presentationsbilder

Transcription

presentationsbilder
2015‐03‐25
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Regionalt seminarium Södra den 18 mars 2015
2015-03-18
2015-03-18
Agenda
Om riktlinjeprocessen
• Om riktlinjeprocessen och arbetet med riktlinjerna
• Genomgång av centrala rekommendationer
Elisabeth Eidem, projektledare
Peter Odebäck, prioriteringsordförande
Gunilla Hedlin, faktaordförande barnastma
Kjell Larsson, faktaordförande KOL
• Indikatorer och målnivåer
Birgitta Jagorstrand, projektledare indikatorarbetet
2015-03-18
Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Socialstyrelsens modell för att utveckla
god hälsa, vård och omsorg
Behovs- och problemanalys
för val av åtgärder
Enhetliga termer och gemensam
informationsstruktur
Resultat
Statistik
Uppföljning
God hälsa, vård
och omsorg för hela
befolkningen
Utvärdering
Mottagare
Produkt
Beslutsfattare på olika nivåer
Stöd för styrning och ledning
Personal inom vård och omsorg
Vetenskapligt underlag
Patienter, brukare och
anhöriga
Information tas fram i samarbete
med 1177 Vårdguiden
Bästa tillgängliga kunskap
Föreskrifter
Vård och omsorg på lokal
och regional nivå
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
Riktlinjer
Vägledningar
Rekommen
-dationer
Indikatorer
Målnivåer
Urval av frågeställningar som utgör
centrala rekommendationer. Följs upp
med indikatorer och målnivåer
Alla frågeställningar,
evidensbaserade kunskapsunderlag
2015-03-18
1
2015‐03‐25
När behövs nationella riktlinjer?
Vägen till rekommendationerna
Då det finns behov av vägledning, till exempel vid:
•
•
•
•
praxisskillnader över landet
kontroversiellt område
etiskt dilemma
Prioritera
åtgärd som ges till många patienter och därmed medför
höga kostnader eller åtgärd som har tveksam
kostnadseffektivitet
Vetenskapligt
underlag
Samla bästa
tillgängliga
kunskap
Formulera
frågeställning
Tillståndsoch åtgärdspar
2015-03-18
Systematiska
översikter
Tillståndets
svårighetsgrad
Enskilda studier
Hälsoekonomiskt
underlag
Konsensus
2015-03-18
Riktlinjeprocessen - det här är en
remissversion
KUNSKAPSUNDERLAG
sökning, granskning
& gradering
FÖRBEREDELSER
& AVGRÄNSNING
”Denna hearing är ett viktigt första steg i arbetet med
att identifiera vilka områden som de reviderade
riktlinjerna ska fokusera på. Vi är glada över att ha ett
brett deltagande, såväl geografiskt som
kompetensmässigt.”
REMISSVERSION
regionala
seminarier
& synpunkter
MÄTA &
FÖLJA
UPP
UPPDATERING
2015-03-18
2015-03-18
Vad består remissversionen av?
SLUTLIG
VERSION
PRIORITERINGSARBETE
rekommendationer
Prioritera
• Stöd för styrning och ledning (bok)
Kostnads‐
– Centrala rekommendationer
Tillståndets svårighetsgrad
– Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
effektivitet
– Indikatorer för uppföljning, översikt
– Tillstånds- och åtgärdslista, kort version av alla rekommendationer
Ladda ner eller beställ på www.socialstyrelsen.se
Prioritering görs
på gruppnivå
Åtgärdens effekt
• Bilagor (webben)
– Tillstånds- och åtgärdslista, detaljerad version av alla rekommendationer
– Vetenskapligt underlag
– Indikatorer, detaljerad beskrivning
– Mest sjuka äldre
Rekommendation
Alla bilagor finns att ladda ner på www.socialstyrelsen.se
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
2015-03-18
2
2015‐03‐25
Tre olika typer av rekommendationer
Nationella riktlinjer för vård vid
astma och KOL – remissversion
Rangordning 1-10
• Åtgärder som hälso- och sjukvården kan eller bör erbjuda
• Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.
•
Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och
10 lägst
Ersätter de indragna riktlinjerna som publicerades 2004.
• Berör barn och vuxna med astma samt
personer med KOL.
• Totalt omfattar remissversionen 138 rekommendationer
varav 53 är centrala rekommendationer.
FoU
• Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra
rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier
Icke-göra
• Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls
• Områden i riktlinjen:
– diagnostik och utredning
– läkemedelsrelaterad behandling
– omvårdnad och rehabilitering
– uppföljning och symtombedömning.
2015-03-18
2015-03-18
Projektorganisation
Bakgrund
Projektledning
Margareta Emtner, huvudansvarig rehabilitering
Gunilla Hedlin , ordförande faktagrupp barn- och ungdomsastma
Christer Janson, ordförande faktagrupp astma
Inger Kull, huvudansvarig omvårdnad
Kjell Larsson, ordförande faktagrupp KOL
Peter Odebäck, prioriteringsordförande
Elisabeth Eidem, projektledare
Anna Lord, delprojektledare vetenskapligt underlag
Radförfattare
• Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar
• Idag lever 800 000 personer i Sverige med astma som
främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och
dålig inomhusmiljö
26 externa experter
• Mellan 400 000 och 700 000 personer lider av KOL där
Hälsoekonomi
rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och
förekomsten ökar
Extern konsult CMT, Linköping
Konsensuspanel
30-40 externa experter
Prioriteringsgrupp
22 externa experter
• Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och stora
vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid KOL.
Indikatorarbete
2015-03-18
4 externa experter och 3 Socialstyrelsen
2015-03-18
Behandlingsmål vid astma och KOL
Astma
KOL
Uppnå symtomkontroll och förebygga
försämringsperioder
Förhindra progress av sjukdomen
Inga begränsningar dagliga aktiviteter
Reducera symtomen
Centrala rekommendationer
Normal eller nästan normal lungfunktion Förhindra och behandla
exacerbationer
Inga biverkningar av mediciner
Förbättra ansträngningstoleransen
Inga försämringsperioder
Förbättra livskvaliteten
Kontrollerad, delvis kontrollerad och
okontrollerad sjukdom
Minska mortaliteten
GINA (2014)
GOLD (2013)
2015-03-18
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
3
2015‐03‐25
Översikt centrala rekommendationer
Interprofessionell
samverkan
Strukturerad
symtomskattning
(ACT/CAT) samt
återbesök
Diagnostik vid
misstänkt astma eller
KOL
Rökstopp
Patientutbildning,
stöd till egenvård och
behandlingsplan
Läkemedelsrelaterad
behandling vid astma
Översikt centrala rekommendationer
Interprofessionell
samverkan
Strukturerad
symtomskattning
(ACT/CAT) samt
återbesök
Diagnostik vid
misstänkt astma eller
KOL
Rökstopp
Patientutbildning,
stöd till egenvård och
behandlingsplan
Läkemedelsrelaterad
behandling vid astma
Träning och mätning av
fysisk kapacitet vid KOL
Träning och mätning av
fysisk kapacitet vid KOL
2015-03-18
2015-03-18
Diagnostik vid astma eller KOL
Diagnos och gjord spirometri
Diagnostik vid misstänkt KOL
Nej
34%
• FEV1/FEV6-mätning för att identifiera personer till vidare
Ja
66%
utredning
• Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation
KOL-diagnos i primärvården
och gjord spirometri
Arne M et al Respir Med 2010;104:550
Diagnostik vid misstänkt astma
• Dynamisk spirometri med reversibilitetstest
• Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn
• Riktad allergiutredning
2015-03-18
Diagnostik vid misstänkt KOL
Kvalitetsbokslut i Stockholms
läns sjukvårdsområde
2013 utförde 2,2 % av listade
patienter spirometri
2015-03-18
Pre‐bronchodilator microspirmetry
vs
post‐bronchodilator diagnostic spirometry
FEV1/FEV6-mätning för att identifiera personer
till vidare utredning
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda FEV1/FEV6-mätning som rutinmässig
obstruktivitetsutredning till personer med misstänkt KOL
och som röker eller har rökt (prioritet 2).
0.75
0.73
2015-03-18
van den Bemt et al Prim Care Respir Med 2014;14 Aug
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
4
2015‐03‐25
Diagnostik vid misstänkt KOL
Dynamisk spirometri
Kvoten FEV1/VC beräknas:
FEV1 = Forcerad exspiratorisk
volym under den 1:a sekunden.
VC = Vitalkapacitet (Den största
volymen man kan andas in eller ut)
FVC = Forcerad vitalkapacitet.
Mätes vid en forcerad maximal ut
och inandning.
VCmax = Bästa värde VC-mätning
(forcerad och långsam VC)
Mätning av FEV1/FVC- eller FEV1/VCmax efter bronkdilatation
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV1/FVC
efter bronkdilaterande behandling till personer med
misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 1).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall
• erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV1/VCmax efter
bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL
och som röker eller har rökt (prioritet 10).
2015-03-05
2015-03-18
Livstidsrisken för astma, diabetes
eller cancer är lika
Omkring 30 procent av befolkningen (To et al 2010)
Småbarn och astma
Orsaker:
• Virus infektioner
- återkommande luftvägsinfektioner
• Smala luftrör
• Nedsatt lungfunktion från födelsen
Astma
Astma
Diabetes
Cancer
Diabetes
Cancer
Astma startar i barndomen och är livslångt handikapp
2015-03-18
Diagnostik vid misstänkt astma
Symtom:
• Ofta andfådda av fysisk aktivitet
• Hosta
• Väsande/pipig andning
• Ibland i kombination med annan sjukdom
- födoämnesallergi
- eksem, mm.
20-25 % av alla småbarn har sökt akut för andningsbesvär
orsakade av luftvägsinfektioner
2015-03-18
Diagnostik vid misstänkt astma
Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn
Riktad allergiutredning
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda astmautredning till barn från 6 månader med
obstruktiva andningsbesvär som krävt sluten vård
(prioritet 2)
• erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning
till barn mellan 6 månader och 3 år med obstruktiva
andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning
mer än 2 gånger (prioritet 2)
• erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning
till barn 3–6 år med obstruktiva andningsbesvär, som
krävt besök på akutmottagning minst 1 gång (prioritet 2).
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda personer med misstänkt astma en riktad
allergiutredning med blodprov eller pricktest av misstänkt
utlösande allergen (prioritet 2).
2015-03-18
5
2015‐03‐25
Översikt centrala rekommendationer
Rökningens effekt på lungfunktion
FEV1 (% of value at age 25 y)
100
Interprofessionell
samverkan
Strukturerad
symtomskattning
(ACT/CAT) samt
återbesök
Diagnostik vid
misstänkt astma eller
KOL
Never smoked or not
susceptible to smoking
75
Smoked regularly and
susceptible to its effects
50
Stopped at 45
Rökstopp
Patientutbildning,
stöd till egenvård och
behandlingsplan
DISABILITY
25
Läkemedelsrelaterad
behandling vid astma
Stopped at 65
DEATH
0
Träning och mätning av
fysisk kapacitet vid KOL
25
50
75
Age (y)
2015-03-18
2015-03-18
Förlorad elasticitet
Adapted from Fletcher & Peto 1977
Rökstopp vid astma och KOL
KOL
Normal
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda stöd att sluta röka till personer med astma som
röker (prioritet 1).
• erbjuda stöd att sluta röka till personer med KOL som
röker (prioritet 1).
2015-03-18
Saetta 1998
Översikt centrala rekommendationer
Interprofessionell
samverkan
Strukturerad
symtomskattning
(ACT/CAT) samt
återbesök
2015-03-18
Läkemedelsrelaterad behandling
vid astma
• Läkemedelsbehandling av astma hos gravida
Diagnostik vid
misstänkt astma eller
KOL
• Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn
• Behandling med inhalationssteroider och
kombinationsläkemedel
Rökstopp
Patientutbildning,
stöd till egenvård och
behandlingsplan
• Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut
exacerbation
Läkemedelsrelaterad
behandling vid astma
Träning och mätning av
fysisk kapacitet vid KOL
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
2015-03-18
6
2015‐03‐25
Sjukhusinläggningar pga astma och KOL 1998‐2010
20000
Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn
18000
16000
Hälso- och sjukvården bör
14000
• erbjuda behandling med inhalationssteroider till barn
från 6 månader till 6 år som har astmasymtom minst 2
gånger i veckan (prioritet 2).
12000
KOL
10000
Astma
8000
6000
4000
2000
0
Årtal
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
2015-03-18
2015-03-18
Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel
Läkemedelsadministrering av
bronkdilaterare vid akut exacerbation
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda tilläggsbehandling med regelbunden
inhalationssteroid till vuxna och barn från och med 6 år
med astma som har behov av kortverkande beta-2stimulerare mer än 2 gånger per vecka (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med
spray och spacer vid akut exacerbation till barn och vuxna
med astma (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården kan
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall
• erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med
• erbjuda byte till kombinationsbehandling med
inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare
till vuxna och barn från och med 6 år med astma som
har behov av kortverkande beta-2-stimulerare mer än 2
gånger per vecka (prioritet 8).
nebulisator vid akut exacerbation till barn och vuxna med
astma (prioritet 5).
2015-03-18
2015-03-18
Översikt centrala rekommendationer
Karakteristika vid astma och KOL
Exacerbationer
Interprofessionell
samverkan
Strukturerad
symtomskattning
(ACT/CAT) samt
återbesök
Diagnostik vid
misstänkt astma eller
KOL
Rökstopp
Patientutbildning,
stöd till egenvård och
behandlingsplan
Läkemedelsrelaterad
behandling vid astma
Träning och mätning av
fysisk kapacitet vid KOL
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
Luftvägsobstruktion
Abnormt
gasutbyte
Samsjuklighet
Ventilatorisk och
mekanisk begränsning
Inflammation
Astma
KOL
Dyspné
Sänkt livskvalitet
Nedsatt arbetsförmåga
Oro/ångest
Nedsatt
nutritionsstatus
2015-03-18
Kardiovaskulär
begränsning
Skelettmuskeldysfunktion
7
2015‐03‐25
Interprofessionell samverkan vid
astma eller KOL
• Kan ske genom astma/KOL-mottagningar eller
Interprofessionell samverkan vid
astma eller KOL
Hälso- och sjukvården bör
rehabiliteringsprogram
• erbjuda personer i alla åldrar med astma eller KOL
vård med interprofessionell samverkan (prioritet 4).
• Den årliga vårdkostnaden per patient med tillgång till
astma/KOL-mottagning är nästan 20 000 kr lägre än
bland patienter utan tillgång till astma/KOL-mottagning
2015-03-18
2015-03-18
Översikt centrala rekommendationer
Interprofessionell
samverkan
Strukturerad
symtomskattning
(ACT/CAT) samt
återbesök
Diagnostik vid
misstänkt astma eller
KOL
Rehabilitering vid KOL
• Mätning av fysisk kapacitet med gångtest
• Träning vid KOL
• Inandningsmuskelträning vid KOL
• Nutritionsbehandling vid KOL
Rökstopp
Patientutbildning,
stöd till egenvård och
behandlingsplan
Läkemedelsrelaterad
behandling vid astma
Träning och mätning av
fysisk kapacitet vid KOL
2015-03-18
2015-03-18
KOL – fysisk aktivitet vs mortalitet
KOL-rehabilitering finns inte i hela
Sverige
34 % tackar nej
till rehabilitering
Ej KOL-rehab
N=24
KOL-rehab
N=46 (66%)
0,2 %
genomgår
rehabilitering
2015-03-18
Waschki. Chest 2011
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
2015-03-18
8
2015‐03‐25
6 minuters gångsträcka predicerar
mortalitet
Mätning av fysisk kapacitet samt
träning vid KOL
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda personer med stabil KOL i stadium 2–4 med misstänkt
nedsatt fysisk kapacitet en mätning av fysisk kapacitet med 6
minuters gångtest (prioritet 1).
• erbjuda personer med stabil KOL i stadium 2–4 och nedsatt fysisk
kapacitet konditions- och styrketräning (prioritet 3).
• erbjuda personer med KOL i stadium 2–4 och en akut exacerbation
ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till den
akuta försämringen (prioritet 3).
2015-03-18
Översikt centrala rekommendationer
Interprofessionell
samverkan
Strukturerad
symtomskattning
(ACT/CAT) samt
återbesök
2015-03-18
Golpe. Respiratory Care 2013
Diagnostik vid
misstänkt astma eller
KOL
Behandlingsmål vid astma och KOL
Astma
KOL
Uppnå symtomkontroll och förebygga
försämringsperioder
Förhindra progress av sjukdomen
Inga begränsningar dagliga aktiviteter
Reducera symtomen
Normal eller nästan normal lungfunktion Förhindra och behandla
exacerbationer
Inga biverkningar av mediciner
Rökstopp
Patientutbildning,
stöd till egenvård och
behandlingsplan
Läkemedelsrelaterad
behandling vid astma
Träning och mätning av
fysisk kapacitet vid KOL
2015-03-18
Trots behandlingsmålen…
• Färre än hälften av barn med astma uppnår
astmakontroll
• Färre än hälften av vuxna med astma uppnår
astmakontroll
• Stort mörkertal, KOL-diagnos sent
• Brister i omhändertagandet
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
Förbättra ansträngningstoleransen
Inga försämringsperioder
Förbättra livskvaliteten
Kontrollerad, delvis kontrollerad och
okontrollerad sjukdom
Minska mortaliteten
GINA (2014)
GOLD (2013)
2015-03-18
Utbildning och egenvård vid astma
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda ungdomar och vuxna med astma
patientutbildning och stöd till egenvård såväl individuellt
som i grupp (prioritet 3)
• erbjuda utbildning i grupp för föräldrar till barn med
astma (prioritet 3)
• erbjuda personer med astma en skriftlig
behandlingsplan (prioritet 3)
• erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma
specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta
andningsbesvär (prioritet 4).
2015-03-18
9
2015‐03‐25
Utbildning och egenvård vid KOL
Översikt centrala rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda personer med KOL patientutbildning och stöd till
Interprofessionell
samverkan
egenvård såväl individuellt som i grupp (prioritet 4)
• erbjuda personer med KOL en skriftlig behandlingsplan
(prioritet 4).
Strukturerad
symtomskattning
(ACT/CAT) samt
återbesök
Diagnostik vid
misstänkt astma eller
KOL
Rökstopp
Patientutbildning,
stöd till egenvård och
behandlingsplan
Läkemedelsrelaterad
behandling vid astma
Träning och mätning av
fysisk kapacitet vid KOL
2015-03-18
Symtombedömning
2015-03-18
ACT
Asthma Control Test
• Frågeformuläret ACT vid astma
• Frågeformuläret CAT vid KOL
• Hjärtsviktsutredning vid KOL
• Standardiserat och
kvalitetssäkrat
• Patienten skattar
symtom och ev
påverkan på dagliga
aktiviter senaste
månaden
• 5 frågor >12 år, 7
frågor för barn 4-11 år
• >19 betraktas astma
väl kontrollerad
2015-03-18
CAT
Chronic obstructive pulminary
disease assessments test
2015-03-18
Strukturerad symtombedömning
Hälso- och sjukvården bör
• Standardiserat och
• erbjuda barn och vuxna med astma symtombedömning
• Patienten skattar
• erbjuda personer med KOL symtombedömning med
kvalitetssäkrat
sjukdomens påverkan på
välbefinnande och
dagliga aktiviteter
• 8 frågor (”som bäst
beskriver hur du för
närvarande mår”)
• Höga poäng visar
förbättringsutrymme
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
med frågeformuläret ACT (prioritet 2).
frågeformuläret CAT (prioritet 2).
• Stor nytta för patienten genom att den ökar möjligheten
att bedöma och kontrollera symtom
• Lätt att använda för både hälso- och sjukvården och
patienterna
2015-03-18
10
2015‐03‐25
Uppföljning och återbesök vid astma
Barn
Vuxna
Tillstånd
Astma med
exacerbation
Frekvens
Inom 6 veckor
Okontrollerad astma
med
underhållsbehandling
Minst 2 gånger
per år
Kontrollerad astma med
underhållsbehandling
1–2 gånger per
år
Kontrollerad astma utan
underhållsbehandling
Vid behov
Åtgärd

Spirometri (barn ≥ 6 år)

Bedömning av symtom och fysisk aktivitet

Spirometri (barn ≥ 6 år)

Bedömning av symtom och fysisk aktivitet




Uppföljning och återbesök vid KOL
Prioritet
2
2
Spirometri (barn ≥ 6 år)
Bedömning av symtom och fysisk aktivitet
Spirometri (barn ≥ 6 år)
Bedömning av symtom och fysisk aktivitet
2
3
Tillstånd
Astma med exacerbation
Okontrollerad astma med
underhållsbehandling
Frekvens
Åtgärd
Inom 6 veckor 
Bedömning av symtom och fysisk aktivitet
Minst 2

Bedömning av symtom och fysisk aktivitet
gånger per år
Prioritet
2
2
Okontrollerad astma med
underhållsbehandling
1 gång per år

Spirometri
2
Kontrollerad astma med
underhållsbehandling
1 gång per år

Bedömning av symtom och fysisk aktivitet
3
Kontrollerad astma utan
underhållsbehandling
Vid behov

Bedömning av symtom och fysisk aktivitet
4
Tillstånd
KOL med akut
exacerbation
Frekvens
Inom 6 veckor
Åtgärd
Bedömning av symtom och fysisk
aktivitet
Prioritet
2
KOL med
exacerbationer
Minst 2 gånger
per år
Bedömning av symtom och fysisk
aktivitet
2
Rökare med KOL
1 gång per år
Spirometri
2
KOL med
underhållsbehandling
1 gång per år
Bedömning av symtom och fysisk
aktivitet
3
KOL utan
underhållsbehandling
Vid behov
Bedömning av symtom och fysisk
aktivitet
3
2015-03-18
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
2015-03-18
Ekonomiska konsekvensersammanfattning
• Kortsiktiga kostnadsökningar
–
–
–
–
ökad frekvens återbesök
utökad interprofessionell samverkan
ökad frekvens av astmautredningar av barn
mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL.
• På längre sikt stora kostnadsbesparingar
– fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en
tidigare fas av sjukdomen
– ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre
akutbesök och sjukhusinläggningar.
• rökstopp
• interprofessionell samverkan
• bättre uppföljning genom återbesök
• minskning av onödig kombinationsbehandling vid astma.
2015-03-18
Organisatoriska konsekvensersammanfattning
Indikatorer och målnivåer
• Organisatoriska konsekvenser i form av ökat behov av
utbildning av personal och nyrekryteringar.
Detta för att möjliggöra:
– en utökad interprofessionell samverkan vid astma och KOL
– ett utökat fokus på träning och nutrition vid KOL
– en ökad frekvens återbesök vid astma och KOL.
• På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även
resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt
minskad vård av barn.
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
11
2015‐03‐25
Kunskapsstyrning med nationella riktlinjer
Projektorganisation - indikatorer
Nationella riktlinjer
Projektledning
Startfas
Publicering
Faktafas
Rapportfas
Priofas
Indikatorfas
Bedömningsfas
Remissfas
Målfas
Insamlingsfas
Slutlig version
Avgränsningsfas
Expertgrupp indikatorer
Luisa Escuder-Miquel
Ann Ekberg-Jansson
Björn Stridh
Birgitta Jagorstrand
Christina Broman
Riitta Sorsa
Gunilla WeitoftRingbäck
Huvudmannarepresentanter
Konsensusgrupp
NPR
Specialistföreningar
Utvärdering
Patientföreträdare
2015-03-25
2015-03-25
Indikatorer för vård vid astma och KOL
Indikatorer för vård vid astma och KOL
• Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella
• Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer:
riktlinjerna används och påverkar praxis.
• Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för
arbetet med nationella riktlinjer.
• Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och
omsorg.
• Indikatorerna ska kunna användas som underlag för
verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för
öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer,
resultat och kostnader.
2015-03-25
Indikatorer i nationella riktlinjer
– 8 övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL
– 15 indikatorer för vård vid astma hos vuxna
– 19 indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar
– 18 indikatorer för vård vid KOL
• Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla
de viktigaste aspekterna av en god vård samt av
rekommendationerna i riktlinjerna
2015-03-25
Riktlinjerna – indikatorer exempel
Spirometri vid astma (indikator 2.1)
• Riktlinjeindikatorerna
 Utgår från centrala rekommendationer i riktlinjerna
 Möjliggör uppföljning på nationell nivå
 Verktyg för styrning och ledning
• Utvecklingsindikatorer
 För rekommendationer som bedöms vara angelägna
att följa upp men där datakälla saknas fastställs
utvecklingsindikatorer (utveckling av datakälla)
2015-03-25
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
• Vid misstänkt astma är spirometri en viktig åtgärd för att
ställa korrekt diagnos. Indikatorn är intressant ur ett
professionsperspektiv.
• Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som
har genomgått dynamisk spirometri med
reversibilitetstest som finns registrerade i Luftvägsregistret.
• Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med
astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret, under
motsvarande tidsperiod som i täljaren.
• I dagsläget bristande täckningsgrad
2015-03-25
12
2015‐03‐25
Riktlinjerna – indikatorer exempel
Rökavvänjning vid KOL (indikator 4.4)
• Rökstopp vid KOL har effekt på lungfunktionen och
minskad risk för sjukhusinläggning.
• Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv
som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv.
• Täljare: Antal rökare 18 år eller äldre med diagnosen KOL
Rapportering av astma och KOL
till Luftvägsregistret
Rapportering av astma och KOL till Luftvägsregistret
(Indikator 1.7 och 1.8)
• Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och
möjliggör olika typer av uppföljning och jämförelser.
som är registrerade i Luftvägsregistret och som har
erbjudits rökavvänjning
• Anslutning till nationella kvalitetsregister visar på en vilja
• Nämnare: Totalt antal rökare 18 år eller äldre med
• Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv
diagnosen KOL som fanns registrerade i Luftvägsregistret
under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
till förbättring.
som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv
• I dagsläget bristande täckningsgrad
2015-03-25
Socialstyrelsens målnivåarbete för astma och KOL
2015-03-25
Om målnivåerna
• Utgångspunkten för målnivåer vid astma och KOL är de
indikatorer som tagits fram till remissversionen av de
nationella riktlinjerna 2014.
• Socialstyrelsens expertgrupp för indikatorer har utifrån dessa
gjort ett urval av indikatorer som är lämpliga för
målsättning.
2015-03-25
Vad är en målnivå?
• Hur stor andel av en viss patientgrupp som bör få en viss
behandling eller åtgärd.
• Målnivåerna utgår alltid från en indikator, som i sin tur
baseras på en rekommendation i de nationella
riktlinjerna.
• Bör inte förväxlas med behandlingsmål.
• Behandlingsmål anger istället målvärden för den enskilda
patientens hälsa.
Användningsområden
för nationella målnivåer
• Målnivåer ger landstingen och regionerna tydliga och
mätbara mål att arbeta mot.
• Användas som underlag till utvecklings- och
förbättringsarbeten samt till uppföljning på lokal och
regional nivå.
• Socialstyrelsen kommer att använda målnivåerna i bland
annat:
• öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och
effektivitet
• samt i sina utvärderingar av följsamheten till riktlinjeområden.
2015-03-25
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
2015-03-25
13
2015‐03‐25
Målnivåmodellen
Målnivåer - astma hos vuxna
•
•
•
•
•
2015-03-25
2.1 Spirometri vid astma
2.2 Allergiutredning vid astma
2.3 Symtombedömning med ACT vid astma
2.4 Rökavvänjning vid astma
2.8 Patientutbildning vid astma
2015-03-25
Målnivåer - astma hos barn och
Målnivåer - KOL
•
•
•
•
• 4.1 Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland
ungdomar
3.1 Spirometri vid astma
3.2 Allergiutredning vid astma
3.3 Symtombedömning med ACT vid astma
3.4 Ungdomar med astma som har fått frågan om
rökning
• 3.5 Längdmätning vid astma
• 3.8 Patientutbildning vid astma
2015-03-25
Vad händer nu?
personer med KOL
•
•
•
•
4.2 Symtombedömning med CAT vid KOL
4.3 Symtombedömning med mMRC vid KOL
4.4 Rökavvänjning vid KOL
4.6 Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid
exacerbation av KOL
• 4.10 Patientutbildning vid KOL
2015-03-25
Samverkan
• Nationellt programråd för astma/KOL är på plats
• Läkemedelsverket
– Stort arbetsmöte nov 2014
– Plan att publicera uppdaterade
behandlingsrekommendationer maj/juni 2015
2015-03-18
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
14
2015‐03‐25
Tidplan för nationella riktlinjer för vård
vid astma och KOL
Från remissversion till slutversion
• Regionala seminarium i sjukvårdsregionerna.
• Möjligt att lämna synpunkter på remissversionen
• Lämna gärna in synpunkter tidigare!
• Via e-post till [email protected] eller
Regionala seminarier
Mar-apr 2015
via vanlig post till myndigheten
Remissversion
26/11 2014
28/1 Utvärdering
(nuläge)
30/4: sista
svarsdag
synpunkter
• Inkomna synpunkter bearbetas
• Litteratursökningar samt prioriteringsdiskussioner
Slutversion
hösten 2015
Utvärdering, enligt indikatorer,
planerad om några år
2015-03-18
• Om studier har publicerats som förväntas förändra slutsatserna
• Nya frågeställningar
• Slutlig version publiceras under hösten 2015
2015-03-18
Tack för visat intresse!
Mer information finns på:
www.socialstyrelsen.se
Hearing Remissvers‐Nat Riktlinjer astma/KOL‐150318‐Socialstyrelsen
15