Examination av VFU Vad tänker du på när du ser p ordet examination?

2012-03-28
Examination av VFU
Pedagogiska aspekter på bedömning och
examination av VFU
Svante Axelsson
Vad tänker du p
på när du ser
ordet examination?
Teoretisk kunskap
1
2012-03-28
• Lära Pricken vissla, seriestripp
Varför examinera
2
2012-03-28
Examinationen styr!
VAD studenten lär
HUR studenten lär
NÄR studenten lär
Examinationens sammanhang
Vad ska examineras?
Mål
Vad ska studenterna
kunna göra efter
kursen?
Undervisning
Stöd för lärande.
Vad behöver
studenterna göra för att
uppnå målen?
Examination
Vad ska studenterna
göra för att visa att de
har uppnått målen?
3
2012-03-28
VAD studenten lär
Vilken kunskapsnivå eftersträvas?
Vilken typ av kunskap? (teoretisk,
praktisk?)
HUR studenterna lär
YTINRIKTNING
DJUPINRIKTNING
Fokus på delar
Fokus på helheten
Memorerar
Söker principer
Kunskap är avskild från
g
verkligheten
Ny kunskap kopplas till vardag
g
kunskap
p
och till tidigare
Kan reproducera
Kan producera
4
2012-03-28
Bengans flyglektion, seriestripp
Underlättar djupinlärningsstrategier
 Utgångspunkt i studenternas förkunskaper
och
h erfarenheter
f
h t
 Tydliga och motiverade mål
 Möjligheter till egna val
 Intresse och motivation hos studenterna
 Möjligheter att experimentera och upptäcka
själv
10
5
2012-03-28
NÄR studenterna lär
Formativ bedömning
(Prov/Bedömning under pågående kurs)
•
•
Ger kontinuerliga studier, gynnar lärandet
Ger återkoppling under kursens gång till lärare/studenter
Summativ examination
(Examination vid kursens slut)
•
•
•
•
Leder lätt till råplugg
Möjliggör mer holistiska frågor
Ger svar om hela kursens effekt
Svårt ge feedback som har effekt
Anderson, L. W., & Krathwohl, D. R. (Eds.). (2001). A taxonomy for learning, teaching, and assessing. A revision of Bloom's taxonomy of educational objectives. USA: Addison Wesley Longman.
Kognitiva Processer
Fa
kt
ak
un
sk
ap
eg
re
pp
sk
un
sk
ap
B
Pr
oc
ed
ur
ku
ns
ka
p
Prod
ducera
Plan
nera
Skapa
Generera
Kritis
sera
Värdera
Konttrollera
Tillsk
kriva
Orga
anisera
Analysera
Särs
skilja
Appllicera
Tillämpa
Verk
kställa
Förstå
Tolka
mplifiera
Exem
Klassificera
mmanfatta
Sam
Dra slutsatser
Jämfföra
Förk
klara
Kom
mma ihåg
Känn
na igen
Minnas
Terminologi
Specifika detaljer och delar
Klassificeringar och kategorier
Principer och generaliseringar
Teorier, modeller och strukturer
Ä
Ämnesspecifika
färdigheter och
algoritmer
Ämnesspecifika tekniker och
metoder
Kriterier för att avgöra när man
ska använda lämpliga metoder
Strategisk kunskap
M
et
a
ku ko
ns gn
ka itiv
p
Kunskapsdimensionen
BLOOMS
REVIDERADE
TAXONOMI
Kunskap om inlärningsfrågor
inkluderat lämplig kontextuell
och villkorlig kunskap
Kunskap om sig själv
© Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet
6
2012-03-28
Kognitiva Processer
eg
re
pp
sk
un
sk
ap
B
Pro
ce
du
rk
un
sk
ap
Kunskapsdimensionen
berätta, beskriv,
vad, var, vem, när?
Förstå:
Producera
Planera
Skapa
Generera
Kritisera
Värdera
Kontrollera
Tillskriva
Organisera
Analysera
Särskilja
Applicera
Tillämpa
Verkställa
Förstå
Tolka
Exemplifiera
Klassificera
Sammanfatta
Dra slutsatser
Jämföra
Förklara
Komma ihåg
Känna igen
Minnas
Terminologi
Specifika detaljer och delar
Klassificeringar och kategorier
Principer och generaliseringar
Teorier, modeller och strukturer
Ämnesspecifika färdigheter och
algoritmer
Ämnesspecifika tekniker och
metoder
Kriterier för att avgöra när man
ska använda lämpliga metoder
Strategisk kunskap
M
Minnas:
eta
ku k o
ns gn
ka itiv
p
Ställ stödjande frågor
Fa
kta
ku
ns
ka
p
BLOOMS
REVIDERADE
TAXONOMI
Kunskap om inlärningsfrågor
inkluderat lämplig kontextuell
och villkorlig kunskap
Kunskap om sig själv
hur, beskriv på annat sätt, sammanfatta det
viktigaste?
Tillämpa: hur gör/gjorde du, visa? Hur tänkte du?
Analys:
varför, hur stämmer detta med? Vilka
val/överväganden gjorde du?
Värdera:
hur förhåller sig detta till…? Hur effektivt är…? Vilka
konsekvenser kan det få att…?
Skapa:
hur kan detta gå i ett annat sammanhang, utifrån
andra förutsättningar? Om du tänker utanför ramarna,
hur…?
13
Utveckling av färdigheter
(Dave, 1975, ur Mogensen E, Thorell Ekstrand I, Löfmark A., 2010)
Naturligt beteende
Genomför en eller flera färdigheter
på ett enkelt och automatiskt sätt
p
Sammanhängande
Kombinerar en eller flera färdigheter i följd med
harmoni och med entydighet, på samma sätt.
Precision
Kan visa en färdighet på ett riktigt, proportionellt
och exakt sätt. Vanligen på egen hand,
oberoende.
Kontroll
Visar färdighet, men i enlighet med
instruktion/ observation
Imitation
Observerar
och återger
14
7
2012-03-28
Studenten
Tar hjälp av egen
erfarenhet
Vill pröva vingarna
Växlar mellan
osäkerhet och
säkerhet
Är osäker,
otrygg,
osjälvständig.
Söker regler
och struktur för
sitt handlande
Genomförandefas
Inledningsfas
Håller tillbaka, lyssnar,
stödjer.
Låter studenten få
utrymme för sina
t k
tankar.
Skapar trygghet
genom struktur, visa
tillit till studentens
förmåga
Problematiserar
Är tydlig med
värderingar,
erfarenheter och
synpunkter
Ger återkoppling
Ser helheter
Ökad problemlösningsförmåga
Avslutande fas
Eftersträvar
jämbördighet med
blivande kollega
Handledaren
Jämförelse mellan studenters upplevelse och handledarens
ideala förhållningssätt
15
Mogensen E, Thorell Ekstrand I, Löfmark A. (2010). Klinisk
utbildning i högskolan
Bedömning av färdigheter, kompetens och utförande
Kan göra,
aktivitet
Kan visa hur man
gör,
genomföra
Vet hur man gör,
kompetens
p
Veta vad man ska kunna,
teoretisk kunskap
Miller (1990) Assessment of clinical skills/competence/performance. Academic medicine, 65(9),
563-567
8
2012-03-28
Bedömning av färdigheter, kompetens och utförande
Kan göra
Bedömning av utförande (in vivo):
Portfolio, ”hemlig” simulerad patient,
video
Kan visa hur
man gör,
genomför
g
Vet hur man gör ,
kompetens
Vet vad man ska kunna,
teoretisk kunskap
Bedömning av utförande (in vitro):
OSCE, simulerad patient
Bedömning utifrån det kliniska
sammanhanget: MCQ, essä,
muntligt
Bedömning av fakta:
MCQ, essä, muntlig
OSCE - Objective structured clinical examination
MCQ – Multiple-choice questions
Wass, Van der Vleuten, Shatzer, Jones (2001). Assessment of clinical competence. Lancet
(357), 945-949
Att bedöma ”på väg” och ”på slutet”
9
2012-03-28
Formativ utvärdering
Ger en bild av studenters förkunskaper,
(miss)uppfattningar och lärande
Exempel: Förkunskaper
Skriv kortfattat ned vad du menar med:
Nyckelkunskap från aktuell placering…
Vad som är viktigast att tänka på vid hantering/bemötande av…..
19
Exempel: (miss)Uppfattningar
Till den här verksamheten (apoteket) kommer
främst …
Receptariens främsta uppgift här är…
Bemötande av …sker bäst genom att …
20
10
2012-03-28
Exempel lärande: One minute paper
Vad är det viktigaste du har lärt dig idag?
Imorgon planerar jag att
att…
Det jag är stolt över att jag klarade idag är…
Det jag behöver läsa på är…
21
Summativ bedömning
Diskutera vad ni tycker är viktigt
och lägger mest vikt i vid en
bedömning av en student.
Skriv en lista över de delar som
kan bedömas.
Gör en avvägning mellan olika
delar.
Samla ihop material för
bedömningar.
bedömningar
Genomför bedömningen.
11
2012-03-28
Examination och bedömning
• Välja olika sätt att examinera
skriftligt – muntligt, enskilt – grupp, salstentamen – hemtentamen,
praktiska
kti k prov
• Alla examinationssätt gynnar/missgynnar några
studenter
• Examinationen styr studenternas lärande
• Lärandet förväntas avspegla sig i examinationen
• Examinationen är en del av lärandet
Referenser
Lauvås P, Handal G. (2001) Handledning och praktisk yrkesteori.
Studentlitteratur
Miller (1990) Assessment of clinical skills/competence/performance.
Academic medicine, 65(9), 563-567
Mogensen E, Thorell I, Löfmark A. (2010) Klinisk utbildning –
perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning.
Studentlitteratur
Wass, Van der Vleuten, Shatzer, Jones (2001). Assessment of clinical
competence. Lancet (357), 945-949
.
12
2012-03-28
Studentens roll
Studenten uppmanas
pp
att:
- Aktivt delta i det praktiska arbetet
- Ta ansvar för att nå kursmålen
- Reflektera över utvecklingen under praktiken
och ta emot återkoppling som ni får från
handledaren
Handledarens roll
Handleda studenten så de kan nå kursmålen
Vara en förebild
Stå för uppföljning av olika mål
Bedömer VFU-moment
13
2012-03-28
Bedömningar
Studentens förmåga att kommunicera med kunder
Receptordinerade läkemedel
läkemedel, farmaceutisk kontroll
Receptordinerade läkemedel, teknisk kontroll
Läkemedel för egenvård
…
Bedömningar
Självständighet
Samarbetsförmåga
Ansvarskänsla
Arbetar med god noggrannhet
14
2012-03-28
Kursmålen
Mål
Målsättningen för kursen är att studenten efter avslutad praktik skall besitta
grundfärdigheter för att verka på öppenvårdsapotek.
- ha fåttEfter
verktyg
ygkurs
förskaatt
göra
etiska bedömningar
g i
avslutad
deng
studerande:
- kunna tillämpa sina teoretiska farmaceutiska kunskaper i expeditions- och
det dagliga
apoteksarbetet
informationsarbetet
- ha fått verktyg
för att
kunna utvecklainom
sittapotekens
medarbetarskap
- kunna tillämpa
läkemedelsförfattningar
verksamhet
- kunna verka i enlighet med de krav som ställs på säkerhet och sekretess
vid recept- och egenvårdsexpedition
- i dialog med kunden verka för en rationell och ändmålsenlig
läkemedelsanvändning
- kunna utföra receptexpedition och bedöma rimligheten i förskrivarens
ordination
- kunna
k
ge råd
åd om självmedicinering
jäl
di i i och
h livsstilsfaktorers
li
til f kt
påverkan
å k på
å
hälsan samt behärska gränsdragningen mellan egenvård och hänvisning till
sjukvården
- från olika källor söka, utvärdera och sammanställa information samt på ett
pedagogiskt sätt kunna förmedla den
- ha fått verktyg för att göra etiska bedömningar i det dagliga
apoteksarbetet
- kunna sätta in svensk apoteksverksamhet i ett internationellt perspektiv
- ha fått verktyg för att kunna utveckla sitt medarbetarskap
15