Bilaga VA-översikt

Transcription

Bilaga VA-översikt
KATRINEHOLMS KOMMUN
VA-översikt Katrineholm
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
Inledning ..................................................................................................................... 6
Målsättning med den kommunala VA-planen ........................................................ 6
Organisation................................................................................................................ 6
Konsekvenser ............................................................................................................. 6
4.1 Sociala .................................................................................................................... 6
4.2 Ekonomiska .......................................................................................................... 7
4.3 Ekologiska ............................................................................................................ 7
Vattenförekomster ..................................................................................................... 7
Omvärldsfaktorer ..................................................................................................... 12
6.1 Myndigheter ........................................................................................................ 12
6.2 Lagar .................................................................................................................... 12
6.3 Svenska miljömål ............................................................................................... 12
6.4 Förvaltningen av svenska vatten ...................................................................... 13
6.5 Kommunens ansvar........................................................................................... 13
6.6 Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området ............................... 13
6.7 Huvudmannaskap .............................................................................................. 13
6.8 Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning ........................................... 13
Befintliga planer och policys. .................................................................................. 14
7.1 Översiktsplan...................................................................................................... 14
7.2 Energi- och miljöplan ........................................................................................ 14
7.3 Detaljplaner ........................................................................................................ 15
Förutsättningar - Nuläge ......................................................................................... 15
8.1 Katrineholms kommun ..................................................................................... 15
8.2 Den kommunala VA-organisationen .............................................................. 15
8.2.1 Katrineholm Vatten och Avfall AB.......................................................... 16
8.2.2 Sörmland Vatten och Avfall AB ............................................................... 16
8.3 Befintliga verksamhetsområden ....................................................................... 16
8.4 Vattenförsörjning ............................................................................................... 16
8.4.1 Grundvatten ................................................................................................ 17
8.4.2 Ytvatten ........................................................................................................ 17
8.4.3 Klimatpåverkan ........................................................................................... 17
8.4.4 Kommunala vattentäkter ........................................................................... 18
8.4.5 Enskilda vattentäkter .................................................................................. 18
8.5 Avloppsförsörjning ............................................................................................ 18
8.5.1 Allmänna anläggningar ............................................................................... 18
8.5.2 Områden/fastigheter med anslutning utanför verksamhetsområde .... 18
8.5.3 Enskilda anläggningar................................................................................. 18
9 Framtida utveckling.................................................................................................. 19
9.1 Områden för tätortsutveckling......................................................................... 19
9.2 Områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden) ...................................... 20
10 Behov ...................................................................................................................... 20
10.1 Grundvattenskydd .......................................................................................... 20
10.2 Ytvattenskydd ................................................................................................. 21
10.3 Hållbar utveckling .......................................................................................... 21
10.4 Krisberedskap ................................................................................................. 21
10.5 Klimatpåverkan .............................................................................................. 22
10.6 Behov inom befintliga verksamhetsområden ............................................. 22
10.6.1 Avrinning till Flensjön - Mellösasjön .................................................... 22
10.6.2 Avrinning till Åtorpsån ........................................................................... 22
10.6.3 Avrinning till Ramstaån .......................................................................... 23
10.6.4 Avrinning till Valdemaren - Hedelundaån ........................................... 23
10.6.5 Avrinning till Veckeln - Hedelundasjön ............................................... 23
10.6.6 Avrinning till Fimtaån ............................................................................. 24
10.6.7 Avrinning till Näsnaren – Kolsnaren .................................................... 24
10.6.8 Avrinning till Värnaån ............................................................................ 24
10.6.9 Avrinning till Långhalsen ....................................................................... 25
10.6.10 Avrinning till Viren - Åkforsån ............................................................. 25
10.6.11 Avrinning till Täljaren Täljareån ............................................................ 26
10.6.12 Avrinning till Tisnaren - Bjälken ........................................................... 26
10.6.13 Avrinning till Skarendalån ...................................................................... 26
10.6.14 Avrinning till Yngaren ............................................................................ 26
10.6.15 Avrinning till Tisnare Kanal................................................................... 27
10.6.16 Avrinning till Näsnaren - Vadstorpån .................................................. 27
10.6.17 Avrinning till Öljaren .............................................................................. 28
10.6.18 Avrinning till Hjälmaren ......................................................................... 28
10.7 Behov utanför befintliga verksamhetsområden.......................................... 28
10.7.1
10.7.2
10.7.3
10.7.4
10.7.5
10.7.6
10.7.7
10.7.8
10.7.9
10.7.10
10.7.11
Avrinning till Åtorpsån ........................................................................... 28
Avrinning till Ramstaån .......................................................................... 29
Avrinning till Valdemaren-Hedenlundaån ........................................... 29
Avrinning till Värnaån ............................................................................ 30
Avrinning till Långhalsen ....................................................................... 30
Avrinning till Viren-Åkforsån................................................................ 30
Avrinning till Tisnaren-Bjälken ............................................................. 30
Avrinning till Skarendalån ...................................................................... 31
Avrinning till Tisnare Kanal................................................................... 31
Avrinning till Näsnaren-Vadstorpån..................................................... 32
Avrinning till Hjälmaren ......................................................................... 32
Begreppsförklaring:
ABVA: Allmänna bestämmelser för användandet av kommunens allmänna vattenoch avloppsanläggning. En lokal föreskrift som reglerar ansvar för anslutning till och
användning av den allmänna VA-anläggningen.
Allmän VA-anläggning: En VA-anläggning där kommunen tillhandahåller
vattentjänster enligt vattentjänstlagen. VA-anläggningen består till exempel av
vattenverk, reningsverk och ledningar före fastighetens förbindelsepunkt.
Avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad
bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller
bortledande av vatten som har använts för kylning.
Avloppsvatten: Samlingsbegrepp för spill- och dagvatten.
Avrinningsområde: det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma
vattendrag.
Bräddning: Bräddpunkt är ett utlopp från avloppssystemet där vatten kan brädda
(släppas ut) vid tillfälle när systemets kapacitet inte räcker till eller vid driftstopp.
Bräddning kan ske direkt till recipient.
Duplikatsysem: Separat system, där spillvatnet och dagvattnet leds i olika
ledninssystem separerade från varandra.
Enskild anläggning: en VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning
eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän va-anläggning.
Förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation.
Huvudman: den som äger en allmän VA-anläggning.
Kombinerat system: Avloppssystem där både spillvatten och dagvatten avleds i
samma ledning.
Miljökvalitetsnorm: Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är ett miljömål med
mycket starkt bindande juridiskt status som syftar till att tydliggöra målet för
vattenvårdsarbetet. MKN är normalt god kemisk respektive god ekologisk status,
vilket är identiskt med motsvarande statusklasser.
Omvandlingsområde: Bebyggelse där det sker en succesiv omvandling, vanligen
från fritidsområde till permanentboende.
Personekvivalent (PE): Begreppet används för att på ett enhetligt sätt uttrycka
storleken på vattenförbrukning eller föroreningsbelastning oberoende av om den
orsakas av hushåll, industrier eller andra verksamheter.
Recipient: Vattendrag, sjö eller kustavsnitt som tar emot (avlopps) vatten från en
verksamhet.
Statusklassning: Enligt ramdirektivet ska samtliga vattenförekoster klassas med
avseende på kemisk och ekologisk status, grundvatten ska även klassas med
avseende på kvantitativ status. Övergödning är en delparameter vid bedömning av
ekologisk status.
Vattentjänster: Juridisk term för de tjänster som VA-huvudmannen tillhandahåller
(vattenförsörjning och avlopp).
VA-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av
vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse.
VA-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en
allmän VA-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters
vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän
VA-anläggning.
Verksamhetsområde: det geografiska område inom vilket en eller flera
vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning.
Övergödning: Det största miljöproblemet i svenska vattendrag. Näringsämnen
(kväve och fosfor) från jordbruk, djurhållning, enskilda och allmänna
avloppsanläggningar samt dagvatten bidrar till att rubba de naturliga förhållandena.
En ökad växtlighet leder till ändrade biologiska förhållanden och
artsammansättningar, algblomning, nedbrytning av döda växtdelar leder till syrebrist.
1 Inledning
Detta dokument är tänkt att utgöra en översikt som klargör behovet av arbetet med
en kommunal VA-policy och VA-plan. VA-översikten ska ge kommunen en
grundläggande planeringsberedskap och ska belysa; vad är känt, vilka behov finns,
på vilket sätt och på vilken nivå i kommunen ska arbetet med VA-planeringen ske
samt vilka deltagare som ska driva utvecklingsarbetet.
2 Målsättning med den kommunala VA-planen
Målet med VA-planen är att genom strategiska vägval, prioriteringsgrunder och
upprättandet av riktlinjer klargöra vilka åtgärder som behövs för att skydda
människors hälsa och miljön och hur det på ett effektivt sätt skall kunna
åstadkommas. VA-planen skall även leda fram till en sådan långsiktigt hållbar
utveckling så att kommunen för framtida generationer säkrar tillgången på såväl
ytvatten som grundvatten i tillräcklig mängd och av god kvalitet. En kommunal VAplan skall omfatta såväl de allmänna som de enskilda VA-lösningar som finns inom
kommunens hela geografiska område. VA-planeringen blir ett verktyg för att lyfta
fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken
ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet
att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de
allmänna vattentjänsterna.
3 Organisation
Arbetet med att ta fram en kommunal VA-plan sker i ett kommunöverskridande
projekt där Vingåkers kommun, Flens kommun och Katrineholms kommun
tillsammans med det trepartsägda driftbolaget Sörmland Vatten och Avfall AB och en
extern projektledare ingår.
Styrgruppen för projektet utgörs av 1 representant vardera från styrelserna i
Vingåker Vatten och Avfall AB, Katrineholm Vatten och Avfall AB och Flen Vatten och
Avfall AB samt 1 representant från vardera kommunstyrelsen i Vingåker, Flen och
Katrineholm. VD i Sörmland Vatten och projektledaren ingår också i styrgruppen.
Arbetsgruppen i Katrineholms kommun består av miljöinspektör och planarkitekt.
4 Konsekvenser
Så väl genomförandet av åtgärder enligt en VA-plan som att avstå från att genomföra
åtgärder kommer att medföra sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser.
4.1 Sociala
VA-försörjning är en utvecklingsfråga. Utan dricksvatten och fungerande
avloppsanläggningar är det inte möjligt att etablera bebyggelse och verksamheter.
Tillgång till fungerande VA-försörjning bör finnas oavsett om man är bosatt eller
bedriver verksamhet inom eller utanför det kommunala verksamhetsområdet.
Utan hållbar vattenförsörjning hotas livskvalitén i kommunen exempelvis via framtida
otjänligt dricksvatten. Utan hållbar avloppsrening blir sjöar och övriga vatten mindre
attraktiva för bad och rekreation.
4.2 Ekonomiska
Om inte framtida behov av vattenförsörjning och avloppsrening planeras idag kan
nödvändiga förändringar och åtgärder bli mycket kostsamma för samhället och
enskilda fastighetsägare. En hållbar VA-försörjning är en förutsättning för utveckling.
Om utveckling av nya verksamheter och bostäder hämmas på grund av bristen på
lämpliga VA-lösningar minskar kommunens skatteintäkter. Görs inte anpassningar till
förväntade klimatförändringar kan exempelvis översvämningar ge stora skador och
kostnader för kommunen, försäkringsbolag och enskilda.
4.3 Ekologiska
En långsiktigt hållbar VA-försörjning är helt nödvändig för att skapa en långsiktigt
hållbar närmiljö. Det är inte hållbart att ta ut mer vatten än vattenreserverna medger.
Avloppshantering utgör en väsentlig del av bidraget till näringsbelastningen till våra
sjöar och vattendrag och utan satsningar inom området kommer ekologisk status i
vattnen inte kunna uppnås. Fosfor är en ändlig resurs som måste tillbaka in i
kretsloppet. Här är fosfor från människan via avloppshanteringen en viktig pusselbit.
De scenarier som presenterats för framtida klimatförändringar får stora konsekvenser
för vattenförsörjningen bland annat genom att mer avancerad rening kan behövas
och det kan bli svårt att hitta bra råvatten. Även avloppshanteringen bedöms
försvåras med mer extrema väderväxlingar vilket kan ge ett utökat näringsläckage
och risk för smittspridning.
5 Vattenförekomster
Avrinningsområden
Norra Östersjöns vattendistrikt är indelat i delområden baserade på avrinning.
Katrineholms norra delar ingår i Eskilstunaåns avrinningsområde som i sin tur ingår i
Norrströms avrinningsområde som dräneras via Mälaren i Stockholm och Södertälje.
I söder ingår vattenförekomsterna i Nyköpingsåns avrinningsområde som utmynnar i
Östersjön.
Till VA-planen hör ett antal kartor som redovisar vattenförekomster och deras status.
Miljökvalitetsnormer
Vattenmyndigheten har kartlagt och avgränsat vattenförekomsterna i vårt område,
och därefter bedömt deras status baserat på flera olika parametrar. Klassificering
sker för ”ekologisk status” samt för ”kemisk status” när det gäller sjöar och ytvatten
medan för grundvatten gäller ”kvantitativ status” och ”kemisk status”.
Därefter har miljökvalitetsnormer (MKN) beslutats för varje vattenförekomst, som
anger den kvalitet respektive vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt.
Miljökvalitetsnormer fastställs för samma statustyper, och är i princip alltid ”god
ekologisk status” och ”god kemisk status” samt ”god kvantitativ status”. Tidpunkten
för när beslutade MKN ska vara uppnådda är i för ekologisk status 2015 eller 2021,
vissa undantag till 2027 förekommer. För kemisk status och kvantitativ status är det
2015, men även här finns det tidsundantag.
Arbetet som sker inom den svenska vattenförvaltningen är omfattande och kan inte
beskrivas kortfattat. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är en databas med
samlad information om alla vattenförekomster. Det finns en web-sida med samma
namn där data är tillgängligt (bland annat via en kartsökfunktion) tillsammans med
utförlig information om vattenförvaltningsarbetet, liksom hur provtagning sker,
statusbedömningar görs, miljökvalitetsnormer etc. För ytterligare information
hänvisas därför till http://www.viss.lansstyrelsen.se/.
De statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer som gäller just nu (februari 2015)
beslutades 2009. Nya preliminära klassificeringar har framtagits inför beslut under
december 2015. Nya MKN kommer att gälla till december 2021. Statusklassningar
beslutade 2009 för vattenförekomster i Katrineholms kommun redovisas i kartbilaga.
I nedanstående tabeller redovisas de statusklassificeringar som beslutats 2009
tillsammans med de preliminära klassificeringarna som presenterats 2015. De nyare
klassificeringarna bygger på mer data vilket resulterat i delvis ändrade bedömningar.
En förändrad klassificering betyder därför inte nödvändigtvis att förhållandena
förändrats, utan mer sannolikt på ett bättre bedömningsunderlag.
I tabellerna för sjöar och vattendrag redovisas även näringsämnesstatus och
bedömning om övergödning utgör ett problem vattenförekomsten. Övergödning är
det enskilt största vattenmiljöproblemet i Sverige, de främsta orsakerna till
övergödning utgörs av jordbruk, skogsbruk, industrier, avloppsreningsverk, enskilda
avlopp och trafik. . Näringsämnen är den viktigaste miljöpåverkan från
avloppsutsläpp. Näringsämnesstatus är en av de kvalitetsfaktorer som ligger till
grund för bedömning av ekologisk status. Bedömd näringsämnesstatus 2009
redovisas även i kartbilaga. Bedömning har också gjorts om övergödning kan anses
vara ett miljöproblem (av åtta utvalda miljöproblem) som kan utgöra ett hinder för att
uppnå MKN. Bedömningen utgår huvudsakligen från bedömd näringsämnesstatus.
Tabell x. Ytvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning.
U
U
U
G
G
G
Ekologisk status
H
Hög status
G
God status
M
Måttlig status
O
otillfredsställande status
D
Dålig status
Kemisk status
G
God status
U
Uppnår ej god status
Oklassad
G
M
H
M
G
M
O
O
M
M
G
M
O
G
M
D
M
M
O
D
G
M
G
D
O
H
O
H
M
G
M
M
O
G
M
G
O
M
M
G
M
D
M
M
O
D
M
D
M
D
G
D
O
Preliminär
2015
G
G
G
G
G
U
G
Miljöproblem
Övergödning
Beslutad 2009
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
Näringsämnen
Status
Preliminär
2015
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
Preliminär
2015
O
D
O
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
Exkl Hg
Preliminär
2015
M
G
M
G
M
G
M
M
M
G
M
M
O
M
M
M
M
D
O
M
M
O
M
M
M
M
M
O
O
Beslutad 2009
G
M
M
M
G
M
M
O
M
M
G
O
O
O
M
M
D
O
M
M
O
M
Kemisk status
Exkl Hg
Inkl Hg
Beslutad 2009
Virlången
Enaren
Näsnaren
Hålvetten
Fjälaren
Viggaren
Storsjön
Yngaren
Brosjön
Täljaren
Tisnaren
Långhalsen
Forssjösjön
Djulösjön
Bjälken
Duveholmssjön
Långhalsen
Viren
Lillsjön
Veckeln
Näsnaren
Valdemaren
Kyrksjön
Harpsundssjön
Floden
Aspen
Öljaren
Hjälmaren-Storhjälmaren
Inkl Hg
Preliminär
2015
Namn
Ekologisk status
Beslutad 2009
Vattenförekomst
Sjöar
Beslutad 2009
Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS.
N
J
J
J
N
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
N
J
N
J
N
J
J
J
N
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
Näringsämnesstatus
Övergödning
H
Hög status
J
Ja
G
God status
N
Nej
M
Måttlig status
O
otillfredsställande status
D
Dålig status
Tabell x. Ytvattenförekomster, vattendrag. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning.
Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS.
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
U
U
G
G
M
G
M
M
M
M
M
M
U
U
U
U
U
U
Ekologisk status
H
Hög status
G
God status
M
Måttlig status
O
otillfredsställande status
D
Dålig status
Preliminär 2015
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
M
M
M
M
Beslutad 2009
G
G
G
G
G
G
G
G
M
M
M
M
M
M
M
Preliminär 2015
U
U
U
U
U
U
U
U
H
M
M
M
M
M
Beslutad 2009
U
U
U
U
U
U
U
Miljöproblem
Övergödning
Preliminär 2015
M
M
M
M
M
G
M
G
H
Näringsämnen
Status
Preliminär 2015
Exkl Hg
Beslutad 2009
Virån-Ålbergaån
G
Enarenån
G
Vadstorpån från sammanflödet med Enareån till Yngaren
M
Vadstorpån från Näsnaren till sammanflödet med Enareån
G
Vadstorpån från Hålvetten till Näsnaren
M
Tisnare Kanal från Älgsjön till Fjälaren
G
Skarendalån från Viggaren till Yngaren
G
Skarendalån från Storsjön till Viggaren
Tisnare Kanal från Fjälaren till Visken
G
Skarendalån
M
Skarendalån
M
Tisnare Kanal från Visken till Brosjön
G
Täljareån
M
Åkforsån
M
Vattendraget från Strången till Åkforsån
M
Forsaån
D
Forssjöån från Duveholmssjön till Djulösjön
Nyköpingsån
M
Nyköpingsån
M
Bokvarnsån
G
Fimtaån från Långhalsen till Långhalsen
D
Forssjöån från Lillsjön till Duveholmssjön
G
Lerboån-Värnaån
M
Forssjöån från Viren till Lillsjön
M
Hedelundaån från Veckeln till Hedelundasjön
M
Fimtaån från Tyven till Långhalsen
M
Hedenlundaån
M
Sjöholmsån
M
Varbroån
M
Flodaån-Ramstaån
Åtorpsån
M
Ramstaån
M
Ramstaån
Långsjöån-Lundsjöån
Milängsån
G
Aspån - nedre del
M
Aspån - övre del
G
Hälleforsnäsån
M
Forsån
M
Getebodabäcken
M
Kemisk status
Exkl Hg
Inkl Hg
Beslutad 2009
Inkl Hg
Preliminär 2015
Namn
Ekologisk status
Beslutad 2009
Vattenförekomst
Vattendrag
G
G
G
G
G
G
G
U
U
U
U
U
U
U
U
U
G
-
G
G
G
M
G
M
G
M
D
O
M
H
O
G
H
N
N
N
J
J
N
J
N
J
J
J
J
N
J
N
N
U
U
U
U
U
U
-
G
G
G
G
G
G
U
U
U
U
U
U
U
-
U
U
U
U
G
-
U
U
U
U
U
U
U
U
G
-
Kemisk status
G
God status
U
Uppnår ej god status
Oklassad
G
M
M
G
M
M
M
M
G
M
G
M
M
M
O
M
M
G
G
G
M
-
H
D
M
O
G
G
H
D
G
M
M
O
D
D
O
D
O
G
M
M
M
D
M
N
J
J
N
J
J
J
J
J
J
N
J
N
J
J
J
J
J
J
J
J
J
N
J
N
N
J
J
Näringsämnesstatus
Övergödning
H
Hög status
J
Ja
G
God status
N
Nej
M
Måttlig status
O
otillfredsställande status
D
Dålig status
N
J
J
J
N
J
N
J
N
J
J
J
J
J
J
J
J
J
N
N
J
J
J
J
J
Tabell x. Grundvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Källa:
VISS.
Beslutad 2009
Preliminär 2015
Hissefältet-Ottekil
SE652386-569450
SE652522-153492
SE652760-566977
SE652967-563330
SE653317-153588
SE653534-153498
Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet
SE653940-153344
Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet
Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet
SE654257-591007
SE654406-153074
Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet
SE654468-151603
SE654592-153698
SE654676-153668
SE654696-152997
SE654912-152942
SE654926-151738
Köpingsåsen, Äsköping
SE655100-152793
SE655199-152839
SE655207-153205
Köpingsåsen, Äsköping
Köpingsåsen, Äsköping
SE655625-153147
Köpingsåsen, Äsköping
Katrineholmsåsen, Hjälmsättersområdet
Köpingsåsen, Äsköping
Kemisk status
Preliminär 2015
Namn
Kvantitativ
status
Beslutad 2009
Vattenförekomst
Grundvatten
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
Kvantitativ status
Kemisk status
G
God status
G
U
Otillfredsställande status
O
God status
Otillfredsställande status
För att underlätta kartläggningen av kommunen samt för att i framtiden på ett
rationellt och effektivt sätt kunna genomföra inventeringar har arbetsgruppen valt att
dela in kommunen i 18 delavrinningsområden. Dessa områden är baserade på
SMHI:s avrinningsområden varav Nyköpingsån är det dominerande området.
6 Omvärldsfaktorer
Det är många som bestämmer över och har ansvar för frågor som rör vattenkvalitet
och vattenmiljö. De grova riktlinjerna dras upp av EU genom vattendirektivet. På
nationell nivå är riksdag och regering ytterst ansvariga för att Sverige, i likhet med
övriga EU-länder, arbetar för bättre vattenkvalitet.
6.1 Myndigheter
I Sverige är ansvaret för vattenkvalitet och vattenmiljö uppdelat på fler olika
myndigheter. Naturvårdsverket har av regering och riksdag tilldelats det övergripande
administrativta och sammanhållande ansvaret för den nationella miljöövervakningen,
till exempel när det gäller övergripande metoder och kvalitetsarbete.
6.2 Lagar
Det finns även en stor mängd lagar som har inverkan på vattenmiljön och
vattenkvaliten i Sverige. De mest övergripande är Miljöbalken och
livsmedelslagstiftningen.
6.3 Svenska miljömål
Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton
miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den
samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen
ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i
samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte
ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.
6.4 Förvaltningen av svenska vatten
I slutet av december 2009 tog Sverige ett viktigt steg framåt på vägen mot bättre
vatten. Då fastställdes förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för
Sveriges fem vattendistrikt. Dessa tre dokument ligger till grund för det fortsatta
arbetet med att förvalta och förbättra tillståndet i landets sjöar, vattendrag, kustvatten
och grundvatten. Katrineholms kommun tillhör Norra Östersjöns Vattendistrikt.
6.5 Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för olika samhällsviktiga verksamheter som till exempel vattenoch avloppsförsörjning. Sådana viktiga samhällsfunktioner måste fungera även under
en svår kris. En extraordinär händelse innebär således inte att kommunens
lagstadgade skyldigheter att hålla igång samhällsviktig verksamhet försvinner.
6.6 Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området
Kommunen är en tillsynsmyndighet som ansvarar för att verksamheter som faller
under bland annat miljöbalken och livsmedelslagstiftningen uppfyller de lagkrav som
ställs på dem. Sådana verksamheter är till exempel avloppsreningsverk, enskilda
avloppsanläggningar och vattenreningsverk.
6.7 Huvudmannaskap
Enligt lagen om allmänna vattentjänster definieras huvudman som den som äger en
allmän va-anläggning. I Katrineholms kommun är Katrineholm Vatten och avfall AB
huvudman för den kommunala VA-anläggningen och Sörmland Vatten och Avfall AB
är driftsbolaget.
6.8 Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning
Ett verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp är ett avgränsat område inom
vilket vatten- och avloppsförsörjningen ska ske genom kommunala VA-anläggningar.
Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom
vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller, Lagen om allmänna vattentjänster
(2006:412). Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan VAhuvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Såväl VAhuvudman som fastighetsägare har rättigheter och skyldigheter.
Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och det ska tydligt
framgå vilka fastigheter som ingår.
7 Befintliga planer och policys.
I Katrineholms kommun finns i dagsläget ingen VA-plan. VA-policyn beslutades
2014-04-22 av kommunfullmäktige och innehåller prioriteringsgrunder för arbetet
med VA-planen. Kommunen har tagit fram en Dagvattenpolicy som är på väg till
beslut.
7.1 Översiktsplan
Katrineholms kommun har en kommunomfattande översiktsplan, antagen 1991.
Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan. Del 1, för Katrineholms stad,
kommer att antas under 2014 och delen för landsbygden kommer att antas 2016
enligt tidplanen. Syftet med översiktsplanen är att:
 Ge uttryck för kommunens ambitioner och mål beträffande användningen av
mark och vattenområden. Den ska visa hur kommunen utvecklar och bevarar
den bebyggda miljön.
 Medverka till en bra struktur beträffande bebyggelse, kommunikationsleder
och andra anläggningar. Den ska främja goda miljöförhållanden och långsiktig
hushållning med mark, vattenområden, energi och råvaror. Planen ska också
främja en, ur social synvinkel, tillfredställande livsmiljö.
 Vara ett forum för dialog med kommuninvånarna om olika framtidsfrågor
samt fungera som medel för mobilisering av människor i lokalt
utvecklingsarbete.
7.2 Energi- och miljöplan
Katrineholms kommuns energiplan är från 1994 mycket av innehållet i energiplanen
är föråldrat och inaktuellt. Miljöfrågan och kopplingen till miljöfrågan finns dock med.
Katrineholms Klimatstrategi är från 2004 och åtgärderna i den gällde fram till 2010.
Den innehöll satsningar på klimatminskande åtgärder inom energisektorn med fyra
klimatmål som uppfyllts. De gällde transportsektorn samt uppvärmning och
elförbrukning med en övergång till förnybara bränslen samt minskning av el.
Energieffektiviseringsstrategi innehåller minskningar av fastigheters förbrukningen
med 5% till 2014 samt transporter med 5%. Minskningen skall vara 12% för
fastigheter till 2020 och 8% minskning av förbruknikngen till transporter till 2020.
Katrineholms miljöstrategi är från 1996 och är inriktad på lokalt Agenda 21 arbete.
Den innehåller vattenfrågan och att vattentäkten riskerade förorening. Idag har vi
annan vattentäkt.
Pågående arbeten
Miljöstrategiska rådet har fyra fokusområden mark, byggande och boende, vatten,
klimat och biologisk mångfald.
Inom vatten finns en förvaltningsplan till 2015 med målet god ekologisk status på
samtliga sjöar, vattendrag och grundvatten och deras kvalitet får inte försämras.
Klimatanpassning som gäller ökad nederbörd som en följd av klimatförändringar är
under diskussion om hur Katrineholms kommun kan hantera frågan.
7.3 Detaljplaner
I Katrineholm finns ca 300 detaljplaner, merparten i tätorterna, av varierande ålder
som reglerar var och vad som tillåts byggas. Det finns även ett antal detaljplaner
utanför tätorterna på de platser där samlad bebyggelse finns. Detta gäller framförallt
fritidshusområden som i vissa fall har ändrats till att i ökande grad innehåller
permanentboende. Det senaste deceniet har ett flertal av dessa fritidshusområden
fått tillgång till allmänt VA och därmed har även detaljplanerna ändrats för att tillåta
större byggrätter.
8 Förutsättningar - Nuläge
I arbetet med att ta fram en VA-plan finns ett stort antal avvägningar att göra. För att
på ett såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbart sätt kunna ta fram en fungerande
VA-plan måste kommunens specifika förutsättningar klargöras. Följande
förutsättningar har särskilt beaktats i detta arbete.
8.1
Katrineholms kommun
Antalet invånare uppgår nu till ca 33 000 och består av sju tätorter. Orterna är Bie,
Björkvik, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla, Julita/Äsköping.
8.2 Den kommunala VA-organisationen
Det är det kommungemensamma bolaget Sörmland Vatten och Avfall AB, som ägs
av Vingåkers, Katrineholms och Flens kommuner, som ansvara för drift och
underhållet av den allmänna VA-anläggningen.
8.2.1 Katrineholm Vatten och Avfall AB
Katrineholm Vatten och Avfall AB är kommunens organ för den kommunala
verksamheten rörande ägandet av den allmänna vatten- och avloppsanläggningarna
samt avfallsanläggningarna. Bolagets ändamål är att tillsammans med Vingåkers
kommun och Flens kommun med bolag säkerställa en långsiktigt effektiv och
kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var
och en av kommunerna klarar. Ägardirektiven för Katrineholm Vatten och Avfall AB
antogs den 9 februari 2009.
8.2.2 Sörmland Vatten och Avfall AB
2003 började en samverkan mellan Flen, Katrineholm samt Vingåkers kommun om
en gemensam VA-plan. Under åren 2004-2006 diskuterades möjligheterna för
samverkan i en gemensam organisation. Hösten 2007 var utredningen klar och det
togs politiska beslut att bilda Sörmland Vatten och Avfall AB. Bolaget var i full drift 1
januari 2009. Bolaget bildades för att klara framtidens ökade krav på ekonomi,
kompetens och uthållighet.
8.3 Befintliga verksamhetsområden
I Katrineholms kommun finns verksamhetsområden för allmän VA-försörjning på
följande platser: Katrineholm, Valla, Sköldinge, Flodafors, Bie, Äs, Äsköping,
Strängstorp, Strångsjö, Forssjö, Björkvik, Hulta, Tisnarbaden, Lilla Toltorp och
Sågmon.
Områdena varierar i storlek och även i omfattning vad gäller avloppsförsörjning.
Katrineholms kommun har 5700 abonnenter anslutna till det allmänna VA-nätet.
8.4
Vattenförsörjning
Kommunen har för att kunna uppnå generationsmålet ett övergripande ansvar för att
se till att de framtida generationerna har tillgång till såväl grundvatten som ytvatten av
god kvalitet och i tillräcklig mängd. Under nedanstående rubrik finns en översikt som
visar vilket utgångsläge kommunen har och vilka svårigheter och utmaningar som
finns.
8.4.1 Grundvatten
Tillgång till rent vatten är en förutsättning för vår existens. Vatten är en av våra
viktigaste naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. Det påverkar också miljön för
växter och djur i ytvatten.
Då grundvatten har så stor betydelse är det viktigt att det skyddas mot negativ
påverkan. Denna påverkan kan vara kvantitativ eller kvalitativ.
Outnyttjade grundvattentillgångar i kommunen kan ses som oloka alternativ till
vattentäkter för framtida behov, alternativ till vissa befintliga vattentäkter eller som
reservvattentäkter. De största grundvattentillgångarna förekommer i de stora sandoch grusavlagringarna som bildades under avsmältningen av den senaste
inlandsisen.
Inom Katrineholms kommun finns de största grundvattentillgångarna i rullstensåsar
och isälvsavlagringar. Dessa är: Fjällskäfteåsen, vilken längst i öster benämns
Sködingeåsen. Vidare Köpingsåsen, som lokalt också benämns Bieåsen och
Vallaåsen. Katrineholmsåsen med centralorten Katrineholm. Avlagringen längst i
sydost i stråket Skiramon-Östra Kulltorp-Viggaren. Fiskebodaåsen längst i nordväst
vid Hjälmaren. Ytterligare två mindre avlagringar finns också. Dessa är
Strångsjöåsen och avlagringen längst i sydväst mellan Björkedalen och sjön
Tisnaren.
I Katrineholms kommun finns 26 grundvattenförekomster. Samtliga
grundvattenförekomster klarar ”God ekologisk status”. Sju av dessa riskerar att inte
ha god status till 2021. Detta beroende på risk för påverkan från vägsalt och
förorenade områden.
8.4.2 Ytvatten
Katrineholms kommun har ett stort antal ytvattenförekomster. De största sjöarna är:
Hjälmaren, Yngaren, Öljaren, Tisnaren, Viren, Långhalsen, Näsnaren, Valdemaren
och Näsnaren. Yngaren utgör ytvattentäkt för ett större antal hushåll i
grannkommunen. Sjön Viren ingår i Katrineholms kommuns vattentäkt där vattnet tas
från sjön och genom förstärkt infiltrering blir till konstgjort grundvatten.
8.4.3 Klimatpåverkan
En förväntad effekt av klimatförändringarna är ökade nederbördsmängder och
stigande temperaturer. Detta kan medföra ökade grundvattenflöden och förkortade
infiltrationstider av dagvatten ned till grundvattnet. Detta ökar risken för förorening av
grundvatten samt att en höjning av temperaturen ger en bättre tillväxt miljö för
bakterier och parasiter.
8.4.4 Kommunala vattentäkter
Kommunen har fyra vattentäkter. Den största vattentäkten är belägen i Forssjö och
består av konstgjord infiltration i kombination med grundvatten. Vattentäkten togs i
bruk 2010. Vattentäkten i Bie, Äs och Björkvik är grundvatten.
Kommunfullmäktige har 17 december 2012 godkänt ett avtal mellan Katrineholm
Vatten och Avfall AB och Flen Vatten och Avfall AB om leverans av dricksvatten från
Katrineholms vattenverk till Flen.
8.4.5 Enskilda vattentäkter
I Katrineholms kommun finns ungefär 4500 fastigheter som har sin vattenförsörjning
från enskilda anläggningar. Sedan 1976 har brunnsborrare skyldighet att rapportera
till SGU om var en brunn borras, hur djupt den borras, hur långt foderrör den har och
vad brunnen ska användas till. Det finns inget krav på att anmäla till kommunen att
man borrar för vatten och därför har kommunen ingen exakt siffra på hur många
enskilda brunnar för dricksvatten det finns.
Gemensamhetsanläggningar finns beskrivna i områdesbeskrivningarna.
8.5 Avloppsförsörjning
Begreppet avlopp innefattar i detta sammanhang två olika beståndsdelar. Det ena är
spillvatten, det vill säga det vatten som uppstår som en restprodukt när vatten
används i ett hus. Det andra är dagvatten. Dagvatten definieras som tillfälligt
förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex
regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten.
Inom ett kommunalt verksamhetsområde kan man välja att anordna vatten- och
avloppsförsörjning eller vatten- och spillvattenförsörjning.
8.5.1 Allmänna anläggningar
I kommunen finns två allmänna anläggningar för omhändertagande av
avloppsvatten. Björkviks avloppsvatten pumpas via en överföringsledning till Vrena i
Nyköpings kommun. Kommunens största avloppsreningsverk ligger i Katrineholm
och behandlar avloppsvatten från Katrineholms tätort, Valla, Sköldinge, Flodafors,
Bie, Strängstorp, Strångsjö, Forssjö, Tisnarbaden, Lilla Toltorp, Sågmon, Hulta samt
Baggetorp i Vingåkers kommun. Totalt är avloppsledningsnätet 196 km och ute
pånätet finns 66 st pumpstationer. Andelen anslutna till VA-systemet är till största
delen hushåll. Den klart största enskilda industrianslutningen är Kronfågel.
8.5.2 Områden/fastigheter med anslutning utanför verksamhetsområde
Inom kommunen finns ett flertal fastigheter som inte ligger inom det allmänna
verksamhetsområdet för vatten och avlopp men som genom förbindelsepunkt ändock
är anslutna till det allmänna nätet endera för vatten eller för vatten och avlopp.
Anslutningar som sker utanför verksamhetsområde ska regleras med separata avtal.
8.5.3 Enskilda anläggningar
Det finns i Katrineholms kommun ca 4500 fastigheter belägna utanför
verksamhetsområde för allmän Va-försörjning. Av dessa är en del bebyggda med
fritidshus med avsaknad av vatten- och avlopp. Flertalet är dock permanentboendeeller fritidshus med permanentstandard vad avser vatten- och avlopp.
Fiskeboda samt Hjälmsätter är två områden bebyggda med fritidshus, med mer är
200 personekvivalenter anslutna, och har vatten- och avloppsfrågorna lösta som
gemensamhetsanläggningar.
Inom Katrineholms kommun finns ett tiotal gemensamhetsanläggningar för
avloppsrening, vilka är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken. Anläggningarna är
dimensionerade för mellan 25 och 200 personekvivalenter anslutna. Se
områdesbeskrivning.
För kommundelarna Björkvik (år 2008), Östra Vingåker och Stora Malm (år 2011) har
uppföljning av inventeringsarbete av enskilda avloppsanläggningar från 2001 – 2003
utförts. Omfattande upprustning av avloppsanläggningar har gjorts men ytterligare
tillsynsarbete kvarstår.
År 2012 fortsatte inventeringsarbetet med kommundelen Julita. Drygt 1000
fastighetsägare, som äger fastighet belägen utanför allmänt verksamhetsområde,
informerades skriftligen om syftet med inventeringen som beräknas slutföras år 2014.
Samtliga bebyggda fastigheter med vatten indraget i byggnad klassificerades med
avseende på avloppsanordning vilket innebar att 90 % av avloppsanläggningarna
”dömdes ut” och ska åtgärdas. Åtgärdstakten är 200 st. förbättrade avlopp/år.
För år 2014 och framåt kommer kommundelarna Björkvik, Stora malm samt Östra
Vingåker att inventeras färdigt. Därefter följer Sköldinge, Floda och Lerbo.
9 Framtida utveckling
Katrineholms kommun har befolkningstillväxt på ca 1% per år. Kommunen har också
i Översiktsplan 2030- del staden beslutat om ett befolkningsmål, år 2030 ska
kommunen ha 40 000 invånare. För att uppnå detta måste det byggas mellan 4 000
och 5 000 nya bostäder.
9.1 Områden för tätortsutveckling
För att uppnå befolkningsmålet måste det byggas bostäder såväl i staden samt på
landsbygden. I staden finns det i Översiktsplanen utpekat områden för motsvarande
3 800 bostäder. Nästa steg är att studera övriga tätorter och deras unika
förutsättningar för bostadsbyggande och efter det visa på lämpliga platser för
tätortsutveckling. I översiktsplanen kommer även potentialen för de olika befintliga
fritidshusområdena och deras möjlighet att omvandlas till områden för
permanentboende att utredas. VA-planen kommer att fungera som ett underlag för
arbetet med Översiktsplan 2030- del landsbygd.
9.2 Områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden)
Katrineholm har i gällande översiktsplan inga områden utpekade för
landsbygdsutveckling i strandnära lägen. I del 2 av den kommande översiktsplanen
kommer LIS-områden att ingå. Denna del beräknas antas i början av 2016.
10 Behov
VA-planen behövs för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för
att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VAanläggningen. Då kommunen kan ha andra intresseområden än det trepartsägda
utförarbolaget behövs även VA-planen för att tydligöra och fastställa dessa områden.
VA-planen bör dock inte vara så upplagd att kommunens och utförarbolagets
målsättningar strider mot varandra då bådas mål är att förbättra, effektivisera och
säkra de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Förhoppningen är att detta
ska leda till ett enklare, tydligare och demokratisk process kring inrättandet av
allmänna verksamhetsområden.
Va-planen bör också klargöra kommunens ståndpunkt rörande vatten- och
avloppshantering för de om råden där utbyggnad av allmän VA inte är möjlig eller
lämplig. Det ger därigenom även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar
VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna.
10.1 Grundvattenskydd
För kommunens största vattentäkt vid Forssjö har ett förslag till skyddsområde och
skyddsföreskrifter tagits fram som ska beslutas av Länsstyrelsen efter att samråd
utförts med berörda. För intaget av råvatten från Viren är arbetet påbörjat med att
fastställa skyddsområde och förseskrifter för. För kommunens tre mindre
grundvattentäkter (Bie, Äs och Östra Kulltorp) finns skyddsområde och
skyddsföreskrifter. För Bie och Äs ligger förslag till nytt skyddsområde och föreskrifter
hos Länsstyrelsen för beslut och för vattentäkten Östra Kulltorp kommer ett arbete att
inledas då de gällande föreskrifterna och skyddsområdet är inaktuella.
Flera fritidsområden har gemensam vattenförsörjning. Hjälmsätter, Varbro, Lovise
lund, Udden, Fiskeboda och Björkvik-Nästorp är sådana exempel. Samtliga av dessa
anläggningar betjänar fler än 50 personer eller levererar mer än 10 kbm per dygn
samt saknar skyddsområde med skyddsföreskrifter.
Flertalet enskilda anläggningar utanför verksamhetsområdena utgörs av
grundvattentäkter, grävda brunnar, rörbrunnar eller borrade brunnar.
I Katrineholms kommun finns 26 grundvattenförekomster och samtliga har ”God
ekologisk status”, men sju av dessa riskerar att påverkas negativt av vägsalt och
förorenade områden och riskerar att förlora sin status.
Outnyttjade grundvattentillgångar i kommunen kan ses som olika alternativ till
vattentäkter för framtida behov, alternativt till vissa befintliga vattentäkter eller som
reservvattentäkter.
10.2 Ytvattenskydd
Inom kommunen finns en stor mängd ytvattenförekomster. Dessa är av skiftande
kvalitet och behöver skyddas mot vidare näringsläckge. VISS har tagit fram ett
system för att statusklassa ytvattenförekomster där blått är den bästa kvalitén och
rött är den sämsta. Där emellan går skalan från grönt till gult och sedan orange. Sjön
Öljaren är den sjö i kommunen som har sämst status enligt den status klassning som
VISS har gjort. För att förbättra statusen på denna sjö har kommunen tillsammans
med Katrineholms kommun startat det så kallade Öljarenprojektet där man genom
inventeringar och samverkansgrupper skall få kommuninnevånarna runt sjön att
samverka för att minska näringsläckaget till sjön och förbättra såväl den ekologiska
som kemiska statusen i sjön
I den nordvästa delen av kommunen är Hjälmaren den dominerande
ytvattenförekomsten. Statusen på Hjälmaren är enligt Viss klassning orange vilket
borde föranleda kommunen att vidta åtgärder för att om möjligt minska
recipientbelastningen från framförallt mindre enskilda anläggningar. Sjön Öljaren har
sitt utlopp i Hjälmaren och då Öljaren har sämre ekologisk och kemisk status än
Hjälmaren bidrar en förbättring av Öljarens vattenstatus även till att förbättra
Hjälmarens status.
10.3 Hållbar utveckling
För att uppfylla det så kallade generationsmålet måste kommunen hushålla med
naturresurserna och lösa de miljöproblem som uppstår inom en generation.
Hushållning med grundvatten kan dels ske genom att skydda grundvattenförande
åsbildningar mot kemiska föroreningar men även genom att skydda dem mot
mekaniska ingrepp. Detta kan få följd effekter som inverkar negativt på andra delar
av den kommunala utvecklingen. Genom att begränsa eller helt upphöra med uttag
av naturgrus och sand ur rullstensåsar kommer genrationsmålet om hushållning att
kunna uppfyllas men samtidigt kommer kommunen eventuellt mista arbetstillfällen då
företag berörs som tar sina råvaror ur dessa åsar.
Att hushålla med mark- och vattentillgångar, utöver det som nämns under ytvatten,
kan i övrigt kan exempelvis innebära att inte tillåta exploatering vid sjöar med redan
idag högt bebyggelsetryck eller att inte tillåta exploatering vid sjöar med dålig status
enligt Viss. Detta kan i viss mån påverka utvecklingen av bostadsbyggande och
befolkningsutveckling inom kommunen.
10.4 Krisberedskap
Kommunen har en krisberedskapsorganisation som tillsammans med driftsbolaget
agerar för att säkerställa att kommuninnevånarna även under extraordinära
förhållanden ska ha tillgång till en säker vatten- och avloppsförsörjning.
Denna organisation beskrivs i kommunens Kris-och beredskapsplan.
10.5 Klimatpåverkan
Katrineholms kommun står inför ett antal utmaningar som beror på förväntade
klimatförändringar. Bland dessa kan nämnas förväntade högre grundvattenflöden
och förväntade höjningar av sjöar och åars ytvattennivåer. Dessa flöden kan
tillexempel leda till översvämningar där lågt belägna avloppsanläggningar påverkas
med bräddningsproblem som följdeffekter. Ökade grundvattennivåer kan leda till
förkortade infiltrationstider för ytvatten ned till grundvatten vilket i sin tur kan leda till
sämre kemisk grundvatten kvalitet. Ökade medeltemperaturer kan leda till
gynnsammare tillväxtförhållanden för organismer och bakterier vilket i sin tur kan leda
till försämrad biologisk status hos grundvattenförekomster.
Kommunen behöver utöka kunskaperna om de risker som ett förändrat klimat kan
medföra för vatten- och avloppsförsörjning. Detta kan tillexempel ske genom ett
utökat samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) samt
genom att följa upp såväl SGU:s som SMHI:s karteringar över grundvattenflöden och
översvämningsrisker.
10.6 Behov inom befintliga verksamhetsområden
Nedan redovisas de behov/brister som finns inom de allmänna
verksamhetsområdena fördelat på avrinningsområden enligt rubrik 4.
10.6.1 Avrinning till Flensjön - Mellösasjön
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde
10.6.2 Avrinning till Åtorpsån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde
10.6.3 Avrinning till Ramstaån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
Verksamhetsområde för vatten och avlopp finns för Flodafors, Sköldinge och Bie
samhälle. I Flodafors samhälle finns det 34 abonnenter som är anslutna till det
allmänna vatten och avloppsnätet. Ledningsnätet har 8 st LTA-stationer och en större
avloppspumpstation som pumpar avloppsvattnet vidare till Valla samhälle och sedan
därifrån vidare till Katrineholm. Sköldinge samhälle har 278 abonnenter på
avloppsnätet och 236 abonnenter på vattenledningsnätet. Ledningsnätet i Sköldinge
har 3 st LTA-stationer från enskilda fastigheter samt 8 st större pumpstationer.
Avloppet samlas ihop vid det gamla avloppsreningsverket som idag är ombyggt till en
större pumpstation som pumpar avloppet vidare till Katrineholm via Valla samhälle.
Inom verksamhetsområdet finns det ett 30-tal fastigheter i Ramstaområdet som har
sitt dricksvatten från en egen vattenbrunn. Fastigheter kopplade till Ramstabrunnen
har begärt att få förbindelsepunkt även för dricksvattnet på grund av driftproblem i
den egna anläggningen. I Sköldinge är det stora problem med mängden
ovidkommande vatten till avloppsnät
Bie samhälle har drygt 200 abonnenter anslutna till ledningsnätet som består av cirka
8 km VA ledningar. På ledningsnätet finns en större pumpstation som pumpar
avloppet från Bie in mot Katrineholm.
Avlopps-/vattenverk
 I Bie samhälle finns ett vattenverk som försörjer Bie samhälle med
dricksvatten. Vattentäkten är en grundvattentäkt.
Dagvatten
Ramstaån som är en del i Nyköpingsåarnas avrinningsområde är recipient för
området. Området har inte dagvattennätet fullt utbyggt så många fastigheter har
LOD- anläggningar.
10.6.4 Avrinning till Valdemaren - Hedelundaån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna avlopps- eller vatttenverk.
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde
10.6.5 Avrinning till Veckeln - Hedelundasjön
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inget verksamhetsområde för vatten och avloppsledningar.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna avlopps- eller vatttenverk.
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde
10.6.6 Avrinning till Fimtaån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Verksamhetsområde för vatten och avlopp för Valla samhälle finns i
avrinningsområdet. Valla försörjs med dricksvatten genom överföringsledning
från Katrineholm och avloppet leds/pumpas till Katrineholms reningsverk
Rosenholm. I området finns en större industri med en egen reningsanläggning
på avloppet innan det går ut i det allmänna ledningsnätet för vidare transport
till Katrineholm. Ledningsnätet har 7 stycken större pumpstationer för avlopp.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna avlopps- eller vatttenverk. Vid gamla reningsverket i Valla
som idag är ombyggd till en pumpstation finns det en utjämningsdamm som
kan ta upp avloppet vid högbelastningar.
Dagvatten
 Stora delar av dagvattennätet i samhället har Spetebysjön som recipient.
10.6.7 Avrinning till Näsnaren – Kolsnaren
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Norra delen av Katrineholms tätort har avrinning mot Näsnaren – Kolsnaren.
Se mer beskring under avrinning Viren- Åkforsån.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna avlopps- eller vattenverk i avrinningsområdet.
Dagvatten
 Den norra delen av centralorten avvattnas ut mot Näsnaren. I centralorten har
fördröjningsmagasin/damm anlagts för att klara avvattningen av området vid
större regn eftersom området är väldigt platt.
10.6.8 Avrinning till Värnaån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Inom området finns ett verksamhetsområde för Sågmons fritidsområde, där
utbyggnad med allmänt vatten- och spillvattennät skedde 2013-2014.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk i området utan leds över till
Katrineholms vatten- och avloppsverk.
Dagvatten
 Finns inget utbyggt dagvattennät
10.6.9 Avrinning till Långhalsen
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inga verksamhetsområden för allmänna vatten- och avloppsledningar.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna avlopps- och vattenverk i området.
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde
10.6.10
Avrinning till Viren - Åkforsån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Verksamhetsområde för vatten och avloppsledningar finns för den södra delen
av Katrineholm, Strångsjö samhälle och Forssjö samhälle inom
avrinningsområdet. Fritidsområdet Hulta har beslutat verksamhetsområde för
vatten och spillvatten som byggdes ut 2005-2006. Mellan Katrineholm och
Strångsjö och Forssjö är överföringsledningar utbyggd för transport av vatten
och spillvatten mellan samhällena.
Det allmänna ledningsnätet för hela avrinningsområdet är 170 km
spillvattenledningar och 183 km vattenledningar samt 47 större pumpstationer.
Avlopps-/vattenverk
 Katrineholms reningsverk, Rosenholm är beläget inom området och har
Djulösjön som recipient. Reningsverket är utbyggt med kväverening och tar
emot avloppsvatten från cirka 25 000 personer samt från större verksamheter
såsom Kronfågel m.fl. Katrineholms reningsverk behandlar avlopp från
Baggetorp i Vingåkers kommun.
 Det nybyggda vattenverket och vattentäkten är beläget i området och försörjer
i dagsläget cirka 25 000 personer. Beslut finns på att även Flen ska anslutas
till Katrineholms vattenverk under 2018.
Dagvatten
 Katrineholms tätort har ett väl utbyggt dagvattennät. Problemet som finns är
att några av områdena i tätorten ligger inom områden för översvämningsrisk
vid större nederbörd. Finns fördröjningsmagasin byggt i området för
Logistikcentret för att undvika översvämningar. Recipient för dagvattnet är dels
Näsnaren, Djulösjön och Duveholmssjön.
10.6.11
Avrinning till Täljaren Täljareån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inga verksamhetsområden för allmänna vatten- och avloppsledningar.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna avlopps- och vattenverk i området.
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde
10.6.12
Avrinning till Tisnaren - Bjälken
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Inom området finns beslutat verksamhetsområde för allmänna vatten- och
spillvattenledningar för Tisnarbadens fritidsområde. Området byggdes ut med
allmäna vatten- och avloppsledningar 2008-2009.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk i området utan vatten och
spillvatten leds via överföringsledningar till/från Katrineholm.
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde för dagvatten.
10.6.13
Avrinning till Skarendalån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppledningar
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna avlopps- och vattenverk i avrinningsområdet.
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde för dagvatten inom området.
10.6.14
Avrinning till Yngaren
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Verksamhetsområde för vatten och avloppsledningar för Björkviks samhälle är
beläget i avrinningsområdet. I Björkvik finns drygt 270 abonnenter anslutna till
vatten och avloppsnätet. Avloppsledningsnätet består av 8 st större
pumpstationer och är cirka 13,5 km långt. VA-ledningsnätet har en hel del
ovidkommande vatten i samband med nederbörd.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna avloppsreningsverk i avrinningsområdet. Det gamla
avloppsreningsverket är ombyggt till en större pumpstation med
utjämningsmagasin och allt avloppsvatten från Björkvik pumpas via en
sjöledning till Vrena i Nyköpings kommun.
 Björkvik har ett eget vattenverk och tar sitt vatten från en grundvattentäkt
belägen vid Östra Kulltorp.
Dagvatten
 Björkviks samhälle har Yngaren som recipient vilken också är Nyköpings
kommuns vattentäkt. Området har inte ett fullt utbyggt dagvattennät utan
många fastigheter har lokalt omhändertagande av dagvatten.
10.6.15
Avrinning till Tisnare Kanal
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Inom området finns beslutat verksamhetsområde för allmänna vatten- och
spillvattenledningar för Lilla Toltorps fritidsområde. Området byggdes ut med
allmänna vatten- och spillvattenledningar under 2012-2013
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna vatten- och avloppsreningsverk inom området utan detta
leds via överföringsledningar till/från Katrineholm.
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde för dagvatten inom området.
10.6.16
Avrinning till Näsnaren - Vadstorpån
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar för
området.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk inom området
Dagvatten

Finns inget verksamhetsområde för dagvatten.
10.6.17
Avrinning till Öljaren
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Verksamhetsområde för vatten och avlopp finns för både Äs och Äsköping.
Det finns drygt 190 abonnenter anslutna till den allmänna anläggningen.
Avloppsnätet har en större pumpstation och ledningsnätet är cirka 10,5 km
långt fördelat på vardera vatten- och spillvattenledningar. Stora mängder
ovidkommande vatten kommer till reningsverket i samband med nederbörd
som troligen beror på felkopplingar av dagvatten.
Avlopps-/vattenverk
 För området finns ett eget grundvatten verk som försörjer samhället med
dricksvatten. Reningsverket i Julita upprustades under 2008 men får ta emot
stora mängder ovidkommande vatten vid snösmältning och i samband med
nederbörd.
Dagvatten
 Öljaren är recipient för området. Dagvattennätet är inte utbyggt i området så
de flesta fastighetsägarna har lokalt omhändertagande av dagvatten på de
egna fastigheterna.
10.6.18
Avrinning till Hjälmaren
Befintligt ledningsnät/pumpstationer
 Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar för
området.
Avlopps-/vattenverk
 Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk inom området.
Dagvatten
 Finns inget verksamhetsområde för dagvatten inom området.
10.7 Behov utanför befintliga verksamhetsområden
10.7.1
Avrinning till Åtorpsån
Gålsjön är en recipient för avloppsvatten som har god ekologisk status ur
forsforsynpunkt enligt kommunens provtagning.
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp

Granhedsgården. Kurs och konferensanläggning med eget reningsverk för
120 pe.
Enskilda dricksvattenbrunnar
 Oklar dricksvattenförsörjning
10.7.2
Avrinning till Ramstaån
Älvestasjön är en recipient för avloppsvatten som har dålig ekologisk status ur
forsforsynpunkt enligt kommunens provtagning.
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
 Ramsta, gemensamhetsanläggning som distruibuerar dricksvatten till 31
fastigheter
 Sköldinge by, gemensamt vatten för 9 fastigheter
Enskilda avlopp
 Ramsta ca 5 fastigheter
 Sköldinge by, ca 10 fastigheter
10.7.3
Avrinning till Valdemaren-Hedenlundaån
Sjön Valdemaren har måttlig ekologisk status.
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
 Varbro, gemensamt dricksvatten för ca 60 av fastigheterna.
 Loviselund, gemensamt dricksvatten för ca 100 fastigheter
Enskilda avlopp
 Hålbonäs, ca 5 fastigheter, inventering saknas
 Ekenäs ca 30 fastigheter, WC till tank och äldre trekammarbrunnar, aktuell
inventering saknas
 Valdemarsön, bebyggelse på ö utan vägförbindelse, ca 40fastigheter
(planlagt), WC tillåts ej, aktuell inventering saknas
 Varbro ca 110 fastigheter, planlagd fritidshusbebyggelse, WC huvudsakligen
till sluten tank, aktuell inventering saknas
 Loviselund ca 75 fastigheter, planlagt för fritidsbebyggelse, WC huvudsakligen
till sluten tank, aktuell inventering saknas
 Grysta ca 15 fastigheter, ej planlagt, blandade lösningar, aktuell inventering
saknas
 Staväng, ca 7 fastigheter, ej planlagt, slamavskiljning samt
markbädd/infiltration, aktuell inventering saknas
Enskilda dricksvattenbrunnar
 Kommunen saknar underlag för bedömning
Behov av åtgärder
För att uppnå god ekologisk status senast 2021 krävs att tillförseln av näringsämnen
( i första hand fosfor ) minskar. Detta innebär att utsläpp av näringsämnen behöver
minskas väsentligt eller helt upphöra. Eftersom Valdemarsön är en ö utan
vägförbindelse behöver alternativ VA-lösning utredas.
10.7.4
Avrinning till Värnaån
I delavrinningsområdet finns recipienterna Mellanmalmen och Stensjön som har dålig
ekologisk status ur forsforsynpunkt enligt kommunens provtagning, samt Åkforsån
som har måttlig ekologisk status.
Enskilda avlopp
 Vallmotorp, behandlingshem med avloppsverk för ca 30 pe
 Vallmotorp golfbana
 Malmen, ca 20 fastigheter, ej planlagt, WC i regel t sluten tank. BDT till
tvåkammarbrunn och infiltration/markbädd. Aktuell inventering saknas.
Enskilda dricksvattenbrunnar
 Vallmotorp behandlingshem, brunn med vattenverk
 Vallmotorp golfbana, brunn med vattenverk
 Malmen oklar vattenförsörjning
Behov av åtgärder
 Malmen, bristfälliga avlopp åtgärdas.
10.7.5
Avrinning till Långhalsen
Långhalsen har dålig ekologisk status.
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
 Dagöholm, behandlingshem, reningsverk för 90 pe
 Dagöholm , två brunnar med enkel beredning, 30 m³/d.
10.7.6
Avrinning till Viren-Åkforsån
Eriksbergssjön har måttlig ekologisk status ur forsforsynpunkt enligt kommunens
provtagning.
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
 Eriksberg, slott med kringliggande bebyggelse, ej planlagt, förfällning och
markbädd
 Eriksberg, gemensamt dricksvatten för ca 70 boende, brunn utan beredning.
10.7.7 Avrinning till Tisnaren-Bjälken
I delavrinningsområdet ingår bland annat recipienterna Vattendraget Forsån och sjön
Bjälken som har måttlig ekologisk status, samt sjön Tislången som saknar
statusklassning
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
 Forsa bruk, delvis gemensam vattenförsörjning





Beckershov, ca 10 fastigheter, ej planlagt, detaljplanering pågår för
kompletterande 4 tomter, gemensam avloppsanläggning
Beckershov , gemensamt dricksvatten, ytvatten med desinfektion
Klastorp, slott med kringliggande bebyggelse, ej planlagt, slamavskiljare samt
markbädd för 25 pe
Klastorp, gemensamt dricksvatten för ca 35 pe, ytvatten med vattenverk
Östra Vingåkers kyrka , gemensamt vattenverk
Enskilda avlopp
 Forsa bruk, ca 45 fastighet, två detaljplaner, bristfälliga sjönära avlopp
 Östra Vingåkers kyrka, ca 15 fastigheter, ej planlagt
Behov av åtgärder
 Eriksberg Bristfälliga avlopp åtgärdas. Eventuellt gemensam lösning.
 Forsa bruk Bristfälliga avlopp åtgärdas.
10.7.8 Avrinning till Skarendalån
Vadstorpån har måttlig ekologisk status.
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
 Glindran, gemensamt dricksvatten för ca 18 fastigheter, brunn med
desinfektion
Enskilda avlopp
 14 Glindran, ca 15 fastigheter, ej planlagt, delvis äldre ej godkända
avloppslösningar
Behov av åtgärder
 Bristfälliga avlopp åtgärdas.
10.7.9 Avrinning till Tisnare Kanal
I delavrinningsområdet ingår bland annat recipienterna Brosjön som har måttlig
ekologisk status och Fjälaren med god ekologisk status. Fäbosjön har måttlig
ekologisk status ur forsforsynpunkt enligt kommunens provtagning.
Enskilda avlopp
 Stora Toltorp, ca 15 fastigheter, ej planlagt, delvis bristfälliga sjönära
avloppsanläggningar, äldre inventering
 Ändelbol, ca 20 fastigheter samt en kursgård, ej planlagt, varierande
avloppslösningar,
 Fäboda, ca 5 fastigheter, ej planlagt.
Enskilda dricksvattenbrunnar
 Kommunen saknar underlag för bedömning
 Ändelbol, oklar vattenförsörjning, kursgården har djupborrad brunn och
filteranläggning
 Fäboda, ca 5 fastigheter, ej planlagt.
Behov av åtgärder
 Ändelbol Bristfälliga avlopp åtgärdas.
10.7.10
Avrinning till Näsnaren-Vadstorpån
Näsnaren har otillfredställande ekologisk status.
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
 Nästorp, Björkvik , gemensamt dricksvatten för för 58 fastigheter, brunn med
enkel beredning,
 Djupvik, ca 10 fastigheter, ej planlagt, gemensam markbädd för 6 av
fastigheterna
 Djupvik , gemensam dricksvattenförsörjning, brunn med enkel beredning
Enskilda avlopp
 Nästorp, Björkvik, ca 60 fastigheter, planlagt, i regel WC till sluten tank, men
andra toalettlösningar förekommer, BDT till infiltration/markbädd.
Behov av åtgärder
 För att uppnå god ekologisk status senast 20212 krävs att tillförseln av
näringsämnen (i första hand fosfor ) minskar. Detta innebär att utsläpp av
näringsämnen behöver minskas väsentligt eller helt upphöra.
10.7.11
Avrinning till Hjälmaren
Hjälmaren har otillfredsställande ekologisk status, och vattendraget Forsån har
måttlig ekologisk status.
Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
 Hjälmsätters fritidsområde, ca 120 fastigheter, planlagt fritidshusområde,
gemensamt reningsverk
 Hjälmsätters fritidsområde, gemensam dricksvattenförsörjning, fem brunnar
och ett vattenverk
 Udden, gemensamt sommarvatten till 166 tomter, två brunnar samt
vattenverk, dessutom enskilda borrade brunnar,
 Fiskeboda, delvis gemensam dricksvattenförsörjning
 Daviken, gemensam dricksvattenförsörjning för ca 27 fastigheter, brunn samt
vattenverk
Enskilda avlopp
 Udden, ca 170 fastigheter, WC i regel till suten tank, BDT till tvåkammarbrunn
samt infiltration/markbädd
 Fiskeboda, ca 45 fastigheter varav 30 ej plagda, bristfälliga sjönära
avloppslösningar
 Daviken, ca 27 fastigheter, detaljplan,
Behov av åtgärder
För att uppnå god ekologisk status senast 2021 krävs att tillförseln av näringsämnen
( i första hand fosfor ) minskar. Detta innebär att utsläpp av näringsämnen behöver
minskas väsentligt eller helt upphöra.