Här - Psykiatriregister

Transcription

Här - Psykiatriregister
Nationellt
kvalitetsregister
BUSA
Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
Användarmanual
Version -2016-03-09
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Inledning
Syfte med BUSA
Förutsättningar för att kunna registrera i BUSA
Information till patienterna
Hitta i BUSA/Registrera
Statistik
Hjälp med rutiner
Hur tolka BUSA frågor/Formulär
2
Sid 3
Sid 3
Sid 4-6
Sid 7
Sid 8-9
Sid 9-10
Sid 11
Sid 12-18
1. INLEDNING
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och ett av de mest förekommande tillstånden inom
barn- och ungdomspsykiatrin. Då många patienter har kvar symtom in i vuxen ålder, är det viktigt att
behandling och stöd planeras utifrån detta (Socialstyrelsen 2014b).
Under de senaste 25 åren har personer som får diagnosen ADHD ökat i Sverige men skillnaderna i
diagnostik och behandling är stora över landet. Enligt Socialstyrelsens bedömning bör stöd till och
behandling av ADHD bestå av multimodala insatser, det vill säga en kombination av psykosociala och
pedagogiska insatser, kognitiva strategier- och hjälpmedel samt vid behov även läkemedelsbehandling
(Socialstyrelsen, 2014b). När det gäller läkemedel mot ADHD har det sedan 2000 skett en kraftig
ökning av läkemedelsförskrivningen till personer med ADHD, framför allt de senaste 5 åren
(Socialstyrelsen, 2014a).
Det finns även indikationer på att tillgängligheten till andra behandlingsformer och stödinsatser
varierar med bostadsorten. Detta skapar diskussion om jämlik vård och kan innebära etiska
konsekvenser på både individ- och samhällsnivå (Smer, 2015). Personer med ADHD behandlas i
många olika verksamheter beroende på hur vården är organiserad. Detta innebär en stor utmaning för
vården att organisera behandling och stöd för målgruppen på bästa möjliga och säkra sätt.
2. SYFTE MED BUSA
BUSA är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att följa upp och utveckla vårdens kvalitet vad
gäller ADHD-behandling för både barn och vuxna. Med hjälp av kvalitetsregistret finns det möjlighet
att bland annat studera effekter av och risker med en viss behandling och jämföra vårdens kvalitet
mellan olika enheter samt nationellt.
BUSA är ett tillståndregister vilket innebär att det är typ av diagnos som avgör om patienter är aktuell
för inklusion i registret. Enligt lagen är ett kvalitetsregister en strukturerad och automatiserad samling
av uppgifter om patienter som har upprättats i syfte att utveckla och säkra vårdens kvalitet samt för att
göra jämförelser nationellt och regionalt. Det går även att använda till forskning och
förbättringsarbeten vid den enskilda enheten eller verksamheten.
Med hjälp av kvalitetsregistret BUSA går det att kartlägga och spegla den befintliga vården och
behandlingen som personer med ADHD får. Det är av vikt att vi följer upp och identifierar
förbättringsområden på den enskilda enheten men även jämför olika enheter över landet i strävan att
skapa jämlik vård.
3
3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT REGISTRERA I BUSA
a. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID)
Du tar kontakt med din chef eller IT-avdelning som ansvarar för detta.
b. En dator med kortläsare
De flesta landstingsdatorer har på ett eller annat sätt en kortläsare
inbyggd i datorn, tangentbordet eller en fristående kortläsare. Finns inte
detta ta kontakt med din IT-avdelning.
c. Vara upplagd som användare i registret
För att kunna komma in i registret måste ansvarig person ha skickat in ett
användaravtal till registret. Avtalet innefattar enheten som ska vara med,
kontaktperson (KP) och vilka som ska vara med och bli inrapportörer.
Avtalet skickas/mailas åter till angiven adress eller till
registerkoordinatorn.
d. Logga in
Sätt in SITHS-kortet i kortläsaren
Starta webbläsaren (exempelvis Internet Explorer eller Chrome)
Gå in på psykiatriregister.se
Klicka på ”Övriga register”
4
e. När du klickat dig hit så kommer en ny meny. Du kommer nu få två eller
flera valmöjligheter. Du ska välja att logga in med ditt namn och SITHS.
f.
Första gången du loggar in kommer du få verifiera att du är du genom att
skriva in din sexsiffriga personliga kod som du fått med ditt SITHS-kort
5
g. Du hamnar sedan i nedanstående meny. Under ”Organisation” väljer du
”BUSA” och under ”Roll” väljer du ”Inrapportör (Kvalitetsregister)”.
Under ”Placering” väljer du din egen enhet/mottagning/avdelning. Om du
bara har behörighet till en så kommer den enheten stå som enda alternativ.
I den ”listen” kommer det att stå först län, vårdgivare och sist din enhet.
Under ”Register” väljer du ”BUSA” (Detta är dock inte obligatoriskt, men
ska du se startsidor och ha tillgång till webbrapport så måste du fylla i
detta fält.) Man kan välja att spara sina val så man slipper göra om detta
varje gång.
6
4. INFORMATION TILL PATIENTERNA
Skriftligt material
Material finns att tillgå på psykiatriregister.se. Här finns affisch och
patientfolder med mer information, samt blankett för
registerutdrag/utträde för patienterna.
7
5. HITTA I BUSA/REGISTRERA
a. Registrera
När du vill registrera en patient finns det tre vägar att använda.
Dels under fliken ”inrapportering” där du finner ”översikt” och
dels med de två knapparna där det står ”registrera”. Sedan kommer
du vidare till sidan med patienters personnummer.
8
b. Nästa steg är att skapa ett nytt patientärende.
6. STATISTIK
a. Statistik kan man hitta på tre olika ställen. På första sidan hittar du
även huvudindikatorerna för registret ”I fokus just nu”
b. Under ”Kvalitetsmått” finns utdata för några av BUSA:s centrala
mått.
9
c. Nästa steg är ”Våra registrerade patienter”. Här får du en snabb
översikt av antal registreringar, fördelning i patientgruppen och
huvudindikatorer.
d. Kontakta registerkoordinatorn om du/ni vill ha mer utdata för
enheten.
10
7. HJÄLP MED RUTINER
Att börja registrera i BUSA innebär att införa en ny rutin i verksamheten, vilket kan upplevas som
extraarbete. Tanken är att BUSA inte ska vara något som styr er verksamhet utan att det ska kunna bli
en del av vårdprocessen, ett stöd för att följa upp kvalitet på er vård. Det är därför viktigt att
ledningen i er verksamhet stödjer arbetet med att registrera. Detta innebär att BUSA inte har någon
egen vårdprocess utan ska fungera som ett verktyg till att göra er vårdprocess mer kvalitetssäkrad.
Tips som kan underlätta implementering:
•
•
•
•
•
Utse en eller flera BUSA-ambassadörer som har konkreta arbetsuppgifter kopplat till BUSA,
exempelvis ansvar att informera nya medarbetare om kvalitetsregister och hur man ska
registrera.
Skapa ett BUSA-team i form av professioner + brukarmedverkan. Dessa team kan ha avsatt
tid för att samordna förbättringsarbeten kopplat till statistiken på er mottagning.
Ha gemensamma mål om hur många registreringar som ska göras per termin.
Försök att lägga registreringarna i samband med de årliga läkemedelsuppföljningarna. På det
viset kan BUSA-formuläret fungera som ett verktyg i själva uppföljningen.
Se till att statistik återkopplas i någon form, det ökar motivationen och meningsfullheten att
registrera.
11
8. HJÄLP ATT TOLKA BUSA FRÅGOR/FORMULÄR
Frågorna i BUSA ska syfta till att följa upp vilka insatser personer med ADHD får. Därför är det av
vikt att vi tolkar frågorna likadant. Nedan redovisas hjälptexter till respektive fråga. Vissa frågor är
även kopplade till KVÅ-koder. Tanken är att frågorna ska kunna överföras från journal till databas i
framtiden, för att undvika dubbeldokumentation. Vissa frågor är enklare att förstå vid inmatning i
databas än vid pappersversion.
Alla frågor, förutom frågorna om graviditet och amning, avser förhållandena under de senaste
12 månaderna.
Diagnostik
1.
ADHD-diagnos enligt ICD-10
F90.0
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
F90.0A
DAMP
F90.0B
ADHD
F90.0C
ADD
F90.X
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS
F90.1
Hyperaktiv beteendestörning
F90.8
Andra specificerade hyperaktivitetsstörningar
F90.9
Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad
F98.8
Andra specificerade beteendestörningar och emotionella störningar med
debut vanligen under barndom och ungdomstid
2.
Diagnosår ICD-10
Det år patienten diagnostiserades med ADHD
3.
ADHD-diagnos enligt DSM
Uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet, i kombination
Huvudsakligen bristande uppmärksamhet
Huvudsaklige hyperaktivitet-impulsivitet
Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning UNS
4.
Övriga diagnoser enligt ICD-10, F-kapitlet
Andra psykiatriska diagnoser.
5.
Somatiska diagnoser enligt ICD-10
Somatiska diagnoser enligt IC-10, avsnitt:
E - Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar
G - Sjukdomar i nervsystemet
I - Cirkulationsorganens sjukdomar
J - Andningsorganens sjukdomar
K - Matsmältningsorganens sjukdomar
S - Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
T - Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
12
Sysselsättning och försörjning
6.
Studerar utan särskilt stöd eller anpassad studiegång
1.4: Avser studier inom grundskola, gymnasium, högskola och universitet eller
motsvarande, utom grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux.
7.
Arbetar på den reguljära arbetsmarknaden
1.1: Avser även patienter som är sjukskrivna (eller föräldralediga) från ett arbete på den
reguljära arbetsmarknaden, eventuellt med arbetsrehabiliterande åtgärder, och patienter
som har lönebidrag samt patienter med egna företag.
8.
Sjukersättning
1.7: Avser ersättning till personer vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt (eller
nedsatt under minst ett år) med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.
och/eller
1.9: Avser den ersättning från försäkrings-kassan som en person får vid sjukdom.
Jämför Sjukersättning.
Somatisk och psykisk status
9.
Gravid för närvarande
Är patienten gravid vid uppföljningstillfället?
10. Ammar för närvarande
Ammar patienten vid uppföljningstillfället?
11. Självskadande handling utan suicidavsikt
Med självskadande handling avses avsiktligt tillfogande av kroppsskada utan
suicidavsikt (ex genom bitande, huvudvåld, rispande, rivande, skärande,
kroppsdunkande, inmundigande av oätliga ämnen och vätskor, intag av läkemedel
utanför ordination, tablettförgiftning med dos som uppenbart inte är dödlig eller genom
att bränna sig).
12. Suicidförsök
Med suicidförsök avses livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att
sätta sitt liv på spel eller att göra intryck av en sådan avsikt, men som inte leder till
döden (exempelvis allvarlig tablettförgiftning, dränkning, skjutning,
hängning/strypning). Definition tagen från; Förslag till nationellt program för
13
suicidprevention – strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården,
socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan.
13. Vårdats i psykiatrisk slutenvård
Har patienten vårdats i psykiatrisk heldygnsvård?
14. Vårdplan
En plan räknas som aktuell om den har upprättats eller uppdaterats under de senaste 12
månaderna. En vårdplan inom hälso- och sjukvården är en dokumenterad plan som
beskriver planerad hälso- och sjukvård för en enskild patient. Vårdplanen ska om
möjligt utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennes
samtycke. Den ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes
behov. En individuell plan enligt HSL och SoL är en dokumenterad plan som beskriver
planerade insatser/åtgärder inom vård och omsorg vilken efter samordnad planering tas
fram när den enskilde har behov av insatser/åtgärder från både hälso- och sjukvård och
socialtjänst. Planen utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med
dennes samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den
enskildes behov.
15. SIP (Samordnad Individuell Plan)
Samordnad Individuell Plan: Aktiviteter som planeras av andra än huvudmän inom vård
och omsorg dokumenteras. I en individuell plan efter samordnad planering mellan
kommun och hälso- och sjukvård beskrivs åtgärder/ insatser från både kommunen och
hälso- och sjukvården.
16. Drogscreening med urinprov
Övervakning av patient i samband med lämnande av urinprov för att kontrollera att
ordinerade urinprov lämnas enligt rådande riktlinjer.
17. Utsatts för hot eller våldsam handling av en annan person
Med våldsam handling eller allvarligt hot menas att t.ex. blivit slagen, skuren eller
skjuten av en annan person eller hotats.
18. Utfört en våldsam handling eller riktat ett allvarligt hot mot en annan person?
Med våldsam handling eller allvarligt hot menas att t.ex. slagit, skurit eller skjutit en
annan person eller hotat om sådana gärningar i syfte att framkalla allvarlig fruktan för
annan persons säkerhet.
19. Längd
Längd = cm, utan skor (heltal)
20. Vikt
Vikt = kg, utan ytterplagg, kavaj och skor (decimaltal med en decimal)
14
21. Puls
Puls = slag/minut (heltal)
22. Systoliskt blodtryck
Systoliskt blodtryck = mmHg, det övre trycket (heltal)
23. Diastoliskt blodtryck
Diastoliskt blodtryck = mmHg, det undre trycket (heltal).
Pedagogiska och psykosociala interventioner
24. Systematisk psykologisk behandling individuellt
Systematisk psykologisk behandling inkluderar även specifika gruppbehandlingar vars
metod är i enlighet med respektive inriktning. Exempel på detta är Cool Kids, Chilled
och Att hantera en depression, gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med
kognitiv-beteendeterapeutisk teori, och som därför kodas som DU011 (och inte som
DU029). Motsvarande gäller för övriga inriktningar.
•
•
•
•
•
•
•
•
Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk (KVÅ: DU008)
Systematisk psykologisk behandling, annan (KVÅ: DU009)
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv (KVÅ: DU010)
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk (KVÅ: DU011)
Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) (KVÅ:
DU013)
Systematisk psykologisk behandling, systemisk (KVÅ: DU013)
Systematisk psykologisk behandling, dialektisk-beteendeterapeutisk (DBT)
(KVÅ:020) (KVÅ: DU021)
Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) (KVÅ: DU022)
25. Systematisk psykologisk behandling i grupp
Se hjälptext under fråga 24.
26. Systematisk psykologisk behandling med familj/anhörig
Se hjälptext under fråga 24.
27. Individuell information och undervisning riktad till patient
Information till och utbildning med patient i väsentligt större omfattning än vad som
förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola
eller strukturerade patientutbildningar av olika slag.
KVÅ: GB009
28. Information och undervisning riktad till patient i grupp
Information och undervisning riktad till patient i grupp.
KVÅ: GB009
15
29. Information och undervisning riktad till närstående
Information till och utbildning av närstående av väsentligt större omfattning än vad som
förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola
eller strukturerade närståendeutbildningar av olika slag.
KVÅ: GB010
30. Hälsofrämjande insatser/levnadsvanor
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård innebär att det vårdande och det behandlande synsätt
et integreras med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsättet och blir en sj
älvklar del av all vård och behandling och i alla möten med patienter. Kontakter som av
ses är både besök och kvalificerad telefonrådgivning. Legitimerad personal samt person
al med självständiga patientkontakter kan utföra åtgärderna. Avser rådgivning om toba
ksbruk, riskbruk alkohol, ohälsosamma matvanor samt utfärdande av FaR.
KVÅ-koder: DV030, DV111, DV112, DV113, DV121, DV122, DV123, DV131, DV1
32, DV200,DV133, DV141, DV142, DV143
Kontakter senaste 12 månaderna
31. Arbetsterapeut individuellt
Patienten har haft kontakt med arbetsterapeut individuellt.
32. Arbetsterapeut i grupp
Patienten har haft kontakt med arbetsterapeut i grupp.
33. Fysioterapeut/sjukgymnast
Patienten har haft kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast.
34. Läkare
Patienten har haft kontakt med läkare.
35. Sjuksköterska
Patienten har haft kontakt med sjuksköterska.
36. Psykolog
Patienten har haft kontakt med psykolog.
37. Kurator/socionom
Patienten har haft kontakt med kurator/socionom.
Farmakologisk behandling
38. – 44 Läkemedel mot ADHD
Aktuell läkemedelsbehandling mot ADHD:
Amfetamin, Atomoxetin, Dexamfetamin, Lisdexamfetamin, Metylfenidat, Guanfacin
ATC: N06BA01, N06BA09, N06BA02, N06BA03, N06BA04, C02AC02
16
45. Läkemedelsgenomgång av läkare
Gäller patienter vilka behandlas med läkemedel för ADHD. Genomgång av läkemedel
ska ha motsvarat minst enkel läkemedelsgenomgång enligt SOSFS 2012;9, kap.3a; § 4
och § 51) kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, 2) vilka av
dessa läkemedel patienten använder samt3) vilka övriga läkemedel (inklusive receptfria
läkemedel och kosttillskott) patienten använder. Åtgärden innebär även kontroll av om
läkemedelslistan är korrekt samt bedömning av om läkemedelsbehandlingen är
ändamålsenlig och säker.
KVÅ-koder: XV015 XV016
46. Screening av läkemedelsbiverkan
KVÅ-kod: AV127
47. Utsättning av läkemedel mot ADHD på grund av biverkan
Behandlarbedömning och PROM
48. CGAS
CHILDREN´S GLOBAL ASSESSMENT SCALE – C-GAS. För barn och ungdomar i
åldrarna 4-20 år. Skatta personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den
specificerade tidsperioden genom att välja den lägsta nivå, som beskriver hans/hennes
fungerande på ett hypotetiskt kontinuum av hälsa/sjukdom. Använd även de
intermediära nivåerna (t.ex. 35, 58, 62). (12-60 poäng)
49. GAF symtom
Global funktionsskattningsskala symtom-GAF (0-100 poäng)
50. GAF funktion
Global funktionsskattningsskala funktions-GAF (0-100 poäng)
51. WHO-5 Välbefinnande index
Instruktion till patienten: Var vänlig markera för varje påstående vad som är närmast
hur Du har känt under de senaste 2 veckorna. Märk att högre siffror innebär bättre
välbefinnande. Exempel: Om Du har känt Dig glad och på gott humör mer än halva
tiden under de senaste 2 veckorna, markera en bock i rutan med nummer 3 i det övre
högra hörnet. För att beräkna Dina poäng, summera siffrorna i det högra övre hörnet i
rutorna Du markerat och multiplicera summan med 4. Du får sedan en score mellan 0
och 100. En högre score visar ett bättre välbefinnande. (0-100 poäng)
52. WHODAS 2.0 , 12-frågeversion, självadministrerad, vuxna
I den enkla poängberäkningen summeras poängen för alla frågor – ”ingen svårighet”
(1), ”liten svårighet” (2), ”måttlig svårighet” (3), ”stor svårighet” (4) och ”extrem
svårighet eller kan inte” (5). Den här metoden kallas för enkel eftersom poängen från
varje fråga helt enkelt summeras utan någon omkodning eller hopslagning av
svarskategorier. (0-100 poäng)
53. ASRS-v.1.1 Total poäng
17
Vuxen-ADHD Självrapportskala (ASRS-v1.1)- Symtom-checklista. (0-72 poäng)
54. – 61. SNAP IV
Formuläret är en revision av SNAP-formuläret utarbetat av Swanson, Pelham och
Nolan (Swanson et al 1983). Fråga 1-9 är DSM-IV-frågorna om
Uppmärksamhetsstörning Fråga 11-19 är DSM-IV-frågorna om
Impulsivitet/överaktivitet Fråga 21-28 är DSM-IV-frågorna om Trotssyndrom (ODD).
SNAP IV Föräldraskattning Uppmärksamhetsstörning (0-3 poäng)
SNAP IV Föräldraskattning Impulsivitet/överaktivitet (0-3 poäng)
SNAP IV Föräldraskattning Trotssyndrom (ODD) (0-3 poäng)
SNAP IV Föräldraskattning Total (… poäng)
SNAP IV Lärarskattning Uppmärksamhetsstörning (… poäng)
SNAP IV Lärarskattning Impulsivitet/överaktivitet (… poäng)
SNAP IV Lärarskattning Trotssyndrom (ODD) (… poäng)
SNAP IV Lärarskattning Total (… poäng)
Referenser:
Statens medicinsk- etiska råd (Smer), 2015, ADHD: etiska utmaningar, Stockholm
Socialstyrelsen, 2014a, läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna: stöd
för beslut om behandling.
Socialstyrelsen, 2014b, Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd: ett
kunskapsstöd.
18