03 02 Bokslut och verksamhetsberättelse Kultur o fritid

Transcription

03 02 Bokslut och verksamhetsberättelse Kultur o fritid
Verksamhetsberättelse och
bokslut 2014
Kultur- och fritidsnämnden
Kdn 2015/51
2015-02-16
2015-02-16
1 (39)
Innehåll
SAMMANFATTNING ................................................................................................ 4
Viktiga händelser under perioden ............................................................................. 4
Analys 4
Framtiden.................................................................................................................. 5
NÄMNDEN TOTALT ................................................................................................. 6
Verksamhetsområde ................................................................................................. 6
Årets resultat ............................................................................................................. 6
Bokslut per verksamhet ........................................................................................ 6
Jämförelser mellan bokslut och årsprognos per augusti ....................................... 7
Kvalitetsredovisning ................................................................................................. 7
Synpunkter och klagomål ..................................................................................... 7
Kvalitetsredovisning/måluppföljning ................................................................... 7
Miljö 8
POLITISK LEDNING ................................................................................................. 8
Verksamhetsområde ................................................................................................. 8
Ekonomiskt utfall ..................................................................................................... 9
NÄMNDKANSLI ........................................................................................................ 9
Verksamhetsområde ................................................................................................. 9
Deltagande i centrala grupper............................................................................... 9
Regionalt utvecklingsarbete ............................................................................... 11
EKONOMISKT UTFALL ......................................................................................... 11
Väsentliga personalförhållanden ............................................................................ 11
Viktiga händelser .................................................................................................... 11
Framtiden................................................................................................................ 11
Jämställdhet ............................................................................................................ 12
BIBLIOTEK ............................................................................................................... 13
Verksamhetsområde ............................................................................................... 13
Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 13
Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 13
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 13
Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 14
Brukarmätning – mätning bland besökarna........................................................ 14
Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 14
Viktiga händelser .................................................................................................... 15
Kallhälls bibliotek .............................................................................................. 15
Herrestadskolan/integrerat folk och skolbibliotek ............................................. 15
Våga visa 15
Biblioteksplan ..................................................................................................... 16
E-bokskostnader ................................................................................................. 16
Framtiden................................................................................................................ 16
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 17
FRITID ....................................................................................................................... 18
Verksamhetsområde ............................................................................................... 18
2015-02-16
2 (39)
Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 18
Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 18
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 18
Föreningsenkät ................................................................................................... 19
Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 19
Brukarmätning – mätning bland besökarna........................................................ 20
SCB:s medborgarundersökning.......................................................................... 20
Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 20
Viktiga händelser .................................................................................................... 21
Veddesta motionsspår......................................................................................... 21
Tallbohovs Idrottsplats ....................................................................................... 21
Säby ridstall ........................................................................................................ 21
Ny simhall .......................................................................................................... 21
Övrigt 21
Framtiden................................................................................................................ 22
FRITIDSGÅRDAR ...................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 23
Aktivitetsstödet................................................................................................... 24
Volymer 24
FRITIDSGÅRDAR .................................................................................................... 25
Verksamhetsområde ............................................................................................... 25
Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 25
Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 25
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 25
Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 26
Enkätundersökning fritidsgårdar ........................................................................ 26
Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 27
Viktiga händelser .................................................................................................... 27
Station 7, fritidsgård i Kallhäll ........................................................................... 27
Ungdomscafé ”Valvet” i Jakobsberg ................................................................. 27
Framtiden................................................................................................................ 28
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 28
Besöksstatistik .................................................................................................... 28
KULTUR .................................................................................................................... 30
Verksamhetsområde ............................................................................................... 30
Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 30
Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 30
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 30
Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 31
SCB:s medborgarundersökning.......................................................................... 31
Brukarmätning – mätning bland besökarna........................................................ 31
Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 31
Kvalitetsmätning av kulturinsatser i för- och grundskola .................................. 32
Viktiga händelser .................................................................................................... 32
Framtiden................................................................................................................ 32
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 33
KULTURSKOLA ...................................................................................................... 34
2015-02-16
3 (39)
Verksamhetsområde ............................................................................................... 34
Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 34
Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 34
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 34
Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 35
Våga Visa – brukarundersökning ....................................................................... 35
Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 35
Viktiga händelser .................................................................................................... 36
Framtiden................................................................................................................ 36
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 37
OFÖRUTSEDDA UTGIFTER .................................................................................. 38
Verksamhetsområde ............................................................................................... 38
Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 38
2015-02-16
4 (39)
SAMMANFATTNING
Denna verksamhetsberättelse omfattar kultur- och fritidsnämndens uppdrag som beställare, samhällsuppdraget.
Viktiga händelser under perioden
Beställningen Görvälns årstider, en evenemangscykel som görs tillsammans med
föreningarna i området, rullar nu på i sitt tredje år och är en satsning som lyfter området. Förvaltningen tror att det sättet att arbeta kan appliceras framgångsrikt på fler
ställen i kommunen. För andra året i rad firades Sveriges Nationaldag i kombination
med Görvälndagen vid en samlad festdag vid Görvälns Slott den 6 juni. Evenemanget var mycket välbesökt och bjöd på ett strålande väder. Görvälndagens huvudarrangör är Järfälla Hembygdsförening.
Arbetet med anläggnings- och underhållsplan och med energibesparande åtgärder
inom idrott & fritid har framgångsrikt fortsatt under år 2014.
Spår och leder har fortsatt att förbättras och har nu en hög standard med energisnål
LED-belysning.
Under år 2014 slutfördes upphandlingen i konkurrenspräglad dialog för en ny simhall
i Jakobsberg. På platsen för den nya simhallen pågår nu borttagandet av kontaminerad jord och byggstart för den nya simhallen beräknas vara nu under våren 2015.
I början av året invigdes en ny lokal för fritidsgården i Kallhäll. Den nya gården fick
namnet Station 7.
Arbetet med ny översiktsplan är nu slutfört och från förvaltningens sida är vi nöjda
med arbetssättet och det inflytande vi har haft i utformningen av planen.
Förvaltningen fick under år 2013 i uppdrag att ta fram en ny biblioteksplan för Järfälla kommun. Den nya planen har färdigställts under 2014 och beslutats av kommunfullmäktige. Planen ska aktualiseras på nytt igen senast om tre år, det vill säga år
2017.
Analys
Att mäta effekterna av kultur- idrott och fritid i samhället är svårt. Vissa av områdena
är särskilt svåra att mäta, till exempel kulturverksamhet. En enkel nöjdhetsenkät för
ett verksamhetsområde har väldigt svårt att täcka in alla aspekter av kvalitet som
borde mätas.
Under hösten 2014 har förvaltningen därför inom ramen för länssamarbetet och i
samråd med kvalitetsdirektören arbetat med frågan om hur kvalitet kan mätas. Förvaltningens tolkning av expertis inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror.
Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. Förvaltningen har därför till denna verksamhetsberättelse kompletterat mätverktygen
med mer formella kvalitetssamtal. Läs vidare under kvalitetsredovisning/måluppföljning nedan.
2015-02-16
5 (39)
År 2014 har varit ett år då Järfällas expansion på allvar börjat märkas. Beslutet om en
förlängning av tunnelbanelinjen från Akalla med två nya stationer i kommunen fattades under våren 2014 och detta påverkar i hög grad expansionstakten. Verksamheterna upplever nu en ökad efterfrågan och det märks att det finns fler invånare i kommunen. Det är därför angeläget att budgetmedel nu tillförs så att nämndens verksamheter kan hantera expansion och den ökade efterfrågan på kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter.
Verksamheten inom nämndens ansvarsområde har fortsatt en god ekonomisk balans
och visar sammantaget ett överskott för år 2014.
Framtiden
År 2014 har varit ett år då Järfällas expansion på allvar börjat märkas. Beslutet om en
förlängning av tunnelbanelinjen från Akalla med två nya stationer i kommunen fattades under våren 2014 och detta påverkar i hög grad expansionstakten. Verksamheterna upplever nu en ökad efterfrågan och det märks att det finns fler invånare i kommunen. Det är därför angeläget att budgetmedel nu tillförs så att nämndens verksamheter kan hantera expansion och den ökade efterfrågan på kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter.
Förvaltningen fortsätter att arbeta med långsiktig planering med sikte på Järfällas
framtid och fortsätter att verka för den regionala utvecklingen inom verksamhetsområdet i hela Stockholms län. Järfälla kommun är en av de ledande och mest pådrivande kommunerna när det gäller regional samverkan inom kultur-, idrotts- och fritidsområdet. Det finns stor potential till starkt ökad regional samverkan med "vinna
vinna-syfte" på ett antal områden; idrottsanläggningar, kulturskoleverksamhet, biblioteksverksamhet, satsningar riktade till personer med funktionsnedsättningar samt
givetvis inom kompetensutveckling och kunskapsförsörjning av olika slag.
Med den spännande och utmanande stora expansion som står för dörren finns utmärkta möjligheter att kunna göra Järfälla till ett viktigt nav inom kultur- och fritidsområdet. Detta förutsätter att resurser tillförs till verksamheterna i takt med att befolkningen växer. Förvaltningen arbetar fortsatt för att etablera ett system som innebär volymkompensation. När befolkningen växer ska resurserna till kultur, idrott och
fritid också öka.
Torbjörn Neiman
Kultur- och fritidsdirektör
2015-02-16
6 (39)
NÄMNDEN TOTALT
Ordförande: Lennart Nilsson
Förvaltningschef: Torbjörn Neiman
Antal anställda: 4 (4,25 årsarbetare)
Verksamhetsområde
Nämnden har ansvar för bibliotek, idrott/fritid, fritidsgårdar, kultur samt
kulturskola.
Årets resultat
Driftbudget totalt
Belopp i mkr
Intäkter
Kostnader exkl kapitalkostnad
Kapitalkostnad
Nettokostnad
Kommunbidrag
Resultat
Nettoinvestering
Eget kapital 2014-01-01
Budget
2014
0,0
Bokslut
2014
0,1
Bokslut
2013
0,1
Bokslut
2012
0,0
-127,3
0,0
-127,3
127,3
0,0
-125,5
0,0
-125,4
127,3
1,9
-121,1
0,0
-121,0
122,1
1,1
-119,0
-0,7
-119,6
120,1
0,4
0
1,8
Bokslut per verksamhet
Mnkr
Politisk ledning
Kansli
Bibliotek
Fritid - Idrott
Fritidsgårdar
Kultur
Kulturskola
Oförutsedda utgifter
Summa
Bokslut
0,1
0,9
0,0
0,1
-0,1
0,1
0,0
0,8
1,9
Prognos
aug
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
0,8
0,9
Sammanfattande kommentarer om det ekonomiska utfallet
Årets totala resultat är ett överskott om 1,9 mnkr. Överskottet beror på att projektet
för peng/check inte fullföljdes när besked om att medel för projektet inte avsatts för
2015 samt att medel för oförutsedda utgifter inte har använts.
Nämnden har ett eget kapital om 1,8 mnkr från 2013.
2015-02-16
7 (39)
Jämförelser mellan bokslut och årsprognos per augusti
Bokslutet är 1,0 mnkr bättre än årsprognosen per augusti. Största avvikelsen är kansliet där projektet för peng/check avslutades.
Kvalitetsredovisning
Synpunkter och klagomål
Medborgarna kan förutom att kontakta kommunens kundtjänst via telefonsamtal,
brev och e-post även använda sig av en e-tjänst som finns på kommunens webbplats
för att framföra synpunkter, klagomål, idéer, felanmälan och beröm till de olika förvaltningarna. De ärenden som rör nämndens verksamheter handläggs och åtgärdas av
utförarsidans medarbetare. Förvaltningen har under året fått månadsvisa sammanställningar av de ärenden som kundtjänst har hanterat som gäller kultur- och fritidsområdet.
Synpunkter och klagomål som rör kultur- och fritidsnämndens övergripande arbete
handläggs av nämndens kansli. Under året har kansliet besvarat frågor och behandlat
olika förslag från medborgare till nämnden. Fyra förslag till politiker har beretts av
kansliet och behandlats av kultur- och fritidsnämnden. Ett förslag har handlat om att
anlägga konstgräsplan i Hummelmora eller en Qualanläggning för att öka spontanidrottandet. Att kommunen ska bygga fler enkla men stora idrottshallar och konstgräsplaner samt inomhushall för fotboll föreslår en annan Järfällabo. Nämnden har ställt
sig positiv till ett förslag om en elbelyst anslutningsväg till Kallhälls motionsspår.
Dessutom har nämnden behandlat ett förslag att bygga en konstgräsplan vid Vattmyraskolan.
Kvalitetsredovisning/måluppföljning
Förvaltningen följer upp samhällsuppdragets övergripande effektmål på flera sätt.
Dels genomförs regelbundet, dock inte varje år, en fritids- och kulturvaneundersökning samt en övergripande medborgarenkät. Fritids- och kulturvaneundersökningen
går mera in i detalj på nämndens verksamhetsområden medan medborgarundersökningen omfattar ett stort antal områden där kultur- och fritid är en mindre del. På
verksamhetsområdet kulturskola deltar förvaltningen i det kommunövergripande
kvalitetsmätningssystemet Våga Visa. Våga Visa är också på väg att implementeras i
biblioteksverksamheten.
Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med
frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens
tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord.
På inrådan och i samråd med kommunens kvalitetsdirektör har förvaltningen därför
börjat hålla kvalitets- och uppföljningssamtal med varje enhet med stöd av en modell
och ett antal utarbetade kvalitetsfrågor. Resultaten av dessa kvalitetssamtal redovisas
i samband med målredovisningen längre ned i detta dokument.
2015-02-16
8 (39)
Därmed kommer kvaliteten inom de olika verksamheterna att mätas både med övergripande enkäter och med kvalitetssamtal. Resultatet som visas är en sammanvägning av dessa metoder.
Miljö
Ett långsiktigt arbete för att se över miljöpåverkan inom fritidsanläggningar pågår.
Det handlar om belysning, värme och kyla. Idag finns teknik tillgänglig som kan
minska energiåtgången avsevärt. Investeringspengar finns avsatta för detta på fastighetsavdelningen. Förvaltningen har också på den övergripande nivån erhållit miljödiplomering brons.
POLITISK LEDNING
Verksamhetsområde
Kultur- och fritidsnämnden har under 2014 haft nio ledamöter och nio ersättare som
alla är valda för perioden 2011-2014. Majoriteten utgörs av tre representanter för
Moderaterna, en representant från Folkpartiet och en representant från Kristdemokraterna som också innehar ordförandeposten. Minoriteten består av tre representanter
för Socialdemokraterna och en representant för Vänsterpartiet. Av ersättarna kommer
två från Moderaterna, en från Folkpartiet, en representant från Kristdemokraterna, en
från Centern, tre från Socialdemokraterna och en från Miljöpartiet.
För beredning av ärenden har nämnden ett arbetsutskott bestående av två representanter för majoriteten och en representant för minoriteten med var sin ersättare. För
samtliga verksamheter inom nämndens områden finns kontaktpolitiker utsedda.
Samtliga nämndsammanträden under året har varit offentliga. Nämnden har representanter i Järfälla kommuns tillgänglighetsråd, tekniska nämndens namnberedning
och miljö- och bygglovsnämndens byggnadsmärkesberedning.
Kultur- och fritidsförvaltningen har enligt uppdrag sammanställt ett program för en
kortfattad utbildningsinsats om den övergripande historien inom nämndens olika
ansvarsområden. Årets seminarieserie inleddes den 26 februari med en föreläsning
om Fritidgårdarnas historia och visning av en film om Järfällas fritidsgårdar. I samband med sammanträdet den 26 maj gavs en föreläsning om Musik- och teaterhistoria.
Vid nämndsammanträdet den 1 oktober presenterade medarbetare från Järfälla kultur
sitt utvecklingsarbete för att skapa en effektsmålsdriven och insiktsledd kulturverksamhet.
Under år 2014 har kultur- och fritidsnämnden haft 4 protokollförda sammanträden.
Arbetsutskottet har haft 4 sammanträden. Under året har 93 ärenden behandlats varav
37 beslutsärenden. Antalet diarieförda ärenden år 2014 var 165.
Nämndens sammanträdestid uppgick till 8 timmar och arbetsutskottets till 2 timmar.
Kommunfullmäktige beslutade i sammanträdet 2014-12-15 att kultur- och fritidsnämnden fr.o.m. 2015-01-01 ska överta ansvaret för samordning av arbetet med den
2015-02-16
9 (39)
lokala demokratin från kommunstyrelsen och byta namn till kultur-, demokrati- och
fritidsnämnden.
Ekonomiskt utfall
Politisk ledning
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2014
0
-532
-532
532
0
Bokslut
2014
0
-414
-414
532
118
Bokslut
2013
0
-484
-484
527
43
Bokslut
2012
0
-399
-399
517
118
Politisk ledning har ett överskott om 118 tkr.
NÄMNDKANSLI
Verksamhetsområde
Nämndens kansli har 4 anställda medarbetare, totalt 3,25 årsarbetare. I arbetet ingår
beredning av nämndärenden, ansvara för nämndens diarium och arkiv, planering,
beställning, utredning, uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhetsområden.
Deltagande i centrala grupper
Brottsförebyggande rådet
Förvaltningen deltar i det lokala kommunala brottsförebyggande rådet som sammanträder regelbundet.
SAMBU
Förvaltningen deltar i samverkansorganisationen för barn och unga, SAMBU, där
barn- och ungdomsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen
också ingår. SAMBU är organiserad i flera skikt från centralt till lokalt.
Kommunledningsgruppen
Kultur- och fritidsdirektören deltar i kommunledningsgruppen (KLG) som kommundirektören leder. KLG har möte varannan vecka.
Säkerhetsarbete
Förvaltningen deltar i en grupp som regelbundet gör en risk- och sårbarhetsanalys för
Järfälla kommun.
Miljö
Förvaltningen deltar i den miljöstrategiska gruppen.
Lokalstyrningsgrupp
Förvaltningen medverkar i kommunens verksamhetsövergripande lokalstyrningsgrupp. Under 2013 har arbetet i gruppen bland annat varit inriktat på att revidera
kommunens strategiska lokalförsörjningsplan. Planen beskriver kommunens samlade
behov av platser och lokaler inom kommunens verksamhetsområden. Syftet är att
planen ska vara ett verktyg vid planering av framtida behov. Planen ska vara ett ut-
2015-02-16
10 (39)
tryck för en samsyn inom planeringsområdet lokalförsörjning och vara ett underlag
vid mål- och budgetarbetet. En nulägesbeskrivning för nämndens lokalbestånd och
planerade behov fram till 2018 innefattas i planen.
Registratorsmöten
Kommunens registratorer möts ungefär tre gånger per termin för att diskutera aktuella frågor som gäller nämndernas diarium och arkiv. Kommunstyrelseförvaltningens
kansli är sammankallande och vid mötena diskuteras frågor om regler och rutiner
med syfte att skapa ett enhetligt arbetssätt för förvaltningarna.
Nämndsekreterarmöten
Nämndsekreterarna har ett nätverk som möts ungefär tre gånger per termin. Kommunstyrelseförvaltningens kansli är sammankallande. Nämndsekreterarmötena är ett
forum för information om nyheter och utbyte av erfarenheter från arbetet med
nämndflödet i kommunens olika nämnder.
EU-samordningsgrupp
Kommunens EU-samordningsgrupp består av representanter från flera förvaltningar
och arbetar med samordning och information om EU inom respektive förvaltning.
Uppföljning av EU-arbetet ska ske i form av en verksamhetsberättelse som i sin tur
ska ingå i årsredovisningen från kommunstyrelseförvaltningen. Följande ska redovisas: antal genomförda kunskapshöjande insatser riktade till medarbetare och allmänheten, översikt över aktiva internationella nätverk samt översikt över samtliga pågående EU-projekt i kommunen.
PUL-ombud
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att personuppgifter behandlas korrekt och
lagligt inom kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter. Nämnden har utsett ett
personuppgifts- ombud (PUL-ombud) som ska se till att reglerna följs, föra förteckning över de behandlingar som utförs och hjälpa registrerade att få eventuellt felaktiga uppgifter korrigerade. Datainspektionen är tillsynsmyndighet.
Till hjälp att sammanställa vilka personuppgifter som registreras och behandlas inom
verksamheten har varje enhet utsett en kontaktperson som PUL-ombudet samarbetar
med. Ombudet är sammankallande till informationsmöten med kontaktpersonerna.
PUL-ombudet är medlem i kommunens nätverk för PUL-ombud som träffas regelbundet.
Ekonomgrupp
Ekonomgruppen är en förvaltningsövergripande grupp som sammankallas av ekonomidirektören. Gruppen arbetar mest med rutiner kring budget, redovisning och
uppföljning.
Kvalitets- och verksamhetsstyrning
Gruppen arbetar med att vidareutveckla kommunens systematik, processer och metoder för kvalitets och verksamhetsstyrning.
Dialoggrupp - servicestrategi
Deltagit i dialoggrupp med uppgift att ta fram en servicestrategi för Järfälla kommun.
Kommunikationsdirektören har samlat representanter från de olika förvaltningarna
och kommunens IT-strateg till tre möten under hösten 2014 och dialoggruppen fortsätter att arbeta tillsammans under våren 2015.
2015-02-16
11 (39)
Regionalt utvecklingsarbete
Förvaltningen deltar i det kommunövergripande kvalitetsverktyget Våga Visa som
arbetar med kvalitetsfrågor. För närvarande är det kulturskolans verksamhet som
mäts men under 2014 kommer Våga Visa att börja tillämpas även inom biblioteksverksamheten.
Förvaltningen är pådrivande i arbetet med regional samverkan som bedrivs inom
ramen för länsorganisationen för kultur- och fritidschefer. Kultur- och fritidsdirektören är ordförande och leder länsorganisationen. Till länsorganisationen hör också
samverkande nätverk som berör alla nämndens verksamheter. På så vis har förvaltningen en god utblick, omvärldsanalys och regelbunden god samverkan med väldigt
många av länets kommuner.
EKONOMISKT UTFALL
Kansli
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2014
0
-4 149
-4 149
4 149
0
Bokslut
2014
0
-3 265
-3 265
4 149
884
Bokslut
2013
0
-2 613
-2 613
2 630
17
Bokslut
2012
0
-2 559
-2 559
2 588
29
Kansliet har ett överskott om 884 tkr. Detta beror på att projektet för peng/check inte
fullföljdes när besked om att medel för projektet inte avsatts för 2015.
Väsentliga personalförhållanden
Kansliet har för få anställda för att statistik ska kunna redovisas.
Viktiga händelser
Arbetet med ny översiktsplan är nu slutfört och från förvaltningens sida är vi nöjda
med arbetssättet och det inflytande vi har haft i utformningen av planen.
Framtiden
I budgetbeslutet för 2014 fick förvaltningen i uppdrag att under år 2014 bygga upp
en struktur för ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck som
skulle starta 2015. Uppdraget är utfört men genom förändringarna i den nya koalitionens budgetbeslut för 2015 så kommer systemet med kulturskolepeng och fritidscheck inte att starta. Arbetet med detta har varit lärorikt och har gett många utvecklade kunskaper.
Förvaltningen fortsätter att arbeta med långsiktig planering med sikte på Järfällas
framtid och fortsätter att verka för de regionala utvecklingen inom verksamhetsområdet i hela Stockholms län. Järfälla kommun är en av de ledande och mest pådrivande kommunerna när det gäller regional samverkan inom kultur-, idrotts- och fritidsområdet. Det finns stor potential till starkt ökad regional samverkan med "vinna
2015-02-16
12 (39)
vinna-syfte" på ett antal områden; idrottsanläggningar, kulturskoleverksamhet, biblioteksverksamhet, satsningar riktade till personer med funktionsnedsättningar samt
givetvis inom kompetensutveckling och kunskapsförsörjning av olika slag.
Den kommande F-5 skolan i Barkarbystaden med integrerade fritids- och kulturlokaler heter numera Herrestaskolan. Verksamheten beräknas starta i januari 2016. Skolan kommer bland annat att innehålla ett integrerat folk- och skolbibliotek, idrottshall, dans-/dramarum och lokaler för uthyrning till föreningar, studieförbund med
flera.
Jämställdhet
Det kommunövergripande jämställdhetsprojektet jämställd medborgarservice som
förvaltningen deltog i ger nu återverkningar i vardagsarbetet i form av nya sätt att
planera undervisning och aktiviteter. Under 2015 planerar förvaltningen för att göra
en resursfördelningsmätning med genusperspektiv av all verksamhet inom nämndens
ansvarsområde.
2015-02-16
13 (39)
BIBLIOTEK
Verksamhetsområde
Biblioteksverksamhet bedrivs vid fyra kommunala bibliotek, ett huvudbibliotek i
Jakobsberg samt tre filialer belägna i Barkarby, Viksjö och Kallhäll.
Ekonomiskt utfall
Bibliotek
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2014
0
-25 258
-25 258
25 258
0
Bokslut
2014
0
-25 254
-25 254
25 258
4
Bokslut
2013
0
-25 004
-25 004
25 004
0
Bokslut
2012
0
-24 514
-24 514
24 514
0
Bibliotek har ett mindre överskott om 4 tkr.
Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare
Andel %
tkr
2014
2013
25254
100
100
100
Kommuner/Landsting/Stat
0
0
0
0
Företag, stiftelser, föreningar
0
0
0
0
25254
100
100
100
Bruttokostnader (huvudverksamhet)
Egen regi
Summa
2012
Måluppföljning och –uppfyllelse
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Den samlade bedömningen av undersökningar och kvalitetsdialog är att verksamhetsområdet bibliotek har hög kvalitet men att man inom biblioteken nu tydligt ser att
kommunens expansion har börjat och att resurserna måste växa i samma takt. Utlåningen till barn och unga har som vi ser ökat mer än förra året men så har uppenbart
skett även i länets övriga kommuner. Därför är målet inte uppfyllt trots stor framgång. Vi ser därmed en stark och glädjande tendens i hela länet när det gäller lån till
barn och ungdomar. Andelen unika låntagare har lite överraskande minskat. Detta
måste analyseras. Beror tappet helt enkelt på expansionen?
God välfärd
Effektmål
De enskilda brukarnas/besökarnas betyg på hur
nöjda de är med biblioteksverksamheten ska uppgå till
minst 6 på en 10-gradig
skala.
Resultatet av årets
mätning
Resultatet sammanvägt av två
undersökningar* är
7,8. Senaste mätningen fördelad på
kön syns här intill
Föregående år
Totalt 8,3
Kvinnor 8,4
Män 8,0
Målet uppnått?
2015-02-16
Utlåningen till barn och
unga ska öka med 5 procent
från föregående år.
Andelen unika låntagare ska
öka från nuvarande 27 procent till 30 procent.
Utlåningen har ökat
med 8,9 % men
länsgenomsnittet
har ökat mer
27 %, en något förvånande minskning
14 (39)
Utlåningen har
ökat med 6,0 %
Andelen unika
låntagare ökade
från 29 till 30 procent
* Sammanvägt resultat av fritids- och kulturvaneundersökningen och brukarenkäter
Fritids- och kulturvaneundersökning
Uppföljning av effektmål
En fritids- och kulturvaneundersökning genomfördes under 2014. Järfällabor i åldern
12-75 har fått svara på frågor som täcker hela fritids- och kulturområdet, bland annat
om biblioteksverksamheten. När det gäller frågan om det översta effektmålet har
enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av biblioteksverksamheten svarat (874
personer). Fritids- och kulturvaneundersökningen har en femgradig skala. De svarande ger biblioteket betygssnittet 3,6 vad gäller bibliotekets verksamhet och medieutbud motsvarar mina förväntningar. Betygssnittet i 2011 års fritids- och kulturvaneundersökning var 3,8. Dessa värden räknas om till en tiogradig skala.
Övriga resultat i fritids- och kulturvaneundersökningen
77 procent (961 personer) av de som svarat anser att det är viktigt att kommunen
prioriterar biblioteksverksamhet. En minskning med två procent jämfört med 2011
års undersökning.
Åtta procent (100 personer) av de svarande besöker biblioteket för att låna medier.
Det är en minskning med två procent jämfört med 2011 års undersökning. Sex procent (75 personer) besöker biblioteket av annan anledning än att låna. Det är minskning med en procent jämfört med 2011.
Bok- och tidskriftsläsandet bland de svarande har minskat med sex procent, från
2011 års 78 procent till 2014 års 72 procent.
Brukarmätning – mätning bland besökarna
I den senaste mätningen bland brukarna/besökarna gav kvinnor betyget 8,4 och män
betyget 8,0. Sammanlagt ett betyg på 8,3.
Kvalitetsuppföljning
Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med
frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens
tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord.
Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny
rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten.
2015-02-16
15 (39)
Styrkor
- Barn- och ungdomslånen har fortsatt öka under 2014. Dock inte i samma grad
som länsgenomsnittet har ökat.
- Ett utåtriktat arbete har skett mot olika förskolor för att nå förskolebarn och
dess personal. Bland övriga åldersgrupper har exempelvis samtliga sexåringar
nåtts av bibliotekets gruppverksamhet. Barnverksamheten är generellt bra
med god kontinuitet. Den är bred och med det uppsökande arbetssättet som
beskrivs nedan når biblioteket många barn och verkar på så sätt för en utjämning.
- Den uppsökande verksamheten riktad till personer med funktionshinder har
fungerat bra.
- Den uppsökande verksamheten riktad till äldreboenden har fungerat bra.
Utvecklings-/förbättringsområden
- Bibliotekslokalerna behöver förbättras vad gäller tillgänglighet och i vissa fall
även vad gäller skick.
- Det skulle behövas mer resurser till den uppsökande verksamheten för att nå
ut bredare.
- Fler studie- och grupparbetsplatser behöver skapas.
- Styra om arbetet från utbudsfokusering mot målgruppsfokusering.
- Utveckling av verksamheten för att möta kommunens snabba befolkningsökning.
Viktiga händelser
Kallhälls bibliotek
En detaljplan för Kallhälls centrum har varit ute på samråd under året. Detaljplanen
innebär bostadsbyggande, förnyelse av centrum samt rivning av nuvarande Folkets
Hus. Det nya Folkets Hus kommer att inrymmas i en ny byggnad i centrum. En konsekvens av detta blir att Kallhälls bibliotek kommer att flytta till närliggande lokaler i
centrum. Arbetet med en detaljerad lokallösning för biblioteket kommer att inledas
tidigt 2015.
Herrestadskolan/integrerat folk och skolbibliotek
Skolan som inkluderar samlings-, kultur- och fritidslokaler har visats upp som ett av
Sveriges mest intressanta hållbara byggprojekt på konferensen Sustainable Buildings
i Barcelona. Boverket, Formas och Sweden Green Building har valt ut de tio främsta
byggprojekten i Sverige inom hållbart byggande. Herrestadsskolan har certifierats i
miljöklass guld, den bärs upp av en stomme i massivt trä samt har grönt tak.
Våga visa
Det regionala utvärderingsnätverket ”Våga Visa” har under året börjat förbereda för
utvärderingsinsatser på biblioteksområdet. Järfälla deltar i detta arbete.
2015-02-16
16 (39)
Biblioteksplan
Förvaltningen fick under år 2013 i uppdrag att ta fram en ny biblioteksplan för Järfälla kommun. Den nya planen har färdigställts under 2014 och beslutats av kommunfullmäktige. Planen ligger nu till grund för bibliotekets planering och ska aktualiseras på nytt igen senast om tre år, det vill säga år 2017.
E-bokskostnader
Genom ett nytt avtal som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjort med ett par
av de större förlagen kan tyvärr kostnaderna för e-boklån komma att stiga ytterligare.
Förvaltningen konstaterar att det fortsatt är en märklig prissättning som råder med, i
våra ögon, allt för höga nivåer. Förvaltningens analys är att frågan kommer att fortsätta debatteras och att förändringar bör ske inom detta nya men viktiga sätt att distribuera upplevelser, bildning och kultur.
Framtiden
Byggandet av Herrestaskolan i Barkarbystaden är i full gång. Anläggningen kommer
att utvecklas till något av ett ”allhus” med förskola, skola, integrerat folk- och skolbibliotek, samlingslokaler samt kultur-, idrotts- och fritidslokaler. Tidplanen som
först innebär driftstart hösten 2015 är nu förändrad till start vårterminen 2016.
Barkarby College är nu planeringsmässigt på väg in på ritbordet och förvaltningen
planerar för att den större samlingslokal som ska byggas i anläggningen får en sådan
multifunktionell utformning så att den på ett professionellt vis kan ta emot kulturevenemang av skilda slag samt allehanda andra evenemang. Förvaltningen planerar
också för ett nytt bibliotek i Barkarby College. Detta ska fungera som folkbibliotek,
gymnasiebibliotek och, om behov finns, högskolebibliotek. I samband med att det
nya folkbiblioteket i Barkarby College/nya Barkarby Centrum öppnar kommer folkbiblioteket i Herrestaskolan att flytta dit. Kvar i Herresta blir då ett skolbibliotek av
högsta kvalitet.
2015-02-16
17 (39)
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal
Kostnadsmått
Nettokostnad Bibliotek kr/inv
450
426
389
382
380
400
Kr per invånare
350
300
Järfälla
250
Stockholms län
200
Alla kommuner
150
Fem kommuner
100
Fem
kommuner:
Kalmar
Mölndal
Sollentuna
Täby
50
0
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Källa Kolada
Biblioteksverksamheten i Järfälla har tidigare haft en något högre kostnad jämfört
med biblioteksverksamhet i övriga Stockholms län men lägre jämfört med genomsnittet i landet. En förklaring till de höga nettokostnaderna per invånare för Järfällas
biblioteksverksamhet har tidigare varit de höga lokalkostnaderna. De senare åren har
kostnaderna för Järfälla minskat och ligger nu i nivå med Stockholms län.
Volymer
Antal lån per invånare
Antal besök per invånare
Öppettimmar per vecka
Nettokostnad per lån
2014
4,8
5,9
145
73
2013
4,8
6,2
145
72
2012
4,8
6,2
145
70
2011
5,2
7,3
145
69
2010
5,3
7,5
145
69
2009
5,1
7,3
145
-
2015-02-16
18 (39)
FRITID
Verksamhetsområde
Området omfattar kommunala fritidsanläggningar, föreningsstöd enligt bidragsregler
samt uppdragsstöd och projektbidrag.
Ekonomiskt utfall
Fritid - Idrott
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2014
0
-60 914
-60 914
60 914
0
Bokslut
2014
0
-60 811
-60 811
60 914
103
Bokslut
2013
11
-58 487
-58 476
58 586
110
Bokslut
2012
21
-58 042
-58 021
57 494
-527
Fritid har ett mindre överskott om 103 tkr.
Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare
Andel %
Bruttokostnader (huvudverksamhet)
Egen regi
Kommuner/Landsting/Stat
Företag, stiftelser, föreningar
Summa
tkr
2014
2013
2012
55893
93
92
92
0
0
0
0
4204
7
8
8
60097
100
100
100
Måluppföljning och –uppfyllelse
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Den samlade bedömningen av undersökningar och kvalitetsdialog är att verksamhetsområdet fritid har god kvalitet med tendens till stigande. Mätningarna i fritidsoch kulturvaneundersökningen och SCB:s medborgarenkät ger något lägre resultat än
undersökningarna bland aktiva brukare. Måluppfyllelsen är ”grön”.
God välfärd
Effektmål
De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med
möjligheterna till idrotts- och
friluftsverksamhet i Järfälla
ska uppgå till minst 6 på en
10-gradig skala.
Resultatet av årets
mätning
Resultatet sammanvägt
av två undersökningar*
är 7,3. Senaste mätningen
fördelad på kön syns här
intill
Föregående
år
Totalt 8,6
Kvinnor 8,7
Män 8,6
Målet uppnått?
2015-02-16
19 (39)
Hållbar utveckling
Effektmål
Andelen barn med godkända
simkunskapsprov i årskurs 5
ska vara lika stor som föregående år.
Föreningarnas betyg på hur
nöjda de är med kommunens
anläggningar ska uppgå till
minst 6 på en 10-gradig
skala.
Resultatet av årets
mätning
88,5%
698 godkända av 789
simmande. En glädjande
ökning.
Resultatet är 8,3, en glädjande kraftig ökning
Föregående
år
84,4%
638 godkända
av 756 simmande
6,8
Målet uppnått?
* Sammanvägt resultat av fritids- och kulturvaneundersökningen och brukarenkäter
Föreningsenkät
Uppföljning av effektmål
En webbenkät har skickats ut till de 43 föreningar som är största användare av kommunens anläggningar. Svarsfrekvensen får anses vara låg då endast 19 föreningar har
valt att besvara enkäten (44 procents svarsfrekvens).
Samtliga svarande föreningar anger att de samarbetar med kommunen. På en sjugradig skala får kommunen betyget 5,8 huruvida de är en aktiv samarbetspartner. Betygen ligger från 3 till och med 7.
Huruvida kommunens fritids- och idrottsanläggningar är funktionella och välskötta
ges även det betyget 5,8 på en sjugradig skala. Betyget ligger från 4 till 7. Resultatet
är en avsevärd förbättring jämfört med tidigare enkätundersökningar de senaste tre
åren.
Fritids- och kulturvaneundersökning
Uppföljning av effektmål
I 2014 års fritids- och kulturvaneundersökning har kommuninvånare i åldern 12-75
år svarat på frågan om hur nöjda de är med kommunens anläggningar och gjort en
bedömning utifrån en femgradig skala. När det gäller frågan om detta effektmål har
enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av kommunens anläggningar svarat
(799 personer). Betygssnittet är 3,0 vad gäller kommunens fritids- och idrottsanläggningar är funktionella och välskötta. Betygssnittet 2011 var 3,2.
Övriga resultat i fritids- och kulturvaneundersökningen
Undersökningen visar i övrigt att natur- och strövområden, simhall och friluftsbadplatser är de tre områden som de svarande sett till hela åldersgruppen 12-75 år anser
ska prioriteras högst inom fritids- och kulturområdet.
Var fjärde svarande (25 procent) är organiserad i en idrottsförening. Tonvikten ligger
starkt på de yngre åldrarna 12-20 år.
Motionsspåret är den mest använda anläggningen. Var femte svarande (20 procent)
besöker ett motionsspår minst en gång per vecka för att springa eller åka skidor.
Kvinnor och män är lika stora användare av motionsspåren. De största användarna
2015-02-16
20 (39)
finns i åldersgrupperna 21-30 år och 41-50 år. Procentsiffran som anser att motionsspår ska prioriteras har ökat för varje fritids- och kulturvaneundersökning som genomförts.
Friluftsanläggningar, friluftsområden, parker och de två konstfrysta isbanorna, vid
allmänhetens åkning, är andra anläggningar som används lika mycket av kvinnor och
män. När det gäller att besöka en konstfryst isbana för träning eller match är det
männens domäner. Inte en enda av de kvinnor som svarat i undersökningen anger
någon sådan aktivitet.
Åldersgruppen 12-15 år är de som oftast besöker en sporthall eller en fotbollsplan för
att träna eller tävla.
Rent generellt kan sägas att kvinnor prioriterar satsningar inom fritids- och kulturområdet högre än män. Det enda område som män vill prioritera högre än kvinnor är
”stöd till föreningsverksamhet”.
Ålder från 31 år och uppåt prioriterar fritids- och kulturområdet betydligt högre än
åldersgruppen 12-30 år.
Brukarmätning – mätning bland besökarna
I den senaste mätningen bland brukarna/besökarna hur nöjda de är med möjligheterna till idrotts och friluftsverksamhet gav kvinnor betyget 8,7 och män betyget 8,6.
Sammanlagt ett betyg på 8,6.
SCB:s medborgarundersökning
Uppföljning av effektmål
Järfälla har under 2014 deltagit i SCB:s medborgarundersökning. Ettusentvåhundra
järfällabor i åldern 18-84 år erbjöds att svara på en enkät om kommunens verksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till knappt femtio procent. Det bör påpekas att detta
är en attitydundersökning, det behöver inte alltid vara brukare som svarat och angivit
ett omdöme om det aktuella området. I undersökningen ges ett betygsindex mellan 0
och 100. För idrotts- och motionsanläggningar gavs ett betyg index på 56,
vilket är en minskning från 2013 års 57 och 2012 års index på 58. Index från 55 till
74 räknas som ”nöjd”. Målet är enligt medborgarundersökningen med knapp marginal uppnått.
Kvalitetsuppföljning
Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med
frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens
tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord.
Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny
rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten.
2015-02-16
21 (39)
Styrkor
- Bra dialog med föreningarna kring brukarmedverkan.
- Hög klass på samtliga motionsspår.
- Samarbetet med fastighetsavdelningen gällande investeringar i anläggningarna som resulterat i minskade energikostnader.
- Miljöarbetet som bland annat resulterat i miljödiplom guld.
Utvecklingsområden/förbättringsområden
- Standarden på friluftsbaden måste höjas.
- Tillgängligheten för funktionshindrade till i första hand de äldre anläggningarna måste förbättras.
- Standarden på omklädningsrummen i sporthallarna behöver förbättras.
- Skapa fler aktivitetsytor för spontana aktiviteter av olika slag.
Viktiga händelser
Veddesta motionsspår
Det upprustade Veddesta motionsspår återinvigdes den 3 september 2014. I anslutning till motionsspåret har ett utomhusgym anlagts.
Tallbohovs Idrottsplats
Elvamannaplanens grus har under året ersatts genom anläggande av en konstgräsyta.
Säby ridstall
Projekteringen av ett nytt ridstall på Säby gård påbörjades i februari 2014. Byggstart
är planerad till våren/sommaren 2015 med en beräknad byggtid på ett år. Då det nya
stallet är färdigt kommer en upprustning av nuvarande stall att påbörjas.
Ny simhall
Det första spadtaget för Järfällas nya badanläggning togs torsdagen den 28 augusti
2014. Anläggningen som har föregåtts av en upphandling i så kallad konkurrenspräglad dialog kommer att byggas och drivas i privat regi. Kommunen kommer att köpa
tider i hallen för alla sådana verksamheter som kommunen ska stå för.
Övrigt
Nämnden har köpt tjänster för anordnande av sommarverksamhet genom att uppdragsstöd har getts till ett antal föreningar och organisationer. SMU har genomfört
dag- och äventyrskollo vid Bruket, Verdandi har anordnat parklek i Riddarparken i
Jakobsberg och i bostadsområdet Lilla Ulvsättra i Kallhäll. Dessutom har Unga Örnar haft parklek i Nibbleparken i Jakobsberg. Uppdragsstöd för att kunna genomföra
djurläger vid 4 H-gården i Kallhäll har givits till Kallhälls 4H. Görvälns 4H har även
de fått uppdragsstöd för att ha djurläger vid Görvälns gård.
KFUM Järfälla Basket och Syrianska Kultur-och Idrottsföreningen Edessa har bedrivit Drive-In idrott på lördagar. Edessa har haft fotboll i Kallhälls sporthall och Järfälla Basket basketboll i Jakobsbergs gymnasieskolors idrottshall. Ekonomiskt bidrag har utgått från nämnden.
2015-02-16
22 (39)
Till 2013 års ungdomsledarstipendiat utsågs Marcus Bengtsberg, Jakobsbergs scoutkår.
Framtiden
I budgetbeslutet för 2014 fick förvaltningen i uppdrag att under år 2014 bygga upp
en struktur för ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck som
skulle starta 2015. Uppdraget är utfört men genom förändringarna i den nya koalitionens budgetbeslut för 2015 så kommer systemet med kulturskolepeng och fritidscheck inte att starta. Arbetet med detta har varit mycket lärorikt och har gett många
utvecklade kunskaper.
I budgetbeslutet för 2015 finns beslut om tillskott och satsningar särskilt inom föreningsområdet för att stärka det lokala föreningslivet. Förvaltningen kommer att skriva
fram förslag till beslut om hur dessa pengar på bästa sätt ska fördelas i början av år
2015.
Arbetet med långsiktig anläggningsplanering och energieffektivisering fortsätter och
är numera ett arbetssätt som är implementerat i vardagen.
I länsorganisationen för kultur och fritid byggs nu strukturer för regional samverkan
där idrotts- och fritidsverksamheterna i länets kommuner kan samverka för att nå en
vinna-vinna-situation. Det kan gälla anläggningar för smalare idrotter – sådana som
inte rimligen kan finnas i varje kommun, eller idrotter med specifika anläggningskrav till exempel med publikkapacitet för tävlingar inom de större publikidrotterna.
Ett tredje samverkansområde är anläggningar och verksamhet för personer med
funktionsnedsättningar av olika slag. De första exemplen på regional idrottssamverkan kommer att starta under år 2015 och sedan utvecklas under 2016 och framåt.
2015-02-16
23 (39)
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal
Kostnadsmått
Nettokostnad allm. fritidsverksamhet kr/inv
350
300
265
252
Kr per invånare
250
Järfälla
200
166
159
150
Stockholms län
Alla kommuner
Fem kommuner
100
Fem
kommuner
Kalmar
Mölndal
Sollentuna
Täby
50
0
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Källa Kolada
Järfälla och Stockholms län som helhet har följts åt någorlunda från 2002 vad gäller
utvecklingen av nettokostnaden per invånare för den allmänna fritidsverksamheten.
Gapet till de fem jämförelsekommunerna och landets samtliga kommuner är dock
stort.
Nettokostnad Idrotts- och fritidsanläggningar kr/inv
Kr per invånare
900
800
829
811
700
734
725
600
Järfälla
500
Stockholms län
400
Alla kommuner
300
Fem kommuner
200
100
0
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Fem
kommuner
Kalmar
Mölndal
Sollentuna
Täby
2015-02-16
24 (39)
När det gäller kostnadsutvecklingen för idrotts- och fritidsanläggningar är utvecklingskurvan ganska lika sedan 2002 för såväl Järfälla, Stockholms län, alla kommuner
och de fem jämförelsekommunerna. 2013 ligger nettokostnaden per invånare för Järfälla lika med de fem jämförelsekommunerna men lägre än länet och landets kommuner.
Aktivitetsstödet
Idrottsföreningarna fortsätter att dominera när det gäller föreningsaktiviteter för åldern 4-20 år. Merparten av aktivitetsstödet, cirka 84 procent, går till idrotten. Detta är
dock en minskning med tre procent jämfört med 2013.
Fotbollen är fortfarande den största ungdomsaktiviteten och tar cirka 30 procent av
aktivitetsstödet i anspråk, en ökning med fyra procent jämfört med 2013. Till basketen och innebandyn går 10 procent, en minskning för basketen med tre procent men
lika för innebandyn jämfört med 2013.
I övrigt är fördelningen simning 9 procent, tennis 7 procent, gymnastik 5 procent
samt ridsport och kampsport vardera 3 procent. Ishockey, bordtennis, scouter och
golf tar samtliga vardera 2 procent av aktivitetsstödet i anspråk.
Orientering, bowling, schack, badminton, handboll, friskis & svettis, djurverksamhet
(4H) och simning för funktionshindrade får mellan 0,5 till 1,5 procent av det totala
aktivitetsstödet.
Bele Barkarby IF var den förening som hade flest aktiviteter under 2014 om fotbollen och innebandyn läggs ihop. Bele Barkarby har dock valt att ha separata föreningar för fotbollen och innebandyn. Sett till enskild förening har Järfälla Basket haft
flest aktiviteter under 2014.
Järfällagymnasterna och Järfälla Simsällskap är två föreningar som engagerar en
majoritet av flickor. Båda två finns med bland de tio föreningar som har flest aktiviteter under 2014. Räknat till antal utövare är även fotbollen en stor flickaktivitet.
Ridsporten som är på elfte plats vad gäller aktiviteter under 2014 är en sport som har
i det närmaste total flickdominans.
Volymer
Antal föreningsaktiviteter, st
Antal föreningar enligt bidragsregler, st
Antal föreningar uppdragsstöd, st
Utbetalt föreningsstöd
enligt bidragsregler,
tkr
Utbetalt uppdragsstöd, tkr
Utbetalt föreningsstöd, handikappverksamhet, tkr
Antal entréer simhallen, st
2014
2013
2012
2011
2010
45134
45 080
49041
49601
50648
72
69
74
70
78
25
18
26
22
22
5239
5 615
5 826
5 800
5 794
3218
3 033
3 378
3 219
3 165
410
375
325
389
225
245 000
260 000
260 000
280 000
-
2015-02-16
25 (39)
FRITIDSGÅRDAR
Verksamhetsområde
Verksamhetsområdet omfattar kommunala fritidsgårdar.
Ekonomiskt utfall
Fritidsgårdar
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2014
0
-16 146
-16 146
16 146
0
Bokslut
2014
0
-16 200
-16 200
16 146
-54
Bokslut
2013
0
-15 574
-15 574
15 574
0
Bokslut
2012
0
-15 636
-15 636
15 569
-67
Fritidsgårdar har ett mindre underskott om 54 tkr.
Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare
Andel %
Bruttokostnader (huvudverksamhet)
Egen regi
tkr
2014
2013
2012
16146
100
100
-
Kommuner/Landsting/Stat
0
0
0
Företag, stiftelser, föreningar
0
0
0
16146
100
100
Summa
0
Måluppföljning och –uppfyllelse
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Den samlade bedömningen av undersökningar och kvalitetsdialog är att verksamhetsområdet fritidsgårdar har god kvalitet med tendens till stigande. Målet som avser
jämställdhet är inte uppfyllda men har under året visat förbättringstendens.
God välfärd
Effektmål
De enskilda besökarnas betyg på
hur nöjda de är med den öppna
fritidsverksamheten ska uppgå till
minst 7 på en 10-gradig skala.
Fritidsgårdsbesökarnas betyg på
det inflytande de har över gårdens
verksamhet ska uppgå till minst 8
på en 10-gradig skala.
Resultatet av
årets mätning
Resultatet är 8,6
Föregående
år
Resultatet är 8,0
Resultatet
var 7,9
Resultatet
var 8,3
Målet uppnått?
2015-02-16
Minst 40 % av alla besökare ska
vara pojkar eller flickor.
16år och uppåt
(Valvet):
19 % flickor 81 %
pojkar
26 (39)
Målet fanns
inte
13-år och
uppåt(övriga gårdar) 39 % flickor
61 % pojkar
Fritids- och kulturvaneundersökning
Uppföljning av effektmål
2014 års fritids- och kulturvaneundersökning har en femgradig skala. De svarande
ger betygssnittet 2,8 vad gäller verksamheten som bedrivs på kommunens fritidsgårdar motsvarar mina förväntningar. Betygssnittet 2011 var 3,0. Frågan i undersökningen är ställd så att endast de som har kunskap om fritidsgårdsverksamheten uppmanats att besvara frågan. 736 personer har svarat. Då personer i åldern 12-75 tillfrågats kan även före detta gårdsbesökare och andra som kommit i kontakt med verksamheten ha besvarat frågan.
Enkätundersökning fritidsgårdar
Björkeby
På Björkeby fritidsgård har enkäten besvarats av ungdomar som är födda åren 1998,
1999, 2000 och 2001. Nära hälften är födda 1999. 58 procent av de som svarat är 58
procent pojkar och 42 procent flickor. På en skala från 1 till 7 ger ungdomarna snittbetyget 6,5 om verksamheten på fritidsgården motsvarar deras förväntningar. Öppettiderna får ett betygssnitt på 5,6. Möjligheterna att ha inflytande över den verksamhet
som bedrivs på fritidsgården får ett betygssnitt på 6,2. Bland de egna kommentarerna
dominerar önskan om ett öppethållande från klockan 13.00. Några önskar även
längre kvällsöppet.
Tallbohov
På Tallbohovs fritidsgård har enkäten besvarats av ungdomar som är födda åren
1998, 1999, 2000 och 2001. 79 procent är födda åren 1999 och 2000. 49 procent av
de som svarat är pojkar och 51 procent flickor. På en skala från 1 till 7 ger ungdomarna snittbetyget 6,1 om verksamheten på fritidsgården motsvarar deras förväntningar. Öppettiderna får ett betygssnitt på 5,0. Möjligheterna att ha inflytande över
den verksamhet som bedrivs på fritidsgården får ett betygssnitt på 5,7. Bland de egna
kommentarerna dominerar önskan om ett utökat öppethållande samt att starta killrespektive tjejgrupp. Flickorna efterfrågar dans och pojkarna tid i sporthallen plus
FIFA-spel.
Viksjöträffen
På Viksjöträffen har enkäten besvarats av ungdomar som är födda åren 1995, 1996,
1997, 1998, 1999, 2000, 2001 och 2002. 54 procent är födda åren 1999, 2000 och
2001. 54 procent av de som svarat är pojkar och 46 procent flickor. På en skala från 1
till 7 ger ungdomarna snittbetyget 6,1 om verksamheten på fritidsgården motsvarar
2015-02-16
27 (39)
deras förväntningar. Öppettiderna får ett betygssnitt på 5,3. Möjligheterna att ha inflytande över den verksamhet som bedrivs på fritidsgården får ett betygssnitt på 5,9.
Bland de egna kommentarerna har några önskat söndagsöppet.
Station 7, Kallhäll
Antal svarande är för få för att kunna dra några generella slutsatser. De som svarat på
enkäten är födda 1998,1999 och år 2000.
Valvet, Jakobsberg
På Ungdomscafé Valvet har enkäten besvarats av ungdomar som är födda åren 1994,
1995, 1997 och 1998. 43 procent är födda år 1995. 86 procent av de som svarat är
pojkar och 14 procent flickor. På en skala från 1 till 7 ger ungdomarna snittbetyget
5,4 om verksamheten på Valvet motsvarar deras förväntningar. Öppettiderna får ett
betygssnitt på 4,6. Möjligheterna att ha inflytande över den verksamhet som bedrivs
på fritidsgården får ett betygssnitt på 4,5. Bland de egna kommentarerna dominerar
önskan om ett utökat öppethållande på fredag- och lördagkvällar.
Kvalitetsuppföljning
Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med
frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens
tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord.
Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny
rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten.
Styrkor
- Ungdomarna känner sig allt tryggare på fritidsgården.
Utvecklingsområden/förbättringsområden
- Jämställdheten har tagit kliv framåt men det är fortfarande önskvärt att fler
tjejer besöker verksamheterna.
- Samverkan med andra aktörer som arbetar med ungdomar, exempelvis fältarbetare och polis för att ytterligare öka tryggheten.
Viktiga händelser
Station 7, fritidsgård i Kallhäll
I februari invigdes fritidsgården Station 7 på Blästervägen i Kallhäll.
Ungdomscafé ”Valvet” i Jakobsberg
I samråd med hyresvärden Järfällahus AB bestämdes att en ny entré till Ungdomscafé Valvet ska byggas. Istället för entré via Postgången/ Riddarplatsen kommer entrén efter ombyggnaden ske från Ynglingavägen.
2015-02-16
28 (39)
Framtiden
Ungdomarnas behov och samhället förändras och det är viktigt att fritidsgårdarna är
med i utvecklingen. Planerna på ett nytt aktivitets- och kulturhus i Järfälla är spännande. Det kan göras till en mötesplats med många samlade och viktiga funktioner.
Det är viktigt att ungdomarna får vara delaktiga i planerna av hur det nya huset skulle
kunna användas.
Förvaltningen ser att det finns behov av mer öppen fritidsverksamhet i centrala Jakobsberg med anledning av den förtätning som planeras i Jakobsbergs centrum och i
Söderdalen.
Lite senare kommer det att bli aktuellt med ny öppen fritidsverksamhet i Barkarbystaden. Förvaltningen tror att det kan bli aktuellt ca 2018-2020.
Det är viktigt att ligga i framkant i planeringen av vilka mötesplatser för ungdomar
som ska finnas och vilka de är till för. Trenderna, särskilt bland de yngre medborgarna, förändrar sig ofta snabbt. Det är ofta som trendskiften går snabbare än det kommunala planeringsmaskineriet.
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal
Besöksstatistik
Årets statistikredovisning från kommunens fritidsgårdar samt ungdomscafé Valvet
visar på en genomsnittlig procentuell fördelning bland de yngre (13-17 år) om 39
procent flickor och 61 procent pojkar bland besökarna. Bland de äldre ungdomarna
(16 år och uppåt) är förelningen 19 procent flickor och 81 procent pojkar.
Könsfördelning bland besöken
Könsfördelning %
Ungdomskafé Valvet, 16 år och uppåt
Björkeby fritidsgård
Tallbohovsgården
Viksjöträffen
Station 7
Summa barn och ungdom 13-17 år
Flickor
19
Pojkar
81
39
45
33
37
39
61
55
67
63
61
2015-02-16
29 (39)
Kostnadsmått
Nettokostnad fritidsgårdar kr/inv
400
350
Kr per invånare
300
280
247
239
217
250
200
Järfälla
Stockholms län
Alla kommuner
150
Fem kommuner
100
50
0
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Fem
kommuner
Kalmar
Mölndal
Sollentuna
Täby
Källa Kolada
Nettokostnaden per invånare ligger 2013 nära genomsnittet för Stockholms län.
Utfallet för Järfälla 2008 beror på till största sannolikhet på felaktigheter i redovisningen. 2008 var det år kultur- och fritidsnämnden övertog huvudmannaskapet för
fritidsgårdarna.
2015-02-16
30 (39)
KULTUR
Verksamhetsområde
Nämnden ansvarar för kulturverksamhet som gynnar barn och ungdom, konstverksamhet, bildarkiv, kulturmiljövård, kulturinformation samt verksamhets- och lokalstöd till kulturföreningar.
Ekonomiskt utfall
Kultur
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2014
0
-7 701
-7 701
7 701
0
Bokslut
2014
71
-7 661
-7 590
7 701
111
Bokslut
2013
70
-7 430
-7 360
7 815
455
Bokslut
2012
0
-7 345
-7 345
7 661
316
Kultur har ett mindre överskott om 111 tkr.
Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare
Andel %
Bruttokostnader (huvudverksamhet)
2014
2013
7140
94
99
94
0
0
0
0
417
6
1
6
7557
100
100
100
tkr
Egen regi
Kommuner/Landsting/Stat
Företag, stiftelser, föreningar
Summa
2012
Måluppföljning och –uppfyllelse
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Verksamhetsområdet kultur är det av nämndens områden som är svårast att mäta. Det
är därför förvaltningen på expertinrådan infört kvalitetssamtal för att professionellt
bedöma kvaliteten.
Den samlade bedömningen av undersökningar, kvalitetsdialog och redovisningen av
verksamheten riktad till för- och grundskola är att kulturområdet har hög kvalitet
trots relativt små resurser i jämförelse med andra kommuner. Sammantaget är
måluppfyllelsen definitivt ”grön” för området kultur.
2015-02-16
31 (39)
God välfärd
Effektmål
De enskilda besökarnas betyg
på hur nöjda de är med kulturverksamheten ska uppgå till
minst 7 på en 10-gradig skala.
Resultatet av årets
mätning
Resultatet sammanvägt av två
undersökningar* är
6,7. Senaste mätningen fördelad på
kön syns här intill
Föregående
år
Totalt 7,5
Kvinnor 7,8
Män 6,9
Målet
uppnått?
* Sammanvägt resultat av fritids- och kulturvaneundersökningen och brukarenkäter
Fritids- och kulturvaneundersökning
Uppföljning av effektmål
2014 års fritids- och kulturvaneundersökning har en femgradig skala. De svarande
ger ett betygssnitt på 3,0 vad gäller den av kommunen anordnade kulturverksamheten motsvarar mina förväntningar. Betygssnittet 2011 var 3,2.
Bedömningen av kulturaktiviteter i kommunen, anordnade av såväl kommunala som
andra anordnare, får betygssnittet 2,9 i 2014 års fritids- och kulturvaneundersökning.
I 2011 års undersökning var betygssnittet 3,1.
När det gäller frågan om detta effektmål har enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av kommunens kulturverksamhet svarat (524 personer).
Övriga resultat i fritids- och kulturvaneundersökningen
Sex procent (75 personer) av de svarande är aktiva medlemmar i en kulturförening.
Det är en minskning med två procent jämfört med 2011 års undersökning.
63 procent (786 personer) av de svarande anser att vård av kulturhistoriska miljöer
ska prioriteras i kommunens verksamhet. Det är en minskning med tre procent jämfört med 2011 års undersökning men ändå det område inom kulturverksamheten som
prioriteras högst.
SCB:s medborgarundersökning
I SCB:s medborgarundersökning som Järfälla deltagit i gavs ett betygsindex mellan 0
och 100 (NKI = Nöjd Kund Index). För kultur gavs ett betygsindex på 58, vilket är
en minskning från 2012 och 2013 års index på 59. Index från 55 till 74 räknas som
”nöjd”.
Brukarmätning – mätning bland besökarna
I den senaste mätningen bland brukarna/besökarna av effektmålet gav kvinnor betyget 7,8 och män betyget 6,9. Sammanlagt ger det ett betyg på 7,5.
Kvalitetsuppföljning
Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med
frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens
tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord.
2015-02-16
32 (39)
Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny
rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten.
Styrkor
- Kulturarbetet i förskola och grundskola som gör att alla barn och ungdomar
erbjuds kvalitativa kulturupplevelser. Verksamheten görs på uppdrag av barnoch ungdomsnämnden.
- Samarbetet kring ”Ljuset i höjden”. Ett kulturprojekt i Tallbohovsområdet
med grundskolan, kulturen och fritidsgården som aktörer.
- Mediaområdet – Mediepedagogiskt Centrum som tillhör toppen i länet.
Utvecklingsområden/förbättringsområden
- Verksamhet för funktionsnedsatta.
- Skapa fler mötesplatser.
Kvalitetsmätning av kulturinsatser i för- och grundskola
Barn- och ungdomsförvaltningen har försökt att mäta vilken effekt kulturinsatserna
har på barnen och elevernas lärande. Man har utvärderat Amatörer möter proffs,
Skapande skola och Skolbio via enkäter till pedagoger inom förskola och grundskola.
Av de pedagoger som varit med på Amatörer möter proffs och som svarat på enkäten
är många nöjda både när det gäller utformningen av aktiviteterna och samarbetet med
Järfälla kultur. Pedagogernas bedömningar av barnens upplevelser pekar på en positiv uppfattning av aktiviteternas värde även om det är svårt att dra direkta samband
till lärandet.
När det gäller skolbio är pedagogerna nöjda och hälften anger att det knyter an till
lärandet men det går inte att utläsa i vilken utsträckning det knyter an till det pedagogiska upplägget på för- eller grundskolan. Detta är ett utvecklingsområde.
I redovisningen av Skapande skola till kulturrådet betonas vikten av alternativa sätt
till kunskapsinhämtning såsom ett varierat, kreativt och praktiskt arbetssätt eftersom
det hjälper eleverna att förstå ett teoretiskt ämne. Detta har lett till ökad motivation
och fördjupad kunskapsinhämtning hos eleverna. Pedagogerna blir inspirerade och
får större kunskaper om och idéer kring alternativa arbetssätt.
Kvalitetsmätningen av kulturinsatserna i för- och grundskola kommer fortsätta att
utvecklas.
Viktiga händelser
Den tidigare chefen för Järfälla Kultur gick under sommaren i pension efter lång tid i
kommunens tjänst och en ny chef rekryterades. Den nya chefen tillträdde i oktober
2014.
Framtiden
I budgetbeslutet för 2014 fick förvaltningen i uppdrag att under år 2014 bygga upp
en struktur för ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck som
2015-02-16
33 (39)
skulle starta 2015. Uppdraget är utfört men genom förändringarna i den nya koalitionens budgetbeslut för 2015 så kommer systemet med kulturskolepeng och fritidscheck inte att starta. Arbetet med detta har varit lärorikt och har gett många utvecklade kunskaper.
Förvaltningen planerar för Järfällas expansion. När allt fler människor flyttar in
måste konst-, evenemangs- och programverksamheten öka i proportion till befolkningstillväxten. Den första tydliga expansionsetappen blir den kulturverksamhet som
planeras att starta i anläggningen Herrestaskolan i Barkarbystaden.
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal
Kostnadsmått
Nettokostnad allmän kulturverksamhet kr/inv
400
368
350
Kr per invånare
300
250
200
241
216
Järfälla
175
Alla kommuner
150
Stockholms län
Fem kommuner
100
Fem
kommuner:
Kalmar
Mölndal
Sollentuna
Täby
50
0
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Källa Kolada
Utvecklingen för Järfällas nettokostnad per invånare har följt Stockholms läns utveckling någorlunda lika sedan 2002 men börjat minska 2013. Genomsnittskostnaden för samtliga kommuner är betydligt högre.
Verksamhetsvolymer
Antal utställningar
Antal program barn och
unga
Antal besök
skolbio
2014
7
2013
9
2012
9
2011
8
2010
7
2009
9
34
35
25
30
27
23
11 810
11 228
11 568
11 550
12 142
13 754
2015-02-16
34 (39)
KULTURSKOLA
Verksamhetsområde
Inom kulturskolan bedrivs ämnesundervisning i musik, drama/teater, nycirkus, bild
och form samt dans. Undervisningen bedrivs enskilt eller i grupp/ensemble. Utöver
detta ska en utåtriktad kulturverksamhet mot kommunmedborgarna bedrivas.
Ekonomiskt utfall
Kulturskola
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2014
0
-11 834
-11 834
11 834
0
Bokslut
2014
0
-11 865
-11 865
11 834
-31
Bokslut
2013
0
-11 423
-11 423
11 423
0
Bokslut
2012
0
-11 159
-11 159
11 157
-2
Kulturskola har ett underskott om 31 tkr.
Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare
Andel %
Bruttokostnader (huvudverksamhet)
Egen regi
tkr
2014
2013
2012
11800
100
100
100
0
Kommuner/Landsting/Stat
0
0
0
Företag, stiftelser, föreningar
0
0
0
0
11800
100
100
100
Summa
Måluppföljning och –uppfyllelse
Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Verksamhetsområdet kulturskola är betydligt lättare att mäta än området kultur. Det
beror på att verktyget Våga Visa ger tydliga svar på nöjdheten från en stor andel av
de aktiva brukarna. Den samlade bedömningen av brukarundersökningar och kvalitetsdialog visar att området kulturskola har hög kvalitet trots relativt små resurser i
jämförelse med andra kommuner. Måluppfyllelsen är definitivt ”grön”.
God välfärd
Effektmål
De enskilda besökarnas
betyg på hur nöjda de är
med kulturskoleverksamheten ska uppgå till minst 8
på en 10-gradig skala.
Resultatet
av årets
mätning
Målet är
enligt bedömningen
uppfyllt
Föregående år
Målet var
enligt bedömningen
uppfyllt
Målet uppnått?
2015-02-16
35 (39)
Fritids- och kulturvaneundersökning
Uppföljning av effektmål
2014 års fritids- och kulturvaneundersökning har en femgradig skala. När det gäller
frågan om detta effektmål har enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av
kommunens kulturskola svarat (412 personer). De svarande ger betygssnittet 3,0 vad
det gäller att verksamheten i kulturskolan motsvarar deras förväntningar. Resultatet
2011var 3,2.
Övriga resultat i fritids- och kulturvaneundersökningen
56 procent (699 personer) av de som svarat på enkäten anser det viktigt att kommunen prioriterar kulturskoleverksamheten. Det är en ökning med nio procent i jämförelse med 2011 års undersökning. Kulturskolan är det område i undersökningen som
har den starkaste ökningen totalt inom fritids- och kulturområdet vad gäller prioritering.
Våga Visa – brukarundersökning
I 2014 års Våga Visa undersökning svarar 54 procent av eleverna att ”det stämmer
mycket bra” att de är nöjda med kulturskolan. 41 procent svarar att det stämmer
”ganska bra”. Mot svarande procentsiffror i 2012 års undersökning var 62 procent
respektive 35 procent.
Av de som svarat på undersökningen är 62 procent flickor och 37 procent flickor.
Hälften av de svarande är i åldern 10-12 år. 30 procent tycker det ”stämmer mycket
bra” och 40 procent att det ”stämmer ganska bra” att de får vara med och bestämma
vad de ska göra på lektionerna. 93-97 procent har markerat ”stämmer mycket bra”
och ”stämmer ganska bra” när det gäller att känna sig trygg på lektionerna samt när
de går till och från kulturskolan.
Kvalitetsuppföljning
Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med
frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens
tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord.
Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny
rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten.
Styrkor
- Förbättrad tillgänglighet. Kön till kulturskolan har minskat.
- En stor ämnesbredd.
- Arbetet med ett jämställt förhållningssätt och utbud är nu så pass etablerat att
det påverkar planeringen av verksamheten och utformningen av utbudet.
Utvecklingsområden/förbättringsområden
- Mångfaldsarbetet samt att nå de socioekonomiskt svagare grupperna.
- I större utsträckning attrahera pojkar.
2015-02-16
-
36 (39)
Minska andelen enskild undervisning och istället erbjuda mer av gruppundervisning.
Verksamhet för funktionsnedsatta.
Viktiga händelser
Förvaltningen på beställarsidan har under året funnits representerad innehaft ordförandeskapet i styrgruppen i det kommungemensamma nätverket ”Våga Visa”. Nätverket är i huvudsak inriktat på utvärdering och utveckling av kulturskoleverksamheten. I nätverket ingår följande kommuner: Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nacka,
Stockholm, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö.
Framtiden
I budgetbeslutet för 2014 fick förvaltningen i uppdrag att under år 2014 bygga upp
en struktur för ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck som
skulle starta 2015. Uppdraget är utfört men genom förändringarna i den nya koalitionens budgetbeslut för 2015 så kommer systemet med kulturskolepeng och fritidscheck inte att starta. Arbetet med detta har varit lärorikt och har gett många utvecklade kunskaper.
Förvaltningen planerar för Järfällas expansion. När allt fler människor flyttar in
måste kulturskolans verksamhet öka i proportion till befolkningstillväxten. Därför
kommer förvaltningen fortsätta att arbeta för ett system som innebär volymkompensation.
I länsorganisationen för kultur-, idrotts- och fritidsverksamheter planeras det för regional samverkan där verksamheterna inom musik- och kulturskolorna i länets kommuner kan samverka för att nå en vinna-vinna-situation. Samverkan kan med stora
fördelar göras inom ämnen och kurser som inte finns i alla kommuner. Ett andra fält
är orkesterverksamhet på lite högre nivå. Det tredje fältet som är viktigt att samverka
inom är verksamhet för personer med funktionsnedsättningar av olika slag.
2015-02-16
37 (39)
Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal
Kostnadsmått
Kostnad musik- och kulturskola kr/inv 7-15 år
3 000
Kr per invånare
2 500
2 675
2 635
2 385
2 000
1 500
1 608
Järfälla
Stockholms län
Alla kommuner
1 000
500
0
Fem kommuner
Fem kommuner:
Kalmar
Mölndal
Sollentuna
Täby
Östersund
Källa Kolada
Järfälla avviker kraftigt från de jämförda kommunerna. Fram till år 2004 hade Järfälla en likartad kostnadsutveckling som övriga kommuner. Gapet i förhållande till
de övriga har sedan ökat men minskat något de senaste åren. Det kan dock finnas
något fel i redovisningen. Om kostnaderna för beställaren 2012 fördelas på antalet
personer i åldern 7-15 år blir kostnaden 1 547 kr per invånare. Faktum kvarstår dock
att avståndet till övriga kommuner är stort.
2015-02-16
38 (39)
Volymer
Antal elever 6-16 år som deltar i verksamhet inom ämnena Bild och Form, Dans,
Drama, Musik och Nycirkus fördelat på flickor och pojkar
2014
Flickor Pojkar
Antal elever
6-16 år som
deltar i verksamhet inom
ämnena Bild
och Form,
Dans,
Drama,
Musik och
Nycirkus,
fördelat på
flickor och
pojkar
Bild och
Form
Dans
Drama
Kortkurser
(helår)
Musik
Nycirkus
Totalt antal
elever
Totala antalet i åldern 6-16 år
av befolkningen i Järfälla,
fördelat på flickor och pojkar
2013
Flickor Pojkar
2012
Flickor Pojkar
33
8
29
8
38
12
102
65
11
21
86
62
15
16
115
74
19
23
62
51
87
50
106
51
467
314
426
308
410
283
116
36
100
24
101
22
845
441
790
421
844
410
4 647
5 037
4 515
4 859
4 417
4 731
Åldern 6-16 är vald för att få jämförbarhet med övriga länets elevstatistik. 138 elever är yngre än 6 år och äldre än 16 år deltar främst i ämnena dans och nycirkus.
13 % av alla barn i Järfälla i åldern 6 – 16 år deltog i kulturskolans undervisning.
Totalt deltog 1 173 elever i åldern 6-16 år i kulturskolans löpande verksamhet, kortkurser ej medräknade. Vid årets slut var det totala antalet elever, sett till alla åldrar,
1 424 stycken. Motsvarande tidpunkt 2013 var det totala antalet elever 1 404.
OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
Verksamhetsområde
Ekonomiskt utfall
Oförutsedda utgifter
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
Budget
2014
0
-791
-791
791
0
Bokslut
2014
0
0
0
791
791
Bokslut
2013
0
-115
-115
564
449
Bokslut
2012
0
0
0
581
581
Oförutsedda utgifter har ett överskott om 791 tkr. Medlen har inte använts.