Kallelse 2015-03-11, pdf
Transcription
Kallelse 2015-03-11, pdf
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Tid onsdag 11 mars 2015 09:00 Plats Konserthuset Växjö Kallade Ordinarie ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Annelise Hed (MP) Ove Löfqvist (M) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (FP) Maria Sitomaniemi (SD) Ersättare Stefan Marusic (S) Gert Andersson (S) Ulla-Britt Storck (S) Britt Bergström (V) Marianne Nilsson (M) Denice Sigvardsson (M) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Övriga kallade Ingrid Sivermo, Sekreterare Per-Henrik Nilsson Dan Petersson Ingeborg Franzén Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 1. Val av justerare och förslag till justeringsdatum Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att jämte ordföranden justerar 2:e vice ordföranden Roland Gustbée protokollet 2015-03-13 2. Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa dagordning för hälso-och sjukvårdsnämnden i enlighet med kallelse utsänd 2015-03-05 3. Information- Rättspsykiatriska kliniken Anita Åkesson, verksamhetschef Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 4. Yttrande och förslag på övergripande budget Dan Petersson, och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan ekonomichef 2017–2018 14LTK1381 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 med flerårsplan 2017 – 2018 att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen Sammanfattning I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg 2016-2018. Respektive nämnd ska senast 2015-03-13 till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och budgetförslag överlämnas till regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag alltjämt oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som finansieras av dessa bidrag kan tas först när förutsättningarna blivit kända och konsekvenserna av eventuella förändringar har utretts. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och förslag på budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 HSN v10(20281)_TMP Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 5. Kortare väntetider i cancervården överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942) 15RK358 Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att implementera standardiserade vårdförlopp inom cancervården i enlighet med överenskommelsen mellan staten och SKL att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att införa standardiserade vårdförlopp för de fem pilotdiagnoserna under 2015 inom hälso-och sjukvården Region Kronoberg Sammanfattning Regeringen har avsatt två miljarder under 2015 – 2018 för satsningen att utveckla standardiserade vårdförlopp inom cancervården. I överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2015 (dnr 14/6942) har 500 miljoner kronor avsatts med fokus på att korta väntetiderna och minska skillnaderna i cancervården. Den viktigaste åtgärden är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserat vårdförlopp, som börjar med beslut om remiss för välgrundad misstanke om viss cancerdiagnos och följs sedan av utredning och start av behandling. Målet för 2015 är att insatser enligt överenskommelsen ska bli en integrerad del i landstingens ordinarie verksamhet, där resultat av arbetet ska bli tydliga för landsting och invånare. Förutom kortare väntetider och en mer jämlik vård ska införandet av vårdförloppen även skapa ökad kvalitet och mer nöjda patienter genom bättre information och delaktighet. Grundkrav enligt överenskommelsen är att landsting och regioner tar beslut om att införa standardiserat vårdförlopp i cancervård enligt den nationella strukturen samt att besluta om en handlingsplan för genomförandet för år 2015. Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 Beslutsunderlag Standardiserade vårdförlopp inom cancervården Standardiserade vårdförlopp inom cancervården Kortare väntetider i cancervården. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015. Handlingsplan_standardiserade_vårdförlopp_cancer_bilaga2_150305 Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 6. Remissyttrande – angående Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion 15RK86 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är hälso- och sjukvårdsnämndens eget svar till Socialstyrelsen Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. I rapporten ”Screening för livmoderhalscancer” ger Socialstyrelsen rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram för livmoderhalscancer Beslutsunderlag Missiv remissyttrande livmoderhalscancer Remissyttrande livmoderhalscancer Remiss - rekommendation screening för livmoderhalscancer. Rekommendation screening för livmoderhalscancer. Remiss. Förlängd remissperiod rekommendation screening för livmoderhalscancer till och med den 13 mars 2015. Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 7. Barnahus i Kronobergs län 15 RK225 15RK225 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att utifrån den utredning om tillskapande av ett Barnahus i Kronoberg som föreligger medverka till att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg. Sammanfattning Mot bakgrund till att en motion om inrättande av ett Barnahus i Kronobergs län inkom till Regionförbundet 2014 beslöt fullmäktige att uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag förutsatt att övriga intressenter dvs. länets kommuner, landstinget, polismyndigheten samt Åklagarkammaren i Växjö ställde sig bakom och var beredda att delfinansiera en sådan utredning. Samtliga huvudmän ställde sig bakom att utreda förslaget. En styrgrupp med representation från samtliga myndigheter har under hösten 2014 utrett frågan och nu föreligger ett förslag till samverkansavtal. Utredningens förslag är att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg från och med den förste januari 2016. Ett Barnahus ska säkerställa att barn och ungdomar som utsätts för olika typer av brott och misshandel ges ett professionellt omhändertagande. Utredningen föreslår att Barnahuset förläggs centralt i Växjö då närhet till sjukvård, polismyndighet och åklagare är av stor vikt. Växjö kommun föreslås vara arbetsgivare för den fasta personalen i Barnahuset. Ett förslag till samverkansavtal föreligger och innebär att ett Barnahus innehåller de funktioner som anges av de nationella riktlinjerna för ett Barnahus. För Region Kronoberg innebär detta kostnader för 50 % av lokalhyra samt iordningsställande av ett undersökningsrum med inredning samt adekvat utrustning. Städning och underhåll av lokalerna ska till 50 % täckas av Region Kronoberg. Regionen ska vidare tillhandahålla specialistkompetens för medicinsk och barnpsykiatrisk undersökning av barnen. Region Kronoberg ska utse representant till styrgruppen för Barnahuset. Styrgruppen har att följa upp verksamheten och tar årligen fram en verksamhetsplan för Barnahuset. Fast kostnad för Region Kronoberg bedöms bli ca 300tkr/år. Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 Beslutsunderlag Barnahus i Kronobergs län 15 RK225 Barnahus i Kronobergs län - Utredning, följebrev till utredning och förslag på samverkansavtal Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 8. InformationsärendePatientsäkerhetsberättelse 2014. 15RK333 Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse 2014 Årsrapport för Strama Kronoberg 2014 samt handlingsplan för 2015 slutlig Årssammanställning -2014 Patientsäkerhetsarbetet 2015 Utskriftsdatum: 2015-03-05 Kallelse Utskriftsdatum: 2015-03-05 9. Kurser och konferenser Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Sammanfattning Information från studiebesök- Rolf Andersson och Ricardo Salsamendi 10. Anmälningsärenden hälso-och sjukvårdsnämnden 2015-03-11 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Sammanfattning Följande ärenden anmäls till hälso-och sjukvårdsnämnden för kännedom: - Information om statliga stimulansmedel för Kronobergs län-socialtjänst - Regionala chefssamråd i Södra sjukvårdsregionen - Överenskommelse om kunskapsstöd och uppföljning - Överenskommelse om kortare väntetider i cancervården - Redovisning Idé och KunskapCentrum 15RK194 - Hälsoekonomisk bedömning av Regional cancerplan syd 15RK41-1 - Regionala priser och ersättningar Södra Sjukvårdsregionen 15RK-1 - Regiondirektörsbeslut, fördelning av bidrag till handikapporganisationer 2015, 14LTK 1105 Utskriftsdatum: 2015-03-05 4 Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017–2018 14LTK1381 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1381 Handläggare: Jens Karlsson, ekonomiavd Datum: 2015-01-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017–2018 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 med flerårsplan 2017 – 2018 att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen Sammanfattning I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg 2016-2018. Respektive nämnd ska senast 2015-03-13 till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och budgetförslag överlämnas till regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag alltjämt oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som finansieras av dessa bidrag kan tas först när förutsättningarna blivit kända och konsekvenserna av eventuella förändringar har utretts. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Dan Petersson Ekonomichef Förslag till budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 för hälso- och sjukvårdsnämnden Sida 1 av 1 Förslag till Budget 2016 Datum: 2015-02-16 Förslag till Budget 2016 med flerårsplan 2017– 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sida 1 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG Budget 2016 med flerårsplan 2017–2018 I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg 2016-2018. Respektive nämnd ska senast 201503-13 till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och budgetförslag överlämnas till regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag alltjämt oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som finansieras av dessa bidrag kan tas först när förutsättningarna blivit kända och konsekvenserna av eventuella förändringar har utretts. Budgeten är inte bara en ekonomisk plan, utan beskriver även mål för hälso- och sjukvården ur olika perspektiv med syfte att ge en tydlig koppling till regionens vision. Ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2018. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används ett fåtal nyckelfaktorer. Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta befolkningens behov och förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsutvecklingsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få en sammanhållen hälso- och sjukvård med högsta kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Verksamhetsplaner ska tas fram på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Budget 2016 med tillhörande verksamhetsplaner: ger en strategisk inriktning i hela verksamheten ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som krävs för att nå uppsatta mål översätter våra mål i konkreta handlingsplaner styr så att vi använder våra resurser rätt styr så att vi följer upp våra strategier. Sida 2 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Plats 3 Plats 1-3 Plats 1 >75 % >75 % >78 % >72 % >73 % >75 % +/0 +600 +600 (jmf 2014) +1200 (jmf 2014) 95 % (okt 2014) 99 % 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård – 7 dagar 91 % 95 % 96 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård – 60 dagar 70 % 85 % 86 % 90 % 80 % 85 % 86 % 90 % Påbörjat Införandet påbörjas Infört Alla patienter har tillgång till journal via nätet 17 % har ett vårdkonto (nuvarande Mina vårdkontakter) 20 % 30 % 40 % Del 1 Budget - sammanfattning av våra mål Invånare Nuläge 2014 Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Självskattad hälsa i vuxna befolkningen Plats 6 i Sverige (27,2 dagar) 73 % har en bra självskattad hälsa Medborgarna har stort förtroende för vår hälso- och sjukvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård 71 % av befolkningen har stort eller mycket stort förtroende Kronobergarna väljer vård i Kronoberg Fler väljer vård i Kronoberg Vård i rätt tid Telefontillgänglighet – 0 dagar Behandling inom planerad specialiserad vård – 60 dagar Patienter och närstående delaktiga i vården Tillgång till journal via nätet Vårdkonto i E-tjänster på 1177 Hög patientsäkerhet Sida 3 av 22 2015-02-16 Minska 10 % (jmf 2014) Minska 15 % (jmf 2014) REGION KRONOBERG Vårdrelaterade infektioner Mätmetod infördvalidering pågår (verktyget) Minska 25 % (jmf 2014) Medarbetare Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Vakanser 114 35 35 Fåtal tillfälliga vakanser Antal ST-tjänster 123 123 Utifrån kompetensförsörjningsplan Utifrån kompetensförsörjningsplan Andel specialistsjuksköterskor 41 % 43 % 44 % 45 % Attraktiv arbetsgivare Delaktighet skapar en god arbetsmiljö Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) 75 75 80 Sjukfrånvaro 4,5 % 4,1 % 4,1 % 4,1 % Vårdtyngdsmätning saknas upphandlas testas I drift Verksamhetsutveckling Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Ledningssystem Pågående införande testas Infört Fortsatt utveckling Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) 60 63 70 Effektiva vårdprocesser för bättre kvalitet Genomgångna och implementerade patientprocesser 1 >3 >10 >15 Akutläkarsatsning 1 specialist 1 specialist 2 specialister+ST 2 spec+4 ST Produktions- och kapacitetsplanering för högre effektivitet Sida 4 av 22 2015-02-16 Andel av verksamheternas verksamhetsplaner som baseras på en produktionsoch kapacitetsplanering 0% REGION KRONOBERG 20 % 80 % 100 % Plats< 2 Plats< 2 Plats< 2 Hälso- och sjukvård med hög kvalitet Öppna jämförelser – totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Ekonomi Resultat för centrum/ Plats 6 i Sverige Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 -76 mkr -65 mkr +-0 +-0 Hälso- och sjukvård Sida 5 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG 1 Invånare – Nöjda invånare med stort förtroende 1.1 Omvärldsanalys Befolkningsutveckling i länet är positiv och nya prognoser visar att denna utveckling fortsätter. 2014 hade Kronobergs län 187 156 invånare, om 20 år förväntas regionen ha 200 000 invånare. Medellivslängden i länet fortsätter öka och är för kvinnor 84,3 år och för män 80,6 år. Antalet förlossningar fortsätter att öka och under 2014 har vi haft 2 074 förlossningar och 2 119 födda barn, vilket innebär ökningar med ca 2 % jämfört med 2013. Om vi jämför med 2011 har antalet förlossningar respektive födda barn ökat med ca 11 %. Äldre och yngre utgör en allt större andel av befolkningen. Detta innebär framtida utmaningar för hälso- och sjukvården och för länets arbetsmarknad. Fler barn i Kronoberg är inskrivna i förskolan än i de flesta län och andelen ungdomar som slutför gymnasiet är relativt hög. Detta är en viktig skyddsfaktor för ohälsa. Länet har dock en oroande stor grupp av ungdomar och unga vuxna som varken studerar eller kommer in i arbetslivet. Resultat från regionens folkhälsoundersökningar visar att de flesta kronobergare skattar sin hälsa som god eller mycket god. Det gäller för såväl barn och unga som vuxna. Andelen som anger att de har en god eller mycket god hälsa minskar dock med stigande ålder. Skillnaderna i hälsa ökar stadigt mellan olika grupper i befolkningen. Hälsan påverkas av många olika faktorer i samhället, allt från delaktighet och inflytande till miljö och levnadsvanor. Ohälsotalet har ökat. Bland orsakerna märks psykisk ohälsa och smärtproblematik. En ny patientlag gäller från och med 2015-01-01. Denna ställer ökade krav på information och patientdelaktighet men ger också patienterna ett fritt vårdsökande till offentligt finansierad öppenvård i hela Sverige. 1.1.1 Konsekvenser och påverkan 1.1.2 Utmaningar och möjligheter Psykisk ohälsa ökar hos de yngre och vuxna Kronobergarna vilket kommer att ställa stora krav på våra verksamheter främst inom primärvården, barn och ungdomshälsan samt psykiatrisk specialistvård för barn och vuxna. För den allt äldre befolkningen kan man förvänta att man kommer att leva friskare i högre ålder men att behoven av vård för kronisk sjukdom t ex cancer samt behoven av åtgärder mot åldersrelaterade sjukdomar såsom hörselnedsättning, grå starr, artros, depressioner, tandvård mm kommer att fortsätta att öka. Ett förebyggande hälsoarbete är en viktig hörnsten i vårt arbete för att skapa en god hälsa för våra medborgare. Patientlagen kommer att ställa press på Region Kronoberg att med beslutsamhet jobba för att vara ”det naturliga valet” för våra patienter men också för att attrahera nya patienter till oss från våra vårdgrannar. Genom att möta kronobergaren med en god tillgänglighet och kvalitet tack vare en bättre produktionsoch kapacitetsplanering samt processarbete kan vi rusta oss för att möta framtiden krav. Moderna e-hälsotjänster kommer att utvecklas för att stödja egenvård och samtidigt förbättra tillgängligheten. Med en förbättrad patientsäkerhet och hög medicinsk kvalitet Sida 6 av 22 REGION KRONOBERG 2015-02-16 kommer ohälsan samt belastningen på vården att minska. Rätt från början är god hushållning. 1.2 Nuläge Tillgängligheten är god inom flertalet verksamheter men det är ansträngt inom t ex förlossningsvården, barn- och ungdomspsykiatrin, ortopedin, akutsjukvården, hörselvården, viss medicinsk diagnostik mm. Oftast beror tillgänglighetsproblematiken på personalförsörjningsproblem men i vissa fall på obalans mellan behov och resurser. Ett arbete med produktions och kapacitetsplanering pågår för att optimera effektiviteten samt få en bättre bild av de bakomliggande orsakerna. Att rekrytera och behålla och fortbilda våra medarbetare blir allt viktigare för att klara vår kvalitet och tillgänglighet. Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten vård och en stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner (VRI) varav många är undvikbara. Olika mätningar visar att mellan 10 och 20 procent av patienter i slutenvård drabbas av VRI. Förebyggande arbete innefattar följsamhet till hygienrutiner, minskad användning av urinvägskatetrar, prevention av lunginflammationer, val av rätt antibiotika och arbete med verksamhetens säkerhetskultur. Mål Invånare Ohälsotal Självskattad hälsa i vuxna befolkningen Nuläge 2014 Plats 6 i Sverige (27,2 dagar) 73 % har en bra självskattad hälsa Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Plats 3 Plats 1-3 Plats 1 >75 % >75 % >78 % Förtroende för vår hälso- och sjukvård 71 % av befolkningen har stort eller mycket stort förtroende (Öppna jämförelse 2014) >72 % >73 % >75 % Fler väljer vård i Kronoberg +/0 +600 +600 (jmf 2014) +1200 (jmf 2014) Telefontillgänglighet – 0 dagar 95 % (okt 2014) 99 % 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård – 7 dagar 91 % (dec 2014) 95 % 96 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård – 60 dagar 70 % (dec 2014) 85 % 86 % 90 % 80 % (dec 2014) 85 % 86 % 90 % Påbörjat i Sverige Införandeprocess påbörjad i Kronoberg Infört Alla patienter har tillgång till journal via nätet Behandling inom planerad specialiserad vård – 60 dagar Tillgång till journal via nätet Sida 7 av 22 2015-02-16 Vårdkonto i E-tjänster på 1177 Vårdrelaterade infektioner 1.3 17 % har ett vårdkonto (nuvarande Mina vårdkontakter) Mätmetod infördvalidering pågår (verktyget) REGION KRONOBERG 20 % 30 % 40 % Minska 10 % (jmf 2014) Minska 15 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Strategi Under 2016 fortsatt arbete med att förbättra tillgängligheten med hjälp av Produktions- och Kapacitetsplanering (se perspektiven Medarbetare och Verksamhetsutveckling). Uppföljning och arbete med att implementera patientlagen och säkerställa goda rutiner i tillgänglighetsarbetet. Hälsoutvecklingen i Kronoberg ska följas, analyseras och vara ett underlag för kommande prioriteringar, riktade insatser och beslut. Region Kronoberg ska vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Fortsatt implementering ska ske av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Vi ska införa e-journal för att möta medborgarnas möjlighet att bli mer delaktiga i sin vård. Vi ska införa, utveckla och informera om e-hälsotjänster. Vi ska samverka med Linnéuniversitetet (LNU) och kommunerna i e-hälsoutvecklingen. Arbetet med infektionsverktyget – analys och återkoppling av resultat ska tillsammans med arbete med basala hygienrutiner, bättre städning minska VRI. Patientsäkerhetskultur och avvikelsehantering ska förbättras genom utbildning, förbättrad statistik och orsaksanalys av avvikelser. Patientsäkerhetsnätverket ska stödja och arbeta med avvikelsehantering i varje centrum. Patientmedverkan eftersträvas vid händelseanalys och riskanalys. Sida 8 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG 2 Medarbetare - Medarbetare som trivs och utvecklas, en attraktiv arbetsgivare, delaktighet som skapar en god arbetsmiljö 2.1 Omvärldsanalys Det kommer sannolikt fortsatt att vara viss brist på ett antal av de nyckelkompetenser som hälso- och sjukvården har behov av att rekrytera. Bland dessa bör nämnas sjuksköterskor, audionomer och specialistläkare. Konsekvenser och påverkan Om bristen som nu fortsätter att vara nationell är det svårt att på kort sikt balansera upp underskottet på personal. Det är också viktigt att arbeta för att behålla befintlig personal då rekryteringsförsök av dessa från andra organisationer/företag sannolikt kommer att öka. Utmaningar och möjligheter Den fysiska närheten till och redan befintliga samarbeten med universitet, och andra utbildningsorganisationer gör att vi redan har upparbetade kontaktytor med studenter/framtida medarbetare. Att erbjuda praktikplatser är ett viktigt sätt att rekrytera medarbetare oavsett om det sker på högstadienivå eller universitetsnivå. Att alltid under en persons uppväxt/utbildningsaktiva år vara ett närvarande alternativ vid karriär/utbildningsval är oerhört viktigt. Patienterna ska möta den yrkesgrupp som bäst tillgodoser deras behov. Genom att arbeta tillsammans i team skapas ett mervärde för patienten. Innovativ teknik och nytänkande krävs för att förändra såväl roller och arbetssätt som systemen för att leda och fördela bemanningsresurser. 2.2 Nuläge Vi har en brist av sjuksköterskor, specialistläkare och vissa andra befattningar. Det upplevs som svårare att rekrytera till Ljungby lasarett (LL) än Centrallasarettet i Växjö (CLV). Vi ser att vi har en stor andel av nyfärdiga sjuksköterskor från LNU som söker och får arbete inom regionen. Vi är ett starkt varumärke bland studerande och får ofta positiv feedback från våra studerandepraktikanter. En utvärdering av 2014 års sommarvikarierande undersköterska/skötare visar på att man trivs inom vår verksamhet. Mål Vi ska vara ett självklart arbetsgivarval för personer som inom regionen eller i dess direkta närhet utbildar sig inom ett för oss relevant område. Vi ska också vara ett alternativ för personer som är beredda att flytta från andra delar av landet till en organisation som rankas som en mycket attraktiv arbetsgivare. Sida 9 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG Medarbetare Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Vakanser 114 35 35 Fåtal tillfälliga vakanser Antal ST-tjänster 123 123 123 123 Andel specialistsjuksköterskor 41 % 43 % 44 % 45 % Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) 75 75 80 Sjukfrånvaro 4,5 % 4,1 % 4,1 % 4,1 % Vårdtyngdsmätning saknas upphandlas testas I drift 2.3 Strategi Att vara en tillgänglig arbetsplats för studenter och erbjuda praktik inom olika yrken och former ska ses som ett av verksamhetens huvuduppdrag En väl genomförd introduktion såväl i det specifika yrket som i regionens helhetsuppdrag för att verka för en samsyn om organisationens mål och mening. Erbjuda medarbetare en hög grad av delaktighet och tydliggöra vad detta innebär. Tydlig strategi för att satsa på ledare för att på så sätt i förlängningen få ett ledarskap som kan föra organisation mot verksamhetens uppdrag och mål samtidigt som arbetsplatserna har en väl fungerande arbetsmiljö Sträva efter att en långsiktigt god arbetsmiljö uppnås. Prova verktyg för vårdtyngdsmätning på några vårdavdelningar för att därmed kunna styra bemanningen efter omvårdnadsbehov. 3 Verksamhetsutveckling – Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling, effektiva processer för bättre kvalitet och lägre kostnader, forskning och utveckling för bättre kvalitet Sida 10 av 22 2015-02-16 3.1 REGION KRONOBERG Omvärldsanalys Allt mer tid används för vårddokumentation och administration. Detta har uppmärksammats nationellt. Region Kronoberg har liksom omvärlden inlett ett förbättringsarbete i syfte att effektivisera vårdadministrationen. Sjukvårdssystem nationellt men även internationellt t ex Intermountain i Utah, USA har vunnit stora framgångar med ett processorienterat arbetssätt. I Sverige finns goda exempel t ex i Borås. Lean-konceptet används med framgång inom delar av sjukvården lokalt- nationellt och internationellt men behöver spridas och implementeras ytterligare. Processorienterat arbetssätt samt produktions och kapacitetsstyrning är viktiga delar i en sådan utveckling. Värdeskapande sjukvård dvs. fokus på det värdeskapande resultatet för den individuella patienten har visat sig ge bättre hushållning och nöjdare patienter. Därför bör detta tankesätt utvecklas och genomsyra vår regions hälso- och sjukvård. Statens styrning genom olika bidrag och satsningar av sjukvården inför 2016 är svårvärderat. Flera angelägna satsningar har gjorts och avslutats t ex inom äldreområdet, patientsäkerhet och missbruksvården. Inför 2016 finns osäkerhet avseende de medel som ställts till regionens förfogande beträffande försäkringsmedicin, multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi. Inom området psykisk ohälsa är vidare pågående satsningar med stöd av statsbidrag osäkra inför 2016. Avseende tillgänglighet är bilden likadan dvs. statliga stimulansmedel kommer att försvinna. 3.1.1 Konsekvenser och påverkan Osäkerhet råder beträffande statsbidragens inriktning och storlek inför 2016 gör att viss verksamhet behöver finansieras för att inte förlora de förbättringar som gjorts inom t ex rehabgarantin och sjukförsäkringsmiljarden. Tidigare utsiktsställda medel för att stödja förlossningsvården drogs tillbaka i samband med budgetbeslutet december 2014. Tillgänglighetsmedel har finansierat delar av kirurgisk tillgänglighet inom kirurgi-ortopedi och ögonsjukvård. Äldremedel har bekostat läkemedelsgenomgångar osv. Dessa satsningar är angelägna och ej enkla att trappa ned eller avsluta. Omvärldsanalys ger impulser till ett nytänk kring processarbete, produktion och kapacitetsplanering samt värdeskapande sjukvård. Samarbete, den tekniska och medicinska utvecklingen samt en ökad patientdelaktighet och fokus på ”expertpatienter” ger oss redskap för att genom ständig förbättring klara framtidens krav och behov. 3.1.2 Utmaningar och möjligheter Vi behöver utveckla en styrning som inte är alltför detaljerad. Organisationen ska känna att samarbete lönar sig. Onödiga revir behöver rivas ned. Uppföljningen bör fokuseras på relevant resultat/värde för patienten. Låt patienten direkt få möta den yrkesgrupp som bäst tillgodoser deras behov. Genom att arbeta tillsammans i rätt team får vården tid att ta bättre hand om de som är resurssvaga och som verkligen behöver hjälp hela vägen. Vi bör fortsätta att utveckla arbetssätt så nära patienten som möjligt. Att kunna sköta vård på distans eller i hemmet innebär inte att behovet av kontakter med vårdens Sida 11 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG företrädare försvinner. Inte heller att alla klarar sig själva. Vi ska fortsätta att möta svårt sjuka och äldre multisjuka med hembesök såväl från primärvården som från specialiserade team från sjukhusen t ex hjärtsviktsteam och palliativa rådgivningsteamet. Tillgängligheten ska inte bara gälla förstagångsbesök eller behandling utan även omhändertagandet av patienter med kronisk sjukdom. Den specialiserade vården är i hög grad byggd och anpassad för sjukdomar och besvär som kan hanteras inom en enhet. I dessa fall fungerar vården som regel bra, men det blir problem när behoven är mer komplexa och kräver samverkan. Rätt mix av kunskap, kompetens och information måste kunna kopplas till rätt patient. Vi får inte missa att utnyttja den kanske viktigaste kunskapen dvs. patienten själv. För att få mer tid för detta krävs att vi är nyfikna på och tar vara på de nya möjligheter som tekniken erbjuder. Vi har idag en välutbyggd ambulanssjukvård och en mycket välfungerande kommunal hemsjukvård samt primärvård som med rätt stöd och verksamhetsutveckling skulle kunna innebära ett mindre behov av sjukhusvård. Ehälsoutvecklingen kommer att ge helt annan möjlighet till vård i det egna hemmet och stöd till egenvård. Akutsjukvården är i stark utveckling. Akutläkarspecialitet har funnits sedan lång tid utomlands och blir en bas specialitet i Sverige 2015. Att satsa på akutläkare ligger i tiden och ger en generalistkompetens i akutsjukvård samt en delvis fast läkarbemanning på akutmottagningen. En akutläkare kan initialt handlägga samtliga patienter på en akutmottagning. Akutläkare ersätter inte behovet av organspecifika specialister men tillhandahåller specialistsjukvård inom den verksamhet som bedrivs på enheten dvs. akutsjukvård. Utöver detta förstärks handledningen till underläkare och AT-läkare samt teamutvecklingen och verksamhetsutvecklingen på akutmottagningen. Åratals arbete med att försöka styra patienterna till rätt vårdnivå under jourtid har inte varit tillräckligt framgångsrikt. Genom att införa ett system med ”en ingång in” kan patienterna direkt hjälpas till rätt vårdnivå dvs. antingen jourläkarcentral eller specialistsjukvård. Detta är en förlängd utveckling av 1177 vårdguiden via webben eller telefon. Kommer man till sjukvården ska man mötas av en lots och inte av pekpinnar. Hemsjukvården och ambulanssjukvården ska kunna få det läkarstöd som behövs via telefon för att klara av att sköta en större del av patienterna hemma. Vårdplatsbehoven på våra sjukhus ska ses över. Inför generalplanearbetet med stora ombyggnationer av våra vårdavdelningar för fler enkelrum med egna hygienutrymmen får vi ut färre vårdplatser på en traditionell avdelningsyta. Ombyggnadsbehovet är uppenbart med dagens krav på hygien, minskad smittspridning. Förändringar i sjukdomspanorama, nya behandlingsmetoder men också demografin med allt fler äldre är en utmaning. Det blir därför allt viktigare med en korrekt dimensionering och fördelning av slutenvårdsplatser. För att bibehålla och utveckla en god diabetesvård finns nu möjligheter att på ett enklare sätt än tidigare erbjuda patienterna kontinuerlig blodsockermätning. I Region Skåne och Västra Götaland erbjuds detta i allt större omfattning och erfarenheterna därifrån är redan goda. I Region Kronoberg är patienterna i nuläget hänvisade till att bekosta denna terapi själva vilket leder till ojämlik vård. Kostnaden är i nuläget hög men vinsten av en förbättrad livskvalitet och färre långtidskomplikationer kan ej överskattas. Sida 12 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG En fortsatt utveckling av robotkirurgi ger möjligheter till skonsammare gynekologiskoch tarmkirurgi. Kostnader i förbrukningsmaterial ökar men vårdtiderna minskar vilket leder till ett lägre slutenvårdsbehov. Samverkan mellan kommuner och Region Kronoberg ger möjlighet att förbättra vården av patienter med psykisk ohälsa, missbruk och neuropsykiatriska funktionshinder. En utredning som gjorts tillsammans med kommunerna föreslår en gemensam öppenvårdsverksamhet för missbruksbehandling i Kronoberg. Samarbetet kommer förhoppningsvis att innebära en mer effektiv och koordinerad verksamhet som överbryggar de organisatoriska mellanrummen. På sikt behöver samverkan även fördjupas kring psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionshinder. Region Kronoberg har satsat på psykiatrisk kompetens på vårdvalsenheterna. Många patienter som söker sig till primärvården lider av psykisk ohälsa. För att möta detta behov är det viktigt att värna dagens utveckling när statens rehabmiljard och sjukskrivningsmiljard upphör. Region Kronoberg ska arbeta för att på sikt kunna hålla en maxtid på fyra veckor från misstanke om cancer till behandlingsstart av konstaterad cancer. Vårdkedjan ska vara sammanhållen och tydlig för patienter och anhöriga. Arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt uppdrag från staten kommer att uppnå kortare ledtider och en ökad kvalitet i cancervården. 3.2 Nuläge Region Kronoberg ligger bra till i många av de kvalitetsregister som vi rapporterar till. Vi har dock tappat några placeringar i den övergripande sammanställningen av Öppna jämförelser 2014. Förbättringsbehov finns för t ex hjärtsjukvårdens ledtider till kranskärlsröntgen och andelen strokepatienter som läggs in direkt på strokeenhet. Även inom en del cancerdiagnoser finns förbättringspotential även om flertalet av våra cancerprocesser ligger väldigt bra till. Diabetesvården ser bra ut särskilt för våra barn med diabetes där vi är Sverigebäst sedan flera år. Allt mer avancerade behandlingar t ex cochleaimplantat och en åldrande befolkning som i allt högre omfattning önskar leva sina liv i eget boende ställer ökade krav på rehabilitering. Vi har idag svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns i verksamheten. Vi har ojämn arbetsbelastning och svårigheter att planera arbetet för både enskilda medarbetare och arbetsteam vilket leder till en försämrad arbetsmiljö. Vi har idag en otillräcklig kunskap om produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader. Verksamheten är inte fullt ut organiserad för att stödja patientens väg genom vården. Det spelar ingen roll att alla delar är optimerade när patienter ”faller mellan stolarna” i de så kallade organisatoriska mellanrummen. Dessa uppstår när någons ansvar och befogenheter tar slut utan att någon annan tar vid. Ett ökat antal nyanlända kommer till vårt län. Asylprocessen ställer krav på hälsoundersökningar och under den förstatiden är den kroppsliga ohälsan större i denna grupp. I ett något längre perspektiv kommer den psykiska ohälsan att öka vilket ställer krav på ett gott stöd och omhändertagande. En stor del av de nyanlända är ensamkommande barn med extra behov av stöd och hjälp. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är redan i fokus inom Regionen och enligt lag ska asylbarn ha samma vård Sida 13 av 22 REGION KRONOBERG 2015-02-16 som övriga kronobergare. För att hålla ihop asylprocessen behövs en asylsamordnare samt beredskap för tillfälligt ökade kostnader för ett professionellt omhändertagande. Mål Verksamhetsutveckling Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Ledningssystem Pågående införande testas Infört Fortsatt utveckling Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) 60 63 70 Genomgångna och implementerade patientprocesser 1 >3 >10 >15 Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktionsoch kapacitetsplanering 0% 20 % 80 % 100 % Öppna jämförelser – totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Plats 6 i Sverige (2014) Plats< 2 Plats< 2 Plats< 2 Akutläkarsatsning 1 specialist 1 specialist 2 specialister+ST 2 spec+4 ST 3.3 Strategi Produktions och kapacitetsstyrning Löpande följa och utveckla medicinska resultat. Effektiva patientprocesser nära patienten för ökad kvalitet och kortare ledtider med patientvärdet i centrum. Kostnad per patient (KPP) ska utvecklas. Strukturerad vårddokumentation samt utnyttjande av ny teknik ex Cosmic R8 resp R8.1 och ”plattor” dvs. Cosmic Nova i vården. Samverkan med kommuner och ökad samverkan mellan våra centrum för största möjliga patientnytta. Fortsatt utveckling och användning av ny teknik t ex kontinuerlig blodsockermätning vid diabetes och utveckling av robotkirurgi samt ehälsotjänster. Fortsatt användning av effektiva nya läkemedel enlig nationella riktlinjer samt optimering av läkemedelshantering och distribution. Försiktig start av en akutläkarsatsning och utveckling av ”en ingång” i den somatiska akutsjukvården. Sida 14 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG Läkarstöd för prehospital vård i patienternas eget hem. Översyn av vårdplatsbehoven och processerna mellan slutenvård och öppenvård utifrån största möjliga patientnytta. Sida 15 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG 4 Ekonomi – En hållbar ekonomi i balans, långsiktig planering, investering för framtiden Ett övergripande mål för hälso- och sjukvården är att den ska vara effektiv. Det innebär att resurserna i form av personalens kompetens, medicinsk utrustning, läkemedel med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen om en god hälsa, hög tillgänglighet, respekt för patienten och vård efter behov. 4.1 Omvärldsanalys Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) står hälso- och sjukvården för närvarande inför stora möjligheter, men även utmaningarna är stora. Befolkningstillväxten är stark, med betydande omflyttningar inom landet. Oavsett omständigheter ska varje landsting förse invånarna med vård av god kvalitet. En ökande och allt äldre befolkning som dessutom förväntar sig allt bättre behandlingsresultat, i kombination med höjda ambitioner inom vården kräver mer resurser. Kostnaderna inom hälso- och sjukvården har ökat med i genomsnitt nästan 2 procent om året i fasta priser under de senaste tio åren. SKL bedömer att ökningstakten fortsätter under planperioden, främst beroende på det demografiska trycket. 4.1.1 Konsekvenser och påverkan 4.1.2 Utmaningar och möjligheter SKL skriver i ekonomirapporten att en kostnadsökning enligt prognosen ovan endast kan ske till priset av fortsatt höjd skatt eller försämrat ekonomiskt resultat. Bedömningen om en fortsatt kostnadsutveckling om 2 procentenheter per år kan till viss del bekräftas av de överenskommelser om resultat 2015 som slutits mellan landstingsdirektör och centrumchefer motsvarande -65 mkr. Utan att göra avkall på vårdutbud, patientsäkerhet eller arbetsmiljö är det med nuvarande förutsättningar inte sannolikt att en ekonomi i balans kan nås för hälso- och sjukvården under planperioden. En kombination av resursförstärkning och medvetet långsiktigt arbete måste genomföras för att bygga upp såväl kostnadseffektiva som ändamålsenliga vårdprocesser. Fokus ska ligga inom följande områden: Bemanning baserade på behov, produktions- och kapacitetsplanering. Resursfördelning efter genomförd produktions- och kapacitetsplanering inom mottagningsverksamheter och vårdtyngdsmätningar inom slutenvården. Strategisk kompetensförsörjning för bemanning med egen personal. Minska vårdrelaterade infektioner och undvikbara vårdskador. Ett förbättringsområde som idag innebär att omfattande resurser används på fel sätt. Med rätt resursanvändning minskar belastningen på vården och reducerar behov av övertid och hyrpersonal. Processgenomgångar för effektiv resursanvändning 4.2 Nuläge Hälso- och sjukvården har en kostnadsnivå som överstiger den budgeterade ramen. De ingående centrumen redovisar 2014 ett samlat resultat på -76 mkr och bedömningen för 2015 är att kostnaderna överstiger ramen med 65 mnkr. De kraftigaste Sida 16 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG kostnadsökningarna noteras för hyrpersonal och övertid. Personalförsörjningen är därmed utan tvivel en nyckelfråga för att nå en ekonomi i balans. Till detta kommer vissa strukturella kostnader som serviceavtal inom medicinskt servicecentrum och medicinskt material inom de kirurgiska specialiteterna. Enligt Öppna jämförelser ligger Kronobergs totala kostnader för hälso- och sjukvård/invånare strax under genomsnittet. Kostnaderna för primärvård och läkemedel är låga, medan kostnaderna för den specialiserade somatiska vården ligger över genomsnitt. I jämförelsen finns inte någon möjlighet att justera för strukturella skillnader. Nationella studier visar att Kronoberg har en hög andel vårdrelaterade infektioner. Här finns en förbättringspotential avseende resursutnyttjande. Mål Ekonomi Resultat för centrum/ Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 -76 mkr -65 mkr +-0 +-0 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdens mål är att nå ekonomisk balans mellan utfall och tilldelad resursram. Prognos +-0 för 2016 baseras på bokslut 2014, prognos 2015 samt föreslagna volymförändringar 2016. Det förutsätter också att bemanningskostnaderna kan sänkas motsvarande kostnadsökningen för hyrpersonal och övertid mellan 2013 och 2014. Nollresultat 2018 förutsätter att nya behov möts av nya resurser i kombination med fortsatt effektiviseringsarbete. 4.3 Strategi Genom ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete ska resurser för prioriterade områden frigöras. Hälso- och sjukvården ska aktivt arbeta för att minska övertid och sjukfrånvaro. Behovet av hyrpersonal ska minska under perioden 2016-2018 genom ett prioriterat arbete för att istället bemanna med egen personal med effekten av sänkta kostnader. Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador med lägre kostnader som följd. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en sammanhållen vård på rätt vårdnivå, i rätt tid. För att nå dit behöver vi utveckla våra processer, analysera kvalitetsbrister, ha en kapacitetsstyrd verksamhet och bedriva vård på rätt vårdnivå. Då använder vi våra resurser på bästa sätt, skapar förutsättningar för en god vård för våra patienter och en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Hälso- och sjukvården har många välfungerande verksamheter men de behöver fogas samman över gränserna med ett mer processorienterat arbetssätt. Genom en effektiv verksamhetsplanering utifrån produktions- och kapacitetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, en tillgänglig hälso- och sjukvård. Även detta leder till lägre kostnader. De effektiviseringsinsatser som planeras kommer inte att räcka för att reducera befintliga underskott och möta befolkningens ökade behov av hälso- och sjukvård. 4.4 Förslag till volymförändringar Föreslagna volymförändringar syftar till att budgetera kända, men ofinansierade kostnader samt att finansiera prioriterad verksamhetsutveckling. Verksamheternas Sida 17 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG inlämnade behov 2016 överstiger det som redovisas nedan med ca 50-60 mkr, vilket är i linje med SKLs bedömning om ett ökat resursbehov motsvarande 2 % om året i fasta priser. Dessa behov tas upp för ny prövning och prioritering inför budget 2017 och 2018. Volymförändringar driftram (tkr) 2016 2017 2018 30 000 6 000 4 000 7 000 1 535 300 900 400 30 000 6 000 4 000 7 000 4 410 300 900 400 30 000 6 000 4 000 7 000 4 410 300 900 400 Sjukskrivningsmiljarden upphör 4 000 6 000 10 000 4 000 6 000 10 000 4 000 6 000 10 000 Summa Ofinansierade kostnader 70 135 73 010 73 010 300 540 3 120 700 2 000 525 2 000 7 000 10 000 800 1 200 400 300 540 7 180 700 2 000 525 2 000 12 500 20 000 800 1 200 400 300 7 180 700 2 000 525 2 000 12 500 30 000 800 1 200 400 1 000 300 2 000 300 2 000 300 500 500 500 1 000 500 400 3 800 1 000 500 400 3 800 1 000 500 400 3 800 -10 000 10 000 -20 000 20 000 56 645 66 105 Ofinansierade kostnader Bemanning - Hyrpersonal/övertid Nytt avtal OB Köpt vård Operationsmaterial/medicinskt material: Serviceavtal MFT Samordnare asylsökande 50 % sjuksköterska Chefläkarfunktion STRAMA Ändrade statsbidrag Bidrag Rehabgaranti (KBT-behandlingar) upphör Utebliven kömiljard Prioriterade områden Barnahus 50 % av lokalkostnad (hyra, städ etc) Körkortsbehörighet C1 Akutläkare - förändrad organisation Samverkan Missbruks- och beroendevård Neonathal - resterande behov Hörselvård 1,0 audionomtjänst Endoskopi utökad verksamhet Diabetes - blodsockermätare Läkemedel Sömnapné Utökning AT/ST 2,0 AT- tjänster Medicinskt beslutsstöd primärvård + AT/ST Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för sjuksköterska) Holter/långtids EKG i samband med strokeprocessen + behov för kompetenskort och klinisk förvaltning av de nya EKG apparater Öppenvårdsurologi (prostatacancer) sekreterare, uroterapeut, cystoskopi-sjuksköterska 1,0 Mammografiläkare Journalenheten ökat uppdrag 1,0 tjänst Anslag för oförutsett - hälso- och sjukvårdsnämnd Anslag för oförutsett - hälso- och sjukvårdsdirektör Kostnadssänkningar Minskat hyrpersonalberoende Till verksamhetsutveckling Summa Prioriterade områden TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 36 085 106 220 129 655 139 115 Sida 18 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG Kort kommentar till tabellen ovan: Bemanning – Hyrpersonal/övertid – hälso- och sjukvården måste på sikt minska beroendet av hyrpersonal. Kostnaden budgeteras till 30 mkr och i takt med att den reduceras kan anslaget användas till verksamhetsutveckling. Ökad kostnad för nytt OB-avtal budgeteras. Avtal 2015 med Region Skåne medför ökade kostnader med 4 mkr mer än budgeterat. Täckning av underskott för operationsmaterial inkl upphandlingseffekter. Kostnaden för serviceavtal ökar utöver tillförda medel 2015. Kostnad för centralt placerad samordnare för asylsjukvård. Chefläkarfunktion – tidigare finansierad av tillfälliga medel. STRAMA. Utökning av arbetet med stöd för rationell antibiotikabehandling och mot ökad antibiotikaresistens. Ändrade statsbidrag – förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag är ännu inte kända. Bidrag enligt sjukskrivningsmiljarden antas upphöra 2016, medan villkor och eventuell fortsättning av rehabiliteringsgarantin och kömiljarden är okänt. Om dessa bidrag upphör måste kostnader budgeteras, i annat fall kan anslagen disponeras för andra ändamål. Lokalkostnad för planerat Barnahus väntas uppgå till 300 tkr. Ambulanserna byts succesivt ut till fordon med fyrhjulsdrift. Detta medför högre tjänstevikt och krav på c-körkort. Förändrad organisation med akutläkare. Enligt utredning förstärka med generalistkompetens i det akuta omhändertagandet med syfte att hantera ett brett spektrum av patienter på ett adekvat och effektivt sätt. Samverkan missbruks- och beroendevård enligt utredning. Förslaget berör även vårdvalet. Neonatalvård – aviserad ökning enligt budget 2015. Hörselvård – ytterligare förstärkning med syfte att förbättra tillgängligheten. Endoskopi – ytterligare förstärkning med syfte att förbättra tillgängligheten. Sida 19 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG Diabetes blodsockermätare. En förbättring för patienten, en jämlik vård och på lång sikt förebyggande för diabetesrelaterade sjukdomar. Ökade läkemedelskostnader. Utvecklingen inom flera områden, exempelvis cancer, hjärta- kärl, infektionssjukdomar och ögonsjukvård går väldigt fort. Anslaget har förstärkts de senaste åren, men en fortsatt kostnadsutveckling på 10 mkr per år bedöms sannolik. Ett samordnat omhändertagande för patienter med sömnapné Utökning 2,0 AT-tjänster med syfte att kunna tillgodose behov av ST-tjänster inom psykiatri och primärvård. Medicinskt beslutsstöd upphandlas för användning inom vårdval och av AT/STläkare. Utbildning av allmänsjuksköterskor till specialistsjuksköterskor enligt avisering i budget 2015. Förstärkning med 1,0 mammografiläkare – ökat behov i kombination med pensionsavgångar. Öppenvårdsurologi – helårseffekt av beslut 2015. Ökat uppdrag för journalenheten. Central hantering av utlämnade av journalkopior. Anslag för oförutsett till hälso- och sjukvårdsnämnden och hälso- och sjukvårdsdirektören. Finansieras genom omfördelning av befintliga anslag. Åtgärder för att sänka kostnader genomförs med exempelvis aktiviteter för att bli en attraktiv arbetsgivare, minska vårdrelaterade infektioner, processgenomgångar samt produktions- och kapacitetsplanering. Syftet är minskat beroende av hyrpersonal och lägre övertidskostnader. I takt med att resurser frigörs kan dessa användas till verksamhetsutveckling. 4.5 Vårdval hud Ersättningen för behandlingar och behandlingsepisoder inom vårdval hud har inför 2015 justerats med mellan +1 och -37 %. Förändringarna medför att verksamheten i offentlig regi måste effektiviseras med 20 % för att nå nollresultat exkl hyrläkare. Ersättningsnivån och kostnadstaket bör ses över och eventuellt revideras. 4.6 Vårdval primärvård Patentutgångar inom allmänläkemedel för behandling av astma och KOL möjliggör en sänkning av hälso- och sjukvårdspengen med 5 mkr. Förslag angående samverkan inom missbruks- och beroendevård berör vårdvalet med 1,0 läkare och 2,5 sjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdspengen bör då reduceras med motsvarande, ca 2,5 mkr, som förs till den nya beroendemottagningen. Denna blir då anslagsfinansierad och kan användas fritt av vårdvalets enheter. Sida 20 av 22 2015-02-16 REGION KRONOBERG I budget 2015 aviseras en satsning inom vårdvalet för att utöka verksamhet med mobila läkare. Idag finns en framgångsrik verksamhet i Ljungby med mobil läkare kopplad till Medicincentrum och i tät samverkan med Ljungby kommun. Ett liknade upplägg testas i projektform under två år tom 2015 i Växjö. I vårdvalsuppdraget 2015 finns en satsning på hembesök dvs. en ökad mobilitet inom primärvården. Inför vårdvalsöverenskommelsen 2016 är det angeläget att säkerställa läkarberedskap för kommunal hemsjukvård och ambulanssjukvården dygnet runt liksom ett ökat öppethållande på adekvat bemannade jourläkarcentraler till 24.00. Utöver ovan förutsätts ersättningen prisuppräknas och den totala ramen anpassas till befolkningsutvecklingen. 4.7 Barntandvårdspeng Någon förändring utöver prisuppräkning av barntandvårdspengen föreslås inte. 4.8 Placerade barn Genom det avtal som tecknats mellan Landstinget Kronoberg och länets kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning, finns en risk för ökade kostnader avseende placerade barn. Detta på grund av en överenskommelse om solidarisk finansiering (50/50) av boende och logi. Detta bör diskuteras i kommande revidering (2015) då tidigare skatteväxling skall ha tagit hänsyn till kostnadsfördelningen mellan landsting/kommun. En länsgemensam analys av länets totala kostnader för placerade barn och ungdomar skall genomföras i länets ledningsgrupp för samordning av hälsooch sjukvård samt socialtjänst i syfte att undersöka möjligheten till en gemensam mer kostnadseffektiv satsning. 4.9 Investeringsplan Regionstyrelsen beslutade 2015-01-14 om investeringsplan för 2015-2020, vilken omfattar investeringar på totalt 2,6 miljarder kronor. 2015 års investeringar väntas uppgå till 345 mkr (inklusive inventarier 17 mkr för intäktsfinansierade verksamheter). I planen redovisas ett lägre utfall för fastighetsinvesteringar med tillhörande utrustning under 2015 jämfört med fullmäktiges beslut i november 2014. Den främsta orsaken är tidsförskjutningar som innebär att ca 90 mkr av de investeringar som var planerade till 2015 nu väntas bli genomförda först under 2016. Utöver det tillkommer 27 mkr i överförda medel från 2014 enligt prognos. Beslut om tilläggsbudget fattas under första kvartalet 2015. Planerade investeringar framgår av tabellen nedan. Se investeringsplanen för mer information. Sida 21 av 22 REGION KRONOBERG 2015-02-16 Underlag långsiktig investeringsplanering 2015-2020 År/miljoner kronor Beslutade och pågående CLV Strålbehandling VC Tingsryd Nybyggnad av VC Strandbjörket CLV kliniskt träningscentrum CLV ombyggnad scopienhet CLV ombyggnad ögon CLV ombyggnad röntgen CLV och LL klinisk kemi Nybyggnad folktandvård Teleborg 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 140 20 3 0 19 38 13 30 7 10 85 21 0 0 0 4 25 20 30 6 246 20 3 0 19 42 38 50 58 16 Löpande årligen Smärre ombyggnationer fastigheter etc MT-investeringar Övr inventarier/återanskaffning IT-investeringar Oförutsett (inkl konstnärlig utsmyckning) Inventarier/utrustning intäktsfinans vsh 126 34 20 16 22 17 17 126 35 20 16 23 17 15 137 36 20 16 33 17 15 130 37 20 17 24 17 15 131 38 20 17 24 17 15 133 39 20 17 25 17 15 783 219 120 99 151 102 92 Generalplan centrallasarettet Växjö 35 156 314 270 197 29 1 000 CLV nybyggnad L-huset samt BB/förlossning 25 60 120 75 20 CLV dagvård onkologi CLV ombyggnad avd 13 CLV ombyggnad avd 33+gynmott CLV ombyggnad MFT CLV ombyggnad plan 9 specialisttandvård CLV nybyggnad av barnens hus 0 11 24 25 11 1 5 15 10 CLV nybyggnad patologi Nybyggnad P-hus 10 CLV flytt av jourrum+omklädn CLV ombyggnad vårdavdelningar 1,3,4,5 11 CLV ombyggnad IVA 21 30 29 4 25 170 164 Vuxenpsykiatrin 15 150 150 10 10 1 10 9 18 61 32 LL ombyggnad sterilcentral+operation 5 25 LL ombyggnad vårdavdelningar 2,3,4, 5, 6 LL omdisponering mottagning 8 25 25 2 LL omdisponering ambulans och akutmottagning 5 11 5 345 598 668 5 Habiliteringen TOTALT 80 70 29 29 11 116 54 25 26 Generalplan Ljungby lasarett 30 28 25 Generalplan Sigfridsområdet och övrigt Ombyggnad vårdcentralen Teleborg 29 90 11 24 53 11 16 230 25 CLV ombyggnad ortopedmottagning Hjälpmedelscentralen 95 70 40 300 50 0 0 410 315 50 55 20 20 28 37 0 176 30 25 3 25 12 108 17 21 477 365 162 2 615 Respektive investeringsprojekt omfattar investeringsutgift både för fastighet och utrustning Konstnärlig utsmyckning ingår med 1 % av byggprojektkostnaden för fastighetsprojekt över 20 mnkr Sida 22 av 22 5 Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942) 15RK358 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK358 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: 2015-03-04 Hälso-och sjukvårdsnämnden Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942) Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att implementera standardiserade vårdförlopp inom cancervården i enlighet med överenskommelsen mellan staten och SKL att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att införa standardiserade vårdförlopp för de fem pilotdiagnoserna under 2015 inom hälso-och sjukvården Region Kronoberg Sammanfattning Regeringen har avsatt två miljarder under 2015 – 2018 för satsningen att utveckla standardiserade vårdförlopp inom cancervården. I överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2015 (dnr 14/6942) har 500 miljoner kronor avsatts med fokus på att korta väntetiderna och minska skillnaderna i cancervården. Den viktigaste åtgärden är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserat vårdförlopp, som börjar med beslut om remiss för välgrundad misstanke om viss cancerdiagnos och följs sedan av utredning och start av behandling. Målet för 2015 är att insatser enligt överenskommelsen ska bli en integrerad del i landstingens ordinarie verksamhet, där resultat av arbetet ska bli tydliga för landsting och invånare. Förutom kortare väntetider och en mer jämlik vård ska införandet av vårdförloppen även skapa ökad kvalitet och mer nöjda patienter genom bättre information och delaktighet. Grundkrav enligt överenskommelsen är att landsting och regioner tar beslut om att införa standardiserat vårdförlopp i cancervård enligt den nationella strukturen samt att besluta om en handlingsplan för genomförandet för år 2015. Sida 1 av 2 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK358 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: 2015-03-04 Per-Henrik Nilsson Hälso-och sjukvårdsdirektör Bilaga: Ingeborg Franzén Utvecklingsdirektör Kortare väntetider i cancervården. Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting 2015 Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp cancer inom Region Kronoberg under 2015. Sida 2 av 2 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK358 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: 2015-03-04 Hälso-och sjukvårdsnämnden Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942). Införande av standardiserade vårdförlopp. Beslutsunderlag I betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) föreslogs en strategi för den svensk cancervård med inriktning på bland annat förebyggande arbete, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, palliativ vård, kunskapsbildning och kunskapsspridning. Sedan 2009 har olika insatser genomförts där en central del av strategin var att inrätta sex regionala cancercentrum (RCC) som skulle arbeta för bättre vårdresultat, kortare väntetider och ett mera effektivt utnyttjande av hälso-och sjukvårdens resurser. Regeringen har avsatt två miljarder under 2015 – 2018 för satsningen att utveckla standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. I överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2015 (dnr 14/6942) har 500 miljoner kronor avsatts med fokus på att korta väntetiderna och minska skillnaderna i cancervården. Grundkrav enligt överenskommelsen är att landsting och regioner tar beslut om att införa SVF i cancervården enligt den nationella strukturen samt att besluta om en handlingsplan för genomförandet för år 2015. För att få del av medlen ska Region Kronoberg tillsammans med RCC Syd till SKL ta fram en handlingsplan senast 15 mars för hur hälso- och sjukvården avser att införa ett system med standardiserade vårdförlopp. Arbetet med cancersatsningen ska bygga på det utvecklingsarbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade Regionala Cancercentrum. Genom satsningen ska också RCC och landstingens/regionernas linjeorganisation knytas närmare samman för ännu bättre resultat i cancervården. Satsningen går ut på att: eliminera omotiverade väntetider skapa mer likvärdig cancervård göra cancerpatienterna mer nöjda. Detta ska göras genom att: optimera ledtiderna i cancervårdsprocesserna tydlig information om innehållet i det standardiserade vårdförloppet kontinuerligt följa upp och kommunicera i vilken mån SVF tillämpas och ledtiderna hålls mäta patienternas grad av nöjdhet med cancervården. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-03-05 Sida 1 av 2 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK358 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: 2015-03-04 Standardiserade vårdförloppen som införs under 2015 är: akut myeliosk leukemi (Blodcancer) huvud- halscancer matstrupe- magsäckscancer prostatacancer cancer i urinblåsa och urinvägar. Standardiserade vårdförlopp ska utvecklas för 10 ytterligare diagnoser under 2015 med införande 2016. Sammanfattning och slutsatser 1. Standardiserat vårdförlopp inom cancervården i enlighet med överenskommelsen mellan staten och SKL ska införas inom Region Kronoberg. 2. Handlingsplan fastställs för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 för Region Kronoberg. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-03-05 Sida 2 av 2 2015-03-04 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Solveig Svensson Handlingsplan standardiserade vårdförlopp Region Kronoberg Bakgrund För att minska regionala skillnader, förbättra tillgängligheten och korta ledtider inom cancervården, har regeringen valt att satsa på ett nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp (SVF). Med ekonomiska incitament motiveras landstingen att delta. Satsningen pågår mellan 2015-2018. Utöver ovan nämnda mål avser man också att stärka patientmedverkan och öka patientnöjdheten inom cancervården. 1. Politiskt beslut Region Kronoberg har beslutat att införa standardiserade vårdförlopp i sina patientprocesser inom cancervården. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar det formella beslutet 2015-03-11 och därmed ansvaret för att organisation och resurser skapas och att nödvändiga förändringar genomförs som möjliggör införandet av SVF för de fem pilotprocesserna. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar även för införande av fler SVF i enlighet med kommande beslut. Införandet av standardiserade vårdförlopp Arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp för de fem pilotdiagnoserna har påbörjats i Region Kronoberg. Inom varje cancerområde finns en lokal patientprocessledare som tillsammans med sitt tvärprofessionella team arbetar med respektive SVF. Patientprocessteamen har stöd av en huvudprocessledare som samordnar arbetet och rapporterar till den strategiska styrgruppen. I styrgruppen ingår verksamhetschefer, stödfunktioner och patientrepresentanter. De lokala patientprocessledarna samverkar också med RCC Syd i det regionala processarbetet. Användning av ekonomiska styrmedel Region Kronoberg avser att använda det ekonomiska tillskott som satsningen innebär till utbildnings och informationsinsatser, ersättning till patientföreträdare, kartlägga och effektivera processerna inom medicinsk service, koordinatorfunktion, säkerställa att vårdadministrativa IT-systemen garanterar och kvalitetssäkrar ledtidernas in- och utdata, och utveckla övriga befintliga resurser som krävs för att uppfylla målen i SVF. I Region Kronobergs framtida budgetarbete beaktas kostnader så att satsningen på SVF blir hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Tidplan Ansvarig Första halvåret 2015 samt kontinuerligt Hälso- och sjukvårdsdirektören Handlingsplan_standardiserade_vå rdförlopp_cancer_bilaga2_150305( 20599).docx Sida 1 av 7 REGION KRONOBERG 2. Informationsplan för dialog och förankring Mål Berörda verksamheter inom Region Kronoberg är välinformerade om syfte och metod för ett effektivt införande av SVF Aktiviteter Ta fram detaljerad kommunikationsplan för hur information ska spridas i organisationen. Planen ska vara klar senast 2015-04-13. I planen ingår bland annat information till regionledning och ansvariga politiker, dialogmöte med chefer, information till lokala processledare, kontaktsjuksköterskor, primärvård, privata vårdgivare, patientrepresentanter och stödfunktioner. Regelbunden information genom den interna webben och interna nyhetsbrev. Kommunikationsavdelningen utformar informationsmaterial till chefslinjen för spridning till medarbetarna. Kartlägga behov av utbildning inom respektive pilotprocess. Ta fram och genomföra utbildning med stöd av RCC i samverkan. Redan genomförda aktiviteter är: RCC Workshop i Lund, första dialogmöte med chefer, RCC dialogmöte i Växjö, information i Region Kronobergs nyhetsbrev. Tidplan Ansvarig Första halvåret 2015 samt kontinuerligt Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och kommunikationsavdelningen 3. Engagemang av patientrepresentanter och privata vårdgivare Mål Patientrepresentanter och privata vårdgivare är delaktiga vid införandet av SVF. Aktiviteter Patient- och närståenderepresentanter finns med i strategiska styrgruppen. Möten hålls två gånger per år med berörda patientföreningar i Region Kronoberg. Patientmedverkan i respektive processgrupp säkerställs. Är det inte möjligt att engagera patientrepresentant i respektive grupp ska det framgå i gruppens arbete på vilket sätt patient/närstående ändå gjorts delaktiga t ex via enkäter, öppna möten eller andra forum för dialog och delaktighet. Uppdragsbeskrivning tas fram för patientmedverkan. Sida 2 av 7 REGION KRONOBERG Med vårdval primärvård sker samordning och samverkan via Allmänmedicinskt kunskapscentrum (kompetenscentrum för primärvården). Med övriga privata vårdgivare som har avtal med Region Kronoberg sker samordning och informations spridning via planeringssekreterare på kundvalsenheten. Anpassad information/utbildning tas fram med stöd av RCC och i samverkan med Allmänmedicinskt kunskapscentrum. Effekterna av engagemang följs upp och komplettera/anpassa vid behov. Tidplan Ansvarig Första halvåret 2015 samt kontinuerligt Huvudprocessledaren samt respektive patientprocessledare 4. Plan för införande av standardiserade vårdförlopp med engagemang av primärvård/specialiserad vård för identifiering av patienter med grundad misstanke, koordinatorsfunktion och möjlighet till förbokade tider Mål Att med stöd av SVF´s alarmsymtom kunna identifiera patienter med välgrundad misstanke om cancer. En fungerande koordinatorfunktion finns i alla steg ifrån välgrundad misstanke till start av behandling. Ledtider inom respektive SVF efterföljs. Aktiviteter Definition av välgrundad misstanke och filterfunktion ska förankras i alla berörda delar av vårdkedjan. AMK (Allmänmedicinskt kunskapscentrum) ska användas för att få ut information och förankra detta nya arbetssätt till primärvården. Alla vårdcentraler inklusive de privata besöks för dialog och information kring bland annat alarmsymtom. För att nå ut med information ta hjälp av RCC:s planerade informationssatsning till primärvården. Koordinatorfunktionen ska organiseras effektivt och översyn av den nuvarande kontaksjuksköterskerollen sker i dialog med respektive process. Berörda verksamheter ska se över rutinen att erbjuda och erhålla tid omgående eller hitta andra lösningar som har samma effekt. Produktions- och kapacitetsplanering som har påbörjats inom Region Kronoberg, ska användas som verktyg för att skapa effektiva patientflöden. Processmodellen som används i Region Kronoberg ska följas. Tidplan Ansvarig Första halvåret 2015 Hälso- och sjukvårdsdirektören Sida 3 av 7 REGION KRONOBERG 5. Implementeringsplan för införande av de fem pilotprocesserna 2015 Mål SVF implementeras som en naturlig del i varje beslutad cancerpatientprocess. De fem första processerna startas 2015-05-01. Aktiviteter Processteam ska finnas för varje diagnosgrupp med anpassad storlek utifrån uppdrag. Processteamen ska kartlägga sin nuvarande process ur ett patientperspektiv och identifiera förbättringsområden. Patientrepresentanter skall involveras i förbättringsarbetet. Utvecklingsenheten kan stödja vid behov. Utvecklingsenheten kommer att erbjuda utbildning i förbättringsarbete, och processarbete. Processteamen skall involvera remittenter och samarbetspartners i förbättringsarbetet. Processteamen ska utarbeta detaljerade handlingsplaner för hur man skall lösa sina förbättringsarbeten och hur man skall nå målen i SVF. Koordinatorsfunktionens införande, dess roll och funktion påbörjas i mitten av mars. Plan för startdatum juni 2015. Rutin för uppföljning av ingående ledtider i vårdförloppet ska säkerställas. Processteamen ska kartlägga nuläget kring behovet av obokade tider inom respektive patientprocess. Rapportera aktuellt läge och behov 2015-05-01. Processteamen skall följa ledtiden från välgrundad misstanke till första behandling, men också andra process-/kvalitetsmått som har betydelse för processen. Avvikelsesystemet ska ses över och anpassas för att ge ytterligare stöd i processarbetet för att få en gemensam åtgärd mellan chef och process. Genomförda aktiviteter: De lokala processledarna har genomfört en första analys av sina respektive flöden. Analysen presenterades på mötet med RCC 2105-02-23 Rutiner för landstingsövergripande samarbete Mål SVF ska för patienten upplevas som en sammanhållen vårdepisod oavsett vem som är vårdgivare. Aktiviteter Vårdgivaren ansvarar för att processen kan följas från symtom till behandling. Sida 4 av 7 REGION KRONOBERG Vid behov av överlämning mellan vårdgivare ska patientens fasta vårdkontakt/kontaktsjuksköterska aktivt informera patienten och ansvarig mottagande koordinator. Vårdgivaren ansvarar för att patienten följer SVF och att kodning sker i det vårdadministrativa IT-systemet. Att vidareutveckla multidisciplinära konferenser (MDK) där detta förekommer idag samt påbörja implementeringen där detta arbetssätt saknas. Tidplan Ansvarig Första halvåret 2015 samt kontinuerligt Hälso- och sjukvårdsdirektören och berörda centrumchefer 6. Plan för att vårdadministrativa system ska kunna användas för uppföljning av ledtider nationellt Mål Region Kronobergs vårdadministrativa system kan hantera SVF´s krav på uppföljning och utvärdering Aktiviteter Nulägesanalys av hur efterfrågade mätpunkter i det standardiserade vårdförloppet dokumenteras idag. Utveckla mätpunkter som efterfrågas för uppföljning och visualisering. De nya riktlinjer som Socialstyrelsen ska tillhandahålla för att kunna märka remissen med SVF oavsett vårdgivare och vårdadministrativt system ska implementeras. Dokumentationsmallar och vårdplaner som stödjer SVF och de olika förloppen ska skapas. Tidplan Ansvarig Första halvåret 2015 samt kontinuerligt Hälso- och sjukvårdsdirektören 7. Ansvar och aktiviteter för att IT-stöd blir funktionellt för uppföljning av SVF Mål Ett välfungerande IT-stöd som möter de behov som efterfrågas i SVF. Om man efter kartläggningen ser att nya stödprocesser behövs, ska en strategi för införandet av dessa tas fram med tydliga roller och ansvar. Sida 5 av 7 REGION KRONOBERG Aktiviteter Beskriva arbetssätt och underlag så att in- och utdata för uppföljning och utvärdering blir tillförlitlig. Kartlägga de stödprocesser som behöver tillföras i regionens IT-stöd. Genomföra nödvändiga anpassningar för övriga avstämningspunkter för att hantera in- och utdata från röntgen, cytologi- och patologi, mikrobiologi samt klinisk kemi. Utan det kan dessa inte kopplas till SVF. Säkerställa att nationella KVÅ-koder eller episod-id från Socialstyrelsen för märkning av SVF efterlevs. Säkerställa dokumentation i beslutade anteckningsmallar eller vårdplaner med fasta värden. Utreda hur RCC´s framtagna ”min vårdplan” kan implementeras i Region Kronobergs journalsystem. Tidplan Ansvarig Första halvåret 2015 samt kontinuerligt Hälso- och sjukvårdsdirektören 8. Plan för införande av kommande SVF 2016 Mål Standardisera regionens modell för patientprocessarbete och SVF. Aktiviteter Kontinuerligt utvärdera och utveckla arbetsgången utifrån lärdomar från de påbörjade patientprocesserna. Arbetet med att utse processledare och påbörja arbetet med de planerade processerna 2016 ska starta senast oktober 2015. Nulägesbeskriva sin nuvarande process ur ett patientperspektiv och identifiera förbättringar. Utvecklingsenheten kan stödja i detta arbete. Processteamen skall involvera patienter i detta förbättringsarbete där det är möjligt. Utvecklingsenheten erbjuder coaching samt vid behov medverkar i förbättringsarbete och processarbete. Tidplan Ansvarig Andra halvåret 2015 Hälso- och sjukvårdsdirektören Sida 6 av 7 REGION KRONOBERG 9. Beskrivning av utmaningar och flaskhalsar vid införandet av SVF Utmaning Aktivitet Ansvarig Följsamhet till riktlinjer. Välgrundad misstanke betyder samma sak för alla och genererar samma upplägg. Enkla tydliga riktlinjer och instruktioner. Utbildning och dialog med berörda aktörer. Hälso- och sjukvårdsdirektör Anpassning av regionens vårdadministrativa system Tidigt kraftsamla berörda aktörer för en säker lösning. Tillgång till medicinsk service. Genomgång av nuvarande processer och resurser för ett optimalt resursutnyttjande. Tillgång till specialistläkare och kontaktsjuksköterskor. Genomgång av nuvarande processer och resurser för ett optimalt resursutnyttjande. Berörda Centrumchefer Ny kompetensförsörjningsstrategi håller på att tas fram. Nytt sätt att arbeta och tänka över organisatoriska gränser. Bygga en kultur med fokus på personcentrerad vård. Värdegrundsarbete pågår inom Regionen. Patienter som får delar av vården i annat Landsting. RCC viktig aktör i detta arbete. Aktiva överlämningar. Skapa gemensamma rutiner i södra regionen. Koordinatorsfunktionen viktig resurs i kommunikation och dokumentation. Patientens medverkan och delaktighet i sin individuella process Utbilda processteamet i patientmedverkan. Obokade tider, olika bokningssystem, att tider ”slösas” bort. Hitta sätt att utnyttja de tider som inte går till SVF på andra sätt. Dokumentation i VIS och koder. Utarbeta riktlinjer och mallar samt utbildningsinsatser. Enkel och tydlig information till patienten på olika sätt exempelvis genom Min Vårdplan. Utveckla mina vårdkontakter. Utveckla kontaktsjuksköterskerollen. Per-Henrik Nilsson Ingeborg Franzén Hälso- och sjukvårdsdirektör Utvecklingsdirektör HS Solveig Svensson Verksamhetschef HSA Sida 7 av 7 6 Remissyttrande – angående Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion 15RK86 Missiv remissyttrande Diarienr: 15RK86 Handläggare: Marie Jadner, Datum: 2015-02-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissyttrande – angående Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är hälso- och sjukvårdsnämndens eget svar till Socialstyrelsen Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. I rapporten ”Screening för livmoderhalscancer” ger Socialstyrelsen rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram för livmoderhalscancer Förslaget innebär en markant ökad analysfrekvens av HPV (humantpapillomavirus) som ligger bakom utveckling av livmoderhalscancer. Samtidigt kommer det att krävas ett mindre antal gynekologiska cellprovskontroller (GCK) i framtiden. För kvinnoklinikens del kommer den nya strategin inledningsvis att leda till att något fler kolposkopier (mikroskopiska undersökningar av livmoderhalstappen) och behandlingar av cellförändringar medan antalet cancerdiagnoser och dödlighet kommer att minska. Hälsoekonomisk analys antyder att detta kan ske till en mycket måttlig kostnadsökning. Region Kronoberg ställer sig bakom förslaget till förändrade rutiner för cervixcancerscreening. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Marie Jadner Centrumchef Medicinskt servicecentrum Remiss angående screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion. Remissyttrande angående screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion.- Sida 1 av 1 Remissyttrande Diarienr: 15RK86 Handläggare: Marie Jadner, Datum: 2015-02-25 Socialstyrelsen Nela Söder 10630 Stockholm [email protected] Remissyttrande – angående Screening för livmoderhalscancer-Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion. Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. I rapporten ”Screening för livmoderhalscancer” ger Socialstyrelsen rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram för livmoderhalscancer. Syftet med rekommendationen är att nå en nationell samordning och samsyn när det gäller screening, samt att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderande och effektiva åtgärder. Målet är att främja en god och jämlik vård för befolkningen. Rekommendationer och bedömningar utgår från myndighetens modell för att bedöma, införa och följa upp nationella screeningprogram. Förslaget innebär en markant ökad analysfrekvens av HPV (humant-papillomavirus) som ligger bakom utveckling av livmoderhalscancer. Detta gör att det krävs ett mindre antal gynekologiska cellprovskontroller (GCK) i framtiden. För kvinnoklinikens del kommer den nya strategin inledningsvis att leda till att något fler kolposkopier (mikroskopiska undersökningar av livmoderhalstappen) och behandlingar av cellförändringar medan antalet cancerdiagnoser och dödlighet kommer att minska. Då fler cellförändringar hittas med HPV-baserad screening kommer det att leda till fler behandlingar som skapar oro och är obehagliga för de drabbade kvinnorna. Hälsoförlusterna vägs dock upp av hälsovinster till följd av färre fall av livmoderhalscancer (ca 1-2 fall/år) och en minskning av cancerdödligheten (ett räddat liv vart annat år). Hälsoekonomisk analys visar att det rekommenderade programmet medför ökade direkta kostnader för till exempel kolposkopi och behandling av upptäckta cellförändringar, men att programmet leder till en besparing för sjukvården på knappt 50-100 tkr i Kronoberg per år, genom att färre kvinnor utvecklar sjukdomen. När det gäller indirekta kostnader visar analysen att det rekommenderade screeningprogrammet medför en besparing på cirka en kvarts miljon kronor per år. Synpunkter Remissen är välskriven. Förslaget till ny rutin är välunderbyggt och innebär en modernare strategi kopplat till analys av HPV-virus. På sikt kommer färre prover för cytologisk diagnostik att bli aktuella vilket kan komma att innebära att det i Sida 1 av 2 Remissyttrande Diarienr: 15RK86 Handläggare: Marie Jadner, Datum: 2015-02-25 små regioner och landsting kan bli svårt att upprätthålla kvalitet i cellprovsbedömningarna. På sikt kan det krävas regional samverkan för att bibehålla rimlig volym och kvalitet. Screeningverksamheten kommer till del att flytta från patologin till mikrobiologiskt laboratorium vilket innebär att det kan komma att krävas fler medarbetare inom mikrobiologin och att dagens kallelsesystem som är kopplat till patologen kan komma att förändras. Region Kronoberg har inga invändningar mot att införa den nya rutinen. Charlotta Svanberg Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 Screening för livmoderhalscancer Rekommendation och bedömningsunderlag Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer 2015-1-23 Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2015 Förord I denna rapport ger Socialstyrelsen en rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram för livmoderhalscancer. Till rekommendationen hör även indikatorer för att möjliggöra utvärderingar av screeningprogrammet på nationell nivå. Syftet med rekommendationer om nationella screeningprogram är att nå en nationell samordning och samsyn när det gäller screening. Syftet är också att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område för screening av olika hälsotillstånd. Målet är att främja en god och jämlik vård för befolkningen. Rekommendationerna riktar sig till beslutsfattare, verksamhetsledningar och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens rekommendationer och bedömningar som rör screeningprogram utgår från myndighetens modell för att bedöma, införa och följa upp nationella screeningprogram. Det här är en remissversion av rekommendationen om ett nationellt screeningprogram för livmoderhalscancer. Synpunkter på remissversionen lämnas senast den 27 februari 2015, och de kommer därefter att beaktas inför den slutliga versionen av rekommendationen som publiceras våren 2015. Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har deltagit i arbetet med rekommendationen. Lars-Erik Holm Generaldirektör Innehåll Förord .........................................................................................................................3 Sammanfattning ......................................................................................................7 Inledning ....................................................................................................................8 Screening för livmoderhalscancer hittills ........................................................8 Testmetoder ..........................................................................................................9 Sjukdomsutveckling och cancertyper ............................................................9 Rekommendation om screeningprogram....................................................... 10 Motivering till rekommendation......................................................................10 Konsekvenser ......................................................................................................12 Beskrivning av screeningprogrammet ..........................................................13 Bedömning av screeningprogram .................................................................... 14 Bedömningskriterier med slutsatser ................................................................14 Referenser .............................................................................................................. 29 Projektorganisation............................................................................................... 30 Bilaga 1. Bedömningskriterier ............................................................................. 33 Sammanfattning Screening för livmoderhalscancer har erbjudits kvinnor i Sverige sedan slutet av 1960-talet. Det är en viktig åtgärd i hälso- och sjukvården för att motverka förtida död i sjukdomen. Socialstyrelsen har utifrån den generiska screeningmodellen granskat kunskapsläget och bedömt screening för livmoderhalscancer och kommit fram till rekommendation som ger bättre cancerförebyggande effekt än det program som erbjudits i dag. Det screeningprogram som Socialstyrelsen rekommenderar för livmoderhalscancer inkluderar även test för humant papillomvirus (HPV) som är den främsta orsaken till cellförändringar hos kvinnor. Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att fortsätta erbjuda screening för livmoderhalscancer med cellprovtagning och analys för cytologi för kvinnor i åldern 23–29 år. Från 30 år rekommenderas cellprovtagning med analys för HPV och att den övre åldersgränsen bör höjas från 60 till 64 år. Rekommendationen innebär en förändring i analysmetoden för kvinnor över 30 år. Den organisation som i dag finns för det pågående programmet kommer till stora delar att kunna användas även för det nu rekommenderade programmet eftersom provtagningen går till på samma sätt, och att cytologisk analys även fortsättningsvis kommer att användas som en del i programmet. Det finns i och med den befintliga organisationen förutsättningar för en övergång till det rekommenderade screeningprogrammet. Trots detta bedöms övergången till det rekommenderade programmet initialt att kräva satsningar för exempelvis utbildning av vårdpersonal och informationsinsatser. Socialstyrelsens samlade bedömning är att programmet kommer att resultera i såväl hälsovinster, som minskade vårdkostnader. Hälsovinsterna och de lägre vårdkostnaderna är en effekt av att fler förstadier till livmoderhalscancer upptäcks vilket leder till att färre kvinnor insjuknar i sjukdomen. Inledning Det har under senare år kommit ny forskning om livmoderhalscancer och om sätt att konstatera ökad risk för cellförändringar. Det finns därför ett behov av att se över det nuvarande screeningprogrammet samt den samlade kunskap som finns på området. Syftet är att utarbeta evidensbaserad nationell rekommendation om screening för livmoderhalscancer. Socialstyrelsen har tagit fram en modell för att bedöma, införa och följa upp screeningprogram. Modellen är utvecklad för att kunna tillämpas oavsett vilket tillstånd ett screeningprogram avser upptäcka och åtgärda, och den består av 15 bedömningskriterier som ska vara uppfyllda för att ett program ska rekommenderas, se bilaga 1. På Socialstyrelsens webbplats finns mer information om modellen samt om hur myndigheten tar fram rekommendationer om screening. Till grund för rekommendationen finns bilagorna Screening för livmoderhalscancer med HPV-test – en systematisk litteraturöversikt [1] och Värdet av populationsbaserad screening för livmoderhalscancer – hälsoekonomisk analys. Samtliga rapporter finns att ladda ner från www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. Screening för livmoderhalscancer hittills Från slutet av 1960-talet har kvinnor i Sverige erbjudits screening för livmoderhalscancer. Sedan 1990-talet har kvinnor i åldern 23–60 år, regelbundet blivit kallade till undersökning av cellförändringar i livmoderhalsen enligt det program som erbjuds idag. Kvinnor mellan 23–50 år har erbjudits provtagning vart tredje år, och därefter vart femte år. Tack vare screeningprogrammet är det en betydligt mindre andel kvinnor som fått en invasiv livmoderhalscancer, jämfört med tidigare. År 2013 togs totalt nästan 684 000 vaginala cellprov i Sverige, varav 75 240 prover var ofullständiga. Cirka 55 000 visade på någon form av cellförändringar. Tabell 1 visar antalet upptäckta fall av livmoderhalscancer samt antal döda i sjukdomen i Sverige under fyra olika år sedan 1960 [1]. Tabell 1. Incidens och antal döda för livmoderhalscancer i Sverige År Antalet upptäckta fall Antal döda 1960 1965 2000 2012 783 973 446 484 325 319 171 139 Effekten av screeningprogrammet har utvärderats i ett flertal undersökningar och påvisats ha en stor inverkan på insjuknande och förtida död i livmoderhalscancer. I dag upptäcks strax under 500 nya fall av livmoderhalscancer per år, vilket uppskattningsvis (utan hänsyn taget till ökade riskfaktorer sedan 1950-talet, t.ex. sexualbeteenden) innebära att man undviker upp till 1 500 fall av cancer per år med screeningen. 8 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN Ett högt deltagande i screening är en förutsättning för att hälsovinster ska kunna uppnås. Täckningsgraden (den andel kvinnor som någon gång lämnar ett prov inom ett visst screeningintervall + 0,5 års marginal) för cellprovtagning har under de senaste 10 åren varit relativt oförändrad med ett riksgenomsnitt år 2013 på 80 procent. Däremot varierar täckningsgraden mellan olika län. Tretton län redovisade 2013 en täckningsgrad över rikssnittet, medan nio län låg under. Variationen i täckningsgrad mellan landstingen sträcker sig från att vara omkring 90 procent på vissa håll i landet ner till mindre än 70 procent [2]. Testmetoder Den testmetod som har använts för screening för livmoderhalscancer hittills är cellprov som analyseras med cytologi. Cellprov är ett prov från lätt lösgjorda celler i det yttersta slemhinnelagret. Cytologisk analys av provet innebär att man tittar på cellerna i cellprovet med mikroskop för att bedöma om de har ett avvikande utseende eller är normala. På senare år har det kommit ny forskning om livmoderhalscancer. Den har framför allt handlat om mer effektiva testmetoder för att upptäcka förstadier till livmoderhalscancer, såsom så kallade HPV-test som visar förekomsten av humant papillomvirus. Ett sätt att undersöka om kvinnan bär på viruset är med HPV-test som genomförs på ett vätskebaserat cellprov. HPV är sexuellt överförbart och den främsta orsaken till livmoderhalscancer. Det finns olika typer av viruset som har olika egenskaper. En HPVinfektion kan orsaka cellförändringar, och i en förlängning livmoderhalscancer, om den blir långvarig och inte läker ut. En stor andel yngre kvinnor har dock virusinfektionen utan att den orsakar cellförändringar, och infektionen läker ofta av sig själv. Sjukdomsutveckling och cancertyper Livmoderhalscancer föregås av olika faser som utvecklas under lång tid. Cellförändringar som innebär ökad risk för utveckling till cancer benämns dysplasi eller CIN (Cervical Intraepithelial Neoplasia). Dysplasi kan vara av olika svårighetsgrad och definierar utvecklingen från lätt, medelsvår till svår vilket motsvaras av CIN 1, 2 och 3. Dysplasier behöver inte utvecklas till cancer utan kan återgå till normal cellbild men ju högre grad av avvikelse desto mindre är möjligheten till spontan utläkning. När starkt avvikande celler inte bara återfinns i slemhinnan utan tränger in i närliggande vävnad benämns tillståndet invasiv cancer. Det finns främst två cancertyper av livmoderhalscancer; skivepitelcancer och adenocarcinom (körtelcellscancer). Skivepitelcancer är den vanligaste typen. Adenocarcinom är mer ovanligt men är även svårare att upptäcka med nuvarande screeningmetod. Andelen fall av skivepitelcancer har minskat avsevärt med cellprov för cytologi samtidigt som adenocarcinom har ökat. Eftersom adenocarcinom inte har samma typ av förstadier som skivepitelcancer har analys för HPV bättre förmåga att förebygga denna cancerform. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 9 Rekommendation om screeningprogram Rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för livmoderhalscancer med • cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år till kvinnor i åldern 23–29 år • cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år till kvinnor i åldern 30–49 år • cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år till kvinnor i åldern 50–64 år. Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att screeningprogrammet minskar sjuklighet och förtida död i livmoderhalscancer. En förutsättning för rekommendationen är att cellprovtagningen sker med vätskebaserad teknik, vilket möjliggör analys av både HPV och cytologi på samma prov. Med cellprov för att analysera HPV kan fler fall upptäckas i ett tidigare skede. Infektioner som skulle kunna utvecklas till cellförändringar eller cancer hittas med större säkerhet. Med det rekommenderade screeningprogrammet går det att konstatera uppskattningsvis ytterligare cirka 1 000 fall av medelsvåra till svåra dysplasier (CIN 2–3), det vill säga cellförändringar som innebär ökad risk för utveckling av cancer jämfört med befintliga program. Analysen visar även att 60 färre cancerdiagnoser och att ytterligare drygt 30 liv kan räddas per år. Det finns inte något vetenskapligt stöd för att cellprov för HPV är en mer effektiv testmetod än cellprov för cytologi hos kvinnor under 30 år. I den yngre åldersgruppen (23–29 år) är andelen personer som bär på HPV dessutom mycket hög. Det finns därmed en risk för överdiagnostik om HPV-test används för denna grupp. Detta kan i sin tur exempelvis medföra ytterligare undersökningar som inte är nödvändiga, och sänkt livskvalitet till följd av oro hos kvinnorna. Infektionen är också oftast självläkande för personer under 30 år och behöver inte få några negativa konsekvenser. Det är därför inte ändamålsenligt att testa denna grupp för HPV, för att sedan gå vidare med undersökning av eventuella cellförändringar. För kvinnor i åldersgrupperna 30–49 år och 50–64 år är det dock mer fördelaktigt att erbjuda cellprov med HPV. Provet har ökad cancerförebyggande effekt hos dessa åldersgrupper (jämfört med primär cytologisk analys), när 10 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN ett positivt HPV-test följs upp med en cytologisk analys av eventuella cellförändringar. Provtagning bör erbjudas vart tredje år för kvinnor i åldern 30– 49 år och vart sjunde år för kvinnor i åldern 50–64 år. Eftersom det är vanligare med livmoderhalscancer och cellförändringar i åldern 30–49 år behövs också tätare provtagningstillfällen för dessa kvinnor. För kvinnor över 50 år är det däremot mindre vanligt med livmoderhalscancer och cellförändringar. Dessutom har resultatet av ett HPV-test längre varaktighet jämfört med cytologisk analys, vilket också motiverar ett längre tidsintervall för denna grupp. Eftersom HPV-testet analyserar en tidig markör som skulle kunna utvecklas till cellförändringar är svaret av tester giltigt under en längre period än svaret av en cytologisk analys. Studier har visat att screening för livmoderhalscancer med cellprov för cytologi har cancerförebyggande effekt även för kvinnor äldre än 60 år, vilket motiverar att höja den övre åldersgränsen för screening från 60 till 64 år. Tillgängliga data talar för att HPV-test har ännu bättre effekt än cytologi också i dessa åldrar och därför rekommenderar Socialstyrelsen cellprov för HPV även för kvinnor över 60 år. Rekommendationen för kvinnor i den äldre åldersgruppen innebär att efter 50 år bör tre screeningtillfällen erbjudas med sju års intervall. Det HPV-baserade screeningprogrammet rekommenderas behålla screeningintervall om tre år för kvinnor under 50 år. Genom att erbjuda intervall om tre år så ökar den cancerförebyggande effekten av screeningen. Ett intervall om fem år skulle innebära en effekt som skulle kunna liknas vid det som det befintliga screeningprogrammet ger. Socialstyrelsen bedömer att ny rekommendation om screeningprogram bör föranleda en bättre cancerförebyggande effekt vilket motiverar ett oförändrat intervall för kvinnor under 50 år. Screening med cellprov för HPV är kostnadseffektivt ur både ett hälsooch sjukvårdsperspektiv och ett samhällsperspektiv, jämfört med det nuvarande screeningprogrammet som enbart är cytologibaserat. Screeningprogrammet ger hälsovinster och minskade kostnader på grund av att färre personer diagnostiseras med livmoderhalscancer. Samtidigt är det färre som avlider till följd av att fler förstadier till sjukdomen upptäcks och kan behandlas. Därmed är det rekommenderade screeningprogrammet kostnadsbesparande. Socialstyrelsen bedömer att 2 av 15 kriterier inte är helt uppfyllda i nuläget, enligt modellen för att bedöma screeningprogram. Det är dels kriterium 7 om acceptans av testmetoden, dels kriterium 8 om acceptans av åtgärder vid de olika tillstånden. Vetenskapligt underlag för bedömningskriterierna saknas eftersom ett screeningprogram med HPV-test ännu inte finns etablerat och med anledning av att resultat av studier inte finns publicerat i nuläget. Att dessa kriterier inte uppfylls motiverar dock inte en annan rekommendation. En samlad bedömning av det rekommenderade screeningprogrammet visar på fördelar jämfört med nuvarande program. De rutiner och den organisation som har byggts upp i det pågående programmet kan till stora delar användas även i det rekommenderade programmet varför det bedöms finnas förutsättningar för övergången. Bedömningskriterierna 7 och 8 bedöms vidare kunna accepteras av avsedd population genom att information om HPV-analys och viruset framförs på ett ändamålsenligt och tillgängligt sätt. Myndigheten bedömer att acceptans för HPV-test underlättas av att provtagningen genomföSCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 11 ras på samma sätt som i nuvarande program. Även åtgärder vid avvikande prov har likheter mellan programmen. Det rekommenderade programmet har att hantera HPV-positiva med normal cytologi, vilket också bedöms vara möjligt genom utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och information till berörda kvinnor. Myndigheten bedömer också att det finns förutsättningar för att kriterierna ska uppfyllas, genom forskningsinsatser på området som möjliggörs av att det rekommenderade screeningprogrammet införs. Konsekvenser Det rekommenderade screeningprogrammet med cellprov för cytologi och HPV ger större hälsovinster än det nuvarande programmet med enbart ett cytologiskt test. Övergången till HPV-test vid flertalet provtagningstillfällen kommer initialt att innebära ökade kostnader och kräva satsningar för att bland annat utbilda vårdpersonal, utforma en kommunikationsplan samt justera it-system för att kunna hantera inbjudningar och uppföljande undersökningar enligt det rekommenderade programmet. På sikt kommer dock screeningprogrammet att vara kostnadsbesparande på grund av dess hälsovinster. Hälso- och sjukvården i Sverige erbjuder i dag ett screeningprogram med cellprov om sammantaget 12 provtagningstillfällen för varje kvinna. Socialstyrelsens rekommendation innebär lika många provtagningstillfällen som i dag, trots att kvinnor upp till 64 år bör erbjudas provtagning (i stället för upp till 60 år, som har gällt hittills). Det beror på att tidsintervallet för kvinnor över 50 har ökats, från vart femte till vart sjunde år. Själva provtagningen för att analysera HPV är densamma som provtagningen för cytologi, så större delen av den existerande vårdkedjan och infrastrukturen går att behålla. Däremot kommer antalet cytologiska test för att upptäcka livmoderhalscancer att minska avsevärt när HPV-test ersätter primär cytologi vid 9 av 12 provtagningstillfällen. Cytologin kommer även framöver att ha en central roll i screeningprogrammet. Förutom att vara metod för primärscreening för de yngre kvinnorna kommer alla positiva HPV-test analyseras med uppföljande analys med cytologi. Även framöver är det därför viktigt att upprätthålla en hög kompetens inom cytologi. Därtill kommer behovet av kompetens inom virologi att öka till följd av analyser av HPV-test. Det kommer att påverka hälso- och sjukvårdens organisation när det gäller laboratorier och personal. Socialstyrelsen ser ett behov av att det sker en nationell samordning av screeningen för livmoderhalscancer för att få ett likvärdigt screeningprogram i hela landet. Ett sätt att uppnå detta är att hälso- och sjukvårdens huvudmän tar fram ett nationellt vårdprogram. Ett sådant vårdprogram skulle bland annat kunna stödja hälso- och sjukvårdspersonal att på ett likartat sätt hantera de markörer, cellförändringar och fall av livmoderhalscancer som upptäcks genom screening, och på så sätt också innebära en kvalitetssäkring av de primära vårdinsatserna. Det rekommenderade screeningprogrammet medför att hälso- och sjukvården upptäcker fler potentiella cellförändringar som behöver följas upp med kolposkopi. Kolposkopi är en gynekologisk undersökning av misstänkta avvikelser med ett mikroskopliknande instrument. Belastningen på gynekolo- 12 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN gerna kommer därmed bli något större än tidigare, vilket kan påverka hälsooch sjukvårdens organisation. Beskrivning av screeningprogrammet Screeningprogrammet innebär att alla kvinnor i åldern 23–64 år erbjuds cellprov för cytologi eller HPV med 3–7 års intervall, med avsikt att upptäcka markörer för att utveckla livmoderhalscancer, förstadier för sjukdomen eller livmoderhalscancer. Det rekommenderade screeningprogrammet förutsätter att cellproverna tas med vätskebaserad teknik. Med den metoden går det att analysera både HPV och cytologi på samma prov. Det är dessutom möjligt att spara ett cellprov för att göra fler analyser på det. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör typen av analys för cellprovet (HPV eller cytologi) avgöras utifrån åldersgrupp. Det innebär att kvinnor i åldern 23–29 år bör testas med cellprov för cytologi. För hälso- och sjukvården betyder det att dessa kvinnor bör erbjudas samma testmetod som tidigare, och med samma intervall för återbesök (det vill säga vart tredje år). Cellprov för HPV bör erbjudas till kvinnor i åldern 30–49 år vart tredje år och till kvinnor i åldern 50–64 år vart sjunde år. De cellprov som är positiva för HPV – det vill säga som har en markör för utveckling av livmoderhalscancer – följs upp med en cytologisk analys. De som då har cytologiska förändringar följs upp med en gynekologisk utredning (kolposkopi) för eventuella dysplasier. Det är centralt att nödvändig infrastruktur står klar innan en övergång till det nya screeningprogrammet implementeras. Ett nationellt vårdprogram behövs liksom en kommunikationsplan. IT-systemen behöver utvecklas och inrapportering av samtliga prover och provtyper till kvalitetsregistret behöver fungera. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 13 Bedömning av screeningprogram Bedömningskriterier med slutsatser Detta kapitel presenterar slutsatser och summerade underlag för de kriterier som screeningprogrammet bedöms utifrån. Slutsatserna är baserade på gruppnivå och utgår från bästa tillgängliga kunskap. Bedömningen för kriterium 1–11 utgår från vetenskapliga underlaget i bilaga Screening för livmoderhalscancer med HPV-test – en systematisk litteraturöversikt [1]. Bedömningen för kriterium 12–15 utgår från underlag som sammanställt av sakkunniga inom områdena. 1. Livmoderhalscancer är ett viktigt hälsoproblem Livmoderhalscancer är en sjukdom som är dödlig om den inte upptäcks och behandlas i tid. Behandling av avancerade stadier ger vanligen svåra bieffekter och även behandling av tidiga stadier kan innebära att kvinnan blir infertil som en följd av att livmodern opereras bort. Utan screening vore livmoderhalscancer en vanlig sjukdom. Andelen som insjuknar och dör i sjukdomen har minskat dramatiskt sedan screening infördes från 1967, trots att de kända riskfaktorerna för livmoderhalscancer har ökat sedan dess. Även epidemiologiska modelleringar visar att sjukdomen skulle vara betydligt vanligare nu än när insjuknandefrekvensen var som störst på 1960-talet utan screening. I stora delar av världen har få kvinnor skydd av screening, och där är livmoderhalscancer den vanligaste eller näst vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I Sverige återfinns dock cancerformen långt ned på listan med kvinnlig cancer, och det beror på det befintliga screeningprogrammet. Screeningen har också lett till att de cancerfall som fortfarande uppstår upptäcks i tidigare stadier och som därigenom kan behandlas med bättre prognos och färre biverkningar. Kvinnan kan också oftare behålla möjligheten att bli gravid och föda barn. Trots det pågående screeningprogrammet upptäcktes 484 fall av invasiv livmoderhalscancer 2012, och samma år avled 139 kvinnor till följd av sjukdomen i Sverige. Livmoderhalscancer bedöms därför vara ett viktigt hälsoproblem, och screening nödvändigt för att undvika upp till 1 500 dödsfall per år. Vikten av screening för livmoderhalscancer påvisas även av att risken att dö till följd av livmoderhalscancer är större hos kvinnor som inte deltar i screeningprogrammet eller endast deltar sporadiskt. 2. Livmoderhalscancers naturalförlopp är känt Naturalförloppet för livmoderhalscancer har varit föremål för omfattande forskning och är känt. Forskningen har också identifierat förstadier till livmoderhalscancer, vilket har möjliggjort screeningen. Den grundläggande förutsättningen för att utveckla livmoderhalscancer är infektion med humant papillomvirus (HPV) vilket Harald zur Hausen påvisade 1983 och fick Nobelpris för 2008. Upptäckten har bidragit till större kunskap om orsakerna till livmoderhalscancer och kopplingen mellan olika HPV och de olika cancertyperna. Det finns ett stort antal typer av HPV som har olika stor risk för can14 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN cerutveckling. Den omfattande forskningen inom området har lett till nya metoder för att bekämpa cancern, till exempel vaccin mot infektionen. Trots det kartlagda naturalförloppet finns det fortfarande vissa frågor som rör tillståndet. Forskningen saknar exempelvis entydiga svar på frågan om varför bara vissa kvinnor med HPV-infektion, som är en synnerligen vanlig infektion, utvecklar höggradiga cellförändringar och cancer. Naturalförloppet för adenocarcinom (körtelcellscancer) är mindre väl kartlagt än för skivepitelcancer. Men det står klart att även denna mer ovanliga variant av livmoderhalscancer i de flesta fall är orsakad av HPV, och det har lett till både primärprevention med vaccin och sekundärprevention via HPVtestning. 3. Livmoderhalscancer har en symtomfri fas som går att upptäcka Det finns tydliga förstadier till livmoderhalscancer i form av symtomfria cellförändringar i livmoderhalsen som går att upptäcka innan en invasiv cancer utvecklas. När cancern ger symtom sker det vanligen först som blödningar, och senare smärtor och rubbningar av urinblåsans funktion. Sjukdomen är då vanligen i ett avancerat stadium och prognosen är relativt dålig. Den första tillämpningen av cellprover för cytologi kom i början av 1950talet och byggde på förmågan att hitta livmoderhalscancer i tidigt stadium, innan kvinnan hade några symtom. Redan några år senare förstod man att cancerliknande förändringar i slemhinnan också kunde hittas innan cancer hade utvecklats. Den symtomfria fasen försköts på så sätt till ett preinvasivt stadium. Dysplasier påvisas med ett cellprov för cytologi, som är ett prov från lätt lösgjorda celler i det yttersta slemhinnelagret. Detta är alltså grunden till att screeningprogrammen har kunnat förebygga att människor dör i livmoderhalscancer men också hindra de flesta från att insjukna i sjukdomen. Den symtomfria fasen går alltså i hög grad att upptäcka, och detta beror också på att den är lång. I vanliga fall tar det minst 10 år innan en höggradig dysplasi (CIN3) har utvecklats till cancer. 4. Det finns lämpliga testmetoder Socialstyrelsens bedömning är att vätskebaserat cellprov med analys för cytologi är en lämplig testmetod för screening av livmoderhalscancer, och för kvinnor över 30 år med analys för HPV. Kvinnor under 30 år rekommenderas även i fortsättningen screenas med cytologisk analys. För att HPV-testet ska vara lämpligt måste det hålla god kvalitet, och kvinnor som är HPVpositiva ska också undersökas med cytologi för att bedöma den fortsatta utredningen. Socialstyrelsen anser att testprestandan ska vara likartad i hela landet och att laboratorier bör vara ackrediterade och testerna validerade. Detta fjärde kriterium är särskilt betydelsefullt för att bedöma det aktuella screeningprogrammet, och här behandlas endast den tekniska prestandan av HPV-test som primär screeningmetod. Acceptansen av testet och de psykologiska effekterna i befolkningen värderas under punkterna 7 respektive 9. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 15 Cytologi Cellprov för cytologi som screeningmetod granskas endast som en jämförelse med HPV-test inom detta uppdrag. Vaginalcytologi är en metod som baserar sig på att manuellt granska och klassificera mikroskopipreparat. Många studier har visat skillnader i bedömning mellan olika undersökare (interindividuella skillnader) liksom skillnader när samma undersökare tittat på samma preparat vid olika tillfällen (intraindividuella skillnader). Det finns automatiserad bildtolkning men den metoden har ingen framträdande roll i Sverige. I den internationella litteraturen som finns i det vetenskapliga underlaget framkommer mycket stora kvalitetsvariationer inom cytologi. I Sverige är kvaliteten vid internationella jämförelser genomgående hög, men trots många års arbete med kvalitetssäkring och standardisering är variationerna relativt stora även inom landet. De flesta analyser görs av cytodiagnostiker vid cytologlaboratorierna. Många laboratorier har dock rekryteringssvårigheter; stora pensionsavgångar pågår och väntas fortsätta under de närmaste åren samtidigt som återväxten är dålig. HPV-test HPV-testets styrka är att det har en högre sensitivitet och mer jämn kvalitet jämfört med cytologi. Den höga sensitiviteten gör det mycket osannolikt att en kvinna som har ett negativt prov (HPV-negativ) ska ha en höggradig cellförändring eller cancer (CIN2+). Testet har alltså ett högt negativt prediktivt värde (NPV). Dessvärre åtföljs ett högt NPV av ett lågt positivt prediktivt värde (PPV) och låg specificitet även när det gäller HPV-tester. Det innebär i detta sammanhang att ett positivt test (HPV-positiv) sällan betyder att personen har höggradiga cellförändringar. Detta måste kompenseras av att man gör andra testningar för att finna de kvinnor som har störst risk att vara bärare av CIN2+, innan de testpositiva kvinnorna remitteras för en klinisk undersökning såsom kolposkopi. Ett positivt HPV-test behöver alltså följas upp med t.ex. cytologisk analys för att undersöka om det finns cellförändringar som föranleder uppföljande undersökning. Under bedömningskriterium 9 behandlas hur den lägre specificiteten hos HPV-test kan hanteras, vilket kan göras genom att kvinnor som är positiva för HPV men har normalt cellprov följs upp först efter tre år. Bedömningen är att screeningskyddet inte påverkas nämnvärt, samt att ökningen av kolposkopiundersökningar är hanterbar för hälso- och sjukvården. De randomiserade studierna i det vetenskapliga underlaget är helt baserade på att HPV-positiva kvinnor undersöks med cytologi (triage med cytologi). För att avgöra testets lämplighet måste man därför bedöma både cellprovtagning med analys för HPV, och eventuell uppföljning med analys för cellförändringar. I Sverige i dag har nästintill alla landsting infört analys med så kallad vätskebaserad cytologi. Det innebär att ett prov från kvinnans livmoderhals slammas upp i en särskild vätska. Från denna vätska går det att både framställa ett cellprov på ett glas för mikroskopi och göra ett HPV-test. HPV-test bedöms som ett lämpligt screeningtest, bland annat för att man kan göra uppföljande triage med cytologi utan att kalla in kvinnan för att ta ett nytt prov. 16 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN Även om HPV-test är standardiserade förekommer kvalitetsvariationer. Testen förutsätter tillgång till goda laboratorierutiner och virologisk kompetens. Laboratorier och tester som används för screening bör hålla hög kvalitet och vara likvärdigt över hela landet. Bilden kompliceras av att det finns många olika HPV-tester på marknaden, och några universitetslaboratorier har dessutom egenutvecklade tester. De flesta är baserade på analys av DNA som kodar för höljet till viruspartiklarna, och de är mycket känsliga. Det finns dock HPV-tester som i studier inte har visat högre sensitivitet än cytologi. För att det fjärde kriteriet ska vara uppfyllt får känsligheten i testet inte understiga känsligheten i de tester som användes i de fyra stora randomiserade studierna som behandlas i det vetenskapliga underlaget.. I de yngsta åldersgrupperna, under 30 år, är HPV-test inte lämpligt som primär screeningmetod. Det beror på att det inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för närvarande men också på att förekomsten av HPV i dessa åldrar är mycket hög. Att testa alla för HPV skulle innebära att en stor andel av kvinnor under 30 år skulle få information om att de bär på viruset som sedan i stor utsträckning i gruppen läker ut utan att leda till cellförändringar. Hemtest för HPV har inte värderats inom ramen för denna genomgång. I dag finns inget vetenskapligt underlag i form av randomiserade studier för att värdera hemtest för HPV som primärscreening. 5. Det finns åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt Vid påvisad dysplasi finns evidensbaserade och effektiva åtgärder som är desamma oberoende av den analys som görs av cellprovet, det vill säga oberoende av det rekommenderade screeningprogrammet. Screening leder till att även invasiv cancer ofta upptäcks innan sjukdomen ger symtom, främst för kvinnor i fertil ålder. Det finns stark evidens för att behandling av avvikande cellförändringar och dysplasier är fördelaktigt för patienten. Det minskar lidande och förtida död samt ökar möjligheterna att bevara fertiliteten. Desssutom finns behandlingsmetoder som är anpassade till varje stadium av cancerspridning i kroppen. Det finns stor erfarenhet och ett gediget forskningsunderlag beträffande behandling av dysplasier. Evidensen påvisar att höggradiga cellförändringar ska avlägsnas, med undantag för medelsvår dysplasi (CIN2) i vissa fall hos unga kvinnor. Åtgärden är mycket effektiv i att förebygga insjuknande och förtida död i livmoderhalscancer, och livstidsrisken för en kvinna med CIN3 minskar från 30–50 procent till cirka 1 procent. Vid upptäckt av dysplasier genomförs vanligtvis en kolposkopi, då det vid behov även går att ta biopsier från livmoderhalsen. Om resultatet av undersökningen visar sig vara allvarliga genomförs en konisering då slemhinnan och underliggande vävnad i det aktuella området tas bort. Behandlingen kan genomföras med kniv, laser eller frysning. Det mest moderna verktyget är slynga som har flera fördelar jämfört med de äldre metoderna. Den tunna metallslyngan kan användas med lokalbedövning och underlättar att endast avsett område avlägsnas vilket leder till mindre biverkningar. Metoder ger även bra förutsättningar för analys av vävnaden som avlägsnas. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 17 De nuvarande behandlingarna av dysplasi kan ge biverkningar. På kort sikt är de små – blödning och i ovanliga fall en infektion efter ingreppen. De kräver ytterst sällan sjukhusvård och ger i princip aldrig bestående men. På lite längre sikt finns en ökad risk för att föda för tidigt i framtida graviditeter. Denna risk tycks vara liten, framför allt med moderna metoder för att avlägsna vävnad. Det finns ett par aktuella studier i Storbritannien, från centrum med rigorösa krav på professionell kompentens vid utredning och behandling, och i dem har man inte kunnat se någon ökad risk vid moderna behandling med begränsade resektioner av vävnad. Svenska studier saknas men studier i samtliga övriga nordiska länder har visat en viss ökad risk för att framtida förlossningar kommer tidigare i graviditeterna. Möjligen finns en liten riskökning som dock inte bör hindra behandling av dysplasi där sådan är motiverad. Den ställer dock krav på kvalitet i kolposkopi och behandling för att undvika överbehandling. 6. Screeningprogrammet minskar dödlighet och sjuklighet i livmoderhalscancer Screening för cellförändringar och tidig upptäckt av livmoderhalscancer har bedrivits i Sverige och runt om i världen sedan 1960-talet. Det har visat sig förhindra tillståndet på ett effektivt sätt och därför har inga randomiserade studier genomförts (studier då en kontrollgrupp inte undersöks eller behandlas för att undersöka effekten av åtgärden i förhållande till ingen åtgärd). Som följd av detta finns det inga vetenskapliga randomiserade studier som visar att cellprov minskar sjukligheten och förtida död i livmoderhalscancer. Omfattande vetenskaplig dokumentation visar trots detta att cytologibaserade screeningprogrammet har en god effekt när det gäller att sänka insjuknande och dödsfall i livmoderhalscancer. Det vetenskapliga underlaget har dock påvisat att HPV-test (med uppföljande cytologisk analys vid positivt test) har en högre sensitivitet för kvinnor över 30 år. Det talar för att man med HPV-test hittar fler cellförändringar och att fler kan få behandling, vilket bedöms leda till att sjukligheten och förtida död i livmoderhalscancer minskar ytterligare. HPV-testet har i studier genomgående visat en högre känslighet för att hitta dysplasier. Det finns till exempel en nyligen publicerad poolad analys av fyra randomiserade studier med minst 6 års uppföljning som entydigt visar att HPV-test ger ett bättre skydd mot insjuknande i livmoderhalscancer. Däremot finns ingen evidens för en förbättrad effekt av primär HPV-screening, jämfört med cytologi, för kvinnor under 30 års ålder. Tillståndet kan utöver sjuklighet och förtida död också leda till en funktionsnedsättning, nämligen infertilitet. I nuläget saknas evidens men det är möjligt att HPV-test kan bidra till att fler kvinnor får en fertilitetssparande behandling, tack vare testets förmåga att tidigare upptäcka precancerösa förändringar och den högre sensitiviteten som ger längre skyddseffekt. 7. Testmetoden och fortsatt handläggning bedöms kunna accepteras av avsedd population Ännu är det inget land som har infört nationellt screeningprogram med HPVtest som primär testmetod. Det finns pågående studier men färdigställd evidens saknas för frågeställningen avseende acceptans. Socialstyrelsen bedö18 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN mer att det finns faktorer som talar för att cellprovtagning med analys för HPV och fortsatt handläggning kan accepteras av avsedd population. Det bristande underlaget talar inte emot en rekommendation av programmet, men det är viktigt att bevaka deltagandet och ständigt sträva efter att nå så många som möjligt. Acceptans räknas i detta avseende som den faktiskt visade viljan hos befolkningen att delta i screeningprogrammet. De psykologiska effekter som inte påverkar deltagandet värderas under kriterium 9. I dagsläget är primär HPV-testning i ett verkligt screeningprogram bara infört i pilotstudier i vissa delar av Storbritannien, och inga data har redovisats. I Stockolms läns landsting görs ett randomiserat införande av HPV-test i det screeningprogram som landstinget erbjuder, men ännu finns inga data om deltagandet. De randomiserade studierna ger inte underlag eftersom deltagarna inkluderas och randomiseras först när de har tackat ja till att testas. Det finns en norsk enkätstudie där man har frågat kvinnor hypotetiskt om de tror att de skulle delta i ett HPV-baserat program. Resultatet var positivt, men det är svårt att dra några klara slutsatser av det då svarsfrekvensen i den enkätstudien var under 60 procent. Högt deltagande i screeningprogram är en avgörande faktor för programmets framgång, och i dag beror den låga dödligheten i livmoderhalscancer på att det nationella deltagandet i genomsnitt är relativt gott. Täckningsgraden i det befintliga cytologibaserade programmet är 80 procent, vilket är högt i internationella jämförelser. Täckningsgraden med 5,5-årsintervall är 91 procent. Det räcker dock med en liten minskning av deltagandet i ett framtida program som baseras på HPV-test för att gå miste om fördelarna med det förväntade ökade skyddet för dem som deltar. Därför är eventuella effekter på deltagandet mycket viktiga att uppmärksamma tidigt. Detta behöver också göras på detaljerad nivå för att se eventuella förändrade mönster för deltagandet i till exempel socioekonomiskt utsatta områden, och eventuellt sätta in åtgärder med till exempel informationsinsatser. Underlaget är vidare bristfälligt när det gäller acceptansen för att delta i uppföljningar som följd av ett positivt HPV-test. I de randomiserade studierna varierar detta stort. Uppföljningsfrekvensen var mycket hög i den svenska Swedescreenstudien, men då gjordes också extraordinära insatser för att alla skulle följas upp. Farhågorna är dock små att deltagandet skulle förändras på något avgörande sätt, vare sig i screeningen eller i uppföljningen, om primär HPVtestning införs. Mycket tidiga och preliminära data från Stockholm talar också för detta (enligt muntlig presentation av Sven Törnberg verksamhetsutvecklare screening, Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland). En anledning är att kännedomen om HPV och dess samband med livmoderhalscancer har ökat i Sverige under de senaste decennierna. Även HPVvaccination har bidragit till ökad kunskap bland befolkningen. Ytterligare en faktor som talar för acceptans och deltagande i fortsatt behandling vid livmoderhalscancerscreening är att provtagningen kommer att gå till på samma sätt även framgent. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 19 8. Åtgärder vid tillståndet är klarlagda och bedöms kunna accepteras av avsedd population Åtgärder vid upptäckta cellförändringar inom ramen för nuvarande cytologiskt baserade screeningprogram finns kartlagda och har påvisats accepteras av avsedd population. Acceptans av åtgärder vid HPV-baserad screening av infektion med högrisk-HPV finns däremot inte kartlagt. Evidens saknas alltså för acceptans av det första steget och för uppföljningar vid konstaterad HPV, eftersom programmet inte har införts nationellt i något land. Socialstyrelsen bedömer dock att kriteriet kan uppfyllas genom exempelvis informationsinsatser, utbildning av vårdpersonal och utarbetade vårdprogram. Även för denna frågeställning är det avgörande att följa upp screeningprogrammet. Socialstyrelsen bedömer att det är viktigt med vårdprogram för det rekommenderade screeningprogrammet, för att säkerställa ett nationellt likvärdigt och högkvalitativt screeningprogram som ger skydd mot precancerösa förändringar och livmoderhalscancer. Åtgärderna för de respektive tillstånden bör vara fastställda i vårdprogrammet, och bedöms särskilt angeläget med anledning av att det rekommenderade programmet innebär fler led av provtagning och möjliga behandlingar. För att motverka risken för regionala skillnader ser Socialstyrelsen fördelar med att ha ett nationellt vårdprogram på plats innan screeningprogrammet startar. Vårdprogrammet kan med fördel utarbetas av hälso- och sjukvårdens huvudmän. Det vetenskapliga underlaget visar god evidens för att kvinnor som är HPV-positiva och i en uppföljning med cytologi inte har cellförändringar kan vänta i tre år på ett nytt test utan att löpa större risk för att utveckla cancer. Det är dock inte känt hur detta upplevs och accepteras av de berörda kvinnorna. För de kvinnor som blir aktuella för vidare undersökningar eller behandling är det av stor betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal tydligt kommunicerar syftet med och vikten av åtgärderna. Därigenom finns förutsättningarna för att populationen även skulle kunna acceptera uppföljningsintervallet för HPV-positiva kvinnor utan påvisade cellförändringar. Detta kommer inte vara möjligt att mäta innan det rekommenderade screeningprogrammet startar, men det är viktigt att förebygga oro hos denna grupp så långt som möjligt. Den utformning för screening som förordas inkluderar samma uppföljning för dem som är HPV-positiva utan påvisade cellförändringar som för dem som är under 50 års ålder och HPV-negativa. Efter 50 års ålder rekommenderas provtagning erbjudas vart sjunde år. Det innebär att beskedet om HPV-infektionen avdramatiseras, och det bedöms underlätta acceptansen och öka deltagandet. 9. Hälsovinsterna överväger de negativa effekterna av screeningprogrammet Socialstyrelsen bedömer att det rekommenderade screeningprogrammet ger hälsovinster som överväger de negativa effekterna, förutsatt att det struktureras på följande vis: • cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år till kvinnor i åldern 23–29 år • cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år till kvinnor i åldern 30–49 år 20 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN • cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år till kvinnor i åldern 50–64 år (efter 50 år erbjuda tre screeningtillfällen med sju års intervall) • årlig ny inbjudan till icke deltagare • prover som tas som vätskebaserade cellprover • triage av HPV-positiva med cytologiskt prov • cytologipositiva remitteras till kolposkopi • cytologinegativa erbjuds nytt test med HPV efter tre år då HPV-positiva remitteras till kolposkopi. Ett nationellt screeningprogram utifrån dessa förutsättningar bidrar till hälsovinster där de positiva effekterna för samhället överväger de negativa, genom att fler precancerösa förändringar och invasiva cancrar hittas tidigare i sjukdomsförloppet och färre kvinnor i Sverige dör i förtid. Trots detta finns negativa effekter av screeningprogrammet som behöver belysas. Främst är det psykologiska reaktioner som kan väckas av att HPV är en sexuellt överförd infektion som används som en markör för risken att utveckla livmoderhalscancer. Det är väl dokumenterat att besked om avvikande cellprov samt uppföljning med kolposkopi inom ramen för det befintliga screeningprogrammet kan orsaka betydande stress och oro. HPV är en markör för risk för cellförändringar som dock inte behöver utvecklas till dysplasier, och därför kommer fler kvinnor att få besked om att de är testpositiva. Det vetenskapliga underlaget för kvinnors psykologiska reaktioner är relativt tunt och de studier som gjorts gäller huvudsakligen andra situationer än primär HPV-testning. Studierna har samtidigt gjorts med en rad olika metoder och den bild som framkommer är också relativt entydig – HPV-testning förefaller skapa mer oro och ångest än cytologprov, och dessutom riskerar metoden att påverka kvinnors sexuella välbefinnande. Även om oron är övergående kan resultatet bli ett stort obehag och negativ inverkan på livskvaliteten, hos både kvinnorna och deras omgivning. I relationer kan det väcka frågor om hur man fått infektionen och möjligen skapa konflikter partners emellan. Vetskapen om att bära på en sexuellt överförbar infektion kan möjligen få inverkan på samlivet. Samtidigt har utvecklingen sedan studierna gjordes varit snabb. Introduktionen av vaccination mot HPV har ökat kunskapen om detta virus och om hur vanligt förekommande det är. Det är möjligt att denna ökade kunskap kan dämpa oron hos berörda kvinnor, men det är inte självklart och långt ifrån bevisat. I ett psykologiskt folkhälsoperspektiv finns naturligtvis också ett värde i att ett negativt testresultat är säkrare än tidigare, och ett sådant svar ger rimligen ännu större trygghet än tidigare. Metoden innebär alltså en svagt dokumenterad men sannolikt måttlig ökning av oro och ångest hos relativt många, vilket ska vägas mot en väldokumenterad livsavgörande nytta för ett litet antal kvinnor. Socialstyrelsens bedömning är ändå att rekommendera HPV-test i screeningprogrammet. Detta sker dock med ett antal viktiga villkor: • Programmet ska utformas så att den cancerförebyggande effekten blir större än i det nuvarande programmet. Först då uppväger fördelarna nackdelarna. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 21 • Programmet ska utformas för att minimera oron hos kvinnor som är testpositiva. • Att särskilda och väl avvägda kommunikationsinsatser görs för att informera om ett HPV-baserat program (i kallelser, på webbplatser m.m.) och behandlingar som kan bli aktuella vid ett positivt utfall av HPV-testet (exempelvis i svarsbrev, på webbplatser och via hjälptelefon). • Utbildningsprogram genomförs för berörd vårdpersonal som kan kommunicera kring programmet och begränsa psykologiska biverkningar hos kvinnorna. • Uppföljning av programmet säkras i det nationella kvalitetsregistet. De randomiserade studier som har gjorts bygger på testning vart tredje år, och man har följt effekten över två provtagningstillfällen. Det är i dessa studier som en minskning av cancerinsjuknandet har observerats. Denna cancerpreventiva effekt minskar dock om screeningintervallen förlängs så att de motsvarar effekten av nuvarande cytologi. Detta talar för att intervallen i de yngre åldrarna inte ska vara längre än i dagens program. Kvinnor över 50 års ålder screenas för närvarande vart femte år. Tidigare var det vart tredje år, men insjuknandefrekvensen i livmoderhalscancer har fortsatt att sjunka och är i åldrarna 50–70 år lägst av alla åldersklasser över 30 års ålder. Det är också en liten andel cellförändringar som hittas hos kvinnor i den åldern. I dessa åldrar kan screeningintervallen tryggt ökas något med HPV-testning, och ett prov kan tas vart sjunde år. I det vetenskapliga underlaget finns evidens för god effekt av att öka screeningåldern. Förslaget är att erbjuda ett prov även till kvinnor fyllda 64 år. Det innebär en faktisk höjning av den övre åldersgränsen med 8–10 år jämfört med dagens program. Samtidigt görs detta med ett test vars negativa prediktiva förmåga (varaktighet) är dubbelt så hög som cellprovets. Det gör att den cancerpreventiva effekten kommer att förbättras betydligt i hög ålder. Det vetenskapliga underlaget innehåller inga data som ger anledning att ändra startåldern 23 år för screening. Den föreslås därför vara oförändrad. Antalet provtagningstillfällen är då detsamma som med dagens program; i dag erbjuds en kvinna tolv cellprov under sin livstid, om hon deltar fullt ut. Med en förlängning av intervallen blir det än mer väsentligt att kvinnor som inte hörsammar inbjudan får fler möjligheter. Dagens rekommendationer om årliga kallelser behöver finnas kvar. Årliga omkallelser, framför allt i högre åldrar, ställer dock krav på goda rutiner för att upprätta och hantera ”spärrlistor”, exempelvis för kvinnor som opererat bort livmodern eller kvinnor som aktivt väljer att uteslutas från screeningen. De randomiserade studierna bygger på triage med cytologi. Det betyder att ett cellprov analyseras vid ett positivt HPV-test. Om även cellprovet visar någon grad av förändring (ASCUS, CIN, atypi av oklar celltyp eller körtelcellsförändring) remitteras kvinnan till kolposkopi. Det är denna uppföljning som ger ökad cancerförebyggande effekt med HPV-baserad screening, och som rekommenderas utifrån det vetenskapliga underlaget. Att prov tas med vätskebaserad teknik innebär att HPV-positiva kvinnor inte behöver återkomma för ny provtagning med cytologi. Ett cellprov kan tas fram från det befintliga provet och med detta ”reflextest” får man inget bortfall i triage. Samma provtagning kan också göras för kvinnor under och 22 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN över 30-årsgränsen, vilket gör att de provtagande barnmorskorna blir mer förtrogna med metoden och man undviker att fel prov tas på den aktuella kvinnan. Kvinnor som har påvisad HPV-infektion men normalt cytologprov behöver en särskild uppföljning med ett nytt prov inom en viss tid. I de randomiserade studierna har detta gjorts efter ungefär ett år, men studierna ger samtidigt evidens för att denna uppföljning blir lika säker om den sker efter tre år. Man bör dock betänka den ångest och oro som främst kan drabba kvinnor som inte får en omedelbar uppföljning efter beskedet om HPV-positivitet. Med samma uppföljning för både testnegativa samt testpositiva och triagenegativa avdramatiseras beskedet om en påvisad HPV-infektion, och det innebär alltså ett nytt prov efter tre år för båda grupperna. Samtidigt kan detta intervall upplevas som långt av vissa kvinnor som fått veta att det första testet (HPV) utföll positivt. Det ställer krav på resurser i form av till exempel telefonstöd (hjälptelefon, förslagsvis via 1177 Vårdguiden), chatt och andra kommunikationsvägar via sociala media. Ett treårigt intervall för uppföljning av HPV-positiva och cytolognegativa sparar dock en hel del resurser jämfört med årlig uppföljning. Dessa förändringar av screeningprogrammet ställer krav på it-stöd, informationsinsatser, utbildning inom screeningorganisationen och vårdprogramsarbete. 10. Screeningprogrammet är godtagbart ur ett etiskt perspektiv Den etiska värderingen av det rekommenderade screeningprogrammet visar inga specifika etiska problem när det gäller påverkan på kvinnors upplevelse av självbestämmande och integritet, förhållandet mellan patient och sjukvård, fortsatt forskning och lagstiftning. Den etiska värderingen av påverkan på oro visar att den kan påverkas av information till den avsedda populationen. Socialstyrelsen bedömer att screeningprogrammet är godtagbart ur ett etiskt perspektiv, men att det behövs ett särskilt arbete med informationen om screeningen och inbjudan till att delta i den. Cellprovtagning med analys för HPV-test med cytologisk triage bedöms kunna införas utan ökade kostnader och med resultatet att fler cancerfall förebyggs. Det finns dock risker för psykologiska bieffekter såsom ökad ångest, oro och stigmatisering med HPV-testning. Dessa risker bör adresseras med utbildning och kommunikationsinsatser. Dessutom bör deltagandet följas upp, även bland grupper som kan vara särskilt känsliga för testning som har någon association till sexuell praktik. De psykologiska negativa effekterna bedöms vara hanterbara och uppvägs av den förbättring av effektiviteten som förväntas. När de grundläggande kraven på screeningprogrammet är uppfyllda bidrar det till en mer jämlik vård. Särskilda informationsinsatser för kvinnor som inte deltar motverkar skillnader i deltagande utifrån socioekonomiska och kulturella olikheter, och bidrar därför också till en mer jämlik vård. Dessa informationsinsatser bör utformas så att kvinnors självbestämmande och möjlighet att avstå från provtagning inte äventyras. Det gäller alltså en befintlig verksamhet som föreslås genomgå den största förändringen sedan livmoderhalscancerscreening infördes i slutet av 1960SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 23 talet. Screeningprogrammet bör noga följas upp i kvalitetsregister, och det är helt avgörande för att identifiera kvalitetsproblem, förändringar i deltagande och andra frågor som inte kan besvaras innan förändringarna görs. Det befintliga Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention bedöms inte utgöra något hot mot kvinnors integritet. I enlighet med patientdatalagen har kvinnor också möjlighet att ta bort sina uppgifter ur registret även om det bara har skett i något enstaka fall. Registret bedöms även i fortsättningen kunna ge ett starkt underlag för forskning, uppföljning och kvalitetssäkring av de ingående vårdprocesserna. 11. Screeningprogrammets kostnadseffektivitet har värderats och bedömts rimlig En analys av nuvarande och rekommenderade screeningprogrammens kostnadseffektivitet har genomförts där kostnader och hälsoeffekter har beräknats. Analysen har utförts genom att jämföra screeningprogrammen och visar att populationsbaserad screening för livmoderhalscancer med det rekommenderade programmet är en kostnadsbesparande screeningstrategi för både sjukvården (direkta kostnader för hälso- och sjukvården) och samhället (indirekta kostnader för exempelvis produktionsbortfall) jämfört med den nuvarande cytologiscreeningen. Eftersom evidens gällande HPV-baserad screening inte är heltäckande har Socialstyrelsen i stället gjort antaganden om till exempel HPV-prevalensen. Enligt modellen leder det rekommenderade programmet inledningsvis till ökade hälsoförluster till följd av att fler kolposkopier och behandlingar av dysplasier utförs. Anledningen är att fler cellförändringar hittas med HPVbaserad screening och det leder till fler behandlingar som skapar oro och är obehagliga för de drabbade kvinnorna. Hälsoförlusterna vägs dock upp av hälsovinster till följd av färre fall av livmoderhalscancer och en minskning av cancerdödligheten. Det rekommenderade screeningprogrammet innebär enligt analysen att 1 800 fler fall av cellförändringar (CIN 1–3) upptäcks, vilket förväntas leda till 60 färre cancerdiagnoser och 30 färre fall av förtida död i livmoderhalscancer per år jämfört med befintligt program. Kostnaderna för de olika screeningalternativen har också analyserats. Resultatet visar enligt modellen att det rekommenderade programmet medför ökade direkta kostnader för till exempel kolposkopi och behandling av upptäckta dysplasier, men att programmet leder till en besparing för sjukvården på knappt 3 miljoner kronor per år, genom att färre kvinnor utvecklar sjukdomen. När det gäller indirekta kostnader visar analysen att det rekommenderade screeningprogrammet medför en besparing på cirka 13 miljoner kronor per år. Ett fullständigt hälsoekonomiskt underlag finns i bilagan Värdet av populationsbaserad screening för livmoderhalscancer – hälsoekonomisk analys som finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. 24 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 12. Information om deltagande i screeningprogrammet har värderats Kommunikationen till de deltagande kvinnorna är mycket viktig för att minimera de negativa psykologiska effekter som kan uppstå, och för att inte täckningsgraden ska minska genom bytet av analysmetod för kvinnor över 30 år. I dag finns ingen kommunikationsplan för HPV-testning att utgå ifrån. Socialstyrelsen bedömer att en kommunikationsplan behövs för det rekommenderade screeningprogrammet för att bland annat ta fram kallelser och fördjupad information om HPV för personer som är intresserad av att veta mer. Arbetet samordnas med fördel nationellt av hälso- och sjukvårdshuvudmännen. Internationellt finns få erfarenheter om HPV-testning inom screeningprogram, men en del information har tagits fram av internationella organisationer med stöd av industrin (ECCA). Även 1177 Vårdguiden och Socialstyrelsen har erfarenhet av att kommunicera kring HPV och vaccination. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redan i dag lyckats samla en stor del av landstingen kring en gemensam kallelse och annan information om det nuvarande screeningprogrammet. Detta material är framtaget i samarbete med kommunikationsexpertis och erfarenheterna från det arbetet kommer att vara värdefulla. Det material som finns utarbetat för cytologi kan förslagsvis kompletteras med information för HPV och analysmetoden för att hitta viruset. Regionalt finns även erfarenheter kring kommunikation för att underlätta deltagandet i det nuvarande screeningprogrammet, till exempel Ta med en vän-projektet i nordöstra Göteborg. Utbildning av vårdpersonal är en kärnpunkt i kommunikationen med provtagande kvinnor. Över 1 000 barnmorskor är engagerade i screeningverksamhet i landet i dag, liksom läkare och annan personal vid gynekologmottagningar och andra vårdinrättningar. Hälso- och vårdpersonal kommer i kontakt med screeningdeltagare och har möjlighet att ge information och besvara eventuella frågor. Utbildning i det nya screeningprogrammet och i kommunikationen kring detta blir avgörande och bör ha hög prioritet, liksom återkoppling om resultat. En kommunikationsplan bör förmedla det faktum att många kvinnor har en HPV-infektion, och att det inte behöver innebära någon risk. Dessutom bör planen ge svar på följande frågor: • Hur smittar HPV? • Vilka slutsatser kan kvinnan dra av en påvisad infektion när det gäller sitt eget sexualliv och eventuell nuvarande eller tidigare partners? • Vilka risker innebär det att ha en HPV-infektion och hur hanteras dessa? • Behöver man ta prov även om man är vaccinerad? Det är särskilt viktigt med god information till gruppen kvinnor som har en HPV-infektion men negativt cellprov i triage. Dessa kvinnor kommer inte regelmässigt i kontakt med någon vårdinrättning förrän tre år senare (om det inträffar första gången). Kommunikationsplanen bör inkludera sociala medier, och man bör överväga en nationell hjälplinje per telefon, rimligen inom ramen för 1177 Vårdguiden. Socialstyrelsen anser att kommunikationsinsat- SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 25 serna bör vara väl förberedda och finnas tillgängliga innan HPV-testning i screening inleds. 13. Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogram har kartlagts Det finns en fungerande organisation för det pågående cytologiskt baserade screeningprogrammet. Därför finns också en organisatorisk grund vid en övergång till det rekommenderade programmet, men vissa delar kan behöva ses över för att utvecklas och effektiviseras. Runt om landet finns i dag olika it-system som upplevs fungera olika bra. En uppskattning är att kraven kommer att öka på kallelsesystem som är integrerade med resultaten av laboratorieanalyser för cytologi och virologi, och att det kan finnas fördelar med ett nationellt samordnat kallelsesystem. En utblick mot våra nordiska länder visar att Norge har ett nationellt kallelsesystem, i Finland finns en nationell samordning och i Danmark finns en god regional samordning. Med ett samordnat kallelsesystem går det också att följa människor genom livet, även om de flyttar över landet. Detta är faktorer som kommer att främja en jämlik vård och motverka att inbjudningar inte når fram till kvinnor på grund av att de har flyttat. Vätskebaserade prover kommer att fortsätta tas som hittills. I dag har man olika rutiner för att spara provmaterial. Med stöd av tidigare rekommendationer sparas glas från cytologi rutinmässigt vid landets laboratorier, medan provtagningsvätskan bara sparas i vissa områden med etablerade biobanker. När HPV-test ersätter cytologprov är det väsentligt att även spara vätskan för att ge möjlighet till i första hand kvalitetsuppföljningar som motsvarar dem som i dag görs inom cytologi. Dessutom kan biobankning i en nära framtid vara en förutsättning för utökad diagnostik med analys av fler HPV-typer än vad som gjordes initialt, andra molekylära markörer och persistens av HPV. Antalet cytologprov i landet kommer att minska radikalt när HPV-test ersätter primär cytologi i nio av tolv provtagningstillfällen. Det kommer dock att vara minst lika väsentligt som tidigare att upprätthålla en hög kompetens inom cytologi. Det nuvarande kvalitetssystemet för cytologlaboratorier kräver minst 10 000 prover per år som miniminivå för att laboratoriet ska upprätthålla tillräcklig kompetens. Ett antal laboratorier kommer inte att nå detta antal, vilket öppnar för sammanslagningar av laboratorieresurser över landstingsgränserna. Det nuvarande problemet med nyrekrytering av cytodiagnostiker kommer inte att försvinna vid en övergång till HPV-baserad screening men situationen kan sannolikt bli betydligt bättre med mindre volymkrav. Även på individnivå kan de nuvarande riktlinjerna om 1 000–2 000 prover per år riskera att underskridas när proverna blir färre, samtidigt som den långsiktiga återväxten av cytodiagnostiker och cytologer inte självklart säkras genom en övergång till HPV-baserad screening. Det går att behålla större delen av den existerande vårdkedjan och infrastrukturen. Det är ett internationellt unikt koncept att barnmorskor vid mödrahälsovårdsmottagningar tar prover och det kommer inte att behöva ändras och prover kommer att tas på samma sätt. Trots detta finns behov av ett mer detaljerat nationellt vårdprogram för screening. 26 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 14. Screeningprogrammets resursbehov och genomförbarhet har värderats Socialstyrelsen har analyserat den etablerade organisationen utifrån det rådande screeningprogrammet och gjort en bedömning av hur det kan komma att ändras i och med en övergång till det rekommenderade programmet. Bedömningen är att resursbehovet kommer att omfördelas och till exempel minska inom cytologi. Däremot ställs högre krav på virologisk kompetens för att analysera HPV-test. Bedömningen är även att vikten av en nationell samordning behövs också i frågor om organisering av resursbehov. Syftet är att hitta synergieffekter som kan gynna huvudmännen och bidra till en större jämlikhet över landet. Andelen cytologprov kommer att minska som följd av det rekommenderade programmet, vilket kan innebära att en del cytodiagnostiker får andra arbetsuppgifter. Uppskattningsvis kommer behovet av cytologiskt profilerade patologer dock inte att påverkas av det nya programmet. Ett HPV-baserat screeningprogram kommer däremot att öka kraven på virologisk kompetens. Virologisk diagnostik kan komma att utföras i anslutning till cytologlaboratorier, men sådan verksamhet behöver övervakas av specialister i virologi och mikrobiologi. För analys av HPV-test behövs därmed både biomedicinska analytiker och specialistläkare inom exempelvis klinisk bakteriologi och virologi. Provtagningen går till på samma sätt i de båda screeningprogrammen, barnmorskor kommer att ta i stort sett samma antal prover som i dag. Behovet av kolposkopiundersökningar kommer troligen att öka något, vilket får till följd att gynekologiska öppenvårdsverksamheter kommer att behöva organisera sin verksamhet för att omhänderta fler kolposkopier och behandlingar av dysplasi. Ett större antal behandlingar blir en önskad effekt av att fler behandlingskrävande cellförändringar kommer att upptäckas, och ett vårdprogramsarbete bör omfatta möjligheterna att på ett patientsäkert sätt skärpa indikationerna för kolposkopi. Ett sådant arbete har redan påbörjats med nya nationella rekommendationer från Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention, för att utreda kvinnor i åldrarna 23–27 år för lätta cellförändringar. Efter ett par screeningomgångar med HPV-testning bör en översyn av screeningintervallen göras och man kan då överväga att förlänga screeningintervallen för kvinnor i åldersspannet 30–50 år. Detta skulle minska behovet av kolposkopier. Inom fem till tio år kommer fler och fler ålderskohorter som är delvis eller nästan helt vaccinerade mot HPV in i screeningåldrarna. Även detta kommer att minska antalet positiva cytologprover och HPV-tester, och reducera belastningen på den gynekologiska vården. 15. Det finns en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter Utifrån Socialstyrelsens generiska modell för bedömning, införande och uppföljning av ett nationellt screeningprogram har vi tagit fram förslag till indikatorer för uppföljning och utvärdering av screening för livmoderhalscancer. Uppföljning bör ske såväl på nationell som på regional och lokal nivå. De föreslagna indikatorerna är: Bakgrundsvariabel. Målgrupp för inbjudan till screeningprogrammet. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 27 Bakgrundsvariabel. Antal kvinnor på så kallad spärrlista. 1. Andel kallade kvinnor i målgruppen (minus antal kvinnor på spärrlista). 2. Andel kvinnor som efter kallelse deltagit i screening för livmoderhalscancer. 3. Täckningsgrad av gynekologisk cellprovstagning. 4. Andel kvinnor med positiva prov (HPV-test respektive cytologi). 5. Andel obedömbara prov. 6. Andel cellprov utan endocervikala celler. 7. Andel positiva cellprov för HPV med normal cytologi. 8. Andel kvinnor med positiva cellprov som utretts vidare (avser såväl HPV-test som cytologi). 9. Andel kvinnor med falskt positiva cellprov. 10. Andel kvinnor med falskt negativa cellprov. Inom området finns sedan flera år ett kvalitetsregister, Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention, vilket möjliggör uppföljning av de flesta föreslagna indikatorer. En utförlig beskrivning av indikatorerna kommer att presenteras i Socialstyrelsens slutversion av screening för livmoderhalscancer. 28 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN Referenser 1. Screening för livmoderhalscancer med HPV-test. En systematisk litteraturöversikt. Socialstyrelsen och SBU; 2014. 2. Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention. Årsrapport 2014. Hämtad från http://wwwcancercentrumse/PageFiles/7078/NKCxarsrapport2014pdf. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 29 Projektorganisation Sakkunniggrupp 30 Björn Strander ordförande för sakkunniggruppen, medicine doktor, överläkare, spec. obstetrik och gynekologi, processägare cervixcancerprevention, regionalt cancercentrum väst Ann Sofie Almqvist samordningsbarnmorska i Sörmland, Landstinget Sörmland Bengt Andrae överläkare, spec obstetrik och gynekologi samt gynekologisk onkologi, Gävle sjukhus, processledare cervixcancerprevention, regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro Julia Bak överläkare, spec. cytologi och patologi, Universitetssjukhuset Linköping Karin Bergmark medicine doktor, överläkare, spec. gynekologisk onkologi och spec. obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Karolinska institutet Christer Borgfeldt docent, överläkare, kvinnokliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund, regional patientprocessledare gynekologisk cancer, regionalt cancercentrum syd Lena Brissman samordningsbarnmorska, landstinget i Kalmar län Gudrun Broberg medicine doktor, barnmorska, Närhälsan mödrahälsovård, Skaraborg Pia Collberg mödrahälsovårdsöverläkare, spec. obstetrik och gynekologi, processledare för cervixcancerprevention i Jämtlands läns landsting, regional processledare för cervixcancerprevention, regionalt cancercentrum norr. Kristina Elfgren medicine doktor, överläkare, kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, processledare för cervixcancerprevention, regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland, SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN sekreterare i SFOGs arbetsgrupp för cervixcancerprevention, C-ARG Peter Horal docent, spec virologi, avdelningen för infektionssjukdomar, Göteborgs universitet, föreståndare regionalt biobankscentrum, Västra Götalandsregionen Margareta Jacobsson barnmorska, Västerbottens läns landsting Ann-Lisbeth Liest överläkare, spec gynekologisk onkologi,, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping Siv Lundmark cytodiagnostiker, avd. för patologi och cytologi, laboratoriemedicin, Sunderby sjukhus, Luleå Anna Palmstierna utvecklingsbarnmorska, regionalt cancercentrum syd Sven Törnberg docent, överläkare, verksamhetsutvecklare screening, regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Patientföreningar Gynsam – Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation Nätverket mot gynekologisk cancer Vetenskapligt underlag Jan Adolfsson docent, projektledare, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Agneta Brolund informationsspecialist, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Charlotte Deogan utredare, Folkhälsomyndigheten Joakim Dillner professor i infektionsepidemiologi, avdelningen för patologi, Karolinska institutet Agneta Ellström Andersson överläkare, Västra Götalandsregionen Sara Fundell projektadministratör, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Sven Ove Hansson professor i filosofi, Kungliga tekniska högskolan (KTH) Pär Sparén professor, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 31 Björn Strander ordförande för sakkunniggruppen, medicine doktor, överläkare, spec. obstetrik och gynekologi, processägare cervixcancerprevention, regionalt cancercentrum väst Hälsoekonomiskt underlag Gunnel Ragnarson Tennvall projektledare, hälsoekonom, doktor (i medicinsk vetenskap), Institutet för hälsooch sjukvårdsekonomi (IHE) Adam Lundqvist biträdande projektledare, hälsoekonom, ekon. magister, IHE Indikatorer Jan Adolfsson docent, projektledare Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Björn Strander ordförande för sakkunniggruppen, medicine doktor, överläkare, spec. obstetrik och gynekologi, processägare cervixcancerprevention, regionalt cancercentrum väst Joakim Dillner professor (i infektionsepidemiologi), avdelningen för patologi, Karolinska institutet Sven Törnberg docent, överläkare, verksamhetsutvecklare screening, regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Medverkande Socialstyrelsen 32 Linn Cederström kommunikatör Max Gnipping administratör Caroline Mandoki administratör Helene Persson webbredaktör Birgitta Svensson utredare hälsoekonomi Nela Söder projektledare Katrin Tonnes kommunikatör Arvid Widenlou Nordmark tf. enhetschef Göran Zetterström utredare indikatorer SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN Bilaga 1. Bedömningskriterier Socialstyrelsens modell innehåller 15 kriterier för att systematiskt bedöma screeningprogram. Grundtanken är att samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att ett screeningprogram ska rekommenderas på nationell nivå. Till varje kriterium finns en beskrivning av vad kriteriet innebär och vilken information som efterfrågas för att det ska kunna bedömas som uppfyllt. 1. Tillståndet ska vara ett viktigt hälsoproblem Tillståndet (det som screeningprogrammet avser att upptäcka) ska leda till allvarliga konsekvenser, till exempel leda till förtida död, svår skada eller funktionsnedsättning. Screening kan också vara aktuellt för tillstånd med mindre allvarliga konsekvenser men som på andra sätt är viktiga för samhället eller individen genom att en tidig åtgärd kan leda till sparade resurser eller minskat lidande. Tillståndets konsekvenser ska alltså sammantaget vara ett viktigt hälsoproblem men det kan vara viktigt ur olika aspekter för den enskilda individen och för samhället. 2. Tillståndets naturalförlopp ska vara känt Tillståndets naturalförlopp, och framför allt utvecklingen från latent till symtomgivande sjukdom, ska vara beskrivet på gruppnivå. För tillstånd som inte är progressiva är det i stället konsekvenserna av tillståndet som ska vara kända. Tillståndet ska hos flertalet personer leda till allvarliga problem om ingen åtgärd sätts in. 3. Tillståndet ska ha en symtomfri fas som går att upptäcka Tillståndet ska ha ett diagnostiserbart latent eller symtomfritt stadium. Om det finns en symtomfri fas i vilken tillståndet går att åtgärda måste det finnas en möjlighet att diagnostisera det i denna fas. Vid progressiva sjukdomar med ett snabbt förlopp kan denna latenta eller symtomfria fas vara relativt kort. Screeningen kan därför komma att göras för tidigt eller för sent vilket leder till mindre nytta av programmet. Om den symtomfria fasen däremot är längre finns en risk att screening leder till överdiagnostik och överbehandling av tillstånd som ändå aldrig skulle ha lett till förtida död, svår skada eller funktionsnedsättning. 4. Det ska finnas en lämplig testmetod Testmetoden ska ha en vetenskapligt bevisad förmåga att med stor precision (utifrån sensitivitet, specificitet samt positivt och negativ prediktivt värde) hitta eller utesluta det aktuella tillståndet. Testmetoden ska ha utvärderats i den aktuella populationen. Om det efter ett initialt positivt screeningtest behövs kompletterande tester för att säkerställa diagnos eller behovet av åtgärder, ska även dessa testmetoder vara klarlagda och utvärderade. I ett screeningprogram ska testresultatets gränsvärden för efterföljande åtgärder vara väldefinierade. SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 33 5. Det ska finnas åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt Det måste finnas effektiva åtgärder vid det tillstånd som screeningen avser upptäcka. Dessutom ska effekten av åtgärden i tidig fas vara bättre än vid symtom för att screening ska vara aktuellt. Även åtgärdens negativa effekter (biverkningar och komplikationer) ska beaktas. Åtgärder som utförs vid ett screeningupptäckt tillstånd kan i vissa fall ha färre negativa effekter än åtgärder som utförs efter klinisk upptäckt. 6. Screeningprogrammet ska minska dödlighet, sjuklighet eller funktionsnedsättning som är förknippat med tillståndet Screeningprogrammets effekt ska ha utvärderats i väl genomförda randomiserade populationsbaserade studier. Programmet ska ha visat effekt på dödlighet, sjuklighet eller funktionsnedsättning i tillståndet i befolkningen. Vissa screeningprogram kan av praktiska eller etiska skäl inte utvärderas i randomiserade studier. För dessa kan dokumentation från flera, oberoende, vetenskapliga studier av förloppen med och utan screening vara ett alternativ. 7. Testmetoden och fortsatt utredning ska accepteras av avsedd population Screeningprogrammets testmetod och eventuella fortsatta utredning ska vara av en art som majoriteten av den avsedda populationen accepterar. Detta innebär dels en rimlig tidsåtgång, dels att testet och den eventuella vidare utredningens fysiska och psykiska påverkan är rimlig. Vanligen kan individernas acceptans av test och utredning bland annat bedömas utifrån deltagande och erfarenheter från de studier som ligger till grund för screeningprogrammet. 8. Åtgärder vid tillståndet ska vara klarlagda och accepteras av avsedd population Det ska finnas allmänt accepterade riktlinjer för hur tillståndet ska åtgärdas när det upptäcks av screeningprogrammet. Åtgärderna måste accepteras av de allra flesta individer som har tillståndet, oavsett om den enskilda individen har symtom eller inte. Om en stor andel av individerna inte genomgår de rekommenderade åtgärderna förrän de får symtom, finns det få fördelar med att diagnostisera tillståndet i ett tidigt skede. 9. Hälsovinsterna ska överväga de negativa effekterna av screeningprogrammet Screening har både positiva och negativa effekter. Dessa effekter ska belysas så att balansen mellan nytta och skada kan bedömas för varje enskilt screeningprogram. Ur ett etiskt perspektiv är denna balans central – de positiva effekterna måste överväga de negativa för att ett screeningprogram ska kunna rekommenderas. 34 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 10. Screeningprogrammet ska vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv Screeningprogrammet ska även vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv, oavsett om det bedöms ha hälsovinster som överväger de negativa effekterna, vara accepterat av befolkningen och ha en rimlig kostnadseffektivitet. Detta kräver en mer omfattande etisk analys som kan inkludera bedömningar av • hur eventuella negativa effekter, autonomi och integritet kan hanteras • om programmet kan ha någon mer långsiktig inverkan på människovärde och jämlikhet • om det finns berörda grupper vars värderingar och intressen gör att särskild hänsyn måste tas, även om programmet i stort är acceptabelt för befolkningen • om programmet kan ses som uttryck för en rättvis fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser i relation till andra handlingsalternativ • om programmet förändrar ansvars- och rollfördelningen mellan hälso- och sjukvården och den enskilda individen och hur detta då hanteras • om programmet har en gynnsam inverkan på fortsatt forskning inom fältet • om det finns lagstiftning och andra riktlinjer som kan ge vägledning för etiska ställningstagande i relation till ovanstående punkter i den etiska analysen. 11. Screeningprogrammets kostnadseffektivitet ska ha värderats och bedömts vara rimlig i relation till behovet En analys av ett screeningprograms kostnadseffektivitet ska innehålla information om kostnader och hälsoeffekter. Kostnadseffektiviteten för ett program beräknas genom en jämförelse mellan screening och ett annat relevant alternativ (till exempel ingen screening, andra intervall eller andra åldersgrupper). Effekterna av screeningen kan ta sig uttryck genom påverkan på till exempel vunna levnadsår eller kvalitetsjusterade levnadsår (QALY). Utifrån en beräknad kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår går det att bedöma om kostnaden är rimlig. Enligt behovsprincipen i den etiska plattformen ska rimlighetsbedömningen göras i relation till svårighetsgraden. En bedömning av kostnadseffektivitet baseras vanligen på resultat från vetenskapliga studier samt på antaganden när centrala uppgifter saknas. 12. Information om deltagande i screeningprogrammet ska ha värderats Validerad, kortfattad och skriftlig information om screeningprogrammet ska ges till alla som erbjuds delta. Av informationen bör följande framgå: • • • • • • risken för att drabbas och konsekvenserna av tillståndet hur screeningprogrammet påverkar konsekvenser av tillståndet hur screeningtestet går till hur stor andel som får ett positivt utfall av screeningtestet risk för falskt positivt eller falskt negativt svar konsekvenserna av ett positivt utfall av screeningtestet SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 35 • • • • vilka åtgärder för tillståndet som kan bli aktuella och deras konsekvenser att det är frivilligt att delta i ett screeningprogram vem som är avsändare hur man kan få ytterligare, mer detaljerad information. Informationen ska vara formulerad på ett enkelt och begripligt sätt samt finnas tillgänglig på de språk som är vanliga i den aktuella befolkningsgruppen. Även andra aspekter av utformningen av informationen som kan bidra till ett jämlikt deltagande ska beaktas. Informationen bör också ha testats på den aktuella befolkningsgruppen innan den börjar användas. Behov av information om screeningprogrammet till andra än den avsedda populationen, till exempel hälso- och sjukvården, beslutsfattare och allmänhet, ska också värderas. 13. Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogram ska ha klarlagts Det ska finnas en plan för hur screeningprogrammet ska organiseras för att uppnå nationell likvärdighet. Planen ska omfatta alla delmoment i screeningprogrammet som är centrala för att uppnå avsedd effekt. Planen ska också ange vilka delar av screeningprogrammets organisation som kan anpassas beroende på lokala förutsättningar. Planen ska exempelvis innehålla information om vilken utrustning som krävs, vilka kompetenser som bör ingå och hur inbjudan till programmet ska hanteras. 14. Screeningprogrammets resursbehov och genomförbarhet ska ha värderats Behovet av resurser för att programmet ska kunna genomföras ska ha värderats och beskrivits på såväl kort som lång sikt. Värderingen ska beakta såväl ekonomiska som personella resurser (till exempel i form av utbildad personal). Eventuellt behov av särskilda resurser eller kompetenser som uppstår till följd av att fler fall upptäcks i tidigt skede av tillståndet, som kräver tidigare eller annan typ av behandling än om screeningen inte hade genomförts, ska ha värderats. Resursbehovet för att utreda och friskförklara personer som drabbats av falskt positiva screeningutfall behöver också ha värderats. Det ska också finnas en övergripande analys av eventuella hinder för att införa screeningprogrammet på lika villkor i hela landet. Värderingen bör även innehålla en nulägesanalys av pågående lokala eller regionala screeningprogram samt opportunistisk screening. 15. Det ska finnas en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter Screeningprogrammet ska vara möjligt att utvärdera för att det ska gå att följa upp om de förväntade hälsovinsterna har uppnåtts. En plan för utvärdering och uppföljning av de olika delarna (test, diagnostik och behandling) liksom screeningprogrammet i sin helhet ska finnas innan start. Både positiva och negativa effekter bör följas. Om ett screeningprograms förutsättningar ändras finns anledning att göra en ny bedömning av programmet. 36 SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER SOCIALSTYRELSEN 7 Barnahus i Kronobergs län 15 RK225 15RK225 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK225 Handläggare: Annika Hull- Laine Datum: 2015-03-04 Hälso-och sjukvårdsnämnden Barnahus i Kronobergs län 15 RK225 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att utifrån den utredning om tillskapande av ett Barnahus i Kronoberg som föreligger medverka till att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg. Sammanfattning Mot bakgrund till att en motion om inrättande av ett Barnahus i Kronobergs län inkom till Regionförbundet 2014 beslöt fullmäktige att uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag förutsatt att övriga intressenter dvs. länets kommuner, landstinget, polismyndigheten samt Åklagarkammaren i Växjö ställde sig bakom och var beredda att delfinansiera en sådan utredning. Samtliga huvudmän ställde sig bakom att utreda förslaget. En styrgrupp med representation från samtliga myndigheter har under hösten 2014 utrett frågan och nu föreligger ett förslag till samverkansavtal. Utredningens förslag är att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg från och med den förste januari 2016. Ett Barnahus ska säkerställa att barn och ungdomar som utsätts för olika typer av brott och misshandel ges ett professionellt omhändertagande. Utredningen föreslår att Barnahuset förläggs centralt i Växjö då närhet till sjukvård, polismyndighet och åklagare är av stor vikt. Växjö kommun föreslås vara arbetsgivare för den fasta personalen i Barnahuset. Ett förslag till samverkansavtal föreligger och innebär att ett Barnahus innehåller de funktioner som anges av de nationella riktlinjerna för ett Barnahus. För Region Kronoberg innebär detta kostnader för 50 % av lokalhyra samt iordningsställande av ett undersökningsrum med inredning samt adekvat utrustning. Städning och underhåll av lokalerna ska till 50 % täckas av Region Kronoberg. Regionen ska vidare tillhandahålla specialistkompetens för medicinsk och barnpsykiatrisk undersökning av barnen. Region Kronoberg ska utse representant till styrgruppen för Barnahuset. Styrgruppen har att följa upp verksamheten och tar årligen fram en verksamhetsplan för Barnahuset. Fast kostnad för Region Kronoberg bedöms bli ca 300tkr/år. Sida 1 av 2 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK225 Handläggare: Annika Hull- Laine Datum: 2015-03-04 Per-Henrik Nilsson Hälso-och sjukvårdsdirektör Bilaga: Annika Hull-Laine Centrumchef Barn och kvinnocentrum Barnahus i Kronoberg Utredning 15RK225-1 Sida 2 av 2 8 Informationsärende-Patientsäkerhetsberättelse 2014. 15RK333 Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget Kronoberg År 2014 20140228 Styrbjörn Östberg Mona Lindqvist Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................................. 3 Övergripande mål och strategier ....................................................................................... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ........................................................ 7 Stödfunktioner för patientsäkerhetsarbetet ...................................................................... 8 Struktur för uppföljning/utvärdering .............................................................................. 10 Uppföljning genom egenkontroll ...................................................................................... 12 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet ......................................................................................................... 15 Samverkan för att förebygga vårdskador ....................................................................... 27 Riskanalys .......................................................................................................................... 28 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ........................................... 29 Klagomål och synpunkter ................................................................................................. 30 Sammanställning och analys ............................................................................................. 32 Resultat ............................................................................................................................... 35 Övergripande mål och strategier för kommande år ....................................................... 50 2 Sammanfattning Denna patientsäkerhetsberättelse beskriver huvudsakligen arbetet på landstingsövergripande nivå. För en mer detaljerad beskrivning se även respektive centrums patientsäkerhetsberättelse och Strama Kronobergs årsredovisning och övriga bilagor. Landstinget Kronobergs patientsäkerhetsarbete har den långsiktiga inriktningen att minska förekomsten av vårdskador. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet görs genom deltagande i de nationella mätningarna samt egna mätningar och markörbaserad journalgranskning. Alla centrum arbetar med de nationella satsningsområdena trycksår, fall, vårdrelaterade infektioner, centrala och perifera venösa ingångar med flera. För närmare beskrivning av varje centrums arbete, se respektive patientsäkerhetsberättelse. Genom riskbedömning i Senior Alert och individuella vårdplaner arbetas med att förebygga och minska fallskador samt förebygga och minska frekvens av trycksår och undernäring Patientsäkerhet är en stående punkt i landstingsstyrelsens arbetsutskott, och handlingsplaner och resultat behandlas regelbundet i landstingets ledningsgrupp. Patienters och närståendes klagomål hanteras direkt i verksamheten och via patientnämnden. Patienters och närstående är, om möjligt, alltid delaktiga i händelseanalyser vid allvarliga vårdskador. Landstingets gemensamma vårdinformationssystem Cosmic är viktigt för patientsäkerheten. Flera kommuner använder Cosmic för sin vårddokumentation, vilket innebär ökad patientsäkerhet genom tillgång till sammanhållen journal. Landstingets samtliga vårdenheter har tillgång till NPÖ (Nationell Patient Översikt). Den bristande integrationen mellan det nationella ordinationssystemet Pascal och landstingets vårdinformationssystem framhålls från alla verksamheter som en av de stora patientsäkerhetsriskerna. Den nationella ordinationsdatabasen som ska bidra till en lösning är ännu inte färdig. Fortsatt arbete sker tillsammans med leverantör och övriga kunder samt nationella aktörer. Att mäta resultat av patientsäkerhetsarbete är svårt. Vi ser ingen minskning av antalet vårdrelaterade infektioner trots intensivt arbete med vårdhygien, och andelen vårdskador som identifierats vid journalgranskning är väsentligen oförändrad. Processmått som antalet anmälningar, försäkringsärenden och avvikelser är inte ett säkert mått på vårdskador. der 2014 gjordes den tredje mätningen av patientsäkerhetskulturen. Svarsfrekvensen är förbättrad, men brister finns, särskilt vad det gäller benägenheten att anmäla avvikelser. 3 Landstinget erhöll ca 13,8 mkr enligt patientsäkerhetsöverenskommelsen och dessa medel har finansierat patientsäkerhetsnätverket, andra personresurser och utrustning, till exempel madrasser. 4 Övergripande mål och strategier Ur Budget 2014 Patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Kronoberg ska i enlighet med patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga. Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden: säkerhetskultur förebyggande arbete risk- och avvikelsehantering identifiering och utredning av vårdskador Landstinget Kronoberg bedriver ett aktivt patientsäkerhetsarbete för att minska antalet vårdskador. Användningen av infektionsverktyget ska utvecklas för en säker uppföljning av vårdrelaterade infektioner. Rapportering av avvikelser utgör ett viktigt underlag för det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Alla medarbetare ska ha kännedom om skyldigheten att rapportera avvikelser. Avvikelserapporter ska analyseras och återföras till medarbetarna på arbetsplatsen. Åtgärder ska identifieras och genomföras för att minska risker för upprepning. Patientnämnden har en viktig roll och ska genom sitt arbete bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i landstingets verksamheter. Sedan 2013 avsätts 0,6 miljoner kronor för fortsatt införande av Rakel som är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Den påbörjade satsningen med 0,5 miljoner kronor för vidareutveckling av traumavården fortsätter. 2 miljoner kronor avsätts för att starta ett kliniskt träningscentrum för utbildningar, övningar och teambaserade arbetssätt. Erfarenheter från det multiprofessionella teamarbetet för ett förbättrat omhändertagande av patienter som har många besök på akuten, mångbesökare, ska användas i det fortsatta utvecklingsarbetet för en patientsäker vård. 5 miljoner kronor avsätts 2013 och 2014 för genomförandet av prioriterade ITprojekt varav flera har direkt koppling till patientsäkerhet samt till åtaganden inom den nationella satsningen eHälsa. Övriga strategier Landstingets vårdinformationssystem är en vital del av patientsäkerheten och det finns höga krav på driftsäkerhet och redundans. Tillgänglighet till information även 5 vid driftavbrott är nödvändig. Samarbete med kommuner med sammanhållen journal är en prioriterad strategi. Inom respektive centrum har man också egna mål och strategier avpassade till sin egen verksamhet Landstinget har för få enkelrum och detta ska beaktas i investerings- och planeringsarbete. En genomgående strategi i landstingets patientsäkerhetsarbete är att engagera medarbetare i verksamheten i direkt patientsäkerhetsarbete som mätningar, händelseanalyser och riskanalyser för att skapa ambassadörer för en god patientsäkerhetskultur. Patienter och anhörigas erfarenheter och kunskap ska utnyttjas i patientsäkerhetsarbetet. 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Under 2014 pågick arbete med att förändra organisationen inför bildandet av Region Kronoberg. Från den 1 januari 2015 kommer vissa förändringar i organisation och ansvarsförhållanden att ske men under 2014 var ansvarsförhållandena oförändrade. Ansvarsfördelning och arbetsfördelning beträffande patientsäkerhetsarbetet i Kronobergs läns landsting är fastställd av landstingsstyrelsen. Landstingsdirektör och ledningsgrupp ansvarar för att beslutat patientsäkerhetsarbete genomförs i verksamheten. Landstingsdirektören ansvarar för att utse anmälningsansvariga enligt Lex Maria. Centrumchef psykiatri ansvarar för att utse anmälningsansvarig vid brister i säkerheten enligt SOSF 2006:9 7 kap., och för att rutiner finns för anmälan. Landstingsdirektören och medicinsk rådgivare ansvarar för att rutiner för avvikelsehantering och Lex Maria-anmälan utarbetas, fastställs och görs kända i verksamheten. Anmälningsansvariga inom respektive verksamhet ansvarar för att händelseanalys genomförs vid avvikelser som bedöms som möjliga Lex Maria-ärenden Medicinsk rådgivare ansvarar för organisation och rutiner för genomförande av händelseanalyser och riskanalyser. Medicinsk rådgivare och chefläkare kan svara för vårdgivaren till Inspektionen för vård och Omsorg (IVO) och andra myndigheter i patientsäkerhetsärenden eller utse annan att ansvara för vårdgivarens yttrande. Centrumchefer och verksamhetschefer ansvarar för att beslutande förebyggande åtgärder vid identifierade risker genomförs och följs upp. Verksamhetschefen ansvarar för att informera patienter och anhöriga om inträffade vårdskador enligt kraven i 3e kap. 8 § i Patientsäkerhetslagen. Hälso- och sjukvårdspersonal ska, inom ramen för verksamhetens ledningssystem, kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. 7 Stödfunktioner för patientsäkerhetsarbetet Patientnämnden Samtliga patientnämndsärenden registreras i avvikelsesystemet Synergi och kommuniceras med respektive verksamhet och vidtagna åtgärder dokumenteras i ärendet. Avvikelserna avslutas av patientnämnden och chefläkare läser alla avslutade ärenden. Patientnämnden har ofta kontakt med chefläkarna för diskussion i enskilda ärenden. Patientsäkerhetshandläggare – Process metodstöd och patientsäkerhetsenhet Alla ärenden från och till IVO och patientförsäkringen hanteras via landstingets diarium och patientsäkerhetshandläggare. Alla patientärenden registreras i diariet och i avvikelsesystemet Synergi som används för ärendehanteringen. Handläggarna administrerar också övergripande händelseanalyser, vissa anhörigkontakter och bistår i utredningar. Nätverk för patientsäkerhet Under 2011 startades med hjälp av medel från patientsäkerhetsöverenskommelsen ett nätverk för patientsäkerhet där läkare, sjuksköterskor och andra resurspersoner i verksamheten avlönas på deltid för att arbeta med patientsäkerhetsfrågor. Nätverket har utvärderats och kommer att i något förändrad form att permanentas från 2015. Strama (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikarestens) Landstingets Stramagrupp bedriver ett aktivt uppsökande arbete för att informera om antibiotika och antibiotikaförskrivning. Gruppen består av olika experter inom området och har egen budget. Strama följer och redovisar antibiotikaanvändningen och arbetar tvärprofessionellt inom såväl slutenvård som öppenvård för att påverka antibiotikaanvändningen (se årsrapport). Vårdhygien Vårdhygienisk expertis kan nås för rådgivning alla vardagar samt vid behov via mobiltelefon även lördag, söndag och helgdag. 8 Medicinska kommittén och läkemedelskommittén Landstingets medicinska kommitté/läkemedelskommitté ansvarar för att ta fram riktlinjer och vårdöverenskommelser samt för att värdera nya terapier och metoder innan beslut om användning. Läkemedelskommittén ansvarar för läkemedelsrekommendationer och för att ta fram riktlinjer för läkemedelshantering. Förvaltningsorganisation IT-system Förvaltningsorganisationen för landstingets IT-system, särskilt vårdinformationssystemet Cosmic med undersystem, har en viktig funktion i att kvalitetssäkra drift och utveckling samt skapa förutsättningar för patientsäker vård genom riskanalyser, framtagande av rapporter och för att säkra informationstillgången till vårdpersonal. Varje modul i vårdinformationssystemet har en förvaltningsgrupp med flera olika professioner som deltar. Ordförande och sekreterare i dessa grupper deltar även i förvaltningsledningsgruppen där systemägaren är ordförande. Ordförande i förvaltningsgrupperna kommer från verksamheten. Sekreteraren i grupperna har ofta sjukvårdsbakgrund och förvaltar den modul i systemet som gruppen ansvarar för. Beslut kan hanteras på bägge nivåerna men kan också lyftas till landstingets ledningsgrupp. Vårdplatskoordinatorer Överbeläggningar innebär en patientsäkerhetsrisk. Sjukhusen har vårdplatskoordinatorer som styr och fördelar de akuta patienterna under dagtid, övrig tid är bakjour ansvarig. Arbetet utgår från kontinuerlig uppdatering av vårdplatsläget och sjukhusens överbeläggningsplan. Vårdplatskoordinatorerna är också sjukhusets specialister på regelverket för utskrivningsklara patienter och bistår både avdelningar och kommuner vid behov. Kompetenscentrum Kompetensenheten vid akutcentrum ansvarar för breddutbildningar som hjärtlungräddning och andra utbildningar i akut omhändertagande. Under 2014 fortgick planering och ombyggnad för att skapa Kliniskt träningscentrum KTC 9 Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljningsplan De i budget beslutade målen följs upp i månads-, delårsrapporter och årsanalys samt patientsäkerhetsberättelse. VRI och trycksår, BHK(Basala Hygien- och Klädregler) Landstinget deltar i SKL:s nationella punktprevalensmätningar för vårdrelaterade infektioner, trycksår och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Resultaten redovisas på intern webb och vid återkopplingar till verksamheten och ledningsgrupper, och planer för fortsatt arbete utarbetas. Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Alla anmälningar till patientförsäkringen registreras centralt i avvikelsesystemet och en sammanställning görs årligen. Alla ärenden passerar chefläkare som tar ställning till om en egen utredning ska göras. Sammanställning och analys sker i Patientsäkerhetsberättelsen. Verksamhetschef ansvarar för uppföljning och analys på kliniknivå. Anmälan till IVO Patienter och anhörigas anmälningar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) registreras centralt i avvikelsesystemet och sammanställning och analys görs årligen. Ärendena passerar chefläkare som tar ställning till om egen utredning ska göras. Varje ärende bedöms av verksamhetschef som ansvarar för eventuella åtgärder. Patientnämndsärenden Samtliga avslutade patientnämndsärenden granskas av chefläkare. Vid misstänkt vårdskada kontaktar handläggaren chefläkaren tidigt i ärendet för bedömning. Händelseanalys Inför planerad eller möjlig Lex Mariaanmälan eller vid annan allvarlig händelse görs händelseanalys av varierande omfattning, beroende på omständigheterna. Händelseanalyserna dokumenteras i det nationella verktyget NITHA, och beslutade åtgärder noteras i avvikelsesystemet för uppföljning. Vid större utredningar kan även uppföljningsmöten förekomma. Händelseanalyser återförs och diskuteras med verksamhetschefer och centrumchefer innan beslut om åtgärder. Genomförande av, och redovisning över beslutade åtgärder följs upp via avvikelsesystemet. Uppföljning av effekten av beslutade åtgärder är svårare men kan ibland genomföras. Händelseanalyser publiceras i nationella kunskapsbanken och lokalt på webb. Avvikelsesystemet Synergi Landstinget använder ett gemensamt IT-baserat avvikelsesystem - Synergi. 10 Standardiserade rapportmallar är framtagna i ett landstingsövergripande rapportverktyg för centrumcontrollers, verksamhets- och avdelningschefer, skydds- och huvudskyddsombud samt patientnämnd. Avvikelsehanteringssystemets rapportoch statistikmodul möjliggör sökningar på enhets- och avdelningsnivå efter behov. Strama Strama följer och redovisar antibiotika användningen (se årsrapport) och arbetar aktivt för att påverka antibiotikaanvändningen. Smittskyddsenheten Smittskyddsenheten följer det epidemiologiska läget och tillsammans med mikrobiologen resistensmönster och redovisar i nyhetsbrev 4-5 gr/år. Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén följer läkemedelsanvändning och publicerar förskrivningsstatistik på enhetsnivå och regelbundna nyhetsbrev med aktuell läkemedelsinformation. IT IT-avdelningen följer upp eventuella oplanerade avbrott och har kontinuerlig uppföljning av funktion. Rapporter tas fram för att kontrollera vårdprocesskvalitet. Öppna jämförelser Resultat i Öppna jämförelser används som indikatorer på brister i kvalitet och därmed även brister i patientsäkerhet. Brister identifieras av medicinska kommittén och verksamheten, liksom möjliga förbättringsåtgärder. Kvalitetsregister Landstinget deltar i alla rekommenderade kvalitetsregister inklusive Senior Alert, Palliativregister med flera. Dessa används för uppföljning och egenkontroll. 11 Uppföljning genom egenkontroll Punktprevalensmätningar, s.k. PPM, genomförs under kort tid (dag-vecka) och ger en ögonblicksbild av förekomsten av infektioner med mera. Det finns osäkerhetsmoment i att slumpen kan påverka, och att alla inte uppfattar mätmetoden på samma sätt. PPM-BHK Landstinget deltar i SKL:s nationella PPM (punktprevalens)- mätningar och gör även mätningar utanför dessa. Resultaten återförs till respektive verksamhet via intern webb och informationsmöten. Verksamheten har också egen tillgång till databaserna med möjlighet att ta ut specifika rapporter för uppföljning. PPM Trycksår Landstinget deltar i SKL:s nationella PPM-mätning av trycksår. Resultaten åter- förs till respektive verksamhet via webb och informationsmöten. Verksamheten har också egen tillgång till databaserna med möjlighet att ta ut specifika rapporter för uppföljning. PPM VRI Landstinget deltar i SKL:s nationella PPM-mätningar av vårdrelaterade infektioner. Resultaten återförs till respektive verksamhet via webb. Verksamheten har också egen tillgång till databaserna med möjlighet att ta ut specifika rapporter för uppföljning. Lokala PPM-VRI mätningar 2014 Under 2014 har fyra lokala PPM-VRI genomförts enligt samma förutsättningar som de nationella mätningarna som SKL anordnat. Styrkan med våra lokala mätningar är att en person genomfört samtliga mätningar inom hela slutenvården och haft tid och möjlighet att diskutera tveksamma fall med vårdhygien och smittskyddsläkare. Mars månads lokala mätningar skedde på samma dag som den nationella mätningen, detta för att också få en validering av de nationella mätningarna som ju genomförs av personal på respektive avdelning. Infektionsverktyget Under 2013 påbörjades införandet av infektionsverktyget – en modul i vårdinformationssystemet som innebär att vid antibiotikaordination måste diagnos väljas, liksom om infektionen är vårdrelaterad för att kunna följa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Breddinförande i slutenvården slutfördes under 2014 och metoden har validerats. Mätningar ska ingå i VRI arbetet för 2015. Införande i primärvård är ännu inte bestämt. 12 Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning enligt nationell modell har använts i landstinget sedan 2010 som ett led i att värdera förekomsten av vårdskador. En granskningsgrupp med dokumenterat uppdrag har hittills genomfört granskningarna som omfattat den somatiska slutenvården, förutom barnmedicin där metoden ännu inte är tillgänglig. I arbetsgruppen ingår läkare och sjuksköterskor. Arbetsgruppen för Journalgranskning enligt GTT träffas 3-4 ggr per år. 30 journaler för somatisk slutenvård i Kronobergs län per månad granskas och en bedömning av eventuella skador görs i arbetsgruppen. Resultatet sammanställs och rapporteras till SKL:s nationella databas samt till chefläkare, ledningsgrupp och verksamhetschefer. Områden som berör vårdrelaterade infektioner rapporteras till avdelningen för vårdhygien. Vid allvarliga vårdskador tar chefläkare kontakt med vederbörande verksamhetschef där vårdskada inträffat enligt instruktion för MJG. Antibiotikaförskrivning STRAMA Två olika kvartalsrapporter som bygger på försäljningsstatistik av antibiotika för öppenvård samt slutenvård publiceras varje kvartal på Stramas hemsida sedan 2011. Utdatarapporter från Cosmic har tagits fram som på vårdcentralnivå och för enskild förskrivare redovisar antibiotikaförskrivning respektive infektionsdiagnoser. Rapporterna har använts av vissa vårdcentraler i lokalt uppföljningsarbete. Antibiotikasidan i förskrivarprofil från eHälsomyndigheten används också i lokalt uppföljningsarbete. Vårdcentralerna har i samråd med Strama noggrant analyserat förskrivningssituationen som ett led i årets patientsäkerhetssatsning. Två tredjedelar av vårdcentralerna har lämnat in självdeklarationer med bland annat analys av vårdcentralens totala förskrivning, variation mellan förskrivare samt förslag till förbättringsåtgärder . Arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen i Kronobergs län har varit framgångsrikt. Under femårsperioden 2009-2014 flyttade vi oss från femte till tolfte plats i den nationella jämförelsen, och totalt har antalet recept minskat från 385 recept/1000 invånare år 2009 till 310 recept/1000 invånare år 2014. (se resultat). Primärvården står för cirka 70 procent av förskrivningen. Totalanvändningen av antibiotika i länet (uthämtade recept, användning på sjukhus och kommunala äldreboenden med mera), mätt i definierade dygnsdoser, DDD, per 1000 invånare och dag, har också en tydligt minskande trend. Öppna Jämförelser Landstingets resultat i Öppna Jämförelser analyseras i medicinsk kommitté och brister identifieras. I landstingets ledningsgrupp diskuteras och fastställs satsningsområden. Öppna Jämförelser och resultat i kvalitetsregister används i respektive kliniks verksamhetsutveckling. 13 Nationella patientenkäten. I Sverige deltar 13 av 21 landsting och regioner i nationell patientenkät. Resultat för Primärvården 2013 som publicerades 2014-03-04 visar att kronobergarna är mycket nöjda med vården. Barnsjukvårdens resultat visar också på detsamma. CVK Samtliga centrala infarter som används på sjukhusen registreras i mall i journalsystemet vid insättning och uttagande. Komplikationer registreras vid uttagande och efter odling. På så sätt kan förekomsten av komplikationer i form av infektioner mätas och följas över tid. Perifer venkateter För dokumentation av perifera venkatetrar används tabell i Cosmic som möjliggör uppföljning. Mätningar av följsamhet görs regelbundet. Patientnämnden Samtliga patientnämndsärenden återförs när de är avslutade till chefläkare för kännedom. Vid misstänkt vårdskada kontaktas chefläkare direkt för ställningstagande till egen utredning. Patientnämndens ärenden sammanställs i årsberättelse och redovisas för vårdgivaren (landstingstyrelsen). Traumaarbetet 2014 Fortsatt arbete med anledning av traumagranskning 2012. Förändringsarbete utifrån rapporten har fortsatt inom flera verksamheter. Bland annat har flertalet riktlinjer reviderats. Traumamöte med inblandade kliniker med utgångspunkt från några intressanta patientfall har genomförts en gång. Traumaregistret Vi deltar i det nationella traumaregistret SweTrau. Någon rapport för 2014 finns inte ännu. Resultaten från registret kommer att följas kontinuerligt och återföras till berörda verksamheter 14 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhet är prioriterat på ledningsnivå och diskuteras ofta i landstingsstyrelsen, landstingets ledningsgrupp, i centrum och verksamhetsledningar. Patientsäkerheten beaktas också vid beslut. Satsningar på patientsäkerhetsprojekt och genomförande av nationella mätningar redovisas och återkopplas till ledningsgrupper. Patientsäkerhet är också ett återkommande ämne vid landstingets gemensamma chefsdagar. Landstinget arrangerar varje höst en kvalitetsvecka med föreläsningar och seminarier om aktuella patientsäkerhetsämnen. Patientnämnden Samtliga patientnämndsärenden registreras i avvikelsesystemet Synergi och kommuniceras med respektive verksamhet, och vidtagna åtgärder dokumenteras i ärendet. Avvikelserna avslutas av patientnämnden och chefläkare läser alla avslutade ärenden. Vid misstanke om vårdskada kontaktar patientnämnden chefläkare tidigt för att kunna identifiera ärenden som bör utredas närmare. Med hjälp av synpunkter till patientnämnden från patienter eller närstående, har flera allvarliga händelser uppmärksammats som därefter har lett till interna utredningar, händelseanalyser och anmälningar enligt Lex Maria. Fler patienter säger att de uppmanats av vården att ta kontakt med patientnämnden. Det finns exempel på att patienters och anhörigas erfarenheter och kunskaper inte tagits tillvara eller att man inte gjorts delaktig. Kontakt sker mellan handläggare inom patientsäkerhet och patientnämndens handläggare. Patientnämnden gör en årlig sammanställning och analys av patientnämndsärenden. Patientnämnden har under året registrerat 792 ärenden, vilket är en ökning med drygt 11 procent jämfört med föregående år, då 709 ärenden registrerades. Nätverk för patientsäkerhet. Samordnarna i nätverket deltar och engagerar sig i utbildning i ”Händelseanalys” och Nitha. De deltar i händelseanalyser som analysledare eller dokumentationsansvariga. Samordnarna hanterar också avvikelsefrågor inom sina respektive centrum med hjälp av information, anpassning av Synergi och statistik och analys. 15 De medverkar i arbetet med de nationella mätningarna av vårdskador (VRI, BHK samt trycksårsmätningar). Nätverket kan också bjuda in sig och informera på arbetsplatsträffar, chefsmöten, ledningsgrupper eller besöka olika enheter för att tala om vikten av ett bra patientsäkerhetarbete och vikten av att ha en medveten patientsäkerhetskultur. Samordnarnas uppdrag kan vara centrumspecifika, handla om fallprevention, journalgranskning, analys av specifik data från Synergi, eller andra uppgifter. Nätverket finansieras av medel från patientsäkerhetsöverenskommelsen. Nätverket var mycket engagerat i förarbetena och analys av årets patiensäkerhetskulturenkät. Under året har det funnits representanter från akutcentrum, barn- och kvinnocentrum, kirurgicentrum, medicincentrum, medicinsk servicecentrum, primärvårds- och rehabcentrum, tandvårdscentrum och psykiatricentrum. Dessutom ingår chefläkarna samt funktionsansvariga från process, metod samt patientsäkerhet. Man har under 2014 träffats 9 gånger. Kvalitetsvecka Landstinget ordnar varje år en kvalitetsvecka då priser för bästa patientsäkerhetsrespektive kvalitetsarbete prisbelönas. Årets tema var ”Den gränslösa organisationen”. Patientsäkerhetspriset gick till strålenheten, onkologen, för bidraget ”Optimalt anpassad vingbräda för strålbehandling av bröstcancerpatienter”. De tillverkar själva en ställning till patienter som är hållbar och gör det enklare att säkerställa och återplacera patienten i exakt läge, vid varje behandlingstillfälle och dag. Vinnare av kvalitetspriset 2014 var tandvården och bidraget ”Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år”. Totalt tävlade 38 bidrag och vinnarna utsågs av en delvis extern jury. Även i år hölls patientsäkerhetsronder (3 stycken) under kvalitetsveckan. Nytt för i år var att titta på patientens väg genom vården/vårdprocesserna (eller delar av vårdprocesserna). Processerna bröstcancer, stroke och akuta höftledsoperationer var fokusområde för ronderna. Vårdprocesserna föredrogs av processägare och aktuella medarbetare. Patientsäkerhetsrisker belystes och möjliga förbättringar i handläggningen av patienter diskuterades med chefer för alla berörda specialiteter. Avvikelsehantering – Synergi Kontinuerlig handledning av såväl patientsäkerhetsnätverk som bearbetare i verksamheten har genomförts under året, liksom riktad utbildning i statistik och analys. Nätverksträff för avvikelsesamordnare arrangerades vid tre tillfällen under hösten med tema systematisk verksamhetsutveckling. 16 I dialog med intresserade enheter har anpassning av listboxinnehåll gjorts i syfte att öka användbarhet för bearbetaren och enhetens systematiska utvecklingsarbete. VRI Vårdrelaterade infektioner Arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs på flera fronter. Följsamhet till hygienregler är en viktig faktor och bland annat har nätverket för patientsäkerhet i olika grupper arbetat med detta tillsammans med vårdhygien. I planeringen för framtida lokaler är enkelrum prioriterat. Även arbetet med centrala och perifera infarter samt korrekt användning av blåskateter är en del i detta. Basala hygienregler Följsamheten var vid årets SKL-mätningar förbättrad men inte tillfredställande. Förutsättningarna har förbättrats genom komplettering av utrustning, delvis inköpt för medel från patientsäkerhetsöverenskommelsen. Inom de olika centrumen har man bedrivit kampanjer och mätningar för att höja medvetenheten. Nätverkspersoner har varit mycket engagerade och påtalar svårigheterna med rättvisande observationsmätningar. Ett så kallat TILDA-kort för utbildning och kontroll av kunskaper har introducerats. Infektionsverktyget I Ljungby där Infektionsverktyget (IV) breddinfördes i december 2013 validerades samtliga ordinationsorsaker under hela januari 2014. Hela 89 procent bedömdes vara korrekt när det gäller samhällsförvärvad infektion kontra VRI. Resultaten har återförts till kontaktläkarna i Ljungby. Validering av positiva svar gällande Clostridium och överföringen från Mikrobiologens datasystem direkt till rapportverktyget gjordes under våren. Alla positiva Clostridiumsvar mellan 20140301-0531 hämtades direkt från ADBakt (mikrobiologens datasystem) och jämfördes med motsvarande period i Rapportverktyget. Data stämde väl överens. Under våren planerades även breddinförandet på CLV och samtliga medverkande kliniker besöktes och läkarna fick genomgång av IV. I början av maj 2014 breddinfördes IV på CLV, och alla avdelningar eller kliniker förutom IVA, BUP, hudoch öronmottagningen startade. På CLV validerades alla ordinationsorsaker förutom profylax i juni och ”Annan VRI” under juli-augusti. Av de 370 antibiotikaordinationerna (exkl. profylax) som granskades på CLV var 320 st. korrekta (det vill säga 86 procent) gällande samhällsförvärvade infektioner kontra VRI. På nationella patientsäkerhetskonferensen i september redovisades vårt arbete med att få upp användandet av data från rapportverktyget samt resultaten av vårt arbete med Lokala PPM-VRI. Patientsäkerhetnätverkets arbete med satsningen på VRI 2015 påbörjades i slutet av 2014 och där kommer IV att vara ett sätt att utvärdera arbetet. 17 IVA kommer att starta IV 2 mars 2015, registreringen av antibiotika i Cosmic kommer att ske i samarbete mellan IVA-läkare och infektionskonsult. På köpet får vi också en antibiotikahistorik i Cosmic vilket är värdefullt. Markörbaserad Journal Granskning MJG Mätning av vårdskador på sjukhusnivå har fortsatt. Metoden används även på kliniknivå för att granska vården av utvalda patientgrupper. Under 2014 har klinikbaserad granskning genomförts på: Barn- och kvinnocentrum - kvinnokliniken: Under januari till mars har det genomförts markörbaserad journalgranskning av hysterektomier. Granskningen visade på ett högt antal undvikbara vårdskador. Resultatet har återförts till läkargruppen och barnmorskorna. Kirurgicentrum - ortopedkliniken: Specifikt uttagna områden/diagnoser inom området ortopedi och utifrån dessa värdera förekomsten av vårdskador. Kirurgicentrum - anestesikliniken Inom området Blåsöverfyllnad har en klinikbaserad MJG-granskningsgrupp inom operation och anestesi arbetat med granskning av 51 slumpmässigt uttagna journaler. Start hösten 2013 Akutcentrum - akutvårdsavdelning Journalgranskning av 25journaler per period har utförts inom området hud- och fallriskbedömningar där dokumentation av hudinspektion samt dokumentation för fallriskobservationer utförts för patienter äldre än 70 år. Granskningen innefattar hela vårdperioden där det finns trycksår fall. Granskningsperioden innefattar ” före införande av inskrivningschecklista”, ”aktiv tryckssårsgrupp” och ”period efter införande”. Patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetskulturen mäts för att: kartlägga styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen för att tydliggöra angelägna förbättringsområden öka insikten hos både ledare och medarbetare om de faktorer som kan påverka patientsäkerheten studera förändringar i förhållningssätt och attityder som effekt bland annat av genomförda interventioner jämföra enheter, yrkeskategorier etc. Mätningen genomfördes i mars 2014 för tredje gången och redovisades i april. Arbetet med att analysera mätresultatet har till större delen skett under hösten 2014. Den förbättrade svarsfrekvensen är det viktigaste resultatet av enkäten. Det gör att resultatet är mer tillförlitligt än vid tidigare mätningar. Resultaten används såväl lokalt som i det övergripande patientsäkerhetsarbetet. 18 Sepsis ”Tänk sepsis! Tid är liv.” Med utgångspunkt i ett par ärenden med försenad diagnos vid blodförgiftning har ett omfattande utvecklings- och utbildningsprojekt genomförts i Landstinget Kronoberg sedan 2010. Riktlinjer och tydliga handlingsplaner för akuta åtgärder vid svår sepsis, blodförgiftning, har skapat förutsättningar för en mer enhetlig vård med ökad patientsäkerhet och minskad dödlighet. Arbetet är ett exempel på hur ett välfungerande multidisciplinärt samarbete över klinikgränserna kan förbättra patientsäkerheten. Projektet följs upp via två olika register, Svenskt intensivvårdsregister och Infektionsläkarföreningsregister för intensivvårdade patienter med svår sepsis/septisk chock. Genom arbete med dessa två register har täckningsgraden markant kunnat ökas till det senare registret för båda sjukhusen. Projektet som vann patientsäkerhetspriset 2012 har under 2013 varit presenterats både nationellt och internationellt (Patientsäkerhetskonferensen, Stockholm, International Forum on Quality and Safety in Healthcare London, för socialdepartementet vid besök i Växjö, Qulturum i Jönköping m m). Det har också fungerat som inspiration för andra kliniker för att komma igång med motsvarande arbete. Under 2014 har det gjorts revision av riktlinjerna i enlighet med senaste internationella guidelines och en ny utbildningssatsning har planerats och genomförts under januari 2015. Utvärdering av resultaten för 2014 är inte slutförd. Perifera venkatetrar Det landstingsövergripande PVK-arbetet under 2014 har fortsatt med att involvera fler enheter som till exempel barn och neonatal. År 2015 kommer även akuten att börja dokumentera PVK i CambioCosmic. Representanter från patientsäkerhetsnätverket och nyckelperson på avdelning eller mottagning genomför upprepade mätningar och granskningar som ett led i förbättringsarbetet. Utbildnings- och informations- och uppföljningsträffar har genomförts vid fyra tillfällen under 2014. All vårdpersonal uppmanas att rapportera avvikelser på PVK grad 3 och 4. Arbetet med TILDA-kort på PVK har genomförts. Landstinget har deltagit i en stor internationell studie som jämför användningen av PVK. Resultatet kommer att redovisas senare i år. Enheter har uppmuntrats till att göra självskattningar och ytterligare egna mätningar. De enheter som gör det visar på fina förbättringar. Medvetenheten hos personalen har ökat om infektionsriskerna. Sällan ser vi patienter med dubbla venkatetrar, sällan flera infarter. Det finns också en tydlig indikation och en regelbunden omprövning av behovet av PVK. Mätningarna visar att följsamheten till riktlinjerna förbättrats över tid. PVK dokumenteras i journaltabell i Cosmic vilket kommer att möjliggöra att rapporter kan fås som utgör underlag för fortsatt förbättringsarbete. 19 PVK utan så kallad injektionsport har utvärderats inför upphandling och två varianter av dessa PVK kommer att introduceras under 2015, allt i syfte att minska PVKrelaterade komplikationer. KAD (Blåskateter) Det finns framtagna riktlinjer samt en standardvårdplan för katetrisering. Målet är att minska de vårdrelaterade infektionerna, samt förbättra patientsäkerheten av avveckling och utvärdering av behovet av katetern. Standardvårdplanen följer patienten till primärvård och hemsjukvård. Kirurgkliniken har i anslutning till MJG 2013 identifierat problem med överfyllda urinblåsor. Tillsammans med anestesikliniken har man arbetat för att få fram en hållbar rutin, för att förebygga överfylld urinblåsa i samband med per- och postoperativvård. Tobaksfri operation Tobaksfri operation är en medicinsk riktlinje som innebär att patienter bör vara tobaksfria två månader före och två månader efter kirurgiskt ingrepp. Vid vissa operationer såsom höft- och knäprotes, ryggoperationer, fetmaoperationer, kärloperationer och viss plastikkirurgi krävs att patienten gör ett rökuppehåll för att bli opererad. Patienten ska vara dokumenterat rökfri två månader före operation och sätts på planeringslistan först när rökfrihet i minst fyra veckor uppnåtts. Patienten ska erbjudas hjälp och stöd att bli tobaksfri, och möjlighet finns att remittera till tobaksavvänjare på sjukhusen eller vårdcentral. Kan patienten inte klara av att göra önskat rökuppehåll ska en individuell bedömning göras av ansvarig läkare. Ett flertal studier har visat att man kan reducera komplikationerna avsevärt med ett tobaksuppehåll. Ett antal informationsinsatser har genomförts under året. En hälsoekonomisk beräkning om tobaksfrihet i samband med operation presenterades på en chefsdag med syfte att ytterligare motivera till ett intensifierat arbete kring tobaksfrihet i samband med operation. Trycksår För att följa utvecklingen av trycksår i Landstinget Kronoberg deltar vi i den nationella mätningen av trycksår. Inför mätningen hålls utbildning och träning i bedömning. Resultat presenteras nationellt och avdelningsvis på webben. Utvecklingsledare är med i en referensgrupp för att hitta framgångsfaktorer för det preventiva arbetet nationellt. Landstinget medverkar i Senior Alert och statistik tas fram till webben varannan månad. Akutvårdsavdelningen och akuten, med kort vårdtid, har ett eget bedömningsinstrument. På ”Alert-dagen” i februari, som är en kunskapsdag inom bland annat trycksårsområdet, uppmärksammas och prisbelönas förbättringsarbeten. Goda idéer sprids sedan via Alertmagasinet i hela verksamheten. Utbildning arrangeras på den internationella” Stop Pressure Ulcer Day” 20 En information för patientmedverkan har tagits fram och sprids även utanför länet Det är god tillgång på vanliga trycksårsförebyggande madrasser. För prestationspengar från Senior Alert och från patientsäkerhetsöverenskommelsen har införskaffats flera både luftväxlande och fasta luftmadrasser, positioneringskuddar, hälavlastningar och sliders till samtliga avdelningar. Vårdhygien Förutom kontinuerlig bevakning av antibiotikaresistens har regelbundna screeningundersökningar gjorts inom dialys, intensivvård och neonatalvård i syfte att tidigt upptäcka smittspridning inom vården. Vårdhygien utreder, smittspårar och ger råd i samband med nydiagnostiserade multiresistenta bakterier. Veckovis bevakning av Clostridium difficile sker sedan hösten 2014 i syfte att tidigt upptäcka anhopning inom enhet. Svensk förening för vårdhygien kom 2012 med ett nationellt dokument om städning i vårdlokaler, SIV. Under 2014 har på uppdrag av medicinska ledningsgruppen riktlinjer ”Städning i vårdlokal” utarbetats tillsammans med lokalvården. Dessa kommer att implementeras under första halvan av 2015. Med det som utgångspunkt har lokala riktlinjer tagits fram. Det är uppdelat i olika dokument för olika typer av verksamheter till exempel sluten somatisk vård, öppenvård och sluten psykiatrisk vård. Av rutinen framgår vilka ytor som ska städas och hur ofta. De innehåller även en uppdelning av ansvaret mellan lokalvården och vårdpersonal. Städningen ska utvärderas regelbundet. Då tittar man också på om ytorna skulle vara slitna på ett sätt så att de blir svåra att hålla rena. Informations- och utbildningstillfällen för chefer, lokalvårdens personal och vårdpersonal planeras under våren. Resurspersoner har utbildats inom varje enhet på sjukhuset för att arbeta för en minskning av infektioner relaterade till perifer venkateter (PVK). Rutiner för omhändertagande av patient med misstänkt Ebola-smitta har utarbetats. Under första halvan av 2014 fortskred vårt utbrott med C difficile ribotyp 027. I samband med denna situation stramades rutiner upp och uppdaterade behandlingsriktlinjer införas. Diskussion angående akut behov av fler enkelrum med egen toalett föranledde akutöppning av tillfällig ny avdelning 17 B under januari 2014. Avdelningen stängdes under senvåren för att åter öppnas i november. Läkemedelskommittén Äldresatsningens mål vad gäller att minska olämpliga läkemedel till äldre, minska antiinflammatoriska smärtläkemedel (NSAID) till äldre och minska antipsykotiska läkemedel har uppnåtts. Läkemedelskommittén har via besök på alla vårdcentraler/kliniker, nyhetsbrev, läkemedelsgenomgångar och allmän info bidragit till detta. 21 Enligt läkemedelsmåttet DU 90 procent Kronoberg är följsamheten till läkemedelsrekommendationerna god. Fördelen med detta är att förskrivare och andra som arbetar med läkemedlen lär känna aktuella preparat till verkningssätt, dosering och biverkningar. Detta minskar risker för felaktigheter. Att samordna journalsystem (Cambio Cosmic) och ordinations-databaser (NOD, Pascal) är en nyckelfråga för att förbättra säkerheten i läkemedelshanteringen som har fördröjts under flera år av olika skäl. Vi har trots allt förhoppning att det kommer att ske en samordning. Tyvärr sker under tiden ett betydande merarbete, dokumentationen är inte alltid tillfredställande och det finns risker för patientsäkerheten. Innan detta är löst ITmässigt måste samordningen ske manuellt och här har landstinget via läkemedelskommittén fastställt dokument om ansvaret för den samlade läkemedelslistan. Ytterligare arbete pågår under hösten för att försöka hantera en del av de problem som finns i väntan på att det tekniskt kan lösas. Fortsatt arbete av tillämpning av SOSF 2012:9 om läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse har skett och nått berörda verksamheter. Informationen har varit omfattande. Tillämpningen ger en ökad möjlighet till god läkemedelsbehandling och att risker kan åtgärdas innan de inträffar. Biverkansrapportering till Läkemedelsverket fortgår och läkemedelskommittén arbetar fortsatt för att den hålls adekvat. Under året har kurs i farmakologi för AT-läkare hållits efter initiativ från ATläkare. Fortsatt arbete med utvecklande av mallar i Cosmic för att göra det lättare att göra rätt vid läkemedelsordination och underlätta komplicerade ordinationer har genomförts i samarbete med IT. Läkemedelsgenomgångar Fördjupade läkemedelsgenomgångar är en strukturerad och systematisk metod för uppföljning och omprövning av en patients läkemedelsbehandling. Syftet är att upptäcka, åtgärda eller förebygga läkemedelsrelaterade problem som till exempel biverkningar, interaktioner, utebliven eller otillräcklig effekt, avsaknad av eller oklar indikation samt underbehandling. Målgruppen är patienter 75 år eller äldre med minst 5 läkemedel, där den kommunala hemsjukvården har tagit över läkemedelsansvaret. Fördjupade läkemedelsgenomgångar, så kallade teamgenomgångar, har genomförts med 1 057 patienter inom primärvård. Nästa år planeras för 1 400 sådana genomgångar. Enkla läkemedelsgenomgångar görs vid planerade besök hos läkare eller sjuksköterska och på samtliga inneliggande patienter på rehabkliniken. Patient och vårdgivare går då igenom aktuell läkemedelslista för att få en uppfattning om compliance, om patienten också tar andra läkemedel och om det finns några läkemedelsrelaterade problem. 22 Överbeläggningar och säker utskrivning Arbetet med överbeläggningar är viktigt för patientsäkerheten. Överbeläggningarna kan, åtminstone under vissa perioder, vara besvärande för patientsäkerheten och arbetsmiljön. Men vid nästan all vård av patienter, oavsett om det är vanlig beläggning eller överbeläggning, används riktiga patientvårdplatser, det vill säga fullt utrustade adekvata vårdplatser men utan ökad bemanning. Utlokaliserade patienter till ”fel” klinik är ytterst sällsynt numera. I nationell överbeläggningsstatistik är Kronoberg ett av de allra bästa landstingen. Kronoberg har också ett mycket välfungerande samarbete med kommunerna när det gäller vårdplanerings- och utskrivningsprocessen och är även här en av de bästa regionerna i Sverige. Överbeläggningsplanen innebär bland annat att man vid överbeläggningar på det ena sjukhuset kan använda ledig kapacitet på det andra sjukhuset Arbetet med så kallad säker utskrivning fortsätter. Metoden är införd inom medicincentrum. Detta innebär att 70 till 80 procent av patienterna får ett skriftligt utskrivningsmeddelande. De övriga bedöms av olika skäl inte behöva ett utskrivningsmeddelande. Detta kan gälla till exempel mycket lindrigt sjuka patienter som endast observerats inneliggande eller patienter som skickats till annan enhet. Avsikten är att sprida metoden så att den omfattar alla utskrivningar där det bedöms lämpligt. Införande pågår inom kirurgicentrum och barnkliniken. Det finns nu rutiner för remiss till apotekare för läkemedelsgenomgång. Kompetensenheten (AKC) Kompetensenhetens samordnare utbildar instruktörer och till viss del medarbetare i strategiskt viktiga centrumövergripande metoder för bland annat akutinriktade arbetssätt och konceptutbildningar, exempelvis metoder; ALERT, ATSS, HLR, ISBAR och MEWS. Samordnare på kompetensenheten ansvarar även för att förvalta och utveckla de processer där metoder ingår samt kvalitetsregister Hjärtstoppsregistret/SweTrau. Utbildning av personal -Traumasamordnare genomför likriktad metodisk multiprofessionell träning med debriefing i traumaomhändertagande. Träning sker kontinuerligt vid Kronobergs sjukhus. - Akutmedicinska instruktörer/medarbetare utbildas kontinuerligt i de medicinska metoderna ALERT/HLR/ATSS. - Samordnare stödjer och utbildar instruktörer inom Kronobergs primärvård och primärkommuner i MEWS/ISBAR/HLR. - ALERT, nordisk metod för omhändertagande av patienter med svikt i vitala funktioner, byter namn till proACT där även MEWS/SBAR ingår i utbildning. Metoder för kommunikation (ISBAR) Identifikation av svårt sjuk patient (MIG, MEWS) Utbildningar inom HLR (hjärtstopp). Utbildningar inom trauma (PHTLS/ATSS/ATLS). 23 Traumaarbetet 2014 Fortsatt arbete med anledning av traumagranskning 2012. Förändringsarbete utifrån rapporten har fortsatt inom flera verksamheter, bland annat har flertalet riktlinjer reviderats. Traumamöte med inblandade kliniker med utgångspunkt från några intressanta patientfall har genomförts en gång. Traumaregistret Vi deltar i det nationella traumaregistret SweTrau. Någon rapport för 2014 finns inte ännu. Resultaten från registret kommer att följas kontinuerligt och återföras till berörda verksamheter Traumaövningar Traumaövningar genomförs varje månad i Växjö och Ljungby (utom under sommarmånaderna). Centrala moment i övningarna är bland annat att förbättra teamarbetet, kommunikation och skapa stringens och tydlighet i beslutsprocessen kring patientomhändertagandet. Viss utvärdering har gjorts och finns presenterad på traumasidorna på interna webben. Planering har påbörjats för att förbättra övningarna prehospitalt samt på akuten samt för övningar på röntgen, operation och IVA. Traumarepresentanter är också med i planeringen av kommande kliniskt träningscentrum (KTC). Nationellt traumaarbete Under 2014 har representant från landstinget deltagit som expert i Socialstyrelsens Traumautredning. Vi har också varit representerade i Säker Traumavård, ett kvalitetsprojekt med granskningar av traumasjukvården i Sverige, med utgångspunkt från professionella organisationer och med stöd av Patientförsäkringen. TILDA, Tool for Interactive Learning and Daily Assistance TILDA är ett webbaserat utbildningsverktyg som används för att skapa, hantera och följa upp utbildningar. Under 2014 har flera nya enheter börja använda systemet. Antalet gemensamma kompetenskort har utökats till runt 30 stycken och förutom kompetenskort för medicin teknisk utrustning finns kort som behandlar omvårdnad och dokumentation. CEPS (Simulatorutbildning i omhändertagande av svårt sjuka nyfödda barn) Medarbetare på avdelning 8 genomgår även fortsättningsvis en hel- eller halvdagsutbildning per år i CEPS tillsammans med barnläkare och narkosläkare. Det är en systematiserad utbildning och träning i akut omhändertagande av asfyktiska nyfödda barn och praktisk utbildning i hur man agerar vid akuta obstetriska situationer. 24 Rättspsykiatri Arbetet med brister i säkerheten har fortsatt. Tio händelser har uppmärksammats under 2014 vilka har rapporterats till IVO. Utredande och förebyggande åtgärder har vidtagits i dessa fall. Anmälningar rörande brister i säkerhet till IVO har minskat under året. En stabilare klinikorganisation med högre medarbetarkompetens och säkerhetsmedvetenhet bidrar till att kliniken har färre anmälningar. Senior Alert 2014 var sista året i äldresatsningen då prestationsersättning delades ut av staten. Över tid ser vi en lyckad satsning på preventivt omvårdnadsarbete på alla sjukhusens vårdavdelningar då alla arbetat enligt konceptet Senior alert. Diskussioner om hur nytta nås i relation till arbetsinsatsen enligt processen i kvalitetsregistret har förekommit. En handfull avdelningar har hoppat över riskbedömningar på vissa patienter medvetet. Målsättningen att 80 procent av alla patienter äldre 65år i sluten vård ska riskbedömas, att 100 procent av riskpatienterna ska få preventiv åtgärd insatt och uppföljning ska ske utskrivningsdagen och/eller rapporteras vidare till hemsjukvården i förekommande fall, har inte uppnåtts helt. I genomsnitt har Riskbedömningar på cirka 55 procent av patienterna utförts och 90 procent av riskpatienterna har fått åtgärd insatt under det gångna året. Alla avdelningschefer har intervjuats före jul 2014 och intygar att en kulturförändring har skett och att det nu finns rutiner överallt för att fortsätta arbetet. Munhälsobedömningar sker i allt högre grad. Kontinuerlig kontakt har etablerats med tandhygienister och material enligt deras rekommendation har tilldelats samtliga vårdavdelningar. Under 2014 har risken för tryckskada, fall och undernäring bedömts hos 6210 patienter. Likt tidigare år bedöms risker hos 55-57 procent av det totala antalet. Mallstruktur i journalsystemet används av många för dokumentation av ”registerdata” i journalen. Svenska palliativregistret Registreringar i Svenska palliativregistret har gjorts i 97 procent av dödsfallen på sjukhus 2014. Varje år har vi därmed klarat målsättningen i äldresatsningen (70 procent). Resultatbilden över de kvalitetsindikatorer som speglar vården sista tiden i livet enligt registret, visar flera områden där vi fortfarande har förbättringsarbeten att göra. Utbildningsinsatser för all vårdpersonal i palliativ medicin pågår i Palliativt center inom Linnéuniversitetets försorg. Vårdavdelningarna utför förbättringsarbeten utifrån identifierade riskområden i Senior alert och Svenska palliativregistret. 13 arbeten deltog i ”Alertdag- tävlingen”, som arrangerats för tredje året i rad tillsammans med kommunernas utvecklingsledare, om bästa förbättringsresultat i vår25 den. 2012 hade sjukhusens vårdavdelningar flest deltagande bidrag i tävlingen, 22 stycken. Bild och funktionsmedicin (BFM) Verksamheten har infört en ledningsansvarig röntgensjuksköterska (LARS) med syfte att förbättra flödet i akutprocessen och öka patientsäkerheten genom en strikt medicinsk prioritering vid hög belastning på röntgen. Kontinuerlig uppföljning sker mellan akutens och röntgens ledning. Projekt samordning patientsäkerhet/arbetsmiljö Beslut har tagits av landstingets ledningsgrupp om fortsatt arbete med att integrera patient - och arbetsmiljöarbetet med syfte att nå en hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö, att stödja chefer i deras arbete och att främjas allas delaktighet. Arbetet innebär att skapa en samordnad checklista för ett systematiskt och strukturerat arbete enligt upplägg i SAM samt skapa tekniska lösningar för hanteringen. En referensgrupp med representanter från berörda verksamheter och fackliga representanter har bildats. 26 Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan enheter inom landstinget och med vårdgrannar är av största vikt för patientsäkerheten. Bristande informationsöverföring och okunskap om varandras förutsättningar kan medföra risker för patienter. I Landstinget Kronoberg är det gemensamma vårdinformationssystemet en viktig del av patientsäkerhetsarbetet med informationsutbyte inom landstinget samt med privata vårdgivare och kommunal sjukvård. Samverkan med kommuner Samverkan med länets kommuner bedrivs i olika former, bland annat genom äldresatsningen, vårdöverenskommelser och gemensam vårdplanering. Samarbetet över huvudmannagränserna för våra mest sjuka äldre ger en ökad patientsäkerhet redan idag. Det finns en gemensam ledningsgrupp för hälso- och sjukvård samt sociala frågor i länet. Cosmic, LINK Flera kommuner har anslutit sig till den sammanhållna journalföringen genom att elevhälsan dokumenterar sin journal i Cosmic. Lessebo och Växjö kommun har anslutit sig under året. I slutet av 2014 har fem kommuner sin dokumentation för elevhälsa i Cosmic och fem kommuner har sin dokumentation om HSL i Cosmic. Samtliga kommuner använder Cosmic för sin vårdplanering tillsammans med landstinget. Avvikelsehantering Avvikelsehanteringssystemet Synergi möjliggör rapportering av händelser och iakttagelser mellan olika huvudmän. Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommun samt vårdvalsenheter har tillgång till systemet. Vårdhygien Landstingets vårdhygieniska expertis bistår vård och omsorg i landsting och kommuner. Landstinget tillhandahåller kostnadsfri vårdhygienisk service till länets kommuner. 27 Riskanalys Avvikelser i Synergi kan användas för att identifiera risker. Formella riskanalyser görs i form av Lex Elsie vid verksamhetsförändringar. Socialstyrelsens metod för riskanalys används vid riskanalys. Inom IT-verksamheten görs alltid riskanalyser vid större uppgraderingar. I samband med start av ny funktionalitet genomförs riskbedömningar tillsammans med verksamheten för att hitta bästa möjliga sätt att införa rutiner och arbetssätt på. Under 2014 påbörjades ett arbete med riskanalys med avseende på tillgång till patientinformation i vårdinformationssystemet där integritetsrisker värderas i förhållande till patientsäkerhetsrisker Apodos och Cosmic läkemedelslistor och den bristande kompatibiliteten mellan dessa framförs av många som kanske vår största enskilda patientsäkerhetsrisk. Läkemedelsförändringar i Pascal sparas bara i begränsad tid och försvinner sedan. Av detta följer att läkemedelsförändringar inte kan dokumenteras i Pascal utan detta måste komma till stånd i Cosmic, ett faktum som inte alltid beaktas av alla läkare. En annan risk som identifierats är att recept på apoteken inte makuleras när läkemedelsbehandling förändras, vilket innebär att patienten kan få ut läkemedel där ordinationen tagits bort. Bristen på enkelrum med egen toalett på våra vårdavdelningar orsakar våra patienter undvikbara vårdskador, framför allt i calicitider och under influensasäsong. Vi har också kunnat se fall av VRE (Vancomycinresistenta Enterococker) och MRSA (Methicillinresistent Stafhylockus Aures) under året. Under första halvåret har fortsatt spridning av den mer aggressiv C difficile ribotyp 027 skett på CLV. Under hösten har endast sporadiska fall påvisats. Bristen på enkelrum och följsamhet till rutiner har varit bidragande orsak. På grund av ett utbrott av Clostridium difficile 027 i början av 2014 öppnades åtta extra enkelrum upp på avd. 17b (gamla avd. 16). Detta bidrog sannolikt till att utbrottet kunde begränsas. Efter sommarstängning av avd. 17b så öppnades den åter hösten 2014 med 10 enkelrum. Behovet av ytterligare enkelrum i Ljungby är fortfarande stort, bland annat har ett begränsat VRE-utbrott på båda sjukhusen visat på detta behov. 28 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelsehantering All personal är skyldig att anmäla risker, tillbud och negativa händelser. Samtlig personal inom Landstinget Kronoberg, vårdvalsenheter samt kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterskor har behörighet att rapportera händelser och iakttagelser såsom negativa händelser, tillbud, risker, förbättringsförslag och klagomål i avvikelsesystemet Synergi. Verksamhetschef, eller av verksamhetschef utsedd medarbetare, bearbetar och återför rapporterade händelser till personalen på enheten samt vid behov till annan enhet. Verksamhetschef är ansvarig för att kontakta chefläkare vid misstanke om ärende som kan vara aktuellt för Lex Maria-anmälan. Rapportering Trots att ett stort antal avvikelser rapporteras föreligger en underrapportering av vårdskador och risk för vårdskador. Ärenden som inkommer som LÖF-ärenden eller enskild anmälan till IVO har inte uppmärksammats och rapporterats. Det finns en varierande tolkning av vad som är vanliga komplikationer och vad som skulle kunna vara undvikbart. Bristande kommunikation eller dokumentation uppmärksammas oftare än rena vårdskador, och läkare är underrepresenterade som rapportörer av avvikelser. 29 Klagomål och synpunkter Klagomål Klagomål tas emot på verksamhetsnivå och bedömning görs i första hand av verksamhetschef. Verksamhetschefen har ansvaret att vidta åtgärder om så behövs och informera patient och eventuell anhörig. Patienter ska informeras om möjlighet att kontakta patientnämnden, IVO och Patientförsäkringen LÖF. Patientnämnden Samtliga patientnämndsärenden registreras i avvikelsesystemet Synergi och kommuniceras med respektive verksamhet och vidtagna åtgärder dokumenteras i ärendet. Avvikelserna avslutas av patientnämnden och chefläkare läser alla avslutade ärenden. Vid misstanke om vårdskada kontaktar patientnämnden chefläkare tidigt för att kunna identifiera ärenden som bör utredas närmare. Regelbunden kontakt sker mellan handläggare inom patientsäkerhet och patientnämndens handläggare. Patientnämnden gör en årlig sammanställning och analys av patientnämndsärenden. Med hjälp av synpunkter till patientnämnden från patienter och närstående, har flera allvarliga händelser uppmärksammats, som därefter har lett till interna utredningar, händelseanalyser och anmälningar enligt Lex Maria. Flera ärenden som patientnämnden har tagit emot har resulterat i att verksamheten har sett över och ändrat sina rutiner. I några fall har man haft riktade utbildningsinsatser. Ärenden inom rättspsykiatrin där ärenden handlar om brister i kommunikation, bemötande och delaktighet har halverats. Inom vuxenpsykiatrin är ärendemängden relativt oförändrad från förra året. Här finns synpunkter på brister i kommunikation, vård och behandling samt under rubriken vårdansvar. IVO Enskilda anmälningar till IVO diarieförs centralt av handläggare inom landstinget. Anmälan hanteras i avvikelsesystemet och ärendet skickas till berörd verksamhetschef och chefläkare. Verksamhetschefen ska bedöma anmälan, vidta eventuella åtgärder och besvara frågor från Socialstyrelsen och chefläkare. En enskild anmälan kan leda till intern händelseanalys och anmälan enligt Lex Maria. Chefläkare eller av chefläkare utsedd verksamhetsföreträdare svarar för vårdgivaren. Lex Maria Inträffade händelser som inneburit allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada ska anmälas till chefläkare som tar ställning till utredning och anmälan enligt Lex Maria. Ärenden kan även uppmärksammas via patientnämnden, LÖF eller enskild anmälan. I de flesta fall görs händelseanalys och om möjligt involveras patient och anhörig. 30 Lex Maria-anmälningar handläggs på patientsäkerhetsenheten. Ärenden finns som andra avvikelser i Synergi och beslut om uppföljning eller andra åtgärder kan dokumenteras och tidssättas där. Chefläkare och handläggare träffas regelbundet och diskuterar enskilda avvikelser och mönster i klagomål och händelseanalyser. LÖF Samtliga ärenden till Patientförsäkringen LÖF hanteras i Synergi och sammanställs. Samtliga ärenden kommuniceras med, och bedöms av verksamhetschef. Ärendena sammanställs årsvis och kommuniceras till centrum och verksamhetschefer. Analys och återkoppling till verksamheten Det är verksamhetschefens ansvar att se till att samtliga klagomål/avvikelser/anmälningar återkopplas till medarbetare via läkarmöten, APT eller andra informationsvägar. 31 Sammanställning och analys Chefläkare och handläggare träffas regelbundet och diskuterar enskilda avvikelser och mönster i klagomål och händelseanalyser. Samtliga ärenden till Patientförsäkringen LÖF hanteras i Synergi och sammanställs. Samtliga ärenden kommuniceras med och bedöms av verksamhetschef. Ärendena sammanställs årsvis och kommuniceras till centrum och verksamhetschefer. Alla verksamheter arbetar med analys och återföring av sina avvikelserapporter. Resultaten av Öppna Jämförelser, nationella PPM-mätningar och patientenkäter redovisas på landstingsnivå, per centrum och för enheter. Utvärdering och analys sker i huvudsak på verksamhetsnivå. Sammanfattning Att mäta vårdskador och effekten av patientsäkerhetsarbete är svårt. Vårdskador vid markörbaserad journalgranskning visar samma mönster och nivå som tidigare, och samma som de nationella resultaten. Följsamheten till BHK-regler vid PPM-mätningar har förbättrats även om brister fortfarande finns. Metoden med observationsstudier är svår att genomföra på mindre enheter och vid ensamarbete, men bristerna med framförallt handsprit före kontakt är ett faktum. Att förbättra förutsättningarna genom mycket god tillgång till handsprit och utrustning är ett led i förbättringsarbetet liksom upprepade självskattningar och mätningar. Uppföljningen av centrala infarter (CVK) visar fortsatt låg förekomst av CVKrelaterad blodförgiftning, och arbetet med bättre dokumentation av perifera nålar ska ge förutsättningar för att mäta komplikationer även av dessa. Arbetet med att förebygga trycksår har fortsatt. Vid den senaste mätningen syns en liten förbättring, dock relativt lite Satsning på utbildning, förbyggande åtgärder och utrustning ska förhoppningsvis ge resultat. STRAMA:s arbete mot antibiotikaanvändning har resulterat i en fortsatt minskning av antibiotikaförskrivning. Ytterligare insatser för att påverka förskrivning ska genomföras. Antalet anmälningar till LÖF och Lex Maria till IVO är ingen större skillnad från föregående år men, klagomålsärende till IVO har nästan halverats under 2014. Varför anmälningsbenägenheten minskat är svårt att förklara. Majoriteten av anmälda skador berör diagnos och behandling. LÖF och Ivos bedömningar är likvärdiga med tidigare år. Cirka 45 procent av ärenden anmälda till LÖF får ekonomisk ersättning beviljad och i cirka 30 procent av klagomålsärenden till IVO ges kritik till sjukvården. 32 Allas medverkan behövs för att identifiera vårdskador – verksamhetens avvikelsrapportering, LÖF och Ivos utredning och granskning samt patient/närståendes synpunkter och klagomål. I genomförda händelseanalyser och internutredningar är bakomliggande orsaker till händelsen framför allt inom orsaksområde kommunikation och procedur, rutin och riktlinjer. Åtgärdsförslagen i analyserna är framförallt under ”Begränsat effektiva åtgärder”. Det saknas fortfarande bra metod/arbetssätt för uppföljning av genomförda åtgärder och dess effekter. Antalet anmälningar kan inte användas som mått på patientsäkerhet. De avspeglar också verksamhetens uppmärksamhet och säkerhetskultur samt patienternas kännedom om möjligheterna att anmäla. Ett ökat antal avvikelser om vårdskador är sannolikt ett tecken på en förbättrad säkerhetskultur – inte på sämre patientsäkerhet. Säkerhetskultur är den viktigaste faktorn i patientsäkerhet. Under 2014 genomfördes den tredje mätningen av patientsäkerhetskulturen i Kronoberg – denna gång med ett betydligt bättre deltagande. Brister sågs framförallt i avvikelserapportering och bedömningen av ledningens stöd för patientsäkerhetsarbete. Det finns fortfarande en underrapportering av vårdskador och risk för vårdskador. Bearbetningen av avvikelser varierar och informationen i avvikelsesystemet är underutnyttjad. Avvikelsesystemet används även som ärendehanteringssystem för klagomål och anmälningar, vilket underlättar analys och sammanställning av dessa. 33 Samverkan med patienter och närstående Patienter och anhöriga informeras om utredningar vid misstänkt vårdskada och intervjuas i samband med händelseanalys. De informeras om möjligheten att själv skriva yttrande till IVO vid Lex Maria-anmälningar. De erbjuds också uppföljningsmöte efter avslutad händelseanalys och informeras om IVO beslut. Ärenden i patientnämnden leder ofta till kontakt mellan patient och verksamhetsföreträdare för att klargöra klagomål och tillvarata patientsynpunkter. Inom centrumen görs olika former av patientnöjdhetsmätningar, patientenkäter och annan uppföljning. Trycksår Patientinformation är framtagen för att få patienter och anhöriga att känna sig delaktiga i den trycksårsprevention som bedrivs, samt för att vid behov påminna personalen. Övrig kontakt med patienter och anhöriga Idag kontaktas inte patienter och anhöriga som gör anmälningar till IVO eller LÖF annat än i undantagsfall vilket är identifierat som ett bristområde och möjlighet till förbättrat patientsäkerhetsarbete. 34 Resultat I detta stycke finns ett begränsat urval av de resultat som beskrivs i patientsäkerhetsberättelsen Kompetensenheten - kliniskt träningscentrum Landstingsövergripande utbildningar som syftar till ökad patientsäkerhet Utbildning Hjärt- lungräddning AT-läkares grundutbildning, Centrallasarettet Växjö 20st, Ljungby lasarett 2 st AT-läkare repetitionsutbildning Repetition A-HLR vuxen och barnrepetition (basal), medicinläkare, vår och höst Semestervikarierande läkares A-HLR utbildning, CLV 15 st, LL 9 st Instruktörsutbildningar. o Basal och S-HLR CLV 12stycken, LL 1st o Barn-Instruktörsutbildning, Räddningstjänsten 8 st, LL 1st proACT (ALERT) Utbildning i omhändertagandet av akut försämrad person/patient, för tidigt insättande av adekvat behandling av sviktande vitala funktioner. proACT/MIG koordinator arbetar övergripande mot båda sjukhusen i utbildningar i proACT/MIG konceptet. Följande utbildningar har genomförts: Grundutbildning Förkortad utbildning Instruktörsutbildning Grundutbildning PRV ISBAR CLV ISBAR kommuner 8 tim 3 tim 6 tim 8 tim 3 tim 3 tim 10st 124 personer (30 läkare) 3 st 23 personer (23 läkare) 1st 4 personer 3 st 31 personer (6 läkare) 2 st 10 personer 2 st 20 personer BHK(Basala Hygien och Klädregler) Resultaten i PPM BHK 2014 visar på kvarvarande brister när det gäller följsamhet till hygienreglerna även om viss förbättring skett. Främst krävs det förbättring i momentet desinfektion före patientkontakt. Följsamheten till klädregler är numera god. 35 PPM BHK 2010-2014 100% 90% 80% 70% 60% Desinfektion före 50% Desinfektion efter 40% Handskar 30% 20% 10% 0% ht10 vt 11 ht 11 vt 12 ht 12 vt 13 ht 13 vt 14 PPM VRI Nationellt och lokalt VRI-mätningarna med punktprevalensmätning har nu pågått sedan 2008. Någon säker förbättring över tid kan inte ses i Kronoberg . Våra lokala mätningar är validerade och genomförda på samma sätt och visar då högre frekvens av infektioner. Bilden visar VRI frekvensen lokalt och siffrorna vad som rapporterades i den nationella mätningen från samma avdelningar 36 Trycksår Mätningen 2014 visar en viss förbättring jfr 2013. Andelen riskpatienter i somatisk slutenvård som hade två av tre förebyggande åtgärder (hälavlastning, vändning eller madrass) var vid mätning ht 2013 var 66% motsvarande resultat för vt 2014 var 67%. CVK (Centrala venösa infarter) Antal 339 CLV 281 Ljungby 58 Totalt antal kateterdygn 3143 Antal dagar per CVK 9,3 Antal med positiv odling 59 Andel odlade spetsar 92 % Antal CVK-relaterad sepsis 2 (CDK) CVK-relaterad infektion/1000 kateterdagar 0,6 Fortsatt goda resultat och god kontroll av användning av CVK. 37 Antalet centralvenösa infarter har inte ökat utan snarare minskat något. Viktigt att använda på rätt indikation. Frekvensen infektionskomplikationer fortsatt låg. 38 PVK (Perifer venkater ,”nål”) Följsamhet till landstingets riktlinjer har mätts även under 2014 och förbättring ses. Patientsäkerhetskulturenkät Patientsäkerhetskulturenkät genomfördes för tredje gången 2014. Denna gången blev svarsfrekvensen över 75% varför resultaten bör avspegla kulturen. 2014 års mätning, förändringar sedan 2011 År November 2009 Antal utskickade enkäter 5055 September 2011 5431 Mars 2014 4254 Andel av verksamheten som ingått i mätning Samtliga inkl. rättspsykiatri, men inte servicecentrum Svarsfrekvens Som ovan 54,4 % Som ovan 51,3 % 75,3 % Frågorna avser olika delar av säkerhetskultur och sammanställs till så kallade dimensioner där det tydligt framgår att det finns problem med viljan att rapportera händelser, arbetsbelastning och tilltron till högsta ledningens stöd. Höga värden önskvärda. 39 Resultat i de olika dimensionerna Benägenhet att rapportera händelser 43 Arbetsbelastning och personaltäthet 49 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 49 Överlämningar och överföringar av patienter och information 53 Samarbete mellan vårdenheterna 58 Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 Lärandeorganisation 62 Återföring och kommunikation kring avvikelser 62 En icke straff- och skuldbeläggande kultur 63 Öppenhet i kommunikationen 64 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 65 Information och stöd till patient vid negativ händelse 67 Information och stöd till personal vid negativ händelse 69 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 70 Samarbete inom vårdenheten Resultat på landstingsnivå vid 2014 års mätning 81 Analys och förbättringsarbeten görs utifrån säkerhetskulturenkätens resultat, speciellt dimensioner med resultat under 50. Lokalt analysarbete är viktigt eftersom resultaten skiljer sig åt mellan arbetsplatser. Några viktiga områden att arbeta vidare med: patientsäkerhetsnätverk med centrumrepresentanter för en lokal förankring avvikelsearbete på lokal nivå med regelbunden diskussion på APT chefer och ledare ger fortsatt stöd till patientsäkerhetsarbetet. Denna enkät har genomförts flera gånger i många landsting och Kronobergs resultat skiljer sig inte uttalat från riket. 40 Kronoberg (N= 3082) Referensdatabas (N= 57353) Benägenhet att… 100 Information och… Sammantagen… 80 Information och… Självskattad… 60 40 Överlämningar och… Min närmaste… 20 0 Samarbete mellan… Lärandeorganisation Högsta ledningens… Samarbete inom… Arbetsbelastning… En icke straff- och… Öppenhet i… Återföring och… Anmälningar För detaljer se bilaga IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) Anmälan gällande fel i vården till IVO har minskat under 2014. Opererande verksamheter har flest anmälningar. En verksamhet som har betydligt färre anmälningar 2014 är Rättspsykiatriska regionkliniken som hade 23 ärenden 2013 och minskat till 5 ärenden 2014. Anmälan enligt Lex Maria Det är flera händelser som anmälts enligt Lex Maria som berör mer än en klinik, detta medför att flera kliniker är delaktiga i samma anmälan till IVO. De flesta anmälningar sker från kirurgi- och medicincentrum. Vårdskador som anmäls enligt Lex Maria handlar främst om fördröjd diagnos eller behandling. De flesta ärenden avslutas med bedömning att verksamheten har utrett händelsen i nödvändig omfattning och vidtagit de åtgärder som krävs. Ett fåtal ärende har medfört att IVO genomför inspektion i verksamheten. LÖF (Patientförsäkringen) Totalt antal anmälda ärenden som har kommit Landstinget Kronoberg till känna under 2014 är 222 ärenden. Jämfört med 2013 är det en minskning med 4,72 procent. 41 Utveckling av antalet anmälningsärenden 250 200 233 222 189 172 168 150 LÖF 109 108 IVO 100 LM 59 40 50 55 39 30 11 25 32 0 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt anmälda ärenden till IVO, Lex Maria och LÖF under åren 2010-2014 De flesta anmälningarna till patientförsäkringen gäller opererande verksamheter. 140 120 100 80 60 2010 40 2011 20 2012 2013 0 2014 Fördelning av LÖF ärenden Händelseanalys Landstinget Kronoberg publicerade 35 analyser 2014 i kunskapsbank Nationellt IT-stöd för händelseanalys (Nitha). 42 Patientnämnden Patientnämnden har under året registrerat 792 ärenden, vilket är en ökning med drygt 11 procent jämfört med föregående år, då 709 ärenden registrerades. Inom kirurgcentrum ser vi en ökning med cirka 45 procent. Ökningen kan ses inom samtliga verksamheter med undantag av anestesikliniken. Flertalet av ärendena handlar om vård och behandling samt kommunikation. Väntetider och tillgänglighet utmärker sig något mer inom ortopedkliniken och öron- näsa och hals och hudkliniken. Det är 8 procent av nämndens ärenden som rör barn och ungdomar. Flera av dessa handlar om barn som inte fått undersökningar eller behandlingar givna utifrån deras behov. Det rör sig om felaktiga diagnoser, bristande smärtlindring och att man inte har lyssnat på barnet eller anhöriga. Totalt antal registrerade ärenden 900 792 800 709 700 600 558 601 500 400 300 200 100 0 2011 2012 2013 43 2014 11 51 38 Administrativ hantering 38 Ekonomi Kommunikation Medicinsk dokumentation och sekretess Omvårdnad 232 305 Organisation och tillgänglighet Vård och behandling Vårdansvar 26 80 Övrigt 11 Fördelning av orsaker till kontakt med Patientnämnden Fördelning av ärenden Akutcentrum Barn- och kvinnocentrum Kirurgicentrum Medicincentrum Medicinskt servicecentrum Primärvårds- och rehabcentrum Psykiatricentrum Servicecentrum Tandvårdscentrum Kommun Privata och externa vårdgivare 2011 38 38 130 77 16 109 65 4 17 12 49 Ärendefördelning centrum 44 2012 34 57 130 77 31 114 50 8 19 24 61 2013 43 50 153 92 11 152 100 3 14 19 72 2014 45 48 223 98 14 158 77 4 30 14 69 Avvikelser Antalet registrerade avvikelser har minskat något – om detta beror på minskad benägenhet att anmäla eller förbättrad användning av systemet är svårt att avgöra. Antal avvikelser Landstinget Kronoberg 2001 - 2014 12000 10000 7909 8000 6622 6000 3529 4000 2000 10001 9140 8767 8564 9171 47 4434 4871 5085 5120 1035 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Markörbaserad journalgranskning Resultat från strukturerad journalgranskning av 360 journaler under tiden 2013-1009-2014-09-30 har det identifierats 42 skador, 32 vårdskador. Antal vårddagar under tidsperioden var 2 947 dagar. Totalt antal skador: 42 Beskrivning Andel Antal Antal vårdskador skador skador Annat: 11,9% 5 4 Allergisk reaktion, Blödning, inte i samband med operation Trombos/emboli, Hudskada eller ytlig kärlskada , Anestesirelaterad skada, Medicintekniskt orsakad skada Postpartumskada/obstetrisk skada, Övriga skador Blåsöverfyllnad: 14,3% 6 6 Fallskada: 7,1% 3 3 Kirurgiska skador: 7,1% 3 2 Förväxlingsingrepp, Organskada, Postoperativ blödning/hematom, Reoperation, Annan kirurgisk komplikation Läkemedelsrelaterad skada: 4,8% 2 2 Svikt i vitala parametrar: 2,4% 1 1 Trycksår kategori 2-4: 11,9% 5 3 Vårdrelaterade infektioner: 40,5% 17 11 CVK-relaterad infektion Pneumoni, Postoperativ sårinfektion, Sepsis, UVI, Ventilator-associerad pneumoni, Infektion övrig, Clostridium difficile-infektion 45 Överbeläggningar Överbeläggningar förekommer men det är nästan alltid på riktiga vårdplatser, det vill säga antal platser i förhållande till personalbemanning. Det gäller inte korridorplatser. Utlokaliserade patienter är mycket sällsynt. Överbeläggningar är mindre än rikssnittet4? 46 Antalet överbeläggningar rapporterade till SKL 201 47 Antibiotikaförbrukning Minskningen av antibiotikaanvändning fortsätter. Statistik antal recept (varurader)/1000 inv och år Antibiotika (J01 exkl Hiprex) Kronoberg, antal recept per 1000 invånare och år 600 500 400 300 200 100 0 Antal recept per 1000 invånare och kalenderår 2000-2014 i Kronoberg recept (varurader)/1 000 invånare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Antibiotika (J01 exkl Hiprex), antal recept per 1 000 inv och år okt 2009 - sep 2010 okt 2011 - sep 2012 okt 2013 - sep 2014 okt 2010 - sep 2011 okt 2012 - sep 2013 Patientsäkerhetssatsningens siffror. Jämförelse mellan länen. Antal recept per 1 000 invånare och år. Obs! utvärderingsperioden är inte kalenderår utan oktoberseptember. 48 Den totala antibiotikaförbrukningen minskar. DDD/1000 inv och dag Antibiotika (J01 exkl Hiprex) totalt Kronoberg (recept+rekvisition), DDD/1000 inv och dag 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Totalförbrukning antibiotika 2000-2014 i Kronoberg mätt i DDD (definierade dygnsdoser) per 1 000 invånare och dag. Sepsis (blodförgiftning) Dödligheten i blodförgiftning är hög men resultaten i Kronoberg snarast bättre än riket. Behandlingsresultaten är beroende av tidig diagnos. Bild som visar 30 dagars mortalitet för IVA. Första stapeln är total IVA mortalitet, de andra tre avser svår sepsis och septisk chock. 2014. 49 Övergripande mål och strategier för kommande år Budget 2015 Hög patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet ska vara prioriterat. Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. Patienter och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas. Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Regionens patientsäkerhetsnätverk, med utsedda medarbetare från varje centrum, ska utvecklas och stärkas. Teambaserade arbetssätt ska utvecklas för en ökad patientsäkerhet. Avvikelser ska analyseras och utgöra ett underlag i det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Genom konsekvent arbete med hygienregler ska vi minimera vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt inom området. Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Landstinget ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. I Region Kronobergs Budget 2015 med plan 2016-2017 har det poängterats att patientsäkerhetsarbetet ska inriktas mot att minska vårdrelaterade infektioner. Två metoder som tas upp där är basala hygienrutiner och användning av infektionsverktyget. I Region Kronobergs Verksamhetsplan för 2015 kan man läsa angående aktiviteter för 2015 Arbetet med Infektionsverktyget – analys och återkoppling av resultat ska tillsammans med arbete med basala hygienrutiner minska VRI. Patientsäkerhetskultur och avvikelsehantering ska förbättras genom utbildning, förbättrad statistik och orsaksanalys av avvikelser. 50 Patientsäkerhetsnätverket ska stödja och arbeta med avvikelsehantering i varje centrum. Försök med patientmedverkan vid händelseanalys och riskanalys ska påbörjas. Patientsäkerhetsarbetet 2015 Patientsäkerhetsarbetet i Region Kronoberg ska i enlighet med patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga. Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden: säkerhetskultur förebyggande arbete risk- och avvikelsehantering identifiering och utredning av vårdskador Vi har beslutat att arbeta med följande fokusområden under 2015: VRI, BHK samt trycksår säkerhetskultur avvikelsehantering och vårdskador Patientsäkerhetsnätverket ska arbeta med tre ovanstående områden och patientmedverkan ska öka inom dessa tre områdena. Bilagor Sammanställning anmälningar till IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, Patientförsäkringen LÖF, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag STRAMA, årsrapport och analys 2014 Patientsäkerhetsarbetet 2015 51 52 2015-01-27 Strama Kronoberg Årsrapport för Strama Kronoberg 2014 samt handlingsplan för 2015 Cecilia Nordquist Ordförande Strama Kronoberg 2015-01-27 Medlemmar Strama Kronoberg 2014 Katarina Hedin Cecilia Nordquist FoU, ordf. t.o.m. aug 2014 Läkemedelsenheten, ordf. fr.o.m. sep 2014 Kerstin Abelson Storby Olof Cronberg Matilda Eriksson Per Forsberg Annika Garnolf Håkan Ivarsson Gunnar Kahlmeter Charlotta Karlsson Lena Nilsson Arne Runehagen Anna Wimmerstedt Barn- och ungdomskliniken VC Växjöhälsan VC Lagan Infektionskliniken ÖNH-kliniken VC Teleborg Klinisk mikrobiologi Klinisk mikrobiologi Vårdhygien Smittskydd Infektionskliniken REGION KRONOBERG Uppdrag Strama Kronoberg - LD beslut 13/2011 2 (21) REGION KRONOBERG 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården Resistenta bakterier fortsätter att öka och är ett hot mot folkhälsa såväl internationellt som nationellt. Sambandet mellan antibiotikaförbrukning och resistensutveckling är väl belagt men det behövs fler åtgärder än minskad antibiotikaförskrivning för att kunna fortsätta att bedriva en säker och effektiv vård av infektioner i Sverige. 2010 lanserade Strama och Svenska Infektionsläkarföreningen ett 10-punktsprogram för att minska antibiotikaresistens inom slutenvården. För att ytterligare stärka arbetet i kampen mot antibiotikaresistens har Stramanätverket och Svenska Infektionsläkarföreningen under 2014 uppdaterat 10-punktsprogrammet som även har breddats till att omfatta hela sjukvården. I den nya utformningen betonas även behovet av långsiktigt folkhälsoarbete. Friska människor får färre infektioner, behöver mindre antibiotika och hotas inte på samma sätt av resistensutvecklingen. Länk till nationellt 10-punktsprogram Sedan 2012 har Strama Kronoberg valt att skriva årsrapporten utifrån 10-punktsprogrammet för att visa hur långt landstingets/regionens samlade arbete har kommit under respektive punkt. Årets årsrapport utgår från det reviderade 10-punktsprogrammet från 2014. Dokumentet utgör också handlingsplan för det fortsatta lokala Stramaarbetet. Strama Kronoberg ska verka för att 10-punktsprogrammet tjänar som utgångspunkt för handlingsplaner i Region Kronoberg. Det är av största vikt att 10-punktsprogrammet får en naturlig plats i regionens ledning och styrning. __________________________________________________________________ Innehåll: A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas B. Minska behovet av antibiotika 3. Vårdrelaterade infektioner måste begränsas 4. Samhällsförvärvade infektioner ska förebyggas C. Optimera bakteriologisk diagnostik och säkerställ tillgången till epidemiologiska data 5. Bakteriologisk odling ska tas före antibiotikabehandling 6. Mikrobiologiska laboratoriet måste övervaka det epidemiologiska läget och bistå behandlande läkare, vårdhygien, smittskydd samt lokala Stramagrupper. D. Använd antibiotika rationellt 7. 8. 9. 10. Lokala förskrivnings- och resistensdata måste analyseras ihop och återkopplas Riktlinjer för handläggning av infektioner ska finnas och följsamheten ska mätas Antibiotikaprofylax inför kirurgi ska ges på rätt sätt Antibiotika ska användas rationellt E. Övrigt – lokala tillägg Strama Kronoberg 11. Information till vårdgivare 12. Information till allmänheten/patienter 13. Aktuella utvecklingsarbeten med strama-anknytning 3 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: För våra sjukhus, rehab och primärvård, folktandvård samt kommunal vård och omsorg finns i dagsläget 0,3 läkare och 3 hygiensköterskor tillhörande enheten för Vårdhygien (MSC) att tillgå. På sjukhusen i Växjö och Ljungby finns få enkelrum (12-13%) med eget hygienutrymme. Detta är en låg siffra jämfört med andra landsting. Samtliga vårdrum på infektionsavdelning 17 är med luftsluss genom justering av befintlig ventilation. Inom IVA CLV har två rum försetts med luftsluss och inom HIA CLV har ett rum försetts med luftsluss. Mot slutet av 2013 befann vi oss i ett utbrott med Clostridium difficile ribotyp 027. Detta föranledde i januari akutöppning av avd 17 B samt förändrade rutiner med bl. a daglig och slutstädning med klorbaserat medel. Vid årets slut har 38 patienter med verifierad ribotyp 027 insjuknat. Riktad uppföljning av C. difficile-infektioner har gjorts. Avdelning 17 B stängdes under senvåren för att åter öppnas november 2014. Spridning av MRSA och VRE har skett inom CLV och LL. Inom kommunal vård har även MRSA-spridning förekommit. Rutiner för multiresistenta bakterier (MRB), calici och C. difficile har reviderats i syfte att minska smittspridning inom den slutna vården. Rutin för omhändertagande av patient med mässling har upprättats då vi för första gången på många år haft smittspridning i länet. Rutiner för städning i vården har utarbetats. Rutiner för omhändertagande av patient med misstänkt Ebola-smitta har utarbetats. 4 (21) REGION KRONOBERG Planerade åtgärder framöver: Även om vi fått fler enkelrum är behovet fortfarande stort och det är viktigt att vi även i fortsättningen arbetar för att fler enkelrum med hygienutrymme skapas på såväl CLV som LL. Fortsatt uppföljning av infektioner orsakade av C. difficile planeras. MRB-screening av mammor vars barn neonatalvårdas planeras. Den 17 april planeras extra chefsdag med inriktning VRI. Patientsäkerhetsarbetet har under 2015 tema ”VRI ska förebyggas". I detta arbete kommer patientsäkerhetsnätverket att vara nyckelpersoner. Rutiner städning i vården implementeras under februari-april. Vårdhygieniska riktlinjer ska bli lättare att hitta på nya webben. 5 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: SKLs mätning av basala hygien- och klädregler (slutenvård, öppenvård inkl. tandvård) i form av observationsstudie av 10 personal per enhet genomfördes vid två tillfällen av patientsäkerhetssjuksköterska alternativt på enheten utsedd personal. Vi nådde inte SKLs uppsatta mål. Med anledning av dåliga resultat i SKL-mätningen har ytterligare inventering av förutsättningar för tillämpande av basala hygienrutiner gjorts. Komplettering av utrustning via medel från patientsäkerhetssatsningen har skett på CLV och LL. Rätt utrustning (hållare för handskar, förkläden, ytdesinfektion, handdesinfektion) på rätt ställe behövs. Som komplement till SKLs mätning har självskattning av basala hygien- och klädregler genomförts inom somatisk sluten- och öppenvård vid ett par tillfällen. Riktade hygienronder har gjorts tillsammans med avdelningspersonal och patientsäkerhetssamordnare. Planerade åtgärder framöver: Satsning i samarbete mellan patientsäkerhetsnätverket, smittskydd och vårdhygien planeras avseende följsamhet till basala hygien- och klädregler. Följa åtgången av handdesinfektionsmedel inom respektive enhet. Praktisk träning typ ”öppet hus” planeras. Temadag VRI blir start på ledningens engagemang. 6 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Inom varje enhet har resursperson utsetts för att aktivt arbeta för en minskning av PVKrelaterade komplikationer. Resurspersonerna har utbildats. Granskning och utvärderingar har genomförts regelbundet. Tyvärr har vi fortfarande PVK-relaterade infektioner (ca 15-20 under 2013). Mörkertalet okänt. Inom landstinget inhandlas 90 000 - 100 000 st. PVK:er under ett år. Enligt internationella rapporter kan ca 70 - 80 komplikationer på motsvarande antal PVK:er förväntas. KAD-arbetet drivs i projektform i samarbete mellan vårdhygien, mikrobiologen och infektionsläkare Christian Blomkvist. 2 st. projektanställda sjuksköterskor har arbetat 20 % vardera under 8 mån med KAD-projektet. Inriktning på projektet har varit kateteter på rätt indikation, under rätt tid med regelbunden omprövning samt dokumentation. Journaltabell har utarbetats. Uppföljning har skett av samtliga CVK:er med positiva odlingsfynd. Aktuella data ligger på 0,6 CVK-relaterade sepsisfall per 1000 kateterdygn. Dessa är relaterade till dialyskatetrar. Postoperativ sårinfektionsmätning utförs sedan 1998. Uppföljningstid 45 dagar, (inte 30 som många andra sjukhus har som standard). Resultat kirurgi senaste 2 åren stationärt ca 5% och ortopedi ca 3 %, med variation beroende på ingreppets art. Infektionsverktyget är breddinfört inom slutenvården samt flertalet sjukhusanslutna öppenvårdsmottagningar. SKLs VRI-mätning genomfördes våren 2014 med infektionsfrekvens på 12,9%. De data som mätningen baseras på är validerade av vårdhygien. Kompletterande lokal VRI-mätning (utförd på samma sätt) genomförs regelbundet för att erhålla relevanta data som komplement till infektionsverktygets. Data från dessa mätningar visar på VRI-frekvens som överensstämmer med SKL-mätningen och vid någon mätning även högre VRI-frekvens. Sedan 2010 har Strama Kronoberg uppmanat till daglig omvärdering av intravenös antibiotikabehandling på samtliga avdelningar via skriftlig kommentar på antibiotikalathund. Detta har haft svårt att få genomslag i praktiken av resursskäl. 7 (21) REGION KRONOBERG Planerade åtgärder framöver: Förbättringsarbetet avseende PVK-hantering kommer att fortgå. Vår målsättning är bättre följsamhet till dokumentationsriktlinjer samt < 5 infektioner/100 000 PVKer. KAD-projektet upphör. Ny inriktning är prevention av överfylld urinblåsa och ökad bladderscanning. Riktad uppföljning i samband med inläggning av CVK planeras avseende följsamhet till rutinerna. Uppföljning av SVP och Picc-line enligt modell CVK. Rutiner för daglig omvärdering av intravenös antibiotika behöver diskuteras och implementeras ytterligare. VRI är tema inom årets patientsäkerhetssatsning tillsammans med patientsäkerhetsnätverket. Framtagande av verksamhetsspecifika rapporter ur infektionsverktyget som förankras via medicinska kommittén i ledningsgruppen.. 8 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Klamydia egenprovtagning infördes 2008 och sedan 2013 analyseras alla klamydiaprover även för förekomst av Gonokocker. För barn födda 2011 var anslutningen till det nationella barnvaccinationsprogrammet cirka 98,8% för det femvalenta vaccinet, 98,3% för MPR samt 97,7% för pneumokockvaccinationen. Folkhälsoenheten har under 2014 haft ett samordnande ansvar för det STI-förebyggande arbetet i länet och handlingsprogrammet för sexuell och reproduktiv hälsa har legat till grund för detta. Exempel på vad som har genomförts är utbildningar, spridning av informationsinsatser, publicering av material etc. Central smittspårning och möjlighet till egenprovtagning av klamydia är sedan några år tillbaka implementerat i Landstinget Kronoberg. Folkhälsoenheten har under 2014 haft ett samordnande ansvar för det tobaksförebyggande arbetet i länet. Region Kronoberg har en riktlinje om tobaksfrihet i samband med operation. Arbetet pågår kontinuerligt men behöver intensifieras. Rökare löper större risk för komplikationer i samband med operation. Rökuppehåll innan operation halverar risken för postoperativa komplikationer såsom bland annat sårinfektioner och försenad sårläkning. På infektionskliniken är målsättningen att ge skriftlig information om rökstopp till alla patienter med pneumoni. I samverkan med analysenheten pågår ett arbete med att mäta utdata gällande genomfört tobaksuppehåll i samband med operation. Under året har alla hushåll med ålderspensionärer fått brev med information inför årets vaccinationskampanj mot influensa och pneumokocker. Vaccinationstäckningen ligger för innevarande säsong på 58 % vilket gör att vi ligger bland de landsting och regioner som ligger högst. Nya rutiner för HPV-vaccination har implementerats. Utbrottet med C. difficile 027 har främst drabbat den slutna vården men påverkade även öppenvården och den kommunala vården. Nya behandlingsrutiner har framtagits. För första gången på många år har vi haft smittspridning av mässling i länet. Handläggningsrutiner har tagits fram. 9 (21) REGION KRONOBERG Ett utbrott av ebola i Västafrika har skapat mycket oro även i vår del av världen. Rutiner är framtagna för hur misstänkta fall skall omhändertas inom vården och även hur ev. ambulanstransporter ska ske. Mycket av detta skapar oro i samhället och kräver stora informationsinsatser som ofta går via media. Planerade åtgärder framöver: Klinisk Mikrobiologi arbetar kontinuerligt med att uppdatera analysutbudets relevans. Barnhälsovården fortsätter arbeta för en hög anslutning till det nationella barnvaccinationsprogrammet samt för att se till att nyanlända barn hälsoundersöks och kompletteringsvaccineras. Sedan 2015 har avdelningen Folkhälsa och social utveckling ansvar för det samordnade STI-förebyggande arbetet i länet. Handlingsprogrammet för sexuell och reproduktiv hälsa ligger till grund för planerade insatser. Minska rök- och snusanvändningen i länet genom olika insatser från Folkhälsoenheten. Under 2015 planerar Folkhälsoenheten en utbildning för alla opererande läkare och övrig berörd personal för att intensifiera arbetet med rökfrihet i samband med operation. Även om vi har en bra vaccinationstäckning mot influensa ligger den sämre mot pneumokocker. Det vaccin som vi i dag har rätt att ge kostnadsfritt kommer antagligen ersättas av ett bättre vaccin. Socialstyrelsen arbetar på nya riktlinjer. När dessa kommer får vi göra en satsning. Om man kommer att rekommendera konjugerade vacciner ska vi försöka få rätt att även ge dem kostnadsfritt till riskgrupper. För att öka kunskapen och få mer likartad hantering av patienter i regionen kommer smittskyddet besöka vårdcentralerna under året. Smittskyddet planerar även en satsning mot förskolan men det kräver att vi får de extra resurser vi ansökt om. Representanter för smittskydd och Strama fortsätter delta i grupperna för Sexuell Hälsa, både på landstingsnivå och för hela länet. Viktiga arbetsområden där är olika projekt och samarbete med bland annat Folkhälsoenheten, ideella organisationer, skolor, kvinnoklinik, hudklinik, för att förebygga och informera om STI, egenprovtagning klamydia, självtest HIV och annat. 10 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Positiva blododlingsfynd rapporteras automatiskt till infektionskonsult. Resultat från pneumoniregistret visar andelen patienter med inneliggande vård för pneumoni som har luftvägsodlats (sputum/nasofarynx) har stigit till 82 %. Planerade åtgärder framöver: Transporter av blododlingar utvärderas kontinuerligt. Målsättningen för 2015 är att 80% av blododlingsflaskorna ska skall placeras i inkubationsskåp inom 4 h och långsiktigt arbetar vi mot att alla ska vara insatta inom 1 h efter provtagning. Klinisk Mikrobiologi arbetar fortlöpande med att ta fram relevant statistik för återkoppling till beställande enhet avseende provflöde. 11 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Klinisk Mikrobiologi för Kronoberg och Blekinge övervakar resistensläget i båda länen och rapporterar detta på sin hemsida (http://www.mikrobiologi.org/resistensutveckling). Det är idag, med den snabba genomströmningen av patienter i sluten vård, endast små skillnader i resistens mellan sluten vård och öppen vård. Klinisk Mikrobiologi samarbetar med Svebar (Svensk övervakning av antibiotikaresistens) och EARS-Net (European Antimicrobial Resistance Surveillance Network, ECDC) Enstaka avdelningar med särskilt känsliga miljöer till exempel intensivvård, neonatalvård, njurmedicin och urologi kräver särskild bevakning. Detta tillgodoses i dag med regelbundna övervakningsodlingar och vårdhygienisk återkoppling. Klinisk mikrobiologi övervakar förekomst av bakterier med spektakulär resistens och särskilt vårdhygieniskt intresse och vidtar i samråd med Vårdhygien och Smittskydd omedelbara åtgärder för att utreda och förhindra spridning av dessa bakterier. Planerade åtgärder framöver: Klinisk mikrobiologi utvärderar och utvecklar fortlöpande tillgängliga metoder för övervakning av det epidemiologiska läget. Klinisk mikrobiologi upprätthåller laboratoriets status som nationellt och internationellt referenslaboratorium för antibiotikaresistens. 12 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Klinisk mikrobiologi kartlägger löpande resistensläget och deltar i utformningen av behandlingsriktlinjer (empirisk terapi) gällande antibiotika. Om en plötslig förändring gällande resistensläget skulle ske (vid t.ex. ett utbrott) görs en översyn av gällande behandlingsriktlinjer i samråd med infektionskliniken. Två olika kvartalsrapporter som bygger på försäljningsstatistik av antibiotika för öppenvård samt slutenvård publiceras varje kvartal på Stramas hemsida sedan 2011. Utdatarapporter från Cambio Cosmic har tagits fram som på VC-nivå och för enskild förskrivare redovisar antibiotikaförskrivning respektive infektionsdiagnoser. Rapporterna har använts av vissa vårdcentraler i lokalt uppföljningsarbete Vårdcentralerna har i samråd med Strama noggrant analyserat antibiotikaförskrivningen som ett led i årets patientsäkerhetssatsning. 23 av 32 vårdcentraler har lämnat in självdeklarationer med bland annat analys av vårdcentralens totala förskrivning, variation mellan förskrivare samt förslag till förbättringsåtgärder. Infektionsverktyget är breddinfört inom slutenvården samt flertalet sjukhusanslutna öppenvårdsmottagningar. Medicincentrum följer antibiotikaanvändningen i relation till antalet vårddygn/vårdtillfällen Planerade åtgärder framöver: Formen för redovisning av resistensläget på Klinisk mikrobiologis hemsida ses över för att öka tillgängligheten. Vidare arbete med utdata från Cambio Cosmic (under förutsättning att erforderliga resurser avsätts) med målet att även i Kronoberg få fram diagnoskopplade data för antibiotikaförskrivning samt användarvänliga rapporter. Fortsätta publicera och marknadsföra kvartalsrapporter. Framtagande av verksamhetsspecifika rapporter ur infektionsverktyget som förankras via medicinska kommittén i ledningsgruppen. 13 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Arbete med att hålla de medicinska riktlinjerna uppdaterade pågår kontinuerligt. Inom Strama har vi gjort en koppling mellan medicinska riktlinjer, rekommenderade läkemedel samt ordinationsmallarna i Cosmic. Allt är baserat på nationella riktlinjer samt aktuell lokal resistenssituation. Strama har varit delaktig i återkoppling av förskrivning av antibiotika till vårdcentralerna med hjälp av självdeklarationer, se punkt 7. Följsamheten inom slutenvården följs upp med hjälp av infektionsläkarföreningens kvalitetsregister för pneumoni och sepsis. Ett flertal utvecklingsarbeten med fokus på följsamhet till riktlinjer pågår se ”punkt 13 Övrigt III: Aktuella utvecklingsarbeten med Stramaanknytning” Tandvården i Kronoberg har sedan 2010 gjort återkommande, systematiska journalgranskningar av antibiotikaförskrivningen, anordnat utbildningsinsatser för att öka följsamheten till riktlinjer samt uppdaterat riktlinjer i samarbete med Strama. Vid uppföljningen 2014 kunde konstateras att antibiotikaförskrivningen i tandvården totalt fortsatt att minska och följsamheten till riktlinjer för såväl profylax som behandling har ökat. Infektionsverktyget är breddinfört inom slutenvården samt flertalet sjukhusanslutna öppenvårdsmottagningar. Fickkort för sepsis och empirisk antibiotikaterapi har uppdaterats inför 2015. Planerade åtgärder framöver: Samtliga enheter inom vårdvalet kommer att uppmuntras till fortsatta egna årliga uppföljningar och utvärdering av individuell förskrivning. Arbetet för att få fram överskådliga förskrivardata ur Cambio Cosmic är en viktig del i detta. Införandet av Infektionsverktyget kommer framöver förhoppningsvis att kunna bidra till att varje enhet inom både sluten- och öppenvård bättre kan relatera sin egen antibiotikaförskrivning till olika diagnoser. Tandvården fortsätter med nya utbildningsinsatser och systematisk uppföljning av antibiotikaanvändningen. Framtagande av verksamhetsspecifika rapporter ur infektionsverktyget som förankras via medicinska kommittén i ledningsgruppen. 14 (21) REGION KRONOBERG Verka för att infektionsverktyget utvecklas enligt verksamhetens önskemål samt även införs i öppenvården. Fortsatt arbete med att hålla de medicinska riktlinjerna uppdaterade samt samordnade med läkemedelsrekommendationer och mallar i Cosmic. Verka för att medicinska riktlinjer även framöver fortsättningsvis kommer att publiceras externt. 15 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Riktlinjer för antibiotikaprofylax gynekologi, ortopedi, kirurgi och urologi framtagna och lanserade i samarbete mellan infektionsläkare, opererande verksamheter och stramagruppen. Lathund för antibiotikaprofylax i tandvården färdigställd och publicerad. Lansering av samtliga profylaxriktlinjer via hemsidan ”Antibiotikaguiden” . Planerade åtgärder framöver: Ytterligare spridning av profylaxriktlinjerna Arbete pågår på anestesikliniken med förbättring ”Time out ”-checklistan inför operationer, bl. a med syfte att skapa bättre timing vid antibiotikaprofylax. 16 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Antibiotikaguiden har sammanställts och publicerats. Detta är en samlingssida på landstingswebben för viktig information om antibiotika: profylaxriktlinjer, spädningsinfo, länkar till medicinska riktlinjer etc. Den länkas från antibiotikamallarna i Cosmic och hittas också via Medicinska riktlinjer. Behandlingsrekommendationer för empirisk antibiotikaterapi uppdaterade inför 2015. Planerade åtgärder framöver: Fortsatta satsningar tillsammans med SFAM, AMK, Medicinska kommittén och Läkemedelskommittén på utbildningar om infektionsbehandling för både AT/ST-läkare och färdiga specialister inom öppenvård och slutenvård. Fortsatt spridning av informationsmaterial i form av Stramabroschyrer och information om läkemedelsmallar och medicinska riktlinjer på Intranätet. Rutiner för daglig omvärdering av iv-antibiotika måste säkras. Fortsatt marknadsföring av Antibiotikaguiden Lansering av uppdaterade ”antibiotika-kort” och ”sepsis-kort” i slutenvården. Planscherna med samma innehåll uppdateras samtidigt. Inför 2016 planeras uppdatering och distribuering av fickkort samt planscher samtidigt som ”Läkemedel 2016”. Överväga införandet av antibiotikakörkort. 17 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Under 2014 har strama-distriktsläkare (Håkan Ivarsson) besökt 12 vårdcentraler med information alternativt deltagit i personalutbildningar. Läkemedelskommitténs informationsapotekare har tagit upp antibiotikafrågor vid 1-2 tillfällen på alla vårdcentraler och marknadsfört affisch och broschyr som Strama-gruppen tagit fram samt redovisat lokal antibiotikastatistik på arbetsplatsnivå. Utbildning har genomförts för AT-läkare i öppen- och slutenvård Planerade åtgärder framöver: Utbildning om infektionsbehandling och mikrobiologi till våren-15 i samarbete med SFAM. Utbildning för personal på Sjukvårdsrådgivningen planeras feb-15. Pågående översyn av infektionsutbildning till AT-läkare. Samordning krävs. Sepsisutbildning för slutenvården genomförs januari/februari 2015 Samarbete med MAS-ar i kommunerna kring antibiotika till äldre, framförallt urinvägsinfektioner Eventuellt använda webbutbildning som tagits fram i Stockholm (antibiotikakörkort) Uppdatera ”verktygslådan” till verksamhetschefer – samla ihop de resurser som erbjuds för att lokalt arbeta med antibiotikafrågor. Se över Strama Kronobergs webbplats i samband med skiftet till Region Kronoberg. Strama Kronobergs webbplats bör kunna nås via externa webben för att kunna läsas av såväl offentliga som privata vårdgivare men även av allmänheten, patienter och andra aktörer i Kronoberg såsom länsstyrelsen och veterinärer. Innehållet bör också kunna nås av andra landsting/regioner för att dela material. 18 (21) REGION KRONOBERG Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Föreläsning om antibiotika på matmässan i Växjö genomförd av Anna Wimmerstedt tillsammans med Christina Greko veterinär, SVA Föreläsning krissamverkan Kalmar (Anna Wimmerstedt) Filmen ”Antibiotika eller inte” visas i väntrummen på många vårdenheter. Plansch och broschyr ”När kan antibiotika hjälpa” har spridits ytterligare. Planerade åtgärder framöver: Flera andra landsting (bl. a VGR, Stockholm) har tagit fram och lanserat patientbroschyrer kring bakterier i urinen och urinvägsinfektioner hos äldre. Dessa vill vi gärna anpassa och använda i Kronoberg Utreda behovet av ytterligare informationsmaterial till allmänheten. Erfarenhetsutbyte med andra stramagrupper. Inventering av vad som finns tillgängligt via 1177. 19 (21) REGION KRONOBERG Forsknings- och utvecklingsprojekt Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014: Ett arbete om hur väl kriterier för akut mediaotit dokumenteras i journalen och hur riktlinjerna för behandling följs är avslutat. Arbetet visar att de finns brister i dokumentationen av symtom och fynd och att antibiotikaförskrivning har minskat samt att andelen behandlade med förstahandsval har ökat. Arbetet är utfört av ST-läkare Matilda Eriksson Vårdcentralen Lagan inom ramen för kursen i vetenskaplig metodik. Ett arbete om vilken träffsäkerhet läkemedelsverkets diagnostiska algoritm har vid utredning av misstänkt faryngotonsillit i primärvården i Kronoberg i åldersgruppen 15-45 år är avslutat. Studien visar att positivt prediktivt värde är 93 % och negativt prediktivt värde är 85 %. Arbetet är genomfört av ST-läkare Johanna Sandgren Vårdcentralen Strandbjörket inom ramen för kursen i vetenskaplig metodik. Ett kvalitetsarbete om följsamheten till Stramas riktlinjer för behandling av akut mediaotit och pneumonier hos barn är genomfört av Maria Runehagen på barn- och ungdomskliniken. Arbetet är gjort inom ramen för kursen kommunikation, ledarskap och kvalitet. Under året har en artikel som belyser handläggning av halsont i primärvården publicerats. 1/3 av läkarna var följsamma till riktlinjer medan 2/3 inte var det. De icke-följsamma läkarna hade kunskapsluckor och resonerade inte med sina kollegor om riktlinjer och hur patienterna bör handläggas. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25363143 En artikel är inskickad till vetenskaplig tidskrift. Den beskrivet att en grupp läkare som inte följer riktlinjer anser att bakteriell halsinfektion kan identifieras genom den kliniska blicken och CRP. Ett forskningsprojekt håller på att sammanställas av ST-läkare Helena Björk ÖNH-kliniken. Projektet fokuserar på förekomst av fusobakterium necrophorum hos patienter som planeras för tonsillektomi. Odling tas vi initiala besöket, vid operationstillfället samt vid uppföljning ca sex månader postoperativt. En forskningsstudie är genomförd och en rapport är skriven om faktorer som påverkar distriktsläkares förskrivning av antibiotika vid infektioner i primärvården. Studien visar att på de lågförskrivande vårdcentralerna fanns en professionsöverskridande gemensam praxis för och målsättning med omhändertagandet av patienter med luftvägsinfektioner. De faktorer som tycktes betydelsefulla i detta sammanhang var: tid och forum för diskussion om hur omhändertagande ska ske av patienter med luftvägsinfektion inom och mellan yrkesgrupper, ledarskap och stöd till lokala opinionsledare, interprofessionellt samarbete, möjligheter till fortbildning. http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/omfolkhalsomyndigheten/uppdrag-styrdokument/avslutade/studie-faktorer-som-paverkarlakare-antibiotika.pdf Planerade åtgärder framöver: Dataanalys av ett kvalitetsarbete pågår på Vårdcentralen i Lessebo där ST-läkare Per Nilsson tittar på förskrivning av antibiotika inom ramen för kursen i vetenskaplig metodik. Per kommer att jämföra hur enskilda doktorer på vårdcentralen förskriver antibiotika på ordinarie mottagning jämfört med på den ”snabbmottagning” som finns på vårdcentralen. 20 (21) REGION KRONOBERG Kvalitetsarbete pågår på Vårdcentralen Centrum där ST-läkare Måns Faxen inom ramen för kursen i vetenskaplig metodik tittar på kriterier och behandling av pneumoni i öppen vård. ST-läkare Anna-Therese Gunnskog, ÖNH-kliniken ska undersöka hur CRP används vid klinisk misstanke om faryngotonsillit i primärvården samt studera hur CRP används vid olika Centor-score. Ett forskningsprojekt om ont i halsen hos barn är initierat under slutet av 2014 och under 2015 kommer datainsamlingen att pågå. Fokus är etiologi vid ont i halsen hos barn samt förlopp av symtomen med och utan behandling med antibiotika. En vetenskaplig artikel om faktorer som påverkar allmänläkares förskrivning av antibiotika kommer att skrivas. 21 (21) Gunilla Karlsson Susanna Lundvall 2015-01-14 Sammanställning 2014 LÖF, klagomålsärende till IVO, lex Maria och händelseanalyser/riskanalyser 1 Sammanfattning Antalet anmälningar till LÖF och lex Maria till IVO är ingen större skillnad från föregående år, klagomålsärende till IVO har nästan halverats under 2014. Majoriteten av anmälda skador berör diagnos och behandling. LÖF och IVO:s bedömningar är likvärdiga med tidigare år, ca 45 % av ärenden anmälda till LÖF får ekonomisk ersättning beviljad och i ca 30 % av klagomålsärenden till IVO ges kritik till sjukvården. Allas synpunkter behövs för att upptäcka vårdskador – verksamhetens avvikelsrapportering, LÖF och IVO:s utredning och granskning samt patient/närståendes synpunkter och klagomål. Antal ärende 2014 Patientförsäkringen (LÖF) 222 Anmälan om fel i vården till IVO 55 Anmälan enligt lex Maria 32 Händelseanalys/internutredning 33/22 Riskanalys 0 Anmälda ärenden under åren 2010-2014 250 200 233 222 189 172 168 150 LÖF 109 108 IVO 100 LM 59 40 50 55 39 30 11 25 32 0 2010 2011 2012 2013 2014 Årssammanställning -2014.docx 2 (13) 2 Bakgrund Vården försöker ge patienten bästa möjliga vård, ändå sker skador och felbehandlingar. Det finns idag lednings- och rapporteringssystem som syftar till att klarlägga bristerna i vårdorganisationen som avvikelsehantering, risk- och händelseanalyser och anmälan enligt Lex Maria. I detta arbete är även patient och närståendes synpunkter och erfarenheter av vården viktiga att ta tillvara på för att synliggöra och förebygga vårdskador. Gemensamt för anmälningar till LÖF, IVO och utredningar i form av händelseanalys är att de ska bearbetas som andra avvikelser i Landstingets avvikelsesystem, Synergi. Oberoende hur ett ärende kommer in är målet att ärendet ska betraktas som en avvikelse, dvs bearbetas utifrån en orsaksanalys till varför det hänt, bedömning och klassificering av vårdskada och vidta åtgärder för att det inte ska hända igen. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren anmäla den till IVO enligt lex Maria. 3 Syfte Synliggöra vårdskador för en säkrare vård. Oberoende hur ett ärende kommer in ska ärendet bearbetas utifrån en orsaksanalys till varför det hänt, vad kan förbättras för att det inte ska hända igen. 4 Metod Sammanställningen grundas på verksamheternas bearbetning av avvikelserna i Synergi samt genomgång av beslut från LÖF och IVO. Alla ärenden är inte avslutade och är därmed inte färdigbearbetade i avvikelsesystemet. Inga av ärendena har kostnadsberäknats för denna period. 5 Resultat Sammanställningen grundar sig på ärenden som berör vårdenheter i Landstinget kronoberg och Vårdval. 5.1 Anmälan till Patientförsäkringen (LÖF) När en patient drabbas av en skada i samband med vård inom offentlig sjukeller tandvård kan patienten ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. För att ersättning ska lämnas måste skadan ha orsakats av vården och inte bero på sjukdomens naturliga utveckling eller kunnat undvikas. Att behandlingen inte leder till önskat resultat eller att det uppstår en komplikation, ger inte enbart möjlighet till ersättning. Under 2014 tog Patientförsäkringen LÖF emot (siffror ej publicerade från LÖF januari -15) skadeanmälningar som handlade om Landstinget Kronoberg. Totalt antal anmälda ärenden som har kommit Landstinget Kronoberg till 3 (13) känna under 2014 är 222 ärenden. Jämfört med 2013 är det en minskning med 4,72 %. Datum för händelser som anmälts sträcker sig från 1970 till 2014. Patientförsäkringen (LÖF) Antal ärende Antal beslut * 222 138 *Inkomnda beslut under året, berör även äldre anmälda ärnenden. Differensen mellan registrerade ärenden hos LÖF och Landstinget beror på: - - Ett mindre antal anmälningar per år till LÖF avböjs utan att rekvisition skickas till Landstinget (men räknas med i LÖF:s statistik), t.ex. trafikolyckor ersätts aldrig från LÖF, äldre ärende > 10 år, tas inte upp undantag är patienter som smittats med blodsmitta via blodtransfusion. Ett mindre antal ärenden per år handlar om ersättning till närstående för psykiskt lidande i samband med närståendes död dessa ärenden kommer aldrig ut till Landstinget. Ett mindre antal ärenden skickas fortfarande direkt ut till verksamheten och kommer aldrig till Landstingets kansli för diarieföring. Sammanställning per centrum och klinik Verksamhter som har stora operationsvolymer har flest skador som anmäls till LÖF. De vanligaste skadorna är de som inträffar i samband med operation. Andra vanliga skador som anmäls är merskador som orsakts av försenad eller utebliven diagnos. Antal ärenden per centrum och klinik se biaga 1. 140 120 100 80 60 2010 40 2011 20 2012 0 2013 2014 4 (13) Ärendetyp De flesta ärendena är klassificerad som en vårdrelaterad negativ händelse, där bedömning gjorts att händelsen medfört en vårdskada. Ärendetyp Antal Negativ händelse – Vårdrelaterat 149 Tillbud – Vårdrelaterat 11 Risk/iakttagelse – Vårdrelaterat 6 Klagomål 51 Förbättringsförslag 4 Negativ händelse – Arbetsmiljö 1 Totalt 222 Allvarlighetsgrad och behandlingskrävande skada: Ärenden som klassificeras som negativ händelse i avvikelsesystemet måste ange allvarlighetsgrad och behandlingskrävande skada. Av de skador som bedömts som negativ händelse har 85 ärenden skadeklassats enligt följande: Vårdskadan har lett till Ej behandling som medfört obehag Behandling utan bestående men Behandling med bestående men Dödsfall Totalt av bearbetade ärenden i Synergi 19 35 27 4 85 Orsaksbeskrivning Bakomliggande orsaker återfinns inom följande orsaksområden. Orsaker Procedur/rutiner och riktlinjer 73 Kommunikation och Information 23 Omgivning 29 Teknik, utrustning och appratur 4 Utbildning och kompetens 2 Totalt 121 5 (13) Beslut från LÖF angående ersättning av patientskada: Siffrorna grundar sig på beslut från patientförsäkringen som kommit under året, dvs händelsen kan vara anmäld tidigare år. Bilaga 1. De verksamheter som har stora operationsvolymer och där skador inträffat i samband med operation är de skador som ersätts i större omfattning än andra anmälda skador. Totalt Procent av tot. % Ersättning av patientskada från LÖF 60 43 Ingen ersättning av patientskada från LÖF 78 57 Totalt 138 5.2 Anmälan om fel i vården till inspektionen för vård och omsorg (IVO) Om patient eller någon närstående råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälsooch sjukvården eller tandvården, kan de göra en anmälan till IVO. IVO utreder händelsen/händelserna och fokuserar inte enbart på hälso- och sjukvårdspersonalens agerande. Tyngdpunkten ligger framför allt på att bedöma om något blev fel och i sådana fall varför. IVO bedömer också vad som är viktigt att åtgärda för att inte samma händelse ska ske igen. Anmälan om fel i vården till IVO Antal ärenden Antal beslut* 55 83 * Siffrorna grundar sig på beslut som kommit under året, dvs händelsen kan vara anmäld tidigare år Sammanställning per centrum och klinik Anmälan gällande fel i vården till IVO har minskat under föregående år. Även här har opererande verksamheter flest anmälningar. En verksamhet som har betydligt färre anmälningar 2014 är Rättspsykiatriska regionkliniken som hade 23 ärenden 2013 och minskat till 5 2014. Bilaga 2. 6 (13) Ärendetyper: Verksamheten klassificerar nästan hälften av ärendena som klagomål. 32 ärenden är klassificerad som en vårdrelaterad negativ händelse, där bedömning gjorts att händelsen medfört en vårdskada. Ärendetyp Antal Negativ händelse – Vårdrelaterat 32 Tillbud – Vårdrelaterat 3 Risk/iakttagelse – Vårdrelaterat 4 Klagomål 40 Förbättringsförslag 4 Totalt 83 Allvarlighetsgrad och behandlingskrävande skada I bearbetningen i Synergi måste allvarlighetsgrad och behandlingskrävande skada anges i ärenden klassificerade som negativ händelse – vårdrelaterat, dvs händelser som man bedömt medfört en vårdskada. Av de ärenden som klassificeras som negativ händelse vårdrelaterad bedöms 4 händelser har givit bestående men för patienten och 3 händelser har lett till att patienten avlidit. Vårdskadan har lett till Ej behandling som medfört obehag Behandling utan bestående men Behandling med bestående men Dödsfall Totalt av bearbetade ärenden i Synergi 9 8 4 3 24 Beslut från IVO: Siffrorna grundar sig på beslut som kommit under året, dvs händelsen kan vara anmäld tidigare år. Bilaga 2. Totalt Procent av tot. % Kritik 24 29 Ingen kritik 54 65 IVO initierat ett nytt ärende 5 6 Totalt 83 Vid genomgång av klagomålsärenden till IVO återkommer tre områden som bakomliggande orsak till anmälan om fel i vården, det är diagnos/behandling, kommunikation och dokumentation. Ett mindre antal ärenden berör läkemedel och provsvar/provsvarshantering. Att ange vilka vårdskador som upprepas är svårt eftersom det är ca 30 % av ärendena som avslutas med kritik från IVO. I 7 (13) övriga ärende bedömer IVO att vård och behandling har skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. I drygt 40 % av ärenden som anmäls till IVO har patient/närstående även varit i kontakt med Patientnämnden. I hälften av ärendena har patienten även gjort en anmälan till LÖF. Ett fåtal ärenden har medfört att verksamheten har genomfört en händelseanalys/internutredning och gjort en lex Maria anmälan. Antal ärenden (83 beslut) % Verksamheten har upprättat en avvikelse innan patientens anmälan 9 11 Ärendehandläggare har upprättat en avvikelse i samband med patientens anmälan 74 89 Internutredning/händelseanalys genomförd 7 8 Anmälan enligt Lex Maria 2 2 Patienten har varit i kontakt med Patientnämnden gällande anmäld händelse 34 41 Patienten har gjort en anmälan till LÖF 39 50 5.3 Anmälan enligt lex Maria En händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska rapporteras och utredas. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, samt ge underlag för beslut om åtgärder. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla enligt lex Maria till IVO. IVO ska säkerställa att anmälda händelser, som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet. Anmälan enligt lex Maria Antal ärende Antal beslut* 32 30 * Siffrorna grundar sig på beslut som kommit under året, dvs händelsen kan vara anmäld tidigare år Sammanställning per centrum och klinik Det är flera händelser som anmälts enligt lex Maria som berör mer än en klinik, detta medför att flera kliniker är delaktiga i samma anmälan till IVO. De flesta anmälningar sker från Kirurgi- och Medicincentrum. Bilaga 3. Vårdskador som anmäls enligt lex Maria handlar främst om fördröjd diagnos/behandling. De flesta ärenden avslutas med bedömning att verksamheten har utrett händelsen i nödvändig omfattning och vidtagit de åtgärder som krävs. Ett fåtal ärende har medfört 8 (13) att IVO genomför inspektion i verksamheten. 5.4 Händelseanalys Då en händelse inträffat som medfört att en patient kommit till allvarlig skada eller kunde ha skadats allvarligt bör en händelseanalys utföras. Analysen ger kunskap om hur och varför händelsen inträffade. Den ska även ge åtgärdsförslag på åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser upprepas. Antalet analyser som redovisas här är övergripande, flera verksamheter är involverade i händelsen och uppdragsgivare är oftast chefläkare. Det genomförs även analyser i verksamheten som berör enskild klinik och där är oftast verksamhetschefen uppdragsgivare. Antal ärende Händelseanalys 33 Internutredning 22 5.5 Riskanalys En riskanalys ska identifiera och värdera risker, identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna. En risk innebär att en negativ händelse kan inträffa som kan leda till en vårdskada. Syftet är att vidta förebyggande åtgärder. Övergripande riskanalyser med flera verksamheter involverade inom det patientnära området genomförs i mycket låg omfattning. Det förekommer dock att mindre riskanalyser genomförs i verksamheten med uppdrag av verksamhetschef. Det avslutades en övergripande riskanalys gällande operationsal på förlossningen under året (startad 2013). Antal ärende Riskanalys 0 9 (13) LÖF Centrum/Klinik Bilaga 1 Antal LÖF Beslut, Ersättning 1 1 Beslut, Ingen ersättning Akutcentrum (0) Akutgeriatriska kliniken Akutkliniken Resursenheten Ambulansverksamheten Barn- och kvinnocentrum (18) Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomskliniken 2 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 1 Kvinnokliniken 15 1 12 Anestesikliniken 10 5 4 Kirurgkliniken 37 10 16 Ortopedkliniken 62 23 14 6 1 3 Infektionskliniken 6 1 5 Medicinkliniken Ljungby 7 3 Medicinkliniken Växjö 13 3 Onkologkliniken 1 Ögonkliniken 4 Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Kirurgicentrum (111) Vårdenhet kirurgicentrum Öron-, näsa-, hals- och hudkliniken Medicincentrum (31) 3 1 3 2 Medicinskt servicecentrum (4) Bild- och funktionsmedicin 4 2 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Klinisk mikrobiologi Medicinsk fysik och teknik Klinisk patologi och cytologi Primärvårds- och rehabcentrum (21+2) Alvesta 1 Birka Braås 1 Centrum 2 Dalbo 1 Ingelstad 1 Jourläkarcentralen, Växjö 2 Kungshögen, LL 3 Lagan 1 2 1 Lammhult 1 Lenhovda 1 Lessebo 1 10 (13) Markaryd 1 Moheda Rottne Ryd 1 Sländan, LL 3 1 Strandbjörket Strömsnäsbruk 2 Teleborg Tingsryd 3 Åseda 1 Vuxenhabiliteringen 2 1 Psykiatricentrum (7) Rättspsykiatriska regionkliniken 2 Vuxenpsykiatrin 5 1 1 1 Ekelidens vård- och behandlingshem Tandvårdcentrum (16) Folktandvården Klostergatan 1 Folktandvården Lenhovda 1 Folktandvården Ljungby lasarett 2 Folktandvården Moheda 1 Folktandvården Norr 3 Folktandvården Rottne 2 1 0 1 Folktandvården Solrosen 1 käkkirurgi 6 Specialisttandvården Växjö 1 1 1 2 Extern verksamhet (7) Falken Vårdcentralen Gränsbygdskliniken 1 Vårdcentralen Capio Hovshaga 2 1 Hälsoringen, Älmhult Läkarhuset, LL Smålandshälsan, LL Sensia, Specialistläkargruppen i Växjö 1 Sensia, Vårdcentralen Hälsans hus 1 Vårdcentralen Achima Care Vislanda 1 Vårdcentralen Achima Care Älmhult 1 1 1 1 Växjöhälsan Totalt 222 60 78 11 (13) IVO – Anmälan om fel i vården Anmälan Bilaga 2 Beslut Akutcentrum (3) Akutkliniken 3 Ambulansverksamheten 2 Beslut med kritik 1 1 Beslut utan kritik IVO egeninitierat ärende 1 1 Barn- och Kvinnocentrum (4) Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Kvinnokliniken 2 3 1 1 2 7 3 4 Capio Primärvård AB Hovshaga 1 1 1 Achima Care AB Vislanda 1 Achima Care AB Älmhult 1 1 1 Smålandshälsan Ljungby AB 1 1 Vårdcentralen Hälsans hus 2 2 Extern verksamhet (3) Kirurgicentrum (18) Kirurgkliniken 3 8 3 5 Ortopedkliniken 12 9 2 7 Anestesikliniken 1 2 1 1 ÖNH-kliniken 2 3 Hud-kliniken 3 1 1 Medicincentrum (7) Medicinkliniken Ljungby 1 6 3 3 Medicinkliniken Växjö 6 5 2 3 Infektionskliniken 1 1 Onkologkliniken 1 1 Ögonkliniken 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 Medicinskt servicecentrum (0) Bild- och funktionsmedicin Primärvård- och rehabcentrum (10) Vuxenhabiliteringen 2 Vårdcentralen Alvesta Vårdcentralen Centrum 1 Vårdcentralen Dalbo 1 Vårdcentralen Kungshögen Vårdcentralen Lagan 2 Vårdcentralen Lenhovda 1 1 Vårdcentralen Lessebo 1 Vårdcentralen Lidhult 1 Vårdcentralen Markaryd 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 5 4 Vårdcentralen Teleborg Vårdcentralen Tingsryd 1 Psykiatricentrum (5) Vuxenpsykiatrin Rättspsykiatriska regionkliniken (5) 1 3 1 12 (13) Rättspsykiatriska regionkliniken 5 12 1 7 4 Tandvårdscentrum (0) Folktandvården Klostergatan Totalt 1 55 83 1 24 54 5 13 (13) Anmälan enligt lex Maria Centrum/Klinik Akutcentrum (3) Akutkliniken Bilaga 3 LManmälan IVO Inspektion Suicid 2 Totalt antal beslut 1 1* Barn- och Kvinnocentrum (1) Barn- och ungdomskliniken 1 1 Extern verksamhet (3) Achima Care AB Älmhult 2 Sensia Specialistläkargruppen Växjö 1* 2 1 Kirurgicentrum (10) Kirurgkliniken 4 5 2* Anestesikliniken 1 1 1* ÖNH-kliniken 2 Medicincentrum (10) Medicinkliniken Ljungby 2 Medicinkliniken Växjö 4 1 4 1 2 3* Infektionskliniken 1 1 1 Medicinskt servicecentrum (2) Bild- och funktionsmedicin 1 1 1* Primärvård- och rehabcentrum (5) Vårdcentralen Centrum 1 1 Vårdcentralen Lenhovda 1 1 Vårdcentralen Rottne 1 1 1 Vårdcentralen Sländan 1 1 1 Vårdcentralen Strömsnäsbruk 1 1 1 Psykiatricentrum (5) Vuxenpsykiatrin 5 1 5 7 2 1 1 2 32 4 13 30 Rättspsykiatriska regionkliniken (2) Rättspsykiatriska regionkliniken Tandvårdscentrum (0) Totalt * Anmälan enligt Lex Maria som berör mer än en klinik, dvs flera kliniker är delaktiga i samma anmälan till IVO. Ärenden med * innebär att kliniken är delaktig i en lex Maria-anmälan där annan klinik är ärendehandläggande enhet. 2015-01-22 Patientsäkerhet Pär Lindgren 1 Övergripande mål och strategier för kommande år 1.1 1.1.1 Budget 2015 Hög patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet ska vara prioriterat. Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. • Patienter och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas. • Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. • Landstingets patientsäkerhetsnätverk, med utsedda medarbetare från varje centrum, ska utvecklas och stärkas. • Teambaserade arbetssätt ska utvecklas för en ökad patientsäkerhet. • Avvikelser ska analyseras och utgöra ett underlag i det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. • Genom konsekvent arbete med hygienregler ska vi minimera vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt inom området. • Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Landstinget ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. I Landstinget Kronoberg Budget 2015 med plan 2016-2017 har det poängterats att patientsäkerhetsarbetet ska inriktas mot att minska vårdrelaterade infektioner. Två metoder som tas upp där är basala hygienrutiner och användning av infektionsverktyget. I Landstinget Kronobergs Verksamhetsplan för 2015 kan man läsa angående aktiviteter för 2015 Patientsäkerhetsarbetet2015.docx Sida 1 av 7 REGION KRONOBERG Arbetet med Infektionsverktyget – analys och återkoppling av resultat ska tillsammans med arbete med basala hygienrutiner minska VRI. Patientsäkerhetskultur och avvikelsehantering ska förbättras genom utbildning, förbättrad statistik och orsaksanalys av avvikelser. Patientsäkerhetsnätverket ska stödja och arbeta med avvikelsehantering i varje centrum. Försök med patientmedverkan vid händelseanalys och riskanalys ska påbörjas. 1.2 Patientsäkerhetsarbetet 2015 Patientsäkerhetsarbetet i Region Kronoberg ska i enlighet med patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga. Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden: • säkerhetskultur • förebyggande arbete • risk- och avvikelsehantering • identifiering och utredning av vårdskador Vi har beslutat att arbeta med följande fokusområden under 2015: 1. VRI, BHK samt trycksår 2. Säkerhetskultur 3. Avvikelsehantering och vårdskador Patientsäkerhetsnätverket ska arbeta med tre ovanstående områden och patientmedverkan ska öka inom dessa tre områdena. 1.3 Fokusområde VRI, BHK och trycksår 1.3.1 Planerade arbetsområden Fem huvudgrupper har identifierats som kommande arbetsområden 1. 2. 3. 4. 5. 6. 1.3.2 Infarter UVI/KAD BHK Postoperativa sårinfektioner Städning i vårdlokal Övrigt a. Pilotprojekt gällande vårdrelaterade pneumonier via “vardagsnära förbättringar” b. Infektionsverktyget – använda verktyget för att utvärdera genomförda förbättringar Infarter Sedan flera år pågår arbete med att reducera komplikationer relaterade till intravenösa infarter. Arbetet har bl a utförts utgånget från landstingets två Sida 2 av 7 REGION KRONOBERG intensivvårdsavdelningar med inriktning mot CVK relaterade komplikationer samt utgånget från patientsäkerhetsnätverket och vårdhygien beträffande PVK relaterade komplikationer. I båda arbetena har det skrivits riktlinjer för hantering av respektive infart och även dokumentation av inläggning, kontroller och förekomst av komplikation. Det har införts en infartsansvarig sjuksköterska inom olika enheter. Under 2015 kommer detta arbete att fortsätta. Vi behöver se över samverkan mellan de olika grupperna och inkludera även andra intravenösa infarter t.ex. PICC line, CDK (centrala dialyskatetrar) samt SVP (subkutan venport). 1.3.3 UVI/KAD Det har drivits KAD projekt utgånget från vårdhygien beträffande kateterrelaterade infektioner. Detta arbete har bl a inkluderat dokumentation vid inläggning av KAD via en standardiserat vårdplan. En vårdskada som har uppmärksammats de senaste åren är urinretention och skador som kan uppkomma pga distenterad blåsa. Förbättringsarbete i den perioperativa processen har påbörjats vilket har lett fram till nya riktlinjer beträffande scanning av urinblåsan. Under 2015 kommer arbetet att fortsätta. Vi behöver integrera de olika sakerna som pågår och få en övergripande styrning av detta arbete. 1.3.4 BHK Basala hygien- och klädrutiner är en förutsättning för att uppnå resultat inom VRI området. BHK arbetet behöver därför fortsättas och förbättras. Det vi behöver uppnå är en högre följsamhet till befintliga rutiner. Vi behöver här arbeta utifrån flera aspekter: säkerhetskulturen både på individuell basis och som organisation, färdigheter t.ex. kommunikation (säga till när man ser någon som inte följer rutinerna) samt miljö och strukturfrågor från enkla som t ex tillgång till handsprit i vårdmiljön till mer komplexa som tillgång på enkelrum. Vi behöver kunna mäta följsamhet till våra rutiner. 1.3.5 Postoperativa sårinfektioner Vi har sedan flera år uppföljning av postoperativa infektioner. Detta sker delvis på olika sätt på olika enheter. Vi behöver fortsätta detta arbete och i större utsträckning arbeta med saker som förebygger uppkomst av dessa infektioner. Detta inkluderar det arbete som sker inom BHK samt städning av vårdlokaler. Under 2014 reviderades riktlinjerna för antibiotikaprofylax. Dessa riktlinjer behöver implementeras. En viktig faktor är tidpunkt för profylaxen. Här behöver vi förbättra våra rutiner och barriär i form av Time Out på operationsavdelningen. Via vårt kvalitetsregister SPOR (Svenskt perioperativt register) så kommer vi förhoppningsvis att kunna följa upp resultat av våra åtgärder. Sida 3 av 7 REGION KRONOBERG 1.3.6 Städning i vårdlokaler Förbättrad städning av våra vårdlokaler är viktiga för att påverka VRI. Samverkan pågår mellan vårdhygien och städet för att det ska bli bättre. Det kommer också att ske ett pilotarbete inom ramen för ”Vardagsnära förbättringar”. 1.3.7 Övrigt Arbete inom ramen för ”Vardagsnära förbättringar” beträffande vårdrelaterade pneumonier på medicinkliniken i Växjö. 1.3.8 Infektionsverktyget Under 2014 infördes infektionsverktyget i somatisk sluten vård. Validering av datakvalitet har gjorts. Data kommer att analyseras och ligga till grund för arbete med förebyggande av vårdrelaterade infektioner och optimal antibiotikaanvändning. 1.4 1.4.1 Fokusområde säkerhetskultur Planerade arbetsområden Rapporteringskulturen Kompetens inom patientsäkerhet Teamarbete Användning av iakttagna risker och negativa händelser 1.4.2 Rapporteringskulturen I den senaste patientsäkerhetskulturenkäten så redovisar vi som organisation samt flertalet enheter en låg siffra när det gäller att rapportera avvikelser till Synergi. Det beror på en rad faktorer bl a attitydfrågor men också vad man får tillbaka i redovisningen av inträffade händelser. 1.4.3 Kompetens inom patientsäkerhet För att ledning och medarbetare ska kunna arbeta på ett bra sätt med patientsäkerhet så krävs det specifik kompetens inom detta område. Historiskt har det inte förekommit utbildning inom detta område men de senaste åren så har det kommit riktade utbildningsinsatser. Två områden där vi i händelseanalyser fortfarande ser brister är kommunikation/informationsöverföring samt beslutsfattande. Vi behöver se över de olika utbildningsinsatserna inom i första hand dessa två områden men också mer allmän och översiktlig kompetens som behöver förmedlas till nyanställda. 1.4.4 Teamarbete En viktig framgångsfaktor för ökad patientsäkerhet är ett förbättrat arbete i team. Arbete med HCRM (Health Care Resource Management) har börjat införas inom vården i Sverige bl a Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Under 2015 kommer ett pilotprojekt att göras på Anestesikliniken och Ortopedkliniken i samverkan med Patientförsäkringen. Deltagande i detta projekt bl a via patientsäkerhetsnätverket. Sida 4 av 7 REGION KRONOBERG Ett kliniskt träningscentrum för utbildningar, övningar och teambaserade arbetssätt kommer att öppnas hösten 2015. 1.4.5 Användning av iakttagna risker och negativa händelser Ett annat område där vi uppvisar låga siffror i patientsäkerhetskulturmätningen är beträffande återrapportering av händelser. Det finns enheter med bra resultat. Vi behöver förbättra återrapporteringen men ffa hur vi i nästa steg använder oss av de iakttagna riskerna och negativa händelserna i vårt förbättringsarbete. 1.5 Fokusområde avvikelsehantering och vårdskador Rapportering av avvikelser utgör ett viktigt underlag för det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Alla medarbetare ska ha kännedom om skyldigheten att rapportera avvikelser. Avvikelserapporter ska analyseras och återföras till medarbetarna på arbetsplatsen. Åtgärder ska identifieras och genomföras för att minska risker för upprepning. 1.5.1 Planerade arbetsområden 1. Informationsöverföring och kommunikation, t.ex. remiss och provsvarshantering, dokumentation, vårdplanering samt uppföljning. 2. Kompetens och resursrelaterade problem t.ex. kunskapsbrister hos personal som inte kompenseras av andra resurser t.ex. bakjoursstöd, sommarbemanning. 3. Förväxlingar och identifiering t.ex. felmärkning av provmaterial/remisser, ingrepp på fel kroppsdel 4. Läkemedelshantering och ordinationer t.ex. läkemedelsförändringar i vårdens övergångar, riskläkemedel och riskpatienter. 5. Ärendehantering t.ex. Patientförsäkringsärenden, patientnämndsärenden, händelseanalyser och Lex Maria. 6. Riskanalyser 1.5.2 Informationsöverföring och kommunikation En återkommande orsak i händelseanalyser är brister i informationsöverföring och kommunikation. Vi har infört verktyg för att förbättra t.ex. ISBAR och check-svar. Vi ser dock kvarstående problem som beror på att dessa verktyg inte används optimalt. December 2014 kom en rapport från IVO, Kommunikationsbrister i vården, som också belyser problemet. Vi behöver analysera denna rapport tillsammans med våra befintliga händelseanalyser för att skapa en ny strategi för det fortsatta förbättringsarbetet. I tillkommande ärenden ska dessa frågor särskilt beaktas. 1.5.3 Kompetens och resursrelaterade problem Vi har en rad analyser och kända risksituationer där medarbetare hamnar i situationer som potentiellt kan överstiga deras kompetens. Detta kan gälla läkare under utbildning i behov av stöd från äldre kollega eller bakjour. Men det kan också gälla andra yrkeskategorier och där har sommarperioden identifierats som en risk. Sida 5 av 7 REGION KRONOBERG Vi behöver fortsatt observans på dessa situationer i vårt avvikelsearbete men vi behöver också förbättra arbetssituationen för dessa medarbetare utifrån de problem som vi redan känner till. De förbättringar som vi inför, t.ex. MIG-verksamhet, behöver också följas upp beträffande följsamhet och resultat. 1.5.4 Förväxlingar och identifiering Ett område som vi också ser i hanteringen av avvikelser är olika former av förväxlingar och bristande identifiering. Vi ser bl a åtgärder utförda på fel kroppsdel eller sida, fel märkta remisser och/eller provmaterial, undersökningar utförda på fel patient eller svar på undersökningar där förväxlingar sker. Vi behöver fortsätta arbetet t.ex. med Time Out verktyget på operation som delvis kan anpassas till annan verksamhet. En ökad patientmedverkan kan också leda till en minskad frekvens av avvikelser. 1.5.5 Läkemedelshantering och ordinationer Läkemedelshantering är också ett viktigt område. Vi har identifierat ett riskområde med Pascal/Cosmic där arbete pågår för att öka följsamheten till befintliga riktlinjer. Riskområden har också identifierats beträffande ordinationsutförandet där användning av mallar i Cosmic är ett verktyg till minskning av händelser. Ett gemensamt arbete med Läkemedelsenheten har framförts på idéstadiet och vi behöver starta detta under 2015. 1.5.6 Ärendehantering Vi har en gemensam ärendehantering beträffande LÖF-ärenden, IVO ärenden samt Lex Maria. Denna struktur ska vi fortsätta med. Resursförstärkning behövs personalmässigt för att ge möjlighet till nya arbetsuppgifter till patientsäkerhetssamordnare. 1.5.7 Riskanalyser Det utförs riskanalyser i allt för begränsad omfattning inom Kronoberg. De som genomförs utförs dessutom utifrån olika modeller beroende på var analysen är utförd. Vi behöver se över en gemensam struktur för riskanalys inom olika verksamheter inom Region Kronoberg. 1.5.8 Övrigt Vi ska fortsätta med markörbaserad journalgranskning på kliniknivå. 1.6 Patientsäkerhetsnätverket Vi ska ytterligare utveckla patientsäkerhetsnätverket och verka för säkerhetskultur 1.6.1 Planerade arbetsområden Avvikelsehantering och utredning Egen kompetens inom patientsäkerhet VRI och BHK Sida 6 av 7 REGION KRONOBERG 1.6.2 Avvikelsehantering och utredning Medlemmarna i patientsäkerhetsnätverket ska utföra/delta i händelseanalys arbetet centralt inom hälso och sjukvården i Region Kronoberg. De kan också utföra interna utredningar åt ett centrum eller klinik. 1.6.3 Egen kompetens inom patientsäkerhet Personerna inom nätverket behöver regelbunden kompetenshöjande åtgärder. Detta kan ske genom egna studier, interna utbildningstillfällen och externa konferenser. Under 2015 ska dessa kompetenshöjande insatser vara kopplade till de fokusområden som beskrivs i detta dokument. 1.6.4 VRI och BHK Medlemmarna i nätverket kommer att få arbetsuppgifter som är kopplade till fokusområdet VRI och BHK enligt ovan. Nätverket ska här ses som en övergripande resurs och inte bara vara kopplade till egen verksamhet/centrum. 1.7 Patientmedverkan Patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet har betonats av Socialstyrelsen och IVO liksom Landstinget Kronoberg. Vi behöver satsa mer på detta under de kommande åren. Patientskadeutredningar ska ske snabbt och med en tydlig medverkan av patienter och närstående. Vi ska involvera fler patienter och anhöriga i patientsäkerhetsarbete genom aktivt uppsökande – kontakt med patienter/anhöriga som anmäler till LÖF och IVO 1.8 Patientnämnden Patientnämndens roll i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och patientnämnden ska genom sitt arbete bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i regionens verksamheter. 1.9 Övriga strategier Patientsäkerhetsarbete är långsiktigt och det är viktigt att fortsätta påbörjade satsningar, projekt och arbetssätt med envishet och uthållighet. Dessa satsningar och projekt är: • att implementera riktlinjerna för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse på fler kliniker • att arbeta med överbeläggningsplanen och med att jämna ut beläggningen mellan sjukhusen • att fler verksamheter och utbildningar ska använda TILDA • att långsiktigt arbeta för att skapa fler enkelrum Sida 7 av 7