Nedre Skranta, Karlskoga

Transcription

Nedre Skranta, Karlskoga
SBN 2013.0218
SAMRÅDSHANDLING
SAMRÅDSHANDLING
Förslag till detaljplan för
Nedre Skranta, Karlskoga
Möckeln
Upprättad 3 juli 2014
Normalt planförfarande - nya PBL
Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen
KARLSKOGA KOMMUN
SAMRÅDSTID 5/5 - 26/5 2015
www.karlskoga.se
Detaljplan
för
Nedre Skranta, Karlskoga
Karlskoga kommun
Örebro län
Upprättad 2014-07-03
av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
PLANBESKRIVNING
Planbeskrivningen är till för att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och
att redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen har ingen egen
rättsverkan.
VAD ÄR EN DETALJPLAN?
Detaljplanen är ett juridiskt dokument som talar om hur mark- och vattenområden får
användas inom ett avgränsat område. En detaljplan medför både rättigheter och skyldigheter
som till exempel byggrätt, avstyckningsrätt eller skyldigheter att utforma byggnader på
något speciellt sätt. Planen är även bindande vid prövning av lov.
Detaljplaneprocessen vid normalt planförfarande:
Planbesked
StartPM/Beslut
Behovsbedömning/samråd
(programsamråd)
Samråd
Granskning
Antagande
Laga kraft
Här befinner sig detaljplanen nu!
HANDLINGAR
Planförslaget består av:
• Plankarta med bestämmelser
• Planbeskrivning med genomförandefrågor
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
• Fastighetsförteckning
• Samrådsredogörelse efter
samrådet
BAKGRUND
I bostadsområdet Nedre Skranta regleras en stor andel av bostadsfastigheterna av en
äldre detaljplan från 1953. Den inaktuella detaljplanen har bidragit till att de privata
fastighetsägarna begränsas i sin önskan om sitt boende till den byggnadsstandard som
rådde för drygt 60 år sedan. Flera bygglovsansökningar har avslagits under de senaste
åren på grund av att gällande detaljplan inte motsvarar dagens boendepreferenser och
kommunen riskerar att inte följa med i utvecklingen om inte situationen förändras.
SYFTE
Syftet med detaljplanen är att inventera bostadsbebyggelsen i Nedre Skranta och föreslå
förändringar för att uppdatera till en modern boendestandard.
PLANENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN
Enligt Miljöbalkens (MB) 3 kap. ska mark- och vattenområden användas för de ändamål de
är mest lämpade. Miljöbalkens 4 kap. innehåller särskilda bestämmelser för områden av
riksintresse för till exempel natur- och kultur, friluftsliv och rörligt friluftsliv. Det 5 kapitlet
innehåller föreskrifter om miljökvalitetsnormer för luft och vatten.
3
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
Enligt kommunens bedömning kommer detaljplanens genomförande inte att leda till
betydande miljöpåverkan. Inget överskridande av miljökvalitetsnormer för vatten eller luft
(5 kap MB) kan befaras. Detaljplanen motverkar inte heller kommunens miljökvalitetsmål.
Detaljplanen bedöms därför vara förenlig med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kap.
PLANDATA
LÄGE
Planområdet är beläget i stadsdelen Skranta, cirka 1,5 km sydväst om Karlskoga centrum .
AREAL & OMFATTNING
Planområdets areal är cirka 17 hektar och omfattar flera bostadskvarter och privata
fastigheter.
MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
Karlskoga kommun äger fastigheterna Bregården 2:84, Aggerud 2:36, Gökärten 1 och
Prästkragen 17 som omfattas helt eller delvis av detaljplanen. Resterande fastigheter
inom planområdet är privatägda villatomter.
Bild 1. Lägesöversikt över planområdet i förhållande till Karlskoga tätort. Planområdet är
utmärkt med en gul ring.
Bild 2. Planområdets omfattning
4
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
BESLUT OM NY DETALJPLAN
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande beslutade på delegation 2013-10-21, att
uppdra samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Nedre
Skranta, Karlskoga.
ÖVERSIKTSPLAN
I översiktsplanen för Karlskoga kommun, antagen av kommunfullmäktige 1 mars 2011,
är Nedre Skranta-området markerat som ”Befintliga områden med småhus” i kapitlet om
Boende. Nedre Skranta har även attraktiva kvalitéer i och med det sjönära läget som enligt
översiktsplanen bör prioriteras. Dessutom ska bostadsbebyggelsen utvecklas och utformas
efter efterfrågan.
DETALJPLAN
Följande detaljplaner är gällande inom planområdet:
• Nr 63 (4 st) ”Nedre Skranta”, fastställd 1953-12-30, akt 1883K-1924:1
Detaljplanen gäller för flera kvarter inom Skranta-området där det aktuella
planområdet berör vissa delar. Detaljplan nr 63 medger, för de flesta berörda
kvarteren, bostadsbebyggelse i två våningar, i form av fristående hus. Flera tomter är
även väldigt begränsade i form av stora delar prickmark. Delar av gällande detaljplan
utgår och ersätts med aktuell detaljplan.
• Nr 189 ”Kv Blåsippan”, fastställd 1969-03-27, akt 1883K-4680
Detaljplanen gäller för kvarteret Blåsippan och medger fristående bostäder i två
våningar (ej vind) med en generös byggrätt. Gällande detaljplan utgår helt och ersätts
med aktuell detaljplan.
• Nr 212 (4 st) ”Trafikområde Kanongatan”, fastställd
1972-04-14, akt 1883K-5139
Detaljplanen är delad, varav den berörda delen
utgår och ersätt med aktuell detaljplan aktuell
planläggning. Tidigare var området planlagt främst
för gata och park.
• Nr 285 ”Kv Gökärten”, fastställd 1982-07-02, akt
1883K-5779
Området är planlagt för allmänt ändamål med en
högsta byggnads-höjd på en våning. Idag pågår
förskoleverksamhet inom området där byggrätten
är relativt begränsad med en del prickmark.
Detaljplanen utgår helt i och med
aktuell planläggning och ersätts av aktuell
detaljplan.
• Nr 515 ”Svanbergsvägen - Kv Daldockan m fl”,
fastställd 2006-01-10, akt 1883-P06/1
5
Bild 3. Detaljplaneöversikt. Röd markering
visar planområdets omfattning.
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplanens syfte var att omvandla ett antal ytor med parkmark till kvartersmark
för att skapa byggrätter för 3-4 villor. Detaljplanen utgår helt i samband med aktuell
planläggning då gällande plan omfattas av aktuellt planområde.
• Nr 551 ”Fibblan 6”, fastställd 2010-03-23, akt 1883-P11/5
Detaljplanen är en frimärksplan som gjordes för endast en fastighet. Planens
intentioner med utökad byggrätt tas med i aktuell planläggning då det är en del av
syftet. Detaljplanen utgår helt och ersätts med aktuell detaljplan.
ÖVRIGT
Under sommaren 2014 har en bebyggelseinventering gjorts över Nedre Skranta
som syftar till att studera nuvarande bebyggelse, var och hur gällande detaljplaner
bör uppdateras samt utgöra en kunskapsgrund för framtida detaljplaner i området.
Inventeringen har mynnat ut till ett PM och ligger till grund inför aktuell planläggning.
FORNLÄMNINGAR
På fastigheten Prästkragen 12 har fynd av flintyxa gjorts vid grundgrävning (källa
Riksantikvarieämbetet). Fyndet klassificeras som ”övrig kulturhistorisk lämning”
enligt antikvarisk bedömning. I övrigt finns inga kända fornlämningar eller andra
kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom eller i anslutning till planområdet. Om man vid
grävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som ej tidigare varit kända,
föreligger anmälningsplikt enligt fornminneslagen.
TOMTINDELNING
För området gäller flertalet tomtindelningar vilka bedöms kunna upphävas i samband
med att aktuell detaljplan vinner laga kraft. De tomtindelningar som berörs inom
planområdet fyller idag inte någon funktion.
MILJÖBEDÖMNING
När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras, ska kommunen göra en
bedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan.
Om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras i samband med planarbetet. Syftet med detta
är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.
I arbetet med detaljplanen har en s.k. behovsbedömning för MKB tagits fram, utformad
som en slags checklista, och utifrån den har en samlad bedömning gjorts. Det aktuella
planförslaget bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan och någon MKB har
därför inte upprättats.
6
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING
Nedre Skranta karaktäriseras av den sluttande topografin som från Degerforsvägen i
nordväst/väst sluttar mot Möckeln i öst/sydöst. Skillnaderna mellan hösta punkten
vid Degerforsvägen i sydväst och den lästa punkten vid sjön är drygt 30 meter.
Exploateringen av området har anpassatas efter topografin på så sätt att bebyggelse
ligger i terrasser mot sjön. Den sluttande topografin är inte jämn utan varierar. Det
finns tre större terrasser, där markens lutning är relativ flack med en svag sluttning, en
övre närmast Degerforvägen, en mellerst kring Systerstigen och Lyckåsvägen samt en
lägre som ligger öster om Övre Trädgårdsgatan. Mellan de tre terrasserna går brantare
sluttningar, där den brantaste lutningen går genom kvarteren Fibblan, Prästkragens
västra del, sydost om kvarteret Gulmålan och genom kvarteret Vårlöken. Generellt är
sluttningarna mer utmärkande i den västra, nordvästra och norra delen av området.
NATUR
Mark, vegetation & vatten
Vegetationen karaktäriseras
främst av de individuella
trädgårdarna med fruktträd,
buskar och klippta gräsmattor
men skiljer sig även mellan den
övre och nedre delen av området.
I den övre delen av Skranta
samt den branta sluttningen är
vegetation högre och platsen
upplevs mer igenväxt. Den
nedre delen av området upplevs
Bild 4. Vegetation och topografi i området.
mer öppen och närmare sjön.
Troligtvis har dessa delar, till
exempel kvarteren Daggkåpan och Daldockan tidigare varit en del av sjön. Området har
även, på grund av topografin, flera utblickar nedåt mot sjön Möckeln. Längst söderut
inom planområdet finns en grusad gångstig och är ett populärt gångstråk som leder
bland annat ned till sjön Möckeln och strandpromenaden.
ALLMÄN PLATS
Största delen av planområdet består främst av kvartersmark (enligt de gällande
detaljplanerna) vilket innebär att området inte har särskilt mycket allmän platsmark
planlagt (mer än befintliga gator).
BEBYGGELSE
Bebyggelsen i området består till stor del av friliggande bostadhus i 1,5 våningar till 2,5
våningar. Den äldsta bebyggelsen är ifrån tidigt 1900-tal men den största delen är byggd
1920-1940. Flera bostadshus är även byggda under 1960-talet. Generellt är bebyggelsen
i den norra delen av Skranta äldre och större, troligtvis på grund av Skrantabackens
betydelse som före detta väg till Degerfors. Stora avstyckningar gjordes under 1910-talet
och efter det började området bebyggas. I utformningen av enbostadsbebyggelsen syns
7
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
det att flera hus är av en äldre karaktär. Kännetecken är dels byggnadens placering
genom antingen långt in på fastigheten inramade av trädgårdar med större träd eller i lid
med gatan, till exempel i kvarteren Fibblan. Andra kännetecken är även byggnadernas
utformning, så som mansardtak och snickarglädjedetaljer i t.ex. takutsprång verandor
och spröjsade fönster.
Under åren har bebyggelsen förändrats, byggts till och om samt har fastigheter förtätats
med fler enbostadshus. Det är därför svårt att identifiera miljöer där bebyggelsen
och dess struktur är i original och så pass karaktäristisk att den är skyddsvärd i ett
kulturhistoriskt perspektiv. Den varierande utformningen gör även att området inte är
känsligt för förändringar och ny bebyggelse.
Området detaljplanelades år 1953 för första gången. Detaljplan 63, ”Nedre Skranta” är
fortfarande gällande för stora delar av området vilket medför daterade bestämmelser
kring hur de privata fastighetsägarna får bygga. För den friliggande bebyggelsen finns i
princip två varianter av bestämmelser som medger mindre eller större enbostadshus.
För den mindre bebyggelsen gäller en utnyttjandegrad på 120 m2 för huvudbyggnad och
30 m2 för komplementbyggnad. För de större friliggande bostadhusen får inte den totala
byggnadsytan uppta mer än en femtedel, 20% av fastighetsytan och vind får ofta inredas.
Taklutning skulle i båda fallen vara högst 30°.
VERKSAMHETER & SERVICE
Inom planområdet finns en kommunal förskola på fastigheten Gökärten 1. I övrigt finns
flera verksamheter utanför själva planområdet, till exempel lasarettet i sydväst och flera
skolor i nordost.
GATOR & TRAFIK
Gatunät
Den nuvarande väg- och fastighetsstruktur fastlades och formades i och
med detaljplan 63 från 1953. Innan
var både väg- och fastighetsstrukturen
mer organisk utifrån topografin och
hade skapats utifrån de större vägarna
allteftersom. Kvarteren som reglerades
i detaljplanen blev mer systematiskt
Bild 5. Typiskt gaturum i området
organiserade i stora fyrkantiga kvarter,
vilket tydligt ses i den nedre delen av området. Vägnätet är anpassat efter topografin
och slingrar sig ner för sluttningen. De tvärgående vägarna utgår från och binds
samman genom Höggläntavägen samt parkstråket i söder. Genom att Degerforsvägen
och Boängsvägen byggdes skedde en större förändring i kvartersstrukturen och
vägstrukturen. Skrantabacken hade tidigare varit genomfartsväg mot Degerfors från
Karlskoga och därmed varit en större och viktigare led. I och med att trafikstrukturen
även ändrades norr om området så finns det längre ingen direkt koppling in till centrala
Karlskoga.
8
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
Nedre Skranta satt tydligare ihop med övriga delar av Skranta (Skrantahöjden) och
norrut men blev i och med Degerforsvägen mer isolerat och definierat som område.
Degerforsvägen norr om planområdet är idag en länsväg med hög trafikbelastning.
Kollektivtrafik
Strax öster om planområdet finns tre hållplatser som trafikeras av linje 4 (stadsbuss).
Parkering & utfarter
Parkering och utfarter finns på den egna tomten för alla fastighetsägare. Förskolan på
Gökärten 1 finns en befintlig parkeringsyta på förskolans framsida med in- och utfart
mot Nedre Trädgårdgatan.
MILJÖFÖRHÅLLANDEN
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med
stöd av 5 kap Miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för
ytvatten, grundvattenförekomster samt för omgivningsbuller.
MKN Luft
Karlskoga kommun bedömer att MKN för utomhusluft inte är på väg att överskridas
varken i nu läget eller efter antagandet av den här detaljplanen. Luftkvalitén i Karlskoga
är, i jämförelse med de nationella gränsvärdena, av god kvalitet, dvs underskrider
normerna generellt sett.
MKN Vatten
Lonnen, som är Karlskoga kommuns råvattentäkt,
är idag övergödd och den ekologiska statusen
bedömdes som otillfredsställande i den senaste
statusklassningen (2009).
MKN är satt till god ekologisk status år 2021.
Planområdet hör till Möckelns avrinningsområde.
Karlskoga kommun förespråkar lokalt
omhändertagande av dagvatten där det finns
förutsättningar för det och där det i övrigt är
lämpligt. Då Nedre Skrantas topografi är speciell
med mycket sluttningar i området, är det viktigt
att se till att det egna dagvattnet inte rinner ner
till granntomten. Lokalt omhändertagande av
dagvatten inom den egna fastigheten bör därför
vara ett krav inom planområdet.
Förorenad mark
Enligt kommunens granskningskarta finns det
inga anmärkningar på förorenad mark inom
planområdet. Däremot finns en misstänkt
9
Bild 6. Ras- och skredrisk kartering.
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
förorening på fastigheten Gullvivan som gränsar till planområdet i norr på grund av en
bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier med cistern för brandklassad vätska.
Radon & skredrisk
Det finns, enligt kommunens granskningskarta,
ingen registrerad förekomst av radon inom planområdet. Cirka 250 meter öster om
planområdets östligaste kant sträcker sig ett område i nord-sydlig riktning som klassas
som eventuellt riskområde för radon. Vad gäller skredrisk, finns en del risker utbrett inom
planområdet. Se bild 6 på sida 9. Rödmarkerade områden innebär att ras- och skredrisken
är uppmätt till klass 1 då det främst förekommer lera och silt i dem områdena.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten & avlopp
De flesta vatten- och avloppsledningarna löper längs med gatorna i vägkant. I vissa fall
går de i fastighetgräns mellan fastigheterna. Det finns även flera dagvattenbrunnar i
området. Se bild 7 nedan.
El & energi
Likt vattenledningarna går även elledningarna främst i vägkanterna runt om i hela
planområdet och in till befintliga hushåll. Fjärrvärmen är inte särskilt påtagligt inom
planområdet. I den sydvästra delen finns det ett fåtal villafastigheter som är anslutna till
fjärrvärmenätet. Se bild 8 nedan.
Bild 7. Vatten- och avloppsledningar inom planområdet.
De gröna cirklarna visar befintliga dagvattenbrunnar
Bild 8. Elledningar i området, motsvarar de lila linjerna.
Fjärrvärmeledningar finns främst strax väster om planområdet och är illustrerade med orange linjer.
10
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
Avfall
Privata hushåll inom planområdet
ansvarar för det egna hushållsavfallet
inom fastigheten som hämtas av
Karlskoga Energi & Miljö. Närmsta
återvinningsstation finns strax
(cirka 0,5 km) norrut på Skolgatan,
vid parkeringen mot E18. Cirka 4,5
kilometer väster om Karlskoga tätort,
i riktning mot Kristinehamn/Karlstad,
ligger Mosseruds avfallsanläggning,
för grovsopor i form av möbler, cyklar,
elektronik, vitvaror, etc.
Bredband & tele
Bredbandskablarna är inte lika
utbredda inom planområdet som
resterande nämnda ledningar ovan.
Se bild 9 till höger.
Bild 9. Bredbandskablar illustreras av de gröna linjerna.
11
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
FÖRÄNDRINGAR
ÖVERGRIPANDE
Detaljplanen syfte är att föreslå utökade byggrätter som grundar sig i de principnivåer
för utnyttjandegrad som Karlskoga kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning tagit
fram. Principnivåerna innebär att en fastighet kan bebyggas med cirka 25 procent av
fastighetsarean. Tillsammans med principnivåerna och en bebyggelseinventering av
området Nedre Skranta har det tagits fram ett förslag på olika utnyttjandegrad som är
lämpliga i området (se bild 10 på sida 14). I bebyggelseinventering har flera aspekter
studerats, bland annat bebyggelsens utformning, gestalning och placering mot gata samt
gaturummets skala och karaktär. Även topografin i området har studerats då detta har en
stor påverkan på områdets karaktär och utvecklingsmöjligheter.
NATUR & ALLMÄN PLATS
Detaljplanen föreslår ingen reglering av vegetationen inom planområdet mer än
att planlägga de delar av vegetationen som finns som allmän platsmark; NATUR.
Användningen NATUR kan i mindre omfattning inrymma parkanläggningar av olika slag,
motionsslingor, etc., men förutsätter inte detta och heller ingen annan skötsel än viss
städning och ibland röjning. I övrigt är största delen av planområdet kvartersmark och
ingen allmän platsmark utöver NATUR och LOKALGATA/HUVUDGATA har planlagts.
BEBYGGELSE
Byggrätterna för de olika bostadsfastigheterna (B) pendlar främst mellan 200+70 m2
och 240+80 m2. Byggrätterna är beroende av fastighetsstorlek och lämplighet avseende
tomternas topografi (se plankarta och bestämmelsen ”e2”). De flesta fastigheterna
medges även en byggrätt på två (II) våningar, utan vindsvåning (v1 - vind medjes ej). För
komplementbyggnader, så som garage, carport, uthus, etc. gäller en byggnadshöjd på 2,5
meter. Detaljplanen möjliggör även mindre förvärv av kommunal mark som idag inte har
någon särskild användning (se genomförandefrågor på sida 15).
Samhällsbyggnadsförvaltningen värnar om att sex meter ska gälla mellan byggrätt och
kommunal gata för att undvika trafikfarliga situationer, till exempel att bilar backar
ut direkt på gatan. Detta visas som prickad mark i plankartan som avgränsas av en
egenskapsgräns. Det finns inget annat behov av att styra exakt placering av bebyggelsen
på privata fastigheter i området, då området inte är utpekat som kulturhistoriskt
värdefullt.
Förskolan (S1) föreslås en exploateringsgrad på 30% av fastighetens totala area. På
grund av Boängsvägens närhet bör en skärm placeras närmast vägen för att dämpa
trafikbullret i utomhusmiljön. Högsta byggnadshöjden för bebyggelse på Gökärten 1
föreslås vara 3,5 meter, vilket motsvarar en (I) våning. Komplementbyggnader får uppgå
till en byggnadshöjd på 2,5 meter.
Längst söderut finns en teknisk anläggning planlagd. Samma byggnadshöjd som i övrigt
inom planområdet föreslås gälla även för denna (2,5 meter).
12
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
GATOR OCH TRAFIK
GATUNÄT, PARKERING & UTFARTER
Inga förändringar i gatunätet erfordras. De gator som ingår i planområdet planläggs
som allmän platsmark; LOKALGATA respektive HUVUDGATA i enlighet med Karlskoga
kommuns trafiknätsanalys. Respektive fastighetsägare ansvarar för parkering inom den
egna fastigheten. På fastigheten Gökärten 1, där detaljplanen föreslår användningen
förskola (S1), finns en befintlig parkeringsyta på förskolans framsida med in- och utfart
mot Nedre Trädgårdgatan.
MILJÖFÖRHÅLLANDEN
Karlskoga kommun bedömer att planläggningen inte leder till några förändringar som
innebär ökade störningar eller risker för omgivningen gällande föroreningar eller radon
jämfört med gällande detaljplaner.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Inga förändringar förväntas behöva ske inom planområdet gällande den tekniska
försörjningen. Däremot tillkommer en del nya ledningsrättsområden inom planområdet
(u-områden, se plankarta) där marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska
ledningar och inga byggnader får uppföras. De nya ledningsrätterna berör flera privata
fastighetsägare. Avfallshantering är fastighetsägarens ansvar.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Planen bekostas av Karlskoga kommun. Se även genomförandefrågor på sida 15.
13
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
Bild 10. Föreslagen utnyttjandegrad
utifrån Bebyggelseinventeringen för
Nedre Skranta som genomfördes
2014-08-07
Teckenförklaring
Nivåer för utnyttjandegrad
180+60 alt. 200+70
240+80
160+60
200+70
240+80 alt 300+100
160+60 alt 180+60 alt 200+70
200+70 alt 240+80
övrig
180+60
0 röd streckad
100
200föreslagna
300utnyttjandegraderna
400
500
Aktuellt planområde är markerat med en
linje. De
grundar
Meters sig av vid planläggning. Principsig i de principer för utnyttjandegrad som Karlskoga kommun använder
nivåerna är utformade inom Samhällsbyggnadsförvaltningen och baseras på fastighetsstorlekarna inom
kvarteret och närliggande kvarter. Syftet är att skapa en god bebyggd miljö där stadsrummen exploateras
enhetligt och att respektive fastighet inte bebyggs med mer än cirka 25 % av fastighetsytan.
14
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
GENOMFÖRANDEFRÅGOR
HANDLÄGGNING OCH TIDPLAN
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt lagstiftningen i nya Planoch bygglagen (PBL - SFS 2010/900). Arbetet med planen påbörjades i juli 2014
och handläggs under samma år. Detaljplanen förväntas kunna antas under år 2015.
Bygglov kan handläggas parallellt och ges i och med att planen vunnit laga kraft. Även
lantmäteriförrättningar kan handläggas parallellt med planhandläggningen.
ANTAGANDE
Då detaljplanen inte strider mot översiktsplanen och i övrigt inte omfattar frågor av
principiell art föreslås att den kan antas av samhällsbyggnadsnämnden.
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden skall vara 5 år efter det att planen vunnit laga kraft.
HUVUDMANNASKAP OCH ANSVARSFÖRDELNING
Inom kvartersmark ansvarar respektive fastighetsägare/verksamhetsutövare för byggande,
drift och underhåll inom kvartersmark.
Karlskoga Energi & Miljö AB är huvudman för de allmänna ledningsnäten och ansvarar för
utbyggnad av VA-nät samt el- och fjärrvärmenät. Skanova är ansvarig för telenätet.
Karlskoga kommun är huvudman för allmän platsmark inom planområdet.
AVTAL
Mellan Karlskoga kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning och Plan-och
exploateringsavdelning finns ett avtal upprättat gällande detaljplaneläggning av Nedre
Skranta.
FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSRÄTTSLIGA KONSEKVENSER
Inom planområdet är det möjligt att förvärva Prästkragen 17 (394,85 m2) till angränsade
fastigheter på lämpligt vis. Det finns även möjlighet att förvärva en del av Bregården 2:84 (cirka 240 m2) till Fibblan 10 eller annan lämplig grannfastighet.
De tomtindelningar som berörs inom planområdet och som idag inte längre fyller någon
funktion, upphävs i samband med att aktuell detaljplan vinner laga kraft.
SERVITUT
Flertalet servitut inom planområdet har idag tappat sitt värde helt och bör kunna upphävas.
Utredning sker hos Karlskoga kommuns lantmäterimyndighet under detaljplanens
samrådsskede och redovisas i granskningshandlingarna.
PLANEKONOMI
Planläggning bekostas av Karlskoga kommuns Plan- och exploateringsavdelning.
15
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
TEKNISKA UTREDNINGAR
Fastighetsägaren/verksamhetsutövaren, eller av denne anlitad byggherre/entreprenör,
är ansvarig för erforderliga tekniska utredningar, så som till exempel geotekniska
undersökningar, inför byggande eller andra åtgärder på respektive fastighet.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Detaljplanen är upprättad av:
Sanda Madjo, Fysisk planerare, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Lisa Dieckhoff, Fysisk planerare, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Hans Bohlin, Plansekreterare, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Under arbetets gång har samråd med berörda tjänstemän inom kommunen skett.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Karlskoga kommun
16
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
PLANKARTA
Ej i skala
SAMRÅDSTID 5/5 - 26/5 2015
PLANBESTÄMMELSER
Spår
Följande gäller inom områden som har nedanstående beteckning. Där beteckningen saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten.
GRÄNSER
Planområdesgränsen redovisas 3 m utanför området.
Användningsgräns
Egenskapsgräns
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
Trafik mellan områden
HUVUDGATA
Lokaltrafik
LOKALGATA
Naturområde
NATUR
Gång-, cykel- och mopedväg
GCMVÄG
Kvartersmark
B
E1
S1
Bostäder
Tekniska anläggningar; transformatorstation
Förskola
UTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNING
e1 00
Högsta exploateringsgrad i procent per fastighetsarea
e2 000/00
Största byggnadsarea i m2 av fastighetsarea för huvudbyggnad respektive
PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE
Placering
Komplementbyggnader ska placeras minst 1 meter från tomtgräns
Utformning
2:71
II III IV
v1
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft
17
Träd
Traktnamn, Kvartersnamn
Hultmansgatan
Gatunamn
Lr
Ledningsrätt
Serv
Servitut
X
Y
0
SKALA 1:1000
Vid utskrift i A1-format
20
Koordinater
6579400
125100
Rutnätspunkt
Grundkartan framställd genom uttag från kartdatabasen
Koordinatsystem SWEREF 99 15 00
Höjdsystem Rikets Epok 1900
Mätklass II
Transformator, Skärmtak
Högsta byggnadshöjd i meter
Minsta respektive största taklutning i grader
Högsta antal våningar
Vind får inte inredas
Industribyggnad
Fastighetsbeteckningar
4
BOFORS, MALLEN
40
60
Meter
DETALJPLAN
80
100
NORMALT
PLANFÖRFARANDE
SAMRÅDSHANDLING
Denna detaljplan reglerar vad marken (och vattnet) får användas till och hur den får bebyggas. Regleringen sker med stöd
av plan- och bygglagen, PBL, och omfattar de på denna plankarta angivna bestämmelser. Därutöver finns i PBL generella
bestämmelser som skall iakttas vid byggande. Till planens laga handling finns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel
till planens formella innebörd.
Nedre Skranta
PLANBESTÄMMELSER
Egenskapsgräns
Användningsgräns
Planområdesgränsen redovisas 3 m utanför området.
18
Dagvatten
Dagvatten från tak och annat naturligt dagvatten skall avledas till grönytor för fördröjning inom den
egna fastigheten.
u
Byggnad får inte uppföras
Marken skall vara tillgänglig för underjordiska ledningar
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
UTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNING
e1 00
Högsta exploateringsgrad i procent per fastighetsarea
Största byggnadsarea i m2 av fastighetsarea för huvudbyggnad respektive
e2 000/00
S1
E1
B
Kvartersmark
Bostäder
Tekniska anläggningar; transformatorstation
Förskola
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
Trafik mellan områden
HUVUDGATA
Lokaltrafik
LOKALGATA
Naturområde
NATUR
Gång-, cykel- och mopedväg
GCMVÄG
GRÄNSER
Minsta respektive största taklutning i grader
Högsta antal våningar
Vind får inte inredas
Högsta byggnadshöjd i meter
Stödmur
Vägkant
Bostadshus, Uthus
Allmän byggnad, Kyrka
Staket
Använd gräns, Plangräns
Traktgräns
Kvarterstrakt
Fastighetsgräns
Slänt
TECKENFÖRKLARING GRUNDKARTA
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft
II III IV
v1
Utformning
PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE
Placering
Komplementbyggnader ska placeras minst 1 meter från tomtgräns
Följande gäller inom områden som har nedanstående beteckning. Där beteckningen saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten.
4
0
Servitut
Serv
20
40
Meter
60
6579400
125100
Rutnätspunkt
Koordinater
80
100
SAMRÅDSHANDLING
NORMALT
PLANFÖRFARANDE
Grundkartan framställd genom uttag från kartdatabasen
Koordinatsystem SWEREF 99 15 00
Höjdsystem Rikets Epok 1900
Mätklass II
X
Y
Industribyggnad
Träd
Eleonore Åkerlund, Mark- och planeringschef
......................................................................
2014-07-03
KARLSKOGA KOMMUN
SBN
..........................................
Nedre Skranta
..........................................
LAGA KRAFT
Denna detaljplan reglerar vad marken (och vattnet) får användas till och hur den får bebyggas. Regleringen sker med stöd
av plan- och bygglagen, PBL, och omfattar de på denna plankarta angivna bestämmelser. Därutöver finns i PBL generella
bestämmelser som skall iakttas vid byggande. Till planens laga handling finns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel
till planens formella innebörd.
DETALJPLAN
SKALA 1:1000
Vid utskrift i A1-format
Ledningsrätt
Lr
Transformator, Skärmtak
Gatunamn
Traktnamn, Kvartersnamn
Fastighetsbeteckningar
Spår
Hultmansgatan
BOFORS, MALLEN
2:71
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN 2013.0187
SAMRÅDSHANDLING
ORDLISTA
Nedan beskrivs några av de begrepp som används i planbeskrivningen.
Allmän platsmark
Ytor som ska vara tillgängliga för
allmänheten, t ex gator, parker, torg
och vägar. För att ytorna ska vara
allmän platsmark i juridisk mening
måste detta anges med särskilda
bestämmelser i detaljplan. Kommunen äger normalt alltid allmän
platsmark och har ansvar för dess
skötsel. Allmän platsmark får inte
säljas eller upplåtas för enskilt
bruk, undantaget torgplatser och
liknande.
växtlighet). Ordet fastighet används
ofta felaktigt som benämning på en
byggnad. Markområde som utgör
rättslig enhet.
Fastighetsreglering/
fastighetsbildning
Lantmäteriåtgärder av olika slag
i syfte att skapa nya tomter, lägga
till mark till befintliga tomter och
liknande.
ledningar inom angivna sträckningar
oavsett vem som äger marken.
LOD - Lokalt omhändertagande av
dagvatten
Innebär att dagvatten hanteras på
den egna tomten, istället för att ledas
ned i dagvattensystem eller avlopp.
Markanvändning
Bestämning i detaljplan eller motsvarande av hur ett avgränsat geograFörrättning
fiskt område får användas, t ex för
Lantmäteriåtgärd av något slag i syfte bostäder, handel, industri, etc.
Antagande/Antagandebeslut
att skapa nya tomter, lägga till mark
Det beslut som kommunens byggtill befintliga tomter, bilda en samfäl- Planbestämmelse
nadsnämnd eller motsvarande tar
lighet och liknande.
Juridiskt bindande bestämmelse
när en detaljplan eller områdesbesom läggs fast i en detaljplan vilken
stämmelser fastställs. Kommunens GC-väg/GCM-väg
beslutas av kommunen. Planbestämantagande-beslut kan av personer
Gång-/cykelväg respektive gång-/
melsen reglerar inom ett avgränsat
som berörs av planen överklagas
cykel- och mopedväg. Formell benäm- geografiskt område hur marken får
till länsstyrelsen.
ning av vägtyp som i en detaljplan
användas, bebyggas, mm.
även reglerar den nivå på funktion
Byggnadsarea
och skötsel som kommunen är skylSakägare
Den totala ytan för en eller flera
dig att hålla.
Sakägare är en juridisk term för en
byggnader, beräknad utifrån dess
person eller ett företag som är berörd
ytterväggar.
Gemensamhetsanläggning
av en särskild fråga.
Benämning på en genom en lantmäByggrätt
teriförrättning definierad gemensam Samfällighet/SamfällighetsförenDen yta på en planlagd fastighet där enhet, t ex en väg, en avloppsanlägg- ing
fastighetsägaren har rätt att bygga
ning, en brygga, etc som får användas En samfällighet består av mark, aneller anlägga det detaljplanen regoch ska skötas och bekostas av ett
läggningar, rättigheter m.m. som gelerar, dvs byggnadsnämnden måste fastlagt antal fastighetsägare. En
mensamt tillhör flera fastigheter. En
ge bygglov för en sådan åtgärd och gemensamhetsanläggning förvaltas
samfällighet förvaltas antingen direkt
den kan inte ifrågasättas.
vanligen av en samfällighetsförenav delägarna (delägarförvaltning)
ing där berörda fastighetsägare valt
eller av särskilt bildad samfällighetsDagvatten/Dagvattenledning
en styrelse vilken i enlighet med de
förening (föreningsförvaltning).
Regn- och smältvatten som via
stadgar och andelstal som beslutats
diken eller ledningar når sjöar och i lantmäteriförrättningen sköter den
vattendrag. I äldre ledningsnät där löpande driften.
dagvattenbrunnar är anslutna till
samma nät (sk kombiledningar)
Kvartersmark
som spillvatten (avlopp från bebyg- Mark som i detaljplan avsatts för oligelse) leds dagvattnet till komka typer av användning och som till
munens reningsverk. Vid ny- och
skillnad från allmän platsmark inte
omläggning läggs särskilda dagmåste vara tillgänglig för allmänhevattenledningar som inte leds till
ten. Kvartersmark är vanligen privareningsverket utan till lämplig reci- tägd men även kommunen, staten och
pient (dike, vattendrag eller sjö).
landstinget kan äga kvartersmark, t
ex för skolor, sjukhus, etc.
Fastighet
Ett markområde (en tomt) som
Ledningsrätt
är fast egendom med eller utan
Fastighetsbildningsåtgärd som
tillhörande fastighetstillbehör (tex ger huvudmannen för ett allmänt
byggnader, andra anläggningar och ledningsnät rätt att lägga och hålla
19
SBN 2013.0218
SAMRÅDSHANDLING
SAMRÅDSTID 5/5 - 26/5 2015
SAMRÅDSHANDLING
Förslag till detaljplan för
Nedre Skranta, Karlskoga
www.karlskoga.se