyggnaden av området. Ska dessa avvecklas eller samexistera med den blandade staden? Detta, liksom vilka miljötillstånd verksamheterna har, och riskerna
förknippade med verksamheterna och transporter som berör området måste utredas i det fortsatta arbetet.
Miljöbedömning
Länsstyrelsen anser att den föreslagna bebyggelsen i området behöver miljökonsekvensbeskrivas. Inte minst skulle frågan om olika kollektivtrafiklösningar och
dess påverkan på riksintresset behöva utredas genom en MKB.
Miljökonsekvensbeskrivningen bör synliggöra de avvägningar som skett och
presentera olika förslag där ett förslag med minsta möjliga negativ påverkan
väljs. I en MKB ska även resonemang om åtgärder för att hantera de negativa
konsekvenserna som förslaget medför föras. Effekterna av en åtgärds påverkan
på miljön, tillsammans med andra pågående, tidigare och framtida åtgärder, bör
definieras.
Övriga statliga intressen
Skydd av natur
Miljöer som den inom sockerbruksområdet med äldre träd och äldre byggnader
är ofta mycket attraktiva för fladdermöss. Alla fladdermöss och deras livsmiljöer
har ett starkt skydd genom Artskyddsförordningen (2007:845). En översiktlig
inventering av fladdermöss och en bedömning av eventuell påverkan på dessa
4
inom programområdet bör därför göras. Finns det risk att fladdermöss och deras
livsmiljöer kan komma att påverkas av planen ska en djupare analys av påverkan
göras. Detta följer av den praxis som har uppkommit i och med Regeringsrättens
dom 7694 -03, vilken anger att eventuell påverkan på skyddade arter ska vara
utredd innan beslut om ny markanvändning enligt plan- och bygglagen fattas.
Dagvatten och MKN vatten
Planområdet omfattas idag av verksamhetsområde för dagvatten. Inom detta
område är det VA huvudmannens ansvar att ta hand om dagvatten. Vid planläggning inom sådana områden är det därför viktigt att kommunen avsätter
markområden inom allmän platsmark för de dagvattenfunktioner som behövs
så att VA huvudmannens ansvar kan fullföljas. Om det finns ett behov av att
rena dagvattnet från planområdet är det lämpligt att kommunens miljönämnd,
som är tillsynsmyndighet, deltar i planläggningen så att det tillgodoses att planen
medger att de försiktighetsmått som behövs går att genomföra. Området är delvis berört av dikningsföretags båtnadsområdet (sydvästra hörnet).
Vattenverksamhet
Bortledande av grundvatten kan komma att definieras som en tillståndspliktig
vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Tillstånd till vattenverksamhet
söks hos Mark- och miljödomstolen efter samråd hos länsstyrelsen (Fiske och
vattenvårdsenheten). Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda
intressen skadas genom vattenverksamheten kan undantag från tillståndsplikten
vara tillämpligt. Verksamhetsutövaren har då bevisbördan att visa att det är uppenbart att verksamheten inte medför några skador.
Fornlämningar
Beskrivningen av fornlämningsförhållandena bör förtydligas i det fortsatta arbetet. För alla arbeten inom fornlämning som innebär markingrepp krävs tillstånd
enligt 2 kap. Lag om kulturminnen mm. (1988:950). Skulle fornlämning påträffas vid markarbete ska arbetet avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas.”
Trafikverket
”I järnvägsutredningen för Simrishamnsbanan som Trafikverket håller på att
ta fram, finns två förslag till stationläge i Staffanstorp, ett centrumläge och ett
externt läge. Dessa lägen stämmer överens med kommunens beskrivningar i
191
planprogrammet. Trafikverket har dock inte tagit ställning till vilket stationsläge
som kommer byggas i Staffanstorp när uppbyggnad av Simrishamnsbanan sker.
Mycket återstår att utreda innan beslut tas.
Med hänsyn till ovanstående kommer Trafikverket att lämna allmänna synpunkter på planprogrammet för varje alternativa stationsläge.
Synpunkter på centralt järnvägsalternativ
Alternativet ställer höga krav på placering av bebyggelsen i förhållande till järnvägen. För att säkerställa säkerheten och möjligheten att utveckla järnvägen
krävs minst 30-50 meters avstånd mellan spår och bebyggelsen. Det är bättre att
placera icke bullerskänsliga verksamheter närmare järnvägen än bostäder, men
enligt planen kommer vissa bostäder ligga nära järnvägen.
Framtagen bulleranalys visar att bostäder närmast Dalbygatan inte klarar bullerriktvärderna vid fasad, kommunen föreslår ett avsteg enligt Boverkets. I de
fall då kommunen motiverat att avsteg från riktvärden kan vara rimligt anser
Trafikverket att bebyggelsen ska uppfylla nedanstående ljudnivåer för att det ska
finnas förutsättningar för en god boende-, vård- eller skolmiljö.
Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är
mellan 55 dBA och 60 dBA ska byggnaden även ha tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 60 och 65 dBA ska bostaden ha tillgång till en tyst sida.
Det ska särskilt utredas och redovisas att den maximala ljudnivån på den tysta
sidan inte överstiger 70 dBA (Lmax). Inomhusnivån bör minst uppfylla ljudklass
B13 enligt Svensk standard SS 25267:2004 för bostäder samt ljudklass B enligt
Svensk standard SS 25268:2007 för undervisningslokaler och vårdlokaler.
Trafikverket förutsätter att det finns utrymme för eventuella bullerplank och bullervallar. Kommunen och exploatören ansvarar och bekostar eventuella bullerplank. I järnvägsutredningen tar vi INTE hänsyn till eventuella nya bostäder i
Sockerstan (beräkning sker utifrån befintlig bebyggelse i kartmodellen). Vad vi
har förstått har kommunen räknat med bullerskydd mot väg 11 men inte mot
järnvägen?
På sidan 7 föreslår en ny korsning över spåren mellan Tranchells vägen och Storgatans förläggning, här måste kommunen visa på att det går att bygga om korsningen till en planskild korsning innan trafiken kommer igång på Simrishamnsbanan.
På sida 17 står att korsningen mellan spåren och Malmövägen/Dalbyvägen byggs
om till en planskild korsning i form av en vägbro över spåren. Detta stämmer
inte överens med vad som är beskrivet i järnvägsutredningen, i järnvägsutredning blir korsningen en järnvägsbro över Malmövägen/Dalbyvägen.
Trafikverket håller med kommunen att en riskanalys för farligt gods* bör göras,
analysen ska visa hur risken påverkar planområdet och vilka åtgärder som behövs för att minska risken.
*Simrishamnsbanan kommer endast att trafikeras av persontåg. Banan dimensioneras inte för godståg, men rent teoretiskt kan lätta och korta godståg trafikera
banan med föreslagen banstandard. Dock endast enstaka uttag i så fall.
Synpunkter på buss/spårvägsalternativet (externt stationsläge)
Alternativet ställer krav på att det finns en god tillgänglighet till och från framtida stationområde och övriga målpunkter i tätorten.
Det är viktigt att planerade korsningar med framtida spår stämmer överens med
vad som är planerat i järnvägsutredningen. I plan på sidan 9 står att alternativet
innebär att riksintresse järnväg måste flyttas, det är Trafikverket som gör bedömning i samråd med Länsstyrelsen om riksintresset järnväg ska flyttas eller inte.
I övrigt tycker Trafikverket att det är bra att planen tar hänsyn till framtida utbyggnad av Simrishamnsbanan. I järnvägsutredningen kommer bulleranalys att
tas fram, denna analys kommer ta hänsyn till enbart befintliga bebyggelser. Om
det finns plankorsningar som inte ingår i järnvägsutredning krävs att avtal tecknas mellan kommunen och Trafikverket innan planen vinner laga kraft.”
Region Skåne
”Den centrala frågeställningen i programmet är hur området skall kollektivtrafikförsörjas. Järnvägsalternativet innebär ett tillskapande av ca 900 bostäder inom
planområdet med ett längsta avstånd till stationen med 800 m. Buss-/spårvägsal-
5
192
ternativet innebär tillskapande av ca 1 200 bostäder inom planområdet samt på
Dalbyvägens södra sida med ett avstånd om upp till ca 2 km från stationen.
I handläggningen av detta ärende har enheten för strategisk fysisk planering och
Skånetrafiken deltagit.”
Region Skåne anser att det är av stor vikt att kommunen håller fast vid att persontrafiken på Simrishamnsbanan ska återupptas med ett centralt stationsläge
vid den gamla stationen. Även om beslut om en upprustning av Simrishamnsbanan drar ut på tiden så ser Region Skåne det som viktigt att säkerställa denna
planeringsförutsättning. Tills dess att Simrishamnsbanan genomförs kan buss
utgöra ett attraktivt och fullgott alternativ till tåget, t.ex. genom att ”tänka tåg,
köra buss”.
Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne
En av strategierna för det flerkärniga Skåne handlar om att utveckla mötesplatser
och målpunkter som samlar människor och ger förutsättningar för spontana möten. Förutom ett större underlag för kollektivtrafiken skulle en central placering
av pågatågstationen kunna ge fler fördelar för Staffanstorp. Det skulle exempelvis kunna bli lättare att skapa mötesplatser och målpunkter i anslutning till en
station, som i sin tur hjälper till att skapa liv, attraktivitet och trygghet.
Hänsyn till natur- och kulturmiljö
Regionmuseet har haft särskild fokus på hur kommunen avser att bevara, använda och utveckla befintlig sockerbruksmiljö. Här har vår utgångspunkt inte
enkom varit byggnadskultur/kulturmiljö utan även grönstruktur och platser, då
vi arbetar med bebyggelsen ur ett brett perspektiv. Till industrier, inte minst de
större bruken, hör stora kringområden. Där finns ofta strukturer som kan bevaras eller på andra sätt levandegöras, även då ett område blir aktuellt för förtätning. Det kan också finnas informella platser, vilka har haft stor betydelse för
Staffanstorps historia.
De sex kommuner som berörs av Simrishamnsbanan har tidigare kommit överens med Region Skåne om bl.a. centrala stationslägen och gen linjedragning som
en förutsättning för en attraktiv trafik. Region Skåne vill än en gång understryka
vikten av att denna överenskommelse följs, för att Simrishamnsbanan ska kunna
förverkligas.
Vad gäller själva utformningen av området ser Region Skåne positivt på att planprogrammet ligger i linje med flera av strategierna för Det flerkärniga Skåne. En
av dessa handlar om att kollektivtrafiken skall vara strukturskapande för att
skapa en god och hållbar tillgänglighet. I planprogrammet efterföljs detta då bebyggelse placeras i närheten av befintliga hållplatser och att huvudstråk skapas
som främjar kollektivtrafiken.
En annan av strategierna handlar om att aktivt arbeta med att förtäta befintliga
strukturer. Region Skåne ser positivt på att Staffanstorp planerar att utveckla ett
redan ianspråktaget centralt område med bostäder och verksamheter, med en
hög exploateringsgrad. Region Skåne ser även positivt på att befintlig bevarandevärd bebyggelse sparas och att området kompletteras med grönstruktur.
6
Planprogrammets omfattning
Regionmuseet Kristianstad har granskat Staffanstorps kommuns planprogram
för Sockerstaden, del av Brågarp 6:1 m fl i Staffanstorp. Museet anser att programmet belyser en helhet, där de olika delarna kollektivtrafiklösningar, bebyggelse, byggnadskultur/kuturmiljö, grönstruktur och platser, trafik och teknisk
försörjning) genomlyses var för sig, samtidigt som de integreras i varandra.
Bevarandet av en struktur eller en plats kan i lika hög grad som en byggnad bidra
till att områdets tidigare användning förmedlas. Det väcker frågor och bidrar
till att historien interagerar med industribyggnaders nya funktioner liksom med
en förtätning av bebyggelsen. Det förstärks genom att namn på gator/vägar och
platser får vara kvar eller kan hämtas ur historien, för att på så vis berätta om tidigare användning. I planprogrammet nämns exempelvis parker- och grönområden med även vägar med namn såsom Sockerbruksparken, Sockerbrukskullarna,
Sockertorget, Stationstorget liksom Tranchelltorget respektive Tranchells väg.
Möjligen kan dessa namn kompletteras med ytterligare, för att i ökad utsträckning visa på de sociala aspekterna i bruksmiljön. Carl Tranchell var sockerkung
men var finns arbetarna representerade?
Samlad bedömning
Regionmuseet anser att planprogrammet för Sockerstan har beaktat de kulturhistoriska värdena ur flera aspekter. Beroende på vilken infrastruktur som väljs,
järnvägsalternativet eller buss/ spårvägsalternativet, kommer järnvägen antingen
193
vara en aktiv pulsåder eller bli en struktur med ny funktion. I båda fallen kan
järnvägen bidra till att levandegöra området. Även detta är tydligt belyst i planprogrammet.
Kommunen har i förarbetet till planprogrammet skrivit en del om sockerbrukets
historia. Om delar av det materialet blir framlyft och problematiserat på olika
sätt runt om i Sockerstan; genom skyltar, QR-koder eller via andra förmedlingssätt, skapas ytterligare möjligheter för människor (boende, verksamma eller på
besök) i Sockerstan att använda historien för att skapa ”spännande möten mellan nytt och gammalt”. Regionmuseets erfarenhet är att kunskap om framförallt
bostadsortens eller bostadsområdets historia ofta leder till ett ökat engagemang,
vilket i sin tur bygger värden och gör bebyggelsen mer attraktiv.”
Tele 2
”Tele2 har kanalisation utmed Brågarpsvägen enligt bifogad fil. Om denna kanalisation på något sätt berörs, måste skyddas eller flyttas förutsätter vi att exploatör eller kommun står för alla kostnader. Vi vill även bli kallade till byggmöte i
god tid.”
Bilaga till yttrande frånTele 2. Tele2s ledningar inom området
TeliaSonera Skanova Access AB
”Skanova är den ledande leverantören av nätkapacitet till teleoperatörer för dagens och framtidens slutkundstjänster i Sverige. Skanovas målbild är en effektiv
telekommarknad, präglad av öppenhet, konkurrens och minsta möjliga detaljreglering. Vi vill att så många som möjligt ska få ta del av de möjligheter- i form
av tjänster - som en modern infrastruktur ger. En sådan marknad gynnar alla
parter- grossister, operatörer och slutkunder.
Staffanstorp tillhör en av de kommuner i landet som Skanova ser som intressant
att prioritera vid en satsning med fiberinfrastruktur, som möjliggör bredband till
medborgare och näringsliv.
Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget På
så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas
för att få en smidigare och snabbare planprocess.”
E.ON Gas Sverige AB
Bilaga till yttrande från E.ON Gas. E.ON Gas ledningar inom området
”Inom etappområdena 4b och 3a har E.ON Gas en distributionsledning för na-
7
tur- och biogas samt servisledningar in till byggnader, se bifogad karta.
194
Distributions- och servisledningar är underkastade Energigasnormens regler
(EGN 2011) som bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan ledning
och byggnad inom tätbebyggelse 2 meter samt närmaste gräns för område med
förväntade grävningsaktiviteter på 2 meter.
Plantering av träd bör ej ske närmare gasledning än 2,5 meter. För att minska
risken för skador på träd i samband med eventuella arbeten med ledning, rekommenderas att träd i närheten förses med rotskydd.
Och för att tydliggöra gasledningarna rekommenderar E.ON Gas att ledningarna ritas in i grundkartan och under ”Grundkartans beteckningar’’ exempelvis
kan benämnas -g- (gasledning)
l de fall gasledningen hamnar inom kvartersmark hemställer E.ON Gas att den
befintliga ledningen skyddas i kommande detaljplan med ett 4 meter brett uområde med gasledningen i mitten. Och där det i planbestämmelserna står att
”Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Inom området får det inte förekomma plantering av träd, mindre buskar accepteras dock”.
Det är viktigt att ett detaljerat samråd med vår områdeshandläggare Rolf Granqvist, tfn 070-230 63 38 äger rum redan i tidigt projekteringsskede, speciellt om
arbete sker i närheten av gasledningarna.
Närheten till vårt natur- och biogasnät innebär att gas kan vara ett mycket intressant energialternativ för den planerade verksamheten/bebyggelsen. För information om anslutning av gas, kontakta gärna E.ON Gas marknadsenhet, 040-25
50 00.
I de fall försiktighetsåtgärder måste vidtas kring ledningarna på grund av planens
genomförande förutsätter E. ON Gas att exploatören står för dessa kostnader.
E. ON Gas ber att få återkomma med mer uppgifter när en mer detaljerad plankarta över planområdet är upprättad.”
Staffanstorps Energi AB
Staffanstorps Energi AB vill påtala att det finns högspänningskabel inom området som måste beaktas. Både kabel som försörjer området idag men framförallt
kabel som går igenom området och försörjer andra delar av Staffanstorp. Ett
antal elnätstationer måste finnas för försörjning av det nya området samt station
för Fibernät. Fibernätsstationen behöver placeras på lämplig plats troligen långt
före detaljplanering av området är slutförd.”
Socialdemokraterna
” Inledningsvis bör nämnas att vi har haft två representanter i den s.k Sockerstangruppen (Carina Dilton och Torbjörn Lövendahl) vilket innebär att en del
av våra synpunkter är kommunicerade via gruppens möte.
Socialdemokraterna ställer sig positiva till planen och menar att projektet Sockerstan är ett utmärkt sätt att förtäta i tätorten utan att ta i anspråk befintlig
jordbruksmark. Mycket positivt är också dess närhet till kollektivtrafiken oavsett om Simrishamnsbanan förverkligas (vilket vi hoppas på och kommer fortsättningsvis att verka för). I vårt yttrande vill vi framhålla behovet av en blandad
bebyggelse med samtliga bostadstyper med olika upplåtelseformer inte minst gällande hyresrätter. Det finns idag ett skriande behov av hyresrätter i Staffanstorps
kommun. Under den senaste mandatperioden har inga hyresrätter tillkommit i
Staffanstorps kommun. Många är de äldre i vår kommun som önskar bosätta sig
i en hyresrätt och sälja sina villor, vilket kommunen nu har möjlighet att beakta
i planprogrammet. De flyttkedjor som då uppstår kan vitalisera många andra
områden i Staffanstorps tätort (generationsväxlingar). Behovet av hyresrätter är
också stort för kommunens ungdomar som vill flytta hemifrån och vill bo kvar
i kommunen. Detta ställer stora krav på rimliga boendekostnader då våra ungdomar generellt sett inte har de ekonomiska resurserna att vare sig efterfråga
bostadsrätter eller dyra hyresrätter.
Vi tycker att området med Sockerbrukets olika byggnader är en viktig del av
Staffanstorps kulturarv, vilket ger området en unik karaktär. Ambitionen måste
vara att tillvarata dessa samtidigt som de befintliga grönstrukturerna och parkmiljöerna bevaras så mycket som möjligt.
När det gäller bebyggelsen väster om Järnvägsgatan måste en särskild utredning
göras. Dess påverkan på dels den befintliga skolverksamheten (och utemiljön),
8
195
dels trafikmatningen av området måste särskilt belysas. Bebyggelsen tar dessutom i anspråk många centrala befintliga parkeringsplatser som måste ersättas.
Hur dessa ersätts framgår inte av planprogrammet.
Övrigt
Kungörelsen i färg som fanns på kommunens anslagstavla uppfyller inte kravet
på tydlighet.
Anslutningar till befintliga områden (ex Kyrkbyn) måste också ytterligare belysas. En del gator inom Kyrkbyn är mycket smala och lämpar sig inte för någon
större matning av trafiken till Sockerstan.
Texten i kungörelsen Samråd kring planprogram för Sockerstan, del av Brågarp
6: l m fl i Staffanstorps kommun, Skåne län, är oläslig på grund av den konstiga
och omotiverade färgen. Jag bad personalen att ta fram en svartvit kopia. Då
gick den att läsa. Även personalen hade svårt att läsa färgtexten.
Vi förbehåller oss rätten att ha ytterligare synpunkter i den fortsatta planprocessen när övriga intressenter lämnat in sina yttranden.”
Staffanstorpspartiet
”Vi motsätter oss att öppna Staffanstorpsbanan för trafik med ”pågatåg” och
därmed även för trafik med farligt gods. Vi kan endast acceptera att banan trafikeras med den nya generationen spårvagnar. Det går inte att förbjuda trafiken
med farligt gods om kommunen säger ja till pågatåg.
I programmet finns det även rubriker som är svåra att läsa på grund av den valda
färgnyansen. Detta har vid upprepade tillfållen omtalats för styrgruppen.
Det finns så vitt vi kan se inte någon datering på planprogrammet. Ej heller någon ansvarig utgivares namnteckning.
De övriga kungörelserna på anslagstavlan är lika svårlästa.
Förslaget innebär också en stor nackdel för de boende närmast spårområdet.
Staffanstorpspartiet yrkar att planprogrammet revideras.”
Det är vettlöst att öppna banan med bara en hållplats.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
”... Övergripande
I visionen för Sockerstan anges att sockerbruksområdet ska utvecklas till levande, inspirerande och inbjudande stadsdel med unika kvaliteter och egen identitet.
Planprogrammets visar på ett tydligt och pedagogiskt vis hur detta kan komma
att te sig för de två kollektivtrafiklösningarna. Båda alternativen redovisar en bra
och robust kvartersstruktur med ett gatunät som kan ge goda förutsättningar att
bygga en varierad och attraktiv stadsdel. Förslagen visar på en skala som medger
en bra ”promenad-barhet”. Den omsorg som har lagts på att skapa ett finmaskigt nät av olika kopplingar, torg och platser gör att den framtida Sockerstan bör
kunna utvecklas till en precis så inspirerande och attraktiv stadsmiljö som anges i
visionen - en blivande livsoas som bygger på det arv och den hembygdkänsla som
skapas av de kulturhistoriska spår som sockerbrukets glansdagar lämnat efter
sig. En livsoas med mycket fina möjligheter för människor att kunna leva ett gott
och inspirerande stadsliv i den lilla skalan, med hög tidskvalitet och närhet till
regionens storstäder som möjliggörs av en attraktiv kollektivtrafik.
Den redovisade infarten till Gästis är bra för Gästis och kommunen.
Någon planskild korsning över järnvägsområdet behövs inte eftersom vi motsätter oss att öppna Staffanstorpsbanan för trafik med ”Pågatåg” och därmed även
för trafik med farligt gods. Det går inte att förbjuda att Staffanstorpsbanan trafikeras med transport av farligt gods. Tillåt endast trafik med spårvagn.
Den föreslagna spårvägssträckningen bör utgå ur planprogrammet.
Den föreslagna exploateringen söder om Malmövägen liksom söder om Dalbyvägen kan inte accepteras. Denna bör utgå ur planprogrammet.
Den föreslagna vägbron på Malmö - Dalbyvägen bör utgå ur förslaget.
Det räcker enligt vår mening räcker med en plankorsning.
Vid en eventuell trafikering med spårvagnar krävs det ingen planskildhet
Storgatan bör förlängas för biltrafik och anslutas till Tranchells väg.
9
196
Riksintresse för järnväg och förutsättningar för utbyggnad
Trafikverket arbetar för närvarande med att ta fram en järnvägsutredning för
Simrishamnsbanan, delen Malmö-Tomelilla. Utredningsarbete beräknas vara
klart hösten 2014. Syftet med utredningen är att ett alternativ för järnvägssträckning och riksintresse för järnväg ska kunna läggas fast.
Riksintressefrågan och frågan om investeringsbeslut på nationell nivå avseende
Simrishamnsbanan skapar som framgår av planprogrammet stora osäkerheter i
planeringsförutsättningarna för Sockerstan. Planprogrammet presenterar därför
två divergerande alternativ till utveckling av området. Vilket alternativ som är
möjligt att förverkliga och i vilken utsträckning är beroende på beslut av andra
aktörer än Staffanstorps kommun. Inte heller har kommunen möjlighet att påverka tidpunkten för beslut.
Denna osäkerhet gör att det, med stöd av programmet i sin nuvarande form,
inte går att påbörja detaljplanering av området eftersom det inte med säkerhet
går att säga hur marken som är influerad av spårområdet kan komma att kunna
användas.
Ett annat skäl att avvakta med fortsatt planering av Sockerstan är konjunkturläget och att Staffanstorp har andra utbyggnads- och förtätningsområden (Vikhem
och Stanstad S) som mer än väl räcker för att möta marknadens efterfrågan för
ett flertal år framöver. I dessa områden där osäkerheterna är färre, och betydligt
mindre, kan det också snabbare skapas nya bostäder vilket snabbare öppnar upp
för ytterligare inflyttning till kommunen.
Kollektivtrafik
Framtidsbilden för kollektivtrafikförsörjningen av Staffanstorp måste bestå av
många olika scenarier, precis som planprogrammet speglar. För att kunna fortsätta planläggningen av Sockerstan behöver en samlad bild tas fram för hur kollektivtrafiken ska fungera för hela tätorten; t ex kopplingen till Lund med buss
eller spårvagn, bytespunkter och eventuell matning till både ett centralt och ett
externt stationsläge för järnvägen. Eftersom Sockerstan planeras med en hög exploateringsgrad som förutsätter bra kollektivtrafik bör arbetet med den fortsätta
planläggningen av Sockerstan omfatta en utredning av den framtida kollektivtrafikförsörjningen av hela tätorten.
10
Planprogrammet redogör för två olika scenariers vad gäller framtida kollektivtrafik för Staffanstorp, järnvägsalternativet och buss-/spårvägsalternativet. Järnvägsalternativet innebär att i stort sett all kollektivtrafik till Malmö passerar
stationen vid Sockerstan. I buss-/spårvägsalternativet går kollektivtrafiken till
Malmö via ett externt stationsläge, eftersom Skånetrafiken troligtvis inte kommer att köra parallell busstrafik. Även om buss-/spårvagnsalternativet innebär
att mer mark blir exploaterbar innebär det också att områdets attraktivitet blir
mindre och därmed förutsättningarna för en hög och tät exploatering. Detta resonemang behöver vara en del av det fortsatta planarbetet.
En aspekt på externt stationsläge som föreslås i buss-/spårvägsalternativet är att
detta läge med största sannolikhet kommer att generera färre resande än ett centralt läge. Denna aspekt måste lyftas fram. Finns det inget resandeunderlag finns
det inte heller något underlag för vare sig station eller järnväg.
Ett externt stationsläge kan för övrigt svårligen ses kunna bidra till en hållbar
samhällsutveckling och riskerar att försvåra en långsiktigt gynnsam utveckling
av hela tätorten Staffanstorp. En för Staffanstorp bättre förutsättning vad gäller
buss-/spårvägsalternativet skulle kunna vara en Simrishamnsbana i externt läge
utan station, eller ingen Simrishamnsbana alls. På så sätt skulle all kollektivtrafik
– oavsett om den är spårbunden eller vägburen, kunna mötas vid samma punkt
vid Sockerstan. Detta scenario skapar förutsättningar för att kunna generera det
flöde av människor som är en förutsättning för att kunna skapa den attraktivitet
och de urbana kvaliteter som eftersträvas i Sockerstan.
Trafiklösningar
Koppling mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum, järnvägsalternativet:
Det är viktigt att Sockerstan får bra kopplingar till Staffanstorps centrum framförallt för fotgängare och cyklister ur många olika perspektiv, bl a tillgänglighet och trafiksäkerhet. Saknas ordnade passager med bra tillgänglighet kommer
människor troligen att passera järnvägen på ett mindre säkert sätt. Gång- och
cykelkopplingarna som redovisas i planprogrammet vid Valhallavägen och
Hermodsvägen behöver studeras vidare. Tyréns trafik-tekniska studie av korsningspunkterna med järnvägen bör kompletteras med dessa korsningspunkter
för gång- och cykeltrafiken både i plan och som planskilda. Korsningarna bör
i första hand vara planskilda med järnvägen med tanke på trafiksäkerheten för
197
framförallt barn och unga. Utformningen av Valhallavägen och Hermodsvägen
är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet, så att dessa gator blir attraktiva och
säkra kopplingar till Staffanstorps centrum.
Koppling mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum, buss-/spårvägs-alternativet:
I detta alternativ förslås bil och gång- och cykelkopplingar till Valhallavägen,
Hermodsvägen och Storgatans förlängning. Utformningen av Valhallavägen och
Hermodsvägen är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet, så att dessa gator blir
attraktiva och säkra kopplingar för alla trafikslag till Staffanstorps centrum.
Trafiken inom och från området, fotgängare och cyklister:
Enligt inriktningsbeslutet ska fotgängare och cyklister prioriteras. Hur denna
prioritering ska genomföras är en viktig del i det fortsatta planläggningsarbetet
och är en särskild utmaning med tanke på den föreslagna kvartersstaden. Om
gång- och cykeltrafiken ska röra sig i blandtrafik bör gatorna vara 30-säkrade
alternativt bör separata gång- och cykelvägar anläggas parallellt med gatorna.
Trafiken inom och från området, motorfordon:
Genomsilningstrafik föreslås för gatunätet. Kopplingar planeras till Vädurens
och Vattumannens väg, Brågarpsvägen, Storgatan och Dalbyvägen. Nedan redovisas de förväntade trafikflödena och av kartan framgår att merparten av trafiken troligen kommer att gå via Dalbyvägen. Kopplingen mot centrum via en
förlängning av Storgatan tar Balderskolans nuvarande skolgård i anspråk, vilket
innebär att om skolan ska finnas kvar i detta läge så behöver gatu- och trafikmiljön gestaltas med mycket stor omsorg och omtanke om skolbarnens säkerhet
och behov. Stora ombyggnader/omlokaliseringar av skolbyggnad och skolgård
kommer sannolikt att behöva genomföras.
Den förslagna genomsilningstrafiken via Vädurens och Vattumannens väg antas
bli liten. Dessa gator har i dag ingen genomfartstrafik, varför även ett litet trafikflöde kommer att förändra trafiksituationen på dessa gator. Husen ligger nära
gatan och det finns många direktutfarter. I det fortsatta arbetet bör konsekvenserna för framförallt trafiksäkerhet och trygghet studeras närmare.
PM TRAFIKTEKNISK STUDIE
-av kopplingar mellan Sockerstan
och Staffanstorps centrum, Tyréns
feb 2013
Parkering:
Den föreslagna strukturen i planprogrammet förutsätter parkeringsgarage under
mark. Hur strukturen påverkas om exploateringsförutsättningarna inte medger
parkeringsgarage under mark bör studeras. Blir det ett stationsläge vid Sockerstan kommer troligen bilinnehavet att bli lägre än vid ett externt stationsläge
eller om kollektivtrafiken kommer att utföras med buss. Parkering vid förskola
och skola kommer troligtvis att ske i markplan och redovisning av dessa ytbehov
saknas i förslaget. Det är även viktigt att det finns ytor för markparkering av
både cyklar och bilar vid stationsläget.
Byggnadskultur/kulturmiljö
Befintliga byggnader inom området kategoriseras utifrån begreppen ”föreslås bevaras, under förutsättning att byggnadernas skick medger detta” och ”viktiga/
intressanta att bevara, men kan tåla att delvis eller helt rivas medan form och
volym återskapas”. Det är lovvärt att programmet redovisar byggnader som anses särskilt viktiga att bevara. Bevarandeambitionen är dock inte helt tydlig och
eftersom programmet inte redovisar någon bedömning av varken skick eller kulturhistoriskt värde så är det svårt att veta vilka byggnader som faktiskt kommer
att kunna bevaras.
11
198
Osäkerheten som följer av att inte närmare precisera bevarandeambitionerna
riskerar att försvåra kommande detaljplaneläggning och möjligheterna att locka
exploatörer till området. Det vore bra om planprogrammet inför godkännandet kunde kompletteras med bedömningsunderlag och ett tydligare ställningstagande.
Markföroreningar
Miljöteknisk markundersökning har utförts inom området och markföroreningar har konstaterats. Vid framtida exploatering till bostadsområden kommer efterbehandlingsåtgärder att behöva genomföras. En urschaktning av förorenade
massor torde då vara det alternativ som är mest aktuell. Ytterligare utredningar
och en strategi för saneringen avseende avgränsning av föroreningssituationen,
eventuellt framtagande av platsspecifika riktvärden och uppskattning av volymen förorenade massor tillika kostnaden för efterbehandlingen bör tas fram innan detaljplanering påbörjas för första etappen för att kunna ringa in eventuella
ekonomiska konsekvenser för projektet som helhet, och för att göra eventuella
justeringar av kvartersstruktur mm som kan föranledas av s k smart sanering –
dvs man kan spara pengar genom att strategiskt välja till vilka nivåer man behöver sanera till beroende på hur känslig markanvändning som man planerar för.
En strategi för saneringens genomförande bör också hantera frågor som vilka
saneringsmål som ska gälla för olika delar av området, när dessa är tillgängliga
för sanering, bedömning av kostnadseffektivitet (sanering av delområden i etapper eller allt på en gång).
Slutsats
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden gör bedömningen att detaljplanering av
området kan påbörjas först efter att kommunen tagit ställning i frågan om kollektivtrafiklösning, vilket sannolikt förutsätter att järnvägsutredningen färdigställts och frågorna om spåralternativ och riksintresse kunnat avgöras.
Vidare bör man inför kommande detaljplaneläggning komplettera besluts-underlaget med ett tydligare ställningstagande avseende bevarandeambitionerna
för den befintliga, kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom området, samt
en strategi för saneringens genomförande.”
12
Tekniska nämnden
”...Kollektivtrafik
Framtidsbilden för kollektivtrafikförsörjningen av Staffanstorp måste bestå av
många olika scenariers, precis som planprogrammet speglar. För att kunna fortsätta planläggningen av Sockerstan behöver en samlad bild tas fram för hur kollektivtrafiken ska fungera för hela tätorten; t ex kopplingen till Lund med buss
eller spårvagn, bytespunkter och eventuell matning till både ett centralt och ett
externt stationsläge för järnvägen. Eftersom Sockerstan planeras med en hög
exploateringsgrad som förutsätter bra kollektivtrafik bör arbetet med den fortsätta planläggningen av Sockerstan omfatta en utredning av den framtida kollektivtrafikförsörjningen av hela tätorten. Tidplanen för järnvägsutredningen för
Simrishamnsbanan är att utredningsarbetet ska vara klart hösten 2014. Syftet
med utredningen är att ett alternativ för järnvägssträckningen ska kunna läggas
fast. Resultatet av järnvägsutredningen är också en viktig grund för den fortsatta
planläggningen.
Planprogrammet redogör för två olika scenariers vad gäller framtida kollektivtrafik för Staffanstorp, järnvägsalternativet och buss-/spårvägsalternativet. Järnvägsalternativet innebär att i stort sett all kollektivtrafik till Malmö passerar
stationen vid Sockerstan. I buss-/spårvägsalternativet går kollektivtrafiken till
Malmö via ett externt stationsläge, eftersom Skånetrafiken troligtvis inte kommer att köra parallell busstrafik. Även om buss/ spårvagnsalternativet innebär
att mer mark blir exploaterbar innebär det också att områdets attraktivitet blir
mindre och därmed förutsättningarna för en hög och tät exploatering. Detta resonemang behöver vara en del av det fortsatta planarbetet
Koppling mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum, järnvägsalternativet
Det är viktigt att Sockerstan får bra kopplingar till Staffanstorps centrum framförallt för fotgängare och cyklister ur många olika perspektiv, bl a tillgänglighet och trafiksäkerhet. Saknas ordnade passager med bra tillgänglighet kommer
människor troligen att passera järnvägen på ett mindre säkert sätt. Gång- och
cykelkopplingarna som redovisas i planprogrammet vid Valhallavägen och
Hermodsvägen behöver studeras vidare. Tyrens trafiktekniska studie av korsningspunkterna med järnvägen bör kompletteras med dessa korsningspunkter
för gång- och cykeltrafiken både i plan och som planskilda. Korsningarna bör
i första hand vara planskilda med järnvägen med tanke på trafiksäkerheten för
framförallt barn och unga. Utformningen av Valhallavägen och Hermodsvägen
199
är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet, så att dessa gator blir attraktiva och
säkra kopplingar till Staffanstorps centrum.
Koppling mellan Sockerstan och Staffanstorps centrum,buss/spårvägsalternativet
I detta alternativ förslås bil och gång- och cykelkopplingar till Valhallavägen,
Hermodsvägen och Storgatans förlängning. Utformningen av Valhallavägen och
Hermodsvägen är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet, så att dessa gator blir
attraktiva och säkra kopplingar för alla trafikslag till Staffanstorps centrum.
Trafiken inom och från området, fotgängare och cyklister
Enligt inriktningsbeslutet ska fotgängare och cyklister prioriteras. Hur denna
prioritering ska genomföras är en viktig del i det fortsatta planläggningsarbetet
och är en särskild utmaning med tanke på den föreslagna kvartersstaden. Om
gång- och cykeltrafiken ska röra sig i blandtrafik bör gatorna vara 30-säkrade
alternativt bör separata gång- och cykelvägar anläggas parallellt med gatorna.
Trafiken inom och från området, motorfordon
Genomsilningstrafik föreslås för gatunätet. Kopplingar planeras till Vädurens
och Vattumannens väg, Brågarpsvägen, Storgatan och Dalbyvägen. Nedan redovisas de förväntade trafikflödena och av kartan framgår att merparten av trafiken
troligen kommer att gå via Dalbyvägen. Kopplingen mot centrum via en förlängning av Storgatan tar Balderskolans skolgård i anspråk, vilket innebär att om
skolan ska finnas kvar i detta läge kan denna koppling troligen inte trafikeras
med biltrafik. Biltrafik intill ett gång- och cykelstråk kan dock vara viktig för den
upplevda tryggheten för fotgängare och cyklister. Den förslagna genomsilningstrafiken via Vädurens och Vattumannens väg antas bli liten.
Dessa gator har i dag ingen genomfartstrafik, varför även ett litet trafikflöde
kommer att förändra trafiksituationen på dessa gator. Husen ligger nära gatan
och det finns många dirketutfarter. I det fortsatta arbetet bör konsekvenserna
för framförallt trafiksäkerhet och trygghet studeras närmare, gällande genomsilningstrafiken via Vädurens och Vattumannens väg samt via förlängningen av
Storgatan.
Parkering
Den föreslagna strukturen i planprogrammet förutsätter parkeringsgarage under
mark. Hur strukturen påverkas om exploateringsförutsättningarna inte medger
parkeringsgarage under mark bör studeras. Blir det ett stationsläge vid Sockerstan kommer troligen bilinnehavet att bli lägre än vid ett externt stationsläge
eller om kollektivtrafiken kommer att utföras med buss. Parkering vid förskola
och skola kommer troligtvis att ske i markplan och redovisning av dessa ytbehov
saknas i förslaget. Det är även viktigt att det finns ytor för markparkering av
både cyklar och bilar vid stationsläget.
Vatten och spillvatten
Vattenledningsnätet föreslås byggas ut så att området matas från fyra punkter,
vilket medför god driftsäkerhet och optimala tryckförhållanden. Tryckstegring
krävs dock för den föreslagna högsta bebyggelsen vid Sockerbruksparken. Avledning av spillvatten förslås ske via självfallsledningar och med anslutningspunkter
i områdets norra delar. Befintlig ledning längs Brågarpsvägen måste läggas om
för att klara lutningen som behövs för självfall.
Dagvatten
Dagvattenhanteringen förslås i så hög grad som möjligt ske i öppna system och
ska begränsas till att motsvara avrinningen från naturmark Det innebär att stora volymer måste utjämnas inom området. Avledningen av dagvattnet föreslås
ske via en blandning av mindre fördröjningsytor, makadamdiken, ledningar och
grunda smala kanaler och gröna tak. De smala kanalerna måste planeras och
anläggas med hänsyn till drift- och underhållsaspekter, samt tillgänglighet och
säkerhet för både synskadade och rörelsehindrade. Dessa kanaler bör i första
hand ligga på kvartersmark. Hur och om dessa kanaler är lämpliga att anlägga
på allmän plats behöver särskilt utredas.
I kartan nedan redovisas vilka områden som är föreslagna som utjämningsdammar.
En del av dessa dammar kan anläggas som torra dammar, dvs det finns bara vatten i dem vid regn. Detta är dock ytor som kräver särskild hänsyn i den fortsatta
planläggningen av området. Dagvattnet utjämnas i en större damm i västra delen
av Sockerbruksparken och i en befintlig prydnadsdamm nordöst om området.
I planförslaget för buss/spårvagnsalternativet är tre 14- våningshus placerade i
dagvattendammen i Sockerbruksparken vilket ställer särskilda krav på planering
och anläggande av både husen och dagvattendammen. De befintliga träden som i
dag finns i den planerade dammen i Sockerbruksparken bör även sparas i så stor
13
200
utsträckning som möjligt. Prydnadsdammen i nordöst kan behöva omprojekteras så att den uppfyller kraven på en utjämningsdamm.
Vid 100-års regn föreslås vattnet avledas via gatorna till lägre belägna områden
till exempel längs med spårområdet. I det fortsatta utredningsarbetet av konsekvenserna av att avleda dagvattnet till dessa delar är det viktigt att beakta konsekvenserna för framtida spår.
Parkerna
Om många människor ska bo tätt i flerfamiljhus med begränsad utemiljö så ställer det höga krav på närliggande parkmiljö. Sockerbruksparken är en gammal
park som tillhör områdets historia. Detta medför att vid byggnation i närheten
av parken måste stor hänsyn tas så att de stora befintliga träden inte tar skada.
I det fortsatta planarbetet bör utredas hur de gröna värdena kan bevaras och
utvecklas så att Sockerstan blir en attraktiv stadsdel.”
Gemensamt yttrande från Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt Socialnämnden
Detta planprogram ger stora möjligheter för de verksamheter som omfattas av
Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden.
I ett allt mer komplext samhälle kan verksamheter inte längre drivas åtskilda
från varandra och i detta planprogram för Sockerstan ges nya samverkansmöjligheter. På så sätt blir lokalutnyttjandet effektivare och verksamheters gränser
bryts upp och blir en integrerad del av samhället.
Planprogrammet utreder förutsättningarna för att omvandla sockerbruksområdet till en funktionsblandad stadsdel, en omvandling som ger stora möjligheter för nämndernas utveckling mot moderna och tidsenliga verksamheter. De
tre nämnderna ser positivt på att olika former av rekreation, kultur, inspirerande lärmiljöer och mötesplatser beskrivs i planprogrammet. Vidare förutsätter nämnderna att det ges möjlighet till delaktighet i det fortsatta gestaltnings-/
planeringsarbetet.
I övrigt vill nämnderna framföra följande, att planområdet planeras så att det
tas hänsyn till trafiksäkerhet för barn och ungdomar som rör sig i området, tillgänglighet för funktionsnedsatta samt att stor vikt läggs vid den konstnärliga
utsmyckningen.”
14
Malmö stad
”Malmö stadsbyggnadskontor ser med tillfredsställelse att Staffanstorp bidrar
till den regionala utvecklingen, genom att planera en utbyggnad av 900 - 1 200
nya bostäder i centrala delar av tätorten med bra kollektivtrafikförbindelser. Det
är också utmärkt att bostäderna kompletteras med lokaler för verksamheter,
handel och kontor. Fler arbetsplatser i Staffanstorp är glädjande och bidrar till
att förstärka regionens flerkärniga struktur och därmed dess hållbarhet.
Det är idag omöjligt att säga om tågtrafiken på linjen Malmö-Staffanstorp-Dalby genom centrala Staffanstorp kommer att återuppstå, eller om det blir buss/
spårvägsalternativet som förverkligas. Man måste därför planera och etappvis
bebygga området så att båda alternativen möjliggörs.
Stadsbyggnadskontoret har i övrigt inget att anföra i ärendet.”
Burlövs kommun
”Det är positivt att Staffanstorps kommun planerar ny bebyggelse med framtida
god kollektivtrafikförsörjning. I övrigt inget att erinra mot förslaget.”
Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningen ställer sig positiva till planen och framförallt att planen
redogör för en strävan efter en blandad bebyggelse med samtliga bostadstyper
med olika upplåtelseformer.
Hyresgästföreningen har ingen annan uppfattning, däremot är det viktigt att
våga väga behoven i förhållande till vad som byggs. I dag och många år framåt
kommer behovet av hyresrätter vara stort i hela Öresundsregionen inte minst för
de unga som vill etablera sig på bostadsmarknaden.
Att våga satsa på byggande med rimliga boendekostnader är en stor utmaning
för Staffanstorps kommun. Barnfamiljer som inte kan eller vill efterfråga villor
och radhus bör i det framtida Staffanstorp få tillgång till denna boendeform
upplåten med hyresrätt.”
Inkomna yttranden från sakägare
Elisabeth och Conny Lindhe, Vallahallavägen 3 (Stanstorp 1:97 & 1:98)
Undertecknade vill framhålla vår positiva inställning till planprogrammet. Vi
201
anser att det positiva i hög grad överväger de nackdelar som vi trots allt vill peka
på.
En allmän reflektion är att området kan komma att uppfattas som ett nytt centrum, det tredje i tätorten, och att det kan komma att missgynna en livlig handel
och allmän verksamhet i de centrala delarna av Staffanstorp. Ett livligt centrum
är oftast, t o m i betydligt större orter än Staffanstorp, mer koncentrerat.
Vi är ägare av fastigheterna på Valhallavägen 3, vårt boende, och på Järnvägsgatan 27, vår verksamhet med advokatbyrån. Att vi valt dessa två fastigheter, att
bo och verka i, beror på läget i den historiskt gamla delen av Staffanstorp. Denna
del av Staffanstorps tätort är väldigt liten och är i huvudsak belägen kring Gästis, järnvägsstation och väster om sockerbruksområdet. Denna för Staffanstorp
unika miljö trivs vi mycket bra i och vill vi värna om dess fortsatta existens som
den ”Gamla byn”.
I norr och öster kommer nu Sockerstan att sätta sin prägel på denna miljö. Förlängningen av Storgatan har ändrats mot hur tidigare plan var. Då skulle Storgatan förlängas till Hermodsvägen. Vi anser att denna sträckning vore mer naturlig
så att en överfart görs med förlängning längs med Sockerbruksparkens norra del.
En effekt av detta skulle då även bli att Baldersskolans skolgård skulle kunna
vara större. Den starka trafik som idag förs via Valhallavägen skulle naturligare
kunna nå nuvarande centrum vid Rådhuset genom infart vid Hermodsvägen. De
boende längs Tranchells väg skulle ej belastas i samma utsträckning.
För att värna om miljön vill vi även föreslå att trafiken leds öster om järnvägsstation.
Järnvägsspåren närmast stationen kan läggas igen. Järnväg, buss, bilar och annan trafik endast på den ena sidan om stationen. Järnvägsgatans sträckning förbi
stationen görs om för trafik på villkor för gående och cyklister. Den restaurangverksamhet som sker utomhus under sommaren skulle få en betydligt lugnare
och trevligare miljö mot den gamla bebyggelsen. Verksamheten hamnar ej heller
mellan två trafikleder.
Vi vill värna om att sockerbruksområdet får behålla och utveckla grönområden,
inklusive dammar.
Vår starkaste invändning och förslag till ändring av planeringen är att placera
höghusen i mitten av Sockerstan och inte så tätt i anslutning till den gamla bebyggelsen. Enligt förslaget buss/spårvägsalternativet så är det planerat tre höghus
med 14 våningar på nordöstra sidan av Järnvägsgatan, mellan järnvägen och
Sockerbruksparken. På vår sida av Järnvägsgatan är det en gammal bebyggelse
av låga gatuhus från förra sekelskiftet. Det är en av de äldsta miljöerna i Staffanstorps centralort. Husen ligger tätt samman intill gatan, med trädgårdar innanför. Här finns bland annat huset med tvillinggavel som användes som modell
till flera hus i centrum. Vi anser inte att planen tar tillräcklig hänsyn till intresset
att bevara denna miljö. Om det kommer 14-våningars hus på andra sidan gatan
så kommer helheten i denna miljö att fördärvas.
Vi anser att det är bättre att i så fall utöka den befintliga Sockerbruksparken,
fram till spårområdet och Järnvägsgatan. Hela Sockerbruksparken öppnar då
upp sig och blir mer lättillgänglig för Staffanstorps invånare och en naturlig
övergång till den nya moderna bebyggelsen. Möllan kommer att framträda betydligt bättre. Fördröjningsdammar skulle med fördel kunna ligga placerade som
en del av parken.
Parkeringsfrågan kan med en alternativ placering av de höga bostäderna lösas
genom underjordisk placering. Med nuvarande förslag kan vi inte förstå hur
bilarna skall parkeras eftersom det knappas med hänsyn till avloppssystemet går
att förlägga dem så nära järnvägen. Det får absolut inte bli så att man använder
järnvägen längs den gamla sträckningen för bilparkering.
Däremot ser vi med glädje och spänd förväntan fram emot ett förverkligande av
iden att placera höghus inom området. Det finns redan en mycket stor huvudbyggnad i mitten och det finns en stor cistern. Varför inte lägga höghusen där.
Man kan ju även här lägga lite vatten runt om dessa hus (precis som Turning
Torso har en damm runt sig). Annars kan man kanske lägga höghusen intill
Sockerbrukskullarna. Här kommer höghusen smälta in bättre med redan befintlig bebyggelse och blir miljön inte störd på samma sätt.
Vi tycker också att förslaget till formen på höghusen är trevlig, det lite halvrunda
och mjuka. Området i övrigt ser väldigt fyrkantigt ut på ritningarna. Måste det
vara så rakt allting? Här finns ju nu en rund Mölla och en rund cistern. Det är
lite runda former på en av gavlarna till en lada på Sockerbruksgården (sid 27).
15
Varför inte ta upp detta mer.
202
Annars, om det måste vara rakt, så kan man ju ta upp det här med tvillinggavlar,
och göra två höghus intill varandra, där vardera toppen/taket blir tvillinggavel
till varandra.
Vi tror också att siluetten för hela området kommer se bättre ut om man har låg
bebyggelse i kanterna och att de stora höga husen tornar upp sig i mitten. Ungefär som siluetten till skylten för Staffanstorps kommun. Då kan man kanske
bygga ännu högre hus.
Övriga synpunkter
Det är alltid trevligt med vatten och dammar, varför inte låta lite vatten rinna
igenom hela området.
Vi vill gärna att man ger förutsättningar för en större lokal för offentliga och
privata arrangemang med betydligt större kapacitet än vad som erbjuds i Staffanstorp idag. Är det omöjligt att flytta verksamheten i Bråhögshallen till en ny
sporthall där både idrotts- och kulturarrangemang kan förekomma? Vi är starkt
engagerade i olika föreningar i Staffanstorp och saknar bl.a. i vår lionsverksamhet en större lokal. Artister med dignitet kan inte engageras om inte lokalen kan
ta en större mängd besökare än vad som idag kan erbjudas.
Christoffer Lindbäck,Vädurens väg 4 (Brågarp 6:785)
”Jag är boende på Vädurens väg 4 och har läst igenom ert planprogram för
Sockerstan. Detta låter som en bra initiativ och kommer bli jättefint när allt blir
färdigt.
Men jag såg att ni vill fortsätta med Vädurens väg in på det nya området. Detta
motsätter jag mig då det kommer resultera i ökad trafik inom vårt område. Alla
som skall ut till Industrivägen kommer säkert att ta vägen Vädurens väg-Skorpionens väg-Djurkretsen väg -Planetvägen för att sedan komma till Industrivägen.
Vi är många barnfamiljer och husen ligger nära vägen samt att vägen är ganska
smal som den är nu.
16
Då är det bättre att anslutningen av väg in till nya området sker via Tranchells
väg. Brågarpsvägen är bättre rustad för ökad trafik.”
Gull-Britt Hallberg Fernström, Djurkretsens väg 18 (Brågarp 6:860)
”Brågarpsvägen från Dalbyvägen till stallet på Sockerbruksgården och sedan
dess förlängning upp mot lekplatsen borde bevaras som grusväg så att den äldre
lantliga karaktären bevaras.
Alla grönområden - Sockerbruksparken, Sockerbrukskullarna (stora och lilla),
Kyrkbyns park och Sockerbiten (parken) ska bevaras och inte bebyggas. Ingen
ny bebyggelse öster om Brågarpsvägen!
Ingen ny bebyggelse norr om stallet! Viktigt att bevara den öppna & lantliga karaktären här av kulturhistoriska skäl. Området idag är också en fantastisk miljö
för barn att växa upp i - med grusvägar, stigar, buskar och träd.
Vore fint om fabrikens skorsten kunde bevaras - den är ett landmärke & ett signum för området att vara stolt över”.
Lena Sjöholm, Vädurens väg 12 (Brågarp 6:789)
1. Att öppna upp trafik från Vädurens väg till Sockerstan är enligt min mening
helt uteslutet. Jag bor på Vädurens väg som idag är en återvändsgata -> vilket är
barnvänligt och lugnt. Om nu en genomgående gata ska gå från Planetområdet
till Sockerstan via Vädurens väg blir det mer trafik -> Vad innebär det för intresset att bo där när man skall sälja? Värdet på huset sänks -> Hur skall vi ersättas
som bor där? Vidare är vägen smal och parkering svår vilket innebär att många
måste ha bilar ståendes framför huset -> Svårframkomligt.
Vidare måste du köra in på Planetvägen till Djurkretsens väg till Skorpionens väg
till Vädurens väg. Då kan man lika köra ut till Industrivägen Dalbyvägen och in
till Sockerstan.
2. Högre än 8-vån hus är också tokigt i ett villasamhälle - De tre 14våningshusen
är en trevlig idé men håll nere höjden till 8 våningar max.
Någon sa att en idé var att bygga 14 våningarshus i mitten av Sockerstan -> god
idé.
203
Sjöholm har inkommit med ytterligare en kompletterande skrivelsen:
”Efter att ha läst igenom planprogram för Sockerstan förstod jag att det eventuellt planeras att öppna Vädurens väg för genomfartstrafik mellan Planetstaden
- Sockerstan.
Jag bor på Vädurens väg sedan 2002, och en av anledningarna till att jag flyttade
hit var just att det är en återvändsgränd, lugnt område och lite biltrafik. Idag är
mina barn stora men en dag kommer barnbarnen hit och då vill jag ha en säker
omgivning. Dessutom vill jag inte ha trafik utanför mitt fönster eftersom det är
en av anledningarna till att jag flyttade till detta området för min egen del också.
Ja undrade vad mina grannar tycker om detta och gjorde då denna skrivelse( se
bilaga) med möjlighet för namnunderskrifter. Jag fick väldigt stor respons från
mina närmsta grannar som just känner som jag. Idag har nya småbarnsfamiljer
flyttat hit och de är väldigt oroliga och besvikna över denna tanke.
De som bott här länge trivs med lugnet och vill inte ha mer biltrafik än som finns
idag
Jag beslutade mig för att gå till de grannar det mest berör och det är alla på Vädurens väg, Skorpionens väg.
Skiss från Lena Sjöholm
3. På planlösningen visas att man bygger ända in till hus Vädurens väg 14. Här
tycker jag att man skall lämna kvar grönytor som finns idag och börja bygga
efter cykelvägen istället. Idag känns det inte ok för hus 14 att plötsligt inte vara
hörnhus längre. Hur ersätter man dessa fastighetsägare?
4. Järnväg eller buss kvittar för mig. Det viktigaste är att inte ha genomfartstrafik
där jag bor på Vädurens väg.”
Sjöholm har inkommit med en kompletterande skrivelse med en beskrivning av
hon anser att området i gränsen mellan Sockerstan och Vädurens väg ska utformas. Ingen genomfart mellan Sockerstan önskas, ingen bebyggelse närmast
Vädurens väg 14. Om möjligt önskas en parkering till husen på stjärnteckensgatorna.
Vidare valde jag att fråga ägarna på Vattenmannens väg, Lejonets väg och Jungfruns väg som kommer att drabbas vid utkörsel från sin egen väg via Skorpionens väg. Jungfruns väg kommer även att bli ännu mer störd av mer trafik på
Djurkretsens väg.
En granne på Vädurens väg som bott här sen begynnelsen berättade , att vägen
ner mot Casters väg, Pollux väg Tvillingarnas väg Stenbockens väg fortsatte rakt
ut till Industrivägen förr. Detta visade sig inta alls vara bra eftersom det blev
väldigt mycket trafik i området. Därför stängde man igen denna väg. Varför då
öppna upp en ny genomfartsled.
Idag måste vi alla köra ut från området via Planetvägen till Industrivägen och
låt det fortsätta så. Alla är vi vana vid detta. De som skall in till Sockerstan kan
köra in via Dalbyvägen, Tranchells väg via Järnvägsgatan. Låt bli att öppna upp
för genomfartstrafik .... Staffanstorp är inte större än att du kan ta dig runt om
eller cykla.
17
204
En sak till. .... Vi är övertygade om att värdet på våra fastigheter kommer att
sjunka om det blir mycket trafik via våra vägar. Jag skulle aldrig flytta hit om jag
visste det från början.
inom detaljplanerat område är i våra ögon en mycket drastisk åtgärd. Vi tycker
att man behandlar detta väldigt lättvindigt i dokumenten, och istället enbart fokuserar på abstrakta positiva begrepp som ” livsoaser”.
Jag skickar med min skrivelse som mina grannar fått läsa med deras namnunderskrifter.”
Kartorna i beskrivningarna är diffusa, vilket de självklart är vid denna tidpunkt i
planeringen, men det gör det svårt att få en bild av hur vårt och närliggande hus
kommer att påverkas avseende exempelvis avstånd till förlängningen av Tranchells väg och de nya hus som är föreslagna mellan Järnvägsgatans breddning
och vårt hus. Tranchells vägs förlängning ser dessutom ut att komma gå längs
med en skolgård, såvitt vi kan tolka kartorna, och längs minnelunden som idag
är en lugn och idyllisk plats för många. Otydligheten begränsar våra möjligheter
att komma med konstruktiva och korrekta kommentarer till planen.
Till ovanstående yttrande bifogade gemensamma skrivelse från 54 boende längs
Vädurens väg, Lejonets väg, Skorpionens väg, Jungfruns väg och Vattumannens
väg
”Enligt Planprogrammet för Sockerstan kan vi utläsa att det planeras en biltrafikförbindelse mellan Planetstaden - Sockerstan, och att man då eventuellt skulle
öppna upp Vädurens väg för genomfartstrafik.
Detta motsäger vi oss absolut. Vädurens väg är både smal och liten. Parkeringsmöjligheterna är svåra och ibland måsta man parkera framför sitt hus, vilket då
gör den svårframåtkomlig.
Området är barnvänligt och inte så trafikerat idag och så vill vi fortsätta ha det.
Många har valt detta området just av den anledningen.
Vid försäljning av våra hus finns en möjlighet att detta försvåras när man vet att
det är en genomfartsled.
VI VILL INTE ATT VÄDURENS VÄG BLIR EN GENOMFARTSLED TILL
SOCKERSTAN.”
Malin Hagberg och Stefan Persson, Brågarpsvägen 26 (Brågarp 24:1)
”Vi är nyinflyttade på Brågarpsvägen 26 (Brågarp 24:1}. Vi har därför inte följt
tidigare diskussioner kring ”Sockerstan”, men vill nu delge våra åsikter kring
planerna (”Planprogram för Sockerstan”). Vi tycker att det ska bli spännande att
se Sockerstan växa fram, men är självklart också oroliga över hur vår boendesituation kommer att påverkas.
Vi tycker att det är svårt att överblicka konsekvenserna av de olika alternativen,
och vi tycker inte att de negativa konsekvenserna över huvud taget tas upp i planen, t.ex. att riva befintlig bebyggelse. Att lösa in och riva befintlig bebyggelse
18
Det vi redan nu är oroliga över är buller/trafik i eventuella nya trafiklösningar, samt hur insynen i vårt hus/trädgård påverkas dels vid eventuellt bygge av
2-4-våningshus mellan vårt hus och Järnvägsgatan, och dels vid bygge av höghus
söderut längs samma gata. Vilken typ och omfattning av trafik man beräknar i
de olika lösningarna framgår heller inte av planen. Det är viktigt att insyn/störning för oss som redan bor i ”Sockerstan” vägs in i fortsatt planering gällande
placering och utformning av de nya husen.
Vi vill som berörd part självklart hållas väl uppdaterade kring framtida ändringar och utveckling av dessa planer, då vi har funnit det svårt att framförallt hitta
vilka dokument av de som finns på Internet som är de senaste och som gäller.”
Pernilla Lindskog & Jörgen Westerdahl, Vädurens väg 11 (Brågarp 6:796)
Trevligt med ny bebyggelse i Sockerbruksomr! MEN! Hur kan ni bygga ihop
befintligt radhusområde med ett trevåningshus!!!! Alla kommer titta ner i våra
trädgårdar!
Dessutom kommer ni att kapa cykelstigen som SÅ många barn cyklar på till sina
skolor! Ja även andra! Jag vågar påstå att detta är en av de mest trafikerade cykelleder i Staffanstorp! (Har alltid bott i kommunen så jag vet!!!). Alla som ska
till Willis, Plantagen etc kommer förbi här.
Och hur kan ni dra trafiken genom Vädurens väg. Denna lilla smala gatstump
som är SÅ svår att komma fram på IDAG! Med 14 hus i gatan. Hur ska det då
205
bli vid alla dessa nybyggda hus! Och hur kommer värdet bli på våra hus!?! De
kommer verkligen sänkas!
Har ni tänkt på alla barn i området. En förskola med 6 avd. och flera dagmammor som nyttjar lekplatsen på Vattumannens väg. Detta blir ju livsfarligt för
dessa att vistas utanför förskolans staket, som de alltid gör idag och för dagmammorna de kan ju lika gärna säga upp sig för i närområdet kan de inte vistas.
Nä denna väg måste dras på ett annat håll detta är inte hållbart för oss som bor
och lever där idag.”
Inger och Bengt Nilsson, Betvägen 1 (Brågarp 6:665)
Det var intressant att ta del av informationen om de olika alternativen om hur
vägar och byggnader skulle kunna se ut när Sockerstan och andra områden ska
byggas här i Staffanstorp.
Om man gör så här behöver inte kommunen köpa in de tre husen som ligger på
Brågarpsvägen och inte heller ta markremsan som de boende på Sockertoppen
har fått göra om till trädgård.
Mellan Sockertoppens garage och Tranchells väg är det en ganska bred markremsa, som man kunde göra till cykel och gångbana.
De flesta innevånarna i Staffanstorp är bilburna, därför är det viktigt att tänka
på att finns parkeringsplatser så att bilarna inte ska behöva parkera på vägarna
inne i bostadsområden.”
Sune Cederpil, Mångården 27 (Stanstorp 1:642)
”Föreslår att Brågarp 1:39 Norra villan också får kompletterande ny bebyggelse
med bostäder. Är nu alldeles för stor tomt omkring villan, även enligt de boende.
Det gäller även nr Brågarp 1:38.”
Vi ska vara värna om vår miljö och bilarna är en stor miljöbov. Många kommuner försöker lägga biltrafiken utanför villaområden. I Staffanstorp finns Dalbyvägen, Järnvägsgatan och Industrivägen, använder man dessa vägar kommer
man runt utan att köra in genom smågatorna i bostadsområden.
Jörgen Arfwedson, Järnvägsgatan 23 (Brågarp 13:1)
Undertecknad fastighetsägare bor på Järnvägsgatan 23 Staffanstorp och har bott
där sedan januari 1969.
Därför tycker vi förslaget att göra Tranchells väg till en ”loop” är högst olämpligt, vägen är rak och många kör alldeles för fort. Att det finns en hastighetsgräns
på 30 km är det ett fåtal som respekterar.
Miljön är gammal och byggnaderna i området är gamla och trivsamma.
Som det är nu är vägen redan starkt trafikerad och det står alltid parkerade bilar,
vissa bilar kan stå på samma ställe i flera veckor. Parkeringen på gatan börjar
redan i svängen och fortsätter hela gatan upp. Bilarna kör vänstertrafik, vilket
gör att det är svårt att komma till och från infarterna till Sockertoppen och
Sockerbetan.
Det jag mest invänder mot i ert förslag är att placera höghus i anslutning till
denna gamla bebyggelse på Järnvägsgatan. Det skulle bli en diskontinuitet, som
skulle fördärva det lugna, trivsamma intrycket av denna äldre bebyggelse från sekelskiftet 1800-, 1900talet och trivsamheten för oss boende försvinna på grund
av den ökande trafik som skulle bli följden.
Kommunen har köpt huset som ligger på Järnvägsgatan 47 och gjort en asfalterad övergång fram till järnvägsspåret. Ett alternativ är att fortsätta med vägen
överspåren och rakt fram på Brågarpsvägen, utmed denna finns en markremsa
på höger sida så vägen kan breddas. Vid gården fortsätter vägen mot Lidl och
man kan komma in till Sockerstan eller komma ut på Dalbyvägen.
Jag tillåter mig referera till den nu så tragiskt döda Eva Sjölin, som då jag pratade
med henne betr de höghus som byggdes nära stranden i Lomma för ca 15-20 år
sedan, att hon tyckte det var förfärligt hur man kunde bygga så. Framhärdar
ni med era höghusplaner gör ni om samma misstag. Jag tror inte att Eva hade
godkänt detta höghusbygge. I Lomma har senare byggnationer norr om ån dess-
Den allt ökande trafiken på Järnvägsgatan är inte bra.
19
206
bättre varit något mer försiktiga på höjden där fanns dessutom ingen bakomvarande bebyggelse att ta hänsyn till.
Jag har i princip inget emot höghus men de skall ligga på ett ställe där de kan anpassas till omgivande byggnader på ett naturligt sätt. T ex i Sockerbruksparken
bland andra höga byggnader.
För att minska trafiken på Järnvägsgatan kunde ett förslag vara att istället leda
trafiken öster om järnägsstationen.
Övriga
Gemensam skrivelse från Lillens Vänner, Staffanstorps Bouleklubb, SPF Club
230 och PRO i Staffanstorp, föreningar som brukar lokal på sockerbruksområdet
”Vad händer med alla som spelar boule inomhus ... ??
Staffanstorps kommun saknar inte framgångsrika idrottare. Det kan gälla simning, ishockey, gymnastik, cykelsport och boule ....
Boule är sporten som inte syns så mycket, men utövas av många fler än vad
man anar. Flera av bouleföreningarnas medlemmar är faktiskt svenska mästare i
någon klass inom boulen. Detta gäller både ungdomar och äldre spelare. Vad vi
däremot saknar är bra träningsmöjligheter under vinterhalvåret.
Den hall vi i idag har på Sockerbruksområdet, genom Staffanstorpshus AB, och
som drivs av Lillens Vänners bouleförening är det gamla grisstallet norr om
Sockerbruksgården.
Lokalen ligger i en del av Sockerbruksområdet som ska exploateras inom de närmaste 2-3 åren enligt detförslag som presenterats i nov-dec 2013.
Vi vill uppmärksamma ansvariga på Staffanstorps kommun att vi blir utan inomhushall när bygget säller igång.
I kommunen finns fyra föreningar som driver bouleverksamhet och då också
använder den nuvarande hallen under perioden september - april. Varje vecka
spelas här boule minst fyra dagar i veckan, måndag- torsdag. Det passerar minst
200 aktiva spelare varje vecka under vinterhalvåret. Betänk att lokalen bara kan
20
ta emot 36 spelare/tillfälle.
Helgerna är sparsamt utnyttjade pga. otillräckliga bekvämligheter. Det gäller
mindre tävlingar och arrangemang av seriespel inomhus.
Vi vill tillsammans med kommunen föra samtal om möjligheterna till ersättningslokal inom Staffanstorps tätort.
Om kommunen kan hjälpa oss att skaffa större lokal eller bygga en lokal runt
600-700 kvm stor ”industrihall” med alla faciliteter indragna kommer verksamheten runt främst boulen att öka i kommunen.
Till detta behövs ytor runt hallen till utomhusbanor och parkeringsmöjligheter.
Det är en förhållandevis billig sport och är ett socialt nätverk for många människor. Vi vet att många drar sig för att spela boule inomhus pga. dåliga faciliteter
och trång lokal.
En större hall kan generera många andra kringarrangemang. Andra boulehallar
i Skåne som Åstorp och Tyringe hyr ut till andra aktiviteter när det inte spelas
boule. Detta kan vara loppisar, föredrag, mässor, hundagility, kanin- och hönsutställningar mm.
Vill också nämna att det finns föreningar i grannkommunerna som använder vår
hall till boulespel under vinterhalvåret. (Korpen Lund, bouleföreningar i Dalby
och S Sandby). Att boule är på frammarsch är etableringen av Boulebar i Malmö
på Drottningtorget också ett tecken på.
Undertecknade föreningar, verksamma i Staffanstorps kommun, är intresserade
av att föra en dialog med ansvariga på kommunen i frågan om att lösa lokalfrågan för vår verksamhet.”
Lennart Gotthardson
”Mina synpunkter gäller ny biltrafik i Storgatans förlängning till Transhells väg
förbi Baldersskolan.
Det gäller i första hand ”Buss/Spårvägsalternativet” men kan också komma att
gälla järnvägsalternativet med korsning i plan.
207
Att lägga en genomfartsgata direkt utanför skolan med barnens bollplan och lekredskap på andra sidan kan inte vara väl genomtänkt. Idag är skolan ombyggd
för ett antal miljoner kronor med nya bollplaner och det hoppas jag inte bara är
en temporär åtgärd. Förr var det bara högstadieelever som gick på skolan, men
idag finns det även lågstadieelever och uppåt i klasserna.
Är det tänkt att barnen skall ta sig över denna gata vid varje rast med de risker
detta innebär?”
Anonym 1
”Hur fungerar trafiken från norr?
Kan trafiken istället gå norrut i parken väster om Vädurens väg till dagiset och
sen kör man till Planetvägen och även västerut?”
Anonym 2 (Vi som valt denna boendeform)
”Boende i norra delen av den planerade Sockerstan, kan ej acceptera att det
byggs 2-eller 3våningshus i detta villaområde.
Endast villor bör byggas i villaområde.”
21
Kommentarer till synpunkterna
208
Nedan kommenteras de synpunkter/frågor som inkommit under samrådet. Kommentarerna har delats upp i teman för att öka läsbarheten.
Riksintresset för järnväg - Simrishamnsbanan
Under 2014, efter det att planprogrammet för Sockerstan var ute på samråd,
har även Trafikverkets järnvägsplan varit ute på samråd. För sträckningen förbi
Staffanstorp redovisades i samrådet två olika alternativ, ett nordligt genom Staffanstorp och ett söder om Staffanstorp och väg 11.
Med utredningarna i järnvägsplanen och inkomna synpunkter som grund har
Trafikverket under våren 2015 gjort ett formellt ställningstagande kring lokaliseringen av Simrishamnsbanan. För Staffanstorps del är det det norra alternativet
genom orten, längs befintlig banvall, som valts. Ställningstagandet innebär att
den södra sträckningen utgår som riksintresse, medan den norra längs befintlig
banvall kommer att ligga kvar som riksintresse för järnväg. Detta innebär också
att utbyggnaden av Sockerstan måste ta hänsyn till och anpassas efter detta riksintresse, oavsett om banan är trafikerad eller inte.
Eftersom projektet inte finns med i den av regeringen beslutade nationella planen
för transportinfrastruktur kommer projektet nu att avslutas. Om och när arbetetet återupptas är oklart.
Konsekvenser av järnvägen i befintlig sträckning
I arbetet med järnvägsplanen har en omfattande analys av konsekvenserna av de
olika alternativa sträckningarna för Simrishamnsbanan gjorts, vad gäller funktion, samhällsutveckling, miljö (bland annat för närboende) och ekonomi. Alternativet med järnvägen på befintlig banvall har bland annat konstaterats innebära lägre teknisk standard med mindre kurvradier, något längre restider (om
man bortser från resan till/från ett eventuellt externt stationsläge i Staffanstorp),
större barriäreffekt inom tätorten och mer störningar i form av buller och vibrationer som måste åtgärdas. Detta har dock av Trafikverket bedömts vägas upp
av den högre graden av tillgänglighet - alternativet har i nuläget 8 900 personer
inom gång-och cykelavstånd, medan motsvarande antal för det södra alternativet med ett externt stationsläge är 2 300 personer. Sockerstan kommer att ge en
22
betydande ökning av både boende och arbetande nära det centrala stationsläget.
Trafikverket påpekar i sitt yttrande att ”Simrishamnsbanan kommer endast att
trafikeras av persontåg. Banan dimensioneras inte för godståg, men rent teoretiskt kan lätta och korta godståg trafikera banan med föreslagen banstandard.
Dock endast enstaka uttag i så fall.” Av samrådshandlingen för järnvägsplanen
för Simrishamnsbanan framgår också att Simrishamnsbanan inte planeras för
godstrafik. Sannolikheten för att farligt godstransporter kommer att framföras
på Simrishamnbanan är med andra ord liten. I det fall enstaka farligt god-transporter trots allt skulle förekomma torde dessa vara betydligt färre än de som
framförs på väg 108 respektive väg 11, som idag utgör rekommenderade leder
för farligt gods. Trots ovanstående bör en riskutredning kopplad till frågan om
farligt gods tas fram som underlag för planläggningen av området närmast spåren.
Alternativa kollektivtrafikslag
Eftersom kommunen inte styr över Simrishamnsbanans framtid kommer kommunen tills vidare att arbeta för att busstrafikeringen av orten och Sockerstan
utvecklas. Då Sockerstan byggs ut kommer behovet av att flytta/anlägga nya
busshållplatser att uvärderas och diskuteras med Skånetrafiken.
Miljöbedömning
Kommunen kommer att samråda med Länsstyrelsen gällande behovet av att ta
fram en miljökonsekvensbeskrivning i samband med uppstarten av detaljplanearbetet för Sockerstan. Även innehållet i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning kommer då att diskuteras.
Trafik
Gatustruktur
Kopplingarna över spårområdet ska ta hänsyn till riksintresset för järnväg och
en möjlig framtida trafikering av Simrishamnsbanan genom orten. Endast tillfälliga korsningar över spåren kan därmed bli aktuella innan arbetet med järnvägsprojektet har återupptagits. Först i samband med den fortsatta planeringen av
Simrishamnsbanan kan valet av de permanenta korsningarnas (för bil- respektive
gång- och cykeltrafik) läge och utformning göras, exempelvis huruvida korsningarna ska vara i plan eller planskiljda. Korsningarnas tillfälliga respektive permanenta utformning kommer att samrådas med Trafikverket.
209
I ett tidigt skede av utbyggnaden av Sockerstan anordnas lämpligen en tillfällig
koppling mellan Hermodsvägen och Tranchells väg, då denna lösning får små
konsekvenser för sin omgivning. När Storgatans förlängning österut mot Tranchells väg/Brågarpsvägen kan komma till stånd är beroende av utvecklingen av
Sockerstan och en utbyggnad av en större volym bostäder inom området och/eller längs Storgatans förlängning. Utbyggnaden av Storgatans förlängning måste
också ta hänsyn till verksamheten på Baldersskolan; med nuvarande verksamhet
skulle en förlängning av gatan troligtvis kräva en ombyggnad av skolans lokaler
och utemiljöer.
Förslaget i samrådshandlingen att koppla Sockerstans gatunät norrut mot Vädurens väg utgår. I kommande detaljplaneläggning av området ska inga nya bilgator skapas mellan Sockerstan och Planetbyn. Endast nya gång- och cykelvägar
ska anläggas mellan Sockerstan och detta område. Var dessa nya gång- och cykelvägar ska anläggas studeras närmre och beslutas i samband med detaljplaneläggningen av området.
Enligt den trafiktekniska studie som gjorts (se illustration i yttrandet från miljöoch samhällsbyggnadsnämnden) bedöms huvuddelen av trafiken från området
komma att gå söderut mot Malmövägen. Biltrafiken norrut kommer att fördelas
på Brågarpsvägen, Tranchells väg och de nya gatorna inom området. Även om
Vädurens väg utgår som alternativ koppling norrut bedöms de ökade trafikmängderna på Tranchells väg inte vara så stora att det skulle föranleda en annan
trafikstruktur än den föreslagna.
Järnvägsgatan påverkas av riksintresset för järnväg. Dess läge och utformning
kommer att utredas vidare först i samband med att järnvägsprojektet återupptas.
När detta sker är oklart.
Trafiksäkerhet
Planområdet ska utformas med stor hänsyn till trafiksäkerhet. Hur relationen
mellan ytor för gång- och cykeltrafikanter respektive biltrafikanter ska fungera
måste studeras noggrant i detaljplaneläggning och projekteringen av området.
Parkering
Hur parkering inom området ska lösas kommer att studeras i den fortsätta detaljplaneläggningen av området. Olika typer av parkering kommer troligtvis att
bli aktuellt - underjordisk parkering, markparkering, parkering i p-hus osv. En
lösning som bedöms vara intressant är att i ett tidigt skede av områdets utbyggnad anlägga markparkering, som sedan kan ersättas av parkering i p-hus eller
garage och ge utrymme för förtätning av området.
Bebyggelsen
Utbredning
Vid planering och utbyggnaden av Sockerstan ska bebyggelsens utbredning anpassas efter riksintresset för järnväg och möjlig framtida trafikering av Simrishamnsbanan i dess befintliga sträckning. Detta innebär bland annat att bebyggelsen måste hålla ett sådant avstånd till spåren att säkerheten kring spåren kan
upprätthållas och framkomligheten till dessa inte hindras. Trafikverket har i sitt
samrådsyttrande påtalat att det krävs ett avstånd av ca 35-50 meter mellan spår
och bebyggelse. Detta avstånd preciseras ytterligare i samband med att kvarteren
närmast spåren detaljplaneläggs och då i samråd med Trafikverket.
Anpassningen tills riksintresset innebär också att ny bebyggelse inte får stå i
konflikt med de förändringar av gatusträckningar och korsningspunkter som
kommer att krävas om järnvägen tas i bruk. Detta innebär bland annat att det
troligtvis inte kan bli aktuellt med någon bebyggelse söder om Malmövägen, då
dessa ytor berörs av en eventuell nedsänkning av Dalbyvägen - Malmövägen.
Planprogrammet omfattar ingen ny bebyggelse inom de områden som nu utgör
Sockerbruksparken, Sockerbiten (parken) respektive Sockerbrukskullarna. De
östligaste delarna av Kyrkbyns park (huvudsakligen de delar där det idag finns en
tennisbana) berörs dock av föreslagen bebyggelse mellan Sockerbruksgården och
gruppshusbebyggelsen i Planetbyn. Denna bebyggelse kommer att knyta samman Sockerstan med Planetbyn och fungera som en övergång mellan den tätare
och högre flerbostadshusbebyggelsen i Sockerstans centrala delar och den låga
grupphusbebyggelsen i norr. Avståndet och förhållandet mellan tillkommande
bebyggelse och befintlig bebyggelse vid bland annat Vädurens väg kommer att
studeras mer i detalj vid detaljplaneläggningen av området. Då kommer också
stukturen för gång- och cykelvägar inom området att ses över. Det ska vara lätt
att ta sig mellan olika målpunkter gåendes och på cykel - inga gång- och cykelvägar kommer att tas bort om inga goda alternativ kan tillskapas.
23
210
Bebyggelsen väster om Järnvägsgatan har funnits med som idé i planprogrammet men har inte ingått i själva planprogramsområdet. Konsekvenserna av en
sådan exploatering har därför inte utretts särskilt. I det fall det blir aktuellt att
framöver detaljplanelägga för bebyggelse i denna del kommer en grundlig analys
att göras kring bland annat trafikmatning, parkeringsbehov, påverkan på omgivningen (däribland skolan) osv.
Gällande detaljplan möjliggör kompletterande bebyggelse inom fastigheterna
Brågarp 1:39 och 1:38, under förutsättning att denna utformas med stor hänsyn
till platsens kulturhistoriska värden.
Höjd och utformning
De byggnadshöjder som föreslogs i samrådshandlingen har till godkännandet
reviderats och gjorts något mer flexibla.
Mot grönområdens i norr och öster föreslås en högre kant av bebyggelse - fem
till åtta våningar med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon del
(istället för som tidigare fem-sex respektive sju-åtta våningar). Även mot järnvägen föreslås en lite högre kant, men här bör bebyggelsens höjd begränsas till
maximalt sex våningar av hänsyn till den lägre bebyggelsen på andra sidan Järnvägsgatan (jämför med fem-sex våningar tidigare). Den höga bebyggelsen väster om Sockerbruksparken utgår helt. I områdets kärna kring fabriken liksom i
kvarteret söder om Sockerbruksgården (det eventuella bomässeområdet) föreslås
bebyggelsen kunna variera i höjd upp till åtta våningar, även här med möjlighet
till någon ännu högre uppstickare i någon del (istället för som tidigare två-sex
våningar).
Bebyggelsen längst i norr, i direkt anslutning till befintlig radhusbebyggelse, ska
liksom tidigare angetts begränsas till maximalt tre våningar. Detta bedöms som
fullt rimligt med tanke på att den bebyggelse som Sockerstan gränsar till är av
skiftande karaktär, höjd och täthet. Områdets centrala läge i orten talar också
för att byggnadshöjderna i detta läge inte ska begränsas ytterligare.
När Sockerstan detaljplaneläggs kommer byggnadshöjder inom området att studeras vidare och preciseras, inom de ovan angivna spannen av antal våningar.
Särskild vikt ska då läggas vid att tillkommande bebyggelsen ska utformas med
24
hänsyn till befintliga, bevarade fabriksbyggnader så att dessa även i framtiden
tillåts framtida tydligt i stadsväven.
Vad gäller byggnadernas formspråk är detta främst en fråga för projekteringen
av husen, inte för planläggningen av området. Illustrationerna i planprogrammet
ska ses som tidiga skisser som visar exempel på hur stadsrum och byggnader
skulle kunna se ut. Fler byggnader inom området kan komma att få mer runda
och organiska former än vad som visas i hitintills framtaget bildmaterial.
Upplåtelseform
Kommande detaljplaner kommer inte att styra upplåtelseformerna inom området. Detta kan eventuellt styras i markanvisningen av områdets olika delar.
Funktioner
Samlingslokal
Planer finns på en förändring av offentliga verksamheter och lokaler i de centrala
delarna av Staffanstorp. Tanken är att ortens bibliotek ska flytta in i bottenplan
på rådhuset och att bibliotekets lokaler framöver bland annat ska hysa en större
samlingslokal. En större samlingslokal i Sockerstan kommer därför troligen inte
att blir aktuellt.
Boulelokal
I samband med detaljplaneläggningen av området och ianspråktagandet av nuvarande lokal kommer kommunen att undersöka möjligheterna att ordna en ersättningslokal för bouleföreningarna i någon av de befintliga byggnaderna inom
Sockerstan eller på annan lämplig plats.
Kulturmiljö
Bevarande av äldre byggnadsbestånd
Ambitionen är, såsom uttrycks i planprogrammet, att bevara delar av det befintliga byggnadsbeståndet inom området. Slutgiltiga ställningstaganden kring
bevarande av specifika byggnader kommer dock att tas först i samband med
detaljplaneläggningen. Som grund för bevarandekrav i kommande detaljplaner
ligger bland annat de bedömningar av byggnadernas kulturhistoriska värde som
gjorts i den utredning som tagits fram till planprogrammet. För närvarande pågår också arbetet med en hembygdsstrategi för Staffanstorp som också kommer
211
Störningar och risker
att ge riktlinjer kring bevarandet av kulturhistoriskt intressant bebyggelse, däribland några av byggnaderna inom sockerbruksområdet.
Synliggöra sockerbrukets historia inom Sockerstan
Kommunen ser positivt på att använda namn hämtade ur historien vid namngiving av exempelvis gator och platser. Detta görs i samband med planläggningen
och projektering av området. Arbetet med att lyfta fram och förmedla områdets
historia på andra sätt kommer att bedrivas kontinuerligt och av många olika
aktörer. Exempelvis torde både fastighetsägare, skola och andra verksamhetsutövare ha ett intresse av att knyta an till platsens historiska identitet.
Bevarande av Brågarpsvägens lantliga karaktär
När Sockerstan byggs kommer Brågarpsvägen att gränsa till en relativt tät bostadsbebyggelse. Att då bevara vägen som grusväg kommer inte att falla sig naturligt och kommer inte att vara rimligt med tanke på ökad trafikbelastning,
högre drift- och framkomlighetskrav osv. Avsikten är dock att bevara vägen i sin
nuvarande sträckning.
Fornlämningar
I nordvästra delen av planområdet, i anslutning till Brågarps kyrka, finns en
befintlig fornlämning - Brågarp 6:1 (bytomt). Delar av fornlämningen förundersöktes 1987, varpå inga fynd gjordes. Undersökningen omfattade dock inte
de delar av bytomten som berörs av i planprogrammet föreslagen bebyggelse. I
samband med eventuell detaljplaneläggningen av det aktuella området kommer
därför arkeologiska utgrävningar att krävas.
Buller
Den bullerutredning som gjordes till planprogrammet och som omfattade buller från Dalbyvägen och järnvägen föreslog inga bullerskyddsåtgärder i form av
skärmar/vallar inom Sockerstan. Denna typ av bullerskyddsåtgärder anses inte
vara lämplig i den centrala, stadsmässiga miljö som Sockerstan kommer att utgöra. Möjligtvis skulle lägre murar kunna uppföras som bidrar till att skapa en
attraktiv stadsmiljö.
Som huvudsaklig strategi för att hantera bullerpåverkan bedöms istället avsteg
från bullerriktvärdena genom ”Tyst sida-principen” kunna användas, i kombination med ett medvetet val av användningsändamål i de mest bullerutsatta
lägena. Avsteg från bullerriktvärdena kommer i så fall att motiveras i det fortsatta planarbete. Vidare kommer hänsyn att tas till de riktlinjer som Trafikverket
framfört i sitt yttrande.
Inom ramen för den fortsatta detaljplaneläggningen av Sockerstan ska bullersituationen inom området studeras vidare, med utgångspunkt i den trafik som
förväntas bli aktuell inom området samt i dess omgivning.
Eventuella bullerskyddsåtgärder som krävs med anledning av den nya bebyggelsen ska bekostas av exploateringen.
Grönstruktur
Sockerbruksområdet ska även fortsättningsvis vara en grön miljö. I samband
med att Sockerstan byggs ska därför Sockerbruksparken och sockerbrukskullarna att utvecklas som gröna rekreationsmiljöer.
Markmiljö
I samband med uppstarten av kommande detaljplanerarbete ska fördjupade
markundersökningar utföras och en strategi för saneringen av området tas fram.
Dessa ska säkerställa att marken görs lämplig för de användningsområden som
kommande detaljplaner anger och ska ligga till grund för bestämmelser gällande
villkorat bygglov i detaljplan, alternativt saneringsåtgärder innan detaljplan antas.
Naturmiljö
Inför detaljplaneläggningen kommer en översiktlig inventering av fladdermöss
och en bedömning av eventuell påverkan på dessa inom programområdet att
utföras.
Verksamheter och risker
GE Healthcares verksamhet är en B-verksamhet (gäller för anläggning för att
genom biologiska reaktioner i industriell skala tillverka organiska ämnen) som
länsstyrelsen idag har tillsyn över kommer att avvecklas inför exploateringen av
25
212
Utbyggnad av området
området. Verksamheten kommer därmed inte att hamna i konflikt med kommande bostadsbebyggelse. Utöver denna verksamhet finns idag två registrerade
U-anläggningar som kommunen har tillsyn över - Airglass AB som tillverkar
glas, samt Swede Lift AB som tillverkar mindre hissanordningar. Huruvida dessa
verksamheter kommer att leva vidare inom området när detta exploateras är
ännu oklart, men frågan om relationen mellan bostäder och eventuellt störande
verksamheter kommer att hanteras i kommande detaljplaneläggning.
Vattenverksamhet
Vid eventuellt bortledande av grundvatten kommer samråd att ske med länsstyrelsen gällande behov av att söka tillstånd för detta.
Teknisk försörjning
VA
Avsikten är att dagvatten från området ska fördröjas inom området. Hur dagvattenfördröjningen ska utformas kommer att studeras vidare i den fortsatta
planläggingen, då en uppdatering av dagvattenutredningen måste tas fram. Denna ska också omfatta en analys av hur större regn påverkar spårområdet.
Ledningar
Kommunen kommer i samband med uppstarten av detaljplaneläggningen av
området att inhämta uppdaterad information om ledningsdragningar inom och
anslutning till Sockerstan. Samråd med ledningsägarna kommer också att ske
när detaljplaneförslag arbetats fram. I det fall befintliga ledningar ligger inom
områden som planeras som kvartersmark ska dessa skyddas med u-områden. I
det fall flytt av ledningar eller skyddsåtgärder krävs ska detta bekostas i enlighet
med gällande avtal.
Ledningar ritas inte in i grundkartan då denna ska vara lättöverskådlig. Deras
läge kommer istället att tydliggöras i kommande planbeskrivningar.
Elförsörjning
Då området detaljplaneläggs kommer hänsyn att tas till befintliga ledningar samt
till behovet av nätstationer för el- och fiberförsörjning. Samråd kommer att ske
med Staffanstorps Energi gällande bland annat placering av stationerna.
26
Området kommer att detaljplaneläggas och byggas ut etappvis med början i de
centrala delarna.
Övrigt
Samråd med barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt
socialnämnden kommer att ske i det fortsatta planarbetet.
Kommande detaljplaneläggning omfattar inte frågan om konstnärlig utsmyckning, denna hanteras i samband med projekteringen av området. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden välkomnar kultur- och fritidsnämndens fortsatta engagemang i frågan.
Området ska utformas med god framkomlighet för funktionsnedsatta. Frågan
kring tillgänglighet till byggnader inom området hanteras också i bygglovsskedet.
Planprogrammet har reviderats gällande färgsättning och storlek på rubriker
och brödtext för ökad tydlighet. Kommande detaljplanehandlingar för området
kommer att utformas så att typsnitt och färgsättning av rubriker etc följer den av
kommunen framtagna grafiska profilen.
Planprogrammet dateras i samband med att programmet godkänns.
Förändringar efter samrådet
213
Planprogrammet och programsamrådsredogörelsen ligger till grund för det fortsatta arbetet med detaljplaner för Sockerstan. För att tillmötesgå inkomna synpunkter och förändrade förutsättningar gällande framför allt Simrishamnsbanan
har följande huvudsakliga förändringar/kompletteringar/förtydligande av programmet gjorts, vilket ska beaktas i den fortsatta planläggningen:
Ingen ny koppling för biltrafik norrut från Sockerstan. Endast koppling för
gång och- cykeltrafik.
• Det så kallade buss- och spårvägsalternativet utgår. Utgångspunkten för den
fortsatta planläggningen av Sockerstan är att riksintresset för järnväg ligger
kvar längs den befintliga banvallen genom Staffanstorp och att järnvägen
framöver kan komma att trafikeras medtåg.
• Inför detaljplaneläggning ska kommunen samråda med Länsstyrelsen gällande behovet av, och innehållet i, en miljökonsekvensbeskrivning.
• Inga nya kopplingar för biltrafik ska anordnas norrut från Sockerstan mot
Planetbyn.
• Den planskilda korsning Malmövägen/Dalbyvägen/spåren ska om och när
tågtrafik blir aktuell i första hand utformas med järnväg i markplan och
underfart för väg.
• Förlängningen av Storgatan kan bli aktuell även innan järnvägen tas i bruk,
men endast under förutsättning att plankorsning tillåts.
• Byggnadshöjderna inom området ska vara mer flexibla, för att specificeras i
detaljplaneläggningen. Mot norr och öster ska bebyggelsen vara fem till åtta
våningar med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon del. Mot
järnvägen begränsas bebyggelsens höjd till maximalt sex våningar. I områdets kärna kring fabriken liksom i kvarteret söder om Sockerbruksgården
(det eventuella bomässeområdet) ska bebyggelsen variera i höjd upp till åtta
våningar, även här med möjlighet till någon ännu högre uppstickare i någon
del. Bebyggelsen längst i norr, i direkt anslutning till befintlig radhusbebyggelse, ska begränsas till maximalt tre våningar.
• Totalt antal bostäder inom området uppskattas till upp till 1000. Det i avsnittet ”Så genomförs Sockerstan” angivna antalet bostäder i respektive kvarter
utgår, eftersom detta är beroende av våningsantal och exploateringsgrad.
Ingen bebyggelse
aktuell väster om
Sockerbruksparken
Mer flexibel
bebyggelsehöjd
Avståndet mellan
bebyggelse och spår
ska studeras vidare
Järnväg i markplan, MalmöDalbyvägen nedsänkt
Fortsatt detaljplaneläggning av Sockerstan ska utgå från järnvägsalternativ och ska ske med hänsyn till bland
annat ovan illustrerade förändringar.
Utöver ovanstående har mindre kompletteringar av planprogrammet gjorts gällande bland annat befintliga miljöfarliga verksamheter inom området, befintlig
fornlämning och hantering av buller. Se även ”Kommentarer till synpunkterna”
i denna samrådsredogörelse.
Planprogrammet har också revideras gällande de utredningar som ska tas fram
inför/i samband med de fortsatta planläggningen:
27
214
Övergripande utredningar som ska tas fram inför kommande detaljplaneläggningen av området:
• Markmiljöutredning med saneringsstrategi. Gäller ej området norr om Sockerbruksgården.
• Uppdaterad VA-utredning, med avseende på konsekvenserna och hanteringen
av extrema regn.
• Fladdermusinventering.
Utredning som ska tas fram i samband med planläggningen av områdets första delar:
• Gestaltningsprogram med intentionen att skapa intressanta gemensamma
miljöer som lever upp till visionen för Sockerstan. Programmet ska definiera
den yttre miljön, de olika gaturummens hierarki och ska säkra kvaliteten
främst i det offentliga rummet (såväl som gröna miljöer i stadsmiljön).
Utredningar som ska tas fram i samband med detaljplaneläggningen
av respektive delområde:
• Markmiljöutredning. Gäller området norr om Sockerbruksgården.
• Genomgång av befintliga verksamheter inom området och deras status.
• Uppdaterad inventering av befintliga ledningar (genom ledningskollen).
• Uppdaterad VA-utredning.
• Parkeringsutredning.
• Riskutredning kopplad till farligt gods på Simrishamnsbanan. Gäller för
kvarteren närmast spårområdet.
• Bullerutredning som tar hänsyn till järnvägstrafik och biltrafik inom såväl
som gränsande till området.
• Förundersökning (och eventuell slutundersökning) vid eventuell exploatering
inom/i anslutning till befintlig fornlämning.
28
BURLÖVS KOMMUN
Planutskott
Information
•
PLA:s planeringslista
•
Övrigt
215
Kallelse
Sammanträdesdatum 2015-04-20
216
PLAs planeringslista
MÅLOMRÅDEN:
Senast ändrad:
Kommunfullmäktigemål
Kommunstyrelsemål
KF 1
Trygghet - Andelen Burlövsbor som upplever en
hög grad av trygghet ska öka och senast 2017
ska upplevelsen av trygghet vara högre än
genomsnittet för Skåne
KS 1
Trygghet - Den totala brottlighetens ska minska
KS 6
Arbete och näringsliv - Uppfylla målen i bredbandsstrategin med 90 % anslutna med minst 100Mbit,
innan 2020.
KF 2
Medborgarinflytande - Burlövsborna ska uppleva
att de har möjlighet att påverka kommunens
verksamhet och utveckling.
KS 2
Trygghet - Andel personer som känner sig otrygga ska
minska
KS 7
Arbete och näringsliv - Företagsklimatet ska rankas
högt
KF 3
Boende och miljö - År 2017 ska Burlöv vara en av KS 3
de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne
KF 4
Arbete och näringsliv - År 2017 ska andelen
sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för
KF 5
Service och kvalitet - År 2017 ska Burlövsbor vara KS 5
bland de mest nöjda i Skåne med kommunens
KS 4
Medborgarinflytande - Burlövsborna ska uppleva att de KS 8
har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och
utveckling.
Boende och miljö - God planberedskap för bostäder
(par) - planeringsavdelningens representant
Service och kvalitet - Vår information ska vara av hög
kvalitet
KS 9
Service och kvalitet - De anställdas hälsa ska förbättras
och sjukfrånvaron ska minska
Aktualitetsdatum:
2014-11-24 EK
Boende och miljö - Viljan att rekommendera andra att
flytta till Burlöv ska öka
ARBETSGRUPPER - utöver projekten som berör planeringsavdelningen
(sk) - sammankallande eller ansvarig
2015-04-09
(vsk) - stand-in för sammankallande eller ansvarig
ARBETSGRUPP
ANSVARIG
ARBETSGRUPP
ANSVARIG
Badgruppen
Jane Andersson (sk)
Metria
Johan Birgersson (sk)
Barnens miljöpris
Johan Rönnborg (sk), Linda Larsson (vsk)
Plangruppen
Erik Karlsson (sk), Linda Larsson (vsk)
Bullergruppen
Johan Rönnborg (sk)
RTI
Gertrud Richter (par)
Dikningsföretag
Ingemar Lindeberg (sk), Johan Rönnborg (par)
RUS
Gertrud Richter (par)
Energirådgivarna i Skåne
Johan Rönnborg (par)
Sege å vattendragsförbund
Eva Aquarin (sk), Johan Rönnborg (par)
Enkelt avhjälpta hinder
Malin Melin (sk)
Skånetrafiken
Erik Karlsson (sk), Gertrud Richter (vsk)
Hållbar Mobilitet Skåne
Johan Rönnborg (sk), Erik Karlsson (vsk)
Statistik- och befolkningsgruppen
Johan Birgersson (sk), Linda Larsson (par)
Håll Sverige Rent
Johan Rönnborg (sk)
Strukturbild MalmöLund
Gertrud Richter (par)
Lantmäteriet
Peter Wencel (sk), Johan Birgersson (par)
Strukturbild Skåne
Gertrud Richter (par)
Ledningsägargruppen
Ingemar Lindeberg (sk), Linda Larsson (par)
Trafikverket - genomförande
Ingemar Lindeberg (sk), Erik Karlsson (par)
Lokalgruppen
?
Trafikverket - långsiktig planering
Gertrud Richter (sk)
MalmöLund strukturplan
Gertrud Richter (par)
Öresundsvattensamarbete
Johan Rönnborg (sk), Michael Horn (vsk)
1 av 18
217
ÖVERSIKTLIG PLANERING
Aktualitetsdatum:
(k) = upphandlad av kommunen
Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp
exa = exploateringsavtal
(pl) = projektledare
(b) = upphandlad av beställaren
Datum = Beslut taget
pka = plankostnadsavtal
(ag) = arbetsgrupp
ka = köpeavtal
(sg) = styrgrupp
DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT
KS 2002: 413
KS 2009:253
Stambanan inklusive
Burlöv Centrum och Åkarps
stationsområde
KS 2008:154
KS 2011:55
Kronetorpsområdet
Naturvårdsplan
Snabbcykelväg
Strukturplan
MalmöLundregionen
ÅVS MalmöLund
pb 20140614
§41, beslut om
tävling
20121115,
§61
AVTAL
på gång
PROJEKTORGANISATION
Gertrud Richter (pl)
Erik Karlsson, Eva Blosfeld, Fanny
Jacobsson, Johan Rönnborg (ag)
Lars-Åke Ståhl, Tommy Samuelsson,
Elisabeth Weber länsstyrelsen, Mats
Pettersson Skånetrafiken, Ingela Olofsson
Renström TRV, Jens Möller TRV, Marie Minör
TRV, Eva Kühl TRV (SG)
Eva Blosfeld (pl)
Linda Larsson, Johan Rönnborg, Johan
Birgersson, Fanny Jacobsson (ag)
Johan Rönnborg, Gertrud Richter, Fanny
Jacobsson, Eva Aquarin (ag)
Gertrud Richter (pl)
Fanny Jacobsson, Erik Karlsson, Johan
Birgersson, Malin Melin (ag)
Gertrud Richter, Fanny Jacobsson
2015-02-12 LL
pb [datum] = projektbeskrivning
TIDPLAN
Stambanan fyra spår färdigbyggd i början
av 2020-talet
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Planprogram samt detaljplanehandlingar för etapp 1 har tagits
upp i PLU 141016 för beslut om samråd som hållits 23 okt - 23
nov. Samrådskretsen utökades med de som är berörda av buller
över riktvärden. Samrådstiden utökades för dem till den 14
december. Även många ansökningar om anstånd har inkommit
och givits till remissinstanser.
Arkitekttävlingen för skelettplanen är
avgjord. Vinnaren offentligjordes den
20140508. Detaljplanearbete för
allmänplatsmark påbörjades dec 2014 och
färdig samrådshandling beräknas till
sommaren 2015.
Fastighetsfrågor för Burlövs C och Kronetorpsområdet ärutredda.
Strategiska markförvärv och förhandlingar pågår, arkitekttävling
för skelettplan är slutförd. Kalkyler och tidplaner tas fram.
Utredning om el-ledningarnas placering inom området pågår.
Nytt riksintresse från RAÄ. pb 120614
Någon tidplan finns ännu inte. Planeringsavdelningens mål är
att planeringen av cykelvägen ska möjliggöra ett genomförande
av cykelvägen samtidigt som stambanan.
Gertrud Richter (pl), Fanny Jacobsson, Malin
Melin, Johan Birgersson (ag)
2 av 18
218
STRATEGISK MILJÖPLANERING
Aktualitetsdatum:
(k) = upphandlad av kommunen
Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp
exa = exploateringsavtal
(pl) = projektledare
(b) = upphandlad av beställaren
Datum = Beslut taget
pka = plankostnadsavtal
(ag) = arbetsgrupp
ka = köpeavtal
(sg) = styrgrupp
DIARIENUMMER/ PROJEKT
Energieffektiviseringsstöd
Energibesparingar-genomförande
BESLUT
HANDLÄGGARE
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
TIDPLAN
rapportering mars 2015
KS 2013:205
Dagvattenstrategi - remiss ute
Beslut i PLU 131017
Miljöprogram
Johan Rönnborg/
Jaquelin Nilsson
2014-2016
Luftrapport, luftmätningar
Avfallsplan
Internt avfallsarbete
Miljödag
Earth hour
Miljöpris (Barnens)
Skånetrampar
Rapportering till vattenmyndigheten om genomförda åtgärder
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Höst 2014 (rapport 2014)
2014-2016
2014-2016
2015-04-24(25)
Miljöbokslut 2014
Resepolicy (mobilitetsfrågor)
Klimatanpassningsplan, klimatutredning
Beslut jan 2014 PLU
2015-02-12 JR
pb [datum] = projektbeskrivning
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Rapportering 2014 klar
Energibesparande åtgärder genomförs 2013 och 2015.
Beteendepåverkande åtgärder (information).
Cornelia Wallner (pl) Remissrunda från början av januari till sista Förhandskopia till styrgrupp för behandling i nov 2014.
Johan Rönnborg,
februari 2015. Färdig Dagvattenstrategi
Revideringar av handlingar pågår. Ingen politisk behandling
Linda Larsson, Ewa för politisk behandling andra kvartalet
nödvändig för att skicka handlingen på remiss. Handlingen har
Romberg, Eva
2015.
gått ut på remiss till planeringsavdelningen, kommunteknik,
Aquarin
miljö- och byggavdelningen, fastighetsavdelningen, samt VA SYD
ledningsnät.
Andra halvan 2015
Johan Rönnborg
Redigerat utkast styrgrupp 2014 samt
Utkast har presenterat för ledningsgrupp
Johan Rönnborg
ledningsgrupp 2015
Första delprojekt klart feb 2014.
Projektplan för helhet antagen i jan 2014 PLU. Utredningar om
Johan Rönnborg
Skyfallsberäkning beräkning klar början
översvämningar Sege å, Alnarpsån samt fördröjningsbehov klart.
mars
Markavrinningsmodell prioriteras före havsnivåhöjning.
Beslut i MBN efter april.
Våren 2015+hösten 2015
Besvarad 11 februari
3 av 18
Nulägesanalys påbörjad
Mätningar pågår. Rapport för 2013 klar.
Nulägesanalys klar. Arbetet leda av VA Syd. Antagande beräknas
upphandlingsunderlag påbörjat (nulägesanalys m.m.) samt
Datum, inriktning, ärbestämt. Inbjudan utskickad.
2015-03-28 Beslutsunderlag skrivet och förankrat.
Böcker utskickade
administrativa och beteendepåverkan
Samråd med va syd och mbn
219
KARTA-GIS-STATISTIKPLANERING
Aktualitetsdatum:
(k) = upphandlad av kommunen
Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp
exa = exploateringsavtal
(pl) = projektledare
(b) = upphandlad av beställaren
Datum = Beslut taget
pka = plankostnadsavtal
(ag) = arbetsgrupp
ka = köpeavtal
(sg) = styrgrupp
DIARIENUMMER/ PROJEKT
BESLUT
2015-03-04 JB
pb [datum] = projektbeskrivning
HANDLÄGGARE
TIDPLAN
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Ajourhållning primärkarta
Johan Birgersson
Fortlöpande
Nya byggnader från kontrollmätningar.
Markregister syd
Bostadsprognos/bostadsförsörjningsprogram/
befolkningsprogram
Befolkningsprognos
Johan Birgersson
Johan Birgersson
Fortlöpande
Fortlöpande
Eva B
Bostadsprognosen uppdateras 3 ggr årligen
Johan Birgersson
Fortlöpande
Digitalisering av detaljplaner, arkeologiska och geologiska
undersökningar, samt bevarande enligt tilläggsplaner.
Cykelkarta
Karta på kommunens hemsida
Johan Birgersson
2015-12-31
Johan Birgersson
Johan Birgersson
klart 2014-02-28,
Årligen återkommande. Förbereda underlag (bostadsprognos) till
konsulten.
John digitaliserar detaljplaner till kartdatabas. Klar 2014-08-20.
Markera gällande områden på papperskartorna återstår.
Licensfråga rörande bakgrundskarta måste lösas.
ArcGIS Online. Fortlöpande ajourhållning.
NYKO
Johan Birgersson
Klart 2014-12-31
Digitalisering och utredning av tomtindelning/fastighetsplaner
Johan Birgersson
2015-12-31
Statistikområde. Uppdatering av områdesindelningen. Nya
fastigheter kopplas till NYKO 1 ggr/år hos SCB.
Klar. 2015-02-20
Sammanställning brottsstatistik från polisen
Johan Birgersson
Klar. 2015-03-04
Brottsstatistik 2011-2014
ABT-avtal Lantmäteriet
Johan Birgersson
Fortlöpande
Leverans av nya adresser och byggnader till Lantmäteriet
DRK-avtal Lantmäteriet
Johan Birgersson
Fortlöpande
Leverans av nya detaljplaner och inmätta gränspunkter till
Lantmäteriet
STRATEGISK EXPLOATERING - som inte ingår i andra projekt
Aktualitetsdatum:
(k) = upphandlad av kommunen
Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp
exa = exploateringsavtal
(pl) = projektledare
(b) = upphandlad av beställaren
Datum = Beslut taget
pka = plankostnadsavtal
(ag) = arbetsgrupp
ka = köpeavtal
(sg) = styrgrupp
DIARIENUMMER/ PROJEKT
Segeområdet
BESLUT
HANDLÄGGARE
Eva Blosfeld
TIDPLAN
4 av 18
2014-02-26 LL
pb [datum] = projektbeskrivning
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Lokalgatan utbyggd. Markförsäljning pågår
220
DETALJPLANERING
Detaljplaner, normalt förfarande
Aktualitetsdatum:
(k) = upphandlad av kommunen
Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp
exa = exploateringsavtal
(pl) = projektledare
(b) = upphandlad av beställaren
Datum = Beslut taget
pka = plankostnadsavtal
(ag) = arbetsgrupp
ka = köpeavtal
(sg) = styrgrupp
Ingår i arbetsgrupp för DP:
DIARIENUMMER/
DETALJPLAN
(KOSTNADSSTÄLLE)
Detaljplan för Tågarp 15:5 m
fl, Södra stambanan
genom Arlöv
GR Gertrud Richter
LL Linda Larsson
EB Eva Blosfeld
EK Erik Karlsson
PLANBESKED
BESTÄLLARE
/FINANSIÄR
PLU 111020
KS 2011:269 del av Åkarp PLU 111020
1:68 m fl, Södra stambanan
genom Åkarp
KS 2012:307 Planprogram
Åkarp 1:68 m fl anslutning
till Södra stambanan
PLU 121115
KS 2012:250
Arkitekttävling
Kronetorp 1:1
Kronetorp Park AB
KS 2010:56 /
TKN 2001:709
7:58 i Åkarp, område vid
Södervångsskolan
KF 010820
JB Johan Birgersson
FJ Fanny Jacobsson
JR Johan Rönnborg
JN Jaquelin Nilsson
PLANHANDLÄGGARE/
PLANFÖRFATTARE
Erik /Sandra Lindahl
och Maria Carlsson
Wsp (b)
PROGRAM
Program var på
samråd 23 okt - 23
nov
SAMRÅD
GRANSKNING
samråd 23 okt - 23 PLU 150223
nov, utökat för
150216-150426
utökad samrådskrets
till den 14 dec
Avtal m TRV
finns.
Tillagsavtal
framarbetas.
Erik /Sandra Lindahl
och Maria Carlsson
Wsp (b)
Program var på
samråd 23 okt - 23
nov
samråd 23 okt - 23
nov
Erik / Erik
Samråd 23 okt - 23
nov Programsamrådsredogörelse PLU
150323
Plankostnads-
Linda/
PLU 130919
avtal finns.
Johan Celsing
Arkitekter
131007-131115
131022 möte
PLU 140619
140901-141020
PLU 150223
150316-150420
AVTAL /DATUM
Avtal m TRV
finns.
Tillagsavtal
framarbetas.
PLU 150223
150216-150426
2015-03-15 LL
pb [datum] = projektbeskrivning
ANTAGANDE /
LAGA KRAFT
2015
2015
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Detaljplanehandlingar för etapp 1 beslut
om granskning den 150223 med ändring
så att pendlarparkering är möjlig i närhet av
stationen.
Detaljplanehandlingar för etapp 1 beslut
om granskning den 150223
Samla den info som finns om stam-banan,
visa kommunens intentioner.
Samrådsredogörelse revideras utifrån PLUbeslut.
Tredje kvartalet
2015
Linda /
Karta 040802
TKN 100208
TKN 101108
TKN 110411
Johan Bergström,
Fast 040419
100218 - 100319
101125 - 101223
KF 110620
Tyréns (b)
051223-060202
PLU 131017
131121-131215
PLU 140220
140718-140920
PLU 141120
KS 141201
KF 141215
LK 150113?
Överklagad
5 av 18
Ute på en andra granskning efter att
länsstyrelsen ansett att det behövdes.
Planen ligger inom riksintresse för
kulturmiljö.
Riksbyggen, Bonum seniorboende.
Antagandebeslut upphävt av Markoch miljööverdomstolen. Utställning 3 efter
möte med Lst. Antagen av KF efter
votering. Lst överprövar inte planen.
Överklagad och ligger hos länsstyrelsen för
hantering. Lst har fått yttranden mm till
innan 27/2. Gamla PBL.
221
DIARIENUMMER/
DETALJPLAN
(KOSTNADSSTÄLLE)
KS 2012:87
Arlöv 17:15 m fl
Wennerts väg
KS 2012:142
Burlövs bostäder
Del av Tågarp 21:102 m fl
PLANBESKED
BESTÄLLARE
/FINANSIÄR
PLU 120426
PLU 120614
§37
Kv Hägern m fl
KS 2012:121
PLANHANDLÄGGARE/
AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE
PROGRAM
Plankostnadsa Erik
vtal
Plankostnadavtal för
programskede
finns
Au 050125
tidigare TKN 2005:20019/214
Erik/
Robert Werner (b)
PLU 140721 beslut
om samråd
Linda /
Robert Werner (b)
programsamråd
071119 - 071217
SAMRÅD
GRANSKNING
ANTAGANDE /
LAGA KRAFT
2015
2015
2015-2016
2016
PLU 130919
131011-131115
PLU 150420
2015
Burlövs Egnahem
Burlöv 3:48 m m
KS 2012:243
Del av Burlöv 13:1
Burlövs Egnahem
KS 2014:218
21:57 m fl
Arlöv
KS 2011:204
PLU 120927
Kommunens
plan
PLU 141016
Utkast till
Linda/(Linda)
plankostnadsavtal är
framtaget men
inte
underskrivet.
Vakant
Au 061128
Linda/Linda
Slutet av 2015
tidigare TKN 2006:401
Åkarp 21:1, 4:71
KS 2010:51
TKN 2010: 253/214
TKN 100913
Vakant
KS 2005:272
TKN 2007:377/214
Åkarp 19:1 mfl
Lervägen
TKN 071008
Erik/ Erik
KS 2011:201
TKN 110509
Linda /
Bengt Hellborg (b)
2015
Erik/ ?
2015
tidigare dnr: 2001: 337/214
tidigare TKN 2011:178
Östragård - nya bostäder
KS 2014:109
TKN 071008
Arlöv 6:23 och del av 6:2, kv
Ugglan
2016
6 av 18
2016
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Bostäder. Inväntar exploatörens val av
plankonslut.
Komplettering med ny bebyggelse inom
området, ev högre hus vid Lommavägen.
Samråd 21/7-20/9 2014. Inväntar
exploatörens ansökan om planbesked.
Programsamrådsredogörelse tas fram.
Tidigare dnr. 214.17.05
samrådsredogörelse 080128
Gamla PBL. Konsult ska uppdatera
undersökningar, därefter samrådshand.
Har fått geoteknik.
Kommunal plan, kommunen äger
nästan all mark
Övergår till normalt förfarande.
Upphävande av tomtindelning, men
detaljplanen bör ses över då befintligt hus
är planstridigt. Markägaren vill att
kommunen gör planen. Det finns risk att
kommunen inte har resurser att ta fram
dp i egen regi.
Avvaktar utbyggnad av
Östra Dalslund & järnvägen
Gamla vattenverket. Gamla PBL?
Detaljplan för bostäder vid
Östra Dalslund. Avvaktar
lösning av utformning av järnvägen.
Ändring av detaljplan i form av
tilläggsbestämmelser för bevarande. Görs i
mån av tid.
2016
Detaljplan för 4-5 nya villor. Arkitekten har
visat skisser som vi har gått igenom och
han återkommer med rev. Det har inte hänt
något sedan 2012.
2015
Nya bostäder, kontor och handel. Startmöte
ska hållas och exploatör ska välja konsult.
Arkitekttävling har hållits för utbyggnaden
222
Detaljplaner, enkelt förfarande
Aktualitetsdatum:
2015-03-15 LL
(k) = upphandlad av kommunen
Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp
exa = exploateringsavtal
(pl) = projektledare
(b) = upphandlad av beställaren
Datum = Beslut taget
pka = plankostnadsavtal
(ag) = arbetsgrupp
ka = köpeavtal
(sg) = styrgrupp
Ingår i arbetsgrupp för DP:
DIARIENUMMER/
DETALJPLAN
(KOSTNADSSTÄLLE)
KS 2012:155
Ändring av dpl 72T vid
Möllegården
LL Linda Larsson
EB Eva Blosfeld
EK Erik Karlsson
PLANBESKED
BESTÄLLARE
/FINANSIÄR
PLU 120614
§38
KS 2012:299 Burlöv 3:78
Burlövs egnahem
PLU 121115
KS 2013:98 tidigare dnr:
BU§50/99-313
Burlöv 3:13 m fl,
Burlövs Egnahem
Bu 990628
Grundkarta
KS 2014:89 Arlöv 21:58, Kv.
Skatan
GR Gertrud Richter
JB Johan Birgersson
FJ Fanny Jacobsson
JR Johan Rönnborg
JN Jaquelin Nilsson
PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/
AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE
UNDERRÄTTELSE
Kommunens
Linda/ Linda
Hösten 2015
plan
Plankostnadsav Linda / Robert Werner PLU 140619
tal finns.
140815-140920
samrådsmöte 26/8
Linda /
Thor Heijkenskjöld
Myresjöhus,
Jonas Holmberg
Erik/Erik
2014-2015
PLU 141120
ANTAGANDE / LAGA
KRAFT
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
2015
Upphävande av infartsförbud i dpl för
infartsmöjlighet för buss från Lundav till
Möllev. Ingen äganderättsutr. Medel för
genomförande borttagna ur budget.
Tommy Samuelsson vill att vi fortsätter
planarbetet.
Tre nya tomter för bostäder. Miljöteknisk
PLU 150420
KS 150504
och geoteknisk utredning ska utföras
innan antagande. Dessutom har
komplettering av bullerutredning
genomförts. 24/3-15, Särskilt utlåtande
har tagits fram av kommunen.
Handlingar finns i pärm med vilande
2014-2015
detaljplaner. Myresjöhus ska kontaktas
när projekteringshandlingar ska tas fram
för kablering av kraftledning.
2015
7 av 18
Ändring av detaljplan. Samråd från den
18 dec 2014 till och med den 30 jan
2015. Samrådsredogörelse tas fram.
pb [datum] = projektbeskrivning
223
Fastighetsplaner, normalt förfarande
Aktualitetsdatum:
2012-10-08 LL
(k) = upphandlad av kommunen
Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp
exa = exploateringsavtal
(pl) = projektledare
(b) = upphandlad av beställaren
Datum = Beslut taget
pka = plankostnadsavtal
(ag) = arbetsgrupp
ka = köpeavtal
(sg) = styrgrupp
Ingår i arbetsgrupp för DP:
DIARIENUMMER/
FASTIGHETSPLAN
(KOSTNADSSTÄLLE)
GR Gertrud Richter
LL Linda Larsson
EB Eva Blosfeld
EK Erik Karlsson
PLANBESKED
BESTÄLLARE
/FINANSIÄR
JB Johan Birgersson
FJ Fanny Jacobsson
JR Johan Rönnborg
JN Jaquelin Nilsson
PLANHANDLÄGGARE/
AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE
PROGRAM
pb [datum] = projektbeskrivning
ANTAGANDE /
LAGA KRAFT
SAMRÅD
GRANSKNING
Fastighetsplaner, enkelt förfarande
Aktualitetsdatum:
2012-06-13 LL
DIARIENUMMER/
FASTIGHETSPLAN
(KOSTNADSSTÄLLE)
ANTAGANDE / LAGA
KRAFT
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
PLANBESKED
BESTÄLLARE
/FINANSIÄR
PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/
AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE
UNDERRÄTTELSE
Planbesked
DIARIENUMMER/ ÄRENDE
KS 2015:319
Åkarp Centrum
KS 20124:328
Sunnanå 8:9, Flansbjer
Hvilans folkhögskola
KS 2012:269 Arlöv 19:65
TKN 2012:337,
Hantverkargatan 3
Aktualitetsdatum:
2015-04-09 LL
ANSÖKAN INKOM
2015-03-25
HANDLÄGGARE
Linda
BESLUT
PLU 15-04-20
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Utökad exploatering inom fastigheten Åkarp 3:79
2014-12-04
Erik
PLU 15-02-23
Kontor och uppställningsplats för logistikverksamhet, Sunnanå
8:9, Fortunavägen 28
Informationsmöte 21/3 om ombyggnad av Hvilans
folkhögskola resulterade i att Hvilans rektor skulle ta upp
ärendet med styrelsen och därefter inkomma med ansökan
om planbesked.
PLU 12-11-15
KS 12-12-03
Allmänt ändamål till bostad, kontor el verksamhet utan
skyddsområde. Tekniska ska visa kostnadsberäkningar för
flytt innan planbesked får ges.
Linda
Linda
8 av 18
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
224
LOKALISERINGSPRÖVNINGAR
DIARIENUMMER/ PROJEKT
Aktualitetsdatum:
HANDLÄGGARE
TIDPLAN
PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT
DIARIENUMMER/ PROJEKT
Parkeringsprogram
Policy för allmän platsmark
Omvärldsanalys kommunal planering
Plank- och murpolicy
Exploateringspolicy
Skyltprogram
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Aktualitetsdatum:
HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP
Fanny Jacobsson, Erik Karlsson, Malin Melin,
Evert Olsson
Tommy Samuelsson/ Linda Larsson
Erik Karlsson
Linda Larsson
TIDPLAN
Avslutas 2015
Avvaktar ny handläggare
2015
Påbörjas hösten 2014, avslutas 2016
Eva Blosfeld
PLU 131216
REMISSER OCH ENKÄTER MED MERA
HANDLÄGGARE/ ANSVARIG
Johan Rönnborg
Erik Karlsson
Bostadsmarknadsenkät. Länssstyrelsen
Johan Birgersson
Samråd södra östersjöns
Johan Rönnborg
2015-02-12 LL
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Aktualitetsdatum:
PROJEKT
Sveriges ekokommuner
Motion förbättrade bussförbindelser till nordvästra Arlöv
2013-06-11 EK
TIDPLAN
osäkert när denna kommer
PLU 150323
Park, gata, bullervallar, lekplatser och andra allmänna platser.
Projektbeskrivning under framtagande. Avvaktar samråd Skelettdetaljplan för Kronetorpsområdet.
2015-02-09 FJ
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
2015-01-31
Plu april
KVALITETSLEDNINGSARBETE
Aktualitetsdatum:
2014-02-13 LL
PROJEKT
Arkivering av öppna avslutade planärenden i LEX 2011-2013
HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP
TIDPLAN
Annette Åberg/ Linda Larsson, Erik Karlsson Troligtvis undertiden fram tom sommaren
2015
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Avslutande av gamla detaljplaneärenden som inte har avslutats i
LEX pågår. Öppna planärenden hos KLK: ärenden från 20002010 har avslutats under sommaren 2013, arkivering av
ärenden från 2011 pågår.
Kvalitetsledningsarbete
Linda Larsson/ Gertrud Richter
Kompetensöversikt planeringsavdelningen finns som utkast,
PLAs planeringslista har utvecklats, ett utkast till en översiktbild
för skelettet till planeringsavdelningens kvalitetsledningsarbete
har tagits fram
Skelett klart årsskiftet 2014-2015
AVSLUTADE ÄRENDEN
ÖVERSIKTLIG PLANERING
Aktualitetsdatum:
9 av 18
2014-02-26 LL
225
DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT
AVTAL
PROJEKTORGANISATION
TIDPLAN
KS 2011:67
Framtidsplanen
Gertrud Richter (pl)
PLU 120927
Fanny Jacobsson,
121017-130117
Johan Rönnborg,
Johan Birgersson (ag)
PLU (sg)
PLU 130919
131003-131205
KS 2011:67/
KS 2014:158
Trafikplan
Gertrud Richter (pl)
Fanny Jacobsson, Johan Rönnborg, Johan
Birgersson, Erik Karlsson tillsammans med
PLU 140918 , KS 141006, KF 141020
STRATEGISK MILJÖPLANERING
2014
DIARIENUMMER/ PROJEKT
Skånetrampar
Miljödag
PLU 140320
KS 140407
140422
Aktualitetsdatum:
BESLUT
Miljöpris (Barnens)
Earth Hour
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Beslut jan 2014 PLU
Luftrapport, luftmätningar
Miljöbokslut 2013
HANDLÄGGARE
Johan Rönnborg/
Johan Rönnborg/
Jaquelin Nilsson
Johan Rönnborg/
Jaquelin Nilsson
Johan Rönnborg/
Jaquelin Nilsson
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Inga inkomna överklaganden. Framtidsplanen vann laga kraft
KF 140522.
KF antog trafikplanen 141020.
2014-02-13 LL
TIDPLAN
Våren 2014+hösten 2014
Prelimärt datum 2014-04-25
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
administrativa och beteendepåverkan
Samordning pågår.
Beslut i MBN efter april.
Böcker utskickade
inträffar 29 mars
Samordning pågår.
Höst 2014 (rapport 2014)
Tryck i slutet av 2014
Mätningar pågår. Rapport för 2013 klar.
Framtagande av artiklar påbörjas. Statistikbearbetning oktober
KARTA-GIS-STATISTIK-PLANERING
Aktualitetsdatum:
2015-03-06 JB
2014
DIARIENUMMER/ PROJEKT
Införande av Geosecma for ArcGIS
Kommuntäckande primärkarta
Uppdatering Geosecma for ArcGIS
BESLUT
HANDLÄGGARE
Johan Birgersson
Johan Birgersson
Johan Birgersson
TIDPLAN
2014-02-15, utbildning av våren 2014.
2014-12-31
Utbildning och installation 2014-06-11-
10 av 18
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Programmet installerat. Karttjänster upplagda. Utbildning av
Flygfotografering klar, 140420, för ortofoto och primärkarta
Klar
226
DETALJPLANERING
11 av 18
227
Avslagna och tillbakadragna planbesked/planer
2014
ÄRENDE
ANSÖKAN INKOM
HANDLÄGGARE
Aktualitetsdatum:
BESLUT
Lagakraftvunna planer
2014-04-24 EK
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Aktualitetsdatum:
2014-04-24 EK
SAMRÅD
090623 - 090804
GRANSKNING
TKN 090914
Aktualitetsdatum:
2012-06-13 LL
2014
DIARIENUMMER/
DETALJPLAN
KS 2011:274 Sunnanå 1:2
PLANBESKED
AVTAL
PLANHANDLÄGGARE/
PLANFÖRFATTARE
PROGRAM
Erik / Magdalena
TKN 090309
Upphävda fastighetsplaner
ANTAGANDE /
LAGA KRAFT
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
KS 120604
KF Ansöknan om resning har lämnats till
2014
DIARIENUMMER/
FASTIGHETSPLAN
(KOSTNADSSTÄLLE)
PLANBESKED
BESTÄLLARE
/FINANSIÄR
PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/
AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE
UNDERRÄTTELSE
ANTAGANDE / LAGA
KRAFT
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
LOKALISERINGSPRÖVNINGAR
2014
DIARIENUMMER/ PROJEKT
KS 2013:254
KS2012:163 Placering förskola i Arlöv
Aktualitetsdatum:
HANDLÄGGARE
Eva (pl), Linda, Fanny (ag)
Erik (pl), Fanny, Linda (ag)
TIDPLAN
Färdig inventering 20130220 PLU
Redovisad i PLU 20140515 och i BUN
PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT
Aktualitetsdatum:
2014
12 av 18
2014-06-11 EK
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Boverket har skriftligen godkänt vår rapport.
Utredning togs fram till BUN, utredningen delgivs PLU.
2014-02-26 LL
228
DIARIENUMMER/ PROJEKT
HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP
TIDPLAN
REMISSER, ENKÄTER MED MERA
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Aktualitetsdatum:
2015-03-19 FJ
2015
PROJEKT
Enkät länsstyrelsen - Samverkan som framgångsfaktor för
Internyttrande över ansökan om förhandsbesked avseende
Förslag till yttrande över FÖP Bjärred, Borgeby
Förslag till yttrande över remiss Upphörande av underhåll på
2014
PROJEKT
KS 2012:320, Avfallsförbränning samt uppförande av ny
biogasanläggning vid Sjölunda i Malmö
KS 2014:151, Yttrande till remiss: Remiss - Swedegas AB
ansöker om förlängning av befintlig koncession för
KS 2014:184, Yttrande till remiss: Förslag till förordning om
KS 2014:189, Planprogram för Alnarpsområdet, Lomma
kommun
Enkät Länsstyrelsen. Inventering av Skånes planberedskap för
bostäder
Enkät Skl. Kommunernas arbete med NVDB. (Nationell
Enkät Skl. Öppna geodata i kommunen
Enkät Lantmäteriet. Behov av att utveckla lagstiftningen för
Miljöfordonsenkät
energieffektiviseringsenkät
Klimatanpassning Burlövs kommun rapport - remiss
Friluftsenkät
Rapportering till vattenmyndigheten om genomförda åtgärder
HANDLÄGGARE/ ANSVARIG
Fanny Jacobsson
Fanny Jacobsson
Fanny Jacobsson
Fanny Jacobsson
TIDPLAN
Besvarad 150319
Avslutat
PLU 150223
PLU 150223
HANDLÄGGARE/ ANSVARIG
Jacquelin
TIDPLAN
PLU 140918
Jacquelin
PLU 140918
Jacquelin
Linda Larsson
PLU 140918
PLU 140918
Johan Birgersson
2014-05-09 Klart
Johan Birgersson
Johan Birgersson
2014-05-21 Klart
2014-08-11 Klart
Johan Birgersson
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
Johan Rönnborg
2014-08-20 Klart
Besvarad innan 28 feb
Besvarad 27 feb
Besvarad 20140212
Besvarad januari/feb
Besvarad januari/feb
KVALITETSLEDNINGSARBETE
2014
PROJEKT
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Yttrande 2 efter kompletteringar i materialet från Trafikverket
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
Aktualitetsdatum:
HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP
TIDPLAN
13 av 18
Huvudremiss kommer senare
2014-02-26 LL
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
229
POLICIES, REMISSER OCH ENKÄTER MED MERA
Aktualitetsdatum:
2015-02-09 FJ
2014
PROJEKT
Detaljplanesamråd för Hjärup 21:38 m.fl. Äppelhagen i Hjärup,
Staffanstorps kommun
Detaljplanesamråd för del av Stanstorp 1:177, och 1:6,
Anneroskolan, Staffanstorps kommun
Detaljplanegranskning för Hjärup 8:16 m.fl., Åkerslundshusen,
Staffanstorps
kommun ,
,
g
transportsystem i Lunds kommun
HANDLÄGGARE
Erik Karlsson
TIDPLAN
Avslutat
NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN
KS 2013:301 PLU 140123
Erik Karlsson
Avslutat
KS 2014:32 PLU 140123
Erik Karlsson
Avslutat
KS 2013: 224 PLU 140320
Erik Karlsson
Avslutat
KS 2014:66 PLU 140320
2014-04-11
Enkät Region Skåne, befolkningsprognos
Detaljplanesamråd för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl - Hjärup
NO etapp 2 , Åretruntbyn i Hjärup
Detaljplanesamråd för del av Flackarp 2:9, omformarstation
Tillköpsförfrågan om regional busstrafik
Johan Birgersson
Erik Karlsson
Erik Karlsson
Erik Karlsson
Avslutat
Avslutat
Avslutat
KS 2014:98 PLU 140417
KS 2014:99 PLU 140417
KS 2014:138 PLU 140619
Programsamråd spårområdet i Sjöbo tätort
Erik Karlsson
Avslutat
KS 2014:103 PLU 140515
Avslutat
KS 2014:170 Delgivning PLU 140918
Yttrande - bygglov för nybyggnad av industri- och lagerbyggnad
(terminalanläggning - DHL)
Erik Karlsson
Detaljplanegranskning för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl. Erik Karlsson
Hjärup NO etapp 2 , Åretruntbyn
Hjärup
Detaljplanegranskning
för del av iStora
Uppåkra 12:2 Skola
Avslutat
Avslutat
KS 2014:98 Delgivning PLU 140918
Hjärup NO i Hjärup, Staffanstorps kommun
Detaljplan - Omformarstation Flackarp
Erik Karlsson
Erik Karlsson
Avslutat
Avslutat
KS 2014:213 Delgivning PLU 140918
KS 2014:99 PLU 140918
Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl – VRAGERUPSVÄGEN,
Hjärup, Staffanstorps kommun
Detaljplan för del av Hjärup 4:159 m fl – SPÅROMRÅDET,
Hjärup, Staffanstorps kommun
Erik Karlsson
Avslutat
KS 2014:163 PLU 140918
Erik Karlsson
Avslutat
KS 2014:165 PLU 140918
Erik Karlsson
Avslutat
KS 2014:212 PLU 140918
Erik Karlsson
Avslutat
KS 2014:162 PLU 140918
Erik Karlsson
Avslutat
KS: 2014:288 PLU 141020
Fanny Jacobsson
Avslutat
KS 2014:337 Delgivning PLU 141218
Fanny Jacobsson
Avslutat
KS 2014:81 PLU 140417
Fanny Jacobsson
Avslutat
KS 2014:190 PLU 140918
Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl – STATIONSBRON, Hjärup,
Staffanstorps kommun
Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl - LOMMAVÄGEN och
BANVALLSVÄGEN, Hjärup, Staffanstorps kommun
Detaljplan för del av Hjärup 18:2 m fl, Åttevägen
i Hjärup, Staffanstorps kommun
Yttrande över ansökan om rivningslov för Tågarp 16:13
Förslag till yttrande över Översiktsplan för södra Hyllie,
fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsunderlag
Förslag till yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Skåne
2015
14 av 18
230
Förslag till yttrande över remiss Upphörande av underhåll på
järnvägen Malmö-Simrishamn bandel 964
Förslag till yttrande över remiss Funktionellt prioriterat vägnät
Fanny Jacobsson
Avslutat
KS 2014:302, PLU 141218
Fanny Jacobsson
Avslutat
KS 2014:325, PLU 141218
Yttrande angående tidsbegränsat bygglov för lagertält på
Fanny Jacobsson
Avslutat
KS 2015:124, Delgivning PLU 150223
15 av 18