Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Labmedicin Skåne

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Labmedicin Skåne
Godkänd av Magnus Jöud
Version 1
2015-01-16
S-IgE (total-IgE)
Provtagning, provtagningsmateriel och hantering
Helblodsrör med eller utan gel
EDTA-rör kan användas
Lämplig provvolym: 5 ml helblod
Minsta provvolym: 120 µl.
Prov kan förvaras i 7 dagar i 4-8°C. Vid längre förvaring före analys bör proven frysas.
Transport
Kan transporteras i rumstemperatur.
Indikation
Kompletterande analys vid utredning av allergi samt vid misstanke om immunbrist, särskilt hyper-IgEsyndrom, och vid utredning av parasitsjukdom.
Svar
Svar anges i kU/L.
Svar skickas inom en vecka.
Metod/Analysprincip
Metoden är en fluoroenzymimmunoassay (FEIA).
Anti-IgE är kovalent kopplat till en ImmunoCAP (en fast fas bestående av ett cellulosaderivat) och
reagerar med total-IgE i tillsatt patientserum. Ospecifikt IgE tvättas bort och konjugat (enzymmärkt
anti-IgE) sätts till för att bilda ett komplex. Efter inkubering tvättas obundet enzymmärkt anti-IgE bort
och det bundna komplexet inkuberas med en framkallningslösning innehållande substrat. Konjugerat
enzym reagerar med substrat vilket ger upphov till en fluorescerande produkt. Efter tillsättning av
stopplösning mäts fluorescensen i eluatet. Fluorescensen är direkt proportionell till IgEkoncentrationen i provet.
För att klassificera resultaten jämförs fluorescensen i patientprovet med fluorescensen i en standard
som körs parallellt.
Referensintervall
Referensvärde för S-IgE motsvarar geometriskt medelvärde (GM)+1 standardavvikelse (SD) hos icke
atopiska barn respektive oselekterade blodgivare.
Ålder
<3 mån
>3 mån
>6 mån
>9 månader
>1 år
>2 år
>3 år
>4 år
>5 år
>6 år
>7 år
>8 år
>9 år
Referensvärde (kU/L)
<2,3
<4,1
<7,3
<10
<13
<23
<32
<40
<48
<56
<63
<71
<78
1 (2)
Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Labmedicin Skåne
Godkänd av Magnus Jöud
>10 år
>18 år
Version 1
2015-01-16
<85
<129
Medicinsk bakgrund
Immunglobulin E, IgE, produceras av plasmaceller och kan binda till receptorer på mastceller och
basofila celler. Korsbindning av IgE-receptorer på dessa celler ger upphov till frisättning av mediatorer
(histamin m.fl.) som orsakar symptom karakteristiska för allergi. Koncentrationen av IgE i serum är
extremt låg jämfört med andra immunglobulinklasser och ökar från ett geometriskt medelvärde på 0,22
kU/L vid födelsen till ungefär 20 kU/L vid 14 års ålder (vuxet värde).
Vid allergiska överkänslighetsreaktioner, exempelvis allergisk rhinokonjunktivit, allergisk astma,
atopiskt eksem och urtikaria, är som regel S-IgE förhöjt. I de flesta fall fås dock mer information
genom atopiscreentest som Phadiatop eller direkt analys av specifikt IgE mot misstänkt(-a) allergen.
Analys av total-IgE har därmed en begränsad användning vid screening för atopi och allergi.
Hos patienter med parasitsjukdomar samt vid vissa immunbristsjukdomar (klassiskt vid hyper-IgE
syndrom men även Wiskott-Aldrichs och DiGeorges syndrom) är IgE också vanligen förhöjt, samt vid
parasitinfektioner och efter viral och bakteriell infektion (t.ex. CMV och Staphylococcus aureus).
Förhöjda koncentrationer kan också förekomma hos rökare samt vid blodmaligniteter.
Litteraturreferenser
1. Truedsson L, red. Klinisk immunologi. Lund: Studentlitteratur; 2012.
2. Gould HJ, Sutton BJ. IgE in allergy and asthma today. Nat Rev Immunol. 2008 Mar;8(3):205–
17.
3. Johansson SGO. The story of IgND. J Allergy Clin Immunol 2005;115(3):644-8.
4. Hedlin G, Larsson K, red. Allergi och astma. Lund: Studentlitteratur; 2009.
5. Johansson S.G.O., Yman L. In Vitro Assays for Immunoglobulin E. Clin Rev Allergy
1988;6(2):93-139.
2 (2)