Tidningen som pdf

FYSIOTERAPI3
Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter
2016
NYHET
Experterna sågar
nya riktlinjerna
inom neurologi
DEBATT
Depression ska inte
mötas med prestige
Forskning
Fysisk träning
som medicin
mer stöd
än stress
REPORTAGET
med jobbsnack hemma
tycker paret i fysioterapi
Elisabeth Pietilä-Holmner
och Tom Pietilä.
Mycket att vinna
för unga amputerade
Kerstin Hagberg lotsar patienter till ett rörligare liv med skelettförankrad protes.
NYHETER Sjukgymnaster i Skåne IVO-anmälda • Stöttande familj avgör elitkarriär • Sjukskrivning vid artros varierar
Äntligen en
annons som
kan löna sig.
Du har fått helt nya förmåner som medlem i Fysioterapeuterna!
Danske Bank och Fysioterapeuterna har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge
dig som medlem en hel del exklusiva förmåner.
Från och med nu kommer du t ex kunna få:
• Egen personlig rådgivare
• Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året
• Bolån från låga 1,29 %* Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram. Gå in på danskebank.se/fysioterapeuterna och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina.
Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/fysioterapeuterna
I samarbete med:
2
* 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr
FYSIOTERAPI 3.2016
INNEHÅLL
3
6
NYHETER
Hur inaktiva
barn sätts
i rörelse ska
utredas
PROFILERNA
Möt ett passionerat
par i fysioterapi
REPORTAGET
Skelettförankrad
protes kan ge
mer frihet
AVHANDLING
Ny kunskap om
medfödda hjärtfel
18
FACKPRESS
Jobbrotation
kan ge fysisk
variation
29
28
NYHETER
6. Sex sjukgymnaster i Skåne IVO-anmälda
MEDLEMSNYTT
36. Låt oss se styrkan i olikheterna
15. Nytt yrkeskort för dig som ska jobba i EU
38. Nya krav på arbetsgivare att förebygga ohälsa
DEBATT
16. Möt inte depressioner med prestige!
KREATIVT SKRIVANDE
49. Delta i Fysioterapis novelltävling!
Vårt jobb är att vara ödmjuka och se människan,
skriver fysioterapeutstudenten Zaza Unger.
Nu utlyser Fysioterapi en novelltävling för att inspirera
färdiga och blivande fysioterapeuter till kreativt skrivande.
AVHANDLINGAR
28. Svensk bild av ortorexi belyst
29. Ny kunskap om medfödda hjärtfel
FORSKNING PÅGÅR
30. Fysisk träning som medicin – del 1
Åsa Tornberg går igenom hur man som fysioterapeut
kan förskriva och dosera fysisk träning.
FYSIOTERAPI 3.2016
8
ALLTID I FYSIOTERAPI
36. Medlemsnytt & förbundets ledare
42. Kursannonser
46. Plats- & etableringsannonser
47. Korsordet
54. Krönikan
3
Vi ser till
att du syns!
Utgivningsplan 2016
Tidnings­
nummer
Sista bokning
annonser
Lämning
annonsmaterial
Leverans
bilagor
Utgivnings­
datum
1
7 dec –15
10 dec –15
8 jan
21 jan
2
25 jan
28 jan
12 feb
25 feb
3
22 feb
25 feb
11 mars
31 mars
4
21 mars
24 mars
15 april
28 april
5
28 april
2 maj
20 maj
2 juni
6
7 juni
9 juni
1 aug
11 aug
7
22 aug
25 aug
9 sep
22 sep
8
26 sep
29 sep
14 okt
27 okt
9
14 nov
17 nov
2 dec
15 dec
1–17
5 dec
8 dec
13 jan –17
26 jan –17
Din nya annonskontakt på Mediakraft:
Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84,
[email protected]
Annonsera i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter
FYSIOTERAPI
www.fysioterapi.se
LEDARE
Ett kvitto på vår
kunskapsbredd
N
är jag läser igenom slutkorrekturet av vårt marsnummer blir
jag ännu en gång fascinerad över bredden i yrket fysioterapeut
och djupet av kunskaper inom ämnet fysioterapi. Jag hoppas
ni förstår vilken utmaning det är att på nio nummer per år
hinna skildra det viktigaste som händer inom alla förgreningar
inom fysioterapin. Nyligen kom ett mail som är ett roligt kvitto på att vi
lyckats skildra mångfalden i såväl kunskaper som yrkesarenor.
Mailet kom från Karolinska Institutets fysioterapeutprogram där man
använt ett nummer av tidningen i undervisningen på termin ett. Det berättade
bland annat att väldigt många studenter blev förvånade över och inspirerade
av yrkets många möjligheter. Det här citatet från en student belyser det:
”Men när jag läser tidningen Fysioterapi förstår jag att yrket är långt mycket
bredare än vad jag kunnat föreställa mig. Det verkar finnas oändliga möjligheter för hur och vad man kan arbeta med som fysioterapeut. Jag hade förstått att det var ett brett yrke, men ser nu fler och fler möjligheter
och mindre begränsningar i mitt framtida yrkesliv. Jag blir så
inspirerad över att se alla områden och sätt det finns att
jobba inom och att jag kommer kunna utveckla mina kunskaper resten av livet.” Sådan inspiration vill vi bidra med.
Lois Steen
chefredaktör
Ny novelltävling:
Vi vill inspirera fler fysioterapeuter
till kreativt skrivande. Läs mer om
vår novelltävling på sidan 49.
Omoderna riktlinjer:
Att Socialstyrelsen förbiser evidensen
om fysisk aktivitet och träning vid MS
och parkinson är både kontraproduktivt och omodernt. Gör om. Gör rätt.
Läs mer på sidan 7.
även om våra ämnesval och intervjupersoner varierar ser
jag kombinationen av engagemang och envishet som ett
utmärkande drag hos professionen. Den tycks skapa ett
starkt driv i sökande efter nya kunskaper och ett lika
starkt driv att hjälpa patienterna förbi olika hinder
på vägen mot tillfrisknande och självständighet.
vissa berättelser vi publicerar berör lite
”Det verkar finnas
oändliga möjligheter
för hur och vad man
kan arbeta med som
fysioterapeut.”
FOTO: GUSTAV GRÄLL
extra. Så var det för mig att läsa Reportaget
om unge Mårten Berg som får hjälp av
fysioterapeuten Kerstin Hagberg att
lära sig gå med en skelettförankrad
protes, s 18. Så var det även att läsa
krönikan av Emma Öhrström, på
Medlemsnytt, s 39, som mer sällan
får se sina patienterna tillfriskna. Att
erbjuda god palliativ fysioterapi tillhör
också yrkets mångfald av kunskaper.
Medarbetare
i nummer 3:
Fredrik Mårtensson Johan Gunséus
frilansskribent
FYSIOTERAPI 3.2016
frilansfotograf
Kristina Karlberg
Joakim Roos
Birgit Rösblad
Åsa Fagerström
Hilda Zollitsch Grill
frilansskribent
frilansfotograf
red. Forskning pågår
red. Fackpress
redaktör & reporter
5
NYHETER
Nyhetsartiklar & notiser:
Hilda Zollitsch Grill & Lois Steen
Sex sjukgymnaster
i Skåne IVO-anmälda
En granskning av företagande sjukgymnaster i Region Skåne
visar på så allvarliga brister att sex sjukgymnaster IVO-anmäls.
En har även polisanmälts.
GRANSKNING När Region Skåne i höstas
gjorde en genomgång av de cirka 250
fysioterapeuter/sjukgymnaster man har
samverkansavtal med enligt lagen om
ersättning för fysioterapi sågs avvikande
besöksantal hos elva vårdgivare. En särskild granskning gjordes därefter av dessa.
Hos sex sjukgymnaster var brist­erna
i journalföring och sekretesshantering så
allvarliga att de nu anmäls till Inspektionen
för vård och omsorg, IVO. En är dessutom
polisanmäld.
Majoriteten av verksamheterna är
välfungerande och det är mycket ovanligt
att en vårdgivare polisanmäls, skriver
Region Skåne i ett pressmeddelande.
– I det nu anmälda fallet handlar det om
så uppenbara skillnader mellan utbetald
ersättning och genomförda besök att vi
inte ser någon annan tänkbar väg, säger
Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och
sjukvårdsdirektör.
Under våren ska även vårdcentralernas
fysioterapeuter granskas som ett led i ett
systematiskt uppföljningsarbete för god
och säker vård.
Läs mer om att förebygga brister
i Tema Kvalitet Fysioterapi nr 1–16
God ekonomi och
stöttande familj
avgör elitkarriär
foto : colourbox
Mer än tuff träning och talang avgör
vilka barn som kan elitsatsa. En ny
studie visar att landslagsidrottare
oftast växt upp med mycket engagerade
föräldrar med god ekonomi.
Hur inaktiva barn ska
sättas i rörelse utreds
Allt fler barn och ungdomar lever fysiskt inaktiva liv och utövar ingen idrott alls.
Centrum för idrottsforskning ska på regeringens uppdrag ta reda på varför.
BARNS HÄLSA Utredningen ska undersöka orsakerna till att en del barn och
unga inte deltar i föreningsidrott. Den
ska också ta reda på vilka av idrotts­
rörelsens och skolans metoder som är
effektiva för att få fler i rörelse.
– Idrotten ska vara till för alla barn och
unga. Då är det viktigt att undersöka
vilka faktorer som spelar in för om barn
är fysiskt aktiva eller inte, säger idrotts-
6
minister Gabriel Wikström som gett
uppdraget till CIF.
– Uppdraget är ett viktigt steg mot
ökad kunskap om ungas fysiska aktivitet
i skolan och på fritiden. Ur ett folkhälsoperspektiv är det givetvis extra viktigt att
få ökad kunskap om de som rör sig minst,
säger CIF:s utredare Johan R Norberg.
Utredningens resultat ska presenteras
för regeringen våren 2017.
ELITSATSNING I studien som genomförts
vid Linnéuniversitetet har nära 330 svenska
landslagsidrottare från 39 specialidrottsförbund svarat på en omfattande enkät
om sin väg till landslaget. Resultatet visar
att majoriteten av dagens landslagsidrottare
är uppväxta i villa med två svenskfödda
föräldrar med god ekonomi och akademisk
utbildning.
Studien visar även ett tydligt samband
mellan föräldrarnas idrottsbakgrund och
landslagsutövarnas val av idrott. Exempelvis hade 36 procent av de kvinnliga utövarna
och 54 procent av de manliga utövarna en
pappa som utövat samma idrott. Cirka
90 procent uppger också att föräldrarnas
stöd varit viktigt under hela karriären.
Studien ingår i ett större projekt som
finansieras av Riksidrottsförbundet och har
bland annat resulterat i en FoU-rapport med
titeln Vägarna till landslaget. Om svenska
elitidrottares idrottsval och specialisering.
FYSIOTERAPI 3.2016
foto : colourbox
Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av parkinson och
MS har skickats ut på remiss. Riktlinjerna får skarp kritik från flera
håll. Skälet är att träning och fysisk aktivitet inte finns med som
behandlingsrekommendation.
REMISS Fysisk aktivitet och träning finns
inte med som rekommenderad behandling i Socialstyrelsens riktlinjer för
behandling av parkinson och MS, trots att
det finns evidens för att man kan påverka
gångförmåga genom styrke-, gång- och
balansträning. Fokus i riktlinjerna ligger
i stället på läkemedelsbehandling och
täta kontroller hos läkare.
och kritiken har inte låtit vänta på sig.
Erika Franzén, fysioterapeut och parkinsonforskare vid Karolinska Institutet (se
Forskning pågår i Fysioterapi nr 2, 2016)
är en av dem som är upprörd över innehållet i Socialstyrelsens riktlinjer.
– Det är väldigt olyckligt att fysisk aktivitet och träning inte finns med eftersom
riktlinjerna kommer att styra vården framöver. Risken är att det då avsätts mindre
resurser till träning och fysisk aktivitet
eftersom det inte finns med i riktlinjerna,
säger hon.
Hon tycker att riktlinjerna är omoderna.
– Man trampar runt i gamla spår.
Internationellt har fysisk träning lyfts
rejält och det finns också med i de europeiska riktlinjerna för den här patientgruppen, påpekar hon.
FYSIOTERAPI 3.2016
Erika Franzén är kritisk till hur Socialstyrelsens arbetsgrupp varit sammansatt,
med en stor övervikt av läkare. Det märks
tydligt i teamrekommendationerna
tycker hon.
– Det är ju också ett gammalt tankesätt
att klumpa ihop alla utom läkarna under
beteckningen rehabilitering och inte skilja
på olika hälsoprofessioner. Då har man
ju inte sett vad de olika professionerna
gör, menar hon.
Även på Fysioterapeuterna är man
mycket kritisk, för att inte säga upprörd.
– Vi är missnöjda och kommer att
agera, säger Birgit Rösblad, FoU-chef
på förbundet.
Hon har främst två stora invändningar.
– Den ena är att fysisk aktivitet och
träning inte lyfts fram i de centrala
rekommendationerna, trots att det finns
evidens för att träning har god effekt.
Fysisk aktivitet och träning har dessutom,
i motsats till läkemedel, inga allvarliga
biverkningar och ger också positiva
sekundära hälsovinster för patienterna,
säger hon.
Hennes andra invändning gäller
rekommendationen om att det ska finnas tillgång till ett multidisciplinärt
FOTO: LOIS STEEN
De nya riktlinjerna
sågas av experterna
FOTO: SELMA WOLOFSKY, KI
NYHETER
Erika Franzén.
Birgit Rösblad.
team som ska bestå av läkare och sjuksköterska samt minst två andra professioner, där man kan välja mellan fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, uroterapeut, psykolog, logoped, dietist eller
annan specialistläkare.
– Jag tycker att man behandlar rehabilitering styvmoderligt när man säger att
man till exempel kan byta ut en fysioterapeut mot en kurator eller en uroterapeut.
Birgit Rösblad ser också en annan
fara när rehabiliteringen får så lite plats
i riktlinjerna.
– De nationella kvalitetsregistren för
MS och parkinson fokuserar på medicin
och har inte med rehabilitering som
parameter. Om Socialstyrelsen inte slår
fast att fysisk träning ska prioriteras så
kommer rehabilitering inte med i de
nationella kvalitetsregistren i framtiden
heller. Då kan man inte följa upp vilken
behandling patienten har fått. Att man
inte kan följa upp vem som får vad ser
jag som en fara för jämlik vård.
Remisstiden går ut den 1 april.
Riktlinjerna på Socialstyrelsens webb:
www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella­
riktlinjer/msochparkinsonssjukdom
7
PROFILERNA
Ett par i
fysioterapi
Det snackas mycket jobb hemma, men det är mer stödjande än
stressande, tycker makarna Tom Pietilä och Elisabeth PietiläHolmner. De valde varsitt fält inom fysioterapin men satsningen
på barnens elitidrott har verkligen varit gemensam.
text: Fredrik Mårtensson foto: Johan Gunséus
kuggat i varandra inom fälten
idrottsmedicin och smärtrehabilitering har
familjeliv och arbete vävts ihop för Tom Pietilä
och Elisabeth Pietilä-Holmner. Efter mer än 30 år
vardera i yrket är arbetsglädjen ännu påtaglig,
även om arbetslivet i dag har mer tonvikt på
forskning och undervisning än patientmöten.
– Elisabeth har alltid varit ett starkt stöd i jobbet
– den person som jag kunnat vända mig till för att
få goda råd, säger Tom när vi träffas på hans arbetsplats vid Umeå universitets idrottsmedicinska
enhet i campus norra del.
Hustrun Elisabeths arbetsplats på Smärtrehab
ligger i Umeås gamla lasarett i den södra delen av
det väldiga universitets- och sjukhusområdet.
Hon instämmer i att de har stort yrkesmässigt
utbyte av varandra.
– Att Tom har så bred erfarenhet av idrottsmedicin
och träningslära har jag också nytta av. Det kan
gälla allt från funktionell anatomi till traumatologi, säger Elisabeth och fortsätter:
– Visst blir det mycket jobbdiskussioner även
hemma. Vi är båda väldigt engagerade. Men jag kan
inte minnas att vi någon gång känt att det blivit
för mycket så att vi behövt sätta upp regler för när
jobbet måste kopplas bort.
1983 blev de ett par. Tom hade då börjat jobba
för landstinget i Västerbotten efter examen och
med karriärer som
8
Elisabeth var i slutfasen av utbildningen. Två barn
har de tillsammans, som numera är vuxna men vars
elitsatsningar inom skidåkning krävt ett stort
föräldraengagemang och format familjen. Men
makarna Pietilä-Holmner har egentligen aldrig
jobbat tillsammans, möjligtvis då med undantag
för en period på 80-talet då Tom drev privat verksamhet men ofta reste i jobbet och Elisabeth tog
emot en del patienter. Och sett i backspegeln har
deras väg till fysioterapin varit lite krokig. Tom
Pietilä, som skrev historia 1976 som den förste
finländaren att spela elitishockey i Sverige, läste
först ekonomi.
– Vägen mot idrottsmedicin var nog ändå ganska
utstakad genom min bakgrund som hockeyspelare.
Sedan tillkommer det alltid faktorer som bidrar
till att man går i en viss riktning – i mitt fall att jag
fick inspiration av Ronny Lorentzon, lagläkare för
min klubb Björklöven och problem med ryggen
som gjorde att jag slutade spela ganska tidigt och
satsade på studier till sjukgymnast.
för elisabeth var arbete inom vården givet.
Redan som 17-åring tog hon det stora klivet från
hembyn i Västerbotten till att jobba som sjukvårdsbiträde på Karolinska sjukhuset i Solna.
– Redan där blev jag av en framsynt Sophiasyster,
Birgitta Berger, skolad i det patientcentrerade
FYSIOTERAPI 3.2016
''
Visst blir det mycket
jobbdiskussioner även
hemma. Vi är båda
väldigt engagerade.
FYSIOTERAPI 3.2016
9
.
Ålder: 61 år
, Umeå.
i Mariehem
s
hu
ad
R
:
or
B
barnbarn.
å
tv
barn och
Familj: Tre
ftsaktiviteter
tts- och frilu
Fritid: Idro
och cykling.
som segling
en 1981,
gymnastexam
uk
Sj
d:
un
Bakgr
a kommitté,
iges olympisk
er
Sv
r
fö
tas
at
jobb
nor och Toyo
aget Tre Kro
sl
nd
la
de
ey
ta
ck
ho
och star
lly. Var med
VM-team i ra
r idrotts­
fö
t
he
sitets en
e.
Umeå univer
orts medicin
företaget Sp
kt
un
medicin och
dj
itetsa
ing: Univers
Sysselsättn
t.
te
si
iver
vid Umeå un
[ ]
[ ]
TOM PIETILÄ
tankesätt som jag sedan alltid jobbat efter. Jag
läste till sjuksköterska och jobbade i både Kalmar
och Göteborg, men kände att jag ville vidare.
Efter sin sjukgymnastexamen arbetade Elisabeth
först inom reumatologi i tio år. 1994 fick hon
anställning vid Smärtrehab vid universitetssjukhuset
i Umeå, och har trivts så bra att hon stannat kvar.
– Här kände jag mig hemma direkt med modellen som vi jobbar efter, som innebär samverkan
i form av multimodal rehabilitering.
10
ELISABETH PIE
TILÄ-HOLMNER
Ålder: 62 år
.
Bor: Radhus
i Mariehem
, Umeå.
Familj: Två
barn.
Fritid: Silver
smide och tr
äning.
Bakgrund:
Sjukskötersk
eexamen
1976, Sjukgy
mnastexam
en 1983.
Arbetat tio
år med reum
at
ologi, men
sedan 1994
anställd vid
Sm
ärtrehab,
Norrlands un
iversitetssjuk
hu
s.
Sysselsättn
ing: Doktora
nd vid Umeå
universitet,
arbete med
kvalitet och
samordning
på Norrlands
universitets
sj
uk
­
FYSI OThu
ERs.
AP I 1. 2016
Sedan några år har Elisabeth bytt patientarbetet
mot egen forskning och en kvalitets- och samordningsfunktion på Smärtrehab. Och om ett par år
hoppas hon vara färdig att disputera inom sitt
forskningsämne: utvärdering av multimodal
rehabilitering vid långvarig smärta med fokus på
primärvården.
– 2013 fick jag ett uppdrag som projektkoordinator i ett REHSAM-projekt som bland annat handlade om att utveckla utvärderingsinstrument för
FYSIOTERAPI 3.2016
''
Det är klart att det var väldigt
hektiska år när båda barnen
tillhörde landslag.
rehabilitering av långvarig smärta inom primärvården. Det ledde till att jag fick en möjlighet att
bli forskarstuderande.
Forskar gör hon på halvtid. Resterande tid
kombinerar hon kliniskt arbete med sitt kvalitetsoch samordningsuppdrag vid Smärtrehab enligt
internationell CARF-ackreditering. (Läs om CARF
i nr 2–16). Hon tar arbetet med CARF som exempel
på hur karriär och familj måste kombineras.
– Tom reste väldigt mycket i jobbet under 10–15
år. Men på senare år är det jag som fått möjlighet
att via CARF ta internationella uppdrag, bland
annat i Nordamerika, som kvalitetsgranskare
av andra sjukhus vilket har varit både nyttigt
och lärorikt.
vinter-os 1998 i nagano i Japan blev en
vändpunkt för Tom efter år av resor som chefssjukgymnast för Sveriges olympiska kommitté,
ishockeylandslaget och Toyota (rally-VM).
– Vår dotter Maria var 11 år då och lovande i både
alpint och fotboll. Jag minns så väl att hon sa:
”Pappa, om du fortsätter att resa så mycket så
måste jag nog sluta med slalom.” Så det var ett
enkelt beslut att vara hemma mer och stödja
Marias satsning, berättar Tom.
Även lillebror Johan var duktig skidåkare och
tävlade några gånger i Världscupen innan studie­
lusten tog över. Till våren tar han examen från
Handelshögskolan i Stockholm. För Maria blev det
en lång och ännu pågående karriär i världseliten
med VM-medaljer både individuellt och i lag.
– Det är klart att det var väldigt hektiska år när
båda barnen tillhörde landslag. Samtidigt var det
oerhört roligt och, kan jag känna, nyttigt för oss
också. Även om det fanns en uppdelning där jag
organiserade allt runtomkring och Tom höll i Marias
träning, så fick vi båda göra mycket av allt. Tom blev
exempelvis duktig på att laga mat, säger Elisabeth.
De ständiga 70-milaresorna, tur och retur, mellan Umeå och backarna i Tärnaby, minns de i dag
med glädje. Tiden då Västerbottens stora alpina
FYSIOTERAPI 3.2016
VERKTYGET FÖR
BÄTTRE BALANS
Device
Balance SD
Skapa egna protokoll.
Screena och rehabilitera
dina patienter med Balance SD
 Fallrisk för alla +65 år och motverkande träning
 Primärvårdsrehabilitering
 Postoperativ ortopedi – korsband, menisk
 Neurorehabilitering
 Effekter av hjärnskakning
– Concussions Management
 Idrottsmedicinska besvär
Balance SD är lättanvänd med fasta protokoll
för både test och träning. Egna protokoll kan
snabbt skapas. Normvärden finns från 7 år
till 85 år, både män och kvinnor.
 Biofeedback ges i form av ljud, bild och tal
(engelska), vibrotaktil (tillbehör)
 BalanceSD ger möjlighet till statiska tester
och dynamiska i 12 svårighetsgrader
 Kliniska manualer för nedladdning finns för
olika patientgrupper (ACL, fallrisk m.fl.)
Balance SD kan hyras genom Wasa kredit för 3.000 kr/månad
exklusive moms vid 5 års hyra. Du kan också köpa den för
146.000 kr plus moms. I detta pris är inkluderat frakt till er lokal,
halvdags utbildning, skrivare, omfattande dokumentation/
bruksanvisning, programvaruuppgraderingar och 1 års garanti.
Kolla på film på Youtube; sök på biodexSD
Info och beställning: Mobility Systems Scandinavia
Skandinavisk generalagent. Telefon: 0707-160 410
E-post: [email protected]
11
löften, Anja Pärson och dottern ”Maria PH”,
utvecklades till internationella stjärnor. Makarna
Anders och ”Madde” Pärson blev snabbt vänner
och arbetsfördelningen var rätt självklar: Anders
tog hand om tjejernas teknikträning, Tom om
fysträningen. Båda blev viktiga ledare för hela det
alpina landslaget.
bilden som växer fram är att detta par i fysioterapi
lärt sig att komplettera varandra, praktiskt och
personligt. Båda är envisa, vetgiriga, driftiga och
har tävlingsådra, men där Elisabeth är mer spontan
i uttrycken har Tom har en mer lågmäld framtoning.
De är båda uppväxta i norr, men på varsin sida
om Kvarken, hon i Västerbottens inland och han
i Österbottens kustland.
Det finns tydliga skillnader mellan svensk och
finländsk idrott, tycker Tom. Kanske tydligast
inom ungdomsidrotten där Sverige rör sig ifrån
resultatfixering, medan det i Finlands görs listor
och statistik även för mycket unga idrottare.
– Men att säga att det ena är bättre än det andra
är att göra det lite för enkelt för sig. Det finns delar
som är bra med båda modellerna, tycker Tom.
Han har själv satt tydliga avtryck inom viktiga
delar av svensk ungdomsidrott. Det gäller kanske
framför allt förbudet mot tacklingar inom ungdomsishockeyn för att motverka skador och tidig
utslagning. På det lokala planet har han verkat
i slalomklubben för att godkända studieresultat
ska vara villkor för att delta på läger.
I Toms tidiga karriär finns en röd tråd i sam­
arbetet med professor Ronny Lorentzon. Tillsammans jobbade de med ishockeylandslaget och
den lokala elitklubben Björklöven. När universitetets idrottsmedicinska enhet byggdes upp i
början av 90-talet handplockades Tom av Ronny
Lorentzon som var chef för verksamheten.
– I dag är en del av verksamheten som utredning
och behandling avknoppad till ett företag, Sports
medicine, där jag är delägare, berättar Tom när
han visar runt i lokalerna med bland annat idrottslabb på 400 kvadratmeter för testverksamhet och
undervisning.
Tom var tidigare studierektor och arbetade kliniskt, men en cykelolycka för några år sedan följt
av en stroke i början av 2014 har påverkat hans
arbetsliv.
– För närvarande undervisar jag i idrottsmedicin
på tre program för tränare, studenter i idrottsvetenskap och idrottslärare/läkare. Jag jobbar 50 procent
men hoppas kunna gå upp till 75 under våren,
säger Tom och fortsätter:
– Jag har mina bra och dåliga dagar, men känner
12
att det går åt rätt håll och vet mycket bättre nu
hur jag behöver leva för att hantera sjukdomen.
Jag kan inte göra för många saker samtidigt, vilket
exempelvis följer av ett uppdrag som studierektor,
och jag behöver vila hjärnan en stund mitt på
dagen för att orka.
Att kunna anpassa sina ambitioner till en ny
helt ny situation var en av svårigheterna efter
insjuknandet. Men Tom är noga med att framhålla det stöd han fått från vårdpersonalen, där
framför allt hjälpen från neuropsykolog och
hemrehab varit värdefull.
– Nu har jag börjat kommit igång igen med
landsvägscykling, ett av mina stora intressen
under senare år, vilket känns riktigt bra.
Elisabeth tycker att sjukdomen gjort familjen
ännu mer omtänksam. Numera händer det att
Tom frågar henne om hon inte borde ta det lite
lugnare. Bådas yrkesliv har ju präglats av mycket
och uthålligt arbete.
– Det behöver jag höra för att reflektera om jag
kanske jobbar för mycket, säger Elisabeth.
FYSIOTERAPI 3.2016
Elisabeth och Tom i slalombacken
Bräntberget, som ligger nära deras
hem. Det var också här barnen
började sina skidkarriärer.
THERA-TRAINER BALO
– DYNAMISK TRÄNING AV
VERTIKAL POSITION
För mångsidig träning av dynamisk
vertikal position.
Vid sidan av jobbet och sin forskning jobbar hon
även fackligt i styrelsen för Smärtsektionen samt
i specialistkommittén inom Fysioterapeuterna.
Och det är nog en utmaning att sänka arbetstakten
när hon bär på många visioner för framtiden. En
av dem är att patienter med långvarig smärta ska
få tillgång till den behandling och rehabilitering
som man i dag vet har god effekt.
– De möjligheterna ska finnas inom både primärvård och specialistvård. Att utveckla teamarbete
är ett annat viktigt område, då långvarig smärta
ofta får konsekvenser inom många livsområden.
Då behöver vi samarbeta mellan olika yrkeskategorier och med arbetsgivare, arbetsförmedling
och försäkringskassa, betonar Elisabeth.
toms framtidsdröm är av ett lite annorlunda slag,
att skriva en bok om sin morfar.
– Han var motståndsman i Finland under första
världskriget och bekämpade den ryska ockupationen. Morfars mod och handlingskraft har alltid
varit en förebild. 
FYSIOTERAPI 3.2016
• dynamisk balansträning
• träning av positionssymmetri
• stegträning
balo 524
Fysioline Sweden AB
Västberga Allé 9, plan 8
SE-126 30 Hägersten
Tel. 08-760 6100 | [email protected]
www.fysioline.se
13
NYHETER
Nyhetsartiklar & notiser:
Hilda Zollitsch Grill & Lois Steen
Sjukskrivning vid
artros varierar stort
Variationerna är stora mellan landstingen när det gäller sjukskrivning vid knäoch höftartros. Det visar ny statistik från det nationella kvalitetsregistret BOA.
I Jämtland är motsvarande siffra hela 21
procent. Även Uppsala och Gävleborg
har hög andel sjukskrivna.
– En orsak kan vara olika rutiner i vården.
Men skillnaderna skulle också kunna bero
på utbildning, inkomst och attityder
säger Carina Thorstensson, ansvarig för
registret, i ett pressmeddelande.
Samma tendens kan man se när det
gäller knäbesvär. På Gotland är andelen
sjukskrivna vid första besöket 6 procent,
i Gävleborg och Uppsala 19 procent.
– Artros går ju inte över för att personen
är sjukskriven. Sjukskrivning kan snarare vara ett tecken på att vården
inte vet hur problemet ska
hanteras, säger Carina
Thorstensson.
Hon tycker att
det är viktigt att
läkarna tänker
på att en person
kan sjukskrivas
i sjukdomsförebyggande syfte
så kort tid som
några timmar de
Carina Thorstensson. dagar i veckan
som artrosskolan
äger rum, så att deltagandet blir möjligt.
Att artrosskolan faktiskt inverkar på
sjukskrivningstalet visar ackumulerad
statistik för hela riket. Av dem som var
sjukskrivna för knäbesvär vid det första
besöket på artrosskolan hade 25 procent
kommit i arbete vid uppföljning efter ett år.
foto : privat
ARTROS Uppskattningsvis var fjärde
individ över 45 år har artros i någon led,
vanligast är artros i höfter, knän och händer. Den bästa hjälpen är att gå i artrosskola. Här lär man sig hantera sjukdomen
bättre, smärtan kan minska och många
slipper opereras. Enligt data i det nationella kvalitetsregistret BOA, Bättre Omhän­
dertagande av patienter med Artros, har
artrosskola god effekt.
Statistik från BOA:s färska årsrapport
visar att andelen personer i arbetsför ålder
som är sjukskrivna för höftbesvär när de
påbörjar artrosskolan varierar
kraftigt mellan olika landsting. Lägst andel sjukskrivna finns på Gotland,
som har 7 procent.
Läs mer: www.boaregistret.se
Nedsatt
höftstyrka hos
korsbandsskadade
En studie som publicerats i The American
Journal of Sports Medicine pekar på att nedsatt statisk höftstyrka kan förutspå främre
korsbandsruptur bland tävlingsidrottare.
TESTAT I studien mättes statisk höftstyrka hos 501 idrottare innan tävlings­
säsongen startade. Det visade sig att den
statiska höftstyrkan var betydligt lägre
hos de idrottare som sedan fick en främre
korsbandsruptur jämfört med de som inte
fick det. Att testa statisk höftstyrka
(extern rotation och abduktion) bör vara
en del av en förebyggande riskanalys,
anser forskarna.
14
Sju av tio
styrkelyftare
har ont men
tränar ändå
Hela 70 procent av svenska styrkelyftare har
smärtproblem visar en enkätstudie. Många
drabbas av skador, främst i ländrygg, axel
och höft, men fortsätter ändå träna.
ETT LYFT Enkätstudien är en del i ett projekt
där en grupp forskare inom fysioterapi, ortopedi och idrottsmedicin vid Umeå universitet
genomfört ett antal styrkelyftstudier för att ta
reda på om optimering av motorik och rörelsekontroll kan minska antalet skador.
Läs mer:
www.idrottsforskning.se/category/medicin/
FYSIOTERAPI 3.2016
NYHETER
foto : lois steen
Nytt yrkeskort
för jobb i EU
Är du fysioterapeut och vill arbeta
i ett annat EU-land kan du nu
ansöka om ett elektroniskt
europeiskt yrkeskort.
anna lindhoff
YRKESKORT European
Professional Card, EPC,
är ett elektroniskt
bevis på att ens
yrkeskvalifikationer
har erkänts, det vill
säga att man har
kontrollerats av myndigheterna och fått sina yrkeskvalifikationer erkända i det land
som man vill jobba i. Det kan både användas av den som vill
jobba i ett annat EU-land tillfälligt och av den som vill flytta till ett
annat EU-land och jobba där permanent. För permanent arbete
i ett annat EU-land kan det finnas krav i det landet på ytterligare
kontroller och på registrering i en yrkesorganisation innan man
kan börja arbeta.
Det nya EPC-kortet är en av nyheterna i det omförhandlade
yrkeskvalifikationsdirektivet som gäller inom EU från och med
den 18 januari 2016. En annan nyhet är att det nu finns ett nytt
elektroniskt varningssystem där behöriga myndigheter får information om yrkesutövare som helt eller delvis begränsats eller
förbjudits att utöva sitt yrke, eller om en domstol fastställer att
en yrkesutövare har använt falska dokument.
I Sverige behöver vissa lagar justeras som följd av det omförhandlade yrkeskvalifikationsdirektivet, bland annat patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter om erkännande av
yrkeskvalifikationer. Det nya direktivet har dock så kallad ”direkt
effekt” vilket innebär att det träder i kraft innan det fullt ut har
genomförts i nationell lagstiftning.
Källa: Socialstyrelsen, Europa.eu
Läs mer och ansök på EU:s publikationsbyrås webbplats: http://bit.ly/1SVuErt
Norrbotten betalar
sjukgymnasters titelbyte
Nu har Norrbottens läns landsting sällat sig till raden av
arbetsgivare som bestämt sig för att betala avgiften för
de anställda som vill byta titel från sjukgymnast till fysio­
terapeut. Socialstyrelsen tar som bekant ut en avgift på
700 kronor för ett titelbyte.
Läs mer: www.fysioterapeuterna.se/avgiften
FYSIOTERAPI 3.2016
Vi tog ett snack med Fysioterapeuternas utbildningssamordnare som postat ett 100-tal nya specialistansökningar
till Specialistkommitténs första sammanträde 2016.
1. Hur många blev specialister förra året och hur många
specialister finns det nu totalt?
Under 2015 godkändes 84 nya specialister enligt förbundets
Specialistordning. Det innebär att det nu i landet finns cirka
tusen färdiga specialister.
2. Vilka specialistområden är vanligast?
Flest utfärdade specialister finns inom Neurologi. Ortopedisk
Manuell Terapi samt Fysisk aktivitet och idrottsmedicin har
varit dominerande bland ansökningarna under flera år. Men i
dag kommer det in fler ansökningar inom andra specialiteter.
3. Vilka är de vanligaste frågor handläggarna får?
Den vanligaste frågan är hur man ska visa att man fullföljt sin
studieplan. Det räcker inte att bara räkna upp alla lärande­
aktiviteter man genomfört, man måste beskriva och reflektera
över vilken typ av fördjupad kunskap man tillägnat sig och på
vilket sätt det påverkat det kliniska arbetet. En annan vanlig
fråga är hur mycket man behöver askultera. Det kan då handla
om att gå bredvid kollegor som jobbar inom ämnesfältet
under 1–2 dagar.
4. Vilka är de vanligaste skälen till att en ansökan avslås?
Det vanligaste är att de sökande inte har redogjort för hur de
genomfört sin teoretiska och kliniska fördjupning och att de
därmed måste komplettera eller förtydliga sin ansökan. Andra
missar att beakta bredden i specialistområdet till exempel
kännedom om alla åldersgrupper, patientgrupper och diagnoser/skador samt olika vårdformer inom specialistområdet.
5. Ni planerar att förbättra ansökningsprocessen.
Vilka förändringar kommer det att innebära?
Vi kommer att digitalisera hela ansökningsprocessen,
något som är efterlängtat hos sökande, handläggare och
Specialistkommittén. Arbetet med att ta fram underlag
för ett sådant system har precis påbörjats. Vi arbetar
också med att ta fram specifika ansökningsblanketter för
respektive specialistområde.
15
DEBATT
Debattredaktör: Lois Steen
[email protected]
Depressioner ska inte
mötas med prestige!
En prestigekamp mellan professionerna om huruvida tabletter eller träning är bästa behandlingen
vid depression hjälper inte patienten. Vårt jobb är att vara ödmjuka och se människan, skriver
Zaza Unger, fysioterapeutstudent*, Luleå tekniska universitet i sitt debattinlägg.
''
16
kan öka tillståndets uppkomst. Vid en
depression uppstår kemiska förändringar,
en obalans i hjärnan och nervsystemets
signalsubstanser, som gör att samspelet
påverkar personens sinnesstämning.
Ämnen som dopamin, noradrenalin
och serotonin påverkar hur vi upplever
känslor, men de har även betydelse för
vår aptit, sexlust och sömn.
en depression kan behandlas med stöd­
samtal, sjukskrivning, motion och läkemedel. För att återfå balanserade värden
ordinerar läkare gärna antidepressiva
läkemedel som stegrar signalsubstanserna. Och fysioterapeuter hävdar i sin
tur att fysisk aktivitet är nyckeln till en
”happy ending”. Vi vet ju att hjärnans
molekylära system påverkas vid träning
vilket bygger upp självförtroende och
självkänsla. Och att dopamin, noradrenalin och endorfiner utsöndras och gör oss
mer resistenta mot stress. Rena mirakelmedicinen! Men är det så enkelt?
Jag tror att det finns en bakomliggande
orsak till att en människa diagnosticeras
med en depression, en förklaring, en
djupare knut som behöver redas ut –
inifrån. Tabletter kommer inte lösa
Vårt jobb oavsett profession är att vara
ödmjuka och se människan framför oss
och hantera patienten därefter.
problemen, inte
heller en timme
på löpbandet.
Vårt jobb oavsett
profession är
därför att vara
ödmjuka och se
människan framför oss och hantera patienten
därefter. Jag tror ZAZA UNGER
Fysioterapeutstudent,
det är viktigt att
förstå att det inte Luleå tekniska universitet.
finns någon mall
att följa, inget facit
för behandling eller manus för oss som
sjukvårdare. Det behövs en lyhördhet för
våra patienter, vi måste lära oss att förstå
sjukdomen och dess variation.
foto : privat
PRESTIGEKAMP Som Fysioterapeuter
kan vi med rak rygg och stöd från vetenskapen påstå att fysisk aktivitet har
läkande effekter och minskar depressiva
symtom. Samtidigt menar många läkare
att läkemedel är den rätta vägen tillbaka.
Så vad är egentligen etiskt korrekt, att
enbart erbjuda antidepressiva tabletter
när fysisk aktivitet har visat lika goda
effekter? Är det ens rimligt att föreslå
fysisk aktivitet till patienter med redan
stor press på sig själva?
I dagens turbulenta samhälle får vi
tidigt lära oss att det är bäst att vi lyckas;
gud nåde den som inte springer milen,
som inte får högsta betyg eller inte klarar
en avancerad utbildning. Det räcker inte
längre att vara en i mängden, vi ska lyckas
med karriären, vara en god partner, ha det
flottaste huset, snabbaste bilen, smalaste
midjan och den bästa atletiska förmågan.
I takt med dessa begär skapas förväntningar vilket ofta leder till stress, en
känsla av otillräcklighet, misslyckande,
prestationsångest och utmattning.
Vi beräknar idag att 20 procent av
Sveriges befolkning drabbas av depression. Stress, trauman och somatiska
sjukdomar är några riskfaktorer som
olika vårdprofessioners rykten har inte
vuxit fram ur intet, med läkare som skriver
ut läkemedel som om de löste all världens
problem eller fysioterapeuter som hävdar
att ”träna bör du annars dör du!” Varifrån
kommer hårdheten och prestigen? Det
är dags att alla vårdyrken stiger av sina
höga hästar och börjar jobba med och
inte mot varandra.
Jag tror att brist på tid och brist på kunskap om alternativa behandlingar är ett
stort problem i denna fråga. Vårdprofessionerna måste bli bättre på att ta vara på
expertisen som finns, använda ny kunskap
och ge upp gamla behandlingsmetoder.
Olika professioner måste även börja visa
förtroende för varandra och bjuda in varandra att utöva sin respektive kunskap och
därigenom utveckla bättre behandling
mot psykisk ohälsa. Jag efterlyser därför ett
vidare samarbete mellan professionerna,
FYSIOTERAPI 3.2016
foton : colourbox
där vi erbjuder patienten terapi, fysisk
aktivitet tillsammans med eventuell
medicinering. Detta tror jag kan ge ett
snabbare och mer hållbart resultat, än
när varje profession kämpar för sina
egna behandlingsalternativ.
förslagsvis bör läkare som regel alltid
skicka vidare sin patient till fysioterapeut.
Jag tror även på att ge vår patient mer
kunskap kring behandlingsalternativ och
att försöka hitta den primära orsaken till
depressionen. Patienternas situation
handlar inte om oss, det handlar om dem.
Det är inte vårt ego som ska tillfredsställas.
Vi ska hjälpa människor vars liv kan hänga
på vår kunskap, vårt sätt att utrycka oss och
förstå. Det är den sköra trådens hopp. 
*Fotnot: Debattinlägget har valts ut av studenter
på T3 på Fysioterapeutprogrammet på LTU,
som det bästa bidraget i en skrivuppgift
i momentet ”Fysioterapi och psykisk ohälsa”.
Ställ inte tabletter mot träning, flera behandlings­
alternativ behövs, tycker Zaza Unger.
Referenser:
• Kringlen, E., Torgersen, S., & Cramer, V. (2014). A Norwegian psychiatric epidemiological study.
American journal of psychiatry.
• Ernst, C., Olson, A. K., Pinel, J. P., Lam, R. W., & Christie, B. R. (2006). Antidepressant effects of exercise:
evidence for an adult-neurogenesis hypothesis? Journal of psychiatry & neuroscience, 31(2), 84.Chicago
• Beck J.S. Cognitive therapy. Basics and beyond. New York: Guilford Press; 1995.
• Biguet, G., Keskinen- Rosenqvist, R., Levy-Berg, A. (2012) Att förstå kroppens budskap, sjukgymnastiska
perspektiv (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
• 1177-Vårdguiden. (2014). Läkemedel vid depression. Hämtad 2015-11-24, från
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-depression/
Bokserie av Robin McKenzie om självbehandling
BEHANDLA DIN EGEN
RYGG
Robin McKenzie
Böckerna ger dina patienter kunskap och
insikt i hur besvär uppstår och hur man
på egen hand kan förbättra sin hälsa.
De innehåller övningar som bygger på de
principer som gjort McKenzie-metoden till en
framgångsrik egenbehandlingsmetod.
Patienten är själv delaktig i sin behandling
och får bättre möjligheter till en effektiv
rehabilitering.
Övningarna är enkelt beskrivna med bild
och text och kan repeteras vid behov om
läsaren har ett eget exemplar hemma.
Kontakta oss för vidareförsäljning av
bokserien till era patienter.
För mer info: 08-770 25 00  [email protected]
Återförsäljarpriser på hela vårt soriment.
10% introduktionsrabatt under april månad!
BEHANDLA DIN EGEN
NACKE
Robin McKenzie
BEHANDLA DIN EGEN
AXEL
Robin McKenzie
Grant Watson
Robert Lindsay
TREAT YOUR OWN
KNEE
Fyra separata självbehandlingsböcker.
Finns för rygg, nacke, axel och knä.
FYSIOTERAPI 3.2016
Robin McKenzie
Grant Watson
Robert Lindsay
Se böckerna och våra hjälpmedel för hållningskorrigering
www.scanergo.se
Scanergo
Ergonomisk utrustning
för rätt hållning
17
REPORTAGET
SKELETTFÖRANKRAD PROTES GER STÖRRE FRIHET
”Jag vill gå
vart jag vill”
På Sahlgrenska universitetssjukhuset tar benamputerade
Mårten Berg sina första steg med en skelettförankrad protes.
Han provar också att sitta med benen i kors för första gången
på flera år. Fysioterapeuten Kerstin Hagberg leder träningen
som ska lotsa honom till ett friare och rörligare liv.
18
FYSIOTERAPI 3.2016
text: Kristina Karlberg foto: Joakim Roos
Mårten Berg är på Sahlgrenska
universitets­sjukhuset för att
ta sina första steg med
skelettförankrad protes.
FYSIOTERAPI 3.2016
19
REPORTAGET
Mårtens familj: mamma Chatarina,
lillebror Filip och flickvännen Alice
har följt med som sällskap.
”Gör det ont någonstans?
Ska vi justera höjden?”
tjugoårige mårten berg från
Uppsala plockar upp ett par
nya vita gymnastikskor ur en
kasse. Han ska strax lära sig
att gå med sin nya benprotes
som är förankrad i skelettet,
till skillnad från vanliga hylsproteser som spänns fast på ut­sidan av amputationsstumpen.
Under det senaste halvåret
har Mårten genomgått två
operationer för att sätta in ett
implantat av titan som ska
växa ihop med skelettet och
fungera som fäste för protesen.
− Gör det ont någonstans?
Ska vi justera höjden?
Innan Mårten får ta sina
första steg i träningshallen vid
den ortopedtekniska mottagningen i Göteborg, kontrollerar
fysioterapeuten Kerstin Hagberg och ortopedingenjören
Eva Häggström att protesen
sitter som den ska. Han får
också lära sig att sätta fast
protesen i fästet som sticker
ut några centimeter ur det
amputerade benet.
− Då ger vi oss ut på vårt
eget ”Göteborgsvarv”, säger
Kerstin skämtsamt.
Först ska han gå i barren.
Med stor koncentration tar
20
Mårten steg för steg. Väldigt
snabbt blir gången alltmer
säker.
− Wow, vad det går bra!
utbrister hans mamma
Catharina som tillsammans
med lillebror Filip och Mårtens
flickvän Alice finns med som
åskådare och sällskap.
efter en kort paus och några
små justeringar av protesen
väntar nya utmaningar.
− Nu ska vi ta en promenad
ut i korridoren och testa mer
vardagliga situationer. När du
kommer tillbaka till Uppsala
kan du upptäcka ditt hem på
nytt med den nya protesen,
säger Kerstin.
Med ett klickande ljud sätter
Mårten på sig benprotesen
utan hjälp. Med stöd av två
kryckor följer han med Kerstin
Mårten Berg får lära sig att sätta
fast protesen i fästet. Den sätts
enkelt fast med ett klick.
Ortopedingenjören
Eva Häggström justerar
höjden på protesen.
FYSIOTERAPI 3.2016
Fysioterapeuten Kerstin Hagberg
instruerar Mårten hur han ska göra
för att lära sig gå med sin nya protes.
Nyfiken på
diagnostiskt
ultraljud?
– Prata med Medema först
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 3.2016
21
I Mårtens träning, liksom för
andra amputerade, ingår det
att lära sig gå i trappor.
REPORTAGET
ut ur träningshallen. Han får
bland annat prova att sitta på
toaletten med protesen på,
lägga benen i kors när han
sitter i en fåtölj och gå i trappor. Men dagens höjdpunkt
verkar vara när han kurar ihop
sig på en hård träbänk med
ryggen lutad mot väggen och
båda benen uppdragna mot
kroppen.
− Det är extremt skönt. Så
här har jag aldrig trott att jag
skulle kunna sitta igen, säger
Mårten med mycket glädje
i rösten.
Kerstin berättar att många
av hennes patienter upplever
ett ”hallelujah-moment”, den
stunden när de upptäcker vilken frihet som den skelettförankrade protesen kan ge dem.
− Redan då, när jag precis
hade vaknat upp, kände jag att
jag ville ha den sortens protes.
Men kort därefter drabbades
Mårten av testikelcancer som
spred sig till lungorna. Han
fick genomgå tuff cellgiftsbehandling. Under hösten 2014
när han blivit friskförklarad
från cancern och kände sig
starkare igen, påbörjades
processen med att få en skelett­
förankrad benprotes. Vid det
första besöket i Göteborg
gjordes röntgen och fysiska
undersökningar. Mårten fick
träffa fysioterapeuten Kerstin
och de andra i behandlingsteamet. Han fick även möjlighet att möta personer som
hade fått skelettförankrade
proteser.
− Jag kände mig taggad och
mårten beskriver sina senaste
ville börja behandlingen. Jag
pliqstep
är -ett
Cliqstep
mekaniskt
är ett mekaniskt
är- ett
Cliqstep
hjälpmedel
mekaniskt
hjälpmedel
är ettsom
hjälpmedel
mekaniskt
lämnar
som lämnar
som
ett
hjälpmedel
”klickande”
lämnar
ett ”klickande”
som
ettljud
”klickande”
lämnar
närljud
önskad
ett
närljud
”klickande”
önskad
belastning
när önskad
belastning
ljudärbelastning
när önskad
är
ärbelastning är
år som en tuff resa. I september trivdes inte alls med hylspropnådd.
uppnådd. uppnådd.
gjorde
han
ett
självmordsskavde
ochgradvis
gavkräver
ifrångradvis
altt ortopediska
flertal
- Ett ortopediska
flertal tillstånd
ortopediska
-2012
Ett flertal
tillstånd
(proteser,
ortopediska
tillstånd
(proteser,
frakturer,
(proteser,
tillstånd
frakturer,
muskel-,
frakturer,
(proteser,
muskel-,
ochmuskel-,
senrupturer)
frakturer,
ochtes.
senrupturer)
ochDen
muskel-,
senrupturer)
kräver
kräver
gradvis
och senrupturer)
kräver
gradvis
astning
ad belastning
ökadförbelastning
att för
förbättra
ökad
att för
förbättra
belastning
läkning.
attoch
förbättra
läkning.
för att
läkning.
förbättra läkning.
försök
blev
påkörd
av
sig pruttliknande ljud när jag
iqstep
är mycket
-Cliqstep
är mycket
enkel
är -Cliqstep
mycket
att
enkel
montera
att
enkel
ärmontera
mycket
och
att montera
geroch
enkel
både
ger
att
och
patient
både
montera
ger patient
både
ochoch
patient
och
gerpersonal
både
och
objektiv
personal
patient
objektiv
indikation
och
objektiv
indikation
personal
påindikation
objektiv
på påindikation på
tåget.
Han
blev
då
av
med
sittpersonal
rörde
mig.
Jag
kände
mig stel
skad
elastning.
önskad
belastning.
belastning.
önskad belastning.
högra
ben
och
den
ena
skinkan.
och
höften
blev
helt
låst
i vissa
iqstep
är gjord
-Cliqstep
är av
gjord
återvinningsbara
är av
-Cliqstep
gjord
återvinningsbara
av återvinningsbara
är gjord
material.
avmaterial.
återvinningsbara
material. material.
På Akademiska sjukhuset i
lägen. Det var till exempel helt
Uppsala blev han informerad
omöjligt för mig att komma in
om metoden att fästa ben­
med benen under matbordet
proteser med inopererade
hemma.
titanskruvar, som utförs vid
Teamet informerade honom
Sahlgrenska universitets­
om vilka förväntningar som var
sjukhuset.
realistiska att ha på behand-
Cliqstep underlättar rehabilitering
CLIQSTEP är ett mekaniskt hjälpmedel
som med ett klickande ljud guidar
patient och personal till önskad belastning. Det underlättar rehabilitering av
30 kg 30 kg 30 kg
20 kg 2030kgkg20 kg
12 kg 1220kgkg
12flera
kg
12 kg
ortopediska
tillstånd.
Nu även apassad för
träning av ”tågångare”...
22
Druiden
Druiden
AB
Druiden
Medical
AB Medical
AB
Druiden
Medical
AB Medical
Jan-Olof
Jan-Olof
Svärd
Jan-Olof
SvärdSvärd
Jan-Olof Svärd
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
+46-70-7471666
+46-70-7471666
+46-70-7471666
+46-70-7471666
klick
[email protected]
www.druiden.se
FYSIOTERAPI 3.2016
Dagens höjdpunkt för
Mårten var att sitta på
en bänk med båda
benen uppdragna
mot kroppen.
”Det är extremt skönt. Så här
har jag aldrig trott att jag
skulle kunna sitta igen.”
lingen. Han kommer till exempel inte att kunna springa
eller hoppa med protesen.
− Jag kommer nog inte att
spela fotboll igen. Däremot
hoppas jag på att få ett enklare
vardagsliv. Jag längtar efter
att kunna gå vart jag vill, sitta
skönt och ta på mig ett par
tighta jeans.
Vid den första operationen,
i mars 2015, monterades en
titanskruv in i Mårtens skelett.
När operationsområdet var
läkt kunde han använda hylsprotes fram till den andra
operationen, i september. Då
opererades en förlängningsdel fast i titanskruven, som
gör att benprotesen kan fästas.
Därefter blev han ordinerad
vila i sex veckor.
− Det var den jobbigaste
tiden. Jag blev väldigt beroende
av andra och hoppade omkring
på ett ben på jobbet på dataspelsföretaget. När jag inte
kunde träna fick jag också
fantomsmärtor.
Efter sex veckor fick han
sätta igång med ett träningsschema som utformats av
Dags för en ny
behandlingsbänk?
– Medema har favoriterna
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 3.2016
23
REPORTAGET
”Jag har varit med från början och
kunnat bygga upp den fysioterapeutiska
delen i behandlingen.”
klara av att träna på egen hand.
En del kommer från andra
delar av världen och har inte
tillgång till någon fysioterapeut när de kommer hem,
berättar Kerstin.
hon ser sig framför allt som
Kerstin Hagberg,
fysioterapeut
vid Sahlgrenska
universitetssjukhuset.
hans fysioterapeut Kerstin
Hagberg i Göteborg. Programmet innehöll belastningsträning och styreträningsövningar
som han gjorde med en knäkort träningsprotes. Mårten
har både tränat hemma och
besökt en fysioterapeut vid
Gåskolan i Uppsala en gång
i veckan.
− Det är enkla övningar för
att successivt öka belastningen
på implantatet, öva upp rörligheten i höften på den amputerade sidan och stärka mage
och rygg. Våra patienter måste
en lots i arbetet som fysioterapeut. Hon instruerar och
försöker få patienterna att
förstå övningarna.
− Det viktigaste att förmedla
till patienterna är att de ska
använda förnuftet mer än
protesen när de tränar. Det
tar tid, flera månader upp till
ett år, innan det har bildats
nya benceller som gör att
implantatet sitter fastväxt inuti
skelettet. Jag uppmanar mina
patienter att gå sakta fram
med belastning och träning.
Kerstin har arbetat med
benamputerade patienter vid
Ortopedteknik på Sahlgrenska
universitetssjukhuset sedan
början av 80-talet. Där arbetade
hon när den första patienten
i världen genomgick operationer för att få en benprotes fäst
med titanimplantat. Det var
Göteborgsläkaren Per-Ingvar
Brånemark som utvecklade
denna metod.
− Jag har varit med från
början och kunnat bygga upp
den fysioterapeutiska delen
i behandlingen, berättar
Kerstin.
Att vara anställd på en orto­
pedteknisk enhet möjliggör
teamsamarbete med andra
yrkeskategorier.
− Min närmsta samarbetspartner är ortopedingenjören.
Vi träffar ofta patienterna
tillsammans och våra kunskaper kompletterar varandra.
Men hon har också skapat
ett kontaktnät med andra
fysioterapeuter i Sverige och
utomlands. Dem samarbetar
hon med när en patient behöver hjälp med rehabilitering
på hemorten.
kerstin delar sin arbetstid
mellan patientarbete och
forskning. 2006 disputerade
hon med en avhandling som
jämförde funktion och hälsorelaterad livskvalitet hos personer med lårbensamputation
FAKTA
BRÅNEMARKMETODEN:
På 1950-talet upptäckte professor Per-Ingvar Brånemark att implantat av titan som opererades in
i benvävnad växte fast och blev en del av benvävnaden. Fenomenet kallade han för osseointegration.
Först användes metoden för att fästa tandimplantat. Därefter utvecklades samma teknik till att fästa
bland annat ben- och armproteser. 1990 fick en lårbensamputerad patient för första gången ett
titanimplantat inopererat. Behandlingen har sedan dess utförts vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Per-Invar Brånemark avled 2014. Men sonen och läkaren Rickard Brånemark fortsätter att
vidareutveckla metoden. Fram till i dag har cirka 160 patienter med lårbensamputationer fått
skelettförankrade benproteser vid sjukhuset.
24
FYSIOTERAPI 3.2016
som orsakats av olycksfall eller
tumörsjukdom, och som bar
hylsprotes respektive skelettförankrad protes. Resultatet
visade på en bättre funktion
och ökad livskvalitet vid
användning av den skelettförankrade benprotesen. Den
användes mer än hylsprotesen
och man slapp skav, tryck och
smärta som hylsprotesen kan
ge. Den skelettförankrade
protesen gav också bättre gångmöjligheter, ökad rörlighet
och bättre sittkomfort. Nu
forskar hon vidare om hur det
går för de med skelettförankrade benproteser på längre sikt.
− Många skulle få ett aktivare
vardagsliv utan hylsprotes.
Men det finns också risker med
behandlingen.
Hon berättar att den svåraste
komplikationen som kan
inträffa är djupgående infektion mellan implantat och
skelett, vilket är allvarligt men
sällsynt.
Alla patienterna som behandlas genomgår först en noggrann utredning. Deras ben­
amputation ska ha skett av
annan orsak än diabetes eller
kärlsjukdom, vanliga anledningar är olycksfall, cancer
eller så kallade mördarbakterier. Genom specialistremiss
kommer även patienter från
utlandet som exempelvis har
skadats i terrordåd eller krig.
− De svåraste besluten handlar om personer som har ett
ganska bra liv med hylsprotes.
Det är ett stort ingrepp som ska
göras och vi vill inte att någon
ska bli sämre. Samtidigt finns
det mycket att vinna för unga
patienter med livet framför sig.
För Mårten väntar nu ett
nytt träningsprogram som är
anpassat till den riktiga benprotesen.
− Har du någon plan mark
utomhus där du kan gå 500–
1 000 meter? undrar Kerstin.
− Det kan nog funka att gå
hemifrån och till Konsum,
säger Mårten.
− Är det isfläckar ute kan du
gångträna i ett köpcentrum
i stället, tipsar Kerstin.
hans återbesök i Göteborg är
snart över för denna gång.
Framöver ska han successivt
ha på sig protesen alltmer,
både inomhus och utomhus.
Samtidigt uppmanar Kerstin
honom att vila vid smärta och
att inte forcera träningen. Om
tre månader ska de ses igen.
Mårten tar på sig skinnjackan
och när han med hjälp av
kryckor är på väg ut från träningshallen, ropar Kerstin till
honom:
− Nästa gång vi ses är det
dags att släppa kryckorna! 
”Nästa gång vi ses är det dags
att släppa kryckorna!”
Trött på dåliga
träningsband?
– Medema har originalet
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 3.2016
25
FACKPRESS
Redaktör: Åsa Fagerström [email protected]
Jobbrotation kan ge viktig fysisk variation
FOTO: COLOURBOX
Dagens alltmer specialiserade och
slimmade organisationer gynnar inte
fysisk variation av arbetsuppgifter.
Lösningen kan ligga i en medveten
strävan mot mer växlande arbetsuppgifter, anser Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖ Professor Svend Erik
Mathiassen har på uppdrag av Arbets­
miljöverket gjort en sammanställning av
det internationella forskningsläget på
området fysisk variation i arbetet tillsammans med forskarkollegan Charlotte
Lewis. Många yrken har under senare år
blivit mer högspecialiserade, standardiserade eller datoriserade. Den fysiska
variationen i ett sådant arbete blir
ofta mer begränsad, något vi i
bästa fall försöker kompensera för
genom att träna utanför arbetstid. Men senare tids studier visar
tydligt att lång tids stillasittande inte
kan kompenseras så lätt. På
organisationsnivå, menar
forskarna, kan man
bredda de anställdas
arbetsuppgifter
genom att försöka
hitta alternativ i de
uppgifter som
redan finns, eller genom ”in-sourcing”.
Företaget kan sålunda plocka hem vissa
upphandlade tjänster – till exempel städning.
I praktiken skulle detta kunna betyda att
en kontorsanställd avsätter en viss tid för
städning för att variera jobbet framför
datorn. Citerat ur rapporten: ”Arbetsväxling
(jobbrotation) är alltså ett sätt att öka den
enskildes fysiska variation, förutsatt att de
arbetsuppgifter som står till buds tydligt
skiljer sig i belastningsnivå och/eller
belastningsvariation från de hen redan har.”
Alla experter verkar vara överens om
att både pauser, arbetsutvidgning och
arbetsväxling är att rekommen­dera. Ändå
finns det förvånansvärtlite forskning kring
hur fysisk variation påverkas av arbetsuppgifternas utformning och kombinationer
över tid. De studier som publicerats handlar i första hand om pauser, inte växling
av arbetsuppgifter.
Arbetsmiljöverket. Rapport 2016:1.
Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet.
Populärt? I praktiken skulle jobbrotation kunna
innebära att en kontorsanställd avsätter en viss tid
för städning för att variera jobbet framför datorn.
Öka träningseffekten vid stroke via helkroppsvibrationer
Helkroppsvibrationer kan hjälpa strokepatienter att öka
aktiviteten i benmuskulaturen under statisk träning.
VIBRATIONER Det visar en studie av 36 patienter med stroke
som fått träna under olika förhållanden: Utan vibrationer, med
lågintensiv helkroppsvibration (WBV) respektive högintensiv helkroppsvibration. I denna studie användes synkron WBV, som ger
vibrationer företrädesvis i vertikal riktning (till skillnad från mer
sidalternerande vibrationer).
De åtta statiska övningarna gjordes med vardera tre reps,
i 10 sekunder, och med 5 sekunders paus däremellan. Nivåerna
av muskelaktivitet mättes bilateralt via EMG i dels tibialis
anterior, dels biceps femoris.
Träning med såväl låg- som högintensiv vibrationsterapi
26
visade sig ge signifikant mer muskelaktivitet än utan WBV.
Effekterna var ungefär likvärdiga för det paretiska och ickeparetiska benet och graden av aktivitetsökning var inte beroende
av nivå för motorisk skada eller spasticitet. För biceps femoris
var EMG-svarets uppreglering signifikant större vid högintensiv
WBV än lågintensiv.
Tidigare metaanalyser har visat att träning med WBV har
positiva effekter på äldres balans, styrka och rörlighet. En stor
systematisk genomgång från 2014 konstaterade dock att det
inte fanns tillräcklig evidens för dess effekter på neuromuskulär
funktion efter stroke.
Liao LR et al. Effects of Vibration Intensity, Exercise, and Motor Impairment
on Leg Muscle Activity Induced by Whole-BodyVibration in People With
Stroke. Phys Ther. 2015 Dec;95(12):1617-27. FYSIOTERAPI 3.2016
Kondition och meditation
funkar mot depression
PSYKISK OHÄLSA En mindre studie visar
på mycket goda effekter av ett sådant
kombinationsprogram – efter bara två
månader. I programmet ingick träning två
gånger i veckan under åtta veckors tid.
Varje pass inleddes med 30 minuters
meditation med fokuserad medvetenhet
vilken följdes av 30 minuters konditionsträning. Studiegruppen utgjordes av
studenter, 22 med depression och
30 friska män och kvinnor.
Vid utvärdering efter avslutad träningsperiod kunde man se en genomsnittlig
minskning av symtom på cirka 40 procent.
Programmet provades också på unga
mödrar som tidigare varit hemlösa. De
hade svåra depressiva symtom och ångest
vid studiens början, men hade förbättrats
och fått en mer positiv livssyn efter interventionen. Neurogenes under träning är
svår att påvisa i den mänskliga hjärnan
men finns det djurstudier som visar att
konditionsträning ökar antalet hjärnceller
– och att ansträngande inlärning och koncentration kan hålla dem vid liv. Forskarna
hoppas att den testade kombinationsterapin
kan erbjuda ett relativt lättadministrerat
sätt att öka den kognitiva och mentala
hälsan vid depression.
Alderman BL et al. MAP
training: combining meditation and aerobic exercise reduces depression
and rumination while
enhancing synchronized
brain activity.
Transl Psychiatry.
2016 Feb 2;6:e726. UR BO
FOTO N: CO LO
X
FOTO: COLOURBOX
Meditation och konditionsträning i kombination kan vara ett framgångsrikt
recept för att förhindra eller lindra depressiva symtom.
Hårdare träning ger inte
större kaloriförbränning
Enbart mer träning räcker inte för den
som vill gå ned eller hålla sin vikt. Människor
som ägnar sig åt upp till måttlig aktivitet
förbrukar något mer energi än de mera
stillasittande. Hårdtränande personer
däremot uppvisar inte en energiförbränning
som motsvarar deras fysiska ansträngningar.
Forskarna bakom en nyligen publicerad
studie hävdar att våra kroppar anpassar
oss till en hög aktivitetsnivå och att intensiv,
regelbunden träning inte nödvändigtvis
innebär ökad kaloriförbränning. De har
följt daglig energiförbränning och fysisk
aktivitetsnivå hos 300 män och kvinnor
under en veckas tid. När aktivitetsnivån
steg över måttlig slutade kaloriförbränningen att stiga i samma takt.
Det krävs således inte bara fysisk aktivitet,
utan även förändringar av kosten, för att gå
ned i vikt, menar författarna bakom studien.
Pontzer H et al. Constrained Total Energy
Expenditure and Metabolic Adaptation to
Physical Activity in Adult Humans.
Curr Biol. 2016 Feb 8;26(3):410-7. Risk för förlust motiverar mer än vinstchans
FOTO: COLOURBOX
Om målet är att uppmuntra till ökad träning så fungerar det bättre med hot om att förlora pengar än med löften om
att vinna motsvarande summor. Det visar amerikanska forskare som försökt motivera 281 överviktiga eller fetlagda
personer att gå minst 7 000 steg per dag under tretton veckors tid. Deltagarna randomiserades till fyra grupper
som erbjöds olika saker: 1.) 1,40 dollar för varje dag de lyckades uppnå målet (max 42 dollar), 2.) en initial pott på
42 dollar och en minskning med 1,40 för varje dag de inte lyckats, 3.) chans att vinna totalt 42 dollar i dagliga
lotterier samt 4.) ingen ekonomisk belöning. Den grupp som riskerade att förlora pengar lyckades uppnå
målet ungefär 45 procent av dagarna. Motsvarande för de två grupper som hade chans till extra belöning
var 30–35 procent, vilket inte var mer än för den grupp som inte fick någon belöning alls.
Patel MS et al. Framing Financial Incentives to Increase Physical Activity Among Overweight and Obese Adults:
A Randomized, Controlled Trial. Ann Intern Med. 2016 Feb 16. E-pub.
FYSIOTERAPI 3.2016
27
AVHANDLINGAR
Redaktör: Lois Steen
[email protected]
Svenska bilden av ortorexi belyst
En ny avhandling från Göteborgs universitet belyser den svenska populärversionen av ortorexi
och jämför den med internationell evidens. Begreppet står för en osund besatthet av att äta
hälsosamt, men svenskar beskriver oftast ortorexi i termer av träningsberoende.
FOTO: COLOURBOX
ortorexi uppmärksammas alltmer såväl inter-
nationellt som i Sverige, men forskningen om
tillståndet är ännu begränsad och visar motstridiga resultat. Avhandlingen Extrem jakt på
hälsa av Linn Håman belyser hur begreppet
ortorexi används och förstås i Sverige. Hon
bygger sin analys på fokusgruppintervjuer med
personliga tränare, enkätsvar från gymutövare
samt granskningar av internationella vetenskapliga artiklar och svenska dags- och kvälls­
tidnings­artiklar. Fram träder bilden av en svensk
populärversion som skiljer sig från den vetenskapliga versionen av ortorexi.
– Den svenska populärversionen av ortorexi
innefattar överdrivna och besatta förhållningssätt till mat och ätande, en ohälsosam och
överdriven träning samt en strävan efter en
vältränad kropp. I den vetenskapliga versionen
däremot är inte ohälsosam och överdriven
träning en definierande del av ortorexi och
Avhandlingens titel:
Extrem jakt på hälsa.
En explorativ studie
om ortorexia nervosa
resultaten gällande strävan efter en vältränad
kropp är inkonsekventa, säger Linn Håman.
När ohälsosam och överdriven träning betonas som främsta kännetecken för ortorexi i
Sverige, förväxlas ortorexi med det som inom
forskningen beskrivs som träningsberoende,
lyfter hon fram.
– Överdriven träning kan förekomma såväl
hos personer som betraktas ha ortorexi som
hos personer med diagnostiserade ätstörningar.
Det är däremot inte är träningen som definierar
ortorexi, eftersom det handlar om en besatthet
av att äta hälsosam mat, betonar Linn Håman.
Båda versionerna av ortorexi kan dock förstås
som en konsekvens av en extrem jakt på hälsa,
där hälsa utvecklats till ett mål till skillnad från
en resurs i vardagen. Det kan börja som en vilja
att uppnå ett hälsosamt ideal men utvecklas
med tiden till destruktiva beteenden för att
uppnå perfekt hälsa, sammanfattar hon.
Skandinaviens største fagmesse
Inbjudan till en värld av möjligheter på
Health
& Rehab Scandinavia
Skandinaviens största fackmässa
10.-12. maj 2016
Bella Center · København
för hjälpmedel, ergonomiska produkter, vård- och sjukhusutrustning och
Health & Rehab Scandinavia er fagmessen for sundheds- og velfærdsteknologi,
hälso- och välfärdsteknologi.
rehabilitering, hjælpemidler, serviceydelser samt pleje- og hospitalsudstyr.
Health & Rehab Scandinavia är den unika mötesplatsen för fackfolk och aktörer
Health & Rehab messen er ikke kun en traditionel fagmesse; en lang række
somkonferencer
präglar området
– ochgør
i slutändan
arbetsmiljön
vardagen för oss alla.
faglige
og seminarer,
messen til et
vigtigt forumoch
for inspiration,
faglig udvikling og vidensdeling.
10–12 maj 2016 i Bella Center · Köpenhamn
Produktnyheter
Livskvalitet
IS
GRATTRE
N
E
Inspiration
Kost og trivsel
Workshops
Workshops
Innovation
Produktnyheder
Vård
Inspiration
Kost och trivsel
Networking
Pleje
Nätverkande
For yderligere information [email protected] | www.health-rehab.com
Läs mer och anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.health-rehab.com
28
FYSIOTERAPI 3.2016
Text: Hilda Zollitsch Grill
Nytt om vuxna med medfödda hjärtfel
Barn med medfödda hjärtfel överlever numera oftare till vuxen ålder. I en avhandling har
Camilla Sandberg studerat muskelfunktion, fysisk aktivitet och kroppssammansättning
hos vuxna med medfödda hjärtfel. Vissa resultat förvånade henne.
större än en liten studie på kliniken av
jobbar sedan flera år på Hjärtcentrum
detta, berättar Camilla som disputerade
på Universitetssjukhuset i Umeå. Hon
på materialet i slutet av januari i år.
träffar via remiss många patienter med
medfödda hjärtfel, både enkla som
stora landvinningar inom behandlingsen trång hjärtklaff och komplexa, det
området har gjort att många fler barn
vill säga flera hjärtfel
med medfödda hjärtfel
i kombination. Mottagnumera uppnår vuxen
ningen för vuxna med
ålder. Men eftersom fokus
medfödda hjärtfel har
legat på barn finns det
ingen egen fysioterabara ett fåtal studier där
peut knuten till sig vilket
man har tittat på muskelen del andra kliniker
funktion och fysisk akti­
i landet har. Camilla
vitet hos vuxna med
Sandberg tog upp fysiomedfödda hjärtfel.
terapifrågan på jobbet.
– När vi såg att de har en
Det ledde till att man
nedsatt muskelfunktion
startade en klinisk
och avvikande längd och
studie för att se hur
vikt väcktes en misstanke
det stod till med muskelom att de kanske har en
funktion och fysisk
annorlunda kroppssamaktivitet i denna patientmansättning. Vi studerade
Camilla Sandberg.
grupp. Det är sedan
uppgifter om längd, vikt
tidigare känt att patienoch BMI i nationella
ter med medfödda hjärtfel har nedsatt
registret SWEDCON och trodde att vi
kondition, men studien på kliniken
skulle hitta en större andel av fetma.
visade att de var lika fysiskt aktiva på
Men förvånande nog var framför allt
medelintensiv nivå som den friska
männen med medfödda komplexa
kontrollgruppen. Den visade också att
hjärtfel i större utsträckning korta
patienter med komplexa hjärtfel hade
och underviktiga jämfört med kontrollnedsatt muskelfunktion jämfört med
gruppen, vilket är ny kunskap och kan
friska personer.
tyda på en annorlunda kroppssamman– Allteftersom vi började samla in
sättning, berättar hon.
data, insåg jag att vi måste göra något
– Vi kommer att gå vidare med
forskning kring vad som kan ligga bakom
den nedsatta muskelfunktionen och den
avvikande kroppskonstitutionen.
i hennes avhandling
är att ett arbetsprov som används inom
KOL-rehabilitering, Constant Work Rate,
fungerar väldigt bra för utvärdering av
träningseffekt i denna grupp då det
utvärderar uthållighet och inte maximal
prestation.
För Camilla Stenberg fortsätter forskandet om vuxna med medfödda hjärtfel
under 2016, nu på halvtid. Övrig tid
arbetar hon kliniskt på Hjärtcentrum
i Umeå.
ett annat resultat
FOTO: ANDREAS NILSSON
camilla sandberg är sjukgymnast och
SYFTE
RESULTAT I URVAL
TITEL
Öka kunskapen om fysisk kapacitet, fysisk aktivitet och kroppssammansättning hos vuxna med
medfödda hjärtfel.
Vuxna med komplexa medfödda hjärtfel
hade nedsatt muskelfunktion. De var
fysiskt aktiva på medelintensiv nivå i
samma utsträckning som den friska kontrollgruppen. Män med medfödda hjärtfel
hade större förekomst av undervikt och var
kortare i jämförelse med befolkningsdata.
Physical performance, physical activity,
body composition and exercise training
in adults with congenital heart disease.
Umeå universitet 2016
FYSIOTERAPI 3.2016
Länk till avhandling:
http://bit.ly/1UFFsHI
29
FORSKNING PÅGÅR
Redaktör: Birgit Rösblad
[email protected]
SAMMANFATTNING
Möjligheten att använda träning som medicin öppnar upp många möjligheter och vinster för både individen
och samhället. Träning är biverkningsfri och ger en systemisk effekt, till skillnad från kemiska mediciner som
har bieffekter och ger mycket specifika effekter. Ur ett samhällsperspektiv skulle ett minskat användande av
kemiska mediciner ge lägre kostnader, eftersom fysisk träning kostar mindre. Ett minskat användande skulle
även vara bra för miljön då rester från förbrukad medicin kommer ut i avloppsvattnet och oanvända läkemedel
hamnar i sophanteringen när de kasseras. Vid all förskrivning av träning på recept måste dosen av träningen
anpassas till individen. När träning skall användas som medicin, sekundär prevention, är det viktigt att se på
träningsdosen på liknande sätt som vid kemisk medicinering. På samma sätt som man har en plan för sitt
träningsupplägg skall man också ha en strategi för hur man skall följa träningen för att få bästa effekt.
I denna artikel kommer jag att fokusera på hur man förskriver och doserar träning. I nästa, uppföljande artikel
kommer jag resonera kring de kända mekanismer i muskulaturen som forskningen visat har medicinska effekter
och vilka doser som behövs samt ge några exempel på hur man kan träna vid några olika sjukdomstillstånd.
Fysisk träning som medicin
Del 1: Förskrivning och dosering
FOTO: PRIVAT
när jag började arbeta som sjukgymnast för snart
ÅSA TORNBERG
Docent i fysioterapi
Verksam vid Institutionen
för hälsovetenskaper,
Lunds universitet
25 år sedan var det fortfarande relativt nytt att
patienten inte skulle vara sängliggande, utan skulle
upp ur sängen så fort som möjligt för att tillfriskna
och minska risken för komplikationer, biverkningar.
Tio år senare när jag påbörjade min forskarbana
hade kunskapsläget flyttats ytterligare framåt och
det började bli accepterat att daglig fysisk aktivitet
minskade risken för ohälsa. De första tankarna
kring att man kunde använda träning som behandling (1) vid andra sjukdomstillstånd än muskuloskeletal ohälsa såsom diabetes började tillämpas
kliniskt. De första starka bevisen forskningsmässigt
kom också som visade att träning ger medicinska
effekter som till och med kan vara mer effektiva
än kemisk medicinering. Kunskapen om vad som
händer biokemiskt i kroppen och muskulaturen
HIIT
Högintensiv intervallträning
MUSCLE
Styrketräning
CON
Kontinuerlig konditionsträning
COMB
Kombinerad styrke-och konditionsträning
PA
Vardaglig fysisk aktivitet
Tabell 1. Begrepp för olika typer av träningsformer
30
var fortfarande låg. Inom forskningen sökte man
en lägsta nivå av vilken fysisk aktivitet som man
behövde utöva för att få en hälsofrämjande effekt.
För cirka fem år sedan kom de första bevisen för
att högintensiv intervallträning (HIIT) är mycket
effektiv för att påverka flera olika biokemiska
riskfaktorer för att utveckla typ 2-diabetes och
hjärtkärlsjukdom i positiv riktning.
Idag har kunskapsläget flyttats fram ytterligare
och man förstår mer kring det som händer i muskulaturen vid träning. Synen på skelettmuskeln
har flyttats från att ses som ett organ som enbart
producerar kraft och skapar rörelse till att även
vara ett endokrint organ. Vi vet nu att skelettmuskeln även är ett organ som skapar proteiner, så
kallade myosiner (2), som kommunicerar med
andra organ i kroppen. Kunskapen kring vilken sorts
träning som är mest effektiv för att åstadkomma
medicinska effekter har också ökat bara de senaste
åren. Möjligheten att använda träning som medicin
öppnar upp många möjligheter och vinster för både
individen och samhället. Träning är biverkningsfri
och ger en systemisk effekt, till skillnad från kemisk
medicin som har bieffekter och ger en mycket
specifik effekt. På ett samhällsperspektiv skulle ett
minskat användande av kemiska mediciner ge lägre
FYSIOTERAPI 3.2016
Träningseffekt – ett träningstillfälle
Träningseffekt – Upprepade träningstillfällen
Träning
Startpunkt
Träning
Träning
Anabol
Katabol
Träning
Träning
Återhämtning
Överkompensation
Figur 1. Akut tränings­effekt efter ett träningspass samt träningseffekt efter upprepade träningspass med optimal vila mellan (4).
skatte­kostnader och spara miljön från de medicinrester som kommer ut i avloppsvattnet och även
minska mängden oanvända kemiska mediciner.
FITT – konceptet ger stöd vid dosering av träning
Vid all förskrivning av träning på recept måste dosen
av träningen anpassas till individen. När träning
skall användas som medicin för sekundär prevention
är det viktigt att se på träningsdosen på liknande
sätt som vid kemisk medicinering. Vid dosering av
träning är FITT-konceptet (3) lämpligt och lätt tillgängligt att använda. Om vi skall använda analogin
till kemiska mediciner, så står F för frekvensen, hur
ofta medicinen skall tas. Till exempel tre gånger dagligen, eller två gånger per vecka. I:et, intensiteten,
motsvara styrkan/koncentrationen på den kemiska
medicinen, till exempel 400 mg eller 1000 μg av
någon kemisk substans. Första T:et står för tiden,
hur länge som den kemiska medicinen skall tas,
till exempel under två veckor. Det andra T:et står
för vilken typ av medicinering det är, det vill säga
vilken kemisk substans.
Frekvens: Om vi nu skall omsätta detta i fysisk
träning så kommer F, frekvensen på träningspassen,
att syfta på hur ofta man genomför varje tränings­
session, till exempel tre gånger per vecka. Men det
syftar även på tiden mellan träningspassen, vilken
är viktig för den medicinska effekten av ett tränings­
pass. Själva träningen i sig innebär en nedbrytande,
katabol effekt, en effekt vilken kommer att stimulera olika hälsofrämjandeprocesser i kroppen.
FYSIOTERAPI 3.2016
Vilan och återhämtningen mellan träningspassen
kommer att ge förutsättningar för en förbättrad
kapacitet, bygga upp så kallad anabol effekt (figur 1).
Men frekvensen kan även syfta på hur många repetitioner man genomför vid styrketräning (MUSCLE)
eller antalet intervaller vid högintensiv intervallträning (HIIT).
Intensitet: Intensiteten, I, det vill säga styrkan på den
medicinska träningen, bestäms utifrån individens
egen förmåga. Man pratar om intensiteten både
i absoluta och relativa mått. Pratar man om den
relativa intensitet så utgår man från individens
maximala förmåga, så som maximal syrgasupptagningsförmåga, maximal hjärtfrekvens, maximal
styrka och sätter intensiteten i procent av det maximala värdet. För att kunna bestämma den relativa
intensiteten behöver man ta reda på individens
maximala förmåga. Detta gör man genom att testa
individens kondition, maximal hjärtfrekvens och/
eller maximal muskelstyrka. Pratar man om den
absoluta intensiteten, syftar man på energiförbrukning per tidsenhet, vilket blir ett volymmått. Även
här kommer individuella faktorer att spela in, så
som kroppsvikt, kroppssammansättning, muskelfibersammansättning. När man beskriver den absoluta intensiteten kan man använda sig av ett mått,
metabola ekvivalenter, METs (1METs =3,5 ml O2/kg
kroppsvikt/min). Detta hänvisar till hur mycket
syre en viss aktivitet kräver per minut. Man kan även
prata om energiförbrukning i mått av kcal/min
och kJ/min.
➤
31
➤ Tid: T som i tiden, syftar både på längden på tränings-
passet, till exempel 40 minuter, och träningsperioden, till exempel 12 veckor. Men variabeln T syftar
även till den tid mellan träningspassen som krävs
för att få en fysiologisk tillvänjning på lång sikt.
Med T så syftar man på hur långa intervallerna vid
HIIT-träning är, till exempel 30 sekunders arbete
med 5 minuter vila mellan arbetena. Men även vid
MUSCLE-träning så tar man hänsyn till hur lång
tid det tar att genomföra ett visst antal repetitioner
samt vilan mellan övningarna.
Typ: T som i typen av träning, såsom kombinerad
träning av konditionsträning och styrketräning
(COMB), högintensiv intervallträning via konditionsträning (HIIT), kontinuerlig konditionsträning
(CON), styrketräning för ökad muskeltillväxt
(MUSCLE) samt vardaglig fysisk aktivitet (PA)
kommer att ge olika stark medicinsk effekt beroende
på vilka biokemiska parametrar man analyserar.
Vid all träning så kommer kroppen att anpassa
sig till den belastning den är utsatt för. Därför är
det viktigt att kontinuerligt testa de personer som
behandlas med träning som medicin. Träningen
kommer att behöva anpassas efter den progression,
förbättring, som sker så att träningen förblir
effektiv och ger en fortsatt förbättrad kapacitet.
Hur följer man träningen?
På samma sätt som man har en plan för sitt träningsupplägg ska man också ha en strategi för hur man
ska följa träningen för att få bästa effekt. Man kan
dela upp träningsperioden i mikro-, meso- och
makrocykler. En mikrocykel är cirka en vecka, en
mesocykel är 6 till 12 veckor medan en makrocykel
kan sträcka sig över ännu längre perioder, upp
till flera år (4).
Mikrocykeln speglar träningsplaneringen som
man har från vecka till vecka. Träningen som görs
kan man följa med hjälp av träningsdagböcker
som finns i många olika versioner. Det är viktigt att
registrera enligt FITT-konceptet för att träningen
skall kunna utvärderas i efterhand. I träningsdagboken skall man kunna registrera när i tid träningen
utfördes, så att man kan utvärdera frekvensen på
träningen. Även träningens intensitet är viktig att
följa och dokumentera, och senare i denna artikel
diskuteras hur man kan beräkna denna. I träningsdagboken skall man också kunna registrera hur
lång tid som träningen varade. Det är också viktigt
att beskriva vilken form av träning som genomförs
COMD, HIIT, CON, MUSCLE eller PA (se tabell 1).
Det är bra att på något sätt registrera PA även när
32
man inte har PA som träningsform, eftersom PA
bidrar till träningsdosen. När annan fysisk träning
påbörjas som behandling så vill man inte att individen skall minska på den PA den gjort tidigare.
Mesocykelns längd sammanfaller med den tid
som behövs för att de fysiologiska anpassningarna
som sker till träningen skall kunna börja manifesteras. Så tidsrymden 6–12 veckor är lagom mellan
tester av kondition, muskelstyrka och biomarkörer
såsom HbA1c. Det är inte rimligt att förvänta sig
fysiologiska förändringar tidigare än så.
Makrocykeln, vilken är längre än 12 veckor, är
den tid som krävs för att se kliniskt relevanta
medicinska förändringar av träning. Det har
exempelvis visats att det krävs upp mot 20 veckors
träning för att åstadkomma sänkt HbA1c, dvs.
förbättrad blodglukoskontroll, som är kliniskt
relevant och i samma storleksordning som med
gängse medicinering (5).
Intensitet, tid och energikällor
Musklerna behöver energi för att kunna arbeta
i form av adinosintrifosfat (ATP). ATP bildas via
framförallt kolhydrater och fett som vi får via kosten.
Både kolhydrater och fett kan lagras i kroppen.
Kolhydrater lagras i musklerna och i levern, fett
lagras i depåer under huden och inne i buken.
ATP kan bildas i muskelcellerna på tre olika sätt.
1. Dels genom redan lagat ATP och kreatinfosfat
(CrP), så kallad alaktacid energiproduktion
utnyttjas. Musklerna får ATP från detta energisystem under de första 8–10 sekunderna av ett
arbete med konstant belastning samt vid absolut
maximal intensitet på arbetet (se figur 2). Fortsätter arbetet vid samma belastning under längre
tid, steady state-arbete, måste ATP skapas på
annat sätt.
2. Nästa energisystem som aktiveras är det glykolytiska energisystemet. ATP kommer att bildas
genom att glukos bryts ned i cellen utan syre, så
kallad anaerob energiproduktion. Vid anaerob
energiproduktion kan endast kolhydrater
användas för att bilda ATP. I samband med
glykolysen kommer mjölksyra att bildas (se
figur 2). Glykolysen svarar för ATP-produktion
i upp till 2 minuter efter påbörjat arbete och vid
högintensivt arbete.
3. Vid arbeten på konstant belastning som överstiger 2 minuter kommer ATP att bildas via oxidation vilket bara kan ske om det finns tillgång till
syre i muskelcellernas mitokondrier, så kallad
FYSIOTERAPI 3.2016
Energi till musklerna vid träning
INTENSITET
aerob energiproduktion. Vid aerob energiproduktion kan både kolhydrater och fett användas för
att skapa ATP (se figur 2). Aerob energiproduktion
används framförallt vid långvarigt arbete och
vid låg- och medelintensivt arbete (6).
Varje gång som intensiteten i arbetet förändras
kommer de olika energisystemen att aktiveras.
Denna princip utnyttjas vid intervallträning.
Intervallträningen stimulerar cellerna till att utnyttja
de olika energisystemen. Längden på intervallerna
och vilan mellan intervallerna kommer att styra
vilka energisystem som stimuleras mest.
Träningseffekter
Här ges bara en kort introduktion till hur träning
påverkar ämnesomsättningen på tre olika sätt i
muskulaturen. I nästa artikel fördjupas detta
resonemang.
1.) Fler glukostransportörer till muskelcellens yta
Ett enda träningspass ökar skelettmuskulaturens
glukosupptag via mekanismer som inte stimuleras
av insulin, utan stimuleras av själva muskelkontraktionen i sig.
2.) Ett ökat antal insulinreceptorer
leder till ökad insulinkänslighet
Träningspasset innebär därigenom ett ökat glukosupptag på helkroppsnivå. Effekten kvarstår i mer
är 16 timmar men avklingar efter cirka 48 timmar
(7, 8), varför det är viktigt att träna regelbundet.
Upprepade träningspass innebär att glukosupptag styrt av insulin underlättas på grund av ökad
insulinkänslighet.
3.) Skelettmuskelns förmåga att förbränna fett ökar
Träning kommer även att påverka skelettmusk­lernas
oxidativa förmåga, genom att påverka cellkärnan
i muskelcellen. Muskeln kommer därigenom att
bli bättre på att även förbränna och använda fett
som energi (8).
HIIT påverkar energibalansen i muskeln genom att
ATP som finns lagrat i muskeln snabbt kommer att
sjunka under det högintensiva arbetet. Bristen på
ATP kommer göra så att lagrad glukos i muskeln
kommer att användas för att skapa energi. Sjunk­
ande nivåer av glukos i muskeln kommer i sin tur
att stimulera till att energi måste skapas via oxidation. Den akuta energibristen kommer att stimulera
cellkärnan, DNA, i muskeln till att öka muskelns
oxidativa förmåga genom att bland annat skapa
fler och bättre fungerande mitokondrier (9).
FYSIOTERAPI 3.2016
Energi i muskeln
ATP–CrP
Kolhydrater
Glykolys
Fett & Kolhydrater
Oxidation
TID
Energi i muskeln
ATP–CrP
Kolhydrater
Glykolys
Fett & Kolhydrater
Oxidation
Figur 2. Energikällor till musku­laturen under träning,
beroende av tiden och intensiteten på träningen (10).
Hur träning förskrivs
All träning måste anpassas till den individ som
skall utföra den och till det syfte man har med
träningen utifrån om man vill öka konditionen,
styrkan, koordinationen, rörlighet eller den
metabola kapaciteten i muskulaturen. Dosen av
träning kommer att avgöra storleken på träningseffekten, det finns med andra ord ett dos-responssamband. Här finns ett antal principer som ger
vägledning när man planerar träningen:
Specificitetsprincipen
Kroppen kommer att anpassa sig till den träning
som genomförs. Träningen måste planeras så att man
påverkar de kvalitéer man vill påverka i kroppen.
Individprincipen
Träningen måste anpassas till den person som skall
genomföra träningen och hans eller hennes förutsättningar. Är individen gammal eller ung, kvinna
eller man, vältränad eller otränad, frisk eller sjuk?
Överbelastningsprincipen
För att träningen skall öka den förmåga som tränas
måste kroppen överbelastas. Under återhämtningen
efter träningspasset kommer kroppen att överkompensera för överbelastning som skett. En akut respons
på träningen har skett. Adderar man sedan flera
träningspass efter varandra kommer kroppen att
anpassa sig till den nya belastningsnivån, en lång­
tidsrespons på träningen har skett (se figur 1, sid 31). ➤
33
➤ Återhämtning
För att en överkompensation skall kunna ske
måste återhämtning mellan passen ske.
Progressionsprincipen
Efter en tids träning när kroppen har anpassat sig
till den nya belastningsnivån, kommer ingen
ytterligare träningsrespons att ske om man inte
ändrar belastningen. Utvecklingen, progressionen,
gör att kroppen nu måste anpassa sig till den nya
belastningsnivån och en ytterligare tränings­
respons kan ske.
Dosering av träning
Träningsresponsen kommer att vara beroende av
hur ofta (frekvensen) träningen genomförs, hur hård
träningen är (intensiteten), hur länge träningen
genomför (tid) samt vilken sorts träning (typ) man
gör. Intensitet är ett relativt begrepp, det vill säga
att hur hård träningen är, det beror på hur tränad
individen är och inte på vilken sorts träning som
genomförs. Frekvens och tid är absoluta begrepp
som mäts i antal och en tidsenhet.
Att beräkna och följa intensiteten på träningen
Intensiteten på träningen bestäms utifrån individens maximala förmåga. Maximal förmåga kan
mätas som individens maximala syrgasupptagningsförmåga (VO2max), maximala hjärtfrekvensen
(HFmax) samt en repetition maximum, 1 RM .
När det gäller att följa intensiteten på träningen så är det opraktiskt att använda sig av
VO2max eftersom detta kräver att man mäter
syrgasförbrukningen i utandningsluften. Hjärtfrekvens däremot är relativt enkelt att utnyttja.
Vet man inte en individs HFmax kan man räkna
ut den med hjälp av 220 minus åldern (11).
HFmax är beroende av ålder och genetiska faktorer.
Man kan inte öka HFmax med träning.
Eftersom hjärtats slagvolym ökar med CON och
HIIT träning, så kommer HFvila att sjunka. Detta gör
att man även bör ta hänsyn till HFvila och inte endast
HFmax när man bestämmer och följer vid vilken HF
det är lämpligt att träna (HFträning).
När man vill bestämma vid vilken HF man skall
träna kan man göra detta genom att räkna fram
”heart rate reserv”, så kallad HRR enligt Karvonen
(12). Man behöver då känna till HFvila och HFmax.
Man räknar fram HFträning genom HFmax – HFvila
multiplicerat med den intensitetsnivå i procent
som man vill träna på. Därefter lägger man till
HFvila. Summan kommer då att ge HFträning.
(HFmax – HFvila) x HRR% + HFvila = HFträning
Känner man inte till HFvila kan man räkna fram
HFträning i procent av HFmax.
HFmax x HF% = HFträning
Ett exempel på uträkning av träningsintensitet
En person som är 50 år beräknas har ett HFmax på
220-åldern, det vill säga 220 – 50 = 170 slag per
minut. En otränad person på 50 år kan förväntas ha
en vilopuls, HFvila, på cirka 80 slag per minut. Vi
vill nu att vår person skall träna enligt HIIT på hög
intensitet. I tabell 2 kan vi se att för att träningen
ska ske på hög nivå bör vi välja att träna på en puls
som ligger på 75–94 procent av personens HRR,
heart rate reserv. Vi väljer nu 80 procent av HRR
och beräkningen blir då:
(HFmax – HFvila) x HRR% + HFvila = HFträning
(170 – 80) x 0,8 + 80 = 152
152 är då den puls personen bör ligga på under
pass med hög nivå. Skulle vi endast använda oss
av HFmax för att bestämma träningspulsen, HFträning
skulle uträkningen se ut så här:
HFmax x HF% = HFträning
170 x 0,8 = 136 slag per minut eller
170 x 0,9 = 153 slag per minut
Så som vi ser i exemplet så kommer den relativa
intensiteten att bli olika beroende på om man
använder sig av HFmax eller HRR för att träningspulsen skall bli densamma.
REFERENSER
• 1. Eriksson KF, Lindgärd F. Prevention of Type 2 (non-insulin-dependent)
diabetes mellitus by diet and physicla exercise. Diabetologia 1991;34:891-898.
• 2. Pedersen BK, Febbraio MA. Muscle as an endocrine organ:focus on
muscle-derived interleukin-6. Physiol Rev 2008;88:1379-1406.
• 3. ACSM’s Guidelines for Exercise Testing and Prescription. 9 ed. Baltimore:
Lippincott Williams & Wilkins; 2014. P.161-193.
• 4. Kenttä G, Svensson M. Idrottarens återhämtningsbok – Fysiologiska,
psykologiska och näringsmässiga fakta för snabb och effektiv återhämtning.
Stockholm: SISU Idrottsböcker;2008. p. 195-228.
34
• 5. Boulé NF, Haddad E, Kenny GP, Wells GA, Sigal RJ. Effects of exercise on
glycemic control and body mass in type 2 diabetes mellitus: a meta-analysis
of controlled clinical trials. JAMA 2001;286:1218-1227.
• 6. Kenny WL, Wilmor JH, Costill DL. Physiology of sport and exercise. 5 ed.
USA: Human Kinetics; 2012. p. 49-67.
• 7. Zierath JR. Invited review: Exercise training-induced changes in insulin
signaling in skeletal muscle. J Appl Physiol. 2002;8750-7587.
• 8. Hawley JA, Lessard SJ. Exercise training-induced improvements in
insulin action. Acta Physiol. 2008;1748-1716 (Electronic).
FYSIOTERAPI 3.2016
Har man inte möjlighet att mäta hjärtfrekvens
under träningen, så kan man skatta ansträngningen enligt Borg, RPE (13) under HIIT- och
CON-träningen, se tabell 3.
Vid styrketräning så använder man måttet ett
repetition maximum, 1 RM. Det är den vikt som man
orkar lyfta en gång. Eftersom det är förknippat med
skaderisk att testa ett sant 1 RM, så kan man använda
sig av transformeringstabell, se tabell 4 (14). Det
viktiga när man använder sig av denna tabell är
att individen man testar, verkligen inte skall orka
göra ytterligare en repetition på den aktuella
belastningen. För att träningen skall vara muskelvolymsökande bör man träna på 6–12 RM (15).
Tabell 2. Intensitetsnivåer
uttryckt på olika sätt (10)
Mycket låg intensitet/aktivitet
< 20 % VO2max ~ % VO2R och % HRR
< 40 % maxHF
RPE< 8
< 1,5 METs
Låg intensitet
20–30 % VO2 max ~ % VO2R och HRR
40–59 % maxHF
RPE 8–11
1,5–2,9 METs
Måttlig intensitet
40–90 % V02max ~ % VO2R och HRR
60–74 Max HF
RPE 12–13
3,0–5,9 METs
Hög intensitet
>60–89 % VO2max ~ % VO2R och % HRR
RPE 14–17
75–94 Max HF
6,0–8,9 METs
Utvärdering av träningseffekten
Vid all förskrivning av träning måste effekten av
träningen utvärderas. För att träningen skall gå
att utvärdera måste man veta vad det är man vill
påverka med sin träning (syrgasupptag, muskelstyrka, metabolkontroll). Före träningsperioden
genomför man ett lämpligt test och/eller blodprov. Under träningsperioden är det önskvärt att
den som tränar på något sätt registrerar sin träning, detta för att det resultat man får efter träningsperioden skall gå att utvärdera. 
Tabell 3. Skattningsskala
av ansträngningsgrad enligt Borg (13)
6
7
Mycket, mycket lätt
Tabell 4. Transformeringstabell
för att beräkna 1 RM (14)
Antal reps
% av max
1
100
2 – 3
90 – 95
4 – 5
85 – 90
6 – 7
80 – 85
8 – 10
70 – 80
12
~ 15
60
13
~ 25
50
~ 50
30
8
9
Mycket lätt
10
11
Ganska lätt
Något ansträngande
14
15
Ansträngande
16
17
Mycket ansträngande
18
19
20
Mycket, mycket ansträngande
Mycket hög intensitet
90 % VO2max ~ % VO2R och % HRR
> = 95 % maxHF RPE
> = 18
> = 9 METs
VO2max = maximal syrgasupptagningsförmåga; % V02R= procent av
syreupptagningsreserven; % HRR= procent av ”heart rate reserv”; Max HF
= maximal hjärtfrekvens; RPE= Ansträngningsgrad enligt Borgs skattningsskala; METs = uttrycker hur mycket energi som förbrukas vid en viss
aktivitet. 1 MET är lika med energiförbrukning i vilande tillstånd.
• 9. Gibala MJ, Little JP, Macdonald MJ, Hawley JA. Physiological adaptations
to low-volume, high-intensity interval training in health and disease.
J Physiol. 2012 1;590(Pt 5):1077-84.
• 10. FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
3 ed.: Statens folkhälsoinstitut. 2015.
• 11. Astrand PO, Ryhming I. A nomogram for calculation of aerobic capacity
(physical fitness) from pulse rate during sub-maximal work. J Appl Physiol.
1954;7:218-21.
• 12. Karvonen MJ, Kentala E, Mustala O. The effects of training on heart
FYSIOTERAPI 3.2016
rate; a longitudinal study. Ann Med Exp Biol Fenn. 1957;35:307-15.
• 13. Borg G. Borg’s Perceived exertion and pain scale. Champaign,
IL:Human Kinetics. 1998. p. 47.
• 14. DeLorme, T. and A.L. Watkins, 1945. Restoration of power by heavyresistance exercises. J. Bone Joint Surg, 27: 645-667.
• 15. Wernbom M, Augustsson J, Thomeé R. The influence of frequency,
intensity, volume and mode of strength training on whole muscle
cross-sectional area in humans. Sports Med. 2007;37:225-264.
Denna artikel finns i pdf-format på www.fysioterapi.se under fliken Forskning
35
MEDLEMSNYTT
Förbundets ledare:
Låt oss se styrkan i olikheterna
vårt förbund består av många olika delar och våra
uppdrag inom förbundsstyrelsen är att via Professionsrådet och Distriktsrådet leda förbundets sektioner och
distrikt. Det har vi gjort sedan 2012 med ledning av
kongressbeslutet att verka för en bättre samverkan
mellan förbundets olika delar.
Vi har båda en bakgrund ifrån lagidrott och har haft
många diskussioner om parallellen till vårt lagarbete
i Fysioterapeuterna. I en idrottsklubb arbetar vi sedan
några år med att ständigt påminna oss om att ”Vi är
Hovås Billdal”, detta efter ett värdegrundsarbete där
vi kunde konstatera att vi alltid hamnade i olika positioneringar: pojklag jämfördes med flicklag, damlag
jämfördes med herrlag och elit jämfördes med bredd.
Vi kunde konstatera att dessa ständiga jämförelser
skapade konflikter och otydlighet. På många sätt var
Hovås Billdal en mycket framgångsrik klubb, men vårt
sätt att tänka om varandra tog mycket kraft och syftet
med det vi gjorde – att arbeta för rörelseglädje och
gemenskap – kom i skymundan. Denna lärdom bär
vi med oss i vårt arbete inom Fysioterapeuterna.
Vårt förbund tar allt oftare plats i samhällsdebatten
på en nationell nivå. Den återkoppling vi får av externa
parter är vilken energi och kraft det finns hos våra
medlemmar. Hur kan vi använda denna kraft bättre?
Vi tror att det är genom att samla och rikta vår kraft
i en gemensam riktning. Om vi lär oss mer om varandra
inom förbundet och ser våra olikheter som styrkor så
kan vi lyfta oss en nivå till. Vi tänker också att det är
viktigt att vi tar plats i lokala dialogmöten med varje
region/landsting om hur vi fysioterapeuter kan bidra
till en bättre tillgänglighet och bättre kvalitet inom
hälso- och sjukvården.
vi, fysioterapeuterna, är indelade i 16 olika sektioner
och 21 distrikt. Vi arbetar inom olika organisationer,
vi arbetar inom kommun, landsting och privat. Det
finns en oerhörd bredd inom vår profession. Låt oss se
det som en styrka att vi är olika och kan tillföra olika
saker. Vi är ett fackförbund och ett professionsförbund,
och tillsammans är vi Fysioterapeuterna.
till en gemensam heldag för att hitta nya fördjupade
former i vårt påverkansarbete. Det var en stark upp­
slutning i såväl antal som i kraft. Frågan som lyftes av
Frida Blom, från Westanders PR-byrå, är hur kan vi
använda denna kraft och energi i vårt påverkansarbete?
Fridas budskap var klart och koncist – tänk över samhällsnyttan och tårtsäkra ert mål. En direkt effekt av
mötet blev att några distrikt och sektioner arbetade
fram en påverkansrapport att använda i arbetet med
fysioterapeuternas betydelse för psykisk ohälsa.
FOTON: EVA DALIN
i november samlade vi samtliga distrikt och sektioner
Mikael Hjerne
Mari Lundberg
ordförande Distriktsrådet, ordförande Professionsrådet,
ledamot i förbundsstyrelsen ledamot i förbundsstyrelsen
FÖRBUNDSSTYRELSEN
Stefan Jutterdal, ordförande
070–624 98 95
[email protected]
Marie Granberg, ledamot
08–89 30 75, 0708–89 83 00
[email protected]
Mari Lundberg, ledamot
0701–10 46 62
[email protected]
Helena Pepa, vice ordförande
019–602 23 04, 070–334 04 84
[email protected]
Elisabeth Haraldsson, ledamot
060–18 15 43, 070–240 28 32
[email protected]
Pia Nilsson, ledamot
0340–48 20 36, 0708–24 73 70
[email protected]
Lennart Dückhow, ledamot
031–750 40 10, 0734–12 04 66
[email protected]
Mikael Hjerne, ledamot
010–103 34 57, 0703–99 70 48
[email protected]
Cecilia Winberg, ledamot
046–222 18 09, 0705–59 60 01
[email protected]
36
FYSIOTERAPI 3.2016
FOTO: FRIDA ERIKSSON
FOTO: PETER KARLSSON
FOTO: PETER KARLSSON
FOTO: FRIDA ERIKSSON
www.fysioterapeuterna.se
Några av de personer förbundet och Stefan Jutterdal träffat i Framtidsdialogen är Sineva Riberio, ordförande för Vårdförbundet, Jesper Olsson,
utvecklingsansvarig på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Anders Ekholm, vice VD på Institutet för Framtidsstudier, Heidi Stensmyren,
ordförande för Läkarförbundet, Göran Arrius, ordförande för Saco.
Förbundet får nya inspel via framtidsdialog
Inför Fysioterapeuternas kongress i november har förbundsstyrelsen initierat en framtidsdialog.
Den handlar både om förbundets interna utveckling och om framtidens hälso- och sjukvård.
UTVECKLING Förbundets medlemmar har
fått möjlighet att svara på en enkät via
hemsidan och det har kommit in ett stort
antal svar. En särskild uppmaning har
även gått till sektioner och distrikt om att
delta i framtidsdialogen. Många tycker att
förbundet gör mycket bra i dag, men har
också förslag på sådant som kan göras
bättre. En återkommande synpunkt är att
förbundet borde vässa arbetet med lön
och villkorsfrågor, många lyfter även frå-
gan om specialistutbildning och specialisttjänster. Det finns också en efterfrågan
på att förbundet ska synas mer i den politiska debatten om hälso- och sjukvården.
Samtidigt som Framtidsdialogen pågår
internt träffar förbundet också en stor
mängd aktörer utifrån. Vi har samlat andra
professioner och fackförbund, politiker,
arbetsgivare, media och forskare för att
prata om hur vi kan stärka patienternas
roll, vilka som är framtidens utmaningar
och hur Fysioterapeuterna skulle kunna bli
en starkare aktör. Ett tydligt tema i diskussionerna är att hälso- och sjukvården
kommer att behöva tänka nytt för att
möta framtidens patienter.
I arbetet med kongresspropositioner
kommer förbundsstyrelsen att samla ihop
alla kloka inspel och försöka staka ut en
riktning för förbundets arbete kommande
fyra år. Sedan är det upp till alla kongressombud att sätta ner foten kring framtiden.
www.fysioterapeuterna.se/kongress2016
Som medlem i Fysioterapeuterna kan du
ta del av ett nytt medlemserbjudande
hos Danske Bank.
FÖRMÅN Det är Saco, där förbundet ingår,
som tecknat ett ramavtal om konkurrenskraftiga villkor på bankens samtliga privatkundstjänster för Sacoförbundens medlemmar. Avtalet innebär bland annat att du
kan få en bolåneränta hos Danske Bank som
är 0,7 procentenheter lägre än bankens
listpris. Det ger (vid denna tidnings pressläggning) bolån från 1,29 procent, samt
förmånlig ränta på bil- och båtlån och
andra erbjudanden.
Sedan tidigare kan du genom ditt medlemskap i förbundet teckna bolån med SEB,
samt få medlemslån hos SEB, Swedbank
och Nordea.
Du hittar mer om dessa erbjudanden och
alla övriga medlemsförmåner på webben.
www.fysioterapeuterna.se/medlemsformaner
FYSIOTERAPI 3.2016
Seminarium:
för nya chefer
eller företagare
Under våren fortsätter Fysioterapeuterna,
i samarbete med Saco, att erbjuda
seminarium för dig som är ny som chef
eller företagare.
VÄLKOMMEN På seminariet Ny som chef
– vad kännetecknar ett gott ledarskap och
vad behöver du för att utvecklas och lyckas?
föreläser Hillevi Cederberg. Hon pratar bland
annat om ditt uppdrag som chef, vilka förväntningar och skyldigheter du har, samt
om den senaste forskningen kring ledarskap.
På seminariet Att driva företag – lönande
råd för små företag föreläser Anders
Andersson. Han ger lönsamma och handfasta råd både för dig som driver företag
och för dig som funderar på att starta eget.
Han pratar om hur du hanterar juridik och
ekonomi för att ditt företag ska nå ökad
lönsamhet och tillväxt.
FOTO: ROGER OLSSON
Billigare lån genom
ditt medlemskap
Hillevi Cederberg.
Anders Andersson.
7 april,
Linköping
Kl. 11.30–14.30 Ny som chef
Kl. 15.00–18.00 Att driva företag
21 april,
Karlstad
Kl. 11.30–14.30 Ny som chef
Kl. 15.00–18.00 Att driva företag
ANMÄL DIG PÅ WEBBEN!
www.fysioterapeuterna.se/kalendarium
37
MEDLEMSNYTT
Tydligare krav
på arbetsgivaren
att förebygga ohälsa
föreskriften ska främja en
god arbetsmiljö och förebygga
risk för ohälsa som orsakas av
arbetsmiljön. Skriften inne­
håller även ett nytt lagkrav på
tid för återhämtning och ställer
tydliga krav på att chefer och
arbetsledare ska känna till hur
de ska förebygga och hantera
ohälsosam arbetsbelastning
och kränkande särbehandling
vid arbetsplatsen.
– Den nya föreskriften
kommer få stor betydelse för
Fysioterapeuternas medlemmar. Jag förväntar mig att en
förändring kommer att ske
ute på arbetsplatserna, säger
Martha Gurmu, bolags­jurist
på Fysioterapeuterna.
– Arbetsgivarna kommer
att förstå värdet i att ha ett
förebyggande arbetsmiljöarbete, som resulterar i en
bättre hälsa för samtliga
arbets­tagare, inklusive chefer
och arbetsledare. Friska
arbets­tagare innebär även en
FOTO: COLOURBOX
Arbetsmiljöverket har beslutat om en ny föreskrift kring arbetsmiljön
som börjar gälla 31 mars 2016. Den nya föreskriften ”Organisatorisk och
social arbetsmiljö” förtydligar arbetsgivarens ansvar för en god arbetsmiljö och innehåller regler om arbetsbelastning, arbetstid och kränkande
särbehandling.
ökad ekonomisk lönsamhet,
tillägger Martha Gurmu.
En klar förbättring är att
föreskriften kräver att arbetsgivarna ska se till att arbets­
tagarna känner till vilka
arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till.
Vidare kräver den nya föreskriften att arbetstagaren ska
veta vem hen ska vända sig till
för att få hjälp och stöd med
sina frågor. Det ska således
finnas tydliga rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
fakta: arbetsmiljöarbete
• Arbetsmiljöarbete innebär
att arbetsgivaren undersöker
och åtgärdar risker som
finns i verksamheten.
• De anställda ska inte skadas,
bli sjuka eller må dåligt
på grund av sina arbets­
uppgifter.
• Undersökningar och förbättringar av arbetsmiljön
ska ske regelbundet och
finnas med i verksam­
hetetens rutiner.
Som förtroendevald och
skyddsombud kan du med
fördel använda den nya föreskriften i ditt uppdrag. På Fysioterapeuternas hemsida finns
länk till den nya föreskriften
och även skriften ”Fysioterapeuten och arbetsmiljön”.
www.fysioterapeuterna.se/skrifter
Skicka posterförslag till
Patientsäkerhetskonferensen
Påminnelse:
Skriv motion till kongressen
Snart fyra tusen som
heter fysioterapeut
Fysioterapeuterna är medarrangör till
nästa Patientsäkerhetskonferens som
anordnas på Stockholmsmässan i Älvsjö
den 21–22 september. Patientsäkerhetskonferensen är en nationell samlingsplats
för dig som arbetar med patientsäkerhetsfrågor inom hälso- och sjukvården.
Konferensens fokus är förebyggande
av vårdskador. Fram till och med den
4 april kan du skicka in förslag till posterutställningen.
Var med och påverka! Fram till och med
den 2 maj kan du skicka in en motion till
Fysioterapeuternas kongress i november.
Vad vill du som medlem att förbundet
ska förädla, förnya eller förändra i sin
verksamhet? Ifall din motion bifalls av
kongressen får förbundet i uppgift att
förverkliga din tanke eller idé. På webben
finns en mall att utgå ifrån när du skriver
din motion.
Antalet legitimerade fysioterapeuter
fortsätter att öka. I början av februari
fanns det 3 558 legitimerade fysioterapeuter, enligt statistik från Socialstyrelsen.
Av dessa har 2 306 valt att byta titel och
har haft legitimation som sjukgymnast
tidigare. Allt fler arbetsgivare väljer också
att betala avgiften för namnbytet för de
anställda som önskar byta till nya yrkestiteln.
Sedan 1 januari 2014 är fysioterapeut nytt
namn på yrket sjukgymnast.
www.patientsakerhetskonferensen.se/
www.fysioterapeuterna.se/kongress2016
www.fysioterapeuterna.se/namnbyte
38
FYSIOTERAPI 3.2016
www.fysioterapeuterna.se
FOTO: PRIVAT
Reflekterat
Emmy Öhrström
sjukgymnast, Visby lasarett
Dags att ta farväl
luften står stilla, ljuset dämpat, käkar avslappnade men
en familj står nu här utan sin mamma och en man är utan sin
stödda, ögonen inte riktigt slutna, som om de stod lite på
glänt. En blomma, en vit lilja med några blommor
redan vissna ligger på ditt bröst, du är kall och till
slut även död. Det är dags att ta farväl. Även för mig.
Som du kämpat emot. Som vi tillsammans kämpat
för att kunna ha kalas för din son, för att kunna åka
på permission, för att orka vara närvarande fast
kraften inte funnits den senaste tiden. Jag har sällan
sett en sådan kämpe som du, och jag känner mig priviligierad
som har fått hjälpa dig genom tiden i slutet av ditt liv.
Vad kan vara mera meningsfullt?
hustru. En familj som nu förväntas starta ett nytt liv. En sargad
familj som står på en okänd stig utan karta och
kompass tillgänglig. Hur börjar man? Vart går
man? De här barnen får inte växa upp med båda
sina föräldrar och jag sörjer å deras vägnar. Jag sörjer
de tillfällen de kommer sakna sin mamma. Alla de
tillfällen en saknad mamma blir ett enormt tomt,
bottenlöst hål, ett rop utan eko i en mörk sal. Jag sörjer
med er fast jag inte känner er och skänker en tacksamhetens tanke att jag fortfarande är frisk och vid liv.
nu är din strid om liv över, din tid här på jorden slut, dina
relationer är över så också vår. I korridoren möter jag dina
barn med nedslagen blick. Jag ser din man snart lika tunn
som du. Han märkt av livet snarare än döden som märkt dig.
Han omfamnar mig länge och tårarna bränner även bakom
mina ögonlock.
FRÅGA FACKET
Jag har blivit erbjuden ett jobb
hos en liten privat arbetsgivare.
Det saknas kollektivavtal på arbets­
platsen, vågar jag ta jobbet?
SVAR Ja, det vågar du. Men då måste du
förhandla och se till att de viktigaste förmånerna som finns i kollektivavtal i stället
finns med i ditt anställningsavtal. De
arbetsrättsliga lagarna, där grunden finns,
är i huvudsak lagar som ska skydda den
anställde. Semesterlagen exempelvis, ger
jag går vidare till nästa rum där livet fortfarande
existerar, där någon nu kämpar precis som du nyss gjort.
Tyngd av det som just hänt, går med en klump i halsen,
är det nu någon annan som behöver min hjälp. Dags att
ställa om, gå vidare och fortsätta dagens arbete. Mitt arbete
som sjukgymnast i den palliativa vården. Mitt arbete en
vanlig dag på jobbet på Onkologen.
Har du en fråga du vill få publicerad tillsammans med svar i tidningen.
Maila: [email protected]
alla anställda rätt till betald semester med
25 dagar per år, vilket kan jämföras med
kollektivavtalet för kommun- och landstingsanställda som ger 32 semesterdagar
för den som fyllt 50 år. Kollektivavtalens
största ekonomiska
värden finns i betald
tjänstepension (värt
minst 4,5 procent av
din lön), sjuklönetillägg
och föräldralönetillägg. Rätt till betalning
för att jobba övertid, liksom OB finns bara
i kollektivavtal. Om du jobbar hos en
arbetsgivare utan kollektivavtal har du inte
heller rätt att bli delaktig i frågor som rör
förändringar på arbetsplatsen och som du
inte tänkt på att reglera i ditt eget avtal.
En lista på vad du behöver tänka på finns här:
www.fysioterapeuterna.se/kollektivavtal
Pia Stråle, förbundsjurist.
FOTO: EVA DALIN
FYSIOTERAPI 3.2016
39
SEKTIONSNYTT
www.fysioterapeuterna.se/sektioner
Utmaning att tolka
barns signaler om smärta
Andning & cirkulation
14 april anordnar vi i samarbete med
Primärvårdssektionen en utbildningsdag
i Stockholm om Socialstyrelsens riktlinjer
för astma och KOL. Föreläsare är bland
annat Margareta Emtner, årets fysioterapeut 2015. Den 3–4 november är det åter
dags för Nordisk kongress för fysioterapeuter inom andning och cirkulation.
Mer info på vår hemsida.
Ergonomi
Boka in temadagen Belastningsergonomi
inom vård och omsorg – Att förebygga
arbetsskador och vårdskador i Linköping
den 19 maj och flera ergonomer medverkar.
Dagen arrangeras av Arbets- och miljömedicin i Linköping i samverkan med
sektionen. Se mer info på vår hemsida.
Habilitering & pediatrik
På Hab och Peds hemsida hittar du information om lokalt aktivitetsstöd och resestipendium men även handouts från Hab och ped
dagarna, årsmötesprotokoll samt vilka som
ingår i 2016 års styrelse. Sista dagen för
ansökan om resestipendium och lokalt
aktivitetsstöd är 30 april. På vår facebook­
sida pågår ständigt informationsutbyte. Sök
på sektionen för habilitering och pediatrik.
Kvinnors hälsa
Vi har glädjen att meddela att den välbesökta
och lyckade grundkursen i inkontinens/
bäckenbottendysfunktion går i repris
22–23 augusti 2016 i Göteborg. Gå in på
hemsidan för anmälan och mer info.
Mekanisk Diagnostik & Terapi
Utbildar du dig inom MDT? Då kan du få hjälp
40
av en mentor om du behöver stöd eller har
frågor kring patientfall/behandling. Sju mentorer med MDT-examen är tillgängliga för
er som vill nå längre. Läs mer på hemsidan
eller kontakta [email protected] för info.
Det finns platser kvar till vårens kurser. Gå
in på mckenzie.se redan idag och anmäl dig!
Mental hälsa
Utbildningsdagen i Göteborg blev en succé!
Tack till alla som deltog fysiskt och på webben – och en speciell stor tack till våra fyra
presentatörer Christina Bader-Johansson,
Mats Hallgren, Louise Danielsson och
Lena Hedlund, samt vår moderator Mari
Lundberg som ledde oss genom dagen på
bästa sätt! Kolla handouts och nya styrelsens konstitution på vår hemsida.
Ortopedisk-kirurgisk
rehabilitering
Nu har vi ett Facebook-konto! Följ oss på
www.facebook.com/ok.sektionen. Skriv
inlägg, kom med tips och kommentarer.
Vi finns även med i Manualen nummer 2.
Har du idéer om lokala föreläsningar eller
workshops och behöver hjälp, kontakta
oss. Kontaktuppgifter under Styrelsen
på hemsidan.
Ortopedisk Manuell Terapi
Nu är OMT/FYIM-kongressen fullbokad
och vårens Sahrmann kurs har endast
ett fåtal platser kvar. Är du intresserad av
våra kurser anmäl dig snarast för att få en
plats. Mer info på hemsidan.
Primärvård
Välkommen till utbildningsdagen den
15 april i Stockholm om de nya riktlinjerna
FOTO: PETER KARLSSON
FÖRELÄSNINGAR I februari samlades Smärtsektionen till en eftermiddag
med föreläsningar och årsmöte i Stockholm. Annicka Toppe föreläste
om smärtlindring via neuromodulation. Sjukgymnast Camilla Melin
föreläste om smärta hos barn med funktionsnedsättning. Hon pratade
om utmaningarna med att upptäcka och tolka barns signaler på smärta.
för astma och KOL. Föreläsare är Margareta
Emtner. Samma dag hålls även vårt årsmöte där vi gärna vill träffa många av er.
Anmäl dig och läs mer info på vår hemsida.
Sista anmälan: 1 april.
Reumatologi
Du glömmer väl inte EULAR i juni och
Reumaveckan i september. Gå in på
sektionens hemsida för mera information.
Smärtsektionen
Välkomna till ett spännande symposium
arrangerat av Svenska Medicinska
Akupunktursällskapet i samarbete med
Smärtsektionen: Akupunktur vid akut
smärta och idrottsskador. Stockholm
16 april kl. 9–17. Rabatterad kursavgift
för medlemmar. Se även inbjudan på
vår hemsida.
Äldres hälsa
Sektionen finns på Facebook! Ett forum
att utbyta information och få kontakt med
kollegor. Kom ihåg att det går att ansöka
om aktivitetsbidrag. Läs mer om detta
på hemsidan.
Studentsektionen
Den nya studentstyrelsen hade sitt första
möte 6–7 februari. Då diskuterades fokusfrågor för året och välkomnades en ny
ledamot, Alvin Berggren från Luleå.
Rikstävlingen närmar sig och anmälan är
nu öppen. Förra årets vinnare Uppsala
arrangerar årets tävling. Skriv in datumen
13–15 maj i kalendern och anmäl er, förra
året försvann platserna snabbt! För mer
info och anmälan kontakta er lokala
studentrepresentant.
FYSIOTERAPI 3.2016
www.fysioterapeuterna.se
LOKALA OMBUD
KALENDARIUM
(Kontakta ditt lokala ombud först!) www.fysioterapeuterna.se/ombud
Förbundsaktiviteter
Blekinge • Kontakta Distrikt Blekinge
via www.fysioterapeuterna.se/distrikt
7 april
Dalarna • Pia Ohlsson
e-post: [email protected]
arbete: 0768-37 57 02
Gotland • Kontakta distrikt Gotland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Gävleborg • Eva Matton
e-post: [email protected]
arbete: 070-200 33 59
Halland • Kontakta distrikt Halland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Jämtland/Härjedalen
• Monica Berg
e-post: [email protected]
Jönköping • Agneta Siebers
e-post: [email protected]
tel: 036-32 18 76 mobil: 073-557 86 57
Kalmar • Hanna Kristelius
e-post: [email protected]
arbete: 0491–78 27 83
Kronoberg • Mattias Cloodt
e-post: [email protected]
arbete: 0767–20 79 44
Norrbotten Kristina Larsson
e-post: [email protected]
arbete: 0920-28 20 12
mobil: 070-325 62 46
Skåne
• Terttu Lempinen
e-post: [email protected]
arbete: 046-17 17 26
• Anna Österblad
e-post: [email protected]
arbete: 0411-99 54 44
Postadress: Box 3196,
103 63 Stockholm
Besöksadress:
Vasagatan 48
Tel ( växel ): 08–567 06 100
måndag–fredag 8.30–16.45
(lunchstängt 12.00–13.00)
E-post: [email protected]
Webbplats: www.fysioterapeuterna.se
FYSIOTERAPI 3.2016
Stockholm • Aina Blom
e-post: [email protected]
tel: 0707-63 01 29
• Mikael Malmén, (företagare)
e-post: [email protected]
arbete: 08-611 92 62
Sörmland • Barbro Renberg
e-post: [email protected]
mobil: 070-089 38 55
Uppsala • Agneta Engvall, Uppsala
e-post: [email protected]
arbete: 018-611 65 42
Värmland • Mariann Rehult
e-post: [email protected]
tel: 0733-92 04 68
Västerbotten • Kajsa Hedin
e-post: [email protected]
arbete: 090–785 71 15
mobil: 070–785 50 39
Västmanland
• Kontakta distrikt Västmanland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Saco ihop med Fysioterapeuterna med flera
förbund anordnar seminarium i Linköping
för nya chefer och företagare.
7–8 april
Distriktsrådet samlas till
tvådagarsmöte i Solna.
8 april
I Västerås anordnar AkademikerKompetens
seminarium för medlemmar.
18 april
Distrikt Stockholm har styrelsemöte.
19 april
Distrikt Västerbotten har nätverksträff
i Skellefteå för medlemmar inom
kommunal sektor.
20 april
AkademikerKompetens har seminarium
för medlemmar i Stockholm.
21 april
Facklig kurs i praktisk arbetsrätt för
förtroendevalda arrangeras i Stockholm.
Västernorrland • Elisabeth Haraldsson, Sundsvall
e-post: [email protected]
arbete: 060-18 15 43
22 april
Västra Götaland
• Abdol Vazae
e-post: [email protected]
arbete: 073-663 6889
25 april
Örebro • Åsa Eliasson
e-post: [email protected]
tel: 019-602 03 37 (tisdagar/fredagar)
mobil: 076-81 78 100
Östergötland • Albert de Haan, Linköping
e-post: [email protected]
mobil: 0705-902 085.
Fysioterapeuternas företagarråd
har tvådagarsmöte på Djurönäset.
Distrikt Örebro har styrelsemöte.
KONTAKTA MIG!
Jag är är kommunikationsansvarig
på Fysioterapeuternas
kansli och ansvarar för
informationen på dessa sidor.
Kontakt:
Tel: 08–567 06 117
[email protected]
Medlemsjour
Telefon: 08–567 06 100
Telefonjour: 9–12 måndag–fredag
(ej tisdagar) samt torsdagar även 13–15
Medlemsregistret,
prenumeration och ekonomi
Telefon: 08–567 06 150
[email protected]
Företagarjour
Telefon: 08–567 06 100
Måndag, onsdag och torsdag kl. 9–12
[email protected]
[email protected]
Alla kontaktuppgifter hittar du på:
www.fysioterapeuterna.se/kontakt
(Kansliet personal, ombudsmän
och förbundets olika råd)
41
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
KURSER
KI UPPDRAGSUTBILDNING
Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa
Eftertraktade kurser
på avancerad nivå
ANM
ÄL
DIG
RED
AN
NU
Led- och muskelrelaterade funktionsproblem OMT 30 hp
En kurs för dig som är läkare, fysioterapeut eller har liknande
utbildning inom hälso- och sjukvård och vill fortbilda dig
inom ämnet inför en eventuell magisterexamen, samt för fysioterapeuter som ett led mot specialistkompetens.
Magisterutbildning i demensvård för fysioterapeuter och
arbetsterapeuter 60 hp
Utbildningen är utformad för att ge dig som är fysioterapeut eller arbetsterapeut en djupare förståelse inom området demens,
höja din grundläggande kompetens och bidra till utvecklingen
av en effektiv och kvalitetssäkrad demensvård.
Information och anmälan: ki.se/uppdragsutbildning
42
Smärtskolan
”Kunskap för livet”
Evidensbaserad ledarutbildning för patientskola i
primärvården. Om smärta, vardagsbalans, fysisk
aktivitet och motivation som leder till hälsofrämjande
förändringar av livsstilen. För fysioterapeuter och
arbetsterapeuter i team. Skolan omfattar 4 gruppträffar plus en uppföljning. Allt material ingår. Kan tjäna
som grund för MMR.
När och var
18-19 maj i Stockholm, 20-21 september i Göteborg, 2016
För anmälan och mer information
www.reumautveckling.se
[email protected]
Boka en egen kurs!
Vi gör också kurser på beställning från olika landsting
på den plats ni bestämmer. Max 30 deltagare per kurs.
Kontakta: [email protected]
FYSIOTERAPI 3.2016
KURSER
.
A
kurs är att vä
å
g
xa
tt
Fördjupa dina kunskaper
Utvecklas
Få nytändning
Svenska McKenzieinstitutet erbjuder ett kursutbud
från grundläggande kunskap om MDT till certifierad examen på en hög nivå. Våra kursledare
har internationell lärarexamen och är aktivt
verksamma inom MDT.
Anmäl dig idag och hitta inspirationen och
glädjen i ökad kunskap!
ns i Gbg
Konfere 016
2
1 april
idan!
s
på hem
Läs mer
Kursprogram 2016
A-kurs, Lumbalryggen
Gbg
Sthlm
Ystad
Sthlm
Gbg
Sthlm
6-9 april
27-30 april
25-28 maj
13-16 september
14-17 september
28-29/10 + 11-12/11
B-kurs, Cervikal- och
Thorakalryggen
Sthlm
19-22 april
Gbg
21-24 september
Sthlm
23-26 november
Ystad
7-10 december
C-kurs, Avancerad problemlösning lumbalrygg + nedre
extremitet
Ystad
15-18 juni
Gbg
5-8 oktober
D-kurs, Avancerad problem-
lösning cervical- och
thoracalrygg + över extremitet
Sthlm
10-13 april
Gbg
30/11-3/12
Examen
Sthlm
Gbg
mckenzie.se/vardgivare
21 maj
26 november
HÖSTTERMINEN 2016
Uppdragsutbildning i Neurovetenskap
EPILEPSI
HOS BARN
OCH VUXNA
– Avancerad nivå 7,5 hp
Ytterligare information och ansökningshandlingar
www.neurophys.gu.se/unp
Gunnel Carlsson, Universitetslektor
[email protected], tel: 031–342 37 43
Annika Särnström, kurssekreterare
[email protected], tel: 031–342 12 29
Kursavgift: 10 000 kr/ 7,5 hp
Sista anmälningsdag: 15 maj 2016
i mån av plats kan anmälan tas emot fram till kursstart
FYSIOTERAPI 3.2016
43
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
KURSER
Önskar du att kunna erbjuda det nya behandlingskonceptet,
Grundkurs i Linköping 10-11 maj 2016
Grundkurs i Linköping november 2016
Du kan även anordna kurs på din ort
www.teamvertigo.se
BalanceWear® Therapy till dina patienter?
Fysioterapeut Cindy Gibson-Horn från USA håller en tredagars kurs
i BalanceWear® Therapy (BWT), tillsammans med fysioterapeuter
från Skodsborg Fysioterapi. Cindy Gibson-Horn har utarbetat BWTkonceptet under de sista 15 åren i sitt arbete med neurologiska
patienter i Californien.
BWT är ett hjälpmedel i form av en väst, som förbättrar balansen,
genom ett diskret viktsystem som ger sensorisk afferens som
påverkar den posturala orienteringen.
Kursen är i första hand praktikorienterad, och kursdeltagarna får en
grundläggande kunskap och praktiska färdigheter i undersökning,
testning och tillpassning av västen till patienter med diagnoserna,
MS, Ataxi, Neuropati, Apopleksi, Parkinson mv.
Det finns möjlighet för att ta med egna patienter.
Vid slutet av kursen blir man certifierad BWT-terapeut och kan
därefter erbjuda västen till sina egna patienter.
Sveriges bästa kurser i manuell terapi
Datum: 27 – 29 maj, 2016
Pris: 6 500 Dkr.
Sista anmälningsdatum: Mån 25 april på mail [email protected]
NYHET!! Nervous System 2.0 12-13/5 NYHET!!
Läs mer på spinalapproach.com
Obs! Vi har begränsat antal platser.
För ytterligare information:
www.balancewear.com
[email protected]
Kursen hålls på Skodsborg Fysioterapi,
Skodsborg Strandvej 125 A, 2942 Skodsborg,
Danmark. Boende är möjligt på Kurhotel
Skodsborg (där kursen hålls) eller First Hotel
Marina i Vedbæk (5 min. I taxi eller buss).
Seminarium
Funktionell biomekanik och muskelfunktion under gång
Kursen är en inspirerande heldag som belyser biomekanik,
muskelfunktion och det funktionella händelseförloppet i nedre
extremiteter vid normal gång. Kursdeltagaren får en ökad
förståelse för sambandet mellan muskelfunktion och
GÄSTF
ÖRELÄ
gångmönster. Kursen kommer också att ge en inblick i
SARE:
Jessica
Parnev
olika ortoslösningar som finns tillgängliga för
ik-Muth
patienter med droppfotsproblem.
VÄLKOMMEN TILL:
Östersund 26 april, Linköping 26 maj 2016
För mer info ang program och plats
besök www.camp.se, fliken seminarium
Basal Kroppskännedom
Grundläggande funktioner för
vardagens aktiviteter och möten
Nyheter och information: www.ibk.nu
ortope dm e dic in ska
in sti tu te t
avancerad manuell terapi (amt)
-Ortopedmedicinsk diagnostik och behandling
-Ledmobilisering
-Differentialdiagnostik
-Avancerad mjukdelsteknik
ortopedmedicinska.se
44
FYSIOTERAPI 3.2016
KURSER
9 av 10 läsare är nöjda med
FYSIOTERAPI
Kursstart augusti 2016
Boka-tidigt-pris tom 31 mars 2016.
Utbilda dig till Rehabyogalärare!
En yogalärarutbildning för dig som
vill arbeta med yogans tekniker
med fokus på rehabilitering.
Utbildningen är av internationell
standard. Efter avslutad utbildning
erhåller du ett diplom för
godkänd terapeutisk
yogalärarutbildning inom
IAYT (The International
Association of
Yoga Therapists)
Utbilda
digi Stockholm,
i Stockholm,
Göteborg,
Malmö,
Utbilda dig
Göteborg,
Malmö,
Halmstad,
Falun,
Östersund,
Kalix
Falun, Gävle,
Umeå,Luleå
Luleå och
och Kalix.
MediYoga Institutet. Läs mer:
www.mediyoga.se 08-21 03 30
Skandinavisk Forum for Lymfologi
Kurs 2016 -2017
w w w. l y m fo l o g i . n o
2016-02-29
Aktiv avspänning, andning & egenvårdskurs
Namnlöst-7 1
15:45
10-16/7 naturskönt vid havet i Bohuslän, Strömstad
med sjukgymnast Lisa Danåsen Wikström.
0739 843815 www.gullnas.se Även andra kurser.
YOGAUTBILDNINGAR & RETREAT
WWW.NORDISKYOGA.SE
ullnäsgården - livskraft rekreation medvetenhet
Utbilda dig till vattengympainstruktör:
Aqua Basic & Aqua Instructor - via webben
Med Vattnet som Redskap - praktiska kursdagar
Oskarshamn 11 mars 2016
Kristianstad 7 april 2016
Norrköping 20 maj 2016
Vi tar även uppdragskurser och kommer till er om så önskas!
www.aquaeducation.se - utbildningar i vattengymnastik
Kursledare
Kerstin Sjögren
Akupunktur för behandling av smärta?
25 maj, Smärta små barn samt spädbarnskolik.
Information om kurser samt anmälan: www. akabutbildning.com
[email protected] tel 0346-361 00
Kontakta oss för bokning och annonsfrågor:
VI SER TILL
ATT DU SYNS!
i den ledande tidningen för
landets fysioterapeuter
FYSIOTERAPI
www.fysioterapi.se
FYSIOTERAPI 3.2016
Robert Wallner
försäljningschef
08–23 45 32
0709–92 53 43
robert.wallner@
mediakraft.se
Gabrielle Hagman
annonssäljare
08–23 45 34
0736–27 79 84
gabrielle.hagman@
mediakraft.se
Anneli Bonde
materialkontakt
08–23 45 36
0733–9347 63
anneli.bonde@
mediakraft.se
Vid årsskiftet bytte Fysioterapi annonssäljarbyrå.
Nu är det teamet på Mediakraft som ska se till du får ut
maximal nytta av din annonsering i vår tidning.
Via tidningen Fysioterapi når du majoriteten av landets fysioterapeuter/sjukgymnaster.
Vår TS-upplaga är 12 900 exemplar. Varje nummer har en räckvidd på ca 15 500 läsare.
45
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
PRODUKT
FYSIOTERAPEUTENS BÄSTA VÄN
MLS LASER
LASERKURS
STOCKHOLM
ARTRO CLINIC
Fredag 8:e april
För mer info
se vår hemsida
BOKA BESÖK & DEMO
LÅNA EN LASER & PROVA
PÅ KLINIKEN!
www.optilaser.se
0650-18609
NY TEKNIK!
• MLS TVÅ VÅGLÄNGDER
I SAMMA PROB
• FÖRINSTÄLLDA PROGRAM
FÖR OLIKA DIAGNOSER
• UPPLADDNINGSBAR
• 2 ÅRS GARANTI
OPTILASER.SE
EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING SOM GER RESULTAT
Validerade stegräknare och en vetenskapligt baserad webbtjänst för
FaR®. Läs mer på keepwalkingmedical.se och keepwalking.se.
www.skanlab.se
[email protected]
0525 36915
Oavsett var
Katastrofen är
Inom 36 timmar kan vi vara där
I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.
Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda
fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller
gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.
Skanlab 25 Bodywave® • Skanlab Laser™ • Elektroterapi • Stötvåg • Service • Finans
PLATS- & ETABLERING
Behandlingsrum uthyres
på Östermalmsgatan 65
Med tillgång till gym, gymnastiksal och
varmvattensbassäng 33 grader i nyrenoverade lokaler.
Hyra från 10 000 kr/mån.
För mer info kontakta Lisa Michelotti 070-6246831.
46
Annonsera i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter
FYSIOTERAPI
FYSIOTERAPI 3.2016
KRYSSET
Kryssa rätt och vinn 2 biobiljetter! Svara senast 14 april 2016.
Maila lösningen från den gula raden, ditt namn och din adress till [email protected]
och delta i utlottningen av 2 biobiljetter!
KULTBILD
STRÖMNING
ALLA
OCH
INGA
MÄNGDER
ALLMÄNNYTTIGT
BOLAG
GUL
HUND
ÄR FET
OCH
SMAL
EN RING SOM
SKA VARA
BEREDD PÅ PLATS
PALMPRODUKT
SLUTSLAG
FINNS
I
BOUDOIRER
LAG
UTIFRÅN
SVARTVIT RAD
INGEN
VÄN
KVINNA
FÖRBI
DRYCK
MORFIN
LJUDENHET
SÖKS
LYCKAN I
NEGATIVA
SLUTEN
KURVA
AVSKEDA
BRUKAR
MAN
SKAKA I
SVINDEL
EN
FÅGEL
OCH DESS
LÄTE
BLOMSTRAR
NÅGOT I
UTLÖSA
ÄR
VÄLDIGT
GRÄDDIG
TILLBEHÖR
SKYDDSFÖREMÅL
GER
PROV PÅ
DET ÄR
KNÄPPT
© ORDSMEDJAN
ARSENIK
DET
LOCKAR
FLUGOR
KANEL
KASTAR
MAN
VATTEN I
HAS
AVSLUTAS
MED
ELDAR
ALSTRAR
NEDSATT
DRÖNIG
12 FÖR
MÅNGA
FASTSMÄLT
GLASMASSA
TILLÄGG
PLATS
FÖR
HUMERUS
VALLAR
ELAK
TEXT
HANDRÖRELSE
STRÅLENHET
KOMMER
IN PÅ
UPPREPAR
REVYPUBLIK
VIDARE
KOLA
ARTICULATIO
GENUS
ROMMACKOR
KROPPSSKÅL
FÖLL
STÅLIS
FÖR
VISAR
VISSA
KORT
KAN
TURISTER
HA I
FICKAN
ORD VID
DÅLIGT
TILLSTÅND
GARN
FETTÄMNE
SPEL
BÄRS
NITADE
SKINN
PÅ
NÄSAN
ARBETE
TRÖTTANDE
TAKVÄXTEN
ANHOPNING
FULLTRÄFFEN
TJURSKALLIGA
BLIR
AVHYST
FASAD
KVAL
INBJUDANDE
VÄLJA
MÄRLFORM
BLIR
LÄTT
BRÖLLOP
KÄMPIGT
FYSIOTERAPI 3.2016
BARNMAT
FICK MAN
RO UTAN
RO PÅ
LIKNAR
EN METKROK
GULDKALV
DAMMSUGARE
KRYPIN
MED MER
VATTEN
DRA IN
BAISSE
47
böcker
Redaktör: Hilda Zollitsch Grill
[email protected]
För de som vill
slipa skidtekniken
Ett boktips sent i skidsäsongen: Med
bidrag från Johan Olsson och Charlotte
Kalla har de norska längdskidfantasterna
bröderna Aukland samlat
sina bästa råd om träning,
skidteknik, vallning,
utrustning och tävlingsförberedelser.
Här finns inslag om
skadeförebyggande
träning, att toppa
formen och inte minst
– återhämtningen.
Boken vänder sig till
skidåkare på alla nivåer.
Titel:
Träning för alla.
Tema – längdskidor
Klinisk kunskap
om nervsystemet
Lärobok i behändigt format: Klinisk neurovetenskap
är den första svenska läroboken i sitt slag som riktar
sig till medellånga grund­utbildningar inom exempelvis fysio­terapi, arbetsterapi och omvårdnad.
Författarna har gedigen klinisk
och akademisk erfarenhet från
området och är verksamma vid
svenska universitet. Bokens 224
sidor ger grund­läggande kunskaper
om det normala nervsystemets
anatomi och funktion, diagnostik,
sjukdomar och skador i nervsystemet,
rehabilitering samt principer och
praxis kring multidisciplinärt samarbete
inom vård, omsorg och rehabilitering.
Titel: Klinisk neurovetenskap
Författare:
A Aukland, J Aukland
Författare: Bo Norrving
med flera författare.
Förlag:
Orage, 2015
Förlag: Liber, 2015
Skapa ledningssystem
för ökad patientsäkerhet
Det ställs allt högre krav på en vårdgivare att ha ett ledningssystem med rutiner för att öka patientsäkerheten. Nu finns
en ny bok med praktiska råd om hur ett processorienterat
ledningssystem kan skapas efter en tydlig struktur som, enligt
författaren Anita Edvinsson, gör det både användarvänligt och
möjligt att underhålla. Hon är konsult och utbildare inom
processutveckling och ledningssystem och har varit verk­
samhetschef och vård­
utvecklare inom offentligt
driven och privat vård.
Boken vänder sig främst
till studerande inom hälsooch sjukvård och social
omsorg, men den kan
också vara vägledande till
chefer i vårdbranschen.
Titel:
Processorienterat
ledningssystem för
patientsäker vård
Författare:
Anita Edvinsson
Förlag:
Liber 2016
48
ACTIVE
Patella - En stabil knäortos!
Stabiliserar
patella sidledes
Öppen modell
Uttagbar, halvmåneformad plastskena
Ventilerande
material
Passar även
ungdomar,
finns i str.
XXS - L
Inbyggd pelott
som håller patella på
plats
Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport
042-25 27 01 [email protected]
www.camp.se
FYSIOTERAPI 3.2016
Delta i vår
novelltävling!
Har du skrivarådra? Och gillar du att berätta? Nu utlyser
Fysioterapi en novelltävling för att inspirera färdiga och
blivande fysioterapeuter till kreativt skrivande. Ämnet är
ett möte som påverkat ditt yrkesliv eller din yrkesroll.
Uppgift: Skriv en novell som inspirerats av ETT MÖTE
som påverkat ditt yrkesliv eller din syn på din yrkesroll.
Du är fri att släppa det dokumentära och akademiska.
Syftet är att skriva kreativt och skönlitterärt.
Textlängd: Din text får inte vara längre än 20 000 tecken
med blanksteg. Det kollar du via verktyget Räkna ord i ditt
Word-program. Var noga med textlängden. Vi kan varken
bedöma eller publicera för långa texter.
Lämningsdag: Fysioterapi behöver ha din text senast måndag
9 maj 2016. Maila texten i en Word-fil till redaktör Hilda Zollitsch Grill:
[email protected]
Juryn: Inskickade texter läses och bedöms av Fysioterapis redaktion
som väljer ut ett vinnande bidrag.
Priset: Det vinnande bidraget publiceras i tidningen Fysioterapi.
Skribenten vinner även en helårsprenumeration på tidningen Skriva.
EN SJUK GYMNAST BEHÖVER MER
ÄN ENBART EN SJUKGYMNAST
ELLER HUR?
Du som är fysioterapeut och arbetar
med att återföra alla sorters
människor från skador varje dag vet
vad som gäller för ett lyckat resultat:
Kunskap och rätt hjälpmedel.
KaptenMiki
HUR är en av de ledande i världen
på träningsmaskiner och programvaror för exakt och effektiv förebyggande och rehabiliterande vård.
Gå in på www.hursverige.se för produkt- och kontaktinformation.
HUR.03.16.indd 1
FYSIOTERAPI 3.2016
2016-03-06 20.59
49
KRÖNIKA
Mossan växer i gamla hjulspår
med mera. Fysisk aktivitet och träning,
som är biverkningsfritt, finns inte med i de
centrala rekommendationerna, trots att det
finns evidens och en bok som heter FYSS.
Det känns väldigt mossigt.
Att en person med Parkinson eller MS
troligen kan arbeta i större utsträckning
och under längre tid, vara aktiv och delaktig
i sitt eget liv och klara sig med mindre hjälp
under längre tid tack vare fysisk aktivitet
och träning verkar väga lätt. Fast riktlinjerna
framhåller ändå vikten av multidisciplinära
team, invänder kanske vän av ordning.
Jo förvisso, men i det finstilta skriver man
att de förutom läkare och sjuksköterska
ska bestå av minst två andra professioner:
fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator,
psykolog, uroterapeut, logoped, dietist
eller annan specialistläkare. Vårdgivaren
kan alltså välja att bara lägga till en
logoped och en kurator och skippa
fysioterapeuten och arbetsterapeuten.
En vän till mig har Parkinson. Han
fick strida för att få en intensiv period av
multidisciplinär rehabilitering med bland
annat fysisk träning. Tack vare träningen
behöver han inte minska sin arbetstid än
på ett tag. Men den som inte strider får
inte sådan rehab. Ojämlik vård kallas det.
Den ojämlikheten kan bli mindre med
bra riktlinjer.
Nu blev jag visst själv en gnällspik
utan glada ögon.
Hilda Zollitsch Grill
redaktör
FOTO: JOHANNA HANNO
M
an ska ha glada ögon när
man framför en åsikt” sa
någon, ”då blir man bättre
lyssnad på”. Det ligger
mycket sanning i det.
Oglada gnällspikar blir snabbt långrandiga
och det är svårt att inte börja skruva på sig
och leta efter utgången när de gnisslar
igång. En gammal bekant till mig tillhör
den skaran. Hennes ögon är sällan glada
utan för det mesta uppspärrade i häpen
misstro över tingens ordning. Raden av
ofattbart korkade beslut om nyordningar
fattade utan eftertanke av obegripligt
inkompetenta chefer på hennes arbetsplats
tycks aldrig ta slut. En gång försökte jag få
stopp på gnällandet genom att föreslå
henne att fly frustrationerna och byta jobb.
Men då slog hon in på så-svårt-att-få-jobbnär-man-inte-har-kontakter-spåret i stället.
Så nu letar jag mest efter utgången när
hon drar igång.
Hur glada ögon man hade på Social­
styrelsen när man publicerade riktlinjerna
för behandling av parkinson och MS är
svårt att säga. På nyhetsplats kan du läsa
lite mer om dem och reaktionerna på dem.
”Suck” är en bra sammanfattning av riktlinjer som trampar på i gamla hjulspår med
en läkardominerad arbetsgrupp som räknat
på vilken läkemedelskombination som
kostar mest och hur motiverade de olika
läkemedelsvalen är utifrån biverkningar
FOTO: GUSTAV GRÄLL
FYSIOTERAPI
Postadress:
Box 3196, 103 63 Stockholm
Besöksadress:
Vasagatan 48
Tel (vx): 08–567 06 100
[email protected]
Tidningen Fysioterapi
ges ut av Fysioterapeuterna
50
Chefredaktör & ansvarig utgivare
Lois Steen
Tel: 08–567 06 104, 0709–286 104
[email protected]
Prenumeration
Fysioterapi nr 4, 2016 kommer 28 april
Helår: 780 kronor
Skriv till oss: [email protected]
inklusive moms
Lösnummer: 90 kronor (+ porto)
Fysioterapi på internet
Utlandet: 979 kronor
Tidningen publiceras även som pdf
Redaktör
Hilda Zollitsch Grill
Adressändring, utebliven tidning,
Tel: 08–567 06 103, 0709–286 103
prenumerationsärenden:
[email protected] Tel: 08–567 06 150
[email protected]
Grafisk form
Fysioterapi finns på CD för Daisyspelare
Malcolm Grace AB
Göran Hagberg
Tel: 08–642 18 60, 0704–95 74 54
[email protected]
Tryck
Lenanders Grafiska AB, Kalmar
ISSN 1653-5804
TS-kontrollerad upplaga: 12 800 (2014)
Annonser
Mediakraft
Gabrielle Hagman
Tel: 08–23 45 34, 0736–27 79 84
[email protected]
Bokningsstopp för annonser:
Se utgivningsplan www.fysioterapi.se
på vår hemsida www.fysioterapi.se
Inloggning pdf-arkiv: FysioT2015
Följ oss på facebook!
Sök på Tidningen Fysioterapi
Omslagsbild
Kerstin Hagberg, fysioterapeut vid
Sahlgrenska universitetssjukhuset
Foto:Joakim Roos
För insänt icke beställt material –
text såväl som bilder – ansvaras ej.
FYSIOTERAPI 3.2016
Irradia
The
New
L på medicinsk laser
Specialist
Laser phototherapy - the future of medicine
The development of pharmaceuticals has dramatically contributed to improved global health but pharmaceuticals are
also creating severe side effects for patients and the environment. Researchers are therefore looking for non-pharmaceutical therapies.
This
book describes one
of the most
promising
Medicinsk
laser
normaliserar
besvär
på ett
naturligt
therapies in this search - laser phototherapy.
•
•
•
The New Laser Therapy
Handbook
a
s
e
r
sätt:
reducerar
After
more than inflammation
40 years of use, still no serious side effects of
using
laser light
as a medical treatment modality have been
minskar
smärta
observed. Low energies of laser light affect the natural and
snabbare
läkning
ochand
förbättrad
basic
mechanisms
in our cells
restore theirkvalitét.
impaired func-
T
h
Laser/Ljusterapi i klass 3B är en helt naturlig behandlingsform utan kända
e
biverkningar. Dessutom är det ett trevligt ekologiskt hållbart alternativ till
r
smärtmedicin.
En vanlig behandlingseffekt av laser är minskat intag av NSAID. (Bidra till a
minskade miljö och vattenföroreningar).
p
y
tion, thereby triggering a cascade of positive effects. Some of
these lead to improved wound healing, reduction of oedema,
healing of neurological injuries, increased microcirculation
and to pain relief, just to mention a few of the indications reported in the scientific literature.
Laser phototherapy is often been looked upon as an “alternative” medical modality. More than 2000 scientific references
in this book are telling a different story. As with all kinds of scientific work, new discoveries create new questions. In spite of
great steps ahead in the scientific understanding of the medical effect on light, we still do not know all the optimal parameters. But we do know enough to make laser phototherapy a
candidate
for a therapy
based
upon evidence.
of växande.
Denstrong
oberoende
forskningen
kring
medicinsk
laser ärSome
ständigt
Handbook
that evidence is found in this book.
Nu är det över 4200 laserstudier (www.PubMed.com).
Skriv “lllt” i sökfönster eller lllt + indikation.
Credit: NASA, NOAO, ESA, the Hubble Helix Nebula Team, M. Meixner (STScI), and T.A. Rector (NRAO).
Prima
Books
Jan Tuner & Lars Hode
Gingivitis
Acute stroke
Third molar
Inflammatory acne
Tinnitus
Herpes simplex
TMD
Mucositis)
Neck pain
Shoulder pain
Frozen shoulder
Mastalgia
Lymphoedema
Lumbar disc
herniation
Muscle fatigue
Epicondylitis
Peripheral nerve
injuries
Carpal tunnel
syndrome
Low back pain
Knee osteoarthritis
MPDS
Venous ulcers
Postoperative
oedema
Achilles tendinopathy
Ankle sprain
Plantar fasciitis
Courtesy: Anders Nobel, Irradia
Exempel på evidensbaserade indikationer (RCT-studier dubbelblinda)
Prima Books
Kursschema vt 2016 - Irradia medicinsk laser
rat
Rekommende
Heldagskurser - inriktning sjukgymnastik - fördjupning
Stockholm - Från teori & metodik till verkliga patientfall
lör 16 april
Ledare (Cecila Lind sjg, författare av ny svensk laserbok. Beställ bok på www.laserguide.se)
Stockholm - Diagnosspecifik laserbehandling
nacke och senskador, bröst- och ländrygg.
lör 30 april
Ledare (Anders Bergström sjg, Högre examen OMI, Examen McKenzie, Dipl. Injektionsterapi)
Stockholm - Laserbehandling för att aktivera lymfsystemet
lör 4 juni
Ledare (Helena Janlöv Remnerud ssk, Medicinsk Lymfterapeut, långvarig laservana.)
Missa inte våra toppföreläsare denna vår, tillsammans har dom
Med stor multiprob (12 st lasrar, täcks nacksmärtan fort.
Typisk tid 30-90 sekunder per behandlingsområde.
över 30 års lasererfarenhet. Kurserna har praktisk fokus.
Kvällsemnarium
Stockholm - Introduktion medicinsk laser (special axelsmärta)
Halmstad - Introduktion medicinsk laser (Det trodde du inte om laser)
Stockholm - Laserbehandling i rörelse - dynamisk behandling
ons 6 april
ons 27 april
tisd 10 maj
Djurkurser
Stockholm, Ågesta - Laserkurs häst, heldag
fred 15 april
Anmälan: via www.irradia.se, [email protected] eller 08-767 27 00
Medicinsk laser fungerar lika bra på människa som djur.
På bilden nya MID-laser med 12-prob
Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar.
FYSIOTERAPI 3.2016
Irradia
Tel: 08-7672700
www.irradia.se
[email protected]
51
Fo t o : U N H C R / A n d r e w M c C o n n e l l
POSTTIDNING B / Economique
Returer till ”Fysioterapi”
Box 3196, 103 63 Stockholm
Hjälp
människor
på flykt!
Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan
krig och förföljelse i världen. Din hjälp behövs.
SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor.
Eller swisha valfritt belopp till 123 90 01 645.
Tack!