Kulturhus Skellefteå

Transcription

1
Tjänsteskrivelse
2015-05-07
Kommunledningskontoret
Diarienummer:
OBS! Diarienummer måste anges!!
Handläggare
Therese Bäckström Zidohli
Kommunstyrelsen
Sammanfattning
Kommunstyrelsen beslutade 2012-04-24 att kommunledningskontoret ska
utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt
kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av
biblioteksverksamheten.
Det framtida kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och
transformativt hus som även möjliggör för kongresser och möten, med
placering i centrala Skellefteå. Kulturhusets bas kommer att vara de fyra
kulturellt bärande kärnverksamheterna Museum Anna Nordlander (MAN),
Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern. Utöver de
fyra kärnverksamheterna kommer även olika typer av gästspel och
uppvisningar– föreningar, professionella, amatörer, kommersiella, ideella
– att ta plats och berika huset. En förenande organisation,
mötesverksamhet och ett vidbyggt hotell förstärker och kompletterar
kulturhusets kärnverksamhet.
För att ta höjd för en tekniskt och arkitektoniskt framstående byggnad
uppskattas investeringen för kulturhuset till ca 400-500 miljoner kronor.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar:
1. Förslaget om ett framtida kulturhus godkänns i enlighet med
bifogade underlag.
2. Fastighets AB Polaris tilldelas markanvisning i kvarteret Perseus
och får i uppdrag att vara byggherre och fastighetsägare för
kulturhuset.
3. Ett nytt kommunalt bolag bildas som ska ansvara för drift och
samordning av kulturhuset. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta
fram ägardirektiv och bolagsordning.
4. Under förutsättning att givna ramar i form av kostnader,
tidsplanering och samarbetspartners följs, kan det fortsatta
planeringsarbetet i form av arkitekttävling och upprättande av
detaljplan inledas.
Skellefteå kommun
Telefon: 0910-73 50 00
Postadress:
931 85 Skellefteå
Besöksadress:
Trädgårdsgatan 6
Skellefteå
www.skelleftea.se
[email protected]
e
Organisationsnummer: 212000-2643
Sida 1(5)
2
SKELLEFTEÅ KOMMUN
5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ansvara för det övergripande
genomförandet.
Kommunstyrelsen beslutar, under förutsättning av kommunfullmäktiges
beslut:
1. Kommunledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med
berörda verksamheter leda det övergripande genomförandet fram
tills att en organisation för kulturhuset är på plats.
2. Kulturnämnden får i uppdrag att förbereda sina verksamheter,
Skellefteå konsthall och Stadsbiblioteket, inför den kommande
flytten till kulturhuset.
3. Västerbottensteatern får i uppdrag att förbereda sin verksamhet
inför den kommande flytten till kulturhuset.
4. Skellefteå Museum får i uppdrag att förbereda sin verksamhet,
Museum Anna Nordlander, inför den kommande flytten till
kulturhuset.
Beslutsunderlag
Utredning inför planering och utveckling av nytt kulturhus, dnr 2012000282
Beslut om kulturellt innehåll, dnr 2013-000683
Beslut om lokalisering, dnr 2013-000683 860
Beslut om utvecklingsplattform, dnr 2014-001034 860
Kulturhus Skellefteå – beslutsunderlag ett nytt kulturhus
Kulturhus Skellefteå – bilaga 1 Lokaler
Kulturhus Skellefteå – bilaga 2 Ekonomi och organisation
Kulturhus Skellefteå – bilaga 3 Sammanfattning av rapporten ”Kultur-,
evenemangs- och möteshus i Skellefteå”
Kulturhus Skellefteå – bilaga 4 Koncept för samarbete mellan
verksamheterna
Kulturhus Skellefteå – bilaga 5 Underlag till lokalprogram och
tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander
tävlingsprogram från Skellefteå konsthall
tävlingsprogram från Stadsbiblioteket
tävlingsprogram från Västerbottensteatern
Lars Hedqvist
Planeringsschef
Samhällsstrateg
2015-05-07
Sida 2(5)
3
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Beskrivning av ärendet
Inledning
Skellefteå kommun har en målsättning om att bli 80 000 invånare år 2030.
Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska
utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar
bästa möjliga förutsättningar för medborgarna att kunna ha bra livsvillkor.
I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har
kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll,
huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska
även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten.
Processen och arbetet för projektet Kulturhus Skellefteå har tagit sin
utgångspunkt i kommunledningskontorets uppdrag att utreda ett framtida
kulturhus i Skellefteå. Ambitionen för utredningen har alltid varit att hitta
det bäst lämpade konceptet för Skellefteå. Ett unikt och skräddarsytt
kulturhus som byggs under bästa möjliga förutsättningar. Med detta som
grund har processen med tiden medvetet utökats successivt utifrån nya
frågeställningar som uppdagats.
Kommunstyrelsen fattade 2013-10-01 beslut om inriktning för kulturhuset.
Inriktningsbeslutet innebar ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där
många olika verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menas ett
hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses. I beslutet
betonas också vikten av att huset är anpassningsbart utifrån de
förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. Inriktningsbeslutet pekar
specifikt på att fyra verksamheter berörs och ska ingå i kulturhuset:
Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthall och Museum
Anna Nordlander.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-01-28, utifrån en utvärdering av 28
förslag på möjliga platser från invånarna, att utse kvarteret Perseus
(busstorget) för lokalisering av Skellefteås kommande kulturhus. Det är
den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets
innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga kriterierna.
Kommunstyrelsen fattade 2015-01-28 ytterligare ett beslut om inriktning
för kulturhuset genom att anta ett grundläggande styrdokument, en
utvecklingsplattform som beskriver de övergripande ramarna i form av
bland annat vision och värdegrund för kulturhuset och dess verksamhet:
Ett kulturhus som vågar!
Under 2014 och 2015 har arbetet med koordinering av kulturhusets
innehåll, huvudmannaskap och finansiering fortgått. Konkret har arbetet
inneburit att sammanställa och analysera de delutredningar som
genomförts och allt material som samlats in under utredningsprocessen.
Sammanställningen presenteras i form av detta förslag kring ett framtida
kulturhus.
Förslag: Ett kulturhus som vågar!
Det framtida kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och
transformativt hus som möjliggör för kongresser och möten. Ett flexibelt
2015-05-07
Sida 3(5)
4
SKELLEFTEÅ KOMMUN
hus där olika funktioner samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som
gör huset lättare att driva och effektivare att använda. Därmed ges en ännu
större möjlighet för positiva effekter för invånarna och för stadens tillväxt.
Synergierna förväntas också skapa kostnadsmässiga driftsfördelar.
Mitt i stadens hjärta kommer kulturhuset att stå, på nuvarande busstorget,
med närhet till torg, butiker, restauranger, hotell, caféer och allt annat som
centrum har att erbjuda. Här i stadens nod med resecentrum och
lättillgängliga kommunikationer kommer kulturhuset att finnas som en
naturlig del av stadsbilden. Byggnaden ska vara något unikt, ett landmärke
för Skellefteå, och skapa en upplevelse samt vara en kulturbärare i sig som
byggnad.
Kulturhusets bas kommer att vara de fyra kulturellt bärande
kärnverksamheterna Museum Anna Nordlander (MAN), Skellefteå
konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern. Dessa verksamheter
finns idag och bidrar aktivt till Skellefteås kulturliv, men står i behov av
nya lokaler. Utöver de fyra kärnverksamheterna kommer även olika typer
av gästspel och uppvisningar – föreningar, professionella, amatörer,
kommersiella, ideella – att ta plats och berika huset. Detta möjliggörande i
kombination med en förenande organisation, mötesverksamhet och ett
vidbyggt hotell förstärker och kompletterar kulturhusets kärnverksamhet.
Den här unika sammansättningen och idén säkerställer ett hållbart och
framgångsrikt koncept som ger synergieffekter.
Det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Polaris föreslås som ägare
till fastigheten. Den verksamhet som ska ansvara för drift och samordning
av kulturhuset föreslås organiseras som ett kommunalt aktiebolag och ingå
i koncernen Skellefteå Stadshus AB.
Att bygga ett framtida kulturhus i centrala Skellefteå kommer att medföra
en rad positiva synergieffekter för staden, kommunen och regionen.
Kulturutbudet och kulturlivet kommer att stärkas och ges förutsättningar
till utveckling, samtidigt som en ekonomisk och social utveckling, i form
av fler arbetstillfällen och fler besökare, möjliggörs i regionen. Vissa
effekter kommer att vara direkt mätbara, medan andra blir svårare att
avläsa, men är nog så viktiga för samhällsutvecklingen i stort.
Den faktiska investeringen i kulturhuset består dels av själva byggnaden,
dels av dess inventarier i form av teknik, möbler och annat som bidrar till
helhetsupplevelsen i huset. För att ta höjd för en tekniskt och arkitektoniskt
framstående byggnad uppskattas investeringen för kulturhuset till ca 400500 miljoner kronor.
De fyra kärnverksamheterna föreslås bli kompenserade för ökade
kostnader för lokalerna. Detta innebär en bedömd ökning av kommunens
totala driftskostnad med ca 30 miljoner kronor per år. Utöver detta finns
behov av utökning av verksamheternas medel för aktiviteter och
arrangemang i kulturhuset så att de kan bli en motor för Skellefteås
utveckling. Omfattningen av denna utökning bör utredas och hanteras i
ordinarie budgetprocess. Kulturnämndens lokalbidrag till föreningar som
2015-05-07
Sida 4(5)
5
SKELLEFTEÅ KOMMUN
vill anordna olika typer av arrangemang kan behöva ses över för att
säkerställa att föreningar ska kunna berika och ta plats i huset.
Fortsatt arbete
Det fortsatta arbetet består bland annat av att arrangera en öppen
arkitekttävling och det vinnande förslaget kommer sedan ligga till grund
för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta ska ett
tävlingsprogram färdigställas som bland annat ska innehålla ett
lokalprogram som beskriver de önskemål och krav som ställs på
kulturhuset. I samband med arkitekttävlingen ska en detaljplan upprättas.
Arbetet med att hitta den bäst lämpade externa aktören som ska äga och
driva hotelloch mötesverksamhet i anslutning till kulturhuset bör
färdigställas så snart som möjligt efter ett beslut om genomförande. Detta
för att helheten, i form av kulturhuset med ett vidbyggt hotell, ska ingå i
den planerade arkitekttävlingen samt för att skapa de bästa möjliga
förutsättningarna för samarbetet.
Förberedelser bör inledas för att kulturhusbolagets organisation och
verksamhet ska ha rätt förutsättningar när kulturhuset väl står på plats. De
ekonomiska förutsättningarna behöver även fortsätta utredas allt eftersom
projektet når en mer detaljerad nivå. Ett arbete med utvecklingsplattformen
för kulturhuset behöver också fortskrida.
___________________________________________________________
Beslutet sänds till:
Samhällsutvecklingsavdelningen
Kulturnämnden
Fastighets AB Polaris
Skellefteå Museum
Västerbottensteatern
2015-05-07
Sida 5(5)
6
201
2015-05-08
Beslutsunderlag: Ett nytt kulturhus
7
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas på ett
sätt som ökar dess attraktionskraft och skapa bästa möjliga förutsättningar för
invånarna till bra livsvillkor. I utvecklingsarbetet har kulturen en given plats. Därför
har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll,
huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta
frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten.
Kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och transformativt hus som möjliggör
för kongresser och möten. Ett flexibelt hus där olika funktioner samnyttjar ytor och
skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och effektivare att använda.
Därmed ges en ännu större möjlighet för positiva effekter på invånarna och på stadens
tillväxt. Synergierna förväntas också skapa kostnadsmässiga driftsfördelar.
Mitt i stadens hjärta kommer kulturhuset att stå, på nuvarande busstorget, med närhet
till torg, butiker, restauranger, hotell, caféer och allt annat som centrum har att
erbjuda. Här i stadens nod med resecentrum och lättillgängliga kommunikationer
kommer kulturhuset att finnas som en naturlig del av stadsbilden. Byggnaden ska vara
något unikt, ett landmärke för Skellefteå, och skapa en upplevelse samt vara en
kulturbärare i sig som byggnad.
Kulturhusets bas kommer att vara de fyra kulturellt bärande kärnverksamheterna
Museum Anna Nordlander (MAN), Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och
Västerbottensteatern. Dessa verksamheter finns idag och bidrar aktivt till Skellefteås
kulturliv, men står i behov av nya lokaler. Utöver de fyra kärnverksamheterna
kommer även olika typer av gästspel och uppvisningar – föreningar, professionella,
amatörer, kommersiella, ideella – att ta plats och berika huset. Detta möjliggörande i
kombination med en förenande organisation, mötesverksamhet och ett vidbyggt hotell
förstärker och kompletterar kulturhusets kärnverksamhet. Den här unika
sammansättningen och idén säkerställer ett hållbart och framgångsrikt koncept som
ger synergieffekter.
Det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Polaris föreslås som ägare till
fastigheten. Den verksamhet som ska ansvara för drift och samordning av kulturhuset
föreslås organiseras som ett kommunalt aktiebolag och ingå i koncernen Skellefteå
Stadshus AB. För att ta höjd för en tekniskt och arkitektoniskt framstående byggnad
uppskattas investeringen för kulturhuset till ca 400-500 miljoner kronor.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Kulturhus Skellefteå_beslutsunderlag – ett nytt kulturhus
Sida 2 (26)
8
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Innehållsförteckning
1 INLEDNING.................................................................................................................................................................. 4 1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................................. 4 1.2 GENOMFÖRANDE......................................................................................................................................................... 4 1.2.1 Projektorganisation .......................................................................................................................................... 4 1.2.2 Processen .......................................................................................................................................................... 5 2 IDÉ OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................................................ 10 2.1 80 000 INVÅNARE ÅR 2030........................................................................................................................................ 10 2.2 KULTUR FÖR FRAMTIDEN .......................................................................................................................................... 10 2.3 CENTRALA STAN ....................................................................................................................................................... 11 3 FÖRSLAG: ETT KULTURHUS SOM VÅGAR! .................................................................................................... 12 3.1 KONCEPT................................................................................................................................................................... 12 3.2 KÄRNVERKSAMHETERNA .......................................................................................................................................... 12 3.2.1 MAN ................................................................................................................................................................ 12 3.2.2 Skellefteå Konsthall ........................................................................................................................................ 13 3.2.3 Stadsbiblioteket ............................................................................................................................................... 13 3.2.4 Västerbottensteatern ....................................................................................................................................... 13 3.2.5 Samarbete mellan verksamheterna ................................................................................................................. 14 3.3 INRIKTNING OCH AMBITION ....................................................................................................................................... 14 3.3.1 Naturlig mötesplats ......................................................................................................................................... 14 3.3.2 Ett kulturhus som vågar!................................................................................................................................. 15 3.3.3 Öppet för alla .................................................................................................................................................. 15 3.3.4 Tillsammans med inspirerande kärna ............................................................................................................. 16 3.4 KULTURHUS OCH HOTELL – EN ATTRAKTIV DUO ....................................................................................................... 17 3.5 ORGANISATION OCH DRIFT ........................................................................................................................................ 18 3.6 UTFORMNING AV KULTURHUSET ............................................................................................................................... 19 3.6.1 Lokaler och ytor .............................................................................................................................................. 19 3.6.2 Koncept för gestaltning ................................................................................................................................... 19 4 EKONOMI .................................................................................................................................................................. 20 4.1 INVESTERING ............................................................................................................................................................ 20 4.2 BUDGET FÖR KULTURHUSBOLAGET........................................................................................................................... 20 4.3 KONSEKVENSER FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN OCH KÄRNVERKSAMHETERNA ............................................................. 20 5 SAMHÄLLSEFFEKTER ........................................................................................................................................... 22 6 FORTSATT ARBETE ................................................................................................................................................ 23 7 REFERENSER ............................................................................................................................................................ 24 BILAGA 1 – Lokaler
BILAGA 2 – Ekonomi och organisation
BILAGA 3 – Sammanfattning av rapporten ”Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå”
BILAGA 4 – Koncept för samarbete mellan verksamheterna
BILAGA 5 - Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander
BILAGA 6 – Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall
BILAGA 7 – Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket
BILAGA 8 – Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Västerbottensteatern
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 3 (26)
9
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
medborgarna till bra livsvillkor. I utvecklingsarbetet har kulturen en given plats.
Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll,
1.1
Bakgrund
Skellefteå kommuns kulturplan för 2011-2014 syftar till att visa på kulturens
betydelse och mål samt vilka satsningar som ska göras. Ett prioriterat område i
kulturplanen är byggandet av ett framtida kulturhus i centrum, ett hus framför allt för
scenkonst.
Planeringen för ett framtida kulturhus kräver inledningsvis ställningstaganden
beträffande tre viktiga aspekter, aspekter som utgör basen i utredningen:
 Lokalisering
Var ska ett kulturhus placeras? I den beslutade kulturplanen förutsätts kulturhuset
ha ett centralt läge. Någon särskild tomt finns inte avsatt för ändamålet.
 Innehåll
Kulturplanen anger att kulturhuset främst ska ha inriktning på scenkonst.
Begreppet scenkonst måste förtydligas och kompletteras med vad som ytterligare
ska inrymmas.
 Huvudmannaskap och finansiering
Vem ska vara byggherre och fastighetsägare för kulturhuset? Ett
ställningstagande måste göras kring ansvaret för anläggningen. Den medför nya
investerings- och driftkostnader för byggnader. Nya verksamheter innebär också
i sig ökade kostnader. Finansieringen av anläggningen och verksamheten måste
tydliggöras inför fortsatt arbete.
1.2
Genomförande
Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts.
1.2.1
Projektorganisation
Arbetet med att ta fram detta beslutsunderlag har letts av:
Therese Bäckström Zidohli, kommunledningskontoret
Petra Liuski, kommunikationsstrateg förvaltningen för support och lokaler
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 4 (26)
10
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Styrgrupp:
Styrgruppen bestod av kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i
kulturnämnden.
Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad.
Ledningsgrupp:
Ledningsgruppen bestod av kommunens ledningsgrupp.
Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov uppstått.
Operativ ledningsgrupp:
Kristina Sundin Jonsson, kommunchef
Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret
Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret
Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret
Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret
Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka.
Projektgrupp:
Anna Wallström, utvecklingsstrateg kommunledningskontoret
Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret
Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering samhällsbyggnad
Susanne Sinclair, kulturchef skol- och kulturkontoret
Anna-Lena Lundmark, kulturutvecklare skol- och kulturkontoret
Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern
Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN
Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka.
Arbetsgrupper:
Under projektets gång har olika arbetsgrupper skapats utifrån aktuellt behov, ämne
och omfattning. Arbetsgrupperna har haft varierande sammansättning av deltagare
från den operativa ledningsgruppen, projektgruppen och representanter från
verksamheterna.
1.2.2
Processen
Processen och arbetet för projektet Kulturhus Skellefteå har tagit sin utgångspunkt i
kommunledningskontorets uppdrag att utreda ett framtida kulturhus i Skellefteå.
Ambitionen för utredningen har alltid varit att hitta det bäst lämpade konceptet för
Skellefteå. Ett unikt och skräddarsytt kulturhus som byggs under bästa möjliga
förutsättningar. Med detta som grund har processen med tiden medvetet utökats
successivt utifrån nya frågeställningar som uppdagats.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 5 (26)
11
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Nedan följer sammanfattningar av de olika delarna i processen. En mer utförlig
beskrivning av arbetet för respektive del finns i bilagda underlag.
Kulturellt innehåll
I ett första skede har fokus för projektarbetet legat på att definiera och bestämma
innehållet i ett framtida kulturhus, eftersom innehåll och verksamhet påverkar övriga
delar. Inom ramen för detta arbete har en bred invånardialog genomförts för att
involvera invånare och intressenter i så hög grad som möjligt.
Kommunstyrelsen har sedan utifrån en sammanställning av dialogen beslutat att
fortsätta utredningen av ett samkulturhus där många olika kulturyttringar ingår. Med
samkulturhus menas ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses
och ett hus som är anpassningsbart utifrån rådande förhållanden. De direkt berörda
verksamheterna, som kommer att ingå i det framtida kulturhuset, är Museum Anna
Nordlander, Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern.
För mer information om denna del av projektet, se beslutsunderlag för kulturellt
innehåll och dialog om kulturhuset.
Lokalisering
Nästa steg i utredningen var att bestämma lokaliseringen för det framtida kulturhuset.
En invånardialog genomfördes och 28 platsförslag inkom. Utifrån en utvärdering av
dessa förslag har kommunfullmäktige beslutat att utse kvarteret Perseus, nuvarande
busstorget, som lokalisering för ett framtida kulturhus.
För mer information om denna del av projektet, se beslutsunderlag för lokalisering
och 28 lokaliseringsalternativ.
Verksamheternas eget arbete
De berörda verksamheterna (Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall,
Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern) har under projektets gång genomfört ett
arbete för att redan nu, i ett tidigt skede, börja tänka kring nya samarbetsvägar och hur
verksamheterna ska se ut i det framtida kulturhuset. Resultatet av detta arbete har
utgjort underlag för lokalprogrammet, detta beslutsunderlag samt ett
samarbetskoncept.
För mer information om denna del av projektet, se bilaga 5-8.
Kommersiellt innehåll
Mötesstrategen Björn Masuhr har i en delutredning haft i uppdrag att undersöka vilka
kommersiella aktörer ett framtida kulturhus skulle kunna innehålla för största
synergieffekt.
Utredningen föreslår att den kommersiella delen utgörs av kongressverksamhet och ett
vidbyggt hotell och att det tillsammans med ett kulturhus skapar ömsesidiga synergier
men även långsiktiga positiva samhällseffekter. Vidare presenterar Masuhr i sin
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 6 (26)
12
SKELLEFTEÅ KOMMUN
utredning, en nytänkande 70/130-princip med funktionalitet och flexibilitet i fokus.
Principen innebär att verksamheter i ett framtida kulturhus delar på ytor, logistiska
lösningar och resurser. Förslaget skulle innebära att Skellefteå får ett dynamiskt
kulturhus med stora möjligheter istället för att man som på andra håll i världen och
landet bygger enskilda hus för specifika ändamål.
För mer information om denna del av projektet, se bilaga 3 sammanfattning av
rapporten ”Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå”.
Dialog med föreningar
Utifrån den inledande invånardialogen som sträckte sig över en bred målgrupp, har
också fortsatta samtal med kulturföreningar genomförts. Detta kring önskemål och
behov i ett nytt kulturhus.
För mer information om denna del av projektet, se anteckningar: fortsatt dialog med
föreningarna.
Dialog om framtidens bibliotek
I arbetet med Stadsbibliotekets utformning i ett framtida kulturhus har det varit viktigt
att involvera allmänheten. En invånardialog om framtidens bibliotek har därför
genomförts.
För mer information om denna del av projektet, se sammanställning av dialog kring
framtidens bibliotek.
Utvecklingsplattform
En bit in i projektet identifierades ett behov av att ta fram ett strategiskt styrdokument,
en utvecklingsplattform, som utifrån en gemensam uppfattning beskriver vart
kulturhuset ska, hur arbetet ska inriktas och hur de uppsatta målen ska nås.
Arbetet med utvecklingsplattformen har genomförts av en arbetsgrupp bestående av
deltagare från den operativa ledningsgruppen, projektgruppen och representanter från
verksamheterna. Under en serie workshops lades grunden till ett material som sedan
bearbetats och förankrats hos arbetsgruppen och styrgruppen. Därefter har
kommunstyrelsen beslutat att godkänna den framtagna utvecklingsplattformen.
För mer information om denna del av projektet, se utvecklingsplattform.
Koncept för samarbetet i huset
Utifrån antagandet att de berörda verksamheterna kommer att gå från att verka enskilt
till att enas under samma tak, och med delvis gemensamma ytor, har ett arbete kring
ett koncept för samarbetet i huset genomförts. Verksamheterna kommer i mångt och
mycket att upplevas som ”ett” av besökare och genom gemensamma ansträngningar
kan de få större genomslagskraft på olika plan.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 7 (26)
13
SKELLEFTEÅ KOMMUN
I arbetet med att ta fram ett koncept för samarbetet har workshops genomförts med en
arbetsgrupp bestående av representanter från verksamheterna. Det framtagna
materialet har sedan bearbetats och förankrats hos arbetsgruppen och styrgruppen.
Inspiration för arbetet har hämtats ur biblioteksmodellen ”the four spaces”. För mer
information om denna del av projektet, se bilaga 4.
Driftsform och organisation
EY (f.d. Ernst & Young) har haft i uppdrag att göra en delutredning om lämplig
driftsform och organisation för ett framtida kulturhus. Syftet med uppdraget var att ge
en tydlig bild av förutsättningar och medel för att skapa den bäst lämpade och
effektiva organisationsstrukturen och samarbetsmodellen för det framtida kulturhuset.
EY:s utredning har förankrats i styrgruppen varefter ett reviderat förslag tagits fram.
Ett förslag som förordar aktiebolag som associationsform och ett separat
kulturhusbolag för organisation.
För mer information om denna del av projektet, se bilaga 2
Lokaler
Berörda verksamheter fick i ett tidigt skede i projektet uppdraget att lämna in en
sammanställning över önskemål och behov av lokaler. Dessa sammanställningar
översteg möjliga ramar vad gäller kvadratmeter, och på sikt även driftskostnaderna.
Därför har en viktig del i projektarbetet bestått i att hitta sätt för hur behovet av ytor
skulle kunna minskas, t.ex. genom samordning, utan att påverka funktion och
verksamheter.
Utifrån tidigare underlag och delutredningar samt råd från externa specialister,
omvärldsbevakning och ett flertal studiebesök har ett förslag på lokalsammansättning
för det framtida kulturhuset tagits fram. Detta förslag har sedan förankrats med de fyra
kärnverksamheterna varefter vissa revideringar har genomförts.
För mer information kring denna del av projektet, se bilaga 1.
Ekonomi
Att bygga ett kulturhus i centrala Skellefteå kommer att medföra en rad positiva
synergieffekter för staden, kommunen och regionen. Det kommer också att medföra
konsekvenser på kommunens och kärnverksamheternas ekonomi.
För att kartlägga effekter och säkerställa en väl avvägd och anpassad ekonomisk
kalkyl har en del i projektarbetet bestått i att ta fram ett förslag på affärsmodell,
ekonomi och samhällseffekter för det framtida kulturhuset. Detta arbete har baserats
på tidigare utredningar samt avstämningar med interna specialister,
omvärldsbevakning och ett flertal studiebesök.
För mer information kring denna del av projektet, se bilaga 2.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 8 (26)
14
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Omvärldsbevakning och studiebesök
En kontinuerlig omvärldsbevakning har genomförts under projekttiden, dels för
uppdatering kring trender inom relevanta områden, dels för överblick av publiceringar
och debatt kring projektet och satsningen. Projektet har även genomfört en rad
studiebesök för att ta del av andras erfarenheter och reflektioner. Studiebesöken har
bl.a. omfattat Kulturhuset Spira, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, Karlstad CCC,
Aalborgs kongress- och kulturcenter, Malmö Live, Kulturväven i Umeå samt
Kulturens Hus i Luleå.
Kommunikation
Inom ramen för projektet har strävan varit att förmedla information kontinuerligt till
invånare, externa aktörer och intern organisation. Den främsta kanalen för
kommunikationen har varit den egna webbplatsen. Under den första projekttiden har
webbplatsen varit integrerad i kommunens webbplats för att under sensommaren 2014
lyftas ut till en extern webbplats. Kommunikationen har i övrigt hanterats via interna
och externa möten, mediakontakt, projektinterna nyhetsbrev samt sociala medier. För
projektet upprättades vidare en kommunikationsstrategi under 2014 samt tillhörande
kommunikationsplaner som löpt halvårsvis.
Arbetsmodell för projektet
Bild 1: Arbetsmodell för projektet Kulturhus Skellefteå
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 9 (26)
15
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Idé och förutsättningar
2.1
80 000 invånare år 2030
För att säkerställa att Skellefteå har bästa möjliga förutsättningar för en positiv
utveckling har Skellefteå kommun initierat ett arbete med en utvecklingsstrategi,
projektet Skellefteå 2030. Projektet är det största gemensamma framtidsarbetet som
genomförts i kommunen utifrån en helhetssyn på samhället och den långsiktiga
utvecklingen. Visionen för satsningen och kommunen som helhet är ”Skellefteå – en
framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha
80 000 invånare år 2030”.
För att förtydliga vad Skellefteå behöver för att nå visionen har den brutits ner i fyra
delar: framsynt, växande, attraktiv och jämställd. Tillsammans bidrar dessa fyra
områden till att vi skapar en plats där människor trivs och vill bo, och att befolkningen
ökar.
Det krävs en bra miljö för barn, föräldrar, studenter, arbetstagare, arbetsgivare och
pensionärer för att attrahera dagens och morgondagens arbetskraft. En god
samhällsservice med skola, utbildning, sjukvård och infrastruktur är givna faktorer
som måste uppfyllas för att en plats ska upplevas som attraktiv idag. Utöver detta är
det andra viktiga saker som påverkar var människor bosätter sig, som jobb, intressen
och livsmiljö. Kultur och kulturutbud utgör en betydande del i ett attraktivt samhälle
vad gäller livsstil och utveckling, detta såväl på individnivå som på samhällsnivå.
Därför är utredningen av ett framtida kulturhus i Skellefteå en självklar del i
satsningen mot 80 000 invånare år 2030.
2.2
Kultur för framtiden
Att kulturen har en given plats i utvecklingsarbetet för kommunen framgår tydligt i
Skellefteå kommuns kulturplan för perioden 2011-2015. Där uttrycker man en
målsättning att Skellefteå ska vara lika känt för sin kultur, som för sitt guld och sin
hockey.
I kulturplanen prioriteras byggandet av ett kulturhus, främst för scenkonst, med
målsättningen att skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar
för kultur och tillväxt. Ett modernt kulturhus är dessutom en investering med hög
profil som kommer att lyfta varumärket Skellefteå avsevärt, dels genom huset i sig
och dels de kulturyttringar som kan finnas däri.
Ett kulturhus ska och bör vara levande, och användas så mycket som möjligt. Därför
är det viktigt att se över vilka andra verksamheter som kan vara i kulturhuset, t.ex.
kreativa och kulturella näringar, restauranger, bibliotek, caféer, resecentrum,
möjlighet till konferenser etc. En näring som har stor potentiell marknad för Skellefteå
är kulturturism. Här innebär möjligheten för Riksteaterföreningen att ta emot de
största turnerande produktionerna på en så kallad A-scen eller Röd scen, en viktig del
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 10 (26)
16
SKELLEFTEÅ KOMMUN
i att utveckla närturismen och teaterns ställning lokalt. Genom ”paketlösningar”
uppbyggda med ett besök i kulturhuset som nav kan även det övriga näringslivet få en
stor chans att öka sin omsättning.
2.3
Centrala stan
En del i arbetet med att nå målet om 80 000 invånare år 2030 är att aktivt arbeta med
att utveckla Skellefteåregionens och stadens centrum. En levande landsbygd behöver
ett attraktivt centrum och ett centrum behöver en levande landsbygd för att bli
attraktivt. Här har kulturen och ett framtida kulturhus en given plats.
Den övergripande målbilden för Skellefteås centrum är att det ska vara en plats där vi
trivs att vistas och att det är härligt här året runt. Vi ska utnyttja och ta till vara
årstidernas styrkor och tillsammans med det rika utbudet ge besökare och invånare en
bra upplevelse under hela året. Centrum ska ge plats för oss människor och locka oss
till att komma tillbaka.
Ett för Skellefteå och regionen skräddarsytt framtida kulturhus bidrar tydligt till den
övergripande målbilden för Skellefteås centrum.
Kommunen vill förtäta centrum med ca 1 200 bostäder och ca 1 000 arbetsplatser
samt möjliggöra för centrumkärnan och dess handel att växa. En ny fördjupad
översiktsplan, där bl.a. en ny trafiksystemlösning ingår, ska tas fram. Den syftar till att
skapa ett attraktivt och lättillgängligt centrum för invånare och besökare. Dessutom
har en ny stadspark precis färdigställts och flera andra större projekt planeras, som till
exempel Norrbotniabanan och resecentrum intill järnvägen. I sammanhanget med
dessa satsningar har ett framtida kulturhus en självklar plats.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 11 (26)
17
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
Förslag: Ett kulturhus som vågar!
Som en del i arbetet med att skapa förutsättningar för att nå målet om att bli 80 000
invånare år 2030 föreslås ett kulturhus med placering i centrala Skellefteå. Huset och
dess funktioner ska bidra till att stärka Skellefteås platsvarumärke och kännedomen
om Skellefteås attraktivitet som kultur- och evenemangsstad, mötesstad, kunskapsstad
och som en attraktiv och expansiv stad med ett starkt globalt näringsliv.
Kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och transformativt hus som möjliggör
för kongresser och möten. Ett flexibelt hus där olika funktioner samnyttjar ytor och
skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och effektivare att använda.
Därmed ges en ännu större möjlighet för positiva effekter på invånarna och på stadens
tillväxt. Synergierna förväntas också skapa kostnadsmässiga driftsfördelar.
3.1
Koncept
Mitt i stadens hjärta kommer kulturhuset att stå, på nuvarande busstorget, med närhet
till torg, butiker, restauranger, hotell, caféer och allt annat som centrum har att
erbjuda. Här i stadens nod med resecentrum och lättillgängliga kommunikationer
kommer kulturhuset att finnas som en naturlig del av stadsbilden.
Museum Anna Nordlander (MAN) Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och
Västerbottensteatern. Dessa verksamheter finns idag och bidrar aktivt till Skellefteås
kulturliv, men står i behov av nya lokaler. Den här kärnan av verksamheter skapar en
mix med både djup och höjd – en kärna som genom det unika samarbetet kommer att
bära kulturhuset och regionen långt.
Utöver de fyra kärnverksamheterna kommer även olika typer av gästspel och
uppvisningar – föreningar, professionella, amatörer, kommersiella, icke kommersiella
– att ta plats och berika huset. Detta möjliggörande i kombination med en förenande
organisation, mötesverksamhet och ett vidbyggt hotell förstärker och kompletterar
kulturhusets kärnverksamhet. Den här unika sammansättningen och idén säkerställer
ett hållbart och framgångsrikt koncept som ger synergieffekter.
3.2
Kärnverksamheterna
3.2.1
MAN
MAN är en verksamhet som ska provocera, engagera och synliggöra konsten i
samhället. MAN kommer att fungera som en garant för ett levande kulturhus då
publikens delaktighet och medskapande kommer att vara en viktig del av
verksamheten. Visionen för MAN:s verksamhet i det framtida kulturhuset lyder: MAN
ska vara ett nordiskt nav för samtidskonst och genus. I kulturhuset kan MAN integrera
den publika verksamheten med det arbete som bedrivs kopplad till samlingen.
Kulturhuset kommer även att vara en förutsättning för att MAN ska kunna förverkliga
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 12 (26)
18
SKELLEFTEÅ KOMMUN
många av de utställnings- och samarbetsprojekt med svenska och internationella
samarbetspartners som idag har fått stå tillbaka på grund av att MAN saknat de rätta
förutsättningarna.
3.2.2
Skellefteå Konsthall
Skellefteå konsthalls mål är att medverka i samhället genom att öka kunskapen om
samtidskonst och stödja konstnärligt arbete. Skellefteå konsthall ska också främja
kvalitet och konstnärlig förnyelse, som exempelvis innebär att erbjuda aktuella
utställningar som avspeglar vår samtid och som visas på den nationella och
internationella konstscenen. Detta går hand i hand med kulturhusets ambitioner vilket
gör att tydliga synergier kommer att skapas.
Skellefteå konsthalls vision är att vara en nod och ett centrum i norra Sverige för
samtidskonst år 2030. Detta ska etableras genom utställningar, program och
aktiviteter av hög professionell nivå med konst såväl från den egna regionen som från
den övriga världen – kulturhuset kommer att möjliggöra detta i en av stadens mest
attraktiva och lättillgängliga mötesplatser. I konsthallens filosofi ingår även att det ska
finnas en öppenhet för prövande av nya former för verksamhet och forskning vilket
kommer att bidra till kulturhuset tankar om detsamma.
3.2.3
Stadsbiblioteket
Den interna visionen för kultur- och biblioteksavdelningen är att Skellefteå är centrum
för konst och kultur i norra Sverige år 2030. Kulturhuset kommer att bidra till att
detta uppnås genom den unika sammansättningen och visionen där
biblioteksavdelningen genom Stadsbiblioteket inkluderas. Stadsbiblioteket kommer
att ge kulturhuset liv och rörelse genom dess besökare och öppettider. Kulturhuset
kommer i sin tur att innebära möjligheter för Stadsbiblioteket att bredda eller utöka
sin verksamhet, men framför allt att locka än fler till spontanbesök.
Biblioteken, med Stadsbiblioteket som nav, möjliggör utveckling på individnivå och
samhällsnivå genom att vara en kulturell arena för litteratur, berättande, information,
teater, dans, konst, musik, film, utställningar och föreläsningar. Biblioteken utgör
även mötesplats för upplevelser, bildning och lärande där alla är och ska känna sig
välkomna. Kulturhuset ska erbjuda och arbeta för just detta vilket innebär en
ömsesidig vinst för aktörerna.
3.2.4
Västerbottensteaterns vision är vara Europas ledande Berättarteater. De kommande
årens utvecklingsarbete kommer att utgöras av fyra byggstenar; berättarteater,
invånarteater (eng. community theatre), digital utveckling och publikutveckling.
Västerbottensteatern vill vara en del av samhällsbyggandet i staden och vara Stadens
Stolthet i förvissningen om att kultur är en viktig del i Skellefteås fortsatta utveckling
och en attraktiv boendefaktor. Den närhet och dialog med publiken som är
Västerbottensteaterns signum finns också närvarande i den turnerande verksamhet
som teatern bedriver. På så vis bidrar Västerbottensteatern till en utökad tillgänglighet
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 13 (26)
19
SKELLEFTEÅ KOMMUN
av kultur som går hand i hand med ambitionen för kulturhuset och
Västerbottensteaterns vision införlivas i ett kulturhus som vågar.
3.2.5
Samarbete mellan verksamheterna
Det finns ett genuint, tydligt och unikt koncept för samarbetet mellan verksamheterna
i kulturhuset. Ett koncept som dels ska underlätta för verksamheterna att samarbeta
och samexistera under ett tak, dels bidra till att olika kultur- och konstformer förs
samman, inspirerar och utmanar varandra. Samarbetskonceptet har sin grund i fyra
områden: kreativitet, möten, reflektion och utveckling som kan införlivas i arkitektur,
service, program och val av samarbetspartners. Genom ett samspel mellan områdena
bidrar det till att visionen för kulturhuset som helhet nås.
3.3
Inriktning och ambition
Den sammantagna helheten för kulturhuset med syfte, vision, målgrupp och
värdegrund visar en tydlig ambition och inriktning – ett kulturhus som vågar!
Helheten speglar också kulturhusets betydande roll för ett Skellefteå i utveckling, ett
Skellefteå mot 80 000 invånare år 2030.
3.3.1
Naturlig mötesplats
Kulturhuset ska vara den naturliga mötesplatsen i Skellefteå, stadens hjärta: centralt
beläget, lätt att hitta till och attraktivt att besöka. Kulturhuset ska självklart vara en
plats för alla, såväl tillresta besökare som skelleftebor. Här ska långt fler grupper än
de redan inbitna kulturaktörerna och konsumenterna kunna ta del av kultur på ett
naturligt och lättillgängligt sätt. Utbudet ska ha en bredd så att alla, oavsett
demografisk bakgrund eller förförståelse, kan hitta något som passar dem. Det ska
även finnas en fysisk tillgänglighet så att personer med någon form av
funktionsnedsättning också ska kunna besöka och använda huset.
För kulturen i regionen och de olika kulturella och kreativa verksamheternas
utveckling kommer det framtida kulturhuset att utgöra en viktig roll. I kulturhuset
kommer olika konst- och kulturformer att mötas, inspireras och utvecklas för att skapa
nya synergieffekter. Samtidigt ska mixen av kulturupplevelser och dynamik också
tillföra ytterligare dimensioner för besökaren, utöver att roa och inspirera, nämligen
en känsla av gemenskap och tillhörighet men även en möjlighet att reflektera över
identitet, samhälle och omvärld. Kulturhuset ska med andra ord vara en plats där
kultur och konst utmanar oss att bli mer reflekterande individer och inspirerar oss till
självförverkligande och aktivt deltagande i samhällsdiskussionen och
demokratiprocessen.
Kulturhuset ska bidra till tillväxt på flera plan. Dels genom att vara en plats som
möjliggör möten och utbyten mellan människor och verksamheter, en plats som
inspirerar initiativtagande och idékraft för bland annat företagande. Dels genom att
vara en besöksanledning i sig, som lockar fler människor till Skellefteå och därmed
bidrar som tillväxtmotor.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 14 (26)
20
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Att kulturen får större plats, bättre utvecklingsmöjligheter och större utrymme för
olika typer av utbud är också en viktig del i att skapa en attraktiv livsmiljö. En
livsmiljö som är en nödvändighet för att Skellefteå ska kunna behålla och attrahera
fler invånare.
Detta kan sammanfattas i en kortare syftesbeskrivning:
Kulturhuset ska vara en naturlig mötesplats för alla, där olika kultur- och
konstformer förs samman, inspirerar och utmanar varandra. Här skapas nya tankar
och gemenskaper som gör att vi utvecklar både oss själva och samhället. Det gör att
Skellefteå fortsätter att växa och vara en attraktiv, framsynt och jämställd plats att
besöka, bo och verka i.
3.3.2
Ett kulturhus som vågar!
Ambitionen är att kulturhuset år ska 2030 ha ett väl förankrat rykte och renommé
kring sitt värdskap. Man omtalar kulturhusets verksamheter och personal som
välkomnande och professionella. Man talar även om kulturhuset som förebild där
jämställdhet och mångfald genomsyrar allt, i stort och smått. Kulturhuset är också
känt för sitt mod, sin innovationsbenägenhet och sin unika flexibilitet. Kulturhuset
attraherar besökare och arrangörer från när och fjärran, och är en naturlig mötesplats
för regionala, nationella och internationella gäster och arrangörer. Kulturhuset ska
också vara ett känt landmärke och symbol för vårt gedigna kulturarv där vi står med
ena foten djupt rotad i den norrlänska traditionen medan den andra har tagit ett steg in
i framtiden.
Detta kan sammanfattas i en kortare visionsbeskrivning:
Kulturhuset är en kraftkälla i ett Skellefteå som utvecklas genom idéer och ett kreativt
klimat. Vi arbetar jämställt och målmedvetet, och är en självklar del av ett växande
kulturliv som berör alla. Vi är kända för vårt värdskap, våra verksamheter och vår
vilja att tänka nytt.
– Ett kulturhus som vågar!
3.3.3
Öppet för alla
Målgruppen för kulturhuset är alla. Det här är och ska vara ett hus som välkomnar och
tillgängliggör sin verksamhet för alla. Här präglas kultur och verksamhet av en
tillåtande anda och alla ska känna att det finns något för just dem att uppleva och göra.
Kulturhuset ska särskilt arbeta för att stödja utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 med
dess ambition och prioriteringar för att attrahera morgondagens arbetskraft. Dessa
individer kan vara kulturintresserade eller ännu inte intresserade. De är dock generellt
medvetna och engagerade i samhällsfrågor och har en livsstil där de vill uppleva,
utvecklas och inspireras. Utöver denna mer specifika målgrupp riktar sig kulturhusets
verksamhet till den breda målgruppen som innefattar:

Skellefteåbor. Barn & unga vuxna 0-20 år, vuxna 40 år och uppåt och
pensionärer.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 15 (26)
21
SKELLEFTEÅ KOMMUN













Besökare. Vi vill attrahera regionala, nationella och internationella besökare för
att uppleva Skellefteås rika kultur- och fritidsliv.
Nyanlända. Vi vill bejaka mångfald och integration.
Personer med funktionsnedsättning. Vi vill att kulturhuset ska vara tillgängligt
och öppet för alla.
Hotell-, konferens- och kongressbesökare. Vi vill att Skellefteå ska sätta avtryck
genom en unik helhetsupplevelse där kultur är en självklar del.
Potentiella inflyttare. Vi vill väcka nyfikenhet kring ett attraktivt kultur- och
fritidsliv.
Young professionals. Vi vill bidra till ett attraktivt Skellefteå som ger unga
ambitiösa människor möjlighet att utvecklas och växa.
Ägare och ledare för företag i regionen. Vi vill erbjuda en naturlig plats att
koppla ihop kultur och tillväxt genom att visa på möjligheter till samarbeten och
arrangemang.
Kulturaktörer. Vi vill ha ett gott rykte och vara uppskattade av internationella
och nationella kulturaktörer, såväl professionella som amatörer.
Föreningar. Vi vill erbjuda kulturella föreningar möjlighet att visa upp sin
verksamhet.
Evenemangs- och mötesarrangörer. Vi vill ha ett gott rykte och vara uppskattade
av evenemangs- och kongressarrangörer, såväl nationella som internationella.
Vi vill vara det självklara valet.
Utbildning och forskning. Vi vill erbjuda en plats för att tillämpa kunskap och
öppna upp för forskningssamarbeten.
Politiker och beslutsfattare. Vi vill att politiker och beslutsfattare ska vara stolta
över den satsning och investering som de har gjort.
Media. Vi vill att media ska lyfta och spegla en positiv bild av kulturhuset och
kulturlivet.
Detta kan sammanfattas i en kortare målgruppsbeskrivning:
Kulturhuset ska vara öppet och tillgängligt för alla. Här präglas kultur och
verksamhet av en tillåtande anda. Hit är den breda målgruppen välkommen och alla
ska känna att det finns något för just dem att uppleva och göra.
Vi ska särskilt arbeta för att attrahera morgondagens arbetskraft och bidra till att
Skellefteå når 80 000 invånare år 2030.
3.3.4
Tillsammans med inspirerande kärna
Kulturhuset och verksamheterna däri har en gemensam värdegrund som utgör basen i
all verksamhet, alla riktlinjer och alla relationer. Värdegrunden innefattar tre
kärnvärden: mod, kvalitet och välkomnande. Dessa tre värden utgör den treenighet
som skapar förutsättningarna för ett kulturhus som vågar.
Mod
 Vi bejakar och ger plats åt kreativa och nydanande idéer genom att vi möjliggör
kunskapsfördjupning och kontemplation i en kreativ miljö.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 16 (26)
22
SKELLEFTEÅ KOMMUN



Vi är handlingskraftiga, proaktiva och vågar sticka ut vilket gör att vi är
banbrytande och ligger i framkant.
Vi har en flexibel, öppen och uppmuntrande kultur som speglar förändring och
samhälle, vi ger utrymme för djärvhet och lockar till insikt.
Vi bejakar handlingskraft och kreativitet som leder till reflektion och förändring.
Kvalitet
 Vi arbetar med flexibilitet, transparens och professionalitet i fokus för att ge
besökare en upplevelse som ger intryck och gör avtryck.
 Vi vet vad vi gör och kan det vi gör, vi kan tillmötesgå kundens önskemål och
förväntningar genom vårt breda kompetensspann från bas till spets.
 Vi levererar hög kvalitet i allt från ny teknik till värdskap och vi håller vad vi
lovar.
 Vi utgår alltid från en helhetssyn med avstamp i gemensamma värderingar och
styrdokument, oavsett roll, funktion eller verksamhet.
Välkomnande
 Vi är tillåtande och respektfulla gentemot allt och alla. Vi arbetar förtroendefullt
och känner tillit för varandra. Vi utgår från allas lika värde och inkluderar
mångfald och jämställdhet i vårt dagliga arbete.
 Vi arbetar för långsiktiga relationer genom ett flexibelt och serviceinriktat
värdskap i en öppen anda där vi alltid bemöter alla varmt och vänligt.
 Vi är lyhörda och gör allt för att medarbetare och besökare ska trivas. Vi ger det
lilla extra.
 Vi är genuint engagerade och passionerade i vårt arbete vilket gör att vi arbetar
med ett naturligt mod och driv.
Detta kan sammanfattas i en kortare värdegrundsbeskrivning:
Med en inspirerande kärna där mod, kvalitet och välkomnande skapar en gemensam
värdegrund arbetar vi tillsammans för upplevelser, utmaningar och inspiration i ett
kulturhus utöver det vanliga.
3.4
Kulturhus och hotell – en attraktiv duo
Idén med att placera kulturhuset mitt i staden är att göra det till den självklara
mötesplatsen – stadens hjärta. Genom att kombinera kulturevenemang med möten kan
dessutom skapas förutsättningar för en välbesökt byggnad med brett utbud och
gediget program. Denna ambition kommer att innebära en ny reseanledning som ger
fler besökare till staden och regionen, vilket kommer öka behovet av hotellrum. För
att kunna locka större evenemang, möten och gästspel till Skellefteå visar en analys att
hotellkapaciteten bör öka med minst 300 rum, i en första etapp. Utan denna ökning
kommer inte kulturhuset att kunna fyllas med gäster i tillräckligt stor utsträckning för
att motivera investeringen.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 17 (26)
23
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Med detta som grund föreslås att konceptet för det framtida kulturhuset även
inkluderar ett vidbyggt hotell med 200-300 bäddar, ett hotell med mötesverksamhet
som ägs och drivs av en extern aktör. Detta förslag förutsätter att båda parter har en
vilja att samarbeta och en samsyn kring kulturhusets koncept och verksamhet. Genom
att kombinera kulturhuset med hotelloch mötesverksamhet kan en samordning av
bland annat lokalerna ske som medför att kulturhusets driftskostnader förbättras
jämfört med om det skulle byggas separat.
Ett multifunktionellt och transformativt kulturhus tillsammans med ett hotell kommer
att utgöra en attraktiv duo för staden och regionen, och för besökare och arrangörer.
3.5
Organisation och drift
Kulturhuset som helhet består av två delar, byggnaden i sig samt den verksamhet som
kommer att bedrivas däri. Byggnaden föreslås ägas av det kommunala
fastighetsbolaget Fastighets AB Polaris. Detta utifrån att kulturhuset i huvudsak byggs
för kommunal verksamhet, men delvis kommer att användas av näringslivet i form av
evenemangs- och mötesarrangörer. Den verksamhet som ska ansvara för drift och
samordning av kulturhuset föreslås organiseras som ett kommunalt aktiebolag,
benämns fortsättningsvis som kulturhusbolaget, och föreslås ingå i koncernen
Skellefteå Stadshus AB.
Kulturhusbolaget ska säkerställa att huset används på ett sådant sätt att syftet och
visionen med kulturhuset uppnås samt skapa ekonomisk hållbarhet över tid. Dess
organisation kommer i hög grad att ha en samordnande funktion i arbetet med att
knyta samman de fyra kärnverksamheterna i det gemensamma arbetet med att
förverkliga syftet och visionen med kulturhuset. Kulturhusbolaget ska fylla huset med
aktiviteter genom att hyra ut lokalerna till de fyra kärnverksamheterna och externa
aktörer och arrangörer - kommersiella och ideella - samt svara för stöd och service till
verksamheterna i huset. Den övergripande organisationsstrukturen som föreslås för
kulturhusbolaget presenteras i nedanstående bild.
Bild 2: Det kommunala kulturhusbolagets organisationsstruktur.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 18 (26)
24
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Det övergripande ansvaret för kulturhuset och de gemensamma stöd- och
servicefunktionerna har kulturhusbolaget genom dess vd. En strävan måste dock vara
att skapa samsyn mellan vd och ledarna för husets verksamheter om dess drift och
utveckling. Detta kommer att ställa stora krav på verksamheterna och det är viktigt att
det finns en ömsesidig förståelse och respekt för varandras uppdrag.
3.6
Utformning av kulturhuset
För att kulturhuset ska bli så attraktivt som möjligt föreslås det att olika funktioner
samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och
effektivare att använda. För att nå dit föreslås följande lokaler och principer gälla.
Några särskilt utmärkande områden som bör beaktas beskrivs också.
3.6.1
Lokaler och ytor
För att möta verksamheternas behov, och nå den ambitionsnivå och riktning som
kulturhuset föreslås ha planeras kulturhuset innehålla bland annat en stor gästscen
(ca.1 200 sittplatser som kan utökas till 1 500 med ståplatser), en black box (ca 300
sittplatser), flera flexibla lokaler (ca 150-40 sittplatser), utställningsytor och
verkstäder. Totalt föreslås kulturhuset att omfatta ca 12 000 m2.
En ny och intressant princip för kulturhuset beskriver ett nytt sätt att samordna
verksamheter och lokaler i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande
och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan man under perioder låna ut
lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt mycket större ytor att
arbeta på. Denna princip kallas 70/130-principen och föreslås vara vägledande för
kulturhuset lokalplanering.
3.6.2
Koncept för gestaltning
Det framtida kulturhuset ska utgöra stadens hjärta och vara något unikt, minnesvärt
och spektakulärt. Byggnaden ska genom formspråk och materialval vara en
upplevelse och kulturbärare i sig. Gestaltningen bör tydligt visa att siktet är inställt på
framtiden och samtidigt fånga och reflektera essensen av Skellefteå, kommunen och
regionen.
Byggnaden och utomhusmiljön bör vara gestaltade ur ett tillgängligt och inkluderande
perspektiv, och ska skapa närhet, öppenhet och trygghet. Alla ska känna sig
välkomna. Vidare är det viktigt att mångfald och dynamik ges en framträdande och
naturlig plats i och i anknytning till byggnaden, likväl som att hållbarhet finns med
som en röd tråd.
För att säkerställa att huset ska få en fullgod funktion i föreslagna lokaler, bör
byggnaden konstrueras inifrån. Genom att göra det med kunskap om 70/130-principen
och de logistiska kraven från verksamheterna kan man skapa ett flexibelt och levande
hus. Dynamiken i huset ska också möjliggöra för spontana aktiviter och uppträdande
som inte kräver organiserad publik eller inträde.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 19 (26)
25
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4
Ekonomi
Den faktiska investeringen i kulturhuset består dels av själva byggnaden, dels av dess
inventarier i form av teknik, möbler och annat som bidrar helhetsupplevelsen i huset.
Denna investering kommer att göras av byggherren och tillika fastighetsägaren.
Det framtida kulturhuset och dess verksamhet kommer att bidra till att Skellefteå
utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga
förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor.
4.1
Investering
En övergripande budgetkalkyl för investeringen i det framtida kulturhuset har tagits
fram och kommer att förfinas under projekteringsfasen. Dess övre gräns ska betraktas
som ett max-tak för investeringen.
Kostnaden per kvadratmeter för kulturhuset uppskattas till ca 32 000 – 35 000 kr/m2
för att ta höjd för en tekniskt och arkitektoniskt framstående byggnad samt
prisökningen. Detta ger en kostnad för byggnaden inklusive projekteringskostnad på
ca 380-420 miljoner kronor. Kostnaden för kulturhusets inventarier uppskattas till ca
5 000-6 000 kr/ m2 vilket ger en totalkostnad på ca 60-70 miljoner kronor. Den totala
investeringsutgiften för kulturhuset uppskattas därmed till ca 440-490 miljoner kronor
inklusive kostnad för konst i enlighet med enprocentsregeln.
4.2
Budget för kulturhusbolaget
En uppskattning av kulturhusbolagets kostnader och intäkter för att nå en ekonomi i
balans har tagits fram.
De kostnader som kulturhusbolaget kommer att ha består dels av en hyreskostnad,
dels verksamhetskostnader. Hyreskostnaden bestäms utifrån den totala
investeringsutgiften för kulturhuset och verksamhetskostnaderna utgörs framför allt av
personalkostnader samt kommunikation och marknadsföring. Den totala
driftskostnaden för det framtida kulturhuset uppskattas till ca 60-65 miljoner kronor.
De intäkter som kulturhusbolaget kommer att ha består av hyresintäkter dels från
kärnverksamheterna, dels från externa aktörer och arrangörer. Kulturhusbolaget får
inte ta ut högre avgifter än att de täcker kostnaderna, däremot ska det skapa en
ekonomisk hållbarhet över tid. De totala intäkterna för det framtida kulturhuset
uppskattas till ca 61 miljoner kronor.
4.3
Konsekvenser för Skellefteå kommun och
kärnverksamheterna
Kommunens totala budgeterade driftskostnad år 2014 för de fyra kärnverksamheterna
var 26,4 miljoner kronor. Att bygga ett framtida kulturhus kommer att medföra
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 20 (26)
26
SKELLEFTEÅ KOMMUN
konsekvenser för kommunens och de fyra kärnverksamheternas ekonomi. Dessa
konsekvenser ska vägas mot de positiva synergieffekter som väntas för Skellefteå,
kommunen och regionen.
De fyra kärnverksamheterna föreslås bli kompenserade för ökade kostnader för
lokalerna. Detta innebär en ökning av kommunens totala driftskostnad med ca
30 miljoner kronor per år.
Utöver detta föreslås verksamheterna få en viss utökning av deras medel för
aktiviteter och arrangemang i kulturhuset så att de kan bli en motor för Skellefteås
utveckling. Exempelvis skulle en utökning med 5 % ge en ökad driftskostnad för
kommunen med ca 1 miljon kronor per år. Den exakta omfattningen av denna
eventuella utökning bör utredas och hanteras i ordinarie budgetprocess.
Kulturnämndens lokalbidrag till föreningar som vill anordna olika typer av
arrangemang kan behöva ses över för att säkerställa att föreningar ska kunna berika
och ta plats i huset.
Region Västerbotten föreslås utifrån ägarförhållandena bidra till kompensationen av
de ökade kostnaderna för MAN:s lokaler. Driftskostnaden för kommunen skulle då
minska med ca 507 000 kronor. En eventuell utökning av medlen för MAN och
Västerbottensteatern bör också beaktas.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 21 (26)
27
SKELLEFTEÅ KOMMUN
5
Samhällseffekter
Att bygga ett framtida kulturhus i centrala Skellefteå kommer att medföra en rad
positiva synergieffekter för staden, kommunen och regionen. Kulturutbudet och
kulturlivet kommer att stärkas och ges förutsättningar till utveckling, samtidigt som en
ekonomisk och social utveckling möjliggörs i regionen. Vissa effekter kommer att
vara direkt mätbara, medan andra blir svårare att avläsa men är nog så viktiga för
samhällsutvecklingen i stort.
Ett framtida kulturhus, tillsammans med ett vidbyggt konferenshotell och
anpassningar av kringliggande infrastruktur, kommer att innebära en sammanlagd
investering på närmare en miljard kronor. Bygg- och anläggningsinvesteringar i den
storleksordningen sysselsätter ett stort antal personer och företag under flera år, och
de ekonomiska effekterna på kort och lång sikt är betydande.
Ett framtida kulturhus kommer att bidra till att stärka ekonomin och utvecklingen
inom den kulturella sektorn, närliggande kreativa näringar och upplevelseindustrin.
Detta i och med att kulturproduktionen sannolikt kommer att öka samt att fler varor
och tjänster kommer att produceras. Som en följd av ökad produktion kan vi också
komma att se en ökad försäljning av lokalt producerade varor och tjänster till områden
utanför regionen, vilket i sin tur bidrar positivt till samhällsekonomin men även till
attraktiviteten och varumärket Skellefteå.
Inte bara direkt kulturella verksamheter kan dra nytta av ett framtida kulturhus utan
även upplevelseindustrin med turism och besöksnäring har mycket att vinna. Fler
besökare i centrum kan, förutom att gynna affärer, hotell, restauranger o.s.v. i de
centrala delarna, även ge en spridningseffekt till anläggningar och verksamheter långt
utanför staden. En analys visar ett försiktigt antagande om att kombinationen kultur
och möten i ett framtida kulturhus bör kunna generera över 44 000 nya gästnätter i
Skellefteå och omsättningen för samhället i stort kan förväntas bli minst 210 miljoner
kronor per år.
Det har vidare visat sig att kultur generellt och ett blomstrande kulturliv specifikt ofta
omnämns i olika sammanhang som en viktig lokaliseringsfaktor. Ett starkt och brett
kulturutbud har i vissa fall visat sig attrahera högutbildad arbetskraft som i sin tur
medfört etableringar av nya företag. Detta går helt i linje med Skellefteå kommuns
progressiva satsning att nå 80 000 invånare år 2030.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 22 (26)
28
SKELLEFTEÅ KOMMUN
6
Fortsatt arbete
Inom ramen för det uppdrag som kommunledningskontoret fått av kommunstyrelsen
har projektet Kulturhus Skellefteå utrett och tagit fram detta helhetsförslag. Förslaget
inkluderar innehåll, lokalisering (inklusive den för biblioteksverksamheten),
huvudmannaskap och finansiering, men även en utvecklingsplattform som beskriver
riktningen för kulturhuset.
Det fortsatta arbetet består bland annat av att arrangera en öppen arkitekttävling och
det vinnande förslaget kommer sedan ligga till grund för projektering och byggandet
av kulturhuset. Inför detta ska ett tävlingsprogram färdigställas som bland annat ska
innehålla ett lokalprogram som beskriver de önskemål och krav som ställs på
kulturhuset. En detaljplan för kvarteret ska även upprättas. Den preliminära tidplanen
presenteras i nedanstående bild.
Bild 3: Preliminär tidplan
Arbetet med att hitta den bäst lämpade externa aktören som ska äga och driva hotelloch mötesverksamhet i anslutning till kulturhuset bör färdigställas så snart som
möjligt efter beslut om genomförande. Detta för att helheten, i form av kulturhuset
med ett vidbyggt hotell, ska ingå i den planerade arkitekttävlingen samt för att skapa
de bästa möjliga förutsättningarna för samarbetet.
Förberedelser bör inledas för att kulturhusbolagets organisation och verksamhet ska
ha rätt förutsättningar när kulturhuset väl står på plats. De ekonomiska
förutsättningarna behöver även fortsätta utredas allt eftersom projektet når en mer
detaljerad nivå. Ett arbete med utvecklingsplattformen för kulturhuset behöver också
fortskrida. Till detta bör en kommunikationsstrategi och plan göras för att kunna
användas i nu efterföljande faser.
De fyra kärnverksamheterna kommer att behöva avsätta tid och resurser för att
fortsätta det interna och gemensamma arbetet med verksamhetsutvecklingen inför den
kommande flytten till kulturhuset.
Utöver detta bör organisation och medel för kommunens kultur- och
biblioteksavdelning ses över för att på bästa sätt möta framtida behov från Skellefteås
kulturliv. Och till detta bör även utredningen kring Nordanåområdet färdigställas samt
att man bör se över hur Anderstorpssalen och andra kulturscener ska användas på
bästa möjliga sätt. Detta ingår dock inte som en del i projektet.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 23 (26)
29
SKELLEFTEÅ KOMMUN
7
Referenser














 Skellefteå kommun (2013) Kulturhus Skellefteå – Beslutsunderlag kulturellt
innehåll, html:
http://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Trafik%20och%20infrastruktur/
Kulturhus%20Skellefte%C3%A5_beslutsunderlag%20kulturellt%20inneh%C3
%A5ll%20(1).pdf, Skellefteå
Skellefteå kommun (2013) Dialog om kulturhuset, html:
http://www.skelleftea.se/Kommunledningskontoret/Innehallssidor/Bifogat/Kultur
hus%20Skellefte%C3%A5_dialog%20kring%20inneh%C3%A5ll.pdf, Skellefteå
Skellefteå kommun (2013) Kulturhus Skellefteå – Beslutsunderlag för
lokalisering, html:
http://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Trafik%20och%20infrastruktur/K
ulturhus%20Skellefte%C3%A5_beslutsunderlag%20lokalisering.pdf, Skellefteå
Skellefteå kommun (2012) Kulturhus Skellefteå – 28 lokaliseringsalternativ,
html:
hus%20Skellefte%C3%A5_28%20lokaliseringsalternativ.pdf, Skellefteå
Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå – bilaga 5 underlag till
lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander, Skellefteå
lokalprogram och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall, Skellefteå
lokalprogram och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket, Skellefteå
lokalprogram och tävlingsprogram från Västerbottensteatern, Skellefteå
Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå – bilaga 3 sammanfattning av
rapporten ”Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå”, Skellefteå
Skellefteå kommun (2014) Anteckningar: fortsatt dialog med föreningarna Kulturhus Skellefteå, html:
hus%20Skellefte%C3%A5_anteckningar%20fortsatt%20dialog%20med%20f%
C3%B6reningarna.pdf, Skellefteå
Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå – Sammanställning av dialog
kring framtidens bibliotek, html:
http://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Trafik%20och%20infrastruktur/b
63d24ef-c74b-4b51-9f0b-537824ce543e.pdf, Skellefteå
Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå – Utvecklingsplattform, html:
http://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Trafik%20och%20infrastruktur/K
ulturhus%20Skellefte%C3%A5_utvecklingsplattform%20.pdf, Skellefteå
Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå – bilaga 4 koncept för samarbete
mellan verksamheterna, Skellefteå
Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå – bilaga 2 ekonomi och
organisation, Skellefteå
Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå – bilaga 1 lokaler, Skellefteå
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 24 (26)
30
SKELLEFTEÅ KOMMUN



Skellefteå kommun (2015) Skellefteå 2030, html: http://skelleftea2030.se/,
Skellefteå
Skellefteå kommun (2012) Kultur för framtiden – Skellefteå kommuns kulturplan
2012-2015, html:
http://www.skelleftea.se/Skol%20och%20kulturkontoret/Innehallssidor/Bifogat/k
ulturplan%202012-2015%20inkl%20bilagor.pdf, Skellefteå
Skellefteå kommun (2015) Ny centrumplan – fördjupning av översiktsplanen för
stadsdelen Centrala stan, html: http://www.skelleftea.se/centralastan, Skellefteå
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 25 (26)
31
Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret
Besöksadress: Trädgårdsgatan 6
Tel: 0910-73 50 00
E-post: [email protected]
Hemsida: http://www.skelleftea.se
32
2015-05-08
BILAGA 1 – Lokaler
Samhällsutveckling
33
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
Det framtida kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och transformativt hus som
även möjliggör för kongresser och möten. Det vill säga ett flexibelt hus där olika
funktioner samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva
och effektivare att använda. Byggnaden ska vara något unikt, ett landmärke för
Skellefteå, och skapa en upplevelse samt vara en kulturbärare i sig.
För att möta verksamheternas behov, och nå den ambitionsnivå och riktning som
kulturhuset föreslås ha, planeras kulturhuset innehålla bland annat en stor gästscen
(ca.1 200 sittplatser som kan utökas till 1 500 med ståplatser), en black box (ca 300
sittplatser), flera flexibla lokaler (ca 150-40 sittplatser), utställningsytor och
verkstäder. Totalt föreslås kulturhuset att omfatta 12 000 m2.
En ny och intressant princip för kulturhuset beskriver ett nytt sätt att samordna
verksamheter och lokaler i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande
och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan de under perioder låna ut
lokaler någon vecka mot att de andra veckor får väsentligt mycket större ytor att
arbeta på. Denna princip kallas 70/130-principen och föreslås vara vägledande för
kulturhuset lokalplanering.
Det fortsätta arbetet består av att färdigställa ett lokalprogram inför den planerade
arkitekttävlingen. Lokalprogrammet ska beskriva de krav som ställs på lokalernas
funktion, deras relation till varandra samt övrig information som är viktig.
Dokumentnamn:
Kulturhus Skellefteå_bilaga 1 – lokaler
2015-05-08
Sida 2 (16)
34
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1 INLEDNING.................................................................................................................................................................. 4 1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................................. 4 1.2 GENOMFÖRANDE......................................................................................................................................................... 4 1.2.1 Organisation ..................................................................................................................................................... 4 1.2.2 Processen .......................................................................................................................................................... 5 2 LOKALER OCH YTOR .............................................................................................................................................. 7 2.1 ETT FLEXIBELT LOKALUTNYTTJANDE ......................................................................................................................... 7 2.1.1 Gemensamma ytor ............................................................................................................................................ 7 2.1.2 Verksamhetsspecifika ytor ................................................................................................................................ 8 2.1.3 Arbetsplatser och personalutrymmen ............................................................................................................... 9 2.1.4 Övriga ytor...................................................................................................................................................... 10 2.1.5 Ytor i anslutning till kulturhuset ..................................................................................................................... 11 2.2 KONCEPT FÖR GESTALTNING ..................................................................................................................................... 11 2.2.1 Stadsbyggnad och formspråk .......................................................................................................................... 12 2.2.2 Funktion .......................................................................................................................................................... 12 2.2.3 Digital teknik .................................................................................................................................................. 12 2.2.4 Tillgänglighet .................................................................................................................................................. 12 2.2.5 Hållbarhet ....................................................................................................................................................... 13 2.2.6 Säkerhet .......................................................................................................................................................... 13 3 FORTSATT ARBETE ................................................................................................................................................ 14 4 REFERENSER ............................................................................................................................................................ 15 Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 3 (16)
35
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
1.1
Bakgrund
scenkonst.
 Lokalisering
 Innehåll
ska inrymmas.
1.2
Genomförande
1.2.1
Organisation
Projektledning:
Therese Bäckström Zidohli, projektledare kommunledningskontoret
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 4 (16)
36
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Styrgrupp:
kulturnämnden.
Ledningsgrupp:
Robert Lindberg, vd Fastighets AB Polaris
Projektgrupp:
Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en varannan vecka.
Arbetsgrupp:
En arbetsgrupp bestående av representanter från förvaltningen för samhällsbyggnad
och förvaltningen för support och lokaler samt samhällsutvecklingsavdelningen har
arbetat med detta underlag.
1.2.2
Processen
Berörda verksamheter fick i ett tidigt skede i projektet uppdraget att lämna in en
sammanställning kring önskemål och framtida behov av lokaler i det framtida
kulturhuset, se bilaga 5-8. Dessa sammanställningar och de önskemål som kommit in
under invånardialoger överstiger de ramar som är möjliga vad som gäller antal
kvadratmeter och på sikt även för driftskostnaderna. Därför har en viktig del i
projektarbetet bestått i att hitta sätt för hur behovet av ytor skulle kunna minskas, t.ex.
genom samordning, utan att varken påverka funktion och verksamheter.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 5 (16)
37
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Utifrån tidigare underlag och utredningar samt råd från externa specialister,
omvärldsbevakning och ett flertal studiebesök har ett förslag på lokaler för det
framtida kulturhushet tagits fram. Detta förslag har sedan förankrats med de fyra
kärnverksamheterna och styrgruppen vartefter vissa revideringar har genomförts.
Resultatet presenteras i denna rapport.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 6 (16)
38
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Lokaler och ytor
även möjliggör för kongresser och möten, med placering i centrala staden. Alltså ett
flexibelt hus där olika funktioner samnyttjar ytor, och skapar synergieffekter som gör
huset lättare att driva och effektivare att använda.
Västerbottensteatern, Skellefteå konsthall, Museum Anna Nordlander (MAN) och
Stadsbiblioteket. Dessa verksamheter finns idag och bidrar aktivt till Skellefteås
kulturliv, men står i behov av nya lokaler. Utöver dessa fyra kärnverksamheter inryms
även olika typer av gästspel och uppvisningar – föreningar, professionella,
kommersiella, ideella – som tar plats och berikar huset. En tydlig och förenande
kulturhusets kärnverksamhet. Nedan beskrivs de lokaler och principer som föreslås
gälla för kulturhuset.
2.1
Ett flexibelt lokalutnyttjande
En ny och intressant princip för det framtida kulturhuset beskriver ett nytt sätt att
samordna verksamheter i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande och
nära samspel mellan husets olika verksamheter kan de under perioder låna ut lokaler
någon vecka mot att de andra veckor får väsentligt mycket mer ytor att arbeta på.
Denna princip kallas för 70/130-principen och föreslås vara vägledande kulturhuset
lokalplanering (se bilaga 3).
För att möta verksamheternas behov samt för att nå den ambitionsnivå och riktning
som kulturhuset föreslås ha planeras kulturhuset innehålla bland annat en stor
gästscen, en black box, flera flexibla lokaler, utställningsytor, biblioteksytor och
verkstäder. Totalt föreslås kulturhuset att omfatta ca 12 000 m2. Nedan följer en
specifikation över lokalerna och dess storlek.
2.1.1
Gemensamma ytor
Dessa ytor är gemensamma för hela kulturhuset och kan nyttjas av både externa
aktörer och arrangörer, både kommersiella och ideella, samt de fyra
kärnverksamheterna. Ytorna ska vara flexibla och kunna anpassas utifrån det ändamål
de ska användas till.
Funktion
Gästscen
Lokalyta
1400 m2
Kommentar
En röd scen, s.k. A-scen som uppfyller
Riksteaterns krav för stora scener, med en
salong för 1200 sittplatser. Salongen ska
kunna utökas till 1500 platser med hjälp av
ståplatser. Lokalen ska kunna anpassas
akustiskt för olika typer av arrangemang samt
vara möjlig att dela in i flera mindre lokaler
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 7 (16)
39
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
1 st lokal
150 m
3 st lokaler
240 m
2 st lokaler
80 m
6 st lokaler
50 m
2
2
2
Multimedia studio
Foajé
Loger för gäster
150 m2
Omklädningsrum för
gäster
50 m2
Artistfoajé
60 m2
WC/Dusch i korridor
50 m
Garderob till publik
200 m2
WC publika
Summa
2.1.2
2
50 m
1 200 m2
2
70 m2
3 750 m2
som kan användas parallellt.
En flexibel lokal som kan anpassas utifrån
olika ändamål, t.ex. uppträdande, möte,
repetition, utställning, foajé.
3 st flexibla lokaler på 80 m2 som kan
anpassas utifrån olika ändamål, t.ex.
uppträdande, möte, repetition, utställning,
foajé.
2 st flexibla lokaler på 40 m2 som kan
anpassas utifrån olika ändamål, t.ex.
uppträdande, möte, repetition, utställning,
foajé.
6 st mindre flexibla rum som kan anpassas
utifrån olika ändamål, t.ex. möte, repetition,
utställning, foajé.
En gemensam ljud-, bild- och mediastudio.
Foajéyta fördelat runt om i huset för att
tillgodose de olika lokalernas förväntade
besöksmängd. Foajéytorna ska kunna
användas för olika typer av spontanaktiviter
samt vid behov inrymma mobila barer.
Delade loger för 35-40 personer med
toaletter/duschar för gästande skådespelare
och artister. Några av logerna bör vara s.k.
viploger.
Omklädningsrum (herr/dam) för gästande kör,
förening, balettkompani etc. till de
gemensamma lokalerna.
Ett uppsamlingsrum i anslutning till scenerna
och logerna. Här samlas skådespelare och
artister för gemensamma förberedelser inför
och under föreställningen.
8 wc + 4 duschar i anslutning till
omklädningsrum och loger.
Garderober dimensionerat för ca 1200
besökare fördelat runt om i huset.
40 st publika wc fördelat runt om i huset.
Verksamhetsspecifika ytor
Dessa ytor är avsedda specifikt för de fyra kärnverksamheterna, men kan vid vissa
tillfällen lånas ut till andra. Utifrån 70/130-principen bör lokalytorna ses som
verksamheternas 70-läge. De bör därför också få möjligheten att vid vissa tillfällen
utöka sin lokalyta genom att använda de gemensamma lokalerna som föreslås finnas i
huset.
Funktion
Lokalyta
Kommentar
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 8 (16)
40
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Blackbox stor
700 m2
Black box liten
160 m2
Repetitionslokal stor
160 m
Repetitionslokal liten
80 m
Verkstäder och ateljéer
800 m2
2
2
Biblioteksytor
1 500 m
450 m2
Utställningsytor
Summa
2.1.3
2
Västerbottensteaterns huvudscen. En flexibel
blackbox med en salong för 300 sittplatser
som även kan anpassas till en mindre publik.
Barn- och ungdomsscen för UngHästen. En
flexibel blackbox med en salong för 100
sittplatser. Lokalen ska vara möjlig att dela
med en blockvägg eller ridåvägg så att en
större grupp kan delas upp i två mindre.
Västerbottensteaterns repetitionslokal som vid
enstaka tillfällen kan användas för
publikuppspel med salong för ca 80
sittplatser. Lokalen ska vara möjlig att dela
med en blockvägg eller ridåvägg så två
repetitioner kan genomföras samtidigt.
Västerbottensteaterns repetitionslokal som vid
enstaka tillfällen kan användas för
publikuppspel med en mindre publik. Lokalen
ska vara möjlig att dela med en blockvägg
eller ridåvägg så två mindre repetitioner kan
genomföras samtidigt. Den bör utformas med
ett mjukare golv för att vara anpassad till
dans- och akrobatikrepetitioner som behövs i
olika föreställningar.
Västerbottensteaterns verkstäder och ateljéer
som består av dekorverkstäder, syateljé,
maskverkstad, ljud-ljusverkstad och
musikrum. Samtliga lokaler bör vara flexibelt
utformade för att ibland kunna nyttjas av de
övriga verksamheterna i huset.
Stadsbibliotekets publika ytor. Minst 50 % av
ytorna ska utgöras av verksamheten för barn
och unga. 10 % av ytorna ska utgöras av
verksamheten för ungdomar/unga vuxna.
Utställningslokaler för MAN och Skellefteå
konsthall. Lokalerna måste ha en hög
säkerhetsklass och vara klimatanpassade.
Delar av lokalerna ska vara anpassade för
pedagogisk verksamhet.
3 850 m2
Arbetsplatser och personalutrymmen
Dessa ytor består av arbetsplatser och personalutrymmen för verksamheterna i
kulturhuset.
Funktion
Arbetsplatser för
Lokalyta
320 m2
Kommentar
25st arbetsplatser för administrativ personal.
15st arbetsplatser i anslutning till verkstäder
och ateljéer. En arbetsplats uppgår till 8 m2,
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 9 (16)
41
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Arbetsplatser för
Stadsbiblioteket
220 m2
Arbetsplatser för MAN
32 m2
Arbetsplatser för
Skellefteå konsthall
16 m2
Arbetsplatser för
kulturhusbolaget
80 m
Extra arbetsplatser
40 m2
Administrativa ytor
Loger för egen personal
70 m2
100 m2
Omklädningsrum
40 m2
Omklädningsrum
50 m2
2
Summa
2.1.4
varav 2 m2 utgörs av gemensamma ytor så
som wc, garderob, kök, spontana mindre
mötesrum.
27st arbetsplatser. En arbetsplats uppgår till 8
m2, varav 2 m2 utgörs av gemensamma ytor
så som wc, garderob, kök, spontana mindre
mötesrum.
mötesrum.
mötesrum.
mötesrum.
5st arbetsplatser för tillfällig personal. En
arbetsplats uppgår till 8 m2, varav 2 m2
utgörs av gemensamma ytor så som wc,
garderob, kök, spontana mindre mötesrum.
Kontorsförråd, arkiv och kopiering.
Enskilda loger med toaletter/duschar för den
fast engagerade personalen vid
Västerbottenteatern.
Omklädningsrum (herr/dam) för
Västerbottensteaterns personal i
dekorverkstäder, ateljé, ljus-ljudverkstad.
Dessa omklädningsrum kan även användas
vid behov av kulturhusets övriga personal.
Omklädningsrum (herr/dam) för gästande kör,
förening, balettkompani etc. hos
Västerbottensteatern.
968 m2
Övriga ytor
Dessa ytor består av ”back-office”-ytor som krävs för att kulturhuset ska fungera.
Funktion
Förråd för
Lokalyta (kvm)
2
250 m
Kommentar
Västerbottensteaterns förråd för
förvaring av material, varav 50 m2
består av närförråd i anslutning till
blackbox för rangering av tillfälliga
uppställningar, ”gårdagens
föreställning”, som de kan komma åt
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 10 (16)
42
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Förråd och magasin för
biblioteket
400 m2
Förråd gästscen
60 m
Möbel- och närförråd
100 m2
Förråd och inlastning
för utställningslokalerna
100 m2
Inlastning
100 m
Vaktmästeri, städ, avfall
400 m2
2
2
Teknik- och
kommunikationsytor
Summa
2.1.5
1 990 m2
snabbare. Resterande behov av
förråd lokaliseras utanför
kulturhuset.
Förråd och magasin för
Stadsbiblioteket inklusive
återlämningsautomat.
Förråd i anslutning till gästscenen för
tillfällig uppställning av material till
föreställningar.
Möbel- och närförråd till gästscenen
för lagring av bland annat möbler.
Förråd, uppackning och inlastning
för MAN och Skellefteå konsthall.
Lokalerna bör ha en hög
säkerhetsklass och vara
klimatanpassade.
Gemensam inlastning för huset med
tre lastbilsplatser som kan användas
parallellt.
Gemensamt vaktmästeri, städ och
avfallshantering för huset.
Ytor för teknik, t.ex. el, vvs, fiber,
utgör ca 12 % av en byggnads totala
yta. Kommunikationsytor, t.ex.
korridor, trappor, hissar, utgör ca
8 % av en byggnads totala yta.
3 440 m2
Ytor i anslutning till kulturhuset
Dessa ytor är viktiga för helhetsupplevelsen av kulturhuset, och bör ägas och drivas av
en kommersiell aktör i anslutning till huset.




2.2
Restaurang med kapacitet för 1 200 gäster och övrig catering för evenemang i
huset.
Mobila barer som kan inrymmas i t.ex. foajéerna runt om i huset under olika
typer av evenemang.
Café med caféscen i anslutning till kulturhusets foajé eller bibliotek.
Hotell med 200-300 rum.
Koncept för gestaltning
Det framtida kulturhuset ska utgöra stadens hjärta och vara något unikt, minnesvärt
och spektakulärt – vad gäller form, upplevelse och funktion. Konceptet för
gestaltningen tar därför sin utgångspunkt i flexibilitet och framtid för att också
förankras med öppenhet, tillgänglighet och hållbarhet. Med ett sådant koncept
gestaltas ett kulturhus som vågar.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 11 (16)
43
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2.2.1
Stadsbyggnad och formspråk
Det framtida kulturhuset ska vara något unikt, ett landmärke för Skellefteå. Det ska
skapa en upplevelse och vara en kulturbärare i sig som byggnad. Det är viktigt att
mångfald och dynamik ges en framträdande och naturlig plats i byggnaden samt att
essensen av Skellefteå, kommunen och regionen fångas. Material och formspråk ska
tydligt visa att siktet är inställt på framtiden där kärnvärdet för hela gestaltningen är
långsiktig hållbarhet. Byggnaden och dess omgivning ska utgöra en grund för en
framtidsorienterad och modern verksamhet.
Byggnaden och utomhusmiljön bör vara gestaltade ur ett tillgängligt och inkluderande
perspektiv, där gestaltningen skapar närhet, öppenhet och trygghet. Kulturhuset ska
vara en nod i staden och knyta an till sin omgivning. Gestaltningen ska skapa livsrum,
andrum och mötesrum med människan i centrum.
2.2.2
Funktion
Det framtida kulturhuset bör konstrueras inifrån för att säkerställa att huset får en
fullgod funktion i de lokaler och ytor det föreslås innehålla. Genom att konstruera
huset med kunskap om 70/130-principen och de logistiska kraven från
verksamheterna skapas ett flexibelt och levande hus.
Flexibiliteten i huset ska möjliggöra för spontana aktiviter och uppträdanden som inte
kräver organiserad publik eller inträde så att huset hålls levande även om huset inte
fullbokat. Kulturhusets dynamik och funktion bör även inbjuda till en
vardagsavkoppling för spontanbesökare.
Den totala ytan som det framtida kulturhuset föreslås omfatta utgår från 70/130principen. Förslaget är ett minimum för att säkerställa att de fyra kärnverksamheterna
ska kunna bedriva sin verksamhet, parallellt med att huset ska kunna nyttjas av
externa aktörer och arrangörer. Detta innebär att ytan inte kan reduceras utan negativ
påverkan på funktionen vilket i sin tur kräver att något måste prioriteras bort.
2.2.3
Digital teknik
För att kulturhuset ska kunna erbjuda ett attraktivt programutbud och att nå
ambitionen att vara en levande mötesplats behöver den digitala tekniken få en uttalad
plats. Oavsett om du är anställd, besökare, gästartist eller arrangör ska du få en känsla
av att kulturhusets teknik lever upp till visionen om att vara ett kulturhus som vågar.
Den digitala tekniken bör beaktas redan i arkitekttävlingen för att sedan utvecklas i
nästa processfas.
2.2.4
Tillgänglighet
I svensk bygglagstiftning regleras hur byggnader ska uppföras och vilka krav som kan
och ska ställas på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Det är därför av största vikt att kulturhuset också har de
funktionaliteter som innebär att alla kan använda byggnaden för dess ändamål.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 12 (16)
44
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Ett kulturhus ska kunna användas av alla, på ett inkluderande sätt så att invånare,
besökare och de som arbetar i huset ska känna delaktighet.
Kulturhuset ska ges en karaktär där alla kan dra nytta av att byggnaden är tillgänglig
och användbar. Det är ytterst viktigt att god tillgänglighet harmoniserar med
byggnadens utformning. Tillgängligheten ska vara inkluderande och utgå ifrån samma
flöden som övriga besökare, invånare och arbetstagare använder. Det ska kännas
lustfyllt och säkert för alla att förflytta sig i huset och kunna använda byggnaden i alla
dess delar. Tillgängligheten ska synas, ta plats och kännas naturlig. Det ska inte
kännas begränsande eller utpekande att ha en funktionsnedsättning.
2.2.5
Hållbarhet
Som en del i ett samhälle med sund resurshållning är god arkitektur, tekniskt
nytänkande och ett hållbart byggande en god grund. I Skellefteå bygger vi för
kommande generationer, och i utformningen av det framtida kulturhuset ska
Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi och riktlinjer för hållbart byggande beaktas i
arbetet med hänsyn till hållbarhet ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.
2.2.6
Säkerhet
I och med kulturhusets omfattning, koncept och placering bör säkerhetsfrågor
hanteras med noggrannhet. Det handlar om att beakta säkerhet på olika plan och
dimensioner, såväl samhälleligt, konstruktionsmässigt som på individnivå.
Säkerhetsfrågorna bör beaktas redan i ett tidigt skede under arkitekttävlingen för att
sedan utvecklas i nästa processfas.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 13 (16)
45
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
Fortsatt arbete
Det fortsätta arbetet består av att färdigställa ett lokalprogram inför den planerade
arkitekttävlingen. Lokalprogrammet ska beskriva de krav som ställs på lokalernas
funktion, deras relation till varandra samt övrig information som är viktig. Detta för
skapa de bästa förutsättningarna för att de arkitekter som deltar i tävlingen ska kunna
leverera ett kulturhus enligt våra önskemål och krav.
Utöver detta ska en utredning genomföras kring den nytänkande scenlösningen som
presenteras i rapporten ”Kultur-, evenemangs-, och möteshus i Skellefteå” för att
säkerställa dess genomförbarhet och lämplighet. Lokaliseringen av funktioner vars
ytor inte finns med i förslaget för det framtida kulturhuset, t.ex. förråd, bokbussen,
Museum Anna Nordlanders arkiv, Västerbottensteaterns fordon, bör utredas vidare.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 14 (16)
46
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4
Referenser
 Skellefteå kommun (2013) Kulturhus Skellefteå – Beslutsunderlag kulturellt innehåll,
html:
http://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Trafik%20och%20infrastruktur/Kulturh
us%20Skellefte%C3%A5_beslutsunderlag%20kulturellt%20inneh%C3%A5ll%20(1).p
df, Skellefteå
 Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå – Utvecklingsplattform, html:
us%20Skellefte%C3%A5_utvecklingsplattform%20.pdf, Skellefteå
 Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå – bilaga 2 ekonomi och organisation
Skellefteå
 Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå – bilaga 3 sammanfattning av rapport
”Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå”, Skellefteå
 Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå – bilaga 5 underlag till lokalprogram
och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander, Skellefteå
och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall, Skellefteå
och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket, Skellefteå
och tävlingsprogram från Västerbottensteatern, Skellefteå
 Skellefteå kommun (2015) Vad är Trästad Skellefteå?, html:
http://www.skelleftea.se/trastad, Skellefteå
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 15 (16)
47
Tel: 0910-73 50 00
48
2015-05-08
BILAGA 2 – Ekonomi och organisation
Samhällsutveckling
49
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
ekonomisk och social utveckling möjliggörs i regionen. Vissa effekter kommer att vara
direkt mätbara, medan andra blir svårare att avläsa, men är nog så viktiga för
samhällsutvecklingen i stort. Det kommer också att medföra konsekvenser för
kommunens och kärnverksamheternas ekonomi.
Den faktiska investeringen i kulturhuset består dels av själva byggnaden, dels av dess
inventarier i form av teknik, möbler och annat som bidrar till helhetsupplevelsen i
huset. För att ta höjd för en tekniskt och arkitektoniskt framstående byggnad
uppskattas investeringen för kulturhuset till ca 440 - 490 miljoner kronor.
fastigheten. Detta utifrån att kulturhuset är en satsning utöver det vanliga och en
byggnad som i huvudsak byggs för kommunal verksamhet. Byggnaden kommer även
till viss del att användas av näringslivet i form av evenemangs- och mötesarrangörer.
Den verksamhet som ska ansvara för drift och samordning av kulturhuset föreslås vara
ett kommunalt aktiebolag och ingå i koncernen Skellefteå Stadshus AB.
Kulturhusbolaget ska säkerställa att huset används på ett sådant sätt att ändamålet med
kulturhuset uppnås samt skapa ekonomisk hållbarhet över tid. Dess organisation
kommer i hög grad att ha en samordnande funktion i arbetet med att knyta samman de
fyra kärnverksamheterna i det gemensamma arbetet med att förverkliga syftet och
visionen med kulturhuset. Bolaget ska även svara för stöd och service till
verksamheterna i huset.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Kulturhus Skellefteå_bilaga 2 – ekonomi och organisation
Sida 2 (23)
50
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1 INLEDNING.................................................................................................................................................................. 4 1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................................. 4 1.2 GENOMFÖRANDE......................................................................................................................................................... 4 1.2.1 Organisation ..................................................................................................................................................... 4 1.2.2 Process.............................................................................................................................................................. 5 2 ORGANISATION OCH VERKSAMHET ................................................................................................................. 7 2.1 ASSOCIATIONSFORM OCH FASTIGHETSÄGARE ............................................................................................................. 7 2.2 ORGANISATIONSSTRUKTUR ......................................................................................................................................... 8 2.3 VERKSAMHET ........................................................................................................................................................... 10 2.3.1 Ekonomi och marknad .................................................................................................................................... 11 3 EKONOMI .................................................................................................................................................................. 12 3.1 INVESTERINGSUTGIFT ............................................................................................................................................... 12 3.2 BUDGET FÖR KULTURHUSBOLAGET........................................................................................................................... 13 3.2.1 Kostnader ........................................................................................................................................................ 13 3.2.2 Intäkter ............................................................................................................................................................ 13 3.2.3 Resultat ........................................................................................................................................................... 14 3.3 KONSEKVENSER FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN OCH KÄRNVERKSAMHETERNA ............................................................. 15 3.3.1 Nuläge ............................................................................................................................................................. 15 3.3.2 Driftskostnader för Skellefteå kommun ........................................................................................................... 15 4 SAMHÄLLSEFFEKTER ........................................................................................................................................... 17 4.1 EKONOMISK UTVECKLING ......................................................................................................................................... 17 4.2 SOCIALA FÖRDELAR .................................................................................................................................................. 18 4.3 KULTURUTVECKLING ................................................................................................................................................ 19 5 FORTSATT ARBETE ................................................................................................................................................ 20 6 REFERENSER ............................................................................................................................................................ 21 Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 3 (23)
51
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
1.1
Bakgrund
scenkonst.
 Lokalisering
 Innehåll
ska inrymmas.
1.2
Genomförande
1.2.1
Organisation
Projektledning:
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 4 (23)
52
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Styrgrupp:
kulturnämnden.
Ledningsgrupp:
Projektgrupp:
Susanne Sinclair, chef kultur- och biblioteksavdelningen skol- och kulturkontoret
Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en varannan vecka.
Arbetsgrupp:
En arbetsgrupp bestående av representanter från avdelningen för ekonomi och finans
samt samhällsutvecklingsavdelningen har arbetat med detta underlag.
1.2.2
Process
Arbetet med att ta fram denna rapport har löpt i två parallella processer, en med fokus
på organisation för ett framtida kulturhus och en på ekonomi.
EY (f.d. Ernst & Young) har haft i uppdrag att göra en delutredning om lämplig
driftsform och organisation för ett framtida kulturhus. Syftet med uppdraget var att ge
en tydlig bild av förutsättningar och medel för att skapa den bäst lämpade och
effektiva organisationsstrukturen och samarbetsmodellen för det framtida kulturhuset.
Utifrån denna utredning har ett reviderat förslag tagits fram efter förankring i
styrgruppen. Detta förslag presenteras i denna rapport.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 5 (23)
53
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Att bygga ett kulturhus i centrala Skellefteå kommer att medföra en rad positiva
synergieffekter för staden, kommunen och regionen. Det kommer också att medföra
konsekvenser på kommunens och kärnverksamheternas ekonomi. Utifrån tidigare
utredningar samt avstämningar med interna specialister, omvärldsbevakning och ett
flertal studiebesök har ett förslag på affärsmodell, ekonomi och samhällseffekter för
det framtida kulturhuset tagits fram som presenteras i denna rapport.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 6 (23)
54
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Organisation och verksamhet
även möjliggör för kongresser och möten med placering i centrala staden. Alltså ett
flexibelt hus där olika funktioner samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som gör
huset lättare att driva och effektivare att använda.
Västerbottensteatern, Skellefteå konsthall, Museum Anna Nordlander (MAN) och
Stadsbiblioteket. Dessa verksamheter finns idag och bidrar aktivt till Skellefteås
kulturliv, men står i behov av nya lokaler. Utöver dessa fyra kärnverksamheter inryms
även olika typer av gästspel och uppvisningar – föreningar, professionella,
kommersiella, ideella – som tar plats och berikar huset. En tydlig och förenande
kulturhusets kärnverksamhet. Nedan beskrivs den associationsform och
organisationsstruktur som föreslås gälla för kulturhuset.
2.1
Associationsform och fastighetsägare
Det framtida kulturhuset kommer att bestå av den fysiska byggnaden samt den
verksamhet som kommer att bedrivas där i. Kulturhuset ska knyta samman de fyra
kärnverksamheterna i det gemensamma arbetet med att förverkliga syfte och vision
för kulturhuset.
Associationsformen, den så kallade driftsformen, för den verksamhet som ska ansvara
för drift och samordning av kulturhuset ska främja och stödja en professionell
organisation i en flexibel och mångfunktionell byggnad. Associationsformen föreslås
vara ett kommunalt aktiebolag då ett aktiebolag ger större självständighet än en
förvaltningslösning samt att det underlättar samarbetet med kommersiella aktörer. Det
kommunala aktiebolaget, som fortsättningsvis benämns som kulturhusbolaget,
föreslås ingå i koncernen Skellefteå Stadshus AB.
Som stöd för att styra kommunala aktiebolag används, i likhet med kommersiella
bolag, olika styrinstrument såsom bolagsordning och ägardirektiv. Kommunen har
även en ägarpolicy med generella ägardirektiv. I de framtida ägardirektiven för
kulturhusbolaget kan kulturnämnden, utifrån deras övergripande ansvar för
kommunens kulturverksamhet, överföra eventuella uppdrag till bolaget. Förutom
dessa formella dokument så kommer bolagets vd och styrelse ha en viktig roll för att
uppnå ändamålet med kulturhusbolaget.
Styrelsen för kulturhusbolaget utses av kommunfullmäktige och har ansvar för
organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Enligt Skellefteå kommuns
ägarpolicy ska styrelsens sammansättning vara ändamålsenlig, och kännetecknas av
bredd och mångsidighet vad gäller kompetens och erfarenhet. En viktig uppgift för
styrelsen är att vara ett stöd för vd och därmed bistå med råd till företagsledningen.
Det förutsätter att ledamöterna tillsammans har värdefull kunskap och erfarenhet för
att bolaget ska uppfylla ändamålet med sin verksamhet. För att få stöd i arbetet med
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 7 (23)
55
SKELLEFTEÅ KOMMUN
att etablera och utveckla verksamheten föreslås styrelsen bestå av både
förtroendevalda och professionella ledamöter, med en majoritet av sistnämnda.
fastigheten. Detta utifrån att kulturhuset är en satsning utöver det vanliga och en
byggnad som i huvudsak byggs för kommunal verksamhet. Byggnaden kommer även
till viss del att användas av näringslivet i form av evenemangs- och mötesarrangörer.
Uthyrningen av lokalerna i det framtida kulturhuset föreslås ske genom att
kulturhusbolaget hyr hela fastigheten av fastighetsägaren och sedan hyr ut lokalerna
till de fyra kärnverksamheterna och externa aktörer och arrangörer, både
kommersiella och ideella. Detta gör att kulturhusbolaget får en helhetssyn och
möjlighet att styra lokalanvändningen för att säkerställa ett flexibelt nyttjande.
2.2
Organisationsstruktur
Organisationsstrukturen i kulturhusbolaget ska möjliggöra ett kreativt och flexibelt
arbete samt stödja ett framgångsrikt samarbete mellan de olika verksamheterna i det
framtida kulturhuset. Detta för att utnyttja husets fulla potential och flexibilitet.
Strukturen i organisationen ska också kunna möta behoven från de kulturella och
kommersiella verksamheterna i kulturhuset, samt från externa aktörer och arrangörer.
Det innebär att kulturhusets organisation i hög grad kommer att ha en samordnande
funktion. Verksamheterna kommer att arbeta var för sig och tillsammans utifrån
utvecklingsplattformen samt målen från respektive huvudmän.
En samordningsgrupp där de fyra kärnverksamheterna ingår föreslås. Uppgiften blir
att gemensamt förverkliga utvecklingsplattformen och samordna behoven från de
kulturella verksamheterna i huset samt från externa aktörer och arrangörer. Detta
kräver både ett flerårigt strategiskt perspektiv och ett operativt arbete för planering av
det närmaste årets verksamhet. Det ställer också krav på att lösa de frågor som följer
med det dagliga livet i huset. För att skapa ett bra samarbete bör en representant från
den föreslagna hotelloch mötesverksamheten i anslutning till kulturhuset ingå i
samordningsgruppen. En representant från kommunens kultur- och
biblioteksavdelning bör också kopplas till gruppen för att säkerställa ett varierat utbud
utöver de fyra kärnverksamheterna. Denna samordningsgrupp är en förutsättning för
att kunna utnyttja potentialen och flexibiliteten i huset.
En funktion som samordnar och driver delar av det gemensamma arbetet föreslås som
stöd till vd och i samordningsarbetet. Vidare bör gemensamma stöd- och
servicefunktioner finnas i så stor utsträckning som möjligt. För att skapa en tydlighet
föreslås att man tillämpar någon form av uppdragsstyrning utifrån
verksamhetsplanerna. Följande funktioner föreslås vara gemensamma:
 Marknadsföring. Att marknadsföra kulturhuset mot besökare men också mot
potentiella externa aktörer och arrangörer är en strategisk och väsentlig uppgift.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 8 (23)
56
SKELLEFTEÅ KOMMUN




Resurserna för marknadsföring av såväl huset som dess verksamheter bör
samordnas.
Besöksmottagande. Mottagandet av besökare är viktigt för att kulturhuset ska bli
den naturliga mötesplatsen i staden. Resurserna för detta bör samordnas.
Logistik. Att samordna planeringen och säkerställa en effektiv användning av
lokalerna är en viktig uppgift för bolagets ledning.
Vaktmästeri och städning. Service som är knuten till själva fastigheten bör vara
gemensam. Kan utföras av egen personal eller köpas in.
Teknik. Samtliga verksamheter har behov av ljus, ljud och till viss del snickeri
och dessa resurser bör samlas. Ett alternativ till att samla teknikfunktionen i
kulturhusbolaget är att lokalisera den hos Västerbottensteatern eftersom de
redan har en fungerande teknikavdelning. Detta är något som behöver utredas
vidare, tillsammans med en eventuell samordning med övriga scener i Skellefteå.
Administrativt stöd i form av personaladministration och ekonomi kommer att
behövas för verksamheterna i det framtida kulturhuset. Kärnverksamheternas stöd kan
vara svårare att samordna eftersom de inte har samma huvudman. Kulturhusbolagets
behov av stöd bedöms vara av ringa omfattning och kan med fördel upphandlas inom
koncernen. Behovet av administrativt stöd och eventuell samordning bör utredas
vidare.
Det övergripande ansvaret för samordningsorganisationen och de gemensamma stödoch servicefunktionerna har kulturhusbolaget genom dess vd. När det gäller det
gemensamma uppdraget i kulturhuset så betraktas verksamhetsledarna som
underställda vd för kulturhusbolaget. En strävan måste dock vara att skapa samsyn
mellan vd och ledarna för husets verksamheter om dess drift och utveckling. Om
meningsskiljaktigheter uppstår som inte går att lösa så har vd uppgiften att prioritera
och ytterst besluta, t.ex. om lokalfördelning. Detta kommer att ställa stora krav på
verksamheterna och det är viktigt att det finns en ömsesidig förståelse och respekt för
varandras uppdrag.
Det framtida kulturhusbolagets övergripande organisationsstruktur sammanfattas i
bilden nedan. Denna organisation ska vara relativt liten och den personal som arbetar
enbart på uppdrag av kulturhusbolaget uppskattas till omkring tio personer.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 9 (23)
57
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bild 1: Det kommunala kulturhusbolagets organisationsstruktur.
2.3
Verksamhet
Det kommunala kulturhusbolag som ska ansvara för samordningen och driften av
kulturhuset ska säkerställa att huset används på ett sådant sätt att syftet och visionen
med kulturhuset uppnås samt skapa ekonomisk hållbarhet över tid. Verksamheten ska
utvecklas och förvaltas i enighet med den beslutade utvecklingsplattformen samt svara
för stöd och service till verksamheterna i huset.
Kulturhusbolagets organisation kommer i hög grad att ha en samordnande funktion i
arbetet med att knyta samman de fyra kärnverksamheterna i det gemensamma arbetet
att förverkliga syfte och vision för kulturhuset.
Kulturhusbolagets verksamhet kommer att bestå av att
 hyra kulturhusets lokaler av Fastighets AB Polaris
 hyra ut lokaler till de fyra kärnverksamheterna
 hyra ut lokaler till externa aktörer och arrangörer - både kommersiella och ideella
 ansvara för driften i form av lokalvård, vaktmästeri etc.
 ansvara för stöd och service till verksamheterna i huset
 ansvara för den gemensamma externa marknadsföringen av huset och dess
verksamhet
 ansvara för att aktivt och långsiktigt marknadsföra huset gentemot potentiella
arrangörer för olika typer av evenemang
 samordna planeringen och säkerställa en effektiv användning av lokalerna utifrån
70/130-principen
 knyta samman de fyra kärnverksamheterna i det gemensamma arbetet.
För att fylla kulturhuset med innehåll krävs inte bara ett samarbete mellan de fyra
kärnverksamheterna utan även ett samarbete med andra aktörer i den kulturella
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 10 (23)
58
SKELLEFTEÅ KOMMUN
sektorn. Samarbete kan ske med en mångfald av aktörer och arrangörer från olika
områden, av olika storlek och från olika platser. Viktiga samarbetspartners kommer
bland annat att utgöras av kommunens kultur- och biblioteksavdelning samt en tänkt
kommersiell part som ska bedriva hotelloch mötesverksamhet i anslutning till
kulturhuset. Men även andra hotell, restauranger, reseföretag och arrangörer av
evenemang etc. är potentiella samarbetspartners. Ett team av samarbetspartners med
kompetens inom både de kulturella och kommersiella delarna krävs för att kunna nå
syftet och visionen med kulturhuset.
2.3.1
Ekonomi och marknad
Kulturhus byggs i regel inte för att bli företagsekonomiskt lönsamma, det vill säga att
intäkterna överstiger kostnaderna. De tillför däremot andra betydelsefulla värden i
form av samhällsekonomiska och sociala effekter som i de flesta fall står i paritet med
kostnaderna och därför motiverar byggandet av ett kulturhus.
De årliga kostnaderna för kulturhuset kommer framför allt att bestå av kostnader för
lokaler, personal samt kommunikation och marknadsföring. Intäkterna kommer i
första hand att bestå av hyror, dels från de fyra kärnverksamheterna dels från externa
aktörer och arrangörer.
Marknaden för kulturhusbolaget består av aktörer och arrangörer i behov av att hyra
lokaler för olika evenemang. I Skellefteå finns idag inga direkta konkurrenter
eftersom syftet med kulturhuset är att dess lokaler ska möta ett behov som idag inte
uppfylls. Kulturhuset ska genom sitt unika koncept bidra till att marknaden i
Skellefteå växer, både för besöksnäringen och de kulturella och kreativa näringarna.
Därmed kommer det även att finnas plats för andra aktörer som vill växa. Kulturhus i
andra städer, t.ex. Luleå och Umeå, utgör konkurrenter, men ingen av dem erbjuder
den flexibilitet och det koncept som kulturhuset i Skellefteå ska göra.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 11 (23)
59
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
Ekonomi
Den faktiska investeringen i det framtida kulturhuset består dels av själva byggnaden,
dels av dess inventarier. Denna investering kommer att göras av den tänkta
byggherren och tillika fastighetsägaren.
Det framtida kulturhuset och dess verksamhet kommer att bidra till att Skellefteå
utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga
förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor.
3.1
Investeringsutgift
En övergripande budgetkalkyl för investeringen i ett framtida kulturhus har tagits
fram och beskrivs nedan. Denna budgetkalkyl ska och kommer att förfinas under
projekteringsfasen, men dess övre gräns ska betraktas som ett max-tak för
investeringen.
Det framtida kulturhuset i Skellefteå ska vara ett flexibelt hus där olika funktioner
samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och
effektivare att använda. Detta kan beskrivas utifrån en princip som kallas 70/130principen där ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika
verksamheter gör att de, under perioder, kan låna ut lokaler någon vecka mot att de
andra veckor får väsentligt mycket mer ytor att arbeta på. Se bilaga 3.
En jämförelse av nybyggda kulturhus med varierande innehåll under åren 2000-2014
(se beslutsunderlag kulturellt innehåll) har visat att den genomsnittliga kostnaden per
kvadratmeter för ett nybyggt kulturhus ligger på ca 29 000 kr/m2. Det är viktigt att
komma ihåg att 1 investerad krona inte kan jämföras rakt av mellan olika årtal, med
tanke på bland annat prisökningar. Kostnaden per kvadratmeter för Skellefteås
framtida kulturhus uppskattas till ca 32 000-35 000 kr/m2. Detta för att ta höjd för en
tekniskt och arkitektoniskt framstående byggnad, och även för att ta prisökningen i
beaktning.
Utifrån den framtagna specifikationen över kulturhusets lokaler (se bilaga 1) beräknas
kulturhusets yta uppgå till ca 12 000 m2 varav kärnverksamheternas yta uppgår till ca
6 500 m2. Detta ger en kostnad för byggnaden inklusive projekteringskostnad på ca
380-420 miljoner kronor.
Kostnaden för det framtida kulturhusets inventarier i form av teknik, möbler och annat
som bidrar till helhetsupplevelsen i huset uppskattas till ca 5 000-6 000 kr/m2 och det
ger en kostnad på ca 60-70 miljoner kronor.
Den totala investeringsutgiften för det framtida kulturhuset uppskattas därmed till ca
440-490 miljoner kronor inklusive kostnad för konst i enlighet med enprocentsregeln.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 12 (23)
60
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3.2
Budget för kulturhusbolaget
Nedan följer en uppskattning av kulturhusbolagets kostnader och intäkter för att nå en
ekonomi i balans.
3.2.1
Kostnader
De framtida kostnaderna för kulturhusbolaget består dels av en hyreskostnad, dels av
verksamhetskostnader.
Hyreskostnaden bestäms utifrån den driftskostnad som investeringsutgiften för
Fastighets AB Polaris resulterar i. Utifrån den totala investeringsutgiften för det
framtida kulturhuset uppskattas hyreskostnaden till ca 45 miljoner kronor inklusive
inventarier, vilket motsvarar 3 750 kr/m2.
Verksamhetskostnaden för det framtida kulturhuset utgörs framför allt av
personalkostnader samt kommunikation och marknadsföring. Kulturhusbolagets
organisation ska vara relativt liten och personalkostnaden för den personal som enbart
arbetar på uppdrag av kulturhusbolaget uppskattas till ca 10 miljoner kronor. När det
gäller kommunikation och marknadsföring för huset uppskattas kostnaden till ca 5-10
miljoner kronor.
Den totala driftskostnaden för det framtida kulturhuset uppskattas därmed till ca 60 65 miljoner kronor.
3.2.2
Intäkter
De intäkter som kulturhusbolaget kommer att ha består av hyresintäkter dels från
kärnverksamheterna, dels från externa aktörer och arrangörer. Kulturhusbolaget får
inte ta ut högre avgifter än att de täcker kostnaderna, däremot ska det skapa en
ekonomisk hållbarhet över tid.
Kärnverksamheternas lokalyta uppgår till ca 6 500 m2 (se bilaga 1) och utifrån
70/130-principen kan denna yta ses som verksamheternas 70-läge. Verksamheterna
bör också få möjlighet att vid vissa tillfällen utöka sin lokalyta genom att använda de
gemensamma lokaler och ytor som kommer att finnas i huset. Utifrån
kulturhusbolagets hyreskostnad motsvarar 70-läget en hyresintäkt på ca 24 miljoner
kronor per år och utökningen föreslås motsvara en gemensam pott på ytterligare 12
miljoner kronor per år. Den totala hyresintäkten från kärnverksamheterna uppgår
därmed till 36 miljoner kronor per år.
De gemensamma lokaler som kommer att finnas i kulturhuset i form av scener,
möteslokaler och flexibla lokaler har en total yta som uppgår till ca 3 200 m2 (se
bilaga 1). Vid hyressättningen för externa aktörer bör samtliga ytor och därmed
förenade kostnader beaktas. Det vill säga kulturhusbolagets hyreskostnad för
gemensamma ytor samt hyreskostnaden för ”back-office” ytor i form av kontor,
förråd, inlastning, garderober, toaletter etc. Här bör även kulturhusbolagets
verksamhetskostnad inkluderas. Hyresintäkterna från externa aktörer bör uppgå till ca
20 miljoner kronor per år som motsvarar ca 6 500 kr/m2.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 13 (23)
61
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Om kulturhusbolaget exempelvis hyr ut sina lokaler ca 150 dagar per år, skulle
intäktskravet på ca 20 miljoner kronor innebära att kostnaden för att hyra den stora
gästscenen med en salong för 1 200 personer uppgår till ca 70 000 kr per dag.
Kostnaden för att hyra en mindre lokal för ca 150 personer uppgår till 6 500 kr per
dag. Den exakta hyressättningen för respektive lokal samt hur en differentierad
hyressättning kan tillämpas för att säkerställa att olika typer av arrangörer har
möjlighet att arrangera i huset ska och kommer att utredas vidare.
Det framtida kulturhuset ska bidra till att stärka Skellefteås platsvarumärke och
kännedomen om Skellefteås attraktivitet som kultur- och evenemangsstad, mötesstad,
kunskapsstad, och som en attraktiv och expansiv stad med ett starkt globalt näringsliv.
Dessa faktorer är även viktiga för näringslivet i Skellefteå och kommer att skapa ett
engagemang som gör att de vill vara en del av denna positiva utveckling. Ett exempel
på engagemang är kultursponsring och intäkterna för kulturhusbolaget bör uppgå till
ca 5 miljoner kronor per år från sponsring för att få en ekonomi i balans.
Tillämpningen av kultursponsring, lämpliga sponsorpaket etc. bör utredas vidare.
3.2.3
Resultat
Utifrån förväntade kostnader och intäkter ser det förväntade resultatet för
kulturhusbolaget ut enligt nedan.
Kostnader
Verksamhet
15 000–20 000 tkr
Lokaler
45 000 tkr
Summa
60 000 -65 000 000 tkr
Hyra kärnverksamheter
36 000 tkr
Hyra externa aktörer
20 000 tkr
Intäkter
Kultursponsring
Summa
Resultat
5 000 tkr
61 000 tkr
-4 000-1 000 tkr
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 14 (23)
62
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3.3
Konsekvenser för Skellefteå kommun och
kärnverksamheterna
Att bygga ett kulturhus kommer att medföra konsekvenser för kommunens och de fyra
kärnverksamheternas ekonomi. Dessa konsekvenser ska vägas mot de positiva
synergieffekter som väntas för Skellefteå, kommunen och regionen.
3.3.1
Nuläge
Kommunens totala budgeterade driftskostnad för kärnverksamheterna redovisas nedan
tillsammans med deras ägarförhållande och deras nuvarande lokalyta.
 Stadsbiblioteket ägs till 100 % av Skellefteå kommun. Lokalyta = 3 060 m2.
 Skellefteå konsthall ägs till 100 % av Skellefteå kommun. Lokalyta = 186 m2
 Västerbottensteatern (VBT) ägs till 60 % av region Västerbotten och till 40 % av
Skellefteå kommun. Kommunen betalar även teaterns hyra. Lokalyta = 2 850 m2
 MAN ägs till 40 % av region Västerbotten och till 60 % av Skellefteå kommun.
Lokalyta = 177 m2
Kommunens kostnad
Stadsbibl.
Konsthall
VBT
MAN
Verksamhet
9 740 tkr
1 462 tkr
7 726 tkr
1 232 tkr
Lokaler
3 453 tkr
270 tkr
2 528 tkr
114 tkr
13 193 tkr
1 732 tkr
10 254 tkr
1 232 tkr
Summa
Total budgeterad driftskostnad för kommunen år 2014: 26 411 tkr
3.3.2
Driftskostnader för Skellefteå kommun
Kommunens uppskattade driftskostnad för det framtida kulturhuset och de fyra
kärnverksamheterna redovisas nedan tillsammans med deras föreslagna framtida
lokalyta.




Stadsbibliotekets lokalyta föreslås uppgå till ca 2 600 m2. Befintliga lokaler ägs
av Skellefteå Kraft och hyresavtalet sägs upp.
Skellefteå konsthalls lokalyta föreslås uppgå till ca 380 m2. Befintliga lokaler ägs
av förvaltningen för support och lokaler och den framtida användningen bör
beaktas i utredningen av Nordanåområdet.
Västerbottensteaterns lokalyta föreslås uppgå till ca 3 200 m2. Befintliga lokaler
ägs av förvaltningen för support och lokaler och den framtida användningen bör
utredas.
Museum Anna Nordlanders lokalyta föreslås uppgå till ca 340 m2. Befintliga
lokaler ägs av förvaltningen för support och lokaler och den framtida
användningen bör beaktas i utredningen av Nordanåområdet.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 15 (23)
63
SKELLEFTEÅ KOMMUN
De fyra kärnverksamheterna föreslås få kompensation för ökade kostnader för
lokalerna. Detta innebär en ökning av kommunens totala driftskostnad med ca
30 miljoner kr per år.
Utöver detta föreslås verksamheterna få en viss utökning av sina medel för aktiviteter
och arrangemang i kulturhuset så att de kan bli en motor för Skellefteås utveckling.
Exempelvis skulle en utökning av medel med 5 % ge en ökad driftskostnad för
kommunen med ca 1 miljon kronor per år. Den exakta omfattningen av denna
eventuella utökning bör utredas och hanteras i ordinarie budgetprocess.
Kulturnämndens lokalbidrag till föreningar som vill anordna olika typer av
arrangemang kan behöva ses över för att säkerställa att föreningar ska kunna berika
och ta plats i huset.
Region Västerbotten föreslås utifrån ägarförhållandena bidra till kompensationen av
de ökade kostnaderna för MANs lokaler. Driftskostnaden för kommunen skulle då
minska med ca 507 tkr. En eventuell utökning av medlen för MAN och
Västerbottensteatern bör också beaktas.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 16 (23)
64
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4
Samhällseffekter
ekonomisk och social utveckling möjliggörs i regionen. Vissa effekter kommer att
vara direkt mätbara, medan andra blir svårare att avläsa, men är nog så viktiga för
samhällsutvecklingen i stort.
4.1
Ekonomisk utveckling
Ett framtida kulturhus, tillsammans med ett vidbyggt konferenshotell och
anpassningar av kringliggande infrastruktur, kommer att innebära en sammanlagd
investering på närmare en miljard kronor. Bygg- och anläggningsinvesteringar i den
storleksordningen sysselsätter ett stort antal personer och företag under flera år, och
de ekonomiska effekterna på kort och lång sikt är betydande.
Det framtida kulturhuset kommer att bidra till att stärka ekonomin inom den kulturella
sektorn, närliggande kreativa näringar och upplevelseindustrin. Detta tack vare att
kulturproduktionen sannolikt kommer att öka, samt att fler varor och tjänster kommer
att produceras. Då detta sker kommer de kulturella näringarnas vinster att stiga och
medföra att antalet jobb och även lönerna inom den kulturella sektorn ökar. Det
innebär att konstnärer, artister, etc. får en plattform för, och en annan trygghet i, sin
yrkesutövning. Det i sin tur medför att fler kan försörja sig genom heltidsarbete inom
den kulturella sektorn. Som en följd av ökad produktion kan vi också komma att se en
ökad försäljning av lokalt producerade varor och tjänster till områden utanför
regionen, vilket i sin tur bidrar positivt till samhällsekonomin men även till
attraktiviteten och varumärket Skellefteå.
Den satsning som ett framtida kulturhus innebär är positiv för alla verksamheter inom
den kreativa näringen genom generellt ökade möjligheter till utbyte av idéer och
kunskap, men även genom en ökad faktisk produktion. Kulturproduktion är ett vitt
begrepp som ibland benämns som den kreativa industrin eller näringen. Här avser
man oftast verksamheter som är beroende av innovationer, exempelvis olika typer av
forsknings- och utvecklingsföretag eller it-företag som jobbar med att utveckla
mjukvara. Arkitekt- och reklambyråer, design- och modeföretag samt företag som
arbetar med film- och musikproduktion eller dataspelsutveckling är andra
verksamheter som ofta nämns som beroende av kreativitet, och verksamma inom den
kreativa näringen.
Inte bara direkt kulturella verksamheter kan dra nytta av ett framtida kulturhus utan
även upplevelseindustrin med turism och besöksnäring har mycket att vinna. Då
kulturhuset med ett vidbyggt hotell tillsammans kommer att kunna ta emot såväl
större som mindre kongresser blir synergieffekterna positiva på flera plan. Fler mindre
och lokalt verksamma företag i branschen kommer att kunna växa och leva på sin
verksamhet året runt. Fler besökare i centrum kan, förutom att gynna affärer, hotell,
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 17 (23)
65
SKELLEFTEÅ KOMMUN
restauranger, osv. i de centrala delarna, även ge en spridningseffekt till anläggningar
och verksamheter långt utanför staden. Skellefteå flygplats och flygbolagen är också
potentiella vinnare, liksom taxi-, buss- och tågbolag. Andra företag och organisationer
som kan gynnas av ett framtida kulturhus är resebyråer, teknik- och
utställningsleverantörer, tryckerier, reklambyråer, lokala livsmedelsleverantörer,
åkerier, osv. Återkommande kongresser och konferenser kan dessutom i en
förlängning underlätta kompetensförsörjning hos befintliga företag, ge nya
företagsetableringar samt främja export och innovationer. Detta då man lär sig att
expertis inom ett specifikt område ofta möts i Skellefteå. En analys visar ett försiktigt
antagande om att kombinationen kultur och möten i ett framtida kulturhus bör kunna
generera över 44 000 nya gästnätter i Skellefteå och omsättningen för samhället kan
förväntas bli minst 210 miljoner kronor per år.
Det har vidare visat sig att kultur generellt och ett blomstrande kulturliv specifikt ofta
omnämns i olika sammanhang som en viktig lokaliseringsfaktor. Ett starkt och brett
kulturutbud har i vissa fall visat sig attrahera högutbildad arbetskraft som i sin tur
medfört etableringar av nya företag. Detta går helt i linje med Skellefteå kommuns
progressiva satsning att nå 80 000 invånare år 2030.
Kulturhuset, med dess placering mitt i centrum, kommer att utgöra ett påtagligt inslag
i stadsbilden. Med en lyckad utformning av byggnaden (tillsammans med ett starkt
innehåll), kan huset bidra till att stärka varumärket Skellefteå och övriga delar av
norra Sverige. Byggnader som ses som landmärken eller positiva symboler för en stad
eller region attraherar besökare, men har också många gånger visat sig bidra till
inflyttning och inflöde av kapital, företag och människor.
Ett nytt kulturhus ger samtidigt möjligheten att på ett systematiskt sätt marknadsföra
Skellefteå och dess fördelar till husets alla besökare. Besökare utifrån kan sedan
indirekt bli marknadsförare av Skellefteå och regionen i besökarnas egen hemstad
eller egna hemregion.
4.2
Sociala fördelar
Ett nytt kulturhus kommer att stärka den lokala/regionala kulturella identiteten och
stoltheten. Både det som är gemensamt och det som är unikt kan spridas till en bredare
och större grupp människor. Med en gemensam uppfattning kan stolthet och
sammanhållning stärkas ytterligare.
Kulturhuset kan också utveckla interkulturell dialog och samhällsengagemang. Huset
blir en plattform för kontakter, utbyten och integration. Många olika föreningar med
olika inriktning och ursprung kan samlas och utbyta erfarenheter och inleda nya
samarbeten. Nyinflyttade och människor som står långt ifrån annan
samhällsgemenskap kan ges en plattform och ingång till gemenskap och utbyte.
Kultursatsningar bidrar ofta till ökad öppenhet och en ökad tolerans mellan olika
samhällsgrupper. Positiva effekter kan också ofta ses inom områden som jämställdhet,
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 18 (23)
66
SKELLEFTEÅ KOMMUN
minoritetsrättigheter, religionsfrihet, osv. Yttrandefriheten – rätten att säga vad man
tycker – kan också stärkas genom att konsten kan användas som ett verktyg i debatt
och diskussion. Trygghet och säkerhet kan också förstärkas via kultursatsningar.
Brottlighet, våld och konflikter har visat sig minska i samband med satsningar på
kulturverksamhet.
Andelen barn och unga som studerar kultur kan öka, när tillgängligheten förbättras
och kultur tar en större plats i folks medvetande. Följden blir att antalet kulturlärare
och andelen människor i övrigt som engagerar sig i kulturaktiviteter kommer att öka.
Kulturhuset kan bli symbol för framtidstro. Det är en stor satsning som sänder signaler
till andra intressenter att i Skellefteå satsas det, här finns en övertygelse om att
kommunen växer och kommer att växa även framöver. Huset och dess innehåll kan
också ge invånarna ett större och bredare utbud av fritidsmöjligheter och upplevelser.
4.3
Kulturutveckling
Kulturhussatsningen kommer att ge fler besökare till kulturella evenemang och
sammanhang. Den samlade samhällsutgiften för kultur kommer att öka. Då
engagemang och delaktighet i kulturaktiviteter ökar blir också de ideella resurserna
fler, vilket bidrar till att stärka kultursektorn än mer.
Genom bättre scener och möjligheter att visa konst och kulturyttringar kan även
turnerandet utanför centralorten öka. Kulturen kan spridas på ett bättre sätt runt om i
kommunen och regionen.
Även besök från andra kulturaktörer kommer att öka kraftigt. Kulturarbetare kan
också utbytas med andra regioner. Samarbetet med andra stärks. Kulturhuset blir en
tydlig kulturell knutpunkt. Fler internationella utbyten möjliggörs också genom en
modern och bra infrastruktur.
Verksamheterna får väl anpassade lokaler. MAN, Stadsbiblioteket, Skellefteå
konsthall och Västerbottensteatern ges inte bara en ökad synlighet, får fler besökare,
och bättre möjligheter till samarbete sinsemellan, utan kvaliteten på arbete och
innehåll kan stärkas generellt. Kulturhuset kan fungera som en förändrings- och
utvecklingsmotor för kulturen, samtidigt som invånardialogen kan förenklas och
förbättras.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 19 (23)
67
SKELLEFTEÅ KOMMUN
5
Fortsatt arbete
Det fortsatta arbetet innefattar förberedelser för att skapa rätt förutsättningar för det
framtida kulturhusbolagets organisation och verksamhet. Förutsättningar som
underlättar arbetet i ett nästa skede då de ska flytta in och verka aktivt i det framtida
kulturhuset. Detta förberedande arbete består bl.a. av att bilda aktiebolag, besluta om
styrelsens sammansättning, rekrytera en vd samt färdigställa organisationsstrukturen.
De ekonomiska förutsättningarna i form av budget, hyressättning, eventuell utökning
av budget för kärnverksamheterna och kulturnämnden etc. behöver fortsätta utredas
allt eftersom projektet når en mer detaljerad nivå.
Utöver detta bör organisationen för kommunens kultur- och biblioteksavdelning ses
över för att på bästa sätt möta de framtida behoven från Skellefteås kulturliv. Detta
ingår dock inte som en del i projektet.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 20 (23)
68
SKELLEFTEÅ KOMMUN
6
Referenser
 Skellefteå kommun (2013) Kulturhus Skellefteå – Beslutsunderlag kulturellt innehåll,
html:
us%20Skellefte%C3%A5_beslutsunderlag%20kulturellt%20inneh%C3%A5ll%20(1).p
df, Skellefteå
 Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå – Utvecklingsplattform, html:
us%20Skellefte%C3%A5_utvecklingsplattform%20.pdf, Skellefteå
 Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå – bilaga 1 lokaler, Skellefteå
 Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå – bilaga 3 sammanfattning av
rapporten ”Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå”, Skellefteå
och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander, Skellefteå
och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall, Skellefteå
och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket, Skellefteå
och tävlingsprogram från Västerbottensteatern, Skellefteå
 HUI Research (2011) Monetära och katalytiska effekter av Uppsala Konsert &
Kongress, html:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&cad=rj
a&uact=8&ved=0CCYQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.hui.se%2FMediaBinaryLo
ader.axd%3FMediaArchive_FileID%3D9332e5dc-c82b-4024-8732603bf798ee66%26FileName%3DUtv%25C3%25A4rdering%2Bav%2BUppsala%2BK
onsert%2Boch%2BKongress%2B2011.pdf%26MediaArchive_ForceDownload%3Dtru
e&ei=PYMjVZ_AEMiVsAG8lIHIBQ&usg=AFQjCNHU7IRPDYelnYRzZ4Ng0Qv9tF
9cKg, Stockholm
 UNDP och UNESCO (2013) Creative Economy Report 2013 Special Edition –
Widening Local Development Pathways, html:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&cad=rj
a&uact=8&sqi=2&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.unesco.org%2Fcult
ure%2Fpdf%2Fcreative-economy-report2013.pdf&ei=wiMXVeWRBKGCzAPhnIC4DA&usg=AFQjCNE2s97PB2GjKyx7snjq
w3RPbIQW_A, New York och Paris
 Luleå Tekniska Universitet (2010) Forskningsrapport - Effekter av byggandet av
Kulturens hus i Luleå, html:
https://pure.ltu.se/portal/files/4755898/FoRapp_Kristina_Laurell-Stenlund_2010.pdf,
Luleå
 Copenhagen Economics (2015) Folkebibliotekernes samfundsøkonomiske værdi, html:
http://fremtidensbiblioteker.dk/wp/wpcontent/uploads/2013/04/Rapport_Folkebibliotekernes_samfunds%C3%B8konomiske_
v%C3%A6rdi_lang.pdf, Köpenhamn
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 21 (23)
69
SKELLEFTEÅ KOMMUN
 Klister och Riksutställningar (2014) Inga undantag – värdeskapandet i små och
medelstora samtidskonsthallar, html:
https://riksutstallningar.se/sites/default/files/documents/Inga_undantag_slutversion_140
908_0.pdf, Visby
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 22 (23)
70
Tel: 0910-73 50 00
71
2015-05-08
BILAGA 3 – Sammanfattning av rapporten ”Kultur,
evenemangs- och möteshus i Skellefteå – En utredning
hur synergier kan skapa samarbeten och mervärden”
Samhällsutveckling
72
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
synergieffekt.
Utredningen föreslår att den kommersiella delen utgörs av kongressverksamhet och ett
vidbyggt hotell och att det tillsammans med ett kulturhus skapar ömsesidiga synergier
men även långsiktiga positiva samhällseffekter. Vidare presenterar Masuhr i sin
utredning en nytänkande 70/130-princip med funktionalitet och flexibilitet i fokus.
Principen innebär att verksamheter i ett framtida kulturhus delar på ytor, logistiska
lösningar och resurser. Förslaget skulle innebära att Skellefteå får ett dynamiskt
kulturhus med stora möjligheter istället för att man som på andra håll i världen och
landet bygger enskilda hus för specifika ändamål.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Kulturhus Skellefteå_bilaga 3 – sammanfattning kultur-,
Sida 2 (12)
73
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1 INLEDNING.................................................................................................................................................................. 4 1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................................. 4 1.2 GENOMFÖRANDE......................................................................................................................................................... 4 1.2.1 Organisation ..................................................................................................................................................... 4 1.2.2 Arbetsprocess .................................................................................................................................................... 5 2 SAMMANFATTNING: KULTUR, EVENEMANGS- OCH MÖTESHUS I SKELLEFTEÅ – EN UTREDNING
HUR SYNERGIER KAN SKAPA SAMARBETEN OCH MERVÄRDEN............................................................................ 7 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3 UTFORMNING – HUSETS FUNKTIONER ......................................................................................................................... 7 MARKNADSBESKRIVNING – MÖTEN OCH EVENEMANG ................................................................................................ 8 SAMHÄLLSEKONOMISK PÅVERKAN ............................................................................................................................. 9 KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER ............................................................................................................................... 9 ÄGARSKAP OCH DRIFT............................................................................................................................................... 10 REFERENSER ............................................................................................................................................................ 11 Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 3 (12)
74
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
1.1
Bakgrund
scenkonst.
Planeringen för ett framtida kulturhus kräver inledningsvis ställningstagande
 Lokalisering
 Innehåll
ska inrymmas.
1.2
Genomförande
1.2.1
Organisation
Projektledning:
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 4 (12)
75
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Styrgrupp:
kulturnämnden.
Ledningsgrupp:
Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov funnits.
Lars Hedqvist, planeringschef, kommunledningskontoret
Ingrid Thylin, avdelningschef, kommunledningskontoret
Samuel Lundkvist, ekonomichef, kommunledningskontoret
Anders Bergström, förvaltningschef, skol- och kulturkontoret
Projektgrupp:
Anna Wallström, utvecklingsstrateg, kommunledningskontoret
Krister Gustafsson, chefscontroller, kommunledningskontoret
Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering, samhällsbyggnad
Anna-Lena Lundmark, kulturutvecklare, skol- och kulturkontoret
Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär varannan vecka.
1.2.2
Arbetsprocess
synergieffekt.
Delutredningen har utgått från ett antal frågeställningar. Björn Masuhr genomförde
inledningsvis samtal med ett antal aktörer i och omkring Skellefteå samt inom olika
delar av kulturlivet på nationell och regional nivå. Resultatet av dessa samtal har
sedan sammanställts och utgjort grunden i Masuhrs utredning. Utifrån detta har
Masuhr sedan tagit fram ett förslag med idéer baserade på omvärldsanalys och egen
erfarenhet.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 5 (12)
76
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Arbetet med rapporten genomfördes av Björn Masuhr med start våren 2014 och
levererades till kommunledningen i Skellefteå hösten 2014.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 6 (12)
77
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Sammanfattning: Kultur, evenemangs- och
möteshus i Skellefteå – En utredning hur synergier
kan skapa samarbeten och mervärden
Denna bilaga är en sammanfattning av mötesstrategen Björn Masuhrs rapport Kultur,
evenemangs- och möteshus i Skellefteå – En utredning hur synergier kan skapa
samarbeten och mervärden. Sammanfattningen lyfter fram Masuhrs bärande idéer och
slutsatser ur de fem rapportdelarna: utformning, marknadsbeskrivning,
samhällsekonomisk påverkan, kritiska framgångsfaktorer och ägandeskap och drift.
2.1
Utformning – husets funktioner
I rapporten pekar Masuhr på fem grundläggande komponenter som tillsammans
skapar de synergier som förväntas prägla ett framtida kulturhus.
Kulturen. Förutom de fyra kärnverksamheternas lokaler ska huset även innehålla en
stor scen, kallad Gästscenen. Den ska vara en fullvärdig gästspelsscen för Riksteaterns
produktioner samt för andra kulturella evenemang, med plats för upp till 1 500
åskådare. Gästscenen, och dess salong, bör också utformas så att den även kan
användas som kongress- och mötessalar genom att vara delbar i mindre sektioner.
Genom att integrera kultur- och mötesdelarna med varandra kan en unik dynamik
skapas i huset och lokalerna användas mer flexibelt och under fler dagar på året.
Därmed skapas förutsättningarna för att fler evenemang kan förläggas i kulturhuset
samtidigt som de som bedriver kommersiell verksamhet i huset, t.ex. restaurang och
café, har bättre möjligheter till lönsamhet.
Möten. Skellefteå är i många avseenden en traditionell industristad men i takt med att
även Skellefteå blir allt mer påverkad av internationalisering och automation blir
kunskapsekonomin en allt viktigare motor för näringslivet, kommun, region och
samhället i stort. I en kunskapsekonomi konkurrerar man inte med låga råvarupriser
eller med andra traditionella metoder utan det konkurreras om att attrahera nya, och
behålla befintliga, talanger och kompetenser. Huset kommer att leda till att möten och
kulturen korsbefruktar varandras utbud och efterfrågan och därmed stärks bilden av
Skellefteå som en attraktiv stad att bo och verka i samt att besöka.
Hela huset bör utformas för att parallella arrangemang, som lockar gäster att resa in
till Skellefteå – kan pågå samtidigt. På så sätt skapas förutsättningar för ett jämnare
flöde inom restaurangerna, på stadens hotell, flygbolag och andra och därmed
möjliggörs lönsamhet och effektivitet för hela regionen.
Hotell. Hotellen i Skellefteå har idag en stor ojämnhet i beläggningen, men i och med
att denna anläggning byggs skapas en ny resandeorsak vilket kommer att öka behovet
av hotellrum under de flesta av årets månader. Analyserna visar att det, för att kunna
locka större evenemang, möten och gästspel till Skellefteå, bör integreras en hotelldel
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 7 (12)
78
SKELLEFTEÅ KOMMUN
med minst 300 rum. Utan en utökad hotellkapacitet kommer inte kultur- och
mötesdelen i huset att kunna fyllas med gäster i tillräckligt stor utsträckning för att
motivera investeringen av det framtida kulturhuset.
Annan verksamhet. Kulturhuset ska vara ett öppet hus som bjuder in till
vardagsavkoppling även för dem som inte vill gå på en föreställning eller är deltagare
på ett möte. Runt om i världen idag byggs kulturbyggnader allt mer ihop med handelsoch serviceytor bland annat för att man vill göra kulturen mer tillgänglig för den breda
allmänheten. Ett nytt kultur- och möteshus i Skellefteå skulle kunna bli det första i
Sverige som åstadkommer detta. Rapporten nämner en rad förslag på kompletterande
verksamheter, som exempelvis spa, butiker med koppling till kultur, galleri, kontor,
Science Center, permanenta showroom, rekryteringstorg, bio, musik- eller filmstudio.
Interiören – 70/130-principen
I rapporten betonar Masuhr vikten av att bygga funktionellt och flexibelt, med rum
som enkelt kan byggas om och användas till olika ändamål och till och med parallellt.
Han presenterar en genomgående princip, kallad 70/130-principen, som bör etableras
som arbetssätt för hela huset. 70/130-principen innebär att alla någon gång per år
”delar med sig” av ytor och funktioner. Andra delar av året får man tillgång till mer
ytor än man kunnat få om man varit verksam i ett helt eget hus.
Genom att konstruera huset klokt, förutsatt att alla är överens om 70/130-principen,
ryms en intäktsbärande och kvalitetshöjande mötesdel i huset inom de givna ramarna
för kulturell verksamhet. Detta medför att husets driftskostnader radikalt förbättras
jämfört med om kulturen ensamt skulle behöva bära samtliga driftskostnader.
Exteriören - ett hus som kliver ut i staden. Masuhr presenterar två visionära tankar
om hur exteriören kan tillföra positiva värden. Han föreslår exponeringsytor som
projicerar objekten i huset samt att fasaden kan användas som en gigantisk tv-skärm.
Hans andra tanke är att använda huset som en downhill-arena för exempelvis skidor,
snowboard, mountainbike och skateboard. På så sätt kan huset bidra till att skapa
kopplingar till idrott och annan ungdomsverksamhet.
2.2
Marknadsbeskrivning – möten och evenemang
Om Skellefteå ska kunna locka stora evenemang krävs en stor gästspelscen. För att
möta de krav som ställs på en konkurrenskraftig gästscen bör det finnas 1 100 – 1 200
sittplatser, som ibland kan utökas till 1 500 platser med hjälp av en ståplatssektion.
Masuhrs utredning visar att det inte riktigt finns en marknad för en sådan stor scen i
Skellefteå i dag. Men marknaden kan uppstå om huset – och organisationen – byggs
för att främja tänkande i nya banor. Det är nämligen kulturhusets organisation som
själv bestämmer marknadens begränsning. Genom att bygga ett större och framför allt
flexibelt kultur- och möteshus finns möjlighet att stå som värd för en rad större
kongresser, turnerande shower, galor, utställningar och tävlingar, och därigenom även
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 8 (12)
79
SKELLEFTEÅ KOMMUN
utvidga marknaden. Finns ändamålsenliga lokaler handlar det om att aktivt och
långsiktigt arbeta för att bjuda hit dessa gästande aktörer.
2.3
Samhällsekonomisk påverkan
Effekterna av att bygga en anläggning som det framtida kulturhuset kan avläsas inom
flera enskilda områden. Masuhr understryker vikten av kombinationen kultur, möten,
kongresser och större evenemang, och menar att de skulle kunna bidra till en rad
positiva effekter för Skellefteå.
Att bygga en kommersiell del i direkt anknytning till ett nytt kulturhus öppnar inte
bara för samordningsmöjligheter. Det kan även innebära dynamiska effekter ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv. Dessa effekter påverkar såväl staden, kommunen och
regionen, både direkt och på sikt. Det handlar dels om ekonomiska effekter i direkt
samband med fler besökare och arrangemang, dels om indirekta synergieffekter i form
av ökad stolthet, stärkt varumärke och möjlig ökad inflyttning.
Att diskutera kommersiella verksamheter, som exempelvis spa, bio, restaurang och
festlokal innebär inte att kulturen får mindre plats. Det kan snarare bli tvärt om.
Tillsammans kan delarna skapa möjligheter som aldrig vore tänkbara om man hade
dem var för sig.
Rapporten gör försiktiga antaganden om att möten och evenemang i det framtida
kulturhuset bör generera minst 44 000 nya gästnätter, liksom en förväntad omsättning
för samhället på minst 210 miljoner kronor per år.
2.4
Kritiska framgångsfaktorer
I rapporten lyfter Masuhr fram viktiga framgångsfaktorer för ett levande kulturhus,
med både ekonomiska och dynamiska effekter.
Masuhr gör bedömningen att det behövs en samlad insats av kommun, campus,
näringsliv och region för att använda möten och evenemang som ett strategiskt
utvecklingsverktyg för Skellefteå och Västerbotten. Detta ska på sikt attrahera fler
evenemang och möten till området. Han lyfter också fram behovet av en väl
fungerande Convention Bureau som kan hjälpa de lokala värdarna med att bjuda in
möten och evenemang.
Han betonar även vikten av att redan i planeringsstadiet arbeta med fokus på husets
storlek i kombination med dess funktion. Utformningen, storleken och logistiken i
huset och dess spektakuläritet avgör de teoretiska och praktiska förutsättningarna och
begränsningarna.
Masuhr konstaterar även att förutsättningarna i den befintliga infrastrukturen i
Skellefteå med omnejd i form av exempelvis trafik och flyg är riktigt goda så när som
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 9 (12)
80
SKELLEFTEÅ KOMMUN
på att hotellkapaciteten är för liten. Han menar att hotellbehovet kan lösas om man
redan i planeringsstadiet av ett kulturhus tar med ett vidbyggt hotell. I övrigt utgör
infrastrukturförhållanden ett bra utgångsläge som kommer att kunna utvecklas
dynamiskt i relation till exempelvis antalet besökare och programutbud.
2.5
Ägarskap och drift
Masuhr förordar att ägarskap och drift ska ligga på olika aktörer och betonar vikten av
en gemensam och tydlig driftsamordning i det framtida kulturhuset.
Det helhetskoncept för kulturhuset som han föreslår kräver en väl fungerande
driftsorganisation. I den sista delen av sin utredning menar Masuhr att komplexiteten i
husets funktion och verksamhet kräver en tydlig, professionell och gemensam
driftsorganisation som står för koordinering och ledning i huset. Han uttrycker vidare
att driften bör skötas av en oberoende part och att fokus ska vara att möjliggöra ett
fullt nyttjande av flexibiliteten i verksamheterna och huset.
Vad gäller frågan om ägarskap menar Masuhr att det ska ligga utanför driften. Han
föreslår att ett bolag ska äga fastigheten och att en operatör sedan ska sköta husets
drift finansierat genom exempelvis hyresintäkter.
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 10 (12)
81
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
Referenser
•
Björn Masuhr (2014) Kultur, evenemangs- och möteshus i Skellefteå – En
utredning hur synergier kan skapa samarbeten och mervärden, Stockholm
Dokumentnamn:
2015-05-08
Sida 11 (12)
82
Tel: 0910-73 50 00
83
2015-02-17
BILAGA 4 - Koncept för samarbete mellan verksamheterna
84
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
Skellefteå kommun har en målsättning om att bli 80 000 invånare år 2030. Utvecklingsarbetet
för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar
attraktionskraften och skapar bästa möjliga förutsättningar till bra livskvalitet för invånarna. I
utvecklingen har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag
att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus.
Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten.
Det finns idag ett inriktningsbeslut för innehållet i det nya kulturhuset och ett beslut om
lokalisering. De fyra verksamheter som direkt berörs och ska innefattas i kulturhuset är
Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthall och Museum Anna Nordlander.
Platsen för det nya kulturhuset är beslutad att bli kvarteret Perseus, nuvarande busstorget i
centrala Skellefteå. Det finns också ett beslut om en utvecklingsplattform för kulturhuset, en
plattform som bland annat beskriver visionen ”Ett kulturhus som vågar!”
Detta dokument beskriver generella ramar för samarbetet mellan verksamheterna i kulturhuset.
Konceptet för samarbete som ska vara ett stöd för att olika kultur- och konstformer ska föras
samman, inspirera och utmana varandra och på så sätt nå kulturhusets vision.
Samarbetskonceptet har sin grund i fyra områden: kreativitet, möten, reflektion och utveckling,
som ska tas i beaktning och inkluderas i aktiviteter, arkitektur, programläggning etc.
Dokumentnamn:
2015-02-17
Skellefteå Kulturhus_bilaga 4 - koncept för samarbete mellan
verksamheterna
Sida 2 (12)
85
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1 INLEDNING.................................................................................................................................................................. 4 1.1 GENOMFÖRANDE......................................................................................................................................................... 4 1.1.1 Organisation ..................................................................................................................................................... 4 1.1.2 Arbetssätt .......................................................................................................................................................... 5 1.1.3 Fortsatt arbete .................................................................................................................................................. 6 2 KONCEPT FÖR SAMARBETE MELLAN VERKSAMHETERNA I KULTURHUSET .................................... 7 2.1 VARFÖR ETT KONCEPT FÖR SAMARBETE? ................................................................................................................... 7 2.1.1 Sammanhanget .................................................................................................................................................. 7 2.2 KONCEPTET OCH DESS FOKUSOMRÅDEN ..................................................................................................................... 8 2.2.1 Kreativitet ......................................................................................................................................................... 9 2.2.2 Möten .............................................................................................................................................................. 10 2.2.3 Reflektion ........................................................................................................................................................ 10 2.2.4 Utveckling ....................................................................................................................................................... 10 2.2.5 En process i olika dimensioner ....................................................................................................................... 10 Dokumentnamn:
2015-02-17
verksamheterna
Sida 3 (12)
86
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas
positivt. I utvecklingen har kulturen en given plats. Därför har
kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll,
Kommunstyrelsen fattade 2013-10-01 beslut om inriktning för kulturhuset.
Inriktningsbeslutet innebar ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där många olika
verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menar man ett hus där alla
konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses. Man betonar också vikten av att
huset är anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv.
Inriktningsbeslutet pekar specifikt på att fyra verksamheter berörs och ska inrymmas i
kulturhuset: Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthall och Museum
Anna Nordlander.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-01-28, utifrån en utvärdering av 28 förslag på
möjliga platser från invånarna, att utse kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering
av Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta
kriterierna för kulturhusets innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de
övriga kriterierna.
Kommunstyrelsen fattade 2015-01-28 ytterligare ett beslut om inriktning för
kulturhuset genom att anta ett grundläggande styrdokument, en utvecklingsplattform
som beskriver de övergripande ramarna i form av bland annat vision och värdegrund
för kulturhuset och dess verksamhet: Ett kulturhus som vågar!
Fyra olika verksamheter ska inhysas under samma tak och arbeta mot gemensamma
mål. Därför har verksamheterna framfört ett önskemål om att ta fram ett ramverk för
ett koncept för samarbetet mellan verksamheterna. Samarbetskonceptet ska vara ett
stöd för verksamheterna, dels för att arbeta gemensamt och samexistera, dels för att nå
visionen för hela kulturhuset.
1.1 Genomförande
1.1.1 Organisation
Arbetet med att ta fram detta beslutsunderlag har letts av:
Petra Liuski, kommunikationsstrateg, förvaltningen för support och lokaler.
Dokumentnamn:
2015-02-17
verksamheterna
Sida 4 (12)
87
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Styrgrupp:
kulturnämnden.
Ledningsgrupp:
Ledningsgruppen bestod av representanter från kommunens ledningsgrupp.
Kristina Sundin Jonsson, kommunchef.
Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret.
Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret.
Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret.
Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret.
Projektgrupp:
Anna Wallström, näringslivsutvecklare kommunledningskontoret.
Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret.
Anna-Lena Lundmark, kulturutvecklare skol- och kulturkontoret.
Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern.
Gun-Britt Holmlund, vd Skellefteå museum och tf kulturchef t.o.m. 2014-11-30.
Susanne Sinclair, kulturchef fr.o.m. 2014-12-01, skol- och kulturkontoret.
Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN.
Arbetsgrupp:
Arbetsgruppen inkluderade två till tre deltagare från respektive kärnverksamhet.
1.1.2 Arbetssätt
Arbetet med att ta fram ett koncept för samarbetet mellan verksamheterna i
kulturhuset har syftat till att skapa ett ramverk. Ett ramverk som i ett nästa steg ska
vara till hjälp för den fortsatta verksamhetsplaneringen i de fyra kärnverksamheterna,
som kommer att fortgå fram till dess att ett kulturhus är byggt.
Fokus för arbetet har varit att skapa en relativt enkel version av ett samarbetskoncept
som sedan ska ges tid att inarbetas ordentligt. På så sätt skapar man en stabil bas och
ett bra utgångsläge för ett hållbart och långsiktigt samarbete. Efter att konceptet
etablerats i kulturhuset kan det sedan utvärderas och utvecklas ytterligare.
Dokumentnamn:
2015-02-17
verksamheterna
Sida 5 (12)
88
SKELLEFTEÅ KOMMUN
För att hitta stommen till ramverket har inspiration hämtats ur biblioteksmodellen ”the
four spaces”. Utvecklingsprocessen har sedan stegvis, via en rad workshops, tagit sig
framåt och hittat ett koncept som passar verksamheterna och är lätt att tillämpa i de
verksamheter som ska finnas i det kommande kulturhuset. Det framtagna materialet
har sedan bearbetats och förankrats hos verksamheterna. Därefter har materialet
sammanställts i detta dokument samt i en kortare sammanfattande version.
1.1.3
Fortsatt arbete
Utifrån det framtagna ramverket för samarbete mellan de olika verksamheterna i
kulturhuset ska nu ett fortsatt arbete göras. Det innebär att verksamheterna nu ska se
över sina egna processer och arbetssätt för att kunna koppla ihop det med konceptet
för samarbetet. Med andra ord ska verksamheterna från och med nu och fram till dess
att man flyttar in i ett kulturhus aktivt inarbeta konceptet och anpassa sin
verksamhetsplanering därefter.
Dokumentnamn:
2015-02-17
verksamheterna
Sida 6 (12)
89
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Koncept för samarbete mellan verksamheterna i
kulturhuset
2.1
Varför ett koncept för samarbete?
I och med att verksamheterna flyttar in i kulturhuset kommer man att gå från åtskilda
verksamheter till verksamheter som finns under samma tak. Verksamheter som
dessutom kontinuerligt ska integreras på ett eller annat sätt. Man kommer till en viss
del att ha gemensamma ytor och funktioner, men också en gemensam vision och
värdegrund att ta hänsyn till. Därför är det avgörande att det finns ett gemensamt
framtaget förhållningssätt. Ett sätt att samarbeta och samexistera för att kulturhuset
ska vara och bli vad man önskar.
Verksamheterna kommer dessutom att i mångt och mycket upplevas som ”ett” av
besökare, med ett helhetsvärdskap och med ett gemensamt program. Det gör det än
mer avgörande att verksamheterna har ett samarbete och förhållningssätt som
underlättar och bär det vardagliga arbetet.
Ett tydligt koncept för samarbete förstärker också gemensamma ansträngningar och
ger därigenom större genomslagskraft mot övergripande gemensamma mål. Vidare är
ett gemensamt förhållningssätt och samarbete betydelsefullt för planeringen om man
vill att kulturhusets utbud av kultur- och konstformer ska kunna bidra till utveckling
för besökare och samhälle.
Kulturhusets vision är att våga och värdegrunden tar avstamp i mod, kvalitet och
välkomnande. Som komplement behöver verksamheterna en stadig struktur för att
kunna hålla riktningen och aktivt bidra till utvecklingen.
2.1.1
Sammanhanget
De olika delarna i ramverket för kulturhuset är tätt sammanlänkade. Det finns en
utvecklingsplattform med ett syfte som beskriver avsikten med att bygga ett kulturhus,
en vision som beskriver vad kulturhuset ska sträva efter att uppnå år 2030, och en
värdegrund som beskriver vilka värderingar som ska genomsyra kulturhuset. Som ett
komplement till utvecklingsplattformen finns nu detta samarbetskoncept. Ett koncept
som beskriver hur verksamheterna ska bidra till att kulturhuset når visionen.
Alla dessa beståndsdelar kan sammanfattas enligt bilden nedan.
Dokumentnamn:
2015-02-17
verksamheterna
Sida 7 (12)
90
SKELLEFTEÅ KO
OMMUN
Kommunlednin
ngskontoret
Samhällsutveccklingsavdelning
gen
2.2
K
Koncepttet och dess fo
okusom
mråden
S
Samarbetskkonceptets generella ssyfte är att underlätta för verksaamheterna att samarbeta
ooch samexistera underr ett tak. K
Konceptets strategiskaa syfte är biidra till att nå
kkulturhusetss vision occh att underrstödja och
h bidra till att
a olika kuultur- och konstforme
k
er
fö
förs sammaan, inspirerar och utm
manar varan
ndra.
K
Kulturhusetts vision ly
yder:
K
Kulturhusett är en krafftkälla i ettt Skellefteå
å som utveccklas genom
m idéer och ett kreatiivt
kklimat. Vi arbetar
a
jäm
mställt och målmedvettet, och är en självklaar del av ettt växande
kkulturliv som
m berör allla. Vi är käända för vå
årt värdska
ap, våra veerksamheteer och vår
vvilja att tännka nytt.
– Ett kulturrhus som vå
ågar!
V
Verksamheterna har ett
e uppdragg i arbetet att
a nå vision
nen: att forrma och tilllgängliggööra
eett utbud avv aktiviteter som bidrrar till att utmana och inspirera ttill reflektion och
läärande. Meed andra orrd ett utbudd som faktiiskt också bidrar
b
till uutveckling för både
inndivid och samhälle.
F
För att på ettt enkelt säätt kunna saamarbeta i riktning attt nå visionnen och skaapa ett
vvarierat utbud av aktiv
viteter tar ssamarbetsk
konceptet sitt avstampp i fyra fok
kusområdenn.
D
Dessa fokussområden baseras
b
på människorrs växandee, och utgörr en flexibeel och
ggränsöverskkridande kaarta för verrksamheterrna att ta hjjälp av – b åde i det in
nterna och
eexterna arbeetet. För beesökaren m
märks inte områdena
o
utan
u de sam
mspelar naturligt i
kkulturhuset som områåden som innte fysiskt går att se eller
e
vidrörra, snarare uppleva.
Dokumentnamn:
D
2015-02-17
Skellefteå
S
Kulturhus_bilaga 4 - kkoncept för sam
marbete mellan
ve
erksamheterna
2)
Sida 8 (12
91
SKELLEFTEÅ KOMMUN
De fokusområden som definierats för samarbetskonceptet är:
 kreativitet
 möten
 reflektion
 utveckling
Områdena beskrivs mer ingående i avsnitten 2.2.1 – 2.2.4.
Samarbetskonceptet innebär alltså konkret att alla verksamheter har den övergripande
uppgiften att få alla fyra fokusområden att samspela. Det kan man göra genom att
införliva dem i arkitektur, design, service, program och val av samarbetspartners.
Genom att fokusområdena samspelar bidrar det till att kulturhuset som helhet kan
uppnå visionen.
För att underlätta planeringen och genomförandet av aktiviteter så att de samspelar i
de fyra fokusområdena, kan utgångspunkten vara ett antal konkretiserande frågor.
 Kreativitet: Hur kan vi ägna oss åt skapande problemlösning, det vill säga ge
nya svar på praktiska problem eller utforma helt nya koncept och metoder?
 Möten: Hur kan vi bidra till ökad lust att delta i lokalsamhället, och
åstadkomma kreativa möten mellan människor?
 Reflektion: Hur kan vi stimulera invånarna, och oss själva, att ställa frågorna
- vem är jag, vad kan jag?
 Utveckling: Hur kan vi bidra till att utveckla starka och självständiga invånare
som själva kan lösa sina problem?
På det här sättet kan verksamheterna analysera och reflektera över sina val för att
skapa ett utbud av aktiviteter där kultur och konstformer förs samman, utmanar och
inspirerar. Ett utbud som utmanar besökaren och samhället till utveckling. Ett utbud
som inkluderar de fyra fokusområdena på ett eller annat sätt.
2.2.1
Kreativitet
Vi ska skapa förutsättningar och planera för kreativitet – både i verksamheterna och
för besökare.
 Genom att ha kreativiteten inbyggd i huset och driva vår verksamhet med fokus
på ”se, prata och göra” skapar vi de bästa förutsättningarna för ytterligare led
av kreativitet.
 Genom att vara normbrytande och utmana, men också låta oss själva utmanas
uppmuntrar vi kreativitet.
 Genom att arbeta interaktivt och i dialog med omgivningen kan vi både
tillgängliggöra och möjliggöra kreativitet – och låta alla ta plats.
Dokumentnamn:
2015-02-17
verksamheterna
Sida 9 (12)
92
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2.2.2
Möten
Vi ska skapa förutsättningar och planera för möten – både i verksamheterna och för
besökare.
 Genom att vara välkomnande och tillåtande skapar vi de bästa
förutsättningarna för alla former av möten, mellan människor, människor och
kultur, olika konstformer, människor-teknik, kultur-teknik, etc.
 Genom att erbjuda lättillgängliga mötesplatser och flexibla lösningar, i och
utanför huset, uppmuntrar och inspirerar vi till möten.
 Genom att utgå från att alla möten är ett ömsesidigt utbyte lockar vi till nya
dimensioner och upplevelser.
2.2.3
Reflektion
Vi ska skapa förutsättningar och planera för reflektion – både i verksamheterna och
för besökare.
 Genom att erbjuda fysiska och digitala rum för lärande, analys och diskussion
skapar vi de bästa förutsättningarna för reflektion och insikt.
 Genom dialog med besökare kring upplevelser under eller efter ett besök kan vi
ge och få feedback, och också uppmuntra till reflektion.
 Genom att möjliggöra för reflektion genom aktivitet eller stillhet möter vi allas
olika behov för kvalitativ reflektion.
2.2.4
Utveckling
Vi ska skapa förutsättningar och planera för utveckling – både i verksamheterna och
för besökare.
 Genom att uppmuntra transformation och erbjuda ett utbud som lockar till
eftertanke och lärande skapar vi de bästa förutsättningarna för utveckling.
 Genom att erbjuda inspirerande och engagerande kulturcoacher kan vi hjälpa
företag, grupper och individer att utvecklas.
 Genom en strategisk och etablerad plan kan vi attrahera människor och bygga
upp ett engagemang för kultur genom hela livet.
2.2.5
En process i olika dimensioner
De olika fokusområdena kreativitet, möten, reflektion och utveckling kan haka i
varandra i en ständigt pågående process. Exempelvis kan man ur kreativitet skapa
möten som leder till reflektion och utveckling. Utvecklingen leder sedan till kreativitet
som leder till nya möten, reflektion och utveckling. Processen skulle även kunna ta sin
riktning åt det motsatta hållet eller enbart inkludera ett par eller tre av områdena.
Dokumentnamn:
2015-02-17
verksamheterna
Sida 10 (12)
93
SKELLEFTEÅ KO
OMMUN
Kommunlednin
ngskontoret
Samhällsutveccklingsavdelning
gen
K
Kontentan är
ä att de fy
yra fokusom
mrådena saamspelar, in
ntegrerar ooch överlap
ppar. Det
fi
finns inga gränser
g
elleer fasta struukturer som
m cementerrar förhållaandena, utaan allt flödaar
fr
fritt och kann flexibelt anpassas uutifrån individ och verksamhet.
G
Genom att arbeta
a
utifrrån dessa fo
fokusområd
den har verrksamheterrna förutsätttningar attt
tiillsammanss nå kulturh
husets visiion.
Dokumentnamn:
D
2015-02-17
Skellefteå
S
Kulturhus_bilaga 4 - kkoncept för sam
marbete mellan
ve
erksamheterna
2)
Sida 11 (12
94
Dokumentnamn:
2015-02-17
verksamheterna
Sida 12 (12)
95
2014-12-04
BILAGA 5 - underlag till lokalprogram och
tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander
Museum Anna Nordlander
Anders Jansson
96
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
De berörda verksamheterna i det kommande kulturhuset har tilldelats arbetsuppgifter
bestående av en rad olika frågor, för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya
samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Denna rapport
presenterar resultatet av verksamheternas arbete med frågeställningarna.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Kulturhus Skellefteå_bilaga 5 - underlag till lokalprogram och
tävlingsprogram_MAN
Sida 2 (19)
97
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
INLEDNING ................................................................................................................................................................. 4
1.1
2
GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................................................... 4
1.1.1
Organisation ................................................................................................................................................... 4
1.1.2
Arbetssätt ........................................................................................................................................................ 5
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN.................................................................................................................. 7
2.1
2.2
2.3
2.4
3
VISION OCH MÅL ........................................................................................................................................................ 8
PRIORITERAD PUBLIK ................................................................................................................................................. 8
EKONOMI OCH ORGANISATION ................................................................................................................................... 8
TRENDER SOM PÅVERKAR DE FRAMTIDA VERKSAMHETERNA 2030.......................................................................... 10
UNDERLAG TILL LOKALPROGRAM ................................................................................................................ 12
3.1
3.2
4
70/130-PRINCIPEN .................................................................................................................................................... 12
LOKALBEHOV .......................................................................................................................................................... 12
3.2.1
Utställningslokaler........................................................................................................................................ 12
3.2.2
Uppackningsrum, förråd, in-och utlast ......................................................................................................... 13
3.2.3
Kontorslokaler .............................................................................................................................................. 13
3.2.4
Övrigt ............................................................................................................................................................ 13
3.2.5
Utrustning och inredning .............................................................................................................................. 14
ETT KULTURHUS MÖJLIGGÖR NYA SAMARBETEN ................................................................................... 15
4.1
4.2
GEMENSAMMA YTOR OCH FUNKTIONER ................................................................................................................... 15
MÖJLIGA SAMARBETEN MELLAN VERKSAMHETERNA OCH MED ANDRA ................................................................... 15
5
FLYTTEN TILL DET NYA KULTURHUSET ...................................................................................................... 17
6
FORTSATT ARBETE ............................................................................................................................................... 18
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 3 (19)
98
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt
på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för
invånarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given
plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering,
innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska
Ett första beslut i en lång rad togs 2013-10-01 av kommunstyrelsen i form av ett
inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där många olika
verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menas ett hus där alla konstformers
behov av att visa upp sig tillgodoses och är anpassningsbart utifrån de förändringar
som sker i Skellefteås kulturliv. Direkt berörda verksamheter är bland annat
Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthalls verksamhet och Museum
Anna Nordlander.
I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset.
Under 2014 har arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll,
huvudmannaskap och finansiering fortgått. I arbetet kommer även en allmän
arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer
senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta pågår
ett arbete med att ta fram underlag till det kommande lokalprogrammet och
tävlingsprogrammet.
1.1
Genomförande
1.1.1
Organisation
Projektledning:
Styrgrupp:
kulturnämnden.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 4 (19)
99
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Ledningsgrupp:
Projektgrupp:
Anna-Lena Lundmark, kulturchef skol- och kulturkontoret
Susanne Sinclair, kulturchef fr.o.m. 2014-12-01 skol- och kulturkontoret
Arbetsgrupper
En övergripande arbetsgrupp bestående av Anna-Lena Lundmark, Gun-Britt
Holmlund, Anders Jansson och Fransesca Quartey har arbetat med frågor kring bl.a.
gemensamma funktioner och framtida samarbeten.
Det har även funnits arbetsgrupper i respektive verksamhet som har arbetat med
frågor om hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset.
1.1.2
Arbetssätt
Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern) tilldelades arbetsuppgifter under hösten
2013 för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur
verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Arbetsuppgifterna bestod av:
1. Ett nytt kulturhus möjliggör nya samarbeten
Vilka funktioner kan vara gemensamma och hur kan man samarbeta innan
kulturhuset är byggt? Dessa frågor är viktiga i ett tidigt skede för att lyfta blicken
mot de andras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för
kulturhuset skapas.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 5 (19)
100
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2. Verksamheterna i det nya kulturhuset
Verksamheterna ska ta fram ett underlag för det kommande lokalprogrammet med
önskemål om utrustning, lokaler o.s.v. För att kunna skapa ett lokalprogram som är
baserat på bl.a. de verksamheter som ska inrymmas krävs det att verksamheterna
arbetar konkret med frågorna, tittar på sin egen vardag och utifrån den blickar
framåt.
För att lyckas skapa goda förutsättningar för samverkan och samarbete är det
viktigt att respektive verksamhet ansvarar för att arbeta fram en vision. I visionen
ska aspekter som trender och prioriterad publik/målgrupper innefattas. Visionen
bör ha ett tydligt framtidsperspektiv och relatera till Skellefteå kommuns
tillväxtmål och på vilket sätt verksamheten bidrar till att detta nås. Visionerna för
de enskilda verksamheterna kommer att ligga till grund för kulturhusets
övergripande vision.
3. Ekonomi
För att kunna arbeta vidare med finansiering och verksamhetsbudgetar inför det
kommande kulturhuset behövs en utgångspunkt. Därför ska verksamheterna ta
fram sin budget för 2014 inklusive eventuella overheadkostnader.
Arbetet har genomförts i arbetsgrupper och för att arbetet skulle gå hand i hand med
den övriga processen har kontinuerliga avstämningar gjorts i projektgruppen. Samtliga
frågor skulle vara besvarade och inlämnade till projektledaren 2014-03-31. Därefter
har ett antal kompletteringar gjorts och slutligen har det inlämnade materialet
sammanställts i denna rapport.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 6 (19)
101
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Beskrivning av verksamheten
I nedanstående avsnitt presenteras verksamheten och dess planer för framtiden.
MAN:s verksamhet kommer att präglas av utställningar, pedagogisk verksamhet
(inklusive föreläsningar, workshops och seminarier) och socialt orienterade projekt.
MAN förvaltar även en konstsamling utifrån vilken tematiska och historiska
utställningar kan skapas. Samlingen ska inte magasineras i kulturhuset, men de
frågeställningar och historier som ryms i den kommer att utgöra en grund för
utställningar och presentationer. Parallellt med dessa kommer MAN att visa
utställningar med nu levande konstnärer, och genom att knyta teman till samlingen
vill MAN sätta en, i stora delar oskriven, historia i relation till dagens samhälle.
MAN:s utställningsverksamhet har sedan starten, på grund av avsaknaden av
utställningslokaler, varit experimentell och byggt mycket på social interaktion. MAN
har mycket att tacka denna gren av verksamheten för, då den varit starkt bidragande
till att etablera MAN som institution. Medverkande konstnärer utmanas i sin yrkesroll,
nya samarbeten och lösningar presenteras och publiken möter samtida konst på nya
arenor. Detta är något som MAN vill fortsätta att utveckla och förädla med
kulturhuset som ett levande nav. Även om delar av MAN:s verksamhet även
fortsättningsvis kommer att äga rum utanför galleriets och kulturhusets väggar
kommer kulturhuset att vara den sammanhållande länken och platsen där mycket av
förmedlingen kommer att äga rum. Detta gäller även den pedagogiska verksamheten.
MAN har redan idag ett omfattande pedagogiskt samarbete med skolorna i Skellefteå
kommun men vill, med rätt resurser, utveckla det eftersom museet idag inte har
möjlighet att möta den efterfrågan som finns. MAN har även stora möjligheter att
utveckla förmedlingen genom att stärka verksamheten som riktar sig till andra måloch åldersgrupper.
Kulturhuset kommer att vara den första plats på vilken MAN verkligen kan göra
samlingen tillgänglig för allmänheten. Samlingen är unik och intressant ur ett globalt
perspektiv och en viktig del för att möjliggöra samarbeten med framför allt
internationella institutioner. I kulturhuset kan MAN integrera den publika
verksamheten med det arbete som bedrivs kopplad till samlingen. Kulturhuset
kommer även att vara en förutsättning för att MAN ska kunna förverkliga många av
de utställnings- och samarbetsprojekt med svenska och internationella
samarbetspartners som idag har fått stå tillbaka på grund av att MAN saknat de rätta
förutsättningarna. Att samlingen lyfts fram kommer även att vara en stor fördel i
arbetet med att öka samarbetet med den akademiska forskningen. I kulturhuset
kommer MAN bland annat att ställa ut konstsamlingen med olika tematiska
infallsvinklar. Tonvikten kommer dock fortsatt att ligga på tillfälliga utställningar och
samarbetsprojekt med internationellt etablerade konstnärer. Fortsättningsvis kommer
MAN att renodla projekt som dels tar plats i det offentliga rummet, dels bygger på
samarbeten med privat och offentlig sektor, men kulturhuset är platsen där MAN:s
verksamhet knyts samman genom utställningar, pedagogisk verksamhet, seminarier
och föreläsningar.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 7 (19)
102
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2.1
Vision och mål
MAN:s vision omfattar att utmana bilden av vad ett konstmuseum kan och ska vara,
hur ett konstnärskap ska förmedlas och ställer frågor om vårt samhälle, nu och i
framtiden. Aktiviteterna i det offentliga rummet kommer att kopplas samman med
presentationer i museets lokaler i kulturhuset och binda samman frågeställningar om
vår samtid och historia. MAN är en verksamhet som ska provocera, engagera och
synliggöra konsten i samhället. MAN kommer att fungera som en garant för ett
levande kulturhus då publikens delaktighet och medskapande kommer att vara en
viktig del av verksamheten.
Visionen lyder: MAN ska vara ett nordiskt nav för samtidskonst och genus.
MAN:s verksamhet ska vara en spjutspets inom samtidskonsten och behandla såväl
historiska som nutida frågeställningar. Genom sitt uppdrag att arbeta med
samtidskonst och genusfrågor, samt genom nyskapande förmedling, ska MAN vara en
institution som erbjuder publik och konstnärer en utveckling av den traditionella
utställningen och nya arenor för möten med konst.
Verksamhetens primära mål är att vara en konstnärlig spjutspets och museet ska
uppfattas konkurrenskraftigt i ett internationellt perspektiv. Den pedagogiska
verksamheten ska utmärka sig i en nationell jämförelse.
2.2
Prioriterad publik
MAN arbetar efter de kulturpolitiska mål som prioriterar barn och unga, och då MAN
sedan länge bedriver ett omfattande pedagogiskt arbete är det också den målgruppen
museet främst möter. MAN:s verksamheter kommer att vara mer uppsökande i
framtiden och fokus kommer att ligga på att i olika former engagera publiken i
medskapande aktiviteter och konstprojekt. Den utpekade målgrupp som kommer att
prioriteras, och som idag inte nås i önskvärd utsträckning, är personer i åldern 20-45
år.
2.3
Ekonomi och organisation
MAN är i en stark utvecklingsfas. Förutom att revidera de långsiktiga målen arbetar
konstmuseet också med att säkra och stärka driften av framtida verksamhet i ett
långsiktigt perspektiv. Detta görs för att garantera MAN:s relevans för framtidens
samhälle och omfattar bland annat utvecklingen och etableringen av nya
arbetsmodeller. MAN har även inlett ett arbete för att etablera nya samarbeten och
hitta nya finansieringsmodeller.
Framöver kommer MAN:s publika verksamhet att präglas av en annan långsiktighet
och i allt högre grad vara projektorienterad i två- och treårsintervaller samt bygga på
samarbeten med fler partners och externa finansiärer. Detta för att den mer publika
delen av verksamheten kommer att behöva vara mer självfinansierad. Den
projektorienterade verksamheten kommer till stor del att styra verksamheten under
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 8 (19)
103
SKELLEFTEÅ KOMMUN
treårsperioder och manifesteras genom aktioner och utställningar i både kulturhuset
och det offentliga rummet.
För att kunna möta framtidens behov behöver organisationen på sikt förstärkas.
MAN behöver en utställningssamordnare för att avlasta den arbetsbörda som idag
främst ligger på avdelningschefen. Detta för att bland annat frigöra resurser för
strategisk utveckling och samarbetet med externa finansiärer. Det är ett arbete som
kräver en förstärkning av organisationen för att den dagliga verksamheten inte ska bli
lidande.
Utöver detta behövs en intendent med ansvar för samlingen, som kan det arbetet samt
sköta kontakten med inte minst den akademiska forskningen och andra berörda
institutioner från vilka MAN också lånar konstverk. En översyn av samlingens
tillhörighet och förutsättningar för fortsatt samlande måste göras.
MAN har även behov av att förstärka personalen med ytterligare pedagogisk
kompetens för att kunna utveckla det pedagogiska arbetet, men även för att möta en
efterfrågan som vi ser ökar.
I övrigt kommer museets organisation att omfatta fler anställda men då främst genom
olika projekt.
Budget historiskt
2009
Apr-dec
2010
2011
2012
2013
Tkr
Tkr
Tkr
Tkr
Tkr
2 006
Driftbidrag
1 585
1 884
1940
1 979
Övr intäkter
2
11
289
232
118
-118
Jämförelsestörande poster (pågående proj)
Tot intäkter
1 587
1 895
2 347
2 093
2 006
Utställningskostnader, inkl fraktkostnader
-141
-322
-367
-252
-198
Lokal- städ och larmkostnader
-66
-97
-97
-101
-89
Personalkostnader
-543
-1 121
-1 119
-1 194
-1 164
Marknadsföringskostnader
-61
-134
-128
-162
-131
Övriga kostnader
-187
-150
-183
-247
-317
Interna gemensamma kostnader
-91
-294
-270
-300
-300
Tot ack
"överskott"
RESULTAT
498
-223
183
-163
-193
102
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 9 (19)
104
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2.4
Trender som påverkar de framtida verksamheterna 2030
Under lång tid har MAN levt på att vara ett av få museer i världen som genomgående
beaktat genusperspektivet i sin verksamhet. Det har bidragit till att etablera MAN som
viktig aktör inom samtidskonsten, nationellt och internationellt, men fokus på den
sidan av verksamheten har också blivit den dominerande bilden av vad MAN är.
MAN är, och ska, först och främst vara ett museum för samtida konst. Samtidigt
utvecklas samhället och MAN måste utvecklas med det. Under lång tid har MAN
överlevt genom att vara ett ”genusmuseum” och/eller ett ”kvinnokonstmuseum”, utan
att kunna stärka eller förädla de kompetenser som krävs för att utvecklas vidare.
Idag genomsyrar genusperspektivet de flesta museer, bland annat genom statliga
direktiv, och utvecklingen kommer att fortsätta. På ICOM:s (International Council of
Museums) världskongress 2013 antogs en resolution som sa att ICOM:s samtliga
medlemmar ska beakta genusperspektivet i sina verksamheter. Om MAN även
fortsättningsvis ska kunna hävda sig som en viktig instans inom området krävs det
rejäla investeringar och nya resurser för att kunna knyta nödvändig kompetens till
verksamheten. Uteblir dessa kan en bredare tolkning av genusfrågor och normkritik
öppna många nya möjligheter. Det är av högsta vikt att MAN utmärks av hög
konstnärlig kvalitet, och det verkligt unika med MAN är att museet kunnat erbjuda
sammanhang och en förankring i lokalsamhället som få institutioner kan konkurrera
med. MAN:s metodutveckling och arbetssätt har starkt bidrag till att etablera MAN
som institution. MAN bör också vara den institution som leder diskussionen om vad
ett konstmuseum är, vilken (konst)historia som samlas, sätten historien förmedlas på
och på samma gång flytta gränserna för vad en utställning, och konst, kan uppfattas
vara. MAN:s verkliga kvalitéer har alltid legat i hur museet arbetar med
frågeställningar om identitet, samhälle och genus, inte att museet gör det.
Idag pågår en utveckling i att det etableras fler kommunala konsthallar, men även
oberoende konsthallar och gallerier utvecklar sina verksamheter. Aktiviteten hos dessa
konsthallar och gallerier är idag väldigt omfattande och mer till sin karaktär att likna
kulturcentra där konstutställningar presenteras jämte andra konstnärliga uttryck som
film, musik och dans. En del av denna utveckling går att spåra till ett ökat behov av
extern finansiering där samarbeten över genregränserna har fått en ökad betydelse för
att säkra den dagliga driften. Samarbeten med externa aktörer och andra institutioner
kommer att vara viktiga för MAN i framtiden, och för dess verksamhet i kulturhuset.
Sverige är ett av de länder vars museer besöks mest frekvent, och under 2013 besökte
fler än 17 miljoner människor ett svenskt museum. Samtidigt är MAN medvetna om
att museipublikens vanor och förväntningar förändras. Det är MAN:s ambition att
vara en föregångare och ledare när det kommer till utvecklingen av framtidens
museer. Högre krav kommer att ställas på att kunna möta individuella behov och
förväntningar, precis som förmågan att erbjuda interaktion och delaktighet måste bli
bättre. MAN:s styrka har sedan museet grundandes legat i att erbjuda människor en
kritisk miljö som utgör grunden för debatt och dialog om vårt samhälle. Genom en
flexibel organisation, som anpassar sig efter projektens mål snarare än tvärtom, kan
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 10 (19)
105
SKELLEFTEÅ KOMMUN
MAN erbjuda unika möjligheter för konstnärer och innovatörer att möta sin publik för
att gemensamt granska vårt samhälle och initiera dialoger om vår gemensamma
framtid.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 11 (19)
106
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
Underlag till lokalprogram
Underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål på lokaler och
utrustning osv.
3.1
70/130-principen
70/130-principen är en intressant princip för det kommande kulturhuset då den
beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter i ett gemensamt hus. Genom ett
flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan man
under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt
mycket mer ytor att arbeta på.
3.2
Lokalbehov
Det är viktigt att lokalerna har stor flexibilitet och att det är möjligt att förändra dem
efter MAN:s behov. Om man utgår ifrån 70/130-principen har MAN följande behov:
Utställningslokaler
210-350 m2 varav 80-100 m2 är anpassade för
pedagogisk verksamhet och större grupper, med
närhet till rinnande vatten.
Förråd/förvaring (kan delas)
ca 100 m2. Vissa kvadratmeter bör vara avsatta för
respektive verksamhet, bl.a. för förvaring av
pedagogiskt material.
Totalt 310- 450 m2
3.2.1
För sin egen verksamhet behöver MAN 210- 350 m2 för att presentera utställningar
med verk ur samlingen, tillfälliga utställningar och projekt men även för att kunna
producera och ta emot större utställningar än vad som i dag är möjligt. Det bör därför
vara möjligt att kunna dela in lokalen i flera salar, alternativt att utställningslokalen
består av flera rum. Detta möjliggör att MAN kan visa flera utställningar med olika
tidsperspektiv och olika tekniker.
Utställningslokalerna måste ha en hög säkerhetsklass samt vara utrustade med
klimatanläggning och minimera direkt solljus på utställda verk. Konst på papper bör
inte förvaras i temperatur som överskrider rumstemperatur och RH bör vara 40 % - 60
%. Måleri på duk bör förvaras och visas i lokaler med jämn RH då svängningar i RH
resulterar i sprickor i grund- och färgskikt. RH över 68 % och värme över 25° C
gynnar uppkomst av mögel.
MAN har ett behov av ytor i storleksordningen 80 -100 m2 för pedagogisk
verksamhet. Dessa ytor ska kontrolleras av MAN. Ytorna för pedagogik kan vara
inrymda i utställningslokalerna men måste kunna ta emot grupper på 20 – 30 personer
och ha nära tillgång till vatten. Den delen av lokalerna måste vara utrustade för att tåla
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 12 (19)
107
SKELLEFTEÅ KOMMUN
större slitage (mer industriella). Lokalerna bör kunna stängas och öppnas beroende på
behov, dels för att kunna bjuda in besökare i den pedagogiska verksamheten, dels för
att kunna skapa avskildhet när så behövs. Att införa den här typen av lokaler i
utställningshallen skapar en multifunktionalitet som främjar MAN:s
förmedlingsarbete då det är ytor som skapats och anpassats för ändamålet samtidigt
som de kan användas för utställningar, som projektkontor för inbjudna konstnärer,
samtal, videoinstallationer m.m.
3.2.2
Uppackningsrum, förråd, in-och utlast
MAN har frångått kravet på ett separat uppackningsrum, då funktionen av detta är
värd att diskutera. Med lokaler/förråd i anslutning till inlastningen kan de anpassas för
att fungera som förråd och mellanförvaring av konstverk och emballage. Lokalerna
bör vara säkerhetsklassade och uppfylla de krav som bl.a. statliga museer ställer på
klimatanpassning vid utlån av konst. Utrymmet bör vara så stort att föremål kan
hanteras och flyttas utan att riskera att stötas eller skadas, men kan begränsas då själva
uppackningen och största delen av hanteringen bör kunna ske i respektive
utställningshall. Förutsättningen för detta är att transporter och klimat mellan
inlastningsområde/förråd och utställningshall är säkerställda. In- och utlast bör vara
dimensionerade för att kunna ta emot omfattande och skrymmande gods med lastbil.
3.2.3
Kontorslokaler
Då MAN:s verksamhet kommer att förändras ställs andra krav på kontorsutrymmen.
Då många aktiviteter kommer att genomföras inom ramen för olika projekt och
samarbeten är det inte ett nödvändigt krav att samtliga anställda är placerade i
kulturhuset. Förutsättningarna att de personerna kan arbeta från andra lokaler, som
Nordanå, Campus och övriga arenor bedöms som goda. Likväl kommer MAN:s
personalbehov i kulturhuset att öka jämfört med den bemanning verksamheten har
idag.
3.2.4
Övrigt
MAN förvaltar förutom samlingen även ett arkiv vilket med fördel skulle kunna
tillgängliggöras inom kulturhuset. Denna del av verksamheten kan förankras för att
samverka med andra verksamheter, som till exempel stadsbiblioteket.
Samordningsvinster mellan flera verksamheter finns att göra och bör utredas närmare.
Både MAN och Skellefteå konsthall använder sig idag av tekniker och snickerier i sin
verksamhet. Det finns en styrka i att ha tekniker, material och verkstad på plats vilket
väcker frågan om övriga verksamheters tillgång till den verkstad som planeras utifrån
Västerbottensteaterns behov.
Magasinering av MAN:s konstsamling bör inte lokaliseras till kulturhuset, men frågan
rörande magasin, vård och nyförvärv bör utredas i relation till kulturhusprocessen.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 13 (19)
108
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3.2.5
Utrustning och inredning
När det kommer till utrustning så går tankarna än så länge inte på detaljnivå.
Avgörande är att utställningslokaler och andra utrymmen håller högsta standard när
det kommer till klimat, säkerhet och belysning. På sikt önskar MAN utreda
möjligheterna att med teknisk utrustning kunna öka sin tillgänglighet. Taktila skrivare
är ett exempel, och museets möjligheter att arbeta med interaktiv digital teknik.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 14 (19)
109
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4
Ett kulturhus möjliggör nya samarbeten
Gemensamma funktioner och samarbeten är frågor som är viktiga att lyfta i ett tidigt
skede för att lyfta blicken mot varandras verksamheter. Tillsammans ska den bästa
samarbetsmiljön för kulturhuset skapas.
4.1
Gemensamma ytor och funktioner
Utifrån att organisationen kan lösas fördelaktigt för samtliga aktörer ser MAN ett
gemensamt behov när det kommer till tekniker, snickerier och tillfälliga byggnationer,
ljussättning, viss administration som personal- och lönehantering,
reception/information, hus- och utställningsvärdar och städpersonal. Vidare kan
personalrum och matsal delas liksom vissa ytor för publik och pedagogisk
verksamhet.
En funktion som diskuterats på MAN är ett gemensamt utrymme för mindre och mer
experimentell verksamhet. Ett rum som kan användas av fria grupper, inbjudna
utställare, koreografer med flera för både publika evenemang och för att utveckla ny
konstnärlig verksamhet. Det kan vara en yta där publiken kan ta del av en konstnärlig
process och work in progress men även vara en plats där husets verksamheter kan
experimentera med verksamhetsutveckling och testa nya idéer i mer eller mindre
skarpt läge.
Foajéer och gemensamma ytor kan samnyttjas samtidigt som evenemang kan
koordineras och samverka, som att teaterpremiärer sker i anslutning till invigningar av
konstutställningar etc.
MAN anser att det vore intressant att vidare utforska vilka samarbeten museet, med
nya resurser, kan etablera även utanför kulturhuset. Med möjligheten att husera större
utställningar vill MAN konkretisera samarbeten med näringslivet, campus, övrig
akademisk forskning och i huvudsak internationella institutioner som inte är möjliga
idag.
4.2
Möjliga samarbeten mellan verksamheterna och med andra
Samarbeten mellan verksamheterna (MAN, Kultur Skellefteå och
Västerbottensteatern) sker redan idag och det finns stora möjligheter att utveckla
detta. Det kommer dock att krävas bättre resurser och lokaler än vad som är
tillgängliga idag, något som kommer genom kulturhuset. MAN har tillsammans med
UngHästen och projektet ”Tysta leken” utvecklat en arbetsmodell för
gränsöverskridande verksamhet som museet vill fortsätta att utveckla i framtiden.
MAN kommer att söka samarbeten inom en rad olika fält. På sikt kommer MAN att
delta i forskningsprojekt och initiera egna, men är samtidigt intresserade av att
etablera samarbeten inom många olika fält som näringslivet och konstnärliga uttryck
bortom bildkonsten. En gemensam nämnare kommer vara publikens delaktighet och
medskapande, vilket är en viktig del av vår förmedling. Prioriteten är alltid att
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 15 (19)
110
SKELLEFTEÅ KOMMUN
leverera konstnärlig kvalitet, men vi vill kunna laborera och utveckla formerna för vår
förmedling.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 16 (19)
111
SKELLEFTEÅ KOMMUN
5
Flytten till det nya kulturhuset
MAN ser fram emot att tillsammans med de andra aktörerna skapa ett kulturhus som
saknar motsvarighet i Sverige. En plats där lokal och regional kulturverksamhet är
med och definierar en gemensam vision, utan att för den skull tumma på de enskilda
verksamheternas mål. MAN ser även fram emot en öppenhet gentemot varandras
verksamheter och konstnärliga uttryck, samt att arbeta i ett sammanhang som tillåter
samarbeten och utveckling under stor frihet.
Att MAN utsetts till en av kulturhusets profilverksamheter är en mycket efterlängtad
och nödvändig satsning på konstmuseet. Verksamheten i kulturhuset kommer att
kräva resursförstärkningar på både personalsidan och i finansieringen, men det
kommer att ge MAN förutsättningarna att förverkliga mycket av den potential som
finns inom museet, och samtidigt stärka regionens attraktionskraft i ett internationellt
perspektiv.
Den största oron är att organisationen inte lyckas leva upp till en målsättning om att
låta verksamheternas egna uttryck samexistera utan att de tvingas in i en gemensam
mall, vilket i längden skulle begränsa de konstnärliga uttrycken, entusiasmen och
engagemanget.
En annan farhåga är att verksamheten inte tillåts behålla sin konstnärliga profil utan
toppstyrs utifrån generell policy.
Den största skillnaden blir att MAN kommer att kunna presentera en mer komplex
men samtidigt tydligare och mer sammanhållen verksamhet. Idag består MAN:s
verksamhet egentligen av tre olika ben – samlingen, tillfälliga utställningar och
projekt. I kulturhuset kommer de tre benen att samverka, och kulturhuset kommer att
vara navet för MAN. Sedan MAN invigdes 1995 har ett stort fokus legat på att
utveckla verksamhetsinnehåll, en prioritering som lett till att det under många år
saknats den grundläggande organisation som krävs för att ge stabilitet och
förutsättningar att utveckla verksamheten i ett långsiktigt perspektiv.
MAN:s konstsamling har under lång tid fungerat i verksamhetens periferi.
Utställningen på Stadsbiblioteket var en tillfällig lösning, som idag blivit permanent,
och fungerar i realiteten som magasinering av konstverken i brist på alternativ. För att
utveckla arbetet med konstsamlingen krävs resurser i form av ändamålsenliga lokaler,
men även resurser för vård, magasinering samt nyförvärv. Den tillfälliga
utställningsverksamheten behöver ändamålsenliga lokaler i större dimensioner och de
socialt orienterade projekten saknar idag en arena där de kan göras tillgängliga på
bästa sätt. Med kulturhuset som nav kommer dessa delar att få en gemensam
samlingspunkt.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 17 (19)
112
SKELLEFTEÅ KOMMUN
6
Fortsatt arbete
Arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och
finansiering fortgår. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras.
Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för
projektering och byggandet av kulturhuset. Detta dokument kommer att användas som
underlag för det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 18 (19)
113
Tel: 0910-73 50 00
114
2014-12-04
tävlingsprogram från Skellefteå konsthall
Skol- och kulturkontoret
Anna-Karin Larsson
115
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
Dokumentnamn:
2014-12-04
tävlingsprogram_Skellefteå konsthall
Sida 2 (25)
116
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
INLEDNING ................................................................................................................................................................. 4
1.1
2
GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................................................... 4
1.1.1
Organisation ................................................................................................................................................... 4
1.1.2
Arbetssätt ........................................................................................................................................................ 5
2.1
2.2
2.3
2.4
3
VISION OCH MÅL ........................................................................................................................................................ 8
3.1
3.2
4
70/130-PRINCIPEN .................................................................................................................................................... 12
LOKALBEHOV .......................................................................................................................................................... 12
3.2.1
Utställningslokaler........................................................................................................................................ 13
3.2.2
Uppackningsrum, förråd, in-och utlast ......................................................................................................... 13
1.1.1.
Samordning av lokalbehov med MAN ........................................................................................................... 13
4.1
4.2
MÖJLIGA SAMARBETEN MELLAN VERKSAMHETERNA OCH MED ANDRA ................................................................... 15
5
6
FORTSATT ARBETE ............................................................................................................................................... 17
BILAGA 1 – PERSONAL PÅ ANDRA KONSTHALLAR .............................................................................................. 19
BILAGA 2 – BESÖKSSTATISTIK NORDANÅ 2009-2013 ............................................................................................. 25
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 3 (25)
117
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
Anna Nordlander.
1.1
Genomförande
1.1.1
Organisation
Projektledning:
Styrgrupp:
kulturnämnden.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 4 (25)
118
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Ledningsgrupp:
Projektgrupp:
Arbetsgrupper
1.1.2
Arbetssätt
kulturhuset skapas.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 5 (25)
119
SKELLEFTEÅ KOMMUN
framåt.
3. Ekonomi
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 6 (25)
120
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Skellefteå kommun har sedan 1966 bedrivit en kommunal konstutställningsverksamhet
i kulturnämndens regi, först på Expolaris och sedan på Nordanå. Kulturnämnden har
genom tiderna sett den kommunala konsthallen som en viktig verksamhet. I
konsthallens riktlinjer, nu som då, har man sett utställningar av pedagogisk karaktär,
angelägna till innehåll och målsättning, som det primära. Att visa samtida svensk,
nordisk och internationell konst ingår också i riktlinjerna liksom att verka för
geografisk spridning. Likaså tillkommer det uppdraget att spegla regionens konstliv
genom att bereda utrymme för etablerade konstnärer och amatörer i en regelbundet
återkommande jurybedömd konstsalong.
samtidskonst och stödja konstnärligt arbete. Skellefteå konsthall ska vara en
mötesplats där samtidskonsten synliggörs och diskuteras. Skellefteå konsthall ska
återge den mångfald som samtidskonsten erbjuder. Konsthistoriska utställningar kan
också rymmas inom ramen om innehåll lyfts och förs i dialog med en samtida kontext.
Utställningarna är det primära men det ska också finnas utrymme för produktion,
publikationer och forskning. Verksamheten ska bedrivas på nationell och internationell
nivå, men även ha en regional förankring. Verksamheten ska följa statliga
rekommendationer för konstnärers ersättningar samt vara en del av ett större nätverk
med andra svenska och utländska kulturinstitutioner där samarbetet kan vara
utställningar, program, utbildningar eller Artist in Residence (AiR).
Skellefteå konsthall ska arbeta för att öka intresset och kunskapen om samtidskonst
genom att ständigt föra en dialog med invånare och sina besökare. Skellefteå
konsthalls verksamhet ska vara tillgänglig och öppen för redan befintliga och nya
besökare. Detta ska etableras genom att koppla samman utställningar i konsthallen
med programläggning av föredrag och diskussioner med fackkunniga inom olika
områden, offentliga visningar samt tillgängliga presentationstexter och
avsiktsförklaringar. Betydande rumsliga gestaltningar av utställningarna ska också
tillämpas, liksom prövande av nya former för den pedagogiska verksamheten där man
kan se skaparverkstad med barn och ungdom som en del.
Skellefteå konsthall visar 4-6 utställningar om året med en utställningsperiod om
ungefär 10 veckor. Utställningarna är i regel producerade av konsthallen och visar
framför allt etablerade konstnärer. Utställningarna kan vara presentationer av enskilda
konstnärer eller tematiserade grupputställningar, som vill sätta konsten i ett större
kulturellt sammanhang. Utställningen ”En bildvärld för stora och små”, som lyfte
bilderboken som konstform från 1950-talet fram till idag, är ett exempel på detta.
Planeringsprogrammet för utställningarna har över ett års framförhållning.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 7 (25)
121
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2.1
Vision och mål
samtidskonst och stödja konstnärligt arbete. Skellefteå konsthall ska också främja
kvalitet och konstnärlig förnyelse som exempelvis för konsthallens del innebär att
erbjuda aktuella utställningar som avspeglar vår samtid och som visas på den
nationella och internationella konstscenen.
Skellefteå konsthalls vision är att vara en nod och ett centrum i norra Sverige för
samtidskonst år 2030.
Detta ska etableras genom utställningar, program och aktiviteter av hög professionell
nivå med konst såväl från den egna regionen som från den övriga världen. I detta
ingår även att det ska finnas en öppenhet för prövande av nya former för verksamhet
och forskning.
2.2
Prioriterad publik
Skellefteå konsthall ska visa samtidskonst för alla, oavsett ålder och kön.
Verksamheten söker ständigt nya former för att nå en bredare publik och kommer att
fortsätta med punktinsatser för olika mål-och åldersgrupper beroende på arrangemang
eller tydlig utebliven åldersgrupp. Det kan åstadkommas med exempelvis särskild
marknadsföring, tillfällig pop up-verksamhet eller samarbeten med andra
institutioner. Samarbeten kan ske inom det egna fältet för bildkonst eller med andra
konstformer. Skellefteå konsthalls mål är även att vara tillgänglig för alla. Därför bör
entrén vara kostnadsfri samt att gratis trycksaker bör produceras, det vill säga att varje
utställning har en folder som presenterar utställningen på svenska och engelska.
2.3
Inför kommande flytt av Skellefteå konsthall bör kulturens konstverksamhet i rena
tjänster utökas. En studie genomförd i slutet av 2013, där hittills 6 konsthallar svarat
(se inlämnat material från konsthallen), visar att konsthallarnas personal är som mest
10 heltider och som minst 3,5 heltider.
Förslag på organisation för Skellefteå konsthall
1 konsthallschef (heltid)
1 konstintendent (heltid)
1 konstpedagog/guide/värd (heltid)
1 konstpedagog/verkstad/värd (halvtid)
Organisationen för Skellefteå konsthall bör ha en konsthallschef som har det
övergripande ansvaret för verksamheten med budget, projektansökningar och
arbetsledaransvar.
Dessutom bör en konstintendent anställas som ansvarar för allt från produktion av
utställningar och program till kontakt/kontraktering med konstnärer och institutioner. I
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 8 (25)
122
SKELLEFTEÅ KOMMUN
konstintendentens arbete ingår även idé/researcharbete, innehåll/utformning av
utställningar, texter till hemsida, press och utställningar, hängning och montering.
En tvåspråkig konstpedagog med konstbakgrund bör knytas till verksamheten. I
dennas arbetsuppgifter ingår att guida utställningarna för alla åldersgrupper samt
vakta/vara värd vid utställningarna. Likaså bör en konstpedagog som arbetar praktiskt
utifrån utställningarna anställas, en verksamhet som riktar sig till barnfamiljer och
skolor.
Eftersom försäkringsbolag och utlånande institutioner kräver vakthållning av
utställningarna bör konsthallen ha en egen receptionsdisk med personal. Denna tjänst
bör delas mellan pedagogerna som kan vakta, sälja eventuell litteratur som är kopplad
till utställningarna samt svara på frågor om utställningarna.
Verksamheten behöver också teknikerstöd, marknadsföring och viss typ av
administration.
Förslag på organisation för kommunens konstsamling och -arkiv
1 konstintendent
1 konstassistent (halvtid)
För Skellefteå kommuns räkning vore det allra bästa alternativet att flytta
inköpsansvaret och utsmyckningar enligt enprocentsregeln till en egen tjänst. I
arbetsuppgifterna skulle ingå att ha huvudansvaret för kommunens konstsamling,
konstinköp, enprocentsutsmyckningar samt vårda och visa Meijersamlingen på
Nordanå. Denna person skulle därmed också ha utrymme att utveckla arbetet med
enprocentsutsmyckningar och arbetet med kommunens konstsamling och konstarkivet.
I dagsläget finns ingen tid till sådana strategi- och utvecklingsfrågor. Vidare finns idag
ingen specifik strateg för det allmänna bildkonstlivet, det är möjligt att det skulle
finnas utrymme för det inom denna tjänst.
Idag finns en 25 procents tjänst som inrättas ett halvår i taget, vilken arbetar med
kommunens konstarkiv. Tyvärr uppnås inte ett önskvärt resultat då tiden enbart räcker
till att registrera in-och utlån i en konstdatabas samt vårda trasig konst. Tjänsten borde
få utrymme för stickprovsinventeringar, översyn av montering/hängning/exponering
av konsten på de olika förvaltningarna samt att göra pedagogiska nedslag i anslutning
till samlingen. Idag är det tjänstemannen för Skellefteå konsthall som står för inköp
och enprocentsutsmyckningar men i en förlängning vore det bästa att ansvaret
separerades från Skellefteå konsthall.
Ett annat alternativ är att Skellefteå konsthall fortsatt har ansvaret för kommunens
konst/arkiv, Meijersamlingen, inköp och enprocentsutsmyckningar. En sådan
organisationsmodell råder i många kommuner som har kommunala konsthallar,
exempelvis Gävle och Luleå. Det skulle innebära 3,5 - 4 tjänster istället för 5 tjänster.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 9 (25)
123
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Skellefteå konsthalls verksamhet bör i en framtid följa statliga rekommendationer
gällande löner och arvoden för konstnärer (se MU-avtal). Idag försöker detta följas så
gott det går men i samband med flytt bör konsthallens verksamhetsbudget räknas upp.
Detta då anslaget, som idag är 198 tkr, inte täcker alla bitar som förutom arvoden är
frakter, resor, boende, transportförsäkringar, byggmaterial med mera.
Om man ser till andra konsthallar har exempelvis Luleå konsthall ett
verksamhetsanslag för utställningar på 500 tkr/per år men där har vikten lagts på
mängden utställningar, ca 20 utställningar per år, framför ersättningar och därmed följs
inte MU-avtalen. I Skellefteå bör man i första hand se till konstnärernas rättigheter och
följa statliga rekommendationer.
Förslag på verksamhetsbudget för Skellefteå konsthall: 700 tkr per år.
Budget 2014
Konsthallen - Budget för 2014 inkl OH
tkr
Personal
700
Verksamhet
386
Lokaler
270
OH-kostnader*
376
Total budget
1 732
* marknadsföring, tekniker och övrig personal
2.4
Kommunens vision är att öka invånarantalet till år 2030, och för att få fler att flytta hit
eller återvända måste Skellefteå kunna erbjuda ett kvalitativt kulturutbud. Idag råder
en stor medvetenhet hos gemene man, där krav på upplevelser är en del. Därmed ökar
förväntningarna dit man flyttar, vad gäller vilket utbud (se, prata och göra kultur) som
erbjuds då man är ledig. För konsthallens räkning gäller det att erbjuda aktuella
utställningar som avspeglar vår samtid och som visas på den nationella/internationella
scenen. Där blir också den praktiska delen, med verkstäder kopplade till
utställningarna, viktiga framför allt för barnfamiljer och skolor. Idag har konsthallen
ingen konstpedagog som både guidar och arbetar praktiskt med utställningarna.
I utställningssverige har de kommunala konsthallarna under 2000-talet fått en allt
viktigare roll. Dels bidrar de till en kulturell och geografisk rättvisa, det vill säga
oavsett var man bor är det en demokratisk rättighet att se och uppleva konst, dels ger
verksamheten arbetstillfällen för en yrkeskår. Positivt för yrkeskåren är också att de
kommunala konsthallarna inte har några kommersiella intressen på samma sätt som
gallerierna eller privatägda institutioner. De kommunala konsthallarna har blivit
viktiga aktörer för att sprida samtidskonsten inte minst sedan Riksutställningars
verksamhet förändrats och inte längre förmedlar vandringsutställningar till hela
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 10 (25)
124
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sverige. Gallerierna minskar dessutom också i antal. De stora finns kvar och är
framför allt etablerade i storstäderna, liksom som de oberoende konsthallarna.
I framtiden kommer utbyten och samarbeten mellan kulturinstitutionerna förekomma i
högre grad, detta för att stärka varandra och kulturens roll. Exempelvis kan tillfällen
till utbyten mellan konstscenerna i norr ges i form av utställningsturnéer,
programutbyten och AiR med mera.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 11 (25)
125
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
utrustning osv.
3.1
70/130-principen
70/130-principen förordar en stor flexibilitet vilket kräver koordinering. Skellefteå
konsthall har en lång framförhållning (1-2 års framförhållning) när det gäller
planering av utställningar, dels för att säkerhetsställa en kvalité gentemot både
konstnär/utställare och besökare, dels för den interna planeringen gentemot tekniker,
reception, marknadsföring och internbudget. Konstnärer kontrakteras enligt MU-avtal
och beroende på uppdrag behöver de framförhållning för att producera helt nya verk
eller för att anpassa utställningsperiod efter deras planering.
Att beakta beträffande flexibilitet när det gäller konstverksamhet är att det finns vissa
säkerhetskrav att utgå ifrån. En enstaka utställning kan värderas till 2-3 miljoner,
vilket kräver att konsthallen följer vissa restriktioner som ett försäkringsbolag ställer,
som exempelvis brandsäkra väggar.
Det blir svårt för konstverksamheten att vara fullt så flexibel som 70/130-principen
önskar. Arbetet med att bygga konstutställningar kräver en monteringstid på ca 2
veckor per utställning, och Skellefteå konsthall visar mellan 4-6 utställningar per år
där varje utställning pågår minst 10 veckor. Från konsthallens sida handlar det om att
få tillbaka det de lägger in i tid och pengar, d.v.s. resursvinst. Dessutom måste
publikdeltagande och nätverksbyggande beaktas.
3.2
Lokalbehov
Om man utgår ifrån 70/130-principen har Skellefteå konsthall följande behov:
250/300 – 500 m2. Basen är 250 m2 men vid behov
utökas lokalytan då större utställningar planeras.
Förråd/förvaring (kan delas)
Ca 100 m2. Vissa kvadratmeter bör vara avsatta för
respektive verksamhet, bl.a. för förvaring av
pedagogiskt material.
Totalt 310 – 450 m2
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 12 (25)
126
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3.2.1
Utställningslokalerna bör ha en takhöjd på minst fem meter och en disponerad yta för
att rymma en större publik – inga smala korridorer och vinklar. I dagsläget drar
Skellefteå konsthall en vernissagepublik på ca 400 besökare vid ett och samma
tillfälle, vilket man bör ha i åtanke när lokalen byggs, inte minst för brandsäkerheten.
Som utställningsplats bör en konsthall ha neutrala väggar och golv. Väggar bör vara
släta och målade med vit matt färg. Golvet kan antingen vara ett obehandlat trägolv
eller putsat pigmenterat betonggolv. Eluttag ska vara dolda och placerade i golv och
tak. Ändamålsenliga armaturer måste finnas i lokalen samt att dess skenor sitter bra i
förhållande till vägg och varandra. Lokalen ska sakna trösklar, golv-och dörrlister.
Internetuppkoppling samt ljud-och högtalarsystem måste också beaktas.
Lokalerna ska säkerhetsklassas med lämpligt klimat-, ljus- och luftförhållande.
Luftfuktighetsnivå ska vara 45-55% RH. Variationen bör inte vara större än 5 % inom
en 24 timmarsperiod. Temperaturen ska vara 18-21º med en variation på ± 1º. Konst
på papper liksom textilier och föremål av annat extra ljuskänsligt material får inte
exponeras för mer än 50 lux under utställningstid. För oljemålningar är gränsvärdet
200 lux. Den ultravioletta strålningen ska på lämpligt sätt begränsas till 75 µW/lm.
Konsthallen ska vidare uppfylla kraven som försäkringsbolag ställer gällande brand
och säkerhet med brandsäkra väggar, vakthållning, osv.
3.2.2
Uppackningsrum, förråd, in-och utlast
Ett uppackningsrum bör ligga i nära eller direkt anslutning till konsthallen samt en
lastzon för in-och urlastning av kollin. Uppackningsrummet ska vara helt brandsäkert
och följa samma direktiv gällande klimat-, ljus-och luftförhållanden som konsthallen.
Till ytan bör uppackningsrummet vara i storleksordningen om ca 100 m2. Det kan vara
en fördel att konsthallen ligger på våningsplan 1, då kollifrakterna ibland kan väga
flera ton och till volymen är stora och otympliga. Förläggs verksamheten till
våningsplan 2-3 blir det sämre förutsättningar och en hiss lämpad för tung last måste
då installeras.
Samordningsvinster som Skellefteå konsthall ser är att tillsammans med MAN dela
uppackningsrum, vars funktion framför allt är förvaring av kommande och befintliga
utställningar.
1.1.1. Samordning av lokalbehov med MAN
Projektgruppen för Kulturhus Skellefteå har efter tidigare utredning från berörda
verksamheter (2014-04-08, se bilaga 1) gett Skellefteå konsthall liksom Museum
Anna Nordlander i uppdrag att utreda om och hur de kan samordna sina lokalbehov
för att minska framtida investerings-och driftskostnader.
Skellefteå konsthall är en kommunal konsthall och Museum Anna Nordlander är ett
museum med regionalt uppdrag, vilkas verksamheter till innehåll och uppdrag ser
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 13 (25)
127
SKELLEFTEÅ KOMMUN
olika ut. Skellefteå konsthalls uppdrag är att visa och väcka intresse för nationell och
internationell samtidskonst och MAN ska vara en mötesplats för hela regionen där
samtidskonst och genusfrågor står i centrum. Därför är det viktigt att båda
verksamheterna kan ses som solitärer som kompletterar varandra i ett kommande
kulturhus. Att verksamheterna får löpa parallellt ökar också mervärdet för
invånaren/besökaren, som erbjuds stadigvarande utställningar liksom tillfälliga
upplevelser/händelser som till exempel en teater erbjuder. När inte föreställningar ges
finns alltid en pågående aktivitet i de löpande utställningarna. Detta behövs för att
levandegöra ett kulturhus. Ett bra exempel är Kulturhuset i Stockholm.
Samordningsvinster som Skellefteå konsthall ser är att tillsammans med MAN dela
uppackningsrum, vars funktion framför allt är förvaring av kommande och befintliga
utställningar. Skellefteå konsthall har idag en konstpedagog som arbetar 40 % med
guidade visningar och ingen pedagog som arbetar praktiskt mot barn/ungdom. Blir det
ingen uppräkning för konsthallens organisation och verksamhet har Skellefteå
konsthall inget behov av ett pedagogrum/barnverkstad. Får konsthallen däremot
utökad budget, enligt tidigare utredning, skulle en samordningsvinst kunna vara att
dela på en pedagog/pedagoger.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 14 (25)
128
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4
4.1
I kulturhuset i Luleå finns en egen marknadsavdelning samt ett teknikerteam, och
dessa kopplas in punktintensivt vid nya utställningar. Dessa tjänster belastar inte Luleå
konsthall generellt utan dess service bekostas av en budget för hela kulturhuset. Denna
organisationsstruktur som ligger under kulturförvaltningen, Luleå kommun, vore
önskvärd även för kulturhuset i Skellefteå. Andra funktioner som kan vara
gemensamma är informationsdisk för hela huset (även turistinformation), personal-och
lunchrum, sammanträdesrum, kopieringsrum, föreläsningssal, mindre scen för
tillfälliga programpunkter, lokalvård och eventuellt viss administration. MAN och
Skellefteå konsthall skulle kunna ha ett par gemensamma ytor som exempelvis den
pedagogiska verkstaden och uppackningsrummet.
Vidare borde en butik med bra utbud, allt från konstlitteratur till design liknande
Designtorgets finnas i huset. Butik, restaurang och café bör nödvändigtvis inte drivas
av aktörerna i huset utan kan läggas ut på entreprenad. Till restaurangen borde en
mindre scen knytas så att man kan arrangera allt från soppluncher till rockklubb,
föreläsningar eller framträdanden över alla kulturgenrer.
Det nya kulturhuset möjliggör samarbeten, i högre grad än idag, mellan aktörerna i
huset. Det kan ske exempelvis genom gemensamma festivaler, tematiseringar och
tillfälliga arrangemang. Eftersom Skellefteå är Berättarnas stad kan det vara en möjlig
utgångspunkt till samarbeten mellan aktörerna i huset.
Skellefteå konsthall samarbetar redan idag med institutioner i och utanför Skellefteå,
vilket är något konsthallen kommer fortsätta med.
4.2
Möjliga samarbeten mellan verksamheterna och med andra
Fyrarumsmodellen, som är en ny modell för offentliga bibliotek, och som
Stadsbiblioteket utgår ifrån i sin utredning, går till viss del att använda som modell
även för Skellefteå konsthall. Det vill säga om man utgår från fyrarumsmodellen kan
rubrikerna mötas/delta, inspireras/uppleva, lära/utforska och skapa ingå.
Utställningsrummet kan inrymmas under de tre första rubrikerna och skaparverkstaden
kan ligga under den sistnämnda rubriken. Det är däremot svårt att avgränsa
kvadratmeteryta till varje underrubrik eftersom en konstutställning kan innefatta alla
delar samtidigt som att läsa, titta, tala, känna, visa och fantisera med mera.
Utställningarna kan även ingå vid internationella, nationella och regionala
samarbetsprojekt.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 15 (25)
129
SKELLEFTEÅ KOMMUN
5
Det är viktigt att kommunen satsar på en organisations- och verksamhetsuppräkning
för Skellefteå konsthall. Det är också av stor vikt att Skellefteå konsthalls verksamhet
separeras från verksamheten med kommunens konstsamling, där Meijersamlingen
ingår, och uppdrag inom enprocentsutsmyckning.
Inför flytten bör Skellefteå konsthalls grafiska profil ses över, idag har konsthallen till
exempel ingen logotyp. Detta måste samordnas med huset och de övriga aktörerna.
I det nya kulturhuset ser Skellefteå konsthall en möjlighet att få lokaler som är
lämpade för ändamålet och som följer säkerhetskraven gällande hantering/exponering
av konst. Möjligheterna att låna in och visa konst blir därmed mycket större.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 16 (25)
130
SKELLEFTEÅ KOMMUN
6
Fortsatt arbete
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 17 (25)
131
Tel: 0910-73 50 00
132
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Bilaga 1 – Personal på andra konsthallar
Den löpande verksamheten sköts av Röda Stens kansli och tekniker. Röda Sten har sju
anställda med olika arbetsuppgifter.
Verksamhetsledare: Mia Christersdotter Norman Information: Isebell Andersson Pedagogisk verksamhet: Sara Lorentzon Ekonomi: Helena Herou Koordination: Radha Hillarp Katz Teknik: Calle Andersson
Chef 1.0
Intendent 1.0
Pedagog 0.6
Programproducent 0.8
Informatör 0.6
Tekniker 1 0.75
Tekniker 2 0.5(10 månader)
Ekonom 0.25
Extrapersonal/bygg och semester 100 tkr
Detta räknar vi med under 2012 och kostnaden räknar vi då med blir 2.4 mkr. Detta är
för basverksamheten. När vi har Göteborgs konstbiennal blir det naturligtvis nödvändigt
att anställa fler.
mvh Anders Meuller kassör för Röda Sten
Totalt 5 heltider + bygg och semester
Dokumentnamn:
2015-05-19
Tävlingsprogram – Skellefteå konsthall
Sida 19 (25)
133
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Hej Ricky,
Här följer en uppställning. Till detta har jag lagt procentsatser på omfattningen och
huruvida den anställde har lönebidrag. Som du kan se är det 8 av 13 som har
lönebidrag dvs olika omfattning av nedsatt arbetsförmåga. Helt klart är att vi inte skulle
klara budgeten och verksamheten utan dessa. Till detta har vi ett antal personer som
arbetar i receptionen och som utställningstekniker på timmar när det behövs. I
verksamheten ingår också en underavdelning som heter Designarkivet som finns i
Pukeberg med två anställda men där en hel del arbete utförs av anställda på Kalmar
konstmuseum. Även konstkonsulenten har en hel del arbetstid förlagd utanför museets
egentliga verksamhet.
Bengt Olof Johansson – Musiechef 100%
Martin Schibli - Utställningschef 100%
Ivo Soltorp - Strateg 50% (lönebidrag) (kommunikation och marknadsföring)
Per Larsson - Koordinator 100% (lönebidrag)
Anneli Berglund - Konstkonsulent i Kalmar län 100%
Fred Johanson - Konstpedagog 50% (lönebidrag)
Inger Stjerna - Konstpedagog 80% (lönebidrag)
Rune Johansson - Museikamrer 50%
Maiken Fohlin - Administratör 100% (lönebidrag) (konstföreningens medlemmar,
samlingarna, bibliotek)
Britt Söderberg - Webbansvarig/Grafisk produktion 100%
Lars-Åke Skareteg - Tekniker 100% (lönebidrag)
Mika Winsö - Receptionist/Tekniker 100% (lönebidrag)
Hans Hagblom - Lokalvårdare 50% (lönebidrag)
Hoppas det ger någon vägledning och lycka till med projektet. Lokalerna ser riktigt fina
ut!
med vänliga hälsningar
Bengt Olof Johansson
museichef
0480- 42 62 70
[email protected]
www.kalmarkonstmuseum.se
3,5 heltider + Konstkonsulenten 1 heltid + 6,3 heltider på lönebidrag
Totalt: 10,8 heltider.
Dokumentnamn:
2015-05-19
Sida 20 (25)
134
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Hej Ricky,
Roligt att ni ska öppna en konsthall i Boden!
Vi här på Färgfabriken är 4 heltidsanställda. Jag är verksamhetsledare och delar
ledarskap med Jocke Granit som är kreativ ledare. Vi har 2 projektledare/curator och
sen har vi en utställningsvärd/pedagog som arbetar på timmar.
På tok för lite folk för den mängd av aktiviteter och utställningar vi gör men budget är
supersnål och tillåter inga flera tjänster.
Lycka till!
/Pernilla
Pernilla Lesse
Managing Director
[email protected]
+46 (0) 708 78 83 00 - mobile
FARGFABRIKEN
Center for contemporary art & architecture
Lövholmsbrinken 1
117 43 Stockholm - Sweden
+46 (0)8 645 07 07 - office
www.fargfabriken.se
Totalt: 4 heltider
Dokumentnamn:
2015-05-19
Sida 21 (25)
135
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Konsthallen i Luleå
Konsthallen i Luleå har 4 heltidsanställda och timanställda fördelade på:
Konsthallschef – Hans Sundvall
Intendent – Eva-Gun Jensen
Konstpedagogisk ledare – Ingela Weinmar
Informationsassistent/Konstpedagog – Anette Carlsson
Timanställda Receptionister och Pedagoger
Personalbudgeten för dessa är: 2 301 064:Utöver dessa finns Verksamhetsstöd med 3 Vaktmästare/Tekniker som arbetar över
hela Kulturens hus men ungefär en halv-tid läggs ner av dessa under ett helt år i
Konsthallen.
Personalbudget 50% för Vaktmästare/Tekniker: ca 210 000:Städpersonalen och Marknadsföringsavdelningen ligger även den utanför Konsthallens
budget.
Musikarrangemang och andra event sköts av Konsert- och Kongressavdrelningen
Cafeet och restaurangen drivs på entreprenad av Restaurang Luleå.
Totalt: ca 6 heltider
Dokumentnamn:
2015-05-19
Sida 22 (25)
136
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Information från 2010 ( 2008 )
Profil
Bildmuseet är ett museum för konst och visuell kultur. Museet visar
utställningar med internationell samtida konst samt konsthistoria och andra visuella
uttrycksformer. Merparten av utställningarna är egenproducerade. Bildmuseet har inga
samlingar.
Antal anställda
6
Budget
Budget 2010 (Innan flytten till nya lokaler)
Personal
2 964 832
Konstnärsarvoden
150 338
Lokaler
3 228 869
Övrigt
2 459 528
Summa
8 803 567
Dokumentnamn:
2015-05-19
Sida 23 (25)
137
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Norrbottens museums publika verksamhet. Alltså den som arbetar i själva museet består
av tillsvidare anställningar enligt nedan:
2.25 museipedagoger (3 personer)
1 intendent,
1,75 reception/butik/café (3 personer),
1 museitekniker,
1 avd.chef/utställnings- o programansvarig,
1 städ (hela museet),
1 informatör (hela museet),
1 ekonom (hela museet).
1 museitekniker (plusjobb)
200 000:- till timanställda och vikarier.
Det blir 11 heltider plus timanställda och vikarier.
Budget för marknadsföring ligger på ca 300 000.
Dokumentnamn:
2015-05-19
Sida 24 (25)
138
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 2
Bilaga 2 – Besöksstatistik Nordanå 2009-2013
ÅR
2009
2010
Museum Anna
13 438 12 068
Nordlander
Skellefteå
14 396 17 842
Konsthall
Skellefteå
15 041 16 737
museum pl. 1
Skellefteå
9 574 10 212
museum pl. 2
Meijersamlingen 7 652 7 622
2013
2014
(jan -aug)
9 821
7 592
18 691 20 940 20 460
11 913
18 582 19 437 21 858
?
12 839 13 200 11 660
?
2011
2012
18 448 14 378
6 390
5 587
10 170
5 888
Dokumentnamn:
2015-05-19
Sida 25 (25)
139
2014-12-04
tävlingsprogram från Stadsbiblioteket
Skol- och kulturkontoret
Susanne Sinclair
140
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
Dokumentnamn:
2014-12-04
tävlingsprogram_Stadsbiblioteket
Sida 2 (30)
141
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
INLEDNING ................................................................................................................................................................. 4
1.1
2
GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................................................... 4
1.1.1
Organisation ................................................................................................................................................... 4
1.1.2
Arbetssätt ........................................................................................................................................................ 5
2.1
2.2
2.3
2.4
3
VISION OCH MÅL ........................................................................................................................................................ 7
3.1
3.2
4
70/130-PRINCIPEN .................................................................................................................................................... 12
LOKALBEHOV .......................................................................................................................................................... 12
3.2.1
Utformning .................................................................................................................................................... 12
3.2.2
Utrustning och inredning .............................................................................................................................. 18
3.2.3
Förråd, inlastning m.m. ................................................................................................................................ 21
3.2.4
Kontor och personalutrymmen...................................................................................................................... 21
3.2.5
Samband i lokaler ......................................................................................................................................... 22
4.1
VERKSAMHETSMODELL – DE FYRA RUMMEN........................................................................................................... 24
4.1.1
Inspirationsrummet ....................................................................................................................................... 24
4.1.2
Läranderummet ............................................................................................................................................. 24
4.1.3
Mötesrummet ................................................................................................................................................ 25
4.1.4
Skapanderummet ........................................................................................................................................... 25
4.2 GEMENSAMMA YTOR OCH FUNKTIONER ................................................................................................................... 26
5
6
FORTSATT ARBETE ............................................................................................................................................... 28
7
REFERENSER ........................................................................................................................................................... 29
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 3 (30)
142
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
Anna Nordlander.
1.1
Genomförande
1.1.1
Organisation
Projektledning:
Styrgrupp:
kulturnämnden.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 4 (30)
143
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Ledningsgrupp:
Projektgrupp:
Arbetsgrupper
1.1.2
Arbetssätt
kulturhuset skapas.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 5 (30)
144
SKELLEFTEÅ KOMMUN
framåt.
3. Ekonomi
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 6 (30)
145
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Biblioteket är hjärtat i kulturhuset där en mångfald av planerade och spontana besök
bidrar till liv och rörelse under generösa öppettider. Det är en plats fri från krav på
prestation och konsumtion och erbjuder något till varje invånare under hela livstiden.
Den fria tillgången till litteratur, information, kunskap och kultur attraherar många
besökare och fungerar som en låg tröskel in till kulturhusets övriga verksamheter.
Biblioteket är en del av Berättarnas stad och att lyfta länets egna författare och
berättare är ett viktigt inslag i bibliotekens verksamhet. Västerbottensrummet på
Stadsbiblioteket är en skattkista med i stort sett allt som skrivits av bygdens författare.
Biblioteket bidrar med lanseringen av Berättarnas stad och lyfter fram, synliggör och
tillgängliggör det muntliga och litterära berättandet genom att arrangera läsprojekt,
författarbesök, poesitävlingar, bokcirklar, skrivprojekt med mera.
Biblioteket vill skapa lust till läsning. Att kunna läsa innebär att kunna lära.
Biblioteket verkar för att stärka barn och ungas läsförståelse och öka deras läsglädje.
Biblioteken ska utifrån de grundläggande uppdragen verka för det demokratiska
samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning,
främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning,
forskning samt kulturell verksamhet:
- Agera nyskapande genom samarbete med andra verksamheter som kan stödja och
komplettera bibliotekets uppdrag.
- Fokusera på invånarnytta genom att fråga efter, och lyssna på, synpunkter från
invånarna samt genom att rikta uppmärksamhet och resurser till olika målgruppers
behov.
Biblioteken har en viktig roll för utveckling, kreativitet och tillväxt. En satsning på
barn och ungas läsförmåga och läsförståelse är en viktig investering för framtida
generationer skelleftebor. Läsning ger upplevelser och kunskap, är språkutvecklande
och tränar förmågan till perspektivbyten.
Biblioteket verkar för att öka integration och överbrygga klyftor vad gäller kunskap,
kultur och information, vilket gör att husets integrerande roll stärks. Det är en kravlös
plats, en fristad och en naturlig mötesplats för aktivitet, avkoppling, bildning och
förströelse.
2.1
Vision och mål
Stadsbiblioteket ska vara en naturlig mötesplats för upplevelser, lärande och kreativitet
och där alla sinnen ska aktiveras.
Visionen för hela biblioteksenheten är att barn och unga i Skellefteå ska bli bäst på
läsning. Biblioteken bidrar till att Skellefteå är en framsynt och jämställd
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 7 (30)
146
SKELLEFTEÅ KOMMUN
tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i genom att vara en kulturell arena för
litteratur, information, teater, konst, musik, film, utställningar och föreläsningar samt
vara en plats för upplevelser, bildning och lärande mötesplats där alla är och ska känna
sig välkomna.
Den interna visionen för kultur- och biblioteksavdelningen är att Skellefteå är centrum
för konst och kultur i norra Sverige år 2030.
2.2
Prioriterad publik
Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag (2013:801) i kraft. I denna sägs att
biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska
samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Allmänheten ska avgiftsfritt kunna låna litteratur oavsett publiceringsform.
Folkbibliotekens uppdrag är att vara tillgängliga för alla och anpassade till
användarnas behov, särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, ägna särskild
uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och
stimulera till läsning.
De prioriterade grupperna enligt den nya lagen är personer med funktionsnedsättning,
personer med annat modersmål än svenska samt nationella minoriteter. Det innebär att
biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med
funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och
förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel. De ska också ägna särskild
uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål
än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på relevanta språk och lättläst
svenska.
2.3
Befintlig organisation
27 anställda har sin arbetsplats på Stadsbiblioteket (2014-01-01):
14 bibliotekarier
9 biblioteksassistenter
1 enhetschef
1 kontorsvaktmästare
1 bokbusschaufför/biblioteksassistent
1 administratör
Dessa utgör tillsammans 18,3 heltidstjänster.
Stadsbiblioteket har idag både bemannade öppettider och öppettider med självservice.
Det innebär att lokalerna och media är tillgängliga för besökare och att bibliotekets
receptions- och informationsdiskar är obemannade. Ett levande kulturhus öppet även
under helger innebär att Stadsbiblioteket behöver utöka sina nuvarande öppettider till
att även gälla söndagar. Fortsatt öppet med självservice beror på hur möjligheterna ser
ut i nya lokaler. Beroende på hur bibliotekets lokaler planeras kommer det för var
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 8 (30)
147
SKELLEFTEÅ KOMMUN
våning som verksamhet ska bedrivas på i nya kulturhuset fordras ytterligare
bemanning för t.ex. informationspunkter.
Bibliotekariers framtida kompetensbehov
DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, beslöt 2011 att tillsätta en
arbetsgrupp som skulle blicka in i framtiden och se vilka kompetenskrav som kommer
att ställas på morgondagens bibliotekarier. Rapporten från arbetsgruppen om
bibliotekariens framtida yrkeskompetens beskriver viktiga utvecklingsområden som
kan få stor påverkan på den kompetens som behöver finnas på biblioteken i framtiden.
Områdena är:
 Digitalisering ger upphov till ett ständigt ökande informationsflöde vilket kräver
kompetens att hantera metadata, söka, källkritiskt granska, utvärdera och
använda den information som behövs. System och avtal blir en del av
kärnverksamheten. Teknisk och juridisk kompetens samt en grundläggande
systemförståelse krävs för att ge bibliotekarier modet att ompröva verksamheter
och testa nya lösningar, självförtroendet att hålla fast vid bibliotekets uppdrag,
och ödmjukheten i att ta in kunskap från andra domäner och professioner.
 Läsandets förändrade villkor. I ett vidgat textbegrepp inräknas bland annat
bildmedier, ljud, film och spel. I det läsfrämjande arbetet behöver kompetens
utvecklas för att stödja läsförmåga kopplat till olika medieformer. Det finns ett
ökat behov av kompetens för att möta besökare med mångspråkig bakgrund.
Uppsökande arbete krävs för att ge bibliotekariens kompetens kring
läsfrämjande maximal utdelning.
 Utvecklingen av vetenskaplig kommunikation gäller framför allt
forskningsbiblioteken. När och om forskare publicerar sig primärt utanför de
traditionella kanalerna påverkas bibliotekens undervisning, förvärv och
katalogisering. Ökade behov av kompetens finns inom bibliometriska metoder,
juridisk kompetens inom publiceringsfrågor samt kunskap inom digitala
bevarandefrågor och tillgängliggörande.
 Deltagarkultur; Medarbetare kan bli förebilder för ökad deltagarkultur hos
invånarna. Med Internet och teknisk utveckling ges möjligheter till
medskapande och deltagande. Bibliotekens insatser är avgörande för att öka den
digitala delaktigheten.
 Pedagogisk verksamhet. Bibliotekarien måste finnas där informationssökande
och lärandedialoger sker. Biblioteket är inte lika med ett fysiskt rum. De
behöver behärska olika undersökningssätt, lärstilar och pedagogiska metoder.
Framgångsrikt arbete med digital delaktighet och mot digitala klyftor kräver att
teknisk support kan ges. Bibliotek behöver vara datorlabb och lärcenter,
utforma och pröva metoder för informellt lärande samt erövra webben som
pedagogisk arena och erbjuda lärobjekt och handledning i en virtuell miljö.
 Marknadsföring. Biblioteken har ett stort utbud av tjänster - informationsresurser
som databaser i olika ämnen, e-böcker för fri nedladdning, studiehandledning.
Marknadsföring kring dessa kräver kunskap om presentationsteknik och hur
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 9 (30)
148
SKELLEFTEÅ KOMMUN
internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och
marknadsföringsredskap.
 Akademikerkompetens. En allt större uppgift för biblioteken är att underlätta för
människor att delta, interagera och skapa. Det betyder förstås att även de som
arbetar på bibliotek får nya roller och behov av breddad kompetens. Förmåga
till förändring, kontinuerligt lärande och förmåga att arbeta tillsammans med
andra behövs.
Budget 2014
Stadsbibliotek - Budget för 2014 inkl OH,
tkr
Personal
6 342
Verksamhet
2 178
Lokaler
3 453
Intäkter
-411
OH-kostnader**
1 631
Total budget
13 193
* Marknadsföring, tekniker och övrig personal
2.4
Framtidsforskaren Thomas Frey, The DaVinci Institute, ger biblioteken några
handfasta råd för inför framtiden:
Utvärdera bibliotekets verksamhet och resultat. Det är med andra ord hög tid att testa
biblioteksanvändarnas tankar och idéer om det som är allra viktigast i lokalsamhället.
Här handlar det om att kartlägga samhället som helhet men även de som besöker
biblioteket. Anamma nya tekniska landvinningar för information. Bevara minnet av
det egna samhället. Vidare föreslår han biblioteken att experimentera med kreativa
ytor på biblioteket så att det kan definiera sin framtida roll själv.
Trender i Danmark
Dansk biblioteksstatistik är intressant att följa för att se vilka trender som eventuellt
även kommer till Sverige. Danmark är som biblioteksland kanske främst i Norden då
det gäller att hitta nya serviceformer för att locka kunderna till biblioteken. Bland
annat har meröppet utvecklats i Danmark. Meröppet innebär att användare har tillgång
till bibliotekets media och lokaler efter ordinarie öppettider. I Danmark har meröppna
bibliotek vuxit från fem självbetjänande bibliotek 2009 till 177 meröppna bibliotek i
juni 2013. Veberöd var 2009 först i Sverige med meröppet och 2013 fanns ett 20-tal
meröppna bibliotek i landet.
Danska Kulturstyrelsen frågade i en undersökning danska bibliotekschefer vad de
anser är de fem viktigaste funktioner för biblioteken i framtiden. Resultatet visar att
biblioteken i prioriteringsordning ska skapa möjligheter för:
o informella och sociala möten för bibliotekets många användare
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 10 (30)
149
SKELLEFTEÅ KOMMUN
o
o
o
o
att underlätta aktiviteter för lärande
eleverna att arbeta med sina studier
klassiska funktioner för utlåning
att erbjuda lokalt kulturliv
Centrala områden för framtida utveckling
Stadsbiblioteket i Umeå lade 2008 fram rapporten ”Att tänka i förväg och röra sig
framåt, ett underlag för att tänka strategiskt kring Umeås biblioteksverksamhet”. I
rapporten har biblioteket identifierat några centrala begrepp som kan få betydelse för
bibliotekens framtida utveckling:
 Multimedia: För att möta behov och önskemål hos nuvarande besökare samt
locka nya besökare måste biblioteken säkerställa en rik och varierad
mediesamling. Framtiden kommer att innebära ändrade informations- och
kulturvanor för besökarna genom ökad användning av digitala medier. En
utökning av det trådlösa nätet och utveckling av fler digitala tjänster bör också
vara en prioritering.
 Medskapande: En bra kommunikation, ett aktivt lyssnande och en beredskap att
förändra kommer att vara avgörande för bibliotekens utveckling. Biblioteken
går från ”information literacy” (informationskompetens) till ”participating
literacy” (medskapande). För att attrahera fler besökare, fysiskt och virtuellt,
måste metoder för dialog med dem som idag inte använder biblioteken
utvecklas t ex genom fysiska och digitala medskapande aktiviteter.
 Mötesplats: Tack vare teknikens möjligheter blir bibliotekens webb en
mötesplats att ”umgås” på. Det krävs dock nya grepp för det fysiska
biblioteksrummet om det ska bli en attraktiv mötesplats i framtiden. Biblioteken
bör utformas så att de kan erbjuda rum utan krav på prestation eller konsumtion.
Ett ställe för barn att leka, lära och bara vara i. Ska biblioteksbesöket i sig vara
en kulturupplevelse i framtiden krävs det ny utformning av biblioteksrummet
och en samverkan med andra kulturverksamheter.
 Medarbetare: Traditionella yrkesroller inom biblioteksvärlden står inför
förändringar. För att matcha framtidens utveckling behövs ny och annan
kompetens. Det måste utvecklas metoder för att stödja och vägleda invånarna i
informationsutbudet. Förmåga att kunna arbeta projekt- och processorienterat i
nya nätverk behöver utvecklas. Några andra efterfrågade framtida kompetenser
som bibliotekarie är förmågan att producera, marknadsföra, analysera och
arrangera.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 11 (30)
150
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
utrustning osv.
3.1
70/130-principen
I den publika ytan i dagsläget ingår och används ytor för scener, utställningar, café,
offentliga toaletter, personalrum, personaltoaletter, mötesrum för personal,
konferensrum, garderober, kapprum och förvaringsboxar osv som kan användas och
planeras som gemensamma utrymmen. Här ingår även yta för kontorsvaktmästeri och
leveransmottagning av media, varor och post vilken också skulle kunna samnyttjas
med övriga verksamheter.
Biblioteksverksamheten behöver i varierande grad under året tillgång till lokaler och
ytor för läsfrämjande arbete, program och aktiviteter. Program och aktiviteter för barn
hålls varje vecka medan program och aktiviteter för vuxna sker ungefär månatligen.
Barngrupperna kan variera från klasstorlek till ett hundratal inklusive medföljande
föräldrar. Till författarbesöken kommer allt från ett tiotal till två-trehundra besökande.
Under tiden mellan tillfällen för program och aktiviteter behövs ytan inte alls i den
dagliga verksamheten. Program- och aktivitetsytor är därför med fördel en del av
lokalen som med god planering kan användas gemensamt med andra verksamheter i
den mån som behövs.
På egna ytor kan tillfälliga ytor för mindre program och aktiviteter för cirka 20-30
sittplatser skapas genom att flytta undan på mobil interiör som t ex bord och stolar,
boktrågar och mediatorn på hjul.
3.2
Lokalbehov
Stadsbibliotekets nuvarande totala yta är 3 060 m2, varav publik yta inklusive öppet
magasin utgör 2 089 m2, kontor 576 m2 och förråd/arkiv 395 m2. Stadsbibliotekets
långsiktiga behov påverkas av vilka ytor som kan samnyttjas med andra verksamheter.
3.2.1
Utformning
Bibliotekets lokaler ska förutom att ha en inbjudande och gärna estetiskt tilltalande
atmosfär och miljö också vara:
 Funktionella. Lokalerna ska utformas så att även de som inte är vana
biblioteksbesökare har lätt för att hitta och orientera sig i lokalerna. (”intuitivt
självinstruerande”).
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 12 (30)
151
SKELLEFTEÅ KOMMUN
 Flexibla. Biblioteksbyggnader måste ha en hög flexibilitet som kan svara på
framtida, idag okända, behov och önskemål. Flera aktiviteter ska kunna pågå
samtidigt och lokalerna ska kunna ändras över tid. En förutsättning är en
inredning som ger möjlighet att nyttja rummen till skiftande funktioner samt att
skapa rum i rummet. Ytor för program, aktiviteter, spontana scener ska vara
möjliga att frigöras och rum skapas med hjälp av t ex mobil inredning och
avskärmande ljuddämpande textilier. Syftet är att kunna anpassa verksamheten
efter behov och ändrade förhållanden.
 Tillgängliga. Den fysiska tillgängligheten handlar om att det till exempel ska
finnas ramp, rymliga och funktionella hissar, dörröppnare, markerade ledstråk
och hörselteknisk utrustning. Alla ytor ska utformas så att de är tillgängliga för
rullstolsburna besökare. De riktlinjer och råd som Handisam, Myndigheten för
handikappolitisk samordning, fastställer ska följas. I direkt anslutning till entrén
ska det finnas parkeringsplats för rörelsenedsatta, en plats för färdtjänst och taxi
att stanna för av och påstigande samt fasta och jämna gångvägar utan kanter
eller branta lutningar. I anslutning till entrén kan även en färdtjänsttelefon och
allmän telefonautomat finnas. Hög tillgänglighet handlar också om att erbjuda
attraktiva öppettider, att utveckla fler tjänster på webben, att utöka
biblioteksrummet genom att införliva den yttre miljön t ex med skjutdörrar för
ett utebibliotek samt att erbjuda bibliotekstjänster i andra miljöer t ex genom
uppsökande verksamhet. Lokalerna ska utformas med stor hänsyn tagen till att
bibliotekets media är tillgängliga för alla. Biblioteket har särskilda samlingar
med anpassade media. En central och synlig placering av biblioteket i
byggnaden är viktig.
 Varierade. Biblioteken ska förutom olika media erbjuda en varierad miljö för
såväl kulturella upplevelser som för möten, studier och samtal. Lokalerna ska
lämpa sig för utställningar, programverksamhet och skapande verksamhet.
Biblioteket bör ha skyltfönster ut mot gatan där personalen kan bygga upp
miljöer med böcker och rekvisita för att locka in besökare.
 Interaktiva. Arkitektur och disposition av rum ska stimulera till nyfikenhet och
medskapande. Informationspunkter, grupprum och rum för program och
utställningar kan, om de utformas på rätt sätt, bli baspositioner för interaktivitet.
Det som saknas idag är plats för mer experimenterande aktiviteter som främjar
kreativitet och breddar ramen för det möjliga.
 Föredömliga. Bibliotek ska vara föredömliga som offentliga rum. Bibliotek ska
ha en tydlig identitet som tillgängliga och neutrala mötesplatser som upplevs
välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller social bakgrund. Val av material
och möbler ska bidra till en miljö där alla känner sig välkomna. Flera bekväma
sittgrupper ska finnas utplacerade. Flera grupprum ska finnas för studier och
möten, spontanscener för uppvisning, uppträdande och information. Ett
biblioteksbesök ska vara en kulturupplevelse i sig själv.
 Hållbara. Ett bibliotek för framtiden ska bidra till en hållbar utveckling. Det
innebär bland annat energisnåla och miljövänliga val av lösningar och material i
den fysiska lokalen. För en hållbar och god arbetsmiljö är bland annat lokalens
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 13 (30)
152
SKELLEFTEÅ KOMMUN




ventilation, arbetsbelysning, inredning och utrustning samt utrymning viktigt att
ta hänsyn till. Till exempel är val av golv viktigt. Personalen rör sig mycket i
lokalen och stengolvet i nuvarande lokaler upplevs hårt och stumt att gå på.
Samtidigt är den del av golvet som är belagd med matta väldigt sliten.
Trygga och säkra. Biblioteket ska vara en trygg och säker plats för alla att vistas
i. Det ställer krav på både utformning och bemanning av lokalerna. För att
säkerställa en trygg miljö för såväl besökare som personal anlitar idag
Stadsbiblioteket väktare vid stängning då lokalerna ska utrymmas och låsas. I
samband med planeringen för ett nytt bibliotek i kulturhuset bör stor omsorg
läggas vid att utforma miljön så att den bidrar till att skapa en trygg och säker
miljö.
Driftsekonomiska. Lokalerna måste utformas så att driftskostnaderna kan hållas
nere. En hög grad av självbetjäning, överskådlighet och samnyttjande av lokaler
kan bidra till detta. Bibliotekets tillgänglighet när det gäller personal är mest
optimal på ett våningsplan och helst på markplan. För varje våning extra som
verksamheten ska bedrivas på ökar behovet av ytterligare personalresurser.
Anpassade för informations- och kommunikationsteknik. Allt fler av bibliotekens
bastjänster kan göras via webben. De fysiska lokalerna ska vara utrustade med
modern informations- och kommunikationsteknik som gör samlingar och
tjänster mer tillgängliga. Det är viktigt att det finns trådlöst internet för
besökare, trådlös uppkoppling för bärbara arbetsdatorer, modern hård- och
programvara för publika datorer, presentatonsteknisk utrustning samt digitala
informations- och orienteringstavlor.
”Wow-faktor”. Byggnaden bör både från utsidan och på insidan erbjuda något
extra och överraskande utöver det förväntade t ex med olika lösningar på
våningsplan, takhöjder, färg och form på inredning, utsiktstorn, utebibliotek,
rutschkana, använda trappa som gradäng, multifunktionella möbler, egen
ingång med liten dörr för barn, använda väggar på utsidan för uppvisning,
exponering, marknadsföring med mera.
När det gäller bibliotekslokaler och dess utformning finns en rapport ”ISO-TK
11219:2012 Information and documentation - Qualitative conditions and basic
statistics for library buildings -- Space, function and design” som anger uppgifter för
planering av biblioteksbyggnader. Den ger även vägledning om val av teknisk
byggutrustning för de olika funktionella områdena av biblioteken.
Barnavdelningen
De allra yngsta barnen ska ha utrymmen och faciliteter anpassade särskilt till deras
behov. Det ska finnas en yta för de yngre barnen som ger möjlighet till spontanlek och
enklare former av aktiviteter. Här ska finnas bord, stolar, förvaring samt lekyta, allt
utformat utifrån funktionsmått som passar barn. Här kan även finnas möbler och
inredning som stimulerar fantasi och kreativitet, t ex sagotorn, mysiga kojor och
inredning som kan användas för att lösa olika uppgifter med bokstäver eller siffror.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 14 (30)
153
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Barn under sex år kommer alltid tillsammans med föräldrar, syskon, pedagoger, moreller farföräldrar. Barnvagnar, kläder, lekutrymmen och barnanpassad exponering
kräver stora ytor. Små barns läslust och inspiration väcks bland annat genom
igenkänning, fantasi och lek. Utsmyckning av kända författare och sagofigurer ger
barnen igenkänning och blir något att längta efter och förknippa med läsupplevelser
och biblioteksbesök.
Biblioteket tar emot många grupper från skola och förskola. Plats för att hänga av sig
kläder behövs för besökande skolklasser och förskolebarn. Det ska finnas sökdatorer,
enskilda sittplatser bland hyllor för läsning både för föräldrar och barn, grupprum för
samlingar av klasser och större grupper, utrymme mellan bokhyllor för hela klasser,
mysiga läsplatser bland hyllorna med enskilda sittplatser och mindre grupper. Utbud
och exponering av medier ska vara inbjudande och inspirera till läslust. En scen eller
yta för barnteater ska finnas i närheten. Vid barnavdelningen ska det finnas en toalett
med skötbord och eventuellt pentry för amning och matning.
Ett sagorum, tillräckligt stort för att fungera som samlingslokal och samtidigt litet så
att det känns mysigt och stämningsfullt, bör finnas tillgång till i biblioteket. Det ska
vara ett flexibelt (ljus, ljud, storlek) rum som rymmer nuvarande verksamhet med
sagostunder, bokprat, författarbesök, filmvisning med mera. Med möjlighet till
anpassad sittning och gärna med golvvärme. Kanske med en låg och bekväm gradäng
och med möjlighet att utöka antalet sittplatser med hjälp av kuddar, madrasser och
fällbara stolar.
Barnavdelningen behöver ett närmagasin i närheten av sin avdelning med plats för
skolpool och böcker under lågsäsong.
Barns behov av vägledning och personlig service ska prioriteras. Verksamheten för
barn och unga behöver utöka sina ytor för media, aktiviteter och lärande till minst
50 % av total publik yta.
Unga avdelningen
En ny egen yta för ungdomar/unga vuxna tillkommer på ca 10 % av total publik yta.
Denna är placerad mellan barn- och vuxenavdelning för t ex cross over-litteratur. Det
är viktigt att ungdomar får en yta avskild från barnavdelning för att vara mer
inbjudande för den målgruppen. En ungdomsavdelning utformad med hjälp av
ungdomarna själva.
Vuxenavdelning
Media för vuxna finns i form av böcker, tidningar, tidskrifter, språkkurser på CD, CDROM, ljudböcker samt fakta-och spelfilm. Större boksamlingar med romaner, lyrik
och fackböcker finns på olika språk. Deckare och thrillers är samlade i ett särskilt
rum. Till förmån för en utökad barnavdelning minskas vuxenavdelningen till ca 40 %
av total publik yta.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 15 (30)
154
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bokbussen
Barnens bokbuss bedriver sin operativa verksamhet främst i kommunens
ytterområden. På Stadsbiblioteket finns bokbussens mediesamling och
uppställningsplats samt arbetsrum för bokbussens medarbetare. Bokbussens lokaler
och media går att ha på annan plats men det är mest praktiskt att det finns på
Stadsbiblioteket. Då det i dagsläget inte finns något tillgängligt utrymme i någon av
de befintliga närbibliotekens lokaler för bokbussens mediesamling och arbetsytor
täcks bokbussens behov in i bibliotekets lokalprogram i nya kulturhuset.
Talboksavdelning
Här finns ett fysiskt bestånd och kunnig personal. All service sker på en enda fysisk
plats vad gäller talboksinskrivningar, utlån och information kring egen nedladdning.
Ett arbetsrum ska finnas där personal kan prata ostört med besökare om lån och
information kring egen nedladdning i nära anslutning till mediabeståndet.
Utrymme för dagstidningar
Det finns idag 30 dagstidningar på sex språk på Stadsbiblioteket. Utöver det finns
1700 dagstidningar från mer än 90 länder tillgängliga via databasen Press Display.
Dessa tidningar finns även tillgängliga hemifrån via så kallad remote access. Ytan
kommer att utökas med fler sittplatser. Det bör finnas fler digitala möjligheter att läsa
dagstidningar på för ökad tillgänglighet.
Utrymme för tidskrifter
På Stadsbiblioteket finns cirka 210 tidskrifter och alla är pågående prenumerationer.
Utrymme för magasin
Stadsbibliotekets magasin är en aktiv, men något mindre frekvent använd del av
biblioteket. Magasinet för facklitteratur är placerad i öppna hyllor ute i biblioteket. I
kompakthyllor finns framför allt skönlitteratur, tidskrifter, äldre referensmaterial samt
barnavdelningens magasin och bokningsbar skolpool.
Utrymme för media
Biblioteksrummet ska vara lätt att överblicka och orientera sig i. Bibliotekets bestånd
består i allt högre grad av en variation av olika medietyper, i olika format och
utformning. Oavsett form ska de kunna förvaras och exponeras på ett tillgängligt och
attraktivt sätt. Detta kräver olika typer av hyllor och exponeringsmöbler.
Allt fler internationella dagstidningar erbjuds som e-media och kräver tillgång till
internet.
Stadsbibliotekets samlingar uppgår till cirka 99 000 volymer. Det motsvarar i
hyllmeter cirka 2,5 km medier. Under 2013 lånades drygt 301 400 media i
Stadsbiblioteket och antalet besökande var cirka 147 400. Av totalt utlånat antal media
utgjorde e-böcker 1,6 %.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 16 (30)
155
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Utrymme för sitt- och studieplatser
I Stadsbiblioteket finns idag totalt cirka 181 sittplatser, fördelade på 30 fåtöljer, 121
sittplatser vid bord, samt 25 solitära stolar och fem barstolar. Det framtida behovet av
sittplatser bedöms vara minst dubbelt så stort och med en jämn fördelning mellan
besökarna så att de tillgodoser såväl barn, unga och vuxna besökares behov.
Utrymme för publika datorer och digitala tjänster
På Stadsbiblioteket finns idag 15 publika datorer och nio datorer för sökning i
bibliotekskatalogen. Bedömningen är att behovet av publika datorer med tillgång till
internet, databaser och andra e-tjänster samt tillgång till trådlöst nätverk kommer att
öka. Datorer bör spridas på olika utrymmen i lokalen, t ex vid tidskrifter och media
för barn, ungdomar och vuxna. Funktioner som informationssökning och
tidningsläsning blir allt mer baserade på digital teknik. För att kunna fånga in
besökare med i princip obefintlig teknisk erfarenhet behövs en dator som upplevs
enklare att använda av denna grupp.
Utrymme för kontorslokaler
Bibliotekarier och biblioteksassistenter växlar sin arbetstid mellan den publika delen
och interna delen av biblioteket. Här behövs en flexibel lösning för ett effektivt
nyttjande av inre arbetsrum och servicepunkter i publik del. Utformningen av
arbetsplatserna växlar beroende på arbetsuppgifternas art, därför bör det finnas både
större och mindre rum, gärna med en flexibel planlösning och möblering. Vissa
arbetsuppgifter kräver större utrymme, med plats för media, vagnar och utrustning
medan andra kräver avskildhet för koncentration. Arbetsgrupper kan behöva sitta
tillsammans i grupprum. Ett vilrum ska finnas. Arbetsrummen bör finnas i nära
anslutning till de offentliga ytorna.
Utrymme för mötesplatser
Biblioteket är en icke kommersiell mötesplats och ett ställe för bland annat
återhämtning och avkoppling. Det ska finnas öppna ytor för spontana möten och
samtal eller möjlighet att vara ensam tillsammans med andra. De mötesplatser som
skapas måste ha en tillåtande attityd för alla åldrar. Möteslokaler ska finnas i olika
storlek för olika typer av möten.
Utrymme för studiemiljö
Det behövs studieplatser, grupprum i olika storlekar och utbildningslokaler med itstöd. Grupprummen ska gå att boka hemifrån och kunna användas av andra
verksamheter under tider då biblioteket inte behöver dem.
Utrymme för utlån och återlämning
Den fysiska miljön ska stödja en hög grad av självbetjäning och ge förutsättningar för
förändrad verksamhet. Låna och återlämna samt hämta reserverade media är
funktioner där ambitionen är att de ska skötas så gott som helt och hållet genom
självbetjäning. Bemanning krävs för tillsyn av låne- och återlämningsautomater. I
anslutning till dessa funktioner ska det även finnas en plats för att själv kunna hämta
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 17 (30)
156
SKELLEFTEÅ KOMMUN
reserverade media. Möjlighet att återlämna böcker bör finnas även under de tider då
biblioteket är stängt.
Utrymme för reception
I huvudentré till biblioteket bör det finnas en bemannad reception som ger ett första
personligt bemötande. I receptionen ska man kunna få hjälp med att skaffa lånekort,
betala förseningsavgifter och hjälp med att orientera sig i biblioteket.
Utrymme för servicepunkter
I anslutning till bibliotekets olika delar ska det finnas servicepunkter där man kan få
vägledning, information och hjälp att hitta i bibliotekets samlingar.
Entréer
Entréerna till biblioteket ska vara tydliga, välkomnande och tillgängliga. Digitala
orienteringstavlor ska finnas samt digitala informationstavlor som informerar om
aktuella händelser och kommande aktiviteter och program. De ska utformas så att man
snabbt får en överblick som gör det lätt att orientera sig i rummet. Den problematik
som flera entréer kan skapa måste ägnas stor omsorg så att den lösning man väljer
stödjer en hög grad av självbetjäning och inte leder till krav på ökad bemanning, fler
larmsystem och därmed högre investerings- och driftskostnader. I entrédelen ska det
finnas både enskilda sittplatser och sittgrupper.
3.2.2
Utrustning och inredning
Vid flytten till Kanalgatan 1995 investerade Stadsbiblioteket i nya möbler till den
publika ytan medan övrig inredning t ex för kontor och förråd återanvändes. Inför
flytten till nya kulturhuset bedöms helt nya investeringar behövas för såväl den publika
ytan som för kontorsutrymmen. Stadsbiblioteket ser fram mot modernt utrustade och
funktionella lokaler som kan erbjuda besökare och användare modern och fungerande
teknik.
Ventilation
Ventilationen ska kunna anpassas efter behov och det antal personer som nyttjar
rummet men även utifrån t ex årstidsväxlingar och stark solbelysning.
Belysning
Det ska finnas bra allmänbelysning som är reglerbar i styrka för att kunna ljussätta
olika delar av rummet efter dagsljus och skapa stämning och atmosfär. Det ska finnas
möjlighet att avskärma starkt solsken. Rörelsestyrd belysning i t ex personalrum och
toaletter.
Ljud
Såväl tysta som mer livaktiga zoner ska finnas i biblioteket. Bra ljudakustik bidrar till
att skapa olika stämningar i lokalen och underlättar för besökarna att hitta platser där
var och en utifrån sina behov känner sig väl tillrätta. Högljudda aktiviteter ska
avskärmas och tysta zoner ska avgränsas t ex tysta rum, studierum och sagorum.
Ljuddämpande material bör finnas i golv, väggar och inredning. Högtalarsystem ska
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 18 (30)
157
SKELLEFTEÅ KOMMUN
möjliggöra styrning av ljudet, så att ljudet t ex inte går ut i tysta zoner,
arrangemangslokaler, sagorum osv.
Hissar och entrédörrar
Hissar och dörrar ska vara anpassade till funktionsnedsatta, barnvagnar och bokvagnar,
och klara lastpallars storlek och tyngd. Om verksamheten i det nya kulturhuset
planeras in på fler än en våning är det viktigt att det finns funktionella hissar där
besökare med funktionsnedsättning lätt och bekvämt kan ta sig mellan våningar.
Nuvarande hiss på Stadsbiblioteket är varken funktionell eller lätt att använda men
uppfyller ändå standardkrav. Besökare med vissa funktionsnedsättningar har idag
därför svårt att besöka nedre våning. Ska biblioteket förfoga över lokaler i källarplan,
t.ex. ett eventuellt magasin, ska hissen även nå detta plan.
Eluttag
Framtiden kommer att innebära en fortsatt stark utveckling av informations- och
kommunikationsteknik som i sin tur kommer att leda till fortsatt förändrade kultur- och
informationsvanor. Redan idag innebär den ökande användningen av bärbara datorer
att bristen på elkontakter är besvärande. Placeringen av elkontakterna måste också
anpassas till behoven så till vida att det vid sittplatser, informationspunkter,
nedladdningsstationer etc., finns tillgång till ett flertal eluttag, alltså där det kan antas
att besökare kommer att vilja plugga in sin dator, läsplatta eller dylikt. Eluttag bör
finnas i golv för anslutning till flyttbar inredning och mobil teknik.
Hyllor och bokstöd
Bokhyllor och bokstöd ska vara utformade så att de uppfyller höga ergonomiska krav
samt gör det lätt att hitta. Hyllorna ska vara olika utformade utifrån vilket slags media
som ska förvaras och exponeras i dem. Hyllsektionerna får inte vara för breda och
böcker ska oavsett storlek kunna stå tillsammans, sida vid sida. Hyllornas olika höjd
och utformning bidrar till att underlätta för både personal och låntagare i biblioteket.
Bokhyllor ska kunna förses med belysning, det är därför viktigt att eluttag finns i golv
eller från tak. En del hyllor måste kunna förses med digital teknik och därför måste
också en lösning för datauttag finnas, om inte en trådlös anslutning är mest praktiskt.
Bokhyllor på hjul vid barnavdelning möjliggör skapandet av öppna ytor för tillfälliga
program och aktiviteter.
Trådlöst och nätanslutet
I bibliotekets alla utrymmen ska det finnas möjlighet att kunna använda både
nätansluten och trådlös teknik.
Högtalarsystem
Möjlighet ska finnas att annonsera aktuella aktiviteter samt för att informera vid
eventuellt utrymningsbehov genom ett högtalarsystem.
Larm och besöksräknare
Böcker och annat material i biblioteket är idag larmade och när de lånas ut avaktiveras
larmet. Larmbågar för att förhindra stöld och som besökarna ska passera igenom måste
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 19 (30)
158
SKELLEFTEÅ KOMMUN
finnas vid bibliotekets samtliga utgångar. I närheten av larmbågarna ska det finnas
bemanning. Besöksräknare måste finnas vid samtliga entréer. Om lokalerna har flera
utgångar försvåras bevakningen vilket innebär att det blir svårare att motverka stölder
och att insamlandet av statistikuppgifter om antal besökande får tas fram på annat sätt.
Återlämningsautomat
Nuvarande utformning på återlämningsautomaten har två intag, 20 sorteringsfack och
tar 55 m2 i anspråk av golvyta. Intagen ska vara placerade så att de kan nyttjas dygnet
runt och kräver noggrann planering för optimal logistik och säkerhet som t ex
brandskyddsbestämmelser. Fler intag och fler sorteringsfack kan komma att behövas,
och därmed även en större yta. Återlämningsautomaten behöver vara inbyggd i eget
rum för att dämpa ljud ut mot den publika delen. Rummet behöver inte vara
ljudisolerat. En eventuell utbyggnad kan innebära att ljud även behöver avgränsas mot
eventuella under- och eller överliggande lokaler. I direkt anslutning till
återlämningsautomaten ska det finnas plats för bokvagnar med böcker som nyligen
blivit återlämnade. I rum för återlämningsautomat ska även inrymmas en arbetsplats
utrustad med höj- och sänkbart bord samt arbetsdator.
Digitala skärmar, kartor och taktila orienteringsskyltar
Flyttbar teknik och tekniklösningar för mobiltelefoner ska nyttjas i stor utsträckning.
Det handlar till exempel om att ge stöd för att enkelt kunna hitta och orientera sig i
huset. Digitala kartor ska finnas tillgängliga på många platser i huset och som mobila
applikationer till mobiltelefoner. Olika tekniklösningar ska även ge kompletterande
information om utställningar, program eller andra aktuella händelser. De ska också
erbjuda tjänster för att boka biljetter, betala avgifter med mera.
Presentationsteknisk utrutning
I samtliga utrymmen som avsätts för program och utställningsverksamhet ska det
finnas teknik för presentationer och möjlighet att skärma av ljus. Pedagogiska,
webbaserade verktyg ska erbjudas.
Digital skyltning
Ett system för digital skyltning på bokhyllornas gavlar skulle göra det enkelt att skylta
om så snart rummets funktioner ändras.
Bibliotekswebb
Bibliotekens webb, är tillgänglig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.
Webbplatsen är ett virtuellt bibliotek som samlar e-tjänster, service och mervärden i
form av redaktionellt material. Webben är också en kontaktyta gentemot besökarna
och ger förutsättningar till ett samarbete mellan användare och biblioteket. Bidrag till
innehållet på webben från besökare och andra utomstående uppmuntras.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 20 (30)
159
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3.2.3
Förråd, inlastning m.m.
Förråd
Utrymme för arkiv och förråd kommer att behöva behållas i nuvarande storlek, dvs
395 m2, för förvaring av media, t ex bokbussens media, lager av böcker för distribution
och mindre frekvent lånad media.
Lastbrygga
Lastbryggan ska ha insprängt lyftbord och ha tillgång till vatten och el. Till bokbussen
behövs insprängt lyftbord eller landgång anpassad till bussens ingång och tak bör
finnas över lastbryggan. Bokbussen behöver tillgång ett eluttag på 220 volt vid
lastbryggan.
Vaktmästeriet, post och varumottagning
En mängd olika transporter och varor passerar Stadsbiblioteket varje dag.
Postförsändelser kommer två gånger per dag och cirka 100 brev skickas varje dag.
Försändelser från olika budfirmor sker ett par gånger per dag. Leveranser sker ibland
på pallar, i snitt en pall per vecka. Boklådor från andra bibliotek i kommunen kommer
fem gånger per vecka, ca 30 boklådor i veckan, varav några lastas om och skickas
vidare. Även konst, inventarier, möbler, utställningar o dyl. transporteras frekvent.
Vaktmästeriet ska ha ett uppackningsrum samt förråd för kontorsmaterial.
Säkerhetsutrymme
Det bör finnas ett förvaringsutrymme för material som kräver brand-, stöld- och
vattenskadeskydd, t ex särskilt värdefullt material eller så kallade rara böcker, filmer
m.m. Det kan även vara ett utrymme med plats för brand-, stöld- och vattenskadesäkra
skåp.
Utrymme för avfall. Stadsbiblioteket har stora volymer med brännbart avfall.
Utrymmet ska utformas så att det stödjer källsortering.
3.2.4
Kontor och personalutrymmen
I ytan för kontor ingår idag utrymme för personalrum, personaltoaletter, postrum,
godsmottagning, mötesrum och konferensrum, men dessa kan nyttjas gemensamt i
kulturhuset.
Idag har 27 anställda sin arbetsplats på Stadsbiblioteket. Av dessa arbetar idag 9
anställda inte alls i den publika delen på Stadsbiblioteket utan har istället så kallad inre
tjänst och uppsökande uppdrag som t ex bibliotekarier i skolan, kontorsvaktmästare,
bokbusschaufför och administratör. Övriga anställda arbetar i varierande grad både i
inre och yttre tjänst och kan behöva någon form av arbetsstation även i den publika
delen. Utifrån en oförändrad organisation och tumregeln 12,5 m2 per arbetsplats
bedöms att kontorsdelen behöver vara 27 * 12,5 m2, d.v.s. 337,5 m2 (se referenser).
Redan idag arbetar bibliotekspersonalen 2-4 personer i samma rum. Kontorsplatserna
kan utformas så att man även fortsättningsvis delar rum med varandra. Önskvärt vore
att arbetslagen/medarbetare inom samma intresse- och ansvarsområdan kan ha
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 21 (30)
160
SKELLEFTEÅ KOMMUN
möjlighet att sitta ihop på så vis att det främjar samarbete och kommunikation, men att
man ändå har möjlighet att finna avskildhet för djupt koncentrerat arbete och
sekretessbelagda ärenden. Kontorsrummen behöver tillgång till internetuppkoppling,
höj- och sänkbara skrivbord, lådhurtsar och kontorsstolar. Ibland förekommer arbete
med fysisk media som behöver plats på arbetsbänk eller bokvagnar. Det är även
önskvärt att ha en ljudisolerad interiör i form av te.x. skärmväggar, ljuddämpande golv
och textilier. I anslutning till kontorsrummen är det bra om det finns mindre ”tysta
rum” för avskildhet, där enskilda samtal kan hållas, för djupt koncentrerat arbete och
sekretessbelagda ärenden eller när man vill prata ostört i telefon.
Det kan finnas en möjlighet att de som idag har en inre tjänst på Stadsbiblioteket går
att placera i kontor på annan plats än i kulturhuset men då behövs en grundligare
genomgång av vad det innebär för konsekvenser och var lämplig placering då i så fall
skulle kunna vara. Optimalt användande av inre kontorsplatser kräver en grundligare
genomgång av schemaläggning av såväl inre som yttre tid för att få det att fungera
ihop med antalet kontorsarbetsplatser.
3.2.5
Samband i lokaler
Tidningar och tidskrifter bör hållas samman, nära entrén och i anslutning till ett café.
Barnavdelning kan med fördel placeras på entréplan. Sagorum och barnvagnsparkering
i anslutning till barnverksamhet. Toalett med skötrum vid barnavdelning. Toaletterna
ska placeras så att de inte hindrar en eventuell framtida lokalanpassning.
Talböcker. Talboksavdelningen bör placeras på entréplan med ledstråk, lättillgänglig
för målgruppen. Arbetsplats bör finnas i närhet.
Yta för avdelning Ungdom och unga vuxna bör placeras mellan barn- och
vuxenavdelning för cross over-litteratur.
Förråd ska finnas nära den yta som avsätts till program och utställningar.
Arbetsplatserna ska ligga i nära anslutning till de publika ytorna. Vissa arbetsplatser
kräver stora arbetsytor för uppackning, märkning och lagring.
Transportintaget ska vara trafiksäkert för förbipasserande som går eller cyklar.
Vaktmästeri och lastbrygga ska ligga i direkt anslutning till varandra. De ska också
ligga i direkt anslutning till återlämningsautomaten så att transportvagnar inte behöver
dras genom publika utrymmen, utan att böcker kan återlämnas direkt från de backar
som levererats.
I direkt anslutning till lastbryggan ska det finnas ett utrymme för tillfällig uppställning
av lastpallar, till exempel under den tid en utställning pågår. Vagnar med nyss
återlämnade media ska ha en placering så att de inte inkräktar på besökares
kommunikationsstråk.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 22 (30)
161
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bokbussens uppställningsplats ska placeras med närhet till lastutrymme och
bokbussens magasin. Uppställningsplatsen ska utformas med genomfart så att man inte
behöver backa ut. Bokbussen behöver under vardagar tillgång till lastbrygga på
morgonen för pålastning, och på eftermiddagen för avlastning. Det ska finnas tillgång
till vatten för påfyllnad av vattentank. Insprängt lyftbord eller landgång anpassad till
bussens ingång ska finnas för att kunna frakta bokvagnar in och ut ur bussen.
Biblioteket ska ha en tillgänglighetsanpassad, trygg och överskådlig miljö med
anpassade zoner till exempel tysta, pratiga, stilla, livliga, ljusa, mörka för olika
aktiviteter som läsa, söka, mötas, leka, studera, diskutera, lyssna med mera. Zonerna är
nära sammankopplade till tematisering av mediabeståndet. Efterfrågan på tysta rum är
stor. Samtidigt ska mer aktiva och högljudda aktiviteter kunna pågå utan att störa.
Tillgänglighet med såväl kollektiva som enskilda trafiklösningar krävs. Viktigt att det
finns väl fungerande gång- och cykelvägar till och från biblioteket och att
cykelparkering finns nära entré.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 23 (30)
162
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4
4.1
Verksamhetsmodell – De fyra rummen
Enligt en dansk biblioteksmodell (Jochumsen, Hvenegaard och Skot-Hansen) kan
biblioteket förstärka individuella och samhälleliga mål genom att inspirera till
kreativitet och innovation. Biblioteket kan skapa fysiskt och virtuellt överlappande
rum för olika typer av aktiviteter och händelser t ex rum för inspiration, lärande, möten
och skapande. Rummen samverkar med varandra och är införlivade med husets
arkitektur, interiör, tjänster, program och samarbetsparter.
De fyra rummen är i grunden en biblioteksmodell, men den skulle även fungera bra
som verksamhetsmodell för hela kulturhuset.
4.1.1
Inspirationsrummet
Inspirationsrummet är utrymmet för meningsfulla upplevelser, d.v.s. upplevelser som
förändrar vår uppfattning. Detta kan ske genom berättande och andra konstnärliga
uttryck inom alla medier och genrer. Rum för inspiration ska uppmuntra besökarna till
att vilja gå bortom sina bekanta val, och därmed måste rummet också öppna upp för
det irrationella, emotionella och kaotiska genom att förmedla en mångfald av estetiska
upplevelser. Det kan också handla om virtuella inspirationsrum. Här finns inga
avgränsade livsstilsrum, utan alla livsstilar är överallt. Ett levande rum som gynnar nya
möten. Ju fler människor som är på ett ställe, desto fler kommer dit.
Här finns utställningsytor, sökdatorer och ett avskilt rum för läsfrämjande arbete som
kan användas för sagostunder, boksamtal, klassbesök och författarbesök. Här finns
media för barn, unga och vuxna. Sittplatser för läsning. I inspirationsrummet kan
användare läsa, lyssna, titta, diskutera, känna, associera, kommunicera, interagera,
visa, lära, låna, berätta och fantisera.
4.1.2
Läranderummet
Läranderummet är den plats där besökare ska upptäcka och utforska världen och
därmed öka sin kompetens genom fri och obegränsad tillgång till information och
kunskap. Lärande i biblioteket sker genom lek, konstnärlig verksamhet, kurser och
många andra aktiviteter. Styrkan i lärande på bibliotek är att det sker i en informell
miljö och ses som en dialogorienterad process som tar sin utgångspunkt i användarnas
egna erfarenheter och önskan att definiera sina egna behov av lärande. Biblioteket i
dag utmanas särskilt av ungdomars behov av en mer upplevelsebaserad inlärning
genom lekfulla, interaktiva och sociala lärande mönster. Förutom tillgång till
information och kunskap i såväl analoga som digitala medier stärks lärande till
exempel via studiecaféer, studieplatser och öppna kurser. Samhällsmedborgarna ska
kunna vända information till kunskap och kunskap till kreativitet och innovation.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 24 (30)
163
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Här finns sökdatorer, publika datorer, sittplatser för läsning, enskilda studieplatser. Här
finns media för unga och vuxna, interaktiva och digitala lärosalar, utställningsytor och
publika datorer. I läranderummet kan användare läsa, lyssna, titta, söka, fråga, prova,
studera, dokumentera, tänka, skriva, forska och kommunicera.
4.1.3
Mötesrummet
Mötesrummet är ett öppet offentligt rum, ett tredje rum mellan hem och arbete, där
man kan träffa människor som bekräftar en och som utmanar en. I ett samhälle behövs
det plattformar där man möter på en mångfald av människor med olika intressen och
värderingar och en plats där vi människor kan möta åsikter som utmanar oss att
reflektera och diskutera. Mötesrummet kan erbjuda oavsiktliga eller organiserade
möten, möten i små eller stora utrymmen samt fysiska möten liksom möten på nätet
via exempelvis chattprogram eller sociala medier. Biblioteket som mötesrum blir en
plats där människor kan mötas över gränser som generationer, kulturer och etnicitet.
Både högintesiva och lågintesiva mötesplatser behövs.
Här finns grupprum för allmänheten att boka t ex för studier, bokcirklar,
föreningsmöten, gruppmöten med mera. Rummen ska vara utrustade med
presentationsteknisk utrustning, el- och datauttag, whiteboard samt ha tillgång till
trådlös internetuppkoppling. Här finns tysta rum för läsning i avskildhet,
utställningsytor, scener för uppvisning och framträdanden, hörsalar för föreläsningar
och författarbesök, hyllor för reserverat material för avhämtning, sittplatser och
publika datorer, sittgrupper och hyllor för dagstidningar och tidskrifter, sittgrupper
möblerade för möten samt eluttag för besökande som vill koppla upp sig mot internet
med egen medhavd dator. I mötesrummet kan besökare läsa, vänta, titta, pausa,
umgås, spela, träffas, prata, vara, mysa, strosa, chilla och låna.
4.1.4
Skapanderummet
Skapanderummet är en plats där information, kunskap, konst och underhållning
skapas. Användarna ska bli inspirerade att skapa nya konstnärliga uttryck, uppleva nya
möten med konst och kultur samt få chansen att skapa och uttrycka sin kreativa sida.
Här finns tillgång till verktyg som stöder en skapande verksamhet genom interaktiva
spel samt skriv-, ljud- och videoverkstäder. Besökare kan få stöd för sina kreativa
aktiviteter genom workshops med professionella konstnärer, designers,
multimediautvecklare etc. Slutligen, kan rummet fungera som en plattform för
förmedling genom publicering och distribution av användarnas arbete.
Här finns skaparverkstäder för både mjuka och hårda material, analoga och digitala
verktyg, torra och blöta verksamheter som t ex bild, form, design, IT, digital
bearbetning, filmproduktion och textil. I skapanderummet kan besökare rita, skriva,
fota, filma, sjunga, dansa, agera, spela, chatta, designa, laborera, pyssla, klättra, klippa
och handarbeta.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 25 (30)
164
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4.2
Scener, café, restaurang, offentliga toaletter, personalrum, mötesrum för personal,
garderober, kapprum och förvaringsboxar osv räknas och planeras som gemensamma
utrymmen.
Biblioteksverksamheten behöver tillgång till lokaler och ytor för läsfrämjande arbete,
program och aktiviteter. Dessa kan även samnyttjas med övriga hyresgäster. Bland
annat behövs tillgång till:
o En hörsal som rymmer cirka 200 personer för t.ex. författarbesök och
föreläsningar.
o Offentliga grupprum och studierum.
o Lästorg – öppen scen för t.ex. boktips, läsinspiration för barn och vuxna och
”speakers corner”.
o Rum med tillgång till presentationsteknisk utrustning och trådburen och trådlöst
internet. Rummet kan användas till sagorum, fredagslek, barnteater, boksamtal,
klassbesök, författarbesök, lärosal för digital delaktighet, filmvisning och
uppträdanden. Eventuellt kan rummet vara möjligt att dela av med skjutbar vägg
när inte hela rummet behövs. Rummet kan ha tillgång till flyttbar scen som kan
omvandlas till sittplatser.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 26 (30)
165
SKELLEFTEÅ KOMMUN
5
En framgångsfaktor för biblioteket och kulturhuset är viljan och ambitionen till
samarbete och samverkan. Det kommer också att vara avgörande för att visionen med
kulturhuset uppnås. Samarbetet mellan kulturverksamheter i och utanför kulturhuset
som kompletterar varandra är av vikt för att infria de förväntningar och förhoppningar
som kulturhusets vision väcker. Stadsbiblioteket ser fram emot att samarbeta med nya
kollegor i kulturhuset och att dynamiken i huset skapar nya möjligheter till fortsatt
utveckling.
En placering mitt i centrum öppnar upp för att biblioteket används mer och kanske
även används på fler sätt, lockar nya besökare. Stadsbiblioteket ser fram emot att möta
nya besökare och användare.
Inför flytten bör invånare involveras i processen om önskemål och förväntningar på
biblioteket i nya kulturhuset. Hur vill t ex ungdomar och unga vuxna att den planerade
nya avdelningen ska utformas och vad ska den innehålla?
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 27 (30)
166
SKELLEFTEÅ KOMMUN
6
Fortsatt arbete
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 28 (30)
167
SKELLEFTEÅ KOMMUN
7
Referenser
Här följer några exempel på funktioner och bibliotek som kan tjäna som inspiration i
det fortsatta arbetet:
o
o
o
o
o
Biblioteket som multimediehus: Dokk1, Århus, Danmark
Brukarcentrerad design: Kolding, Danmark
Besöket en upplevelse i sig: Cerritos, Kalifornien, USA
Kultur- och medieproduktion, musik och IT: Bibliotek 10, Helsingfors, Finland
Integration av bibliotek, lärande och information: Idéa Stores, London, U.K.,
Malmö stadsbibliotek.
Bibliotek som använt fyra rumsmodellen som utgångspunkt för omformandet av
befintliga bibliotek eller förverkligande av nytt bibliotek:
o Deichmanska biblioteket, Björviken Oslo, Norge (invigs 2016)
o Stadsbiblioteket i Trondheim, Norge
Tumregler för beräkning av olika typer av ytor inom biblioteksverksamheten finns i
följande rapport. http://www.ifla.org/files/assets/library-buildings-andequipment/Publications/key-issues-in-building-design-en.pdf
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 29 (30)
168
Tel: 0910-73 50 00
169
2014-12-10
tävlingsprogram från Västerbottensteatern
Fransesca Quartey
170
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sammanfattning
Dokumentnamn:
2014-12-10
tävlingsprogram_Västerbottensteatern
Sida 2 (21)
171
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
INLEDNING ................................................................................................................................................................. 4
1.1
2
GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................................................... 4
1.1.1
Organisation ................................................................................................................................................... 4
1.1.2
Arbetssätt ........................................................................................................................................................ 5
2.1
DET REGIONALA UPPDRAGET I VÄSTERBOTTEN ......................................................................................................... 8
2.1.1
Utmaningar ..................................................................................................................................................... 8
2.2 DET KOMMUNALA UPPDRAGET I SKELLEFTEÅ ........................................................................................................... 9
2.2.1
Utmaningar ..................................................................................................................................................... 9
2.3 VISION OCH MÅL ........................................................................................................................................................ 9
2.3.1
Västerbottensteaterns fyra byggstenarna ........................................................................................................ 9
2.3.2
Framtida verksamhetsmål ............................................................................................................................. 10
2.4 EKONOMI OCH ORGANISATION ................................................................................................................................. 11
2.4.1
Budget historiskt ........................................................................................................................................... 12
2.4.2
Utmaningar ................................................................................................................................................... 12
3
3.1
3.2
4
4.1
5
70/130-PRINCIPEN .................................................................................................................................................... 13
LOKALBEHOV .......................................................................................................................................................... 13
3.2.1
Scenlokaler ................................................................................................................................................... 13
3.2.2
Repetitionslokaler ......................................................................................................................................... 14
3.2.3
Verkstäder och ateljéer m.m. ........................................................................................................................ 15
3.2.4
Personalutrymmen ........................................................................................................................................ 16
3.2.5
Förråd för Västerbottensteatern ................................................................................................................... 17
3.2.6
Inlastning för Västerbottensteatern .............................................................................................................. 17
4.1.1
Övriga gemensamma lokaler i huset ............................................................................................................. 18
FORTSATT ARBETE ............................................................................................................................................... 20
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 3 (21)
172
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
Anna Nordlander.
1.1
Genomförande
1.1.1
Organisation
Projektledning:
Styrgrupp:
kulturnämnden.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 4 (21)
173
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Ledningsgrupp:
Projektgrupp:
Arbetsgrupper
1.1.2
Arbetssätt
kulturhuset skapas.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 5 (21)
174
SKELLEFTEÅ KOMMUN
framåt.
3. Ekonomi
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 6 (21)
175
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Västerbottensteatern har en lång tradition av att verka i Skellefteå och i länet. Teatern
är en berättarteater och har knutit an till det starka kulturarv av berättande som finns i
regionen. Berättarteater, menar Västerbottensteatern, är den skärpunkt där teaterns
traditionella form möter berättandets absoluta närvaro. Den unika profileringen har
skapat uppmärksamhet och intresse från kulturaktörer såväl hemma i Sverige som ute
i Europa.
Västerbottensteatern har även under flera år, i samarbete med andra kulturaktörer i
Skellefteå och i regionen, drivit en årlig berättarfestival i staden, samt varit
instrumentell i att skapa Berättarensemblen, en grupp enskilda berättarvirtuoser
knutna till teatern. Festivalen är nu inne på sitt sjunde år och förra året tillkom även en
internationell konferens. Festivalen har blivit ett viktigt skyltfönster för västerbottnisk
kultur. Västerbottensteatern har också tagit ansvar för utvecklandet av det framtida
berättandet i länet bl.a. genom stipendiet Berättarkraft som stöds av Skellefteå Kraft.
Tillsammans med begrepp som Skellefteå Berättarnas stad och Västerbotten
Berättarnas Län, har teatern stadigt drivit arbetet att förankra och utveckla detta
kulturarv vidare, och även sammanfogat det med de konstnärliga mål som teatern satt
upp att vara Europas ledande berättarteater.
Black-Box Scenen
Här spelas berättelser som i första hand vänder sig till en vuxen publik på 150
personer. Scenrummet, en s.k. black box, och salongsstorleken har ett begränsat
utrymme vilket begränsar även de sceniska och publika möjligheterna för
Västerbottensteatern. Det är också svårt att få ekonomin att gå ihop när det maximala
publikantalet är så litet. Med nya lokaler och ny och större scen i det nya kulturhuset
ser Västerbottensteatern framför sig såväl större uppsättningar som fler musikaliska
sådana, samt även möjligheten att ta emot fler gästspel av andra konstformer som t.ex.
dans. I Skellefteå finns sedan en lång tid tillbaka ett stort dansintresse som bl.a.
kommit till uttryck i projekt som Arctic Dance Circle och Dansväxthuset. Här ser
Västerbottensteatern framtida synergieffekter där de kan bidra till en fortsatt
dansutveckling i Skellefteå genom att möjliggöra professionell dans på vår scen.
Caféscen
På caféscenen finns det ett varierat utbud av såväl egna program som mindre gästspel.
Särskilt populära är soppföreställningarna som är ständigt utsålda. Där har ett
återkommande önskemål från publiken varit att det ska finnas fler föreställningar
under veckan. Med större och mer ändamålsenliga lokaler i det nya kulturhuset kan
Västerbottensteatern utöka den verksamheten och göra soppföreställningarna till det
naturliga lunchvalet i stadens centrum. Caféverksamheten kan, förutom teater, även
innefatta föreläsningar, aktuella debatter, jazzkvällar mm, gärna i samarbete med
husets övriga aktörer.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 7 (21)
176
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sommarteater
Ett av Västerbottensteaterns starkaste varumärken är den årliga
sommarteaterföreställningen på Nordanåområdet. Målet är att vidareutveckla detta
utomhuskoncept. Redan nästa år utökas därför publikkapaciteten i syfte att skapa en
turistattraktion även utanför länet. Tillsammans med övriga kulturaktörer på Nordanå
och Visit Skellefteå (f.d. Destination Skellefteå), kan en stark kulturturism utvecklas i
staden, något som Västerbottensteatern tror kommer att öka Skellefteås
attraktionskraft och gynna stadens näringsliv.
Barnteater
Västerbottensteatern ska, i enlighet med ägardirektiven, särskilt prioritera barn och
unga. Barnteater har ända sedan starten legat Västerbottensteatern varmt om hjärtat.
Här ser Västerbottensteatern många framtida samarbetsmöjligheter i ett nytt kulturhus,
inte minst med museernas och bibliotekets pedagoger. Men även utanför huset finns
potentiella samarbetspartners som t.ex. kulturskolan som med sin kulturella
allemansrätt berör alla barn/ungdomar från förskolan till gymnasium. Genom
kulturskolan kan kontakter knytas med alla kommunens barn redan från skolstart, och
även introducera nyinflyttade barn till allt vad huset har att erbjuda från dag ett. Så
tänker sig Västerbottensteatern säkerställa att de unga i kommunen känner att såväl
hus som innehåll är en naturlig del av deras liv.
UngHästen
På Västerbottensteatern finns även UngHästen som har till uppgift att arbeta med en
ung tonårspublik kring känsliga, aktuella och brännande ämnen. Unghästen
finansierar delvis sina föreställningar genom externa konsultationer inom ramen för
sitt uppdrag. Deras föreställningar ute på skolor tillsammans med organisationer som
BRIS, Rädda Barnen m.fl. är ständigt efterfrågade. Så mycket att de i dagsläget har
svårt att svara mot det stora behov som finns.
2.1
Det regionala uppdraget i Västerbotten
Västerbottenteatern vill vara en angelägenhet för alla västerbottningar. Länet är ett av
Sveriges största och närheten till inlandet är en viktig del av teaterns verksamhet.
Uppdraget att turnera, menar Västerbottensteatern med stolthet, att de uppfyller med
råge. På ett år besöker Västerbottenteatern mellan 30 och 40 stora som små orter. Som
länsteater förstår man vad en fullödig teaterupplevelse betyder för en liten ort. Målet
är att vara regionens kvartersteater.
2.1.1
Utmaningar
Att turnera utgör en stor del av teaterns kostnader. Några av de regionala
utmaningarna i fråga om avstånd vill Västerbottenteatern försöka hitta en framtida
digital lösning på, som komplement till det faktiska teatermötet. Länsteatern tror att en
ökad digitalisering kan utgöra ett viktigt mervärde vad gäller den kontinuerliga
kontakten med inlandet, och även bidra till exponeringen nationellt och internationellt.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 8 (21)
177
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2.2
Det kommunala uppdraget i Skellefteå
Västerbottens länsteater ligger i Skellefteå. Teatern vill vara en kraft att räkna med i
byggandet av det framtida Skellefteå och en naturlig mötesplats för alla i staden.
Inställningen är att det ska vara ”full verksamhet” på teatern hela tiden. Det vill säga
att Västerbottensteatern alltid, året om, ska kunna erbjuda kommunens invånare,
oavsett ålder, en scenisk upplevelse. I ett nytt kulturhus vill teatern skapa
föreställningar som skapar igenkänning och samhörighet och som låter tala om sig.
Berättelserna hämtas ur den lokala och regionala myllan runtomkring, eller i
samarbeten med husets övriga aktörer. Västerbottensteaterns mål är att vara stadens
stolthet.
2.2.1
Utmaningar
De senaste årens kraftiga minskningar av uppräkningen av anslagen, som gjort att
produktionsmedlen minskat från 7 mnkr till 3 mnkr, har varit en källa till ständig oro
för Västerbottensteatern. Likaså att ungdomsavdelningen UngHästen ännu inte har
tillräckliga fasta medel, utan ständig måste hitta kommersiella uppdrag för att täcka
sina konstnärliga kostnader. Denna ekonomiska obalans hindrar teatern från att nå sin
fulla potential och bli den kraft som behövs i kommunen.
Skellefteå har som mål att bli 80 000 invånare år 2030. Där har kultur en stor roll att
fylla. Ett modernt kulturhus är inte bara en investering med hög profil som sätter
Skellefteå på kartan, utan även en viktig del i skapandet av en attraktiv levnadsmiljö.
Ett rikt kulturutbud utgör en självklar del av stadens attraktivitet och profil. Med
utökade verksamhetsmedel kan Västerbottensteatern bättre bidra till att det goda livet
blir verklighet i Skellefteå.
2.3
Vision och mål
2.3.1
Västerbottensteaterns fyra byggstenarna
Västerbottensteaterns vision är vara Europas ledande berättarteater. Detta har lett till
ett omfattande visionsarbete som resulterat i fyra komponenter, fyra byggstenar som
utgör den framtida verksamheten på Västerbottensteatern: berättarteater, community
theatre, digital närvaro och publik utveckling.
Berättarteater
Berättarteater uppstår där den traditionella teaterformen möter berättandets absoluta
närvaro. Som tidigare beskrivits har Västerbottensteatern även tagit ett medvetet
ansvar för utvecklandet av berättandet i länet genom Berättarkraft, Berättarfestivalen,
arbetet med enskilda berättarvirtuoser, samt samarbete med Sveriges enda
berättarantikvarie på Västerbottensmuseet i Umeå.
Community Theatre – Medborgarteater
Forskare säger att framtidens kulturkonsumenter kommer att kräva att inte bara vara
konsumenter utan även medskapare av olika kulturuttryck i högre grad än vad som
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 9 (21)
178
SKELLEFTEÅ KOMMUN
sker idag. Här ser Västerbottensteatern en ny möjlighet, ett nytt sätt att vara i nära
dialog med civilsamhället genom community theatre.
Community Theatre - Medborgarteater - är ett anglosaxiskt begrepp som innefattar att
man med teater som utgångspunkt involverar samhällsmedborgare av alla åldrar i en
demokratisk skaparprocess kring den miljö där man bor och arbetar. Denna form av
interaktivt arbete bedrivs redan på teatern av UngHästen i mötet med den unga
publiken. Västerbottensteatern vill nu, tillsammans med sin amatörteaterkonsulent,
utveckla detta att även gälla vuxna. På så sätt skapas en nära invånardialog mellan
Västerbottens invånare och dess länsteater. Detta är ett viktigt steg mot visionen att
vara Europas ledande berättarteater, och något Västerbottensteatern därför införlivat i
styrkortet för 2015.
Digital närvaro
Vi lever i den digitala eran. Det sägs att det aldrig kommer att gå så sakta som det gör
nu. Västerbottensteatern ska självklart vara en del av den utvecklingen, och vill via
olika digitala media vara i dialog med sin publik i Skellefteå och ute i länet. Viljan är
att ”förmera” själva teaterupplevelsen genom att via nätet visa vad teatern gör såväl på
som bakom scenen. T.ex. så ska skolor kunna gå in på hemsidan och inhämta
färdigställt material kring föreställningar och även ta del av intervjuer, se hur man
bygger en scenografi m.m. Det finns också en framtida möjlighet, där en föreställning
kan visas för flera orter samtidigt. Västerbottens digitala kapacitet är god och alla
förutsättningar finns därför att Västerbottensteatern kan nå sin vision att vara Europas
ledande berättarteater även i detta avseende.
Publikutveckling
För att utöka sin publik har Västerbottensteatern genom omorganisation skapat en ny
tjänst inne i huset som publikansvarig. Tanken är att teatern ska kunna utveckla
kontakten med sin publik före, under och efter föreställningar. Den nya
publikansvariga är även kontaktperson i tillgänglighetsfrågor och ska vara
kontinuerligt synlig ute i länet. På så sätt kan teatern målmedvetet arbeta med olika
målgrupper i syfte att bredda publiksammansättningen. Mötet med publiken har alltid
varit en av styrkorna med Västerbottensteatern och nu när teatern rör sig mot att vara
Europas ledande berättarteater är det viktigt att publiken är med på den resan.
2.3.2
Framtida verksamhetsmål
Framtidsvisionen på Västerbottensteatern är att den årliga verksamheten alltid ska
bestå av minst 2 föreställningar inne i vårt hus i Skellefteå, 2 turnerande
teaterföreställningar i regionen, 1 berättarföreställning, 1 barnföreställning, 1
sommarteaterföreställning, det arbete som Unghästen bedriver, samt caféverksamhet,
afterwork, diverse gästspel (dans, teater) m.m. Västerbottensteatern vill vara en
naturlig mötesplats för kulturintresserade skelleftebor och föra vidare de intentioner
som fastslagits i kommunen att Skellefteå ska (i framtiden) vara lika känt för sin
kultur som sin hockey.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 10 (21)
179
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Det starka kulturarv av berättande som finns i regionen, och som bl.a. manifesteras i
en rad föreställningar på den årliga Berättarfestivalen, har behov av ett mer tydligt
forum. En plats där berättandet som konstform kan utvecklas och där olika regionala
aktörer tillsammans kan stärka berättandets roll i Västerbotten. Skapandet av ett
berättarcentrum skulle kunna få stor betydelse, inte bara för invånarna i Skellefteå
och i Västerbotten, utan även nationellt och internationellt.
Berättarcentrum
Västerbottensteatern vill i samarbete med andra regionala kulturaktörer inrätta ett
berättarcentrum i det nya kulturhuset i form av en kontorsplats där
 koordinatorn av Skellefteå Berättarnas Stad, samt producenten och
marknadsföraren av Berättarfestivalen kan sitta tillsammans och samarbeta
kring berättandet i Skellefteå och i regionen
 Västerbottensteatern och enskilda berättarkonstnärerna kan mötas och utveckla
gemensamma projekt
 Europeiska berättarkonstnärer kan ta del av Västerbottens regionala
berättarkunskaper t.ex. genom AIR (Artist in Residence)
 forskning kring berättande och kulturarv kan ske genom det berättararkiv
Västerbottensteatern håller på att bygga upp
 nya utbildnings- och forskningsmöjligheter kring berättande kan ske på Campus.
Skapandet av ett berättarcentrum skulle inte bara bidra till teaterns mål att vara
Europas ledande berättarteater utan även sätta Skellefteå på kartan som ett
konstnärligt centrum för berättande i Sverige och i Europa.
Under 2015 kommer Anders Karlsson, Region Västerbottens projektledare för
Västerbotten Berättarnas Län, att påbörja en förstudie kring hur ett framtida
Berättarcentrum skulle kunna se ut.
2.4
Historiskt sett har Västerbottensteatern gått från att vara en Riksteaterensemble till
länsensemble och därefter en av Skellefteå kommun (40 %) och Region Västerbotten
(60 %) ägd länsteater. Som kulturell institution är det en ständig strävan att ge
publiken i Skellefteå och i övriga regionen tillgång till ett rikt utbud i enlighet med
Västerbottensteaterns lokala och regionala uppdrag. Något Västerbottensteatern anser
sig lyckats väl med!
År 2014 har teaterpubliken fått ta del av föreställningar riktade till unga, barn och
gamla. Västerbottensteatern har spelat föreställningar som haft lokal förankring med
Sara, Sara, Sara och Välviljans Pris, deltagit i ett länsöverskridande samarbetsprojekt
– Norrländsk Passion – och haft flera nyskrivna verk. Västerbottensteatern har också,
i enlighet med ägardirektiven, arbetat med internationalisering och reser i höst ut i
Europa med en av sina berättarföreställningar, Västerbotten, ett samarbete med
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 11 (21)
180
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Västerbottens Museum. Västerbottensteatern anser sig ha många idéer och goda
intentioner, men än fler ekonomiska utmaningar.
2.4.1
Budget historiskt
Summa nettoomsättning
Summa offentliga bidrag
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelsens intäkter
Budget 2014
7 519 991
36 724 780
422 500
44 667 271
Budget 2013
4 596 370
29 151 531
137 500
33 885 401
Avvikelse
2 923 621
7 573 249
285 000
10 781 870
Avvik %
64%
26%
Summa produktionskostnader
Summa övriga kostnader
Summa personalkostnader
Avskrivningar
Poster av engångskaraktär
Summa rörelsens kostnader
-10 120 061
-7 915 935
-26 262 919
-409 196
0
-44 708 111
-4 341 291
-5 624 606
-23 948 888
-442 755
0
-34 357 540
-5 778 770
-2 291 329
-2 314 031
33 559
0
-10 350 572
133%
41%
10%
-8%
RÖRELSERESULTAT FÖRE
FIN INT O KOSTN
-40 840
-472 139
431 298
Ränteintäkter
Räntekostnader
90 840
0
114 840
0
-24 000
0
RESULTAT FÖRE
BOKSLUTSDISP O SKATT
Bokslutsdispositioner
Skatt
Årets resultat
50 000
0
-50 000
-0
-357 299
407 300
-50 000
1
407 298
-407 300
0
-2
32%
30%
Finansiella intäkter och
kostnader
2.4.2
0%
Utmaningar
Med sin nuvarande kapacitet har Västerbottensteatern svårt att spela på hemmaplan
samtidigt som de turnerar, spela barnföreställningar samtidigt som de spelar för vuxna
och svårt att utveckla varumärken som t.ex. sommarteatern. Teatern bedömer också
att de är för få i förhållande till uppdragets storlek.
Behovet är att utöka den fasta personalen med 1,5 tjänster för att möta alla framtida
behov. För även om det på Västerbottensteatern finns en oerhört kompetent
personalgrupp, mångsysslare i alla avseenden, anser de sig behöva vara fler för att
kunna göra mer.
För att nå sina visionsmål och aktivt verka för att bidra till kommunens 2030-mål
bedömer Västerbottensteatern att verksamheten i framtiden skulle behöva utökade
anslag på 12-13 mnkr utspritt över en femårsperiod.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 12 (21)
181
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
utrustning osv.
Västerbottenteaterns nuvarande lokaler var ursprungligen ett kommunalt hus. När
teatern flyttade in gjordes rummen om med tanke på repetitioner och produktion av
turnerande teater i länet. Och även om lokalerna under årens lopp succesivt förändrats
och förbättrats, så att de fungerar även för publika föreställningar, så är teatern idag
oerhört trångbodd, och lokalerna är illa anpassade till nuvarande behov. Förutom ett
scenrum finns även verkstäder, ateljéer och en replokal för en sammanhållen
teaterproduktion.
3.1
70/130-principen
Under våren 2014 fick mötesstrategen Björn Masuhr i uppdrag att utreda och ge
förslag på möjliga kommersiella aktörer i samband med byggandet av ett nytt
kulturhus. I sin sammanfattning talar han om 70/130-principen som innebär ett
flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter.
Västerbottensteatern spelar dag ca 100 föreställningar i Skellefteå av totalt 400
föreställningar/år. Unghästen spelar 200 föreställningar, mest utanför huset, i brist på
egna lokaler. Detta är siffror som teatern hoppas ökar när det nya kulturhuset tas i
bruk. Västerbottensteatern uppskattar att de kommer att använda sina scener till ca
80 %. Endast vid ett fåtal tillfällen, t.ex. en scenkonstbiennal, en berättarfestival eller
ett större internationellt gästspel, kommer det att finnas behov av 130 %. Allt i enlighet
med framtidsvisionen att ha fullt hus hela tiden.
Vid de tillfällen där teatern ser att de inte utövar någon egen verksamhet öppnar de
mer än gärna upp för olika gästspel, föredrag och arrangemang. Gärna i samarbete
med övriga aktörer i huset.
3.2
Lokalbehov
3.2.1
Scenlokaler
Utgångspunkten för planeringen av Västerbottensteaterns lokaler i ett kulturhus är den
nuvarande verksamheten i befintliga lokaler. Som organisation är de oerhört
trångbodda. Men med nya lokaler öppnas en ny utvecklingspotential för
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 13 (21)
182
SKELLEFTEÅ KOMMUN
föreställningarna och flera spännande möjligheter att samverka med husets övriga
kulturaktörer.
Black Box - Västerbottensteaterns huvudscen
Västerbottensteatern har idag behov av en större scen och salong. Sedan lång tid
tillbaka har det i Skellefteå funnits behov av en s.k. A-scen. En A-scen är något
Västerbottensteatern har behov av vid större uppsättningar och större gästspel. Men det
finns inte ett kontinuerligt behov utifrån teaterns verksamhet. Om det därför finns en
A-scen i husets övriga lokaler kan Västerbottensteaterns scen se ut på följande sätt:
 Ett flexibelt Black Box-format med ca 700 m2 nettoyta, med en invändig takhöjd
mellan scenkällare och undertak på ca 12 meter.
 En salong med ca 300 platser med möjlighet att anpassa salongen till en mindre
publik på ca 100 platser.
 Scenen utformas med lingångare på samma sätt som en traditionell scen vilket
förutom att möjliggöra egen produktion av större föreställningar även medför att
vi kan ta emot gästspel från större teatrar som Riksteatern och
Norrbottensteatern.
 Scenlokalen bör ligga direkt åtkomligt i foajén.
 Det totala antalet möjliga publika föreställningar under ett år i Black Boxen
uppskattas till ca 150 st.
Barn- och ungdomsscen (UngHästen)
 En flexibel Black Box med en nettoyta på ca 160 m2 motsvarande en mindre
gymnastiksal (16 x 10 meter), ett format vanligt för uppsökande- och barnteater.
Takhöjden invändigt bör vara för ett proportionerligt rum med bryggor för
åtkomst till utrustning i taket.
 En salong med möjlighet att ta emot en publik på ca 100 personer.
 Lokalen bör utrustas med lingångar för att även kunna härbärgera ”vanliga”
mindre scenföreställningar under t.ex. Berättarfestivalen.
 I lokalen monteras en utskjutbar gradäng för en snabb omställning mellan
scen/salong och en tom sal med plant golv för interaktiva övningar.
 Möjlighet till delning av lokalen med en blockvägg eller ridåvägg så att man kan
dela upp en större grupp i mindre grupper.
 Lokalen bör för publik ligga direkt åtkomligt i foajén.
 Det totala antalet möjliga publika föreställningar under ett år uppskattas till ca
150 st.
3.2.2
Repetitionslokaler
Stora repetitionssalen
 En lokal i första hand för repetitioner och vid enstaka tillfällen för publikuppspel
med en mindre publik t.ex. under Berättarfestivalen.
 Lokalen bör ha en nettoyta på ca 160 m2 och vara ett neutralt rum med en delbar
blockvägg, så att två mindre repetitioner kan genomföras samtidigt.
 I lokalen bör finnas ett enklare gradängsystem, typ Ilmonteplan, med lösa stolar
för ca 80 platser.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 14 (21)
183
SKELLEFTEÅ KOMMUN
 Lokalen kan ligga separerad från foajén, men i närheten av loger och övriga
lokaler för Västerbottensteatern.
Lilla repetitionssalen
 En lokal i första hand för repetitioner och endast vid enstaka tillfällen för
publikuppspel.
 Lokalen bör ha en nettoyta på ca 80 m2.
 Salen bör utföras med ett mjukare golv för att vara anpassad till dans- och
akrobatikrepetitioner som behövs i olika föreställningar.
 Lokalen bör vara ett neutralt rum med en delbar blockvägg, så att två mindre
repetitioner kan genomföras samtidigt.
 Lokalen kan ligga separerad från foajén, men i närheten av loger och övriga
lokaler för Västerbottensteatern.
3.2.3
Verkstäder och ateljéer m.m.
Dekorverkstäder
Dekortillverkning ses som en del av den konstnärliga processen. Några teatrar har
utlokaliserat sin dekortillverkning men det betyder oftast att man får en dubblering av
personal och utrustning då arbete ändå måste göras på plats vid repetitioner.
Stockholms Stadsteater har exempelvis av denna anledning alla sina verkstäder vid
Sergels Torg i Stockholm.
För tillverkning av dekorer behövs
 ett snickeri med snickerimaskiner utrustade med spånsug
 en smedja med möjlighet att svetsa
 en målarateljé med färgkök
 en rekvisitaavdelning, med utrymme för tapetseri
 gemensam yta att montera de färdigställda dekordelarna på
 förråd för färg och annat material.
För att få yteffektiva dekorverkstäder med personalutrymmen behövs totalt ca 500 m2
varav 300 m2 med en takhöjd på minst 7 meter.
Samtliga verkstäder bör vara flexibelt utformade då de även kan användas av de
övriga verksamheterna i huset när teatern inte själva har omedelbart bruk av dem.
Syateljén
För tillverkning och underhåll av kläder till föreställningar behövs en syateljé.
Syateljén bemannas normalt med en person men vid större produktioner extraanställs
upp till ytterligare tre personer. Förutom själva syateljén behövs




ett färgeri
en tvättstuga
ett torkrum
ett provrum.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 15 (21)
184
SKELLEFTEÅ KOMMUN
En yta på totalt ca 200 m2.
Maskverkstad
För skapande av olika masker och peruker till föreställningar behövs
 en maskloge med tre platser
 en kompletterande mindre verkstad
 en laboratoriedel med bl.a. dragskåp.
Ytorna uppskattas till ca 70 m2.
Ljud-ljusverkstad
För tillverkning och reparation av belysnings- och ljudutrustning till föreställningar.
Musikrum
En viktig del av Västerbottensteaterns konstnärliga varumärke är den musik som den
fasta kompositören skapar för varje enskild föreställning. Musik som ofta görs på plats
i huset tillsammans med en eller flera musiker. För detta ändamål behövs därför ett
ljudisolerat rum där man kan repetera och öva.
3.2.4
Personalutrymmen
Loger
 14 enskilda loger med individuella toaletter/duschar för den fast engagerade
personalen vid Västerbottenteatern.
 Loger med två personer i varje loge för gästande frilanspersonal och med
toalett/dusch i korridoren.
 En större omklädningsloge för gästande kör, förening, balettkompani etc. på ca
60 m2.
Skådespelarfoajé
Ett uppsamlingsrum i anslutning till scenen och logerna. Här samlas
skådespelarensemblen för gemensamma förberedelser inför och under föreställningen.
Kontorsrum
Kontorsarbetsplatserna är dels enskilda rum, dels delade rum. Önskvärt är att alla
arbetsrum befinner sig i anslutning till varandra för effektivitetens skull. För
Västerbottenteaterns verksamhet uppskattas att det behövs
 ca 25 kontorsrum för administration, marknad, dramaturgiat m.fl.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 16 (21)
185
SKELLEFTEÅ KOMMUN




ca 5 arbetsrum för gästande konstnärlig personal (regissör, scenograf m.fl.)
två grupprum på ca 20 m2 för mindre gruppmöten
ett större sammanträdesrum på ca 60 m2 för styrelsemöten
ett samlingsrum/bibliotek på ca 100 m2 där hela teatern kan samlas.
Totalt ca 800 m2.
Flera av dessa rum kan även nyttjas av andra i huset, och också ligga i anslutning till
övriga verksamheters kontorsutrymmen.
Övriga arbetsrum
Teknisk personal
Ca 10 arbetsrum för personal i dekorverkstäder, ateljén, ljus-ljudverkstad. Ett större
omklädningsrum med duschar, wc etc.
Totalt ca 300 m2.
Arkiv och kopiering
Kontorsförråd och kopiering ca 30 m2.
3.2.5
Förråd för Västerbottensteatern
Västerbottensteatern behöver egna förråd för lagring av dekorer, rekvisita, ljud ljusutrustning, samt kostymer mellan säsonger och vid olika speltillfällen. Dessutom
behövs närförråd för rangering av tillfälliga uppställningar, ”gårdagens föreställning”,
som man kan komma åt snabbare.
Beroende på hur ytor disponeras inne i kulturhuset som helhet och vilka
kompaktlösningar som görs av övriga förråd och övrig godshantering i kulturhuset bör
de sammanlagda ytorna kunna reduceras. Olika kompaktlösningar vid stora takhöjder
kan t.ex. möjliggöra att ytorna kan reduceras.
Egna förråd
Totalt ca 450-550 m2.
Närförråd
Totalt ca 200 m2.
3.2.6
Inlastning för Västerbottensteatern
 Minst två lastbilsplatser och eventuellt en tredje med dörr för bud.
 Inlastning med vädertätning och lyftbord.
 En tillräckligt stor hiss för dekorer om inte inlastningen sker på scennivå.
Ytorna för inlastningszonen uppskattas till ca 100 m2.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 17 (21)
186
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4
4.1
4.1.1
Övriga gemensamma lokaler i huset
Detta är ytor och lokaler som Västerbottensteatern har behov av, men där de också ser
möjlighet att dela med kulturhusets övriga aktörer.
A-scen
Sedan lång tid tillbaka har det i Skellefteå funnits behov av en s.k. A-scen.
En A-scen är något Västerbottensteatern har behov av vid vissa större uppsättningar
och större gästspel. Men teatern ser inte ett kontinuerligt behov utifrån sin verksamhet
utan delar gärna en sådan scen med övriga huset.
Caféscenen
Västerbottensteatern har behov av en caféscen för sina populära lunchsoppor. En
caféscen är dock något som fler i huset skulle kunna använda, inte minst föreningar
som vill visa upp sig. För en caféscen behövs:
 en salong med plats för ca 100 personer sittandes vid bord med möjlighet att
enkelt avskilja caféet från övrig verksamhet med hjälp av en skjutvägg
 en scen som bör vara ca åtta meter bred och ca fem meter djup med minst tre och
en halv meter fritt över scenen
 möjlighet till upphängning av teknik som belysning och högtalare över scenen
 ett anslutande kök vilket kan tillaga och servera soppluncher, samt övrig lättare
förtäring.
Berättarsalen
Skellefteå har utropat sig som Berättarnas stad. Västerbottensteatern tror därför att det
är av stort värde att det finns en mindre lokal avsatt för just lokalt och professionellt
berättande. Här kan författare, konstnärer och berättare, etablerade och nykomlingar
hålla föredrag och berätta berättelser. För detta behövs
 ett rum i anslutning till biblioteket byggd för akustiskt tal utan mikrofon.
Möjliga publika berättarföreställningar i Västerbottensteaterns regi uppskattas till ca 50
st. under ett år.
Totalt en yta på ca 80 m2.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 18 (21)
187
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Ljud-, bild- och mediastudio
I dag är ljudinstallationer och ljusprojektioner en integrerad del av den moderna
teatervärlden. Också inom museivärlden använder man sig av digital teknik för att
presentera sitt utbud. Västerbottensteatern ser därför ett starkt behov av en gemensam
ljud-, bild- och mediastudio. Denna behöver ligga i anslutning till ”musikrummet”.
Uppskattad yta ca 50 m2.
Kafeteria/personalrum
Västerbottensteatern tror att det är oerhört viktigt för den gemensamma känslan i
huset att alla som arbetar i kulturhuset har ett gemensamt fika/personalrum istället för
flera olika inne inom de olika organisationerna.
Vilrum
Ett behov som troligen delas med övrig verksamhet i huset.
Foajé
En inbjudande publikfoajé med tillgång till pausservering.
Reception
En inbjudande reception i anslutning till publikfoajén.
Garderober
Bemannade och obemannade garderober, samt förvaringsboxar i anslutning till
publikfoajén.
Publiktoaletter
Publiktoaletter, för vuxna och barn i anslutning till publikfoajén.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 19 (21)
188
SKELLEFTEÅ KOMMUN
5
Fortsatt arbete
finansiering att fortgår. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att
genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund
för projektering och byggandet av kulturhuset. Detta dokument kommer att användas
som underlag för det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet.
Dokumentnamn:
2014-12-10
Sida 20 (21)
189
Tel: 0910-73 50 00

Kulturhus Skellefteå

Transcription

Similar documents

Vitbergets Dag

Se karta (pdf) - Skellefteå museum

Digitalt p-pass, instruktion med bilder (pdf, nytt fönster)

Informationsblad

Smultronställen - Destination Skellefteå

Lärare och sociala medier - Skellefteå kommuns bloggar

Koncept för samarbete mellan verksamheterna

i skellefteåbutiken

Blankett - Skellefteå kommun

September 15 tidningen