Fortsättningskurs i sociologi, Stockholms Universitet Vt 2002

Sociologi I&II, Stockholms universitet, höstterminen 2015
SPECIALKURS I KOMPARATIV SOCIOLOGI (6hp), Ht 2015
Kursbeskrivning
Kursen ”Komparativ sociologi: makt, klass och genus i välfärdsstaten” handlar om socialpolitikens
utformning, framväxt och konsekvenser. Efterkrigstidens välfärdsstatliga expansion är en av de
största sociala förändringarna i modern historisk tid. Men vilka krafter har drivit på denna
utveckling? Har det med makt och politik att göra? Eller med ekonomisk utveckling och
globalisering? Och hur påverkar det utvidgade EU-samarbetet välfärdsstaten? Den här typen av
frågor tar vi upp under kursens första del.
Därefter koncentrerar vi oss på välfärdsstaten och olika socialpolitiska vägval. Hur ser de sociala
trygghetssystemen ut i Sverige och andra länder? Har alla länder ett unikt socialpolitiskt system eller
finns det grupper av länder med liknande politik? Är Sverige, som det ibland påstås, världsledande
avseende social trygghet och välfärd, eller har andra länder hunnit ikapp eller rent av sprungit om?
För att analysera den här typen av frågor ägnar kursen stor uppmärksamhet också åt välfärdsstatens
konsekvenser. Hur påverkar socialpolitiken inkomstskillnaderna i samhället? Är en viss politik att
föredra om vi vill minska fattigdom och socioekonomisk ojämlikhet? Hur inverkar socialpolitiken
på ojämlikheten mellan könen och individers beslut om att skaffa barn? Och på vilket sätt formar de
socialpolitiska systemen incitamenten för arbete. Vi kommer i viss mån också att beröra frågan om
socialpolitikens roll för fattigdomsbekämpning i ett utvecklingsperspektiv.
Kursen behandlar således många frågor av stor vetenskaplig och samhällelig betydelse. Såväl klassisk
som modern sociologisk teori tillämpas här på välfärdsstaten. Internationell forskning om
socialpolitikens utformning, orsaker och utfall behandlas. Kursen baseras på föreläsningar och
seminarier.
Delkursens lärandemål
Studenten skall efter genomgången kurs kunna redogöra för grundläggande teorier och begrepp
inom området, såväl muntligt som skriftligt. Studenterna skall kunna jämföra olika länders
socialpolitik och analysera hur socialpolitikens utformning är relaterad till bakomliggande drivkrafter
och konsekvenser. Målsättningen är vidare att studenten skall kunna tillämpa denna kunskap i
analyser av innehåll och verkningar av socialpolitiken i Sverige och andra länder.
Lärare
Doktor Ingrid Esser (IE), momentansvarig, [email protected], F839, 163451.
Doktorand Laure Doctrinal (LD), [email protected], F972, 162305.
Doktorand Daniel Fredriksson (DF), [email protected], F860, 162076.
Professor Kenneth Nelson (KN), [email protected], F909, 6747128.
Doktor Rense Nieuwenhuis (RN), [email protected], F836, 164317.
Schema Komparativ sociologi, 6p, HT 2015
Undervisningstillfälle
Dag
Datum
Tid
Lokal
Lärare
Introduktion
Ons
18/11
11-13
D9
IE
1
Tors
19/11
13-15
D416
DF
2
Fre
20/11
13-15
D9
IE
3
Mån
23/11
13-15
B5
KN
Seminarium I*
Tis
24/11
A: 10-12
F487
DF&LD
B: 14-16
F315
4
Ons
25/11
10-12
D7
RN
5
Fre
27/11
10-12
F11
RN
6
Mån
30/11
10-12
D7
IE
Seminarium II*
Tis
1/12
A: 9-12
F307
IE&LD
B: 13-16
F3154
7
Ons
2/12
10-12
KN
Uppsatskurs,**
inlämning ämnesförslag
Ons
2/12
Senast kl.
12
Mondo
Uppsatskurs;**
gruppindelning
Ons
2/12
14-15
F800
Utlämning hemtentauppgift
Ons
2/12
15
Mondo
Inlämning hemtentauppgift
Ons
9/12
kl. 24.00
Mondo
Lokalerna B5, D7, D9, F11 är hörsalar på plan 3. F800 är konferensrummet på Institutet för social forskning
(SOFI), F-huset, plan 8.
* Om studentantalet är mindre än 30 ges seminarium endast för- eller eftermiddag, info via Mondo.
** Avser endast studenter på sociologi II som ska läsa uppsatskursen.
Föreläsningar och seminarier
Introduktion:
En resa utan motstycke: Från fattigvård till sociala rättigheter
Litteratur: Cousins, 2005: 1-15, 107-122; Esping-Andersen, 1989.
Föreläsning 1:
Vad skapar samhällsförändring? Sociologiska och ekonomiska förklaringar till välfärdsstatens framväxt
Litteratur: Cousins, 2005: 19-40; Korpi, 1985.
Föreläsning 2:
Socialpolitik under omvandling: institutioners förändring och stabilitet
Litteratur: Cousins, 2005: 19-57, 207-241; Pierson, 1996; Streeck och Thelen, 2005.
Föreläsning 3:
Jämlikhet eller fattigdom: Socialpolitikens omfördelande effekter
Litteratur: Korpi och Palme, 1999; Nelson, 2004; 2012
Seminarium: I
Den svenska socialförsäkringsmodellen under omdaning
Litteratur: Ferrarini m.fl. 2012.
Föreläsning 4 (hålls på engelska):
Genus i välfärdsstaten och familjepolitikens dimensioner och utfall
Litteratur: Cousins, 58-74, 193-207; Gauthier 2002; Korpi 2000.
Föreläsning 5 (hålls på engelska):
Sociala investeringar: gamla och nya risker i välfärdsstaten, med exempel av ensamstående föräldrar
Litteratur: Vandenbroucke och Vleminckx 2011; Maldonado and Nieuwenhuis, 2015.
Föreläsning 6:
Attityder i välfärdsstaten: stödet för välfärdsstaten och arbetsmotivation
Litteratur: Cousins, 170-189; Esser 2012; Svallfors 2010.
Seminarium: II
Rättvis fördelning och socialpolitiska modeller
Litteratur: Kangas, 1998.
Föreläsning 7:
Socialpolitik i en utvecklingskontext: En tyst revolution?
Litteratur: Wood & Gough, 2006; Barrientos och Hulme, 2009; Ferrarini m.fl., 2015.
Litteratur
Cousins bok “European Welfare States: Comparative Perspectives” fungerar som övergripande
kurslitteratur. Av den övriga litteraturen är merparten vetenskapliga texter på engelska.
Litteraturlistan kan komma att utökas med någon artikel.
1. Barrientos, A. and D. Hulme. 2009. "Social Protection for the Poor and Poorest in Developing
Countries: Reflections on a Quiet Revolution." Oxford Development Studies 37(4):439-56.*
2. Cousins, M. 2005. European Welfare States. Comparative Perspectives. London: Sage.
3. Esser, I. (2012). 2012. "Inte bara för pengarna? Arbetsmotivation, pensionspreferenser och
pliktkänsla i olika välfärdsstater." Sid. 52-69 i Arbeidslinja – arbeidsmotivasjonen og velferdsstaten,
edited by S. Stjernø, and E. Øverbye. Universitetsforlaget.
4. Esping-Andersen, G. 1989. Three Political Economies of the Welfare State. Canadian Review of
Sociology and Anthropology, Vol. 26.*
5. Ferrarini, T., Nelson, K., Palme, J., Sjöberg, O. 2012. Sveriges socialförsäkringar i jämförande
perspektiv. En institutionell analys av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i 18 OECD-länder
1930-2010. Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04).
Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
http://www.psfu.se/uploads/files/10_sveriges_socialforsakringar_i_jamforande_perspektiv.pdf
6. Ferrarini, T., Nelson, K. and J. Palme. 2015. "Social Transfers and Poverty in Middle- and HighIncome Countries – a Global Perspective." Global social policy July 2015, in press.*
7. Gauthier, A. 2002. "Family Policies in Industrialized Countries: Is There Convergence?"
Population (English Edition) 57(3):447–74.*
8. Kangas, O. 1998. Rättvis fördelning och socialpolitiska modeller: Rawls i internationell
jämförelse. Tidskrift för politisk filosofi, vol. 1.
9. Korpi, W. 1985. Handling, resurser, och makt – Om kausala och finala förklaringsmodeller i
maktanalys. Sociologisk forskning, nr. 1.*
10. Korpi, W. and J. Palme. 1999. "Robin Hood, Matteus, Eller Strikt Likhet? En Jämförande Studie
Av Välfärdsstatens Institutioner Och Strategier För Att Minska Ojämlikhet Och Fattigdom I
Västerländerna." Sociologisk forskning 1.*
11. Korpi, W. 2000. "Faces of Inequality: Gender, Class, and Patterns of Inequalities in Different
Types of Welfare Sates." Social Politics 7(2):127-91.*
12. Maldonado, L. C and R. Nieuwenhuis. 2015. "Family Policies and Single Parent Poverty in 18
OECD Countries, 1978-2008." Community work and Family 18(4).*
13. Nelson, K. 2004. Mechanisms of Poverty Alleviation in the Welfare State. A Comparative Study
of Anti-poverty Effects of Non Means-tested and Means-tested Benefits in Five Countries in the
1990s. Journal of European Social Policy, Vol. 14(4): 371-390.*
14. Nelson, K. 2012. Counteracting material deprivation: The role of social assistance in Europe.
Journal of European Social Policy, Vol. 22(2): 148-163.*
15. Pierson, P. 1996. The New Politics of the Welfare State. World Politics, Vol. 48.*
16. Streeck, W. and K. Thelen. 2005. "Introduction: Institutional Change in Advanced Political
Economies." Pp. 1-39 in Beyond Continuity. Institutional Change in Advanced Political Economies, edited
by W. Streeck and K. Thelen. Oxford: Oxford University Press.**
17. Svallfors, S. (2010). "Public Attitudes." Ch. 16 (in section on Inputs and Actors) in The Oxford
Handbook of the Welfare State, edited by F. G. Castles, S. Leibfried, J. Lewis, H. Obinger, and C.
Pierson. Oxford: Oxford University Press (available online:
http://www.oxfordhandbooks.com/oso/public/content/oho_politics/9780199579396/toc.html).
18. Vandenbroucke, F. and K. Vleminckx. 2011. "Disappointing Poverty Trends: Is the Social
Investment State to Blame?". Journal of European Social Policy 21(5):450-71.*
19. Wood, G. och I. Gough. 2006. A Comparative Welfare Regime Approach to
Global Social Policy. World Development Vol. 34, No. 10, pp. 1696–1712.*
Litteraturens tillgänglighet:
*Kan laddas hem via Stockholms universitetsbiblioteks hemsida för e-tidsskrifter.
** Finns tillgänglig som e-bok via Stockholm universitetsbiblioteks hemsida.
Kursboken Cousins (2005) kan köpas på Akademibokhandeln (Frescati).
Övrig litteratur distribueras via Mondo.
Examination
Examination sker genom hemtentamen och genom aktivt deltagande på kursens två seminarier. På
hemtentamen förväntas studenten kunna diskutera olika teoretiska perspektiv och analysera orsaker
och verkningar av den socialpolitiska utvecklingen i Sverige och andra länder. Vid frånvaro från
något av de två seminarietillfällena måste studenten göra en speciell hemtentauppgift på de
seminarietillfällen frånvaron avser.
Betygskriterier
Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala enligt följande:
A = Utmärkt. För detta betyg krävs att studenten mycket väl kan redogöra för de perspektiv, teorier
och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom visa prov på mycket
god analytisk förmåga samt på ett välgrundat, självständigt och övertygande sätt argumentera för och
jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas mycket klart och tydligt
kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik och dess förändring.
B = Mycket bra. För detta betyg krävs att studenten väl kan redogöra för de perspektiv, teorier och
empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom visa prov på god analytisk
förmåga samt på ett välgrundat, självständigt och övertygande sätt argumentera för och jämföra
teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas kunna tillämpa begrepp och teorier
på existerande socialpolitik.
C = Bra. För detta betyg krävs att studenten i huvudsak korrekt kan redogöra för de perspektiv,
teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom på ett
välgrundat och självständigt sätt argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat.
Studenten skall när det efterfrågas kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik.
D = Tillfredställande. För detta betyg krävs att studenten mestadels korrekt kan redogöra för,
argumentera för och jämföra de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under
kursen.
E = Tillräckligt. För detta betyg krävs att studenten mestadels korrekt kan redogöra och jämföra
centrala delar av de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen.
Fx = Otillräckligt. För detta betyg krävs att studenten endast har kännedom om vissa av de
perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen.
F = Helt Otillräckligt
För godkänt på kursen krävs minst betyget E på alla hemtentauppgiftens delfrågor. Komplettering görs på alla
delfrågor som fått betyget Fx eller F. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå
ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte
genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma
examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom
ska göras till studierektor. Resultat av rättningen anslås genom sociologiska institutionen.