LUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr: T 2916-14 Avdelning 4 2016

Transcription

LUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr: T 2916-14 Avdelning 4 2016
LUNDS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM
2016-04-28
meddelad i
Lund
Mål nr: T 2916-14
PARTER
Kärande
AB Stormarknad
Marknadsgatan 57
227 61 Lund
Advokatbyrån Lagerblad och Rehnman
Ombud: Advokaterna Marcus Carlsson, Lisa Hammarlund, Julia Rist, Sandra Lindqvist och
Gustav Wahlberg
Lilla Gråbrödersgatan 4
222 22 Lund
Svarande
Rengöringssällskapet AB
Tornavägen 30
223 63 Lund
Advokatbyrå Lärka och Saarloos
Ombud: Advokaterna Elsa Economou Olsson, Melany Saarloos, Hedvig Lärka, Ivan
Abrasevic, Victor Åkerfeldt och Georg Ibrahim
Tornavägen 5
223 63 Lund
Dom utfärdad av:
Grupp 2B2
Emelie Erlandsson, Amelia Möller Andréewitch, Sara Mosaddegh, Filip Jönsson och Alicia
Grethes
DOMSLUT
Tingsrätten förpliktar Rengöringssällskapet AB att till AB Stormarknad utge 475 000 SEK
jämte ränta från den 28 april 2016 till dess att betalning sker. Räntan ska beräknas enligt 6 §
räntelagen.
1
LUNDS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM
2016-04-28
meddelad i
Lund
Mål nr: T 2916-14
BAKGRUND
AB Stormarknad (ABS) har under flera år köpt städtjänster från Rengöringssällskapet AB
(RAB) vars personal städar nattetid när ABS är stängt. Avtalet mellan parterna har utformats
av RAB:s bolagsjurist Martina Nilsson.
Natten till den 20 juni 2014 försökte de av RAB anställda lokalvårdarna stjäla varor från
stormarknaden. Lokalvårdarna blev ertappade av ABS:s väktare, varefter en av lokalvårdarna
stack ner en av väktarna med kniv. De tre lokalvårdarna anhölls senare av polis. De hade
under ett års tid stulit egendom till ett värde av totalt 950 000 SEK från ABS. Mycket av den
stulna egendomens värde har i efterhand inte kunnat tillgodoses av ABS då det har rört sig av
förbrukningsvaror och sådana varor som förlorat sitt värde till följd av modets växlingar.
Förmiddagen den 20 juni 2014 kontaktade Klas Munktell, VD för ABS, Martina Nilsson och
framförde att ABS krävde ersättning för värdet av stöldgodset.
RAB bestred skadeståndsansvar för det inträffade med hänvisning till punkt 57 i parternas
avtal om lokalvårdarnas arbetsledning.
ABS:s stämningsansökan har därefter ankommit tingsrätten.
YRKANDEN
ABS yrkar ersättning om 950 000 SEK jämte ränta enligt 6 § räntelagen till dess att full
betalning sker.
RAB bestrider käromålet i dess helhet. Ränteyrkandet vitsordas som skäligt i och för sig.
Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader jämte ränta.
GRUNDER
Kärande
ABS har hänvisat till följande omständigheter som grund för sina yrkanden.
ABS har hävdat att RAB måste anses som lokalvårdarnas principal då alla instruktioner om
arbetsuppgifter har skickats till RAB som i sin tur har informerat lokalvårdarna. Vid tillfälle
där flera företag kan anses vara arbetsgivare ska den som närmast utövar kontroll ha
principalansvar. ABS har menat att RAB har haft goda möjligheter att kontrollera sina
anställda, t.ex. genom att ha stickprovskontroller. Således har ABS hävdat att RAB måste
anses ha principalansvar för lokalvårdarna.
2
LUNDS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM
2016-04-28
meddelad i
Lund
Mål nr: T 2916-14
Vidare har ABS menat att skadan ska anses vara vållad i tjänsten. Stöld får anses vara
förutsägbart då lokalvårdarna har tillträde till det stängda varuhus under nattetid.
ABS har därtill hävdat att friskrivning från principalansvar vid stöld inte kan göras giltigt.
Punkt 57 kan på grund av sin formulering inte heller betraktas som en friskrivning. Skulle
domstolen anse att klausulen är en friskrivning, har käranden anfört att oklarhetsregeln är
tillämplig och därmed ska tolkas till författande parts nackdel.
Slutligen har ABS anfört att de inte är medvållande till stölden då de har vidtagit de åtgärder
som anses lämpliga för bevakning av en stormarknad av detta slag. ABS har haft både
övervakningslarm och patrullerande väktare, därtill har inte noterats ett större svinn än
normalt. ABS har inte haft anledning att vidare utreda svinnet och på grund av detta hade
stölderna inte kunnat upptäckas tidigare.
Svarande
RAB har hänvisat till följande omständigheter som grund för sina yrkanden.
Svaranden har hävdat att den mejlkorrespondens ABS har åberopat är förfalskad och enligt
14:1 BrB utgör urkundsförfalskning. RAB anser sig ha bevisat att brevet är förfalskat då de
menar att påstådda avsändaren Renee T. Hus aldrig har varit anställd på RAB.
RAB har vidare menat att ABS har haft bäst möjlighet att utöva kontroll över lokalvårdarna.
RAB har däremot inte kunnat kontrollera lokalvårdarna under tiden de har städat hos ABS,
inte heller har de haft skäl att göra det.
Punkt 57 har inte utgjort en friskrivningsklausul då syftet inte har varit att förflytta
principalansvaret från RAB till ABS utan endast att tydliggöra arbetsledningen. Däremot har
det faktiska utfallet av punkt 57 blivit att ABS har övertagit principalansvaret för
lokalvårdarna sedan de har haft skyldighet att instruera dessa om arbetets utförande.
RAB har bestridit att oklarhetsregeln är tillämplig på avtalet mellan parterna med hänvisning
till punkt 57:s tydliga utformning. Att 36 § AvtL skulle kunna åberopas för jämkning har
RAB menat är uteslutet: dels ska bestämmelsen tillämpas med stor återhållsamhet när det
gäller villkor mellan näringsidkare, och dels är den endast tillämpligt där villkoret är
formulerat av den starkare parten till nackdel för den svagare parten, vilket inte är fallet här.
Slutligen har RAB hävdat att ABS har varit medvållande till skadan. De har menat att det bör
anses oansvarigt att inte övervaka anställda som har fri tillgång till hela varuhuset under
nattetid. Därtill har ABS inte vidtagit de åtgärder som kan anses skäliga för att övervaka
lokalvårdarna. RAB har hävdat att de fullgjort sin plikt för att minimera riskerna genom att
begära utdrag ur belastningsregister, ställa krav på erfarenhet och goda referenser.
3
LUNDS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM
2016-04-28
meddelad i
Lund
Mål nr: T 2916-14
BEVISNING
Kärande
Som skriftlig bevisning har käranden åberopat utdrag ur parternas avtal (punkt 39 och punkt
57). Käranden har även åberopat mejlkorrespondens mellan RAB:s VD Renee T. Hus, och
ABS:s VD Klas Munktell. Detta för att styrka att ABS inte ska ses som lokalvårdarnas
arbetsgivare då instruktioner om arbetsuppgifter skickats till RAB:s ledning.
Som muntlig bevisning har käranden åberopat Aina P. Ål-Isberg, kriminalinspektör i
Polisregion Syd, för att styrka och redogöra för polisutredningen av händelsen. Vidare har
käranden även åberopat Klas Munktell, ABS:s VD, för att stryka ABS årliga omsättning,
normalsvinn samt relationen till RAB.
Svarande
Som skriftlig bevisning har svaranden åberopat utdrag från avtal med ABS och RAB.
Svaranden har även åberopat brevkorrespondens angående säkerhetsåtgärder i butiker och
varuhus. Dessutom har bevis för att styrka att postadress och mailadress till Renee T. Hus
varit felaktig åberopats.
Som muntlig bevisning har svaranden åberopat Bosse Jansson, lokalvårdare hos RAB, för att
redogöra för hur arbetet på ABS gått till. Vidare har svaranden åberopat Martina Nilsson,
bolagsjurist, för att redogöra syftet med punkt 57 i parternas avtal.
Både käranden och svaranden har hållit korsförhör med parter och vittnen.
DOMSKÄL
Urkundsförfalskning
Som bevisning har svaranden åberopat mejlkorrespondens som ägt rum mellan Klas Munktell
och Renee T. Hus. Svaranden har hävdat att mejlen är förfalskade baserat på att de skickats
från en person som inte har den anställning (VD) på RAB som påstås av käranden. Part som
hävdar att bevis, i detta fall två mejl, skulle vara förfalskade bär bevisbördan för detta.
Domstolen anser inte att svaranden har styrkt påståendet om förfalskning vare sig skriftligen
eller muntligen. Domstolen finner inga andra skäl att misstro bevisningen. Således kommer
mejlkorrespondensen att tas i beaktning.
Principalansvar
Enligt 3:1 SkL ska den som har arbetstagare i sin tjänst ersätta person- och sakskada som
arbetstagaren vållat genom fel eller försummelse i tjänsten. Arbetsgivaren har alltså ett strikt
ansvar för sina arbetstagare och kan därmed bli ansvarig även för uppsåtliga brott - förutsatt
att brottet har samband med tjänsten (NJA 2000 s. 380 och Hellner, Skadeståndsrätt, nionde
4
LUNDS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM
2016-04-28
meddelad i
Lund
Mål nr: T 2916-14
upplagan, s. 158). Det är ostridigt att de tre arbetstagarna, anställda av RAB, genom fel
uppsåtligen har begått stöld i tjänsten och orsakat ABS sakskada. Att brotten har begåtts
under arbetstid och på den arbetsplats lokalvårdarna var verksamma gör sammantaget att
stölderna ska anses som begångna “i tjänsten” (NJA 1948 s. 262). Det råder adekvat kausalitet
mellan de begångna brotten och den lidna skadan.
I de fall där arbetstagare utför arbete i annat företags organisation ska det företag som utövar
närmst kontroll över arbetstagarna anses som principal. Bedömningen görs med beaktande av
vem som hade kontroll då brotten begicks (Hellner, Skadeståndsrätt, upplaga nio, s.155). I
detta fall var lokalvårdarna anställda av RAB men utövade arbete på ABS:s egendom.
Därmed måste en bedömning av vem som hade närmast kontroll över lokalvårdarna göras för
att kunna avgöra vem av RAB och ABS som ska anses vara principal.
Av mejlkorrespondensen mellan Klas Munktell och Renee T. Hus framgår att instruktioner
för hur ABS önskat få städningsarbetet utfört har skickats till RAB:s ledning och får antas ha
vidareförmedlats till lokalvårdarna. Lokalvårdarna har alltså behållit anknytning till den
permanenta arbetsgivaren (RAB) och utfört arbetet självständigt i förhållande till ABS. Det
framgår vidare att eventuella arbetsrelaterade frågor från lokalvårdarna skulle tas upp med
RAB och inte ABS. Domstolen anser inte att svaranden styrkt varken att ABS tagit över
ledningen av arbetet eller gett lokalvårdarna direkta instruktioner om hur arbetet ska utföras.
RAB har därmed haft störst kontroll över lokalvårdarna.
Mot bakgrund av att RAB har haft störst kontroll över arbetstagarna och inte tillvaratagit sin
möjlighet att kontrollera arbetstagarna i tjänsten åläggs RAB principalansvaret för
lokalvårdarna.
Ett undantag från principalansvaret görs om arbetstagarens handling är att anse som abnorm.
För att en handling ska vara abnorm, krävs att den varit helt opåräknelig ur arbetsgivarens
synpunkt. Om det föreligger en skönjbar risk för det inträffade sett ur arbetsgivarens
perspektiv, är det således inte att klassas som abnormt (NJA 2000 s. 380). Det krävs enligt
förarbetena ett nära samband mellan brottet och arbetsgivarens verksamhet för att
principalansvar ska anses föreligga (prop. 1972:5 s 482 ff.). Som exempel ges att
principalansvar föreligger när en hantverkare stjäl under arbetstid men inte när denne på sin
fritid bryter sig in i en fastighet, där han normalt jobbar, med syfte att stjäla.
Vidare finns stöd i praxis för att stöld som sker i tjänsten inte ska anses vara en abnorm
handling och att principalansvar därmed föreligger. I NJA 1960 s 644 dömdes ett åkeri, vars
förare i anslutning till transporter stal papper som förvarades i tjänsten eller var under
transport, till skadeståndsansvar på grund av principalansvar.
I föreliggande fall har arbetstagarna, anställda av RAB, stulit från ABS under arbetstid. Det
kan inte anses oförutsebart att någon med tillträde till ett stängt varuhus stjäl varor under
arbetstid. Därför har brotten ett nära samband med arbetsgivarens verksamhet. Domstolen
5
LUNDS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM
2016-04-28
meddelad i
Lund
Mål nr: T 2916-14
finner mot bakgrund av detta att stölderna inte är att betrakta som abnorma handlingar.
Således ska RAB ansvara för de stölder som dess arbetstagare har begått.
Friskrivning
Skadeståndslagen är till sin karaktär dispositiv, vilket innebär att det ansvar som stipuleras
kan avtalas bort parterna emellan.
Punkt 57 i avtalet är inte att anse som en friskrivning. Det ställs höga krav på att
friskrivningsklausuler har en tydlig formulering då de innebär en ansvarsförflyttning. För det
första ligger klausulen, punkt 57, under rubriken “Arbetsledning”, och för det andra är den
inte formulerad på ett sådant sätt att den kan tolkas som en friskrivning. Inte heller finns det
något i arbetsledningen som tyder på att principalansvaret har övergått från RAB till ABS.
Som nämnts under rubriken “Principalansvar” har RAB haft störst kontroll över lokalvårdarna
varför de fortsatt ha principalansvar.
Ansvarsbegränsning
Domstolen finner ansvarsbegränsningarna i p. 39 i avtalet giltiga. Av vittnesförhör med Aina
P. Ål-Isberg framgick att det varit svårt att fastställa hur många stöldtillfällen det varit, men
att det i alla fall rört sig om minst trettio stycken stölder vid olika tillfällen. Domstolen finner
ingen anledning att misstro hennes uppgifter. Punkt 39.2 innebär en ansvarsbegränsning på 50
000 SEK per skadetillfälle, det vill säga 50 000 SEK per stöld. Därmed medför inte punkt
39.2 i avtalet en faktisk begränsning av det krav på skadestånd som ABS ställt.
Ansvarsbegräsningar är tillåtna då skadeståndslagen är dispositiv, 1 kap 1 § SkL. Villkoret
kan inte jämkas enligt 36 § AvtL på grund av att det inte utgör ett oskäligt villkor utifrån
omständigheterna. Avtalsvillkor där styrkeförhållandet mellan parter är så som mellan RAB
och ABS jämkas mycket restriktivt.
Medvållande
Som huvudregel svarar den som bär principalansvar, men möjlighet för jämkning avseende
skadestånd för sakskada finnes i SkL 6:1 2 st. Jämkning förutsätter att den skadelidande
genom vållande medverkat till skadan. Ett företag som årligen omsätter 500 miljoner SEK bör
skäligen vidta åtgärder för att förhindra såväl externa som interna stölder. Även om svinnet är
att anse som normalt utifrån ett standardiserat genomsnitt måste 950 000 SEK under ett år
åtminstone undersökas, vilket inte hade varit till stor last för ABS. Genom att filma
kontinuerligt under dagen och inte enbart då larm utlöses hade käranden tidigt kunnat
fastställa orsaken till det svinn som uppstått. Att detta skulle ses som allt för
kostnadskrävande, vilket framförts av ABS, finner domstolen inte bevisat. Vidare hade ABS
genom ytterligare instruktioner till väktare kunnat försäkra sig om att RAB:s lokalvårdare,
med fri tillgång till varuhuset, agerat efter de utfärdade föreskrifterna. Det var under
huvudförhandlingen stridigt ifall kontroll av lokalvårdarna innefattas av en väktares ordinära
arbetsuppgifter. Detta hindrar emellertid inte att ABS särskilt skulle efterfråga tillsyn över
6
LUNDS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM
2016-04-28
meddelad i
Lund
Mål nr: T 2916-14
lokalvårdarna eller genomföra stickprovskontroller av väskor. Att ge lokalvårdare fri tillgång
till lokalerna utan någon sorts tillsyn, i kombination med ett säkerhetssystem som inte ständigt
övervakar, finner domstolen bristfälligt.
Med tanke på att RAB saknar möjlighet att kontrollera arbetet i ABS:s lokaler måste deras
ansvar för tillsyn limiteras till omständigheter de faktiskt kan råda över. Det kan därför inte
anses att RAB ska stå för stickprovskontroller då de inte närvarar vid städningen, och
dessutom saknar tillgång till ABS:s lokaler. I sammanhanget görs även gällande
maktstrukturen mellan företagen, där RAB omsätter 30 miljoner SEK och ABS 500 miljoner
SEK. Under dessa förutsättningar måste ABS skäligen ha lättare att, både rent faktiskt och
ekonomiskt, utföra kontroll över lokalvårdarna än RAB. Genom att företa enkla
säkerhetsåtgärder hade ABS kunnat minska de sakskador som uppkommit vid stöld, speciellt
under deras förutsättningar som näringsidkare med en omsättning på ungefär 500 miljoner
SEK årligen. ABS anses därmed, på grund av säkerhetsbrister för en stormarknad av detta
slag, medvållande till stölderna utförda av RAB:s lokalvårdare. Mot bakgrund av detta jämkas
skadeståndet till hälften, det vill säga 475 000 SEK.
7