bemötande - st

Bemötandets etik
Erik Blennberger
Institutet för organisations- och arbetslivsetik
Ersta Sköndal högskola
Temat ETIK behandlas
numera ofta inom ramen för
frågor om
värdegrund,
bemötande och
hållbarhet.
Ordet bemötande är belagt från
1734, i betydelsen 'gå i svaromål’.
Ordet bemötande i betydelsen
'uppträda mot någon’ förekommer
första gången i en titel 1979, i
uttrycket Vårdyrkesinriktat
bemötande.
Varför har frågor om bemötande
fått så stor uppmärksamhet?
Tre bemötandefrågor för eftertanke:
- Om man spelar in och sedan granskar mitt
bemötande av patienter, anhöriga och
arbetskamrater under en vecka – hur
skulle då mitt bemötande beskrivas?
- Finns det något i mitt bemötande generellt
eller i vissa situationer eller gentemot
vissa personer, som jag bör förbättra?
- Vilka är mina starka sidor vad gäller
bemötande?
Bemötande – olika aspekter
Pedagogiska
aspekter
Personbemötande
Organisations/verksamhetsbemötande
Estetiska
aspekter
Etiska
aspekter
Personbemötandet uttrycksformer
• skrivna ord,
• tonfall,
• ansiktsuttryck (ögonkontakt?),
• kroppsspråk som framtoning och
• kroppsspråk som beröring,
inom en viss …
• tidsomfattning – hur länge och hur ofta?
i en viss …
• situation i ett viss verksamhet.
Exempel på testfrågor för personbemötande
• Uppmärksamhet?
Empati, lyhördhet, nonchalans, likgiltighet …
• Erkännande och bejakelse?
Respekt (artighet & hänsyn), vänlighet, vänskaplighet,
sympati, medkänsla, distansering, missaktning, förakt …
• Samspel, flexibilitet och anpassningsförmåga?
Variation, smidighet, individualisering, standardisering …
• Sätt att påverka och förändra?
Kritik, beröm, samråd, övertalning, ordergivning,
manipulation …
• Hur handskas med kritik, motstånd och
motsättningar?
Respekt, tydlighet, vänlighet, icke-vänlighet, ovänlighet,
ilska …
Bemötandets etik handlar om …
1. Vilken värdesättning av en person
kommer till uttryck i mitt bemötande?
2. Vilka etiska personegenskaper bör
komma till uttryck i vårt bemötande?
3. Hur bedöma ett visst bemötande sett
som en handling som kan vara rätt
eller orätt? M a o: Vilka etiska
grundvärden bör vara utgångspunkt
för vårt bemötande?
2. Vilka etiska personegenskaper bör
komma till uttryck i vårt bemötande?
Först några klassiska dygdelistor
Aristoteles (d 322 f Kr) dygdelista
Dumdristig
Modig
Omåttlig
Måttfull
Slösaktig
Frikostig
Vulgär
Storslagen
Inbilsk
Stolt
Karriärlysten
Ambitiös
Lättretlig/vresig
Tålmodig/godlynt
Skrytsam
Uppriktig
Spirituell
Pajasaktig
Inställsam
Vänlig
Avundsjuk
Empatisk
Feg
Insensibel
Snål
Lågprofilerad
Försagd
Lat
Andefattig
Blygsam
Tråkig
Gnällig
Skadeglad
Ciceros (d 43 f Kr) dygdelista
Mod, värdighet, rättskänsla, integritet,
inre balans, självbehärskning,
storsinthet,
förfining, elegans, smak, bildning,
spiritualitet, humor, finkänslighet,
hänsyn,
vänlighet, godhet, medkänsla,
generositet,
Dygder enligt Paulus (d ca 65)
Kärlek, innerlig medkänsla, glädje,
frid, mildhet, vänlighet, ödmjukhet,
godhet, trofasthet, tålamod,
självbehärskning m fl
Benjamin Franklin 1706-90
(från 1784:)
Måttlighet, tystlåtenhet, ordning,
beslutsamhet, sparsamhet,
arbetsamhet, uppriktighet, rättvisa,
hovsamhet, snygghet, lugn,
kyskhet,
ödmjukhet.
Franklins modell för moralisk självuppfostran
Dygd & dag
Måttlighet
Tystlåtenhet
Ordning
Beslutsamhet
Sparsamhet
Arbetsamhet
Uppriktighet
Rättvisa
Hovsamhet
Snygghet
Lugn
Kyskhet
Ödmjukhet
Må
Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
André Comte-Sponville (1952-)
Ur Liten avhandling om stora dygder
Artighet, trohet, klokhet, behärskning,
mod, rättvisa, generositet, medkänsla,
barmhärtighet, tacksamhet, ödmjukhet,
enkelhet, tolerans, renhet, mildhet,
ärlighet, humor och kärlek.
Ur Sveriges läkarförbunds etiska
regler från 2009:
Den som valt att bli läkare har åtagit sig en
svår och ansvarsfull uppgift, som kräver goda
kunskaper och vilja att följa de etiska krav som
läkaren genom årtusenden erkänt vara
normgivande. Det förtroende och den
handlingsfrihet som tillkommer läkaren
grundar sig på de personliga egenskaper
och det kunnande som läkaren besitter (min
kursivering).
Vilka etiska egenskaper kommer till uttryck i
Läkarförbundets (nitton) etiska regler?
• Människokärlek – utifrån principen om människors lika
värde
• Empati
• Vilja att skydda och bevara människoliv
• Omsorg
• Respekt för patientens självbestämmande
• Heder
• Oegennytta
• Öppenhet och strävan att ge korrekt information
• Opartiskhet i resursanvändningen
• Kunskapssökande, saklighet – och öppenhet för
andras råd och bedömning
• Respekt för kollegors arbete
Regler som direkt handlar om bemötande i
Läkarförbundets etiska regler (2009)
1. Läkaren ska i sin gärning ha patientens hälsa
som det främsta målet och om möjligt bota, ofta
lindra, alltid trösta, följande människokärlekens
och hederns bud.
6. Läkaren ska behandla patienten med empati,
omsorg och respekt och får inte genom sin
yrkesauktoritet inkräkta på vederbörandes rätt
att bestämma över sig själv.
7. Läkaren ska aldrig frångå principen om
människors lika värde och aldrig utsätta en
patient för diskriminerande behandling eller
bemötande.
3. Hur ska vi bedöma ett visst
bemötande sett som en handling som
kan vara rätt eller orätt?
Vilka etiska grundvärden bör vara
utgångspunkten för vårt bemötande?
Grundprincip, nyckelord för den andra &
bemötande
Grundprincip Mänskliga
rättigheter
Humanitet
Solidaritet
Medmänniska, Samhörig,
Nyckelord Människa,
förbunden,
för den andramedborgare vår nästa
kamrat, vän
Bemötande
Respekt etc
Respekt:
Artighet & hänsyn (se rättigheter)
Empati som
Empati som
uppmärksamhet medkänsla
& lyhördhet
Rättvisa – bemöt Vänlighet, värme,
olika personer lika hjärtlighet
Tydlighet & saklighet
Respekt etc (se rätt.)
Empati .. etc (se hum
Jämlik hållning
Tillit & inkludering
Vänskaplighet
Sympati
Till sist: Förslag på en
relevant bemötanderepertoar
En relevant bemötanderepertoar
Ur Bemötandets etik
Övergripande bemötandekompetens
• Samspels- & anpassningsförmåga
• Autenticitet
Generellt giltiga bemötandenormer
•
•
•
•
•
Respekt – artighet & hänsyn
Empati som uppmärksamhet och lyhördhet
Rättvist bemötande – behandla olika personer lika
Jämlik hållning
Tydlighet & saklighet
Viktiga bemötandenormer – i många situationer
• Vänlighet, värme, hjärtlighet
• Empati som medkänsla
• Humor
Humor som ”annexdygd”
citat från Comte-Sponville (1952-):
Att sakna humor är att brista i ödmjukhet,
klarsyn och lättsinne, att vara alltför uppfylld av
sig själv och alltför duperad av sig själv, att vara
alltför sträng eller alltför aggressiv och
därigenom nästan alltid brista i generositet,
mildhet och barmhärtighet.
Alltför mycket allvar, även i dygden, har något
misstänkt och oroande över sig: det måste
finnas någon illusion eller fanatism därunder.
Det är dygd som tror på sig själv och därigenom
brister i dygd.