LÖK30G studieguide vt15 - GUL

Transcription

LÖK30G studieguide vt15 - GUL
FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
LÖK30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
för förskollärare 7,5hp
Kursperiod: 25/3 – 30/4 2015
Kursguide VT15
Välkomna till kursen!
Kursen LÖK30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för förskollärare ges
under termin två på Förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Kursen ingår i
utbildningsvetenskaplig kärna och läses som tredje kurs på vårterminen 2015. Kursen ges på
heltid, med kursstart onsdagen den 25 mars kl. 10.00 och sista kursdag 30 april. Kursansvarig
institution är Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap (Socav). Medverkande
institutioner är Högskolan för scen och musik (HSM), Institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande (IPKL), Institutionen för socialt arbete (Soc. Arb.) samt
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS).
Kursen rör sig rent fysiskt mellan 5 olika platser vid GU; Artisten på Olof Wijksgatan 5 –
Högskolan för Scen och Musik HSM (bakom Götaplatsen), Institutionen för sociologi och
arbetsvetenskap på Sprängkullsgatan 25: Campus Haga, Campus Linné: Linnésalen,
Malmstenssalen på Handelshögskolan samt Kjell Härnqvistsalen i Pedagogens A-hus.
Dessutom introducerar vi hela kursen med en gemensam filmvisning på Bio Capitol,
Skanstorget den 25/3 kl. 10.00 prick.
Titta gärna på kartor innan ni beger er till de olika lokalerna om ni är osäkra på hur ni ska
hitta.
Kursinnehåll
Denna kurs erbjuder studier om sociala relationer, ojämlikhet och föreställningar om
normalitet-avvikelse, om gruppers dynamik och ledarskap samt om hur konflikter kan
analyseras, bearbetas och hanteras. Kursen syftar till både teoretisk förståelse och praktisk
tillämpning i form av gestaltning. Kursen ger träning i självständigt arbete såväl individuellt
som i grupp. Kursens innehåll redovisas i form av en individuell skriftlig hemtentamen samt i
en gestaltande gruppredovisning. De olika kursinslagen syftar till att ge studenterna kunskaper
om och färdigheter i de ämnen som behandlas i kursen samt att ge stöd åt att utveckla ett
reflekterande förhållningssätt som en del av förskollärarprofessionen.
Kursens lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
1
Kunskap och förståelse
- Redogöra för teorier och modeller för ojämlikhetsstrukturer, gruppdynamik, ledarskap och
konflikthantering
Färdigheter och förmåga
- Diskutera och problematisera ojämlikhet, gruppdynamik, ledarskap, normalitet - avvikelse
och konflikthantering i förskolan utifrån kursens litteratur samt egna erfarenheter
- Analysera ett empiriskt material om något av kursens teman med hjälp av kursens teorier
och modeller
- I gestaltande form belysa något av kursens teman
- Formulera och argumentera för hur gestaltning kan användas för att skapa lärandesituationer
av konflikter i förskolan
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Reflektera över egna förhållningssätt och lärandeprocesser som aktualiseras i möten och i
konflikter med andra människor
Kurslitteratur
Böcker:
Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (2011) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö:
Gleerups (180 s). Denna bok finns i olika utgåvor; alla fungerar bra.
Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (2011) En rosa pedagogik –
jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber (122 s).
Thornberg, Robert (2013) Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. Liber (i urval
198 s). Tidigare utgåvor fungerar också bra.
Laddas ner från internet:
Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan (2003) Kultur och estetik i skolan:
slutredovisning av Kultur och skola-uppdraget 2000-2003. Malmö: Malmö högskola,
Lärarutbildningen, s. 120-125 samt 216-221. Frivillig läsning: 128-165. (12 s) (Om estetiska
lärprocesser samt modest & radikal estetik)
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/1282/utbrapp903.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Tellgren, Britt (2004) Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträden och
uteslutningar i lek och samtal. Kap 4, s 51-62.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/809b754e0f/ (11 s) (Är Jakob en bråkstake eller en
socialt kompetent aktör? Om skillnaden mellan individualistiskt och interaktionistiskt
perspektiv).
2
Kompendium som delas ut vid introduktionen:
Ambjörnsson, Fanny (2006) Vad är queer? Stockholm: Natur & Kultur (15 s) (Om begreppet
heteronormativitet)
Bengtsson, Mattias (2010) ”Olika sidor av klass”, i Oskarson, M., Bengtsson, M. & Berglund,
T. (red) En fråga om klass – levnadsförhållanden, livsstil, politik. Malmö: Liber (10 s) (Om
olika sätt att se på klass)
Holmgren-Lind, Lotta (2011) ”Dramapedagogen i förskolan”, i Österlind, E. (red) Drama –
ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur (15 s) (Om drama i förskolan)
Lunneblad, Johannes (2009) ”Sverige – ett mångkulturellt samhälle”, i Den mångkulturella
förskolan. Lund: Studentlitteratur (13 s) (Om etnicitet och mångkultur)
Svallfors, Stefan (2010) ”Klass”, i Edling, C. & Liljeros, F. (red) Ett delat samhälle – makt,
intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber (15 s) (Om klass och livsöden)
Wikström, Hanna (2009) Etnicitet. Malmö: Liber (15 s) (Om etnicitetsbegreppet)
Totalt antal sidor: 606.
Undervisande lärare
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap:
Lärare:
Tone Försund
[email protected]
Stina Larsson
[email protected]
Jane Pettersson
[email protected]
Anneline Sander
[email protected]
Micael Björk
[email protected]
Caroline Hasselgren
[email protected]
Institutionen för socialt arbete:
Lärare:
Annica Johansson
[email protected]
Ann Simmeborn Fleischer [email protected]
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik:
Lärare:
Arja Kostiainen
[email protected]
Katharina Jacobsson
[email protected]
Högskolan för scen och musik:
Lärare:
Henrik Andersson
[email protected]
Ylwa Andersson
[email protected]
Tina Glenvik
[email protected]
031-786 6498
031-786 3916
031-786 5486
031-786 1095
031-786 2475
031-786 6312
031-786 6312
3
Göran Omnéus
[email protected]
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande:
Lärare:
Maelis Karlsson-Lohmander [email protected]
Annika Rosenqvist
[email protected]
Nils Hammarén
[email protected]
Zahra Bayati
[email protected]
031-786 6312
031-786 2094
Kursledning Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Kursansvarig:
Anneline Sander
[email protected]
Jane Pettersson
[email protected]
031-786 5486
031-786 3916
Studievägledare:
Viktoria Holm
[email protected]
031-786 4796
Registrering samt Ladok:
Maria Jansson
[email protected]
031-786 4899
GUL-administration:
Maria Jansson
[email protected]
031-786 4899
Studierektor:
Cathrin Wasshede
[email protected]
031-786 5830
Biträdande studierektor:
Christel Backman
Andreas Gunnarsson
[email protected]
[email protected]
031- 7865813
031- 7864616
Kursens genomförande och upplägg
Kursen ges som helfartskurs under vårterminen 2015. Undervisningen består bl a av 11
föreläsningar. I kursen ingår obligatoriska moment i form av tre seminarier, tre workshops
samt ett handledningstillfälle och en gestaltande gruppexamination. Till detta måste läggas
självstudier med inläsning och förberedelser av kommande seminarieintroduktioner såväl
enskilt som tillsammans med gruppmedlemmar. Det innebär att studenterna förväntas lägga
ned 40 arbetstimmar per vecka på sina studier. Kursen är indelad i tre tematiska block: 1)
Sociala relationer och ojämlikhet; 2) Gruppdynamik och ledarskap; samt 3)
Konflikthantering. Avslutningsvis finns ett block som heter Gestaltning av kurstema.
GUL
I kursen använder vi GUL som plattform för information, kommunikation och inlämning av
skriftliga examinationer. Löpande information ges via anslagstavlan på GUL. Dokument, som
exempelvis power-pointpresentationer från föreläsningar, kommer att laddas upp under
”dokument” under kursens gång. Dessutom görs den skriftliga kursvärderingen på GUL.
4
Föreläsningarna
Syftet med föreläsningarna på kursen är att introducera, strukturera och fördjupa
grundläggande teoretiska perspektiv och begrepp på de teman som behandlas under kursens
gång. Ett annat syfte med föreläsningarna är att de ska ge inspiration, väcka intresse och sätta
igång processer; vilket i sin tur gynnar uppfyllandet av flera av lärandemålen. Studenterna
förbereder föreläsningarna genom inläsning av aktuell litteratur. För att tillgodogöra sig
kursen är det viktigt att delta på föreläsningarna.
Seminarierna
Seminarierna utgör tillfällen att tillsammans med övriga kursdeltagare bearbeta och reflektera
över kurslitteratur, teoribildningar och begrepp samt föreläsningarnas innehåll. Det är viktigt
att seminarierna har ”högt i tak” och att alla kommer till tals.
Syftet med seminarierna är att möjliggöra en både undersökande och kritisk diskussion av
kursmomentets litteratur och centrala frågor, och sätta dessa i ett mer konkret sammanhang,
t.ex. relaterat till förskolan och den kommande professionen. ”Bråka” gärna med frågorna och
litteraturen! Ta fasta på det som ”skaver” och väcker ert intresse. På seminarierna är det
framför allt ett lärandemål under ”färdigheter och förmåga” som är aktuellt; studenterna ska
träna på att diskutera och problematisera olika perspektiv. Självklart är också lärandemålet
under ”värderingsförmåga och förhållningssätt” relevant, eftersom seminarierna
förhoppningsvis gynnar ett reflexivt förhållningssätt.
Seminariet förbereds dels individuellt genom inläsning av litteraturen och genom att ta del av
föreläsningar, dels genom att varje projektgrupp förbereder en ca 10-minuters muntlig
introduktion på seminariet om en av seminarieuppgifterna. Projektgruppen förbereder också
en diskussionsfråga där hela seminariegruppen bjuds in till diskussion. Introduktionen ska
syfta till att dra in övriga seminariedeltagare i diskussionen. I seminarieunderlagen (dessa
finner ni i slutet av detta dokument) informeras om vilken projektgrupp som behandlar vilken
uppgift. Uppgifterna syftar till att inspirera till diskussioner kring ett område. Var nyfikna,
utforska, diskutera, bolla idéer. Sträva efter en öppen attityd. På basis av gruppernas
introduktioner inleds en kollektiv diskussion, där alla deltar genom att ställa frågor, uttrycka
kritiska synpunkter, kommentarer etc. Glöm inte att seminariet är ett verktyg för den egna
kunskapsutvecklingen och att det fungerar som stöd för hemtentamen. Använd det!
Seminarierna är obligatoriska. Om du blir sjuk har du möjlighet att skriftligt komplettera max
2 av 3 seminarier. Detta innebär alltså fysisk närvaro vid minst ett seminarie och möjlighet till
skriftlig komplettering av de två resterande. Den som inte är närvarande ska lämna in en
skriftlig redogörelse med reflektioner kring en av de uppgifter som ingick i seminariets
underlag, sammanlagt bestående av ca 1,5-2 A4 sidor (12 pkt, 1,5 radavstånd). Texten ska
skickas till den egna seminarieledaren senast den 30/4. Den som ej fullgjort kraven på
seminarieredogörelse kan inte få sitt slutgiltiga kursbetyg inrapporterat.
Workshops
Workshopstillfällena är centrala delar av kursen och syftar till att konkretisera och fördjupa
förståelsen av kursinnehållet och dess mera teoretiska delar. De ger möjlighet att praktiskt
erfara och pröva exempelvis gruppdynamiska processer och konflikthantering, genom
5
gruppövningar, gestaltning och andra praktiska moment. Workshopstillfällena leds av lärare
från Högskolan för scen och musik samt Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
Gestaltning har tre syften i denna kurs: för det första är det ett verktyg för att arbeta med sig
själv och sin grupp; för det andra syftar det till bearbetning av de mer teoretiska momenten;
och för det tredje ska studenterna ges möjlighet att reflektera kring och träna på att använda
gestaltning som metod i sin framtida profession. Det är främst lärandemålen under
”färdigheter och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt” som behandlas i
workshopsarbetet.
Vid det första workshopstillfället ges utrymme för projektgrupperna att sitta ned och prata
med varandra om vilka förväntningar och mål ni har med arbetet i projektgruppen, vad ni ska
ha för ”regler” och hur ni ska agera när konflikter eller irritation uppstår.
I kursen ingår tre tematiska workshops samt en handledningsworkshop inför den gestaltande
gruppuppgiften. Dessa fyra tillfällen samt gruppexaminationen är obligatoriska moment i
kursen. För dem som har missat något workshopstillfälle kommer det att ordnas ett
kompletteringstillfälle i form av en uppsamlande workshop den 29/4 kl 9.15- 12.00. Anmäl
dig till [email protected] senast 27/4 om du ska delta. Skulle du ha oturen att missa
ytterligare en ws finns möjlighet att komplettera en av dessa skriftligt. (ta då direkt kontakt
med din wslärare för instruktion) Det betyder i praktiken att du inte kan få ut ditt kursbetyg
om du missar fler än två obligatoriska workshoptillfällen.
Film: Billy Elliot
Vi startar kursen och det första temat sociala relationer och ojämlikhet med att visa filmen
Billy Elliot på Bio Capitol (Sprängkullsgatan/Skanstorget). Det är en brittisk spelfilm från
2000, om pojken Billy som växer upp i ett gruvarbetardistrikt i norra England. Han tränar
boxning enligt traditionen i familjen, men vill så mycket hellre dansa
balett. Lee Hall har skrivit manus och Stephen Daldry har regisserat.
Syftet med att visa filmen är att vi ska ha en gemensam referensbas för att lättare kunna
konkretisera teorier kring maktförhållanden, konflikter, normer och kategoriseringar samt att
inspirera till diskussion och reflektion.
Examinationer
Kursen examineras genom 1) obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid kursens tre
seminarier, tre workshops samt handledningstillfället, 2) gestaltande gruppredovisning, samt
3) individuell skriftlig hemtentamen.
OBS! Innan du lämnar in din tentamen på Gul måste du ha genomfört plagiattestet (se kursens
Gulsida under Innehåll).
På den gestaltande redovisningen används betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). På den
skriftliga hemtentamen används betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd
(U). För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen i sin helhet krävs alltså Väl Godkänd (VG) på
den individuella skriftliga hemtentamen.
Gestaltande gruppredovisning
I den gestaltande delen av examinationen ska ni arbeta i era projektgrupper med att planera,
6
genomföra och reflektera kring ett (eller flera) gestaltande moment som är relaterat till något
utav kursens tema. Det kan vara gestaltning i form av rollspel, lek, dramatiserad saga, musik,
målning, installationer eller en gruppövning där seminariedeltagarna deltar. Ni kan använda
visuella pedagogiska hjälpmedel som bildmaterial, internet eller egen film. Försök finna bästa
möjliga kreativa och pedagogiska upplägg inom givna tidsramar. Låt er inspireras av såväl
kurslitteratur som av de olika undervisningsinslagen; föreläsningar, seminarier och
workshops. I denna del av arbetet är det framför allt lärandemålen ”I gestaltande form belysa
något av kursens teman” samt ”Formulera och argumentera för hur gestaltning kan
användas för att skapa lärandesituationer av konflikter i förskolan” som examineras. Ni ska
visa att ni kan använda gestaltning som verktyg för att belysa och hantera ett tema inom
områdena sociala relationer och ojämlikhet, gruppdynamik och ledarskap samt
konflikthantering. Tanken är att ni ska använda er av de kunskaper och erfarenheter ni fått
från workshopsarbetet, satt i relation till de mer teoretiska delarna.
Till stöd för den gestaltande gruppredovisningen finns ett handledningstillfälle, där
workshopslärarna från Högskolan för scen och musik och Institutionen för sociologi och
arbetsvetenskap finns på plats och ger tips, råd och annan hjälp.
Vid det gestaltande seminariet finns, förutom kurskamraterna, er workshopslärare med. Varje
grupp får ca 45 minuter till sitt förfogande. Tiden bör läggas upp enligt följande: 1) Själva
gestaltningen genomförs; 2) ”Redovisningsgruppen” håller i en reflektion där
åskådarna/kurskamraterna delar med sig av sina upplevelser av gestaltningen; 3)
”Redovisnings-gruppen” knyter sin gestaltning till begrepp och teorier från kurslitteraturen; 4)
Ett par minuter ägnas åt att gruppen muntligt reflekterar över hur gestaltningen skulle kunna
fungera som verktyg för att skapa lärandesituation i förskolan.
För den gestaltande gruppredovisningen gäller följande betygskriterier:
För betyget godkänd ska studenten
- Delta aktivt i gruppens arbete och process
- Genomföra gestaltning som leder till att diskussionsfrågor väcks
- På ett reflexivt sätt motivera hur vald gestaltningsform kan användas för att
skapa en lärandesituation i förskolan
Individuell skriftlig hemtentamen
OBS! Innan du lämnar in din tentamen på Gul måste du ha genomfört plagiattestet (se kursens
Gulsida under Innehåll).
Tänk på att påbörja arbetet med hemtentamen så tidigt som möjligt under kursen – d.v.s.
fundera på vad du vill skriva om, formulera frågeställningar och skriv kortare texter löpande.
Den 2/4 kl 11-12 håller vi en föreläsning kring analysarbete som är direkt kopplad till
hemtentamen. Vi ger dig dessutom möjlighet till en kort repetition av innehållet i föreläsningen
under slutsummeringen av kursen den 24/4. Då kan du också bolla din frågeställning med
någon av oss lärare. Missa inte! Dessa ger dig vägledning!
Nedan ges tre (3) olika alternativ att skriva om i hemtentamen. Du ska välja ett (1) av dessa.
Syftet är att du ska fördjupa dig i ett av kursens teman med hjälp av ett konkret exempel.
Samtliga tre böcker i kursen ska användas, liksom minst två av de övriga texter som ingår i
kurslitteraturen, d v s texter på nätet och i kompendiet. När du väljer mellan alternativen
7
nedan, tänk på att välja något som gör att du får användning för alla tre böckerna samt minst
två av de övriga texterna som ingår i kursen. Tänk också på att välja något du är intresserad
av och vill lära dig mer om!
1) Analysera ett fall med anknytning till något/några av kursens teman. Fall – i form
av texter - som beskriver olika situationer i förskolemiljö kommer att läggas ut på
GUL. Du ska välja ett av dessa fall att analysera utifrån kursens tema och litteratur.
2) Analysera en egen erfarenhet av gruppdynamiska processer och/eller konflikter.
Det kan vara en erfarenhet du gjort under denna kurs eller vid något annat tillfälle
under din tid på Förskollärarprogrammet. Beskriv det som hänt och analysera det med
hjälp av kursens tema och litteratur.
3) Analysera valfri bok, film eller TV-serie som knyter an till något/några av
kursens teman. En lista med förslag på material (bok, film, etc.) kommer att läggas ut
på GUL. Välj en av dessa att analysera utifrån kursens tema och litteratur.





Disposition för varje uppgift:
Formulera en eller möjligtvis två frågeställningar, d v s en fråga/frågor som du genom
analysen kommer att försöka besvara. Gör en kort problematiserande beskrivning av
vad det är du vill undersöka närmare.
Redogör kortfattat för det material du valt (fallet, egna erfarenheten eller valda
filmen/boken/etc).
Redogör för de teorier/begrepp du kommer att använda i din analys. Använd referenser
och följ APA-manualen!
Analysera det material du valt (av de tre alternativen ovan) med hjälp av de teorier och
begrepp du redogjort för.
Avsluta och ”samla ihop” de olika trådarna genom att besvara dina frågeställningar.
Antal sidor, exklusive försättsblad och referenslista: ca sex (6) A4-sidor, 1,5 radavstånd,
teckenstorlek 12. Hemtentamen sänds in via GUL senast den 28/4 kl. 18.00. För dig som har
rätt till förlängd skrivtid gäller deadline 30/4 kl.18.00. Tentamensresultat meddelas via GUL
senast tre veckor efter inlämningsdatum. Referenslista ska vara med, korrekt skriven (se APAmanualen). Texten ska skrivas på svenska.
Syftet med denna examination är att främja reflektion och förmåga att analysera samt att
kommunicera kunskaper och färdigheter från kursen i skriftlig form. Problemformulering,
redogörelse för delar av kursens teorier, integrerande av dessa i analysen av det valda
materialet, samt argumentation är viktiga aspekter av denna uppgift. Huvudsakligen är det
målet ”Redogöra för teorier och modeller för ojämlikhetsstrukturer, gruppdynamik,
ledarskap och konflikthantering” samt målen ”Diskutera och problematisera ojämlikhet,
gruppdynamik, ledarskap, normalitet - avvikelse och konflikthantering i förskolan utifrån
kursens litteratur samt egna erfarenheter” och ”Analysera ett empiriskt material om något av
kursens teman med hjälp av kursens teorier och modeller” som examineras i denna uppgift,
men även lärandemålet under ”värderingsförmåga och förhållningssätt” är relevant i denna
del av examinationen. Detta innebär dock inte att du behöver ta upp alla kursens teman i din
text.
För den skriftliga hemtentamen gäller följande betygskriterier:
8
För betyget godkänd ska studenten
- Följa anvisningarna för uppgiften
- Redogöra för centrala begrepp, teorier eller förklaringsmodeller rörande relevant kurstema
(sociala relationer och ojämlikhet, gruppdynamik och ledarskap eller konflikthantering)
- Visa förmåga till analys
- Göra en begriplig framställning, argumentation och språkbehandling
För betyget väl godkänd ska studenten
- Följa anvisningarna för uppgiften
- På ett relevant och självständigt sätt redogöra för och använda begrepp, teorier eller
förklaringsmodeller rörande relevant kurstema (sociala relationer och ojämlikhet,
gruppdynamik och ledarskap eller konflikthantering)
- Visa förmåga till självständig och reflekterande analys
- Ha en tydlig röd tråd i framställningen, en väl underbyggd argumentation och en
god språkbehandling
Omtentamen
Alla som blivit underkända i examination har rätt till omtentamen. Omtentamen för den
skriftliga individuella hemtentamen består av samma uppgift som ovan och ska vara inlämnad
på GUL senast den 10 juni 2015.
För dem som har missat något workshopstillfälle eller inte är godkända på den gestaltande
gruppredovisningen kommer ett extra workshopstillfälle att ordnas den 29/4 kl 9.15-12. Om
du tänker delta i den ska du anmäla att du kommer till [email protected] senast den
27/4.
De som missar något av seminarierna ska lämna in en skriftlig redogörelse med svar på en av
de uppgifter som ingick i seminariets underlag, sammanlagt bestående av ca 1,5-2 A4 sidor
(12 pkt, 1,5 radavstånd). Redogörelsen ska skickas till den egna seminarieledaren senast 30/4
2015. Observera att endast två seminarier kan kompletteras skriftligt.
UNDERLAG FÖR SEMINARIERNA
Genomgående gäller att det ni presenterar på seminariet ska fungera som en introduktion till
gemensam diskussion. Förbered en fråga för gemensam seminariegruppsdiskussion. Om ni
vill kan ni också problematisera något/några begrepp som ni vill få belysta under seminariet.
Samtliga seminarieuppgifter skall relateras till kurslitteraturen.
9
Seminarium 1
Tema: Sociala relationer och ojämlikhet
Litteratur: En rosa pedagogik kap. 1-8, 12+13
Internet/kompendier: Ambjörnsson+ Bengtsson+ Lunneblad+ Svallfors+ Wikström
Alla grupper förbereder en kort presentation (max 10 min) av den egna seminarieuppgiften.
Genomgående gäller att det ni presenterar på seminariet ska fungera som en introduktion till
gemensam diskussion. Förbered därför även en diskussionsfråga relaterat till uppgiften där
hela seminariegruppen bjuds in till diskussion (10 min).
Samtliga uppgifter skall relateras till litteraturen.
Uppgift 1 (projektgrupp 1)
Utgå från filmen Billy Elliot och teorier om kön/genus, klass och heteronormativitet och
diskutera hur individ, grupp och samhälle berörs av de problem som skildras i filmen, samt
hur relationen mellan dessa olika analysnivåer kommer till uttryck i filmen.
Uppgift 2 (projektgrupp 2)
Diskutera jämställdhets- likabehandlingsarbete i förskolan. Fanns det något sådant arbete på
era VFU-förskolor och hur såg det ut i så fall? Hur märktes detta i det förskolans vardag?
Fungerade det? Har andra ojämlikheter än kön/genus varit i fokus för arbetet (till exempel
klass, etnicitet, heteronormativitet, funktion)? Om ni vill få inspiration, gå till följande
websidor: http://www.jamstalldskola.se/larande-ex-forskola/larande-ex-forskola.shtml.
Uppgift 3 (projektgrupp 3)
Diskutera skillnader mellan följande förhållningssätt: könsneutralitetsperspektiv,
kompensatorisk pedagogik och normkritiskt perspektiv. Vilka likheter och skillnader finns
mellan de olika pedagogiska perspektiven? Vilka fördelar och nackdelarna ser ni med dessa?
Förklara också vad ett intersektionellt perspektiv innebär och diskutera hur man skulle kunna
dra nytta av ett sådant perspektiv i likabehandlings- och jämställdhetsarbetet i förskolan. För
inspiration titta på filmen Så kan det vara (ligger på kursens Gulsida).
Uppgift 4 (projektgrupp 4)
Ge belysning av social ojämlikhet i staden Göteborg och diskutera dess effekter för förskolan
och förskolebarn med hjälp av statistik från Göteborgs stad: http://www4.goteborg.se/prod/Ginfo/statistik.nsf Gå där in på fliken ”Ämnesvis” i vänsterspalten och klicka er sedan vidare
till några områden som ni tycker är relevanta och spännande. Hur är detta relaterat till social
hållbarhet?
10
Seminarium 2
Tema: Gruppdynamik och ledarskap
Litteratur: Thornberg kap. 1-8
Internet/kompendium: Tellgren+ podd: Samtal om ledarskap (på kursens Gulsida).
Alla grupper förbereder en kort presentation (max 10 min) av den egna seminarieuppgiften.
Genomgående gäller att det ni presenterar på seminariet ska fungera som en introduktion till
gemensam diskussion. Förbered därför även en diskussionsfråga relaterat till uppgiften där
hela seminariegruppen bjuds in till diskussion (10 min).
Samtliga uppgifter skall relateras till litteraturen.
Uppgift 1 (projektgrupp 2)
När ni läst Tellgrens kapitel om Jakob 5 år; vilka tankar får ni kring de olika perspektivens
betydelse för hur vi tolkar ett barns beteende och vilka pedagogiska konsekvenser de olika
tolkningarna kan få? Använd gärna egna konkreta exempel från er VFU. Relatera gärna era
diskussioner till filmen Billy Elliot.
Uppgift 2 (projektgrupp 3)
Diskutera olika aspekter av makt i relation till förskolärarens ledarskap. Ge exempel på och
problematisera den makt ni som blivande förskollärare har (över barnen), dels konkret i det
fysiska rummet, dels över mer ”abstrakta” saker som t ex värdegrundsförmedling. Sätt det
gärna i relation till det Lpfö 98 (rev. 2010) säger om barns inflytande under rubrik 2.3.
Uppgift 3 (projektgrupp 4)
Läs kap.3 i rapporten Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (som ligger på
Gul under Dokument). Diskutera hur man kan arbeta förebyggande vad gäller diskriminering
och kränkningar i förskolan. Ge gärna exempel från era VFU. Diskutera vilka roller ni som
förskollärare respektive barnen har i detta arbete?
Uppgift 4 (projektgrupp 1)
Ni har alla deltagit i olika grupper och har mycket erfarenhet att dela med er av. Beskriv en
grupp, dels utifrån dess struktur, dels utifrån gruppens process. Jämför erfarenheter från dels
en fungerande grupp, dels en icke-fungerande grupp. Diskutera även hur ni som pedagoger
skulle kunna arbeta förebyggande för att skapa ”den goda gruppen”?
11
Seminarium 3
Tema: Konflikthantering
Litteratur:
Konflikthantering kap 2 - 7 + Ilse Hakvoorts föreläsningar (på kursens Gulsida).
Alla grupper förbereder en kort presentation (max 10 min) av den egna seminarieuppgiften.
Genomgående gäller att det ni presenterar på seminariet ska fungera som en introduktion till
gemensam diskussion. Förbered därför även en diskussionsfråga relaterat till uppgiften där
hela seminariegruppen bjuds in till diskussion (10 min).
Samtliga uppgifter skall relateras till litteraturen.
Uppgift 1 (projektgrupp 3)
Diskutera hur ni som blivande förskollärare kan stödja barns konflikthantering utan att ”sno
konflikten”, d v s utan att lösa barnens konflikter åt dem. Koppla detta resonemang till
konfliktdefinitioner, blockerade önskemål och olika konfliktmodeller i boken om
konflikthantering. Använd gärna exempel från er VFU-period eller andra erfarenheter från
förskolan.
Uppgift 2 (projektgrupp 4)
Diskutera hur ni skulle vilja lägga upp ett känslomässigt laddat samtal med en förälder så att
det blev så lite "hotfullt" som möjligt. Diskutera också vad ni anser är viktiga aspekter vid
känslomässigt laddade samtal med föräldrar. Hur vet man om ett samtal är känslomässigt
laddat? Koppla till boken Konflikthantering. Hämta inspiration från filmen Så kan det vara på
kursens Gulsida. Problematisera begreppet ”känsliga samtal” – vad är det? För vem är de
känsliga etc? Diskutera också hur ni förhåller er till fenomenen skuld och skam. Hur kan
sådana känslor komma till uttryck i ”känsliga samtal”?
Uppgift 3 (projektgrupp 1)
Diskutera olika sätt att se på och definiera konflikter. Vilken betydelse kan dessa olika synsätt
få för hur man sedan kommer att hantera konflikter när de uppkommer? Diskutera hur ni
själva upplever konflikter och vilka roller ni brukar ta i konflikter. Som inspiration kan ni var
och en göra Kilmann-testet (gå in under Dokument på Gul). Diskutera era ”resultat” med
varandra.
Uppgift 4 (projektgrupp 2)
Fundera vidare på vilka sätt det kan spela roll att de som ingår i konflikten kommer från olika
klassbakgrunder, olika kön, olika länder etc? Hur kan normer och föreställningar om hur olika
grupper av människor ”är”/bör vara inverka på hantering av konflikter? Ni kan också hämta
stöd från litteraturen till temat sociala relationer (kön, klass, etnicitet, sexualitet) samt
Thornberg.
12