Komplementära Och Alternativa Metoder Vid ångest - Ping-Pong

Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2008
Komplementära och alternativa metoder
vid ångest- och depressionssjukdomar
– en litteraturöversikt om patienters upplevelser
Complementary and alternative methods
on anxiety and depression disorders
– an overview about patients’ experiences
Författare: Emma Rosenberg och Karin Wallmark
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2008
Komplementära och alternativa metoder
vid ångest- och depressionssjukdomar
– en litteraturöversikt om patienters upplevelser
Sammanfattning
Bakgrund: Komplementär och alternativ medicin (KAM) användes i stor
utsträckning av personer med ångest- och depressionssjukdomar. Det fanns mer
evidens för effekter av vissa KAM-metoder än av andra. Teoretisk referensram var
Phil Barkers Tidvattensmodell. Syfte: Att undersöka resultat från kvalitativ och
kvantitativ forskning om vad personer med ångest- eller depressionssjukdom upplevt
i samband med användning av komplementära och alternativa metoder. Metod: En
litteraturöversikt genomfördes, med databassökningar och manuella sökningar efter
vetenskapliga artiklar. En induktiv innehållsanalys gjordes, där författarna sökte efter
patienters upplevelser i artiklarnas resultat, och teman inom dessa upplevelser
kartlades. Resultat: De teman som hittades i analysen var; Depressions- och
ångestsymptom, Negativa upplevelser, Kroppsliga och själsliga upplevelser, Att ingå
i en grupp, Självbild, Konventionella läkemedel, Att välja KAM och Annat som
påverkats. Diskussion: En begränsning i studiens metod var att datainsamlingen inte
gjordes helt systematiskt, men materialet som hittades var adekvat för studiens
analys. Flera element från referensramen gick att återfinna i resultatet. Slutord:
Studien har frambringat värdefull kunskap för sjuksköterskor inom psykiatrisk vård,
om vad personer med ångest- och depressionssjukdomar upplever vid användning av
KAM.
Nyckelord: Komplementära och alternativa metoder, depression, ångest, patienters
upplevelser.
ii
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2008
Complementary and alternative methods
on anxiety and depression disorders
– an overview about patients’ experiences
Abstract
Background: Complementary and alternative medicine (CAM) was mostly used by
people with anxiety and depression disorders. There is more evidence, regarding the
effect of some CAM-methods than others. The theoretical framework was Phil
Barkers Tidal Model. Aim: To examine results from qualitative and quantitative
research of what people with anxiety or depression disorders experienced in the use
of complementary and alternative methods. Methods: An overview was conducted,
with database and manual searches of scientific articles. An Inductive Content
analysis was conducted, with which the authors looked for patients' experiences in
the articles’ results, and themes in these experiences were mapped. Findings: The
themes found in the analysis were Depressions and anxiety symptoms, Negative
experiences, Body and mind experiences, Being in a group, Self-image,
Conventional medicine, Choosing CAM and Other things effected. Discussion: A
limitation of the study's methodology was that data were not entirely systematic
collected, but the material found was adequate for the study analysis. Several
elements from the frame of reference were to be found in the results. Conclusion:
The study has generated valuable knowledge for nurses in psychiatric care, about
what people with anxiety and depression disorders experience in the use of CAM.
Key words: Complementary and alternative methods, depression, anxiety, patients’
experiences.
iii
Innehållsförteckning
Inledning .............................................................................................................................................. 1
Bakgrund .............................................................................................................................................. 1
Ångest- och depressionssjukdomar ................................................................................................. 1
Komplementär och alternativ medicin ............................................................................................ 2
Komplementära metoder vid ångest och depression ....................................................................... 2
Teoretisk referensram ...................................................................................................................... 4
Problemformulering ........................................................................................................................ 5
Syfte ..................................................................................................................................................... 6
Metod ................................................................................................................................................... 6
Datainsamling.................................................................................................................................. 6
Dataanalys ....................................................................................................................................... 7
Etiska betänkanden .......................................................................................................................... 7
Resultat................................................................................................................................................. 7
Depressions- och ångestsymptom ................................................................................................... 7
Negativa upplevelser ....................................................................................................................... 8
Kroppsliga och själsliga upplevelser ............................................................................................... 9
Att ingå i en grupp ......................................................................................................................... 10
Självbild ........................................................................................................................................ 11
Konventionella läkemedel ............................................................................................................. 12
Att välja KAM ............................................................................................................................... 13
Annat som påverkats ..................................................................................................................... 14
Diskussion .......................................................................................................................................... 14
Metoddiskussion............................................................................................................................ 14
Resultatdiskussion ......................................................................................................................... 15
Slutord ........................................................................................................................................... 18
Förslag till vidare forskning .......................................................................................................... 19
Referenser .......................................................................................................................................... 20
Bilaga 1. Sökmatris
Bilaga 2. Artikelmatris
Bilaga 3. Skattning av vetenskaplig styrka
iv
Inledning
Vid början av detta arbete hade vi ett intresse för psykiatrisk omvårdnad och var nyfikna på att
fördjupa oss inom detta, då vi nyligen läst en kurs i detta i vår utbildning. Vi ville även ta reda på
om det finns några komplementär- eller alternativmedicinska metoder för psykiska sjukdomar.
Den forskning som har gjorts och görs om komplementär medicin, visar i vissa fall vetenskapligt
stöd för goda effekter utav dessa metoder, och vartefter vissa visar sig användbara, kan hälso- och
sjukvården öppna sig för integrerad användning av dessa metoder, som komplement till de
konventionella behandlingsmetoderna. Om denna utveckling skall ske, krävs det att
yrkesverksamma sjuksköterskor, som till stor del står för kvalitetsutvecklingen inom hälso- och
sjukvården, är medvetna om och öppna för växande forskningsbaserad kunskap om komplementära
och alternativa metoder.
Med vårt intresse för psykiatrisk vård och omvårdnad, vill vi därför ta reda på vad det finns för
erfarenheter av användande av komplementära metoder vid vård av personer med psykiska
sjukdomar. För att begränsa oss något har vi valt att endast titta på behandling av de psykiatriska
diagnoserna depression och ångestsyndrom.
Bakgrund
Ångest- och depressionssjukdomar
Ångesttillstånd delas in i primär och sekundär ångest, där sekundära ångesttillstånd föreligger då
ångesten är ett av symptomen på en annan psykisk eller somatisk sjukdom (Allgulander, 2005).
Primär ångest innebär att det är ångesten som är personens huvuddiagnos. Inom primära
ångesttillstånd finns flera olika typer, som specifik fobi, social fobi, tvångssyndrom, generaliserat
ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och paniksyndrom. Ångest yttrar sig på olika sätt
beroende på vilken typ av syndrom man har, men en grundläggande beskrivning av ångest är känsla
av oro, rädsla eller ängslan (Allgulander, 2005).
Depression är ett så kallat förstämningssyndrom, eller en affektiv sjukdom, vilket innebär ett
förändrat stämningsläge (Allgulander, 2005). Ett förändrat stämningsläge kan yttra sig som bipolärt
syndrom, då personen pendlar mellan uppvarvning, mani, och nedstämdhet, depression. Den
vanligare formen är dock den unipolära affektiva sjukdomen, där inga maniska perioder
förekommer, utan endast depressionsperioder. Unipolära affektiva tillstånd finns i några olika
former där de vanligaste är egentlig depression och dystymi. Den egentliga depressionen
kännetecknas av ett flertal symptom på nedstämdhet, minskat intresse, minskad glädje, med mera.
Dystymi kännetecknas av långa perioder (minst två år) av nedstämdhet men med lindrigare
symptomnivå än vid en egentlig depression (Allgulander, 2005).
Behandling för ångest- och depressionssjukdomar inom den konventionella hälso- och sjukvården
innefattar i huvudsak farmakologisk behandling. Utöver detta förekommer vissa psykoterapeutiska
behandlingar och elektrokonvulsiv behandling (ECT) vid affektiva tillstånd. Vid specifika fobier
erbjuds beteendeterapi (Allgulander, 2005; Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU],
2004; 2005).
1
Komplementär och alternativ medicin
Carlson och Falkenberg (2007) skriver att komplementär medicin har en förklaringsmodell och
modell för diagnostik och behandling som är förenlig med skolmedicinens. Komplementär medicin
kan således användas som komplement till konventionell vård. Alternativ medicin, däremot, utgår
ifrån alternativa förklaringsmodeller, och har andra modeller för diagnostik och behandling än
skolmedicinen. Denna är ett alternativ till vanlig hälso- och sjukvård (Carlson & Falkenberg, 2007).
Integrativ medicin innebär att komplementära metoder kombineras med sedvanlig skolmedicin.
Detta är ett sätt att i den vanliga hälso- och sjukvården utgå ifrån ett helhetsperspektiv och se till
patienten som individ. Exempel på detta är när komplementära metoder som står på vetenskaplig
grund används i hälso- och sjukvården kombinerat med skolmedicin (Carlson & Falkenberg, 2007).
USA:s nationella centrum för komplementär och alternativ medicin, NCCAM, delar in
komplementära och alternativa metoder i fyra grupper. Dessa fyra är:
1. Kropp- och själmetoder (Mind-Body Medicine), som bland annat innefattar meditation,
bön, andlig healing, samt konstnärliga terapier som bild, musik och dans.
2. Biologiska metoder, till exempel örter, vitaminer och kosttillskott.
3. Manipulativa och kroppsliga metoder, som kiropraktik, osteopati och massage.
4. Energimetoder som qigong, Reiki och terapeutisk beröring (NCCAM, 2008).
Enligt Nationalencyklopedin (2008) tillämpar man inom komplementär och alternativ medicin
(KAM) ofta inte egen diagnostik, utan man utgår vanligtvis ifrån patientens egen benämning av sitt
tillstånd, eller en diagnos personen fått ifrån konventionell hälso- och sjukvård. Viss KAM syftar till
att förebygga ohälsa men mestadels är KAM-metoder inriktade på behandling av sjukdomar eller
symptom. Vidare anger Nationalencyklopedin (2008) att drygt 200 olika alternativmedicinska
metoder tillämpas i Sverige. Här delas dessa in i fem olika kategorier, nämligen:
1. Behandling av fysikalisk karaktär
Exempelvis behandlingar med ljus, ljud eller magneter
2. Behandling av kemisk-biokemisk karaktär
Exempelvis naturläkemedel, aromaterapi och oljemassage
3. Behandling som har beröringspunkter med sjukgymnastik, ofta kombinerad med
element av psykoterapi
Exempelvis rörelse- och hållningsövningar, massage, frigörande andning (qigong),
akupunktur
4. Behandling av psykologisk natur
Inom denna kategori finns både samtals- eller psykoterapimetoder, och metoder med
utgångspunkt ifrån föreställningar om energifält i och kring kroppen.
Exempel: Meditation, Healing, polaritetsterapi
5. Behandling baserad på religioner och vishetsläror
Exempel: Religiös healing, ayurvedisk medicin, antroposofisk medicin, yoga
(Nationalencyklopedin, 2008).
Komplementära metoder vid ångest och depression
Utbredningen av KAM-användning vid depression och ångestsjukdomar, har bland annat studerats
av Pilkington, Rampes och Richardsson (2006) och Bazargan et al. (2008). Pilkington et al. har i en
översiktsartikel sammanställt aktuell forskning om komplementära metoder vid depression. De
skriver att depression och ångest är några utav de vanligaste orsakerna till att personer söker hjälp
av komplementära metoder i USA. I artikeln går de igenom metoder som akupunktur, aromaterapi,
massage, reflexologi, diet och nutritionstillskott, örtmedicin, homeopati, meditation, yoga,
2
avslappningsteknik, dans- och musikterapi, ljusterapi och andlig healing (Pilkington et al., 2006).
En studie av Bazargan et al. (2008), om KAM-användning bland deprimerade afro-amerikanska och
latinamerikanska personer i primärvården, visar att användning av KAM för depressionssymtom är
utbredd inom dessa grupper. Över 57 procent av studiens deltagare, använde sig av KAM för sina
psykiska symtom. I studien diskuteras att ett samband till användning av KAM inom dessa grupper
är avsaknad av sjukförsäkring (Bazargan et al., 2008).
Pilkington et al. (2006) tar i sin bakgrund upp flera studier som visat en utbredd användning av
komplementära terapier bland personer med depression i USA. Mellan 22 och 54 procent av
personer med depression sägs i olika studier ha använt någon komplementär behandling under de
senaste tolv månaderna (Pilkington et al., 2006).
Chow och Tsang (2007) menar att en anledning till att personer med ångestsjukdomar väljer att
använda KAM-terapier, är att behandlingar inom konventionell sjukvård inte alltid är adekvata. De
metoder som författarna tar upp som vanliga konventionella behandlingar är kognitiv
beteendeterapi (KBT) och läkemedelsbehandling. Författarna tar i artikeln upp evidens som visar att
det inte är alla personer med ångestsjukdomar som blir hjälpta av vare sig KBT eller de läkemedel
som finns till handa, och att många läkemedel dessutom ger biverkningar (Chow & Tsang, 2007).
Författarna pekar på växande vetenskaplig evidens för alternativa behandlingar som qigong, yoga,
meditation och biofeedback som effektiva behandlingar för förbättring av psykisk och fysisk hälsa
(Chow & Tsang 2007).
SBU (2005) skriver i en rapport om behandling vid ångestsyndrom, att det finns väldokumenterad
effekt av bensodiazepiner för ångesttillstånd. Däremot är det vanligt att ångestsymptomen kommer
tillbaka då behandling pågått en tid, med starkare symptom än före behandlingen. Dessutom kan
dessa läkemedel medföra förvirring och störningar i lukt- och känselsinnet vid utsättning av
medicinen. Risken är även stor för utveckling av läkemedelsberoende (SBU, 2005).
I en rapport om behandlingar för depressionssjukdomar, skriver SBU (2004) att alla läkemedel som
är godkända för depressionsbehandling i Sverige, har bevisat större effekt än placebo. Däremot har
långtidsbehandling med dessa medel för förebyggande av återfall i depression, endast begränsad
effekt då 20 procent återfaller med denna behandling, till skillnad från 40 procent av de som varit
utan behandling. SBU (2004) skriver vidare att behandling med så kallade tricykliska antidepressiva
läkemedel, ofta ger biverkningar i form av yrsel, trötthet, förstoppning, muntorrhet och
viktuppgång, medan de så kallade SSRI-preparaten ofta orsakar huvudvärk, illamående, diarré samt
sexuella problem (SBU, 2004).
KAM-terapiers effekter för personer med ångest och depressionssjukdomar, har studerats bland
annat av Watt, Laugharne och Janca (2008), Ernst, Rand och Stevinson (1998) samt Butler et al.
(2008). Watt et al. har i en översiktsartikel tittat på olika komplementära metoder vid vård av
personer med ångest och depression. Av deras artikel framkommer att flera olika metoder har
använts, bland annat örtbehandling, kognitiva behandlingsmetoder och fysiska behandlingar. I sin
slutsats diskuterar författarna att av de örtbehandlingar som tittats på, visade sig Kava vara effektivt
för reducering av ångest och Johannesört effektivt för behandling av mild till måttlig depression
(Watt et al., 2008).
Ernst, Rand och Stevinson (1998), har i en omfattande litteraturöversikt tittat på evidensen för
komplementära terapier vid depression, där de kom fram till att motion och Johannesört var de enda
behandlingarna som visade sig ha tillräcklig evidens, för att kunna sägas vara effektiva (Ernst et al.,
1998). Butler et al. (2008) har dock i en mindre studie om meditation och yoga, samt hypnosterapi,
funnit att meditation med yoga gett en signifikant större minskning av depressionssymtom enligt
3
Hamilton Rating Scale for Depression, jämfört med kontrollgruppen. Förbättringen av symptomen i
hypnosgruppen uppnådde däremot inte statistisk signifikans (Butler et al., 2008).
Horne-Thompson och Grocke (2008) har genomfört en studie för att undersöka om musikterapi kan
reducera ångestnivåer hos terminalt sjuka personer. I studien användes en experimentgrupp, där
deltagarna fick lyssna till musik vid ett tillfälle, samt en kontrollgrupp, där deltagarna fick en stunds
sällskap av en frivillig person. Ångestnivåer hos experimentgruppen visade sig vara signifikant
lägre efter interventionen, än hos kontrollgruppen (Horne-Thompson & Grocke, 2008).
Bonadonna har i sin översiktsartikel (2003) granskat studier av meditationsterapiers effekt på olika
kroniska sjukdomar. Hon visar i artikeln att ett flertal studier ger stöd för att meditation har goda
effekter på ångest, depression, självkänsla och stress, samt att meditationsterapier generellt sett
förbättrat kliniska symtom. Framför allt kan meditationsterapi sägas förbättra såväl psykiska som
fysiska symtom på kroniska sjukdomar, samt förbättra personers upplevelse av att leva med dessa
sjukdomar (Bonadonna, 2003).
Teoretisk referensram
Som teoretisk referensram har examensarbetets författare valt omvårdnadsteoretikern Phil Barkers
Tidvattensmodell för återvinnande av psykisk hälsa. Phil Barker är en brittisk
psykiatrisjuksköterska och omvårdnadsteoretiker född 1946 som har lagt fram publikationer inom
psykiatrisk omvårdnad alltsedan 1978 (Tomey & Alligood, 2006). Mellan 1997 och 1999
utvecklade han sin teori ”Tidvattensmodellen” (The Tidal Model) (Barker, 2001).
Tidvattensmodellen vilar på tre huvudsakliga teoretiska referensramar: 1) psykiatrisk
omvårdnadsteori som härstammar från behovet av omvårdnadsforskning, 2) omvårdnadsteoretikern
Peplaus teori om interpersonella relationer, och 3) bemyndigande (empowerment) inom
interpersonella relationer (Barker, 2001).
I Barkers teoretiska texter, används inte termen ”patient” utom i undantagsfall. I stället används ofta
termerna ”person”, eller ”personen som vårdas”. I en av artiklarna (Buchanan-Barker & Barker,
2008) beskrivs att den passiva termen ”patient”, inom publikationer om psykiatrisk omvårdnad, på
senare tid har bytts ut mot aktiva termer som ”vårdtagare” och liknande.
Tidvattensmodellen betonar de flytande och obestämda egenskaperna hos mänskliga upplevelser,
vilket lånas ifrån kaosteorin (Barker, 2002). Förändring, tillväxt och utveckling sker genom små,
ofta knappt synliga förändringar, vilka följer bestämda men oförutsägbara mönster. Kärnan i
Tidvattensmodellen är metaforen vatten. Människans liv beskrivs som en resa på upplevelsernas
ocean. Under denna resa kan kriser förekomma i form av stormar och sjörövarangrepp (kris), och
personen kan befara stundande skeppsbrott eller drunknande (sammanbrott). Personen behöver då
ledsagas till en trygg hamn för reparation och återhämtning (rehabilitering), varefter resan på livets
ocean kan fortsätta (återhämtning) (Barker, 2002).
I teorin antas att personer är sina berättelser, och modellen utformar en berättelsebaserad vård,
vilken beskrivs som en motsats mot den evidensbaserade vården. Berättelsebaserad vård handlar om
personen som unik individ, medan evidensbaserad vård utgår ifrån beteenden hos populationer, där
alla ses som lika (Barker, 2001). Berättelsefokuset innebär även att man med Tidvattensmodellen
inte vill ägna sig åt orsakerna till personens nuvarande livsproblem, utan syftet är att utnyttja
personens upplevelser av sin livsresa för att komma fram till vilket som blir nästa steg på personens
livsväg (Barker, 2001). Man vill även vid dokumentationen bevara personens berättelse så som den
uttrycks med personens egen röst, och inte översätta denna till tredjepersonform, eller till ett
professionellt språk. Sjuksköterskan och personen som vårdas, skall tillsammans skapa en berättelse
4
om vad personen tror sig behöva för omvårdnad samt vad som skall göras för att tillgodose detta
behov (Barker, 2003).
Ett viktigt element i Tidvattensmodellen, är bemyndigande (empowerment) (Barker, 2001; 2002).
Upplevelsen av psykisk sjukdom är i sig obemyndigande (disempowering). Psykiatrisk behandling
presenteras ofta som en hjälp, men kan ändå ofta förvärra detta obemyndigande av personen.
Tidvattensmodellen vill rikta in sig på den vanligaste formen av obemyndigande inom psykiatisk
vård, vilket är misslyckandet med att lyssna ordentligt till personens livsberättelse (Barker, 2002).
De principer som är vägledande för tidvattensmodellen är: nyfikenhet, inneboende resurser, respekt
för personens önskningar, kris som möjlighet, målen tillhör personen, samt elegans (BuchananBarker & Barker, 2008).
Kärnan i Barkers teori har sammanställts i form av ”de tio Tidvattensåtagandena”, som vart och ett
har en omfattande beskrivning, gällande sjuksköterskors ageranden gentemot personen som vårdas
(Buchanan-Barker & Barker, 2008). De tio Tidvattensåtagandena är: Värdesätt rösten, Respektera
språket, Utveckla genuin nyfikenhet, Bli lärlingen, Använd tillgänglig verktygslåda, Skapa nästa
steg, Ge gåvan av tid, Uppdaga personlig vishet, Förändring är konstant, samt Var transparent.
Från år 2002 utvecklades även ”de tjugo Tidvattenskompetenserna” som på senare år använts inom
pratisk tillämpning av modellen. Inom varje åtagande, finns två kompetenser kortfattat formulerade
(Buchanan-Barker & Barker, 2008).
Problemformulering
Litteraturgenomgången visade att flera olika sorters komplementära metoder har använts av
personer med depressions- eller ångestsjukdomar. Nationalencyklopedin har ett sätt att dela in
KAM-metoder i kategorier, medan NCCAM har ett annat sätt. Användning av KAM-terapier för
ångest och depressionssjukdomar är vanligt förekommande (Pilkington et al., 2006; Bazargan et al.,
2008), då konventionella behandlingar kan medföra flera nackdelar (Chow & Tsang, 2007; SBU,
2004; 2005). Många kvantitativa studier har utförts angående effekter av olika komplementära och
alternativa metoder (Watt et al., 2008; Ernst et al., 1998; samt Butler et al., 2008). Bonadonna
(2003) menar i sin artikel att effekten av meditationsterapier framför allt är en förändring i
personers upplevelse av sin sjukdom. För att sjuksköterskor bättre ska kunna ta till sig kunskap om
komplementära metoder och förstå patienters synvinkel, krävs det att vetenskapliga studier om
patienters upplevelser i samband med deltagande i dessa terapier görs.
Phil Barkers omvårdnadsteoretiska texter lyfter fram vikten av att i den psykiatriska omvårdnaden
utgå ifrån patientens egen berättelse. Utifrån detta synsätt är det motiverat att kvalitativ forskning
görs, då denna är relevant för sjuksköterskors kunskap om psykiskt sjuka personers erfarenheter och
upplevelser. Efter litteraturgenomgången syns ett behov av att undersöka vad personer med ångestoch depressionssjukdomar upplevt i samband med användning av komplementära och alternativa
metoder.
5
Syfte
Syftet med examensarbetet är att undersöka resultat från kvalitativ och kvantitativ forskning om vad
personer med ångest- eller depressionssjukdom upplever i samband med användning av
komplementära och alternativa metoder.
Frågeställning: Vad upplever personer med ångest- eller depressionssjukdom vid användning av
komplementära och alternativa metoder?
Metod
Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt kan enligt Friberg
(2006) exempelvis syfta till att presentera en översikt över forskningsresultat inom ett valt
kunskapsfält. Med en litteraturöversikt har forskaren inte för avsikt att göra en systematisk och
heltäckande genomgång av befintliga publikationer, till skillnad från vid en systematisk
litteraturstudie (Forsberg och Wengström, 2008).
Datainsamling
Datamaterial för litteraturöversikten är artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Data
samlades in genom databassökningar och manuella sökningar (Forsberg & Wengström, 2008).
Databassökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo, då dessa används för
publikationer av omvårdnadsforskning. Sökord som användes var Alternative therapies, Alternative
medicine, Complementary therapies, Depression, Major depression, Anxiety, Anxiety disorders,
Mental health, Mental disorder, Nursing, Qualitative studies och Experiences.
Manuella sökningar har även genomförts, vilket gjordes genom sökning i relevanta vetenskapliga
tidskrifter. I tidskrifter med inriktning mot psykiatri söktes efter artiklar innehållande
komplementära metoder, och i tidskrifter med inriktning mot KAM, söktes efter artiklar
innehållande depression eller ångest. Sökvägar sammanställdes i en sökmatris (se bilaga 1).
Inkludering: Vid artikelsökningen gjordes ett första urval, där ett större antal artiklar lades undan för
att senare studeras på djupet. För första urvalet studerades artiklarna på titelnivå. För inkludering till
första urvalet skulle artikelns titel indikera att artikeln handlar om depression eller ångest, samt
komplementära metoder. De artiklar som lagts undan i första urvalet studerades sedan i fulltext, och
ett andra urval gjordes, där artiklar som studerat personer med depression eller primärångest som
psykiatrisk diagnos och som upplevt någon KAM-metod inkluderades.
Exkludering: Vid databassökningarna exkluderades artiklar skrivna på andra språk än engelska eller
svenska, då vi inte kan några andra språk. Inga artiklar på svenska hittades. Artiklar publicerade
tidigare än 1998 exkluderades. Vid fulltextgranskningen av första urvalet, exkluderades renodlat
medicinska studier till andra urvalet, då dessa inte är användbara för att besvara studiens
frågeställning. Även artiklar som studerat grupper som ej haft depression eller primär ångest som
psykiatrisk diagnos, exkluderades till andra urvalet.
Vid fulltextgranskningen av det första urvalet, sammanställdes artiklarna översiktligt i en matris,
vilken redovisade författare, årtal, land, titel, syfte, metod, etiska överväganden och resultat av de
6
respektive artiklarna. När andra urvalet gjorts, renskrevs matrisen noggrannare, endast innehållande
de utvalda artiklarna (se bilaga 2). Artiklarnas vetenskapliga styrka granskades även, enligt ett
formulär, utformat efter Forsberg och Wengström (2008). Styrkan poängsattes (se bilaga 3) och
varje artikels poäng redovisas i matrisen.
Dataanalys
En induktiv innehållsanalys (Forsberg & Wengström, 2008) över det insamlade materialet
genomfördes. De artiklar som valts ut efter andra urvalet, genomlästes på djupet. Därefter
granskades artiklarnas resultat, och data som tangerade examensarbetets syfte och forskningsfråga,
markerades och fördes därefter över till forskningskort. Detta gjordes separat av båda författarna till
examensarbetet. Författarna sökte sedan tillsammans efter teman i forskningskorten, och korten
grupperades efter de teman som hittades.
Etiska betänkanden
Då etiskt tillstånd söks inför forskningsprojekt, görs en risk/vinst-bedömning för granskning av en
etisk kommitté (Polit & Beck, 2006). Då detta arbete är en litteraturöversikt, krävs inte etiskt
tillstånd. En identifiering av tänkbara risker och vinster med studien är dock motiverad.
Tänkbara risker med denna studie är risk för systematiskt uteslutande av studier med vissa resultat,
samt risk för förvanskning och/eller övertolkning av original. I syfte att minimera risken för
uteslutande av studier med vissa resultat, har samtliga av de artiklar som hittades, och som
uppfyllde kriterierna för inkludering, tagits med i analysen. I syfte att minimera risken för
förvanskning och övertolkning, har största noggrannhet iakttagits beträffande att sammanställning
av analysfynden endast innehåller vad originalartikeln uppvisat.
Tänkbara vinster med studien är framställning av ny kunskap som är värdefull för såväl forskningssom yrkesverksamma sjuksköterskor; kunskap som ej kan uppnås på annat sätt.
Resultat
Resultatet presenteras nedan i de huvudteman och subteman som kommit fram i analysen av
datamaterialet. Sammanlagt hittades åtta huvudteman, där vissa av dessa innehåller namngivna
subteman. De huvudteman som hittats, är Depressions- och ångestsymptom, Negativa upplevelser,
Kroppsliga och själsliga upplevelser, Att ingå i en grupp, Självbild, Konventionella läkemedel, Att
välja KAM och Annat som påverkats. De upplevelser som beskrivs, illustreras på vissa ställen med
citat tagna ur originalartiklarna.
Depressions- och ångestsymptom
En deltagare från en studie om akupunkturbehandling, uppgav att akupunktur lett till att denne lärt
sig mycket om depression och hur denna skall bekämpas. Andra deltagare från samma studie hade i
samband med akupunktur upplevt stora förbättringar av sina depressionssymptom (McPherson,
Thorpe, Thomas & Geddes, 2004). Samtidigt hade andra deltagare upplevt sig bli mer sjuka, och
ytterligare andra hade erfarit marginella förbättringar av sina symptom (McPherson et al., 2004). I
en studie, beskrev deltagare hur de minskat sin tendens att dra negativa slutsatser, samt upptäckt
7
egenvärde och glädje (Finucane & Mercer, 2006). Deltagare från en studie om flera konstprojekt för
psykiskt sjuka, beskrev hur konstaktiviteterna gjort att de slutat fokusera på skadligt beteende mot
sig själva och en deltagare uttryckte: ”Once I’ve lost myself in the artwork the problems in my head
just disappear.” (Spandler, Secker, Kent, Hacking & Shenton, 2007, s 795). Deltagare från flera
studier uppgav att deras panikattacker minskat (Finucane & Mercer, 2006; McPherson et al., 2004).
En deltagare från Finucane och Mercers studie (2006) om Mindfulness-Based Cognitive Therapy
(MBCT) för personer med ångest- och depressionssjukdomar, upplevde att ångestkänslor väckts
utav att vara bland mycket folk i samband med kursen, medan en annan uttryckte att denne
fortfarande kände oro och negativa tankar, men att kursen hjälpt och att paniken minskat (Finucane
& Mercer, 2006). I en studie uppgav deltagare att en anledning till KAM-användning varit en
önskan att känna mindre ångest och rädsla (Collinge, Wentworth & Sabo, 2005). I studien om ett
MBCT-program, ansåg en deltagare att övningen Body-scan var ett effektivt sätt att reducera ångest,
medan en annan menade att treminutersandningsövningen hjälpt denne att återfå fattningen vid
svåra emotioner, främst ångest (Finucane & Mercer, 2006). En studie om musikbehandling visade
att deltagarna efter musiklyssning fått lugnare sinnesstämning, medan en person från denna studie
uppgav sig fortfarande känna oro (Lai, 1999). I ett konstgruppsprojekt kallat ”Time for Me”, för
kvinnor med postpartumdepression, uppgav deltagare att de känt ångest inför musikövningarna i
kursen (Perry, Thurston & Osborn, 2008). Från en akupunkturstudie uppgav deltagare att
behandlingen fått depressionssymptomen att förvärras (Whiting, Leavey, Scammell, Au & King,
2008). Samtidigt sade deltagare från en annan akupunkturstudie att de kände sig mer glada och
mindre gråtmilda (McPherson et al., 2004). En deltagare från studien om flera konstprojekt menade
att denne utan konstkursen hade varit väldigt deprimerad och en annan uttryckte att medan denne
målade, lyssnade denne inte på rösterna i sitt huvud (Spandler et al., 2007).
Negativa upplevelser
Deltagare i Lais studie om musikbehandling (1999), vittnade om negativa upplevelser av musiken,
exempelvis känsla av stress, nervositet, att musiken var störande, spänd eller tråkig. Vissa kände sig
även ledsna efter musiken (Lai, 1999). I studien om ett MBCT-program av Finucane och Mercer
(2006), upplevde en kvinna som varit utsatt för sexuellt utnyttjande, att övningen Body-Scan fick
henne att känna otäcka saker som hon aldrig känt förut (Finucane & Mercer, 2006). En deltagare
uppgav att nålarna vid akupunkturen gjort ont (Whiting et al., 2008). Majoriteten av deltagarna i
MBCT-studien, ansåg att kursen var för kort. En deltagare med svår ångest och depression, hade
haft en vision om att omedelbart bli botad av kursen, vilket senare gjort henne besviken (Finucane
& Mercer, 2006). En deltagare hade fått en hudreaktion som biverkan av Johannesört och därför
slutat med behandlingen (Badger & Nolan, 2007).
Riskfyllt. En deltagare från en studie av Stevenson (2004), om föreställningar kring
stämningsreglerande medel, uttryckte en övertygelse om att Johannesört förmodligen var säkrare att
ta än kemiska substanser. En annan person menade att naturmedel kan vara farliga om man inte vet
vad det är man tar (Stevenson, 2004). I Badger och Nolans studie (2007) om personers attityder till
KAM, ansåg en deltagare att örtläkemedel inte borde vara lika farligt som förskrivna läkemedel,
medan andra uttryckte en allmän försiktighet gällande självvald behandling av rädsla för
hälsoproblem.
Ineffektivt. I studien om musikbehandling, var det vissa deltagare som inte sade sig uppleva
någonting vid musiklyssnandet (Lai, 1999). Vissa deltagare ur studier om depressionspatienters
attityder och föreställningar kring KAM, menade att Johannesört inte alls hjälpte (Badger & Nolan,
2007; Stevenson, 2004) medan några ansåg att det fungerade initialt men sedan blev ineffektivt,
eller att det endast har effekt vid lindriga tillstånd eller som preventiv behandling (Stevenson,
2004). I studien om MBCT, menade vissa deltagare att kursen inte var användbar eller att
8
övningarna bara hjälpte till viss grad (Finucane & Mercer, 2006) och några deltagare var
tveksamma till om akupunktur hjälpte (McPherson et al., 2004; Whiting et al., 2008). Deltagare
från konstprojektet ”Time for Me”, uppgav att kursen inte hade hjälpt på lång sikt gällande känslor
av isolering. Det ökade självförtroendet hos deltagarna i denna studie fanns inte heller kvar sex
månader efter programmet, utan då kände sig deltagarna likadant som de gjort före kursen (Perry et
al., 2008).
Svårigheter. En deltagare från studien om ett MBCT-program (Finucane & Mercer, 2006), uppgav
att övningarna varit irriterande och svåra. En annan upplevde det väldigt svårt att utöva sittande
meditation i stunder då hon var väldigt ångestfylld och uppjagad. Ytterligare en deltagare uppgav att
denne under en övning blev medveten om små ställen på kroppen som kliade, vilket upplevdes som
irriterande och ledde till viljan att komma därifrån (Finucane & Mercer, 2006). En deltagare i en
annan studie uppgav att hon hade svårt att komma ihåg att ta Johannesört (Stevenson, 2004). I
studien om en konstgrupp för kvinnor med postpartumdepression, tyckte en deltagare att kollage
var svårt att göra, medan en annan uttryckte en önskan om att göra poesimomentet på egen hand, då
poesi kan innefatta personliga känslor (Perry et al., 2008). I MBCT-studien, uppgav många
deltagare att det var svårt att praktisera övningarna efter kursens slut. En deltagare hade svårt att
utföra den sittande meditationsövningen under längre stunder, på grund av sin dåliga rygg
(Finucane & Mercer, 2006).
Kroppsliga och själsliga upplevelser
Själsliga upplevelser som deltagare uttryckt i samband med KAM, var bland annat att vissa
deltagare vid musikbehandling, kände sig ledsna eller ville gråta (Lai, 1999), medan andra
kommenterat musiklyssningen som bland annat trevlig, bra, behaglig, samt beskrivit att man känt
sig glad eller uppiggad (Lai, 1999). En deltagare i studien om MBCT (Finucane & Mercer, 2006),
upplevde att meditationen framhävt de fem sinnena. Enligt en studie av Collinge et al. (2005) var
deltagarnas anledning till att vända sig till KAM, bland annat en vilja att få mer energi. En studie
om akupunktur av Whiting et al. (2008), visade att behandlingen inverkat positivt på deltagarnas
energi- och stressnivåer, samt på deras grad av välbefinnande. I studien om musikterapi (Lai, 1999),
beskrev deltagare hur musiken fått dem att tänka tillbaka på sin barndom och sitt förflutna, eller på
naturupplevelser. I Collinges et al. studie om manipulativa terapier (2005) uppgav vissa deltagare
att behandlingarna gett dem känsla av kroppsförnimmelse.
I studien om konstgruppen ”Time for Me” (Perry et al., 2008), berättade en deltagare om hur hon
känt sig nere i samband med ett moment där andra deltagare pratat om sina fritidssysselsättningar,
och hon själv haft svårt att komma på något att ta upp. I ett annat konstprojekt, menade deltagare att
de kände mindre hopplöshet, till följd av de kreativa aktiviteterna, då dessa väckte hopp och
förväntningar hos dem (Spandler et al., 2007). Deltagarna upplevde även att konstprojekten gett
dem nya och annorlunda sätt att relatera till sina upplevelser (Spandler et al., 2007). En deltagare
från studien om MBCT, beskrev hur övningen Body-Scan fått honom att uppleva en flashback till
en traumatisk händelse han varit med om, vilket uppväckt stark ångest och klaustrofobi (Finucane
& Mercer, 2006). I en studie om akupunktur (McPherson et al., 2004), upplevde en deltagare känna
sig stärkt, och en annan mer snäll mot sig själv. Deltagare från en studie av Collinge et al. (2005),
om manipulativa terapier, hade uttryckt kroppslig skamkänsla. I studien om konstprojekt av
Spandler et al. (2007), uttryckte en deltagare en väckt frihetskänsla inom sig i samband med KAM.
Vid en skrivövning, kände sig många deltagare i projektet ”Time for Me” sårbara och utlämnade,
och vid kursens slut, uttryckte deltagare känslor av nedstämdhet och av att vara avskuren (Perry et
al., 2008).
9
Rädsla. Deltagare i Finucane och Mercers studie om MBCT (2006), menade att de efter kursen inte
var lika rädda för saker och ting och en deltagare från ett konstprojekt beskrev att denne börjat
kunna komma tillbaka till världen igen och inte längre upplevde detta skrämmande (Spandler et al.,
2007). I studien om musikbehandling (Lai, 1999) hade vissa deltagare känt sig rädda och upplevt
musiken något skrämmande, medan deltagare i en studie om akupunktur (McPherson et al., 2004),
angett att akupunkturbehandling gjort att de känt sig mindre rädda.
Avslappning. En deltagare från en studie av McPherson et al. (2004) om akupunkturbehandling,
uppgav att denne känt sig mer avslappnad efter akupunkturen och i studien om musikbehandling
(Lai, 1999), upplevde deltagare större avslappning och lugn efter att ha lyssnat på musiken. Några
deltagare från MBCT-kursen, upplevde övningen Body-Scan njutningsfull och avslappnande. En
deltagare berättade: ”Sometimes I would start doing it (the body-scan) and maybe I didn’t feel
myself relax. I fought against it at the start. I thought this isn’t working but what I started doing was
if I didn’t feel that I could relax right away I would put it off and then later on go back and do it.”
(Finucane & Mercer, 2006, s 8). Samma person uttryckte sedan att om denne släpper ambitionen att
försöka tvinga fram avslappning, så kommer den istället naturligt (Finucane & Mercer, 2006). En
annan studie visade att en orsak till att deltagarna valt KAM, var en önskan att kunna slappna av
och känna sig rofylld (Collinge et al., 2005). I konststudien om kvinnor med postpartumdepression,
uppgav deltagare att de hade varit hjälpta av att det var en avslappnad atmosfär vid träffarna (Perry
et al., 2008).
Att ingå i en grupp
Stöd. Personer som deltagit i en MBCT-kurs, uttryckte en känsla av att inte ha varit under någon
press vid kurstillfällena (Finucane & Mercer, 2006) och vissa som deltagit i konstgrupper uttryckte
uppskattning av att personerna de mött i gruppen varit stöttande (Perry et al., 2008; Spandler et al.,
2007). I en studie om konstgrupper för kvinnor med postpartumdepression, uttryckte deltagarna
uppskattning över att ett daghem fanns tillhanda, vilket betonade att träffarna var till för
mammorna, och inte för deras barn (Perry et al., 2008). Deltagare från denna studie, upplevde även
stöd utav sina konstföremål efter att de tagit hem dem (Perry et al., 2008). I en studie om
musikbehandling, hade några uttryckt en vilja att hitta någon att prata med efter lyssnande till musik
(Lai, 1999) och i studien av Finucane och Mercer (2006), uttryckte personer att de känt ett förlorat
stöd vid kursens slut.
Gemenskap. Många deltagare i studien om MBCT (Finucane & Mercer, 2006), menade att det varit
en viktig normaliseringsprocess att ingå i gruppen, vilket fått deltagarna att förstå att de inte var
ensamma. I studien om konstprojektet ”Time for Me” (Perry et al., 2008), upplevde deltagarna att
de kände sig mindre isolerade under kursträffarna och många menade att musikaktiviteterna i
kursen gett deltagarna mod att beblanda sig med varandra och på så sätt fört dem närmre varandra. I
en annan studie om konstgruppsprojekt (Spandler et al., 2007), beskrev deltagare att projekten
erbjöd en miljö där de kunde få praktisera konst tillsammans med andra personer med psykiska
problem, och de kunde få stöd av varandra. Flera betonade vikten av den gemenskap som infann sig
i och med att alla hade upplevt psykiska svårigheter, och de kände att man tilläts dela saker med de
andra i gruppen (Spandler et al., 2007). En deltagare från MBCT-kursen tyckte att gruppen känts
klaustrofobisk. Han associerade till ett Anonyma Alkoholister-möte och menade att han skulle bli
mer deprimerad om han fortsatte i gruppen. Samtidigt tyckte andra deltagare att gruppen var till
stöd (Finucane & Mercer, 2006).
Trygghet. En deltagare ur MBCT-studien (Finucane & Mercer, 2006), uttryckte en känsla av att man
inte var under någon press, utan att det var tillåtet att gå till kursen och inte delta en kväll, utan bara
sitta och se på om man kände för det. Andra upplevde en lättnad över att inte tvingas prata om sina
10
personliga problem och att få möjlighet att visa känslor i en trygg miljö (Finucane & Mercer, 2006).
Deltagare från en studie om konstprojekt (Spandler et al., 2007), upplevde att projekten erbjöd en
icke hotfull och icke tävlingsinriktad miljö och att de kände sig trygga att komma till träffarna. I en
studie om manipulativa metoder (Collinge et al., 2005), fick deltagare en ökad förmåga att sätta
gränser i relation till andra personer och de kände sig trygga i att säga var på kroppen terapeuten
fick och inte fick vidröra. En deltagare från studien om MBCT (Finucane & Mercer, 2006),
berättade om hur en övning från kursen varit till hjälp i samband med en endoskopiundersökning,
då hon lyckats undvika att fyllas av ångest tack vare övningen och efteråt känt sig stolt över sig
själv.
Självbild
Motivation. Studien av Spandler et al. (2007) visade att deltagande i konstprojekt ökade personers
motivation och inspiration. Konstaktiviteterna hjälpte dem att uppnå en känsla av syfte och mening
i livet. En deltagare upplevde att projektet hjälpt denne att fortsätta kämpa på, och tagit bort dennes
fokus från att skada sig själv (Spandler et al., 2007). Även i en studie om upplevelser av
depressionsbehandlingar (McPherson et al., 2004), talar deltagare om att de känt sig mer
motiverade. Några personer från konstprojekt beskrev hur dessa ökat deras personliga strävan, samt
gett dem tillbaka en ambition om att göra något med sina liv (Spandler et al., 2007). MBCT-kursen
hade fungerat som en igångsättare för en deltagare, då den fått henne att komma igång med egna
meditations- och avslappningsövningar (Finucane & Mercer, 2006). En deltagare från ett
konstprojekt, uttryckte att kursen gav denne en anledning att stiga upp på morgonen och fortsatte:
”Well if I can do this two days a week, maybe I can do a job.” (Spandler et al., 2007, s 794). En
annan person upplevde att kursen gjort att dennes övriga tid blev mer viktig och gav denne
någonting att se fram emot (Spandler et al., 2007). I MBCT-studien uttryckte en deltagare: ”I’m
beginning to feel now that there is something out there for me.” (Finucane & Mercer, 2006, s 9).
Självförtroende. Flera kvinnor som deltog i konstprojektet ”Time for Me”, beskrev ett ökat
självförtroende (Perry et al., 2008). En deltagare uppgav att hennes självkänsla sjunkit vid
konstträffarna, medan en annan uttryckte att självkänslan blivit bättre då hon känt sig vara bland
personer i samma situation som hon själv. En deltagare uttryckte: ”I think in the short term it helped
with things like self-esteem, but in the long term, well, those things are still a problem some times.”
(Perry et al., 2008, s 41). Även i Spandlers et al, studie om konstprojekt (2007), uttryckte deltagare
att de hade fått ökat självförtroende och utvecklat tron på sig själva. I studien om en MBCT-kurs
(Finucane & Mercer, 2006), menade personer att de fått större självacceptans och blivit stolta över
sig själva. En deltagare uttryckte att hon kände sig mer värdefull efter kursen, och att hon börjat
känna att det finns någonting för henne i livet, medan en annan upplevt att kursen fått denne att se
på saker och ting på ett annorlunda sätt, och bara acceptera det (Finucane & Mercer, 2006). I
studien av Collinge et al. (2005), angav deltagare som anledning att välja KAM, en vilja att ha en
bättre känsla för sig själv och kunna tycka om sin kropp.
Kreativitet. Båda studierna som tittat på konstgruppsprojekt, innehåller många teman kring
deltagarnas upplevelser av kreativitet (Perry et al., 2008; Spandler et al., 2007). Projekten erbjöd en
miljö, där deltagarna kunde lära sig praktisera och utveckla konstförmågor i sin egen takt.
Konstaktiviteterna hjälpte även deltagarna att förstärka sin självbild gentemot andra, då de kände att
folk började se att de hade konstnärliga talanger och därmed såg på dem på ett annat sätt. Projekten
gav dem förmåga att göra sina svårigheter mer synliga för sig själva och andra (Spandler et al.,
2007). Deltagarnas fokus på konsten gav även långvarig effekt, i och med att skapandet gav dem
konstföremål att ta med sig hem och kunna känna stolthet över, samt senare få stöd utav då de hade
en dålig dag (Perry et al., 2008; Spandler et al., 2007). En deltagare uttryckte att en känsla av att ha
en anledning att göra saker, väckts genom fokuseringen på kreativitet, och en annan menade att då
11
man skapar saker, blir man inte deprimerad (Spandler et al., 2007). En deltagare sade i samband
med konstkursen: ”It doesn’t matter if your leaf or a flower doesn’t look like a leaf or a flower, it’s
your leaf and your flower and it’s your expression of what’s inside you” (Spandler et al., 2007, s
794).
Identitet. Konstdeltagandet var för vissa personer relaterat till en process av att återuppväcka eller
återuppbygga en identitet, bortom identiteten av personen med psykiska problem (Spandler et al.,
2007). Vid skapandet av konst, blev deltagarnas färdigheter synliga för dem, vilket gjorde att de
kunde se sig själva som någon som kan uppnå något. Deltagare som före uppkomsten av psykiska
problem, varit intresserade av konst, fick genom deltagandet i projektet möjlighet att återvända till
dessa intressen och göra dem till en central del av deras självbild (Spandler et al., 2007). En kvinna
från projektet ”Time for Me” (Perry et al., 2008), förklarade att genom att gå till kursträffarna, hade
hon tagit för vana att gå ut med sina barn, och att kursen hade gett henne självförtroendet att
fortsätta med detta. En deltagare från Finucane och Mercers studie om ett MBCT-program (2006),
hade innan han träffade gruppen, en föreställning om att han skulle möta ett gäng galningar. När han
sedan upplevde att deltagarna inte var galningar, utan istället helt vanliga människor, fick detta
honom att inse att han själv är en vanlig människa och ingen dåre.
Kontroll. Flera av artiklarna tog upp att deltagare som provat KAM, på olika sätt upplevt kontroll.
Exempel på detta var att det upplevdes att man själv tagit större kontroll över sin situation om man
själv valt en behandling i stället för att ta förskrivna antidepressiva läkemedel (Collinge et al., 2005;
Finucane & Mercer, 2006; Stevenson, 2004). Deltagare hade även angett som anledning till att välja
KAM, en vilja att ta kontroll inte bara över sitt liv, utan också över sin kropp, exempelvis för att
kunna gå ned i vikt (Collinge et al., 2005). Personer som deltagit i ett konstprojekt upplevde att
självuttrycket i konsten var en kontrast mot deras känslor av att ha tappat kontrollen, eller att vara
kontrollerad av omständigheter (Spandler et al., 2007). En deltagare från en studie om attityder
kring KAM, hade uttryckt: ”There are no side effects and I feel in control, with the Prozac I felt it
was in control of me.” (Badger & Nolan, 2007, s 1348). I studien av Finucane och Mercer (2006),
hade personer uttryckt att en viktig aspekt av tillfrisknande från depression är just att ta tag i sin
situation och själv ta ansvar. Samtidigt hade en annan deltagare sagt att meditationen inte gett denne
kontroll över sitt liv, men att den absolut varit till hjälp. En deltagare från MBCT-kursen, använde
sig av övningen tre minuters andningspaus på sitt jobb, vilket denne menade var en förutsättning för
att kunna klara av jobbet (Finucane & Mercer, 2006).
Konventionella läkemedel
Vissa deltagare i studien om föreställningar kring konventionella och alternativa
stämningsreglerande medel (Stevenson, 2004), hade negativa erfarenheter av användning av
konventionella läkemedel. Många uttryckte ovilja inför konventionella medel, då dessa uppfattades
som kemiska och konstgjorda. En deltagare uttryckte: ”I don’t want my body and my mind to be
held by medicine or to be affected by them” (Stevenson, 2004, s 256). Man hade även tankar om
framställningen av konventionella läkemedel, som ledde till ovilja gentemot dessa. Att läkemedlen
var konstgjorda, förknippades med upplevelser av att de på ett konstgjort och inte sant och grundligt
sätt, ändrade sinnesstämningen (Stevenson, 2004). Samtidigt uttryckte deltagare i Badger och
Nolans studie (2007) att man nekat KAM för att man kände behov av något starkare och därmed
föredragit konventionella läkemedel. Även Wus et al. studie (2007), visar att personer provat KAM
för att de ansett att konventionella mediciner inte fungerat. I en studie av McPherson et al. (2004)
om upplevelser av behandlingar för depression, rådde delade meningar om förskrivna läkemedel.
Vissa deltagare menade att medicinerna inte är till någon nytta eller hjälp, medan andra uttryckte att
de var till hjälp, och att läkemedlet Prozac var en lysande behandling (McPherson et al., 2004). En
deltagare i studien om föreställningar kring stämningsreglerande medel (Stevenson, 2004), menade
12
att de symptom han hade, inte var så svåra att de berättigade behandling med förskrivna läkemedel,
utan han valde Johannesört för att han bara behövde något som hjälpte honom att hantera sin
situation. I studien om MBCT (Finucane & Mercer, 2006), uppgav deltagare att en anledning till att
vilja delta i kursen, var just viljan att undvika läkemedel.
Interaktioner. Vissa deltagare uttryckte en allmän försiktighet gällande självvald behandling, av
rädsla för interaktion med de läkemedel de tog (Badger & Nolan, 2007; Stevenson, 2004). En
deltagare hade kontaktat en bekant och rekommenderat en behandling, samt försäkrat att denna inte
skulle interagera med läkemedel, då den var homeopatisk. Några deltagare valde bort självvalda
mediciner de köpt efter att ha läst på produktinformationen att medicinerna inte skulle kombineras
med deras förskrivna läkemedel (Badger & Nolan, 2007).
Biverkningar. Personer i studien om KAM-användning bland kvinnor ur olika etniska grupper (Wu
et al., 2007), uppgav att den dåliga effekten eller obehagliga biverkningar utav förskrivna
antidepressiva läkemedel, varit en motivering till att välja KAM: ”I tried a conventional medical
treatment and it had side effects that I did not like” (s 350). Även deltagare i Stevensons studie
(2004), uppgav rädsla för effekterna av konventionella läkemedel som en anledning till KAManvändning.
Att välja KAM
Yttre påverkan. Badger och Nolan (2007) har i sin studie undersökt vad som fått personer att välja
KAM. De tar upp att vissa upplevt stöd utav sina läkare, vid diskussion om KAM-användning,
medan andra upplevt att läkare reagerat avvisande (Badger & Nolan, 2007). I en studie om KAManvändning bland deprimerade kvinnor ur olika etniska grupper, vittnar en deltagare om att dennes
läkare rekommenderat KAM (Wu et al., 2007). Vissa personer hade inte övervägt KAM, då de
kände en tillit till den behandling som deras läkare hade gett dem: ”I’ve heard there are things
(other treatments) around but no, I thought my General Practitioner was the best person, I do tend
to trust them.” (Badger & Nolan, 2007, s 1347). En del hade valt KAM efter att ha hört om det i
media (Badger & Nolan, 2007; Wu et al. 2007) och några uppgav att de inte hade råd med
konventionella läkemedel, vilket fick dem att välja KAM. Andra sade sig vara bekanta med KAMterapier från barndomen, då familj eller vänner använt detta (Wu et al., 2007).
Värderingar. Flera deltagare från studien om KAM-användning bland kvinnor från olika etniska
grupper (Wu et al., 2007), uppgav att KAM stämde överens med deras värderingar och filosofiska
uppfattningar kring hälsa och liv och i en artikel av Stevenson (2007) om föreställningar kring
stämningsreglerande medel, uppgav deltagare att valet av Johannesört hängde samman med frågor
om livsstil (Stevenson, 2004). I en studie om attityder till självvalda behandlingar (Badger & Nolan,
2007), på frågan om deltagare hade använt sig av KAM, reagerade några med skratt och andra sade
sig ha blivit påkomna, som om KAM-behandling sågs som något förbjudet och hemligt.
Naturligt. I en studie om föreställningar kring KAM och konventionella läkemedel (Stevenson,
2004), framgick tydligt att Johannesört generellt sett föredrogs framför förskrivna läkemedel, under
argumentet att det är ”naturligt” och inte ”kemiskt”. Deltagare uttryckte en ovilja mot att ta medel
som inte var naturliga. Även i artikeln av Wu et al. (2007), beskrev deltagare valet av KAM som ett
sätt att ha en naturlig inställning. I Badger och Nolans studie (2007) om attityder kring KAM,
uttryckte deltagare att de gärna valde naturliga behandlingar, och uttryckte känsla av att örtterapier
är mindre farliga än konventionella läkemedel. Ändå fanns bland deltagare i Stevensons studie
(2004), en viss oro att naturmedel skulle kunna vara skadliga, och en deltagare menade att bara för
att en behandling är naturlig, är det inte säkert att den är ofarlig. Andra menade att Johannesört
förmodligen var säkrare att ta än kemiska medel, och en övertygelse fanns hos vissa om att en
13
behandling inte kan vara skadlig om den är naturlig (Stevenson, 2004).
Annat som påverkats
Vissa artiklar tog upp att deltagare upplevt att andra saker påverkats hos dem i samband med KAManvändning. En deltagare uppgav att meditationstekniker hjälpt honom hantera Restless legs
syndrome (Finucane & Mercer, 2006). I McPhersons et al. studie (2004), hade en deltagare upplevt
trötthet i samband med akupunktur, och en annan uppgav att dennes migrän försvunnit. En
deltagare i MBCT-studien berättade om hur denne blivit hjälpt med sin smärta: ”I’ve got an awful
lot of pain with the arthritis and when he was going through the body-scan and all that saying
breathe into the pain, it was actually taking the pain away.” (Finucane & Mercer, 2006, s 7).
Deltagare i konstprojekt upplevde att konstaktiviteterna hjälpt dem att utveckla sätt att hantera kval,
genom att fokusera på något utanför sig själva (Spandler et al., 2007). En deltagare hade fått hjälp
av MBCT-kursen med att sluta röka (Finucane & Mercer, 2006). Några artiklar visade att deltagare
upplevt sin sömn förbättrad utav KAM (McPherson et al., 2004; Finucane & Mercer, 2006).
Diskussion
Metoddiskussion
Författarna till detta examensarbete valde att göra en litteraturöversikt. Detta medför att resultatet
inte kan sägas vara gällande för hela forskningsfältet. Datainsamlingen gjordes inte helt
systematiskt, utan istället samlades artiklar tills författarna ansåg sig ha tillräckligt stort underlag för
att göra en studie. Hade studien gjorts systematiskt, skulle sökträffarna i vissa sökningar med stort
antal träffar, gåtts igenom mer noggrant. Man hade även kunnat göra fler databassökningar, med
andra kombinationer av sökorden, samt sökt manuellt i fler tidsskrifter. Inom kvalitativ forskning
kan resultat i allmänhet inte generaliseras till en hel population, då det ofta är små och icke
randomiserade urval. Den kvalitativa forskningen behandlar däremot data som medför värdefull
kunskap, men som inte går att mäta med objektiva mått. Dock skulle litteraturöversiktens resultat
gälla all forskning inom det aktuella problemområdet om sökningarna hade gjorts systematiskt och
samtliga för syftet relevanta artiklar tagits med.
Sökorden som användes i datainsamlingen överensstämde med examensarbetets syfte. De tre
databaserna och två tidsskrifterna, i vilka sökningarna genomfördes, innehöll artiklar relevanta för
problemområdet. De sökningar som gjordes, gav lagom stort urval för en studie på denna nivå och
med detta tidsomfång. Artiklarna som ligger bakom examensarbetets resultat, innehöll ett rikt
datamaterial med mycket relevant data i förhållande till arbetes syfte och frågeställning. Detta gör
att resultatet har stark förankring i de empiriska studier som utgjorde materialet för dataanalysen.
Dataurvalet utgjordes till största delen av kvalitativa artiklar, vilket svarar emot den frågeställning
som användes. Även några kvantitativa artiklar har ingått i analysen, då dessa artiklars resultat
innehöll data om personers upplevelser, vilket användes i analysen. Artiklarnas vetenskapliga styrka
har poängskattats, vilket redovisas i artikelmatrisen. Vissa artiklar är starkare än andra och att några
artiklar har en svag trovärdighet påverkar styrkan av examensarbetets resultat. Resultatet i
examensarbetet hade varit mer tillförlitligt om samtliga ingående artiklar hade haft en hög
vetenskaplig trovärdighet. Sex utav de tio artiklarna, hade blivit godkända av minst en etisk
kommitté, men examensarbetets författare bedömde att ingen av studierna var direkt oetiska, då
många av dem exempelvis tog upp att deltagarna samtyckt till att delta.
14
Dataanalysen genomfördes som en induktiv innehållsanalys (Forsberg & Wengström, 2008), vilket
medförde att examensarbetets författare inte styrdes utav den teoretiska referensramen i
utformandet av resultatet. Med denna analysmetod, är resultatet framställt av empiriska analysfynd
ur de olika artiklarna. Därmed hålls forskningsresultat nära kliniska fynd och är inte tagna ur
abstrakta teorier. Vid djupläsningen av artiklarna och vid färdigställandet av forskningskorten,
arbetade författarna på olika håll, där var och en grundligt gick igenom hela materialet. Detta
medförde en rikare uppsättning av forskningskort, samt motverkade att data missades i analysen.
Arbetet främjades även av att båda författarna härmed hade en god hemmastaddhet i de artiklar som
studerades. Användandet av forskningskort lämpade sig bra för denna studie, då korten är lätta att
flytta runt och gruppera på olika sätt för framställandet av resultatet.
Resultatdiskussion
Nedan diskuteras resultatet gentemot Phil Barkers Tidvattensmodell för återvinnande av psykisk
hälsa, med hjälp av sju av teorins tio Tidvattensåtaganden.
Depressions- och ångestsymptom. I resultatet framkom att många deltagare från studierna, upplevt
försvagning eller förstärkning av olika sjukdomssymptom. Exempelvis upplevdes minskad tendens
att dra negativa slutsatser, egenvärde hade upptäckts och ångest, panik och depressionssymptom
hade reducerats. Personer beskrev sig som lugnare, gladare och mindre gråtmilda, och vissa hade
lärt sig mer om bekämpning av depression, att återfå fattningen vid ångest, eller att inte lyssna till
rösterna i sitt huvud. Samtidigt uppgav sig några ha blivit mer sjuka eller ångestfyllda, och oro samt
negativa tankar fanns kvar hos deltagare efter KAM-användning.
Enligt Tidvattensmodellen, kan sjuksköterskan i mötet med personer som beskriver dessa
upplevelser, använda sig av verktyg som uppenbaras ur det personen berättar, enligt ett av de tio
åtagandena, som kallas Använd tillgänglig verktygslåda (Buchanan-Barker & Barker, 2008).
Verktygen utgörs av vad personen upplever har fungerat och vad som skulle kunna fungera.
Exempel på verktyg som fungerat för personer ur studierna, är akupunktur, konstaktiviteter,
musiklyssning, övningarna Body-scan och treminuters andningspaus, samt målning. Exempel på
verktyg som inte fungerat för personer, var akupunktur, samt att vara bland mycket folk. Ett annat
av de tio åtagandena som går att tillämpa i mötet med personer med dessa upplevelser, är Utveckla
genuin nyfikenhet (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Detta innebär ett intresse för personen och
dennes unika upplevelser, i motsats till att bara leta efter vad som är ”fel” hos personen och försöka
klassificera denne. Något som också är användbart för sjuksköterskan i mötet med dessa personer,
är åtagandet Skapa nästa steg (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Detta innebär att då man tagit till
sig personens upplevelser av hur symptom har förvärrats eller förbättrats, skall fokus ligga på att
hjälpa personen identifiera vilken slags förändring som skulle innebära ett steg i rätt riktning.
Negativa upplevelser. Efter analysen framkom att personer ur de olika studierna haft en del negativa
upplevelser i samband med KAM-användning och behandlingar. Inom denna kategori vittnades
bland annat om känslor av stress, nervositet, ledsamhet, och besvikelse. Utöver detta beskrivs
upplevelser under subteman Riskfyllt, Ineffektivt och Svårigheter. Vissa ansåg att Johannesört är
säkrare än kemiska substanser, medan andra menat att naturmedel är farliga. Vidare beskrevs
Johannesört av vissa som ineffektivt, MBCT-kursen och projektet ”Time for Me” ansågs bara hjälpt
till viss grad och tveksamhet uttrycktes gällande om akupunktur hjälpt. MBCT-övningar beskrevs
även som svåra och irriterande, Johannesört var svårt att komma ihåg att ta och övningar med
kollage och poesi var svåra att göra.
Vid mötet med personer som vittnar om dessa upplevelser, bör sjuksköterskan enligt
Tidvattensmodellen inta rollen som lärling, Bli lärlingen (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Detta
15
innebär att sjuksköterskan utvecklar en omvårdnadsplan baserad på personens behov, viljor och
önskemål. Vid negativa upplevelser, kan sjuksköterskan även använda sig av de verktyg som
personen presenterar, Använd tillgänglig verktygslåda (Buchanan-Barker & Barker, 2008), genom
att tänka på vad personen upplevt negativt och undvika detta i omvårdnadsplaneringen. Om
exempelvis skrivmoment varit skrämmande, akupunkturnålar gjort ont, eller en meditationsövning
varit otäck, bör fortsatt vård inte innehålla dessa moment.
Kroppsliga och själsliga upplevelser. Personer ur de ingående studierna hade upplevt många olika
saker, vad gäller kroppsliga och själsliga upplevelser. Bland annat hade deltagare uppgett en ökad
känsla av kroppsförnimmelse, frihetskänsla, ökad energi och välbefinnande. Man hade blivit
uppiggad och de fem sinnena hade framhävts. Några beskrev minskad hopplöshetskänsla, att känna
sig stärkt eller snäll mot sig själv. Somliga hade tänkt på sitt förflutna, medan andra upplevt ångest
och klaustrofobi, skamkänsla, nedstämdhet, avskurenhet, samt känt sig ledsna och utlämnade. Inom
subkategorierna Rädsla och Avslappning, beskrev personer från studierna att de känt sig mindre
rädda efter MBCT-övningar eller akupunktur, samt att vissa känt sig rädda vid KAM och upplevt
musik skrämmande. Flera deltagare upplevde sig mer avslappnade efter akupunktur eller musik,
övningen Body-scan beskrevs som njutningsfull, och en avslappnad atmosfär i ett konstprojekt
beskrevs.
Utifrån Barkers teori, kan dessa upplevelser betraktas utifrån Tidvattensmetaforen (Barker, 2001;
2002). Att personerna i de olika studierna beskrivit så olika typer av upplevelser, kan tolkas som att
olika personer befunnit sig i olika stadier av sin resa på livets ocean. Några är i kris- eller
sammanbrottsfasen, där de beskriver ångest, nedstämdhet, skam, att vara utlämnad, med mera.
Andra befinner sig under reparation i sin trygga hamn, eller har stigit över i återhämtningsfasen.
Dessa vittnar om upplevelser som frihetskänsla, minskad rädsla, ökad energi eller att ha stärkts.
Enligt Tidvattensmodellen, bör sjuksköterskan i samtalet med personer om dessa upplevelser,
Uppdaga personlig vishet hos personen (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Sjuksköterskan skall
hjälpa personen att identifiera och utveckla sina egna styrkor och svagheter, med utgångspunkten att
endast personen kan känna sig själv. Ett annat åtagande som bör användas av sjuksköterskan i mötet
med dessa personer, är Skapa nästa steg (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Sjuksköteskan bör här
snarare än att grubbla över orsaker till personens erfarenheter, i stället tillsammans med personen
tänka framåt och formulera vad som blir nästa steg för personen i dennes berättelse och resa mot
tillfrisknande.
Att ingå i en grupp. I analysfynden framkommer att personer upplevt olika saker kring att ingå i en
grupp. Detta har sorterats under subteman Stöd, Gemenskap och Trygghet. Deltagare beskrev här
känslor av att inte vara under någon press, att få stöd av andra deltagare samt av sina konstföremål,
medan några beskrev sig uppleva förlorat stöd vid kursens slut, samt vilja att prata med någon efter
musiklyssning. Att ingå i en grupp upplevdes som en normaliseringsprocess och deltagare hade
förstått att de inte var ensamma. Vissa hade känt sig mindre isolerade och kommit närmre de andra
deltagarna, vilka de känt gemenskap med då alla haft erfarenheter av psykisk sjukdom. Någon
upplevde gruppen som klaustrofobisk. Deltagare beskrev sig även lättade över att slippa tala om
personliga problem och upplevde sig kunna visa känslor i en trygg och icke tävlingsinriktad miljö.
Vissa personer hade fått ökad förmåga att sätta gränser i relation till andra.
Många deltagare från projekt med grupper, hade upplevt stöd från de andra deltagarna. Dessa
upplevelser stämmer överens med Tidvattensmodellen, som betonar vikten av personens eget språk
och egen berättelse. Ett av de tio åtagandena är Respektera språket (Buchanan-Barker & Barker,
2008). Genom att respektera och använda sig av personens vardagsspråk, visar vårdgivaren den
enklaste och samtidigt mest kraftfulla respekten för personen. Denna respekt hade personer i
studierna upplevt i gemenskapen och tryggheten av gruppen. Dessutom kan personernas
16
upplevelser av stöd, gemenskap och trygghet, belysas utifrån Tidvattensmetaforen (Barker, 2001;
2002), där personen på sitt livs resa efter kriser och sammanbrott, bör ledsagas till en trygg hamn,
där denne kan få repareras och återhämta sig. Grupperna som personerna i studierna deltagit i, har
för många fungerat som denna trygga hamn, där de kunnat hämta sig från psykiska kriser, för att
sedan förhoppningsvis kunna fortsätta resan på livets ocean.
Självbild. Inom huvudtemat Självbild, fanns i resultatet subteman Motivation, Självförtroende,
Kreativitet, Identitet och Kontroll. Inom dessa teman beskrev sig deltagarna fått ökad motivation
och inspiration samt syfte och mening i livet. KAM-terapier hade tagit bort fokus från att skada sig
själv och gett personer ambition att göra något med sitt liv. Någon hade känt sig kapabel att klara av
ett jobb. Flera deltagare beskrev ökat självförtroende, självkänsla och självacceptans, de hade känt
sig stolta över sig själva och kunnat tycka om sin kropp. Andra uppgav att deras självkänsla sjunkit.
Deltagare vittnade om att de kunnat lära sig konstförmågor i sin egen takt, de hade känt stolthet
över sina konstföremål och fått förmåga att göra sina svårigheter synliga. Människor i deras
omgivning hade börjat se på dem som konstnärligt talangfulla personer och deltagare kunde
återuppbygga en identitet bortom identiteten av sin psykiatriska diagnos. Att själv ha valt sin
behandling sammanknippades med att ha tagit kontroll över sin situation och konstens självuttryck
beskrevs som en kontrast mot känslor av tappad kontroll.
Många hade upplevt ökat självförtroende i samband med KAM. Ett av åtagandena i
Tidvattensmodellen är Värdesätt rösten (Buchanan-Barker & Barker, 2008), vilket innebär att
vårdpersonalen skall hjälpa personen att utveckla dennes unika berättelser i sin egen version, till
’min berättelse’, som skall formuleras med personens egna ord. Självförtroende är viktigt för
känslan av att den egna berättelsen är unik och värdefull. Ett annat åtagande ur Tidvattensmodellen
är Uppdaga personlig vishet (Buchanan-Barker & Barker, 2008), vilket kan knytas an till
upplevelser av identitet, då många personer ur studierna känt att de kunnat skapa en ny identitet i
samband med KAM, då de exempelvis kunnat se sig själva som någon som kan skapa och uppnå
något. Dessa KAM-metoder stämmer därmed överens med åtagandet Uppdaga personlig vishet,
eftersom deltagarna fått ökad kunskap om vad de själva kunnat åstadkomma. Upplevelserna av
ökad kontroll vid användning av KAM, överensstämmer med Tidvattensmodellens princip om
bemyndigande (empowerment) (Barker, 2001; 2002). Bemyndigandeteorin vill att personen själv
ska känna kontroll i sin situation, vilket personer ur studierna upplevt vid KAM-användning.
Konventionella läkemedel. I resultatet framkom att många personer ur studierna upplevt ovilja att ta
förskrivna läkemedel, då dessa bland annat beskrevs som konstgjorda och kemiska. Samtidigt
tyckte vissa att konventionella läkemedel gav bra behandling, och att de hade starkare effekt än
naturmedel. Deltagare uttryckte viss försiktighet med KAM då de ansåg att det fanns risk för
interaktioner med de konventionella läkemedel de tog, och flera ansåg att konventionella läkemedel
gav otrevliga biverkningar.
Enligt Tidvattensmodellens åtagande Utveckla genuin nyfikenhet (Buchanan-Barker & Barker,
2008), bör vårdpersonal lyssna på dessa uttalanden med intresse och uppmuntra personen att berätta
om sina upplevelser i sin egen takt. Dessutom kan vårdpersonal använda sig av åtagandet Bli
lärlingen (Buchanan-Barker & Barker, 2008), vilket innebär att man som vårdpersonal skall ta
personens uttalanden på allvar och lära sig av vad personen säger. Sjuksköterskan bör utveckla en
omvårdnadsplanering som tar hänsyn till personens erfarenheter.
Att välja KAM. Att deltagare ur studierna valt att använda KAM-behandlingar, grundade sig bland
annat på yttre påverkan från olika håll, på värderingar, och på uppfattningar om vad som är
naturligt. Inom dessa subteman beskrivs upplevelser av stöd eller avvisande ifrån läkare, att man
hört om KAM i media eller inte haft råd med konventionella läkemedel, samt varit bekant med
KAM sedan barndomen. KAM beskrevs överensstämma med personers egna värderingar och
17
uppfattningar om hälsa och livsstil. Johannesört uppfattades av deltagare som naturligt och inte
kemiskt, och delade meningar rådde gällande om naturmedel kan vara skadliga eller inte.
Det personer uppgett som yttre påverkan till sina val, var bland annat deras läkare. Medan vissa fått
rekommendation och stöd från sina läkare gällande valet av KAM, upplevde andra ett avvisande.
Utifrån åtagandet Bli lärlingen (Buchanan-Barker & Barker, 2008), borde läkare och även
sjuksköterskor, i samtalet med personen, inte avvisa dennes tankar utan sträva efter att lära sig av
personen. ”We need to learn from the person, what needs to be done, rather than leading”
(Buchanan-Barker & Barker, 2008, s 96).
Annat som påverkats. Personer ur studierna vittnade om saker som påverkats vid användning av
KAM. Bland annat hade personer fått hjälp med Restless legs syndrome, smärta, rökstopp och
sömn, medan någon känt trötthet vid en behandling. En del uppgav sig även ha lärt sig att hantera
kval. Vid mötet med personer som berättar om dessa upplevelser, bör vårdpersonalen enligt
åtagandet Bli lärlingen (Buchanan-Barker & Barker, 2008), intressera sig för dessa upplevelser för
att dra lärdomar av personens berättelse.
Slutord
Litteraturöversikten har visat på en mängd upplevelser som personer med depressions- och
ångestsjukdomar haft, i samband med komplementära och alternativa metoder. Dessa upplevelser
har beskrivits inom huvudteman: Depressions- och ångestsymptom, Negativa upplevelser,
Kroppsliga och själsliga upplevelser, Att ingå i en grupp, Självbild, Konventionella läkemedel, Att
välja KAM, samt Annat som påverkats. Genom att sammanställa olika upplevelser har studien
frambringat värdefull kunskap för sjuksköterskor inom vård av personer med depressions- och
ångestsjukdomar. Inom framtida diskussion om KAM i svensk sjukvård och forskning, menar
examensarbetets författare, att personers upplevelser bör lyftas fram och integreras i diskussionen
om evidens för olika metoders effekter.
Kunskaper om personers upplevelser, såväl av sitt psykiska tillstånd som av sin behandling, är
något sjuksköterskor bör värdesätta och använda som verktyg i omvårdnadsarbetet. Med
Tidvattensmodellens synsätt, bör sjuksköterskan lyssna till personens berättelse och ta vara på
denna, som utgångspunkt för omvårdnadsplaneringen. Med utgångspunkt från Tidvattensmodellens
metafor, kan behandlingar med KAM-terapier, utgöra en trygg hamn för många personer som erfarit
psykiska kriser och sammanbrott. Då ett flertal upplevelser även var negativa, är det viktigt för
sjuksköterskan att ha en öppen dialog med personen som vårdas, och förutsättningslöst ta till sig
vad denne berättar.
Examensarbetets författare vill med detta arbete framhålla komplementära och alternativa metoder,
som är användbara för personer med dessa tillstånd. Författarna menar dock inte att konventionell
psykiatrisk vård skall förkastas, då många människor med ångest- och depressionssjukdomar blir
hjälpta av denna. Det är också viktigt att sjuksköterskor ser på KAM med kritiskt förhållningssätt,
då dessa metoder inte är lämpliga för alla patienter. Detta examensarbete ger stöd för att
sjuksköterskor bör ha en öppenhet inför komplementära och alternativa metoder, då personer vittnat
om så många positiva upplevelser av dem.
18
Förslag till vidare forskning
Som förslag till vidare forskning, har författarna till examensarbetet formulerat följande
forskningsfrågor:
-
Hur utbrett är ångest- och depressionspatienters användning av KAM i Sverige?
Vad upplever personer med psykisk sjukdom vid diskussion om KAM-användning med
personal i den konventionella hälso- och sjukvården?
Hur förhåller sig vårdpersonal till KAM inom psykiatrin i Sverige?
Stämmer psykiatrisjuksköterskors agerande överens med Tidvattensmodellen?
19
Referenser
Referenser till de artiklar som ingått i litteraturstudien, är stjärnmärkta (*).
Allgulander, C. (2005). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund. Studentlitteratur.
* Badger, F., & Nolan, P. (2007). Use of self-chosen therapies by depressed people in primary care.
Journal of Clinical Nursing, 16, 1343-1352.
Barker, P. (2001). The Tidal Model: Developing an empowering, person-centered approach to
recovery within psychiatric and mental health. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,
8, 233-240.
Barker, P. (2002). The Tidal Model: The healing potential of metaphor within a patient’s narrative.
Journal of Psychosocial Nursing, 40(7), 43-50.
Barker, P. (2003). The Tidal Model: Psychiatric colonization, recovery and the paradigm shift in
mental health care. International Journal of Mental Health Nursing, 12, 96-102.
Bazargan, M., Ani, C.O., Hindman, D.W., Bazargan-Hejazi, S., Baker, R.S., Bell, D., et al. (2008).
Correlates of complementary and alternative medicine utilization in depressed, underserved African
American and Hispanic patients in primary care settings. The Journal of Alternative and
Complementary Medicine, 14(5), 537-544.
Bonadonna, R. (2003). Meditation’s impact on chronic illness. Holist Nursing Practice, 17(6), 309319.
Buchanan-Barker, P., & Barker, P. (2008). The Tidal Commitments: Extending the value base of
mental health recovery. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15, 93-100.
Butler, L.D., Waelde, N.C., Hastings, T.A., Chen, X-H., Symons, B., & Marshall, J., et al. (2008).
Meditation with yoga, group therapy with hypnosis, and psychoeducation for long-term depressed
mood: A randomized pilot trial. Journal of Clinical Psychology, 64(7), 806-820.
Carlson, P., & Falkenberg, T. (2007). Integrativ vård. Stockholm: Gothia förlag.
Chow, Y.W.Y., & Tsang, H.W.H. (2007). Biopsychosocial effects of qigong as a mindful exercise
for people with anxiety disorders: A speculative review. The Journal of Alternative and
Complementary Medicine, 13(8), 831-839.
* Collinge, W., Wentworth, R., & Sabo, S. (2005). Integrating complementary therapies into
community mental health practice: An exploration. The Journal of Alternative and Complementary
Medicine, 11(3), 569-574.
Ernst, E., Rand, J.I., & Stevinson, C. (1998). Complementary therapies for depression: An
overview. Arch Gen Psychiatry, 55, 1026-1032.
20
* Finucane, A., & Mercer, S.W. (2006). An exploratory mixed methods study of the acceptability
and effectiveness of mindfulness-based cognitive therapy for patients with active depression and
anxiety in primary care. BMC Psychiatry, 6(14), 1-14.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys
och presentation av omvårndadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:
Studentlitteratur.
Horne-Thompson, A., & Grocke, D. (2008). The effect of music therapy on anxiety in patients who
are terminally ill. Journal of Palliative Medicine, 11(4), 582-590.
* Lai, Y-M. (1999). Effects of music listening on depressed women in Taiwan. Issues in Mental
Health Nursing, 20, 229-246.
* McPherson, H., Thorpe, L., Thomas, K., & Geddes, D. (2004). Acupuncture for depression: First
steps toward a clinical evaluation. The Journal of Alternative and Complementary Medicine, 10(6),
1083-1091.
Nationalencyklopedin. (2008). Sökord: Alternativ medicin. Hämtat 23 maj från
Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=491819&i_sect_id=491819&i_word=alternativ%20
medicin&i_history=13
NCCAM (2008). What are the major types of complementary and alternative medicine?. Hämtat 23
maj från NCCAM: http://nccam.nih.gov/health/whatiscam/
* Perry, C., Thurston, M., & Osborn, T. (2008). Time for me: The arts as therapy in postnatal
depression. Complementary Therapies in Clinical Practice, 14, 38-45.
Pilkington, K., Rampes, H., & Richardsson, J. (2006). Complementary Medicine for Depression.
Expert Review of Neurotherapeutics, 6(11), 1741-1751.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2006). Essentials of Nursing Research: Methods, Appraisal and
Ultilization (6th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams &Wilkins.
SBU 2004:166/1. Behandling av depressionssjukdomar: En systematisk litteraturöversikt.
Göteborg: Elanders Graphic Systems.
SBU 2005:171/1. Behandling av ångestsyndrom: En systematisk litteraturöversikt. Mölnlycke:
Elanders Infologistics Väst AB.
* Spandler, H., Secker, J., Kent, L., Hacking, S., & Shenton, J. (2007). Catching life: The
contribution of arts initiatives to recovery approaches in mental health. Journal of Psychiatric and
Mental Health Nursing, 14, 791-799.
* Stevenson, F. (2004). Images of nature in relation to mood modifying medicines: A user
perspective. Health: An Interdisciplinary Journal for the Social Study of Health, Illness and
Medicine, 8(2), 241-262.
21
Tomey, A.M., & Alligood, M.R. (2006). Nursing Theorists and Their Work (6th ed.). St. Louis:
Mosby Elsevier.
Watt, G., Laugharne, J., & Janca, A. (2008). Complementary and alternative medicine in the
treatment of anxiety and depression. Current Opinion in Psychiatry, 21, 37-42.
* Whiting, M., Leavey, G., Scammell, A., Au, S., & King, M. (2008). Using acupuncture to treat
depression: A feasibility study. Complementary Therapies in Medicine, 16, 87-91.
* Wu, P., Fuller, C., Liu, X., Lee, H-C., Fan, B., Hoven, C.W., et al. (2007). Use of complementary
and alternative medicine among women with depression: Results of a national survey. Psychiatric
Services, 58(3), 349-356.
22
Bilaga 1. Sökmatris
Nedan redovisas de sökvägar som användes för att hitta artiklarna till studien. Databassökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo.
Manuella sökningar gjordes i de elektroniska tidskrifterna Complementary Therapies in Clinical Practice och Journal of Alternative and
Complementary Medicine. I kolumnen längst till höger står nummer på de artiklar som valdes ut och finns med i artikelmatrisen.
Databassökningar:
Nr
Datum
Sökord
Limits
Databas
Träffar
19
Första
urval
4
Andra
urval
3
D1
1/9
1998-2008
Cinahl
D2
1/9
D3
3/9
Exp Qualitative Studies AND Exp Alternative Therapies AND
Exp Depression
Exp Alternative therapies AND Exp Depression AND
Experiences mp.
Complementary therapies + Depression
Cinahl
21
0
0
PubMed
236
1
0
D4
3/9
Complementary therapies + Mental disorder
PubMed
705
1
1
D5
D6
3/9
3/9
D7
D8
D9
D 10
D 11
D 12
3/9
3/9
3/9
4/9
12/9
12/9
D 13
12/9
D 14
12/9
Exp. Alternative medicine AND Exp Major Depression
Exp. Alternative medicine AND Exp Major Depression AND
Experiences mp.
Exp. Alternative medicine AND Exp Major Depression
Exp. Alternative medicine AND Depression mp.
Exp. Alternative medicine AND Exp. Nursing
*Alternative medicine AND Exp. Major depression
Exp. *Anxiety disorders AND Exp. *Alternative medicine
Exp. Alternative medicine AND Exp. Anxiety disorders AND
Experiences mp.
Exp. *Alternative therapies AND Exp. Anxiety disorders AND
Experiences mp.
Exp. *Alternative therapies AND Exp. *Depression AND
Experiences mp.
PsycInfo
PsycInfo
191
1
0
0
0
0
PsycInfo
PsycInfo
PsycInfo
PsycInfo
PsycInfo
PsycInfo
168
288
21
105
31
2
7
1
0
1
0
0
0
0
0
0
0
1998-2008
Cinahl
13
1
0
1998-2008
Cinahl
9
2
0
English;
Nursing journals
English;
Nursing journals
1998-2008
1998-2008
1998-2008
1998-2009
1998-2008
Ariklar, nr
Nr 1, 2 och 3
Nr 4
Nr
Datum
Sökord
Limits
Databas
Träffar
Andra
urval
0
Artikel, nr
3
Första
urval
0
D 15
12/9
1998-2008
Cinahl
D 16
12/9
1998-2008
D 17
12/9
D 18
24/9
D 19
24/9
D 20
24/9
D 21
24/9
D 22
24/9
Exp. *Alternative therapies AND Exp. Anxiety disorders AND
Qualitative studies
Exp. *Alternative therapies AND Exp. Anxiety disorders AND
Qualitative studies
Exp *Alternative therapies AND Exp *Depression AND
Experiences.mp.
Exp *Alternative therapies AND Exp *Mental health AND Exp
Qualitative studies
Exp *Alternative therapies AND Exp *Anxiety AND Exp
Qualitative studies
Exp *Alternative therapies AND Exp *Depression AND Exp
Qualitative studies
Alternative therapies AND Anxiety disorders AND Qualitative
studies
Alternative therapies AND Anxiety AND Qualitative studies
Cinahl
13
1
1
Nr 7
1998-2008
Cinahl
9
0
0
1998-2008
Cinahl
2
1
1
1998-2008
Cinahl
3
0
0
1998-2008
Cinahl
8
0
0
Published in the
last 10 yrs
Published in the
last 10 yrs
Published in the
last 10 yrs
PubMed
4
1
1
PubMed
18
1
0
D 23
24/9
Alternative therapies AND Depression AND Qualitative studies
PubMed
13
2
1
Manuella sökningar:
Nr
Datum
Tidskrift (elektronisk)
Sökord
Träffar
Andra
urval
0
Artiklar,
nr
8
Första
urval
1
M1
4/9
Complementary Therapies in Clinical Practice
Depression
M2
4/9
M3
4/9
M4
12/9
Journal of Alternative and Complementary
Medicine
Journal of Alternative and Complementary
Medicine
Complementary Therapies in Clinical Practice
Depression
410
8
6
Nr 5
Anxiety
331
3
2
Nr 6
Anxiety
17
0
0
Nr 8
Nr 9
Nr 10
Bilaga 2. Artikelmatris
Författare
Syfte
Metod
Årtal
Land
1. Titel: Effects of music listening on depressed women in Taiwan.
Lai, Y-M.
Ej tydligt redovisat.
Datainsamling:
Kvantitativ studie som blir analyserad utifrån
1999
Syftet var att studera de
kvalitativa frågeformulär med tre öppna frågor.
psykologiska och fysiologiska Deltagarna var 30 kvinnor, mellan 21 till 65 år
Kina
effekterna av musiklyssnande
och alla hade diagnosen depression. Deltagarna
hos deprimerade kvinnor.
var slumpmässigt utvalda och delades sedan in i
en interventionsgrupp och en kontrollgrupp,
med 15 kvinnor i varje. Interventionsgruppen
fick lyssna till musik, medan kontrollgruppen
lyssnade till s.k. ”pink sound”. Före och efter
lyssnandet mättes puls, blodtryck,
andningsfrekvens samt sinnesstämning.
Dataanalys:
Deskriptiva analyser av kvantitativa data
(blodtryck mm) samt t-tester och chi-squaretester. Dessutom kvalitativt formulär för analys
av deltagarnas subjektiva upplevelser av
interventionen.
2. Titel: Time for me: The arts as therapy in postnatal depression.
Perry, C.,
Syftet var att skapa en
Datainsamling:
Thurston, M., & stödjande, avslappnande och
Nio deltagare som deltagit i Time for meOsborn, T.
kreativ omgivning för kvinnor programmet, intervjuades i sina hem vid två
med depression eller ångest
tillfällen med sex månaders mellanrum.
2008
efter förlossning och höja
Dataanalys:
självaktning och
Transkripten av intervjuerna analyserades
Storbritannien
självförtroende hos dessa
kvalitativt enligt Grounded Theory, för kodning
kvinnor, genom att utgå ifrån
av ingående teman. Dessa teman verifierades
konst och skapa ett utrymme
genom att gå fram och tillbaka till materialet
för kvinnor som känner sig
gång på gång.
utestängda och isolerade.
Etiska
överväganden
Resultat
Styrka,
poäng
Deltagarna
samtyckte till
att delta.
Fysiologiska parametrar förbättrades
signifikant mer hos
interventionsgruppen jämfört med
kontrollgruppen.
Kvalitativa data från
interventionsgruppen: Gällande vad
deltagarna tyckte om musiken, gav 13 av
15 positiva svar. 8 av 15 uppgav sig
känna sig mer lugna efter
musiklyssnandet och 8 deltagare sade att
musiken uppväckt minnen, exempelvis
barndomsminnen.
27
av 36*
Studien
godkändes av
en etisk
kommitté och
deltagarna gav
samtycke till
inspelning av
intervjuerna.
Kvinnorna uppskattade att vara i en
grupp med andra i en liknande situation.
Däremot fanns ett missnöje att de inte
kunde skaffa några vänner från Time For
Me- gruppen. Vissa deltagare ansåg sig
fått förbättrat självförtroende.
26 av 30
Författare
Syfte
Metod
Etiska
Resultat
Årtal
överväganden
Land
3. Titel: Use of complementary and alternative medicine among women with depression: Results of a national survey.
Wu, P., Fuller, C., Liu, X., Att kartlägga
Ej redovisat.
54 % av deltagarna hade använt sig utav KAM.
Datainsamling:
Lee, H-C., Fan, B.,
användningen av
220 deltagare. Data samlades in
Manipulativa terapier visade sig vara beroende av
Hoven, C.W., Mandell,
komplementära och
via telefonintervjuer. Frågor
ålder, örtterapier på etnicitet, medan
D., Wade, C., &
alternativa terapier
ställdes om KAM-användande
vitaminanvändning berodde på utbildningsnivå.
Kronenberg, F.
hos kvinnor med
och om anledningar till detta.
Mest populärt var manipulativa terapier, örter, samt
depression, från olika Dataanalys:
vitaminer och kosttillskott. Anledningar till KAM2007
etniska grupper.
Först deskriptiv statistisk
användande var vilja att använda naturliga
Fokus låg främst på
analys, sedan djupare analyser
behandlingar, använda en behandling som de själva
USA
de tre terapierna
för att studera samband mellan
stod för/trodde på, samt negativa erfarenheter av
manipulativa terapier, olika variabler.
konventionell behandling.
örter och vitaminer.
4. Titel: Use of self-chosen therapies by depressed people in primary care.
Badger, F., & Nolan, P.
Att beskriva
Godkänd av
38 av 60 deltagare hade använt självvalda terapier.
Datainsamling:
användning samt
60 deltagare från fyra olika
etisk kommitté.
Om deltagarna inte tog upp detta själva, utan fick
2007
attityder kring
primärvårdsmottagningar.
Standardrutiner
frågan om självvalda terapier, reagerade många med
självvalda
Semistrukturerade intervjuer
följdes gällande skratt, många sade sig ha blivit ”påkomna”, som om
Storbritannien
behandlingar bland
med frågor om upplevelser vid
samtycke och
de velat hålla detta hemligt. De som inte använde sig
personer som
depressionsvård.
förvaring av
utav KAM, motiverade det dels med att de var
behandlats för
material.
trygga med de vårdare de hade, och dels att de ville
Dataanalys:
depression i
Intervjutranskripten
vara försiktiga med tanke på eventuella interaktioner.
primärvården.
analyserades för identifiering
och sortering av ingående teman
från vad patienterna upplevt.
Styrka,
poäng
32 av 36
26 av 30
Författare
Syfte
Metod
Årtal
Land
5. Titel: Acupuncture for depression: First step toward a clinical evaluation.
McPherson,
Att lära sig av patienter 1.Fokusgruppsstudie.
H., Thorpe,
om depression och dess Datainsamling: En lokal psykiatrisk hälsogrupp kontaktades och ur
L., Thomas,
behandling, såväl
denna utformades studiens fokusgrupp som träffades vid ett tillfälle
K., & Geddes, konventionell som
om två timmar. Under mötet diskuterades personliga upplevelser av
D.
alternativ sådan, att
depression, upplevelser av konventionell och av alternativ
undersöka process och
depressionsbehandling, samt återkoppling om forskningsprojektet.
2004
resultat för patienter
Dataanalys: En forskare tog omfattande anteckningar under mötet,
som erhåller snabbkurs vilka renskrevs och analyserades manuellt med tematisk
Storbritannien i akupunktur, samt
innehållsanalys.
2. Fallserie-studie.
identifiera
Datainsamling: Fallserier (case series) anordnades i form av en
metodologiska
observationsstudie av 10 depressionspatienter som behandlats med
frågeställningar inför
akupunktur. En forskare träffade dessa individuellt och samlade in
formgivandet av en
strikt klinisk evaluering baseline-data. Deltagarna erhöll upp till 10 akupunkturbehandlingar
enligt deras individuella behov och fyllde i dagböcker om
av akupunktur som
behandlingen.
terapi vid depression.
Dataanalys: För att mäta förändringar över tid användes två
mätinstrument; BDI och HADS. Dessutom användes
frågeformuläret SF-36.
6. Titel: Integrating complementary therapies into community mental health practice: An exploration.
Collinge, W.,
1. Att beskriva
Datainsamling
Wentworth,
integrationen mellan
Efter införande av KAM-integrationsprogram vid psykiatricenter,
R., & Sabo, S. massage och energigjordes en kortfattad undersökning av klienttillfredsställelse med ett
baserade terapier med
urval av 25 deltagare. Av deltagarna hade 10 posttraumatiskt
2005
psykoterapi vid ett
stressyndrom, 9 egentlig depression, 3 ångestsyndrom, och 3
psyk-center, 2) att
dubbeldiagnos. Samtliga hade varit med om något trauma.
USA
presentera kvalitativ
Deltagarna fyllde i utvärderingsformulär, där de både fick skatta sin
utvärdering av
tillfredsställelse på en tiopoängsskala, samt besvara öppna frågor.
verksamheten, och 3)
Dataanalys
Ej tydligt redovisat.
att presentera pilotdata
om klienternas
tillfredsställelse av
detta.
Etiska
överväganden
Resultat
Styrka,
poäng
Studien var
godkänd av
etisk
kommitté.
Deltagarna var
fria att dra sig
ur när som
helst och
behövde då
inte ange
orsak.
1. Fokusgruppsstudie.
Vid ämnet upplevelser av
depression tog deltagarna upp
främst tre teman: plågan av
själva depressionen, isoleringen
som depression kan medföra,
och frågan om att kunna eller
inte kunna hantera plågorna.
2. Fallserie-studie.
Endast sex deltagare var med
ända till uppföljningen. Dessa
hade olika grad av depression,
alltifrån mild till svår. De med
mild till måttlig depression
erfor störst förbättring av
symptom.
26
av 30*
Ej redovisat.
De terapier deltagarna erhållit
var massage, akupunktur, Reiki,
och Healing Touch. Klienternas
tillfredsställelse skattades i
genomsnitt till 8,6 av 10 poäng.
Kvalitativa data erhölls från tio
deltagare, vilka sorterades till
fyra teman, nämligen känsla av
trygghet i relation till andra
personer, kroppsförnimmelse,
gränssättande i relation till
andra personer, samt kroppslig
skamkänsla.
22
av 36
Författare
Syfte
Metod
Årtal
Land
7. Titel: Images of nature in relation to mood modyfying medicines: a user perspective.
Stevenson, F.
Att presentera data från Datainsamling:
intervjuer med
Semistrukturerade intervjuer med 23 deltagare, som
2004
personer som använder, hade tagit eller blivit erbjudna läkemedel som reglerar
har använt eller har
sinnesstämning, antingen naturmedel eller kemiska
Storbritannien
nekat till användning
substanser. Deltagarna rekryterades via en
av stämningsreglerande öppenvårdsmottagning, en depressionsstödjargrupp,
medel, antingen
samt via kontakter.
konventionella
Dataanalys:
läkemedel eller
Intervjuerna transkriberades och genomlästes sedan
Johannesört.
flera gånger för att frambringa teman relaterade till
huvudområdena 1) personers syn på läkemedel, såväl
stämningsreglerande som övriga, 2) hur och varför
läkemedel användes, 3) hälsohistoria, 4) tidigare
användning av olika behandlingar, 5) planerad framtida
behandlingsanvändning, och 6) personers relation till
vårdpersonal, i synnerhet förskrivande läkare.
8. Titel: Catching life: The contribution of arts initiatives to recovery approaches in mental health.
Spandler, H.,
Att undersöka hur
Datainsamling:
Secker, J., Kent,
deltagande-konst
Fallstudier gjordes, utifrån 6 olika konstprojekt.
L., Hacking, S.,
påverkar personer med Djupgående kvalitativa intervjuer genomfördes med 34
& Shenton, J.
psykiska hälsobehov.
deltagare ur dessa program.
Att undersöka hur
Dataanalys:
Analysen utgick från innehållet men var teoristyrd
2007
konst och
utifrån teorier om tillfriskning från psykisk ohälsa.
psykhälsoprojekt kan
Intervjutranksripten analyserades av två författare
Storbritannien
underlätta några
separat, som sedan tillsammans diskuterade teman
nyckelelement i ett
funna i materialet.
tillfriskningsperspektiv på psykisk
hälsa.
Etiska
överväganden
Resultat
Styrka,
poäng
Etiskt tillstånd
erhölls från
två etiska
kommittéer.
15 av deltagarna diskuterade
läkemedel i termerna ”naturliga” eller
”kemiska”. Vid diskussion om
behandlingar, framhölls argument för
vissa terapier, vilket ställdes i relation
till de val personerna gjorde.
Argument för Johannesört grundades
på livsstil, oro relaterat till
framställning eller säkerhet, samt
argument kring vissa terapiers effekt.
26 av 30
Ej tydligt
redovisat.
Artikeln är
publicerad i en
tidskrift som
kontrollerat
studiens etik.
Teman man fann i deltagarnas
berättelser om konstprojekten var
bland annat att projekten gav
deltagarna känsla av syfte och mening
i deras liv, att konstskapandet hjälpte
deltagare att bygga upp en ny
identitet, samt att projekten erbjöd en
trygg miljö, där deltagarna kunde
känna gemenskap och få stöd av
varandra.
23 av 30
Författare
Syfte
Metod
Etiska
Resultat
Styrka,
Årtal
överväganden
poäng
Land
9. Titel: An exploratory mixed methods study of the acceptability and effectiveness of mindfulness -based cognitive therapy for patients with active depression and anxiety in
primary care.
Finucane, A., &
Att undersöka
Studien hade
Kvalitativa resultat visade bland annat att
29 av 30
Datainsamling:
Mercer, S.W.
acceptansen och
13 deltagare från en primärvårdsmottagning fick
godkännande
många deltagare uppskattat att ha fått delta i
effekten av
genomgå en åttaveckorskurs i MBCT. Kursen
från en etisk
en grupp och fått möta andra med liknande
2006
Mindfulness-based innehöll övningarna ”Body scan”, guidad
kommitté och
erfarenheter. Övningarna i kursen var både
cognitive therapy
sittmeditation, mindful stretching och mindful
informerat
uppskattade av många deltagare och vissa
Storbritannien
(MBCT) för
walking, tre minuters andningspaus, samt
samtycke
praktiserade dessa senare i olika situationer,
primärvårdsvardagsmindfulness.
erhölls från
medan en del fann vissa övningar svåra eller
patienter med
samtliga
obehagliga. Många deltagare ansåg att
Dataanalys:
ångest- och
Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva deltagare.
kursen var för kort.
depressionsdeltagare, tre månader efter fullföljd kurs. ”Nvivo”
Kvantitativa resultat visade att
symptom.
mjukvara användes för kodning av de koncept som
depressionsnivåer sjunkit från 35,7 i
författarna hittat i intervjutranskripten, och vartefter
genomsnitt före kursen till 17,8 efter, och
framträdde subteman och huvudteman. Enligt ett
ångestnivåer sjunkit från 32,0 före till 20,5
”Framework approach” syntetiserades datan sedan
efter kursen, enligt använda mätskalor.
till ett mindre antal tematiska matriser.
Kvantitativa data inhämtades med Beck
depressions- och ångestskalor.
10. Titel: Using acupuncture to treat depression: A feasibility study.
Whiting, M.,
Att ta reda på om
Godkännande
BDI-skalan visade på en reduktion av
34
Datainsamling:
Leavey, G.,
en randomiserad
19 personer med ångest eller depression, från olika
erhölls från
depressionssymptom efter interventionen
av 36*
Scammell, A., Au,
kontrollerad studie öppenvårdsmottagningar i London deltog. Dessa
etisk
jämfört med före, hos både Verumgruppen
S., & King, M.
kan göras för
delades in i en experimentgrupp (n=13) som erhöll
kommitté.
och kontrollgruppen.
evaluering av
12 sessioner ”Verum-akupunktur” och en
Deltagarna
Kvalitativa fynd visade ingen skillnad
2008
effekten av
kontrollgrupp (n=6) som erhöll 12 sessioner ”Sham- skrev under
mellan Verum- och Sham-gruppen i positiva
akupunktur i
akupunktur”. Två skattningsskalor för depression
informerat
och negativa upplevelser av interventionen.
Storbritannien.
behandlingen av
(BDI och RAND) fylldes i vid baseline och vid
samtycke.
Flera deltagare upplevde positiv påverkan
mild till måttlig
fullföljd behandling. Dessutom utfördes korta
på sitt välbefinnande. Några deltagare
depression.
kvalitativa intervjuer vid avslutning av behandling.
uppgav att akupunkturen förvärrat deras
depressionssymptom och vissa menade att
Dataanalys:
Deskriptiv analys av BDI och RAND-skalorna
akupunkturen inte haft någon effekt på dem.
genomfördes. Kvalitativa data från intervjuerna
sorterades i teman ”positiv effekt”, ”negativ effekt”
samt ”ingen effekt”.
* De artiklar som har både kvantitativ och kvalitativ ansats har värderats utifrån huvudansatsen.
Bilaga 3. Skattning av vetenskaplig styrka
Nedan följer de formulär som använts för skattning av vetenskaplig styrka hos de artiklar som ingått
i litteraturöversikten. Skattningsformuläret är fritt utformat efter Forsberg och Wengström (2008).
Bedömningskriterierna har för varje artikel (Nr 1-10) poängsatts med mellan ett till tre poäng,
beroende på hur bra examensarbetets författare ansett att artiklarna har beskrivit dessa delar.
Kvalitativa artiklar: Maxpoäng 30
Artikel
Bedömningskriterier
Syfte
Undersökningsgrupp/urval
Metod för datainsamling
Metod för dataanalys
Etiska överväganden
Resultat
Resultat kopplat till syfte
Trovärdighet
Diskussion av metodologiska brister och risk för bias
Analys/tolkning av resultat diskuteras
Totalt
2
4
5
7
8
9
3
3
3
3
3
3
3
3
1
1
26
3
3
3
3
3
3
3
3
1
1
26
3
2
3
3
3
3
3
3
1
2
26
3
3
3
3
3
3
3
3
1
1
26
1
3
3
3
2
3
1
3
2
2
23
3
2
3
3
3
3
3
3
3
3
29
Kvantitativa artiklar: Maxpoäng 36
Artikel
1
3
6
10
Totalt
2
3
2
1
3
3
2
3
3
2
2
1
27
2
3
3
3
3
3
1
3
3
3
2
3
32
1
2
3
3
1
1
1
2
2
2
3
1
22
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
1
34
Bedömningskriterier
Syfte
Undersökningsgrupp/urval
Metod för datainsamling
Mätinstrument
Metod för dataanalys
Bortfall
Etiska överväganden
Resultat
Resultat kopplat till syfte
Reliabilitet
Validitet
Generaliserbar