Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Upprättad
2015-06-10
Nämnden för Förskola & Grundskola
Sammanträde 2015-06-16 klockan 17:00
Varlskolan
OBS lokal!
Ärende
Beteckning
Förslag
1.
Val av justerare och tid för
justering
Digital justering, 2015-06-18. PerAxel Carlsson (M)
2.
Upprättade handlingsplaner enligt FG/2015:152
rutin vid risk för underskott på
enhetsnivå 2015. Information.
Informationen noteras till
protokollet.
Kl. 17.00
Gerd Johansson, ekonomichef
3.
Ansökan om rätt till bidrag av
pedagogisk omsorg i fristående
regi från BiMa solstrålar
FG/2015:95
Kl. 17.10
med hänvisning till
ansökan om rätt till bidrag i
pedagogisk omsorg och vad
huvudmannens förutsättningar
innebär för barnsäkerheten.
Annika Lovén Samuelsson,
controller
4.
Ny verksamhetschef för den
medicinska och psykologiska
delen i elevhälsan enligt HSL
Kl. 17.20
Britt-Louise Johansson,
utvecklingsledare
Hanna Leissner
Förskola & Grundskola
Direkt:0300-834214
[email protected]
Nämnden beslutar avslå ansökan från
BiMa solstrålar, handelsbolag,
FG/2015:71
beslutar att Åsa Bergström,
anställs som verksamhetschef
på 100 % för den medicinska och
psykologiska delen av elevhälsan i
Kungsbacka kommun från och med
den 3 augusti 2015.
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon: 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (3)
5.
Ärende
Beteckning
Förslag
Intern kontroll i nämndsbudget
2015
FG/2015:153
protokollet.
Elevhälsan - tvärprofessionella
team. Lägesrapport
Kl. 17.25
Britt-Louise Johansson,
utvecklingsledare
Paus
6.
Invånardialogen med nyanlända.
Information
protokollet.
Kl. 18.00
Virpi Pikkarainen, enhetschef
modersmål
Christina Olsson, enhetschef
modersmål
Camilla Lindberg, samordnare
nyanlända
7.
REELL innovation. Regionalt
Entreprenöriellt Livslångt
Lärande och
Innovationscenterprojektetet
bildar huvudprojekt. Information
FG/2014:185
protokollet.
FG/2014:105
protokollet.
Kl. 18.30
Lena Samuelsson
8.
Rapport permanentande av
projekt Framtid
Kl. 18.30
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (3)
9.
Ärende
Beteckning
Förslag
Konsekvensanalys av budget
2015. Information och förändrad
rutin.
FG/2015:76
protokollet.
FG/2014:170
protokollet.
FG/2015:98
I avsnitt 2.12, nämndens
delegeringsförteckning antagen av
nämnden 2014-06-17 § 62, ska
lagrummen 9 kap. 15 § 2 st och 11
kap. 29 § 2 st skollagen läggas till på
delgering nr 2.12.
Kl. 18.40
10.
Uppföljning ny organisation.
Information
Kl. 18.55
11.
Tillägg till Förskola &
Grundskolas
delegeringsförteckning.
Information
Kl. 19.25
12.
Anmälan av delegeringsbeslut
Redovisning av beslut som fattats på
nämnden för Förskola &
Grundskolas vägnar, enligt bilaga till
detta protokoll, noteras till
protokollet.
Kl. 19.30
13.
Förvaltningschefen informerar
Kl. 19.35
Anders Ekström (M)
Hanna Leissner
Ordförande
Sekreterare
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-05-26
Diarienummer
FG/2015:152
Upprättade handlingsplaner enligt rutin vid risk för underskott på
enhetsnivå 2015. Information.
Förslag till beslut
Informationen noteras till protokollet.
Sammanfattning
Om en enhet har en prognos där den positiva budgetavvikelsen är större än + 1 % eller den negativa
avvikelsen mer än - 0,5 % av nettobudgeten, ska en handlingsplan upprättas. Med nettobudget avses
enhetens påverkbara intäkter och kostnader. Opåverkbara intäkter och kostnader, som till exempel
hyra och städ, räknas inte in i nettobudgeten. Handlingsplan upprättas och kommenteras på särskild
blankett av rektor/förskolechef/enhetschef per april och per augusti. Dialog förs om resultat och
kommentarer mellan rektor/förskolechef/enhetschef, administratör, ekonom, verksamhetschef.
En skola kan bestå av en eller flera skolenheter med flera rektorer med olika resultat. Tillsammans kan
dessa ha ett balanserat resultat men handlingsplaner skrivs på respektive skolenhet. Kommentaren vid
positiv budgetavvikelse är att man har ett kollegialt ansvar för att hela skolan har ett balanserat
resultat.
Om den pedagogiska enheten övergripande har en budget i balans behöver ingen handlingsplan
upprättas på verksamhetschefsnivå. Visar prognosen på en negativ budgetavvikelse ska handlingsplan
upprättas och verksamhetschef och förvaltningschef samråda
I samband med uppföljning och prognos per april har ett flertal handlingsplaner upprättats på rektorsförskolechefs-/enhetschefsnivå inom samtliga pedagogiska enheter. Handlingsplan har dessutom
upprättats på verksamhetschefsnivå för pedagogisk enhet Centrum och för enhet Utveckling.
Gerd Johansson
0300-834151
[email protected]
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-05-26
Beslutet skickas till
Vc PE, Administration, Planering, Utveckling
Anette Liedström Hjorth
Förvaltningschef
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-05-18
Diarienummer
FG/2015:95
Ansökan om rätt till bidrag av pedagogisk omsorg i fristående regi från BiMa solstrålar
Nämnden beslutar avslå ansökan från BiMa solstrålar, handelsbolag, Magdalena Glimmefelt och
Birgitta Albertsson, organisationsnummer
med hänvisning till ansökan om rätt till bidrag
i pedagogisk omsorg och vad huvudmannens förutsättningar innebär för barnsäkerheten.
Motivering till beslut
Huvudmannen har ansökt om rätt till 16 bidrag vilket innebär 16 barn fördelat på två dagbarnvårdare.
En dagbarnvårdare ansvarar själv för alla barnen i barngruppen under hela dagen, det krävs en god
organisation vid exempelvis matlagning, blöjbyten och om ett barn behöver tröstas eller om en
vårdnadshavare vill samtala vid lämning eller hämtning. Dagbarnvårdaren måste hela tiden ha uppsikt
över alla barn och ska erbjuda omsorg upp till 13 timmar per dag alla vardagar under året. Vid en
dagbarnvårdares frånvaro arbetar den andra dagbarnvårdaren tillsammans med en vikarie och då
planerar huvudmannen en verksamhet med 16 barn i ett av hemmen med inne-och utomhusaktiviteter.
Det finns inget lagligt stöd som ger nämnden rätt att reglera rätt till bidrag med hänvisning till barnens
åldrar, exempelvis fyra förskolabarn och fyra skolbarn. Nämnden fattar beslut om rätt till ett visst antal
bidrag och huvudmannen beslutar om organisationen.
Förvaltningen har i möte och telefonsamtal frågat huvudmännen om de vill ändra antalet bidrag i
ansökan. Huvudmännen har i sin ansökan planerat för att erbjuda både förskolebarn och skolbarn plats
och uppger att de inte avser ändrar antalet. Planeringen av barngruppen i ansökan är inte bindande och
ett nämndbeslut blir prejudicerande för alla huvudmän för pedagogisk omsorg i Kungsbacka kommun.
Förvaltningens bedömning är att en dagbarnvårdare inte kan ansvara för 8 förskolebarn själv och att
organisationen vid frånvaro med en organisation med upp till 16 förskolebarn och två dagbarnvårdare
inte uppfyller kraven på barnsäkerhet och föreslår därför ett avslag på ansökan.
Sammanfattning
Kommunen är skyldig att besluta om rätt till bidrag där verksamheten uppfyller villkor, se under
rubriken ”Beskrivning av ärendet” 25 kap 10§.
Förvaltningens bedömning är att huvudmannen för BiMa soltrålars ansökan om att bedriva omsorg för
16 barn av två dagbarnvårdare inte uppfyller kvalitetskravet i skollagen 25kap 7§.
Övriga kvalitetskrav enligt Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg skulle bedömas vara
uppfyllda om barnantalet var lägre i ansökan, merparten av bedömningspunkterna (5av 8) påverkas.
Annika Loven Samuelsson
0300-834152
[email protected]
1 (4)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (4)
Beslutsunderlag
Ansökan 2015-02-09
Verksamhetsplanering bilaga 10 2015-02-09
Komplettering Vikariesystem och barnsäkerhet 2015-03-18
Komplettering Vikarieplan och klagomålshantering 2015-04-16
Beslutet och överklagandehänvisning skickas till
Beskrivning av ärendet
Enligt 25 kap 10§ skollagen har fristående huvudman som bedriver pedagogisk omsorg rätt till bidrag
om huvudmannen bedöms ha
1. förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet,
2. verksamheten inte bedöms innebära påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande
verksamhet,
3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande
verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för
och
4. avgifterna inte är oskäligt höga
Enligt ansökan kommer huvudmannen att tillämpa samma öppettider som kommunens verksamheter
som i Kungsbacka följer vårdnadshavarnas behov, skollagen 8 kap 5§.
Huvudmannen kommer att tillämpa maxtaxan och har därmed rätt att ta ut lägre avgifter eller inga
avgifter alls.
Överväganden
I allmänna råden för pedagogisk verksamhet rekommenderas att kommunerna granskar följande
kvalitetskrav vid beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg.
Övergripande krav på verksamheten:
”Huvudmannen bör säkerställa att barns särskilda rättigheter så som de beskrivs i barnkonventionen
tillgodoses i verksamheten.”
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (4)
I ansökan har huvudmannen beskrivit hur man avser arbeta med barns inflytande. Förvaltningen ställer
sig tveksam till hur huvudmannen ska genomföra intentionerna i vardagen med hänsyn till antalet barn
i gruppen. Förvaltningens bedömning är att huvudmannen inte uppfyller kraven.
Utveckling och lärande:
”Huvudmannen bör säkerställa att personalen har förutsättningar att bedriva verksamheten så att den
stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande samt förbereder för fortsatt lärande, till
exempel genom personalens kompetens, relevant material och redskap samt lokalernas utformning.”
I ansökan beskriver huvudmannen hur man avser att följa upp förutsättningarna för att bedriva
verksamheten. Personalens kompetens, material, redskap och lokalerna bedöms som goda
förutsättningar men förvaltningens bedömning är att organisationen med 8–16 barn tillsammans gör att
huvudmannen inte uppfyller kraven.
Särskilt stöd
”Huvudmannen bör ha fungerande rutiner för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin
utveckling, och säkerställa att personalen har kompetens för att ge sådan omsorg till barn i behov av
särskilt stöd i sin utveckling, att barnen förbereds för fortsatt lärande. ”
I ansökan beskriver huvudmannen rutiner för hur man ska uppmärksamma barn i behov av särskilt
stöd. Förvaltningens bedömning är att huvudmannen uppfyller kraven.
Lokaler
”Huvudmannen bör säkerställa att lokalerna är trygga, säkra och hälsosamma för barn att vistas i, samt
utformade så att de möjliggör en varierad verksamhet, som stimulerar barns lärande och utveckling
såväl enskilt som i grupp.”
I ansökan anges att den pedagogiska omsorgen kommer att bedrivas i de anställdas egna hem.
Förvaltningen bedömer att situationer med 16 barn, en dagbarnvårdare och en vikarie i ett hem kan
uppstå. Förvaltningens bedömning är att huvudmannen inte uppfyller kraven.
Barngruppens storlek och sammansättning
”Huvudmannen bör anpassa barngruppens sammansättning och storlek så att det enskilda barnets och
gruppens behov kan tillgodoses, samt vid utformningen av barngruppen ta hänsyn till faktorer som:
personalens kompetens, barnens ålder, barn med annat modersmål än svenska, barn i behov av särskilt
stöd i sin utveckling, lokalernas storlek och utformning, barnens närvarotider, samt förhållandet mellan
personalens egna barn och andra barn i gruppen.”
Förvaltningen bedömer att organisationen, barngrupper med 8–16 barn och två dagbarnvårdare, gör att
huvudmannen inte uppfyller kraven.
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (4)
Personal
”Huvudmannen bör anställa den som har utbildning med inriktning mot barn eller erfarenhet av att
arbeta med barn i de åldrar som det gäller och ge personalen möjligheter till kompetensutveckling och
pedagogisk handledning”
Båda huvudmännen har utbildning och erfarenhet av att arbeta med barn i de åldrar ansökan gäller.
Ansökan har kompletterats med en vikarieplan som visar hur huvudmannen planerar organisera vid
frånvaro. Förvaltningens bedömning är att personalens kompetens uppfyller kraven men
huvudmannens ansvar för planering av en vikarieplan uppfyller inte kraven.
Uppföljning och utvärdering
”Huvudmannen bör i sin systematiska uppföljning och utvärdering kartlägga verksamhetens
förutsättningar och genomförande, analysera kvaliteten och bedöma verksamhetens utvecklingsbehov,
med utgångspunkt i analysen och i dialog med personalen planera och besluta vilka områden som
behöver utvecklas för att stimulera barnens utveckling och lärande, samt följa upp att formerna för
barnens delaktighet och medverkan i uppföljning och utvärdering är anpassade till deras ålder och
mognad.”
Förvaltningen har ställt fördjupande frågor vid samtal med huvudmannen och bedömer att det finns en
grundstruktur som binder samman arbetet. Huvudmannen uppfyller därmed kraven.
Klagomålsrutiner
”Huvudmannens skriftiga rutiner för att ta emot och utreda klagomål bör omfatta en tydlig anvisning
om hur barn och vårdnadshavare kan lämna klagomål på verksamheten och hur dessa hanteras, samt en
tydlig ansvarsfördelning över vem eller vilka hos huvudmannen som har ansvaret för att ta emot och
utreda klagomål.
Huvudmannens information om rutiner för klagomål bör vara tillgänglig för alla berörda genom olika
informationskanaler, och anpassas utifrån barns och vårdnadshavares olika förutsättningar.”
I ansökan finns rutiner för klagomålshantering, dessa har kompletterats med ett förtydligande.
Förvaltningen bedömer att huvudmannen uppfyller de krav som ställs.
Förvaltningschef
·;·..
~UN~SBACKAKOMMUN/
ANSÖKAN OM RÄTT TILL BIDRAG FÖR PEDAGOGI k_P~§~Förskola &Grundskola
· l ENSKILD REGI
Enligt 25 kap. 1O§ skollagen samt Kungsbacka kommuns regler för pedag
2015 -02- u9
is k omsorg
Kungsbacka
BoX 104 09
_ 434 24 KUNGSBACKA
Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiffsfagen. Du godkänner att din i formation
får lagras och bearbetas i register. Du har rätt att begära utdrag och rättelser.
1 (5)
1AHuvudman
1-E-ttemamll----··-···-··-- ----- ---- ---··· ----- ·- ····- ·- -- ··· ·-----·· ···· --· -· - -TFöniam·n·- -· ---- ·-- ------------· ·---- Tf>effiöilmimmer·-----------· ---- --;
i M- ~
l
-----------··-----------lFäSiJ-·g_h_ets_be_teekning···
Gl_;
lj""Adress
j
r
l
-------···1i
!
"
•
·
Rågvägen 58
1
Må
·
~-------------- ---·- ----------------------- ·--- ---·------ ··---···---·-------·-----------·-----·---·-i....·--------··----------------- ·-- .. _!
: Telefon
, Postadress
l 43971 Fjärås
!
~~E:i)Os-ta-dress ___________________ --- -·-·-·----·-·· ---- -- ·--- ·---· ·- ------ -- ··---·----------·--------· ·------·-· ·-·· +MObii-tel_efi_o_n-·- -·· -· -·---·--
[email protected]
/
1
Utbildnirig___ - - - - - · -- -----·- ---------------·--·---·-------
l
1
Lärare
i~
!
·------ - - --------·--·--·---·· ---------·----·--·
Bilagä-------------·-··------ ··-·--·---·-- ·-·-------------·-- ---------
·-·-···--··-..1_ ____ ~- ~---·--··
1~.-~!C!9.f!~ h'!!l.!!!!!!ga~ som ~!yrker hll_yud_l!!anJ:!~n~lrättskapacitet
__
r
~ Registreringsbevis från bolagsverket
;
~ F-skattebevis
_------·---------·---·--------·--·----·------·]
~ Bevis från bank att bank-/postgiro tillhör företaget
~.:------------------------------------------~---·---------·---·------
~--- ..
-- ---·-- -·---·--·---·- ------. -
le
F-skattebevis med arbetsgivarregistrering
-------- --·--- . -··- ·- --- -------- .. ---·-·------_L ____________ ···-----
~~terutdrag, belastningsregistret (1998:620) i obrutet kuvert för vikarie/anställda
tf,·(·.:·
.
-----·----··---·----~- ---------------------~--------
·1
1C:Oppgifter om vikarie/anställda i verksamheten
i
~imamn
·
/ Adress-.+------
~~amn
_j_
14~
~!~;re~!~s
------------------~
l
----------
------·----·-----··-·
~
~~{;~ 4~---- ------··-- ·---·--------- --------~~-------·----
;
·i
-------------·. ··--····· - - ...... -·-
j_ t8l R~gistertJ!~~~-~~-~stni~i!~~is~~!-~~8:6~~!~_!>rute! k~ert för huvudman
/ [g}
)
---------··-------·---····-·-- ··---· -----------j
f
~ersonnummer
--\Telefon dagtid
---·------·1
· -----~------~
_J...___
----------1
Telefon kvällstid _______ --·-···
---~
-~-MobiltetefÖn_____ ------- ---!
i
i
i
------·--·----------·-·---------- ·-- ·---···-·---·· --- -- -· ------ ··-·· ----
[email protected]
i
[_~;;~kn~~-=~=-==:=~===~-=~-~-l_;ga --=~=---=--~-----=~=~====---'
__
l
1
1QJJp_Q_gift~ om_vikari~/a~tä~ld~__L~erk~af!!~eten .. --.--_-------·-------------------~-------------------·--l
Efternamn
Adress
-----
---
---~------
------ -
l
i Fornamn
: Personnummer
'j;___ j ____________ .______________ ~ TelefondaQtid __________
i'
l
!
.
i Postadress
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - · - · - - - - - - - - - · - - · - - - · - - - - - - · - - - - - - - - ' Telefon kvällstid
[ E-posladJeSS-
- - - - - - - - - - --
l Utbifdning
l
/
!.......------··-··---------·--------------··-·-- -·-----~·--·---
2A Verksamheten
1
l
Driftsf~:lsbolag
·
Dga
L~o~::
·-----j
l
-----1
l
l
---------!.~---·- ---~-----·~-- ---------·~~------~~--------------· ~-·
------·---- ---· ___________.... - --~
/
-- ·-·
OrganiSaiionsnummer-· _, --------- -T~~~n~~~;atum--------- --~
- - - - - - - - · · · · - - · - - - - - - - - - - - - - - - - - - _ L__________________J ______________________________ ..J
;
v inriktning och arbetssätt
1
Dagbarnvårdare. Ta emot barn mellan 1-12 år i sitt hem och bedriva pedagogisk omsorg.
J·oppettider
j
--------·-··----·-·--·-----·-···-····---------------------------·---------·--·--·-·-··-----------···-·----·--·----------~
~~~~.,:!~~.~=~omsorgsbehov ----~--------·---·----------~------·--------------------1
"'
~
~
ö
r.i
l 16
l
/ Eftersom vi även kommer att ha skolbarn ansöker vi om att :fa ba tler än 6 barn i vruje grupp. Då inte alla barn är )
l heltidsbam. Exempelvis kan det vara 4 skolbarn och 4 yngre b~ i en grupp.
;
[____________________________________ --·----------·-··.-·------·--------·------- ·-- --·--------·---------------;
~
&l
~
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
stadshuset, stargatan 37
TeJefon
0300-83 40 00
[email protected]
KUNGSBACKA KOMMUN
- Pnncip-för roråldraavgifter
Fritt upp till 20h, därefter maxtaxa efter kommunens regler.
i
2 (5)
Barngruppens sammansättning
Huvudmannen bör anpassa barngruppens sammansättning och storlek så att det enskilda barnets och gruppens behov kan
tillgodoses, samt vid utformningen av barngruppen ta hänsyn till faktorer som: personalens kompetens, barnens ålder, barn
med annat modersmål än svenska, barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, lokalernas storlek och utformning, barnens
närvarotider samt förhållandet mellan personalens egna barn och andra barn i gruppen. {Skolverkets allmänna råd med
kommentarer, pedagogisk omsorg sid 25)
1
8esi<rtlifiur villkorenska uppryuas
-
Gruppen skall utformas så att alla barn har lekkamrater och utvecklas utefter deras egna rormågor.
Eftersom det i gruppen finns många olika åldrar finns det stor chans att ta lärdom av varandra och
. stimulera varandra. Genom träffar med andra dagmammor får både barn och vuxna ett bra
i samarbete och kan ta tillvara på varandras olika kompetenser. Gruppen kommer variera i storlek
och ålder från år till år, så är det viktigt att se vruje individ och dess behov. Viktigt att egna barn är
som dagbarn under arbetstiden. Personalen agerar proffessionellt gentemot gruppen och ser vmje
barn som den individ den är Alla individer är lika värda oavsett ålder, kön och härkomst. I de hus
barnen kommer att befinna sig under dagen finns det ett lekrum där pedagogiskt lekmaterial ror
alla åldrar finns tillgängligt för barnen under hela dagen. Det finns även möjlighet att dela upp
barnen i olika grupper och rum efter olika behov, där de vill varalleka i lite mindre
gruppsamansättningar.
---------------------~-----
---- ·-------------
Barns och vårdnadshavares inflytande
Barnens behov och intressen är en viktig utgångspunkt i utformningen av verksamheten. Personalens förhållningssätt är
avgörande i detta arbete och det är därför viktigt att de strävar efter att alla barn ges möjlighet att komma till tals och påverka
innehållet i verksamheten. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer, pedagogisk omsorg sid 16)
Beskriv hur villkoren ska uppfyllas
Personalen lyssnar till barnen och deras intressen och behov. Genom exempelvis samlingar där
alla som vill f'ar komma till tals. Där vi tränar både att vara en lyssnare och att vara en talare. Att
man som vuxen kan snappa upp det barnen pratar om och leker så att det sedan kan användas vid
planering av verksamheten. Viktigt :för vuxna att vara intresserad av/nyfiken på det barnen pratar
om. Vi alla är olika och skall respekteras for dem vi är vilket också skall synas i verksamheten.
Alla har rätt att tycka som de vill och uttrycka sina egna önskemål om verksamheten utan att bli
ifrågasatta av gruppen. Vi visar varandra respekt och ömsesidighet
Uppföijning och utvärdering
Huvudmannen bör i sin systematiska uppföljning och utvärdering kartlägga verksamhetens förutsättningar och
genomförande, analysera kvaliteten och bedöma verksamhetens utvecklingsbehov. Med utgångspunkt i analysen och i dialog
med personalen planera och besluta vilka områden som behöver utvecklas för att stimulera barnens utveckling och lärande,
samt följa upp formerna för barnens delaktighet och medverkan i uppföljning och utvärdering är anpassade till deras ålder och
mognad. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer, pedagogisk omsorg sid 31)
1-BeS-kriVhuf-Vnrkofefi-Ska-
uppryuas·~--
--·~-------------
---------------
: Kartläggning av verksamheten l g/termin och en mindre utvärdering varannan månad. Erbjuda
i utvecklingssamtal med vårdnadshavare l g/termin. Stor utvärdering vruje termin både enskilt och i
/ grupp. Använda sig av frågor som är utformade och anpassade för att besvaras av barnen, där
i barnen får berätta/uvärrlera hur de tycker att verksamheten fungerar.
Särskilt stöd
Huvudmannen bör ha fungerande rutiner för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, och säkerstälta
att personalen har kompetens för att ge sådan omsorg till barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, att barnen förbereds
för fortsatt lärande. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer, pedagogisk omsorg sid 22)
:seskliV-Ilurvifil<orensiffi-uppfylfas-- -
-----------
-
--- ------- -- --- ---------- ·
l Genom daglig kontakt med barnen skaffar man sig en klar uppfattning om individen och dess
i behov. Alla barn har olika behov, även om de inte klassas som särskilda. Skulle det uppstå
i speciella särskilda behov hos någon individ är det viktigt att personalen snabbt uppmärksammar
l det och använder sin kompetens ror att hjälpa barnet. Finns inte den kompetens som behövs söks
! det hjälp där kompetens finns om den inte redan gör det i gruppen. Exempelvis barnavårdcentral,
l familjehuset etc.
KUNGSBACKA KOMMUN
Tystnadsplikt
3 {5)
Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven pedagogisk omsorg har tystnadsplikt enligt bestämmelserna i 29 kap.
14§ skollagen. Huvudmannen ansvarar för att all personal har kunskap om innebörden av tystnadsplikt. (Skolverkets
allmänna råd med kommentarer, pedagogisk omsorg sid 17)
: Kontinuerligt går vi igenom tystnadsplikt och vad det innebär. Ser till så att alla har kunskap om
! vad som står i paragraf 14 kap 29. Även informera föräldrar o~ att tystt_l:~~~P_l~en finns.
Anmälningsplikt
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1§
socialtjänstlagen (2001 :453).
Huvudmannen ansvarar för att all personal har kunskap om sin skyldighet enligt socialtjänstlagen 14 kap. 1§ att anmäla
misstanke om att barn far illa till socialnämnden.
· Beskriv hur villkoren ska uppfyllas
Att se till att alla vuxna runt omkring barnen är väl insatta i anmälningsplikt. Kontinuerligt gås
anmälningsplikten igenom och det diskuteras om vad den innebär. Viktigt att dela med sig till sina
kollegor om något inte är som det borde. Då är vi fler som är uppmärksamma på situationen.
D
Bilaga
Rutiner för klagomålshantering
Huvudmannens skrittiga rutiner för att ta emot och utreda klagomål bör omfatta en tydlig anvisning om hur barn och
vårdnadshavare kan lämna klagomål på verksamheten och hur dessa hanteras, samt en tydlig ansvarsfördelning över vem
eller vilka hos huvudmannen som har ansvaret för att ta emot och utreda klagomål.
Huvudmannens information om rutiner för klagomål bör vara tillgänglig för alla berörda genom olika informationskanaler, och
anpassas utifrån barns och vårdnadshavares olika förutsättningar. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer, pedagogisk
omsorg sid 31)
1
V arrlagliga klagomål tas upp med den det gäller. Större klagomål tas upp med huvudmannen
antingen via direktkon~ mail eller telefon.
OBilaga
_lf:3__1SC?'!!I?l~t!~!~_QQ~_QQ~l:Jr:nent som _f:?~~_g_gs ansökan
i
l [8.1 Verksamhetsplan
. [8] Dokumenterade regler för kö hantering
r-·----·~·------"-·-~-----------~"-
: [8.1 Vikarieplan
3A Lokaler
Huvudmannen bör säkerställa att lokalerna är trygga, säkra och hälsosamma för barn att vistas i, samt utformade så att de
möjliggör en varierad verksamhet, som stimulerar barns lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. (Skolverkets
allmänna råd med kommentarer, pedagogisk omsorg sid 23)
Skalenliga ritningar som styrker lokalens yta ska bifogas ansökan.
Kommunen har tillsynsansvar och kommer att granska lokalerna inför godkännandet.
rsesknv. tiui-vmkon:!nslffi[ipprylias_____
--··-·· ---
· · ----·-
Det finns tillgång till separat lekrum. Ett stort kök där måltiderna intas. Det finns möjlighet att sitta
i i olika rum och leka, pyssla, måla eller spela spel. Tillgång till utevistelse på stor gräsmatta i
i respektive trädgård.
1
Eventuell gemensam lokal
i Fasilghetsbeteel<ning____ _
i
l-1\ctress- ---
1
1-·----· ··------! Postadress
38 Barnsäkerhet
Huvudmannen är ansvarig för barnens säkerhet. Huvudmannen ansvarar för att dokumentera rutiner för barnsäkerhet, brand,
kriser och katastrofer finns och att dessa uppdateras varje år.
· Beskriv hur villkoren ska uppfynas
! Genomgång med barnen om hur huset/lokalerna ser ut. En årlig genomgång av barnsäkerheten i
l
1
hemmet. Vid utevistelse bär alla barnen reflexväst.
····-··---··-·--··
KUNGSBACKA KOMMUN
:_4_!:kQ!lOffii ______________________________________________ -··----------------------·--------------------· --4-.(5)
IJZJ_g~~ktlig ~~~~jintä~~~~~-~~!!!erL!?!_?_et fö~~~~~-~~~he~~~~~~~nas ~om_~~~_f!~~!:'~~~~':!_: ____________________j
Sökandes underskrift
!-DatUm----_____________....
·----~-Namnfflrtvrllin.,~~-------
~ 2015-02-09
/M
L_ ~~~
~-·~·~~- .~"--
------------·--------·----- ---······-·· ···----- ·- ---·-- ... ---------- ·- ··- ------ ··- - ···--
[sehörig firmatecknari.."lindef8~---L- ---,.----------~--;:--7--- ·-···---------------------------·-·---·-----
Blanketten skicKas till
stadshuset
434 81 Kungsbacka
-· · ---------------------·------- - -·-· -
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (5)
BILAGOR- CHECKLISTA FÖR HANDLINGAR SOM SKA BIFOGAS ANSÖKAN.
Samtliga bilagor utan * krävs for att påbörja handläggningen. Bilagor som ska komptetteras till ansökan är markerade *
,---····-----·-·--------··-------·---·-------·----------------·-----·-------------··---------------T-Bilaga nummer -
l Utbildningsbevis (1A)
. . -----------------------·-·-- ---------·--·-----------··----------
från skattemyndighet för F-skatt (1 B)
l,--Registreringsbevis
------------·--------·--·--- ·------ ------- -------·---·--·---l Registreringsbevis från Bolagsverket i förekommande fall (1B)
1
···--·-----·
/1-2
-,.
----·----·---------~-------·--
/
3
;
--·------------·-··--·-·-·-·-·-·---- ---·------- --··--· --- .. -·;
·•
/4
j
t-·---·-· -----·---·----------·---···--·------- -----·-------·---------------------·-------------------·- ·--~ ·-- ________
i Bevis från bank att bank-/postgiro tillhör företaget (1 B)
l5
l
J
(---- ·----· -------·- ----·-·----- --- ---·--·-·--·---.- -·-- . ------ ----- ··-··-. ----· -·-·------ ---------· --·---------+---·--------- -· -·!
'
i
l
: Registerutdrag BelastningsregistretJ 1998:620 för huvudman (1 B)
i6
/ Registerutdrag Belastningsregistret, 1998:620 för vikarie/anställda* (1B)
J
i
:---·--··--------·-····-----------------------------·---·-------------- -·---- -·---- ---------····------·--- -----····---·--+------ ·-----!
7
j
.... ------·-· . . -----·- ·---------------·-- --------·--·---·-· ----------- -·-- ------ ------··------· -------------------------+---··-;e15ir--··· ....
' Utbildningsbevis för anställda* (1C)
i
~01
~-
-!
:
J
··---------------·------------ ··------·----· ----------- --·--------- ·-----·· ---------- ----·-·-·----------------"--------j----------------~
l
:
~----·-·----- ---·------·- --------------- --------------- ---·--·----·----------·-··--·--·---------------- ··--
l
j1 O
, Verksamhetsplan {2B)
--------- · - - · · - - - --{-----------·
l Vikarieplan (2B)
i 11
/
!-· ------------------··--------· ----------------------·----··--------------------------------------------------------r'·------ - ----1
l
'
i Dokumenterade regler för köhantering (28)
Il
l
i-- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - · - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - · - ---···--·----·- -------· --···------ - - - - - ---·------1
l
i
j
l
l Kopia på anmälan till Förvattningen för Miljö & Hälsa för livsmedelskontroll och hantering av livsmedel*
1--------------·-----·---------·--·---··----·-----·-··-------------·----------·-----------------------,_____________
l Ritning på husllägenhetJiokal med tydligt markerade ytor för verksamheten (3A)
/ 12-13
l
----·-----·----·-------------·---- -------------------··----------·-· ----··---------·------- ----------- - ~----- -----,
l Godkännande från Räddningsverket för ev. gemensam lokal* (3A)
r
l
}-------··-·-----·--- -- ----·-----·----· · - - - - -------· -·-· ·--- ------ ·--· --·- ·---------·
.. --- -- ·--------l Kopia på anmälan till Förvaltningen för Miljö & Hälsa för godkännande av ev. gemensam lokal* (3A)
i
l Handlingsplan för barnsäkerhet (38)
i 14
j
f--------·- ----------------------··-----·-·----·----- -----··---------i
----~
l Ekonomisk kalkyl för första verksamhetsåret (4)
j15
,-
!
-----------
-~---
~----------
---~·-------__j.!
r-----------·--------·-----------·------·--·---·---------------,--------···----~
j'
r----------------·-----·----·-------·------------
l Kopia på försäkringsbrev*
----------·--··--------·--------·---------r·-·------·----·~
j
--·-----~------·-------------------·----
- - - - - - - - - - • -------
-------~
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - · - - - - - - - - · - - - - ---··-·-- - - - -
--~----- ---~
·- - - - - - - · · - - -
i
--~----
Underskrift
[DäiUrrJ--------··
---·---r-N(lrtmfnrl..-'1'::-.=-:;-:-·------------·--·---··------- ----------·--------
/ 2015-02-09
lM
0
--"".ucnJ\
1
-----
fndersl<rfft~--~-·------ ----------------------_----~--~---·----------·-------
1
1._ __________1
__
------------·-·--------------- ---·------··---
__ j
Klagomål inom BiMa's Solstrålar
Namnuppgifter på den som framför klagomålet:
Namn:
Telefon nr:
Beskriv klagomålet som avses:
jUnderskrift
Namnförtydligande
Ort och datum
Lämnas till huvudman
Barnsäkerhetsrond
INOMHUs
Eluttag och el-sladdar
skall vara petsäkra alternativt utrustade med petskydd.
Ordentligt fastsatta, oskadade sladdar.
Fönster o ballrangdörrar
godkända säkerhetsbeslag skall finnas.
Lekhyllor; skall vara fastsatta i vägg.
Spis; ev. hällskydd/tippskydd och fungerande
låsanordning på ugnslucka skall finnas.
säkerhetsspärrar; skall finnas för skåp och lådor där
ex knivar, kemisktekniska produkter och tändstickor
förvaras.
Tomma plastpåsar; skall fårvaras ex med knut eller i
skåp med säkerhetsspärr
Medicinskåp; skall vara låst eller utanfår barnens
räckvidd
Levande ljus, oljelampor, fotogenlampor; skall
placeras utanfår barnens räckvidd
Spjälsäng,.skötbo:rd, barnstolar; skall vara
säkerhetsgodkända
Grindar/annat skydd i trappor; skall finnas där det
finns små barn
Ok
Brister/kommentarer
Åtgärdat
INOMHUS
Persiennsnören; skall vara uppsatta/uppknutna
Ok
Brister/Kommentarer
Åtgärdat
Tvättstuga; tvättmedel skall förvaras barnsäkert i t. ex.
låst skåp, tvättmaskinen utrustad med
huvudströmbrytare, torkskåp ej låsbart.
AJkohol, tobak; skall förvaras låst eller utanför barnens
räckvidd
Barnvagn; genomgång av bromsar,
hopfållningsmekanism och sufflett skall ske regelbundet
Leksaker; översyn av lekmaterial och leksalcer skall ske
regelbundet
;Brandvarnare; skall finnas och skall testas regelbundet
Säkerhetsvästar; skall vara märkta med telefonnummer
Farliga krukväxter; skall vara placerade så att barnen
absolut inte når dem
Förbandslåda/material; skall finas
Mandel, nötter och skaldjur; $kall förvaras väl
tillslutna och utom räckhåll for b amen
Halkskydd; bör finnas under lösa mattor samt på hala
trappsteg
Barnsäkerhetsronden genomförd datum:
Namn:
N am:ntedmingar:
----
·---------·--····-
Rutiner för
BiMa's Solstrålar
vid
Olycksfall
Svåra sjukdomar
Dödsfall
1
SVARARE OLYCKSFALL OCH AKUT SJUKDOM
Följande råd är enkla och kortfattade. De bör ses som korta anvisningar
om vad man kan göra i en akut situation.
Försök uppträda lugnt! Det är det första rådet som är både det enklaste
och det svåraste. Panik hos den drabbade eller i omgivningen kan leda
till psykisk chock. Kallsvettig, blek hud, oro och förvirring kan vara de
första tecknen. Kan ibland förhindras genom ett lugnt uppträdande och
värme (en filt, jacka eller dylikt).
OLYCKSFALL- LIVSHOTANDE TILLSTAND
•
•
•
•
•
Tillkalla närmaste vuxna person som hjälp.
Larma ambulans - ange förtur, största brådska. larmtelefon 112.
När ambulansen har anlänt, överlåt omhändertagandet-till
ambulanspersonalen. Följ med ambulansen.
Meddela föräldrarna om situationen, vart barnet har förts, be dem bege
sig dit. stanna på sjukhuset tills anhöriga har anlänt.
Meddela snarast huvudman om situationen.
OLYCKSFALL
•
•
•
•
Underrätta förälder/anhörig.
Om barnet behöver uppsöka vårdcentral eller sjukhus, ska en vuxen följa
med barnet - i första hand· en förälder.
Lämna inte barnet förrän en annan vuxen person tagit ansvaret.
Försäkringen står för alla kostnader. Förälder måste göra anmälan.
Spara alla kvitton för utlägg.
2
VIKTIGA TELEFONNUMMER
Akuta ärenden
larmcentralen, ambulans
Tfn:
112
Vårdcentralen/distriktsläkare Fjärås
Tfn:
0300-56 52 50
Barnmottagningen Kungsbacka
Tfn:
0300-56 50 09
sjukvårdsupplysningen
Tfn:
1177
Giftinformationen
Tfn:
08-33 12 31
3
Blir allvarligt sjukt, skadas eller dör under vistelse hos dagbarnvårdare.
Allvarlig händelse såsom olycksfall, akut sjukdom, allergichock mm
1. Dagbarnvårdaren ger första hjälpen
2. Ring SOS-centralen, tel. 112
3. Underrätta barnets föräldrar
4. Underrätta huvudman
5. Meddela medarbetare, som kan ta hand om övriga barn i gruppen
6. Se till att telefonnummer till övriga barn i gruppen finns tiflgängliga
7. Huvudman informerar övriga barns föräldrar om vad som har hänt
8. Huvudman tar ställning till behov av stödåtgärder
9. Uppföljning på arbetsplatsträff inom 14 dagar
4
Drabbas av allvarlig sjukdom
1. Då huvudman eller dagbarnvårdare har fått kännedom om ett barns sjukdom,
kontaktar denna barnets föräldrar för att kommer överens om hur barngruppen
och övriga föräldrar skall informeras
•
Planera hur informationen skall gå till
•
Försök påverka till öppen kommunikation
2. Informera barngruppen på ett konkret och lättförståeligt sätt om vad
sjukdomen innebär. Ge utrymme för bearbetning. Notera och följ upp barnens
funderingar
3. Håll kontakt med barnet genom t ex sjukhusbesök, hembesök, skicka brev,
teckningar
4. Håll kontinuerlig kontakt med föräldrarna
Nära anhörigs bortgång
•
Visa barnet uppmärksamhet, ge trygghet och ha kontakt med familjen.
Det är betydelsefullt för henne/honom att känna att vi vet och förstår
•
Informera barngruppen på ett sakligt sätt om kamratens situation.
Detta måste göras i samförstånd med familjen och, om det är möjligt,
med det enskilda barnet
•
Innan barnet kommer tillbaka till gruppen är det bra om vi kan tala med
henne/honom och familjen i förväg, och fråga hur de vill ha det, och
respektera detta
Att tänka på:
•
Sorg hos barn och unga tar också tid
•
Försök möta barnet i dess känsla av sorg
•
Om man möter ett barn i sorg präglas barnet av det som händer
därhemma och eventuellt kommer ett förändrat beteende hos
henne/honom att visas. l vårt arbete med barnet söker vi hjälp och stöd
av varandra.
-5-
Våld och hot om våld
Definition: Barn i gruppen misshandlas eller drabbas av hot från ett annat barn
Direkta åtgärder:
•
Den utsatte bör omedelbart tas om hand. Ytterligare någon tar hand
om det attackerande barnet
•
Kontakta huvudmannen
•
Händelsen skall alltid polisanmälas. Anmälan görs av huvudman.
Ytterligare åtgärder:
•
Huvudman tar kontakt med de inblandades föräldrar
•
Eventuella skador bör/ska bedömas av läkare och dokumenteras
•
Att föra en diskussion om hur liknande situationer skall kunna
förebyggas och undvikas
•
Att en utvärdering av vårt agerande samt en avstämning av hur
denna händelse har påverkat vår grupp bör göras inom 3
månader
Tänk på:
-6-
Kompletteringar till
Ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg i enskild regi för
BiMa's Solstrålar
Enligt kalkylen för första verksamhetsåret (som är en fiktiv barngrupp) kommer
dagbarnvårdare 1 att ha: 2 barn 1-3 år, 3 barn 3-5 år och 2 skolbarn.
Dagbarnvårdare 2 kommer att ha: 1 barn 1-3 år] 3 barn 3-S år (varav 1 är 15h) och 3
skolbarn.
Särskilt stöd
Vi observerar barnet under en tid och dokumenterar detta. Därefter har vi samtal med
föräldrarna där vi talar om att vi tänker upprätta en handfingsplan. All dokumentation kring
barnet samt samtal med föräldrarna har vi som underlag när vi upprättar en handlingsplan.
Vi följer barnet en tid och arbetar utefter det vi kom fram till när vi skrev vår handlingsplan.
Därefter har vi uppföljningssamtal med föräldrarna med jämna melfanrum. Ibland räcker
inte detta till utan vi behöver extra stöd för att gå vidare. Skulle det bli aktuellt köps tjänsten
in av fristående specialister. Vi tar kontakt med andra privata förskolor/dagmammor för att
få reda på deras olika erfarenheter av specialister.
Rutiner för klagomålshantering
Se bilaga 1
Detta dokument får alla föräldrar vid inskolning] det kommer även senare ligga på
hemsidan/bloggen.
Vikariesystem
När någon av oss blir sjuka eller behöver vara ledig, kommer vi att ta in en eller två
timvikarier beroende på hur stor barngruppen är just den dagen. Vi kommer att ta in
timvikarierna i vårt hus, så det blir en extra vuxen under den del av dagen då det är många
barn. Vi är väl medvetna om att man ej kan ha många 1-5 åringar själv en hel dag (vi har
båda arbetat med barn i dessa åldrar och vet vad de kräver). Skulle det bli verklig kris
kommer vi att köpa in plats/platser på förskola/dagmamma.
Barnsäkerhet
Vid vardagliga uteaktiviteter:
•
Ha alltid mobiltelefon med inlagda aktuella telefonnummer.
•
Ha alltid en tydlig ansvarsfördelning av barnen vid gruppaktivitet.
•
Var alltid övertydlig i trafikmiljö gällande trafiken.
•
säkerhetsvästarna gör barnen väl synliga, västarna är märkta med telefonnummer.
•
Ha alltid med förbandsmateriaL
•
Familjedaghemmet skall vara rökfritt.
•
Nöt- och mandelförbud.
Giftinformation:
•
Ring 112 vid inträffade förgiftningstillbud och begär Giftinformation -dygnet runt
•
Ring 08-33 12 31 vid övriga frågor om ej akuta förgiftningar- dagtid
Checklista för barnsäkerhet i hemmet, se bilaga 2 &.
2: 1
Krisplan
l en pärm har vi den krisplan som används i kommunens barnomsorg. l pärmen har vi även
1
skolverkets ' När det värsta händer".
Vi bifogar en del av krisplanen. Se bilaga 3-3:5
l
fiL.
\
i
.i/ .,
{/
l~
,
2015-04-15
Kompletteringar till
Ansökan om rätt till bidrag för p·edagogisk omsorg i enskild regi för
BiMa's Solstrålar
Vikarieplan
Blir det aktuellt att det är 14 barn samtidigt i ett hus, delar vi exempelvis vid måltiden upp
barnen då det finns möjlighet att sitta i två olika rum och äta, eller att barnen delas upp i två
grupper och äter efter varandra. Det kommer då finnas en pedagog i varje grupp. Även
under hela dagen finns det möjlighet att dela upp barnen i olika grupper och vistas i olika
rum och även utomhus. Exempelvis: en grupp är ute, en grupp målar/pysslar och en grupp i
lekrum. Närheten till alla rum gör att man inomhus har god överblick över alla barnen. Detta
innebär att 14 barn inte behöver vistas på samma ställe samtidigt och alla kan få sina
intressen tillgodosedda.
Klagomålshantering
När det kommer in ett klagomål från vårdnadshavare diskuterar vi huvudmän situationen
omgående och avgör hur vi skall gå vidare.
Vid mildare klagomål tar berörd pedagog upp saken med föräldrarna, för att hitta en lösning.
Vid större klagomål träffas vårdnadshavare och huvudmän för att gemensamt diskutera
situationen och hitta en bra lösning och fortsättning. Efter några veckor har vi ytterligare ett
återkopplingsmöte med vårdnadshavarna.
l
J'
A
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-03-20
Diarienummer
FG/2015:71
Anställning av Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av
elevhälsan.
Nämnden för Förskola & Grundskola svarar enligt nämndens reglemente för skolhälsovården enligt
14 kapitlet skollagen för eleverna i grundskola och i särskola. Det motsvarar elevhälsan enligt
2 kapitlet i 2010 års skollag.
Nämnden för Förskola & Grundskola beslutar att Åsa Bergström, anställs som verksamhetschef på 100
% för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan i Kungsbacka kommun från och med den
3 augusti 2015. Åsa arbetar som timanställd på 20% under våren 2015.
Verksamhetschefens ansvarsområden och uppgifter
Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård samt dess
föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården,
faller följande uppgifter inom verksamhetschefens ansvarsområde:
Verksamhetschefen ska avseende
Systematiskt kvalitetsarbete
-
Känna till de författningar, styrdokument och vetenskapliga rön för hälso- och
sjukvårdsväsendet respektive utbildningsväsendet som berör medicinsk och psykologisk
elevhälsa
-
Ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten
-
Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra
verksamheten
-
I ett dokument ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande
utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten
Britt-Louise Johansson
0300-83 44 69
[email protected]
1 (6)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (6)
-
Inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera processer, rutiner och
metoder för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att styra, följa
upp och utveckla verksamheten och dess resultat
-
Varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse
-
Senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse
-
Ansvara för att redovisa verksamhetens resultat för nämnden
Löpande verksamhet
-
Ansvara för den löpande verksamheten inom sitt område och se till att den fungerar på ett
tillfredsställande sätt
-
Se till att den medicinska och psykologiska insatsen tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet
och god vård
-
Ansvara för att det finns de direktiv, instruktioner och rutiner som den löpande verksamheten
kräver
-
Ansvara för att den medicinska och psykologiska elevhälsan har de lokaler, den utrustning och
de resurser som behövs för att god vård ska kunna ges
-
Ansvara för att inköp av tjänster, produkter, försörjnings- och informationssystem sker i
enlighet med gällande rätt och kommunens riktlinjer
Avvikelser
-
Ansvara för att egenkontroll i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
utövas
-
Ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från elever och
vårdnadshavare, personal, andra myndigheter, föreningar, organisationer och intressenter
-
Ta emot rapporter om avvikelser i enlighet med 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen från
verksamhetens personal
-
Utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada
(avvikelse)
-
Vidta nödvändiga omedelbara och andra åtgärder i anledning av en avvikelse
-
Vid behov göra anmälan enligt Lex Maria
-
I ett dokument analysera och sammanställa inkomna rapporter om risk för vårdskada eller
vårdskada, klagomål och synpunkter och utifrån vad som framkommer vidta åtgärder som
krävs för att säkra verksamhetens kvalitet
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (6)
Personal
-
Säkerställa att verksamhetens personal känner till och arbetar i enlighet med processerna och
rutinerna i ledningssystemet
-
Säkerställa att det finns skolläkare och skolsköterskor och skolpsykologer i den omfattning som
tillgodoser behovet
-
Ansvara för att skolläkare och skolsköterskor och skolpsykologer har rätt kompetens för att
kunna bedriva medicinsk respektive psykologisk elevhälsa av hög säkerhet och god kvalitet
-
Medverka i meritvärdering och anställningsintervju vid nyanställning av skolsköterskor och
skolläkare och skolpsykologer
-
Ansvara för rutiner för individuell introduktion av personal och bevaka personalens möjligheter
till fortbildning
-
Ansvara för att skolläkare och skolsköterskor och skolpsykologer är informerade om de
bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter och behörighet
-
Anmäla till IVO om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på grund av sjukdom eller
missbruk bedöms inte kunna utöva sitt yrke tillfredsställande
Personuppgiftshantering
-
Ansvara för att rutiner finns för att journaler förs i enlighet med lag
-
Ansvara för uppföljning av patientuppgifternas kvalitet och ändamålsenlighet
-
Ansvara för informationssäkerhetsarbetet inom verksamheten
-
Ansvara för att det finns ett dokument ”Informationssäkerhetspolicy” i enlighet med
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14)
-
Ansvara för att det finns fungerande rutiner för styrning av behörigheter i det digitala
journalsystemet och för spårning (inloggning) av användare
-
Tilldela behörigheter i det digitala journalsystemet
-
Ansvara för att utdelade behörigheter för åtkomst av patientuppgifter är ändamålsenliga och
förenliga med hälso- och sjukvårdspersonalens och andra befattningshavares aktuella
arbetsuppgifter
-
Ansvara för att hälso- och sjukvårdspersonalen och andra befattningshavare är informerade om
de bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter
-
Ansvara för att uppföljning av informationssystemens användning sker genom regelbunden
kontroll av loggarna
-
Utreda misstanke om obehörig åtkomst
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (6)
Samverkan
-
Ansvara för att det finns rutiner kring samverkan och samarbete med andra myndigheter och
internt
Information
-
Svara på frågor från myndigheter, elever, vårdnadshavare och medier vad gäller verksamheten
-
Bedriva ett aktivt informationsarbete utåt och inåt
Övrigt
-
Eventuellt ytterligare uppgifter som nämnden vill ge verksamhetschefen i uppdrag att utföra.
Nämndens motivering till beslut att anställa Åsa Bergström som verksamhetschef är att hon är
legitimerad sjuksköterska med bred erfarenhet av hälso- och sjukvård och att hon har en
vidareutbildning som barnsjuksköterska. Vidare arbetar Åsa idag som medicinskt ledningsansvarig för
skolsköterskor och skolläkare i Göteborg.
Åsa har i sin nuvarande tjänst tagit fram ett kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens allmänna
råd, SOSFS 2011:9, där skolsköterskor och skolpsykologer ingår.
Åsa har god erfarenhet och insikt från politiskt styrd organisation.
Åsa tänker strategiskt och arbetar mot mål och fokuserar på resultat. Är positiv till förändringar och
kommer ofta med idéer och nya angreppssätt. Har ett nytänkande som kan omsättas i praktiken och
som leder till resultat. Planerar och prioriterar arbetet effektivt. Har goda vitsord kring gott samarbete
och relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt.
Nämndens motivering till beslut att anställa Åsa Bergström som verksamhetschef är att hon är
legitimerad sjuksköterska med bred erfarenhet av hälso- och sjukvård och att Åsa har en
vidareutbildning som barnsjuksköterska. Vidare arbetar Åsa idag som medicinskt ledningsansvarig för
skolsköterskor och skolläkare i Göteborg.
Åsa har i sin nuvarande tjänst tagit fram ett kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens allmänna
råd, SOSFS 2011:9, där skolsköterskor och skolpsykologer ingår.
Åsa har god erfarenhet och insikt från politiskt styrd organisation.
Åsa tänker strategiskt och arbetar mot mål och fokuserar på resultat. Är positiv till förändringar och
kommer ofta med idéer och nya angreppssätt. Har ett nytänkande som kan omsättas i praktiken och
som leder till resultat. Planerar och prioriterar arbetet effektivt. Har goda vitsord kring gott samarbete
och relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt.
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (6)
Sammanfattning
Både den medicinska delen och den psykologiska delen av elevhälsan faller inom hälso- och
sjukvårdslagens område (HSL 1982:763). Enligt HSL måste den medicinska och psykologiska delen
av elevhälsan ledas av en verksamhetschef.
Verksamhetschef ska utses av nämnden då nämnden är vårdgivare enligt HSL. I beslutet ska namnet
på verksamhetschefen anges. Beslutet ska även innehålla en motivering av personens lämplighet samt
en beskrivning av verksamhetschefens ansvarsområden. Beslutet ska anmälas till Inspektionen för vård
och omsorgs (IVO) vårdgivarregister.
Både den medicinska delen och den psykologiska delen av elevhälsan faller inom hälso- och
sjukvårdslagens område (HSL 1982:763). Enligt HSL måste den medicinska och psykologiska delen
av elevhälsan ledas av en verksamhetschef.
Verksamhetschef ska utses av nämnden då nämnden är vårdgivare enligt HSL. I beslutet ska namnet
på verksamhetschefen anges. Beslutet ska även innehålla en motivering av personens lämplighet samt
en beskrivning av verksamhetschefens ansvarsområden. Beslutet ska anmälas till Inspektionen för vård
och omsorgs (IVO) vårdgivarregister.
Beslutsunderlag
KUNGSBACKA KOMMUN
6 (6)
Åsa Bergström, verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan
Lars Clemensson, verksamhetchef Enhet Utveckling
Annika Hellström, verksamhetschef Pedagogisk enhet Söder
Tommy Korsell, verksamhetschef Pedagogisk enhet Norr
Jesper Edlind, verksamhetschef Pedagogisk enhet Centrum
Åsa Fri, kommunjurist
Förvaltningschef
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-01-29
Diarienummer
FG/2014:105
Framtid till SkolFam
Sammanfattning
Projekt Framtid – Framgång genom tidiga skolinsatser – inleddes i januari 2012 som ett samarbete inom
kommunen mellan skola och socialtjänst. Det riktar sig till barn i grundskolan som är familjehemsplacerade
av och i Kungsbacka kommun där man tillsammans arbetar förebyggande för att ge barnen goda resultat i
skolan och därmed bättre framtidsutsikter. Projektet är nu permanent och ingår i det nationella nätverket
SkolFam.
Familjehemsplacerade barn har generellt sämre studieresultat och uppnår lägre utbildningsnivå än
andra, trots att de i grunden har samma förutsättningar som andra barn att lyckas. En förklaring kan
vara att de möts av låga förväntningar och att de underskattar sin egen förmåga.
Forskningen visar att bland de familjehemsplacerade barnen får ungefär två av tre pojkar och nästan
hälften av flickorna lägre skolresultat än genomsnittet. Skolprestationer går att påverka. Skolan är
därför den självklara arenan för att stötta barnen så att de kan slutföra sin skolgång med godkända
betyg.
SkolFam team bestående av psykolog, specialpedagog och socionom kartlägger barnets behov och
utvecklingsområden. Resultatet analyseras och ligger till grund för en Framtidsplan för barnets skolgång
som tas fram i samarbete med barnet, skolans personal, socialsekreterarna, familjehemsföräldrarna och
eventuellt vårdnadshavare.
Under två år upprätthålls samarbetet mellan de olika parterna, arbetet och Framtidsplanen följs regelbundet
upp och mynnar ut i en andra kartläggning för att få syn på framsteg och eventuella fortsatta
utvecklingsområden.
Projektet har resulterat i en väl fungerande arbetsgång, rutiner kring dokument och dokumenthantering
samt ökad kompetens inom teamet men också hos familjehemsföräldrar och aktörer inom skola och
socialtjänst. Man har dessutom kunnat identifiera flera framgångsfaktorer för familjehemsplacerade barns
skolgång.
1 (2)
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Man kan konstatera att projektet har gett positiva effekter på de aktuella barnens skolgång, på samarbetet
mellan skola och socialtjänst samt att man har skapat goda förutsättningar för fortsatta framgångar. I och
med projektets avslutande och beslut om permanentande sker nu en övergång till det nationella nätverket
SkolFam med samma fokusområde som projekt Framtid.
Resurserna består av totalt 1,5 tjänster fördelat på psykolog, specialpedagog och socionom på vardera 50 %
tjänst. Förutom arbetskostnad budgeteras 30 000 kr per år för att täcka omkostnaderna för: Handledare,
testmaterial, litteratur, resor samt kompetensutveckling. Teamet leds av enhetschefer från respektive
förvaltning.
Samtliga kostnader fördelas lika mellan förvaltningen för Förskola & Grundskola samt förvaltningen för
Individ- & familjeomsorg.
Beslutsunderlag
Förvaltningschef
PM
Samtliga pedagogiska enheter
Uppföljning av rektorers och förskolechefers konsekvensanalys av
utbildnings- och arbetsmiljö utifrån budget 2015
Samtliga förskolor och skolor har skrivit fram konsekvensanalyser utifrån
enhetens förutsättningar, barn/elevers behov och budget. Dessa har
samverkats
i
lokal
samverkan
och
därefter
rapporterats
till
verksamhetscheferna.
1 (3)
Datum
2015-03-03
Inledning
Analysen nedan bygger på de budgetförutsättningar och den tilldelning av
resurser 2015, som är känd idag. Med hänsyn till det komplicerade
parlamentariska läge som råder på riksnivå saknas ännu de statsbidrag som
förväntas komma förskola och skola tillgodo. Det är alltså svårt att göra en
korrekt konsekvensbeskrivning eftersom de ekonomiska förutsättningarna för
verksamheterna ännu inte är utklarade för innevarande år.
Vi bedömer att läget kommer att vara mer gynnsamt efter besked om
kommunens tilldelning av statsbidrag till förskola och skola 2015.
Förskolor
De förändringar som kan få konsekvenser i verksamheten beror på
volymförändringar i förskolan. Generellt har verksamheten fler barn på våren
och något färre under hösten.
I stället för ett ökat antal barn i grupperna är det snarare ett stagnerande eller
minskande antal barn vilket påverkar organisationerna. Det innebär att den
ordinarie personalen i större utsträckning kan arbeta med barn i behov av
stöd vilket ger en högre kvalitet.
uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25
Kraven på samarbete ökar inom förskolan och mellan arbetslag eftersom
visstidspersonal finns i mindre utsträckning, vilket kan leda till en ökad
likvärdig kvalitet.
Uppfattningen om och retoriken kring barnoch elevgruppers storlek behöver
problematiseras,
genomlysas
och
fokusera
på
barngruppens
Jesper Edlind
Direkt 0300-83 36 80
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 41 64
[email protected]
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
sammansättning. Verksamheten ska i större utsträckning använda det
underlag som är framtaget av förvaltningen med stöd av Skolverket för att
kunna genomföra en barnkonsekvensanalys av barngruppernas storlek och
sammansättning.
Enheterna behöver rusta sig för att hushålla med läromedel, timanställd
personal och visstidsanställningar. Organisationen behöver bli mer flexibel
och inte avvakta omstruktureringar och förändringar av arbetsorganisationen.
Förskoleklassen
Föregående års stora förändring av resursfördelning till förskoleklassens
elever kommer även behöva hanteras under innevarade budgetår.
Förskoleklasserna behöver organiseras i nya modeller och det tidigare Lek &
Lär- konceptet är inte längre normerande. Gruppstorleken kan komma
förändras utifrån minskad ersättningsnivå.
Skolbarnsomsorg
Inga förändringar beträffande ersättningsnivåer i budget 2015. Verksamheten
har volymökningar i yngre årskurser.
Skolbarnomsorgens verksamhet påverkas av vårdnadshavarnas behov av
omsorg, medarbetares rätt till heltidsanställning, olika arbetstidsavtal och
verksamheternas uppfattning om samarbete samt en gemensam
uppdragsmedvetenhet. Under året görs en stor kompetensutvecklingsinsats
med Borås Högskola för all personal som arbetar på fritidshemmen. Genom
denna insats blir möjligheterna till verksamhetsutveckling goda därför
kompetensen förstärks vilket kan leda till en ökad handlingsberedskap utifrån
verksamhetens kontinuerliga förändringar. Även i denna verksamhet ska
barnkonsekvensanalyser göras utifrån barngruppernas storlek och
sammansättning där förskolans material kan vara vägledande. Lokalernas
utformning och storlek påverkar möjligheterna till omstrukturering av
fritidsverksamheten.
Grundskolor
Ersättningsnivåerna är minskade utifrån föregående års budget. Detta får
framförallt betydelse för undervisningen kvalité. För att eleverna ska nå högre
måluppfyllelse påvisar forskning att relationen mellan pedagog och elev har
en stor betydelse. Om lärartätheten minskar finns färre möjligheter att bygga
trygga relationer. Forskning visar också på att undervisningen behöver vara
utformad utifrån individuella behov och formativ bedömning. Även här finns
svårigheter att åstadkomma en kvalitativ undervisning i relation till
vetenskaplig grund. Under dessa förutsättningar är det viktigt att rektor i
samarbete med lärarna, organiserar undervisningen effektivt. Att möjligheter
till kollektivt lärande för pedagogerna nyttjas så att förhållningssättet att dela
och lära kan ge effekt. Kompetensen hos pedagogerna att utforma särskilda
anpassningar inom ordinarie gruppens ram behöver öka. Förstelärarna kan
2 (3)
KUNGSBACKA KOMMUN
vara en resurs för att utveckla och förbättra undervisningen enligt
vetenskaplig grund och behoven i verksamheten för högre måluppfyllelse.
Grundsärskolan
Inga förändringar att uppmärksamma för innevarande budgetår.
Kungsbacka den 3 mars 2015
Tommy Korsell
Jesper Edlind
Annika Hellström
Verksamhetschefer Pe
3 (3)
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-05-27
Diarienummer
FG/2014:170
Ny organisation FG 2014-05-01 – återrapportering av genomförandet och dess effekter
Sammanfattning
Då nämnden vid möte 2013-10-31, § 80/13 beslutade om ny organisation med tre pedagogiska enheter
för Förskola & Grundskola, beslutades också att förvaltningschefen ska återrapportera genomförandet
av den nya organisationen och dess effekter ett år efter införandet.
Nämndens syften med ny organisation var två, den ena var att genomföra en reglementsenlig styrning
av den kommunala skolverksamheten, inklusive de före detta kommunala självstyrande skolorna, då
dessa inte hade stöd i nya skollagen som började gälla 2011. De hade heller inte stöd i kommunens
reglemente. Det andra syftet var att minska kostnaderna för den administrativa överbyggnaden.
Mot bakgrund av att den nya organisationen endast varit i drift under ett år och att förändring tar tid är
min bedömning att den förväntade förändringen är uppfylld i så hög grad det är rimligt i dagsläget. Vi
befinner oss fortfarande i en genomförandefas. De strukturella delarna börjar ta sin form medan
mycket återstår vad gäller den kulturella förändringen. Rapporten som upprättats och som beskriver
förbättringsområden på kort och på lång sikt är värdefull som utgångspunkt för det fortsatta
förändringsarbetet, liksom de förbättringsområden som lyfts i Skolinspektionens och
Arbetsmiljöverkets tillsynsrapporter.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2015-05-27
Bilaga: Rapport uppdrag utvärdering ny organisation: 2015-05-26
Bilaga: Tjänsteskrivelse, lägesrapport 2, rev 2015-01-15?
Bilaga: Tjänsteskrivelse 2014-05-27 samt beslut NFG 2014-06-17 , § 57.
0300-83 40 00
[email protected]
1 (7)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (7)
Förvaltningens ledningsgrupp,
Förskolechefer, enhetschefer, rektorer
Bakgrund
av den nya organisationen och dess effekter ett år efter införandet samt presentera en första
lägesrapport i december 2014.
Två lägesrapporter är presenterade för nämnden, i juni och december 2014. Dessa bifogas ärendet som
bilagor i syfte att minimera upprepningar av information.
Nämndens syften med att besluta om ny organisation var två, där den ena var att genomföra en
reglementsenlig styrning av all kommunal skolverksamhet, inklusive de före detta kommunala
självstyrande skolor (KSS), då dessa inte hade stöd i nya skollagen som började gälla 2011. De hade
heller inte stöd i kommunens reglemente. Det andra syftet var att minska kostnaderna för den
administrativa överbyggnaden. En sådan överbyggnadskostnad var dåvarande antal verksamhetschefer
och KSS-chefer. Organisationsförändringen samverkades, innan den beslutades av nämnden i oktober
2013, i enighet med de fackliga organisationerna.
Nuläge genomförande och effekter
Efter lägesrapport 2 har ytterligare åtgärder genomförts vad gäller:
-
Tillhörighet för särskilda undervisningsgrupper (SU-grupp) – fördelning pedagogiska enheter
from 2015-01-01
-
Koordinatorer har utsetts på de tre pedagogiska enheterna för att samordna barnoch
elevhälsan
-
Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan anställd from mars
2015.
-
Modell för hur budget för barn i behov av särskilt stöd 1-5 år (BIBSS) ska fördelas efter
behoven inom pedagogisk enhet.
Verksamheterna
De tre pedagogiska enheterna och verksamheterna administration, planering och utveckling har under
året uthålligt arbetat med att utveckla respektive verksamhet i en anda av ansvar och delaktighet.
Mycket av arbetet finns beskrivet i lägesrapport 2.
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (7)
Ett fokusområde för de pedagogiska enheternas arbete är hur vi kan fortsätta att öka måluppfyllelsen
för våra elever i en trygg, säker och rolig lärmiljö. Detta arbete ligger ansvarsmässigt på rektorerna och
är inte avhängigt organisation eller organisationsform. Det finns dock vid en organisationsförändring,
risk för att utvecklingsarbete får stå tillbaka för det strukturella och kulturella förändringsarbetet under
en tid. Min bedömning är att så inte är fallet i våra pedagogiska enheter. Bland organisationens
förskolechefer, enhetschefer och rektorer finns en stark vilja att utveckla för förbättrad måluppfyllelse
och förbättrade resultat. Det är ännu för tidigt att mäta om organisationens syften och mål givit några
effekter på elevernas lärande. Som skolkommun ligger vi resultatmässigt redan i Sverige-toppen och vi
förbättrar oss ständigt. Undervisningen i klassrummet, kollegialt lärande, feedback och formativ
bedömning är fortsatta utvecklingsområden för att nå ännu längre.
Ett annat fokusområde för de pedagogiska enheterna är att arbeta för en rimlig arbetsbelastning för
skolledarna. Uppdragen utförs olika bland våra skolledare och här finns mycket att dela kunskap om
och lära av varandra.
För verksamhet utveckling har det första året sedan start har varit ett år fyllt av en stor ökning av
nyanlända samt genomförande av många stora kompetensutvecklingsinsatser. För att lyckas med
uppdraget krävs lyhördhet och ett nära samarbete med kärnverksamheten. Sedan enheten bildades
1 augusti 2014 har ett arbete pågått med att finna rollen i den nya organisationen.
För att fortsatt möta kärnverksamhetens behov och för att bistå huvudmannen i utvecklingsarbete krävs
en organisation som snabbt kan förändras och utvecklas.
Verksamhet planering arbetar med organisationens dimensionering av lokalresurser i relation till
kommunens tillväxt och med kontakter med de delar av kommunens verksamhet som ingår i beställarutförarorganisationen. En annan del av enhetens uppdrag är att utforma adekvata och spetsiga uppdrag
för kvalificerat administrativt stöd som ska avlasta rektorer och förskolechefer – initialt benämnt
intendenter. Bedömningen är att behovet av administrativ avlastning för cheferna ska tillgodoses under
senare delen av 2015.
Verksamhet administration är ny i denna organisation och syftar till att förbättra och samordna
systemstöd, akutrekrytering och barnomsorgsadministration och därmed underlätta för
kärnverksamheten och bidra till att den kan ha sitt fokus på huvuduppdraget – en bra verksamhet för
barn och elever. Översyn av utbildningsförvaltningarnas systemstöd samt överförande av
löneadministrationen till förvaltningens för Service pågår under ledning av verksamhetschef
Administration.
Inom enheten ligger också ansvaret för nämndadministration och att effektivisera detta arbete genom
implementering av nya förenklande rutiner.
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (7)
Skolledare och förvaltning
Inför denna uppföljning har en utvecklingsledare med bred skolerfarenhet anställts temporärt med
särskilt uppdrag att utvärdera skolledningens och förvaltningens syn på genomförandet av den nya
organisationen och att identifiera fortsatta förbättringsområden. Uppdraget har genomförts genom att
ta del av dokumentstudier, forskning och att genomföra intervjuer med ett statistiskt urval av
förskolechefer och rektorer, samtliga verksamhetschefer, ekonomichef och jurist.
I uppdraget har särskilt fokus lagts på utveckling av ansvarskultur, förskolechefers, enhetschefers och
rektorers frirum för utveckling av verksamheten utifrån det nationella uppdraget och inom kommunens
mål- och resultatstyrning. Andra viktiga områden har varit likvärdighet i stor skolorganisation, lärande
organisation och hur verksamheten tagit vara på och lärt av de erfarenheter som gjorts i kommunal och
KSS-verksamhet under tiden för den alternativa styrningen.
Uppdragets resultat har sammanställts i en konstruktiv rapport som utgör ett av fler underlag för
fortsatt utvecklingsarbete inom organisationen. Rapporten bifogas ärendet som bilaga.
Utifrån rapportens slutsatser kan konstateras att det finns många olika bilder bland skolledarna av hur
organisationsförändringen har genomförts och flera värdefulla förslag till fortsatt arbete med
genomförandet.
Utredarens förslag på förbättringsområden på kort och lång sikt ska tas om hand i förvaltningen och
tidsättas med start efter sommaren.
-
Genomför dialog om organisationens syfte och mål så att systemförståelse uppnås och
förändringsprocessen ägs och bärs av samtliga skolledare.
-
Tydliggör vad i organisationens struktur och utformning som ligger fast och vad som kan
påverkas och utvecklas genom delaktighet från cheferna
-
Kommunicera och visa vilket stöd förvaltningsstabens roller och funktioner har och hur
uppdragen ser ut för dessa.
-
Synlig- och tydliggör utvecklingsenhetens uppdrag.
-
Bygg transparens i ekonomi och resursfördelning, Visa hur resurserna från före detta
specialpedagogiskt centrum fördelats ut.
-
Förbättra information- och kommunikation i det fortsatta genomförandet av organisationen.
-
För dialog om hur ett nära stöd för avlastning för rektorer ska utformas.
-
Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enheterna till att omfatta även de av
huvudmannen beslutade uppföljningarna eller kontrollstationerna under året. Det stärker
chefernas fokus på helheten i uppdraget, såväl det kommunala som det statliga.
-
Stärk arbetet med att bilda ledarteam och styr mötena mot ökad kunskaps- och
erfarenhetsutbyte. Utveckla dela-kulturen ytterligare.
-
Fortsätt dialogen om frirum/ofrirum, likvärdighet, ansvarskultur och skapa en gemensam bild
av
vad begreppen betyder i relation till de olika delarna i chefs och ledaruppdraget-
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (7)
Påverkat arbetet under året
Effekterna av genomförandet av ny organisation är inte möjlig att isolera från andra större händelser
som påverkat arbetet under året som gått sedan organisationen infördes. I förra lägesrapporten
beskrevs resultatet av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Därefter har Arbetsmiljöverkets
nationella tillsyn av skolan tillkommit. Båda beskrivs kort nedan.
Skolinspektionens regelbundna tillsyn
Under 2014 genomförde Skolinspektionen sin regelbundna tillsyn av skolorganisationen i
Kungsbacka. I lägesrapport 2 redovisades Skolinspektionens slutsatser kring förbättring av
verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet, och hur det hålls samman på alla nivåer, lyftes som
skolkommunens förbättringsområde samt att utveckla organisationens analysförmåga på alla nivåer.
Detta jobbar vi nu med att utveckla ytterligare. Återrapporteringen till Skolinspektionen är ännu inte
avslutad. Några av åtgärderna som redan vidtagits är införande av huvudmannamöten, två gånger per
år, där hela skolledningsorganisationen deltar samt inköp av uppdragsutbildning från Göteborgs
universitet i analyskompetens för skolledare och förvaltningsstab.
Nämndens presidium har dessutom kompletterat sina regelbundna möten med skolledare i grupp till att
också omfatta särskilda möten med pedagoger.
Arbetsmiljöverkets tillsyn
Arbetsmiljöverkets tillsyn 2013 - 2016 av alla kommuners skolverksamhet genomfördes hos oss under
mars månad 2015. Kommunrapporten till Förskola & Grundskola innehöll tre områden för förbättring
och uppföljning; en förnyad och bättre riskanalys behöver göras efter införandet av ny organisation,
som av myndigheten beskrivs som mycket omfattande, med fokus på medarbetare och barn/elever.
Rektorers arbetsbelastning behöver förbättras. Rutinen i det systematiska arbetsmiljöarbetet för tillbud
och olycksfall, behöver bli känd och användas av alla, på alla nivåer.
Arbete pågår kring samtliga förbättringsområden och rapport över arbetet kommer att lämnas från
nämnden till Arbetsmiljöverket i september månad. I den riskanalys som gjordes i det ursprungliga
beslutsdokumentet inför ny organisation bedömdes organisationen inte påverka arbetsmiljön för barn,
elever och medarbetare då den primärt berörde chefsledet ovanför förskolechefer, rektorer och
enhetschefer. I lägesrapport 2 beskrevs att förändringsarbetet identifierades som ansträngande för de
inblandade cheferna och att det i sin tur kunde medföra parallella processer hos medarbetarna. I
ledningen av förändringsarbetet är det därför även fortsättningsvis av största vikt att vi delar kunskap
och förståelse för vad som händer i och omkring människor vid förändring. Det innebär att uthållighet,
delaktighet och medskapande fortfarande är nyckelord i förändringsarbetet.
KUNGSBACKA KOMMUN
6 (7)
Ekonomi
Nämnden lade ett effektiviseringskrav om 2,5 miljoner kronor då beslutet togs om att införa en ny
organisation, varav förvaltningscentral effektivisering 1,5 miljoner kronor. Denna har genomförts
genom att inte återbesätta utvecklingsledare stab, handläggare förvaltning och tjänster inom
barnomsorgsadministrationen. Resterande 1 miljon kronor avsåg, enligt beslutet, effektivisering i kärnoch stödverksamhet. För denna del har effektiviseringen genomförts genom att minska antalet
verksamhetschefer och att till viss del inte återbesätta lednings- och handläggartjänster inom ramen för
verksamhet i före detta Specialpedagogiskt centrum.
Uppdrag
Omfattning
Verksamhetschefer i gammal organisation
8,5 åa
Verksamhetschefer i ny organisation
6,0 åa
Minskning
2,5 åa
Stabsfunktioner i gammal organisation
8,0 åa
Stabsfunktioner i ny organisation
7,0 åa
Minskning
1,0 åa
Förvaltningsstöd i gammal organisation
6,75 åa
Förvaltningsstöd i ny organisation
3,75 åa
Minskning
3,00 åa
TOTAL
6,5 åa
4,05 mkr
Ej tillsatta tjänster 2014
(- 3,0 åa)
Budget som avsatts för
”Intendenter” aug- dec 2014
kvarstår 2015 med plan att
rekrytera 2 st. Dialog pågår
om nyttan av dessa.
* åa = årsarbetare
Kommentar
KUNGSBACKA KOMMUN
7 (7)
Vid upprättande av nämndbudget 2015 avsattes medel för tre intendenttjänster. Vid avrapportering i
Lägesrapport 2 redovisades plan att endast inrätta två tjänster. Detta är ännu inte genomfört och
synpunkter har framförts angående nyttan av dessa, rörande avlastning av arbetsuppgifter för
skolledarna. Diskussion pågår om att endast inrätta en tjänst som handläggare av skolskjutsfrågor på
förvaltningsnivå. Parallellt pågår diskussion inom kommunen om att den skolskjutshandläggning som
hanteras på kommunstyrelsens förvaltning kan komma att överföras till förvaltningen på Förskola &
Grundskola. Det kan eventuellt innebära delfinansiering av tjänsten.
Vid budgetuppföljning per april 2015 återstår budgetmässigt medel för dessa intendenttjänster. Om det
slutligen endast tillsätts en tjänst hösten 2015 och den delfinansieras kommuncentralt, innebär det en
effektivisering under 2015 på uppskattningsvis 2,75 åa och motsvarar cirka 2 mkr.
Före detta Specialpedagogiskt centrum
I förvaltningsbudget 2015 har 2,4 mkr för specialpedagoger fördelats till de pedagogiska enheterna och
den fristående verksamheten.
Dessutom har de pedagogiska enheterna övertagit ansvar och tillförts medel, 7,7 mkr, för de särskilda
undervisningsgrupperna.
LSS-verksamheten tillhör organisatorisk pedagogisk enhet Centrum och motsvarande resurser,
8,2 mkr, har överförts dit.
Mot bakgrund av att den nya organisationen endast varit i drift under ett år och att förändring tar tid är
min bedömning att den förväntade förändringen är uppfylld i så hög grad det är rimligt i dagsläget. Vi
befinner oss fortfarande i en genomförandefas. De strukturella delarna börjar ta sin form medan
mycket återstår vad gäller den kulturella förändringen. Rapporten som upprättats och som beskriver
förbättringsområden på kort och på lång sikt är värdefull som utgångspunkt för det fortsatta
förändringsarbetet, liksom de förbättringsområden som lyfts i Skolinspektionens och
Arbetsmiljöverkets tillsynsrapporter.
Förvaltningschef
Utvärdering av ny organisation för förskola & grundskola Kungsbacka kommun 2015 Den längsta resan för var och en är den inre resan
Dag Hammarskjöld
Kungsbacka 26 maj 2015 Fredrik Höper Den längsta resan
för var och en är den inre resan
Dag Hammarskjöld
Innehållsförteckning Utvärdering av ny organisation för förskola & grundskola Kungsbacka kommun 2015 ..................................................................................................................................................... 1 SAMMANFATTNING ........................................................................................................................ 3 UPPDRAGET ...................................................................................................................................... 4 Nämndens beslut ....................................................................................................................................... 4 Utvärderingsuppdrag ............................................................................................................................... 4 Bakgrundsmaterial ................................................................................................................................... 4 Genomförande av intervjuer ................................................................................................................. 5 REDOVISNING ................................................................................................................................... 5 Övergripande för ny organisation ....................................................................................................... 5 Förvaltningsstab ....................................................................................................................................................... 6 Verksamheten ............................................................................................................................................................ 7 Rektor och förskolechefs frirum .......................................................................................................... 7 Förvaltningsstab ....................................................................................................................................................... 8 Verksamheten ............................................................................................................................................................ 9 Likvärdighet i kommunen – vägar mot gemensamt mål .............................................................. 9 Förvaltningsstab ....................................................................................................................................................... 9 Verksamheten ......................................................................................................................................................... 10 Administrativt stöd ................................................................................................................................ 10 Förvaltningsstab .................................................................................................................................................... 11 Verksamheten ......................................................................................................................................................... 11 Organisation av stöd till barn i behov av särskilt stöd 1-‐5 år .................................................. 11 Förvaltningsstab .................................................................................................................................................... 12 Verksamheten ......................................................................................................................................................... 12 Elevhälsa .................................................................................................................................................... 12 Förvaltningsstab .................................................................................................................................................... 12 Verksamhet .............................................................................................................................................................. 12 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ............................... 13 2 SAMMANFATTNING
Den bild som tonar fram i samtalen med delar av den nya organisationens chefer och deras
syn på, dels året som gått och dels vilka förbättringsområden som efterfrågas, har många
dimensioner.
Kunskap och förståelse för hur organisationen konstruerats, dess syfte, mål och tänkta
förtjänster delar chefsgruppen. Det finns förespråkare för organisationens potential och
framtid och det finns de som hävdar att det borde börjas om med en helt ny
organisationsform. Detta ska naturligtvis ses utifrån det faktum att organisationen varit igång
endast ett år med allt vad det innebär av oro i förändring. I all organisationsförändring, oavsett
om planeringen är kort och implementeringen lång eller vice versa, krävs uthållighet och
långsiktighet.
Uthållighet, delaktighet och medskapande är tre viktiga begrepp som förvaltningschefen
anger som viktiga värdeord för organisationens implementering och utveckling. Värdeorden
bör få ett tydligare innehåll och större tyngd för utvecklingen av organisationen. Cheferna
behöver gemensamma konkreta bilder kring dessa värdeord så att de stärker deras arbete med
att förstå, implementera och utveckla organisationen i den riktning som förväntas av dem.
Förståelsen kring uppdraget att arbeta i en politiskt styrd organisation bör stärkas.
Det finns en lojalitet mot uppdraget och organisationen. Det finns också ett tydligt önskemål
om ökad delaktighet, förbättrad kommunikation samt förtydliganden om riktningen för
organisationen och dess förväntade utveckling.
Det framgår tydligt av samtalen att kommunikation på specifika områden, kopplade till
organisationsförändringen, varit en bristvara. När förståelsen för organisationens syfte och
mål satt sig hos alla chefer kommer det att synas ännu mer i det pågående förändringsarbete i
verksamheten t.ex. genom att förbättrade förutsättningar för barns lärande skapats. Ökat
ansvar för att ta del av information och en löpande dialog kring strategiska frågor rörande den
nya organisationen, skulle öka förståelsen. Därmed skulle mycket kraft kunna återföras
implementeringen och positiv energi frigöras.
Det finns en vilja hos cheferna att stärka ansvarskulturen i organisationen och att var och en
står för och bidrar med förbättringsarbete som leder framåt. Huvudmannens förtroende och
tillit till rektor och förskolechefs uppdrag och förmåga att förbättra verksamheten är tydlig.
Processerna med att stärka ledarskapet på de pedagogiska enheterna likaså.
Genom att tydliggöra styrkedjan från huvudman till verksamheten och kommunicera den i
dialog kommer organisationen att stärka cheferna och deras uppdrag, såväl som viljan och
intresset att utnyttja frirummet. Frirummet bör naturligtvis balanseras mot ett ”ofrirum”
bestående av det som är ålagts chefer i deras uppdrag. Det kommer också att stärka och
tydliggöra likvärdigheten i Förskola & Grundskola men vägarna mot målet kommer att se
olika ut. Mångfalden berikar.
Ett tydligt ansvar vilar på verksamhetscheferna att skapa gott samarbetsklimat och ett
tillitsfullt förhållningssätt organisationen så att likvärdigheten i förskola och skola i
Kungsbacka kommun alltid kan vara föremål för dialog. Föräldrar och huvudman ska kunna
känna sig trygga med att deras barn utvecklas och får stöd oavsett var de bor i kommunen.
3 UPPDRAGET Nämndens beslut 2013-‐10-‐31 beslutade nämnden för Förskola & Grundskola om en ny organisation. Nämnden beslutade också om att förvaltningschefen ska återrapportera genomförandet av den nya organisationen och dess effekter ett år efter start. Utvärderingsuppdrag Utvärderingen ska belysa hur den nya organisationen inverkat på utveckling, samverkan mellan skolor och de pedagogiska områdena, likvärdig verksamhet i den kommunala skolorganisationen och rektors pedagogiska ledarskap. Utvärderingen ska också ge en bild av de pedagogiska områdenas olika vägar mot de gemensamma målen i kommunens förskole och grundskoleverksamhet. Fokusområden för utvärderingen ska vara rektors frirum och likvärdigheten i kommunen som bl.a. syftar till att skapa det som benämns Ett Kungsbacka samt förbättringsområden i Skolinspektionens tillsyn av verksamheten 2014 vad avser rektor/förskolechef i styrkedjan i relation till förvaltning och huvudman. Utvärderingen avgränsas från den nya organisationens ekonomiska effekter då den utvärderingen hanteras av ekonomichefen för Förskola & Grundskola. Resursfördelningsmodellen kan dock komma att beröras i utvärderingen i någon form. Utvärderingen ska följa upp och beskriva den rådande ansvarskulturen i organisationen och dess effekter på utveckling och resultat utifrån ett arbetsgivar-‐ och chefsperspektiv. Relationer ansvar och befogenheter – frirum och likvärdighet. Vidare ska utvärderingen omfatta konsekvenser av beslutade förändringar i samband med den nya organisationens genomförande. Dessa förändringar gäller: • Organisation av stöd till BIBSS 1-‐5 år • Stöd till skolledare och hur det på verkar deras arbetsmiljö • Organisering av Elevhälsan • Administrationen • Rektors/förskolechefs frirum – insikt om och användande av frirummet. Bakgrundsmaterial Underlag för samtal och frågeställningar hämtas från beslut och andra kommunala dokument kopplade till organisationsförändringen men även från aktuell forskning bl.a. Gunnar Berg – Skolledarskap och skolans frirum, Olof Johansson – rektor och styrkedjan SOU 2015:22, Olof Johanssons forskningsöversikt ”struktur, kultur och ledarskap”, Peter Senge – Den femte disciplinen (Lärande organisation). 4 Genomförande av intervjuer Underlag för analys av information ges via samtal med: • Rektorer och förskolechefer via gruppsamtal • Förvaltningsjuristen • Ekonomichefen för förskola & grundskola • Samtliga verksamhetschefer, individuella samtal Utvärderingen av ny organisation inom förvaltningen förskola & grundskola i Kungsbacka är
genomförd utifrån femton samtal med grupper och enskilda tjänstemän. Rektorer och
förskolechefer fördelade över de tre pedagogiska områdena var slumpvis utvalda att delta i
samtalen.
Samtalen med chefer i organisationen och på förvaltningsstaben har präglats av ett genuint
engagemang och en uttalad vilja att bidra med tankar och reflektioner kring ny organisation.
Alltifrån det som är positivt och framgångsrikt till vilka förbättringsområden som cheferna ser
som viktiga för den nya organisationens utveckling.
De av förvaltningschefen angivna fokusområden som har legat till grund för samtalen utifrån
ett nulägesperspektiv, ett år efter att ny organisation sjösatts var följande.
Ø
Ø
Ø
Ø
Ø
Ø
Ø
Ny organisation utifrån ett övergripande perspektiv och med fokus på styrkedjan.
Rektors och förskolechefs frirum.
Likvärdigheten - Ett Kungsbacka.
Stöd till rektor och förskolechef för att stödja deras arbetsmiljö
En lärande organisation.
Organisation av stöd till BIBSS (barn i behov av särskilt stöd) i förskolan.
Elevhälsan
REDOVISNING Under varje fokusområde nedan redovisas bakgrundsfakta samt de synpunkter som framförts i
samtalen.
Övergripande för ny organisation
I SOU 2015:22 – Rektor och styrkedjan - beskriver Olof Johansson ledarskapsproblemen i
svensk skola. Svagheter i styrkedjan, rektors arbetsbelastning och dubbla uppdrag, det
nationella via skollagen och det kommunala via huvudmannen, är några problemområden som
beskrivs i utredningen. Bristande tid för pedagogiskt ledarskap och uppföljning av
verksamhetens resultat är andra problemområden. I Johanssons undersökning angav rektorer
att i snitt 32 % av deras tid hade kopplingar till pedagogiskt ledarskap
Ett av den nya organisationens syfte är att stärka rektors och förskolechefs uppdrag och skapa
förutsättningar för avlastning och ökat frirum och därmed stärka det pedagogiska ledarskapet.
Införandet av ny organisation påverkar människor, om än i olika grad. Förväntningar på
förändring finns uttalat och processer till stöd för förändring har påbörjats. Det finns ett värde
i att redan efter ett år få en bild av hur färden gestaltar sig för att göra eventuella korrigeringar
av färdriktningen och sådant som påverkar implementeringsarbetet positivt.
5 Förändring tar tid och det krävs tålamod och uthållighet av dem som ansvarar och driver
förändringsarbetet. Att tänka långsiktigt och göra kontinuerliga avstämningar stärker arbetet.
En framgångsfaktor för organisationen är att åstadkomma en ökad systemförståelse bland
chefer.
John Kotter, forskare vid Harvard Business School i Boston, beskriver i sin bok ”Leading
Change” åtta viktiga faktorer för att nå framgång med att skapa större förändringar i
organisationer eller företag. En av de viktigare faktorerna är att i alla led i organisationen
etablera en känsla av att förändringen är viktig och har hög prioritet. En annan faktor är att
skapa grupper inom organisationen som är positiva till förändringen och har styrkan att leda
implementeringen och arbeta i team. En tredje faktor är att utveckla en gemensam vision för
organisationen som ska fungera som stöd och guide i allt förändringsarbete och det som
arbetet ska leda till.
Förskola & Grundskola har skapat förutsättningar för att förändringsprocessen ska vara
framgångsrik bl.a. genom kontinuerlig uppföljning och utvärdering av organisation och
förändringsprocesser samt tänka långsiktigt.
Förvaltningsstab Här finns en stark tro på organisationen, att den över tid kommer att skapa förbättrade
förutsättningar för cheferna att stärka sitt pedagogiska ledarskap och fokusera på barnens
utveckling och förbättrade resultat. Verksamhetscheferna har pratat sig samman hur ansvar,
frirum och stöd skall kunna kombineras till en förbättrad arbetsmiljö för cheferna och därmed
ge dem ökad tid för kärnverksamheten. Utvecklingen ser inte likadan ut på de pedagogiska
enheterna, vilket inte heller eftersträvas. Mångfald är bättre enfald och gynnar utveckling.
Teamarbete eftersträvas och utvecklas på samtliga områden liksom nätverkandet.
”Rektorer och förskolechefer är väl införstådda med fördelen av att samarbeta, men gör det
inte på riktigt eller i tillräckligt stor utsträckning så att det tillför dem värdefull kunskap.”
Den nya organisationen har tre pedagogiska enheter där verksamhetschefernas styrning och
ledning ska leda till att finna egna vägar för större autonomi och självständighet för varje
enhet utifrån dess förutsättningar. Rektor och förskolechefs frirum, att utveckla sin egen
organisation inom ramen för gällande styrdokument, uppmuntras. Verksamhetschefer blir
huvudmannens förlängda arm och har uppdraget att stödja och styra förändringsprocessen.
Efter ett år med förändringsprocesser finns det fortfarande de som behöver tid att hitta sin nya
roll i organisationen. Stödet till dem är viktigt.
För andra har förändringen inneburit en nytändning och glädje över att få ett större frirum och
ta ansvar fullt ut.
En tredje grupp kämpar lojalt på, gör sitt bästa men har fortfarande svårt att helt släppa det
som var tidigare.
Förändringsprocessens långsiktighet är viktig. Uthållighet, delaktighet och medskapande
måste ännu tydligare bli en del av utvecklingen.
“Jag tror på vårt koncept. Pratar mig varm för en tydligare rektorsstyrning. Den autonoma,
myndighetsutövande rektorn som skapar sina egna välfungerande organisationer.”
”Vi lever inte riktigt som vi lär, hela vägen ända ut. Det brister i delaktighet och många
frågor blir obesvarade.”
6 Verksamheten Det uppskattas att möten på central nivå har blivit färre och frivilliga att delta i till förmån för
arbete på den egna enheten. Dock saknar många en ersättning för den gemensamma
informationen som delgavs på mötena. För några innebär det att vision och mål förblir
otydliga. Synen på om styrningen har blivit tydligare eller inte i samband med införandet av
ny organisation, skiljer sig mellan rektorer och förskolechefer. Förskolechefer uttalar sig mer
positivt om förändringen.
”Styrningen har förändrats genom att jag känner mig vara i ett annat sammanhang.
”Frirummet som rektor har, har blivit större på ett sätt.”
”Kontroll har bytts ut mot stöd, motivation, inspiration och uppmuntran.”
”Styrningen har förändrats väldigt tydligt. Mer frihet under ansvar.”
”Styrningen upplever jag som diffus och rörig.”
”Det finns en upplevelse om att det kommunala uppdraget ibland överskuggar det
nationella.”
Verksamhetschefsnivån har både sina förespråkare såväl som sina kritiker. Orsaken till detta
kan man finna i den tidigare organisationen och det autonoma chefskapet som utvecklades
bl.a. i de tidigare kommunalt självstyrande skolorna. Även hur styrningen i den nya
organisationen sker från huvudman till verksamhetschef har vållat problem när det gäller
förståelse för hela styrkedjan. Här ska också nämnas att det finns få avtryck i den nya
organisationen från de tidigare kommunala självstyrande skolorna. Den uppfattningen delas
inte bara av dem som tidigare varit i den tidigare kommunalt självstyrande verksamheten utan
även av andra.
”Verksamhetschefsnivå bara förvirrar.”
”Verksamhetschefen är helt osynlig för personalen vilket verksamhetschefen är tydlig med att
det inte är hens uppdrag. Perspektivet att verksamhetschef är representant för huvudmannen
är tydlig och betonas.”
”Kulturkrockar mellan de tidigare kommunalt självstyrande skolorna och övriga kommunala
skolor måste bearbetas.”
Det finns en tydlig och gemensam kritik mot förvaltningsstabens storlek och den bristande
kommunikationen om de olika funktionernas uppdrag och stöd till verksamheten. Bristen på
insyn, delaktighet och information skapar negativa bilder och frustration som tar onödigt kraft
och får för stort fokus. Viktigt att påpeka att kritiken inte är riktad till person utan till funktion
och organisation.
”Skala ner de övergripande funktionerna. Vi utvecklar vår verksamhet inom vårt geografiska
område.”
”Staben växer och vi har ingen information om bakgrunden till varför tjänster har tillsatts.”
”Man säger att vi skall ha självstyrande enheter men å andra sidan bygger man en kolossal
överbyggnad.”
”Alla ska göra allt och det blir ingen kvalitet i det. Det skapar mycket oro.”
”Jag får mycket stöd när jag efterfrågar det och behöver inte gå via verksamhetschef. Det
känns som om det finns stödfunktioner när jag efterfrågar det.
Rektor och förskolechefs frirum Gunnar Bergs forskning om och beskrivning av skolledarskapets frirum är i många stycken en
komplex beskrivning som inte är självklar ta till sig. Han beskriver frirummets arena utifrån
7 tre spelplaner i förhållande till olika skolinstitutionella strukturer – spelplan slipsen, spelplan
molnet och spelplan ellipsen. De tre spelplanerna ställer krav på olika typ av skolledarskap.
Forskningen kring frirumsbegreppet utgår från kultur, organisation, styrning, arbetsvillkor,
skolutveckling. I denna kontext finns ett frirum. Gunnar Berg kopplar tydligt frirumsstrategier
till den egna skolans skolutveckling.
Gunnar Berg skriver – ”Att upptäcka och erövra frirummet innebär att arbeta för en – till
elevers bästa – förändring av det gängse vardagsarbetet som ligger inom ramen för en av stat
och samhälle sanktionerad skolverksamhet.”
Förvaltningsstab Verksamhetscheferna strävar efter att skapa goda förutsättningar för rektor och förskolechef
att använda sitt frirum för att hitta sina vägar mot förbättrade resultat och en effektivare
organisation. Chefer som strävar efter ökad autonomi tenderar att använda frirummet i större
utsträckning än andra.
Det finns en tydligt uttalad förväntan från huvudmannen i samband med införande av ny
organisation, att rektors och förskolechefs frirum ska stärkas, stödjas och uppmuntras. Det ska
öka mångfalden av skolutvecklingsprocesser till stöd för barnoch elevers lärande. Frirummet
ska också bidra till att stärka och synliggöra ansvarskulturen i organisationen.
”Mångfald skall råda i organisationen. Styrningen måste tillåta att vi har en mångfald och
låter olika blommor blomma.”
”Man bör stimulera olikheter inom frirummets ram.”
”Samtalen med chefer leder till en ökad förståelse, systemförståelse och därmed bidrar det
till att individerna känner att de kan och får utvidga sitt frirum.”
”Svårt att skapa en ansvarskultur om kontrollmekanismerna blir för omfattande och
obegripliga.”
Frirumsbegreppet tolkas i stor utsträckning individuellt av chefer i organisationen. Det
kopplas till rektors och förskolechefs strävan att vara autonoma och ta ansvar. Frirummet
kopplas också i hög grad till att huvudmannen har tillit och förtroende för cheferna att de
fullgör sitt uppdrag. Det ger ett outtalat mandat att våga pröva och ta risker.
Upplevelsen hos många chefer är att uppmaningen med att ta sig an frirummet inte
överensstämmer med det som verkligen sker i organisationen. Rädslan att göra fel när
frirummet tas i anspråk och konsekvenserna av det skapar osäkerhet som kan leda till och en
någon form av passivitet i utvecklingsarbetet. Alltså motsatsen till vad som är tänkt att uppnås
med ny organisationen. Frirumsbegreppet måste bli föremål för innehållslig dialog och ges en
synligt gemensam definition som gäller hela Kungsbacka. Det finns en problematik i
begreppen frirum - likvärdighet – ansvar som påverkar cheferna i sina beslut.
Huvudmannen och dess företrädare kan genom att beskriva ofrirummet, allt det som chefer
måste göra enligt lagar och förordningar, tydliggöra bilden av det som är ”intecknat” och vad
som kan hänföras till ett frirum.
”Det finns brist på tillit i organisationen som inte är nyttig för utvecklingen. Vi måste genom
symboliska handlingar visa att vi litar på folk.”
8 ”Tilltro och förtroende måste finnas i båda riktningarna, från huvudmannen och från
verksamheten.
Verksamheten Det framgår att rektorer och förskolechefer har olika tolkningar och bilder av frirummet och
vad det står för. Gemensamt för dem är att de beskriver att de upplever sig ha ett större frirum
som pedagogiska ledare än som chefer. Det grundas bl.a. på chefsuppdragets tydliga styrning
och arbetsgivaransvar.
”Pedagogiska ledarskapet har ett frirum, inte chefskapet”
”Chefskapet begränsar friutrymmet till viss del jämfört med det pedagogiska ledarskapet.”
”Vi har fått frirum in elevhälsan och barn i behov av särskilt stöd. Sedan är det en annan sak
att vi kanske inte gillar det.”
Många upplever att den nya organisationen uppmuntrar dem till frihet att skapa utrymme för
alternativt öka sitt eget frirum medan andra anser att de blivit mer styrda och därmed
begränsade.
Cheferna uttalar att huvudmannen har en tillit och ett förtroende för deras förmåga att göra ett
kvalificerat jobb, sett till uppdraget med mål och resultat.
”Man säger – utnyttja frirummet – men Kungsbacka är oerhört linjestyrt.”
”Det är skönt att jag får ta ansvar och välja.”
”Jag tar ansvar oavsett om någon ser mig eller inte. Jag har ett ansvar och tar det oavsett
kontroll eller uppföljning.”
”Du har en möjlighet att skapa ditt frirum men det kan innebära både risktagande och
misslyckande.”
”Spontant kan jag säga att det finns en stor tillit.”
”Tillit och förtroende har jag känt genom alla år.”
Likvärdighet i kommunen – vägar mot gemensamt mål Ett av syftena med den nya organisationen är att åstadkomma ett likvärdigt Kungsbacka för
förskola & grundskola. Ett likvärdigt Kungsbacka, där verksamheterna kan välja delvis olika
vägar men där likvärdighet ändå uppnås. Vägar mot målet ska kunna se olika ut och
mångfalden stödjas. Likvärdigt betyder inte att göra likadant.
Även på detta område måste en pågående dialog prioriteras eftersom begreppet – Ett
likvärdigt Kungsbacka – tolkas och förstås på olika sätt i organisationen.
Verksamhetschefsnivån kan bidra till att dialogen om vad som är likvärdigt i Kungsbacka
inom förskola & grundskola prioriteras och kommuniceras i organisationen. Det kommer att
skapa stabilitet och trygghet för alla.
En ökad systemförståelse för att stödja likvärdighetsdialogen kommer att skapa trygghet och
ge fler chefer stöd i att utveckla sina enheter i olika riktningar i ökad omfattning än idag.
Förvaltningsstab Reflektioner om hur man skapar ett likvärdigare Kungsbacka består till stor del av att det
finns en överspridning av erfarenheter av utvecklingsarbete mellan de pedagogiska områdena.
Ekonomi, budgetarbete och resursfördelning har en framträdande roll i att skapa likvärdiga
förutsättningar för barn.
9 ”Vi måste eftersträva någon form av kunskapsöverspridning mellan skolor som leder till en
ökad likvärdighet.”
Erfarenheter från de tidigare kommunalt självstyrande skolorna bör tas tillvara och jämföras i
en kontext i den nya organisationen. Det kommer att stimulera både till ett ökad användande
av frirummet men även för utvecklingsprocesser mot förbättrade resultat. Som exempel kan
anges resultatet av skolinspektionens tillsyn av hur skolorna uppfyller författningarnas krav
där resultatet är mycket gott. Det framhålls även att skolorna bedriver ett positivt och
framgångsrikt samarbete med föräldrar som stärker eleverna och skolans verksamhet.
Framgångsrika erfarenheter som andra skolor i organisationen kan dra nytta av.
”Personerna i KSS har tillfört mycket i våra organisationer då de är starka drivande
personer och intresserade av att utveckla skolan.”
“KSS har skapat en gemensam idé och ett vi som vi kan fundera över hur vi kan använda.”
”Å andra sidan finns inget i KSS idén om likvärdighet.”
”KSS-tanken om att genomföra uppdraget utan att uppdraget kompletteras med styrning
uppifrån är kanske en underförstådd förväntan på organisationens utveckling.”
Verksamheten Elevhälsans utformning och uppdrag i de olika områdena betraktas generellt som ett bra
exempel på ett likvärdigt Kungsbacka. Möjligheten att jobba olika men mot samma mål i
exempelvis grannskolor emellan har blivit tydligare. Likvärdighetsbegreppet – Ett likvärdigt
Kungsbacka – och vad det i sak betyder kräver fortsatt dialog och förtydliganden. Det finns en
upplevelse av att erfarenheter från de tidigare kommunalt självstyrande skolorna inte
tillvaratagits i tillräcklig omfattning hos ett antal chefer.
”Definition och problematisering av begreppet – Ett likvärdigt Kungsbacka – har inte gjorts
förutom för elevhälsans verksamhet.”
”Likvärdighetsbegreppet har inte lyfts lika starkt som friutrymmet i planeringen av den nya
organisationen.”
”Alla ska ha en chans att lyckas oavsett var man bor i kommunen.”
”Ansvaret för likvärdigheten delas av oss alla”
Rektorer och förskolechefer önskar också att förvaltningsstabens medarbetare får sina
uppdrag synliggjorda så att chefernas vet vart man skall vända sig för stöd. Det finns
förståelse för att allt inte kommit på plats i den nya organisationen under det första året.
Administrativt stöd Rektors arbetsbelastning har under decennier varit föremål för utredningar och forskning.
Olof Johansson konstaterar i sin SOU 2015:22 att inte mycket har förändrats i syfte att
underlätta för rektor och minska på arbetsbördan. Han beskriver att den tidigare kända
problembilden förstärkts och fördjupats. Det finns en medvetenhet hos huvudmännen om
problematiken men ingen medveten satsning på att lösa rektor problem, står vidare att läsa i
utredningen.
Förskole & Grundskol har valt att fokusera på rektors och förskolechefs arbetsmiljö i den nya
organisationen och utöka stödet och avlastningen. Det finns en problematik i synen på hur
10 detta ska ske och vad stödet och avlastningen ska innehålla. Här måste huvudmannen och
cheferna ännu skapa en samsyn.
Ett antal administrativa rutiner har utvecklats under året för att stödja rektorer och
förskolechefer och dessa är föremål för ständig utveckling. Det kan gälla allt från digitala
system till rutiner om återrapportering till nämnd eller att utveckla administratörernas
kompetens.
Erfarna rektorer och förskolechefer som är har av förklarliga skäl mindre svårigheter att söka
stöd på staben p.g.a. att de har en personkännedom som nya chefer ej hunnit skaffa sig.
Förvaltningsstab ”Rapporterings- och delegationsrutiner till nämnden har upprättats och därmed får nämnden
in all information.”
”Detta har fått till resultat att vid resursfördelningen gör nämnden sina prioriteringar för
barn i behov av stöd innan övrig budget fördelas.”
”Det finns ett problem i organisationen att det finns brist på inflytande och delaktighet”
”Initiativet måste komma inifrån organisationen och samordnas på staben.”
”Vi behöver fler omedelbara åtgärder för att stärka stödet”
”Intendenttjänsten är en otroligt svår fråga – det finns olika uppfattningar om detta.”
Verksamheten ”Vi behöver stöd i frågor rörande fastigheter, brand, arbetsmiljö, kontakter med service,
skolskjutsar mm.”
”Vi behöver fokusera på funktion och inte på person i staben när det gäller att söka stöd.”
”Intendent löser inte stödet till rektor. Vi behöver avlastning på plats.”
”Biträdande rektor vore ett bättre stöd för rektor.”
”Vi har ett rejält stöd av verksamhetschef administraion som leder och utvecklar
administratörerna vilket gynnar oss rektorer. Ett strålande arbete.”
Organisation av stöd till barn i behov av särskilt stöd 1-‐5 år Fler förskolor har organiserat barnoch elevhälsoteam på sina enheter i samband med nya
organisationens införande och ser det som en positiv utveckling som gynnar barnen. Det finns
en djup och väl förankrad insikt hos cheferna om att ju tidigare barnen får stöd desto större
möjligheter för dem att lyckas.
Förändringen gällande organisation och fördelning av resurser till stöd för barn i behov av
särskilt stöd i förskolan har hanterats väl både ur ett likvärdighetsperspektiv men också ur ett
frirumsperspektiv för förskolechefen. Lösningarna på hur resurserna fördelas ser lite olika ut
på de pedagogiska enheterna. Här har man hittat olika lösningar som är anpassade till de
önskemål som chefer uttryckt på respektive pedagogisk enhet.
Förändringen av det tidigare specialpedagogiska centrum nämligen att till vissa delar
decentralisera organisationen så att pengar fördelas till de pedagogiska områdena och vidare
ut till enheterna, har inte landat fullt ut bland förskolecheferna. De saknar helhetsbilden av hur
ekonomin från specialpedagogiskt centrum är fördelat. I brist på specialistkompetens inom
specifika områden eller extra pengar, som beskrivningen lyder, har det skapats andra och
kreativa lösningar på hur stödet till barnen kan lösas inom befintlig ram. Förskolechef och
medarbetare har lyckats att använda den interna kompetensen på enheterna annorlunda bl.a.
genom att skapa förändrade organisationer kring barnen i behov av särskilt stöd. Här finns en
mycket god grund att bygga vidare på visa upp som ett gott exempel i kommunen.
11 Resurser från det tidigare specialpedagogiskt centrum har fördelats till de pedagogiska
enheterna i form av medarbetare eller pengar. Efter ett år i den nya organisationen uppfattar
utredaren att det pågår ett arbete med att hitta former för att använda resursen på ett sätt så att
de stödjer barnen bäst.
Förvaltningsstab ”Införandet av barnoch elevhälsoteam har varit positivt för att kunna upptäcka och möta
behoven hos barnen.”
”I organisationen läggs ofta problemen på barnen i stället för att utgå från oss vuxna och hur
vi bör förändra och anpassa vårt arbete till barnens bästa.”
Verksamheten ”Ta tillvara de goda exempel som finns för att utveckla stödet till barnen och man behöver
inte göra lika för att lyckas.”
”Besluten och stödet för barn i behov av särskilt stöd kommer närmare verksamheten och
stärker därmed ansvarskulturen.”
”Bra att ansvaret ligger närmare oss.”
”Vi upplever ett stort kompetenstapp efter nedläggningen av specialpedagogiskt centrum.”
Elevhälsa Elevhälsans betydelse för barnens utveckling och för att barnen skall få rätt stöd för att lyckas
i sin skolgång har en tydlig och framträdande roll i förändringsarbetet. Nya strukturer för
elevhälsans arbete håller på att skapas och ansvaret har decentraliserats. Det finns en
gemensam uppfattning att likvärdigheten för elevhälsans arbete i Kungsbacka är tydlig och
transparent i organisationen. Det förebyggande arbetet och inkluderingstanken är prioriterat
sett ur ett längre perspektiv. Koordinatorernas arbete uppskattas och är ett bra exempel på hur
man kan arbeta mellan enheter och därmed dra nytta av och delge varandra erfarenheter.
Delar av organisationen saknar specialistkompetens för elever i behov av särskilt stöd och
avsaknaden av denna kopplas till nedläggningen av specialpedagogiskt centrum.
Förvaltningsstab ”Koordinatorer för elevhälsoteamen är sprunget ur decentraliseringen av specialpedagogiskt
centrum.”
”Två medarbetare har ett väldigt tydligt förbyggande uppdrag.”
”Verksamhetschefens uppdrag med elevhälsan är att skapa likvärdighet kring dessa frågor i
Kungsbacka.”
”Redovisa hela ekonomiska bilden av var pengarna från specialpedagogiskt centrum hamnat
så undanröjer det mycket irritation och frustration hos chefer.”
Verksamhet ”Kunskapen om hur barn i behov av särskilt stöd får hjälp utan stora insatser av
specialpedagogiskt centrum tidigare, är en bra erfarenhet att föra in i nya organisationen.
Allt behöver inte kosta pengar.”
”Trots allt efterlyses kompetenser som med andra ögon och andra lösningar bidrar till
utvecklingen att möta dessa barns behov.”
”Det går att göra mycket mer på skolorna.”
Vi behöver skapa en organisation som bättre möter behoven vi har med barn i behov av stöd.
Allt från kritisk vän till någon som tänker utanför boxen.”
12 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Implementeringsarbetet med en ny organisation är en långsiktig process som kräver
uthållighet och tydlig styrning. Förändringsprocesser måste kopplas till organisationens vision
och framgångar i förändringsarbetet ska uppmärksammas och bli en del av den nya kulturen.
Att synliggöra framgångar, stora som små, stärker cheferna i deras arbete och visar att
resultatet av förändringsarbetet leder framåt, mot målen med ny organisation.
De är av vikt att fatta ett antal strategiska beslut utifrån det som utvärderingen visar. Det
kommer att stärka implementeringsprocessen på kort och lång sikt samt skapa ökad tillit och
förtroende i organisationen. Positiv input i organisationen som t.ex. beslut kopplade till denna
del i utvärderingen kommer att skapa energi och arbetsglädje i alla led.
v Den nya organisationens mål och syfte (gemensam vision) måste förstås och ägas av
alla chefer utifrån en systemförståelse. En dialog måste föras mellan huvudman och
samtliga skolledare.
v Tydliggör vad i organisationens struktur och utformning som ligger fast och vad som
kan påverkas och utvecklas genom delaktighet från cheferna.
v Kommunicera och visa vilket stöd förvaltningsstabens roller och funktioner har och
hur uppdragen ser ut för dessa.
v Synlig- och tydliggör utvecklingsenhetens uppdrag.
v Transparens i ekonomi och resursfördelning måste bli tydligare för att skapa förståelse
och tillit i organisationen. Efterfrågan på ekonomisk redovisning av decentraliseringen
av före detta specialpedagogiskt centrum.
v Tillse att kommunikation- och informationsaspekten finns med i alla delar av det
fortsatta arbetet med den nya organisationen och i detta identifiera målgruppernas
förförståelse.
v Prioritera dialogen och delaktigheten i arbetet med att hitta former för ett nära stöd för
avlastning för rektor, förskolechef och enhetschef.
v Stärk arbetet med att bilda ledarteam och styr mötena mot ökad kunskaps- och
erfarenhetsutbyte. Utveckla ”dela-kulturen” ytterligare.
v Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enheterna till att omfatta även de av
huvudmannen beslutade uppföljningarna och kontrollstationerna under året. Det
stärker chefernas fokus på helheten i uppdraget, det kommunala såväl som det statliga.
v Fortsätt dialogen kring begreppen frirum/ofrirum, likvärdighet, ansvarskultur och
skapa en övergripande, gemensam bild av begreppens innehåll och betydelse i relation
till de olika delarna i chefs- och ledaruppdraget.
13 Utredarens förslag är att förbättringsområdena prioriteras enligt fyrfältaren nedan för att få bra effekt på den fortsatta utvecklingen och implementeringen av organisationen. STÖRST%UTVÄXLING%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%NU%
Den$nya$organisa,onens$mål$och$sy2e$(gemensam$vision)$
måste$förstås$och$ägas$av$alla$chefer$u,från$en$
systemförståelse.$En$dialog$måste$föras$mellan$huvudman$
och$samtliga$skolledare.$
$
Tydliggör$vad$i$organisa,onens$struktur$och$u@ormning$som$
ligger$fast$och$vad$som$kan$påverkas$och$utvecklas$genom$
delak,ghet$från$cheferna.$
$
Kommunicera$och$visa$vilket$stöd$förvaltningsstabens$roller$
och$funk,oner$har$och$hur$uppdragen$ser$ut$för$dessa.$$
$
SynligE$och$tydliggör$utvecklingsenhetens$uppdrag.$
$
ANGELÄGET %
%%%%%%%%%%%%%%%%%%NU %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
Transparens$i$ekonomi$och$resursfördelning$måste$bli$
tydligare$för$aF$skapa$förståelse$och$,llit$i$organisa,onen.$
E2erfrågan$på$ekonomisk$redovisning$av$decentraliseringen$
av$före$deFa$specialpedagogiskt$centrum.$
$
Tillse$aF$kommunika,onE$och$infroma,onsaspekten$ﬁnns$
med$i$alla$delar$av$det$fortsaFa$arbetet$med$den$nya$
organisa,onen$och$i$deFa$iden,ﬁera$målgruppernas$
förförståelse.$
$
Prioritera$dialogen$och$delak,gheten$i$arbetet$med$aF$hiFa$
former$för$eF$nära$stöd$för$avlastning$för$rektor,$förskolechef$
och$enhetschef.$$
$
$
$
$
STÖRST%UTVÄXLING%%%%%%%%PÅ%LÅNG%SIKT%%
ANGELÄGET %%%%%%%%%%%%%%%%%PÅ%%LÅNG%SIKT%
Stärk$arbetet$med$aF$bilda$ledarteam$och$styr$mötena$
mot$ökad$kunskapsE$och$erfarenhetsutbyte.$Utveckla$
delaEkulturen$yFerligare.$
$
Utveckla$det$systema,ska$kvalitetsarbetet$på$
enheterna$,ll$aF$omfaFa$även$de$av$huvudmannen$
beslutade$uppföljningarna$och$kontrollsta,onerna$
under$året.$Det$stärker$chefernas$fokus$på$helheten$i$
uppdraget,$det$kommunala$såväl$som$det$statliga.$
$
FortsäF$dialogen$kring$begreppen$frirum/ofrirum,$likvärdighet,$
ansvarskultur$och$skapa$en$övergripande,$gemensam$bild$av$
begreppens$innehåll$och$betydelse$i$rela,on$,ll$de$olika$
delarna$i$chefsE$och$ledaruppdraget.$$
14 Tålamod övervinner allt!
15 Tålamod övervinner allt!
Tålamod övervinner allt
16 TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-01-16
Diarienummer
FG/2014:170
Revidering - Ny organisation - lägesrapport 2
Sammanfattning
Ärendet är den andra lägesrapporten rörande Förskola & Grundskolas nya organisation och innehåller
hur långt den genomförts, fram till och med årsskiftet 2014/2015.
Beslutsunderlag
Bilaga: Tjänsteskrivelse 2014-05-27 samt beslut NFG 2014-06-17 , § 57.
Förvaltningens ledningsgrupp, Skolledare.
av den nya organisationen och dess effekter ett år efter start och presentera en första lägesrapport i
december 2014.
En första lägesrapport presenterades vid nämndsammanträdet 17 juni. Detta ärende, som utgör den
andra lägesrapporten, innehåller hur långt genomförandet av den nya organisationen kommit fram till
och med årsskiftet 2014/2015. Den första lägesrapporten bifogas som bilaga till ärendet i syfte att
minimera upprepningar av information. 1 (5)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (5)
Övergripande Den nya organisationen trädde i kraft 2014-05-01. Förändringarna gällande Specialpedagogiskt
Centrums verksamheter trädde i kraft 2014-08-01. Organisationsförändringen förväntas förbättra effektivitet och resultat genom en tydligare styrning och
att ett större fokus läggs på uppföljning och på uppdrag utifrån efterfrågat stöd från enheterna. Den ska
ge utrymme för förvaltningschef att i högre grad arbeta övergripande strategiskt med ovan och med en
aktiv omvärldsbevakning.
Under hela 2014 har vår tillsynsmyndighet Skolinspektionen, i sin regelbundna tillsyn, granskat
utbildningen i Kungsbacka. Slutrapport på huvudmannanivå överlämnades till kommunen 2014-11-28.
Det systematiska kvalitetsarbetet, och hur det hålls samman på alla olika nivåer, lyftes som
skolkommunens förbättringsområde. De åtgärder som behöver genomföras för att utveckla det
systematiska kvalitetsarbetet utgör en del av det fortsatta arbetet med att forma organisation och
arbetssätt. Juristkompetensen i organisationen har utökats.
Under tiden förvaltningsledning och skolledarorganisation arbetar med att utveckla former och
arbetssätt för den nya organisationen kan förändringsarbetet upplevas som ansträngande för de
inblandade och ge parallella processer hos medarbetarna. I ledningen av förändringsarbetet är det
därför av största vikt att vi delar kunskap och förståelse för vad som händer i och omkring människor
vid förändring. Det innebär att uthållighet, delaktighet och medskapande är nyckelord i processarbetet
när vi fortsätter att bygga den nya organisationens struktur och kultur.
Vi skyndar långsamt men målvetet mot bakgrund av den kunskap vi har om att det tar tid att
åstadkomma förändring.
Förvaltning
Utvecklingsledare, verksamhetschefer och verksamhetscontollers är nu inplacerade organisatoriskt.
Former för innehåll och beredning av ärenden i olika fora har setts över internt och nya modeller har
börjat tillämpas.
Facklig samverkan
Facklig samverkansgrupp finns nu enbart på två nivåer i organisationen, förvaltningscentral inklusive
pedagogisk enhetsnivå samt lokal nivå. Förändringen innebär en förstärkning av arbetsplatsträffens roll
som arena för de flesta verksamhetsnära frågorna. En planeringsdag med ny facklig samverkansgrupp
har genomförts i oktober.
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (5)
Kärnverksamhet
Under ledning av de tre verksamhetscheferna, arbetar de pedagogiska enheterna med att utveckla vår
lärande organisation och att förstärka kulturen där vi delar kunskap med varandra och att förstärka
förutsättningarna för rektorers/förskolechefers/enhetschefers friutrymme. Verksamhetscheferna har ett
nära samarbete med varandra och med övriga verksamhetschefer i det förvaltningsövergripande stödet
Matrisuppdrag som ska finnas på alla nivåer i hela organisationen är en del av det sammanhållande kitt
som behövs för att uppnå likvärdig verksamhet i en stor kommun. Det ska också stödja
rektorers/förskolechefers och enhetschefers möjligheter att vara pedagogiska ledare för sin verksamhet
enligt skollagens bestämmelser, det gemensamma lärandet och den gemensamma nyttan.
Min bedömning är att enheterna är på god väg i detta förändringsarbete.
Barn- och elevhälsa
Elevhälsan är ett eget verksamhetsområde i skollagen. Chefskapet för elevhälsans personalkategorier
är nu fördelat till rektorer på de tre pedagogiska enheterna.
Varje enhet har infört en roll som koordinator för samordning av enhetens barnoch elevhälsoarbete
Koordinatorerna har i uppdrag att samordna gemensamma frågor för elevhälsan. Samordnaren har
också i uppdrag att leda arbetet med utveckling av elevhälsa på organisationsnivå.
Det pågår rekrytering av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan.
Särskilda undervisningsgrupper
De särskilda undervisningsgrupperna fördelas ut till de pedagogiska enheterna från och med 2015-0101 under fyra enhetschefer/rektor.
- Södergruppen, årskurs 4-6, PE Norr och tar emot elever från hela kommunen.
- Borgmästaren, årskurs 6-9, PE Söder
- Bäcken, årskurs 6-9, PE Centrum
- Mixgruppen, årskurs 6-9, PE Norr
De pedagogiska enheterna samarbetar via elevhälsokoordinatorerna genom att:
•
systematiskt utvärdera och utveckla arbetet med särskilt stöd
•
bibehålla och utveckla spetskompetens
•
skapa möjlighet till kollegialt lärande
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (5)
Verksamhet Utveckling
Verksamheten är ny och innehåller i sin nuvarande form sex olika funktioner/områden,
- Kompetens och projekt
- Modersmål och nyanlända, (2 enheter)
- Innovation
- Kontakt Särskola
- Fristående verksamheter, bidrag och tillsyn
I enhet Utveckling ingår utvecklingsledare samt de delar av Specialpedagogiskt Centrum (SpC) som
inte fördelats ut till de tre pedagogiska enheterna och till den fristående verksamheten.
Verksamhetschefen för enheten har det övergripande ansvaret för att fortsatt utforma en
ändamålsenlig, utvecklande och stödjande organisation. Under hösten har vi haft ett starkare fokus än i
tidigare organisation på stöd och utveckling utifrån vad som efterfrågas från kärnverksamheten vilket
kräver ett nära samarbete med verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna. Verksamheten
förväntas arbeta i en anda av ständig utveckling.
Verksamhet Planering
Eftersom tillväxten i Kungsbacka är fortsatt hög har verksamhet Planering, som i huvudsak arbetar
med organisationens dimensionering av lokalresurser, förstärks med en utvecklingsledare.
En annan del av enhetens uppdrag är att utforma adekvata och spetsiga uppdrag för kvalificerat
administrativt stöd som ska avlasta rektorer och förskolechefer – intendenter. Dialog förs kring
innehållet i uppdragen.
Bedömningen är att behovet av administrativ avlastning för cheferna ska tillgodoses under första delen
av 2015.
Verksamhet Administration
Verksamheten är ny och syftar till att förbättra och samordna systemstöd, akutrekrytering och
barnomsorgsadministration.
Inom enheten ligger också ansvaret för nämndadministration och att effektivisera detta arbete genom
implementering av nya förenklande rutiner.
Ekonomi
Nämnden lade ett effektiviseringskrav om 2,5 miljoner kronor då beslutet togs om att införa en ny
organisation, varav förvaltningscentral effektivisering 1,5 miljoner kronor. Denna har genomförts
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (5)
genom att inte återbesätta utvecklingsledare stab, handläggare förvaltning och tjänster inom
barnomsorgsadministrationen. Resterande 1 miljon kronor avsåg, enligt beslutet, effektivisering i kärnoch stödverksamhet. För denna del har effektiviseringen genomförts genom att minska antalet
verksamhetschefer och att till viss del inte återbesätta lednings- och handläggartjänster inom ramen för
verksamhet i före detta Specialpedagogiskt centrum.
Uppdrag
Omfattning
Verksamhetschefer i gammal organisation
8,5 åa
Verksamhetschefer i ny organisation
6,0 åa
Minskning
2,5 åa
Stabsfunktioner i gammal organisation
8,0 åa
Stabsfunktioner i ny organisation
7,0 åa
Minskning
1,0 åa
Förvaltningsstöd i gammal organisation
6,75 åa
Förvaltningsstöd i ny organisation
3,75 åa
Minskning
3,00 åa
TOTAL
6,5 åa
4,05 mkr
Ej tillsatta tjänster 2014
(- 3,0 åa)
Budget avsatt för
”Intendenter” aug- dec 2014
används ej. Rekryteras
2015, men enbart 2 st.
* åa = årsarbetare
Förvaltningschef
Kommentar
TJÄNSTESKRIVELSE
Ny organisation - lägesrapport
1 (3)
Datum
2014-05-27
Då nämnden vid möte 2013-10-31, § 80/13 beslutade om ny organisation med tre
pedagogiska enheter för Förskola & Grundskola, beslutades också att förvaltningschefen ska återrapportera genomförandet av den nya organisationen och dess effekter
ett år efter start och presentera en första lägesrapport i december 2014.
Detta ärende innehåller en kort samlad information om hur långt vi kommit med
genomförandet av den nya organisationen fram till nu.
Övergripande
Organisationen har trätt i kraft 2014-05-01 och de nya verksamhetscheferna för
pedagogiska enheter och i förvaltning har påbörjat sina anställningar. De tidigare
KSS-enheterna ingår nu i den pedagogiska enhet där de geografiskt hör hemma. En
gemensam uppstartsdag för de pedagogiska enheterna har genomförts med samtliga
verksamhetschefer och skolledare den 9 maj.
En ny delegeringsförteckning är klar och läggs fram för beslut vid nämndens junimöte.
KUB1001, v2.0, 2013-02-26
Höstens inre arbete kommer i hög grad att innehålla frågor rörande struktur och
kultur i lärande organisation och förvaltning. Fokuserade utvecklingsområden ses
över utifrån huvudmannens perspektiv och verksamhetens. Syftet är att säkerställa ett
ökat handlingsutrymme för förskolechefer och rektorer och ge dessa förutsättningar
att självständigt och kreativt leda sina verksamheter och att aktivt använda sig av sitt
Direkt 0300-83 41 49
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 41 64
[email protected]
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (3)
friutrymme. En del av det pågående arbetet är att utforma adekvata och spetsiga
uppdrag för kvalificerat administrativt stöd - intendenter - som ska avlasta rektorer
och förskolechefer. De ska med denna nya stödfunktion kunna lägga mer tid och
större fokus på det pedagogiska ledarskapet och på sitt utvecklingsuppdrag utifrån
skollagen.
Facklig samverkan
Förvaltningens struktur för facklig samverkan har förändrats från tre nivåer av
samverkan till två. De frågor som ska tas upp för samverkan på pedagogisk
enhetsnivå samverkas i ny organisation i den förvaltningscentrala
samverkansgruppen som leds av förvaltningschef. Förändringen innebär en
förstärkning av arbetsplatsträffens roll som forum för de flesta verksamhetsnära
frågorna.
Barn- och elevhälsans personalkategorier
Elevhälsan är ett eget verksamhetsområde i skollagen. Tre pedagogiska enheter som
vardera leds av en verksamhetschef innebär att denne/denna har ett stort antal direkt
underställda chefer. Därför överförs chefskapet för elevhälsans personalkategorier
från verksamhetscheferna till ett antal rektorer på de tre pedagogiska enheterna.
Samtidigt införs, på varje enhet, en koordinatorroll som håller ihop enhetens barnoch elevhälsoarbete. Den planerade förändringen av elevhälsans organisation och
chefskap är samverkad i förvaltningens samverkansgrupp 2014-05-13 och träder i
kraft efter att medarbetarnas placering på individnivå MBL-förhandlats 2014-06-03.
Specialpedagogiskt centrum
Parallellt med arbetet med att ta fram förslag till ny organisation med färre enheter
har en genomlysning av Specialpedagogiskt centrum gjorts. Syftet har varit att lämna
rekommendationer till förvaltningschef om förändringar av verksamheterna i relation
till den nya organisationen med de tre stora enheterna. Rekommendationerna har
värderats utifrån framtida nytta och ett uttalat behov av närhet till stödet.
De förändringar som genomförs för Specialpedagogiskt centrum träder i kraft
2014-08-01. Viss del av verksamheten fördelas ut till de pedagogiska enheterna och i
bidraget till den fristående verksamheten och resterande organiseras centralt under
ansvaret för Verksamhetschef Utveckling, tex modersmål, studiehandledning och
introduktionsteam för nyanlända samt mottagande och utveckling särskola.
Förändringen är samverkad 2014-03-11 och 2014-03-20. Mer detaljerad information
om förändringen lämnas vid uppföljningen i december 2014.
Verksamhetschef Utveckling har det övergripande ansvaret för att fortsatt utforma en
ändamålsenlig, utvecklande och stödjande organisation av de delar av
Specialpedagogiskt centrum som inte fördelas ut till respektive enhet och fristående
verksamhet.
Ekonomi
Det är fortfarande för tidigt att i detalj värdera den ekonomiska effektiviseringen av
förändringarna ovan. Bland annat behöver vi pröva behovet av återbesättningar för
pensionsavgångar, för medarbetare som väljer att lämna sina anställningar i samband
med förändringen och där medarbetare fått nya uppdrag och roller i den nya
organisationen. Nämnden lade ett effektiviseringskrav om två miljoner kronor då
beslutet togs om att införa en ny organisation, detta kommer att genomföras.
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (3)
Beslutsunderlag
Nämnden för Förskola & Grundskola, 2013-10-31, § 80/13
Genomlysning av Spc:s funktion inför ny organisation, 2013-10-13
Förvaltningschef
Verksamhetschefer, Skolledare, Koordinator kommunikation
a
TJANSTESKRIVELSE
.
.
.
Kungsbacka
Ny organisation för Förskola & Grundskola 2014
l (9)
Tjänsteskrivelsen godkänns som svar på återremissen från nämnden
2013-03-21, § 17.
Datum
2013-10-11
Nämnden beslutar att anta fårslaget till ny organisation med fYra pedagogiska
enheter enligt fårvallningschefens förslag i tjänsteskrivelsen.
Dnr 12-00171164
Ny organisation träder i kraft 2014-05-0 l.
Beslutet att minska förvaltningens administrativa överbyggnad och införa en
organisation med fYra pedagogiska enheter motiveras bland annat av
effektivitetskravet till samtliga nämnder 2014 och 2015.
Ny organisation träder i kraft 2014-05-0 l eftersom rimlig tid behövs får
rekryteringsprocess och omställning av verksamhet.
Sammanfattning
Tjänsteskrivelsen lämnas som svar på nämndens uppdrag i återremiss av ärendet
"Utredning om konununala självstyrande skolors (KSS) framtida organisation",
nämndens beslut 2013-03-21, § 17. I återremissen uppdrog nämnden åt
förvaltningschefen att återkomma till nämnden med förslag om en ny geografisk
distriktsindelning med fYra verksamhetsområden som ska gälla från och med januari
2014.
Nuvarande organisation är indelad i sex geografiskt pedagogiska enheter och en
förvaltningsövergripande specialpedagogisk enhet (SpC). Utöver de ordinarie
pedagogiska enheterna finns tre små kommunala självstyrande enheter som styrs direkt
Kungsbacka- Sveriges Kvalitetskommun
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 41 64
forskola,[email protected]
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (9)
av nämndens presidium.
Förslaget som utgörs av fyra geografiskt sammanhållna pedagogiska enheter, bygger
på en gemensam skolorganisation for åldrarna 1-16 år.
För centrala Kungsbacka föreslås att en samlad pedagogisk enhet bildas. De delar av
SpC:s verksamheter som omfattar stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS)
läggs organisatoriskt tillsammans med särskolan under denna enhet. Därutöver bildas
ytterligare tre geografiskt indelade enheter. Kullenskolan föreslås tillhöra
Kullavik/Malevik!Särö/Älvsåker då den geografiskt ligger i Kullavik De särskilda
undervisningsgrupperna som idag tillhör SpC föreslås tillhöra de pedagogiska enheter
där de geografiskt hör hemma. Detta behöver utredas vidare i förvaltningsarbetet och
var grupperna lokalmässigt placeras kan komma att förändras. Samtliga fyra
pedagogiska enheter i förslaget har någon ny del som införlivas i den nya enheten.
Var och en av de tre KSS-enheterna har tillforts den pedagogiska enhet de geografiskt
tillhör.
Förslaget innebär att 8,5 verksamhetschefer for nuvarande pedagogiska enheter, SpC
och KSS minskas till totalt fyra, samtidigt som tre nya verksamhetschefsbefattningar
införs i samband med att ny organisation träder i kraft 2014-05-01. Nettominsirningen
av verksa1nhetschefsuppdraget blir således l ,5 årsarbetare. En total kalkyl for den nya
organisationens minskade kostnader är för närvarande inte möjlig att göra.
Organisationsförändringen ger helårseffekt 2015. Det är dock rimligt att räkna med en
minskning av kostnaderna med minst l ,5 mkr 2014.
Uppdrag
Redovisning av uppdrag från återremiss av ärendet "Utredning om kommunala
självstyrande skolors (KSS) framtida organisation", nämndens beslut 2013-03-21,
§ 17.
Nämnden uppdrog till förvaltningschefen att återkomma till nämnden med förslag om
en ny distriktsindelning med fyra verksamhetsområden som ska träda i kraft från och
medjanuari 2014. I beslutsmotiveringen till det ursprungliga ärendet (bilaga l) var den
ekonomiska ingången med ett effektivitetskrav från kommunfullmäktige till samtliga
nämnder 2014 och 2015 ett skäl för att minska förvaltningens administrativa
överbyggnad och återkomma med nytt förslag.
Det finns också ett uttalat laav att de erfarenheter som gjorts i kommunal organisation
och KSS under tiden KSS funnits, ska tas till vara. De delar som lyftes i Preeras
slutrapport Utredning om KSS framtida organisering 2013-03-02 var det lokala
engagemanget, närheten till politiken, brukarinflytandet, ekonomistyrningen av SpC
och ekonomistyrning lokalt till enhet. I rapporten betonas att det arbetet måste göras
med stor delaktighet och ömsesidig respekt från respektive verksamhet.
Nämnden fattade 2013-09-26 beslut om nämndbudget for 2014. En del av beslutet var
att den nya organisationen för Förskola & Grundskola (FG) skulle minska nämndens
totala kostnader med l ,5 mkr. Detta beslut hör samman med uppdraget i återremissen.
Inledning
Kungsbacka kommun är en av Sveriges tillväxtkommuner, har drygt 77000 invånare
och växer med cirka 1000 personer/år. Kommunens genomsnittliga befollmingsökning
under åren 2002-2012 är drygt 15% medan rikets genomsnitt är 6 %. Till sin storlek
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (9)
är Kungsbacka den 26:e största av rikets 290 kommuner. En normalstor kommun i
Sverige har 14000 till 16000 invånare.
Att hålla ihop försko le- och skolverksamheten i en organisation i en så stor kommun
som Kungs backa, så att den utvecklas likvärdigt, kräver strukturer och förhållningssätt
som gynnar, utvecklar och bibehåller förståelsen för totalbilden av kommunen som
skolhuvudman.
Bakgrund
Nuvarande organisation trädde i kraft januari 2006 och hade då nio pedagogiska
enheter. Därefter har flera mindre justeringar gjorts så att det för närvarande är sex
geografiskt indelade pedagogiska enheter och en förvaltningsövergripande
specialpedagogisk enhet. Utöver de ordinarie pedagogiska enheterna finns tre små
kommunala självstyrande enheter som styrs direkt av nämndens presidium.
Ar 2007 beslutades att två kommunala skolor med tillhörande förskolor och
dagbarnvårdare skulle bli självstyrande skolor som projekt och med utvärdering efter
två år, MaJevik från Särö/Malevik som då slogs ihop med Kullavik till Särö/Kullaviks
pedagogiska enhet, och Friliesås från Asa/Frillesås, där Asa fortsatte att vara en egen
enhet.
Ar 20 Il fick ytterligare en skola med tillhörande förskolor bli kommunal självstyrande
skola, Asa Gård. I samband med detta slogs Asaskolan med tillhörande förskolor och
pedagogiska omsorger (f.d. dagbarnvårdare) samman med Hålabäcks pedagogiska
enhet till Hålabäck/Asa pedagogiska enhet. Enheten har inte någon geografisk närhet
men blev nödvändig att tillskapa då Asaskolan med tillhörande förskolor och
dagbarnvårdare var en för liten enhet för att passa in i den ordinarie FGorganisationens styrning och effektivitet.
2012 delades Torås/Presse pedagogiska enhet. Presse införlivades i Onsala
pedagogiska enhet och Torås i Varla/Furulid, som då bytte namn till Varla/Valida
pedagogiska enhet.
Utvecklingen av centralorten Kungsbacka fanns med som en framtida faktor att ta
hänsyn till vid fortsatt organisationsutveckling redan inför organisation 2006.
Kommunfullmäktige hade då fattat beslut om utbyggnaden av stadsdelama/områdena
Tölö ängar, Aranäs stadsdel (Söderstaden), Björkris och Kolla. Andra blivande
områden i centralorten som bidrar till att den fortsätter att växa kraftfullt de närmaste
åren och som inom de närmsta åren börjar bli aktuella att genomföra är kvarteren
Valand och Ejdern, Vaxlöv och Varlaberg.
Förslaget
Bärande utgångspunkter då fårslaget till ny organisation har arbetats fram, utöver att
minska den administrativa överbyggnaden, har varit
• Organisation som är långsiktigt hållbar och bidrar till god styrning.
• Organisation med en tjänsteman, forvaltningschef, direkt ansvarig for all
verksamhet gentemot nämnden.
• Likvärdig kommunal skolorganisation i en stor kommun.
• Decentraliserad organisation med hög grad av ansvar och befogenheter långt ut
i kärnverksamheten vilket kräver gott stöd och en stark centralledning - men
inte mer än nödvändigt.
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (9)
• Behovsanpassning av SpC, utifrån slutsatser i den nya genomlysningen denna
•
•
•
•
•
verksamhet*.
Utvecklingen av centralorten.
Lärande organisation 1-16 år med ledarlag och "dela-kultur" .
Lärmiljöer, där lärandet sätts i centrum .
Organisationsstruktur som understödjer ansvarskultur .
Att möjliggöra för rektorer, förskolechefer och enhetschefer att lättare kunna
agera som pedagogiska ledare genom kvalificerad administrativ avlastning.
*Rapporten kring organisering av SpC:s verksamhet slutrapporteras till
förvaltningschefen 2013-10-14. Kompletterande förslag kring denna verksamhet
föredras på Au 2013-10-15. De verksamheter ur SpC som föreslås organiseras
annorlunda än nu bör etappvis övergå till de nya placeringarna. Tidplan för övergången
ska tas fram i förvaltningens strategidokument
Fyra pedagogiska enheter
Förslaget som utgörs av fYra geografiskt sammanhållna pedagogiska enheter, bygger
på Kungsbacka FG som en gemensam skolorganisation för ål drama 1-16 år.
För centrala Kungsbacka föreslås att en samlad pedagogisk enhet bildas. Detta för att
överblicka och hålla samman de processer som pågår och som kommer att initieras på
grund av befolkningsökningen i den delen av kommunen. De delar av SpC:s
verksamheter som omfattar stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) läggs
organisatoriskt tillsammans med särskolan under denna enhet.
Därutöver bildas ytterligare tre geografiskt indelade enheter. Kullenskolan föreslås
tillhöra Kullavik/Malevik/Särö/Älvsåker då den geografiskt ligger i Kullavik
De särskilda undervisningsgruppema som idag tillhör SpC föreslås tillhöra de
pedagogiska enheter där de geografiskt hör hemma. Detta behöver utredas vidare i
förvaltningsarbetet och var gruppema lokalmässigt placeras kan komma att förändras.
Samtliga fYra pedagogiska enheter i förslaget har någon ny del som införlivas i den
nya enheten.
Var och en av de tre KSS-enheterna har tillförts den pedagogiska enhet de geografiskt
tillhör. Där förväntas enheterna ta vara på de erfarenheter som gjorts i kommunal och
KSS-verksamhet under tiden de båda formerna funnits. Verksamhetschef ansvarar för
att man inom respektive enhet arbetar aktivt med att lära av varandra. Förvaltningschef
ansvarar för att de positiva erfarenheterna också delas inom hela organisationen.
Varje pedagogisk enhet leds av en verksamhetschef vars uppdrag är att hålla samman,
leda och styra den pedagogiska enheten. Verksamhetschefen har parallellt i
förvaltningen ett matrisuppdrag med ansvar för en del som omfattar hela
organisationen.
En strävan har varit att göra enhetema någorlunda lika i storlek. Det finns inget
självändamål i tanken kring lika storlek. Blir det förändringar i förslaget behöver
förvaltningen se över storleken på stödet till verksamhetschef. Likaväl behöver
chefsansvaret för elevhälsoteamens kompetenser ses över.
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (9)
Pedagogisk
enhet
Barn/Elever Medarbetare Verksamhetschef
(juni 2013)
+rektorer/
förskolechefer/
enhetschefer
Centrum;
127012272
Varia, Hede,
Björkris/Hålabäck
Norr;
Kullavik/Malevik/ 724/2082
Särö/Älvsåker
Väster;
1121/2758
Torås,
Furulid/Onsala/
Söder;
Fjärås/Gällinge/
946/2273
Åsa!Frillesås
TOTALT
406119385
Budget
t kr
725
l+ 20
339.781
509
l+ 13
283.841
667
l+ 16
368.465
557
l+ 17
291.396
2458
70
1283.483
Beräknat utifrån 2013 års orgamsatwn och budget. SpC:s medarbetare,
utvecklingsledare och chefer är inte inräknade i ovan.
Organisationsschema på förslaget
Forvaltnlngschef
Barnomsorgsadministration
~Wi§!!i§#i@li!S
systemstöd
--
11
Jntendenter"pla.nenng o
admmistration
KUNGSBACKA KOMMUN
6 (9)
*Köps från förvaltningen för Service
Det politiska beslutet utifrån uppdraget avser de mörkröda fälten. Övrigt, vad avser
organisation och tillsättning av tjänster, är delegerat till förvaltningschef och närmsta
chef.
Sicollagen gav rätt tilllokal styrning och självbestämmande
Nya skollagen trädde i kraft 2011. I den förväntades ett regelsystem kring så kallade
kommunala friskolor. När lagen kom fanns denna del inte med. Istället valdes en
styrning där alla rektorer och förskolechefer generellt har ett stort friutrymme. I detta
avseende uppfYllde förändringen av skollagen de intentioner dåvarande nämnden hade
med KSS-projektet. Redan innan projektet med KSS tillkom styrde nämnden genom
att ge ett stort friutrymme till verksamheterna, med hög grad av decentraliserat ansvar
och befogenheter. Skolorna och förskolorna har använt sig av detta i olika omfattning.
I det förslag till organisation, uppbyggnad och struktur, som läggs fram i återremissen
påverkas inte verksamheten för barn, elever och medarbetare. Rektorer, förskolechefer
och enhetschefer kan få en ny närmsta chef, verksamhetschefen. Ledarteamen består
fortfarande av både rektorer, förskolechefer och enhetschefer i den del av
verksamheten där dessa finns.
Samverkan mellan vårdnadshavare och lärare och mellan vårdnadshavare och rektor,
förskolechef eller enhetschef pedagogisk omsorg påverkas inte heller av förslaget till
ny organisation. Sicollagen ställer krav på vårdnadshavares inflytande på individnivå
kring den egna elevens lärande och mål som ska fungera oavsett organisation.
Sicollagen ställer också krav på att varje skolenhet och förskoleenhet har ett eller flera
formn för samråd kring de vardagsnära frågorna på skolan och förskolan. Arbete pågår
i hela organisationen för att utveckla dessa.
Uppdrag och uppdragshandlingar
Nuvarande uppdragshandlingar för verksamhetscheferna behöver ses över och
förändras i och med förslaget. Nya uppdragshandlingar behöver upprättas för de nya
befattningarna. Uppdragshandlingarna beslutas av fårvaltningschef, efter samverkan
med fackliga organisationer.
Tre nya cheftuppdrag införs; Verksamhetschefer for Administration, Planering och
Utveckling.
Samtliga dessa uppdrag lyder direkt under förvaltningschef Utvecklingsledarna
kommer att inordnas de tre verksamhetscheferna på förvaltningen.
Tf förvaltningschef
Två av de sju verksamhetscheferna utses att vara första och andra tf. förvaltningschef
Övrig förvaltning
Utöver de sju verksamhetschefstjänsterna kommer jurist, registrator, koordinator
kommunikation samt controller ekonomi och HR vara placerade direkt under
förvaltningschef
Samverkan fackliga organisationer
Dialog kring vilka samverkansnivåer som ska finnas inom en så stor organisation som
FG, utifrån kommunens tecknade samverkansavtal, pågår. Nivåerna ska bidra till att
KUNGSBACKA KOMMUN
7 (9)
samverkan inför beslut görs på den nivå där beslut tas. Nivåerna ska vara samverkade
och klara senast vid ingången av den nya organisationen.
Samverkan politik och skolledarorganisation
Seminariedagar med uppföljning och dialog mellan verksamhetschefer och politiker
fortsätter som tidigare. Systemet med kontaktpolitiker utvecklas så att del av tiden får
kontaktpolitikeruppdraget används till några årliga dialoger kring uppföljning av
verksamhetens mål och direktiv. Detta återkommer senare i ett särskilt ärende till
nämnden.
Samverkan politik, vårdnadshavare och invånare
Samverkan politik, vårdnadshavare och invånare ska utvecklas. Det samråd som idag
finns och som genomfårs två gånger per termin ska ha ett innehåll som är klart avskilt
från rektors/färskolechefs ansvar i skollagen, med ett eller flera forum för samråd på
varje förskoleenhet/skolenhet.
Invånardialog genomförs minst en gång per år. Denna kan kopplas till bmkardialog.
Övrigt inflytandefomm kan utvecklas genom sociala medier eller med exempelvis
öppet hus. Detta kommer fårvallningen tillbaka med i ett annat ärende.
Ekonomi
Förslaget innebär att 8,5 verksamhetschefer för nuvarande pedagogiska enheter, SpC
och KSS minskas till totalt fyra samtidigt som tre nya verksamhetschefsbefattningar
införs i samband med att ny organisation träder i kraft 2014-05-01. Nettominskningen
av verksamhetschefsuppdraget blir således l ,5 årsarbetare.
Under första halvåret 2014 pensioneras en utvecklingsledare, en handläggare FG och
en barnomsorgsadministratör. Dessa tjänster återbesätts inte.
Minst två årsarbetare intendenter (det ska bli ett nytt namn på befattningen) som ska
avlasta verksamhetschef, rektor, färskolechef och enhetschef administrativa uppgifter,
anställs i anslutning till införandet av den nya organisationen. En del av kostnaden för
dessa tas från minskad omfattning av köp från Serviceförvaltningen. Budget får
stabsuppdragen minskas med en årsarbetare enligt ovan. Beroende på om någon av
utvecklingsledarna söker och erhåller något av chefsuppdragen påverkas budgeten för
stabsuppdragen. Organisatoriskt kommer stabsuppdragen att ligga under de tre
verksamhetscheferna på förvaltningen.
En total kalkyl för den nya organisationens minskade kostnader är för närvarande inte
möjlig att göra. Organisationsfårändringen ger helårseffekt 2015. Det är dock rimligt
att rälrna med en minskning av kostnaderna med minst 1,5 mkr 2014.
Omställningskostnader med anledning av organisationsfårändringen kommer sannolikt
att belasta 2014 års budget. Dessa kostnader tas ut förvaltningens resultatfond.
De nuvarande enheternas resultatfonder ses över med anledning av
organisationsförändringen och de nya enheterna. Uttag ur resultatfonderna kommer
därför föreslås endast att få göras med de uttag som redan amnälts. I övrigt "fryses"
fonderna tills ny organisation tas i drift.
KUNGSBACKA KOMMUN
8 (9)
Riskanalys/Konsekvensbeskrivning
Riskanalysen görs i förhållande till förändringens påverkan på medarbetare och elever
utifrån arbetsmiljölagens regelverk
Verksamhet
Vad
Konsekvens
Riskbedömning
Åtgärder
Ansvarig
Pedagogisk
enhet
Enheter slås
ihop och
blir större.
Ny arbetsorganisation
för Ve.
l
Nyrekrytering till de
förändrade Vc-uppdragen
för att säkerställa att Vc har
rätt kompetens för
uppdragen. Information till
övriga medarbetare om
förändringen. Tydlig
uppdragsbeslaivning. Vid
behov stöd och handledning
för berörda. V c för
pedagogisk enhet får stöd av
de nyinrättade
intendenterna.
Fe
Ve med
enhetsansvar på
förvaltning
Uppdrag
införs.
för stab och
Ve.
l
Nyrelaytering till de nya
uppdragen för att säkerställa
rätt kompetens för
uppdragen. Information till
övriga medarbetare om
förändringen. Tydlig
uppdragsbeslaivning. Vid
behov stöd och handledning
för berörda.
Fe
SpC
Funktion
kvar,
organisation
och
omfattning
förändras
för SpC:s
medarbetare
l
Hänvisas till förvaltningens
strategidokument som tas
fram när rapporten Iaing
organisering av SpC:s
verksamhet har
slutrapporterats 2013-10-14.
Ve med
ansvar får
funktionen
Rektorerna kan
få nya chefer
l
Information till övriga
medarbetare.
Ve
Kärnverksamhet Oförändrad
Min bedömning är att risken laing förändringen hamnar på en klass l-bedömning
vilket innebär ringa eller liten påverkan. Förändringen kan initialt bidra till oro bland
cheferna vilket kan påverka medarbetarna. Som stöd för eventuell oro finns
KUNGSBACKA KOMMUN
9 (9)
samtalsstöd via företagshälsovård eller Falck (alternativ företagshälsovård).
Färre pedagogiska enheter kan innebära en ökad arbetsmängd för verksamhetschef för
pedagogisk enhet. Detta motverkas dock av inrättandet av intendenter som avlastar
verksambetschefema.
Förändringen kan också under implementeringsfasen innebära att stort fokus läggs på
den inre utvecklingen av organisationen. Det innebär i sin tur att utvecklingen riktad
mot högre måluppfYllelse kan tappa i styrfart under en period. På sikt kommer
förändringen enligt min bedönming dock leda till högre måluppfYllelse genom
tydligare ansvarsfördelning och strukturer som gynnar, utvecklar och bibehåller
förståelsen för totalbilden av kommunen som skolhuvudman.
Förändringen påverkar inte barn och elevers arbetsmiljö.
Barnkonsekvensanalys
Förslaget till ny organisation medför inte förändringar i kärnverksambeten för barn och
elever eller deras lärare och pedagoger. SpC, som i första hand riktas mot
organisationens kompensatoriska uppdrag gentemot barn och elever i behov av särskilt
stöd, kommer organisatoriskt att placeras under verksamhetschef utveckling och i
högre grad än tidigare kopplas till uppdrag utifrån mål, förändrade behov i
organisationens verksamheter och i omvärlden. Detta sammantaget gynnar barnen och
eleverna i Kungsbacka.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, daterad 2013-10-08
Au-protokoll2013-10-15, §l
Au-protokoll20 13-10-09, § 13
Nänmdens beslut 2013-09-26, § 73
Au beslut2013-03-13 § 33
Tjänsteskrivelse 2013-03-06
Preera slutrapport Utredning om KSS framtida organisering 2013-03-02
Au beslut 2012-03-06, § 25
Au beslut2012-09-12, § 77
Au beslut 2012-09-05, § 71
Skrivelse från nänmdens ordförande Anders Ekström (M) 2012-08-13
Förvaltningschef
Bilagor
Återremiss nämndens beslut 2013-03-21, § 17
2013-10-14
Uppdrag – genomlysning av SpC:s
funktion inför ny organisation
Margareta Ljungqvist, utredare
Bakgrund
Under våren 2013 gav nämnden för Förskola & Grundskola förvaltningschefen i uppdrag att
utarbeta en organisation som bygger på färre distrikt än nuvarande (sex pedagogiska enheter)
och att i denna införliva de enheter som idag är organiserade som små kommunala
självstyrande enheter, KSS (tre KSS-enheter). För att kunna anpassa organisationen till
kommande utmaningar är det viktigt för förvaltningschefen att genomlysa olika
verksamhetsdelar så som de bedrivs idag. Den nya organisationen är planerad att börja gälla
från januari 2014.
SpC:s verksamhet genomlystes 2009 i syfte att kartlägga och föreslå förbättringsområden
avseende effektivitet och ändamålsenlighet. Verksamheten har därefter arbetat med att
utveckla de förbättringsområden som framkom i rapporten. För att tillvarata de kunskaper
och erfarenheter som finns kring SpC initierade förvaltningschefen en utredning med fokus på
SpC:s funktion idag och hur den kan komma att se ut i en ny organisation.
-
Utredningen ska innehålla skolledningens syn på SpC:s funktion och utbud ur ett
nytto- och effektivitetshänseende i nuvarande organisation.
-
Utredningen ska utifrån denna kartläggning av nuläget föreslå och rekommendera
anpassning och förnyelse i relation till ny organisation med färre distrikt/enheter.
-
Utredningen ska utgå från SpC:s förmåga och insatser för att stödja kärnverksamheten
med fokus på elevers måluppfyllelse
Organisationsram
I det uppdrag som förvaltningschefen har fått ingår att ta hänsyn till följande organisatoriska
ramar. Organisationen ska:
-
bygga på rättsäkerhet
-
bestå av färre enheter än idag (2013)
-
införliva de självstyrande kommunala enheterna (KSS) med samma ledning och
med samma villkor
-
kännetecknas av att vara decentraliserad med stort ansvar och stora befogenheter
långt ut i organisationen och beslut ska tas nära verksamheten i så hög grad som
möjligt.
-
genomsyras av ett 1-16-årsperspektiv med ”röd tråd” och med inkludering som
grundsyn (vidgat normalitetsbegrepp)
2
-
kännetecknas av Lärande organisation med ”dela-kultur”
-
ska ha en resurseffektiv förvaltningsövergripande stödenhet med såväl
utvecklings- som stöduppdrag inom främst det kompensatoriska uppdraget.
-
kännetecknas av att utvecklingsinsatser genomförs på olika sätt och på olika
nivåer.
Arbetsformer
I utredningen ska skolledningen avgränsas till förvaltningsorganisationens verksamhetschefer,
rektorer och förskolechefer.
Som underlag för utredningen, utöver skolledningens bild av nuläget ska en mindre
benchmarking genomföras där jämförelse görs mellan uppdraget för SpC med några andra
kommuner med liknande struktur.
Avgränsning
Fokus för utredningen ska vara den kommande organisationsförändringen. Utredningen ska
inte fokusera utveckling av SpC:s inre processer.
Sedan förra utredningen har även kommunens förvaltningsövergripande arbete med "En dörr
in" utvecklats och är nu välfungerande. Detta ska tillsammans med övrigt utgöra
bakgrundsbeskrivning till kontexten, i vilken SpC verkar.
Utredningen genomförs under tiden: 15 augusti – 15oktober 2013. Uppdragstagare är
utredare Margareta Ljungqvist och utredningens resultat ska levereras i form av en rapport till
förvaltningschefen.
Utredningen ska ge svar på följande frågor:
-
Vad är/ska vara kärnan i SpC:s verksamhet?
-
I vilken form ska SpC finnas, vad ska levereras och hur ska det gå till?
-
Vem ska äga initiativen till insatser från SpC utifrån uppföljning av resultat och
spaning i omvärlden?
-
Hur kan SpC:s legitimitet i organisationen förstärkas och bibehållas?
-
Vilka verksamheter ska rymmas i SpC?
3
-
Hur kan spetskompetensen på SpC bibehållas och vidareutvecklas?
-
Hur SpC:s funktion och insatser bidrar till elevernas måluppfyllelse?
-
Var kan SpC placeras i den nya organisationen?
Genomförande
Uppdraget har genomförts under 15 augusti -15 oktober 2013. Som underlag för arbetet har
jag tagit del av SpC:s verksamhet genom olika dokument och utvärderingar som har gjorts
samt den information som står att läsa på kommunens hemsida och dessutom har jag
genomfört intervjuer både enskilt och i grupp.
Intervjuer har ägt rum med:
Förvaltningschefen
Utvecklingsledare i förvaltningschefens stab
Verksamhetschef för SpC
Verksamhetschefer, pedagogiska enheter
Verksamhetschef för KSS Malevik
Rektorer
Förskolechefer
Sammanlagt har 28 personer intervjuats och urvalet av dessa har gjorts av uppdragsgivaren.
I uppdraget ingår även att göra en mindre benchmarking i syfte att jämföra SpC:s uppdrag
med motsvarande verksamhet i kommuner med liknade struktur.
Som utgångspunkt för benchmarkingen användes SKL:s kommungruppslista. Först gjordes en
genomgång av motsvarande verksamhet i 14 kommuners via deras hemsidor. Därefter valdes
nio kommuner ut av förvaltningschefen. Chefen för verksamhet motsvarande SpC i dessa nio
kommuner intervjuades per telefon:
Alingsås, Borås, Danderyd, Härryda, Lerum, Lidingö, Lomma, Partille och Vallentuna.
Redovisning
Uppdraget handlar om att ta reda på skolledningens syn på SpC:s funktion och utbud ur ett
nytto- och effektivitets hänseende. Utifrån denna nulägeskartläggning ska utredningen föreslå
och rekommendera anpassning och förnyelse i relation till ny organisation med färre
distrikt/enheter. Utgångspunkt för utredningens arbete är SpC:s förmåga och insatser för att
stödja kärnverksamheten med fokus på elevers måluppfyllelse. Utredningen ska vara
4
framåtsyftande med fokus på den planerade organisationsförändringen. Det etablerade
förvaltningsövergripande arbetet med ”En dörr in” ska tillsammans med övrigt utgöra
bakgrundsbeskrivning till kontexten, i vilken SpC verkar.
I uppdraget formulerade åtta frågeställningar som förvaltningschefen vill att utredningen ska
ge svar på.
Utredningen ska ge svar på följande frågor:
Vad är/ska vara kärnan i SpC:s verksamhet?
Intervjuerna visar på en stor samstämmighet när det gäller att en viss kommungemensam
verksamhet behövs för att ge alla barn/elever rätt till en likvärdig förskola/skola. Idag upplevs
verksamheten på SpC som omfattande och diversifierad. Verksamhetschefer och
rektorer/förskolechefer upplever att det är svårt att ha överblick över vad som finns och vad
som görs på SpC. De verksamheter som i dag inryms i SpC och som man anser ska vara kvar
centralt placerade är: Modersmålsundervisning och studiehandledning, ansvaret för de
särskilda undervisningsgrupperna. Man lyfter också fram behovet av att samordna
mottagandet av nyanlända som är en relativt ny företeelse i Kungsbacka kommun.
Mottagandet i särskolan och LSS-verksamheten anser man hör nära samman. Det
framkommer olika förslag till att organisera detta arbete. Ett alternativ som föreslås är att det
ligger centralt på SpC som det gör idag. Det andra alternativt som föreslås är att ansvaret för
både utredning, inskrivning och mottagande i särskolan läggs ut på en särskolenhet under
ansvar av rektor. På samma sätt menar man att ansvaret för LSS-verksamheten kan läggas ut
på särskolerektor där eleverna går i skolan och på så sätt underlättar det att samutnyttja
personal.
Det framkommer tydligt att sedan SpC inrättades har mycket hänt och nu är speciallärarna på
väg att gå i pension och i stället har specialpedagoger och coacher anställts på förskolor och
skolor. Detta gör att behovet av att ha centralt placerade specialpedagoger har minskat. På de
enheter där specialpedagoger och coacher är anställda menar rektor/förskolechef att detta har
ökat både kvalitet och effektivitet genom att specialpedagoger och coacher kan arbeta både
förebyggande och snabbt vara på plats när behov uppstår.
Skoldatateket ingår idag i SpC:s uppdrag och en idé som framkommer i intervjuerna är att
denna verksamhet med fördel skulle kunna kopplas till skolbiblioteken och IKT-arbetet som
bedrivs i kommunen. De verksamheter som ligger en bit utanför tätorten har svårt att ta sig till
5
Skoldatateket av både praktiska och tidsmässiga skäl. Om skoldatatekets verksamhet skulle
samordnas med skolbibliotekens verksamhet och IKT-arbetet skulle det även medverka till
inkludering på ett positivt sätt, att hjälpen och stödet kommer ut till alla elever och lärare i
verksamheten.
I vilken form ska SpC finnas, vad ska levereras och hur ska det gå till?
Att det finns behov av central samordning inom vissa områden (se ovan) framkommer tydligt
i intervjuerna. Det som också framkommer tydligt är att SpC:s uppdrag ska formuleras utifrån
de behov som framkommer genom dels uppföljning och utvärdering och dels genom
omvärldsspaning i form av t.ex. forskning. Detta visar på vikten av att SpC:s verksamhet är
väl förankrad i verksamhetsutvecklingen på central nivå.
Det framhålls också som viktigt att den verksamhet som tillhandahålls av SpC är kostnadsfri
för alla kommunala verksamheter för att slippa ifrån köp- och säljsystemets administration.
Att studiehandledningen idag inte är kostnadsfri upplevs som problematiskt då detta begränsar
elevernas tillgång till studiehandledning på ett negativt sätt. Det ställer stora krav på rektors
ekonomiska prioriteringsförmåga.
Vem ska äga initiativen till insatser från SpC utifrån uppföljning av resultat och
spaning i omvärlden?
Bland de intervjuade är samstämmigheten också stor angående att initiativen till insatser från
SpC ska komma från förvaltningsledningen via verksamhetschef och utvecklingsledare. Idag
upplevs det som förvirrande att initiativ till kompetensutveckling tas utifrån egna antaganden
på SpC som man upplever inte är kopplade till verksamhetsutvecklingen. Det sker heller
ingen samordning mellan de centralt placerade utvecklingsledarnas initiativ till
utvecklingsinsatser och SpC:s initiativ, vilket upplevs som splittrande. Varje insats kan vara
helt relevant utifrån sitt perspektiv men är insatserna inte synkroniserade med varandra kan
resultatet bli helt kontraproduktivt. Exempel på insatser som SpC tagit initiativet till är KUL
(Kungsbacka utvecklar läsning) och KUR (Kungsbacka utvecklar räkning) som man anser har
lett till ett lyckat resultat trots att man från början inte upplevde att insatserna grundades på en
gemensam behovsanalys utifrån genomförda utvärderingar/uppföljningar.
6
Hur kan SpC:s legitimitet i organisationen förstärkas och bibehållas?
Förutsättningen för legitimitet är tydlighet och god service, att det är tydligt vilka uppdrag
SpC har och vad som ska levereras och att det sker med god kvalitet i rätt tid. Genom att
renodla SpC:s verksamhet ökar både legitimitet och effektivitet. Organisationen med att
rektor ska ansöka om stöd för enskilda elever är upplevs som byråkratisk även om den har
blivit effektivare och att ärendehanteringen går snabbare än vad som framkom vid
genomlysningen 2009. Fortfarande framkommer bilden av att SpC ”överprövar” de
bedömningar som gjorts i verksamheten innan man kontaktar SpC och ansöker om stöd. Detta
är bl.a. en av orsakerna till att rektorer valt att anställa specialpedagoger och coacher direkt på
skolorna. En annan synpunkt som framkommer är att specialpedagogerna på SpC inte alltid är
lika uppdaterade på utvecklingen inom det specialpedagogiska kunskapsfältet som man är ute
i verksamheten och det framkommer särskilt att detta gäller förskolan.
Vilka verksamheter ska rymmas i SpC?
Det råder stor enighet i nuvarande organisation om att följande verksamheter ska inrymmas i
SpC:
-
Modersmålundervisningen och studiehandledning
-
Mottagande av nyanlända
-
Samordning av EHT-verksamheten genom nätverksträffar
-
Särskilda undervisningsgrupper och Kullenskolan
-
”En dörr in”
De uppräknade verksamheterna är av kommungemensam karaktär och därför är det viktigt att
verksamheten styrs och leds centralt.
En dörr in är ett kommungemensamt samverkansarbete över förvaltningsgränser och i
samarbete med Landstinget i Halland för att ge bästa möjliga stöd för barn och ungdomar i
behov av särskilt stöd. Det är viktigt att det kommungemensamma och övergripande drivs
vidare och samordnas centralt.
När det gäller den verksamhet som idag finns inom SpC råder det stor enighet kring att
specialpedagogerna bör arbeta nära och tillhöra verksamheten i förskola/skola. Det som också
framkommer är att när SpC inrättades så var det ovanligt med specialpedagoger på skolorna
och förskolorna. Idag är läget ett annat då specialpedagogerna har ersatt de ursprungliga
7
speciallärarna som nu är på väg att pensioneras. Specialpedagogerna har en annan utbildning
och yrkesprofession i förhållande till de ursprungliga speciallärarna vilket gör att arbetet
bedrivs på ett annat sätt genom t.ex. handledning och utredning. Genom att flera rektorer har
anställt egna specialpedagoger och coacher så använder de därför specialpedagogerna från
SpC i liten utsträckning och det medför att nyttjandet av SpC:s specialpedagoger varierar
mellan enheterna .
Hur kan spetskompetensen på SpC bibehållas och vidareutvecklas?
Den spetskompetens som finns kan bibehållas och utvecklas genom en tydlig central styrning
samt att aktuell forskning och utveckling kopplas till arbetet. Genom att ge SpC samordnande
ansvar för nätverksträffar för EHT-personal och specialpedagoger kan spetskompetensen
bibehållas och utvecklas.
Hur SpC:s funktion och insatser bidrar till elevernas måluppfyllelse?
SpC:s funktion är och ska vara kompensatorisk d.v.s. den är till för att stödja de barn/elever
som behöver mera stöd och hjälp för att kunna nå målen. Inom ramen för SpC:s arbete ska det
övergripande arbetet med fokus på barn/elever i behov av särskilt stöd samordnas och följas
upp för att säkra likvärdigheten för barn/elever i Kungsbacka. Det är viktigt med tydlighet när
det gäller vad som ska göras centralt respektive lokalt.
Var kan SpC placeras i den nya organisationen?
Att ha ett centralt organ som kan ha överblick över hela kommunens verksamhet och som kan
väga olika behov mot varandra råder det stor samstämmighet kring från både KSS-enheter
och förskolor/skolor.
I intervjuerna framkommer att SpC bör placeras centralt som en del av stabens verksamhet.
En annan tanke som framförs är att det kan finnas en SpC-enhet i vardera av de nya
pedagogiska enheterna. Detta förslag bygger på att det är färre enheter än idag vilket innebär
att det blir mer samlad resurs per pedagogisk enhet och i detta kan även den
specialpedagogiska verksamheten inrymmas.
8
Sammanfattning benchmarking
Den genomförda benchmarkingen visar på att många kommuner har någon form av central
placering eller samordning av de specialpedagogiska insatserna. I en del kommuner har man
valt att ha lokal placering med central organisering av de specialpedagogiska insatserna.
Tendensen bland de nio kommunerna är att den vägledande principen är inkludering. Därför
har man lagt ner särskilda undervisningsgrupper (Lerum) eller försökt att hålla nere antalet
grupper (Härryda). Det som framhålls är att detta inte har lett till att man varit tvungen att
köpa fler externa platser än tidigare.
Det som också framkommer är olika lösningar där personalen med ansvar för
specialpedagogiska insatser är organiserade i en central enhet/avdelning med gemensam chef
medan de är lokalt placerade (Alingsås). Denna organisation framhålls som ändamålsenlig för
att säkra likvärdigheten i förskola/skola. En annan fördel som framförs är att organisationen är
flexibel och mindre personkänslig. Det är lätt att styra om resurser om någon blir sjuk eller
om det är ett extra krävande arbete som ska utföras. Det som också framkommer är att
personalen stöttar varandra när de har samma chef och nära till varandra. Organisationen
underlättar även i planering och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser när alla är
organiserade i samma enhet.
EHT-teamen är ofta placerade ute i verksamheten vilket säkert är en följd av den tydligare
skrivningen i Skollagen (2010:800) 2 kap. 25§ :”För medicinska, psykologiska och
psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och
kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov
av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses”
Genom att EHT-personalen är placerad ute på skolorna underlättar det att ta kontakt och att de
är väl förtrogna med barnen/eleverna i området. I flera kommuner har man lagt ett centralt
samordnaransvar på någon chef som är centralt placerad. Det innebär att hålla i
nätverksträffar för respektive personalkategori och att samordna
kompetensutvecklingsinsatser för EHT-personalen. Sammanfattningsvis säger man att denna
organisation upplevs mer positiv av rektorer och lärare än av EHT-personalen som gärna vill
vara organiserade utifrån yrkeskategoritillhörighet.
9
Slutsatser
Efter genomförda intervjuer, benchmarking och inläsning av dokument framstår vissa drag
tydligt. Den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för SpC är diversifierad vilket gör att
den är svår att överblicka för ”brukarna”. Samtidigt som detta sägs framhåller man också att
tydligheten har ökat sedan förra utredningen gjordes 2009. De insatser som SpC levererar är
av bra kvalitet vilket också visar att kompetensen finns och att den är god. Detta visar även de
egna uppföljningar som SpC har genomfört.
I utredningen från 2009 framkom tydliga funderingar kring SpC.s tillhörighet i organisationen
och jag formulerade det så här: ”Bestäm och tydliggör om SpC ska vara en del av
stabsorganisationen eller om det är en egen verksamhet”. Resultatet av detta är att SpC fortsatt
att vara en egen verksamhet med en verksamhetschef. Inför den kommande
organisationsförändringen ska jag inom ramen för denna utredning ”föreslå och
rekommendera anpassning och förnyelse i relation till ny organisation med färre
distrikt/enheter”. I rapporten ”Utredning om KSS framtida organisering” som gjordes av
Preera i februari 2013 lämnas rekommendationen” att utforska hur relationen mellan SpC och
alla kommunala skolor bör se ut framåt.”
Min slutsats är att den centrala samordningen som specialpedagogiskt centrum är idag bör
inordnas som en del i en ny enhet som är underställd förvaltningschefen och centralt placerad.
Vägledande princip för denna organisation är att i görligaste mån skilja på ansvaret för drift
och utveckling. Ansvaret för driften bör ligga ute i de pedagogiska enheterna medan ansvaret
för det övergripande kvalitets- och utvecklingsarbetet bör samordnas och lokaliseras centralt.
Utvecklingsledarna i staben som nu är direkt underställda förvaltningschefen bör samlas i en
”enhet för kvalitet, utveckling och stöd”. Denna enhet bör ledas av en verksamhetschef.
Utvecklingsledarna ska vara underställda verksamhetschefen och ha olika ansvarsområden,
varav det som idag samordnas av SpC är ett sådant område. Genom denna placering blir det
en viktig signal om att arbetet med måluppfyllelse för alla elever är allas ansvar och att det
ingår som en del av det övergripande uppdraget i F&G-förvaltningen i Kungsbacka.
Min uppfattning är att det är viktigt att benämningen ”specialpedagogiskt centrum” (SpC) tas
bort för att markera att ansvaret för dessa insatser ingår som en naturlig del i arbetet med
inkludering och fokus på alla elevers möjlighet att nå målen. Det innebär att arbetet betraktas
som en del i kvalitets- och utvecklingsarbetet och att detta arbete ska vara evidensbaserat med
10
tydlig koppling till aktuell forskning vilket också ökar legitimiteten och underlättar
kommunikationen.
Den följande genomgången av verksamheter som SpC idag ansvarar gör inte anspråk på att
vara komplett. De uppräknade verksamheterna är av övergripande karaktär och det finns även
flera projekt som idag bedrivs av SpC som man får ta ställning till var de ska bedrivas i den
nya organisationen.
1. Verksamheter som bör organiseras och samordnas centralt är:
-
Modersmålundervisningen och studiehandledning
-
Mottagande av nyanlända
-
Nätverksträffar för EHT-teamen
-
Nätverksträffar för specialpedagoger
-
”En dörr in”
-
Utredning och mottagande i särskolan samt utvecklingsinsatser i särskolan
-
Skoldatateket
-
Specialpedagoger inom språk, tal och hörsel
Den centrala samordningen av modersmålsundervisning och studiehandledning bör fortsatt
vara centralt placerad. I vad mån kostnaderna för studiehandledning ska vara centralt
finansierade eller vara avgiftsbelagda bör ses över då det framkommer att de ekonomiska
övervägandena i förhållande till behovet kan vara ett svårt dilemma för den enskilde rektorn
med konsekvenser för elevernas rättssäkerhet. Till denna verksamhet är det naturligt att knyta
mottagandet av nyanlända och för detta arbete behöver strategier och rutiner utvecklas då
detta är en relativt ny företeelse i Kungsbacka.
Det kommungemensamma arbetet inom ramen för ”En dörr in” bör fortsatt samordnas
centralt då det spänner både över förvaltnings- och kommungränser.
För att säkra likvärdigheten i förskolan och skolan behöver det finnas en central samordning i
form av nätverksträffar för specialpedagoger och personalen i EHT-teamen. I denna
samordning ingår även ansvar för kompetensutvecklingsinsatser för olika personalgrupper.
Alla kompetensutvecklingsinsatser ska ha tydlig koppling till kvalitet och måluppfyllelse och
11
detta underlättas om den nya ”enheten för kvalitet, utveckling och stöd” får ansvaret för all
kompetensutveckling inom F&G-förvaltningen.
Ansvaret för utredning och mottagande i särskolan bör samordnas centralt av en
utvecklingsledare för att säkerställa rättssäkerheten och likvärdigheten för eleverna.
Samordningen av utvecklingsinsatser i särskolan utifrån omvärldsanalys och uppföljning bör
också ingå i den centralt placerade utvecklingsledarens uppdrag.
Skoldatateket är idag en av verksamheterna som ryms inom SpC. I samband med intervjuerna
framkommer en idé om att denna verksamhet med fördel skulle kunna kopplas till
skolbiblioteken och IKT-arbetet som bedrivs i kommunen. Det skulle underlätta för skolor
som ligger utanför centralorten att ta del av Skoldatatekets verksamhet om personal från
Skoldatateket regelbundet fanns till hands på det lokala skolbiblioteket. Att stödet och hjälpen
på detta sätt kommer ut i nära anslutning till verksamheten underlättar för både elever och
lärare. Det är också viktigt att den centrala IKT-utvecklingen även har fokus på barn/elever i
behov av särskilt stöd och därför bör dessa insatser kopplas samman med Skoldatatekets
verksamhet. Genom att kvalitets- och utvecklingsarbete samt stödverksamhet placeras i en
gemensam enhet underlättas kommunikation och överblick av det interna arbetet vilket ökar
effektiviteten.
Specialpedagogerna som arbetar inom språk, tal och hörsel kan organiseras centralt i den nya
”enheten för kvalitet, utveckling och stöd”.
Alternativt placeras de i de pedagogiska enheterna och lokaliseras på förskolor/skolor.
2. Verksamheter som idag bedrivs av SpC som bör organiseras i de pedagogiska enheterna
och lokaliseras lokalt på förskolor/skolor är:
- Specialpedagoger
- Specialpedagoger inom språk, tal och hörsel
Det som framkommer mycket tydligt i intervjuerna och i den genomförda benchmarkingen
innebär att jag drar slutsatsen att specialpedagoger bör vara organisatoriskt placerade i de
pedagogiska enheterna med lokal placering på förskolor/skolor. Detta leder till ökad
effektivitet och flexibilitet genom att specialpedagogerna kan arbeta mera förebyggande om
de har sin placering nära verksamheten i förskola/skola. Flera rektorer har redan anställt
12
specialpedagoger och coacher på enheterna och erfarenheterna från detta arbete är goda.
Placeras specialpedagogerna i verksamheten i förskola/skola kan även dagens upplägg med
ansökan om stöd tas bort. I policydokumentet för Barn och elevhälsan i Kungsbacka kommun
(2013-04-25) framgår att det är rektor/förskolechef som ska leda arbetet med att ta fram
elevhälsoplan och att ”barnoch elevhälsoteamet ska bedriva sitt arbete i nära samarbete med
förskolans/skolans personal.” Detta anser jag bör gälla även för specialpedagogerna och
därför är det logiskt att de är organiserade i de pedagogiska enheterna med lokal placering på
förskolor och skolor. Detta ger även en bra flexibilitet genom att chefen för den pedagogiska
enheten kan styra om resurser om t.ex. någon blir sjuk eller om en större utredning behöver
göras.
På samma sätt kan specialpedagogerna som arbetar inom språk, tal och hörsel organiseras i de
pedagogiska enheterna och lokaliseras på förskolor/skolor. Alternativt placeras de centralt i
den nya ”enheten för kvalitet, utveckling och stöd”.
3. Verksamheter som idag bedrivs av SpC som bör organiseras och lokaliseras lokalt på
förskolor/skolor är:
- LSS-verksamheten (korttidstillsyn)
- Särskilda undervisningsgrupper och Kullenskolan
Ansvaret för LSS-verksamheten (korttidstillsyn) överföras till enheter där särskolans
verksamhet bedrivs. Detta skulle underlätta inkludering och öka effektiviteten när det gäller
att t.ex. samutnyttja personal som kan arbeta både i särskolan och i LSS-verksamheten. På
samma sätt kan ansvaret för de särskilda undervisningsgrupperna och Kullenskolan läggas ut
på rektor på den skola där gruppen är lokaliserad alt. näraliggande skola. På detta sätt
underlättas inkludering och samarbete för både elever och personal.
Slutord
Genomlysningen av specialpedagogiskt centrum (SpC) funktion inför ny organisation visar på
att verksamheten bör omstruktureras och inrymmas i en ny central enhet tillsammans med
förvaltningens övergripande arbete med kvalitet och utveckling. Verksamheten ska bygga på
rättssäkerhet och genomsyras av 1-16-årsperspektivet med inkludering och vidgat
normalitetsbegrepp som grundsyn. Den nya ”enheten för kvalitet utveckling och stöd” ska
13
vara ett kraftfullt stöd för barn/elever i behov av särskilt stöd med fokus på alla barn/ elevers
rätt till en likvärdig utbildning med kvalitet i Kungsbacka.
14
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
9 (18)
Sammanträdesdatum
2013-10-31
§ 80
12-00171/64
Ny organisation
Beslut
Nämnden beslutar att från och med 2014-05-0 l organisera förskolor och grundskolor
i tre pedagogiska enheter utifrån geografiska områden
Norr: Kullavik, Särö, Malevik, Onsala, Torås, Furulid
Centrum: Älvsåker, Hede, Varia, Hålabäck
Söder: Fjärås, Gällinge, Asa, Asa Gårdsskolan, Frillesåsskolan
samt att för övrigt notera förvaltningschefens avsikter vad gäller ny organisation av
stabs- och stödverksarnheter.
Nänmden beslutar att till det organisatoriska beslutet foga följande yttrande och
direktiv:
Förskola och grundskola i Kungsbacka är en stor organisation som kräver en
tydlig administrativ ledning och styrning. Nänmden väljer nu att organisera
denna i tre geografiska distrikt. Detta skapar en effektiv organisation, främst
avsedd för att leda färskolechefer och rektorer. Omorganisationen kommer att
följas av en ny organisation av stöd- och stabsresurser. Omorganisationen
medför en relativt kraftig besparing, mer än två miljoner kr per år.
En större del av resurserna skall fördelas direkt till färskolechefer och
rektorer. Detta är enligt intentionerna i den förändrade skollagen och i
tidigare beslut om s.k. kommunala självstyrande skolor (KSS).
Förvaltningschefen skall vidta åtgärder för att säkerställa ett ökat
handlingsutrymme för färskolechefer och rektorer. Genom detta vill nänmden
stötta olika lokala initiativ. Det nu avslutade KSS-försöket är ett exempel på
sådana initiativ.
Nänmdens förväntan är att färskolechefer och rektorer genom detta skall ges
ännu bättre förutsättningar att självständigt och kreativt leda sina
verksamheter och att man aktivt skall använda detta. I det ligger en möjlighet
för Förskola & Grundskola att ytterligare förbättra sin tätposition bland
landets skolkommuner.
Återrapportering av genomförande och effekter skall göras ett år efter
genomförandet med en första avstämning i december 2014.
Nämnden beslutar vidare att ge förvaltningschefen i uppdrag att föreslå en förändring
i delegationsorduingen, som innebär att förvaltningschefen från och med 2014-05-01
ges delegation att, inom budgetram, besluta om organisatoriska förändringar som ej
påverkar upptagningsområden för barn och elever.
Paragrafen fortsätter
Justerare
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN
l o(18)
Sammanträdesdatum
2013-10-31
§ 80 fortsätter
Sammanfattning
Nämnden beslutade i mars 2013 att återremittera ärendet om kommunala
självstyrande skolors framtida organisation till forvaltningschefen. Vid återremissen
fick forvaltningschefen i uppdrag att återkomma med forslag till nänmden om en ny
geografisk distriktsindelning med fyra verksamhetsområden att gälla fi·ån januari
2014.
Anette Liedström Hjorth går igenom sitt forslag till ny organisation. Hon redogör
även for synpunktema från de fackliga representanterna i Förskola & Grundskolas
samverkansgrupp (FSG). De fackliga representanterna har uttryckt att de stöttar
forvaltningschefens forslag om fyra pedagogiska enheter och att de kommunala
självstyrande skoloma inordnas i de pedagogiska enheter under ledning av
forvaltningschefen dit de geografiskt hör hemma.
Förslag under sammanträdet
Maj-Britt Rane Andersson (S) framställer yrkande i enlighet med bilaga l till
protokollet.
Anders Ekström (M) fi·amställer tillsammans med Christian Haneson (FP) yrkande i
enlighet med bilaga 2 till protokollet.
Karin Green (C) forklarar att hon instämmer i Maj-Britt Rane Anderssons (S)
huvudyrkande och framställer tilläggsyrkande i enlighet med bilaga 3 till protokollet.
Beslutsgång huvudförslag
Ordforanden ställer eget forslag och Christian Hanesons (FP) rorslag utan
tilläggsyrkanden, Maj-Britt Rane Anderssons (S) förslag samt förvaltningschefens
forslag mot varandra och finner att nänmden bifaller ordforandens och Christian
Hanesons (FP) forslag.
Omröstning
Omröstning begärs vad gäller ordforandens m. fl. förslag och Maj-Britt Rane
Anderssons (S) forslag. Nänmden godkäuner foljande beslutsgång for
huvudomröstning:
Ja-röst for ordforandens m.fl. forslag
Nej-röst for Maj-Britt Rane Anderssons (S) forslag.
Därefter tar nänmden ställning till tilläggsyrkanden.
Omröstningsresultat
Med 7 ja-röster mot 4 nej-röster finner ordfåranden att nänmden har antagit
ordforandens m.fl. huvudforslag.
Paragrafen fortsätter
Justerare
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN
Il (18)
Sammanträdesdatum
2013-10-31
§ 80 fortsätter
Ledamot
Christian Haneson (FP)
Maj-Britt Rane Andersson (S)
Karin Fahlström Augustsson (M)
Åke Moberg (M)
Lisa Andersson (M)
Marianoe Pleijel (M)
Anna Säve (M)
Karin Green (C)
Jan Byvik (S)
Mikaela Zackrisson (KB)
Anders Ekström (M)
Summa
Ja-röst
x
x
x
x
x
x
x
7
Nej-röst
Avstår
x
x
x
x
4
Reservationer
Maj-Britt Rane Andersson (S) och Jan Byvik (S) reserverar sig till förmån för eget
förslag i enlighet med bilaga l till protokollet.
Karin Green (C) och Mikaela Zackrisson (KB) reserverar sig i enlighet med MajBritt Rane Anderssons (S) förslag.
Anteckningar till protokollet
Ersättarna Renee Sylvan (S) och Charlotte Gärde (MP) antecknar till protokollet att
de stödjer Maj-Britt Rane Anderssons (S) m.fl. reservation.
Beslutsgång tilläggsyrkanden
Ordfåranden ställer ordfårandens m.fl. tilläggsyrkande i enlighet med bilaga 2 till
protokollet mot Karin Greens (C) tilläggsyrkande i enlighet med bilaga 3 till
protokollet mot varandra och finner att nämnden bifaller ordfårandens m.fl.
tilläggsyrkande.
Reservationer
Karin Green (C) reserverar sig i enlighet med bilaga 3 till protokollet vad gäller
tilläggsyrkande.
Maj-Britt Rane Andersson (S), Jan Byvik (S) och Mikaela Zackrisson (KB)
reserverar sig i enlighet med Karin Greens (C) tilläggsyrkande.
Paragrafen fattsätter
Justerare
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRADESPROTOKOLL
12 (18)
Sammanträdesdatum
2013-10-31
§ 80 fortsätter
Anteckningar till protokollet
Ersättruna Renee Sy1van (S) och Charlotte Gfu·de (MP) antecknar till protokollet att
de stödjer Karin Greens (C) reservation vad gäller tilläggsyrkande.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottet 2013-10-21 § 115
Förvaltningens skrivelser inför nfunndsannnanträde 2013-10-31 om belysning av
alternativen 2 pedagogiska enheter, 3 pedagogiska enheter, 3 pedagogiska enheter
plus en KSS-enhet, 4 pedagogiska enheter med Älvsåker flyttad till pedagogisk enhet
centrum satnt 5 pedagogiska enheter (4 pedagogiska enheter plus en KSS-enhet)
Arbetsutskottet2013-10-15 § 114
Förvaltningens skrivelse 2013-10-11
Nfunndens beslut 2013-09-26 § 73
Nfunndens beslut 2013-03-21 § 17
Förvaltningens skrivelse 2013-03-06
Preera slutrapport Utredning om KSS fratntida organisering 2013-03-02
Beslutsexpediering
Samtliga ve, samtliga KSS-chefer.
Justerare
ExpedieraUbestyrkt
;Vdrmden {'Jr
..
.fi!j:rt:kv la f' 6trnntk~l~~,
2013-10-31
Namnden för Förskola och Grundskola sammanträde 31 oktober 2013
Ärende 6 Ny organisation
2DJ}-JD-•31 JFil
/3l)t!JCl l
f&.-, v1114-J51fp/-t}.ne .
!'h1cl&;1JtJY'(J) fVI,{J.
Förslag: Pedagogiska enheter i ny organisation,5 pedagogiska enheter
dvs 4 enheter och KSS som egen enhet.
Socialdemokraterna har sedan starten 2007 varit de sorn upmuntrat,stöttat,de kommunala
friskolorna (KSS).
Nar inte kommunledningen kunde förmå sig att andra regelverket så att KSS skulle förbli helt
fristående,ar det andå vår mening att KSS skolorna har visat att de uppfyllt de förväntningar
och krav som vi stalit på dem.
Vi vill peka på: att de tagit tillvara engagemanget hos elever, personal och föräldrar
De har åstadkommit en större narhet i en liten enhet
De har kunna anvanda friutrymmet på ett sakert satt
KSS skolorna vill och skall ha större frihet och utveckla verksamheten,inom såval
pedagogik, ekonomi och organisation
Vi anser att det engagemang och entusiasm personalen visat blir större vid ökad
självständighet.
Mer inflytande för föräldrar och elever genom att snabbt och informellt få kunskap om sina
barns skolgång,KSS chefen kan
fatta snabba beslut, direkt med sin personal på platsen
Självklart måste KSS som alla andra skolor följa kommunens regler, men på det sättet
skolorna arbetar gynnar detta
elever, personal och föräldrar.
Socialdemokraterna föreslår
5 enheter i den nya organisationen med KSS som egen enhet
Maj-Britt Rane Andersson( s) vice ordf. Namnden för Förskola och Grundskola
Jan Byvik,ledamot
Renee Sylvan,ersattare
2013-10-31 § 80
Bilaga 2
Från Anders Ekström (M) och Christian
Haneson (FP) m.fl.
Beslutsförslag
Att besluta att from 2014-05-01 organisera förskolor och grundskolor i tre geografiska områden
(förslag 3), samt att f.ö. notera förvaltningschefens avsikter vad gäller ny organisation av stabs- och
stödverksam heter.
Tilläggsyrkanden
Att besluta att till det organisatoriska beslutet foga följande yttrande och direktiv:
Förskola och grundskola i Kungsbacka är en stor organisation som kräver en tydlig administrativ
ledning och styrning. Nämnden väljer nu att organisera denna i tre geografiska distrikt. Detta skapar
en effektiv organisation, främst avsedd för att leda färskolechefer och rektorer. Omorganisationen
kommer att följas av en ny organisation av stöd- och stabsresurser. Omorganisationen medför en
relativt kraftig besparing, mer än två milj. kr per år.
En större del av resurserna skall fördelas direkt till färskolechefer och rektorer. Detta är enligt
intensionerna i den förändrade skollagen och i tidigare beslut om s. k. "Kommunala självstyrande
skolor".
Förvaltningschefen skall vidta åtgärder för att säkerställa ett ökat handlingsutrymme för
färskolechefer och rektorer. Genom detta vill vi stötta olika lokala initiativ. Det nu avslutade KSSförsöket är ett exempel på sådana initiativ.
Vår förväntan är att färskolechefer och rektorer genom detta skall ges ännu bättre förutsättningar
att självständigt och kreativt leda sina verksamheter, och att man aktivt skall använda detta. l det
ligger en möjlighet för oss att ytterligare förbättra vår tätposition bland landets skolkommuner.
Återrapportering av genomförande och effekter skall göras ett år efter genomförandet med en första
avstämning i december 2014.
Att besluta att ge förvaltningschefen i uppdrag att föreslå en förändring i delegationsordningen, som
innebär att förvaltningschefen from 2014-05-01 ges delegation att, inom budgetram, besluta om
organisatoriska förändringar som ej påverkar upptagningsområden för barn och elever.
2013-10-31 § 80
Bilaga 3
Från Karin Green (C)
6. Ny organisation
• Centerpartiet yrkar att en ny organisation bildas med fem pedagogiska enheter
- fyra enligt förvaltningens förslag samt en bestående av de tre KSS-skolorna.
Reserverar mig till förmän för eget förslag vad gäller organisationen, men
att Älvsäkersskolan inordnas i pedagogisk enhet Centrum, istället för i en
enhet tillsammans med Kullavik/Särö, överensstämmer med Centerpartiets uppfattning.
Tillläggsyrkande:
• Centerpartiet yrkar att intentionerna med KSS-skolorna genomförs pä alla enheter genom att:
-Skolorna uppmuntras att utnyttja sitt friutrymme att profilera sig.
-Föräldraräd liknande de pä KSS finns pä alla skolor.
-Systemet med kontaktpolitiker utvecklas sä att alla skolor i kommunen får närmare kontakt med
politikerna i nämnden.
-Skolorna ska kunna styra i vilken utsträckning de vill utnyttja SPCs personalresurser alternativt
anstä Ila sj ä lva.
-De ekonomiska medlen fördelas tilllägsta möjliga nivä.
Reserverar mig till förmän för eget förslag vad gäller tilläggsyrkanden.
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-06-08
Diarienummer
FG/2015:98
Tillägg till Förskola & Grundskolas delegeringsförteckning,
antagen av nämnden 2014-06-17 § 62
Beslut
I avsnitt 2.12, nämndens delegeringsförteckning antagen av nämnden 2014-06-17 § 62, ska lagrummen
9 kap. 15 § 2 st och 11 kap. 29 § 2 st skollagen läggas till, så att delegeringen får följande formulering:
Nr
Ärende
2.12
Beslut om
Fc
placering vid
skolenhet som
frångår
vårdnadshavarnas
önskemål med
hänvisning till
betydande
organisatoriska
eller ekonomiska
svårigheter för
kommunen.
Åsa Fri
Jurist
0300-834000
[email protected]
Delegat
Beslutsrum
Anm.
Fc del. till
SL 9 kap. 15 §
2 st
Beslut enligt
SL 10 kap. 30
§ 2 st 2 p eller
SL 11 kap. 29
§ 2 st 2 p
beslutas av
nämnden.
R
SL 10 kap. 30
§ 2 st p 1
SL 11 kap. 29
§ 2 st 1 p
Beslut enligt 1
st 9 kap. 15 §,
10 kap. 30 §
och 11 kap. 29
§ SL är
verkställighet
inom ramen
för rektorernas
inre
organisation.
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Avsnitt 2.12 gäller beslut om placering vid skolenhet som frångår vårdnadshavarnas önskemål med
hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. I avsnittet står
lagrummet som avser grundskolan angivet, 10 kap. 30 § skollagen, men inte lagrummen avseende
förskoleklass och grundsärskola, 9 kap. 15 § och 11 kap. 29 § skollagen. Även om ärendelydelsen
omfattar även de lagrummen, bör lagrummen uttryckligen anges för att det inte ska råda någon
otydlighet kring delegeringens omfattning.
Beslutsunderlag
Delegeringsförteckning 2014-06-17 § 62
Insidan/K Fredberg
Förvaltningschef

Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

Similar documents

E-TJÄNST FÖR BARNOMSORG

Funktionsstöd Kungsbacka kommun

E-TJÄNST FÖR BARNOMSORG

Drogpolicy - Kungsbacka kommun

OBSERVERA PLATSEN - Kungsbacka kommun

Gyllene snittet

Kungsbacka River

Lydnadstävling 30 mqj 2015 tävlande