Ladda ner fil

Byggnadsstyrelsen
Tekniska byråns information
Avloppsreningsverk
Driftkontroll
15
1979-12
á
FÖRORD
Statens
naturvårdsverks
avloppsreningsverk,
reningsverk
anvisningar
publikation
dimensionerade
för
för
kontroll
1973:16,
gäller
av
för
200 personekvivalenter
r
eller
För
mer.
mindre
handhar,
utan
anläggningar,
finns
respektive
upprättar
länsstyrelse
byråns
för
de byggnadsstyrelsen
från
kräver
som
naturvårdsverket
att
skall
huvudmannen
underställas
godkännande.
marksektion
med
naturvårdsverket
För
utredningsarbetet
svarat.
anvisningar
kontrollförslag,
länsstyrelsen
Tekniska
inga
såsom
har
upprättat
har
Folke
därför
denna
efter
samråd
information.
Jakobsson,
K-konsult
á
3
INNEHALL
Sid
1.
ALLMÄNT
5
2.
U T S L Ä P P S K O N T R O L L
7
2.1
INLEDNING
2.2
FÖRSLAG
2.21
Omfattning
2.22
Vattenmängdsmätning
2.23
Provtagning
2.231
Provtagare
2.232
Provtagningsfrekvens
2.233
Provtagningstid
2.234
Analysparametrar
2.24
Recipientundersökningar
2.25
Rapportering
2.3
PROVTAGNINGSANVISNINGAR
2.31
Manuell
2.311
Utrustning
2.312
Provtagningspunkt
2.313
Provtagningsmetod
2.314
Vattenmängdsmätning
2.32
Automatisk
2.321
Utrustning
2.322
Kontroll
2.323
Provtagningsmetod
TILL
KONTROLLPROGRAM
7
8
10
provtagning
provtagning
och rengöring
11
Sid
13
3.
F U N K T I
3.1
INLEDNING
3.2
OMFATTNING
3.21
Mängdmätningar
3.22
Provtagning
3.23
Journalföring
16
LABORATORIEUTRUSTNING
17
.3 .3
O N S K O N T R O L L
och analyser
14
3.31
Utensiler
3.32
Kemikalier
3.4
PROVTAGNINGS-
3.41
Bestämning
3.411
Provtagning
3.412
Utförande
3.413
Bedömning
3.42
Bestämning
3.421
Provtagning
3.422
Provets
3.423
Beräkning
av syremättnadsgrad
20
3.424
Beredning
och kontroll
21
3.4241
Beredning
3.4242
Kontroll
3.43
Bestämning
3.431
Apparatur
3.432
Förbehandling
3.433
Utförande
3.44
Bestämning
av siktdjup
3.45
Bestämning
av fritt kloröverskott
3.451
Utrustning
3.452
Utförande
OCH ANALYSANVISNINGAR
av slamvolym
18
av resultaten
av löst syre i vatten,
rutinmetod
behandling
19
av natriumtiosulfatlösning
av pH
22
23
BILAGOR
I
Blankett
för anmälan
av kontrollprogram
till
länsstyrelse
II
Rapporteringsformulär
till länsstyrelse
11.1
Exempel
till
IV
Månadsjournal
på
följesedel
laboratorium
för intern driftkontroll
m fl
5
ALLMÄNT
Utsläpp av avloppsvatten , även efter rening i avloppsreningsverk,
regleras i bl a hälsovårdsstadgan,
miljöskyddslagen
och miljöskyddskungörelsen.
Denna information
anger vilka åtgärder
som skall
vidtas
av byggnadsstyrelsens
utredande,
projekledande och förvaltande
personal
vid projektering
och
drift av avloppsreningsverk.
I miljöskyddskungörelsen
reningsverk
avsett för
5 § anges
fler än 200
tillstånd
eller dispens . För mindre
(koncession)
anläggningar
skall
anmälan
göras
att för avloppspersoner
fordras
till
länsstyrelsens
naturvårdsenhet
enligt miljöskyddskungörelsen
10 §.
I bägge fallen skall dessutom anmälan göras till
hälsovårdsnämnden
enligt hälsovårdsstadgan
42 §.
Till anmälan , ansökan
skall
fogas
ett
förslag
anläggningen.
om tillstånd
eller
till
kontrollprogram
dispens
för
Förslag
till kontrollprogram
skall dör större reningsverk,
som avses i miljöskyddskungörelsen
5 §,
utformas
1973:16.
utformas
Under
enligt statens naturvårdsverks
publikation
För mindre anläggningar skall förslaget
enligt kap 2 nedan.
byggnadsprogramskedet
länsstyrelsens
den.
Under
systemhandlingsskedet
sökan om tillstånd
med
förslag
skall
naturvårdsenhet
till
samråd
tas
med
och hälsovårdsnämn-
skall
eller dispens
anmälan
eller
an-
inges. tillsammans
kontrollprogram.
Reningsverket
skall projekteras
med de anordningar
som erfordras
för utsläpps - och funktionskontroll
1
den omfattning
som anges i av länsstyrelsen
godtaget kontrollprogram
samt i kapitel
3 nedan.
6
Under
förvaltningsskedet
tionskontroll utföras
taget kontrollprogram
Provtagning
för
ligt avsnitt
skall
utsläpps
- och funkenligt av länsstyrelsen godsamt enligt kapitel 3 nedan.
utsläppskontroll
skall
utföras
en-
2.3 nedan.
Provtagning och analys för funktionskontroll
skall
utföras enligt kapitel 3 nedan i för respektive reningsverk tillämpliga delar . Förutom till reningsverkets kontruktion anpassas funktionskontrollen
till driftorganisationens
resurser samt till reningsverkets geografiska läge i förhållande till driftpersonalens stationering.
Under förvaltningsskedet
kan länsstyrelsen i egenskap av tillsynmyndighet meddela föreläggande om åtgärder, exempelvis om godtaget kontrollprogram
ej
finns.
Respektive
skedesansvarig
byråns marksektion
frågor.
bör
samråda
vid handläggning
med
tekniska
av ovanstående
7
2.
U T S L Ä P P S K 0 N T R 0 L L
2.1
INLEDNING
Ett reningsverk är avsett att reducera mängden föroreningar som tillförs redipienten. Syftet med utsläppskontrollen
är att redovisa den mängd föroreningar som passerar reningsverket och släpps ut i
recipienten samt att redovisa hur mycket slam som
bildas. Därmed visas i stort hur verket fungerar.
Vidare
önskar
man
en bild
av hur
recipienten
even-
tuellt påverkas.
2.2
FÖRSLAG
2.21
Omfattnin
Förslag
TILL
KONTROLLPROGRAM
till kontrollprogram
skall omfatta:
1.
Verkets dimensionering i personekvivalenter
med
angivande av eventuell, industriell belastning.
2.
Dimensionerande
3.
Reningsmetod
vattenmängd
(mekanisk,
(Qdim).
biologisk,
angivande
av typ för respektive
kalie
dylikt.
och
4.
Recipient (helst kartskiss
exakt utsläppspunkt).
5.
Principskiss över anläggningen
provtagningspunkter.
6.
Uppgift
7.
Provtagningsprogram
om mät - och
ningstider
kemisk)
process,
med angivande
med
kemi-
av
med angivande
av
provtagningsutrustning.
med angivande
(provtagningsveckor
av provtag-
under
året),
provtyp (stickprov, dagprov, dygnsprov, reducerade veckoprov eller veckoprov samt analysparametrar (BS7, COD, totalfosfor och suspenderade
ämnen).
8.
Uppgift
om hur redovisning
Underlag
till förslag
i bilaga
I.
skall ske.
till kontrollprogram
återfinns
8
2.22
Vattenmän
dsmätnin
Anordningar för flödesmätning skall finnas i alla anläggningar. I anläggningar med flödesstyrda doseringar bör mojlighet föreligga för kontinuerlig flödesmätning.
Flödesmätning skall alltid ske i samband med provtagningar. för utsläppskontroll.
I mindre
reningsverk kan flödesmätning ske manuellt
genom nivåindikering av vattenytan i mätränna med
triangelformat skibord.
I skötselanvisningen
för vederbörande reningsverk
skall ingå beskrivning av skibordet, dess nivå i förhållande till fast mätpunkt, skibordets vinkelgradtal och kurva eller tabell utvisande flödet vid olika
o
nivåer.
Utrustningen
för
nivåmätningen
montage med flottör
mätskala.
I större
bör
utformas
eller förskjutbar
anläggningar
utnyttjas
samma
som
mätlinjal
mätmetod
fast
och
som
nämnts ovan men vattenytan indikeras med flottör,
ekolod, bubbelinstrument,
tryckdosor, kapacitansinstrument eller liknande.
Flottören
har
en något
mindre
noggrannhet
men
är en-
kel att sköta och driftsäker varför den bör föredras
framför övriga. Mätning sker säkrast i renat vatten.
Alla automatiska
mätutrustningar
måste kontrolleras
med jämna tidsintervaller.
Kontroll
sker genom jäm-
förande manuell
2.23
Provta
nin
2.231
Provta
are
mätning.
I anläggningar med lång uppehållstid är det normalt
inte ekonomiskt motiverat att anskaffa automatiska
provtagare eftersom provtagningsfrekvensen
är låg
(två gånger per år)` och provtagningstiden
begränsas
till
att
omfatta
högst
tvåtimmar.
I anläggningar med längre provtagningstid
än två timmar är det lämpligt att anskaffa automatiska provtagare. I varje reningsverk anskaffas en provtagare
för utgående
vatten.
9
Automatiska provtagare bör vara av vakuumtyp (provvattnet suges upp till apparaten som mäter av en bestämd vattenmängd för varje provtagningsimpuls).
Provtagaren kan styras dels av tidur, dels av impuls
från flödesmätare. Provtagaren placeras frostskyddad.
2.232
Provta
fin sfrekvens
I reningsverk dimensionerade
för 50-200 personekvivalenter tas prov två gånger per år, förslagsvis februari - mars och juli - augusti, dvs före snösmältning
resp höstregn på utgående vatten. (Inkommande vatten
undersöks i samband med intrimning av reningsverket
och i den interna driftkontrollen).
Slamprov tas
minst en gång per år i samband med slamtömning.
2.233
Erforderli
rovta nin stid
Provtagningstidens
längd bör fastläggas
uppehållstid i anläggningen.
2.234
på basis av
1.
I anläggningar med längre uppehållstid än 12 timmar blir vattnet så omblandat och utjämnat att
ett blandprov uttaget på dagtid med jämna tidsintervaller under minst två timmar blir representativt. Till dessa anläggningstyper
räknas
biologiska dammar, långtidsluftare och ringkanaler samt väl dimensionerade andra anläggningar
med minst två långtgående reningssteg.
2.
I anläggningar med kortare uppehållstid. än totalt 12 timmar erfordras provtagning under minst
8 timmar. Till denna grupp räknas anläggningar
för mekanisk rening, direktfällning,
biologiska
än tre
med
mindre
bäddar, aktiv-slamanläggning
timmars. luftningstid. Sådana reningsverk utrustas med automatiska provtagare.
Anal
s arametrar
Samtliga prov analyseras enhetligt med avseende
BS?, totalfosfor och suspenderade ämnen.
på
Slam analyseras med avseende på torrsubstans och i
det fall slammet skall läggas ut på odlad jord i enlighet med socialstyrelsens
rekommendationer.
2.24
Reci
ientundersöknin
I första
hand
bör
ar
eventuell
kontroll
kunna
inordnas
i de gemensamma undersökningsprogram
som blir allt
vanligare för större vattendrag och vattenområden
och oftast organiseras av vederbörande länsstyrelse.
10
eller
sker i särskilt
känslig
recipient
denna utnyttjas som vattentäkt, för vattning av kreatur eller för bad kan viss kontroll vara motiverad
som gardering mot skadeståndskrav . Sådan kontroll bör
prov som tas dels uppendast omfatta bakteriologiska
ströms utsläppspunkten och dels tillräckligt långt
nedströms för att spillvattnet skall bli effektivt
inblandat.
Om utsläpp
2.25
Ra
orterin
Rapportering skall ske inom en månad efter varje
provtagning till länsstyrelsens naturvårdsenhet
och
kommunens hälsovårdsnämnd.
Rapportering
ga II.
skall ske på blankett
2.3
PROVTAGNINGSANVISNINGAR
2.31
Manuell
2.311
Utrustnin
2.312
rovta nin
1.
2-3 1
plasthink
2.
250 ml
mätglas
3.
5 1
plastflaska
4
1 1
provflaska
Provta
KBS 283 , se bila-
nin
med lina
som samlingskärl
s unkt
Prov tas ut där vattnet är så väl omblandat som möjligt. Lämplig provtagningspunkt
är omedelbart efter
måtskibordet.
2.313
Provta
nin smetod
Provtagningstid
: 2 timmar
1.
0,5 liter prov tas ut varje kvart.
2.
Proven
väl
hälls
i samlingskärlet , som skall vara
rengjort.
3.
När samtliga prov uttagits skakas samlingskärlet
om ordentligt varefter provflaskan fylls och försluts.
4.
Anteckna
på etikett
på provflaskan
ställe och provtagningstidpunkt.
provtagnings-
11
5.
Fyll noga i följesedel,
även med analyser
enligt
kontrollprogrammet
. Se exempel,
bilaga
III.
6.
Samlingskärl
och prov förvaras
så svalt
ligt under provtagningstiden
och lämnas
möjligt
till undersökningslaboratoriet.
Vid
ven
2.314
lång transporttid
till laboratoriet
bön prokylas ner och sändas i kyld förpackning.
Vattenmän
1.
som möjsnarast
dsmätnin
Flödet
kontrolleras
varje
timme
under
provtag-
ning.
2.
Värdena
3.
Medelvärdet anges på följesedeln
riet i m3 per timme.
4.
Finns registrerande mätare
dygnsflödet
på följesedeln
2.32
Automatisk
2.321
Utrustnin
1.
med summaverk
i m3 per dygn.
provtagare,
Samlingskärl
3.
1-liters
4.
240 ml mätglas.
som helst bör vara styrd
och
på 20-30 liter.
provflaska.
ren
örin
1.
Före varje provtagning spolas apparaten
hörande slangar ren. OBS VIKTIGT:
2.
Apparaten
prov
anges
flödesmätaren.
2.
Kontroll
till laborato-
rovta nin
Automatisk
från
2.322
antecknas.
provkörs
som tas
ut
vid
under
varje
kontroll
tillfälle
med till-
av hur
mycket
(mätglas).
Normalt tas 30-100 ml ut vid varje impuls. Apparaten bör inställas så att minst 10 prov tas per
timme under dagtid.
2.323
Provta
nin smetod
Provtagningen
omfattar
1.
Reningsverkets
antecknas.
2.
Apparaten
ett dygn.
summaverk
startas,
för flöde avläses
klockslaget
antecknas.
och
12
3. :Apparaten hålls under viss, uppsikt
ren är i reningsverket.
4.
Påföljande
klockslag
dag
stänges
apparaten
den tid sköta-
av vid samma
som den startades.
5.. Summaverket läses av. Vattenmängden under dygnet
räknas ut Värdet antecknas på följesedel till
laboratoriet.
6.
Samlingskärlet
skakas om ordentligt. Provflaskan
fylls upp och förses med etikett med anteckningar
om- provtagningsställe
och provtagningsdatum.
7.
Vill man kontrollera att provtagaren fungerat väl
kan dygnets provmängd mätas och jämföras med dygnets flöde och provmängden vid varje impuls.
.
Fyll noga i följesedel, även med analyser enligt
kontrollprogrammet,
se exempel bilaga III.
9.
Samlingskärl och prov förvaras så svalt som mögligt under provtagningstiden
och lämnas snarast
möjligt till undersökningslaboratoriet.
Vid lång
transporttid till laboratoriet bör provet kylas
ner och sändas i kyld förpackning.
10. Efter provtagningen spolas apparat och slangar
ren. Sugledningen tas lämpligen upp.
13
3.
FUNKTIONSKONTROLL
3.1
INLEDNING
Funktionskontrollen
utgör en kontinuerlig kontroll
av reningsverket. Erhållna analysresultat skall ligga till grund för justeringar och andra erforderliga
åtgärder. Syftet är att uppnå bästa driftekonomi och
fullgod funktion.
a.2
OMFATTNING
1.
Mängdmätningar
se 3.21
2.
Provtagningar
se 3.22
3.
Analyser
se 3.22 och. 3.23
4.
Journalföring
se 3.24
5.
Bedömning
se 3.21 och 3.4
Detaljerade anvisningar
och analys ges i 3.4.
3.21
Män dmätnin
1.
av provtagning
ar
Elöde genom reningsverket.
Beträffande
2.
för utförande
mätanordningar,
se 2.22.
a)
Dygnsflödet
(m3/d)
erhålles
genom avläsning
av flödesmätaren om sådan finns eller beräknas med hjälp av tabell eller kurva för skibordet. Dygnsflödet ligger till grund för bedömning av totalmängder föroreningar till och
från reningsverket, om energiåtgången och kemikalieförbrukningen
är normala, om dagvattentillrinningen är normal osv.
Bestämning av dygnsflödet görs vid varje besök, minst en gång i veckan och införs i månadsjournal.
b)
som
Timflödet
(m3/h)
erhålls
på samma sätt
dygnsflödet och ger bedömningsmöjligheter
för
toppbelastningarna
på olika processenheter.
Bestämning av timflödet sker endast om problem uppstår vid toppbelastning.
Mängd
returslam
Vid aktiv slamprocess återförs slam från sedimenteringsbassängen
till processen (returslam).
Mängden returslam per timme beräknas med hjälp
av pumpkaraktäristika
och jämförs med i reningsverkets skötselinstruktion
angiven mängd. Vid
avvikelse justeras returslammängden.
14
3.
Kemikaliemängder
a)
Kemikalieförbrukningen
per dygn
(1/d eller
kg/d) erhålls genom avläsning av doseringsräkneverket. Avläsningen utförs för att kontrollera lagerhållning och planering av inköp
samt för att medge beräkning av dosering. Avläsning av kemikalieförbrukning
görs vid varje besök, minst en gång i veckan och införs i
månadsjournal.
b) Dosering (1/m3, g/m3 eller kg/m3) är den
mängd kemikalie som tillsätts varje m3 av avloppsvattnet. Aktuell dosering beräknas genom
att dividera kemikalieförbrukningen
per dygn
med dygnsflödet. Doseringen bestäms för att
kontrollera att den.är normal. Beräkning av
doseringen utförs. efter behov för att utreda
driftproblem.
4.
Energiförbrukningar
a) Elförbrukning,
avläses
b) oljeförbrukning,
5.
Temperaturer
en gång per månad.
avläses
en gång per månad.
och väderleksobservationer
a) Väderleksobservationer
har endast intresse om
processerna påverkats av en stark kyla eller
stor nederbörd och om det på grund av några
sådana
faktorer
kan
bli
aktuellt
med
särskil-
da driftåtgärder.
b) Temperatur i inkommande vatten är endast
tres-sant om processer påverkas.
in-
Temperatur i bassängsalar hålles ofta för höga till stora kostnader. De bör därför journalföras.
Temperaturavläsning
utförs vid varbesök
under
vinterhalvåret
och införs i
je
månadsjournalen.
3.22
Provta
nin ar och anal ser
1.
Inkommande vatten, endast i samband med intrimning eller vid speciella driftstörningar.
2.
Mekaniskt renat spillvatten (försedimenterat)
endast i samband med intrimning och vid speciella driftstörningar.
.
Luftningsbassäng
1-5 gånger per
lym.
i aktiv -slamsteg , provtagning
för bestämning av slamvo-
vecka
15
Provtagning utförs vid samma tidpunkt
provtagningstillfälle.
vid varje
Vid intrimning och driftproblem analyseras också
halt suspenderade ämnen samt halt löst syre.
4.
Returslam provtas som stickprov och analyseras
med avseende på slamvolym vid intrimning och när
driftproblem föreligger . Slammet _kontrol eras_på
lukt _och_fär _vidrvare_besök.
5.
Mellansedimentering
i aktiv-slamprocess
eller
biobädd kontrolleras 1-5 gånger per vecka med
avseende på siktdjup och syrehalt , pH-värdet kontrolleras 1-4 gånger per månad.
Vid dålig sedimenteringsprocess
kontrolleras.
nitrat- och ammoniumhalt samt halt suspenderade
ämnen . Kontakta laboratoriet.
Vid problem
i efterföljande
kemiskt
steg
kontrolleras bikarbonathalt . Kontakta laboratoriet.
6.
Flockningsbassäng
kontrolleras under intrimning
och vid driftproblem med avseende på. pH. Flockninq _studeras _visuellt _vid_vare _besök.
7.
Slutsedimentering
i kemiskt steg kontrolleras 1-5
gånger per vecka med avseende på siktdjup och pH.
Vid driftproblem kontrolleras kemikalierest, bikarbonarhalt och halt suspenderade ämnen. Kontakta laboratoriet.
8.
Klorering kontrolleras vid varje besök , minst en
gång i veckan , med avseende på fritt kloröverskott.
Sammanfattning
------------Provtagning
Luftning
Returslam
Mellandimentering
Flockning
Slutsedimentering
Klorering
m = månad ;
pH
Syre
Sikt djup
Slam volym
Visu
ellt
Klor
1-5/v
1-5/v
1-4/m
1-5/v
1-5/v
1-5/v
1-5/v
1-5/v
v = vecka
16
3.23
Journalförin
Journalföring
omfattar
dagbok och månadsjournal.
I dagboken antecknades driftstörningar, maskinhaverier, ändrade driftformer samt efter behov underlag
för månadsjournal.
I månadsjournalen
införs avläsningar och resultat av
utförda analyser och beräkningar. Värdena införs enligt följande
m
månad ;
1.
Elförbrukning
Oljeförbrukning
Bortfört
slam
1/m
l/m
1/m
Bräddning
1/tillfälle
Flöde från reningsverket
Klorförbrukning
1-5/v
1-5/v
Fällningskemikalieförbrukning
1-5/v
3.
Temperatur,
Temperatur,
l-5/v
1-5/v
4.
Luftningsbas säng
Slamvolym
2.
5.
6.
7.
v = vecka;
personalutrymme
bassängsal
1-5/v
Mellansedimentering
pH
1-4/m
syrehalt
1-5/v
siktdjup
1-5/v
Slutsedimentering
pH
siktdjup
1-5/v
1-5/v
Utlopp
fritt kloröverskott
1-5/v
Månadsjournal
IV.
föres
på .blankett
KBS 2$4 , se bilaga
Månadsjournaler
och analysprotokoll
från utomstående
laboratorier samlas 1 särskild pärm.
17
3.3
LABORATORIEUTRUSTNING
3.31
Utensilier
Mätglas,
Mätglas,
Mätglas,
Mätglas,
styrenplast
Winklerf
laska
E-kolv
Voll-pipett,
Schillingbyrett,
Kärl,
Sprutflaska,
Tratt 0 cirka
1000
250
100
1000
250
10
500
10
500
10
ml,
ml,
ml,
ml,
ml,
ml,
ml,
ml,
ml,
cm,
hög
hög
hög
låg
modell
modell
modell
modell
2
5
3
2
1
vid hals
byrett med fot
plast
med smal pip,
glas
pH-komparator,
pH 5,5-8,5
Cl -komparator,
DPD, fritt kloröverskott
Siktskiva med lina
3.32
st
st
st
st
st
1 st
1 st
1
1
1
1
st
st
st
st
Kemikalier
Natriumtiosulfat,
KJ-haltig
NaOH med
n = 0,0125
azid för 02
1 1
250
.250
250
100
25
100
Mangansulfat
för 02
Svavelsyra,
konc, pa
Stärkelselösning,
Kaliumjodid, krist, pa
Kaliumbijodat,
n = 0,0125
Thymol
Stärkelse,
Tiosulfat,
3.4
2 st
2 st
2 st
PROVTAGNINGS-
löslig
Fixanal
OCH
Na2S2O3,
n = 0,01
ANALYSANVISNINGAR
Slamvolym
Löst syre
pH
se 2.41
se 2.42
se 2.43
Siktdjup
se 2.44
Fritt kloröverskott
se 2.45
3.41
Bestämnin
3.411
Provta
ml
ml
ml
ml
g
ml
5 g
10 g
2 st
av slamvol m
nin
Prov tas i luftningsbassängen
inblandat som möjligt.
där slammet
är så väl
Provet tas alltid på samma ställe och helst vid samma tid på dagen vid varje provtagningstillfälle.
Fyll gärna en 1-liters
rekt från bassängen.
plastflaska
med vid hals di-
18
3.412
Utförande
Fyll upp ett väl omblandat prov i mätglaset till
1000-ml-strecket.
Låt provet stå i 30 minuter.
Avläs
3.413
sedimenterad
Bedömnin
slammängd
i ml/1.
av resultaten
Slamvolym skall inte ändra sig av betydelse
till dag.
från dag
Har stora förändringar skett som inte kan förklaras
med uttag av slam ur processen har allvarlig störving skett.
Har slammet minskat påtagligt kan slam ha följt med
till utloppet på grund av stort flöde.
Har slammet ökat starkt kan förgiftning
slamsvällning som följd.
Normalt bör slamvolymen
500 ml/l.
3.42
Beståmnin
3.421
Provta
ha skett med
ligga inom intervallet
av löst s re i vatten,
200-
rutinmetod
nin
Provtagningen sker helst i ett avslammat vatten,
eftersom eventuellt närvarande slampartiklar stör
analysprocesserna.
Man tar därför helst proven i det
vatten som går ut från sedimenteringsbassängen.
1
denna bassäng förbrukas alltid en viss mängd syre.
För att inte syrebrist skall uppstå där bör alltid
utloppsvattnet
innehålla en viss syrehalt, som inte
bör underskrida 0,5 mg/l 02. Är syrehalten
för hög
(över
2-3 mg/l 02) tyder
detta
man luftar
för
på att
intensivt. Detta medför dels onödiga kostnader dels
onödig nedkylning vintertid, dels ofta ökade skumningsproblem.
Vid normal driftkontroll tar man syreprov i utloppsvattnet (helst före eventuella skibordsrännor och
absolut
före
varje
form
olika slag) i följande
Aktivt slam
Biosorption
Långtids iuftare
Ringkanaler
Biologiska
bäddar
Biologiska
dammar
av
störtning
i schakt
typer av anläggningar.
av
19
I ringkanaler
med
direkt
i kanalen,
drift tas provet
diskontinuerlig
helst under slutet av en töronings-
period.
I biologiska
dammar
i rutinkontrollen
samtliga enheter.
Vid
uppdelade
på
flera
ingå syreprovtagningar
specialundersökningar
kan
det
vara
enheter,
bör
även mellan
av intresse
att studera syreförbrukningen
i en sedimenteringsbassäng eller i olika delar av luftningsbassäng.
I
dessa fall är det nödvändigt att förbehandla proven.
Vid själva provtagningen tas proppen ur, varefter
flaskan sänks under ytan och hålls snett så att vattnet rinner längs ena sidan . Mot slutet hålls flaskan
rakt upp och ner, så att samtliga luftbubblor kan
passera uppåt och flaskan fylls helt. Därefter sätt's
proppen på plats, varefter reagensen kan tillsättas
på bekvämare arbetsplats. Observera att proppen inte
får sättas i flaskan om man använder pulverformiga
fällningsreagens.
Då kommer man nåmligen inte ha kvar
tillräckligt mycket vatten i flaskhalsen när proppen
sedan sätts i utan man får ner en luftblåsa i flaskan.
3.422
Provets
behandlin
Genom att tillsätta vissa reagens till vattnet kan
man fixera syret så att detta sedan kan mängdbeståmmas. Man tillsätter därvid dels jodföreningar
(reagens 1 ) , dels
manganföreningar
(reagens
2) . Dessa
föreningar kan förekomma dels i pulverform , dels `i
lösning.
Reagensen får inte blandas i luften. Därför tillsätter man först den ena vid botten av flaskan och sedan den andra vid ytan. Man skall tillsätta lika
mängd av varje kemikalie (cirka 1 ml). Därefter sätts
proppen i flaskan som omskakas ordentligt. Därvid
bildas fällning som är mer eller mindre brunfärgad
av jod.
Sedan fällningen sjunkit till botten tillsätts
mängd koncentrerad svavelsyra (cirka 1 ml) och
pen sätts i. Flaskan sköljs därefter lämpligen
rinnande vatten om kemikalier eventuellt finns
på flaskan.
samma
propunder
utan-
Därefter skakas flaskan om på nytt varvid fällningen
löses upp och vätskan blir helt klar, men mer eller
mindre gul- eller brunfärgad. I lösningen finns nu
jodhalter i samma proportioner som det ursprungligen
fanns syre.
20
Av
flaskans
innehåll
mäts
nu av
100 ml med
mätglas
eller mätkolv . Lösningen 'töms i en titrerkoly. Mätdonet sköljs ur med destillerat vatten som också töms.
i titrerkolven.
Automatbyretten
fylls med tiosulfatlösning
(n = 0,0125 ). Kontrollera att byrettens spets är
fyllda Om inte töm ner byretten så att några droppar
rinner ut. Den måste nu fyllas på nytt . Vid stark
brunfärgning droppas några droppar i taget i medan
titrerkolven svängs runt så att lösningen blandas väl.
När färgen . blir svagt gul tillsätts 1/2 ml stärkelselösning.
Därvid blåfärgas lösningen. Nu tillsätts natriumtiosulfat dro vis . Mellan varje droppe omblandas kolv-.
innehållet väl. När provet är helt avfärgat har slutprodukten -uppnåtts och byretten avläses. Man har nått
ett helt perfekt resultat om provet svagt blåfärgas
sedan det fått stå några minuter ytterligare.
Provet innehåller
går ml tiosulfat.
3.423
lika många mg syre
(Q2) som det åt-
Beräknin av s remättnadsrad
Formel
funnen syrehalt
mg/l
0
100 x
0
syrets löslighet vid funnen temperatur
mg/l
Exempel
Temperatur 8°C
Syrehalt, funnen, 8,0 mg 02/l.
SYremättat-vatten
innehåller vid 8°C
100
1
8
66,7 0
12 , 0 m g Q 2/ 1.
21
Syrets
löslighet
Temperatur
02,
i vatten vid olika temperaturer:
Temperatur
mg/1
°C
mg/1
02,
°C
14,7
14,3
13,9
13,6
13,2
0
1
2
3
4
16
17
18
19
20
10,1
9,9
9,7
9,6
9,4
5
12,9
21
9,2
6
7
8
9
12,6
22
9,1
12,3
23
8,9
12,0
11,7
.24
25
10
11 ,5
26
il
12
13
14
11,2
27
8,8
8,6
8,5
8,3
11 ,0
28
8,2
10 ,7
10,5
29
30
8,1
8,0
15
10,3
3.424
Berednin
3.4241
Berednin
och kontroll
av natriumtiosulfatlösnin
Töm en ampull tiosulfat i ett 1 liters mätglas. Spola
ampullen väl med destillerat vatten. Fyll upp mätglaset med destillerat vatten till 800 ml så exakt som
möjligt. Blanda om väl. Fyll på flaska. Konservera
med en kristall thymol. Kontrollera lösningens normalitet enligt nedanstående. Den bör vara 0,0125 +
0,005.
3.4242
Kontroll
1.
Lägg några kristaller
koiv.
kaliumjodid
2.
Tillsätt cirka 100 ml destillerat vatten.
om så att kristallerna löses upp.
3
Tillsätt
4.
Tillsätt exakt 10 ml kaliumbijodatlösning
(n = 0,0125) med Voll-pipett. Lösningen brunfärgas av jod.
5.
Titrera i vanlig ordning med natriumtiosulfat
stärkelse som indikator.
l ml koncentrerad
i en titrer-
svavelsyra.
Skaka
Blanda
om.
och
22
6.
Natriumtiosulfat
i ml x n = 10 x 0,0125.
n = natriumtiosulfate"ts normalitet.
10 x 0,0125
n=
natriumsulfat
3.43
av • H
Beståmnin
Kolorimetrisk
indikator.
3.431
A
i ml
bestämning
av pH med brotymol-blått
som
aratur
Komparator
blått.
med färgskiva
pH 5,5-8,5
för bromtymol-
Natriumtiosulfatlösning
(cirka 0 ,01 N). Avkloreringsmedel . Används vid klorerade vatten . Samma som titrerlösning för syrebestämning.
3 .432
Förbehandlin
Vid kloröverskott av cirka 0 ,5 mg/l och högre kan
kloren inverka på indikatorns färg ..Om så sker försätts 100 ml prov med 2 ml natriumtiosulfatlösning
varefter pH-värdet bestäms enligt nedan.
3.433
Utförande
1.
Fyll de båda glasrören
med vatten
upp till märket.
2.
Tillsätt 6 droppar pH-indikatorlösning
till det
ena röret och sväng med röret för god omblandning.
3.
Ställ ned det ena röret med indikator i hålet
närmast mitten och det andra röret i det yttersta
hålet.
4.
Håll komparatorn mot ljuset (helst diffust ljus)
och vrid färgskivan till färgöverensstämmelse
erhållits . Avläs provets pH -värde i dess nedre öppning mitt för pilen.
pH i biologisk process bör ligga inom intervallet
7,0 - 7,7. I kemisk fällning bör värdet ligga inom
intervallet 5,5 - 6,5 om AVR eller järnklorid används,
över 11 om man fäller med kalk.
3.44
Beståmnin
av siktd
'u
Siktdjup är ett mått på vattnets klarhet och bestäms
genom att en vit skiva med 25-30 cm diameter nedsänks
till det fjup där den nätt och jämt kan skönjas. Värdet anges i m under vattenytan med en noggrannhet av
1 decimal.
23
3.45
Bestämnin
3.451
Utrustnin
av fritt
kloröverskott
Kolorimeter för bestämning
enligt DPD -metoden.
3.452
av fritt kloröverskott
Utförande
I enlighet
med föreskrifter
kolorime ter.
Resultaten
Värdet
från
leverantören
anges i mg / 1 med noggrannheten
skall alltid överstiga
0,3.
av
0,1.
E
1
r
Bilaga
Länsstyrelsen i ..................
Naturvårdsenheten
Förslag
ro ram för avlo
till. kontroll
srenin
sverk
Kommun:
Anläggning:
Fastighetsbeteckning:
Huvudman:
Dimensionering
------------Verket
är dimensionerat
för
en anslutning
av
personekvivalenter,
varav för industriellt
ten ...............
personekvivalenter.
mentionerat
för att normalt mottaga
........
spillvat-
Verket
är di-
..........
m3/h
(Qdim).
Reningsmetod
Verkets
funktion
(Bil
).
Verket
är planerat
kemisk
rening
mekanisk
,
biologisk
[]
,
processen
är aktivslam
J , biologisk
E, biologisk
damm[].
Den kemiska
reningen
direktfällning
ning
för
planritning
.
Den biologiska
bädd
framgår av bifogad
[]
järnklorid
,
[]
,
är utformad
s imuitanf
med aluminiumsulfat
[]
,
kalk
[
.
som förfällning
ällning
,
,
järnsulfat
ef terf
[]
[] ,
äl l,
I:1
á
I:2
Bilaga
Slamhantering
w-
w
w
w--
w
w-
w
w
Slammet behandlas
stabilisering
Slammet
slamluftning
i rötkammare
med kalk
avvattnas
,
.
,
i centrifug
silbandspress
,
(........ ............ ) .
annat
Slammet
avses
utnyttjas,
transporteras
som jordförbättringsmedel
till tipp.[],
L
,
läggas upp i lagun.[] .
Recipient
wwww
---w
Det renade
spillvattnet
släppes ut.i
.................
framgår av bifogad kartskiss
Utsläppspunkten
(Bil
).
Vattenmängd
--------- Vattenmängden
som passerar verket mäts och registre-
ras kontinuerligt
D
tillfällen
mäts
E
,
kan
,
, mäts manuellt
kan
ej
ej. mätas
[]
.
vid provtagnings-
Bräddat
vatten
.
mätas
Provtagning
Provtagning
sker med flödesstyrda
tagare
tidsstyrda
E
,
automatiska
provtagare
prov-
, manuellt
[]
Provtadningsfrekvens
Inkommande
vatten
provtas
dygnsprov
E,
som dagprov
.......... timmar.
Renat vatten provtas
som dagprov
...... gånger
per år som
0 , somblandprov
under
..... gånger som dygnsprov
, som blandprov
under
..........
mar och ............ .gånger som veckoprov
cerat veckoprov
(måndag
- fredag )
tim-
, redu-
per år.
Prov tas i veckorna:..........................
såvida i dessa veckor
då provtagningarna
första helgfria
Slamprov
inte ingår speciella
i så fall förskjuts
helgdagar
framåt till
vecka.
analyseras
.......... gånger per år.
á
Bilaga
1:3
Analyser
Inkommande
,
COD
Utgående
vatten
total
fosfor
,
med avseende
annat
dygns ,- eller kortare
på BS 7 []
seende
analyseras
,
COD []
,
E
på BS 7
( .............
,
).
prov analyseras
totalfosfor
L] ,
,
med avannat
(.................).
Utgående
,
veckopr.o.v konserveras
totalfosfor
Slam kommer
[]
och analyseras
på COD
.
att analyseras
med avseende
på torrsub-
stanshalt.
Recipientkontroll
Recipienten
dersökning
Utsläppet
kontrolleras
i samband
av hela vattenområdet
gemensam
un-
[].
är av så ringa omfattning
räknas kunna ge störningar
intressenter [].
med
att det inte be-
för nedströms
liggande
Redovisning
---------Redovisning
resultat
av vatten - och slammängder
insändes
till länsstyrelse
samt analys-
och hälsovårds-
nämnd.
Redovisning
kommer att ske i enlighet med bifogad
rapporteringsblankett.
r
BYGGNADSSTYRELSEN
RENINGSVERK (- 200 pe)
• rapporteringav provtagning
Provtagningen utförd av
(Änaiyserna
utförda
(Datum
av
Analysmetoder
( namn
Reningsverk
Provtagningsdatum
och adress )
påbörjades
Krav på reningseffekt
och/eller
%
Dimensionerande
anslutning , pe
Antal
anslutna
personekv , pe
Antal anslutna
avslutades
kl
resthalt
P
B57
Kommun
kl
i mg9/1
industriekv
%
, pe
mgP/1
Flöde till anläggningen,
m3/d
Driftstopp (anledning)
Driftstörning (anledning)
Provtagning
1
r-r
Utan automatisk provtagare
Med automatisk provtagare
Väderlek
provtagningsfrekvens
under provtagningsperioden
Nederbörd
( uppskattad),
Lufttermperatur,
mm
oC
Provtagningspunkter
...........................:..................................................................................................................................................................................................................
Utgående avloppsvatten
ss, mg/1
BS7, mg9/1
Ptot, mgP/1
övrigt
Slam
Borttransporterad
slammängd / rapporteringsperiod,
m
Deponeringsplats
Anteckningar
..............................................................................................................................................................................................................................................
...........
..........................................................................................................................................................
rl
,
O
Underskrift
a
c
Namn
m
Yi
i
och telefon
á
n.
tacuc
r. urs
,,urrat.H
i tw.
Datum
Kommun
,
q
F;•&Ir, k.
Mekanisk rening
]Y:id tj 6
.
Aa/k
n Bädd7z
AS
Ankomstdatum
l Provtagningstid
/ 9D6
24 ' h '•r,
Mottagare
av pratok il jåcfr'essocht lefrn
Kemis rening
E
Al: sulfat
Jårnklorid .
Kalk
Annan rening .......................
Flöde. ... . ..........
d
Prw mårkt
Spm rurnliledningsförmbga
Specifik
..............x
ghet
}
N
Avsåil6art
ml%I NI
Avsattbart,
ml/l`
C
•
NN
pH
4
_
.'IQ
N.N
.
...N
OD, Ox
az
COaCrZ
BS',
NN.
..
. ....._._
........
............
BSS,
. N
N.N.N
.
..
N.NN\N.
.
NN..INNNN
_.---
NN.NN.
N.
NN
.
NNNN.1
N.N.
.
..
NN.
..
NN.
NN
. NN.NMN..N..N.N
.
....
.«
. . _._._..._...
.N.N
.
N.NNN..N.N.NN
.N..
_..
.NN.N.NNN.
N
_.
. NN
NN.\NN.NNN.NN
N
\.
.N.
M.\...N
.NN.
. N.
...N.
...
.
..
_.__."
.NN.N.N....N..........r
. . ... ..___.._,Grumli
..
.
.
.......
.N
NN.N
.
....
.NNN.N..N..N..NN.NI
_.
N.NNNN
\N.N.NN.NN.N.
__
NN.
N..MN.N.N
Bd
fbrlurt 5S
5G
.__....._.._...--.
NI\\N.NN.NN..N....
NNN...
'_ _ .._ .___.._.L
NN..NNN.N
____
. NN
NNNNN.
S
NN.NNN.H\...NN
ema
gf m3å `
.NN
/m
N..NNN..\.N.
MMNN\NNN/N•
N.NNN.N
..
..
. ..
\\
.
. . . ..
...
NN•.NN1.
. ......
. ..
.
.
. N
.N.NNNNN.N
_.._.._...___._.._Sus
.
N.
.
...NN.NNN.N.
NN..N\.N.N..N.NNNN
.. g,jm3
/
An
I-I KMnO,
n
N.N.N
.•..
N...N
..
......
...N.N...N....
.•N.
..•N.NNN.......N.
...
\.N.\..\..\...N\•
...N.
N........\......N.
(m
m3
3
Sv.syre,
02
µ)
,m,
9Im
' um,NHNH4
Ammoruum
moni
.... ....................
,
g/
glm
m3
NN.•....N..N.....
Nitrit, NO2 • • • • • • • • • . • . • • • • • • . • • • • • • .. gfm3
..\.\
.NN\NN
Nitrat, NO3 • • • • • • . • • . • • • • • • • • • • • • .. • • gjm3
.NN
NNN•INN\NNN..
••.• ••••• g
f m3 ...
9/m''
-N
• ..
.
3
!
N.N
Organiskt
våve N
N••••.,•••.
Q
rganiskt kväve,
N
32
N
__
..
INN...pNNN.NN
irrsubatana (T5j
(TS) • • • :...
Torrsubstans
•, . • • • • • • • • • • • • . • • • gf m3 ....
m ..
Glbdgningsf3rlu
g!m' _.
Glödgningsförlust (Glj
(G • • • • . , • • • • • • • • • • glm3
Ej
Relriseffekk
2.........
mil
flindex,mlf
Suspåmnen, glöd nin störlust S
°°arat°ri et s
teclmi
nga
arr
ntecni
__ii_
. N,N.NN.N.N..NN...NN
Slam-
Susp
(SSj ... ..................
.
Suspåmnen
åmnen
mnen (SS)..
3 45
s
5ktdjup,
m
m
Siktd' lOa
Grumligh
et, ZP 1
G
åfik ledningaf8rm8pa
Te% D///2
n3/vecka
7d /å o 6
..
Reaktion
on prata
prwtagn/anka
ankomst
et lab
iab...• ....1,•... .
,,
//,
Sått
analys
rutanne&n
Sått X få
får ånslmd
önskad
analsidn
neån .
y i &n l illa rutan
N
),.....................
p_,.,_
gf m3
..............
o./dygn
nain
Järnsulfat
..........
x Vi
Vid
d pr
tagning ange
prwtagnrg
algstepeatur_,
temperatur, siktdjup,
siktdjup,
-.a
avse
vsy
ft baht
art re H
Tem
era#ur
R
fl#-i'(k.
Provtagningsdatum
Biologisk rening
11
öratorie s iairn,et
Provtagare
ggnin n
.N..
.\
NN...•.
N..\.
N\NNNNNNNN..
. f N...NN.N.N•.NNN
. . . ..... . .
..
....,............N.
.
..
.
.
.
.
......
....NN.....•NN...
N...1
N.N...•NN.N..N\.
\....
N..•..N.NN...N.NN..N
. . .. ..
..
..
.
...
.
..
....\•.N..\
N..................N...N..
.
. ....
.................
.....NNINN
N.N.N.•.........
NN........1NN\.N.N..
__._
..
.
.....
. NN\HNN.
..N...NNNN.
N.N\..
.NNNNN.N.NNNN..N
Totalfosfor,
atalkvåve
P N n 1Kjeldahikvåve,
K'eldafilkvåva
Totalkväve,
N g jm3
Totalfosfor, P
g jm3m
Kemikalierest
Kemikalierest
gjm3
Anm
rkningar,särskil
nmä
rkningarda
särski1da driftprf
öriftproblem
em. ...
K<o.momya..
Kopiemottagare
,Cbiteas
eblteraS
rn
/,4
T«kanfd
rklanna
t eckenför
eckenförkla
r ing
r
(
m=<:mindre
0
'
'i
ö ••större
ån.
ån.
á
Daturi
Elförbrukning,
Flöde Q
m3
kWh
Klor kg
BY GGNADSSTYRELSEN
Fälin
kg
kem
Oljeförbrukning,
m
Pers utr
Temperatur
i Bassai
pH
°2 mg/I
Mellansedimentering
Bortfört slam, m
Sikt m
ml/I
Slamvolym
Råtum
Si kt m
Slutsedimentering
RENINGSVERK
- månadsjournal
mg /i
Ut lopp C1 2
A n märkninga r
-
- -H
C
á
á
Garnisonstryckeriet
- Stockholm-
1980