Möten som kan göra skillnad

Möten som kan göra
skillnad
Helena Pokka
”Allt mänskligt liv är ett möte”
• …byta ett ord eller två, gjorde det lätt att
gå…( Hjalmar Gullberg)
FASER i en KRIS
•
•
•
•
Chock
Reaktion
Bearbetning
Omorientering
Sorgen går i skov…
TRAUMA - skräck, dödsfara, smärta
övergår ens gränser, förmåga att uppleva
• ”Känslan av yttersta hjälplöshet”
Brott mot stimulusbarriären (Freud, 1914)
• Olika typer av trauma
Gemensamma drag efter trauma
•
•
•
•
•
Visuellt återuppleva händelsen
Flash- backs
Dofter, ljud
Mardrömmar
Återupplevande av
traumarelaterad rädsla
• (även skuldkänslor)
Forts.traumarelaterade
• Dissociation - bruten orsakskedja
• Förändrad framtidsperspektiv
• Glädjelöshet, meningslöshet, tomhet
• Återskapandet av trauma
Inkapslad trauma
• Förnekad – vill inte minnas
• Förskjutning – till andra saker
• ”Ömma punkter” utlöser ilska, rädsla, sorg
oberoende av anledningar
PTSD – barn och vuxna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ca 6 -13
X
tonår
X
Startle reactions
X
X
x
Fobier, rädslor
X
X
x
Traumarelat.lekar
Separationsångest
Regression
Kamratproblem
X
X
X
X
-
Mardrömmar
X
VUXNA
x
kan förekomma
kan förekomma
x
Traumarelaterade symptom
•
•
Barn
X
Ungdom
X
Vuxna
x
Nedstämdhet
•
Konc. svårigheter
X
X
x
•
Utåtagerande, aggr.
X
X
x
•
Personl. förändring
X
X
x
•
Apati
X
X
x
•
Missbruk, asocialitet
-
X
x
•
Neg. bild av framtiden
-
X
x
STRESS
• stresskänslighet
Omorientering efter
trauma ( krig, flykt)
• Underlätta skapandet av en ny identitet:
social bekräftelse, erkännande, värde,
status
• Nya sociala nätverk: nya vänner, pålitliga
myndigheter!
• ”Hållande” relationer
• Kompletterande omsorgspersoner för
barn när vuxna är i kris
MÅL
ROLL
PRIVAT
PERSON
PRIVAT
Professionellt förhållningssätt
• TRYGGHET, OMSORG ”Trygg hamn”
• Lugn, empati – lågaffektivt bemötande
KÄNSLOHANTERING vid
stress, oro, rädsla, hot, ilska…
AFFEKTTEORI (Tomkins, 1979)
Positiva och negativa grundtillstånd
• Biologiskt ankrade
• Omedvetna reaktioner - biologiska
reaktioner på yttre och inre stimuli
• Både fysiska och psykiska
• Motor i allt handlande
• Omedveten känslokommunikation ”KÄNSLOR SMITTAR ”
GRUNDAFFEKTER
• GRUNDTILLSTÅND
• Visar sig t.ex. i ansiktsuttryck
svagt….starkare… starkare …..starkt
NIO GRUNDAFFEKTER
• Intresse…iver
• Välbehag…glädje, jubel
• Förvåning
•
•
•
•
•
•
•
positiv, lustfull
neutral
Ilska, vrede… raseri
negativ, obehag
Rädsla…skräck, panik
Ledsnad…förtvivlan, apati
Skam……..förödmjukelse
Avsmak
Avsky
Skuld, svartsjuka, avund ( blandaffekter)
SKAMAFFEKT (Nathansson, 1992)
Fysiska och psykiska reaktioner
• Sänkt blick
• Bortvänt huvud
• Obehag, rodnad, svaghet
• Psykiska reaktioner: kognitiva
blockeringar av minnen,
tankar om ´värdelöshet´ och
att vara utstött, oduglig, hopplös osv.
”SKAMKOMPASS”
TILLBAKADRAGEN
ATTACK mot
andra
ATTACK inåt
BLOCKERAD
SKULD – blandaffekt
• Påverkas av kulturella faktorer
• Rädsla +skam +soc. regler, moral, koder
• Kulturella strategier för gottgörelse,
återbetalning, (tacksamhetsskuld),
försoning, förlåtelse
• Odefinierad rädsla, olöst skuld – ångest
”Ångest är frihetens svindel”
STOLTHET och
kompetensglädje
• Fysiska uttryck: räta på ryggen, vidga
bröstkorgen
Kommunikation: ORD, vägen till
förståelse eller missförstånd
• skapar broar då, nu, sedan, visioner,
närhet, distans, mening
• sammanbinder brutna samband
• kommunisera om avsikter, behov,
tankar, känslor, värderingar
• skapar och uppehåller relationer
ICKE - VERBAL
KOMMUNIKATION
• Styr tolkningen av budskapet i samtalet
KÄNSLOREGLERING –
empatiskt gensvar - bemötande
”EMPATISK VÄGG” och FOKUS
på det som ger kraft
KÄNSLOR - tillstånd
”sina goda skäl”
MENTALISERING
Tanken gör känslan hanterbar
och begriplig
Strategier för hanterbarhet
Skapa mening
BEHOVET ATT TILLHÖRA
Känslan av sammanhang
(KASAM - Antonovsky)
• Hanterbarhet
• Begriplighet
• Mening
VÅGA VÄLJA LIV: underlätta reflektion
för ” mening” vad vill jag –
ordna, värdera, prioritera
Möten som kan skapa skillnad
• Självkänsla
-´Egenvärde´
Självförtroende - Prestera, kunna-värde
• Uppleva respekt i möten
• LIKA VÄRDE
• ACCEPTANS för det som är
• DELAKTIGHET, ANSVAR ( egenmakt)
• HOPP
STOP modell
•
•
•
•
S
T
O
P
strukture
talking, time
organized activity
(parent) support
Hålla ut och hålla om
• Tidsperspektiv:
minska stress, lugn rytm
• Separationskänslighet:
kontinuitet i relationer, grupp, ledare
• Trygghetsbehov:
förutsägbarhet, rutiner, överskådlighet,
• ej överraskningar
• ej avgörande valsituationer i akut kris
De som arbetar ska också
”ORKA”
• O: ordning, gränser och rutiner
• R: relationer: känslohantering inåt/ utåt,
ansvar för sin inlevelseförmåga / empati
sin ”empatiska vägg”
• K: kreativitet, glädje, inkännande humor
• A: arbete, mening, roll
ANKNYTNINGSTEORI
”Trygg hamn”
INRE ARBETSMODELLER
Tidiga omsorgerfarenheter
• Anknytningssystem, -beteende vid hot,
fara, rädsla: trygghets-, närhetssökande
beteende
• Utforskande beteende
• Omedvetna beteendemönster,
reaktioner
Skrämmande omsorg: desorienterat,
kaotisk inre arbetsmodell
BEMÖTANDETS HAND
•
•
•
•
•
Trygghet
Tydlighet
Tolerans
Tålamod
Tillit
SJÄLVLÄKANDE KRAFT
• RESILIENCE – återhämtning,
en universell kapacitet som låter en
person, grupp eller samhälle
förebygga, minimera eller komma över
skadliga effekter av motgångar.
(enligt international Resilient Project)
JAG KAN, JAG HAR, JAG ÄR
Lyssna med fokus på
självläkande krafter
• Stödja självkänslan: Vad DU ÄR…
värdefull, förälder, syskon, kärleksfull
person
• Stödja självförtroendet: Vad DU
KAN… kunnande, prestationer
• Det positiva: Vad DU HAR ….
människans historia
VÄLJA FOKUS
FOKUS PÅ DET POSITIVA OCH
FRISKA – självläkande process
• Hopp om möjligheter, resurser
”hitta vägar”, framstegsfokus,
känslan av normalisering
Monologer:
Emotionell närvaro och fokus
• Lyssna med empati - visa, spegling
• VÄNLIGA GRÄNSER - rikta sedan
uppmärksamhet mot möjligheter
När samtalet låser sig:
Mera EMPATI ”Hjärtkänslans värme”
(Hilmarsson)
• bekräftande feedback, lyhördhet,
acceptans
• öppna frågor - ger hopp
• känsla av ”egenmakt”,
reflekterande över
valmöjligheter, att ”hoppa”
”Oändligt hjälpbehov”:
Du klarar dig - TRO PÅ
individens styrka, utveckling
Rikta seendet
FOKUS på det som ger kraft
(Alice Herz-Sommer)
”I know that bad, but I look after
that good…”
Glädjen i det som är nu…
Attityder av hoppfullhet
• Självempati och empati i balans
Samarbete med kolleger
DISKUTERA
1. Vad är din styrka och dina osäkra sidor i
när du arbetar med människor i kris och
trauma?
2. Vilket stöd har lätt att ge till andra i ditt
arbetslag? Ditt bidrag till stödjande anda
3. Vilket stöd behöver du? När och hur anser
du att man skall kunna be om det (vilka
rutiner)?