TV har gjort mig till en bättre doktor«

Comments

Transcription

TV har gjort mig till en bättre doktor«
■■ nyheter läkare på tv
Oroliga för vad kollegerna egentligen ska
tycka, men också glada över att få göra en
upplysande insats och visa upp sjukvården.
Så reflekterar några tv-läkare över sina uppdrag. Alla är
nöjda med programmen de var med i, och de flesta tycker
att erfarenheten varit positiv.
texter: sara gunnarsdotter
»TV har gjort
mig till en
bättre doktor«
»
»TV hart gjort mig
till en bättre doktor«, säger Stefan
Branth.
1970
LKT1345s1970_1975.indd 1970
realityserier under hela 2000-talet.
Mest känd är han kanske för att ha lett
utredningarna av tio patienter med
komplexa och långvariga besvär i TV3:s
»Diagnos okänd«. Just nu sitter han på
måndagsförmiddagar runt ett bord tillsammans med två andra läkare i TV4:s
aktualitetsprogram Malou efter tio.
TV-erfarenheterna
har gjort Ellen-Elena
Reynolds bättre på
att kommunicera.
Stefan Branth kallar tv-programmen
för ett slags egenutbildning, i och med
kravet på att sätta sig in i områden som
han vanligtvis inte arbetar med, och sedan presentera
dem på ett begripligt sätt.
Han får medhåll
av Ellen-Elena
Reynolds, ST-läkare i obstetrik och
gynekologi, och
Johan Flodin, underläkare i primärvården. Båda
medverkade i serien »Unga läkare«
»Det var väldigt ini Kanal 5 för snart
siktsgivande«, säger Igor Zindovic om två år sedan och
tycker att tv-erfasin medverkan i TV.
Foto: Kanal 5
Foto: Kanal 5
Foto: Ulf Berglund/TV3
Flera av de här programmen har gjort
mig till en bättre doktor, dels i patientbemötandet, dels kunskapsmässigt.«
Det säger Stefan
Branth, överläkare och specialist i internmedicin, koagulations- och blödningsrubbningar och klinisk nutrition.
Han är nog den svenska läkare som
medverkat i flest tv-produktioner, och
har varit med i såväl soffprogram som
Riktiga
läkare på TV
I otaliga tv-serier och filmer har läkaryrket
skildrats mer eller mindre trovärdigt av
skådespelare. Stiliga specialister eller
uppstudsiga underläkare har ryckt ut
för att reponera, operera, suturera och
kurera. Men sedan några år tillbaka har
tv-tittare också nästan varje vecka, året
runt, möjlighet att följa med riktiga läkare
på reella uppdrag i den tv-genre som på
nusvenska kallas reality. Reality-serierna
inom sjukvården har ofta anklagats för
renheten har gjort dem bättre på att
kommunicera.
– Dels så att en ickemedicinskt kunnig
ska förstå, dels genom att tänka på att
allt kan misstolkas. Man måste vara
tydlig och eftertänksam i det man säger
till patienter. Det bär jag med mig från
läkartidningen nr 45 2013 volym 110
2013-10-30 18:00
Foto: TV 3 (»Sjukhuset«), Kanal 5 (»Unga läkare«), TV 3 (»Diagnos okänd«), SVT1 (»Sveriges bästa äldreboende«), SVT1 (»Arga doktorn«)
■■ nyheter läkare på tv
att slå mynt av patienters utsatta situation
och vållat debatt om patientintegritet och
förenklingar av komplexa vårdsituationer.
Till exempel handlägger Justitieombudsmannen, JO, i detta nu ett ärende som gäller 12
landstings avtal med tv-produktionsbolag
(se LT nr 6/2013), och häromveckan kom ett
beslut från Inspektionen för vård och omsorg
(IVO) utifrån en anmälan som också gäller ett
sådant avtal. IVO ansåg inte att något brott
begåtts (IVO 8.5-15332/2013.) ­Se Läkartidningen.se: »Okej med TV-inspelning på
sjukhus«.
Reality-seriernas, till exempel »Sjukhuset«, seriositet och legitimitet har också
diskuterats i Läkartidningen (t ex LT nr
inspelningarna, säger Johan Flodin.
– Det gäller även kommunikationen
med kolleger, hur man ska uttrycka sig,
säger Ellen-Elena Reynolds.
Även Oskar Smede, ST-läkare i allmänmedicin, som också var en av åtta
»Unga läkare«, tycker att programmet
läkartidningen nr 45 2013 volym 110
LKT1345s1970_1975.indd 1971
17/2009), och sista ordet är med all säkerhet inte sagt i frågan. Även serier som griper
in och ställer till rätta, till exempel »Diagnos
okänd« från 2009, har kritiserats för att
slösa med resurser och att på ett oetiskt sätt
väcka oro, och »Arga doktorn« som sänts nu
under hösten har fått kritik för att tv-patienterna får möjligheter långt utöver vad som
rimligtvis kan erbjudas »vanliga« patienter
men också för otillbörligt gynnade av enskilda vårdföretag.
Det finns all anledning att fortsätta diskutera etik och gränsdragningar för sjukvård
i tv, men i artiklarna intill vänds blickarna
mot läkarna. Vad betyder det att bli en
tv-läkare? n
har haft en lärande effekt för honom
själv, inte minst när han efteråt tittade
på resultatet.
– Det var utvecklande att få se sig själv
»in action«. Fast det här var bättre än sådana moment under utbildningen för det
här var ju riktiga situationer, säger han.
tv-serierna som nämns i texterna
n »Sjukhuset«, TV3
Har sänts sex säsonger sedan 2007. Olika
yrkeskategorier på ett universitetssjukhus
skildras i patientmöten. Till att börja med
spelades programmet in på Akademiska
sjukhuset i Uppsala, men de två senaste
säsongerna stod i stället Universitetssjukhuset i Linköping som värd för inspelningarna.
Högsta tittarsiffra: 470 000 (24 mars
2008 – från Uppsala, avsnittet inleds med
att intensivvårdshelikoptern rycker ut)
n »Unga läkare«, Kanal 5
I tio avsnitt under våren 2012 följs åtta
unga läkare, de flesta AT-läkare, på Skånes
universitetssjukhus, Lund. Även en del
glimtar från läkarnas fritid och privatliv.
Högsta tittarsiffra: 332 000 (29 mars
2012 – Premiäravsnittet som främst skildrar arbetet på akutmottagningen)
n »Arga doktorn«, SVT1
Har sänts i sex avsnitt under hösten 2013.
Som en patienternas medicinska advokat
tar smärtläkaren Björn Bragée sig an sex
falls där vården misslyckats med omhändertagandet. Målet är att patienterna ska
få rätt vård som de har rätt till.
Högsta tittarsiffra: 763 000 (29 augusti
2013 – Premiäravsnittet om en ung kvinna
som kämpar med rehabilitering efter en
stroke)
n »Diagnos okänd«, TV3
Sändes i tio avsnitt under våren 2009.
Patienter med komplex sjukdomsproblematik får hjälp med utredning och
diagnostisering av ett »medicinskt deckarteam« som leds av läkaren Stefan Brandt.
Högsta tittarsiffra: 458 000 (15 april
2009 – om en ung kvinna med bland
annat hjärtklappning, feberattacker, muskelvärk och håravfall)
n »Sveriges bästa äldreboende«, SVT1
Sändes i fyra delar under hösten 2013. Ett
slitet äldreboende i Lycksele får hjälp av
engagerad expertis att bli mänskligare och
patientsäkrare.
Högsta tittarsiffra: 1 041 000 (5 september 2013 – Stjärnkocken Leif Mannerström
besöker äldreboende för att laga billig
men näringsrik lunch)
n »Fråga doktorn«, SVT1
Har sänts i nuvarande format sedan 2003.
Allmänläkaren Gunilla Hasselgren svarar
på tittarnas frågor. Även reportage om
medicin och hälsa samt studiogäster.
Högsta tittarsiffra: 1 092 000 (30 januari
2006 med temat »Att åldras«)
Källa: Tv-kanalernas pressavdelningar samt MMS,
Mediamätning i Skandinavien
Igor Zindovic, underläkare inom
toraxkirurgi, också med i »Unga läkare«, tyckte främst att tv-programmet,
som också innehöll intervjusituationer
med läkarna, fått honom att aktivt formulera sig över sitt yrkesval.
– Det var väldigt insiktsgivande.
1971
2013-10-30 18:00
■■ nyheter läkare på tv
Precis som Gunilla Hasselgren i SVT:s
»Fråga doktorn« (se artikel nästa sida)
så anser Stefan Branth att tv är en bra
väg för att nå ut med kunskap om vård,
hälsa och medicin.
– Jag har ju hållit på under många,
många år som forskare att försöka nå
ut, men det kommer inte i närheten av
hur man kan komma ut med ett budskap genom ett tv-program.
Det var också en av anledningarna
till att Karolina Boman, ST-läkare i onkologi, valde att medverka i »Unga läkare«. Hon såg det som en möjlighet att
1972
LKT1345s1970_1975.indd 1972
Foto: Johan Paulin/SVT
Foto: Kanal 5
Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik, som deltagit i SVT:s
dokumentärserie »Sveriges bästa äldreboende« under hösten, är inne på samma linje.
– För gamla och sjuka människor
hoppas jag att det har lett till något positivt. För min egen del önskar jag att
jag hade sluppit den här uppmärksamheten.
Och trots att Yngve Gustafson är den
som är mest negativ till att ha blivit ett
känt tv-ansikte tycker han att programmet blev bra.
– Man lyckades ge väldigt kärleksfulla beskrivningar av de här gamla män­
niskorna och att det måste vara fantastiskt att få möta dem och hjälpa dem till
en god ålderdom. Det ger ju så oerhört
mycket att få möta gamla sköra
människor med stor livserfarenhet.
skäl. Jag har ingen
lösning på hur,
men jag önskar det
kunde gå fram som
ett slags förklaring
ändå.
Rani Toll John
kommenterar också möjligheten att
nå ut med ett pedagogiskt budskap
»För gamla och sjuKarolina Boman såg »Jag har inte gjort
inte var helt lätt då
ka människor hopp- sin medverkan i tv
det här programmet
produktionsbolaas jag att det har lett som en möjlighet att för kollegernas
gets agen­da var en
till något positivt«,
skull, jag har gjort
visa upp och avdraannan.
säger Yngve Gustaf- matisera sin specia- det för patienterna«,
– Jag tänkte att
son.
säger
Björn
Bragée.
litet onkologi.
man skulle passa
på att förklara lite
visa upp och avdramatisera sin specialimer av verksamheten, men när något
tet. Efter programmet skrev en man
ska ut i sändning och klippen ska vara
som blivit diagnostiserad med prostatanågra sekunder eller någon minut långa
cancer att han hade trott att livet var
då blir det alldeles för tråkigt. Deras agenda var mer äventyrsinriktad.
slut, men när han nu sett programmet
Innan de beslutade sig för att delta
var han mindre rädd.
var de flesta som Läkartidningen inter– Jag blev jätteglad, eftersom det var
vjuat tveksamma. Såväl de äldre specimitt mål.
alisterna som de som fortfarande var
AT-läkare tänkte på vad andra läkare
Alla som Läkartidningen varit i kontakt
egentligen skulle tycka. Och tänkte de
med vittnar om positiva reaktioner
inte så själva så var det en farhåga som
från människor som sett programmen.
omgivningen lyfte fram.
Men Rani Toll John, ST-läkare i akutsjukvård som var med i TV3:s »Sjukhu– Jag fick höra det så många gånger så
set« när det under 6:e säsongen sändes
till slut blev jag lite pirrig, säger Björn
från Universitetssjukhuset i Linköping,
Bragée och fortsätter:
påminner om att tv-programmen ändå
– Men jag har inte gjort det här programmet för kollegernas skull, jag har
ger en friserad bild av sjukvården.
gjort det för patienterna! n
– Alkoholister, misshandlade, drogmissbrukare, våldsamma eller svårhanterliga patienter är faktiskt en stor del
läs mer Läs en längre intervju med Björn
av jobbet på en akutmottagning. Det är
Bragée – »Arga doktorn« är besviken – på
Läkartidningen.se
sådant som inte går att visa av etiska
Foto: Annakarin Drugge/SVT
Smärtläkaren Björn Bragée, som under
hösten synts i SVT:s granskande program »Arga doktorn« säger att han har
lärt sig att det är otroligt svårt att vara
patient när det går snett i vården.
– Jag är lite mer ödmjuk inför mina
egna »shortcomings«, det får jag nog
säga.
Men han påpekar också att den nytta
han själv haft av sitt medverkande är en
bagatellartad konsekvens i jämförelse.
– Det viktiga är att jag har låtit tittarna se att det finns möjligheter i svensk
vård. Det har gått bra för alla sex patienterna i programmet. Jag har kunnat
visa vad patientmakt på riktigt är.
Foto: TV3
»Alkoholister, misshand­
lade, drogmissbrukare,
våldsamma eller svårhan­
terliga patienter är fak­
tiskt en stor del av jobbet
på en akutmottagning.
Det är sådant som inte går
att visa av etiska skäl.«
läkartidningen nr 45 2013 volym 110
2013-10-30 18:00
■■ nyheter läkare på tv
Hon vet vad patienterna
undrar över
efter läkarbesöket
Väntetider
för cancervård
varierar stort
Väntetiderna inom cancervården fortsätter att variera stort inom landet.
Det konstaterar Socialstyrelsen som
för tredje året ställt samman data från
åtta kvalitetsregister rörande de nio
vanligaste cancerformerna.
»Det är viktigt att läkare syns på tv,
att vi talar utifrån vår kunskap. Det
finns väldigt mycket oro och funderingar ute i samhället så när vi kan ska
vi vara med och berätta det vi vet. Det
är vår skyldighet, det ingår i vårt
jobb.«
Gunilla Hasselgren säger att de kritiska rösterna från kåren går att räkna på
ena handens fingrar och invändningarna har gällt detaljer.
– Det viktigaste är att jag företräder
läkarkåren, att jag säger sådant vi har
konsensus om.
– Det är det jag får »cred« för från allmänläkarkolleger. Programmet blir
som en sorts »second opinion«.
Under åren har Gunilla Hasselgrens
»Det viktigaste är att jag
företräder läkarkåren, att
jag säger sådant vi har
konsensus om.«
mod ökat, något hon också har nytta av
i sitt vardagliga arbete på vårdcentralen.
– Jag känner mig inte alls bekymrad
över att ge ett gott råd som betyder något.
Dessutom tycker hon att tv-arbetet
fungerat som ett slags utbildning med
tanke på allt hon behövt läsa in sig på.
En annan effekt av arbetet med »Fråga
doktorn« är att hon numera vet vilka
frågor som dröjer sig kvar hos patienterna när de kommit hem från läkarbesöket.
– Jag har fått lite extraperspektiv
läkartidningen nr 45 2013 volym 110
LKT1345s1970_1975.indd 1973
Foto: Jenny Gustafsson/SVT
Det säger Gunilla Hasselgren, specialist i allmänmedicin och läkare i SVT:s
»Fråga doktorn« sedan mer än 10 år
tillbaka. Hennes program har inte alls
varit utsatt för särskilt mycket kritik,
men trots det fanns en rädsla att bli sågad då hon tackade ja till att medverka.
– Först kändes det som ett kamikazeuppdrag. Jag hade varit specialist i bara
ett år och då kan man ju tycka att det
var nästan dumt att ta det här jobbet.
Men Gunilla Hasselgrens rädsla för
att bli slagen på fingrarna av andra läkare kom på skam. Mest har hon fått
positiv respons från kollegerna.
Gunilla Hasselgren säger att hon under
ST-tiden hade diskuterat mycket kring det
allmänmedicinska uppdraget. Att det förutom de enskilda patientmötena också ingår ett folkbildningsansvar. »Då tackar
man inte nej när man får förfrågan från
Sveriges Television. Då går man vänligt på
intervju och audition.«
som jag inte hade fått om jag enbart
hade jobbat på vårdcentralen.
Gunilla Hasselgren besväras inte alls
av att vara ett känt ansikte, hon tycker
att det flesta är hänsynsfulla och vänliga. Men hon säger också att hon förväntas rycka in när något händer, stort som
smått.
– Jag har varit med om att sitta på
flygplan och fått höra »vilken tur att
det var du som satt här« och fått en hushållsrulle när ett barn kräks. Man får
liksom ställa upp.
Gunilla Hasselgren skrattar lite när
hon berättar det, men poängterar än en
gång hur viktigt det är för henne att den
bild hon visar av en läkare i tv är god.
– Det låter hemskt men jag satt flera
gånger under utbildningen och tänkte
att »så där ska inte jag bete mig mot
mina patienter när jag blir doktor«. Det
är viktigt att visa hur man kan vara,
och jag hoppas att jag är en positiv förebild, jag vill vara det!
Sara Gunnarsdotter
Mediantiden från remiss till behandlingsstart för prostatacancerpatienter i
medel- och högriskkategorin varierar
exempelvis mellan 110 och 250 dagar.
För tjocktarmscancer varierar tiden
mellan 29 och 69 dagar. För bröstcancer varierar tiden mellan första specialistbesök till behandling mellan 8 och
över 30 dagar.
Det finns dock inget landsting som
genomgående har långa väntetider; ett
landsting som har långa väntetider för
en cancerform kan ha korta för en annan. Ett landsting kan även ha korta
väntetider för en del i vårdkedjan för en
given cancerform och långa väntetider
för en annan del.
Enligt Socialstyrelsen tyder detta på
att det finns stora möjligheter till förbättring. Myndigheten vill nu undersöka möjligheten att införa maxgränser
för antalet väntedagar för att få bort de
allra längsta väntetiderna. Sådana
gränser har införts i Danmark, vilket
ska ha lett till kortare och mer utjämnade väntetider.
För landet som helhet ser man ingen
tydlig trend i väntetiderna. Mediantiden fram till behandling ligger på över
en månad.
Michael Lövtrup
Hägglund nobbar SLF-möte
Läkarförbundet bad i september om ett
möte med socialminister Göran Hägglund
och äldreminister Maria Larsson för att presentera sina förslag om hur äldres behov av
läkarinsatser bättre ska kunna tillgodoses.
På grund av en fullbokad kalender har dock
Göran Hägglund avböjt ett möte.
Förslagen finns i rapporten »Varför kan
inte doktorn komma« som bland annat
bygger på djupintervjuer med 22 primärvårdsläkare och på en genomgång av
vårdvalen i sex landsting. Bland förslagen
finns inrättande av funktionen äldreöverläkare och införandet av ett särskilt vård- och
omsorgsprogram för svårt sjuka äldre. n
n »TakeCare-haverier
medförde allvarliga risker
för vårdskador«
läs mer på Läkartidningen.se
1973
2013-10-30 18:00
Foto: Elis Hoffman
■■ nyheter äldrevård
»Förra året såg vi för första gången en minskning av olämpliga läkemedel till äldre«, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Eva Nilsson Bågenholm, regeringens äldresamordnare:
Inga stimulansmedel fryser inne i år
Förra året fryste nära hälften
av de avsatta stimulans­
pengarna för äldrevården
inne, eftersom många kommuner och landsting inte klarade kraven. Men i år kommer alla stimulansmedel,
sammanlagt en dryg miljard
kronor, att kunna betalas ut.
Det avslöjar regeringens äldresamordnare Eva Nilsson
Bågenholm.
Eva Nilsson Bågenholm, internmedicinare och tidigare
ordförande för Läkarförbundet, är sedan snart tre år regeringens äldresamordnare
med placering på Socialdepartementet. Uppdraget är
att leda den av regeringen beslutade satsningen på de
»mest sjuka äldre«.
I det uppdraget reser hon
mycket – hon har besökt alla
län och landsting och många
av Sveriges kommuner – och
hon tycker sig se att satsningen ger resultat:
1974
LKT1345s1970_1975.indd 1974
– En av de viktigaste frågorna har varit att få alla ansvariga i kommuner och landsting att förstå den utmaning
man står inför. Där har det
hänt mycket. I dag ser jag en
helt annan medvetenhet om
vad man behöver göra, från
högsta till lägsta nivå.
I bakgrunden till äldresatsningen finns den demografiska utvecklingen. Allt fler
svenskar lever längre; enligt
en prognos kommer antalet
personer över 80 år att öka
med cirka 60 procent de närmaste tjugo åren. Men vad betyder detta att vi blir äldre för
behovet av vård och omsorg?
Där finns det tre olika teorier,
säger Eva Nilsson Bågenholm:
n Det är de sista åren vi behöver vård och omsorg, oavsett
hur gamla vi blir.
n Man insjuknar vid en viss
ålder. Blir vi äldre får vi fler
år som sjuka.
n Bättre behandlingsmetoder
gör att vi får färre år som
sjuka.
Man skulle gärna vilja veta
vilken av de tre som stämmer,
säger hon. Men här finns helt
olika forskningsresultat, som
pekar i olika riktningar.
En annan viktig faktor är
hur befolkningspyramiden
ser ut. Svenska kvinnor föder
i genomsnitt två barn, vilket
är ganska mycket i internationell jämförelse. Eva Nilsson
»I dag ser jag en
helt annan medve­
tenhet … från högs­
ta till lägsta nivå.«
Bågenholm har besökt många
länder där problemen är större:
– Japan är ytterligheten,
säger hon. De har världens
äldsta befolkning och väldigt
få barn som tillkommer. Och
de har inte byggt upp sin äld-
reomsorg, för tidigare har familjen fått ta det mesta av ansvaret. Jag har också besökt
Korea och Kina, stora länder
med åldrande befolkning.
Inte heller där har man någon
äldreomsorg, utan har förlitat
sig på familjen.
– Faktum är att Sverige är
ett av de länder som ligger
bäst till. Det finns nästan
inga andra länder som har så
väl utbyggd äldreomsorg som
Sverige.
Det viktigaste instrumentet
för att styra äldresatsningen
är att man sätter upp mätbara
mål, och delar ut pengar till
de kommuner och landsting
som lyckas uppfylla dem. Förra året, 2012, var det första
där sådana mål sattes upp.
Nära hälften av pengarna frös
inne, då många kommuner
och landsting inte klarade
kraven. I dag är Eva Nilsson
Bågenholm självkritisk:
– Vi satte upp väldigt höga
läkartidningen nr 45 2013 volym 110
2013-10-30 18:00
■■ nyheter
mål direkt i starten, och gav
för kort tid att nå dem. Vi
kanske skulle haft en uppvärmningssträcka först.
I år, 2013, har aktörerna
haft tid att förbereda sig. Formellt kommer årets stimulanspengar att fördelas i december. Men Eva Nilsson Bågenholm kan redan nu avslöja
att hela det belopp som i år
finns i potten, en dryg miljard
kronor, kommer att delas ut.
Årets mål finns inom fem
olika områden: demensvård,
vård i livets slutskede, förebyggande vård, läkemedel
och så kallad sammanhållen
vård och omsorg, det vill säga
att hela vårdkedjan fungerar,
oberoende av verksamhet och
huvudman. De två största
områdena är läkemedel och
sammanhållen vård och omsorg, med 325 miljoner kronor var att dela ut.
Inom läkemedelsområdet
finns tre indikatorer. Kommuner och landsting premieras om de lyckas minska användningen av så kallade
olämpliga läkemedel för äldre
(bland annat vissa sömnmedel och smärtstillande), läkemedel mot psykos (när de
felanvänds på personer som
inte har psykos) och antiinflammatoriska läkemedel
(som kan ha svåra biverkningar hos äldre).
Inom sammanhållen vård
och omsorg finns två indikatorer. Kommuner och landsting premieras om de lyckas
minska på så kallad undvikbar slutenvård; detta innebär
att öppenvården ska fungera
så bra att de äldre inte tas in
på sjukhus i onödan. Kommuner och landsting får också pengar om de kan minska
på antalet återinläggningar
inom 30 dagar; en snabb återinläggning tyder på att patienten skrivits ut för tidigt
eller att sjukhuset inte gjort
sitt jobb ordentligt.
Eva Nilsson Bågenholm tycker att metoden att sätta upp
mål och belöna dem som uppfyller målen fungerar bra:
– Den fungerar definitivt
bättre än alternativet, att ge
ut projektpengar i förväg. Om
man ser på läkemedelsområdet, har det under många år
delats ut mycket projektme-
del till läkemedelsgenomgångar. Det har förvisso varit
bra, men man har inte kunnat
bryta trenden med olämplig
läkemedelsanvändning.
– Det är först nu, när vi betalar pengar för resultat, som
trenden verkligen har vänt.
Förra året såg vi för första
gången en nedgång för den
här typen av läkemedel, och
även den totala användningen av läkemedel till äldre
minskade.
Sammanhållen vård och
omsorg är svårare, säger hon:
»Det är först nu,
när vi betalar peng­
ar för resultat, som
trenden verkligen
har vänt.«
– Där är indikatorerna inte
lika tydliga, och många fler
aktörer är inblandade. Det
har varit trögrörligt, och vi
ser inte alls lika stora förändringar som för läkemedel.
På flera av områdena uppmuntras till ökad användning av kvalitetsregister.
Sammanlagt handlar det om
fyra olika register. Ett av dem
är Svenska palliativregistret,
som är ett sätt att arbeta
strukturerat med vård i livets
slutskede. För några år sedan
användes det knappast alls,
men nu finns 68 procent av
alla dödsfall i landet registrerade. I år premieras förbättringar av fyra olika indikatorer i registret.
Ett annat av kvalitetsregistren, Senior alert, är ett
redskap för riskbedömningar
inom fyra områden: undernäring, fallolyckor, trycksår och
ohälsa i munnen. Tanken
med det är att man ska kunna
arbeta mer förebyggande.
Kvalitetsregistren är ett
stort lyft, säger Eva Nilsson
Bågenholm:
– Vi är inte ute efter själva
registreringarna, utan det arbete som registreringarna
stödjer. Vi vill arbeta strukturerat och registren är ett
stöd för det. De är verkligen
en hjälp att göra rätt.
Miki Agerberg
läs mer Tema Vård av äldre,
sidorna 1981-2002 i detta nummer.
läkartidningen nr 45 2013 volym 110
LKT1345s1970_1975.indd 1975
Uddevalla sjukhus och …
… sjukhuset i Trollhättan (NÄL).
Oro efter uppdelning mellan
akut och planerad vård
Sjukhuset i Trollhättan inriktas ytterligare mot akutvård
medan Uddevalla sjukhus
ska fokusera på planerad
vård. Men enligt läkare kan
den nya utvecklingsplanen
hota patientsäkerheten.
I slutet av oktober fattade styrelsen för NU-sjukvården, en
av sjukvårdsgrupperna i Väst­
ra Götalandsregionen, beslut
om den nya inriktningen fram
till år 2022. Vården på sjukhusen i Trollhättan och Uddevalla har redan i dag olika profil,
men i framtiden ska gränserna
bli ännu tydligare.
Långt ifrån alla är glada åt
uppdelningen. Flera läkargrupper har uttryckt sin oro.
Läkarna på anestesi- och intensivvårdsavdelningen på
Norra Älvsborgs Länssjukhus,
NÄL, i Trollhättan har skrivit
ett protestbrev till sjukhusstyrelsen. De är främst bekymrade över att akutkompetensen tas bort från Uddevalla
sjukhus, något som enligt dem
riskerar att leda till sämre patientsäkerhet. Örjan Lennander, överläkare inom anestesiologi- och intensivvård, är
en av dem som har undertecknat brevet.
– Det är olyckligt att uppdelning enbart görs mellan elektiv och akut vård. Vi tycker att
det viktigaste borde vara att
man ser till patientens tillstånd och vilket omhändertagande som krävs, säger han.
Läkarna på anestesi- och intensivvårdsavdelningen anser
att svårt sjuka patienter alltid
ska opereras på NÄL.
– Det är en mycket stor skillnad om du ska få en höftprotes
inopererad och är fullt frisk
jämfört med om du har grav
hjärtsvikt och en avancerad
KOL. Men det står fortfarande
höftprotes på operationslistan, säger Örjan Lennander.
Varken Saco eller Läkarförbundet ställer sig bakom utvecklingsplanen. Helst av allt
skulle de se ett sjukhus i stället för två sjukhus med tre mil
mellan sig.
– Då har man allt på ett ställe och slipper fundera på om
rätt kompetens finns där det
krävs, säger Sarah Jevrém,
ordförande i Nordvästra Götalands läkarförening.
Samtidigt tycker hon att ledningen har börjat lyssna på
synpunkterna.
– För att få en patientsäker
och kostnadseffektiv vård är
det viktigt att
beakta läkarnas synpunkter. En riskoch
konsekvens­
analys ska göras inför varje
förändring och
där ska vi för- Sarah Jevrém,
stås vara med. ordförande i
Carina
Nordvästra Götalands läkarÅström (S),
förening
ordförande i
NU-sjukvårdens styrelse,
är däremot
nöjd med den
nya planen.
– Vi har inte
tagit det här
beslutet isolerat från hur det
ser ut i omvärl- Carina Åström
(S)
den. Vi har
gjort studiebesök på sjukhus i Skåne och Köpenhamn där man har den här
uppdelningen och tagit till oss
av de erfarenheterna. Slutsatsen har blivit att det är rimligt
att göra så här.
Marie Ström
1975
2013-10-30 18:00