KS protokoll 2015-10-06

Transcription

1 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Datum
2015-10-06
Tid
Kl. 14.00 – 17.00
Plats
A-salen, kommunhuset, Sollefteå
Beslutande
Enligt närvaro- och tjänstgöringslista
Övriga
närvarande
Underskrifter
Tomas Alsfjell, kommunchef
Britta Själander, sekreterare
Tord Fjällström VD Energidalen, § 188 a)
Mikael Näsström, IT-chef, § 188 b)
Sekreterare ...............................................................
Britta Själander
Ordförande ...............................................................
Elisabet Lassen
Justerare
...............................................................
Bengt Sörlin
Bevis om justering
Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset.
Myndighet
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Anslaget
sätts upp 2015-
Förvaringsplats för protokollet
Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå
Underskrift
…………………………………………………………………… /Ulla
Justerarnas signatur
tas ner 2015-
Utdragsbestyrkande
Johansson
2 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Närvaro- och tjänstgöringslista
Namn
Närvaro
Tjg.
ers.
Jäv
§
§
§
§
200
Reservation
§
§
Anteckning
204
Ledamöter
Elisabet Lassen (S)
X
Åsa Sjödén (S)
X
John Åberg (S)
X
Lillemor Edholm (S)
X
Tommy Svensson (S)
X
Åsa Nilsson (S)
X
Torbjörn Persson (S)
-
Kim Lundin (S)
X
Mattias Ahlenhed (ViSKB)
X
Gunilla Fluur (ViSKB)
-
Bengt Sörlin (M)
X
R
R
Kerstin Franzén (M)
X
R
R
Johan Andersson (C)
X
R
R
Ulf Breitholtz (V)
X
Leif Östberg (FP)
Ersättare
X
R
R
Catherine Näsmark (S)
X
X
T.o.m. § 203
Lennart Önblad (S)
X
X
Tjf fr.o.m. § 204
Stina Näslund (S)
X
Nils-Gunnar Molin (S)
X
My Larsson (S)
-
Morgan Nordin (S)
-
Anita Bergsten (S)
X
Jörgen Åslund (ViSKB)
X
Birgitta Häggqvist (ViSKB)
X
Jonny Ohlsson (M))
X
Sven-Olov Gradin (M)
X
Kjell-Åke Sjöström (V)
X
Carin Collén (V)
X
Maria Wennberg (C)
-
Margareta Alton (MP)
X
Ordförande
R
X
R
Utdragsbestyrkande
Justerare
3 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Val av justerare
Bengt Sörlin (M) väljs till justerare.
Anmälan av protokoll
Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott
- samhällsutveckling 2015-09-14
- allmänna 2015-09-15
- vård och omsorg 2015-09-16
- unga och lärande 2015-09-11
Justering av dagordning
Punkt 21 Remiss - Handlingsplan för energi och klimat 2015-2017 utgår. Information
lämnas under punkt 4.
Utdragsbestyrkande
4 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Dagordning
Ärende
Paragraf Sida
1
Upprop
2
Val av justerare .....................................................................................
-
3
3
Anmälan av protokoll från utskottssammanträden ...............................
-
3
4
Informationer ........................................................................................
188
6
5
Medborgarförslag – Sänkt hastighet i bostadsområden........................
189
8
6
Erbjudande att överta vattentornet vid Gamla Lägret, f.d. hundskolan
190
10
7
Ny detaljplan för del av fastigheten Lasarettet 3, Sollefteå kommun ..
191
13
8
Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016-2019 ...............................
192
14
9
Delårsbokslut per 2015-08-31 ..............................................................
193
15
10
Revisionsrapport – Förutsättningar för effektiv ekonomistyrning .......
194
16
11
Reglemente för kravverksamhet, revidering ........................................
195
23
12
Reglemente för upphandling, revidering ..............................................
196
24
13
Medfinansiering av projektet Näringsliv i Glesbygd – Nu och i
framtiden...............................................................................................
197
25
14
Förslag om att förlägga SFI-undervisning till Junsele .........................
198
27
15
Motion – Närproducerad mat till hundra procent .................................
199
31
16
Remiss – En kommunallag för framtiden (SOU2015:24) ....................
200
34
17
Medborgarförslag – Årlig redovisning till kommunmedborgarna
om kommunens kostnad m.m. för invandring ......................................
201
38
18
Programstruktur för gymnasiet 2016-2021 ..........................................
202
44
19
Skolhälsovårdens patientberättelse 2014 ..............................................
203
46
20
Övergripande verkssamhetsplan med budget 2016-2018.....................
204
48
Utdragsbestyrkande
5 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
21
Remiss – Handlingsplan för energi och klimat 2015-2017 UTGÅR .
22
Avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn,
komplettering ........................................................................................
205
49
23
Val/avsägelser.......................................................................................
-
-
24
Delgivningar .........................................................................................
206
50
25
Delegeringsbeslut .................................................................................
207
51
Utdragsbestyrkande
6 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 188
KS/11/2015 (2.2)
Muntliga informationer
Kommunstyrelsens beslut
Informationerna noteras.
Ärendebeskrivning
Information lämnas kommunstyrelsen enligt följande.
a) Tord Fjällström,VD Energidalen i Sollefteå AB
- Delrapport - Förstudie etablering av teknik och kompetenscentrum i Sollefteå kommun
Uppdraget är att genomföra en förstudie för etablering av ett teknik- och
kompetenscentrum – TKC - i kommunen.
Syftet är att undersöka förutsättningarna att förstärka kommunens position inom
energisektorn i samarbete med företag, universitet, institutioner och myndigheter.
I förstudien har möjliga verksamheter inom TKC tagits fram liksom samverkansformer.
Förstudien ska slutredovisas i november.
Under 2016 ska förankring, dialoger och planering ske. Hösten 2016 ska centret etableras.
Kostnaden är beräknad till cirka 1,1 mnkr per år.
- Handlingsplan Energi och klimat 2015-2017
Länsstyrelsen arbetar med att ta fram handlingsplaner för ett antal områden inom den
regionala utvecklingsstrategin – RUS. Handlingsplanerna ska tydliggöra vilka områden
och aktiviteter som ska prioriteras under de kommande åren för att bidra till
måluppfyllelse av RUS:en.
Nu har ett utkast till handlingsplan tagits fram och skickats på remiss. Handlingsplanen
ska sedan revideras utifrån remissvaren.
I början av nästa år kommer det färdiga förslaget att skickas på remiss bl.a. till
kommunerna.
b) Mikael Näsström, IT-chef
- Serverhall i Hamre, Långsele
Ett markområde på 50 ha i Hamre håller på att planeras för att kunna ta emot aktörer som
vill etablera serverhall. Bl.a. ska en ny detaljplan fastställas och planering för elkraft och
avkylning göras.
Sverige är 3:e bästa plats för etablering av serverhallar, efter USA och Storbritannien.
Enligt Data Center Risk Index och enligt Business Sweden är Hamre bästa plats i Sverige.
En serverhall kräver bl.a. tillgång till mycket energi och kylningsmöjligheter. Detta
uppfylls genom kraftverket i Hjälta och vattnet i älven.
I dagarna har ett kontor öppnats i Silicon Valley i USA för att sälja in området.
Den film som tagits fram för att presentera Hamreområdet visas för kommunstyrelsen.
Utdragsbestyrkande
7 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 188
c) Elisabet Lassen, kommunstyrelsens ordförande
- Sollefteå kraftverk
Förra måndagen lämnade E.ON pris på 50 % av Sollefteåforsen – 400 miljoner kronor.
Nu måste en kalkyl tas fram liksom en bedömning hur framtida möjligheter ser ut.
Ordföranden föreslår att gruppledarna i kommunstyrelsen inom snar tid träffas för att ta
fram förslag på hur kommunen ska gå vidare med erbjudandet.
- Uppföljning av nya organisationen
Ordföranden föreslår att en uppföljning av organisationen görs innan årsskiftet och att
eventuella förslag till förändringar presenteras.
- Moforsenbron i Resele
Miljö och bygg har låtit göra en besiktning av bron. Av inspektionsrapporten framgår
förslag till åtgärder och beräknade kostnader.
Utskottet samhällsutveckling har ärendet som en informationspunkt på mötet i oktober.
En skrivelse har kommit från boende i Resele där man föreslår att det mest akuta åtgärdas
och att bron öppnas. Bron kan då användas vintern/våren 2015/2016 i avvaktan på
ytterligare beslut och åtgärder.
Ärendet behandlas av kommunstyrelsen i november.
- Trafikverkets åtgärdsvalsstudie järnvägssträckan Västeraspby - Långsele
Åtgärdsvalsstudien är upplagd med flera workshops. Det första genomfördes i maj och
det senaste i september. Septembermötet hade färre deltagare men hade ett mera konkret
innehåll. En tredje och avslutande workshop kommer också att genomföras.
- Konferensen Politiskt ledarskap för regional utveckling
Ordföranden och kommunchefen deltog i konferensen som var i Umeå.
Utdragsbestyrkande
8 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 189
KS/300/2015 (20.12)
Medborgarförslag - Sänkt hastighet i bostadsområden
Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta:
Medborgarförslaget avslås.
Ärendebeskrivning
Gunlög Jacobsson, Sollefteå har lämnat följande medborgarförslag:
Ett flertal kommuner i Sverige har sänkt hastigheten i bostadsområden från 50 km till
30 km.
Så många som 9 av 10 överlever om de blir påkörda i 30km/h. Vid 50km/h är siffran 2 av
10.
Förutom det faktum att skillnaden är stor beroende på hastighet, så ger lägre hastighet en
positiv inverkan på miljön, ett lugnare tempo och en ökad trygghet i våra
bostadsområden.
Jag, tillsammans med andra med samma önskan, vill därför föreslå att Sollefteå kommun,
i likhet med många andra kommuner, sänker hastigheten i bostadsområden från
nuvarande 50 km/h till 30 km/h.
Förvaltningens bedömning
För att en sänkning av hastighetsbegränsningen från 50 till 30 km/timme ska ha någon
verklig positiv effekt, krävs det att ändringen accepteras och följs. Endast nya vägmärken
räcker inte för att regeln ska följas om inte gatumiljön också är anpassad. För att få
efterlevnad krävs hastighetsdämpande åtgärder i form av fysiska hinder. Det finns en risk
att en hastighetsändring utan fysiska hinder leder till en falsk trygghetskänsla. Det har
konstaterats en ökad grad av nonchalant beteende bland korsande fotgängare och cyklister
efter införande av 30 km/timme.
Att anlägga fysiska farthinder för att täcka in samtliga bostadsområden som ligger inom
tättbebyggt område i kommunen innebär en hög investeringskostnad. Slitage och
sättningar medför större stöteffekter än vad som är acceptabelt samt en ökad
underhållskostnad. Snöröjningen försvåras och kan därmed ge ökad olycksrisk.
Acceptansen kan variera för den mängd fysiska hinder som behövs för en sänkning av
hastighetsbegränsningen i den omfattning som föreslås, och framförallt om hindren blir
slitna och skadade.
Sollefteå kommun ska istället fortsätta granska trafiksäkerheten och på enskilda platser
vidta åtgärder vid behov.
Utdragsbestyrkande
9 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 189
Antalet trafikskadade i kommunen vid kollisioner i tättbebyggt område 2010-2014 uppgår
till i genomsnitt tio per år. 82 % av dessa skador är lindriga och 12 % måttliga. Inga
olyckor med dödlig utgång är rapporterade.
(Underlag från Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sveriges Kommuner och
Landsting, Swedish Traffic Accident Data Acquisition (STRADA) samt Trafikverket).
Samhällsutvecklingsutskottets beslut
Utskottet för Samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att avslå
medborgarförslaget.
Beslutsunderlag
Medborgarförslag från Gunlög Jacobsson, Sollefteå 2015-06-26
Förvaltningsyttrande 2015-09-14
Utskottet samhällsutveckling protokoll 2015-09-14 § 84
Utdragsbestyrkande
10 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 190
KS/294/2015 (9.3)
Erbjudande om övertagande av vattentornet på fastigheten
Övergård 6:23, Sollefteå, Gamla lägret
1 Kommunen tackar nej till ett övertagande av vattentornet vid Gamla lägret på
Övergård.
2 Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att dokumentera tornet och den epok det
representerar.
Ärendebeskrivning
FEKA Partner AB förvärvade år 2009 fastigheten Övergård 6:23 på vilken det står ett
äldre vattentorn. Företaget anser sig inte längre ha förutsättningar att underhålla
vattentornet och med anledning av detta vill företaget erbjuda kommunen att överta det
”om det är av intresse för bevarande som ett känt landmärke i stadens historia”. Ett sådant
övertagande förutsätter att kommunen bekostar nedmontering och bortforsling.
Finns inte intresse från kommunen sida att överta vattentornet avser FEKA att ansöka om
rivningslov under hösten 2015.
Utdragsbestyrkande
11 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 190
Bedömning
Vattentornet uppfördes 1901 för den militära verksamhetens behov i området som fanns
på platsen mellan åren 1898 och 1911. Platsen kallades ”Sollefteå läger”. Verksamheten
flyttades efter detta till kaserner på Regementsvägen (f.d. I 21).
Vattentornet är inte klassat som byggnadsminne eller ligger inom detaljplan med speciella
skyddsbestämmelser. Det är inte heller medtaget i kommunens kulturmiljövårdsprogram
men har dock ändå ett stort kulturhistorisk värde då det är den sista byggnaden som finns
kvar från tiden för Sollefteå läger.
Innan ett eventuellt kommunalt övertagande bör kostnader för nedmontering och flyttning
tas fram samt lämpligt placering och framtida ansvar för tornet klarläggas.
Om kommunen inte avser att överta ansvaret för vattentornet och företaget kommer in
med en rivningsanmälan bedöms att kommunen inte kan hindra en rivning då det inte
finns några skyddsbestämmelser som kan åberopas.
Förslag till en eventuell ny placering
Då vattentornet är den enda byggnaden kvar från Sollefteå läger så bör ny placering ha en
historisk anknytning. En alternativ placering inom Hågestaområdet, fd I21 dit den militära
verksamheten flyttade, har studerats. Kontakt har tagits med Vasallen i ärendet.
Bedömningen är att en placering inom Hågestaområdet skulle medföra en undanskymd
placering utan en naturlig historisk koppling.
Vattentornet föreslår att placeras på fastigheten Räfsan 1 som ägs av kommunen. Tornet
har i detta läge en historisk koppling till platsen och hamnar i ett exponerat läge för
trafikanter på riksvägen och för besökande till ”hundskoleområdet”.
Ny placering
Utdragsbestyrkande
12 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 190
Förvaltningen kompletterar ärendet med förslag på alternativ uppställningsplats.
Därefter lämnas ärendet vidare till Kommunstyrelsen utan förslag till beslut från
Samhällsutvecklingsutskottet.
Förslag under kommunstyrelsens sammanträde
1 Åsa Sjödén (S) föreslår att
- Kommunen tackar nej till ett övertagande av vattentornet vid Gamla lägret på
Övergård.
- Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att dokumentera tornet och den epok det
representerar.
Kommunstyrelsen beslutar enligt detta förslag.
Beslutsunderlag
Skrivelse från FEKA Partner 2015-06-01
Utdragsbestyrkande
13 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 191
KS/194/2015 (20)
Ny detaljplan för del av fastigheten Lasarettet 3, Sollefteå
Ny detaljplan för del av fastigheten Lasarettet 3, Sollefteå fastställs enligt
förvaltningens förslag.
Ärendebeskrivning
E.ON Värme Sverige AB kom in med en ansökan 2015-02-12 om upprättande av ny
detaljplan för del av fastigheten Lasarettet 3. De har behov av att bygga en lagerhall i
anslutning till befintlig värmecentral för att hantera rundvirke från närområdet och flisa
direkt i bränsleficka. Detta ökar förmågan att leverera fjärrvärme av biobränsle från 12
timmar till tre dygn utan bränsleleveranser.
2015-05-18 uppdrog kommunstyrelsens utskott för samhällsplanering till plan- och
byggenheten att upprätta förslag till detaljplan enligt ansökan.
Bedömning
Ett planförslag är framtaget utifrån E.ON:s önskemål. Samråd och granskningsutställning
har genomförts och inga erinringar på förslaget har inkommit.
Ett antagande av detaljplanen innebär att en byggrätt skapas för lagerhallen vilket medför
en förbättrad bränslehantering för fjärrvärmeanläggningen.
Området är sedan tidigare planlagt för värmecentral. Anledningen till att det behövs tas
fram en ny detaljplan är att byggrätt inte finns för lagerhallen. Uppförandet av den nya
lagerhallen innebär att flisning kan ske på plats vilket kommer att medföra minskat antal
transporter vilket är positivt ur miljösynpunkt.
Utskottet för Samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen att anta förvaltningens
förslag till ny detaljplan för del av Lasarettet 3.
Beslutsunderlag
E.ON ansökan om ny detaljplan 2015-02-09
Detaljplan för del av Lasarettet 3 2015-08-13
Granskningsyttrande 2015-07-01
Planbestämmelser augusti 2015
Utdragsbestyrkande
14 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 192
KS/370/2105 (9.1)
Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016 - 2019
Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016 – 2019 fastställs. Planen omfattar folkbibliotek
och skolbibliotek.
Ärendebeskrivning
Bibliotekslagen (2013:801) reglerar de offentligt finansierade bibliotekens verksamhet
och uppdrag. I skollagen (2010:800) finns därutöver bestämmelser om skolbibliotek.
För biblioteksverksamheten i Sollefteå kommun har det sedan 2008, funnits en plan för
såväl folkbibliotek som skolbibliotek. Planen är utarbetad av en arbetsgrupp med
representanter från såväl folkbibliotek som skola.
Planen, som innehåller en folkbiblioteksdel och en skolbiblioteksdel, reviderades första
gången 2011. Biblioteksplan 2012-2014 beslutades i kommunfullmäktige 2012-05-28
§ 83. Planen förlängdes ytterligare ett år att gälla även under 2015, enligt beslut i
fullmäktige 2015-03-30§ 8.
Biblioteksplanen har under 2015 reviderats av representanter från folkbibliotek och skola.
Även Kunskapsstegen, det dokument som anger på vilket sätt skolbiblioteksplanen ska
förverkligas, har reviderats.
Biblioteksplanen i sin helhet utvärderas årligen med första tillfälle juni 2017. Därutöver
utvärderas skolbiblioteksdelen på förskole- och skolnivå vid varje läsårsslut i
Kvalitetsrapport för läsåret.
Utskottet för Samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen fastställa Biblioteksplanen
avseende folkbibliotek att gälla under tre år, 2016-2019.
Beslutsunderlag
Förslag Biblioteksplan 2016 – 2019 för Sollefteå kommun
Förvaltningsyttranden 2015-09-01
Utskottet unga och lärande protokoll 2015-09-11 § 70
Utdragsbestyrkande
15 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 193
KS/376/2015 (4.10)
Delårsbokslut per 2015-08-31 med prognos till 2015-12-31
Kommunfullmäktige godkänner delårsbokslutet för andra tertialet samt prognos för
ekonomiskt utfall 2015.
Ärendebeskrivning
Resultatet per sista augusti är 47,9 mnkr att jämföra med 32,4 vid motsvarande period
2014. I utfallet ingår 11 mnkr i återbetalning av AFA-premier för 2004.
Prognosen för helåret 2015 bedöms till 13,2 mnkr vilket är 3,4 mnkr sämre än budget.
Ett omfattande åtgärdsarbete pågår för att få verksamheternas ekonomi i balans. Detta
arbete fortlöper under hela 2015. Ej till storlek kända och ej utvärderade åtgärder är inte
inlagda i prognosen. Sammantaget bedöms prognosen balanserad. Arbetet kommer att
fortskrida med åtgärder.
Som prognosen ser ut kommer hela det negativa balanskravet från 2014 att kunna
återställas redan i år.
Förvaltningens förslag
Kommunfullmäktige godkänner delårsbokslutet för andra tertialet samt prognos för
ekonomiskt utfall 2015.
Beslutsunderlag
Delårsbokslut, kommunstyrelseförvaltningen 2015-09-25
Utdragsbestyrkande
16 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 194
KS/302/2015 (4.6)
Revisionsrapport – Förutsättningar för effektiv ekonomistyrning
Förvaltningens yttrande antas och överlämnas som kommunstyrelsens yttrande till
revisorerna.
Ärendebeskrivning
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning avseende
förutsättningarna för effektiv ekonomistyrning.
Sammanfattningsvis bedömer PwC att förutsättningarna för att skapa en effektiv
ekonomistyrning endast delvis är tillräckliga. Rapporten pekar på ett antal
förbättringsområden vilka sammanfattas nedan.







Sambandet mellan verksamhetsmål och budget bör förtydligas.
Rutiner för återkoppling gällande både ekonomi och verksamhet bör utvecklas och
även direktiven från överordnad chef/politik.
Delaktighet och tidplan i budgetprocessen bör ses över och på enhetsnivå bör hela
budget- och uppföljningsprocessen utvärderas.
En inventering av behov av utbildning i ekonomi samt uppmuntra till jämförelser
med andra kommuner i syfte att hitta goda exempel.
Synpunkterna gällande förändringsklimatet på övergripande nivå bör analyseras
vidare.
För att cheferna enklare skall kunna analysera rapporterna självständigt bör den
ekonomiska redovisningen gällande periodiseringar ses över.
Missnöjet med rapporter från personalsystemet bör analyseras.
Förvaltningens yttrande
Att revidera effektiviteten i kommunens ekonomistyrning några månader in på året i
uppstarten av en ny organisation, där en mängd förändringar kommer att ske, kan inte ha
annat än ett ytterst begränsat mervärde. 2015 är ett mellanår och en transportsträcka
gällande nästan samtliga ekonomiska processer.
Kommunen befinner sig mitt i verkställandet av en omorganisation varvid
frågeställningarna blir otydliga i den mån att det är oklart huruvida svaren avser gamla
organisationen eller de första månaderna av 2015 med ny organisation.
Tidsavgränsningen revisorerna gör är 2015 men i och med att enkäten levereras enbart
några månader in på året är det tveksamt huruvida respondenterna gör motsvarande
avgränsning.
Utdragsbestyrkande
17 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 194
Frågorna är också av bakåtblickande karaktär då det krävs erfarenhet och historik för att
svara.
Då den nya organisationen vid tidpunkten för enkäten ännu inte hunnit sätta några djupa
spår, kommer merparten av frågorna behandlas utifrån organisationsstrukturen 2014.
Revisorernas förstudie pekade på tre angelägna fördjupningsområden; Styrning i form av
mål, förutsättningar som kultur och miljö samt budgetprocess, vilka inte berörs mer i
rapporten men utifrån svaren i enkäten framgår möjligheter/problem med dessa områden
tydligt. Inom de olika undersökta områdena kan utläsas att chefer inom för-, grund- och
gymnasieskola är mer negativt inställda i sina svar än övriga och att chefer verksamma
inom tekniskverksamhet är mer positivt inställda i sina svar. Orsaken till skillnader som
dessa återfinns sannolikt inom organisationskultur/ledarskapet inom dessa verksamheter.
Rapporten pekade på ett antal förbättringsområden vilka kommenteras punkt för punkt
nedan.

Sambandet mellan verksamhetsmål och budget bör förtydligas.
Koppling mellan mål och medel är ett klassiskt problem som nästintill alla
organisationer brottas med. Sju av 10 chefer inom kommunen anser inte att de
resurser de disponerar räcker för att uppnå uppsatta verksamhetsmål. I perioder av
ekonomiska utmaningar får också målen i stor utsträckning stå tillbaka till förmån
för en ekonomi i balans.
Den förändrade budgetprocess vi arbetar med under 2015 har som syfte att ge
större möjlighet än tidigare att bättre prioritera medel mellan verksamheterna för
största möjliga samhällsnytta. Förvaltningsledningen utarbetar preliminära ramar
som verksamheterna konsekvensbeskriver. Verksamheten redogör även för sitt
behov givet oförändrad ambitionsnivå. Baserat på konsekvenser och behov blir det
tydligare för politiken vilka prioriteringar som är nödvändig och vilka mål som
påverkas.
Parallellt med detta arbetas också på nya mål för 2017-2021. Ambitionen är att
dessa mål konkretiseras med ett antal mätbara indikatorer från KKiK. Detta
innebär att verksamhetens utveckling kan följas över tid samt att det kommer att
underlätta jämförelser med andra kommuner. Om dessa indikatorer väljs med
omsorg bör de även bidra till styrning av verksamheterna så att dessa kan
prioritera utifrån kommunfullmäktiges mål.
Utdragsbestyrkande
18 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 194

Rutiner för återkoppling gällande både ekonomi och verksamhet bör utvecklas
och även direktiven från överordnad chef/politik.
Gällande återkoppling vid avvikelser är cheferna inom för-, grund- och
gymnasieskola mer kritiska än genomsnittet, medan de flesta av cheferna inom
tekniska verksamheter anser att de får återkoppling. De senare anser också att det
är tydligt att de förväntas hålla sin budget och att deras chefer annars kommer att
kräva besparingsåtgärder. Detta är en ledarskaps- och kulturfråga vilket eventuellt
kan förklara varför vissa verksamheter levererar negativa resultat medan andra
klarar en budget i balans.
Utifrån intervjuer framkommer att ekonomi går före målen men att lagkrav går
före ekonomi inom vissa verksamheter. I många fall är det upp till respektive chef
att göra dessa avvägningar och tolkningar av lagkraven, det önskas mer
gemensamma riktlinjer och diskussioner för att stötta cheferna. Det framkommer
även att det från politiken är tydligt att budget ska hållas, men det saknas tydliga
direktiv och dialog för att kunna genomföra större besparingar.
Nu är Sollefteå kommun tydligare än någonsin tidigare en och samma
organisation, vilket gör att krav och förväntningar är de samma på alla delar av
organisationen. Förändringsarbetet av både organisation och kultur pågår varje
dag, både på politisk nivå och bland tjänstemän och kommer så göra i många år
framöver. Gällande återkoppling av ekonomi och verksamhet framgår tydligt i
styrmodellen förutsättningarna för när och hur detta går till, det är efterlevnaden
till styrdokumentet som ibland inte fungerar. Detta är inget som detaljerade rutiner
löser.

Delaktighet och tidplan i budgetprocessen bör ses över och på enhetsnivå bör
hela budget- och uppföljningsprocessen utvärderas.
Sex av 10 ekonomiansvariga anser inte att de är delaktiga i budgetprocessen och
kan påverka budgeten i rimlig omfattning så att den blir genomarbetad och
verklighetsförankrad.
Detta är inte konstigt med tanke på att sju av 10 inte anser sig disponera resurser
nog för att uppnå verksamhetsmålen. Självfallet kan det då anses att budgeten inte
är verklighetsförankrad. Samtidigt värderar cheferna sina egna insatser högt och
åtta av 10 anser att de har god kontroll över sin verksamhet och en öppen och
konstruktiv dialog kring budget och ekonomisk utveckling med sina medarbetare.
Utdragsbestyrkande
19 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 194
För att budgetprocessen ska fungera krävs det delaktighet i och med att processen
i grunden bygger på ett nedifrån- och upptänk. Det vill säga att verksamheterna
redogör för sina behov och planer och presenterar dessa för politiken, varvid
politiken prioriterar och fastslår budgetramar för verksamheterna som sedan
justeras på enhetsnivå. Delaktigheten för detta ser olika ut i olika verksamheter.
I vissa behöver varje enhetschef vara delaktig och i andra kan det räcka med en
verksamhets ledningsgrupp. Bedömning av detta måste respektive
verksamhetschef få göra, det är inget som lämpar sig för kommunövergripande
instruktioner beroende på skiftande komplexitet i de olika verksamheterna.
Översyn av budget och uppföljningsarbete på enhetsnivå är det något som
kommer att ske och är också en av fördelarna med en samordnad
ekonomifunktion. Via samordningen och kunskapsutbytet finns större möjligheter
att utverka effektiva rutiner ”best practise” avseende både budget och uppföljning.
Till följd av fördröjd samlokalisering har arbetet inte kommit längre idag än under
tiden när samordning skulle ske via ekonomgruppen.
Övriga kommentarer kring budget och uppföljningsarbete har främst att göra med
att tidplanen känns snäv varvid analysen blir lidande samt att ”man på
övergripande nivå” har svårt att inse att det behövs tid för budget och uppföljning
även på lägre nivåer.
Det finns ingenting i dagens planering som hindrar budgetarbete eller analys på
enhetsnivå, däremot ställer det krav på planering och flexibilitet. Det går inte att
tro att exempelvis analys på enhetsnivå kan påbörjas när samtliga bokningar är
gjorda och sedan steg för steg analysera och sammanställa verksamheten del för
del upp till en helhet. Verksamhetsanalys kan påbörjas innan samtliga bokningar
är klara och detaljer på en enhet kan färdigställas även efter att totala
verksamheten redovisats.

En inventering av behov av utbildning i ekonomi samt uppmuntra till jämförelser
med andra kommuner i syfte att hitta goda exempel.
Sju av tio anser att de har tillräckliga kunskaper för att säkert och effektivt kunna
utföra uppgifter inom ansvaret rörande budget, uppföljning och prognos. Åtta av
tio anser att det vid behov finns kompetent stöd i frågor rörande budget,
uppföljning och ekonomi.
Varje verksamhetsekonom kommer att få i uppdrag att inventera kunskapen och
utbildningsbehovet hos de ekonomiansvariga inom respektive verksamhet. I de
fall brister finns kommer enskilda utbildningar med dessa individer att anordnas.
Inom vissa verksamheter hålls idag enskilda introduktionsutbildningar för nya
chefer av verksamhetsekonomen. Detta bör bli en praxis som gäller övergripande i
kommunen.
Utdragsbestyrkande
20 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 194
Cheferna har överlag god kunskap om hur de ligger till jämfört med andra
kommuner, däremot upplever de inte att de har god kunskap om hur de ligger till
avseende ekonomi jämfört med andra kommuner.
I kommunen finns en utbredd förståelse och kultur kring att se och försöka lära av
andra kommuner. Däremot är det svårt att få till konkreta förslag till förändringar
då analysen utmynnar i en förklaring till varför det skiljer sig åt och inte hur en
eventuell skillnad kan minimeras.

Synpunkterna gällande förändringsklimatet på övergripande nivå bör analyseras
vidare.
Av de tillfrågade cheferna anser sex av 10 anser att det inte finns ett positivt
förändringsklimat där goda idéer (t.ex. förslag till effektivisering av
verksamheten) snabbt leder till åtgärd. På lägre nivå uppfattas det som att
förändringsklimatet är positivt men däremot inte på kommunövergripande nivå.
Skapandet av ett positivt förändringsklimat är en av ambitionerna med den nya
organisationen som började gälla 2015. Den återkoppling som skett i samband
med förändringsarbetet indikerar att ett positivt förändringsklimat finns hos
enskilda individer, högt som lågt i organisationen, och inte i kommunen i stort. Att
förändra kulturen och skapa en organisation som är i ständig förändring och
anpassar sig till de behov, krav och förväntningar som våra kommunmedborgare
har, kommer att vara en stor utmaning som vi särskilt behöver arbeta med.

För att cheferna enklare skall kunna analysera rapporterna självständigt bör den
ekonomiska redovisningen gällande periodiseringar ses över.
Det är oklart både av enkätfrågorna samt utifrån svaren i intervjuerna vilka
periodiseringar som avses.
I budgetsammanhang periodiseras vissa kostnader beroende på säsongsvariationer
och andra kostnader utifrån andra orsaker och vissa kostnader helt sonika i
tolftedelar. Noggrannheten i detaljerna måste ekonom tillsammans med
ekonomiansvariga få avgöra utifrån arbetsinsats/nytta. Om ekonomiansvarig är
delaktig i beslutet bör också rimligen analys av avvikelsen klaras av.
I månadsuppföljningar periodiseras kostnader utifrån matchningsprincipen genom
en lokal specialhantering av upplupna och förutbetalda kostnader som kallas
”hänsynsbokning”. Hänsynsbokningarna har funnits i ett flertal år och sparar tid i
månadsboksluten då de inte är ”riktiga underlag” med krav på sparande av
verifikat.
Utdragsbestyrkande
21 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 194
Baksidan är att speciella rapporter behöver användas för att få ett riktigt resultat
med samtliga kostnader upptagna och inte enbart de kostnader som hunnit
faktureras. Detta kan mycket väl ställa till en del huvudbry om ekonomiansvariga
använder sig av fel rapporter och på så vis får olika siffror på samma verksamhet.
I det korta perspektivet är det framför allt utbildning som krävs för de chefer som
har svårt att hantera detta. Troligtvis tas information ut så sällan att vad som skall
tas ut glöms bort mellan gångerna.
I det längre perspektivet är detta något som bör ses över. De negativa effekterna
av denna hantering i form av osäkerhet och rapportskapande är ganska stora.
Förslag på alternativ lösning finns. Det som behöver säkerställa är att den
lösningen är kompatibel med ekonomisystemet. Detta kommer inte ske under
2016 då fokus ligger på att samordna ekonomifunktionen. En förändring av
princip innebär troligen att samtlig analys under första året sker av ekonomer, då
rapporter med två olika principer för uppföljning för innevarande år och
föregående år blir besvärligt eller omöjligt att skapa.

Missnöjet med rapporter från personalsystemet bör analyseras.
Respondenter har vid intervjuer angett svårigheter att få ut rapporter och kunna
följa antalet arbetade timmar, sjukfrånvaro, övertid på ett bra sätt. Det framgår
dock inte vilket system individerna använder sig av.
Det finns två huvudsakliga vägar att få ut information om personal, via Aditro
Window och Personec Utdata. Oavsett kommer HR-avdelningen att undersöka
vilken information som söks och vilket system som används för att ta fram
informationen. Utifrån detta kommer en riktad utbildningsinsats och manualer att
tas fram till chefer som behöver detta.
Framtida effektiv ekonomistyrning och koppling mellan mål och medel.
Styrnings-, lednings- och planeringssystem för målstyrning i verksamheterna blir allt
vanligare för att få en klarare och tydligare styrning av verksamheterna, för både politiker
och tjänstemän. Över 100 kommuner använder sig idag av Stratsys, ca 90 använders sig
av Qlickview och betydligt fler alternativ och kombinationer av system finns.
Systemstöd skulle underlätta och visualisera målstyrningen i och med att data från alla
verksamhetssystem läggs in i samma databas och förenklar åtkomst. Kolada- och KKiKinformation integreras direkt.
Det tydliggör också sambandet mellan mål - mätetal - aktiviteter och säkerställer att
nedbrytningen av övergripande mål till verksamhets- och enhetnivå behåller stringens
mellan målen.
Utdragsbestyrkande
22 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 194
Diskussionen om behovet av systemstöd för styrning, ledning och planering har pågått
inom ekonomkollektivet och inom vissa delar av verksamheterna under ett par års tid. Det
är oundvikligt att ta detta steg om kvalitetsökning vill uppnås. Dock har det ekonomiska
läget inneburit att denna typ av satsning varit svår att motivera. Troligtvis behöver detta
steg tas och det är kanske ännu viktigare nu i tider med tuffa ekonomiska prioriteringar
mellan verksamheter.
Bättre och enklare material att analysera och kommunicera verksamheternas kvalitet och
effektivitet gentemot politiken samt en effektiv och kommunicerbar styrmodell vore
önskvärt. Om, när, vad och hur är dock något som behöver utredas noggrant innan en
eventuell investering görs.
Allmänna utskottets beslut
Utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta:
Förvaltningens yttrande antas och överlämnas som kommunstyrelsens yttrande till revisorerna.
Beslutsunderlag
Revisionens skrivelse 2015-06-17 med revisionsrapporten Förutsättningar för effektiv
ekonomistyrning
Förvaltningsyttrande2015-09-01
Allmänna utskottets protokoll 2015-09-15 § 74
Utdragsbestyrkande
23 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 195
KS/350/2015 (1.7)
Reglemente för kravverksamhet, revidering
1 Reglemente för kravverksamhet fastställs.
2 Fullmäktiges beslut 2008-10-27 § 108 upphör att gälla.
Ärendebeskrivning
Nuvarande reglemente fastställdes av fullmäktige 2008-10-27 § 108. Reglementet
behöver uppdateras av två orsaker.
1. Anpassning till förutsättningarna utifrån ny organisation med en verksamhetsnämnd
och en förvaltning.
2. Anpassning till förändrat arbetssätt hos Kronofogdemyndigheten.
Kronofogdemyndigheten tog tidigare enbart ett arvode vid ansökan. Sedan en tid tillbaka
tar de ett årsarvode för varje aktivt ärende. För att undvika detta årsarvode behöver
arbetssättet vid kravverksamhet ändras, reglementets § 9 Laga åtgärder.
Vägledande för kravverksamheten är att minimera kostnaden för att driva in fordringarna
och undvika att försvåra för gäldenären att betala av sina skulder.
Utskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta:
1 Reglemente för kravverksamhet fastställs.
Beslutsunderlag
Förvaltningsyttrande 2015-08-17 med förslag till reviderat reglemente
Utdragsbestyrkande
24 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 196
KS/349/2015 (1.7)
Reglemente för upphandling, revidering
1 Reglemente för upphandling fastställs.
Ärendebeskrivning
Nuvarande reglemente fastställdes av fullmäktiger 2011-04-26 § 60. Förvaltningen har
anpassat detta reglemente till de förutsättningar som ges utifrån ny organisation.
Utskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta:
1 Reglemente för upphandling fastställs.
Beslutsunderlag
Förvaltningsyttrande 2015-08-17 med förslag till reviderat reglemente
Utdragsbestyrkande
25 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 197
KS/357/2015 (17.5)
Medfinansiering av projektet Näringsliv i Glesbygd – Nu och i
framtiden
1 Kommunstyrelsen medfinansierar projektet.
2 Pengar till medfinansieringen tas från kommunstyrelsens konto Pott särskilda
satsningar, ID 81256.
3 Ansökan om projektmedel görs hos länsstyrelsen.
Ärendebeskrivning
Under 2014 och 2015 har kommunala politiker, tjänstemän och företagare i Junsele
träffats i så kallade framtidsverkstäder och under företagarfrukostar för att diskutera
frågan om hur man på bästa sätt kan främja och underlätta företagande i glesbygd. Ur
dessa diskussioner har frågan om näringslivsutveckling i Junsele lyfts fram.
På uppdrag av kommunstyrelsen, och i samråd med Länsstyrelsens projekthandläggare,
har näringslivsavdelningen skrivit en projektansökan som tillgodoser näringslivets behov
samtidigt som den ger kommunen god insikt och ett bra beslutsunderlag i frågan om hur
vi kan jobba för att underlätta företagande i glesbygd framöver. Därav namnet, Näringsliv
i Glesbygd – Nu och i framtiden.
Projektet syftar till att kartlägga möjliga arbetssätt och upplägg som skulle kunna gynna
näringslivsutvecklingen utanför Sollefteå kommuns tätort, med Junsele som geografiskt
testområde.
Målet är dels att stärka relationerna mellan företagen i Junsele företagarförening och
aktörer som arbetar med olika typer av företagsstöd och näringslivsutveckling i regionen,
dels att få fram ett väl underbyggt beslutsunderlag som kan vägleda kommunen i frågan
om vilka satsningar som kan göras för att underlätta företagande i glesbygd i framtiden.
Projektet löper från 1 november 2015 till 31 december 2016. Den totala budgeten uppgår
till 677 000 kronor.
Länsstyrelsen har i tidigare dialog påvisat möjligheten att medfinansiera 50 %. Då återstår
för Sollefteå kommun att medfinansiera 50 %, det vill säga 388 500 kronor för hela
projektperioden.
Utdragsbestyrkande
26 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 197
1 Kommunstyrelsen medfinansierar projektet.
2 Förvaltningen får i uppdrag att komplettera ansökan om projektmedel till
kommunstyrelsens sammanträde.
1 John Åberg (S) föreslår att
- Kommunstyrelsen medfinansierar projektet.
- Pengar till medfinansieringen tas från kommunstyrelsens konto Pott särskilda
satsningar, ID 81256.
- Ansökan om projektmedel görs hos länsstyrelsen.
Kommunstyrelsen beslutar enligt John Åbergs (S) förslag.
Beslutsunderlag
Förvaltningsyttrande 2015-08-27 samt Ansökan om projektmedel
Allmänna utskottets protokoll 2015-09-15
Utdragsbestyrkande
27 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 198
KS/348/2015 (8.6)
Förslag om att förlägga SFI-undervisning till Junsele
1 SFI-undervisning anordnas i Junsele vårterminen 2016.
2 En utvärdering ska göras avseende kostnader, deltagande och kvalité.
Utvärderingen ska redovisas i kommunstyrelsen juni 2016.
Ärendebeskrivning
Ett medborgarförslag har lämnats in av ett flertal Junselebor, bl.a. av ordföranden och
verksamhetsansvarig på Filadelfia i Junsele, representanter för Eritreanska, Afghanska
och Syriska gruppen samt ordföranden för Röda Korset och Lokala rådet.
Som bilaga har också medföljt 31 underskrifter av nyanlända som ställer sig bakom
skrivelsen i sin helhet.
Förslagsställarna upplever den nuvarande situationen med de människor som fått
uppehållstillstånd och läser SFI i Sollefteå som långt ifrån optimal. Förslagsställarna
uppger att det är ett 30-tal individer som åker till Sollefteå dagligen för sin SFIundervisning. Dessa personer har också skrivit under medborgarförslaget i en bilaga.
Förslagsställarna skriver:
”Det blir långa dagar där stor del av tiden går åt till att resa och väntan på buss från
Sollefteå. Vad som ytterligare bör beaktas är att det handlar om personer som flytt undan
krig och förtryck och som bär med sig många svåra upplevelser. Därför är det viktigt att
familjerna kan få så mycket tid som möjligt tillsammans och att föräldrarna finns
tillgängliga för sina barn i största möjliga utsträckning. Enligt FNs barnkonvention skall
alla beslut utgå från barnets bästa. Det är för oss uppenbart att detta medför att SFI bör
förläggas till Junsele.”
Undervisning och lagstiftning
SFI är sedan 1994 en del av det allmänna skolväsendet. SFI innefattar språkundervisning i
svenska samt samhällsorientering för vuxna invandrare. För den grupp som är analfabeter
inbegriper undervisningen inte bara svenskundervisning utan även att lära eleverna läsa,
skriva och räkna med siffror. Utbildningen består av fyra kurser som ges inom tre olika
studievägar. Studievägarna är anpassade till elevernas olika förutsättningar och ska, så
långt det är möjligt, spegla elevernas utbildningsbakgrund.
Högutbildade deltagare med god studiekapacitet börjar således med kurs C på studieväg 3
och kan efter att också ha genomfört kurs D fortsätta med annan vuxenutbildning eller
söka sig ut i arbetslivet.
Utdragsbestyrkande
28 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 198
En kursdeltagare som saknar läs- och skrivfärdigheter på sitt modersmål eller som har
mycket kort skolbakgrund (upp till cirka 4–6 år) ska starta med kurs A på studieväg 1 och
har fullföljt sin studieväg efter kurs B.
Efter varje kurs ska deltagarna få betyg. Betygsskalan är sexgradig och omfattar betygen
A, B, C, D, E och F. A är högsta betyg och E lägsta godkända betyg. F är ett underkänt
betyg. Som ledning för lärarna vid betygsättning på kurserna B, C och D finns nationella
prov för SFI utfärdade av Skolverket. På samtliga kurser finns även exempel på lämpligt
bedömningsmaterial som kan ge förutsättningar för rättvis bedömning mellan olika
kommuner. A-kursen är en muntlig kurs där inget prov kan skrivas. Styrdokumenten för
SFI utgörs av skollagens kapitel 13, läroplanen för de frivilliga skolformerna,
förordningen om SFI, förordningen om kursplaner för SFI och förordningen om
betygskriterier för SFI.
Ansvar
Kommunerna ska anordna utbildning i svenska för invandrare. Utbildningen är
kursutformad. Studieplanen är individuell och ska anpassas efter individens behov.
Individanpassning förutsätter faktiska möjligheter för eleven att påverka utbildningens
upplägg och organisation. Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka
för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i
svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering,
validering, praktik, eller annan utbildning. Utbildningen ska kunna kombineras med
förvärvsarbete. (Skolverket, Utbildning i svenska för invandrare).
Den person som söker asyl i Sverige blir placerad på något av migrationsverkets
anläggningsboenden eller i en av migrationsverket hyrd lägenhet i avvaktan på beslut i
asylprocessen. Barn och ungdomar upp till 18 år har samma rätt till förskola och skola
som en svensk medborgare. Skolgång sker inom förskola, grundskola och gymnasium på
respektive ort. Vuxna asylsökande har inte rätt till SFI-undervisning i kommunal regi men
svenskundervisning brukar ofta genomföras av ideella organisationer eller på frivillig bas
av enskilda medborgare.
När den asylsökande beviljats uppehållstillstånd ska en anvisning till någon av Sveriges
kommuner som har avtal om mottagande av flyktingar. I och med detta ska personen in i
etableringsfasen, vilket innebär att kommunen har skyldighet att bedriva SFIundervisning enligt skollagen samtidigt som den enskilde ska genomföra
arbetsförberedande aktiviteter i arbetsförmedlingens regi. (SFS 2014: 197)
Idag bedrivs SFI-undervisning inom Komvux verksamhet på Nipanområdet. Enligt
skollagstiftningen är det endast behöriga (med lärarlegitimation) Svenska 2-lärare som får
sätta betyg. Undervisningen bedrivs i 11 olika grupper, utifrån kunskapsnivå. Ungefär
200 elever får sin undervisning där.
Utdragsbestyrkande
29 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 198
Det är arbetsförmedlingen som anvisar eleverna till SFI-undervisning i enlighet med de
etableringsplaner som upprättas. Av de 31 personer som ställt sig bakom förslaget bor 27
kvar i kommunen. Av dem läser sex på SFI i Sollefteå och de övriga som inte börjat har
en kunskapsspridning i alla tre studievägar. Elevantalet varierar starkt över tid varför det
inte går att ge någon säker prognos om hur det kommer att se ut på sikt.
I dagsläget arbetar 12 lärare och två lärarassistenter på SFI i Sollefteå. Komvux har
annonserat efter behöriga Svenska 2 lärare vid två tillfällen under året utan att få behöriga
sökande till tjänsterna.
Denna lärarbrist är på inget sätt unik för Sollefteå kommun utan är stor över hela landet.
Att i det läget frigöra lärarresurser från de 200 elever som studerar i Sollefteå bedöms av
förvaltningen som orimligt.
De flyktingar som är aktuella för SFI-undervisning enligt etableringsplanen reser i dag
med ordinarie skolbuss till Sollefteå. Dagarna blir långa, även för barnen till de berörda
som går på förskolan i Junsele. Förvaltningen bedömer ändå att dagens system med SFIundervisningen samlad på Nipanområdet är det enda genomförbara. Detta med tanke på
lärarbristen och den mängd studenter som läser SFI i kommunen om kvalitén på
undervisningen ska kunna behållas.
Från höstterminen 2015 har SFI-undervisningen två förstelärare anställda. Deras uppdrag
kommer bland annat vara att kvalitetssäkra och stötta den frivilliga svenskundervisningen
som bedrivs på anläggningsboenden i kommunen. Om de individer som deltar uppnått
målen för kursen kommer de att få betyg. De ideella krafterna som idag gör bra insatser
med att lära de nyanlända svenska kommer att få hjälp med lektioner och besök av
lärarna. Ett webbaserat material finns sedan tidigare framtaget och kommer att utgöra
basen. Starten planeras till januari 2016. Denna frivilliga SFI undervisning får dock anses
som ett komplement till den lagstadgade.
Medborgarförslaget avslås
1 Ärendet lämnas till kommunstyrelsen utan förslag till beslut.
2 Förvaltningen får i uppdrag att ytterligare undersöka möjligheten till någon form av
SFI-undervisning i Junsele.
1 John Åberg (S) föreslår
- SFI-undervisning anordnas i Junsele vårterminen 2016.
- En utvärdering ska göras avseende kostnader, deltagande och kvalité.
- Utvärderingen ska redovisas i kommunstyrelsen juni 2016.
Förslaget biträds av Johan Andersson (C), Mattias Ahlenhed (ViSKB),
Leif Östberg (FP) och Kerstin Franzén (M)
Kommunstyrelsen beslutar enligt detta förslag.
Utdragsbestyrkande
30 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 198
Beslutsunderlag
Skrivelse 2015-08-04 från Filadelfia i Junsele, kontaktpersoner får Eritreanska,
Afghanska och Syriska språkgrupper, Röda korset, Lokala rådet samt berörda personer
som går på SFI.
Kompletterande tjänsteyttrande 2015-09-25, Christer Sjödin, rektor Komvux
Utdragsbestyrkande
31 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 199
KS/279/2015 (2)
Motion – Närproducerad mat till hundra procent
1 Kommunstyrelsen godkänner att motionärerna gör ändringar i motionen enligt följande
- I första att-satsen ändras årtalet 2018 till 2021
- I andra att-satsen byts ordet målsättningen ut till visionen
2 Ärendet återremitteras till förvaltningen för nytt yttrande.
Ärendebeskrivning
Maria Wennberg (C) och Johan Andersson (C) har lämnat följande motion.
Centerpartiet i Sollefteå anser att vi måste minska klimat och miljöpåverkan när det
gäller matproduktion. Vi anser också att vi måste göra oss mindre sårbara när det gäller
matförsörjning.
Mindre än hälften av den mat som konsumeras i Sverige produceras i Sverige. Det gör
oss utsatta och sårbara.
Sollefteå kommun kan genom att handla i första hand närproducerad ekologisk och i
andra hand närproducerad mat bidra till ett bättre klimat, mindre sårbarhet, fler företag
inom de gröna näringarna och en levande landsbygd.
Centerpartiet yrkar:
- att Sollefteå kommun ökar andelen av i första hand närproducerat ekologiskt och i
andra hand närproducerad mat till 50 procent 2018 2021
- att Sollefteå kommun på sikt har målsättningen visionen att all mat – 100 procent – i
första hand ska vara närproducerad ekologisk och i andra hand närproducerad.
För att kunna svara på motionen behöver frågeställningen delas upp i två delar, den första
delen är kommunens skyldighet att upphandla i enlighet med LOU och den andra delen är
i verksamheternas behov och ekonomi mot producenternas förutsättningar.
Kommunen har förnärvarande ett avtal som löper till och med maj 2017. Arbetet med att
ta fram ett underlag pågår redan nu. Omvärldsanalys och behovsanalys har påbörjats för
att undersöka hur vi kan nå en klimatsmart måltid. För att nå det målet undersöks hur vi
kan underlätta för producenter i närområdet, både ekologiska och konventionella, att vara
med och konkurrera på bättre villkor. Detta arbete är av största vikt för att nå framgång
med vår ambition vid själva upphandlingsskedet.
Utdragsbestyrkande
32 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 199
Utmaningen är att få våra producenter att svara på vårt förfrågningsunderlag. Svarar de
inte, kan de inte tilldelas ett kontrakt. Därför måste förutsättningarna i
förfrågningsunderlaget vara gynnsamma för producenterna.
Vid den upphandlingskonferens som ägde rum på Hotell Hallstaberget 2015-08-24--26,
var ett av passen en paneldebatt - Vägen till en smartare måltid. Det som tydligt framkom
var att de största utmaningarna för småproducenter är dels logistikkostnaderna samt
processade livsmedel.
Problemen med logistikkostnaderna kan kommunen lösa genom att upphandla en
gemensam distributionscentral. Det innebär i realiteten att kommunen bär ansvar och
kostnader för distribution ut till verksamheterna från ett avlastningsställe.
Lösningen för processad mat kan ske genom att matsedlar anpassas och t.ex. köttråvaror
köps in i bulk för egen hantering, hel kyckling istället för kycklingfiléer m.m. Detta
innebär dock en ökad arbetsbelastning, vilket i dagsläget skulle vara svårt med befintlig
personal.
I det avtal som är gällande idag finns möjligheten att lägga till varor samt att avropa
befintliga ej nettoprissatta varor från grossist. Om detta sker innebär det dock en ökad
kostnad då det anbudsstöd som producenter och leverantörer erbjuder grossister vid
upphandlingstillfället sällan går att få mitt i en avtalsperiod. Detta gäller såväl ekologiska
varor som lokalproducerade. Andelen varor som köps utanför avtal är idag ca 8 % och vi
ser tydligt att där andelen varor utanför avtal är hög är kostnaderna för förbrukningsvaror
högre. En förutsättning att nå målen i första att-satsen i motionen, är ökade krav på
ekologiska varor i den nya upphandlingen.
Sollefteå kommun köper varje år livsmedel för ca 12 miljoner kronor. Dessa miljoner är
fördelade med ca 50 % på färskvaror och kylvaror, 30 % på frysvaror och 20 % på
kolonialvaror/specerier. Då huvuddelen av både frys- och kolonialvaror är av sådant slag
är behoven svåra att fylla för lokala producenter.
Målet med att öka andelen närproducerad alternativt ekologisk närproducerad är långt
ifrån omöjligt. Verksamheten ser dock stora svårigheter att nå målen till år 2018 med det
befintliga avtal som kommunen har med grossisten Menigo AB och under rådande
ekonomiska ramar.
För att nå dessa mål bör även förutsättningarna för lokala producenter möjliggöras genom
andra politiska beslut.
När det gäller målsättningen att all mat ska vara närproducerad alternativt ekologisk
närproducerad är bedömningen den att det inte är möjligt.
Utdragsbestyrkande
33 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 199
Motionen avslås i första delen avseende att sätta ett mål om 50 % närproducerat
ekologiskt i första hand och närproducerat i andra hand år 2018.
Motionen avslås i andra delen avseende att sätta ett mål om att all mat - 100 % - i första
hand ska vara närproducerad ekologisk och i andra hand närproducerad.
Ärendet lämnas till kommunstyrelsen utan förslag till beslut.
1 Johan Andersson (C) föreslår följande ändringar i motionen, delen Centerpartiet yrkar.
- I första att-satsen ändras årtalet 2018 till 2021
- I andra att-satsen byts ordet målsättningen ut till visionen
Efter dessa ändringar föreslår Johan Andersson att ärendet återremitteras till
förvaltningen för nytt yttrande.
Kommunstyrelsen godkänner att föreslagna ändringar får göras i motionen samt beslutar
att återremittera ärendet till förvaltningen för nytta yttrande.
Beslutsunderlag
Motion från Maria Wennberg och Johan Andersson (C), 2015-06-08
Utdragsbestyrkande
34 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 200
KS/246/2015 (2.9)
Remiss – En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
Förvaltningens yttrande antas som kommunstyrelsens eget.
Reservationer
Bengt Sörlin (M), Kerstin Franzén (M), Johan Andersson (C) och Leif Östberg (FP)
reserverar sig mot beslutet till förmån för Bengt Sörlins förslag.
Ärendebeskrivning
Regeringen beslutade i oktober 2012 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå en
modernisering av den kommunallag som gällt sedan 1992. Som utredare utsågs
departementsrådet Johan Höök.
Den tillsatta utredningen överlämnade den 23 mars 2015 sitt betänkande " En
kommunallag för framtiden." till regeringen.
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av kommunallagen.
Utgångspunkter för uppdraget har bland annat varit att kommunallagen även
fortsättningsvis ska vara en ramlag och utgå från ett medborgarperspektiv. Den nya
kommunallagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Den nya lagen föreslås få 13 kapitel. Anställda och medborgare lyfts fram och får egna
kapitel.
1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten
2 kap. Kommunala angelägenheter
3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer
4 kap. Förtroendevalda
5 kap. Fullmäktige
6 kap. Styrelsen och övriga nämnder
7 kap. Anställda
8 kap. Medborgarna
9 kap. Kommunal samverkan
10 kap. Överlämnande av kommunala angelägenheter
11 kap. Ekonomisk förvaltning
12 kap. Revision
13 kap. Laglighetsprövning
Den nya kommunallagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2018.
Utdragsbestyrkande
35 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 200
Förvaltningens yttrande över förslaget
1.2 - Försöksverksamhet med majoritetsstyre 2018-2021
Förvaltningens synpunkter
I anslutning till förslaget till ny kommunallag föreslås en lag om försöksverksamhet med
majoritetsstyre i kommuner och landsting under mandatperioden 2018-2022. Beslut om
ett sådant försök ska fattas av fullmäktige före 2017 års utgång och beslutet ska med
kvalificerad majoritet.
Förslaget innebär att kommunfullmäktige ska utse en kommunstyrelse med enbart
representanter för majoriteten. Fullmäktige ska vidare genom ett reglemente garantera
insyn för de partier som finns representerade i fullmäktige men som inte har ledamöter i
kommunstyrelsen.
Konsekvenserna av ett beslut om försök med majoritetsstyre bör belysas mer, speciellt
avseende hur lagen påverkar nämndernas arbete.
5.5 - Fullmäktige kan föreskriva att styrelsen får fatta beslut som rör andra
nämnders verksamhet
En förändring enligt förslaget innebär i praktiken inte någon förändring för Sollefteå
kommun eftersom de så kallade facknämnderna avskaffades från och med 2015-01-01.
Ur ett mer generellt perspektiv delar försvaltingen utredningens uppfattning att
förutsättningarna för en tydlig styrning av verksamheten i kommuner och landsting
behöver förbättras. Styrelsen bör ges bättre möjligheter att på ett bättre sätt än idag styra
och samordna den kommunala verksamheten. Styrelsen som det ledande organet ska
kunna anlägga ett helhetsperspektiv på verksamheten och ibland kan det därför krävas att
den kan fatta beslut som påverkar andra nämnder. Styrelsens beslutanderätt ska gälla
vissa, av fullmäktige, särskilt angivna förhållanden. Det rör sig alltså inte om en generell
beslutanderätt. Myndighetsutövning och beslut som rör enskilda är undantagna. Om
styrelsen fattar ett beslut som rör en viss nämnd, blir styrelsen ansvarig för det beslutet. I
övrigt behåller nämnden sitt verksamhetsansvar.
Ändringsförslaget tillstyrks.
Utdragsbestyrkande
36 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 200
6.1 – 6.6 - Program om mål och riktlinjer
Kommunfullmäktige ska inför varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer
för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare.
Utredningens föreslag innebär att programskyldigheten även utvidgas till kommunens
egen verksamhet. Förvaltningen menar att verksamheterna redan har en väl utvecklad
intern kontroll och uppföljning av den egna verksamheten samt rapportering av
densamma till kommunstyrelsen. Om ett program ska antas bör det så långt det går fasas
in i ordinarie uppföljning för att undvika otydlig ledning och styrning.
Förslaget avstyrks.
8.4.1 - De anställda
De anställda är en central del av den kommunala verksamheten men i nu gällande
kommunallagen finns endast en mycket begränsad reglering av dessa. Ur ett
medborgarperspektiv är det en brist att lagen inte tydligare reglerar hur den kommunala
organisationen faktiskt fungerar. I kommunallagen bör de anställda därför synliggöras.
Utredningen föreslår att det i kommunallagen ska anges att det är styrelsen som utser
direktören i kommunen eller landstinget. Direktören ska ha den ledande ställningen bland
personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Direktören
ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska
behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion
fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen samt direktörens övriga
uppgifter. Vilka frågor som direktören ska ansvara för kan variera mellan kommuner och
landsting. Detta är något som får avgöras lokalt.
Förslaget tillstyrks.
14.11 - Laglighetsprövningen
I förslaget föreslås företag med fast driftställe i kommunen och ideella föreningar bli
kommunmedlemmar. Genom förslaget vidgas alltså rätten att begära laglighetsprövning
till företag med fast driftställe och ideella föreningar som driver verksamhet lokalt.
Prövningen vid ett överklagat beslut kan bara leda till att beslut som innehåller formella
felaktigheter kan undanröjas.
Utdragsbestyrkande
37 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 200
Om man låter överklagandemöjligheten utvecklas till ett verktyg för mer tydliga
partsintressen, kommer detta att leda i en helt annan riktning än vad som är nuvarande
kommunallags intention, som är en form av medborgartalan. Förslaget kan leda till ett
ökat antal överklaganden och därmed bromsa lokala beslutsprocesser.
Den som är part i ett kommunalt beslut har möjlighet att överklaga beslutet med
förvaltningsbesvär.
Förslaget avstyrks.
15.4 - Verkställighet
Ett kommunalt beslut som kan överklagas genom laglighetsprövning får verkställas innan
det har fått laga kraft, även om det har överklagats. En individuell prövning ska dock
göras och verkställighet får inte ske om särskilda skäl talar emot det. I ett fåtal, men
principiellt viktiga fall, har beslut verkställts på ett sätt som gjort det omöjligt att rätta
dem. Det har bl.a. handlat om avknoppningar av kommunal verksamhet till underpris.
För att förhindra detta anser utredningen att reglerna om verkställighet av beslut i
kommunallagen ska skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet
inte ska få verkställas förrän det fått laga kraft.
Förslaget tillstyrks.
Förvaltningens yttrande antas kom kommunstyrelsens eget.
1 Allmänna utskottets förslag
2 Bengt Sörlin (M) förslår att punkten 6.1 – 6.6 - Program om mål och riktlinjer
tillstyrks. I övrigt enligt allmänna utskottets förslag.
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar
enligt allmänna utskottets förslag.
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
38 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 201
KS/200/2015 (2)
Medborgarförslag – Årlig redovisning till kommunmedborgarna
om kommunens kostnad m.m. för invandring
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta:
Medborgarförslaget avslås.
Ärendebeskrivning
Mona Olsson, Sollefteå har lämnat följande medborgarförslag.
Jag Mona Olsson, kommuninnevånare i Sollefteå kommun anser att Sollefteå kommun ska
redovisa för oss kommuninnevånare hur mycket invandringen av invandrare kostar
1. Hur många invandrare har vi just nu registrerade i kommunen?
2. Hur många flera är anmälda att komma till kommunen från Migrationsverket just
nu?
3. Hur mycket får kommunen från Migrationsverket ekonomiskt?
4. Hur mycket ekonomiskt får kommunen lägga ut själv? Är det pengar vi måste ta
från annan verksamhet?
Dessa frågor ingår i mitt förslag om redovisning. Mitt förslag till medborgarförslag är att
vi kommuninnevånare skall få en redovisning varje år så att ryktena runt denna fråga inte
ska spekuleras.
Inledningsvis finns det skäl att klargöra vissa begrepp.
Med invandrare (immigrant) avses en person som flyttar från ett land till ett annat för att
bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige under minst ett år.
Begreppet invandrare förekommer inte i lagstiftningen. Det är opreciserat, varför det inte
går att uttala sig om antalet invandrare utan att ange om man avser personer som är
utländska medborgare, utrikes födda eller medlemmar av andra generationen inflyttade
(d.v.s. personer som själva är födda i Sverige men med minst en utrikes född förälder).
Till saken hör att det inte är tillåtet att i Sverige registrera vare sig etnisk bakgrund eller
religiös tillhörighet.
Asylsökande, är en person som själv söker sig till ett land och där uppger sig vara i behov
av skydd (asyl), men som ännu inte fått sin ansökan avgjord. En asylsökande har rätt att
stanna i Sverige i avvaktan på att skyddsbehovet prövas.
Vem som är asylsökande regleras Dublinkonventionens artikel 2.
Utdragsbestyrkande
39 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 201
Med flykting avses i regel person som lämnat sitt hemland och som inte kan återvända dit
på grund av fruktan för förföljelse beroende på ras, nationalitet, tillhörighet till viss
samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning. Grunden till flyktingbegreppet finns i
FN:s flyktingkonvention (även kallad Genevekonventionen eller 1951 års konvention). Genevekonventionen hade ursprungligen till syfte att ge ett rättsligt skydd för de
flyktingar som fanns i Europa efter andra världskrigets slut, fram till och med 1951
(konventionsflyktingar), och anses i dag vara föråldrad och är egentligen inte tillämpbar
på dagens flyktingsituation. Sverige har, till skillnad från flera andra europeiska länder, en
strikt tolkning av flyktingbegreppet i Genevekonventionen. Därför används i Sverige
termen de facto flykting eller personer med flyktinglikande skäl som betecknar
skyddsbehövande som har lämnat sitt hemland och har starka skäl att vara rädd för till
exempel dödsstraff eller tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling, eller
behöver skydd på grund av krig eller miljökatastrof i sitt hemland, eller är rädd att bli
förföljd på grund av sitt kön eller sexualitet. Dessa personer kan inte enligt internationella
rättsakter tvingas att återvända till sitt hemland på grund av förhållandena där men
uppfyller inte de explicita kraven på flyktingskäl i Genevekonventionen. De facto
flyktingar får därmed ingen flyktingstatusförklaring enligt Genevekonventionen. I många
länder saknas en motsvarighet till begreppet de facto flykting i den nationella
utlänningslagstiftningen, varför även asylsökande med vad som i Sverige skulle räknas
som flyktingliknande skäl efter prövning av skyddsskälen, får en flyktingförklaring. Nationerna har under många år förhandlat om en ny tidsenlig internationell
flyktingkonvention men inom det internationella samfundet (FN) har man inte lyckats
enas om en gemensam lydelse. Senaste förändringen i Genevekonventionen gjordes 1967
genom ett tilläggsprotokoll (det s.k. New York-protokollet) varigenom konventionen inte
längre är begränsad till flyktingar från Europa och tidsperioden före 1951. Det finns även
att antal regionala flyktingkonventioner och fördrag såsom OAU:s flyktingkonvention
(den Afrikanska flyktingkonventionen) från 1969 och Cartagena-deklarationen från 1984.
Dessa kan ses som en förlängning och utveckling av 1951 års konvention då många
skyddsbehövande människor som tidigare beskrivits faller utanför konventionens
tillämpningsområde.
Kvotflykting är en person som genom organiserad överföring kommer till ett asylland
inom ramen för dess flyktingkvot med rätt att bosätta sig där permanent. Kvotflytingar får
sitt skyddsbehov prövat utanför Sverige och räknas utan särskild prövning som
konventionsflytingar med flyktingstatusförklaring. Detta är ett undantag från
bestämmelserna i Genevekonventionen. Mottagandet av kvotflytingar regleras av en
flyktingkvot, som är benämning på det system som gäller för kollektiv överföring av
flyktingar till Sverige och för det antal personer detta berör. Flyktingkvoten fastställs av
regeringen. Flyktingkvoten för 2015 är fastställd till 1 900 personer. I Sollefteå tar vi
emot 80-100 av kvotflyktingar samt ensamkommande barn enligt avtal med
Migrationsverket.
Utdragsbestyrkande
40 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 201
Vid flyktinginvandring är det, i motsats till vid arbetskraftsinvandring eller
familjeåterförening, främst de politiska förhållandena i hemlandet som orsakat
utvandringen. Motiven är vanligen blandade, men i motsats till andra utvandrare, gäller
det för flyktingar ofta livet när de flyr för att finna internationellt skydd.
Av Mona Olssons frågor att döma avser hon att få en redovisning av kostnader och
ersättningar för asylsökande, kvotflyktingar och flyktinginvandrare med upphållstillstånd
(kommunplacerade).
1 Vad gäller den första frågan om antalet asylsökande så är mottagning av dessa en
statlig angelägenhet som ligger utför den kommunala kompetensen. Ansvarig
myndighet är Migrationsverket. Detta gäller inte ensamkommande barn där kommunen
ansvarar för mottagande, omsorg och boende. Rätten att söka asyl, få ansökan prövad samt
asylmottagningen i Sverige regleras som tidigare nämnts i internationella och
europeiska rättsakter såsom flyktingkonventionen (Genevekonventionen),
Dublinförordningen. Eurodac-förordningen, EU:s skyddsgrundsdirektiv, EU:s
mottagandedirektiv samt i den svenska utlänningslagen. Ett mer detaljerat regelverk
vad gäller formerna för asylmottagande i Sverige finns i lagen om mottagande av
asylsökande (LMA). Migrationsverket ska enligt LMA erbjuda den asylsökande
boende och pengar till mat. Kommunen har inte rätt att föra register över
asylsökande. Det är därför inte möjligt att ange exakt hur många asylsökande
som vistas i kommunen. Efter kontakt med Migrationsverket kan antalet
uppskattas till omkring 350 personer. När det gäller antalet kommuninvånare som är
invandrare går detta som sagt inte att mäta då begreppet är oprecist och etnisk eller
religiös tillhörighet inte registreras i Sverige.
2 Vad gäller den andra frågan om hur många asylsökande som beräknas komma till
kommunen, upphandlas boenden för asylsökande av Migrationsverket enligt reglerna i
lagen om offentlig upphandling (LOU). Den nuvarande tillämpningen av LOU medger
inte att Migrationsverket tar hänsyn till regionala och lokala förhållanden.
Migrationsverket kan alltså inte påverka vilka anbud som kommer in och därigenom
inte heller var eller i vilken kommun boendena ligger och därmed inte heller var
asylsökande placeras. Kommunerna har inget inflytande över Migrationsverkets
upphandlingsprocess. Migrationsverket har inte någon skyldighet eller möjlighet att
anmäla till kommunen hur många asylsökande som beräknas komma till kommunen
under den närmaste tiden. Beroende på den skiftande takten i tillståndshandläggningen
är det som regel dessutom stor omsättning på personer i Migrationsverkets hyrda
lägenheter och anläggningsboenden. Frågan är alltså inte möjlig att besvara.
Utdragsbestyrkande
41 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 201
3 Den tredje frågan handlar om vilka ersättningar kommunen erhåller från
Migrationsverket. Kommunen får vissa ersättningar för både asylsökande och personer
med uppehållstillstånd (kommunplacerade och kvotflytingar), ersättningarna erhålls
både efter och utan ansökan till verket. Regelsystemet är komplicerat varför det här
endast går att lämna en översiktlig beskrivning.
Ersättning för asylsökande utan bidragsansökan:
 Årlig ersättning för mottagning av ensamkommande barn (500 000 kr för 2015).
 Ersättning per boendeplats och dygn för ensamkommande barn enligt tecknad
överenskommelse (1 600 kr).
 Stödinsatser av förebyggande karaktär enligt socialtjänstlagen (ersättningen är
beroende på antalet mottagna asylsökande barn).
Ersättning för asylsökande efter bidragsansökan:
 Barn i förskola och skola (enligt schablon).
 Betydande extraordinära kostnader (exempelvis många barnfamiljer).
 Extraordinära utbildningskostnader för barn (exempelvis extra särskilt anordnade
skollokaler).
 God man.
 Utredningskostnader för ensamkommande barn (enligt schablon).
 Vård i annat hem än det egna, exempelvis familjehem eller HVB (enligt
schablon).
 Belagd boendeplats och dygn för ensamkommande barn enligt tecknad
överenskommelse (300 kr).
När det gäller kommunens kostnader för personer med uppehållstillstånd trädde en ny
lag, lagen om etableringsinsatser, ikraft 1 december 2010. Med den lagen tilldelades
Arbetsförmedlingen en central roll i flyktingmottagandet. Lagen om
etableringsinsatser vänder sig till nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) som har fått
uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar.
Även nyanlända i åldern 18-19 år, som saknar föräldrar i Sverige, omfattas av den nya
lagen liksom anhöriga till nyanlända.
Arbetsförmedlingen får i den nya lagen ett samordningsansvar för etableringsinsatser
för nyanlända flyktingar.
Arbetsförmedlingen tar fram länstal för flyktingmottagandet i länen och anvisar
boendeort för vissa flyktingar. Försäkringskassan hanterar den etableringsersättning
som nyanlända invandrare får istället för introduktionsersättning från kommunen som
tidigare var fallet.
Kommunerna ansvarar för att ta emot de nyanlända och hantera bostadsförsörjning.
Kommunerna ansvarar också för samhällsorientering som ska ske i första hand på
modersmål och minst 60 timmar samt för svenskundervisning för invandrare (SFI).
Utdragsbestyrkande
42 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 201
Skola, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar samt insatser inom det
sociala området är också kommunernas ansvar. Lagen gäller även vissa anhöriga till
personer som har fått tillstånd i Sverige som flyktingar eller skyddsbehövande.
Etableringsinsatserna sker under högst 24 månader.
Regelsystemet är som nämnts komplicerat detta gäller även personer med
upphållstillstånd varför det även här endast går att lämna en översiktlig beskrivning.
Ersättning för personer med upphållstillstånd utan bidragsansökan:
 Årlig grundersättning för flyktingmottagning (222 500 för 2015).
 Prestationsbaserad ersättning för högt mottagande (15 000, 10 000 eller 5 000 kr
per år för varje nyanländ beroende på antalet mottagna personer med
uppehållstillstånd i förhållande till kommunens invånarantal, Sollefteå erhåller i år
15 000 kr för varje nyanländ)
Ersättning för personer med upphållstillstånd efter bidragsansökan
 Ersättning per boendeplats och dygn för ensamkommande barn enligt tecknad
överenskommelse (1 600 kr)
 Ersättning för belagd boendeplats och dygn för ensamkommande barn enligt
tecknad överenskommelse (300 kr)
 Utbetalt försörjningsstöd under etableringsfasen (på grund av
funktionsnedsättning, sjukdom eller att personen är 60 år eller äldre vid
mottagandet).
 Stöd i boendet och boende i särskilda boendeformer på grund av ålder, sjukdom
eller funktionsnedsättning (behovet ska ha funnits vid mottagandet eller på annat
sätt ha ett direkt samband med personens situation som skyddsbehövande).
 Vård i annat hem än det egna, exempelvis familjehem eller HVB.
 Varaktig vård, minst tre år, på grund av funktionsnedsättning, de sammanlagda
kostnaderna för stöd och service, assistansersättning, bostadsanpassningsbidrag
samt hälso- och sjukvård är minst 60 000 kronor per person under en
tolvmånadersperiod (behovet ska ha funnits vid mottagandet eller på annat sätt ha
ett direkt samband med personens situation som skyddsbehövande).
 Vissa särskilda eller extraordinära kostnader (tex hyreskostnader för tomma
bostäder i avvaktan på kvotflyktingars ankomst)
 Sfi-utbildning till personer som bor på ett anläggningsboende och har
uppehållstillstånd.
4 När det gäller den fjärde frågan om kommunens nettokostnader för asylsökande har
Migrationsverket i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjort en
pilotsstudie av kommunernas kostnader och ersättningar för asylsökande. Studien har
visat att det är svårt för kommunerna att ur olika verksamhetsregister och
ekonomisystem spåra såväl specifika som allmänna insatser och kostnader.
Utdragsbestyrkande
43 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 201
Det är svårt att i de kommunala uppföljningarna identifiera alla kostnader som är
knutna till gruppen asylsökande. Migrationsverket och SKL konstaterar att det finns
behov av att fortlöpande följa upp kommunernas kostnader och ersättningar för
asylsökande. Man finner att en översyn av kommunernas ersättning för mottagning av
asylsökande är nödvändig och föreslår bland annat att en regelbunden uppföljning av
kommunernas kostnader och ersättningar för asylsökande och flyktingar liknande den
Integrationsverket gjorde för flyktingar fram till 2007 bör återupptas. Med all
sannolikhet är problemen med att fånga, koppla och följa upp kostnader för
mottagning av asylsökande lika problematiskt i Sollefteå kommun som i de kommuner
som ingår i pilotstudien. Asylverksamheten är inte en separat del av kommunens
verksamhet som kan följas upp redovisas på ett enkelt sätt. Flera kostnader som delvis
kan vara kopplade till asylsökande är svårfångade i den kommunala redovisningen. För
att redovisningen av kostnader ska vara meningsfull måste denna vara jämförbar över
tid och med andra liknande kommuner. Detta kräver att kostnaderna fångas upp,
redovisas och analyseras på ett likartat sätt.
Förvaltningens förslag till beslut
Det finns behov av att fortlöpande följa upp kommunernas kostnader och ersättningar för
asylsökande och personer med upphållstillstånd. Kommunen avvaktar den gemensamma
uppföljning som initierats av Migrationsverket och SKL.
Utskottet förslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta:
- Medborgarförslaget avslås.
Det finns behov av att fortlöpande följa upp kommunernas kostnader och ersättningar för
asylsökande och personer med upphållstillstånd. Kommunen avvaktar den gemensamma
uppföljning som initierats av Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting.
Beslutsunderlag
Medborgarförslag från Mona Olsson, Sollefteå, 2015-04-15
Utdragsbestyrkande
44 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 202
KS/259/2015 (13.3)
Gymnasieskolans programstruktur 2016 - 2021
Gymnasieskolans programstruktur 2016 – 2021 fastställs enligt nedan.
Programinriktat individuellt val (IMPRO) och grundläggande högskolebehörighet

IMPRO-platser anordnas för en grupp elever och är sökbara (oförändrat jämfört
med idag).

Redan inför grundskoleelevernas ansökan till gymnasiet, erbjuder Sollefteå
kommun grundläggande högskolebehörighet som program vid samtliga
yrkesutbildningar vid Sollefteå gymnasium.
Högskoleförberedande gymnasieprogram/inriktningar

Inriktningen Juridik (EKJUR) erbjuds i Ekonomiprogrammet.

Inriktningen Naturvetenskap och Samhälle (NANAS) avvecklas.
Yrkesprogram/inriktningar

Inriktningen Hotell- och konferens vid Hotell- och turistprogrammet erbjuds.

Handels- och administrationsprogrammet avvecklas som skolförlagd utbildning.

Bygg- och anläggningsprogrammet avvecklas som skolförlagd utbildning.

Förvaltningen uppdras att starta lärlingsutbildningar kring Handels- och
administrationsprogrammet samt Bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar
husbyggnad, måleri, plåtslageri.
Gymnasiesärskolan

Beslut om vilka nationella program som ska erbjudas, delegeras till rektor för
gymnasiesärskolan
Ärendebeskrivning
Gymnasieskolan i Sverige är treårig och frivillig. Det finns totalt 18 nationella
gymnasieprogram varav 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Det
finns också 5 introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt
program. Gymnasiesärskolan är en fyraårig utbildning.
Utdragsbestyrkande
45 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 202
Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan eller grundsärskolan har rätt till
en gymnasieutbildning. Enligt landets styrdokument ansvarar varje kommun för att
ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka
utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt
anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.
Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar, eller utbildning som, genom
samverkansavtal, anordnas av en annan kommun eller landsting. Tjänstemannaskrivelsen
tillhörande detta ärende beskriver bl.a. vilka utbildningar som finns i Sverige och vilka
av dessa som erbjuds Sollefteåungdomar ht 2015. Vidare föreslås alternativa förslag till
programstruktur 2016-2021. Observera att programstrukturen vid en gymnasieskola
utgör en helhet. Vad det framförallt handlar om är att eleverna vid de olika
introduktionsprogrammen behöver en bra mix av kompletterande grundskolestudier och
meningsfulla gymnasieaktiviteter.
Sollefteå kommuns gymnasieverksamhet skulle gagnas av ett långsiktigt beslut som slår
fast vilka program som ska finnas i den egna gymnasieverksamheten – åtminstone fem år
framåt i tiden. Detta för att skapa arbetsro i verksamheten, skapa trygghet för
kommunens blivande gymnasieelever kring vad som faktiskt erbjuds i Sollefteå, skapa
bättre möjlighet till att anpassa gymnasiets nettokostnader till beslutad budgetram samt
skapa en grund för kommande beslut kring gymnasieskolans långsiktiga lokalförsörjning.
Kommunstyrelse/kommunfullmäktige bör, i september 2015, fastställa programstruktur
2016-2021.
Unga och lärandeutskottets beslut
Utskottet för unga och lärande föreslår kommunstyrelsen att vid oktober månads
sammanträde, fastställa gymnasiets programorganisation enligt följande utskottets förslag.
1 John Åberg (S) föreslår att ordet utökat styrks under Programinriktat individuellt val,
andra stycket.
Kommunstyrelsen beslutar enligt denna ändring.
Beslutsunderlag
Tjänstemannaskrivelse, Anders Strindlund 2015-06-09 med förslag till programstruktur
Preliminär ekonomisk beräkning vid full effekt
Utskottet unga och lärande protokoll 2015-08-20 § 59
Lärarnas Riksförbunds synpunkter på förslaget
Utdragsbestyrkande
46 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 203
KS/360/2015 (7)
Skolhälsovårdens patientberättelse 2014
1 Skolhälsovårdens patientberättelse 2014 godkänns.
2 Förvaltningen får i uppdrag att redovisa 2015 års Patientsäkerhetsberättelse till
utskottet unga och lärande i januari 2016. Berättelsen lämnas därefter till
kommunstyrelsens sammanträde i februari 2016 för godkännande.
Ärendebeskrivning
Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659) gälla. Den innebär ökade
krav på vårdgivaren att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete för att minimera och
förebygga vårdskador inom verksamheten.
Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse.
I den ska de framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits föregående kalenderår,
åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.
Skolhälsovården i Sollefteå kommun har genom medicinsk verksamhetschef, upprättat
Patientberättelse 2014 vilken inkommit till vårdgivaren 2015-08-11.
De brister som beskrivs som avvikelser i form av ej till fullo genomfört basprogram,
förväntas vara avhjälpta 2015. Detta med anledning av de rekryteringar som gjorts i slutet
av 2014 och början av 2015, till delar inom ramen för statsbidrag för förstärkt elevhälsa.
Antal skolsköterskor har utökats från fem skolsköterskor fördelats på 4,75 tjänst, till
sju skolsköterskor fördelat på 6,1 tjänst i grund- gymnasie- och särskola.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 förväntas inkomma till förvaltningen i januari 2016 och
då även innehålla uppföljning och utvärdering av de, i detta dokument, angivna
övergripande mål och strategier för 2015.
Unga och lärandeutskottets beslut
- Utskottet för unga och lärande föreslår kommunstyrelsen att godkänna Skolhälsovårdens
patientberättelse 2014.
- Förvaltningen uppdras att redovisa 2015 års Patientsäkerhetsberättelse till utskottet i
januari 2016 för att sedan lämnas för godkännande till kommunstyrelsens sammanträde i
februari.
Utdragsbestyrkande
47 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 203
Beslutsunderlag
Patientsäkerhetsberättelse 2014 för skolhälsovården i Sollefteå kommun, 2015-02-27
Förvaltingsyttrande 2015-08-21
Utskottet unga och lärande protokoll 2015-09-11
Utdragsbestyrkande
48 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 204
KS/288/2015 (4.2)
Övergripande verksamhetsplan med budget 2016 - 2018
1 Övergripande verksamhetsplan med budget 2016 - 2018 fastställs enligt
budgetberedningens förslag.
2 Till fullmäktiges sammanträde kompletteras ärendet med Alliansens budgetskrivelse
och miljöpartiets förslag.
Reservationer
Bengt Sörlin (M), Kerstin Franzén (M), Johan Andersson (C), Leif Östberg (FP)
reserverar sig till förmån för Alliansens förslag.
Mattias Ahlenhed (ViSKB), Jörgen Åslund (ViSKB) reserverar sig till förmån för ViSKB
förslag.
Ärendebeskrivning
Resultatbudget beslutades av fullmäktige i juni. Verksamheternas driftbudget och
revidering av kommungemensam verksamhet skulle beslutas under hösten. Detta har nu
gjorts och framgår av budgetberedningens protokoll 2015-09-21.
Förvaltningens förslag till beslut
Budget 2016-2018 fastställs enligt budgetberedningens förslag.
1 Budgetberedningens förslag
2 M, C, FP förslag med komplettering av budgetskrivelse
3 ViSKB förslag
4 MP förslag
Ordföranden ställer i tur och ordning fråga om kommunstyrelsen beslutar enligt
budgetberednings förslag, enligt M, C, FP förslag, enligt ViSKB förslag, enligt MP
förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt budgetberedningens förslag.
Beslutsunderlag
Budgetberedningens protokoll 2015-08-31
Utdragsbestyrkande
49 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 205
KS/290/2015 (4.9)
Avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn,
komplettering
1 Avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn kompletteras med avgifter för
Hallsta alpint och Hallstaliftarna.
2 Avgifterna gäller från 2015-11-01 för Avsnittet 2 Skidanläggningar alpint och längd.
Övriga avgifter gäller från 2016-01-01.
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen beslutade 2015-08-11 § 165 att föreslå fullmäktige fastställa avgifter
och regler för verksamheter inom fritidssektorn.
I denna lista fanns inte avgifter för Hallsta alpint och Hallstaliftarna med eftersom
kommunen övertog ansvaret för dessa verksamheter 2015-07-01. Listan behöver därför
kompletterats, varefter den samlade listan kan lämnas till fullmäktige för fastställelse.
Kommunen har från och med 2015-07-01 tagit över ansvaret för drift och underhåll av
Hallstaliftarna. Priserna som gällt säsongen 2014/2015 föreslås även gälla säsongen
2015/2016 för att sedan utvärderas.
Avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn kompletteras med avgifter för
Hallsta alpint och Hallstaliftarna.
Avsnittet 2 Skidanläggningar alpint och längd gäller fr.o.m. 2015-11-01, övriga avsnitt
gäller från 2016-01-01.
1 Elisabet Lassen (S) föreslår en redaktionell ändring; Säsongskort familj ska avse 1-2
vuxna och hemmaboende barn t.o.m. 18 år
Kommunstyrelsen beslutar anta denna redaktionella ändring.
Beslutsunderlag
Förvaltningsyttrande 2015-09-21 med tillägget 2.1 Hallsta alpint/Hallstaliftarna
Utdragsbestyrkande
50 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 206
KS/5/2015 (1.3)
Delgivningar
Delgivningarna noteras och läggs till handlingarna.
Ärendebeskrivning
Följande handlingar har lämnats till kommunstyrelsen för delgivning.
- Skolinspektionen 2015-09-15
Beslut till Nordvik Höga Kusten kompetens AB angående ansökan om godkännande som
huvudman för gymnasieskola vid Nordviksskolan i Kramfors kommun
Skolinspektionen avslår ansökan
- Partnerskap Inland – Akademi norr
Protokoll 2015-06-17
Utdragsbestyrkande
51 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
§ 207
KS/6/2015 (1.3)
Delegeringsbeslut
Redovisningen av delegeringsbesluten godkänns.
Ärendebeskrivning
Till kommunstyrelsens sammanträde har följande delegeringsbeslut lämnats för
redovisning.
Miljö-, bygg- och livsmedelsärenden
Datum
Diarienr
Ärendetyp
Handläggare
2015-08-21
2015-09-01
2015-09-01
2015-09-01
2015-09-01
2015-09-01
2015-09-02
2015-09-03
2015-09-03
2015-09-04
2015-09-04
2015-09-04
2015-09-04
2015-09-07
2015-09-07
2015-09-07
2015-09-07
2015-09-08
2015-09-10
2015-09-10
2015-09-10
2015-09-10
2015-09-11
2015-09-11
2015-09-14
2015-09-14
2015-09-14
2015-09-15
2015-09-15
0144/2015
0799/2015
0766/2015
1101/2014
0226/2015
0801/2015
0802/2015
0943/2015
0808/2015
0765/2015
0817/2015
0804/2015
0814/2015
0418/2015
0260/2015
0795/2015
0809/2015
0085/2015
0479/2015
0784/2015
0735/2015
0853/2015
0854/2015
0774/2015
0509/2015
0812/2015
0891/2015
0751/2015
0832/2015
Beslut om Bygglov
Beslut om Bygglov
Anmälan om inrättande av värmepump
Angående Personbil
Tillfälligt slutbesked
Bekräftelse på inkommen anmälan
Beslut om avgift
Förbud
Slutbesked
Beslut om Bygglov
Tillstånd att inrätta avlopp
Slutbesked
Slutbesked
Bekräftelse på inkommen
Beslut om användning av avfall
Avgift för extra offentlig kontroll
Beslut om bygglov
Beslut om avgift
Beslut om riskklassning
Föreläggande att städa fastigheten
Slutbesked
Sune Allansson
Jonas Hasselborg
Ida Sundelin
Per Nieminen
Sune Allansson
Jonas Hasselborg
Jan-Erik Sundin
Per Nieminen
Per Nieminen
Utdragsbestyrkande
Jonas Hasselborg
Sune Allansson
Janne Sundin
Sune Allansson
Sune Allansson
Sune Allansson
Janne Sundin
Maria Söderlund
Janne Sundin
Margareta Nordstrand
Ida Sundelin
Jonas Hasselborg
Jonas Hasselborg
Ida Sundelin
Ida Sundelin
P Nieminen, H Sjödin
Jonas Hasselborg
Janne Sundin
52 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 207
2015-09-15
2015-09-15
2015-09-15
2015-09-16
2015-09-16
2015-09-17
2015-09-17
2015-09-17
2015-09-17
2015-09-17
2015-09-17
2015-09-17
2015-09-17
2015-09-18
2015-09-18
2015-09-18
2015-09-21
2015-09-21
2015-09-21
2015-09-21
2015-09-22
2015-09-23
2015-09-23
2015-09-23
2015-09-23
2015-09-23
2015-09-23
2015-09-23
2015-09-24
2015-09-24
2015-09-24
2015-09-24
2015-09-25
2015-09-25
2015-09-28
2015-09-28
2015-09-28
2015-09-28
2015-09-28
2015-09-30
2015-09-30
2015-09-30
2015-09-30
0816/2015
0828/2015
0829/2015
0863/2015
0787/2015
0834/2015
0614/2014
0398/2015
0849/2015
229/2008
0736/2013
0945/2013
0871/2015
0878/2015
0867/2015
0879/2015
0794/2015
0791/2015
0806/2015
0836/2015
0798/2015
0778/2015
0448/2015
0447/2015
0406/2015
0803/2015
0869/2015
0885/2015
0629/2015
0637/2015
0815/2015
0629/2015
0868/2015
0886/2015
0492/2015
0492/2015
0899/2015
0890/2015
0740/2015
0905/2015
1196/2014
0801/2015
0144/2015
Intyg om registrering
Bekräftelse på inkommen
Slutbesked
Slutbesked
Slutbevis
Slutbesked
Slutbesked
Beslut om Bygglov
Beslut om Bygglov
Startbesked
Beslut om Bygglov
Föreläggande att städa fastigheten
Beslut om bygglov
Förbud
Beslut om bygglov
Beslut om anmälningspliktig
Beslut om avgift
Slutbesked
Slutbesked
Slutbesked
Slutbesked
Utdragsbestyrkande
Per Nieminen
Janne Sundin
Janne Sundin
Janne Sundin
Janne Sundin
Sune Allansson
Sune Allansson
Sune Allansson
Janne Sundin
Sune Allansson
Sune Allansson
Sune Allansson
Ida Sundelin
Janne Sundin
Janne Sundin
Sune Allansson
Sune Allansson
Per Nieminen
Ida Sundelin
Ida Sundlin
Sune Allansson
Sune Allansson
Janne Sundin
Janne Sundin
Per Nieminen
Sune Allansson
Ida Sundelin
Per Nieminen
Sune Allansson
Janne Sundin
Per Nieminen
Per Nieminen
Jonas Hasselborg
Jonas Hasselborg
Jonas Hasselborg
Jonas Hasselborg
Jonas Hasselborg
Sune Allansson
53 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 207
2015-09-30 0884/2015
2015-09-30 0226/2015
2015-09-29 0503/2015
0494/2015
0495/2015
0504/2015
0505/2015
Beslut om anmälningspliktigt upplag
Slutbesked
Beslut om avgift
Hanna Sjödin
Sune Allansson
Ida Sundelin
Unga och lärande
Datum
Ärendetyp
2015-08-13
Beslut gällande överenskommelse med
Impius Vård och Utbildning
2015-06-25 Avtal avseende LSS-insatser
2015-06-15 Yttrande över interkommunal ersättning
2015-08-10 Beviljade/avslagna skolskjutsansökningar
Beslut
Delegat
58 a-f
Anders Åkerman
60
61
53-57,
63-71,
73-78
Anders Åkerman
Anders Åkerman
Anders Åkerman
Individ och omsorg
Delegeringsbeslut yttrande över begäran om redogörelse för ej verkställt beslut enligt SoL
från Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO Dnr KS/362/2015 (19.6)
Beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen
Hemtjänst – aug 2015
Handläggare
Särskilt boende – aug 2015
Handläggare
Korttidsboende – aug 2015
Handläggare
Växelboende – aug 2015
Handläggare
Ordinärt boende – aug 2015
Handläggare
Trygghetslarm – aug 2015
Handläggare
Dagverksamhet – aug 2015
Handläggare
Beslut om tillstånd till färdtjänst enligt lag om färdtjänst 6-9 §§
Färdtjänst – september 2015
Färdtjänsthandläggare
Beslut om riksfärdtjänst enligt lag om riksfärdtjänst 4-7 §§
Riksfärdtjänst – september 2015
Färdtjänsthandläggare
Beslut om bistånd enligt SoL och LSS (vuxen/LSS, barn-unga-familj,
försörjningsstöd)
september 2015
Handläggare
Utdragsbestyrkande
54 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 207
Beslut i individärenden i kommunstyrelsens utskott för vård och omsorg 2015-09-16
§ 218 - 242
Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg gällande klagomål mot hälso- och
sjukvården vid Skärvstagården
Delgivning Utredning av rapportering enligt lex Sarah - brister i samband med
verkställighet av insats 150706
Delgivning Utredning av rapportering enligt lex Sarah - brister i bemötande 150716
Delgivning Utredning av rapportering enligt lex Sarah - brister i bemötande verkställare
av SFB assistans
Delgivning Utredning av rapportering enligt lex Sarah - missförhållande enligt SoL
medicinstöld
Bistånd HVB-placering enligt SoL
Upphörande av vård enligt LVU
Bistånd fortsatt vård och familjehemsplacering enligt SoL
Arvode och omkostnadsersättning
Bistånd familjehemsplacering enligt SoL
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst till familjehem
Övervägande vid placering enligt SoL
Nedläggning av faderskapsutredning enligt FB
Nedläggning av faderskapsutredning enligt FB
Bistånd fortsatt placering behandlingshem enligt SoL
Bistånd familjehemsplacering enligt SoL
Bistånd förlängd behandling enligt SoL
Delgivning IVO-beslut
Jävsnämnden, Miljö-, bygg- och livsmedelsärenden
Datum
Diarienr
Ärendetyp
2015-09-04
Sundelin
2015-09-04
Sundelin
2015-09-10
2015-09-10
2015-09-10
2015-09-16
2015-09-28
0631/2014
Avgift för uppföljande tillsyn
Ida
0631/2014
Avgift för uppföljande tillsyn
Ida
0845/2015
0846/2015
0847/2015
0627/2015
0895/2015
Avgift för tillsyn
Handläggare
Utdragsbestyrkande
Jonas Hasselborg
Jonas Hasselborg
Jonas Hasselborg
Ida Sundelin
55 (55)
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-10-06
Nämnd/styrelse
Kommunstyrelsen
Forts. § 207
Kommunstyrelsen
Datum
Diarienr
Ärendetyp
Beslutsfattare
2015-09-16 KS 13/2015 Medfinansiering av Lokalt Ledd
Utveckling 2015
Utdragsbestyrkande
Elisabet Lassen

KS protokoll 2015-10-06

Transcription

Similar documents

Revisionsrapport, Granskning av rutiner för

Reservation - Vänsterpartiet Vänersborg

HÄRRYDA KOMMUN FP Lars Erik Kileby

KTS-salen, Vita Huset klockan 8.15

KS protokoll 2015-08-11

Mall för styrdokument

Mall för protokoll, vitt, arkivbeständigt, ohålat papper används

Protokoll - Tibro kommun