Lokal verksamhetberättelse 2014 åk 7

Transcription

Datum
2015-03-17
Verksamhetsberättelse 2014
Gökstensskolan årskurs 7-9
1 (33)
2 (33)
Sammanfattning
Anvisning
Under året 2014 har Gökstensskolans arbete med elevresultaten gett god effekt. De
flesta av våra elever i årskurs 9 (92,2%) var behöriga till gymnasiet. Vi vet också att
skolan lyckas bra med att få de flesta elever, nästan 90 %, att få betyg i alla ämnen.
Arbeten med att förbättra undervisningens kvalité och arbeta med
ämnesövergripande uppgifter och projekt har bidragit till att eleverna får ytterligare
möjligheter att visa sina förmågor. Samarbetet med både företag, fastighetsbolag och
förvaltning har varit en framgångsfaktor. Lärarnas utveckling av undervisning och
bedömningsuppgifter har varit en annan avgörande faktor och vi har otroligt
kompetenta pedagoger som hela tiden hittar strategier för att nå fram till alla elever
med sin undervisning.
Elevernas delaktighet i utvecklandet av skolans trygghetsarbete, lokaler och måltider
ser vi också som en framgångsfaktor och detta arbete fortsätter vi att prioritera under
2015. Arbetet med trygghet och värdegrund som ett gemensamt projekt med yngre
och äldre elever har bidragit till ökad sammanhållning på hela skolan. Elevernas
engagemang och motivation för sin skola och sina studier och duktiga pedagoger är
avgörande för att vi ska lyckas nå goda resultat även framöver. Utmaningar under
2015 blir att utveckla långsiktiga strategier för nyanländas lärande och att få
möjligheter till att utveckla och förfina vår skola så att även lokalerna andas
”modernt” lärande.
3 (33)
Inledning
Grundskolan är målstyrd. Det betyder att de politiker som valts av medborgarna anger
övergripande mål och ger en budget som ska användas för att nå målen.
Riksdagen och regeringen fastställer mål och riktlinjer som gäller för arbetet i alla grundskolor
i landet. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna som fördelar resurser och
organiserar verksamheten.
Kommunfullmäktige fastställer en årsplan med mål för kommunkoncernens verksamheter.
Utifrån denna sätter Torshälla stads nämnd åtaganden och mål för grundskolorna som finns i
förvaltningen i en nämndövergripande verksamhetsplan. Varje skola gör en lokal
verksamhetsplan med lokala åtaganden som beskriver vad göra för att nå de kommunala och
statliga målen. Till de lokala åtagandena kopplar skolan även aktiviteter som beskriver hur
arbetet ska genomföras för att leda till måluppfyllelse. Uppföljning av skolans lokala åtagande
och aktiviteter för Gökstensskolans årskurs 7-9, beskrivs nedan i enhetens lokala
verksamhetsberättelse för 2014.
Gökstensskolan är en grundskola uppdelad i två enheter; årskurs F-6 och årskurs 7-9
Denna verksamhetsberättelse av ser årskurs 7-9. På enheten finns ca 335 elever och 40
medarbetare. Verksamhetens viktigaste målgrupp är elever och deras målsmän.
Det viktigaste uppdraget är att skapa förutsättningar för elevernas lärande och trygghet
i form av kompetens, organisation och kvalitetsarbete. Skolan bedriver sin
huvudsakliga verksamhet inom processen att tillgodose behovet av utbildning. Inom
skolan pågår verksamhet som ska säkerställa måluppfyllelse i förhållande till skollag
och läroplan för våra elever när de så småningom som lämnar årskurs 9
Arbetet med ökad måluppfyllelse pågår med fokus på kontinuerliga uppföljningar,
tekniska hjälpmedel, individuellt stöd och tidiga insatser. Skolans uppdrag är att ge alla
elever möjlighet att nå målen. Forskning visar att bra skolresultat ger god framtida
livskvalitet. Bra skolresultat är den starkaste skyddsfaktorn för barns långsiktiga
utveckling. En god utbildningsnivå är avgörande för elevernas framtida val i samhället
och yrkeslivet.
4 (33)
Hållbar utveckling
Verksamhetsprocesser:
Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande
Processmål:
Antal inkomna förslag/synpunkter från invånare ska öka med 10% årligen. (KS,
AMN)
Nämndens åtagande:
Brukarinflytande ska under 2014 öka inom i Torshälla stads nämnds verksamheter.
Värdet i verksamhetsprocessernas NKI ska öka.
Beskrivning
Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss
att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande
börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en
person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser
som rör individen.
Förvaltning/Område:
Utveckla forum för ökat brukarinflytande
Beskrivning
Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss
att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande
börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en
person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser
som rör individen.
Samtliga enheter ska ha forum för brukares delaktighet och inflytande.
Lokalt åtagande
Utveckla dialogen med föräldrar och elever kring verksamheten
Enligt läroplanen ska skolan vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den
ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Genom att
efterfråga elevers och föräldrars tänkande i viktiga frågor skapar vi möjlighet för brukarna att ha
inflytande på verksamheten
Resultat:
Friendsrepresentanter har deltagit i framtagandet av trygghetsenkät. Elevrådet har deltagit i
framtagandet av nya ordningsregler. Eleverna har också deltagit i en trygghetsvandring i december
2014. Eleverna har deltagit mer aktivt på skyddsrond med förslag på förbättringar i klassrumsmiljö.
Elevskyddsombuden har varit på utbildning. En av rektorerna deltar kontinuerligt på möten med
Friends och Elevrådet.
Analys:
Ju mer skolan skapar tillfällen för eleverna att delta, desto större elevengagemang skapas. Skolan ger
eleverna verkliga uppdrag där de blir en aktiv del av skolutvecklingen t.ex. när de var med och
påverkade frågorna i trygghetsenkäten.
Slutsats:
Eleverna upplevde att det genomförts förbättringar utifrån förra årets trygghetsvandring. Resultatet
sammanställs i den årliga planen för likabehandling. Eleverna upplever att deras synpunkter tas tillvara
på. I och med rektors ökade deltagande på elevrådsmöten upplever elever att deras frågor tas på
allvar.
5 (33)
Lokalt åtagande
Formen för Husråd behöver utvecklas, kanske ska rektor ha ett annat forum för att få snabbare
feedback från föräldrar till högstadieelever t.ex. blogg, sociala medier?
Aktivitet
Elevråden har en aktiv roll i framtagande av policydokument och andra viktiga frågor
Resultat:
Elevrådet har varit en viktig instans för framtagande av nya ordningsregler. De har också påverkat
tidsplanen för renovering av gympahallen (ett år före den avsatta tiden). Dessutom har de deltagit i
trygghetsvandring på skolan och runt Torshälla. Elevskyddsombuden ingår numera i elevrådet och de
diskuterar i ett större forum viktiga arbetsmiljöfrågor.
Analys:
Elevråden har till en viss del en aktiv roll i viktiga frågor, dock mindre påverkan när det gäller frågor
eller beslut som kommer från ledningen eller lärarna. Det var uppskattat att alla fick vara med och
påverka skolansregler. Efter trygghetsvandringen har lärarna, föräldrar och politiker fått kännedom om
alla ställen som eleverna upplever som otrygga, inte bara i skolan utan också inom Torshälla.
Slutsats:
Trygghetsvandringarna har varit mycket uppskattade av både elever och personal Detta kommer vi att
fortsätta utveckla.
Husråd två gånger per termin
Beskrivning Vid husråden diskuterar vi aktuella och övergripande frågor där föräldrars åsikter och
tankar kommer fram. Alla är välkomna att delta. Inbjudan och minnesanteckningar finns tillgängliga på
hemsidan.
Resultat:
1.
2.
Husråden fungerar mycket bra när skolledningen och elevrådsrepresentanterna är med.
Frågor som tas upp på klassråd tas vidare upp på elevråd. Ibland blir det svårt att driva vidare
frågor som elevrådet har mindre möjlighet att påverka på grund av bristande utrymme i
budget. Det finns dock behov av att utveckla klassråd och ha dem tätare vid behov. Det har
inte alltid fungerat så bra i alla klasser.
Analys:
1.
Föräldrar känner sig mer nöjda på husrådsträffarna då de får direkta svar på alla frågor från
skolledningen, lärar- och elevrådsrepresentanterna. Beslut om ledningens närvaro har tagits
efter föräldrars önskemål. På så sätt upplever föräldrar mer inflytande och delaktighet i
skolans utveckling. Möten är av öppna, vilket innebär att alla föräldrar kan engagera sig och
delta. Deltagande av högstadieföräldrar är mindre jämfört med lägre stadier. Anledning till
detta kan vara att föräldrar upplever att de får den information som de behöver och då kanske
ligger fokus mera på kunskapsdelen vilket vi lärare grundligt och regelbundet informerar om
(responser). Protokollet läggs ut på alla klassers aktuella hemsidor så att tillgång blir mycket
enklare. Alla frågor man vill ställa till husrådet kan man mejlas till en mailbox.
2. Elevrådet/klassrådet behöver fånga eller hitta viktiga frågor som berör elevernas vardag i
skolan. Elevrådet måste synas mer på skolan och vi behöver lyfta upp deras status ännu
mera. Ansvarslärarna behöver uppmärksamma och stödja elevrepresentanter i sina klasser,
ge dem tid och ledning till diskussioner. Träffar med andra skolors representanter vore
givande och skulle bidra till nya idéer och utveckling.
Slutsats:
1.
2.
Formen för husrådet behöver utvecklas. Kanske ska rektor ha ett annat forum, via blogg, för
att få en snabbare feedback av föräldrar till högstadieelever?
Träffar med andra skolors elevrådsrepresentanter kan vara ett sätt att komma vidare.
6 (33)
Utveckla och genomföra aktiviteter för att stärka barn och ungdomars upplevelse
av inflytande och påverkan. (KS, alla nämnder och bolag)
Lokalt åtagande
Minst en aktivitet genomförs på skolan i syfte att öka elevernas delatighet
Vi strävar efter att eleverna är delaktiga i skolarbetets planering och utformning i så stor grad som
möjligt. Utifrån läroplanen ska skolan främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över
den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Enligt den enkätundersökning som gjordes höst och vår
2013 ökar andelen elever i åk 4-9 som upplever att de är med och planerar skolarbetet. Denna
utveckling strävar vi efter att fortsätta.
Resultat:
Arbetet pågår med att göra eleverna delaktiga i planeringen av verksamheten. Eleverna har varit
delaktiga i framtagandet av ordningsregler och ska fortsätta diskussionen kring dessa och
klassrumsreglerna.
1. Kartläggning av nuläget om pedagogisk lunch och matråd är gjord. I matrådet kommer det finnas en
elevrepresentant från varje klass i åk 7-9 som träffas kontinuerligt.
Utifrån Trygghetsenkätens resultat ht 14 så behöver skolan arbeta med ökad trivsel framför allt bland
pojkar i matsalen.
2. Eleverna har gett resons på lärares kvalité av undervisningen. Det visar att skolan fortfarande har
höga värden på "Jag får god återkoppling på mitt arbete" - 3,85 på en 5-gradig skala.
Analys:
1. På första matrådet under vårterminen kommer kartläggningen av pedagogisk lunch att gås igenom.
Utifrån det görs gemensamma prioriteringar om vilken/vilka frågor som det ska arbetas med under
2015.
2. Lärarnas analys av LPP och återkoppling.
En LPP bör vara tydlig utan att innehålla för mycket text.
Det självklart viktigt att kopplingen till kursplanen finns.
Vilka förmågor som ska bedömas och hur, är viktig information.
Vi tycker också att det bör framgå när arbetet ska vara klart.
Vi tycker att matriser gör det tydligt i planeringsstadiet, vid bedömning och vid respons.
Slutsats:
1. Representanter i matrådet bestämmer vilka frågor som bör prioriteras, anteckningar skrivs och
kommuniceras sedan ut till hela skolan. Någon från skolledningen deltar på matråden.
2. Enligt Hattie’s forskningsrapport kommer den viktigaste återkopplingen från eleven till läraren - och
inte från läraren till eleven - den bidrar då till att synkronisera undervisning och LÄRANDE. För läraren
blir det då en återkoppling på om undervisningen:
1. svarar mot målen och kunskapskraven
2. leder till önskvärt lärande
3. innehåller en succesiv stegring i svårighetsgraden, det vill säga att eleven hela tiden möter större
utmaningar och på så sätt utvecklar sitt lärande.
Skolan fortsätter att systematiskt kvalitétsförbättra återkoppling-lärande-undervisning.
Aktivitet
Matråd genomförs regelbundet
Beskrivning Datum och tid finns i kalendariet och råden är uppdelade på de olika åldersgrupperna för
att eleverna ska ha goda förutsättningar att komma till tals om det som känns angeläget för dem.
Bakgrund:
Skolpersonal, elever och personal från skolresturangen träffas vid matråd. Årets uppdrag är att hitta
riktlinjer för pedagogisk lunch.
Den pedagogiska måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. Den är viktig för att
barnet ska få en positiv bild av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barn och ungdomar behöver
vuxna som förbilder och stöd. De vuxnas uppgift är att vara positiva förbilder för barnen och
vuxennärvaron ska leda till en trevlig matmiljö vad gäller ljudnivå, bordskick och bemötande av
varandra.
Skollunch är en av skolans verksamhetsgrenar. För att veta om skollunchen erbjuder näringsrik kost, i
en lugn och trevlig miljö, där personal och elever möts och samspelar behöver skolan arbeta med
sytematiskt kvalitetsarbete. Oavsett hur mycket resurser en skola lägger på skickliga pedagoger och
bra läromedel är det svårt att ta till sig kunskap när man är hungrig. En bra skollunch ger mätta elever
med goda förutsättningar för att orka vara fokuserade. Mätta och nöjda elever bidrar också till lugnare
7 (33)
Aktivitet
stämning på och mellan lektionerna. Elever och vuxna som tillsammans kan njuta av bra måltider i en
trevlig miljö kan vara en viktig stämningshöjare på skolan och ge tid för social samvaro och
återhämtning.
Resultat:
I dagsläget finns det inte tydliga och genomarbetade regler och rutiner för den pedagogiska måltiden.
Det finns inte heller eller en uttalad målsättning för den pedagogiska lunchen på Gökstensskolan.
Skolan har matråd, där elever träffar personal från köket med regelbundna mellanrum. Hur det som
sägs på mötet fångas upp i klasserna och i köket är osäkert. I övrigt är samarbetet mellan skola och
kök ”luddigt”.
Hitta ett nuläge
Ta reda på hur eleverna upplever maten och miljön i matsalen
Ta reda på hur skolans personal upplever maten och miljön i matsalen, samt hur skolans personal
tänker kring att samarbeta med köket.
Ta reda på hur kökspersonalen upplever samarbetet med skolan.
Fastställa riktlinjer och rutiner
Vilka på skolan omfattas av den pedagogiska lunchen?
Vad gäller för den vuxne som äter pedagogiskt?
Skollunchens utformning
Lokalens utformning; möblering, belysning, information, ljudnivå
Schemaläggning, lunchen bör ligga mellan 11 och 13.
Samarbete skola-kök, utifrån nuläges beskrivning
Hur minska svinnet?
Hur hjälps elever och vuxna åt att hålla snyggt?
Matrådet- utveckla?
Kostundervisning -information i år 2, 4, 7 av kökspersonal i klassrummet?
Måltidsvärdar? Kan år 5 hjälpa till i köket och matsalen?
Skolans caféteria
Komplement – eller konkurens?
Öppettider
Analys:
Slutsats: Arbetet kommer att fortsätta under 2015.
Elevrespons på lärarnas arbete
Beskrivning Eleverna vara mer delaktiga i att utvärdera undervisningens kvalité kontinuerligt!
Resultat: I frågorna gällande undervisningen i skolan ligger årskurs 7-9 på ett värde av 3,32 i snitt på
en 5-gradig skala. Hösten 2013 var snittet 3,25. Det har skett en förbättring på områdena: Målen är
tydliga, skolarbetet är omväxlande och intressant, vi varierar vårt arbetssätt! Det som ligger på samma
nivå är "Jag får god återkoppling på mitt arbete", där nivån är 3,85 sedan tidigare. Liten, men inte
signifikant skillnad, på att jag får vara med och planera skolarbetet. Utifrån elevfeedback så sägs
följande i en årskurs 9 i matematik: upplägget i ämnet har varit bra, lagom med utmaningar,
genomgångar och verktyg. Lektioner med tydliga mål. Trevlig stämning mellan lärare och elever bidrar
till att jag lär mig bättre. Du som lärare har en bra undervisning och då lär jag mig bättre.
Analys: Skolan har höga värden gällande undervisningen och elevernas upplevelse av den. Under året
har vi specifikt riktat in oss på återkoppling gällande elevernas arbete och arbetet med LPP. Att göra
planeringarna tydligare, därav kan upplevelsen av att "målen är tydliga" fått ett ökat värde. När vi frågar
eleverna så svarar de oftast personrelaterat, dvs, hur läraren skapar relationer och genomför sin
undervisning, de svarar även att det är viktigt med arbetsro och god stämning på lektionerna.
Lärarnas analys av undervisning och återkoppling/respons till eleverna:
En LPP bör vara tydlig utan att innehålla för mycket text. Det självklart viktigt att kopplingen till
kursplanen finns. Vilka förmågor som ska bedömas och hur, är viktig information till eleverna.
Vi tycker också att det bör framgå när arbetet ska vara klart. Vi tycker att matriser gör det tydligt i
planeringsstadiet, vid bedömning och vid respons.
Slutsats: Enligt Hattie’s forskningsrapport kommer den viktigaste återkopplingen från eleven till läraren
- och inte från läraren till eleven - den bidrar då till att synkronisera undervisning och LÄRANDE. för
läraren blir det då en återkoppling på om undervisningen:
1. svarar mot målen och kunskapskraven
2. leder till önskvärt lärande
3. innehåller en succesiv stegring i svårighetsgraden, det vill säga att eleven hela tiden möter större
utmaningar och på så sätt utvecklar sitt lärande.
Både elevresultatet och lärarnas analys visar att dessa områden behöver sortsätta att kopplas ihop och
föras resonemang om, undervisning och lärande hänger ihop och kan inte urskiljas och mätas enskilt
utan i relation till varandra. Det är ,ånga parametrar som påverkar elevernas resultat, precis som
eleven i åk 9 säger, trevlig stämning, arbetsro och verktyg för attt komma vidare. Arbetet med att
8 (33)
Aktivitet
förbättra och få återkoppling på lärares undervisning fortsätter under 2015. Fokus ligger på att eleven i
undervisningen ska få svar på följande frågor:
1. Hur går det för mig?( feed back)
2. Vart är jag på väg?( feed up)
3. Vad är nästa steg? feed forward)
Eleverna är delaktiga i utformningen av den fysiska miljön.
Beskrivning Projekt i årskurs 8 i slöjden där eleverna planerar, slöjdar och utformar två väggar på
skolan. Sker i ett samarbete där båda slöjdarterna används.
Resultat: Projektet fortsatte på hösten 2014, då eleverna inte hann färdigt under våren. Arbetet är
ännu inte färdigt.
Analys: Nya lärare i ämnet slöjd har inneburit att arbetet under hösten har stannat av. Planerar för att
fullfölja aktiviteten under våren 2015. Även ekonomin är en avgörande faktor för om det eleverna
planerat kommer att kunna fullföljas.
Slutsats: Yttre faktorer har påverkat att åtagandet inte är färdigt, såsom personalbyte och ekonomi. Ta
detta i beaktande då åtagandet ska fullföljas under våren 2015.
Processmål:
Meritmedelvärde ska öka (BUN, TSN)
Flickor och pojkar i årskurs 6-9 i Torshälla stads nämnds skolor ska under 2014
erbjudas minst fyra insatser utöver ordinarie timplan i syfte att öka måluppfyllelsen
Beskrivning
Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Undervisningen och elevhälsans
verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.
Utöver ordinarie timplan har många kommuner har genom åren erbjudit lovskola,
främst för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Det kan
även utformas andra aktiviteter än lovskola att erbjuda de elever som riskerar att inte nå
målen. Utgångspunkten ska vara elevens behov.
Erbjuda insatser utöver timplanen för högre måluppfyllelse
Beskrivning
Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Undervisningen och elevhälsans
verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.
Utöver ordinarie timplan har många kommuner har genom åren erbjudit lovskola,
främst för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Det kan
även utformas andra aktiviteter än lovskola att erbjuda de elever som riskerar att inte nå
målen. Utgångspunkten ska vara elevens behov.
Konkretisering:
- Alla elever i åk 3-9 ska erbjudas läxhjälp i genomsnitt 2 ggr/vecka.
- Alla elever i åk 4-9 som ej kan simma, ska erbjudas extra simundervisning efter
skoltid.
I augusti 2103 riskerade totalt 76 elever i åk 4-9 i Torshälla skolor att inte nå målen i
idrott och hälsa till följd av bristande kunskaper i simning.
9 (33)
Specifika åtgärder har genomförts för att öka andelen elever som kan simma.
Strategierna för ökad simkunnighet kommer att fortsätta utvecklas under läsåret 20132014 tillsammans med Eskilstuna Bad AB och barn- och utbildningsförvaltningen.
Uppföljning:
Uppföljning genomförs i samband med verksamhetsberättelse 2013, delår 1 och
2, 2014 och vid ledningsgrupperna under 2014 samt verksamhetsberättelse 2014.
Lokalt åtagande
Skolan erbjuder minst två aktiviteter utöver timplan i syfte att öka måluppfyllelse/ kvällsskola
Resultat:
Läxhjälp i form av kvällskola erbjöds alla elever i åk 7-9 från vecka 42-50, två tillfällen/vecka á
90minuter. Behöriga lärare med olika ämneskompetenser fanns på plats vid alla tillfällen. Totalt deltog
ca 10-12 elever/tillfälle, som mest vid ett tillfälle deltog 34 elever. 2-4 lärare arbetade/kväll.
Analys:
Tidigare har Gökstensskolan erbjudit lovskola för elever som inte nått betyg och till elever som riskerar
att bli utan betyg. Sommarskola har vi inte tyckt varit ett bra alternativ eftersom det är onödigt att vänta
med insatser tills elever misslyckats. Vi har i år valt att försöka arbeta förebyggande för att ge elever
goda möjligheter att nå betyg. Vi tror att de goda resultaten beror på flera saker. Dels var det behörig
personal med rätt ämneskompetens på plats och dels var undervisningen riktad. Eleverna var
motiverade och fick studiero. Eleverna som deltog förstod allvaret men kände sig inte stressade
(kanske eftersom de inte misslyckats än). Läxhjälpen blev en del av deras lärandeprocess i
förebyggande syfte. Det har också varit bra för elever som haft oturen att vara sjuk under en längre
period.
Vi upplever att tiden (90 minuter) var lagom, och att två tillfällen/vecka var lagom under hösten. Vi
valde att erbjuda läxhjälpen samma veckodagar varje vecka för att eleverna skulle få en rutin.
Slutsats:
Att skolan kan erbjuda extra hjälp mer kontinuerligt under hela terminen t ex två kvällar/vecka ser vi
som en framgångsfaktor. Elever som inte tar plats i klassrummet har blivit sedda på läxhjälpen. En
framgångsfaktor har varit att ordinarie personal som eleverna känner och som har koll på elevernas
kunskapsutveckling har varit på plats. Under vårterminen kommer läxhjälpen fortsätta att erbjudas
enligt samma koncept.
Aktivitet
Simundervisning för elever i åk 4-9 som ännu inte nått målet
Resultat 20141219:
Åk 7: 11
Åk 8: 10
Åk 9: 10
Resultat 20140605:
Antal elever som inte har visat på simkunnighet(22 elever av 330):
Åk 9: 9 st
Åk 8: 6 st
Åk 7: 7 st
Under våren 2014 har 7 elever visat på simkunnighet under onsdagssimningen (extra simträningen)!
Analys:
Flera av de som inte har klarat simprovet (8st) har anlänt till Sverige de senaste åren och där har vi
ännu inte hunnit öva tillräckligt.
Större delen av terminen när vi har åkt in för att simträna har det endast varit elever från internationella
klassen som deltagit. Övriga elever har valt bort/missat simtillfället.
Om vi jämför så är andelen årskurs 9 elever som inte velat åka in och simma förhållandevis stor. Det
kan bero på att vi inte har arbetat på detta koncept så många år och inte lyckats fånga upp alla tidigt. Vi
ser dock att från åk 8 och neråt så blir det färre elever som inte kan simma. Vi noterar att det är flera av
de icke simkunniga eleverna som har kommit till Gökstensskolan under högstadiet.
10 (33)
Aktivitet
Varför vi inte lyckas få med alla på simningen kan vara någon av följande orsaker:
•
Elever vill inte visa sig för andra.
•
Eleven tror inte att den kommer att lära sig och därför tycker att det är lönlöst.
•
Eleven deltar inte i ordinarie idrottsundervisning och där är simningen bara ännu ett moment
som eleven inte deltar i.
•
Eleven är rädd för vatten/inte vattenvana och därför inte törs.
För att fånga upp dessa elever så har vi en några förslag:
•
Starta i årskurs 7 och hitta individuella lösningar.
Individuella lösningar för varje person (egen simtid, ta med kamrat, tätare föräldrakontakt)
•
Stenhård ”simkampanj” i åk 7 när elever kommer från andra skolor.
•
Fortsatt resursperson från internationella klassen som följer med in och simmar.
Det är en bra tid för att åka in även om de som har ”profiler” kan bli drabbade. De måste då göra ett
”val”, profil eller simning.
Slutsats:
Slutsatsen är att vi behöver fortsätta att erbjuda åk 4-6 bra simundervisning (gärna i samband med åk
3 simningen). Fånga upp eleverna tidigt.
Processmål:
Elevhälsan utvecklas genom bättre samverkan mellan elevhälsans olika
kompetenser. (BUN)
Minst fyra insatser ska påbörjas under 2014 för att utveckla det förebyggande och
främjande arbetet för barn och unga, flickor och pojkar, i Torshälla. Val av insatser
ska utgå från nuläge och ha en grund i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet.
Beskrivning
Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars
socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och
sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom
möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem.
Förskolan, skolan och övriga verksamheter som möter barn och unga på deras fritid,
har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är
därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckliga befintlig
samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och
främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Både svensk och internationell
forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i
uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat
har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i
riskmiljöer.
Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd
till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser.
Utveckla främjande och förebyggande strukturer och arbetssätt
Beskrivning
Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars
socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och
11 (33)
sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom
möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem.
Förskolan, skolan och övriga verksamheter som möter barn och unga på deras fritid,
har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är
därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckliga befintlig
samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och
främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Både svensk och internationell
forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i
uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat
har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i
riskmiljöer.
Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd
till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser.
Några områden som är särskilt viktiga för att utveckla en god hälsa är:
• Inflytande och delaktighet
• En meningsfull fritid
• Trivsel i förskola/skolan
• Goda nätverk
• En god boendemiljö
• God ekonomi i familjen
• Hälsosamma levnadsvanor
Konkretisering:
Alla barn och unga i Torshälla ska uppleva att de har möjligheterna att själva kunna ha
makten i sina egna liv och forma sin framtid. Det finns drygt 1780 barn och unga i
åldern 0-17 år bosatta i Torshälla.
Nuläge:
I Torshälla lever drygt 16,9% av barn i åldern 0-17 år i hem med ekonomiskt bistånd,
vilket motsvarar 302 barn. 68% (205) av dessa 302 barn lever med ensamstående
föräldrar vilket representerar 62 av de totalt 80 hushåll med barn i snitt/månad som får
ekonomiskt bistånd varje månad. Kostnader för barn- och ungdomsvård är höga även
om det bara omfattar ett fåtal barn/unga.
I resultatet från liv och hälsa ung 2011 uppgav 78% av flickorna och 90% av pojkarna i
årskurs 7 och 9 att de mådde bra rent allmänt. Andelen flickor i åk 9 som uppgav att de
mått dåligt under minst 2 veckor var 51% och andelen pojkar var 10%. Även andra
tecken som oro (F13%/P5%), stress (F30%/P22%), och huvudvärk (F25%/P5%), mer
än en gång/vecka, var relativt ofta förekommande och vanligare hos flickor än hos
pojkar. Samma undersökning visar att 78% av flickorna och 90% av pojkarna i åk 9
trivs med sin fritid, och 89% av flickorna och 97% av pojkarna uppger att de trivs bra
med livet som helhet.
Lokalt åtagande
Elevhälsoteamet fortsätter att utveckla det förebyggande arbetet
Vi jobbar vidare för att utveckla formen för EHT arbetssätt med konsultation, samverkan med
socialtjänst, familjevägledare och andra samarbetspartners för att så tidigt som möjligt sätta in rätt
insatser för att stödja elevernas utveckling på bästa sätt.
Fortsatt arbete med att främja närvaro
12 (33)
Lokalt åtagande
Resultat:
10% av 332 elever har en ogiltig frånvaro på mer än 2% under höstterminen, av dessa saknar 19
elever betyg i ett eller flera ämnen. Arbetet fortsätter med att hitta former för att ge eleverna
undervisning, på flera olika sätt utöver den ordinarie undervisningen.
Analys:
Här fyller elevhälsoteamet en viktig funktion. Skolan ser över elevernas hela livssituation tillsammans
med familj, socialtjänst och eventuellt familjevägledare för att stötta eleven på flera olika områden som i
sin tur gynnar elevens utbildning. Av de elever (21st) som har ogiltig frånvaro högre än 2% i åk 9 så är
det 8 elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra i våras i samma elevgrupp var
16 av 23. Vi ser ingen signifikant skillnad mellan ogiltig frånvaro och betyg hos elever i nuvarande åk 8.
Arbetet med att främja närvaro har gett resultat på så vis att fler elever med ogiltig frånvaro uppnår
betyg. Analysen av detta är att eleverna har fått alternativa vägar att tillgodogöra sig undervisning och
att visa sina förmågor.
Slutsats:
Fortsatt utveckling av undervisning utöver ordinarie timplan har gett resultat på ökad måluppfyllelse.
Läxhjälpen är fortfarande under utveckling och behöver bli en rutin i den dagliga verksamheten. Nästa
utvecklingsområde blir att skapa fler och alternativa tillfällen med olika former av stödundervisning.
Elevers upplevelse av delaktighet ska öka under året i skolan.
Resultat:
Elevernas helhetsupplevelse är ingen skillnad från föregående år utifrån Grundskoleenkäten 2014. När
det gäller normer och värden samt trygghet så ligger Gökstensskolan i stort sätt över kommunsnittet.
När det gäller ansvar och inflytande så ligger skolans resultat under kommunsnittet. Utifrån enkäten så
är föräldrarna som helhet mer nöjda än kommunsnittet samt förra årets resultat. I skolans egen
Trygghetsenkät åk 7-9 anser eleverna att de inte har så stort inflytande på undervisningen t.ex. som
när prov förläggs. Eleverna lyfte i enkäten att de önskar att lärarna agerar mer positivt och
uppmuntrande.
Analys:
Det är svårt att analysera resultatet från Grundskoleenkäten då resultatet är en sammanvägning av åk
2, 5 och 8. Vi vet att åk 8 är mer kritiska till vår verksamhet.
Det är viktigt att vi fortsätter ta med eleverna i utformandet av enkäter, både för att få synpunkter och
för att få deras engagemang. Eleverna ska vara med i hela processen från att utforma enkäter till att
göra analys av resultaten och komma med förslag på åtgärder.
Slutsats:
Fortsatt arbete med elevinflytande för att öka delaktighet gällande inflytande och ansvar.
Aktivitet
Vi motverkar frånvaro utifrån den handlingsplan som är framtagen 2013
Resultat: I årskurs 6-9 finns en ogiltig frånvaro på över 2% hos 16% av eleverna. Detta är en minskning
från förra året.
Analys: Viktigt med kommunikation med alla berörda då en elev har frånvaro. (Elev - hem - lärareelevhälsa.) Att skyndsamt utreda och kartlägga orsaker till frånvaron. Viktigt att i början av varje termin
uppdatera handlingsplanen för frånvaro och informera hemmen om innehållet i denna. Även viktigt att se
till att föräldrar vet hur sjukanmälan till systemet skola 24 fungerar så att frånvaro blir korrekt registrerad.
Vi ser att i de fall där vi har uppmärksammat frånvaro så har flera elever fått stöd av olika slag för att öka
närvaron. Tidig upptäckt i yngre årskurser är också viktigt att fortsätta arbeta med, så att skolans policy
kring frånvaro finns med från början.
Slutsats: Att uppmärksamma all frånvaro och ha en policy kring det gör det enklare för pedagogerna att
samtal med föräldrar om vikten av att eleven får undervisning. Vi ser också att frånvaron minskar då vi i
skolan uppmärksammar detta område. Det digitala systemet med rapportering av frånvaro är ett stöd för
oss att se mönster och hitta orsaker.
Regelbundna nätverksträffar med socialtjänsten, skolpsykolog och familjevägledare
Resultat:
Under hösten har nätverksträffarna delats upp F-6 och 7-9. Detta har varit bra utifrån sekretess och
tidsutrymmet. Under höstterminen besökte Socialtjänsten ett APT och berättade om sitt uppdrag samt hur
orosanmälningar bör hanteras och utformas. Detta för att skapa förståelse mellan verksamheterna.
Analys:
Det har upplevts mer tidseffektivt att dela upp mötestiden mellan enheterna.
Att ha haft ett gemensamt åtagande att främja skolnärvaron för eleverna har varit ett bra utgångsläge för
13 (33)
Aktivitet
att hitta olika verktyg med bidrag utifrån olika professioner.
Slutsats:
Vi fortsätter att utveckla vårt samarbete där vi ser att effekterna av att mötas mellan flera verksamheter
och professioner ger vinster för eleverna.
Utbildningssatsningen ”Tonårsliv” erbjuds alla elever och föräldrar i åk 7
Beskrivning Föräldrar och elever i årskurs 7 deltar i skolan - två föräldrar/elevkvällar genomförs.
Resultat:
Utbildningen Nya steg har visat ett positivt resultat. Föräldrar är mycket nöjda och har kommit med
flertalet förbättringsförslag, vilka skolan tar med sig till hösten 2014 då en ny omgång Nya steg startar
med nästa års årskurs 7 och deras föräldrar. Hösten 2014 har en uppdaterad version av programmet
skett och döpts om till "Tonårsliv".
Analys:
Föräldrautbildningar ger resultat, att träffas kvällstid både elever och föräldrar skapar nätverk. Detta är
särskilt viktigt i åk 7 då det är nya klasser och nya lärare.
Slutsats:
Vi fortsätter att utveckla vårt nya projekt "Tonårsliv" under 2015.
Elevhälsans konsultation används aktivt
Resultat:
Ca 60% av personalen på 7-9 har använt sig av konsultationen. Upplevelsen är att det är positivt med
konsultation, men att vissa frågor vill man ta genast med den det berör.
Analys:
Vi behöver fortsätta utveckla elevhälsans konsultation, ett sätt är att kalla det för reflektionstid och på så
sätt kan fler använda sig av den. Vi tror då att personalen kommer med sina funderingar i ett tidigare
skede och att det därmed blir färre akuta ärenden och fler förebyggande insatser.
Slutsats:
Se till att all personal ska använda reflektionstiden minst en gång. Utveckla genom att ta med
skolpsykologen vid vissa reflektionstider.
Fortsatt utveckling av arbetet med åtgärdsprogram och pedagogiska kartläggningar
Resultat:
Hela skolan har fått en genomgång av de nya allmänna råden och lagändringen som har skett under
sommaren.
Analys:
Vi behöver se över vad som är extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen - dessa
dokumenteras i IUP och då skriver vi inget åtgärdsprogram. Personalen behöver ytterligare utbildning i
detta och specialpedagogerna kommer att stödja personalen under läsåret 2014/2015.
Slutsats:
Vi kommer att skriva färre åtgärdsprogram och verkligen se över vilka elever som är i behov av
pedagogisk kartläggning och i behov av särskilt stöd. Det är endast dessa som ska ha ett
åtgärdsprogram.
Gökstensandan (EL-projekt, entreprenöriellt lärande)
Beskrivning EL-projekt som är ett förebyggande värdegrundarbete som alla klasser på skolan ska ta del
av.
Planering:
Lärandemål: Att fokusera på de övergripande och entreprenöriella förmågorna i läroplanen kapitel 1 & 2
samt öka trivseln på skolan
Aktiviteter:
Vi utgår från våra nya ordningsregler och arbetar i åldersblandade grupper bland annat för att skola in nya
elever.
Entreprenöriellt:
Vi går utanför boxen inom skolan för att uppmana till reflektion hur man är som person och del i gruppen.
•
Vi planerar för Gökstensdagen den 16 september 8.00-13.00 med åldersblandade grupper med
minst en pedagog per grupp – hur vi delar in eleverna och hur vi använder oss av elevrådet och
Friends, EP m.fl. löser vi den 12 augusti. Då skriver vi också en inbjudan till all personal.
•
Niorna skulle kunna vara värdar för F-klassen. EL-gruppen skulle kunna vara en egen grupp som
”tävlar” mot elevgrupperna
•
”El-uppdrag” – hur många uppdrag?
•
EL-gruppen utformar det sista uppdraget som tar grupperna till Torsharg och vad som ska hända
14 (33)
där
•
Avslutning med ett foto med alla på skolan och eller en ”Happy-dans”
•
All personal på skolan bjuds in att vara delaktiga på Göksstensdagen
•
Gruppen bör ses före Gökstensdagen och arbeta med bland annat samarbetsövningar. Efter
Gökstensdagen och inför ”Öppet hus” träffas grupperna tre gånger
EL i vardagen
•
Idéer om Valet (skapa ett parti/grupp?), pepparkashusbygge närmare jul, tema yrken och
framtidsdrömmar samtidigt som UET
•
Gökstensjoggen genomförs som tidigare med gemensam start för alla elever på skolan
Öppet hus
•
Walters film visas - vi har länge varit på jakt efter ”Gökstensandan”
•
Dokumentation, främst film och foton från Gökstensdagen visas upp
•
En slogan och en logga ska vara klar till Öppet hus
Resultat:
Gökstensdagen genomfördes utifrån den planering som fanns. Det blev ett positivt resultat utifrån ökad
trygghet och trivsel där de äldre eleverna arbetade tillsammans med de yngre där resultatet visades upp
på Öppet hus i november. Vi-känslan på skolan har stärkts.
Öppet hus var välbesökt av både släkt och vänner, men även av blivande elever till Gökstensskolan. Det
fanns även flera potentiella elever som ej tillhör upptagningsområdet som besökte Öppet hus.
Analys:
Vi upplever att mötena mellan yngre och äldre elever har bidragit till ökad trygghet och en starkare VIkänsla på skolan. De äldre eleverna tar ansvar och får träna i att visa hänsyn för de yngre. Utifrån förra
årets trygghetsvandring önskade eleverna fler gemensamma aktiviteter över stadiegränserna.
Gökstensdagen var starten på detta arbete och uppföljning sker i och med trygghetsenkäter och
trygghetsvandringar framöver.
Slutsats:
Trygghet först, sedan kunskap. För att kunna arbeta på en så stor skola behövs det kontinuerliga
trygghetsskapande aktiviteter. Nu finns det en grund som vi behöver fortsätta utveckla och bygga på varje
år.
15 (33)
Processmål:
9. 2015 ska minst 85 % av elever ha betyg i 16 ämnen. (Höjd utbildningsnivå)
(BUN)
Beskrivning
Visar kvalitén i grundskolan.
Nivån för indikatorn ska öka till 83 procent för flickor och 79 procent för pojkar under
år 2012, att jämföras med 80,3 procent för flickor och 75,3 procent för pojkar år 2010.
Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska. (BUN, TSN)
Lokalt åtagande
Frånvaron ska fortsätta minska till 12%
Vi arbetar utifrån den handlingsplan som är framtagen 2013 och har visat sig vara effektiv. I nuläget är
det 16% av eleverna i åk 6-9 som har ogiltig frånvaro på mer än 2%.
Resultat:
59 elever av 332 har en frånvaro på mer än 20%, till skillnad från vårterminen då det var 69 elever. 8
elever har en frånvaro högre än 50%, under vårterminen var det 12 elever. Det är 47 elever av 332
med ogiltig frånvaro högre än 2%, detta blir 14%. Siffran från vårterminen var 16% och målet är 12%.
Analys:
Viktigt med kommunikation med alla berörda då en elev har frånvaro. (Elev - hem - lärare- elevhälsa.)
Att skyndsamt utreda och kartlägga orsaker till frånvaron. Viktigt att i början av varje termin uppdatera
handlingsplanen för frånvaro och informera hemmen om innehållet i denna. Även viktigt att se till att
föräldrar vet hur sjukanmälan till systemet skola 24 fungerar så att frånvaro blir korrekt registrerad. Vi
ser att i de fall där vi har uppmärksammat frånvaro så har flera elever fått stöd av olika slag för att öka
närvaron. Tidig upptäckt i yngre årskurser är också viktigt att fortsätta arbeta med, så att skolans policy
kring frånvaro finns med från början.
Slutsats:
Att uppmärksamma all frånvaro och ha en policy kring det gör det enklare för pedagogerna att samtal
med föräldrar om vikten av att eleven får undervisning. Vi ser också att frånvaron minskar då vi i skolan
uppmärksammar detta område. Det digitala systemet för rapportering av frånvaro är ett stöd för oss att
se mönster och hitta orsaker. Att kommunicera ut till föräldrar via föräldramöten och andra
informationskanaler t.ex. Gökstensnytt, hemsidan är viktigt för att främja närvaro.
Aktivitet
Sammanställning av den ogiltiga frånvaron på enheten redovisas en gång per termin.
Se tidigare åtagande
Processmål:
Alla elever ska uppfylla kunskapskraven i grundskolans 16 ämnen. (BUN, TSN)
Flickors och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen
vårterminen 2014. (BUN, TSN)
Lokalt åtagande
Alla elever på Gökstensskolan ska uppleva att målen är tydliga och att de får en god
återkoppling på sin prestation.
Det finns mycket forskning som visar på att formativ bedömning har en stark positiv inverkan på
elevers lärande. Formativ bedömning synliggör lärandet som pågår både för eleverna och för läraren.
Syftet är lika mycket en bedömning av undervisningen som av elevens lärande. (Skolverket, forskning i
klassrummet, 2013)
16 (33)
Lokalt åtagande
Värdet på antal elever som upplever detta ska öka jämfört med hösten 2013. Under 2013 genomfördes
en enkät kring undervisning både höst och vår. Den visade på hösten att 72% av alla elever upplever
att de alltid/oftast får god återkoppling. Värdet var en ökning jämfört med våren och vi förväntar oss att
det ska fortsätta öka.
Resultat: Vi diskuterar kring LPP, bedömning och återkoppling. Rektor har även genomfört en
kvalitativ studie kring elevernas upplevelse av undervisningen. Resultat av 18 elevers återkoppling
visar att det sker en systematisk återkoppling på alla nivåer som en god återkoppling ska innehålla:
uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och individnivå.
Analys: Lärarna har även gått igenom sina pedagogiska planeringar och tittat på hur de ger
återkoppling enligt dessa fyra nivåer för att analysera sin återkoppling:
Det kan vara bra att koppla "feed forward" till förmågor.
Feed forward kan ges på uppgiftnivå och processnivå tillsammans med konkreta tips.
Tips: använd ord i matrisen till feed forward tillsammans med konkreta exempel.
Återkopplingen bör endast vara formativ, ej summativ. När vi ger skriftlig respons behöver vi skriva så
att eleverna förstår.
Bedömning behöver även utvecklas och olika sätt att visa sina förmågor diskuteras: filma
redovisningar, spela in muntliga redovisningar på telefoner och/eller IPADS. Olika sätt att visa sina
förmågor genom olika redovisningsformer borde gynna att fler elever når de högre betygsnivåerna.
Annars kan sättet att visa sina kunskaper (t ex att bara ha skriftliga inlämningar) påverka betygen.
Slutsats: Skolutveckling
Under senare tid så har en ny rörelse (Thornberg & Thelin, 2011) vuxit fram kring skolforskning – där
forskare börjat kombinera delar av två tidigare forskningstraditioner. Det som betonas är att det inte
räcker med att titta på processer i klassrum och i skolan utan även att de ska ge resultat på elevers
prestationer. Det ska även vara forskningsbaserat, dvs. de metoder som används ska ha vetenskaplig
dokumentation i fråga om att vara effektiva. I denna studie kan vi använda Hattie (Synligt lärande,
2011, Håkansson och Lundahl, 2011) vad gäller effekter på elevers lärande, men vi kan även titta på
forskning gällande skolledares roll för skolutvecklingen (Thornberg & Thelin, 2011, s60f). Skolledaren
bör involvera lärare och elever i arbetet med att utarbeta tydliga visioner och mål för skolan.
Skolledaren ska även vara tillgänglig för medarbetarna genom att besöka klassrummen och initiera och
delta i pedagogiska samtal. Sedan ska skolledaren också se till att undervisning och lärande dominerar
det vardagliga i skolan – ge lärare möjlighet att utveckla och förbättra sin undervisning och skapa ett
positivt klimat i skolan. Här ser vi i studien att det finns ett stort gensvar från både elever och lärare att
delta i och att få återkoppling på det som sker i klassrummet. Det blir ett framtida område för
skolledaren att använda sig av – delta och organisera för pedagogiska möten. Det sista som betonas i
forskningen är en elevpolicy som säger att skolpersonal bör ha höga men realistiska förväntningar på
eleverna samt att personalen utvecklar positiva, varma och stödjande relationer till eleverna.
En slutsats blir att fortsätta utveckla goda möten med både elever och medarbetare för skolledaren –
där vi främst uppmärksammar och positivt förstärker bra beteenden och goda studieprestationer hos
eleverna, samtidigt som vi arbetar för att vara en lärande organisation – där vi lär av varandra i
kollegiala samtal och utvecklar skolan tillsammans – elever, personal, skolledare och huvudman. Att
presentera studiens resultat för både elever och lärare är en bra utgångspunkt för vidare diskussioner
och dessutom skapas en delaktighet kring utveckling för skolan hos både lärare och elever. Bedömning
för lärande kommer att vara fokusområde närmaste åren i det systematiska kvalitetsarbetet. Planera,
genomföra, följa upp, analysera och bedöma nya utvecklingsbehov tillsammans.
Arbetet med att utveckla undervisningen pågår ständigt
Resultat:
Våren 2014 slutbetyg
ÅK 9:
Betyg i 16 ämnen:
Total: 89,7% Flickor: 91,2% Pojkar: 88,1% Kommunsnitt: 73,4%
Meritvärde:
Total: 218,3 Flickor: 232,2 Pojkar: 204,2 Kommunsnitt: 206,2
Behörighet till GY:
Total: 92,2% Flickor:94,7% Pojkar:89,8% Kommunsnitt: 77,8%
ÅK 8:
Betyg i 16 ämnen:
Total: 77% Flickor: 85,5% Pojkar: 66% Kommunsnitt: 66%
Meritvärde:
ÅK 7:
Betyg i 16 ämnen:
17 (33)
Lokalt åtagande
Total: 82,9% Flickor: 86% Pojkar: 79% Kommunsnitt: 67,1%
Meritvärde:
Resultat hösten 2014:
Åk 9:
Preliminära betyg ht 14, betyg i 16 ämnen:
Total: 76,3%. Flickor: 81,5%, pojkar: 69,8%. Kommunsnitt: 65,3%
Meritvärde:
202,2. Flickor: 223,3, pojkar: 175,7. Kommunsnitt: 197,4
Åk 8: (egna beräkningar)
Total: 79,8%
Meritvärde:
Total: 192,45
Åk 7:
Total: 84,9%, flickor: 83,3% Pojkar 87%. Kommunsnitt 68,3%
Meritvärde:
204,4. Flickor: 215,5. Pojkar: 190,1. Kommunsnitt: 188
Analys:
Andelen som når betyg i 16 ämnen i åk 9 hösten ligger på samma nivå som denna elevgrupp gjorde i
våras. Meritvärdet har ökat vilket innebär att fler elever når de högre betygen. Kommunsnittet ligger på
65,3%, vilket innebär att vi ligger över snittet, men sämre än våra resultat på förra årets årskurs 9. En
anledning är att vi fått fler nyanlända elever, där vi ser att det ämnet vi når minst måluppfyllelse i är
svenska som andra språk. Kraven för ett betyg i ämnet är högt ställda, de elever som kommer till oss
under högstadiet hinner inte utveckla sina förmågor för att nå upp till kunskapskraven. Svenskan blir ju
som ett nybörjarspråk för dem och vissa har bara hunnit läsa ett år svenska och sedan ska de nå våra
kunskapskrav. Gökstensskolan är också nybörjare på att ta emot nyanlända elever, vilket har gjort att
vi har arbetat för att hitta bra strategier under ett års tid för att få de nyanlända eleverna att nå så långt
som möjligt. En forskningscirkel kring Nyanländas lärande har startat under året i samarbete med
Mälardalens högskola, där vi naturligtvis får se resultat under de kommande terminerna. 10 lärare har
deltagit i forskningscirkeln som har fokuserat på språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen, för att få fler
nyanlända att nå kunskapskraven.
Vi har fortfarande elever som har frånvaro från undervisningen och som finns i den gruppen som inte
har betyg i 16 ämnen, riktade insatser under våren på specifika elever i de ämnen där de ej nått betyg,
kommer att genomföras. En analys kring hur vi organiserar för undervisning för de elever som har stora
svårigheter i den ordinarie undervisningen görs kontinuerligt men nu med inriktning på speciellt årskurs
9.
Ämnesanalyser utifrån slutbetyg våren 2014
Matematik: Måluppfyllelsen i ämnet är hög, 13 elever har högsta betyget A. Det är även fler elever
totalt som har betyg i ämnet. 5 elever är nyanlända till Sverige. Utöver dessa är det 3 elever som
saknar betyg i ämnet, 2%. Analysen visar också att närvaro i undervisning har stort betydelse för
måluppfyllelsen. Flertalet av de elever som saknade betyg 2013 hade hög frånvaro. En annan
framgångsfaktor under året har varit ett utvecklat samarbete mellan ämneslärare och specialpedagog
för att fånga upp de elever som har behov av särskilt stöd. Skolan deltar i en forskningscirkel i
samarbete med Mälardalens högskola, kring nyanländas lärande, där även ämneslärare i matematik
deltar, och det förväntas bidra till utvecklingen av undervisningen för målgruppen.
Svenska: 2013 hade vi endast en elev med högsta betyg i svenska och nu har vi 21 elever som når
högsta betyg. Totalt sett ser vi en rörelse från betyget E till högre betyg i ämnet mellan årskurs 8 och
årskurs 9. Detta bedöms bero på att eleverna har fått möjlighet att utvecklat sina förmågor mer till följd
av att lärarna har blivit bättre på att ta fram träffsäkra arbetsuppgifter.
Andra arbetssätt och nyttjandet av IKT i utformningen av undervisningen och sambedömning av
elevernas prestationer bedöms ha bidragit till att allt fler elever når högre betygsnivåer.
Ämnesövergripande arbete och en koppling till det ”verkliga” samhället bidrar till att öka elevers
motivation. Läs gärna mer under www.eskilstuna.se/gokstensskolan om skolans modell för prao –
UET, Ung entreprenör Torshälla.
Svenska som andraspråk: Resultat för svenska som andraspråk visar ett stort behov av utveckling.
Nyanlända elever som kommer till skolan utan att ha svenska som språk med sig, och som ska ha
undervisning i svenska som andraspråk, är en ny företeelse från och med hösten 2013 för nämndens
skolor. Lärare med behörighet i svenska som andraspråk har rekryterats och en lärare studerar SvA
inom ramen för Lärarlyftet 2 för ökad behörighet. Eleverna har erbjudits språksstöd på sitt modersmål i
varierad omfattning.
Arbetet pågår för att öka kunskapen och medvetenheten hos alla pedagoger om allas ansvar att
tillämpa ett språkutvecklande arbetssätt inom alla ämnen, och hur ett sådant arbetssätt kan se ut. Detta
kommer att skapa än bättre förutsättningar för alla elevers måluppfyllelse generellt och för elever med
ett andraspråk specifik.
18 (33)
Lokalt åtagande
Engelska: Resultaten för engelska visar på en måluppfyllelse 2014 i nivå med 2013. 2013 var det 11
elever med högsta betyg och 8 elever som saknade betyg. 2014 var det 14 elever med högsta betyg
och 8 elever saknade betyg varav 4 var nyanlända. En orsak till bibehållet gott resultat bedöms vara att
samtliga lärare är behöriga.
SO (geografi, historia, religion, samhällskunskap): 2013 var det 1-2 elever som nådde högsta betyg
i ämnena. 2014 hade vi 3-15. De flesta nådde högsta betyg i historia. Totalt sett ser vi en rörelse från
betyget E till högre betyg i ämnet mellan årskurs 8 och årskurs 9. Detta bedöms bero på att eleverna
har fått möjlighet att utvecklat sina förmågor mer till följd av att lärarna har blivit bättre på att ta fram
träffsäkra arbetsuppgifter.
Andra arbetssätt och nyttjande av IKT i utformningen av undervisningen och sambedömning av
elevernas prestationer bedöms ha bidragit till att allt fler elever når högre betygsnivåer.
Ämnesövergripande arbete och en koppling till det ”verkliga” samhället bidrar till att öka elevers
motivation. Arbete med Ung entreprenör, Målbild 2017 är två exempel på ämnesövergripande arbete.
Biologi, kemi, fysik: I dessa ämnen är det få elever som når högsta betygsnivåerna. Orsaken bedöms
delvis bero på svårigheter att rekrytera behöriga lärare i No (speciellt kemi), och även att skolan haft en
hög omsättning på NO-lärare. Befintliga lärare har därför fått undervisa i flertalet grupper, vilket anses
påverka resultatet negativt. Det saknas salar anpassade för NO-undervisningen vilket medför att
lokalerna begränsar möjligheterna till laborationer. Åtta elever når ej mål i kemi. Det saknas även
kompetens på skolans av lärare som dels kan ge särskilt stöd och som även har NO-kompetens.
En lokalöversyn pågår och förändringar kommer att genomföras senast till läsårsstarten 2014-2015 för
att säkra tillgång till laborationssalar.
Vid rekrytering efterfrågas de behörigheter som saknas på skolan, både avseende särskilt stöd och
NO-behörighet, och möjlighet till studier inom Lärarlyftet 2 för en ökad behörighet, har erbjudits alla
lärare med relevant bakgrund på skolan. En lärare deltar nu i lärarlyftet för ökad behörighet i kemi. I
november 2014 börjar en specialpedagog med behörighet inom NO och matematik på skolan vilket
förväntas bidra till ökade möjligheter till särskilt stöd inom ämnet.
Teknik: Vi hade inga elever med högsta betyg i Teknik 2013. Under detta år gjorde vi en extra satsning
på elevens val för intresserade elever i ämnet teknik. Vi fick flera intresserade och motiverade elever.
2014 hade vi nio elever med högsta betyg i Teknik. Analys och slutsats blev att vi behöver arbeta mer
för att stimulera och motivera eleverna i ämnet. Vi kommer bland annat att köpa in inspirerande
läromedel, som stimulerar elevers teknikintresse och gör samtidigt en generell satsning på ämnet
under 2014-2015 med syfte att få fler elever att nå de högsta betygen.
Moderna språk: Skolan erbjuder undervisning i spanska, franska och tyska samt även italienska på
elevens val. Ingen elev saknar betyg i moderna språk. 16 elever når högsta betyg 2014 i jämförels med
2013 då endast 5 elever nådde högsta betygsnivån. Generellt höjde eleverna sina betyg från årskurs 8
till årskurs 9. I språkets natur ligger också en progression i förmågorna, man kan hela tiden se en
utveckling. Organisationen av undervisningen har utvecklats både i form av längre lektionspass och
mer undervisning i mindre grupper.
Idrott: 2013 var det 15 elever som saknade betyg i idrott, flertalet till följd av att de saknade betyg i
simning. I år var det 12 elever som saknade betyg i idrott och av dessa 12 var det fem elever som var
nyanlända och ej deltagit i undervisningen. Fyra elever saknade betyg till följd av att de inte visat sig
simkunniga (både pojkar och flickor). 2013 hade 14 elever högsta betyg i ämnet och 2014 hade 23
elever nått högsta betyg och detta bidrar till stor del till höjningen av meritvärdet. Flera av de elever
som hade B i årskurs 8 lyckades nå högsta betyg i årskurs 9. Strukturen på simundervisningen har
utvecklats från år till år och kan vara en bidragande orsak till det förbättrade resultatet. Mer tid i
simhallen skulle behövas för bättre kontinuitet och högre måluppfyllelse. I analysen framkommer att det
saknas särskilt stöd till de elever som behöver det. Som ett första steg har en resursperson tillsatts från
och med höstterminen 2014 och för vissa klasser finns dubbla idrottslärare.
Bild: Vi har 28 elever som når högsta betyg i bild och två elever som saknar betyg. Det är dubbelt så
många med högsta betyg i år och vi har gjort en medveten satsning på undervisning halvklass i ämnet
för att kunna genomföra alla de moment som ingår i kunskapskraven i årskurs 9. Undervisningen har
utvecklats under året främst genom användning av IKT och flera av momenten filmas för att eleverna
ska kunna ta till sig momenten flera gånger även utanför undervisningen.
Musik: Vi har få elever som når högsta betyg – två elever år 2013 och nio elever år 2014. Vi har gjort
en analys av kunskapskraven i åk 9 och inser att målen är högt satta och vi behöver utveckla vår
undervisning och skapa möjlighet för alla elever att spela instrument flera gånger. Som ett led i detta
har vi redan nu anställt ytterligare en behörig musiklärare. Detta skapar bättre förutsättningar för
undervisning i mindre grupper för att alla elever ska kunna få spela flera instrument. Vi investerar även
i fler instrument och ipads. På skolan finns en estetisk profil vilket innebär att de mest motiverade
eleverna väljer att fördjupa sina kunskaper och förmågor under elevens val.
Hemkunskap: 14 elever når högsta betyg, förra året var det 5 elever som nådde det högsta betyget.
Antalet elever med betyget F har minskat och 2014 var det enbart en elev som hade betyget F.
Undervisningen organiseras på ett annat sätt och andra arbetssätt har tagits fram för att skapa bättre
förutsättningar för fler elever att nå mål. Skolan arrangerade även mer undervisningstid för de elever
som saknade betyg och som ville höja befintliga betyg. Under hösten 2014 har skolan utökat med
ytterligare en behörig lärare vilket bidrar till höjd kvalité genom bland annat sambedömning och
gemensam planering.
Slöjd: Resultaten för slöjd visar på en måluppfyllelse 2014 i nivå med 2013. 2 elever saknar betyg i
slöjd och 8 elever når den högsta betygsnivån. Undervisningen har utvecklats under året främst genom
19 (33)
Lokalt åtagande
användning av IKT och flera av momenten filmas för att eleverna ska kunna ta till sig momenten flera
gånger även utanför undervisningen.
Slutsats:
Andelen elever som fått betyget A och/eller B är 62,7% hösten 2014. Jämfört med kommunen (64%) så
ligger skolan lägre. I jämförelse andra högstadieskolor i Eskilstuna så ser vi att vi har lägre andel elever
med de högre betygen. Ett fortsatt arbete kring bedömning, kunskapskrav och elevernas lärande pågår
(se tidigare åtagande). Se även slutsatser på varje ämne.
Ökad användning av IKT i undervisningen
Resultat: Flera lärare har gjort egna filmer som visar ett eller flera moment i den egna undervisningen.
Eleverna får tillgång till filmerna via t ex klassens facebook-sida. Lärare har utvecklat sina
arbetsmetoder till att även innefatta digital moment i undervisningen.
Analys:Vi skulle behöva en ”öppen” dator som vi kan använda för att ladda ner och prova olika
mjukvara samt utforska olika metoder för datahantering.
1. Utvecklingsarbetet begränsas av att vi inte har tillgång till en lärportal.
2. IKT-gruppen har inte tillräcklig förankring i skolans lägre åldrar. Eftersom gruppens
ansvarsområde växt under tiden bör dess sammansättning justeras så att den omfattar alla
delar av organisationen.
3. IKT-gruppen behöver en tydligare beskrivning av sitt uppdrag.
4. Vi upplever att elever begränsas i sitt användande av IKT p.g.a. brist på tekniska lösningar,
t.ex. överförings-möjligheter.
5. Ämnesgrupper bör få i uppdrag att undersöka digitala läromedel och vilka kostnader detta kan
medföra.
6. Vi skulle behöva inventera elever och personals syn på vilka hinder och möjligheter de ser
med att använda IKT i sin utbildning. Vi rekommenderar att Konsult och uppdrag får den
uppgiften och enkäten utformas i samarbete med dem.
Slutsats: IKT-gruppen fortsätter sitt arbete under hösten. Fler workshops där vi tränar de olika verktyg
som finns och som några i personalen redan använder.
Aktivitet
Coachingsamtal
Resultat: Sker två gånger/termin i syfte att coacha eleverna och gå igenom deras resultat och utveckling
inför utvecklingssamtalet.
Analys: Kan utvecklas ännu mer nu när eleverna leder sina egna samtal. Påbörja detta arbete under
2015.
Slutsats: Vidareutveckla under 2015. Utveckla lärarnas sätt att ställa frågor på coaching, använd
förstelärarna.
Utvärdering och analys av bedömning i två klasser i årskurs 7 och 8. Urval av ämnen och elever.
Intervjuer med elever och analys av den formativa bedömning de fått.
Resultat: Rektor har genomfört intervjuer med elever i två klasser i årskurs 7 och 8, båda klasserna
undervisas av samma lärare i matte och svenska, båda lärarna är förstelärare på skolan. Detta är ett
försök till att göra en kvalitativ studie i syfte att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet.
18 elever deltog och två elever var sjuka vid intervjutillfället.
En uppvärmningsfråga ställdes: - Vad tycker du om ämnena matte och svenska? Resultat enligt nedan:
1. När du får det här – förstår du då att du får respons(återkoppling)?
•
1.
Ja (18/18)
Är responsen positiv eller negativ?
•
1.
Positiv (17/18*)
När du får dina responser – vet du då vad du ska göra för att lära dig mera/utvecklas
vidare/nästa steg?
•
Ja (18/18)
•
En elev kommenterar och säger att den är både positiv och negativ, men det negativa är ju det
man ska arbeta vidare med.
Alla elever i intervjuerna förstår att de får återkoppling. Alla elever upplever också att den är positiv och att
den leder dem vidare i lärandet. Eleverna kommenterar också att läraren inte behöver skriva ut
20 (33)
Aktivitet
betygsnivån för det ser du ju själva i profilen (kunskapskraven markerad med färger). Alla elever är
överens om att matematik och svenska är ämnen där de vet hur de ligger till och vad de ska utveckla.
Några elever jämför med ett annat ämne och påpekar att det inte är lika tydligt med återkoppling i det
ämnet. Flertalet elever säger också att de tittar på och tänker på sin återkoppling när de arbetar med ett
nytt moment. Intervjuerna visar att de flesta elever tycker om både matte och svenska och att de tycker
om lärarna som har ämnet. De flesta eleverna tycker att ämnena är roliga, utmanande, okej och att
lektionerna är varierade och lustfyllda, men även jobbiga. Flera elever jämför med tidigare stadium och
säger att de lärt sig mer under hösten i årskurs 7 än tidigare. Underlaget för intervju har varit elevernas
skriftliga underlag med bedömning av deras prestationer och med återkoppling på dokumentet, både
elevens och lärarens.
Analys: Det skriftliga underlaget består av en kunskapsprofil. Första sidan av kunskapsprofilen består av
läroplanens kunskapskrav i ämnet och på sista sidan kommer lärarens återkoppling och elevens egen
värdering av sitt arbete. Kunskapsprofilerna skrivs på dator och hanteras digitalt. Elevernas egen
värdering av arbetet ”klipps in” (eller scannas in om den inte är digital) i kunskapsprofilen, för att samla all
ämnesinformation på ett ställe.
Utifrån studiens utgångspunkt HUR återkopplingen ser ut så kan lärarnas skriftliga underlag analyseras
djupare. Underlaget från lärarna innehåller alltid ”Feed back” , läraren har gjort en återkoppling på det
gjorda arbetet och även eleven har skrivit sin självvärdering i de flesta fall.
”Feed up” - vilka mål och kunskapskrav eleven förväntas uppnå syns väldigt tydligt på första sidan i det
skriftliga underlaget.
”Feed forward” – vad blir nästa mål, synliggörs tydligt i svenskämnet, där finns det uttryckt i termen: ”Din
utmaning nästa gång blir… och ”nästa gång du skriver en text, tänk då på följande”. I svenskämnet finns
kunskapsprofiler i både årskurs 7 och 8 och här syns inga signifikanta skillnader mellan återkopplingen,
varken på elev- eller lärarnivå. I alla återkopplingar finns både feed back, feed up och feed forward.
I matematiken används inte ordet ”utmaning” till nästa arbetsområde. Det som finns i återkopplingen i
matematik är sättet att ”redogöra och följa matematiska resonemang” – det är en förmåga som eleven
direkt kan ta med sig till nästa arbetsområde. Det som också framkommer tydligt är att eleven även fått en
muntlig bedömning på lektionen i matematik och kommenterat detta själv i sin självvärdering. I
återkoppling i matematiken finns det ofta en återkoppling på processen i arbetet, det vill säga hur eleven
arbetat och löst uppgifter, på vilket sätt arbetsinsatsen kan förändras och utvecklas. Läraren i matematik
återkopplar arbetsinsatsen skriftligt vilket inte läraren i svenska gör.
Det syns också en skillnad i den matematiska återkopplingen i årskurs 7 och årskurs 8. Det är mer text
från både lärare och elev i årskurs 7. I årskurs 7 används den så kallade kunskapsprofilen – där varje
arbetsområde finns med i matematiken. En tolkning är att det kan vara den avgörande skillnaden,
eftersom de yngre eleverna här använder ett mer avancerat resonemang. Det kan också vara så att i
årskurs 8 tog studien bara del av ett arbetsområde i matematik och kunde därför inte se ett längre
sammanhängande resonemang om utvecklingen. Ytterligare en aspekt skulle kunna vara att i årskurs 7 är
matematikläraren även mentor till eleverna och de känner varandra bättre och därav sker mer interaktion
mellan lärare-elev.
Slutsats:
Studiens frågeställning OM eleverna får återkoppling ges ett tydligt svar i både enkäter och intervjuer.
Enkätresultaten visar att eleverna vet att de får återkoppling, är nöjda med den återkoppling de får och att
den leder dem vidare i lärandet. Nöjdheten sjunker ju äldre eleverna blir – i årskurs 9 är eleverna mindre
nöjda. Flickorna är också mindre nöjda. En tolkning är att eleverna har högre och mer specifika
förväntningar på den återkoppling de får ju äldre de är. Dessa resultat kan jämföras med de brukarenkäter
som genomförs om trygghet och trivsel och även då sjunker resultaten ju äldre eleverna blir. Enkätfrågan
är även ställd under våren 2013 och i jämförelse med tidigare så är det fler elever som svarar oftast/alltid.
Det är ett bättre resultat nu. Detta område ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och att komplettera
med intervjuer ger en bild av VAD som kan vidareutvecklas. Resultatet från enkäterna överensstämmer
med intervjuresultaten till stor del.
Den andra frågeställningen i studien var att se HUR återkopplingen ser ut. Ett utvecklingsområde blir att
lärarna systematiskt genomför undersökningar för att få feedback på sin undervisning av elevgrupperna
direkt och inte bara på generell nivå som i denna studie. Utifrån detta underlag så är ett
utvecklingsområde att fortsätta utveckla den så kallade kunskapsprofilen på hela skolan i alla ämnen. Där
kan eleven och läraren följa utvecklingen inom målområdet i dialog tillsammans. En fördel här blir att
elevens kunskapsutveckling, varje område, finns med och progressionen blir lätt att följa. Detta är ett sätt
som några pedagoger och klasser har prövat under året – dels för att få en digital återkoppling och en
”profil” som är kopplad till förmågorna. Mer arbete kan läggas på att analysera tillsammans och titta på
den feedback som eleverna får. Är det bedömning för lärande? Vad krävs ytterligare för att det ska bli
bedömningen ska bli optimal? Att analysera utifrån begreppen feed back, feed up och feed forward kan
vara ett bra utgångsläge. Att vidareutveckla bedömning för lärande och utgår från den forskning som finns
på området är en bra start på utvecklingsarbetet.
Vikten av att skapa delaktighet hos elever och lärare i syfte att utveckla undervisningen kan inte nog
betonas och detta kommer fram tydligt under intervjuerna. Både lärare och elever har visat ett stort
21 (33)
Aktivitet
intresse av att få ta del av resultaten och av att bli granskade och bedömda i utvecklingssyfte. Lärare kan
genom pedagogiska samtal ”granska” varandras återkoppling, planeringar och föra samtal om
pedagogiska och didaktiska frågor i utvecklingssyfte. Här finns enorma möjligheter till professionell
pedagogisk utveckling och detta måste organiseras så att det sker kontinuerligt. Det blir rektors ansvar att
organisera, skapa förutsättningar och samtalsleda dessa forum för att det ska vara en del i det
systematiska kvalitetsarbetet och leda lärandet framåt i en lärande organisation.
Detta är en avgränsad studie och det finns naturligtvis flera faktorer som påverkar resultaten såsom
lärarens kompetens, arbetssätt, förutsättningar, klass/gruppstorlek mm. Något som studien kan lyfta fram
är ett arbetssätt som ännu en möjlig framgångsfaktor – metoden EPA (arbeta först enskilt, sedan par,
sedan alla). Båda dessa lärare använder detta arbetssätt strukturerat och planerat på lektionerna. Något
som också framkommer i elevintervjuerna är elevernas nöjdhet med utbildningen och lärandet. Här finns
ett utvecklingsområde vad gäller elevernas delaktighet, ta några elever på intervju kontinuerligt för att
fördjupa arbetet med utveckling av återkopplingen.
I en jämförelse med de nationella målen i respektive ämne så finns det en god samstämmighet – i den
ena gruppen når 100 % av eleverna målen i både matte och svenska, där når även flera elever högsta
betyg i matematik. I den andra gruppen når 97 % målen i svenska och 94 % i matematik. Även här når
flera elever högsta betyg och 12 av eleverna har betyget C eller högre, vilket är ett gott resultat.
Grupperna har en hög grad av måluppfyllelse. Jämfört med de övriga grupperna på skolan så finns det en
grupp till med 100% måluppfyllelse i årskurs 7 i båda ämnena och två grupper som inte har det. I årskurs
8 finns det inga signifikanta skillnader.
Pedagogiska forum för all personal vid tre tillfällen under våren
Beskrivning Utveckla den formativa bedömningen och lärares lärande med tillfällen till att mötas och
diskutera kring sin undervisning utifrån bedömning, LPP och lärande.
Resultat:
Pedagogiska forum har genomförts vid fyra olika tillfällen under höstterminen. Diskussionerna har handlat
om att utveckla undervisningen genom IKT. Fler lärare har under hösten startat och börjat använda sig av
blogg i undervisningssyfte och kunna kommunicera snabbare med eleverna i väntan på en webbportal
och för att minska användandet av papperskopior. Elevdatorerna har bidragit till att lärarna måste
använda mer digitala hjälpmedel.
Analys:
Eleverna kan arbeta mer självständigt och får tillgång till olika digitala verktyg (genom appar/bloggar etc).
Eleverna får mer återkoppling både digitalt och muntligt på lektionerna. Eleverna fick bättre resultat när de
var förberedda genom att t.ex. titta på en flippad film innan lektionen. Eleverna hittar alternativa
redovisningssätt t.ex. att spela in sig själv på datorn om de tycker det är jobbigt att redovisa inför klass.
Det finns en oro bland lärarna att eleverna annat på sina datorer som inte har med undervisning att göra.
Slutsats:
Förbättringsområden är att få en webbprotal så att alla lärare använder samma verktyg. Vi vill fortsätta
arbeta med workshops i IKT, lärare lär varandra. Personalen behöver bli bättre på att tala om för eleverna
när de ger muntlig återkoppling på lektionstid så att eleverna förstår att dom får det, det behöver inte alltid
vara ett skriftligt omdöme.
Framtagande av visions- strategiskt dokument
Beskrivning Presentation av ett förslag våren 2014, diskussion på APT och arbetslag.
Resultat:
Utvecklingsgruppen har presenterat ett förslag på vision för övriga medarbetare, men vi var överens om
att det behövdes arbetas mer med detta.
Förslaget: Gökstensskolan - VI VILL VÅGAR 100%
Analys:
Skolan har flera nya medarbetare och även de behöver ingå i processen i visionsarbetet.
Slutsats:
Visionsarbetet fortsätter under vårterminen.
Rektor genomgår rektorsutbildningen och utvecklar det pedagogiska ledarskapet
Beskrivning Utifrån den utvärdering som gjorde juni 2013 kännetecknas skolan till stor del av att rektor
utför arbetsuppgifter som har med pedagogisk ledning att göra. Målet är att detta kriterium helt ska
känneteckna skolan.
Resultat:
I enkät genomförd i juni skriver pedagogerna på 7-9 att skolan till stor del känneteckans av följande
kriterier:
Rektor tydliggör skolans uppdrag för alla
Rektor finns tillgänglig för personal, elever och föräldrar
Medarbetarna nyttjar rektor som samtalspartner
Rektor prioriterar sådana ledningsuppgifter som har med pedagogisk ledning att göra
22 (33)
Aktivitet
Analys:
Skolan har gått framåt i flera kriterier vad gäller pedagogisk ledning. Det som ytterligare önskas av
medarbetarna är att rektor mer kontinuerligt besöker den pedagogiska verksamheten och då framför allt
lärarna i klassrummet och ger återkoppling på undervisningen.
Slutsats: Rektor måste avsätta tid i kalendern för att kontinuerligt besöka klassrummet. Kanske då också
ha en struktur på det som ska observeras och ges feedback på till pedagogerna så att båda parter är
förberedda.
Utveckla försteläraruppdraget
Beskrivning Med hjälp av förstelärare förstärka det vi vill utveckla på Gökstensskolan. Vi har redan
identifierade områden, men arbetslagen får lämna förslag på VAD som är behovet i varje arbetslag för att
få med alla aspekter. Detta underlag ligger till grunden för den kommande rekryteringen av nya
förstelärare.
Resultat: Förstelärare ska besöka kollegor i klassrummet och samspela kring god undervisning och
ledarskap i klassrummet. Efter klassrumsbesöken har det blivit bra diskussioner om ledarskap vid
feedback där olika tips lämnats. Det har varit flera som sett på ledarskapssituationen och man har kunnat
se det ur flera olika perspektiv. Fler vuxna i diskussion om en och samma grupp.
Analys: De vinster vi ser med försteläraruppdraget är att det är fler vuxna som arbetar med samma
grupp, det blir styrda diskussioner om gruppen, klassrumsklimatet bland eleverna blir mer tillåtande och
pedagoger blir säkrare i sin roll och släpper in andra pedagoger i klassrummet.
Slutsats: Det vi vill utveckla är att det blir tydligt med försteläraruppdraget och vad det innebär. Vi vill
också utveckla hur vi/övrig personal kan ta del av deras uppdrag. Mer att utveckla är hur vi förbereder oss
inför pedagogiska forum och vad tar vi tiden ifrån.
Utveckla ämnesövergripande analyser
Beskrivning Våra svaga resultat under 2013 i svenska, påverkar det resultatet i SO/NO? Svenskan
måste in i all undervisningen direkt. Vi tror att eleverna förlorar i bedömning för att många snubblar på
faktatexter. Vad betyder detta konkret för våra ämnen? Studieteknik är viktig del. Att utveckla
läsförståelsen inom ämnet. Att jobba tillsammans med texter/läsning på vägen inte separat ämne för
ämne.
Analys:
Att ha en lärarkontinuitet påverkar resultaten positivt. Att ha gjort nationella prov (NP) tidigare är en fördel
eftersom man då har kännedom om hur proven är utformade och bedömningen går till. Går att planera
undervisningen därefter vilket gör att man under en längre period kan jobba med liknande uppgifter. De
mindre ämnesövergripande uppgifterna ger mera än de större ämnesövergripande projekten. Vi har hittat
flera beröringspunkter utifrån SV, SO, NO och nationella prov (NP).
De elever som inte läser moderna språk utan har svenska/engelska (SVEN) bör utnyttjas mer och bättre,
vårt förslag är att man på SVEN främst ska arbeta med läsförståelse och förstå faktatexter. Detta ska
planeras av de lärare som är ansvariga för SVEN-undervisningen. För att använda lektionstiden optimalt
bör man dela in passet i två delar där man första har undervisning i då främst läsförståelse/studieteknik
som man kan använda eller arbeta med faktatexter och andra delen arbetar eleverna individuellt.
De ämnesövergripande projekten måste få tid till att planera gemensamt t ex på ämnesträffar eller likande
så att man inte plockas bort ifrån den vanliga undervisningen, då ger det goda resultat.
När vi jämför nationella prov i SV, SO och NO kan vi se att i SV och SO så är provbetygen relativt lika,
analys av det är att det var väldigt mycket läsförståelse i det nationella provet i historia. Generellt sett är
provresultaten i fysik lite lägre och vår analys av det är att det i fysik var ett delprov som endast bestod av
faktakunskaper och utan hjälptexter vilket fanns i historia. Vi upplever att en del elever har svårt att ta till
sig och lära sig faktakunskaper.
Slutsats:
Undervisningen måste utvecklas så att vi hittar fler träffsäkra och mindre omfattande bedömningsuppgifter
istället för att ha ett område under fyra-fem veckor och sedan ett större prov/inlämning. Det vi skulle tjäna
på det är att få eleverna mer delaktiga under lektionerna samt att alla lektioner ”räknas” samt att SO och
NO ämnena återkommer vid fler tillfällen. Det första steget enligt oss är att hitta beröringspunkter inom SO
respektive NO snarare än hitta beröringspunkter mellan SO och NO. Vi måste först bli säkrare och mer
”hemma” inom våra ämnen innan vi ”slår” ihop våra ämnen. Men svenskan anser vi måste in i både SO
och NO eftersom mycket handlar om läsförståelse samt att skriva. Ett exempel från vt-2014 är åk 8
religion och svenska där eleverna ledde och deltog i samtal om livsfrågor som kunde bedömas i svenska
och religion. De arbetade även med ett reportage som utspelade sig under en historisk period. Det är
väldigt viktigt att vara tydlig med vilken förmåga som tränas, vad eleverna blir bedömda samt att ha tydliga
exempel på vad som krävs för respektive betyg. Detta kräver en större planering vilket måste finnas tid till.
SVEN bör utnyttjas mer och bättre, vårt förslag är att man på SVEN främst ska arbeta med läsförståelse
och förstå faktatexter.
De ämnesövergripande projekt som vi haft gott om tid till att planera har varit lyckade både UET och
målbild 2017.
Genomföra regelbundna avstämningar kring schema och resurser
23 (33)
Aktivitet
Beskrivning Genomföra regelbundna avstämningar kring schema och resurser som underlag för
omfördelning/omprioritering
Resultat: Fler elever i behov av särskilt stöd har fått det under året. Mer systematiskt arbete med
kartläggning pågår. Resurserna har använts på ett mer systematiskt sätt för de elever som ej läser
moderna språk. De har fått behöriga lärare i svenska och engelska som arbetat under dessa lektioner.
Resultaten utvärderas efter hela läsåret 2014-2015. Elevhälsan har träffats tre gånger under terminen och
sett över schema, andelen elever som ej når betyg och resursfördelning. Upplevelsen hos samtliga lärare
och skolledning är att arbetet har förbättrats.
Analys: Utökning på speciallärarsidan har bidragit till ökad kompetens, speciellt med pedagogisk
kartläggning. Arbete med utveckling av Elevhälsan bidrar även till denna aktivitet. Schemaläggning utifrån
elevbehov och olika i olika klasser och grupper har även visat sig framgångsrikt. I vissa grupper har vi
satsat på två lärare i klassrummet samtidigt och även fler halvklasstimmar. Detta arbete får vi göra en
analys av efter läsårets slut, då vi startade i augusti 2014.
Slutsats: Arbetet fortsätter, analys och slutsatser i juni 2015.
Genomföra utbildningsinsatser inom IKT
Resultat:
Utbildningsinsatser
1.
2.
3.
Vi deltog i SETT-mässan och visade elevproducerade filmer samt inhämtade information om
tekniska lösningar för skolan.
Under junidagarna kommer vi att genomföra en inspirationsdag för att introducera exempel på
IKT-användning i skolmiljö.
Genomfört workshops i IKT på skolan under höstterminen med fokus på bloggar, appar, att göra
film, minecraft education etc
Analys:
Ju mer vi lär oss desto mer ökar behovet av både utbildning, digitala verktyg och webbportal.
Slutsats:
Arbetet fortsätter under våren med förhoppning på en webbportal som vi kan utgå ifrån.
Deltagande i SETT-mässan 7-8 maj
24 (33)
Aktivitet
Resultat:
Våra fantastiska elever som deltog på SETT-mässan!
Analys:
Att eleverna får visa upp sina arbeten för en "riktig" publik ger ett mervärde till elevernas skolarbete och
det är även motivationshöjande. Att hitta fler projekt som är kopplade till verkliga händelser och utanför
skolan såsom Målbild 2017 måste vi i skolan bli bättre på. Vi tränar då elevernas kompetenser och
övergripande förmågor på ett helt annat sätt.
Slutsats: Ett lyckat koncept att ta med elever på en stor mässa, både för skolan, eleverna och Torshälla.
Alla flickor och pojkar i Torshälla stads nämnd skolor ska kunna läsa, skriva räkna
på åldersadekvat nivå i årskurs 1
Beskrivning
En kommungemensam språkutvecklingsplan är framtagen. Syftet med
språkutvecklingsplanen är att skapa ett gemensam språkutvecklande arbetssätt för all
verksamhet i förskola, grundskola och gymnasieskola inom Eskilstuna kommun. Detta
innebär bland annat att skapa ett undersökande förhållningssätt och en nyfikenhet på
vad vi gör och vilken betydelse det har för barn/elevers lärande. På sikt ska detta leda
till en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och
skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund.
Fortsatt utveckla ett systematiskt språkutvecklande arbetssätt på alla enheter.
Beskrivning
Utgångspunkten för det systematiskaspråkutvecklande arbetet är att språk är en social
företeelse som utvecklas genom aktiv användning i interaktion. Det innebär en
funktionell språksyn där språket är vår bas för inlärning. Språkutveckling är därmed av
central betydelse för barns/elevers kunskapsutveckling i alla skolformer och inom alla
ämnen.
Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. (uttal, grammatiska
strukturer, grundläggande regler för samtals -och textstruktur) Under skoltiden ska
individen ges möjlighet till att utveckla en språklig överbyggnad som innebär förmågan
att förstå och använda ett kunskapsrelaterat språk. Att arbeta språkutvecklande är då ett
uppdrag för alla ämnen!.
”Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar.”
I språkbegreppet ingår tal och skrift, bilder, grafiska modeller och symboler av olika
slag, kroppsspråk samt uttrycksformer såsom dans, drama och musik.
Konkretisering:
- Alla lärare i alla ämnen ska ha ett språkutvecklande arbetssätt.
- Alla elevers språkliga förmåga kartläggs på höst- och vårtermin i f-klass.
- Samtlig personal deltar i en fortbildning i Maketemetoden, för att få ytterligare
verktyg. Användande av maketemetoden fortsätter att utvecklas inom ramen för
Skapande skola.
- Samtliga elevers måluppfyllelse följs upp på individnivå och redovisas tillsammans
25 (33)
med analys av resultaten och konkreta förbättringsåtgärder utifrån detta.
- Alla pedagoger i grundskolans tidigare år har under 2013 utbildats i metoden "skriva
sig till läsning". Metoden har sedan testats på Edvardslundsskolan. Under 2014 ska
testet utvärderas och ligga till grund för en gemensam plan för det fortsatta
språkutvecklande arbetet i Torshällas skolor.
Lokalt åtagande
Alla lärare ska ha ett språkutvecklande arbetssätt
Resultat: Arbetet pågår och har även kopplats till forskningscirkel kring Nyanländas lärande. Där
skolan har valt att arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som studieområde i samarbete
med MDH.
Analys: Arbetet fortsätter under 2015
Slutsats:
Aktivitet
Samtliga lärare får utbildning i Maketemetoden
Beskrivning Inom skapande skola har Veronica Grönte haft en föreläsning om skrivande och
berättelsers uppbyggnad. Alla lärare deltog. Erbjudanden om workshop under våren finns också.
Användning av EPA+metoden
Beskrivning En analys av tidigare års verksamhet visade att arbetssättet - först arbeta Enskilt, sedan i
Par, sedan Alla, har visat sig vara lyckosamt för elevers kunskapsutveckling. Gökstensskolan fortsätter
att implementera detta arbetssätt under flertalet lektioner.
Resultat: Skillnad vi ser genom att arbeta med EPA (Enskilt/Par/Alla) -metoden är att det framkommer
flera tankar i en klass och inte bara de som brukar höras. Det har varit bra att flera använt sig av
samma metod, men i olika ämnen. Det blir en helhet för eleverna.
Analys: Eleverna har nytta av det här sättet då de tränar sig att se/höra från olika perspektiv, vilket
finns som kunskapsmål i flera olika ämnen.
Slutsats: Vi tänker att vi i fortsättningen ska använda EPA oftare och inte så ämnesspecifikt, som t.ex
vid frågor som rör klassen, skolan, organisation mm.
Eleverna besöker biblioteket
Resultat:
Årskurs 8 har varit på författarbesök och några andra klasser har besökt Kvarnen. Det är fler antal
elever som läst skönlitterära böcker.
Analys:
Vinsterna är att språkmedvetenheten och reflektionerna ökat hos eleverna som lett till att resultaten
ökat. Ökningen av läsning ligger i intresset hos personalen som lett till att eleverna läst mer och
läsloggen använts mer. Läsning i alla ämnen är något som behövs för att stärka läsförståelsen. I
läroplanen står det att läsning inte bara ska gå ingå svenska utan i alla ämnen.
Läsprojekt, läsa 30 min i veckan under olika ämnen, för att kunna mäta om läshastighet, läsförståelse
ökat genom att göra tester före och efter projektet.
Slutsats:
Vi behöver hitta former för fortsatt arbete kring läsning och språkutveckling.
26 (33)
Genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser
Under första kvartalet 2014 ta fram en plan för att stärka det förebyggande
arbetet med att alla barn och unga har det bra och utvecklas i skolor, på sin fritid
och i sin hemmiljö. (KS, alla nämnder och bolag)
Kostens betydelse för hälsa och utveckling ska synliggöras inom förskola och skola.
Beskrivning
Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är
det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap. Mat och måltider kräver kunskap,
organisation och engagemang. Skolverket och Livsmedelsverket har tagit fram ett
gemensamt inspirationsmaterial; "Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola".
Materialet ska ge skolledare och pedagoger verktyg för att utveckla skolmåltiden till en
resurs på skolan. Materialet ger inspiration och praktiska exempel på hur skolledaren
kan arbeta för bra skolmåltider: Schemaläggning, Måltidsmiljö, Pedagogiska måltider,
Samverkan och kommunikation, och Ställa krav och följa upp.
Genom undervisningen i skolan ska eleverna bland annat utveckla en medvetenhet om
vilka konsekvenser deras val av kost får för deras hälsa, välbefinnande och
gemensamma resurser.
Konkretisering:
- De kommunala riktlinjerna för mat och måltider i förskola och skola, ska revideras
utifrån Livsmedelsverkets reviderade rekommendationer. Revideringen ska ske i
samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen.
- Varje enhet ska i sin verksamhetsplanering synliggöra sitt pedagogiska arbete kring
mat och måltider. Enheterna kan med fördel använda sig av det framtagna
stödmaterialet.
Uppföljning: Uppföljning sker inom ramen för nämndens uppföljningsprocess.
Lokalt åtagande
Det pedagogiska arbetet kring mat och måltider ska synliggöras i verksamhetsplaneringen.
Resultat: Arbetet påbörjat i matrådet 7-9 tillsammans med skolköket - att hitta rutiner för den
pedagogiska måltiden som sedan formuleras i ett gemensamt policydokument tillsammans med elever
och personal.
Se åtagandet elevers inflytande - matråd
Aktivitet
Pedagogisk lunch - arbete i matrådet med att tydliggöra rutiner kring pedagogiska måltider,
både med elever och personal.
Beskrivning
En förutsättning för lärande
Oavsett hur mycket resurser en skola lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är det svårt att
ta till sig kunskap när man är hungrig. En bra skollunch ger mätta elever med goda förutsättningar för
att orka vara fokuserade. Mätta och nöjda elever bidrar också till lugnare stämning på och mellan
lektionerna. Elever och vuxna som tillsammans kan njuta av bra måltider i en trevlig miljö kan vara en
27 (33)
Aktivitet
viktig stämningshöjare på skolan och ge tid för social samvaro och återhämtning.
Resultat: utifrån nuläget, arbeta vidare med pedagogisk lunch. Den pedagogiska måltiden ska vara ett
tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. Den är viktig för att barnet ska få en positiv bild av måltiden
och en naturlig inställning till mat. Barn och ungdomar behöver vuxna som förbilder och stöd. De
vuxnas uppgift är att vara positiva förbilder för barnen och vuxennärvaron ska leda till en trevlig
matmiljö vad gäller ljudnivå, bordskick och bemötande av varandra.
Som vuxen i matsalen förväntas du:
Sitta tillsammans med eleverna.
Äta en balanserad måltid, enligt tallriksmodellen.
Ha en positiv inställning till maten som serveras.
Bidra till matro, ett gott bordskick och god samvaro.
Arbeta för att minska svinnet
Följande rutiner gäller för de pedagogiska måltiderna på Gökstensskolan
Antalet personer som äter pedagogisk lunch är rimligt.
Rektor bestämmer vilka som äter pedagogisk lunch
Personalen sitter tillsammans med eleverna, de ska sprida ut sig. I möjligaste mån ej fler en två vuxna
vid samma bord.
Ytterkläder lämnas utanför matsalen, likaså skolböcker och datorer.
Mobiltelefoner ska ej användas i skolmatsalen, gäller såväl vuxna som elever.
Elever och personal hjälps gemensamt åt att lämna matbordet snyggt och trevligt.
Syfte
Den pedagogiska måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. Den är viktig för att
barnet ska få en positiv bild av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barn och ungdomar behöver
vuxna som förbilder och stöd. De vuxnas uppgift är att vara positiva förbilder för barnen och
vuxennärvaron ska leda till en trevlig matmiljö vad gäller ljudnivå, bordskick och bemötande av
varandra.
Analys:
Skollunch är en av skolans verksamhetsgrenar. För att veta om skollunchen erbjuder näringsrik kost, i
en lugn och trevlig miljö, där personal och elever möts och samspelar behöver skolan arbeta med
sytematiskt kvalitetsarbete.
Slutsats: se åtagandet om elevers inflytande – matråd
Att göra; Läsåret 14/15
Hitta ett nuläge
Ta reda på hur eleverna upplever maten och miljön i matsalen
Ta reda på hur skolans personal upplever maten och miljön i matsalen. Samt hur skolans personal
tänker kring att samarbeta med köket.
Ta reda på hur kökspersonalen upplever samarbetet med skolan.
Fastställa riktlinjer och rutiner
Vilka på skolan omfattas av den pedagogiska lunchen?
Vad gäller för den vuxne som äter pedagogiskt?
Skollunchens utformning
Lokalens utformning; möblering, belysning, information, ljudnivå
Schemaläggning, lunchen bör ligga mellan 11 och 13.
Samarbete skola-kök, utifrån nuläges beskrivning
Hur minska svinnet?
Hur hjälps elever och vuxna åt att hålla snyggt?
Matrådet- utveckla?
Kostundervisning -information i år 2, 4, 7 av kökspersonal i klassrummet?
Måltidsvärdar? Kan år 5 hjälpa till i köket och matsalen?
Skolans caféteria
Komplement – eller konkurens?
Öppettider
Utbud
Hygien förskrifter
Säker livsmedelshantering
28 (33)
Alla nämnder och bolag ska bidra till att skapa en säker och trygg
kommun för invånarna. Genom information, utbildning och förebyggande
säkerhetsarbete elimineras eller minskas risken för olyckor. Bränder ska
förebyggas genom att under mandatperioden utbilda och informera minst
25 000 invånare i förebyggande brandskydd. Under 2014 ska 6 500
utbildas, däribland alla 4:or och 7:or. (KS, MRN, alla nämnder och bolag)
En verksamhetsplan för Trygga Torshälla ska tas fram i samverkan med berörda
enheter/organisationer/föreningar.
Beskrivning
Verksamhetsplanen tas fram av ledning/administration men samtliga enheter ansvarar
för att ta fram aktiviteter utifrån verksamhetsplanens intentioner.
Lokalt åtagande
Andelen elever som känner sig trygga på skolan ska öka
Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en
levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Lgr 11)
Vi strävar efter att resultatet på brukarenkäten ska öka vad gäller trygghet och trivsel i skolan.
Resultat: EL-gruppen har startat med en planering och workshop sker i juni med personal och elever
för att ha ett långsiktigt arbete för trygghetsarbetet på skolan. Integrering med EL-kompetenser och
värdegrundsarbete. Trygghetsenkäten har utvecklats och genomförts under höstterminen 2014.
Analys:
Vi har utvecklat enkäten i samarbete med eleverna för att få ut ett relevant resultat som vi kan arbeta
vidare med.
Slutsats:
Vi har ett nuläge som vi kommer utgå ifrån 2015.
Aktivitet
Genomföra Trygghetsvandringar
Resultat: genomförd december 2014. Resultat kommer i den årliga planen för likabehandling.
Analys:
Slutsats:
Ta fram en handlingsplan utifrån förslag som kommer fram på Trygghetsvandringarna
Resultat: Arbete pågår i Trygghetsgruppen och fortsätter under 2015
Analys:
Slutsats:
Lägg in trygghetsarbetet i Nya steg på kvällarna för att nå fler elever och föräldrar.
Resultat:
Det är ett EL-arbete för åk 7 planerat tillsammans med förvaltning och Tfast under vårterminen 2015.
Analys:
Slutsats:
29 (33)
Stimulera nyföretagande
Torshälla stads nämnd ska under 2014 stödja och uppmuntra innovation och
entreprenörskap för att stimulera till att fler arbetstillfällen skapas på orten i
samverkan med näringslivsenheten. Minst 4 insatser ska genomföras under 2014.
Beskrivning
Att utveckla och effektivisera verksamheten är nödvändigt för att nå målen och för att
skapa förutsättningar för nya jobb. För att lyckas med detta krävs nya arbetssätt och en
utvecklad innovativ förmåga. Våra verksamheter ska vara en förebild för innovativa
arbetssätt aktivt samverka med näringslivsenheten för att skapa fler arbetstillfällen på
orten.
Lokalt åtagande
Skolan fortsätter att stödja och uppmuntra elevernas entreprenöriella och innovativa tänkande
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna
ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som
tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som
främjar entreprenörskap. (Lgr 11)
Resultat: Årskurs 8 har genomfört ett projekt i samarbete med förvaltningen "Målbild 2017" Eleverna
har presenterat sitt Torshälla 2017. Arbetet visades upp på Sagabiografen i form av egenproducerade
filmer och 3-dimensionella modeller av olika områden i Torshälla som skall utvecklas. Eleverna har
även skrivit ett nummer av tidningen "Torshälla Runt" och skolan har fått ett fint gensvar av boende i
Torshälla och eleverna har sett hur mycket arbete det ligger bakom färdigställandet av en tidning.
Analys: Flertalet av de filmer som eleverna framförde var av hög kvalité. Kunskaper i användandet av
IKT visades upp tydligt. Datorn som ett pedagogiskt verktyg tillsammans med ett "riktigt" uppdrag var
ett motiverande arbete och upplevdes av eleverna som stimulerande. Projektform och
ämnesövergripande gynnar elevers motivation. Arbete med systematisk utvärdering pågår och en
slutsats är att under årskurs 8 ska det finnas ett projekt som riktar sig gentemot förvaltning och offentlig
verksamhet.
Slutsats: Arbetet med olika EL-projet fortsätter. Åk 7 kommer ha Trygghetsarbete, åk 8 offentlig
förvaltning och åk 9 Ung Entreprenör i samarbete med näringslivet.
Aktivitet
Flera arbetslag arbetar med olika EL-projekt
Arbetsmodell för att arbeta med värdegrund, likabehandling och förväntansdokument i skolstart hösten
2014.
Beskrivning EL-gruppen har tagit fram en arbetsmodell för att arbeta med värdegrund, likabehandling
och förväntansdokument i skolstart hösten 2014. Presentation på APT i mars.
Resultat: (se även tidigare åtagande EL-projekt värdegrund)
Analys:
Hur blir likabehandlingsplanen ett levande dokument?
Ordningsregler behöver vi diskutera tillsammans så att vi blir färdiga med dem. De kommer att ligga
utanför likabehandlingsplanen.
Elevhälsan kan initiera vissa frågor utifrån likabehandlingsplanen. Som sedan tas upp i arbetslagen
och sedan arbetas det med i klasserna.
Vi kan samla in goda exempel som sedan kan användas av många.
Vi behöver se till att eleverna får chans till att diskutera detta på elevråd och klassråd. Detta kan även
diskuteras i små grupper.
Bättre att ta upp vissa delar ur likabehandlingsplanen på föräldramöten då att även föräldrar får
chansen att diskutera.
Slutsats: Arbetet fortsätter
30 (33)
Effektiv organisation
Medarbetare
Processmål:
25. Medarbetaindex. (Attraktiv arbetsgivare)
Den arbetsrelaterade utmattningen ska minska från värde 33,3 till värde 30 på
samtliga enheter i Torshälla stads nämnd under 2014.
Beskrivning
Torshälla stads nämnd är mycket mån om att våra medarbetare har en god och
hälsosam arbetsmiljö så att både chefer och medarbetare kan utföra sina uppdrag på
bästa sätt. Genom att utveckla en god arbetsmiljö kan vi nå goda resultat i alla
verksamheter.
Genomföra kartläggning av orsaker till arbetsrelaterad utmattning
Beskrivning
Vad är det som gör att medarbetarna upplever arbetsrelaterad utmattning? För att kunna
genomföra rätt insatser behöver vi veta vad som är den grundläggande orsaken. Utifrån
kartläggning arbeta fram en plan för insatser.
Lokalt åtagande
Minska arbetsrelaterad utmattning
I nuläget har åk 7-9 42,8. Dessa siffror ska minska i den kommande medarbetarenkäten. Målet är att
stressprofilen ska vara grön men delmålet är att värdet ska öka.
Aktivitet
Vid medarbetarsamtal och i andra sammanhang lyfts frågan
Handlingsplanen utifrån medarbetarenkäten utvärderas och revideras under våren
Rektorer går på utbildningsserie kring arbetsmiljö
Kartlägga orsaker till arbetsrelaterad utmattning
Samtliga medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro (4 ggr) och
långtidssjukskrivning ska genomgå rehabutredning.
Beskrivning
För att säkerställa att medarbetare med upprepad eller lång sjukfrånvaro ger
förutsättningar att snabbare återgå i arbete behöver aktuella rehabplaner finnas. Det
också viktigt att rehabutredningarna analyseras för att upptäcka eventuella mönster på
arbetsplatsen.
31 (33)
Förebyggande och främjande insatser för att motverka sjukfrånvaro ska
genomföras på samtliga enheter
Beskrivning
För att arbeta för en hög frisknärvaro på arbetsplatsen är det viktigt att arbeta
förebyggande och främjande. Det är viktigt att ha en dialog med medarbetare om vilka
insatser som leder till ökad frisknärvaro. Insatser i tidigt skede ger bättre resultat.
Lokalt åtagande
Hälsogruppen arbetar främjande för både elevers och personals hälsa
Aktivitet
Heldagsaktivitet genomförs
Rökfri skoltid och skolgård - intensivt arbete startas upp och genomförs under våren 2014.
Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst fyra insatser för att verka
för att vara attraktiv arbetsgivare
Beskrivning
Medarbetare med rätt kompetens är avgörande för hur väl organisationen ska utföra och
förmedla tjänsten i mötet med invånare, brukare och kunder. För att vara en attraktiv
arbetsgivare ska nämnden arbeta för att våra medarbetare ges möjlighet till ansvar och
bidra med sina kunskaper och idéer för att utveckla verksamheten. Medarbetare med
rätt kompetens behövs för att uppfylla Eskilstunas vision för framtiden och är en
förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning.
Säkerställa att det finns behöriga lärare för all undervisning
Beskrivning
Lärare som har anställts före den 1 juli 2011 och därefter inte bytt anställning får
undervisa och självständigt sätta betyg utan legitimation fram till den 30 juni 2015.
Lärare som anställts efter den 1 juli 2011, måste från och med den 1 december 2013 ha
legitimation.
Lärare får enbart ansvara för och undervisa i de ämnen som hen har behörighet för.
Behörigheten anges i legitimationen.
Legitimerade lärare och förskollärare som har undervisat sammanlagt minst åtta läsår i
ett ämne under de senaste 15 åren ska kunna komplettera med fler behörigheter. För
den som fyller 57 år senast den 1 juli 2015 räcker det med fyra läsårs
undervisningserfarenhet. Dessa regler träder i kraft fr o m 2 december 2013.
Konkretisering:
- Samtliga lärares behörighet ska finnas dokumenterad.
- Rektorer ska vid schemaläggning ta hänsyn till lärares behörighet.
- En plan ska upprättas för samtliga lärare som undervisar i ämnen som de inte kommer
32 (33)
att vara behöriga i, och där avsikten är att de ska fortsätta undervisa i dessa ämnen.
- Individuell plan ska upprättas för obehöriga lärare, med syfte att anpassa till krav på
legitimation.
- Lärare ska uppmanas att ansöka till Lärarlyftet för utökad behörighet.
- Fritidspedagoger ska uppmanas att ansöka om legitimation.
Uppföljning ska ske vid medarbetarsamtal och vid ledningsgrupperna.
Lokalt åtagande
Alla pedagoger ska vara legitimerade och behöriga för den undervisning de bedriver senast 30
juni 2015.
Aktivitet
Handlingsplaner utarbetas tillsammans med den personal som ännu ej är behöriga
Samtliga lärares behörighet ska finnas dokumenterad
Uppmuntra lärare att söka Lärarlyftet 2
Under VT söker all personal som undervisat minst 8 år i ett ämne utan utbildning behörighet i ämnet
Modigt medarbetarskap
Beskrivning
Modigt medarbetarskap- alla medarbetare ska ha gått modigt medarbetarskap under
2014. Alla medarbetare ska under 2014 träna de olka metoderna i arbetsboken som du
hittar:
https://intranat.eskilstuna.se/MinAnstallning/medarbetare/modigtmedarbetarskap/Docu
ments/Arbetsbok_modigt_medarbetarskap.pdf
Lokalt åtagande
Samtliga medarbetare genomför utbildningen modigt medarbetskap
Ekonomi
Torshälla stads nämnd ska under 2014 effektivisera nämndens lokalytor.
Lokalytan för nämndens lokaler ska ligga i nivå med fullmäktiges riktlinjer för
lokalförsörjning.
Beskrivning
Kostnaderna för nämndens verksamheter behöver effektiviseras för klara av att driva
och utveckla verksamheten. Effektiviseringar genom smartare lokalanvändning innebär
att vi kan bibehålla och öka god kvalitet för våra brukare samtidigt som vi kan minska
våra kostnader.
33 (33)
Avtalstroheten inom Torshälla stads nämnd ska öka. Under 2014 ska minst 85 %
av alla inköp ske genom beställningsstödet Proceedo.
Beskrivning
Genom att säkerställa en högre lojalitet gentemot avtalsleverantörer kan vi bättre
effektivisera våra resurser både avseende lägre priser men även genom att ställa krav på
miljömässiga värden i de avtal som skrivs.
Lokalt åtagande
Alla beställningar som är möjliga att göra inom Proceedo görs där.

Lokal verksamhetberättelse 2014 åk 7

Transcription

Similar documents

Bild 1

Gökstensnytt nummer 4 2014-2015

LPP UET – Att förebygga skador Ht 2015

Husråd 7 oktober 2015

LPP i historia åk. 9

Tips innan du börjar! - Bedömning för lärande i Örnsköldsvik

Vinnare B-klassen Hösttouren 2015

Lokal verksamhetsberättelse 2014 Starens förskola