Motioner och skriftliga yrkanden

Transcription

Motioner
2
Innehåll
Sverigedemokratisk kommunpolitik.............................................................................................. 8
Brottsbekämpning.............................................................................................................................. 8
KBB01 - Åtgärder mot olaglig affischering .................................................................................. 8
KBB02 - En kommunal polis kan skapa förtroende och bättre samverkan med kommunens
invånare .......................................................................................................................................... 8
KBB03 - Samverkan mellan inför större evenemang mellan kommun och Polis .................. 10
Äldre-och handikappomsorg ........................................................................................................... 11
KÄH01 - Inför avgiftsfria halkskydd till personer över 65 år ....................................................... 11
KÄH02 - Motion om luftkonditionering på äldreboenden ........................................................ 12
KÄH03 - Äldre - Rätten att som svensk förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare. ......... 13
KÄH04 - Skärpta regler för kommuner som ej tar hem sina gamla och sköra efter
operationer och annan vård........................................................................................................ 14
KÄH05 - Mätning av nattfasta inom hemtjänsten ..................................................................... 15
KÄH06 - Byt benämningen funktionshinder till funktionsnedsättning ..................................... 16
KÄH07 - Valfrihet och mångfald inom Hemtjänsten ................................................................. 17
KÄH08 - Överlämning av patienter från landsting till kommuner ........................................... 18
KÄH09 - Nylagad mat till de äldre .............................................................................................. 19
KÄH10 - Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade ................................................. 20
KÄH11 - Tilläggsmotion angående att ge våra brukare en mer kvalitativ vardag................. 22
KÄH12 - Kostnadsfria hjälpmedel .............................................................................................. 23
KÄH13 - Lekplatser för funktionsnedsatta barn......................................................................... 24
KÄH14 - Trygghetsboende framför hemtjänst .......................................................................... 25
KÄH15 - Motion om tillgänglighet för funktionshindrade......................................................... 27
Invandring, assimilering och återvandring ................................................................................... 28
KIA01 - Ändringsyrkande under punkt 6.2 Högre krav - assimilering istället för integration28
KIA02 - Bidrag till etniska föreningar ......................................................................................... 29
KIA03 - Heltäckande slöjor ......................................................................................................... 30
KIA04 - Lika för alla barn .............................................................................................................. 31
KIA05 - Kommunen ska inte belastas för utbildning till återvändande .................................. 31
KIA06 - Stimulera återvandring - ändringsförslag ................................................................... 32
KIA07 - Tillägg angående assimilering ..................................................................................... 33
KIA08 - Samhällsinformation till ALLA som kommer till Sverige .............................................. 34
KIA09 - Tilläggsmotion om utbildning i flickors och kvinnors rättigheter ............................... 35
3
Ekonomi............................................................................................................................................. 36
KEK01 - Handlingsplan för att minska beroendet av det kommunala utjämningssystemet 36
KEK02 - Kostnadseffektivitet bör genomsyra all kommunal aktivitet ...................................... 37
KEK03 - Motion om tillägg till 3.1 "ökad effektivitet i den kommunala verksamheten" ......... 38
KEK04 - Ekonomisk transparens inom kommunen.................................................................. 38
KEK05 - Minska den kommunala byråkratin för småföretagare ............................................ 40
KEK06 - Stimulera innovations- och produktutveckling............................................................ 40
Kultur .................................................................................................................................................. 41
KKU01 - Gammeldans i gymnastik- och idrottsundervisning................................................... 41
KKU02 - Inga skattemedel till destruktiva kulturyttringar ......................................................... 42
Demokrati ......................................................................................................................................... 43
KDE01 - Belöna kommuninvånare som visat civilkurage ......................................................... 43
KDE02 - Resultatet av kommunala folkomröstningar ska alltid verkställas ........................... 44
KDE03- Bindande Kommunala folkomröstningar .................................................................... 45
KDE04 - Tilläggsyrkande under punkten 2.1 Vitaliserad demokrati - inflytande och
tillgänglighet ................................................................................................................................. 46
KDE05 - Inför E-förslag i kommuner ........................................................................................... 47
KDE06 - Motion om diskrimineringsgrunder ............................................................................ 48
KDE07- Insynsplatser bör vara arvoderade .............................................................................. 49
KDE08 - Demokratiberedning ..................................................................................................... 50
KDE09 - Politisk acceptans – en fråga om demokrati och rättssäkerhet ............................... 50
KDE10 - Bidrag till icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer ........................... 51
KDE11 - System med kommunala stadsdelsnämnder ............................................................. 52
KDE12 - Politik på lika villkor (kapitel 2.2).................................................................................... 53
Skola och utbildning......................................................................................................................... 55
KSU01 - Ändringsyrkande under punkten 8.1 Lärande i skolan .............................................. 55
KSU02 - Revidering av text och förslag i kapitel 8 så att synen på skoluniform beaktas ..... 56
KSU03 - Tilläggsyrkande under punkten 8.3 Valfrihet, ansvar och medbestämmande...... 56
KSU04 - Ändringsyrkande i brödtexten under 8.1 Lärande i skolan....................................... 57
KSU05 - Sverigedemokraterna bör inte driva frågan om könssegregerad
gymnastikundervisning ............................................................................................................... 58
KSU06 - Lokalt tillagad skolmat .................................................................................................. 59
KSU07 - Sommarskola................................................................................................................. 60
KSU08 - TBC-vaccin till elever inom barnomsorg och skola..................................................... 61
KSU09 - 8.4 Ett hållbart samhälle............................................................................................... 62
4
KSU10 - Tillägg av nytt avsnitt avseende samhällsorientering för nyanlända och
asylsökande elever ...................................................................................................................... 62
KSU11 - Omformulering av begreppet "terrorutövande trosuppfattningar" ........................... 64
KSU12 - Självförsvar i skolan ....................................................................................................... 65
KSU13 - Slöja i förskolan .............................................................................................................. 66
KSU14 - Bunkeflomodellen – friskare barn med en mer hälsofrämjande livsstil .................. 66
KSU15 - Trygg i skolan (kapitel 8.2) ............................................................................................. 67
KSU16 - Skola och utbildning / Tillägg till avsnittet 8.1 Lärande i skolan ................................ 69
KSU17 - Kortare yrkesprogram ................................................................................................... 70
KSU18 - Lika villkor........................................................................................................................ 70
KSU19 - Vikten av SYV ................................................................................................................... 71
KSU20 - Tilläggsmotion gällande lovskolor .............................................................................. 72
KSU21 - Tilläggs- och ändringsmotion angående satsning på narkotikahund i skolan ...... 74
Individ- och familjeomsorg ............................................................................................................. 76
KIF01 - Inför referenser och källhänvisning i applicerbara delar av programmet................. 76
KIF02 - Utökat samarbete med SiS samt medling ..................................................................... 77
KIF03 - Åtgärder mot medvetet sabotage barns relation med den andre föräldern – efter
separation..................................................................................................................................... 78
KIF04 - Barnomsorg - I ur och skur?........................................................................................... 80
KIF05 - Komplettering under punkt 7. Barnomsorg.................................................................. 80
KIF06 - Utbildning av Gode Män ................................................................................................. 81
KIF07 - Tilläggsmotion om rök- och alkoholförbud på HVB-hem ........................................... 82
Samhällsbyggnad ............................................................................................................................ 83
KSB01 - Förbud mot offentligt passivt och aktivt tiggeri ............................................................ 83
KSB02 - Kommunala bostäder och diskriminering .................................................................. 84
KSB03 - Miljöanpassade kollektivtrafiksystem .......................................................................... 85
KSB04 - Mopedkörning på cykelbanor...................................................................................... 85
KSB05 - Klargör innebörden av landsbygdsförsäkringar i inriktningsprogrammet.............. 86
KSB06 - Cykelutbyggnad med förnuft ........................................................................................ 87
KSB07 - Säkra skolvägar ............................................................................................................. 88
KSB08 - Olaglig andrahandsuthyrning. ..................................................................................... 89
KSB09 - Tiggeriförbud - Ändringsyrkande................................................................................. 90
KSB10 - Motverka all form av förtur av kommunala markanvisningar som baserat på
etnicitet eller bakgrund ................................................................................................................. 91
KSB011 - Renoveringstakt i VA-nätet ........................................................................................... 92
5
KSB12 - Motion till kommunfullmäktige angående etablerande av en vätgasstation .......... 93
KSB13 - Skärpning av respektavstånd för vindkraftverk ........................................................... 94
KSB014 - Amplitudmodulerat lågfrekvent ljud (OAM) och lågfrekvent ljud, samt LCA .......... 96
KSB015 - Öka självförsörjningsgraden i landet genom samdistribution ................................ 97
KSB16 - Tilläggsmotion angående beredskap i alla kommuner............................................. 98
KSB17 - Laddstolpar för elfordon vid nybyggnation av kommunala parkeringsytor ............ 100
KSB18 - Förberedelse för beställningar av laddstolpar på kommunens parkeringsplatser102
KSB19 - Kommunen bör köpa in elbilar .................................................................................... 104
KSB020 - Handlingsplan för att erbjuda en laddstolpe till kommunens alla invånare med
elbil ............................................................................................................................................... 105
KSB21 - Äldreboenden................................................................................................................ 107
KSB22 - Förslag om att ett bostadspolitiskt kapitel ska föras in i det Kommunpolitiska
programmet ................................................................................................................................ 108
KSB23 - En rimlig bilparkeringsnorm ........................................................................................ 112
KSB24 - Bibehålla formspråk ..................................................................................................... 113
Miljö, djur och natur ........................................................................................................................ 114
KMN01 - Ändringsyrkande under punkten 14.1 Miljö för framtiden ....................................... 114
KMN02 - Järnvägstransporter ................................................................................................... 115
KMN03 - Miljö för framtiden ...................................................................................................... 116
KMN04 - Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor .................................................................. 116
KMN05 - Miljö djur och natur (kapitel 14).................................................................................. 118
KMN06 - Miljö djur och natur (kapitel 14).................................................................................. 119
Kommunen som arbetsgivare ....................................................................................................... 120
KKA01 - Inför källhänvisning och referens i applicerbara delar av programmet 2.............. 120
KKA02 - Lika assistansvillkor för kommunal som privat regi.................................................. 121
Partistyrelsens yttrande .................................................................................................................. 122
Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta...................................... 122
KKA03 - Öka arbetsgivarattraktiviteten hos kommuner- och landsting................................ 123
KKA04 - L-ABC, HLR och AKUT-test ........................................................................................... 124
KKA05 - Motion om ”Mantouxtest” och TBC ............................................................................ 125
KKA06 - TBC Vaccin till anställda inom kommunerna ............................................................ 126
KKA07 - Arbetsträning som större inslag i missbruksvården ................................................ 127
KKA08 - Meriterande folkbokföring .......................................................................................... 128
Övrigt ................................................................................................................................................ 129
KÖV01 - Enhetliga dokument tillsammans ............................................................................... 129
6
KÖV02 - Ändringsmotion angående att stryka text i avsnitt 3.1 i det kommunpolitiska
inriktningsprogrammet............................................................................................................... 130
KÖV03 - Ett program som är aktuellt även efter att val har hållits ......................................... 131
Sverigedemokratisk landstingspolitik ........................................................................................ 133
Hälso- och sjukvård ........................................................................................................................ 133
LHS01 - Gör hälsoundersökning obligatorisk för nyanlända .................................................. 133
LHS02 - Psykiatrisk kompetens i primärvården ....................................................................... 134
LHS03 - Ändra ordet "döva" till "funktionshindrade" ............................................................... 135
LHS04 - Satsa på att minska lidandet och kostnaderna för Alzheimers och andra
demenssjukdomar ..................................................................................................................... 136
LHS05 - Färdigbehandlade patienter på våra sjukhus ........................................................... 137
LHS06 - Tandvårdsförmån till landets fattigpensionärer ........................................................ 138
LHS07 - Hälsokontroller av asylsökande och papperslösa/illegala invandrare .................. 139
LHS08 - Hälsosamtal .................................................................................................................. 140
LHS09 - Tydligare skrivning om hyrläkare och hyrsjuksköterskor .......................................... 141
LHS10 - Reviderat komplett Landstingspolitiskt program avseende Hälso- och sjukvård ... 142
LHS11 - Ändring sidan 5 gällande behandlingens start .......................................................... 158
LHS12 - Ändring sidan 5, kvalificerad bedömning................................................................... 158
LHS13 - Ändring sidan 5, malplacerad mening ....................................................................... 159
LHS14 - Ändring i sidan 6 gällande omskärelse ...................................................................... 160
LHS15 - Ändring i sidan 6 gällande tolk .................................................................................... 161
LHS16 - Ändring i sidan 7 gällande våra punktförslag ............................................................ 161
LHS17 - Ändring i sidan 7 gällande telefonbokning................................................................. 162
LHS18 - Ändring i sidan 8 gällande hembesök........................................................................ 163
LHS19 - Ändring i sidan 8 gällande specialister....................................................................... 165
LHS20 - Ändring i sidan 8 gällande ssk.................................................................................... 166
LHS21 - Ändring i sidan 7 gällande remissförfarande och vårdgaranti ................................ 167
LHS22 - Tillägg till punktförslag på sidan 8 .............................................................................. 168
LHS23 - Ändringsförslag sidan 11 gällande demens .............................................................. 169
LHS24 - Ändringsförslag sidan 12 gällande glasögonbidrag ................................................ 170
LHS25 - Ändringsförslag sidan 11 gällande äldrepedagoger ................................................. 171
LHS26 - Ändringsförslag sidan 14 gällnade palliativ vård ...................................................... 172
LHS27 - Ändringsförslag sidan 18 gällande hälsoförebyggande förslag ............................. 173
LHS28 - Ändringsförslag sidan 2 och sidan 7 gällande rubrik .............................................. 173
7
LHS29 - Ändring i sidan 5, formalia .......................................................................................... 174
LHS30 - Satsa mer av kulturen på sjukvårdens patienter ....................................................... 174
LHS31 - Tandvård ........................................................................................................................ 176
LHS32 - Aktiv dödshjälp.............................................................................................................. 177
LHS33 - Migranter samt papperslösa ...................................................................................... 178
LHS34 - Öppna för en skatt på livsmedel med högt sockerinnehåll ..................................... 179
LHS35 - Motion om att Sverigedemokraterna ska verka för att införa Värdebaserad vård 180
LHS36 - Motion om att införa arbetsväxling inom sjukvården ............................................... 182
LHS37 - Tolkning .......................................................................................................................... 183
LHS38 - Verka för ett införande av Case Management .......................................................... 184
LHS39 - Översyn av kallelse till riskpatienter ............................................................................ 186
LHS40 - Alternativ till guttaperkametoden inom Folktandvården........................................... 186
LHS41 - Familjehemsvård ........................................................................................................... 188
LHS42 - Gemensamt vårdinformationssystem ........................................................................ 189
LHS43 - Motion om att tillföra mer förslag avsnittet Hälso- och sjukvård ............................. 190
LHS44 - Motion om att tillföra fler förslag i avsnittet 2.2 Psykisk Ohälsa ............................... 192
LHS45 - Motion om att utveckla förslag i 2.6 Förebyggande hälso- och sjukvård............... 192
LHS46 - Inför kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av parodontit i SD:s
sjukvårdsprogram ...................................................................................................................... 194
Infrastruktur och kollektivtrafik ........................................................................................................ 195
LIK01 - Motion angående etablerandet av vätgasstationer i Sveriges landsting ................. 195
LIK02 - Regionen bör köpa in elbilar ......................................................................................... 196
LIK03 - Laddstolpar för elfordon vid nybyggnation av landstingets parkeringsytor ............. 198
LIK04 - Underlätta personalrekryteringen genom personalbostäder. ................................. 200
Kultur ............................................................................................................................................... 202
LKU01 - Förtydligande av skillnaden mellan lånord och t.ex. missbruk av anglicismer ..... 202
Regional tillväxt............................................................................................................................... 202
LRT01 - Öppna standarder ........................................................................................................ 202
LRT02 - Hallandsmodellen, fokusera på arbetslösa generellt istället för bara arbetslösa
byggnadsarbetare ..................................................................................................................... 204
Övrigt ............................................................................................................................................... 205
LÖV01 - Större språklig tydlighet i Sverigedemokraternas förslag ........................................ 206
LÖV02 - Skärpning av formuleringar i inledningen av dokumentet ..................................... 207
LÖV03 - Demokrati i landstingsprogrammet .......................................................................... 207
8
Sverigedemokratisk kommunpolitik
Inriktningsprogram för en
sverigedemokratisk kommunpolitik
Brottsbekämpning
KBB01 - Åtgärder mot olaglig affischering
Motionär
Martin Westmont Stockholms stad / 60953
Motionstext
Olaglig affischering i form av posters och klistermärken är något som förfular stadsbilden för
medborgarna på ett liknande sätt som klotter gör anser motionären. Den olagliga
affischeringen bör förslagsvis behandlas likartat med hur man hanterar olagligt klotter i den
kommunala verksamheten.
Jag föreslår KLK 2016 besluta
att andra förslaget under 4.2 ändras till:
"Olagligt klotter som olaglig affischering ska inte finnas i stadsbilden"
Partistyrelsens yttrande
Partistyrelsen delar motionärens åsikt. Olaglig affischering kan på samma sätt som olagligt
klotter inverka negativt på invånarnas trivsel och trygghetskänsla. Det kan dessutom även
medföra nedskräpning när affischerna antingen faller ned eller rivs av. Av denna anledning
bör olaglig affischering läggas till i formuleringen.
Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta
att bifalla motionen.
KBB02 - En kommunal polis kan skapa förtroende och bättre
samverkan med kommunens invånare
Motionär
9
Per Ossmer, gruppled Stockholms kommunfullmäktige / 16160
Motionstext
I ett antal stadsdelar, främst i våra storstäder, har kriminaliteten tagit så stora proportioner
att den majoritet av icke kriminella som bor i dessa områden får sin dagliga tillvaro påtaglit
inskränkt och ibland mycket allvarligt påverkad. De som bor utanför dessa områden kan via
media chockeras av bilbränder, rån, utpressning och emellanåt daglig skottlossning. Men
problemet är trots allt mest aktuellt för alla dem som vill leva, bo samt arbeta i lugn och ro i
de oroliga områdena.
Den statliga polis, som just nu genomgår en stor omorganisation, har inte förmått vända
den negativa utveckling som pågått i några decennier. Det har
t o m uppstått s k no go zoner, d v s områden där polisen inte gärna aktiverar sig eller
ingriper.
Omfattande, kraftfulla ingripanden , "upprensningar", har i egentlig mening inte förekommit.
Tvärtom visar olika mediala reportage hur polisen vid kon-frontationer med kriminella gäng
hellre tar ett steg tillbaka än ett steg framåt. Orsakerna kan vara flera: resursbrist, bristfällig
utbildning och erfarenhet, men får också sökas i bristande ledarskap i det översta skiktet av
en politiserad polisorganisation.
Erfarenheterna från främst U S A och städer som New York visar att varaktiga förbättringar
kräver ett stärkt förtroende mellan allmänheten och polis. Polisen måste därför ha en lokal
förankring i de områden som de har ansvaret för att skydda. Visserligen förekommer det att
den statliga polisen förlägger polisstationer till oroliga områden, men det är inte tillräckligt.
Svensk polis var fram till mitten av 1960-talet i huvudsak en kommunal angelägenhet. Att
återvända till mera idylliska dagar där ordningen upprätthölls av polismännen Kling och
Klang låter sig inte göras. Brottslighetens svårighetsgrad och en brottslighet som ofta
överskrider nationsgränser kräver för vissa brott en centraliserad, statlig styrning.
Polisstyrelser med folkvalda som tidigare fanns i varje län är numera avskaffade.
En reformerad kommunal polis med tillgång till nödvändiga tekniska hjälpmedel ter sig
alltmera nödvändig för de kommuner som upplever det svårt att klara kommuninvånarnas
säkerhet. Kommunerna får givetvis betala för sin egen polis, men de kan också på ett helt
annat sätt än för närvarande komma att styra sin polis och deras insatser.
Den kommunala polisen kommer närmare kommunens invånare. Det gör också politikerna
som måste vara beredda att bättre informera sina invånare och som också måste vara
beredda att i vanlig politisk ordning försvara sina insatser.
I dag är avståndet mellan medborgaren och staten med dess rikspolischef oändligt stort.
Det behövs till en början en statlig utredning om kommunal polis och om gränsdragningen
mot ordningsvakter och annan säkerhetspersonal samt givetvis mot den statliga polisen.
10
att i inriktningsprogrammet för kommunalpolitik, avsnitt 5 Brottsbekämpning, läggs in text
som ställer krav på en kommunal polis.
att 2016 års Kommun och Landstingskonferens begär hos SD:s partistyrelse att SD genom
sina representanter i Riksdagen hemställer om en statlig utredning syftande till inrättande av
en kommunal polisorganisation för de kommuner som så önskar.
Partistyrelsen anser att polisens ledning och organisation har blivit allt mer aktuell fråga.
Problemen som motionären pekar ut är dessutom verkliga och behöver åtgärdas. Frågan
om en kommunalisering av polisen innebär dock att en statlig myndighet behöver avskaffas
och delas upp i flera kommunala enheter. Partistyrelsen bedömer att detta skulle innebära
stiftande och upphävande av lag. Detta, liksom att hemställa en statlig utredning,
ankommer därmed snarare på riksdagen än på enskilda kommuner. Kommun- och
landstingskonferensen syftar endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för
Sverigedemokraterna att driva på kommunoch landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock
tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just
frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas.
att avslå motionen.
KBB03 - Samverkan mellan inför större evenemang mellan
kommun och Polis
Motionär
Magnus Olsson Malmö stad / 28866
Motionstext
Under sommaren 2016 har det på fler olika festivaler runt om i vårt land inträffat en mång
sexuella ofredanden och våldtäkter. För oss Sverigedemokrater att det en självklart att både
män, kvinnor, ungdomar och barn skall kunna känna sig säkra på olika kommunala
evenemang.
att Kommunen ska inför större evenemang samverka med polisen och fördela åtgärder och
ansvar i syfte att förhindra sexuella ofredanden.
Partistyrelsen har kännedom om de vida problem som drabbat och alltjämt drabbar unga
kvinnor och tjejer på olika festivaler runt om i landet. Partistyrelsen delar vidare motionärens
uppfattning att alla och envar skall kunna känna sig trygg såväl på festivaler som på andra
platser. Motionären och partistyrelsen delar även uppfattningen att kommunen bör avlasta
11
polisen från administrativa sysslor som inte innebär myndighetsutövning, i utbyte mot att
polisen kan bli mer synlig på gator och torg. Det framgår dock inte helt tydligt vad
motionären menar med att kommunen skall samverka med polisen och fördela åtgärder
och ansvar utöver vad partistyrelsen redan anfört. En rimlig ansvarsfördelning torde vara
den som följer av lagen; nämligen att det är en polisiär uppgift att gripa och lagföra
brottslingar. Partistyrelsen har vidare uppfattningen att de problem som uppstått i första
hand beror på en ansvarslös invandringspolitik, i andra hand på en polisledning som inte är
intresserad av att lösa de problem som uppstått därav. Förslag om lösningar på dessa två
frågor är vidare något som Sverigedemokraterna redan driver intensivt på rikspolitisk nivå, i
form av riksdagsmotioner, medieframträdande, debattartiklar, politiska program och
rapporter.
att anse motionen vara besvarad.
Äldre-och handikappomsorg
KÄH01 - Inför avgiftsfria halkskydd till personer över 65 år
Motionär
Johanna Johansson Falköpings kommun / 48585
Motionstext
Det är drygt 5 gånger fler som dör i halkolyckor än i trafiken. Nästan 1500 dödsfall per år.
Kostnaderna för samhället är avsevärda och varje förhindrad halkolycka innebär stora
besparingar i pengar och framförallt lidande. Enligt en utredare på MSB (myndigheten för
samhällsskydd och beredskap) ligger antalet fallolyckor där personen behöver söka vård på
ca 25.000 per år.
Det är mestadels äldre som drabbas, kroppen blir skörare med åren och när olyckan är
framme drabbas därför den äldre oftast mycket värre. Rehabiliteringen kan ta lång tid och
för en del innebär halkolyckan att de får ett livslångt vårdbehov. Förutom svårt lidande så
innebär detta enorma kostnader för samhället på ca 25 miljarder per år. Snittkostnad per
olycka blir då 1 miljon kronor.
Jag föreslår därför att kommunerna kostnadsfritt tillhandahåller halkskydd till skor för alla
kommuninvånare som fyllt 65 år. Den totala kostnaden för kommunen borde betraktas som
marginell jämfört med kostnaderna för en enskild fallolycka.
12
att Sverigedemokraterna bör arbeta för att kommunerna köper in och tillhandahåller
halkskydd för skor till alla kommuninvånare som fyllt 65 år.
Partistyrelsen ställer sig positiv till motionärens förslag då den delar motionärens uppfattning
att vikten av att arbeta preventivt för att motverka fallolyckor. Vi anser vidare att detta
förslag, avgiftsfria halkskydd för personer över 65 år, bör ingå som en del i arbetet med
fallprevention. Detta ligger nämligen väl i linje med de övriga åtgärderna för att motverka
fallolyckor som beskrivs i kapitlet 11.4 ”Friskvård och fallprevention” i
kommuninriktningsprogrammet. Förslaget kan även bidra till att förverkliga den nollvision för
fallolyckor som vi anser bör införas inom vård och omsorg, vilken även är beskriven i
landstingsinriktningsprogrammet.
KÄH02 - Motion om luftkonditionering på äldreboenden
Motionär
Patrik Ohlsson Ängelholm / 31214
Eventuell medmotionär och medlemsnummer
Johan Wifralius 66977
Motionstext
Det är idag inte ovanligt att kommunala äldreboenden saknar anläggningar för ett gott
inomhusklimat. Värme på vintern är oftast inget problem, men många äldre far illa under
somrarna eftersom luftkonditionering ofta saknas på äldreboenden. Eftersom somrarna
tenderar att långsiktigt bli allt varmare i Sverige, så är detta ett växande problem. Ett gott
inneklimat är en förutsättning för hög livskvalitet för våra äldre.
att ett åtgärdsförslag införs i inriktningsprogrammet om att luftkonditionering skall finnas på
alla kommunala äldreboenden.
Partistyrelsen förstår och delar motionärens goda intentioner och viljan att bidra till en
förbättrad boendestandard på äldreboenden vid händelse av värmebölja.
Sverigedemokraterna månar om de äldre och driver därför många olika förslag med
satsningar just med syftet att förbättra kvalitén för de äldre på äldreboenden. Ett uttryckligt
krav på att luftkonditionering ska finnas på alla kommunala äldreboenden anser vi dock
vara alltför detaljstyrande, eftersom olika kommuner av rent geografiska skäl har vitt skilda
behov av luftkonditionering. Partistyrelsen anser därför inte att det är praktiskt lämpligt att
ålägga alla kommuner att tillgodose detta krav. Däremot förutsätter partistyrelsen att
13
sverigedemokraterna i alla landets kommuner, aktivt arbetar för förbättrad kvalitet på
äldreboenden utifrån de förutsättningar och behov som finns även vad det gäller
luftkonditionering.
KÄH03 - Äldre - Rätten att som svensk förstå och bli förstådd av
sin omsorgsgivare.
Motionär
Fredrik Lindahl Vallentuna kommun / 53566
Per Carlberg 19005, Tyresö
Robert Stenkvist 35686, Botkyrka
Arnold Boström 2225, Huddinge
Joakim Oskarsson 56764, Vallentuna
Cecilia Richthoff 61258, Vallentuna
Christian Lindefjärd 60984, Haninge
Sebastian Lindqvist 69781, Botkyrka
Peter Wihlner 64013, Österåker
Jörgen Bengtsson 56833, Tyresö
Patrik Jönsson 31217, Hässleholm
Maria Liljedahl 69808, Köping
Ann-Christine Frohm Utterstedt 59806, Västerås
Petter Nilsson 69171, Umeå
David Bergqvist 24789, Nacka
Motionstext
Vi föreslår en ändring av det första stycket under "11.2 Äldre". Vår motivering till ändringen är
att formuleringen som står som förslag riskerar att resultera i en ekonomisk smäll för redan
hårt ansatta kommuner. Vi anser att fokuset istället borde ligga på att ge äldre svenskar
rätten att förstå och blir förstådda av sin omsorgsgivare.
att följande stycke tas bort i förslaget till kommunpolitiskt inriktningsprogram.
"11.2 Äldre
Äldre invandrare som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat förmågan att
förstå och kommunicera på svenska ska om förutsättningar finns kunna få vård på sitt
modersmål. Personalrekrytering till avdelningar för äldre invandrare som mist sitt
andraspråk ska dock ske på basis av relevanta språkkunskaper och inte etnisk bakgrund.
Behoven hos denna grupp av äldre invandrare ska inte få användas som ett rättfärdigande
för att diskriminera etniska svenskar genom allmänna regler om etnisk kvotering och positiv
14
särbehandling av invandrare, vilket ofta sker idag. Rätten att kunna förstå och bli förstådd av
sin omsorgsgivare ska självklart också omfatta äldre svenskar. Invandrad
äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper ska erbjudas kontinuerlig
språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska, svensk kultur och historia ska höjas vid
nyanställning."
att följande text skrivs in i det kommunpolitiska inriktningsprogrammet.
"11.2 Äldre
Äldre svenskar ska ha rätten att förstå och bli förstådda av sin omsorgsgivare. Invandrad
äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper ska erbjudas kontinuerlig
språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska och svensk kultur ska höjas vid
nyanställning."
Kommunikation mellan vårdtagare och vårdgivare är en grundläggande förutsättning för
god vård och omsorg. Därför bör den nuvarande formuleringen kvarstå oförändrad då den
belyser vikten av just detta. Vi anser också att den nu gällande formuleringen i stycke 11.2
programmet tillgodoser den oro för en potentiellt skenande kostnadsutveckling som
motionärerna framför. Detta då formuleringen ”om förutsättning finns” innebär att man inte
avser att tvinga någon kommun att anställa någon med hänvisning till språkbehov.
KÄH04 - Skärpta regler för kommuner som ej tar hem sina
gamla och sköra efter operationer och annan vård.
Motionär
Ralf Dahlgren Lerums Kommun / 67554
Motionstext
Det har under många år varit stora brister då gamla och sköra får ligga kvar på sjukhus
efter att de är klara att få komma hem . Vår kommun med flera låter de färdigvårdade ligga
kvar för att spara in pengar, då detta är ett spel med vem som ska ta kostnaden . Detta
skapar ett lidande för brukarna och för anhöriga då det visat sig vara satt i system.
Förvaltningarna i kommuner som nu har en regel på 5 dagar och att denna har tänjts på
rejält.
Nu är en lag på väg som ska sänka denna till tre dagar vilket jag anser inte kommer att
förbättra situationen då det kommer att tänjas på denna nya regel likväl . Jag ser denna lag
som en tandlös sådan och kan ej ge den trygghet som våra äldre skall ha.
Jag vill med denna motion se en nolltolerans där kommunerna agerar omedelbart när de är
redo för att få komma hem eller till sitt boende. Detta ger också sjukhusen lediga platser för
medborgare som står i kö för att få vård. Det blir också stora kostnader för sjukvården då de
inte kan använda sin kapacitet fullt ut.
15
Jag var med vid en presentation med tjänstemän i vår region som visade att det låg ca 40%
färdigvårdade och tar upp platser för att kommunerna inte tar sitt ansvar.
att kommunerna i samråd med sjukhus koordinator ombesörjer att våra gamla och sköra
får komma hem när de är färdigvårdade.
att kommunernas vård och omsorgsförvaltningar ska ansvara för ett trygg och säker
hemtagning med en fullgod uppföljning i eftervården.
att Kommunerna får betala full sjukvårdskostnad från första dag till vårdgivaren efter att
patienten är klar.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning vad avser yrkande ett och två. Detta då den
anser att det är viktigt att färdigbehandlade patienter lämnar sjukhuset och frigör
vårdplatser.
Vad avser yrkande tre anser partistyrelsen att den bör avslås eftersom den aktuella
lagstiftningen (lagen – 1990:1404 – om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen, BAL) är under utredning och kommer att
ersättas av en ny lag. (se. Ex. SOU 2015:20) Partistyrelsen önskar avvakta utredningens
fortsatta beredning samt önskar fatta ett konkret ställningstagande först när ett konkret
lagförslag presenteras i riksdagen. Partistyrelsen kommer emellertid att ta motionärens
uppfattning, vad gäller fördelning av sjukvårdskostnad, i beaktande när så sker.
att bifalla yrkande ett och två.
att avslå yrkande tre.
KÄH05 - Mätning av nattfasta inom hemtjänsten
Motionär
Louise Erixon Sölvesborg / 47597
Motionstext
Nattfastan bland äldre i samhällets omsorg är ett ämne som diskuterats allt mer de senaste
åren, inte minst i efterdyningarna av SVT:s dokumentärserie "världens bästa äldreboende." I
de flesta kommunerna mäts dock endast nattfastan på de särskilda boendena. Detta trots
att även äldre som har hemtjänst omfattas av Socialstyrelsens rekommendationer om
nattfasta på max 10-11 timmar. Om man inte utför kontroller och mäter nattfastan inom
hemtjänsten kan man aldrig med säkerhet veta om det finns strukturella problem.
Argumenten för att inte införa mätningar inom hemtjänsten är ofta att man inte alltid anser
sig kunna mäta exakt hur länge brukaren haft nattfasta då man inte alltid kan precisera
exakt när kvällsmackan togs eller om den gamle ätit någonting under natten. Detta
argument bör dock inte innebära att all mätning ska uteslutas. Vägar och tillvägagångssätt
kan utvecklas av expertisen och anpassas efter just den enskilda situationen.
16
Det privata vård- och omsorgsföretaget Aleris startade år 2013 "Nattfasteprojektet" som
riktades till demenssjuka i hemmet. Resultatet av projektet visade att många endast äter en
gång per dag och att nattfastan ofta uppgick till 14-15 timmar vilket är helt oacceptabelt.
Eftersom Aleris lyckades mäta nattfastan inom sin hemtjänst bör rimligen också kommuner
och andra privata aktörer kunna utveckla sätt för att göra det, detta utan att behöva
"uppfinna hjulet på nytt."
att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att hemtjänstens äldre liksom äldre på
särskilda boenden ska omfattas av regelbundna nattfastemätningar
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det är viktigt att även de som har hemtjänst
slipper att ha längre nattfasta än vad Socialstyrelsen rekommenderar och än vad som är
nödvändigt. De äldre förtjänar att ha ett lika bra liv oavsett om de bor kvar hemma och har
hemtjänst eller om de bor i någon form av äldreboende. Socialstyrelsens rekommendationer
vad gäller nattfasta, dvs. en nattfasta på max 10-11 timmar, ska gälla även dem som har
hemtjänst. Regelbundna kontroller för att mäta nattfastan är då nödvändigt för att kunna
säkerställa efterlevnaden av de regler som finns för nattfasta även inom hemtjänsten. Vi
ställer oss därför positiva till motionärens förslag.
KÄH06 - Byt benämningen funktionshinder till
funktionsnedsättning
Motionär
Ann-Christine From Utterstedt Västerås kommunfullmäktige / 59806
Motionstext
Man talar idag inte om funktionshinder utan om funktionsnedsättning. Nu talas det också
om att ändra det ordet till funktionsvariationer. Vi kan i programmet vara så pass moderna
att vi i texten använder den nuvarande faktiska benämningen: funktionsnedsättning.
att byta ut benämningen funktionshinder till funktionsnedsättning i programmet.
Motionären lyfter vikten av att använda en terminologi som tydligt, respektfullt och korrekt
klargör vad som åsyftas. Partistyrelsen noterar avseende ordparet
funktionshinder/funktionsnedsättning att dessa båda ord ofta felaktigt används som
synonymer. Vanligtvis brukar den mer insatte däremot använda funktionsnedsättning, eller i
17
vissa fall funktionsvariation, när en persons egenskaper åsyftas, medan funktionshinder
används om de negativa effekter som följer av att omgivningen inte anpassats efter olika
funktionsnedsättningar. Partistyrelsen noterar vidare att det finns brister i det
kommunpolitiska programmet avseende vilket ord som används vid vilket tillfälle, och anser
det lämpligt att uppdatera skrivningar med ovanstående distinktion mellan de båda orden i
åtanke.
att delvis bifalla motionen.
KÄH07 - Valfrihet och mångfald inom Hemtjänsten
Motionär
Jörgen Fogelklou Göteborg / 59316
Lars H 50134, Jimmy S 60075, Björn T 60114, Stefan F 47590, Staffan L 47548, Marcus
56633, Mats E 67428
Motionstext
Bakgrund om Lagen om Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst.
LOV infördes för att stimulera kommuner och landsting att införa kundval. Inom landstingens
primärvård är LOV obligatorisk. LOV reglerar förhållandet mellan en kommun och utförare
som vill etablera sig inom ramen för ett valfrihetssystem. Med denna lag ville den
dåvarande borgerliga regeringen sätta brukaren i fokus, bidra till maktförskjutning från
politiker och tjänstemän till medborgare. Man ville ge ökad valfrihet och ökat inflytande,
stimulera till fler utförare och större mångfald och därmed bättre kvalitet på tjänsterna.
När det gäller kommunernas verksamheter är det upp till varje kommun att utforma och
införa system enligt LOV. En majoritet av Sveriges kommuner har idag infört LOV. Där LOV
tillämpas kan alla företag som uppfyller de villkor kommunen ställt upp bli godkända som
utförare. Ersättningen för tjänsten är fast och lika för alla utförare. Brukarna av tjänsterna har
enligt LOV möjlighet att välja bland utförarna i kommunens kundvalssystem men kan inte
bestämma över tjänstens innehåll, när eller vem som utför den.
Flera studier visar att det är få äldre som aktivt väljer utförare, men de flesta ser det som
positivt att kunna välja och att kunna byta hemtjänstenhet om man är missnöjd. Samtidigt
visar olika studier att det är svårt för många äldre att välja. Det handlar ofta om personer
som behöver anpassa sig till att inte längre kunna klara sig själva. Speciellt svårt är det att
göra ett val när hjälpbehov uppstår akut eller när biståndet gäller personer med
demenssjukdomar eller andra former av kognitiv svikt.
Kommunerna finansierar tjänsterna och prissätter dem. De ansvarar för
förfrågningsunderlagen och för att reglerna om konkurrensneutralitet i LOV följs.
18
Kommunerna ansvarar också för att allmänheten har tillgång till saklig, relevant, jämförbar,
lättförståelig och lättillgänglig information om utförarna.
I kapitel 3.2 i Sverigedemokraternas kommunalpolitiska program står att läsa "Privata
alternativ ska tillåtas konkurrera inom omsorg, skola, kollektivtrafik och andra lämpliga
verksamhetsområden."
I Göteborg har vi rödgrönt styre i minoritet med SD som vågmästare. SD GBG har
tillsammans med allianspartierna beslutat att införa LOV inom hemtjänsten. Trots de
rödgrönas hårdnackade motstånd i deras budget och försök till förhalning ligger beslutet
fast.
I Kapitlet 7.1 Mångfald, valfrihet och kvalitet i Sverigedemokraternas kommunalpolitiska
program– som handlar om förskola och barnomsorg, finns följande punkt med.
"Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen ska främjas"
När man läser kapitel 11.3 står det inte direkt uttalat att SD är för LOV inom hemtjänsten.
För att säkerställa en högkvalitativ hemtjänst där brukarna har möjlighet att själv välja vem
som kommer hem till dem är LOV en lösning. Det finns en uttalad önskan från många äldre
om att veta vem som kommer hem till dem. I Göteborg har systemet helt kollapsat. Ett
exempel var en brukare som hade 35 olika personer som besökte henne på 2 veckor. Detta
är givetvis inte acceptabelt.
2015 var det 176 kommuner som infört eller planerar att införa LOV.
att en ny punkt läggs till under Sverigedemokraternas förslag i kapitel 11.3
"Valfrihet och mångfald inom hemtjänsten ska främjas"
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det är klokt att förtydliga våra skrivningar i
det aktuella hänseendet. Det är bra att vi ytterligare tydliggör var vi står i denna fråga för
våra väljare, dvs. att vi är för valfrihet och mångfald inom hemtjänsten.
KÄH08 - Överlämning av patienter från landsting till kommuner
Motionär
Staffan Levinsson Göteborgs kommunfullmäktige / 47548
Mats Eriksson 67428, Stefan Falktorp 47590, Lars Hansson 50134
Motionstext
19
I bland annat Göteborg har problem vid överlämning av patienter från landsting till
kommuner förekommit. Det sker när patienter är så pass friska att de inte längre behöver
sjukhusvård utan kan flytta över till kommunernas omsorg. Det som har brustit är att
informationsöverföring om till exempel vårdinstruktioner och medicinering inte fungerat
mellan huvudmännen. Det kan leda till att patienter blir felmedicinerade och får bristfällig
vård. För att förhindra sådana misstag måste ordentliga överlämningar ske där ansvariga
vårdgivare deltar. Det ska göras formellt där informationsöverföringen säkerställs.
att lägga till följande stycke på lämplig plats i kapitel 11: "Det förekommer problem vid
överlämning av patienter från landsting till kommun. Därför är det viktigt att vård- och
medicineringsinstruktioner förs över på ett riktigt sätt vid överlämningarna. Formella
avstämningar med ansvariga vårdgivare måste göras för att säkerställa detta."
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att överlämningen av patienter från
landsting till kommuner borde fungera mycket bättre än idag. Det är viktigt att
färdigbehandlade patienter lämnar sjukhuset och frigör vårdplatser, eftersom att det råder
stor brist på vårdplatser inom sjukvården idag.
Den lag som idag är relevant, (1990:1404 om kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen, BAL) kommer emellertid att ersättas av en
helt ny lagstiftning inom en snar framtid, som även den kommer att omfatta just
överlämningen av patienter mellan landsting och kommuner. Partistyrelsen önskar därför
avvakta med att fatta ett konkret ställningstagande i frågan tills att ett konkret lagförslag
presenterats i riksdagen. Partistyrelsen kommer emellertid att ta motionärens uppfattning i
beaktning, vad gäller överlämning av patienter från landsting till kommuner, när så sker.
att anse motionen besvarad.
KÄH09 - Nylagad mat till de äldre
Motionär
Lars Hansson Göteborg / 50134
Marcus Silverbåge 56633, Mats Eriksson 67428, Jimmy Ståhl 60078, Stefan Falktorp 47590,
Jörgen Fogelklou 59316
Motionstext
Då man dagligen hör/läser om hur dåligt det är ställt med maten till de äldre, blir man
orolig. Ofta lagas maten i ett kök långt ifrån där de äldre bor. Maten levereras ofta i
plastförpackningar, den ser inte rolig ut och den är inte smakrik. De gamla får köpa maten
20
och förvara den i sitt kylskåp i flera dagar. Vi tycker att de äldre är värda att få äta god och
vällagad mat varje dag.
De kommunala skolor som idag är utrustade med eget kök och lagar mat till eleverna,
skulle även kunna laga maten till de äldre. När eleverna på skolan ätit sin lunch, så skulle de
äldre kunna komma till skolan och få äta nylagad god mat. De äldre som inte har möjlighet
att gå till skolan , skulle kunna få maten levererad hem till sig, på samma sätt som de får
hjälp att handla mat från livsmedelsbutikerna.
att Kommunen ser över möjligheterna att erbjuda de äldre att äta på kommunala skolor
som har eget kök eller få maten hemlevererad till rimlig kostnad.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning vad gäller vikten av att erbjuda våra äldre mat
av hög kvalité. I partiets kommuninriktningsprogram står det redan att:
”Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och
tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Fryst och
kyld mat som värms i mikrovågsugnar ska inte förekomma inom äldreomsorgen. System
där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till
undermålig matkvalitet och hygien och stjäl framförallt mycket vård- och omsorgstid från
patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på boendet så att de
äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och
matlagning ska åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor.”
Partistyrelsen instämmer med motionären om att de kök och den kökspersonal som finns
tillgänglig i annan kommunal verksamhet, såsom skolor, bör kunna samverka med
äldreomsorgen. Partistyrelsen konstaterar dessutom att ett kombinerat behov hos såväl
elever som äldre kan underlätta och ekonomiskt motivera investeringar i och bevarandet av
egna kök. Därför välkomnar partistyrelsen förslaget.
KÄH10 - Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade
Motionär
Björn Tidland Göteborg / 60114
Motionstext
I kapitel 11.7 under Sverigedemoraternas förslag finns en olycklig formulering:
"Kommunen ska i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda
funktionshindrade meningsfull sysselsättning."
21
Många människor med fysiska funktionshinder är högutbildade, drivna och meriterade med
en viktig funktion att fylla i samhället. Ett fysiskt handikapp ska inte vara ett hinder för att
arbeta inom offentlig sektor eller näringsliv. För att arbeta som tjänsteman krävs det i
huvudsak att du kan arbeta vid en dator. En stor del av arbetet är bakom en skärm.
För dessa personer kan formuleringen "erbjuda funktionshindrade meningsfull
sysselsättning" verka nedsättande då många är fullt kapabla att utföra ett lika bra jobb på
ett kontor, som en person utan fysiskt handikapp.
Alla medborgare ska ses som en resurs som ska tas tillvara för att bidra till samhällets
bästa. Personer med fysiskt handikapp kan konkurrera om samma tjänster på samma
villkor som alla andra. Skydd mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Skulle inte
detta räcka måste kommunen reglera detta i sina styrande dokument. Arbetsgivaren har ett
ansvar att anpassa sina arbetsplatser så det blir tillgängliga för personer med fysiska
handikapp.
OBS! Vissa av nedanstående attsatser kan även ingå i kapitel 9. Kommunala arbetsvillkor.
att i kapitel 11.7 införa stycket:
"Många människor med fysiska funktionshinder är högutbildade, drivna, och meriterade
med en viktig funktion att fylla i samhället. Ett fysiskt handikapp ska inte vara ett hinder för
arbete inom offentliga tjänster eller näringsliv.
Alla medborgare ska ses som en resurs som ska tas tillvara för att bidra till samhällets
bästa. Personer med fysiskt handikapp kan konkurrera om samma tjänster på samma
villkor som alla andra. Skydd mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Skulle inte
detta räcka måste kommunen reglera detta i sina styrande dokument.
Kommunen har ett ansvar att anpassa sina arbetsplatser så det blir tillgängliga för
rörelsehindrade personer."
att i (Sverigedemokraternas förslag) ersätta stycket:
"Kommunen ska i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda
funktionshindrade meningsfull sysselsättning."
med
"Personer med fysiskt handikapp kan konkurrera till tjänster inom kommunen på samma
villkor som alla andra. En likvärdig bedömning ska ske av alla sökandes meriter."
och
"Skydd mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen och ska även ingå i kommunens
styrande dokument.”
Partistyrelsen noterar motionärens goda intentioner och instämmer i att formuleringen om
att ”erbjuda meningsfull sysselsättning” kan tolkas på ett sätt som i onödan stämplar fast en
offerroll på personer med funktionsnedsättning. Samtidigt anser partistyrelsen att de
alternativ motionären föreslår inte tar hänsyn till de fall då extra insatser kan behövas,
22
utöver att säkerställa åtgärder mot diskriminering. Dessutom är det problematiskt att så som
motionären föreslår endast peka ut personer med en fysisk nedsättning, eftersom det är
minst lika viktigt att även personer med andra typer av funktionsnedsättningar får
tillgänglighetsbehov tillgodosedda. I exempelvis lagen om stöd och service till personer med
funktionsnedsättning (LSS) görs inte någon åtskillnad mellan olika typer av
funktionsnedsättning, såväl fysiska som andra typer av funktionsnedsättningar omfattas av
lagen. Partistyrelsen föreslår i stället att texten ”erbjuda funktionshindrade meningsfull
sysselsättning” byts mot ”säkerställa möjligheten för personer med funktionsnedsättning att
delta i arbetsliv såväl som andra aktiviteter”.
Vad gäller den föreslagna skrivningen om att skyddet som finns i diskrimineringslagen ska
ingå i kommunernas styrande dokument anser partistyrelsen vidare att det inte är
nödvändigt, eftersom att diskrimineringslagen inte är dispositiv och således inte går att
avtala bort varken för kommuner eller för privata företag. Kommuner är med andra ord
skyldiga att följa diskrimineringslagen oavsett om det nämns i styrdokument eller inte.
Med ovan föreslagna förändring av det aktuella textavsnittet anser partistyrelsen att
motionären synpunkter tillgodosetts.
KÄH11 - Tilläggsmotion angående att ge våra brukare en mer
kvalitativ vardag
Motionär
Åsa Larsson Karlskrona kommun / 62179
Lotta Antman, 65098; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542; Christopher Larsson,
55615; Robert Andersson, 50511
Motionstext
Att använda iPads eller läsplattor i det dagliga arbetet med våra äldre och
funktionsnedsatta har visat enbart positiva effekter. Människor som kanske bor långt ifrån
sina anhöriga kan via iPads, med hjälp av personal, ha kontakt med sina anhöriga på ett
mer lättsamt sätt. Det har visat sig att personer med demens och med olika hjärnskador
eller andra kognitiva funktionsnedsättningar på ett positivt sätt kan träna och längre
bibehålla sina färdigheter med hjälp av olika appar. Om brukaren vill slappna av en stund
på eftermiddagen och se på TV kan de med ny teknik genom tex SVTs appar titta på vilka
TV-program de önskar, t.ex. om djur, natur, det senaste inom sport eller gamla program
som de äldre brukarna kanske minns, vilket ger dem så mycket mer glädje än att titta på
TV-såpor som ofta sänds på eftermiddagarna. Via apparna i surfplattan kan brukarna
snabbt koppla upp sig på nätet och se vad de vill direkt på skärmen. Dessutom är det är
enkelt att koppla upp iPaden till en TV och då kan flera dela glädjen tillsammans. En iPad
23
eller läsplatta är lättare att hantera än en bärbar dator, både för äldre och
funktionsnedsatta.
I vissa av våra verksamheter använder man redan i dag iPads i det dagliga arbetet för att ge
våra gamla och funktionsnedsatta en bättre vardag. Vissa brukare har redan idag ipads
som hjälpmedel för att kunna kommunicera med omvärlden, många av dem har inget tal
och nedsatt förmåga att teckna. För denna grupp skulle wifi på våra boenden vara till stor
hjälp. I Ronneby kommun, mitt i Blekinge, pågår en satsning kring surfplattor i
demensvården med stöd av FoU kring äldre. Fyra Silviasystrar utrustades med varsin iPad
och utmanades att testa den i deras ordinarie vardag tillsammans med enskilda brukare i
särskilt boende. Silviasystrarna mätte humöret hos de äldre före och efter iPad-sessionerna
och försöket som testats på 18 personer har visat en mycket positiv effekt. I Härryda
kommun har de wifi på alla deras boenden för att de äldre ska kunna nyttja den nya
tekniken i sina surfplattor och smarta telefoner. Där tycker de att tekniken ger ett mervärde
för brukaren samtidigt som det är ett komplement för personalen i arbetet.
Detta förslag skulle även gynna skolans värld. Att använd iPads i skolan gör barnen vana vid
IT och ger barnen ett försprång in i den digitala världen, vilket gör dem mer anställningsbara
i framtiden. Inlärningsprogram kan lätt laddas ner och ge stor hjälp för elever med olika
inlärningssvårigheter. En besparing på sikt är också sänkta kostnader för traditionella
skolböcker då man idag köper licenser och lätt laddar ner ständigt uppdaterad mjukvara.
Med hjälp av iPads kan vi även digitalisera proven och idka fjärrundervisning där det
behövs.
att föra in följande förslagspunkter i det kommunpolitiska programmet
"Att kommuner ska utrusta alla sina lokaler med wifi-uppkoppling"
"Att driva frågan om att kommunens boenden ska utrustas med läsplattor med
internetuppkoppling"
Partistyrelsen har förståelse för motionärens goda intentioner men anser samtidigt att
förslaget allt för ingående och skulle detaljstyra kommunerna på ett sätt som inte är
lämpligt. Det är dessutom ett kostnadsdrivande förslag i ett läge där kommunerna har
mycket ansträngda ekonomier. Partistyrelsen anser alltså att satsningar på wi-fiuppkopplingar och läsplattor inte ska prioriteras framför andra mer basala behov och
tjänster för de äldre.
KÄH12 - Kostnadsfria hjälpmedel
Motionär
Bertil Jonsson Åtvidaberg / 53903
24
Jan Svensson 70713 Richard Svensson 62661
Motionstext
Bakgrund: Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man lever med försämrad
rörelseförmåga. För att man ska kunna leva ett normalt liv, bidra till välfärden och kunna
arbeta krävs hjälpmedel, dessa hjälpmedel kan innebära skillnaden mellan ett väl
fungerande liv och ett liv i isolering. Att leva med en funktionsnedsättning innebär oftast att
man står utanför arbetsmarknaden och man kommer således in i ett försämrat ekonomiskt
läge. Genom att erbjuda kostnadsfria hjälpmedel för dessa personer så kan de komma in i
arbete, vilket innebär en investering för individen och kommunen.
att Sverigedemokraterna skall arbeta för att införa kostnadsfria hjälpmedel för
funktionsnedsatta och funktionsförhindrade, för att klara sig i det normala livet i samtliga
kommuner.
Partistyrelsen har förståelse för motionärens goda intentioner men noterar samtidigt att de
flesta hjälpmedel idag redan är kostnadsfria och att det är funktionshindrets art som avgör
vilket hjälpmedel man är berättigad av. De avgifter som finns är främst egenavgifter och
låneavgifter, som enligt partistyrelsen självklart fortsatt bör hållas låga och likvärdiga över
landet.
KÄH13 - Lekplatser för funktionsnedsatta barn
Motionär
Michael Rubbestad 58787, Håbo kommun
Motionstext
Generellt sett när man talar om personer med funktionsnedsättning tänker man av någon
anledning oftast på personer i vuxen ålder och när man diskuterar åtgärder för att anpassa
kommunala verksamheter fokuseras det därmed oftast på att tillgängliggöra exempelvis
kommunal information för kanske syn och hörselskadade.
En grupp som ofta glöms bort är de funktionsnedsatta barnen som kanske inte främst söker
information på kommunens hemsida eller är intresserade av att delta i ett handikappråd,
utan fokus för dessa individer är att snarare att få leka och ha roligt.
Det är därför viktigt att Sverigedemokraterna aktivt arbetar för att exempelvis lekplatser
utformas på ett sådant sätt att även barn med olika typ av funktionshinder har möjlighet att
delta i leken på lekplatsen.
25
Som en extra bonuseffekt kan en sådan lekplats även utgöra en naturlig plats för möten och
nya bekantskaper mellan barn med olika typer av funktionshinder.
att minst en lekplats i kommunen bör utformas på sådant vis att den tillgängliggör lek för
barn med de vanligaste funktionshindren.
Partistyrelsen anser att motionären sätter fokus vid en viktig fråga vad gäller ökad
tillgänglighet. Offentliga platser bör vara tillgängliga för alla i den mån det är möjligt, vilket
tyvärr inte alltid är fallet. Lekplatser anpassade för personer med funktionsnedsättning
förekommer sällan och därför instämmer vi med motionärens problembeskrivning och
anser att motionen bör bifallas.
KÄH14 - Trygghetsboende framför hemtjänst
Motionär
Motionstext
Den enskilda kommunen kan göra mycket för att förbättra situationen för sina äldre.
Sverigedemokraterna är idag det parti som tar det största ansvaret för att säkerställa att de
äldre får den vård och värdiga ålderdom de förtjänar genom den omsorg som de själva
bidragit till att bygga upp.
För att säkerställa att våra äldre får den värdiga ålderdom de förtjänar bör dock våra
riktlinjer utökas och förtydligas.
Hemtjänsten är kanske den verksamhet som de flesta personer tänker på när man pratar
om äldreomsorg, men något som inte är lika känt är det faktum att 40 % av hemtjänstens
arbetstid äger rum i bilen på vägen mellan de olika vårdtagarna. Att endast 60 % av tiden
de facto kommer vårdtagaren till gagn är inte acceptabelt och Sverigedemokraterna bör
därför verka aktivt för att bygga fler trygghetsboenden där näst intill 100 % av arbetstiden
fokuseras på vårdtagaren framför att använda de ekonomiska medlen till verksamheter likt
hemtjänsten.
Den kommunala äldreomsorgens personal är idag något som det ständigt skall sparas in
på vilket resulterar i att vårdtagaren kanske endast kan duscha på vardagar utifrån ett
fastställt schema eller att viss typ av hjälp inte går att få under helger och nätter. Eftersom
obekväm arbetstid kostar mer får de äldre stryka på foten när man därför låter personal
arbeta ensamt under just vardagsnätter och helger. En säkerhetsrisk för såväl personal som
de äldre. En riktlinje bör vara att personal aldrig skall behöva arbeta ensam när det kommer
26
till en anställning som innefattar vård av andra människor. Vad händer när en vårdtagare
på grund av sin demens blir rädd och våldsam eller när en person faller och behöver få
hjälp att resa sig av en anställd person som kanske väger hälften så mycket. Genom att
satsa på trygghetsboenden kan personalen nyttjas på bättre sätt, tiden som fokuserar på
vårdtagaren öka och personaltätheten förbättras kraftigt.
I det Sverige vi minns fanns de gamla ålderdomshemmen där de äldre hade egna rum men
ändå möjlighet att träffas på de gemensamma ytorna och personal fanns alltid tillgänglig.
Idag ser vi dock ett helt annat samhälle där de äldre svälter, både gällande mat och socialt
umgänge, och man väljer aktivt att inte flytta till de hem som kommunen erbjuder där man
exempelvis byggt om en gammal skola. Vad kostar inte detta sjukvården i förlängningen?
Ålderns höst skall vara en gyllene tid och våra kommuner i landet behöver därför rikta sina
resurser mer mot just trygghetsboenden som fungerar på sådant vis som de gamla
ålderdomshemmen gjorde. Bovierakonceptet är ett positivt exempel med eget boende för
vårdtagaren, innegård och utegård, och med en knapptryckning finns personal på plats
inom några minuter.
Klassmorfarsystemet är ett tydligt exempel på hur alla parter vinner på att den yngre och
den äldre generationen kopplas samman och andra studier visar att äldre mår såväl
psykiskt som fysiskt bättre av att vistas i miljöer med barn. Det är därför mycket önskvärt att
trygghetsboenden placeras i närheten av kommunens förskolor samt att man i möjligaste
mån involverar de äldre som fortfarande har orken kvar i förskoleverksamheten likt
klassmorfarsystemet.
att kommunen skall prioritera trygghetsboenden framför hemtjänsten.
att nybyggnationer av trygghetsboenden i möjligaste mån skall planläggas i närheten av
förskolor.
Partistyrelsen anser att det är positivt med en mångfald av boendeformer inom
äldreomsorgen. Äldre människor ska så långt som möjligt dessutom ges möjlighet att välja
om de vill bo kvar hemma med hjälp av hemtjänst eller flytta till ett särskilt boende eller
trygghetsboende. Partistyrelsen anser det dock vanskligt med en formulering som utgår från
att varje kommun behöver prioritera just trygghetsboenden framför hemtjänsten, då
situationen och behoven kan variera över landet.
Avseende yrkande två välkomnar partistyrelsen att motionären lyfter de ömsesidiga vinster
som finns då äldre får spendera tid med yngre. Att utgå från att trygghetsboenden i
möjligaste mån ska planläggas nära förskolor är dock en skarp skrivning som riskerar att
överskugga andra fördelaktiga faktorer. Däremot är partistyrelsen positiv till att föra in
textavsnitt om fördelarna med att kombinera äldreomsorg med barnomsorg, samt att
trygghetsboenden med fördel kan byggas i närheten av förskolor och skolor.
att avslå yrkande ett,
27
att delvis bifalla yrkande två.
KÄH15 - Motion om tillgänglighet för funktionshindrade
Motionär
Max Nielsen Olofströms kommunfullmäktige / 73743
Motionstext
Det har varit mycket prat om tillgänglighet för funktionshindrade i samhället.
Det har blivit bättre men det finns mycket kvar att göra.
Som privatperson kan man söka bidrag för att anpassa sitt hem, det finns även möjlighet att
få enklare anpassning hos till exempel sina föräldrars hem för att möjliggöra besök där.
Möjligheten saknas för företag.
Ett sätt att öka tillgängligheten för funktionshindrade är att införa en möjlighet för företag att
ansöka om bidrag för enklare anpassning i till exempel kaféer och butiker.
Även bostadsföretag skulle kunna ta del av ett sådant stöd. Att vid renovering eller
ombyggnad kunna söka ett bidrag för att till exempel bredda dörrar och bygga bort trappor
i anslutning till entreer skulle kunna göra ett större antal lägenheter tillgängliga även i äldre
fastighetsbestånd. Det är till glädje för de boende och deras bekanta. Tillgänglighet av
bostäder handlar inte bara om den som bor där, vänner och släktingar har också nytta av
den. Många med funktionshinder är utestängda från umgänge med sina vänner på grund
av bristande tillgänglighet i deras bostäder.
att det utreds om detta är en framkomlig väg att öka tillgängligheten i det allmänna
rummet.
Partistyrelsen tackar motionären för dennes motion. Sedan den 1 januari 2015 finns nya
bestämmelser i diskrimineringslagen kring tillhandahållande av bostäder till allmänheten
samt varor och tjänster, där krav ställs på tillgänglighet. Även om lagens nya formuleringar
tillfredsställer en del av de behov som motionären påtalar, finns fortfarande brister och
Sverigedemokraterna var redan vid lagens antagande kritiska till krav på exempelvis en
varaktig relation till aktuella företag för att de ska omfattas av tillgänglighetskrav. Dessutom
är det värt att minnas att många verksamheter bedrivs av så små företag och att de på
grund av detta undantas från lagens krav.
Sverigedemokraterna delar motionärens bedömning om att riktade bidrag kan stimulera fler
företag till att tillgänglighetsanpassa bostäder, kaféer och butiker. På riksnivå driver
Sverigedemokraterna redan frågan om just stimulansbidrag för tillgänglighetsanpassning
av bostäder. Partistyrelsen välkomnar initiativet om att undersöka möjligheten till att driva
motsvarande förslag på lokal nivå.
28
Invandring, assimilering och
återvandring
KIA01 - Ändringsyrkande under punkten 6.2 Högre krav assimilering istället för integration
Motionär
Eric Palmqvist Gällivare kommun/77766
Motionstext
Inom Sveriges gränser ryms ett antal erkända nationella minoriteter som åtnjuter en särskild,
och skyddad, status. Lagen om nationella minoriteter gäller i hela Sverige och innebär att
minoritetsspråken ska skyddas och främjas, de nationella minoriteterna ska kunna behålla
och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att informera om
minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor.
Ett antal av Sveriges kommuner utgör dessutom så kallade förvaltningsområden för ett eller
flera av de nationella minoritetsspråken. Inte minst är detta förhållande vanligt
förekommande i de Norrbottniska kommunerna.
Ingenstans i de politiska plattformar partiet beslutat om framgår att vi motsätter oss detta
förhållande. I synnerhet inte vad beträffar Samiskan och Meänkieli.
Med detta som utgångspunkt måste formuleringen av ett av förslagen under 6.2
omformuleras för att såväl förhålla sig till svensk lag som till av partiet tidigare fattade
beslut.
att följande formulering:
"Kommunal information och service bör endast ges på svenska. Restriktiva regler ska gälla
för anlitande av tolkar."
ändras till:
"Kommunal information och service bör endast ges på svenska och de nationella
minoritetsspråken inom respektive förvaltningsområde. Restriktiva regler ska gälla för
anlitande av tolkar."
under Sverigedemokraternas förslag i punkten 6.2.
29
Sverigedemokraterna och partistyrelsen står bakom ett stärkande av minoritetsspråken och
ser behovet av motionärens förslag till ändring i texten. Med reservation för att
formuleringen måste kontrolleras och eventuellt anpassas efter rådande lagstiftning, anser
partistyrelsen därför att motionen bör bifallas.
KIA02 - Bidrag till etniska föreningar
Motionär
Anders Forsberg Skara / 16928
Per Lindström 93766
Motionstext
Vi har ett stort problem med segregation och utanförskap där invandrare och
nästkommande generationer med invandringsbakgrund inte blir en del av den svenska
kulturella gemenskapen. Något som inte bara försämrar möjligheter till invandrare att skaffa
arbete och egen försörjning. Den minskar även viljan för många invandrare att bidra till vår
gemensamma välfärd, minskar tilliten till demokratiska styrelseskick och försvårar
upprätthållandet av samhällets basala funktioner.
De skattefinansierade etniska föreningarna motverkar den viktiga assimilationen då de
istället framhåller kulturella och etniska särarterna. Dessa skattemedel borde istället läggas
på verksamheter som hjälper invandrare att komma in i det svenska samhället och den
svenska kulturen och stärka deras identitet som nya svenskar.
Stöd till det lokala föreningslivet bör därför inte utgå till etniska föreningar, vare sig de är
demokratiska eller odemokratiska, med undantag av föreningar för i Sverige erkända
nationella minoriteter.
att kommuner inte ska stödja etniska föreningar med undantag för föreningar av i Sverige
erkänt nationella minoriteter.
Sverigedemokraterna har sedan länge tydligt tagit ställning mot att
invandrarföreningar/etniska föreningar finansieras med skattemedel. Detta eftersom partiet
delar motionärens uppfattning om att sådana föreningar bidrar till ökad segregation genom
att förstärka indelningen av invånare i bakgrundsbaserade grupper. Därtill är vi kritiska till
att gemensamma resurser utan större eftertanke och behovsprövning används till
verksamheter som inte är öppna för alla medborgare och skattebetalare.
30
I det nuvarande kommunpolitiska programmet kan man bland annat läsa att
Sverigedemokraterna vill "Avveckla stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis
syftar till att bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet". Med anledning
av detta anser partistyrelsen att motionärens önskemål är tillgodosedda.
KIA03 - Heltäckande slöjor
Motionär
Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182
Mattias Krantz 57937
Motionstext
Förslagsställaren föreslår ändra lydelsen:
”Det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor inte hör hemma i
skolan. Det är inte bara så att de försvårar undervisningen, utan de är dessutom ett uttryck
för religiös extremism och kvinnoförtryck.”
till:
”Det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor inte hör hemma i
skolan eller i kommunens offentliga inrättningar. Det är inte bara så att de försvårar
undervisningen utan även individens möte med det offentliga rummet. Det är dessutom ett
uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck.”
att det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor inte hör hemma i
skolan eller i kommunens offentliga inrättningar. Det är inte bara så att de försvårar
undervisningen utan även individens möte med det offentliga rummet. Det är dessutom ett
uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck.
Partistyrelsen anser att den heltäckande slöjan är ett uttryck för kvinnoförtryck och en
kvinnosyn som inte hör hemma i det svenska samhället. Sverigedemokraterna har vidare
sedan länge drivit frågan om ett förbud av heltäckande slöja, liksom för män att tvinga
kvinnan att bära densamma, vilket framgår av partiets principprogram samt av
riksdagsmotioner. Partistyrelsen instämmer därför med motionären i sak om att heltäckande
slöjor inte hör hemma i det Svenska offentliga rummet, vare sig i skolan eller inom andra
offentliga inrättningar. Att ändra texten såsom motionären föreslår blir dock svårt då det
aktuella textavsnittet finns under ett kapitel som behandlar skolpolitik specifikt. Däremot bör
det vara möjligt att föra in ett motsvarande textavsnitt på annan plats i programmet.
31
att bifalla motionen genom att uppdatera programmet i enlighet med vad som anförs ovan.
KIA04 - Lika för alla barn
Motionär
Håkan Lösnitz Västra Götalandsregionen / 72024
Motionstext
FN skriver att ingen får särbehandlas ppå grund av av ålder, etnicitet kön etc., detta är något
som alla vet. FN:s barnkonvention skriver också att alla barn har samma rättigheter. Detta
gäller då också flickor i Sverige, inga flickor får tvingas av föräldrar, släktingar eller religiösa
ledare att bära vissa klädesplagg. För att hjälpa dessa flickor måste samhället visa att detta
inte accepteras. Ett steg är då att inte tillåta att omyndiga flickor tvingas att bära speciella
klädesplagg såsom slöjor, nikab, burka etc. i våra svenska skolor. Alla barn har rätt att vara
lika och jämställda.
att det införs ett förbud i alla svenska skolor att inga flickor får bära slöjor, nikabs, burkor
eller andra påtvingade religiösa klädesplagg.
Partistyrelsen anser att den heltäckande slöjan både försvårar kommunikation och är ett
uttryck för kvinnoförtryck samt en kvinnosyn som inte hör hemma i det svenska samhället.
Som framgår av nuvarande inriktningsprogram har Sverigedemokraterna också tydligt tagit
ställning mot bärandet av heltäckande slöjor inom skolverksamheten, och uppmanar
kommuner att lokalt driva frågan.
Vad gäller icke-heltäckande slöjor bär de förvisso ett symbolvärde som dels kan anses
tveksamt ur en neutralitetsprincip men framför allt av många anses stå för en kvinno- och
manssyn som ej bör accepteras. Även om de direkt verksamhetskopplade skälen om
försvårad kommunikation och identifikation som finns när det rör sig om heltäckande slöjor
saknas, kan det definitivt vara värt för kommuner att driva frågan om exempelvis neutrala
klädkoder för anställda inom det offentliga. Dock är det inte praktiskt möjligt att på
kommunal nivå driva frågan om rikstäckande förbud. Därmed är det partistyrelsens mening
att det inte går att bifalla förslaget.
KIA05 - Kommunen ska inte belastas för utbildning till
återvändande
Motionär
32
Motionstext
I stycket 6.3 "Stimulera återvandring", står:
"Som en viktig del i en sund och långsiktig flyktingpolitik ska skyddsbehövande under sin tid i
Sverige ges utbildning och kunskaper som kan tillämpas i hemlandet efter återvändandet.
Det kan till exempel röra sig om utbildning i företagande anpassat efter förutsättningarna i
hemlandet. Detta får gärna ske i projektform".
På vilket språk ska denna utbildning ges? Det finns ju ingen mening med att lära sig
svenska om man ska återvända hem igen. Då ska utbildningen ges på flera olika språk och
då ska man ha lärare till det. Dessutom vill vi ju hjälpa skyddsbehövande i deras närområde
och inte nödvändigtvis i vårt land. Därför finns ingen anledning att ha med detta i
programmet. Att "ge" utbildning kostar pengar och det ska inte belasta kommunen.
att texten: "Som en viktig del i en sund och långsiktig flyktingpolitik ska skyddsbehövande
under sin tid i Sverige ges utbildning och kunskaper som kan tillämpas i hemlandet efter
återvändandet. Det kan till exempel röra sig om utbildning i företagande anpassat efter
förutsättningarna i hemlandet. Detta får gärna ske i projektform" tas bort.
Sveriges kommuner har tvingats axla ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade
invandrings- och integrationspolitik. Partistyrelsen delar även motionärens uppfattning om
att utbildningen som åsyftas kan medföra extra kostnader för kommunerna. Partistyrelsen
tillstår att nuvarande formulering inte är optimal, men står fast vid det positiva i att erbjuda
utbildning som bidrar till möjligheten att kunna återvandra på ett fruktsamt sätt. Samtidigt är
det även för Sveriges del positivt om så många som möjligt av de som känner större
samhörighet med och hellre vill bo i sitt tidigare hemland utnyttjar möjligheter till
återvandring. Kortsiktiga kostnader för detta slags utbildning kan i det ljuset ses som
nödvändiga och motiverade både av humanitära skäl, och som motvikt till de långsiktiga
kostnader som uppstår med ett växande utanförskap i Sverige.
Med detta sagt ser partistyrelsen ingen anledning att stryka avsnittet, men kan däremot se
behovet av att skriva om avsnittet.
KIA06 - Stimulera återvandring - ändringsförslag
Motionär
33
Lars H 50134, Jimmy S 60075, Björn T 60114, Stefan F 47590, Staffan L 47548, Marcus 56633,
Mats E 67428, P W 94901
Motionstext
Det kommunalpolitiska programmet innehåller ett avsnitt som behandlar återvandring och
återvandringsbidrag. Det är vällovligt. Ett livslångt utanförskap är först och främst en
personlig tragedi. Det medför även en enorm påfrestning för kommunerna rent ekonomiskt.
Vi Sverigedemokrater ser mycket allvarligt på problematiken med de ökande livslånga
utanförskapen.
Personer som anser att lösningen på sitt utanförskap inte finns i Sverige bör därför erbjudas
hjälp med detta. Det är som sagt vällovligt. Avsnittet innehåller dock per definition ett
problem: Punkten 6.3 fokuserar enbart på alternativet återresa till hemlandet. Vi har idag
många invandrare som av olika skäl är missnöjda med sin situation här, men som inte
anser sig kunna återvända till sitt hemland. Det borde ligga i båda parters intresse att lösa
problemet och kommunerna bör hjälpa dessa att söka sin lycka i något annat land, om nu
hemlandet inte är ett alternativ.
att brödtexten om återvandring modifieras till att handla om återvandring samt utvandring.
att sista punkten ändras till:
”Kommunen bör erbjuda invandrare, som förbundit sig att utvandra, utbildning och
kunskaper anpassade efter förutsättningar och behov.”
Partistyrelsen delar motionärens åsikt att även andra länder än personers ursprungsländer
kan vara aktuella för den enskilde. Emedan partistyrelsen ser insatser och stöd inför ett
återvändande till det hemland en person tidigare tvingats fly ifrån som en utvecklad del av
flyktinghjälpen ser partistyrelsen dock ingen anledning till att svenska skattebetalare ska stå
för insatser som syftar till att personer ska utvandra i allmänhet.
KIA07 - Tillägg angående assimilering
Motionär
Bertil Malmberg Trosa / 48236
Motionstext
Artikeln 34 i FN:s flyktingkonvention anger i den engelska texten entydigt att det är
"assimilation" som gäller. Texten i första stycket under punkten 6.2 bör därför kompletteras
enligt nedan:
34
att andra meningen i första stycket ges följande lydelse: "Som alternativ förespråkar
Sverigedemokraterna i enlighet med FN:s flyktingkonvention assimilering, som går ut på att
det är invandrarna som ska anpassa sig till det svenska samhället."
Partistyrelsen anser det förvisso vara välkommet med tydligare och bredare resonemang
samt förklaringar av assimilation, inte minst då de senaste decenniernas fokus inom
mottagningsdebatten skapat otydlighet och osaklighet gällande såväl integrations- som
assimilationsbegreppet. Partistyrelsen anser dock att den föreslagna formuleringen riskerar
att tolkas som om Sverigedemokraterna förespråkar assimilation till följd av att FN:s
flyktingkonvention gör det. I stället för motionärens förslag föreslår därför partistyrelsen att
avsnittet om assimilation utvecklas, gärna med hänvisning till hur bland annat FN betraktar
assimilation som en självklar, önskvärd och positiv process.
att textavsnittet om assimilation ska utvecklas så att det inkluderar hänvisningar till hur
bland annat FN använder sig av begreppet.
att med detta anse motionen besvarad.
KIA08 - Samhällsinformation till ALLA som kommer till Sverige
Motionär
Motionstext
Invandringen till Sverige idag består grovt sätt av två huvudgrupper, den ena består av
asylsökande och anhöriginvandring till asylsökande som fått arbetstillstånd. Den andra
gruppen består annan invandring som tex arbetskraftsinvandring och annan
anhöriginvandring.
Gruppen av annan anhöriginvandring består till stor del av s k "kärleksinvandring" det vill
säga kvinnor från fattigare länder som prövar lyckan i ett förhållande med en svenska man.
Dessa kvinnor befinner sig ofta i en redan utsatt situation då dom ofta är i en beroende
ställning till mannen som tog hit dom. Att då denna redan utsatta grupp inte får
grundläggande samhällsinformation när dom studerar svenska på SFI gör deras redan
svåra situation än svårare.
Tidigare fick alla som gick SFI samhällsinformation men detta togs bort då den andra och
större gruppen får detta antingen av, som tidigare Migrationsverket eller som idag av
Arbetsförmedlingen i etableringsprogrammet.
att det återinrättas SFI med samhällsinformation för anhöriginvandrare som inte får deltaga i
arbetsförmedlingens etableringsprogram.
35
Sverigedemokraterna förespråkar redan idag den samhällsorientering som idag erbjuds
inom ramen för etableringsuppdraget bör frikopplas från uppdraget samt göras obligatorisk
och omfatta samtliga som invandrar till Sverige. Alla svenska invånare, oavsett varför de
vistas i landet, ska ha grundläggande kännedom om det svenska samhället samt om sina
rättigheter och sina skyldigheter gentemot detsamma. Fram till dess att så sker uppmuntrar
vi dock kommunala initiativ som syftar till att utveckla och tillgängliggöra samhällsorientering
för fler invandrare än de som idag omfattas. Ett sådant sätt är att precis som motionären
föreslår återinföra samhällsinformation i den SFI-utbildning som ges till anhöriginvandrare.
Partistyrelsen anser dock att det bör vara upp till varje kommun att hitta de för den
kommunen lämpligaste vägarna, inte minst då såväl tillgängliga resurser som
sammansättningen av den enskilda kommunens mottagande påverkar vilka möjligheter
som finns. Därför bör en annan formulering än den som konkret föreslås av motionären
användas.
att föra in förslag om att erbjuda samhällsutbildning även till andra grupper av invandrare
än de som omfattas av etableringsuppdraget i det kommunpolitiska inriktningsprogrammet.
att med detta delvis bifalla motionen.
KIA09 - Tilläggsmotion om utbildning i flickors och kvinnors
rättigheter
Motionär
Christopher Larsson Karlskrona kommun / 55615
Lotta Antman, 65098; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542; Åsa Larsson, 62179;
Susanne Cederholm, 69024
Motionstext
Vi har i hela landet ett stort problem med kulturkrockar mellan unga män av utländsk
härkomst och svenskar, främst på grund av att asylsökande och nyanlända från sina
hemländer har med sig en annan kvinnosyn än den vi har i Skandinavien.
Vi behöver skyndsamt upprätta en utbildningsinsats för att snabbt kunna motverka
övergrepp genom att öka kunskapen hos asylsökande och nyanlända unga män och
kvinnor i hur vårt land fungerar med lagar, förordningar, regler, normer och rättigheter, samt
kanske det viktigaste - deras skyldigheter. Vårt förslag innebär att vi även utbildar tjejerna i
vilka rättigheter de har, till exempel att inte bli ofredade eller värre. I Sverige, i vårt land, är
ett nej ett nej.
att tillföra följande förslagspunkt i slutet på avsnittet 5.1 Förebygga brott:
36
Att kommuner ska anordna en utbildning för alla asylsökande och nyanlända i flickors och
kvinnors rättigheter.
Partistyrelsen delar helt motionärens uppfattning att Sverige drabbas av stora kulturkrockar
som medför värderingsskillnader och konflikter till följd av den ansvarslösa
invandringspolitiken. Partistyrelsen delar även uppfattningen att det är viktigt att ge
nyanlända kunskaper kring det svenska samhället likväl som en orientering i svensk
värdegrund. I nuvarande kommunpolitiska inriktningsprogram står bland annat att
"Kommunerna ska verka för att kunskap om hur barns, ungdomars och kvinnors rättigheter
effektivast kan överföras till människor som har flyttat eller invandrat till Sverige, men som
kan antas ha bristande kunskaper och erfarenheter av svensk rättighetslagstiftning" men en
konkret förslagspunkt om detta saknas. Med en smärre omformulering av motionärens
förslag för att vara i linje med denna text anser partistyrelsen det vara välkommet att
konkretisera behovet av utbildning i programmet.
Ekonomi
KEK01 - Handlingsplan för att minska beroendet av det
kommunala utjämningssystemet
Motionär
Motionstext
Det kommunala utjämningssystemet så som det är utformat idag är problematiskt och
bidrar till att den oansvariga invandringspolitiken kan fortsätta. I grunden bör
utjämningssystemet ses över och begränsas anser motionären. Styrande kommunpolitiker
bör planera sin verksamhet långsiktigt och inte räkna med ekonomiskt stöd från andra
kommuner.
att fjärde förslaget under 3.1 ändras till:
"De enskilda kommunerna ska arbeta fram en handlingsplan för att långsiktigt kunna svara
för sina egna kostnader. Stöd från rikare kommuner ska inte ses som konstant och
villkorslöst".
37
Partistyrelsen är enig med motionären om vikten av ekonomisk hushållning inom
kommunerna. Det kommunala utjämningssystemet, så som det fungerar idag har blivit ett
problem, vilket redan påpekas i inriktningsprogrammet.
Motionärens ändringsförslag består i att lägga till begreppet ”handlingsplan” till texten om
god ekonomisk hushållning och planering. Kommunernas ekonomi regleras idag emellertid
redan genom handlingsplaner, eller ”riktlinjer för god ekonomisk hushållning” som saken
benämns i kommunallagen 8 kap 1 § st. 2 och i övriga regler om budget i samma kapitel.
Tillägget om handlingsplan är i detta sammanhang därför överflödigt eftersom sådan
planering i den ekonomiska hushållningen redan är tydligt inskriven i kommunallagen.
KEK02 - Kostnadseffektivitet bör genomsyra all kommunal
aktivitet
Motionär
Martin Nigals Huddinge / 59941
Motionstext
I avsnitt 3.2 första stycket så uttrycks det att "...skatten inte principiellt måste hållas vare sig
hög eller låg utan ska anpassas efter de faktiska behov som kommunen har för att kollektivt
garantera medborgarna en god offentlig service."
Jag hoppas vi alla kan instämma i att kommunen ska arbeta på ett kostnadseffektivts sätt.
Att "garantera medborgarna en god offentlig service" är synnerligen subjektivt och kan leta
till katastrofala följder om inte kostnadseffektiviteten beaktas.
att stycket kompletteras med lydelse enligt följande:
"...skatten inte principiellt måste hållas vare sig hög eller låg utan ska anpassas efter de
faktiska behoven kommunen har för att på ett kostnadseffektivt sätt kollektivt garantera
medborgarnas en god offentlig service."
Partistyrelsen instämmer med motionären om vikten av en kostnadseffektiv kommunal
förvaltning. Motionären yrkar att texten i avsnitt 3.2 inriktningsprogrammet kompletteras
med ”kostnadseffektivt sätt”, en ansats som partistyrelsen till fullo ställer sig bakom.
Partistyrelsen anser emellertid att tillägget är överflödigt eftersom den principiella vikten av
kostnadseffektivitet redan tydligt påpekas i tredje avsnittets inledning, vars rubrik lyder ”god
ekonomisk hushållning och planering”.
38
KEK03 - Motion om tillägg till 3.1 "ökad effektivitet i den
kommunala verksamheten"
Motionär
Runar Öhman Mjölby / 82612
67229 Andreas Östensson, 69621 Fredrik Bertilsson
Motionstext
Det flesta punkter i avsnittet "3.1 God ekonomisk hushållning och planering" reglerar service
och vilka funktioner kommunerna skall tillhandahålla och i texten beskrivs väl vikten av
hushållning av kommunernas resurser. Däremot saknas beskrivning om vikten av att
verksamheten bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt. De punkter som redan finns under
samma kapitel avhandlar kravet på balans, men balans kan uppnås även med dåligt
effektivitet genom ökade intäkter/skatter. Det finns därför anledning att förstärka detta i
övrigt bra skrivna avsnitt och specifikt påpeka vikten av effektivitet i verksamheten.
att tillföra en ny punktsats till 3.1 med en lydelse motsvarande: "Politiken skall verka för ökad
effektivitet i den kommunala verksamheten".
Partistyrelsen instämmer med motionären om vikten av effektivitet inom kommunal
förvaltning. Motionären yrkar att texten i avsnitt 3.1 inriktningsprogrammet kompletteras
med en skrivning om effektivitet, en ansats som partistyrelsen till fullo ställer sig bakom.
Partistyrelsen anser emellertid att tillägget är överflödigt eftersom den principiella vikten av
effektivitet redan tydligt påpekas i tredje avsnittets inledning, vars rubrik lyder ”god
ekonomisk hushållning och planering”.
KEK04 - Ekonomisk transparens inom kommunen
Motionär
Mattias Bengtsson Ulricehamn / 72377
39
Niclas Sunding 58393, Andreas Exner 90622
Motionstext
Som skattebetalare uppskattar vi alla att våra pengar används väl. Vi är intresserade av att
stat, landsting så väl som kommun handskas med våra skattemedel på ett ansvarsfullt sätt
och göra rätt prioriteringar och satsningar.
För att invånare skall kunna veta detta krävs att kommunen har en ärlig, öppen och
transparent redovisning av kommunens ekonomiska medel och dess verksamheter.
Idag döljs tyvärr många kostnader och prioriteringar i kommunala ekonomier, antingen
bakas kostnader ihop eller så driver kommunen verksamhet via bolag med andra
redovisningskrav, väljer att inte redovisa alla kostnadspunkter, placerar kostnader och
intäkter på fel verksamhetsår eller under fel ansvarsområde, döljer satsningar via krångligt
utformade visioner utan siffror m.m
Allt detta är förekomsten av saker i kommunal budget och redovisningssammanhang som
allvarligt försvårar för kommuninvånare att få insyn i kommunens verksamhet och sådant
skall inte förekomma.
Med andra ord, som kommuninvånare är det idag svårt att få grepp om exakt hur
kommunen använder skattebidragen.
Som Sverigedemokrater är vi däremot måna om att verka på ett sätt som stärker den lokala
demokratin och höjer invånares tilltro till politiken. Vår syn på offentlig ekonomi är att
kommuninvånare skall kunna känna att de kan lita på att deras pengar används på bästa
sätt och även om en kommun tvingas prioritera ska invånare åtminstone kunna se detta
tydligt. Vår syn på kommunens budget är att den tydligt ska visa vilka satsningar och
prioriteringar man valt att göra samt dess kostnader och intäkter, kommunala verksamheter
skall eftersträva att dess verksamhet bedrivs med så mycket transparens som möjligt.
En ekonomi ska med andra ord vara utformad på så sätt att varje medborgare ska kunna
veta hur deras skattepengar används, invånare skall ges möjlighet till insyn i hur politiker
handskas med kommuninvånares pengar och därför krävs det transparens, öppenhet och
ärlighet.
att Sverigedemokraterna i sitt kommunalpolitiska program punkt 3.Ekonomi, för in att en
kommunal ekonomi skall sträva efter, att så långt det är möjligt, ge varje kommuninvånare
möjlighet till insyn samt präglas av transparens och öppenhet.
Partistyrelsen instämmer med motionären om vikten av att medborgare, även utan
specialkunskaper, ska ha insyn i den kommunala hushållningen. Partistyrelsen håller också
med om att det kan vara svårt att få en klar bild av kommunala utgifter i vissa fall. Det är
slutligen viktigt att påpeka att Sverigedemokraterna är ett parti som värnar om, och
uppmuntrar till, allmänhetens deltagande i lokaldemokratin. Partistyrelsen anser därför att
motionen bör bifallas.
40
KEK05 - Minska den kommunala byråkratin för småföretagare
Motionär
Magnus Olsson Malmö stad / 28866
Motionstext
För att öka och stimulera småföretagandet i kommunen är det viktigt att förbättra
kommunens service för småföretagen. Snabba beslut, en vänlig och serviceinriktad attityd
samt en bra framförhållning gentemot de behov potentiella småföretagare efterfrågar. Färre
policydokument, mindre byråkrati och mer förståelse för de behov som finns minskar inte
bara kostnader utan påskyndar även besluten, vilket kommer att främja arbetsmarknaden
positivt.
att kommunen ska göra en översyn av styrdokument, program och andra dokument inom
den kommunala byråkratin och hur man kan slå ihop dem för att minska antalet
policydokument.
I avsnitt 3.3 i det kommunalpolitiska inriktningsprogrammet finns redan idag förslag om att
införa småföretagarcenter, som ska ge stöd och vägledning för mindre företag i kommunen.
I och med detta förslag är det partistyrelsens förhoppning att uppnå de effekter motionären
eftersträvar, men med ännu högre målsättning än det som motionären föreslår.
KEK06 - Stimulera innovations- och produktutveckling
Motionär
Motionstext
Sverige är ett innovationsland, mycket av det välstånd svenska folket har byggt upp beror på
att svenskar är per capita ett av världens mest innovationsskapande folk. Ett stimulerande
innovationsklimat på kommunnivå bidrar till fler företag och ökad sysselsättning.
41
att sista meningen i första stycket under 3.3 ändras till "Det ska därför finnas ett särskilt
småföretagarcenter, vars funktion ska vara att ge stöd och vägledning åt småföretagare och
innovatörer.”
att första förslaget ändras till "Kommunen ska ha ett småföretagarcenter, vars funktion ska
vara att ge stöd och vägledning till småföretagare och innovatörer."
Partistyrelsen ser vikten av att framhäva framtidens innovatörer, företagare och
entreprenörers betydande roll för ett väl fungerande samhälle. Sverigedemokraterna är ett
företagarvänligt parti och ser därför positivt på motionärens önskemål att lägga till
benämningen ”innovatörer” i inriktningsprogrammet. En innovatör kan både vara grunden
till att skapa ett helt nytt företag eller att t.ex. vidareutveckla produkter på industriell nivå.
Även om partiets vision är att kommunala företagscenter ska stödja företag i alla skeden
och särskilt i uppstartsskedet, ser partistyrelsen i likhet med motionären betydelsen av att
kommunerna tar framtidens innovatörer till vara och att man är tydlig med detta. Motionen
bör därför bifallas.
Kultur
KKU01 - Gammeldans i gymnastik- och idrottsundervisning
Motionär
Motionstext
Det är viktigt att levandegöra och behålla det svenska kulturarvet. Ska Sverige och
svenskarna ha någon framtid måste detta uppmuntras mycket mer än dagens
etablissemang gör. Därför är förslaget att de kommunala musik- och kulturskolorna ska
kunna erbjuda undervisning i gammeldans och folkmusik bra. Det bör dock ske på frivillig
basis. I skolan ska eleverna fritt få välja vad de vill göra i enlighet med vad som stipuleras i
läroplanen.
42
att stryka meningen på sidan 43 i fjärde stycket: "I grundskolans gymnastik- och
idrottsundervisning ska gammeldans premieras i de fall dans förekommer."
Partistyrelsen tackar motionären för hans motion och delar motionärens uppfattning om
vikten av att levandegöra och behålla det svenska kulturarvet. En av gammeldansens
viktigaste samhällsfunktioner var att den var just folklig och att många kunde delta. Det var
alltså en källa till gemenskap och samhörighet. En förutsättning för att gammeldansen ska
kunna fylla denna funktion idag är att många lär sig denna kulturyttring. Det går givetvis att
förorda att ”nydans” kan användas istället för gammeldans för att uppnå detta, men då går
man samtidigt miste om kulturarvsaspekten. För att säkra att så många som möjligt kan
dansa gammeldans anser partistyrelsen därför fortfarande att gammeldans ska premieras i
grundskolans idrotts- och gymnastikundervisning. Av denna anledning förslår partistyrelsen
att motionen avslås och att nuvarande formulering ska kvarstå.
KKU02 - Inga skattemedel till destruktiva kulturyttringar
Motionär
Joakim Sjögren Örebro kommun / 66923
Daniel Edström 54759
Motionstext
Det påstås ofta att det är äldre kriminella som hetsar ungdomar i utanförskapsområde att
attackera svenska samhället med stenar och bilbränningar, men man kan fråga sig om det
inte snarare är ett värderingsproblem kopplat till destruktiv förortskultur. Flera av de stora
hiphopbanden i Sverige sjunger texter som uppmanar till bilbränning och stenkastning
samtidigt som de romantiserar våld och droganvändning. Dessa utgör mycket dåliga
förebilder för ungdomar i dessa områden.
Vi sverigedemokrater vill se större inslag av styrning av den offentliga kulturen utifrån vad
som är positiv, konstruktiv och samhällsnyttig kultur. Spridandet av vålds- och drogromantik
och uppmuntrande av attacker mot svenska samhället kan knappast anses vara
samhällsnyttig kultur. Därför bör kommunerna undvika att sponsra kulturarrangemang där
sådan musik framförs. Skattepengar ska inte användas för att underblåsa problemet i våra
förorter.
att under avsnitt 12.1 införa en skrivelse om att kommuner ska ha som uttalad policy att
aldrig stödja kulturarrangemang där vålds- och drogromantisk musik framförs.
43
Partistyrelsen delar motionärens syn på det problematiska i att kommuner sponsrar
kulturarrangemang som underblåser och romantiserar vålds- och droganvändande.
Samtidigt är det partistyrelsens mening att motionärens förslag är något snävt formulerat
och föreslår i stället att en skrivelse förs in om att vidta åtgärder för att undvika att kulturstöd
går till sådana arrangemang som åsyftas. Partistyrelsen vill dock i sammanhanget
poängtera vikten av att särskilja offentligt förekommande kultur, vilken regleras endast av
yttrandefrihetslagar, från offentligt sponsrad kultur, för vilken det kan motiveras att ytterligare
krav ställs.
Demokrati
KDE01 - Belöna kommuninvånare som visat civilkurage
Motionär
Johanna Johansson Falköpings kommun / 48585
Motionstext
Samhället blir otryggare och otryggare, kommunerna måste börja uppmuntra människor
som vågar gå emellan när någon blir utsatt för ett brott, ett bra exempel för att uppmuntra
detta vore om kommunerna inrättade ett särskilt pris för civilkurage.
Det finns mängder med hjältar som aldrig syns och får någon uppskattning för att de t.ex
vittnar om att ett brott begåtts, någon blivit mobbad i skolan eller kanske t.o.m räddat
någons liv.
Få personer inser vilka stordåd man kan göra genom att uppmärksamma relativt enkla
saker eller gå emellan om någon blir illa behandlad. Dom som vågar säga ifrån bör bli
förebilder då dessa personer gör en oerhört stor insats för samhället och bör därför bli
belönade med ett pris för sina goda gärningar.
att visa sin uppskattning för civilkurage genom att inrätta och årligen dela ut ett
civilkuragepris till värdiga mottagare i Sveriges alla kommuner.
Partistyrelsen anser att den förda invandringspolitiken har eroderat tryggheten och
sammanhållningen i det svenska samhället, samt att det kan förefalla som att politiker och
ledande myndighetschefer helt enkelt har gett upp inför denna utveckling. Det är därför
44
mycket viktigt att uppmuntra och slå vakt om den samhällsanda som trots allt finns kvar och
partistyrelsen delar därför även motionärens uppfattning om att civilkurage bör premieras.
Partistyrelsen noterar att liknande förslag redan lagts av sverigedemokratiska ledamöter i
Riksdagen, men uppfattar att motionären avser ett pris som skall instiftas och utdelas på just
kommunal nivå. Partistyrelsen anser därför att förslaget gott kan bifallas och att en skrivelse
i inriktningsprogrammet bör läggas till om att varje kommunförening bör driva frågan om att
instifta ett kommunalt civilkuragepris som årligen delas ut i kommunen.
KDE02 - Resultatet av kommunala folkomröstningar ska alltid
verkställas
Motionär
Motionstext
Riksomfattande som lokala folkomröstningar är ett vitalt inslag i en fungerande demokrati.
Det är därför odemokratiskt att många folkomröstningar som hålls på lokal nivå endast är
rådgivande, det vill säga att politikerna kan gå emot vad en majoritet av medborgarna
beslutar i en folkomröstning. Sverigedemokraterna bör vara tydliga i sin kommunikation
med medborgarna att utfallet efter en genomförd folkomröstning alltid ska verkställas.
att ytterligare ett förslag läggs till under punkt 2.1 som lyder:
"Resultatet av kommunala folkomröstningar ska alltid verkställas."
Det förakt för medborgarna som övriga partier ofta uppvisar på regional och kommunal
samt riksnivå är förkastligt och partistyrelsen har därför förståelse för motionärens förslag.
Partiet har i inriktningsprogrammet sedan tidigare slagit fast att:
”Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala
folkomröstningar, rådslag eller undersökningar.”
Denna formulering bör dock inte skärpas eller göras mer tvingande. Detta på grund av att
medborgarna kan komma att rösta för förslag som inte är möjliga att genomföra eller att
resultatet i folkomröstningen kan komma att strida mot svensk lag eller falla utanför den
kommunala kompetensen att besluta om. I sammanhanget kan för övrigt nämnas att
folkomröstningar på riksnivå inte heller är bindande, varför det dessutom skulle bli
inkonsekvent att införa en sådan ordning på kommunal nivå.
45
KDE03- Bindande Kommunala folkomröstningar
Motionär
Mats E 67428
Motionstext
Den 1 januari 2011 genomfördes en förändring i Kommunallagen i kapitel 5, 23§ andra
stycket och 34a§, som förstärker folkinitiativet. Man höjde antalet namnunderskrifter som
krävdes till 10 % av de röstberättigade, samt gjorde det svårare för fullmäktige att ignorera
det förstärkta folkinitiativet, genom att nu kräva två-tredjedelars majoritet för att stoppa ett
sådant förslag.
Kort sagt, det skulle bli lite svårare att samla in antalet namnunderskrifter, men när man väl
gjort så skulle det samtidigt bli svårare att väl stoppa ett sådant när det väl kom.
Detta är något motionärer tycker är bra, på papper. I Göteborg hölls det en folkomröstning i
samband med de allmänna valen 2014. Valdeltagandet var högt, 72,84% avlade sin röst.
Utfallet i omröstningen blev också tydlig. 43,2% sade ja, medan hela 56,8% röstade nej.
Fullmäktige beslöt att ignorera folkviljan. Och körde över den sidan som "vann" i
folkomröstningen.
Med hänvisning till ovan, anser jag att kommunala folkomröstningar ska vara bindande. Vi
sverigedemokrater utgår från folkets bästa. Låt oss ge tillbaka demokratin till dem som givit
oss mandat att föra deras talan, folket.
att partistyrelsen får i uppdrag att ändra texten i andra punkten under
Sverigedemokraternas förslag i kapitel 2.1 Vitaliserad demokrati – inflytande och
tillgänglighet, så att lydelsen blir att Sverigedemokraterna tycker att kommunala
folkomröstningar ska vara bindande.
Det förakt för medborgarna som övriga partier ofta uppvisar på regional och kommunal
samt riksnivå är förkastligt och partistyrelsen har därför förståelse för motionärens förslag.
Partiet har i inriktningsprogrammet sedan tidigare slagit fast att:
”Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala
folkomröstningar, rådslag eller undersökningar.”
46
Denna formulering bör dock inte skärpas eller göras mer tvingande. Detta på grund av att
medborgarna kan komma att rösta för förslag som inte är möjliga att genomföra eller att
resultatet i folkomröstningen kan komma att strida mot svensk lag eller falla utanför den
kommunala kompetensen att besluta om. I sammanhanget kan för övrigt nämnas att
folkomröstningar på riksnivå inte heller är bindande, varför det dessutom skulle bli
inkonsekvent att införa en sådan ordning på kommunal nivå.
KDE04 - Tilläggsyrkande under punkten 2.1 Vitaliserad
demokrati - inflytande och tillgänglighet
Motionär
Eric Palmqvist Gällivare kommun / 77766
Motionstext
Sverigedemokraterna är ett parti som ofta beskylls för att vara ett "enfrågeparti" eller i vissa
fall för politisk inaktivitet. Vi upplever också en utbredd ovilja från etablerad media att
rapportera om de i många fall mycket välformulerade och kloka motioner som lämnas in till
landets kommuner. Media har en tendens att endast rapportera om sådana motioner som
antingen av etablissemanget kan anses misskreditera oss som parti eller sådana som rör
migrationspolitik som ett led i att understryka att det är den enda fråga vi bemästrar.
Ett led i att öka den politiska transparensen i landets kommuner kan därför vara att aktivt
verka för att alla kommuner öppet skall redovisa samtliga inkomna motioner i ett
lättillgängligt motionsregister på exempelvis kommunens hemsida. Detta för att göra det
tydligt för medborgarna vilka partier som arbetar aktivt med olika frågor och ge en
rättvisande bild av de olika partiernas faktiska politiska bredd. Vidare så kan ett sådant
register, om det görs sökbart, underlätta för såväl media i sin rapportering som exempelvis
studenter som söker information inför skolarbeten etc. att inhämta information om de olika
partiernas politiska visioner och mål.
att följande tillägg görs under Sverigedemokraternas förslag i punkten 2.1:
”Kommunen skall öppet redovisa samtliga inkomna motioner i ett lättillgängligt och sökbart
motionsregister på kommunens hemsida.”
All offentlig makt ska utgå ifrån folket. Härvidlag är det viktigt att medborgarna har insyn i
såväl den lokalpolitiska som rikspolitiska arenan. Riksdagens hemsida tillåter att envar söker
motioner med såväl fritextsökningar som förvalda alternativ. Det förefaller därför rimligt att
samma, eller i vart fall en liknande funktion, finns hos kommunerna. Motionärens förslag
borde dessutom kunna genomföras utifrån de möjligheter och resurser som varje enskild
47
kommun förfogar över, sannolikt genom någon form av koppling till kommunens diarium.
Partistyrelsen vill dock inte förbinda sig till den precisa skrivning som motionären föreslår.
Däremot kommer partistyrelsen att på lämplig plats i programmet införa en skrivelse som
tar fasta på det som motionären anför.
att bifalla motionen med reservation för att den exakta formuleringen som införs kan
komma att ändras.
KDE05 - Inför E-förslag i kommuner
Motionär
Petter Nilsson Umeå Kommunfullmäktige / 69171
Lars Forsgren 77736
Motionstext
"En e-petition eller ett e-förslag är en kort fråga, önskan om åtgärd eller information från en
medborgare till kommunen, landstinget eller regionen. Förslaget läggs ut på hemsidan och
andra medborgare kan stödja förslaget genom att signera förslaget "
– SKL, PROJEKT MEDBORGARDIALOG, E-förslag, Steg för steg
E-förslag är en god idé att införa, det kostar väldigt lite för kommuner att genomföra detta.
Administrationen kan ske parallellt med medborgarförslag, eller som ersättning till. Vi har
sett att färre blir medlemmar i partier runtom Sverige. Lyckligtvis har vi inte det problemet
övriga partier har. Samtidigt är det viktigt att vi slår vakt om folkets röst.
För att den representativa demokratin ska fungera optimalt gäller det att den får stöd av
folket och sakkunniga. E-förslag innebär en god möjlighet för demokratin att fungera bättre,
men det kan även ge politiker en chans att få insikt i frågor de saknar.
Finner två motargument. Det första, att för få använder dator. Det andra, att för få initialt
kommer känna till att e-förslag kommit till.
Väldigt många använder dator idag, successivt som E-förslag kommer ta plats runtom
kommuner kommer de i sig själva bli ytterligare ett skäl till att använda den. Användandet
medför då en demokratisk rättighet.
att Sverigedemokraterna lägger till följande i motivtexten i slutet av avsnittet 2.1 Vitaliserad
Demokrati, "E-förslag är ett viktigt verktyg som kan föra folkets röst närmre politikernas."
att Sverigedemokraterna lägger till följande i sammanfattningen under 2 Demokrati
"Kommunen bör aktivt arbeta för att införa E-förslag .
48
Regeringens demokratiutredning har presenterat ett förslag om medborgerlig förslagsrätt till
Riksdagen, en så kallad folkmotion, som skall utredas. En sådan förslagsrätt, om den blir
aktuell, skulle kunna bli vägledande för hur en liknande funktion skulle kunna se ut i
kommuner och landsting. Även om en E-petition på landstingsnivå, i motsats till en
folkmotion i Riksdagen, inte innebär stiftande av ny lag skulle behandlingen av en E-petition
nämligen medföra att en folkvald församling fattade beslut eller utövade myndighet i
anslutning till dess behandling. Partistyrelsen tror därför att en framtida eventuell folkmotion
kan stå förbild för hur en E-petition skall fungera.
Utredningen förväntas emellertid ta ett par år och Partistyrelsen anser därför att partiet bör
vänta med att driva frågan om E-petition, innan dess resultat presenterats.
att avslå yrkande ett.
att avslå yrkande två.
KDE06 - Motion om diskrimineringsgrunder
Motionär
Patrik Ohlsson Ängelholm / 31214
Johan Wifralius 66977
Motionstext
Kommuners mångfaldsplaner och arbete mot diskriminering grundas idag ofta endast på
diskrimineringsgrunderna i Diskrimineringslag (2008:567). De av EU och FN erkända
diskrimineringsgrunderna, d.v.s. internationell standard för sådana, borde också användas
som grund för kommunalt arbete mot diskriminering. Även dessa ingår i svensk lag,
nämligen Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Bland de diskrimineringsgrunder som finns i den senare lagens 14:nde artikel men som
saknas i den förra, finns börd, förmögenhet och politisk åskådning. Dock saknas ålder och
funktionshinder som diskrimineringsgrunder i den senare, varför kommuners
mångfaldsplaner och diskrimineringsarbete bör grundas på båda lagarna.
att ett åtgärdsförslag införs i inriktningsprogrammet om att kommuners arbete mot
diskriminering bör grunda sig på samtliga diskrimineringsgrunder som nämns i
Diskrimineringslag (2008:567) OCH i artikel 14 Lag (1994:1219) om den europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna.
49
Den sverigedemokratiska utgångspunkten är att samtliga former av diskriminering, det vill
säga otillbörlig särbehandling på grund av personliga förutsättningar, bör vara förbjuden.
Självklart ska kommunens arbete mot diskriminering grunda sig även de i internationellt
erkända diskrimineringsgrunderna såsom politisk tillhörighet. Eftersom EKMR redan är en
del av svensk lag såsom motionären lyfter fram bör detta redan vara gällande. Samtidigt är
det självklart viktigt att ingen ska missbruka sin rätt att inte bli diskriminerad för att i sin tur
diskriminera någon annan.
KDE07- Insynsplatser bör vara arvoderade
Motionär
Gary Aelius Sundbybergs stad / 58579
Motionstext
Arvoderade insynsplatser ökar chanserna att dom besätts av lämpliga personer.
att texten på sidan 6
"Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige ska ha rätt till insynsplatser i styrelse,
nämnder och beredningar."
ersätts med
"Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige ska ha rätt till arvoderade insynsplatser i
styrelse, nämnder och beredningar."
Sverigedemokraterna är ett folkrörelseparti och har i sin skara av sympatisörer och ideellt
arbetande personer en mängd olika personer med breda och varierade erfarenheter och
kunskaper. Partiet har vidare växt enormt under senare år och med den nya organisationen
på plats och med hjälp av alla hårt arbetande personer tror partistyrelsen att den
personbrist vi dragits med fram till nu alltjämt kommer att minska, för att till slut helt
upphöra. Sverigedemokraterna har vidare gjort sig känt för sina oegennyttiga folkvalda och
vi driver ständigt frågan om minskade arvoden och bidrag till politiska partier. I det
kommunalpolitiska programmet fastslås till exempel att partistödet skall hållas på en låg
nivå samt att antalet hel- och deltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän inte ska
vara fler än vad som är försvarbart med avseende på arbetsbörda och ekonomi.
50
KDE08 - Demokratiberedning
Motionär
Motionstext
2.1 Vitaliserad demokrati – inflytande och tillgänglighet
”Hur kan kommuninvånarna känna sig mer delaktiga i beslutsprocessen? Hur kan dialogen
med och mellan medborgarna förbättras? Det finns ett fåtal kommuner i Sverige som
kommit mycket långt i sitt arbete med att vitalisera den kommunala demokratin. Öppna
nämndssammanträden, medborgarkontor, allmänhetens frågestund, politikercaféer,
rådslag, folkomröstningar och medborgarförslag är några konkreta exempel. Konceptet edemokrati öppnar för nya möjligheter till medborgarinflytande genom olika IT-lösningar för
tillgänglighet och diskussion.”
Att under "Sverigedemokraternas förslag:" tillägga att; Kommunen skall tillsätta en
Demokratiberedning med partirepresentation, dvs. en representant från varje politisk folkvalt
parti som bereder beslut om rena demokratiska frågor, deltagande vid paneldebatter,
partirepresentation vid kommunala event mm.
att Sverigedemokraterna verkar för att det finns en Demokratiberedning i varje kommun.
Partistyrelsen delar visserligen motionärens uppfattning om att frågan är viktig men vill inte
låsa fast kommunföreningarna i en skrivning som formaliserar hur medborgarinflytandet
skall utövas. Olika kommuner kan ha olika förutsättningar och redan inarbetade forum eller
kanaler för ökat medborgarinflytande. Det kommunalpolitiska programmet innehåller därtill
ett flertal konkreta förslag som syftar till att kommuninnevånarna skall bli mer delaktiga i
beslutsprocesserna. Av dessa kan till exempel nämnas att kommunen ska ha en
handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras, att kommunen ska vara öppen
för medborgarförslag och att en demokratisk utgångspunkt ska genomsyra all kommunal
verksamhet.
KDE09 - Politisk acceptans – en fråga om demokrati och
rättssäkerhet
51
Motionär
Christina Vallsten Sundsvalls Kommun / 77144
Motionstext
Det är en tydlig bild idag ute bland en stor del av befolkningen att man får behandla
oliktänkande respektlöst och diskussioner mellan partitillhörigheter urartar, än värre är att
det existerar inom våra myndigheter.
Det finns en risk att den enskilda individen behandlas orättvist och fördomsfullt utifrån
partitillhörighet. Det finns exempel på det och vi måste kraftfullt agera, en förutsättning för
demokrati och rättssäkerhet är att alla behandlas lika men får tycka olika, utan att straffas
genom att få en bild över sig som en sämre människa och på så vis i underläge direkt. I
kontakt med myndighet kan det få ödesdigra konsekvenser. T ex i kontakt med
socialtjänsten i en familjeutredning, om ena parten är t ex Sverigedemokrat så ifrågasätts
det hur det upplevs för barnen.
I Sverige råder demokrati och jämställdhet idag, och vi måste se till att det gäller fullt ut,
även i helhet inom politiken.
att ge kommunerna i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur kommunerna kan
genomföra utbildning och förebyggande arbete för politisk jämställdhet.
att Kommunerna i de fall där politiska åsikter uppmärksammas negativt eller positivt
ifrågasätter detta och ger de berörda en reprimand.
Inledningsvis kan vi konstatera att det kommunalpolitiska programmet idag innehåller ett
flertal konkreta förslag vars syfte är att just stärka politisk jämställdhet. Av dessa kan till
exempel nämnas att kommunen ska ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin
ska vitaliseras, att kommunen ska vara öppen för medborgarförslag och att en demokratisk
utgångspunkt ska genomsyra all kommunal verksamhet. Dessa förslag syftar delvis till att
komma tillrätta med den problematik som motionären beskriver. I övrigt gäller enligt svensk
grundlag att all offentligt verksamhet skall genomsyras av allas likhet inför lagen och att
endast saklighet och lämplighet skall var avgörande vid alla typer av myndighetsutövning.
Det som motionären eftersträvar torde således vara tillfredsställt genom redan befintlig
lagstiftning. När det gäller övriga fall där åsikter uppmärksammas på olika sätt torde detta
falla under gängse grundlagsbestämmelser om yttrandefrihet.
att yrkande ett skall anses besvarat.
KDE10 - Bidrag till icke-demokratiska och våldsbejakande
organisationer
52
Motionär
Motionstext
Vi har under ett flertal år, kunnat återkommande se hur anti-demokratiska och
våldsbejakande organisationer har kunnat erhålla offentliga stöd. Detta trots att dessa
föreningar inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper såsom yttrandefrihet,
mötesfrihet och jämlikhet.
Föreningar och organisationer som har kopplingar till extremism, terrorism eller på annat
sätt våldsbejakande synsätt får och ska aldrig stödjas.
Därför måste det säkerställas att offentliga bidrag enbart går till föreningar som har ett
huvudsakligt syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt
samhälle. Föreningar som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive
principerna om frihet och alla människors lika värdighet.
att kommunala bidrag enbart ska kunna gå till föreningar som har ett huvudsakligt syfte
som är förenligt med det demokratiska samhällets värderingar.
Partistyrelsen delar i hög grad motionärens uppfattning. De skattemedel som kommunen
har att förvalta ska inte gå till att understödja antidemokratiska och/eller våldsbejakande
organisationer. I den mån kommuner väljer att bidra till olika former av föreningsverksamhet
bör de således också ställa upp krav på respekt för grundläggande demokratiska idéer och
värderingar.
KDE11 - System med kommunala stadsdelsnämnder
Motionär
Motionstext
53
I förslaget till kommunpolitiskt program står det på sidan 7, första stycket , andra meningen
att systemet med kommunala stadsdelsnämnder ska avvecklas. Formuleringen är för
kategoriskt skriven. Det bör finnas möjlighet för kommunerna att se över och vid behov
minska antalet stadsdelsnämnder. Man kan komma fram till att det fortfarande behövs
stadsdelsnämnder för att behålla närdemokratin. Därför föreslås formulering med större
valfrihet.
att aktuell mening får följande lydelse: "Antalet kommunala stadsdelsnämnder bör
minimeras och ersättas med centrala facknämnder i möjligaste mån."
Partistyrelsen är fortsatt av uppfattningen att ett system med tematiskt sammansatta
nämnder generellt sett är att föredra. Studier, bland annat en av David Karlsson från
Göteborgs universitet (”SDN-reformen och Göteborgarnas nöjdhet med demokrati och
service.”) har även visat att medborgarna inte blivit nöjdare med stadsdelsnämnder. Med
detta sagt krävs emellertid respekt och förståelse för att omständigheterna ser olika ut från
kommun till kommun, samtidigt som den kommunala självstyrelsen utgör ett
grundläggande fundament i den svenska rättsordningen. Så emedan partiets generella
inställning kvarstår kan det finnas fog för en något mindre kategorisk formulering, med
utgångspunkt i vad motionärerna anför.
KDE12 - Politik på lika villkor (kapitel 2.2)
Motionär
Jörgen Fogelklou 59316, Lars Hansson 50134, Stefan Falktorp 47590, Staffan Levinsson
47548, Jimmy Ståhl 60078
Motionstext
Storleken på Sveriges kommuner varierar mycket och behoven och resurserna styrs mycket
av invånarantalet.
I valet 2014 fick SD 6 mandat i Göteborg. Detta medförde även att vi fick ett heltidsarvoderat
kommunalråd och 4 heltidsarvoderade tjänstemän. Vi har nu möjlighet att lägga mer tid och
kraft på att lägga egna kommunala budgetar. Även motionerandet i fullmäktige har ökat
drastiskt. Genom att vi har yttrande och yrkanderätt i kommunstyrelsen har vi kunnat lägga
många förslag, som även legat till grund för delar av budgetarbetet.
54
Hade vi inte haft så många politiska tjänstemän i Göteborg hade risken ökat för att vi fått ett
tjänstemannastyre. På grund av den mängd handlingar man måste sätta sig in i för att fatta
väl avvägda beslut, är behovet av politiska tjänstemän stort.
I inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik avsnitt 2,2 påstås det
" Jämfört med för några decennier sedan har det dessutom blivit vanligare med hel- och
deltidspolitiker med tillhörande politiska tjänstemän i kommunerna, vilket ytterligare ökar
klyftan mellan politiker och väljare."
SD Göteborg håller inte med om att klyftorna ökar. Genom att vi har 5 heltidsanställda har vi
fått mer inflytande och lärt oss mycket om kommunens organisation och ekonomi. Vi
kommer att gå stärkta in i valrörelsen 2018.
Det som behövs är att sköta kommunen på ett effektivt sätt och undvika onödigt arbete som
inte genererar något mervärde. Personalen, inklusive den politiska ledningen ska
dimensioneras utifrån kommunens behov.
att stycket: " Jämfört med för några decennier sedan har det dessutom blivit vanligare med
hel- och deltidspolitiker med tillhörande politiska tjänstemän i kommunerna, vilket ytterligare
ökar klyftan mellan politiker och väljare. Partierna finansierar sin verksamhet genom
vidlyftiga, kommunala partistöd som beräknas på ett sätt så att de redan stora partierna
gynnas"
ersätts med:
”Storleken på Sveriges kommuner varierar mycket och behoven och resurserna styrs mycket
av invånarantalet. Det som behövs är att sköta kommunen på ett effektivt sätt och undvika
onödigt arbete som inte genererar något mervärde. Personalen, inklusive den politiska
ledningen ska dimensioneras utifrån kommunens behov.”
Partistyrelsen anser att frågeställningen är relevant och att motionärerna tar fasta på en rad
viktiga omständigheter. Kärnan i partiets kritik har alltid varit att nuvarande system är
utformat så att det till stor del gynnar det redan befintliga politiska etablissemanget på
bekostnad av folkligt inflytande. Att helt stryka den text som problematiserar tendenser till att
använda skattemedel till att gynna politiker snarare än den politiska verksamheten anser
partistyrelsen vara att gå ett par steg för långt. I stället föreslår partistyrelsen en längre
formulering som utgår från såväl befintlig skrivning som det förslag motionärerna lägger
fram, enligt nedan.
”Jämfört med för några decennier sedan har det dessutom blivit vanligare med hel- och
deltidspolitiker med tillhörande politiska tjänstemän i kommunerna, vilket kan öka klyftan
mellan politiker och väljare. Partierna finansierar i vissa fall sin verksamhet genom vidlyftiga,
kommunala partistöd som beräknas på ett sätt så att de redan stora partierna gynnas.
Storleken på Sveriges kommuner varierar dock mycket och behoven och resurserna styrs
mycket av invånarantalet. Det som behövs är att sköta kommunen på ett effektivt sätt och
55
undvika onödigt arbete som inte genererar något mervärde. Personalen, inklusive den
politiska ledningen ska dimensioneras utifrån kommunens behov.”
Skola och utbildning
KSU01 - Ändringsyrkande under punkten 8.1 Lärande i skolan
Motionär
Motionstext
Många är de elever som av en eller annan anledning upplever att de behöver hjälp med
skolarbetet. Detta kan bero på sociala faktorer så som oro i hemmet, trångboddhet och
liknande men också på grund av bristande engagemang eller bildningsgrad hos den eller
de familjemedlemmar som bär ansvaret för barnets skolgång.
Oaktat vilka skäl som ligger bakom elevens upplevda behov av hjälp med läxorna är en
formulering som utgår ifrån huruvida eleven KAN få hjälp med läxläsning i hemmet olycklig.
Det är min övertygelse att det förekommer en rad fall där sådan hjäl KAN fås i hemmet men
där det av en eller annan anledning inte är lämpligt pga. exempelvis sociala
omständigheter.
"Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet ska erbjudas sådant stöd av skolan."
ändras till:
"Elever som upplever att fungerande eller tillräcklig hjälp med läxläsning inte kan erbjudas i
hemmet ska erbjudas sådant stöd av skolan."
under Sverigedemokraternas förslag i punkten 8.1.
Partistyrelsen tackar motionären för hans ändringsförslag. Partistyrelsen ser läxor som en
mycket viktig del av lärandet och anser - precis som motionären - att det är viktigt att elever
som av någon anledning inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet erbjuds sådant stöd av
skolan. Partistyrelsen anser dock att nuvarande textlydelse är tydlig och klar och på intet sätt
56
riskerar att exkludera elever som har behov av hjälp med läxläsning. Utifrån ovanstående
resonemang anser partistyrelsen att motionen bör avslås.
KSU02 - Revidering av text och förslag i kapitel 8 så att synen
på skoluniform beaktas
Motionär
Motionstext
Under Sverigedemokraternas landsdagar 2015 beslutades att partiet skall verka för
införandet av skoluniformer i Sverige. Detta beslut återspeglas inte alls i kapitel 8. "Skola och
utbildning" Vare sig i brödtexten eller under "Sverigedemokraternas förslag" i samma
kapitel. Något som givetvis är en brist sett utifrån de beslut som tidigare fattats av
landsdagarna.
att omarbeta såväl brödtext som förslag i kapitel 8. "Skola och utblidning" så att texten även
omfattar landsdagarnas tidigare beslut om att Sverigedemokraterna skall verka för
införande av skoluniform.
Partistyrelsen tackar motionären för hans motion, och ger motionären rätt angående att
texten i programmet ännu icke är uppdaterad med beslut fattade på landsdagarna 2015.
Partiets förslag om skoluniform kommer implementeras i det kommunpolitiska programmet
och i vårt framtida skolpolitiska program.
KSU03 - Tilläggsyrkande under punkten 8.3 Valfrihet, ansvar
och medbestämmande
Motionär
Motionstext
I egenskap av ett socialkonservativt parti har Sverigedemokraterna en försiktigt positiv syn
på privata alternativ inom skolväsendet. Det positiva med privata alternativ, så som ökad
57
konkurrens och valfrihet beträffande pedagogik får aldrig ske på bekostnad av
utbildningens kvalitet eller att avkall eller avsteg görs från utbildningsplan eller svenska
normer och värderingar. Detta fastslås också i brödtexten i programmet.
Lika viktigt är det att stävja privata aktörers möjlighet till profitering genom att göra avkall på
exempelvis personal inom exempelvis skolhälsovård eller lokaler så som skolbibliotek eller
andra gemensamma lokaler av icke försumbar betydelse i en skolmiljö.
"Aktörer inom friskolan får heller inte skapa sig konkurrensfördelar genom att göra avkall på
sådana personalgrupper eller sådana gemensamma lokaler som inte kan anses vara av
försumbar betydelse för det pedagogiska arbetet och miljön."
förs till slutet av brödtexten under punkt 8.3.
Partistyrelsen tackar motionären för hans förslag och håller med om att det inte är
acceptabelt att en privat aktör sänker/vill sänka kvaliteten på undervisningen i en skola för
att verksamheten på så sätt ska kunna ge en större vinst.
Avseende tillgången till skolhälsovård, skolbibliotek och övriga lokaler som behövs för att
kunna bedriva utbildning, är detta idag reglerat i skollagen (2010:800) 2 kap 2§, 2 kap. 35 §
och 2 kap. 36 § samt dess förarbeten. Kommun- och landstingskonferensen syftar
emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna
att driva på kommunoch landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr
avslås, då frågan kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att
besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande
motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk
nivå debatteras och beslutas.
KSU04 - Ändringsyrkande i brödtexten under 8.1 Lärande i
skolan
Motionär
Motionstext
Den pedagogiska miljön har tyvärr i vissa fall kommit att bli en arena för politisk påverkan av
våra barn vilket inte är avsikten eller önskvärt. Skolbarn står i en beroendeställning till den
pedagogiska personalen som åtnjuter ett stort inflytande över elevernas
kunskapsinhämtande och evaluerande av fakta och information.
58
Vuxenvärlden med såväl föräldrar som pedagogisk personal har ett stort ansvar för att lära
våra bar ett kritiskt tänkande och ett sunt förhållningssätt till information och hur man formar
egna åsikter utifrån de fakta som finns att tillgå.
Utbildning skall vara neutral och stimulera eleverna till att lära, dra slutsatser och forma sina
egna prioriteringar och värderingar utan att bli matade med ett visst politiskt budskap som
tilltalar läraren i fråga.
Detta bör således tydligare framgå av brödtexten under 8.1.
att den sista meningens lydnad i stycke tre under 8.1 Lärande i skolan ändras från:
"Demokratins betydelse ska betonas och det ska helt vara upp till eleverna att utan påverka
själva bilda sina egna politiska uppfattningar, oavsett ålder."
till:
" Demokratins betydelse för vårt samhälle skall betonas och kritiskt tänkande och egna
slutsatser och uppfattningar skall uppmuntras utan påverkan från den pedagogiska
personalen oavsett elevens ålder."
Partistyrelsen tackar motionären för hans förslag till ändring. Partistyrelsen anser dock att de
tillägg som motionären vill göra finns implementerade i den redan befintliga textens
enskilda stycken samt i dess andemening. Partistyrelsen anser därför inte att en förändring
är nödvändig.
KSU05 - Sverigedemokraterna bör inte driva frågan om
könssegregerad gymnastikundervisning
Motionär
Gary Aelius Sundbybergs stad / 58579
Motionstext
Jag anser att vi ej bör driva frågan om könssegregerad gymnastikundervisning av
betygsskäl. Betygsskäl kan användas som svepskäl, när syftet egentligen är religiöst.
Könsuppdelning när det behövs, t ex inom bollsporterna, sker redan i stor utsträckning.
att följande text på sidan 29:
"I själva idrottsundervisningen bör skolan ha möjlighet att skilja pojkar och flickor åt, detta
som ett led i att försöka minska den sneda betygsfördelningen mellan pojkar och flickor.
59
Dock ska könsfördelning av religiösa skäl, t ex under simundervisning inte tillåtas då detta i
grunden är en segregerande åtgärd."
ersätts med
”Könsuppdelning av religiösa skäl, t ex under simundervisning ska inte tillåtas."
Partistyrelsen tackar motionären för dennes förslag och motion. Betygssättning är en av de
viktigaste uppgifterna för en lärare och något som alla lärare ska klara av – utan att behöva
dela upp pojkar och flickor i olika grupper. Eventuell kompetensbrist gällande detta moment
anser partistyrelsen därför löses genom utbildning av lärare, inte könsuppdelning av elever.
Partistyrelsen delar därför motionärens syn om att texten bör revideras.
KSU06 - Lokalt tillagad skolmat
Motionär
Jörgen Grubb Malmö / 33695
Motionstext
I många kommuners skolor ser vi att maten har kommit på undantag och fått utstå
besparingar.
Dagens skolmat tillverkas ofta i centrala storkök och levereras som hel eller halvfabrikat till
respektive skola. Då maten utgör en viktig del för elevers välmående, trivsel och fysik, anser
jag att man ska utrusta skolorna med tillagningskök samt anställa kockar på skolorna.
att i Inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik, kapitel 8 - Skola och
utbildning, göra följande tillägg:
Skolor ska erbjuda lokalt tillagad skolmat av hög kvalité.
Partistyrelsen anser att motionären lyfter en viktig fråga. Partistyrelsen är vidare helt enig
med motionären om vikten av att elever får vällagad, välsmakande och näringsrik mat, inte
minst för att eleverna ska ha ork nog att klara av att prestera goda skolresultat. Dessbättre
har Sverigedemokraterna redan idag ett färdigt och budgeterat förslag (riksdagsmotion
2015/16:1847 En skola i världsklass, under rubriken ”Ett hållbart samhälle”) som väl
överensstämmer med motionärens idéer och som partistyrelsen därför anser bör
implementeras i våra skol- och kommunpolitiska program.
60
KSU07 - Sommarskola
Motionär
Mattias Krant 57937
Motionstext
Gällande Gymnasial kunskapsnivå.
I dagsläget finner vi att många elever brister i kunskaper, ett resultat av den havererade
skolpolitik som förts. Att många elever går ut grundskola utan gymnasiebehörighet.
Vi vill att kommunen erbjuder sommarskola för elever åk 8-9, öppen för såväl elever som
behöver höja kunskapsmål samt för dem som befinner sig under målen.
Sommarskola skulle kunna bli en av de åtgärder som behövs då många duktiga elever inte
når sin fulla kunskapsnivå innan det är dags för gymnasial nivå.
Att öppna upp för dialog mellan gymnasie och högstadiet leder till att eleven får en chans
istället för som idag ett faktiskt misslyckande utan en chans att kunna läsa ikapp vissa
ämnen inom rimlig tid. Genom att erbjuda elever sommarstudier ger vi dem som vill en
verklighetsförankring om vad som krävs för att inte misslyckas och kanske välja om sina val.
att Sverigedemokraterna skall verka för att ska erbjuda sommarskola för alla elever.
Partistyrelsen delar motionärens åsikt om att den förda skolpolitiken har misslyckats, med
fallande resultat som följd.
Målgruppen idag för lovskolorna är elever som inte har nått eller riskerar att inte nå
kunskapskraven för betyg E i ett eller flera ämnen. Motionären föreslår att denna målgrupp
ska breddas och kunna omfatta även de som vill höja sin kunskapsnivå. Partistyrelsen
befarar att ett förslag likt det från motionären skulle kunna göra att tillströmningen av elever,
som endast vill höja sin kompetensnivå, skulle riskera att bli alltför omfattande och få som
följd att kostnaderna skulle öka alltför mycket för denna typ av undervisning.
Partistyrelsen ställer sig vidare skeptisk till lovskolan som sådan: att en elev på några få
sommarveckor ska lyckas uppnå det som han eller hon har misslyckats med under ett helt
läsår, bedömer partistyrelsen nämligen vara mycket svårt. Partistyrelsen anser att det istället
är viktigare och bättre att genomföra de skolpolitiska förslag som partiet redan driver,
exempelvis att förbättra lärarutbildningen, fortbilda befintliga lärare enligt ett
certifieringssystem och att anställa fler kuratorer och administrativ personal – så att lärarna
61
ges möjlighet att lägga mer tid på undervisning och kunskapsförmedling än vad de gör idag
(se riksdagsmotion ”En skola i världsklass” motion 2015/16:1847).
KSU08 - TBC-Vaccin till elever inom barnomsorg och skola
Motionär
Eric Palmqvist Gällivare / 77766
Anders Anderberg 73188
Motionstext
Den dödliga infektionssjukdomen tuberkulos (TBC) har tidigare betraktats som utrotad i
Sverige varför vaccin mot TBC inte längre ingår i statens vaccinationsprogram.
Sverige har dock under senare år utsatts för en kraftig flyktingvåg och hundratusentals
individer från länder där TBC är förekommande har nu Sverige som sin temporära eller
permanenta hemvist. Bland dessa individer har det kunnat påvisas TBC-smitta och i enstaka
fall har man också kunnat konstatera att smittöverföring har skett.
Man har också funnit flera fall av latent TBC på boenden för asylsökande och
ensamkommande flyktingbarn. Latent TBC smittar emellertid inte men kan när som helst
utvecklas till aktiv - och i allra högsta grad smittsam - TBC.
I kommuner med en hög grad av flyktingmottagande och i kommuner där TBC-smitta
kunnat påvisas bland flyktingar i sådan ålder att de förekommer inom barnomsorg eller
skola bör man därför erbjuda samtliga barn och elever vaccination mot TBC för att motverka
eventuell smittspridning. Då det råder skolplikt i Sverige och kommunerna är huvudmän för
landets skolor är det också kommunerna som bär det yttersta ansvaret för barnens och
elevernas hälsa och säkerhet under den tid de nyttjar barnomsorg eller befinner sig i skolan
varför ett sådant vaccinationsskydd är en kommunal angelägenhet i väntan på att det
utreds om TBC-vaccin åter skall ingå i statens vaccinationsprogram.
att Sverigedemokraterna driver en linje som innebär att alla kommuner ska erbjuda TBCvaccin till alla barn inom barnomsorg och skola som riskerar att komma i kontakt med TBCsmitta.
Partistyrelsen delar motionärens åsikt att det är angeläget att kommunerna erbjuder TBCvaccin till alla barn inom barnomsorg och skola som riskerar att komma i kontakt med TBCsmitta. Med det sagt är det naturligtvis partistyrelsens förhoppning att det kommer att vara
möjligt att motverka risken för viruskontakt på ett ännu tidigare stadium, detta genom ett
62
framtida kraftigt minskat flyktingmottagande till Sverige, samt obligatoriska
hälsoundersökningar för nyanlända flyktingar, vilka båda är förslag som
Sverigedemokraterna driver på riksnivå.
KSU09 - 8.4 Ett hållbart samhälle
Motionär
Motionstext
Under rubrik 8.4 Ett hållbart samhälle kan man inte utläsa någonstans fruktens betydande
roll. Fruktens goda egenskaper tappas bort bland näringsinriktade måltider. Med ökad
rörlighet krävs ochså fruktens goda hjälp. Det sägs att en frukt om dagen håller doktorn
borta. Idag får inte skolorna ta emot frukt från föräldrar medverkat av exempelvis äpplen för
att ge till skolbarnen, då det inte skett en upphandling. Vi vill se att vi sverigedemokrater
arbetar för att "frukt är godis" är ett mer naturligt inslag än energidrycker som "monster" och
"redbull".
att frukt skall vara ett naturligt inslag i skolans vardag.
Partistyrelsen anser att det är viktigt att skolmaten har ett högt näringsvärde och att den ska
vara gratis. I nuvarande kommunpolitiska inriktningsprogram står det därför ”Vi bör vidare
sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara svensk och
närproducerad, gärna ekologiskt framställd och helt gratis för eleverna, vilket ska gälla
elever i såväl grund- som gymnasieskola.”. Denna formulering anser partistyrelsen bör vara
tillräcklig för att tillgodose motionärens intentioner, utan att detaljstyra frågor som rör
skolmaten åt huvudmannen.
KSU10 - Tillägg av nytt avsnitt avseende samhällsorientering för
nyanlända och asylsökande elever
Motionär
Christer Erestål Danderyd / 71048
63
Gustaf Lagerkrantz
Motionstext
I princip alla svenska kommuner har de senaste åren kraftigt ökat sitt mottagande av
nyanlända och asylsökande barn.
Det ökade mottagandet har medfört stora utmaningar i den kommunala skolverksamheten
då i princip alla nyanlända och asylsökande barn har rätt till att gå i skola enligt skollag
(2010:800).
En av kommunernas viktigaste uppgifter har varit, och kommer att fortsätta att vara inom
överskådlig tid, att tillse att den ordinarie skolan och övriga elever påverkas så lite som
möjligt i sin undervisning och övrig skolmiljö (trygghet, ordning etc.) av det ökade
mottagandet och se till att kontakterna mellan nyanlända och asylsökande elever och övriga
elever blir så friktionsfria som möjligt.
På sikt bör den ordinarie skolan skyddas genom inrättandet av en särskild
förberedelseskola för nyanlända och asylsökande elever ("Nya Förberedelseskolan") som är
separat från den ordinarie skolan.
Realistiskt sett så kommer det dock att ta relativt lång tid att införa den Nya
Förberedelseskolan i dess fulla form. Det är ett omfattande arbete för kommunerna och det
nuvarande parlamentariska läget sätter begränsningar. Samtidigt så finns det behov för
kommunerna att agera omedelbart för att skydda den ordinarie skolan.
Ett sätt för kommunerna att genomföra relativt snabba, men effektiva, reformer är att stärka
samhällsorienteringen för nyanlända och asylsökande skolelever.
Genom att införa obligatorisk grundläggande samhällsorientering för nyanlända och
asylsökande elever som genomförs innan påbörjad skolgång (oavsett om skolgången
påbörjas i förberedelseklass eller ordinarie klass) som särskilt fokuserar på grundläggande
principer för hur svenska samhället fungerar (bl.a. vad gäller jämlikhet och kvinnans roll) och
hur den svenska skolan fungerar (ordningsregler etc.), så kan kommunerna öka
möjligheterna till en friktionsfri skolstart eftersom de nya eleverna då förstår
förutsättningarna från dag 1 i skolan.
Den grundläggande samhällsorienteringen bör hållas på en plats utanför den ordinarie
skolan och avslutas med ett skriftligt prov. Vid icke-godkänt resultat skall den ansvariga
skolan ta fram en handlingsplan för eleven ifråga. Att gå längre än så torde inte vara möjligt
med nuvarande lagstiftning.
Kommunerna kan dessutom ytterligare stärka samhällsorienteringens roll genom att införa
[obligatorisk] samhällsorientering som ett eget ämne i (i) förberedelseklasserna i årskurs 6-9
och (ii) alla individuella studieplaner för elever vid kommunala gymnasieskolor som läser
introduktionsprogrammet språkintroduktion. Godkänt resultat på avslutande tentamen skall
i möjligaste mån krävas innan eleven kan flyttas över till en ordinarie klass.
Förhoppningsvis kan införandet av obligatorisk samhällsorientering i den kommunala
skolundervisningen ett första steg på vägen mot införandet den Nya Förberedelseskolan.
64
att en ny punkt 8.6 " Nyanlända och asylsökande skolelever", enligt bifogat, läggs till i
"Inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik – 2016".
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om den utmaning som den svenska skolan
står inför, inte minst efter det senaste årets stora inflöde av nyanlända flyktingar.
Partistyrelsen förstår dessutom intentionen med motionen och tycker att den har intressanta
inslag – som kan komma att användas i partiets framtida arbete inom det skolpolitiska
området.
Partistyrelsen anser dock inte att motionärens förslag om införande av samhällsorientering, i
sin nuvarande utformning, kommer att ge tillräcklig effekt för att kunna lösa de problem som
tas upp i motionen. För att lyckas med det anser partistyrelsen att det krävs mycket större
och mer omfattande insatser, exempelvis införande av just en förberedelseskola, såsom
motionären också nämner.
KSU11 - Motion avseende omformulering av begreppet
"terrorutövande trosuppfattningar"
Motionär
Runar Öhman Mjölby / 82612
67229 Andreas Östensson, 69621 Fredrik Bertilsson
Motionstext
I avsnitt 8.2 Trygg i skolan står det i en av punktsatserna att "Skolan ska upparbeta en
handlingsplan för hur rekrytering till extrema terrorutövande trosuppfattningar ska
undvikas."
Terror kan utövas av andra rörelser än religiösa sådana. Det finns ingen anledning till att
skolans arbete skulle begränsas endast till religiösa terrorrörelser. Det kan också ge onödigt
vatten på våra motståndares kvarnar som skulle tolka det som att vi specifikt riktar oss mot
islam och inget annat. Terrorism och övrig våldsbejakande extremism är förstås lika illa
oavsett vem som är utövaren.
att omformulera nuvarande skrivning till en lydelse motsvarande "Skolan ska upparbeta en
handlingsplan för hur rekrytering till terrorutövande rörelser och övrig våldsbejakande
extremism ska undvikas."
65
Partistyrelsen delar motionärens syn om att terrorism kan utföras av andra än religiösa
terrorrörelser, vidare tycker partistyrelsen att tillägget om våldsbejakande extremism är bra.
Dock vill partistyrelsen lägga till ytterligare text till motionärens förslag. Fetmarkerad text är
partistyrelsens förslag till ytterligare texttillägg:
"Skolan ska utarbeta en handlingsplan för hur rekrytering till religiösa och andra
terrorutövande rörelser och övrig våldsbejakande extremism, ska undvikas."
att delvis bifalla motionen, genom att revidera programmet i enlighet med partistyrelsens
förslag ovan.
KSU12 - Självförsvar i skolan
Motionär
Jan Svensson Åtvidaberg / 70713
Bertil Jonsson 53903 Richard Svensson 62661
Motionstext
Bakgrund: Enligt en undersökning som gjordes 2014 har forskare från Linköping och Lunds
universitet i en studie på uppdrag av Stiftelsen Allmänna Barnhuset som är en statlig stiftelse
genomfört en enkätundersökning på 171 gymnasieskolor. 5873 gymnasieelever deltog i
undersökning som finansierades av regeringen. Man har då kommit fram bl.a till att så
mycket som 22,2 % av tjejerna har utsatts för ett fysiskt övergrepp. Med anledning av detta
så anser vi att man redan i grundskolan skall få möjligheten att lära sig självförsvar för att
motverka eventuella fysiska övergrepp. Dessa kurser kan man lämpligtvis införa under
elevens val.
att Sverigedemokraterna skall arbeta för att införa självförsvar som tillval i grundskolan.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att skolan blivit otryggare. Partistyrelsen
anser dock inte att det är skolans uppgift att utbilda i just självförsvar, utan anser att det är
något som andra aktörer i samhället är bättre lämpade för att bedriva utbildning i.
Partistyrelsen befarar även att denna typ av utbildning snarare skulle riskera att trissa upp
stämningen och minska tryggheten i skolan, än motsatsen. Även om motionärens
intentioner är hedervärda, bör förslaget därför avslås. För att skapa ordning i skolan har
partiet istället lagt ett antal omfattande förslag, exempelvis att införa jourskolor, anställa fler
vuxna i skolan, och att ha som regel – inte undantag – att flytta på de elever som
mobbar/trakasserar andra (se riksdagsmotion ”En skola i världsklass” 2015/16:1847).
66
KSU13 - Slöja i förskolan
Motionär
Michael Rubbestad Håbo kommun / 58787
Motionstext
Under 8.2 "Trygg i skolan" går det att finna en text om förbud mot heltäckande slöja i skolan
samt det konkreta förslaget att "heltäckande slöja ska inte tillåtas i skolan".
Ett sådant förbud bör även införas i förskolan där en slöja inte bara försvårar
undervisningen, samt är ett uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck, utan kan
uppfattas som direkt skrämmande för barn i åldern 1 till 6 år samt kraftigt försvåra
kommunikationen då mindre barn som inte ännu lärt sig språket kommunicerar med hjälp
av ansiktsuttryck både i sig själva och i förskolepersonalen. Enligt uppgift består upp till 80 %
av vår kommunikation även i vuxen ålder av ansiktsuttryck och kroppsrörelser.
Nuvarande text och formuleringar kan lätt uppfattas som att Sverigedemokraternas förslag
om slöja endast omfattar grundskola eller senare och bör därför förtydligas i de kommunala
riktlinjerna.
Vidare bör detta förbud även vara gällande i äldreomsorgen där dementa personer kan
skrämmas på samma vis som barn.
att en liknande text eller formulering införs i kapitlet som berör förskolan alternativt att
befintlig text förtydligas så att även förskolan innefattas.
att en liknande text eller formulering införs i kapitlet som berör äldreomsorgen.
Partistyrelsen anser liksom motionären att den heltäckande slöjan är ett uttryck för
kvinnoförtryck samt en kvinnosyn som inte hör hemma i det Svenska samhället.
Partistyrelsen delar därför motionärens syn om att ett tillägg gällande förskolan också bör
införas. Partistyrelsen föreslår att programmet revideras genom följande formulering: ”Det är
Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor varken hör hemma i skolan
eller i förskolan.”
att delvis bifalla motionen genom att omformulera programmet i enlighet med
partistyrelsens förslag.
KSU14 - Bunkeflomodellen – friskare barn med en mer
hälsofrämjande livsstil
67
Motionär
Richard Svensson 62661.
Motionstext
Bakgrund: Bunkeflomodellen är en satsning som Ängslättskolan i Bunkeflostrand införde
1999, vilket innebär att man infört någon form av daglig fysisk aktivitet på schemat varje
dag. Modellen har studerats av forskare under flera års tid och har visat tydliga resultat.
Nämligen att elevernas koncentrationsförmåga ökar, deras motorik blir bättre, betygen
förbättras och eleverna orkar mer. Bunkeflomodellen skulle innebära en investering för
samhället såväl som en mer hälsofrämjande livsstil för eleverna då den bland annat visar
att risken att utveckla fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Till exempel
skulle Malmö få 56 miljoner i minskade sjukvårdskostander enligt malmökommissionen.
Gymnasiebehörigheten för eleverna som genomgick Bunkeflomodellen visade sig öka till 96
% jämfört med 89 % av de elever som inte hade daglig fysisk aktivitet. Utöver detta visar
undersökningen från Bunkeflomodellen att eleverna uppvisar starkare självkänsla och större
tillit till sin egen förmåga. Bristen på den basala rörelseförmågan förbättrades rejält, från 56
% till 8.5% för pojkarna och en förbättring från 37.2% till 5.2% för flickorna.
att Sverigedemokraterna skall arbeta för att införa Bunkeflomodellen i samtliga kommuner.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att Bunkeflomodellen har varit ett lyckat och
viktigt projekt. Av denna anledning finns frågan om ökad mängd idrott i skolan redan med i
partiets kommunpolitiska inriktningsprogram. Sverigedemokraterna driver också redan
frågan i Sveriges riksdag, se exempelvis ”motion 2015/16:1847, En skola i världsklass”.
KSU15 - Trygg i skolan (kapitel 8.2)
Motionär
J Fogelklou 59316, L Hansson 50134, Falktorp 47590, Levinsson 47548, Silverbåge 56633, M
Eriksson 67428, J Ståhl 60078
Motionstext
Vi vill komplettera den inledande texten i kapitel 8.2, samt infoga ett antal punkter under
sverigedemokraternas förslag.
68
att införa följande stycke i Kapitel 8.2 trygg i skolan
"Alla pratar om arbetsmiljön i skolan. Lärare slutar i förtid, bränner ut sig och blir sjukskrivna.
Samtidigt sänks kraven på att bli antagen till lärarutbildningar. Detta medför i sin tur att
kvalitén och kunskapsnivån på nyutexaminerade lärare sänks.
I dagens skola har en stor del av eleverna ett annat modersmål än svenska vilket ökar
kraven och stressen på lärarkåren.
I detta kaos behövs lite ordning och reda. Det behövs etiska riktlinjer för hur man beter sig i
ett civiliserat västerländskt samhälle som bygger på demokrati och en fungerande rättsstat.
Respekt för lärare är en förutsättning för att man ska ha en god arbetsmiljö i skola, för både
lärare och elever.
Västerländska värderingar måste ingå i undervisningen, och avsteg från dessa värderingar
måste beivras. Stökiga elever måste tillrättavisas eller separeras från övriga elever. Det
måste klart och tydligt framgå att det är läraren har befälet, och har man problem med det
så får det konsekvenser. Det måste vara kännbart för en elev när man stör ordningen.
Toleransnivån mot stökiga elever är numera så hög att det inte går att bedriva ordnad
undervisning längre. Vi måste ge lärarna verktyg för att återta kontrollen.
Det behövs ett ämne i skolan som heter etik och moral. I ämnet ska ingå hur man beter sig
respektfullt mot varandra. Västerländska värderingar, demokrati, rättssamhället, mänskliga
rättigheter samt vett och etikett (bordskick, hälsning, osv) ska ingå i detta ämne.
I det mångkulturella Sverige är det viktigare än någonsin att tydligt beskriva vilken etik och
vilka värderingar som gäller i vårt land".
att följande stycken införs under Sverigedemokraternas förslag kapitel 8.2 Trygg i skolan:
* Alla skolor ska införa ämnet etik och moral som bygger på västerländska värderingar.
* Lärarna ska få de medel som krävs för att upprätthålla ordning i klassrummet.
* Det ska bli lättare att särskilja stökiga elever från övriga klassen.
Partistyrelsen delar motionärens syn på vikten av ordning och reda i skolan. Motionären
föreslår vidare införandet av ett nytt skolämne (etik och moral) i alla skolor. Partistyrelsen tror
dock inte att enskilda lektioner i etik och moral är en lösning på ordningsproblemen, utan
anser att dessa frågor måste finnas med under hela skoldagen och då saker inträffar.
Dessutom är frågan om att införa ett nytt ämne i skolan inte en fråga på kommunal nivå,
utan en fråga för Sveriges riksdag. Kommun och landstingskonferensen syftar emellertid
endast att behandla frågor som kan drivas av Sverigedemokraterna på kommunal nivå och
på landstingsnivå.
Gällande motionärens förslag om att ge lärare medel för att upprätthålla ordningen i
klassrummet, så anser partistyrelsen att det krävs mer än bara ämneskunskap för att vara
eller för att bli en bra lärare. En lärare måste framförallt också kunna vara en god ledare. För
att bli det krävs bra utbildning, och partiet driver därför redan idag frågan om
ledarskapsutbildning för lärare (se. ex. riksdagsmotion 2015/16:1683 ledarskapsutbildning
för lärare). Rektor och lärares befogenheter för att upprätthålla trygghet och studiero i
69
klassrum och skola regleras idag i skollagen (2010:800) 5 kapitel, förändringar i denna
kräver emellertid beslut i Sveriges riksdag, varför detta inte är en fråga för kommunoch
landstingskonferensen att besluta om.
Avslutningsvis delar partistyrelsen motionärens uppfattning om att elever, som av någon
anledning inte fungerar i den ordinarie skolmiljön ska kunna separeras från övriga elever.
Lyckligtvis driver partiet redan även detta genom sitt förslag om att införa så kallade
jourskolor dit problematiska elever kan sändas (se riksdagsmotion 2015/16:1847 En skola i
världsklass).
KSU16 - Skola och utbildning / Tillägg till avsnittet 8.1 Lärande i
skolan
Motionär
Motionstext
Det finns ett antal exempel på att läromedel, som används i många skolor, särskilt i
ämnena historia, samhällskunskap och religion har stora brister vad avser objektiv saklighet.
Det är ibland så illa att man kan misstänka att innehållet mer styrs av en politik agenda än
av strävan efter fakta. Så länge skolinspektionen skjuter frågan ifrån sig med motivet att det
är kommunerna, som är huvudmän, bör kommunerna, gärna i samverkan, ta ett större
ansvar för läromedlens sakliga innehåll.
att texten under punkt 8.1 efter stycke 8 kompletteras med följande stycke:
"Det finns många belägg för att osakliga läromedel i ämnena historia, samhällskunskap och
religion används i många kommuner. Kommunerna bör därför ta ett ökat ansvar för att
endast sakliga läromedel tillhandahålls."
och att följande läggs till som 5.e förslagssats:
Kommunerna bör ta ett ökat ansvar för att endast sakliga läromedel tillhandahålls.
Partistyrelsen uppskattar motionärens synpunkter och delar motionärens syn på att
saklighet och objektivitet ska råda i såväl skolan som i de läromedel som skolan använder.
Partistyrelsen anser dock att föreslagen text behöver beredas ytterligare för att partistyrelsen
ska kunna ta ställning till den. Nuvarande ordalydelse och påstående om ”många belägg”
behöver t.ex. kunna styrkas och förtydligas av motionären med konkreta
utredningsunderlag.
70
KSU17 - Kortare yrkesprogram
Motionär
Motionstext
Idag är det ca 30.000 elever som inte går färdigt sitt gymnasieprogram. Detta är inte bara
förödande för eleverna men också för vårt samhälle. En av orsakerna till alla avhopp är s k
skoltrötthet, eleverna har av olika orsaker tröttnat på att sitta i klassrummet eller inte hinner
klart med sitt program inom tiden för behörighet att gå i gymnasieskolan. Att då kunna
erbjuda dessa elever någon form av gymnasieutbildning där dom faktiskt känner att dom
klarar av sin utbildning är av största vikt för dessa individer. Detta skulle t ex kunna var en
ettårig utbildning till kassör/ska, städare eller andra yrken där det inte krävs så lång tid för
att lära sig yrket. Dessa program skall också vara utformade så att när ungdomen efter en
viss tid i yrkeslivet känner sig redo kan läsa klart. Det kan då vara ett eller två åren som dom
har kvar på sitt gymnasieprogram för att uppnå en högskolebehörighet eller en fördjupning
av det yrket som dom tidigare läst.
att introducera ett- eller tvååriga yrkesprogram på gymnasieskolan med möjlighet att kunna
komplettera programmet vid en senare tidpunkt.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det skulle vara positivt att återinföra den
tvååriga gymnasieskolan. Detta är dock inte en fråga som kan avgöras på kommunal nivå,
utan kräver ett beslut i Sveriges riksdag. Kommun- och landstingskonferensen syftar endast
till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på
kommunoch landstingsnivå.
Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med
Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas.
KSU18 - Lika villkor
Motionär
Motionstext
71
Då vi i Sverigedemokraterna har en målsättning att bli landets största parti måste vi också
visa att vi är regeringsdugliga. Detta kan då vara att adressera utmaningar som vi har inom
området integration/assimilering.
Modersmålsundervisningens vikt för att lära sig svenska är en omdebatterad fråga men
otvistigt är att svenskar med språkkunskaper är en tillgång för Sverige. Att då erbjuda
personer som redan kan ett språk till en viss nivå att bli bättre är ett naturligt sätt att
bibehålla och utveckla en redan befintlig resurs.
Men som idag att dessa elever får betyg i ämnet är direkt fel och orättvist gentemot dom
eleverna som inte har har rätten till modersmålsundervisning. Detta i kombination med att vi
inte har tillräckligt många legitimerade modersmålslärare gör detta betyg måste
omedelbart avskaffas.
Att erbjuda undervisning och kunskap till unga som vill lära sig något är alltid bra. Vi har
kommunala musik-/kulturskolor i dom flesta kommuner. Detta är en fungerande
fritidsundervisning där föräldrarna är med och betalar. Modersmålsundervisningen bör
organiseras på ett liknade sätt, där kommunerna i mån av kapacitet erbjuder undervisning i
modersmål kvällstid och delfinansierat av föräldrarna.
att betyget i modersmålsundervisningen omedelbart avskaffas samt att
modersmålsundervisningen förläggs till kvällstid och delfinansieras av målsman.
Partistyrelsen delar delvis motionärens åsikt om modersmålsundervisning och
Sverigedemokraterna driver redan idag frågan att avskaffa modersmålsutbildningen i
skolan, dock inte för de nationella minoritetsspråken (se riksdagsmotion 2015/16:1847 En
skola i världsklass). Modersmål som ämne är dock reglerat i skollagen (2010:800), vilket gör
att det krävs en lagändring och beslut i Sveriges riksdag för att kunna genomföra
motionärens förslag. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att
behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommunoch landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i
samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på rikspolitisk nivå debatteras och
beslutas.
KSU19 - Vikten av SYV
Motionär
Motionstext
72
Studie och yrkesvägledning är mycket viktigt i arbetat med att minska antalet elever som
hoppar av gymnasieskolan. Idag är siffran så hög som 30.000 elever. och många av dessa
hamnar utanför arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen sitter inne med kunskap om arbetsmarknaden och gör kontinuerligt
framtidsprognoser om vilka yrkes som mest attraktiva nu och i framtiden. Skolverket arbetar
med utbudet på gymnasieskolorna. Att då varje enskild SYV skall hålla sig uppdaterad i allt
som sker på arbetsmarknaden och inom gymnasieskolan är ingen lätt uppgift. Idag är
snittet 576 elever per SYV och upp mot 1000 elever i extremfallen.
Att då inrätta en nationell myndighet som arbetar med att förse alla som jobbar som
studieoch yrkesvägledare med ny och uppdaterad information skulle vara av största vikt.
Denna nya myndighet skulle då arbeta med att stötta denna funktion i kommunerna.
att inrätta ett nytt nationellt organ som arbetar med studie och yrkesväglednings frågor och
stöttar kommunerna med kunskap och även personal vid behov.
Partistyrelsen delar motionärens syn om vikten av att ge elever en god studieoch
yrkesvägledning. Motionärens förslag är därför intressant, men frågan om att inrätta en ny
statlig myndighet är samtidigt av sådan art att den kräver lagändring och således måste
beslutas om i Sveriges riksdag. Kommun- och landstingskonferensen syftar endast till att
behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommunoch landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i
samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på rikspolitisk nivå debatteras och
beslutas.
KSU20 - Tilläggsmotion gällande lovskolor
Motionär
Lotta Antman Karlskrona kommun / 65098
Christopher Larsson, 55615, Åsa Larsson, 62179; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman,
61542
Motionstext
Regeringen föreslår 2016-08-20 att det skall införas en skyldighet för huvudmännen att
anordna lovskola för elever i grundskolans årskurser 8 och 9. Vidare skall lovskola erbjudas
elever som har gått ut årskurs 9 och som inte har blivit behöriga till ett nationellt program i
gymnasieskolan. Avsikten är att reformen skall träda i kraft den 1 juni 2017. I juni 2016
73
föreslog även Moderaterna att lovskola skulle införas för alla elever i årskurs 6-9 och att det
skulle vara obligatoriskt för alla kommuner i hela landet att anordna lovskola.
Från och med 2016 kan huvudmän via Skolverket söka riktade statsbidrag för anordnande
av lovskola för elever i årskurs 6, 7, 8 och 9. I första hand ersätts sommarskola och om det
finns medel kvar så ersätts kommunerna även för kostnaderna i samband med lovskola
under höst-, sport- och påsklov. Ersättningen ligger på 1 500 kr per elevvecka upp till det
antal elevveckor som beviljats i ansökan. Skolverket har i år fått in ansökningar om
statsbidrag från 364 huvudmän om totalt 149 miljoner kronor, varav 116 miljoner för
sommarskola och 33 miljoner för övriga lov.
Nu vill regeringen föra över dessa riktade statsbidrag i den ordinarie budgeten och lagstifta
om skyldighet för huvudmän att anordna lovskolor. Bra så men tyvärr tappar regeringen
årskurserna 6 och 7 i sitt förslag. Det är viktigt att eleven så tidigt som möjligt får hjälp att nå
kunskapskraven och hinna ifatt sina klasskamrater kunskapsmässigt. Lärande i skolämnen
är till stor del kumulativt där även små missförstånd på lägre nivå ofta leder till stora
kunskapsluckor i senare årskurser. Detta påverkar naturligtvis det fortsatta lärandet negativt
men inverkar även på självkänslan och motivationen. Anordnande av lovskola bör
sammanfalla med den årskurs då betyg introduceras, vilket idag innebär årskurs 6. I
Sverigedemokraternas skolpolitik ingår förslag om betyg från årskurs 4 och när detta
genomförs bör även lovskola anordnas från årskurs 4.
att under punkt 8.1 – Elevernas lärande, införa följande förslagspunkt:
"Huvudman ska anordna lovskola för elever i årskurs 6, 7, 8 och 9 som riskerar att inte
uppnå kunskapskraven för betyget E."
Precis som motionären skriver så bedrevs lovskola i ett antal kommuner i Sverige under
sommaren 2016. Partistyrelsen ställer sig dock skeptisk till lovskolan som sådan – att en elev
på några få sommarveckor ska uppnå det som han eller hon har misslyckats med under ett
helt läsår bedömer partistyrelsen som svårt. Partistyrelsen anser att det är viktigare att
genomföra de skolpolitiska förslag som partiet redan har lagt, exempelvis att förbättra
lärarutbildningen, fortbilda befintliga lärare enligt ett certifieringssystem och att anställa fler
kuratorer och mer administrativ personal – så att lärarna ges möjlighet att lägga mer tid på
undervisning och kunskapsförmedling än vad de gör idag (se riksdagsmotion ”En skola i
världsklass” motion 2015/16:1847).
Ett tvång skulle vidare innebära att samtliga huvudmän behöver anordna lovskola oavsett
om det finns behov eller ej, något som riskerar att kosta mycket pengar och onödigtvis ta
mycket resurser i anspråk.
Slutligen skulle den rådande lärarbristen troligen rent praktiskt förhindra att samtliga
lovskolor skulle ges möjlighet att anställa behöriga lärare – något som är ett grundkrav för
att bedriva verksamhet.
74
Sammantaget anser partistyrelsen därmed att frivillighet fortsatt bör råda gällande
arrangerande av lovskola och att ingen huvudman ska kunna tvingas till att arrangera en
sådan.
KSU21 - Tilläggs- och ändringsmotion angående satsning på
narkotikahund i skolan
Motionär
Lotta Antman Karlskrona kommun / 65098
Christopher Larsson, 55615, Åsa Larsson, 62179; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman,
61542
Motionstext
Satsningar på narkotikahund i skolan finns på flera håll i landet redan, bland annat i Nässjö,
Landskrona och Östersund med flera. Bakgrunden till motionen är att vi har ett växande
problem med narkotikaanvändning bland unga i våra kommuner. Skolan, socialen och
polisen saknar resurser för att testa alla elever, både rättsligt och tidsmässigt. Det vi vill
uppnå är att se till att våra ungdomar, som dagligen vistas i skolan, har en arbetsmiljö där
de kan känna sig fredade från all kontakt med narkotika. Vi har en fantastiskt fin resurs i
hunden och dess förare. Att använda dem i kampen mot narkotikan och för att bidra till en
drogfri skolmiljö för våra ungdomar är verkligen att använda samhällets resurser på bästa
sätt. Förfaringssättet är helt legalt och har utretts av polismyndighetens jurist, det vill säga att
så länge rektorerna önskar denna åtgärd behövs ingen husrannsakan för genomsökning.
Omfattningen av samarbetet med polisen bör bestämmas av respektive skola och rektor.
Det är även skolans rektor som avgör var själva sökningarna efter droger ska ske, till
exempel i kapprum, toaletter, lärarrum eller korridorer.
Den som missbrukar narkotika finansierar ofta sitt missbruk genom stölder och även
våldsbrott har i många fall direkt anknytning till narkotikamissbruk och detta är ju inget vi vill
ha i våra skolor. Många anser narkotikasök med hund är ett bra redskap både preventivt
och i direkt syfte att hitta de ungdomar som missbrukar narkotika så att vi kan sätta in
stödresurser i tid. Detta kommer att bespara den enskilde massor av lidande men även
bespara samhället enorma kostnader som uppstår när en person hamnar i missbruk och
utanförskap. En bieffekt av detta samarbete blir att eleverna får träffa och se våra duktiga
poliser i arbete samt får en positivare bild av dessa hårt arbetande män och kvinnor i blått.
att flytta hela följande stycke i avsnitt 8.1 Lärande i skolan
75
"Det är oerhört viktigt att varje kommun tar krafttag för att skapa ordning och reda i skolan,
samtidigt som man verkar för nolltolerans vad gäller droganvändning. Kommunen ska
vidare erbjuda regelbunden handledning och utbildning i dessa frågor till skolans personal.
För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta
lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren
kunskapsförmedling, måste vuxennärvaron öka, framförallt genom samverkan med
sjuksköterskor, kuratorer, skolpsykologer och studievägledare."
och lägga det i avsnitt 8.2 Trygg i skolan direkt efter följande mening: "Det är av central vikt
att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av
sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande."
att införa följande formulering mitt i det flyttade stycket:
"Ett led i arbetet för en drogfri skola är att i både förebyggande och hämmande syfte
samarbeta med polisen kring narkotikahundar i skolan." (Placeras precis innan "För att
bekämpa otrygghet...")
att ändra därpå följande mening i avsnitt 8.2 enligt följande: "Vi bör Ett led i det arbetet är att
ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande
åldersklyftorna i samhället..."
(Så här blir det: /.../ Det är av central vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om
vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt
välbefinnande. Det är oerhört viktigt att varje kommun tar krafttag för att skapa ordning och
reda i skolan, samtidigt som man verkar för nolltolerans vad gäller droganvändning.
Kommunen ska vidare erbjuda regelbunden handledning och utbildning i dessa frågor till
skolans personal. Ett led i arbetet för en drogfri skola är att i både förebyggande och
hämmande syfte samarbeta med polisen kring narkotikahundar i skolan. För att bekämpa
otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag
tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, måste
vuxennärvaron öka, framförallt genom samverkan med sjuksköterskor, kuratorer,
skolpsykologer och studievägledare. Vi bör ge våra elever en naturlig relation till äldre
generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. /.../)
Vad gäller yrkande 1 så delar partistyrelsen motionärens åsikt om att det aktuella stycket
bättre under punkten 8.2 Trygg i skolan, och anser därför likt motionären att det bör flyttas.
Vad gäller yrkande 2 så delar partistyrelsen helt motionärens syn om vikten av att hålla
narkotika borta från landets skolor. Motionären föreslår ett samarbete mellan skolan och
polisen kring narkotikahund i skolan. Genom ett beslut av polismyndigheten, av den 15
januari 2016, finns nu nya riktlinjer för narkotikasök med hund i skolmiljö
(http://www.narkotikafriskola.se/2016/02/26/narkotikahund-i-skolan-nu-m%C3%B6jligt-if%C3%B6rebyggande-syfte-30881233 ). Detta nya beslut ger skolan glädjande nog
möjlighet att använda narkotikahundar i förebyggande syfte redan idag. Med anledning av
detta anser partistyrelsen att yrkandet är att betrakta som besvarat.
Vad gäller yrkande 3 anser partistyrelsen att om föreslagen ändring i yrkande 1 röstats
igenom, så passar även föreslaget till ändring i yrkande 3 bättre i texten.
76
att bifalla yrkande 1 och 3 tillsammans.
att anse yrkande 2 besvarat.
Individ- och familjeomsorg
KIF01 - Inför referenser och källhänvisning i applicerbara delar
av programmet
Motionär
Motionstext
under avsnitt 7.1 6'e stycket så hänvisas till "vetenskapliga rön från bland annat Danmark".
Det vore ju synnerligen intressant och lämpligt att referera och källhänvisning till de
vetenskapliga rönen mera precist för att klargöra vilka dessa är.
att 6:e stycket i avsnitt 7.1 i kommunprogrammet kompletteras med källhänvisning till det
"vetenskapliga rön" som det refereras till.
Partistyrelsen delar motionärens åsikt om att det är lämpligt att mer precist hänvisa till vilka
vetenskapliga rön som avses i texten.
”Vetenskapliga rön från bland annat Danmark har dessutom visat att modersmålsträningen
är så gott som verkningslös.” föreslås ändras till:
”Vetenskapliga rön från bland annat Danmark har dessutom visat att modersmålsträningen
är så gott som verkningslös. Nämnas kan en forskningsrapport från AKF (Anvendt
kommunal forskning) i Danmark, som slagit fast att det inte finns några mätbara skillnader
mellan elever som fått hemspråksundervisning och elever som inte fått det. I studien
prövade AKF kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap utan att finna några
skillnader. Denna forskning har lett till att samtliga kommuner i Danmark slopat sin
hemspråksundervisning.”
att delvis bifalla motionen och omformulera programmet i enlighet med partistyrelsens
förslag ovan.
77
KIF02 - Utökat samarbete med SiS samt medling
Motionär
Motionstext
”5.1 Förebygga brott
Brottsbekämpning är inte i första hand en kommunal angelägenhet. Många av de åtgärder
som krävs måste vidtas på riksnivå i form av en ansvarsfull invandringspolitik, skärpta lagar
samt fler poliser med ökade befogenheter. I avvaktan på en regering som inser detta vill vi
dock göra allt vi kan för att tvinga tillbaka brottsligheten kommunalt.”
Brottsförebyggande arbete handlar ibland om att även vårda redan dömda, de som fått
påföljden "vård inom socialtjänsten" bör vara en åtgärd som inte bara handlar om att
förvara och samtal på individens villkor. Såsom i ovan text framgår att fram till dess att
regeringen kommer till insikt och gör vad som krävs, kan vi genom krav på kommunal nivå
även skärpa straffpåföljd så som vård inom socialtjänsten. Jag anser att vid dom som leder
till vård inom socialtjänsten att vi sverigedemokrater skall implementera att
socialtjänst/nämnd använder sig i mer utsträckning av SIS och att man använder sig av
medling i större grad. Vid medling träffas brottsoffer och förövare, som är ett samarbete
mellan polisen och socialtjänsten, detta på en frivillig basis från offren. Det är ett ofta
förekommande att polis, skola och socialtjänst redan haft kontakt förövare/återförbrytare
och känner sig maktlösa då förövarna är minderåriga. För att bryta mönster krävs att
samhället sätter ner foten, medling är en form av läkande för brottsoffret samt
skuldbeläggning i form av att man synliggör människor som skadas av förövarens
beteende/agerande. SIS, statens institutions styrelse har ett antal behandlingshem,
kostsamma men dock har de liknande frihetsberövade insatser, som ibland kan likna ett
ungdomsfängelse men utför en utomordentlig vård.
att kommunen bör verka för ökade medlingssamtal.
att kommunens socialtjänst/nämnd bör arbeta för att, dom såsom, vård inom socialtjänsten
skall ske via SIS statens instutions styrelse i större utsträckning, om brottet lett till
frihetsberövande om individen varit myndig.
Partistyrelsen delar motionärens åsikt att medlingssamtal kan vara bra, både för brottsoffret
och för gärningsmannen. Detta bygger dock på fullständig frivillighet och får aldrig bli ett
tvång eller kännas påtvingande för brottsoffret. En kommun bör därför inte ha som mål att
öka antalet medlingssamtal på det sätt som motionären föreslår, eftersom att det riskerar
att brottsoffer, som egentligen inte vill delta, kan känna sig tvingade att delta. Hur vanligt
78
förekommande medlingssamtal är bör istället avgöras av hur många brottsoffer som vill
delta på frivillig basis.
Vad gäller att arbeta för att använda SiS (Statens Institutionsstyrelse) i större utsträckning så
anser partistyrelsen följande: SiS bedriver individuellt anpassad tvångsvård. Det finns dock
inget som säger att SiS alltid är bättre på detta än de alternativ som kommunen eventuellt
har för att placera en individ. Själva anledningen till att beslutet om placering ligger hos
kommunen och inte styrs från högre nivå, är att kommunerna har lättare att hitta just
individuellt anpassade lösningar, som oftast är bättre i det enskilda fallet. Det är därmed
partistyrelsens åsikt att det kommunala självbestämmandet fortsatt bör vara långtgående
och att kommunerna fortsatt bör ges möjlighet välja den vård som är bäst för individen i det
enskilda fallet.
KIF03 - Åtgärder mot medvetet sabotage barns relation med
den andre föräldern – efter separation
Motionär
Christina Vallsten Sundsvalls Kommun / 77144
Motionstext
I flera länder, som Brasilien och USA, finns lagar som gör det straffbart för en förälder att
sabotera umgänget mellan barn och den andre föräldern efter en separation.
Som förälder är det svårt att få hjälp om man ofrivilligt ligger i konflikt med den andre
föräldern som manipulerar och påverkar barnet att vända sig emot föräldern. Det kan t ex
röra sig om hämnd, eller en tidigare misshandlande partner som fortsätter sin psykiska
misshandel genom att vända barnet emot föräldern. Barn har svårt att värja sig och blir lätt
påverkade. Inte sällan skyddar de den svagare föräldern, t ex den som tidigare varit
våldsam men blivit lämnad, och därefter lägger fram en martyrroll. Barnet hamnar i en
känslomässig konflikt som kan få stora konsekvenser för barnets mående, framtid och
relation med den andre föräldern, och även släkt. Yngre barn skyddas lättare genom sitt
nätverk, medan äldre barn glöms bort, eftersom man tänker att de är mer svåra att
manipulera. Det stämmer inte. Barn är väldigt känslomässiga och känner sig tvingade att ta
ställning för den svagare, kan vara den "lämnade" föräldern.
Barn ska skyddas ända upp till myndig ålder mot såna tilltag, och om en förälder vänder sig
till socialtjänsten för hjälp så bör socialtjänsten agera kraftfullt och snabbt för medling
mellan alla parter.
Både privatpersoner och myndigheter kan kontakta socialtjänsten och göra en
orosanmälan, om flera orosanmälningar gällande ett barn/familj kommer in så riskeras de
att slås ihop och varje anmälan utreds inte för sig. Vilket gör att de får mindre betydelse. Alla
anmälningar måste tas på största allvar.
79
Vi är skyldiga att skydda barnen och måste säkerställa att kommunen utreder alla
orosanmälningar noggrant, samt förbättra och påskynda processen där barn är
inblandade.
att kommunerna ska sträva efter att ta fram åtgärder för hur vi kan förbättra och påskynda
ärenden där en eller båda föräldrarna kontaktar familjerätten pga. såna typer av konflikter,
där barnet uppenbart är indraget i konflikten, och ta det på största allvar.
att kommunernas familjeomsorg inom 4 veckor ska starta intensiv medling mellan barn och
förälder där behov finns.
att kommunerna ger socialnämnden i uppdrag att säkerställa att kommunerna utreder alla
orosanmälningar noggrant där barn är inblandade.
Vad gäller första yrkandet om att förbättra och påskynda ärenden i socialtjänsten, där barn
är inblandade, så är detta redan idag ett prioriterat område för partiet. Många av partiets
skrivningar och yttranden, kring hur man ska arbeta inom socialtjänsten, framhåller redan
vikten av att agera snabbt och att påskynda ärenden där barn är inblandade. Även i partiets
Kommun- och Landstingsprogram framhålls vikten av att agera snabbt när barn är
inblandade. Eftersom att dessa frågor alltså redan tas på största allvar av partiet får denna
del av motionen anses vara besvarad.
Vad gäller yrkande två, medling inom 4 veckor vid behov, anför partistyrelsen följande: Idag
finns det en större, pågående utredning (2014 års vårdnadsutredning Ju 2014:14) kring
medling och vårdnad, som kommer att presenteras senare i år. Utredningen förväntas
föreslå helt nya regler kring medling och hur medling mellan vårdnadshavare ska fungera i
framtiden. Det största problemet idag är att medling kräver frivillighet och att en av
föräldrarna inte sällan vägrar att ställa upp på medlingen, då de själva kan vinna fördelar i
en domstolsprocess om de kan visa tecken på samarbetssvårigheter. Det är alltså inte tiden
det tar att få fram en medlare som är problematisk idag, utan att få båda föräldrar att ställa
upp på medling. Partistyrelsen vill slutligen inte föregripa utredningens kommande förslag
för medling genom att redan nu skriva in i våra program att ”intensiv medling” ska starta
inom 4 veckor. Partistyrelsen lovar dock att berörda politiker, på riksnivå, kommer att arbeta
för att korta ned tiden för medling när utredningen väl mynnat ut i konkreta förslag att ta
ställning till.
Vad gäller yrkande tre så delar partistyrelsen motionärens åsikt att alla orosanmälningar i
normalfallet ska utredas noggrant och det åligger kommunen att noga följa
socialtjänstlagen, vilken ska säkerställa dessa utredningars kvalitet. Det är även fastslaget i
Socialtjänstlagen, kapitel 14, paragraf 6 att: ”6 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för
ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan
dröjsmål. Lag (2010:429).”
Emellertid vill inte partiet tvinga kommuner till en särskild nämndstruktur, utan detta uppdrag
kan ligga på någon annan del av kommunen än just ”socialnämnden”. Det kan till och med
vara en fördel om det hanteras av en särskilt utsedd del eller särskilt utskott och inte av
80
socialnämnden. Exakt hur kommunen gör för att leva upp till lagen ska kommunen även
fortsättningsvis ha rätt att avgöra. Det viktiga är att Socialtjänstlagen efterföljs.
KIF04 - Barnomsorg - I ur och skur?
Motionär
Motionstext
I stycket "Mångfald, valfrihet och kvalitet" talar vi om att vi ställer oss positiva till olika
alternativa verksamheter inom barnomsorgen. Så långt är det bra. Det jag inte vill ska finnas
med i programmet är däremot det specifika belysande av "I Ur och Skurförskolor". Jag tycker
att vår belysning av just denna verksamhet ska ändras till att vi talar om exempelvis
Naturförskolor i största allmänhet i texten och att vi är positiva till att barn har mycket
utevistelse. Vårt Kommunpolitiska program blir direkt inaktuellt och måste revideras
exempelvis om deras verksamhet upphör. Något kan hända med företag som vi speciellt
belyst i programmet som gör att vi inte vill kopplas ihop med dem längre, då måste
programmet omedelbart revideras. För att slippa stå med inaktuella program ska vi undvika
att specifikt prata om ett visst företag i texterna.
När det gäller just I Ur och Skurförskolor vet jag av erfarenhet att många inte är positiva till
deras verksamhet, då jag själv arbetat på en sådan. Kraven på utevistelse är för sträva och
barnen förväntas exempelvis äta ute i minusgrader med frusna små händer. Dessutom är
det kostsamt för en förskola att ansluta sig till I Ur och Skurverksamheten. När vi avslutade
avtalet och omvandlades till en naturförskola fick barnen en mycket bättre vistelse på sin
förskola och både barn, föräldrar och personal blev nöjda med verksamheten.
att ta bort belysningen av I Ur och Skurverksamhet under rubriken "Barnomsorg" i
programmet.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är olämpligt att peka ut en specifik
privat näringsidkare i ett politiskt program. ”I Ur och skur” är ett varumärke, ägt av
Friluftsfrämjandet, varför dess verksamhet alltså också är olämplig att peka ut, även om
man kan sympatisera med den aktuella verksamhetens inriktning.
KIF05 - Komplettering under punkt 7. Barnomsorg
81
Motionär
Motionstext
I texten under punkt 7.1 förs ett resonemang om det olämpliga med modersmålsträning i
förskolan. Detta bör följas upp med en förslagssats enligt nedan:
att modersmålsträningen i förskolan bör avvecklas.
Sverigedemokraterna är – som motionären skriver - för ett slopande av modersmålsträning i
förskolan och driver även denna fråga aktivt i riksdagen (riksdagsmotion 2015/16:1847 En
skola i världsklass). Partistyrelsen är därför enig med motionären om att detta även bör
finnas med som en förslagssats i inriktningsprogrammet.
KIF06 - Utbildning av Gode Män
Motionär
Jan Svensson Åtvidaberg / 70713
Bertil Jonsson 53903 Richard Svensson 62661
Motionstext
Enligt Sveriges domstolar ska den som utses till god man eller förvaltare vara en rättrådig,
erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Idag finns således inget krav på utbildning,
något vi Sverigedemokrater bör anse vara en självklarhet. Att vara en God Man innebär att
man skall bevaka personens rätt, sörja för personens förvaltning och bevaka personens
egendom, för att man skall klara dessa uppgifter och uppdraget som God Man så anser vi
att man skall vara utbildad i ekonomi, juridik och även ha sociala kunskaper.
att Sverigedemokraterna skall arbeta för att införa obligatorisk utbildning för samtliga gode
män.
Partistyrelsen delar motionärens syn på gode män och på att dessa bör ha någon form av
utbildning. Detta är också något som partiet drivit i riksdagen under många år. I vår senaste
höstbudget ”Bygg Sverige! En Sverigedemokratisk budget 2016” (Motion 2015/16:761) tas
82
exempelvis frågan om utbildning av gode män upp under punkt 11.4.6 och den finns även
med i Sverigedemokraternas kommittémotion om konsumenträtt (Motion 2015/16:2050).
Partistyrelsen ser emellertid frågan om utbildning av gode män främst som en fråga för våra
politiker på riksnivå, då det är viktigt att utbildningen blir likvärdig över hela landet. Det står
dock varje kommun fritt att, under det kommunala självstyret, införa någon form av
utbildning för gode män, i väntan på att vi ska få igenom frågan i riksdagen.
KIF07 - Tilläggsmotion om rök- och alkoholförbud på HVB-hem
Motionär
Göran Eklund Karlskrona kommun / 59064
Christopher Larsson, 55615; Åsa Larsson, 62179; Lotta Antman, 65098; Camilla Karlman,
61542; Robert Andersson, 50511
Motionstext
Både enligt lag och kommunernas egna alkohol- och drogpolicyn är det förbjudet att sälja
och langa tobak och alkohol till minderåriga. Kommuner bör ta fram en handlingsplan för
hur kommunens personal på HVB-hem skall agera om man träffar på barn eller ungdomar
under 18 år som röker tobak, dricker alkohol eller verkar påverkade av droger. Kommunerna
bör även särskilt informera dessa ungdomars gode män om lagstiftning och regelverk som
gäller vid langningsbrott.
att införa följande textstycke i avsnitt 10.1 Kompetens och beredskap:
”Både enligt lag och kommunernas egna alkohol- och drogpolicyn är det förbjudet att sälja
och langa tobak och alkohol till minderåriga. Kommuner bör ta fram en handlingsplan för
hur kommunens personal på HVB-hem skall agera om man träffar på barn eller ungdomar
under 18 år som röker tobak, dricker alkohol eller verkar påverkade av droger. Kommunerna
bör även särskilt informera dessa ungdomars gode män om lagstiftning och regelverk som
gäller vid langningsbrott.”
att införa följande förslagspunkt under avsnitt 10.1 Kompetens och beredskap:
”Kommuner ska införa rök- och alkoholförbud på samtliga HVB-hem”
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att denna typ av bruk av tobak och alkohol
inte ska främjas utan motverkas, i synnerhet som det handlar om minderåriga. Förslaget
ligger dessutom väl i linje med vår politik på ANDT-området, som är restriktiv vad gäller
83
alkohol och droger m.m. Partistyrelsen ställer sig därför positiv till att den föreslagna texten
och till att verka för att kommuner ska införa rök- och alkoholförbud på samtliga HVB-hem i
Sverige.
Samhällsbyggnad
KSB01 - Förbud mot offentligt passivt och aktivt tiggeri
Motionär
Motionstext
Det är ovärdigt ett modernt och välutvecklat samhälle som Sverige att utländska
medborgare tillåts vistas här i åratal och tigga som sitt uppehälle.
Idag finns det ingen tydlig lagstiftning som tydliggör och stödjer polisen i dess arbete att
motverka tiggeri men med en lokal ordningsföreskrift som förbjuder offentligt tiggeri får
polisen bättre möjligheter att agera.
Men det bör noteras att det rent rättsligt finns både aktivt och passivt tiggeri.
Även om många kommuner har inskrivit i lokala ordningsstadgan att tiggeri kräver tillstånd
agerar därför inte polisen med hänvisning till att det bedrivs endast så kallat passivt tiggeri.
Kommunen bör därför i den lokala ordningsstadgan införa ett absolut krav på tillstånd för
insamling av pengar, vare sig det sker passivt eller aktivt.
att kommunerna i sin ordningsstadga ska införa ett absolut krav på tillstånd för insamling av
pengar, vare sig det sker passivt eller aktivt.
Sverigedemokraterna verkar redan för att tiggeri ska förbjudas på såväl nationell nivå som
på kommunal nivå.
Att som motionären föreslår, tydliggöra att ett kommunalt förbud i praktiken bör innebära ett
absolut krav på tillstånd för insamling av pengar, vare sig det sker passivt eller aktivt, anser
partistyrelsen är en välkommen utveckling av denna politik. Partistyrelsen anser därför att
84
det kommunala inriktningsprogrammets formuleringar om tiggeri bör uppdateras med
denna innebörd.
KSB02 - Kommunala bostäder och diskriminering
Motionär
Motionstext
Bostadssituationen är i dag mycket ansträngd i många av landets kommuner, där
människor som vill arbeta eller studera i kommunen har svårigheter att få tag på bostad. De
senaste 15 åren har den samlade bostadsbristen blivit allt större. Bostadsbyggandet ökar nu
kraftigt men den kommer ändå inte att räcka till.
Allra svårast är läget i storstäderna och för ungdomar. Den stora migrationen till Sverige
som skett under de senaste åren är en av anledningarna till bostadsbristen och förväntas
öka problemen ytterligare.
En del kommuner väljer nu att införa ett förturs- och kvoteringssystem gällande bostäder för
nyanlända migranter.
Något som är diskriminerande för både svenskar och invandrare som anlänt till Sverige
tidigare år.
att kommunerna inte ska tillåta att nyanlända migranter får förtur, eller kvoteras till bostäder
genom de kommunala bostadsbolagen.
Den svenska bostadsmarknaden har sedan tidigare många brister och landet står nu inför
en mycket svår period, där den rekordhöga strömmen av nyanlända migranter försvårat
bostadssituationen ännu mer. Partistyrelsen delar vidare motionärens syn om att det är
extra svårt för ungdomar och studenter att hitta bostäder.
Av ovan nämna anledningar driver partiet redan på riksnivå dels ett antal förslag i syfte att
öka utbudet av bostäder, dels frågan om att motverka förtursystem till nyanlända.
Motionärens förslag om att i de kommunala bostadsbolagen inte ge förtur till eller kvotera in
nyanlända går i samklang med detta och bör tillstyrkas.
85
KSB03 - Miljöanpassade kollektivtrafiksystem
Motionär
Motionstext
Ett framtida kollektivtrafiksystem som ska vara miljömässigt hållbart, ska drivas med hjälp av
el. Det kan vara el-bussar, T-bana eller såkallad monorail (enskensbana). Dock ska vi vara
restriktiva med spårvagnar då det är en gammal lösning som är mycket dyr och
platskrävande i det befintliga gaturummet. Vi bör också ta tillvara de nya innovationer som
marknaden åstadkommer, såsom bussar som drivs av el med hjälp av induktionsteknik.
Miljövänliga innovativa lösningar bör vara Sverigedemokraternas signum.
att i Inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik, kapitel 4.4 - Trafik och
kommunikationer för tillväxt, göra följande tillägg:
Kollektivtrafiksystemen ska vara miljöanpassade och främst drivas på el.
Partistyrelsen delar motionärens andemening om att kollektivtrafiksystemen, så långt som
möjligt, bör vara miljöanpassade. Däremot anser partistyrelsen att det vore förhastat att i
dagsläget låsa sig till uppfattningen att el bör vara transportsektorns främsta energikälla,
eller att el i sig nödvändigtvis måste vara miljövänligt. Den tekniska utvecklingen av
batteriteknik och elvägar befinner sig nämligen fortfarande i sin linda medan andra
alternativa bränslen kommit längre och är effektivare i dagsläget. Ett exempel på ett sådant
alternativt bränsle är biogas från biprodukter, som redan idag används som drivmedel hos
vissa kollektivtrafikaktörer – en produkt som är ett av de bästa bränslena för miljön.
Samtidigt som det är positivt om kollektivtrafiken är miljöanpassad noterar partistyrelsen
slutligen att det alltid är miljövänligare att åka kollektivtrafik än att bruka egen bil. Av denna
anledning är det också bättre med en fossildriven kollektivtrafik om alternativet är att
människor använder privata bilar, samt att fokus i första hand därför just bör ligga på att få
människor att åka kollektivt.
KSB04 - Mopedkörning på cykelbanor
Motionär
86
Motionstext
Då cyklandet på våra cykelbanor har ökat, har det medfört en allt större risk att kollidera
med mopeder som kommer farande i hög hastighet. Många cyklister känner sig otrygga
när en moped susar förbi i hög fart och vi kan inte heller negligera alla väskryckningar som
sker av mopedister. För mopedister finns det alternativet att använda gatan, där trafiken i
tätbebyggt område idag oftast håller samma hastighet som mopedisterna.
att i Inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik, kapitel 4.4 - Trafik och
kommunikationer för tillväxt, göra följande tillägg:
All mopedkörning på kommunens cykelbanor bör förbjudas inom detaljplanerat område.
Partistyrelsen delar motionärens omtanke för cyklister på cykelbanor.
Vad gäller ett förbud för mopedtrafik på cykelbanor bör det dock uppmärksammas att det
redan idag är förbjudet för den snabbare mopedklassen (EU-moped klass I som får gå i 45
km/h) att framföras på cykelbanor. För övriga mopeder (25 resp 30 km/h) är det påbjudet
att dessa skall framföras på cykelbana när sådana är tillgängliga.
Partistyrelsen noterar också att det redan idag även finns möjlighet för kommunerna att
förbjuda mopedkörning på specifika cykelbanor genom tilläggstavlan ”Ej moped”, om det
uppstår problem med mopeder.
Partistyrelsen konstaterar vidare att Sveriges ca 290 kommuner skiljer sig stort gällande
vägnät och kollektivtrafik och att det därför vore orimligt att förbjuda mopedkörning på
samtliga cykelbanor. Istället bör man fortsatt låta kommunerna avgöra var mopeder ska få
framföras och själva få besluta om förbud där behov av detta föreligger.
Gällande problemet med väskryckning från mopeder anser partistyrelsen slutligen att
lösningen inte är att förbjuda mopedkörning, utan att motverka personrån generellt med
hjälp av de förslag (om bland annat straffskärpningar) som partiet driver inom ramen för sin
kriminalpolitik.
KSB05 - Klargör innebörden av landsbygdsförsäkringar i
inriktningsprogrammet
Motionär
Motionstext
87
I avsnitt 4.1 i Inriktningsprogrammet för en sverigedemokratisk kommunpolitik - 2016, näst
sista stycket, så propageras det för införande av s.k. landsbygdsförsäkringar i kommunerna.
Jag är synnerligen tveksam till ett generellt positivt ställningstagande för ett sådant
införande av två skäl:
1. Det finns inge förklaring till vad en sådan försäkring innebär.
2. Det är tveksamt om en sådan försäkring är lämplig i storstadskommuner som t.ex.
Stockholm, Göteborg eller Malmö.
att antingen utförligt förklara i programmet vad en sådan försäkring innebär. Alternativt ta
bort avsnittet om landsbygdsförsäkringar helt ut programmet.
Partistyrelsen delar motionärens åsikt om att vad som menas med landsbygdsförsäkringar i
programmet är högst oklart, då det bara nämns i förbifarten.
I England har det införts ett system för att undvika att politiska beslut som fattas får negativ
inverkan på landsbygden. I England kallas detta system för ”rural proofing”, vilket översatt till
svenska blir ungefär ”landsbygdssäkra”. Sverigedemokraternas vision är att landsbygden
ska bli mer levande och vara mer delaktig i de beslut som genomförs, samtidigt som
negativa beslut för landsbygden undviks.
Partistyrelsen föreslår därför att texten ska ändras från: ”Det är vidare viktigt att ett
landsbygdsperspektiv alltid genomsyrar kommunernas beslutsfattande på såväl kort sikt
som på längre sikt. Sverigedemokraterna ser därför mycket positivt på att kommuner inför
s.k. landsbygdsförsäkringar som just syftar till detta.”
Till: ”Det är vidare viktigt att ett landsbygdsperspektiv alltid genomsyrar kommunernas
beslutsfattande, både på kort och lång sikt. Sverigedemokraterna ser därför mycket positivt
på att kommuner inför en så kallad landsbygdssäkring enligt engelsk modell (rural
proofing). En landsbygdsförsäkring är en modell för hur beslut prövas, innan de genomförs,
så att de verkligen ger önskad effekt och inte påverkar landsbygden på ett negativt sätt.”
att omformulera programmet i enlighet med partistyrelsens förslag ovan, samt
att därmed bifalla motionen.
KSB06 - Cykelutbyggnad med förnuft
Motionär
Motionstext
Det är bra för folkhälsan att kommuner stimulerar till mer cyklande genom att bygga ut
cykelvägnätet. Detta kan dock lätt leda till överdrifter som i t.ex. Huddinge där ett
88
kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnad och som själv cyklar till arbetet fått för sig
att kommunen bör lägga ned en halv miljard under en femårsperiod på att bygga ut
cykelvägnätet i kommunen.
Vi har samtidigt andra exempel på där kommuner som t.ex. Stockholm dedikerar halva
gatuarean för cyklister så att biltrafiken halveras.
Utbyggnad av cykelvägnätet bör ske varsamt och med förnuft.
att komplettera näst sista stycket i avsnitt 4.4, sista meningen, enligt följande:
"...till att välja cykeln som färdmedel men där utbyggnaden sker med förnuft och inte
inkräktar på andra färdmedel." eller liknande innebörd.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att en utbyggnad av cykelinfrastruktur
måste ske med förnuft och med beaktande av övriga transportsystem. Däremot är
formuleringen problematisk, då en utbyggnad – oavsett trafikslag – nästan oundvikligen
inkräktar på andra färdmedel, varför en sådan formulering som föreslås i princip skulle
innebära att partiet helt motsätter sig nybyggnation av cykelbanor.
I kommunalprogrammet finns vidare stycken som betonar andra trafikslags betydelse, samt
riktlinjer gällande dessa. Av denna anledning anser partistyrelsen slutligen att det redan i
befintligt program finns en andemening av att man alltid måste se till helheten i
transportsystemet.
KSB07 - Säkra skolvägar
Motionär
Motionstext
Många barn ute på landsbygden har ett antal km promenader på oupplysta 70 km/h utan
vägbanor att ta sig igenom i alla väder till och från busshållplats som fungerar som
uppsamling utanför skolskjutszoner, vilket varierar från kommun till kommun.
Utdrag ur Skollagen 2010, kapitel 10 § 32 och kapitel 11 § 31 Skolskjuts i hemkommunen
Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i
anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan
skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens
89
funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte
elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha
placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25–27
§§/grundsärskola § 25 eller 26. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Slut citat.
I Marks kommun gäller 5 km, de kan tyckas lite för en frisk ungdom som går på högstadiet
men lägg till snö och rusk dålig sikt och inga trottoarer under de mörka vinterhalvåret. Visst
har föräldrar ett ansvar och skall i den mån de kan erbjuda sina barn en säker skolväg men
det är inte alltid en möjlighet.
”Att befolkningen cyklar till arbetet, skolan eller till en knutpunkt för annat färdmedel är
positivt för både miljön och för människors hälsa. Kommunerna bör därför verka för ett väl
utbyggt och säkert cykelvägnät som förenklar för, och uppmuntrar befolkningen till att välja
cykeln som färdmedel.”
att i de fall skolväg inte har ett utbyggt och säkert cyckelvägnät, bör skolrutter utökas.
Partistyrelsen delar motionärens omtanke för barn och deras resande till skolan på
landsbygden och håller med om att ett bättre cykelnätverk i vissa fall kan vara lösningen.
Däremot ser partistyrelsen vissa problem med att lyfta in en sådan lydelse som motionären
föreslår. Bl.a. implicerar väderförhållandena i en stor del av Sveriges kommuner att det vore
orimligt för barn, trots cykelvägar, att cykla till skolan året om. Samtidigt riskerar en sådan
formulering bli verkningslös då definitionen av ett utbyggt och säkert cykelvägnät är öppet
för många olika tolkningar.
Partistyrelsen vill istället lyfta in en formulering om att kommunerna, efter sina
förutsättningar, bör prioritera och presentera lokala lösningar för att underlätta barns
skolresor, oavsett om detta handlar om bättre cykelframkomlighet, utökad skolskjuts eller
andra lösningar.
att avslå motionen, samt
att uppdra åt partistyrelsen att införa en formulering under kap. 4 i det kommunpolitiska
programmet enligt ovan.
KSB08 - Olaglig andrahandsuthyrning.
Motionär
Anders Olin Malmö / 35990
Motionstext
Ett av landets största problem i dag är bostadsbristen där den kategori som drabbas
hårdast är våra ungdomar. Sverige har i dag över 300 000 aktivt bostadssökande
90
ungdomar som kommer längre och längre bort från bostadsmarknaden som samtidigt får
förödande konsekvenser då vi på grund av detta problem tappar tillväxtmedel i våra
kommuner. Samtidigt kan vi se att en större del av de som har en hyreslägenhet hyr ut dem
i andrahand och då i första hand genom Airbnbs. Majoriteten av dessa lägenheter hyrs ut
olagligt och kontraktsinnehavaren tjänar stora pengar på denna verksamhet. Airbnbs
utveckling i Skåne det senaste året, Malmö 855 utannonserade bostäder en ökning på 42%,
Helsingborg 114 utannonserade bostäder en ökning på 200% och Lund 153 utannonserade
bostäder en ökning på 96%. Till detta kommer den dolda marknaden som ett led i den
invandring som vi har till Sverige och denna marknad är smutsigare och mer omfattande än
någon annan på bostadsmarknaden. Flera fastighetsägare som gjort inventeringar för att
se renoveringsbehoven i bestånden och har under denna inventering upptäckt att den
egentliga kontraktinnehavaren hyrt ut i andrahand och där det i många fall har levt mellan
10-20 personer i en normal stor 2 rumslägenhet. Samtidigt har man då kunnat se att
merparten av dess vistas i landet illegalt och jobbar svart till extremt låga löner. En av
landets största fastighetsägare gjord nyligen en inventering i ett av sina kvarter som var
avsett för ca 890 boende, men inventeringen visade att över 5000 personer levde i området.
Denna inventering fick också stora konsekvenser för fastighetsägaren då beståndet hade ett
mycket större renoveringsbehov i framförallt kök och badrum än vad som är normalt. Denna
olovliga uthyrning får till följd att landets ungdomar har en mindre möjlighet att komma in
på bostadsmarknaden, då det är mer lönsamt att hyra ut till illegala invandrare i en utsatt
situation. I landets kommuner kan vi påverka denna utveckling genom att årligen göra
inventeringar i våra kommunala fastighetsbolag, där vi på så sett får en indikator på
fastighetsbeståndets faktiska underhållsbehov samtidigt om vi motverkar olovlig
andrahands uthyrning där kontraktinnehavaren tjänar stora summor svart pengar.
att i Sverigedemokraterna i de kommunala bostadsbolagen verkar för att införa en årlig
lägenhetsinventering, i syfte att komma åt den olovliga andrahandsuthyrningen samt att
identifiera det faktiska underhållsbehovet i syfte att optimera bolagens ekonomi.
Partistyrelsen har förståelse för motionärens oro över bostadssituationen i Sverige. I stora
delar av landet råder det idag en enorm bostadsbrist och det förekommer en, förmodligen,
omfattande svart andrahandsuthyrning av bostäder, vilket bl.a. kan medföra sådana
problem som motionären beskriver. Av denna anledning ställer sig partistyrelsen bakom
motionärens förslag - att Sverigedemokraterna i de kommunala bostadsbolagen verkar för
att införa en årlig lägenhetsinventering.
KSB09 - Tiggeriförbud - Ändringsyrkande
Motionär
91
Mats E 67428
Motionstext
I kapitlet 4.2 Trivsel och välbefinnande tas kommunala tiggeriförbud upp. Det är bra!
Vi är många lokala politiker som motionerat, interpellerat och debatterat om detta. Många
kommuner har tom idag redan ett sådant förbud. Ex paragraf 10 i den lokala
ordningsstadgan i Göteborg. Lydelsen är den samma i flertalet andra kommuner. Vi har
alltså redan idag ett förbud – som inte tas på allvar, trots att höga polischefer sagt att det
visst går att upprätta hålla den – om bara den politiska viljan finns.
att tredje punkten under Sverigedemokraternas förslag:
"Kommunen ska i sin ordningsstadga ha ett förbud mot offentligt tiggeri."
ersätts med :
"Kommunen ska i sin ordningsstadga ha ett förbud mot offentligt tiggeri som ska
upprätthållas."
Partistyrelsen har förståelse för syftet med motionen, men konstaterar samtidigt att det
ligger i sakens natur att en kommunal ordningsstadga ska upprätthållas. Genom den
ändring som föreslås, som partistyrelsen genom en annan motion ställer sig bakom, blir det
dessutom tydligt för polisen att de ska beivra all form av tillståndslöst tiggeri, oavsett om det
är aktivt eller passivt. Partistyrelsen anser med andra ord att motionärens önskemål
tillgodoses genom redan befintliga formuleringar, samt det förtydligande som partistyrelsen
avser införa i programmet.
KSB10 - Motverka all form av förtur av kommunala
markanvisningar som baserat på etnicitet eller bakgrund
Motionär
Mats E 67428
Motionstext
92
En del kommuner har i sitt samarbetar med privata fastighetsbolag tagit fram en policy att
markanvisningar skall ges förtur till de bolag som ger förtur på lägenheter till nyanlända.
Enligt jurister och tjänstemän i Göteborg stad ligger detta helt i linje med stadens
värdegrundsarbete.
Underförstått: "Hjälper ni oss inte att lösa problemet med massinvandringen, får ni ingen
markanvisning"
att följande punkt läggs till under Sverigedemokraternas förslag i kapitel 4.3 Trygghet och
tradition i boendet.
"Motverka all form av förtur av kommunala markanvisningar som är baserat på etnicitet
eller bakgrund".
I Sverige råder det idag en enorm bostadsbrist och många människor drömmer om ett eget
eller förbättrat boende. Att ge förtur och särbehandla människor utifrån etnicitet och
invandrarbakgrund är vidare en diskriminerande åtgärd partistyrelsen inte anser bör vara
tillåten. Partistyrelsen delar därför motionärens uppfattning - att kommuner inte ska kunna
fördela markanvisningar utifrån krav på fastighetsägaren och att denne inte ska kunna ge
förtur till personer baserat på etnicitet eller invandrarbakgrund.
KSB011 - Renoveringstakt i VA-nätet
Motionär
Motionstext
Renoveringstakten i Sveriges vatten- och avloppsledningsnät är alldeles för låg. Problemen
finns även internationellt men Sverige utmärker sig ändå med lägre renoveringstakt än
andra länder. I Göteborg finns mål på förnyelsetakt på 0,7%. Inte ens detta låga mål nås
utan den ligger endast på 0,4%. Det motsvarar förnyelsetakter på 143 respektive 250 år. I
flerbostadshus behöver stammar renoveras efter ca 50 år. Läckage på 15-20% förekommer i
dricksvattenledningar. Dessutom är snart det stora miljonprogrammets hus 50 år. Det
kommer att kräva stora investeringar i renoveringar. Sverige måste få upp
renoveringstakten.
93
att följande text ska läggas till i andra stycket på sidan 12: "Renoveringstakten i det svenska
vatten- och avloppssystemet är alldeles för låg. Den måste höjas i synnerhet med tanke på
att miljonprogrammen snart behöver renoveras."
Partistyrelsen delar motionärens oro över miljonprogrammets generella behov av renovering
samt stabilisering av VA-nätet. Motionen är emellertid för specifikt formulerad.
Renoveringsbehovet är nämligen stort på fler sätt än vad motionären beskriver i många av
de bostäder, skolor och fastigheter som byggdes under miljonprogrammets dagar mellan
år 1965-75. Partistyrelsen anser att det hade det varit tydligare om motionären pekat ut det
generella renoveringsbehovet samt att framförhållning och ekonomisk planering är
avgörande i den kommunala budgeten.
Med detta sagt vill partistyrelsen ändå nämna att Sverigedemokraternas budgetproposition i
riksdagen innehåller ett riktat stöd för upprustning av skollokaler, vilka många byggdes
under just miljonprogrammets dagar.
KSB12 - Motion till kommunfullmäktige angående etablerande
av en vätgasstation
Motionär
Stina Isaksson Hylte
Olle Hällnäs 71765
Motionstext
I Sverige finns redan flera vätgasstationer, regeringen har föreslagit att ytterligare ett
trettiotal ska byggas. I Sandvikens Kommun etableras nu en stationär tankstation för
bränslecellsfordon som beräknas stå färdig i oktober 2016. Redan hösten 2014 genomfördes
en pilotstudie där Sandvikens Kommun och Sandvik Materials Technology gemensamt
testade bränslecellsfordon och en mobil tankstation. Under hösten 2015 formades ett
samarbete mellan AGA, Sandvikens Kommun och SMT där parterna gemensamt sökte och
fick EU-bidrag. Stationen uppförs nu inom ramen för EU-programmet Fuel cells and
hydrogen joint undertaking. Flera kommuner testar idag bränslecellsbilar och som exempel
förutom Sandviken även Göteborg, Malmö och Mariestad med flera. I Europa har
utvecklingen med vätgasstationer ökat enormt, det byggs ut som aldrig förr. Mycket på
grund utav att det finns färdiga bränslecellsfordon att köpa eller leasa från olika tillverkare.
En viktig del i bränslecellstekniken är att den kan användas till mycket mer än bara bilar.
Exempelvis kan man byta ut dieseldrivna elgeneratorer som idag används som backup
ström på sjukhus, serverhallar och liknande. Fördelen är bland annat att vätgas inte blir
94
gammal till skillnad från dieseln som är en färskvara med ett bäst före datum.
Bränslecellstacken kan även stå inomhus vilket är mer komplicerat med ett dieselverk som
dessutom har en hög ljudnivå, vilket man helt slipper med bränslecellstekniken.
En målsättning för kommunerna bör vara att bidra till ett hållbart samhälle och att vara en
aktiv samhällsmedborgare. Vi i Hylte kommun vill ju ligga i framkant, vad gäller miljö och
transport, därför vill vi att man aktivt arbetar för att etablera en vätgasstation i Hylte
kommun. Enligt förfrågningar till AGA så kostar en tankstation med kapacitet 350 m3 H2/ h
vid 700 bar, med kringkostnader som elanslutning, markarbeten etc 8 -10 MSEK.
En mindre semi-mobil container där allt finns på containern - bör gå på ca 5 MSEK,
kapacitet c.a 60 m3H2/ h, 700bar. Även här behövs el och mark, men något lägre effekter.
Notera att en liten mack klarar ca 20 tankningar/ dygn medan den större klarar över 100.
att kommunen genomför en pilotstudie, där man testar bränslecellsbilar samt en mobil
tankstation.
att kommunen undersöker möjligheten för eventuella samarbetspartners, i etablerandet av
en vätgasstation.
att kommunen aktivt ska verka för etablerandet av en vätgasstation.
att kommunen undersöker möjligheten för ett eventuellt EU-bidrag för etablerandet av en
vätgasstation.
Partistyrelsen konstaterar att motionen, som den är skriven, är särskilt riktad mot en specifik
kommun – närmare bestämt Hylte. Då Kommun- och landstingskonferensen emellertid
syftar till att utveckla en sverigedemokratisk politik på generell kommunoch landstingsnivå
anser partistyrelsen att motionen hamnat i fel forum.
att avvisa motionen.
KSB13 - Skärpning av respektavstånd för vindkraftverk
Motionär
Björn Tenland Nurhadi Karlskrona kommun, Sölvesborgs kommun / 62458
Louise Erixon 47597
Motionstext
För flera år sedan var höjden på vinkraftverken i Sverige sällan över 100 meter. Det var också
vid då rådande omständigheter som de allmänna rekommendationerna om avstånd till
närmaste bebyggelse och bostadsområde på minst 500 respektive 1000 meter tillkom. De
95
500 meterna syftade till att avståndet till bebyggelse minst skulle vara fem gånger längden
på det aktuella vindkraftverket. Tiderna har sedan dess förändras och idag finns verk med
totalhöjd på 250 meter. För att sätta höjden i ett sammanhang är detta nästan 100 meter
högre än Stockholms läns högsta bygnad, Kaknästornet. Detta gör att respektavstånd om
500- och 1000 meter närmast framstår som löjligt.
Undertecknade anser att det bör vara Sverigedemokraternas uppfattning i kommunerna att
respektavstånd om minst 10 gånger totalhöjden av verket till närmaste bebyggelse bör gälla
vilket också bör framgå i kommunernas översiktsplaner. Detta är någonting som man i
Bayern infört bestämmelser om. Likaså har man i andra länder såsom exempelvis
Australien och USA infört betydligt längre krav på minimiavstånd till bebyggelse än vad vi
har i Sverige.
att Sverigedemokraterna på i kommunnivå ska verka för respektavstånd för vindkraftverk till
närmaste bebyggelse om minst 10 gånger totalhöjden på det aktuella verket.
Sverigedemokraterna har både i riksdagen och i inriktningsprogrammet för kommunpolitik
problematiserat den storskaliga satsningen på vindkraft, inte minst ur perspektivet från de
som drabbas genom att få sin kulturmiljö och landskapsbild påverkad. I sammanhanget
kan det vara värt att påpeka att miljönyttan starkt kan ifrågasättas då Sveriges huvudsakliga
elproduktion, via kärnkraft och vattenkraft, redan är fri från utsläpp av såväl partiklar som
koldioxid.
Sverigedemokraterna försvarar också det så kallade kommunala vetot, vilket innebär att
Länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen, endast får ge tillstånd till vindkraftverk om
kommunen har godkänt detta i samband med tillståndsprövningen. Det kommunala vetot
sträcker sig dock endast till så kallad tillståndspliktig etablering, vilket innebär en totalhöjd
om minst 150 meter eller 7 verk eller fler på mer än 120 m. Kopplat till detta veto och
övergripande planering anser Sverigedemokraterna att det kan vara högst relevant att ha
en kommunal policy för vindkraft som tar hänsyn till kommuninvånarnas intresse och i detta
sammanhang menar vi att det är rimligt med väl anpassade respektavstånd, vilka idag med
fog kan anses vara alltför små idag.
Motionen är dock vag med att definiera ”bebyggelse” och olika respektavstånd kan vara
aktuella för olika typer av såväl bebyggelser som andra landmärken. Partistyrelsen föreslår
därför ett alternativt yrkande, vilket innebär bifall till motionen med en justering.
att bifalla motionen med följande justering av yrkandet:
att Sverigedemokraterna på kommunnivå ska verka för ett respektavstånd för vindkraftverk
till närmsta tätort och planerad tätortsutbyggnad om minst 2000 m samt minst 1000 m från
enskilt bostadshus.
96
KSB014 - Amplitudmodulerat lågfrekvent ljud (OAM) och
lågfrekvent ljud, samt LCA
Motionär
Björn Tenland Nurhadi Karlskrona kommun, Karlshamns kommun / 62458
Tommy Strannemalm 68327, Christopher Larsson 55615
Motionstext
När buller från vindkraftverk mäts i Sverige tas det inte hänsyn till det amplitudmodulerade
ljudet som kan medföra allt ifrån sömnproblem till andra sjukdomar om man utsätts för det
under längre perioder. För att skydda människor och djur ifrån detta buller som ofta
genereras av större vindkraftverk kan man på kommunal nivå begära att beräkningar på
amplitudmodulerat lågfrekvent ljud, lågfrekventljud samt infraljud genomförs vid planering
av nyetablering av vindkraftverk, detta kan göras i samband med MKB. Även LCA bör
begäras för att man ska kunna se vilka miljögifter som finns i möllorna då detta kan påverka
kommunen i framtiden.
att Sverigedemokraterna på i kommunnivå ska driva frågan om att kommunen alltid ska
begära beräkningar på amplitudmodulerat lågfrekvent ljud, lågfrekventljud samt infraljud
vid planering av nya vindkraftverk.
att Sverigedemokraterna på i kommunnivå ska driva att kommunen alltid ska begära en
LCA vid planerade vindkraftverk.
problematiserat den storskaliga satsningen på vindkraft, inte minst ur perspektivet från de
som drabbas genom att få sin kulturmiljö och landskapsbild påverkad. I sammanhanget
kan det vara värt att påpeka att miljönyttan starkt kan ifrågasättas då Sveriges huvudsakliga
elproduktion, via kärnkraft och vattenkraft, redan är fri från utsläpp av såväl partiklar som
koldioxid. Sverigedemokraterna har även via en kommittémotion (2015/16:2854) i riksdagen
påtalat de negativa effekterna av oljud ifrån vindkraftsanläggningar och ser därmed positivt
på motionärens intentioner gällande just ljudmätning. Dock saknas det förslag från
motionären gällande gränsvärden av dessa mätningar. Partistyrelsen ser därmed en
svårighet i att fatta beslut i frågan, eftersom avsaknaden av konkretisering endast riskerar
att generera ökade kostnader och administration för kommunen.
Partistyrelsen ser vidare positivt på motionärens intentioner gällande LCA - en s.k
livscykelanalys av planerade vindkraftsverk. Partistyrelsen finner dock även här en oklarhet
gällande bl.a. gränsvärden och hur informationen ska användas och ser därmed en
svårighet i att fatta beslut i frågan, eftersom att avsaknaden av konkretisering endast
riskerar att generera ökade kostnader och administration för kommunen.
97
KSB015 - Öka självförsörjningsgraden i landet genom
samdistribution
Motionär
Lotta Antman, 65098; Björn Tenland, 62458; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542;
Åsa Larsson, 62179
Motionstext
För att göra Sverige mindre sårbart i en tid av ofred, terroristangrepp, kris eller konflikt bör vi
snarast öka vår självförsörjningsgrad inom de livsmedel som är essentiella för befolkningen,
tex. kött, mjölk, mejeriprodukter, spannmål, grönsaker, rotfrukter och fisk. Detta kan vi göra
genom att kommuner handlar lokalt i Sverige och inte importerar i samma omfattning som
görs idag. Vi har regler och begränsningar satta av EU gällande upphandling som måste
följas men det finns möjlighet att sluta lokala avtal i linje med den upphandlings- och
samdistributionsmodell som utvecklats i Växjö. Kommunerna köper då in mindre mängder
av tex kött, frukt, grönsaker, rotfrukter från flera lokala entreprenörer. Denna metod går ut
på att varan upphandlas av kommunen enligt LOU och leverans sker till en
distributionscentral som kan vara kommunal. De krav som ställs på leverantören eller
produkten skall framförallt inte begränsa de mindre producenterna. Handlar stora aktörer
såsom kommuner och landsting sina varor lokalt så minskar miljöbelastningen samtidigt
som självförsörjningsgraden ökar.
Ekologiskt nötkött är kostsamt att föda upp och betingar ett högre pris men köper
kommunen in större mängde går det att pressa priset vilket i sin tur gynnar kommunala kök.
Detta får följande konsekvenser: äldre som får bättre mat lagad på bättre råvaror blir
friskare, skolbarn och personal som äter mat lagad på bra och näringsrika råvaror får bättre
kognitiv förmåga. Levererar de olika mindre leverantörerna sina varor till kommunens
distributionscentral så minskar transporterna och olycksrisken. Minskning av transporter till
och från skolor, förskolor och daghem av lastbilar, då kommunen endast levererar enligt
schema kan de minska transporterna och olycksrisken med 50%. Idag så kommer först
kanske Arla sedan Menigo, sedan grönsakerna, sedan toapappret efter det så kommer
pappersgrossisten osv. Detta gör att det tex. kan bli uppemot 7 lastbilsleveranser till en skola
per dag. Fördelarna som följer på Växjös upphandlings- och samdistributionsmodell är
flera: 1. Vi ökar självförsörjningsgraden 2. Mängden kött som får växa upp och avlivas under humanare förhållanden ökar
3. Mängden antibiotika som vi får i oss minskar
98
4. Transporterna till olika förskolor, skolor och boenden minskar
5. Olycksrisken för barn på och omkring skolor och förskolor minskar
6. Självförsörjningsgraden ökar då svenskproducerat blir mer efterfrågat och när den når
75% klarar vi oss som nationalstat bättre i händelse av konflikt eller ekonomisk kollaps.
att införa följande text under avsnitt 4 i det kommunpolitiska inriktningsprogrammet:
"För att göra Sverige mindre sårbart i en tid av ofred, terroristangrepp, kris eller konflikt bör vi
snarast öka vår självförsörjningsgrad inom de livsmedel som är essentiella för befolkningen,
tex. kött, mjölk, mejeriprodukter, spannmål, grönsaker, rotfrukter och fisk. Detta kan vi göra
genom att kommuner handlar lokalt i Sverige och inte importerar i samma omfattning som
görs idag. Vi har regler och begränsningar satta av EU gällande upphandling som måste
följas men det finns möjlighet att sluta lokala avtal i linje med den upphandlings- och
samdistributionsmodell som utvecklats i Växjö. Kommunerna köper då in mindre mängder
av tex kött, frukt, grönsaker, rotfrukter från flera lokala entreprenörer. Denna metod går ut
på att varan upphandlas av kommunen enligt LOU och leverans sker till en
distributionscentral som kan vara kommunal. De krav som ställs på leverantören eller
produkten skall framförallt premiera mindre producenter. Handlar stora aktörer såsom
kommuner och landsting sina varor lokalt så minskar miljöbelastningen samtidigt som
självförsörjningsgraden ökar."
att införa följande förslagspunkt under avsnitt 4:
"Kommunen ska verka för ökad självförsörjningsgrad genom införande av
samdistributionscentraler."
Partistyrelsen anser att det, onekligen, är angeläget att Sveriges självförsörjningsgrad ökar
av precis de skäl som motionärerna framför. Sårbarheten minskar, vi stödjer det lokala
näringslivet och befolkningen blir friskare. Det kan noteras att den aktuella motionen också
har lagts fram av motionärerna vid SKL:s kongress, som rekommenderade avslag trots att
man i sitt svar uttalade sig positivt om den del av motionen som diskuterar
samordningscentraler. Skälet till SKL:s avslag var istället att man ansåg att
självförsörjningsgraden var en rikspolitisk fråga och inte en kommunal. Detta är dock inte en
självklar tolkning. Det finns inga formella hinder för att med självförsörjningsgraden som
argument (tillsammans med övrig argumentation enligt ovan) verka för att kommuner ökar
sin lokala upphandling. Det är därför möjligt att driva frågan kommunalt och partistyrelsen
väljer därför att stödja förslaget.
KSB16 - Tilläggsmotion angående beredskap i alla kommuner
Motionär
99
Robert Andersson, 50511
Motionstext
Många olika extrema kriser kan drabba befolkningen, tex naturkatastrofer, epidemier,
kemikalieolyckor eller en avgrävd matarkabel som kraftigt påverkar vår kraftförsörjning. Med
den allt mer hotfulla utveckling som pågår i vår omvärld, även i vårt direkta närområde, med
risk för ofred och terroristdåd så måste man ifrågasätta kommunernas planering och
beredskap för det otänkbara. Sverige upplever ett tuffare och fräckare uppträdande av
främmande makt, både vad det rör militära enheter eller utländska operatörer som vistas
här i landet och insamlar information om hur vårt samhälle fungerar och var våra mest
sårbara punkter är, det kan gälla elförsörjning, kommunikation eller försvarsanläggningar.
Vi kan även se en ökad risk för sabotage/terrordåd utförda av extremistorganisationer. Alla
kommuner bör redovisa nuvarande krisplanering för sina kommuninvånare. Det kan gälla
tex antalet skyddsrum och hur många kommuninvånare som får plats i respektive
skyddsrum samt vart man ska ta vägen vid skarpt läge.
Förr i tiden hade vi i telefonkatalogen ett avsnitt som hette "Om kriget kommer". Där fanns all
information samt diverse tips och råd som varje medborgare behöver för att klara sig i minst
72 timmar vid en kris. Idag förlitar vi oss på internet för att söka denna typ av information
men vid större kriser kan vi inte lita på att vi har tillgång till vare sig elektrisk ström eller
internet. Alla kommuner bör distribuera information hur man klarar sig i minst 72 timmar till
alla hushåll, oavsett om de bor i villa, bostadsrätt eller hyreslägenhet.
att under avsnitt 4 införa följande text om krisberedskap som ett helt nytt stycke:
"Många olika extrema kriser kan drabba befolkningen, tex naturkatastrofer, epidemier,
kemikalieolyckor eller en avgrävd matarkabel som kraftigt påverkar vår kraftförsörjning. Med
den allt mer hotfulla utveckling som pågår i vår omvärld, även i vårt direkta närområde, med
risk för ofred och terroristdåd så måste man ifrågasätta kommunernas planering och
beredskap för det otänkbara. Sverige upplever ett tuffare och fräckare uppträdande av
främmande makt, både vad det rör militära enheter eller utländska operatörer som vistas
här i landet och insamlar information om hur vårt samhälle fungerar och var våra mest
sårbara punkter är, det kan gälla elförsörjning, kommunikation eller försvarsanläggningar.
Vi kan även se en ökad risk för sabotage/terrordåd utförda av extremistorganisationer. Alla
kommuner bör redovisa nuvarande krisplanering för sina kommuninvånare. Det kan gälla
tex antalet skyddsrum och hur många kommuninvånare som får plats i respektive
skyddsrum samt vart man ska ta vägen vid skarpt läge.
Förr i tiden hade vi i telefonkatalogen ett avsnitt som hette "Om kriget kommer". Där fanns all
information samt diverse tips och råd som varje medborgare behöver för att klara sig i minst
72 timmar vid en kris. Idag förlitar vi oss på internet för att söka denna typ av information
men vid större kriser kan vi inte lita på att vi har tillgång till vare sig elektrisk ström eller
100
internet. Alla kommuner bör distribuera information hur man klarar sig i minst 72 timmar till
alla hushåll, oavsett om de bor i villa, bostadsrätt eller hyreslägenhet."
att under avsnitt 4 införa följande förslagspunkt:
"Kommuner bör distribuera ett informationsblad till alla hushåll kring hur man klarar sig i
minst 72 timmar vid allvarlig kris."
Partistyrelsen delar helt och hållet motionärens syn på den problematik som Sveriges
eftersatta civilförsvar utgör. Civilförsvar och krisberedskap, inklusive information till hushållen
om detta, är dock i första hand en statlig fråga, och inte en kommunal angelägenhet. Det är
därför rimligt att sådan information i första hand utformas, hanteras och planeras av
relevant statlig myndighet (t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) så att en
effektivitet och enhetlighet garanteras i krisberedskapsinformationen. Enbart av detta skäl
rekommenderar partistyrelsen avslag på vad som i övrigt är en mycket välskriven och
angelägen motion.
Partistyrelsen har dock låtit partiets ansvarige tjänsteman, verksam med att utveckla partiets
rikspolitik inom ramen för försvarsutskottet, ta del av förslaget. Partistyrelsen tar även
tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just
frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas.
KSB17 - Laddstolpar för elfordon vid nybyggnation av
kommunala parkeringsytor
Motionär
Fredrik Eriksson Partille kommunfullmäktige / 16437
Flemming Ravn 73337 Matz Dovstrand 60100
Motionstext
Världen står inför en enorm förändring på bilmarknaden med en snabbt ökande försäljning
av elbilar. Vi Sverigedemokrater med vår pragmatiska politik måste nu skapa
förutsättningarna för denna övergång.
Utvecklingen av laddbara bilar har gått framåt med rasande fart de senaste åren.
Drivkraften är främst en större efterfrågan samt en allt bättre prisbild som gör att den
miljövänliga elbilen framstår som reell ersättare till bensin och dieselbilar. Som Sveriges
ledande parti för miljöfrågor vill vi Sverigedemokrater skapa ännu bättre förutsättningar för
att driva på den utvecklingen.
101
Nybilsförsäljningen av laddbara elbilar går bättre än någonsin i Sverige. Faktum är att
Sverige glädjande nog är tvåa i världen på försäljning av laddbara bilar 2016 per capita,
efter Norge. Norge har per den 1 maj 2016 ca 100 000 elbilar i drift.
Sverige har gått från att ha ca 1 500 laddbara fordon 2012 till lite över 22 000 tredje kvartalet
2016. Prognosen är ca 30 000 laddbara till årsskiftet 2016/2017. Redan 2025 enligt en
uppskattad siffra från bilbranschen kommer det finnas ca 500 000 bilar med batteri som hel
eller delvis kraftkälla. Vi står inför en enorm försäljningsökning av laddbara bilar.
Försäljningen ligger nu på nästan 1 000 bilar per månad i Sverige under 2016.
Sverige har en liten andel koldioxidutsläpp i vår elproduktion eftersom vi har en så stor del
vatten och kärnkraft i vår energiproduktion. I en studie från Nya Zeeland lyfts Sverige fram
som ett av de länderna som får absolut störst miljöeffekt vid en övergång från en
oljebaserad fordonsflotta till en elbilsflotta.
Elbilen når sin fulla effekt som miljövänligt fordon när den laddas med rätt el. I Sveriges fall
blir effekten stor då vi har en så stor andel energiproduktion som är helt fri från utsläpp då
ingen koldioxid släpps ut när man laddar och kör en elbil.
Nybilskostnaden har varit relativt hög för elbilar jämfört med bensin och dieselbilar. Detta är
på väg att ändras. Kommande nya mer konkurrensmässiga modeller både i pris och
funktion tillsammans med ett större utbud gör att efterfrågan kommer öka i andra
konsumentgrupper än tidigare.
Inköpskostnaden om man jämför en bensinbil kontra en elbil är i stort sett densamma
överlag förutom på en punkt, motorn i en bensinbil mot batteriet i elbilen. Därför kan man
jämföra kostnaden mellan dessa två. Batteriet i elbil jämfört med en konventionell
bensin/dieselbilmotor har nått paritet för första gången 2015 för en mellanklassbil. Med
fortsatt utveckling och prispress på ny batteriteknik kommer snart break-even även nås för
lågbudgetbilar. När elbilens inköpskostnad ligger i paritet med motsvarande
bensin/dieselbil kommer förstås den låga kostnaden, en till två kronor per mil konkurrera ut
dessa helt. Detta tillsammans med miljöbilspremien på 40 000 alternativt 60 000 via det
statliga miljöbilsrabattsystemet gör att elbilen får extra fördelar.
Det finns flera laddbara elbilsmodeller idag på marknaden och fler kommer då i stort sett
alla biltillverkare har elbilsprojekt igång. Elbilar som kommer kunna mäta sig mot en vanlig
bensin eller dieselbil både vad gäller pris och körsträcka.
Detta sammantaget gör att Sverige står inför en kraftig ökning av laddbara bilar och vi
Sverigedemokrater ska stå redo för denna utveckling.
Kostnaden att förbereda en laddstolpe vid nybyggnation är minimal jämfört med om
parkeringsytor eller gator måste grävas upp för att i efterhand modifieras med en
laddstolpe.
att Sverigedemokraternas lokalföreningar i de kommuner där förutsättningarna finns bör
lägga förslag om att det vid all nybyggnation av parkeringsytor i xxx kommun skall
förberedas för laddstolpar.
102
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att elbilar kommer att utgöra ett större
inslag av vår fordonsflotta i framtiden och att de i Sverige, med vår rena elproduktion, är ett
miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon.
Partistyrelsen anser emellertid att frågan om en omställning av transportsektorns
energiberoende rimligtvis är en fråga som bör hanteras på nationell nivå och att det sedan
bör stå regionerna fritt att välja det alternativ som passar den berörda kommunen bäst.
I fallet med laddstolpar tror partistyrelsen att en utbyggnad likt den motionären efterfrågar –
givet rätt incitament och förutsättningar på riksnivå – huvudsakligen kommer att lösas av sig
självt genom marknadskrafterna i de kommuner där de förutsättningar som motionären
nämner finns. Av denna anledning tror partistyrelsen att en sådan formulering som
motionären efterfrågar i bästa fall är överflödig och i värsta fall kontraproduktiv.
KSB18 - Förberedelse för beställningar av laddstolpar på
kommunens parkeringsplatser
Motionär
Flemming Ravn 73337 Matz Dovstrand 60100
Motionstext
103
blir effekten så stor då vi har en så stor andel energiproduktion som är helt fri från utsläpp
att nästan ingen koldioxid släpps ut alls när man laddar och kör en elbil.
För att underlätta övergången från bensin och dieselbilar måste det finnas möjligheter att
ladda sin elbil vid bilens parkeringsplats.
lägga förslag om att kommunen skall föregå med gott exempel och bygga laddstolpar på
sina egna parkeringsplatser samt sina fastighetsbolags parkeringsplatser och andra
kommunala bolags parkeringsplatser.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att elbilar i framtiden kommer att utgöra ett
större inslag av vår fordonsflotta och att de i Sverige, med vår rena elproduktion, är ett
Partistyrelsen anser dock att det finns effektivare sätt att uppnå det motionären efterfrågar,
utan de onödiga dödviktseffekter som det med motionärens förslag kan bli tal om. Istället
för att specifikt ålägga kommuner att bygga laddstolpar bör man istället skapa mer
104
generella incitament och förutsättningar, så att dessa byggs på just de platser som
samhällsekonomiskt är mest lönsamma.
KSB19 - Kommunen bör köpa in elbilar
Motionär
Fredrik Eriksson Partille Kommunfullmäktige / 16437
Flemming Ravn 73337, Matz Dovstrand 60100
Motionstext
105
Kommunen bör gå före med gott exempel och anskaffa elbilar till sin egen verksamhet i de
fall det finns elbilar som matchar de behov som finns.
att Sverigedemokraterna verkar för att kommunen bör köpa in elbilar till sin verksamhet om
behoven matchar de elbilar som finns på marknaden
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att elbilar kommer att utgöra ett större
inslag av vår fordonsflotta i framtiden och att de i Sverige, med vår rena elproduktion, är ett
Frågan om en omställning av transportsektorns energiberoende är rimligtvis en fråga som
bör skötas på nationell nivå och där det sedan står kommunerna fritt att välja det alternativ
som passar den berörda kommunen bäst.
I fallet med inköp av elbilar tror partistyrelsen att en utveckling likt den motionären
efterfrågar – givet rätt incitament och förutsättningar på riksnivå – kommer lösas genom
marknadskrafterna i de kommuner där de förutsättningar som motionären nämner
föreligger.
Därför tror partistyrelsen att en sådan formulering som motionären efterfrågar i bästa fall är
överflödig och i värsta fall kontraproduktiv då den riskerar leda till marknadsmisslyckande.
KSB020 - Handlingsplan för att erbjuda en laddstolpe till
kommunens alla invånare med elbil
Motionär
106
Flemming Ravn 73337, Matz Dovstrand 60100
Motionstext
107
För att underlätta övergången från bensin och dieselbilar måste det finnas möjligheter att
ladda sin elbil vid bilens parkeringsplats.
lägga förslag om att kommunen skall ta fram en handlingsplan för hur man skall kunna
erbjuda en laddstolpe till en elbilsägare.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att elbilar i framtiden kommer att utgöra ett
större inslag av vår fordonsflotta och att de i Sverige, med vår rena elproduktion, är ett
Gällande kommunens roll i att erbjuda varje elbilsägare en laddstolpe tror partistyrelsen att
detta är fel sätt att angripa problemet. Partistyrelsen tror snarare på att man, på nationell
nivå, bör skapa mer generella strukturer som stimulerar elbilsanvändandet och att det
sedan är upp till den enskilde fastighetsägaren eller bostadsrätts/hyresföreningen att
bestämma om man vill sätta upp och bekosta en laddstation. Givet rätt incitament och
förutsättningar på nationell nivå tror partistyrelsen att marknadskrafterna effektivast löser
problematiken.
KSB21 - Äldreboenden
Motionär
Lars Hansson Göteborg / 50134
Jörgen Fogelklou 59316, Björn Tidland 60114, Stefan Falktorp 47590, Staffan Levinsson
47548, Jimmy Ståhl 60078
Motionstext
Idag är det otroligt långa köer i vissa kommuner till äldreboenden. De äldre skall inte
behöva vänta i åratal för att få ett boende. Det finns ett stort behov av att korta köerna och
bygga nya äldreboenden. Det finns privata företag som vill och kan bygga nya och
fantastiskt fina boenden till de äldre. Då det ofta är höga markpriser så kan man inte bygga
till rimliga kostnader.
108
att Kommuner ska arbeta efter en modell som genom, detaljplaner, planprogram,
markanvisningar samt politisk styrning underlätta för byggandet av äldreboenden.
Partistyrelsen noterar att den allvarliga bostadsbrist som råder i dag är generell, för alla
grupper i samhället, varför motionärens förslag om en modell, som endast riktar in sig på
äldreboenden, skulle vara allt för snävt.
Partistyrelsen delar samtidigt motionärens oro över de äldres boendesituation och ser även
äldreboenden som ett viktigt segment av bostadsmarknaden, som behöver mer resurser
och stöd. Av denna anledning ställer sig Sverigedemokraterna sig redan bakom såväl
regelförenklingar som att medel avsätts för en ökad konkurrens bland byggbolagen.
Motionären återfinner dessa förslag bland annat i riksdagsmotion 2015/16:2350 och
2015/16:2350. Partiet avser vidare även verka för satsningar på just äldreboenden inom
ramen för den kommande höstskuggbudgeten för riksdagsåret 2016/17. Även om
partistyrelsen alltså inte anser att motionens förslag bör tillstyrkas, så noteras samtidigt att
motionens bakomliggande syfte, främjande byggandet av äldreboenden, ändå kan anses
som tillgodosett genom befintliga politiska förslag som partiet redan driver på området.
KSB22 - Förslag om att ett bostadspolitiskt kapitel ska föras in i
det Kommunpolitiska programmet
Motionär
Stefan Falktorp Partille / 47590
Lars Hansson 50134, Jörgen Fogelklou 59316, Jimmy Ståhl 60078
Motionstext
I det Kommunpolitiska programmet för år 2016 står det väldigt lite om bostadspolitik. Det
som finns bör vara kvar men samlas ihop under en och samma kapitel kallad
Bostadspolitik, samt att några ytterligare punkter läggs till.
Bakgrund om fastighetsbeståndet i Sverige samt om omfattningen av bostadsbristen
År 2010 beräknade Statistiska Centralbyrån att det finns 4,5 miljoner bostadslägenheter i
Sverige.
Av dessa är:
1,7 miljoner hyresrätter,
1 miljon bostadsrätter
109
1,8 miljoner äganderätter (villor och radhus i de flesta fall).
Med tanke på det oerhört låga ränteläget i mitten på 2010-talet, på den kraftiga
urbaniseringen och befolkningsökningen borde de kommunala bostadsbolagen kunna
bygga betydligt mer än idag. Dessutom är belåningsgraden på de kommunala
bostadsbolagen ofta väldigt låg, vilket innebär att de allmännyttiga bolagen har möjlighet
att låna ytterligare på det befintliga fastighetsbeståndet för att finansiera nybyggnation.
Antalet påbörjade lägenheter första halvåret 2016 enligt Statistiska Centralbyrån är 25 723 i
hela Sverige, varav Stor-Stockholm 9 197, Stor-Göteborg 3 131 och Stor-Malmö 1 364.
Boverket skrev i sin rapport i slutet på år 2015 upp prognosen för hur många bostäder som
behöver byggas i Sverige, till 88 000 bostäder per år fram till år 2020.
I slutet på år 2015 hade Boplats Göteborg 165 266 betalande registrerade bostadssökande,
och i de flesta kommuner i Sverige är köerna efter ett förstahandskontrakt på en hyresrätt tio
år eller längre, vilket givetvis är en ohållbar situation.
Förslag på ny sverigedemokratisk vision för bostadspolitiken
Vi arbetar för en bostadsmarknad där ingen i Sverige ska behöva tacka nej till jobb eller
studier på grund av att det inte går att hitta lämpligt boende. Bostadssituationen i Sveriges
290 kommuner får inte vara en flaskhals för någon av kommunernas utveckling.
Sammanställning av vad som står om bostadspolitik i det nuvarande kommunpolitiska
programmet:
På sidan 11 står det att stat och kommun bör bära ett gemensamt ansvar för att förse även
resurssvaga grupper med ett värdigt boende.
På sidan 12 står det att " Vid stadsplaneringen och framtagandet av detaljplaner ska stor
hänsyn tas till behoven hos de djur- och växtarter som lever inom kommunen. Kommunen
bör, sett till de förutsättningar som råder, kunna säkerställa att hundägare har möjlighet att
bada sina hundar vid ett offentligt bad.
Det är vidare viktigt att ett landsbygdsperspektiv alltid genomsyrar kommunernas
beslutsfattande på såväl kort sikt som på längre sikt. Sverigedemokraterna ser därför
mycket positivt på att kommuner inför s.k. landsbygdsförsäkringar som just syftar till detta.
Redan idag ger lagen medborgarna rätt till ett visst inflytande över stadsplaneringen. Det är
ett viktigt inslag i demokratin som kan fördjupas ytterligare. De invånare som berörs av
beslut inom detta område ska ha stora möjligheter att påverka beslutsprocessen. Detta kan
till exempel ske genom politikerträffar, remissförfarande och IT-rådslag. "
På sidan 13 står det att " En blandning av olika boendeformer bör eftersträvas vid
nybyggnation för att förbättra förutsättningarna att öka kontaktytorna mellan olika
inkomstgrupper och underlätta assimilering av den invandrade befolkningen. I samma syfte
bör en del av allmännyttans hyresbestånd kunna omvandlas till bostadsrätter om de
boende så önskar.
Kommunala bostadsbolag ska ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresbostäder
till rimliga priser för resurssvaga grupper, såsom exempelvis ungdomar, men ska även vid
behov kunna agera för att uppnå en större variation av boendeformer i ett visst område. De
110
kommunala bostadsbolagens hyresgäster ska också beredas största möjliga inflytande och
ansvar över sin boendemiljö.
Sverige har en rik byggnadstradition som förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade
byggnadsmiljöer skapar hemkänsla och trygghet för många invånare och har en positiv
inverkan på turistnäringen. Sverigedemokraternas generella inställning är att i möjligaste
mån undvika förtätning av befintliga stadskärnor. Vi kan i vår omvärld se exempel på hur
parker och grönområden trängs undan till förmån för nya tättliggande hus. Mot bakgrund
av detta bör kommunen alltid sträva efter att vid avyttring av..."
På sidan 14 fortsätter ovanstående stycke med att "...tomträtter prioritera kringområden
istället för en kortsiktigt högre ersättning för innerstadsmark på bekostnad av en långsiktigt
försämrad stadsbild.
Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska vara
generöst tilltaget. Ett sätt att värna det kulturella och estetiska arvet kan vara att införa en så
kallad kulturell planering. Det är i korthet en metod som i samhällsbyggnadsfrågor sätter
fokus på medborgardialog, den unika platsens förutsättningar och historia, det lokala
kulturarvet och omgivande bebyggelsestruktur, samt att skapa en social känsla och
samhörighet i området.
Företag som använder sig av traditionella och miljövänliga byggnadsstilar, tekniker och
material ska premieras vid upphandling. Hänsyn bör även tas till nya tekniker som
exempelvis modern träbyggnadsteknik för större byggnationer som visat sig både
miljövänligt, kostnadseffektivt, och en metod för att bygga på befintligt bostadsbestånd.
Privatpersoner som köper tomträtter av kommunen ska kunna få rabatt på köpesumman
om de förbinder sig att bygga sitt hus i traditionell och miljöanpassad stil. Byggnader med
starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller
västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras."
I det nuvarande kommunpolitiska programmet sammanfattas bostadspolitiken i följande tio
punkter:
h Ett trygghets- och tillgänglighetsperspektiv ska genomsyra all samhällsbyggnad.
h Varierade boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, närhet till central
samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter ska eftersträvas vid planeringen
av nya bostadsområden.
h Grönytor och naturliknande miljöer ska vara en självklar och sammanhängande del av
stadsbilden och stor hänsyn ska tas till det lokala ekosystemet.
h Kommunerna bör stödja bildandet av vatten- och avloppsföreningar på landsbygden.
h Delar av det kommunala hyresbeståndet ska kunna omvandlas till bostadsrätter om de
boende så önskar.
h Kommunala bostadsbolag ska ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla
hyresbostäder av god kvalitet till rimliga hyror.
h Avyttring av tomträtter bör prioriteras i städernas kringområden.
h Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska vara
generöst tilltaget.
111
h Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker
ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras.
h Inför en kulturell planering med fokus på medborgardialog, byggplatsens historiska
förutsättningar, det lokala kulturarvet, samt vikten av en social känsla och samhörighet.
att ett kapitel om bostadspolitik införs i det kommunpolitiska programmet. Det som redan
står i det nuvarande kommunpolitiska programmet i den nämnda sammanställningen tas
med.
att tidigare nämnda tio punkter i befintligt kommunpolitiska program som är markerade
med en bock framför meningen flyttas från nuvarande avsnitt och samlas i slutet av det nya
bostadskapitlet.
att en arbetsgrupp tillsätts där detta kapitel om bostadspolitik arbetas fram. Exempel på
områden som arbetsgruppen skulle kunna se över och ta med i programmet kan vara
följande 15 stycken:
Kommunerna trycker på för att få ner byggmomsen som idag är 25 %.
Kommunerna måste få en morot för att bygga bostäder. Kanske kan det kommunala
utjämningssystemet kopplas till hur mycket planlagd och byggbar mark varje kommun tar
fram.
Vi måste få en mycket bättre samverkan mellan det statliga, det kommunala och det
privata. Den offentliga sidan måste bli mer aktiv och ta ett mer aktivt ansvar eftersom vi inte
producerar det antal bostäder som våra unga och andra bostadssökande förväntar sig.
Förkorta handlingstiderna hos kommuner och övriga myndigheter vad gäller planering och
byggnation av bostäder.
Parkeringsnormen, som föreskriver ett visst antal parkeringsplatser (ofta i garage) per
hushåll, fördyrar och ska därför tas bort.
Tillgänglighetskravet, att alla lägenheter ska vara handikappvänliga, är fördyrande och bör
tas bort eftersom endast någon enstaka procent av alla bostadssökande är handikappade.
Bostadsbyggandet bör omgärdas av färre lagar, restriktioner, standarder, byggnormer och
regler än vad som är fallet idag. På så sät kan Sveriges byggkostnader sänkas betydligt och
tiden från markanvisning till färdig bostad kan dessutom minskas avsevärt.
Börja utbilda badrumsbyggare, köksbyggare med flera som behärskar alla nödvändiga
kompetenser i samma person. Idag krävs ett tiotal yrkesgrupper för att bygga ett badrum.
Bygg på ett par våningar på existerande hus i attraktiva stadsområden med väl utbyggd
kollektivtrafik.
Sänk reavinstskatten från dagens 22 % så att folk oftare säljer sina villor och radhus, vilket i
sin tur underlättar flyttkedjor då de som köper lämnar bostäder som andra hushåll i sin tur
kan flytta in i.
112
Mer generösa och enklare regler för uthyrning av enskilt ägda bostäder. Detta gör det
lättare att hitta tillfälligt boende, både för kortare och längre perioder.
Genomför reformer för att lätta på markrestriktionerna. Mer mark än i dag måste gå att
bygga på.
Ändra reglerna för riksintresse så att även bostadsbyggande ses som ett riksintresse och
därmed prioriteras högre.
Nolltolerans mot hemlöshet bland invånarna i Sverige.
Kommunerna ska vara duktigare på att se kopplingen till kollektivtrafik när man planerar för
nya bostadsområden. Nya bostadsområden ska alltså vara så pass förtätade att det går att
ha en god turtäthet med kollektivtrafik till området från och till kommunens centrum.
Vid sidan av studentbostäder bör det även göras omfattande satsningar på
ungdomsbostäder. Dessa ska ha så låg hyra att en student kan klara sig på studiemedlet
eller lönen från ett första jobb.
Partistyrelsen delar motionärens inställning att det bör inrättas ett eget kapitel för
bostadspolitik i inriktningsprogrammet för en Sverigedemokratisk kommunpolitik.
Motionären föreslår vidare att en arbetsgrupp ska tillsättas för att ta fram fler frågor till
kapitlet om bostadspolitik. Hur nödvändigt det är att tillsätta en arbetsgrupp för
bostadspolitik och vilka frågor som skulle diskuteras i detta forum bör partistyrelsen
emellertid själv avgöra.
att delvis bifalla yrkande ett genom att utarbeta och implementera ett bostadspolitiskt
kapitel i inriktningsprogrammet.
att avslå yrkande två och tre i motionen.
KSB23 - En rimlig bilparkeringsnorm
Motionär
Daniel Edström Örebro kommun / 54759
Helena Ståhl, 60301
Motionstext
Parkeringsnormen för bilar har i många kommuner fastställts till en allt för låg nivå. När nya
parkeringstal tas fram är det mer regel än undantag att antalet bilparkeringar minskar totalt
sett.
De flesta hushåll äger en bil och detta bör avspeglas i kommunernas parkeringsnormer. Vid
bostadsbyten ska man ha en god chans att få en bilparkeringsplats i nära anslutning till
113
bostaden. Därför bör kommunernas parkeringsnormer fastställas till minst 1,0 bilparkeringar
per hushåll.
att under avsnitt 4.3 införa en skrivelse om att bilparkeringsnormen i kommunerna ska
fastställas till minst 1,0 per hushåll
Partistyrelsen delar motionärens åsikt att det i för många kommuner finns för få
parkeringsplatser. Däremot anser partistyrelsen att Sveriges kommuner skiljer sig markant i
fråga om biltäthet och parkeringssituation, varför partistyrelsen anser att en specifik
allmängällande ambition gällande bilparkeringsnorm vore svår att tillämpa i praktiken.
KSB24 - Bibehålla formspråk
Motionär
Motionstext
Kapitel 4.3 ”Trygghet och tradition i boendet” tar upp flertalet viktiga punkter om hur
exempelvis olika boendeformer bör eftersträvas, hur historiskt viktiga byggnader skall
bevaras samt vilken typ av nybyggnationer som inte bör tillåtas.
Utöver dessa självklarheter bör även kommunen i form av ett nedtecknat regelverk
tydliggöra sin vilja om hur framtidens nybyggnationer skall komma att se ut. Vill vi
exempelvis bygga höghus med 15 våningar i en kommun som idag inte har byggnader
högre än 3 våningar?
att kommunen skall verka för att ha ett regelverk för hur nybyggnation kan regleras för att
bibehålla det arkitektoniska formspråk som kommunen har
Partistyrelsen ser, liksom motionären, vikten att bevara landskap, mark och formspråk i
kommuner runt om i landet. Om man tvärtemot och i alltför stor utsträckning bygger stora
höghus och river ned gamla byggnader för att ersätta dem med till utseendet generiska
byggnader, så kommer inte bara kommunen, utan hela landet att tappa en stor del av sin
identitet - det som gjorde Sverige unikt och speciellt.
Partistyrelsen anser emellertid inte att ett regelverk som syftar till att bevara det
arkitektoniska formspråket i hela kommunen är rimligt, eftersom detta skulle kunna ses som
en onödig försvåring av nybyggnation. Istället bör frågorna diskuteras när översiktsplan och
114
detaljplan antas av kommunen. Sverigedemokraternas roll i kommunpolitiken blir då att se
till att bevara och värna de stadsdelar som har en historisk karaktär och väga in det
arkitektoniska formspråket i kommunens arbete.
Miljö, djur och natur
KMN01 - Ändringsyrkande under punkten 14.1 Miljö för
framtiden
Motionär
Motionstext
Allemansrätten är unik i sitt slag och väl värd att skydda och bevara. Allemansrätten är en
rätt förknippad med skyldigheter och rätt använd ger den såväl bofasta Svenskar som
besökare en fantastisk möjlighet att vistas i vår vackra natur.
Allemansrätten är väl värd att såväl skydda som bevara och en förutsättning för att
inskränkningar inte skall behöva göras är att allemansrätten efterlevs utan missbruk.
En förutsättning för att allemansrätten skall efterlevas är kunskap och respekt om och för
den samma.
Med en tilltagande turism, ett ökat antal hitresta "bärplockare m.m. samt en mycket
omfattande invandring ställs stora krav på såväl information om allemansrätten som sådan
men inte minst i att bibringa landets nytillkomna medborgare respekt och hänsyn för den
natur de har fri tillgång till.
att omarbeta den i nuläget bristfälligt formulerade brödtexten i sista stycket under 14.1 så att
allemansrättens unika värde framgår med större tydlighet
att omarbeta brödtexten i sista stycket under 14.1 så att större tonvikt läggs vid att vidta
åtgärder för att sprida kunskap om allemansrätten hos grupperna turister, hitresta
"bärplockare m.fl. och nytillkomna invånare i landet.
Motionärens förslag är i linje med partiets redan befintliga politik. Se till exempel
riksdagskommittémotion 2015/16:2530 av Anders Forsberg m fl.
115
Utdrag:”Det är idag enligt rättspraxis möjligt att med åberopande av allemansrätten bedriva
kommersiell verksamhet på annans mark under förutsättning att verksamheten inte riskerar
att innebära skada eller olägenhet. Detta anser vi i Sverigedemokraterna är oacceptabelt av
flera skäl.”
De preciseringar som motionären efterlyser är vidare rimliga och bör implementeras i
inriktningsprogrammet. Det vill säga man förtydligar att frågan gäller tillresta besökare såväl
som medborgare.
KMN02 - Järnvägstransporter
Motionär
Motionstext
I nuvarande kommunpolitiska program under Miljö, djur och natur så står det att
"Kommunen ska verka för att transporter i så hög grad som möjligt utförs på järnväg."
Huruvida det alltid är miljövänligast att transportera via järnväg eller inte kan diskuteras.
Dessutom är frågan hur en kommun konkret ska kunna styra sina transporter eller
upphandlingar enligt en sådan policy.
Föreslår därför att den stryks.
att meningen "Kommunen ska verka för att transporter i så hög grad som möjligt utförs på
järnväg." stryks.
Det är kommunernas skyldighet att tillhandahålla kommunal service samtidigt som
kommunens invånare inte beskattas onödigtvis. I många kommuner gör man nu avsevärda
ansträngningar för att ekonomin ska gå ihop. I denna situation bör till exempel transporter i
första hand vara kostnadseffektiva och inte generera större utgifter än nödvändigt.
Järnvägen är vidare ett statligt ansvar och Sverigedemokraterna strävar på nationell nivå
efter att underhåll och investeringar ska möta samhällets behov. I de fall järnväg av
ekonomiska eller praktiska skäl fungerar bättre bör detta givetvis föredras, men
partistyrelsen anser att detta bär avgöras av ansvariga i respektive kommun i enlighet med
lokala förutsättningar. Därmed ställer sig partistyrelsen sig bakom motionärens förslag om
att stryka formuleringen.
116
KMN03 - Miljö för framtiden
Motionär
Mattias Krantz Mark / 57937
Natalia Estebanez Henriksson 60182
Motionstext
Man kan läsa att ett av våra förslag är att "Kommunen ska inventera och riskbedöma
förorenade områden samt se till att respektive markägare upprättar och genomför
saneringsplaner."
Förslaget är mycket bra.
Jag ser gärna att texten kompletteras med:
"Kommunen ska inventera och riskbedöma förorenade områden, samt se till och vara
behjälpliga när respektive markägare upprättar och genomför saneringsplaner."
Det skulle kunna vara tillexempel i utförandet av sanering, metoder mm.
För att exempelvis undvika låsta positioner bör vi just ha med, Kommunen ska vara
behjälplig markägare vid riskbedömda förorenade områden.
att Kommunen ska vara behjälplig markägare vid riskbedömda förorenade områden.
”Sanering av mark” är ett prioriterat område i Sverigedemokraternas miljöpolitik, se
exempelvis riksdagskommittémotion (”Sanering av mark” 2015/16:2909) som beskriver detta
närmare.
Frågan kan emellertid även med fördel drivas på kommunal nivå och partistyrelsen ser
därför positivt på den utveckling av nuvarande formulering som motionären föreslår.
Partistyrelsen föreslår att aktuell text kompletteras med formuleringen "Kommunen ska
inventera och riskbedöma förorenade områden samt vara behjälplig när respektive
markägare upprättar och genomför saneringsplaner."
att delvis bifalla motionen genom att införa partistyrelsens förlag till formulering enligt ovan.
KMN04 - Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor
Motionär
117
Motionstext
Under Landsdagarna 2015 fick undertecknad en motion bifallen som avsåg ytterligare
restriktioner för fyrverkerismällande. Detta var naturligtvis väldigt positivt men mycket kan
också göras på kommunal nivå för att minimera förekomsten av fysiska och psykiska skador
för människor och djur orsakade av detta. I de lokala ordningsföreskrifterna i respektive
kommun anges lokala regler som kommunfullmäktige beslutar om. Bland annat kan
tidpunkter för användande av fyrverkerier och andra pyrotekniska varor regleras där. Som
det ser ut idag har landets kommuner väldigt olika regler för användning av fyrverkerier vissa är inte alls särskilt detaljerade medan det i andra kan framgå vilka exakta dagar och
klockslag som gäller utan tillstånd.
Eftersom det idag är Sverigedemokraternas uppfattning att lagstiftningen för
fyrverkerismällande är i behov av att skärpas både för människors och djurs bästa, bör vi
även på kommunal nivå ha som uppfattning och restriktioner är bra. Ofta tas hundar, katter
och vilda djur som exempel för att motivera begränsningar, men det finns också andra djur
som kan känna samma paralyserande skräck - detta utan att de kan följa sina instinkter och
springa iväg. I djuruppfödningar och djurstall finns ofta fastkedjade och inlåsta djur som far
mycket illa när det smäller. Om vi på kommunal nivå har möjlighet att lindra dessa djurs
skräck så bör vi göra det.
att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att maxavstånd till registrerad
djuruppfödning/djurstall ska anges i de lokala ordningsföreskrifterna för användande av
fyrverkeri och andra pyrotekniska varor
att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att det för allmänheten endast ska vara
tillåtet att använda fyrverkeri och andra pyrotekniska varor under nyårsafton. Övriga dagar
under året ska det krävas tillstånd från polismyndigheten
Som motionären framhåller har en liknande motion redan antagits på landsdagarna och
partistyrelsen ser därför inget hinder med att driva denna angelägna fråga även på
kommunal nivå. Oaktsamt och direkt brottsligt användande av fyrverkerier har nämligen
blivit ett allt större problem. I flera städer, ofta förekommande i utanförskapsområden,
används idag fyrverkerier dessutom som vapen. Det är därför rimligt att kommunerna, i de
fall man ser ett behov, arbetar för att införa restriktioner för användande av fyrverkerier.
Djurs hälsa och välbefinnande är också ett viktigt område för Sverigedemokraterna, varför
kommuner aktivt bör arbeta med att minska lidandet för djur i samband med användande
av fyrverkerier. Att införa restriktioner under högtider, såsom nyårsafton, är dock ett allt för
stort ingrepp i människors möjlighet till att bedriva vad som idag är ett traditionellt firande.
Undantag bör även beviljas under högtider såsom påskafton och valborgsmässoafton,
eftersom dessa högtider i vissa delar av vårt land firas med inslag av fyrverkerier.
att bifalla yrkande ett.
118
att delvis bifalla yrkande två med tillägget att undantag, utöver för nyårsafton, även ska
beviljas för valborgsmässoafton och påskafton.
KMN05 - Miljö djur och natur (kapitel 14)
Motionär
J Fogelklou 59316, L Hansson 50134, Falktorp 47590, Levinsson 47548, J Ståhl 60078
Motionstext
De kommunala energibolagen måste drivas på affärsmässiga grunder, och det är därför
viktigt att man noga överväger ekonomiska konsekvenser när man väljer energislag.
Vi föreslår därför en förändring av två attsatser för att få en mer generell formulering.
att styckena
"Kommunen bör använda sitt så kallade "kommunala veto" mot uppförande av storskalig
vindkraft om man inte förmår lösa planeringen på ett sådant sätt att det inte påverkar
enskilda kommuninvånares livskvalitet negativt eller på annat sätt äventyrar kommunens
intressen."
"Kommunen ska inte finansiera eller medfinansiera vindkraft om en sådan investering inte
kan återföras till kommuninvånarna ekonomiskt."
Ersätts med en mer allmän skrivning:
"Kommunen bör använda sitt så kallade "kommunala veto" mot uppförande av kraftverk om
man inte förmår lösa planeringen på ett sådant sätt att det inte påverkar enskilda
kommuninvånares livskvalitet negativt eller på annat sätt äventyrar kommunens intressen."
"Kommunen ska inte finansiera eller medfinansiera kraftverk om en sådan investering inte
kan återföras till kommuninvånarna ekonomiskt."
problematiserat den storskaliga satsningen på vindkraft samt även förordat att
kommunerna bör använda sitt ”kommunala veto” mot uppförande av tillståndspliktig
vindkraft då den stör andra intressen. Detta kommunala veto syftar på Miljöbalkens krav (16
kap 4 §) om tillstyrkandet av tillstånd för uppförandet av en anläggning för vindkraft i
kommunerna. En ändring i våra kommunpolitiska riktlinjer till en mer generell formulering
som motionärerna önskar vore därmed olycklig då detta kommunala veto endast föreligger
gentemot vindkraft i Miljöbalken.
119
Den andra punktsatsen kring att kommuner inte ska finansiera eller medfinansiera vindkraft,
om en sådan investering inte kan återföras till kommuninvånarna ekonomiskt, avser endast
kommunen som juridisk person och inte kommunala bolag som på en affärsmässig grund
bedriver energiverksamhet. Bakgrunden till denna förslagspunkt är den tidigare
energiskattebefrielsen som endast fanns för vindkraft, i obegränsad skala, och som fick till
effekt att många kommuner investerade direkt i vindkraft för att på det sättet köpa sig fri från
energiskatt. Denna skattetekniska lucka är numera stängd, vilket har inneburit att många
kommuner och landsting investerat i en förlustbringande kraftproduktion under väldigt lång
tid. När nu denna möjlighet inte längre finns enkom för vindkraften anser partistyrelsen
emellertid att det är aktuellt att, i linje med motionärernas önskemål, istället använda en mer
generell formulering i syfte att uppmana kommunerna att avstå från investeringar i
elproduktion som inte står sig på en marknadsmässig grund.
att avslå den första punkt-satsen.
att bifalla den andra punkt-satsen med ändring av ordet kraftverk till elproduktion.
KMN06 - Miljö djur och natur (kapitel 14)
Motionär
Jörgen Fogelklou 59316, Lars Hansson 50134, Stefan Falktorp 47590, Jimmy Ståhl 60078
Motionstext
Miljöfrågorna är viktiga och måste beaktas för att forma ett hållbart samhälle för framtidens
generationer.
Formalia: Energi, natur och jordbruk borde få egna underkapitel för bättre överskådlighet.
Energirådgivning: Vi föreslår att en förklarande text införs.
Kommunal energiproduktion: Forskning inom energiområdet är viktig, men kommunen bör
inte gå in med riskkapital för att finansiera oprövad teknik. Ett exempel är Göteborg där man
satsat stort på en anläggning för produktion av biogas av skogsavfall. Projektet visade sig
olönsamt och 2015 skrevs anläggningens värde ner till noll, en sänkning på 850 miljoner
kronor. SD Göteborg var vågmästare då det beslutades att inte investera i en utbyggnad av
detta olönsamma projekt.
Vi föreslår därför att texten kompletteras angående kommunens investeringsansvar
att områdena energi, natur och jordbruk får egna kapitel eller underkapitel tex 14.2 Natur,
14.3, Jordbruk och 14.4 Energi. Detta skulle ge en mer överskådlig kapitelindelning.
120
att följande text införs under kapitlet Energi:
"Energirådgivning till konsumenter bör inrikta sig på hur medborgarna kan påverka sin egen
energiförbrukning. Det kan röra sig om installation av värmepumpar, solceller eller att
ansluta sig till kommunal fjärrvärme. Tilläggsisolering och byte till treglasfönster ska
uppmuntras. Även miljökonsekvensanalys vid val av energislag ska tillhandahållas. Det är
möjligt att framtidens hus kan producera sin egen energi, och till och med få överskott som
kan användas till laddning av elbilar eller sälja till elnätet."
att följande text införs under kapitlet Energi:
"Forskning inom energiområdet är viktig, men kommunen bör inte utan medfinansiärer gå in
med riskkapital för att finansiera oprövad teknik. Om man låser fast sig vid ett visst
energislag kan det få allvarliga konsekvenser för kommunens ekonomi. Det är svårt att veta
vart teknikutvecklingen bär, eller hur råvarupriset på fossila bränslen, skogsavfall eller uran
kommer att utvecklas. Det gäller att ständigt göra omvärldsanalyser och följa med
teknikutvecklingen. Det är svårt att bedöma utvecklingen av elpriset på en fri marknad då
den styrs av många osäkra parametrar."
Partistyrelsen anser att SD Göteborg på ett föredömligt sätt avstyrt ytterligare förslösande av
skattepengar. Sunt förnuft ger vid handen att kommuner generellt bör avstå från att
investera i högriskprojekt. Beslutet att inte investera i en utbyggnad kan dessutom anses ha
fattats i enlighet med Sverigedemokraternas socialkonservativa anda om att hushålla med
offentliga medel.
Partistyrelsen anser emellertid att det är ett långt steg från detta beslut till att anta de relativt
detaljerade formuleringar som föreslås i motionens yrkanden. Dessa anser partistyrelsen
tvärtemot handlar om mycket, som inte nödvändigtvis har med kommunala högriskprojekt
att göra. Frågan är, till exempel, om Sverigedemokraternas lokalpolitiker verkligen behöver
ta ställning till treglasfönster. Det andra yrkandet innehåller vidare just sådana visionära
formuleringar som i andra sammanhang lett till kommunala felsatsningar.
Kommunen som arbetsgivare
KKA01 - Inför källhänvisning och referens i applicerbara delar
av programmet 2
Motionär
121
Motionstext
I avsnitt 9.1, sista stycket, hänvisas till "...såväl tillgänglig forskning som tillgängliga företag..."
Man kan ju bli lätt intresserad av vad denna forskning består i och vilka dessa företag är.
Eftersom människa är av naturen lat så skulle det inte skada (för att inte säga underlätta)
om man kunde läsa sig till vad denna forskning består av eller åtminstone en källhänvisning
till denna forskning samt en lista på åtminstone ett par av dessa företag.
att sista stycket i avsnitt 9.1 kompletteras med antingen en beskrivning av vad nämnda
forskning består av eller en källhänvisning till den forskningen samt en mera precis
benämning på ett par eller alla företag som det hänvisas till.
Partistyrelsen känner inte igen sig i påståendet att människan av naturen är lat. Vår egen
erfarenhet är snarare det motsatta, vilket vi anser bekräftas av alla fantastiskt flitiga
medarbetare och förtroendevalda som finns inom partiet.
Partistyrelsen anser vidare inte att det är lämpligt att utpeka enskilda företag i ett generellt
politiskt inriktningsprogram, ej heller att det alltid är nödvändigt att referera till specifik
forskning när formuleringar inte innehåller några kontroversiella påståenden.
KKA02 - Lika assistansvillkor för kommunal som privat regi
Motionär
Sara-Lena Bjälkö 48725
Motionstext
11.7 Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade
Vi motionärer finner ingen klarhet i hur vi Sverigedemokraterna ställer oss till den numera
tagna friheten som kommunerna har att sänka timersättningen för den privata sektorn.
Idag finns två sätt att få assistansersättning, den kommunala och försäkringskassans, här
skiljer sig ersättningsnivån markant.
Om vi Sverigedemokraterna vill att de skall finnas alternativ och ett fritt val bör vi kunna ställa
oss bakom att samma ersättning skall gälla och att vi står upp för de fria valet. Att man ska
kunna välja vilken aktör man vill som brukare.
Ur försäkringskassans information.
122
"Ersättningen är 288 kronor för varje assistanstimme. Det finns möjlighet att ansöka om
högre ersättning om man kan visa att man har högre kostnader. Det kallas förhöjt
timbelopp och den högsta ersättningen är 323 kronor per timme."
När det gäller den kommunala ersättningsnivån varierar den kraftigt. Motionärena har läst
om sänkningar på allt emellan 55 och 100 kr . Vilket innebär att på 180 kr kunna ge en
marknadsmässig lön samt fortlöpande utbildning, försäkringar och skatter, blir en ohållbar
situation för de som har ett liggande kommunbeslut för privata aktörer.
Ersättningen på 288 kr täcker kostnaderna för de seriösa assistansbolagen, givetvis kan du
bedriva oseriös assistans för ex 180 kr per timme. Att straffa de som vill utföra god vård och
möjliggöra ett liv för sina brukare på deras villkor är fel väg att gå.
Kommunernas ledningar markerar tydligt att de anser att full delaktighet och jämlikhet har
sekundär betydelse för människor i behov av stöd. De anser sig inte heller behöva
respektera våra lagar ( lagen om stöd och service) och förordningar.
Med detta vill motionärena ha en klarhet och ett ställningstagande om
Sverigedemokraterna ställer sig bakom att aktiv se till att inte sänka ersättningen för den
privata sektorn.
att försäkringskassans assistans timersättning likväl skall gälla även för kommunens
beslutande assistans timersättning.
Partistyrelsen anser att motionärerna lyfter en viktig fråga gällande delaktighet och
jämlikhet. Enligt dagens lagstiftning föreligger det inget hinder för kommuner att själva sätta
ersättningsnivåer för de assistanstimmar som kommunen betalar ut. Faran med detta är
naturligtvis att risken ökar för neddragningar av assistansersättningen i takt med att
kommunernas kostnader för annan verksamhet ökar. Det är dock inte acceptabelt att någon
kommun gör en sådan neddragningar av välfärden och därför anser partistyrelsen att alla
sverigedemokrater borde verka för att kommunens timersättning för assistans inte är
mindre än försäkringskassans.
Partistyrelsen föreslår att intentionen i motionen tillgodoses med följande ändring i 11.7
Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade:
”... Kommunen ska i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende
erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning utifrån den enskildes
förutsättningar….. Kommunen ska, för att upprätthålla valfrihet för personer i behov av
assistans, följa försäkringskassans nivåer för timersättning. Personer som får sin
assistansersättning via kommuner, med lägre ersättning än försäkringskassan, riskerar
annars att inte kunna välja ett privat alternativ för sin assistans. Livskvalitet ska inte avgöras
utifrån i vilken kommun man är bosatt i och timersättningen för assistans bör därför vara
likvärdig över hela landet.”
att ändra programmet i enlighet med partistyrelsens förslag ovan, samt
123
KKA03 - Öka arbetsgivarattraktiviteten hos kommuner- och
landsting
Motionär
Motionstext
Första kommunen i landet som erbjöd kommunanställda en så kallad förmånsportal var
Ängelholm. År 2013 införde även Helsingborgs kommun detsamma där förmåner kunde
röra allt från hantering av sömnproblem och stress till ögonlaser- och fertilitetsbehandlingar.
Dessa förmånspaket med erbjudanden om netto- och bruttolöneavdrag är vanliga framför
allt i privata sektorn och på statlig nivå men förekommer nu oftare även på kommunnivå. I
Svalövs kommun valde man exempelvis att slopa den traditionsenliga julklappen och
friskvårdsbidraget riktade till anställda för att istället upprätta en förmånsportal där man
som anställd via en app kan se vad som finns tillgängligt.
Det är välkänt att många kommuner och landsting inom flera områden har hög omsättning
av personal och stora rekryteringsproblem med vakanta tjänster som en följd. I
efterdyningarna av den extrema invandringen har också kommuner tvingats buda över
varandra när det gäller löner för att lyckas lösa bemanning av socialtjänstpersonal och
modersmålslärare. Detta skapar en ond cirkel av instabilitet med icke budgeterad
löneutveckling.
Genom att öka incitamenten för befintliga medarbetare att stanna kvar och genom att
attrahera människor med nyckelkompetens i bristyrkeskategorier, kan kommuner och
landsting genom riktade förmåner kunna öka attraktiviteten som arbetsgivare. Detta sätt att
jobba med personalpolitik skulle kunna ha stark positiv inverkan på personalens välmående
och förhoppningsvis till och med den höga nivån av sjukskrivningar. Detta inte minst
eftersom att över 40% av alla sjukskrivningar beror på att personalen mår dåligt psykiskt.
Att erbjuda anställda netto- och bruttolöneavdrag är dock inte beroende av någon
förmånsportal och beslut om att erbjuda dessa avdrag har i sig ingen budgetpåverkan. Det
går därför att utan vidare utredning bevilja personal detta. En förmånsportal underlättar
dock hanteringen av netto- och bruttolöneavdrag eftersom administrationen genom denna
minskas och att fler förmåner kan införas utan att det kostar mer pengar. En förmånsportal
har dessutom fler fördelar än så, bland annat möjligheten till digitaliserad lönespecifikation
och uppföljning av förmånsnyttjanden.
Mot bakgrund av ovanstående anser undertecknad att det vore positivt om kommuner och
landsting införde förmånsportaler eller möjlighet att göra netto- och bruttolöneavdrag för
anställda - detta naturligtvis i samverkan med både fackliga parter och med respektive
personalutskott. Exakt vad löneavdragen för de anställda ska omfatta och innehålla för
villkor är ett ämne för vidare utredning inom respektive kommun och landsting - detta liksom
om de anställda bör erbjudas individuell rådgivning eller inte. Undertecknad ser särskilt att
124
vårdrelaterade avdrag såsom fertilitetsbehandlingar och ögonlaserbehandlingar bör
prioriteras.
att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att förmånsportal och/eller
brutto/nettolöneavdrag bör erbjudas anställda inom kommunoch landsting.
Motionären har på ett föredömligt sätt angett grund samt förslag till ovanstående reform.
Det är något oklart hur detta incitament kommer att påverka antalet sjukskrivningar samt
huruvida detta är kostnadsdrivande eller ej. Det står dock klart att detta är en fråga som
partiet bör gå vidare med. Vi föreslår att frågan hänskjuts till partistyrelsen för vidare
bearbetning och införande i aktuellt program.
att motionen hänskjuts till partistyrelsen för vidare bearbetning.
KKA04 - L-ABC, HLR och AKUT-test
Motionär
Björn Tenland Nurhadi Karlskrona kommun, Karlshamns kommun / 62458
Tommy Strannemalm 68327, Christopher Larsson 55615
Motionstext
Stroke, tia, hjärnblödning eller att någon är med om en olycka sker dagligen i hela vårt land.
Tyvärr saknar flera av oss kunskap om vad man ska göra mer än att ringa 112. För att öka
denna kunskap i samhället så föreslår vi att införa utbildning för alla anställda i våra
kommuner att genomgå utbildning i L-ABC, HLR och lära sig göra AKUT-testet. Denna
utbildning tar ca 2 timmar och bör förslagsvis genomföras en gång om året. Det tar i
genomsnitt 13 minuter för en ambulans att komma vid ett prio ett larm, därmed bör även
utbildningen innefatta kompressioner på en docka.
En av våra största folksjukdomar som dessutom ökar är diabetes. Idag har ungefär 4% av
befolkningen sjukdomen och svimmar någon som har diabetes så är det viktigt att agera
rätt. Ett felaktigt agerande då man till exempel ger insulin istället för glucagon kan döda
personen. Vi ser därför det som viktigt att även detta finns med i utbildningen.
Idag finns det hjärtstartare placerade på många ställen ute i samhället. Det är viktigt att
även få prova hur en hjärtstartare fungerar så man vet detta när det är skarpt läge då varje
sekund kan vara livsavgörande.
125
att sverigedemokraterna på kommunnivå ska driva att det ska anordnas utbildning för de
anställda vid lämpliga intervaller i L-ABC, HLR, AKUT-test, samt hur man agerar vid en
situation där någon med diabetes mår dåligt.
Partistyrelsen instämmer med motionärerna att det både är bra och rentav en plikt att
kunna assistera sina medmänniskor då en allvarlig eller livsfarlig olycka inträffar.
Partistyrelsen anser därför även att motionärens förslag - att Sverigedemokraterna, på
kommunnivå, ska driva frågan om att det ska anordnas utbildning för de kommunanställda
i enlighet med yrkandet. Partistyrelsen ser detta som ett konkret förslag som kan rädda liv
och som bör tillstyrkas.
KKA05 - Motion om ”Mantouxtest” och TBC
Motionär
Ralph Dahlgren, Lerums kommun
Motionstext
Med den ökande invandringen har Tbc slagit rot i våra kommunala HBV hem och andra
boenden. Detta är en allvarlig sjukdom då den som lider av en aktiv lungtuberkulos kan
sprida upp till 40000 små droppar av en enda nysning .Varje droppe kan infektera annan
människa eftersom en enda droppe kan sprida denna vidare .De som bor i gemensamma
boenden är spridningen mycket hög,en person med aktiv obehandlad Tbc kan smitta 10-15
st under en period av ett år. Detta för med sig en spridning till kött och mjölkprodukter från
infekterade köttdjur/kor, då kommer vi få stora problem.
Jag vill med denna motion att vi stoppar spridningen i ett tidigt stadium med en enkel
Mantouxtest.
att kommunerna testar alla nyanlända med mantouxtest.
att kommunerna gör denna hälsokontroll retroaktivt på nysvenskar som nyttjar kommunens
boenden.
att kommunerna testar sin personal minst en gång per år.
Partistyrelsen delar motionärens oro vad gäller spridning av TBC. Att TBC, som tidigare har
varit i stort sett obefintlig vårt land, numera ökar i Sverige är generellt sett ett stort och
växande folkhälsoproblem. Frågan om hälsokontroller för nyanlända är vidare en fråga som
Sverigedemokraterna driver i riksdagen genom skriftliga frågor och interpellationer till
ministrar, riksdagsmotioner och genom debattartiklar.
126
Frågan om hälsokontroller regleras dock i nationell lagstiftning beslutad av riksdagen.
Kommun- och landstingskonferensen syftar endast till att behandla politiska förslag som är
möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommunoch landstingsnivå. Med anledning
av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver riksdagsbeslut och alltså inte är en
fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot
liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just
rikspolitisk nivå debatteras och beslutas.
KKA06 - TBC Vaccin till anställda inom kommunerna
Motionär
Anders Anderberg Säffle / 73188
Billy Johansson 69443 Sven Pernils 62483
Motionstext
I dagens Sverige har det vid flera tillfällen uppdagats att de som kommer med
flyktingströmmen bär på smittor, bland annat den dödliga infektionssjukdomen Tuberkulos.
På flera boenden, både för ensamkommande och asylsökande finns det individer som bär
på latent TBC. Latent TBC smittar dock inte, men kan när som helst utvecklas och bli aktivt
och då smittar det i allra högsta grad. De nyanlända bor ofta trångt och länge på samma
boende och då ökar smittorisken. Det finns incidenter där personal och andra på boenden
blivit smittade och det är inte en situati on och risk man ska utsättas för när man är på sin
arbetsplats eller i sitt boende. TBC har varit en utrotad sjukdom i Sverige och det är inte en
sjukdom vi vill ha tillbaka.
att Sverigedemokraterna driver en linje som innebär att alla kommuner ska erbjuda TBC
vaccin till alla anställda som riskerar att komma i kontakt med TBC.
att sverigedemokraterna driver en linje att nyanlända på olika boenden inom kommunerna
ska erbjudas att testas för TBC och vaccineras om de inte redan bär på smittan.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det är ett problem med smittrisken vad
gäller TBC inom vissa yrken där man är extra exponerad för risken att smittas. Att TBC, som
tidigare har varit i stort sett obefintlig vårt land, numera ökar i Sverige är generellt sett ett
stort och växande folkhälsoproblem.
Partistyrelsen tror vidare att om man kan ge de anställda inom kommunerna TBC-vaccin, så
kan detta utgöra en del i en strategi att både förhindra att enskilda människor drabbas av
127
TBC men också förhindra att smittan sprids och därmed gynna folkhälsan. I vissa
kommuner, såsom exempelvis i Malmö, erbjuds redan de anställda TBC-vaccin. Detta borde
fler kommuner göra, varför partistyrelsen ställer sig positivt till motionärens förslag att
kommuner ska erbjuda TBC-vaccin till alla anställda som riskerar att komma i kontakt med
TBC.
Vad gäller förslaget att nyanlända på boenden ska testas för TBC, så driver
Sverigedemokraterna emellertid redan på riksnivå ett förslag om hälsoundersökningar för
nyanlända. Detta bör även fortsättningsvis först och främst vara en fråga som beslutas på
riksnivå, för att hälsokontrollerna ska bli landsomfattande.
att anse yrkande två besvarat.
KKA07 - Arbetsträning som större inslag i missbruksvården
Motionär
Daniel Edström Örebro kommun / 54759
Josefin Pettersson, 74530
Motionstext
Vårt samhälle har stora problem med missbruk och återfall i missbruk efter avslutad
behandling. Uppföljningen är ofta dålig och i många fall icke-existerande. Det finns inget
bra sätt att jämföra olika behandlingsformers effektivitet med varandra trots att
behandlingsformerna ser väldigt olika ut.
En sak som rimligtvis skulle underlätta missbrukares återanpassning till samhället är att i
större utsträckning använda arbetsträning som inslag i missbruksvårdens
behandlingsplaner, med noggranna uppföljningar för att bedöma om arbetsträningen
förbättrar behandlingens effektivitet jämfört med behandlingar utan arbetsträning. Med
arbetsträning ges individen en mer meningsfull sysselsättning, lär sig ta ansvar för något
(kanske för första gången på många år) och självkänslan stärks.
att följande stycke införs efter andra stycket i avsnitt 10.2: "För att underlätta missbrukares
återanpassning till samhället bör kommunen också pröva arbetsträning som ett större
inslag i behandlingen av missbrukare."
att följande punkt läggs till: "kommunen ska pröva arbetsträning som större inslag i
behandlingen av missbrukare, följt av noggrann utvärdering".
128
Partistyrelsen anser att det är viktigt att missbruks- och beroendevården kan erbjuda ett
brett utbud av behandlingsmetoder. Socialstyrelsen har dock redan tagit fram goda
nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, vilka bör följas. Val av
behandling måste dessutom alltid anpassas till en individs särskilda förutsättningar och
önskemål. Partistyrelsen anser därför att frågan om val av missbruksvårdsbehandling för
enskilda individer snarare är en fråga för professionen att besluta om.
KKA08 - Meriterande folkbokföring
Motionär
Motionstext
Många kommuner i vårt land växer för vart år vilket innebär att de behöver rekrytera
personal till den kommunala verksamheten. Att viss specialkompetens inte går att finna
inom respektive kommun står sig naturligt men en stor del av de anställningar som planeras
torde dock gå att finna inom kommunens gränser istället för att som idag i stor utsträckning
även rekrytera från närliggande kommuner och län. I de kommuner jag som motionär
efterfrågat statistik ifrån har det visat sig att ca 34 % av de kommunala nyanställningarna
har skett med personer folkbokförda i andra kommuner.
Att anställa personal inom den egna kommunen skulle innebära att en stor del av den skatt
som betalas av arbetstagaren skulle stanna inom den kommunala verksamheten istället för
att hamna hos andra kommuner. Minskad arbetslöshet inom kommunen samt positiva
effekter för miljön går även att finna eftersom anställningar av personer folkbokförda i
kommunen skulle innebära mindre resande.
Sverigedemokraterna bör därför verka för att folkbokföring inom den egna kommunen skall
ses som meriterande vid kommunala anställningar.
att kommunal folkbokföring bör vara en av de viktigaste faktorerna vid viktad anställning
inom den kommunala verksamheten
Partistyrelsen befarar att motionärens förslag, att kommunal folkbokföring ska vara en av de
viktigaste faktorerna vid viktad anställning inom den kommunala verksamheten, riskerar att
leda till än större urbanisering inom de storstadsområden som redan idag utgör landets
huvudsakliga arbetsmarknadsregioner. Partistyrelsen anser dock att man t.ex. bör kunna bo
i Alingsås och pendla in till ett arbete i Göteborg, samt att detta torde vara gynnsamt för
såväl storstaden som "landsbygden", samtidigt som ytterligare incitament att lämna
småstaden för storstaden tvärtemot får uppenbara negativa konsekvenser för
129
samhällsservicen i den mindre orten med omnejd. Utifrån den viktiga principen ”Hela
Sverige ska leva” anser partistyrelsen därför att förslaget bör avstyrkas.
Övrigt
KÖV01 - Enhetliga dokument tillsammans
Motionär
Morten Källström Katrineholm / 81921
Motionstext
För att göra dokumenten (exempelvis motioner, brevpapper mm) enhetliga i hela vårt
underbara långa land föreslår jag att dessa framtages och görs tillgängliga för samtliga
kommuner och landsting och då lämpligen via sdnet, gärna med ett autosparsystem som
ger vart dokument en unik kod för arkivering i ett öppet kartotek med sökfunktion så vi kan
hjälpa, lära och ta del av varandras motioner.
att Riks centralt tar fram de vanligaste dokumenten.
att dokumenten görs tillgängliga på SDnet.
att Riks undersöker möjlighet och kostnader för att lagra skrivna dokument i ett kartotek
under SDnet och om det är möjligt att skapa denna funktion.
Partistyrelsen anser, liksom motionären, att det är positivt om Sverigedemokraternas politik
görs enhetlig samt att vi tar lärdom av varandras idéer och förslag. Kommun- och
landstingskonferensen och de båda inriktningsprogrammen för en sverigedemokratisk
kommun- respektive landstingspolitik är ett uttryck för just detta. Av motionen framgår
emellertid inte om det är motioner i de lagstiftande församlingarna eller motioner till partiets
landsdagar och dylikt som avses. Vad gäller motioner i de lagstiftande församlingarna finns
sådana att söka på riksdagens hemsida om de lagts där och vad gällermotioner i kommunoch landstingspolitik har partistyrelsen för avsikt att tillstyrka en motion under årets KLK, som
syftar till att lokala motioner skall redovisas på kommunens eller landstingets hemsida. Vad
gäller partiinterna arkiveringssystem så kan partistyrelsen glädjande nog meddela att det
just nu pågår ett stort arbete med att utföra en grundlig översyn av hela nuvarande SD-net
och hur detta på bästa sätt ska kunna ersättas med en effektivare IT-lösning inom en snar
130
framtid. Partistyrelsen kommer därför att vidarebefordra motionärens synpunkter om
arkivering, för att de ska beaktas i den nämnda utvecklingsprocessen.
att bifalla yrkande tre.
KÖV02 - Ändringsmotion angående att stryka text i avsnitt 3.1 i
det kommunpolitiska inriktningsprogrammet
Motionär
Tove Håkansson, 62609
Motionstext
Jag anser inte att det är tillräckligt utrett att vi som kommuner kan gå över till öppna
standarder inom programvara även benämnt öppen källkod. Jag anser inte att vi som parti
rent politiskt ska gå in och styra vad de olika kommunerna ska använda för någon typ av
programvara.
att besluta att följande meningar i det sista stycket under avsnitt 3.1 stryks "En viktig del vad gäller kommunens IT-område är att arbeta mer med s.k. öppna
standarder. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar. Genom
att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man mindre
beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas
införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med kommunerna."
Vidare yrkar jag för att den sista förslagspunkten i 3.1 stryks
"Kommunerna bör i sina IT-strategier förorda en så snabb och långtgående övergång som
möjligt till öppna standarder."
Vad begrepp ”öppna standarder” exakt innebär finns idag inget entydigt svar på. Trots
denna oklarhet förekommer begreppet relativt ofta i den offentliga debatten och uttrycket
har använts av både nuvarande och tidigare regeringar.
Såväl internationella som nationella organisationer har försökt definiera vad som egentligen
menas med begreppet ”öppna standarder”. På nationell nivå kan SIS (Swedish Standard
131
Insitute) nämnas. På europeisk nivå finns CEN (European Committee for Standardization) och
på internationell nivå finns ISO (International Standards Organisation). Även ett flertal andra
organisationer, statliga utredningar och experter har försökt definiera begreppet.
Även om det finns en mängd olika definitioner av ”öppna standarder” kan flertalet av dem
sammanfattas med att standarden skall vara öppen och fritt tillgänglig och kunna
implementeras fritt och utan restriktioner.
Idag finns en stor mängd aktörer och organisationer som förespråkar övergång till öppna
standarder. Flera av dessa förespråkar också en övergång till att använda öppen källkod.
Då det finns flera lyckade exempel på kommuner och regioner som helt eller delvis redan
anammat båda dessa företeelser är det enligt partistyrelsens mening olyckligt att helt stryka
begreppet ”öppna standarder” ur programmet.
Med det sagt bör partistyrelsen ändå uppdras att uppdatera den aktuella formuleringen för
att göra den tydligare.
att uppdra till partistyrelsen att uppdatera programmet med hänsyn till ovanstående.
KÖV03 - Ett program som är aktuellt även efter att val har hållits
Motionär
Motionstext
Våra politiska program kan med fördel i texten formas så att den är aktuell även efter att ett
val hållits. Efter valen har vi förmodligen många andra viktiga saker att tänka på, att behöva
komma ihåg att revidera alla politiska program kommer säkert längre ner på
prioriteringslistan än mycket annat. Därför anser jag att texterna i programmen ska byggas
upp så att de håller även en tid efter nya val innan de måste revideras. Ändra meningar
som: "I det senaste valet". Programmet är med sådana formuleringar direkt inaktuellt efter
ett nytt val.
att utforma texterna i det Kommunpolitiska programmet så att de är aktuella även efter att
ett val har hållits.
Partistyrelsen tackar motionärens för synpunkten om att programmen bör skrivas för att de
ska stå sig över tid. Partistyrelsen anser emellertid att detta först och främst är en fråga om
en avvägning mellan att å ena sidan skriva ett program som upplevs som nytt och anpassat
efter rådande samhällskontext - men med nackdelen att det måste uppdateras ofta - och
132
att å andra sidan skriva ett program som står sig över tid men som kan riskera att uppfattas
som alltför generellt och trubbigt. I detta sammanhang anser partistyrelsen att en revision av
kommunoch landstingsprogrammen vartannat år, i samband med KLK, är en lagom
avvägd ambitionsnivå, som garanterar att programmen aldrig blir mer än 2 år gamla utan
att revideringarna för den sakens skull tar för stora resurser i anspråk. Slutligen vill
partistyrelsen även påminna om att processen med att revidera partiets politiska program
inte endast ska ses som något som utgör en resursmässig kostnad, utan även som en
process som fyller en viktig interndemokratisk och pedagogisk funktion.
133
Sverigedemokratisk landstingspolitik
Inriktningsprogram för en
sverigedemokratisk landstingspolitik
Hälso- och sjukvård
LHS01 - Gör hälsoundersökning obligatorisk för nyanlända
Motionär
Samuel Godrén Region Jönköping / 34012
69353 Ulf Svensson, 71796 Elisabeth Werner, 46934 Anders Gustafsson, 61355 Helena
Elmqvist, 51692 Morgan Malmborg, 31200 Per Sv
Motionstext
Över 4 000 hälsoundersökningar av invandrare har genomförts under 2015 i Region
Jönköpings län. Detta motsvarar drygt hälften av alla nyanlända.
Förra året fann man några allvarliga sjukdomar vid dessa hälsokontroller. Antalet patienter
med aktiv tuberkulos har ökat till 29 fall i regionen. Fyra fall har hittats i
hälsoundersökningarna. Närmare 150 patienter har behandlats för latent tuberkulos och
närmare 400 personer har smittspårats under förra året. Antalet nya patienter med
multiresistenta bakterier; MRB, har ökat från 500 till 700. Störst ökning är det av den
multiresistenta stafylokocken där antalet dubblerats till över 200 fall. En bidragande orsak till
ökningen är att regionen vårdar fler invandrare vilka har större risk att vara MRB-bärare.
Idag finns möjlighet för nyanlända att komma direkt in i Tandvård och Sjukvård innan några
som helst smittokontroller gjorts. Detta känns inte säkert för varken patienter och personal.
Vid tandvårdsbesök eller när man besöker vården får man ofta frågan om man varit
utomlands sista månaderna, och om man haft några infektioner efter det. Man har bra koll
på de flesta medborgare men invandrare från avlägsna länder kan föra med sig allvarliga
sjukdomar vilket är viktigt att ta på allvar.
Det vore alltså önskvärt att alla nyanlända genomgår en hälsokontroll innan det kan bli
aktuellt med planerad Tand- eller sjukvård. Akutvård ska självklart vara möjligt att få oavsett.
134
Tandvården är för övrigt den verksamhet i vår region som är värst drabbad dagens
invandring. Produktiviteten sjunker då svårigheten att planera och kunna utföra planerade
åtgärder har försämrats på grund av mycket akut belastning.
att i landstingsprogrammet infoga en text som syftar till att göra en hälsoundersökning
obligatorisk för nyanlända innan det kan bli aktuellt med besök i planerad vård (icke akut
vårdverksamhet).
Partistyrelsen delar motionärens oro för den folkhälsoproblematik som finns i relation till de
nyanlända. Sverigedemokraterna har under lång tid därför drivit frågan på riksnivå (i
riksdagen) om att lagen ska ändras så att hälsoundersökningar ska bli tvingande dvs.
obligatoriska för alla nyanlända. Partiet har även försökt skapa en opinion för detta genom
att exempelvis skriva debattartiklar om ämnet och ställa frågor till smittskyddsläkare
avseende frågan.
Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska
förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommunoch landstingsnivå.
Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lagändring utförd av
riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting.
Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med
LHS02 - Psykiatrisk kompetens i primärvården
Motionär
54507 Anita Winberg, 62796 Robert Andersson, 31073 Sven Evert Gunnarsson, 50233 Anne
Karlsson, 74234 Katja Ganekind
Motionstext
Barn- och Ungdomspsykiatrin nämns i ett eget kapitel i Landstingsprogrammet. Betoningen
är på vårdplatser inom slutenvård och samverkan vilket är bra! Region Jönköping har 151
vårdplatser i psykiatrin men har på senare år fokuserat på att förbättra tillgängligheten
genom att erbjuda psykiatrisk kompetens i primärvården.
Detta förfaringssätt går i linje med Göran Stiernstedt utredning om effektiv vård.
Remisstvånget för att få tala med kurator eller psykolog behövs inte i primärvården vilket gör
att det kan gå snabbare och enklare att komma intill.
135
att i landstingsprogrammet infoga en text om att varje landsting bör ha tillgång till
psykiatrisk kompetens i primärvården.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att den psykiatriska kompetensen inom
primärvården bör förstärkas. Det är ytterst oroväckande och allvarligt att så många
människor blir psykiskt sjuka och att många väljer att begå självmord. Partistyrelsen anser
därför också att det är extra viktigt att den psykiatriska kompetensen verkligen når ut till dem
som har behov av att få hjälp och att primärvården kan spela en avgörande roll i mötet med
dessa patienter.
LHS03 - Ändra ordet "döva" till "funktionshindrade"
Motionär
64969 Peder Winnebrandt, 61355 Helena Elmqvist, 2796 Robert Andersson, 50233 Anne
Karlsson, 74234 Katja Ganekind
Motionstext
I landstingsprogrammet under 2.3 Funktionsnedsättning finns följande textstycke:
"Tillgänglighet för döva och hörselskadade förutsätter väl fungerande tolkservice. Idag ställs
alltför många döva utan tolk på grund av brister. Tolktjänsten varierar kraftigt i olika delar av
landet. Tolkning för fritid och rekreation prioriteras ofta lågt. I vissa landsting prioriteras det
bort helt och hållet. Detta drabbar döva hårt, eftersom de utestängs från möjligheten att
delta i kultur- och fritidsaktiviteter. Rätten till bra tolkservice är i hög grad beroende av var i
landet den behövande bor. Detta är orättvist och oacceptabelt."
Det stämmer att det är viktigt att döva och hörselskadade har tillgång till tolkning för att
underlätta deras vardagsliv och får tillgänglighet till kultur och fritidsliv. Det är också viktigt
för synskadade och dövblinda att få tillgång till tolkar för att kunna kommunicera.
Situationen för dessa två grupper är mycket snarlik den för döv och hörselskadade.
Det som dock brukar skilja dessa funktionshindersgrupper är att i de flesta landsting och
regioner så kostar Syntolkning mycket för den funktionshindrade.
Det vore därför önskvärt att ordet döva i texten ovan ändras till ordet funktionshindrade.
"Tillgänglighet för vissa typer av funktionshinder förutsätter väl fungerande tolkservice." ..osv
136
att ordet "döva" i stycket ovan ändras till ordet "funktionshindrade".
Partistyrelsen har förståelse för motionärens intentioner, dvs. att man vill tydliggöra att fler
grupper av personer, inte bara döva, ska kunna få tillgång till tolkservice. Vi föreslår därför
att följande skrivning tas in i programmet: ”Tillgänglighet för döva och hörselskadade samt
vissa andra funktionshinder förutsätter väl fungerande tolkservice.”
att bifalla motionen men med partistyrelsens förslag till formulering.
LHS04 - Satsa på att minska lidandet och kostnaderna för
Alzheimers och andra demenssjukdomar
Motionär
Ulf Landström Stockholms län / 55127
Motionstext
Jag anser, att SD om möjligt ska uppmärksamma och hantera demenssjukdomarna på ett
bättre sätt än hittills.
Alzheimers sjukdom är egentligen ingen psykisk sjukdom eftersom den uppstår när plack
bildas i hjärnan. Även om flertalet människor som drabbas är gamla kan sjukdomen i
extrema fall drabba också människor i trettioårsåldern.
I takt med att människor lever längre ökar kostnaderna för Alzheimers. Enligt beräkningar
uppgår de till cirka 85 Mrd varav kostnaden för landstinget uppgår till cirka 30%. Därför
föreslår jag att SD ska satsa på forskning och utveckling för att bekämpa Alzheimers. Det
framstår som lönsamt. Forskning och utveckling bör ske nationellt och regionalt.
Satsningar på minnesmottagningar för att diagnostisera demenssjukdomar i ett tidigt skede
bör utökas. När det gäller drabbade under 60 år bör verksamheten vara centraliserad inom
landstinget. Man bör tidigt sätta in bromsmediciner för att förlänga den tid som ger ett
värdigt liv.
Alla som har fått en demensdiagnos ska ha rätt till medicinering av t ex bromsmediciner.
Numera går det att diagnostisera Alzheimer decennier innan sjukdomen bryter ut. Därmed
kan man påverka människor i riskzonen t ex risken att drabbas av en ärftlig sjukdom. Partiet
bör ha en offensiv inställning till det förebyggande arbetet.
I dag finns det ingen bot mot Alzheimers. Bromsmedicinerna ger endast några extra år av
värdigt liv. Genom att i tid diagnosticera sjukdomen kan förebyggande arbete sättas in och
rädda liv.
att SD verkar för:
137
att alzheimers och liknande sjukdomar betraktas som neurologiska sjukdomar och inte
psykiska
att alla patienter ska ha rätt till bästa möjliga medicinering
att SD ska satsa på forskning och klinisk utveckling för att minska lidandet och kostnaderna
att SD beslutar att satsa på det förebyggande arbetet för att tidigt diagnosticera Alzheimers
och därmed förhindra att sjukdomen bryter ut.
Partistyrelsen delar motionärens synpunkt om att Alzheimers är ett växande
folkhälsoproblem som drabbar allt fler i takt med att vi får en allt äldre befolkning.
Vad avser yrkande ett så är det partistyrelsens mening att politiker inte ska bestämma hur
sjukdomar ska definieras. Det är istället något som den medicinska vetenskapen har ansvar
för att definiera och bestämma.
Yrkande två får i sin tur anses besvarat då Sverigedemokraterna redan driver frågan om
korrekt behandling av alzheimerpatienter på riksnivå (se motion 2015/16:1650).
Yrkande tre kan endast beslutas på riksdagsnivå och måste därför tyvärr avslås med
hänvisning till att det inte är en landstingsfråga, även om partistyrelsen självfallet anser att
forskning och utveckling i syfte att minska lidande och kostnader är viktigt.
Slutligen, vad gäller yrkande fyra, så lyfts den viktiga frågan om att arbeta förebyggande för
att tidigt diagnosticera Alzheimers. Partistyrelsen delar motionärens åsikter i detta
hänseende och är beredd att uppdatera landstingsprogrammet med en skrivelse om detta.
att anse yrkande två besvarat.
att bifalla yrkande fyra.
LHS05 - Färdigbehandlade patienter på våra sjukhus
Motionär
lotta Nordfeldt Stockholms läns landsting / 81943
Motionstext
I dag råder stor brist på sängplatser på många av landets sjukhus. En av anledningarna är
att allt fler färdigbehandlade patienter inte kan skickas hem då de inte klarar sig själva med
endast hemtjänst några timmar per dygn. Kommunerna får betala en hög dygnsavgift till
sjukhusen för dessa patienter och sjukhusen tvingas ha kvar patienter som ur vårdsynpunkt
är klara. En lösning kan då vara att kommunerna erbjuder korttidsboende under en
138
övergångs period. Detta har visat sig mycket effektivt enligt flera studier från Äldre centrum.
Tyvärr råder det brist på korttidsboende för äldre och sjuka i de flesta kommuner i landet.
att Sverigedemokraterna ställa krav på att Sveriges kommuner skyndsamt ombesörjer ett
större utbud av korttidsboenden för landstingens färdigbehandlade patienter.
Partistyrelsen delar motionärens problembeskrivning samt att man genom ett en effektivare
utslussning från sjukhusen, med hjälp av korttidsboenden, kan frigöra fler vårdplatser. Detta
är viktigt, inte minst mot bakgrund av den stora bristen på vårdplatser som råder i hela
landet.
Partistyrelsen anser därför att motionärens förslag om att kommuner skyndsamt ska se till
att ombesörja ett större utbud av korttidsboenden för färdigbehandlade patienter är av
yttersta vikt för att vårdkedjan ska fungera. Samtidigt bör poängteras att landsting och
regioner inte beslutar över kommuners verksamhet. Därför är det partistyrelsens mening att
motionens formulering om krav är för långtgående och att det i det landstingspolitiska
inriktningsprogrammet istället förs in en skrivning om att samverka med och uppmuntra
kommuner till att skyndsamt öka sitt utbud av korttidsboenden
LHS06 - Tandvårdsförmån till landets fattigpensionärer
Motionär
Lotta Nordfeldt Stockholms läns landsting / 81943
Motionstext
Tandvårdsförmån till landets fattigpensionärer.
Många av landets pensionärer lever på existens minimum och har inte råd med nödvändig
tandvård. Eftersatt tandvård leder till stort lidande hos våra äldre som kan få svårt att äta
och allvarliga infektioner som är både plågsamma och kostsamma för den enskilde och
samhället. Tandvård som ges till asylsökande och papperslösa för endast 50 kr och utförs
av folktandvården bör även ges till landets fattigpensionärer.
att Sverigedemokraterna beslutar att ta med i sitt landstingsprogram att tandvård för landets
fattigpensionärer ska erbjudas på samma villkor som för asylsökande och papperslösa i
Sverige.
139
Frågan om tandvårdsförmåner är en mycket viktig fråga enligt partistyrelsen.
Sverigedemokraterna har också en långsiktig ambition om att förbättra
tandvårdsförmånerna när det ekonomiska läget tillåter det, i synnerhet för gruppen
fattigpensionärer eftersom detta är en extra utsatt grupp som kan tvingas avstå ifrån
tandläkarbesök om de blir för kostsamma. Partistyrelsen delar sålunda motionärens goda
intentioner samt synen vad gäller det orättvisa i att fattigpensionärer får betala fullt pris
medan andra grupper får näst intill gratis tandvård.
Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lag- och
budgetändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner
och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i
samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och
beslutas.
LHS07 - Hälsokontroller av asylsökande och
papperslösa/illegala invandrare
Motionär
Lotta Nordfeldt Stockholms läns landsting / 81943
Motionstext
Alla asylsökande personer erbjuds en frivillig hälsokontroll i det landsting man befinner sig
så även illegala invandrare så kallade papperslösa. Landets landsting bär ansvar för att
genomföra dessa hälsoundersökningar och staten ersätter landstingen för detta. Tyvärr så
är genomförande graden oroväckande låg mer än hälften av de asylsökande/ papperslösa
gör inte en hälsoundersökning. De så kallade "minderåriga " barnen som nu placeras i
kommunala skolor i landet kan inte nekas att börja trots att de inte genomfört någon
hälsokontroll. Tbc tyfus hepatit C samt resistenta bakterier är bara några av de smittor vi nu
utmanas med i vårt samhälle.
att Sverigedemokraterna ska verka för att Våra landsting inte ska behöva ta emot fler
personer än att man kan säkerställa ALLAS hälsa i länet.
att vart landsting ska höja genomförandegraden av dessa viktiga hälsoundersökningar och
att nyttja möjligheterna till lokala riktlinjer.
Frågan om tilldelning av asylsökande, dvs. hur stort antal personer ett landsting kan behöva
ta emot, är en fråga som beslutas och lagstiftas om på riksnivå av riksdagen. Yrkande ett
140
berör sålunda en fråga som landstingen i dagsläget inte kan styra över. Det bör dock inte
hindra landstingen från att påtala bristerna i nuvarande regelverk och genom exempelvis
riktade skrivningar och aktiv opinionsbildning verka för en ändrad ordning.
Vad gäller frågan om att höja genomförandegraden av hälsokontroller så är partistyrelsen
helt eniga med motionären om att detta också är otroligt viktigt att arbeta med på lokal nivå.
Dagens genomförandegrad av hälsoundersökningar är nämligen oroväckande låg. Alla
initiativ på lokal nivå som kan bidra till att höja genomförandegraden av hälsokontroller,
exempelvis genom lokala riktlinjer som motionären nämner, välkomnar partistyrelsen därför
varmt. Motionen bifalls sålunda i denna del.
LHS08 - Hälsosamtal
Motionär
Claus Zaar Kalmar län / 46334
Bo Karlsson 35208
Motionstext
Som en del av hälso- / vårdcentralers uppdrag ska införande av hälsosamtal tas med i
dokumentet. Hälsosamtal som till låg eller ingen avgift erbjuds till alla vid en viss ålder har,
med mycket gott resultat både ur hälso- och ekonomisk synvinkel, prövats i t.ex.
Västerbottens läns landsting (Norsjömodellen) och Jönköpings läns landsting.
att under avsnitt 2.6, s. 18, tredje stycket, mellan de nuvarande meningarna
"Vårdcentraler...kostrådgivning" och "Därutöver....läkemedelsgenomgångar" skjuts in texten:
"Uppsökande verksamhet genom hälsosamtal ska prioriteras. Detta har visat sig ge både
stora hälsovinster för den enskilde och mindre kostnader för sjukvården och samhället i
övrigt till följd av färre sjukdomsfall och på ett tidigare stadium upptäckt och avhjälpt
sjukdom."
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är viktigt att arbeta preventivt för att
upptäcka ohälsa, och det gärna i god tid. I avsnittet 2.6 ” förebyggande hälsovård” i
nuvarande landstingsinriktningsprogram framgår det att ”Hälso- och sjukvården har en
viktig roll när det gäller individuellt förebyggande och hälsofrämjande arbete.” Partistyrelsen
anser vidare att förslaget om hälsosamtal kan utgöra en viktig, framtida del i detta
individuella förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Motionen bifalls därför.
141
att motionen bifalls.
LHS09 - Tydligare skrivning om hyrläkare och hyrsjuksköterskor
Motionär
Bo Karlsson 35208
Motionstext
Den allvarliga bemanningssituationen bör lyftas fram tydligare i dokumentet. Det har t.ex.
konstaterats att hyrläkare oftare är inblandade i vårdincidenter och oftare än fast personal
har bristande kompetens.
- att under avsnitt 2, s. 6, sjunde stycket, texten "Hyrläkare bör användas i så begränsad
utsträckning som möjligt. Främst därför att hyrläkare innebär en bristande vårdkontinuitet
och därmed en försämrad patientsäkerhet men också av kostnadsskäl" ersätts med
"Användning av hyrläkare och hyrsjuksköterskor ska snarast möjligt helt fasas ut.
Hyrpersonal innebär bristande vårdkontinuitet och är i högre grad än fast personal
inblandade i vårdincidenter och har oftare bristande kompetens. Därtill kommer
kostnadsskäl, då bemanningsföretagen drar bort stora resurser från sjukvården och i sig
själva därmed innebär ett hinder för att komma till rätta med just bemanningsproblemen."
Partistyrelsen delar motionärens problemformulering och uppfattning om att det stora
antalet hyrläkare och hyrsjuksköterskor, och beroendet av desamma, utgör ett problem för
många landsting. Vi anser dock inte att det i nuläget är praktiskt möjligt att i ”snarast möjligt
helt fasa ut” alla hyrläkare och hyrsjuksköterskor eftersom sjukvården då skulle tvingas att
stå utan personal på många håll i landet. Det skulle kunna leda till att patientsäkerheten
äventyrades och att tillgången till vård försämrades för många. Vidare pågår det inom SKL
för närvarande ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för användandet av hyrläkare med
det uttalade syftet att kunna minska antalet hyrläkare inom sjukvården. Partistyrelsen vill
därför avvakta SKLs kommande förslag. Vi anser vidare att nuvarande text, med en viss
skärpning, skulle kunna tydliggöra att vi anser att man inte bara ”bör”, utan ska, fasa ut
hyrpersonal inom sjukvården. Vi föreslår därför att ordet ”bör” i följande mening istället
ändras till ”ska”. Meningen ”Hyrläkare bör användas i så begränsad utsträckning som
möjligt.” ska sålunda korrigeras så att det istället ska stå ”ska”. Detta för att förtydliga att det
på sikt inte ska finnas hyrläkare eller hyrsjuksköterskor.
142
LHS10 - Reviderat komplett Landstingspolitiskt program
avseende Hälso- och sjukvård
Motionär
Patrik Jönsson Region Skåne / 31217
Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Jensen 52284
Motionstext
1. Inledning
2. Hälso- och sjukvård
2.1 Primärvården Öppen- och slutenvården
2.2 Psykisk ohälsa
2.2.1 Barn- och ungdomspsykiatri
2.2.2. Psykisk ohälsa hos äldre personer
2.3 Funktionsnedsättning
2.4 Palliativ vård
2.5 Tandvård
2.6 Förebyggande hälsovård
3. Kultur
3.1 Kulturarvet
3.1.1 Det materiella kulturarvet
3.1.2 Det immateriella kulturarvet
3.2 Scenkonsten och den klassiska kulturen
3.3 Barnkultur
3.4 Kultur för äldre och sjuka
4. Infrastruktur och kollektivtrafik
5. Folkbildning
143
6. Regional tillväxt
6.1 Storregioner och lokal identitet
6.2 Näringsliv och tillväxt
6.3 Lokala kunskapscentra
6.3.1 Forskning
6.3.2 Naturbruksgymnasier
7. Personal- och arbetsmiljöfrågor
8. Jämställdhet
9. Omsorg om djur och natur
1. Inledning
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar
oss som ett mittenalternativ och ett tredje block i svensk politik. Vi kombinerar strävandet
efter social- och ekonomisk grundtrygghet med värdekonservativa idéer. Det övergripande
målet med partiets verksamhet är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt
är präglat av trygghet, välstånd, demokrati, en stark inre solidaritet samt sammanhållning.
Sverigedemokraternas ambition är att påverka beslutsfattandet på alla nivåer i samhället.
Genom partiets historiska utveckling har vi haft både en stark såväl som kontinuerlig tillväxt.
I valet 2010 valdes Sverigedemokraterna för första gången in i riksdagen och erhöll då 5,7
procent av riksdagsrösterna samt representation med 72 mandat i 15 av landets landsting.
Vid senaste valet 2014 fortsatte vår kraftiga tillväxt varpå Sverigedemokraterna idag innehar
positionen som Sveriges tredje största parti. Våra företrädare finns invalda i samtliga av
landets landstingsförsamlingar med hela 161 mandat.
Vi tar vår viktiga roll i svensk politik på största allvar och har för avsikt att på bästa sätt
försöka förvalta det förtroende som väljarna har gett oss. I landstingspolitiken samarbetar vi
med det eller de partier som ger oss bäst förutsättningar att genomföra vår politik.
Detta program drar upp de generella riktlinjerna för en Sverigedemokratisk landstingspolitik.
Det är med utgångspunkt i dessa riktlinjer som partiets politiker runt om i landet, utifrån sina
lokala förutsättningar, lägger fram sina fördjupade tankar och förslag kring hur deras
respektive landsting bör styras och förvaltas.
Vad som dock är viktigt att poängtera är att en prioritering utifrån de lokala
förutsättningarna förmodligen måste göras eftersom samtliga målsättningar sannolikt inte
kan uppnås samtidigt. Sverigedemokraterna ägnar sig inte åt överbudspolitik, utan verkar
för en ansvarstagande och långsiktigt hållbar ekonomisk politik som skapar stabilitet och
tillväxt. När prioriteringar måste göras är det partiets uppfattning att det framförallt är
144
kvalitén och tillgängligheten inom sjukvården samt bevarandet av kulturarvet som bör
värnas och sättas i fokus.
2. Hälso- och sjukvård
"[Vi anser att] Hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad via skattsedeln, ges
efter behov och ha god tillgänglighet. Sverigedemokraterna ser till hela Sveriges bästa och
anser det därför vara av yttersta vikt att det skapas en jämn och god vård över hela landet
så att inte regionala obalanser uppstår. Vi lägger heller inget egenvärde i vem som driver
sjukvården. Vår ledstjärna är bästa möjliga vård per krona, oavsett om vården drivs i
offentlig eller privat regi. Privata aktörer som är skattefinansierade ska vara jämställda
offentliga aktörer.
Alla människor ska bemötas likvärdigt i landstingens och regionernas verksamheter. Man
ska känna trygghet och tillit till vårdgivaren. Detta innebär bland annat att ingen
särbehandling av människor får ske utifrån ovidkommande kriterier och att landstingen ska
tillhandahålla evidensbaserad vård."
Sverigedemokraternas principprogram, (2011) s. 35
Det är oacceptabelt att människor ibland tvingas vänta uppemot 8-10 timmar för att få vård
på en akutmottagning. Målet måste vara att alla patienter som tvingas besöker
akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad diagnos bedömning (det kan krävas ett stort
antal provtagningar och andra undersökningar innan man kan ställa en diagnos) och att
ingen bör behöva vänta mer än fyra timmar på passande vårdinsats. Med andra ord bör
patienten inom denna tid ha blivit behandlad och hemskickad, inskriven på annan klinik
eller hänvisad till annan vårdnivå.
För att uppnå målsättningen om en snabb och välfungerande akutvård vill
Sverigedemokraterna satsa på att utveckla och införa fler så kallade snabbspår inom
vården. Med väl utrustade ambulanser och ambulanssjuksköterskor som har befogenhet att
i så hög utsträckning som möjligt använda sin utbildning och sitt kunnande blir
ambulansfärden den första viktiga länken i vårdkedjan.
Behandlingen påbörjas redan i ambulansen på skade- eller insjuknandeplatsen och
patienten kan tas direkt till rätt avdelning. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen
och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan.
Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter är i dag närmast ett normaltillstånd på
många kliniker runt om i landet, särskilt på de stora sjukhusen. Enskilda avdelningar har
ibland så trångt med plats att patienter vårdas i korridorer, matsalar eller på expeditioner –
alternativt skickas patienter till en avdelning där medarbetarna saknar rätt kompetens och
utrustning. Att komma tillrätta med vårdplatsbristen är en fråga om både patientsäkerhet
och arbetsmiljöproblematik för de anställda. Sverigedemokraterna ser det därför som
angeläget att öka antalet vårdplatser.
En modell som blir allt vanligare är att sjukvården kommer ut till dem som behöver hjälp.
Mobila röntgenenheter används i flera av våra grannländer med mycket gott resultat.
Verksamheten skapar ökad trygghet för patienterna, särskilt de äldre, samtidigt som den
minskar antalet onödiga transporter och innebär en resursbesparing i form av personal som
inte behöver följa med till sjukhuset. Verksamheten riktar sig i första hand till personer på
145
särskilda boenden och hospis. Mobil röntgen kan också användas inom kriminalvården,
vilket är kostnadsbesparande och underlättar säkerheten. Vi känner inte att det är
angeläget att satsa på mobila röntgenenheter nu, det är brist på personal inom
bilddiagnostik. Bemanna istället extra pass, och använd befintlig utrustning mer effektivt.
Barnfamiljer hör till de grupper i samhället som ofta är ekonomiskt utsatta, inte minst har
många ensamstående föräldrar en mycket ansträngd ekonomi. Denna mening känns
malplacerad.
En grupp som är i särskilt behov av extra stöd är våra äldre, inte minst äldre kvinnor som
ofta har låg pension. Idag erbjuds avgiftsfri öppenvård för personer som är 85 år eller äldre,
vilket Sverigedemokraterna anser är mycket positivt. Vi vill dock gå ännu längre genom att
även erbjuda avgiftsfri slutenvård för denna ålderskategori. Detta för att även de mest
utsatta äldre ska söka sig till vården i ett tidigare skede, vilket förebygger såväl inläggningar
på sjukhus som akuta omhändertaganden.
De åtgärdsprogram som finns rörande fallolyckor inom vård och omsorg är idag inte
tillräckliga och förebygger olyckor i alltför liten utsträckning. Sverigedemokraterna ser därför
också att en nollvision mot fallolyckor inom vård och omsorg (omsorg bedrivs inom
kommunala verksamheten) bör införas. Det bör vara en nollvision mot vårdskador och SD
bör sträva efter att Senior alert användas i större utsträckning.
Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl bör ska inte vara tillåtet. Myndiga
personer som i övrigt ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig
till annan vårdgivare och själv bekosta sin behandling.
Språktolkning tillämpas inom sjukvården då personer inte behärskar eller kan göra sig
förstådda på det svenska språket. Detta innebär årligen stora kostnader för landsting.
Genom att använda telefon- eller videotolk sparas både pengar och tid. Videotolkning
värnar om patientens integritet och kombinerar fördelarna med kontakttolkning och
telefontolkning med effektivitet och leveranssäkerhet. Videotolkning ger även en säker
tillgänglighet, även för akuta ärenden. Sverigedemokraterna vill att sjukvården ska erbjuda
videotolkning och att ambitionen är att språktolkskostnaden på sikt bör finansieras av
egenavgifter. Nu används det mest telefontolk inom vården. Att införa videotolk kostar
pengar, vi tycker inte att vi ska lägga mer pengar på tolkkostnader. Har patienten bott X
antal år i Sverige borde inte patienten ha rätt till skattefinansierad tolk.
Ofrivillig barnlöshet är en sjukdom som innebär en livskris. Idag finns det dock hjälp att få
genom bl a IVF-behandlingar. Många har på detta sätt blivit hjälpta och flera efterlängtade
barn har fötts i Sverige genom denna behandling. Sverigedemokraterna är ett barn- och
familjevänligt parti och anser således att det är viktigt att stödja dessa familjer. När
medicinska skäl föreligger vid ofrivillig barnlöshet bör vården erbjuda tre IVF-behandlingar
som täcks av patientavgiften, därefter gäller självkostnadspris. Forskning visar att de flesta
blir gravida på just det tredje försöket.
Hyrläkare bör användas i så begränsad utsträckning som möjligt. Främst därför att
hyrläkare innebär en bristande vårdkontinuitet och därmed en försämrad patientsäkerhet
men också av kostnadsskäl.
146
För att stärka patientsäkerheten och underlätta hanteringen av eventuella framtida tvistemål
bör patienten, innan potentiellt riskfyllda behandlingar och operationer påbörjas, få
uttömmande skriftlig information om de eventuella farorna.
För sjukdomsexponerade yrkesgrupper, såsom de inom vård och omsorg, blir karensdagar
vid sjukskrivning ofta väldigt kostsamma. Detta leder till att många väljer att gå till arbetet
trots att de är sjuka och trots att de riskerar att föra smittan vidare. Sverigedemokraterna
anser därför att lönebortfall, till följd av karensdagar vid sjukdom, bör kompenseras för
anställda inom vård och omsorg.
Sverigedemokraternas förslag:
Tillgängligheten måste förbättras och väntetiderna inom akutsjukvården förkortas genom
utvecklandet och införandet av fler snabbspår inom vården.
Inför en nollvision mot fallolyckor vårdskador inom hälso-och sjukvårdssektorn och omsorg.
Antalet tillgängliga vårdplatser bör skall utökas.
(Satsningar på mobila röntgenenheter behövs).
Illegala invandrare är att likställa med utländska medborgare på tillfällig vistelse i Sverige
och eventuell vårdkostnad bör ska betalas av dem själva eller av det land som de är
medborgare i.
Avskaffande av avgiften för slutenvården för äldre i ålderskategorin 85+.
Omskärelse av omyndiga utan föreliggande medicinska skäl bör ska inte vara tillåtet.
Videotolk Telefontolk bör användas för att spara både pengar och tid.
Par som lider av ofrivillig barnlöshet bör ha rätt till tre kostnadsfria IVF-behandlingar.
Regioner och landsting bör ta fram en modell som innebär att lönebortfall, till följd av
karensdagar vid sjukdom, kompenseras för anställda inom vård och omsorg.
2.1 Primärvården
2.1 Öppen- och slutenvården
En primärvård med god tillgänglighet och hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet
är viktigt för att människor ska känna förtroende och trygghet till vården. Av denna
anledning anser Sverigedemokraterna att tillgängligheten och öppettiderna inom
primärvården måste förbättras betydligt.
Som ett led i att förbättra telefontillgängligheten i primärvården vill vi erbjuda viss
tidsbokning via internet där patienten själv ska kunna logga in för att finna en lämplig tid.
Detta bör vara tider för patienter som kommer på regelbundna återbesök till t.ex.
distriktssköterskan eller sjukgymnasten. Nybesök till läkare och även till andra
personalkategorier bör bokas via sjuksköterskan för att hon ska kunna triagera patienten till
rätt personalkategori samt för att kunna prioritera den som har största vårdbehovet. I Hälsooch sjukvårdslagen står det följande "Den som har det största behovet av hälso- och
sjukvård skall ges företräde till vården. Det bör också finnas möjlighet till att boka tider hos
147
primärvården via sjukvårdsupplysningen. Känns rörigt att en extern enhet ska kunna lägga
beslag på vårdcentralernas läkartider. Vårdcentralen har i många fall personlig kännedom
om sina patienter och kan då erbjuda smidigare lösningar på patientens besvär.
En väl utvecklad vårdgaranti och tydliga medicinska prioriteringar är grundläggande mål för
en Sverigedemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik. Vi förespråkar en medicinsk vårdgaranti
efter norsk modell, där patienten efter ett möte med en specialist får en plan över ett
sammanhängande utrednings- och behandlingsförlopp, att fullföljas inom medicinskt rimlig
tid. Planen bör, så långt det är möjligt, även omfatta rehabilitering och uppföljning. Alla
remisser bör värderas av en specialist inom 30 3 dagar och angelägenhetsgraden
bedömas.. Vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom bör detta ske inom 15
dagar. Därefter bör specialisten göra en prioritering inom ramen för en medicinskt grundad
vårdgaranti med differentierade väntetider i förhållande till diagnosens svårighetsgrad.
Vårdgarantin bör backas upp av beslutsstöd med väntetidsgarantier. Denna mening förstår
vi inte innebörden av. Den bör förtydligas om den ska vara kvar. Det är viktigt att förstärka
och utveckla akutbils- och hembesökverksamheten, som vi anser vara det naturliga
komplementet till primärvården då vårdcentralerna är stängda. Dessa verksamheter
tillgodoser befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första hand till äldre
och i ett senare skede även till barnfamiljer. Därmed kan också sjukhusens akutmottagning
avlastas ytterligare. De multisjuka är en grupp vars behov har åsidosatts länge, det är inte
acceptabelt att multisjuka, oftast äldre personer, åker in och ut på våra sjukhus och får ligga
flera timmar på akuten. Sverigedemokraterna anser att det bör tas ett helhetsgrepp för att
kunna möta behovet från denna grupp. I de flesta fall har den multisjuka personen insatser
från både landsting och kommun och för att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande
bör de skrivas samarbetsavtal, så kallade Hälso-och sjukvårdsavtal, mellan de två
huvudmännen. Landstingen ska bistå med planerade och akuta hembesök av läkare och
kommunerna ska stå för omvårdnadsinsatser upp till sjuksköterskenivå. Genom att utveckla
denna vårdform ges det bättre möjligheter att möte det ökade vårdbehov som följer av den
demografiska utvecklingen. Ett exempel på Hälso-och sjukvårdsavtal är det som ingåtts
mellan Region Skåne och de skånska kommunerna.
I vården sker många överlämnanden och mottaganden såväl av patienter som av
information. Det är primärvården som koordinerar detta arbete och ansvarar för att
patienterna lotsas rätt. De ska känna trygghet i att primärvården är skicklig på att remittera
till rätt specialist när det behövs.
Ett sätt att stärka patientens ställning är att låta den enskilde individen få frihet att själv välja
den vårdgivare som bäst anses kunna uppfylla önskade behov. Denna frihet finns redan i
dagens system men informationen har inte nått ut till allmänheten. Kommunikationen
gentemot medborgarna måste således förbättras på detta område.
Då Sveriges befolkning växer utan att skatteunderlaget ökar i motsvarande takt behöver
vården utföras till en lägre kostnad. Detta kan uppnås genom att mer resurser tillförs
öppenvården. Då det inte finns några nya resurser kan detta uppnås genom att föra över
resurser från slutenvården till öppenvården. Ett bra sätt är att låta fler specialister från
sjukhusen ha öppenvårdsmottagning på vårdcentralerna. På så sätt uppnår man ett
148
förtroligt samarbete mellan öppenvård och slutenvård. Man får även en
kunskapsöverföring. Detta ökar både patientnyttan och patientsäkerheten.
Ett exempel är neurologin där mycket sjukvård sker utan inläggning. Genom att ha särskilda
"neurologidagar " skulle många patienter kunna få sina kontroller utförda med högre
kvalitet och till lägre kostnad.
Sverigedemokraterna vill satsa på den nya yrkesgruppen avancerade
specialistsjuksköterskor som är ett mellanting mellan läkare och sjuksköterska. Mycket av
läkarnas tid upptas av sådant som sjuksköterskor med särskild vidareutbildning skulle
kunna utföra. Förebilden finns i Storbritannien och USA med så kallade nurse practitioners,
ett yrke som ger sjuksköterskor en ny attraktiv karriärväg. Dessa avancerade
specialistsjuksköterskor har befogenhet att självständigt ställa vissa enklare diagnoser,
skriva remisser och behandla enklare akuta fall. Högre effektivitet i allmänläkarnas arbetsroll
i kombination med högre tillgänglighet inom primärvården skulle minska patienttrycket på
sjukhusens akutmottagningar.
För att komma till rätta med den brist av specialistutbildade sjuksköterskor så som
barnmorskor, distriktssköterskor och operationssköterskor med flera som råder i landstingen
vill Sverigedemokraterna att staten tar ett större ansvar. I dag får ofta sjuksköterskor betala
sin vidareutbildning själva, även om vissa landsting erbjuder vissa sjuksköterskor betald
utbildning. Att vidareutbilda sig syns sällan i någon större omfattning i lönekuvertet och för
landstingen innebär det en ekonomisk risk då det inte är ovanligt att dessa
specialistsjuksköterskor efter att fått en betald utbildning väljer att byta arbetsgivare. Därför
behövs det ett statligt ekonomiskt stöd till specialistutbildningsinsatser för sjuksköterskor.
Om vi inte kommer tillrätta med bristen på specialistutbildade sjuksköterskor riskeras
patientsäkerheten, och problemet med inställda operationer, avsaknad av
förlossningsplatser och långa vårdköer kommer att eskalera.
Tillgängligheten till primärvården bör förbättras genom bland annat ökade öppettider och
förbättrade möjligheter till tidsbokning via internet.
Informationen bör förbättras för att säkra det fria vårdvalet.
Akutbils- och hembesökverksamheten bör utökas ytterligare.
Utveckla samarbetet mellan landsting och kommuner som möjliggör mer vård i hemmet för
äldre och andra multisjuka.
Specialister från slutenvården bör ha mottagning på vårdcentralerna för att öka kvaliteten
och minska kostnaderna.
Landstingen bör verka för införandet av en medicinsk vårdgaranti enligt norsk modell.
Satsningar på avancerade specialistsjuksköterskor som kan överta en del av läkarnas
uppgifter bör ske.
Staten bör ge riktat stöd till landstingen i syfte att få till stånd fler specialistutbildade
sjuksköterskor.
2.2 Psykisk ohälsa
149
Sverigedemokraterna ser med stor oro på den utveckling där psykisk ohälsa breder ut sig.
Partiet verkar för en stark och trygg psykiatri där behandling sker genom ett väl utvecklat
samspel mellan psykofarmaka och psykoterapi.
Patienter och anhöriga ska känna trygghet i att de bemöts med respekt, att de hörs och att
deras upplevelser tas på allvar, oavsett psykiskt tillstånd. Psykisk ohälsa drabbar många
människor och är ett stort och växande problem. Här ryms allvarliga tillstånd som psykoser
och djupa depressioner men också lindrigare former som nedstämdhet, oro och
sömnsvårigheter.
Psykiatriska sjukdomar innebär även ett stort lidande för den drabbade och deras anhöriga
samt stora kostnader för samhället.
Fler förebyggande insatser, effektivare behandlingsmetoder och ett bättre
omhändertagande skulle innebära höjd livskvalitet för patienter och deras anhöriga, men
också en stor samhällsbesparing. De flesta patienter med någon form av psykisk ohälsa tas
om hand inom primärvården. Det är därför viktigt med ett nära och fungerande samarbete
mellan primärvården och psykiatrin så att patienten får tillgång till bästa möjliga behandling
och omvårdnad.
Psykisk ohälsa står för en majoritet av alla långtidssjukskrivningar och är den näst vanligaste
orsaken till de kortare sjukskrivningarna. I hälften av Sveriges kommuner bedrivs det inget
systematiskt eller förebyggande arbete för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa
bland sina anställda. På de platser där man utbildat chefer om psykisk ohälsa är man bättre
på att ha riktlinjer och rutiner för att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa. Med rätt
åtgärder kan många offentligt anställda må bättre på jobbet och undvika onödiga
sjukskrivningar.
Sverigedemokraterna anser vidare att fler självmord skulle kunna förhindras med rätt och
utökade insatser. En sådan insats är att självmordsnära patienter, i sin kontakt med
myndigheter, alltid ges möjlighet att möta personal som är rätt utbildad för att kunna
hantera den typ av riskabla situation patienterna befinner sig i. Sverigedemokraterna anser
därför att Landstingen bör införa vårdprogram i självmordsprevention i syfte att ge all
personal, som möter självmordsnära patienter i sitt arbete, adekvat kunskap om hur de på
bästa sätt kan arbeta för att förebygga självmord.
Psykoterapi är ett växande område och forskning visar att olika typer av psykoterapier,
exempelvis kognitiv beteendeterapi, kan ha god effekt vid psykisk ohälsa. Behandling med
psykoterapi utesluter inte läkemedelsbehandling som i vissa fall kan vara livsavgörande.
Även behandling av missbruk och beroenden faller under psykiatrisk vård.
Olika former av beroenden såsom alkohol-, spel- eller narkotikaberoende är ofta ett svårt
tillstånd för de drabbade och deras anhöriga. Beroendeproblematiken är dessutom ofta
kopplade till andra former av psykiska problem eller sjukdomar. Sverigedemokraterna ser
det därför som angeläget att säkerställa ett väl organiserat arbete för att motverka alla
former av missbruk och beroenden. Som en del i detta arbete anser partiet att
brukarföreningar kan spela en betydande roll. Brukarföreningar kan utöver att ge stöd till
brukarna nämligen även vara en viktig länk mellan sina medlemmar och vården. Det senare
är särskilt viktigt då många brukare annars har svårt att göra sig hörda.
150
Sverigedemokraterna anser därför att samverkan mellan landstingen och
brukarföreningarna bör öka.
Den rättspsykiatriska vården bör vara allsidig, kunskapsbaserad samt rättssäker ur både
patientens och samhällets perspektiv. Trygghet och säkerhet för de medborgare som bor
ute i samhället bör beaktas i större utsträckning än idag, även om det i vissa fall går ut över
farliga patienters möjlighet att vistas fritt ute i samhället. Patienter med självskadebeteende
bör inte vårdas inom rättpsykiatrin om de inte är dömda till rättpsykiatrisk vård.
Samarbetet mellan primärvården och psykiatrin bör förbättras för att garantera att patienten
får tillgång till adekvat behandling.
Satsningar på psykoterapi till patienter med psykisk ohälsa bör utökas.
Samverkan mellan landsting och psykiatriska brukarföreningar bör öka.
Landstingen bör införa vårdprogram för självmordsprevention, och all personal som möter
självmordsnära patienter i sitt arbete bör genomgå utbildning.
2.2.1 Barn- och ungdomspsykiatri
Psykisk ohälsa är ett allvarligt och växande problem bland barn och unga. Det kan handla
om ångest, oro och stress som tar sig uttryck i exempelvis depression, missbruk eller
ätstörning. Det är viktigt att det finns snabb och tillgänglig kompetens för barn med psykisk
ohälsa, men även för barn i familjer som drabbas av psykisk ohälsa. För att möta det ökade
behovet behövs en utveckling och förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Den enda åldersgrupp i samhället där självmorden inte minskar är bland barn och unga.
Ändå finns det många fler vårdplatser för brottsdömda inom rättspsykiatrin än vad det finns
för barn och unga som mår psykiskt dåligt.
Det finns allt för få psykiatriska vårdplatser för barn och unga i hela Sverige och det finns
landsting som inte har en enda vårdplats inom psykiatrin för unga människor. Fler platser
för unga inom psykiatrin måste skapas. Samtliga landsting måste ta sitt ansvar, prioritera
barn och unga som mår psykiskt dåligt och garantera att det finns tillgång till vårdplatser
inom psykiatrin för dem.
Föräldrar till barn som uppvisar självskadebeteende eller har försökt begå självmord känner
ofta vanmakt och förtvivlan. Erfarenheter i Sverige och utlandet visar att mobila team ger
bäst resultat genom att stötta ungdomarna i deras hemmiljö. Teamet samarbetar med
skolan, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och andra berörda myndigheter.
När ett barn eller en ung person har behandlats inom barn- och ungdomspsykiatrin
försvåras ofta de uppföljande insatserna till följd av ett organisationsbyte när personen fyllt
18 år. Om ungdomar inte kommer vidare till vuxenpsykiatrin, trots att behov finns, är det
allvarligt. För att säkerställa att ungdomar får den vård de behöver och inte tappas bort
mellan BUP och vuxenpsykiatrin krävs det att överföring av kunskap och möjligheten att följa
förloppet säkerställs. Detta görs på bästa sätt genom ökad samverkan mellan BUP och
vuxenpsykiatrin.
151
Fler vårdplatser inom psykiatrin för barn och unga bör skapas.
Samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin bör förbättras.
Satsningar på mobila team som hjälper och stöttar familjer där barn eller ungdomar försökt
skada sig själva bör göras.
2.2.2. Psykisk ohälsa hos äldre personer
Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är
det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre och bedöms vara så omfattande att det
kan benämnas som ett folkhälsoproblem. Mellan 300 och 400 äldre personer begår
självmord årligen, vilket motsvarar cirka en fjärdedel av alla som begår självmord.
Depression är den viktigaste utlösande faktorn för självmord hos äldre personer. Det är
viktigt att primärvården upptäcker dessa patienter i ett tidigt skede för att kunna ge adekvat
behandling eller remittera vidare till psykiatrin.
Folkhälsoarbete riktat mot den äldre befolkningen är här viktig ur många aspekter.
Förebyggande insatser kan skjuta upp funktionsnedsättningar eller beroende, vilket
förbättrar äldres välbefinnande och livskvalitet men kan även minska kostnaderna för vård
och omsorg på sikt. Äldrepedagoger har en bred kompetens och är ett viktigt komplement
till övrig personal inom äldreomsorgen men också en viktig funktion för framtidens
förebyggande omsorg för äldre. Kommunalpolitik
Risken att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är livslånga och
medför psykiskt lidande för de drabbade och deras anhöriga. Att upptäcka personer med
minnessvikt är en nyckel till en god demensvård och ju tidigare upptäckten sker desto
snabbare kan primärvården utreda, ställa diagnos och ge behandling. Det innebär
lättnader för både patient och anhöriga.
Det finns utöver demens- och depressionssjukdom många andra psykiska sjukdomar hos
äldre som utgör ett både plågsamt och invalidiserande tillstånd. Det är viktigt att lyckas
fånga upp dessa i vården och erbjuda dem adekvat behandling.
Äldrepedagoger inom äldreomsorgen är viktiga komplement och bör finnas inom samtliga
landsting. Kommunens angelägenhet
Ökade satsningar på minnesmottagningar för att upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare
skede. bör utökas. Vårdcentralen och Minnesmottagningar måste bli bättre på att sätta en
demensdiagnos så att patienten kan få rätt behandling. Sätts diagnosen demens UNS
(ospecifiserad demens) kan inte patienten få rätt behandling.
2.3 Funktionsnedsättning
Alla människor lever efter olika villkor och har olika utmaningar som prövar dem i deras
vardag. Sverigedemokraterna strävar efter ett väl utvecklat system där personer med
funktionsnedsättning får det stöd som behövs och ges möjligheter till goda levnadsvillkor.
Det är vår åsikt att staten, landstingen och kommunerna har ett gemensamt ansvar att
erbjuda metoder för dessa personer som gör att de kan få ett liv med goda levnadsvillkor
som gör funktionsnedsättningar överkomliga.
152
När människor hindras från att göra egna val och leva självständiga liv skapas ohälsa. En
stor del av denna ohälsa uppstår på grund av hinder i omgivningen som begränsar aktivitet
och delaktighet. För att funktionsnedsatta ska kunna ta del av samhällets tjänster krävs det
att lokaler, byggnader, utemiljö, information och olika verksamheter är tillgängliga oavsett
funktionsförmåga.
Många människor behöver under delar av eller hela sitt liv använda sig av olika tekniska
hjälpmedel för att kunna ta en aktiv del av livet på samma villkor som andra. Det kan handla
om alltifrån rullstolar till hörapparater. Att ge den enskilde mer inflytande över valet av
hjälpmedel är positivt eftersom det skapar bättre förutsättningar att möta var och ens behov.
Landstingens hjälpmedelscentraler har idag i många fall ett alltför begränsat sortiment.
Personer med funktionsnedsättning vet ofta bäst vad som kan underlätta det dagliga livet
för dem. Sverigedemokraterna vill öka valfriheten och underlätta vardagen för alla som
behöver olika hjälpmedel genom att införa fritt val som ett komplement till den vanliga
förskrivningen av hjälpmedel.
Brukarorganisationerna har en viktig roll i att bevaka och föra fram de funktionsnedsattas
intressen och krav. Vi anser att brukarnas organisationer är en stor och viktig resurs och
samarbetspartner för landstingen i arbetet med att förbättra vården och levnadsvillkoren för
människor med funktionsnedsättning.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever ofta att det är ett stort problem att
hålla kontakten med handläggare och stödpersoner. Många beskriver det som en oändlig
uppgift som aldrig tar slut och stjäl tid från barnet som behöver särskild omsorg på grund av
funktionsnedsättningen.
Det behövs en person som kan fungera som en spindel i nätet och hjälpa föräldrarna med
information och samordning av övriga kontakter. En koordinator skulle öka tryggheten och
befria föräldrarna från en del av den omfattande administration av olika insatser som finns
kring ett barn med funktionsnedsättning.
En väl fungerande habilitering är grundläggande för att ge barn och ungdomar med
funktionsnedsättning förutsättningar att utvecklas till självständiga individer. Det är därför
viktigt att ständigt utveckla och stärka kvaliteten inom verksamheten. Barn, oberoende av
föräldrarnas ekonomi, ska kunna leva och växa upp under goda förhållanden. Glasögon är
en förutsättning för att barnen ska kunna delta i fritidsaktiviteter och skolarbete på lika
villkor. Det är orimligt att barn som växer upp i en familj under knappa förhållanden ska
avstå från glasögon för att föräldrarna inte har råd. Eftersom barn växer och utvecklas är de
tvingade att byta sina glasögon med jämna mellanrum. Idag finns det ett stöd till glasögon
för barn och unga. Sverigedemokraterna tycker att stödet är bra men otillräckligt. Dock
anser vi att stödet inte ska ges till de som vistas illegalt i vårt land. Glasögon till barn under
15 år bör vara kostnadsfria, dock inte till de som vistas illegalt här.
Tillgänglighet för döva och hörselskadade förutsätter väl fungerande tolkservice. Idag ställs
alltför många döva utan tolk på grund av brister. Tolktjänsten varierar kraftigt i olika delar av
landet. Tolkning för fritid och rekreation prioriteras ofta lågt. I vissa landsting prioriteras det
bort helt och hållet. Detta drabbar döva hårt, eftersom de utestängs från möjligheten att
delta i kultur- och fritidsaktiviteter. Rätten till bra tolkservice är i hög grad beroende av var i
landet den behövande bor. Detta är orättvist och oacceptabelt.
153
Teckenspråkiga äldre döva som hamnar på ett vanligt äldreboende döms till ett liv i
isolering, om varken personal eller de boende kan teckenspråk. Ett liv där kommunikationen
består av handskrivna lappar är inget värdigt liv. Varje landsting bör därför söka samverkan
med kommunerna i syfte att tillhandahålla minst ett boende för äldre döva. Kommunernas
angelägenhet
Tryggheten för personer med hörselnedsättning måste förbättras. Brand- och
utrymningslarm samt övriga säkerhetslarm ska inte bara höras, utan också synas
(ljussignaler) och kännas (vibrationer).
I dag lever de flesta hörselskadade farligt eftersom de inte kan nås av olika ljudlarm. Vi ser
det som mycket viktigt att landstingsinrättningar ses över så att tryggheten och säkerheten
för människor med hörselnedsättning ökar.
För personer som har nedsatt syn eller helt saknar synförmåga kan det vara svårt att
orientera sig och att ta del av information. Dessa svårigheter är extra påtagliga i främmande
miljöer och när de ska resa och ta sig till olika platser. Att kunna förflytta sig på ett tryggt och
säkert sätt handlar om delaktighet i samhällslivet och bör därför vara en rättighet.
Informationssystemen inom kollektivtrafiken bör därför göras mer tillgängliga för
synskadade. Som exempel på åtgärder kan nämnas utökad personlig service och
införandet av talande biljettautomater.
Tågperronger är aldrig en säker miljö för synskadade. För att de ska bli säkrare bör
skyddszonen närmast perrongkanten markeras med sinusplattor. Denna markering bör
ersätta den nuvarande gula sicksacklinjen, som många synskadade upplever som svår att
se.
Fritt val av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning bör införas.
Satsningarna på förbättrad tillgänglighet för funktionsnedsatta bör intensifieras.
Samverkan med brukarorganisationerna bör förbättras.
Alla föräldrar som har barn med funktionsnedsättning bör få rätt till hjälp från en
koordinator.
Glasögon till barn under 15 år bör vara kostnadsfria.
Kvalitén och tillgången till tolkservice för döva bör förbättras.
Äldreboenden för döva bör finnas i samtliga landsting. Kommunal angelägenhet
Tryggheten för människor med hörselnedsättning bör förbättras.
Tillgängligheten, servicen och säkerheten för synskadade bör förbättras inom
kollektivtrafiken.
2.4 Palliativ vård
Sverigedemokraterna anser att alla som har behov av palliativ vård i livets slutskede oavsett
diagnos bör kunna få det av kompetent och välutbildad personal oberoende av bostadsort.
Vården vid livets slut bör ges hög prioritet och präglas av värdighet, omtanke och respekt för
patienten. Rätten till fullgod smärtbehandling bör vara en självklarhet, liksom psykologiskt,
154
socialt och andligt eller existentiellt stöd för patienter och närstående. Partiets målsättning är
att sjukvården och hemsjukvården alltid bör erbjuda basal palliativ vård och att de som har
ytterligare behov får tillgång till specialiserad palliativ vård.
Palliativ vård bör erbjudas varhelst patienten väljer att vårdas. I hemmet, på ett sjukhem, ett
sjukhus eller ett hospis. Vården bör organiseras så att det blir naturligt för anhöriga att vara
tillsammans med patienten den sista tiden. Därför är det viktigt med en väl utbyggd palliativ
verksamhet i landsting.
Att förlora ett barn är varje förälders mardröm. Inom den vanliga vården finns oftast inte
tiden, kunskapen eller utrymmet för den lindrande och tröstande vård som bör ta vid när
den akuta vården är över. Många föräldrar kan vittna om den ensamhet och utsatthet de
känt när deras barn har ansetts färdigbehandlat.
Vi vill ge alla utsatta familjer bästa möjliga stöd vid denna extremt svåra situation i livet.
Döende och svårt sjuka barn och unga bör erbjudas hospis med avancerad vård i livets
slutskede i en hemliknande miljö. Ambitionen måste vara att fylla den sista tiden med liv,
trygghet och stöd till både barnet, föräldrar och eventuella syskon efter behov.
Närstående till någon som är döende eller allvarligt sjuk behöver få stöd och omtanke för
egen del. Annars är risken stor att den närstående i längden inte orkar med den psykiska
belastning som omsorgen om den sjuke innebär. En annan stor risk är att närstående som
inte får tillräckligt stöd får betydligt svårare att bearbeta sorgen efter dödsfallet och kanske
till och med själva blir sjuka.
Många familjer önskar att deras svårt sjuka barn vårdas hemma så långt det är möjligt. Det
är då av stor vikt att det finns tillgång till palliativa hemsjukvårdsteam, oavsett var i landet
man bor, så att barn och föräldrar kan känna sig trygga med den medicinska behandlingen
och även kunna få psykologiskt stöd och råd i den extremt svåra situation de befinner sig i.
Detta stycke flyttas upp ett stycke
Idag är tillgången till palliativ vård för ojämlik över landets landsting och kommuner. Ålder,
diagnos och bostadsort spelar stor roll för vilken hjälp man kan få. När det gäller vuxna har
kommunerna en skyldighet att erbjuda hemsjukvård. Barn har inte det skyddsnätet på
grund av att kommunerna bara har ansvar för hemsjukvård från och med en viss ålder,
oftast från 18 år och uppåt. Problemet uppstår för att det inte finns tydliga
överenskommelser mellan kommuner och landsting. De har inget underlag att agera efter,
vilket innebär att föräldrar och barn kommer i kläm.
Satsningarna på sjukhusanslutna palliativa team som gör det möjligt att vårda döende och
svårt sjuka vuxna, ungdomar och barn i hemmet bör utökas.
Tillgången till hospisplatser i hela landet för såväl vuxna, ungdomar och barn måste säkras.
Närståendestödet till de personer som har anhöriga inom den palliativa vården bör
förbättras.
Bindande överenskommelser mellan kommun och landsting för en sammanhållen
vårdkedja av den palliativa vården för barn och ungdomar.
2.5 Tandvård
155
Sverigedemokraterna ser tandvården som en självklar del av välfärden och har som
långsiktig ambition att den helt bör räknas in i den allmänna hälso- och sjukvården och ingå
i högkostnadsskyddet. En god tandhälsa är nämligen grundläggande för en god hälsa som
helhet och tänderna följer oss genom hela livet utan större möjligheter till självläkning av
skador. Det finns även klara samband mellan dålig munhälsa och olika sjukdomar. Den
som lider av tandlossning löper större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar liksom av
hjärnblödning eller diabetes. Insatser för att ge god tillgång till regelbundna undersökningar
bör ligga i fokus för att upprätthålla och säkra en folktandvård värd sitt namn.
Trots att tandvården för barn är gratis är det många barn som uteblir från tandvårdsbesök.
Undersökningar visar att barn som inte vid ett års ålder besökt tandläkaren har i genomsnitt
mer än dubbelt så mycket karies när de är femton, jämfört med barn som kommit till dessa
undersökningar. Här har föräldrarna ett mycket viktigt ansvar, men också tandvården
behöver arbeta än mer aktivt med information till föräldrarna om vikten av god tandhälsa
hos barn. För att uppnå bättre tandhälsa hos våra barn är det också viktigt att samarbetet
mellan tandvården och mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården utvecklas och
förbättras.
En del mindre orter har litet patientunderlag och därmed stora svårigheter att rekrytera
tandläkare. Detta medför svårigheter att upprätthålla en tandvård med god kvalitet. Genom
att införa mobila tandvårdsenheter kan de fortsätta garantera invånarna god kvalitet på
tandvården, oavsett ortens storlek.
Många äldre och sjuka har svårt att ta sig till en tandvårdsklinik och för äldre med en
demenssjukdom skapar resan till tandläkaren en stor oro. Det leder ofta till att patienterna
inte kan ta emot den tandvård de behöver. Mobila tandvårdsenheter innebär att
Folktandvården kan komma till patienten istället för tvärtom. För många kommer det att
innebära att de slipper svåra resor i samband med den välbehövda tandvården. Det gäller
såväl skolbarn som äldre i äldreboenden.
Informationen om vikten av god tandhälsa hos barn bör förbättras.
Samarbetet mellan tandvården, mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården bör
utvecklas och förbättras.
Mobila tandvårdsenheter bör införas.
2.6 Förebyggande hälsovård
För Sverigedemokraterna är det ett självklart mål att minimera behovet av sjukvård genom
gott förebyggande arbete. Det är för oss en självklarhet att det bästa för såväl individ som
samhälle är att upptäcka sjukdomar i ett så tidigt stadium som möjligt, eller ännu hellre
stoppa dem från att över huvud taget uppkomma. Hälso- och sjukvården måste därför
siktas in på en god och stark folkhälsa, hög riskmedvetenhet och regelbundna
undersökningar av den enskildes hälsotillstånd.
En grundförutsättning för god livskvalitet är god hälsa. Genom val av livsstil ansvarar
individen i första hand själv för sin hälsa. Det förebyggande arbetet mot överdriven
alkoholkonsumtion, tobak eller andra droger måste prioriteras. Detta gäller även kampen
mot det stora antalet oönskade graviditeter och aborter som sker i vårt samhälle samt
156
ökningen av sexuellt överförbara sjukdomar. Det är viktigt att bedriva ett aktivt
folkhälsoarbete i samarbete med samhällsaktörer såsom folkbildare och folkrörelser för att
uppmuntra till en hälsosam livsstil.
Sverigedemokraterna vill se ett mer aktivt samarbete mellan skolhälsovården och
landstingen när det gäller skolungdomars hälsa. Den allt mer överviktiga befolkningen
kommer att innebära stora belastningar på sjukvården i framtiden om inte riktade insatser
mot överdriven fetma görs tidigt. Viktigt är också kampen mot ätstörningar bland ungdomar.
Därför är det nödvändigt att landsting uppmuntrar skolor att servera näringsriktig, nylagad
och välsmakande mat. Matens näringsinnehåll och kvalitet är också av stor vikt i kampen
mot det omfattande problemet med undernäring hos våra äldre. I varje landsting bör det
finnas ett nutritionsteam som samarbetar med äldre vårdtagare och kommuner för att
förebygga problemet med äldres undernäring.
Genom att förse medborgarna med kunskap och möjligheter att leva ett hälsosamt och
positivt liv kan deras livsglädje öka. I takt med detta minskar långtidssjukskrivningar,
missbruk och andra sociala problem.
En god hälsa går hand i hand med den upplevda känslan av samhörighet, meningsfullhet
och trygghet. Det krävs både kunskap och eget ansvar för att skaffa sig god hälsa och det är
genom valet av livsstil som individen påverkar och ansvarar för sin egen hälsa. När hälsan
försämras är det negativt både för den enskilde och för samhället och vi vill öka kunskapen
om hälsovård.
Genom att ge människor eget ansvar och genom en politik som skapar möjligheter för var
och en att forma sitt liv och sin framtid, ökar tilltron och ansvarstagandet i samhället i stort.
För sjukvården får det enbart positiva konsekvenser, människor tar personligt ansvar och
möjligheterna att påverka den egna livssituationen ger incitament till en god hälsa.
Det åligger i huvudsak familjen att se till att barn och ungdomar tidigt lär sig att ta ansvar för
sin egen hälsa. Samhällets institutioner såsom skola och sjukvård är komplement som bör
bistå familjerna samt bidra med förebyggande åtgärder som motverkar framtida problem.
Att investera för framtiden ger god avkastning genom de positiva effekter en sund livsstil
medför.
Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det gäller individuellt förebyggande och
hälsofrämjande arbete.
Vårdcentraler bör erbjuda insatser för rökavvänjning, alkoholrådgivning och kostrådgivning.
Därutöver bör det läggas fokus på att utveckla samverkan med äldreomsorgen där
sjukvården bidrar med kompetens vid riskanalyser och utformning av skadeförebyggande
arbete, såsom val av larmsystem och läkemedelsgenomgångar.
Sverigedemokraterna ser generellt positivt på användandet av screening för att tidigt
upptäcka livshotande och vanliga sjukdomar med få tidiga symptom. Det är en vinst både
för individen och för samhället när exempelvis cancersjukdomar upptäcks i ett tidigt
stadium, eftersom en tidig upptäckt innebär mindre lidande, färre åtgärder och åtgärder till
en lägre kostnad. Därför vill Sverigedemokraterna även att erbjudanden om gratis PSA-prov
(prostataspecifikt antigenprov) skickas ut till alla personer som uppnått medicinskt betingad
ålder. Vad gäller gynekologisk cellprovtagning och mammografi tycker
Sverigedemokraterna att det är bra att kallelsen numera är obligatorisk: Idag skickas
157
regelbundet kallelser om kostnadsfri mammografi ut till alla personer som är mellan 40-74
år. Vi vill dock att även kvinnor som är äldre än 74 år ska kallas regelbundet till kostnadsfri
mammografi.
Samhällsekonomiskt är det en ren vinst och förutsättningen är mycket bättre än om
patienter uppsöker sjukvården med fullt utvecklade tumörer. Detta är redan sagt i stycket
ovan därför kan det strykas dessutom är "utvecklade tumörer" är en märklig benämning. Vi
välkomnar initiativ till nya screeningprogram men vill poängtera att det endast bör ske då
provsvarens säkerhet håller en mycket hög nivå, såväl för att slippa en falsk säkerhet som
för att undvika onödiga ingrepp till följd av falska positiva svar.
På samma sätt är det förebyggande arbetet mot allmänfarliga sjukdomar som HIV eller
andra sexuellt överförbara sjukdomar mycket viktigt. Smittspridning kan relativt enkelt
begränsas förutsatt att smittade individer är medvetna om sin sjukdom. Provtagning bör
därför alltid uppmuntras och vara lätt tillgänglig för personer som är oroliga för eller
misstänker att de bär på en allmänfarlig sjukdom.
I Sverige har vi en mycket väl fungerande förebyggande verksamhet när det gäller mödraoch barnhälsovård. Detta har inneburit att hälsan förbättrats för småbarn och deras mödrar
och det har gett oss världens lägsta mödra- och spädbarnsdödlighet. När det gäller de
äldre ser vi ofta exempel på problem som skulle ha kunnat förhindras om det förebyggande
arbetet varit effektivare. Ett system liknande mödra- och barnavårdscentralerna för seniorer,
äldrevårdscentraler, skulle leda till en effektivisering av vården och ge stora hälsovinster för
en stor del av befolkningen.
Arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion, tobak, droger, doping, oönskade graviditeter,
aborter och sexuellt överförbara sjukdomar bör intensifieras.
Landstingen bör verka för att mer näringsrik, välsmakande och hälsosam kost serveras vid
sjukhusen. (Maten som serveras är ofta både näringsrik och hälsosam men kanske inte
alltid så god. De har ju anställda dietister som är duktiga på detta område.)
Screeningprogram bör användas och utökas i mån av tillförlitliga metoder.
Provtagning för allmänfarliga sjukdomar bör uppmuntras och vara lätt tillgängligt.
Vårdcentralernas förebyggande och hälsofrämjande arbete bör förbättras.
Satsningar på äldrevårdscentraler med speciellt ansvar för hälsofrämjande och
förebyggande verksamhet bör ske.
att bifalla det reviderade programmet i sin helhet.
att om motionen ej bifalls i sin helhet ge Partistyrelsen i uppgift ta fram ett reviderat
landstingspolitiskt program där revideringarna i motionen beaktas.
Förslaget till nytt program kan inte antas i sin helhet, då samtliga förslag inte är tillräckligt
genomarbetade och framför allt att det skulle omöjliggöra för införande av förslag från
158
andra motionärer. Vad gäller yrkande två så reviderar alltid partistyrelsen programmen efter
KLK och för in eventuellt fattade beslut om ändringar.
Då motionären sedermera inkommit med separata motioner om specifika ändringar i
programmet, så torde frågan slutligen heller inte längre vara aktuell.
LHS11 - Ändring sidan 5 gällande behandlingens start
Motionär
Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen
52284
Motionstext
I tredje stycket på sidan 5 efter den inledande texten ifrån vårt principprogram vill vi föreslå
en ändring. Meningen "Behandlingen påbörjas redan i ambulansen och patienten kan tas
direkt till rätt avdelning." bör ändras till "Behandlingen påbörjas redan på skade- eller
insjuknandeplatsen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning." Detta på grund av att
behandlingen i många fall börjar på skade- och insjuknandeplatsen, första insatsen görs
ofta innan personen har tagits in i ambulans.
att Meningen "Behandlingen påbörjas redan i ambulansen och patienten kan tas direkt till
rätt avdelning." ändras till "Behandlingen påbörjas redan på skade- eller
insjuknandeplatsen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning."
Partistyrelsen välkomnar att motionären lyfter det faktum att många behandlingar kan
påbörjas redan innan patienten förflyttats till ambulansen. Samtidigt syftar skrivningen på att
klargöra vad som åsyftas med väl utrustade ambulanser och ambulanssjuksköterskor.
Därför föreslår partistyrelsen att formuleringen i stället ändras till ”Behandlingen kan då
påbörjas redan när ambulansen anländer till skade- eller insjuknandeplatsen…”. Dessutom
bör den aktuella, samt efterföljande mening, flyttas upp till stycket ovanför. På så sätt
klargörs och förtydligas skrivningarna i vårt program.
LHS12 - Ändring sidan 5, kvalificerad bedömning
159
Motionär
52284
Motionstext
Sidan 5.
I första stycket efter den inledande texten ifrån vårt principprogram vill vi föreslå en ändring.
Meningen "Målet måste vara att alla patienter som tvingas besöka akutsjukvården
omedelbart får en kvalificerad diagnos" bör ändras till "Målet måste vara att alla patienter
som besöker akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad bedömning". Innan en diagnos
är ställd kan det krävas ett stort antal provtagningar och andra undersökningar, därav är
det mer korrekt att skriva bedömning istället för diagnos.
att Meningen "Målet måste vara att alla patienter som tvingas besöka akutsjukvården
omedelbart får en kvalificerad diagnos" ändras till "Målet måste vara att alla patienter som
besöker akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad bedömning".
Partistyrelsen ställer sig positiv till motionärens förslag, eftersom det är mer korrekt att
använda ordet ”bedömning” istället för ordet ”diagnos” i detta sammanhang. Vi tackar
motionären för förtydligandet och bifaller motionen.
Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta om
LHS13 - Ändring sidan 5, malplacerad mening
Motionär
52284
Motionstext
Den sista meningen i sista stycket på sidan fem som avslutas på sidan sex känns
malplacerad och borde tas bort.
160
att meningen "Barnfamiljer hör till de grupper i samhället som ofta är ekonomiskt utsatta,
inte minst har många ensamstående föräldrar en mycket ansträngd ekonomi." stryks.
Vi delar motionärens uppfattning om att skrivningen på sidan sex om barnfamiljer är
felplacerad i detta sammanhang och därför bör strykas.
LHS14 - Ändring i sidan 6 gällande omskärelse
Motionär
52284
Motionstext
Sidan 6.
Tredje stycket som lyder "Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl bör inte
vara tillåtet. Den som i övrigt ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får
vända sig till annan vårdgivare och själv bekosta sin behandling." bör ändras till
"Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl ska inte vara tillåtet. Myndiga
personer som i övrigt ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig
till annan vårdgivare och själv bekosta sin behandling. " Vi anser att det är av stor vikt att
ställa tydliga krav på att omskärelse utan medicinska skäl inte ska vara tillåtet på barn
under 18 år. Personer ska själv få göra ett grundat ställningstagande i myndig ålder
huruvida man vill omskäras eller ej.
att tredje stycket på sidan sex ändras till " Omskärelse av barn utan föreliggande
medicinska skäl ska inte vara tillåtet. Myndiga personer som i övrigt ställer religiösa,
kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig till annan vårdgivare och själv bekosta
sin behandling."
Partistyrelsen har förståelse för motionärens intentioner och instämmer i sak men ett
generellt förbud mot att utföra omskärelse av minderåriga, även för privata vårdgivare, är
dock något som måste föregås av ett riksdagsbeslut. För att ändå tydliggöra partiets
inställning och delvis tillgodose motionärens önskan föreslås därför istället följande
formulering.
161
"Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl ska inte tillåtas vara en del av
landstingets verksamhet”. Resterande om att vända sig till annan vårdgivare stryks.
LHS15 - Ändring i sidan 6 gällande tolk
Motionär
52284
Motionstext
På sidan sex under fjärde stycket vill vi göra ett tillägg. Personer som har bott flera år i
Sverige bör inte ha rätt till skattefinansierad tolk.
att meningen " Personer som har bott flera år i Sverige bör inte ha rätt till skattefinansierad
tolk. " läggs till i slutet av fjärde stycket på sidan sex.
Partistyrelsen anser att frågan om tolkar och tolkkostnad är ytterst aktuell och delar
motionärens tankegångar om att det är orimligt att personer ska erbjudas kostnadsfri tolk
efter en lång tid i Sverige. Frågan är samtidigt komplex och det finns många aspekter att ta
hänsyn till som exempelvis patientsäkerhet osv. .
riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner- och landsting.
Partistyrelsen noterar slutligen att våra politiker på riksnivå i dagsläget arbetar på att
skyndsamt utveckla politik på området
LHS16 - Ändring i sidan 7 gällande våra punktförslag
162
Motionär
52284
Motionstext
Gällande våra punktförslag på sidan sju föreslår vi några ändringar på grund av de
förändringar vi skickat in i andra motioner.
att meningen "Illegala invandrare är att likställa med utländska medborgare på tillfällig
vistelse i Sverige och eventuell vårdkostnad bör betalas av dem själva" ändras till " Illegala
invandrare är att likställa med utländska medborgare på tillfällig vistelse i Sverige och
eventuell vårdkostnad ska betalas av dem själva eller av det land som de är medborgare i."
att meningen "Omskärelse av omyndiga utan föreliggande medicinska skäl bör inte vara
tillåtet." ändras till "Omskärelse av omyndiga utan föreliggande medicinska skäl ska inte
vara tillåtet."
Vad avser yrkande ett om punkten på sida sju, som berör frågan om illegala invandrare, så
är denna ändring inte längre aktuell då beslutspunkten finns kvar i programmet endast av
misstag. Motsvarande brödtext har redan tagits bort ur programmet eftersom att frågan
regleras på riksnivå och därför inte ska finnas med i ett landstingsintriktningsprogram.
Vad gäller att ändra ordet ”bör” till ”ska” i meningen ”Omskärelse av omyndiga utan
föreliggande medicinska skäl bör inte vara tillåtet” i beslutspunkten om omskärelse, så
anser partistyrelsen att detta är ett utmärkt ändringsförslag som ligger helt i linje med
partiets politik. Den föreslagna ändringen till ”ska” förtydligar sålunda vilket är positivt.
att delvis bifalla yrkande två.
LHS17 - Ändring i sidan 7 gällande telefonbokning
Motionär
Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102
163
Motionstext
Andra stycket under 2.1 Primärvård, sid. 7, vill vi föreslå förändringar i.
Första meningen bör ändras till "Som ett led i att förbättra telefontillgängligheten i
primärvården vill vi erbjuda viss tidsbokning via internet där patienten själv ska kunna logga
in för att finna en lämplig tid. Detta bör vara tider för patienter som kommer på regelbundna
återbesök till t.ex. distriktssköterskan eller sjukgymnasten. Nybesök till läkare och även till
andra personalkategorier bör bokas via sjuksköterskan för att hon ska kunna triagera
patienten till rätt personalkategori samt för att kunna prioritera den som har störst
vårdbehov." Motiverat med att i Hälso-och sjukvårdslagen står det följande; "Den som har
det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården."
att Första meningen under andra stycket under 2.1 Primärvård ändras till
"Som ett led i att förbättra telefontillgängligheten i primärvården vill vi erbjuda viss
tidsbokning via internet där patienten själv ska kunna logga in för att finna en lämplig tid.
Detta bör vara tider för patienter som kommer på regelbundna återbesök till t.ex.
distriktssköterskan eller sjukgymnasten. Nybesök till läkare och även till andra
personalkategorier bör bokas via sjuksköterskan för att hon ska kunna triagera patienten till
rätt personalkategori samt för att kunna prioritera den som har störst vårdbehov."
Partistyrelsen har förståelse för motionärens goda intentioner men anser att den föreslagna
skrivningen vore att i alltför hög grad detaljreglera hur enskilda mottagningar ska arbeta
gentemot patient med bokningar. Hälso- och sjukvårdslagen fastslår redan tydligt
prioriteringsgrunderna för hur man ska hjälpa patienter, dvs. i vilken turordning. Olika
mottagningar har dessutom olika förutsättningar för vilka resurser och möjligheter man har
att kommunicera gentemot patienterna. Partistyrelsen anser därför att det ska vara upp till
den medicinska professionen på den enskilda mottagningen att själv välja hur man önskar
kommunicera gentemot befintliga och nytillkomna patienter, samt via vilka kanaler man
föredrar att boka läkarbesök.
LHS18 - Ändring i sidan 8 gällande hembesök
Motionär
52284
164
Motionstext
Vi föreslår att första stycket på sidan åtta förändras och får följande lydelse "Det är viktigt att
förstärka och utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten, som vi anser vara det
naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna är stängda. Dessa
verksamheter tillgodoser befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första
hand till äldre och/eller multisjuka. Därmed kan också sjukhusens akutmottagning avlastas
ytterligare. De multisjuka är en grupp vars behov har åsidosatts länge, det är inte
huvudmännen, vilket redan finns på flera ställen i landet. Landstingen ska bistå med
planerade och akuta hembesök av läkare och kommunerna ska stå för omvårdnadsinsatser
upp till sjuksköterskenivå i hemmet. Genom att utveckla denna vårdform ges det bättre
möjligheter att möte det ökade vårdbehov som följer av den demografiska utvecklingen."
att första stycket på sidan åtta förändras och får följande lydelse:
"Det är viktigt att förstärka och utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten, som vi
anser vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna är stängda.
Dessa verksamheter tillgodoser befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig
i första hand till äldre och/eller multisjuka. Därmed kan också sjukhusens akutmottagning
avlastas ytterligare. De multisjuka är en grupp vars behov har åsidosatts länge, det är inte
huvudmännen, vilket redan finns på flera ställen i landet. Landstingen ska bistå med
planerade och akuta hembesök av läkare och kommunerna ska stå för omvårdnadsinsatser
upp till sjuksköterskenivå i hemmet. Genom att utveckla denna vårdform ges det bättre
möjligheter att möte det ökade vårdbehov som följer av den demografiska utvecklingen."
Partistyrelsen anser att det är klokt att försöka ta ett helhetsgrepp om vården för multisjuka,
så att de inte riskerar att falla mellan stolarna (dvs. mellan kommunen och landstingen). Det
är även viktigt att de olika huvudmännen får sina roller klara för sig. Partistyrelsen tror
således att de av motionären föreslagna hälso- och sjukvårdsavtalen skulle kunna
underlätta för, och bidra till, just detta. Partistyrelsen bifaller således förslaget och den
föreslagna texten.
165
LHS19 - Ändring i sidan 8 gällande specialister
Motionär
52284
Motionstext
På sidan åtta, efter tredje stycket anser vi att följande stycke ska skrivas in.
"Då Sveriges befolkning växer utan att skatteunderlaget ökar i motsvarande takt måste
"neurologidagar" skulle många patienter kunna få sina kontroller utförda med högre kvalitet
och till lägre kostnad. Naturligtvis måste det utredas var kostnader för prover och
undersökningar skall hamna."
att följande stycke infogas efter tredje stycket på sidan åtta:
"Då Sveriges befolkning växer utan att skatteunderlaget ökar i motsvarande takt måste
"neurologidagar" skulle många patienter kunna få sina kontroller utförda med högre kvalitet
och till lägre kostnad. Naturligtvis måste det utredas var kostnader för prover och
undersökningar skall hamna."
Partistyrelsen delar motionärens syn på att det är positivt, såväl för patienter som för ökad
effektivitet inom vården, att låta fler specialister från sjukhusen ha öppenvårdsmottagning
på vårdcentralerna. Vi delar också synen att samarbete mellan öppen- och slutenvård är
positivt.
166
Däremot delar vi inte synen vad avser skrivningen att ”Då Sveriges befolkning växer utan att
skatteunderlaget ökar i motsvarande takt måste vården utföras till en lägre kostnad”.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti som värnar om välfärden och sjukvården
måste få kosta för att garantera medborgarna en patientsäker och god vård av hög kvalité även om man självfallet alltid ska eftersträva ett effektivt användande av skattepengar.
Frågan är också alldeles för komplex för att man kategoriskt ska kunna slå fast att vården
ska utföras till en lägre kostnad. I takt med att vårdmetoder, teknik och läkemedel utvecklas
bör man ju t.ex. vara öppen för möjligheten att avsätta medel till mer kostsamma
behandlingar om de kan rädda liv eller är bättre lämpade för patienterna. Mot denna
bakgrund bör yrkandet avslås, även om partistyrelsen delar motionärens uppfattning att fler
specialister bör finnas inom öppenvården.
Partistyrelsen föreslår istället följande skrivning:
”Fler specialister från sjukhusen bör tillåtas ha öppenvårdsmottagning på vårdcentralerna.
Detta för att bidra till ett mer förtroligt samarbete mellan öppenvård och slutenvård,
underlätta för kunskapsöverföring, öka både patientnyttan och patientsäkerheten, samt
undvika inläggning av patienter. Ett exempel på när specialister skulle kunna ha
öppenvårdsmottagning och erbjuda vård utan inläggning är inom neurologin, genom att
anordna särskilda ”Neurodagar” på vårdcentralerna.
Det är partistyrelsens förhoppning att denna alternativa skrivning tillgodoser motionärens
intentioner och önskemål.
att bifalla partistyrelsens förslag till formulering.
LHS20 - Ändring i sidan 8 gällande ssk
Motionär
52284
Motionstext
På sidan åtta, efter fjärde stycket anser vi att följande stycke ska skrivas in.
"För att komma till rätta med den brist av specialistutbildade sjuksköterskor så som
167
förlossningsplatser och långa vårdköer kommer att eskalera."
att Följande stycke infogas efter fjärde stycket på sidan åtta:
"För att komma till rätta med den brist av specialistutbildade sjuksköterskor så som
förlossningsplatser och långa vårdköer kommer att eskalera."
Partistyrelsen delar motionärens problembeskrivning och även förslaget på lösning. Bristen
på specialistsjuksköterskor är ett stort problem för vården och åtgärder måste vidtas. Detta
är även därför en fråga som partiet redan arbetar aktivt med på riksnivå.
Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver statliga
stimulansbidrag budgeterade av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för
kommuner och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och
förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå
debatteras och beslutas.
LHS21 - Ändring i sidan 7 gällande remissförfarande och
vårdgaranti
Motionär
168
52284
Motionstext
På sidan sju under sista stycket vill vi göra förändringar. Meningen " Alla remisser bör
värderas av en specialist inom 30 dagar." bör ändras till " Alla remisser bör värderas
skyndsamt av en specialist och angelägenhetsgraden bedömas." Motiveringen till detta är
att ingen ska behöva vänta 30 dagar för att få sin remiss bedömd, då sjukdomen snabbt
kan förändras.
Vidare bör följande mening strykas "Vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom bör
detta ske inom 15 dagar", med motiveringen att ingen ska behöva vänta 15 dagar för att få
sin remiss bedömd, då sjukdomen snabbt kan förändras.
Första meningen på sidan åtta som lyder "Vårdgarantin bör backas upp av beslutsstöd med
väntetidsgarantier." bör tas bort då innebörden är oklar. Den nationella vårdgarantin anger
hur länge du som längst ska behöva vänta på att komma i kontakt med vården och få den
vård och/eller behandling du behöver. Så vårdgarantin är samma som en väntetidsgaranti.
att meningen "Alla remisser bör värderas av en specialist inom 30 dagar." ändras till " Alla
remisser bör värderas skyndsamt av en specialist och angelägenhetsgraden bedömas.".
att meningen "Vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom bör detta ske inom 15
dagar" stryks
att meningen "Vårdgarantin bör backas upp av beslutsstöd med väntetidsgarantier." stryks.
Vårdgarantin och remissförfaranden är nationella och är inskrivna i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763), en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälsooch sjukvård. Vårdgarantin är även inskriven i den nya patientlagen som började gälla 2015.
Enskilda landsting har visserligen möjlighet att ha en så kallad utökad vårdgaranti men
frågan om nationell vårdgaranti - dvs. en miniminivå för vårdgaranti - måste ändå regleras i
nationell lagstiftning och därmed beslutas av riksdagen.
förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun och landstingsnivå.
LHS22 - Tillägg till punktförslag på sidan 8
169
Motionär
52284
Motionstext
Med hänvisning till tidigare motioner från oss vill vi att följande punkter läggs till i
punktförslagen på sidan åtta.
att följande punkter läggs in i punktförslag på sidan åtta:
- Utveckla samarbetsavtal mellan landsting och kommuner som möjliggör mer vård i
hemmet för multisjuka.
- Specialister från slutenvården bör ha mottagning på vårdcentralerna för att öka kvaliteten
och minska kostnaderna.
- Staten bör ge riktat stöd till landstingen i syfte att få till stånd fler specialistutbildade
sjuksköterskor.
Partistyrelsen bifaller förslagspunkt ett då den i likhet med motionären ställer sig positiv till
att utveckla samarbetsavtal mellan landsting som möjliggör vård i hemmet för multisjuka.
Att underlätta behandling av multisjuka är otroligt viktigt både ur ett patientperspektiv och
för att kunna erbjuda så effektiv vård som möjligt.
Vad avser förslagspunkt två om att specialister bör ha mottagning på vårdcentralerna
önskar vi bifalla detta förslag förutsatt att den föreslagna alternativa skrivningen som
partistyrelsen har föreslagit gällande denna fråga i motionen ovan med namnet ”Ändring i
sidan 8 gällande specialister” har bifallits.
Vad avser förslagspunkt tre föreslår partistyrelsen avslag, eftersom frågan inte är en fråga
för landstingen utan en statligt reglerad fråga som beslutas av riksdagen och som bör
behandlas på Landsdagarna. Vi hänvisar vidare till vår motivering i denna fråga i
motionssvaret ovan som avser specialistsjuksköterskor.
att bifalla motionen i dess första två förslagna punkter.
att avslå motionen i dess tredje föreslagna punkt.
LHS23 - Ändringsförslag sidan 11 gällande demens
Motionär
170
52284
Motionstext
Förslaget på sidan 11 om satsningar inom demenssjukdomar bör förstärkas.
att det andra punktförslaget på sidan 11 får följande lydelse " Ökade satsningar på
minnesmottagningar för att upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede.
Vårdcentralerna och Minnesmottagningarna måste bli bättre på att sätta en
demensdiagnos så att patienten kan få rätt behandling. Sätts diagnosen demens UNS
(ospecificerad demens) kan inte patienten få rätt behandling."
Partistyrelsen ställer sig positiv till motionärens förslag om ökade satsningar inom
demensvården och på minnesmottagningar för att upptäcka demenssjukdomar i ett tidigt
skede. Detta ligger i linje med partiets politik då vi bl.a. har motionerat om frågan om rätt
behandling av alzheimerspatienter (se motion till riksdagen 2015/16:1650). Den föreslagna
skrivningen ligger vidare i linje med partiets politik och det är positivt att den betonar att just
ökade satsningar behövs samt att vårdcentraler och minnesmottagningar måste bli bättre
på att sätta en demensdiagnos, så att man som patient kan få rätt behandling och inte bara
en ospecificerad diagnos.
LHS24 - Ändringsförslag sidan 12 gällande glasögonbidrag
Motionär
52284
Motionstext
Sista stycket på sidan tolv bör ändras. Det bör tydligt framgå att glasögonbidraget ej bör ges
till de som vistas illegalt i vårt land. De nuvarande reglerna i vårt land tillåter att även barn
som vistas här illegalt får ta del av bidraget.
171
Vi anser därför att följande mening ska tilläggas: "Dock anser vi att stödet inte ska ges till de
som vistas illegalt i vårt land."
att meningen "Dock anser vi att stödet inte ska ges till de som vistas illegalt i vårt land."
läggs till sist i sista stycket på sidan tolv.
Partistyrelsen delar motionärens syn i frågan om man inte ska få dylika förmåner om man
vistas illegalt i Sverige.
Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan om att neka glasögonbidrag
till illegala invandrare kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att
besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot
liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just
rikspolitisk nivå debatteras och beslutas.
LHS25 - Ändringsförslag sidan 11 gällande äldrepedagoger
Motionär
52284
Motionstext
Sidan 11. Sista meningen i tredje stycket, under 2.2.2 Psykisk ohälsa hos äldre personer, bör
strykas då den är malplacerad. Äldreomsorg är en kommunal fråga och meningen hör
således hemma i vårt kommunpolitiska program.
att meningen " Äldrepedagoger har en bred kompetens och är ett viktigt komplement till
övrig personal inom äldreomsorgen men också en viktig funktion för framtidens
förebyggande omsorg för äldre" på sidan 11 stryks.
att i punktförslaget "Äldrepedagoger inom äldreomsorgen är viktiga komplement och bör
finnas inom samtliga landsting" på sidan 11 stryks
172
Partistyrelsen delar motionärens syn vad gäller den sista meningen i det tredje stycket under
2.2.2 ”Psykisk ohälsa hos äldre personer” om äldrepedagoger, dvs. att denna mening är
felplacerad i detta sammanhang och bör strykas. Vi bifaller därför strykningen av meningen
på sida 11 i landstingsinriktningsprogrammet om äldrepedagoger och föreslår att vi även
stryker den därtill hörande beslutspunkt som berör denna fråga. Detta dock under
förutsättningen att detta stycke och tillhörande punkt istället flyttas till lämpligt avsnitt i vårt
kommuninriktningsprogram.
att bifalla motionen under förutsättning att den aktuella skrivningen med tillhörande
beslutspunkt flyttas till relevant plats kommuninriktningsprogrammet.
LHS26 - Ändringsförslag sidan 14 gällnade palliativ vård
Motionär
52284
Motionstext
Sidan 14. Första stycket om palliativ vård bör breddas och förtydligas. Vi vill lägga till att
palliativvård ska ges hög prioritet samt att även hemsjukvården ska erbjuda basal palliativ
vård.
att första stycket på sidan 14 får följande lydelse:
"Sverigedemokraterna anser att alla som har behov av palliativ vård i livets slutskede oavsett
diagnos bör kunna få det av kompetent och välutbildad personal oberoende av bostadsort.
Vården vid livets slut ska ges hög prioritet och präglas av värdighet, omtanke och respekt för
patienten. Rätten till fullgod smärtbehandling bör vara en självklarhet, liksom psykologiskt,
socialt och andligt eller existentiellt stöd för patienter och närstående. Partiets målsättning är
att sjukvården och hemsjukvården alltid bör erbjuda basal palliativ vård och att de som har
ytterligare behov får tillgång till specialiserad palliativ vård."
Partistyrelsen anser att det föreslagna tillägget - att palliativ vård ska ges hög prioritet, samt
att även hemsjukvården ska erbjuda basal palliativ vård - ligger väl i linje med den politik
partiet redan driver inom området palliativ vård. Förslaget att lägga till och just betona ”hög
prioritet” är även särskilt bra då det ytterligare tydliggör den stora vikt som
Sverigedemokraterna lägger vid att det ska finnas en god palliativ vård i hela landet.
173
LHS27 - Ändringsförslag sidan 18 gällande hälsoförebyggande
förslag
Motionär
52284
Motionstext
Sidan 18. För att våra hälsoförebyggande förslag ska bli mer kompletta anser vi att doping
behöver tas upp.
att första punktförslaget på sidan 18 ändras till "Arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion,
tobak, droger, doping, oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar
bör intensifieras."
Partistyrelsen anser att det är ett bra förslag att lägga till doping, eftersom doping också är
ett folkhälsoproblem som i stort sett i samtliga andra sammanhang behandlas tillsammans
med just alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor. Så är exempelvis fallet vad gäller strategin
för Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak (ANDT) som de senaste regeringarna har antagit
och uppdaterat (se regeringens skrivelse 2015/16:86). Sålunda är det naturligt att vi i våra
program även inkluderar doping i dessa sammanhang.
LHS28 - Ändringsförslag sidan 2 och sidan 7 gällande rubrik
Motionär
52284
174
Motionstext
Punkten 2.1 bör byta namn från "Primärvården" till "Öppen- och slutenvården", eftersom
detta är en mer korrekt överskrift då stycket handlar både om öppenvården och
slutenvården.
att punkten 2.1 på sidan 2 och 7 byter namn från "Primärvården" till "Öppen- och
slutenvården"
Partistyrelsen anser i likhet med motionären att den föreslagna ändringen, att ändra
”Primärvården” till ”Öppen- och slutenvården” på de angivna sidorna ytterligare förtydligar
vårt program. Partistyrelsen ställer sig därför positiv till förslaget.
LHS29 - Ändring i sidan 5, formalia
Motionär
52284
Motionstext
På sidan 5, i första meningen står ordet "skattesedeln", det korrekta ordet är skattsedel.
att ordet "skattesedeln" på sidan 5 ändras till "skattsedeln.
Av sidan fem i landstingsprogrammet framgår det att ordet som motionären hänvisar till är
en del av ett citat och sådana ska enligt praxis återge källtext exakt, utan rättelser.
LHS30 - Satsa mer av kulturen på sjukvårdens patienter
Motionär
175
Lotta Nordfeldt, 81943
Motionstext
Sjukvården i dag befinner sig i kris. Ett av många problem är att personalen utsätts för
rovdrift och har därför svårt att hinna med patienterna och den mänskliga kontakten.
Landstingen satsar årligen stora summor på kultur oftast utan att fundera speciellt mycket
över hur den kommer invånarna till del. Snarast handlar det om att fördela pengarna
"rättvist" mellan komiker, orkestrar, diktare etc.
Vi har funderat över hur landstingen skulle kunna få ut mer av kultursatsningarna genom att
använda dem på sjukhusens patienter. Alla patienter behöver uppmuntras och piggas upp i
olika situationer. Vi vill dock hålla fram några grupper som ligger oss extra varmt om hjärtat.
Det är väl känt sedan länge, att barn på sjukhus kan tillfriskna snabbare om de kan göras
mer positiva och levnadsglada. Socialstyrelsen tog redan på 70-talet fram rapporter om
detta. Det finns t ex barn som genomgår omfattande operationer och
cytostatikabehandlingar som är mycket svåra att uthärda. Låt oss ta cancer, trafikskador och
gomspaltoperationer som exempel.
Sjuka barn bortom all räddning och deras föräldrar är en annan grupp som verkligen
behöver positiva upplevelser under barnets sista tid i livet.
Även om vårdtiderna numera är relativt korta finns det trots allt patienter med sjukdomar,
som kräver långa sjukhusvistelser. Exempel på detta är patienter på psykiatriska kliniker och
trafikskadade. Dessa patientgrupper skulle också säkert uppskatta kultursatsningar.
Ytterligare en patientgrupp som kan inräknas i denna grupp är patienter med kroniska
sjukdomar som kräver sjukhusvård.
Vuxna människor i livets slutskede behöver som vi ser det mer kultur än friska människor
men har svårt att komma åt den om de är för sjuka för att gå på teater, konserter etc.
Vi har motiverat varför vi anser att kultursatsningarna bör styras över mot sjuka människor
och vilka effekter detta skulle kunna ge. Det förtjänar att påpekas, att vi vill göra en
omfördelning inom ramen för befintliga resurser men använda pengarna på ett effektivare
och mänskligare sätt.
Vad vi framfört om landstingen gäller till viss del också primärkommunerna och deras vård.
Det är vår tro och förhoppning att Sverigedemokraterna i ledningen håller med oss.
Att landstingen ska avsätta en stor del av kulturbudgeten till patienterna och prioritera de av
oss föreslagna grupperna.
att landstingen ska avsätta en stor del av kulturbudgeten till patienterna och prioritera de av
oss föreslagna grupperna.
176
Partistyrelsen delar motionärens åsikt om att kulturen inom sjukvården är viktig och att det
dessutom är angeläget att den verkligen kommer patienterna till del. Exempelvis kan
sjukhusclowner utgöra ett viktigt stöd för barn under deras vistelser på sjukhus. Hur stor del
av landstingsbudgeten som ska satsas på just kultur för patienter anser partistyrelsen dock
vara upp till respektive landsting att avgöra och besluta om själva.
LHS31 - Tandvård
Motionär
Inga-Maj Krüger Mark samt västra götalandsregionen / 71069
Mattias Krantz 57937 Natalia Estebanez Henriksson 60182
Motionstext
Tandhygienisten "fluortanten" som under många år var verksam i grundskolan med
information och dialog har i princip försvunnit.
"Fluortant är slang för tandvårdspersonal, oftast en tandhygienist eller tandsköterska, som
genom uppsökande verksamhet genomför fluorsköljning bland låg- och mellanstadieelever,
med syfte att skydda tändernas emalj och förebygga karies. Fluortanten håller även
föreläsningar om tandvård, främst i skolorna.
Från 1960-talet fram till slutet av 1980-talet var fluortanten ett obligatoriskt inslag bland
skoleleverna i Sverige. Av besparingsskäl upphörde den obligatoriska fluorsköljningen.
Under 2000-talet har fluortanten åter börjat besöka vissa skolor." (Wikipedia)
Dagens tandvård och föräldrars kunskap bör som i landstingspolitiska programmet föreslår
ökas.
Dock måste vi inse att vi inte alltid når fram till vårdnadshavare och i denna motion med
detta förslag, möjliggör vi för barnen att själva förstå vikten av bra tandhygien.
Information om god munvård bör ges på alla nivåer oavsett ålder under skoltiden. Effekten
skulle generera hållbara ekonomiska besparingar samt minskat lidande.
Att föra in passande text ex. I stycket under information till föräldrar bör ökas.
Information samt undervisande i egenansvar i tandvård hos barn är en fördel och kan med
lätthet införas med hjälp av "fluortanten"information samt fluorsköljning från skolstart.
att Fluortanten bör införas inom alla grundskolans årskullar.
177
Partistyrelsen anser att det är viktigt att främja information om god tandvård och
förebyggande tandvårdsarbete, i synnerhet till barn och ungdomar. Även om motionären
har goda intentioner anser partistyrelsen emellertid inte att man bör styra över hur detta
preventiva arbete i skolan ska gå till i detalj. Hur detta arbete ska utformas bör istället
beslutas lokalt och därför blir attsatsen väl långtgående. Däremot kan partistyrelsen inte se
något hinder för att sverigedemokraterna i de kommuner där behov finns, jobbar för att
införa fluortanten eller andra förebyggande åtgärder.
LHS32 - Aktiv dödshjälp
Motionär
Sara-Lena Bjälkö 48725 Mattias Krantz 57937
Motionstext
Idag brukas och används passiv dödshjälp som innebär att livet förkortas genom att man
undviker medicinska och tekniska hjälpmedel för att hålla en döende person vid liv. Beslut
om detta fattas av läkare tillsammans med patienten eller dennes anhöriga. Aktiv dödshjälp
även kallat dödshjälp innebär att man avsiktligt påskyndar döden genom att administrera
höga doser morfin, barbiturater eller en så kallad cocktailpåse, en blandning av droger.
Aktiv dödshjälp är ett omdiskuterat ämne i hela världen och är förbjudet i stora delar av
världen, bland annat i Sverige. I Madrid 1987 på World Medical Association kallade man det
oetiskt, men nu ser vi att fler länder erbjuder aktiv dödshjälp. År 2002 gjordes aktiv
dödshjälp lagligt i Nederländerna och året därpå även i Belgien. Luxemburg tillät dödshjälp
2008. Ett antal undersökningar har gjort i Sverige där man kan se att majoriteten av
befolkningen är för aktiv dödshjälp.
Idag kan du neka behandling som patient som resulterar i att du går mot en ibland
plågsam död. Var det etiska ligger i att den fria viljan kan välja att neka livshjälp men inte få
dödshjälp är en relevant fråga. När denna svåra situation uppstår är de viktigt för anhöriga
och patienter samt för oss förtroendevalda att veta om vi Sverigedemokraterna är emot eller
för aktiv dödshjälp. Sverigedemokraterna har inte tagit något tidigare ställningstagande,
frågan är inte helt okomplicerad men ett ställningstagande bör vi ta.
Ovissheten och maktlösheten som uppstår hos både patient och anhöriga där en
människas liv inte är förenligt med den fria vilja eller ens egna livsvillkor. Det är fråga som
dyker upp med jämna mellanrum i det offentliga rummet.
Vi vill att Sverigedemokraterna tar ställning i frågan om för eller emot aktiv dödshjälp.
178
att ställa sig positiv till aktiv dödshjälp.
att ställa sig negativ till aktiv dödshjälp.
att delegera till partistyrelsen att utforma lydelse kring vårt ställningstagande i
principprogram för Sverigedemokraterna.
Frågan om aktiv dödshjälp är en mycket komplex och svår frågeställning som kräver moget
och mycket noggrant övervägande.
LHS33 - Migranter samt papperslösa
Motionär
Rolf Dahl Region Östergötland / 26402
Motionstext
Migranter samt papperslösa innebär stora kostnader även för sjukvården och ofta
begränsar vården för de som betalat för denna genom sina skattepengar.
Vad det gäller papperslösa som knappt betalar 50 kronor för vård, så är det diskriminering
mot medborgarna, i synnerhet mot ensamstående med barn, sjuka, arbetslösa,
pensionärer etc.
Upplever att partiet inte sätter fokus på dessa frågor genom att inte ge direktiv om hur detta
skall hanteras.
att partiet sätter fokus på dessa frågor.
att partiet ska ge direktiv på hur dessa frågor skall frambäras.
Frågorna som motionären nämner om vård till s.k. papperslösa är frågor som partiet drivit,
uppmärksammat och satt fokus på under lång tid i budgetar, riksdagsmotioner, i en
vårkampanj och i olika debattartiklar. Senast under våren 2016, i samband med att partiet
179
presenterade sin vårbudget, kom partiet med ytterligare förslag om att ytterligare begränsa
tillgången till kostnadsfri vård för dem som exempelvis befinner sig illegalt i landet.
Partistyrelsen delar således inte motionärens syn om att partiet inte gett frågorna tillräcklig
fokus och vill samtidigt hänvisa till partiets senaste vårbudget och våra utspel kring denna
som aktuellt exempel på partiets nuvarande politiska linje.
Kommun- och landstingskonferensen syftar vidare endast till att behandla politiska förslag
som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommunoch landstingsnivå.
LHS34 - Öppna för en skatt på livsmedel med högt
sockerinnehåll
Motionär
Sven-Evert Gunnarsson 31073, Anne Karlsson 50233, Helena Elmqvist 61355, Elisabeth
Werner 71796
Motionstext
I dag har runt halva befolkningen övervikt eller fetma. Det är vetenskapligt fastställt att vår
mycket höga sockerkonsumtion är en starkt bidragande orsak. Vi vet också att ett högre pris
på socker skulle minska konsumtionen med positiva vinster för folkhälsan som följd.
Det folkliga stödet för en punktskatt på socker har ökat på senare år. Finland, Norge, Polen,
Ungern och Mexiko har idag sockerskatt. Både USA och England har nyligen sett behovet av
en skatt. Utvärderingar har entydigt visat på goda effekter med minskad sockerkonsumtion
vilket på sikt gynnat dessa länders folkhälsa.
Drycker som innehåller mer än fem gram socker per 100 ml beläggs med en särskild skatt i
Storbritannien. Även den amerikanska staden Philadelphia kommer att införa en skatt på
läskedrycker från årsskiftet.
I Berkeley i Kalifornien har läskkonsumtionen minskat med 21 procent sedan en läskskatt
infördes våren 2015. Det visar en ny studie: "Impact of the Berkeley Excise Tax on SugarSweetened Beverage Consumption". Forskarna vid Berkeley School of Public Health har även
kommit fram till att de grupper som dricker mest sockersötad dryck och likaledes drabbas
av de negativa konsekvenserna av högt sockerintag har ändrat sina vanor efter skattens
införande.
180
Det finns många och tydliga positiva effekter av minskat sockerintag, precis som det finns för
minskat tobaksbruk. Mot den bakgrunden borde även vi vara mogna att minska vår
sockerkonsumtion.
Miljarder kronor används varje år till EU-stöd för sockerproduktion. Om regeringen är
oförmögen att få igenom ett stopp på dessa subventioner är en sockerskatt ett verktyg för
att balansera detta bakvända system.
att Sverigedemokraterna ställer sig positiva till en särskild skatt på livsmedel med högt
sockerinnehåll.
Frågor om skatt på specifika livsmedel regleras i nationell lagstiftning beslutad av riksdagen.
Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver riksdagsbeslut och
alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar
emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna
2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas
LHS35 - Motion om att Sverigedemokraterna ska verka för att
införa Värdebaserad vård
Motionär
Matz Dovstrand Västra Götalandsregionen / 60100
Motionstext
Detta koncept, value-based health care (värdebaserad vård), syftar till att skapa ökat värde
genom att fokusera på hur vården organiseras, utförs och ersätts i relation till uppnådda
resultat vad gäller patienternas hälsa och upplevelser av vården.
Det övergripande målet är att åstadkomma en vård med högre kvalitet, förbättrad
patientsäkerhet och högre kostnadseffektivitet. Centralt i värdebaserad vård är att god
vårdkvalitet minskar patientlidandet och vårdens kostnader. Det finns många exempel på
att förbättrad vårdkvalitet inte fördyrar vården, utan snarare minskar kostnaderna.
Flera viktiga komponenter
Värde definieras som utfall i relation till kostnad. Ett ökat värde kan uppnås genom bättre
utfall till samma kostnad eller samma utfall till lägre kostnad. Värdebaserad vård kan bäst
beskrivas som ett ramverk för en rad insatser, åtgärder och metoder inom vården, som
leder till högre värde för patienten . Viktiga komponenter för ramverket är:
181
- Vetenskaplig evidens, ändamålsenlig informatik och effektiva IT-system. Detta innefattar
vård i enlighet med bästa praxis (best practice), registrering och analys av såväl vårdutfall
som patienternas upplevelser av vården samt transparens avseende uppnådda resultat för
personalen.
- Patientcentrerad vård som bygger på samarbete mellan olika vårdgivare och med
delaktiga och informerade patienter.
- Incitaments- och stimulansåtgärder innefattande ersättningssystem som uppmuntrar till att
skapa värde snarare än produktion samt åtgärder som ökar personalens motivation och
trivsel.
- En vårdkultur som präglas av en vilja till förbättringar och lärande. Ett informerat ledarskap
behövs för att skapa en lärande vårdkultur.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg , Västra Götalandsregionen, har
sjukhuschefen Barbro Fridén drivit flera projekt med metoden värdebaserad vård. I sitt första
projekt på ortopediska avdelningen och där med höftfrakturer fick man förbättrade resultat
för patienterna, men även sänkta kostnader för Sjukhuset/regionen.
Den vårdinrättning som har gått längst i den värdebaserade vården är kanske Karolinska
Universitetssjukhuset:
"I dag är Karolinska Universitetssjukhusets organisation till stor del utformad efter
professionen och inte patienterna. Den nya tematiska organisationen utgår från patientens
resa genom vården med tydliga patientflöden och kontinuerlig uppföljning av vårdens
resultat och värde för patienten. Det innebär att den traditionella sjukhusorganisationen
ställs på ända. Divisioner och kliniker försvinner och i stället byggs organisationen runt
teman där specialister från olika professioner samarbetar runt patienterna. Man har en helt
ny struktur för organisationen av den specialiserade sjukhusvården – där patientflödet styr
verksamheten i stället för tvärtom."
Man organiserar om hela sjukhuset efter konceptet med att patienten ska vara i centrum av
processen. Man har nu flera "spår" klara i organisationen
att Sverigedemokraterna ska verka för att värdebaserad vård används inom sjukhusvård
och övrig sjukvård. Att den värdebaserade vården ska bygga på vetenskaplig evidens,
patientomdömen, mätbara utfall och Bästa praxis.
Partistyrelsen anser att värdebaserad vård är ett intressant koncept som förefaller ha
många fördelar både för patienter och för landstingens ekonomi. Flera landsting provar
redan idag att arbeta med värdebaserad vård. Det har dock framförts kritik mot modellen
ifrån flera håll, bland annat från Vårdförbundet, rörande att det saknas tillräcklig evidens för
att modellen ska fungera effektivt. Partistyrelsen önskar av denna anledning att modellen
först ska utredas närmare och att dess för- och nackdelar ska tydliggöras bättre innan
Sverigedemokraterna tar tydlig ställning och driver frågan om att fler landsting ska arbeta
utifrån konceptet.
182
LHS36 - Motion om att införa arbetsväxling inom sjukvården
Motionär
Motionstext
Det råder brist inom många personalkategorier inom sjukvården . Det gäller bland annat
läkare, sjuksköterskor och specialsjuksköterskor. Inom en del landsting har ett arbete
påbörjats att växla arbetsuppgifter så att arbetsuppgifter som görs av personal inom
bristyrkena kan utföras av annan personal som det finns bättre tillgång till. Inom Västra
Götalandsregionen pågår nyanställningar av och arbetsväxling till undersköterskor,
läkarsekreterare och pharmaceuter.
Inom primärvården Västra Götaland har även försök gjorts med "triagering" där patienter
har tilldelats ett besök med en fysioterapeut eller annan personal utan föregående kontakt
med läkare.
Dessa försök har fallit väl ut.
Region Gotland har ett väldigt långtgående arbete med arbetsväxling.
Exempel där växling genomförts är:
"- på Reumatologmottagningen där vissa typer av återbesök flyttats från läkare till
sjuksköterska med specialkompetens.
- På Kirurgmottagningen gör idag en medicinsk sekreterare registrering i vissa
kvalitetsregister istället för läkare.
- Överföring av läkaruppgifter till sjuksköterska på onkologmottagningen.
- Inom Gynekologi och obstetrik har tidigare läkararbetsuppgifter överflyttats till barnmorska
inom abortverksamhet, för patienter med framfall, cellförändringar och sexuellt överförda
sjukdomar. Barnmorska slut signerar nu även förlossningsjournalerna istället för läkare.
- Inom primärvården: bedömningsmottagning av sjukgymnast som ersätter läkarbesök och
bokas av distriktssköterska eller distriktsläkare. Vissa arbetsuppgifter är flyttade från läkare
till medicinska sekreterare.
Region Gotland har en lista med arbetsväxling som är ännu längre än denna. "
Inte minst kan kostnaderna för inhyrda sköterskor och läkare komma att minskas med
arbetsväxling. Dessutom kan helt nya grupper rekryteras till sjukvården.
att Sverigedemokraterna verkar för att arbetsväxling införs inom lämpliga områden där
personal saknas inom sjukvården.
183
Partistyrelsen förstår motionärens goda intentioner och delar problembeskrivningen vad
gäller arbetsbelastningen inom hälso- och sjukvården. Partistyrelsen anser dock att
förslaget i sin nuvarande utformning är alltför detaljstyrande för att det ska kunna gagna
hälso- och sjukvården. Detta då olika vårdenheter har olika förutsättningar vad gäller
personaltillgång, roller och fördelning av arbetet dem sinsemellan. Därför måste också varje
enskild vårdenhet och dess chefer själva få avgöra hur de bäst fördelar sina resurser, sin tid
och personal samt hur de väljer att organisera sitt arbete. Detta anser vi också att
professionen och dess olika yrkesroller själva bäst är lämpade att fatta beslut om.
LHS37 - Tolkning
Motionär
Motionstext
Att behov av en tolk inom sjukvården kan många gånger vara av stor vikt för
patientsäkerheten men genererar också stora kostnader för sjukvården, pengar som kan
användas till annat inom vården. Att säkerställa rätt vård för personer nya i landet är dock
en kostnad som samhället bör bära men för att inte kostnaden skall bli för höga kan många
gånger en telefontolk användas. Detta spara då mycket pengar eftersom tolken inte
behöver resa till vårdinrättningen samt effektivare då tolken inte behöver någon restid utan
kan tolka fler timmar per dag. Att använda videotolkning är naturligtvis ett bättre alternativ
än telefon men ett helt opraktiskt och dyrt system t ex så skulle alla behandlingsrum behöva
utrustas med videoutrustning samt att alla tolkar också skulle behöva detta. Ytterligare en
aspekt som gör telefontolkning till ett bättre alternativ är att tolkens kön inte spelar någon
roll vilket det kan vara vid kontakt eller videotolkning då personer från många andra kulturer
inte accepterar tolk av det andra könet är närvarande.
Utöver detta måste vi också ställa krav på nyanlända att lära sig det svenska språket, vilket
är en viktig del i integrerings/assimileringsprocessen. Detta kan vi bl a göra genom att när
en person fått svenskt medborgarskap upphör också rätten till gratis tolktjänst. Om
patienten måste betala för denna tjänst blir det ett oerhört starkt incitament att lära sig
språket bra och snabbt.
att i största mån använda telefontolk inom sjukvården för att spara pengar för inom
landsting/regioner.
att rätten till gratis tolktjänst för nyanlända personer upphör när personen erhållit svenskt
medborgarskap.
184
Vad avser yrkande ett (att i största mån använda telefontolk inom sjukvården för att spara
pengar för landsting/regioner) så delar partistyrelsen motionärens intentioner. Partistyrelsen
önskar dock även tillägga ”videotolkning” till förslaget, eftersom videotolkning i många fall
kan vara att föredra samt uppnår samma kostnadsbesparing. Användande av videotolkning
är dessutom något som partiet redan förespråkat i riksdagen.
Vad avser yrkande två om tolkhjälp till nyanlända så är detta en riksdagsfråga som regleras
i nationell lagstiftning beslutad av riksdagen. Kommun- och landstingskonferensen syftar
endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på
kommunoch landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan
kräver riksdagsbeslut och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting.
att bifalla yrkande ett med ett tillägg om att även videotolkning ska inkluderas i förslaget.
LHS38 - Verka för ett införande av Case Management
Motionär
Björn Tenland Nurhadi Landstinget Blekinge / 62458
Louise Erixon 47597, Camilla Karlman 61542
Motionstext
En särskilt utsatt grupp i samhället är människor som lider av allvarligare psykiska
funktionshinder. Det finns undersökningar som visat att dessa personer ofta är i behov av
samordning, hjälp och stöd för att få den egna vardagen att fungera. Inte sällan lider dessa
personer också av så kallad "samsjuklighet" vilket oftast innebär att det psykiska
funktionshindret kombineras med missbruk eller beroendeproblematik.
Efter att bland andra Anna Lindh mördats av en psykiskt sjuk man år 2003, tillsattes en
nationell psykiatrisamordnare, Anders Milton, vilket resulterade i ett förslag om införande av
Case Management i den nationella psykiatriutredningen. År 2006 fattade Sveriges regering
beslut om att ett projekt skulle startas med syfte att införa aktivt uppsökande Case
Managements i vården av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade i Sverige.
Socialstyrelsen fick i uppdrag att initiera ett femårigt projekt med en utbildningssatsning för
Case Managers som skulle arbeta enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment).
Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI), konstaterade dock i sin
utvärdering att det inte var CM enligt ACT-modellen som i slutändan blev resultatet. Det
arbetssätt som istället praktiserades efter utbildningssatsningarna var CM enligt modellen
Integrerad Psykiatri (IP). Från nationellt håll har initiativ kring CM därefter legat på is, men
185
både på kommun -och landstingsnivå praktiseras olika varianter fortfarande i allra högsta
grad.
Case Management som arbetsmodell växte fram i 70-talets USA när tidigare
slutenvårdspatienter skulle klara sig själva ute i samhället då mentalsjukhus lades ner. Man
såg ett behov av en nyckelperson som samordnade insatser kring den enskilde för att
vardagen och livet för denne skulle bli bättre. När det gäller CM i Sverige praktiseras flertalet
olika modeller och på olika platser i landet har man valt sina egna sätt att jobba med dessa.
Symptomatiskt för dem alla är dock att individen är i fokus, brukarens egna mål är
utgångspunkten och att nätverk kring dessa byggs upp med personer som anses kunna
behövas på olika sätt. Arbetssättet gör samverkan möjligt och ökar brukarens eget
inflytande över behandlingen.
I flera landsting och kommuner erbjuds idag Case Managers. Dessa kan beskrivas som
"spindeln i nätet" och har som främsta uppgift att samordna tillgängliga resurser så att den
enskilde kan få ett välfungerande liv. På individuell nivå avgörs vilka skräddarsydda åtgärder
som krävs för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. På vissa håll i landet har socialtjänst,
psykiatri och primärvård ingått avtal så att den mest intensiva modellen av CM, ACTmodellen, kan användas. Andra har valt att använda sig av CM-modeller för just sina
verksamheter, inte sällan enligt modellen Integrerad Psykiatri, vilket på många håll anses
vara ett mycket lyckat arbetssätt.
Den enskilt viktigaste anledningen till att erbjuda CM i landstingets regi är att individer som
är i behov av samordning och stöd också ska kunna få det och förhoppningsvis bli mer
självständiga, självsäkra och lyckliga människor. Det finns enligt undertecknade ingen
anledning att inte låta dessa utsatta människor ta del av dessa arbetssätt som många
gånger skulle kunna förbättra olyckliga livssituationer avsevärt. Man får dock inte borste från
att ett minskat antal vårddygn inom psykiatrin också bör kunna innebära minskade
kostnader för landstingen. Enligt en utvärdering från FoU Välfärd som sammanställt
statistiska uppgifter från kommunernas och landstingens myndighetsregister, konstaterar
man att CM bidragit till att minska kostnaderna för inläggning inom slutenvården och
vistelse på HVB eller vård via LVM.
Cirka 50% av befolkningen kommer någon gång under sin livstid att söka hjälp för psykiska
besvär. Den vanligaste dödsorsaken för människor under 40 år är självmord. Den vanligaste
orsaken till sjukpensionering för personer under 35 år är schizofreni. Det är nu dags att
samhället och landstinget tar frågan om psykisk ohälsa på allvar och visar att vi är beredda
att vidta konkreta och bevisat effektiva åtgärder för att hjälpa de allra mest utsatta.
Att Sverigedemokraterna i landsting, regioner och kommuner ska verka för ett införande av
Case Management för psykiskt sjuka som av professionen bedöms kunna ha nytta av det.
Partistyrelsen ställer sig positiva till att individer som är i behov av samordning och stöd
enligt arbetsmodellen, Case Management, ska kunna få det. Case management används
redan inom beroende- och missbruksvården och rekommenderas dessutom i
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för beroende- och missbruksvården. Partistyrelsen ställer
186
sig därför även positiv till att Sverigedemokraterna verkar i kommuner, regioner och
landsting för ett införande av Case Management för psykiskt sjuka som bedöms kunna ha
nytta av denna modell.
LHS39 - Översyn av kallelse till riskpatienter
Motionär
Camilla Karlman 61542
Motionstext
Idag kallas vissa patienter med god tandhälsa till folktandvården oftare än nödvändigt (i
Blekinge är denna siffra ca 2 månader tidigare i snitt) medan de med hög risk inte kallas så
ofta som de borde (upp till 5-6 månader försent i snitt i den högsta riskgruppen). För att lösa
problemet bör man göra en riskanalys vid varje tillfälle där man avgör vilken riskgrupp
patienten befinner sig i och kalla patienten efter lämplig tid och inte efter 12 månader per
automatik. På detta sätt kan man upptäcka karies i ett tidigare stadie och rädda fler tänder.
att Sverigedemokraterna i landsting och regioner ska verka för att patienter inom
folktandvården ska kallas efter lämplig tid baserat på den riskgrupp man befinner sig i.
Partistyrelsen sympatiserar visserligen med motionärens intentioner om att effektivisera
tandvården men anser samtidigt att det i praktiken är en mycket komplex fråga att definiera
vilken ”riskgrupp” en person befinner sig i, då tandhälsa kan variera mycket från person till
person beroende på väldigt många olika faktorer, såväl ärftliga som externa. Slutligen anser
partistyrelsen att frågan om kallelse rör en individuell medicinsk bedömning som är, och bör
vara, upp till varje medicinskt ansvarig tandläkare att avgöra i mötet med respektive patient.
LHS40 - Alternativ till guttaperkametoden inom Folktandvården
Motionär
187
Louise Erixon 47597
Motionstext
Tandläkare får på högskolorna i Sverige lära sig endast en rotfyllningsteknik där ungefär var
fjärde behandling misslyckas – guttaperka-metoden. Anledningen till att så många
behandlingar misslyckas beror på att man använder ineffektivt bakteriedödande medel
vilket medför att infektionen ibland finns kvar. Detta kan leda till flera allvarliga sjukdomar,
framför allt hjärtinfarkt. Det finns idag flera andra metoder för att laga tänder och bland
dessa finns N2-metoden som lärs ut i andra europeiska länder såsom exempelvis Tyskland.
N2-metoden eliminerar infektion i tanden genom att rotfyllningsmedlet är kraftigt antiseptiskt
under fem dygn efter lagning.
Tusentals svenskar och hundratusentals tandläkare världen över kan vittna om goda resultat
av N2, men ändå har metoden inte införts i Svenska landsting. Istället dras tänder som
skulle kunna fungera ut och ersätts av dyra implantat – det vill säga om patienten har råd.
Rotfyllningsmaterial regleras, som andra dentala material av det europeiska direktivet om
medicintekniska produkter vilket även gäller N2-metoden, som redan 2010 passerade
regelverket i EU. Argumentet som Socialstyrelsen tidigare använt mot N2 och dess
användning är att formaldehyd (som är kraftigt allerent) är en del i behandlingstekniken.
Enligt amerikanska Food and Drug Association som är en av världens strängaste
läkemedelskontrollanter, är risken för patienten inte högre med N2 än med något annat
rotfyllningsmedel. Till exempel är idag misslyckandefrekvensen för svenska rotfyllningar
gjord på ungdomar inom folktandvården över 50 procent efter i genomsnitt 3,5 år. Tandläkare i Sverige som använder N2-metoden hävdar att den kan bespara de svenska
skattebetalarna ca 95 procent av kostnaderna för misslyckade rotfyllningar. Eftersom
allergier är ett gissel för många bör man se till att antibiotika undviks genom att inte ge
bakterier en chans att växa i rotkanaler. Enligt uppgift från American Endodontic Society är
allergi mot N2 ytterst sällsynt trots att det gjorts mer än 400 miljoner sådana rotfyllningar
bara i USA. Däremot finns i guttaperka ett mycket potent cancerogent och hormonstörande
ämne, Bisfenol A. Även kloroform sades redan på 1970-talet vara så cancerogent att det
enligt utskick från Socialstyrelsen inte borde användas i några medicinska sammanhang.
Trots detta använder tandläkare än i dag hartskloroform för att klistra fast sina
guttaperkaspetsar. Formaldehyd, som förekommer med N2-metoden är förvisso också
cancerogent. Men den lilla dos och svaga koncentration som behandlingen innebär har
visat sig vara försumbar. Ett normalt päron innehåller tre gånger så mycket formaldehyd
som en nygjord N2-rotfyllning. Också i människans blod finns mer formaldehyd än vad en
N2-rotfyllning innebär. Jag föreslår KLK 2016 besluta
att Sverigedemokraterna ska verka för att det ska erbjudas alternativa lagningsmetoder till
guttaperkametoden i Sveriges landsting och regioner.
188
Partistyrelsen sympatiserar visserligen med motionärens intentioner om att effektivisera
tandvården men anser samtidigt att det måste vara upp till den medicinska expertisen och
till ansvarig tandläkare att avgöra vilken rotfyllnadsbehandling som patienter ska få.
Partistyrelsen anser med andra ord att frågan är alldeles för fackspecifik för att beslut om
den ska kunna fattas i detta forum.
LHS41 - Familjehemsvård
Motionär
Natalia Estebanez Henriksson Marks kommun / 60182
Lasse Henriksson 63611
Motionstext
Motionären ser fördelar med vård i familjehem, men ser också nackdelarna utifrån
arvodesersättning, dvs lön för arbetet.
Ett familjehem får en omkostnadersättning som går till barnet och en arvodesdel,
arvodesdelen är skattefri men inte pensionsgrundande.
Denna vård är 24/7, aldrig någon semester, du förväntas ta det ansvaret barnets föräldrar
inte hade förmåga att ha, fast utan rättigheter som medföljer en vårdnadshavare.
Fosterhem är inte vårdnadshavare, vid en Lvu så är exempelvis socialen vårdnadshavare,
medan i sol placeringar så är föräldrarna vårdnadshavare.
Arbetet med de utsatta barnen faller oavsett på fosterhemmet, utan kommunikation samt
rättigheter i vissa fall.
Skillnaderna är enorma från placering till placering, från kommun till kommun och inte
sällan ser placeringskommunerna att det är önskvärt att en vuxen är hemma med den/de
placerade.
Att tro att detta skall ske på frivillig basis är inte längre en realitet, det arbetet som dessa
fosterhemsföräldrar gör borde primernas, istället ser man ofta gamla fosterhem leva på
fattigpension.
Genom att vi i kommunerna primerar att anställa fosterfamiljer får vi likvärdiga villkor oavsett
placering. Fosterhem tar del av kommunernas fortlöpande utbildningar och skapar trygga
anställningar.
att sverigedemokrater lyfter denna vårdform
att Sverigedemokraterna arbetar för anställningar för familjehem.
189
att vi arbetar för skälig och marknadsmässig lön som blir pensionsgrundande.
att vi arbetar för tydlig kommunikation gentemot familjehem innan agerande.
Partistyrelsen välkomnar att motionären lyfter frågan om likvärdiga och goda villkor för dem
som bedriver familjehem. I dagsläget regleras dock inte de aspekter som motionären
efterfrågar i lag och det finns sålunda ingen tvingande lagstiftning på området. SKL ger i
dagsläget endast rekommendationer till kommuner avseende dessa frågor (källa:
http://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnochunga/f
amiljehemsvard/rekommendationer.1506.html). Om man önskar reglera dessa
frågeställningar så måste detta emellertid ske genom lagstifting i Sveriges riksdag.
LHS42 - Gemensamt vårdinformationssystem
Motionär
Petter Nilsson Västerbottens Läns Landsting / 69171
Motionstext
Landstingsgrupperna runtom Sverige utvecklar olika vårdinformationssystem, samtliga siktar
på att vara det "framtida" vårdinformationssystemet som de övriga kommer basera sig på.
Det är inga konstigheter att vårdinformationssystemen kommer olika i tid. Det är en svaghet
med landstingen, de har inte den enhetliga styrningen där det behövs.
Givetvis måste Vårdinformationssystemen anpassas efter verksamheten, men de måste
också ha siktet mot en större marknad. I synnerhet med den nya patientlagen som kom
2015, den innebar att patientens rätt stärktes, och patienter fick rätt att söka öppen vård –
både specialiserad och primärvård – och även lista sig på en vårdcentral utanför länets
gränser.
Vårdinformationssystemen förväntas koppla ihop Verksamhetsutveckling med
ledningssystem, systematiska analyser av kliniska processer med handledning,
kommunikation, informationsspecifikation samtidigt som man ska klara kraven för
informationshantering. Detta under strikta kvalitetskrav.
Med dessa kraven duger det inte att landstingsgrupperna tar fram enskilda
vårdinformationssystem. Risken är att de kompabilitets- och interoperabilitetskrav som ställs
idag ändras innan nästa system upphandlas.
190
Ett gemensamt vårdinformationssystem skulle kunna underlätta för kliniska studier och
forskning, patienttrygghet, kvalitetssäkring och kostnadstäckning vid upphandling. Det
kommer även underlätta för utbildningen av personal.
att under avsnitt 4 Infrastruktur skriva in att "Vi vill verka för att landstingen ska sluta upp och
tillsammans upphandla ett vårdinformationssystem."
att under avsnitt 4 Infrastruktur – Ståndpunkter skriva in att "Landstingen måste arbeta
tillsammans för att få ett fullvärdigt vårdinformationssystem."
I dagsläget är det upp till varje landsting/region att besluta om vilket
vårdinformationssystem de vill ha. Partistyrelsen ställer sig positiv till idén om samordning,
eftersom vi delar motionärens syn på de fördelar som ett gemensamt
vårdinformationssystem skulle kunna medföra. Ett införande av ett gemensamt system för
alla landsting/regioner som samordnas och upphandlas centralt på riksnivå innebär
emellertid ett förstatligande och frågan måste således drivas av våra politiker i riksdagen.
LHS43 - Motion om att tillföra mer förslag avsnittet Hälso- och
sjukvård
Motionär
Heikki Klaavuniemi Västra Götalandsregionen / 52609
Motionstext
Motion om att tillföra mer förslag avsnittet Hälso- och sjukvård med fokus på förebyggande
vård som ger möjligheter för fler vårdplatser på akutsjukhusen.
I det landstingspolitiska inriktningsprogrammet nämns redan flera goda förslag, ex som att
vården tidigt ska starta i ambulansen, mobila röntgenenheter m.m.
Undertecknad föreslår nedan flera exempel på förslag till avsnitt 2 Hälso- och sjukvård som
lämpligen kan tillföras.
En relativt liten patientgrupp som tar nödgar väldigt mycket vård är våra äldre, när vi politiker
talar om en demografisk förändring är det denna grupp vi ofta menar.
För att nå denna grupp krävs det att vi navigerar om vårflödena, äldre har tendenser i större
grad att söka vård på fel instanser, därav uppstår också överbeläggningar till följd av det.
191
Evidens enligt en ny nationell utredning pekar på att vårflöden, ja hela vårdavdelningar med
fördel kan flyttas från traditionella akutsjukhus till primärvården.
På primärvården krävs ökat engagemang för mobila enheter, dessa kan lätt serva boende
på äldreboenden och även andra äldre boendes hemma.
I Västra Frölunda gjorde man en sådan satsning med goda resultat, man kunde snart efter
införandet av mobila enheter se effekter av initiativet. Med god samverkan med de
kommunala biståndsbedömarna fick man också snabbt till en god vårdkedja efter
utskrivning från sjukhus.
Men tack vare att personalen började åka hem till den äldre kunde man på ett bättre sätt
hantera problemen med överbehandling med mediciner.
I Knislinge har man varit pionjärer i området om att flytta sjukhusvård till primärvården; De
har inrättat en äldrevårdcentral.
Äldrevårdcentralen riktar sig till personer som är 75 år och äldre och har ett eget
direktnummer för att de äldre ska slippa långa kötider.
De äldre behöver inte heller gå genom receptionen utan kan gå direkt till eget väntrum.
Tanken är att de äldre där ska få träffa samma personal varje gång för att skapa kontinuitet
och ökad trygghet.
Eftersom allt är samlat på samma ställe kan de bättre lära känna de äldres behov. De äldre
slipper lotsas runt i stora sjukhusmiljöer då man avsikten med äldrevårdcentralen är att
lokalisera de behövda yrkesrollerna och utrustningen där.
att KLK tillför Mobila primärvårdsenheter samt Äldrevårdcentraler som förslag till förbättring
som leder till effektivare primärvård och fler vårdplatser på sjukhus.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att införandet av mobila
primärvårdsenheter och äldrevårdcentraler kan avlasta den övriga sjukvården och ge en
mer tillgänglig och effektiv hjälp till vissa patientgrupper, som exempelvis de äldre. Dock
anser partistyrelsen att detta redan återspeglas av befintliga skrivningar i partiets
inriktningsprogram för en sverigedemokratisk landstingspolitik, där vikten av att kunna
använda just olika typer av mobila enheter inom sjukvården lyfts; exempelvis inom psykiatri,
röntgen och tandvård (se information under kapitel 2.2.1 ”Barn- och ungdomspsykiatrin”
sida 12, ”Hälso- och sjukvård” sida 6-7, samt kapitel 2.5 ”Tandvård” på sida 19-20). Även vad
gäller äldrevårdscentraler återfinns skrivningar: ”Satsningar på äldrevårdscentraler med
speciellt ansvar för hälsofrämjande och förebyggande verksamhet bör ske” (se kapitel 2.6
”Förebyggande hälsovård”). Med det sagt anses motionen vara besvarad.
192
LHS44 - Hälso- och sjukvård/ Motion om att tillföra fler förslag i
avsnittet 2.2 Psykisk Ohälsa
Motionär
Motionstext
Den psykiska ohälsan i Sverige ökar dramatiskt, allra mest alarmerande är ökningen som
sker bland våra ungdomar. Mörkertalen är enorma, kanske beror detta på tabufaktorn som
finns att vi inte gärna talar om sitt hälsotillstånd?
För många unga och även för äldre personer ter det sig naturligt att "umgås" på internet
likväl ter det sig lika naturligt att söka kunskap om sin hälsa på internet.
Troligen finns det enorma synergieffekter mellan dessa förehavanden, synergieffekterna kan
motverka framtida allvarliga tillstånd av psykisk ohälsa.
Tabufaktorn som hindrar folk att tala om sin psykiska ohälsa kan motverkas genom att
bygga upp E-hälsosystem där e-kuratorer och e-psykologer som behärskar kognitiv
beteendeterapi möter patienten på nätet.
Flera landsting och regioner tar nu fram ordentliga strategier hur E-hälsa kan utvecklas även
inom andra områden.
att KLK tillför förslag i avsnitt 2.2 som handlar om att använda sig av E-hälsa för att motverka
psykisk ohälsa.
Partistyrelsen anser att det kan vara positivt att pröva e-hälsa och internet som verktyg samt
som komplement till övriga vårdformer för att nå ut till och hjälpa patienter med psykisk
ohälsa. Det finns även flera landsting som erbjuder e-hälsa/KBT-behandling via internet
idag. Partistyrelsen ställer sig därför positiv till motionen, även om det samtidigt är viktigt att
poängtera att e-hälsosatsningar inte får ersätta, utan endast komplettera, övriga vårdformer
för denna patientgrupp.
LHS45 - Hälso- och sjukvård/ Motion om att utveckla förslag i
2.6 Förebyggande hälso- och sjukvård
Motionär
193
Motionstext
Redan i remissutskicket i inriktningsprogrammet för landstingspolitikern föreslås det
skrivningar om gratis PSA-prov för män som uppnått medicinskt betingad ålder. Detta ställer
sig undertecknat helhjärtat bakom, men jag anser att skrivningar om obligatoriska och
kvalitativa Screeningsprogram tillförs.
Ett obligatoriskt screeningsprogram inom prostatacancerområdet har tills ganska nyligen
motverkats av Socialstyrelsen och beslutfattande landsting- och regionpolitiker.
Screeningsprogram med PSA-test har känts som ett oeffektivt tillgrepp. Man befarar att man
skulle ha överbehandlat män som egentligen inte hade aggressiv cancer, men faktum är att
man också hade räddat män från att få en diagnos att dennes cancer inte gick att
behandla. Överbehandlingsrisken bestod mest i att man tar biopsiprov på fullt friska män
pga osäkerhet i vad provet visar.
PSA testet är möjligen förlegat, man har använt det i 25år. Lärdomarna under dessa 25 år
kan anses vara att det funkar alldeles ypperligt som test i samband med
Screeningsprogram. Men lärdomarna medger också att den inte är effektiv och träffsäker.
Tidigare i år lanserades en ny studie i området kallat "Sthlm 3". Det är en metod där man
djupare kan analysera blodprovet. Man förstår mer idag vilka markörer i blodprovet som är
grundade i aggressiv cancer.
Under studien av Sthlm 3 där 59000 män deltog såg man att testet blev träffsäkrare och
därmed också effektivare.
Med Sthlm 3 kan man minska antal biopsiprov med 1/3 för man kan snabbare se med
första blodprovet om det nödgas att tas ytterligare prov. Enligt studieinitiativtagarna så hade
man kunnat förhindra hälften av alla biopsiprov om man använt sig av metoden i ett
nationellt perspektiv.
Sthlm 3 är därför ovanligt träffsäker jämfört med det traditionella PSA-provet.
Inom prostatacancer sjukvården har det länge behövts ett test som minskar
överanvändningen av behandlingar av friska män. Tack vare säkrare test minskar man det
och även den "mänskliga" oron. Tack vare denna nya evidensen skapas det också nya
incitament för lämpliga Screeningsprogram för att upptäcka prostatacancer i tid.
Tack vare att evidensen övertygande har ändrats i området så håller Socialstyrelsen nu på
och reviderar sina rekommendationer gällande PSA test som Screeningsprogram.
Rekommendationerna går snart ut på remiss.
att KLK under avsnitt 2.6 förordar obligatorisk Screeningsprogram för att motverka
prostatacancer.
För närvarande genomför Socialstyrelsen fortfarande en översyn av resultaten från studien
”Stockholm 3”. Efter att Socialstyrelsen genomfört översynen är nästa steg för myndigheten
att eventuellt (beroende på översynens resultat) ändra sina rekommendationer.
Partistyrelsen anser därför att partiet först bör avvakta Socialstyrelsens resultat och vad
194
myndigheten kommer fram till innan vi förordar att screeningprogram ska bli obligatoriska
eller fattar några övriga skarpa beslut avseende frågan.
LHS46 - Inför kostnadsfri profylax, diagnosticering och
behandling av parodontit i SD:s sjukvårdsprogram
Motionär
Mats Erlandsson 50878 / Skåne län sydväst 1
Patrik Jönsson 31217 / Skåne län nordost
Motionstext
Mellan 40 och 50% av den vuxna befolkningen berörs av tandlossning orsakad av
parodontit. Parodontiten beror på en infektion och kroppens reaktion på denna infektion.
Det finns också ett samband med andra sjukdomar bl. a. hjärt- kärlsjukdomar. Exakt hur
sambanden ser ut är inte känt, men forskning pågår.
Utvecklingen av parodontit kan förebyggas genom god tandhygien och hjälp av
tandhygienist/ tandläkare. Denna profylax är relativt billig, men prioriteras ofta bort av
individer med låga eller inga inkomster. Man kan jämföra med t ex influensa där patienter
redan idag får profylax i form av kostnadsfri vaccination. Om parodontiten får fortsätta
oupptäckt och obehandlad kan detta senare leda till tandförlust och t.ex. hjärtkärlsjukdomar. Då kan stora kostnader som hamnar inom sjukvården uppstå. Att undvika
detta torde ur såväl mänskligt som ekonomiskt perspektiv vara en god idé.
Sverigedemokraterna anser att munhålan är en del av kroppen och att profylax,
diagnosticering samt behandling av tänder därför borde ingå i högkostnadsskyddet. Då det
enligt vår bedömning för närvarande inte finns utrymme i sjukvårdens budget att täcka
kostnaden för parodontitens följder så som behov av bettrekonstruktion med bryggor m.m.
så väljer vi att i nuläget avstå från att föreslå att detta ingår i högkostnadsskyddet.
Däremot är det vår bedömning att kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av
parodontit kan ge såväl kostnadsbesparingar i flera andra delar av sjukvården såväl som
minskat mänskligt lidande för den drabbade, varför det finns goda ekonomiska incitament
att genomföra vad som i motionen föreslås.
Vi föreslår KLK 2016 besluta
att kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av parodontit tas in på lämplig plats
i SD:s inriktningsprogram för landstingspolitiken.
195
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är bra att landsting och regioner
satsar på tandvård och arbetar förebyggande för att främja en god tandhälsa hos
befolkningen. Det kan även, såsom motionären framför, ge såväl kostnadsbesparingar i
flera andra delar av sjukvården som minskat mänskligt lidande för den drabbade.
Partistyrelsen anser därför att motionen bör bifallas.
Infrastruktur och kollektivtrafik
LIK01 - Motion angående etablerandet av vätgasstationer i
Sveriges landsting
Motionär
Stina Isaksson SD ledamot Hylte , Olle Hällnäs SD ledamot Varberg Hylte / Stina Isaksson
71619
Olle Hällnäs 71765
Motionstext
I Sverige finns dessvärre endast ett fåtal vätgasstationer, regeringen har föreslagit att
ytterligare ett trettiotal ska byggas, men en ännu större etablering är nödvändig. Danmark
ligger i framkant då de numera har nationell täckning på vätgasstationer. Efter en
genomförd pilotstudie etablerar nu Sandvikens Kommun en tankstation för
bränslecellsfordon som beräknas stå färdig i oktober 2016. Flera kommuner testar idag
bränslecellsbilar, förutom Sandviken även Göteborg, Malmö och Mariestad med flera.
Norska regeringen satsar stort med 810 miljoner kronor som ska resultera i 100
vätgasstationer samt ett minimum av 50000 vätgasfordon inom en 10 årsperiod. I Europa
har utvecklingen med vätgasstationer ökat enormt, det byggs ut som aldrig förr. Mycket på
grund utav att det finns färdiga bränslecellsfordon att köpa eller leasa från olika tillverkare.
Numera har Mercedes-Benz, Toyota, Volvo, Hyundai, Nissan, BMW samt Honda antingen
färdiga bränslecellsbilar eller planerade för tillverkning inom snar framtid. Japans
premiärminister Shinzo Abe ställer sig bakom Toyota och menar att världen går mot en
"vätgas-era". Landet investerar nu stort och bygger vätgasstationer för självbetjäning,
förenklar regelverket runt bränsleceller och erbjuder drygt 25 000 dollar till tidiga Toyota
bränslecell bilköpare. I USA satsas det för fullt, Kalifornien är dock redan med på
vätgaståget och nu investerar delstaten miljontals dollar i att bygga fler vätgasstationer.
En viktig del i bränslecellstekniken är att den kan användas till mycket mer än bara bilar.
Exempelvis kan man byta ut dieseldrivna elgeneratorer som idag används som backup
196
ström på sjukhus, serverhallar och liknande. Fördelen är bland annat att vätgas inte blir
gammal till skillnad från dieseln som är en färskvara med ett bäst före datum.
Bränslecellstacken kan även stå inomhus vilket är mer komplicerat med ett dieselverk som
dessutom har en hög ljudnivå, vilket man helt slipper med bränslecellstekniken.
Ett tidigare argument emot vätgas var att den ofta är dyr att framställa med en
tillverkningsprocess som kräver mycket energi samt dyra metaller som katalysatorer i
framställningen. Men tack vara svensk forskning från KTH så har de kommit på ett nytt sätt
att separera väte och syre i vatten med billiga material som nickel och vanadin, istället för
iridium och ruthenium. Upptäckten gör vätgasproduktion billigare och effektivare för
tillverkning i stor skala. Tekniken finns, det som behövs är infrastruktur med vätgasstationer.
Enligt förfrågningar till AGA så kostar en tankstation med kapacitet 350 m3 H2/ h vid 700
bar, med kringkostnader som elanslutning, markarbeten etc 8 -10 Miljoner kronor.
En mindre semi-mobil container där allt finns på containern - bör gå på ca 5 Miljoner kronor,
kapacitet c.a 60 m3H2/ h, 700bar. Även här behövs el och mark, men något lägre effekter.
Notera att en liten station klarar ca 20 tankningar per dygn medan den större klarar över 100
tankningar.
att Sverigedemokraterna aktivt ska verka för etablerandet av vätgasstationer runt om i
Sveriges landsting.
att Sverigedemokraterna aktivt ska verka för fler bränslecellsfordon i Sveriges landsting.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att vätgas i vissa fall kan vara en attraktiv och
miljövänlig teknik för allt från bilar till generatorer. Däremot tror partistyrelsen inte att det är
rätt väg att i nuläget så tydligt fokusera på en specifik teknik; för att nämna några andra
alternativ finns eldrift med batteri samt olika biobränslen – tekniker som i dagsläget är vida
mer beprövade och spridda än vätgas. Partistyrelsen anser snarare att man bör skapa
generella incitament för att främja förnybara bränslen och miljövänlig teknik. Vätgas kan
mycket väl visa sig vara lösningen på många av framtidens problem, men än så länge finns
inga storskaliga erfarenheter av tekniken. Det vore därför riskabelt att uppmana byggandet
av just vätgasstationer och inköp av bränslecellsfordon. Detta riskerar att skapa
dödviktsförluster på bekostnad av alternativ som annars hade varit bättre lämpade.
LIK02 - Regionen bör köpa in elbilar
Motionär
197
Flemming Ravn 73337
Motionstext
198
Landstinget/regioen bör gå före med gott exempel och anskaffa elbilar till sin egen
verksamhet i de fall det finns elbilar som matchar de behov som finns.
att Sverigedemokraterna verkar för att landstinget / Regionen bör köpa in elbilar till sin
verksamhet om behoven matchar de elbilar som finns på marknaden
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att elbilar i framtiden mer och mer kommer
prägla vår fordonsflotta och att dessa i ett land som Sverige, med vår rena elproduktion, är
ett miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon. Partistyrelsen anser emellertid att frågan
om en omställning av transportsektorns energiberoende rimligtvis är en fråga som bör
hanteras på nationell nivå och att det sedan bör står regionerna fritt att välja det alternativ
som passar den berörda kommunen bäst. I fallet med inköp av elbilar tror partistyrelsen
vidare att en utveckling likt den motionären efterfrågar – givet rätt incitament och
förutsättningar på riksnivå – kommer att lösas av sig självt genom marknadskrafterna i de
regioner där de förutsättningar som motionären nämner finns.
Av denna anledning tror partistyrelsen också att en sådan formulering som motionären
efterfrågar i bästa fall är överflödig, och i värsta fall kontraproduktiv.
LIK03 - Laddstolpar för elfordon vid nybyggnation av
landstingets parkeringsytor
Motionär
Flemming Ravn 73337
Motionstext
199
Kostnaden att förbereda en laddstolpe vid nybyggnation är minimal jämfört med om
parkeringsytor eller gator måste grävas upp för att i efterhand modifieras med en
laddstolpe.
200
att Sverigedemokraternas i de landsting/Regioner där förutsättningarna finns bör lägga
förslag om att det vid all nybyggnation av landstingets/regionens parkeringsytor i xxxxx skall
dessa förberedas för laddstolpar.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att elbilar i framtiden mer och mer kommer
prägla vår fordonsflotta och att dessa i ett land som Sverige, med vår rena elproduktion, är
ett miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon. I fallet med laddstolpar tror partistyrelsen att
en utbyggnad likt den motionären efterfrågar – givet rätt incitament och förutsättningar på
riksnivå – kommer att lösas av sig självt genom marknadskrafterna i de regioner/landsting
där de förutsättningar som motionären nämner finns. Av denna anledning tror partistyrelsen
att en sådan formulering som motionären efterfrågar i bästa fall är överflödig men ser
samtidigt inget hinder för att Sverigedemokraterna aktivt driver frågan där förutsättningar
och behov finns.
LIK04 - Underlätta personalrekryteringen genom
personalbostäder.
Motionär
Motionstext
Sjukvården i dag befinner sig i kris. En orsak är att det är svårt att rekrytera personal.
Personer, som t ex är intresserade av att flytta till Stockholm för ett arbete inom sjukvården
har mycket svårt att hitta en lägenhet.
Bostadsmarknaden karaktäriseras på flera håll i landet av en stor brist och mycket höga
priser på hus och lägenheter. Bostadskön är rekordlång.
Bostadsregleringen gör att svarthandeln med hyresrätter blomstrar. Priserna på svarta
lägenheter är också mycket dyra och marknaden styrs av yrkeskriminella. Rättsväsendet
klarar inte av att förhindra svarthandeln.
Inget tyder på att bostadsmarknaden i närtid kommer att förändras till det bättre. Tvärt om
kan den stora inflyttningen till landet och flera regioner göra att situationen förvärras. I
dagsläget är bostadsproduktionen inte så hög att den parerar inflyttningen.
Bostadssituationen påverkas av flyktingsituationen och då inte minst effekterna av EBOlagen och anhöriginvandringen. Denna är för många kommuner mycket besvärande.
Personalbostäder ska vara förbehållna för just personalen och inte kunna hyras av t ex
flyktingar och inflyttade anhöriga.
Landstinget och kommunerna har ambitiösa planer för utbyggnad av trafik och bostäder.
Dessa kan – åtminstone teoretiskt - på sikt hantera balansen mellan bostäder och
201
inflyttning. Tillgången på pengar och byggarbetskraft kan dock göra att det tar lång tid att
förverkliga planerna.
Sjukvårdens kris är uppenbar redan nu. T ex kan mer än 400 vårdplatser inom Stockholms
läns landsting användas till följd av personalbrist, stabslägen förekommer för ofta,
personalen sliter och kan inte ta semester på samma sätt som andra grupper i samhället
och kostnaderna för inhyrd dyr personal är höga och ger effektförluster.
Nya sjukhus väntas också medföra behov av ytterligare personal och andra
personalgrupper. Det kan t ex röra sig om forskare och läkare, som behöver rekryteras från
andra länder.
Det som anförts om sjukvården och personalrekrytering gäller också andra delar av
landstinget och primärkommuner men inte på samma dramatiska sätt.
Jag föreslår, att man överväger att bygga personalbostäder för att lättare kunna rekrytera
personal och att partiet ställer sig bakom detta. När situationen på bostadsmarknaden har
normaliseras om uppskattningsvis 15 – 20 år, kan man eventuellt sälja bostäderna.
Jag föreslår, att man börjar blygsamt. Får man goda erfarenheter av verksamheten, kan en
utvidgning övervägas. Det är viktigt att komma igång snabbt.
I första hand bör befintlig landstingsägd mark användas t ex stora sjukhustomter, mark som
frigörs när fastighetsförsäljningar sker. Ett samarbete med kommunerna bör också
eftersträvas.
Mot personalbostäder kan ideologiska skäl anföras men jag vill hävda, att i en krissituation
bör man överväga kraftfulla och målinriktade lösningar, vilka man kan avveckla i ett
normalläge.
att SD verkar för byggandet av personalbostäder för att underlätta personalrekryteringen
inom främst sjukvården.
Partistyrelsen anser liksom motionären att det är viktigt att det finns tillgängliga bostäder till
personal inom sjukvården och andra sektorer. Sverige har i dagsläget en enorm
bostadsbrist som påverkar arbetsmarknaden mycket negativt då det blir allt svårare att
rekrytera personalen om den inte får tillgång till bostäder.
Partistyrelsen anser därför vidare, likt motionären, att byggande på egen mark, bättre
samarbete med kommunerna och införskaffande av befintliga bostäder är effektiva sätt att
främja personaltillgången i kommun och landsting.
202
Kultur
LKU01 - Förtydligande av skillnaden mellan lånord och t.ex.
missbruk av anglicismer
Motionär
Bo Karlsson Kalmar län / 35208
Claus Zaar 46334
Motionstext
Stycket om lånord som blivit en naturlig del av svenskan i motsats till t.ex. missbruk av
anglicismer bör formuleras så att det blir tydligare vad som avses med de två olika
kategorierna.
att under avsnitt 3.1, s. 20, tredje stycket, tredje meningen "Dock...svenska" ersätts med
"Dock är det stor skillnad på å ena sidan låneord som genom bruk och över tid blir en
naturlig del av det svenska språket, ofta för att beteckna nya begrepp och fenomen, och å
andra sidan felaktigt bruk av ord och uttryck från andra språk, trots att det redan finns
svenska ord och uttryck med samma betydelse eller det främmande ordet eller uttrycket
t.o.m. ger fel betydelse på svenska, t.ex. användning av helt onödiga eller felaktiga
anglicismer i texter och tal."
Motionärens förslag inkluderar en bredare och tydligare problembeskrivning av
anglifieringen i vårt samhälle. Vi bedömer att motionärens föreslagna ändring gör texten
bättre och föreslår därför kommunoch landstingskonferensen att bifalla motionen.
Partistyrelsen tackar motionären för den inkomna motionen.
Regional tillväxt
LRT01 - Öppna standarder
203
Motionär
Per Söderlund Region Örebro län / 70904
Motionstext
Från "Sverigedemokratisk landstingspolitk", 4. Infrastruktur och kollektivtrafik, sista stycket.
"Till området infrastruktur räknar vi också många av de IT-relaterade frågorna. Som en av de
viktigaste frågorna inom IT-området betraktar vi arbetet med att öka användningen av
öppna standarder. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar.
Genom att använda öppna standarder och inte slutna filformat/protokoll blir man mindre
beroende av specifika leverantörer och slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa
licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med landstingen."
I vilka fall öppna standarder är lämpliga att använda är inte helt självklart. Det är dock
eftersträvansvärt att landstingen använder öppna standarder i system som behöver kunna
kommunicera med andra landsting. Journalsystem är ett exempel där öppna system skulle
vara lämpligt. Någon standard för journalsystem verkar dock inte finnas idag.
Det är lätt att förirra sig bland begreppen inom IT-världen. Öppen standard betyder inte att
systemen som använder standarden är gratis. Det betyder endast att det är tillåtet för vem
som helst att implementera standarden utan orimliga eller diskriminerande hinder, alltså
inte nödvändigtvis kostnadsfritt för slutanvändaren. Implementeringen av den öppna
standarden, d.v.s. systemen som använder standarden, behöver inte vara öppen utan kan
vara proprietär och belagd med licenskostnad.
Öppna system ska inte blandas ihop med öppen källkod som är tillgänglig att använda,
modifiera och vidaredistribuera. Inte heller öppen källkod måste vara gratis för
slutanvändaren även om den ofta är det. Begreppet öppen källkod (open source) ska inte
blandas ihop med gratisprogram (freeware, shareware).
Texten kan antas avse gratisprogram. Problemet med dessa är att de ofta utvecklas som
hobbyprojekt under en begränsad tid eller finansieras via reklam i programmen. Det kan
också vara i stort sett omöjligt att få support på programvaran eller få den anpassad efter
nya lagar när utvecklingen upphör. Då det kostar stora summor pengar att implementera
nya system och utbilda personal att använda dem, är det bättre att investera i system som
utvecklas av etablerade aktörer och som kan antas fortsätta utvecklas under en överskådlig
framtid.
I texten blandas öppna standarder ihop med slutna filformat/protokoll som är något helt
annat. Meningen i den nuvarande texten är att inte medborgarna ska drabbas av
licenskostander. Detta är idag inte ett reellt problem då de flesta system kan generera
dokument i olika format som passar medborgarna.
Öppna standarder behöver således inte ge någon direkt besparing för landstingen. Då
texten, genom att använda felaktiga termer, drar felaktiga slutsatser bör den strykas ur
dokumentet, alternativt omarbetas. Det är också tveksamt om frågan om landstingens val
av vilka filformat som ska användas mot medborgarna är en infrastrukturfråga.
204
att stryka ovan nämnda stycke i "Sverigedemokratisk landstingspolitk".
Partistyrelsen delar motionärens synpunkt att begrepp som ”öppna standarder” riskerar att
leda till viss otydlighet. Vad detta begrepp exakt innebär finns idag exempelvis inget
entydigt svar på. Trots denna oklarhet förekommer begreppet relativt ofta i den offentliga
debatten, och uttrycket har använts av både nuvarande och tidigare regeringar.
Såväl internationella som nationella organisationer har försökt definiera vad som egentligen
menas med begreppet ”Öppna standarder”. På nationell nivå kan nämnas SIS (Swedish
Standard Insitute). På europeisk nivå finns CEN (European Committee for Standardization),
och på global nivå finns ISO (International Standards Organisation). Även ett flertal andra
organisationer, statliga utredningar och experter har försökt definiera begreppet.
Även om det finns en mängd olika definitioner av ”öppna standarder” kan flertalet av dem
sammanfattas med att standarden skall vara öppen och fritt tillgänglig och kunna
implementeras fritt utan restriktioner.
Idag finns en stor mängd aktörer och organisationer som förespråkar övergång till öppna
standarder. Flera av dessa förespråkar också en övergång till att använda öppen källkod.
Då det finns flera lyckade exempel på kommuner och regioner som helt eller delvis
anammat båda dessa företeelser är det enligt partistyrelsens mening olyckligt att helt stryka
begreppet ”öppna standarder” ur programmet.
Med detta sagt bör partistyrelsen dock ändå uppdras att granska och uppdatera
programmet med en bättre och tydligare formulering.
att delvis bifalla motionen, genom att uppdra åt partistyrelsen att granska och uppdatera
programmet med en bättre och tydligare formulering med hänsyn till ovanstående.
LRT02 - Hallandsmodellen, fokusera på arbetslösa generellt
istället för bara arbetslösa byggnadsarbetare
Motionär
46934 Anders Gustafsson, 51692 Morgan Malmborg, 31073 Sven Evert Gunnarsson, 69353
Ulf Svensson, 71796 Elisabeth Werner
Motionstext
Hallandsmodellen var till god nytta för de ca 100 byggnader som restaurerades under 90talets höga arbetslöshet för byggnadsarbetare. När landstingsprogrammet läses idag
205
funderar nog vissa på hur många arbetslösa byggnadsarbetare som finns därute. Det kan
inte vara många!
Principen att nyttja arbetslösa till restaurering av kulturminnen, röjning runt fornminnen och
vandringsleder mm. är säkert ett vinnande koncept .
Men när programmet förnyas kanske man ska överväga att omformulera texten men ändå
ha med Hallandsmodellen som ett lyckat exempel. Utan att för den skull förespråka
Hallandsmodellen i sin ursprungliga form med arbetslösa byggnadsarbetare. Idag är
arbetslösheten generellt hög och flera grupper av arbetslösa skulle säkert kunna utföra en
nyttig gärning med olika kulturminnen.
att i landstingsprogrammet omformulera texten med Hallandsmodellen för att mer fokusera
på arbetslösa generellt istället för bara arbetslösa byggnadsarbetare.
Den bakomliggande tanken med ”Hallandsmodellen” är att vidareutbilda och skapa jobb
inom just byggsektorn, under en lågkonjunktur, genom att bl.a. restaurera kulturhistoriskt
värdefulla byggnader.
Motionären har rätt i att det visserligen finns få arbetslösa byggnadsarbetare idag
(ByggKonjunkturen nr:2, 2016) men Sverigedemokraternas tillväxtpolitik bygger samtidigt
även på långsiktighet och politiska program bör därmed sträcka sig över olika ekonomiska
konjunkturer.
Partistyrelsen vill vidare poängtera att denna ”modell” inte är något generellt
arbetsmarknadsprojekt utan ett riktat subventionerat stöd för bl.a. svensk kulturhistoria,
samt att vi bör vara återhållsamma med att subventionera ytterligare
arbetsmarknadsåtgärder, särskilt i en redan osund och kraftigt statligt subventionerad
högkonjunktur. Detta för att inte tränga undan skickliga hantverkare genom lönedumpning i
en sådan smal sektor som restaurering utgör när väl en lågkonjunktur infinner sig.
Med detta sagt ser ändå partistyrelsen positivt på motionärens intentioner och avser att
granska om förslaget kan innefatta fler typer av enklare jobb, utan undanträngningseffekter,
relaterat till kulturminnen.
att utreda om förslaget kan innefatta fler typer av enklare jobb, utan
undanträngningseffekter, relaterat till kulturminnen.
Övrigt
206
LÖV01 - Större språklig tydlighet i Sverigedemokraternas förslag
Motionär
Bo Karlsson 35208
Motionstext
Ett inriktningsprogram innehåller riktlinjer för oss som företräder Sverigedemokraterna på
lokalplanet att förhålla oss till när vi driver Sverigedemokratisk politik. Som nämns i
dokumentet är de lokala förutsättningarna olika och sannolikt kommer det inte att vara
möjligt att driva alla frågor och förslag överallt. Just därför att det är fråga om riktlinjer, som
alla förstår uttrycker en politisk vilja och ambition, är det i de flesta fall både onödigt och
missvisande att så ofta som i detta förslag använda ordet "bör", allra minst när många av
punkterna till och med explicit är formulerade med uttryck som just framhäver ambitionen,
t.ex. "i högre utsträckning", "primärt", "prioriterad verksamhet" etc. Ibland blir också ordet
"bör" orimligt till följd av förslagets innehåll som sådant, t.ex. då det gäller att svenska i så
stor utsträckning som möjligt "bör" användas i tal och skrift i landstingets kommunikationer.
Vi föreslår därför att det allt övervägande antalet förekomster av "bör" under de olika
avsnitten "Sverigedemokraternas förslag" ersätts med "ska". Vi föreslår också ett par
liknande skärpningar inledningsvis i texten där vi anser att den nuvarande texten ger intryck
av för många förbehåll.
att under samtliga avsnitt "Sverigedemokraternas förslag" ordet "bör" ersätts med "ska"
utom i sista punkten "Regioner...omsorg" under avsnitt 2, s. 7 och första punkten
"Äldrepedagoger...landsting" under avsnitt 2.2.2, s. 12.
att alla med föregående att-sats motsvarande förekomster av "bör" ändras till "ska" även i
brödtexten.
Precis som motionären nämner är många av de politiska förslag som återfinns i
Sverigedemokraternas inriktningsprogram beroende av lokala förutsättningar för att kunna
genomföras. Av denna anledning anser partistyrelsen emellertid att det finns en stor
praktisk nytta i att fortsatt kunna använda och välja mellan de väl vedertagna begreppen
”bör” och ”ska” i programmen. Detta för att särskilja en lättare uppmaning från en starkare
på ett sätt som alla förstår.
207
LÖV02 - Skärpning av formuleringar i inledningen av
dokumentet
Motionär
Bo Karlsson 35208
Motionstext
Då det gäller det inledande avsnittet föreslår vi ett par språkliga skärpningar, där vi anser att
den nuvarande texten ger intryck av för många förbehåll.
att under avsnitt 1, s. 4, tredje stycket, meningen " Vi tar vår viktiga roll i svensk politik på
största allvar och har för avsikt att på bästa sätt försöka förvalta det förtroende som väljarna
har gett oss" ersätts med meningen "Vi tar vår viktiga roll i svensk politik på största allvar och
avser att på bästa sätt förvalta det förtroende som väljarna har gett oss."
att under avsnitt 1, s. 4, fjärde stycket, i meningen "Det är med utgångspunkt...bör styras och
förvaltas", "bör" ersätts med "ska".
Partistyrelsens anser att andemeningen i meningarna närmast är att betrakta som identiska
och att en ändring inte kommer att innebära någon förändring av Sverigedemokraternas
politik på landstingsnivå i sak.
LÖV03 - Demokrati i landstingsprogrammet
Motionär
Petter Nilsson Västerbottens Läns Landsting / 69171
Motionstext
Saknar ett stycke om demokrati för landstingen. Det är av vikt att värna om den
demokratiska aspekten av landstingen – kanske i synnerhet, då de är svårgenomskådade
och där ansvarsutkrävandet är tuffare för väljare, vad det är i kommunerna.
Vill även trycka på E-förslag i landstingen. Dessa för med sig att folket kommer närmre
politikerna.
208
"En e-petition eller ett e-förslag är en kort fråga, önskan om åtgärd eller information från en
medborgare till kommunen, landstinget eller regionen. Förslaget läggs ut på hemsidan och
andra medborgare kan stödja förslaget genom att signera förslaget."
– PROJEKT MEDBORGARDIALOG, E-Förslag, Steg för Steg, SKL
att det införs ett avsnitt 2 Demokrati likt det avsnittet i det kommunala programmet. Avsnittet
ska vidare preciseras av partistyrelsen.
att det i slutet av avsnitt 2 Demokrati läggs till: "E-förslag är ett viktigt verktyg som kan föra
folkets röst närmre politikerna."
att det under Sverigedemokraternas förslag i avsnitt 2 Demokrati läggs till "Kommunen bör
arbeta för att införa E-förslag."
att det i slutet av avsnitt 2 Demokrati läggs till: "Verksamhetens transparens är också väldigt
viktig för att väljarna ska kunna kräva ansvar av politikerna. Landstingen har ett stort
ansvarsområde, och det är svårt för väljare att få en helhetsbild över vad som händer i hela
verksamheten."
att det under Sverigedemokraternas förslag i avsnitt 2 Demokrati läggs till "Landstingen bör
aktivt verka för ökad transparens för ett mer tydligt demokratiskt ansvarsutkrävande."
Motionären har rätt i att den demokratiska aspekten av landstingen ibland glöms bort i den
politiska debatten och att det är viktigt att Sverigedemokraterna slår vakt om densamma.
Partistyrelsen avser därför att återkomma med ett förslag på demokratiskrivelse i
Landstingsprogrammet.
Vad gäller E-petitioner och sådana närliggande frågor vill partistyrelsen anföra följande:
Regeringens demokratiutredning har presenterat ett förslag om en medborgerlig
förslagsrätt till Riksdagen ska utredas, en så kallad folkmotion. En sådan förslagsrätt, om
den blir aktuell, skulle kunna bli vägledande för hur en liknande funktion skulle kunna se ut i
kommuner och landsting. Även om en E-petition på landstingsnivå, i motsats till en
folkmotion i Riksdagen, inte innebär stiftande av ny lag skulle behandlingen av en E-petition
nämligen medföra att en folkvald församling fattade beslut eller utövade myndighet i
anslutning till dess behandling. Partistyrelsen menar därför alltså att en framtida eventuell
folkmotion kan stå förebild för hur en E-petition skall fungera. Utredningen kommer
emellertid förväntas ta ett par år och partistyrelsen anser därför att partiet bör vänta med att
driva frågan om E-petition, innan dess resultat presenterats.
Slutligen anför partistyrelsen att man delar motionärens syn på att det är viktigt med
transparens inom Landstinget men vill inte förbinda sig till den exakta skrivning som
motionären anför. Däremot har partistyrelsen för avsikt att andemeningen i texten skall
komma till utryck i programmet.
209
att avslå yrkande fyra.
att anse yrkande fem besvarat.

Motioner och skriftliga yrkanden

Transcription

Similar documents

õrende 4 - Sverigedemokraterna i Munkedal

313727_Bohusv_gen_7_3D

Ladda ned fullständigt seminarieprogram

KF Folkrörelse.pmd - Socialdemokraterna

Styrelsen för Rädda Barnens lokalförening Södertälje

Rapporten - Piratpartiet

RS ärende 13 1 - Sverigedemokraterna i Västra Götaland

Strandanas.pdf - A-hus