doc8. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse vård och
download 
Report Transcription
8. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse vård och
Malmö stad 1 (1) Stadsområdesförvaltning Norr Datum Tjänsteskrivelse 2015-03-06 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare [email protected] Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse vård och omsorg 2014 SOFN-2015-136 Sammanfattning Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen avser perioden 140101–141231. Kvalitet inom vård och omsorg innebär att den enskilde ska få omsorg, vård och stöd utfört på rätt sätt och vid rätt tidpunkt och med ett gott bemötande. Det innebär också att den enskilde ska kunna påverka och vara nöjd med de insatser som ges. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för vård- och omsorg 2014 och översända denna till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag • • G-Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse vård och omsorg 2014 - tjänsteskrivelse Kvalitets och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr 2015-03-26 Ärendet Kvalitet inom vård och omsorg innebär att den enskilde skall få omsorg, vård och stöd utfört på rätt sätt och vid rätt tidpunkt och med ett gott bemötande. Det innebär också att den enskilde skall kunna påverka och vara nöjd med de insatser som ges. Kvalitet definieras i 2 kap. 1 § SOSFS 2011:9 på följande sätt; att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen avser perioden 140101–141231. Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen ska upprättas i enlighet med framtagen mall för Malmö stad. Efter att stadsområdesnämnden tagit emot informationen ska kvalitetoch patientsäkerhetsberättelsen sändas vidare till stadskontoret för sammanställning. Ansvariga SIGNERAD 2015-03-09 Charlotte Glimskog Avdelningschef Lars Tingsmark Stadsområdesdirektör Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Stadsområdesförvaltning Norr Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-03-04 3.0 Charlotte Glimskog Norr Vård och omsorg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning .............................................................. 3 2. Bakgrund ............................................................................. 4 3. Övergripande mål och strategier ...................................... 5 3.1 Malmö stad ..................................................................... 5 3.2 Nämndens vård- och omsorgsverksamhet...................... 6 3.3 Nämndens övergripande mål och strategier samt måluppfyllelse för 2014 ......................................................... 6 3.4 Övergripande mål och strategier för 2015 ....................... 8 4. Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet ....................................................... 11 5. Samverkan ........................................................................ 12 5.1 Kommungemensam samverkan ................................... 12 5.2 Samverkan SoL, LSS .................................................... 13 5.3 Samverkan HSL för att förebygga vårdskador .............. 14 5.4 Samverkan med brukare och närstående ..................... 15 6. Systematiskt förbättringsarbete ...................................... 16 6.1 Genomförda risk- och händelseanalyser ur brukarperspektiv............................................................................ 16 6.2 Genomförda egenkontroller .......................................... 16 6.3 Övriga identifierade utvecklingsområden ...................... 19 6.4 Utredning av avvikelser ................................................. 19 6.4.1 Sammanställning och analys av inkomna avvikelser inom socialtjänst och LSS ................................................... 20 6.4.1.1 Inkomna avvikelser .............................................. 20 6.4.1.2 Analys av inkomna synpunkter och avvikelser .... 21 6.4.1.3 Sammanställning av enheter som rapporterat in mindre än 10 avvikelser inom SoL/LSS ........................... 21 6.4.1.4 Analys avseende orsak till få inrapporterade avvikelser ........................................................................ 21 6.4.1.5 Sammanställning av inrapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden .............. 21 6.4.1.6 Analys av inrapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden.................................................. 22 6.4.2 Sammanställning och analys av avvikelser inom hälsooch sjukvården .................................................................... 23 6.4.2.1 Inkomna avvikelser .............................................. 23 6.4.2.2 Analys av inkomna avvikelser ............................. 24 6.4.2.3 Sammanställning av enheter som rapporterat in mindre än 10 avvikelser inom HSL .................................. 24 6.4.2.4 Analys avseende orsak till få inrapporterade avvikelser ........................................................................ 24 6.4.2.5 Vårdskador och lex Maria .................................... 24 6.4.2.6 Analys av vårdskador och lex Maria .................... 25 6.4.3 Sammanställning av fallrapporter ............................... 25 6.4.3.1 Fallolyckor ........................................................... 25 6.4.3.2 Analys av det fallförebyggande arbetet och inkomna fallolyckor .......................................................... 26 2 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 1. Sammanfattning Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som har bedrivits under året: · Omvårdnadsinsatserna har i större utsträckning utförts av kontaktpersonen. · Kvaliteten har ökat på tillsvidareanställd personal då rekrytering endast sker av formellt utbildade. · Det nationella kvalitetsregistret Svenska palliativregistret, för att ge en säker hälso- och sjukvård i livets slut, används inom samtliga enheter. · BPSD registret (beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom) används på de enheter som vårdar demenssjuka för att kunna ge en bättre vård i demenssjukdom. · De olika nätverken som förekommer både lokalt, regionalt och på nationell nivå bidrar till ett bättre kvalitets och patientsäkerhetsarbete genom både bättre samverkan och med erfarenhetsutbyte. · I det systematiska förbättringsarbetet ingick risk- och händelseanalys bland annat vid införandet av Lifecare Procapita, förstudie omvandling av Nobelgården samt avveckling av Kirsebergsgatan. · Egenkontroller genomfördes bl a kring nöjdhet hos patienter med enbart hemsjukvård. · Granskning av läkemedelshantering på fyra särskilda boende. · Granskning av den basala hygienen på alla särskilda boenden. · Granskning av upprättade vårdplaner för brukare med skyddsåtgärder. · Under våren 2014 genomfördes en kvalitetsuppföljning som en del av verksamhetens egenkontroll. De viktigaste resultaten som uppnåtts under året: · Ett aktivt arbete har genomförts inom Stadsområdesförvaltning Norr med att få samtliga medarbetare att förstå vikten av att alla avvikelser skall rapporteras. Att en avvikelse skrivs på en händelse, inte en person och är ett led i Stadsområdesförvaltning Norrs kvalitetsarbete. Övergripande mål och strategier för kommande året: · Införandet av Behov i centrum (BIC) och det nationellt fackspråket (ICF¹) ska utveckla biståndshandläggningen från insatsstyrt till behovsstyrt. · Utveckla kompetensen i det nya verksamhetssystemet Lifecare Procapita · Ett nytt avgiftssystem och tillämpningsanvisningar · Undersöka möjligheter och behov av att omvandla särskilda boendeplatser för yngre demessjuka · Införande av Senior alert på särskilda boende · Digitalt nyckelsystem och tidsregistrering inom hemtjänst · Nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal gäller även under 2015 men med eventuella konsekvenser för 2016 3 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 · · · · · Handlingsplan gällande anhörigstöd tillsammans med avdelning områdesutveckling Inventering av den interna organisationens demens En ny behovsuppskattningsmodell införs 2016 inom LSS Handlingsplanen angående korttidsbemanningen följs upp Förändring av enheten för bistånds interna organisation. 2. Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Detta gäller för både ledningssystemets uppbyggnad och det systematiska förbättringsarbetet som bedrivs med stöd av ledningssystemet. Ledningssystemet ska ge stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Se nedanstående förbättringscirkel. Ta emot synpunkter och klagomål Utred och sammanställ Riskanalyser Planera Genomföra Förbättra Utvärdera Ständigt utveckla och förbättra processer mm. -förbättrad verksamhet Följa upp och utvärdera resultatet - egenkontroll. För att göra en analys kan du använda dig av följande frågeställningar: 1. Vad gjorde ni? 2. Hur blev det? 3. Varför blev det så? 4. Hur ska vi planera/göra framåt? I Malmö stad ska en sammanhållen kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse upprättas årligen. Det ska i den framgå hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under det föregående året och ska i sin struktur följa förbättringscirkel. Berättelsen ska beskriva planering för och vilka åtgärder som genomförts för att säkra verksamhetens kvalitet, öka patientsäkerheten samt utvärdering och vilka resultat som har uppnåtts. 4 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 I Malmö stad ska kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen avseende föregående kalenderår godkännas av nämnden senast under mars månad. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen ska upprättas i enlighet med framtagen mall för Malmö stad. När kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen är klar i stadsområdesförvaltningen/sociala resursförvaltningen skickas den preliminära versionen till kontaktperson på Stadskontoret, Välfärdsavdelningen, enhet vård och omsorg. Efter godkännande i nämnden ska kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen skickas till [email protected] ange ärende Sammanställ- ning av kvalitets- och patientsäkerhetsberättelser 2014, dnr. STK2014-1203 3. Övergripande mål och strategier Socialstyrelsen definierar kvalitet som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter (2 kap. 1 § SOSFS 2011:9). Socialstyrelsen påpekar även att den som bedriver verksamhet kan välja att ställa ytterligare krav på verksamheten genom att sätta egna mål. 3.1 Malmö stad I Malmö stad finns en plan för vård- och omsorgsverksamheten och en plan för LSS verksamheten. Planerna är två av de lokala styrdokumenten som gäller Malmö stad. Malmö stads verksamheter är målstyrda och mål beslutas på olika nivåer. Kommunfullmäktige fastställer inriktningsmål och baserat på dessa fastställer kommunstyrelsen effektmål som följs upp årligen. Med utgångspunkt i inriktnings- och effektmålen ska alla nämnder som ansvara för vård- och omsorgsverksamhet dessutom årligen fastställa och följa upp operativa mål. Syftet med planen för vård- och omsorg är att tydliggöra vilken omvårdnad och service som brukare och deras anhöriga kan förvänta sig samt att vård- och omsorgsverksamheten vet vilka krav som ställs på den. Planen innehåller fyra inriktningsmål inom områdena: · Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag · Åldras i trygghet och med bibehållet oberoende · Bemötas med respekt · Tillgång till god vård och omsorg Syftet med LSS planen är att vara ett stöd för Malmö stads verksamheter som erbjuder stöd och service enligt LSS så att personer med funktionsnedsättningar ges möjlighet att leva meningsfulla liv och bidra i samhället på ett värdefullt sätt. Planen innehåller fem inriktningsmål inom områdena: 5 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 · · · · · Individen Självbestämmande och självständighet Delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor Helhetssyn och kontinuitet Kompetens 3.2 Nämndens vård- och omsorgsverksamhet Enheten bistånd inom avdelning vård och omsorg ska genom likställig och rättssäker biståndsbedömning utifrån individuell behovsprövning tillförsäkra medborgarna en skälig respektive god levnadsnivå enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt att följa upp beslutade bistånd. Enheten bistånd har även ansvar för uppsökande verksamhet enligt SoL. Enheterna inom ordinärt boende, särskilt boende och hälso- och sjukvård ansvarar för att verkställa beslutade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) samt att göra medicinska bedömningar, utföra sjukvårdande behandlingar enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Enheterna ansvarar även för förebyggande insatser enligt SoL och HSL. Stadsområde Norr har under 2014 totalt 318 platser på särskilt boende, ca 1300 brukare inom ordinärt boende. Ca 800 patienter har haft hemsjukvård inom särskilt boende och ordinärt boende. 3.3 Nämndens övergripande mål och strategier samt måluppfyllelse för 2014 Andelen av omvårdnadsinsatserna som görs av kontaktperson eller vice kontaktperson ska öka jämfört med föregående år Verksamhetens åtagande var att andelen omvårdnadsinsatser inom ordinärt boende dagtid, som utförs av kontaktperson/vice kontaktperson, under året skulle öka 10 % jämfört med föregående år. Resultatet visar att andelen insatser har ökat med 20 % fördelat på 20 % män och 80 % kvinnor. Resultatet i hemtjänstgrupperna har varierat från lägst 70 % till högst 100 %. Mätningen har genomförts i planeringsverktyget LapsCare och den största anledningen till det klart förbättrade resultatet är att personalen bättre hanterar LapsCare. Ytterligare uppföljning ska genomföras under våren 2015, för att se om procenttalet ökat. Andelen tillsvidareanställd personal inom vård och omsorg med behörig utbildning ska öka jämfört med föregående år. Verksamhetens åtagande att genom LPA (lärande på arbetsplatsen) utbilda fem omvårdnadspersonal, varav tre inom ordinärt boende och två inom särskilt boende, har uppfyllts. Ingen nyrekrytering av tillsvidareanställd personal har gjorts. I maj minskade personalstatusen med 45 (varav 43 med behörig utbildning) tillsvidareanställda då stadsområdesförvaltningens korttidsverksamhet övergick till en kommungemensam 6 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 organisation som hanteras av Stadsområdesförvaltning Öster. Inom ordinärt boende har 72,6 % av medarbetarna undersköterskeutbildning (88,6 % kvinnor/11,4 % män). Inom särskilt boende är motsvarande siffra 78 % (91,7 % kvinnor/12 % män).Vid rekrytering till tillsvidaretjänst för omvårdnadspersonal krävs formell utbildning. De sociala aktiviteterna bland brukare inom vård och omsorg ska öka Utifrån brukarundersökningens resultat för 2014 varierar nöjdheten med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet från 67 % till 30 % i stadsområdet (Malmö 61 %) och resultatet fortsätter vara lågt i hela landet. Verksamheten kommer att verka för att det i genomförandeplanen ska framgå vad brukaren önskar kring aktiviteter och social samvaro, både individuellt och i grupp. Information till brukare inom ordinärt boende om Malmös mötesplatser sker i samverkan med avdelning områdesutveckling. Det finns informationsmaterial/broschyrer för en mötesplats och en social dagverksamhet, med biståndsbeslut, som vård och omsorg ansvarar för; trygghetsboenden Lekatten och Havsuttern. Det finns inga mötesplatser specifikt för äldre därför kan ingen statistik presenteras. Avdelning områdesutveckling lämnar uppgift om totalt antal besök för Stadsområdesförvaltning Norrs mötesplatser. Alla medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad på schemalagd arbetstid En stadsområdesövergripande redovisning lämnas men vård och omsorg kan inte särskiljas separat. Stadsområdet har 278 (239 kvinnor/39 män) som är månadsanställda och arbetar deltid. En resursgrupp har bildats i verksamheten med syftet att få en helhet kring deltidsarbetande personal som önskar högre tjänstgöringsrad och även för att tillgodose enskildas önskemål om tjänstgöringsgrad samt inplacering av sk 2:5 personal, på tillsvidaretjänster. Under året har det inom särskilt boende skett en utökning gällande tidbank och arbetet fortsätter 2015 för att utöka denna form av arbetstidsmodell. Målen i ”Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering” ska implementeras i stadsområde Norrs verksamheter Grunden för jämställdhetsarbetet i Stadsområdesförvaltning Norr utgår från diskrimineringslagen, Malmö stads övergripande plan för jämställdhetsarbetet samt handlingsplan mot diskriminering. Även Malmö stads värdegrund och Malmö stads personalpolicy är viktiga dokument i jämställdhetsarbetet. Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering diskuteras kontinuerligt på APT och på en del arbetsplatser har Malmö stads quiz om jämställdhetsintegrering använts och filmer som berör jämställdhetsområdet har visats. Av verksamhetens totalt 31 chefer har 16 genomgått utbildningen ”Jämställdhetsintegrering för ökad kvalitet i kommunal verksamhet”. 7 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Två personer i verksamhetens ledningsgrupp har under hösten utbildats i jämställdhetsanalyser med syftet att kunna ge verksamheten stöd i arbetet med att göra analyser och utifrån dessa föreslå åtgärder. En analys har påbörjats i verksamheten med frågeställningen om kvinnor och män får ledsagarservice på lika villkor och aktivt kan delta i samhällslivet. Hållbarhetsarbetet, i vilket jämställdhetsintegrering är en del, pågår inom verksamheten. På samtliga arbetsplatser finns utsedda hållbarhetsombud (19), med uppdrag är att genom sin förankring på arbetsplatsen komma med idéer på hållbarhetsområdet, sprida information och kunskap till den övriga arbetsplatsen och vid behov ingå i olika arbetsgrupper för hållbarhetsarbetet. Ombuden har erbjudits utbildning inom områdena social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och de har under hösten träffats tre halvdagar. En enhetschef är hållbarhetsansvarig för vård och omsorg. Källsortering genom Ragnsells pågår på tre särskilda boenden och på en adress där delvis hemsjukvård, rehab samt hemtjänst är lokaliserad. Inlämnat material för sopsortering har bidragit till 110 nya träd, 168 626 nya mjölkförpackningar, 99 nya cyklar, 1 465 nya läskedrycksbackar, 12 783 nya glasburkar/flaskor samt isoleringsmaterial till sex nya villor. Även andra boenden källsorterar men här finns ingen statistik att tillgå. 3.4 Övergripande mål och strategier för 2015 Behov i centrum (BIC) och nationellt fackspråk (ICF¹) Den 1 januari 2015 infördes ett nytt beslutsstöd för biståndshandläggning, BIC. Modellen innebär ett behovsinriktat arbetssätt med strukturerad dokumentation och nationellt fackspråk som innebär klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som Socialstyrelsen tagit fram (ICF). Arbetssättet ska utvecklas från insatsstyrt till behovsstyrt. För att underlätta för omvårdnadspersonalens dokumentering kommer manualer att upprättas utifrån det nya arbetssättet. Planering pågår för en webbaserad utbildning, vilken ska vara klar under våren så omvårdnadspersonal kan ta del av denna ute på arbetsplatserna. Verksamhetssystem Lifecare Procapita Malmös nya verksamhetssystem för dokumentation inom vård och omsorg (Lifecare Procapita) ersätter det tidigare verksamhetssystemet Origo. Systemet avser lagområdena SoL, LSS samt HSL. Kontinuerliga utbildningsinsatser kommer att behöva genomföras då dokumentationssystemet ställer nya krav på den dagliga dokumentationen avseende handläggning, upprättande av genomförandeplaner samt dagliga anteckningar i brukarnas sociala akter. Biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser En ny modell för biståndsbeslut omvandlat till tid avseende serviceinsatser inom hemtjänst införs från januari månad. I beslutet ska det tydligt framgå vilket stöd och vilken hjälp brukaren behöver samt målet för de beslutade insatserna, vilka genererar en viss tid. 8 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Nytt avgiftssystem och tillämpningsanvisningar Från januari 2015 införs nya avgifter och tillämpningsanvisningar för vård och omsorg. Avgifter för serviceinsatser inom hemtjänsten kommer att beräknas i tid, i stället för som tidigare baserat på vilken insats som beviljats. Avgifter i tid gäller enbart serviceinsatser och avser praktisk hjälp med hemmets skötsel (t.ex. städ, tvätt och inköp). Inom hemsjukvården införs samtidigt en avgift för den kommunala hemsjukvården för patienter i ordinärt boende som har hälso- och sjukvårdsinsatser. Avveckling – omvandling särskilt boende Malmö stad har behov av särskilt boende för yngre personer med demenssjukdom (< 70år). På Nobelgårdens särskilda boende ska möjligheten att omvandla sex av tolv lägenheter på första planet undersökas. På Celsiusgatan pågår omvandling av vårdboendelägenheter till gruppboende. Nationella kvalitetsregister För att uppnå målet att ge en säker hälso- och sjukvård av god kvalitet i livets slutskede används det nationella kvalitetsregistret Svenska palliativregistret inom samtliga enheter/sektioner. Registret BPSD (beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom) används i de enheter/sektioner som vårdar demenssjuka för att kunna ge en god vård vid demenssjukdom. Utbildning i registret pågår för ett kvarvarande boende och från februari kommer samtliga boenden att använda registret. En handlingsplan har upprättats för uppföljning av registret. Planering pågår för införandet av kvalitetsregistret Senior Alert till samtliga särskilda boenden under året. Förstärkt hemtjänst Erfarenheten visar att det finns ett behov av en samlad organisation för att de brukare som har ett större behov av träning, för att återfå och bevara de fysiska förmågorna. Förstärkt hemtjänst är ett alternativ till korttidsplats och verksamheten kommer därför att bevara nuvarande organisation vilket innebär att ett specifikt team inom hemtjänsten ansvarar för dessa målgrupper. Hälso- och sjukvårdsavtal Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Skånes kommuner och Region Skåne beräknas vara klart 2016 med fokus på den enskildes behov oavsett organisation. Det nya avtalet kommer att utarbetas som ett utvecklingsavtal, vilket innebär att avtalet ska kunna utvecklas och förändras i takt med att möjligheter och förutsättningar ändras. Det har konstaterats två delområden med särskilda utvecklingsbehov, hemsjukvård för de mest sjuka och rehabilitering på basnivå. Det är inom dessa områden mer genomgripande förändringar föreslås i det underlag som tagits fram som grund för kommande avtal. Detta bör bevakas med tanke på vilka eventuella konsekvenser det kan leda till för stadsområdets hälso- och 9 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 sjukvård avseende bland annat resurser och bemanning. Nuvarande avtal har förlängts att även gälla under 2015. Anhörigstöd Inom både vård och omsorg och avdelning områdesutveckling finns det personer som arbetar som anhörigkonsulenter. Oavsett tillhörighet ses anhörigstödet i stadsdelen som en tvärprocess. En handlingsplan och uppdragsbeskrivning ska upprättas för att beskriva hur anhörigstödet ska bedrivas. Handlingsplanen ska även beskriva vilket arbete som bedrivs inom de båda verksamheterna kring anhörigstödet. Utvecklingsgrupp för demensfrågor En tvärprofessionell arbetsgrupp har bildats. Gruppen har inventerat den kompetens och de interna resurser som finns inom stadsområdet. Alla brukare och patienter med behov av vård och omsorg inom området demens sk erbjudas en likvärdig och hög kvalite inom stadsområdet. LSS En ny modell för att kunna uppskatta resursbehovet som ersätter nuvarande vårdtyngdsmätning för LSS verksamheten införs. Enligt denna modell uppskattas brukarens behov och förmågor kopplat till syftet med insatsen. I nuläget används modellen inom daglig verksamhet och ska anpassas så den tillämpas av brukare med gruppbostad enligt LSS. En delvis anpassad modell kommer att tas fram för korttidsvistelse. Vård- och omsorgsberedningen beslutade i november 2013 att ge stadskontoret, sociala resursförvaltningen samt stadsområdesförvaltningarna i uppdrag att utforma en verksamhet med boendestöd enligt socialtjänstlagen. Den nya målgruppen som avses är personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Boendestödsverksamheten ska starta under året och vara ett alternativ för de som behöver stöd i sitt boende, men inte vill bo i en bostad utformad med särskild service. Verksamheten ska även vara ett alternativ för de personer som bedöms ha ett mindre omfattande/ej långvarigt behov av stöd, att de kan beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Korttidsbemanning Enligt beslut i arbetsgivarpolitiska utskottet ska samtliga stadsområdenämnder upprätta en handlingsplan i arbetet med att minska andelen arbetade timmar av timavlönade och antalet timavlönade medarbetare. Detta till förmån för ökad kvalitet i verksamheten och tryggare anställningar med mätbara delmål. Stadsområdesförvaltning Norrs handlingsplan omfattar, förutom delmål för arbetet under 2015, även en kartläggning av omfattningen av timavlönade samt beskriver eventuella hindrande strukturer för att nå målet. I handlingsplanen framgår planerade åtgärder liksom uppföljnings- och analysarbetet, de senare utifrån perspektiven kvalitet i verksamheten, bemanning, organisering samt ekonomi. Handlingsplanen ska följas upp i verksamheten under 2015-2016. 10 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Risk- och händelseanalysgrupp Enligt verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska det finnas en övergripande risk- och händelseanalysgrupp. Syftet med denna grupp är att ha en samlad kompetens och sprida kunskap kring metoden. Gruppens uppdrag är att den ska utgöra en resurs och vara ett stöd för hela verksamheten när risk- och händelseanalyser ska genomföras. Ansvaret för genomförandet åligger enhets- och sektionschefer. Två metoder används: riskanalys för att identifiera risker vid kommande förändringar och händelseanalys för att analysera varför allvarliga händelser uppstått. Intern organisation – bistånd Inventering av förändrad organisation pågår där biståndshandläggarna ska arbeta i team utifrån brukarnas behov. 4. Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet Stadsdelsområdesnämnd ska: · fastställa de i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse redovisade mål, strategier och årliga planering för systematiskt kvalitetsarbete · kontinuerligt följa upp och utvärdera målen för det systematiska kvalitetsarbetet · besluta om fördelning av uppgifterna i det systematiska kvalitetsarbetet i verksamhetens organisation · revidera ledningssystemet vid behov På uppdrag av nämnden fördelas ansvaret för att verkställa och utveckla ledningssystemet till avdelningschef/verksamhetschef för vård och omsorg, medicinskt ansvarig sjuksköterska, medicinskt ansvarig för rehabilitering samt socialt ansvarig samordnare. På uppdrag av avdelningschefer fördelas ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom organisationen. Avdelningschef/Verksamhetschef ska: · kommunicera och omsätta kommun- och stadsområdesfullmäktiges övergripande mål till avdelningarna samt inom sitt uppdrag följa upp, analysera och därigenom utveckla verksamheten · klargöra vilken verksamhet som bedrivs samt kartlägga vilka krav och mål som gäller för respektive avdelning · utifrån gällande krav och mål formulera åtaganden för verksamheterna · fortlöpande se över ledningssystemets ändamålsenlighet och ta initiativ till att revidera ledningssystemet vid behov eller minst en gång per år 11 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska: · ansvara för att den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs i överensstämmelse med gällande lagar, författningar, föreskrifter och rutiner Medicinskt ansvarig för rehabilitering ska: · ansvara för att den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs i överensstämmelse med gällande lagar, författningar, föreskrifter och rutiner inom rehabilitering Socialt ansvarig samordnare ska: · ansvara för att socialtjänsten och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade efterlevs inom uppdraget Enhetschef ska: · ansvara för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna inom sitt ansvarsområde · ansvara för att upprättade mål blir kända inom sitt ansvarsområde och följa upp att verksamheterna håller en god kvalitet Sektionschef ska: · ansvara för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna inom sitt ansvarsområde · ansvara för att upprättade mål blir kända inom sitt ansvarsområde och följa upp att verksamheterna håller en god kvalitet Medarbetare ska: · vara delaktig i uppföljning av mål, resultat och medverka i åtgärder i syfte att förbättra verksamheten 5. Samverkan Många som kommer i kontakt med vård och omsorg har sammansatta behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt och mellan nämnder, som externt med andra myndigheter och aktörer. Samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska finnas processer och rutiner som säkerställer hur samarbetet ska bedrivas i den egna verksamheten, mellan olika enheter, andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar, andra organisationer och mellan medarbetare. 5.1 Kommungemensam samverkan Behov av att förbättra stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa identifierades. En inventering av antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa genomfördes. Därefter 12 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 har ett samarbete inletts mellan avdelningarna för vård och omsorg och individ och familjeomsorgen. Arbetet är pågående och ska utvärderas 2015. Arbetet med processen avseende samordnade individuella planer (SIP) har inte fungerat varav en tvärprofessionell arbetsgrupp tillsattes med representanter från Region Skåne och Malmö stad. Gemensamma rutiner har implementerats. Det fortsatta arbetet avser implementera rutiner och genomföra utbildningar i SIP. Behov av att förhindra inläggning på sjukhus för de mest svårt sjuka äldre identifierades. En undersökning på medicinavdelningarna på SUS i Malmö och Lund genomfördes 2012. Studien visade på hur stor andel av patienterna som inte hade behövt erhålla en vårdplats om adekvat medicinskt stöd hade kunnat erbjudas i ordinarie boendemiljö. Utifrån projektmedel bildades ett tvärprofessionellt team bestående av läkare, sjuksköterska, biståndshandläggare och arbetsterapeut. Teamet erhöll namnet ÄMMA (Äldre i Malmö Mobilt-Akutteam). Resultatet av detta arbete blev att inläggningarna minskade och ÄMMA-teamet är nu en permanent verksamhet i Malmö Stad. Säkerställa hanteringen av utskrivningsklara patienter. Ett nätverk för samordnad vårdplanering bildades där representanter från regionen, kommunen och primärvården ingår. Nätverket har upprättat gemensamma rutiner kring samordnad vårdplanering samt lägger förslag för planerings och beredskap för hantering av utskrivningsklara patienter vid tex helger och semesterperioder. Fortsatt arbete med identifiering och revidering av rutiner samt löpande dialog om att vårdplaneringarna sker i enlighet med aktuella bestämmelser och rutiner. Säkra en god, effektiv och säker vård oavsett var patienten befinner sig i vårdkedjan. Nätverk för vårdutveckling bildades där representanter från de olika huvudmännen finns representerade. Även nätverk riktade mot riskområde fall, sår och nutrition bildades. Gemensamma utbildningsinsatser anordnades. Gemensamma rutiner och bedömningsinstrument togs fram. Pågående implementering. Behov av att säkerställa rutiner kring egenvårdsbedömningar och ta fram separata blanketter att använda inom Malmö stad och Region Skåne för upprättande av egenvårdsbedömning. Blanketten för Malmö stad är färdigställd. En arbetsgrupp har bildats med representanter från Malmö stad och Region Skåne för att samverka i frågan om egenvårdsbedömningar och skapa en samsyn. Arbetsgruppen är i ett inledningsskede och uppdraget beräknas vara slutfört under senare delen av våren 2015. 5.2 Samverkan SoL, LSS Internt · Kvalitetsråd där följande ingår: - verksamhetschef enligt 29§ HSL - medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 13 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 · · · · medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) socialt ansvarig samordnare (SAS) samtliga enhetschefer inom vård och omsorg Ledningsmöte för vård och omsorg sker två gånger i månaden. Samverkansträffar med vuxenenheten inom Individ och familjeomsorgen. Inom ordinärt boende arbetar personalen i team utifrån olika geografiska områden. Teamen består av biståndshandläggare, sektionschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och vid behov samordnare/kontaktman från hemtjänstgruppen. Utöver ovanstående äger även olika samverkansmöte rum utifrån brukarens behov, t ex individuella vårdplaneringar. Externt · Samordnad vårdplanering. · Nätverksmöte för olika yrkesgrupper. · Utöver ovanstående äger även olika samverkansmöte rum utifrån brukarens behov med t ex Försäkringskassan. · Biståndshandläggare kan om brukaren har behov av stöd från flera vårdgivare, initiera till en samordnad individuell plan för att samverka kring att den enskilde får sina behov tillgodosedda. 5.3 Samverkan HSL för att förebygga vårdskador Internt · Inom ordinärt boende arbetar personalen i team utifrån geografiska områden. Teamen består av biståndshandläggare, sektionschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och vid behov samordnare/kontaktman från hemtjänstgruppen. · Kvalitetsråd som består av: - verksamhetschef enligt 29§ HSL - medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) - medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) - socialt ansvarig samordnare (SAS) - samtliga enhetschefer inom vård och omsorg. · Vid två tillfällen per månad har enhetschef och sektionschefer möte med MAS och MAR. · MAS och MAR träffar verksamhetschefen enligt 29§ HSL vid två möten per månad · Ledningsmöte för vård och omsorg sker två gånger i månaden. Externt · Samverkansmöte med primärvården utifrån gemensamt avtal gällande råd, stöd och fortbildningsinsatser. Under 2014 har utbildningsinsatser gällt yrsel hos äldre, KOL/Astma, kognitiv svikt, sjukvårdande behandling i hemmet t.ex. ÄMMA samt palliativ vård och vård i livets slut. · Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i särskilda boende tillsammans med patientansvarig sjuksköterska, primärvårdsläkare samt apotekare. 14 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 · Samverkansmöte med Integrerad Närsjukvård Malmö (INM) samt den psykiatriska öppenvården på Drottninggatan. · · Samverkansmöte med Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) Ledningskraft - ett stöd för att möta de mest sjuka äldres behov I en överenskommelse mellan Regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ska en långsiktig hållbar utveckling formas, i samverkan med socialtjänst och närområden till hälsooch sjukvård, för att förbättra vård och omsorg för sjuka äldre. Samverkan genom nätverksgrupp Samordnad Vårdplanering (SVPL) mellan Region Skåne och kommunerna i sydväst. MAS ingår i expertgrupp läkemedel med Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. MAS ingår i nationella strategiska gruppen för dosexpedierade läkemedel. Legitimerad personal ingår i nätverksmöte för sår- nutrition- och fallpreventition Malmö stad och Region Skåne. MAR ingår i”Nätverksgrupp för vårdutveckling mellan Malmö stad och Region Skåne” MAR ingår i nätverksmöte för fallpreventition Malmö stad och Region Skåne. · · · · · · 5.4 Samverkan med brukare och närstående Särskilt boende · Information till brukare och närstående förmedlas t ex via den gemensamma anslagstavlan. Informationen kan gälla dagens aktiviteter, dagens måltid samt vilka medarbetare som är i tjänst. · När behov finns erbjuds brukaren och närstående individuella samtal där berörda yrkesgrupper deltar. · Ankomstsamtal erbjuds i samband med inflyttning. · Vid inflyttning erbjuds brukare att en genomförandeplan upprättas. Om brukaren önskar kan närstående medverka. · Anhörigträffar med temaföreläsningar riktade till anhöriga. Ordinärt boende · Anhöriga till personer med demenssjukdom inbjuds till reflektionsgrupper tillsammans med personal. · Brukare erbjuds att få en genomförandeplan upprättad. Om brukaren önskar kan närstående medverka. Övergripande samverkan · Anhörigkonsulent som arbetar med det övergripande anhörigstödet. 15 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 6. Systematiskt förbättringsarbete I arbetet ingår risk- och händelseanalys, egenkontroll, hantering av avvikelser, förbättrande åtgärder, förbättring av processer och rutiner. En analys av det förbättringsarbete ni genomfört under året ska göras. 6.1 Genomförda risk- och händelseanalyser ur brukarperspektiv Vård och omsorg verksamhet: Central riskanalys genomförd kring införandet av Lifecare-Procapita. Särskilt boende: · Riskanalys genomförd på Kirsbergsgatan 41-43 inför avvecklingen med tanke på brukarnas eventuella oro och osäkerhet inför förändringen. · Riskanalys genomförd på Nobelgården för att identifiera eventuella risker ur ett brukarperspektiv med ändrad inriktning av målgrupp. De åtgärder som vidtogs var: · Gemensamt informationsmöte för brukare och deras anhöriga/god man/förvaltare. · Alla brukare och deras anhöriga/god man/förvaltare erbjöds enskilda samtal tillsammans med ansvarig biståndshandläggare och sektionschef. · Avvecklingen av Kirsbergsgatan 41-43 genomfördes under hösten och vintern 2014. 6.2 Genomförda egenkontroller Hälso och sjukvårdsenhet: · I december genomförde hemsjukvården en intern enkätundersökning kring nöjdheten hos ett urval patienter som enbart hade hemsjukvårdsinsatser. Totalt besvarades 39 enkäter (43 %) fördelat på 24 kvinnor och 15 män. Resultatet visar att patienterna överlag är mycket nöjda med den hemsjukvård de får. Några områden har identifierats att arbeta vidare med. · MAS har genomfört tillsyn/granskning av läkemedelshanteringen på fyra särskilda boende. Tillsynen genomfördes som ett oanmälda besök, tillsammans med sektionschef för sjuksköterskorna i särskilda boende. Stickprovskontroll utfördes av patienters läkemedelsskåp samt läkemedelsskåp på sjuksköterskeexpeditionen. Tillsynen skedde vid två tillfällen, vår och höst, på samtliga avdelningar på dessa fyra boende. Läkemedelshanteringen samt förvaring följer gällande rutiner på dessa fyra boende. · Basal hygien är den sammanfattande benämningen för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard, genom att bl.a. förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner. MAS genomförde en granskning i samtliga 16 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 · särskilda boende under vecka 12-13. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) framtagna protokoll användes och resultatet rapporteras in till SKL vecka 14. Granskningen visade att följsamheten inte var god. Granskning av upprättade vårdplaner för de personer som har skyddsåtgärder där presumtivt eller konkludent samtycke föreligger har genomförts av MAR. Ingen plan följde i sin helhet dokumentationsstödet. Ett informationsmöte för alla sektionschefer om hur arbetet med skyddsåtgärder ska utföras har skett. Ny granskning och informationsmöte kommer att ske 2015. Särskilt boende: Enkät till brukaren kring nöjdheten med sociala aktiviteter på respektive boende. Utifrån brukarundersökningens resultat varierar nöjdheten med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet från 67 % till 30 % i stadsområdet (Malmö 61 %) och resultatet fortsätter vara lågt i hela landet. I svaren kan utläsas att anhöriga ofta har en högre ambitionsnivå att deras närstående ska delta i aktiviteter än vad brukarna själv önskar. Verksamheten genomförde i november en intern undersökning hos 46 brukare/18 % (11 män/35 kvinnor), fördelat på samtliga boenden. Intervjuerna gjordes av personal som inte hade en direkt vårdrelation till brukarna. Frågeställningen var om de var nöjda med de sociala aktiviteter som erbjöds på boendet, såväl individuella som i grupp. Resultatet visade att 87 % trivdes i sitt boende (91 % kvinnor/82 % män). På frågan om man var nöjd med de gruppaktiviteter som anordnades svarade 87 % ja (80 % kvinnor/55 % män). Några önskade t.ex. mer gymnastik och filmer från gamla Malmö. Någon önskade egen aktivitet som skytte. Möjlighet till en pratstund med personalen svarade 87 % ja på att de var nöjda med (91 % kvinnor/73 % män). Några kommenterade att tid saknades för personalen. 78 % (83 % kvinnor/64 % män) svarade ja på att de var nöjda med att komma utomhus i den utsträckning de önskade. Några kommenterade att de inte ville gå ut när det var kallt och någon ville sitta själv på uteplatsen. Verksamheten kommer att verka för att det i genomförandeplanen ska det framgå vad brukaren önskar kring aktiviteter och social samvaro, både individuellt och i grupp. Antal brukare som aktivt har erbjudits att medverka i upprättande av en genomförandeplan är 81 %. Antal av dessa som har tackat ja till att medverka vid upprättandet av genomförandeplan är 60 %. Brukare med demenssjukdom, och som inte haft anhörig, har inte erbjudits en genomförandeplan. Antal brukare som aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en genomförandeplan är 70 %. Antal av dessa som tackat ja till att medverka vid uppföljningen av genomförandeplan är 68 %. Ordinärt boende: Antal brukare som aktivt har erbjudits att medverka i upprättande av en genomförandeplan är 67 %. Antal av dessa som har tackat ja till att medverka vid upprättandet av genomförandeplan är 82. Brukare som enbart har larm har inte kontinuerligt erbjudits en genomförandeplan. 17 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Av antal brukare som aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en genomförandeplan är 94 %. Antal av dessa som tackat ja till att medverka vid uppföljningen av genomförandeplan är 92 %. Andel brukare med boendestöd som har erbjudits att medverka i upprättande av en genomförandeplan är 89 %. Antal av dessa som har tackat ja till att medverka vid upprättandet av genomförandeplan är 67 %. Av antal brukare som aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en genomförandeplan är 75 %. Antal av dessa som tackat ja till att medverka vid uppföljningen av genomförandeplan är 68 %. Kvalitetsuppföljning inom hemtjänst och särskilt boende: Under våren 2014 har det genomförts kvalitetsuppföljningar som en del i verksamhetens egenkontroll. Detta har genomförts inom två hemtjänstgrupper och inom fyra särskilda boenden. Berörda sektionschefer fick ut enkäten för egenkontroll, efter genomgång med alla berörda chefer och har därefter fyllts i tillsammans med berörda professioner. Enkäterna skickade till Socialt ansvarig samordnare och Medicinskat ansvarig sjuksköterska för genomgång och sammanställning av resultatet. Resultat – Särskilt boende Socialtjänst Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar att det förekommer brister inom följande område: · kunskap om att det finns en kvalitetsberättelse Inbjudan till boende- och anhörigträffar görs inte minst två gånger om året, utan är individuellt anpassat. Vid en enhet hålls inte brukar- och matråd, då de boende inte vill medverka till detta. Hälso- och sjukvård Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar att det förekommer brister inom följande områden: · Kunskap om att det finns en patientsäkerhetsberättelse · Att Lex Maria anmälningar görs till nämnd · Att man inte arbetar med riskbedömningar Det uppges att rutiner finns för basalhygien och att personalen är utbildade. Resultat – Ordinärt boende Socialtjänst Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar att verksamheterna uppfyller kraven enligt egenkontrollen. Vad gäller brukarinflytande kan brukarna delvis påverka vid vilka tider som hjälpen ska utföras. Hälso- och sjukvård Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar att det förekommer brister inom följande område: · Att man inte arbetar med riskbedömningar 18 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Det uppges att rutiner finns för basalhygien och att personalen är utbildade. Åtgärder: Sektionscheferna behöver informeras om att: · det årligen skrivs en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse och om att Lex Maria anmälningar görs till nämnd · att det i Stadsområdesförvaltning Norr finns ett kvalitetsråd · fortsatt arbete med ökat brukarinflytande 6.3 Övriga identifierade utvecklingsområden Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) Handlingsplan för att införa och implementera det nationella kvalitetsregistret BPSD har upprättats. 3 personer, 1 ssk och 2 silviasystar utbildades till certifierade utbildare i BPSD. Syftet var att dessa personer ska utbilda BPSD administratörer inom varje enhet på gruppboende för demenssjuka, på så vis skapas multidisciplinär team (olika yrkeskategorier) på arbetsplatsen kring brukaren. Alla i teamet har utbildningen. Senior Alert Under 2014 har inga registreringar gjorts. Planering för införande av Senior Alert, våren 2015 har påbörjats. Palliativa registret · Utbildning för sjuksköterskor · Används i alla verksamheter – sjuksköterskan registrerar Ledningskraft · Ledningskraft är en samverkansgrupp som består av avdelningschef, MAS, MAR, enhetschef från kommunen och representanter från primärvården. · Gemensam handlingsplan är upprättad och som kopplas till kvalitetsregistren och fem nationella mål: - God vård vid livets slut - Preventivt arbetssätt - God vård vid demenssjukdom - God läkemedelsbehandling för äldre - Sammanhållen vård och omsorg (ledningskraft) 6.4 Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter kan framföras av brukare/patient, deras närstående, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst, de som bedriver verksamhet enligt LSS, myndigheter och föreningar, andra organisationer och intressenter. 19 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Inkomna avvikelser, rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. 6.4.1 Sammanställning och analys av inkomna avvikelser inom socialtjänst och LSS Vård och omsorg har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera klagomål, synpunkter och händelser. Detta för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt samt sammanställa och återföra erfarenheterna. Med klagomål avses sådant som inte uppfyller de krav och mål som ställs på verksamheten utifrån lagar och föreskrifter. Detta benämns som händelser och registreras i Malmö stads avvikelsesystem. Med synpunkter avses det som i övrigt framförs om verksamhetens kvalitet som t ex förslag på förbättringar. Avvikelserna registreras i Malmö stads avvikelssystem och de avvikelser som registrerats analyseras, åtgärdas och följs upp och ska vara ett underlag för diskussion på t ex arbetsplatsträffar. I kvalitetsrådet förs diskussion utifrån inrapporterade händelser och identifierade mönster/brister som ett led i kvalitetsarbetet. 6.4.1.1 Inkomna avvikelser Tabell från Flexite: Detaljerad händelse SoL LSS. 2013-07-01−2013-12-31 Rapport SamRapport påtaglig Våld Antal Dokumentordnad SynBrister missför- risk för ett Stöld mellan registreration vårdpunkter hållande missförhållbrukare ingar planering ande SoL 64 7 7 2 2 22 4 1 109 LSS 1 0 0 0 1 0 0 2 2 Antal registreringar 65 7 7 2 3 22 4 1 111 Tabell från Flexite: Detaljerad händelse SoL LSS. År 2014 Rapport SamRapport påtaglig MissVåld Antal Dokumentordnad SynBrister missför- risk för ett tänkt mellan registreration vårdpunkter hållande missförhållstöld brukare ingar planering ande SoL 172 22 17 5 1 28 13 5 263 LSS 0 2 0 0 0 0 0 0 2 172 24 17 5 1 28 13 5 265 Antal registreringar Brister avser uteblivna beviljade insatser gällande serviceinsatser så som städ, tvätt, inköp, måltid och larm eller personlig omvårdnad och tillsyn. Dokumentation avser brister i dokumentationen. Rapport missförhållande/påtaglig risk för missförhållande avser inkomna 20 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 rapporter enligt lex Sarah. Samordnad vårdplanering avser avvikelser som har inkommit till stadsområdet via t ex Region Skåne och berör brister i den samordnade vårdplaneringen som kommunens representanter varit involverade i. Synpunkter avser när brukare/anhörig har synpunkter eller klagomål på t.ex. kvalitén, bemötandet, utförandet, inflytande, delaktighet, kontinuitet eller information. Stöld har under 2014 ändrats till Misstänkt stöld och en ny vägledning för utredning tagits fram Våld mellan brukare avser om en brukare utsätter en annan brukare för t ex slag eller nyp. 6.4.1.2 Analys av inkomna synpunkter och avvikelser Flest inrapporterade avvikelser finns inom ordinärt boende och därefter inom särskilt boende. Avdelningen bistånd har få inrapporterade avvikelser. Den största andelen avvikelser avser brister, därefter synpunkter. Två av de mest frekventa åtgärderna som vidtagits är samtal med berörd och/eller samtal i grupp. De två avvikelserna som är registrerade inom området LSS avser biståndshandläggning. Verkställigheten inom LSS tillhör från och med 130701 Sociala resursförvaltningen. 6.4.1.3 Sammanställning av enheter som rapporterat in mindre än 10 avvikelser inom SoL/LSS Stadsområdesförvaltning Norr har inga enheter med mindre än 10 inrapporterade avvikelser inom SoL/LSS år 2014. 6.4.1.4 Analys avseende orsak till få inrapporterade avvikelser I Stadsområdesförvaltning Norr har alla enheter implementerat vikten av att rapportera avvikelser. Att en avvikelse skrivs på en händelse, inte en person och är ett led i Stadsområdesförvaltning Norrs kvalitetsarbete. 6.4.1.5 Sammanställning av inrapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden Bestämmelserna om lex Sarah är en del av verksamheternas kontinuerliga kvalitétsarbete. Syftet är att verksamheternas kvalité ska utvecklas och att åtgärder vidtas för att ett likande missförhållande inte ska inträffa igen. Det är därför viktigt att orsakerna identifieras och att åtgärderna riktas mot de bakomliggande orsakerna. Det finns tre avgörande hållpunkter för att lex Sarah ska vara en del av verksamheternas systematiska kvalitetsarbete: 1. Beskrivning av orsakerna till missförhållandet ur ett systemperspektiv 2. Information om ett likande missförhållande förekommit i verksamheten tidigare 3. Bedömning om ett liknande missförhållande skulle kunna inträffa igen. 21 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Tabell från Flexite: Inrapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden 2013-07-01−2013-12-31 Rapport missförhållande Rapport risker för missförhållande Antal registreringar SoF / SR 7 2 9 Antal registreringar 7 2 9 Tabell från Flexite: Inrapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden år 2014 Rapport missförhållande Rapport risker för missförhållande Antal registreringar SoF / SR 17 5 22 Antal registreringar 17 5 22 Tabell från Flexite: Antal anmälda missförhållande - risk för missförhållande till Inspektionen för vård och omsorg 2013-07-01−2013-12-31 Att rapporten bedöms vara risk för ett allvarligt missförhållande enligt lex Sarah som ska anmälas till IVO Att rapporten bedöms vara ett allvarligt missförhållande enligt lex Sarah som ska anmälas till IVO Antal registreringar SoF / SR 1 3 4 Antal registreringar 1 3 4 Tabell från Flexite: Antal anmälda missförhållande - risk för missförhållande år 2014 till Inspektionen för vård och omsorg Att rapporten bedöms vara risk för ett allvarligt missförhållande enligt lex Sarah som ska anmälas till IVO Att rapporten bedöms vara ett allvarligt missförhållande enligt lex Sarah som ska anmälas till IVO Antal registreringar SoF / SR 1 4 5 Antal registreringar 1 4 5 6.4.1.6 Analys av inrapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden Totalt har 22 rapporter om missförhållande/påtaglig risk för missförhållande rapporterats in och utretts under 2014. Av dessa har 17 utretts som missförhållande och 5 som påtaglig risk för missförhållande. Av avvikelserna är 11 st avvikelser inrapporterade inom särskilt boende och 11 st inom ordinärt boende (7 av rapporterna avsåg kvälls- och nattpatrullen och 4 avsåg daggrupper inom hemtjänsten). Efter utredning har fyra av rapporterna bedömts vara allvarliga missförhållanden och ett som en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande och dessa är anmälda till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Fyra av rapporterna har bedömts som ett missförhållande enligt lex Sarah som inte ska anmälas till IVO. Sex av rapporterna har bedömts som risk för missförhållande enligt lex Sarah som inte ska anmälas till IVO. Sju av rapporterna har bedömts vara ett fel eller brist i verksamheten som ska hanteras i det systematiska kvalitetsarbetet. En del av de inrapporterade händelserna har polisanmälts och det har även vidtagits arbetsrättsliga åtgärder. 22 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 De inrapporterade händelserna har avsett: - Brister i hanteringen av trygghetslarm - Beviljat bistånd som inte utförts enligt gällande beslut. - Brister i prioritering av inkomna larm - Personal på natten har använt skyddsåtgärd utan lagstöd. - Personalens bemötande och tillvägagångssätt - Brister i informationsöverföring - Brister i hanteringen av hjälpmedel - Brister i hanteringen med Laps Care schema - Brand/rökutveckling vid ett särskilt boende Identifierade orsaker: - Bristande kommunikation och rapportering - Bristande rutiner - Bristande följsamhet av befintliga rutiner - Brist i dokumentation och genomförandeplaner. - Brist i kunskap kring skyddsåtgärder. - Brist i bemötande och kompetens hos omvårdnadspersonalen. - Brister i omvårdnadspersonalens kunskap kring hantering av trygghetslarm - Brister i omvårdadspersonalens bemötande Vidtagna och planerade åtgärder: - Samtal med berörd och arbetsgrupp - Aktualisering av befintlig rutiner - Upprättande och implemettering av nya rutiner - Öka kunskapen om skyddsåtgärder - Uppföljning av åtgärder av ansvarig sektionchef - BPSD implementeras - Utbildning av omvårdnadspersonal om skydds- och begränsningsåtgärder - Genomgång med omvårdnadspersonal om vikten av att arbeta utifrån genomförandeplaner och att dokumentera i brukarnas sociala journal - Förbättra teamarbetet - Genomgång av avvikelsehantering och Lex Sarah med omvårdnadspersonal 6.4.2 Sammanställning och analys av avvikelser inom hälso- och sjukvården 6.4.2.1 Inkomna avvikelser Tabellerna nedan redovisar avvikelser inkomna under perioden 2013-07-01−2013-12-31 samt 2014-01-01−2014-12-31. 23 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Tabell från Flexite: Detaljerade händelser HSL 2013-07-01−2013-12-31 Dokumentation Läkemedel Omvårdnad Vårdplanering, Antal regiintern streringar HSL 34 379 17 1 431 Antal registreringar 34 379 17 1 431 Tabell från Flexite: Detaljerade händelser HSL 2014-01-01−2014-12-31 Dokumentation Läkemedel Omvårdnad Vårdplanering, Antal regiintern streringar HSL 216 823 71 1 1111 Antal registreringar 216 823 71 1 1111 6.4.2.2 Analys av inkomna avvikelser Avvikelserapporteringen har ökat. Vanligaste typen av avvikelser avseende hälso- och sjukvård gäller läkemedel. Ett aktivt arbete har genomförts inom Stadsområdesförvaltning Norr med att få samtliga medarbetare att förstå vikten av att alla avvikelser skall rapporteras. En avvikelse skrivs på en händelse, inte en person och är ett led i Stadsområdesförvaltning Norrs kvalitetsarbete. Avvikelser gällande dokumentation har också markant ökat. Ökningen beror även här på ett aktivt arbete med att legitimerad personal skall skriva avvikelserapporter då omvårdnadspersonal inte har signerat eller återrapporterat efter att en delegerad arbetsuppgift är utförd. Avvikelser analyseras av MAS och presenteras vid varje Kvalitetsråd. Avvikelserapporteringen synliggör var vi har brister i kvaliten och åtgärder kan därför införas och planeras. Stadsområdesförvaltning Norr har en sjuksköterska som arbetar helt med att utbilda och fortbilda all omvårdadspersonal inom Stadsområdesförvaltning Norr. Utbildandesjuksköterska har genomfört utbildningar på respektive arbetsplats och utbildningarna består främst i läkemedelshantering och rutiner för detta, diabetes, palliativvård samt basal hygien. Detta arbete kommer att fortgå samt utvecklas 2015. 6.4.2.3 Sammanställning av enheter som rapporterat in mindre än 10 avvikelser inom HSL Stadsområdesförvaltning Norr har inga enheter med mindre än 10 inrapporterade avvikelser inom HSL år 2014. 6.4.2.4 Analys avseende orsak till få inrapporterade avvikelser I SoF Norr har alla enheter implementerat vikten av att rapportera avvikelser. Att en avvikelse skrivs på en händelse, inte en person och är ett led i Stadsområdesförvaltning Norrs kvalitetsarbete. 6.4.2.5 Vårdskador och lex Maria Inga anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg gjordes under perioden 2013-07-01−2013-12-31. Under perioden 2014-01-01−201412-31 gjordes en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg 24 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Tabell från Flexite: lex Maria år 2013 Antal registreringar SoF / SR 0 Tabell från Flexite: lex Maria år 2014 Antal registreringar SoF / SR 1 6.4.2.6 Analys av vårdskador och lex Maria Bedömning samt identifiering av risker/brister samt omedelbara åtgärder vidtogs. Det framkom att patienten inte lidit skada. Efter samtal med berörd personal beslöt ansvarig sektionschef att införa tillfällig dubbelbemanning på de arbetspass där berörd personal arbetar. Vilket innebar en tillfällig ökad bemanning för att avlast berörd personal som bla uppgav tillfällig stress som orsak till sitt handlande. Medicinskt ansvarig sjuksköterska kommer att utföra sticksprovskontroller av berörd personals dokumentation en gång per månad under första halvåret 2015. 6.4.3 Sammanställning av fallrapporter Definition på fall är ”en oväntad händelse som resulterar i att en person hamnar på marken, golvet eller en lägre nivå”. Definitionen inkluderar alla fall, även de som beror på akut sjukdom och när en person glider ner på golvet från stol eller säng. Antalet rapporter är svåra att jämföra då fjolåret bara redovisades för sex månader. Vid en eventuell jämförelse kan antalet rapporter 2014 vara något fler . De närmaste åren kommer antalet rapporter att öka eftersom andelen äldre blir fler. De kommer också att öka eftersom informationen om skyldigheten att skriva fallrapporter behöver bli tydligare för all personal. Det är legitimerade arbetsterapeuter och sjukgymnaster som ansvarar för att analysera fallrapporterna och avgör vem/vilka som ska utreda hän-delserna. I teamet förs diskussioner om fallrapporterna för att bedöma eventuella risker och åtgärder. 6.4.3.1 Fallolyckor I Stadsområdesförvaltning Norr har det 2014 rapporterats 1555 fall Vid ca 25,47 % av fallen har patienten åsamkats skada som tex fraktur , sårskada, smärta, blåmärke m m. Vad de osynliga skadorna eventuellt lett till är svårt att analysera men kan t ex leda till inaktivitet och rädsla. Sammanställning i text. Infoga tabell från Flexite, se exempel nedan. 25 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Tabell från Flexite: Totalt antal inrapporterade fallolyckor per 2013-07-01 – 2013-12-31 Fall Antal registreringar 666 666 Antal registreringar 666 666 SoF / Norr Tabell från Flexite: Totalt antal inrapporterade fallolyckor per år 2014 Fall Antal registreringar 1555 1555 Antal registreringar 1555 1555 SoF / Norr 6.4.3.2 Analys av det fallförebyggande arbetet och inkomna fallolyckor Antalet fall förväntas bli fler de närmaste åren bl a för att andelen äldre i befolkningen blir fler. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster ansvarar för att analysera fallrapporterna och avgör vem/vilka som ska utreda händelserna. Det fallpreventiva arbetet ser olika ut på enheterna och behöver ses över. Informationen om vikten av att skriva fallrapporter behöver bli bättre 26 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
