Uppdragsbeskrivning för organisationen Kommunrehab Mölndal

Uppdaterad 150519
Uppdragsbeskrivning för organisationen
Kommunrehab Mölndal
Kommunrehab Mölndal
Bergfotsgatan 2
431 35 Mölndal
1
Uppdaterad 150519
Innehållsförteckning
Värdegrund/verksamhetsidé ...............................................................................3
Organisation Kommunrehab Mölndal................................................................3
Ansvar och lagar.................................................................................................3
Lagar, förordningar, författningar samt övriga styrdokument .....................3
Ansvarsområde/målgrupper .........................................................................4
Verksamhetsområden .........................................................................................5
Arbetsterapi ..................................................................................................5
Fysioterapi ....................................................................................................6
Hjälpmedel ...................................................................................................6
Avtal .......................................................................................................7
Grundutrustning .....................................................................................7
Transportfordon......................................................................................7
Bostadsanpassningsärenden .........................................................................7
Övriga insatser....................................................................................................8
Vårdplanering ...............................................................................................8
Vårdkedjan 75+ sköra äldre ...................................................................8
Samordning av insatser för rehabilitering och habilitering .........................9
Förflyttningskunskap....................................................................................9
Hur kommer ärenden till Kommunrehab Mölndal?.....................................9
Samordnarnas arbetsuppgifter......................................................................9
Äldreboende .................................................................................................9
Korttidsboende .....................................................................................10
Ordinärt boende ..........................................................................................10
Funktionshinder..........................................................................................10
Kvalitets-och ledningssystem...........................................................................11
Modell för samverkan ................................................................................11
Bilaga 1 Grundutrustningslista för Mölndals Stad, Vård och omsorg.
Bilaga 2 Screening för att ge ett bättre omhändertagande av äldre
patienter på akuten.
Bilaga 3 Prioriteringsordning för legitimerad arbetsterapeut/legitimerad
fysioterapeut, Kommunrehab Mölndal.
2
Uppdaterad 150519
Värdegrund/verksamhetsidé
Den gemensamma värdegrunden för Mölndals Stad är en övertygelse om alla människors
förmåga och vilja att utvecklas och att alla medarbetare vill göra ett bra arbete där medborgarnas
behov sätts i centrum. Ledorden är: Helhetssyn – Öppenhet – Delaktighet. Kommunrehab
Mölndals verksamhet grundar sig på att utifrån aktuell lagstiftning, den enskildes utgångspunkt
och kommunens tillgängliga resurser, ge människor möjlighet:
• att klara sig så självständigt som möjligt samt att känna sig delaktig i samhället.
• att ge förutsättningar för ett aktivt och stimulerande vardagsliv och motverka social isolering
så att den enskilde upplever livet som meningsfullt.
• Att bidra till att få ett värdigt liv och känna välbefinnande.
• att bo kvar i ordinärt boende genom att stödja och stärka den enskilde och anhöriga.
Organisation Kommunrehab Mölndal
Kommunrehab Mölndal år 2015 bemannas vardagar 8-16.30 och består av:
• 1 enhetschefstjänst.
• 0,5 metodutvecklartjänst.
• 12,5 legitimerade arbetsterapeuttjänster varav 1 med samordnaruppdrag.
• 10 legitimerade fysioterapeuttjänster varav 0,9 med samordnaruppdrag.
Ansvar och lagar
Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall landstinget och kommunen erbjuda god hälso- och
sjukvård. Ledningen för hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser hög
patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet. Socialtjänstlagen
reglerar kommunens yttersta ansvar för att de människor som bor och vistas i kommunen får det
stöd och den hjälp de behöver.
Lagar, förordningar, författningar samt övriga styrdokument
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 1982:763
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2011:9
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 (gäller från 11 01 01 och ersätter LYHS)
Lagen om medicintekniska produkter (LMTP), SFS 1993:584
Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1
Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, SOSFS 2009:6
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, SOSFS 1997:14
Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14
Offentlighets- och sekretesslagen, SFS 2009:400
Patientdatalagen, SFS 2008:655
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, SOSFS 2008:20
Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, SOSFS 2005:28
Anmälningsskyldighet enligt Lex Sarah, SOSFS 2011:5
Socialtjänstlagen (SOL), SFS 2001:453
Patientlagen, SFS 2014:821
3
Uppdaterad 150519
Förutom lagar, förordningar och författningar är enheten bunden av en mängd avtal som reglerar
exempelvis förhållandet region och kommun. Utöver detta styrs enheten av politiska
styrdokument uttryckta i verksamhetsplanen, utfärdade av politiker i Vård och omsorgsnämnden
i Mölndals stad.
Ansvarsområde/målgrupper
Personer som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård som:
• bor i ordinärt boende och på grund av sjukdom eller funktionshinder inte kan ta sig till
vårdcentral.
• bor i kommunens biståndsbedömda särskilda boenden.
• under vistelse på kommunens dagverksamheter.
En modell för rehabilitering skall vara en tidig, samordnad och intensiv rehabiliteringsinsats.
Legitimerad arbetsterapeut/legitimerad fysioterapeut ansvarar för att utföra en bedömning enligt
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Denna bedömning kan leda till insatser som utförs av
legitimerad arbetsterapeut/ legitimerad fysioterapeut, vårdpersonal, patienten själv eller
närstående för att uppnå största möjliga aktivitets-och funktionsförmåga. Om insatsen utförs av
annan än legitimerad personal, krävs delegering eller beslut om egenvård. Insatserna sker under
en begränsad period och kan därefter övergå till vardagsrehabilitering enligt Socialtjänstlagen
(SOL). Ansvaret övergår då från legitimerad personal till patienten/närstående/vårdpersonal.
Insatsen kan också utgöras av bibehållande träning för att förhindra försämring.
Kommunrehab Mölndal utför rehabilitering och habilitering på basnivå men bedriver ingen
akutverksamhet, på så sätt att patienten omgående är beroende av insatser från Kommunrehabs
personal. Intyg önskade av Försäkringskassan eller assistansbolag för att beskriva patientens
aktivitetsförmåga, skrives i mån av tid mot en avgift.
4
Uppdaterad 150519
Verksamhetsområden
Arbetsterapi
Arbetsterapi vilar på grundidén att människan lär och utvecklas genom egen aktivitet. Målet med
arbetsterapi är att människan ska ges möjlighet att utföra sina vardagliga aktiviteter som
personlig vård och boende, på ett för personen meningsfullt sätt.
Genom utredning och bedömning kartlägger legitimerad arbetsterapeut personens behov och
förutsättningar för aktivitet i relation till personens livssituation. Vidare görs en analys för att
identifiera behov av intervention som i samspel med personen kan genomföras och utvärderas.
En rehabdiagnos fastställs. Genom prevention, hälsofrämjande insatser, träning och anpassning
av hemmet, ibland med stöd av hjälpmedel, ger legitimerad arbetsterapeut patienten
förutsättningar att vara aktiv och delaktig i vardags- och samhällsliv och på så sätt nå hälsa och
välbefinnande eller förebygga ohälsa. Tillsammans med patienten/ närstående/ vårdpersonal, om
så medges av patienten, sätts ett rehabiliteringsmål och rehabiliteringsplan utföres för att nå
målet.
Legitimerade arbetsterapeuter använder ett personcentrerat arbetssätt, utgångspunkten i alla
interventionsmetoder är individens syn på sin situation och sina behov. Legitimerade
arbetsterapeuter arbetar efter arbetsterapiprocessen som innefattar: Utrednig, analysering,
målformulering, interventionsplanering, interventionsgenomförande och resultatutvärdering.
Att ha delaktighet i aktivitet är både personligt och beroende på sammanhang. Det är personligt i
den meningen att de former av delaktighet som människan kommer att engagera sig i påverkas
av personens unika motiv, roller, vanor, förmågor och begränsningar. Det är satt i sitt
sammanhang i den meningen att miljön antingen kan möjliggöra eller begränsa delaktighet i
aktivitet.
Bedömningsinstrument som används för att följa upp och utvärdera behandlingen är bland annat:
•
•
•
•
ADL-taxonomin 1, ett instrument som bedömer förmåga att klara dagliga livets
aktiviteter
ADL-trappan 2
COPM (Canadian Occupational Performance Measure) 3, självskattningsinstrument som
mäter aktivitetsförändring över tid
MOCA (Montreal Cognitive Assessment) 4, instrumentet mäter lättare kognitiva
funktionsnedsättningar
1
ADL-taxonomi-en bedömning av aktivitetsförmåga Kristina Törnquist, Ulla Sonn. Tredje upplagan tryckt 2011.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2001,www.fsa.se Scand J Occup Ther. 2009 Sep;16(3):159-71. doi:
10.1080/11038120802483080.
2
ADL trappan Hulter Åsberg, K, Studentlitteratur AB, Svenska, 1989-01-01.
3
Sumsion T, Blank A The Canadian Model of Occupational Performance. In: Duncan, Edward A.S, Foundations
For Practice in Occupational Therapy.5th ed. Churchill Livingston: Elsevier; 2011 Kap 7
4
Ziad N, Nasreddine, MD, et al. The Montral Cognitive Assessment. MoCA: A Brief Screening Tool For Mild
Cognitive Impairment. Journal of American Geriatrics Society. 53:695-699, 2005.
5
Uppdaterad 150519
•
FIM (Functional Independence Measure) 5 instrument som mäter förutom aktiviteter i
dagliga livet också kommunikation och kognition
•
MIDA (Measure of Instrumental Daily Activity/ activities) 6 ett bedömnings-instrument
som mäter instrumentella dagliga aktiviteter.
Star Cancellation Test 7, sceeningtest för att bedöma neglect hos stroke-patienter,
självskattnings-instrument: Intresse- och rollchecklista enligt Kielhofner 8.
•
•
Fysioterapi
Fysioterapi utgår från fysioterapiprocessen som innefattar: Undersökning, diagnos, målsättning
och planering, fysioterapeutens interventioner samt utvärdering.
En legitimerad fysioterapeut utformar individuellt anpassad träning för personer med
funktionshinder till följd av långvariga sjukdomar, skador och eller hög ålder med målet att
kunna leva ett aktivt, självständigt liv med bästa möjliga livskvalitet.
Först görs en bedömning av individens förutsättningar och funktioner. Därefter fastställs en
rehabdiagnos och i samråd med patient sätter legitimerad fysioterapeut ett rehabiliteringsmål.
Legitimerad fysioterapeut och patienten lägger tillsammans upp en behandlingsplan för att nå
målet. Planen utgår ifrån patientens individuella förutsättningar, behov och önskemål.
Rehabilitering kan innefatta rörelseträning, styrketräning, förflyttningsträning, balansträning
och/eller smärtlindring. Legitimerad fysioterapeut förskriver även hjälpmedel om detta bedöms
som aktuellt för att nå målet. För att utvärdera och följa upp behandlingen används ett flertal
bedömnings- och mätinstrument.
•
•
•
•
•
Bergs balansskala 9, Bedömning av statisk balans, balans i aktivitet och fallrisk
VAS-skala 10, en skala mellan 1-10 där patienten bl.a. får skatta upplevd smärta
30-second chair stand test 11, utföra maximalt antal uppresningar från stol på 30 sekunder
10 m gång test 12
Timed up and go (TUG) 13, resa sig från stol. Gå 3 meter vända tillbaka och sätta sig igen
på tid
5
Uniform Data System for Medical Rehabilitation, a division of U B Foundation Activities, Inc Ver 5.0 1996.
Persson M, Nilsson S, Iwarsson S. Development of multi-disciplinary team I-ADL assessment in community
health care: an interrater reliability study of the measure of instrumental daily activity.Sept 1999 vol.29, Iss2 p149163.
7
Strokengine.ca/assess/module_sct_indepth-en.html
8
Rollchecklista www.fsa.se
9
Berg K, Wood-Dauphinees, Williams Jl. The Balance Scale; reliability assessment with elderly residents and
patients with acute stroke. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine 1995;27:27-36.
10
Vårdhandboken www.vardhandboken.se
11
www.fysioterapeuterna.se
12
www.rehabmeasures.org
13
www.fysioterapeuterna.se
6
6
Uppdaterad 150519
Hjälpmedel
Patienten har rätt att få hjälpmedelsbehovet bedömt av legitimerad arbetsterapeut/legitimerad
fysioterapeut som sedan beslutar om förskrivning enligt förskrivningsprocessen (se fotnot 10).
Väl fungerande hjälpmedel, som räknas som en medicinteknisk produkt, är en viktig
förutsättning i det dagliga livet för personer som har aktivitets- och funktionsnedsättning.
Hjälpmedel är en del av de samlade habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsatser. Det innebär
att förskrivning av hjälpmedel inte kan frikopplas från dessa insatser. Patienten har rätt att få
hjälpmedelsbehovet bedömt av legitimerad arbetsterapeut/legitimerad fysioterapeut som sedan
beslutar om förskrivning. Hjälpmedel kompenserar inte bara en nedsatt funktions-förmåga, de
skapar också en känsla av trygghet och en vilja och förmåga att vara aktiv. Brist på hjälpmedel
kan medföra minskad självständighet, begränsningar i det dagliga livet och ökat beroende av
andra samhällsinsatser. Anvisningar som styr hjälpmedelsförskrivningen finns i
Hjälpmedelshand-boken. För särskilt kostsamma hjälpmedel krävs ett ansökningsförfarande och
beslut om beviljande/avslag tas av kostnadsansvarig för område Hjälpmedel. Kommunrehab
Mölndal har tät samverkan med Hjälpmedelsenheten, som är en självständig enhet inom
kommunen. Kommunrehab Mölndal har ej kostnadsansvar för hjälpmedel, det ligger hos
Hjälpmedels-enheten. Vid behov av råd om kostsamma hjälpmedel eller speciella utprovningar
kontaktas Hjälpmedelscentralen. I regionen finns det fem Hjälpmedelscentraler. Deras
organisation är regionövergripande.
Avtal
Västra Götalands 49 kommuner och Västra Götalandsregionen har tillsammans genomfört en
gemensam upphandling av hjälpmedelsförsörjning. Ett avtal har slutits med hjälpmedelscentralerna som tillhör Område Hjälpmedel, Regionservice. Avtalet som gäller från och med 1
mars 2010 är lika för alla 49 kunder. Utgångspunkten i avtalet är en enhetlig modell för alla
kunder i Västra Götaland. Principen är funktionshyra samt köp av individuellt förskrivna
hjälpmedel med låga värden. Avtalet tydliggör rollerna mellan kunderna (beställande enheter)
och leverantören som distribuerar hjälpmedlen.
Grundutrustning
På äldreboende och ett fåtal gruppboenden finns grundutrustning. Dessa verksamheter skall vara
inredda och utrustade med arbetstekniska hjälpmedel så att arbetsmiljön motsvarar normala
behov för den vård och omsorg som bedrivs där (AFS 1998:1). Respektive enhetschef är
ansvarig för grundutrustningen, se bilaga 1: Grundutrustning.
Transportfordon
Kommunrehab Mölndal förfogar över fjorton verksamhetsanpassade fordon (10 bilar, 4 cyklar
varav 2 elcyklar) för transportbehov.
Bostadsanpassningsärenden
Bostadsanpassningsbidraget är ett bidrag som kommunen beviljar för vissa åtgärder som bedöms
vara nödvändiga för att personer med aktivitets- och funktionsnedsättning skall kunna använda
sin bostad på ett ändamålsenligt sätt.
7
Uppdaterad 150519
Bedömning, utredning och intygsskrivning utförs av legitimerad arbetsterapeut och/eller
legitimerad fysioterapeut på Kommunrehab Mölndal. Det är patienten själv som ansöker om
bidraget. Ansökan och intyg ligger sedan till grund för handläggning av Stadsbyggnadsförvaltningen, som är en annan förvaltning och Kommunrehab Mölndal kan därefter ej påverka
ärendet.
Övriga insatser
Vårdplanering
Syftet med samordnad vård- och omsorgsplanering är att ge bästa möjliga vård och omsorg för
den enskilde, inom ramen för gemensamma resurser, för att möjliggöra att patienten tryggt kan
komma hem efter sjukhusvistelse. IT-stödet KLARA-SVPL används vid samordnad vård- och
omsorgsplanering. Rehabiliteringen skall integreras i en samordnad vårdplanering av ett
vårdplaneringsteam bestående av:
• Legitimerad arbetsterapeut/legitimerad fysioterapeut och/eller legitimerad sjuksköterska
• Biståndshandläggare
Planeringen sker tillsammans med den enskilde och närstående.
I samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27, framgår det att
landstingen och kommunerna i samråd skall utarbeta rutiner för vårdplanering inför utskrivningen
från den slutna vården som behövs för att en hälso-och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet
skall uppnås.
Vårdplanering sker oftast på sjukhus men kan även förekomma i hemmet. Ställningstagande sker
om patienten ska vidare till hemmet, korttidsplats eller äldreboende. Informationen om
patientens sjukdomshistoria vidarebefordras efter samtycke av patienten till respektive instans.
Bedömning sker på vårdplaneringen om patienten ska skrivas in i hemsjukvården och då
ombesörjs hälso- och sjukvårdsinsatserna via kommunen.
Vårdkedjan 75+ sköra äldre
En väl fungerande vårdprocess från akutmottagning till egna hemmet är en förutsättning för att
skapa en god vård, omsorg och rehabilitering. Den är även viktig för anhöriga. Mölndals stad har
en funktion kallad Vård- och stödsamordnare (Voss). Denna uppgift innehas av en legitimerad
arbetsterapeut och en legitimerad fysioterapeut på Kommunrehab Mölndal.
Mölndalsbor som är 75 år eller äldre och besöker akuten på Mölndals sjukhus screenas enligt
bilaga 2. Om screeningen visar att man tillhör gruppen sköra äldre skickas meddelande till Voss i
IT-systemet KLARA-SVPL (Samordnad Vårdplanering).
I samband med utskrivning från sjukhus alternativt efter hemgång från akuten tar Voss kontakt
med patienten för att erbjuda hembesök, så kallad PLIH (Planering i hemmet). I hembesöket kan
biståndshandläggare, Voss och/eller legitimerad sjuksköterska ingå. Vid hembesöket informeras
om kommunens möjligheter till insatser. Samtidigt kan en översyn av hemmiljö,
hjälpmedelsbehov, rehabbehov samt förflyttningsförmåga göras för att minska risk för fall. En
viktig del i arbetet är stöd och information till anhöriga. Kontakt med Primärvården kan tas vid
behov.
Syftet med arbetssättet är:
• att bevara och öka den enskildes aktivitets- och funktionsförmåga
• stärka och främja hälsa och livstillfredsställelse
8
Uppdaterad 150519
•
•
minska behovet av sjukhusvård
öka tryggheten i hemmet såväl som i kontakten med vården.
Vård- och stödsamordnaren avslutar kontakten med patienten när behovet av kommunens
insatser är påbörjade, oftast efter 4 till 5 veckor. Vårdkedjan består av ett samarbete mellan Vård
och Omsorgsförvaltningen i Mölndals stad, Mölndals sjukhus och Primärvården i Mölndal.
Samordning av insatser för rehabilitering och habilitering, SOSFS 2008:20.
Det centrala i föreskriften är kravet på att kommuner och landsting gemensamt ska utforma
rutiner för samordning av rehabiliterings-/habiliteringsinsatser för den enskilde. Det är båda
huvudmännens ansvar att uppmärksamma den enskildes samlade behov oavsett vilken
huvudman patienten inledningsvis har haft kontakt med. Målgruppen är personer med behov av
omfattande och långvariga samtidiga rehabiliterings-/habiliteringsinsatser från olika huvudmän
(hälso- och sjukvård, socialtjänst, LSS, tandvård).
Förflyttningskunskap
För att kunna ge en god vård och omsorg och för att erbjuda en trygg och säker arbetsmiljö för
personalen inom Vård- och Omsorgsförvaltningen krävs det kunskap inom flera olika områden.
Ett av dessa områden är att kunna utföra förflyttningar på ett tryggt och säkert sätt för vård- och
omsorgstagare och utan risk för arbetsskador hos personalen.
All vård- och omsorgspersonal erbjuds utbildning i förflyttningskunskap av Kommunrehab
Mölndal.
Hur kommer ärenden till Kommunrehab Mölndal?
Vårdbegäran kan komma till Kommunrehab Mölndal från patienten själv, anhörig, hemtjänst,
omvårdnadspersonal på äldreboende, sjuksköterska, läkare, biståndsbedömare, primärvård,
stödpersonal på särskilda boenden LSS, stödpersonal inom boendestöd,
Vårdplaneringsteamet samt rehabpersonal på sjukhuset. Kommunrehab Mölndal tar emot
vårdbegäran via mail: [email protected], via journalsystemet ProCapita, per telefon
eller brev.
Samordnarnas arbetsuppgifter
Samordnarna, en legitimerad arbetsterapeut och en legitimerad fysioterapeut, prioriterar inkomna
ärenden efter fastställd prioriteringsordning, se bilaga 3. Ärendet skrivs in på väntelista i
ProCapita i kronologisk ordning. Vid behov återkopplar samordnaren till patienten och
informerar och kontrollerar ärendet för att säkerställa rätt prioritering. Väntelistan är uppdelad i
patienter som bor i ordinärt boende, patienter som bor på äldreboende samt patienter inom
område Funktionshinder. Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad fysioterapeut tar sedan
ärenden direkt från väntelistan efter prioriteringsordning. Samordnarna administrerar
uppföljning av förflyttningar med lyftselar, lyftar och elrullstolar/drivaggregat. Samordnarna
ansvarar också för att meddela Primärvården när Kommunrehab Mölndals patienter skrivs in
eller ut från hemsjukvården via IT-system KLARA-SVPL.
9
Uppdaterad 150519
Äldreboende
För patienter som bor på äldreboende: Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad fysioterapeut
går in i äldreboende-väntelistan och hämtar ärenden efter prioritet och väntetid. Kontakt tas med
omvårdnadspersonal på patientens avdelning. I möjligaste mån kontaktas patientens
kontaktperson för att bestämma tid för besök för bedömning av patientens funktions-och
aktivitetsförmåga. Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad fysioterapeut fastställer
rehabdiagnos och sätter mål för behandlingen i samråd med patient och omvårdnadspersonal.
Oftast gäller det förflyttning och att locka fram, ta tillvara och bibehålla funktions- och
aktivitetsförmågan. Det kan också bli aktuellt med kompensatoriska åtgärder, då är det viktigt att
patienten är fysiskt och psykiskt delaktig efter förmåga. På äldreboende har man teammöten en
gång/månad. Närvarande är: enhetschef/samordnare, omvårdnadspersonal, legitimerad
sjuksköterska, legitimerad arbetsterapeut och legitimerad fysioterapeut. På teammöten diskuteras
patienternas aktivitetsförmåga och patientens tillstånd och behandlingen anpassas efter eventuell
förändring. På planeringsmöten där förutom patienten också anhöriga är närvarande diskuteras
planering kring behandlingen. Kontakt med anhöriga tas även vid behov per telefon.
Anteckningar förs för att den personal som ej är närvarande också ska kunna ta del av
informationen. Vid välkomstsamtalet, när patienten flyttar in på äldreboendet, skrivs en
genomförandeplan av enhetschef och kontaktperson. Genomförandeplanen följer patienten under
boendetiden. Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad fysioterapeut gör bedömning vid
inflyttning inom tre dagar. Egenvården förs också kontinuerligt in i genomförandeplanen.
Uppföljning av behandlingsåtgärder görs av legitimerad arbetsterapeut och legitimerad
fysioterapeut. Utvärdering och eventuell modifiering av behandlingen görs på teammöten och
även vid patientbesök. Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad fysioterapeut arbetar genom
att efter riskbedömning ge delegering och instruktioner till omvårdnadspersonal. När omvårdnadspersonalen behöver en grundlig genomgång av till exempel förflyttning, ges skriftlig
instruktion till enhetschef för att denna ska säkerställa att all personal har kunskaper för att utföra
arbetsmomenten.
Korttidsboende
Inom kommunen finns också möjlighet till korttidsboende för de som är i behov av växelvård,
väntar på plats på äldreboende eller de som ej kan gå direkt hem efter en sjukhusvistelse.
Kommunrehab Mölndal har rehabiliteringsansvar för 7 platser på korttidsboende på
Lackarebäcks äldreboende. Inom kommunen finns också 20 korttidsplatser på Fässbergs
äldreboende men de patienterna sköts av egen rehabpersonal då äldreboendet är utlagt på
entreprenad sedan 2015-01-01.
Rehabilitering av patienter som vistas på köpta korttidsplatser utanför Mölndals kommun, har
Kommunrehab Mölndal ansvar för, såvitt inget annat är reglerat i avtal.
Ordinärt boende
Hemsjukvårdspatienter som bor i eget boende och behöver rehabiliteringsinsatser, besöks i
hemmet av Kommunrehab Mölndals legitimerade arbetsterapeuter och/eller legitimerade
fysioterapeuter. För att en samsyn ska ske kan det vara viktigt att båda yrkesgrupperna
representeras vid hembesök. Ofta handlar det om förflyttningsproblem och med träning av
benstyrka och balans, kan man eventuellt undvika att kompensera genom hjälpmedelsför10
Uppdaterad 150519
skrivning eller att göra bostadsanpassning. Förfaringssättet liknar annars det vid äldreboende,
förutom att man inte har regelbundna teammöten och ej heller välkomstsamtal . Var god se under
Äldreboende!
Funktionshinder
Personalen på Kommunrehab Mölndal möter även personer inom funktionshinderområdet. De
kan bo i gruppboende eller enskilt men det kan också vara viktigt för patienten att besökas i sin
dagliga verksamhet, beroende på vad ärendet gäller. Besök för bedömning bokas alltid
tillsammans med patient och personal. För denna patientgrupp är det svårt att beskriva sin
förmåga i ord, därför är det viktigt att personalen beskriver patientens problem när patienten är
med och att personalen medverkar i rehabiliteringen eftersom de träffar patienten dagligen och
har stor influens på patienten. Teammöten har man vid behov. Vid dessa möten kan god man,
personlig assistent, legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysioterapeut och personal från
vuxenhabiliteringen och omvårdnadspersonal närvara. Det händer också att man samlar ihop all
omvårdnadspersonal till möte för att till exempel informera om handhavandet av ett hjälpmedel.
Kommunrehab Mölndal ansvarar för habilitering på basnivå medan regional habilitering är
specialistkonsulter. Ansvarsfördelningen mellan bas-och specialisthabilitering är reglerad i avtal.
Kvalitets-och ledningssystem
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
(SOSFS 2011:9)
Vård-och Omsorgförvaltningen har utifrån SOSFS 2011:9 utarbetat en rutin för kvalitets-och
ledningssystem som omfattar policy och riktlinjer. Kommunrehab Mölndal har utifrån dessa
utarbetat ett rutinförfarande.
Syftet med att ha ett ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 är att uppnå kvalitet – därigenom
skapas nytta för de som verksamheten är till för; patienter, brukare, klienter, medborgare och
andra.
Alla som bedriver hälso- och sjukvård, socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska systematiskt
och fortlöpande utveckla och säkra kvalitén i verksamheten.
Kvalitet definieras på följande sätt:
Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt:
• lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service
till vissa funktionshindrande och
• beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.
Vårdgivare eller den som bedriver verksamhet enligt SOL & LSS (Lagen om stöd och service för
funktionshindrade) ska ansvara för att:
• ett ledningssystem tas fram som ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning
• att det används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet
• med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra
verksamheten.
Modell för samverkan
En fungerande rehabilitering kan dels underhålla och förbättra individens aktivitet- och
funktionsförmåga, dels stödja patienten att behålla sin självständighet. Äldres rehabilitering
bygger i hög grad på att rehabiliteringspersonalen kan arbeta indirekt genom omsorgspersonalen.
11
Uppdaterad 150519
Rehabilitering kräver samverkan och samarbete mellan olika professioner. Rehabilitering är
således inte liktydigt med enbart insatser från legitimerade arbetsterapeuter och legitimerade
fysioterapeuter, utan avser det som alla yrkeskategorier gör i samverkan.
Samverkanspartners till Kommunrehab Mölndal:
PLAS
planeringsansvarig
sjuksköterska
VOSS
vård och
stödsamordnare
Äldresjuksköterska i
Primärvård
Demenssamordnare
Omsorgskoordinator Akuten
Vårdplaneringsteam
Kommunens
sjuksköterskor
Personal
på sjukhus
MS SS
ÖS
Närhälsan
Hjälpmedelscentral
Assistansbolag
Anhöriga
Vuxenhabilitering
Personal
på ÄBO
gruppboende
Personal
på
dagverksamhet
Läkare på
VC och
Sjukhus
Kommunrehab
Mölndal
Bostadsanpassningshand
-läggare
Primärvårdsrehab
Boendestödjare
Hemtjänst
Enhet för
hjälpmedel
Biståndspersonal
Anhörigstödjare
Personal
på daglig
verksamhet
Personal
på gruppbostäder
Personal
korttidsboende
entreprenad
12
MÖLNDALS STAD
Information
VÅRD OCH OMSORG
Lena Jadefeldt Slattery, MAS
Johanna Ottosson, SAS
1(2)
2015-05-01
Grundutrustningslista för Mölndals Stad, Vård och omsorg.
Biståndsbedömt särskilt boende och dagverksamhet ska vara utrustat utifrån verksamhetens syfte. Den
enskilda kommunen beslutar vilken grundutrustning som ska finnas. Görs bedömning att
patienten/brukaren har behov av ett individuellt utprovat och anpassat hjälpmedel förskrivs det som
personligt hjälpmedel. Kravet på grundutrustning skall vara uppfyllt innan personligt hjälpmedel
förskrivs.
Grundutrustningslistan gäller för alla äldreboende, korttidsboende Fässberg och Lackarebäck samt
korttidsboendet barn, Gruppboende Lejonslättsg. 36 och Piltegatans serviceboende inom Funktionshinder
Grundutrustning
Sängutrustning
Elmanövrerad höj-/sänkbar säng med
reglerbar rygg- och bendel
vid behov: sänggrindar och grindskydd samt
extra låg säng
Basmadrass,10-12 cm tjock, övriga mått
utifrån aktuell säng, inkl inkontinentskydd
Förflyttningshjälpmedel
Personlyftar, mobila och fast monterade.
(OBS ej stålyftar)
Lyftsele, att använda vid akut situation
Transportrullstol, med vårdarbroms och
tippskydd i sittbredd 40-45 cm
Pump, till rullstolsdäck
Kommentar
Sängtillbehör för att underlätta förflyttning ex
stöd-/vändhandtag, sängdävert,
uppresningsstöd provas ut och förskrivs av
arbetsterapeut eller sjukgymnast.
Vid behov av antidecubitusmadrass att lägga
ovanpå basmadrass förskrivs detta som
personligt hjälpmedel av sjuksköterska med
förskrivningsrätt.
Lyftsele och stålyft provas ut och förskrivs
som personligt hjälpmedel av arbetsterapeut
eller sjukgymnast.
Ska endast användas i samband med
transport.
Vendelalyft
Vårdarbälte
Draglakan, i tyg
Skall klara belastningen. Inkontinensskydd i
tyg fungerar inte som draglakan.
Glid/Glidlakan
Antihalk
Stödhandtag, väggfast i dusch/badrum
Hygienhjälpmedel
Duschpall, höj-/sänkbar med rygg- och
sidostöd
Mobil dusch/toastol provas detta ut som
personligt hjälpmedel av arbetsterapeut
MÖLNDALS STAD
VÅRD OCH OMSORG
Lena Jadefeldt Slattery, MAS
Johanna Ottosson, SAS
Information
2(2)
2015-05-01
Toalettstolsförhöjning till VC, fast eller
fristående
Toalettarmstöd
Fristående toastol vid säng provas ut som
personligt hjälpmedel av arbetsterapeut
Duschbrits höj-/sänkbar på hjul.
Grundutrustning i de boenden där ett
gemensamt bad-/duschrum finns.
Personvåg
Sittvåg
vid behov: våg att koppla till personlyft
Larm
Baslarm, aktiv påkallningssignal
Inkl alternativa larmknappar och
anpassningar från larmsystemleverantör
I övriga boende kan duschbrits förskrivas som
personligt hjälpmedel av arbetsterapeut då
vårdtagare ej klarar att sitta och duscha
Generella passagelarm, passiva larm.
Larm på ytterdörr/enhetens dörr som är
kopplad till personalens
telefoner/personsökare
Individuella larm, passiva larm
t.ex. larmmattor, rörelselarm, dörrlarm till
brukarens lägenhet
Om brukaren fysiskt inte klarar att larma med
alternativ från larmsystemleverantör kan
personlig anpassning provas ut och förskrivas
av arbetsterapeut
Bilaga 2
Bilaga 3
150513
Prioriteringsordning för legitimerad arbetsterapeut/legitimerad
fysioterapeut, Kommunrehab Mölndal.
Vid bedömning av rehabiliteringsbehov, använd Vas-skalan 0-10.
Prioriteringar behövs då behovet av rehabiliteringsinsatser är större än tillgången.
Grunden är att påbörja ärenden i kronologisk ordning efter det att de kommit in med undantag
för akuta och förtursärenden.
Ärenden delas in i prioriteringsgrupp I, II och III motsvarande akuta ärenden, ärenden med förtur
och övriga ärenden.
Uppdraget är att rehabilitera för att bibehålla funktioner/förmågor, framför att utveckla nya
förmågor.
Prioriteringsgrupp I
Fördelas inom arbetsgruppen senast dagen efter inkommet ärende. – Vas 7-10
Vid behov får dagens inbokade ärenden flyttas.
1. Klarar inte ens med hjälp av befintliga hjälpmedel eller person att utföra basala behov
såsom inta föda/dryck, utföra toalettbehov
2. Svår smärta, nervinklämning, inflammation, svullnad.
3. Uppenbar risk för trycksår.
4. Överhängande fallrisk, fallincident där förskrivet hjälpmedel varit inblandat.
Förskrivaransvar.
5. Vård vid livets slut – bedömt av läkare.
Prioriteringsgrupp II
Påbörjas inom två veckor – Vas 5-6
1. Övertag av patientansvar enligt vårdkedjan, där fortsatt rehabiliteringsbehov föreligger.
2. Stora svårigheter att klara födointag, förflyttning i och ur säng, toalettbesök.
3. Medelsvår smärta, andningsproblem, nervinklämning, svullnad.
4. Risk för fallolycka.
Prioriteringsgrupp III
Påbörjas inom två månader - Vas 0-4
Ärenden med prioritet III påbörjas i kronologisk ordning.
G:\Vof\SSK_Rehab\Rehab\RUTINPÄRM\Rutiner Ft och AT arb.uppg\Prioriteringsordning Remisser