Göteborgs Stad

Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2015-05-26
BN 2015-06-17
Diarienummer 0555/10
Planavdelningen
Madelene Seberbrink
Telefon 031-368 15 59
E-post: [email protected]
Moderna Göteborg Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III – ett program för
bevarande
Förslag till beslut
Byggnadsnämnden föreslås besluta:
att
remittera ärendet till berörda remissinstanser.
Sammanfattning
Moderna Göteborg är ett projekt som igångsatts 2010 med syfte att sammanställa ett
kunskapsunderlag rörande efterkrigstidens bebyggelse i Göteborg och omfattar perioden
kring 1955-75. Avsikten är att komplettera de befintliga kulturmiljöprogrammen med
bebyggelse från denna period. Syftet är att lyfta fram karaktärsdrag och kvaliteter som
kan vara såväl unika som typiska. Planeringsunderlaget baserar sig på tidigare utförda
inventeringar och dokumentationer. Projektet har utförts av Göteborgs stadsmuseum
med stöd av en tvärsektoriell arbetsgrupp där Stadsbyggnadskontoret, Park- och naturförvaltningen, Stadsledningskontoret och Länsstyrelsen medverkat.
Kontorets uppfattning är att ett allmänt tillgängligt bedömningsunderlag saknas för den
aktuella perioden. Att kontinuerligt komplettera och utvidga kommunens kulturmiljöprogram är ett sätt för byggnadsnämnden att varsamt hantera och vårda bilden av Göteborg. Underlaget ger förutsättningar för konstruktiva dialoger och fortsatt utveckling av
stadsdelarnas identitet med bibehållen historisk förankring.
Remissen syftar till en innehållsmässig granskning. Med eventuella redaktionella justeringar kan byggnadsnämnden därefter översända den kompletta handlingen till kommunfullmäktige för beslut som formellt utökar sammanställningen av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Stadsbyggnadskontoret
Agneta Hammer
Stadsbyggnadsdirektör
Måns Werner
Chef Strategiska avdelningen
Bilagor
Bilaga 1. Moderna Göteborg – Göteborgs Stadsmuseum – Arbetsmaterial maj 2015
Bilaga 2. Karta A4 – Områden och objekt medtagna i befintliga program
Bilaga 3. Områden och objekt föreslagna i Moderna Göteborg
Ärendet
Moderna Göteborg är ett projekt som igångsatts 2010 med syfte att sammanställa ett
kunskapsunderlag rörande efterkrigstidens bebyggelse i Göteborg och omfattar perioden
kring 1955-75.
Avsikten är att komplettera de befintliga kulturmiljöprogrammen med bebyggelse från
denna period. Det medför att ett uppdaterat och relevant underlag för kulturmiljön föreligger, vilket stödjer processen och höjer kvalitén vid planering och lovgranskning. Syftet är att lyfta fram karaktärsdrag och kvaliteter som kan vara såväl unika som typiska
och därmed ge möjlighet att bevara berättelser kopplade till den fysiska miljön. Att
uppmärksamma kulturhistoriska värden bidrar även till att nyansera och stärka ett områdes identitet.
Under efterkrigstiden expanderar Göteborg kraftigt. Industrin utvecklas, den offentliga
sektorn växer och når sin största omfattning på 70-talet. Även kommers och handel omvandlas och infrastrukturen byggs ut. Samtidigt genomförs en omfattande bostadsutbyggnad med tillhörande servicefunktioner enligt tidens planeringsideal. Efter andra
världskriget fram till 1980 tillkom nästan tre fjärdedelar av all bebyggelse i Göteborg.
Medtaget i befintliga program - ca 1000 – 1955
Föreslaget i Moderna Göteborg - ca 1955 - 1975
Bakgrund
Göteborg, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del I - II – ett program för bevarande
upprättades 1999 och är en sammanställning av beslut tagna i kommunfullmäktige:
1976-09-23
-
1980-03-27
-
1984-12-13
1986-05-15
1987-06-11
-
1990-03-01
-
Bevaringsprogram för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse i Göteborg, 1975
Natur- och kulturvårdsprogram för Göteborg,
Rapport 4 (Kulturlandskap och bebyggelse), 1979
Vättlefjäll – områdesplan, 1984
Värdefulla miljöer i Göteborg, 1985
Komplettering av bevaringsprogram för kulturhistoriskt
Värdefull bebyggelse i Göteborg, 1987
Norra Älvstranden – Kulturmiljön, 1989
Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande
2(6)
Även områden av riksintresse för kulturmiljön ingår i sammanställningen. Beslut om
dessa togs av riksantikvarieämbetet 1987 och har senare behandlats inom ramen för
kommunens översiktsplan:
1990-06-07 1995-02-02 -
ÖP 89
ÖP 93
Av Översiktsplan för Göteborg, kapitlet Kulturmiljön, framgår att sammanställningen
av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utgör ett kommunalt planeringsunderlag samt
att särskild hänsyn ska tas till redovisade områdens kulturhistoriska värden vid den allmänna lämplighetsprövningen.
Detta sker dels genom att materialet är publicerat och tillgängligt för alla, politiker,
tjänstemän, konsulter, fastighetsägare, hyresgäster och den intresserade allmänheten
samt dels genom att förslag till planer, program och bygglov granskas, enligt kontorets
handläggningsrutiner, gentemot de kommunala kulturmiljöprogrammen.
Projektet Moderna planeringsunderlag
Arbetet med planeringsunderlaget Moderna Göteborg har pågått sedan 2010.
Inom ramen för Moderna Västra Götaland, fick Göteborgs stad under 2010 och 2011
bidrag från Länsstyrelsen Västra Götaland. Under 2012 har arbetet fortsatt med egna
medel. För 2013 har kulturnämnden erhållit ett extraanslag från kommunfullmäktige.
Projektet har utförts av Göteborgs stadsmuseum med stöd av en tvärsektoriell arbetsgrupp sammansatt av Göteborgs stadsmuseum, stadsbyggnadskontoret, park- och naturförvaltningen, stadsledningskontoret och Länsstyrelsen Västra Götaland.
Rapporten presenterar bebyggelse med kvaliteter och specifika karaktärsdrag som utmärker byggandet under perioden kring 1955-75. Rekordårens, eller det så kallade miljonprogrammets byggande, utmärks av stor skala varför även strukturer och stadsplanetänkande ingår i den byggnadshistoriska bedömningen. Den geografiska indelningen
och redovisningen följer upplägget i Göteborg, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del
I – II. Områdets eller objektets historiska sammanhang presenteras och motiv för urvalet
framgår av en karakteriserande text tillsammans med orienterande bilder och kartor. Ett
urval framställs som särskilt kulturhistoriskt intressant.
Planeringsunderlaget baserar sig på tidigare utförda inventeringar och dokumentationer
som beskriver bebyggelsen från den aktuella perioden på ett värderande sätt. Enbart
mindre selektiva utredningar men inga nya inventeringar har utförts inom ramen för
projektet.
Vid två workshoptillfällen i början av april 2014 samlades stadsdelsförvaltningarnas
utvecklingsansvariga, stadsbyggnadskontoret och stadsmuseet. Mötena syftade till att
förklara avgränsningarna i programmet och få ett lokalt perspektiv på de urval som
gjorts.
Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande
3(6)
Stadsbyggnadskontorets bedömning
Det som förenklat benämns Bevaringsprogrammet är ett verktyg som används av kommunens tjänstemän vid upprättande av planer och prövning av bygglov. Av det urval
som gjorts framgår vilka värden eller intressen som kommunen vill slå vakt om vid en
avvägning mellan allmänna och enskilda intressen.
Sådana beslut sker vid detaljplanering och bygglov.
Kontorets uppfattning är att ett allmänt tillgängligt bedömningsunderlag saknas för perioden 1955-75. Det är mellan 40 och 60 år sedan det aktuella byggnadsbeståndet uppfördes. Upprustningar och renoveringar aktualiseras löpande och förtätningar med kompletterande bebyggelse inom beståndet finns med i kommunens utbyggnadsplanering.
Att kontinuerligt komplettera och utvidga kommunens kulturmiljöprogram är ett sätt för
byggnadsnämnden att varsamt hantera och vårda bilden av Göteborg, som den gestaltas
i stadens bebyggda miljöer. Underlaget ger förutsättningar för konstruktiva dialoger och
fortsatt utveckling av stadsdelarna med bibehållen historisk förankring. Kulturmiljöprogrammen, såsom de hittills presenterats utgör även ett pedagogiskt material i de samtal
som kommunens förvaltningar kontinuerligt för med skolor, fastighetsägare och stadens
invånare.
Belysning av senaste ändringar i PBL
Våren 2015 granskades objekten som medtagits i Moderna Göteborg utifrån de regeländringar i PBL som trädde i kraft 2 juli 2014 beträffande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov på en- och tvåbostadshus. Åtgärderna som avses är uppförande av en komplementbyggnad på 25 kvm, tillbyggnad av huvudbyggnad på högst 15
kvm, tillbyggnad med högst två takkupor samt inredning av ytterligare en bostad. Om
byggnaden är utpekad som särskilt värdefull i en kulturmiljöinventering är dessa åtgärder inte bygglovsbefriade.
Av de medtagna 170 objekten är ett 30-tal en- eller tvåbostadshus. Många är rad- eller
kedjehus varför fler än 30 fastigheter berörs. Några objekt är stiftelser eller hyresradhus
och fem objekt dubbelredovisas från tidigare kulturmiljöprogram varför dessa inte omfattas av de nya reglerna. Endast två objekt är friliggande byggnader och alla utom fem
har platta tak där bygglovbefrielse för kupor skulle kunna påkallas. Det finns teoretiska
möjligheter att genomföra tillbyggnader på några kvadratmeter på flera objekt, eventuellt upp till 15 kvadratmeter på ett par av dessa.
Sammantaget gör kontoret bedömningen att det är motiverat att behandla dessa tänkbara
fall som bygglovärenden om de aktualiseras.
Att ett objekt är medtaget i Moderna Göteborg innebär inte med automatik att förändringar och tillbyggnader förhindras. Med hänsyn till det särskilda värde som byggnadsbeståndet bedöms ha är det rimligt att förändringars lämplighet, utförande och materialval underkastas den granskning och dialog som ett bygglovförfarande innebär.
Begränsningar i underlaget
Nära tre fjärdedelar av byggnadsbeståndet tillkom efter andra världskriget fram till
1980. Inom ramen för projektet Moderna Göteborg har mycket begränsade möjligheter
funnits till nya eller kompletterande inventeringar. Några industrier och arbetsplatser
finns med men ett helhetsgrepp saknas. De genomförda inventeringarna av bostadsbebyggelsen har dominerats av flerfamiljshus och enfamiljshus i områden av likartad karaktär. Endast få villor finns med bland värderade byggnader från perioden. Ett litet
urval av infrastruktur har medtagits, främst de av landmärkeskaraktär. Även urvalet av
Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande
4(6)
institutioner, handel, kontor, restauranger, hotell, specialbostäder, frikyrkor samt idrottsanläggningar och planerad grönska är begränsat.
Om önskemål framkommer att underlaget bör kompletteras med ovan nämnda kategorier får detta hanteras och finansieras i ett separat delprojekt.
Fortsatt hantering
Föreliggande remiss syftar till en innehållsmässig granskning. Avsikten är att uppnå en
samsyn kring urval och kvalitetsbeskrivningar, samt att förankra arbetet i kommunen.
Efter eventuella justeringar som remissen kan föranleda får materialet status som ett
sammanhållet ”kunskapsunderlag”.
Med eventuella redaktionella justeringar kan byggnadsnämnden därefter översända den
kompletta handlingen till KF för beslut som formellt utökar sammanställningen ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse – ett program för bevarande” med en del III.
Ekonomiska konsekvenser
Det fortsatta programarbetet finansieras med kommunbidrag.
Barnperspektivet (FN:s barnkonvention)
Att kunna avläsa historien genom stadens bebyggelse och därmed även kunna studera
samhällsutvecklingen utgör en pedagogisk dimension. De kommunala kulturmiljöprogrammen utgör ett material som används i de samtal som förvaltningarna kontinuerligt
för med stadens skolor. Att uppmärksamma barnperspektiv på kulturarv är angeläget då
det berikar kulturmiljöarbetet med ett perspektiv som i praktiken ger en starkare identifikationsförmåga för stadens unga.
För barnet handlar det om att se sig själv som en del av något som tidigare utspelat sig
och i detta känna en trygghet. Det handlar om igenkännande i vardagen men också om
förmågan till fler tolkningsmöjligheter av det förgångna. Materiella lämningar fungerar
som hjälp att minnas händelser och skapar en känsla av samhörighet över generationer.
Jämställdhetsperspektivet
Programmet hanterar vardagslivet i alla stadsdelar så som det gestaltas i den fysiska
miljön. Det förmedlar berättelser om det moderna samhällets kulturarv, om arbete, fritid, boende och landskap.
Kulturmiljön handlar om att se sin plats i historien, rent fysiskt men även i vardagens
aktiviteter. Den kan ändå inte enkelt avskiljas till att handla om det förflutna, utan är
lika mycket en del av samtiden.
Mångfaldsperspektivet
En ökad medvetenhet hos göteborgarna om stadsdelarnas kulturhistoriska värden bidrar
till att nyansera och stärka områdenas identitet. Det finns idag ett uppdrag att historieskrivningen ska representera alla grupper i samhället och här fyller enskilda kulturmiljöer en funktion som representanter för olika berättelser.
Kulturmiljön är betydelsefull både för den enskilde som identitetsskapare inom den
egna livsvärlden, och för att utveckla en erfarenhet av att det finns gemensamma samhällsangelägenheter i form av kollektiva minnen och kulturarv. I grunden spelar kulturmiljön roll som nod för igenkännande och kontinuitet, och möjliggör förståelse för flera
tidslager och för kopplingen mellan samtid och dåtid.
Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande
5(6)
Miljöperspektivet
Kulturmiljö är de historiska spår som finns i vårt stadslandskap med förmåga att berätta
om det som varit. Det handlar om identitetsskapande lika mycket som det handlar om
platsskapande. Programmet tillhandahåller ett bättre underlag för att tillgodose miljökvalitetsmålen och särskilt god bebyggd miljö. Att belysa kulturhistoriska kvalitéer och
bygga vidare på det befintliga skapar ett mer hållbart samhälle för alla. Den tillhörighet
man känner till en plats hänger samman med att miljön är väl omhändertagen och med
möjligheten att få vara medskapande.
Omvärldsperspektivet
Arbetsprocessen kring programmets framtagande har utvecklat samarbetet inom Västra
Götaland, inom kulturmiljöområdet. Det samlade kunskapsunderlaget är tillgängligt för
alla, politiker, tjänstemän, konsulter, fastighetsägare, hyresgäster och den intresserade
allmänheten. Underlaget ger förutsättningar för konstruktiva dialoger och fortsatt utveckling av stadsdelarna med bibehållen historisk förankring.
Gränsen för kulturhistoriskt intresse flyttas hela tiden fram och formas med vårt samhälle. Kulturmiljön är allas ansvar.
Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande
6(6)