Årsredovisning 2014 - Rättsmedicinalverket

Transcription

Årsredovisning 2014 - Rättsmedicinalverket
Box 206, 101 24 Stockholm
Vasagatan 52, 3 tr
Telefon växel 08-441 76 00
Fax: 08-24 05 30
E-post: [email protected]
www.rmv.se
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Årsredovisning 2014
1 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
2 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Innehållsförteckning
Generaldirektören har ordet .........................................5
Resultatredovisning ........................................................6
Rättspsykiatri ........................................................................... 6
Rättsmedicin........................................................................... 29
Rättskemi ............................................................................... 42
Rättsgenetik ............................................................................ 52
Övrig återrapportering och redovisning ................................. 59
Kostnader och intäkter redovisat på verksamhetsområden ... 73
Finansiell redovisning...................................................78
Sammanställning över väsentliga uppgifter........................... 78
Resultaträkningar ................................................................... 79
Balansräkning......................................................................... 81
Anslagsredovisning ................................................................ 82
Tilläggsupplysningar.............................................................. 83
Noter....................................................................................... 85
Årsredovisningen följer kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för
Rättsmedicinalverket (RMV) år 2014. RMV:s verksamhet återfinns bland
statsutgifterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (UO 4) och indelas i
verksamhetsområdena




Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
3 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
4 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Generaldirektören har ordet
Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra
verksamhetsområden – rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik.
Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av
specialistkunskaper och i övrigt kunniga och engagerade medarbetare samt
modern och avancerad medicinteknisk utrustning. RMV:s lokaler är speciellt
utformade för att passa verksamheten och uppfylla de särskilda krav som gäller
i fråga om arbetsmiljö och säkerhet.
Verksamheten är geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på
samordning när det gäller bl.a. kompetensförsörjning, utvecklingsinsatser och
kvalitetsarbete liksom planering, uppföljning och rutiner.
Verksamhetsåret 2014 präglades av att det utvecklingsarbete som avstannade
pga. bristande resurser under 2013 nu i viss mån kunnat återupptas, vilket är
utomordentligt viktigt för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag på
bästa möjliga sätt. Vidare har det under året skett ett antal nyrekryteringar till
nyckelfunktioner inom myndigheten.
Jag kan konstatera att RMV lever upp till regeringens krav och att myndigheten
kan skriva att måluppfyllelsen är god eller mycket god.
5 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Resultatredovisning
Rättspsykiatri
Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik).
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för

rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 §
lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,

utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om
omvandling av fängelse på livstid,

information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda,

internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,

utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
6 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Redovisning och analys av resultatet
Allmänt
Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs vid tre olika
undersökningsenheter. Två enheter ingår i RMV:s organisation – de
rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm respektive i Göteborg – och en
enhet utgörs av den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus
i Umeå som bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet åt RMV enligt ett
avtal mellan Västerbottens läns landsting och staten genom RMV.
Undersökningsenheternas upptagningsområden framgår av RMV:s föreskrifter
(SOSFS 1999:19) om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska
undersökningar. Efter en överenskommelse som trädde i kraft den 1 juli 2013
genomför den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus inte
längre rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer utan endast av
personer som är på fri fot. Kliniken utför också s.k. § 7-intyg1 avseende
personer som är häktade eller befinner sig på fri fot.
De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten inom RMV består av cirka 145 tillsvidareanställda
årsarbetskrafter samt motsvarande cirka 40 timanställda årsarbetskrafter.
Personalgruppen utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri
(rättspsykiatriker), läkare (i huvudsak psykiatriker) som genomför sin
specialiseringsutbildning i rättspsykiatri (ST-läkare), psykologer, forensiska
socialutredare, administrativ personal, personal som ansvarar för enheternas
gemensamma säkerhet samt personal vid vistelseavdelningarna. Det är den enda
verksamheten inom RMV som bedrivs dygnet runt.
Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre veckor.
Nattetid och helger finns alltid läkare i beredskap förutom personal i aktiv tjänst
vid vistelseavdelningarna. Kapaciteten för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är, förutom platstillgången vid undersökningsavdelningarna,
beroende av tillgänglig utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin
rättspsykiatriker som brist förelegat i relation till ärendebelastningen. Ett
systematiskt och långsiktigt arbete har gjorts inom ramen för den tioåriga
bemanningsplanen RMV 2018 för läkare inom RMV för att lösa denna
resursbrist (se vidare avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att utfärda läkarintyg enligt
7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (s.k. § 7läkare och § 7-intyg). Successivt har andelen intyg som utfärdats av
kontrakterade läkare minskat genom att intygen till en ökande andel genomförs
1
Jfr 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.
7 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
av RMV:s anställda läkare. En ökad läkarbemanning har möjliggjort detta.
Sedan den 1 januari 2014 har en förändrad uppdragsform tillämpats för de
tidigare kontrakterade § 7-läkarna. Ett 35-tal läkare har sedan dess ingått
tidsbegränsade anställningsavtal med timersättning. Ett 25-tal läkare har varit
aktiva enligt den nya uppdragsformen under 2014. Genom förändringen har en
mer flexibel och administrativt mer lätthanterlig lösning skapats.
Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om
omvandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande av RMV:s egna
medarbetare. Dessa utredningar sker vid undersökningsenheterna och/eller vid
den kriminalvårdsanstalt där den som ska undersökas är intagen.
Ny lagstiftning i verksamheten
Den 2 oktober 2014 trädde en ändring av lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk
undersökning (LRU) i kraft som kommit att innebära viktiga förändringar i
regleringen av betingelserna för de intagnas vistelse vid RMV:s
rättspsykiatriska undersökningsenheter. Den nya lagstiftningen innebär ett
tydliggörande och en komplettering av reglerna för tvångsmedelsanvändningen
vid enheterna. I och med ikraftträdandet inträdde också en tydlig reglering av
intagnas rättigheter - inte minst genom införandet av en ny ordning för deras
möjligheter att överklaga vissa beslut.
Införandet av den nya lagstiftningen har inneburit ett relativt omfattande
förberedelsearbete, som bestått av utformningen av administrativt stöd och
interna rutiner (föreskrifter) för tillämpningen av lagstiftningen inom RMV samt
utbildningsinsatser för personal inom verksamheten. Den förändrade
lagstiftningen har inte endast inneburit förändringar för beslutsfattare utan också
för merparten av den personal som har direkt klientkontakt vid
undersökningsenheterna.
Rutiner för verksamheten har utformats inom följande områden2:
•
•
•
•
•
•
•
•
2
Transport av intagen
Besök och tillstånd att telefonera samt samtycke till kontakt
Kontroll av lokaler, ytterområden och fordon
Intagens personliga tillhörigheter under vistelse på och vid avtransport
från en undersökningsenhet
Sysselsättning och ersättning, förströelse, utbud av massmedier samt
religionsutövning
Hantering av försändelser till och från intagna vid RMV:s
rättspsykiatriska undersökningsenheter
Provtagning avseende drogkontroll
Visitation av person och omhändertagande av otillåtna föremål
Exakt dokumentnamn framgår av bilageförteckning i ”Ordning och redasammanställningen”
8 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
•
•
dnr X15-90031
Vistelse i gemensamhet, avskiljande, vistelse utomhus och användande
av fängsel
Beredskapstjänstgöring för RMV:s rättspsykiatriska
undersökningsenheter
En särskild beslutsordning för området har fastställts och utgör en bilaga till
RMV:s arbetsordning.
Erfarenheterna, hittills, av införandet av den nya lagstiftningen är positiva både
ur ett personalperspektiv och ur de intagnas perspektiv. Under perioden har
totalt cirka 200 ärenden3 hanterats vid undersökningsenheterna utifrån den nya
lagstiftningens olika delområden.
Lagstiftningens möjligheter till ett omprövnings- och överklagandeförfarande
hanteras genom att omprövning av beslut sker vid RMV:s ledningskansli.
I ett fall har omprövning av ett fattat beslut begärts under 2014.
En viktig och fortsatt verksamhet innebär uppföljning och kvalitetssäkring av
implementeringen av den nya lagstiftningen.
Lokalfrågor
Under 2014 har den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i Stockholm
bedrivits i de under 2013 färdigställda lokalerna på sjukhusområdet för
Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Lokalerna fyller mycket väl de
säkerhetsmässiga krav som kan ställas för en klassificering enligt klass 1 enligt
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid
enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Vid undersökningsenheten i Göteborg
pågår alltjämt ett förberedelsearbete för att i samråd med fastighetsägaren
Specialfastigheter AB modifiera lokalerna säkerhetsmässigt. Någon definitiv
överenskommelse beträffande den framtida lokalförsörjningen vid
Göteborgsenheten har inte ingåtts.
3
Källa: Psykbase
9 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Av 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning framgår att i
brottmål får rätten besluta om rättspsykiatrisk undersökning (RPU) i syfte att
kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den
misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 §4 brottsbalken, eller om den
misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning
och i så fall tillståndets betydelse för frågan om valet av påföljd enligt 30 kap. 6
§ brottsbalken.
Under budgetåret har antalet expedierade utlåtanden efter RPU minskat i
förhållande till 2013 med cirka 9 procent. De fluktuationer som förekommer
mellan olika år under en 10-årsperiod kan bedömas vara av mer slumpmässig
natur utifrån att andelen domstolsärenden som inbegriper en rättspsykiatrisk
prövning/problematik är förhållandevis liten. Generellt kan man konstatera att
antalet domar till rättspsykiatrisk vård minskat under de senaste 10 åren. En
motsvarande ärendeminskning har därvid också kunnat noteras i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Andelen brottmål där rättspsykiatriska
överväganden görs är mycket liten i relation till det totala antalet
anmälda/lagförda brott. Det innebär att volymförändringar om 10-20 procent i
utredningsverksamheten som i sig kan te sig tämligen marginella i ett totalt
perspektiv ändå är betydande för RMV:s verksamhet och resursåtgången i den.
Förväntad ärendeutveckling i ett 3-årsperspektiv
De faktorer som främst inverkar på ärendemängden inom den utredande
rättspsykiatrin utgörs i första hand av

Brottsutvecklingen i stort,

Andelen lagförda brott av det totala antalet anmälda brott,

Domstolarnas val av påföljd.
3 § Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk
störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och
personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är
förenad med frihetsberövande och annat tvång.
Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning
enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska
störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag.
Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband
med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan
särskild vård.
4
10 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Kriminalvården, Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket,
Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande Rådet har på uppdrag av
regeringen tagit fram en gemensam prognosrapport för hela rättskedjans
ärendeutveckling5.
Den sammantagna bild som rapporten presenterar av den sannolika
ärendeutvecklingen i rättskedjan ger stöd för bedömningen att en svagt
minskande ärendeutveckling kan förväntas för den utredande rättpsykiatrins del
den närmaste treårsperioden. Inte minst är den uppenbara ökningen som skett av
antalet icke frihetsberövande påföljder ett viktigt bidrag till en minskning av
behovet av rättspsykiatriska undersökningar.
Av 7 § lagen om särskild personutredning i brottmål, m.m. framgår att om rätten
särskilt anger det i förordnandet, ska intyget omfatta de medicinska
förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan
särskild utskrivningsprövning. § 7-intygen fyller i övrigt och företrädesvis
funktionen av screeningundersökning inför ett ställningstagande om en
rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras eller inte. Variationerna i antalet
§ 7-undersökningar över tid sammanfaller i stort med dem för rättspsykiatriska
undersökningar och ärendemängden är betingade av samma faktorer. Antalet
expedierade § 7-intyg minskade med 17 ärenden under 2014 jämfört med 2013
(jfr tabell 1).
Lagen om omvandling av fängelse på livstid reglerar hanteringen av ärenden där
livstidsdömda hos rätten (Örebro tingsrätt) ansöker om att få sitt livstidsstraff
omvandlat till ett tidsbestämt straff. Av 10 § lagen om omvandling av fängelse
på livstid och 3 § förordningen (2006:1119) om omvandling av fängelse på
livstid framgår att rätten hos RMV får inhämta en utredning med utlåtande om
risken för att den dömde återfaller i brottslighet (s.k. riskbedömning). Antalet
expedierade utlåtanden efter utredning i ärenden enligt nämnda lag och
förordning ökade under 2014 jämfört med 2013 (se tabell 1). Ärendenivån ett
visst år är dels beroende på antalet avkunnade livstidsdomar i skedet 10 år
tidigare, dels av hur många sökande som tidigare fått avslag om omvandling och
som därefter ansökt på nytt. När det gäller ärenden om omvandling av
livstidsstraff till tidsbestämt straff så initieras dessa vanligtvis av de
livstidsdömda6 själva. Prövning kan ske första gången efter det att 10 år av
livstidsstraffet har verkställts. Ökningen av ärendemängden kan förutses bestå
de närmaste 2-3 åren som en konsekvens av en ökning av antalet livstidsdomar
som skedde fr.o.m. 2005 och några år därefter.
5
6
”Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan. Centrala prognoser för perioden 2014 — 2017”, (februari 2014)
Antalet livstidsdömda var 147 den 1 oktober 2013, se www.kriminalvarden.se/statistik.
11 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 1. Antal expedierade utlåtanden efter RPU, § 7-undersökningar och
riskbedömningar
Typ av undersökning
RPU
- varav häktade
- varav på fri fot
§ 7-undersökning
Riskbedömning
2012
2013
2014
412
298
114
489
365
124
443
320
123
1 249
1 321
1304
33
19
33
Källa: PsykBase
Ärendefördelningen mellan undersökningsenheterna, anställda läkare
inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman
Cirka 97 procent av de rättspsykiatriska undersökningarna genomfördes under
2014 vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Resterande
undersökningar genomfördes vid undersökningsenheten i Umeå (jfr tabell 2),
vars andel minskat beroende på att den enheten inte genomför RPU avseende
häktade personer enligt den reviderade överenskommelsen med Västerbottens
läns landsting fr.o.m. den 1 juli 2013.
12 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 2. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter RPU per
undersökningsenhet
2012
Undersökningsenhet
Antal
Andel
2013
Antal
(procent)
2014
Andel
Antal
(procent)
Andel
(procent)
Totalt antal RPU av
häktad
298
100
365
100
320
100
- varav Stockholm
140
47
200
55
171
53
- varav Göteborg
129
43
152
42
149
47
- varav Umeå (annan
huvudman)
29
10
13
4
-
-
Totalt antal RPU på
fri fot
114
100
124
100
123
100
- varav Stockholm
59
52
65
52
62
50
- varav Göteborg
42
37
49
40
48
39
- varav Umeå (annan
huvudman)
13
11
10
8
13
11
Källa: PsykBase
Anm: Tabellen innehåller avrundade värden som kan påverka summeringen.
Genom ett aktivt rekryterings- och utbildningsarbete av rättspsykiatriker har
andelen RPU som genomförts av RMV-anställda läkare successivt kunnat ökas.
96 procent av de RPU:er som genomförts vid RMV:s undersökningsenheter
tillhör den kategorin, vilket måste bedömas som mycket tillfredsställande (jfr
tabell 3).
13 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 3. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden från Stockholm
och Göteborg efter RPU - fördelade på anställda läkare inom RMV och av
RMV kontrakterade läkare
Huvudman
RMV
Totalt
Stockholm
2012
2013
Göteborg
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
Läkare
- varav RMV-anställda läkare
- varav kontrakterade läkare
Totalt
162
250
222
164
192
190
326
442
412
37
15
11
7
9
7
44
24
18
199
Andel anställda (procent)
81
265
94
233
95
171
96
201
96
197
96
370
88
466
95
430
96
Källa: PsykBase
Av tabell 4 framgår att andelen expedierade § 7-intyg som utförts av RMVanställda läkare har minskat, totalt sett under 2014. Minskningen har skett vid
Stockholmsenheten, medan en viss ökning kan noteras för Göteborgsenheten.
§ 7-undersökningarnas karaktär av screeningundersökning för ställningstagande
om RPU ska föreslås genomförd eller ej, ställer höga krav på kompetens och
erfarenhet beträffande de läkare som genomför dem. Detta för att undvika att en
integritetskänslig och kostsam undersökning kommer att genomföras på felaktig
grund eller omvänt att ärenden som nödvändigtvis kräver en mer ingående
undersökning – inte minst ur en rättspsykiatrisk aspekt – förbises för fortsatt
utredning.
14 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 4. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter § 7undersökning fördelade på undersökningsenhet, anställda läkare inom
RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman
Huvudman
RMV
Stockholm
Antal avgivna § 7-intyg
Annan huvudman
Umeå
Göteborg
Totalt
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2012
2013
2014
578
614
579
569
615
626
102
92
99
1 249
1 321
1 304
- varav RMV-anställda läkare
332
448
378
251
262
289
- varav kontrakterade läkare
Andel §7-intyg av det totala
antalet avgivna §7-intyg
(procent)
Andel § 7-intyg avgivna av
RMV-anställda läkare
(procent)
246
166
201
318
353
337
46
46
57
44
73
46
65
47
44
46
43
102
8
46
92
7
99
8
583
710
667
666
611
637
-
-
-
47
54
51
Källa: Psykbase
Domstolarnas frågeställningar angående förmågan att inse gärningens
innebörd m.m. och självförvållat rus
Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 i brottsbalken och i lagen
om rättspsykiatrisk undersökning, kan en domstol begära att en rättspsykiatrisk
utredning ska ge domstolen underlag för bedömning av frågan om den tilltalade
till följd av sin allvarliga psykiska störning (APS) har saknat förmågan att inse
gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller
om den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något
annat liknande sätt.
När det gäller domstolarnas benägenhet att begära underlag för bedömning av
den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd har andelen legat på en
högre nivå under 2013 och 2014 jämfört med tidigare (jfr tabell 5).
15 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 5. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den
tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt
handlande efter en sådan insikt
Antal förfrågningar under perioden
Andel av alla avgivna utlåtanden
under perioden (procent)
2012
264
2013
362
2014
315
64
74
71
Källa: PsykBase.
Antal fall och andelen av det totala antalet undersökningsfall i vilka
domstolarna begärt belysning av eventuell förekomst av självförvållat rus vid
förmodad APS framgår av tabell 6.
Tabell 6. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den
tilltalades eventuella självförvållade rus vid förmodad APS
2012
2013
2014
Antal förfrågningar
117
133
120
Andel av alla avgivna
utlåtanden (procent)
28
27
27
Källa: PsykBase.
I tabell 7 redovisas en sammanställning över andelen bedömda fall av APS som
RMV lämnat i expedierade utlåtanden. Under 2014 har andelen bedömda APS
legat på samma nivå som under 2013. Förändringen ligger storleksmässigt inom
normalvariationen under de senaste 10 åren7.
Tabell 7. Antal och andel (procent) bedömningar av APS i expedierade
utlåtanden
2012
2013
2014
Antal APS vid gärningen
187
251
227
Andel APS av alla avgivna RPU
(procent)
45
51
51
Källa: PsykBase.
7
Under de senaste 10 åren har andelen fluktuerat mellan 45 och 51 procent (Källa: PsykBase).
16 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU
Inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är handläggningstiderna i
avgörande delar lagreglerade.
En RPU ska utföras med största möjliga skyndsamhet8. Den ska anpassas efter
domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda
fallet. Ett utlåtande beträffande undersökning ska utan dröjsmål ges in till rätten
sedan undersökningsarbetet har avslutats.
Den som är häktad och ska genomgå en RPU ska utan dröjsmål och senast inom
sju dagar9 från det att rättens beslut om undersökning kom in till
undersökningsenheten föras över till denna. Under 2014 överskreds den
föreskrivna tidsfristen endast i ett fall (se tabell 8). Skälen för tidsutdräkten i
dessa fall är vanligtvis administrativa och vanligtvis inte betingade av platseller kapacitetsbrist i undersökningsverksamheten.
Andelen undersökningar av häktade som överskridit den föreskrivna
undersökningstiden10 om fyra veckor (28 dagar) ligger på samma nivå som
närmast föregående verksamhetsår (se tabell 8).
Rätten får medge RMV anstånd med att avge utlåtande om det finns synnerliga
skäl. Anståndsbegäran är i de flesta fall betingad av förhållanden som rör
ärendets komplexitet, i några fall svårigheter att nå personer som befunnit sig på
fri fot eller av - i enstaka fall - administrativa skäl som t.ex. att åtal inte väckts i
ett ärende.
Andelen expedierade utlåtanden efter undersökningar av personer som befunnit
sig på fri fot och som inte expedierats inom den föreskrivna tidsfristen11 om sex
veckor (42 dagar) minskade andelsmässigt under 2014 i jämförelse med 2013.
Anledningen i allmänhet till att utredningstiden i dessa ärenden överskrids i
relativt hög grad är de betydande svårigheter att nå den tilltalade då det i stor
utsträckning rört sig om personer med missbruksproblem, psykiska problem och
med oordnade bostadsförhållanden (se tabell 8).
I 29 fall har utredningstiden överskridits avseende häktade personer mot att det
redovisas endast 28 begärda anstånd. Anledningen till detta utgörs av att i
enstaka fall väljer domstolen att endast meddela muntligt besked i
anståndsfrågan då skälen varit av administrativ natur och anståndstiden
inskränkt sig till någon eller några dagar och endast rört frågan om
expedieringstidpunkt av det egentliga utlåtandet eller att dröjsmål kan ha
uppstått på grund av logistiska orsaker när den intagne ska lämna
undersökningsenheten.
Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning.
Jfr 8 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning.
10 Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning
11 Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning.
8
9
17 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 8. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden - väntetider,
utredningstid och anstånd avseende andelen av totala antalet expedierade
RPU
2012
Antal
Väntetid
- för häktade personer överstiger
sju dagar
Utredningstid
- för häktade personer överstiger
28 dagar
- för personer på fri fot
överstiger 42 dagar
Totalt antal överskridanden av
utredningstider
Anstånd
- för häktade personer
- för personer på fri fot
Totalt antal anstånd
2013
2014
Andel Antal Andel
(procent)
(procent)
Antal
Andel
(procent)
2
1
7
2
1
0
29
10
36
10
29
9
17
15
27
22
19
15
46
11
63
13
48
11
19
15
34
6
13
8
30
24
54
8
19
11
28
19
47
9
15
11
Källa: PsykBase.
Effektivitet och kvalitet


Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande
och en god kvalitet i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Allmänt
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de
rättspsykiatriska undersökningsenheterna och respektive verksamhetschef är
ytterst ansvarig för detta.
Generaldirektören och ansvariga chefer träffas fyra gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras
kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete, det s.k. RPUprojektet, som nu bedrivs inom det rättspsykiatriska området. Vid dessa möten
konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts
fast av RMV:s verksledningsgrupp. Ärenden som avgjorts av Socialstyrelsens
råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet), redovisas
18 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
och kommenteras fortlöpande vid verksamhetsområdesmötena. Inom ramen för
VO-mötena har under 2014 särskilt frågor beträffande rutiner och
principställningstaganden i anslutning till de förändrade reglerna i LRU
diskuterats och beslutats.
IT-stöd
Ett viktigt inslag i verksamheten och stödet för arbetsprocesserna utgörs av
utvecklingen av IT-stöd. Under 2014 har utvecklingen av IT-stödet för den
rättspsykiatriska undersökningsverksamheten främst varit betingat av de behov
som ändringen i LRU medfört beträffande regleringen av intagnas vistelse på
undersökningsenheterna. Lagändringarna har medfört ett utvecklingsbehov av
ett IT-stöd för exempelvis ärende- och beslutshantering enligt vissa av
häkteslagens bestämmelser samt möjligheter till uppföljning av
tvångsmedelsanvändningen i verksamheten.
Kvalitetsstyrande dokument
Under 2014 har arbetet med att öka enhetligheten i ärendehanteringen mellan
undersökningsenheterna främst kommit till uttryck inom ramen för översynen
av föreskrifter för RPU-verksamheten inom ramen för det s.k. RPU-projektet.
Översynen betingas bl.a. av ett behov att modernisera nuvarande föreskrifter.
Under slutet av 2014 har de planerade föreskrifterna för verksamheten varit
föremål för samråd med Socialstyrelsen inför ett slutligt fastställande av dem
under 2015. De planerade föreskrifterna har en ambition att vara ett instrument
för att ytterligare likforma den rättspsykiatriska undersökningsprocessen mellan
undersökningsenheterna samt för att tydliggöra och i viss mån förändra rollerna
och funktionen för de olika aktörerna i undersökningsprocessen. Föreskrifterna
har alltjämt den s.k. teamarbetsmodellen som utgångspunkt.
Ett ytterligare och mycket viktigt skäl för att revidera de nu gällande
föreskrifterna för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten rör
tillkomsten av förändringen av LRU som ger utgångspunkt för att i en väsentligt
högre omfattning tillämpa bestämmelserna i häkteslagen beträffande personer
som vistas på RMV:s undersökningsenheter. I de kommande föreskrifterna som
reglerar den rättspsykiatriska undersökningsprocessen kommer ingen reglering
att göras av detta område, utan detta sker genom särskilda dokument med
fastställda rutiner för ett flertal olika delområden med stöd i LRU/häkteslagens
bestämmelser (jfr avsnittet Ny lagstiftning ovan).
Beslutet om att införa förändringar av 5 § LRU med ikraftträdande den 2
oktober 2014 har fått till följd att arbetet med utveckling av nya föreskrifter för
den rättspsykiatriska undersökningsprocessen fått avvakta under en period av
2014.
19 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor
(Rättsliga rådet12)
Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet
gällande främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättspsykiatriska
och psykiatriska frågor.
Under 2014 har 19 rättspsykiatriska ärenden13 prövats av Rättsliga rådet. Det är
således få ärenden inom det rättspsykiatriska området som lämnats till Rättsliga
rådet för utlåtande (cirka fyra procent). I sex fall av de ärenden som rådet prövat
under 2014 gjorde rådet en annan bedömning av APS än vad RMV gjorde vid
den rättspsykiatriska undersökningen. Det motsvarar 1,4 procent av RMV:s
samtliga rättspsykiatriska ärenden (se tabell 9).
Tabell 9. Rättsliga rådets yttranden över expedierade ärenden
Yttranden
2012
2013
2014
Antal yttranden över RPU
Andel yttranden över RPU (procent)
21
5
15
3
19
4
- varav antal annan bedömning av APS
- varav andel annan bedömning av APS (procent)
5
1,2
1
0,2
6
1,4
Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet som inkommit till RCA.
Riskhantering - metodutveckling
RMV:s nuvarande uppdrag med bäring på riskbedömning och riskhantering när
det gäller återfall i brott rör dels frågeställningen om särskild
utskrivningsprövning inom ramen för rättspsykiatrisk undersökning, dels
riskutlåtande i anslutning till lagen om omvandling av fängelse på livstid.
Under 2014 har RMV fortsatt ett utvecklingsarbete beträffande metodik för
riskskattning och riskhantering. En grundläggande utgångspunkt för detta arbete
har varit att lägga stor vikt vid begreppet riskhantering och inte endast utgå från
riskbedömning i en strikt prognostisk mening. Olika metoder och instrument
som finns utvecklade för riskbedömning visar genomgående en likartad
prognostisk kraft som inte ligger på en markant hög nivå, men bidrar till
bedömningar som överträffar slumpen. Det prognostiska värdet för bedömning
av risk kompliceras ytterligare av att det vanligen är frågan om att göra en
bedömning i ett enskilt fall, vilket skiljer sig från att göra bedömningar på
12
13
Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet.
Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet.
20 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
gruppnivå. En riskbedömning i ett enskilt fall kan således inte till sin helhet
bygga på skattningsdata på gruppnivå för att bedöma risk för återfall i allvarlig
brottslighet i det aktuella enskilda fallet. Specifika omständigheter i det enskilda
fallet påverkar utfallet av en riskbedömning. Mot den bakgrunden kan en
utveckling skönjas vid utvecklingen av instrument för riskbedömning och
riskhantering att en ökad vikt läggs vid just riskhanteringsaspekter i de
nyutvecklade instrument som lanseras. Det innebär att behovskartläggning av
den enskilde individen ingår som ett centralt moment, för att därigenom skapa
en utvecklings- och riskprofil. Synsättet bidrar dels till en nyansering och
precisering av risknivån i det enskilda fallet och dels till att ge individen
(klienten) ett underlag för personlig utveckling och vidta egna åtgärder för att
med eller utan stöd minska påverkbara riskfaktorers inverkan på risken för
återfall i brott.
Under 2014 har utvecklingsarbetet fortsatts genom det avtal som RMV ingick
2013 med Multi Health Systems i Kanada om rätten att översätta, distribuera
användarmanualer och bedriva utbildning för två riskhanteringsinstrument, LSIR14 och LS/CMI15. Genom detta avtal kan RMV tillhandahålla certifierad
utbildning och svenska översättningar av manualer till självkostnadspris för
användare inom olika sektorer.
RMV har fortsatt samarbete med Statens institutionsstyrelse inom detta område.
Förutom en utveckling av datainsamlingen för användningen av de båda
instrumenten kan användningen av dem kvalitetssäkras på ett bättre sätt genom
en IT-stödd version. Kriminalvården har fortsatt att använda LSI-R vid
Riksmottagning i Kumla.
Ett fortsatt intresse har visats för användarutbildning beträffande LSI-R och
LS/CMI även bland vårdgivare inom den vårdande rättspsykiatrin.
Kapaciteten och effektiviteten i den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten
Det är huvudsakligen fyra parametrar som inverkar på kapaciteten och
effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten.
14
15

Antalet tillgängliga utredningsplatser vid undersökningsenheterna

Tillgängliga personalresurser

Flexibilitet och säkerhet i resursanvändningen

Genomförandet och organiseringen av undersökningarna
Level of Service Inventory, MHS Canada.
Level of Service, Case Management Inventory, HMS Canada.
21 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Antalet utredningsplatser
Vid undersökningsenheten i Stockholm har antalet utredningsplatser i och med
flytten till nya lokaler i december 2012 ökat från sjutton till tjugo. Vid enheten i
Göteborg finns möjligheten att på sikt och efter vissa investeringar i de
befintliga lokalerna öka antalet platser från dagens tolv.
Under 2014 har tillgången på antalet utredningsplatser för häktade
undersökningsfall varit tillräcklig. Den genomsnittliga beläggningen av RMV:s
tillgängliga undersökningsplatser vid undersökningsenheterna i Stockholm och i
Göteborg har på årsbasis under 2014 uppgått till 53 procent, vilket är en
minskning med 2 procentenheter i jämförelse med föregående år och har inte
nått sådana nivåer vid enskilda tillfällen under året som medfört att utredningsarbetet fördröjts på grund av platsbrist. RMV kommer att framgent noggrant
följa upp verksamhetens platsutnyttjande och beläggningsnivåer i befintliga
lokaler. Lokalkostnaderna är jämte personalkostnader de största kostnaderna i
verksamheten.
Personalresurser
Som sagts inledningsvis så bedrivs den rättspsykiatriska utredningsverksamheten dygnet runt. Den är därigenom personalkrävande inte minst när
det gäller vistelseavdelningen där de personer som ska undersökas befinner sig.
Förläggningen av arbetstiden för personalen som är verksam vid
vistelseavdelningarna är ett viktigt instrument för att forma en väl fungerande
verksamhet som tillgodoser kraven på effektivt resursutnyttjande, kontinuitet i
verksamheten och arbetsmiljömässiga krav. Sedan december 2012 har
arbetstidsförläggningen för vistelseavdelningens personal vid undersökningsenheten i Stockholm skett enligt principerna för periodplanerad arbetstid. Detta
innebär att verksamhetskraven numera i högre grad styr personalbemanningen i
varje givet läge samt att personalen ges möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning för en viss tidsperiod inom ramen för de angivna bemanningskraven.
Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009, för att förbättra
läkarbemanningen, har under 2014 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV
2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Arbetet kan anses ha
burit frukt genom att en ökande andel av den rättspsykiatriska
undersökningsverksamheten genomförs av RMV-anställd personal. Inför
framtiden är det dock mycket väsentligt att RMV inte bara kan anställa personal
utan också behålla den genom att kunna erbjuda goda anställnings- och
lönevillkor i kombination med goda möjligheter till t.ex. forsknings- och
utvecklingsarbete.
22 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Flexibilitet i resursanvändningen
Kapacitetsbehoven i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten fluktuerar
över tid och att exakt förutse och planera resursanvändningen vid givna tillfällen
är inte möjligt. RMV ser det därför som angeläget att skapa och förstärka en
flexibilitet i utredningsverksamheten som medger att förändringar i ärendeflödet
kan hanteras på ett effektivt sätt utan att kvalitetskraven sänks. Ett led i en sådan
strävan har varit att bygga upp en bas av externa utredare inom de
utredarkategorier som finns inom RMV och som tillfälligtvis kan genomföra
enstaka utredningar vid situationer med högt ärendeinflöde.
Genom den nybyggnation av undersökningsenheten i Stockholm som nu är i
bruk är vistelseavdelningens utformning där sådan att under perioder av lägre
beläggning så kan lokalerna utnyttjas med en något lägre personalbemanning,
vilket är en viktig faktor för att upprätthålla ett effektivt utnyttjande av
resurserna i en förhållandevis personalintensiv verksamhet.
Säkerhetsarbete
Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande i
verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete fullföljs för att generellt vidmakthålla
säkerhetsnivån vid RMV:s undersökningsenheter genom ett översynsarbete och
utveckling av erfarenhetsutbyte inom RMV, men även gentemot näraliggande
verksamheter.
Hot och våld
I tabellerna 10 och 11 redovisas hot- och våldsincidenter under verksamhetsåret
vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Under 2014 har
frekvensen av hot och våld i stort sett varit på samma nivå som under 2013.
Merparten av hot- och våldshändelserna riktades mot personal (40 fall) och
merparten har varit av verbal karaktär.
Risken för hot- och våldsincidenter finns alltid närvarande i en verksamhet av
denna karaktär. Intagna kan agera verbalt eller fysiskt utifrån den situation de
befinner sig i och dessutom lider de inte sällan av psykiatriska problem i viss
grad. Det är därför väsentligt att så långt det går förebygga risken för allvarliga
skador vid eller allvarlig utveckling i en uppkommen situation. Särskilt viktigt
är utformningen av rutiner av olika slag för detta. De lokalmässiga förutsättningarna för att förebygga sådana händelser har förbättrats markant i och
med överflyttningen av verksamheten till nya lokaler för undersökningsenheten
i Stockholm. Vid Göteborgsenheten har ett arbete påbörjats för att anpassa
lokalerna i detta avseende genom uppdatering av vissa säkerhetssystem.
23 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 10. Hot- och våldsincidenter på undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg
Hot och våld mot personal
Stockholm
Göteborg
Totalt
Hot och våld mellan medintagna
Stockholm
Göteborg
Totalt
Hot och våld totalt
Stockholm
Göteborg
Totalt
2012
2013
2014
15
21
36
28*
5
33
30
10
40
5
3
8
3
7
10
3
4
7
20
24
44
31
12
43
33
14
47
* 5 händelser avser samma person
Källa: Avdelningarnas incidentrapporter.
Tabell 11. Hot- och våldsincidenter vid undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg (antal per 1000 vistelsedygn16)
Hot och våld totalt
Stockholm
Göteborg
Totalt - genomsnitt för båda avd
2012
5,4
8,4
6,8
2013
8,5
4,2
6,6
2014
8,8
2,9
6,2
Källa: Avdelningarnas incidentrapporter.
16
3 354 vistelsedygn vid Stockholmsenheten, 2 857 vistelsedygn vid Göteborgsenheten budgetåret 2014
24 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Viss tvångsmedelsanvändning
Fr. o. m. den 2 oktober 2014 har reglerna för användning av tvångsmedel vid de
rättspsykiatriska undersökningsenheterna förändrats genom ett tillägg i 5 § LRU
(5a § LRU). Häkteslagen har därmed blivit tillämplig beträffande samtliga
intagna som vistas på RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter.
Tidigare regler - före den 2 oktober 2014 - beträffande tvångsmedelsanvändning
reglerades huvudsakligen i LPT (18-24 §§) och var tillämpliga beträffande
samtliga intagna, oavsett om dessa vårdades enligt 5 § LRV eller ej.
Vid RMV:s undersökningsenheter finns numera fyra grunder för att hålla en
intagen avskild från andra intagna, nämligen avskiljande

av säkerhetsskäl (2 kap. 5 § punkten 2 HL),

om det är nödvändigt för att genomföra en kroppsbesiktning (2 kap. 5 §
punkten 3 HL),

på grund av beslutade s. k. åklagarrestriktioner enligt 6 kap. HL

samt, beträffande intagna som ges vård enligt LRV, av medicinska
(psykiatriska) skäl (8 § LRV/20 § LPT),
Redovisningen av avskiljningar i tabell 12 för 2014 följer principen att den
alltjämt görs utifrån två kategorier intagna: De som vårdas respektive inte
vårdas enligt LRV under vistelsen. I och med att 5 a § LRU trädde i kraft
förändrades redovisningsförutsättningarna i viss mån under löpande
verksamhetsår. Grundprincipen är alltjämt densamma, men i och med den nya
lagstiftningens ikraftträdande och tillämpningen av den, ändrades lagrummet för
avskiljningsbesluten genom att vårdade intagna avskiljs enligt LRVs
bestämmelser och icke vårdade uteslutande enligt häkteslagens bestämmelser.
Rekvisiten för avskiljning för icke vårdade skiljer sig, som en konsekvens av
det, något i redovisningen beroende på om avskiljningen skett före eller efter
den 2 oktober.
Enligt RMV:s interna föreskrifter för tillämpningen av häkteslagens
bestämmelser fattas avskiljningsbeslut beträffande intagna som inte vårdas
enligt LRV av verksamhetschef eller ställföreträdande verksamhetschef.
Föreskrifterna anger dock att läkare ska undersöka en sådan intagen med
avseende på psykiskt tillstånd i nära anslutning till att beslutet fattas/verkställs.
Omfattningen av avskiljningsbeslut beträffande intagna framgår av tabell 12 och
13.
25 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Det kan noteras att det vid undersökningsenheten i Stockholm vistades 36
intagna under verksamhetsåret som vårdades enligt LRV. Motsvarande siffra för
undersökningsenheten i Göteborg uppgick till 17 intagna.
Incidensen av avskiljningar under 2014 ligger på samma nivå - totalt sett - i
jämförelse med föregående verksamhetsår vad beträffar intagna som vårdades
enligt LRV. Antalet intagna som inte vårdades enligt LRV har avskiljts i en
ökande utsträckning under 2014 i jämförelse med 2013 (jfr tabell 13).
Tabell 12. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg. Intagna som vårdades enligt lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård
1-2
3-4
5-6
7-8
>8
Incidens/1000
vistelsedygn
Stockholm
2012
2013
2014
2
5
5
0
2
3
1
6
3
0
2
2
2
6
2
2,0
5,7
2,7
Göteborg
2012
2013
2014
2
0
2
0
1
1
1
1
1
0
1
0
2
0
2
2,0
1,1
6,3
Totalt antal
2012
2013
2014
6
5
7
0
3
4
2
7
4
0
3
2
4
6
4
4,2
3,7
4,3
Varaktighet (dygn)
26 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 13. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i
Stockholm och i Göteborg. Intagna som inte vårdades enligt lagen
(1991:1129) om rättpsykiatrisk vård
Varaktighet (dygn)
1-2
3-4
5-6
7-8
>8
Incidens/1000
vistelsedygn
Stockholm
2012
2013
2014
0
61
4
0
0
2
1
01
1
0
0
0
0
0
2
0,4
1,6
4,5
Göteborg
2012
2013
2014
5
5
12
0
1
3
0
1
1
0
0
0
1
0
2
2,4
2,5
2,1
Totalt antal
2012
2013
2014
5
111
16
0
1
5
1
11
2
0
0
0
1
0
4
1,3
2,0
3,4
Källa: Undersökningsenheternas ärendesammanställning.
Not 1: För Stockholm har på år 2013 antalet 1-2 dygn respektive 5-6 dygn korrigerats jfrt med
föregående års ÅR2013, motsvarande korrigering har även gjorts för Totalt antal.
27 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 14. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2012
2013
2014
RPU – häktad
427 700
391 100 1)
464 800 2)
RPU – fri fot
74 300
72 200
71 700
§ 7-intyg
6 600
7 100
7 600
Källa: PsykBase samt Agresso.
1)
De totala kostnaderna för RPU-häktad ökade med cirka 10 procent under 2013 men samtidigt
ökade antalet ärenden med 22 procent varför kostnaden per ärende minskade jämfört med året
innan.
2)
De totala kostnaderna ökade med cirka 5 procent under 2014 samtidigt som antalet ärenden
minskade med 12 procent varför kostnaden per ärende ökade jämfört med året innan.
Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
28 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Rättsmedicin
Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik).
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för

rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar,

verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen
(2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,

rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse,
allmän åklagare eller polismyndighet,

information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,

internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,

utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
RMV bedriver, i anslutning till den rättsmedicinska verksamheten, också
rättsodontologisk verksamhet, i första hand i form av identifiering av döda
personer genom analys av tänder. Rättsodontologen utför även registreringar
och sökningar i det register som verket för över försvunna personer i landet.
Vidare åldersbedömer rättsodontologen personer på uppdrag av Polisen och
29 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
under 2014 även tillfälligt åt Migrationsverket samt skriver rättsintyg när det
gäller odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår också hjälp åt Interpol med
identifiering av okända avlidna utomlands samt saknade utlänningar i Sverige.
Redovisning och analys av resultatet
Allmänt
Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där
arbetar ett hundratal fast anställda som läkare med specialistkompetens i
rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialiseringsutbildning i
rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utredare,
biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger finns alltid en
läkare i beredskap på varje avdelning.
Avdelningarnas upptagningsområden bygger på länsindelningen.
RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att skriva läkarintyg enligt
lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintyg). En ökad
läkarbemanning har möjliggjort att en allt större andel av intygen kan utfärdas
av inom RMV anställda läkare. Inför 2014 kontrakterade RMV arton externa
läkare på lika många platser i landet. Under 2013 var ett fyrtiotal läkare
kontrakterade på ett tjugofemtal platser i landet.
Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra
läkarbemanningen, har under 2014 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV
2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd
rättsodontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm.
Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandläkare
och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i
Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga
tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Det totala antalet expedierade utlåtanden efter rättsmedicinska undersökningar
(obduktioner och likbesiktningar) i landet har under många år varit strax över
5 000 per år (se tabell 15). Jämfört med 2013 är det totala antalet expedierade
30 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
sådana ärenden 2014 ungefär detsamma.
Med rättsmedicinsk undersökning avses enligt 12 § lagen (1995:832) om
obduktion m.m. (obduktionslagen) rättsmedicinsk obduktion eller rättsmedicinsk likbesiktning. Med obduktion avses enligt 4 § obduktionslagen att
kroppen efter en avliden öppnas och undersöks invändigt. En rättsmedicinsk
obduktion ska också innefatta en yttre undersökning av kroppen. Med rättsmedicinsk likbesiktning avses enligt 4 § obduktionslagen en yttre undersökning
av kroppen efter en avliden. Undersökningen kan innefatta blodprovstagning
och andra mindre ingrepp.
Inom ramen för en rättsmedicinsk undersökning tas också blod eller andra
kroppsvätskor till vara för analys och för dessa analyser vänder sig rättsläkarna
till RMV:s avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping (se vidare
avsnitten om Rättskemi och Rättsgenetik). Vidare kan röntgenundersökning
eller neuropatologisk undersökning användas inom ramen för den
rättsmedicinska undersökningen.
En rättsmedicinsk undersökning av en avliden får enligt 13 – 15 §§
obduktionslagen göras om undersökningen kan antas vara av betydelse för
utredningen av ett dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att det
inte skäligen kan bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett
brott, eller det kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälsooch sjukvården. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om ett dödsfall
kan antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att
fastställa dödsorsaken, eller vinna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd,
arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk
undersökning får också göras om det behövs för att fastställa en avlidens
identitet.
Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som DNAundersökning har under 2014 varit ungefär i paritet med 2013 års nivå.
Ökningen under 2012 hade sin orsak i ett ökat antal ärenden med anledning av
flygolyckan vid Kebnekaise i maj 2012 efter vilken RMV fick Polisens uppdrag
att genomföra identifieringar av kvarlevorna efter en flygplansbesättning (se
tabell 15).
Rättsläkare utfärdar också s.k. rättsintyg enligt lagen om rättsintyg i anledning
av brott och dessa är baserade på antingen kroppsundersökningar som RMV:s
anställda läkare gör av personer som överlevt allvarliga vålds- eller sexualbrott
eller personer som är misstänkta gärningsmän eller på journalanteckningar från
läkarundersökningar som andra än av RMV anställda läkare gjort. Samtliga
skador dokumenteras och bedöms.
Som framgår av tabell 16, har antalet expedierade rättsintyg totalt sett minskat
med cirka fem procent från 2013 och med cirka sexton procent sedan 2012.
31 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Minskningen är störst när det gäller rättsintyg utfärdade av kontrakterade läkare
eftersom verket kraftigt minskat antalet kontrakterade och därmed ”hämtat
hem” dessa rättsintyg till rättsläkarna. Dessförinnan skrevs drygt hälften av
rättsintygen av kontrakterade läkare medan det under 2014 endast var cirka en
tredjedel. Orsaken till den generella nedgången av utfärdade rättsintyg över åren
är oklar och kommer att bli föremål för vidare analys under 2015. Dock kan
konstateras att trots att de olika rättsmedicinska avdelningarna har ungefär lika
stort befolkningsunderlag i sina respektive regioner skiljer sig antalet utfärdade
rättsintyg till viss del åt mellan regionerna. Dialog kommer också att föras om
rättsintygen med företrädare för Polisen och Åklagarmyndigheten inom ramen
för den fortsatta samverkan mellan myndigheterna som initierades under 2013.
Se nedan under avsnittet Rättsintyg.
Tabell 15. Expedierade och avslutade ärenden
Ärendetyp
2012
1)
Rättsmedicinsk obduktion
Rättsmedicinsk likbesiktning
Klinisk obduktion
Domstolsförhandling
Platsundersökning
Rekonstruktion
Identifiering
2013
5 231
4
12
181
36
1
518
2014
5 129
10
9
223
42
8
341
5 055
5
14
202
33
3
354
Källa: RättsBase
1) Rättsmedicinsk obduktion och utvidgad rättsmedicinsk obduktion sammanlagt
Tabell 16. Expedierade rättsintyg
Ärendetyp
Rättsläkare anställda inom RMV
- varav rättsmedicinsk kroppsundersökning
- varav yttrande
2012
2 717
1 738
979
2013
2 697
1 641
1 056
2014
4 016
1 753
2 263
Kontrakterade läkare
- varav rättsmedicinsk kroppsundersökning
- varav yttrande
3 785
975
2 810
3 019
791
2 228
1 427
735
692
Totalt
6 502
5 716
5 433
Källa: RättsBase.
32 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Trenden med allt kortare handläggningstider för obduktionsärendena har
tyvärr brutits
Regeringen har i budgetpropositionen för 201317 åter pekat på det angelägna i
att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättsmedicinska verksamheten är handläggningstiderna varken lag- eller
avtalsreglerade.
Handläggningstiderna har historiskt sett inte legat på en tillfredsställande nivå.
De senaste årens (sedan 2009) nyrekryteringar av läkare för specialiseringsutbildning i rättsmedicin (ST) har tillfört verksamheten viktiga nya
läkarresurser. Dessa rekryteringar ställer dock stora krav på handledning under
utbildningen vilket till en början påverkade genomströmningstiderna i
förlängande riktning. Under 2011-2013 förkortades handläggningstiderna
successivt men trenden bröts under 2014 och handläggningstiderna har istället
ökat markant. Detta bedöms avspegla framförallt den ökade arbetsbördan som
det innebar att rättsläkarna under 2014 utfärdade cirka 50 procent fler rättsintyg
jämfört med 2013. Jämfört med 2013 har handläggningstiderna förlängts med
drygt sjutton procent från 63 till 74 dagar (se tabell 17).
Inom ramen för det fortsatta kvalitetsarbetet inom rättsmedicinen (se nedan
under rubriken Kvalitetssäkring) analyseras också metoder och processer bl.a. i
syfte att se på möjligheterna att vidareutveckla och effektivisera dessa och att
därigenom korta handläggningstiderna. Läget har som sagts tidigare förbättrats
när det gäller läkarbemanningen. Rekryteringen av nya läkare har kunnat ske i
enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och
redovisning). Dessvärre har verket under 2014 även helt eller delvis förlorat
några färdiga specialistläkare inom rättsmedicin. Detta har sannolikt ävenledes
påverkat handläggningstiderna negativt.
17
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
33 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 17. Expedierade utlåtanden efter obduktion – handläggningstid i
genomsnitt och i median fördelat på avdelning (kalenderdagar)
Genomsnitt - dagar
Avdelning
Stockholm
Uppsala
Linköping
Lund
Göteborg
Umeå
Totalt
2012
71
38
70
68
81
66
68
2013
64
39
61
70
80
52
63
2014
95
41
67
84
61
82
74
Förändring
procent
2014 jmft 2013
48
5
10
20
-24
58
17
Median - dagar
2012
66
35
63
58
63
58
56
2013
62
35
51
64
62
51
53
2014
90
35
60
77
47
80
65
Källa: Rättsbase
Kommentar: När det gäller handläggningstiderna för rättsintyg kan konstateras att dessa i
genomsnitt ligger på ungefär samma nivå som 2013 (se tabell 18) vilket visar att en
övervägande del av verkets egna rättsläkare trots den 50-procentiga ökningen av antalet
expedierade rättsintyg har prioriterat dessa men på bekostnad av handläggningstiderna för
obduktioner.
Tabell 18. Expedierade rättsintyg – handläggningstid i genomsnitt fördelat
på anställda inom RMV och kontrakterade läkare (kalenderdagar)
Ärendetyp
2012
2013
2014
Kroppsundersökning av levande
11
12
13
- rättsläkare anställda inom RMV
10
11
12
- kontrakterade läkare
14
13
16
Yttranden
11
11
12
- rättsläkare anställda inom RMV
13
12
12
- kontrakterade läkare
11
10
14
Källa: Rättsbase
34 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Vävnadsdonationer
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och RMV genomförde under
perioden september 2009 – oktober 2010 tillsammans ett pilotprojekt (DORIS)
med syftet att finna former för samverkan mellan vården och RMV för att
hantera regelverkets krav på vävnadshantering och krav på provtagning för
smitta inom 24 timmar och samtidigt bibehålla/öka antalet tillvaratagna
vävnader. Pilotprojektet var lyckat och antalet vävnader som tillvaratogs på
RMV ökade jämfört med tiden före försöket. För att fortsatt främja donation av
vävnader inom RMV ingick SKL och RMV ett avtal under perioden den 1 juli
2011 – 31 december 2013 genom vilket SKL ekonomiskt ersatte RMV för
kostnaderna för det donationsfrämjande arbetet med totalt sex miljoner kronor
under perioden. Avtalet förlängdes under 2013 till att omfatta perioden 2014 –
2015 och ytterligare fyra miljoner kronor. Avtalet kan förlängas ytterligare.
En donationssamordnare och en biträdande donationssamordnare är utsedda
inom verket med uppgift att leda vävnadsdonationsverksamheten och på varje
rättsmedicinsk avdelning finns en donationsansvarig läkare samt en
donationsansvarig rättsmedicinsk assistent vilka ansvarar för den lokala dagliga
donationsverksamheten.
Tillvaratagande av vävnader har under 2014 skett på samtliga rättsmedicinska
avdelningar (jfr Diagram 1). Avdelningarna har ingått avtal med lokal vävnadsinrättning med preciserad ersättning per levererad vävnad. Det långsiktiga målet
är att göra donationsverksamheten till en integrerad del av de rättsmedicinska
avdelningarnas rutinverksamhet utan att för den skull äventyra den
rättsmedicinska undersökningen, eller medföra några merkostnader för RMV.
Cirka 20 procent av alla donerade vävnader i Sverige kommer i dag från RMV
och under åren 2011-2013 har fler än 500 patienter transplanterats med en
vävnad tillvaratagen inom RMV.
35 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Diagram 1. Genomförda donationer (donatorer och tillvaratagna vävnader)
140
123
120
111
109
2012
2013
100
64
61
54
60
2014
78
74
80
55
40
45
44
40
50 50
40
29
25 30
20
3
0
Donatorer
Hjärtk.
Hornh.
Hörselb.
Hud
Temporalb.
Forskning
Källa: RättsBase
Kommentar: Staplarna redovisar antalet uttag. Ex - ett uttag av hornhinnor ger två stycken hornhinnor.
Hörselben tillvaratas enbart i Lund vid efterfrågan.
Effektivitet och kvalitet


Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt
resursutnyttjande och en god kvalitet i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Allmänt
Varje avdelning leds av en verksamhetschef som är ytterst ansvarig för
verksamheten samt en ytterst ansvarig medicinsk chef i de fall
verksamhetschefen själv inte är specialist i rättsmedicin.
De arbeten som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten i syfte att
utvärdera, följa och utveckla metoder och arbetssätt, och som beskrivs nedan,
har alla som utgångspunkt att en ökad enhetlighet ska uppnås i
ärendehanteringen mellan de sex rättsmedicinska avdelningarna i verket.
36 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Arbetet med ständiga förbättringar för att säkra och öka kvaliteten samt att
arbeta effektivt och att effektivisera resursutnyttjandet är ständigt pågående och
är en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetet med att få ner
handläggningstiderna pågår kontinuerligt. Under 2014 har kvalitetsarbetet
utvecklats ytterligare och befäst sina former för samordning, samarbete och
roller mellan medarbetare, biträdande kvalitetsledare på avdelningarna,
yrkesarbetsgrupper, koordinator och kvalitetsledare. Därtill har under 2014 ett
samarbete mellan kvalitetsorganisationen inom RM och kvalitetsorganisationen
inom RG/RK genomfört gemensam utbildningsaktivitet samt att representant
från RG/RK har deltagit som observatör vid internrevision.
Den långsiktiga planen för en utökad bemanning av läkare inom rättspsykiatri
och rättsmedicin RMV 2018 som beslöts under 2009 har legat till grund för
rekryteringar under 2014 och kommer att så göra även framöver (se avsnittet
Övrig återrapportering och redovisning).
Rättsintyg
Det skrivs fortfarande fler yttranden som baseras på sjukvårdsjournaler än
rättsintyg som baseras på kroppsundersökningar av levande vilket RMV ser som
en brist sett ur kvalitets- och rättssäkerhetssynpunkt (jfr tabell 16). Vidare kan
konstateras att antalet expedierade rättsintyg gått ner i antal de senaste åren och
det har också diskuterats i den ovan nämnda samrådsgruppen mellan RMV,
Polisen och Åklagarmyndigheten.
En ökad läkarbemanning har som nämns inledningsvis möjliggjort att en större
del av rättsintygen kan utfärdas av inom RMV anställda rättsläkare. Under 2014
har RMV därför haft betydligt färre kontrakterade externa läkare men behöver
inför 2015 på grund av den ökade arbetsbelastningen och att
handläggningstiderna ökade kontraktera något fler. Rättsläkarna kommer även
fortsättningsvis att med de kontrakterade läkarna ha en löpande kontakt för
återkoppling och kvalitetssäkring av intygen.
Under 2014 har ett internt kvalitetsarbete fortsatt när det gäller rättsintygen.
Generaldirektören och ansvariga chefer träffas fyra gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras
kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs
inom det rättsmedicinska området. Vid dessa möten konkretiseras också de
övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av
verksledningsgruppen.
Sedan år 2010 anordnas de årliga18 rättsmedicinska utbildningsdagarna för all
personal inom rättsmedicin (RM-dagarna). Dessa dagar ger
verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och skapa en samsyn i
18
Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV detta år.
37 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
bl.a. kvalitetsarbetet. Vidare har rättsläkarna under 2014 haft en utbildningsdag
där olika experter inom området skakvåld mot barn gav sina skiftande
bedömningar avseende det aktuella kunskapsläget inom området.
I budgetpropositionen för 201319 pekade regeringen åter på vikten av att
rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner
behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar.
Mot bakgrund av de besparingskrav som RMV ställdes inför under 2013
uppkom en diskussion om den rättsmedicinska beredskapen utifrån frågorna om
den rättsmedicinska kompetensen används av samhället på rätt sätt samt om
RMV:s beredskapsorganisation är rätt dimensionerad i förhållande till
efterfrågan. För att komma vidare med denna fråga tog RMV:s generaldirektör
under våren 2013 initiativ till en översyn av hur och när RMV:s kompetens
inom det rättsmedicinska området efterfrågas av verkets uppdragsgivare (polis,
åklagare och i vissa fall domstol). Översynen avslutades år 2014 och
resulterade i dels att RMV beslutade om att rådande beredskap med en
rättsläkare per region ska kvarstå oförändrat, dels i att beredskapsarbetets form
och innehåll ytterligare harmoniserades mellan de olika rättsmedicinska
regionerna.
För att hämta in uppdragsgivarnas perspektiv på och erfarenheter av RMV:s
verksamhet och kompetens togs under år 2013 kontakter med företrädare för
Rikspolisstyrelsen (RPS), Rikskriminalpolisen (RKP) och Åklagarmyndigheten.
Detta resulterade i att generaldirektören, efter samråd med rikspolischefen,
rikskriminalpolischefen och riksåklagaren, beslöt tillsätta en
myndighetsgemensam samrådsgrupp. Syftet med gruppen var dels att utbyta
erfarenheter och kunskaper, dels att utifrån detta försöka hitta förslag som kan
göra respektive myndighets arbete effektivare så att myndigheterna ska kunna
genomföra det gemensamma samhällsuppdraget angående brottsbekämpning på
ett så effektivt sätt som möjligt.
Samrådsgruppen avslutade sitt arbete i slutet av 2013. Ett resultat av
samrådsgruppens arbete var att de myndigheter som deltagit beslutade att inrätta
en permanent samrådsgrupp med företrädare för polis- och
åklagarmyndigheterna samt RMV. Vid behov kan även företrädare för andra
myndigheter och organisationer, t.ex. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner
och Landsting, bjudas in. Samrådsgruppen ska träffas regelbundet och diskutera
frågor med anknytning till RMV:s rättsmedicinska, rättskemiska och rättsgenetiska verksamhet. RMV ska vara värd och sammankallande för gruppen
och denna ska bl.a. följa konsekvenserna av omorganisationerna inom åklagaroch polismyndigheterna samt om/hur detta kan antas påverka RMV:s
rättsmedicinska regionindelning.
19 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 13.
38 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Utöver inrättandet av en permanent samrådsgrupp bildades under 2014 även en
arbetsgrupp som bl.a. arbetar med att ta fram ett styrdokument för begäran av
rättsintyg och användningen av rättsläkare under beredskapstid som kan
användas i polis- och åklagarmyndigheternas interna handböcker m.m.
Arbetsgruppen ska även följa frågan om farhågorna om bristande utredning vid
vissa onaturliga dödsfall och bevaka så att denna fråga ges tillräcklig
uppmärksamhet.
Översyn av de histopatologiska laboratorierna
I slutet av 2013 fick en extern utredare av generaldirektören i uppdrag20 att
genomföra en översyn av de histopatologiska laboratorierna. En central fråga är
hur laboratorieverksamheten ska vara organiserad och utformad i framtiden sett
till bl.a. antalet laboratorier för att säkra en effektiv och kompetent verksamhet
som kan möta de utvecklingsbehov som kommer i framtiden. Översynen
avslutades 2014 och kommer att ligga till grund för strategiska
ställningstaganden.
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor
(Rättsliga rådet21)
Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet. Det
gäller främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättpsykiatriska och
psykiatriska frågor. Under 2014 har fyra rättsmedicinska ärenden prövats av
Rättsliga rådet; ett obduktionsärende och tre ärenden avseende rättsintyg. Det är
således få ärenden inom det rättsmedicinska området som lämnas till Rättsliga
rådet för avgörande. I flera av fallen har Rättsliga rådet yttrat sig angående de
rättsmedicinska slutsatser som har redovisats, men även angående nytillkomna
uppgifter samt nytillkomna frågeställningar. Sammantaget ansluter sig Rättsliga
rådet till de bedömningar som har gjorts i obduktionsärendet och i två av
rättsintygsärendena. I ett av rättsintygsärendena anser dock Rättsliga rådet att
det inte i praktiken är uteslutet att skadorna har uppkommit på annat sätt än som
har redovisats i den initiala rättsmedicinska bedömningen.
Barnahus, projektet Karin
Övrigt kvalitetsarbete som RMV deltar i inom den rättsmedicinska
verksamheten är t.ex. arbete inom de s.k. barnahusen där syftet är att öka
kvaliteten i de ärenden där barn är inblandade. Verksamhet med barnahus, där
respektive rättsmedicinsk avdelning är engagerad, finns nu på flera håll inom
respektive avdelnings upptagningsområden. Rättsläkare deltar i samråd, utför ett
20 Se Dnr X13-90123.
21 Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet.
39 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
flertal läkarundersökningar av barn, utfärdar rättsintyg och har en viktig roll vid
bedömningarna såsom experter på skadedokumentation och skadors
uppkomstsätt. Att rättsläkaren inte har en behandlarroll i förhållande till barnen
underlättar betydligt för denne att vara objektiv i sin bedömning.
RMV har också deltagit i det nationella projektet ”Karin”22 som är resultatet av
ett regeringsuppdrag inom ramen för handlingsplanen för bekämpandet av mäns
våld mot kvinnor, s.k. hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer.
Läkare vid den rättsmedicinska avdelningen i Lund deltar regelbundet i
projektet Karins operativa verksamhet.
Den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala har ett fortlöpande arbete med
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala där avdelningen på
konsultbasis bl.a. undersöker offer som inte gjort polisanmälan.
Kvalitetssäkring
Det kvalitetsarbete som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten har till
syfte att uppnå ökad samsyn och att införa ett gemensamt kvalitetsledningssystem enligt ISO/IEC 17020 och ISO/IEC 17025. Målet är
ackreditering under år 2015.
Under 2014 har två internrevisioner genomförts, dels en revision av framtagen
dokumentation och huruvida den uppfyller verksamhetens behov, dels en
revision av implementeringen av gemensamma arbetssätt. Resultatet av
revisionerna har redovisats vid två tillfällen. Resultatet visar att de gemensamt
framtagna arbetssätten är väl implementerade i verksamheten. En gemensam
genomgång av vad som hänt under året inom kvalitetsledningssystemet för
rättsmedicin har genomförts.
Avdelningarna har under året även deltagit i en extern jämförelse samt i en
intern jämförelse för att utvärdera överensstämmelsen avseende
färgningsmetoder mellan avdelningarna. Vidare har en intern jämförelse av
både obduktionsrapporter och rättsintyg genomförts och resultatet har
utvärderats och gemensamma åtgärder tagits fram.
22 www.projektkarin.se.
40 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 19. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2012
2013
2014
Rättsmedicinsk obduktion
22 300
22 200
26 900 1)
Rättsintyg
- Kroppsundersökning av levande
4 300
4 300
4 800
3 100
3 100
3 500
- Yttrande
Källa: RättsBase samt Agresso.
Kommentar:
1)
Fr.o.m. årsredovisningen för 2014 har i kostnaden även medtagits den kostnad för
utredningar som rättsmedicin beställer från den rättskemiska verksamheten vilket i huvudsak
förklarar kostnadsökningen för ett enskilt obduktionsärende .
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsmedicin
Måluppfyllelsen bedöms som god.
41 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Rättskemi
Mål för verksamhetsområdet Rättskemi
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik).
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättskemi
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för

rättskemiska undersökningar,

information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,

internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,

utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
42 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Redovisning och analys av resultatet
Allmänt
Verksamhetsområdet rättskemi ingår i Avdelningen för rättsgenetik och
rättskemi som ingår i RMV:s enhet i Linköping. Den rättskemiska
verksamheten är den enda i sitt slag i Sverige och är ackrediterad av Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) sedan 199623. I verksamheten
arbetar totalt cirka 90 personer, främst biomedicinska analytiker, kemister och
biologer. Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.
Uppdraget är att göra analyser i biologiskt material från människa som blod,
urin och vävnader för att påvisa eventuell förekomst av alkohol, narkotika,
läkemedel och gifter samt att tolka analysresultaten.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Under de senaste åren fram till 2011 har verksamheten expanderat till följd av
ökad efterfrågan av dess tjänster. Under 2012 sågs en viss minskning av
ärendeinflödet, vilket fortsatte under 2013, men under 2014 ses åter en ökning
av antalet ärenden. Det totala antalet expedierade ärenden ligger nu på 95 038
jämfört med 91 565 för år 2013 (jfr tabell 20). Anledningen är huvudsakligen en
ökning av antalet ärenden från polisen och av antalet vårdärenden samt
narkotika.
Antalet expedierade ärenden avseende ringa narkotikabrott, eget bruk ligger på
oförändrad nivå men däremot ses en ökning när det gäller trafikärenden. Antalet
ärenden från RMV:s rättsmedicinska avdelningar har ökat något 2014 jämfört
med 2013.
Antalet expedierade ärenden från sjukvård, behandlingshem m.fl. (s.k.
vårdärenden) har ökat med 22 procent jämfört med 2013. Denna ökning kan
delvis förklaras med att uppdragsgivarna i ökad utsträckning efterfrågat analyser
av s.k. internetdroger och syntetiska cannabinoider samt analyser av amfetamin
i terapeutisk användning.
Avdelningen har noterat att polisens, åklagarnas och domstolarnas efterfrågan
på yttranden har fortsatt att öka jämfört med tidigare år. Förutom en ökad
Ackrediteringens omfattning se www.swedac.se
Vilka är ackrediterade/Företagsnamn/ackreditering/Rättsmedicinalverket
23
43 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
efterfrågan har frågeställningarna också blivit mer komplexa och
resurskrävande, framför allt i trafik- och våldsbrottsärenden. Frågor som rör s.k.
eftersupning24, är sedan flera år tillbaka vanligast och genererar nästan hälften
av totala antalet yttranden.
Totalt uppgick antalet expedierade yttranden till 653 under 2014 jämfört med
684 under 2013. Antalet inkomna begäran om yttrande uppgick under 2014 till
673 jämfört med 652 under 2013 och 623 stycken under 2012.
Tabell 20. Expedierade ärenden 2013 och 2014, för 2012 inkomna ärenden
Ärendekategori
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden
- Vård, narkotika
- Vård, övrig utredning
Totalt
2012
2013
2014
5 051
14 867
38 119
1 531
29 105
6 487
613
95 773
5 084
14 769
37 860
1 377
24 819
6 617
1 039
91 565
5 310
16 037
37 426
1 565
25 709
8 133
858
95 038
Källa: ToxBase och LabMaster.
De genomsnittliga handläggningstiderna
Regeringen pekade i budgetpropositionen för 201325 på det angelägna i att
handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättskemiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men väl i
flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare. Avdelningen har speciellt
utsedda personer som ansvarar för olika kundkontakter som ett led i att
effektivisera och kvalitetssäkra analyser och handläggning. Aktiviteter som har
skett under året är bl.a. återkommande möten med kund via telefon eller fysiska
möten, föreläsningar inom olika områden, kemironder, studiebesök, deltagande
vid mässor och olika seminarier. Under 2014 har också vissa svarsrapporter och
remisser samt hemsidan setts över för att tydliggöra information om
provtagning och svarsutlåtande. I början av 2015 kommer en film om
24
25
Ärenden där den misstänkte hävdat att alkoholintag skett först efter färden
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
44 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
provtagning att finnas på hemsidan för att undvika fel i hanteringen och göra
handläggningen så effektiv som möjlig. Analyslistan, en förteckning över
laboratoriets olika analyser tillgänglig via hemsidan, har också utvecklats till att
bli sökbar vilket underlättar för kund vid beställning av analyser.
Handläggningstiderna är för de rättsmedicinska ärendena något längre än under
2013 (se tabell 21). Detta kan förklaras av en alltmer ökad komplexitet, som
beror framför allt på att ytterligare substanser upptäcks i RMV:s nya och
utvidgade screening, vilket i sin tur kräver att verifikationsmetoder utvecklas för
dessa nya droger och läkemedel. Tolkning av resultaten av dessa analyser
kräver också litteraturstudier och kontakter med andra nationella och
internationella myndigheter och laboratorier.
Medelhandläggningstiden räknat på trafikärenden totalt har minskat och ligger
nu på 13 dagar jämfört med 15 dagar för 2013. När det gäller ringa
narkotikabrott, eget bruk är handläggningstiderna också kortare, 11 dagar mot
13 dagar 2013.
För de s.k. ungdomsärendena26 från polisen har rättskemi uppnått en
medelhandläggningstid på åtta kalenderdagar och medianhandläggningstiden
ligger på sju kalenderdagar. Detta är oförändrat jämfört med 2013.
Handläggningstiderna för Polisens ärenden har blivit bättre trots stora problem
med den elektronisk överföring av både beställningar från och svar till Polisen.
Detta på grund av Rikspolisstyrelsens (RPS) plattformsbyte i Polisens
utredningsstöd (Pust) 2013. Vid årets slut 2013 och i början av 2014 hanterades
cirka 50 procent av polisärendena elektroniskt. I mitten av mars tog RPS ett
beslut att lägga ner Pust och det stängdes 3 juni. Detta innebar att antalet
elektroniska ärenden sjönk redan i mars fram till juni då det helt upphörde.
Konsekvenserna för oss har varit stora. Merarbete i alla steg i processen från
manuell registrering till den slutliga svarsrapporteringen med kuvertering av
brevsvar. Dessutom flera extra kontrollsteg för att kvalitetssäkra det manuella
arbetet. Detta har resulterat i ökad anställning av vikarier för att klara av
situationen. Polisen beslutade efter påtryckning från bl.a. RMV att någon form
av elektroniskt samarbete är nödvändigt. RPS tog snabbt ett beslut att utveckla
deras ”gamla” ärendehanteringssystem DurTvå för elektroniskt samarbete med
bl.a. RMV.
RMV har tillsammans med RPS arbetat i projektform med målet att driftsätta ett
elektroniskt utbyte igen den 14 okt 2014. Projektet blev väldigt lyckat och vi
kunde efter anpassningar även i vårt system driftsätta enligt plan. Detta innebär
26
Med ungdomsärenden avses ärenden där personerna är upp till och med 18 år.
45 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
att vi kan arbeta mer rationellt och åter arbeta med ytterliggare effektivisering
och på sikt korta handläggningstiderna ytterliggare.
Handläggningstiderna för kriminalvårdsärenden och för vårdärenden där
frågeställningen är förekomst av narkotika har i särklass de kortaste
handläggningstiderna. Till exempel besvaras cirka 45 procent av kriminalvårdsärendena samma dag, resterande ärenden har en genomsnittlig
handläggningstid på 8 dagar (se tabell 21).
Tabell 21. Expedierade ärenden – handläggningstid i genomsnitt
(kalenderdagar)
Ärendekategori
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden *
- Vård, narkotika **
- Vård, övrig utredning
2012
2013
2014
15
15,9
18
13
13
12
7
8
16
15
13
12
7,2
7,6
12,6
13
11
12
8
6
16,6
Källa: ToxBase och LabMaster.
* Kriminalvårdsärenden som besvaras ut samma dag är undantagna (utgör cirka 53 procent av alla
ärenden).
** Vårdärenden som besvaras ut samma dag är undantagna.
Effektivitet och kvalitet


Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt
resursutnyttjande och en god kvalitet i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Den rättskemiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV och
det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning inte är
aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsmedicinska
verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehantering som
görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av vem som är
uppdragsgivare.
46 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Generaldirektören och ansvariga chefer träffas tre gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras olika frågor
som kvalitets-, kompetens- , forsknings- och utvecklingsfrågor. Vid dessa
möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som
lagts fast av verksledningsgruppen.
Kvalitet
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den
rättskemiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för detta.
Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 ett av SWEDAC ackrediterat
laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens
kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom
regelbundna besök, f.n. var sextonde månad, vilket genomfördes senast i
september 2014. Avdelningen försvarade sin status som ackrediterat
laboratorium vid tillsynen. Beslut finns daterat 150209.
Verksamheten deltar i 22 st olika externa kontrollprogram vilka genomgående
har visat mycket goda resultat.
Regeringens ambition är att rättsväsendet i Sverige ska effektiviseras och att
dess arbete ska vara kunskapsbaserat. En kritisk faktor för att åstadkomma detta
är ett korrekt utformat forsknings- och utvecklingsarbete.
För att planera och synliggöra det långsiktiga forsknings- och utvecklingsarbetet
och öka förutsättningarna för att integrera resultat i verksamheten har en FoUstrateg tillsatts under 2014.
Kompetensutveckling/-försörjning
Sedan år 2011 anordnas årliga27 utbildningsdagar för all personal inom den
rättskemiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet
att samlat tillföra nya kunskaper till medarbetarna, diskutera och skapa en
samsyn i bl.a. kvalitets- och utvecklingsarbetet. Dessutom arbetar verksamheten
kontinuerligt med kompetensutveckling genom föreläsningar, konferenser och
seminarier.
För att skapa goda förutsättningar för personalen att följa den vetenskapliga
litteraturen har en litteraturtjänst inhandlats vilket givit tillgång till en stor
mängd vetenskapliga tidskrifter inom området.
27
Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV.
47 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Den rättskemiska verksamheten har också behov av specialistkompetens i form
av läkare, toxikologer och tekniker. Under 2014 har det rekryterats en toxikolog
och en laboratoriespecialist med teknikprofil och rekryteringsarbetet fortgår
under 2015. Eftersom verksamheten kräver mycket arbete i projektform har en
projektsamordnare anställts och ett projektstyrningsverktyg har köpts in för att
öka effektiviteten och kvaliteten.
Teknikutveckling
Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att dess
analysmetoder ska bli mer effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller ökad
kvalitet. Detsamma gäller logistiken, internt och externt. Ambitionen är att
ackreditera alla metoder som används regelbundet.
Regeringen noterade i budgetpropositionen för 201228 att modern teknik skapar
nya hot men också nya möjligheter och pekar bl.a. på att Internet och annan
modern informationsteknologi har skapat nya utmaningar för de
brottsbekämpande myndigheterna när det gäller t.ex. narkotikahandel, vilket
RMV märker av främst i den rättskemiska verksamheten. Regeringen uttryckte
vidare att de brottsbekämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att
anpassa och utveckla sina verksamheter efter dessa nya och ständigt
föränderliga förutsättningar. För RMV:s del handlar det i dessa fall inte minst
om att både utveckla metoder men också om att se till att ha toppmodern
laboratorieutrustning för att kunna göra de analyser som rättsväsendet
efterfrågar.
Antalet Nya psykoaktiva substanser (NPS), såsom syntetiska katinoner och
syntetiska cannabinoider, har fortsatt öka och under 2014 upptäcktes fler än 100
NPS inom EU (Data från EMCDDA29). Ett stort arbete har under året lagts ner
på att utveckla nya analysmetoder och uppdatera redan befintliga metoder för att
kunna möta ett snabbt förändrat behov av analyser. Arbetet med att utnyttja den
nya tekniken (LC-MS-TOF30) för analys av NPS har fortsatt. En ny metod för
bestämning av syntetiska cannabinoider i blod har införts och med det har
laboratoriets förmåga att identifiera nya substanser väsentligt stärkts. Med
denna metod har flera nya fall av misstänkta förgiftningar bekräftats. Kring NPS
är kunskapen och den vetenskapliga dokumentationen bristfällig och
laboratoriet bedriver därför forskning inom området. Studier av missbrukspotential har genomförts och ett systematiskt arbete för utredningar av
28
Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 14.
European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction;
www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_194336_EN_TD3112366ENC_final.pdf.
30 Liquid Chromatography Time-of-Flight Mass Spectrometry.
29
48 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
nedbrytningen/metabolismen har påbörjats bl.a. i samarbete med Linköpings
Universitet.
Arbetet med att även utnyttja LC-QTOF-MS för analyser avseende läkemedel i
obduktionsärenden har också fortsatt under året. Med denna detekteras ett stort
antal läkemedel och droger med en och samma metod, som också ger en säker
identifiering redan i samband med screeningen. Nya kvantitativa
verifikationsmetoder har också införts, vilket gör att lägre koncentrationer av ett
antal läkemedel och droger kan kvantifieras. När nya läkemedel introduceras
krävs att metodutvecklingen ständigt måste fortgå vilket är resurskrävande.
Detta gör att fler läkemedel upptäcks, men ställer ytterligare krav på tolkning av
analysresultaten. Rättskemi bedriver därför bl.a. forskning kring postmortala
läkemedelskoncentrationer och läkemedelsanvändning inom intensivvård.
Organisations- och processutveckling
I budgetpropositionen för 201331 pekade regeringen på vikten av att aktörer
lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt utnyttjande av de
tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner behöver ses över
och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar. En översyn av
rättkemiska avdelningens organisation, som påbörjades 2013 och fortsatte under
2014, har visat på vikten av att omorganisera oss för att kunna möta våra
kunders behov och samhällets krav på ett mer effektivt, flexibelt och
kvalitetsmässigt sätt. Förutom ett mer rationellt arbetssätt innebär detta också ett
ökat medarbetarinflytande och engagemang. Inledningsvis kommer detta att
kräva mer resurser i form av personal, teknik och kompetensutveckling och
eventuell ombyggnation av våra lokaler.
Laboratoriet har även påbörjat ett större projektarbete kring automation för
hantering av blodprover. Syftet med projektet är att i första hand öka kvaliteten
och förbättra arbetsmiljön men kommer sannolikt även kunna leda till
väsentliga rationaliseringar. Investeringar har gjorts i två robotar och en
projektgrupp har startats för att i ett första steg arbeta med installation och
teknikutveckling. Under de närmast kommande två åren räknar vi med att kunna
automatisera flertalet manuellt krävande analysmetoder.
Nationellt och internationellt arbete
Samverkan med andra myndigheter och organisationer är en viktig del i både
kvalitetsarbete, kompetensutveckling och utvecklingsfrågor. Avdelningen
samarbetar därför nationellt och internationellt inom området toxikologi för att
31
Prop. 2012/13:1, UO 4, s.13.
49 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
utarbeta och förbättra riktlinjer och rekommendationer för toxikologiska
laboratorier. Under året har man tillsammans med andra experter arbetat med
harmonisering av narkotikaanalyser i Sverige för att öka rättssäkerheten. Vi har
även avslutat det myndighetsgemensamma projektet ”Kemisk analys av
toxiner” finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
som genomförts i samarbete med NFC (tidigare SKL), FOI, SVA och
Livsmedelsverket. En populärvetenskaplig rapport har publicerats och kan nås
via hemsidan.
Internationellt sett har vi medverkat vid utarbetandet av nya riktlinjer för
alkoholmarkörer i hår.
I det Skandinaviska nätverket kring NPS (NADIS) samt det europeiska
myndigheten för uppföljning av droganvändning (EMCDDA) har vår expertis
och kunskaper fått en utökad efterfrågan, mycket på grund av de
analysstrategier som vi utarbetat med ny teknik.
IT-system
Under 2014 har arbetet fortsatt med att ytterliggare effektivisera laboratoriernas
användning av olika IT-system knutna till analysinstrumenten. I dagsläget har
främst Rättskemi en heterogen och delvis föråldrad uppsättning IT-system. Ett
projekt pågår för att ersätta ett flertal IT-system med ett gemensamt LIMS
(Laboratory Information Management System) för både Rättskemi och
Rättsgenetik. Utöver detta projekt pågår samtidigt ett förutsättningsskapande
arbete för att utreda både verksamhetsmässiga och tekniska frågeställningar för
att underlätta införandet av detta nya IT-system.
Under 2014 har arbete utförts för att se till att verksamheten ska få tillgång till
effektiva IT-system för bl.a. projekthantering och lagerhantering. Arbetet
kommer att fortsätta under 2015.
När det gäller informationsutbyte mellan verksamheten och andra myndigheter
och organisationer pågår ett flertal projekt för att effektivisera
informationsutbytet. Här är en ökad användning av elektroniska överföringar
mellan myndigheternas olika IT-system en viktig del och arbetet med att
åstadkomma en effektivare och säkrare hantering av informationsutbytet
kommer att fortgå under 2015. Se Övrig återrapportering och redovisning.
50 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 22. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden
- Vård, narkotika
- Vård, övrig utredning
2012
4 168
1 467
790
2 603
256
617
2 825
2013
3 822
1 470
814
3 276
302
578
3 118
2014
3 105
1 667
833
2 493
344
631
3 259
Källa: ToxBase, LabMaster samt Agresso.
Kommentar:
Kostnaden för rättsmedicinska ärenden har minskat något jämfört med året innan. Detta beror
främst på att vi har utvecklat nya metoder genom att använda tekniken LC-QTOF, vilket gör att
resultatet blir en mindre kostnad per ärende trots ökad komplexicitet.
Kostnadsminskningen för polisärenden våldsbrott beror på ökad ärendevolym.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättskemi
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
51 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Rättsgenetik
Mål för verksamhetsområdet Rättsgenetik
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik).
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsgenetik
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
 rättsgenetiska undersökningar,

information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,

internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,

utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
52 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Redovisning och analys av resultatet
Allmänt
Verksamhetsområdet rättsgenetik ingår sedan 2006 i Avdelningen för
rättsgenetik och rättskemi som ingår i RMV:s enhet i Linköping. I
verksamheten arbetar totalt cirka 17 personer, främst genetiker och
biomedicinska analytiker. Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.
Den rättsgenetiska avdelningen hanterar bl.a. faderskaps-, förälder- och
släktskapsutredningar åt socialförvaltningar, Migrationsverket, domstolar samt
privatpersoner och är ackrediterad av Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll (SWEDAC) sedan 1997.
Utöver släktskapsanalyser utförs genetisk analys av plötslig hjärtdöd åt de
rättmedicinska avdelningarna, farmakogenetiska undersökningar, främst på
uppdrag av psykiatrin, chimäranalys av benmärgstransplanterade patienter från
sjukvården och artbestämning på uppdrag av polisen.
Rättsgenetiska grenen har speciell utsedd person som kundansvarig. Förutom en
kontinuerlig kontakt med avnämare per telefon, har två studiebesök för
information och diskussion med beställare av ärenden hållits. Studiebesöken är
viktiga tillfällen för att fånga upp önskemål från kund samt förmedla nya
möjligheter att lösa frågeställningar i våra ärenden. Rättsgenetiken fanns också
representerad på Socialchefsdagarna i Göteborg i början av oktober, med en
monter och personal för att presentera verksamheten.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Det totala antalet expedierade faderskaps-, förälder-, släkt-, art- och
identifieringsärenden uppgick under 2014 till 3 479, en minskning med 1 561
ärenden från 2013, vilket motsvarar 31 procent. Totala antalet prov har under
2014 uppgått till 11 278 vilket motsvarar en minskning med 33 procent jämfört
med 2013 (16 991 st).
Under 2014 har faderskapsärendena minskat med ytterligare 16 procent. Detta
till följd av att uppdragsgivare har upphandlat faderskapsundersökningar och
53 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
valt andra leverantörer. Antalet förälderärenden har minskat med 40 procent,
vilket var förväntat i och med en minskad anhöriginvandring jämfört med 2013.
Under år 2014 har 98 identifieringsärenden genomförts mot 174 under 2013 och
92 under 2012. Artbestämningsanalyser inkluderas i identifieringsärendena och
var 5 till antalet 2014. Vidare har rättsgenetiken på uppdrag av olika
forskargrupper och sjukvården utfört analyser. Analyserna till sjukvården har
huvudsakligen bestått av utredning och uppföljning av stamcellstransplantationer. Ärendeantalet för dessa analyser ligger på samma nivå 2014
som 2013.
I mindre omfattning har analyser av genetiska markörer för utredning av
nedbrytning av läkemedel (farmakogenetik) utförts under ett antal år och
jämfört med 2013 ligger dessa på samma nivå under 2014. Detta är ett område
som tros öka i efterfrågan då känsligheten för olika läkemedelseffekter varierar
mellan individer. Inför SWEDAC:s regelbundna tillsyn, i september i år,
inlämnades ansökan om utökad ackreditering rörande farmakogenetik. Beslut
kom 150209.
Under 2014 expedierades 34 ärenden angående genetisk analys av plötslig
hjärtdöd. De första ärendena kring plötslig hjärtdöd expedierades 2013.
Tabell 23. Expedierade ärenden
Ärendetyp
- Faderskapsärenden
- Förälderärenden
- Släktutredningar
- ID-ärenden
Totalt antal ärenden
- Undersökta prov
2012
2 031
1 959
86
92
4 168
16 929
2013
1 808
2 982
76
174
5 040
16 991
2014
1 521
1 791
69
98
3 479
11 278
Källa: Fabian.
Genomsnittliga handläggningstider
Regeringen pekade i budgetpropositionen för 201332 åter på det angelägna i att
handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
32
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
54 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
rättsgenetiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men väl
i flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare.
Handläggningstiden för faderskapsärenden har ökat något (medel 14 dagar efter
sista registrerat prov, se tabell 24). Detta beror dels på att personalresurser lagts
på omfattande projekt, dels på att ärendeantalet minskat, vilket gör att ett fåtal
ärende med långa handläggningstider har fått större genomslag på medelvärdet.
För ärenden från Migrationsverket har handläggningstiden kunnat kortas
ytterligare och ligger nu på 11 dagar mot 13 dagar efter sista registrerat prov
2013. För släktärenden, identifieringsärenden (ID-ärenden) och plötslig hjärtdöd
är handläggningstiden längre med ett medel av 97, 20 respektive 114
kalenderdagar. De längre handläggningstiderna avspeglar den mer komplexa
karaktären hos dessa ärenden.
Genetisk uppföljning av stamcellstransplantation expedierades i regel ut dagen
efter provets ankomstdatum och de farmakogenetiska analyserna expedierades
inom 14 kalenderdagar.
Tabell 24. Expedierade ärenden – handläggningstid i genomsnitt
(kalenderdagar)
Faderskap
från ärenderegistrering
32
28
40
2012
2013
2014
Faderskap
från
sista prov
11
11
14
Migration
från ärenderegistrering
Migration
från
sista prov
33
24
25
17
13
11
Källa: Fabian.
Effektivitet och kvalitet


Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt
resursutnyttjande och en god kvalitet i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den
rättsgenetiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för detta.
Den rättsgenetiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV och
55 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning inte är
aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsmedicinska
verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehantering som
görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av vem som är
uppdragsgivare.
Generaldirektören och ansvariga chefer träffas tre gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras olika frågor
som kvalitets-, kompetens- , forsknings- och utvecklingsfrågor. Vid dessa
möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som
lagts fast av verksledningsgruppen.
Under 2014 påbörjades en omfattande strukturell förändring av metodkonceptet
inom den rättsgenetiska verksamheten. Syftet är att dokumentationen av
samtliga frågeställningar verksamheten arbetar med ska vara enhetlig och
tydligt implementerad i kvalitetssystemet. Projektet bidrar även med att
identifiera förbättringsområden kring bland annat validering och
dokumentation. Även icke-laborativa moment kommer att beskrivas som
metoder. Det nya metodkonceptet är planerat att implementeras i mars 2015.
En inspektion av paketering och distribution av provtagningsmaterial hos
leverantör har genomförts under året. Slutsatsen är att hanteringen av
provtagningsmaterialet är mycket god och att leveranserna sänds som förväntat.
Verksamheten kan kompletteras med en plan för oförutsedda händelser.
Sedan år 2011 anordnas årliga33 utbildningsdagar för all personal inom den
rättsgenetiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet
att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
Rättsgenetiska avdelningen är sedan 1997 ett av SWEDAC ackrediterat
laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens
kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom
regelbundna besök, f.n. var sextonde månad. Avdelningen försvarade sin status
som ackrediterat laboratorium vid tillsynten 2014. I dagsläget är alla ärenden
som svaras ut när det gäller faderskaps-, släktskaps- och identifieringsärenden
utförda med ackrediterade metoder. Ambitionen är att alla metoder som används
regelbundet oavsett ärendetyp ska vara ackrediterade. Avdelningen har deltagit i
externa kontrollprogram, både nationella och internationella, vilka har visat
mycket goda resultat.
33
Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV.
56 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att
analysmetoderna ska bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller
ökad kvalitet. Ett exempel är införskaffandet av ytterligare utrustning till
laboratoriet under året. Ny teknik har introducerats för att användas bl.a. till
undersökningar avsedda att stödja den rättsmedicinska verksamheten i samband
med dödsfallsutredningar i fall med plötslig hjärtdöd. Verksamheten arbetar
också ständigt med att få logistiken att fungera så smidigt som möjligt, internt
och externt med hjälp av IT-stöd och därmed effektivisera ärendehanteringen.
Se under IT-system.
I budgetpropositionen för 2013 pekade regeringen åter på vikten av att rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner
behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar. Avdelningen har speciellt utsedd person som ansvarar för olika
kundkontakter som ett led i att effektivisera och kvalitetssäkra analyser och
handläggning.
IT-system
Under 2014 har arbetet fortsatt med att ytterliggare effektivisera laboratoriernas
användning av olika IT-system. Ett projekt pågår för att ersätta ett flertal ITsystem med ett gemensamt LIMS (Laboratory Information Management
System) för både Rättskemi och Rättsgenetik. Utöver detta projekt pågår
samtidigt ett förutsättningsskapande arbete för att utreda både
verksamhetsmässiga och tekniska frågeställningar för att underlätta införandet
av detta nya IT-system.
Under 2014 har arbete utförts för att se till att verksamheten ska få tillgång till
effektiva IT-system för bl.a. projekthantering och lagerhantering. Arbetet
kommer att fortsätta under 2015.
När det gäller informationsutbyte mellan verksamheten och andra myndigheter
och organisationer pågår ett flertal projekt för att effektivisera
informationsutbytet. Här är en ökad användning av elektroniska överföringar
mellan myndigheternas olika IT-system en viktig del och arbetet med att
åstadkomma en effektivare och säkrare hantering av informationsutbytet
kommer att fortgå under 2015. Se Övrig återrapportering och redovisning.
57 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 25. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2012
2013
2014
Faderskapsärenden inkl. förälderoch släktärenden
6 500
6 600
7 000
ID-ärenden
6 900
4 600
5 800
Källa: Fabian samt Agresso.
Kommentar:
Inom prestationstypen Faderskapsärenden inkl. förälder- och släktärenden har antalet ärenden år
2014 minskat med 30 procent. Samtidigt har kostnaden minskat med cirka 27 procent vilket
förklarar den något ökade kostnaden för ett enskilt ärende.
För ID-ärenden minskar ärendevolymen med cirka 40 procent år 2014 jämfört med året innan
medan kostnaden endast minskat med cirka 30 procent varför kostnaden per ärende ökar.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsgenetik
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
58 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Övrig återrapportering och redovisning

Vidtagna åtgärder för att vidareutveckla och förbättra myndighetens ITstöd och övrig teknisk utrustning
Allmänt
Regeringen har flertalet gånger pekat på vikten av att alla myndigheter inom
rättsväsendet tar sitt ansvar för att utveckla IT-, systemlösningar och teknisk
utrustning. I budgetpropositionen för 2015 anges exempelvis att arbetet med att
digitalt sammanlänka rättskedjan är av stor betydelse och bör vara fortsatt
prioriterat. Regeringen har även i budgetpropositionen för 2012 pekat direkt på
RMV:s behov att modernisera den tekniska utrustningen och stödsystemen.
Kraven och utvecklingen medför nya metoder för undersökningar, analyser och
leveranssätt av sakkunnigutlåtanden till beställarna, vilket medför att tekniken
måste uppgraderas och anpassas. Regeringen nämnde vidare att de
brottsbekämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att anpassa och
utveckla sina verksamheter efter nya och ständigt föränderliga förutsättningar
när det gäller narkotikahandeln, vilket för RMV:s del gäller den rättskemiska
verksamheten som måste utveckla både arbetssätt, metoder och utrustning för
att kunna utföra och leverera de analyser och tjänster som rättsväsendet
efterfrågar.
Samarbetet i rättsväsendet befinner sig i ett läge där behovet och intresset för
elektronisk handläggning och digital överföring ökar stadigt. Digitala
överföringar kan bidra till att sänka handläggningstider på sikt och minskar viss
administrativ börda. Dock krävs initiala investeringar för att få dessa satsningar
till stånd. Överföringarna nyttjar företrädelsevis SGSI-nätet.
RMV har under de senaste åren tagit fasta på vad regeringen förväntat sig av
rättsmyndigheterna i denna del och genomför nu en successiv modernisering av
IT-stödet både vad gäller systemlösningar och teknisk utrustning. Det är en
långsiktig satsning som kräver kontinuerlig resurs- och kompetenssäkring för att
möta kraven idag likväl som på längre sikt. Under större delen av 2013 krävde
det ansträngda ekonomiska läget att RMV fick prioritera ned många av
projekten inom IT-stödet. Tack vare den utökade anslagstilldelningen som
beslutades i slutet av 2013 har arbetet kunnat fortsätta under 2014. Fokus under
året har varit att kompetensförstärka inom IT bl.a. genom skapandet av en ITfunktion på ledningskansliet samt rekrytering av en IT-chef.
RMV har under 2014 fortsatt 2013 års diskussioner och förhandlat med verkets
IT-leverantör, Rationell IT, i syfte att dels effektivisera processer, dels förenkla
59 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
ärendehanteringssystemet Portalen. Målet är att resultatet av detta arbete
förutom direkta effekter på sikt även ska hjälpa till att skapa utrymme för
nödvändiga investeringar inom områden som e-arkiv och informationssäkerhet.
Vidare har förstärkningen av IT-kompetens gjort att beställningar till Rationell
IT kan bedrivas med mer specifika kravspecifikationer som förenklar
samarbetet och säkrar en bra leverans.
Upprustning av IT-utrustning har genomförts fortlöpande sedan 2011 men 2014
var ett nyckelår för denna upprustning då både serverstruktur och klient pc bas
uppdaterades på RMV. Dock kvarstår ett stort upprustningsbehov på
systemsidan.
Den totala kostnaden som verket haft 2014 för informations- och systemstödet
var cirka 18 miljoner kronor.
Informationssäkerhetsarbetet
Informations- och systemstödet inom myndigheten har som nämns ovan fått en
än mer komplex kravbild de senaste åren på grund av de krav och behov av
utveckling som ställs internt och externt. Det omfattar även informationssäkerheten. Verkets geografiska spridning ställer också särskilda krav på
möjligheterna att kommunicera uppgifter, provsvar, bilder m.m. mellan
avdelningarna och omvärlden. Dessutom hanterar verket mycket känslig
information med uppgifter som till stor del kan vara föremål för sekretess och
som därför inte kan kommuniceras eller förmedlas via öppna system. Verket är
därför anslutet till SGSI-nätet för kommunikation bland annat med
Kriminalvården och RPS. Information kommer även att utbytas med
Domstolsverket över SGSI inom kort.
För att möta de olika säkerhetskrav som ställs på RMV som myndighet har
verket infört ett Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS). Uppdatering av
dokument och rutiner genomförs fortlöpande. Efterlevnaden av regelverket följs
upp vid revisioner och säkerhetsronder. Säkerhetsronderna sker i samverkan
med säkerhetssamordnare.
Informationssäkerhet är även en stående punkt vid kvartalsmötena med RMV:s
driftleverantör.
Under året har en reservdriftsmiljö för RMV:s serverhall i Huddinge
färdigställts och driftsatts. Syftet är att säkerställa driften av verksamhetskritiska
IT-system i händelse av att serverhallen i Linköping skulle slås ut. I och med att
reservdriften fått en egen anslutning till SGSI så räknar vi med att kunna hålla
60 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
en god service till rättsväsendet under hela den tid det skulle ta att återställa en
utslagen serverhall.
På grund av personalskifte och viss fördröjning i förstärkningen av ITkompetensen har arbetet med en ny säkerhetsplattform fått gå på sparlåga.
Några mindre steg har tagits i arbetet med att separera klass 2 och 3-systemen i
separata miljöer. Troligtvis kommer plattformen att designas om då
förutsättningarna nu ser annorlunda ut mot när den ursprungligen togs fram.
Mycket av informationssäkerhetsarbetet under inledningen av 2015 kommer att
relatera till en analys av hur teknikstöd i vardagen kan skapas för medarbetarna i
myndigheten utan att säkerheten försämras.
Ett system har köpts in för generell loggning av system. Där har fokus lagts på
driftmiljön men under 2015 kommer omfattningen att öka och även ett arbeta
med att öka förståelsen av registrerade loggposter för att identifiera anomalier.
Förstärkt IT-kompetens
RMV bedriver en verksamhet som det inte finns standardprogram/-system till,
verksamheten kräver här specialbyggda system. RMV måste till stor del bygga
systemen kring bl.a. den apparatur och tekniska utrustning som finns och för att
kunna hantera databaserna på sätt som verksamheten kräver. RMV har aldrig
haft en ”IT-avdelning” utan har en extern leverantör av såväl IT-systemen som
support. Huvudsakliga skälet för detta har varit att RMV inte haft de
ekonomiska resurserna att bygga upp en egen IT-avdelning eller motsvarande.
Under 2014 rekryterades en IT-projektledare och en IT-chef i syfte att skapa en
ryggrad att bygga en IT-avdelning kring. I samband med detta bildades IT som
en egen stödfunktion under GD. Målet är att bygga upp en beställarkompetens
och resurser för att leda IT-projekt. Fast intern kompetens som utvecklas över
åren gör att myndigheten investerar i sig själv istället för i externa resurser.
Under hösten 2014 genomfördes en rekrytering för att utöka med ytterligare en
IT-projektledarresurs vilket föll väl ut och personen ansluter under våren 2015.
Elektronisk ärendehantering
Redan i budgetpropositionen för 2011 uttalade regeringen att det krävs en mer
ändamålsenlig informationsförsörjning för att rättsväsendet ska möta de utmaningar som rättsväsendet står inför och ger exemplet elektronisk informationsförsörjning. Målet är en effektivare och mer ändamålsenlig ärendehantering
61 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
samt förbättrad medborgarservice och ökad kunskap. Regeringen återkom i
budgetpropositionen för 2012 med att bl.a. säga att arbetet med att utveckla
rättsväsendets informationsförsörjning syftar till att införa ett elektroniskt
informationsflöde i brottmålsprocessen. Genom att ersätta det manuella
informationsutbytet mellan myndigheterna med ett elektroniskt informationsflöde möjliggörs stora effektivitetsvinster. Bland annat kommer avsevärt mindre
tid att behöva läggas på registrering av uppgifter och på traditionell pappershantering. Ett elektroniskt informationsflöde mellan myndigheterna innebär
dessutom att handläggningens kvalitet förbättras ytterligare. Eftersom uppgifter
inte behöver registreras flera gånger minskar antalet felkällor. I budgetpropositionen för 2013 återkom regeringen till detta och bl.a. till att ett
elektroniskt informationsflöde i rättskedjan ger väsentligt förbättrade
möjligheter att analysera information om brottsligheten och verksamhetsresultaten. Detta skapar i sin tur förbättrade förutsättningar för brottsbekämpningen och för möjligheterna att bedöma effektiviteten av de åtgärder
som vidtas.
RMV har sedan flera år tillbaka ett elektroniskt informationsutbyte med
Kriminalvården i de ärenden som verket hanterar på uppdrag av
Kriminalvården. Avtalet avseende informationsutbytet har uppdaterats under
året.
Sedan 2011 har RMV ett elektroniskt informationsutbyte även med
Rikspolisstyrelsen. Polismyndigheten skickar elektroniska beställningar från sitt
DURTVÅ direkt till den rättskemiska avdelningen när det gäller ärendena ringa
narkotikabrott (eget bruk) och rattfylleri. Beställningarna besvaras elektroniskt
(se vidare under Rättskemi). Under 2014 har samarbetet hanterats först i
polisens PUST-system och sedan i DURTVÅ. Angående elektroniskt utbyte
med Polisen så arbetar man vidare med övriga ärendetyper under 2015 utöver
de befintliga för drograttfylleri och ringa narkotikabrott.
Som nämns ovan har verket bl.a. för detta ändamål tillgång till SGSI-nätet för
kommunikation med bl.a. Kriminalvården och polismyndigheten när det gäller
analys av prov därifrån. Detta arbetssätt ligger helt i linje med ambitionerna
inom det s.k. RIF-arbetet.
RMV utbyter även information med andra myndigheter såsom Domstolsverket.
Ett avtal har slutits om elektronisk samverkan med Domstolsverket och under
2015 kommer en Pilot att utvärderas i syfte att säkerställa samarbetet.
Majoriteten av det IT-stöd som används inom RMV är egenutvecklade system
vilket är naturligt då det inte tidigare fanns några standardsystem på marknaden
som passar verkets specifika verksamhet. Under årens lopp har de olika
62 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
verksamhetsområdena utvecklat olika ärendehanteringssystem. År 2007
påbörjades ett arbete med att ta fram ett funktionellt ärendehanteringssystem,
kallat Portalen. Arbetet startade med att uppgradera den rättsmedicinska
ärendehanteringen. Successivt kommer verkets samtliga verksamheters
ärendehantering att integreras i Portalen. Portalen kommer att vara basen för
hantering av all information avseende verksamhetens högsta informationssäkerhetsklass. Det innebär att systemet har/kommer att ha funktioner för
diarieföring, handlingsregistrering, dokumenthantering, arkivering samt vara ett
administrativt stöd i verksamheten. Systemet kommer också vara ett stöd i
informationssäkerhetsarbetet och styra tillgången till informationskällor.
Integrationen och optimering av verksamhetsområdenas system fortsatte under
2014. Rättspsykiatriska utredningar (RPU:er) kommer att flyttas från gamla
Psykbase och integreras med Portalen under 2015.
E-arkiv upphandlades under 2014 och en flerstegsplan lades för att införliva earkiv inom RMV. En initial, tom, installation av Long Time Archive (LTA)
infördes under sommar och höst. Arbete har sedan utförts i syfte att säkerställa
grundläggande funktioner i samband med arkivering från Portalen och sökning
på arkiverat material.
Under året har arbetet med uppbyggnad av RMV:s interna förvaltningsorganisation fortsatt liksom framtagande av bättre rutiner för förvaltning
(ständig förbättring) av system som Portalen.
Kompetensförsörjning
Medarbetarnas samlade kompetens är den viktigaste resursen inom RMV för att
kunna genomföra sitt uppdrag, utveckla verksamheten och nå verksamhetens
mål. Chef och medarbetare ska årligen ha medarbetarsamtal för att följa upp och
diskutera arbetsresultat kopplat till verksamhetsmål, medarbetarens
kompetensutvecklingsbehov, framtida resultatmål samt samarbetsklimat och
relationer.
För att säkra en effektiv kompetensförsörjning inom RMV har verket sedan
flera år tillbaka en verksgemensam tvåårig kompetensförsörjningsplan som
uppdateras årligen. Under de senaste åren har planen även kompletterats med en
forskningsplan (se vidare avsnittet nedan Insatser för stöd åt forsknings- och
utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten samt de kostnader som dessa
insatser har medfört).
De resurstillskott som RMV har fått under de senaste åren har varit en absolut
förutsättning för att bland annat säkra att RMV ska kunna bemanna verket med
63 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
tillräckligt många rättsläkare för att kunna klara RMV:s samhällsuppdrag med
hög kvalitet och effektivitet. I kompetensförsörjningsplanen finns en tioårig
bemanningsplan för detta, den framtagna tioårsplanen för läkarbemanningen
(RMV 2018). Denna används som grund för rekryteringstakten av läkare.
RMV:s rekrytering av läkare har under se senaste åren och även under 2014
fortsatt i sort sett i enlighet med plan. Eftersom det tar lång tid (cirka 5 års
specialistutbildning) att utbilda en legitimerad läkare till rättsläkare och cirka
två år att utbilda en psykiater till rättspsykiater är det viktigt att myndigheten
följer den långsiktiga bemanningsplanen, RMV 2018, för att läkarbemanningen
ska säkerställas på sikt.
RMV har arbetat mycket för att attrahera fler läkare att söka till RMV genom
bland annat diverse annonskampanjer och praktik för intresserade läkare. Detta
har givit ett gott resultat då antalet ansökningar har ökat vid rekryteringen av
ST-läkare. Trots detta har inte RMV alltid kunnat rekrytera i den takt som är
önskvärd då tillgången till handledare, dvs. färdiga specialister är begränsad.
Detta kommer dock att lösas på sikt i takt med att ST-läkarna slutför sin
utbildning och verket får fler specialister som kan ta handledaruppdrag.
Under 2014 har RMV fortsatt arbetet med att öka kvaliteten i verksamheten
totalt sett bl.a. genom kvalitetsarbetet med syftet att införa ett kvalitetsledningssystem inom rättsmedicin och genom översynen av den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Under 2014 genomfördes en
utbildningssatsning för alla kvalitetsledare i syfte att stärka dem i sin roll som
ledare inom kvalitetsområdet.
Under 2011 genomfördes de första verksgemensamma utbildningsdagarna
(RMV-dagarna) i samband med att verket firade 20 år som myndighet.
Ambitionen har varit att dessa dagar framöver ska kunna genomföras vartannat
år. Dessa dagar ger en god möjlighet att samla medarbetarna som i den dagliga
verksamheten är spridda, inte bara geografiskt, utan också på de fyra olika
verksamhetsområdena. De ger vidare en arena för kunskapsutbyte över
verksamhetsområdesgränserna både när det gäller den samlade strategiska
kompetensen, men också inom och mellan verksamhetsområdena. På grund av
den ansträngda ekonomin år 2013 hölls inga RMV-dagar detta år men planering
har påbörjats för nästa tillfälle för RMV-dagar som kommer att hållas i maj
2015 i Stockholm.
Chefsförsörjning
En medveten och strategisk chefsförsörjning och en god chefs- och ledarskapsutveckling är viktiga faktorer för att organisationen ska vara effektiv och
64 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
ständigt utvecklas. RMV har under de senaste åren fokuserat mycket på
chefsförsörjningen. Under 2014 anställdes ett antal nya chefer inom verket. En
ny verksamhetschef har rekryterats till avdelningen för rättsgenetik och
rättskemi. Även en ny funktion som administrativ chef till samma avdelning har
tillsatts. Till ledningskansliet rekryterades både en ny ekonomidirektör
respektive en IT-chef. Även en ny chefsjurist utnämndes under året.
Ett nytt utbildningsprogram för nyblivna chefer togs fram och genomfördes vid
två tillfällen under året. Syftet var att ge de nya cheferna en grundläggande
kunskap om den nya verksamheten och därmed förutsättningar att utföra ett bra
arbete och underlätta en smidig anpassning till den nya arbetsplatsen och den
nya rollen. Under 2014 påbörjades också steg ett i en seminarieserie, s.k.
Ledarforum, då alla chefer på olika nivåer för första gången samlades inom
verket. Syftet med ledarforum är att stärka arbetsgivarrollen och utveckla ett
gemensamt ledarskap hos RMV:s alla chefer. Nästa ledarforum planeras att
hållas under slutet av 2015.
Kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen
Det är av yttersta vikt att RMV kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetare
med för verket relevanta kompetenser. Ambitionen är både att tillvarata och
utveckla de medarbetare som redan arbetar i verket och samtidigt externrekrytera vid behov för att få in medarbetare med andra erfarenheter och
referensramar som bidrar till verksamhetens sammantagna utveckling.
Implementeringen av en enhetlig rekryteringsprocess med kvalificerade
kompetensbaserade och strukturerade intervjuer och referenstagning har fortsatt.
Under 2014 utökades rekryteringsprocessen med en specifik bilaga för
chefsrekrytering.
Effektivisering av stödverksamheten
Under 2012 inrättades Statens servicecenter (SSC) som erbjuder myndigheterna
tjänster inom HR- och ekonomiområdet. Under 2013 anslöt RMV delar av den
ekonomiadministrativa verksamheten och under 2015 kommer denna anslutning
att följas upp. Under 2014 meddelades det att samtliga statliga myndigheter ska
vara anslutna till SSC senast 2019 bland annat när det gäller
löneadministration. Beslut togs att RMV ska ansluta sig till SSC redan under
2015 då nuvarande leverantör av personalsystem (CGI) sa upp avtalet till att
gälla endast t.o.m. 30 september 2015.
RMV gjorde 2013 en översyn av de administrativa processerna inom HR
(personal)- och ekonomifunktionerna i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra
65 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
verksamheten liksom att säkerställa att processerna sker på samma sätt inom
hela RMV. Vidare ingick i översynen att undersöka om resurserna används på
det mest ändamålsenliga sättet för att säkerställa att RMV inom de ovan nämnda
områdena har rätt kompetens, såväl operativt som strategiskt, samt se över vad
som kan centraliseras respektive utföras lokalt på avdelningarna.
Översynen resulterade bl.a. i att ett projekt initierades att centralisera och ensa
kundfakturaprocessen. Projektet slutfördes framgångsrikt under våren 2014
vilket innebär rationellare hantering och förbättrade möjligheter till effektiv
uppföljning och kontroll.
Under 2014 togs nästa steg med att tydliggöra och utveckla stödfunktionernas
roll och uppdrag samt hur ledning och styrning av dessa funktioner bör ske för
att stötta kärnverksamheten på bästa sätt och att leva upp till de
effektiviseringskrav som åligger RMV.
Utifrån utredningen identifierades bl.a. följande:

RMV bör förtydliga bilden av hur ett gemensamt RMV ska se ut bland
annat när det gäller vision och övergripande långsiktiga mål.

Ett tätare samarbete mellan kärnverksamheten och stödverksamheten bör
etableras i samband med den årliga verksamhetsplaneringen.

Beslutande, verksövergripande satsningar och aktiviteter bör
sammanställas i en gemensam plan och kommuniceras till hela
organisationen

En funktion bör tillsättas som ansvarar för förändringsledning och
verksamhetsutveckling.
Arbetet med ovan nämnda förbättringsförslag har under 2014 resulterat i att
verksamhetsplaneringen har utvecklas med fler och tätare dialoger mellan
stödverksamhet och kärnverksamhet. Ett arbete har också påbörjats med att ta
fram en vision och gemensamma långsiktiga mål för RMV. Vidare har den
interna kommunikationen stärkts med anställning av en kommunikatör, liksom
ett påbörjat arbete med att förnya RMV:s intranät.
Arbetsmiljö
Många arbetsuppgifter inom RMV:s verksamheter är fysiskt och psykiskt
ansträngande. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är därför särskilt viktig
för att undvika att medarbetare får skador och far illa. För att förebygga detta
66 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
har RMV arbetat fram s.k. skyddsinstruktioner som anger vad som ska iakttas i
form av klädsel och utrustning vid utförande av visst arbetsmoment.
Nätverk med fokus på arbetsmiljö och friskare arbetsplatser
Under 2014 förnyades RMV:s arbetsmiljönätverk bestående av samordnare för
det systematiska arbetsmiljöarbetet, huvudskyddsombud samt lokala
skyddsombud inom myndigheten. Nätverkets mål är att byta fokus från att
enbart förebygga och eliminera risker till att skapa en ännu friskare arbetsplats
med harmoniserade rutiner.
Vid den årliga nätverksträffen fastlades även följande fokusområden för
arbetsmiljöarbetet 2015:

Riskbedömning och analys innan införande av nya rutiner,
nyanskaffning av utrustningar och större förändringar i verksamheten

Verksgemensamma rutiner för rapportering, uppföljning samt
utvärdering av inträffade arbetsskador/tillbud inom myndigheten

Friskvårdssatsningar
Arbete med hot och våld
I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår även arbete för att förebygga hot och
våld. Under 2013 tillsatte HR-direktören en projektgrupp för att inventera
eventuella förekomster av hot och våld samt att ta fram en handlingsplan av
sådana situationer. Den framtagna handlingsplanen ska implementeras
under 2015.
Medarbetarundersökning
Under slutet av 2014 genomfördes en medarbetarundersökning inom RMV.
Resultatet presenteras i början av 2015 och detta ska leda till förslag till
förbättringsåtgärder och framtagande av handlingsplaner vilka samtliga
avdelningar ska arbeta vidare med under 2015.
67 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19

dnr X15-90031
Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för
verksamheten samt de kostnader som dessa insatser har medfört
Allmänt
RMV har enligt 2 § i förordningen (2007:976) med instruktion för
Rättsmedicinalverket att särskilt svara för bl.a. utvecklingsarbete och stöd åt
forskning av betydelse för verksamheten. Detta har verket tolkat som att det
som görs inom forskningsområdet ska ha fokus på vad som skulle kunna kallas
direkt operativ relevans.
RMV har under de senaste åren tillförts mer resurser inom ramen för sitt
myndighetsanslag och då inte minst för att kunna satsa på nödvändigt
forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen nämnde i budgetpropositionen
för 201134 också uttryckligen att genom att ta tillvara såväl nationell som internationell kunskap kan rättsväsendets verksamheter anpassas för bästa möjliga
resursutnyttjande. En grundläggande källa till sådan kunskap är det forskningsoch utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för olika myndigheters verksamhet och vid universitet och högskolor.
I budgetpropositionen för 201235 uttalade regeringen att rättsväsendets
myndigheter behöver försäkra sig om att de metoder som används vid behov
granskas, följs upp och utvärderas. Regeringen ansåg att det finns ett behov av
att forsknings- och utvecklingsarbetet inom rättsväsendet utvecklas och
organiseras för att få allt större genomslag i verksamheterna inom hela
rättskedjan. Lika viktigt som att rättsväsendet ser till att använda svensk
forskning och utvecklingsverksamhet och att bygga upp kunskap från egna
erfarenheter är att den kunskap som produceras internationellt och de
erfarenheter som görs i andra länder tas tillvara. Även om det finns variationer i
brottsproblematiken mellan olika länder, finns det mycket som är lika. Över
hela världen pågår forskning och åtgärder för att minska problemen. Sammantaget ger det en väldig kunskapsmängd. Att ta del av denna kunskap och
omsätta den i praktiken är en viktig nyckel till en effektiv och ändamålsenlig
användning av rättsväsendets resurser. Regeringen anknyter till detta även i
budgetpropositionerna för 201336 och 201437.
Prop. 2010/11:1,UO4,s. 60.
Prop. 2011/12:1, UO4, s.20.
36 Prop. 2012/13:1, UO4, s. 16.
37 Prop. 2013/14:1, UO4, s. 16.
34
35
68 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Insatser
RMV har inom ramen för sitt uppdrag att bedriva forskning. Forskning är ett
prioriterat område och det finns också god kompetens för att bedriva forskning
generellt sett inom verket. Syftet med att bedriva forskningsverksamhet är flerfaldigt, naturligtvis att öka kunskapen inom verksamheten, men också att få
genomslag för ett vetenskapligt förhållningssätt i all verksamhet. Dessutom är
möjligheten att bedriva verksamhetsrelaterad forskning attraktivt vid
rekrytering.
Forskning och utveckling har under de senaste tre fyra åren varit en av tre
verksövergripande prioriteringar och så även under 2014. Det är och har också
varit ett av de verksövergripande målområdena och ledorden för området har
varit och är att se till att vetenskapen kommer in i verksamheten, god
universitetssamverkan, aktiv omvärldsanalys, operativ relevans samt en strävan
efter fler verksövergripande projekt. Särskilt fokus har och ska sättas på bl.a.
fortsatt arbete med att ge forskningsuppdraget goda förutsättningar att integreras
i verksamheten, säkra tillgången till vetenskapliga tidskrifter, fortsatt
metodutveckling, identifiera kunskapsluckor och se till att ha fler disputerade i
verksamheten.
Sedan 2012 finns en särskilt utsedd samordningsansvarig för den samlade
forskningsverksamheten inom RMV med uppgift att


inom alla verksamhetsområden sprida kunskap om verkets uppdrag när
det gäller forskning och om behovet av en samlad bild över
forskningsaktiviteterna inom RMV,
aktivt hålla kontakten med de forskningsaktiva inom de olika
verksamhetsområdena, bl.a. med syfte att säkra att det inom RMV
skapas en bra ordning för en samlad kunskap om de
forskningsaktiviteter som genomförs.
Under 2012 togs en forskningsplan för en tioårsperiod fram och beslut om
denna togs i början av 2013. I planen beskrivs de allmänna förutsättningar som
finns inom RMV för att bedriva forskning. Vidare finns beskrivet en strategi
med mål, en handlingsplan som beskriver hur dessa mål ska nås, en budget samt
en plan för uppföljning av forskningen.
I forskningsplanen presenteras ett antal förslag till aktiviteter och allmänna
insatser inom forskningsområdet. Forskningsplanen revideras årligen.
69 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Under 2014 har inrättats ett vetenskapligt råd inom RMV, ett arbete med att
utreda frågan om s.k. forskar-ST har fortsatt, en rutin för ekonomisk
redovisning av forskningsprojekt har tagits fram. En uppdatering av en samlad
beskrivning av antalet akademiskt meriterade medarbetare har gjorts. Förslag
till författningsreglering för myndighetens behandling av personuppgifter m.m.
har lämnats in till departementet. Forskningsplanen har reviderats och
diskuterats vid verksledningsgruppens möten. Presentationer av densamma har
skett bl.a. vid besök på olika avdelningar, då även forskningsfrågor av mer
specifik karaktär diskuterats. Flera samarbetsprojekt har inletts mellan olika
avdelningar och verksamheter bl.a. kring fatala intoxikationer.
Samarbetsprojektet kring plötslig hjärtdöd har fortsatt, liksom samarbetsprojekt
inom rättspsykiatrin, bl a inom centrumbildningen CELAM vid Göteborgs
Universitet.
Under 2013/14 genomfördes en extern utvärdering av den medicinska
forskningen vid Linköpings universitet. Den externa expertpanelen
rekommenderade i sin slutrapport att Linköpings universitet skulle inrätta ett
nytt strategiområde inom Rättsmedicin, Rättsgenetik och farmakogenetik. Detta
har under 2014 resulterat i att inledande samtal har förts mellan universitetet,
RMV och Nationellt forensiskt centrum (NFC), tidigare SKL, att satsa på ett
gemensamt strategiområde i fyra år med inriktningen Forensiska vetenskaper.
En styrgrupp har bildats med uppgift att ta fram strategiska områden för
gemensam satsning.
Forskardag har hållits med cirka 100 deltagare i maj 2014. Ett antal
vetenskapliga publikationer har producerats under året, dessa redovisas bl.a. på
RMV:s intranät och kommer att läggas ut på RMV:s hemsida.
Vid årets slut fanns 6 stycken professurer med ankyntning till RMV:s
verksamhet, vidare innehar ytterligare 9 anställda inom RMV lektorat knutna till
Universitet. Förutom dessa finns ytterligare 24 stycken disputerade medarbetare
inom myndigheten samt 8 forskarstuderande.
Kostnader FoU
RMV använde under 2014 tre procent (oförändrat mot 2013) av de totala
kostnaderna till stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete. De samlade
kostnaderna för forskning och utveckling (FoU) uppgick till 14,0 miljoner
kronor varav cirka 1,9 miljoner kronor utgörs av centrala projektmedel.
Personalkostnaderna för FoU uppgick till 10,3 miljoner kronor (9,2 miljoner
2013).
70 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Övrig redovisning
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron motsvarar 3,2 procent av sammanlagd ordinarie
arbetstid och har ökat något sedan föregående år (jfr tabell 26). Andelen
långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro har ökat något. För
kategorin kvinnor och anställda 50 år och äldre har sjukfrånvaron minskat. För
män, anställda yngre än 30 år och anställda 30-49 år har sjukfrånvaron ökat.
Tabell 26. Sjukfrånvaro från sammanlagd ordinarie arbetstid (procent)
2012
2013
2014
Total sjukfrånvaro
Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar
eller mer) i förhållande till total
sjukfrånvaro
3,3
3,0
3,2
58,6
43,1
43,9
Kvinnor
Män
Anställda yngre än 30 år
Anställda 30-49 år
Anställda 50 år och äldre
3,6
2,7
2,0
3,0
3,8
3,6
2,0
2,4
2,3
4,0
3,4
2,8
3,6
2,9
3,5
Källa: Palasso.
Personalrörlighet
Med personalrörlighet avses avgångar vid myndigheten inklusive pensionsavgångar. Personalrörligheten inom RMV uppgick under 2014 till 6,5 procent
och har därmed minskat med 0,6 procent sedan föregående år. Orsaken till
rörligheten är främst pensionsavgångar och övergång till annan arbetsgivare.
71 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Personregister, vävnadshantering – behov av utökat författningsstöd?
Registrering och hantering av personuppgifter förekommer inom alla RMV:s
verksamhetsområden och för ett flertal olika ändamål.
År 2009 påbörjades inom RMV ett projekt att granska RMV:s
informationshantering och analysera om personuppgiftslagen (1998:204; PUL)
och i förekommande fall annan lagstiftning, t.ex. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), stödjer verkets både manuella och helt eller delvis
automatiserade behandling av personuppgifter m.m. med beaktande av
verksamheternas mål, forskningens behov, krav i författning och RIF-arbetet.
Projektet hade till uppgift att analysera behovet av ett nytt eller ändrat
författningsstöd för RMV:s personuppgiftsbehandling. Projektarbetet avslutades
i slutet av 2013 och RMV tillskrev därefter regeringen angående de lagstiftningsåtgärder som verket anser behöver vidtas för att ge verksamheterna en
tydlig rättslig grund för personuppgiftshanteringen. Bl.a. föreslogs att RMV får
en egen registerförfattning.
Under nämnda projekts gång kom även frågan om tydligheten i det juridiska
ramverket kring verkets vävnadshantering i samband med bl.a. obduktionsverksamhet upp, särskilt utformningen av lagen (1995:832) om obduktion m.m.
Det synes finnas ett behov av att i lagstiftningen klargöra att det vävnadsmaterial som tas i samband med obduktion ska kunna sparas och användas för
bl.a. forskning, utbildning och kvalitetssäkring. Under 2013 påbörjades
planeringen av ett internt arbete kring vävnadshanteringen inom samtliga
verksamhetsområden och det arbetet har bedrivits under 2014 och kommer att
avslutas våren 2015.
72 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Kostnader och intäkter redovisat på
verksamhetsområden
Kostnader
Rättsmedicinalverkets samlade kostnader har under år 2014 i löpande priser
ökat med drygt 12 miljoner kronor (2,6 procent) jämfört med året innan (se
tabell 27). Ökningen beror främst på ökade personalkostnader med 18,4
miljoner kronor där merparten beror på nyanställningar. Lokalkostnaderna har
minskat med 4,4 miljoner kronor och övriga driftkostnader med 2,4 miljoner
kronor jämfört med 2013.
Tabell 27. Redovisning av kostnader per verksamhetsområde (andel i procent)*
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
Totalt
2012
tkr
154 598
168 761
91 124
27 132
441 615
andel
35
38
21
6
100
2013
tkr
166 215
164 902
91 604
33 285
456 006
andel
36
36
20
7
100
2014
tkr
173 169
173 902
95 128
25 630
467 829
andel
37
37
20
5
100
* Verksgemensamma kostnader, 45 493 tkr år 2014, har fördelats per verksamhetsområde i relation till personalkostnaderna.
I tabell 31 "Fördelade gemensamma kostnader" nedan återfinns en specifikation av de
gemensamma kostnaderna.
Intäkter
Som framgår av tabell 28 har intäkterna av anslag ökat med knappt 18 miljoner
kronor vilket motsvarar en ökning med fem procent jämfört med 2013. År 2013
var ökningen drygt 11 miljoner kronor eller tre procent.
Anslagsintäkterna inom rättsgenetik avser förutom utförda identifieringsärenden
åt den rättsmedicinska verksamheten även fr.o.m. år 2014 viss
projektverksamhet inom rättsgenetik.
73 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tabell 28. Redovisning av anslagsintäkter per verksamhetsområde (andel i
procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
Totalt
2012
tkr
147 624
140 988
43 190
731
332 533
andel
44
42
13
0
100
2013
tkr
162 958
138 554
40 772
1 025
343 309
andel
47
40
12
0
100
2014
tkr
170 380
146 556
42 010
1 947
360 893
andel
47
41
12
1
100
* Verksgemensamma anslagsintäkter, 35 502 tkr år 2014, har fördelats per verksamhetsområde (ej rättsgenetik) i relation till personalkostnaderna.
Intäkterna exklusive anslagsintäkter har totalt minskat med 1,8 miljoner kronor
under år 2014 jämfört med året innan (se tabell 29). Förändringen är främst
hänförlig till den rättsgenetiska verksamheten med en minskning med 18,5
miljoner kronor (46 procent) som en följd av ett minskat inflöde av
återföreningsärenden från Migrationsverket. Inom den rättskemiska
verksamheten ökade intäkterna med 12,1 miljoner kronor (21 procent), inom
rättsmedicinen med 5,1 miljoner kronor (20 procent) medan intäkterna inom
rättspsykiatrin minskade med 0,4 miljoner kronor (13 procent).
Tabell 29. Redovisning av intäkter exklusive anslagsintäkter per
verksamhetsområde (andel i procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
Totalt Gem
2012
tkr
6 975
25 627
47 438
32 908
112 948
andel
6
23
42
29
100
2013
tkr
3 222
25 246
56 584
40 407
125 459
andel
3
20
45
32
100
2014
tkr
2 788
30 272
68 664
21 926
123 650
andel
2
24
56
18
100
* Verksgemensamma intäkter, 625 tkr år 2014, har fördelats per verksamhetsområde i
relation till personalkostnaderna.
Avgiftsbelagd verksamhet
Den rättskemiska uppdragsverksamheten fortsatte att förbättra resultatet
väsentligt även 2014 med ett överskott på cirka 15,5 miljoner kronor (se tabell
30).
74 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Detta till följd av att intäkterna ökade med 21 procent medan kostnaderna
endast ökade med fyra procent. Den utgående balansen blir därmed 22,2
miljoner kronor. Att resultatet ökade så kraftigt under 2014 beror bl.a. på en
under året ökad ärendetillströmning från Polisen och av vårdärenden vilket
föranledde ökade intäkter medan kostnadsmassan inte ökade i samma
utsträckning för motsvarande förändring i ärendevolym. För 2015 beräknas
dock ett sjunkande överskott genom under år 2014 föreslagna taxeändringar.
Den rättsgenetiska verksamheten resulterade 2014 i ett underskott på cirka 1,8
miljoner kronor till följd av den under året kraftigt minskade ärendetillströmningen från Migrationsverket och motsvarande intäktsminskning medan
kostnaderna inte minskade i samma utsträckning. Detta ger en utgående balans
på cirka 15,6 miljoner kronor. Verket såg över taxorna under 2013 och detta
ledde till att de inom rättsgenetiken sänktes betydligt fr.o.m. 2014 vilket även
medfört ett prognosticerat underskott i verksamheten för de närmaste åren vilket
förväntas ge en rimlig balans över tiden.
Rättsintygsverksamheten resulterade 2014 i ett överskott med cirka 2,9 miljoner
kronor främst beroende på att undersökningarna fr.o.m. 2014 till övervägande
del utförs av egna läkare istället för som tidigare främst av kontrakterade
utomstående läkare. Översynen av taxorna under 2013 ledde till höjningar för
rättsintygen vilket också bidragit till en långsiktigt förväntad balans i ekonomin.
Till följd av det sammantaget stora ackumulerade överskottet kommer RMV att
tillskriva regeringen med hemställan om att fortsatt få disponera överskottet.
RMV arbetar fortlöpande aktivt med att anpassa taxorna för att bearbeta de stora
balanserna inom främst rättskemi och rättgenetik.
Tabell 30. RMV:s uppdragsverksamhet 2012 - 2014 (tkr)
Ingående balans 2012
Intäkter
Kostnader
Resultat
Ingående balans 2013
Intäkter
Kostnader
Resultat
Ingående balans 2014
Intäkter
Kostnader
Resultat
Utgående balans 2014
Rättskemi
1 193
46 899
47 395
-496
697
55 814
49 880
5 934
6 631
67 376
51 829
15 546
22 177
Rättsgenetik
2 751
32 908
26 401
6 507
9 258
40 402
32 255
8 147
17 405
21 926
23 682
-1 756
15 649
Rättsintyg
-1 434
21 002
23 148
-2 146
-3 580
19 442
20 762
-1 320
-4 900
25 006
22 080
2 926
-1 974
75 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Finansiering
Rättsmedicinalverkets totala intäkter under år 2014 uppgick till knappt 485
miljoner kronor (+3 procent jämfört med 2013). Verksamheten finansierades till
cirka 75 procent genom anslag via statsbudgeten och till cirka 25 procent genom
avgifter och andra ersättningar. De rättspsykiatriska och rättsmedicinska
verksamheterna är till största delen anslagsfinansierade. Den rättskemiska
verksamheten är till drygt hälften avgiftsfinansierad medan den rättsgenetiska
verksamheten är i det närmaste helt avgiftsfinansierad.
Intäkter av anslag uppgick till 360,9 miljoner kronor medan anslagsavräkningen
blev något högre – 362,1 miljoner kronor. Detta innebär att verket har ett
utgående överföringsbelopp till år 2015 på knappt 27 miljoner kronor.
Anledningen till överföringsbeloppet är att verket tilldelades engångsbelopp
som extra tilldelning, 20 miljoner kronor år 2013 sent på tilläggsbudget och 30
miljoner kronor 2014 i regleringsbrev samtidigt som kraftiga besparingsåtgärder
tidigare vidtagits under 2013 vilket medförde svårigheter att åter öka
verksamheten 2013 vilket också fått liknande tröghetseffekter under 2014.
Intäkterna av avgifter uppgick år 2014 till 120,8 miljoner kronor. Övriga
intäkter, bidrag och räntor, uppgick till drygt 2,9 miljoner kronor.
Diagram 2. RMV:s finansiering 2012 – 2014
Mkr 600
500
400
113
125,5
123,7
332,5
343,3
360,9
2012
2013
2014
300
200
100
0
Anslag
År
Avgifter m.m.
76 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Verksgemensamma kostnader
De verksgemensamma kostnaderna uppgick år 2014 till 45,5 miljoner kronor
vilket motsvarar tio procent av verkets totala kostnader.
Tabell 31. Fördelade gemensamma kostnader 2012 – 2014 (andel i procent)
Verksledning och kansli
IT-stöd
Information/Arkiv
FoU-samordning
Övriga omkostnader *)
Summa
2012
tkr andel
20 476
56
9 494
26
1 154
3
121
0
5 473
15
36 718
100
2013
tkr
21 563
10 959
1 150
426
4 172
38 270
andel
56
29
3
1
11
100
2014
tkr
23 011
13 118
1 544
1 397
6 422
45 493
andel
51
29
5
3
14
100
*) Ekonomi- och personalsystem, kompetensutveckling, chefsmöten m.m.
Källa för samtliga tabeller och uppgifter i detta avsnitt är ekonomisystemet
Agresso.
77 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Belopp i tkr
2014
2013
2012
2011
2010
120 000
120 000
110 000
80 000
80 000
76 233
70 030
71 024
72 241
64 925
33 000
33 000
32 785
31 201
29 472
0
0
0
0
0
298
319
287
414
120
0
0
0
0
0
93 500
89 500
83 500
80 000
71 500
120 780
122 226
110 735
90 894
93 844
11 362
33 981
9 836
9 360
8 842
0
0
1 720
0
0
11 362
13 385
0
4 594
4 253
0
0
0
0
0
490
492
482
471
449
423
407
402
398
386
917
891
883
841
847
Låneram hos Riksgälden
- beviljad i regleringsbrevet
- utnyttjad
Kontokredit hos Riksgälden
- beviljad i regleringsbrevet
- maximalt utnyttjad
Räntekonto hos Riksgälden
- ränteintäkter
- räntekostnader
Avgiftsintäkter 1
- budget i regleringsbrevet
- utfall
2
Anslagskredit
4:1:8 ap.1 Rättsmedicinalverket
- beviljad i regleringsbrevet
- utnyttjad kredit
Anslag
- anslagssparande 4:1:8 ap.1
Bemyndiganden
- tilldelat bemyndigande
4
Personal under året
- antalet årsarbetskrafter
3
- medelantalet anställda
Driftkostnad
- per årsarbetskraft
3
Kapitalförändring
- balanserad kapitalförändring
8 875
-3 887
-7 752
-282
0
- årets kapitalförändring
16 716
12 762
3 865
-7 470
-282
- utgående myndighetskapital
25 590
8 875
-3 887
-7 752
-282
1) Samtliga avgiftsintäkter disponeras av RMV.
2) Ett felaktigt belopp 86 000 angavs i årsredovisningen 2012.
3) Antalet årsarbetskrafter beräknas fr.o.m. ÅR2014 enligt ESV´s anvisningar som innebär att även anställda med
timersättning räknas med. Värden för åren 2010-2013 har omräknats på motsvarande sätt.
4) Årsarbetskrafter (åa) minskar år 2014 trots att medelantalet anställda ökat, främst beroende på att antalet åa som
genereras har minskat för såväl anställda med timersättning som av tillsvidare- och tidsbegränsat anställda.
78 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Resultaträkningar
RESULTATRÄKNING
RMV totalt (belopp i tkr)
2014
2013
Intäkter av anslag (not 1)
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Intäkter av bidrag (not 3)
Finansiella intäkter (not 4)
360 897
120 780
2 556
315
343 308
122 226
2 878
354
SUMMA
484 548
468 766
Kostnader för personal (not 5)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 6)
Avskrivningar och nedskrivningar
-301 148
-63 414
-84 960
-371
-17 938
-282 725
-67 835
-87 352
-839
-17 254
SUMMA
-467 832
-456 005
VERKSAMHETSUTFALL
16 716
12 762
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
16 716
12 762
2014
2013
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkte
21 878
35
13
40 363
11
27
SUMMA
21 926
40 402
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
-9 513
-2 260
-10 542
-39
-1 329
-10 301
-2 274
-18 427
-76
-1 176
SUMMA
-23 682
-32 254
VERKSAMHETSUTFALL
-1 756
8 147
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
-1 756
8 147
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
RESULTATRÄKNING
Rättsgenetik, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
VERKSAMHETENS KOSTNADER
79 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
RESULTATRÄKNING
Rättskemi, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
2014
2013
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
67 292
42
41
55 774
2
38
SUMMA
67 376
55 814
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
-26 193
-5 039
-16 550
-87
-3 960
-23 760
-5 050
-17 179
-185
-3 705
SUMMA
-51 829
-49 880
VERKSAMHETSUTFALL
15 546
5 934
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
15 546
5 934
2014
2013
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Finansiella intäkter
24 990
15
19 429
13
SUMMA
25 006
19 442
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
-15 062
-600
-6 333
-1
-84
-12 156
-560
-7 960
-2
-84
SUMMA
-22 080
-20 762
VERKSAMHETSUTFALL
2 926
-1 320
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
2 926
-1 320
VERKSAMHETENS KOSTNADER
RESULTATRÄKNING
Rättsintyg, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
VERKSAMHETENS KOSTNADER
80 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Balansräkning
Belopp i tkr
2014
2013
379
3 185
487
3 889
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8)
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m
22 320
49 966
27 753
52 531
FORDRINGAR
Kundfordringar (not 9)
Fordringar hos andra myndigheter (not 10)
Övriga fordringar
3 066
16 836
1
4 465
25 927
0
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Förutbetalda kostnader (not 11)
15 211
13 605
AVRÄKNING MED STATSVERKET
Avräkning med statsverket (not 12)
-20 921
-5 736
96 798
35
68 933
35
186 876
191 889
219
19 136
16 716
219
6 375
12 762
885
3 447
727
2 979
SKULDER M.M.
Lån i Riksgäldskontoret (not 17)
Skulder till andra myndigheter (not 19)
Leverantörsskulder (not 20)
Övriga kortfristiga skulder (not 21)
Förskott från uppdragsgivare och kunder
76 234
11 377
21 386
5 519
258
70 030
9 333
44 008
5 968
323
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Upplupna kostnader (not 22)
Oförbrukade bidrag (not 23)
Övriga förutbetalda intäkter (not 24)
30 153
1 548
0
37 328
1 781
57
186 876
191 889
TILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8)
Balanserade utgifter för utveckling
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
KASSA OCH BANK
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 13)
Kassa och bank
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
MYNDIGHETSKAPITAL (not 14)
Statskapital utan avkastningskrav
Balanserad kapitalförändring (not 15)
Kapitalförändring enligt resultaträkningen (not 7)
AVSÄTTNINGAR (not 16)
Avsättningar
Övriga avsättningar
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
81 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag
Belopp i tkr
Anslag
04 01 008
Rättsmedicinalverket
Ramanslag
Ingående
överföringsbelopp
Årets tilldelning
enligt
regleringsbrev
13 385
378 733
Utnyttjad del
av medgivet
överskridande
Indragning
Totalt
disponibelt
belopp
Nettoutgifter
Utgående
överföringsbelopp
-2 652
389 467
-362 065
27 402
Bemyndiganden och finansiella villkor
Anslag 04 01 008
Utöver tilldelat belopp under anslaget får RMV disponera en anslagskredit om 11 362 tkr.
82 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Rättsmedicinalverkets
redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 6 § förordningen
(2000:606) om myndigheters bokföring. Fr o m 2009-01-01 avräknas anslagen kostnadsmässigt.
Som brytdag enligt föreskrifterna till 10 § förordning (2000:606) om myndigheters bokföring har Rättsmedicinalverket fastställt 201501-05.
I den finansiella redovisningen är beloppen avrundade till närmaste hela tusental kronor vilket kan medföra vissa summeringsfel.
Anläggningstillgångar
Med anläggningstillgångar avser Rättsmedicinalverket en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav,
t ex tekniska anläggningar, maskiner, inventarier och transportmedel. Tillgångens värde (exkl moms) ska uppgå till
ett halvt prisbasbelopp, 22 200 kr år 2014, och ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. För immateriella anläggningstillgångar ska
anskaffningsvärdet uppgå till 100 000 kronor.
I anskaffningsvärdet ingår kostnader för installation, transporter, tull och motsvarande. Tillämpad princip innebär att ett objekt som
understiger det fastställda beloppet, men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och betraktas som en tillgång.
De olika tillgångarnas ekonomiska livslängd är klassade enligt följande:
Immateriella anläggningstillgångar:
Rättigheter och andra im m ateriella anläggningstillgångar:
3, 4 och 5 år: Programvaror och licenser samt egenutvecklade program.
Försäljning av im m ateriell anläggningstillgång
Rättsmedicinalverket träffade under 2012 avtal med Rationell IT om att försälja immateriella rättigheter till systemet Portalen samt att
köpa en licens som tillförsäkrar verket evig nyttjanderätt till systemet. De ekonomiska konsekvenserna av detta avtal inträdde under
2013.
Materiella anläggningstillgångar:
Förbättringsutgifter på annans fastighet:
4, 6, 7, 10, 15, 20 år beroende på det underliggande hyresavtalets återstående löptid. Den ekonomiska livslängden 15 och 20 år
avser byggnadsfast inredning.
Maskiner och tekniska anläggningar:
4, 7 och 10 år och utgörs huvudsakligen av laboratorie-, obduktions- och verkstadsutrustning.
Datorer och kringutrustning:
4 och 7 år, IT-utrustning.
Bilar och andra transportm edel:
4 och 7 år
Övriga inventarier:
4, 7, 10, 15 och 20 år utgörs huvudsakligen av kontorsinredning.
Rättsmedicinalverket har undantagit vissa typer av tillgångar från tillgångsredovisning. Det gäller inventarier som utsätts för hårt
slitage och bedöms ha en livslängd understigande tre år såsom datorer, mobiltelefoner samt möbler till rättspsykiatrins
vårdavdelningar.
Rättsmedicinalverket tillämpar planenlig linjär avskrivning.
Värdering av fordringar och skulder
Fordringar har tagits upp till det belopp de förväntas inflyta med.
Periodavgränsningsposter
Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 50 000 kr.
Redovisning av anställdas sjukfrånvaro enligt 7 kap 3 § förordning (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag.
Uppgifter om sjukfrånvaro: se Resultatredovisningen, avsnittet Övrig återrapportering och redovisning.
83 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Uppgifter om 2014 års ledande befattningshavare och insynsråd
Utbetald ersättning till ledande befattningshavare och rådsledamöter samt
uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter
eller aktiebolag.
Namn, sidouppdrag
GD Erna Zelmin-Ekenhem (t.o.m. september)
Tf GD Johan Ahlner (tf GD fr.o.m. oktober)
Insynsråd
Sten Burman
Rättshjälpsnämnden, ordförande
SCA:s pensionsstiftelser, ordförande
Överklagandenämnden för nämndemän, ledamot
Ersättning i kronor
889 949
1 225 186
1)
3 000
Kerstin Haglö
Rättshjälpsnämnden, ledamot
Åklagarmyndighetens insynsråd, ledamot
Överklagandenämnden för nämndemän, ledamot
1 500
Lisbeth Johansson
1 500
Niklas Långström
3 000
Barbro Westerholm
3 000
Statens medicinsk-etiska råd, ledamot
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets nämnd för tandvårdsstöd, ledamot
Andra förmåner eller framtida åtaganden har inte utgått.
1)
Beloppet avser ersättning för hela 2014 inkluderande
även andra uppdrag inom Rättsmedicinalverket.
84 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Noter
Belopp i tkr
2014
2013
1 Intäkter av anslag
Skillnaden mellan intäkter av anslag i resultaträkningen
och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad
semesterlöneskuld (1 168 tkr) intjänad t.o.m. 2008 enligt
övergångsbestämmelsen till anslagsförordningen (2011:223).
2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
120 780
122 226
Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen
6 550
5 481
varav statliga
4 471
2 740
Uthyrning lokaler och utrustning
Utbildning och konferenser
Konsulttjänster
Övriga intäkter enligt 4 § AvgF
319
884
4 436
910
585
679
4 189
28
13 696
39 412
6 778
29 037
Offentligrättsliga avgifter Rättsgenetik
varav statliga
Minskningen av intäkter av avgifter beror i stösta delen på den för året kraftiga
ökningen av antalet ärenden till Migrationsverket man hade under 2013.
Intäkter av uppdragsverksamhet
100 078
75 979
varav statliga
90 737
69 829
Laboratorieanalyser
Tjänste- och konsultuppdrag
Övriga uppdragsintäkter
63 272
26 163
10 644
52 824
19 622
3 533
Övriga intäkter i verksamheten
456
1 354
varav statliga
209
269
2 556
2 878
701
1 855
948
1 930
315
354
298
17
319
36
Ökningen av intäkterna avseende laboratorieanalyser beror framför
allt på att RMV kunnat erbjuda nya metoder för bestämning av
syntetiska cannabinoider och andra "Internetdroger". Ökningen av
tjänste- och konsultuppdrag beror på att RMV har utfört rättsintyg i
egen regi i mycket större omfattning 2014 jämfört med 2013.
3 Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
Bidrag från övriga organisationer
4 Finansiella intäkter
Ränteintäkter räntekonto i Riksgälden
Övriga finansiella intäkter
85 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
Belopp i tkr
5 Kostnader för personal
dnr X15-90031
2014
2013
301 148
282 725
193 897
1 509
96 699
4 232
4 810
180 979
4 113
92 617
1 571
3 446
371
839
356
15
730
109
16 716
12 762
-1 756
15 546
2 926
8 147
5 934
-1 320
Immateriella anläggningstillgångar
3 563
4 376
Balanserade utgifter för utveckling
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering
Anskaffningsvärde
1 272
0
0
1 272
6 522
676
-5 926
1 272
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering
Avskrivningar UB
-785
-108
0
-893
-2 581
-1 027
2 823
-785
Bokfört värde
379
487
9 642
740
-555
9 827
5 964
3 677
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering
Avskrivningar UB
-5 752
-1 445
555
-6 642
-4 707
-1 046
0
-5 752
Bokfört värde
Utrangering avser EFH-anpassningar till ärendehanteringssystem.
3 185
3 889
Lönekostnader exkl sociala avgifter
Arvoden till uppdragstagare exkl sociala avgifter
Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal
Utbildningskostnader för egen personal
Övriga kostnader för personal
Raderna med kostnader för avgifter och utbildning är ny i noten för 2014.
6 Finansiella kostnader
Räntekostnader lån i Riksgälden
Övriga finansiella kostnader
7 Årets kapitalförändring
Årets resultat Rättsgenetik
Årets resultat Rättskemi
Årets resultat Rättsintyg
Årets resultat för Rättsgenetik har minskat p.g.a. sänkta avgifter.
Årets resultat för Rättskemi har ökat p.g.a ökade intäkter avseende
laboratorieanalyser för bestämning av syntetiska cannabinoider och
andra "Internetdroger".
8 Anläggningstillgångar
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering
Anskaffningsvärde
9 642
86 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
Belopp i tkr
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Kostnadsfört under året
Anskaffningsvärde
dnr X15-90031
2014
2013
0
0
0
0
2 803
0
-2 803
0
0
0
72 286
80 284
48 250
940
-6 788
42 403
40 998
7 252
0
48 250
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering
Reaförlust
Avskrivningar UB
-20 497
-3 317
677
3 055
-20 083
-17 258
-3 240
0
0
-20 497
Bokfört värde
22 320
27 753
Maskiner , inventarier, installationer m m
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering
Anskaffningsvärde
147 726
10 671
-21 549
136 848
126 179
21 547
0
147 726
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering
Reaförlust
Avskrivningar UB
-95 195
-13 077
21 247
143
-86 882
-82 811
-12 384
0
0
-95 195
Bokfört värde
49 966
52 531
0
0
0
0
3 260
0
-3 260
0
Bokfört värde
Avser arbete med Portalen Rättsgenetik. Utvecklingen avslutades
under 2013 och den tilltänkta anläggningstillgången slutfördes aldrig.
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering
Anskaffningsvärde
Utrangering och reaförlust avser ett Riskobduktionslaboratorium hos RM
Uppsala.
Utrangering avser en större mängd laboratorie- och it-utrustning från samtliga
avdelningar.
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Tagits i bruk under året
Anskaffningsvärde
Bokfört värde
Avser tillgångar till RM Göteborg som tagits i bruk under 2013.
87 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
Belopp i tkr
9 Kundfordringar
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget i Östergötland
NU sjukvården
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Skånes universitetssjukhus
SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Övriga kundfordringar
dnr X15-90031
2014
2013
3 066
4 465
293
521
201
14
218
87
1 732
0
1 570
5
309
423
103
2 056
16 836
25 927
6 436
7 334
1 502
215
846
151
34
139
179
10 235
11 720
1 040
329
1 676
224
194
745
507
15 211
13 605
12 845
2 366
9 127
4 478
Kundfordringar hos motpart överstigande 100 tkr för 2014 eller 2013 har
specificerats.
10 Fordringar andra myndigheter
Skatteverket
Polisen
Kriminalvården
Karolinska Institutet
Migrationsverket
Göteborgs Universitet
Linköpings Universitet
Lunds Universitet
Övriga fordringar till andra myndigheter
Kundfordringar hos motpart överstigande 100 tkr för 2014 eller 2013 har
specificerats.
Minskningen i fordringar till andra myndigheter utgörs till största delen av
Skatteverket (minskad mervärdesskattefordran, -3 799 tkr), Polisen (minskning
av fordran gällande laboratorieanalyser, -4 386 tkr) samt Migrationsverket
(minskning av fordran gällande släktskapsanalyser, -830 tkr).
11 Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övriga förutbetalda kostnader
Ökningen av förutbetalda hyreskostnader på 3 718 tkr utgörs till största delen
av hyreskostnader för Linköpingsenheten (3 538 tkr).
88 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
Belopp i tkr
dnr X15-90031
2014
12 Avräkning med statsverket
2013
-20 921
-5 736
-13 385
362 065
-378 733
2 652
-27 402
1 720
344 711
-359 817
0
-13 385
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
7 649
-1 168
9 053
-1 404
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
6 481
7 649
-27 402
-5 736
96 798
68 933
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag 04:01:008 Rättsmedicinalverket
Anslagsmedel som tillförs räntekonto
Återbetalning av anslagsmedel
Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde
Summa Avräkning med statverket
13 Behållning räntekonto i Riksgälden
Ökningen i behållning från 2013 beror huvudsakligen på överskotten i
verksamheterna för rättskemi och rättsintyg samt på ökningen av tilldelat anslag
14 Specifikation av myndighetskapitalet
Belopp i tkr
Utgående balans 2013
Rättelse/ändrad princip
Ingående balans 2014
Föreg. års kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Summa årets förändring
Utgående balans 2014
Statskapital
219
219
219
Balanserad
kapitalförändring
avgiftsbelagd
verksamhet
6 375
Kapitalförändring enligt
resultaträkningen
12 762
6 375
12 762
12 762
-12 762
16 716
3 954
16 716
12 762
19 136
SUMMA
19 355
0
19 355
0
16 716
16 716
36 071
Noten är ny för 2014.
15 Balanserad kapitalförändring
19 136
6 375
Kapitalförändring Rättsgenetik
Kapitalförändring Rättskemi
Kapitalförändring Rättsintyg
17 405
6 632
-4 900
9 257
698
-3 580
89 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
Belopp i tkr
16 Avsättningar
dnr X15-90031
2014
2013
4 331
3 705
Avsättningar pensioner
885
727
Ingående avsättning
Årets pensionskostnad
Årets pensionsutbetalningar
Utgående avsättning
727
631
-473
885
533
535
-341
727
Övriga avsättningar
3 447
2 979
Ingående balans
Avsatt under året
Utbetalat under året
Utgående balans
2 979
587
-119
3 447
2 423
555
0
2 979
76 234
70 030
70 030
25 487
-19 284
76 234
71 024
18 399
-19 393
11 377
9 333
5 376
1 002
2 130
650
595
315
277
231
197
602
4 806
1 015
1 952
0
535
309
0
339
0
Kompetensutvecklingsmedel från s k RALS-medel avsatta fr o m år 2009 där
medlen ska användas till kompetenshöjande aktiviteter. Medel avsatta t o m
2008 redovisas under upplupna kostnader och beräknas att förbrukas under
2015.
17 Lån i Riksgälden
Ingående balans
Under året nyupptagan lån
Årets amorteringar
Summa upptagna lån
70 030
Av regeringen beviljad låneram: 120 000 tkr
18 Räntekontokredit i Riksgälden
Av regeringen beviljad kreditram: 33 000 tkr
Noten är ny för 2014.
19 Skulder till andra myndigheter
Skatteverket, arbetsgivaravgifter
Skatteverket, momsskuld
SPV
Karolinska Institutet
Försäkringskassan
Umeå Universitet
Kriminalvården
Uppsala Universitet
Rikspolisstyrelsen
Övriga skulder till andra myndigheter
377
Skulder till andra myndigheter överstigande 100 tkr för 2014 eller 2013 har
specificerats.
90 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
Belopp i tkr
20 Leverantörskulder
Agilent Technologies
Akademiska Hus AB
Akademiska sjukhuset Uppsala
B2B IT-Partner AB
Caverion Sverige AB
Cellab Nordia AB
Clinicon AB
Diners Club Nordic AB
Dustin Sverige AB
Eurocard
Garnisonsfastigheter
Karin Toll
Kinnarps AB
Know IT AB
Ingenjörsfirman Bergvall-Leindahl AB
Leica MicroSystems AB
Life Technologies Europé
LGC Standards AB
Meri Textil & Reklam AB
Packing Kungsör AB
Rationell IT i Linköping HB
Rikshem AB
Scantec Lab AB
Sodexo AB
Specialfastigheter Sverige AB
Staples Sweden AB
Stockholms Läns Sjukvårdsområde
VWR International AB
Västerbottens läns landsting
Övriga leverantörsskulder
dnr X15-90031
2014
2013
21 386
44 008
336
127
977
295
300
1 483
538
450
240
281
454
0
383
119
681
467
6
226
229
433
1 177
919
330
139
0
291
2 992
294
624
6 594
431
15 099
1 210
5 519
5 968
5 395
124
4 901
1 067
0
489
0
0
0
79
4 428
378
0
211
0
0
1 727
450
0
431
2 184
916
262
264
1 538
6 983
447
592
5 891
Leverantörsskulder hos motpart överstigande 200 tkr för 2014 eller 2013 har
specificerats
Minskningen i leverantörsskulder beror till största delen av att det under 2013
ingår fakturor för lokalkostnader som betalades efter årsskiftet. Kostnaderna
gäller hyror för RM Sthlm (1 910 tkr), RM Gtbg (1 503 tkr) och RP Sthlm (2 800
tkr) samt kostnader för ombyggnation hos RM Gtbg (11 630 tkr) och RP Sthlm
(4 183 tkr).
21 Övriga kortfristiga skulder
Innehållen skatt för egen personal
Övriga skulder
91 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
Belopp i tkr
dnr X15-90031
2014
22 Upplupna kostnader
Upplupen löneskuld inkl sociala avgifter
Upplupen kompledighets och jour- o beredskapsskuld
Upplupen semesterlöneskuld
Kompetensutveckl. / Trygghetsstift.
Landstinget i Uppsala län
SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Göteborgs Universitet
Riksrevisionen
Locum
Siemens
Ylva Gröndahl
Övriga upplupna kostnader
2013
30 153
37 328
2 567
2 429
23 227
356
0
302
345
150
0
140
114
524
3 685
2 730
22 977
377
133
5 655
0
0
1 020
0
0
752
1 548
1 781
13
-20
-298
182
147
425
-20
76
182
186
1 535
190
4
1 341
1 356
190
4
1 161
0
57
0
57
Upplupna kostnader hos motpart överstigande 100 tkr för 2014 eller 2013 har
specificerats.
23 Oförbrukade bidrag
Bidrag från annan statlig myndighet
Kriminalvården
Karolinska Institutet
Linköpings Universitet inkl Centrum för forensisk vetenskap
Brottsofferfonden
De inomstatliga bidragen förväntas tas i anspråk inom följande
tidsintervall:
Inom tre månader
Mer än tre månader till ett år
Mer än ett år till tre
Mer än tre år
Bidrag från privata företag och organisationer
Östergötlands läns landsting
Svenska Läkarsällskapet
Sveriges Kommuner och Landsting
24 Övriga förutbetalda intäkter
Förutbetalda hyresintäkter (statliga)
-307
212
108
0
13
92 (93)
ÅRSREDOVISNING
2015-02-19
dnr X15-90031
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens
resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Stockholm den 19 februari 2015
Johan Ahlner
T f Generaldirektör
93 (93)