från 22 unga kommunutvecklare

Rapport
från 22 unga kommunutvecklare
Unga kommunutvecklare
För andra året i rad har Borås Stad under sommaren anställt unga kommunutvecklare för att förbättra kommunen. Unga kommunutvecklare är
både ett feriearbete och en möjlighet till inflytande. I år var det 22 unga
som fick chansen att bidra med sin unika kompetens – att ge ett ungdomsperspektiv – i utvecklingsfrågor inom kommunen.
VARFÖR UNGA KOMMUNUTVECKLARE?
Enligt Borås Stads vision, Borås 2025, ska kommunen vara drivande i att ta gemensamt ansvar för barn
och unga. Vi ska verka för att barn och unga ska kunna påverka och engagera sig i samhället. Genom att
låta unga arbeta med utvecklingsfrågor för kommunen kan vi ta tillvara på deras engagemang och innovationskraft samtidigt som vi skapar goda förutsättningar för uppväxten.
Enligt Barnkonventionens artikel 12 har alla barn och unga rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. Borås menar allvar med ungas inflytande. Grunden i kommunens arbete med ungas inflytande är att
arbeta med många olika metoder för att nå unga och att ständigt förbättra dessa. Unga kommunutvecklare
är ett steg i detta arbete.
Borås Stad ska erbjuda meningsfulla feriearbeten till unga i gymnasieålder. Alla som söker feriearbete är
garanterade en plats. Feriearbetet är ofta första mötet med arbetslivet. Det är viktigt att unga får en verklig
och positiv bild av kommunen som arbetsgivare.
HUR GJORDE VI?
22 unga kommunutvecklare fick under tre veckor arbeta med nio olika uppdrag. Uppdragen gavs från ett
antal förvaltningar i kommunen och behandlar således olika områden. Årets uppdrag var:
• Äldreomsorgen en attraktiv arbetsgivare för framtiden?!
• Trygghetsvandringar kring fritidsgårdar och mötesplatser
• Nöjda kunder i skolmatsalen
• Elevers upplevelse av särskilt stöd
• Förskolans utveckling från förr till nu
• Sjöbo torg som aktivitetsplats – hur går det?
• De nordiska ungdomsdagarna
• Kommunikation på Hässleholmen
• Fritid för alla
Unga kommunutvecklare anställdes på Stadskansliet, där basen för det gemensamma arbetet fanns. Arbetet gjordes i samarbete med Stadsdelsförvaltningarna där Ungdomssamordnare och Verksamhetsutvecklare
stod för handledning och kontakter mot sin förvaltning. Arbetslivsförvaltningen stod för de unga kommunutvecklarnas löner och möjliggjorde anställningen.
I anställningen ingick en utbildningsdel, arbete med det givna uppdraget och arbete med gemensamma
uppdrag. I slutet av anställningen ska de unga kommunutvecklarna lämna över en rapport kring det givna
uppdraget. Samtliga av årets rapporter återfinns längre fram i denna sammanställning. I slutet finns även
ett utdrag ur utvärderingen som gjordes sista dagen.
2
Utbildningen
Den första veckan av arbetet inleddes med en introduktionsdag och en utbildningsdag i syfte att stärka
unga kommunutvecklarnas kompetens och ge insyn i kommunens arbete och förhållningssätt. Arbetet
som unga kommunutvecklare gör löper över en kort tidsperiod och det är därför viktigt att snabbt få vissa
förutsättningar för att kunna komma in i arbetet på ett bra sätt. De delar som ingick i utbildningen var:
OM KOMMUNEN
I arbetet som ung kommunutvecklare krävs det en insyn i hur kommunen fungerar. Under denna del fick
unga kommunutvecklarna kännedom om hur ett beslut tas i en kommun, ta del av vår vision Borås 2025,
besök från två kommunalråd, samt ta del av hur organisationen i Borås Stad ser ut. Kommunutvecklarna
fick även ta del av information om hur kommunen arbetar med ungdomsfrågor, integration, medborgardialog m.m.
OM BARNKONVENTIONEN
För att klara uppdraget som unga kommunutvecklare är det viktigt att ha barnkonventionen som förhållningssätt. Unga kommunutvecklarna fick en grundutbildning i barns rättigheter. I denna ingick barnkonventionens framväxt, genomgång av grundprinciper och implementeringsartiklar samt diskussioner kring
barnkonventionens syn på barn och rättigheterna. Vi genomförde även värderingsövningar kopplade till
ämnet.
OM UNGAS INFLYTANDE, ÅLDERSMAKTORDNING OCH NORMKRITIK
Eftersom uppdragen och hela arbetet med Unga Kommunutvecklare handlar om inflytande så är det viktig
att sätta sig in i hur det ungas inflytande ser ut i praktiken och vilka möjligheter som finns. Kommunutvecklarna fick en genomgång hur ungas inflytande används och ser ut i Borås och hur inflytande kan
mätas i inflytandetrappan. Två medlemmar ut Ungdomsrådets styrelse höll en föreläsning om åldersmaktsordningen och normer hur den kopplas till inflytande.
Normkritik är också en viktig del för att kunna förhålla sig till frågeställningarna i uppdragen. Vilka olika
förutsättningar och förväntningar lever vi under?
Vi använde oss av Rädda Barnens Ungdomsförbunds material, ”normkritisk skola nu”, som erbjuds gratis
från deras hemsida (www.rbuf.se/vara-frågor/normkritik)
I detta pass ingick en grundföreläsning om normer och hur de synliggörs samt värderingsövningar där
kommunutvecklarna fick sätta sig in i andra personers skor och ta ställning till olika påståenden kopplat
till normer.
Efter detta fick de unga kommunutvecklarna sätta sig ner och börja jobba med sina olika uppdrag på
stadsdelsförvaltningarna och stadskansliet. Varje förvaltning hade en ansvarig personal som fungerade som
handledare åt de olika arbetsgrupperna. I slutet av veckan genomfördes en gemensam avslutning med sammanfattning och utvärdering av veckan som gått.
De följande två veckorna bestod till större delen av att arbeta med uppdragen, men även två gemensamma
mindre uppdrag som genomfördes i storgrupp i Stadshuset. Det första var en halvdag som hölls av Per
Blank från Fritid och Folkhälsoförvaltningen, som handlade om psykisk ohälsa. Det andra gemensamma
uppdraget var ett arbete kopplat till Borås Stads vision Borås 2025.
3
Borås 2025
Det gemensamma arbetet som de unga kommunutvecklarna gjorde gällande Borås Stads vision, Borås
2025, syftade till att få ungas perspektiv på aktuella områden samt åsikter till framtida förbättringar, enligt
följande steg:
• information om bakgrund och framtagandet av Vision 2025, utdelning av varsitt exemplar
• gruppdiskussioner om vad de olika målområdena innebär och egna förslag på förbättringar
• fotografering av 3-5 st viktiga frågor/grupp samt motivering (se bilder)
Sammanfattning av ungdomarnas förslag kopplat till målområdena:
1. Människor möts i Borås
Mer event – artistuppträdanden och musikkvällar (även spelningar inomhus)
Större utbud av kultur och underhållning (slippa åka till Göteborg för sådant)
Lägre priser på allmänna platser, t ex Alidebergsbadet
Caféer tillgängliga senare och för alla åldrar
Mer att göra på kvällarna, inte vara dött som nu (t.o.m. på sommarlovet)
Delta i mer evenemang
Nöjespark/tivoli på Södra torget
Festivaler
Utveckla fritidsgårdar, främst för unga
Utarbetad kollektivtrafik med rimliga priser
Mer event för hela staden där alla kan träffas och som lockar besökare från
andra städer
Mer aktiviteter i Stadsparken, t ex. mini-fotbollsturneringar och yoga
Ta bort åldersgränser på t ex Viskan på sommartorsdagarna
Billigare caféer
Bygga ut Stadsparksbadet – utomhuspool
Pressa öppettider – caféer och butiker ska vara öppna längre
Event, t ex Pride i Borås
2. Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga
Människor möts i Borå
s
Större utbud av kultur oc
h
underhållning – ex. kons
erter
Bilden föreställer en känd
artist och ett hängivet fan
som vill få en autograf
Samarbeten mellan skolor, fritidsgårdar och bibliotek
för barn och unga
Vi tar gemensamt ansvar
Ge alla samma förutsättningar, bättre stöd
• Billigare caféer
Kostnadsfria aktiviteter
1 krona
• Samuel betalar enbart
Höja kraven på lärares pedagogiska förmåga
för sitt fika
Fördelaktiga erbjudanden för barn
ga ska känna sig
• Viktigt för att fler un
Fler roliga aktiviteter på fritidsgårdarna
glada
Motverka åldersmaktsordning genom att ge ungdomar
större inflytande
Billigare caféer
Marknadsföra Ungdomsråd
Bättre möjlighet för extrajobb
Finansiering av föreningsliv
Lära sig mer om användbara saker i skolan, t ex skattebetalning och moms
Få skolor att uppmärksamma elevernas demokratiska påverkan
Göra läraryrket mer attraktivt
Aktiviteter som inte kostar något
4
3. Företagandet växer genom samverkan
Bra infrastruktur
Samverkan med universitet och högskolor
Låga skatter för företagandet
Sponsra event och mötesplatser
Mark
Företagsföreläsningar
Ungdomspraktik
Erbjuda högre utbildningar (universitet)
UF-workshops
Främja textilstämpeln – fashionshows
Samarbeta med nyetablerade designers
Marknadsföra Högskolan
Praktik mellan företag och vuxna
Ge företag större möjligheter att etablera sig
Sänka skatterna
a
Hampus ”pressar” skattern
rat(en mugg) framför mode
lokalen för att främja
företagande
4. Livskraftig stadskärna
Effektivisera marknadsföringen
Mindre regleringar för bostadsmarknaden
Bygga ut stadskärnan
Fler affärer – längre öppettider och större variation (med annat utbud)
Högre hus
Mer fördelar för cyklister
Kollektivtrafik – förbättring av lokaltrafiken
Fler bostäder
Öka skötsel av stadskärnan
Skapa gemensam kultur och möten mellan människor
Fler event – nationell nivå
5. Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande
Billiga bostäder och kollektivtrafik
Tillskott för ekologiskt odlande
Naturföreningar
Bidrag till föreningar och byalag som tar initiativ att utveckla
landsbygden
Bättre möjligheter och billigare kollektivtrafik till och från de
yttre områdena
Naturaktiviteter
6. Goda resvanor och attraktiva kommunikationer
Fler bussar och tåg
Sänka priset på bussbiljetter
Cykelvägar
Billigare kollektivtrafik
Spårvagnar i Borås centrum – snabbare och mindre utsläpp
Koncentrera bussar i tätorter och större områden runt Borås
Bättre tåg
5
Billigare kollektivtra fik
För att lätt förflytta sig ino
m
staden och minska utsläpp
en
7. Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt
Göra det enkelt att framställa och använda förnybar energi
Städa Viskan – så djurlivet kommer tillbaka
Källsortering
Försvåra icke förnybar energi
Mer böter för nedskräpning
Fler askkoppar
Servera ekologisk mat i skolorna
Främja miljövänlig produktion
Små återvinningsstationer runt om i stan
Fler soptunnor – dekorera och vara rena
alt och globa lt
Ekologisk hå llbarhet lok
rlättas med fler soptunnor
Ekologisk hållbarhet unde
sortering. Till exempel en
i stan och med hjälp av sop
flaskor, en för papper osv.
separat soptunna för PET-
6
Kollektivtra fik
Göra kollektivtrafiken gra
tis för studerande ungdom
ar.
Busskorten kostar för my
cket och många har inte
råd. Om folk inte har
råd med busskort blir det
svårare att ta sig runt ex:
till skolan.
Livskraf tig stadskärna
a.
der evenemang gynnar all
Att ha längre öppetider un
,
tta
det andra. Mer av de
Det ena skall inte utesluta
kombinationer är viktigt.
Längre öppettider i stan
och under helger.
7
Städa Viskan
För att skapa en ren och snygg stadskärna
Mer evenemang
För att få människor att mötas
Bra resväg
Fler ställen som brygghuset
behövs så att unga kan hitta
gemenskap och vara i en
social miljö.
8
Mötesplats Borås – oran
geriet
Centralt i stadsparken me
d bra utsikt
och väldigt mysig stämnin
g.
ktiva kommunikationer
Goda resvanor och attra
KOLLEKTI VTRA FFIK
llektivtrafik. Priset för
Gör det billigare att åka ko
d 50 kr efter nyår.
månadskort har höjts me
Nöjesparker
Stadsparken: En plats för
både unga och äldre
att ha kul. Fler nöjespark
er så att äldre kan umgås och så att barn kan få
vara barn.
9
Uppdragen
Huvuddelen av de unga kommunutvecklarnas tid gick, som nämnt, till att arbeta med det uppdrag de
blivit tilldelade i par eller mindre grupper. Här beskrivs kortfattat samtliga av årets uppdrag. Efter det följer
rapporterna. I dem kan du läsa mer ingående om respektive uppdrag samt om resultatet av de unga kommunutvecklarnas arbete. De unga kommunutvecklarna har själva författat rapporterna.
Äldreomsorgen en attraktiv arbetsgivare för framtiden?!
Syftet med uppdraget var att kartlägga hur feriearbetare, omvårdnadspersonal och allmänheten upplever
arbetet inom äldreomsorgen. Uppdraget syftade också till att ta reda på vad som behövs för att få unga att
vilja arbeta inom äldreomsorgen i framtiden och se det som ett attraktivt yrke.
Trygghetsvandringar kring fritidsgårdar och mötesplatser
Uppdraget gick ut på att ta reda på hur utemiljön kring fritidsgårdarna i Väster kan göras så trygga och
inbjudande som möjligt, för så många som möjligt. Det innefattade även att se på hur kommunikationerna
till och från fritidsgården fungerar.
Nöjda kunder i skolmatsalen
I det här uppdraget stod skolmaten i fokus. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som påverkar ifall man
upplever sig vara nöjd eller missnöjd med skolmat och matsal. Exempel på sådana faktorer är tid, miljö,
bemötande och kvalitet på maten.
Elevers upplevelse av särskilt stöd
En kartläggning, sammanställning och analys av elevers upplevelse av särskilt stöd var syftet med detta
uppdrag. Som underlag genomfördes en enkätstudie med elever som går i sommarskola på Brygghuset.
Förskolans utveckling från förr till nu
Detta uppdrag gick ut på att beskriva utvecklingen från början på 1900-talet, då det handlade om barnpassning, fram tills idag, när förskolan styrs av en läroplan( lp fö 98). Hur har behoven och innehållet
förändrats genom åren?
Sjöbo torg som aktivitetsplats – hur går det?
Syftet med uppdraget var att göra en uppföljning av aktivitetsplatsen på Sjöbo Torg som invigdes i maj
2015. Dels för att ta reda på hur det används och av vilka, men också för att ta reda på hur aktivitetsplatsen
kan förbättras än mer.
De nordiska ungdomsdagarna
De nordiska ungdomsdagarna genomfördes 22-26 juni 2015 och är ett ungdomsutbyte mellan Borås Stad
och dess vänorter i Norden. Det här uppdraget var knutet till ungdomsdagarna och bestod av tre delar;
planering och genomförande av aktiviteter under ungdomsdagarna, dokumentation och att fundera på hur
ungdomsutbyten som detta gynnar Borås ur ungas perspektiv.
Kommunikation på Hässleholmen
Syftet med detta uppdrag var att undersöka och utveckla kommunikationssätt för att underlätta för
människor i området. Undersökningen gjordes genom att träffa människor som bor i området och aktö-
10
rer som verkar där för att ta reda på vad det finns för efterfrågan och möjligheter (digitalt, sociala medier,
nyhetsbrev osv.), samt hur de skaffar sig, respektive når ut med, information idag. I uppdraget låg också att
besvara hur bilden av positiva aktiviteter/arbete i området kan förstärkas och kommuniceras bättre.
Fritid för alla
Uppdragets syfte var att undersöka befintligt utbud av fritidsaktiviteter för barn/ungdomar i bostadsområden utanför stadskärnan samt att ta reda på ungas tankar och åsikter om detsamma.
Området som undersöktes var före detta Dalsjöfors kommundel, det vill säga Aplared, Dalsjöfors, Dannike, Gånghester, Målsryd, Rångedala och Äspered. En del i uppdraget var även att arbeta med hur
UPP-draget (UngdomsProjektPengar) inom stadsdel Öster kan utvecklas.
Handledare Unga kommunutvecklare
Ett uppdrag som också genomfördes under den här tiden var det att handleda de unga kommunutvecklarna i sina respektive uppdrag genom att stödja och motivera under arbetsprocessen. I det här uppdraget
ingick även att sammanfatta dagarna med gemensamma aktiviteter. Eftersom det här uppdraget skilde sig
från de övriga skrevs heller ingen rapport till den här sammanställningen. Vi vill dock passa på att tacka
Sabien Leenes för ett väl utfört arbete!
Marknadsföring
För att marknadsföra och dokumentera arbetet skapades ett Instagramkonto och en blogg, som fylldes
med information och bilder varje arbetsdag. Var och en av kommunutvecklarna blev ansvariga för bloggen
varsin dag.
Instagram: www.instagram.com/ungkom15
Blogg: www.ungkom.blogg.se
11
Äldreomsorgen en attraktiv
arbetsgivare för framtiden?!
Emma Nordin och Sandra Johansson
Unga kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
Syftet med detta arbete är att locka unga till att jobba inom äldrevården. Vi fick uppdraget därför att
rekryteringsbehoven är stora men det råder en stor brist på utbildad omvårdnadspersonal. I dagens
samhälle har äldreomsorgen en extremt låg status och har blivit stämplat som ett smutsjobb för de unga i
vår kommun. Detta har lett till att det är en enorm brist på personal inom detta område, enligt intervjuer
får de äldre och sjuka inte den vård och/eller den tid i mötet som är både nödvändig och önskvärd. Varför
just detta har förekommit kan bero på att systemet bygger på att de äldre ska bo i sitt eget hem så länge det
är möjligt, vilket betyder att vårdtagarna blir betydligt mer vårdkrävande när de väl kommer in till Borås
Stads vård- och omsorgsboenden.
Det är extremt viktigt om man ska arbeta inom äldreomsorgen att man gillar att arbeta med människor.
Man vet att de personerna finns där ute men hur kan man locka dem till äldreomsorgen? Vilken är den
största anledningen till att dessa personer valt att inte arbeta inom äldreomsorgen och hur kan vi locka dem
till Borås Stad? Detta uppdrag har tilldelats årets unga kommunutvecklare för att ta reda på svaret på dessa
frågor.
Frågeställningar
Hur ska man få fler unga till att jobba inom äldrevården? Vad behöver förbättras för att locka fler till
arbetet? Vad är de som gör att unga inte väljer att jobba inom detta yrke? Vilken är den största anledningen
och hur kan man lösa detta?
Metod
Första arbetsdagarna, då arbetet påbörjades, diskuterades planen för de kommande veckorna. Enkäter
och intervjufrågor skrevs till personal, feriearbetare, brukare och även till de som är utomstående från
äldrevården. Möten på de olika äldreboendena, hemtjänsten samt larmorganisationen SDF Öster bokades
in. Veckan efter inleddes med intervjuer där några ur personalen och några feriearbetare intervjuades på
varje äldreboende. Enkäter delades ut på avdelningar och de som hade tid svarade på enkäten. Enkäter
delades också ut till de vårdtagare som ville svara på frågor angående deras trivsel på de olika boendena. De
sista dagarna på andra arbetsveckan intervjuades allmänheten och de fick svara på enkäter angående vad de
tycker om äldrevården.
När alla intervjuer var klara sammanställdes alla enkäter och ett resultat framtogs med diagram och
procentantal på hur många som tyckte vad. När alla resultat framtagits började skrivandet av denna rapport.
Resultat
PERSONAL
Vad personalen tycker behöver förbättras
A - Arbetstider: 80.6% tycker att arbetstiderna måste förbättras. Delade turer och att arbeta varannan helg
anser de flesta som negativt.
12
B - Lön: 83.9% tycker att lönen i förhållande till arbetet inte är bra.
C - Arbetsuppgifter: 16.1% anser att arbetsuppgifterna behöver ändras då brukarna inte får den tiden de
behöver för att de övriga arbetsuppgifterna tar upp för mycket tid.
D - Kompetensutveckling: 22% tycker att kompetensutveckling borde satsas mer på.
E - Tid för brukare: 77.4% anser att tiden för brukarna inte räcker till just därför att de övriga uppgifterna
tar upp för mycket tid.
F- Tid för övriga sysslor: 12.9% tycker att tiden för övriga sysslor behöver ändras på.
Vad personalen tror är den största anledning till att folk inte vill arbeta inom detta yrket:
A - Arbetstiderna: 76,7%.
B - Lönen: 76,7%
C - Arbetsuppgifterna: 33,3%
D - Kompetensutveckling: 6,7%
E - Övrigt: 6,7%
13
FERIEARBETARE
Vad feriearbetare tror är den största anledningen till att människor inte väljer att arbeta inom
äldreomsorg:
A - Lönen: 45,5%
B - Arbetsuppgifter: 63,6%
C - Arbetstiderna: 22,7%
D - Övrigt: 4,5%
Om feriearbetare skulle kunna tänka sig arbeta med detta i framtiden:
A - Ja: 39,9%
B - Nej: 13%
C - Kanske: 47,8%
14
ALLMÄNHETEN
Om allmänheten anser att att äldrevården är ett attraktivt arbete:
A - Ja: 14,3%
B - Nej: 66,7%
C - Kanske% 19%
Om allmänheten skulle kunna tänka sig arbeta inom äldreomsorg:
A - Ja: 21,1%
B - Nej: 63,2%
C - Kanske: 15,8%
15
BRUKARE
Om de upplever att personalen tar sig tid för dem:
A - Ja, ofta: 38,5%
B - Ja: 38,5%
C - Ibland: 23,1%
D - Nej: 0%
Vad behöver förbättras för att göra arbetat inom äldreomsorgen mer attraktivt och att fler ska vilja jobba där?
HÖJA LÖNEN
Vad som måste förbättras för allas trivsel och för att fler skall tycka att arbetet är bra är främst att satsa mer
pengar på äldreomsorgen så att lönen kan höjas. Det är omöjligt att höja all personals lön på samma gång,
men en ändring måste ske för att få fler att söka sig till arbete inom äldreomsorgen. En plan måste läggas
upp för hur man kan höja lönen och den måste vara långsiktigt hållbar.
FÖRBÄTTRA ARBETSTIDERNA
Arbetstiderna är också något som borde förbättras. Många anser att de scheman som finns idag inte är
hållbara då arbetsdagarna är för långa och delade turer inte är något positivt. Det är också många som
tycker att varannan helg är något som borde tas bort. Ändringar av arbetstider är svårast att genomföra
innan man fått fler personal till yrket - ju färre det är i personalen desto mer måste varje individ jobba. Då
man har tillräckligt med personal är det första man måste göra att ta bort de delade turerna. En annan
förbättring man kan göra med arbetstiderna är att göra schemana mer individuella och ge personalen en
chans till att påverka sina scheman till en viss gräns. Vissa kanske anser att de vill jobba kvällar och då kan
andra, som bara vill jobba dag, få möjligheten att göra det.
MINSKA ANTALET ARBETSUPPGIFTERNA
Arbetsuppgifterna, är enligt majoriteten av den intervjuade personalen, för många. Vissa anser att det
borde finnas personal som bara ägnar sig åt vissa uppgifter, istället för att alla ska göra allt. Städning är
ett exempel på en sådan uppgift. Många hade motiveringen att det hade varit enklare att bara anställa
en städerska. Dokumentationen tyckte flertalet av personalen tog upp för mycket tid och förslag till
16
förbättring var att man anställer en person som tar hand om hela den biten. Då hade det blivit så att man
lämnar in alla uppgifter om vad som har hänt under passet och en person skriver in det på datorn så det
dokumenteras. Då lagen är att varje person måste dokumentera själva funkar inte denna lösning, så en
annan lösning på problemet kan vara att i slutet av varje arbetspass finns en tid som är utsedd bara för
dokumentation. Då minskar stressen att behöva springa mellan datorn och avdelningen.
Om man ändrar på arbetsuppgifterna och anställer till exempel en städerska och en som sköter det
administrativa med mera, så ökar automatiskt tiden personalen kan tillbringa med vårdtagarna och
minskar stressen att hinna med alla de andra arbetsuppgifterna som inte handlar om vården.
Vårdtagarna var väldigt positiva till de mesta inom äldreomsorgen men det var ett antal som ansåg att de
ville ha mer tid med personal och en bidragande faktor till att ändra arbetstider som beskrivs ovan är att
vårdtagarna kan få den tid de vill ha med personalen.
HÖJA STATUSEN
När intervjuerna med allmänheten skedde var det många som tog upp att arbetet har dålig status. Statusen
kan man ändra genom att prata mer positivt om det i media. Arbetet de gör är inte bara viktigt utan också
givande enligt personalen då de säger att de får tillbaka mycket glädje från vårdtagarna. Att ge ett bättre
rykte för äldreomsorgen är viktigt och statusen på yrket är en bidragande faktor till varför inte folk väljer
att arbeta med det. En i personalen sa att föreläsningar om arbetet kan vara positiv då allmänheten kan få
en inblick i hur arbetet egentligen är och inse att det inte bara är att ta hand om vårdtagarnas intimhygien
som många idag tror.
Analys
I uppdraget om äldreomsorgen har det varit mycket intervjuer och ifyllning av enkäter. Efter de två
första veckorna av arbetet var intervjuerna klara och man kunde då påbörja rapporten. Det fanns mycket
information att gå igenom.
Ska man jämföra två intervjuer så är de valda från Distansgatan 7 och Dalsjövägen 25. Äldreboendena
är olika på många sätt. En i personalen på Distansgatan 7 sa att jobbet inom demensavdelningen* är ett
extremt tungt arbete, både psykiskt och fysiskt, och kan vara väldigt stressigt (från person till person). En i
personalen på Dalsjövägen 25 sa att arbetet var väldigt lugnt och man får mycket tillbaka från vårdtagarna.
Det är självklart att det är skillnad på en demensavdelning och en somatisk avdelning**, men det är viktigt
att jämföra dem också så man får se yrket från alla perspektiv och se hur andra arbetar och tycker om
arbetet i sig. Båda sade dock att lönen är orättvis i relation till arbetet dem utför. Just för att man inte bara
är vårdare utan att man är mycket mer än så - man är städare, man tvättar och lagar mat med mera. Så är
det på de flesta äldreboenden i området och resterande boenden inom Borås Stad.
Det finns många fördelar med att arbeta inom äldreomsorgen, till exempel sa båda personerna att man
får mycket glädje tillbaka från de äldre. Det var också mycket lika fördelar som att man får kontakt med
vårdtagaren på att annat sätt än på sjukhus.
Att rabbla upp allt positivt kan ta flera sidor, men det är inte bara positiva tankar med arbetet.
På Dalsjövägen 25 till exempel, tycker en personal att det är ruskigt låg status inom jobbet och på
Distansgatan 7 sa personalen att det är ett extremt tungt arbete. Samtidigt trivs båda med sitt yrke.
Egenskaper som är viktiga att ha inom arbetet enligt dessa arbetare är att man måste vara lyhörd,
tålmodig, ha empati och man måste ha viljan att vårda. Båda sade att man måste trivas med att jobba
med människor annars är det varken rättvist mot vårdagarna, anhöriga, kollegor eller sig själv. Utav de
intervjuade medarbetarna är detta bara två personers åsikter, men medarbetarnas åsikter i det stora hela
överensstämmer med dessa åsikter. På Dalsjövägen 25 sa de också att anhöriga klagar mycket på att de
17
äldre inte får duscha varje dag eller att det ligger damm och smuts på golvet. Det beror helt enkelt på att
personalen på senare tid har fått mindre tid att ta hand om de gamla, just för att man nu inte bara är
ansvarig för att vårda utan också för de ökade kraven på att personalen ska dokumentera, städa och tvätta
med mera.
Upplevelsen från personalen är att politiker i Sverige inte vet hur det är att arbeta inom äldreomsorgen i en
verklig situation. Politikerna ser äldreomsorgen enbart på papper, personalen anser att politikerna behöver
gå med en heldag så att de ser hur allt fungerar och vilket slit det är på arbetsplatsen. Personalen tycker att
politikerna ska tänka mer på hur de i framtiden vill bli behandlade eftersom att ca 15000 av kommunernas
37000 chefer kommer att gå i pension de närmaste åren (SKL).
Lönen inom äldreomsorgen behöver höjas enligt majoriteten av medarbetarna. 83.9% av all frågad personal
tycker att lönen inte är hög nog i sammanhang med allt arbete de utför. Medarbetare inom äldreomsorgen
utför mer än vård i yrket, stor press läggs på att personalen ska dokumentera, städa, tvätta och sköta
”allt runt omkring” på avdelningen och menar då att lönen bör höjas med tanke på det stora ansvar
varje medarbetare har. För att locka ungdomar till äldreomsorgen behöver lönen höjas enligt personalen.
Ungdomar vill ha ett yrke som ger en hög inkomst tillsammans med hög status. Äldreomsorgen kan
idag inte erbjuda detta då ingångslönen är låg i jämförelse med övriga yrken som kan tänkas locka mer.
Äldreomsorgens status har sedan en lång tid tillbaka varit väldigt låg och den fortsätter att sjunka.
Äldreomsorgen behöver högre status för att locka ungdomar att arbeta inom äldreomsorgen. Dagens
uppfattning av ungdomar är att yrket endast är ett arbete där man får ”torka ändor och duscha gamla
människor”. Detta är arbetsuppgifter som utförs inom yrket men tillsammans med betydligt fler viktiga
och roliga arbetsuppgifter. Alla yrken har någon arbetsuppgift som inte är den roligaste men det gäller att
lyfta fram det roliga i yrket, se det positiva och att medarbetare lyfter fram den sidan av yrket till övriga
medborgare.
Egna slutsatser
Under 3 veckors tid har vi undersökt och intervjuat folk i fråga om hur äldreomsorgen kan bli ett mer
attraktivt arbete för unga. Vi har dragit slutsatsen om att det behövs göras en förändring inom området där
mer personal behövs i verksamheterna. Det finns många förbättringsförslag som alla fyra grupper tyckte
gemensamt, till exempel arbetstider. Arbetstiderna anses vara ett av de största problemen med bristen på
personal. Delade turer och heldagar upplevde vi att medarbetare önskar få bort och att 6-timmarspass och
varannan helg istället införs. En yngre person skulle inte kunna tänka sig arbeta så många helger eller att
arbeta de många och tuffa delade turer som finns i dagens äldreomsorg.
Vi kan nästan säga helt säkert att om man ger personalen bättre arbetstider, högre lön tillsammans med att
fler medarbetare anställs kommer detta att leda till att statusen för yrket höjs.
En annan slutsats vi kan dra är att folk i allmänhet vet lite, eller ingenting, om hur det är att arbeta
inom äldreomsorgen. Under intervjuer och ifyllandet av enkäter så besvarades frågan ’’Varför är inte
äldreomsorgen ett attraktivt yrke?’’ nästan alltid med svaren ’’Vill inte torka röv’’, ’’Man måste byta
blöja’’ eller ’’Det är äckligt’’. Medborgare som inte arbetat inom äldreomsorgen har alltså ingen aning om
vad man egentligen gör. Intimhygien är bara en liten del av de arbetsuppgifter omvårdnadspersonal har.
Gällande den dåliga statusen som yrket har så borde denna förbättras. Personer som faktiskt vill arbeta
inom yrket vågar inte erkänna det just för att folk kommer nästan garanterat att kolla ner på dig för att
du gör ’’skitjobbet’’. Det positiva är då att de problem som finns går att lösa relativt lätt. Vårt arbete kan
användas som hjälp och grund till förändringarna inom äldreomsorgen i framtiden. Att förändringarna
sker är viktigt för både de äldre, personalen och framtida vårdtagare. Vård måste få kosta pengar. Resurser
och patienter ska vara i fokus – INTE kostnad och tid.
18
*Demens är en diagnos för en rad av symtom som orsakas av hjärnskador. Vanligen försämras minnet och
förmågan att planerna och genomföra vardagliga sysslor, samt språk och tidsuppfattning försämras.
**Somatiskt boende är till för dem som har en kroppslig sjukdom eller fysiska funktionshinder.
Kontaktlista, källor och referenser
Anonyma svarsdeltagare till enkäter
SKL - Sveriges Kommuner och Landsting
http://chefstidningen.se/reportage/chef-inom-aldreomsorgen
Enhetschef Maria Myren, Dalsjövägen 25. 033-35 87 37
Assistent Margouriethe Dahlström, Dalsjövägen 25. 033-35 89 41
Samordnare Ingela Tylestrand, Söderkullagatan 64-66. 0729-89 97 41
Enhetschef Linda Sparre, Sörmarksgatan 207, avslutade sin anställning 30/6-15.
Kontakta enhetschef Rosita Grundhall 033-35 35 69
Enhetschef Linda Perlstedt, larmorganisationen SDF Öster. 033- 5 51 56
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Marie Axelsson, Områdessamordnare,
0768-88 53 22
Cecilia Bothin, Områdeschef Äldreomsorg,
033- 35 35 12
En sammanfattning av resultatet i ord och bild kan fås på
förfrågan.
19
Trygghetsvandringar kring fritidsgårdar och mötesplatser
Sara Serhan, Rasmus Samuelson, Emelie Frejd
Unga kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
För att främja Borås Stads vision Borås 2025 och försäkra att utemiljön kring fritidsgårdarna i Väster
ska vara så trygga, inbjudande och lättåtkomliga som möjligt, för så många som möjligt, genomför Unga
kommunutvecklare 2015 trygghetsvandringar kring sju stycken mötesplatser i stadsdel Väster.
Borås 2025
Enligt Borås Stads vision Borås 2025 ska Borås vara en stad där människor kan mötas och det ska finns
mötesplatser och aktiviteter som passar, och är lättillgängliga för, alla. Det står även att: “Borås är en vacker
och ren stad, en trygg stad där omsorg, omtanke och god hälsa präglar alla skeenden i livet från födseln
till livets slut. Gemenskapen mellan människorna som bor och verkar här ger styrka.” Därför är det här
uppdraget viktigt för att främja visionen. Tanken är att från ett ungdomsperspektiv förbättra miljön runt
fritidsgårdarna. Detta för att förenkla möten mellan människor och att värna om ungas trygghet både runt
själva fritidsgården och på vägen till och från den.
Barnkonventionen
Utöver Borås 2025 främjar detta uppdrag även Barnkonventionen, främst artiklarna 2, 15, 23 och 31.
- Enligt artikel 2 ska alla barn bli försäkrade de rättigheter som anges i konventionen, utan någon som
helst diskriminering
- Artikel 15 erkänner alla barns rätt till föreningsfrihet och fredliga sammankomster.
- Artikel 23 säger att barn med fysisk eller psykisk nedsättning ska kunna delta i samhället på lika
villkor.
- Artikel 31 behandlar barns rätt till fritid och vila, lek och rekreation och säger att konventionsstaterna
ska tillhandahålla lika möjligheter för rekreations- och fritidsverksamhet.
Uppdraget främjar konventionen i och med att det söker att göra fritidsgårdar tillgängliga och trygga för
alla ungdomar, utan diskriminering för olika nedsättningar eller tillhörigheter.
Fritidsgårdars betydelse
Detta uppdrag är viktigt för att fritidsgårdar spelar en viktig roll i många ungas sociala utveckling och
välmående. Idealiskt är det en plats där man kan vara sig själv tillsammans med andra och man känner sig
välkommen, där ungdomar kan leva ut sin fulla kreativa potential i en ren och stimulerande miljö. Enligt
KEKS vision ska fritidsgården vara en plats som stimulerar utveckling, där olika människor med olika
bakgrunder och intressen möts och accepterar varandra och som aktivt bjuder in dem som står utanför.
Detta är något Borås Stad strävar efter för ungas bästa och välmående samt för att uppnå visionen Borås
2025 och försäkra de rättigheter alla unga har genom Barnkonventionen.
Vad är trygghet?
Det är viktigt att veta att i det här uppdraget undersöks bara fysiska faktorer som kan göra att man känner
sig otrygg och inte sociala. Detta betyder att saker så som ljus, vandalisering, nedskräpning, etc. prioriteras
över den sociala miljön. Båda faktorerna är självklart viktiga för att man ska känna sig trygg, men den
fysiska miljön är mer lättförändrad och en förbättring kan resultera i en förändrad social miljö.
Trygghet kan i det här fallet vara att känna sig säker när man går hem från fritidsgården även om det
är sent på kvällen eftersom belysningen är så pass bra. Det kan vara att känna sig välkommen av en ren
och fräsch uteplats och möjlighet till utomhusaktiviteter. Att inte bli avskräckt av klotter som kan ses
som stötande kan också vara en sorts trygghet. För funktionsnedsatta kan det vara en trygghet att känna
20
sig välkommen eftersom anläggningen är anpassad på ett sådant vis att de obehindrat kan ta sig fram.
Trygghet kan även vara att lätt kunna ta sig till och från fritidsgården antingen till fots eller med buss när
som helst, just därför kan det vara viktigt att bussar går mer än en gång i halvtimmen under de tider då
flest besöker fritidsgårdarna.
Metod
För att inleda detta utvecklingsprojekt hölls ett möte där det bestämdes hur man skulle gå tillväga under
undersökningen. Det bestämdes då att utöver observationer skulle intervjuer användas för att få ytterligare
insikt från besökarna på fritidsgårdarna. Tre manualer framtagna för organisationen Tryggare mänskligare
Göteborg och rapporter från tidigare trygghetsvandringar i Borås användes för att bilda en uppfattning om
vad som har gjorts tidigare och vad som behövdes göra. Från det här gjordes en checklista (se bilaga 1) över
vad som behövdes undersökas på fritidsgårdarna samt intervjufrågor (se bilaga 2).
De sju fritidsgårdarna i Väster som skulle undersökas var Bliss, Göta, Hestra, Kristineberg, Norrby,
Sandared och Viskafors, vid varje besök dokumenterades alla iakttagna problem genom anteckningar
och bilder och intervjuer hölls när det fanns möjlighet. Därefter sammanställdes resultaten i form av
överliggande kommentarer och en fullständig redogörelse i bilaga 3.
Resultat
Det här är bara sammanfattande kommentarer på de olika fritidsgårdarna och mötesplatserna. För
fullständigt resultat kontakta Ida Grindsiö (se Kontaktlista, källor och referenser nedan).
Bliss
Det är fortfarande oklart var exakt fritidsgården ligger, men det är bra skyltat till själva ridhuset. Det kan
eventuellt finnas svårigheter att ta sig dit eftersom det inte finns gång- eller cykelvägar och bussarna går
relativt sällan (två gånger i timmen vanligtvis). I en intervju framstod detta däremot inte som ett stort
problem. I övrigt finns det inget att anmärka på.
21
Göta
När vi kom dit upptäckte vi att det var svårt att hitta ingången till själva fritidsgården. Senare framkom
det att den var mellan en biltvätt och en verkstad, mitt emot en bensinstation, vilket inte slår en som en
bra plats för en fritidsgård. Fasaden runt ingången ser nedgången ut vilket inte är särskilt inbjudande och
det fanns klotter runtom i området. Uteplatsen, en omgjord parkeringsplats, saknade helt lampor och
papperskorgar, vilket skulle kunna åtgärdas enkelt.
Hestra
I allmänhet var det fräscht och fint, dock saknades papperskorgar på vissa ställen. Med undantag för
fotbollsplanen, grusvägen bakom fritidsgården och gruppen av träd på gården var det väl upplyst. Det kan
eventuellt vara svårt att hitta dit och ta sig dit med buss, därav våra förslag. Busskuren skulle även kunna
rustas upp med papperskorgar och lampor samt att förbättra sikten mot vägen. Man kan eventuellt flytta
eller lägga till ett övergångsställe mellan busshållplatserna för att öka säkerheten runt dem. Något positivt
är att fritidsgården är lättåtkomlig för rullstolsburna.
22
Kristineberg
Området runt omkring fritidsgården såg bra ut, och det fanns möjligheter till utomhusaktiviteter på
anläggningar i närheten, dock inte vid själva fritidsgården. Vid ingången såg det däremot en aning tråkigt
ut vilket skulle kunna åtgärdas med växtlighet. Dessutom såg byggnaden nedgången ut, vilket kan
åtgärdas. I intervjuer framkom det att lamporna i området är ett stort trygghetsproblem då de ibland inte
tänds eller inte lyser upp ordentligt.
Norrby
Byggnaden i sig känns som ett övergivet fängelse, med galler vid ingången och i några av fönstren.
Fasaden ser sunkig ut och färg flagnar från fönstren, i allmänhet är den i behov av en upprustning. På
en utav dörrarna står det “fuck off”, vilket inte är särskilt välkomnande. Klotter finns även runtom
området, framförallt på skateboardrampen. Vid sidan av byggnaden står det ett par bänkar bredvid en
sopstation, vilket upplevs som skumt och sunkigt. Fotbollsplanen är i bra skick och har bra belysning,
men skulle behöva en papperskorg till. Basketplanen och skateboardrampen saknar däremot lampor och
papperskorgar. Bakom fotbollsplanen finns det en gångväg utan belysning, vilket skulle behöva åtgärdas.
23
Sandared
Byggnaden i sig ser väldigt tråkig ut, detta skulle kunna åtgärdas genom att utsmycka platsen utanför
ingången. Man skulle även kunna ordna så att skolgården blir mer attraktiv för utomhusvistelse och rusta
upp cykelställen. Eftersom fritidsgården ligger relativt centralt i området är den lättåtkomlig för många.
Den ligger även nära diverse idrottsanläggningar så som simhallen, idrottshallen och fotbollsplanen vilket
öppnar upp en möjlighet för aktiviteter utanför fritidsgården. Däremot saknar fotbollsplanen, basketplanen
och volleybollsplanen bakom simhallen belysning och papperskorgar vilket skulle kunna åtgärdas när
renoveringen av simhallen är klar. Man skulle då även kunna göra om fotbollsplanen till en gräsplan eller
konstgräsplan.
Viskafors
Det var lätt att veta var byggnaden ligger för att det fanns en skylt på framsidan av byggnaden men det var
svårt att hitta till ingången eftersom denna låg gömd i ett hörn på baksidan och saknade skylt. Däremot
var det en ren och en fin utemiljö där. Gångtunneln bredvid fritidsplatsen kan vara väldigt obehaglig på
kvällarna eftersom det inte finns någon belysning och den är fylld av klotter. Detta skulle kunna åtgärdas
genom att sätta upp belysning och tvätta bort klottret. Bussarna åker väldigt sällan förbi fritidsgården, de
går vanligtvis två gånger i timmen, vilket skulle kunna förbättras genom att se till att buss 155 går oftare.
Det behövs också bättre belysning på vissa ställen runt om på fritidsgården.
24
Analys
De flesta fritidsgårdarna saknar en attraktiv utemiljö och ser inte speciellt lockande ut. Detta beror
främst på avsaknaden av en vacker uteplats med möjlighet till olika aktiviteter. Det känns även som att
fritidsgårdens läge har ett stor inflytande på tryggheten, till exempel Göta fritidsgård, som ligger mellan
en biltvätt och en bilverkstad, har betydligt sämre trygghet än Hestra fritidsgård, som ligger bredvid ett
bibliotek och ett ålderdomshem.
Ett vanligt förekommande problem bland fritidsgårdarna är bristen på papperskorgar och belysning,
klotter, dåligt skyltat till fritidsgården och de dåliga busstiderna. Detta kan skapa en otrygg miljö som kan
skrämma bort besökare och göra det svårt för många att ta sig dit, något som är synd då dessa problem
oftast lätta att åtgärda. Något positivt var dock att de flesta fritidsgårdar var handikappvänliga i och med
att de inte hade trappor vid ingången.
Att vi var ute runt fritidsgårdarna på dagtid var ett stort minus eftersom det inte fanns speciellt mycket folk
och det var ljust så man missar saker som man annars skulle märkt vid kvällstid. Det hade varit mycket
bättre ifall vi hade gjort våra trygghetsvandringar på hösten vid kvällstid eftersom det är oftast den tiden
på året man känner sig mest otrygg. Det beror på att det är som mörkast då det inte är många timmars
sol och inte heller någon snö som lyser upp omgivningen. Under intervjuer på Kristineberg framkom
det till exempel att belysningen var ett problem då lamporna ibland inte tänds eller helt enkelt inte
lyser upp omgivningen på ett bra sätt, vilket skapar en otrygg miljö på vägen till och från fritidsgården.
Därför rekommenderar vi att kompletterande trygghetsvandringar görs av fritidsgårdarna, och eventuellt
föreningar med anknytning till fritidsgårdarna, för noggrannare resultat.
Egna slutsatser och förslag på förbättringar
Vi har åkt runt till de sju fritidsgårdarna i Väster och undersökt vad som kan kännas otryggt och vad
som skulle kunna förbättras för att det ska bli så tryggt och inbjudande som möjligt. Nedan följer en
redogörelse för det vi tycker kan och/eller bör göras på varje fritidsgård för att uppnå detta resultat.
BLISS
På fritidsgården Bliss behöver det bli tydligare med var själva fritidsgården ligger, förslagsvis genom skyltar
eller annan marknadsföring. Man skulle även kunna hålla ett event där funktionsnedsatta får prova på att
rida vilket skulle kunna höja medvetenheten om fritidsgårdens existens för de som har ett intresse av att
rida.
GÖTA
Götas fritidsgård skulle kunna flytta ingången eftersom den ligger vid en verkstad och en biltvätt.
Det kan kännas otryggt för att det finns en risk att bli påkörd av en bil, det uppmuntrar heller inte
utomhusaktiviteter på området. Man skulle även kunna flytta ingången för att göra fritidsgården mer
anpassad för funktionsnedsatta då den i nuläget stänger dem ute. De skulle även kunna lägga till lite
mer aktiviteter utanför fritidsgården så att folk ska kunna vilja gå till fritidsgården. De skulle även kunna
samarbeta med Boråshallen och hålla några aktiviteter där.
HESTRA
På Hestras fritidsgård skulle man kunna sätta en skylt i rondellen eftersom det ökar medvetenheten
om fritidsgården och för att det skulle vara enklare att hitta dit. Man skulle även kunna sätta upp
papperskorgar och belysning på vissa ställen runt om fritidsgården. Man skulle behöva rusta upp uteplatsen
för att det inte finns så mycket och göra, vilket inte är så lockande.
25
KRISTINEBERG
Fritidsgården på Kristineberg skulle kunna byta ut lamporna mot nya för att de som de har nu brukar
inte fungera eller så lyser de inte upp runt om vilket kan göra det otryggt att ta sig från fritidsgården på
kvällarna. Man skulle också kunna förändra uteplatsen vid fritidsgården och lägga till någon gräsmatta och
några träd, så att det ser fint och tryggt ut eftersom uteplatsen i nuläget ser ganska tråkig och ful ut.
NORRBY
Det som skulle kunna göras eller förbättras på Norrbys fritidsgård för att det ska bli en tryggare plats och
eventuellt kunna öppna igen, är att fritidsgården ska renoveras eller flyttas till ett mer centralt läge för
att skapa en mötesplats som är inbjudande för alla. För tillfället kan nämligen själva byggnaden ses som
avskräckande i och med att den ser ut som ett övergivet häkte. Man skulle även behöva se över hygienen
runt om fritidsgården för att minska nedskräpningen och klottret. I intervjuer framkom dessutom en
önskan av att se över belysningen i området då det skulle öka trygghetskänslan. Detta är framför allt
på vägen bakom Almåsgymnasiet där många väljer att inte gå för att det inte känns tryggt. För tillfället
bedrivs fritidsverksamheten på Norrby i andra lokaler, så som Almåshallen och Särlaskolan, därför är det
viktigt att även dessa platser undersöks. Man bör däremot ta hänsyn till att en stor del av problemet beror
på det negativa rykte Norrby har om sig och det som nyligen har hänt i området ( t.ex. skottlossning,
misshandel och andra oroligheter) som kan bidra till att man känner sig mer otrygg.
SANDARED
På fritidsgården i Sandared skulle det kunna sättas upp papperskorgar runt fritidsgården och tvättas
bort klotter, för att platsen ska kännas trygg och ren. Man skulle också kunna göra om grusplanen
bakom badhuset till en gräsplan, vilket skulle kunna göra planen tryggare och finare. Utemiljön
kring fritidsgården var inte lockande, speciellt inte jämfört med Viskafors fritidsgård. Den saknar
utomhusaktiviteter och en trevlig miljö med träd och gräsmattor.
VISKAFORS
På Viskafors fritidsgård skulle man kunna sätta upp några skyltar som visar vilken väg man ska ta för att
komma fram till fritidsgården. Också en skylt vid ingången så att man vet var fritidsgården ligger, för att
göra den mer lättåtkomlig. Man skulle även kunna fixa till gångtunneln vid fritidsgården och sätta upp
belysning inne i tunneln och tvätta bort klottret. Bussarna går två gånger i timmen förbi fritidsgården och
för att det ska vara lättare att ta sig dit skulle bussen kunna gå förbi fritidsgården lite oftare. Vårt förslag
är att buss 155, vilken även går förbi Bliss och Göta fritidsgård, ska köras oftare under de mest aktiva
timmarna på dygnet.
Kontaktlista, källor och referenser
Ida Grindsiö
Planeringsledare
Folkhälsosamordnare
[email protected]
tel: 033-35 87 49
Borås Stads vision Borås 2025
http://www.boras.se/kategorisidor/kommunochpolitik/
kommunochpolitik/boras2025/boras2025/
visionen.4.6aba5ab513a401f440980002238.html
26
Barnkonventionen, Artiklar: 2, 15, 23, 31,
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
KEKS vision och vägval, http://www.keks.se/wp-content/uploads/2013/03/Visionen1.pdf
Tryggare mänskligare Göteborg,
http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/
“Trygghetsvandring En vägledning”
http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/Envagledning.pdf
“Steg för steg för ett tryggare Göteborg”
http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/stegforsteg_version2.pdf
“Trygghetsvandring - Så här gör man”
http://www.ronneby.se/PageFiles/3741598/Manual%20trygghetsvandring.pdf
27
Bilaga 1 - Checklista
Övergångsställen
Belysning
Infrastruktur
Hygien
Gång och cyckelväg
Buss
Otrygga platser
Gång och cyckeltunnlar
Ödsliga platser
Bilaga 2 - Intervju
1. Hur ofta besöker du fritidsgården?
2. Har du någon gång känt dig otrygg på området omkring fritidsgården?
3. Har du någon gång känt dig otrygg på vägen till fritidsgården?
4. Är det lätt att ta sig till och från fritidsgården?
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Ida Grindsiö, Planeringsledare, folkhälsosamordnare,
033-35 87 49, [email protected]
Anders Johansson, ungdomssamordnare,
0721-60 06 53
Alla diagram som tagits fram i det här uppdraget är inte
presenterade i resultatet. De finns samlade i en bilaga som kan
fås på förfrågan.
28
Nöjda kunder i skolmatsalen
Samuel Harlid och Nejra Atic
Unga kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
Uppdraget ”Nöjda kunder i skolmatsalen” går ut på att ta fram ett underlag som Stadsförvaltningen Norr
kan använda i förvaltningens strävan mot ytterligare belåtna studerande när det berör bespisningen. Vår
del i uppdraget är att intervjua ungdomar som går i skolan om vad de anser om maten och sammanställa
resultaten av deras åsikter och svar. När tillräckligt många ungdomar har utfrågats kommer svaren användas för att göra en analys om vilken metod som är den bästa för att majoriteten av eleverna skall anlända
i matsalen med en förväntan om en trevlig lunch och därefter lämna den med en känsla av mättnad samt
belåtenhet. Syftet med detta uppdraget är alltså att förändra men främst förbättra skolmaten med tanke på
att skolmaten är ett modernt ämne att tala om bland dagens ungdomar och som även är ett stort problem i
mångas ögon.
Metod
Den första veckan med uppdraget präglades ofta av sysslolöshet när vi inte riktigt visste vad vi skulle göra.
Dock var det första steget att planera, och detta gjorde vi ytterst noggrant och punktligt. Därefter bokade
vi ett möte med vår handledare vid namn Mariann Hult. Mariann Hult är områdeschef inom kost och lokalvård på Stadsförvaltningen Norr. Efter flera möten med Mariann Hult och hennes stab blev det fart på
arbetet och vi fick väldigt positiv respons på våra idéer om att göra en webbaserad enkät samt idén om att
åka ut till olika fritidsgårdar i statsdel Norr och även åka ut till badresor som befinner sig ute i Sjömarken.
Dessa utflykter var till för att vi skulle kunna prata med lite yngre elever och ungdomar om deras upplevelser av skolmaten. Vi gjorde en pappersenkät med ett antal frågor om bland annat miljön i skolmatsalen
samt hur personalen bemöter eleverna när de kommer till matsalen och denna delade vi ut till flera barn
i olika åldersgrupper. Resultatet blev positivt då det var många ungdomar som var sugna på att hjälpa oss
genom att svara på frågorna angående skolmaten. Dessutom kom vi på idén att gå ut torsdagen den 25/6
då den första sommartorsdagen var här i Borås och vi gick ut vid denna tiden för kunna fråga ytterligare
ungdomar om deras upplevelse av skolmaten och skolmatsalen. När allt detta var klart var det dags att
sammanställa, jämföra och analysera alla svaren vi fått in från ungdomarna på badresor, svaren från den
webbaserade enkäten samt svaren från ungdomarna på torsdagskvällen.
När vi var på möte med vår handledare Mariann Hult beslutade vi tillsammans med henne och hennes
stab att vi skulle åka ut till olika fritidsgårdar. Denna idé slopades efter ett antal diskussioner angående
tillgängligheten till diverse fritidsgårdar i Borås samt huruvida tiden skulle räcka till. Därför kom vi fram
till att inte genomföra denna idé eftersom vi behövde all tid vi kunde för att sammanställa de mångfaldiga
resultat vi hade fått från den webbaserade enkäten samt från intervjuerna vi hade genomfört i Sjömarken
och från sommartorsdagen.
Vi publicerade enkäten på Facebook på några sidor vid namn ”Vad händer på Bäckäng”, ”Tjuvlyssnat på
Bäckäng”, ”Upphittat på Bäckäng”, ”Almåskåren” och i ”Unga Kommunutvecklare i Borås”. Utöver dessa
olika Facebook-baserade sidor sände vi ut en länk på enkäten till våra bekanta i rätt ålder för att de skulle
kunna svara på den, och om de hade möjlighet skicka den vidare till deras kompisar och bekanta. Efter att
vi hade publicerat den webbaserade enkäten på dessa olika platser blev utfallet av den otroligt produktivt,
med tanke på att 30 ungdomar hade genomfört den inom loppet av dryga 20 minuter. Detta var väldigt
positivt med hänsyn till att detta bevisade ytterligare en än gång att ungdomar har starka åsikter kring bespisningen i skolorna i Borås och en ytterligare bonus var att vi i rask takt fick tillgång till en svarsjournal
29
som var bred och nyanserad. Tack vare detta snabba gensvar kunde vi i ett tidigt skede påbörja vår analys
av alla genomförda enkäter vilket sparade oss en hel del tid.
Utfallet var dessutom fruktbart då vi hade vår sejour ute i Sjömarken och kunde dela ut vår pappersenkät till barnen och ungdomarna på Badresor. Flertalet av barnen var ypperligt intresserade av att besvara
frågorna vi hade lagt ner vår tid på att klura ut. Den genomgående anledningen till varför de beslutade sig
för att delta i vår undersökning var för att ”maten är dålig” och ”maten behöver förändras”. Majoriteten av
barnen och ungdomarna delade identiska tankar kring bespisningen i deras respektive skolor. Av de dryga
80 barnen som befann sig i Sjömarken vid tillfället vi besökte dem var det 34 barn och ungdomar som beslutade sig för att svara på vår enkät vilket resulterade i att vi återigen fick bekräftat att unga är intresserade
av att ta ställning och är redo för en förändring inom Borås Stad och dess mat i skolan.
Nästa steg vi tog var att åka ut på kvällen torsdagen den 25:e juni då det var Sommartorsdag ute på stan.
Vid sådana här evenemang har barn, ungdomar, vuxna och äldre en vana att gå ut på stan med hänsyn
till att det alltid är roligt att vara ute och träffa folk. Detta gav oss då ytterligare en chans att få en inblick
i vad ungdomar tänker kring miljön i skolmatsalen och vad de tänker om maten. Vi intervjuade cirka 30
ungdomar och svaren vi fick in var mycket hjälpsamma.
Den webbaserade enkäten stängdes ner söndagen den 28:e juni och på måndagen därefter valde vi att påbörja vår analys. Detta tog tid med tanke på att man måste vara ypperligt noggrann. Denna noggrannhet
som vi valde att använda oss av gav mycket positivt resultat. Vid samma tidpunkt som vi hade börjat analysera svaren påbörjade vi vårt skrivande av rapporten på allvar.
När vi skrev rapporten valde vi att inte dela upp arbetet och låta den ena skriva ett område och den andra
ett annat. Vi beslutade oss för att skriva den tillsammans. Vi satt jämte varandra och hjälptes åt. Denna
metod fungerade på ett extraordinärt sätt. Vi har kommit fram till att samarbete och en bra attityd gentemot ett arbete är ett måste om man ska utföra ett uppdrag på ett förstklassigt sätt. När vi fick vårt uppdrag
valde vi alltså att jobba ihop hela tiden istället för att dela upp det med hänsyn till att vi båda visste exakt
hur vi skulle gå tillväga utan några som helst bekymmer.
Resultat
Det som vi kan konstatera är att väldigt många var villiga att delta i vår undersökning ”Nöjda kunder i
matsalen” och detta har bidragit till att vår undersökning har lyckats och blivit en stor succé. Utifrån alla
intervjuer som vi har haft med olika människor i olika åldersgrupper kan vi fastställa att vi fick en väldigt
bred och användbar information om ungdomarnas tankar och åsikter kring maten.
Som vi nämnt tidigare, blev den webbaserade enkäten enormt succéartad och den hjälpte oss att se ur en
realistisk synvinkel hur stort problemet är när det kommer till maten i skolan. Denna enkät fick oss även
att inse hur många lösningar det finns till detta problem när man verkligen tar hjälp av ungdomarna som
faktiskt är insatta i självaste problemets kärna. Efter att enkäten bara hade varit publicerad på internet i
dryga 24 timmar hade 116 personer välvilliga ungdomar besvarat enkäten, varav åtminstone 100 av dem
var ärliga svar som vi kunde ha en användning av i vår undersökning.
Vår webbaserade enkät var riktad mot gymnasieelever för även om gymnasieeleverna inte går i grundskolan har de fortfarande erfarenhet om skolmaten sedan tidigare. Vi var dessutom intresserade av deras
åsikter om maten för att kunna jämföra om maten är bättre på gymnasieskolorna. Hade detta varit fallet,
hade gymnasieskolor kunnat samarbeta med grundskolorna för att även få bättre mat i grundskolorna.
Dock blev inte utgången det vi hade hoppats på grund av att majoriteten av eleverna på gymnasieskolorna
30
tycker maten är dålig, främst i konsistens och smak. Eftersom inte utfallet blev det vi hade hoppats på kan
inte gymnasieelevernas svar användas på det sättet som vi hade hoppats på. Vi hade tänkt använda deras
positiva svar som en referens till hur man kan förbättra maten i grundskolorna. De tillfrågade grundskoleeleverna hade en del liknande åsikter som gymnasieeleverna och detta ger ytterligare ett underlag till vad
problemet är när det kommer till skolmaten. Dock kan vi ställa oss själva frågan om ungdomarna verkligen
tycker att maten är äcklig eller om de faller för grupptryck och inte vågar säga vad de verkligen tycker och
tänker.
Ett exempel på när vi noterade att både gymnasieelever samt grundskoleelever upplever maten som dålig,
var när vi sammanställde alla svar vi hade fått in från webbenkäten såväl som från våra intervjuer på Torsdagskvällen och Badresor. Således kunde vi urskilja ett mönster då den genomgående åsikten var att maten
är oaptitlig. Det var inte bara maten som upplevdes ha låg standard, det var dessutom miljön i skolmatsalen
och bemötandet från och mot personalen. När alla svar var inne började vi analysera och vi granskade de
olika diagrammen som vi hade fått in via vår webbenkät. Vi beslutade förutom detta att också göra ett eget
diagram där vi sammanställde svaren från torsdagskvällen. På så sätt kunde vi jämföra de två olika diagrammen och därefter analysera och noga undersöka alla resultat. Det var då vi såg att många ungdomar
delade samma tankar och åsikter kring detta ämne, som vi nämnt tidigare. Diagram A är ett diagram som
vi själva har skapat utefter intervjuerna vi hade utfört på Torsdagskvällen den 25:e juni 2015. Diagram B är
ett diagram som har skapats i takt med att fler personer svarade på webbenkäten och då kunde man se statistiken av deras åsikter. På diagram B ser man svarstatistiken från frågan ”Vad tycker du om kvaliteten på
maten?” och resultatet är väldigt blandat. Det var lättare för oss att analysera och jämföra när vi då också
gjorde ett eget diagram.
DIAGRAM A DIAGRAM B
I varje stapel i diagram A ser vi antalet personer som delar åsikt med den frågan som varje stapel representerar.
Resultatet som vi har fått fram är att bespisningen i Borås Stad bör förändras i form av förbättring för att
få nöjdare kunder i matsalen inom en snar framtid. I webbenkäten ställde vi sammanlagt 19 frågor och
på pappersenkäten skrev vi ner nio stycken. Alla dessa frågor såg olika ut, dock hade de samma syfte. För
att få ett perspektiv på det hela och för att sedan kunna förändra något måste man se helheten först. Och
detta gjorde vi. Vi ställde frågor och vi bad om motiveringar. Vi fick in cirka 200 svar från olika individer
och detta ses som väldigt lyckat. Vi granskade om kön, ålder och skola spelade någon roll men detta var ej
fallet. Vi ville kontrollera och se om något kön hade olika åsikter eller tankar, för då skulle man kunna se
31
om något utav alla tänkbara kön var kräsna eller om de överdrev med hänsyn till att de mycket möjligt har
fallit under grupptryck under de senaste åren. Alla möjliga kön tyckte likadant och därför kan våra misstankar falsifieras när det kommer till frågan om könsbaserat grupptryck. Dock kan vi inte utesluta att det
ändå finns en viss norm att maten ska anses vara ”oätlig” och ”äcklig” hos majoriteten av alla ungdomar. Vi
har granskat, analyserat samt kontrollerat alla ungdomars svar och en större del av många barn och ungdomar anser att maten bör och ska vara mer näringsrik så man blir mätt och belåten och så man ska kunna
stå sig längre på dagarna när man är i skolan. ”Frukost är dagens viktigaste mål” hör man ofta, och detta
är mycket sant, dock är lunchen i skolan minst lika viktig för att ett barn ska kunna må bra och orka en
hel skoldag utan att känna sig trött och hängig.
Efter att vi hade läst igenom alla svar som vi fick in på vår webbenkät och från våra besök på Badresor och
från intervjuerna på Torsdagskvällen kom vi fram till en del slutsatser. De flesta barn och ungdomar tyckte
att deras matsalar var för små samt att ljudnivån ofta steg alldeles för högt. Dessutom fanns en hel del klagomål på att det inte var rent i matsalen samt att personalen inte bemötte dem på ett trevligt sätt så som sig
bör. Ett annat stort problem som togs upp av flertalet svarande var att det ofta bildas långa köer till maten
vilket innebär att en del inte hinner äta klart i tid och att de blir oerhört stressade då de känner behovet av
att hasta i sig sin mat. När vi sedan granskade de frågor vi ställde om maten kom åtskillig kritik om bespisningen. Fler än 150 ungdomar hävdade att maten var osmaklig såväl som att den tedde sig förvånansvärt
lik i konsistensen som den mat som serverats dagen innan. Det gick även att urskilja åsikter som att maten
var kall när eleverna skulle ta för sig av den och det fanns till och med så förvånande kommentarer som att
den ibland kom sent eller uteblev helt vid vissa tillfällen. Dock fanns det även bra synvinklar på kosten som
att den på till exempel Viskastrandsgymnasiet så gott som alltid är välsmakande och mättande med gott
om energi i sig så att eleverna orkar uppehålla sin koncentration hela skoldagen. På de andra gymnasierna
samt grundskolorna var dock de svarande eniga om att maten led brist på smak och näring. Eleverna var
enhälliga i sina förslag till hur man skulle kunna förbättra maten och dessa alternativ till dagens kost var
bland annat: mer variation, mer ekologisk mat och även mer kryddor och smaker i maten.
Matråd
Om vi sedan vänder vårt fokus bort från maten och riktar in oss på huruvida det existerar ett matråd på
diverse gymnasium och grundskolor verkade det som om en stor del av ungdomarna inte var varse om
ifall det ens förekom något matråd på deras skola. Därefter var svaren utspridda mellan ”ja det finns ett
matråd”, ”nej det finns inte ett matråd” samt även ”ja det finns, men det fungerar inte bra”. Många elever
var inriktade på linjen om att det borde finnas ett matråd på skolan men blott en dryg tredjedel av alla
tillfrågade var själva intresserade av att sitta i ett matråd om nu ett sådant skulle införas på deras skola. När
frågorna om vegetarisk mat sedan dök upp fick vi en inblick i vad eleverna tyckte om denna sorts mat. På
gymnasierna fanns det ett vegetariskt alternativ på varenda en av dem men bland grundskolorna var det
vegetariska alternativet vid ofta bara tillgängligt för de som var vegetarianer och uteslutet för de övriga
eleverna. Dock var alla i både grundskolan och gymnasiet enade i sin åsikt om att vegetarisk mat bör vara
en valmöjlighet till den kötträtt som serveras varje dag. Frågan om vad som skulle kunna få eleverna att äta
den vegetariska maten ställdes också men svaren där var inte av den positiva sorten. De flesta studerande
svarade att de inte under några omständigheter skulle välja en vegetarisk rätt över en som innehöll kött
medan andra bara svarade att de inte vet vad som skulle kunna övertyga dem om att äta vegetariskt framför den icke-vegetariska.
32
Förväntningar
De sista frågorna som vi hade tagit fram till eleverna handlade om vad de har för förväntningar idag när
de anländer till matsalen och hur deras ideala bild av miljön och maten skulle se ut. Här såg vi att många
inte hade speciellt höga förväntningar på maten när de tog sig till matsalen och att de gärna skulle se en
förändring inom en snar framtid för att deras förväntningar skulle stiga. Den ideala bilden som hade mest
support av skolbarnen och gymnasisterna var att de vill ha en större matsal med trevligare miljö och mat
som hade god smak, var varierad, mer näringsrik, mättande och att bespisningspersonalen bemötte dem på
ett trevligt sätt. Dessutom sa en del att deras ideala bild av maten bara var att de skulle kunna få äta den i
lugn och ro samt att de skulle bli mätta nog för att med fullt fokus ägna all sin kraft åt resterande delen av
skoldagen.
Analys
Vår analys gick främst ut på att jämföra svaren från alla ungdomar och vi undersökte ifall det fanns någon
skillnad på åsikter och tankar mellan de olika målgrupperna. De intervjuade barnen på Badresor i Sjömarken var i åldrarna från 7 till 13 år (födda 2002-2008). Vi fokuserade främst på att intervjua ungdomar
från 13 till 16 år (födda 2002-1999) på Sommartorsdagen. Detta för att se en inblick i hur olika ungdomar
tänker, men också självfallet för att examinera hur maten är i alla olika skolor med hänsyn till att en del
skolor bara har från årskurs 1 till 6 och en del andra skolor har bara årskurs 7 till 9.
Det visade sig som så att eleverna på gymnasiet som svarade på vår webbenkät hade mycket mer att säga
om maten och miljön i skolmatsalen än de som gick i grundskolan. Svaren som eleverna på gymnasiet gav
oss var mer utförliga och nyanserade så det var lättare att förstå vad dessa elever ville ändra med bespisningen och miljön i skolmatsalen. De här gymnasieeleverna har också erfarenheter från grundskolan vilket gör
att de är i en bra position till att bedöma vad som borde förändras och förbättras. I vår enkät till gymnasieeleverna utelämnade vi frågor om vad de tyckte om skolmaten på den grundskolan de gick på före deras
nuvarande gymnasieskola. Därför bör man i framtiden tänka på att de ungdomar som för närvarande
studerar på någon av gymnasieskolorna i Borås en gång i tiden har varit lika unga som de barn vi frågade
på Badresor och Torsdagskvällen och att de idag har mer insyn på vad som är bra och dålig mat. Dessutom
noterade vi att de elever som i dagsläget går på grundskolan inte hade lika mycket att säga om maten samt
att när de hade något klagomål på den var det inte speciellt utförligt eller utvecklat vilket innebär att deras
svar blir problematiska att arbeta utifrån för att få en bättre mat och därigenom få nöjdare kunder i skolmatsalen.
Skolmatsalens miljö
En stor komponent i att få nöjda elever i skolmatsalen är att se till att miljön är trevlig såväl som anpassad till elevernas behov av lugn och matro. Därför prioriterade vi frågorna hur eleverna upplever miljön i
skolmatsalen och hur den kan bli bättre samt hur eleverna blir bemötta av personalen i matsalen. Varför vi
fokuserade så mycket på dessa frågor kring detta ämne var för att miljön är något både elever och personal
kan påverka till det bättre. Maten är något elever kan ha något att säga om, dock inte förändra på egen
hand i flesta fall. När det kommer till miljön ser inte fallet så ut. Att förbättra och förfina en miljö kan vara
mycket simpelt om man tar eget ansvar. Det behöver inte investeras mycket pengar för att göra en matsal
fin. Sen är det upp till var och en av eleverna att sköta sig och lämna sin matplats på det sätt som man själv
vill finna den. De svar vi fick på dessa frågor gav oss en inblick i vad eleverna uppfattar som problem i en
matsal och vad som skall kunna göras åt för att förbättra de problem som konstant uppstår.
33
I cirkeldiagrammet till höger ser vi statistiken över vad
”HUR UPPLEVER DU MILJÖN I SKOLeleverna på gymnasierna tycker om miljön i skolmatsalen. MATSALEN?”
Här ser vi att eleverna i gymnasieskolorna anser att miljön
lutar åt det positiva hållet, dock är den för de flesta enbart
medioker. Ett stort problem som många upplever är den
höga ljudnivån och de korta rasterna som vissa elever har,
vilket bidrar till en sämre stämning såväl som att en del
elever blir mycket stressade. I förvaltningens men också
i vår strävan mot en bättre mat och matsal i Borås Stad
hoppas vi på att en större del av diagrammet ska ändra färg
till blått, vilket står för ‘mycket bra’.
När vi hade sammanställt intervjuerna från Badresor och
Torsdagskvällen såg vi att flertalet grundskolelever tyckte
miljön är i dåligt skick samt att bespisningspersonalen inte
alltid visar sina bästa sidor när det kommer till bemötandet
mot eleverna. De yngre barnen som går i grundskolan upplevde sig känna stress vid vissa tillfällen eftersom
lärarna skyndade på dem för att se till att andra elever också hade tid att äta. Dock visade det sig att majoriteten av de äldre eleverna inte kände sig stressade när de åt. Det kan vara så att de äldre eleverna inte tar
lika mycket hänsyn till att andra elever också behöver få mat eftersom de inte är lika bekymrade om andras
välbefinnande. En ytterligare anledning kan vara att de yngre eleverna är lite ängsliga runt de äldre eleverna och det kan vara en bidragande faktor till varför de känner sig stressade.
Sammanfattning
Vårt uppdrag gick ut på att få fram ett underlag som förvaltningen kan använda i sin önskan om nöjdare
kunder i skolmatsalen. Det tillvägagångssätt vi hade fått som instruktion var att vi skulle intervjua ungdomar som går i grundskolan om vad de tyckte om olika komponenter i skolan som berör bespisningen.
Arbetet började lite långsamt men tog ordentlig fart efter att vi hade haft produktiva samtal med kostenheten på Stadsförvaltningen Norr och därigenom med vår handledare Mariann Hult. Tack vare den hjälpen
vi fick, flöt vårt arbete på under de nästföljande tre veckorna knappt utan några som helst skavanker. Vi
började tidigt utforma våra enkäter som vi sedan skickade ut och dessa blev oerhört lyckade. Sammanlagt
har 200 svar kommit in till oss antingen via webbenkäten ”skolmaten” eller via intervjuerna på badresor
samt sommar torsdagskvällen den 25/6 vilket är fenomenalt och detta underlättade vårt arbete kolossalt.
När vi sedan började skriva på denna rapporten kunde vi skriva flertalet sidor på kort tid och det kändes
fantastiskt lätt att skriva. Dock kom vi till ett litet vägskäl halvvägs in i rapporten då vi inte riktigt visste
vad vi skulle skriva och vilka delar som var viktigast att ta med. Därför beslutade vi att konsultera vår chef
Anders Lindstam om hur vi skulle gå tillväga. Anders Lindstam gav oss mycket användbara tips och svar
och efter att vi hade konsulterat vårt uppdrag med honom visste vi exakt hur vi skulle göra. Vårt uppdrag
och vårt arbete har gått utmärkt.
Egna slutsatser och åtgärder
Vi kan, efter dessa tre veckor med vårt arbete, fastställa att varje elev här i Borås Stad har något att säga om
maten samt miljön i skolmatsalen, vare sig det är positivt eller negativt. När elever har något att säga vet vi
att lösningar bör finnas bland alla frågor och svar. Det vi kan konstatera är att majoriteten av alla grundsamt gymnasieskolor här i Borås har en skolmat som inte faller många i smaken. Elever blir varken glada,
mätta eller belåtna av maten som serveras i nuläget. Detta problem ska kunna åtgärdas om folk samarbetar
och är välvilliga att göra något åt saken. För att maten ska bli till något bättre behövs det nya planeringar,
nya resurser, nya idéer, villiga arbetare samt beredvilliga elever som är öppna för nya förslag.
34
I vanliga fall brukar bra mat vara dyr och det är detta tankesätt som många skolor har. För att mata flera
hundra eller flera tusen elever dagligen krävs det mycket resurser. Det är då självklart otroligt svårt att laga
mat med bra kvalité till ett billigt pris. Att äta restaurangmat är inget eleverna önskar sig, det de vill ha är
mat med smak och mat som mättar magen så man har tillräckligt med energi tills skoldagen är slut, och
detta bör inte vara ett gigantiskt problem med hänsyn till att barns välbefinnande ska prioriteras i skolor.
Att lägga till bröd vid sidan om är inte något som ungdomar skulle tacka nej till. Att äta mat som har lite
extra kryddor eller lite mer salt är också en faktor som kan bidra till godare mat. Att servera frukt efter
maten en gång i veckan skulle uppskattas av många elever efter att vi analyserat svaren som vi fått in de
senaste tre veckorna. Att upprepa samma måltider ett flertal gånger under kort tid är inte något som är populärt bland ungdomarna. Därför kan man expandera matsedeln och föra in mer förslag. Att ha ett matråd
i varje skola är väldigt behövligt och 100% av alla elever som har svarat på våra frågor angående matråd
är öppna för ett sådant förslag, med tanke på att det kan hjälpa de att engagera sig och påverka. När unga
människor lägger märke till att deras åsikter och tankar kan påverka skolan till något bättre motiverar det
de att fortsätta att engagera sig inom mycket annat också.
Kontaktlista, källor och referenser
Anders Lindstam - Verksamhetsutvecklare, Stadsförvaltningen Norr
Telefon - 076-88 88 245
E-mail - [email protected]
Mariann Hult - Områdeschef Kost & Lokalvård, Stadsförvaltningen Norr
Telefon - 033-35 89 26
E-mail - [email protected]
Roger Brändmark - Områdessamordnare, Stadsförvaltningen Norr
Telefon - 033-35 89 26
E-mail - [email protected]
Lena Bertilsson - Enhetschef Kost, Stadsförvaltningen Norr
Telefon - 033-35 58 44
E-mail - [email protected]
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Anna Stenström, Administrativ chef, 033- 35 53 76
35
Elevers upplevelse av särskilt stöd
Hampus Jernkrook och Amanda Johansson
Unga kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
Syftet för detta arbete är att kartlägga samt utvärdera olika former av undervisningsstöd i Borås Stads skolor. Detta ska främst göras genom enkätintervjuer med de elever som går på sommarskola på Brygghuset
i Borås. Avsikten för uppdraget är alltså att bilda ett underlag för ett fortsatt utvecklingsarbete för skolutvecklingsenheten inom Borås Stad.
Metod
Inledningsvis samlades information om uppdraget och dess syfte samt planerade tillvägagångssätt, via
möte med handledare samt annan berörd personal inom verksamheterna (Borås Stad tillika Brygghuset).
En enkät riktad mot eleverna på sommarskolan konstruerades och ändrades flertalet gånger. Efter överläggning med handledare med flera stod ett slutgiltigt utkast klart. Ändringar gjordes med hänsyn till
målgrupp, värdeladdning i enkätens innehåll (d.v.s. för att exkludera negativ värdering i frågeställningar/
påståenden) samt för att göra innehållet lätt att förstå och svara på. Exkludering av negativ värdering i
enkätens frågor och påståenden gjordes med hänsyn till elevernas potentiellt redan försämrade självkänsla.
Då enkäten var färdig bokades möte med sommarskolan på Brygghuset. I väntan på detta konstruerades
tabeller samt diagram som skulle utgöra mallar för redovisning av de resultat enkäten gav, så att detta var
färdigt när resultaten sammanställdes.
Enkätintervjuer gjordes med eleverna på sommarskolan på Brygghuset. Inför varje grupp skedde en presentation av oss och enkätens syfte för att förklara för eleverna vikten av deras deltagande och deras möjlighet att påverka. Därefter sammanställdes resultaten av enkäterna i de mallar som framställts tidigare under arbetets förlopp. Totalt insamlades 30 enkäter, varav 24 (för det mesta) användes i sammanställningen
av resultaten. De övriga sex valdes undan ur sammanställningen då dessa bedömdes vara mindre seriösa
alternativt missuppfattade enkätsvar. En av enkätens delar blev inte förstådd av eleverna på sommarskolan på det vis som hade önskats, varvid vi tog oss friheten att tolka resultatet för denna del och på så vis
producera en förståelig bild av utfallet, med reservation för feltolkning eller dylika felkällor (se Felkällor).
Då detta var gjort konverterades resultaten till procentuella utfall som användes som värden för de tidigare
konstruerade diagrammen.
Resultat
Nedanstående statistik är baserad på de enkätintervjuer som tilldelades eleverna på Brygghusets sommarskola, med reservation för vissa felkällor (se Felkällor). Totalt antal besvarande varierar mellan de olika delarna, då vissa inte besvarade alla delar, eller alla frågor. Totalt antal tillfrågade är dock 30 personer, varav
max 24 användes för sammanställningen, då övriga sex bedömdes vara mindre seriösa alternativt missuppfattade enkätsvar. Av dessa 30 elever var 17 personer tjejer, tio var killar och en uppgav sig vara annat. Två
elever angav inget kön alls.
36
Diagrammet visar andel elever som ej nått minst E-nivå i respektive ämne, där matematik, svenska/svenska
som andra språk och engelska tydligt illustreras som de vanligaste ämnena att inte nå godkänt i. 24 elever
besvarade denna fråga.
Diagrammet illustrerar vad de tillfrågade eleverna uppger sig ha problem med, eller svårt för. 23 elever
besvarade enkätfrågan. Vanligaste indikatorer som eleverna upplever att de har svårt för eller problem med
är koncentrationsförmåga, förstå undervisningen samt vad som ska göras, att bli klar med uppgifter och
trötthet.
37
Diagrammet visar vilka typer av stöd eleverna har fått under sin skolgång. 22 elever besvarade denna
enkätfråga. Alla uppgav inte att de hade fått stödet, utan besvarade enbart hur stödet hade fungerat (se
“Upplevelser av stöd”). Sådana svar har tolkats som “JA”. Mest frekvent är att eleverna har fått de angivna
stöden, med undantag för “Hjälp av elevassistent”, “Gått färre antal timmar i skolan” samt “Läst färre antal
ämnen”, där svaret “NEJ” dominerar. Ett stöd som nästan samtliga tillfrågade elever (95,2 %) upplever att
de fått är “Extra hjälp med skolarbete utanför lektionstid”. Medelvärdet för andel elever som uppger sig ha
fått de angivna formerna av stöd i skolan är 67,6 procent (endast aktuellt i “Upplevelser av stöd”).
Diagrammet klargör hur de 67,6 procent (medelvärde) som svarade “JA” av de tillfrågade 22 eleverna (se
“Tilldelat stöd”) upplever det stöd de fått under deras skolgång. Observera att endast 75 procent av de
67,6 procent som hade fått stöden svarade på hur det fungerade, där 75 procent är ett medelvärde eftersom
svarsfrekvensen varierade mellan de olika påståendena. Det stöd som upplevs fungera bäst är “Tillgång
till Ipad och/eller dator” vilket 83 procent benämner som “Bra” eller “Mycket bra”. Det stöd som upplevs
fungera sämst är att läsa färre antal ämnen, vilket bara upplevs som “Dåligt” eller “Sådär”.
38
Diagrammet illustrerar vilket stöd som eleverna tror att de hade behövt. 20 elever besvarade enkätfrågan,
med vissa undantag då endast 19 elever svarade. De flesta svaren domineras av “JA” med undantag för
“Gått färre antal timmar i skolan” och “Läst färre antal ämnen”, där “NEJ” är det mest frekventa svaret.
Utfallet för “Undervisning i liten grupp” är det mest extrema “JA-dominerade” svaret, där 90 procent av
eleverna trodde sig ha behövt stödet i fråga, och endast tio procent inte trodde det.
Analys
Analysen hålls kort och går inte in på alla de områden som kan beröras, eftersom vi finner det viktigare att
presentera ett underlag för fortsatt utvecklings- och studiearbete för utvecklingsenheten, än att analysera
något som enheten klarar oerhört väl själva. Istället presenteras en översiktlig analys av vissa delar, för att
exemplifiera vilka analyser och slutsatser vi kan dra utifrån resultatet, och mer fokus läggs på att därefter
analysera tillvägagångssättet samt felkällor för studien, med enkäten som utgångspunkt.
Vilka former av undervisningsstöd som är mest förekommande, populärast och mest önskade hittas enkelt
i diagrammen under “Resultat”. Det som är intressant att analysera är hur dessa utfall står i kontrast till
varandra, samt hur undervisningsstödet bättre ska utformas, för att även fånga upp de som har det svårast
i skolan. Även trovärdigheten för utfallet av denna undersökning är en central aspekt av denna rapport.
Detta diskuteras under “Felkällor”, och ses förbi i analysen av undervisningsstödet.
I en jämförelse mellan diagrammen och dess utfall fungerar “Uppskattat behövt stöd” som en bra utgångspunkt, eftersom detta visar vilka stöd eleverna själva tror sig behöva. Till exempel tror 90 procent av
eleverna att de hade behövt undervisning i liten grupp, vilket är det högsta resultatet av samtliga indikatorer för detta diagram. Detta går att koppla till att koncentrationssvårigheter samt svårigheter att sitta still är
bland de mest frekventa indikatorerna som eleverna upplever sig ha problem med. För sådana svårigheter är
mindre grupper där eleven får mer hjälp och individuellt stöd, samt mindre distraktionsmoment, möjligen
den optimala lösningen. Detta går hand i hand med andra populära indikatorer för “Uppskattat behövt
stöd”, så som “Hjälp att komma igång med uppgifter”, “Information och/eller förtydligat schema för att ha
koll på dagen” samt “Enskilda instruktioner av läraren”, vilka är de undervisningsstöd som eleverna tror
sig behöva mest, efter undervisning i liten grupp. Det finns även flera andra indikatorer som kommer tätt
efter, men alla handlar om att få mer tid med, samt stöd och hjälp av, läraren. Varvid undervisning i liten
grupp återigen blir en aktuell faktor. Att så pass få (35 %) tror sig behöva gå färre antal timmar i skolan
visar möjligen att stödet inte handlar om att minska skoltiden, utan att öka, eller snarare effektivisera den,
via mer tid med lärare och en mer individualiserad skolplan. Dock kan det vara värt att begrunda möj39
ligheterna och vikten av nedkortade skoldagar och lektioner ändå, eftersom detta potentiellt kan vara en
aspekt av koncentrationssvårigheter, svårigheter att sitta still samt problem med trötthet, till exempel.
Genom att studera samt jämföra diagrammen om vilket stöd som eleverna har fått i sin skolgång och vilket
stöd som de tror att de hade behövt ser man att svaren är relativt lika. Vissa frågor visar att eleverna upplever att de fått stöd som de inte anser att de är i behov av. Till exempel har 95 procent av eleverna fått stödet
“Extra hjälp med skolarbete utanför lektionstid” men endast 60 procent vill ha stödet i undervisningen. De
flesta indikatorer visar dock att eleverna tror sig behöva just det stöd som de har fått. Detta kan verka underligt, då eleverna i fråga är i behov av sommarskola även då de fått detta stöd. Stödet har med andra ord
inte höjt upp eleverna hela vägen till godkänt, men ändå efterfrågas det av eleverna. Detta kan bero på att
man upplever stödet som fungerande, och att man har haft en väldigt kraftig utvecklingskurva, men att
kunskapsnivån har varit för låg i förhållande till E-nivån. I sådant fall är stödet i fråga potentiellt väldigt
bra, men man har inte hunnit få det under tillräckligt lång tid.
En annan förklaring till varför eleverna ändå vill ha stödet som de fått tidigare, trots att det inte hjälpt dem
nå alla mål, kan vara att de upplever potentialen i stödet som bra, men att de inte fått en optimal variant
av det. Detta skulle även förklara varför merparten av stöden tilldelas de sämre omdömena i diagrammet
“Upplevelser av stöd”, men ändå efterfrågas.
Diagrammet som illustrerar vad eleverna har för problem eller vad de har svårt för i skolan visar att många
elever har svårt att förstå undervisningen och vad som ska göras. Detta kan bero på att många grundskolelever är nyanlända i Sverige eller har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat språk hemma, och
därför har svårigheter med det svenska språket. Detta påverkar även inlärningen av matematik då lektionerna undervisas med svensktalande lärare och kan vara en orsak till varför så stor andel (75 %) av eleverna
inte nått målen i matematik. Enligt diagrammet om hur eleverna upplever stöden som de fått under sin
skolgång har frågan om “Lektionsinnehållet förklarat på annat sätt” inte fått särskilt positivt resultat. Så
många som 78 procent av de tillfrågade tyckte att stödet fungerade “Dåligt och “Sådär” och ingen tyckte
att stödet fungerade “Mycket bra”. Om detta stöd effektiviseras och förbättras kanske elever i behov av
stödet får möjlighet till att nå målen i både matematik och svenska.
Analys av Enkät och Felkällor
40
30 enkäter gavs ut till eleverna som går sommarskola på Brygghuset. Av dessa besvarades två enligt hur det
var menat, och övriga 28 hade ofta missförstått hur enkäten skulle besvaras. Det var dock oftast bara en
del av enkäten som missförstods. Tanken var att eleverna skulle ange huruvida de fått de angivna stöden
eller ej (se bild - JA/NEJ) och om de hade fått det (JA) skulle de svara hur det fungerade, med antingen
“Dåligt”, “Sådär”, “Bra” eller “Mycket bra”. Istället blev ofta fallet att endast ett svar lämnades per indikator - antingen som enbart “JA” och inget om hur det fungerade, eller hur det fungerade men inte att de
hade fått det, eller helt enkelt “NEJ”. Detta tvingade oss att själva tolka utfallen för denna del. I de fall som
endast värdering av stödet lämnades tolkades dessa svar även som “JA”. Om utfallet enbart var “JA” dock,
tolkades ingen värdering, eftersom det i detta fall fanns fler parametrar. En stor andel av de som illustreras
har fått de olika stöden i diagrammet för tilldelat stöd, har alltså inte svarat det själva, utan har fått ingå i
denna kategori efter vår tolkning.
Det är väl inte så farligt ändå, kan man tycka; att vi fick tolka värderingarna som “JA”. Har man svarat hur
stödet har fungerat borde man väl ha fått det? Utifrån ett sådant resonemang ja, men svar förekom, inte
många men några, där såväl “NEJ” som en värdering hade kryssats i. Har man möjligen resonerat “Nej, jag
har inte fått stödet och det har varit bra (att jag inte har fått det)”? Det är med hänsyn till utfall av denna
sort som vi reserverar oss för eventuella feltolkningar av elevernas enkätsvar. Utan tolkningarna hade framställningen av resultaten varit oerhört missvisande dock.
Ibland besvarades denna del dessutom med blandade svar av samma elev - d.v.s. att man ibland bara svarade “JA”, medan man emellanåt svarade hur stödet hade fungerat utan att svara “JA”, eller att man helt
plötsligt svarade på båda frågor. Då kan man tänka sig att eleverna i fråga borde ha förstått upplägget,
eftersom de besvarat “rätt” ibland, men varför gör de då inte “rätt” hela tiden?
Antagligen är det av samma anledning som alla övriga missförstånd angående enkäten; nämligen att den
är, för den tänkta målgruppen, allt för svår att förstå och har möjligen för mycket innehåll. Många av de
som läser upp sina betyg via Brygghuset har svårt för såväl svenska som det mest grundläggande i skolan.
I sådana fall är det inte underligt att en så pass krånglig enkät som denna ställer till det, när även de mest
basala enkäterna kan upplevas som jobbiga och svåra av också de elever som inte har dessa nämnda språkoch studiesvårigheter . För det var även vissa saker i övriga delar som missförstods…
De första delarna där kön och icke godkända ämnen angavs upplevs vara felfria, förutom ett par uteblivna
svar angående kön. Tredje delen kring aspekter som påverkat eleverna i deras skolsituation fungerade också
den relativt väl. Vissa oklarheter fanns dock. En fråga ställdes angående huruvida det var att man “aldrig
förstår vad som ska göras” eller att man “aldrig har det problemet”, men detta frågade bara en elev. Dock
garanterar inte det att det enbart var denna elev som blev osäker över detta, varvid en garant för att denna
del förstods inte finns. Det var ingen som frågade om det, men vi som utvecklare misstänker att indikatorn “mitt självförtroende” kan vara ännu en sak som riskerar ha blivit missförstådd. Intentionen var att
man skulle svara på om ens (dåliga) självförtroende påverkade ens skolgång (ifall det är dåligt), men denna
indikator kan också tolkas utefter “har mitt (bra) självförtroende påverkat mig?” Angående denna indikator (samt samtliga andra) reserverar vi oss för eventuella felkällor, men låter resultatet för denna indikator
kvarstå som ett utfall att jämföra med i framtida studier.
Delen där tilldelat stöd samt värdering av stödet besvarades har redan analyserats till största del, men
kvarstående och väsentligt att belysa är den felkälla som uppstår i och med indikatorn “Hjälp av modersmålslärare/Studiehandledning på modersmål”, då en analys av “Uppskattad behövt stöd” sker. Detta
diagram kan man nämligen använda som utgångspunkt för att analysera vad eleverna själva efterfrågar för
undervisningsstöd, med “JA” som ett tecken på att det är bra och “NEJ” som en indikation på att stödet
är dåligt, men angående indikatorn “Hjälp av modersmålslärare/Studiehandledning på modersmål” är det
viktigt att beakta att inte alla besvarande har ett modersmål (i benämningen att det exkluderar svenska).
41
Därmed bör det höga resultat som “NEJ” har för denna indikator inte automatiskt associeras till att det
är ett dåligt undervisningsstöd, utan även tas i åtanke som ett stöd som inte är aktuellt för alla (i benämningen att de inte har det). Att inte alla läser modersmål bör även beaktas vid en analys, eller konstruktion,
av enkätens första del, där icke godkända ämnen anges. Detta eftersom det utan ett alternativ för “Ej läst
detta ämne” kan vara missvisande, då man utan ett sådant svarsalternativ utgår från att alla läser ämnet i
presentationen av resultatet.
Sista delen angående uppskattad behövt stöd fungerade till synes, med undantag för en elev som trodde att
det var samma fråga som “Tilldelat stöd”. Denna del var den vanligaste att inte besvaras. Om detta beror
på att man tolkat den på samma vis som nämnd elev eller att man helt enkelt inte har orkat, av energi- eller
koncentrationsskäl, är osäkert.
Slutsats av Enkät och Framtida Undersökningar
Hur borde enkäten ha konstruerats då? Borde man ha utfört studien på ett annat sätt helt och hållet? Det
är svårt att ge ett exakt svar på, men om enkätintervjuer ska vara medlet för undersökningen är en revidering tydligt nödvändig. Det behöver finnas en balans mellan längd, innehåll och upplägg - d.v.s. att den
inte får vara för lång och innehållsrik, eftersom detta hämmar elevernas vilja att besvara enkäten, liksom
den inte bör vara krångligt konstruerad med flera olika frågor jämte varandra (Se bild av enkät, del 4), då
detta sällan förekommer i de enkäter elever ser i vanliga fall. Frågan är ifall eleverna hade förstått del fyra
om “JA” och “NEJ” togs bort och man skrev “Det här stödet har fungerat… (kryssa inte i om du inte har
fått detta stöd):”, tillsammans med omdömena “Dåligt”, “Sådär”, “Bra”, “Mycket bra”, istället för nuvarande formulering och upplägg. Eller om det hade räckt med att göra en tydligare linje mellan “NEJ” och
“Dåligt”, genom att t.ex. göra tydligare, fetare tabellinjer runt “JA” och “NEJ”. Detta är något som lämnas
till utvecklingsenheten att analysera och bedöma, men vi rekommenderar att man separerar dessa delar
från varandra och förtydligar i formuleringen för denna del hur den ska besvaras, alternativt tar bort “JA”
och “NEJ” och enbart har omdömena med formuleringen “Det här stödet har fungerat… (kryssa inte i om
du inte har fått detta stöd):”.
Vi rekommenderar även att man, om sista delens (Uppskattat behövt stöd) utformning och formulering
kvarstår, överväger att skriva “tror” med versaler (“TROR”), för att möjligen förtydliga för eleverna att
denna del handlar om vad de tror, inte vad de nödvändigtvis konkret hade behövt, samt för att markera
skillnaden mellan denna del och delen för tilldelat stöd. Detta för att undvika att de besvarande förstår
dessa delar som samma fråga. Detta är dock endast nödvändigt om man lämnar kvar “JA” och “NEJ” som
svar för “Tilldelat stöd”. Vidare bör indikatorn “Mitt självförtroende” i delen “Svårt för/Problem med…”
ses över, av anledningar nämnda tidigare.
Med hänsyn till alla dessa felkällor rekommenderar vi att en uppföljning av detta arbete görs av utvecklingsenheten, med vår rapport som referens att jämföra med. Vi reserverar oss för felaktigt utfall. Vidare
föreslår vi att denna undersökning återkopplas av, eventuella, nästkommande unga kommunutvecklare
på uppdrag av utvecklingsenheten. I ett fortsatt utvecklingsarbete finner vi även att muntliga intervjuer
skulle fungera som ett bra komplement till enkätintervjuer, då en muntlig intervju inbjuder till en djupare
förståelse för grundproblemen av elevernas skolgång och studiesituation, i kontrast till de spekulationer och
analyser som krävs vid enbart enkätsvar.
Vidare undersökning kan också ske via intervjuer med de elever som har klarat grundskolan, för att se vad
de fått för eventuellt stöd som fungerat för dem, istället för att enbart se över undervisningsstöden för de
som inte klarat grundskolan. Eventuellt har de fått samma stöd i vissa fall, varvid skillnaden i effekt kan
handla om den individuella utvecklingskurvan. Alternativt har de godkända eleverna inte varit i behov av
42
samma stöd som de som har större svårigheter, då dessa elever möjligen har svårt för och problem med, olika saker. Därmed kanske inte de godkända elevernas stöd går att applicera på de icke godkända, men detta
är ändå något att resonera kring och analysera.
Kontaktlista, källor och referenser
Lena Johansson
033-35 51 40
[email protected]
Anette Carlsson
033-35 37 23
[email protected]
Britt-Marie Bentley
033-35 51 58
[email protected]
Anders Lindstam
033-35 82 45
[email protected]
Annika Davidsson
033-35 31 70
[email protected]
Amanda Johansson
0725510075
[email protected]
Hampus Jernkrook
0720201660
[email protected]
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Lena Johansson, enhetschef SPKC,
033- 35 51 40, [email protected]
43
Förskolans utveckling från förr till nu
Från Mariagården till 90 förskolor i Borås
Evelina Pettersson och Hannah Frejdeman
Unga kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
Syftet med vårt uppdrag var att beskriva utvecklingen av förskolan från början på 1900-talet då det handlade om barnpassning fram tills idag när förskolan styrs av en läroplan (lp fö 98) och beskriva hur behoven
och innehållet har förändrats genom åren. De första förskolorna som kom till Sverige startades år 1836 och
kallades då för småbarnsskola. Idén fick man från både Tyskland och England och man riktade sig till barn
mellan två till sju år och redan då använde man sig av pedagogiska och sociala principer. I början handlade
det mest om att skapa ett ställe där man kunde få sina barn tillpassade medan föräldrarna arbetade. Idag ser
det annorlunda ut då förskolan inte längre bara är till för passning av barn, nu har förskolan ett syfte som är
att lära och en läroplan att följa.
Metod
Det allra första vi gjorde med vårt uppdrag var att träffa vår handledare, Dagmar Lindbratt, och vi diskuterade uppdraget vi hade blivit tilldelade. Hon hjälpte oss med information och tipsade oss om personer som
vi kunde ta kontakt med angående vårt uppdrag. Dagmar gav oss även ett pappershäfte med information
hon hittat som hjälpte oss med uppdraget och som har varit mycket värdefullt i vårt arbete. Vi tyckte att
det var en bra början att träffa vår handledare och stämma av med henne vad det var, lite mer specifikt, de
ville ha svar på så vi kunde skapa den mest lämpliga rapporten för just det här uppdraget.
Nästa steg var att ringa till Stadsarkivet och boka en tid där. Vi gjorde det och vi gick dit samma dag för att
leta reda på information om förskolans historia i Borås. Vi hittade mycket fakta om Borås första barnkrubba (det var det förskolan kallades på slutet av 1800-talet) och vi tog med oss mycket information tillbaka till
kontoret som vi kunde använda i denna rapport. Vi skrev upp olika områden inom förskolan, så som olika
pedagogiska former och frågor som vi ville ha svar på och började söka på internet om förskolans historia i
Sverige.
Vi ville veta mer om förskolan idag från en förskolelärares perspektiv så vi ringde och bokade en intervju
med två pedagoger på Mariagårdens förskola. Där fick vi reda på vad de tycker och tänker kring läroplanen,
barnens utveckling och kunskap idag.
Efter det sammanställde vi denna rapport.
Resultat
Vårt resultat kan ses här nedan:
Om förskolor i Borås
Barn i åldrarna 1-5 år som inte har börjat i skolan än, går på förskola idag. När man är sex år gammal
börjar man i en förskoleklass och sedan fortsätter man upp i första klass, andra klass osv. Förskolan har en
läroplan att följa, Läroplan förskola 98, som innehåller mål som ska nås. Alternativet till förskola är familjedaghem där barnen blir omhändertagna av en dagmamma eller dagpappa i sina hem. I Borås Stad finns det
både fristående och kommunala förskolor; det finns drygt 90 kommunala förskolor och sju stycken fristående förskolor. Den allmänna förskolan är avgiftsfri men utöver det tillkommer det en avgift. De allra flesta
kommuner följer maxtaxan som infördes år 2002 som innebär att kostnaden baseras på föräldrarnas eller
vårdnadshavarens inkomst. Högsta avgiften är 1260 kr i månaden för första barnet.
44
Olika pedagogiker
Det blir allt mer vanligt med att förskolor har en specifik pedagogisk inriktning. De pedagogiska inriktningarna är många men de fyra främsta är Freinet, Montessori, Reggio Emilia och Waldorfpedagogiken.
Det finns olika pedagogiska former i Borås, exempelvis förskolan Malmen Montessori som använder sig av
Montessoripedagogiken och förskolan Ejdern som använder sig av Freinetpedagogiken.
Foto: Matton.se
Freinet
”De enda kunskaper som förmår påverka en individs handlande är de som han själv upptäckt och tillägnat sig” skrevs av den franska läraren Célestine Freinet i en av sina böcker. Freinetpedagogik, även kallat
verklighetspedagogik och arbetspedagogik grundades av Freinet på 1920-talet. Freinet funderade mycket
på hur skolarbete kunde kännas mer meningsfullt. Hans elever var oftast barn till outbildade familjer och
kom från bondehem och för att kunna nå ut till sina elever skapade han en helt ny pedagogik som bestod
av att få kontakt med verkligheten och som innebar praktiskt arbete. Han tog till exempel med sina elever
ut i naturen och ut till byarna intill där de fick uppleva hantverkare och jordbrukare som de sedan berättade om med hjälp av teckningar och texter. Så istället för att räkna i sin mattebok, gjorde man praktiska
saker som ersatte matteboken. En av de viktigaste principerna i Freinets pedagogik är att skolan är en del
av samhället. Detta, enligt Freinet, borde speglas i skolan och skolarbetet. Freinet ansåg att barn tycker
om och vill arbeta och utföra meningsfulla sysslor så han gick emot den formella lärdomen och skapade
en skola där man kunde lära för livet. I Borås Stad finns det en Freinetförskola och det är förskolan Ejdern
som ligger i centrala Borås.
45
Montessori
Montessoripedagogiken går ut på att barn ska känna ett eget ansvar och att barn ska arbeta så självständigt
som möjligt. Maria Montessori är kvinnan bakom pedagogiken och hon var Italiens första kvinnliga lärare.
Hon arbetade med att observera barn och insåg att barnens problem var pedagogiska snarare än medicinska. Det är viktigt att miljön är lockande för barnens nyfikenhet och deras lust att lära sig och att aktiviteter stimulerar sinnen och rörelse. Pedagogiken lär barnen att hjälpa sig själva till att bli självständiga och få
bra självförtroende. På en av de Montessoripedagogiska förskolorna i Borås, Malmen Montessori står det
att ”Alla barn är början på något stort. Men de måste få växa på sitt sätt”. Montessoris idéer om inlärning
handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta, likt Waldorfpedagogiken. Materialet som används i
förskolan och grundskolan där Montessoripedagogik förekommer är både praktiska och intellektuella.
Waldorf
Grundaren till Waldorfpedagogiken heter Rudolf Steiner och den viktigaste egenskapen med denna form
av pedagogik är att den utgår från den fas barnet är i och pedagogiken vill utveckla barnets tankar. Waldorfpedagogiken vill utveckla hela människans vilja, känsla och tanke. Man delar upp dessa faser i tre olika
delar, förskolan, lågstadie-och mellanstadiet och till sist högstadiet. I förskolan fokuserar pedagogerna mest
på att världen ska vara en bra plats att vilja vara på. Sedan arbetas det med att uppleva och uttrycka känsla
hos eleven och till sist arbetar pedagogerna med att hjälpa eleverna att tänka och bedöma självständigt. Pedagogiken berör elevernas personlighet och den innebär både teoretiskt, konstnärligt och praktiskt arbete.
I Waldorfpedagogiken har eleverna samma lärare från förskola upp till puberteten för att en vuxen förebild
ska skapas, läraren ska ge intryck redan från förskoleåldern och uppåt. Det finns ingen förskola i Borås som
enbart använder sig av Waldorfpedagogik.
Reggio Emilia
Reggio Emiliapedagogiken handlar om att barnet ska skapa och arbeta kreativt för att utvecklas. Det man
då ofta arbetar med och/eller skapar är till exempel sagor, teater, bilder, papper och lera. I Sverige har vi
inga förskolor som enbart utgår från Reggio Emiliapedagogiken, men det finns dock inslag av pedagogiken
i till exempel de vanliga kommunala förskolorna. I Borås så använder sig Liljebergets förskola av Reggio
Emilias tankesätt, men utgår inte endast från denna form av pedagogik utan blandar den med annat.
Historia - Sveriges förskolor år 1830-2010
De första förskolorna som kom till Sverige startades 1836 och kallades då för småbarnsskola. Idén hade
man fått från både Tyskland och England och man riktande in sig på barn mellan två till sju år. Man
använde redan då pedagogiska och sociala principer för att skydda utsatta barn i industrisamhället eftersom
att de utnyttjades som arbetskraft under hemska förhållanden.
1854 öppnades den första barnkrubban i Stockholm då behovet av barntillsyn ökade med att kvinnor
började arbeta. Barnkrubban var alltså till för fattiga och förvärvsarbetande mödrar. Man hade inte en
riktig inriktning på någon speciell pedagogik utan det var tillsynen av barnen som var prioritering. De
som arbetade i barnkrubborna hade ingen utbildning för att arbeta med barns utveckling de hade istället
en sjukvårdsutbildning. Det fanns inte heller pengar för att hålla en rimlig kvalité på lokaler och hygien,
barnkrubborna var mycket enkla då de bestod av välgörenhetsarbete.
Sveriges första barnträdgård (kindergarten) startades 1896 i Stockholm. Barnträdgårdar hade inget statligt
eller kommunalt bidrag och fick därför försörja sig på avgifter. Då var det bara förmögna hushåll som kunde ha sina barn på barnträdgårdarna medan de fattiga i samhället fick ha sina barn på barnkrubborna. Med
tiden så spred barnträdgårdarna sig och fick tillslut kommunala bidrag.
1899 startades den första utbildningen för barnträdgårdsledarinnor i Stockholm. Fröbelinstitutet är den
mest kända, som systrarna Moberg startade 1904 i Norrköping. Utbildningen eller seminarierna var på den
här tiden under ett år men blev senare tvååriga.
46
© Foto: Gustaf Nilsson, Stadsarkivet Borås Stad. Mariagården i Borås år 1907.
Svenska Fröbelförbundet startades av Anna Warburg och systrarna Moberg 1918 och det kom senare till att
bli förskollärarnas fackliga organisation. Barnträdgårdar och daghem hade väldigt lågt intresse hos allmänheten och varken politiker eller statsmakt förstod behovet av barnpassning för de små barnen, en del såg
det till och med inträngande i familjens och hemmets plikt. Institutionerna arbetade hårt för att knacka
dörr och samla in pengar till barnträdgårdarna och för de små barnen som levde fattigt. Inkomsten bestod
till större del av donationer från företag då det bara var några kommuner som hjälpte till med bidrag.
Sent på 20-talet fanns det ungefär 100 barnträdgårdar med utrymme för ungefär 3000 barn. Fler kommuner började ge bidrag till både daghem och barnträdgårdar och HSB började bygga storbarnkammare i sina
flerbostadshus.
De första barnstugorna kom på 1850-talet och uppkom för att fattiga mammor skulle kunna arbeta och
lämna ifrån sig barnet på barnpassning. Det fanns inga krav på vare sig lokalen eller personalen. Barnomsorgen som existerade från 1800-talets mitt fram till 1930-talet var inte mycket mer än barnpassning, det
fanns inte några större pedagogiska ambitioner där.
Barnträdgårdarna är uppkallade efter den tyska pedagogen Friedrich Fröbels kindergarten och han kallas
för fadern till förskolan som en plats där man stimulerar barnen med lekar och aktiviteter, inte bara tar
hand om dem åt mammorna som man gjorde i barnkrubborna innan år 1896.
1920-1930 börjar man ställa krav på att samhället ska ta ansvar för de små barnen och man börjar debattera kring barns utveckling i unga år.
47
På Fröbelförbundets möte i Göteborg 1935 satte man krav på samhället angående ansvaret över de små
barnen. Bland annat begärde man att institutioner med pedagogisk inriktning skulle finnas i de större
städerna, statliga bidrag skulle beviljas kommuner och enskilda som hade godkända lokaler och godkänd
ledning, att det skulle utövas inspektioner av staten och staten skulle i samråd med Fröbelförbundet inspektera seminarierna för utbildningen av ledarinnor.¬¬
Ellen Moberg fick i uppdrag att göra en utredning om behovet av barnkrubbor och barnträdgårdar, som
1938 ledde till ett betänkande som menade att lekskola och liknande institutioner inte skulle ses som en
bättre uppfostringsinstitution än hemma, utan det skulle ses som ett tillägg och göra det lättare för familjer
att skaffa barn. Man betonade barnens behov av en pedagogisk verksamhet och de två formerna blev daghem för heldagsvistelse och lekskola (barnträdgård) för små barn mellan 2-3 år där barn fick delta 3-4 timmar i pedagogisk verksamhet. Daghemmen skulle också ta hänsyn till mammornas behov av heldagstillsyn
och det inkluderade även spädbarn. Betänkandet föreslog även att stadsbidrag skulle utgå för den pedagogiska delen av verksamheten och att förutsättningen för bidrag skulle vara att personalen hade obligatorisk
utbildning. Barnträdgårdslärarinnornas organisation tog emot förslaget positivt men det ledde aldrig till
ett riksdagsbeslut och frågan fördes vidare till 1941 års befolkningsutredning. 1939 byter Fröbelföreningen
namn till Pedagogiska Föreningen för Förskoleåldern (PFF).
Fler och fler kvinnor började arbeta under 1940-talet vilket ökade behovet av barnomsorg då färre kvinnor
kunde stanna hemma och ta hand om barnen. Ett förbund som kallas Sveriges Barnträdgårdslärarinnors
Riksförbund (SBR) bildades och förbundet började kräva stadsbidrag. År 1945 blir socialstyrelsen ansvarig för barnomsorgen. En het debatt under den senare delen av 1940-talet bland barnträdgårdarna var om
sexåringar skulle vara på barnträdgård eller gå ett förskoleår i skolan. SBR ansåg att ”barn bör få leva innan
de lär sig att läsa”.
År 1955 bytte yrket namn till Förskola och yrkestiteln blev förskolelärare. SBR byter namn till Sveriges
Förskollärares Riksförening (SFR). Utbildningen som förskolelärarna fick gå utökades från två till tre år.
Förskollärarutbildningen förstatligades år 1962 och utövades med hjälp av seminarier.
1975 infördes Förskolelagen. Den innebär 525 kostnadsfria timmar per år på förskola för sexåringar för
barn med arbetande eller studerande föräldrar.
Under 1980 börjar ett arbete med att införa ett pedagogiskt program för förskolan som senare kom att kal�las Läroplanen för Förskola 98. Under 80-talet sker demonstrationer mot nedskärningar och elever, lärare
och föräldrar uppmanas att demonstrera. 1985 sker ett riksdagsbeslut om förskola för alla barn från 1 ½ år
tills de börjar skolan.
Vid 1900-talets slut sker många förändringar hos förskolan. En flexibel skolstart införs med skolpliktsålder
6 år. Under år 1991 bestäms det att förskola ska finnas för alla barn oavsett om föräldrarna arbetar eller
studerar. Utbildningen av förskolelärare förlängs till 140 poäng och de har samma utbildning som lärare av
grundskolans tidiga år.
På 2000-talet infördes förskola för 4-5 åringar och den blir avgiftsfri. Maxtaxan införs även men kommunerna får själva välja att använda den eller inte.
Mariagården
Mariagården är den äldsta förskolan i Borås och har funnits sedan den senare delen av 1800-talet. Under
de föregående 100 åren har det skett mycket förändring och idag finns det över 90 förskolor i Borås. Här
nedan är en bild på en karta över Mariagården på slutet av 1890-talet.
48
© Foto: Borås Stadsarkiv
Mariagården förr
Vi letade efter information i Stadsarkivet för att kunna få oss en bild utav hur det såg ut på förskolan förr
i tiden. Lekstugan var till för de barn som var under skolåldern och hade mödrar som var förhindrade
till att själva ta hand om sina barn på grund av arbete, sjukdom osv. Barnen fick vara där från 07.00 på
morgonen till 18.00. De skulle få tre mål mat om dagen, vila och sysselsättning m.m. Om barnen behövde vara i lekstugan på kvällar eller söndagar kostade detta 50 öre extra i timmen. Alla barn som vistas i
lekstugan ska vara friska och om det förekommer en smittosam sjukdom i hemmet ska detta anmälas till
lekstugan. Det kostade 60 öre att ha sitt barn på lekstugan per dag. Möjligheten att få syskonrabatt fanns
och då blev priset 1 krona för två barn, 1,30 kronor för tre barn och 1,60 för fyra barn. För barn under 2
år adderades en avgift på 1 krona per barn och dag.
49
Barn över sju år fick tillbringa sin fritid i lekstugan där de fick ett ordentligt mål lagad mat till frukost.
Därefter gick barnen till skolan och när de kommer tillbaka efter skolan fick de vila, leka, tid för läxläsning
och ett lätt mål innan de skulle gå hem. Detta kostade 40 öre per dag och barn.
Varje förmiddag mellan klockan 10.00-13.00 anordnades Barnträdgård. Alla barn som ej gick i skolan fick
komma hit oavsett om mödrarna var upptagna med arbete eller inte. Avgiften för Barnträdgård var mellan
3 - 5 kronor per barn och månad.
Mariagården nu
Vi har varit på Mariagårdens förskola som är Borås äldsta förskola. Mariagården har fem avdelningar med
drygt tjugo barn på varje avdelning. Avdelningarna är uppdelade efter ålder med småbarn längst ner i
byggnaden och äldre barn högre upp. På förskolan intervjuade vi två pedagoger, som har arbetat på Mariagården i snart 30 år, om hur en vanlig dag kan se ut. Dagen börjar tidigt på morgonen då föräldrarna lämnar barnen på förskolan. Barnen kommer och går beroende på hur föräldrarna arbetar, vissa kommer tidigt
medan andra kommer sent. Varje dag har man rutiner med frukost middag, mellanmål och lugna stunder
samt planerade aktiviteter och fri lek utomhus. Ibland gör de utflykter till exempelvis djurparken, lekplatser, stan och biblioteket. Det kan dock vara svårt att göra en utflykt då de bara är tre personal, stora barngrupper och att barnen ofta kommer till förskolan på olika tider. Pedagogerna har jobbat på Mariagården
i snart 30 år och de har sett mycket utveckling och förändring på förskolan. Något de har märkt skillnad
på är att barngrupperna idag är större än innan och att det är mindre personal på plats. Sedan sjutton år
tillbaka började man använda sig av en läroplan som beskriver vad barnen ska lära sig i förskolan. En utav
pedagogerna säger att ”barnen idag är mycket mer vetgiriga än förut och mer upplysta”. Detta beror på den
nya tekniken där vi har surfplattor, datorer och TV. Med dessa medel kan barnen lättare lära sig genom
exempelvis spel och TV-program.
Hur pedagogerna arbetar
Det är inga direkta lektioner där de sätter sig i ett klassrum och vet att de ska arbeta med matematik, utan
man lär sig med hjälp av lek. De kan till exempel lära sig räkna genom att räkna barnen vid frukostbordet
eller dela frukt och räkna den, enligt pedagogerna. Barnen har stort inflytande på vad de ska få lära sig
beroende på vad de tycker är kul. De lär sig i vardagen. Enligt en av pedagogerna är det mest fascinerande
med arbetet att man får följa barnens utveckling från början till slutet av förskolan.
Läroplanen
Pedagogerna planerar utefter förskolans läroplan. Läroplanen gör det enklare för föräldrar att veta vad de
kan ställa för krav på förskolan. Alla förskolor i Sverige följer Läroplanen förskola 98 (lp fö 98), oavsett om
det är en fristående förskola eller en kommunal förskola. Läroplanen anger vilka mål som ska uppnås men
inte vilka metoder som ska användas för att nå dem. Rektorn och förskolelärarna på förskolan skapar egna
metoder för att uppnå alla mål som står i läroplanen och därför kan förskolan se olika ut beroende på hur
förskolan har valt att göra för att uppnå målen. Läroplanen som gäller idag började gälla 1998 och med
hjälp av den så ska förskolelärarna planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten. I Läroplan
för förskola 98 lpfö 98 skriver Skolverket att
”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar
en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och
det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter,
kunskaper och färdigheter.”
50
Analys och egna slutsatser
Vårt arbete har gått bra då vi har haft ett bra tempo och ett bra samarbete. Vi har inte haft några speciella
motgångar utan allt gick så som vi ville. Vi har gjort besök på Borås Stadsarkiv där vi hittade en del av
informationen som vi har använt oss av, dock inte så mycket som vi förväntade oss att hitta. Vi har också
hållit i en intervju på Mariagårdens förskola som var väldigt givande för oss och vårt uppdrag. Det kluriga
med intervjun var att vi var tvungna att ringa många olika nummer för att tillslut få en bekräftelse på att
vi skulle få genomföra intervjun. Större delen av informationen är hämtad från internet då det inte fanns
tillräckligt med dokumentation. Vår handledare har varit väldigt tillmötesgående och gärna ställt upp med
att hjälpa oss när vi har haft frågor.
Dagens förskolor skiljer sig mycket från dåtidens barnkrubbor men det finns även likheter. Ett exempel på
en likhet är att förskolan fortfarande är en plats där man passar flera barn tillsammans på dagtid. Man får
flera mål mat om dagen och barnen får chans att träffa andra barn och leka. De största skillnaderna som
vi ser är att det finns en läroplan idag. Läroplanen ser till att förskolan är en plats för lärande och lek, inte
bara lek som förut. Idag går nästan alla barn i förskola. Förr i tiden var det till stor del bara de barn som
tillhörde den fattiga arbetarklassen som gick till barnkrubban medan deras föräldrar arbetade.
Vi tror att anledningen till att barnkrubbor blev så behövda beror på industrialiseringen som kom till Sverige under första halvan av 1800-talet. Varför vi tycker att det har ett samband är för att många arbetade
väldigt hårt och länge och det bidrog till att man inte hade tid till sina barn, varken omhändertagande eller
uppfostran.
Vi tror att vårt resultat och arbete kan bidra positivt då det inte finns någon direkt dokumentation om
utvecklingen av förskolan i Borås.
Foto: Matton.se
51
Kontaktlista, källor och referenser
Dagmar Lindbratt
Anders Lindstam
Borås Stadsarkiv
Sdf Norr
Sdf Norr
033-35 33 00
033-35 37 56
076-888 82 45
[email protected]
Mariagårdens förskola
Torstensongatan 2
http://www.forskolelivet.se/
http://www.reggioemilia.se/pedagogiken/
http://www.freinet.se/Freinet/
pedagogik.html
http://www.lararnashistoria.se/forskolan_
1800-talet
http://www.tryggabarn.nu/1-ar/
foraldraskap/forskola-ochdagmamma/fyra-pedagogiker
http://www.freinetskolan.se/c-freinet
http://www.barnkrubban.se/
historia/
http://www.orustwaldorf.se/skola-vad-arwaldorfpedagogik/
http://www.skolverket.se/
polopoly_fs/1.229059!/Menu/
article/attachment/L%C3%
A4roplan%20f%C3%B6r%20
f%C3%B6rskolan.pdf
http://www.steinerskolan.se/
waldorfpedagogiken-i-korthet/
http://www.diva-portal.org/smash/
get/diva2:231018/FULLTEXT01.pdf
http://waldorf.se/historisk-aterblickpa-waldorfpedagogiken/
http://www.barnomsorgsguiden.se/
empty_26.html
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Dagmar Lindbratt, förskolechef, 033- 35 37 56
52
Sjöbo torg som aktivitetsplats
- hur går det?
Fortesa Hajdini och Halil Wattermark
Unga kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
Stadsdelsnämnden Norr genomförde en medborgardialog på Sjöbo i maj 2014, dialogen uppstod som följd
av en tanke om en framtida aktivitetsplats på Sjöbo Torg. Tanken med aktivitetsplatsen var att det skulle
bli en sorts stimulering till rörelse och att torget skulle utvecklas till en mer attraktiv mötesplats där ålder,
kön och etnicitet inte skall spela någon roll.
Medborgardialogen bidrog till förslag och idéer. Förslagen var främst att införskaffa en boulebana, konstgräsyta för spontan aktivitet, schack samt bord och bänkar och även en parkour-anläggning. Alla förslag på
anläggningar förutom parkour-anläggningen genomfördes.
Invigningen av det nya, mer färgglada och aktiva Sjöbo Torg ägde rum ett år efter medborgardialogen, den
6 maj 2015. Aktiviteter, utställningar och underhållning var det gott om den dagen.
En mängd olika aktivitetsplatser har anlagts/monterats runt om i Borås Stad de senaste åren, en av dessa är
aktivitetsplatsen på Sjöbo torg. Utan att ha gjort någon uppföljning av dessa platser har man dragit slutsatsen att platserna är populära och attraktiva. Man anser att de är fina inslag i det offentliga rummet. Vårt
uppdrag blev därför att göra en uppföljning av aktiviteten på Sjöbo Torg.
Syfte och frågeställningar
Det tilldelade uppdraget är att aktivitetsplatsen Sjöbo Torg skall följas upp samt skall observationer kring
hur platsen används ske. Det skall tas reda på platsens funktion samt “användningen” av de specifika aktiviteterna. Med andra ord för att se om den används, hur den används och om inte, vad man kan göra för
att främja användandet av platsen. Aktiviteterna och rörligheten som följd av observationen skall mätas.
De främsta frågeställningarna löd:
* Sluter invånarna upp?
* Används platsen av medborgarna?
* Hur kan aktivitetsplatsen förbättras och utvecklas?
Metod
Under tre veckor följdes aktivitetsplatsen på Sjöbo torg upp, observationer kring användningen samt
antalet människor på platsen kontrollerades. Vi skulle ta reda på hur platsen fungerar och om de specifika
aktiviteterna. Tillvägagångssättet var genom intervjuer, observationer samt enkäter. Allt resultat dokumenterades och en hel del tid tillbringades på Sjöbo torg.
Första dagen av arbetsperioden tilldelades vi våra arbetsuppgifter och på eftermiddagen sattes arbetet
igång. För att bli ännu mer informerade kring uppdraget samt för att få större inblick besökte vi Lovisa
Larsson Allansson, folkhälsosamordnare, som även var vår uppdragsgivare samt handledare. Uppdraget
presenterades och förklarades mer specifikt och nyanserat och vi fick ta del av bakgrundsinformation som
53
skulle gynna vårt uppdrag. Informationen vi tilldelades var ytterst nödvändig och det gav oss riktlinjer i
hur vi skulle forma vårt arbete.
Informationen vi tilldelades behandlade ämnen som exempelvis vilka målgrupper oftast befinner sig på
Sjöbo Torg, hur mångfalden på Sjöbo Torg ser ut och vi fick berättat för oss att Sjöbo Torg som aktivitetsoch mötesplats var mycket inaktiv och vi skulle arbeta i syfte att ta reda på hur vi kan främja stimulering
av platsen - för alla människor, oavsett ålder, bakgrund eller kön.
Nästa steg kom att bli planeringen; vi skrev upp vår plan och vi diskuterade hur vi skulle gå tillväga och
vad uppdraget krävde. Våra planer kom att bli:
• Vi skulle intervjua medborgare som bor i närområdet respektive förbipasserande (besökare),
• Observera läget på Sjöbo torg, det vill säga uppmärksamma om det finns människor på aktivitetsplatsen eller ej,
• I samband med den övre punkten planerade vi att befinna oss på Sjöbo Torg vid olika tidpunkter
samt olika dagar,
• Vi planerade att intervjua människor på Framtid Sjöbo, Sjöbo fritidsgård, Sjöbo bibliotek samt
Familjecentralen Sjöbo. Intervjuerna skulle genomföras på dessa platser eftersom vi var intresserade
över att få alla åldersgrupper involverade i vårt uppdrag. Därav valde vi att genomföra intervjuer som
innefattade alla olika generationer för att få ett så brett perspektiv och så många synpunkter som
möjligt. Åldersgrupperna har olika intressen och därför beslutade vi att dessa var våra huvudgrupper. Vi skulle rikta oss till olika målgrupper och finna problematiken då vi vill främja användandet
av platsen för alla,
• Vi planerade att möta och intervjua AB Bostäder,
• Sammanfattat var vår sista punkt i planeringen att ta reda på varför platsen inte är attraktiv, det gör
vi genom de övre punkterna,
Vi besökte Lars Larsson, som är Områdeschef Kultur/Fritid på Stadsdelnämnden Norr. För att få ytterligare information kring läget på Sjöbo Torg, han informerade oss om hur det kom till att Sjöbo aktivitetsplats
skulle genomföras - det var liknande information vi fick från vår handledare Lovisa.
Med hjälp av informationen vi tilldelats började vi formulera frågor för intervjuerna då vi ville få ett så
brett perspektiv som möjligt. Frågeställningarna nämnda ovan kom att bli våra främsta riktlinjer, vi formulerade flera frågor i syfte att få kompletta svar på frågeställningarna.
Vi besökte Sjöbo vid flera tillfällen och intervjuade de målgrupper vi sedan tidigare planerat att intervjua,
vi tillbringade tid på Sjöbo Torg och därifrån besökte vi Framtid Sjöbo, Sjöbo fritidsgård, Sjöbo bibliotek
och Familjecentralen Sjöbo.
Vi gick till vår handledare för att få rådgivning angående en webbenkät vi planerade att göra, vi beslöt vilka frågor vi skulle ställa. Vi tog bort vissa frågor från den personliga intervjuenkäten. Webbenkäten gjordes
i syfte att få in synpunkter från fler personer än vad vi intervjuat sedan tidigare. Enkäten bildades och vi
beslöt oss för att skicka enkätens länk till vänner vi sedan tidigare var medvetna om bor på Sjöbo, det här
gjordes genom det sociala mediet Facebook.
Vi planerade att intervjua Avni Bajrami som arbetar som utvecklingsledare för AB Bostäder efter vi har
sammanställt allt resultat från intervjuerna och enkäterna.
Idén om att vi kunde utnyttja Torsdagskvällarna för att intervjua folk föddes. Intervjuerna handlade om de
tillbringar tid på aktivitetsplatser i deras stadsdel och vi ville höra deras åsikter om de. Detta gjordes i hopp
54
om att finna skillnader eller likheter som kan hjälpa oss förbättra vår arbetsförståelse om aktivitetsplatsen
på Sjöbo torg genom ett annat perspektiv.
Resultatet från intervjuerna och enkäten sammanställdes. Efter sammanställningen genomförde vi en intervju med Avni Bajrami som är utvecklingsledare för AB Bostäder på Sjöbo. Vi frågade efter hans åsikter
kring situationen på Sjöbo Torg. Vilket gav oss större insyn på hur AB Bbostäder kan främja användandet
av platsen.
Resultat
Sammanställningen av svaren på intervjuerna samt webbenkäterna.
”Har ni lagt märke till de nya anläggningarna på Sjöbo torg, boulebanan, de mobila schackpjäserna och schackbrädet samt konstgräsanläggningen?”
(Ovanstående fråga ställdes både på intervjuerna vi genomförde personligt med tillfrågade samt genom
webbenkäten)
28 tillfrågade hade lagt märke till aktivitetsplatsen,
JA (58% av de tillfrågade)
20 tillfrågade hade inte lagt märke till aktivitetsplatsen, NEJ. (42% av de tillfrågade)
”Brukar du vara på Sjöbo torg, vid aktivitetsplatsen?”
(Ovanstående fråga ställdes både på intervjuerna vi genomförde personligt med tillfrågade samt genom
webbenkäten)
10 svarade JA (21% av de tillfrågade)
38 svarade NEJ (79% av de tillfrågade)
55
”Brukar du vara på Sjöbo torg överhuvudtaget?”
(Ovanstående fråga ställdes endast på webbenkäten, därför blir det totala antalet tillfrågade till 20 personer)
5 svarade JA (25%)
15 svarade NEJ (75%)
”Vad tycker du om att man har gjort en aktivitetsplats?”
(Ovanstående fråga ställdes personligt i intervjuer med de tillfrågade, därför blir det totala antalet tillfrågade 28 personer)
22 personer var positiva gentemot aktivitetsplatsen
(79%)
6 personer hade ingen åsikt angående frågan (21%)
”Har ni blivit informerade om aktivitetsplatsen?”
(Ovanstående fråga ställdes både på intervjuerna vi genomförde personligt med tillfrågade samt genom
webbenkäten)
12 tillfrågade svarade JA (24%)
37 tillfrågade svarade NEJ (76%)
56
”Vet ni vart ni har tillgång till schackpjäserna?”
(Ovanstående fråga ställdes både på intervjuerna vi genomförde personligt med tillfrågade samt genom
webbenkäten)
9 tillfrågade svarade JA (19%)
39 tillfrågade svarade NEJ (81%)
”Skulle du kunna tänka dig att spendera mer tid på torget?”
(Ovanstående fråga ställdes endast på intervjuerna vi genomförde personligt med tillfrågade)
19 tillfrågade svarade JA (70%)
8 tillfrågade svarade NEJ (30%)
Frågor i syfte om förbättring
”Saknar du något på Sjöbo torgs aktivitetsplats?”
(Ovanstående fråga ställdes både på intervjuerna vi genomförde personligt med tillfrågade samt genom
webbenkäten)
• Attraktivare event
•Fotbollsplan/street
•Toalett
• Mer personal
• Mer evenemang
•Affärer/butiker
• Uteservering - Framtid Sjöbo skall utvidga så att lokalen blir tillgänglig och mer attraktiv för alla åldrar
• Lekplats för barn
• Tillgängligare aktiviteter
57
”Vad skulle få dig att spendera mer tid på aktivitetsplatsen?
Vad skulle locka dig att vara här oftare?”
(Ovanstående fråga ställdes både på intervjuerna vi genomförde personligt med tillfrågade samt genom
enkäten som skickades på nätet)
• Fler aktiviteter
•Minigolf
•Familjedagar
•Pingisbord
•Musik
• Fler människor, mer rörelse
• Roligare saker att göra (aktiviteter)
• Att det inte ser fult/förfallet ut
• Mer fest och oftare aktiviteter
• Fotbollsplan på fri yta
• Anordnade tävlingar arrangerade av Framtid Sjöbo (för alla åldrar)
•Lekplats
•Gungor
• Bättre marknadsföring
•Streetplan
• Mer sittgrupper med planteringar och grönt
• Varierande aktiviteter
• Ett renare torg
• Öppna affärer
• Aktiviteter för barn
”Varför tror du inte fler människor befinner sig på platsen?”
(Ovanstående fråga ställdes endast på intervjuerna vi genomförde personligt med tillfrågade)
•Platsen är inte attraktiv
•Knalleland är mer lockande
•Platsen är ej specifik eller tydlig
•Omedvetna om vad man skall göra där
•Platsen är utan liv och rörelse
•Andefattig
•Ingenting intresseväckande finns på platsen
•Det finns ingenting roligt, inga roliga saker
•Sjöbo är för äldre
•Lockar ej ungdomar
•Bristfällig information
•Det finns inga affärer/butiker
•Det finns inget café
•Det finns inget stort utbud
•Det finns inget arrangemang
•Det finns inget för småbarn, barn eller ungdomar
58
Resultatet vi har kommit fram till är utförligt och nyanserat samt varierat, med hänsyn till de tillfrågades
ålderskillnad har vi fått med alla möjliga perspektiv. Utifrån intervjuerna som var vårt främsta och allra
viktigaste material har vi samlat på oss väldigt mycket information och synpunkter. Intervjuerna är betydelsefulla i vår undersökning eftersom syftet med uppdraget var att främja användandet samt aktiviteten
på Sjöbo torgs aktivitetsplats, detta skulle ske oavsett ålder, generation eller etnicitet, därför spelar lokalboendes åsikter stor roll.
Åldersgrupperna vi tillfrågade varierade en del, men vi har
satt upp ungefärliga åldrar i cirkeldiagrammet nedan. Ett av
diagrammen nedan visar fördelningen av åldern för de tillfrågade, det sammanlagda antalet tillfrågade var 48 personer.
Det andra diagrammet nedan visar könsfördelningen av de
tillfrågade.
Analys
Varje resultat från intervjuerna varierade beroende på åldersgrupperna, de flesta i gemensam åldersgrupp
hade liknande åsikter om platsen. Ungdomarna, tonåringarna och de yngre barnen upplevde att aktivitetsplatsen inte var till för dem, dessa åldersgrupper kände inte att platsen var attraktiv då den inte upplevde
att platsen riktade sig till denna målgrupp. En förutfattad mening som genomsyrade dessa åldersgrupper
var att endast äldre seniorer använde sig av platsen, därav påstod de att det inte känns som en plats för
yngre att vistas på.
De yngre ungdomarna tyckte om platsen för det estetiska men de förstod inte meningen med platsen.
Funderingar kring hur användandet skulle gå till och vad det var för aktiviteter som skulle utföras uppkom. Ungdomarna såg inte heller ett behov av att använda platsen då det inte väckte deras intresse och de
förstod inte syftet med platsen, denna åldersgrupp kände att de personligen inte var platsens målgrupp. Ett
ofta förekommande önskemål var att införskaffa en fotbollsplan, vilket är lite komplext med tanke på ytan
och alla regler som man måste förhålla sig till angående Sjöbo Torg, man yrkade på att det skulle vara en
attraktion som lockade fler människor och på så sätt skulle torget bli levande, istället går dessa åldersgrupper till andra aktivitetsplatser så som fotbollsplaner eller lekplatser.
Den äldre åldersgruppen befann sig på aktivitetsplatsen betydligt oftare. En överlägsen majoritet av folk
som använde aktivitetsplatsen i Sjöbo torg var äldre och pensionärer.
En stor del av de tillfrågade trodde att platsen var för de äldre åldersgrupperna, många trodde inte att platsen tillföll de, så som ungdomar upplevde att det var nästan som en norm att det skulle användas av äldre
invånare. ”Sjöbo är en plats för gamla” var ett citat vi fick med oss från en intervjuad 19-åring, detta fenomen att man tror att torget endast är för äldre målgrupper bildar en problematik, vilket man bör yrka vidare på och lösa. En stor del av personerna vi intervjuade tyckte att på grund av att platsen utifrån ses som
“dominerad” av de äldre åldersgrupperna upplever de yngre åldersgrupperna att torget utgör en oattraktiv
plats. Aktivitetsplatsen var gjord för att användas oavsett åldersgrupp och den är ämnad alla målgrupper
men i våra intervjuer om användning av platsen var det i stor utsträckning flertalet äldre tillfrågade som
svarade på att de utnyttjade platsens aktiviteter.
59
76% av de tillfrågade hade inte blivit informerade om platsen, de förstod inte konceptet med aktivitetsplatsen och varför den kom till. Majoriteten av de tillfrågade hade inte blivit informerade och en större majoritet visste inte heller vart det fanns tillgång till pjäserna, detta är ett problem i sig då man inte kan utnyttja
ytorna även om man vill.
Marknadsföring och information är två nyckelord i uppdraget om Sjöbo Torgs aktivitetsplats, detta är
två saker som måste förbättras om man vill locka fler människor att vistas på platsen - det är två ord som
genomsyrade majoriteten av intervjuerna och om man marknadsför och informerar bättre kan det leda till
större användning av aktivitetsplatsen.
Bland resultaten har vi delat med oss att många tycker att en förbättring i form av fler aktiviteter på torget
önskas, genom aktiviteter ökar antalet människor och på så vis förhindras platsen att bli folktom som den
vid vissa tillfällen tyvärr blir. Aktiviteterna skall vara riktade mot alla åldrar och det ska finnas stort utbud
av dessa. En majoritet av de intervjuade har upplevt att Sjöbo Torgs utbud inte lockar tillräckligt mycket
för att spendera tid där och därför är populära önskemål fler aktiviteter och event.
De olika åldersgrupperna hade olika åsikter kring området men det fanns upprepade önskemål som kunde
få de tillfrågande att vara närvarande oftare i området. Man ville ha mer aktiviteter, event, affärer, bättre
skötsel och mer människor på plats. En uteservering önskades också, de tillfrågade önskade att Framtid
Sjöbo skulle utvidga sig och förstora caféet utåt, på så vis slipper man även åka till Knalleland eller stan när
man vill fika.
Just nu är användningen av aktivitetsplats Sjöbo Torg relativt minimal. Boende i området är inte nöjda
med hur det är och man vill se en förbättring. Vi hoppas på att vårt arbete kan bidra till positivt förändring och att arbetet följs upp så att torget blir en mer attraktiv plats för alla. Vi har gjort vårt främsta i att
främja, belysa och upplysa kring frågor som rör aktivitetsplatsen. Vi vill hjälpa till att skapa ett aktivt torg
som är värt att besöka.
Arbetet kan liknas med en berg- och dalbana, i vissa stunder har det gått snabbt och enkelt och i andra
stunder har vi mött på motgångar som har vart sega. Till en början var det svårt att hitta invånare att
intervjua, på grund av att det inte fanns mycket folk ute i området villiga att bli intervjuade. Senare vände
vår tur och det blev gott om intervjuer därefter.
Felanalys
Vi hade gjort en enkät angående aktivitetsplats användning i andra stadsdelar, vi valde att intervjua personer på Torsdagskvällen den 25 juni med tanke på att det kommer vara mer människor än vanligt och en
mer blandad folksamling. Vårt mål var att se hur folk använde aktivitetsplatserna i sina egna områden. Vi
frågade om de visste vart det var i deras område, vad de gjorde där, hur många gånger de var där. Vi frågade efter deras åsikter gällande vad som var bra och vad som skulle kunna förbättras. Vi upplevde det som
ytterst viktigt att veta hur det var i andra stadsdelar, eftersom det är grundmaterial i en eventuell jämförelse
mellan stadsdelarnas aktivitetsplatser. Vi missade att skriva en nyckelfråga som i sin tur skulle göra alla svar
relevanta. Vi missade att prata om aktiviteterna på deras egna torg och om det fanns platser man kunde
utöva aktiviteter på. Om vi inte hade missat det skulle det ha gett oss ett annat perspektiv, dessutom viktig
information angående hur vi kunde förbättra och jämföra torgen.
Frågorna vi gjorde till de personliga intervjuerna kan nu i efterhand också skrivas om, det finns ett antal
frågor som är felstavade och felformulerade. Vissa frågor har samma innebörd och uppkommer två gånger
dock i annan formulering.
60
Egna slutsatser
Det finns stark vilja till förändring i form av förbättring på Sjöbo Torg, 70% av de tillfrågade var villiga att
spendera mer tid på Sjöbo Torg om en förbättring sker. Därför är det viktigt att yrka vidare på det här uppdraget och se till att få ett mer levande och rörligt Sjöbo Torg eftersom det finns tydliga mönster att genom
utveckling kan få ett mer befolkat torg.
Samarbete mellan kommun och privata företag behöver stärkas för att få in fler affärer i området som kan
öka antalet besökare på Sjöbo Torg. Faktorer som ökar intresset behövs.
Man kan använda vårt arbete som en mall eller grundläggande information om opinionen och användningen av aktivitetsplatsen som man senare kan fortsätta med att utveckla.
Kontaktlista, källor och referenser
Anders Lindstam
Verksamhetsutvecklare, Borås Stad
[email protected]
Lovisa Larsson Allansson
Folkhälsosamordnare, Borås Stad
lovisa.larsson.allansson@borås.se
Lars Larsson
Områdeschef, Borås Stad
[email protected]
Framtid Sjöbo
[email protected]
Sjöbo Bibliotek
[email protected]
Familjecentralen Sjöbo
[email protected]
Avni Bajrami
Utvecklingsledare AB Bostäder
[email protected]
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Lovisa Larsson Allansson, folkhälsosamordnare,
033-35 36 40, [email protected]
61
Bilaga
Frågorna som ställdes i den personliga intervjun:
62
63
64
65
Nordiska ungdomsdagarna
2015 Borås
Emilia Eklöv, Nathalie Larsson Kindström, Lucas Lorentzon, Robin Nilsson
Unga Kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
Vi har i tre veckor jobbat som unga kommunutvecklare. Detta innebär att vi ska utveckla olika områden
inom kommunen då Borås Stad anser att unga ska ha mer inflytande. Under dessa veckor undersöker vi,
och försöker komma på nya innovativa förbättringar för, kommunen. Arbetet är en del av Borås vision Borås 2025 där det står att man ska ta ett gemensamt ansvar för barn och unga, och att de ska få mer inflytande i kommunens arbete. Även om Borås utsågs till ”Årets Ungdomskommun” 2010 vill de ändå att vi unga
ska hjälpa till att få kommunen mer ungdomsvänlig. En del av detta är Borås Stads Ungdomsråd som är en
politisk och religiöstst obunden organisation där unga kan hjälpa till att påverka Borås, bland annat för att
unga ska få mer inflytande. Anledningen till varför vi var med på de Nordiska Ungdomsdagarna var för att
de ville ha ungas syn på hur ett utbyte ske på bästa sätt och vad som är viktigt att visa i Borås. Vuxna har
varit unga, men de har inte varit ungdomar i nutiden. Detta är något vi har mer erfarenhet av och därför
är det bra att vi hjälper till med dessa typer av evenemang. Vi har fått i uppdrag att jobba med ungdomsutbytet som skedde under vår andra arbetsvecka på Viskadalens folkhögskola. I detta uppdraget hade vi tre
arbetsområden; dokumentation, planering och utförande samt sammanställning. Vi skulle även svara på
frågan ”Varför är ungdomsutbyten viktiga för Borås?” samt ” Hur ska man arbeta med det i framtiden?”
Metod
Vi började första veckan med att planera de olika aktiviteter som ungdomarna skulle genomföra. Dessa
skulle vara färgade av ungas rättigheter och barnkonventionen. Därför hade vi bland annat ett quiz med
frågor om värnorterna men även om Borås kommun. De spelade även brännboll för att visa att man måste
66
samarbeta inom gruppen för att nå långt, men även för att visa på den svenska kulturen som sporten trots
allt tillhör. Andra aktiviteter som vi hade hand om var irländsk julafton och namnlekar för att deltagarna
skulle lära känna varandra bättre. Vi mötte gruppen på tisdagen och hade en liten presentation om oss
och vad vi jobbar med.
För att visa Borås från sin bästa sida hade vi en fotosafari där ungdomarna vandrade runt i staden för att
bli fotograferade vid olika sevärdheter såsom Pinocchio, House of Knowledge och Borås Arena. Detta
genomfördes för att deltagarna skulle få uppleva det som Borås är känt för, sin kultur, men även för att ge
deltagarna en chans att se staden under avkopplade förhållanden. Vi genomförde även en slags debatt mellan de olika deltagarna där de fick diskutera olika frågor som vi formulerat med Borås ungdomsinflytande i
åtanke.
Vi fick även i uppdrag att komma på olika presenter som deltagarna skulle få som var typiska för Sverige,
men även Borås. Vi tänkte gett de kortlekar med bilder från Borås. Våra planer ändrades dock då vi inte
hade möjlighet att hämta ut de utan vi fick istället köpa typiskt svenskt godis som till exempel Ahlgrens
bilar, Djungelvrål och Ballerina. Detta var en uppskattad present som visade lite av den svenska kulturen.
De lyssnade till Borås ungdomsråd som talade om sitt arbete och inflytande i kommunen. Detta bland annat med tanke på barnkonventionen där det står att ”Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka
och uttrycka sina åsikter.” Rådet visade detta genom att berätta om vad de har utfört och vilka möjligheter
de har. De får därigenom uttrycka sina åsikter, precis som det står i barnkonventionen.
Vi dokumenterade hela veckan och valde då att fotografera och filma, samt intervjua några av deltagarna.
De fick även svara på en enkät där vi frågade vad som var bäst/sämst med veckan. För att göra det lättare
för oss så skapade vi en hashtag på Instagram som ungdomarna kunde använda som tagg när de lade upp
bilder. Vi gjorde även en Facebookgrupp där alla deltagare gick med och där lade många ut bilder från
veckan. Vi lade även in alla bilder som vi tog på ett Dropbox-konto som deltagarna har tillgång till. Dessa
kunde vi sedan använda i vår sammanställning. I denna gjorde vi en sammanfattning av veckan genom en
powerpoint och ett worddokument. Vi lade in bilder från veckan och skrev en kort text till varje. Denna
sammanställning kommer gå till Borås kommunpolitiker för att de ska kunna avgöra om och hur ett till
utbyte ska ske.
För att ta reda på hur man ska arbeta med utbyten i framtiden intervjuade vi deltagarna för att se vad de
tyckte var bra och dåligt. Vi frågade även varför utbyten är viktiga enligt dem och hur man kan jobba med
dem.
Resultat
Väldigt många av ungdomarna tyckte att det var roligt att träffa och lyssna på ungdomsrådet men hade
egentligen velat spendera mer tid tillsammans med dem för att utbyta åsikter. Detta var den respons vi fick
från enkäterna men även från ungdomarna i person. Vi tror dock att vår närvaro även visade, till viss del,
på att unga har inflytande i Borås. På schemat stod trots allt ”Feriearbetarnas program”, något som visar på
vårt deltagande i planerandet. Vi var även där och hade hand om många av programpunkterna vilket även
det visade att vi hade något att säga till om.
Efter den här veckan med alla ungdomarna har vi fått väldigt god feedback. Vi har lade upp en enkät på
ungdomarnas Facebooksida där vi fick svar på de frågor vi ställt. Vi frågade varför det är viktigt med ungdomsutbytet och de flesta svarade att man träffar nya vänner, lär sig engelska, blir mer social men även får
en inblick på hur det är i andra vänorter. Vi har fått bra feedback via intervjuer och utvärderingar då näs67
tan alla tyckte att vi unga kommunutvecklare var ett positivt tillskott i personalen. De aktiviteter som vi
höll i hade förmodligen inte skett om det inte hade varit en ungdoms tanke bakom. ”Det är bra att Borås
kommun ger såndana här roliga arbetsuppgifter till ungdomar, för att unga vet hur unga tänker” (intervju,
William Wiktorsson). när vi frågade vad som har varit tråkigast så svara alla antingen ”Nothing!”, ”Don’t
know” Eller ”Vet inte”, en skrev ”Regn” och det är väl det enda problemet vi har haft under veckan!
Vi fick ingen direkt kritik om vårt arbete utan det enda negativa handlade om sovplatser, brist på kulturupplevelser, ha lite mer fritid och friare tider på kvällarna och på morgonen. De flesta ville även bo närmare
centrum så att man kunde tillbringa mer egen tid i stan. Så det är något man kan tänka på tills nästa gång
något liknande sker i kommunen. Mer fritid, närmare centrum och även bättre tider när det gäller kvällarna. Det här är inget vi ungdomar kan ta beslut om, men vi kan alltid påverka. Borås är trots allt den bästa
ungdomskommunen.
Responsen som vi fick gällande fotosafarin var även den positiv. I början var inställningen till att behöva
gå runt i staden ganska negativ, men allt eftersom vi vandrade blev den mer och mer postiv. Vi fick veta att
det var uppskattat av alla deltagare och de tyckte att det var intressant att få se vår kultur samt staden.
Som en aktivitet hade vi gjort ett quiz. Det handlade om Sverige och Borås Stad i allmänt men eftersom
vi råkade göra en miss så stämde ej svaren överens med frågorna och vi ställde därmed in det då det inte
var tillräckligt bra av oss. Vad vi kunde ha gjort bättre och något man ska tänka på när man gör ett quiz
är att kolla igenom frågorna ordentligt och visa det för varandra. Det hade blivit en bra aktivitet ifall vi nu
hade kollat igenom det mer och fått det i ordning. Vi hade inte heller gjort mallar till hur deltagarna skulle
svara, det blev till ett sista-minuten-jobb.
Resultatet vi kommit fram till är att ungdomsutbyten är bra för ungdomar då de får träffa jämnåriga
personer från andra länder. Den gemenskapen de fick på bara fem dagar är otrolig. Utbyten mellan olika
länder gör att man får man en inblick i hur de olika länderna har det och hur man gör i kommunen för se
hur ungdomar kan ha inflytande. Det är även ett bra sätt att anpassa sig till det multikulturella samhälle vi
lever i idag. Man växer otroligt som person när man slutar tänka i sin egna lilla bubbla och utbyter erfarenheter med ungdomar som har helt andra levnadstillstånd. Vi tror att ungdomsutbyten i en mycket större
utsträckning skulle kunna vara ett effektivt sätt att stå emot rasism och även att praktiskt utbilda ungdomar så att de faktiskt har egna erfarenheter av andra kulturer och människor som ej har samma ursprung.
Detta är något som har bevisats i historien flertalet gånger och visar även på att mångkultur är en riktigt
bra grundtanke i teorin. Det kan dock vara svårt att integrera den i ett homogent samhälle som har varit
likadant i urminnes tider. Men när man till exempel har ett utbyte som detta och människor från olika
länder träffas i relativt små grupper så kan man se hur personer knyter band med personer de aldrig annars
kanske skulle kunna få. Man utbyter erfarenheter och upplever även grejer tillsammans och det är sådant
som får oss att se att varje människa har en bakgrund och historia som är lika intressant som sin egen eller
som folk som man delar ursprung med. Jag tror att detta kan leda till att många blir bildade och skapar
egna tankar istället för att in allt från media och kvällstidningar. Efter bara fem dagar märkte vi hur bra
kemi hela gruppen hade skaffat och de hade släppt in varandra under skalen som vilka vänner som helst.
Även om detta kanske inte är huvudsyftet med utbytet eller vårt uppdrag så är det en väldigt stor bonus.
Om vi hade haft lite mer tid på oss att jobba med dokumentationen så hade vi förmodligen kunnat göra
ett bättre jobb. Så som saker utspelade sig hann vi tyvärr inte sätta samman den film som vi tänkt skicka
med deltagarna utan vi hade istället tillräckligt mycket jobb med att bara ordna med de bilder som vi tagit.
Detta var även ett bevis på hur stressigt vårt jobb var och även hur kul vi hade under den veckan som utbytet skedde. Det vi hann göra var ta massor med bilder och videos som vi skickade med deltagarna hem.
68
Dessutom gjorde vi som sagt några intervjuer för att se hur ungdomarna hade det under utbytet och vad de
tyckte var positivt respektive negativt.
De svaren vi fick från deltagarna då vi frågade varför utbyten är viktiga var:
”Cause there see other teens and there learn other international teens working ways.”
”Det er viktig At vi får andre synsvinkler på saker, slik at vi får nye ideer og mer hjelp til å klare å gjennføre gode ideer hjemme”
De andra svarade på liknande sätt och det visar att de tycker detta är en viktig sak för unga men även för
kommunerna.
Analys
För att deltagarna skulle kunna ha fått en bättre inblick i hur unga har inflytande, men även vad vi har för
uppgift som unga kommunutvecklare, hade en lösning kunnat vara att de fått träffa de andra utvecklarna. De hade då fått se hur de arbetar och vad de gör för att förbättra Borås. En anledning till varför detta
inte var möjligt var förmodligen att de hade andra uppgifter att slutföra och ingen hade förmodligen tänkt
tanken att de var viktiga för vårt arbete. Vi som jobbade med detta reflekterade inte själva över detta förrän
nu efter vi utfört arbetet.
Anledningen till varför de inte fick så mycket fritid är förmodligen att det är svårt att bygga upp ett schema
utifrån det. Det blir även svårare skapa sammanhållning om man inte har ett gemensamt schema. Att de
bodde ute på Viskadalen kan också ha bidragit till att deras sammanhållning blev såpass bra. De var på ett
sätt ganska isolerade från omvärlden och hade bara varandra vilket ledde till att de spenderade mer tillsammans. Dessutom var folkhögskolan ganska välutrustad med fotbollsplan och diverse andra aktiviteter.
Fotosafarin blev förmodligen lyckad för det var ett avslappnat sätt att se staden utan att det kändes som en
guidad tur. Att vi feriearbetare organiserade och ledde den kanske bidrog till att den blev lyckad då deltagarna fick se Borås från ett ungt perspektiv. Saker som hade kunnat förbättras var både vår tidsuppfattning
om hur lång tid vandringen skulle ta då vi missbedömde detta och den pågick lite för länge. Vi anser även
att turen kunde blivit bättre om vi som ”guider” haft lite mer kunskap om de olika platserna som vi besökte, något som kunde uppskattats av de som tycker om kultur.
Anledningen till varför vårt quiz blev misslyckat var förmodligen att vi inte lade tillräckligt mycket tid på
det och aktiviteten hamnade ganska långt ner på vår prioriteringslista. Detta för att det var en substitutsaktivitet om vädret skulle vara dåligt och vi hade inte planerat för att behöva hålla i det. En annan del i varför
vi misslyckades var för att vi hade ganska mycket tidspress på oss. Ifall vi inte haft det så skulle det kunnat
bli ett lyckat quiz.
Vi hann inte att göra en presentation med alla bilder från utbytet och detta berodde på att vi under vecka
två hade för mycket att göra. Dessutom hade vi inte tillgång till alla bilder vi behövde förrän på fredagen
och efter det behövde vi börja med rapporten. Detta gav oss inte mycket tid att sätta oss med en presentation så vi valde att fokusera på rapporten. Om vi istället börjat med bildspelet efter första dagen hade vi
kanske hunnit göra den. Fast vi missbedömde hur mycket tid det faktiskt tar att sammanställa det så vi
hade kanske inte hunnit ändå utan hade behövt mer tid för detta.
Egna slutsatser
Våra egna slutsatser som vi kommit fram till är att ungdomsutbyten påverkar ungdomarna som deltar på
ett bra sätt. De får träffa unga i sin egen ålder som även har samma intressen. Våra tankar om resultatet är
69
att det gick bra att utföra det och att kunna skaffa oss tankar om hur utbyten påverkar en på ett bra sätt.
När man pratar och kommer ut med ungdomar så får man upp ögonen för nya idéer, tankar och åsikter.
Vårt arbete kan användas som en referens till nästa ungdomsutbyte som kommunen gör. De kan se hur vi
har gjort och vilka resultat och slutsatser vi har kommit fram till. Det är även viktigt att bibehålla samarbetet mellan våra olika vänorter, både av historiska skäl men även för att det skapar en gemenskap mellan
länderna i norden. Vi anser trots allt att det är ungdomarna som ska bibehålla den nordiska sammanhållningen. Därför är det essentiellt att skapa en kontakt mellan dessa tidigt och utbyten är ett sätt där detta
kan ske i en lättsam och rolig miljö.
Vi kan alla dessutom säga att våra resultat individuellt har varit mycket bra också. Vi har skaffat bättre ledaregenskaper och även blivit väldigt mycket bättre på att organisera arbeten och aktiviteter vilket har krävt
mycket disciplin och ansvar från både vår, kommunens och ungdomarnas sida! Det krävs mycket planering
och bra koll på budgeten för att organisera ett utbyte som detta vilket Borås Stad har skött utmärkt.
Efter dessa veckor har vi kommit fram till att utbyten är något som Borås Stad borde fortsätta med. Detta
delvis för att sprida vår kultur och sättet som vi hela tiden utvecklar vår stad. Men även att bibehålla en
tradition som vi skapat mellan vänorterna. Vi har även nämt ovan att det är viktigt att ungdomar från andra länder får se hur vi har det här för att ta med sig det till sina hemkommuner och sedan påverka det till
att bli bättre. Detta gäller naturligtvis även åt andra hållet och det finns saker som de andra kommunerna
har utvecklat bättre än vad vi har som vi kan ta lärdom av.
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Eva-Maria Sandin, vik. ungdomsstrateg,
033- 35 82 02
70
Kommunikation Hässleholmen
Cindy Chiem och Shakiba Jafari
Unga kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
Syftet med arbetet är att utveckla ett bättre kommunikationssätt mellan aktörer och invånare samt förstärka
det positiva arbetet i området. Eftersom Hässleholmen är ett mångkulturellt område med många olika språk
och etniciteter så har det blivit svårare för aktörer att nå ut med information. Hindren beror till stor del på
brister i språket då det finns över 90 olika språk på området. Uppdraget går även ut på att jobba med att
sprida den positiva bilden av Hässleholmen och jobba mot de fördomar som har byggts på under åren.
Metod
Första arbetsdagen inleddes med en introduktion och avslutades med eget arbete på respektive stadsdelar.
Efter lunch var det ett möte där det diskuterades sociala frågor kring Hässleholmen. Dagarna efter det gick
ut på att skriva intervjufrågor till aktörer och invånare (se Bilaga 1). De aktörer som var aktiva inom området kom med på intervjulistan. Därefter var det ett antal telefonsamtal till olika aktörer för att introducera
arbetet och boka intervjutid.
Det blev cirka 40 intervjuer sammanlagt, varav 15 var med aktörer och resten med
invånare. Eftersom det inte funkar att boka tid för att intervjua de som bor i området så blev det en spontan
sväng på Hässletorget. Människor som var ute på torget stannades för att svara på några frågor. Vid slutet av
andra arbetsveckan började projektet bli klar, det som återstod var att skriva en rapport och redogöra arbetet
med en presentation.
Det var tre former av delaktighet från inflytandetrappan som kom till nytta: information, konsultation och
dialog. Med information får man svar på sina frågor och veta.
Konsultation handlar om att få vara med och tycka, man får veta andras åsikter och sist är dialog. Där pratar
man och resonerar kring olika frågor och svar. Det är väldigt bra att använda sig av dessa tre former när man
intervjuar eftersom man får en bättre inblick i aktörernas arbete och vad de själva tycker om arbetet.
Resultat
Efter en noggrann genomgång av alla svar från frågeformulären så visade det sig att alla aktörer var väldigt
tydliga med sina åsikter om Hässleholmen. De dåliga ryktena om Hässleholmen tyckte inte de tillfrågade
stämde med verkligheten.
Vad är er åsikt angående området?
”Ett väldigt trevlig område med trevliga människor och det är ljust och öppet.”
”Ett fint område med potential, dessutom så ligger det väldigt centralt i förhållande till stan.”
”Fantastisk område.”
”Hässleholmen är en levande stadsdel som aldrig sover.”
Det är ett mångkulturellt och vackert område som är trivsamt och barnvänligt. Självklart så är det väldigt
synd med alla dessa tragedier som har skett under året och tidigare år och de drabbade är inga andra än invånarna. Det skapar en sorts rädsla för att bo i området och rädslan att man själv kan råka illa ut. Samtidigt
som dessa hemska saker sker så skrivs det även en mängd av artiklar i media. Mer negativa än positiva, vilket
ger bränsle till rädslan. När man pratar om Hässleholmen brukar man förknippa det med våld och kriminalitet. Människor blir oftast väldigt uppjagade och tänker ”Hur kan någon bo i ett sådant område där det
71
händer så många otäcka saker?” Bilar bränns, människor blir skott och knivskadade, rån hit och dit. Det
är inte så att det händer mer saker på Hässleholmen än någon annanstans i Borås, säger majoriteten av de
som har blivit intervjuade. Hög kriminalitetsnivå anses vara en följd av hög arbetslöshet, vilket i sin tur är
på grund av den låga utbildningsnivån. Det finns en del människor som saknar grundskoleutbildning eller
är analfabeter, därför blir det svårare för de att skaffa jobb. Däremot så jobbar Borås Folkhögskola intensivt
med att ge människor den behörigheten som krävs för att få ett bra jobb.
Avni Bajrami jobbar för AB Bostäder som utvecklingsledare, bl.a. med trivsel och trygghet på Hässleholmen. Han säger att när det sker vandalisering eller skadegörelser i andra bostadsområden skrivs det inte om
det i samma utsträckning som om Hässleholmen.
Under vissa intervjuer kom det upp en del jämförelser mellan Hässleholmen och Norrby. Av någon anledning så har det varit spänningar mellan de båda bostadsområden. Som en lösning till detta så ska Norrby
IF och Borås AIK samarbeta under Kretsloppet för att skapa en gemenskapskänsla bland barnen. Syftet
med projektet är att få fler barn och ungdomar att intressera sig för idrott. Marika Andersson som är rektor
på Bodaskolan säger att man måste börja satsa mer på ungdomar för att ge dem en lovande framtid. Annars kan de tappa hoppet och hamna i fel situationer.
Hur gör ni när ni ska komma med information till invånare i området? Vilken metod har funkat
bäst?
”Vi brukar sätta upp lappar men vi måste ändå prata med familjer och gå igenom informationen med de
för att vara säkra på att de förstå. Annars kan de komma med barnen på en studiedag och undra vart alla
är.”
”Det finns över 90 nationaliteter, vi försöker vårt bästa för att nå ut till alla men det är inte alltid att vi
lyckas. Det är väldigt varierat men på möten funkar mun till mun metoden eftersom man kan prata och
förklara om de inte förstå.”
”På föräldramöten använder vi oss av tolk, men vi har en ambition att bli bättre på att översätta allmän
information till de stora språkgrupperna.”
Åter till ämnet information och kommunikation. De flesta aktörerna använder hemsida för att nå ut, oftast
så står informationen på svenska och engelska. Vissa väljer att använda sig av affischer och anslagstavla som
finns på torget och i trappuppgångar. Men den allra bästa metoden som de tycker har funkat är mun till
mun metoden. I kyrkan och förskolor används framförallt mun till mun metoden eftersom en stor andel
vuxna inte kan, eller kan väldigt lite, svenska. Det är en aning tidskrävande men då kan man garantera att
informationen når fram. Majoriteten av invånarna ansåg att social media kunde vara ett bra marknadsföringssätt eftersom antalet brukare är väldigt stort. Speciellt på Facebook då man kan få informationen på
nyhetsflödet.
Att dela ut reklam tycktes vara onödigt eftersom de flesta affischerna som kommer in i brevlådan hamnar
direkt i papperskorgen. Sedan så funkar det utmärkt med affischer på anslagstavlor och folk nöjer sig med
lappar som sätts upp vid ytterdörrarna. En annan metod som också har funkat är mail och sms-lista. Denna metod kan variera från person till person då vissa individer inte tycker om att ge ut sitt telefonnummer
eller att vissa inte har tillgång till Internet.
Det fanns även en del önskemål för att komma ut med information på olika språk eftersom det kan underlätta för de som inte kan svenska. Men tyvärr så handlar det om pengar och språkvariationen är väldigt
stor, vilket gör det omöjlig att komma ut med information på 90 olika språk. Däremot så kan man med
hjälp av en tolk ha större möten där man samlar alla och pratar med dem. Mun till mun metoden har trots
allt funkat jättebra hittills.
72
Analys
Resultatet var som förväntat, för ett mångkulturellt område som Hässleholmen med hög arbetslöshet så är
det väldigt lätt för vissa personer att hamna i fel kretsar. Sådana människor påverkar sedan sin omgivning
genom grupptryck och kriminella handlingar.
Människor blir rädda att de själva och deras nära kan hamna i en farlig situation. De ekonomiska klyftorna
beror på arbetslösheten och att vissa kommer hit utan pengar och utbildning. Om man saknar en grundläggande utbildning och inte kan prata svenska så är det väldig svårt att skaffa jobb. Sedan så finns det
alltid olika typer av människor i samhället, de som vill göra något och förändra sina liv och så finns det de
som är mindre engagerade. Dock så finns det möjligheter att skaffa utbildning med hjälp av SFI-program
och Borås Folkhögskola. I Hässlekyrkan jobbar man mycket med nyanlända och asylsökande. Samtidigt
som det finns problem och rädsla bland folk så finns det även hopp och vilja att ta sig igenom de svåra
tiderna.
Slutsatser
Personligen så bor vi båda i området och har själv upplevt hur det är att befinna sig i en sådan miljö. För
oss så märker vi inte av brottslighetsnivån men sedan så kan det kännas obekvämt att gå ut på kvällarna för
att vi är tjejer, överallt och inte bara i Hässleholmen. De svar från aktörer och människor som bor och jobbar på Hässleholmen under de här tre veckorna har visat att Hässleholmen är ett väldigt fint område och
majoriteten på detta område är väldigt nöjda. Det är synd att det händer många dåliga saker här och några
människor är rädda för att flytta hit, men däremot så finns det även positiva saker som man också måste
överväga. Vi kom även överens om att resultatet var rättvist och håller med till en övervägande del. Vårt
arbete ger ett bättre perspektiv på de frågorna som ställs och vi fick även med väldigt många synpunkter
från aktörer och invånare. Det kan underlätta kommunens arbete framöver då de vet vad människorna vill
och vad de tycker om olika kommunikationssätt.
Hässlefesten som äger rum i juni varje år är ett exempel på positiva saker som händer på Hässleholmen.
Eftersom majoriteten av de boende kommer från andra länder med mer befolkning och högre livstempo så
kan det kännas bekant med Hässlefesten. Folkmassa, musik, mat och marknad. Det gör så att man känner
sig hemma. Sedan så jobbar Borås AIK mycket med barn och ungdomar för att ge de en chans att välja en
sport istället för att hamna i fel kretsar. Borås AIK har även ett väldigt duktigt fotbollslag som har tagit
hem många guldmedaljer. Det handlar om att ge människor en chans att förändra sina liv.
Samtidig som det händer otäcka saker så kan det diskuteras om vad som står i
tidningarna, vi tycker att man borde ta det med en nypa salt. Självklart så kan vi inte försvara det som
har hänt men man måste använda sunt förnuft och inte dra alla över en kam. Det är tråkigt att samhället
har en annan syn på människor på grund av rykte och fördomar. Det är väldigt lätt att bygga fördomar
men väldigt svårt att riva ner de. Det finns ensamstående mammor som kommer hit med tomma händer,
människor som kommer hit för att fly från krig, människor som kommer hit med hopp och drömmar.
Alla har ett förflutet som de vill lägga bakom sig, det som spelar roll är vad de vill göra med sin framtid.
Människor som kommer hit från krigsländer med hopp om att få ett tryggt liv och så händer otäcka saker
precis utanför deras trappuppgång. Det är väldigt synd, men samtidigt så är det klart att sådana saker händer överallt. Men vi tycker att när otäcka saker händer så är det viktig att lugna ner folk och skapa en större
gemenskapskänsla.
Projektet har hjälpt oss att utveckla väldig mycket, både som personer och man lär sig att ta ansvar och
satsa väldigt mycket på sitt eget arbete. Det kändes lite som ett gymnasiearbete men ändå inte. Att få ringa
och boka intervjutider kändes pirrigt och spännande. Vi tycker att det är väldig bra att kommunen har fått
med ungdomar på det här projektet eftersom det alltid har funnits en osynlig vägg mellan unga och vuxna.
73
Genom detta projekt kan ungdomar vara med och få sina åsikter hörda. De kan även få ett annat perspektiv på politik och kommunens arbete. Det kan även väcka intresse hos ungdomar att jobba för kommunen.
Kontaktlista, källor och referenser
Eva Aspman, Områdeschef Kultur & Lokalt inflytande
Camilla Karlsson, Borås Folkhögskola
Emil Jylhänlahti, Borås AIK
Nadir Nishada, FC Ibra
Sofia Abdi Muhammed, Vi-Kontoret
Johan Nykvist och Camilla Yarsuvat, Hässlehus Fritidsgård
Marika Andersson, Bodaskolan
Anette Nordberg, Stadsdelsförvaltning Öster
Avni Bajrami AB Bostäder
Amelie Lorentzon, Familjecentralen Boda
Inger Fridholm, Hässlekyrkan
Britta Wahlund, Hässlehus Bibbliotek
Marlene Karlsson, Våglängds gårdens förskola
Emma Ragnarsson, Mötesplats Norrby
Maryam Jafari, Bodaklint
Krister Jenssen, Hyresgästföreningen
http://www.mynewsdesk.com/se/boraasboraas-tme-ab/pressreleases/kretsloppet-ett-loppfoer-alla-1150496
Bilaga 1
Intervju med aktörer
• Vad är eran åsikt angående området?
• Vad tycker ni om de mindre bra sakerna som har hänt i området?
• Vad kan man göra i efterhand för att städa upp de negativa känslorna?
• Vilka är det ni kommer i kontakt med/ möter på jobbet?
• Hur gör ni när ni ska komma med information till invånare i området?
• Använder ni olika metoder? I så fall vilka?
• Vilken metod har funkat bra och mindre bra?
• Är det många människor från andra bostadsområde som kommer hit?
Intervju med människor
• Vad är eran åsikt angående området? Trivs ni i området?
• Hur vill du bli meddelad om olika händelse?
• Använder ni social media?
• Skulle du vilja vara med på en mail- och sms lista för att få aktuell information på Hässleholmen?
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Helena Engström, VI-Kontoret, 0766-23 06 62
Eva Aspman, Områdeschef
Kultur/Lokalt inflytande, 033-35 52 13
74
Foto: Hashem Hashemi-Pour
75
Fritid för alla
Jenny Almgren och Andreas Söderlund
Unga kommunutvecklare 2015, Borås Stad
Inledning
Uppdraget ”Fritid för alla” gick ut på att undersöka och kartlägga det befintliga utbudet av aktiviteter i
före detta Dalsjöfors kommundel – Aplared, Dalsjöfors, Dannike, Gånghester, Målsryd, Rångedala och
Äspered – som erbjuds för barn och ungdomar. Som del i uppdraget skulle även en undersökning om
vetenskapen om UPP (UngdomsProjektPengar) genomföras i syfte att utveckla informationen och öka
användningen hos ungdomar. UPP är ett sätt för unga (10 till 18 år) att kunna söka pengar hos fritidsgårdarna i Stadsdel Öster till aktiviteter och evenemang med mera. Tanken är att det ska gynna ungdomar,
fritidsgården eller området.
Till uppdraget fanns enkätundersökningen ”Ungdomsenkät Toarp” till hjälp och även ungdomsambassadörer på respektive ort med flera. Enkätundersökningen gjordes av åk 6-9 på alla skolor där eleverna fick
svara på frågor kring ämnet Fritid. Det var 151 stycken som svarade på enkäten när den skickades ut under
våren 2015.
Metod
Som start inför uppdraget mottogs information av anställda inom området Fritid i Öster. Resultat ifrån
”Ungdomsenkät Toarp” inom området fritid hos de olika orterna mottogs och även kontaktlista över de
14 ungdomsambassadörerna. För att skapa en översiktlig bild av utbudet av fritidsaktiviteter hos de olika
orterna börjades en undersökning med hjälp av Google och Facebook. Denna undersökning underlättades tack vare svaren från ”Ungdomsenkät Toarp” och en grund till sammanställningen hade skapats. För
att undersöka närmare kontaktades ungdomsambassadörer samt ledare för olika verksamheter. Intervjuer
bokades in och frågeformulär skapades. Metoden, att använda ett frågeformulär, var för struktur men
också för att alla intervjuer skulle följa en röd tråd. När formulären blev klara hölls intervjuer ute i de olika
orterna. Väl ute i de olika orterna intervjuades även rektorer och ledare från andra verksamheter. De svar
som gavs ökade kunskapen om hur fritidsutbudet verkligen såg ut och gav en inblick i de olika fritidsaktiviteterna och hur de fungerade. Efter att information var samlad började rapporten, för att sammanställa
resultaten, att skrivas. Därefter hölls en presentation utifrån rapporten i slutet av arbetsperioden inför de
andra Unga Kommunutvecklarna samt andra delaktiga.
Resultat
Tabell 1 var första sammanställningen och den gjordes med hjälp av ”Ungdomsenkät Toarp”, Facebook
och Google. Ett flertal av sidorna var informationsfattiga angående åldrar och vad som erbjöds så utbudet
i tabellen kan i vissa fall vara inaktuellt eller rikta sig till andra åldersgrupper än ungdomar (vilket är vår
målgrupp).
76
Tabell 1 - Sammanställning av aktiviter på respektive ort
Äspered
Äspereds IF(Fotboll, innebandy, skidor, cykel och motion), Friday, Församlingsgård, Äspereds Hembygdsförening
Dalsjöfors
Dalsjöfors GoIF(Orientering, skidor, fotboll), Dalsjöfors Skytteförening, Fritidsgård, Scouterna, Dalsjöfors Brottarklubb, Taekwon do, Dalsjöfors gymnasterna,
Fiskeklubb, Folketspark, Tennisklubb, Borås Innebandyförening , Idrottshall + 2
Gym + Badhus
Målsryd
AP Häst(Ridskola), Målsryds IF(Fotboll, tennisbana), Equmenia Toarp, Kyrkan,
Föräldraförening(Fritidsgård Måsen upp till Åk 6)
Gånghester
Tonår(SMU gården), Gånghester SK(Fotboll), Ridskola, Gånghesters föräldraförening, Scouter
Aplared
Aplareds IF(Fotboll), Aplareds föräldraförening
Dannike
Dannike IK(Fotboll, gymnastik), Dannike församlingshem, Scouter, Ramsjöns
Fiskeförening, Hembygdsförening, Föräldraförening
Rångedala
Rångedala IK(Fotboll, gymnastik, innebandy), Rångedala församlingshem, Bygdegård, Rångedalahallen(Fritidsgård ej kontinuerligt), Kyrkans Ungdom
Alla
Kyrkan, Toarps Motor Klubb, Attraktiva Toarp
Annat
Taekwon do, IK Ymer, Borås SK, Elfsborg, Borås Judo, Ulricehamns Motor
Klubb
Ett av två frågeformulär riktades mot ungdomarna på orterna och det universella svaret på frågan om vad
man gör på fritiden var att man umgicks med kompisar. Det svar som gavs på följdfrågan om vart man höll
till när man umgicks med kompisar var till största del ”hemma” eller ”hos kompisen/kompisarna”. Frågan
om vad som fanns i området mottogs på olika sätt men ett populärt svar var ”fotboll” eller andra sporter,
men dessa aktiviteter var på vissa håll bara för yngre eller äldre.
”Hur ska jag komma dit och hur ska jag komma hem?” Ställdes av en av ungdomarna i Dannike som svar
på frågan om de går till Dalsjöfors fritidsgård. På samma fråga gavs olika svar men som slutsats konstateras
att ingen av dessa ungdomar går till fritidsgården då andra alternativ attraherar dem mer.
Beskrivningar av fritidsgården är: trång, begränsad p.g.a annan verksamhet, det är en viss grupp som
umgås där, skolan tar tiden, kompisar slutade att gå, tråkig och lite folk. Andra alternativ som attraherade
ungdomarna med var ”Friday” i Äspered och ”Tonår” i Gånghester. Båda alternativen attraherar ungdomar
från orterna men också från Borås stad. Varje fredag under läsåren har båda öppet på kvällarna och olika
temakvällar eller lekar med mera arrangeras. En av ungdomarna från Dalsjöfors ansåg att det är bättre med
aktiviteter som redan var planerade.
77
”Friday” i Äspered är en aktivitet som är skapad av ungdomar för ungdomar. Aktiviteten tar plats varje
fredag under läsåret i församlingsgården och drivs av Svenska Kyrkan Toarp. Mellan 18.00 och 20.00 anordnas KRIK (Kristen idrottsaktivitet) där man idrottar i Äsperedshallen för att därefter gå till församlingsgården. Alla får delta och man måste inte delta i KRIK för att få delta på Friday. Mycket tävlingar anordnas
på Friday, t.ex. tårtbakningstävling med mera, men också mycket lekar. Detta är mycket uppskattat. Marknadsföring och information om vad som händer sker via Facebook.
”Tonår” i Gånghester tar också plats varje fredag under läsåret precis som Friday och anordnas i SMU-gården som drivs av Missionskyrkan eller Equmeniakyrkan. Under fredagskvällarna har de ett tema t.ex.
Sportkvällar, Mexican night med mera som ungdomarna får delta i. För att få information om vad som sker
på fredagen får man ett SMS på tisdagen, första gången man är där skriver man upp sig på en lista för att få
dessa SMS. Alla är välkomna och ledare är där mellan 18.30 tills alla gått hem. De aktiviteter som anordnas
kan vara önskemål från ungdomarna och ibland inte. Ibland anordnas aktiviteter även under lov, men det
är ej kontinuerligt. Ledarna tror att det är känslan av trygghet och att det finns en familjekänsla som gör
fredagarna så populära att ungdomar från alla orter samt Borås kommer och deltar.
CIRKELDIAGRAM 1.
Vilken årskurs de intervjuade ungdomarna går i.
CIRKELDIAGRAM 2.
Var de intervjuade ungdomarna kommer ifrån.
78
Efter intervjuerna lades till och togs bort diverse olika aktiviter (med utgångspunkt i tabell 1). Resultatet
finns i Tabell 2 nedan. Tabell 2 visar utbudet för ungdomar (13 till 18 år) medan Tabell 1 visar utbudet på
orten för alla åldrar (därmed inriktat på båda yngre samt äldre, inte bara ungdomar vilket var målgruppen).
Tabell 2 - Sammanställning av aktiviter på respektive ort för
ungdomar 13 till 18 år
Äspered
Äspereds IF(Fotboll, cykel) Friday
Dalsjöfors
Dalsjöfors GoIF(Orientering,fotboll, skidor) Fritidsgård, Scouterna, Dalsjöfors
Brottarklubb, Dalsjöfors Skytteförening, Dalsjöfors gymnasterna, Folketspark
(fritidsgård sommartid), Tennisklubb, Borås Innebandyförening, Idrottshall + 2
Gym + Badhus
Målsryd
AP Häst(ridskola), Målsryds IF(Fotboll, tennisbana)
Gånghester
Tonår(Equmenia Toarp), Gånghester SK(Fotboll), Ridskola, Scouter
Aplared
Dannike
Dannike IK(Fotboll)
Rångedala
Rångedala IK(Fotboll, gymnastik), Rångedalahallen(Fritidsgård på fredagar ej
kontinuerligt), Kyrkans Ungdom
På enkäten fanns frågan om vad ungdomarna ansåg kunde bli bättre och ett gemensamt svar som gavs var
”bussarna”. Antingen om det är mellan orterna eller in till Borås och tillbaka. De anser att istället för att
försöka ta aktiviteterna till dem är det bättre att låta dem ta sig till aktiviteterna. Då det finns få ungdomar
och alla har olika intressen blir resultatet att en ny förening inte överlever så länge. Det finns brist på ledare
och deltagare. Vad man kan se inom de olika idrottsföreningarna är att många lag har slagits ihop, med lag
i samma ålder från en annan ort, på grund av för få deltagare.
Utifrån svaren på frågeformulären och ungdomsenkäten kan det konstateras att få ungdomar går till
fritidsgården i Dalsjöfors. 26 stycken ungdomar svarade på frågeformuläret, varav två varit på fritidsgården
på sin fritid. Resterande ungdomar hade bara besökt fritidsgården när en rundvandring hade skett när de
började på Dalsjöskolan. 142 av 151 som svarade på ”Ungdomsenkät Toarp” hade kunskap om att fritidsgården fanns, och 9 stycken hade ingen kunskap om den. När frågan Besöker du fritidsgården? Varför/
varför inte? tar plats i enkäten är största delen av svaren ”Nej”.
79
I uppdraget ingick även utvecklingen av UPP (UngdomsProjektPengar), i frågeformuläret fanns tre frågor
angående UPP. Resultatet blev följande:
1. VET DU VAD UPP
(UngdomsProjektPengar) är?
2. ANSER DU ATT DU SKULLE
HA ANVÄNDNING FÖR UPP?
På frågan om vad ungdomarna skulle vilja använda UPP-pengar till gavs följande svar: ”grillfest”, ”laserdome”, ”aktiviteter ute”, ”paintball”, ”prova nya saker”, ”åka någonstans”, ”Liseberg”. Men i början när frågan
ställdes gavs ryck på axlar och frågande blickar som svar.
När frågan om man visste vad UPP var ställdes till ledare blev resultatet likartat det resultat som ungdomarnas svar gav. Många vet inte vad det är, vissa har hört det men vet inte vad det innebär, men största delen
anser att det är användbart.
Analys
Att det är i Dalsjöfors och Gånghester som de flesta aktiviteterna finns är ingen överraskning. Båda orterna har större antal i befolkning och då busstrafiken är bättre än på de andra orterna har ungdomarna fler
möjligheter. Om man jämför Gånghesters och Rångedalas skolor för elever upp till årskurs 6 ser vi en stor
skillnad i hur många barn som finns på orterna.
Gånghesterskolan: 180 stycken elever
Rångedalaskolan: 63 stycken elever
Dessa siffror är hur många elever som finns på skolorna totalt, om man sedan ser på de olika årskurserna
är skillnaderna fortfarande märkbara mer det är olika stor skillnad för de olika årskurserna. Men man ser
tydligt att det är lättare att ha ett fotbollslag i Gånghester än i Rångedala, fler elever betyder att fler kan
ha intresset för att delta. Därför har Dalsjöfors märkbart fler aktiviteter jämfört med de andra orterna.
Dalsjöfors har blivit en samlingspunkt då högstadiet är just där. När alla eleverna samlas på en och samma
plats på högstadiet får de vänner från de andra orterna, men då det inte finns bra möjligheter till transport
ute på orterna blir det svårt för ungdomarna att umgås på sin fritid. Det går skolbuss som är knuten till
skoltiderna, i de äldre åldrarna finns ibland moped och sedan finns det de föräldrar som skjutsar sina barn.
De unga har inte samma möjligheter om de t.e.x skulle vilja gå på fritidsgården i Dalsjöfors, för hur ska de
ta sig hem?
80
Bilden ovan visar hur det ser ut med bussmöjligheter en måndag eftermiddag och tisdag förmiddag. Start
är i Rångedala och slut är vid Dalsjöfors torg. Denna sträcka tar med bil ca 15 minuter, beroende på vilken
väg som väljs, men med buss tar det över en timme då man måste först åka in till Borås för att sedan byta.
I resultat tas frågan kring fritidsgården upp och att det är få som är aktiva på fritidsgården. Varför det är så
kan bero på att unga från de andra orterna har svårigheter att ta sig dit, men också för att två andra alternativ(”Friday” och ”Tonår”) finns på fredagarna vilket är närmare för vissa.
Några av ungdomarna på orterna påpekade även det dåliga utbudet av aktiviteter under helger och lov,
detta var det näst största bekymret (busstrafiken var det största bekymret). Koncepten ”Friday” och ”Tonår” har blivit väldigt populära och varför är svårt att säga, men vid frågan om varför de väljer att delta var
det faktum att aktiviteterna redan är planerade som ungdomarna gillade. De går inte dit och sätter sig för
att sedan försöka hitta på något, de anser att de kan göra det hemma. Det är även detta som gör skillnaden
mellan Dalsjöfors fritidsgård och ”Friday” samt ”Tonår” enligt ungdomarna. Att aktiviteter är planerade
och du kan välja att delta vecka för vecka om du vill eller inte ger en känsla av trygghet och frihet.
Då det är få som besöker Dalsjöfors fritidsgård blir kunskapen om UPP (UngdomsProjektPengar) låg.
När kunskap ges om möjligheten blir responsen positiv men då majoriteten inte vet om denna möjlighet
kommer den inte till användning i så stor utsträckning som den skulle kunna. De som är mer aktiva på
fritidsgården är mer bekanta med UPP. För att nå ut till de andra krävs mer information, som inte bara
har startpunkt från fritidsgården. I ”Ungdomsenkät Toarp” var det 28 stycken som svarade ”Ja” på frågan
Känner du till att ungdomar kan söka pengar via UPP-draget (UngdomsProjektPengar) för att kunna genomföra egna aktiviter?, medan 123 stycken svarade ”Nej”.
81
Egna Slutsatser
Våran slutsats av hur man skall kunna förbättra de ungas möjligheter till aktiviteter är att ta bort några
av bussarna som går Borås-Dalsjöfors och Borås-Gånghester och sätta in dem mellan de orter där det är
fattigt med bussar, till exempel Rångedala och Äspered. Det skulle leda till att de unga får mer möjligheter
till att kunna umgås på fritidsgården i Dalsjöfors, kunna delta i olika sporter och att kunna träffa vänner
utan att vara beroende av sina föräldrar.
Med tanke på att det är så få som besöker fritidsgården måste UPP marknadsföras på andra sätt. Ett förslag
som de unga från orterna gav var att en person skall komma och berätta om det i till exempel skolan. En
affisch kan ge en kort beskrivning men mer behövs, speciellt då unga inte läser affischer som är placerade
på olika håll på skolområdet om de inte är intresserade. Men det är svårt att vara intresserad av något man
aldrig lägger märke till eller vet något om.
Unga är framtiden, men de har även ett syfte och ett liv idag. De som styr och ställer är vuxna men för
att få en ännu bättre kommun krävs att man tar in ungas åsikter och tankar kring de olika områdena. Att
de unga frågas och blir delaktiga i frågor som först och främst rör dem själva är ett bra steg i rätt riktning,
det ger en känsla av att man behövs och är viktig. I Barnkonventionen, artikel 13, 14 och 15, är det skrivit
att ”barnet har rätt till att säga vad de tycker. Barnet har rätt att tänka fritt, att tro på vilken gud det vill
och att vara med i föreningar.” (Mänskliga Rättigheter, Barnets rättigheter skriven som en lättläst version av
Barnkonventionen. Lena Erika Falk är skribent och skriften publicerades år 2008 i januari). Arbetet ”Fritid
för alla” har hjälpt till att stärka just detta inom Borås Stad.
Kontaktlista, källor och referenser
Ungdomsenkät Toarp
Svenska Kyrkan - Friday ledare
Equmeniakyrkan - Tonår ledare
Dalsjöfors Scoutkår
Dalsjöfors Fritidsgård
Dalsjöfors Tennisklubb
Ungdomsambassadörer - 26 stycken från de olika orterna
Rektor från skolorna Målsryd och Dannike
Svenska Kyrkan/Kyrkans Ungdom Rångedala
Stadsdel Öster - Fritid
http://www.asperedsif.se/
http://www.dgoif.org/?firstRef
http://www1.idrottonline.se/DomnarvetsGOIF/Nyheter-DGoIF/
82
http://www1.idrottonline.se/MalsrydsIF/
http://www1.idrottonline.se/GanghesterSK/
http://www1.idrottonline.se/AplaredsIF-Fotboll/
http://www.laget.se/DANNIKEIK/
http://www.rangedalaik.se/
Attraktiva Toarp
http://www.attraktivatoarp.se/
UPP-draget
http://www.boras.se/forvaltningar/stadsdeloster/stadsdelsforvaltningenoster/fritid/uppdragetioster
83
Bilagor
Vill du veta mer om det här uppdraget?
Mikael Andersson,
verksamhetsutvecklare, 0766-48 78 39
Kjell-Åke Karlsson,
områdeschef Fritid, 033-35 38 56
84
Slutord
Årets unga kommunutvecklare har nu slutfört sina uppdrag och rapporterna, där de presenterar sina
resultat, är sammanställda här. När deras arbete nu är klart tar andras arbete i kommunen vid. Tanken
med unga kommunutvecklare är att unga ska ha en verklig chans till inflytande och deras rapporter
kommer att användas som underlag när kommunens verksamhet ska utvecklas. Kanske har just Du nytta
av någon av dessa rapporter eller så vet Du någon som har det. Tveka inte att använda dig av dem eller
att sprida resultaten. Tillsammans kan vi ta ansvar för att kartläggningarna och de goda idéerna i dessa
rapporter sprids och verkligen får inflytande!
Mikael Andersson, verksamhetsutvecklare, SDF Öster
0766-48 78 39, [email protected]
Anders Johansson, ungdomssamordnare, SDF Väster
0721-60 06 53, [email protected],
Anders Lindstam, verksamhetsutvecklare, SDF Norr
0768-88 82 45, [email protected]
Sakiba Ekic, ungdomsstrateg, Stadskansliet
Eva-Maria Sandin, vik. ungdomsstrateg, Stadskansliet
033-35 82 02, 0768-88 82 02 [email protected]
85
Utvärdering – årets unga kommunutvecklare har sista ordet!
För att få en bättre bild av hur arbetet som ung kommunutvecklare har upplevts genomfördes en
utvärdering med frågor kring uppdraget, utbildningsveckan, handledningen, arbetsmiljön, m.m. Här
kommer ett utdrag:
Beskriv din känsla för hur dessa tre veckor som ung kommunutvecklare har varit
• ”Glädje, trötthet, lycka”
• ”Känslan för hur dessa tre veckor har varit är jättebra. Jag är riktigt glad.”
• ”Jag har upplevt att dessa tre veckor har varit fantastiska. Jag har lärt mig massor och lärt mig första
steget in i arbetslivet.”
• ”Känslan för dessa tre veckor har varit att det varit kul men ibland jobbigt men överlag intressant
och roligt”
• ”I början var det nervöst men redan efter första dagen kändes det bättre. Det har varit väldigt
intressant, roligt och lärorikt sommarjobb! Det bästa med jobbet var att man kände att det vi har
sagt och skrivit kan bidra till förändring inom kommunen.”
• ”Har lärt mig otroligt mycket som jag kommer få användning av utanför jobbet. Det har också varit
väldigt kul då vi haft en jättebra sammanhållning i vår grupp.”
• ”Lärorika, intensiva och intressanta”
Hur har du upplevt ditt uppdrag? Har du t ex upplevt några svårigheter eller lärdomar i att hitta
rätt information eller att komma i kontakt med rätt personer?
• ”Till en början tyckte jag att uppdraget var tråkigt men ju mer man satte sig in i ämnet desto
intressantare blev det. Uppdraget har varit lärorikt och man har mött hinder som man sedan
överkommit”
• ”Det har inte varit jättesvårt med uppdraget men det var lite klurigt att få tag på personer att
intervjua”
• ”Jag trodde att mitt uppdrag skulle vara mycket enkelt men när vi väl skrev rapporten kunde jag
inte säga samma sak.”
• ”Upplevde det som ganska lätt till en början men under uppdragets gång stötte vi på många
problem som blev en utmaning att lösa.”
• ”Väldigt lärorikt; dels angående arbete med enkätundersökningar, men även angående samarbete,
rapportskrivning, analyser och statistik.”
• ”Mitt uppdrag var väldigt roligt och det var kul att få komma ut och se hur olika verksamheter
fungerar. Det som jag tyckte var svårast var att skriva rapporten.”
• ”Lärt mig en del om ledarskap och planering. Har alltid haft svårt för att planera så det har varit
lärorikt. Svårigheten har varit tidspressen.”
• ”Det var lite svårt att få tag på vissa kontakter men annars har det varit ett uppdrag som verkligen
känns viktigt.”
• ”Mitt uppdrag var väldigt lätt och jag förstod det mesta.”
86
Vad har du för tankar, tips och råd att skicka till nästa års unga kommunutvecklare?
• ”Arbetet blir det du gör det till.””Man ska ta det seriöst, det vi gör kan faktiskt göra skillnad. Slappa
inte i början, då måste du jobba hårt i slutet. Njut och lär, det finns nog inga lika bra feriearbeten
som detta.”
• ”Var där vid VARJE tillfälle du får. Ta lärdom av denna chansen. Kämpa och ge inte upp. Ditt
arbete kommer att vara till stor nytta en vacker dag.”
• ”Jobba från dag 1. Slappa inte. Prata mycket.”
• ”Var positiv. Ta ansvar för dit uppdrag. Vänta inte tills sista veckan med arbetet, arbeta hårt i början
(det finns ingen tid för att slappa). Jag tror att detta var det bästa sommarjobb jag kunde få, det var
väldigt roligt.”
• ”Börja prata med alla från början för att få gemenskap. Ta till dig det som sägs på föreläsningarna,
du kan ha nytta av det hela livet.”
• ”Ta till dig allt och anteckna om det behövs när du har utbildningar. Ge allt du har!”
• ”Det går otroligt snabbt, all tid behövs. Fråga om något är oklart.”
• ”Se till att ha en god gruppdynamik som gör det kul att gå till jobbet. Planera er tid så att ni slipper
stressa i sista minuten.”
Unga Kommunutvecklare
var för tre veckor nya medarbetare
i utvecklingen av Borås Stad.
87