S - Landstinget i Värmland

1 (27)
Protokoll
Landstingsfullmäktige
2015-04-21
Plats
Tid
LK/150899
Sessionssalen, Bibliotekshuset, Karlstad
Tisdag 21 april, kl. 09.00-17.10
§ 29
Anmälda förhinder
Anmält förhinder
Inkallad ersättare
Centrala valkretsen
Ann-Marie Larsson (S)
Madeleine Nyvall (V)
Asso Zand (MP)
Eva Hallström (MP)
Anina Laroma (SD)
Myrna Labusan Jönsson (S)
Bodil Murås (V)
Robert Halvarsson (MP)
Torbjörn Nilsson (MP)
-
Norra valkretsen
Pia Falk (S)
Malin Larsson (SIV)
Line Holt (V)
Gustav Olsson (M)
Helena Anshammar (S)
Berit Larsson (SIV)
Patrik Fornander (M)
Ingvar Klang (M) från 13.00
Västra valkretsen
Kenneth Johannesson (S)
Daniel Schützer (S)
Mia Breivik (MP)
Cecilia Mtuya (S)
Tommy Glader (S)
Nils-Gunnar Andersson (S)
från 12.30
Monika Bubholz (MP)
Göran Andersson (S)
Sydvästra valkretsen
Ulrika Nilsson (S)
Johan Olsson (S)
Olga Ljung (S)
Gun-Britt Arvholm (S)
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Utdrag
Lönekonsult Björn Nilsen
2015-04-21
LK/150899 2 (27)
§ 30
Upprop
Centrala valkretsen
Monica Gundahl (S)
Mats Sandström (S)
Stina Höök (M)
Ingela Wretling (S)
Margareta Ivarsson (C)
Anders Ahl (SD)
Erik Olsson (S)
Marléne Lund Kopparklint (M)
Birgitta Wessmark (SIV)
Myrna Labusan Jönsson (S)
Bodil Murås (V)
Hans Magnusson (S)
Jesper Johansson (MP)
Elisabeth Kihlström (KD)
Gert Ohlsson (FP)
Karin Andersson (M)
Christina Wahrolin (S)
Thomas Ohlsson (C)
Mats Thunér (S)
Jessica Hildén (S)
Stellan Jansson (M)
Per Aspengren (S)
Susanna Göransdotter (V)
Birgitta Gauffin (S)
Helene Torvaldsdotter Dehring (M)
Lennart Halvarsson (S)
Torbjön Nilsson (MP)
Marcus Karlsson (SD)
Monica Bergkvist Andersson (S)
Olof Olsson (KD)
Eva Wikström Hallonstén (FP)
Gert Björnvall (S)
Johnny Lundgren (M)
Börje Wahlund (M)
Asso Zand (MP)
Robert Halvarsson (MP)
Madeleine Blom (KD)
fram till § 57
§§ 29- 45 fram till kl. 12.00
§§ 45-59 fr. kl.13.00
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 3 (27)
Östra valkretsen
Görel Hopman (SIV)
Jane Larsson (C)
Inga-Lill Röhr (S)
Per Gruvberger (S)
Aurea Rioflorido Karlsson (S)
Gisela Nyqvist (-)
Anders Nilsson (V)
Jomark Polintan (S)
Fereshteh Jalayer (M)
Henrik Samuelsson (M)
Dan-Aria Sucuri (FP)
Norra valkretsen
Berit Larsson (SIV)
Karl-Johan Adolfsson (C)
Ulric Andersson (S)
Eva-Lena Gustavsson (S)
Göran Eriksson (S)
Jessica Larsson (S)
Runar Filper (SD)
Jan Bohlin (S)
Helena Anshammar (S)
Patrik Fornander (M)
Ingvar Klang (M)
Alexander Torin (M)
§§ 29- 45 fram till kl. 12.00
§§ 46- 59 från kl. 13.00
Västra valkretsen
Erik A Eriksson (C)
Ulla Carlberg (C)
Uno Halfvardsson (FP)
Malin Berglund (M)
Jan Carling (SIV)
Lisbet Jarnbro (SD)
Monika Bubholz (MP)
Gert Raiml (V)
Tommy Glader (S)
Göran Andersson (S)
Daniel Schützer (S)
Nils-Gunnar Andersson(S)
Aina Wåhlund (S)
Gerd Karlsson (S)
§§ 29- 45 fram till kl. 12.00
§§ 46- 59 från kl. 13.00
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 4 (27)
Agneta Nilsson (KD)
Lars Österdahl (M)
Sydvästra valkretsen
Marianne Utterdahl (SIV)
Fredrik Larsson (M)
Eva Sidenvall (C)
Olga Ljung (S)
Gun-Britt Arvholm (S)
Harriet Ulrici (SD)
§ 31
Val av protokolljusterare och rösträknare
Malin Berglund och Mats Sandström utsågs att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum den 4 maj klockan 13.00 på
landstingets kansli.
Ordföranden meddelade att ärende nr. 4 på föredragningslistan,
Patientsäkerhetsberättelse för 2014, återremitterades vid landstingsstyrelsens sammanträde den 20 april och kommer därmed inte att behandlas under mötet.
Christina Wahrolin begärde ordet gällande en ordningsfråga som rörde
talarordningen i samband med årsredovisningen. Fredrik Larsson deltog i överläggningen.
§ 32
LK/150751
Anmälan av motion om landstingets forskning
Ulric Andersson (S) och Monica Gundahl (S) hade lämnat in följande
motion:
”Landstinget i Värmland behöver se till att skapa bättre förutsättningar
för fortsatt och utvidgad forskning, utveckling och innovation både
inom och utanför våra sjukhus. En verkningsfull forsknings- och innovationsstrategi måste vara långsiktig med tydliga tidssatta mål. Ett
första steg bör vara att tydliggöra och samordna den forskning som
redan idag bedrivs inom den värmländska hälso- och sjukvården.
När vi känner till och kan redovisa den forskning som pågår bör vi ta
ställning till hur utvecklingen av framtidens forskning ska se ut. Vi
tänker oss att detta kan ske med hjälp av en forskningsstrategi där det
framgår vilka mål och med vilket syfte forskningen bedrivs. Här kan
kopplingen till verksamheternas behov och patientnyttan framgå, men
också vilka resurser som ska tillföras och hur detta ska ske.
Vi ser också ett behov av att landstinget utveckla metoder för en bättre
redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 5 (27)
på medicinsk praxis. Ett exempel på en redovisningsmodell kan vara
ett så kallat forskningsbokslut som kan bidra till att tydliggöra resultaten av landstingets satsningar på forskning. Bokslutet kan även ligga
till grund för nödvändiga prioriteringar av forskningsresurser.
Med anledning av ovanstående föreslår vi landstingsfullmäktige besluta att ge landstingsstyrelsen uppdraget att inventera och beskriva
den just nu pågående forskning som sker inom landstingets verksamheter eller med landstinget som finansiär forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis att landstingsstyrelsen
tar fram en strategi eller ett måldokument som tydliggör landstingets
syfte och mål för forskningen och att uppdra till landstingsstyrelsen att
ta fram metoder för en uppföljning av forskningsmedlens användning,
resultat och inverkan på medicinsk praxis.”
Landstingsfullmäktige beslutade
att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för
beredning.
§ 33
LK/151022
Anmälan av motion om förbättrad vårdkedja och samarbete
med kommunerna vid utskrivning
Ulric Andersson (S) och Monica Gundahl (S) hade lämnat in följande
motion:
”Vården av våra äldre och mest sjuka förutsätter ett väl fungerande
samarbete mellan kommuner och landsting. Det är många kontakter
som ska tas, och många personer är inblandade. Problemområden
finns det gott om och det största bekymret just nu är stängda vårdplatser p g a personalbrist. Vi är övertygade om att det finns goda möjligheter att minska på trycket på vårdplatser om patienterna kan tas om
hand av rätt vårdnivå, så att sjukvårdens resurser används så effektivt
som möjligt och vi ser ett behov av att pröva nya vägar för att förbättra sjukvårdens effektivitet. I den statliga utredningen "Trygg och
effektiv utskrivning från sluten vård" lämnas ett antal förslag som kan
innebära stora förändringar för både landstingen och kommunerna.
Utredningens syfte har varit att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna
hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och att
onödig vistelse på sjukhus därmed så långt möjligt kan undvikas för
utskrivningsklara patienter. I utredningen föreslås bland annat att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag – "lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård" ,
att det ska vara obligatoriskt för huvudmännen att komma överens om
när kommunernas betalningsansvar inträder och vilka belopp som
kommunerna i sådant fall ska betala, att behandlande läkare i sluten
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 6 (27)
vård inom 24 timmar efter att patienten skrivits in underrättar berörda
enheter genom ett inskrivningsmeddelande och att skyldigheten att
upprätta en vårdplan i dess nuvarande form tas bort. I stället ska redan
befintlig bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om samordnad individuell plan tillämpas i planeringsarbetet
När en berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har fått
ett
inskrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen
utse en fast vårdkontakt för patienten, om han eller hon inte redan har
en sådan.
Oavsett om utredningens förslag genomförs i sin helhet eller om det
blir i en reviderad form ser vi en stor och viktig möjlighet i att vården
förbättras i de delar som utredningen tar upp. De analyser som görs
och de förslag som lämnas i utredningen är helt relevanta och applicerbara även på vårt landsting. Därför vill vi att det snarast påbörjas
ett arbete med att utveckla vården av de äldre och mest sjuka utifrån
samma inriktning. Där tiden för sjukhusvistelse minimeras, där onödiga transporter elimineras, där vården i hemmet förbättras med stöd
från primärvården och där samarbetet mellan huvudmännen förbättras
så att vårdkedjan effektiviseras. Det handlar om att revidera de överenskommelser som gjordes vid Ädelreformen, eftersom de inte är anpassade till dagens situation. Detta arbete måste inledas omgående, eftersom det kan minska de problem vi ser idag. Tillsammans med
värmlandskommunerna kan vi förändra och förbättra vården av de
äldre med stora sjukvårdsbehov och vi kan också minska behovet av
vårdplatser på våra sjukhus. Men för att detta ska bli möjligt måste vi
även förändra det sätt som betalningsansvaret styr vårdens agerande,
helt i enlighet med utredningens förslag.
Vi föreslår att landstinget i Värmland, i samarbete med de värmländska kommunerna, skyndsamt påbörjar en förändring av vården av
de äldre och mest sjuka i enlighet med den statliga utredningens förslag, att överenskommelser snarast görs med de värmländska kommunerna, om förändrade ekonomiska incitament, i enlighet med förslag
om förändring av betalningsansvarslagen och att kompensation till
kommunerna för ett tidigarelagt genomförande av förändring av betalningsansvarslagen tas med i överenskommelserna.”
Landstingsfullmäktige beslutade
att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för
beredning.
§ 34
LK/151023
Anmälan av motion om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor
Per Gruvberger (S) och Aina Wåhlund (S) hade lämnat in följande
motion:
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 7 (27)
”Vårt mål att minska klimatavtrycket från tjänsteresor ser ut att misslyckas. En viktig förklaring är att användningen av både leasingbilar och privata bilar ökat. Det kan finnas flera förklaringar till denna ökning, men
en bidragande orsak kan handla om vilka incitament som styr valet av
transportmedel. Om vi förstått rätt är det idag så att val av kollektiva
transporter hamnar på den egna verksamhetens konto, medan kostnaden
för resor med tjänstebil eller egen bil belastar ett centralt konto. Detta låter för oss som ett bakvänt incitament.
Vi vill att vårt landsting ska utvecklas på ett hållbart sätt och att vi arbetar
aktivt för att förbättra miljön och minska vår negativa klimatpåverkan.
Därför är det viktigt att alla verksamheter stimuleras och eventuellt styrs
för att kontinuerligt minska miljöpåverkan.”
Landstingsfullmäktige beslutade
att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för
beredning.
§ 35
LK/151030
Anmälan av motion om att undersöka möjligheterna för biomedicinsk analytiker att vara mer närvarande vid provtagning
Anders Ahl (SD) m.fl. hade lämnat in följande motion:
”Det diskuteras idag en hel del om olika yrkesgrupper som inte ges
möjlighet att utöva sin yrkesroll fullt ut. Många läkare, lärare och poliser med mera känner frustration över att de pga tidsbrist inte har
möjlighet att till fullo få ägna sig åt sysslor som ingår i deras akademiska utbildning.
En yrkeskategori som ofta drabbas är Biomedicinska analytiker
(BMA). Det har förts en del debatt den senaste tiden om att BMA
borde få vara mer aktiva i själva provtagningen. Som det ser ut idag så
är BMA alltför ofta inne på labbet. Själva provtagningen på sjukhus
sköts i regel av sjuksköterskor, i vissa fall av undersköterskor. Här
finns flera fördelar med att låta BMA göra en del provtagningar eller
vara mer närvarande vid provtagning. Om BMA gör provtagningar oftare så avlastas sjuksköterskorna och undersköterskorna som då kan få
mer tid till andra viktiga arbeten som ingår i deras profession. Nu när
det råder brist på sjuksköterskor, kan andra professioner vara behjälpliga. Tilläggas bör också att BMA är speciellt utbildade vad gäller
provtagning vilket ökar patientsäkerheten. Vissa patienter kan dessutom vara svåra att göra provtagning på av olika skäl. Även säkerheten
för själva analysen ökar då BMA är utbildade i hur fel analysen kan
bli om inte proverna görs på rätt sätt. Detta skulle också innebära en
social vinst, då BMA får mer patientkontakt och även kontakt med
andra yrkesgrupper inom vården, något som uteblir om BMA är inne
på laboratoriet i den utsträckning som idag.
Med anledning av vad som ovan anförts yrkar Sverigedemokraterna i
Värmlands landsting att möjligheterna och fördelarna undersöks med
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 8 (27)
att låta biomedicinska analytiker ta hand om provtagningarna i större
utsträckning än idag och att det utifrån ovan undersökning görs en
plan för hur BMA skall ta mer provtagningar med målet att öka patientsäkerheten och avlasta sjuksköterskor och eventuellt andra yrkesgrupper.”
Landstingsfullmäktige beslutade
att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för
beredning.
§ 36
LK/151035
Anmälan av motion om gångtest vid misstänkt nedsatt
arbetsförmåga i samband med KOL
Anders Ahl (SD) m.fl. hade lämnat in följande motion:
”Patienter som drabbats av KOL har behov av vård och stöd inom flera
områden. Det finns både enkla och avancerade metoder för att vårda och
diagnostisera patienter som har KOL. Ett enkelt och relativt resurssnålt
sätt att mäta en patients fysiska kapacitet vid KOL är att utföra 6 minuters
gångtest. Gångtest är en känd och beprövad metod som dessutom är ofarlig för patienten. Vid ett gångtest övervakar personalen patientens hjärtfrekvens, syrgasmättnad samt andningspåverkan. Mätningarna från detta
gångtest är viktig information när man senare skall fastställa patientens
sjukdomsstatus och göra en prognos. Således får man fram ett starkt underlag för att säkerställa att KOL-patienten får en fortsatt korrekt behandling. Detta underlag kan även ligga till grund för ett eventuellt träningsprogram. Ett 6 minuters gångtest är billigt, säkert och ger mycket värdefull information. Socialstyrelsen rekommenderar starkt att detta gångtest
införs vid stadie 2 till 4. Vi ser att här finns utvecklingspotential och anser att detta bör införas i större grad i vårt landsting.
Med anledning av vad som anförs ovan yrkar Sverigedemokraterna i
Värmlands landsting att möjligheterna undersöks om att införa sex minuters gångtest eller liknande för patienter med KOL, stadium 2-4, som har
misstänkt nedsatt fysisk kapacitet, med målet att få in detta som rutin där
det anses motiverat.”
Landstingsfullmäktige beslutade
att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för
beredning.
§ 37
LK/150954
Anmälan av interpellation angående nationella riktlinjer
Ingela Wretling (S) och Per Aspengren (S) hade lämnat följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande:
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 9 (27)
”Nationella riktlinjer har nu funnits under några år och finns inom områdena folksjukdomar. Nationella riktlinjer rangordnar mellan 1 och
10 för de insatser som rekommenderas och dessutom finns det en
icke-göra lista. Avsikten är även att landstingen skall göra vårdprogram utifrån riktlinjerna för att underlätta vårdens arbete. Riktlinjerna
är ett sätt att säkerställa att vården erbjuder insatser utifrån evidens
och beprövad erfarenhet. De säkerställer därmed patientsäkerheten.
Det är säkerligen en grannlaga uppgift att se till att riktlinjerna implementeras och vi har full förståelse för att det är många riktlinjer för
personalen att förhålla sig till och vara uppdaterad. På Socialstyrelsens
hemsida framgår att det finns 12 slutliga riktlinjer, tre remissversioner
och två pågående riktlinjeprojekt.
Våra frågor till landstinsstyrelsens ordförande:
Vilka slutliga riktlinjer är bäst implementerade i LiV och för vilka
återstår det ytterligare insatser?
Finns det riktlinjer där arbetet med implementering inte påbörjats?
På vilket sätt säkerställs kunskapen om riktlinjerna inom divisionerna/verksamheterna?
Hur ser tidsplanen ut för implementering av samtliga slutliga riktlinjer?”
Landstingsfullmäktige beslutade
att interpellationen fick framställas.
Ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas under eftermiddagen.
§ 38
LK/150955
Anmälan av interpellation om specialistsjuksköterskor
Inga-Lill Röhr (S) och Anders Nilsson (V) hade lämnat följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande:
”För att möta framtidens ökade krav på kompetens och motverka att
erfarna sjuksköterskor söker sig till Norge krävs offensiva insatser av
landstinget i Värmland. Vi har uppmärksammat två exempel på brister
i vår specialistsjuksköterskeförsörjning där vi undrar vad som görs
och hur planeringen ser ut. Det ena exemplet handlar om barnmorskor,
där vi hör och ser att det är ett stort behov av rekrytering. Redan under
hösten 2014 anlitades bemanningsföretag för att försöka täcka upp vakanser och nu är vi oroliga för sommaren 2015 och de semestertider
som kommer. Förlossningsvården i Värmland måste fungera 7 dagar i
veckan och detta händer inte utan barnmorskor. Vad görs för att säkerställa framtida rekryteringsbehov, hur tar vi ansvar att det finns praktikplatser och hur säkerställer vi att landstinget i Värmland har tillräckligt med barnmorskor inför framtiden?
Det andra exemplet handlar om akutsjuksköterskor. I vårt landsting
har vi vidareutbildning inom ambulans, anestesi, IVA och operation,
men inga krav på vidareutbildning inom akutsjukvård. Att kunna omhänderta akut sjuka och skadade patienter i alla åldersgrupper innefattar att snabbt fatta korrekta beslut trots begränsad bakgrundsinformat-
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 10 (27)
ion från patienten. Akutsjuksköterskan måste kunna prioritera och koordinera omvårdnadssåtgärder utifrån patientens tillstånd och tillgängliga resurser. En akutsjuksköterska måste kunna triagera, sortera, prioritera och identifiera livshotande tillstånd. Här undrar vi om det finns
planering för vidareutbildning inom akutsjukvård 60 p för sjuksköterskor vid länets akutmottagningar?”
Landstingsfullmäktige beslutade
att interpellationen fick framställas.
Ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas under eftermiddagen.
§ 39
LK/151036
Anmälan av interpellation om vård i glesbygderna
Gisela Nyqvist (-) hade lämnat följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande:
”Svar på interpellations svar av F. Larsson till mig 3/11 2015 om vårdsituationen i Filipstad, och i glesbygderna. OCH en NY interpellation som svar
med siffertabell!
Larsson påpekar att
1) Alla skall ha rätt till vård på sitt svar till mig!
2) Och han påpekade ATT det fanns i Filipstad relativt bra utbud av vård.
Riktigt: ALLA har rätt till akut vård, inkl. tandvård, och då måste resurserna
finnas utan att man tar något ifrån någon annan vårdtagare samma rätt TILL
vård, om de befinner sig/är bofasta i Filipstads kommun!
”Babusjka Olga Kalikova likaväl som mama Aysha Ibrahim och Kalle/Anna
Svensson”, alla dessa skall ha SAMMA rätt till vård, de skall ha samma rätt
att få en tid som ”vårdgarantin” lovar nämligen en tid inom 7 dagar! Ingen
skall bli satt på ”undantag” p.g.a. av situationen i Filipstad/Östra Värmland
Jag vill HÄVDA återigen att vi inte har samma möjligheter att ALLA i
kommunen att få sin tid hos läkare inom vårdgarantiden 7 dagar!
En allmän upplysning för icke ”glesbygdsboenden” och politiker i tätorten
ang. Filipstads befolkning och dess tillgång/brist på tillgång till VÅRD!!
Och ett påpekande är ATT VI alla oavsett boenden betalar samma landstings skatt!
Situationen har förändrats i Filipstads Privata vårdcentral, pensioner bl. annat (man har visserligen nyligen gått ut med att man anställt en NY läkare
80 år gammal istället för den som pensionerades) och det betyder att: där jag
är listad på landstingets Vårdcentral ökar väntetiderna!
Man har inte kunnat följa vårdgarantin som skall ge dig en tid hos primärvården inom sju dagar. I NWT den 16/mars togs detta upp under rubriken
”Vården lever inte upp till lag kraven”.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 11 (27)
För oss välkända fenomen ute i Landsbygden:
T.ex. nya läkare nästan vid varje besök. De äldre har svårt att förstå talet
många ggr p.g.a. av bristfällig Svenska hos en del av dessa.
Detta läkarbyte ger ingen kontinuitet och det tar mycket längre tid för en ny
läkare oavsett språktillhörighet att läsa in sig på gamla journalhandlingar. Dessutom ökar riskerna för felbehandling om kommunikationen
mel. patient/läkare inte fungerar! Detta torde ha påpekats gång på gång, speciellt från småbygder ute i Länet Värmland. Har praktisk erfarenhet av dessa
långa väntetider till en Läkare på Landstingets vårdcentral. Är själv vårdtagare och listad där! Jag har ringt flera, ggr (under ett annat namn än mitt
egna (som är välkänt i Filipstad) och får vänta länge på en NY tid till fasta
läkare vid vanliga icke akuta besvär (som måste till någon akut mottagning)
mer än TRE veckor! Närmaste för oss är Karlstad/Karlskoga med även det
med långa resvägar om man kommer från Lesjöfors/Rämmen/Nykroppa
o.s.v. TORSBY ARVIKA som hänvisas till i svaret ang. ATT man även där
har en akut mottagning är orimligt långa körvägar. VI på denna sida om
Värmland har närmaste akut hjälp i Karlstad/Karlskoga (ca10-12 mil enkelresa). Jag har inte tagit upp telefon tillgängligheten/brister, icke brister.
Jag fick även till svar en massa procentsatser, utan direkt länkar som hänvisning (som är brukligt när man refererar till statistik o.s.v.) Håller mig till
praktisk erfarenhet hur det ser ut i kommunen. Jag går därför inte in på detta
mer än att, jag har några frågor?
Fick en hänvisning till en enkät (utan en länk adress) som skulle bevisa att
bilden av vården i Filipstad var positiv!
Mina frågor gällande denna enkät:
1) När var den Nationella enkäten gjord? Tog man i beräkning att situationer förändras (och det kan ske snabbt på små orter med liten tillgång (hänvisar till en nyanställning av en 80 årig Läkare och pensionsavgångar)!
2) HUR var frågorna ställda i enkäten?
Alla som har lite kunskaper om enkäter/statistik VET att frågaren ofta får
positiva svar utifrån HUR frågorna ställs. Värmland har fått påpekande ATT
man inte kan hålla VÅRD garantin d.v.s. som säger att du skall får tid hos
primärvården inom sju dagar. Senast i NWT 16/3 2015 under rubriken ”
Vården lever inte upp till lag kraven”! I Filipstad tar det mel. 3-4 veckor innan du kan få en tid hos din fasta läkare för vanliga besvär annars är du
hänvisad till Akutmott. Karlskoga eller Karlstad ( läs resavstånd i en tidigare mening)!
”Regeringens proposition:2013/14: 198 Säger tydligt ATT bristande tillgänglighet är en form av diskriminering (kan läsas i Regeringens propositioner4 2013/14:198 ) ”.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 12 (27)
Allmän Info: Karlskoga har en akutmottagning öppen dygnet runt! Dit resan
fortsatt blir över 9 -10mil ENKEL RESA, från Lesjöfors/Rämmen. Ifrån
Nykroppa ca 7 mil enkel resa!
Akutmottagning som hänvisas till i Kristinehamn den s.k. ”När Akuten” är
öppen ENDAST LÖ-SÖ mellan 09 00-1700, d.v.s. stängt efter 17 00, enbart
öppen helger DAGTID!
Hänvisning till kontrollsamtal 1177.
Jag fick även ett svar att: När det gäller möjligheten att få en tid hos Folktandvården i Filipstad stämmer det inte att det tar ca fem år att få en sådan.
Frågor och svar från Folktandvården Filipstad på en förfrågan, när närmaste
tid (icke akut) för undersökning kan ges åt mig. I en intervju i SVT i våras
så uppgav läkaren ATT det var över fyra års väntetid (patienter som stått i
kö sedan Tandläkare Paulsson slutade ca fem år sedan) dessa har nyligen
börjat kallas in.” (-)
”Får ett påpekande från F. Larsson: Det stämmer som interpellanten lyfter
att Landstinget i Värmland köper vård av Region Örebro län, bl.a. vid Universitetsjukhuset i Örebro och Karlskoga lasarett. När det gäller vården som
landstinget köper vid Universitetssjukhuset i Örebro, är det sådan vård som
inte finns i Landstinget i Värmland. Det handlar således om att patienterna
ska få bästa möjliga vård på det sjukhus den bäst utförs. Idag har landstinget
avtal med Karlskoga lasarett för att underlätta för invånare.
Svar av mig: Utmärkt att man har tillgång i Örebro för specialist vård, men
läs nedan VAD vi betalar för, förutom ”specialistvård”!
”Landstinget i Värmland betalar för vård vid Universitetssjukhuset i Örebro,
vård vid Karlskoga lasarett och primärvård i Örebro läns landsting till Örebro läns landsting. Vid Universitetssjukhuset i Örebro köper vi sådan vård
som inte finns inom Landstinget i Värmland. Vid Karlskoga lasarett köper
vi länssjukvård, det innebär sådan vård som finns på sjukhusen i Värmland
och där befolkningen väljer att åka till Karlskoga. Primärvård är den vård
som bedrivs på vårdcentraler. Vid alla typerna betalar vi både för planerad
och akut vård.
Kostnaderna för respektive typ av vård per år redovisas i nedanstående tabell:
Alla kostnader är miljoner kronor.
2015-04-21
LANDSTINGET I VÄRMLAND
År
Universitetssjukhuset i Örebro
Karlskoga lasarett
111 mnkr
115 mnkr
113 mnkr
128 mnkr
106 mnkr
120 mnkr
130 mnkr
131 mnkr
74 mnkr
72 mnkr
85 mnkr
96 mnkr
78 mnkr
80 mnkr
82 mnkr
85 mnkr
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
LK/150899 13 (27)
Primärvård Örebro läns
landsting
1 mnkr
1 mnkr
1 mnkr
1 mnkr
1 mnkr
1 mnkr
1 mnkr
1 mnkr
1) Universitetssjukhuset = 954 Milj (specialist vård).
2) Karlskoga Lasarett = 652 miljoner
3) Primärvården Örebro = 8 milj.
Totalt fr.o.m. år 2006-2013 = 1.614 mkr
Det vore kanske på sin plats att se över hela vårdsituationen i Värmlands
glesbygder! Som situationen ser ut för Öst värmlänningar så rekommenderar
jag ATT: man återigen förebereder sig på att öppnar 24 timmars akut MOT i
Kristinehamn! Eller om man har något annat alternativ och ATT man DÅ
tar i beräkning långa avstånd/dåliga vägar i glesbygder. Dessutom vill jag på
peka ATT Karlstad har STORA problem för ”icke specialist vårdtagare” :
med eftervårdsavdelningar för postoperativ vård (nyss själv fått den erfarenheten som ”omboknings patient ” p.g.a. av). Inte bara Ortopeden har tvingats omboka sina operationsdagar x – antal ggr (VAD kostar detta?) för ATT
det inte FINNS /har inte nog med eftervårdsplatser för nyopererade.
Vad som öppnas i framtiden för att avhjälpa situationen, om det är i privat,
eller i Landstingsregi är en ny/annan dissk. fråga!”
Landstingsfullmäktige beslutade
att interpellationen fick framställas.
Ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas under sammanträdet
den 16-17 juni.
Utdrag
Peter Blom, Molkom
§ 40
LK/141803
Anmälan av medborgarförslag om förmånsbeskattning av
frukost
Peter Blom, Molkom hade lämnat följande medborgarförslag:
”Skriver till dig med anledning av att det kommit till min kännedom att anställda som arbetar i landstingshuset har ett löneavdrag på 150 kr./månad för
"kaffeavdrag" men i själva verket rör det sig om frukost som består av
Kaffe/Te, smörgåsar och olika pålägg. Det betyder i praktiken att en frukost
kostar 7,50 kr/dag för de som arbetar i landstingshuset.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 14 (27)
Heltids arb. = 150 kr./mån.
Deltid 75% = 120 kr./mån.
Deltid 50% 75 kr./mån.
Det har även framkommit att de anställda ej förmånsbeskattar detta.
Enligt skatteverkets regler anges att frukost som är billigare än 42 kr. skall förmånsbeskattats. Har själv varit på landstingshuset och köpt frukost för 40 kr.
februari 2014.
Med bakgrund av detta frågar jag följande:
Då detta måste anses som mycket förmånligt, varför förekommer då ingen förmånsbeskattning?
Varför i så fall gäller inte denna förmån samtliga anställda inom liv, att som
t.ex. inom ambulanssjukvården skulle de få kunna visa upp landstingslegitimation. Betala 7.50 för frukost där de råkar befinna sig i frukosttider?
Samtliga Liv anställda skall väl erbjudas samma förmåner?”
Landstingsfullmäktige beslutade
att medborgarförslaget fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning.
§ 41
Införandet av standardiserade vårdförloppVarje dag räknas
Överläkare Tomas Hallgren informerade om den pågående nationella
satsningen med syfte att förkorta väntetider inom cancervården och
hur standardiserade vårdförlopp ska förkorta behandlingstiden. Ingen
cancerpatient ska få vänta längre än nödvändigt på diagnos, utredning
och behandling. Satsningen är ett samarbete mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt landstingen.
Under överläggningen yttrade sig Thomas Ohlsson, Agneta Nilsson
och Monika Bergqvist.
§ 42
LK/142180
Rapport om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens
tillgänglighet och kompetensförsörjning
Landstingsdirektör Gunilla Andersson fick den 27 november 2014 uppdrag
av landstingsfullmäktige att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och
sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning.
Hon redogjorde till följd av det för en rapport över pågående åtgärder som
har sammanställts och som även redovisar nu pågående åtgärder som syftar
till att förbättra tillgängligheten och förstärka kompentensförsörjningen. Åtgärderna är dels på landstingsövergripande nivå samt dels specifikt inom de
olika divisionerna och staberna. (Bildpresentation LK/142180)
LANDSTINGET I VÄRMLAND
§ 43
2015-04-21
LK/150899 15 (27)
LK/142983
Årsredovisning 2014
Landstingsråden från Värmlandssamverkan presenterade gemensamt
resultatet i årsredovisningen för 2014. Landstinget nådde ett positivt
resultat för 2014 med ett överskott på 78,5 miljoner kronor, dock nåddes inte målet i budgeten som var 90 miljoner kronor. Trots ett totalt
plusresultat har landstinget en långsiktig utmaning i de fortsatta underskotten i hälso- och sjukvårdens verksamheter som för 2014 blev
137,8 miljoner kronor. (Bildpresentation LK/142983)
§ 44
LK/150883
Revisionens granskning av årsredovisning 2014 samt revisionsberättelse
Revisorernas avgående ordförande Roland Krantz (S) redogjorde för revisorernas granskning av årsredovisningen samt revisionsberättelsen för 2014.
Han konstaterade sammanfattningsvis att årsredovisningens finansiella delar
i allt väsentligt är rättvisande, men att det finns behov av fortsatt utveckling
för att ta fram systemstöd, kvalitetssäkra och dokumentera uppgifter till årsredovisningen.
Revisorernas iakttagelser under 2014 rörande brister i styrning, uppföljning
och intern kontroll har lett till att revisorerna anser att landstingsstyrelsen
bör säkerställa fortsatt utveckling av styrning, uppföljning och intern kontroll. (Bildpresentation LK/150883)
§ 45
LK/150820
Anskaffning av reserv – ersättningshelikopter till Svensk
Luftambulans
Ledningsstrateg Gunnar Blomquist redogjorde för syftet med en reserversättningshelikopter, vilket i första hand är att minimera stilleståndstiden
och effektivisera underhåll och reservdelshantering. Han informerade även
om finansieringen samt ägarfrågan och påtalade att leveranstiden för en reservhelikopter ligger på ca 12 månader, vilket innebär att om beställning
sker under maj/juni månad kan leveransen ske mars/april 2016.
(Bildpresentation LK/150820)
Sammanträdet ajournerades kl. 11.30 för partivisa gruppmöten samt lunch,
och återupptogs igen kl.13.00
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
§ 46
Utdrag
Revisionschef
Karin Selander
LK/150899 16 (27)
LK/150883
Revisionsberättelse för år 2014
Till grund för ärendet låg revisorernas revisionsberättelse för år 2014.
Landstingsfullmäktige beslutade
att lägga 2014 års revisonsberättelse till handlingarna.
§ 47
Allmänhetens frågestund
Före fullmäktiges behandling av årsredovisningen gavs allmänheten
möjlighet att ställa frågor, men inga frågor ställdes.
§ 48
Ansvarsfrihet för år 2014
Landstingsfullmäktige beslutade i enlighet med revisorernas tillstyrkan
Landstingsstyrelsen
att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för landstingsstyrelsen.
Enligt 9 kap 4 § kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet:
Monica Gundahl, Mats Sandström, Christina Wahrolin, Erik Olsson,
Aina Wåhlund, Gert Ohlsson, Elisabeth Kihlström, Per Gruvberger,
Jane Larsson, Anders Nilsson, Ulric Andersson, Marianne Utterdahl,
Jesper Johansson, Fredrik Larsson, Karin Andersson, Eva-Lena Gustavsson, Olga Ljung, Anders Ahl, Henrik Samuelsson, Eva Sidenvall,
Olof Olsson, Eva Wikström Hallonstén, Per Aspengren, Jessica Larsson och Marcus Karlsson.
Patientnämnden
att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för patientnämnden.
Enligt 9 kap 4 § kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet:
Helene T Dehring, Erik A Eriksson, Agneta Nilsson, Inga-Lill Röhr
och Jan Bolin.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 17 (27)
Hjälpmedelsnämnden
att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för hjälpmedelsnämnden.
Enligt 9 kap 4 § kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet:
Marlene Lund Kopparklint, Ulla Carlberg och Jomark Polintan.
Kost- och servicenämnden
att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för hälso- och sjukvårdsberedningen.
Enligt 9 kap 4 § kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet:
Olga ljung, Marlene Lund Kopparklint och Ingela Wretling.
Hälso- och sjukvårdsberedningen
att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för hälso- och sjukvårdsberedningen.
Enligt 9 kap 4 § kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet:
Ingvar Klang, Ulla Carlberg, Jan Carling, Madeleine Blom, Christina
Wahrolin, Ingela Wretling, Tommy Glader, Gert Raiml, Gisel
Nyquist, AnnaHögberg, Jonny Lundgren, Eva Bergkvist Hallonstén
och Susanna Göransdotter.
Demokratiberedningen
att bevilja ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning för demokratiberedningen.
Enligt 9 kap 4 § kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet:
Malin Berglund, Berit Larsson, Monika Bubholz, Una Halfvardsson,
Hans Magnusson, Gerd Karlsson, Alexander Torin, Margareta Ivarsson, Aurea Rioflorido Karlsson, Gert Björnvall och Anders Nilsson.
Framtidsberedningen
att bevilja ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning för framtidsberedningen.
Enligt 9 kap 4 § kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet:
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 18 (27)
Stellan Jansson, Margareta Ivarsson, Dan-Aria Sucuri, Jessica Hildén.
Bodil Murås, Fereshteh Jalayer, Thomas Ohlsson och Myrna Labusan
Jönsson.
§ 49
Utdrag
Chef för utveckling- och
ledningsstaben Kjersti
Berg Marthinsen
Ledningsstrateg Staffan
Svanqvist
LK/142983
Årsredovisning 2014
Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens årsredovisning för år 2014.
Under överläggningen yttrade sig Ulric Andersson, Monica Gundahl,
Anders Ahl, Anders Nilsson, Gert Raiml, Fredrik Larsson, Elisabeth
Kihlström, Christina Wahrolin, Birgitta Gauffin, Jane Larsson, Erik
Olsson, Marianne Utterdahl, Nils-Gunnar Andersson, Gert Ohlsson,
Jesper Johansson och Mats Sandström.
Fredrik Larsson och Elisabeth Kihlström yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag.
Landstingsfullmäktige beslutade enligt revisorernas tillstyrkan
att godkänna årsredovisningen för 2014.
Ajournering av sammanträdet kl. 14.45. Förhandlingarna återupptogs
igen kl.15.05
Utdrag
Administrativ chef AnnaLena Wingqvist
§ 50
LK/150439
Landstingsfullmäktiges beslut 2014- återrapportering
Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens återrapportering om fullmäktiges beslutade ärenden från 2014.
Landstingsfullmäktige beslutade
att lägga redovisningen till handlingarna.
Utdrag
Administrativ chef AnnaLena Wingqvist
§ 51
LK/120225
Direktiv för landstingets arbete med medborgardialog
Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens förslag till
direktiv för landstingets arbete med medborgardialog.
Under överläggningen yttrade sig Malin Berglund som yrkade bifall
till styrelsens förslag med tillägget att beakta barnrättsperspektivet vid
analys av resultatet.
Landstingsfullmäktige beslutade
att godkänna förslag till direktiv för medborgardialog samt
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 19 (27)
att godkänna tillägget att beakta barnrättsperspektivet vid analys av
resultatet.
Utdrag
Administrativ chef AnnaLena Wingqvist
§ 52
LK/150469
Fullmäktiges prioriterade uppdrag under 2015
Till grund för rubricerade ärende låg beredningarnas förslag till prioriterade uppdrag under 2015.
Under överläggningen yttrade sig Malin Berglund, Margareta Ivarsson
och Ingvar Klang.
Landstingsfullmäktige beslutade
att godkänna demokratiberedningens förslag att gälla under 2015,
att godkänna framtidsberedningens förslag att gälla under 2015 samt
att godkänna hälso- och sjukvårdsberedningens förslag att gälla under
2015.
Utdrag
Elis Engholm, Hagfors
§ 53
LK/132169
Svar på medborgarförslag om hörsel- och ögonavdelningarna i Hagfors
Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens förslag till
svar på medborgarförslag om hörsel- och ögonavdelningarna i
Hagfors.
Under överläggningen yttrade sig Elisabeth Kihlström som även yrkade bifall till svar på medborgarförslaget.
Landstingsfullmäktige beslutade
att medborgarförslaget därmed anses vara besvarat.
Utdrag
Ledningsstrateg Gunnar
Blomquist
§ 54
LK/150820
Anskaffning av reserv- och ersättningshelikopter till
Svensk Luftambulans
Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens förslag till
beslut om Anskaffning av reserv- och ersättningshelikopter till Svensk
Luftambulans.
Under överläggningen yttrade sig Fredrik Larsson, Gert Ohlsson, Ulric Andersson, Christina Wahrolin, Henrik Samuelsson och Jesper Johansson.
Fredrik Larsson och Gert Ohlsson yrkade båda bifall till styrelsens
förslag.
Landstingsfullmäktige beslutade
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 20 (27)
att bevilja Svensk Luftambulans rätt att utnyttja optionen i upphandlingsavtalet och anskaffa en reserv- ersättningshelikopter till kommunalförbundet,
att besluta att Svensk Luftambulans äger rätt att uppta lån för att finansiera investeringen med borgensåtagande från landstinget samt
att uppdra åt landstingsstyrelsen att teckna ett samverkansavtal med
övriga medlemmar i kommunalförbundet enligt § 17 i förbundsordningen.
Utdrag
Sekreterare Susanne
Grip Åsman
§ 55
LK/150036
Förrättande av val
Till grund för rubricerande ärende låg valberedningens förslag.
Gunilla Persson, Kristinehamn (SD) har begärt entledigande från sitt
uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige.
Lisen Persson, Ekshärad (SD) har begärt entledigande från sitt uppdrag som nämndeman i Förvaltningsrätten.
Landstingsfullmäktige beslutade
att bifalla begärda entledigande samt
att utse Britt-Marie Wall (S), Filipstads kommun, till vice ordförande
i Hjälpmedelsnämnden för perioden 2015-2018.
§ 56
LK/150633
Svar på interpellation av Gisela Nyqvist (-) om åtgärder mot
könsstympning
”Gisela Nyqvist (SD) har i en interpellation (LF 11 mars § 9) ställt
frågor om landstingets arbete för att motverka kvinnlig könsstympning, om kompetenshöjande insatser på området samt om det finns en
plan för att återställa underliv hos personer som utsatts för könsstympning. I egenskap av ordförande i sjukhusutskottet har jag fått i
uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande att besvara interpellationen.
Interpellanten sätter fokus på en mycket viktig fråga inte minst mot
bakgrund av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna,
barnkonventionen (CRC) och konventionen om avskaffande av all
slags diskriminering av kvinnor (CEDAW).
Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att mellan 100-140 miljoner av världens flickor och kvinnor har utsatts för könsstympning.
Enligt Unicef förekommer könsstympning globalt i ett trettiotal länder
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 21 (27)
men i och med migration finns flickor och kvinnor som blivit könsstympade i alla delar av världen. Liksom interpellanten lyfter, uppskattar Socialstyrelsen att det bor cirka 38 000 flickor och kvinnor i
Sverige som blivit könsstympande, varav cirka 7 000 är flickor under
18 år. De största grupperna flickor och kvinnor i Sverige som genomgått könsstympning kommer från Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten
och Gambia.
När det gäller det förebyggande arbetet mot könsstympning är det viktigt att framhålla att det är ett arbete som måste ske på både global och
lokal nivå. Problemet med att flickor och kvinnor könsstympas kommer att minska i Sverige om fler stater vidtar effektiva åtgärder för att
avskaffa denna sedvänja. Enligt Socialstyrelsen har antalet könsstympade flickor i världen minskat i jämförelse med äldre generationers
kvinnor. Orsakerna anses vara förändrade attityder, en generell utveckling av samhällsinstitutioner, ökad utbildningsnivå och jämlikhet
samt lagstiftning och preventivt arbete.
I Sverige är, liksom interpellanten påpekar, alla former av kvinnlig
könsstympning förbjuden enligt lag (1982:316), detta oavsett om brottet begås i annat land där det är tillåtet. Länsstyrelsen har det samordnande uppdraget från regeringen avseende hedersrelaterat våld, där
könsstympning ingår som en del. Utöver länsstyrelsens samordnande
uppdrag, har Socialstyrelsen fått i särskilt uppdrag från regeringen att
kartlägga vilken kunskap som finns bland personal inom primärvård
och inom andra relevanta delar i hälso- och sjukvården. I uppdraget
har också ingått att undersöka vilka förutsättningar personal inom
hälso- och sjukvården har för att arbeta förebyggande mot kvinnlig
könsstympning och för att på ett professionellt och respektfullt sätt
möta flickor och kvinnor som blivit utsatta för dessa ingrepp. Mot
bakgrund av resultatet har det även i Socialstyrelsens uppdrag ingått
att ta fram information anpassad till hälso- och sjukvårdspersonal som
i sin yrkesvardag träffar flickor och kvinnor som är könsstympade eller riskerar att utsättas för könsstympning.
I Värmland uppskattas cirka 1 000 kvinnor vara utsatta för könsstympning. Sedan januari 2015 finns en arbetsgrupp i Värmland för
samverkan kring kvinnlig könsstympning, där Länsstyrelsen, landstinget och länets kommuner arbetar tillsammans. Socialstyrelsens kunskapsunderlag ligger till grund för arbetet. Från landstinget deltar
asylsköterskor och representanter från ungdomsmottagningarna,
barnahälsovården, mödrahälsovården samt kvinnosjukvården. Arbetsgruppen har hittills haft tre möten och har lagt en plan för arbetet under resten av året.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 22 (27)
Arbetsgruppen arbetar med att ta fram riktlinjer för arbetet med könsstympning som bedrivs inom olika myndigheter och verksamheter i
Värmland. Riktlinjerna planeras vara färdiga i januari 2016 för att därefter implementeras. Parallellt med arbetsgruppens arbete pågår kunskapsspridning och kompetenshöjande insatser inom området för
könsstympning. Bl.a. sker kunskapshöjande insatser runt om i landstingets verksamheter med hjälp av Socialstyrelsens webbutbildning
som stöd. Arbetsgruppen planerar också att genomföra ett större utbildningstillfälle till hösten 2015 med inbjudna föreläsare för att höja
kompetensnivån om könsstympning ytterligare.
När det gäller interpellantens fråga om landstinget har en plan för att
återställa underliv för personer som drabbats av könsstympning så är
svaret tudelat. Kvinnlig könsstympning kan se ut på flera olika sätt
och ha olika svårighetsgrader att medicinskt åtgärda. När det gäller de
kvinnor som utsatts för infibulation, dvs. att blygdläpparna sytts samman, utförs i landstinget sedan länge defibulation, dvs. ett öppnande.
Denna åtgärd underlättar för passage av urin och menstruationsblod
samt möjliggör för en eventuell vaginal förlossning. Skador i underlivet som kräver rekonstruktiv kirurgi, dvs. som kräver återuppbyggnad
av avlägsnade organ, är betydligt svårare medicinskt att åtgärda. Rekonstruktiv kirurgi för könsstympade kvinnor har nyligen påbörjats på
Karolinska institutet i Solna. I denna verksamhet ingår bl.a. gynekolog, plastikkirurgi, psykolog och sexolog. Verksamheten är under
uppbyggnad och mycket forskning behövs vidare inom detta fält. Någon plan för att starta sådan verksamhet i Värmland finns inte i dagsläget.
Interpellanten undrar slutligen om landstinget har tänkt införa mobila
utbildningsteam eller annat för att höja kompetensen om könsstympning. Värmlands arbetsgrupp för samverkan kring kvinnlig könsstympning arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för arbetet
med könsstympning, i detta arbete ingår att se över utbildningsbehov
och andra insatser för flickor eller kvinnor som har utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning. Eftersom arbetsgruppen är i ett inledningsskede i detta arbete går det i nuläget inte ytterligare att besvara hur riktlinjerna kommer att implementeras på respektive myndighet och inom respektive verksamhet i landstinget.”
Under överläggningen yttrade sig Elisabeth Kihlström och Gisela
Nyqvist.
Landstingsfullmäktige beslutade
att lägga interpellationen och interpellationssvaret till handlingarna.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
§ 57
2015-04-21
LK/150899 23 (27)
LK/150954
Svar på interpellation av Ingela Wretling (S) och
Per Aspengren (S) om nationella riktlinjer
”Ingela Wretling (S) och Per Aspengren (S) har i en interpellation ställt frågor om landstingets arbete utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer
(§ 37). I egenskap som ordförande i sjukhusutskottet har jag fått i uppdrag
av landstingsstyrelsens ordförande att besvara interpellationen.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer innebär ett systematiserat införande av
evidensbaserad kunskap och utgör ett värdefullt stöd i landstingets kvalitetsarbete. Riktlinjerna ger vägledning när det gäller vilka åtgärder som ska prioriteras inom respektive riktlinjeområde och vilka åtgärder/insatser som inte
ska prioriteras. Socialstyrelsen har, liksom interpellanterna lyfter, publicerat
12 slutliga nationella riktlinjer samt tre remissversioner.
Landstinget har ett fastställt arbetssätt för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer (HCL, 2011-04-20, LK/102119, § 166). Arbetssättet består av två processer: ”Riktlinjeprocessen”, som kopplar riktlinjerna
till ledning och styrning och ”Vårdprogramprocessen” för att utarbeta vårdprogram. Landstinget inleder sitt arbete redan när Socialstyrelsen utkommer
med en remissversion av nationell riktlinje, detta genom bildande av arbetsgrupp, genomförande av GAP-analys och deltagande i regionalt kunskapsseminarium med Uppsala- och Örebroregionen. Innan sjukvårdsregionen
träffas för dialog anordnar landstinget dialogseminarier där berörda verksamheter och politiken deltar för att diskutera rekommendationerna och genomförd GAP-analys. Samverkansnämnden Uppsala- och Örebroregionen
tar efter regionalt kunskapsseminarium fram en politisk viljeriktning att
gälla för regionen med rekommendationer till landstingen utifrån riktlinjerna. Landstingsstyrelsen fattar sedan beslut om politisk viljeriktning att gälla
för Landstinget i Värmland.
När det gäller interpellanternas fråga om vilka riktlinjer som är ”bäst” implementerade så är den inte helt enkel att besvara, inte minst därför att riktlinjerna har så pass olika bredd och karaktär. Vissa riktlinjer kan huvudsakligen handla om att ändra vårdrutiner, dvs. är förhållandevis lätta att genomföra medan andra riktlinjer kan innehålla krav på nya lokaler, ny kostsam utrustning, annan kompetens hos personal, omfattande utbildningar och så vidare. Riktlinjen för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd är t.ex. en riktlinje som är väldefinierad och
förhållandevis lätt att följa upp inom den specialiserade psykiatrin. Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är mer omfattande och kräver mer
långtgående insatser för ett förändrat förhållningssätt inom hela hälso- och
sjukvården. De flesta riktlinjerna innehåller omständigheter som både möjliggör en snabb (eller en redan genomförd) implementering av vissa delar
och en långsam implementering av andra delar. För den palliativa vården är
exempelvis en stor del av riktlinjerna implementerade i landstinget. Det
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 24 (27)
kvarstår emellertid omfattande utbildningsinsatser av personal inom det palliativa området vilket kommer att ta tid att genomföra. När det gäller mätning av följsamhet har också riktlinjernas olika karaktär betydelse. Tillgången på kvalitetsregister ser exempelvis olika ut för olika områden och
också tillgången på adekvata process- och resultatindikatorer. Förutsättningarna skiljer sig väsentligen åt vilket har stor betydelse när man mäter graden
av implementering men det är också viktigt att ha i åtanke, att även om vissa
riktlinjer innebär större insatser än andra, så handlar riktlinjerna framförallt
om ett förändrat arbetssätt. Rekommendationerna innehåller ju även inriktning om insatser som inte ska genomföras i hälso- och sjukvården, det handlar således inte enbart om att lägga till, utan också om att ta bort.
I enlighet med landstingets fastställda riktlinje- och vårdprogramprocesser
för implementering av de nationella riktlinjerna, pågår ett arbete med följande slutliga riktlinjer:
bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer, diabetes, palliativ vård,
rörelseorganens sjukdomar, schizofreni och antipsykotiska läkemedel och
sjukdomsförebyggande metoder. Landstinget arbetar också enligt den fastställda processen för remissversionerna som rör områdena för astma och
KOL, hjärtsjukvård och missbruk och beroende.
Landstinget ligger långt framme i sitt arbetssätt gällande riktlinjerna för
bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer, bl.a. eftersom landstinget
till merparten arbetade i enlighet med rekommendationerna när riktlinjen
utkom. Riktlinjeprocessen för området
bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer är avslutad och vårdprogramprocessen pågår. Resultat för följsamhet har lämnats för området bröstcancer och kolorektal- och prostatacancer (2015-02-20).
Riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar är den första riktlinjen som hanterats helt utifrån fastställd process och där landstinget ligger långt framme i
implementeringen. Vårdprogram är under utarbetande men mycket arbete
kvarstår innan alla medarbetare tar till sig de förändrade arbetssätten, exempelvis när det gäller att ställa diagnoserna höft- och knäartros med hjälp av
kliniska kriterier i stället för röntgenologiska. Vårdprogramarbete pågår för
frakturrisk osteoporos, inflammatorisk ryggsjukdom, psoriasis artrit och
reumatoid artrit. Vårdprogramprocessen för artros höft och knä har avslutats
och vårdprogram levererats (2014-09-10).
När det gäller riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder omfattar den all
hälso- och sjukvård och innebär att alla patienter, när så är lämpligt, ska tillfrågas om sina levnadsvanor gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Det är långt kvar innan detta är
fullt implementerat, men många verksamheter är på god väg.
Riktlinjeprocessarbetet är i princip färdigt för diabetesområdet. GAPanalyser och konskevensbeskrivningar är utarbetade och ska fastställas.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 25 (27)
Vårdprogramprocessarbetet pågår och det regionala programrådet för diabetes kommer att utarbeta ett vårdprogram.
För området palliativ vård är riktlinjeprocessen avslutad. Arbete för att ta
fram styrande vårddokument pågår och ska redovisas för hälso- och sjukvårdsledningen senast 2015-06-30.
Inom området för schizofreni och antipsykotiska läkemedel är riktlinjeprocessen avslutad och vårdprogram för utredning och uppföljande vård av
vuxna patienter med psykos, framtagen (2013-12-03).
För två av områdena där remissversion utkommit, dvs. för astma och KOL
och hjärtsjukvård pågår arbete för att ta fram GAP-analyser och konsekvensbeskrivningar.
För det tredje området där remissversion utkommit, missbruk och beroende,
är riktlinjeprocessen avslutad och vårdprogram för graviditet och missbruk
har levererats (2014-03-05) och arbete för att revidera vårdprogrammet för
missbruk och beroende, pågår.
Interpellanterna frågar om det finns riktlinjer där arbetet med implementering inte påbörjats. Landstinget arbetar till största del i enlighet med de nationella riktlinjer som finns. De riktlinjer som landstinget inte har arbetat
systematiskt med utifrån de fastställda processerna är de som utkom före beslutet om det processorienterade arbetssättet, dvs. demens (år 2010), depression och ångest (år 2010) samt stroke (år 2009). Dock har berörda verksamheter arbetat med att implementera även dessa riktlinjer. Socialstyrelsen
arbetar för närvarande med revidering av nationella riktlinjer för vård vid
depression och ångestsyndrom. Remissversionen förväntas vara klar i slutet
av år 2016. Varje gång en äldre riktlinje uppdateras, kommer den att omfattas av landstingets systematiska riktlinje- och vårdprogramarbete.
Interpellanterna frågar på vilket sätt kunskap om riktlinjerna säkerställs
inom divisionerna/verksamheterna. Landstinget bedriver ett systematiskt arbetssätt med riktlinje-, vårdprograms- och mätprocesser som innebär att
verksamhetschefer och andra nyckelpersoner involveras i processen redan
när Socialstyrelsens remissversion är på gång. Därtill genomförs årliga uppföljningsseminarier som ger återkoppling till verksamheterna gällande följsamheten i vårt eget landsting.
Interpellanterna frågar slutligen hur tidsplanen ser ut för implementering av
samtliga slutliga riktlinjer. Arbetet utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer är en ständigt pågående process som aldrig fullt ut blir ”färdig”. Riktlinjerna uppdateras exempelvis cirka vart fjärde år utifrån nytillkommen evidens och landstinget anpassar sitt arbete utifrån denna process.”
Under överläggningen yttrade sig Elisabeth Kihlström, Ingela
Wretling, Per Aspengren, Christina Wahrolin och Stellan Jansson.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 26 (27)
Landstingsfullmäktige beslutade
att lägga interpellationen och interpellationssvaret till handlingarna.
§ 58
LK/150955
Svar på interpellation av Inga-Lill Röhr (S) och Anders Nilsson (V) specialistsjuksköterskor
”Inga-Lill Röhr (S) och Anders Nilsson (V) har i en interpellation ställt frågor om landstingets rekryteringsstrategier avseende barnmorskor samt ställt
en fråga om planering för vidareutbildning inom akutsjukvård för sjuksköterskor (§ 38). I egenskap som ordförande för personalutskottet har jag fått i
uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande att besvara interpellationen.
Landstinget har ett stort fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla medarbetare. En del i detta arbete handlar om att skapa förutsättningar
för medarbetare att utvecklas i sin yrkesroll. En sådan åtgärd, som handlar
om att skapa ekonomiska förutsättningar för vidareutveckling, är att ge
medarbetare studielön under tiden för sin utbildning. Studielön under utbildningstiden beviljades åtta medarbetare för att studera på barnmorskeutbildningen under våren 2015. Enligt plan kommer landstinget fortsatt att erbjuda medarbetare att vidareutvecklas i sin yrkesroll på motsvarande sätt.
Landstinget i Värmland har ett väl fungerade samarbete med Högskolan Dalarna, som är ett av flera lärosäten där utbildning till barnmorska bedrivs.
Kvinnosjukvården, division opererande specialiteter, tar emot ett antal studenter på verksamhetsförlagd utbildning varje termin. Studenterna gör också
en del av den verksamhetsförlagda utbildningen inom division allmänmedicin. Sedan ett antal år tillbaka har landstinget ett avtal med Högskolan Dalarna om adjungerad klinisk adjunkt, vilket innebär att en av förlossningens
barnmorskor ansvarar för den kliniska delen av utbildningen. Förlossningen
i Värmland har också en huvudhandledare med uppdrag att planera och organisera mottagandet av studenter samt att säkerställa tillgången på kvalificerade handledare. Förutom samarbetet med Högskolan Dalarna, får landstinget förfrågningar om att ta emot studenter från andra lärosäten. Landstinget tar emot studenter från andra lärosäten i mån av plats och tillgång till
handledare.
Det finns ett behov av och planering för att fler sjuksköterskor i landstinget
ska ha en specialistutbildning inom akutsjukvård.
För närvarande studerar två av landstingets sjuksköterskor på specialistprogrammet, detta dock utanför sin arbetstid. Eftersom det finns ett behov av
specialistkompetens inom akutsjukvård, finns en ambition att sjuksköterskor
som vidareutbildar sig inom området ska kunna beviljas studielön. Landstinget erbjuder medarbetare som är intresserade av att läsa vidare till specialistsjuksköterska, att ansöka om studielön. Sista ansökningsdag för den här
omgången är den 29 maj 2015. Det är verksamhetens behov av specialistut-
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-04-21
LK/150899 27 (27)
bildade sjuksköterskor som ligger till grund för vilka utbildningar som ska
prioriteras för studielön inom landstinget.
Utöver möjligheten med studielön har landstinget efter politiskt initiativ
även infört s.k. utbildningstjänster för att möta den allt större efterfrågan på
specialistutbildade sjuksköterskor. En utbildningstjänst innebär i Landstinget i Värmland att sjuksköterskan har tjänsten på en specifik enhet där
ordinarie arbete varvas med halvfartsstudier på specialistsjuksköterskeprogram. Under tiden har sjuksköterskan bibehållen lön. Från hösten 2015 finns
14 utbildningstjänster inom områden som: psykiatri, vård av äldre, onkologi, palliativ vård, ögon och intensivvård.”
Under överläggningen yttrade sig Anders Nilsson, Inga-Lill Röhr,
Jane Larsson, Gert Raiml och Bodil Murås.
Landstingsfullmäktige beslutade
att lägga interpellationen och interpellationssvaret till handlingarna.
§ 59
Landstingsfullmäktiges avslutande
Landstingsfullmäktiges ordförande tackade för den gångna dagens insatser och meddelade att fullmäktiges nästa sammanträde hålls i Sessionssalen, Bibliotekshuset i Karlstad den 16-17 juni.
Mötet avslutades klockan 17.10.
Vid protokollet
Johanna Orre
Justeras den 4 maj 2015 klockan 13.00.
Lars Österdahl
Ordförande
Malin Berglund
Justerare
Mats Sandström
Justerare
Justering av ovanstående protokoll har kungjorts på landstingets anslagstavla den
2015.
I tjänsten: ....................................................................................................